AI assistant
Ratos — Annual Report 2007
Mar 11, 2008
2957_10-k_2008-03-11_e75ceb9a-c965-4c5b-bdef-b40ce999541a.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Årsredovisning 2007
Innehållsförteckning
Koncernöversikt
| Ratos på 3 minuter | 2 |
|---|---|
| Ratos 21 innehav | 4 |
| 2007 i korthet | 7 |
| VD-ord | 8 |
| Vision, affärsidé, mål och strategi | 12 |
| Ratos-aktien | 13 |
| Private equity och Ratos | 16 |
| Aktivt ägande i praktiken | 19 |
| IRR +28% | 20 |
| Ratos vs IFRS | 22 |
| Turbulensen på finansmarknaden | 25 |
| Ratos i samhället | 27 |
| Affärsorganisation | 29 |
| Bolagsstyrningsrapport | 32 |
| Styrelse och revisorer | 38 |
Förvaltningsberättelse
| Förvaltningsberättelse | 42 |
|---|---|
| Koncernens resultaträkning | 44 |
| Koncernens balansräkning | 45 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 46 |
| Förändringar i koncernens | |
| eget kapital | 47 |
| Moderbolagets resultaträkning | 48 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 49 |
| Moderbolagets balansräkning | 50 |
| Förändringar i moderbolagets | |
| eget kapital | 52 |
| Notförteckning | 53 |
| Noter till de finansiella rapporterna | 54 |
| Revisionsberättelse | 95 |
Analys
| Resultatanalys | 98 |
|---|---|
| AH Industries | 102 |
| Anticimex | 104 |
| Arcus Gruppen | 106 |
| Bisnode | 108 |
| Camfil | 110 |
| Contex Holding | 112 |
| DIAB | 114 |
| EuroMaint | 116 |
| GS-Hydro | 118 |
| Haendig | 120 |
| Haglöfs | 122 |
| HL Display | 124 |
| HÅG/RH/RBM | 126 |
| Hägglunds Drives | 128 |
| Inwido | 130 |
| Jøtul | 132 |
| Lindab | 134 |
| MCC | 136 |
| Medifiq Healthcare | 138 |
| Superfos | 140 |
| Övriga innehav | 142 |
| Koncernen i sammandrag | 144 |
| Definitioner | 145 |
| Adresser | 146 |
| Aktieägarinformation | 148 |
Ratos på 3 minuter
Ratos huvudkontor, Drottninggatan 2, Stockholm
Ett börsnoterat private equity-bolag
Ratos skall skapa högsta möjliga avkastning genom ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt utövande av ägarrollen i ett antal utvalda företag och investeringssituationer.
Ratos skapar mervärden i samband med förvärv, utveckling och försäljning av företag.
Lång tradition som industriellt orienterad finansiell aktör
Ratos av idag vilar på en över 140-årig lång tradition av aktivt ägarutövande. Affärsrörelsen hade ett industriellt fokus från start genom sitt ursprung i stålgrossisten Söderberg & Haak som grundades 1866. Under seklet som följde utvecklades verksamheten och rörelsedrivande dotterbolag tillkom, främst inom handel och verkstad, liksom en börsnoterad aktieportfölj. 1954 börsnoterades det blandade investmentbolaget Ratos. Sedan 1999 är Ratos verksamt inom private equity – där mervärden skapas via aktivt ägande i främst onoterade bolag.
Skräddarsydd organisation
Ratos organisation utgörs av 40 personer. Affärsorganisationen omfattar 23 personer som dagligen arbetar med innehavsbolagen och analyserar nya investeringsmöjligheter samt sex personer med kompetens inom ekonomi och
2007 – rekordresultat
2007 års resultat före skatt uppgick till 3 462 Mkr, vilket var det högsta resultatet i Ratos historia.
Varje investering skall ge en årlig avkastning på 20%
GVidh7 H>MGZijgc>cYZm
'%%+ '%%,
'%%) '%%*
Totalavkastning +14%
Aktiens utveckling 2007
| n Totalavkastning | +14% |
|---|---|
| Index SIX RX | -3% |
| n Kursutveckling | +8% |
Index OMXSPI -6%
n Direktavkastning 5,1%
Värdeskapande med Ratos som ägare
Ratos mål är att varje investering skall generera en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) på 20%. Sedan 1999 då Ratos övergick till private equity har den årliga genomsnittliga avkastningen uppgått till +28%.
(%
'%%(
Branschoberoende med fokus på Norden
Ratos investerar branschoberoende i hela Norden. Största bransch sett till koncernmässigt värde är industri, följt av tjänster,
konsument och handel.
En översikt över Ratos innehav finns på nästa uppslag och en utförlig beskrivning av respektive innehav finns under avsnittet Analys på sidorna 102-143.
Innehaven
information. Under 2007 förstärktes investeringsverksamheten med ytterligare fem personer.
Affärsorganisationen presenteras på sidorna 29-31.
Branchfördelning
Hägglunds Drives har negativt värde beroende på refinansiering.
HjeZg[dh(
BZY^[^f=ZVai]XVgZ'
6ci^X^bZm*
21 innehav som har
- n 44 miljarder kr i omsättning
- n 5,6 miljarder kr i rörelseresultat (EBITA)
- n och 27 000 anställda över hela världen.
Ratos 21 innehav
Läs mer om innehaven på sidorna 102-143.
AH Industries
www.ah-industries.dk
AH Industries är en dansk ledande leverantör av metallkomponenter och tjänster till vindkrafts-, offshore- och marinindustrin.
| Omsättning | 553 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 73 Mkr |
| Antal anställda | ca 210 |
| Ratos ägarandel | 66% |
| Investeringstidpunkt | 2007 |
Anticimex
www.anticimex.se
Anticimex är ett serviceföretag som erbjuder ett brett tjänstesortiment som skapar sunda och trygga inomhusmiljöer. Verksamhet bedrivs i Norden, Tyskland och Nederländerna.
Omsättning 1 510 Mkr Resultat före skatt 93 Mkr Antal anställda ca 1 000 Ratos ägarandel 85% Investeringstidpunkt 2006
Arcus Gruppen
www.arcus.no
Arcus Gruppen är Norges ledande sprit- och vinproducent. Bland gruppens mer kända varumärken finns Linie Aquavit, Braastad Cognac och Vikingfjord Vodka.
Omsättning 1 407 Mkr Resultat före skatt 871* Mkr Antal anställda ca 460 Ratos ägarandel 83% Investeringstidpunkt 2005
* Inklusive reavinst på 750 Mkr
Bisnode
www.bisnode.com
Bisnode är en av de ledande europeiska leverantörerna av digital affärsinformation med tjänster inom marknads-, kreditoch produktinformation.
| Omsättning | 3 899 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 419 Mkr |
| Antal anställda | ca 3 000 |
| Ratos ägarandel | 70% |
| Investeringstidpunkt | 2005 |
Camfil
www.camfilfarr.com
Camfil är världsledande inom renluftsteknik och luftfilter och erbjuder produkter som bidrar till bra inomhusklimat samt skyddar känsliga tillverkningsprocesser och omgivande miljö.
| Omsättning | 4 115 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 313 Mkr |
| Antal anställda | ca 3 200 |
| Ratos ägarandel | 30% |
| Investeringstidpunkt | 2000 |
Contex Holding
www.contex.com www.zcorp.com www.vidar.com
Danska Contex Holding är världsledande inom utveckling och tillverkning av avancerade 2D- och 3D-bildlösningar.
Omsättning 831 Mkr Resultat före skatt 18 Mkr Antal anställda ca 450 Ratos ägarandel 98% Investeringstidpunkt 2007
DIAB
www.diabgroup.com
DIAB är ett världsledande företag som tillverkar och utvecklar kärnmaterial till kompositkonstruktioner för bland annat vingar till vindkraftverk, skrov och däck till båtar samt detaljer till flygplan, tåg, bussar och rymdraketer.
Omsättning 1 354 Mkr Resultat före skatt 246 Mkr Antal anställda ca 1 070 Ratos ägarandel 50% Investeringstidpunkt 2001
EuroMaint
www.euromaint.se
GS-Hydro www.gshydro.com EuroMaint är ett av Sveriges ledande underhållsföretag och erbjuder kvalificerade underhållstjänster till spårtrafikbranschen och tillverkningsindustrin.
GS-Hydro är en ledande leverantör av icke-svetsade rörsystem till framförallt marin- och offshoreindustrin men även till pappers-, gruv- och metall-, bil- och flygsamt till försvarsindustrin.
Omsättning 2 067 Mkr Resultat före skatt 12 Mkr Antal anställda ca 1 800 Ratos ägarandel 100% Investeringstidpunkt 2007
Omsättning 1 311 Mkr Resultat före skatt 153 Mkr Antal anställda ca 530 Ratos ägarandel 100% Investeringstidpunkt 2001
Haendig
www.haendig.com
Haendig är ett av Nordens ledande företag inom badrumsinredningar. Koncernen består av Hafa Bathroom Group med de välkända varumärkena Hafa och Westerbergs.
| Omsättning | 410 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 2 Mkr |
| Antal anställda | ca 200 |
| Ratos ägarandel | 100% |
| Investeringstidpunkt | 2001 |
Haglöfs
www.haglofs.se
Haglöfs är en nordisk marknadsledande aktör inom utrustning och kläder för ett aktivt uteliv ("outdoor") med inriktning mot högkvalitativa kläder, sovsäckar, skor och ryggsäckar.
| Omsättning | 428 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 14 Mkr |
| Antal anställda | ca 90 |
| Ratos ägarandel | 100% |
| Investeringstidpunkt | 2001 |
HL Display
www.hl-display.com
HL Display är en global marknadsledande leverantör av produkter och system för varuexponering och butikskommunikation. Bolaget är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm.
HÅG/RH/RBM
www.hag.no www.rh.se www.rbmfurniture.dk HÅG/RH/RBM Group utvecklar och producerar ergonomiska stolar i skandinavisk design för offentlig och privat miljö i Norden, Tyskland, Storbritannien, Benelux och Frankrike.
Hägglunds Drives
www.hagglunds.com
Hägglunds Drives är en ledande internationell leverantör av hydrauliska drivmotorer och drivsystem inom bland annat gruv- och materialhantering samt marin och offshore.
Omsättning 1 488 Mkr Resultat före skatt 138 Mkr Antal anställda ca 650 Ratos ägarandel 85% Investeringstidpunkt 2007
| Omsättning | 1 761 Mkr |
|---|---|
| Resultat före skatt | 255 Mkr |
| Antal anställda | ca 700 |
| Ratos ägarandel | 100% |
| Investeringstidpunkt | 2001 |
Inwido
www.inwido.se
Inwido utvecklar, tillverkar och säljer ett komplett sortiment av fönster och dörrar till bygghandel, byggbolag och småhustillverkare. Elitfönster, SnickarPer, Tiivi, KPK och Lyssand är några av bolagets varumärken.
Omsättning 5 057 Mkr Resultat före skatt 312 Mkr Antal anställda ca 4 250 Ratos ägarandel 95% Investeringstidpunkt 2004
| Jøtul www.jotul.com |
Norska Jøtul är Europas största tillverkare av braskaminer med tillverkning i Norge, Danmark, Frankrike, Polen och USA. |
Omsättning Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt |
938 Mkr 10 Mkr ca 800 63% 2006 |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Lindab www.lindab.com |
Lindab är ett ledande företag i Europa inom utveckling, produktion, marknadsföring och distribution av system och produkter i tunnplåt och stål för byggande. Bolaget är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm. |
Omsättning Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt |
9 280 Mkr 1 175 Mkr ca 5 000 22% 2001 |
||
| MCC www.mccii.com |
MCC erbjuder kompletta kundanpassade klimatsystem för bland annat bussar och anläggningsfordon. Cirka 65% av bolagets försäljning sker i Nordamerika och cirka 35% i Europa. |
Omsättning Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt |
698 Mkr 75 Mkr ca 530 60% 2007 |
||
| Medifiq Healthcare www.medifiq.com |
Medifiq Healthcare är en av de världsledande aktörerna inom utveckling och tillverkning av hjälpmedel för dosering och administrering av läkemedel. |
Omsättning Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt |
346 Mkr -44 Mkr ca 430 78% 2006 |
||
| Superfos www.superfos.com |
Superfos är en dansk interna tionell koncern med verksamhet i 18 länder. Bolaget utvecklar, producerar och säljer form sprutade förpackningar till livsmedels- och kemisk/teknisk industri. |
Omsättning Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt |
3 332 Mkr 75 Mkr ca 1 550 33% 1999 |
||
| Övriga innehav www.atleindustri.se www.btj.se www.industrikapital.com www.overseas.se |
Atle Industri består av bolagen Moving och Nordhydraulic. BTJ Group är en ledande leverantör av medieprodukter och informationstjänster till bibliotek, bokhandlare, företag och organisationer på den nordiska marknaden. Industri Kapital är ett onoterat private equity-företag med ett förvaltat fondkapital på 5,7 miljarder EUR. Ratos har investerat i ett par av fonderna. |
Overseas Telecom utvecklar och avyttrar telekomlicenser i utvecklingsländer. Portföljbolag finns i Sri Lanka.
2007 i korthet
Viktiga händelser
- Fortsatt stark underliggande utveckling i innehaven.
- Fem nya innehav i portföljen: AH Industries, Contex Holding, EuroMaint, HÅG/RH/RBM och MCC.
- Avyttring av Alimak Hek och Bluegarden.
- Refinansiering i Arcus Gruppen, DIAB och Haglöfs – Ratos har erhållit sammanlagt 1 067 Mkr.
- Fastighetsförsäljning inom Arcus Gruppen – reavinst 750 Mkr.
AH Industries Contex Holding EuroMaint HÅG/RH/RBM
Resultatutveckling
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat/resultatandelar | 2 550 | 1 883 | 2 127 | 974 | 388 |
| Exitresultat | 933 | 1 678 | 651 | 1 438 | 444 |
| Nedskrivning | – | -188 | -29 | -17 | -7 |
| Utdelning övriga bolag | 71 | 21 | 36 | 28 | 21 |
| Resultat från innehav | 3 554 | 3 394 | 2 785 | 2 423 | 846 |
| Centralt netto | -92 | -160 | -140 | -98 | -34 |
| Resultat före skatt | 3 462 | 3 234 | 2 645 | 2 325 | 812 |
| Eget kapital | 11 905 | 10 875 | 10 958 | 9 026 | 7 827 |
■ Resultat före skatt 3 462 Mkr (3 234)
- Exitresultat 933 Mkr (1 678)
- Eget kapital 11 905 Mkr, motsvarande 75 kr per aktie
Aktien
| Kr per aktie | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt | 16,66 | 15,50 | 12,42 | 12,45 | 3,59 |
| Eget kapital | 75 | 69 | 64 | 55 | 47 |
| Utdelning | 9 1) | 5,50 (11) 2) | 4,19 | 3,96 | 3,37 |
| Direktavkastning, % | 5,1 1) | 3,4 (6,8) 2) | 4,6 | 5,9 | 6,4 |
| Totalavkastning, % | 14 | 85 | 43 | 35 | 27 |
| Börskurs | 176 | 162,50 | 91 | 67 | 53 |
| Börskurs/eget kapital, % | 235 | 236 | 142 | 122 | 113 |
1) Föreslagen ordinarie utdelning.
2) Ordinarie utdelning (inkl extra utdelning).
- Resultat per aktie 16,66 kr (15,50)
- Föreslagen ordinarie utdelning 9 kr
- Totalavkastning +14%
VD-ord 2007 – dramatik på hög nivå
2007 blev ett dramatiskt år i vår omvärld, med kraftiga både upp- och nedgångar på de finansiella marknaderna, turbulens i den finansiella sektorn men samtidigt en stabilt stark utveckling i den reala ekonomin. Ratos påverkades huvudsakligen av de positiva utvecklingstrenderna, varför året kort kan sammanfattas som följer:
- n vi nådde ett resultat före skatt om 3 462 Mkr, vilket är det högsta resultatet, i både nominella och reala termer, i vår snart 142-åriga historia
- n transaktionsaktiviteten var hög, med ett stort antal förvärv, exits, tilläggsförvärv och delexits
- n Ratos 21 portföljinnehav utvecklades sammantaget starkt, med en omsättningsökning på cirka 16% och ett rörelseresultat som steg med 22%
- n för nionde året i rad gav Ratos-aktien en positiv totalavkastning, +14%
- n förutsättningar finns för fortsatt förbättrade resultat i den underliggande portföljen 2008.
En tudelad värld
Det var under 2007 extra fascinerande att som Ratos agera i två världar, dvs både den industriella och den finansiella.
Vi hade under hösten ett stort antal möten med aktörer i den finansiella världen – banker, investmentbanker, corporate finance-enheter, m fl – bland annat för att vi blivit inbjudna att berätta om hur Ratos kunnat klara sig så bra i den turbulens som förevarit. När man lämnade dessa möten var stämningsläget i bästa fall dystert, med ord om kommande förluster, nedskrivningar och haverier ringande i öronen.
När vi därefter återvänt till det som är huvuddelen av vår vardag, dvs arbetet och kontakterna med den industriella världen, har hoppet alltid raskt återkommit. Ett talande exempel var vår årliga Nätverksdag, i år förlagd till Örnsköldsvik i samband med ett besök på Hägglunds Drives, där hundratalet styrelsemedlemmar, VDar och andra till Ratos anknutna personer samlades. Denna församling var svagt orolig därför att man i media läst att andra var oroliga – men för egen del handlade det mest om att hinna ta hand om effekterna av den goda tillväxten.
Det handlar alltså om två diametralt motsatta världsbilder och tiotusenkronorsfrågan är naturligtvis hur dessa så småningom kommer att interagera – vilken kraft är starkast?
Från FLFU till ST
Inför 2007 sammanfattades Ratos övergripande konjunkturbild i bokstavskombinationen FLFU, dvs "Fortsatt Landning Före Uppgång". Avmattningen i världsekonomin förväntades fortsätta ännu en tid – med USA på väg att plana ut för att sedan långsamt ta fart igen, medan stora delar av världen i övrigt hade en bit kvar i avmatt-
ningscykeln – vartefter förutsättningarna för fortsatt tillväxt bedömdes som goda.
I långa stycken har detta scenario kommit att materialiseras. Turbulensen på de finansiella marknaderna har dock självfallet påverkat både utfall och framtidsförutsättningar, varför vi tvingas konstatera att den förväntade uppgången kommer att dröja ännu en tid. Sammanfattningsvis ser vår bedömning ut som följer:
n världsekonomin – inklusive USA – kommer att kunna undvika en djup nedgång. Delar av ekonomierna, t ex hussektorn i USA, kommer dock att vara svaga under lång tid framöver
n avmattningen i världsekonomin eliminerar de cykliska inflationsrisker som kan ha funnits – några strukturella inflationsrisker existerar för närvarande inte – samtidigt som de finansiella bubblor som var på väg att blåsas upp nu förhoppningsvis har punkterats och/eller pyst ut. Detta möjliggör för centralbankerna att successivt lätta på penningpolitiken
n i kombination med en stark underliggande real ekonomi med många positiva strukturella trender – långsiktig produktivitetstillväxt, Kina/Indien, mm – talar detta för att världs-
ekonomin får förnyad kraft senare under 2008.
Vi har valt att sammanfatta denna prognos som ST, "Stay Tuned".
Finansmarknadsutvecklingen
Den turbulens som förevarit på de finansiella marknaderna har självfallet påverkat stora delar av vår omvärld. I vår bransch har den mest påtagliga effekten blivit att möjligheterna att högbelåna
förvärv i princip eliminerats, liksom att riktigt stora förvärv, med lånenivåer över cirka 10 miljarder kronor, är svåra (eller omöjliga) att finansiera.
Men även om vissa isolerade problem har uppstått i krisens kölvatten – Ratos har under 2007 tittat på fyra investeringsmöjligheter som uppstått på grund av haverier för de tidigare ägarna – tycks från vår utsiktspunkt de nordiska aktörerna genomgående ha klarat sig bra. Det är för övrigt en generell slutsats att nordiska aktörer – oavsett om vi talar om rörelsedrivande företag, banker eller private equity – är i avsevärt bättre skick än de utländska, och då kanske framför allt de nordamerikanska, motsvarigheterna.
Eftersom Ratos sedan länge arbetar med en konservativ finansiell strategi, har finansmarknadskrisens påverkan på vår löpande verksamhet varit marginell. Detta beskrivs närmare i en separat artikel på sid 25-26.
Exits och värdeskapande utveckling
En för Ratos indirekt men mycket påtaglig negativ effekt av höstens turbulens var själv-
"... finansmarknadskrisens påverkan på vår löpande verksamhet har varit marginell."
fallet det misslyckade försöket att börsnotera Bisnode. Trots att det handlar om ett intressant företag i stark utveckling och trots att reaktionerna från den marknadssondering som gjordes innan noteringen var mycket positiva, blev erbjudandet inte fulltecknat. Huvudorsaken till detta var en olycklig timing, där marknaden efter flera vinstvarningar vände kraftigt nedåt och förblev svag under hela teckningstiden.
Generellt är emellertid exitmarknaden fortfarande god, även om börsen jämfört med för
något år sedan är ett mindre hett, om än inte uteslutet, alternativ. Intresset för våra bolag är fortsatt stort, för övrigt så även för Bisnode efter den tillbakadragna noteringen.
Viktigt att notera är dock att, nu som alltid, huvuddelen av värdeskapandet i våra bolag sker löpande, i den industriella utvecklingen av företagen (se även artikel på sid 20-21). En skickligt
genomförd exitprocess kan förvisso skapa mervärden, men en lyckad försäljning skall främst ses som ett kvitto på en framgångsrik företagsutvecklingsprocess. Detta är viktigt att minnas av bland annat följande skäl:
n i den mediala dramaturgin är det dagliga slitet i bolagsutvecklingen av naturliga skäl inte särskilt spännande, varför det heller inte får någon större uppmärksamhet. Fokus i media riktas istället mot transaktioner (köp och försäljningar) och, inte minst, spekulationer kring dessa. Det är därför viktigt att hålla huvudet kallt och inse vad som långsiktigt skapar värden och inte pressas av trycket från omvärlden att göra affärer för affärernas egen skull
n i besvärligare tider, när det faktiskt kan vara svårt att genomföra exits, är Ratos juridiska form en styrka. Som det aktiebolag vi är, till skillnad från de flesta kollegor i vår bransch som verkar i fondform, har vi inga som helst problem att övervintra och fortsätta skapa värden genom förvärv och utveckling av befintliga bolag. Vi behöver alltså inte sälja
bolag bara för att vi är en fond som närmar sig stängningsdags.
När detta väl är sagt kan konstateras att 2007 blev ett synnerligen aktivt år på transaktionssidan:
n vi genomförde fem, för framtiden viktiga, nyinvesteringar – AH Industries, Contex, EuroMaint, Håg/RH/RBM och MCC
n vi avyttrade två bolag, Alimak Hek och Bluegarden
n våra portföljbolag gjorde sammantaget inte mindre än 33 tilläggsförvärv
n samtidigt genomfördes 7 delexits i våra befintliga innehav.
Positiv totalavkastning
Ratos-aktiens positiva utveckling fortsatte även under 2007. För nionde året i rad gav aktien en positiv totalavkastning, +14% (SIX Return Index -3%). Den sammantagna utvecklingen från 1999 uppgår därmed
till +991%, medan motsvarande index (SIX Return Index) utvecklats +128%. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Ratosaktien 1999-2007 uppgår till 30%.
Även om utvecklingen sammantaget var positiv under 2007, var kasten i Ratos-aktien stora. Detta är möjligen ägnat att förvåna, då vår synnerligen väl diversifierade portfölj – både med avseende på bransch, geografi, slutkundsegment, m m – borde borga för en stabil och rent av lite småtråkig utveckling. Likväl har havet gungat på ett sätt som up-
penbarligen påverkat också stabila skutor som Ratos.
Redovisningsutveckling i förfall
Vi har i många sammanhang diskuterat och haft synpunkter på utvecklingen på redovisningsområdet, som vi anser går raskt åt helt fel håll. Vi skrev om problemet i förra årets årsredovisning och utvecklar frågan ytter-
"huvuddelen av värdeskapandet i våra bolag sker löpande, i den industriella utvecklingen av företagen"
ligare i år (sid 22-24). I detta sammanhang vill jag nogsamt understryka att vår kritik är sakligt underbyggd och inte ett utslag av någon slags önskan att kunna välja redovisningsprinciper som passar vid ett visst givet tillfälle. Tvärtom är det så att vi med de regler som nu gäller respektive är på inkommande, inte har möjlighet att på ett relevant sätt redovisa resultatet av vår verksamhet för omvärlden. Det är till och med så illa att våra möjligheter att faktiskt laborera med redovisningen inom regelverkets ram – på ett sätt som vi skulle
betrakta som rent fusk och därför självfallet aldrig skulle använda – har ökat med införandet av IFRS.
Det för allmänheten kanske mest negativa är dock att utvecklingen medfört att våra duktiga och tidigare starkt självständiga nordiska revisorer i alltför många fall nu devalverats (eller låtit sig devalveras) till ett bihang till de stora revisionsbyråernas centrala
"deskar" eller regeluttolkare. Istället för att kritiskt granska och ta diskussionen i sakfrågan med företagen, bockar man av ett regelverk, vid behov med anvisningar från London eller annorstädes, på ett sätt som säkerställer att man inte kan bli stämd. Den ofta tuffa, men alltid stimulerande, dialog som tidigare fanns mellan företag och revisorer har idag tyvärr alltför ofta ersatts med dekret som kommer långt bortifrån denna vardag.
En i vårt tycke förstklassig revisor har många gemensamma drag med de bästa fot-
bollsdomarna. Dessa drag kan sammanfattas i orden kunskap, situationsförståelse och självständighet:
n kunskap är självfallet grundförutsättningen för att kunna döma, både i fotboll och redovisning. En okunnig domare/revisor är en katastrof i sitt respektive sammanhang
"För nionde året i rad gav Ratos-aktien en positiv totalavkastning, +14%"
n en riktigt duktig domare/ revisor kan dock till detta addera en god förståelse för den enskilda situationen, dvs spel- respektive affärsförståelse. Detta innebär bland annat en insikt om att det bästa inte i alla lägen är att blåsa/redovisa helt enligt regelbokens bokstav, utan att en viss situationsanpassning faktiskt bättre kan spegla spelläget/verkligheten
n för att klara av detta krävs dock ett jättelikt mått av självständighet, i domarens fall mot spelare, tränare och 50 000 åskådare på läktaren, i revisorns fall mot företag, VDar, styrelser och den egna London-desken.
Det är dags för fler nordiska revisorer att återta sin tidigare roll som revisionsvärldens motsvarighet till världens genom tidernas främsta fotbollsdomare, Collina.
Långsiktighet
Ratos är ett snart 142-årigt (börsnoterat) familjeföretag, med representanter för den femte generationen i styrelsen och den sjätte i ägarlistorna. Detta är en enorm styrka i vår verksamhet, då omvärlden vet vad vi står för och att vi alltid lever upp till våra löften och avtal.
I vissa sammanhang är vi dock rena ungdomen, trots att världens äldsta nu existerande familjeföretag inte längre heter Kongo Gumi. Det skuldtyngda japanska byggföretaget, specialiserat på att bygga buddisttempel, förvärvades förra året av ett större byggföretag. Det innebar slutet på en över 1400-årig företagshistoria, då Kongo Gumi grundades år 578 när familjen Kongo kom från Korea för att bygga templet Shitennoji, som för övrigt fortfarande lär stå kvar. Fördärvarna kom här först i den 40:e generationen.
Äldst bland världens familjeföretag är nu istället ett annat japanskt företag, Hoshi Ryokan i Komatsu, ett hotell som drivits av familjen Hoshi sedan år 718 då det grundades av en buddistmunk. Familjen är idag inne på den 46:e generationen (uppgifterna från Öhrling PWCs kundtidning 3/2007).
Ratos har alltså många
goda år och generationer att se fram emot (även om jag tillstår att ett VD-byte är sannolikt någonstans längs vägen…).
Utsikter 2008
Under förutsättning att vårt relativt optimistiska scenario för världsekonomin infrias, finns det, i kombination med det fortsatt omfattande arbete med både tillväxt- och effektiviseringsåtgärder som pågår i våra innehav, goda förutsättningar för ytterligare förbättrade resultat i den underliggande portföljen av företag 2008.
Arne Karlsson
Vision, affärsidé, mål och strategi
Vision
Ratos skall uppfattas som Nordens bästa ägarbolag.
Affärsidé
Ratos är ett börsnoterat private equity-bolag. Ratos affärsidé är att över tiden skapa högsta möjliga avkastning genom ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt utövande av ägarrollen i ett antal utvalda bolag och investeringssituationer, där Ratos skapar en unik investeringsmöjlighet för aktiemarknadens aktörer. Mervärden skapas i samband med förvärv, utveckling och försäljning av företag.
Mål
■ Den genomsnittliga årliga avkastningen (IRR) skall överstiga 20% på varje enskild investering.
■ Totalavkastningen för Ratos-aktien skall över tiden vara bättre än genomsnittet på OMX Nordiska Börs Stockholm.
■ Utdelningspolitiken skall vara offensiv.
■ Ratos information skall vara öppen, korrekt, kontinuerlig, snabb samt av högsta kvalitet.
Investeringsstrategi
■ Ägarandel minst 20%
■ I normalfallet största ägare
■ Investeringsintervall 150-5 000 Mkr Ratos investerar inte i tidiga skeden i bolagens livscykler.
"Ratos skall uppfattas som Nordens bästa ägarbolag"
"...professionellt, aktivt och ansvarsfullt utövande av ägarrollen"
"...avkastningen (IRR) skall överstiga 20% på varje enskild investering"
"Nordiska förvärv – globala exits"
■ 20-30 innehav Ratos portfölj skall bestå av 20-30 företrädesvis onoterade bolag av varierande storlek.
■ Aktiv exitstrategi Ratos har en aktiv exitstrategi. Varje år bedöms innehavens förutsättningar att fortsätta generera 20% årlig genomsnittlig avkastning (IRR) och Ratos möjligheter att bidraga till innehavets fortsatta utveckling. Det innebär att Ratos inte har någon begränsning i innehavstid.
■ Branschgeneralist Ratos kärnkompetens är inte branschspecifik. Då mervärden kan skapas i de flesta branscher har Ratos valt att verka branschoberoende.
■ Fokus på egengenererat affärsflöde
■ Nordiska förvärv – globala exits Utgångspunkten för investeringarna är Norden. Exits (avyttringar) kan göras globalt.
■ Därutöver skall de bolag som Ratos investerar i ha branschmässiga konkurrensfördelar och starka ledningar. Ratos arbetar aktivt för att en incitamentsstrategi skall finnas för styrelsen och ledande befattningshavare i de bolag som Ratos investerar i.
Ratos-aktien – totalavkastning +14%
Ratos A- och B-aktier är noterade på OMX Nordiska Börs Stockholm, Large Cap. En börspost utgörs av 100 aktier.
Aktiens utveckling
Det har varit ett turbulent år på världens börser med tvära kast. Ratos-aktien har utvecklats positivt under året, både vad gäller kursutveckling och totalavkastning. Ratos B-aktie steg med 8% att jämföras med OMXSPI som under samma period sjönk med 6%. Årets högsta kurs, 238,50 kr, inföll i april och den lägsta, 152,50 kr, i november. Sista betalkurs den 28 december var 176 kr.
Under 2007 uppgick totalavkastningen (kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning) för Ratos B-aktie till 14% att jämföras med SIX Return Index som under samma period sjönk med 3%.
Omsättning
Under året omsattes totalt 49,1 miljoner Ratos-aktier till ett värde av drygt 9,7 miljarder kr. I genomsnitt handlades 196 469 aktier per dag, en ökning med 6% jämfört med 2006. Omsättningshastigheten var 40%.
Börsvärde
Ratos totala börsvärde, räknat på antal utestående aktier, uppgick vid årsskiftet till cirka 28 miljarder kr. Det gör bolaget till nummer 33 i storleksordning av 285 bolag som är noterade på OMX Nordiska Börs Stockholm och nummer 65 av 635 på den gemensamma Nordiska Börsen.
Utdelning och utdelningspolicy
Ratos skall föra en offensiv utdelningspolitik. Styrelsen föreslår för räkenskapsåret
Korta fakta 2007
Totalt antal aktier 161 349 252 Antal utestående aktier 158 489 155 Sista betalkurs, 2007-12-28 176 kr Högsta/lägsta notering 238,50/152,50 kr Börsvärde, 2007-12-28 28 miljarder kr Tickerkod i Reuters RATOb.st Bloomberg RATOB SS
Aktienotering OMX Nordiska Börs, Stockholm, Large Cap
Uppdelning i aktieslag
| Aktieslag | Antal aktier | % av röster | % av kapital |
|---|---|---|---|
| Serie A | 42 328 770 | 78 | 26 |
| Serie B | 119 020 482 | 22 | 74 |
| 161 349 252 | 100 | 100 |
Aktiekapitalets utveckling
| Vid utgång av år Transaktion | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Preferens | Aktiekapital, Mkr | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1983 | Fondemission 1:4, split 2:1 | 5 437 507 | 3 506 242 | 100 000 | 452 | |
| 1985 | Fondemission 2:5 | 5 437 507 | 7 083 740 | 100 000 | 631 | |
| 1988 | Fondemission 1:1 | 5 437 507 | 19 604 987 | 100 000 | 1 257 | |
| 1996 | Inlösen preferensaktier | 5 437 507 | 19 604 987 | 1 252 | ||
| 1997 | Split 4:1, inlösen A- och B-aktier | 21 727 060 | 68 550 544 | 1 128 | ||
| 1998 | Inlösen A- och B-aktien. Emission C-aktien | 21 641 127 | 59 679 299 | 9 027 760 | 1 129 | |
| 1999 | Inlösen av C-aktier | 21 641 127 | 59 679 299 | 1 016 | ||
| 2001 | Nedsättning | 21 641 127 | 59 021 499 | 1 008 | ||
| 2003 | Omstämpling A-aktier till B-aktier | 21 244 658 | 59 417 968 | 1 008 | ||
| 2003 | Nyemission | 21 244 658 | 59 497 968 | 1 009 | ||
| 2004 | Nyemission, indragning och | |||||
| omstämpling av A-aktier till B-aktier | 21 229 056 | 59 445 570 | 1 008 | |||
| 2005 | Omstämpling A-aktier till B-aktier | 22 210 036 | 59 464 590 | 1 008 | ||
| 2006 | Fondemission, split, lösen och omstämpling | 42 328 770 | 119 020 482 | 1 017 |
en ordinarie utdelning på 9 kr. 2006 var utdelningen 5,50 kr samt extrautdelning på 5,50 kr per aktie. Direktavkastningen uppgår till 5,1% baserat på sista betalkurs vid årets slut. Under de senaste nio åren har Ratos utdelning ökat med cirka 21% per år i genomsnitt.
Återköp av egna aktier
Beslut togs på årsstämman 2007 om att förvärv upp till 7% av bolagets egna aktier får ske fram till nästa årsstämma 2008. Under 2007 har Ratos återköpt 934 600 egna aktier av serie B. Förvärven har skett till en snittkurs om 202 kr. Ratos ägde vid periodens slut 2 860 097 B-aktier vilket motsvarade 1,8% av utestående antal aktier.
Omstämpling av aktier
Vid årsstämman 2003 beslutades om ett konverteringsförbehåll avseende möjlighet att stämpla om A-aktier till B-aktier. Fram till och med den 31 december 2007 har 953 484 A-aktier inlämnats för omstämpling till B-aktier.
Ägarstruktur
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till cirka 36 400. De tio största ägarna svarade för 77% av rösterna och 50% av kapitalet. Andelen aktier som ägdes av fysiska eller juridiska personer utanför Sverige uppgick till 8%. 59% av Ratos aktieägare ägde 500 eller färre aktier och svarade tillsammans för 2% av aktiekapitalet.
Data per aktie
| Kr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt 1) | 16,66 | 15,50 | 12,42 | 12,45 | 3,59 |
| Utdelning per A- och B-aktie | 9 2) | 5,50 (11) 5) | 4,19 | 3,96 | 3,37 |
| Utdelning i % av resultat | 54 2) | 35,5 (70) 5) | 34,3 | 31,8 | 94,0 |
| Utdelning i % av eget kapital | 12 2) | 8 (15,9) 5) | 6,5 | 7,5 | 7,3 |
| Eget kapital 3) | 75 | 69 | 64 | 55 | 47 |
| Börskurs vid årets slut, B-aktie | 176 | 162,50 | 91 | 67 | 53 |
| Börskurs/eget kapital, % | 235 | 236 | 142 | 122 | 113 |
| Direktavkastning, % | 5,1 2) | 3,4 (6,8) 5) | 4,6 | 5,9 | 6,4 |
| Totalavkastning, % | 14 | 85 | 43 | 35 | 27 |
| P/E-tal | 10,6 | 10,5 | 7,5 | 5,4 | 14,7 |
| Högsta/lägsta betalkurs, B-aktie | 238,50/152,50 | 171/86,32 | 91,16 / 67,91 | 68,37 / 51,16 | 52,56 / 40,23 |
Nyckeltal
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börsvärde, Mkr | 28 376 | 25 719 | 15 812 | 11 328 | 8 877 |
| Antal aktieägare | 36 396 | 34 233 | 30 549 | 29 345 | 23 699 |
| Utestående genomsnittligt antal aktier | 158 829 266 | 163 005 841 | 170 062 755 | 169 572 845 | 168 946 538 |
| Utestående antal aktier vid årets slut 4) | 158 489 155 | 158 276 730 | 170 209 628 | 169 650 634 | 168 825 790 |
| Genomsnittligt antal handlade Ratos-aktier/dag, tusental |
196 | 186 | 176 | 170 | 150 |
| Utdelning, Mkr | 1 426 2) | 870 (1 741) 5) | 713 | 673 | 573 |
1) Före utspädning.
2) Föreslagen ordinarie utdelning.
3) Hänförligt till moderbolagets ägare.
4) Efter återköp.
5) Ordinarie utdelning (inklusive extra utdelning).
Aktiekapital och antal aktier
Ratos aktiekapital vid årsskiftet 2007/08 uppgick till 1 016 500 tkr fördelat på totalt 161 349 252 aktier, varav 42 328 770 A-aktier och 119 020 482 B-aktier. Antalet återköpta aktier per årsskiftet uppgick till 2 860 097, vilket innebär att utestående aktier uppgick till 158 489 155. Ratos A-aktie motsvarar en röst och Ratos B-aktie 0,1 röst.
Ratos aktieägare
| Antal | Andel | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007-12-31 | A-aktier | B-aktier | kapital, % | röster, % |
| Familjen Söderberg | 24 479 139 | 6 405 190 | 19,1 | 46,3 |
| Söderbergsstiftelserna | 13 106 740 | 13 882 620 | 16,7 | 26,7 |
| Utländska ägare | 2 162 549 | 10 542 564 | 7,9 | 5,9 |
| Fjärde AP-fonden | 4 391 850 | 2,7 | 0,8 | |
| Sjätte AP-fonden | 3 391 000 | 2,1 | 0,6 | |
| AMF Pension | 3 409 756 | 2,1 | 0,6 | |
| Handelsbanken fonder | 3 127 466 | 1,9 | 0,6 | |
| SEB | 2 470 880 | 1,5 | 0,5 | |
| Swedbank Robur Fonder | 2 149 720 | 1,3 | 0,4 | |
| Andra AP-fonden | 1 815 291 | 1,1 | 0,3 | |
| Akademiinvest | 1 626 742 | 1,0 | 0,3 | |
| Svenskt Näringsliv | 1 550 000 | 1,0 | 0,3 | |
| HQ Fonder | 1 454 800 | 0,9 | 0,3 | |
| Östersjöstiftelsen | 1 348 526 | 0,8 | 0,3 | |
| Återköp | 2 860 097 | 1,7 | – | |
| Övriga | 2 580 342 | 58 593 980 | 37,9 | 16,1 |
| Totalt | 42 328 770 119 020 482 | 100,0 | 100,0 | |
| Källa: VPC |
Aktieägarstatistik
| Storleksklasser | Antal aktieägare |
Totalt antal aktier, % |
|---|---|---|
| 1 – 500 |
21 412 | 2,4 |
| 501 – 1 000 |
6 404 | 3,2 |
| 1 001 – 5 000 |
6 693 | 9,6 |
| 5 001 – 10 000 | 979 | 4,5 |
| 10 001 – 20 000 | 420 | 3,9 |
| 20 001 – | 488 | 76,4 |
| 36 396 | 100,0 |
Källa: VPC
Analytiker som följer Ratos
ABG Sundal Collier Jon Arnell [email protected] Tel: 08-566 286 28
Carnegie Adam Nyström [email protected] Tel: 08-676 88 00
Frida Willmansson [email protected] Tel: 08-588 689 26
Cazenove & Co Chris Brown
[email protected] Tel: +44-20 715 581 45
Cheuvreux Nordic
David Halldén [email protected] Tel: 08-723 51 70
Handelsbanken Magnus Dalhammar [email protected] Tel: 08-701 51 14
Kaupthing Bank
Christian Hellman [email protected] Tel: 08-791 49 71
Swedbank
Niclas Höglund [email protected] Tel: 08-585 925 66
UBS Investment Research
Olof Cederholm [email protected] Tel: 08-453 73 06
Private equity och Ratos – ansvarsfullt ägarutövande
Under Ratos år som private equity-bolag har den industriella profilen blivit något av ett kännemärke. Det är kanske inte konstigt med tanke på Ratos långa historia i industri-Sverige, från grundandet av Söderberg & Haak 1866 till den aktiva ägare Ratos är idag som noterat private equity-bolag. Sedan 1999 har Ratos investerat i över 40 företag och gjort 26 avyttringar. Idag finns 21 bolag i Ratos portfölj och ägarutövandet är, då som nu, professionellt, aktivt och ansvarsfullt.
Private equity i Norden Ratos är verksamt på den nordiska private equitymarknaden – marknaden för investeringar i onoterade bolag. Enligt Svenska Riskkapitalföreningen delas private equity in i: buyout (investeringar i företag som befinner sig i en expansiv eller mogen del av livscykeln) och venture capital (investeringar i tidiga faser
av bolagens utveckling). Ratos är inriktade på mellansegmentet för buyout och investerar mellan 150 miljoner kr och 5 miljarder kr vid varje investering.
I Sverige, liksom i övriga Europa, har betydelsen av private equity ökat för ekonomin. Svenska Riskkapitalföreningen uppskattar att företag i Sverige som ägs av private equity står för cirka 11% av BNP och sysselsätter fler än 170 000 personer. I Sverige fanns vid utgången av 2007 över 320 miljarder kr förvaltat kapital inom private equity, varav drygt hälften var investerat. Drygt 75% av kapitalet i Sverige var buyout-investeringar och återstoden venture capital-investeringar.
Det har varit hög aktivitet på private equitymarknaden i Norden under senare år och trenden går mot både fler och större transaktioner. Norden har också kommit att bli en av Europas största marknader för private equity-investeringar. God avkastning, en mognare bransch och fortsatt tillströmning av kapital har skärpt konkurrensen inom branschen.
Inom mellansegmentet, där Ratos främst är aktiv, är de flesta riskkapitalbolag fortfarande
nordiska och det finns många förvärvsmöjligheter i Ratos investeringsintervall. I det övre segmentet är konkurrensen hård, med färre objekt och mer offensiva belåningsnivåer. Många affärer i detta segment genomförs genom auktioner där budstrider ofta trissar upp priserna på investeringarna.
Bolagsformen viktig för Ratos
Ratos förvaltar inga fonder, utan är ett av få börsnoterade bolag i Sverige vars huvudsakliga verksamhet är direkta investeringar i onoterade
bolag. Exitvinster och kassaflöden från investeringar återinvesteras i nya företag eller delas ut till Ratos aktieägare. Som noterat private equity-bolag behöver Ratos inte lägga tid och resurser på att anskaffa kapital till nya fonder. Ratos är inte bundet till någon maximal löptid på gjorda investeringar utan kan behålla sina innehav så länge det är
Källa: Svenska Riskkapitalföreningen
ekonomiskt optimalt. Transparensen är ofta högre i ett noterat bolag än i en fond. Dessutom har investeraren en likvid tillgång och kan sälja sina aktier, medan en investering i en fond normalt är bunden under fondens löptid. Till fondernas fördel talar att en fond alltid är fullinvesterad medan ett bolag som Ratos kan ha en kassa som inte har samma möjlighet till avkastning. Private equity-fonderna erbjuder dessutom investerarna möjligheten att diversifiera sig bort från marknadsrisken som alltid finns i en noterad aktie.
Medan fonder fortfarande är de vanligaste aktörerna på private equity-marknaden har intresset under senare år ökat för noterade private equity-bolag. Totalt finns omkring 50 bolag noterade i Europa.
Ökad aktivitet i övriga Norden
Sedan 1999 har Ratos haft Norden som hemmamarknad. Mellan 1999 och 2003 skedde merparten av alla investeringar i Sverige, men sedan 2003 har investeringsaktiviteten i de övriga nordiska länderna ökat. Mellan 1999 och 2007 har tio förvärv genomförts i Danmark, Norge och Finland.
De nordiska länderna skiljer sig åt i flera avseenden. Det gäller bland annat företagsstruktur, branschfördelning och affärskultur. Ratos nordiska verksamhet har därför anpassats utifrån respektive lands lokala förutsättningar.
Tre kriterier ställdes upp för Ratos beslut att öka investeringarna i de övriga nordiska länderna. Dessa kriterier avsåg marknadens mognad, inhemsk
Under 2007 köpte Ratos fem företag, ett i Norge (HÅG/RH/ RBM), två i Danmark (AH Industries och Contex Holding) samt två i Sverige (EuroMaint och MCC).
konkurrens och hur väl Ratos profil passade in.
| Mognadsgrad | Grad av inhemsk konkurrens |
Ratos profil | |
|---|---|---|---|
| Sverige | Hög | Hög | Mycket väl |
| Norge | Låg | Låg | Mycket väl |
| Danmark | Låg | Medel | Mycket väl |
| Finland | Hög | Medel | Mycket väl |
Källa: Ratos
Mognadsgrad: Relativ och i ett private equity-hänseende, dvs hur företagsstrukturen ser ut, andel bolag med privat ägande, storlek på företagen etc. Dvs faktorer som kan avspegla Ratos affärsmöjligheter. Ju mindre mogen marknad desto fler affärsmöjligheter.
Inhemsk konkurrens: Antal inhemska private equity-aktörer.
Ratos profil: Hur väl Ratos passar för att göra affärer i landet, hur Ratos varumärke uppfattas.
Sverige
Den svenska private equity-marknaden är mogen i ett internationellt perspektiv efter flera decennier av hög aktivitet bland såväl inhemska som utländska private equity-aktörer. Ratos första investering som private equity-bolag i Sverige genomfördes 1999 (utköpet av Dahl från börsen). Ratos industriella profil passar väl in i den svenska företags- och affärskulturen, och det finns fortfarande många förvärvsmöjligheter av rätt storlek och struktur för Ratos.
Norge
Ratos första private equity-investering i Norge genomfördes 2001 (Dynal Biotech). Norge var då en omogen marknad i private equity-hänseende med relativt få konkurrenter och många bolag med rätt storlek och profil för Ratos. Affärsmöjligheterna i Norge är fortsatt goda och Ratos har ett bra flöde av affärer då det finns många konglomerat, familjeägda företag och statliga företag. I Norge verkar Ratos genom en representant, Henning Øglænd, och ett brett nätverk av utvalda personer.
Danmark
Ratos gjorde sin första private equity-investering i Danmark 1999 (Superfos). I Danmark finns konkurrens från andra private equityaktörer, men det är fortfarande en relativt omogen marknad. Ratos profil passar väl in till följd av landets företagartradition som grundar sig på ett stort antal konglomerat, familje- och stiftelseägda företag. Ratos har ett bra flöde av bolag som är
intressanta ur Ratos aspekter. Ratos är representerat i Danmark genom ett Advisory Board som fungerar som nätverk mot de danska företagen med Peter Lechly som ordförande.
Finland
Finland är det land som är mest likt Sverige avseende företagsstruktur. Private equity-marknaden är mer mogen och inhemska private equity-aktörer har varit mycket mer aktiva än i Norge och Danmark. Även i Finland passar Ratos profil mycket väl in i företagsstrukturen. Ratos första private equity-investering i Finland genomfördes 2001 (GS-Hydro). I Finland pågår uppbyggnaden av representation och struktur för att skapa förutsättningar för ett än bättre affärsflöde.
Investeringsprocessen
Varje år analyserar Ratos cirka 200 företag. Av dessa leder i genomsnitt tre till fem till förvärv. Det krävs en granskning av ett så stort antal bolag för att identifiera företag som bedöms uppfylla avkastningsmålet (IRR) på 20% och där Ratos även får möjlighet att investera. Många av de bolag som identifierats faller bort tidigt i processen på grund av att de inte uppfyller Ratos investeringskriterier eller av andra anledningar. Det finns egentligen ingen "typisk" process med en rak väg från start till mål. Ibland tar förvärven några månader, medan det andra gånger tar längre tid. Ratos kan ha haft kontakt med företaget i flera år innan ett förvärv blir av.
Uppslagen till potentiella förvärv kommer från flera håll. Det ligger i Ratos strategi att en hög andel av affärsflödet skall vara egengenererat. Det kan vara ett resultat av en strukturerad process där en specifik bransch eller en viss region har kartlagts, men kan ofta också vara ett resultat av nyfikenhet. Sedan 1999 har cirka 70% av de förvärv som genomförts varit egengenererade. Med egengenererade avses affärer som inte är rena auktionsprocesser och där Ratos vanligtvis får ensamrätt eller är en av få möjliga ägare. Av de förvärv som genomfördes 2007 var 60% egengenererade.
Ratos investerar branschoberoende i Norden och i företag med alla typer av förutsättningar. Dock aldrig i företag som är verksamma inom krigsindustrin, pornografi eller är uppenbart miljöförstörande.
Vid varje förvärv görs en noggrann genomlysning (due diligence) av bolaget för att minska risken. Denna analys omfattar flera aspekter, såsom legala, bransch- och affärsmässiga, miljö och CSR (corporate social responsibility) samt finansiella aspekter. Resultatet av denna genomlysning ligger till grund för det investeringsbeslut som Ratos styrelse fattar.
Vid investeringar i onoterade företag finns oftast mer information än i noterade. Ratos och företagets ledning har även kommit överens om en gemensam affärsplan innan det slutliga avtalet skrivs under. Finns det meddelägare finns det dessutom ett detaljerat aktieägaravtal som styr förutsättningarna mellan parterna. På så sätt skapas bättre förutsättningar för samsyn på investeringen, vilket också minskar risken.
Det som till slut avgör om Ratos investerar är en bedömning om en årlig genomsnittlig avkastning på 20% kan uppnås.
Ratos som ägare
Ratos har en lång och bred erfarenhet som aktiv ägare. Ratos syn på ägande är att det skall utövas professionellt, aktivt och ansvarsfullt. Det gäller under hela innehavstiden, från förvärv till exit. Utöver finansiering kan en private equity-investe-
Ratos som private equity-bolag
- n Börsnoterat – Likvid
- Transparent
- n Industriellt fokus
- n Aktivt ägande – Under hela innehavstiden
- n Ägare så länge som Ratos skapar värde – Ingen tidsbegränsning
- n Skräddarsydd investeringsorganisation
rare exempelvis bidra med affärsutvecklingsstöd, nätverk samt finansiell och strategisk kompetens. Graden av engagemang i innehaven skiljer sig åt mellan private equity-investerare, bland annat beroende på investerarens egen strategi och kompetens.
Affärsutveckling är ett samspel mellan ledning, styrelse och ägare. Ratos tar en aktiv del i företagets utvecklingsprocess och fungerar löpande som ett bollplank till ledningen i företaget. När ett nytt innehav förvärvats sätts ett antal tydligt uppställda finansiella och operativa mål upp. Dessa grundar sig på den
affärsplan som ledning och Ratos tillsammans kommit överens om.
Ratos arbetar i så kallade innehavsteam och har normalt samma innehavsteam från förvärv till exit. Kontinuitet och förtroende mellan Ratos och ledning är betydelsefullt för värdeskapandet. Ratos är alltid representerat i innehavens styrelser via bolagsansvarig. Vidare har
Ratos, beroende på ägarandel, möjlighet att utse ytterligare en eller flera ledamöter, vilka kan vara andra medarbetare på Ratos och/ eller, vilket är det vanliga, personer i Ratos nätverk med relevant bakgrund.
Även en exit skall ske ansvarsfullt och med beaktande av företagets långsiktiga utveckling. Avyttring av ett innehav skall ske då målen med investeringen är uppnådda och då Ratos ägande inte längre skapar mervärden. Eftersom Ratos till skillnad från många andra private equity-aktörer är ett aktiebolag finns ingen fastställd innehavstid. Den genomsnitt-
liga innehavstiden för portföljen var i början på 2008 drygt fem år och det äldsta innehavet tolv år.
Ratos som ägare
- n Lång och bred erfarenhet som aktiv ägare – Professionell, aktiv och ansvarsfull
- n Tydliga mål för varje investering – Gemensam affärsplan
- Incitamentsprogram skapar gemensamt intresse – Ansvarsfull exit
- n Tydligt och aktivt utövande av ägarrollen – Samma team arbetar med bolagen från förvärv till exit
Aktivt ägande i praktiken
Det är alltid svårt att i generella termer beskriva vad aktivt ägande är och därmed Ratos del av värdeskapandet i ett innehav. För att åskådliggöra detta tydligare beskrivs här ett avidentifierat verkligt exempel, som är en förenklad beskrivning över hur ägarutövandet har gått till i ett affärsutvecklingsprojekt.
- n Företaget hade överträffat affärsplanens mål
- n Det fanns goda möjligheter för Ratos att sälja företaget
- n Det fanns en positiv framtidsbild för företaget – men bilden var inte bekräftad
- n Ledningens tid ägnades till stor del åt operativa frågor och långsiktiga frågor fick prioriteras ner
På ett samlat initiativ av ledning, styrelse och ägare sattes ett projekt samman. En styrgrupp bestående av VD, Ratos och ordförande ansvarade för att driva projektet. Till projektet knöts även interna resurser på företaget och hos Ratos samt ett antal lokala och specialiserade externa konsulter.
Projektet hade som mål att:
-
- Bedöma bolagets framtida potential
-
- Prioritera mellan affärsutvecklingsmöjligheter
-
- Accelerera affärsutvecklingsprocessen
-
- Bygga strukturkapital i bolaget
Fas 1: Utvärdering av tillväxtmöjligheter Företaget hade många möjligheter till fortsatt tillväxt utifrån flera dimensioner: nya segment, nya geografiska marknader, nya produkter, tilläggsförvärv och ökat tjänsteinnehåll. Frågan var vad som långsiktigt sett var rätt för företaget. Projektgruppen identifierade sju prioriterade tillväxtområden vilka analyserades grundligt i separata delprojekt. Analysen resulterade i en tillväxtplan och omfattade bolagets samtliga geografiska marknader och segment.
Fas 2: Anpassning av verksamheten
En ökad tillväxt påverkar verksamheten och organisationen vad gäller investeringsbehov och underleverantörsutveckling. Behovet var därför stort att förstå effekten av en accelererad tillväxt på utnyttjandegraden i produktionen i syfte att öka framförhållning och
prognoslängd till underleverantörer, kartlägga risker för flaskhalsar samt för att planlägga långsiktiga investeringar. Ytterligare ett projekt genomfördes där Ratos bistod ledningen med att utveckla den långsiktiga investeringsplaneringsmodellen.
Fas 3: Ny tillväxtplan
En analys genomfördes av bolagets historiska och bedömda framtida relation mellan försäljningsvolym och kostnadsslag. Analysen syftade till att få en fördjupad förståelse för bolagets intäkts- och kostnadsdynamik för en bedömning av marginal- och resultatutveckling i ett tillväxtscenario.
Även en fördjupad analys genomfördes av bolagets tillväxtplan, kostnadsstruktur och investeringsplan utifrån olika möjliga scenarion. Ledningen och bolagets styrelse lade i slutändan fast en ny finansiell plan för bolaget med höjda försäljningsmål och ökad bruttomarginal. Efter projektet höjdes också företagets finansiella mål väsentligt.
Ratos roll i projektet
- n Understödja initiativet
- n Koordinera tidplan och delprojekt
- n Projektansvar för delprojekt – resurs för VD
- n Säkerställa svar på styrelsens och Ratos kritiska frågeställningar
Slutsats av projektet
De nya mål som sattes upp för företaget har överträffats och även om konjunkturen har underlättat hade inte målen för både lönsamhet och omsättning kunnat nås utan den ovan beskrivna arbetsinsatsen. Som en konsekvens av vidtagna åtgärder beslutade Ratos att behålla bolaget ytterligare några år.
Överträffat finansiella målet – IRR +28%
Ratos har sedan strategiskiftet 1999 med god marginal överträffat sitt finansiella mål om 20% genomsnittlig årlig avkastning på varje enskild investering. Exitportföljen har sett över nio år i genomsnitt genererat 28% årlig avkastning.
För ett bolag verksamt inom private equitybranschen är avyttringen (eller "exiten" på branschspråk) det definitiva kvittot på om en investering varit framgångsrik eller ej. I grunden är kalkylen för Ratos ägare tämligen enkel: resultatet av en investering utgörs av försäljningspriset minus förvärvspriset plus/ minus eventuella kapitalflöden under innehavstiden (tilläggsinvesteringar, utdelningar, refinansieringar, m m). Denna enkla kalkyl kan sedan med hjälp av en matematisk formel räknas om till genomsnittlig årlig avkastning, eller IRR på branschspråk.
Över tiden ger moderbolagets resultaträkning en god bild av Ratos utveckling. Då Ratos normalt äger företag under flera år, är moderbolagets resultaträkning dock ett relativt trubbigt instrument för att löpande följa utvecklingen. Effekterna från avyttringar av bolag uppträder här med långa mellanrum och då ofta med stora engångseffekter. För den löpande bevakningen kan därför koncernens resultaträkning (kompletterad med all den information om de enskilda innehaven Ratos lämnar i alla sina rapporter) vara intressantare att följa, då dotterbolags- och resultatandelsredovisningen här medför att Ratos intjäning till del "jämnas ut" mellan åren.
Ratos främsta finansiella mål är att varje enskild investering skall generera en genomsnittlig årlig avkastning (IRR) om minst 20%. För att kunna bedöma om bolaget lyckas nå detta mål över tiden, är en analys av "exitportföljen" – dvs den "portfölj" av företag som Ratos faktiskt har sålt och där dessa investeringars facit finns – nödvändig.
Aktuell exitportfölj
Hur ser då exitportföljen ut för Ratos i nuläget? Under de dryga nio år (1999-februari 2008) Ratos verkat som ett private equity-företag, har 26 exits genomförts. Dessa 26 exits har tillsammans bidragit till Ratos kassaflöde med knappt 20 miljarder kr (under samma period
har förvärv för drygt 15 miljarder kr genomförts). Det handlar följaktligen om ett robust facit, i meningen att det är många enskilda affärer och sammantaget stora belopp.
Totalt sett har Ratos exitportfölj till dags dato genererat en IRR om drygt 28%. Exitportföljen har således klarat avkastningskravet om 20% med god marginal. Självfallet består resultatet av både lyckade investeringar som med råge nått de mål som sattes upp vid investeringstillfället, 2007 t ex Alimak Hek, och av investeringar som måste summeras som mindre lyckade, 2007 t ex Bluegarden. De lyckade investeringarna har dock med mycket god marginal kompenserat för de mindre lyckade.
28% är också den bruttosiffra som skulle ha rapporterats som avkastning om Ratos vore en fond, i likhet med de flesta av våra kollegor i branschen. I jämförelser med andra private equity-aktörer bör dock hänsyn tas till att Ratos i genomsnitt kan bedömas ha en lägre finansiell riskexponering än de flesta bolagen i vår nisch, varför en riskjusterad avkastning allt annat lika förbättrar utfallet för Ratos.
I tillägg kan konstateras att Ratos har en total förvaltningskostnad som är cirka 1% av det förvaltade kapitalet mätt som börsvärde. De flesta private equity-fonder har en kombination av förvaltningsarvode och vinstdelning som är klart högre, varför skillnaden i nettoavkastning, allt annat lika, ytterligare förbättras till Ratos fördel.
Den goda avkastningen i exitportföljen har huvudsakligen skapats genom ett aktivt ägararbete fokuserat på bolagens industriella utveckling. Detta till skillnad från den schablonbild om branschens värdeskapande som ofta återfinns i media – dvs att private equity-bolagen köper bolag billigt, lånar mycket pengar billigt, svälter bolagen, "klär upp bruden" inför en försäljning och sedan säljer dyrt. Denna schablonbild gäller bevisligen inte för Ratos, men sannolikt heller inte för branschen som helhet.
Analyseras värdeskapandet i de 26 bolag som idag utgör Ratos exitportfölj, återfinns följande förklaringar till hur en IRR om 28% uppnåtts (se illustration på motsatt sida).
Årlig genomsnittlig avkastning, IRR +28% – hur då?
Industriell utveckling +75%
Cirka 75% av värdeskapandet kommer från bolagens interna, industriella utveckling, dvs arbetet med att öka omsättningen och förbättra lönsamheten. Omsättningstillväxten har i sin tur skapats både genom organisk tillväxt och förvärv.
Finansiella effekter +39%
Knappt 40% av värdeskapandet kommer från finansiella effekter. En del av dessa effekter, cirka hälften, kan i grunden härledas till ett förbättrat kassaflöde som ett resultat av omsättningstillväxten och marginalförbättringarna, varför cirka 90% av värdeskapandet egentligen förklaras av det interna, industriella utvecklingsarbetet i bolagen. Resterande del förklaras av både traditionellt internt arbete med finansiell effektivitet (varulager, kundfordringar, investeringseffektivitet, skatter, m m) och arbetet med att optimera de finansiella strukturerna, dvs det som bland annat innebär att förvärv belånas.
Multipelarbitrage -14%
Det så kallade multipelarbitraget har följaktligen givit ett negativt bidrag om 14%, dvs Ratos har i genomsnitt sålt för lägre multiplar än de som gällde vid förvärvet.
Framtida exitportfölj
Vad kan då förväntas av den fortsatta utvecklingen i exitportföljen? På ett övergripande plan kan följande sägas:
- n Det finns idag några investeringar i portföljen som sannolikt kommer att dra ned den totala avkastningen, även om investeringarna i sig hamnar på plus. Dessa investeringar bedöms dock klara 20% årlig avkastning från dagens marknadsvärden.
-
n Många bolag i portföljen kommer med marginal att klara avkastningskravet.
-
n Sammantaget är bedömningen att Ratos exitportfölj även åren framöver kommer att ha genererat en avkastning som aggregerat överstiger 20%.
- n Ratos avkastningsmål prövas självfallet löpande av styrelsen, som dock hittills inte sett något behov av en förändrad målsättning. Detta innebär följaktligen att alla nyinvesteringar som görs bedöms klara avkastningskravet.
Ratos vs IFRS
Bakgrund
I Ratos årsredovisning 2006 redogjorde vi för de många problem – specifikt för Ratos men också generellt för marknaden – IFRS fört med sig ("Ratos och de nya redovisningsreglerna", sid 16-18). Tyvärr har vi funnit anledning att fortsätta diskussionen i detta ämne även i år. Ytterligare förändringar och försämringar är på gång 2009, då ett antal nya regler avses införas, bland annat vissa med starkt negativa konsekvenser för redovisningen sett ur ett intellektuellt och verklighetsorienterat perspektiv.
Låt oss dock inleda med att upprepa något vi konstaterade redan förra året, nämligen att Ratos grundläggande principiella syn på redovisning stämmer väl överens med den som ligger till grund för IFRS, dvs att redovisningen skall ge information som är:
- n relevant som underlag för användarnas ekonomiska beslutsfattande, och
- n tillförlitlig, så att de finansiella rapporterna
- ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden,
- återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktioner, andra händelser och förhållanden, och inte enbart deras juridiska form,
- är neutrala, dvs opartiska,
- är försiktiga, och
- är fullständiga i alla väsentliga avseenden.
Problemet med det faktiska regelverket, som det kommit att utformas och tolkas, är att det inte lever upp till att klara kravet på tydlighet, tillförlitlighet och intellektuell konsekvens. Istället är många principer ägnade åt att skapa teoretiskt perfekta lösningar som dock saknar verklighetsförankring, vilket leder till att principerna istället försvårar tolkningen av bolags utveckling. Detta förstärks ytterligare av att delar av regelverket, trots detaljrikedomen på vissa områden, lider av oklarheter och brist på riktlinjer och ibland helt saknar definitioner.
Felaktiga grundbultar
Det finns åtskilliga exempel på områden där IFRS-reglerna skapar problem för de redovisande företagen och, inte minst, de som skall tolka företagens redovisning. I artikeln i förra årets årsredovisning redogjorde vi för några av dessa frågor. Åtskilliga av dessa problem, som kommer att bli avsevärt fler med de förändringar som kommer 2009 och som naturligtvis måste debatteras i sig, är dock enbart symtom på en mer grundläggande orsak till IFRS bristande verklighetsförankring: en djupare analys ger vid handen att IASB (International Accounting Standards Board) valt att basera redovisningen på några synnerligen tveksamma grundbultar. En tillämpning av dessa leder de facto till en direkt konflikt med den grundläggande principiella syn som IASB säger sig ha.
Balansräkningen olämplig utgångspunkt
Det första problemet är att IFRS placerar balansräkningen i centrum för redovisningen.
Det är självfallet en oerhört stor och svår uppgift att få redovisningen att återspegla verkligheten. Detta gäller för både resultaträkning och kassaflödesanalyser, men tveklöst än mer så för balansräkningen. Hade balansräkningen återspeglat verkligheten, hade inte börsens värdering av börsbolagens justerade egna kapital varit 200-500% (åtminstone) de senaste 15 åren. Vad detta illustrerar är att det är svårt, ibland omöjligt, att i balansräkningsposterna fånga upp alla de dimensioner i ett företag som ytterst skapar försäljning och resultat.
Med detta som grund, är det svårt att förstå och acceptera att IFRS kommit att återinföra balansräkningen som redovisningens utgångspunkt – inte minst eftersom vi lever i en värld där användarna i verkligheten under många decennier alltmer kommit att fokusera på resultaträknings- och kassaflödesmått som grunden för sina analyser. Hur många företagsaffärer har de senaste tio åren genomförts med balansräkningen som bas för värderingen? Hur många analytikers eller journalisters köp- eller säljrekommendationer baseras ytterst på ett resonemang kring balansräkningsposterna? Hur många kreditinstitut har lånat ut pengar till rörelsedrivande företag med balansräkningens utseende som huvudparameter? Det är möjligt att det finns några, men inte tillräckligt många för att den fundamentala förändring av redovisningen som kommit att genomföras skall vara försvarbar. Som det nu blivit, utvecklas verkligheten åt ett håll, redovisningsreglerna åt ett annat. Att placera resultaträkning och kassaflödesanalys i centrum är att placera kyrkan mitt i byn, att placera balansräkningen
där är att sätta "dasset", dvs restposten, där istället. Detta innebär självfallet inte att balansräkningen är ointressant som en del i redovisningen och analysen av densamma, men den försvarar inte sin nuvarande centrala plats i teoribildningen.
IASB har för övrigt antagit rekommendationer som gör att vi 2009 har en eller två resultaträkningar. Väljer ett företag att endast presentera en resultaträkning slutar denna med ett resultat som inbegriper exempelvis omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar. Det traditionella måttet på resultat per aktie, där utgångspunkten är resultat efter skatt hänförligt till moderföretagets ägare, placeras någonstans mitt i om alternativet med två resultaträkningar väljs. Svårtolkat för de insatta, omöjligt att förstå för de ej initierade.
Enhetsteorin ologisk logik
Ett andra grundläggande problem är att IFRS till stora delar bygger på den så kallade enhetsteorin. Enligt denna teori betraktas företaget som en fristående enhet som själv äger sina resurser. Ägarna är enbart finansiärer. Så även minoriteten som betraktas som en av de ägande finansiärerna.
Den teori som koncernredovisningen hittills i huvudsak varit baserad på är ägarteorin. Koncernredovisningen avspeglar här ägarnas intresse och andel i företaget. Alla tillgångar och skulder tillhör ägarna. Minoriteten betraktas som en extern finansiär.
Flera IFRS-regler, vars logik det är svårt att förstå utifrån ansatsen att redovisningen skall återspegla den ekonomiska innebörden av verkliga händelser, blir logiska sedda i ljuset av enhetsteorin. Ett exempel på detta är förändringarna av IFRS 3 och IAS 27.
Vid en tillämpning av enhetsteorin är det avgörande när ett moderföretag får kontroll över ett dotterföretag. Vid detta tillfälle konsolideras hela enheten (dotterföretaget), dvs även goodwill och andra övervärden. Företag får enligt de nya IFRS 3 reglerna välja mellan att omvärdera 100% av goodwill eller ägd andel (där det sistnämnda de facto är ett avsteg från enhetsteorin). Märkliga effekter uppkommer därmed vid successiva förvärv. Ökar ägandet från 49% till 51% och det magiska kontrollsträcket passeras, anses hela enheten (enligt enhetsteorin) förvärvad vid detta tillfälle. Bolaget omvärderas och effekten av omvärderingen passerar resultaträkningen. Omvärderingen kan då omfatta 100% eller 51% av goodwill. Inga externa "friska" pengar kommer koncernen till del, ändå presenteras ett resultat. Ett förvärv av exempelvis 2% kan följaktligen leda till stora resultateffekter.
Om å andra sidan ägandet minskar från 100% till 51% uppkommer inte ett realisationsresultat. Enheten anses då fortfarande kontrolleras av moderbolaget och transaktionen betraktas endast som en transaktion mellan ägarna. Trots att i detta fall en värdeförändring realiseras och nya, externa, "friska" pengar kommer koncernen till del, redovisas transaktionen enbart som en omflyttning mellan balansräkningsposter.
IASB har härmed vänt upp och ned på verkligheten. Ett förvärv kan ge stora resultateffekter, medan en betydande extern försäljning av ett dotterbolag inte passerar resultaträkningen alls.
Tyvärr innebär det faktum att vissa regler blir logiska om man utgår från enhetsteorin inte att teorin är relevant i sig. Det går förmodligen att bygga en teori om universum som utgår från att jorden är universums centrum – men det skulle dels inte göra teorin korrekt, dels leda till ett antal underligheter i tillämpningen av densamma. Det är precis dessa brister enhetsteorin lider av.
Kokboks- vs principbaserade lösningar
Ett tredje grundläggande fel med IFRS är att det nya regelverket är detaljorienterat på ett helt annat sätt än de tidigare mer principbaserade svenska reglerna. Orsaken till detta är i och för sig vällovlig, nämligen ambitionen att harmonisera redovisningsreglerna internationellt. Tyvärr har denna ambition fått två konsekvenser som försämrat den svenska redovisningsstandarden:
- n IFRS har närmat sig det oerhört rigida och idag till delar synligt skadliga amerikanska systemet ("US GAAP")
- n i arbetet med IFRS har ambitionen inte varit att sätta ribban så högt som möjligt, utan att finna minsta gemensamma nämnare (eller kompromiss) mellan olika länder, standards och redovisningskulturer. Detta
har lett till att länder som tidigare hade en låg redovisningsstandard förvisso lyft nivån, men samtidigt att länder som i utgångsläget befann sig i världsklass (t ex Sverige) fått uppleva en försämring.
Av detta skäl är det, som en ledande svensk revisor i dialog med företrädare för Ratos uttryckte saken, viktigt att "vi…aktivt kämpar för att behålla/återskapa ett principbaserat redovisningssystem för att inte komma in i en 'kokbokslösning' med en massa detaljregler".
Mer på gång
Att utveckla regler och principer på redovisningens område är en svår men nödvändig process som kontinuerligt måste fortgå. Liksom inom de flesta vetenskapsområden är det emellertid ytterst sällan som stora, revolutionerande förändringar är av godo, speciellt inte om de har sin grund i orsaker som ligger utanför den egentliga frågan (läs: (ett fåtal) skandaler i näringslivet som egentligen inte berodde på bristande redovisningsregler). Risken är då stor att man slänger ut barnet med badvattnet och glömmer att det oftast varit en lång, omständlig och omsorgsfull process – och följaktligen ingen slump – som lett fram till de regler/principer man söker förbättra. På redovisningens område har vi dock med IFRS fått uppleva ett sådant kvantsprång, där man kan befara att vi om ett antal år får uppleva en motreaktion när de negativa konsekvenserna av de många nya och oprövade principerna visar sig. Utvecklingen utgår inte från etablerad, ur erfarenhet sprungen praxis, utan från en vald specifik teoretisk utgångspunkt.
Tyvärr är det emellertid inte slut med förändringar ännu på några år. 2009 kommer stora och delvis revolutionerande förändringar. Även bortsett från frågan om huruvida dessa nya regler innebär en försämring av sakernas tillstånd eller ej, innebär de mängder av merarbete för företagens ekonomiavdelningar, merarbete där det många gånger är svårt att se till vilken nytta och för vem. Nya regler påverkar heller inte bara redovisningen i realtid, utan medför ofta ett stort arbete med att skapa en jämförbar redovisning för tidigare år.
Det är lätt att sympatisera med den ekonomichef på ett svenskt börsnoterat företag som i uppgivna ordalag talade om "det ohämmade regelskrivarraseriet".
Don Quijote Ratos
Givet att man ser på redovisningsutvecklingen på det sätt Ratos gör, hur kan man påverka utvecklingen?
Tyvärr är detta, av uppenbara skäl, en uppgift av Sisyfos-karaktär. Att slåss mot ett regelskaparsystem, därtill ett de facto välmenande sådant, som arbetar på europeisk och global nivå och som nu lyckats kompromissa sig fram till ett system som blivit allmänt antaget – det är som att slåss mot väderkvarnar. Likväl måste diskussionen och, om nödvändigt, striden tas. Ytterst handlar det för vår del trots allt om att kunna lämna relevant, korrekt och rättvisande information till Ratos aktieägare.
Två nycklar kan i sammanhanget nämnas:
- n de ledande nordiska revisorerna måste ta tillbaka initiativ och makt i de sammanhang där de är ytterst ansvariga (se även VDordet sid 10-11 och låta sig höras mer i debatten. Vi på Ratos har de senaste åren vid ett stort antal tillfällen förvånats över hur många av alla de revisorer vi diskuterat dessa frågor med som faktiskt delar vår uppfattning – inte självklart i alla dess delar och detaljer, men på det övergripande, principiella planet. Revisorerna kan i detta sammanhang uttala sig utan att misstänkas ha någon dold agenda, detta till skillnad från oss i företagsvärlden som naturligtvis alltid kan anklagas, om än grundlöst, för att ha grumliga motiv
- n de svenska företagen måste ta tydligare initiativ, både för att ändra befintliga dåliga regler men också för att påverka utvecklingen, principiellt likväl som i detaljer. Det stora problemet här är givetvis resurser – vi behöver inte gå längre än till oss själva för att konstatera att arbetet med att sköta Ratos egentliga affärsverksamhet lämnar väldigt lite tid över till det omfattande arbete som krävs för att påverka en internationell regelutveckling.
Så – väderkvarnar eller inte, diskussionen måste fortgå. Ytterst handlar denna fråga nämligen om den svenska kapitalmarknadens funktionssätt, något som på ett icke önskvärt sätt illustreras av utflödet av företag från USA-börserna, till stor del en konsekvens av 2000-talets amerikanska "ohämmade regelskrivarraseri".
Ratos och turbulensen på finansmarknaden
Efter flera år av eufori kom finansmarknaderna 2007 att präglas av turbulens och stundtals kaos. Bakgrunden kan kort sägas vara att uppkomsten av nya, ofta komplexa och svåranalyserade, finansiella instrument i kombination med successivt lättande finansiella standards skapade förutsättningar för högre belåningsnivåer och så kallade syndikerade marknader. En anmärkningsvärt stor del av dessa nya företeelser kunde därtill hållas utanför de finansiella institutionernas balansräkningar, vilket – tillsammans med konsekvenser av nya sätt att paketera dessa instrument, tveksam bedömning av paketen från ratinginstitutens sida, m m – medförde att en betydande del av den globala marknadens samlade kreditrisker hamnade utanför de av myndigheterna reglerade och kontrollerade systemen.
Att skylla detta händelseförlopp på de aktörer som varit inblandade vore dock att skjuta budbäraren, dessa aktörer har bara varit symptom på en underliggande realekonomisk (och i grunden positiv) orsak.
ringar, m m). Detta skapar en asymmetri som inte är enkel att hantera, men som över tiden i normalfallet tas om hand av finansmarknadens olika regelverk.
Förtroendekris
Historiskt finns det dock, så vitt vi känner till, inget exempel på ett oreglerat finansiellt system som inte spårat ur eller havererat. De senaste åren har alltså allt större finansiella flöden gått vid sidan av det reglerade systemet – någonting som starkt bidragit till att händelseutvecklingen hamnade utom kontroll. Att det därtill finns en naturlig, inneboende skevhet som medför att även banker och andra reglerade aktörer tenderar att ta snarast lite för stora risker har självfallet inte förbättrat situationen.
Bristen på kontroll är också en huvudorsak till att problemen idag är så svåra att analysera och åtgärda. När någon drog i nödbromsen och det finansiella tåget häftigt bromsade in var det bokstavligt talat ingen, inte heller några centralbanker, som hade kontroll på situationen. Inte ens idag vet vi hur fakta ser
ut, vilket i sin tur skapar osäkerhet och lägger grund för den förtroendekris som leder till att även sunda institutioner kan ha det svårt med finansieringen.
Intressant var en vecka hösten 2007 när Ratos besökte två större nordiska banker. Båda bankerna är, så vitt kan bedömas, i god form och båda bankerna hävdar också detta om sig själv. Ingen av dem vågade
dock låna ut till den andra eftersom man inte visste om det där fanns några lik i lasten.
Det är denna förtroendekris som fått centralbankerna att gå in i marknaden med gigantiska belopp, för att säkerställa det finansiella systemets funktionssätt. Detta har centralbankerna gjort föredömligt snabbt och effektivt.
Begränsad påverkan för Ratos
Av det som ovan sagts kan man möjligen förledas att tro att situationen är lika negativ i hela det finansiella systemet. Så är dock inte
Ökad tillgång på kapital
Det finns många orsaker till de senaste årens fantastiska ekonomiska tillväxt. En dramatisk konsekvens av det som hänt kan dock illustreras av diagrammet till höger, som visar att vi sedan början på 80-talet upplevt en situation där våra reala disponibla inkomster ökat samtidigt som priset på de varor vi konsumerar fallit. Mellanskillnaden är ett ut-
tryck för den välfärdsökning vi upplevt, men också för att det "skapats" pengar – pengar som måste ta vägen någonstans. Detta någonstans har till stor del varit finansiella investeringar, kommersiella fastigheter, bostäder, m m.
De problem denna överskottslikviditet sedan skapat är huvudsakligen klassiska till sin natur. Det finansiella systemet lånar kort (när vi sätter in pengar på banken vill vi ha möjlighet att ta ut dem igen dagen efter om vi så behöver) och placerar långt (när banken lånar ut pengar är det till bostäder, maskininveste-
fallet, vilket kan illustreras med hjälp av tabellen till höger. Ratos har i låneportföljen enbart s k seniora lån (där seniora A-lån kan sägas vara motsvarigheten till bottenlånet vid ett villaköp), en del av lånemarknaden som berörts mycket lite, om än alls, av problemen. För dem som däremot varit aktiva på marknaden för högrisklån (t ex mezzaninelån) har situationen det senaste halvåret sannolikt varit betydligt tuffare.
Ratos har därtill haft paragrafer i låneavtalen som hindrat att lånen utan vårt godkännande syndikerats, dvs sålts ut i mindre delar till olika aktörer, och har därför inte drabbats av kollapsen på den syndikerade lånemarknaden.
Denna strategi har inneburit att Ratos i dagsläget enbart har nordiska banker som
långivare. De nordiska bankerna arbetar främst som relationsbanker, till skillnad från många icke-nordiska finansiella aktörer som agerar som distributionsbanker, dvs man arrangerar lånen men behåller sedan bara några procent av lånet i egen portfölj och säljer ut resten på den syndikerade marknaden.
Då de nordiska bankerna tillhör dem som drabbats minst av turbulensen, har Ratos hittills påverkats endast marginellt av den uppkomna situationen, oavsett om vi talar om den befintliga innehavsportföljen eller i samband med nya investeringsmöjligheter.
Värt att notera är att Ratos finansiella strategi innebär att vi i normalfallet skall vara obelånade på moderbolagsnivå, något vi, med någon enstaka månads undantag, varit under hela 2000-talet. Den belåning som finns ligger i de rörelsedrivande bolagen i portföljen, de bolag som också genererar det kassaflöde som kan betala räntor och amorteringar på lånen.
Låneförutsättningarna har förändrats väsentligt under året
| Facilitet | Juni 2007 Multipel Nettoskuld/ EBITDA |
Dec 2007 Multipel Nettoskuld/ EBITDA |
|---|---|---|
| A | 3-4x | 1,2-1,5x |
| B | 4-5x | 1,2-3,0x |
| C | 5-6x | 3,0-4,5x |
| Second lien | 6-7x | – |
| Mezzanine etc | 6-11x | 3,0-6,0x |
| Källa: Ratos |
Bankerna är betydligt mer restriktiva i sin kreditgivning idag och belåningsmultiplarna har sjunkit väsentligt. Ratos har en konservativ finansiell strategi och har sällan belånat affärer över de nivåer som fortfarande idag är möjliga. Det som skiljer A, B och C faciliteten är löptiden på lånen där A har kortast löptid.
| Juni 2007 | Dec 2007 | |
|---|---|---|
| Börsen | 1,0x | 1,1x |
| Ratos | 3,0x | 2,8x |
| Private equity, genomsnitt |
7,0-8,0x | 5,5-6,5x |
EBITDA – Resultat före finansnetto, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar.
Källa: Ratos
*
Kreditmarknaden framöver
Hur ser då dagsläget ut och vad kommer att hända framöver?
För närvarande tycks oron i viss mån ha lagt sig och aktiviteten är åter långsamt på väg upp. Detta innebär självfallet inte att allt är bra – för många finansiella aktörer återstår sannolikt stora prövningar. Riktigt stora lån går i princip inte längre att arrangera, här nämns ofta siffran 1 miljard euro som en
osynlig gräns. Det är också viktigt att markera att belåningsmöjligheterna totalt sett har krympt högst avsevärt, i tabellen ovan jämförs låneförutsättningarna idag med läget för drygt sex månader sedan. Detta har dock haft marginell betydelse för Ratos, som med en konservativ finansiell strategi sällan belånat
affärer över de nivåer som fortfarande idag är möjliga. Ratos genomsnittliga belåningsnivå, se tabellen till vänster, innebär att det finns marginaler att ta till om tiderna blir tuffare.
För Ratos och många andra företag är läget därför fortsatt stabilt gott.
Hur den nuvarande situationen i slutändan kommer att lösas upp är det idag ingen som vet. Det
finns reella risker också för en riktigt negativ utveckling, även om sannolikheten för ett sådant scenario är låg. Avgörande kommer att bli den allmänekonomiska utvecklingen, den därmed sammanhängande arbetslöshetsutvecklingen samt centralbankernas agerande (där den missriktade oron för inflation är ett orosmoln – en av de största riskerna idag är att centralbankerna sänker räntorna för sent och/eller för lite).
Vår arbetshypotes är dock i skrivande stund att vi efter ytterligare något eller några turbulenta kvartal kommer att ha lämnat de värsta problemen bakom oss och att ett nytt jämviktsläge, med mer normaliserade förutsättningar, därefter kommer att etableras.
Tradition av aktivt samhällsengagemang
Ratos och familjen Söderberg, grundare till Ratos ursprungsbolag Söderberg & Haak, har genom bolagets långa historia tagit en aktiv del i det samhälle där man verkat. Olof A Söderberg var i början av 1900-talet tillsammans med familjen Wallenberg initiativtagare till grundandet av Handelshögskolan i Stockholm för
Olof A Söderberg
för framstående insatser. De största anslagsmottagarna sedan grundandet har varit Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet samt universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg. Söderbergsstiftelserna, som idag är en av Sveriges största icke-statliga anslagsgivare inom sina områden, delade ut cirka 200 Mkr 2007.
Ett fortsatt aktivt samhällsengagemang
Ratos har ingen egen produktion och säljer vare sig produkter eller tjänster. Därför har bolagets styrelse beslutat att Ratos inte skall engagera sig i utåtriktad och synlig sponsring. Istället har bolaget valt att arbeta genomtänkt med ett synnerligen begränsat antal riktade projekt, föreningsmedlemskap, forskningsstöd, bidrag och gåvor. Inriktningen på sponsringen är att stödja föreningar och forskning som anknyter till Ratos affärsverksamhet eller
där Ratos har ett historiskt och välmotiverat engagemang samt att genom bidrag och gåvor fortsätta Ratos och grundarnas tradition av ett aktivt samhällsengagemang. Beträffande bidrag och gåvor prioriteras projektpartners som, liksom Ratos, verkar i Norden och sådana projekt som i första hand riktar sig till barn och ungdom.
att säkerställa att en fullgod utbildning för affärsmannaskap skulle finnas i landet. Olof A Söderberg var också en av drivkrafterna till att reglera och trygga tjänstemännens pension genom grundandet av vad som senare skulle bli SPP. Ragnar Söderberg var som VD för Söderberg & Haak tidigt ute med att erbjuda sina anställda sociala förmåner i form av fri tand- och läkarvård och ett s k "barnbidrag". Grundarnas engagemang i, och omsorg om, sin omvärld utgör en viktig komponent i Ratos rådande företagskultur. Ratos av idag har därför anpassat sitt samhällsengagemang
för att spegla denna långa tradition av ett aktivt samhällsengagemang på ett sätt som passar in i nutidens förväntningar på företaget från såväl ägare, anställda som omvärld.
Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser
1960 bildade de två bröderna Torsten och Ragnar Söderberg, då de största ägarna i Ratos, var sin stiftelse till vilka 40 000 Ratos-aktier
donerades. Enligt stadgarna skall stiftelserna "främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd, varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skola komma i fråga". Söderbergsstiftelserna har sedan 1960 delat ut över en miljard kronor i dagens penningvärde till olika ändamål såsom professurer, akademiska avhandlingar, forskningsprojekt, studieresor, vetenskaplig utrustning samt belöningar
Torsten och Ragnar Söderberg
Utvalda riktade projekt
Genom att koncentrera Ratos insatser till ett fåtal utvalda riktade projekt ger de medel som fördelas största möjliga effekt. Härigenom, och genom val av inriktning, är målet att engagera såväl medarbetare som andra Ratos-intressenter i de projekt som stöttas. Samtidigt möjliggörs ett nära samarbete med respektive organisation vilket säkerställer att utbetalda medel används på ett ansvarsfullt och överenskommet sätt.
Stadsmissionen
Som projektpartner till Stadsmissionen stödjer Ratos sedan 2004 Stadsmissionens hus Klaragården som är belägen invid Klara kyrka i Stockholm. Klaragården är en "fristad" för utsatta kvinnor i Stockholmsområdet dit kvinnor dagligen kan söka sig för att få mat, duscha och sova. Klaragården är för många utsatta kvinnor den enda trygga platsen i tillvaron där de också kan få möjlighet att känna gemenskap i en ombonad miljö.
S:ta Clara Grannar
Tillsammans med föreningen S:ta Clara Grannar stödjer Ratos sedan 2004 ungdomsverksamheten i S:ta Clara Grannar. Verksamheten har rönt framgång i arbetet med att kunna erbjuda en alternativ mötesplats och ett kontaktnät utanför den s k "plattan" i Stockholms citykärna som till viss del präglas av missbruk och kriminalitet.
Norska Redd Barna HVISK
Ratos är huvudfinansiär sedan starten 2006 av norska Redd Barnas projekt HVISK. Projektet har som uppgift att arbeta för att hindra utnyttjande av barn samt att motarbeta handel med barn i Norge.
Mentor
Ratos är partner till organisationen Mentor Sverige som är en syskonverksamhet till internationella Mentor Foundation med säte i Genève, Schweiz. Verksamheten har som mål att understödja och vidta åtgärder som förebygger missbruk bland barn och ungdomar. Detta görs genom ett mentorskapsprogram till
Klaragården är en "fristad" för utsatta kvinnor i Stockholmsområdet.
Norska Redd Barnas projekt HVISK har som uppgift att arbeta för att hindra utnyttjande av barn.
Mentor Sverige har som mål att understödja och vidta åtgärder som förebygger missbruk bland barn och ungdomar.
ungdomar samt genom stöd till föräldrar via ett föräldraskapsprogram som erbjuder kurser och seminarier för att sprida kunskap och opinion.
Handelshögskolan
Ratos stöder Handelshögskolan i Stockholm genom att vara en av 22 så kallade Capital Partners. Partnermedel investeras i fyra områden inom ramen för Handelshögskolans forskningsverksamhet.
Övriga projekt och föreningsmedlemskap
Inom Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) ramar bidrar Ratos till forskning inom områden som anknyter till koncernens verksamhet. Ratos finns representerat i SNS styrelse, Stockholms Handelskammarens skattekommitté och näringspolitiska råd samt Näringslivets skattedelegation.
Samhällsansvar i investeringsverksamheten
Ratos biträder FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FNs barnkonvention och ILOs åtta grundläggande konventioner. Ratos styrelse har mot denna bakgrund antagit en social uppförandekod. I koden beskrivs bland annat hur
granskning av potentiella innehavs agerande avseende mänskliga rättigheter bör utföras liksom hur Ratos som ägare bör förhålla sig till frågor som rör mänskliga rättigheter i innehaven och deras leverantörsled.
Affärsorganisation
Anna Ahlberg
Investment Manager. Född 1970. Civilekonom.
Anställd på Ratos sedan 2001. Sjunnesson & Krook Corporate Finance 2000-01. PricewaterhouseCoopers Corporate Finance 1994, 1996-00.
Aktier i Ratos: 0
Optioner i Ratos: 5 000 Köpoptioner/2003 10 000 Köpoptioner/2004 6 000 Köpoptioner/2007
Jan Pomoell
Investment Manager. Född 1976. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Tamro Corporation 2002-07. The Boston Consulting Group 2000-02. Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 0
Arne Karlsson
VD.
Ansvarig för innehavet Camfil.
Född 1958. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 1999. VD Atle Mergers & Acquisitions 1996-98. Chefsanalytiker och medlem av koncernledningen i Atle 1993-98. VD Hartwig Invest 1988-93. Finansanalytiker Aktiv Placering 1982-88.
Aktier i Ratos: 85 600 B-aktier Optioner i Ratos: 100 000 Köpoptioner/2003 115 000 Köpoptioner/2006 100 000 Köpoptioner/2007
Johan Pernvi
Investment Manager.
Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Bain & Co 2003-05. Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 6 000 Köpoptioner/2006 8 000 Köpoptioner/2007
Magdalena Aniansson
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehavet GS-Hydro. Född 1967. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2004.
Accenture 1992-04. Aktier i Ratos: 4 000 B-aktier Optioner i Ratos: 20 000 Köpoptioner/2005 20 000 Köpoptioner/2006 30 000 Köpoptioner/2007
Anna Ahlberg Jan Pomoell Arne Karlsson Johan Pernvi Magdalena Aniansson
Michael Arvidsson Stig Karlsson Kristina Patek Thomas Mossberg
Michael Arvidsson
Investment Manager.
Född 1979. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Lazard 2004-06. Aktier i Ratos: 0
Optioner i Ratos: 3 000 Köpoptioner/2006 5 000 Köpoptioner/2007
Stig Karlsson
Investment Director. (Industrial Advisor fr o m januari 2008.)
Ansvarig för innehaven DIAB, Haendig, Haglöfs, HL Display, Hägglunds Drives och Lindab.
Född 1952. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. VD Atle Tjänste och Handel 1996-00. VD FylkInvest 1994-96. Skrinet-koncernen 1984-93.
Aktier i Ratos: 153 850 B-aktier Optioner i Ratos: 50 000 Köpoptioner/2006 50 000 Köpoptioner/2007 Kristina Patek
Investment Manager. Född 1969. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. VD Cell Innovation 2000-01. Cell Strategy 1999-00. Andersen Consulting 1995-99. Lagerkvist & Partners 1994-95.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 7 500 Köpoptioner/2003 1 000 Köpoptioner/2004 10 000 Köpoptioner/2007
Thomas Mossberg
vVD, Investment Director.
Ansvarig för Superfos och de övriga innehaven Atle Industri, Overseas Telecom och Ratos investeringar i Industri Kapital.
Född 1946. Ekonomie doktor. Anställd på Ratos sedan 1977, vVD sedan 1988. Ekonomidirektör Ratos 1981-88, controller Ratos 1977-81. Lärare och forskare Handelshögskolan i Stockholm och IFL 1970-77.
Aktier i Ratos: 400 A-aktier, 76 200 B-aktier Optioner i Ratos: 27 000 Köpoptioner/2003 50 000 Köpoptioner/2006 50 000 Köpoptioner/2007
Berit Lind Bo Jungner Hans Ekelund Robin Molvin Kerstin Svanqvist
Cecilia Lundberg Henrik Blomé Carina Strid Leif Johansson Emma Rheborg
Cecilia Lundberg Investment Manager.
Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Alfred Berg Corporate Finance 2003-06.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 6 000 Köpoptioner/2006 7 000 Köpoptioner/2007
Henrik Blomé
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehavet MCC.
Född 1974. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Bain & Co 1998-01.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 10 000 Köpoptioner/2003 5 000 Köpoptioner/2004 12 000 Köpoptioner/2007
Carina Strid
Ansvarig redovisningsutveckling. (Ekonomidirektör fr o m 1 mars 2008.) Född 1968. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2002. Konsult i kvalificerade redovisningsfrågor på KPMG 1997-2002. Ekonom Pharmacia & Upjohn 1988-96. Aktier i Ratos: 200 B-aktier Optioner i Ratos: 4 000 Köpoptioner/2005
Leif Johansson
Investment Director.
Ansvarig för innehaven Arcus Gruppen, Contex Holding, Inwido och Medifiq Healthcare.
Född 1949. Ingenjörs- och ekonomutbildning. Till Ratos 2004. VD/Koncernchef LB-Invest 1985-93. Eget konsultbolag 1994-04. Chefsbefattningar inom Procuritas KB 1989-04.
Aktier i Ratos: 13 100 B-aktier Optioner i Ratos: 50 000 Köpoptioner/2005 70 000 Köpoptioner/2006 50 000 Köpoptioner/2007
Emma Rheborg
IR-ansvarig. Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. JKL 2001-07. Hagströmer & Qviberg 1997-00. Aktier i Ratos: 500 B-aktier
Optioner i Ratos: 0
Berit Lind Investment Manager.
Född 1961. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2000. Egen verksamhet 1996-00. E. Öhman J:or 1994-96. Öhman Corporate Finance 1987-94. Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 10 000 Köpoptioner/2003 10 000 Köpoptioner/2004
Bo Jungner
Investment Director. Ansvarig för innehavet Bisnode.
Född 1960. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 1998. Brummer & Partners 1996-98. SEB/Enskilda 1983-96.
Aktier i Ratos: 209 640 B-aktier Optioner i Ratos: 50 000 Köpoptioner/2006 50 000 Köpoptioner/2007
Hans Ekelund
Ekonomi- och finansdirektör.
Född 1948. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 1992. VD, vVD och ekonomidirektör Sea-Link 1987-91. Ekonomi-finansbefattningar inom process, verkstads- och byggindustrin 1973-86.
Aktier i Ratos: 18 436 B-aktier Optioner i Ratos: 16 000 Köpoptioner/2006 18 000 Köpoptioner/2007
Robin Molvin
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehavet AH Industries och det övriga innehavet BTJ Group.
Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Nordstjernan 1999-05. Alfred Berg 1997-99.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 20 000 Köpoptioner/2006 15 000 Köpoptioner/2007
Kerstin Svanqvist
Redovisningsansvarig.
Född 1947. Ekonom. Anställd på Ratos sedan 2002. Koncerncontroller Scandic Hotels 1998-01. Ekonomibefattningar Ratos 1991-97. Diplomerad CEFA 1997, Handelshögskolan (HHS) Executive Education program. Ekonomichefsbefattningar inom Lantmännen och LKAB-koncernen 1973-90.
Aktier i Ratos: 1 920 B-aktier Optioner i Ratos: 4 000 Köpoptioner/2007
Barbro Wallin
Ansvarig finansiella strukturer. Född 1944. Ekonom. Till Ratos 2003. Nordea 1993-02. SEB 1961-93. Verksam i eget konsultbolag sedan 2002. Aktier i Ratos: 6 000 B-aktier
Optioner i Ratos: 15 000 Köpoptioner/2006 20 000 Köpoptioner/2007
Henrik Joelsson
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehaven Anticimex och EuroMaint.
Född 1969. Civilekonom och MBA. Anställd på Ratos sedan 2004. Bain & Company 1995-03.
Aktier i Ratos: 0
Optioner i Ratos: 15 000 Köpoptioner/2004 15 000 Köpoptioner/2005
18 000 Köpoptioner/2006
Per Frankling
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehavet Jøtul.
Född 1971. Civilekonom och Civilingenjör. Anställd på Ratos sedan 2000. McKinsey & Company 1999-00. Arkwright 1996-99.
Aktier i Ratos: 0
Optioner i Ratos: 5 000 Köpoptioner/2003 10 000 Köpoptioner/2006 15 000 Köpoptioner/2007
Henrik Lundh
Investment Manager.
Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Keystone Advisers 2000-07. UBS Warburg 1998-00.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 15 000 Köpoptioner/2007
Susanna Campbell
Senior Investment Manager. Född 1973. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2003. McKinsey & Company 2000-03. Alfred Berg Corporate Finance 1996-00. Aktier i Ratos: 4 300 B-aktier Optioner i Ratos: 10 000 Köpoptioner/2004 10 000 Köpoptioner/2005
Barbro Wallin Henrik Joelsson Per Frankling Henrik Lundh Susanna Campbell
Thomas Hofvenstam Jenny Askfelt Ruud Johan Pålsson Clara Bolinder-Lundberg Jonathan Wallis
Thomas Hofvenstam
Senior Investment Manager.
Ansvarig för innehavet HÅG/RH/RBM.
Född 1969. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Booz Allen Hamilton 1996-01. Arla 1995-96. Enskilda Strategy 1994-95.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 13 000 Köpoptioner/2003 5 000 Köpoptioner/2004 15 000 Köpoptioner/2007
Jenny Askfelt Ruud
Investment Manager. Född 1973. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. McKinsey & Company 2001-07. Arts Alliance 2000-01. Morgan Stanley 1998-00. Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 8 000 Köpoptioner/2007 Johan Pålsson
Investment Manager. Född 1979. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Arthur D. Little 2004-07. Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 1 000 Köpoptioner/2007
Clara Bolinder-Lundberg
Informationschef.
Född 1958. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Projektledare Askus och Intellecta 1995-98. Informationschef Bankstödsnämnden 1994-95. Hägglöf & Ponsbach 1988-92. Handelsbanken 1983-88.
Aktier i Ratos: 94 000 B-aktier Optioner i Ratos: 20 000 Köpoptioner/2004 15 000 Köpoptioner/2007
Jonathan Wallis
Investment Manager. Född 1974. Civilekonom.
Anställd på Ratos sedan 2007. Bain & Company 2000-07.
Aktier i Ratos: 0 Optioner i Ratos: 14 000 Köpoptioner/2007
Bolagsstyrningsrapport 2007
Ratos AB (publ) 556008-3585 skall enligt bolagsordningen köpa, förvalta och försälja fast och lös egendom samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Inom ramarna för bolagets skattestatus som investmentbolag och verksamhetsbeskrivningen i bolagsordningen har bolagets styrelse fastslagit att Ratos skall bedriva private equity-verksamhet. Bolaget har cirka 36 000 ägare där det stora flertalet innehar färre än 500 aktier. Bolagets A-aktier ger rätt till 1 röst per aktie medan B-aktierna ger rätt till 0,1 röst per aktie. Ratos största ägare är Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.
Svensk kod för bolagsstyrning
Ratos, Ratos styrelse och Ratos valberedning tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Bolagsstyrningsrapporten beskriver hur koden tillämpas. Inga avvikelser har gjorts från kodens regler. Rapporten är inte granskad av bolagets revisorer, inte heller avsnittet "Organisation av den interna kontrollen".
Valberedning
Årsstämman 2007 beslutade att bolagets ordförande, i samråd med bolagets större aktieägare, skulle utse en valberedning inför årsstämman 2008. Enligt beslutet skall valberedningen bestå av minst fyra ledamöter varav en är bolagets ordförande. I det fall en redan utsedd ledamot avgår ur valberedningen skall bolagets större ägare i samråd utse en ersättare. Valberedningen har rätt att från bolaget erhålla rimlig ersättning för gjorda utlägg avseende utvärdering och rekrytering. Valberedningens ledamöter uppbär däremot ingen ersättning från bolaget.
I valberedningens uppgifter ingår att:
- n Utvärdera styrelsens sammansättning och arbete
- n Framarbeta förslag till stämman avseende val av styrelse och styrelseordförande
- n I samarbete med bolagets revisionskommitté framarbeta förslag till stämman avseende val av revisor då detta är aktuellt
- n Framarbeta förslag till stämman avseende arvode till styrelse och revisorer
- n Framarbeta förslag till stämman avseende ordförande för stämman
Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 5 oktober 2007. Inför 2008 års årsstämma har valberedningen sammanträtt tre gånger.
Styrelsen
Enligt bolagsordningen skall Ratos styrelse bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter, med högst tre suppleanter. Årsstämman 2007 valde den nuvarande styrelsen vilken består av åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter. Till styrelsens ordförande valde stämman Olof Stenhammar.
Styrelsen har inom sig utsett två kommittéer – ersättningskommittén och revisionskommittén, vilka beskrivs nedan. Årsstämman beslutade att ersättning till styrelsens ordinarie ledamöter skulle utgå med 400 000 kr per ledamot och år (dock ej till Ratos VD) medan ersättning till styrelsens ordförande skulle utgå med 800 000 kr per år. För deltagande som ledamot i kommittéer beslutades utbetala
| Ledamöter | Representerar | Styrelseledamot eller ej |
|---|---|---|
| Sarah McPhee, Ordförande | AMF Pension | Ej ledamot |
| Annika Andersson | Fjärde AP-fonden | Ej ledamot |
| Olof Stenhammar | Styrelsens ordförande | Ledamot |
| Jan Söderberg | Eget och närståendes innehav | Ledamot |
| Per-Olof Söderberg | Eget och närståendes innehav | Ledamot |
| Maria Söderberg | Torsten Söderbergs stiftelse | Ej ledamot |
ytterligare 30 000 kr per år och kommitté, medan ersättning till ordförande i kommittéer fastslogs till 50 000 kr per år och kommitté. Samtliga ledamöter presenteras mer ingående på sid 38-39 i denna årsredovisning.
Bland styrelsens åtta ledamöter har två ett beroendeförhållande till någon av bolagets ägare (i båda fallen personerna själva) och två ledamöter har ett beroendeförhållande till bolaget och dess ledning.
Styrelsens arbete och arbetsordning Arbetsordningen för styrelsen som årligen fastställs omfattar bland annat instruktioner för bolagets VD, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning, förekommande arbetsfördelning, ordförandes arbetsuppgifter samt informationsordning mellan bolaget och styrelsen.
I beslutsordningen för bolagets styrelse och VD rörande investeringsverksamheten fastställs att alla förvärv av, och tilläggsinvesteringar i, bolag som skall ingå bland Ratos innehav skall underställas styrelsen för beslut. Detta gäller även försäljning, helt eller delvis, av ett innehav. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamhetens utveckling genom regelbundna VD-brev. Informationsmaterial och beslutsunderlag inför styrelsemötena utsändes i regel en till två veckor före varje möte. Varje år genomförs en utvärdering av samtliga innehav där bland annat en analys av innehavsstrategi, resultat och prognoser inför kommande år presenteras. Utvärderingarna föredras styrelsen av innehavsansvarige Investment Director eller Senior Investment Manager.
Styrelsens ordförande tillser att en årlig utvärdering genomförs av styrelsens arbete där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser liksom uppdragets omfattning. Styrelsens arbete bedömdes fungera mycket väl och samliga ledamöter ansågs på ett konstruktivt sätt bidra till såväl den strategiska diskussionen som styrningen av bolaget. Dialogen mellan styrelse och ledning uppfattades också som god.
Under 2007 har 14 protokollförda styrelsemöten hållits. Protokoll har förts av styrelsens sekreterare vilken under året har varit Advokat Tore Stenholm, Tore Stenholm Advokatbyrå AB.
Ersättningskommittén
Bolagets ersättningskommitté utses av styrelsen. Under 2007 har Olof Stenhammar (ordförande), Jan Söderberg och Per-Olof Söderberg ingått i kommittén.
Ersättningskommittén bereder och lägger fram beslutsförslag till Ratos styrelse avseende:
- n VDs anställningsvillkor
- n Villkor för personal som direktrapporterar till VD, enligt den så kallade farfarsprincipen
- n Ärenden av principiell karaktär rörande pensioner, avgångsvederlag, arvoden och förmåner m m
- n Frågor kring Ratos ersättningssystem
Ersättningskommittén har hållit åtta protokollförda möten där bolagets VD, Arne Karlsson, varit protokollförare.
| Styrelsen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Närvaro på antal möten | Ersättning | Ställning i förhållande till | |||||
| Ledamot | Styrelse | Ersättningskom. | Revisionskom. | 2007, kr | Invald år | Bolag | Ägare |
| Olof Stenhammar | 14 | 8 | 5 | 900 000 | 1994 | beroende | oberoende |
| Lars Berg | 13 | 5 | 430 000 | 2000 | oberoende | oberoende | |
| Staffan Bohman | 14 | 5 | 430 000 | 2005 | oberoende | oberoende | |
| Göran Grosskopf | 13 | 5 | 430 000 | 1996 | oberoende | oberoende | |
| Arne Karlsson | 14 | 1999 | beroende | oberoende | |||
| Annette Sadolin *) | 8 | 3 | 430 000 | 2007 | oberoende | oberoende | |
| Jan Söderberg | 14 | 8 | 5 | 460 000 | 2000 | oberoende | beroende |
| Per-Olof Söderberg | 12 | 8 | 5 | 460 000 | 2000 | oberoende | beroende |
| *) Valdes in i Ratos styrelse i april 2007. |
Ersättningssystem
De riktlinjer för ersättnings- och incitamentssystem för nyckelpersoner som redogörs för nedan godkändes av årsstämman 2007. Följande riktlinjer har tillämpats under hela 2007.
Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättningsoch incitamentssystem tagits fram som skall erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse.
Systemet består av tre komponenter – fast lön, rörlig lön samt optioner – och vilar på fem grundläggande principer.
- n Ratos medarbetare skall erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.
- n Såväl individuella insatser som gruppens prestationer skall gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.
- n De rörliga ersättningar som utbetalas skall kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna till godo. Rörlig ersättning utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.
- n Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga ersättningen, vilken maximalt skall uppgå till några procent av bolagets resultat före skatt.
n Ratos nyckelpersoner skall uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.
Den rörliga ersättningen som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats. Såvitt avser kostnaderna för förslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag (inför bolagsstämman 2007) avseende köpoptioner och syntetiska optioner. Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.
Rörlig ersättning 2007
Rörlig ersättning utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital. För 2007 har detta avkastningskrav varit att koncernens resultat före skatt skall motsvara minst 8% av eget kapital. Ett tak har fastställts till totalt 100 Mkr i sammanlagd rörlig ersättning, vilket motsvarar en avkastning om 32% av eget kapital. En resultatbank för det resultat som ligger till grund för beräkning av rörlig ersättning tillämpas. Det innebär att resultat visst år som ligger över taket 32% överförs till nästa år och ökar ersättningsgrundande resultat. Resultat som understiger tröskelresultatet 8% överförs också och belastar nästa års ersättningsgrundande resultat.
| Löptid | Pris/option, kr | Rätt att köpa antal aktier |
Lösenkurs, kr |
Utestående antal optioner |
Motsvarande antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 2003 – 2008-03-28 | 7,2 | 2,15 | 54,0 | 210 000 | 451 500 |
| 2004 – 2009-03-31 | 7,6 | 2,15 | 68,4 | 76 000 | 163 400 |
| 2005 – 2010-03-31 | 11,2 | 2,15 | 102,9 | 99 000 | 212 850 |
| 2006 – 2011-03-31 | 21,2 | 2,15 | 151,8 | 464 000 | 997 600 |
| 2007 – 2012-03-31 | 36,5 | 1 | 278 | 518 000 | 518 000 |
| 1 367 000 | 2 343 350 |
Maximal utspädning i förhållande till utestående aktier är 1,45%.
Avkastningen på eget kapital före skatt uppgick till 29,6% 2007 och den rörliga ersättning som utbetalades kom därför att uppgå till 90 Mkr. Sammantaget 27 personer omfattas av rätten till rörlig ersättning.
Utbetalning av rörlig ersättning fördelas över tre år med 50% första året och 25% per år de resterande två åren. För full utbetalning krävs att personen i fråga är fortsatt verksam inom Ratos-koncernen.
Köpoptioner
Ordinarie årsstämmor från 2001 och framåt har beslutat om köpoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Ratos. Löptiden för samtliga köpoptioner är fem år. De anställda har erlagt marknadsmässig premie för köpoptionerna i samtliga program. Förvärv av köpoptioner subventioneras genom att köparen erhåller en extra ersättning motsvarande högst 50% (60% t o m 2003) av optionspremien efter avdrag för 55% schablonskatt, varvid ersättningen fördelas till lika delar på fem år och förutsätter att personen är fortsatt verksam i Ratos-koncernen och fortfarande innehar från Ratos förvärvade optioner eller aktier förvärvade genom optionerna. Köpoptionerna är utställda på återköpta Ratos-aktier.
Syntetiska optioner
Årsstämman 2007 beslutade om ett kontantavräknat optionsprogram relaterat till Ratos investeringar i portföljbolag. Programmen genomförs genom utgivande av syntetiska optioner som överlåts till marknadspris. Programmet ger nyckelpersoner inom Ratos möjligheter att ta del av portföljbolagens värdetillväxt. Om värdeutvecklingen på Ratos investering i det aktuella portföljbolaget överstiger 15% per år har optionerna ett värde. Det sammanlagda värdet av utställda optionerna vid sluttidpunkten är högst 3% av skillnaden mellan faktiskt realiserat värde för Ratos investering vid sluttidpunkten och anskaffningsvärdet uppräknat med 15% per år.
Revisionskommittén
Styrelsen har utsett en revisionskommitté i syfte att ge arbetet med redovisning och revision ett särskilt forum. I revisionskommittén ingår
styrelsens samtliga ledamöter förutom bolagets VD. Bolagets interna kontroll- och styrsystem liksom den externa finansiella rapporteringen ligger inom kommitténs område. Kommittén bevakar och utvärderar även ny praxis och nya regler inom redovisning. Revisorernas arbete utvärderas löpande och kommittén ansvarar även för att bereda val av nya revisorer då sådant val är aktuellt. Hela revisionskommittén har träffat bolagets revisor vid två tillfällen under 2007. I bolagets arbetsordning fastställs även att styrelsens ordförande har i uppgift att hålla en löpande kontakt med bolagets revisorer. Revisionskommittén har hållit fem protokollförda möten där protokollförare varit Tore Stenholm.
Organisation av den interna kontrollen
Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgår från hur verksamheten bedrivs och hur organisationen är uppbyggd. Befogenheter och ansvar är dokumenterade och har kommunicerats i dokument såsom interna riktlinjer och manualer. Det gäller till exempel arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar, instruktioner för attesträtt samt redovisningsoch rapporteringsinstruktioner. Detta tjänar även till syfte att minska risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande av annan part på företagets bekostnad.
I den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen bedöms moderbolaget för sig och varje enskilt innehav för sig, oavsett om det gäller dotter- eller intressebolag. Bedömningen görs både inför ett förvärv och under innehavstiden. Varje innehav representerar en egen och av övriga innehav oberoende risk, där en Investment Director eller Senior Investment Manager har ett huvudsakligt ansvar för ett innehav.
De risker som identifieras, både av bolagen och av Ratos, avseende den finansiella rapporteringen kommuniceras månadsvis av Investment Director eller Senior Investment Manager samt kvartalsvis av ekonomi/finansfunktionen till VD, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Innehavens IFRS-tillämpning i rapporteringen till Ratos följs upp i samband med kvartalsbokslut. Inför förvärv genomförs en s k due diligence (företagsundersökning) av bolaget, där bland annat redovisningsmässiga konsekvenser analyseras.
Ratos informations- och kommunikationsvägar syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Ekonomi/finansfunktionen formaliakontrollerar bolagens inrapportering och Investment Managers kontrollerar inrapporteringen ur materiell synvinkel. Kontrollen inom dotteroch intressebolagen bestäms separat för varje bolag. Ratos följer löpande upp innehavens efterlevnad av riktlinjer och manualer.
Genomgång av förvärv och avyttringar görs även med revisorerna. Parallellt med den årliga utvärderingen, vilken redogjorts för i anslutning till beskrivningen av styrelsens arbete, görs en nedskrivningsprövning av varje innehav.
Säkerställandet av kvaliteten i den finansiella rapporteringen
Revisionskommittén har, utöver vad som sagts ovan, som uppgift att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering och att upprätthålla en löpande kontakt med bolagets revisorer.
Det är styrelsens uppfattning att kvaliteten i ett bolags rapportering i första hand styrs av organisationens kompetens i redovisningsfrågor samt hur ekonomi- och redovisningsfunktionerna är bemannade och organiserade. Inom Ratos är hela affärsorganisationen djupt involverad i rapporteringen och analysen av såväl de enskilda innehavens som koncernens utveckling. Detta engagemang i redovisning och rapportering innebär bland annat att kvaliteten i rapporteringen kontinuerligt granskas och höjs. Ekonomi- och redovisningsenheten är organiserad dels utifrån behovet att ombesörja löpande redovisning för i huvudsak moderbolaget, dels för att kunna upprätta bokslut för såväl moderbolaget som koncernen. Sammantaget är sju personer (motsvarande sex heltidstjänster) anställda inom funktionen vilken leds av bolagets ekonomioch finansdirektör. Sammanlagt fyra personer har akademisk examen inom ekonomi. De anställda inom funktionen har en mångårig yrkeserfarenhet från ekonomistyrning och rapportering.
I Ratos affärsidé ingår att investera i och utveckla hel- eller delägda bolag. Ambitionen är inte att dessa bolag system- och rapporteringsmässigt skall integreras med Ratos-koncernen. Istället är strävan att skapa självständiga och högkvalitativa organisationer då detta ingår som en del i det värdeskapande arbetet med innehaven. Mot denna bakgrund för Ratos revisionskommitté en löpande dialog med Ratos revisorer och ekonomifunktion medan styrelserna i de enskilda innehaven svarar för kvaliteten i dessa bolags finansiella rapportering. Ratos ekonomifunktion upprätthåller en löpande dialog med samtliga innehavs ekonomiansvariga och lämnar tydliga instruktioner inför upprättandet av varje månads-, kvartals- och helårsbokslut. Varje år erhåller Ratos ekonomifunktion revisionspromemorian från varje innehav. För att nå en hög kvalitet i hela koncernens rapportering finns inom Ratos resurser för uppföljning och utveckling av intresse- och dotterbolagens ekonomifunktioner och rapportering. Ratos ekonomifunktion erbjuder löpande under året seminarier för innehavens ekonomifunktioner i centrala rapporterings- och redovisningsfrågor.
Ekonomifunktionen upprättar månadsvis rapportering för moderbolag och koncern vilka vidareförmedlas till Ratos ledning. Styrelsen informeras kontinuerligt om den ekonomiska utvecklingen i de VD-brev som beskrivits tidigare. För varje kvartal upprättas och offentliggörs kvartalsbokslut av vilka ett översiktligt granskas av bolagets revisorer. I samband med kvartalsrapporteringen erhåller styrelsen ett omfattande fördjupningsmaterial kring såväl koncernen som de enskilda innehaven. I samband med den tredje kvartalsrapporten upprättas ett fullständigt bokslut (en s k hardclose) vilket granskas översiktligt av bolagets revisorer. Denna hardclose med påföljande granskning genomförs i syfte att förebereda och underlätta revisionen av helårsbokslutet. En rapport från hardclosearbetet föredras revisionskommittén. Moderbolaget och samtliga dotterbolag genomför en hardclose. I intressebolagen beslutar Ratos i samråd med övriga ägare om en granskad hardclose skall upprättas. Den revisionspromemoria som upprättas i samband med helårsbokslutet föredras för revisionskommittén.
Revisorer
Vid 2004 års ordinarie bolagsstämma valdes revisionsfirman KPMG Bohlins AB med auktoriserade revisorn Thomas Thiel som huvudansvarig revisor för tiden till och med ordinarie bolagsstämma 2008. KPMG med Thomas Thiel utsågs som huvudansvarig revisor för första gången vid 2004 års stämma. Utöver uppdraget i Ratos är Thomas Thiel revisor i bland annat Atlas Copco, Ericsson, Holmen, Svenska Handelsbanken, Swedish Match och SKF samt även i Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, vilka är Ratos största enskilda ägare.
Ersättning till revisorerna
Arvode till bolagets revisorer utgår enligt särskild därom träffad överenskommelse. Under 2007 uppgick revisionsarvodet i moderbolaget till 2 (2) Mkr och i koncernen till 14 (8) Mkr. Därutöver utbetalade moderbolaget 8 (1) Mkr i arvoden för andra uppdrag till bolagets revisorer och koncernen som helhet utbetalade arvoden för andra uppdrag uppgående till 11 (3) Mkr till bolagets huvudrevisor. Styrelsen har fastlagt riktlinjer för relationen mellan revisionsarvoden och konsultarvoden. Dessa riktlinjer följs kontinuerligt upp av revisionskommittén som även utvärderar innehållet i såväl revisions- som konsulttjänster.
Policies
I syfte att fastställa riktlinjer för bolagets drift har styrelsen utarbetat och fastslagit 11 interna policydokument som sammantaget formar Ratos uppförande- och etikpolicy. I policydokumenten fastslås de grundläggande värderingar som skall prägla organisationen och medarbetarnas uppförande. I tre av dokumenten – Social uppförandekod, Ägarpolicy och Regler för Ratos anställda – är de etiska frågorna särskilt belysta.
Policydokument fastslagna av styrelsen:
-
- Ägarpolicy Ratos syn på ägarrollen i onoterade bolag
-
- Miljöpolicy
-
- Informations- och krispolicy
-
- Sponsorpolicy
-
- Social uppförandekod
-
- Incitamentspolicy för ledande befattningshavare i Ratos innehav
-
- Regler för Ratos anställdas aktieaffärer
-
- Pensionspolicy för ledande befattningshavare i Ratos innehav
-
- Finansiell strategi
-
- Principer för optionsredovisning
-
- Säkerhetspolicy för IT
Styrelse och revisorer
Olof Stenhammar
Filosofie och Ekonomie dr h.c. Född 1941. Beroende styrelseordförande. Styrelseledamot sedan 1994 och ordförande sedan 1998.
VVD Bonnierföretagen 1982-84. Grundare av OMX, VD 1984-96 och ordförande 1996-07. Hedersordförande i OMX.
Styrelseordförande i Basen, Mentor Foundation, Wilhelm Stenhammars Stiftelse. Vice styrelseordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet. Ledamot av SNS Förtroenderåd, Stockholms Handelskammare och Kungliga Örlogsmannasällskapet m fl.
Aktier i Ratos: 20 000 A-aktier (bolag) 600 000 B-aktier (privat och bolag)
Lars Berg
Civ. ek. Född 1947. Oberoende styrelseledamot sedan 2000.
Tidigare medlem i Mannesmanns verkställande ledning med särskilt ansvar för telekomdivisionen, VD och koncernchef Telia samt ledande befattningar inom Ericsson.
Huvuduppdrag: European Venture Partner, Constellation Ventures. Styrelseordförande i Eniro, Net Insight, Viamare Stockholm och dahlia Televisión.
Aktier i Ratos: 18 000 B-aktier (privat)
Staffan Bohman
Civ. ek. Född 1949. Oberoende styrelseledamot sedan 2005.
Tidigare VD och koncernchef DeLaval, Gränges och Sapa.
Vice styrelseordförande i EDB Business Partner och Swedfund International. Styrelseledamot i Atlas Copco, Boliden, InterIKEA Holding, OSM, Scania, Trelleborg m fl.
Aktier i Ratos: 30 000 B-aktier (privat)
Göran Grosskopf
Professor, Jur. dr och Ekonomie dr h.c. Född 1945. Oberoende styrelseledamot sedan 1996.
Tidigare professor i skatterätt och arbetande ordförande i Tetra Laval.
Styrelseordförande i Ingka Holding och PEAB. Styrelseledamot i Svox.
Aktier i Ratos: 80 000 B-aktier (privat)
Annette Sadolin Jur. kand. Född 1947. Oberoende styrelseledamot sedan 2007.
Tidigare ledande befattningar inom General Electric. Styrelseledamot i Topdanmark, Dansk Standard, Lindab, Skodsborg Kurhotel og Spa och Østre Gasværk Teater.
Aktier i Ratos: 0
Jan Söderberg Civ. ek. Född 1956. Beroende styrelseledamot sedan 2000.
Tidigare VD Bröderna Edstrand.
Styrelseordförande i Andrén & Söner, Elisolation HTM, STI Plast, Svenska Industriplast samt Henjo Plåtteknik. Styrelseledamot i Meco Pak och Meco Pak PI. Advisory Board Lunds Ekonomihögskola.
Aktier i Ratos: 6 675 824 A-aktier (privat och bolag) 108 400 B-aktier (privat)
Per-Olof Söderberg
Civ. ek. MBA Insead. Född 1955. Beroende styrelseledamot sedan 2000. Tidigare VD Dahl.
Styrelseordförande i Söderberg & Partners, Scandinavian Photo, Skandia Investment. Styrelseledamot i Oxigene, Handelshögskoleföreningen i Stockholm m fl.
Aktier i Ratos: 7 890 695 A-aktier (privat och bolag)
Arne Karlsson
Civ. ek. Född 1958. Verkställande direktör i Ratos sedan 1999. Beroende styrelseledamot sedan 1999.
Tidigare VD Atle Mergers & Acquisitions, VD Hartwig Invest, m m.
Styrelseledamot i Bonnier, Camfil, Haglöfs och SNS. Ledamot i Aktiemarknadsnämnden.
Aktier i Ratos: 85 600 B-aktier (privat) Optioner i Ratos: 100 000 Köpoptioner/2003 115 000 Köpoptioner/2006 100 000 Köpoptioner/2007
Revisorer
KPMG Bohlins Thomas Thiel Auktoriserad revisor, huvudansvarig.
| Formell del | Förvaltningsberättelse | |
|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 42 | |
| Koncernens resultaträkning | 44 | |
| Koncernens balansräkning | 45 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 46 | |
| Förändringar i koncernens | ||
| eget kapital | 47 | |
| Moderbolagets resultaträkning | 48 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 49 | |
| Moderbolagets balansräkning | 50 | |
| Förändringar i moderbolagets | ||
| eget kapital | 52 | |
| Notförteckning | 53 | |
| Noter till de finansiella rapporterna | 54 | |
| Revisionsberättelse | 95 |
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Ratos AB (publ) 556008- 3585 får härmed avge sin berättelse för 2007. Styrelsens säte är i Stockholm, Sverige.
Bolagets verksamhet
Ratos är ett börsnoterat "private-equity"-bolag. Verksamheten innebär förvärv, utveckling och försäljning av företrädesvis onoterade företag. Ägarandelen skall normalt vara minst 20%, investeringsintervallet 150-5 000 Mkr och antalet innehav 20-30. Ratos är branschgeneralist med förvärv inom Norden och globala försäljningar ("exits"). I normalfallet skall Ratos vara största ägare. Ratos skall ha en aktiv exitstrategi.
Eftersom Ratos affärsidé är att förvärva, utveckla och avyttra företag beror verksamhetens utveckling och resultat på hur framgångsrikt dessa tre delar kan genomföras. Hur framgångsrikt företagsförvärv kan genomföras beror främst på Ratos sökprocess och Ratos process för genomförande av ett förvärv liksom av de allmänna betingelserna på marknaden för företagsöverlåtelser. En mängd omständigheter, inklusive priset, skall vara utvärderade innan ett förvärv genomförs. Utvecklingen av ett förvärvat bolag beror bland annat på strategival, företagsledningens och de anställdas förmåga att driva verksamheten på ett effektivt sätt samt branschens och konjunkturens utveckling. Ratos aktiva ägande omfattar även personalfrågor som till exempel jämställdhet, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Ratos exitstrategi innebär identifikation av potentiella köpare och val av försäljningsprocess, vilket är avgörande för framgång.
Förvärv, utveckling och avyttring av företag är konjunkturberoende i olika avseenden. Den relativa resultatandelen mellan löpande resultat och exitresultat kan variera avsevärt över tiden.
Händelser under året
Förvärv
Fem förvärv har genomförts under året.
Under våren förvärvades den svenska kontorsstolsproducenten RH Form, den danska RBM och den norska HÅG. Därefter äger Ratos 85% av den nybildade koncernen HÅG/RH/RBM. Klimatanläggningsföretaget Mobile Climate Control (MCC) förvärvades i april. Ägarandelen uppgår till 60%. Strax efter sommaren förvärvades Euro-Maint, som är Sveriges ledande underhållsföretag för tåg, samt de danska bolagen AH Industries och Contex Holding. Ägarandelarna för de tre bolagen uppgår till 100%, 66% respektive 98%. AH Industries levererar komponenter och tjänster till kunder inom vindkraft-, marin-, och offshoreindustrin. Contex är världsledande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring av avancerade två- och tredimensionella bildlösningar.
Tilläggsförvärv har genomförts inom bland annat Anticimex, Bisnode, Inwido, Jøtul och Superfos. Inwido förvärvade svenska verksamheten DeCasa från Haendig. Eftersom både Inwido och Haendig är Ratos-ägda bolag elimineras den uppkomna internvinsten.
Försäljningar (exits)
Försäljningen av Alimak Hek slutfördes i januari och innebar ett exitresultat om 727 Mkr, motsvarande en genomsnittlig årlig avkastning (IRR) om 30%. Bluegarden såldes under sommaren vilket medförde en exitvinst om 160 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning om 6%.
Avyttringar har genomförts bland annat i Bisnode och Haglöfs. Arcus Gruppen har avyttrat sin fastighet i centrala Oslo, vilket medförde en reavinst på 750 Mkr.
De exits som Industri Kapital genomfört under året har bidragit med 46 Mkr i Ratos resultat.
Refinansieringar
En refinansiering genomfördes i Haglöfs i början av året, som innebar att Ratos AB erhöll 100 Mkr. I slutet av året genomfördes även en refinansiering av DIABs moderbolag, Laholm Intressenter. Genom inlösen av aktier erhöll Ratos AB 500 Mkr. Tack vare Arcus Gruppens försäljning av sin fastighet i Oslo möjliggjordes en nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen varvid Ratos AB erhöll 467 Mkr.
Förvärv av dotter- och intresseföretag uppgick sammanlagt till 3 693 Mkr och avyttringar och inlösen till 3 153 Mkr.
Vid årets slut hade Ratos 21 innehav.
Miljöpåverkan
Inom dotterbolagen bedrivs tillståndspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Tillstånden avser miljöpåverkan med avseende på utsläpp av lösningsmedel till luft, stoft, avloppsvatten samt buller.
Resultat
Ratos-koncernens resultat (se not 2) före skatt uppgick till 3 462 Mkr (3 234). I detta ingår resultat från innehav med 3 554 Mkr (3 394), varav exitresultat 933 Mkr (1 678), samt förvaltningskostnader med 347 Mkr (275) och finansnetto med 255 Mkr (115). Exitresultatet härrör främst från försäljningen av Alimak Hek.
Moderbolagets resultat före och efter skatt uppgick till 1 285 Mkr (4 466).
Finansiell ställning
Likvida medel i koncernen uppgick vid årets slut till 4 240 Mkr (5 009), varav kortfristiga räntebärande placeringar uppgick till 2 282 (3 969) Mkr.
Moderbolaget har betydande likvida resurser. Likvida medel inklusive kortfristiga räntebärande placeringar uppgick vid årets slut till 2 296 Mkr (4 007). Moderbolagets skulder, som är begränsade, avser främst centralt administrerade, mindre dotterföretag.
För ytterligare information hänvisas till not 31 Finansiella risker och riskpolicy.
Händelser efter balansdagen
Ratos har tillsammans med övriga ägare beslutat om en refinansiering av Bisnode. Refinansieringen har möjliggjorts av de senaste årens resultatutveckling och innebär att Ratos kommer att erhålla cirka 600 Mkr under våren 2008.
Framtida utveckling
Med Ratos strategi blir avkastningen till aktieägarna i framtiden främst beroende av Ratos förmåga att förvärva, utveckla och avyttra innehav och vidta övriga värdeskapande åtgärder för aktieägarna. Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av värdenivån för företagsöverlåtelser har också betydelse.
Redogörelse för styrelsearbetet
Ratos styrelse har under året bestått av åtta ledamöter valda av bolagsstämman. Verkställande direktören ingår i styrelsen.
Styrelsens arbete regleras enligt en årligen fastställd arbetsordning. Den fastställer bland annat
- instruktioner till verkställande direktören
- beslutsordning inom bolaget
- styrelsens mötesordning och arbetsfördelning
- ordförandens arbetsuppgifter
- informationsordningen mellan bolaget och styrelsen.
Av beslutsordningen framgår bland annat att alla beslut rörande investeringar och avyttringar av Ratos innehav skall underställas styrelsen.
Styrelsen har utsett en revisionskommitté som består av samtliga styrelseledamöter med undantag av VD.
Styrelsen har även utsett en ersättningskommitté som består av Olof Stenhammar (ordförande), Jan Söderberg samt Per-Olof Söderberg. Den behandlar ersättning till VD och till VD rapporterande befattningshavare samt ersättningsfrågor av principiell natur. I not 9 redogörs för de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman 2007 beslutat att gälla fram till årsstämman 2008.
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
(årsstämma 2008)
Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättnings- och incitamentssystem tagits fram som skall erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse.
Systemet består av tre komponenter – fast lön, rörlig lön samt optioner – och vilar på fem grundläggande principer.
- Ratos medarbetare skall erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.
- Såväl individuella insatser som gruppens prestationer skall gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.
- Rörlig lön som utbetalas skall kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna till godo. Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.
- Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga lönen, vilken maximalt skall uppgå till cirka en procent av bolagets eget kapital vid ingången av verksamhetsåret.
- Ratos nyckelpersoner skall uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.
Den rörliga lön som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats.
Såvitt avser kostnaderna för föreslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag avseende köpoptioner och syntetiska optioner.
Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.
Ratos-aktien
| Totalt antal A-aktier vid årets slut | 42 328 770 |
|---|---|
| Totalt antal B-aktier vid årets slut | 119 020 482 |
| Totalt antal aktier | 161 349 252 |
Aktier av serie A berättigar till en röst samt aktier av serie B till 1/10-dels röst. A-aktier kan högst utges till ett antal som motsvarar 27% av aktiekapitalet och B-aktier till ett antal som motsvarar 100%.
Familjen Söderberg och de Söderbergska stiftelserna äger sammantaget 73% av rösterna och 36% av kapitalet.
Det finns inga för bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överföra aktierna.
Enskilda befattningshavare kan ej utlösa avgångsvederlag, förutom i ett fall, vid ändring av huvudägare.
Innehav av egna aktier
Beslut har fattats av årsstämman 2007 att återköp av aktier får ske av A- eller B-aktier under tiden fram till nästa bolagsstämma. Bolagets innehav får vid var tid inte överstiga 7% av samtliga aktier i bolaget.
Återköp av egna aktier genomförs i syfte att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete att skapa värde för bolagets aktieägare. Häri ingår bland annat säkring av köpoptioner utställda inom ramen för Ratos incitamentsprogram.
Under året har 934 600 aktier förvärvats. Det förvärvade antalet aktier motsvarar 0,6% av aktiekapitalet. Totalt 189 Mkr har utbetalts i likvid vid förvärvet. Vid årets utgång innehar företaget 2 860 097 egna aktier, motsvarande 1,8% av aktiekapitalet. Totalt har 297 Mkr utbetalats i köpeskilling.
Totalt har under året inga A-aktier omvandlats till B-aktier.
Förslag till vinstdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står:
| Mkr | |
|---|---|
| Balanserat resultat | 8 553 |
| Fond för verkligt värde | 27 |
| Årets resultat | 1 285 |
| Totalt | 9 865 |
| Styrelsen föreslår | |
| följande vinstdisposition: | |
| Utdelning till innehavare av aktier av | |
| serie A och B 9,00 kr/aktie 1) | 1 426 |
| Balanseras i ny räkning | 8 439 |
1) Baserat på antalet utestående aktier den 20 februari 2008. Antalet återköpta aktier per detta datum är 2 860 097 st och kan förändras fram till avstämningsdagen för utdelning.
Koncernens resultaträkning
| Mkr | Not 2, 4 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 21 179 | 16 156 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 223 | 144 |
| Förändring av varulager | 18 | -35 | |
| Råvaror och förnödenheter | -8 171 | -6 735 | |
| Kostnader för ersättning till anställda | 9, 27 | -6 694 | -4 749 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella | |||
| och immateriella anläggningstillgångar | 13, 14 | -622 | -666 |
| Övriga kostnader | 10, 32 | -4 257 | -3 063 |
| Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag | 7 | 995 | 89 |
| Realisationsresultat vid försäljning av intresseföretag | 8 | 741 | 1 617 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 8 | 559 | 733 |
| Rörelseresultat | 3 971 | 3 491 | |
| Finansiella intäkter | 11, 19 | 370 | 204 |
| Finansiella kostnader | 11, 19 | -879 | -461 |
| Finansnetto | -509 | -257 | |
| Resultat före skatt | 3 462 | 3 234 | |
| Skatt | 12 | -516 | -572 |
| Årets resultat | 2 946 | 2 662 | |
| Hänförligt till | |||
| Moderbolagets ägare | 2 646 | 2 527 | |
| Minoritetsägare | 300 | 135 | |
| Resultat per aktie, kr | 25 | ||
| – före utspädning | 16,66 | 15,50 | |
| – efter utspädning | 16,56 | 15,41 |
Koncernens balansräkning
| Mkr | Not 4 | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 18 066 | 10 466 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 3 091 | 2 124 |
| Andelar i intresseföretag | 15 | 2 331 | 2 601 |
| Finansiella placeringar | 19 | 257 | 232 |
| Långfristiga fordringar | 19, 21, 27 | 190 | 96 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 291 | 187 |
| Summa anläggningstillgångar | 24 226 | 15 706 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 22 | 2 941 | 1 696 |
| Skattefordringar | 105 | 84 | |
| Kundfordringar | 19 | 4 329 | 3 083 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 467 | 362 | |
| Övriga fordringar | 19, 21 | 474 | 337 |
| Likvida medel | 19, 36 | 4 240 | 5 009 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 37 | 445 | |
| Summa omsättningstillgångar | 12 556 | 11 016 | |
| Summa tillgångar | 36 782 | 26 722 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 017 | 1 017 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 286 | 286 | |
| Reserver | 24 | 102 | -135 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 10 500 | 9 707 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 905 | 10 875 | |
| Minoritetsintresse | 1 965 | 939 | |
| Summa eget kapital | 24 | 13 870 | 11 814 |
| Skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 19, 26 | 11 113 | 6 878 |
| Övriga långfristiga skulder | 19 | 178 | 196 |
| Övriga finansiella skulder | 9,19 | 240 | |
| Avsättningar för pensioner | 26, 27 | 627 | 577 |
| Övriga avsättningar | 28 | 413 | 264 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 750 | 588 |
| Summa långfristiga skulder | 13 321 | 8 503 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 19, 26 | 2 094 | 1 254 |
| Leverantörsskulder | 19 | 1 811 | 1 130 |
| Skatteskulder Övriga skulder |
19, 29 | 340 2 827 |
212 1 766 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 2 090 | 1 466 |
| Avsättningar Skulder hänförliga till Tillgångar som innehas för försäljning |
28 37 |
429 | 392 185 |
| Summa kortfristiga skulder | 9 591 | 6 405 | |
| Summa skulder | 22 912 | 14 908 | |
| Summa eget kapital och skulder | 36 782 | 26 722 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 33.
Koncernens kassaflödesanalys
| Mkr | Not 36 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Koncernens resultat före skatt | 3 462 | 3 234 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -1 238 | -1 531 | |
| 2 224 | 1 703 | ||
| Betald inkomstskatt | -379 | -325 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändring av rörelsekapital | 1 845 | 1 378 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-)/Minskning (+) av varulager | -719 | -84 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 232 | -265 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 633 | -68 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 991 | 961 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv, koncernföretag | -3 590 | -1 542 | |
| Avyttring, koncernföretag | 1 445 | 513 | |
| Förvärv, aktier i intresseföretag och övriga innehav | -103 | -10 | |
| Avyttring och inlösen, aktier i intresseföretag och övriga innehav | 1 708 | 3 897 | |
| Förvärv, övriga immateriella/materiella anläggningstillgångar | -824 | -445 | |
| Investeringar, finansiella tillgångar | -826 | -390 | |
| Avyttringar, finansiella tillgångar | 96 | 142 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -2 094 | 2 165 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | -189 | -71 | |
| Överlåtelse av egna aktier | 68 | 28 | |
| Optionspremie | 23 | 12 | |
| Minoritetens andel i emission | 30 | 63 | |
| Utbetald utdelning | -1 754 | -715 | |
| Utbetalning vid inlösen av aktier | -1 510 | ||
| Utbetald utdelning och inlösen, minoritet | -93 | -6 | |
| Upptagna lån | 1 913 | 1 280 | |
| Amortering av lån | -724 | -837 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -726 | -1 756 | |
| Årets kassaflöde | -829 | 1 370 | |
| Likvida medel vid årets början | 5 009 | 3 677 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 60 | -38 | |
| Likvida medel vid årets slut | 4 240 | 5 009 |
Förändringar i koncernens eget kapital
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Not 24 |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat, inkl årets resultat |
Summa | Minoritets- intresse |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2006-01-01 | 1 008 | 286 | 135 | 9 529 | 10 958 | 596 | 11 554 |
| Årets förändring av omräkningsreserver | -343 | -343 | -39 | -382 | |||
| Årets förändring av säkrings | |||||||
| och verkligt värde reserv | 73 | -73 | 0 | 6 | 6 | ||
| Skatt hänförligt till poster som | |||||||
| redovisats direkt mot eget kapital | -2 | -2 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar | |||||||
| som redovisats direkt mot eget kapital | 1 008 | 286 | -135 | 9 456 | 10 615 | 561 | 11 176 |
| Årets resultat | 2 527 | 2 527 | 135 | 2 662 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar före | |||||||
| transaktioner med bolagets ägare | 1 008 | 286 | -135 | 11 983 | 13 142 | 696 | 13 838 |
| Utdelning | -715 | -715 | -6 | -721 | |||
| Inlösen | -1 510 | -1 510 | -1 510 | ||||
| Återköp/avyttring av egna aktier | -43 | -43 | -43 | ||||
| Fondemission | 9 | -9 | 0 | 0 | |||
| Emission | 63 | 63 | |||||
| Optionspremier | 14 | 14 | 14 | ||||
| Förvärvad minoritet | -44 | -44 | |||||
| Minoritet vid förvärv | 219 | 219 | |||||
| Minoritet i avyttrat bolag | -2 | -2 | |||||
| Omfördelning av kapitaltillskott | -13 | -13 | 13 | 0 | |||
| Utgående eget kapital 2006-12-31 | 1 017 | 286 | -135 | 9 707 | 10 875 | 939 | 11 814 |
| Ingående eget kapital 2007-01-01 | 1 017 | 286 | -135 | 9 707 | 10 875 | 939 | 11 814 |
| Årets förändring av omräkningsreserver | 203 | 203 | 57 | 260 | |||
| Årets förändring av säkrings | |||||||
| och verkligt värde reserv | 38 | 38 | -1 | 37 | |||
| Skatt hänförligt till poster som redovisats | |||||||
| direkt mot eget kapital | -4 | -4 | -4 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar som | |||||||
| redovisats direkt mot eget kapital | 1 017 | 286 | 102 | 9 707 | 11 112 | 995 | 12 107 |
| Årets resultat | 2 646 | 2 646 | 300 | 2 946 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar före | |||||||
| transaktioner med bolagets ägare | 1 017 | 286 | 102 | 12 353 | 13 758 | 1 295 | 15 053 |
| Utdelning | -1 754 | -1 754 | -5 | -1 759 | |||
| Återköp/avyttring av egna aktier | -121 | -121 | -121 | ||||
| Emission | 327 | 327 | |||||
| Inlösen | -94 | -94 | |||||
| Optionspremier | 23 | 23 | 1 | 24 | |||
| Förvärvad minoritet | -5 | -5 | |||||
| Minoritet vid förvärv | 445 | 445 | |||||
| Omfördelning av kapitaltillskott | -1 | -1 | 1 | 0 | |||
| Utgående eget kapital 2007-12-31 | 1 017 | 286 | 102 | 10 500 | 11 905 | 1 965 | 13 870 |
Moderbolagets resultaträkning
| Mkr | Not | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 3 | 5 |
| Övriga externa kostnader | 10 | -90 | -77 |
| Personalkostnader | 9, 27 | -251 | -192 |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 14 | -1 | -2 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | -4 | -3 |
| Rörelseresultat | -343 | -269 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 7 | 389 | 2 851 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 8 | 890 | 1 704 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar | |||
| som är anläggningstillgångar | 11,19 | 257 | 160 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 11,19 | 124 | 71 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11,19 | -32 | -51 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 285 | 4 466 | |
| Skatt | 12 | ||
| Årets resultat | 1 285 | 4 466 |
Moderbolagets kassaflödesanalys
| Mkr | Not 36 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 1 285 | 4 466 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -1 053 | -4 435 | |
| 232 | 31 | ||
| Betald inkomstskatt | – | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändring av rörelsekapital | 232 | 31 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 16 | -23 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | -108 | 124 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 140 | 132 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv, aktier i dotterföretag | -1 685 | -2 309 | |
| Avyttring, aktier i dotterföretag | 910 | 3 700 | |
| Förvärv, aktier i intresseföretag | -25 | -5 | |
| Avyttring och inlösen, aktier i intresseföretag | 1 597 | 2 674 | |
| Förvärv, övriga materiella anläggningstillgångar | -2 | -1 | |
| Investeringar, finansiella tillgångar | -1 074 | -622 | |
| Avyttringar, finansiella tillgångar | 152 | 109 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -127 | 3 546 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | -189 | -71 | |
| Överlåtelse av egna aktier | 68 | 28 | |
| Optionspremie | 19 | 10 | |
| Utbetald utdelning | -1 754 | -715 | |
| Utbetalning vid inlösen av aktier | -1 510 | ||
| Upptagna lån | 229 | 74 | |
| Amortering av lån | -97 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1 724 | -2 184 | |
| Årets kassaflöde | -1 711 | 1 494 | |
| Likvida medel vid årets början | 4 007 | 2 513 | |
| Likvida medel vid årets slut | 2 296 | 4 007 |
Moderbolagets balansräkning
| Mkr | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 14 | 14 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 35 | 6 187 | 4 468 |
| Andelar i intresseföretag | 15, 17 | 1 488 | 2 281 |
| Fordringar på koncernföretag | 18, 19 | 1 329 | 1 073 |
| Fordringar på intresseföretag | 19 | 26 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 19, 20 | 154 | 202 |
| Andra långfristiga fordringar | 21 | 1 | 8 |
| Summa anläggningstillgångar | 9 199 | 8 046 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 18, 19 | 361 | 118 |
| Övriga fordringar | 19 | 21 | 60 |
| Skattefordran | 2 | 2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 12 | 12 |
| Kortfristiga placeringar, övriga | 19 | 2 278 | 3 965 |
| Kassa och bank | 18 | 42 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 692 | 4 199 | |
| Summa tillgångar | 11 891 | 12 245 |
| Mkr | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital antal A-aktier 42 328 770 | |||
| antal B-aktier 119 020 482 | 24 | 1 017 | 1 017 |
| Reservfond | 286 | 286 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 8 553 | 5 943 | |
| Fond för verkligt värde | 27 | ||
| Årets resultat | 1 285 | 4 466 | |
| Summa eget kapital | 11 168 | 11 712 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 26, 27 | 3 | 3 |
| Långfristiga skulder | |||
| Ej räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | 19, 29 | 202 | 78 |
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 19, 26 | 188 | 141 |
| Summa långfristiga skulder | 390 | 219 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Ej räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 19 | 3 | 9 |
| Skulder till koncernföretag | 19 | 14 | 29 |
| Övriga skulder | 19 | 8 | 45 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 138 | 109 |
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 19, 26 | 167 | 119 |
| Summa kortfristiga skulder | 330 | 311 | |
| Summa eget kapital och skulder | 11 891 | 12 245 | |
| Ställda säkerheter | Inga | Inga | |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Förändringar i moderbolagets eget kapital
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Not 24 |
Aktiekapital | Reserv- fond |
Fond för verkligt värde |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående balans 2006-01-01 | 1 008 | 286 | 6 834 | 1 376 | 9 504 | ||
| Övriga vinstdispositioner | 1 376 | -1 376 | 0 | ||||
| Årets resultat | 4 466 | 4 466 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar | |||||||
| före transaktioner med bolagets ägare | 1 008 | 286 | 8 210 | 4 466 | 13 970 | ||
| Utdelning | -715 | -715 | |||||
| Inlösen | -1 510 | -1 510 | |||||
| Fondemission | 9 | -9 | 0 | ||||
| Återköp egna aktier | -71 | -71 | |||||
| Utnyttjade köpoptioner | 28 | 28 | |||||
| Optionspremier | 10 | 10 | |||||
| Utgående balans 2006-12-31 | 1 017 | 286 | 5 943 | 4 466 | 11 712 | ||
| Övriga vinstdispositioner | 4 466 | -4 466 | 0 | ||||
| Förändring fond för verkligt värde | 27 | 27 | |||||
| Årets resultat | 1 285 | 1 285 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar | |||||||
| före transaktioner med bolagets ägare | 1 017 | 286 | 27 | 10 409 | 1 285 | 13 024 | |
| Utdelning | -1 754 | -1 754 | |||||
| Återköp egna aktier | -189 | -189 | |||||
| Utnyttjade köpoptioner | 68 | 68 | |||||
| Optionspremier | 19 | 19 | |||||
| Utgående balans 2007-12-31 | 1 017 | 286 | 27 | 8 553 | 1 285 | 11 168 |
Notförteckning
| Not 1 | Redovisningsprinciper |
|---|---|
| Not 2 | Koncernens resultaträkning |
| Not 3 | Intäkternas fördelning |
| Not 4 | Företagsförvärv |
| Not 5 | Övriga rörelseintäkter |
| Not 6 | Övriga rörelsekostnader |
| Not 7 | Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag |
| Not 8 | Resultat hänförligt till intresseföretag |
| Not 9 | Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares |
| och styrelsens ersättningar | |
| Not 10 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer |
| Not 11 | Finansiella intäkter och kostnader |
| Not 12 | Skatter |
| Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar |
| Not 14 | Materiella anläggningstillgångar |
| Not 15 | Andelar i intresseföretag |
| Not 16 | Andelar i joint ventures |
| Not 17 | Specifikation av moderbolagets andelar i intresseföretag |
| Not 18 | Fordringar på koncernföretag och intresseföretag |
| Not 19 | Finansiella instrument |
| Not 20 | Andra långfristiga värdepappersinnehav |
| Not 21 | Fordringar |
| Not 22 | Varulager |
| Not 23 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
| Not 24 | Eget kapital |
| Not 25 | Resultat per aktie |
| Not 26 | Räntebärande skulder |
| Not 27 | Pensioner |
| Not 28 | Avsättningar |
| Not 29 | Övriga skulder |
| Not 30 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
- Not 31 Finansiella risker och riskpolicy
- Not 32 Operationell leasing
- Not 33 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
- Not 34 Närståenderelationer
- Not 35 Andelar i koncernföretag
- Not 36 Kassaflödesanalys
- Not 37 Tillgångar som innehas för försäljning
- Not 38 Händelser efter balansdagen
- Not 39 Viktiga antaganden
- Not 40 Risk avseende försäkringsverksamhet
- Not 41 Uppgifter om moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpas Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
I ett fall har Ratos kommit till slutsatsen att en tillämpning av IFRS leder till missvisande finansiella rapporter och att det därför är nödvändigt att avvika från rekommendationen i fråga för att åstadkomma en rättvisande bild. Nedan framgår de upplysningar som krävs, enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter punkt 18, vid avvikelse från IFRS redovisningsstandards.
Nya IFRS rekommendationer och tolkningar som börjat tillämpas
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast medfört ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007.
IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29 Redovisning i höginflationsländer skall tillämpas fr o m räkenskapsåret 2007 men får inga effekter på koncernens finansiella rapporter.
IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat och IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions tillämpas fr o m räkenskapsår 2007 men får inga effekter på koncernens finansiella rapporter.
IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivningar förbjuder återföring av nedskrivning som gjorts i en tidigare delårsperiod avseende bl a goodwill. Eftersom inga sådana återföringar har ägt rum får uttalandet inga effekter på koncernens finansiella rapporter.
Nya IFRS rekommendationer och tolkningar som ännu ej börjat tillämpas
International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade Standarder vilka vid utfärdandet av denna årsredovisning ännu ej trätt ikraft:
| IFRIC Standard | Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den: |
|---|---|
| IFRIC 11 | 1 mars 2007 eller senare |
| IFRIC 12 Service | |
| Concession Arrangements *) | 1 januari 2008 eller senare |
| IFRIC 13 Customer Loyalty | |
| Programmes *) | 1 juli 2008 eller senare |
| IFRIC 14 IAS 19 The Limit on a | |
| Defined Benefit Asset Minimum Funding | |
| Requirement and their Interaction *) | 1 januari 2008 eller senare |
| IFRS 8 Operating Segments | 1 januari 2009 eller senare |
| Ändringar av IAS 1 *) | 1 januari 2009 eller senare |
| Ändringar av IAS 27 *) | 1 juli 2009 |
| Ändringar av IFRS 3 *) | 1 juli 2009 |
| Ändringar i IAS 23 *) | 1 januari 2009 |
*) Ännu ej godkänd av EU för tillämpning
Ratos förväntar sig att införandet av ändringar i IAS 27 och IFRS 3 kan medföra väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter i framtiden. Framförallt vid delförsäljning och delförvärv. Ändringen i IAS 1 påverkar bl a resultaträkningens utformning.
Redovisning av segment har inte upprättats enligt IAS 14
Ratos anser att företagets finansiella rapporter ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöde. Syftet med att inte redovisa segment enligt IAS 14 är att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Ratos verksamhet styrs och rapporteras helt utifrån de innehav som (vid varje given tidpunkt) finns i Ratos portfölj. Segment – avseende geografi, bransch eller annat – är utan praktiskt intresse, både i den interna styrningen och rapporteringen och i den externa bevakningen av Ratos. Inte heller investeringsbeslut fattas i förhållande till ett givet segment. En redovisning av segment avseende geografi, bransch eller annat ger en bild av en struktur och en riskexponering som är fiktiv. Koncernföretagens exponering mot segment innebär inte att den totala portföljens exponering avspeglas.
Alla Ratos innehav – oavsett om det handlar om dotter- eller intresseföretag – behandlas som oberoende och jämbördiga enheter. Av detta skäl är det eftersträvansvärt att lika information lämnas för alla innehav.
Segmentsredovisning enligt IAS 14 innebär att olika information lämnas om koncernföretag och intresseföretag. En summering i noterna som enbart fångar koncernföretagen, t ex avseende omsättning, speglar ej möjligheter och risker ur Ratos perspektiv. En redovisning av segment skulle därmed vara vilseledande.
Utförlig och separat bolagsinformation lämnas för varje innehav på särskild plats i årsredovisningen.
Avvikelsen genom att inte redovisa segment enligt IAS 14 innebär ingen inverkan på företagets resultat, tillgångar, skulder, eget kapital eller kassaflöde.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste miljon.
Värdering av tillgångar och skulder sker utifrån historiska anskaffningsvärden. Följande tillgångar och skulder värderas på annat sätt:
n Finansiella instrument värderas antingen till verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde.
n Intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden.
n Värdering av uppskjutna skattefordringar och skulder baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av aktuell skattesats.
n Tillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader.
n Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
n Avsättningar värderas till det belopp som krävs för att reglera en förpliktelse, med eventuell nuvärdeberäkning.
n Nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner värderas till nuvärdet av en uppskattning av den framtida ersättning som är intjänad av de anställda med avdrag för eventuella tillgångar kopplade till respektive pensionsplan med tillämpning av den sk korridorregeln.
Koncernens redovisningsprinciper, som återges i sammandrag nedan, tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Principerna tillämpas även konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, koncernföretag, joint venture och intresseföretag.
Bedömningar och uppskattningar
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 39.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Koncernredovisning
Koncernredovisning upprättas i enlighet med IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och IFRS 3 Rörelseförvärv. Dotterföretag konsolideras med tillämpning av förvärvsmetoden. Intresseföretag konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden enligt IAS 28 Innehav i intresseföretag. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med IAS 31 Redovisning av andelar i joint ventures.
Dotterföretag – förvärvsmetoden
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Ratos AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid ett ägande av mer än 50% av rösterna förutsätts ett bestämmande inflytande. Omständigheter i det enskilda fallet kan ge ett bestämmande inflytande även vid ett ägande under 50% av rösterna.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Metoden innebär att 100% av dotterföretagets intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder redovisas på respektive rad i resultat- och balansräkningen. Minoritetens andel av nettotillgångarna redovisas som en del av eget kapital. I anslutning till resultaträkningen lämnas upplysning om resultatets fördelning mellan majoritet och eventuell minoritet.
Intresseföretag – kapitalandelsmetod
Intresseföretag är företag som står under ett betydande inflytande från Ratos AB. Betydande inflytande innebär en möjlighet att delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men innebär inte ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande. I normalfallet innebär ett ägande motsvarande lägst 20% och högst 50% av rösterna att ett betydande inflytande innehas.
Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital, eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden reducerat med eventuella internvinster. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat", koncernens andel i intresseföretagens resultat efter finansiella intäkter och kostnader samt avskrivningar på koncernmässiga övervärden och upplösning av koncernmässiga undervärden. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter ingår i koncernens skattekostnader. Erhållna utdelningar från intresseföretag minskar redovisat värde.
Joint venture – klyvningsmetod
Joint venture är de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint venture företag enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar.
Potentiella rösträtter
Vid bedömningen om ett betydande eller bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Med potentiella rösträtter avses exempelvis konvertibler och optioner. Förekomsten av samtliga sådana potentiella rösträtter beaktas, dvs inte bara moder- eller ägarföretagets. Konsolidering görs i normalfallet utifrån aktuell ägarandel.
Förvärvsanalys
En förvärvsanalys upprättas i anslutning till ett förvärv av ett intresse-, dotterföretag eller ett joint venture. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Förvärvstidpunkt är den tidpunkt vid vilken förvärvaren erhåller betydande eller bestämmande inflytande över förvärvad enhet.
Anskaffningsvärdet utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet.
IFRS innebär krav på att identifiera och värdera immateriella tillgångar vid förvärv. I den utsträckning som immateriella tillgångar kan identifieras och värderas minskar goodwill i motsvarande mån.
När anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet.
Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i bolaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivning.
Förvärv och försäljning
Vid förvärv inkluderas företagets resultat från och med förvärvstidpunkten i koncernens resultat. Under året avyttrade företag ingår i koncernens resultaträkning med intäkter och kostnader till det datum då det bestämmande eller betydande inflytandet upphör. Med exitresultat avses det realisationsresultat som uppstår då ett innehav avyttras.
Ratos har valt att redovisa transaktioner där ägarandelen minskar men det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag behålls i resultaträkningen som ett realisationsresultat.
Utländsk valuta
Transaktioner
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Värdeförändringar som beror på valutaomräkning avseende rörelserelaterade tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet.
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.
Nettoinvestering i utlandsverksamhet
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Intäktsredovisning
Intäktsredovisning sker när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med företagens varor övergår till köparen och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget. Koncernen behåller därefter inte något engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet. Därutöver sker intäktsredovisning först när intäkten och de utgifter som uppkommit eller förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när det ekonomiska utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad.
Intäkter avseende försäkringsavtal redovisas linjärt över kontraktets löptid för ettåriga avtal. För fleråriga försäkringsavtal redovisas intäkterna hänförliga till första avtalsåret enligt successiv vinstavräkning baserat på förhållandet mellan nedlagda utgifter och beräknade totala utgifter. De intäkter som avser efterföljande år periodiseras linjärt över kontraktsperioden.
Operationell leasing
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingsavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader
I finansnettot redovisas bl a utdelning, ränta, beräknad med tilllämpning av effektivräntemetoden, kostnader för att uppta lån och valutakursförändringar avseende finansiella tillgångar och skulder. Även realisationsresultat och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas i finansnettot. Orealiserade och realiserade värdeförändringar avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, inklusive derivatinstrument som inte p g a säkringsredovisning redovisas direkt mot eget kapital.
Därutöver fördelas betalningar avseende finansiella leasar mellan räntekostnad och amortering. Räntekostnaden redovisas som finansiell kostnad.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Om det vid förvärv av en rörelse uppstår en positiv skillnad mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser utgör skillnaden goodwill.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. I koncernen redovisas utgifter för utveckling som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, avsikten är och förutsättningarna finns att använda tillgången samt utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivning påbörjas när produkten tas i bruk och fördelas linjärt över den tid produkten ger ekonomiska fördelar. Övriga utvecklingskostnader kostnadsförs i den period de uppkommer.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar samt, om tillgången har en bestämbar nyttjandeperiod, ackumulerade avskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara.
Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| Koncernen |
|---|
| 10 - 20 |
| 5 - 10 |
| 4 - 20 |
| 5 - 10 |
| 4 - 20 |
| 3 - 20 |
Materiella anläggningstillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Leasade tillgångar klassificerade som finansiella redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som skuld. Leasade tillgångar skrivs av enligt plan medan leasingbetalningar redovisas som ränta och amortering av skuld.
Lånekostnader
Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
| Antal år | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Byggnader | 10 - 100 | 35 - 100 |
| Inventarier | 3 - 20 | 3 - 10 |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Nedskrivningar
Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation som tyder på att en tillgång minskat i värde. Om en indikation på värdenedgång finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Bedömning av redovisat värde sker på annat sätt för vissa tillgångar. Detta gäller varulager, tillgångar som innehas för försäljning, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar samt finansiella tillgångar, se respektive rubrik.
I Ratos-koncernen hänförs goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod till ett innehav, dvs ett dotter- eller intresseföretag, då varje innehav utgör en kassagenererande enhet. En prövning av redovisat värde görs per innehav, inklusive värdet på goodwill och immateriella tillgångar som är hänförliga till innehavet i fråga. Prövningen sker årligen genom att beräkna ett återvinningsvärde oavsett om en indikation på värdenedgång föreligger eller ej. Däremellan prövas värdet om en indikation på värdenedgång föreligger.
En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning hänförlig till ett innehav fördelas i första hand till goodwill.
Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. För utförlig beskrivning, se not 13.
Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar på goodwill återförs inte.
Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Finansiella tillgångar och skulder
Allmänna principer
En finansiell tillgång eller en finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt avtalsmässiga villkor.
Finansiella tillgångar och skulder kan värderas till verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde. Initialt värderas finansiella tillgångar och skulder till anskaffningsvärde motsvarande verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader. Undantag är finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen värderas initialt till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Verkligt värde för noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Investeringar i aktier och andelar som inte har ett noterat marknadspris och vars värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt, klassificeras som Finansiella tillgångar som kan säljas och värderas till anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
En indelning av finansiella tillgångar och skulder görs till någon av nedan nämnda kategorier. En kombination av avsikt med innehavet av en finansiell tillgång eller skuld vid ursprunglig anskaffningstidpunkt samt typ av finansiell tillgång eller skuld är avgörande vid indelningen i kategorier. Kategoriindelningen framgår inte av balansräkningen.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld skall kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
– Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna kategori ingår tillgångar som innehas för handelsändamål, vilket innebär att avsikten är att de skall avyttras på kort sikt. Derivatinstrument omfattas alltid av denna kategori om inte säkringsredovisning tillämpas, se nedan.
Ratos har valt att klassificera finansiella placeringar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden till denna kategori.
Tillgångar i denna kategori omvärderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Syftet med ett derivatinstrument, som inte klassificeras som säkringsinstrument, avgör om värdeförändringen redovisas i finansnettot eller i rörelseresultatet.
Om löptiden eller den förväntade innehavstiden för en finansiell placering är längre än ett år rubriceras placeringen som finansiella anläggningstillgångar och om löptiden understiger ett år rubriceras placeringen som kortfristiga placeringar.
– Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. I denna kategori förekommer placeringar såsom statsskuldväxlar.
– Lånefordringar och kundfordringar
Denna kategori utgörs av finansiella tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
I denna kategori ingår kundfordringar, lånefordringar och övriga fordringar. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Kundfordringar redovisas till det belopp, varmed de förväntas inflyta, efter avdrag för individuell bedömning av osäkra fordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar har kort återstående löptid och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering.
För lånefordringar och övriga fordringar gäller att om den förväntade innehavstiden överstiger ett år rubriceras fordringarna som långfristiga fordringar, i annat fall som övriga fordringar.
– Finansiella tillgångar som kan säljas
I denna kategori ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Investeringar i aktier och andelar som inte har ett noterat marknadspris och vars
verkliga värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
– Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av derivatinstrument som inte klassificeras som säkringsinstrument i samband med säkringsredovisning. Dessa värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Syftet med ett derivatinstrument avgör om värdeförändringen redovisas i finansnettot eller i rörelseresultatet. Värdeförändring på finansiella skulder hänförliga till utfärdade syntetiska optioner där marknadsmässiga premier har erlagts redovisas inom finansnettot.
– Andra finansiella skulder
I denna kategori redovisas räntebärande och icke-räntebärande skulder som inte innehas i handelssyfte. En skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura inte har mottagits. Värdering görs till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden periodiseras över skuldens löptid.
Direkta transaktionskostnader för att uppta lån inkluderas i anskaffningsvärdet och periodiseras över lånets löptid.
Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Leverantörsskulder, som har en kort förväntad löptid, värderas till nominellt belopp utan diskontering.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderas om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Nedgången ska vara betydande eller utdragen.
För onoterade aktier och andelar i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas, värderade till anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan den finansiella tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad finansiell tillgång. Detsamma gäller för noterade aktier och andelar i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas värderade till verkligt värde. Vid nedskrivning av dessa tillgångar omföres tidigare redovisad ackumulerad förlust i eget kapital till resultaträkningen. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Sådana nedskrivningar återföres ej.
För tillgångar i kategorin Lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas återvinningsvärdet på en tillgång som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades för första gången. För tillgångar med kort löptid görs ingen diskontering. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Återföring av tidigare nedskrivningar görs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen redovisats. Återföringen redovisas i resultaträkningen.
Derivatinstrument och säkringsredovisning
Koncernen använder olika typer av derivatinstrument (terminer, optioner och swapar) för att säkra olika finansiella risker, i första hand valutarisker och ränterisker.
Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Initialt redovisas derivat till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar resultatet. De värdeförändringar som uppstår vid omvärdering kan redovisas på olika sätt, beroende på om derivatinstrumentet klassificerats som säkringsinstrument eller ej.
Om derivatinstrumentet inte klassificeras som säkringsinstrument redovisas värdeförändringen direkt i resultaträkningen.
För derivatinstrument som utgör säkringsinstrument i en kassaflödessäkring redovisas den effektiva delen av värdeförändringen i eget kapital, medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen.
Den del av värdeförändringen som redovisas i eget kapital förs sedan över till resultaträkningen, vilket sker i den senare period då den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Om den säkrade posten inte längre förväntas inträffa förs värdeförändringen som redovisats i eget kapital omedelbart över till resultaträkningen.
Om säkringsredovisningen avbryts före derivatinstrumentets förfallodag återgår derivatinstrumentet till att klassificeras som finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen, och derivatinstrumentets framtida värdeförändringar redovisas därmed direkt i resultaträkningen.
Kassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande fall: (i) när valutaterminer används i syfte att säkra valutarisk i framtida inköp och försäljning i olika utländska valutor och (ii) när ränteswapar används i syfte att ersätta upplåning till rörlig ränta med räntebetalningar i fast ränta.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätning. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Anskaffningsvärdet för varor som inte är utbytbara samt för varor och tjänster som produceras för och hålls åtskilda för särskilda projekt fastställs med utgångspunkt i de specifika kostnader som är hänförliga till respektive produkt.
För andra varor beräknas anskaffningsvärdet enligt först in- först utprincipen eller genom metoder som bygger på vägda genomsnitt.
Tillgångar som innehas för försäljning
Tillgångar klassificeras som Tillgångar som innehas för försäljning då det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Det kan vara en enskild tillgång, en grupp av tillgångar och därtill hänförliga skulder eller ett innehav, dvs ett dotter- eller intresseföretag. Tillgångar klassificerade som Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas som omsättningstillgång. Skulder hänförliga till Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas som kortfristiga skulder i balansräkningen. Värdering sker till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital
Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Ersättning till anställda
Avgiftsbestämda planer
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan har hittills inte varit tillgängligt. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Förmånsbestämda planer
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Övriga långfristiga ersättningar
Den del av rörlig ersättning till anställda, som endast utbetalas om den anställde kvarstår i tjänst, redovisas under Övriga långfristiga skulder.
Incitamentsprogram
Ratos ABs köpoptionsprogram säkras genom återköp av egna aktier. Återköp av egna aktier redovisas som en reduktion av eget kapital. Optionerna har förvärvats till marknadsmässigt pris och optionspremien redovisas direkt mot eget kapital. Vid ett eventuellt framtida utnyttjande av optionerna kommer lösenpriset att inbetalas och öka det egna kapitalet.
Syntetiska optionsprogram med marknadsmässig premie redovisas och värderas i enlighet med IAS 39. Erhållen premie redovisas som finansiell skuld. Det har initialt inte inneburit någon kostnad för företaget då en värdering av optionerna till verkligt värde genom en optionsvärderingsmodell motsvarar den premie företaget har erhållit.
Skulden omvärderas löpande till verkligt värde genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell, med beaktande av gällande villkor. Värdeförändringar under optionens löptid redovisas som en finansiell post, liksom andra intäkter och kostnader avseende finansiella tillgångar och skulder. Om en syntetisk option utnyttjas av innehavaren regleras den finansiella skulden, som tidigare omvärderats till verkligt värde. Eventuellt realiserat resultat redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Om de syntetiska optionerna förfaller värdelösa, intäktsförs den redovisade skulden.
I de fall en marknadsmässig premie inte har erlagts avseende ett syntetiskt optionsprogram redovisas och värderas en utfärdad option i enlighet med IFRS 2. Grundläggande för IFRS 2 är att ett företag skall bära den kostnad som det har inneburit att inte erhålla en marknadsmässig premie. En kostnad och en skuld redovisas motsvarande verkligt värde på optionerna genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell. Kostnaden redovisas som ersättningar till anställda. I vissa fall periodiseras kostnaden över en intjänandeperiod. Skulden omvärderas löpande till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen som ersättningar till anställda.
Resultat per aktie
Resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Utspädningseffekten av optionsprogrammen beror på utestående köpoptioner under året. Beräkningen av antalet aktier utgår från skillnaden mellan lösenpriset för alla utestående köpoptioner och genomsnittlig börskurs för motsvarande antal aktier. Skillnaden motsvarar, med hänsyn till genomsnittlig börskurs på Ratos-aktien, ett visst antal aktier. Dessa aktier, tillsammans med nuvarande antal aktier, ger ett beräknat antal aktier som används för att erhålla utspädningseffekten.
Vid beräkning av resultat per aktie tas hänsyn till genomförd inlösen kombinerad med split genomförd under 2006, för perioder före transaktionen.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
Avsättningar avseende försäkringsavtal avser andel av erhållna försäkringspremier avseende gällande försäkringsavtal som är hänförlig till utestående risker, ej intjänade premier, samt försäkringsskador baserat på bedömningar av inrapporterade skador och uppskattningar av skador som inträffat, men som ännu ej rapporterats. Per varje balansdag prövas huruvida de redovisade försäkringsskulderna är adekvata, genom att göra aktuella uppskattningar av framtida kassaflöden enligt dess försäkringsavtal.
Skatt
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan redovisat och skattemässigt värde på tillgångar och skulder, om det är sannolikt att återvinning respektive reglering av skillnaden är sannolik. En värdering görs baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32:06 Redovisning för juridisk person. Även Redovisningsrådets Akutgrupps utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Intäktsredovisning
Utdelningar i moderbolaget intäktsförs till den del utdelningen avser vinster som intjänats efter förvärvet. Överskjutande del reducerar det bokförda värdet på andelarna.
Finansiella instrument
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§ a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Intresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
Förmånsbestämda pensionsplaner
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Moderbolaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar i den mån nedskrivning ej erfordras.
Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag, vilka innebär att moderbolaget varken kan ge eller ta emot koncernbidrag.
Skatt
Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Det innebär att uppkomna realisationsvinster ej är skattepliktiga.
Bolaget deklarerar en schablonintäkt på 1,5% på marknadsvärdet av noterade aktier som vid årets ingång innehafts mindre än ett år eller där ägarandelen (röstetalet) understiger 10%. Mottagna utdelningar redovisas som intäkt. Räntenetto och omkostnader är avdragsgilla liksom lämnad utdelning. Dessa regler leder till att moderbolaget normalt inte betalar någon inkomstskatt. Ratos koncernmässiga skattekostnad utgörs därför så gott som uteslutande av intresse- och koncernföretagens skatt.
Not 2 Koncernens resultaträkning
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Innehav | ||
| Resultat från koncernföretag | 2 005 | 1 164 |
| Exitresultat, koncernföretag | 160 | -14 |
| Nedskrivning, koncernföretag | -178 | |
| Resultatandelar från intresseföretag | 545 | 719 |
| Exitresultat, intresseföretag | 727 | 1 617 |
| Nedskrivning, intresseföretag | ||
| Utdelning, övriga innehav | 71 | 21 |
| Exitresultat, övriga innehav | 46 | 75 |
| Nedskrivning, övriga innehav | -10 | |
| Resultat från innehav | 3 554 | 3 394 |
| Centrala intäkter och kostnader | ||
| Förvaltningskostnader | -347 | -275 |
| Finansiella poster | 255 | 115 |
| Centralt netto | -92 | -160 |
| Resultat före skatt | 3 462 | 3 234 |
| Skatt | -516 | -572 |
| Årets resultat | 2 946 | 2 662 |
| Hänförligt till | ||
| Moderbolagets ägare | 2 646 | 2 527 |
| Minoritetsägare | 300 | 135 |
Av formella skäl har Ratos valt att redovisa resultaträkningen i enlighet med IAS 1. Ratos affärsidé är att förvärva, utveckla och därefter avyttra företag. Det innebär att Ratos har många tydliga särdrag i förhållande till ett "normalt" rörelsedrivande bolag och är inte en koncern i traditionell mening. Omsättningen förändras om koncernföretag avyttras och intresseföretag förvärvas eller vice versa, trots att sådana förändringar är en del av verksamheten. För att bättre spegla Ratos verksamhet redovisas i denna not även koncernföretagen enligt kapitalandelsmetoden. De rader som får samma värden i de båda uppställningsformerna är således resultat före skatt, skatt och resultat efter skatt.
Not 3 Intäkternas fördelning
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättningens fördelning | ||
| Varuförsäljning | 15 285 | 11 277 |
| Tjänsteuppdrag | 5 417 | 4 477 |
| Försäkringstjänster | 477 | 402 |
| 21 179 | 16 156 |
Not 4 Företagsförvärv 2007
Under året har Ratos genomfört förvärv av RH Form, RBM, HÅG, MCC, Contex, EuroMaint samt AH Industries. I samtliga fall har förvärven genomförts av nybildade förvärvsbolag. Ratos investering avser insatt kapital inklusive ev aktieägarlån till förvärvsbolagen där identifierbara tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser värderats till verkligt värde. I Ratos förvärvsanalyser redovisas således endast goodwill då förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i samband med förvärvet redan har värderats till verkligt värde i underkoncernerna. I förvärvsbolagens preliminära förvärvsanalyser har skillnaden mellan anskaffningsvärdet och verkligt värde på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder hänförts till goodwill.
I början av året förvärvade Ratos 85% av de båda kontorsstolsproducenterna RH Form och RBM. Ratos förvärvade i juni 85% av den norska kontorsstolsproducenten HÅG. De tre bolagen har gått samman i en ny koncern, HÅG/RH/RBM. RH/RBM ingår i Ratos resultat från och med 1 januari och HÅG från och med 1 juni. Omsättningen är under perioden 1 123 Mkr och resultatet före skatt 45 Mkr. Om förvärven hade genomförts per 1 januari 2007 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället varit ca 1 488 Mkr och resultat före skatt 69 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 747 Mkr. Den goodwill som redovisas för HÅG/RH/RBM representerar en stark marknadsposition på den nordiska kontorsstolsmarknaden, signifikanta kostnads- och intäktssynergier mellan HÅG, RH Form och RBM, en stark organisatorisk förmåga i den skapade koncernen, vilket för med sig en kapacitet att genomföra en fortsatt konsolidering och inte minst de särskilda kompetenser inom ergonomi, design, kvalitet och miljö som agerar möjliggörare för koncernens konkurrenskraft, höga lönsamhet och framtida expansionsförmåga samt förekomsten av ytterligare möjligheter att öka den interna effektiviteten. Därutöver representerar goodwill även immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill.
Ratos förvärvade i april 60% av MCC. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med 1 maj. Omsättningen under perioden är 472 Mkr och resultatet före skatt 50 Mkr. Om förvärven hade genomförts per 1 januari 2007 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället varit ca 698 Mkr och resultat före skatt 75 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 298 Mkr. Den goodwill som redovisas för MCC representerar bolagets marknadsposition och dess underliggande styrkor som ett lönsamt nischbolag med tillväxtpotential. Goodwill representerar även personalens tekniska kompetens och bolagets affärsidé som innebär fokus på kunder med korta serier och låg grad av standardisering, samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill.
Ratos förvärvade per 31 augusti 2007 100% av EuroMaint. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med den 1 september. Omsättningen under perioden är 740 Mkr och resultatet före skatt -29 Mkr. Om förvärven hade genomförts per 1 januari 2007 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället varit ca 2 067 Mkr och resultat före skatt -13 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 417 Mkr. I den preliminära förvärvsanalysen har hela skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på tillgångar, exklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hänförts till goodwill. Den goodwill som redovisas för EuroMaint representerar en väl fungerande organisation, med förmåga att löpande utveckla och effektivisera verksamheten, knyta lönsamma avtal, en affärsmodell som genererar starka kassaflöden och en ledande marknadsposition samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill.
Ratos förvärvade 66% av AH Industries per 31 augusti 2007. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med 1 september. Omsättningen under perioden är 202 Mkr och resultatet före skatt 23 Mkr. Om förvärven hade genomförts per 1 januari 2007 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället uppgått till
forts. Not 4
ca 553 Mkr och resultat före skatt 73 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 304 Mkr. I den preliminära förvärvsanalysen har hela skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på tillgångar, exklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hänförts till goodwill. Den goodwill som redovisas för AH Industries representerar bolagets starka marknadsposition i Europa som ett ledande nischbolag med stor tillväxtpotential, en kompetent ledning samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill.
Ratos förvärvade i början av september 2007 98% av Contex Holding. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med 1 september. Omsättningen under perioden är 313 Mkr och resultatet före skatt 27 Mkr. Om förvärven hade genomförts per 1 januari 2007 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället varit ca 831 Mkr och resultat före skatt 18 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 683 Mkr. I den preliminära förvärvsanalysen har hela skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på tillgångar, exklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hänförts till goodwill. Den goodwill som redovisas för Contex representerar en stark marknadsposition, en stark organisatorisk förmåga och teknikkunnande och teknikerfarenhet, möjligheter att framgent effektivisera sin kostnadsstruktur och därmed bolagets lönsamhet samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill.
Ratos förvärv
Nedanstående sammanställning visar verkligt värde vid förvärvstillfället.
| Mkr | MCC | HÅG/RH | AH /RBM Industries |
Euro Maint |
Contex |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella | |||||
| anläggningstillgångar | 23 | 0 | 18 | 56 | |
| Materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 26 | 185 | 133 | 156 | 68 |
| Finansiella | |||||
| anläggningstillgångar | 1 | 2 | 4 | 7 | 2 |
| Omsättningstillgångar | 223 | 329 | 166 | 761 | 211 |
| Likvida medel | 23 | 128 | 11 | 23 | 125 |
| Långfristiga skulder | 408 | 1 811 | 397 | 1 022 | 1 051 |
| Kortfristiga skulder | 216 | 236 | 114 | 427 | 119 |
| Netto, identifierbara | |||||
| tillgångar och skulder | -351 | -1 380 | -197 | -484 | -708 |
| Koncerngoodwill | 842 | 1 619 | 644 | 692 | 1 409 |
| Köpeskilling, totalt | 491 | 239 | 447 | 208 | 701 |
| Ratos andel, % | 60 | 85 | 66 | 100 | 98 |
| Erlagd köpeskilling | 295 | 194 | 296 | 208 | 683 |
| Kostnader direkt hänförliga | |||||
| till förvärvet | 3 | 8 | |||
| Tillkommer aktieägarlån | 553 | 209 | |||
| Total investering | 298 | 747 | 304 | 417 | 683 |
Förvärv gjorda av koncernföretag
Inwido har under året förvärvat företag i Norden och Storbritannien. Totalt uppgår investeringarna till 1 404 Mkr. De största förvärven är det danska företaget KPK, det finska företaget Tiivituote Oy samt DeCasa. DeCasa ingick tidigare i Haendig-koncernen. Därutöver har ett antal mindre förvärv genomförts. De förvärvade bolagen ingår i koncernens omsättning med 935 Mkr och i resultatet före skatt med 105 Mkr. Företagens omsättning respektive resultat före skatt uppgår till 1 574 Mkr respektive 162 Mkr räknat från årets början. I nämnda resultatsiffror är ej DeCasa medräknat, då företaget redan tidigare ingick i Ratos-koncernen.
Bisnode förvärvade under året det holländska företaget WDM BV, som är en ledande leverantör av marknadsföringstjänster mot konsumenter i Nederländerna, Belgien och Frankrike.
Därutöver har ett antal mindre förvärv genomförts. De förvärvade företagen ingår i koncernens omsättning med 527 Mkr och i resultatet före skatt med 54 Mkr. Företagens omsättning respektive resultat före skatt uppgår till 846 Mkr respektive 47 Mkr räknat från årets början.
Anticimex förvärvade i september det finska företaget Raksystems. Företaget omsatte under året 101 Mkr och resultatet före skatt uppgick till 10 Mkr räknat från årets början. Motsvarande siffror som ingår i koncernens resultat är 30 Mkr respektive 6 Mkr.
Jøtul har under året förvärvat Hammerstrøm AS som är Norges ledande leverantör av rökkanaler och skorstenstillbehör. Hammerstrøm AS ingår i koncernens omsättning med 27 Mkr och i resultatet före skatt med 26 Mkr varav 20 Mkr avser fastighetsförsäljning. Om företaget hade ingått i koncernens siffror under hela året hade omsättningen varit 43 Mkr och resultat före skatt och fastighetsförsäljning 3 Mkr.
| Mkr | Inwido 1) | Bisnode | Anticimex | Jøtul | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella | |||||
| anläggningstillgångar | 334 | 1 | 335 | ||
| Materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 329 | 102 | 2 | 47 | 480 |
| Finansiella | |||||
| anläggningstillgångar | 17 | 3 | 20 | ||
| Varulager | 112 | 32 | 17 | 161 | |
| Övriga fordringar | 207 | 212 | 14 | 5 | 438 |
| Likvida medel | 103 | 150 | 13 | 266 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| och avsättningar | 317 | 202 | 3 | 31 | 553 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| och avsättningar | 277 | 295 | 16 | 15 | 603 |
| Netto identifierbara | |||||
| tillgångar och skulder | 174 | 336 | 11 | 23 | 544 |
| Koncerngoodwill | 999 | 860 | 96 | 26 1 981 | |
| Köpeskilling totalt | 1 173 | 1 196 | 107 | 49 2 525 | |
| Avgår minoritetsandelar | -43 | -43 | |||
| Erlagd köpeskilling | 1 173 | 1 153 | 107 | 49 2 482 |
1) Exkusive det interna förvärvet av DeCasa.
forts. nästa sida
forts. Not 4
Fastställande av föregående års preliminära förvärvsanalyser
Förvärvsanalyser avseende Jøtul och Medifiq har fastställts. I Jøtuls
definitiva förvärvsanalys har varumärke värderats. I Medifiqs definitiva förvärvsanalys har kundrelationer värderats.
| Jøtul Mkr |
Preliminär förvärvsbalans Ny värdering |
Definitiv förvärvsbalans |
|
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 208 | 221 |
| Materiella anläggningstillgångar | 235 | 235 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 11 | 11 | |
| Omsättningstillgångar | 468 | 468 | |
| Likvida medel | 110 | 110 | |
| Långfristiga skulder | |||
| och avsättningar | 898 | 58 | 956 |
| Kortfristiga skulder | 463 | 463 | |
| Netto identifierbara tillgångar | |||
| och skulder | -524 | 150 | -374 |
| Koncerngoodwill | 689 | -150 | 539 |
| Köpeskilling, totalt | 165 | 0 | 165 |
| Ratos andel, % | 62,5 | 62,5 | |
| Erlagd köpeskilling | 103 | 103 | |
| Tillkommer aktieägarlån | 172 | 172 | |
| Total investering | 275 | 0 | 275 |
| Medifiq Mkr |
Preliminär förvärvsbalans Ny värdering |
Definitiv förvärvsbalans |
| Mkr | förvärvsbalans Ny värdering | förvärvsbalans | |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 | 8 | 26 |
| Materiella anläggningstillgångar | 199 | 199 | |
| Omsättningstillgångar | 100 | 100 | |
| Likvida medel | 70 | 70 | |
| Långfristiga skulder och | |||
| avsättningar | 310 | 2 | 312 |
| Kortfristiga skulder | 63 | 63 | |
| Netto identifierbara tillgångar | |||
| och skulder | 14 | 6 | 20 |
| Koncerngoodwill | 343 | -6 | 337 |
| Köpeskilling, totalt | 357 | 0 | 357 |
| Ratos andel, % | 78,5 | 78,5 | |
| Erlagd köpeskilling | 280 | 280 | |
| Total investering | 280 | 0 | 280 |
2006
Under året har Ratos genomfört förvärv av Anticimex, Jøtul och Medifiq Healthcare. I samtliga fall har förvärven genomförts av nybildade förvärvsbolag. Ratos investering avser insatt kapital i förvärvsbolagen där identifierbara tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser värderats till verkligt värde. I Ratos förvärvsanalyser redovisas således endast goodwill då förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i samband med förvärvet redan har värderats till verkligt värde i underkoncernerna.
I början av året förvärvade Ratos 85% av Anticimex som är nordisk marknadsledare inom skadedjurskontroll. Verksamheten omfattar även ett brett tjänstesortiment med målet att skapa sunda och hälsosamma inomhusmiljöer. Resterande 15% ägs av företagsledningen. Anticimex ingår i Ratos resultat från och med 1 februari. Omsättningen under perioden är 1 167 Mkr och resultatet före skatt 54 Mkr. Om förvärvet hade genomförts per 1 januari 2006 hade omsättning redovisad i Ratos-koncernen under perioden istället varit ca 1 400 Mkr och resultat före skatt 80 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Ratos investering uppgår till 535 Mkr. De immateriella tillgångar som identifierades i förvärvsanalysen avser kontraktsportfölj, som värderades till 116 Mkr. Den goodwill som redovisas för Anticimex representerar en väl fungerande organisation, med förmåga att bredda produkterbjudandet och förmåga att knyta avtal med partners, en affärsmodell som ger starka kassaflöden, en marknadsledande position samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skiljt från goodwill.
I juni tecknades avtal om förvärv av 62,5% av den norska braskamintillverkaren Jøtul. Den tidigare huvudägaren Accent Equity kvarstår som delägare till 22,5%. Medlemmar av företagsledningen har förvärvat resterande aktier. Jøtul grundades 1853 och är Skandinaviens ledande tillverkare av braskaminer. Företaget har produktionsanläggningar i Norge, Danmark, USA och Frankrike. Jøtul ingår i Ratos resultat från och med juli månad. Omsättningen under perioden är 625 Mkr och resultatet före skatt 56 Mkr. Om förvärvet hade genomförts per 1 januari 2006 hade omsättning redovisad i Ratoskoncernen under perioden istället varit 1 000 Mkr och resultat före skatt 50 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. Jøtuls förvärv av Krog Iversen ingår från årets början. Ratos investering uppgår till 275 Mkr. I den preliminära förvärvsanalysen har hela skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på tillgångar, exklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hänförts till goodwill. Den goodwill som redovisas för Jøtul representerar en stark marknadsposition, en distributionsorganisation med bra relationer till återförsäljare, ett starkt management med en utarbetad förvärvsstrategi och en affärsplan baserad på ett tillväxtprogram. Goodwill representerar även synergieffekter mellan Jøtul och Krog Iversen samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skiljt från goodwill.
I augusti ingick Ratos ett köpeavtal om förvärv av 78% av aktierna i Perlos medicintekniska division Perlos Healthcare. Förvärvet genomfördes under november månad och företaget har namnändrats till Medifiq Healthcare. Den tidigare ägaren Perlos Oy kvarstår som ägare till 20% och resterande 2% ägs av företagsledningen. Medifiq Healthcare utvecklar och tillverkar hjälpmedel för dosering och administrering av läkemedel, preventivmedel, hjälpmedel för blodprovstagning samt hjälpmedel för sjukvårdspersonal inom en rad olika områden. Medifiq Healthcare ingår i Ratos resultat från och med november månad. Omsättningen under perioden är 94 Mkr och resultatet före skatt 4 Mkr. Ratos investering uppgår till 280 Mkr. Om förvärvet hade genomförts per 1 januari 2006 hade omsättning i Ratos-koncernen under perioden istället varit 490 Mkr och resultat före skatt 10 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde. I den preliminära förvärvsanalysen har hela skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde på tillgångar, exklusive immateriella tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hänförts till goodwill. Goodwill hänförs till bolagets organisation och marknadsposition samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skiljt från goodwill.
I december har avtal tecknats om förvärv av 100% av de båda kontorsstolsproducenterna svenska RH Form och danska RBM. RH Form producerar olika typer av ergonomiska kontors- och arbetsstolar och erbjuder dessutom ett sortiment av olika specialstolar. RBM har utöver kontorsstolar även stolar för konferens, utbildning och matsalar i sitt sortiment. Bägge bolagen såväl designar som producerar sina stolar. Ratos investering uppgår till knappt 190 Mkr. Förvärven är villkorade av berörda myndigheters godkännande. Förvärven genomfördes i början av 2007. Bokslut för den nya koncernen är ännu ej fastställt.
Nedanstående sammanställningar visar verkligt värde vid förvärvstillfället.
Ratos förvärv
| Mkr | Anticimex | Jøtul Medifiq | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 118 | 13 | 18 | 149 |
| Materiella anläggningstillgångar | 124 | 235 | 199 | 558 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 33 | 6 | 39 | |
| Uppskjuten skattefordran | 34 | 5 | 39 | |
| Varulager | 30 | 237 | 67 | 334 |
| Övriga fordringar | 290 | 231 | 33 | 554 |
| Likvida medel | 35 | 110 | 70 | 215 |
| Långfristiga skulder | ||||
| och avsättningar | 1 367 | 898 | 310 | 2 575 |
| Uppskjuten skatteskuld | 121 | 121 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| och avsättningar | 526 | 463 | 63 | 1 052 |
| Netto identifierbara | ||||
| tillgångar och skulder | -1 350 | -524 | 14 | -1 860 |
| Koncerngoodwill | 1 750 | 689 | 343 | 2 782 |
| Köpeskilling, totalt | 400 | 165 | 357 | 922 |
| Ratos andel, % | 85 | 62,5 | 78,5 | |
| Erlagd köpeskilling | 340 | 103 | 280 | 723 |
| Tillkommer aktieägarlån | 195 | 172 | 367 | |
| Total investering | 535 | 275 | 280 | 1 090 |
Större förvärv gjorda av koncernföretag
Bisnode slutförde i början på året förvärvet av Bonniers tyska verksamhet. Därutöver har ett antal mindre förvärv genomförts. Totalt har 611 Mkr investerats. Ratos har tillskjutit 379 Mkr. De förvärvade företagen ingår i koncernens omsättning med 390 Mkr och i resultatet före skatt med 10 Mkr. Företagens omsättning respektive resultat före skatt uppgår till ca 600 Mkr respektive 20 Mkr räknat från årets början.
Inwido har under året förvärvat bolag i Sverige, Finland, Norge och Polen. Totalt uppgår investeringarna till 568 Mkr. De förvärvade bolagen ingår i koncernens omsättning med 598 Mkr och med 40 Mkr i resultatet före skatt. Företagens omsättning respektive resultat före skatt uppgår till ca 1 100 Mkr respektive 50 Mkr räknat från årets början.
Arcus Gruppen har förvärvat 60% av svenska Vingruppen, en av Sveriges större leverantörer av vin. Vingruppen ingår i omsättningen med 94 Mkr och resultat före skatt med 10 Mkr.
Analyser av förvärvade immateriella tillgångar har genomförts för varje förvärv. De immateriella tillgångar som därvid har framkommit är bland annat varumärken, databaser och kundrelationer.
Nedanstående sammanställningar visar verkligt värde vid förvärvstillfället. I vissa fall är förvärvsanalyserna preliminära.
| Mkr | Arcus Gruppen | Bisnode | Inwido | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 2 | 206 | 36 | 244 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | 13 | 119 | 133 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 | 60 | 1 | 63 |
| Varulager | 33 | 1 | 89 | 123 |
| Övriga fordringar | 63 | 98 | 184 | 345 |
| Likvida medel | 14 | 182 | 60 | 256 |
| Långfristiga skulder | ||||
| och avsättningar | 2 | 234 | 34 | 270 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| och avsättningar | 73 | 317 | 236 | 626 |
| Netto identifierbara | ||||
| tillgångar och skulder | 40 | 9 | 219 | 268 |
| Koncerngoodwill | 70 | 602 | 349 | 1021 |
| Köpeskilling, totalt | 110 | 611 | 568 | 1289 |
| Varav Ratos lämnat | ||||
| aktieägartillskott och aktieägarlån | 379 |
Fastställande av föregående års preliminära förvärvsanalyser
Förvärvsanalyser avseende Bisnode och Arcus Gruppen har fastställts. Justeringen av Bisnode innebär att ägarandelen redovisas med hänsyn tagen till utspädning, dvs 70%. Förvärvsbalansen påverkas inte av justeringen utan endast fördelningen mellan majoritets- och minoritetsägarna. Värdet på Arcus Gruppens fastigheter har fastställts och därigenom har en omfördelning mellan goodwill och fastighetsvärden skett.
| Arcus Gruppen Mkr |
Preliminär förvärvsbalans |
Ny värdering | Definitiv förvärvsbalans |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 291 | 291 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 700 | -183 | 517 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 25 | 25 | |
| Varulager | 319 | 319 | |
| Övriga fordringar | 507 | 507 | |
| Likvida medel | 142 | 142 | |
| Långfristiga skulder | |||
| och avsättningar | 788 | -51 | 737 |
| Kortfristiga skulder | |||
| och avsättningar | 980 | 980 | |
| Netto identifierbara | |||
| tillgångar och skulder | 216 | -132 | 84 |
| Koncerngoodwill | 354 | 132 | 486 |
| Köpeskilling, totalt | 570 | 0 | 570 |
| Ratos andel, % | 83 | 83 | |
| Erlagd köpeskilling | 474 | 474 | |
Not 5 Övriga rörelseintäkter
Koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Hyresintäkter | 4 | 11 |
| Vinst vid försäljning | ||
| av anläggningstillgångar | 60 | 33 |
| Kursvinster på fordringar/ | ||
| skulder av rörelsekaraktär | 22 | 8 |
| Statliga bidrag | 3 | |
| Övriga | 134 | 92 |
| 223 | 144 | |
| Moderbolaget | ||
| Mkr | 2007 | 2006 |
| Hyresintäkter | 2 | 4 |
| Övriga | 1 | 1 |
| 3 | 5 |
Not 6 Övriga rörelsekostnader
Moderbolaget
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Fastighetskostnader | -4 | -3 |
| -4 | -3 |
Not 7 Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag
Koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Bluegarden | 160 | |
| Gadelius | -14 | |
| Företag inom Arcus Gruppen | 748 | -16 |
| Företag inom Bisnode | 77 | 66 |
| Företag inom BTJ Group | 19 | |
| Företag inom Haendig | 177 | 14 |
| Internvinst | -167 | |
| Företag inom Inwido | 20 | |
| 995 | 89 |
Resultat från andelar i koncernföretag
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 | |
| Utdelningar | 73 | 100 | |
| Resultat vid försäljning av aktier | 316 | 2 850 | |
| Nedskrivning | -99 | ||
| 389 | 2 851 |
Not 8 Resultat hänförligt till intresseföretag
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 |
| Resultatandelar | ||
| Atle Industri | 19 | 20 |
| Camfil | 93 | 73 |
| DIAB | 100 | 122 |
| HL Display | 44 | 26 |
| Lindab | 264 | 379 |
| Superfos | 24 | 11 |
| Alimak Hek | 88 | |
| 544 | 719 | |
| Resultatandelar i intresseföretags resultat, | ||
| ägda av koncernföretag | 15 | 14 |
| 559 | 733 | |
| Realisationsresultat | ||
| Alimak Hek | 727 | |
| Lindab | 1 419 | |
| LRT/Tornet | 198 | |
| 727 | 1 617 | |
| Realisationsresultat intresseföretag, | ||
| ägda av koncernföretag | 14 | |
| 741 | 1 617 | |
| Resultat hänförligt | ||
| till intresseföretag | 1 300 | 2 350 |
Resultat från andelar i intresseföretag
Moderbolaget
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Utdelningar | 92 | 19 |
| Resultat vid försäljning av aktier | 800 | 1 685 |
| Nedskrivning | -2 | |
| 890 | 1 704 |
Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares och styrelsens ersättningar
Medelantalet anställda
| 2007 Totalt |
2007 Varav män %-andel |
2006 Totalt |
2006 Varav män %-andel |
|
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 35 | 51 | 32 | 50 |
| Koncernföretag | 14 336 | 62 | 9 592 | 66 |
| Koncernen totalt | 14 371 | 62 | 9 624 | 66 |
| varav i | ||||
| Sverige | 6 173 | 50 | 4 026 | 63 |
| Norge | 2 006 | 73 | 1 725 | 70 |
| Finland | 1 130 | 61 | 942 | 62 |
| Danmark | 1 254 | 75 | 786 | 74 |
| Polen | 646 | 69 | 324 | 71 |
| England | 571 | 71 | 505 | 64 |
| Tyskland | 558 | 63 | 383 | 64 |
| Kanada | 423 | 95 | 19 | 84 |
| Nederländerna | 236 | 73 | 67 | 69 |
| USA | 234 | 82 | 163 | 86 |
| Irland | 188 | 82 | 57 | 67 |
| Frankrike | 126 | 61 | 106 | 81 |
| Ryssland | 122 | 66 | ||
| Belgien | 108 | 60 | 14 | 57 |
| Schweiz | 74 | 54 | 71 | 54 |
| Österrike | 71 | 58 | 55 | 58 |
| Kina | 71 | 76 | 54 | 78 |
| Tjeckien | 58 | 43 | 47 | 38 |
| Ungern | 53 | 26 | 53 | 26 |
| Spanien | 43 | 86 | 43 | 88 |
| Slovenien | 40 | 48 | 41 | 42 |
| Australien | 34 | 82 | 34 | 88 |
| Korea | 31 | 94 | 12 | 83 |
| Japan | 20 | 75 | 20 | 80 |
| Indien | 20 | 95 | 9 | 78 |
| Singapore | 19 | 84 | 14 | 86 |
| Slovakien | 15 | 7 | 11 | 18 |
| Brasilien | 13 | 92 | 13 | 92 |
| Italien | 11 | 82 | 9 | 78 |
| Litauen | 9 | 44 | 12 | 50 |
| Estland | 8 | 13 | 5 | 60 |
| Mexiko | 4 | 75 | 4 | 75 |
| Lettland | 2 | 50 |
Koncernen
Löner och andra ersättningar
| Mkr | Styrelse och ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Summa |
|---|---|---|---|
| 2007 | |||
| Koncernen, totalt | 520 | 4 299 | 4 819 |
| – varav tantiem | 125 | 125 | |
| Varav i Sverige | 244 | 1 686 | 1 930 |
| – varav tantiem | 88 | 88 | |
| Varav i övriga länder | 276 | 2 613 | 2 889 |
| – varav tantiem | 37 | 37 | |
| Antal personer | 1 026 | ||
| 2006 | |||
| Koncernen, totalt | 362 | 3 062 | 3 424 |
| – varav tantiem | 86 | 86 | |
| Varav i Sverige | 197 | 1 432 | 1 629 |
| – varav tantiem | 67 | 67 | |
| Varav i övriga länder | 165 | 1630 | 1 795 |
| – varav tantiem | 19 | 19 | |
| Antal personer | 894 |
Sociala kostnader
| Mkr | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Sociala kostnader | 1 506 | 1 129 | |
| (varav pensionskostnader) | (380) | (302) |
Av koncernens pensionskostnader avser 74 Mkr (34) styrelse och ledande befattningshavare i koncernens företag. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 17 Mkr (16).
Medelantalet anställda, löner och andra ersättningar samt sociala kostnader avser endast koncernföretag som ingår i koncernen vid årets slut.
forts. nästa sida
Könsfördelning i styrelse och bland ledande befattningshavare
| 2007-12-31 | 2006-12-31 | |
|---|---|---|
| Andel män | Andel män | |
| Styrelse | ||
| Moderbolaget | 87% | 87% |
| Koncernen totalt | 92% | 92% |
| Företagsledning | ||
| Moderbolaget | 83% | 83% |
| Koncernen totalt | 81% | 80% |
forts. Not 9
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar
| Mkr | 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattningshavare, VD och vVD | ||||||
| Antal personer | 6 | 6 | ||||
| Löner och andra ersättningar | 82 | 65 | ||||
| – varav tantiem | (66) | (50) | ||||
| Övriga anställda | 74 | 59 | ||||
| Summa | 156 | 124 |
Sociala kostnader
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Sociala kostnader | 88 | 65 |
| (varav pensionskostnader) | (28) | (22) |
Av moderbolagets pensionskostnader avser 2 Mkr (3) nuvarande och fd styrelse och VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 3 Mkr (3) och avser före detta styrelseledamöter som varit anställda.
Sjukfrånvaro i procent av arbetstid
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | ||
| Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid | 1,0 | 1,1 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron | ||
| som avser sammanhängade sjukfrånvaro | ||
| på 60 dagar eller mer | – | – |
| Könsfördelning | ||
| Män | 0,4 | 0,7 |
| Kvinnor | 1,7 | 1,5 |
| Åldersfördelning | ||
| < 30 år | 0,2 | 0,1 |
| 30-49 år | 1,4 | 0,8 |
| > 50 år | 0,5 | 1,9 |
Årsstämmans 2007 beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättnings- och incitamentssystem tagits fram som skall erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse. Systemet består av tre komponenter – fast lön, rörlig lön samt optioner – och vilar på fem grundläggande principer.
– Ratos medarbetare skall erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.
– Såväl individuella insatser som gruppens prestationer skall gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.
– Rörlig lön som utbetalas skall kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna tillgodo. Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.
– Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga lönen, vilken maximalt skall uppgå till några procent av bolagets resultat före skatt.
– Ratos nyckelpersoner skall uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar, men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.
Den rörliga lön som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats.
Såvitt avser kostnaderna för föreslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag avseende köpoptioner och syntetiska optioner.
Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.
Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning omfattar tidigare beslutad bonus och subvention av optionspremier. Vid årsskiftet uppgick beloppet till 158 Mkr.
Information om rörlig ersättning och optionsprogram
Rörlig ersättning 2007
Rörlig ersättning utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital. För 2007 har kravet för att rörlig ersättning skall utgå varit att koncernens resultat före skatt skall motsvara minst 8% av eget kapital. Ett tak har fastställts till totalt 100 Mkr i sammanlagd rörlig ersättning, vilket motsvarar ett resultat före skatt om 32% av eget kapital. Resultatet före skatt för 2007 uppgick till 29,6% av eget kapital och den rörliga ersättningen uppgår därmed till 90 Mkr att utbetalas under 2008 - 2010. Sammantaget 27 personer omfattas av rätten till rörlig ersättning.
Utbetalning av den rörliga ersättningen fördelas över tre år med 50% första året och 25% per år de resterande två åren. För full utbetalning krävs att personen är fortsatt verksam i Ratos.
Köpoptionsprogram
Ordinarie årsstämma 2003- 2007 har beslutat om köpoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Ratos. Löptiden för samtliga köpoptioner är fem år. De anställda har erlagt marknadsmässig premie för köpoptionerna i samtliga program. Förvärv av köpoptioner subventioneras genom att köparen erhåller en extra ersättning motsvarande högst 50% (60% t o m 2003) av optionspremien efter avdrag för 55% schablonskatt, varvid ersättningen fördelas till lika delar på fem år och förutsätter att personen är fortsatt verksam i Ratos. Från och med optionsprogrammet 2005/2010 krävs även för att erhålla subvention att personen i fråga fortsatt innehar de optioner subventionen avser eller aktier förvärvade genom optionerna.
Köpoptionerna är utställda på av Ratos återköpta aktier.
Köpoptioner
| 2007-12-31 | 2006-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal optioner |
Motsvarande antal aktier |
Antal optioner |
Motsvarande antal aktier |
|
| Utestående vid periodens ingång | 1 382 500 | 2 972 375 | 1 180 500 | 2 538 075 |
| Utställda | 518 000 | 518 000 | 464 000 | 997 600 |
| Utnyttjade 1) | -533 500 | -1 147 025 | -262 000 | -563 300 |
| Utestående vid periodens utgång | 1 367 000 | 2 343 350 | 1 382 500 | 2 972 375 |
1) Genomsnittligt lösenpris 59 kr per aktie (50), genomsnittlig aktiekurs då optionerna utnyttjades 204 kr (115).
Upplysningar om utställda optioner under perioden
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt | 2012-03-31 | 2011-03-31 |
| Lösenpris per aktie | 278,00 | 151,80 |
| Varje option berättigar till | ||
| köp av antal aktier | 1,00 | 2,15 |
| Sammanlagda | ||
| optionspremieinbetalningar, Mkr | 18,9 | 9,8 |
| Sammanlagda inbetalningar till Ratos | ||
| om aktierna förvärvas, Mkr | 144,0 | 151,4 |
Villkor för de optioner som är utestående vid periodens utgång:
| 2007-12-31 | 2006-12-31 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallo- Optionspris Lösenpris, tidpunkt kr kr |
Antal aktier/ option |
Antal optioner |
Motsvarande antal aktier |
Antal optioner |
Motsvarande antal aktier |
||
| 2007-03-30 | 10,40 | 62,90 | 2,15 | 307 500 | 661 125 | ||
| 2008-03-28 | 7,20 | 54,00 | 2,15 | 210 000 | 451 500 | 436 000 | 937 400 |
| 2009-03-31 | 7,60 | 68,40 | 2,15 | 76 000 | 163 400 | 76 000 | 163 400 |
| 2010-03-31 | 11,20 | 102,90 | 2,15 | 99 000 | 212 850 | 99 000 | 212 850 |
| 2011-03-31 | 21,20 | 151,80 | 2,15 | 464 000 | 997 600 | 464 000 | 997 600 |
| 2012-03-31 | 36,50 | 278,00 | 1,00 | 518 000 | 518 000 | ||
| 1 367 000 | 2 343 350 | 1 382 500 | 2 972 375 |
Maximal utökning av antalet aktier i förhållande till utestående aktier vid periodens slut, % 1,5% 1,8%
Kontantbelopp som bolaget kan erhålla vid lösen av utestående optioner uppgår till 353 Mkr.
Syntetiska optioner
Årsstämman 2007 beslutade om ett kontantavräknat optionsprogram relaterat till Ratos investeringar i portföljbolag. Programmet genomförs genom utgivande av syntetiska optioner som överlåts till marknadspris. Programmet ger nyckelpersoner inom Ratos möjligheter att ta del av portföljbolagens värdetillväxt. Om värdeutvecklingen på Ratos investering i det aktuella portföljbolaget överstiger 15% per år har optionerna ett värde. Det sammanlagda värdet av utställda optioner vid sluttidpunkten är högst 3% av skillnaden mellan faktiskt realiserat värde för Ratos investering vid sluttidpunkten och anskaffningsvärdet uppräknat med 15% per år. Finansiella skulder avseende syntetiska optioner uppgår till 8 Mkr 2007-12-31.
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
| 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnad |
Summa | Pensions förpliktelser |
| Olof Stenhammar, styrelsens ordförande | 0,9 | 0,9 | – | |||
| Lars Berg, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Staffan Bohman, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Göran Grosskopf, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Annette Sadolin, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Jan Söderberg, styrelseledamot | 0,5 | 0,5 | – | |||
| Per-Olof Söderberg, styrelseledamot | 0,5 | 0,5 | – | |||
| Arne Karlsson, VD | 5,5 | 17,6 | 0,1 | 2,1 | 25,3 | – |
| Thomas Mossberg, vVD | 2,4 | 11,5 | 0,1 | 1,3 | 15,3 | |
| Andra ledande befattningshavare | 7,9 | 36,6 | 0,3 | 5,7 | 50,5 | – |
| (4 personer) |
| Mkr | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnad |
Summa | Pensions förpliktelser |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olof Stenhammar, styrelsens ordförande | 0,7 | 0,7 | – | |||
| Lars Berg, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Staffan Bohman, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Peggy Bruzelius, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Göran Grosskopf, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Jan Söderberg, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Per–Olof Söderberg, styrelseledamot | 0,4 | 0,4 | – | |||
| Arne Karlsson, VD | 4,5 | 13,7 | 0,1 | 1,7 | 20,0 | – |
| Thomas Mossberg, vVD | 2,3 | 8,7 | 0,1 | 1,3 | 12,4 | |
| Andra ledande befattningshavare | 7,8 | 27,6 | 0,3 | 2,5 | 38,2 | – |
| (4 personer) | ||||||
| Köpoptioner | ||||||
| Innehav 2007-12-31 | ||||||
| 2003 Antal |
2004 Antal |
2005 Antal |
2006 Antal |
2007 Antal |
Förmån | |
| Styrelsens ordförande | ||||||
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Arne Karlsson, VD | 100 000 | 115 000 | 100 000 | – | ||
| Thomas Mossberg, vVD | 27 000 | 50 000 | 50 000 | |||
| Övriga ledande befattningshavare | 20 000 | 50 000 | 170 000 | 165 000 | – | |
| Innehav 2006-12-31 | ||||||
| 2002 Antal |
2003 Antal |
2005 Antal |
2006 Antal |
Förmån |
Styrelsens ordförande Övriga styrelseledamöter Arne Karlsson, VD 105 000 100 000 115 000 – Thomas Mossberg, vVD 23 000 50 000 50 000 Övriga ledande befattningshavare 82 000 105 000 50 000 185 000 –
2007
2006
Syntetiska optioner, ledande befattningshavare
| Mkr | Inbetald premie |
Förmån |
|---|---|---|
| Styrelsen | – | – |
| Ledande befattningshavare, VD och vVD | 3 | – |
Ersättningar till VD
Rörlig ersättning
Den rörliga ersättningens storlek beslutas diskretionärt av styrelsen på förslag av ersättningskommittén och inom ramen för den totala rörliga ersättningen för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Förvärv av köpoptioner subventioneras inom ramen för optionsprogram för ledande befattningshavare.
Pensionsvillkor
Pensionspremie uppgår till 25% av den fasta lönen plus rörlig ersättning upp till 50% av fast lön enligt särskild beräkningsmodell. Pensionen är avgiftsbestämd. Det finns inte någon avtalad pensionsålder.
Villkor för avgångsvederlag
Den ömsesidiga uppsägningstiden är 6 månader. Avgångsvederlag motsvarande två årslöner utgår och kan ej utlösas av verkställande direktören. Ersättning från tredje man avräknas.
Andra ledande befattningshavare
För ersättning till övriga fem ledande befattningshavare se tabell ovan.
Pensionsvillkor
Pension utgår från 65 års ålder förutom i något fall. Vid fastställande av pensionspremie är rörlig ersättning upp till 50% av fast lön pensionsgrundande.
Avgångsvederlag
För övriga ledande befattningshavare i Ratos finns inga avtal avseende avgångsvederlag som uppgår till mer än 2 årslöner. Avgångsvederlag kan ej utlösas av enskilda befattningshavare, förutom i ett fall, vid ändring av huvudägare.
Incitamentsprogram i Ratos innehav
Ratos arbetar aktivt för att en incentivestrategi skall finnas för styrelsen och ledande befattningshavare i de bolag som Ratos investerar i. Det förekommer olika typer av incitamentsprogram, som omfattar aktier, aktieägarlån, teckningsoptioner, syntetiska optioner och syntetiska aktier. Investeringen genomförs på marknadsmässiga villkor, med vissa undantag. För undantagen är IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar tillämplig. Dessa har inte haft en betydande inverkan på Ratos-koncernens resultat- och balansräkningar. Sammanlagt uppgår finansiella skulder avseende syntetiska optionsprogram avseende Ratos innehav till 232 Mkr 2007-12-31. Under 2007 belastas koncernens resultat med 103 Mkr till följd av omvärdering av syntetiska optionsskulder avseende innehaven.
Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Koncernen Moderbolaget | Koncernen Moderbolaget | |||
| KPMG | |||||
| Revisionsuppdrag | 14 | 2 | 8 | 2 | |
| Andra uppdrag | 11 | 8 | 3 | 1 | |
| Övriga revisorer | 52 | 7 | 30 | 5 | |
| 77 | 17 | 41 | 8 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 11 Finansiella intäkter och kostnader
Koncernen
| Finansiella intäkter | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 |
| Utdelning | 73 | 21 |
| Resultat vid försäljning av aktier | 50 | 75 |
| Ränteintäkter | 188 | 84 |
| Övriga finansiella intäkter | 59 | 24 |
| 370 | 204 |
Koncernen
| Finansiella kostnader | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 |
| Räntekostnader | -688 | -398 |
| Netto, valutakursförändringar | -23 | -1 |
| Nedskrivning | -2 | -12 |
| Syntetiska optionsprogram | -103 | |
| Övriga finansiella kostnader | -63 | -50 |
| -879 | -461 |
Moderbolaget
| Mkr | värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2007 |
Resultat från övriga 2006 |
och liknande resultatposter 2007 |
Övriga ränteintäkter 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Utdelningar | 71 | 21 | ||
| Resultat vid | ||||
| försäljning av aktier | 46 | 74 | ||
| Nedskrivning | -10 | |||
| Ränteintäkter | ||||
| Koncernföretag | 138 | 75 | 25 | 24 |
| Intresseföretag | 1 | |||
| Övriga | 1 | 97 | 47 | |
| Netto, | ||||
| valutakursförändringar | 2 | |||
| 257 | 160 | 124 | 71 | |
| Mkr | Räntekostnader och liknande resultatposter 2007 |
2006 | ||
| Räntekostnader | ||||
| Koncernföretag | -8 | -26 | ||
| Övriga | -1 | -2 |
Netto, valutakursförändringar -15 Övriga finansiella kostnader -23 -8 -32 -51
Not 12 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Periodens skattekostnad | -398 | -341 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 4 | -6 |
| Andel i intresseföretags skatt | -101 | -207 |
| -495 | -554 | |
| Uppskjuten skatt avseende | ||
| temporära skillnader | ||
| Materiella anläggningstillgångar | -6 | -2 |
| Immateriella anläggningstillgångar | -3 | 14 |
| Finansiella anläggningstillgångar | -3 | 8 |
| Lager | 15 | 5 |
| Kundfordringar | 1 | |
| Pensionsavsättningar | 5 | 8 |
| Övriga avsättningar | -15 | -11 |
| Periodiseringsfonder o dyl. | -53 | -46 |
| Övrigt | -7 | 3 |
| Uppskjuten skatteintäkt pga | ||
| ändrade skattesatser | 3 | |
| Uppkjuten skatteintäkt i under året | ||
| aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | 54 | 34 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av | ||
| utnyttjande av tidigare aktiverat | ||
| skattevärde i underskottsavdrag | -11 | -32 |
| -21 | -18 | |
| Totalt redovisad skattekostnad | ||
| i koncernen | -516 | -572 |
Avstämning effektiv skatt, koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 3 462 | 3 234 |
| Avgår resultat från intressebolag | -559 | -733 |
| 2 903 | 2 501 | |
| Skatt enligt gällande skattesats, 28% | -812 | -700 |
| Effekt av särskilda skatteregler | ||
| för investmentbolag | 202 | 58 |
| Effekt av andra skattesatser i andra länder | -12 | -6 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -93 | -83 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 340 | 373 |
| Ökning av underskottsavdrag | ||
| utan motsvarande aktivering av | ||
| uppskjuten skatt | -40 | -14 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade | ||
| underskottsavdrag | 12 | 10 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 4 | -6 |
| Effekt av ändrade | ||
| skattesatser/ och skatteregler | 3 | 1 |
| Övrigt | -19 | 2 |
| Skatt i intressebolag | -101 | -207 |
| Redovisad effektiv skatt | -516 | -572 |
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt hänförlig | ||
| till säkringsreserv | 7 | -2 |
| Övrigt | 2 | |
| 9 | -2 |
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Koncernen
| Uppskjuten skatte- fordran |
Uppskjuten skatteskuld |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 29 | 14 | 88 | 78 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 | 24 | 462 | 352 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3 | 10 | |||
| Varulager | 13 | 5 | 18 | 1 | |
| Kundfordringar | 8 | 15 | |||
| Räntebärande skulder | 14 | 3 | 5 | 1 | |
| Avsättningar pensioner | 112 | 49 | |||
| Övriga avsättningar | 21 | 39 | |||
| Övrigt | 54 | 59 | 24 | 27 | |
| Underskottsavdrag | 168 | 91 | 0 | ||
| Periodiseringsfonder | 289 | 244 | |||
| Skattefordringar/skatteskulder | 437 | 302 | 896 | 703 | |
| Kvittningar | -146 | -115 | -146 | -115 | |
| Skattefordringar/skatte | |||||
| skulder, netto | 291 | 187 | 750 | 588 |
Av redovisade uppskjutna skattefordringar förfaller 40 Mkr inom ett år och 200 Mkr saknar förfallodag. Av redovisade uppskjutna skatteskulder förfaller 51 Mkr inom ett år och 333 Mkr saknar förfallodag.
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Avdragsgilla temporära skillnader | 10 | |
| Skattemässiga underskott | 979 | 896 |
| 989 | 896 |
Av ej värderade förlustavdrag hänför sig ca 340 Mkr (400) till av Ratos centralt administrerade dotterföretag. 100 Mkr (64) av de skattemässiga underskotten förfaller 2009 - 2016. Resterande del av de skattemässiga underskotten har ej fastställda förfallodagar. Ovanstående ej redovisade avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskott motsvarar ett skattemässigt värde uppgående till 273 Mkr (243).
Det är inte sannolikt att ej redovisade skattefordringar kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden varför de ej åsätts något värde.
Moderbolaget
Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Dessa innebär att uppkomna realisationsvinster ej är skattepliktiga. Bolaget deklarerar en schablonintäkt på 1,5% på marknadsvärdet av noterade aktier som vid årets ingång innehafts mindre än ett år och där ägarandelen understiger 10%. Mottagna utdelningar redovisas som intäkt. Räntenetto och omkostnader är avdragsgilla liksom lämnad utdelning.
Not 13 Immateriella anläggningstillgångar
| Förvärvade immateriella tillgångar generade Varu- Kund- Kontrakts- Data- Affärs- Övriga Övriga Mkr Goodwill märken relationer portfölj baser relationer tillgångar tillgångar Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2006-01-01 5 947 353 143 234 430 7 107 Investeringar 31 153 184 Omklassificering 6 -4 2 Rörelseförvärv 3 833 9 139 116 62 71 4 230 Avyttringar -149 -15 -43 -207 Omklassificerat till Tillgångar för försäljning -26 -3 -29 Årets valutakursdifferenser -225 -22 -6 -8 -19 -280 Utgående balans 2006-12-31 9 380 340 276 116 310 585 11 007 Fastställda förvärvsbalanser -156 208 8 60 Justerad utgående balans 2006-12-31 9 224 548 284 116 310 585 11 067 Ingående balans 2007-01-01 9 224 548 284 116 310 585 11 067 Investeringar 35 21 101 24 181 Omklassificering 7 99 57 -109 54 Rörelseförvärv 7 261 24 128 20 282 60 43 85 7 903 Avyttringar -535 -2 -36 -573 Överfört till tillgångar för försäljning -183 -183 Årets valutakursdifferenser 275 41 7 11 5 15 -1 353 Utgående balans 2007-12-31 16 225 620 419 136 735 143 416 108 18 802 Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 2006-01-01 -2 -9 -46 -227 -284 Årets avskrivningar -14 -39 -5 -31 -51 -140 Årets nedskrivningar -204 -22 -6 -232 Omklassificering 3 3 Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag -9 -21 -30 Avyttringar 13 31 44 Överfört till tillgångar för försäljning 23 2 25 Årets valutakursdifferenser 1 2 10 13 Utgående balans 2006-12-31 -181 -15 -48 -5 -93 -259 -601 Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 2007-01-01 -181 -15 -48 -5 -93 -259 -601 Årets avskrivningar -10 -51 -7 -55 -5 -49 -8 -185 Årets nedskrivningar -3 -4 -7 Omklassificering -54 -54 Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag -4 -9 -146 -21 -10 -190 Avyttringar 195 2 197 Ackumulerade avskrivningar i avyttrat företag 130 130 Årets valutakursdifferenser -11 -2 -1 -5 -1 -6 -26 Utgående balans 2007-12-31 0 -27 -104 -21 -297 -60 -205 -22 -736 |
Koncernen | Internt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Värde enligt koncernbalansräkningen | 16 225 | 593 | 315 | 115 | 438 | 83 | 211 | 86 | 18 066 |
forts. Not 13
Nedskrivningsprövningar för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförlig till koncernföretag
Ratos-koncernens goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelar sig enligt följande.
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | Immateriella anläggnings- tillgångar*) |
Goodwill | Immateriella anläggnings tillgångar*) |
||
| Bisnode | 3 914 | 3 025 | |||
| Inwido | 3 155 | 2 047 | |||
| Anticimex | 1 857 | 1 729 | |||
| HÅG/RH/RBM | 1 656 | ||||
| Contex | 1 367 | ||||
| 11 949 | 6 801 | ||||
| Dotterföretag utan | |||||
| betydande goodwillvärden, | |||||
| sammantagna | 4 276 | 441 | 2 242 | 406 | |
| 16 225 | 441 | 9 043 | 406 |
*)Avser immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, och som därmed inte skrivs av.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförs vid nedskrivningsprövningen till separata dotterföretag, då dessa utgör kassagenererande enheter. Endast goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförlig till Bisnode, Inwido, Anticimex, HÅG/RH/RBM och Contex är av betydande storlek var för sig i förhållande till Ratos-koncernens totala goodwill.
Dotterföretag utan betydande goodwillvärden, sammantagna
Goodwill hänförlig till Ratos dotterföretag, förutom Bisnode, Inwido, Anticimex, HÅG/RH/RBM och Contex, är inte betydande var för sig i förhållande till Ratos-koncernens totala goodwill.
Beräknat återvinningsvärde för dotterföretag utgörs antingen av nyttjandevärde eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Metoden för att skatta viktiga variabler skiljer sig åt mellan dotterföretag, då varje innehav i sig är en oberoende enhet med unika förutsättningar.
Nyttjandevärde
Nyttjandevärdet beräknas som Ratos andel av nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden genererade av innehavet fram till planerad exittidpunkt samt bedömd likvid vid slutlig avyttring.
Bedömningen av framtida kassaflöden baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda fram till exittidpunkt, varvid stor vikt ges externa faktorer. Bedömningen av framtida kassaflöden baseras på de senaste budgetar/prognoser som fastställts. Dessa omfattar perioden fram till exittidpunkt, högst fem år. Om exittidpunkten i något fall skulle vara längre bort än fem år, baseras bedömningar av framtida kassaflöden på ett antagande om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt, om inte en ökande tillväxttakt kan motiveras.
Uppskattningar av framtida kassaflöden omfattar inte framtida betalningar hänförliga till en framtida omstrukturering som innehavet ännu inte är bunden att genomföra. Så snart innehavet är bundet att genomföra omstruktureringen så innefattar framtida kassaflöden besparingar och andra fördelar som omstruktureringen samt utbetalningar som omstruktureringen väntas ge upphov till.
Bedömda framtida kassaflöden omfattar inte heller in- eller utbetalningar från finansieringsverksamheten. Däremot omfattas in- och utbetalningar av skatter. Det är vid värdering av företag normalt att inkludera även skatter. Det beräknade nyttjandevärdet ska jämföras med det redovisade värdet på innehavet, som inkluderar skattefordringar och skatteskulder. För att få värderingen jämförbar med det redovisade värdet väljer Ratos att inkludera in- och utbetalningar i de beräknade framtida kassaflödena istället för att reducera koncernmässigt värde med skatteskulder och fordringar.
Ratos har valt en diskonteringsfaktor efter skatt, då beräknade framtida kassaflöden även omfattar skatt. Diskonteringsfaktorn återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika risker som är knutna till tillgången. Diskonteringsfaktorn återspeglar inte sådana risker som beaktats när de framtida kassaflödena beräknats. Som utgångspunkt vid beräkning av diskonteringsränta används företagets vägda genomsnittliga kapitalkostnad, företagets marginella upplåningsränta och andra marknadsmässiga upplåningsräntor oberoende av Ratos kapitalstruktur.
Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader
Det bästa uttrycket för ett verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som finns i ett bindande avtal mellan oberoende parter. I avsaknad av detta kan marknadspriset användas under förutsättning att tillgången omsätts på en aktiv marknad. Närmast föregående transaktion kan ge ett underlag från vilket värdet kan fastställas när aktuella köpkurser saknas.
Om även detta saknas, utgörs verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader av det pris som beräknas kunna uppnås vid försäljning av tillgången mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av transaktionen. När beloppet fastställs beaktas resultatet från avyttringar av liknande tillgångar, bl a vinstmultipel, som nyligen gjorts inom samma bransch. Det beräknade värdet baseras inte på en tvångsförsäljning.
Bisnode
Nedskrivningsprövningen för Bisnode baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel och framtida lönsamhetsnivå. Utgångspunkt för att skatta värden är tidigare erfarenheter samt externa källor.
Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.
Inwido
Nedskrivningsprövningen för Inwido baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel vid exit och vinstprognos. Utgångspunkt för att skatta värden för dessa är enheternas tidigare erfarenheter samt externa källor. Prognosen grundar sig även på effekten av koncernens nyförvärvade bolag.
Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.
Anticimex
Nedskrivningsprövningen för Anticimex baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel och framtida lönsamhetsnivå. Utgångspunkt för att skatta värden är tidigare erfarenheter samt externa källor.
Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.
HÅG/RH/RBM
Nedskrivningsprövningen för HÅG/RH/RBM baseras på en beräkning av nyttjandevärde. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser fram till 2010, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under perioden. Därefter har en likvid vid slutlig avyttring bedömts genom en vinstmultipelvärdering. De prognostiserade kassaflödena samt bedömd likvid vid slutlig avyttring har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på ca 8% efter skatt. Försäljningstillväxt samt vinstmultipel vid exit är viktiga variabler för att beräkna HÅG/RH/RBM nyttjandevärde. Det förväntade framtida scenariot är i enlighet med HÅG/RH/RBM tidigare erfarenheter och externa källor. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.
Contex
Nedskrivningsprövningen för Contex baseras på en beräkning av nyttjandevärde. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser fram till 2010, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under perioden. Därefter har en likvid vid slutlig avyttring bedömts genom en vinstmultipelvärdering. De prognostiserade kassaflödena samt bedömd likvid vid slutlig avyttring har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på strax under 8% efter skatt. Försäljningstillväxt samt vinstmultipel vid exit är viktiga variabler för att beräkna Contex nyttjandevärde. Det förväntade framtida scenariot är i enlighet med Contex tidigare erfarenheter och externa källor. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.
Not 14 Materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Byggnader och mark |
Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2006-01-01 | 970 | 2 239 | 112 | 3 321 |
| Omklassificering | -3 | 78 | -83 | -8 |
| Investeringar | 114 | 319 | 33 | 466 |
| Överfört från anläggning under uppförande | 24 | -24 | 0 | |
| Avyttringar | -145 | -43 | -188 | |
| Tillgångar i förvärvat företag | 314 | 794 | 8 | 1 116 |
| Tillgångar i avyttrat företag | -54 | -138 | -2 | -194 |
| Överfört till Tillgångar för försäljning | -12 | -12 | ||
| Årets valutakursdifferenser | -40 | -92 | -4 | -136 |
| Utgående balans 2006-12-31 | 1 180 | 3 145 | 40 | 4 365 |
| Ingående balans 2007-01-01 | 1 180 | 3 145 | 40 | 4 365 |
| Omklassificering | -15 | -154 | -169 | |
| Investeringar | 33 | 450 | 178 | 661 |
| Överfört från anläggning under uppförande | 14 | 59 | -73 | 0 |
| Avyttringar | -250 | -209 | -459 | |
| Tillgångar i förvärvat företag | 496 | 1 629 | 55 | 2 180 |
| Tillgångar i avyttrat företag | -155 | -78 | -233 | |
| Årets valutakursdifferenser | 44 | 136 | 2 | 182 |
| Utgående balans 2007-12-31 | 1 347 | 4 978 | 202 | 6 527 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2006-01-01 | -212 | -1 565 | -1 777 | |
| Omklassificering | -1 | -2 | -3 | |
| Årets avskrivningar | -29 | -265 | -294 | |
| Avyttringar | 47 | 35 | 82 | |
| Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag | -70 | -349 | -419 | |
| Ackumulerade avskrivningar i avyttrat företag | 7 | 91 | 98 | |
| Överfört till Tillgångar för försäljning | 7 | 7 | ||
| Årets valutakursdifferenser | 5 | 60 | 65 | |
| Utgående balans 2006-12-31 | -253 | -1 988 | -2 241 | |
| Ingående balans 2007-01-01 | -253 | -1 988 | -2 241 | |
| Omklassificering | 15 | 154 | 169 | |
| Årets avskrivningar | -39 | -391 | -430 | |
| Avyttringar | 4 | 233 | 237 | |
| Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag | -137 | -984 | -1 121 | |
| Ackumulerade avskrivningar i avyttrat företag | 23 | 9 | 32 | |
| Årets valutakursdifferenser | -7 | -75 | -82 | |
| Utgående balans 2007-12-31 | -394 | -3 042 | -3 436 | |
| Värde enligt koncernbalansräkningen | 953 | 1 936 | 202 | 3 091 |
| Varav finansiell leasing | 82 | 85 | 167 |
Betalda leasingavgifter under året är 64 Mkr (24). Avgifter att betala inom 1 år 69 Mkr (26),
inom 2-5 år 160 Mkr (36) och efter 5 år 132 Mkr (18)
forts. Not 14
Taxeringsvärden i Sverige
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Byggnader | 131 | 118 |
| Mark | 47 | 56 |
Upplysningar om statliga stöd
Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 0 Mkr (4). Detta anskaffningsvärde har reducerats med 0 Mkr (3) avseende erhållna statliga stöd.
| Moderbolaget | |
|---|---|
| -------------- | -- |
| Mkr | Byggnader och mark |
Inventarier | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Ingående balans 2006-01-01 | 17 | 15 | 32 |
| Investeringar | 3 | 3 | |
| Avyttringar | 1 | 1 | 2 |
| Utgående balans 2006-12-31 | 21 | 16 | 37 |
| Ingående balans 2007-01-01 | 21 | 16 | 37 |
| Investeringar | 1 | 1 | |
| Utgående balans 2007-12-31 | 21 | 17 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||
| Ingående balans 2006-01-01 | -7 | -12 | -19 |
| Omklassificering | -3 | -3 | |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 | |
| Utgående balans 2006-12-31 | -10 | -13 | -23 |
| Ingående balans 2007-01-01 | -10 | -13 | -23 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 | |
| Utgående balans 2007-12-31 | -10 | -14 | -24 |
| Värde enligt balansräkningen | 11 | 3 | 14 |
Taxeringsvärden i Sverige
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Byggnader | 54 | 32 |
| Mark | 35 | 42 |
Not 15 Andelar i intresseföretag
Förändring av redovisade värden
Koncernen
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 2 601 | 3 715 |
| Investeringar | 27 | 7 |
| Intresseföretag som blivit koncernföretag | -67 | |
| Avyttring av intresseföretag | -94 | -1 095 |
| Inlösen | -500 | |
| Utdelningar | -137 | -133 |
| Andel i intresseföretags resultat 1) | 458 | 526 |
| Omräkningsdifferens | 38 | -145 |
| Förändring andra reserver | 3 | |
| Övriga förändringar i | ||
| intresseföretags egna kapital | 2 | |
| Överfört till Tillgångar som | ||
| innehas för försäljning | -274 | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 2 331 | 2 601 |
1) Andel i intresseföretags resultat efter skatt och minoritet.
Innehav
Nedanstående specifikationer visar koncernens intresseföretag. I koncernens andel av resultatet ingår bolagen under den tid av året och med de ägda andelar som gällt under perioden. I resultatandelen ingår inte eventuella nedskrivningar eller återföringar av nedskrivningar.
2007
| Intresseföretag | Ägd andel | Netto- omsättning |
Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Andel av resultat efter skatt och mino. |
Koncern mässigt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Atle | 50% | -3 | 47 | 19 | 28 | -2 | 14 | |
| Atle Industri (se not 17) | 50% | 571 | 36 | 370 | 197 | 173 | 15 | 72 |
| Camfil | 30% | 4 115 | 236 | 3 351 | 1 853 | 1 498 | 70 | 570 |
| HL Display 1) | 29% | 1 571 | 108 | 892 | 420 | 472 | 31 | 276 |
| Laholm Intressenter 2) | 50% | 1 354 | 225 | 2 258 | 1 581 | 677 | 113 | 338 |
| Lindab Intressenter 3) | 22% | 9 280 | 897 | 7 696 | 4 731 | 2 965 | 206 | 667 |
| Superfos Industries | 33% | 3 329 | 44 | 3 547 | 2 462 | 1 085 | 9 | 367 |
| Intresseföretag ägda av Ratos | 442 | 2 304 | ||||||
| AddNode 4) | 12 | |||||||
| Racasse | 25% | 8 | 1 | 7 | 2 | 5 | 0 | 3 |
| Compass-Verlag 5) | 1 | |||||||
| IRN Services 5) | 0 | |||||||
| VisTech Windows | 33% | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| UAB Panorama | 40% | 7 | 0 | 3 | 2 | 1 | 0 | 2 |
| Inwido Academy | 34% | 4 | 2 | 4 | 1 | 3 | 1 | 1 |
| Viniunic | 32% | 1 | 1 | 1 | 0 | 1 | 0 | 2 |
| SAS de L'ile Madame | 34% | 141 | 6 | 226 | 161 | 65 | 2 | 19 |
| Intresseföretag ägda av dotterbolag | 16 | 27 |
Totalt 458 2 331
1) Andel av rösträtt 20,2%. Marknadsvärde 434 Mkr.
2) Moderbolag, DIAB-koncernen.
3) Marknadsvärde 2 606 Mkr.
4) Omklassificerad till övriga aktier.
5) Avyttrade under året.
forts. Not 15
| ۰ | ||
|---|---|---|
| 2006 Intresseföretag |
Ägd andel | Netto- omsättning |
Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Andel av resultat efter skatt |
Koncern mässigt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| och mino. | ||||||||
| Alimak Hek 1) | 50% | 1 617 | 124 | 1 503 | 1 033 | 470 | 62 | |
| Atle | 50% | 6 | 32 | 0 | 32 | 0 | 16 | |
| Atle Industri (se not 17) | 50% | 745 | 84 | 479 | 223 | 256 | 19 | 144 |
| Camfil | 30% | 3 763 | 184 | 3 062 | 1 732 | 1 330 | 55 | 520 |
| HL Display 2) | 29% | 1 448 | 62 | 877 | 489 | 388 | 17 | 251 |
| Laholm Intressenter 3) | 50% | 1 205 | 185 | 2 017 | 490 | 1 527 | 95 | 733 |
| Lindab Intressenter 4) | 22% | 4 609 | 585 | 7 077 | 4 887 | 2 190 | 275 | 488 |
| Superfos Industries | 33% | 3 170 | -22 | 2 823 | 2 496 | 327 | -9 | 346 |
| Intresseföretag ägda av Ratos | 514 | 2 498 | ||||||
| AddNode 5) | 15% | 657 | 26 | 825 | 375 | 450 | 10 | 76 |
| Compass-Verlag | 51% | 86 | -2 | 37 | 44 | -7 | 0 | 5 |
| IRN Services | 25% | 7 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Racasse | 25% | 6 | 1 | 5 | 1 | 4 | 0 | 3 |
| SAS de L'ile Madame | 34% | 0 | 0 | 22 | 11 | 11 | 2 | 19 |
| Intresseföretag ägda av dotterbolag | 12 | 103 | ||||||
| Totalt | 526 | 2 601 |
1) Omklassificerat till Tillgångar som innehas för försäljning.
2) Andel av rösträtt 20,2%. Marknadsvärde 409 Mkr.
3) Moderbolag, DIAB-koncernen.
4) Ägarandel 48% t o m november. Marknadsvärde 2 305 Mkr.
5) Andel av rösträtt 22,7%.
Not 16 Andelar i joint ventures
Föregående år fanns ett 50%-igt innehav i joint venture-företaget Dansk Vindues Industri AS som ingick i koncernens finansiella rapporter motsvarande koncernens ägarandel enligt nedan. Företaget har under året förvärvats.
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Intäkter | 15 | |
| Kostnader | -18 | |
| Resultat | -3 | |
| Anläggningstillgångar | 31 | |
| Omsättningstillgångar | 9 | |
| Summa tillgångar | 40 | |
| Långfristiga skulder | 34 | |
| Kortfristiga skulder | 5 | |
| Summa skulder | 39 | |
| Nettotillgångar | 1 |
Not 17 Specifikation av moderbolagets andelar i intresseföretag
Förändring av redovisade värden
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| vid årets början | 2 903 | 3 759 |
| Investerat | 25 | 5 |
| Inlösen | -500 | -578 |
| Avyttringar | -550 | -283 |
| Utgående balans | 1 878 | 2 903 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| vid årets början | -622 | -544 |
| Investerat | ||
| Avyttringar | 280 | 37 |
| Utdelningar | -45 | -115 |
| Årets nedskrivning | -3 | |
| Utgående balans | -390 | -622 |
| Värde enligt balansräkning | 1 488 | 2 281 |
För mer information om moderbolagets intresseföretag se not 15.
forts. nästa sida
| forts. Not 17 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag, org nr, säte | Antal andelar |
Ägd andel, % |
Bokfört värde 2007 |
Bokfört värde 2006 |
| Alimak Hek AB, 556064-1739, Stockholm | 204 | |||
| Atle AB, 556454-8799, Stockholm | 50 000 | 50% | 14 | 16 |
| Atle Industri AB, 556563-2899, Stockholm 1) | 5 000 | 50% | 127 | |
| Atle Industri AB, 556725-7885, Stockholm | 5 000 | 50% | 40 | |
| Camfil AB, 556230-1266, Trosa | 3 379 310 | 30% | 450 | 450 |
| HL Display AB, 556286-9957, Stockholm 2) | 2 225 070 | 29% | 229 | 229 |
| Laholm Intressenter AB, 556603-1711, Laholm 3) | 1 250 | 50% | 114 | 614 |
| Lindab Intressenter AB, 556606-5446, Stockholm | 17 699 157 | 22% | 236 | 236 |
| Superfos Industries A/S, Vipperöd, Danmark | 3 433 571 | 33% | 405 | 405 |
| Totalt | 1 488 | 2 281 | ||
1) Upplöst genom delning under 2007.
2) Andel rösträtt 20,2%.
3) Moderbolag, DIAB-koncernen.
Not 18 Fordringar på koncernföretag och intresseföretag
Moderbolaget
| Långfristiga fordringar | Långfristiga fordringar | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | koncernföretag 2006 |
intresseföretag 2007 2006 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| vid årets början | 1 073 | 493 | |
| Investerat | 948 | 681 | 26 |
| Reglerat | -591 | -101 | |
| Omklassificeringar | -101 | ||
| Utgående balans | 1 329 | 1 073 | 26 |
| Kortfristiga fordringar koncernföretag |
|||
| Mkr | 2007 | 2006 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| vid årets början | 118 | 114 | |
| Investerat | 176 | 1 278 | |
| Reglerat | -34 | -1 274 | |
| Omklassificeringar | 101 | ||
| Utgående balans | 361 | 118 |
Not 19 Finansiella instrument
Verkligt värde
Koncernen
Vid fastställande av verkligt värde för noterade aktier och värdepapper används officiella noteringar på bokslutsdagen. Redovisat värde för korta fordringar och skulder överensstämmer med verkligt värde. Verkligt värde för fordringar och skulder med rörlig ränta motsvarar dess redovisade värde. Valutaterminer har värderats till verkligt värde med beaktande av aktuella räntor och kurser på bokslutsdagen.
Verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar som kan säljas
| Tillgångar per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Investeringar som hålles till förfall |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings- värde |
Verkligt värde |
Derivat, säkrings redovisade |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga tillgångar | ||||||||
| Finansiella placeringar | 11 | 161 | 85 | 257 | ||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 8 | 73 | 100 | 8 | 190 | ||
| 12 | 8 | 73 | 100 | 161 | 85 | 8 | 447 | |
| Kortfristiga tillgångar | ||||||||
| Kundfordringar | 4 329 | 4 329 | ||||||
| Övriga fordringar (del av) | 23 | 17 | 304 | 2 | 13 | 359 | ||
| Likvida medel | ||||||||
| – Kortfristiga placeringar | 2 278 | 4 | 2 282 | |||||
| 2 301 | 17 | 4 | 4 633 | 2 | 13 | 6 970 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Skulder per kategori av finansiella instrument |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivat, säkringsredovisade |
Totalt |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder (del av) | 10 867 | 10 867 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 175 | 3 | 178 | |
| Övriga finansiella skulder | 240 | 240 | ||
| 240 | 11 042 | 3 | 11 285 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder (del av) | 2 055 | 2 055 | ||
| Leverantörsskulder | 1 811 | 1 811 | ||
| Övriga skulder (del av) | 5 | 2 085 | 2 090 | |
| Upplupna kostnader (del av) | 30 | 30 | ||
| 5 | 5 981 | 5 986 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar som kan säljas | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkrings- redovisade |
Investeringar som hålles till förfall |
Kund och låne- fordringar |
Anskaffnings- värde |
Verkligt värde |
Derivat, säkrings- redovisade |
Finansiella skulder till uppsluppet anskaffningsvärde |
Övriga ej finansiella instrument |
Totalt |
| Finansiella intäkter – nettoredovisning av valutakurseffekter |
92 | 7 | 2 | 177 | 119 | 4 | 10 | 411 -41 370 |
||
| Finansiella kostnader – nettoredovisning av valutakurseffekter |
-106 | -32 | -24 | -728 | -30 | -920 41 |
||||
| -879 | ||||||||||
| 92 | -99 | 2 | 145 | 119 | 4 | -24 | -728 | -20 | -509 |
Ränteintäkter hänförliga till finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till 96 Mkr. Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till 689 Mkr.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
| Långfristiga tillgångar ej räntebärande | -2 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | -20 | |
| Totala nedskrivningar | -22 |
2006
| Verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar som kan säljas | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Investeringar som hålles till förfall |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings- värde |
Verkligt värde |
Derivat, säkrings redovisade |
Totalt |
| Långfristiga tillgångar | ||||||||
| Finansiella placeringar | 232 | 232 | ||||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 39 | 53 | 3 | 96 | |||
| 1 | 39 | 53 | 232 | 3 | 328 | |||
| Kortfristiga tillgångar | ||||||||
| Kundfordringar | 3 083 | 3 083 | ||||||
| Övriga fordringar (del av) | 13 | 1 | 188 | 47 | 249 | |||
| Likvida medel | ||||||||
| – Kortfristiga placeringar | 3 965 | 4 | 3 969 | |||||
| 3 978 | 1 | 3 271 | 4 | 47 | 7 301 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Skulder per kategori av finansiella instrument |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Derivat, säkringsredovisade |
Totalt |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder (del av) | 6 824 | 6 824 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 191 | 5 | 196 | |
| Övriga finansiella skulder | ||||
| 7 015 | 5 | 7 020 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder (del av) | 1 247 | 1 247 | ||
| Leverantörsskulder | 1 130 | 1 130 | ||
| Övriga skulder (del av) | 1 | 1 287 | 12 | 1 300 |
| 1 | 3 664 | 12 | 3 677 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar som kan säljas | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings- värde |
Finansiella skulder till uppsluppet anskaffningsvärde |
Övriga ej finansiella instrument |
Totalt | |
| Finansiella intäkter | 44 | 64 | 96 | 204 | ||||
| Finansiella kostnader | -66 | -2 | -10 | -362 | -21 | -461 | ||
| 44 | -66 | 62 | 86 | -362 | -21 | -257 |
Ränteintäkter hänförliga till finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till 41 Mkr. Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till 361 Mkr.
Moderbolaget
2007
| Verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar som kan säljas | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkringsredovisade |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings värde |
Totalt |
| Långfristiga tillgångar | |||||
| Fordringar på koncernföretag | 1329 | 1 329 | |||
| Fordringar på intresseföretag | 26 | 26 | |||
| Andra långfristig värdepappersinnehav | 154 | 154 | |||
| 1 355 | 154 | 1 509 | |||
| Kortfristiga tillgångar | |||||
| Fordringar på koncernföretag | 361 | 361 | |||
| Övriga fordringar | 21 | 21 | |||
| Likvida medel | |||||
| – Kortfristiga placeringar | 2 278 | 2 278 | |||
| 2 278 | 382 | 2 660 |
| Skulder per kategori Värderade enligt av finansiella instrument fair value option |
Verkligt värde via resultaträkningen | |||
|---|---|---|---|---|
| Derivat, ej säkringsredovisade |
Finansiella skulder till uppsluppet anskaffningsvärde |
Totalt | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till koncernföretag, | ||||
| räntebärande | 188 | 188 | ||
| Övriga skulder | 82 | 120 | 202 | |
| 82 | 308 | 390 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Leverantörsskulder | 3 | 3 | ||
| Skulder till koncernföretag, ej räntebärande | 14 | 14 | ||
| Övriga skulder (del av) | 7 | 7 | ||
| Skulder till koncernföretag, räntebärande | 167 | 167 | ||
| 191 | 191 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar som kan säljas | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Derivat, ej säkrings- redovisade |
Kund och låne- fordringar |
Anskaffnings- värde |
Finansiella skulder värderade till uppsluppet anskaffningsvärde |
Totalt |
| Resultat från övriga | ||||||
| värdepapper och fordringar | ||||||
| som är anläggningstillgångar | 139 | 118 | 257 | |||
| Övriga ränteintäkter och | ||||||
| liknande resultatposter | 92 | 32 | 124 | |||
| Räntekostnader och liknande | ||||||
| resultatposter | -19 | -4 | -9 | -32 | ||
| 92 | -19 | 167 | 118 | -9 | 349 |
2006
| Verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar som kan säljas | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings värde |
Totalt |
| Långfristiga tillgångar | ||||
| Fordringar på koncernföretag | 1 073 | 1 073 | ||
| Andra långfristig värdepappersinnehav | 202 | 202 | ||
| Andra långfristig fordringar | 8 | 8 | ||
| 1 081 | 202 | 1 283 | ||
| Kortfristiga tillgångar | ||||
| Fordringar på koncernföretag | 118 | 118 | ||
| Övriga fordringar | 60 | 60 | ||
| Likvida medel | ||||
| – Kortfristiga placeringar | 3 965 | 3 965 | ||
| 3 965 | 178 | 4 143 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | |||
|---|---|---|---|
| Skulder per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Finansiella skulder värederade till uppsluppet anskaffningsvärde |
Totalt |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag, räntebärande | 141 | 141 | |
| 141 | 141 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 9 | 9 | |
| Skulder till koncernföretag, ej räntebärande | 29 | 29 | |
| Övriga skulder | 45 | 45 | |
| Skulder till koncernföretag, räntebärande | 119 | 119 | |
| 202 | 202 |
| Verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar som kan säljas | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per kategori av finansiella instrument |
Värderade enligt fair value option |
Kund och lånefordringar |
Anskaffnings- värde |
Finansiella skulder till uppsluppet anskaffningsvärde |
Totalt |
| Resultat från övriga | |||||
| värdepapper och fordringar | |||||
| som är anläggningstillgångar | 75 | 85 | 160 | ||
| Övriga ränteintäkter och | |||||
| liknande resultatposter | 44 | 27 | 71 | ||
| Räntekostnader och liknande | |||||
| resultatposter | -51 | -51 | |||
| 44 | 102 | 85 | -51 | 180 |
Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Moderbolaget
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 202 | 306 |
| Investerat | ||
| Avyttrat | -48 | -94 |
| Årets nedskrivning | -10 | |
| 154 | 202 |
Not 21 Fordringar
Koncernen
Långfristiga fordringar
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Fordringar på intressebolag, | ||
| räntebärande | 25 | 4 |
| Fordringar på intressebolag, | ||
| ej räntebärande | 1 | |
| Derivat | 16 | 3 |
| Räntebärande fordringar | 107 | 63 |
| Ej räntebärande fordringar | 41 | 26 |
| 190 | 96 |
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Förskott till leverantörer | 116 | 88 |
| Derivat | 30 | 48 |
| Räntebärande fordringar | 17 | 30 |
| Ej räntebärande fordringar | 311 | 171 |
| 474 | 337 |
Moderbolaget
Andra långfristiga fordringar
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 8 | 26 |
| Reglerade fordringar | -9 | |
| Omklassificeringar | -7 | -9 |
| 1 | 8 |
Not 22 Varulager
Koncernen
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 1 136 | 455 |
| Varor under tillverkning | 401 | 204 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 1 404 | 1 037 |
| 2 941 | 1 696 |
Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Moderbolaget
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 8 | 8 |
| Övrigt | 4 | 4 |
| 12 | 12 |
Not 24 Eget kapital
Specifikation av eget kapitalposten reserver
Koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | -145 | 198 |
| Årets omräkningsdifferenser | 210 | -334 |
| Omräkningsdifferenser | ||
| hänförliga till avyttrade verksamheter | -7 | -9 |
| Utgående omräkningsreserv | 58 | -145 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 10 | -65 |
| Säkringsreserver hänförliga | ||
| till avyttrade verksamheter | 4 | 73 |
| Kassaflödessäkringar | ||
| Redovisat i finansnettot | -31 | |
| Redovisas direkt mot eget kapital | 22 | 2 |
| Skatt hänförlig till årets | ||
| förändring av säkringsreserv | 1 | |
| Utgående säkringsreserv | 6 | 10 |
| Verkligt värde reserv | ||
| Ingående verkligt värde reserv | 0 | 2 |
| Verkligt värde reserver | ||
| hänförliga till avyttrade verksamheter | -2 | |
| Omvärderingar redovisade | ||
| direkt mot eget kapital | 43 | |
| Skatt hänförlig | ||
| till årets omvärderingar | -5 | |
| Utgående verkligt värde reserv | 38 | 0 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | -135 | 135 |
| Förändring av omräkningsreserv | 203 | -343 |
| Förändring av säkringsreserv | -4 | 75 |
| Förändring av verkligt värde reserv | 38 | -2 |
| Utgående reserver | 102 | -135 |
forts. Not 24
Moderbolaget
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Fond för verkligt värde | ||
| Ingående balans | ||
| Omvärderingar redovisade | ||
| direkt mot eget kapital | 27 | |
| Skatt hänförlig till årets omvärderingar | ||
| Utgående balans | 27 | |
| Återköp av egna aktier | ||
| Ingående balans | -173 | -124 |
| Återköp av aktier | -189 | -71 |
| Utnyttjade köpoptioner | 65 | 22 |
| Utgående balans | -297 | -173 |
Aktiekapital
| Antal | Kvotvärde | Mkr | |
|---|---|---|---|
| Stam A | 42 328 770 | à 6,30 | 266,7 |
| Stam B | 119 020 482 | à 6,30 | 749,8 |
| 161 349 252 | 1 016,5 |
Omstämpling av aktier
Årsstämman år 2003 beslutade om att ett konverteringsförbehåll avseende möjlighet att stämpla om A-aktier till B-aktier införs i bolagsordningen. Detta innebär att ägare av A-aktier har en kontinuerlig möjlighet att genomföra en konvertering till B-aktier. Under året har inte någon konvertering skett.
Köpoptioner 2003 - 2007
Årsstämman 2003 - 2007 beslöt att ställa ut köpoptioner på återköpta aktier.
Antal aktier reserverade för överlåtelse enligt optionsprogram
| Årsstämma | Antal beslutade köpoptioner |
Antal förvärvade köpoptioner |
Återstående ej utnyttjade köpoptioner |
Berättigar till antal aktier |
Optionspris kr/option |
Lösenpris kr/aktie |
Löptid |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | 510 000 | 436 000 | 210 000 | 451 500 | 7,20 | 54,00 | 2008-03-28 |
| 2004 | 250 000 | 76 000 | 76 000 | 163 400 | 7,60 | 68,40 | 2009-03-31 |
| 2005 | 150 000 | 99 000 | 99 000 | 212 850 | 11,20 | 102,90 | 2010-03-31 |
| 2006 | 500 000 | 464 000 | 464 000 | 997 600 | 21,20 | 151,80 | 2011-03-31 |
| 2007 | 775 000 | 518 000 | 518 000 | 518 000 | 36,50 | 278,00 | 2012-03-31 |
Totalt antal reserverade aktier 2 343 350
Koncernen
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som betalts i samband med emissioner.
Reserver
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Ratos mål
- • Den genomsnittliga årliga avkastningen (IRR) skall överstiga 20% på varje enskild investering.
- • Totalavkastningen för Ratos-aktien skall över tiden vara bättre än genomsnittet på Stockholmsbörsen
- • Utdelningspolitiken skall vara offensiv
Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserat resultat inklusive årets resultat
| 2007 | 2006 |
|---|---|
| 3 072 522 | 1 476 086 |
| 1 476 086 | |
| 934 600 | 646 000 |
| -1 147 025 | -525 650 |
| 2 860 097 | 3 072 522 |
| 161 349 252 | 80 674 626 |
| 80 674 626 | |
| -2 860 097 | -3 072 522 |
| 158 489 155 | 158 276 730 |
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Reserv för verkligt värde innefattar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på Finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
Balanserat resultat inklusive årets resultat
I balanserat resultat inklusive årets resultat ingår intjänade resultat för moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post.
forts. nästa sida
Moderbolaget
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 2006-01-01 tillförts överkursfonden.
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, dvs för aktierna betalas mer än aktiernas kvotvärde, skall ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Avsättning till överkursfond efter 2006-01-01 utgör fritt eget kapital.
Balanserat resultat
Föregående års fria egna kapital efter att vinstutdelning lämnats utgör balanserat resultat. Tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde utgör summan fritt eget kapital, dvs det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Fond för verkligt värde
Reserv för verkligt värde innefattar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på Finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
Återköpta egna aktier
Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget.
Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning.
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ordinarie utdelning per aktie, 9 kr (5,50) | 1 426 | 870 |
| Extra utdelning per aktie, 0 kr (5,50) | 0 | 871 |
| Totalt till aktieägarna utdelas | 1 426 | 1 741 |
Utdelningen blir föremål för fastställande på årsstämman den 9 april 2008.
Not 25 Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas på följande sätt:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till | ||
| moderbolagets ägare, Mkr | 2 646 | 2 527 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier | ||
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 161 349 252 | 80 674 626 |
| Kombinerad split och inlösen | 80 674 626 | |
| Effekt av innehav av egna aktier | -2 519 986 | 1 656 589 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| före utspädning | 158 829 266 | 163 005 841 1) |
| Effekt av aktieoptioner | 935 317 | 1 008 882 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| efter utspädning | 159 764 583 | 164 014 723 1) |
| Resultat per aktie före utspädning | 16,66 | 15,50 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 16,56 | 15,41 |
1) Omräkningsfaktor 0,4653 med anledning av split och inlösen.
Instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt
Företaget hade under 2007 ett utestående köpoptionsprogram vars lösenkurs, 278,00, översteg stamaktiernas genomsnittskurs. Dessa optioner anses därför sakna utspädningseffekt och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktier efter utspädning. Om börskursen i framtiden går upp till en nivå över lösenkursen kommer dessa optioner att medföra utspädning.
Not 26 Räntebärande skulder
Koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Långfristiga | ||
| Skulder till kreditinstitut, långfristiga | 10 247 | 6 144 |
| Övriga långfristiga skulder, räntebärande | 866 | 734 |
| 11 113 | 6 878 | |
| Kortfristiga | ||
| Skulder till kreditinstitut | 1 355 | 938 |
| Checkräkningskredit | 632 | 305 |
| Övriga kortfristiga skulder | 107 | 11 |
| 2 094 | 1 254 | |
| Pensionsavsättningar | 627 | 577 |
| 13 834 | 8 709 |
För ytterligare information om företagets riskpolicy och exponering se not 31.
Moderbolag
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder, koncernföretag | 188 | 141 |
| Kortfristiga skulder, koncernföretag | 167 | 119 |
| 355 | 260 | |
| Pensionsavsättningar | 3 | 3 |
| 358 | 263 |
Pensionsavsättningen är ej kreditförsäkrad i FPG/PRI.
Not 27 Pensioner
Förmånsbestämda pensioner
Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension. Intjäningen baseras på antal år inom pensionsplanen och lönen vid pensioneringstillfället.
Pensionsförpliktelserna är säkerställda genom pensionsstiftelser och dylikt eller av bolaget.
Avgiftsbestämda pensioner
Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension. Pensionspremierna är lönerelaterade och kostnadsförs löpande.
Koncernen
Pensionskostnad
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kostnad avseende tjänstgöring under | ||
| innevarande period | 62 | 67 |
| Räntekostnad | 55 | 49 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -38 | -28 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | 2 | 3 |
| Kostnader för tjänstgöring tidigare perioder | 2 | |
| Effekter av reduceringar och regleringar | 1 | |
| Pensionskostnader | 84 | 91 |
| Pensionskostnader för avgiftsbestämda | ||
| pensioner, Alecta | 72 | 59 |
| Pensionskostnader för avgiftsbestämda | ||
| pensioner, övriga | 219 | 163 |
| Årets pensionskostnad | 375 | 313 |
Pensionskostnaderna ingår i raden Ersättningar till anställda med undantag av räntekostnad och förväntad avkastning som ingår i finansnettot.
Förmånsbestämda pensionsplaner
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade förpliktelser | 1 375 | 1 147 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -1 015 | -684 |
| 360 | 463 | |
| Nuvärde av ofonderade förpliktelser | 276 | 159 |
| Oredovisade aktuariella vinster | ||
| (plus) och förluster (minus) | -31 | -50 |
| Oredovisade kostnader avseende | ||
| tjänstgöring tidigare perioder | 5 | |
| Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar | 17 | 1 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 627 | 573 |
| Belopp som redovisas i balansräkningen | ||
| (spec. av nettoskuld) | ||
| Avsättningar för pensioner | 627 | 577 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 0 | -4 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 627 | 573 |
Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i balansräkningen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets början | 573 | 350 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 84 | 91 |
| Inbetalda avgifter och utbetalda pensioner | -71 | -46 |
| Valutakursdifferenser på utländska planer | 25 | -22 |
| Omklassficerad till Skulder hänförliga till | ||
| tillgångar som innehas för försäljning | -2 | |
| Netto överlåtna pensionsförpliktesler i | ||
| samband med företagsförsäljningar | -19 | -10 |
| Netto övertagna pensionsförpliktelser | ||
| genom företagsförvärv | 35 | 212 |
| Effekter av regleringar | 0 | |
| Nettoskuld vid årets slut | 627 | 573 |
Aktuariella vinster och förluster
Erfarenhetsmässiga justeringar uppkommer som en följd av att utfallet pga av att dödlighet, sjuklighet personalomsättning, löneförändringar samt avkastning på förvaltningstillgångar under året avvikit från gjorda antaganden.
Specifikation av aktuariella vinster och förluster under året
| 2007 | |
|---|---|
| Erfarenhetsbaserad justering avseende | |
| förvaltningstillgångarna | 7 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende | |
| förmånsbestämda förpliktelser | |
| – löneökning | 4 |
| – övrigt | 13 |
| Effekt av ändrade aktuariella antaganden (netto) | 1 |
| Aktuariella vinster och förluster | 25 |
Förvaltningstillgångarna består av följande
| 2007 | |
|---|---|
| Eget kapitalinstrument | 162 |
| Finansiella räntebärande tillgångar | 266 |
| Fastigheter | 7 |
| Försäkringskontrakt | 512 |
| Andra tillgångar | 68 |
| 1 015 |
För koncernen som helhet var de erfarenhetsmässiga justeringarna relativt marginella under jämförelseåret 2006, även beträffande förvaltningstillgångar. Av dotterbolagen är det Arcus som svarar för den största delen av de totala förvaltningstillgångarna och i Arcus Gruppen är en väsentlig del av avkastningen hänförlig till norska statsobligationer via försäkringskontrakt. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar styrs till stor del av avkastningen på dessa tillgångar.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152% (144). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
De viktigaste aktuariella antaganden som använts på balansdagen
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 3,8-5,1 | 4,1-5,5 |
| Inflation, % | 1,3-2,8 | 2,0-2,9 |
| Förväntad löneökningstakt, % | 2,2-4,5 | 2,2-4,5 |
| Årlig ökning av pensioner och fribrev, % | 1,3-4,3 | 1,6-2,9 |
| Förväntad avkastning på | ||
| förvaltningstillgångar, % | 4,5-6,6 | 4,5-6,5 |
Moderbolaget
Moderbolagets pensionskostnader för avgiftsbestämda pensioner uppgår till 28 Mkr (22), varav 3 Mkr (3) avser Alecta.
Nuvärdet av moderbolagets ofonderade förpliktelser avseende förmånsbestämda pensioner uppgår till 3 Mkr (3).
Not 28 Avsättningar
Koncernen
Avsättningar som är långfristiga skulder
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Garantiåtaganden | ||
| Anskaffningsvärde IB | 19 | 18 |
| Årets avsättningar | 28 | 2 |
| Omklassificering | -11 | |
| Ianspråktagna avsättningar | -1 | |
| Avsättningar i förvärvat företag | 16 | |
| 52 | 19 | |
| Försäkringstekniska avsättningar | ||
| Anskaffningsvärde IB | 72 | |
| Årets avsättningar | 23 | 17 |
| Avsättningar i förvärvat företag | 55 | |
| 95 | 72 | |
| Övrigt | ||
| Anskaffningsvärde IB | 173 | 62 |
| Årets avsättningar | 11 | 8 |
| Omklassificering | 3 | 12 |
| Ianspråktagna avsättningar | -29 | -14 |
| Avsättningar i avyttrat företag | -3 | |
| Avsättningar i förvärvat företag | 97 | 109 |
| Omräkningsdifferens | 11 | -1 |
| 266 | 173 | |
| Summa långfristiga avsättningar | 413 | 264 |
Avsättningar som är kortfristiga skulder
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Garantiavsättningar | ||
| Anskaffningsvärde IB | 6 | 10 |
| Årets avsättningar | 3 | |
| Omklassificering | -6 | |
| Ianspråktagna avsättningar | -3 | |
| Avsättningar i förvärvat företag | 2 | |
| Avsättningar i avyttrat företag | -4 | |
| 2 | 6 | |
| Försäkringstekniska avsättningar | ||
| Anskaffningsvärde IB | 347 | |
| Årets avsättningar | 28 | |
| Omklassificering | -202 | |
| Ianspråktagna avsättningar | -15 | |
| Avsättningar i förvärvat företag | 319 | |
| 130 | 347 | |
| Övrigt | ||
| Anskaffningsvärde IB | 39 | 225 |
| Årets avsättningar | 82 | 32 |
| Omklassificering | 211 | |
| Ianspråktagna avsättningar | -43 | -234 |
| Avsättningar i förvärvat företag | 7 | 16 |
| Omräkningsdifferens | 1 | |
| 297 | 39 | |
| Summa kortfristiga avsättningar | 429 | 392 |
Not 29 Övriga skulder
Koncernen
Bland övriga kortfristiga skulder ingår skuld för alkoholskatt till norska staten med 509 Mkr (647) och förskott från kunder med 734 Mkr (466).
Moderbolaget
I övriga långfristiga skulder ingår skuld till personal för rörlig ersättningsdel med 79 Mkr (51).
Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Moderbolaget
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 132 | 97 |
| Övrigt | 6 | 12 |
| 138 | 109 |
Not 31 Finansiella risker och riskpolicy
Principer för finansiering och finansiell riskhantering
Den finansiella strategin i Ratos moderbolag och Ratos innehav, heleller delägda, bestäms oberoende av varandra i likhet med övriga strategiska frågor.
Moderbolaget
Styrelsen fastställer Ratos finanspolicy. Moderbolaget skall i normalfallet vara obelånat. Moderbolaget skall ha en kreditfacilitet för överbryggnadsfinansiering vid förvärv. Kreditfaciliteten skall även kunna finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med få eller inga exits. Sedan början av 2005 har moderbolaget en rullande femårig lånefacilitet som uppgår till 1,3 miljarder kr inklusive checkräkningskredit.
Placering av likvida medel får endast ske i räntebärande värdepapper med mycket låg risk och hög likviditet. Valutasäkring görs inte utan särskilda skäl.
Vid förvärv av innehav kan belånade förvärvsbolag användas i syfte att åstadkomma lämplig finansiell struktur.
Moderbolaget skall ej pantsätta tillgångar och ej heller ställa borgen för innehavarens förpliktelser.
Koncernföretag
Koncernföretagen beslutar självständigt, via respektive styrelse, om sin finansiella strategi.
I bolagen minimeras i huvudsak riskerna i transaktionsexponering genom terminssäkring efter att möjlig kvittning skett av in- och utbetalningar i samma valuta. Valutarisk i finansiella kassaflöden relaterade till lån och placeringar har minimerats då bolagen lånar och placerar i lokal valuta. Valutakursförändringar för nettotillgångar i främmande valutor säkras inte. Däremot terminssäkras i något fall utdelning från utländska koncernföretag när beslut fattats om utdelning.
Räntebindningen i koncernföretagen anpassas till respektive företags struktur och strategi.
Låneavtalen i koncernföretagen innehåller villkor för vissa finansiella nyckeltal. De vanligaste nyckeltalen är nettoskuld i förhållande till resultat före avskrivningar och räntenetto, ränteteckningsgrad samt kassaflöde i förhållande till totala räntekostnader och amorteringar.
Ränterisker
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst prisrisken medan kortare räntebindningstider påverkar kassaflödesrisken.
Eftersom moderbolaget i normalfallet är obelånat är moderbolaget inte exponerat för ränterisk avseende skulder. Moderbolaget skall ha en god betalningsberedskap för investeringar. Likviditeten placeras därför i räntebärande värdepapper med hög likviditet och kort löptid.
Av koncernens räntebärande skulder förfaller räntebindningen till 72% (43) inom ett år, till 26% (27) inom 1-5 år och till 2% (29) efter 5 år.
Förfallotidpunkter
Av koncernens räntebärande skulder förfaller 14% (16) inom ett år, 55% (52) inom 1-5 år och 31% (32) efter 5 år. Koncernens likviditet och kortfristiga placeringar förfaller inom ett år.
Kreditrisker
Kreditrisken är begränsad till det redovisade värdet för finansiella tillgångar redovisade i balansräkningen. Det finns ingen väsentlig koncentration av kreditrisker.
2007
| Kundfordringar | Nominellt | Nedskrivning | Bokfört värde |
|---|---|---|---|
| Ej förfallet | 3 230 | -2 | 3 228 |
| Förfallet 0 - 60 dagar | 893 | -6 | 887 |
| Förfallet 60 - 365 dagar | 208 | -22 | 186 |
| Förfallet mer än ett år | 52 | -24 | 28 |
| Totalt | 4 383 | -54 | 4 329 |
2006
| Kundfordringar | Nominellt | Nedskrivning | Bokfört värde |
|---|---|---|---|
| Ej förfallet | 2 305 | 2 305 | |
| Förfallet 0 - 60 dagar | 641 | -8 | 633 |
| Förfallet 60 - 365 dagar | 166 | -28 | 138 |
| Förfallet mer än ett år | 27 | -20 | 7 |
| Totalt | 3 139 | -56 | 3 083 |
Valutarisker
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering utgörs av korta flöden, vanligtvis i intervallet 1-3 månader. Omräkningsexponering relateras till utländska koncernföretags eget kapital i utländsk valuta samt eventuella övervärden som uppstått vid förvärv.
Terminssäkring görs endast för transaktionsexponeringen.
Omräkningsexponering
Koncernens utländska nettotillgångar utgörs framför allt av norska och danska kronor samt euro.
Säkring av transaktionsexponering
Risker i koncernens transaktionsexponering minimeras genom terminssäkring efter nettoredovisning av in- och utbetalningar i samma valuta.
De terminssäkringar som görs avseende prognostiserade kassaflöden avser helt övervägande förfall inom ett år. Transaktionsexponeringen säkras genom valutaderivat.
Verkligt värde på tecknade terminskontrakt redovisas från och med 2005 i säkringsreserv inom eget kapital.
Specifikation av kassaflödessäkringar
| Förfall inom 1 år |
Förfall inom 1-5 år |
||
|---|---|---|---|
| Det säkrade kassaflödets förfall | 372 | -135 |
Säkringsredovisning och derivat – koncernen
| Säkringsredovisning | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde |
Kassa- flöde |
Totalt | Övriga derivat |
derivat | Totalt verkligt värde |
|
| Långfristiga fordringar | ||||||
| Ränte-swap | 1 | 7 | 8 | 3 | 11 | 11 |
| Valutaterminskontrakt | 5 | 5 | 5 | |||
| Kortfristiga fordringar | ||||||
| Ränte-swap | 2 | 2 | 8 | 10 | 10 | |
| Valutaterminskontrakt | 11 | 11 | 9 | 20 | 20 | |
| Långfristiga skulder | ||||||
| Ränte-swap | -2 | -2 | -2 | -2 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Ränte-swap | -1 | -1 | -2 | -3 | -3 | |
| Valutaterminskontrakt | -3 | -3 | -3 | |||
| 1 | 17 | 18 | 20 | 38 | 38 |
Not 32 Operationell leasing
Leasingavtal där företaget är leasetagare
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal samt framtida avgifter för ingångna avtal uppgår till:
Koncernen
Minimileaseavgifter
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Betalda under året | 137 | 214 |
| Avgifter inom ett år | 294 | 195 |
| Mellan ett och fem år | 622 | 283 |
| Längre än fem år | 496 | 334 |
| 1 412 | 812 |
Not 33 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Koncernen
Ställda säkerheter
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 1 256 | 781 |
| Företagsinteckningar | 2 085 | 833 |
| Aktier i koncernföretag | 7 078 | 3 446 |
| Övriga ställda säkerheter | 1 756 | 760 |
| 12 175 | 5 820 | |
| Eventualförpliktelser | 238 | 293 |
Avser ställda säkerheter och ansvarsförbindelser i koncernföretag.
Moderbolaget
Moderbolaget har inte några ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser.
Not 34 Närståenderelationer
Transaktioner med närstående sker på marknadsmässiga villkor.
Koncernen
Fordran på intresseföretag uppgick till 26 Mkr (4) per den 31 december.
Moderbolaget
Moderbolaget har en närståenderelation med sina koncernföretag samt med sina intresseföretag se not 35 och not 16.
Utdelningar från dotter- och intresseföretag uppgick till 276 Mkr (234), varav 165 Mkr (119) redovisats över resultatet.
Aktieägartillskott och aktieägarlån har lämnats i samband med förvärv under året.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Ersättningar till ledande befattningshavare och styrelseledamöter
framgår av not 9.
Not 35 Andelar i koncernföretag
Moderbolaget
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| vid årets början | 4 567 | 3 108 |
| Investerat | 691 | 784 |
| Aktieägartillskott | 1 888 | 1 505 |
| Avyttringar | -893 | -830 |
| Utgående balans | 6 253 | 4 567 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| vid årets början | -99 | |
| Avyttringar | 99 | |
| Utdelningar | -66 | |
| Årets nedskrivning | -99 | |
| Utgående balans | -66 | -99 |
| Värde enligt balansräkning | 6 187 | 4 468 |
forts. nästa sida
| Dotterföretag, org.nr., säte | Antal | Andel, % | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|
| AHI Intressenter AB, 556726-7744, Stockholm 1) | 100 000 | 100 | 304 | 0 |
| Anticimex Holding AB, 556696-2568, Stockholm | 10 119 047 | 85 | 340 | 340 |
| Arcus-Gruppen Holding AS, 987 470 569, Oslo Norge | 833 278 | 83 | 7 | 475 |
| Bisnode AB, 556681-5725, Stockholm | 84 412 286 | 70 | 1 293 | 600 |
| Bluegarden Holding AS, 986 338 632, Oslo Norge | 0 | 0 | 0 | 131 |
| BTJ Group AB, 556678-3998, Lund | 65 759 | 59 | 16 | 16 |
| EMaint AB, 556731-5378, Stockholm 1) | 100 000 | 100 | 208 | 0 |
| GS-Hydro Oy, 1494075-7, Hämeenlinna, Finland | 28 301 900 | 100 | 135 | 135 |
| Haendig AB, 556554-3625, Halmstad | 1 220 845 | 100 | 204 | 270 |
| Haglöfs Holding AB, 556101-0785, Stockholm 2) | 30 000 | 100 | 200 | 60 |
| Haglöfs Scandinavia AB, 556054-8694, Avesta | 0 | 0 | 0 | 143 |
| Hägglunds Drives Holding AB , 556309-8481, Mellansel 3) | 10 000 | 100 | 1 371 | 1 371 |
| Image Matters Intressenter AB, 556733-1854, Stockholm 1) | 100 000 | 100 | 684 | 0 |
| Inwido AB, 556633-3828, Malmö | 107 634 252 | 95 | 538 | 538 |
| Jøtul Group Holding AS, 989 519 247, Fredrikstad Norge | 875 000 | 63 | 103 | 103 |
| Medifiq Healthcare Oy, 2046714-2, Vantaa Finland | 784 847 | 78 | 280 | 280 |
| Myggvärmare AB, 556723-5667, Stockholm 1) | 1 000 | 100 | 295 | 0 |
| Ratos Fastighets AB, 556308-3863, Stockholm | 50 000 | 100 | 6 | 6 |
| Ratos Limfac Holding AB, 556730-7565, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Spin International AB, 556721-4969, Stockholm 1) | 1 000 000 | 100 | 203 | 0 |
| 6 187 | 4 468 |
1) AHI Intressenter AB är ägarbolag till AH Industries, EMaint AB är ägarbolag till EuroMaint, Image Matters Intressenter AB är ägarbolag till Contex Holding, Myggvärmare AB är ägarbolag till MCC och Spin International AB är ägarbolag till HÅG/RH/RBM.
2) Fd Allmän Spedition i Göteborg AB.
3) Fd Fastighets AB Strömparterren.
Not 36 Kassaflödesanalys
| Mkr | 2007 | Koncernen 2006 |
2007 | Moderbolaget 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Erhållen utdelning | 335 | 254 | 334 | 254 |
| Erhållen ränta | 185 | 75 | 89 | 47 |
| Erlagd ränta | -631 | -310 | -1 | -1 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Mkr | 2007 | Koncernen 2006 |
2007 | Moderbolaget 2006 |
| Resultatandelar i intresseföretag | -559 | -733 | ||
| Erhållen utdelning från intresseföretag | 137 | 133 | ||
| Realisationsresultat | -1 781 | -1 779 | -1 163 | -4 607 |
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 622 | 666 | 4 | 111 |
| Utdelning som reducerat bokfört värde av aktier | 111 | 115 | ||
| Övrigt | 343 | 182 | -5 | -54 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -1 238 | -1 531 | -1 053 | -4 435 |
| Likvida medel | ||||
| Mkr | 2007 | Koncernen 2006 |
2007 | Moderbolaget 2006 |
| Kassa, bank | 1 958 | 1 040 | 18 | 42 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 2 282 | 3 969 | 2 278 | 3 965 |
Likvida medel 4 240 5 009 2 296 4 007
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel då de har en obetydlig risk för värdefluktuation, lätt kan omvandlas till likvida medel samt har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Ej utnyttjade kreditfaciliteter
Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår för koncernen till 1 969 Mkr (2 671) och för moderbolaget 1 300 Mkr (1 300).
Förvärv av koncernföretag – koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 7 629 | 4 068 |
| Materiella tillgångar | 1 052 | 910 |
| Finansiella tillgångar | 18 | 110 |
| Uppskjuten skattefordran | 54 | 40 |
| Varulager | 495 | 458 |
| Kortfristiga fordringar | 1 762 | 894 |
| Likvida medel | 582 | 478 |
| Summa tillgångar | 11 592 | 6 958 |
| Minoritet | 439 | 154 |
| Långfristiga skulder | 5 104 | 2 816 |
| Uppskjuten skatteskuld | 135 | 253 |
| Kortfristiga skulder | 1 742 | 1 682 |
| Summa skulder | 7 420 | 4 905 |
| Utbetald köpeskilling | 4 172 | 2 053 |
| Avgår: Säljarrevers | -33 | |
| Avgår: Likvida medel i den | ||
| förvärvade verksamheten | -582 | -478 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 3 590 | 1 542 |
Avyttrade koncernföretag – koncernen
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 407 | 167 |
| Materiella tillgångar | 334 | 75 |
| Finansiella tillgångar | 2 | 14 |
| Uppskjuten skattefordran | 7 | 20 |
| Varulager | 1 | 235 |
| Kortfristiga fordringar | 123 | 438 |
| Likvida medel | 20 | 25 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 97 | |
| Summa tillgångar | 991 | 974 |
| Långfristiga skulder och avsättningar | 189 | 102 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | 218 | 421 |
| Skulder hänförliga till Tillgångar | ||
| som innehas för försäljning | 91 | |
| Summa skulder | 498 | 523 |
| Försäljningspris | 1 465 | 540 |
| Avgår: köparrevers | -2 | |
| Avgår: Likvida medel i den | ||
| avyttrade verksamheten | -20 | -25 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 1 445 | 513 |
Not 37 Tillgångar som innehas för försäljning
I föregående års siffror ingår Alimak Hek, Penope och Sven Svensson (Haendig) och Alfa Skofabrik (Haglöfs).
Tillgångar som innehas för försäljning
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 4 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 276 | |
| Varulager | 64 | |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 96 | |
| Summa tillgångar som omklassificerats | 445 |
Skulder hänförliga till
Tillgångar som innehas för försäljning
| Mkr | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 55 | |
| Ej räntebärande skulder | 130 | |
| Summa skulder som omklassificerats | 185 |
Not 38 Händelser efter balansdagen
Bisnode
Ratos har tillsammans med övriga ägare beslutat om en refinansiering av Bisnode, varvid Ratos erhåller en kontantutbetalning om cirka 600 Mkr. Refinansieringen har möjliggjorts av de senaste årens positiva resultatutveckling.
Not 39 Viktiga antaganden
De viktigaste antagandena om framtiden i uppskattningar på balansdagen berör:
Nedskrivningsprövning av goodwill och andra immateriella tillgångar
Värdet på dotter- och intresseföretag inklusive goodwill prövas årligen genom att beräkna ett återvinningsvärde, dvs ett nyttjandevärde eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, för respektive bolag. Beräkning av dessa värden kräver att flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar görs, såsom vinstmultiplar och framtida lönsamhetsnivå. En beskrivning av tillvägagångssättet återfinns i not 13. Även om nedskrivningsprövningen innebär antaganden om framtiden bedöms inte detta innebära en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för goodwill och intresseföretag under nästkommande räkenskapsår.
Not 40 Risk avseende försäkringsverksamhet
Försäkringsrisk är den risk som är hänförlig till försäkringsverksamhet i Anticimex, som är koncentrerad till Sverige och Norge. Försäkringsverksamheten baserar sig på försäkringar avseende skadedjur, överlåtelse av fast egendom samt självriskersättning vid vattenskador, samt för samtliga moment erforderliga regelbundna försäkringsbesiktningar. Anticimex bedömer att risken i försäkringsverksamheten är väl avvägd i förhållande till premiernas storlek. Detta stöds även av ett historiskt sett acceptabelt och stabilt skadeutfall.
Riktlinjer för vilka risker som bolaget får ikläda sig ansvar för och vilka självbehåll som skall gälla fastslås av Anticimex Försäkringar ABs styrelse med beaktande av bolagsordningen och de begränsningar som gäller för bolaget med avseende på dess egna kapital och i övrigt med hänsyn till de begränsningar som finns i försäkringsrörelselagen. Bolagets styrelse skall även tillse att bolaget har ett tillfredsställande återförsäkringsskydd för tecknade risker. Ramen för Anticimex återförsäkring är definierad i koncernens återförsäkrings- och kreditpolicy, vilken granskas och godkänns årligen av styrelsen i Anticimex Försäkringar AB.
Not 41 Uppgifter om moderbolaget
Ratos AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är registrerade på OMX Nordiska Börs Stockholm, Large Cap. Adressen till huvudkontoret är Box 1661, 111 96 Stockholm och besöksadressen är Drottninggatan 2.
Koncernredovisningen för år 2007 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans nämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.
Styrelsens intygande
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 20 februari 2008
Olof Stenhammar
Ordförande
Lars Berg Staffan Bohman Göran Grosskopf
Annette Sadolin Jan Söderberg Per-Olof Söderberg
Arne Karlsson
Verkställande direktör
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 februari 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 9 april 2008.
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Ratos AB (publ) Organisationsnummer 556008-3585
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Ratos AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 41-93. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 20 februari 2008
KPMG Bohlins AB
Thomas Thiel
Auktoriserad revisor
Analys
| Resultatanalys | 98 |
|---|---|
| AH Industries | 102 |
| Anticimex | 104 |
| Arcus Gruppen | 106 |
| Bisnode | 108 |
| Camfil | 110 |
| Contex Holding | 112 |
| DIAB | 114 |
| EuroMaint | 116 |
| GS-Hydro | 118 |
| Haendig | 120 |
| Haglöfs | 122 |
| HL Display | 124 |
| HÅG/RH/RBM | 126 |
| Hägglunds Drives | 128 |
| Inwido | 130 |
| Jøtul | 132 |
| Lindab | 134 |
| MCC | 136 |
| Medifiq Healthcare | 138 |
| Superfos | 140 |
| Övriga innehav | 142 |
| Koncernen i sammandrag | 144 |
| Definitioner | 145 |
| Adresser | 146 |
| Aktieägarinformation | 148 |
Resultatanalys
Ratos-koncernens resultat före skatt uppgick till Ratos resultat 2007 3 462 Mkr (3 234), vilket var det högsta resultatet sedan Ratos föregångare Söderberg & Haak grundades 1866. I resultatet ingår resultat från innehaven med 3 554 Mkr (3 394), varav resultatet från innehavens löpande resultat uppgick till 2 550 Mkr (1 883). I detta resultat ingår 750 Mkr som härrör från fastighetsförsäljningen inom Arcus Gruppen. Exitresultatet uppgick till 933 Mkr (1 678) och hänför sig huvudsaklingen till avyttringarna av Alimak Hek och Bluegarden.
Vid 2007 års bokslut har nedskrivningsprövning gjorts av Ratos samtliga innehav varvid det redovisade värdet jämförs med återinvesteringsvärdet. Återinvesteringsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet för respektive innehav. Vid värderingen av innehaven har det inte framkommit något behov av nedskrivning under 2007.
Centrala intäkter och kostnader
Ratos centrala netto uppgick till -92 Mkr (-160), varav personalkostnader uppgick till 251 Mkr (192). Den rörliga delen av personalkostnaderna uppgick till 186 Mkr (104). Ökningen beror på fler anställda och ökad rörlig ersättning. Övriga förvaltningskostnader blev 96 Mkr (83). Finansiella poster netto uppgick till +255 Mkr (+115).
Skatt
Ratos koncernmässiga skattekostnad utgörs av dotterföretagens och Ratos andel av intresseföretagens skatt. Skattesatsen i koncernens resultaträkning har bland annat påverkats av moderbolagets investmentbolagsstatus, aktivering av förlustavdrag samt av ej skattepliktiga realisationsresultat.
Finansiell ställning
Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten var -103 Mkr (3 126) och koncernens likvida medel var vid årets slut 4 240 Mkr (5 009) varav kortfristiga räntebärande placeringar utgjorde 2 282 Mkr (3 969). De räntebärande skulderna uppgick till 13 834 Mkr (8 709).
Moderbolaget
Moderbolagets resultat före skatt uppgick till 1 285 Mkr (4 466). Moderbolagets likvida medel, inklusive kortfristiga räntebärande placeringar, var 2 296 Mkr (4 007). Med hänsyn tagen till avtalade men ännu ej genomförda finansiella transaktioner hade Ratos vid årets slut en investeringskapacitet om cirka 2,9 miljarder kr utan att behöva utnyttja befintlig kreditfacilitet.
| Mkr | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Resultat/resultatandelar före skatt 1) | ||
| AH Industries (66%) | 23 | |
| Anticimex (85%) | 69 | 54 |
| Arcus Gruppen (83%) | 858 | 63 |
| Bisnode (70%) | 331 | 283 |
| Camfil (30%) | 93 | 73 |
| Contex Holding (98%) | 27 | |
| DIAB (50%) | 100 | 122 |
| EuroMaint (100%) | -29 | |
| GS-Hydro (100%) | 133 | 86 |
| Haendig (100%) | 8 | 29 |
| Haglöfs (100%) | 14 | 9 |
| HL Display (29%) | 44 | 26 |
| HÅG/RH/RBM (85%) | 45 | |
| Hägglunds Drives (100%) | 255 | 247 |
| Inwido (95%) | 296 | 265 |
| Jøtul (63%) | -21 | 56 |
| Lindab (22%) | 264 | 379 |
| MCC (60%) | 50 | |
| Medifiq Healthcare (78%) | -44 | 4 |
| Superfos (33%) | 24 | 11 |
| Övriga innehav 2) | 19 | 47 |
| Alimak Hek | 88 | |
| Bluegarden | -9 | 23 |
| Gadelius | 18 | |
| Summa resultat/resultatandelar | 2 550 | 1 883 |
| Exitresultat | ||
| Alimak Hek | 727 | |
| Bluegarden | 160 | |
| Gadelius | -14 | |
| Lindab | 1 419 | |
| LRT/Tornet | 198 | |
| Övriga innehav 3) | 46 | 75 |
| Summa exitresultat | 933 | 1 678 |
| Nedskrivning, Bluegarden | -178 | |
| Nedskrivning, Övriga innehav | -10 | |
| Utdelning från Övriga innehav 3) | 71 | 21 |
| Resultat från innehav | 3 554 | 3 394 |
| Centralt netto | -92 | -160 |
| Koncernens resultat före skatt | 3 462 | 3 234 |
1) Dotterföretagens resultat ingår med 100% och intresseföretagens resultat med respektive ägarandel.
- 2) Avser dotterföretaget BTJ Group och intresseföretaget Atle Industri.
- 3) Avser innehaven i Overseas Telecom och Industri Kapital.
Eget kapital
Den 31 december 2007 uppgick Ratos eget kapital (hänförligt till moderbolagets ägare) till 11 905 Mkr (10 875 den 31 december 2006) motsvarande 75 kr utestående aktie (69 kr den 31 december 2006).
Finansiella mål och strategier
Ratos främsta finansiella mål är att för varje enskild investering uppnå en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) på 20%. Under de dryga nio åren som Ratos har verkat som ett private equity-företag har IRR på samtliga genomförda 26 exits uppgått till 28%. I samband med de årliga utvärderingar som görs av samtliga innehav i Ratos portfölj görs även försiktiga interna värderingar (vilka ej publiceras). Sett till resultatet av dessa interna värderingar har innehaven i Ratos kärnverksamhet (alltså borträknat kassa och den tidigare kapitalförvaltningen) givit en IRR på cirka 28% sedan 1 januari 1999. I detta tal ingår både nuvarande och avyttrade portföljbolag.
Ett av Ratos mål är att totalavkastningen för Ratos-aktien över tiden skall vara bättre än genomsnittet på OMX Nordiska Börs Stockholm. Totalavkastningen på Ratos-aktien har ackumulerat under perioden 1999-2007 varit 991% jämfört med 128% för SIX Return Index.
Vidare skall Ratos föra en offensiv utdelningspolitik. Under de senaste nio åren har Ratos utdelning ökat med cirka 21% per år i genomsnitt.
I de fall där Ratos har en överlikviditet i förhållande till de investeringsmöjligheter som kan identifieras inom en överskådlig framtid har Ratos möjlighet att utnyttja det återköpsmandat av egna aktier som lämnats av bolagsstämman. Under 2007 har 934 600 aktier återköpts till en genomsnittlig kurs om 202 kr. Antalet utnyttjade köpoptioner under året uppgick till motsvarande 1 147 025 aktier. Ratos ägde vid slutet av 2007 2 860 097 B-aktier motsvarande 1,8% av utestående antal aktier.
De finansiella strategierna i Ratos moderbolag och Ratos innehav, hel- eller delägda, är helt separerade. Respektive bolags styrelse bestämmer och ansvarar självständigt för respektive bolags finansiella strategi. Bolagen ansvarar även för sin egen finansiering.
Moderbolaget skall i normalfallet vara obelånat. Sedan början av 2005 har moderbolaget en rullande femårig lånefacilitet som uppgår till 1,3 miljarder kr, inklusive checkräkningskredit. Syftet med faciliteten är att dels kunna använda den vid behov av överbryggnadsfinansiering vid förvärv, dels kunna finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med
Eget kapital
| Mkr | 2007-12-31 | % |
|---|---|---|
| AH Industries | 319 | 3 |
| Anticimex | 653 | 5 |
| Arcus Gruppen | 768 | 6 |
| Bisnode | 1 408 | 12 |
| Camfil | 570 | 5 |
| Contex Holding | 664 | 5 |
| DIAB | 339 | 3 |
| EuroMaint | 406 | 3 |
| GS-Hydro | 306 | 3 |
| Haendig | 392 | 3 |
| Haglöfs | 68 | 1 |
| HL Display | 276 | 2 |
| HÅG/RH/RBM | 826 | 7 |
| Hägglunds Drives | -339 | -3 |
| Inwido | 1 061 | 9 |
| Jøtul | 322 | 3 |
| Lindab | 667 | 6 |
| MCC | 322 | 3 |
| Medifiq Healthcare | 237 | 2 |
| Superfos | 367 | 3 |
| Övriga innehav 1) | 281 | 2 |
| Summa | 9 913 | 83 |
| Övriga nettotillgångar i centrala bolag |
1 992 | 17 |
| Eget kapital hänförligt | ||
| till moderbolagets | ||
| ägare | 11 905 | 100 |
| Eget kapital per aktie, kr |
75 |
1) I Övriga innehav ingår dotterföretaget BTJ Group, intresseföretaget Atle Industri samt innehaven i Overseas Telecom och Industri Kapital.
få eller inga exits. Den sista december 2007 var kreditfaciliteten outnyttjad.
Placering av likvida medel får göras endast i räntebärande värdepapper med låg risk och hög likviditet. Valutasäkring görs inte utan särskilda skäl.
Vid förvärv av innehav kan belånade holdingbolag användas i syfte att åstadkomma en skräddarsydd finansiell struktur. Tillvägagångssättet lämpar sig särskilt väl i verksamheter med positiva kassaflöden.
Redovisningsprinciper i enlighet med IFRS
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Delårsrapporten är upprättad i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med senast avgiven årsredovisning.
Nedan beskrivs viktiga redovisningsprinciper i Ratos.
Intresseföretag
Ratos tillämpar i likhet med tidigare kapitalandelsmetoden för konsolidering av intresseföretag.
IFRS förutsätter enhetliga redovisningsprinciper inom en koncern. Kravet avser både intresse- och dotterföretag.
Förvärvsanalyser
Förvärvsanalysen är preliminär till dess den fastställs, vilket skall ske inom 12 månader efter förvärvet. I de fall en förvärvsanalys ändras justeras resultat- och balansräkningarna för jämförelseperioden. Förvärvsanalys avseende Jøtul har hanterats enligt ovan. I Jøtuls slutgiltiga förvärvsanalys har varumärken värderats till 190 MNOK och i Medifiq Healthcare har kundrelationer värderats till 0,9 MEUR. I båda fallen reduceras goodwill efter hänsyn till uppskjuten skatt.
Under året har Ratos genomfört förvärv av RH Form, RBM, HÅG, MCC, Contex Holding, EuroMaint samt AH Industries. I samtliga fall har förvärven genomförts av nybildade förvärvsbolag. Ratos investering avser insatt kapital inklusive eventuella aktieägarlån till förvärvsbolagen där identifierbara tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser värderats till verkligt värde. I Ratos förvärvsanalyser redovisas således endast goodwill då förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i samband med förvärvet redan har värderats till verkligt värde i underkoncernerna. I förvärvsbolagens preliminära förvärvsanalyser har skillnaden mellan anskaffningsvärdet och verkligt värde på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder hänförts till goodwill.
Goodwill och immateriella anläggningstillgångar
IFRS innebär krav på att identifiera och värdera immateriella tillgångar vid förvärv. I den utsträckning som immateriella tillgångar kan identifieras och värderas, minskar goodwill i motsvarande mån. Goodwill skrivs inte av men prövas för nedskrivning årligen. Övriga immateriella tillgångar skall skrivas av i den utsträckning som avskrivningstiden går att fastställa. I dessa fall sker nedskrivningsprövning först om det finns en indikation på värdenedgång. I de fall avskrivningstiden inte kan fastställas och avskrivningar därmed inte görs, skall en årlig nedskrivningsprövning göras oavsett eventuell indikation på värdenedgång.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförs vid nedskrivningsprövningen till separata dotterföretag, då dessa utgör kassagenererande enheter. En prövning av redovisat värde görs per innehav, inklusive värdet på goodwill och immateriella anläggningstillgångar som är hänförliga till innehavet i fråga. Prövningen sker årligen genom att beräkna ett återvinningsvärde oavsett om en indikation på värdenedgång föreligger eller ej. Däremellan prövas värdet om en indikation på värdenedgång föreligger.
| Mkr | 2007 | Nettoomsättning 2006 |
2007 | EBITA 2006 |
2007 | EBT *) 2006 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AH Industries 1) | 553 | 397 | 97 | 73 | 73 | 49 | |
| Anticimex 1) | 1 510 | 1 373 | 164 | 140 | 93 | 84 | |
| Arcus Gruppen 2) 3) | 1 407 | 1 111 | 862 | 95 | 871 | 77 | |
| Bisnode | 3 899 | 3 389 | 580 | 528 | 419 | 366 | |
| Camfil | 4 115 | 3 763 | 352 | 279 | 313 | 246 | |
| Contex Holding 1) | 831 | 897 | 111 | 151 | 18 | 45 | |
| DIAB 4) | 1 354 | 1 205 | 260 | 258 | 246 | 244 | |
| EuroMaint 1) | 2 067 | 2 037 | 69 | 102 | 12 | 57 | |
| GS-Hydro | 1 311 | 985 | 184 | 101 | 153 | 86 | |
| Haendig 2) 5) | 410 | 451 | 5 | 48 | 2 | 45 | |
| Haglöfs 2) 6) | 428 | 412 | 22 | 29 | 14 | 22 | |
| HL Display | 1 571 | 1 448 | 161 | 107 | 155 | 92 | |
| HÅG/RH/RBM 1) | 1 488 | 1 336 | 219 | 170 | 138 | 98 | |
| Hägglunds Drives 6) | 1 761 | 1 547 | 360 | 261 | 255 | 206 | |
| Inwido | 5 057 | 3 285 | 481 | 390 | 312 | 272 | |
| Jøtul 1) | 938 | 1 042 | 54 | 89 | 10 | 52 | |
| Lindab | 9 280 | 7 609 | 1 318 | 903 | 1 175 | 797 | |
| MCC 1) | 698 | 614 | 118 | 107 | 75 | 73 | |
| Medifiq Healthcare 1) | 346 | 491 | -29 | 21 | -44 | 10 | |
| Superfos 2) | 3 332 | 3 026 | 175 | 115 | 75 | 32 | |
| Övriga innehav 2) 7) | 1 394 | 1 345 | 53 | 36 | 47 | 31 | |
| Summa | 43 750 | 37 763 | 5 616 | 4 003 | 4 412 | 2 984 | |
| Förändring | 16% | 40% | 48% | ||||
| Exklusive reavinst i Arcus 3) | 43 750 | 37 763 | 4 866 | 4 003 | 3 662 | 2 984 |
Ratos innehav 31 december 2007
*) Resultat med återlagda räntekostnader på aktieägarlån.
**) Investeringar exklusive förvärv av företag.
***) Med kassaflöde avses kassaflöde från löpande verksamhet och investeringsverksamhet före förvärv och avyttring av företag.
****) I Eget kapital ingår aktieägarlån. Räntebärande skulder exkluderar aktieägarlånen.
1) I samband med förvärvet bildades ett nytt moderbolag, som delvis har lånefinansierat förvärvet. Resultaten för förvärvsåret är proformaberäknade med hänsyn till lånefinansieringen.
2) Jämförelsevärdena är proformaberäknade med hänsyn till koncernomstruktureringar gjorda under 2006.
| Mkr | Ratos ägarandel, 2007-12-31 |
Koncern- mässigt värde 2007-12-31 |
Medelantal anställda 2007 |
Räntebärande nettoskuld ****) 2007-12-31 |
Eget kapital ****) 2007-12-31 |
Kassa- flöde ***) 2007 |
Investeringar **) 2007 |
Avskrivningar 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1) AH Industries | 66% | 319 | 210 | 440 | 470 | – | – | 17 |
| 1) Anticimex | 85% | 653 | 1 032 | 905 | 757 | 88 | 89 | 33 |
| 2) 3) Arcus Gruppen | 83% | 768 | 456 | -157 | 950 | 36 | 33 | 33 |
| Bisnode | 70% | 1 408 | 2 790 | 2 307 | 2 434 | 312 | 187 | 91 |
| Camfil | 30% | 570 | 3 191 | 666 | 1 498 | 103 | 223 | 103 |
| 1) Contex Holding | 98% | 664 | 448 | 846 | 680 | – | – | 16 |
| 4) DIAB | 50% | 339 | 1 067 | 1 230 | 677 | -24 | 278 | 53 |
| 1) EuroMaint | 100% | 406 | 1 781 | 806 | 406 | – | – | 27 |
| GS-Hydro | 100% | 306 | 527 | 250 | 326 | -23 | 30 | 19 |
| 2) 5) Haendig | 100% | 392 | 191 | -98 | 337 | -19 | 5 | 6 |
| 2) 6) Haglöfs | 100% | 68 | 91 | 104 | 212 | 30 | 4 | 4 |
| HL Display | 29% | 276 | 985 | -46 | 475 | 95 | 51 | 40 |
| 1) HÅG/RH/RBM | 85% | 826 | 655 | 1 106 | 881 | – | – | 59 |
| 6) Hägglunds Drives | 100% | -339 | 706 | 994 | 1 549 | 168 | 81 | 29 |
| Inwido | 95% | 1 061 | 3 591 | 2 637 | 1 537 | 12 | 224 | 113 |
| 1) Jøtul | 63% | 322 | 799 | 733 | 467 | -51 | 66 | 47 |
| Lindab | 22% | 667 | 5 013 | 2 237 | 2 969 | 698 | 195 | 194 |
| 1) MCC | 60% | 322 | 534 | 527 | 530 | – | – | 5 |
| 1) Medifiq Healthcare | 78% | 237 | 397 | 240 | 301 | -23 | 6 | 34 |
| 2) Superfos | 33% | 367 | 1 546 | 1 477 | 1 085 | 5 | 289 | 247 |
| 2) 7) Övriga innehav | – | 127 | 615 | -1 | 258 | 20 | 46 | 33 |
3) I 2007 års resultat ingår reavinst från försäljning av fastighet.
- 4) Resultatvärden samt kassaflödet och investeringar avser den gamla koncernstrukturen medan balansräkning och koncernmässiga värdet inkluderar den nya strukturen med ny finansiering.
- 5) Haendigs avyttring av DeCasa och reavinsten från försäljningen på 177 Mkr redovisas som "verksamhet under avveckling". Det innebär att DeCasas löpande resultat fram till avyttring och reavinsten redovisas netto efter skatt i resultatet. Med hänsyn till avyttringen har 2006 års värden proformaberäknats.
- 6) Jämförelsevärdena är proformaberäknade med hänsyn till ny kapitalstruktur.
- 7) I "Övriga innehav" ingår dotterföretaget BTJ Group och intresseföretaget Atle Industri.
AH Industries – nytt innehav i Danmark
Under 2007 förvärvades 66% av aktierna i AH Industries. Övriga ägare är bolagets grundare Arne Hougaard Mikkelsen (26%), bolagets VD (5%) samt övrig ledning och styrelse (3%). Totalt har Ratos investerat 304 Mkr i AH Industries.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 319 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen genom Robin Molvin (bolagsansvarig) samt Leif Johansson och Anna Ahlberg som suppleanter.
Verksamhet
AH Industries levererar stora metallkomponenter och tjänster till vindkraft-, offshoreoch marinindustrin. Koncernen har idag fyra affärsområden: Flanges, Components, Services och Transport. Flanges, som är bolagets huvudverksamhet, är en ledande leverantör av flänsar (används till att sammanfoga delar till tornet i ett vindkraftverk) till vindkraftindustrin. Components bearbetar andra stora metallkomponenter, till exempel axlar och nav, också framförallt till vindkraftindustrin. Därutöver ingår även de mindre verksamheterna Services (tjänster och lyftprodukter) och Transport (logistiktjänster). AH Industries har totalt cirka 210 anställda och produktionsanläggningar i Kolding, Horsens och Ejby i Danmark.
Marknad
Vindkraftindustrin har sitt ursprung i Europa. Den europeiska marknaden svarar för mer än hälften av installerad vindkraft globalt. Flera samverkande drivkrafter skapar tillväxt inom vindkraftindustrin, så som ökad efterfrågan på energi, miljöpolitiska intressen och höga oljepriser. Den globala vindkraftindustrin har haft en årlig tillväxt på drygt 20% under de senaste fem åren.
AH Industries strategi är att vara en komplett leverantör av stora stålkomponenter till utvalda marknader med en integrerad logistiklösning och ett högt tekniskt kunnande. AH Industries har en stark marknadsposition i Europa och har stärkt sin strategiska position under senare år genom att etablera kontakter och ramavtal med vindkrafttillverkarna direkt.
AH Industries är specialiserat på tillverkning och bearbetning av tunga metallobjekt med höga krav på precision.
Året i korthet
Styrelse
Erik Jørgensen Robin Molvin
AH Industries har haft en betydande tillväxt under 2007 bland annat till följd av en stark underliggande vindkraftmarknad. Omsättningen proforma uppgick till 446 MDKK (319), motsvarande en ökning på 40%. Rörelseresultatet (EBITA) proforma uppgick till 79 MDKK (59), motsvarande en rörelsemarginal om 17,7% (18,5).
Framtid
Den underliggande vindkraftmarknaden har varit stark under 2007 med en global tillväxt på 30%. Utsikterna för vindkraftindustrin ser fortsatt goda ut, vilket förväntas gynna AH Industries.
VD Steffen Busk Jespersen
Ledning
Anders C. Karlsson Ordförande Peter Leschly Vice ordförande Arne Hougaard Mikkelsen
Anna Ahlberg Suppleant Leif Johansson Suppleant Steffen Busk Jespersen VD Henning Dahl CFO
| MDKK | 2007 1) | 2006 1) | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 446 | 319 | |||
| Rörelsens kostnader | -358 | -248 | |||
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | |||
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | |||
| Resultat från avyttringar | 4 | 0 | |||
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | |||
| EBITDA | 92 | 71 | |||
| Avskrivningar | -13 | -12 | |||
| EBITA | 79 | 59 | |||
| Av- och nedskrivn av immateriella tillg | 0 | 0 | |||
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | |||
| EBIT | 79 | 59 | |||
| Finansiella intäkter | 1 | 1 | |||
| Finansiella kostnader | -21 | -20 | |||
| EBT | 59 | 40 | |||
| Skatt | -15 | -10 | |||
| Årets resultat | 44 | 30 | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 44 | 30 | |||
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | |||
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 511 | – | |||
| Övrigt immateriella tillgångar | 0 | – | |||
| Materiella tillgångar | 123 | – | |||
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | – | |||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 3 | – | |||
| Summa anläggningstillgångar | 637 | – | |||
| Lager | 61 | – | |||
| Fordringar, räntebärande | 0 | – | |||
| Fordringar, ej räntebärande | 67 | – | |||
| Kassa, bank och övr kortfristiga plac | 2 | – | |||
| Summa omsättningstillgångar | 130 | – | |||
| Summa tillgångar | 767 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till moderb ägare | 370 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | – | |||
| Avsättningar, räntebärande | 0 | – | |||
| Avsättningar, ej räntebärande | 0 | – | |||
| Skulder, räntebärande | 348 | – | |||
| Skulder, ej räntebärande | 49 | – | |||
| Finansiella skulder, övriga | 0 | – | |||
| Summa eget kapital och skulder | 767 | – | |||
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | |||||
| före förändring av rörelsekapital | – | – | |||
| Förändringar i rörelsekapital | – | – | |||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | – | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | – | |||
| Avyttringar av anläggningstillgångar | – | – | |||
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | – | – | |||
| Nettoinvesteringar i företag | – | – | |||
| Kassaflöde efter investeringar | – | – | |||
| Förändring i lån | – | – | |||
| Nyemission | – | – | |||
| Lämnad utdelning | – | – | |||
| Övrigt | – | – | |||
| Kassaflöde finansieringsverksamhet | – | – | |||
| Årets kassaflöde | – | – | |||
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 17,7 | 18,5 | |||
| EBT-marginal, % | 13,2 | 12,5 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | |||
| Soliditet, % | 48 | – | |||
| Räntebärande nettoskuld, MDKK | 346 | – | |||
| Skuldsättningsgrad | 0,9 | – | |||
| Medelantal anställda | 210 | 173 | |||
Anticimex – god lönsamhetsutveckling
2006 förvärvade Ratos 85% av aktierna i Anticimex. Övriga ägare är företagsledningen och styrelsen.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 653 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig), Bo Jungner samt Cecilia Lundberg.
Verksamhet
Anticimex grundades redan 1934, då ohyra och småkryp var ett av de stora problemen i svenskarnas boendemiljö. Anticimex blev snabbt ett begrepp som ett bolag som både sanerade och kunde lämna garanti för framtida frihet från skadedjur. Idag är Anticimex ett internationellt företag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna. Från att enbart ha varit verksamt inom skadedjur, kommer nu drygt hälften av försäljningen från nya tjänster såsom överlåtelsebesiktningar, avfuktning, hygiensäkring och försäkringar. Bolagets mål är att skapa en sund och trygg inomhusmiljö genom förebyggande åtgärder och skyddande serviceprogram samt försäkringslösningar.
Verksamheten är indelad i de fem kunskapsområdena: Skadedjur, Livsmedelshygien, Byggnadsmiljö, Energi och Brandskydd.
Inom Skadedjur säljer bolaget ett åtagande om skadedjursfri miljö, som omfattar både avlägsnande av skadedjuren och arbete med förebyggande program och åtgärder.
Livsmedelshygien arbetar med att säkra hygienen vid industriers matproduktion samt skydda dagligvaruhandeln och restauranger mot bakterier och skadedjur.
Byggnadsmiljö arbetar med avfuktning vid vattenskada, överlåtelsebesiktningar samt försäkringar för husköpare och säljare. Under senare år har fukt- och mögelskador ökat markant och kostar idag samhället stora belopp. Försäkringsbranschen pressas också hårt av stigande skadekostnader, vilket ökar behovet av Anticimex tjänster.
Inom Energi är bolaget ackrediterat att utföra energideklarationer för flerbostadshus och småhus. Marknaden är lagdriven då alla flerbostadshus skall energideklareras före 2008 års utgång och alla småhus som säljs (cirka 65 000 per år) skall energideklareras fr o m 2009.
Brandskydd är det senast tillkomna kunskapsområdet. Där erbjuds kunderna serviceprogram som förebygger bränder och minimerar riskerna vid en brand, genom att regelbundet utbilda kundernas personal, genomföra riskanalyser samt upprätta egenkontrollprogram.
Under 2007 ackrediterades Anticimex att utföra energideklarationer vilket berör alla flerbostadshus och de cirka 65 000 småhus som säljs varje år.
Anticimex har ett brett tjänsteutbud där kunden kan kombinera de olika tjänsterna som erbjuds. I Sverige, Finland och Norge finns kunderna inom såväl privatsektorn som företagssektorn. I Danmark, Tyskland och Nederländerna arbetar Anticimex endast inom företagssektorn. I företagssektorn består kunderna av restauranger och storkök, livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln, detaljhandeln samt fastighetsägare, hotell, industriföretag, lantbruk och offentliga myndigheter. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen och ett trettiotal franchisetagare samt genom så kallad partnerförsäljning, såsom försäkringsbolag och fastighetsmäklare.
Marknad
Anticimex är marknadsledare i Sverige och Norge. Utanför Norden är marknaderna mycket fragmenterade med många små egenföretagare. Efterfrågan drivs bland annat av nya regler och lagar, men Anticimex har även varit framgångsrikt med att bredda sitt produkt- och tjänsteutbud.
VD Peter Carrick
Ledning
Peter Carrick VD Gunnar Åkerblom vice VD Mikael Roos CFO
Året i korthet
Anticimex har haft en fortsatt god utveckling under året. Omsättningen ökade med 10% och uppgick till 1 510 Mkr (1 373). Den svenska verksamheten har utvecklats starkast. Rörelseresultatet (EBITA) var 164 Mkr (140), vilket har förbättrat rörelsemarginalen till 10,9% (10,2). Kassaflödet före förvärv och avyttring av företag uppgick till 88 Mkr. I september förvärvades Finlands ledande besiktningsföretag Raksystems. Bolaget slogs samman
med Anticimex finska dotterbolag.
Anticimex är marknadsledare i Sverige med ett mycket starkt varumärke och fortsatt goda tillväxtmöjligheter på den inhemska marknaden. I de övriga länderna finns det stor potential att expandera Anticimex marknadserbjudande. Bolaget arbetar aktivt med att ta fram nya
Framtiden
produkter och tjänster.
Långsiktig årlig tillväxt >11% EBITA-marginal >12%
Finansiella mål
Styrelse
Mikael Hellberg Ordförande Ulf Holmlund Bo Ingemarson Henrik Joelsson Bo Jungner Cecilia Lundberg
104 Ratos årsredovisning 2007
Anticimex
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2005 1) | 2005 2) | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 1 510 | 1 373 | 1 275 | 1 274 | 1 162 | 1 064 |
| Rörelsens kostnader | -1 313 | -1 203 | -1 130 | -1 134 | -1 047 | -983 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andelar i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttring | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | -44 | 13 |
| EBITDA | 197 | 170 | 145 | 142 | 71 | 94 |
| Avskrivningar | -33 | -30 | -27 | -28 | -24 | -29 |
| EBITA | 164 | 140 | 118 | 114 | 47 | 65 |
| Av- och nedskrivn av immateriella tillg | -6 | -5 | -5 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -65 |
| EBIT | 158 | 135 | 113 | 114 | 47 | 0 |
| Finansiella intäkter | 6 | 2 | 1 | 10 | 2 | 2 |
| Finansiella kostnader 3) | -71 | -53 | -56 | -61 | -66 | -68 |
| EBT | 93 | 84 | 58 | 63 | -17 | -66 |
| Skatt | -26 | -19 | -41 | -41 | 36 | -1 |
| Årets resultat | 67 | 65 | 17 | 22 | 19 | -67 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 67 | 65 | 17 | 22 | 19 | -67 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 1 857 | 1 729 | 1 751 | 708 | 760 | 821 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 129 | 134 | 118 | 1 | 2 | 3 |
| Materiella tillgångar | 109 | 101 | 124 | 98 | 101 | 112 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 76 | 43 | 31 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 43 | 41 | 35 | 53 | 48 | 10 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 214 | 2 048 | 2 059 | 860 | 911 | 946 |
| Lager | 30 | 29 | 28 | 41 | 37 | 32 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 353 | 300 | 297 | 147 | 135 | 139 |
| Kassa, bank och övr kortfr placeringar | 79 | 75 | 41 | 55 | 42 | 54 |
| Summa omsättningstillgångar | 462 | 404 | 366 | 243 | 214 | 225 |
| Summa tillgångar | 2 676 | 2 452 | 2 425 | 1 103 | 1 125 | 1 171 |
| Eget kapital hänförligt till moderb ägare | 757 4) | 660 | 625 | 292 | 300 | 307 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 45 | 43 | 42 | 40 | 36 | 42 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 646 | 419 | 377 | 341 | 237 | 197 |
| Skulder, räntebärande | 1 015 | 1 005 | 1 048 | 255 | 377 | 474 |
| Skulder, ej räntebärande | 213 | 325 | 333 | 175 | 175 | 151 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 2 676 | 2 452 | 2 425 | 1 103 | 1 125 | 1 171 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | 200 | 132 | – | 133 | 114 | 92 |
| Förändring i rörelsekapital | -27 | 19 | – | 54 | 49 | 114 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 173 | 151 | – | 187 | 163 | 206 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -89 | -55 | – | -36 | -50 | -4 |
| Avyttringar i anläggningstillgångar | 4 | 9 | – | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttr av företag | 88 | 105 | – | 151 | 113 | 202 |
| Nettoinvesteringar i företag | -94 | 0 | – | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | -6 | 105 | – | 151 | 113 | 202 |
| Förändring av lån | 10 | -71 | – | -138 | -125 | -259 |
| Nyemission | 0 | 0 | – | 0 | 0 | 61 |
| Lämnad utdelning | 0 | 0 | – | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt | 0 | 0 | – | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde finansieringsverksamhet | 10 | -71 | – | -138 | -125 | -198 |
| Årets kassaflöde | 4 | 34 | – | 13 | -12 | 4 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 10,9 | 10,2 | 9,3 | 8,9 | 4,0 | 6,1 |
| EBT-marginal, % | 6,2 | 6,1 | 4,5 | 4,9 | neg | neg |
| Avkastning på eget kapital, % | 9,5 | 10,1 | – | 7,4 | 6,1 | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,3 | 8,0 | – | 19,1 | 6,8 | 0,2 |
| Soliditet, % | 28 | 27 | 26 | 26 | 27 | 26 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 905 | 930 | 1 080 | 240 | 371 | 462 |
| Skuldsättningsgrad | 1,4 | 1,6 | 1,7 | 1,0 | 1,4 | 1,7 |
| Medelantal anställda | 1 032 | 970 | 909 | 909 | 927 | 1 174 |
1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
2) Anticimex Europe.
3) Exklusive ränta på aktieägarlån.
4) I det egna kapitalet ingår aktieägarlån på 264 Mkr.
Arcus Gruppen – kapitaleffektivisering
Ratos förvärvade 83% i norska Arcus Gruppen 2005. Övriga ägare är HOFF Norske Potetindustrier med knappt 10% samt ledningen och styrelsen med 7%.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 768 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen genom Leif Johansson (bolagsansvarig) och Magdalena Aniansson.
Verksamhet
Arcus Gruppen utvecklar, tillverkar, tappar, importerar, marknadsför och säljer vin och sprit. Bolaget har sitt ursprung i det statliga Vinmonopolet som grundades redan 1922. År 1996 bildades bolaget Arcus Gruppen för att överta produktionen, importen och exporten samt den nationella distributionen av vin och sprit från Vinmonopolet. Under 1998 beslutade Stortinget att privatisera Arcus Gruppen.
Koncernen har idag tre verksamhetsområden: Sprit, Vin och Distribution.
Arcus är marknadsledare i Norge inom spritförsäljning. Försäljningen svarar för 40% av koncernens totala omsättning. Till de mest kända egna varumärkena hör bland annat Linie Aquavit, Braastad Cognac och Vikingfjord Vodka.
Arcus är med dotterbolaget Vinordia även ledande inom vinförsäljning i Norge. I Sverige har Arcus genom det 63% ägda dotterbolaget Vingruppen en stark tillväxt. Vinförsäljningen utgör 40% av koncernens totala omsättning och inkluderar producenter såsom Château Lafite Rothschild, Bodega Julian Chivite, Odfjell m fl.
Distribution står för 20% av omsättningen och är med dotterbolaget Vectura Norges ledande logistikföretag för importörer, producenter och agenter av alkoholhaltiga drycker.
Marknad
Arcus Gruppen har en ledande position på sin hemmamarknad Norge och betydande försäljning inom vissa segment på de övriga nordiska marknaderna, framförallt inom vin i Sverige och akvavit i Danmark. På övriga exportmarknader i Finland, Tyskland och USA, har Arcus en växande om än liten marknadsandel inom sprit. Betydande försäljning sker även inom tax free och travel retail. Spritmarknaden domineras av stora internationella varumärken, exempelvis Absolut, Bacardi och Pernod Ricard. I Arcus främsta spritsegment, akvavit, består marknaden till största del av lokala aktörer, då smak och konsumtionsmönster skiljer sig mycket mellan olika marknader. Vinmarknaden
Arcus Gruppen är Norges ledande vin- och spritleverantör.
består till en betydande andel av internationella producenter vars produkter främst säljs genom lokala agenter.
Vin- och spritprodukter konsumeras i stort sett i samma grad oberoende av konjunktur. Under senare år har dock ett skifte i konsumtionsmönster från sprit till vin uppvisats i Norge och Sverige.
Året i korthet
Arcus Gruppen har bibehållit sin starka position på spritsidan i Norge och försäljningen i utlandet fortsätter att utvecklas bra. Förvärvet av svenska Vingruppen (VinUnic) 2006 har varit framgångsrikt, med stärkta positioner inom vin i Sverige som resultat. Pågående förbättringsprogram och realisering av kostnadsbesparingar går enligt plan.
I juni avyttrades fastigheten i Hasle, vilket gav en reavinst motsvarande 650 MNOK. Arcus har påbörjat investeringen i en ny tomt på Gjelleråsen för en ny produktions- och distributionsanläggning. Arcus Gruppen kommer att hyra Haslefastigheten fram tills den nya anläggningen är färdigställd.
VD Jan Tore Føsund
| Ledning | |
|---|---|
| Jan Tore Føsund | VD |
| Leif Ove Rørnes | CFO |
| Rolf Kragerud | Direktör Strategi |
| Synnøve Olsbø | Direktör HR |
| Thomas Patay | Direktör Vin |
| Jan Oluf Skarpnes | VD Arcus AS och Direktör Brännvin |
| Claes Strømbom | VD Vectura AS |
| Ther Thurmann-Moe Kommunikationschef |
Styrelse
Kaare Frydenberg Ordförande Magdalena Aniansson Stefan Elving Trond Fidje Leif Johansson Gro Myking Birgitta Stymne Göransson Henning Øglænd
Som ett resultat av försäljningen gjorde Arcus Gruppen i december en inlösen av aktier motsvarande 474 MNOK, varav Ratos erhöll 395 MNOK (motsvarande 467 Mkr).
Arcus Gruppens försäljning 2007, exklusive alkoholskatter och avgifter, uppgick till 1 219 MNOK (965). Rörelseresultatet (EBITA), exklusive fastighetsförsäljningen, blev 97 MNOK (83). Det förbättrade resultatet hänför sig främst till högre produktmarginaler, ändring av produktmix samt genomförda åtgärdsprogram.
Framtid
Marknadsutsikterna är goda och Arcus Gruppen förväntas uppvisa en stabil utveckling framöver.
Bolaget har en unik position på den norska marknaden med en stark marknadsandel. Det finns potential för ytterligare internationalisering av flertalet spritvarumärken. Det omfattande åtgärdsprogram, som pågått i två år, fortgår i syfte att rationalisera såväl produktion, administration som distribution. Med den nya produktionsanläggningen förväntas ytterligare effektiviseringar kunna genomföras.
Arcus Gruppen
1) Exklusive resultat från avyttringar.
1) Proforma med hänsyn till avvecklad verksamhet under 2006.
2) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
3) Ändrade redovisningsprinciper.
| MNOK | 2007 | 2006 1) | 2005 1) 2) | 2004 2) 3) | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 1 219 | 965 | 863 | 1 101 | 2 076 | 1 973 |
| Rörelsens kostnader | -1 094 | -869 | -793 | -983 | -1 958 | -1 856 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andelar i intressebolags resultat | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 649 | 18 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 776 | 114 | 70 | 118 | 118 | 117 |
| Avskrivningar | -29 | -31 | -33 | -41 | -41 | -39 |
| EBITA | 747 | 83 | 37 | 77 | 77 | 78 |
| Av- och nedskriv av immateriella tillg | -3 | -3 | -3 | -1 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | -4 | -3 |
| EBIT | 744 | 80 | 34 | 76 | 73 | 75 |
| Finansiella intäkter | 41 | 16 | 9 | 9 | 9 | 10 |
| Finansiella kostnader | -31 | -29 | -31 | -24 | -6 | -8 |
| EBT | 754 | 67 | 12 | 61 | 76 | 77 |
| Skatt | -31 | -18 | -2 | -19 | -24 | -23 |
| Resultat från avvecklad verksamhet | 0 | -12 | -1 | – | – | – |
| Årets resultat | 723 | 37 | 9 | 42 | 52 | 54 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 711 | 35 | 9 | 42 | 52 | 54 |
| Hänförligt till minoritet | 12 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 462 | 447 | 296 | – | 31 | 34 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 238 | 240 | 243 | – | 39 | 45 |
| Materiella tillgångar | 108 | 385 | 597 | – | 273 | 278 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 13 | 8 | 8 | – | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 18 | 16 | 16 | – | 12 | 8 |
| Summa anläggningstillgångar | 839 | 1 096 | 1 160 | – | 355 | 365 |
| Lager | 169 | 150 | 169 | – | 269 | 257 |
| Fordringar, räntebärande | 7 | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 837 | 873 | 795 | – | 667 | 580 |
| Kassa, bank och övr kortfr placeringar | 635 | 267 | 203 | – | 271 | 311 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 648 | 1 290 | 1 167 | – | 1 207 | 1 148 |
| Summa tillgångar | 2 487 | 2 386 | 2 327 | – | 1 562 | 1 513 |
| Eget kapital hänförligt till moderb ägare | 776 | 554 | 519 | – | 394 | 431 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 24 | 16 | 0 | – | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 173 | 172 | 169 | – | 4 | 5 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 21 | 63 | 32 | – | 19 | 12 |
| Skulder, räntebärande | 350 | 427 | 481 | – | 11 | 10 |
| Skulder, ej räntebärande | 1 143 | 1 154 | 1 126 | – | 1 134 | 1 055 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 2 487 | 2 386 | 2 327 | – | 1 562 | 1 513 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | 96 | 90 | 60 | – | 119 | 117 |
| Förändring i rörelsekapital | -36 | 10 | -16 | – | 20 | -3 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 60 | 100 | 44 | – | 139 | 114 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -29 | -31 | -26 | – | -47 | -91 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0 | 0 | 0 | – | 10 | 1 |
| Kassaflöde f förvärv/avyttr av företag | 31 | 69 | 18 | – | 102 | 24 |
| Nettoinvesteringar i företag | 890 | -53 | -844 | – | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 921 | 16 | -826 | – | 102 | 24 |
| Förändring av lån | -75 | -47 | 479 | – | -2 | -9 |
| Nyemission | 0 | 1 | 475 | – | -35 | 0 |
| Lämnad utdelning | 0 | 0 | 0 | – | -105 | -46 |
| Övrigt | -479 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Kassaflöde finansieringsverksamhet | -554 | -46 | 954 | – | 142 | -55 |
| Årets kassaflöde | 367 | -30 | 128 | – | -40 | -31 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 61,3 | 8,6 | 4,3 | 7,0 | 3,7 | 4,0 |
| EBT-marginal, % | 61,9 | 6,9 | 1,4 | 5,5 | 3,7 | 3,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 106,9 | 6,5 | – | – | 12,6 | 11,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 63,0 | 8,2 | – | – | 19,2 | 17,8 |
| Soliditet, % | 32 | 24 | 22 | – | 25 | 28 |
| Räntebärande nettoskuld, MNOK | -132 | 324 | 439 | – | -256 | -296 |
| Skuldsättningsgrad | 0,7 | 1,1 | 1,3 | – | 0,0 | 0,0 |
| Medelantal anställda | 456 | 435 | 592 | 559 | 559 | 571 |
Bisnode – stark resultatutveckling
År 2004 förvärvade Ratos BTJ Infodata. Under 2005 köpte Ratos ut Infodata för att fusionera bolaget med Bonnier Affärsinformation. Den nybildade koncernen namnändrades till Bisnode. Ratos äger 70% av rösterna och kapitalet i bolaget. Meddelägare är Bonnier.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 1 408 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Bo Jungner (bolagsansvarig) och Henrik Joelsson.
Verksamhet
Bisnode är en av Europas ledande leverantörer av digital affärsinformation med tjänster inom marknads-, kredit- och produktinformation.
Verksamheten bedrivs inom fem affärsområden: CRM & Direct Marketing, Credit & Risk Information, Product Databases & Tradepress, Business & Market Information och Services & Venture Development. Bolaget arbetar främst med nationella och internationella databaser specialiserade för marknadsföring, kredit- och marknadsinformation, leverantörs- och produktinformation samt kvalificerade IT-lösningar för informationsförsörjning till företag, organisationer, stat och kommun. Bisnode har cirka 3 000 anställda och bedriver verksamhet i 19 europeiska länder.
Marknad
Bisnode verkar på den europeiska marknaden för digital affärsinformation. Marknaden uppskattas vara värd ungefär 75 miljarder kr och Bisnodes marknadsandel är cirka 5%. På den nordiska marknaden är bolaget marknadsledande med en marknadsandel på cirka 40%. Den europeiska marknaden för digital affärsinformation är fragmenterad, med enstaka konkurrenter i Bisnodes alla affärsområden. Marknaden kännetecknas av relativt höga fasta kostnader för datainsamling och databashantering samt låga marginalkostnader för anpassning, paketering och distribution. Marknaden för affärsinformation i Europa bedöms växa något snabbare än BNP över en konjunkturcykel. Marknadstillväxten drivs av ökad global konkurrens och informationsöverflöd vilket ökar behoven av bra beslutsstöd, snabb digital distribution och lättillgänglig affärsinformation för att minska affärsrisker och öka försäljningen.
Bisnode har cirka 3 000 anställda och bedriver verksamhet i 19 länder i Europa.
Året i korthet
Bisnode har genomfört fjorton tilläggsförvärv under året. Det största är förvärvet av WDM med en omsättning på cirka 555 Mkr 2006. Förvärvet av WDM stärker Bisnodes ställning som leverantör av marknadsföringstjänster till konsumenter i Nederländerna, Belgien och Frankrike samt höjer kompetensen inom affärsområdet CRM & Direct Marketing.
Den totala omsättningen i Bisnode uppgick till 3 899 Mkr (3 389), vilket motsvarar en ökning med 15%. Rörelseresultatet (EBITA) var 580 Mkr (528) och resultat före skatt uppgick till 419 Mkr (366).
Under året planerades en börsnotering av Bisnode som dock drogs tillbaka i oktober, till följd av det vid tidpunkten turbulenta marknadsläget.
I januari 2008 genomfördes en refinansiering av Bisnode där ägarna erhöll 864 Mkr. Ratos andel var 605 Mkr (360 Mkr i januari och 245 Mkr i april). Refinansieringen möjliggjordes av de senaste årens positiva resultatutveckling. I februari 2008 avgick VD Lars Save. Rekrytering av ny VD pågår.
Framtid
Bisnode fortsätter att utveckla sitt marknadserbjudande för att stärka sin europeiska marknadsposition. Det sker både genom att framgångsrika tjänster etableras i nya länder samt genom förvärv av strategiskt lämpliga bolag. I takt med den ökade storleken på Bisnode förbättras möjligheterna att genomföra kostnadsrationaliseringar inom bland annat informationsinköp, datalagring och andra "back-office"-funktioner.
Finansiella mål
Tillväxt 10% över en konjunkturcykel EBITA-marginal ≥ 15% över en konjunkturcykel
| Styrelse | |
|---|---|
| Håkan Ramsin | Ordförande och tf VD fr o m 2008-02-04 |
| Torgny Eriksson | |
| Henrik Joelsson | |
| Bo Jungner | |
| Birgitta Klasén | |
| Jonas Nyrén |
Carl Wilhelm Ros
Ledning
| Lars Save | VD t o m 2008-02-04 |
|---|---|
| Fredrik Åkerman | CFO |
| Jonas Edström | Services & Venture Development |
| Mats Erwald | Business & Market Information |
| Geir Feltstykket | CRM & Direct Marketing |
| Alistair Pauline | Credit & Risk Information |
| Peter Villa | Product Databases & |
Development Information Tradepress
Bisnode
Försäljning per affärsområde
1) Proforma inklusive den tyska verksamheten.
2) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
3) Exklusive ränta på aktieägarlån.
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2005 1) 2) | 2004 1) 2) | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 3 899 | 3 389 | 3 283 | 3 126 | |
| Rörelsens kostnader | -3 397 | -2 893 | -2 850 | -2 767 | |
| Övriga intäkter/kostnader | 65 | 25 | 0 | 12 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 13 | 11 | 0 | 0 | |
| Resultat från avyttringar | 91 | 66 | 25 | 91 | |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| EBITDA | 671 | 598 | 458 | 462 | |
| Avskrivningar | -91 | -70 | -58 | -64 | |
| EBITA Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar |
580 -82 |
528 -62 |
400 -46 |
398 -46 |
|
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| EBIT | 498 | 466 | 354 | 352 | |
| Finansiella intäkter | 60 | 30 | 10 | 8 | |
| Finansiella kostnader 3) | -139 | -130 | -97 | -93 | |
| EBT | 419 | 366 | 267 | 267 | |
| Skatt | -66 | -109 | -43 | -71 | |
| Årets resultat | 353 | 257 | 224 | 196 | |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 347 | 255 | 213 | 189 | |
| Hänförligt till minoritet | 6 | 2 | 11 | 7 | |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 4 199 | 3 311 | 3 492 | – | |
| Övrigt immateriella tillgångar | 963 | 633 | 436 | – | |
| Materiella tillgångar | 327 | 191 | 208 | – | |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 2 | 6 | 12 | ||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 230 | 215 | 286 | – | |
| Summa anläggningstillgångar | 5 721 | 4 356 | 4 434 | – | |
| Lager | 7 | 6 | 23 | – | |
| Fordringar, räntebärande | 18 | 0 | 129 | – | |
| Fordringar, ej räntebärande | 896 | 785 | 659 | – | |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 214 | 298 | 438 | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 135 | 1 089 | 1 249 | – | |
| Summa tillgångar | 6 856 | 5 445 | 5 683 | – | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 2 382 | 2 051 | 1 826 | – | |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 52 | 3 | 21 | – | |
| Avsättningar, räntebärande | 309 | 219 | 256 | – | |
| Avsättningar, ej räntebärande | 360 | 297 | 219 | – | |
| Skulder, räntebärande | 2 232 | 1 776 | 2 117 | – | |
| Skulder, ej räntebärande | 1 521 | 1 019 | 1 244 | – | |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | 0 | – | |
| Summa eget kapital och skulder | 6 856 | 5 445 | 5 683 | – | |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||
| förändring av rörelsekapital | 426 | 353 | 294 | – | |
| Förändring i rörelsekapital | 44 | -132 | 45 | – | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 470 | 221 | 339 | – | |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -187 | -147 | -176 | – | |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 29 | 19 | 47 | – | |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 312 | 93 | 210 | – | |
| Nettoinvesteringar i företag | -806 | 46 | 0 | – | |
| Kassaflöde efter investeringar | -494 | 139 | 210 | ||
| Förändring av lån | 403 | -269 | 26 | – | |
| Nyemission | 0 | 0 | 0 | – | |
| Lämnad utdelning | 0 | -5 | 0 | – | |
| Övrigt | 0 | 0 | 0 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 403 | -274 | 26 | – | |
| Årets kassaflöde | -91 | -135 | 236 | – | |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 14,9 | 15,6 | 12,2 | 12,7 | |
| EBT-marginal, % | 10,7 | 10,8 | 8,1 | 8,5 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 15,7 | 13,2 | – | – | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,4 | 12,0 | – | – | |
| Soliditet, % | 36 | 38 | 33 | – | |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 2 307 | 1 691 | 1 794 | – | |
| Skuldsättningsgrad | 1,0 | 1,0 | 1,3 | – | |
| Medelantal anställda | 2 790 | 2 527 | 2 450 | 2 086 |
Camfil – fortsatt god tillväxt och lönsamhet
Ratos förvärvade 30% i Camfil år 2000. Övriga ägare utgörs av familjerna Larson och Markman. Koncernmässigt bokfört värde i Ratos
uppgick vid årsskiftet till 570 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Arne Karlsson (bolagsansvarig) och Henrik Joelsson som suppleant.
Verksamhet
Camfil är ett familjeföretag sedan två generationer tillbaka. Företaget grundades 1963. I och med att Ratos blev aktieägare år 2000 möjliggjordes förvärvet av den amerikanska konkurrenten Farr. Koncernen har fyra produktområden: Comfort, Clean Processes, Safety & Protection och Power Systems. Comfort (45% av försäljningen) omfattar filterprodukter som bidrar till ett bra inomhusklimat. Clean Processes (36%) erbjuder filterlösningar för känsliga tillverkningsprocesser i bland annat renrum. Safety & Protection (6%) tillverkar filter som skyddar miljön från utsläpp vid smutsiga och farliga tillverkningsprocesser, till exempel kärnkraftverk, gruvor och kemiska fabriker. Power Systems (13%) levererar filter, luftintagssystem och skyddskonstruktioner för gasturbiner till kraftverk och offshoreindustri. Tillverkningen sker i 23 anläggningar i fyra världsdelar och koncernen är representerad med dotterbolag och agenter i mer än 55 länder.
Marknad
Camfil Farr har en ledande ställning på marknaden för luftfilter, med en global marknadsandel på omkring 17%. I Europa är koncernen marknadsledande och i USA bland de fyra största. Camfil har en stark position i värdekedjan och säljer i stor utsträckning sina filter direkt till slutanvändarna. Camfil levererar till ett flertal marknader och industrier, vidare är en betydande del av försäljningen utbytesartiklar, vilket begränsar konjunkturkänsligheten. Inom affärsområdet Power Systems är Camfil bland de tre största leverantörerna globalt.
Forskning och utveckling – en viktig faktor bakom Camfil Farrs spjutspetsprodukter – bedrivs främst i koncernens forskningscentrum i Trosa.
Året i korthet
Camfil har haft en mycket stark försäljningsoch resultatutveckling under året, framförallt förklarat av en god utveckling i Europa och Asien. Försäljningen ökade totalt med 9%, varav drygt hälften organiskt, och uppgick till 4 115 Mkr (3 763). Bolaget har genomfört ett förvärv under året, Kaare Rustad i Norge. Nya produktionsanläggningar har etablerats i Slovakien och Kina. Rörelseresultatet (EBITA) blev 352 Mkr (279). Resultatet före skatt uppgick till 313 Mkr (246). Under året har ett flertal aktiviteter genomförts för att förbättra bolagets långsiktiga utveckling inom ramen för affärsplanen.
Framtid
Camfil har en stark marknadsposition i Europa och Nordamerika. Verksamheten i Asien har under året tagit fart, med fortsatt goda möjligheter för tillväxt. Genomförandet av de aktiviteter som identifierats och prioriterats i bolagets affärsplan kommer att fortsätta. Insatserna syftar till såväl fortsatta lönsamhetsförbättringar som fortsatt tillväxt.
VD Alan O'Connell
| Styrelse | Ledning | ||
|---|---|---|---|
| Jan Eric Larson Eric Giertz Arne Karlsson Mats Lönnqvist Johan Markman Carl Wilhelm Ros Christer Zetterberg |
Ordförande | Alan O'Connell Johan Ryrberg |
VD vVD och CFO |
| Rolf Wikström | Arbetstagarrepresentant | ||
| Henrik Joelsson | Suppleant | ||
| Björn Larson | Suppleant | ||
| Erik Markman | Suppleant | ||
| Christer Stavström | Suppleant, arbetstagar representant |
||
CdgY" VbZg^`V '+ :jgdeV *& 6h^Zc, ykg^\V&+
Försäljning per marknad
| Camfil | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 4 115 | 3 763 | 3 083 | 2 855 | 2 691 |
| Rörelsens kostnader | -3 679 | -3 389 | -2 711 | -2 538 | -2 426 |
| Övriga intäkter/kostnader | 5 | 8 | 5 | 6 | 25 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 14 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 |
| EBITDA | 455 | 382 | 377 | 323 | 289 |
| Avskrivningar | -103 | -103 | -87 | -80 | -81 |
| EBITA | 352 | 279 | 290 | 243 | 208 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | -47 |
| EBIT | 352 | 279 | 290 | 243 | 161 |
| Finansiella intäkter | 45 | 55 | 87 | 75 | 63 |
| Finansiella kostnader | -84 | -88 | -112 | -108 | -85 |
| EBT | 313 | 246 | 265 | 210 | 139 |
| Skatt | -77 | -62 | -79 | -63 | -53 |
| Årets resultat | 236 | 184 | 186 | 147 | 86 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 236 | 184 | 186 | 147 | 86 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 788 | 777 | 657 | 557 | 605 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 4 | 5 | 7 | 5 | 0 |
| Materiella tillgångar | 711 | 622 | 620 | 503 | 543 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 52 | 42 | 51 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 59 | 57 | 58 | 99 | 94 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 614 | 1 503 | 1 393 | 1 164 | 1 242 |
| Lager | 522 | 466 | 412 | 358 | 322 |
| Fordringar, räntebärande | 7 | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 882 | 832 | 706 | 597 | 552 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 326 | 262 | 215 | 167 | 382 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 737 | 1 562 | 1 333 | 1 122 | 1 256 |
| Summa tillgångar | 3 351 | 3 065 | 2 726 | 2 286 | 2 498 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 1 498 | 1 330 | 1 312 | 1 065 | 1 045 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 115 | 106 | 114 | 101 | 51 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 29 | 14 | 92 | 152 | 165 |
| Skulder, räntebärande | 936 | 878 | 683 | 509 | 807 |
| Skulder, ej räntebärande | 773 | 737 | 525 | 459 | 430 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 3 351 | 3 065 | 2 726 | 2 286 | 2 498 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||
| förändring av rörelsekapital | 324 | 271 | 210 | 229 | 218 |
| Förändring i rörelsekapital | -18 | -30 | -36 | -62 | 5 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 306 | 241 | 174 | 167 | 223 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -223 | -131 | -206 | -110 | -109 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 20 | 19 | 62 | 49 | 8 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 103 | 129 | 30 | 106 | 122 |
| Nettoinvesteringar i företag | -40 | -284 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 63 | -155 | 30 | 106 | 122 |
| Förändring av lån | 50 | 253 | 69 | -301 | -80 |
| Nyemission | 0 | 0 | 0 | 3 | 0 |
| Lämnad utdelning | -57 | -40 | -68 | -28 | -26 |
| Övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -7 | 213 | 1 | -326 | -106 |
| Årets kassaflöde | 56 | 58 | 31 | -220 | 16 |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 8,6 | 7,4 | 9,4 | 8,5 | 7,7 |
| EBT-marginal, % | 7,6 | 6,5 | 8,6 | 7,4 | 5,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 16,7 | 13,9 | 15,6 | 13,8 | 8,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,3 | 15,1 | 19,9 | 19,0 | 11,0 |
| Soliditet, % | 45 | 43 | 48 | 47 | 42 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 666 | 678 | 531 | 443 | 476 |
| Skuldsättningsgrad | 0,7 | 0,7 | 0,6 | 0,6 | 0,8 |
| Medelantal anställda | 3 191 | 2 949 | 2 693 | 2 619 | 2 602 |
Ratos årsredovisning 2007 111
Contex – nytt internationellt innehav
Ratos förvärvade 2007 98% av det danska företaget Contex Holding av EQT (60%) och ett antal andra investerare. Övriga ägare är ledning och styrelse. Totalt har Ratos investerat 683 Mkr i Contex Holding.
Bolaget ingår i Ratos resultat från och med den 1 september 2007.
Koncernmässigt värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 664 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Leif Johansson (bolagsansvarig) och av Magdalena Aniansson.
Verksamhet
Contex Holding är världsledande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring av avancerade två- och tredimensionella bildlösningar. Koncernen består av tre dotterbolag: Contex A/S, Z Corporation och Vidar Systems.
Contex A/S utvecklar, producerar och marknadsför storformatscanners och relaterad mjukvara.
Z Corporation utvecklar, producerar och marknadsför utrustning för tredimensionella utskrifter med tillhörande insatsvaror. Dessutom marknadsför bolaget 3D-scanners. Produkterna används bland annat till konceptmodellering och snabbprototyptillverkning.
Vidar Systems utvecklar, producerar och säljer utrustning för digitalisering av analoga röntgenbilder. Vidar Systems huvudprodukt röntgenfilmsdigitaliserare säljs både för ren arkivering och i anslutning till försäljning av digital röntgenutrustning för att slutkunden skall kunna jämföra nya röntgenbilder med tidigare röntgendata. Vidar Systems utvecklar även produkter för intilliggande verksamheter.
Koncernen och Contex A/S har huvudkontor i Allerød, Danmark. Z Corporation är beläget i Boston, Massachusetts, USA, och Vidar Systems är beläget i Hendon, Virginia, USA.
Marknad
Contex A/S är marknadsledare inom sitt segment och täcker för närvarande två av tre delsegment inom marknaden för storformatscanners – fristående storformatscanners och färgsystem med storformatscanners kombinerade med färgskrivare. Det tredje delsegmentet är monokroma system. Inom fristående storformatscanners har Contex A/S en marknadsandel på cirka 50% av världsmarknaden. Marknaden väntas växa något snabbare än BNP. Marknaden för färgsystem drivs av att allt fler byter från svartvitt till färg. Contex A/S har en mycket stark position inom denna marknad tack vare OEM-avtal med skrivarmarknadsledarna HP
Z Corporations printrar producerar prototyper i 3-D snabbt och kostnadseffektivt.
och Océ. Marknaden förväntas fortsätta visa god tillväxt. Marknaden för monokroma system väntas visa svagare volymtillväxt. Konkurrenter är exempelvis Graphtec och Colortrac.
Z Corporations marknad visar god tillväxt. Kundbasen för 3D-skrivare, främst bolag inom produktutveckling, arkitektur, utbildning och medicinska avdelningar, förväntas fortsätta växa. Z Corporation är global marknadsledare i tidiga faser i kundens produktutveckling. Bolaget är den enda leverantör som kan erbjuda färgutskrifter och har dessutom en konkurrensfördel när det gäller utskriftshastighet. Konkurrenten är primärt Stratasys, men även till viss del Objet och 3D Systems.
Vidar Systems är marknadsledare och säljer produkterna till OEM och oberoende distributörer. Kunderna är exempelvis sjukhus och läkarmottagningar, och produkterna säljs via återförsäljare och OEM-partners. USA är den största marknaden. Marknaden visar låg tillväxt, men bolaget har även produktsatsningar inom angränsande och snabbväxande segment.
Året i korthet
Contex A/S har under året drabbats av vissa försenade produktlanseringar hos sina kunder, vilket inverkat på omsättningstillväxten. Även dollarkursens försvagning gentemot den danska kronan har påverkat negativt.
Z Corporation har haft en god tillväxt och efterfrågan på sina produkter. Bolagets marginaler har fortsatt att öka. Under 2007 lanserades bolagets mellansegmentsprodukt ZPrinter 450 framgångsrikt.
Vidar Systems har under året påverkats av budgetneddragning i USA, vilket inverkade negativt på sjukvårdssektorns investeringsvilja. Marknaden för huvudprodukten digitaliserare har visat tecken på vikande tillväxt, trots detta fortsätter Vidar Systems att ta marknadsandelar.
Koncernens omsättning ökade i USD under året med 1% till 122,9 MUSD (121,5). Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 16,4 MUSD (20,5). Rörelsemarginalen minskade till 13,4% (16,9).
Framtid
Inom alla tre verksamhetsgrenarna har Contex Holding en stark global marknadsposition och en god position för lönsam tillväxt. Samtliga verksamhetsområden fortsätter att produktutveckla för att förstärka sina tekniska konkurrensfördelar. Det finns även goda möjligheter att delta i framtida konsolidering och omstrukturering av respektive bransch.
VD Svenn Poulsen
| Ledning | ||
|---|---|---|
| Ordförande | Svenn Poulsen | Koncernchef Contex Group, VD Contex A/S |
| Tom Bak | tf Ekonomichef Contex Group, Ekonomichef Contex A/S |
|
| Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant |
Thomas Clay Trevor Fennell |
VD Z Corporation VD Vidar Systems |
Contex Holding
| MUSD | 2007 1) | 2006 1) | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 122,9 | 121,5 | |||
| Rörelsens kostnader | -105,0 | -99,7 | |||
| Övriga intäkter/kostnader | 0,9 | 0,7 | |||
| Andel i intressebolags resultat | 0,0 | 0,0 | |||
| Resultat från avyttringar | 0,0 | 0,0 | |||
| Jämförelsestörande poster | 0,0 | 0,0 | |||
| EBITDA | 18,8 | 22,5 | |||
| Avskrivningar | -2,4 | -2,0 | |||
| EBITA | 16,4 | 20,5 | |||
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | -1,4 | -1,2 | |||
| Nedskrivning av goodwill | 0,0 | 0,0 | |||
| EBIT | 15,0 | 19,3 | |||
| Finansiella intäkter | 1,9 | 1,3 | |||
| Finansiella kostnader | -14,4 | -14,5 | |||
| EBT | 2,6 | 6,1 | |||
| Skatt | -4,9 | -5,8 | |||
| Årets resultat | -2,3 | 0,3 | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | -2,3 | 0,3 | |||
| Hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | |||
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 211,4 | – | |||
| Övrigt immateriella tillgångar | 9,6 | – | |||
| Materiella tillgångar | 10,4 | – | |||
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0,0 | – | |||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 2,2 | – | |||
| Summa anläggningstillgångar | 233,6 | – | |||
| Lager | 12,2 | – | |||
| Fordringar, räntebärande | 1,2 | – | |||
| Fordringar, ej räntebärande | 22,7 | – | |||
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 24,5 | – | |||
| Summa omsättningstillgångar | 60,6 | – | |||
| Summa tillgångar | 294,2 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 105,2 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0,0 | – | |||
| Avsättningar, räntebärande | 0,0 | – | |||
| Avsättningar, ej räntebärande | 4,8 | – | |||
| Skulder, räntebärande | 156,5 | – | |||
| Skulder, ej räntebärande | 27,7 | – | |||
| Finansiella skulder, övriga | 0,0 | – | |||
| Summa eget kapital och skulder | 294,2 | – | |||
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | |||||
| före förändring av rörelsekapital | – | – | |||
| Förändringar i rörelsekapital | – | – | |||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | – | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | – | |||
| Avyttringar av anläggningstillgångar | – | – | |||
| Kassaflöde före förvärv och avyttring av företag | – | – | |||
| Nettoinvesteringar i företag | – | – | |||
| Kassaflöde efter investeringar | – | – | |||
| Förändring i lån | – | – | |||
| Nyemission | – | – | |||
| Lämnad utdelning | – | – | |||
| Övrigt | – | – | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | – | |||
| Årets kassaflöde | – | – | |||
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 13,4 | 16,9 | |||
| EBT-marginal, % | 2,1 | 5,0 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | |||
| Soliditet, % | 36 | – | |||
| Räntebärande nettoskuld, MUSD | 131 | – | |||
| Skuldsättningsgrad | 1,5 | – | |||
| Medelantal anställda | 448 | 466 |
1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
DIAB – fortsatt tillväxt
Ratos blev ägare i DIAB under 2001 i samband med förvärvet av Atle. Ratos ägarandel uppgår till 50% och resterande 50% ägs av 3i.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 339 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Stig Karlsson (bolagsansvarig) och Henrik Blomé som suppleant.
Verksamhet
DIAB är ett världsledande företag som tillverkar och utvecklar kärnmaterial för sandwichkonstruktioner till bland annat vingar till vindkraftverk, skrov och däck till båtar samt detaljer till flygplan, tåg, bussar och rymdfarkoster. DIABs kärnmaterial, som baseras på cellplastmaterial eller balsaträ, har en unik kombination av egenskaper såsom låg vikt, hög hållfasthet, isolationsförmåga samt kemisk resistens.
DIABs kärnmaterial har potential för användning inom en rad applikationer inom olika kundsegment. Försäljningen 2007 fördelar sig mellan Wind 45%, Marine 40%, Industry 9%, Transportation 2% och Aviation 4%.
Bolaget har nio produktionsenheter. Kapacitet för blockproduktion finns i Sverige (Laholm), Italien (Longarone) och USA (DeSoto, Texas). I Litauen, Kina, Thailand och Australien finns enheter för materialbearbetning. Ett projekt för förädling av produkter i Indien inleddes under hösten 2007 och egen tillverkning beräknas starta under våren 2008. Slutligen finns en enhet i Ecuador som producerar kärnmaterial av balsa. Egen försäljningsorganisation finns etablerad i 13 länder och mer än 95% av försäljningen sker till kunder utanför Sverige.
Marknad
DIAB har en strategiskt mycket stark ställning som världsledande tillverkare av kärnmaterial för sandwichkonstruktioner i polymer- och balsamaterial. Marknaden, i synnerhet vindsegmentet, är under stark tillväxt och nya applikationsområden utvecklas kontinuerligt. Marknadsförutsättningarna har sammantaget varit goda under 2007. Efterfrågan på vindkraft har vuxit, främst beroende på höga energipriser och globala investeringar i förnyelsebara energikällor. Efterfrågan i marinsegmentet har varit fortsatt stark i Europa, medan den nordamerikanska marknaden har varit svagare. Största konkurrenten är schweiziska Alcan Airex.
DIABs kärnmaterial används bland annat till vingarna i vindkraftverk.
Året i korthet
DIABs försäljning uppgick till 1 354 Mkr (1 205), innebärande en tillväxt på 12% (15% i lokala valutor). Tillväxten har varit särskilt stark i Asien. Faktureringen under andra halvåret påverkades negativt av försenade vindkraftsprojekt och lagerminskning hos vindkunder samt av en svagare dollarkurs.
Årets rörelseresultat (EBITA) har förbättrats från 258 Mkr till 260 Mkr. Ökad försäljning påverkade resultatet positivt, men leverans- och produktionsstörningar i USA ledde till kraftigt negativa resultateffekter under fjärde kvartalet. Under året har ett stort investeringsprogram genomförts, vilket bland annat innefattat investeringar i kapacitetsutbyggnad i DeSoto och Laholm, etablerandet av produktion i Indien samt investeringar i produktionskapacitet för nya material som breddar DIABs erbjudande och stärker konkurrenskraften för DIAB i nya applikationsområden.
Den goda intjäningen i DIAB samt en lägre investeringsnivå under kommande år lade grund för en refinansiering av bolaget under året, varvid ägarna erhöll 1 000 Mkr i december genom inlösen, varav Ratos andel var 500 Mkr.
Framtid
DIAB har en strategisk stark position som världsledande tillverkare av kärnmaterial inriktad mot kundsegment med stark underliggande långsiktig tillväxt. Bolagets tillväxt drivs primärt av kundsegmentens starka marknadstillväxt, en potential att bredda användandet av kärnmaterialet inom nuvarande applikationsområden samt en långsiktig potential att utveckla nya applikationsområden, bland annat tack vare ett idag bredare produktprogram. Ett genomfört investeringsprogram har skapat kapacitet för en fortsatt stark tillväxt på global basis.
Finansiella mål
| Tillväxt | >20% |
|---|---|
| EBITA-marginal | >22% |
VD Anders Paulsson
| Styrelse | |
|---|---|
| Carl-Erik Ridderstråle Ordförande | |
| Georg Brunstam | |
| Tomas Ekman | |
| Sven-Åke Henningsson | |
| Stig Karlsson | |
| Maria Ek | Arbetstagarrepresentant |
| Jonas Henningsson | Arbetstagarrepresentant |
| Henrik Blomé | Suppleant |
| Christer Nilsson | Suppleant |
| Per Månsson | Suppleant, Arbetstagar representant |
representant
Vancea Valerian Suppleant, Arbetstagar-
| VD |
|---|
| CFO |
Ledning
1) Ny koncernstruktur med ny finansiering.
| DIAB | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 1) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | – | 1 354 | 1 205 | 918 | 759 | 658 |
| Rörelsens kostnader | – | -1 035 | -910 | -782 | -637 | -565 |
| Övriga intäkter/kostnader | – | -6 | 3 | 0 | 0 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | – | 313 | 298 | 136 | 122 | 93 |
| Avskrivningar | – | -53 | -40 | -39 | -35 | -35 |
| EBITA | – | 260 | 258 | 97 | 87 | 58 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | – | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 |
| EBIT | – | 260 | 258 | 97 | 87 | 57 |
| Finansiella intäkter | – | 2 | 1 | 3 | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader | – | -16 | -15 | -10 | -7 | -7 |
| EBT | – | 246 | 244 | 90 | 81 | 52 |
| Skatt | – | -70 | -80 | -29 | -23 | -17 |
| Årets resultat | – | 176 | 164 | 61 | 58 | 35 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | – | 176 | 164 | 61 | 58 | 35 |
| Hänförligt till minoritet | – | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 1 008 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 26 | 26 | 7 | 0 | 0 | 0 |
| Materiella tillgångar | 621 | 621 | 415 | 348 | 304 | 294 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 75 | 8 | 10 | 10 | 7 | 11 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 730 | 655 | 432 | 358 | 311 | 305 |
| Lager | 220 | 220 | 183 | 177 | 134 | 128 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 257 | 256 | 223 | 197 | 149 | 133 |
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 51 | 51 | 79 | 30 | 22 | 23 |
| Summa omsättningstillgångar | 528 | 527 | 485 | 404 | 305 | 284 |
| Summa tillgångar | 2 258 | 1 182 | 917 | 762 | 616 | 589 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 677 | 577 | 409 | 288 | 209 | 301 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 31 | 31 | 31 | 13 | 13 | 12 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 18 | 18 | 15 | 29 | 30 | 31 |
| Skulder, räntebärande | 1 250 | 250 | 209 | 264 | 220 | 129 |
| Skulder, ej räntebärande | 244 | 306 | 253 | 168 | 144 | 116 |
| Finansiella skulder, övriga | 38 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 2 258 | 1 182 | 917 | 762 | 616 | 589 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | ||||||
| förändring av rörelsekapital | – | 231 | 267 | 123 | 119 | 82 |
| Förändring i rörelsekapital | – | 13 | 16 | -62 | -11 | -38 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | 244 | 283 | 61 | 108 | 44 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | -278 | -139 | -78 | -53 | -31 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | – | 10 | 0 | 0 | 5 | 0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | – | -24 | 144 | -17 | 60 | 13 |
| Nettoinvesteringar i företag | – | -8 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | – | -32 | 144 | -17 | 60 | 13 |
| Förändring av lån | – | 43 | -44 | 29 | 98 | 4 |
| Nyemission | – | 0 | 0 | 0 | -14 | 0 |
| Lämnad utdelning | – | -10 | -25 | 0 | -144 | -10 |
| Övrigt | – | -31 | -24 | -6 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | 2 | -93 | 23 | -60 | -6 |
| Årets kassaflöde | – | -30 | 51 | 6 | 0 | 7 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | – | 19,2 | 21,4 | 10,6 | 11,5 | 8,8 |
| EBT-marginal, % | – | 18,2 | 20,2 | 9,8 | 10,7 | 7,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | – | 35,7 | 47,1 | 24,5 | 27,8 | 11,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | 34,8 | 42,7 | 19,9 | 19,9 | 13,5 |
| Soliditet, % | 30 | 49 | 45 | 38 | 34 | 51 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 1 230 | 230 | 161 | 247 | 211 | 118 |
| Skuldsättningsgrad | 1,9 | 0,5 | 0,6 | 1,0 | 1,1 | 0,5 |
| Medelantal anställda | – | 1 067 | 892 | 734 | 788 | 654 |
EuroMaint – ledande inom underhåll
Ratos förvärvade EuroMaint i juni 2007. Euro - Maint ingår i Ratos resultat från och med den 1 september 2007 och ägs till 100%. Totalt har Ratos investerat 417 Mkr i EuroMaint.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 406 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig) och Jonathan Wallis samt Bo Jungner som suppleant.
Verksamhet
EuroMaint är ett av Sveriges ledande underhållsföretag. Verksamheten bedrivs i tre dotterföretag: EuroMaint Rail (85% av försäljningen), EuroMaint Industry (13%) och EuroMaint Tracksupport (2%). EuroMaints bolag är specialistföretag som erbjuder kvalificerade underhållstjänster till spårtrafikbranschen respektive tillverkningsindustrin. Koncernens verksamhet bedrivs på totalt 18 orter i Sverige, Lettland och USA.
Marknad
EuroMaint Rail har en stark position på den svenska marknaden för tågunderhåll. Verksamheten bedrivs i nära partnerskap med tågoperatörerna, där EuroMaint i regel tar ett helhetsansvar för fordonstillgänglighet till fast pris per kilometer. Detta möjliggör för kunden att optimera driften och ger ökad kontroll av underhållskostnaderna. EuroMaint Industry arbetar inom den växande marknaden för industriellt underhåll. Bolaget har sitt ursprung i fordonssektorn och erbjuder kvalificerade tjänster för driftsäkerhet och produktionsoptimering samt automatiserad produktionsutrustning och komponentupparbetning. EuroMaint Tracksupport är en ledande oberoende leverantör för underhåll av banarbetsmaskiner.
Utvecklingen inom underhåll går allt mer mot helhetsåtaganden som inkluderar såväl förebyggande, avhjälpande, återställande som förbättrande underhåll.
Året i korthet
Försäljningen för helåret uppgick till 2 067 Mkr, vilket motsvarar en ökning om 1,5% jämfört med 2006. Tillväxten var särskilt god för EuroMaint Industry, +18%, där en av de stora utmaningarna under året har varit att rekrytera nya medarbetare i tillräcklig omfattning. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 69 Mkr (102). Resultatförsämringen förklaras i sin helhet av extraordinära kostnader om 44 Mkr för kostnadsreduceringsprogram och förtidspensioneringar inom EuroMaint Rail. Resultatet före skatt uppgick till 12 Mkr (57).
Med hänsyn tagen till extraordinära poster förbättrades rörelseresultatet med cirka 11%.
Framtid
EuroMaint Rail har en stark marknadsposition i Sverige och goda förutsättningar att fortsätta att utveckla och effektivisera verksamheten. Möjligheterna är goda även internationellt genom den pågående avregleringen av tågoperatörsmarknaden. EuroMaint Industry har utvecklats väl under året och det finns fortsatt goda möjligheter att utveckla och expandera bolaget både organiskt och genom förvärv. Arbetet under 2008 kommer att syfta till såväl tillväxt som lönsamhetsförbättringar.
VD Pether Wallin
| Styrelse | Ledning | ||
|---|---|---|---|
| Ole Kjörrefjord Knut Hansen Henrik Joelsson Wille Laurén Jonathan Wallis Per Granström Bertil Hallén Bo Jungner |
Ordförande Arbetstagarrepresentant Anders Gustafsson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Suppleant |
Pether Wallin Åke Finn Björn Sundén Cecilia Beer Ingela Carlsson Nicklas Falk |
VD och tf VD EuroMaint Rail vVD, Ekonomidirektör vVD, Affärsutveckling Personaldirektör Kommunikationsdirektör VD EuroMaint Industry |
EuroMaint
1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
2) Exklusive ränta på aktieägarlån.
3) I det egna kapitalet ingår aktieägarlån med 218 Mkr.
| Mkr | 2007 1) | 2006 1) | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 2 067 | 2 037 | 2 037 | 1 872 | 1 493 | 1 653 |
| Rörelsens kostnader | -1 972 | -1 902 | -1 906 | -1 734 | -1 427 | -1 733 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 1 | -4 | -4 | 1 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 96 | 131 | 127 | 139 | 66 | -80 |
| Avskrivningar | -27 | -29 | -25 | -24 | -19 | -23 |
| EBITA | 69 | 102 | 102 | 115 | 47 | -103 |
| Av- och nedskrivn av immateriella tillg | -2 | -2 | -2 | -1 | 0 | 0 |
| Nedskrivning goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBIT | 67 | 100 | 100 | 114 | 47 | -103 |
| Finansiella intäkter | 6 | 3 | 3 | 1 | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader 2) | -61 | -46 | -12 | -12 | -11 | -13 |
| EBT | 12 | 57 | 91 | 103 | 37 | -114 |
| Skatt | 5 | -5 | -21 | -10 | 15 | 8 |
| Årets resultat | 17 | 52 | 70 | 93 | 52 | -106 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 17 | 52 | 70 | 93 | 52 | -106 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 692 | – | 30 | 30 | 0 | 0 |
| Övriga immateriella tillgångar | 18 | – | 12 | 14 | 0 | 0 |
| Materiella tillgångar | 167 | – | 131 | 132 | 119 | 100 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 12 | – | 34 | 45 | 41 | 13 |
| Summa anläggningstillgångar | 889 | – | 207 | 221 | 160 | 113 |
| Lager | 285 | – | 269 | 259 | 241 | 335 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 588 | – | 507 | 434 | 322 | 355 |
| Kassa, bank och övr kortfr placeringar | 0 | – | 45 | 66 | 14 | 0 |
| Summa omsättningstillgångar | 873 | – | 821 | 759 | 577 | 690 |
| Summa tillgångar | 1 762 | – | 1 028 | 980 | 737 | 803 |
| Eget kapital hänförl till moderb ägare | 406 3) | – | 249 | 178 | 81 | 18 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 36 | – | 39 | 38 | 41 | 49 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 21 | – | 32 | 40 | 5 | 5 |
| Skulder, räntebärande | 770 | – | 270 | 340 | 250 | 264 |
| Skulder, ej räntebärande | 529 | – | 438 | 384 | 360 | 467 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 762 | – | 1 028 | 980 | 737 | 803 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | – | – | 105 | 94 | -27 | -39 |
| Förändring i rörelsekapital | – | – | -28 | -32 | 75 | -2 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | – | 77 | 62 | 48 | -41 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | – | -35 | -21 | -51 | -13 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | – | – | 3 | 2 | 17 | 24 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttr av företag | – | – | 45 | 43 | 14 | -30 |
| Nettoinvesteringar i företag | – | – | 0 | -81 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | – | – | 45 | -38 | 14 | -30 |
| Förändring av lån | – | – | -70 | 90 | 0 | 10 |
| Nyemission | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt | – | – | 4 | 0 | 0 | 20 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | – | -66 | 90 | 0 | 30 |
| Årets kassaflöde | – | – | -21 | 52 | 14 | 0 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 3,3 | 5,0 | 5,0 | 6,1 | 3,1 | neg |
| EBT-marginal, % | 0,6 | 2,8 | 4,5 | 5,5 | 2,5 | neg |
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | 32,8 | 71,8 | 26,3 | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | 18,5 | 24,8 | 13,7 | neg |
| Soliditet, % | 23 | – | 24 | 18 | 11 | 2 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 806 | – | 264 | 312 | 277 | 313 |
| Skuldsättningsgrad | 2,0 | – | 1,2 | 2,1 | 3,6 | 17,4 |
| Medelantal anställda | 1 781 | 1 746 | 1 746 | 1 669 | 1 534 | 1 597 |
GS-Hydro – stark resultattillväxt
Ratos blev ägare i Arcorus (f d moderbolag till GS-Hydro) i samband med förvärvet av Atle år 2001. Fr o m den 1 januari 2005 upphörde Arcorus som koncern och GS-Hydro blev ett separat helägt innehav i Ratos.
Det koncernmässiga bokförda värdet vid årsskiftet var 306 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Magdalena Aniansson (bolagsansvarig) och Leif Johansson som suppleant.
Verksamhet
GS-Hydro är en ledande leverantör av ickesvetsade rörsystem. Rörsystemen används främst i hydrauliska högtryckssystem men också i andra system som kräver snabb installation, hög grad av renlighet och minimala driftstopp. Bolaget levererar komponenter till rörsystem, kompletta rörsystem, prefabricerade rörmoduler och tjänster. Tjänsterna omfattar bland annat prospektering, design, installation, dokumentation och spolning av rörsystem. Produkterna används framförallt inom marin- och offshoreindustrin men även inom landbaserad industri såsom pappersindustrin, gruv- och metallindustrin, bil- och flygindustrin samt inom försvarsindustrin. Bolaget har cirka 530 anställda fördelade i 17 länder. Huvudkontoret ligger i Finland.
Marknad
GS-Hydro har verksamhet över hela världen. Enskilt största marknad är Norge där marin- och offshoresektorerna är starka.
Efterfrågan i det marina marknadssegmentet har haft en stark tillväxt. Den allt längre livslängden på fartyg ökar kvalitetskraven vilket gynnar leverantörer av icke-svetsade system såsom GS-Hydro. Nya miljökrav och införandet av dubbelskrov driver också marknadsutvecklingen. I dagsläget är varvens orderböcker fulla fram till 2011. GS-Hydros produkter och tjänster används främst till hydraulik- och brandsystem på fartygen och kan installeras i trånga och små ytor, vilket är en viktig konkurrensfördel.
Även inom offshoresegmentet har efterfrågan för nyinstallationer varit stark. Ökad livslängd på oljeriggarna ställer höga krav på kvalitet och underhåll av rörsystemen. På oljeriggar har icke-svetsade system klara fördelar då ingen svetslåga krävs vid installation och underhåll, vilket också betyder att produktion kan fortgå utan kostsamma driftstopp för kunderna. Hög trycktålighet, låg risk för smuts i systemet och snabbt underhåll är andra viktiga krav från kunderna. Även riggtillverkarna (varvens) orderböcker är fulltecknade fram till 2010 – 2011.
GS-Hydro levererar såväl kompletta rörsystem som komponenter och tjänster.
För de övriga marknadssegmenten (landbaserade) är konkurrens från svetsade system större. Marknadstillväxten är mindre konjunkturberoende och påverkas mer av den generella ekonomiska tillväxten i respektive industri.
Den kraftiga tillväxten i samtliga marknadssegment har bidragit till att snabba leveranser och leveransprecision blivit viktiga konkurrensfördelar, samtidigt som flera underleverantörer haft leveranssvårigheter.
Året som gått
GS-Hydro uppvisade en fortsatt stark försäljningstillväxt på samtliga marknader utom i USA, där konkurrensen från svetsade rörsystem fortfarande är stark. Omsättningen steg med 33% och uppgick till 141,8 MEUR (106,3). Rörelseresultatet (EBITA) var 19,9 MEUR (10,9). Justerat för jämförelsestörande poster förbättrades rörelseresultatet med 51%.
Bolaget förvärvade norska Slangeservice Stord för 3,5 MNOK i december. Ett antal nyckelrekryteringar har genomförts för att förstärka strategiska funktioner.
Anders Lindblad Ordförande
Thomas Rönnholm VD Leif Johansson Suppleant
VD Thomas Rönnholm
Ledning
Framtid
sitt produktutbud.
Marknadsutsikterna för GS-Hydros helhetslösningar och projektleveranser ser fortsatt bra ut. GS-Hydro genomför ett antal omstruktureringar som positionerar bolaget för en fortsatt stark tillväxt och ytterligare förbättrad lönsamhet. Bolaget fortsätter att expandera på nya geografiska marknader och att vidareutveckla
Thomas Rönnholm VD Jyrki Pihlava CFO
Styrelse
Rolf Ahlqvist Magdalena Aniansson Staffan Paues Eli K. Vassenden
| GS-Hydro | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MEUR | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 141,8 | 106,3 | 69,1 | 52,6 | 55,2 |
| Rörelsens kostnader | -123,4 | -93,8 | -63,8 | -51,4 | -51,2 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Andelar i intressebolags resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Resultat från avyttringar | 3,6 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Jämförelsestörande poster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| EBITDA | 22,0 | 12,5 | 5,2 | 1,2 | 4,0 |
| Avskrivningar | -2,1 | -1,6 | -1,5 | -1,3 | -1,2 |
| EBITA | 19,9 | 10,9 | 3,7 | -0,1 | 2,8 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,2 |
| EBIT | 19,9 | 10,9 | 3,7 | -0,1 | 1,6 |
| Finansiella intäkter | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,3 |
| Finansiella kostnader | -3,3 | -1,7 | -0,9 | -1,1 | -1,3 |
| EBT | 16,6 | 9,2 | 2,8 | -1,1 | 0,6 |
| Skatt | -5,6 | -2,4 | -1,2 | -0,4 | – |
| Årets resultat | 11,0 | 6,8 | 1,6 | -1,5 | – |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 11,0 | 6,8 | 1,6 | -1,5 | – |
| Hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 15,1 | 15,1 | 13,8 | 13,9 | 13,9 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,5 | 0,5 | 0,4 |
| Materiella tillgångar | 7,2 | 8,6 | 7,0 | 6,1 | 6,1 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 0,9 | 1,0 | 1,7 | 1,3 | 0,7 |
| Summa anläggningstillgångar | 23,2 | 24,7 | 23,0 | 21,8 | 21,1 |
| Lager | 34,9 | 23,8 | 16,9 | 13,9 | 13,0 |
| Fordringar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 35,9 | 29,6 | 16,4 | 12,5 | 12,0 |
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 7,2 | 0,2 | 3,4 | 1,4 | 3,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 78,0 | 53,6 | 36,7 | 27,8 | 28,1 |
| Summa tillgångar | 101,2 | 78,3 | 59,7 | 49,6 | 49,2 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 34,4 | 23,1 | 16,8 | 15,0 | 15,1 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,0 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 0,2 | 0,6 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Skulder, räntebärande | 33,6 | 30,5 | 29,5 | 25,6 | 25,0 |
| Skulder, ej räntebärande | 30,6 | 23,1 | 12,9 | 8,4 | 8,7 |
| Finansiella skulder, övriga | 2,4 | 1,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 101,2 | 78,3 | 59,7 | 49,6 | 49,2 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||
| förändring av rörelsekapital | 14,1 | 8,0 | 3,3 | -0,4 | 2,6 |
| Förändring i rörelsekapital | -13,4 | -8,0 | -3,1 | -0,1 | -0,8 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 0,7 | 0,0 | 0,2 | -0,5 | 1,8 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -3,2 | -2,0 | -2,2 | -1,8 | -2,9 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttrivning av företag | -2,5 | -2,0 | -2,0 | -2,3 | -1,1 |
| Nettoinvesteringar i företag | 6,4 | -2,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 3,9 | -4,0 | -2,0 | -2,3 | -1,1 |
| Förändring av lån | 3,1 | 1,0 | 3,9 | 3,2 | 7,5 |
| Nyemission | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 6,3 | 0,0 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -8,8 | -6,6 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 3,1 | 1,0 | 3,9 | 0,7 | 0,9 |
| Årets kassaflöde | 7,0 | -3,0 | 1,9 | -1,6 | -0,2 |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 14,0 | 10,3 | 5,3 | neg | 5,1 |
| EBT-marginal, % | 11,7 | 8,7 | 4,0 | neg | 1,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 38,3 | 34,1 | 9,9 | neg | – |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 32,7 | 21,8 | 8,4 | – | 4,7 |
| Soliditet, % | 34 | 29 | 28 | 30 | 31 |
| Räntebärande nettoskuld, MEUR | 26,4 | 30,3 | 26,2 | 24,4 | 21,9 |
| Skuldsättningsgrad | 1,0 | 1,3 | 1,8 | 1,7 | 1,7 |
| Medelantal anställda | 527 | 404 | 315 | 307 | 291 |
Haendig – slutförd renodling
Ratos blev ägare till Haendig 2001 i samband med förvärvet av Atle. Efter tilläggsinvesteringar 2004 blev Haendig ett helägt dotterbolag till Ratos.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 392 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Stig Karlsson (bolagsansvarig) och Henrik Blomé.
Verksamhet
Under år 2007 slutfördes den renodling som Haendig genomgått under senare år i och med avyttringen av inredningsbolaget DeCasa (med dotterbolagen Lundbergs Produkter och Duri) till Inwido-koncernen. Efter avyttringen av DeCasa består Haendig av Hafa Bathroom Group, med varumärkena Hafa och Westerbergs, som enda återstående rörelsedrivande verksamhet.
Hafa Bathroom Group är en av de ledande leverantörerna av badrumsinredningar på den nordiska marknaden. Bolaget levererar ett brett sortiment av badrumsinredningar, exempelvis badrumsmöbler, duschlösningar och massagebadkar, till återförsäljare i Norden. Sortimentet säljs och marknadsförs under varumärkena Hafa, som företrädesvis säljs i "gör-det-själv" handeln, samt Westerbergs, som primärt säljs i mer proffsinriktad VVS- och bygghandel.
Hafa Bathroom Group designar kompletta sortiment som legotillverkas. I Skene har bolaget montering av massagebadkar.
Marknad
Hafa Bathroom Group verkar på den nordiska badrumsmarknaden. Marknaden har visat en god tillväxt förklarat av en stark byggkonjunktur, ett ökande intresse för inredning och design, stigande fastighetspriser och en tydlig "gör-det själv"-trend. Konkurrensbilden på marknaden är mycket fragmenterad och det finns ett stort antal aktörer med fokus på olika produktkategorier, kundsegment och kanaler, samt geografiska marknader. Hafa Bathroom Group är, trots en sammantaget blygsam marknadsandel, en väsentlig aktör i sin nisch inom badrumsinredningar till byggvaru-, "gör-det-själv"- och VVS-handeln.
Hafa Bathroom Group säljer badrumsinredningar till återförsäljare i hela Norden under varumärkena Hafa och Westerbergs.
Året i korthet
Haendigs försäljning för 2007, exklusive avvecklade och sålda verksamheter, uppgick till 410 Mkr (451). Försäljningen för varumärket Hafa har utvecklats starkt, medan ompositioneringen av varumärket Westerberg, som genomförts under året, har påverkat tillväxten negativt.
Haendigs rörelseresultat (EBITA), exklusive avvecklade verksamheter, uppgick till 5 Mkr (48, varav 24 Mkr bestod i en reavinst från fastighetsförsäljning). Resultatförsämringen förklaras av en resultatnedgång i Hafa Bathroom Group samt kostnader relaterade till avvecklingen av återstående strukturer och engagemang i Haendig. Rörelseresultatet (EBITA) i Hafa Bathroom Group uppgick till 16 Mkr (28).
Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet på 175 Mkr (-8) utgörs huvudsakligen av reavinsten från försäljningen av DeCasa. Avyttringen av DeCasa bidrog till ett starkt kassaflöde under året och en kraftigt minskad skuldsättning i koncernen, trots en lämnad utdelning till Ratos på 125 Mkr under året.
VD Thomas Holmgren
Framtid
Renodlingen av Haendig är genomförd och dotterbolaget Hafa Bathroom Group kommer från 2008 att få en mer fristående roll i Ratos och
Hafa Bathroom Group är en ledande aktör på den nordiska badrumsmarknaden som visar god tillväxt till följd av positiv byggkonjunktur, ett ökande intresse för heminredning och design samt en tydlig "gör-det-själv"-trend. Hafa Bathroom Group har en långsiktigt god tillväxtpotential i Norden. På kort sikt är fokus dock att slutföra ompositioneringen av Westerbergs samt att förbättra lönsamheten vid den befintliga
presenteras som ett separat bolag.
försäljningsvolymen.
Ola Andrée VD Hafa Bathroom Group
Styrelse Stig Karlsson Ordförande Henrik Blomé
Stefan Elving Bengt Olsson Thomas Holmgren VD Ledning Thomas Holmgren VD
Ulf Carlson Ekonomichef
Haendig
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2006 2) | 2005 2) | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 410 | 451 | 727 | 594 | 1 291 | 1 194 |
| Rörelsens kostnader | -399 | -432 | -689 | -579 | -1 208 | -1 112 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 9 | 9 | 3 | 0 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 24 | 24 | 3 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 11 | 52 | 71 | 21 | 83 | 82 |
| Avskrivningar | -6 | -4 | -9 | -8 | -13 | -17 |
| EBITA | 5 | 48 | 62 | 13 | 70 | 65 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -10 |
| EBIT | 5 | 48 | 62 | 13 | 70 | 55 |
| Finansiella intäkter | 4 | 0 | 2 | 0 | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader | -7 | -3 | -5 | -4 | -16 | -18 |
| EBT | 2 | 45 | 59 | 9 | 55 | 39 |
| Skatt | -3 | -8 | -11 | -8 | -15 | -12 |
| Resultat från avvecklad verksamhet | 175 | -8 | -19 | 20 | – | – |
| Årets resultat | 174 | 29 | 29 | 21 | 40 | 27 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 174 | 29 | 29 | 21 | 40 | 27 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 97 | – | 113 | 139 | 117 | 117 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 1 | – | 1 | 1 | 2 | 3 |
| Materiella tillgångar | 19 | – | 26 | 116 | 133 | 148 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | – | 0 | 0 | 0 | |
| 0 | ||||||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 3 | – | 1 | 2 | 4 | 0 |
| Summa anläggningstillgångar | 120 | – | 141 | 258 | 256 | 268 |
| Lager | 118 | – | 144 | 285 | 267 | 247 |
| Fordringar, räntebärande | 100 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 104 | – | 152 | 246 | 212 | 189 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 0 | – | 8 | 15 | 20 | 6 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 0 | – | 164 | 0 | 0 | 0 |
| Summa omsättningstillgångar | 322 | – | 468 | 546 | 499 | 442 |
| Summa tillgångar | 442 | – | 609 | 804 | 755 | 710 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 337 | – | 286 | 266 | 260 | 222 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 0 | – | 14 | 13 | 16 | 14 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 21 | – | 26 | 37 | 25 | 22 |
| Skulder, räntebärande | 2 | – | 6 | 280 | 260 | 294 |
| Skulder, ej räntebärande | 79 | – | 111 | 208 | 194 | 158 |
| Finansiella skulder, övriga | 3 | – | 3 | 0 | 0 | 0 |
| Skulder hänförl till tillg som innehas för försäljn | 0 | – | 163 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 442 | – | 609 | 804 | 755 | 710 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | ||||||
| förändring av rörelsekapital | -8 | – | 12 | 41 | 62 | 51 |
| Förändringar i rörelsekapital | -10 | – | -7 | -51 | -9 | 28 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -18 | – | 5 | -10 | 53 | 79 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -5 | – | -7 | -7 | -11 | -14 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 4 | – | 2 | 29 | 6 | |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | -19 | – | 0 | 12 | 48 | 65 |
| Nettoinvesteringar i företag | 240 | – | 162 | -24 | 0 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 221 | – | 162 | -12 | 48 | 65 |
| Förändring i lån | -18 | – | -164 | 27 | -34 | -58 |
| Nyemission | 0 | – | 0 | 0 | 0 | |
| Lämnad utdelning | -125 | – | 0 | -20 | 0 | -9 |
| Övrigt | -100 | – | 0 | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -243 | – | -164 | 7 | -34 | -67 |
| Årets kassaflöde | -22 | – | -2 | -5 | 14 | -2 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 1,2 | 10,6 | 8,5 | 2,2 | 5,4 | 5,4 |
| EBT-marginal, % | 0,5 | 10,0 | 8,1 | 1,5 | 4,3 | 3,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | – | – | 15,4 | 12,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | – | – | 13,2 | 10,3 |
| Soliditet, % | 76 | – | 47 | 33 | 34 | 31 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | -98 | – | 12 | 278 | 256 | 302 |
| Skuldsättningsgrad | 0,0 | – | 0,1 | 1,1 | 1,1 | 1,4 |
| Medelantal anställda | 191 | – | 258 | 437 | 391 | 399 |
1) Proforma med hänsyn till avvecklad verksamhet
under 2007. 2) Proforma med hänsyn till försäljning av DeCasa.
Haglöfs – ett mellanår
Ratos blev ägare till Haglöfs 2001 i samband med förvärvet av Atle. Haglöfs ägs till 100% av Ratos.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 68 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen genom Stig Karlsson (bolagsansvarig) och Arne Karlsson.
Verksamhet
Haglöfs är det ledande outdoorvarumärket i Norden. Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför utrustning och kläder för ett aktivt uteliv ("outdoor"). Som helhetsleverantör inom outdoor erbjuder bolaget ryggsäckar, sovsäckar, kläder och skor. Försäljning sker i 15 länder. Haglöfs har framgångsrikt etablerat sig på utvalda exportmarknader i framförallt Europa. Cirka 30% av försäljningen sker utanför Norden. Den årliga försäljningstillväxten under perioden 1989-2007 har i genomsnitt uppgått till 20%.
Marknad
Haglöfs har på kort tid blivit ett internationellt erkänt outdoorvarumärke och har befäst rollen som en innovativ leverantör av tekniska outdoorprodukter. Outdoormarknaden växer snabbare än den globala sportmarknaden till följd av ökad hälsomedvetenhet och efterfrågan på aktiva semestrar. Den ökade insikten kring sambandet mellan friluftsliv och välbefinnande gör att allt fler vill prova olika outdooraktiviteter. Engagemanget ökar också från entusiasterna som investerar mer och mer tid i sitt outdoorintresse. En växande kundgrupp är "vardagsanvändarna", dvs de som inser fördelarna med att bära tekniska outdoorprodukter i alla sammanhang. Sammantaget leder dessa trender till fortsatt stabil konsumtion i framförallt Europa och för Haglöfs del till fortsatt god tillväxt och en stor möjlighet att sälja produkter till en bredare målgrupp. Haglöfs är idag marknadsledare på hemmamarknaden i Norden och har en betydande ställning i Europa. Haglöfs främsta internationella konkurrenter är The North Face, Marmot, Mountain Hardware och Arc'teryx.
En växande kundgrupp är "vardagsanvändarna" som använder Haglöfs outdoorprodukter i alla sammanhang.
Året i korthet
Den milda hösten och vintern 2006/2007 har drabbat outdoorbranschen hårt. Haglöfs omsättning uppgick till 428 Mkr (412), en ökning med 4%. Leveransförseningar i början av året och problem med distributionen i Norge har påverkat försäljningen negativt. Exklusive Norge, ökade omsättningen totalt med 9%. Övriga marknader i Norden har utvecklats väl, +9% (exklusive Norge). Exportförsäljningen ökade med 9%. Bruttomarginalen har successivt stärkts under året. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 22 Mkr (30). Resultatet har belastats med engångskostnader om 9 Mkr avseende en varumärkestvist och kostnader för förtida upphörande av skoutvecklingsprojekt med Alfa Skofabrik.
Framtid
Outdoormarknaden är i huvudsak global och kan förses med globala produkter, trots distinkta geografiska skillnader avseende definitionen av outdoor, distribution och konsumentbeteende. Det finns få globala outdoorbolag och Haglöfs har stor potential att bli en global aktör inom samtliga produktgrupper. Haglöfs driver flertalet projekt för att fortsatt förbättra lönsamheten och leveranssäkerheten.
Finansiella mål
| Tillväxt | >10% |
|---|---|
| EBITA-marginal | >10% |
VD Mats Hedblom
| VD |
|---|
| CFO |
| Claes Broqvist Försäljnings- och marknadsdirektör |
| Produktdirektör |
Styrelse
Stig Karlsson Ordförande Lars Göthlin Arne Karlsson Anders Reuthammar Mats Hedblom VD
Haglöfs
1) Proforma med hänsyn till ny kapitalstruktur och finansiering.
2) Proforma med hänsyn till avvecklad verksamhet under 2006.
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2006 | 2005 2) | 2004 2) | 2003 2) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 428 | 412 | 412 | 328 | 269 | 261 |
| Rörelsens kostnader | -402 | -379 | -379 | -295 | -244 | -241 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 26 | 33 | 33 | 33 | 25 | 20 |
| Avskrivningar | -4 | -3 | -3 | -3 | -3 | -2 |
| EBITA | 22 | 30 | 30 | 30 | 22 | 18 |
| Av- och nedskrivn av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBIT | 22 | 30 | 30 | 30 | 22 | 18 |
| Finansiella intäkter | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella kostnader | -9 | -8 | -2 | -1 | -2 | -3 |
| EBT | 14 | 22 | 28 | 29 | 20 | 15 |
| Skatt | -3 | -8 | -8 | -9 | -6 | -4 |
| Resultat från avvecklad verksamhet | 0 | -17 | -17 | -2 | -4 | -1 |
| Årets resultat | 11 | -3 | 3 | 18 | 10 | 10 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 11 | -3 | 3 | 18 | 10 | 10 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 204 | 204 | 0 | 0 | 4 | 3 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 2 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 |
| Materiella tillgångar | 17 | 19 | 18 | 11 | 14 | 17 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 1 | 1 | 2 | 1 | 4 | 3 |
| Summa anläggningstillgångar | 224 | 225 | 21 | 13 | 24 | 26 |
| Lager | 66 | 80 | 80 | 81 | 74 | 79 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 73 | 71 | 79 | 73 | 68 | 54 |
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 18 | 9 | 11 | 17 | 23 | 23 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 0 | 0 | 31 | 45 | – | – |
| Summa omsättningstillgångar | 157 | 160 | 201 | 216 | 165 | 156 |
| Summa tillgångar | 381 | 385 | 222 | 229 | 189 | 182 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 212 | 200 | 96 | 95 | 75 | 62 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 4 | 3 | 3 | 3 | 2 | 3 |
| Skulder, räntebärande | 122 | 139 | 41 | 62 | 65 | 76 |
| Skulder, ej räntebärande | 41 | 43 | 50 | 42 | 45 | 41 |
| Finansiella skulder, övriga | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Skulder hänförl till tillg som innehas för försäljning | 0 | 0 | 32 | 27 | – | – |
| Summa eget kapital och skulder | 381 | 385 | 222 | 229 | 189 | 182 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | 14 | – | 15 | 23 | 17 | 12 |
| Förändringar i rörelsekapital | 20 | – | 13 | -36 | -5 | -12 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 34 | – | 28 | -13 | 12 | 0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -4 | – | -12 | -2 | -1 | -3 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 30 | – | 16 | -15 | 11 | -3 |
| Nettoinvesteringar i företag | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 30 | – | 16 | -15 | 11 | -3 |
| Förändring i lån | -22 | – | -20 | 10 | -11 | 16 |
| Nyemission | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -22 | – | -20 | 10 | -11 | 16 |
| Årets kassaflöde | 8 | – | -4 | -5 | 0 | 13 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 5,1 | 7,0 | 7,3 | 9,1 | 8,2 | 6,9 |
| EBT-marginal, % | 3,3 | 5,3 | 6,8 | 8,8 | 7,4 | 5,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 5,3 | – | 20,9 | – | – | – |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,8 | – | 20,4 | – | – | – |
| Soliditet, % | 56 | 52 | 43 | 41 | 40 | 34 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 104 | 130 | 30 | 45 | 44 | 53 |
| Skuldsättningsgrad | 0,6 | 0,7 | 0,4 | 0,7 | 0,9 | 1,2 |
| Medelantal anställda | 91 | 72 | 72 | 58 | 52 | 48 |
HL Display – fortsatt lönsamhetsförbättring
Ratos blev ägare i HL Display 2001 i samband med förvärvet av Atle. Ratos ägarandel uppgår till 29% av kapitalet och 20% av rösterna.
Koncernmässigt bokfört värde vid årsskiftet uppgick till 276 Mkr. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 383 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Stig Karlsson (bolagsansvarig).
Verksamhet
HL Display är en marknadsledande internationell leverantör av produkter och lösningar för butikskommunikation och varuexponering. Kunderna finns inom detaljhandel (bl a dagligvaruhandel) och bland varumärkesleverantörer.
Bolaget tillverkar och säljer hyllkantslister, hyllsystem, hyllavdelare, exponeringsställ, golvställ, kupongkrokar och affischramar m m. Produkterna är framförallt i extruderad, formsprutad, stansad eller bockad plast.
Bolagets huvudmarknad är Europa men försäljning sker även i Asien och USA. Företaget startades 1954 och är sedan 1993 noterat på OMX Nordiska Börs Stockholm. Tillverkning bedrivs i Sundsvall, Karlskoga och Suzhou, Kina (extrudering/formsprutning) samt Falun och Shipley, Storbritannien (screentryck/varmbockning). I USA bedrivs extrudering sedan 1996 i ett 50/50-ägt joint venture. HL Display har cirka 980 anställda i 31 länder. Ungefär 90% av försäljningen sker utanför Sverige. HL Display är den enda globala aktören på sin marknad, konkurrensen utgörs främst av mindre, lokala företag.
Marknad
Efterfrågan är generellt god på samtliga av HL Displays marknader. Kundernas investeringar i butiksutrustning har varit stabil över åren trots hårdnande konkurrens inom dagligvaruhandeln. Efterfrågan drivs av att antalet kvadratmeter butiksyta ökar både i dagligvaruhandeln och i fackhandeln. Butikerna bygger om allt oftare för att tillfredsställa konsumenternas krav på nya, fräscha butiker.
Året i korthet
Koncernens nettoförsäljning ökade 2007 med 8% och uppgick till 1 571 Mkr (1 448). Exklusive de förvärvade verksamheterna i Display Team och Sooni uppgick försäljningstillväxten till 4%. Turkiet, Ryssland, Asien, Norge och Polen har haft en mycket hög tillväxttakt. Ryssland är en marknad med stor potential där HL Display 2007 omsatte över 100 Mkr med mycket god lönsamhet.
Även resultatet har förbättrats ytterligare i år. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 161
Med hjälp av Bulk Bins exponeras varorna på ett effektivt, säljande och hygieniskt sätt.
Mkr (107), motsvarande en EBITA-marginal om 10,2% (7,4). Marginalförbättringen beror dels på genomförda effektiviseringar, dels på att omkostnaderna i relativa tal sjunkit.
I februari offentliggjordes nedläggningen av Pictoria-tillverkningen i Falkenberg (exponeringsramar i metall), där 14 personer sades upp. Sortimentet skall i fortsättningen produceras av extern part. I april varslade HL Display 35 av totalt 98 anställda i Falun om uppsägning. Tillverkningen av enkla plastprodukter med stort arbetsinnehåll läggs ut för produktion i östra Europa.
I februari förvärvades en mindre finsk branschkollega, Display Team Oy. Förvärvet är i linje med HL Displays satsning på varumärkesleverantörer som stöd för effektivare produktlanseringar inom detaljhandeln. Display Team omsätter cirka 60 Mkr på årsbasis. I maj förvärvades den delen av Sooni Oy som sedan 15 år agerat distributör för HL Display på den finska marknaden, med en nettoomsättning 2006 om cirka 35 Mkr.
| VD Gérard Dubuy | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Ledning | ||||||
| Anders Remius | Ordförande | Gérard Dubuy | VD | ||||
| Jan-Ove Hallgren | Kent Hertzell | vice VD och Finansdirektör | |||||
| Stig Karlsson | Elisabeth Tylstedt | IT-Manager | |||||
| Åke Modig | Håkan Eriksson | Marknadsdirektör | |||||
| Lis Remius | Staffan Forslund | Personaldirektör | |||||
| Mats-Olof Ljungkvist | Birger Nilsson | Utvecklingsdirektör | |||||
| Gérard Dubuy | VD | Xavier Volpato | Logistikdirektör |
Framtiden
HL Display har under året tagit fram en ny affärsplan som i sammandrag innebär:
- n förenkling och rationalisering av produkt sortimentet
- n minskad omkostnadsandel
- n mer enhetliga säljbolag med fokus på försäljning
- n effektivare produktion med ökad samordning
- n fokuserad produktutveckling
- n ökade satsningar på kundsegmenten varumärken och fackhandel
- n ny logistikmodell
- n ny IT-organisation
Organisk tillväxt är huvudinriktningen, men förvärv kan tillkomma för att nå ett bredare produktutbud och/eller nya geografiska marknader.
Finansiella mål
2007 justerades de finansiella målen. De nya målen är: Organisk tillväxt 5-10% (mer vid ev förvärv) EBITA-marginal ≥12% (inom ett par år)
Större aktieägare
| Kapital, % | Röster, % | |
|---|---|---|
| Familjen Remius | 28,6 | 59,2 |
| Ratos | 28,8 | 20,1 |
| Lannebo fonder | 9,7 | 4,7 |
| Skandia | 5,7 | 2,8 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 4,9 | 2,4 |
| Unionen | 1,5 | 0,7 |
Källa: VPC
Ekonomisk information
Delårsrapport jan-mars 15 april 2008
Delårsrapport jan-juni 16 juli 2008
Delårsrapport jan-sept 22 oktober 2008
www.hl-display.com
| HL Display | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 1 571 | 1 448 | 1 285 | 1 249 | 1 129 |
| Rörelsens kostnader | -1 376 | -1 296 | -1 175 | -1 097 | -1 059 |
| Övriga intäkter/kostnader | 6 | -1 | 0 | 7 | 6 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | -33 |
| EBITDA | 201 | 151 | 110 | 159 | 43 |
| Avskrivningar | -40 | -44 | -47 | -51 | -45 |
| EBITA | 161 | 107 | 63 | 108 | -2 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 |
| EBIT | 161 | 107 | 63 | 108 | -4 |
| Finansiella intäkter | 4 | 2 | 11 | 3 | 3 |
| Finansiella kostnader | -10 | -17 | -12 | -18 | -8 |
| EBT | 155 | 92 | 62 | 93 | -9 |
| Skatt | -47 | -30 | -19 | -30 | -1 |
| Resultat från avvecklad verksamhet | 0 | 0 | -7 | -15 | 0 |
| Årets resultat | 108 | 62 | 36 | 48 | -10 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 108 | 61 | 35 | 47 | -10 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 1 | 1 | 1 | 0 |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 23 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 12 | 6 | 3 | 3 | 6 |
| Materiella tillgångar | 138 | 208 | 224 | 231 | 137 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 22 | 20 | 15 | 14 | 27 |
| Summa anläggningstillgångar | 195 | 234 | 242 | 248 | 171 |
| Lager | 154 | 137 | 133 | 116 | 128 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 365 | 343 | 304 | 291 | 251 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 178 | 163 | 81 | 112 | 95 |
| Summa omsättningstillgångar | 697 | 643 | 518 | 519 | 474 |
| Summa tillgångar | 892 | 877 | 760 | 767 | 645 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 472 | 386 | 342 | 328 | 293 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 3 | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 4 | 9 | 2 | 0 | 0 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 23 | 19 | 13 | 16 | 14 |
| Skulder, räntebärande | 128 | 202 | 189 | 195 | 143 |
| Skulder, ej räntebärande | 262 | 259 | 214 | 228 | 195 |
| Finansiella kostnader, övriga | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 892 | 877 | 760 | 767 | 645 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||
| förändring av rörelsekapital | 148 | 137 | 71 | 121 | 35 |
| Förändringar i rörelsekapital | -10 | -17 | -28 | -19 | 9 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 138 | 120 | 43 | 102 | 44 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -51 | -32 | -42 | -45 | -41 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 95 | 88 | 1 | 57 | 3 |
| Nettoinvesteringar i företag | -25 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 70 | 88 | 1 | 57 | 3 |
| Förändring i lån | -32 | 14 | -18 | -26 | 7 |
| Nyemission | 1 | 5 | 0 | 1 | 0 |
| Lämnad utdelning | -27 | -23 | -19 | -13 | -13 |
| Övrigt | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -57 | -4 | -37 | -38 | -6 |
| Årets kassaflöde | 13 | 84 | -36 | 19 | -3 |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 10,2 | 7,4 | 4,9 | 8,6 | neg |
| EBT-marginal, % | 9,9 | 6,4 | 4,8 | 7,4 | neg |
| Avkastning på eget kapital, % | 25,2 | 16,8 | 10,4 | 15,1 | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,4 | 19,3 | 14,0 | 23,1 | neg |
| Soliditet, % | 53 | 44 | 45 | 43 | 45 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | -46 | 48 | 110 | 83 | 48 |
| Skuldsättningsgrad | 0,3 | 0,5 | 0,6 | 0,6 | 0,5 |
| Medelantal anställda | 985 | 949 | 933 | 967 | 975 |
HÅG/RH/RBM – en ledande tillverkare av kontorsstolar etablerad
Ratos förvärvade i januari 2007 arbetsstolsproducenterna RH Form i Sverige och RBM i Danmark. I maj 2007 förvärvades norska HÅG och bolagen slogs samman i den nya koncernen HÅG/RH/ RBM Group A/S. Totalt har Ratos investerat 747 Mkr i HÅG/RH/RBM.
RH/RBM ingår i Ratos resultat från och med den 1 januari 2007 och HÅG från och med den 1 juni 2007.
Koncernmässigt bokfört värde uppgick vid årsskiftet till 826 Mkr. Ratos ägarandel uppgår till 85%. De övriga aktieägarna utgörs av ledningen.
Ratos representeras i styrelsen av Thomas Hofvenstam (bolagsansvarig) samt Leif Johansson och Henrik Lundh som suppleanter.
Verksamhet
HÅG/RH/RBM Group utvecklar och producerar ergonomiska sittlösningar i skandinavisk design för privat och offentlig kontorsmiljö. Produktsortimentet består av kontorsstolar samt mötesstolar för konferens, matsal och utbildning. Produkterna säljs under varumärkena HÅG, RH och RBM och distribueras huvudsakligen genom fristående återförsäljare till slutanvändare i företag och organisationer.
Koncernen finns idag representerad i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Benelux och Frankrike. Norden är kärnmarknad och svarar för cirka 65% av försäljningen. Koncernen har sammanlagt omkring 655 anställda. Tillverkning sker vid fabriker i Norge, Sverige och Danmark. Tillsammans omsatte HÅG/RH/ RBM Group knappt 1 500 Mkr 2007 vilket gör koncernen till en av de tre största stolsaktörerna i Europa med en marknadsandel på cirka 6%.
Marknad
Den västeuropeiska marknaden för kontorsmöbler omsätter omkring 68 miljarder kr och kan delas in i fyra produktsegment: sittprodukter, förvaring, skrivbord och mötesbord. HÅG/ RH/RBM Group fokuserar på sittprodukter, som med en tredjedel av totalmarknaden utgör det största produktsegmentet. Marknaden drivs främst av BNP-utveckling, sysselsättningsnivåer, kontorsbyggnation och företagens investeringsnivåer. Tillverknings- och distributionsledet i Europa är fragmenterat, där Norden utgör en av de mer konsoliderade marknaderna.
HÅG/RH/RBM är en ny koncern som bildades genom Ratos förvärv av norska HÅG, svenska RH och danska RBM.
Året i korthet
Den nya koncernen HÅG/RH/RBM Group etablerades i mitten av 2007. Ett flertal integrationsprojekt har därefter genomförts för att tillvarata samordningsmöjligheter mellan HÅG, RH och RBM. Viktiga synergiområden utgörs av inköp, produktion och administration. Marknads- och försäljningsaktiviteterna drivs under respektive varumärke. Bolagets marknader i Norden och Tyskland har haft en bra utveckling under året. Den organiska tillväxten var 11% och omsättningen ökade till 1 289 MNOK (1 160). Rörelseresultatet (EBITA) ökade med 28% till 190 MNOK (148).
Framtid
HÅG/RH/RBM Group har en stark marknadsposition i de nordiska länderna och en lönsam nischposition i framförallt Tyskland, Holland och Storbritannien, där bolagets produkter har en tydlig differentiering jämfört med övriga europeiska aktörer. Marknaden för ergonomiska sittlösningar bedöms fortsatt ha en bra underliggande tillväxt och förutsättningarna för fortsatta exportsatsningar bedöms som goda. Pågående samordningsprojekt förväntas bidra positivt till bolagets lönsamhet de kommande åren.
VD Lars I. Røiri
| Ledning | |
|---|---|
| Lars I. Røiri | VD |
| Jon-Erlend Alstad | Senior Vice President HÅG Commercial brand |
| Peter Eklund | Senior Vice President RH Commercial brand |
| Lillevi Øglænd Ivarson Senior Vice President HR & Organisational development |
|
| Torbjörn Iversen | Senior Vice President Production & Logistics |
| André Jaeger | CFO |
| Leif Kvalvik | Senior Vice President RBM Commercial brand |
| Hilde Britt Mellbye | Senior Vice President Research & Development |
Styrelse
| Ebbe Pelle Jacobsen | Ordförande |
|---|---|
| Anne Breiby | |
| Torgny Eriksson | |
| Thomas Hofvenstam | |
| Olav Kjell Holtan | |
| Niels-Peter Pretzmann | |
| Sven-Gunnar Schough | |
| Leif Johansson | Suppleant |
| Henrik Lundh | Suppleant |
HÅG/RH/RBM
| MNOK | 2007 1) | 2006 1) | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 1 289 | 1 160 | |||
| Rörelsens kostnader | -1 048 | -968 | |||
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 1 | |||
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | |||
| Resultat från avyttringar | 0 | 0 | |||
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | |||
| EBITDA | 241 | 193 | |||
| Avskrivningar | -51 | -45 | |||
| EBITA | 190 | 148 | |||
| Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar | 0 | 0 | |||
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | |||
| EBIT | 190 | 148 | |||
| Finansiella intäkter | 2 | 7 | |||
| Finansiella kostnader 2) | -73 | -70 | |||
| EBT | 119 | 85 | |||
| Skatt | -41 | -38 | |||
| Årets resultat | 78 | 47 | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 78 | 47 | |||
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | |||
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 1 395 | – | |||
| Övrigt immateriella tillgångar | 29 | – | |||
| Materiella tillgångar | 159 | – | |||
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | – | |||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 29 | – | |||
| Summa anläggningstillgångar | 1 612 | – | |||
| Lager | 82 | – | |||
| Fordringar, räntebärande | 0 | – | |||
| Fordringar, ej räntebärande | 181 | – | |||
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 113 | – | |||
| Summa omsättningstillgångar | 376 | – | |||
| Summa tillgångar | 1 988 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 742 3) | – | |||
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | – | |||
| Avsättningar, räntebärande | 5 | – | |||
| Avsättningar, ej räntebärande | 10 | – | |||
| Skulder, räntebärande | 1 039 | – | |||
| Skulder, ej räntebärande | 192 | – | |||
| Finansiella skulder, övriga | 0 | ||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 988 | – | |||
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | |||||
| före förändring av rörelsekapital | – | – | |||
| Förändringar i rörelsekapital | – | – | |||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | – | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | – | |||
| Avyttringar av anläggningstillgångar | – | – | |||
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | – | – | |||
| Nettoinvesteringar i företag | – | – | |||
| Kassaflöde efter investeringar | – | – | |||
| Förändring i lån | – | – | |||
| Nyemission | – | – | |||
| Lämnad utdelning | – | – | |||
| Övrigt | – | – | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | – | |||
| Årets kassaflöde | – | – | |||
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 14,7 | 12,8 | |||
| EBT-marginal, % | 9,2 | 7,3 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | |||
| Soliditet, % | 37 | – | |||
| Räntebärande nettoskuld, MNOK | 931 | – | |||
| Skuldsättningsgrad | 1,4 | – | |||
| Medelantal anställda | 655 | 633 |
1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv.
2) Exklusive ränta på aktieägarlån. 3) I det egna kapitalet ingår aktieägarlån med 520 MNOK.
Hägglunds Drives – rekordresultat
Ratos blev ägare i Arcorus (f d moderbolag till Hägglunds Drives) i samband med förvärvet av Atle 2001. Fr o m januari 2005 upphörde Arcorus som koncern och Hägglunds Drives blev ett separat innehav i Ratos.
Ratos ägarandel uppgår till 100% och det koncernmässigt bokförda värdet vid årsskiftet var -339 Mkr (negativt koncernmässigt värde till följd av refinansieringen som genomfördes i november 2006).
Ratos representeras i styrelsen av Stig Karlsson (bolagsansvarig) och Henrik Blomé.
Verksamhet
Hägglunds Drives är en global leverantör av hydrauliska drivmotorer och drivsystem riktade mot applikationer med krav på höga vridmoment och variabla varvtal. Drivsystemen används bland annat inom industrier som gruvoch materialhantering, återvinning, papper och massa, marin och offshore, gummi och plast samt socker. Hägglunds Drives har huvudkontor samt produktionsanläggning i Mellansel utanför Örnsköldsvik. Bolaget har en global försäljningsoch eftermarknadsorganisation med dotterbolag i 16 länder, personal i 20 länder samt distributörer i ytterligare ett tjugotal länder. Av bolagets omsättning står Norden för 22%, övriga Europa för 22%, Nordamerika för 18%, Asien/Australien för 31% och övriga marknader för 7%.
Marknad
Hägglunds drivsystem används globalt i många olika kundapplikationer. Marknaden har varit stark under 2007 och kundernas investeringsvilja har påverkats positivt av en stark global konjunktur. Investeringsbehovet i råvarunära industrier har varit betydande, främst förklarat av höga mineral- och metallpriser samt höga energipriser, bland annat på olja. Detta har exempelvis gynnat Hägglunds verksamheter inom gruv- och materialhantering samt marin och offshore.
Hägglunds hydrauliska drivsystem möter främst konkurrens från drivsystem som baseras på användande av en alternativ teknik, nämligen de elektromekaniska drivsystemen, där systemen består av elmotor med frekvensstyrning tillsammans med en växellåda.
I en bilkross krävs ett drivsystem som – i en tuff miljö – snabbt kan startas och stoppas samt klarar chocklaster.
Året som gått
Styrelse
Henrik Blomé Magnus Groth Stig Karlsson
Lars Näsman Arnfinn Ruud Per Nordgren VD
Anders Lindblad Ordförande
Carina Malmgren Heander
Sture Kallin Arbetstagarrepresentant Gunborg Karlsson Arbetstagarrepresentant Johnny Lundberg Arbetstagarrepresentant Uno Sundelin Arbetstagarrepresentant
Årets försäljning uppgick till 1 761 Mkr (1 547) vilket innebar en ökning med 14% jämfört med föregående år. Försäljningen ökar på nästan alla geografiska marknader. Utvecklingen på den nordamerikanska marknaden var initialt svag, men förbättrades under andra halvåret. Den goda tillväxten förklaras till största delen av utvecklingen inom segmenten gruv- och materialhantering samt marin och offshore.
Årets rörelseresultat (EBITA) ökade kraftigt, +38%, från 261 Mkr till 360 Mkr. Den ökade försäljningen, ett högt kapacitetsutnyttjande samt goda projektmarginaler förklarar årets kraftiga resultatförbättring. Dollarförsvagningen har påverkat försäljning och resultat negativt.
Trots betydande investeringar, var kassaflödet före förvärv och avyttring av företag fortsatt starkt, +168 Mkr.
Framtid
Hägglunds Drives starka nischposition baseras på lång erfarenhet av leveranser av kompletta drivsystem, ett djupt applikationskunnande i den globala försäljningsorganisationen och ett fokuserat högkvalitativt produktprogram. Potential finns för fortsatt god tillväxt genom kontinuerlig bearbetning av befintliga marknader samt breddning och fördjupning av användandet av hydrauliska drivsystemlösningar. Härutöver fokuserar Hägglunds Drives på nya geografiska marknader, att utveckla erbjudanden mot nya applikationer samt att utveckla bolagets eftermarknadserbjudande.
Finansiella mål
| För de kommande tre åren: | |
|---|---|
| Organisk tillväxt | ≥ 8% |
| EBITA-marginal | ≥ 20% |
VD Per Nordgren
| Ledning | |
|---|---|
| Per Nordgren | VD |
| Ulf Wiklund | Group Finance |
| Bengt Norell | Market |
| Magnus Moberg | Aftermarket |
| Björn Leidelöf | R&D |
| Jan Olof Andersson IT | |
| Bo Hörnsten | Strategic development |
| Per Olof Nilsson | President HD Production AB |
Försäljning per segment
1) Proforma med hänsyn till ny koncernstruktur och finansiering.
| Hägglunds Drives | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 1 761 | 1 547 | 1 547 | 1 175 | 970 | 887 |
| Rörelsens kostnader | -1 373 | -1 260 | -1 260 | -976 | -835 | -775 |
| Övriga intäkter/kostnader | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 389 | 287 | 287 | 200 | 135 | 113 |
| Avskrivningar | -29 | -26 | -26 | -24 | -23 | -24 |
| EBITA | 360 | 261 | 261 | 176 | 112 | 89 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 |
| EBIT | 360 | 261 | 261 | 176 | 112 | 88 |
| Finansiella intäkter | 3 | 1 | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader | -108 | -56 | -8 | -7 | -7 | -6 |
| EBT | 255 | 206 | 254 | 171 | 106 | 84 |
| Skatt | -95 | -74 | -74 | -55 | -23 | -22 |
| Årets resultat | 160 | 132 | 180 | 116 | 83 | 62 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 160 | 132 | 180 | 116 | 83 | 62 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 2 045 | 2 045 | 7 | 7 | 0 | 7 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 13 | 21 | 11 | 14 | 14 | 10 |
| Materiella tillgångar | 206 | 156 | 156 | 139 | 128 | 112 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 42 | 5 | 5 | 4 | 2 | 2 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 306 | 2 227 | 179 | 164 | 144 | 131 |
| Lager | 304 | 258 | 258 | 241 | 178 | 154 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 391 | 362 | 351 | 299 | 223 | 240 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 77 | 35 | 33 | 24 | 24 | 39 |
| Summa omsättningstillgångar | 772 | 655 | 642 | 564 | 425 | 433 |
| Summa tillgångar | 3 078 | 2 882 | 821 | 728 | 569 | 564 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 1 549 | 1 381 | 328 | 282 | 161 | 284 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 76 | 71 | 70 | 68 | 61 | 59 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 41 | 13 | 5 | 14 | 6 | 9 |
| Skulder, räntebärande | 995 | 1 093 | 93 | 101 | 113 | 62 |
| Skulder, ej räntebärande | 360 | 316 | 325 | 263 | 228 | 150 |
| Finansiella skulder, övriga | 57 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 3 078 | 2 882 | 821 | 728 | 569 | 564 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | ||||||
| förändring av rörelsekapital | 202 | – | 212 | 187 | 79 | 89 |
| Förändringar i rörelsekapital | 47 | – | -27 | -122 | 38 | -68 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 249 | – | 185 | 65 | 117 | 21 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -81 | – | -42 | -36 | -44 | -23 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0 | – | 1 | 1 | 0 | 5 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 168 | – | 144 | 30 | 73 | 3 |
| Nettoinvesteringar i företag | 0 | – | 0 | -16 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 168 | – | 144 | 14 | 73 | 3 |
| Förändring i lån | -126 | – | -5 | -13 | 0 | 0 |
| Nyemission | 0 | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | 0 | – | -100 | 0 | -140 | -20 |
| Övrigt | 0 | – | -30 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -126 | – | -135 | -13 | -140 | -20 |
| Årets kassaflöde | 42 | – | 9 | 1 | -67 | -17 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 20,4 | 16,9 | 16,9 | 15,0 | 11,5 | 10,0 |
| EBT-marginal, % | 14,5 | 13,3 | 16,4 | 14,6 | 10,9 | 9,5 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,9 | – | 59,0 | 52,4 | 51,6 | 22,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14,1 | – | 55,6 | 45,3 | 33,7 | 22,6 |
| Soliditet, % | 50 | 48 | 40 | 39 | 28 | 50 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 994 | 1 129 | 130 | 145 | 150 | 82 |
| Skuldsättningsgrad | 0,7 | 0,8 | 0,5 | 0,6 | 1,1 | 0,4 |
| Medelantal anställda | 706 | 638 | 638 | 554 | 514 | 489 |
Inwido – stärkt strategisk position
Ratos förvärvade 2004 95% av den ledande svenska fönster- och ytterdörrtillverkaren Inwido (tidigare Elitfönster) från riskkapitalbolaget Triton och bolagets ledning. De övriga aktieägarna utgörs av ledande befattningshavare i Inwido.
Koncernmässigt värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 1 061 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Leif Johansson (bolagsansvarig) och Thomas Hofvenstam.
Verksamhet
Inwido är verksamt inom fönster- och ytterdörrmarknaden i primärt Norden och i utvalda länder i Nordeuropa. Från att ha varit den ledande fönstertillverkaren i Sverige har bolaget genom ett stort antal tilläggsförvärv under Ratos innehavstid även etablerat starka marknadspositioner i Finland, Danmark och Norge. Inwido är idag Nordens ledande aktör inom fönster och ytterdörrar. Verksamhet finns även i Storbritannien, Irland, Polen och Ryssland.
Bolagets produkter utgörs av fönster och ytterdörrar i trä och trä/aluminium. Produkterna säljs till byggmaterialhandel, byggbolag och småhustillverkare. Bolagets mest kända varumärken utgörs av Elitfönster, Allmogefönster och SnickarPer i Sverige, Storke Vinduer, KPK och Outline i Danmark, Tiivi, Pihla och Eskopuu i Finland, Lyssand, Frekhaug och Diplomatdörren i Norge, Allan Brothers i Storbritannien, Carlson och Dansk Windows i Irland samt Sokolka i Polen. Antalet anställda uppgår till cirka 4 250.
Marknad
Den totala nordiska fönster- och dörrmarknaden uppskattas till omkring 2,1 miljarder euro, varav cirka 25% utgörs av ytterdörrar och cirka 75% av fasadfönster. De nordiska marknaderna är relativt jämnstora. Marknaderna i de olika länderna är fragmenterade och nationella med egna fönstersystem, beslag och dimensioner. Det förekommer relativt begränsad export mellan länderna. Marknadens utveckling styrs av aktiviteten inom reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) i det etablerade fastighetsbeståndet samt av nybyggnation av bostäder och övriga hus. Ungefär två tredjedelar av Inwidos omsättning är relaterad till ROT-marknaden.
Inwido är idag Nordens ledande aktör inom fönster och ytterdörrar.
Året i korthet
Förvärvstakten har under 2007 varit fortsatt hög med åtta slutförda förvärv. De större förvärven är finska Tiivi, svenska A-Gruppen, brittiska Allan Brothers, svenska DeCasa Interiör och danska KPK. Totalt företagsvärde (enterprise value) för förvärvade bolag under 2007 uppgår till cirka 1,4 miljarder kr.
Inwidos marknader har haft fortsatt bra utveckling 2007, och bolagets organiska tillväxt under året var drygt 9%. Inwido har stärkt sina marknadspositioner i framförallt Finland och Norge. Inwidos omsättning ökade med cirka 1,8 miljarder kr till 5 057 Mkr (3 285). Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 481 Mkr (390). Rörelsemarginalen (EBITA) var 9,5% (11,9%). Marginalförsämringen var en konsekvens av snabba och höga prisökningar på råvaror samt produktionsstörningar i Danmark och Polen.
Framtid
Inwido har ledande marknadspositioner i vart och ett av de nordiska länderna med konkurrensfördelar inom produktion, sortiment och distribution. Bolaget är väl positionerat för fortsatt tillväxt på fönster- och ytterdörrmarknaden i Norden och övriga Nordeuropa samt för fortsatt aktivt deltagande i en strukturering av branschen. Inwido har också förutsättningar för att öka lönsamheten, bland annat till följd av initierade effektiviseringsprogram och konsolidering av de senaste årens förvärv.
VD Sven-Gunnar Schough
Styrelse
Anders C. Karlsson Ordförande Bengt Adolfsson Benny Ernstson Thomas Hofvenstam Leif Johansson Sven-Gunnar Schough VD
Ledning
Sven-Gunnar Schough VD Börje Bellinger vVD Inwido Sverige Stefan Carlsson Finanschef Arne Dyngeland VD Inwido Norge Anders Isaksson VD Inwido Sverige Timo Luhtaniemi VD Inwido Finland Niels-Peter Pretzmann VD Inwido Danmark Anders Rothstein Executive vice President Peter Welin CFO
1) Elitfönster AB.
2) Exklusive ränta på aktieägarlån.
3) I det egna kapitalet ingår aktieägarlån med 259 Mkr.
| Inwido | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2004 1) | 2003 |
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 5 057 | 3 285 | 2 197 | 1 235 | 1 235 | 1 080 |
| Rörelsens kostnader | -4 510 | -2 837 | -1 858 | -1 072 | -1 071 | -951 |
| Övriga intäkter/kostnader | 46 | 0 | 5 | 0 | 0 | 4 |
| Andel i intressebolags resultat | 1 | 0 | -1 | 0 | 0 | -1 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 20 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 |
| EBITDA | 594 | 468 | 344 | 164 | 165 | 132 |
| Avskrivningar | -113 | -78 | -44 | -29 | -29 | -24 |
| EBITA | 481 | 390 | 300 | 135 | 136 | 108 |
| Av- och nedskrivn av immateriella tillg | -5 | -6 | -33 | -14 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | -14 | -14 |
| EBIT | 476 | 384 | 267 | 121 | 122 | 94 |
| Finansiella intäkter | 12 | 0 | 6 | 1 | 1 | 1 |
| Finansiella kostnader 2) | -176 | -112 | -75 | -41 | -26 | -53 |
| EBT | 312 | 272 | 198 | 81 | 97 | 42 |
| Skatt | -81 | -73 | -62 | -28 | -28 | 27 |
| Årets resultat | 231 | 199 | 136 | 53 | 69 | 69 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 191 | 165 | 111 | 52 | 68 | 67 |
| Hänförligt till minoritet | 40 | 34 | 25 | 1 | 1 | 2 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 3 322 | 2 048 | 1 740 | 863 | 185 | 198 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 52 | 42 | 9 | 1 | 1 | 1 |
| Materiella tillgångar | 1 070 | 650 | 469 | 231 | 231 | 211 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 8 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 38 | 13 | 6 | 3 | 3 | 17 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 490 | 2 755 | 2 226 | 1 098 | 420 | 427 |
| Lager | 823 | 505 | 311 | 194 | 194 | 167 |
| Fordringar, räntebärande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 740 | 474 | 357 | 180 | 166 | 134 |
| Kassa, bank och övr kortfr placeringar | 356 | 132 | 277 | 64 | 29 | 43 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 919 | 1 111 | 945 | 438 | 389 | 344 |
| Summa tillgångar | 6 409 | 3 866 | 3 171 | 1 536 | 809 | 771 |
| Eget kapital hänförligt till moderb ägare | 1 285 3) | 914 | 759 | 500 | 204 | 179 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 252 | 173 | 139 | 7 | 7 | 6 |
| Avsättningar, räntebärande | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 122 | 65 | 58 | 20 | 20 | 5 |
| Skulder, räntebärande | 2 999 | 1 960 | 1 736 | 752 | 337 | 384 |
| Skulder, ej räntebärande | 1 700 | 710 | 479 | 257 | 241 | 197 |
| Finansiella skulder, övriga | 49 | 44 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 6 409 | 3 866 | 3 171 | 1 536 | 809 | 771 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | 385 | 298 | 230 | – | 140 | -13 |
| Förändringar i rörelsekapital | -181 | -3 | 25 | – | -14 | 21 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 204 | 295 | 255 | – | 126 | 8 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -224 | -177 | -163 | – | -40 | -41 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 32 | 1 | 7 | – | 5 | 169 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttr av företag | 12 | 119 | 99 | – | 91 | 136 |
| Nettoinvesteringar i företag | -614 | -467 | -879 | – | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | -602 | -348 | -780 | – | 91 | 136 |
| Förändring i lån | 640 | 182 | 830 | – | -61 | -149 |
| Nyemission | 30 | 28 | 162 | – | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | 0 | 0 | 0 | – | -44 | 0 |
| Övrigt | 146 | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 816 | 210 | 992 | – | -105 | -149 |
| Årets kassaflöde | 214 | -138 | 212 | – | -14 | -13 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 9,5 | 11,9 | 13,7 | 10,9 | 11,0 | 10,0 |
| EBT-marginal, % | 6,2 | 8,3 | 9,0 | 6,6 | 7,9 | 3,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,4 | 19,7 | 17,6 | – | 35,5 | 46,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,9 | 13,5 | 14,0 | – | 22,0 | 17,4 |
| Soliditet, % | 24 | 28 | 28 | 33 | 26 | 24 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 2 637 | 1 826 | 1 457 | 688 | 308 | 341 |
| Skuldsättningsgrad | 2,0 | 1,8 | 1,9 | 1,5 | 1,6 | 2,1 |
Jøtul – svag utveckling 2007
Ratos förvärvade Jøtul 2006. Ratos ägarandel uppgår till 63%. Övriga delägare är Accent Equity Partners och företagsledningen.
Koncernmässigt bokfört värde vid årsskiftet uppgick till 322 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig) och Johan Pernvi samt av Bo Jungner som suppleant.
Verksamhet
Jøtul är den största tillverkaren av braskaminer i Europa och är marknadsledare i Norge samt har även en stark position i Danmark, Frankrike och USA. Bolaget, som är ett av Norges äldsta företag med anor från 1853, tillverkar brasvärmekaminer, kassetter, omramningar samt tillbehör till braskaminer. Koncernens viktigaste varumärken är Jøtul och Scan. Tillverkningen sker i Norge, Danmark, Frankrike, Polen och USA. Produkterna säljs globalt dels via egna säljbolag, dels via importörer. Produkterna når slutkonsumenterna genom specialbutiker och på vissa marknader även genom "gör-det-själv"-kanaler.
Marknad
Den globala marknaden för Jøtuls produkter uppgår till cirka 15 miljarder NOK och beräknas växa med 5-6% per år. Marknadstillväxten drivs av ett ökat fokus på uppvärmning med förnyelsebar energi och av de stigande priserna på el, olja och naturgas. Även faktorer som väder, ränteutveckling och bostadsprisutveckling påverkar marknadens tillväxt. Efter mer än tio års oavbruten marknadstillväxt föll den globala marknaden för braskaminer med omkring 15% 2007. Under de senaste tio åren har Jøtul haft en genomsnittlig årlig tillväxt om 10%.
De största marknaderna är USA, Skandinavien och Tyskland. Jøtul har en stark position i Skandinavien med en marknadsandel om cirka 25%. Andra aktörer i Skandinavien är Nibe, Hwam, Morsø och Dovre.
Jøtul är Europas största tillverkare av braskaminer.
Året i korthet
Jøtul har under året haft stora försäljningsframgångar i bland annat Norge, Sverige och Frankrike med den modernt designade modellen F370, som lanserades under andra halvåret 2006. I juni förvärvades det norska företaget Hammerstrøm som tillverkar rökrör och distribuerar ett sortiment av tillbehör för braskaminer.
Försäljningsutvecklingen har under året varit svag på de amerikanska, tyska och danska marknaderna, medan försäljningen i Norge och Sverige utvecklades starkt under årets första tre kvartal. Under fjärde kvartalet uppvisade de norska och svenska marknaderna en försvagning, bland annat i samband med en sen start på vintern. Enligt tillgänglig marknadsstatistik har Jøtul lyckats öka sina marknadsandelar på ett antal marknader, exempelvis Sverige. Som en följd av den svaga försäljningsutvecklingen har kostnadsanpassningar genomförts.
Försäljningen minskade med 10% och uppgick till 812 MNOK (905). Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 47 MNOK (77). Rörelsemarginalen försämrades från 8,5% till 5,8%.
Framtid
Under 2008 kommer fortsatta kostnadsanpassningar att genomföras. Samtidigt fortsätter Jøtul sina satsningar inom produktutveckling. Branschen är fragmenterad och erbjuder på sikt möjligheter till förvärv.
VD Erik Moe
1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv. 2) Proforma med hänsyn till förvärv av
Krog Iversen under 2006.
3) Exklusive ränta på aktieägarlån. 4) I det egna kapitalet ingår aktieägarlån med 237 MNOK.
| MNOK | 2007 | 2006 1) 2) | 2005 1) 2) | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 812 | 905 | 777 | 587 | 547 |
| Rörelsens kostnader | -742 | -793 | -685 | -515 | -463 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 18 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 88 | 112 | 92 | 72 | 85 |
| Avskrivningar | -41 | -35 | -44 | -32 | -28 |
| EBITA | 47 | 77 | 48 | 40 | 57 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBIT | 47 | 77 | 48 | 40 | 57 |
| Finansiella intäkter | 8 | 12 | 0 | 6 | 2 |
| Finansiella kostnader 3) | -46 | -44 | -32 | -34 | -11 |
| EBT | 9 | 45 | 16 | 12 | 48 |
| Skatt | 3 | -8 | -1 | -5 | -15 |
| Årets resultat | 12 | 37 | 15 | 7 | 33 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 12 | 37 | 15 | 7 | 33 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 477 | 593 | – | 20 | 20 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 201 | 14 | – | 192 | 190 |
| Materiella tillgångar | 242 | 212 | – | 240 | 198 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | 0 | – | 18 | 19 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 4 | 8 | – | 6 | 6 |
| Summa anläggningstillgångar | 924 | 827 | – | 476 | 433 |
| Lager | 214 | 196 | – | 134 | 125 |
| Fordringar, räntebärande | 6 | 4 | – | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 116 | 144 | – | 121 | 101 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 0 | 0 | – | 0 | 8 |
| Summa omsättningstillgångar | 336 | 344 | – | 255 | 234 |
| Summa tillgångar | 1 260 | 1 171 | – | 732 | 667 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 393 4) | 385 | – | 209 | 201 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 43 | 39 | – | 43 | 42 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 132 | 90 | – | 0 | 4 |
| Skulder, räntebärande | 580 | 534 | – | 430 | 379 |
| Skulder, ej räntebärande | 112 | 123 | – | 50 | 41 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 260 | 1 171 | – | 732 | 667 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | |||||
| före förändring av rörelsekapital | 13 | – | – | 33 | 75 |
| Förändringar i rörelsekapital | 0 | – | – | 3 | -41 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 13 | – | – | 36 | 34 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -57 | – | – | -77 | -55 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0 | – | – | 2 | 0 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | -44 | – | – | -39 | -21 |
| Nettoinvesteringar i företag | -7 | – | – | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | -51 | – | – | -39 | -21 |
| Förändring i lån | 30 | – | – | 28 | 56 |
| Nyemission | 0 | – | – | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | 0 | – | – | 0 | -33 |
| Övrigt | 0 | – | – | 3 | -2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 30 | – | – | 31 | 21 |
| Årets kassaflöde | -21 | – | – | -8 | 0 |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 5,8 | 8,5 | 6,2 | 6,9 | 10,3 |
| EBT-marginal, % | 1,1 | 5,0 | 2,1 | 2,1 | 8,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 3,1 | – | – | 3,6 | – |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5,6 | – | – | 7,1 | – |
| Soliditet, % | 31 | 33 | – | 29 | 30 |
| Räntebärande nettoskuld, MNOK | 617 | 569 | – | 455 | 394 |
| Skuldsättningsgrad | 1,6 | 1,5 | – | 2,3 | 2,1 |
| Medelantal anställda | 799 | 821 | 740 | 515 | 512 |
Lindab – stark tillväxt med hög marginal
Den 1 december 2006 åternoterades Lindab på OMX Nordiska Börs Stockholm, efter att ha varit onoterat med Ratos som huvudägare sedan utköpet från börsen 2001. Ratos ägarandel efter börsnoteringen uppgår till 22%.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 667 Mkr och marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 2 606 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen genom Stig Karlsson (bolagsansvarig).
Verksamhet
Lindab är ett ledande företag i Europa inom utveckling, produktion, marknadsföring och distribution av system och produkter i tunnplåt och stål för byggande. Bolaget är verksamt i 30 länder och har cirka 5 000 anställda. Omkring 60% av försäljningen går till länder utanför Norden.
Verksamheten är uppdelad i två affärsområden. Affärsområdet Profile, 49% av försäljningen, omfattar två produktområden Pro duktområdet Building Components erbjuder tunnplåtsbaserade byggkomponenter såsom takavvattningssystem, tak- och väggprofiler för industriella och kommersiella lokaler och bostäder. I produktområdet Building Systems ingår kompletta byggsystem i stål i form av prefabricerade stålbyggnader. Produktområdet Building Components har starka marknadspositioner i Norden och i Central- och Östeuropa, där man sedan mitten av 1990-talet haft en stark organisk tillväxt. Inom Building Systems är Lindab marknadsledare i Europa.
Affärsområdet Ventilation, 51% av försäljningen, erbjuder ett brett sortiment av ventilationskomponenter i tunnplåt såsom cirkulära kanalsystem samt kompletta system och lösningar för inomhusklimat.
Omkring 60% av bolagets produkter och system används inom nybyggnation och 40% inom renovering. Produkterna används till största delen i kommersiella lokaler (kontor, handel, lager och industri), och endast till en mindre del i bostäder. Tillverkning sker dels lokalt av svårtransporterade produkter, dels i centrala produktionsenheter i Sverige, Danmark, Tjeckien, Ungern och Luxemburg.
Året i korthet
Under året har Lindab fortsatt att utvecklas mycket positivt. Marknadsutvecklingen har varit god på Lindabs huvudmarknader Norden, Västeuropa och Central- och Östeuropa samt inom båda affärsområdena. Speciellt produktområdet Building Systems har haft en stark utveckling.
Förra årets brittiska förvärv CCL, med en omsättning på cirka 500 Mkr, inom affärsområde Ventilation, har integrerats väl i koncernen. Ett
Flera av Lindabs produkter är viktiga delar i dagens lättbyggnadsteknik. Produkterna tillverkas av återvinningsbara material och är utvecklade för en snabb och effektiv byggnadsteknik.
mindre förvärv av ett ventilationsföretag på Irland har genomförts under året.
Byggnation pågår av en ny fabrik för Building Systems i Yaroslavl i Ryssland, som beräknas färdigställas i slutet av 2008.
Den totala nettoförsäljningen uppgick till 9 280 Mkr (7 609). Justerat för effekter av företagsförvärv och försäljningar samt valutaeffekter uppgick den organiska tillväxten till 14%. Försäljningen har utvecklats positivt i såväl affärsområde Ventilation som i affärsområde Profile.
Ekonomisk information
Svend Holst-Nielsen Ordförande
Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Markku Rantala Arbetstagarrepresentant Bjarne Larsson Suppleant, arbetstagar-
Staffan Råberg Suppleant, arbetstagar-
representant
representant
Delårsrapport jan-mars 7 maj 2008 Delårsrapport jan-juni 17 juli 2008 Delårsrapport jan-sept 29 okt 2008
www.lindab.com
Styrelse
Anders C. Karlsson Stig Karlsson Hans-Olov Olsson Annette Sadolin Kjell Åkesson VD
Organisk tillväxt 6% Rörelsemarginal (EBIT) 14% Nettoskuldsättningsgrad 1,0-1,4 ggr Utdelningspolicy 40-50% av
Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 1 318 Mkr (903). Resultatet före skatt var 1 175 Mkr (797) en förbättring på 47%. EBITA-marginalen uppgick till 14,2% (11,9%). Kassaflödet har varit gott under året, men påverkats av kapitalbindning genom Lindabs tillväxt och ökade
Lindab planerar att under de närmaste åren fortsätta sin expansion i östra Europa. Euroconstructs, en oberoende analysorganisation, bedömning för 2008 visar en fortsatt god tillväxt. Vid beaktande av Lindabs geografiska mix och med tyngdpunkt på försäljning inom yrkesbyggnader ger detta en marknadstillväxt på 5%, vilket kan jämföras med knappt 7% under 2007. Lindabs organiska tillväxt under motsvarande period uppgick till 14%. Under 2008 bedöms Östeuropa fortsatt visa den högsta
råmaterialpriser.
marknadstillväxten.
Finansiella mål
Framtid
VD Kjell Åkesson
Ledning
Kjell Åkesson VD Nils-Johan Andersson CFO
Hannu Paitula AO-chef Ventilation Peter Andsberg AO-chef Profile
| 134 | Ratos årsredovisning 2007 | |
|---|---|---|
| ----- | --------------------------- | -- |
Lindab
| Större aktieägare | |
|---|---|
| -- | ------------------- |
| Ratos | 22,5% |
|---|---|
| Skandia Liv | 11,2% |
| Sjätte AP-fonden | 11,0% |
| Andra AP-fonden | 6,2% |
Källa: VPC
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 |
| Rörelsens kostnader | -7 764 | -6 470 | -5 516 | -4 912 | -4 830 |
| Övriga intäkter/kostnader | -4 | -39 | 56 | 4 | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Resultat från avyttringar | 0 | 0 | -3 | 0 | 0 |
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| EBITDA | 1 512 | 1 100 | 751 | 569 | 472 |
| Avskrivningar | -194 | -197 | -191 | -185 | -167 |
| EBITA | 1 318 | 903 | 560 | 384 | 305 |
| Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar | -9 | -9 | -3 | 0 | 0 |
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | 0 | 0 | -118 |
| EBIT | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 |
| Finansiella intäkter | 20 | 11 | 10 | 10 | 14 |
| Finansiella kostnader | -154 | -108 | -83 | -98 | -109 |
| EBT | 1 175 | 797 | 484 | 296 | 92 |
| Skatt | -274 | -212 | -133 | -94 | -66 |
| Årets resultat | 901 | 585 | 351 | 202 | 26 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 901 | 585 | 351 | 201 | 26 |
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 2 713 | 2 616 | 2 398 | 2 006 | 1 991 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 66 | 74 | 81 | 20 | 21 |
| Materiella tillgångar | 1 425 | 1 391 | 1 527 | 1 393 | 1 180 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 7 | 6 | 6 | 57 | 0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 352 | 325 | 324 | 25 | 72 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 563 | 4 412 | 4 336 | 3 501 | 3 264 |
| Lager | 1 278 | 1 083 | 875 | 1 024 | 858 |
| Fordringar, räntebärande | 10 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 1 478 | 1 382 | 1 070 | 868 | 836 |
| Kassa, bank och övr kortfristiga placeringar | 371 | 199 | 244 | 117 | 220 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 137 | 2 665 | 2 189 | 2 009 | 1 914 |
| Summa tillgångar | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 367 | 2 210 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| Avsättningar, räntebärande | 109 | 106 | 105 | 85 | 61 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 419 | 439 | 367 | 144 | 144 |
| Skulder, räntebärande | 2 516 | 2 702 | 1 991 | 1 920 | 1 950 |
| Skulder, ej räntebärande | 1 687 | 1 640 | 1 209 | 992 | 813 |
| Finansiella skulder, övriga | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||
| förändring av rörelsekapital | 1 092 | 883 | 587 | 463 | 319 |
| Förändringar i rörelsekapital | -217 | -105 | 143 | -49 | 76 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 875 | 778 | 730 | 414 | 395 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -195 | -146 | -226 | -209 | -205 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 18 | 96 | 216 | 50 | 93 |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | 698 | 728 | 720 | 255 | 283 |
| Nettoinvesteringar i företag | -48 | -373 | -657 | 0 | 0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 650 | 355 | 63 | 255 | 283 |
| Förändring i lån | -231 | 707 | 61 | -358 | -165 |
| Nyemission | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | -256 | -1 196 | 0 | 0 | 0 |
| Övrigt | 0 | 94 | -3 | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -487 | -395 | 58 | -358 | -165 |
| Årets kassaflöde | 163 | -40 | 121 | -103 | 118 |
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 14,2 | 11,9 | 9,0 | 7,0 | 5,8 |
| EBT-marginal, % | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 34,9 | 23,2 | 13,4 | 8,5 | 1,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25,1 | 18,2 | 12,2 | 9,0 | 4,7 |
| Soliditet, % | 39 | 31 | 44 | 43 | 43 |
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 2 237 | 2 602 | 1 846 | 1 831 | 1 791 |
| Skuldsättningsgrad | 0,9 | 1,3 | 0,7 | 0,8 | 0,9 |
| Medelantal anställda | 5 013 | 4 689 | 4 315 | 4 011 | 3 920 |
MCC – nytt innehav
Ratos förvärvade 60% av aktierna i Mobile Climate Control (MCC) 2007 från bolagets grundare Gunnar Mannerheim, som kvarstår med 40% av aktierna. Totalt har Ratos investerat 298 Mkr i MCC.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 322 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Henrik Blomé (bolagsansvarig) och Johan Pernvi samt Leif Johansson som suppleant.
Verksamhet
MCC är en nischleverantör som utvecklar, tillverkar och säljer kundanpassade klimatsystem till fordon som produceras i korta serier och med höga krav på produktprestanda och kvalitet. Klimatsystemen är anpassade efter kundens specifikation och behov och innehåller vanligen värme och/eller kyla (AC) för att skapa en behaglig förar- och passagerarmiljö. MCC har två huvudsakliga kundsegment: tillverkare av bussar samt "offroadfordon" (exempelvis bygg- och anläggningsfordon, gruv- och materialhanteringsfordon samt skogsmaskiner). Huvudkontoret ligger i Upplands Väsby och produktion sker i Kanada (Toronto), Sverige (Norrtälje, och Norrköping), Tyskland (Oettingen) samt i Polen (Wroclaw). Cirka 65% av försäljningen sker i Nordamerika och cirka 35% i Europa.
Marknad
Marknadens tillväxt drivs av ett ökat antal producerade fordon och av att en ökande andel fordon innehåller allt mer avancerade klimatsystem – trenden går mot att slutkunderna efterfrågar ett mer behagligt fordonsklimat – samt av ett mer omfattande arbetsmiljöregelverk. MCC har en stark marknadsposition inom utvalda segment på marknaden. Inom bussegmentet är MCC marknadsledande på värmesystem i Nordamerika och i Norden. Övriga Europa samt segmentet kyla (AC) är hittills för bolaget relativt outvecklade marknader. Inom offroadsegmetet är MCCs marknadsposition stark, både i Nordamerika och i Norden.
Året i korthet
MCC visade god tillväxt under 2007 och försäljningen uppgick till 698 Mkr mot 614 Mkr föregående år, en ökning om 14%. Nordamerika uppvisade en tillväxt på 20%. Tillväxten i Nordamerika drevs, en svag byggkonjunktur till trots, av en kraftig försäljningsökning i offroadsegmentet. Även försäljningen till nordamerikanska busstillverkare var god under året, dock med en något lägre tillväxttakt än offroadsegmentet. Omsättningen i Europa var i nivå med föregå-
MCCs klimatsystem är kundanpassade och utvecklade för att skapa en behaglig förar- och passagerarmiljö i framförallt bussar och offroadfordon.
ende år, dock med väsentlig skillnad i tillväxt mellan kundsegmenten. Offroadsegmentet visade tillväxt drivet av en stark konjunktur och god volymutveckling för tillverkarna av anläggningsfordon, skogsmaskiner och materialhanteringsfordon. Försäljningen till bussegmentet var svag under året.
Koncernens rörelsemarginal var stark och årets EBITA-resultat uppgick till 118 Mkr, en ökning med 10%. Resultatet före skatt var 75 Mkr (73). Den svaga dollarkursutvecklingen påverkade bolagets försäljning och resultat negativt.
Under året genomfördes ett VD-skifte där Clas Gunneberg tillträdde som ny VD den 1 december och efterträdde tidigare ägaren Gunnar Mannerheim.
I syfte att ge bolaget kapacitet att växa i Europa samt en möjlighet att producera närmare kunderna i Kontinentaleuropa påbörjades under året byggnationen av en ny fabrik i Polen.
VD Clas Gunneberg
Anders Lindblad Ordförande Henrik Blomé Gunnar Mannerheim Fredrik Mannerheim Johan Pernvi Leif Johansson Suppleant
Styrelse
Clas Gunneberg VD
Ledning
Framtid
MCCs starka marknadsposition, marknadens tillväxt samt möjligheten att inom bussegmentet utveckla ett fullständigt erbjudande inom kyla ger bolaget goda tillväxtmöjligheter framgent. Tillväxten förväntas bidra till en positiv resultatutveckling under de kommande åren.
Anna Lindberg CFO
136 Ratos årsredovisning 2007
MCC
| Mkr | 2007 | 2006 1) | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 698 | 614 | |||
| Rörelsens kostnader | -575 | -500 | |||
| Övriga intäkter/kostnader | 0 | 0 | |||
| Andelar i intressebolags resultat | 0 | 0 | |||
| Resultat från avyttring | 0 | 0 | |||
| Jämförelsestörande poster | 0 | 0 | |||
| EBITDA | 123 | 114 | |||
| Avskrivningar | -5 | -7 | |||
| EBITA | 118 | 107 | |||
| Av- och nedskrivn av immateriella tillgångar | 0 | 0 | |||
| Nedskrivning av goodwill | 0 | 0 | |||
| EBIT | 118 | 107 | |||
| Finansiella intäkter | 1 | 2 | |||
| Finansiella kostnader | -44 | -36 | |||
| EBT | 75 | 73 | |||
| Skatt | -28 | -25 | |||
| Årets resultat | 47 | 48 | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 47 | 48 | |||
| Hänförligt till minoritet | 0 | 0 | |||
| Balansräkning | |||||
| Goodwill | 842 | – | |||
| Övrigt immateriella tillgångar | 0 | – | |||
| Materiella tillgångar | 72 | – | |||
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0 | – | |||
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 0 | – | |||
| Summa anläggningstillgångar | 914 | – | |||
| Lager | 113 | – | |||
| Fordringar, räntebärande | 0 | – | |||
| Fordringar, ej räntebärande | 150 | – | |||
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 44 | – | |||
| Summa omsättningstillgångar | 307 | – | |||
| Summa tillgångar | 1 221 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 530 | – | |||
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0 | – | |||
| Avsättningar, räntebärande | 0 | – | |||
| Avsättningar, ej räntebärande | 10 | – | |||
| Skulder, räntebärande | 571 | – | |||
| Skulder, ej räntebärande | 108 | – | |||
| Finansiella skulder, övriga | 2 | – | |||
| Summa eget kapital och skulder | 1 221 | – | |||
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | |||||
| före förändring av rörelsekapital | – | – | |||
| Förändring i rörelsekapital | – | – | |||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | – | – | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | – | – | |||
| Avyttringar i anläggningstillgångar | – | – | |||
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | – | – | |||
| Nettoinvesteringar i företag | – | – | |||
| Kassaflöde efter investeringar | – | – | |||
| Förändring av lån | – | – | |||
| Nyemission | – | – | |||
| Lämnad utdelning | – | – | |||
| Övrigt | – | – | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | – | – | |||
| Årets kassaflöde | – | – | |||
| Nyckeltal | |||||
| EBITA-marginal, % | 16,9 | 17,4 | |||
| EBT-marginal, % | 10,7 | 11,9 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | – | – | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | – | – | |||
| Soliditet, % | 43 | – | |||
| Räntebärande nettoskuld, Mkr | 527 | – | |||
| Skuldsättningsgrad | 1,1 | – | |||
| Medelantal anställda | 534 | 495 | |||
Medifiq Healthcare – försenad produktlansering
Ratos investerade i finska Medifiq Healthcare (tidigare division i Perlos-koncernen) 2006. Ratos ägarandel uppgår till 78%. Övriga ägare är Perlos med 20% samt ledning och styrelse med 2%.
Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 237 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Leif Johansson (bolagsansvarig) och Magdalena Aniansson.
Verksamhet
Medifiq Healthcare är en av de ledande aktörerna inom utveckling och kontraktstillverkning av hjälpmedel för dosering och administrering av läkemedel, preventivmedel samt hjälpmedel för blodprovstagning samt hjälpmedel till sjukvårdspersonal inom en rad olika områden.
Bolaget har cirka 430 anställda med tillverkning i Finland, England och Kina. Huvudkontoret ligger i Finland.
Marknad
Dosering och administrering av läkemedel är en tillväxtmarknad, där förutsättningarna varierar mellan olika terapigrupper. Medifiq har en stark position inom tillväxtsegmenten inhalatorer och instrument för dosering av insulin.
Samarbetet med läkemedelsföretagen är mycket långsiktigt med produktcykler upp till 20 år. Därmed är tillväxten beroende av såväl marknadstillväxten som kundens framgång med kontrakterade produkter.
I detta instrument för insulindosering sätter Medifiq samman 13 delar i en högautomatiserad process.
Året som gått
Medifiqs utveckling under året har varit svag till följd av separeringsarbete från Perlos samt uppstartsproblem och förseningar i lanseringen av en ny nyckelprodukt. Omsättningen sjönk från 53 MEUR till 37,5 MEUR. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till -3,1 MEUR (2,3). Verksamheten har anpassats till den minskade omsättningen. Försäljningsorganisationen har förstärkts och ett försäljningskontor har etablerats i Tyskland i syfte att komma närmare bolagets nyckelkunder. Arbetet med att förbättra utnyttjandet av produktionskapaciteten i England fortsätter.
Framtid
Trots svårigheter under 2007 kvarstår Medifiqs unika kompetens och goda position på en fragmenterad marknad. Investeringarna i försäljningsorganisationen har visat positiva tecken och tillsammans med ytterligare åtgärdsprogram förväntas en resultatförbättring under andra halvåret 2008.
| Styrelse | Ledning | ||
|---|---|---|---|
| Lauri Ratia | Ordförande | Willem van den | |
| Magdalena Aniansson | Bruinhorst | VD | |
| Leif Johansson | Seppo Arento | Vice President, Product Creation and |
|
| Rabbe Klemets | Projects | ||
| Keijo Riuttala | Sebastian Krapf | CFO | |
| Juha Torniainen | Tomi Karvo | Vice President, Sales & Marketing |
|
| Keijo Riuttala | Vice President, Operations |
||
| Alisdair Watson | Plant Manager, Sunderland Plant |
Medifiq Healthcare
| MEUR | 2007 | 2006 1) | 2005 1) | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||||
| Nettoomsättning | 37,5 | 53,0 | 52,8 | 52,8 | 44,6 | 41,2 | |
| Omsättning och resultat | Rörelsens kostnader | -37,3 | -47,3 | -44,6 | -44,6 | -39,5 | -39,3 |
| B:JG B:JG + +% |
Övriga intäkter/kostnader | 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,2 |
| Andel i intressebolags resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| ) )% |
Resultat från avyttringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Jämförelsestörande poster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| '% ' |
EBITDA | 0,6 | 5,7 | 8,2 | 8,2 | 5,2 | 2,1 |
| Avskrivningar | -3,7 | -3,4 | -4,2 | -4,2 | -3,8 | -3,8 | |
| % % |
EBITA | -3,1 | 2,3 | 4,0 | 4,0 | 1,4 | -1,7 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| "' | Nedskrivning av goodwill | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| ") | EBIT | -3,2 | 2,3 | 4,0 | 4,0 | 1,4 | -1,7 |
| '%%( '%%) '%%* '%%+ '%%, |
Finansiella intäkter | 0,3 | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,0 |
| Dbh~iic^c\ :7>I6 |
Finansiella kostnader | -1,9 | -1,2 | -1,2 | -0,2 | -0,2 | -0,2 |
| EBT | -4,8 | 1,1 | 2,9 | 3,9 | 1,3 | -1,9 | |
| Skatt | -0,5 | 0,0 | – | -1,7 | -1,2 | -0,4 | |
| Årets resultat | -5,3 | 1,1 | – | 2,2 | 0,1 | -2,2 | |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | -5,3 | 1,1 | – | 2,2 | 0,1 | -2,2 | |
| Hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Balansräkning | |||||||
| Goodwill | 35,6 | 37,1 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övrigt immateriella tillgångar | 1,9 | 1,8 | – | 2,3 | 3,0 | 0,4 | |
| Materiella tillgångar | 18,9 | 21,9 | – | 26,1 | 27,5 | 31,1 | |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 0,3 | 0,4 | – | 0,3 | 0,4 | 0,9 | |
| Summa anläggningstillgångar | 56,7 | 61,2 | – | 28,7 | 30,9 | 32,4 | |
| Lager | 4,2 | 5,6 | – | 8,5 | 8,0 | 6,4 | |
| Fordringar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Fordringar, ej räntebärande | 5,6 | 7,3 | – | 6,1 | 3,8 | 1,4 | |
| Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar | 0,1 | 8,1 | – | 13,0 | 8,5 | 0,3 | |
| Summa omsättningstillgångar | 9,9 | 21,0 | – | 27,6 | 20,3 | 8,1 | |
| Summa tillgångar | 66,6 | 82,2 | – | 56,3 | 51,2 | 40,5 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 31,8 | 38,4 | – | 38,6 | 34,4 | 27,7 | |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Avsättningar, räntebärande | 0,1 | 0,1 | – | 0,1 | 0,2 | 1,6 | |
| Avsättningar, ej räntebärande | 1,5 | 1,2 | – | 0,0 | 1,6 | 1,0 | |
| Skulder, räntebärande | 25,3 | 28,0 | – | 3,2 | 3,3 | 3,4 | |
| Skulder, ej räntebärande | 7,8 | 14,5 | – | 14,4 | 11,7 | 6,9 | |
| Finansiella skulder, övriga | 0,1 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa eget kapital och skulder | 66,6 | 82,2 | – | 56,3 | 51,2 | 40,5 | |
| Kassaflöde | |||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet före | |||||||
| förändring av rörelsekapital | -0,7 | – | – | 4,7 | 2,4 | 1,3 | |
| Förändringar i rörelsekapital | -1,2 | – | – | -1,1 | 2,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -1,9 | – | – | 3,6 | 4,3 | 1,3 | |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -0,7 | – | – | -2,1 | -3,0 | -4,6 | |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0,1 | – | – | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag | -2,5 | – | – | 1,5 | 1,4 | -3,3 | |
| Nettoinvesteringar i företag | -2,9 | – | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde efter investeringar | -5,4 | – | – | 1,5 | 1,4 | -3,3 | |
| Förändring i lån | -2,5 | – | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Nyemission | 0,0 | – | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Lämnad utdelning | 0,0 | – | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övrigt | -0,1 | – | – | 3,0 | 6,8 | 1,5 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -2,6 | – | – | 3,0 | 6,8 | 1,5 | |
| Årets kassaflöde | -8,0 | – | – | 4,5 | 8,2 | -1,8 | |
| Nyckeltal | |||||||
| EBITA-marginal, % | neg | 4,3 | 7,6 | 7,6 | 3,2 | neg | |
| EBT-marginal, % | neg | 2,1 | 5,5 | 7,4 | 2,9 | neg | |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | – | – | 6,0 | 0,3 | – | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | – | – | 10,4 | 4,0 | – | |
| Soliditet, % | 48 | 47 | – | 69 | 67 | 68 | |
| Räntebärande nettoskuld, MEUR | 25,3 | 20,0 | – | -9,7 | -5,0 | 4,6 | |
| Skuldsättningsgrad | 0,8 | 0,7 | – | 0,1 | 0,1 | 0,2 | |
| 1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv. | Medelantal anställda | 430 | 493 | 545 | 545 | 545 | 581 |
Superfos – stark resultatförbättring
Det danska börsnoterade konglomeratet Superfos förvärvades i slutet av 1999 av Ratos tillsammans med Industri Kapital. De följande åren vidtogs åtgärder för att renodla strukturen och verksamheten fokuserades till formsprutade plastförpackningar. Ratos ägarandel är 33% och resterande aktier innehas av Industri Kapital.
Koncernmässigt värde uppgick vid årsskiftet till 367 Mkr.
Ratos representeras i styrelsen av Thomas Mossberg (bolagsansvarig) och Thomas Hofvenstam som suppleant.
Verksamhet
Superfos utvecklar, producerar och marknadsför ett brett sortiment av formsprutande plastförpackningar till kunder inom livsmedels-, färg- och kemiindustrin. Superfos har totalt tio produktionsenheter i Europa och en i USA. Superfos är med cirka 20% av marknaden den ledande tillverkaren av formsprutade plastförpackningar i Europa. Därtill har Superfos en lönsam och snabbväxande nischposition i USA.
Marknad
Superfos marknad, formsprutade plastförpackningar med öppen topp, uppskattas till 5,2 miljarder EUR globalt. Europamarknaden utgör cirka en tredjedel av världsmarknaden. Marknaden delas lika mellan konsumentförpackningar (<2 liter) och industriförpackningar (>2 liter). Tillväxten drivs bland annat av ökad konsumtion och övergång till plast från förpackningar i glas och metall. Konkurrensbilden är fragmenterad och främst lokal. Det finns endast ett fåtal paneuropeiska spelare såsom Superfos.
En av Superfos nyutvecklade produkter är en miljövänlig livsmedelsförpackning med låg vikt och optimerad för effektiv transport.
Året i korthet
Superfos har under 2007 genomfört ett flertal åtgärdsprogram för att öka effektiviteten och förbättra resultatet. Bland annat har ett inköpsprogram genomförts och en ny organisationsstruktur har etablerats. Fabriken i danska Vipperød har lagts ned och volymerna har flyttats till en utvidgad fabrik i Polen. Svenska tillverkaren Mipac, med särskild kompetens inom förpackningar till glasstillverkare, förvärvades under året. Superfos europeiska verksamhet har haft fortsatt positiv utveckling under året med god volymutveckling och väsentligt förbättrat resultat. Verksamheten i USA har likaså haft god resultatutveckling. Superfos försäljning uppgick till 360 MEUR (327). Rörelseresultatet (EBITA) var 18,9 MEUR (12,4). Resultatet före skatt var 8,1 MEUR (3,4). Resultatet har belastats med betydande kostnader för genomförda åtgärdsprogram.
Framtid
De senaste årens renodling till ett fokuserat förpackningsföretag samt genomförandet av omfattande lönsamhetsförbättrande åtgärder under 2006-07 skapar förutsättningar för god tillväxt och förbättrad lönsamhet de kommande åren. Superfos är som marknadsledare väl positionerat för att delta i en fortsatt konsolidering av marknaden för formsprutade plastförpackningar.
VD Hans Pettersson
| Styrelse | Ledning | ||
|---|---|---|---|
| Waldemar Schmidt | Ordförande | Hans Pettersson | VD |
| Torben Bjerre-Madsen Gerard De Geer |
Søren Lisbjerg | Executive Vice President, Supply Chain & Operations |
|
| Tove Langlet Mads Ryum Larsen Thomas Mossberg |
Benny Nielsen | Executive Vice President, R & D Technology Director |
|
| Thomas Hofvenstam | Suppleant | René Valentin | Executive Vice President & CFO |
| MEUR | 2007 | 2006 1) | 2006 | 2005 2) | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 360,3 | 326,7 | 342,3 | 329,2 | 354,7 | 344,3 |
| Rörelsens kostnader | -315,6 | -291,6 | -305,9 | -287,4 | -307,0 | -284,6 |
| Övriga intäkter/kostnader | 0,9 | 1,5 | 1,5 | 1,0 | 0,0 | 0,0 |
| Andel i intressebolags resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Resultat från avyttringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 11,6 | 0,0 |
| Jämförelsestörande poster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| EBITDA | 45,6 | 36,6 | 37,9 | 42,8 | 59,3 | 59,7 |
| Avskrivningar | -26,7 | -24,2 | -25,1 | -28,0 | -30,6 | -30,4 |
| EBITA | 18,9 | 12,4 | 12,8 | 14,8 | 28,7 | 29,3 |
| Av- och nedskrivn av immateriella tillg | -0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Nedskrivn av goodwill | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -12,7 | 0,0 |
| EBIT | 18,3 | 12,4 | 12,8 | 14,8 | 16,0 | 29,3 |
| Finansiella intäkter | 0,2 | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 | 1,1 |
| Finansiella kostnader | -10,4 | -9,3 | -9,5 | -10,3 | -12,8 | -14,2 |
| EBT | 8,1 | 3,4 | 3,6 | 4,6 | 3,3 | 16,2 |
| Skatt | -3,3 | -6,1 | -6,4 | -5,0 | -5,8 | -6,8 |
| Årets resultat | 4,8 | -2,7 | -2,8 | -0,4 | -2,5 | 9,4 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | 4,8 | -2,7 | -2,8 | -0,4 | -2,5 | 9,4 |
| Hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Balansräkning | ||||||
| Goodwill | 74,9 | 69,0 | 69,0 | – | 70,1 | 99,8 |
| Övrigt immateriella tillgångar | 4,1 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Materiella tillgångar | 151,8 | 142,4 | 142,4 | – | 158,0 | 192,8 |
| Finansiella tillgångar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Finansiella tillgångar, ej räntebärande | 9,6 | 4,4 | 4,4 | – | 13,7 | 12,5 |
| Summa anläggningstillgångar | 240,4 | 215,8 | 215,8 | – | 241,8 | 305,1 |
| Lager | 42,7 | 35,2 | 35,2 | – | 38,4 | 40,9 |
| Fordringar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Fordringar, ej räntebärande | 73,6 | 66,6 | 66,6 | – | 63,2 | 59,9 |
| Kassa, bank och övr kortfr placeringar | 17,7 | 6,5 | 6,5 | – | 22,8 | 4,0 |
| Summa omsättningstillgångar | 134,0 | 108,3 | 108,3 | – | 124,4 | 104,8 |
| Summa tillgångar | 374,4 | 324,1 | 324,1 | – | 366,2 | 409,9 |
| Eget kapital hänförl till moderb ägare | 114,5 | 111,0 | 111,0 | – | 115,1 | 115,3 |
| Eget kapital hänförligt till minoritet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar, räntebärande | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar, ej räntebärande | 13,7 | 13,0 | 13,0 | – | 17,3 | 12,4 |
| Skulder, räntebärande | 173,6 | 140,1 | 140,1 | – | 177,8 | 219,4 |
| Skulder, ej räntebärande | 72,6 | 60,0 | 60,0 | – | 56,0 | 62,8 |
| Finansiella skulder, övriga | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 374,4 | 324,1 | 324,1 | – | 366,2 | 409,9 |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde löpande verksamhet | ||||||
| före förändring av rörelsekapital | 35,3 | 25,0 | 25,0 | – | 28,0 | 48,9 |
| Förändringar i rörelsekapital | -3,5 | -0,6 | -0,6 | – | -6,9 | 0,3 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 31,8 | 24,4 | 24,4 | – | 21,1 | 49,2 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -31,3 | -26,0 | -26,0 | – | -19,5 | -27,9 |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 0,0 | 6,1 | 6,1 | – | 6,2 | 0,5 |
| Kassaflöde f förvärv/avyttr av företag | 0,5 | 4,5 | 4,5 | – | 7,8 | 21,8 |
| Nettoinvesteringar i företag | -22,1 | 16,9 | 16,9 | – | 51,5 | 0,0 |
| Kassaflöde efter investeringar | -21,6 | 21,4 | 21,4 | – | 59,3 | 21,8 |
| Förändring i lån | 33,5 | -38,4 | -38,4 | – | -41,6 | -27,3 |
| Nyemission | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 1,0 | 0,0 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | -0,7 | 0,0 | 0,0 | – | 0,9 | 0,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 32,8 | -38,4 | -38,4 | – | -39,6 | -27,3 |
| Årets kassaflöde | 11,2 | -17,0 | -17,0 | – | 19,6 | -5,5 |
| Nyckeltal | ||||||
| EBITA-marginal, % | 5,2 | 3,8 | 3,7 | 4,5 | 8,1 | 8,5 |
| EBT-marginal, % | 2,2 | 1,0 | 1,1 | 1,4 | 0,9 | 4,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 4,3 | – | neg | – | neg | 8,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,9 | – | 4,8 | – | 5,1 | 9,1 |
| Soliditet, % | 31 | 34 | 34 | – | 31 | 28 |
| Räntebärande nettoskuld, MEUR | 155,9 | 133,6 | 133,6 | – | 155,0 | 215,4 |
| Skuldsättningsgrad | 1,5 | 113 | 1,3 | – | 1,5 | 1,9 |
| Medelantal anställda | 1 546 | 1 525 | 1 525 | – | 1 669 | 1 800 |
1) Proforma exklusive Aerosol IGS.
2) Proforma exklusive den sålda divisionen Pharma.
Övriga innehav
Atle Industri
I samband med Ratos förvärv av Atle 2001 samlades 17 bolag i en särskild grupp under namnet Atle Industri. 15 av bolagen har avyttrats, varav ett under 2007. Portföljen består i dagsläget av de helägda innehaven Moving, som utvecklar och producerar utrustning för materialhantering, och Nordhydraulic, som tillverkar och säljer hydraulventiler för mobila applikationer.
Ratos representeras i styrelsen av Thomas Mossberg (bolagsansvarig) och Anna Ahlberg.
| Styrelse | |
|---|---|
| Lars Gårdö | Ordförande |
| Anna Ahlberg | |
| Thomas Mossberg | |
| Christer Nilsson | |
| Bo Ulván | |
| Hans Åke Norås | VD |
| Ledning | |
| Hans Åke Norås | VD |
| Lars Carlson | CFO |
VD Hans Åke Norås
Atle Industris innehav
| Bolag | Verksamhet | Atle Industris ägarandel |
2007 Omsättning Mkr |
2006 Omsättning Mkr |
2007 EBT Mkr |
2006 EBT Mkr |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moving | Utvecklar och producerar utrustning och system för effektiv materialhantering. |
100% | 293 | 207 | 5 | -9 |
| Nordhydraulic | Tillverkar och säljer hydraulventiler för mobila applikationer. | 100% | 253 | 229 | 24 | 17 |
BTJ Group
Ratos blev ägare i BTJ Group i samband med bildandet av BTJ Infodata i mars 2004. Under 2005 delades BTJ Infodata-gruppen varvid BTJ Group blev ett eget innehav. Ratos äger cirka 59% av BTJ Group.
Ratos representeras i styrelsen av Robin Molvin (bolagsansvarig) och Bo Jungner som suppleant.
Verksamhet
BTJ Group är en ledande leverantör av medieprodukter och informationstjänster till bibliotek, universitet, företag och organisationer på den nordiska marknaden. Produkterna och tjänsterna säljs genom varumärkena Bibliotekstjänst, BTJ Finland, BTJ Prenumerationsservice och BTJ Förlag.
| Styrelse | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Skarin | Ordförande | |||||
| Peter Carrick | ||||||
| Gunilla Herdenberg | ||||||
| Harold Kaiser | ||||||
| Robin Molvin | ||||||
| Bo Jungner | Suppleant | |||||
| Ledning | ||||||
| Stephan Ekström | tf VD | |||||
| Jonas Hansson | CFO | |||||
| Mkr | 2007 2006 1) | |||||
| Omsättning | 823 | 870 | ||||
| Rörelseresultat (EBITA) | 4 | 23 | ||||
| Resultat före skatt (EBT) | 1 | 18 |
|---|---|---|
| Kassaflöde före förvärv och avyttring av företag |
-13 | – |
| EBITA-marginal, % | 0,5 | 2,7 |
| Räntebärande nettoskulder | 17 | – |
| Medelantal anställda | 297 | 327 |
1) Proforma med hänsyn till avvecklad verksamhet under 2006.
tf VD Stephan Ekström
Industri Kapital
Industri Kapital är ett onoterat private equityföretag med ett förvaltat kapital om cirka 5,7 miljarder euro. Bolaget har sedan starten 1989 genomfört över 60 investeringar inom olika branscher i Europa med huvuddelen inom process- och tillverkningsindustri, byggnadsmaterial, handel och tjänstesektor. Investerare i Industri Kapitals fonder utgörs av stora nordiska, europeiska och amerikanska institutionella investerare.
Ratos har totalt investerat cirka 550 Mkr i fyra fonder – 1989 (avslutad), 1994 (avslutad), 1997 och 2000. De båda fonderna IK 1997 och IK 2000 är fullinvesterade. Ansvarig för Ratos investering i Industri Kapital är Thomas Mossberg.
Innehavet i Industri Kapital har under 2007 bidragit till Ratos exitresultat med 46 Mkr.
IK 1997 – totalt bokfört värde 40 Mkr
- n Dynea kemibolag med tillverkning av bl a bindemedel och ytbeläggningar
- n Superfos tillverkar plastförpackningar, ägs även direkt av Ratos som ett innehav
IK 2000 – totalt bokfört värde 88 Mkr
- n CPS Color leverantör av avancerade färgbrytningssystem främst till färgindustrin
- n Dataphone (f d CityLink) svensk tele- och datakommunikationsoperatör
- n Welzorg holländsk distributör av hjälpmedel för rörelsehindrade
- n Europris norsk lågprisgrossist och detaljist inom bl a livsmedel
- n Idex franskt energi- och miljöserviceföretag
- n Tradeka finsk detaljist dagligvaruhandel
- n Kwintet ledande europeisk tillverkare av arbetskläder
- n Wehkamp holländskt ledande postorderföretag och oberoende kredithanteringsföretag
- n Sports Group tysk leverantör av ytbeläggningar för sport och rekreation, bl a konstgräs
- n Dynea kemibolag med tillverkning av bl a bindemedel och ytbeläggningar
Overseas Telecom
Overseas Telecom bildades 1996 i syfte att identifiera, utvärdera och investera i framförallt licenser och operatörsverksamhet i utvecklingsländer för att därefter utveckla och slutligen realisera uppbyggda värden i dessa innehav. Sedan 2000/01 befinner sig bolaget i en avvecklingsfas och fokus ligger på fortsatt affärsutveckling och avyttring. Sju av åtta genomförda investeringar har realiserats. Kvarvarande innehav är Suntel i Sri Lanka där Overseas Telecom äger 55%. Suntels omsättning uppgick 2007 till cirka 465 Mkr med EBITA om cirka 62 Mkr. Nettoskulden i bolaget var vid utgången av året cirka 37 Mkr och antalet abonnenter uppgick till omkring 379 000.
Ratos representeras i styrelsen av Thomas Mossberg (bolagsansvarig) och Berit Lind.
Styrelse
| Per Eric Fylking | Ordförande |
|---|---|
| Håkan Jansson | |
| Helena Krook Kilander | |
| Thomas Mossberg | |
| Jon W. Ringvold | |
| Caroline af Ugglas | |
| Roger Johanson | Suppleant |
| Berit Lind | Suppleant |
| Ole Christian Søhoel | Suppleant |
| Christina Wik | Suppleant |
| Ledning |
Anders Ekman VD Gunnar Andersson CFO
VD Anders Ekman
Koncernen i sammandrag
| 1) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | |||||
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 16,66 | 15,50 | 12,42 | 12,45 | 3,59 |
| Utdelning per aktie, kr | 9 2) | 5,50 (11) 3) | 4,19 | 3,96 | 3,37 |
| Direktavkastning, % | 5,1 2) | 3,4 (6,8) 3) | 4,6 | 5,9 | 6,4 |
| Totalavkastning, % | 14 | 85 | 43 | 35 | 27 |
| Börskurs, 31 december, kr | 176 | 162,50 | 91 | 67 | 53 |
| Eget kapital per aktie, 31 december, kr 4) | 75 | 69 | 64 | 55 | 47 |
| Eget kapital, Mkr 4) | 11 905 | 10 875 | 10 958 | 9 326 | 7 827 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23 | 23 | 21 | 21 | 8 |
| Soliditet, % | 38 | 44 | 52 | 76 | 91 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning 5) | 158 829 266 | 163 005 841 | 170 062 755 | 169 572 845 | 168 946 538 |
| Utestående antal aktier | 158 489 155 | 158 276 730 | 170 209 628 | 169 650 634 | 168 825 790 |
| Resultaträkning, Mkr | |||||
| Innehav | |||||
| Resultat från dotterföretag | 2 005 | 1 164 | 716 | 168 | 91 |
| Exitresultat, dotterföretag | 160 | -14 | 134 | 0 | – |
| Nedskrivning, dotterföretag | – | -178 | – | – | – |
| Resultatandelar från intresseföretag | 545 | 719 | 1 411 | 806 | 297 |
| Exitresultat, intresseföretag | 727 | 1 617 | 392 | 1 356 | 412 |
| Nedskrivning, intresseföretag | – | – | -29 | -17 | -7 |
| Utdelning, övriga företag | 71 | 21 | 36 | 28 | 21 |
| Exitresultat, övriga företag | 46 | 75 | 125 | 82 | 32 |
| Nedskrivning, övriga företag | – | -10 | – | – | – |
| Resultat från innehav | 3 554 | 3 394 | 2 785 | 2 423 | 846 |
| Centralt netto | -92 | -160 | -140 | -98 | -34 |
| Koncernens resultat före skatt | 3 462 | 3 234 | 2 645 | 2 325 | 812 |
| Skatt | -516 | -572 | -464 | -210 | -193 |
| Koncernens resultat efter skatt | 2 946 | 2 662 | 2 181 | 2 115 | 619 |
| Resultat härförligt till moderbolagens ägare | 2 646 | 2 527 | 2 113 | 2 111 | 606 |
| Balansräkning, Mkr | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 066 | 10 406 | 6 824 | 1 824 | 693 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 091 | 2 124 | 1 544 | 602 | 217 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 778 | 2 929 | 4 139 | 5 455 | 5 119 |
| Uppskjuten skattefordran | 291 | 187 | 135 | 45 | – |
| Omsättningstillgångar | 12 556 | 11 016 | 9 451 | 4 330 | 2 729 |
| Tillgångar | 36 782 | 26 662 | 22 093 | 12 256 | 8 758 |
| Eget kapital inkl minoritet | 13 870 | 11 814 | 11 554 | 9 360 | 7 934 |
| Avsättningar, övriga | 842 | 656 | 315 | 15 | 15 |
| Uppskjuten skatteskuld | 750 | 528 | 280 | 43 | 5 |
| Räntebärande skulder | 13 834 | 8 709 | 6 006 | 1 794 | 411 |
| Icke räntebärande skulder | 7 486 | 4 955 | 3 938 | 1 044 | 393 |
| Eget kapital och skulder | 36 782 | 26 662 | 22 093 | 12 256 | 8 758 |
1) Tillämpliga historiska tal är omräknade (faktor 0,4653) med hänsyn till split och inlösen 2006.
- 2) Föreslagen ordinarie utdelning.
- 3) Ordinarie utdelning (inklusive extra utdelning).
- 4) Hänförligt till moderbolagets ägare.
- 5) Beräknas enligt reglerna för resultat per aktie.
Definitioner
Avkastning på eget kapital
Resultat efter skatt hänförligt till moderbolaget i procent av majoritetens egna kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat före räntekostnader och skatt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Direktavkastning
Utdelning i procent av börskurs.
EBIT
Resultat före finansnetto och skatt (Earnings Before Interest and Tax).
EBITA
Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar men före avdrag för nedskrivning av goodwill (Earnings Before Interest, Tax and Amortisation).
EBITA-marginal
Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar men före avdrag för nedskrivning av goodwill i procent av nettoomsättningen.
EBITDA
Resultat före av- och nedskrivningar (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation).
EBT
Resultat före skatt (Earnings Before Tax).
EBT-marginal
Resultat före skatt i procent av nettoomsättningen.
Enterprise value
Summan av företagets börsvärde, minoritetsintresse och nettoskuld.
Exit Exit avser en försäljning av innehav.
Exitresultat
Med exitresultat avses realisationsresultatet som uppstår då ett innehav avyttras.
Innehav
Innehav är ett bolag där Ratos, vanligtvis som största ägare, utövar ett betydande ägarinflytande och är representerat i styrelsen.
IRR
Årlig genomsnittlig avkastning (Internal Rate of Return).
Koncernmässigt värde
Koncernens andel av innehavets eget kapital, eventuella restvärden på koncernmässiga överoch undervärden reducerat med eventuella internvinster. Därutöver inkluderas aktieägarlån och kapitaliserade räntor på dessa.
Mezzanine
Förvärvslån som är ett mellanting mellan eget kapital och lånat kapital.
Nettoskuld
Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Omsättningshastighet
Antal omsatta aktier under ett år i förhållande till totalt antal utestående aktier.
P/E-tal
Börskurs i förhållande till resultat efter skatt per aktie.
Resultat per aktie
Resultat efter skatt dividerat med det genomsnittliga antalet aktier efter återköp.
Second lien
Ett lån som motsvarar topplån vid ett husköp.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Soliditet
Redovisat eget kapital i procent av balansomslutningen. I eget kapital inräknas minoritetsintresse.
Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minus räntefria skulder.
Totalavkastning
Aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
Ratos AB
Drottninggatan 2 Box 1661 111 96 Stockholm Tel: 08-700 17 00 Fax: 08-10 25 59 www.ratos.se
Innehav
AH Industries A/S Gl. Skartved 9 DK-6091 Bjert DANMARK Tel: +45 755 77 000 Fax: +45 755 72 307 www.ah-industries.dk
Anticimex Europe AB Lövholmsvägen 61 Box 47025 100 74 Stockholm Tel: 08-517 633 00 Fax: 08-517 634 42 www.anticimex.se
Arcus Gruppen as
Haslevangen 16 Postboks 6764 Rodeløkka N-0503 Oslo Norge Tel: +47 22 97 55 00 Fax: +47 22 65 74 07 www.arcus.no
ATLE INDUSTRI AB Birger Jarlsgatan 25 Box 7847 103 99 Stockholm Tel: 08-506 101 80 Fax: 08-506 211 80 www.atleindustri.se
Bisnode AB Sveavägen 168 S 168 105 99 Stockholm Tel: 08-558 059 00 Fax: 08-558 059 95 www.bisnode.com
BTJ Group AB Traktorvägen 11 221 82 Lund Tel: 046-18 00 00 Fax: 046-18 01 25 www.btj.com
Camfil AB Sveavägen 56 E 111 34 Stockholm Tel: 08-545 125 00 Fax: 08-24 96 50 www.camfilfarr.com
Contex Holding A/S Svanevang 2 DK-3450 Allerød DANMARK Tel: +45 481 411 22 Fax: +45 481 020 31 www.contex.com www.zcorp.com www.vidar.com
DIAB International AB
Repslagaregatan Box 201 312 22 Laholm Tel: 0430-163 00 Fax: 0430-163 95 www.diabgroup.com
Euromaint AB
Landsvägen 50 A, plan 5 172 63 Sundbyberg Tel: 08-762 51 00 Fax: 08-762 54 30 www.euromaint.se
GS-Hydro OY Lautatarhankatu 4 FI-13110 Hämeenlinna FINLAND Tel: +358 3 656 41 Fax: +358 3 653 27 68 www.gshydro.com
HAENDIG AB Svarvaregatan 5 Box 525 301 80 Halmstad Tel: 035-15 44 01 Fax: 035-15 45 48 www.haendig.com
HAGLÖFS Scandinavia AB Industrigatan 18 Box 520 774 27 Avesta Tel: 0226-670 00 Fax: 0226-571 59 www.haglofs.se
HL DISPLAY AB
Horisontvägen 26 128 34 Skarpnäck Tel: 08-683 73 00 Fax: 08-683 73 01 www.hl-display.com
HÅG/RH/RBM Group A/S Pb. 5055 Majorstuen N-0301 Oslo NORGE Tel: +47 22 59 59 00 Fax: +47 22 59 59 59 www.hag.no www.rh.se www.rbmfurniture.dk
Hägglunds Drives AB 890 42 Mellansel Tel: 0660-870 00 Fax: 0660-871 60 www.hagglunds.com
INDUSTRI KAPITAL AB Birger Jarlsgatan 4 114 34 Stockholm Tel: 08-678 95 00 Fax: 08-678 03 36 www.industrikapital.com
Inwido AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-17 11 30 Fax: 040-17 11 40 www.inwido.se
JØTUL AS Box 1411 N-1602 Fredrikstad NORGE Tel: +47 69 359 000 Fax: +47 69 359 001 www.jotul.com
LINDAB AB Järnvägsgatan 41 269 82 Båstad Tel: 0431-850 00 Fax: 0431-850 10
www.lindab.com MCC Intressenter AB Kanalvägen 10 C 194 61 Upplands Väsby Tel: 08-555 409 10
Fax: 08-590 717 81 www.mccii.com
MEDIFIQ HEALTHCARE OY P.O. Box 89 FI-01511 Vantaa FINLAND Tel: +358 9 562 9110 Fax: +358 9 562 91130 www.medifiq.com
OVERSEAS Telecom AB Malmskillnadsgatan 39 111 51 Stockholm Tel: 08-456 16 00 Fax: 08-456 16 94
SUPERFOS A/S Spotorno Allé 8 DK-2630 Taastrup DANMARK Tel: +45 59 111 110 Fax: +45 59 111 180 www.superfos.com
Aktieägarinformation
Årsstämma den 9 april 2008
Årsstämma i Ratos AB (publ) hålls onsdagen den 9 april 2008, kl 17.30 i Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3, Stockholm.
Deltagande
För att få rätt att deltaga på årsstämman måste aktieägare
- dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast den 3 april 2008,
- dels anmäla sitt deltagande senast kl 16.00 den 3 april 2008.
Anmälan
Anmälan om deltagande kan ske:
- per post till Ratos AB (publ), Box 1661, 111 96 Stockholm
- per telefon 08-700 17 00
- via www.ratos.se under flik Investor Relations/Årsstämma
Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer samt adress och telefonnummer dagtid.
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste för att deltaga i årsstämman och utöva sin rösträtt, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering skall vara verkställd hos VPC senast torsdagen den 3 april 2008. Det innebär att aktieägaren före denna dag måste underrätta förvaltaren om detta.
Utdelning och avstämningsdag
Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 9 kr per aktie för räkenskapsåret 2007.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslår styrelsen måndagen den 14 april 2008. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas via VPC torsdagen den 17 april 2008.
Kalender
| 9 april | Årssstämma 2008 |
|---|---|
| 8 maj | Delårsrapport jan-mars 2008 |
| 22 aug | Delårsrapport jan-juni 2008 |
| 7 nov | Delårsrapport jan-sept 2008 |
Rapporterna finns tillgängliga på Ratos hemsida www.ratos.se direkt efter offentliggörandet och utges på svenska och engelska. Rapporterna sänds automatiskt till de aktieägare som anmält att de vill ha denna information.
Beställning av tryckt information kan göras på www.ratos.se under flik Investor Relations/ Beställa information eller via
| post: | Ratos AB, Box 1661, |
|---|---|
| 111 96 Stockholm | |
| fax: | 08-10 25 59 |
| e-post: | [email protected] |
Aktieägarkontakt
Emma Rheborg IR-ansvarig tel 08-700 17 20 e-post: [email protected]
Clara Bolinder-Lundberg Informationschef tel 08-700 17 63 e-post: [email protected]
Kontaktinformation till styrelse och valberedning
Ratos AB Lena Elfström Box 1661 111 96 Stockholm e-post: [email protected]
Produktion: Ratos i samarbete med Bouvier Information och Frankfeldt Grafisk Form Foto styrelse och affärsorganisation: Bengt Alm Tryck: Alfa Print, Stockholm 2008 Papper: Profisilk
Ratos AB (publ) org.nr 556008-3585 This annual report is also available in English.
Drottninggatan 2 Box 1661 111 96 Stockholm Sweden Tel 08-700 17 00 Fax 08-10 25 59 www.ratos.se Org. nr 556008-3585