Rottneros — Audit Report / Information 2009

Mar 5, 2010

Året i korthet 3
Detta är Rottneros 5
VD har ordet 7
Affärsidé, mål och strategier 10
Marknad och produkter 11
Koncernens enheter 15
Råvaruförsörjningen 20
Rottneros ansvar – allmänt 22
Rottneros ansvar – personalen 23
Rottneros ansvar – miljö 25
Möjligheter och risker 29
Rottnerosaktien 33
Förvaltningsberättelse 36
Resultaträkningar koncernen 45
Balansräkningar koncernen 46
Förändringar i eget kapital koncernen 48
Kassaflödesanalyser koncernen 49
Resultaträkningar moderbolaget 50
Balansräkningar moderbolaget 51
Förändringar i eget kapital moderbolaget 52
Kassaflödesanalyser moderbolaget 53
Tilläggsupplysningar och noter 54
Revisionsberättelse 72
Bolagsstyrningsrapport 73
Styrelse, ledning och revisorer 80
Sexårsöversikt 84
Ordlista 85
Nyckeltalsdefinitioner 86
Årsstämman 87
Om årsredovisningen 87

Året i korthet

• Driften vid Rottneros massabruk i Miranda i Spanien upphörde vid årsskiftet 2008/2009. Bakgrunden är att kombinationen av snabbt stigande kostnader för bland annat massaved från eukalyptus, naturgas och kemikalier, fallande försäljningspriser och volymer samt planerade miljörelaterade investeringar gjorde att det inte var möjligt att driva bruket vidare. Avvecklingen pågår enligt spansk insolvenslagstiftning.
• Anläggningstillgångarna i Rockhammars Bruk avyttrades till Korsnäs Rockhammar AB den 1 april 2009 för en köpeskilling om 145 MSEK. Försäljningen var ett steg i Rottneros strategiska omvandling att på norra halvklotet bedriva massatillverkning främst baserad på långfiber. Detta beror på en ogynnsam prisutveckling på kortfibrig vedråvara, främst asp, i förhållande till eukalyptus på södra halvklotet. Genom att koncernens skuldsättning kunde minskas med 116 MSEK ska försäljningen även ses som ett led i att stärka koncernens finansiella ställning.
• Rottneros löste i juli hela det obligationslån om 150 MSEK som bolaget emitterade i oktober 2004 genom att till obligationsinnehavare betala 40 MSEK. Detta skedde efter förhandlingar med obligationsinnehavaren, Banksyndikatet samt Nemus Holding AB. Effekten för Rottneros in-

nebar en minskad nettoskuldsättning med, 110 MSEK.

• Som ett led i att rekonstruera Rottneros finansiella struktur genomfördes under 2009 en företrädesemission om 225 MSEK samt en konvertering av skulder om 200 MSEK till aktier genom en kvittningsemission. Detta innebär att det egna kapitalet ökade med 402 MSEK efter avdrag av garanti- och emissionskostnader.
• Genom avyttringen av Rockhammar, inlösen av obligationslånet, företrädesemissionen och skuldkonverteringen stärktes Rottneros finansiella ställning väsentligt. Soliditeten steg från 40 procent vid årets början till 78 procent vid årets slut medan nettoskuldsättningen sjönk från 729 MSEK till en räntebärande nettofordran på 10 MSEK.
• I december 2009 togs beslut om att investera 77 MSEK i indunstningsanläggningen vid Vallviks Bruk. Investeringen är ett första steg i miljö- och energiförbättrande åtgärder och utgör också ett led i den kapacitetshöjning som planeras för de närmaste åren. Installationerna beräknas genomföras under fjärde kvartalet 2010 i samband med det årliga underhållsstoppet.

ROTTNEROS I SIFFROR
	2009	2008	2007	2006	2005 Totalt	Kvar varande verksam heter	2004 Totalt	Kvar varande verksam heter
Nettoomsättning, MSEK	1 508	2 663	2 927	2 690	2 429	2 411	2 356	2 272
Resultat efter finansnetto, MSEK	-69	-385	-384	-23	-103	-141	-121	-38
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	10	191	163	113	234	234	283	283
Medeltal anställda	387	667	718	754	804	800	835	807
Relationstal, %
Soliditet	78	40	45	57	58	58	65	65
Avkastning på sysselsatt kapital	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Rörelsemarginal	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7	-1,5	-4,9
Kronor/aktie
Eget kapital per aktie	0,71	4,49	5,83	7,78	8,45	8,45	9,28	9,28
Resultat efter skatt per aktie	-0,26	-1,84	-1,67	-0,05	-0,35	-0,50	-0,50	-0,16
Rörelsens kassaflöde peraktie¹	0,27	-1,33	-0,56	0,19	-2,28	-2,28	-0,41	-0,41
Utdelning²	–	–	–	0,10	0,10	0,10	0,20	0,20

¹ Kassaflöde efter investeringar men exkl. strategiska investeringar.

² För 2009 föreslagen utdelning.

INTRODUKTION 4

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)
		2009				2008				2007
	IV	III	II	I	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning	363	345	367	433	534	601	780	748	721	687	779	740
Rörelseresultat före avskrivningar	32	-45	31	-80	4	14	-19	-81	9	-44	51	60
Avskrivningar	-26	-25	-23	-30	-139	-27	-29	-29	-320	-38	-40	-38
Rörelseresultat	6	-70	8	-110	-135	-13	-48	-110	-311	-82	11	22
Finansnetto	-6	113	-5	-5	-34	-24	-9	-12	-10	0	-6	-8
Resultat efter finansiella poster	0	43	3	-115	-169	-37	-57	-122	-321	-82	5	14
Skatt	0	0	0	0	-9	13	17	33	71	22	-1	-9
Resultat efter skatt	0	43	3	-115	-178	-24	-40	-89	-250	-60	4	5
Produktion massa, tusen ton	86,7	70,9	88,8	89,5	119,5	136,3	162,6	184,3	190,0	177,9	186,1	176,1
Leveranser massa, tusen ton	81,9	89,7	99,4	105,7	118,4	137,1	186,3	176,1	174,2	164,5	193,2	182,9
Massapris, listpris NBSK, USD¹	770	670	591	595	746	885	900	878	844	803	777	752

¹ Källa för NBSK-listpris är PIX-pris.

Detta är Rottneros

Rottneros med anor ända tillbaka till 1600-talet är en ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.

Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.

Rottneros har en produktionskapacitet på knappt 400 000 ton massa per år vid två fabriker Rottneros Bruk och Vallviks Bruk.

Rottneros inledde under 2006 produktion av livsmedelsförpackningar tillverkade av massafibrer under varumärket SilviPak.

Rottneros träffade under våren 2007 en avsiktsförklaring med det sydafrikanska skogsföretaget NCT Forestry Co-Operative Limited ("NCT") om att utreda möjligheten att bygga en fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Richards Bay i Sydafrika.

OPERATIV STRUKTUR

Koncernens produkter – andel av omsättning

INTRODUKTION 6

Rottneros globala marknadsandelar för avsalumassa 2009

KONCERNENS MASSABRUK
Bruk	Massatyp	Användningsområde	Tillverknings kapacitet	Medelantal anställda
Rottneros Bruk	Slipmassa	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue	170 000 ton	119
	CTMP	Skriv- och tryckpapper, finpapper Kartong, filter
Vallviks Bruk	Långfibrig sulfat	Finpapper, skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong, tissue, filter Filter, elektriska tillämningar, absorberande produkter	220 000 ton	170
TOTALT			390 000 ton	289

"Vallviks Bruk har genom processinterna åtgärder minskat utsläppen av syreförbrukande substans bl.a. genom förbättrad massatvätt. I mitten av bilden syns den kontinuerliga massakokaren, strax hitom en ny tryckdiffusör (massatvätt steg 1) och något till höger den modifierade atmosfäriska diffusören (massatvätt steg 2)"

Pulp is our passion

Under trycket av en brant lågkonjunktur och ett sviktande finansiellt system i vår omvärld tvingades vi under 2009 att genomföra en hårdhänt omstrukturering av Rottneroskoncernen – både operativt och finansiellt. Antalet bruk halverades och balansräkningen sanerades. Genom att i tid bromsa alla investeringar och frigöra likviditet ur kundfordringar och lager lyckades vi, trots en redovisad förlust om 69 MSEK, frigöra ett positivt kassaflöde under ett för skogsindustrin mycket besvärligt år.

Sammantaget har omstruktureringen inneburit att vår produktionskapacitet dragits ned till under 400 000 ton avsalumassa jämfört med ca 600 000 ton vid ingången av 2009. Vi inledde fjolåret med en nettoskuldsättning på 730 MSEK och kunde vid årets slut notera en nettokassa på 10 MSEK. Nu vid inledningen av 2010 är det därför min övertygelse att vi har goda förutsättningar att bygga en lönsam koncern med utgångspunkt från våra kvarvarande bruk Vallvik och Rottneros. Vårt projekt i Sydafrika passar fint in i marknadsbilden och det är dags att få det vilande kapitalet i Utansjöutrustningen att börja arbeta igen.

Rottneros VD och koncernchef Ole Terland.

STRATEGISK OCH OPERATIV ANPASSNING

Den globala massatillverkningen har sedan flera år förändrats markant genom tillkomsten av betydande lövvedsplantager i Sydamerika och Asien som i snabb takt utnyttjas för ultrastora högeffektiva lokala massabruk. Snabbväxande fibrer odlade i lågkostnadsländer och med utmärkta egenskaper för de modernaste och mer förlåtande pappersmaskinerna som byggts under senare tid är en hård konkurrent till våra långsamväxande fibrer i högkostnadsområden. När efterfrågan och med den massapriserna föll till en nivå där lågkostnadstillverkare klarade sig tvingades Rottneros att snabbt avveckla eller sälja de tre fabriker som var starkt beroende av just kortfiber. Fabrikerna i Utansjö och Miranda i Spanien har stängts med stora kostnader och nedskrivningar som följd medan vi i rätt tid lyckades avyttra Rockhammar till utmärkta villkor.

Försäljningen av verksamheten vid Rockhammars Bruk får räknas till en av de helt avgörande delarna i den lyckade finansiella omstruktureringdelarna i den lyckade finansiella omstruktureringen av Rottneros. När försäljningsarbetet inleddes under 2008 drevs det av de strategiska skälen ovan och inte av ekonomiskt påtvingade skäl.

REFINANSIERINGEN OCH DEN NYA FINANSIELLA STRUKTUREN

Koncernens skuldsättning hade redan innan lågkonjunkturen växt sig så hög så att finansierande banker börjat knorra. Sedan den globala finansiella krisen slog till sent 2008 blev delar av bankkonsortiet alltmer pessimistiska och ifrågasatte Rottneros förutsättningar att klara sig igenom krisen. Våra kreditmöjligheter var fullt utnyttjade men med vårt åtgärdsprogram för frigörande av rörelsekapital och minimerade utgifter kunde alltid alla leverantörsfakturor, räntor och amorteringar betalas i rätt tid. Resultatet för 2009 visar visserligen en förlust på 69 MSEK men är en förbättring med 309 MSEK jämfört med 2008. Glädjande är att koncernens kassaflöde, efter räntor och ordinarie skuldamorteringar hölls positivt. Härtill bidrog att de båda operativa massabruken visade positiva kassaflöden trots konjunkturkraschen. Resultatförbättringen 2009 kommer från eliminerade förlustkällor, kostnadsbesparingar och effektivitetshöjande åtgärder.

Bolagsledningens och styrelsens viktigaste uppgift under 2009 var naturligtvis att säkra bolagets överlevnad och att bygga upp en ny finansiell struktur. Detta har genomförts i flera steg. Likviden från försäljningen av Rockhammar möjliggjorde en extra amortering till bankerna under andra kvartalet. Den framförhandlade mycket gynnsamma lösen av bolagets obligationslån om 150 MSEK för 40 MSEK som vi kunde genomföra, inte minst tack vare stöd från bolagets huvudägare, öppnade dörren för höstens emissioner. Med detta stöd och nästan 300 MSEK lägre skulder kunde så en överenskommelse med banker, huvudägare och garanter för en nyemission nås. Tack vare alla aktieägare som

ställde upp i företrädesemissionen om 225 MSEK har ytterliggare skulder amorterats. Bankgrupperingen har först konverterat lån om 200 MSEK till nya aktier i bolaget och sedan avyttrat 45 procent av sitt innehav till framförallt en ny aktieägare som nu är näst störste ägare i Rottneros. På bankernas resterande aktieinnehav finns köpoptioner med en löptid om två år tilldelade de aktieägare som deltog i nyemissionen. Dessa åtgärder sammantaget innebär att bolaget i två steg, fått en delvis ändrad ägarsammansättning. Dessutom var bolaget vid årets början nettoskuldfritt, med en soliditet på 78 procent och en kassa som ger rimlig handlingsfrihet, stark nog för att gå in i en ny era!

Med en stark finansiell bas och i stort sett nettoskuldfria har vi möjligheter att göra de offensiva investeringar som krävs för att våra två bruk i Rottneros och Vallvik ska vara konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma.

DEN OPERATIVA UTVECKLINGEN FRAMGENT

Först och främst ska vi göra det vi sa i nyemissionsprospektet. Rottneros högst prioriterade förbättringsprojekt finns i Vallviks Bruk. Dessa syftar till att förbättra konkurrenskraften genom en höjd produktion av både massa och grön energi samtidigt som utsläppen av syreförbrukande substans med avloppsvattnet får en kostnadseffektiv lösning. De första besluten har redan tagits med om- och utbyggnader av fabrikens interna återvinningsprocesser. Idrifttagning sker under höststoppet 2010 och efter utvärdering kommer beslut om nästa förbättringssteg att tas.

För att återigen uppnå tillväxt i Rottneros, både ur storleks- och lönsamhetssynpunkt, är uppförandet av den eukalyptusbaserade CTMP-fabrik i Sydafrika som vi tillsammans med lokala partners förberett högst önskvärt. Med den starka balansräkning Rottneros nu har är vi den trovärdiga projektpartner och delägare som förutsätts. Avsikten är fortfarande att apportera anläggningstillgångar från Utansjöfabriken till ett delägt projektbolag med egen finansiering. Inte bara Rottneros utan även den internationella finansmarknaden kvicknar nu till och efter klargöranden om den sydafrikanska prispolitiken för elkraft bör projektet nu komma till ett avgörande. Allt eftersom klockan går funderar vi naturligtvis nu även på alternativa etableringar.

Förpackningssatsningen under varumärket Silvi-Pak har under 2009 bromsats in, dels för att vi förlorade kontrollen över nyinvesteringarna i Spanien genom Mirandas insolvensprocess, dels genom att produktionstekniken inte är färdigutvecklad.

Marknaden är förtjust i produkten men betalningsviljan ett frågetecken. Under 2010 har vi dels avyttrat vissa tillgångar i Rottneros Packaging men framförallt fått in ett utvecklingsstarkt storbolag inom teknikområdet. Även om vår kvarvarande SilviPak verksamhet tills vidare får stanna där den är kan framtiden eventuellt öppna dörrar igen.

MARKNADEN OCH PRISUTVECKLINGEN

Under 2009 förändrades den globala massamarknaden radikalt. En mycket deprimerad inledning med snabba och stora prisfall ledde till att priserna sjönk fram till april med referenspriset för långfibrig sulfatmassa ned mot 550 USD per ton efter att haft sitt senaste maximum sommaren 2008 kring 900 USD per ton. Priserna har efter efterfråge- och prisfallet under våren 2009 återhämtad sig överraskande snabbt, framförallt drivet av den kinesiska efterfrågan. Vid årets slut var priset återigen uppe kring 800 USD per ton samtidigt som de globala lagren av massa var ovanligt låga. Vi har i Europa under 2009 sett stora konsumtionsnedgångar av papper. Delvis beror detta på lågkonjunkturen, med väsentligt lägre reklamsatsningar i tryckta medier som följd. Till följd av lägre industriproduktion har behovet av förpackningar minskat.

Det enda större marknadssegment som klarat sig bra är hygiensektorn. Efterfrågan på förpackningssidan återhämtar sig nu och med förbättrad industrikonjunktur och med större konsumentförtroende och spendervilja kommer en ökning av annonsvolymerna också att få tryckpapperssidan att förbättras. Emellertid ser vi nog en tidigare inledd minskad efterfrågan på dagstidningar att förstärkas, driven av internetutvecklingen och den unga generationens annorlunda vanor. Detta ledde under slutet av 2009 till dramatiska prissänkningar på tidningspapper som under början av 2010 då avtalen mellan papperstillverkare och de europeiska dagstidningstryckarna avslutas.

Tyvärr kommer det att dra med sig försämringar även för journalpapper. Tidningspapperstillverkare använder inte mycket avsalumassa men väl journalpapperstillverkarna, så i detta segment kommer vi massatillverkare få leva med ett mycket pressat kundsegment. Tyvärr tas nya tidningspappersmaskiner i drift under både 2009 och 2010 så överutbudet är betungande trots flertalet maskinnedläggningar.

Sammantaget steg massakonsumtionen i världen något under 2009 tack vare ett starkt andra halvår. Utsikterna för 2010 är goda och början av året drivs på av låga massalager, bra efterfrågan och fortsatt

stigande priser. Vi kommer säkert få se att trenden till ökad användning av kortfibrigmassa från södra halvklotet ökar men att den absoluta mängden långfibrig massa också kommer att stiga igen. Inga väsentliga nya massakapaciteter tas i drift under 2010 så marknadsbalansen ser bra ut i ett globalt perspektiv. Trenden mot minskad andel av världens pappersproduktion, och därigenom massaförbrukning, i Europa och Nordamerika och ökad i framförallt Asien fortsätter.

De politiska poängerna att profilera miljövänlighet genom att gynna bland annat energiproduktion baserad på biobränslen lär fortsätta och stärks nu dessutom av att höga oljepriser som drar med sig kol- och naturgaspriser och därigenom priset på el. Härigenom kommer även skogsindustrin att optimeras lite annorlunda än vi varit vana vid och här måste Rottneros ta chansen att förbättra sin relati-

Stockholm i februari 2010

Ole Terland VD och koncernchef va konkurrenskraft och absoluta lönsamhet. Vi jobbar med flera bioenergirelaterade investeringsmöjligheter och hoppas kunna bevilja de bästa under innevarande år!

TACK TILL ALLA ER SOM STÖTT OSS UNDER 2009

Det gångna året blev tufft men många har ställt upp på ett fantastiskt sätt för Rottneros. Låt mig avsluta med att framföra ett stort tack till alla kunder, anställda och leverantörer som ställt upp under året. Ett särskilt stort tack vill jag rikta till alla gamla och nya aktieägare som avslutade 2009 med att visa förtroende genom att investera nya pengar i bolaget. Låt oss hoppas att 2010 blir ett bra år så att vi även kan återbetala aktieinvesterarna genom värdeskapande och återinförande av aktieutdelning!

Affärsidé, mål och strategier Fokus på produkter som ger stark marknadsställning

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna över en konjunkturcykel. För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde för kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrenskraftig producent.

Värde skapar Rottneros genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer kan få en stark ställning på marknaden för avsalumassa. Exempel på detta är mekanisk avsalumassa där Rottneros är en ledande leverantör och kemisk massa för elektriska applikationer där koncernen har utvecklat ett unikt kunnande. Det är Rottneros strategi att producera både mekanisk och kemisk avsalumassa för att kunna erbjuda kunderna en bred produktportfölj.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även genom att erbjuda nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för den strategi som koncernen tillämpar och som präglas av specialisering, fokusering och kundorientering.

Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Satsningen har kompletterats med ett fortlöpande ledar- och kompetensutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för de gemensamma värderingar och den helhetssyn som ska prägla medarbetarna.

MÅL OCH STRATEGIER

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten som avses leda till konkurrenskraftig avkastning för aktieägarna genom värdeutveckling och direktavkastning. Ambitionen är att Bolaget över tiden ska skapa förutsättningar för en mindre volatil kursutveckling under en konjunkturcykel genom inriktningen mot allt mer specialiserade massakvaliteter och därmed mindre dramatiska resultatsvängningar. Samtidigt avser Bolaget att anpassa utdelningspolitiken så

att utdelningen i möjligaste mån ska följa resultatutvecklingen över en hel konjunkturcykel, snarare än resultatet under ett enskilt år. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster och att yttre faktorer som Rottneros endast kan påverka i begränsad utsträckning utvecklas på ett rationellt sätt.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Målsättningen är att se utdelningskapaciteten över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år. Detta innebär att utdelningen under goda år kommer att begränsas, för att också skapa förutsättningar att lämna utdelning under svagare år. Utdelningskapaciteten kommer även att vara beroende av Rottneros framtida investeringsbehov.

Vidare ska noteras att i avtalet om koncernens syndikeringslån, efter omförhandlingen under hösten 2009 inför nyemissionen, får utdelningen under ett enskilt år inte överstiga 50 procent av vinst efter skatt. Vidare har Banksyndikatet rätt att erhålla ökad amortering från bolaget om kassaflödet överstiger vissa stipulerade nivåer. Temporärt kan detta begränsa utdelningskapaciteten vid höga vinstutfall.

För verksamhetsåret 2009 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

AFFÄRSIDÉ VISION

Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade och högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

Marknad och produkter Stark efterfrågan i Asien gav höga volymer

Rottneros är en global leverantör av långfibrig kemisk blekt och oblekt massa, mekaniska massor av typen CTMP med såväl gran, asp som tall som råvara, samt slipmassa. Marknaden för avsalumassa omfattar en volym om cirka 46 miljoner ton i världen varav cirka 15 miljoner ton i Europa.

EUROPAMARKNADEN

Europa är Rottneros största marknad och stor kraft läggs på att ha en försäljningsorganisation som kan möta denna marknads krav. Detta kombinerat med att fokusera på ett intensifierat samarbete med kunder i vissa segment, utgör en bra bas för fortsatt expansion i lönsamma kundsegment. Europamarknaden köpte cirka 15 miljoner ton pappersmassa under 2009 och var därmed världens största marknadsområde.

Detta tillsammans med att kunderna erbjuds den pappersmassa, eller kombination av pappersmassor, som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på slutprodukterna utgör en bra bas för fortsatt expansion i lönsamma kundsegment.

VÄRLDSMARKNADEN

En tydlig trend under 2009 var den snabba utvecklingen av massamarknaden i Asien, framförallt Kina. Den har resulterat i en pågående omfördelning av massavolymerna mellan Europa/Nordamerika och Kina. Under 2009 ökade volymerna av leveranser till Kina med 55 procent från 5,3 till 8,2 miljoner ton medan de samlade volymerna på marknaderna i Europa och USA sjönk med 11 procent från 24,1 till 21,5 miljoner ton.

Produktionen av pappersmassa i världen uppgick under 2009 till cirka 225 miljoner ton, varav cirka 46 miljoner ton utgörs av avsalumassa. Av den totala världsmarknaden för avsalumassa är cirka 47 procent blekt kortfibrig kemisk massa, 42 procent blekt långfibrig massa och resterande oblekt kemisk massa och mekaniska massor. Det kan jämföras med Rottneros produktion som till 55 procent utgörs av kemiska massor – enbart långfibrig och 45 procent utgörs av mekaniska massor.

I och med att nya pappersmaskiner är byggda för att kunna använda kortfibrig kemisk eukalyptusmassa i större utsträckning än tidigare, är det främst massaproducenter av den dyrare långfibriga kemiska massan som har drabbats av minskad efterfrågan under de senaste åren. Detta utbyte av fiberråvaror kommer dock sannolikt inte att minska det absoluta behovet av, eller kraven på, den starka långfibern. Den huvudsakliga orsaken att använda långfibrig massa är att ta tillvara de styrkeegenskaper som fibern ger papperet. Med en ökad användning av fiberbaserade förpackningsmaterial samt mjukpapper är det därför rimligt att tro att förbrukningen inte kommer att minska.

Höga el- och vedpriser i kombination med den avmattning av efterfrågan som uppstod under slutet av 2008 och som i princip innebar ett totalt stopp av massaleveranserna gjorde att flera massaproducenter genomförde nedläggningar eller omfattande produktionsbegränsningar. För Rottneros del lades bruket i Utansjö ned under 2008 och Rottneros Miranda under inledningen av 2009 medan verksamheten i Rockhammars Bruk avyttrades under våren 2009.

Inledningen av 2009 innebar fortsatt försvagad efterfrågan på massa, sjunkande priser och stora produktionsbegränsningar. Tack vare de kraftiga produktionsbegränsningarna samt en mycket stark efterfrågan från Asien på samtliga massakvaliteter, har marknaden återhämtat sig kraftigt sedan andra kvartalet 2009. Detta innebär att marknaden för helåret 2009 kännetecknades av starka leveransvolymer, men svag lönsamhet. Den största volymtillväxten skedde även under 2009 på kortfibrig kemisk massa.

PRISUTVECKLING

Priserna på avsalumassa sätts till största delen i USD. För de svenska bruken är det därmed en kombination av prisutvecklingen på avsalumassa och USD-kursen som avgör vilket pris som erhålls i SEK.

Efter ett mycket kraftigt och hastigt prisfall i USD under slutet av 2008 och inledningen av 2009, har priserna återhämtat sig snabbt sedan andra kvartalet i takt med att marknaden blev starkare. Den sjunkande USD-kursen motverkade dock ökningen i försäljningsintäkten i SEK, och det var först under hösten som effekterna av den positiva marknadsutvecklingen medförde ökade intäkter i kronor.

Omsättningens geografiska fördelning

Rottneros Globala marknadsandelar för avsalumassa 2009

Leverans av kemisk avsalumassa

Utveckling världslager och NBSK-pris

Marknad och produkter

Koncernens massaprodukter

Vid Vallviks Bruk produceras långfibrig kemisk massa och vid bruket i Rottneros tillverkas mekanisk massa.

LÅNGFIBRIG KEMISK MASSA

Världsproduktionen av blekt långfibrig kemisk avsalumassa uppgick under 2009 till 19 miljoner ton, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2008. Ett flertal bruk i både Nordamerika och Europa, däribland Sverige och Finland, som producerade långfibrig kemisk massa har stängts (permanent) under 2008 och 2009. Rottneros största marknad för långfibrig kemisk massa var under 2009 USA dit 18 procent av leveranserna skedde. Sedan följde Tyskland med 14 procent och Sverige med 11 procent.

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa står den långfibriga massan för cirka 42 procent. De största producenterna på denna marknad är Arauco (Chile), Domtar och Canfor (USA/Kanada), Södra (Sverige) och Mercer (Kanada/Tyskland/USA).

Den långfibriga kemiska massan som Rottneros tillverkar vid Vallviks Bruk står för 55 procent av koncernens totala produktion av massa. Vallviks Bruk producerar enbart sulfatmassa, vilket är en långfibrig kemisk massa som tillverkas av tall och gran. Den största delen av sulfatmassan utgörs av så kallad ECF-massa (Elemental Chlorine Free), som används till framförallt mjuk-, skriv- och tryckpapper. Den långfibriga massan utgör styrkekomponenten i olika papperskvaliteter och armering är därför en viktig funktion för denna massa.

Massan är porös innan den pressas och packas i balar.

Övrig produktion av sulfatmassa utgörs av UKP (Unbleached Kraft Pulp), som är en oblekt massa med mycket hög renhet. Vallviks Bruks UKP-massa har utvecklats under många år och har en kvalitet som gör att bruket är en ledande leverantör av massa till producenter av transformatorer och kablar. Vallviks massor är flingtorkade och är därför även speciellt lämpliga för filter och andra absorberande produkter.

Koncernens produkter, procent av försäljningen

MEKANISK MASSA

Världsproduktionen av mekanisk massa för avsalu uppgick under 2009 till cirka 2,2 miljoner ton. Detta är en minskning med 15 procent jämfört med 2008. Under 2009 minskade tillverkningen av mekanisk massa framförallt på grund av den svaga marknaden samt ägarförändringar. De kanadensiska företagen Tembec och West Fraser är de största producenterna av mekaniska massor på avsalumarknaden.

Rottneros största marknader för mekaniska massor var under 2009 Italien dit 48 procent av leveranserna skedde följt av Sverige som svarade för 12 procent och Kina som svarade för 7 procent.

De mekaniska massor som Rottneros tillverkar vid Rottneros Bruk är CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa. Dessa massor står för 45 procent av koncernens produktion.

Vid tillverkning av CTMP har veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter och gran, tall och asp är de huvudsakliga vedråvaror som används, där kombinationer av dessa ger olika massakvaliteter.

Användningsområdena för CTMP är olika beroende på vilka vedråvaror som använts. CTMP av asp

används främst till skriv- och tryckpapper, medan CTMP av tall och gran i stor omfattning används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är filtertillverkning och tillverkning av tissue. Rottneros tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas vid tillverkning av olika tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde. Som vedråvara används gran och slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer. Samtliga Rottneros massor är TCFblekta, det vill säga helt klorfria.

	ROTTNEROS MASSATYPER OCH KVALITETER
	Massatyper	Vedslag	Blekning	Typ av blekning	Användningsområde
	Slipmassa	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
	CTMP	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
Mekanisk massa		Asp	Blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, finpapper
		Tall	Oblekt/blekt	TCF	Kartong, filter
Kemisk massa	Långfibersulfatmassa	Tall/gran	Blekt	ECF	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter
			Oblekt		Filter, elektriska tillämningar, absorberande produkter

Koncernens enheter

Rottneroskoncernen består av de tillverkande enheterna Vallviks Bruk och Rottneros Bruk samt Rottneros Packaging som utvecklar och producerar livsmedelsförpackningen SilviPak. Med anledning av den operativa omstrukturering som Rottneros genomgått, där antalet bruk har reducerats från fem till två, har koncernens organisation förändrats för att vara bättre anpassad till den nya strukturen. Gemensamt för de bägge bruken är att de från 1 januari 2010 ansvarar för hela affärsprocessen från råvaruinköp till försäljning av massa vilket innebär att organisationen har anpassats för att kunna hantera hela kedjan.

I koncernen ingår även det lettiska bolaget Rottneros Baltic SIA som köper upp och exporterar massaved, främst till Vallvik samt ett försäljningsbolag som är placerat i Belgien.

NUVARANDE VERKSAMHETER

ROTTNEROS BRUK

Rottneros Bruk har cirka 125 medarbetare och en tillverkningskapacitet på cirka 170 000 ton per år. Under 2009 producerades 131 500 ton, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2008. Minskningen är hänförlig till att produktionen av främst CTMP-massa under 2009 har anpassats till den låga efterfrågan.

Rottneros Bruk är en av världens största producenter av mekanisk avsalumassa och tillverkar mekanisk massa av två kvaliteter, slip- respektive CTMP-massa. Båda tillverkningsprocesserna är miljövänliga med låg vedförbrukning per producerat ton massa genom högt utnyttjande av råvaran. Produktionen sker vid två separata tillverkningslinjer.

Genom avyttringen av Rockhammars Bruk under 2009 har koncernens produktion av CTMP-massa koncentrerats till Rottneros Bruk vilket har resulterat i en översyn av kund- och produktmix.

Användningsområdet för slipmassan är framförallt trähaltiga tryckpapper som kräver en god opacitet, vilket innebär tunt papper med hög ogenomsynlighet. Användningsområden för CTMP-massan är framför allt kartong, filter och högbulkiga skriv- och tryckpapper, samt olika specialapplikationer.

Ungefär 65 procent av den massa som levereras från Rottneros Bruk fraktas med järnväg.

Vid produktionen av slipmassa används rundved av gran medan CTMP-massan i första hand framställs av gran- och tallflis, men även asp- och björkflis.

Rottneros Bruk har under senare år strävat efter att öka produktiviteten och att genomföra energibesparingar. Sedan 2004 har produktionskapaciteten ökat med 20 procent samtidigt som antalet anställda har reducerats med närmare 50 personer vilket motsvarar en minskning med drygt 30 procent. Detta innebär en produktivitetsökning med cirka 50 procent. Trots produktionsökningen har brukets totala energiförbrukning av el och olja reducerats under denna tidsperiod.

Under 2009 har en översyn av kund- och produktmixen vid bruket gjorts. Detta har resulterat i en ökad fokusering på segment där kunderna kan utnyttja den mekaniska massans unika egenskaper. Bland dessa märks produktion av kartong, filter, bulkiga skriv- och tryckpapper samt tunna tryckpapper.

Under 2009 har inga omfattande investeringar genomförts. Däremot har investeringen under 2008 i en ny driftcentral varifrån hela fabriken kan styras, såväl slip- som CTMP-linjen, haft full effekt. Det innebär ett effektivare arbetssätt, där operatörerna får en bättre helhetsbild av processen samtidigt som den kan skötas av färre personer än tidigare. Ytterligare ett prioriterat område som lyfts fram under senare år är betydelsen av färsk ved och dess påverkan på kvalitet och kostnader, speciellt blekningskostnader.

Fokus har legat på fortsatt produktivitetsutveckling och energieffektivisering, samtidigt som ett antal verksamhetsutvecklingsprojekt har drivits. Bland dessa märks projekt som syftar till kapitalrationalisering, förbättrad logistik, förråds-/anläggningsprojekt, effektivisering av administrativa processer och kompetensutveckling.

Under 2010 kommer den långsiktiga investeringsplan som har utarbetats under 2009 att börja genomföras. Det innebär framförallt en kapacitetshöjning på CTMP-linjen, samtidigt som kvalitetshöjningar och kostnadsreduktioner möjliggörs.

VALLVIKS BRUK

Vallviks Bruk har cirka 170 medarbetare och en tillverkningskapacitet på cirka 220 000 ton per år. Under 2009 producerades 193 400 ton, vilket är en minskning med 4 procent jämfört med 2008.

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

Under 2009 var investeringsaktiviteten begränsad. Produktionsutvecklingen har istället kretsat kring ett systematiskt arbete med förebyggande underhåll, förstärkt systemstöd för underhållsarbete samt anpassning till förändrad råvarumix.

Vallviks Bruk med den höga kontinuerliga kokaren, i mitten. Till vänster om denna syns skorstenarna på sodapannan och mesaugnen där kemikalieåtervinning och grön energigenerering sker. Ytterligare till vänster syns barkpannan där biobränslet bark används för att generera ånga som bl.a. används för produktion av grön el.

För den blekta massan (ECF) är armering det största användningsområdet vilket innebär att den kemiska långfibermassans primära funktion är att ge papperet nödvändig styrka vid produktion och tryck. Armeringsmassan används framför allt vid tillverkning av finpapper, SC-papper, LWC-papper och olika tunna papperskvaliteter. Vid produktion av armeringsmassa är stora leveranser av färsk gran- och tallved från lokala vedleverantörer viktigt.

För den oblekta massan (UKP) är elektriska applikationer och filter viktiga användningsområden. Under 2009 har detta förstärkts ytterligare.

Under 2007 invigdes en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft. Turbinen har en kapacitet på 28 MW vilket motsvarar över 230 GWh. Produktionen av elektricitet uppgick under 2009 till cirka 113 GWh och förbrukningen till 167 GWh, vilket ger en självförsörjningsgrad på 68 procent. Turbinen är således dimensionerad för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Fullt kapacitetsutnyttjande förutsätter såväl tillräcklig tillgång på högtrycksånga som förbrukning av lågtrycksånga.

För att Vallviks Bruk ska ha möjlighet att konkurrera på en hårt ansträngd massamarknad krävs en väsentlig produktivitetsökning och ökad energieffektivitet. Detta trots att fabriken generellt sett är modern och effektiv ur personal- och kemikaliesynpunkt med kompakt infrastruktur som inkluderar såväl järnväg som deponi och hamn inom området. Målsättningen är bland annat därför att öka elproduktionen ytterligare och bli nettosäljare av el samt att minska oljeförbrukningen.

Brukets strategi är att vid investeringar i höjd kapacitet dimensionera all utrustning efter kapaciteten vid en fullt utbyggd sodapanna, det vill säga cirka 800 ton massa per dygn, vilket motsvarar 280 000 ton per år. För att nå denna nivå är det främst investeringar i sodapannan och indunstningen som krävs eftersom fabriken i övrigt i allt väsentligt redan är dimensionerad för högre produktion.

Vallviks Bruk har under flera år haft ett pågående ärende med myndigheterna om krav på en bioreningsanläggning eller motsvarande reningsanläggning för att uppfylla reningsvillkoren av fabrikens vattenavlopp. I och med att Högsta domstolen i november avslog Rottneros begäran om prövningstillstånd av Miljöverdomstolens dom har den vunnit laga kraft.

Bruket har en investeringsplan som innefattar åtgärder som syftar till att öka kapaciteten och samtidigt uppfylla de miljökrav som ställts i miljödomen.

Beslutade och planerade investeringar I slutet av 2009 togs beslut om att investera 77 MSEK i indunstningsanläggningen vilket innebär att sista etappen av den modernisering som skedde under 2003–2005 nu avslutas. Investeringen, som ska genomföras under fjärde kvartalet 2010, är ett led i att öka kapaciteten i Vallvik och att minska de specifika utsläppen till vatten och luft. Kapacitetshöjningen på indunstningen minskar också investeringsbehovet i en extern vattenreningsanläggning.

	Anställda	Massatyper			Produktion		Leveranser av massa
	Medel antal	Mekanisk	Kemisk	2008, ton	2009, ton	Minskning 08/09, %	2005–2009, tusen ton
Rottneros Bruk	119	Slip CTMP Totalt		73 000 71 000 144 000	71 800 59 700 131 500	2% 16% 9%	147 146 154 149 131
Vallviks Bruk	170		Långfiber sulfat	200 500	193 400	4%	196 201 190 193 216

• En ombyggnad av sodapannan möjliggör ökad ångproduktion vid högre tryck vilket är en förutsättning för ökad produktion av grön el. En del av den ökade gröna elproduktionen och ökade energieffektiviteten åstadkoms också genom att investera i en barktork varvid överskottet av lågtrycksånga från mottrycksturbinen kommer till nytta.

Investeringen leder även till minskat oljeberoende. Som ett första steg i ombyggnaden av sodapannan har beslut fattats om att investera 45 MSEK. Investeringen är ett steg i miljö- och andra energiförbättrande åtgärder. Investeringen utgör också ett led i den kapacitetshöjning som planeras för de närmaste åren.

• En produktionsökning från 200 000 till 280 000 ton per år förväntas generera ytterligare 40–50 GWh grön el samtidigt som behovet av att använda bark som bränsle minskar. Överskottet av bark, eventuellt i torkad form, kan avyttras som ett transporteffektivt och miljövänligt biobränsle.
• Investeringarna ska enligt plan genomföras etappvis. Första etappen förväntas ge en kapacitet motsvarande 230 000 ton per år och kräver därför ett utökat tillstånd. Ansökan om ett 3-årigt temporärt tillstånd att öka produktionen med 10 procent (22 000 ton per år) avses att lämnas in till Miljödomstolen under andra kvartalet 2010 och beslut förväntas under hösten 2010. Under dessa tre år kan övriga investeringar genomföras och en ny ansökan om att få producera 300 000 ton per år inlämnas till Miljödomstolen.
• Från och med 2014 skulle, enligt planen, cirka 280 000 ton per år kunna produceras, vilket tillsammans med planerad bemanningsreduktion motsvarar en produktivitetsökning på nära 50 procent.

ROTTNEROS BALTIC SIA

De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget Rottneros Baltic SIA. Rottneros Baltic SIA är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland.

Som en följd av nedläggningen av Utansjö Bruk och en i övrigt uttalad strävan att öka den svenska lokala råvaruanskaffningen har volymen importerad råvara sjunkit. Detta har resulterat i att Rottneros Baltic SIA har minskat sin verksamhet, flyttat till mindre och mer ändamålsenligare lokaler samt att antalet anställda har minskat från 25 till 7 personer.

ROTTNEROS PACKAGING – SILVIPAK

Rottneros Packaging AB är ett dotterbolag inom Rottneroskoncernen som producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket Silvi-Pak. Förpackningen används främst för portionsförpackad fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och restauranger. Verksamheten startades under våren 2006. Produktionen av SilviPak sker vid Rottneros Bruk.

Tillverkningskapaciteten har inte ökats i planerad omfattning, framför allt på grund av att maskinutvecklingen inte är färdig och att SilviPak-anläggningen i Miranda blivit indragen i det spanska massabrukets insolvens och aldrig har tagits i drift.

Rottneros har under en längre tid arbetat med att utveckla denna verksamhet. Produkten som tagits fram har väckt stort intresse hos stora och krävande kunder. Dock kan konstateras att Rottneros inte har finansiella förutsättningar att ensamt driva det fortsatta utvecklingsarbetet i önskat tempo, främst vad gäller maskinutveckling. Huvudinriktningen är därför, som tidigare meddelats, att finna en partner som kan bidra till att göra projektet till en kommersiell framgång.

I början av 2010 ingick Rottneros avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om överlåtelse av immateriella tillgångar, framför allt i form av patent och patentansökningar. Rottneros Packagings verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingår inte i avtalet.

POTENTIELLA VERKSAMHETER PULP UNITED – SYDAFRIKA

Våren 2007 träffades en avsiktsförklaring mellan Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT Forestry Co-Operative Limited ("NCT") om att utreda möjligheten att bygga en fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Richards Bay i Sydafrika.

Sydafrikaprojektet erbjuder en mycket väsentlig fördel genom garanterad tillgång till eukalyptusved till högsta kvalitet och konkurrenskraftigt pris genom delägarskapet med skogsägarföreningen NCT. Avsikten är att den CTMP-anläggning som togs ur drift under början av sommaren 2008 vid nu nedlagda Utansjö Bruk uppgraderas och säljs till ett gemensamt ägt bolag i Richards Bay i Sydafrika. Anläggningen, som inte hann vara i drift i mer än

tre år och nu renoveras till så gott som nyskick, ska enligt planen utgöra grunden för den nya fabriken.

Tillgången på eukalyptusved från plantager är mycket god i regionen kring Richards Bay där det planerade sydafrikanska massabruket ska byggas.

Den huvudsakliga strukturen innebär att Rottneros åtar sig att färdigställa en fabrik med en produktionskapacitet på 165 000 ton för produktion av CTMP-massa baserad på eukalyptus som vedråvara. Investeringen avses bli projektfinansierad genom det gemensamägda bolaget.

Den bristfälliga elförsörjningen i Sydafrika stod i fokus under en stor del av 2008. Sedan dess har situationen förbättrats, men denna för projektet centrala fråga måste vara helt klarlagd innan ett investeringsbeslut kan fattas.

Den planerade verksamheten avses drivas av ett gemensamt ägt företag Pulp United (Pty) Ltd, i vilket Rottneros och NCT ska fungera som partners, men där även finansiella investerare erbjuds delta. Massan, som i första hand ska exporteras till Sydostasien och Europa, avses säljas genom Rottneros marknadsorganisation. Avsikten är att Rottneros ska gå in som största delägare. Projektet är inne i en slutfas där finansiering och kontrakt med i första hand samarbetsparterna NCT Forestry Products, Swedfund och den sydafrikanska utvecklingsbanken IDC är återstående huvudfrågor.

Om projektet realiseras i enlighet med nuvarande plan kommer det redan från start medföra en väsentlig realisationsvinst.

AVVECKLADE ELLER AVYTTRADE VERKSAMHETER ROTTNEROS MIRANDA

Driften vid Rottneros massabruk i Miranda i Spanien upphörde vid årsskiftet 2008/2009. Vid bruket tillverkades sulfatmassa av eukalyptusved. Produktionen under 2008 uppgick till drygt 130 000 ton och drygt 145 000 ton året innan. Den totala produktionskapaciteten uppgår till cirka 150 000 ton.

Bakgrunden är att fabriken har drabbats av kraftiga kostnadsökningar avseende såväl massaved som naturgas och kemikalier. Kombinationen av snabbt stigande kostnader och både fallande försäljningspriser och volymer samt planerade kommande miljörelaterade investeringar gjorde att det inte var möjligt att driva bruket vidare. I början av april 2009 anmälde bolaget betalningsinställelse och avveckling sker nu enligt spansk insolvenslagstiftning. Rottneros bedömning är att bolagets tillgångar överstiger skulderna varför avvecklingen bör kunna ske utan konkurs.

ROCKHAMMARS BRUK

Anläggningstillgångarna i Rockhammars Bruk avyttrades till Korsnäs Rockhammar AB den 1 april 2009 som ett steg i Rottneros strategiska omvandling att på norra halvklotet bedriva massatillverkning baserad på långfiber och genom det planerade delägda massbruket i Sydafrika allokera produktion baserad på kortfiber till södra halvklotet, där råvarupriset för kortfiber är väsentligt lägre.

Vid Rockhammars Bruk producerades mekanisk pappersmassa av CTMP-typ. Produktionen under 2008 låg på 62 000 ton. Kvar i bolaget finns fastigheten där ett sågverk låg tidigare samt långtidsuthyrda ytor för virkeslagring. Avsikten är att avyttra även resterande tillgångar.

UTANSJÖ BRUK

Produktionen vid Utansjö Bruk, som producerade mekanisk slip- respektive CTMP-massa, upphörde i början av juni 2008.

Därefter har fokus varit att utveckla företagsbyn Utansjö Företagsbruk inom området. Detta har resulterat i ett antal etableringar, bland annat Utansjöverken som barkar och flisar åt Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik, PQ Sweden AB som tillverkar vattenglas för massa- och pappersindustrin, entreprenörsfirman Suntib samt SÅTAB som hanterar biobränsle.

Arbeten har även pågått med att skapa förutsättningar för en eventuell flytt av CTMP-anläggningen till Sydafrika samt utnyttjande av begagnad processutrustning inom koncernen och försäljning till externa köpare.

Under slutet av 2008 såldes fastigheten vid Utansjö Bruk, inkluderande mark, byggnader samt företagsbyn till Domsjö Fabriker AB:s dotterbolag Domsjö Utansjöverken AB.

Råvaruförsörjningen

En strategisk funktion

VEDFÖRSÖRJNINGEN

Koncernen har en organisation för vedförsörjning i Sverige samt ett bolag för vedanskaffning i Lettland. Under de senaste åren har Rottneros av kostnadsskäl strävat efter att minska andelen importerad ved samtidigt som behovet minskade i och med nedläggningen av Utansjö Bruk.

Rottneros har som målsättning att ha anpassade små lager av massaved för att optimera tillgången till färskt virke, vilket är kostnadseffektivt av flera skäl. Dels utnyttjas veden bättre om den är färsk, dels minskas kapitalbindningen. Färsk ved minskar vidare förbrukningen av blekkemikalier, vilket är såväl miljömässigt som kostnadsmässigt positivt.

Marknadsnärvaron i Baltikum utgör en viktig riskreducering i vedförsörjning då eventuella underskott i svensk vedtillgång kan kompenseras genom "snabb" import. Importen är också viktig för försörjning av så kallad FSC-certifierad vedråvara (se nedan).

Att arbeta med små lager ställer höga krav på ett jämnt och säkert flöde av massaved, vilket förutsätter goda och stabila relationer med vedleverantörerna. De två största vedleverantörerna är Skogsägarföreningen Mellanskog och statliga Sveaskog.

För att minimera transporterna av både miljö- och kostnadsskäl strävar Rottneros efter att använda svensk vedråvara som avverkas så nära fabriken som möjligt. Därför förekommer virkesbyte med andra skogsindustriföretag. Den vedråvara som importeras till Sverige transporteras med fartyg och går i första hand till bruket i Vallvik, som ligger vid havet och har egen hamn. Rottneros Bruk, som ligger nära norska gränsen köper en mindre del av sin råvara i Norge vilket dock är att betrakta som normal gränshandel.

Rottneros har rutiner för så kallad spårbarhetscertifiering, för att kontrollera ursprunget hos den massaved koncernen använder, vilket får allt större vikt i relationen med massakunderna. Spårbarhetscertifieringen och dess rutiner syftar bland annat till att säkerställa att inget virke som förbrukas vid koncernens industrier har illegalt eller kontroversiellt ursprung. Koncernen har spårbarhetscertifiering enligt FSC och PEFC-standarderna vilket är de två internationella system som används i Sverige. Det innebär att de svenska bruken har en gemensam spårbarhetscertifiering.

Även det lettiska dotterbolaget SIA Rottneros Baltic är spårbarhetscertifierat enligt FSC.

VEDMARKNADEN

Tillgången till massaved var god under första halvåret 2009. Utbudet försämrades dock efter halvårsskiftet vilket ledde att priserna steg. En bidragande orsak till detta var att den regniga sommaren och hösten på många håll orsakade dålig bärighet i skogen vilket försvårade transporten av den avverkade massaveden.

Mot slutet av året stabiliserades vedmarknaden, med ett bättre flöde. Trots detta steg vedpriserna inom det område varifrån Rottneros ved primärt kommer vilket är Mälardalen, Värmland, Dalarna och södra Norrland.

Ett problem för mindre skogsindustribolag som Rottneros utan egen skog, är att stora delar av de virkesvolymer som avverkas av skogsägande aktörer inte kommer ut på den öppna marknaden, utan är föremål för slutna bytesaffärer. Det innebär till exempel att bolagen levererar sågtimmer till sågverk och får tillbaks flis och massaved. Resultatet är att stora volymer inte blir tillgängliga för bolag som Rottneros.

Trots detta ser virkessituationen inför 2010 bra ut för Vallviks Bruks del med stöd av import från Baltikum, Vitryssland och Ryssland. Rottneros Bruk har en tillfredsställande tillgång till gran som är den råvara som används vid produktion av slipmassa. Däremot har bruket vissa problem med att få tillgång till de aspvolymer som krävs för CTMP-tillverkningen, bland annat beroende på att betydande volymer går till värme- och energisektorn. Detta problem löser Rottneros Bruk genom att till viss del ersätta asp med björk.

Virkespriserna visade under slutet av 2009 en tendens att stiga.

ELFÖRSÖRJNINGEN

Elpriserna som under flera år har varit ett av Rottneros största problem, stabiliserades under 2009 med ett genomsnittligt pris på 39 öre per kWh, jämfört med 49 öre under 2008. En tillfällig topp nåddes i mitten av december med ett genomsnittligt pris på 81 öre per kWh under en vecka. Bortsett från denna topp låg priserna på en jämn nivå jämfört med de närmast föregående åren. För inledningen av 2010 prissätts elen nu till rekordhöga priser med mycket kraftiga variationer och det genomsnittliga priset ligger på över 65 öre per kWh. Detta till följd av de stora produktionsstörningar och stopp som främst den svenska kärnkraftsproduktionen har. Detta har även pressat upp prisnivån för resterande del av 2010. De mer långsiktiga prisnivåerna för kommande år uppgår till 40–45 öre per kWh.

Rottneros har fortsatt arbetat mot minskad energiförbrukningen genom bland annat fortsatt arbete med lågenergisegment och värmeväxlare vid Rottneros Bruk.

Under 2010 planerar Rottneros att genomföra en miljö- och energiinvestering i Vallvik som bland annat innebär att mer brännbara fibersubstanser tillvaratas och förbränns, varvid produktion av grön ökas.

KEMIKALIER

Marknaden för kemikalier till skogsindustrin under 2009 präglades av ett överutbud, vilket ledde till marknadsrelaterade produktionsstopp hos flera av de stora producenterna. Skälet till överutbudet är att flera massabruk, främst i Finland men även i Sverige, har avvecklats under de senaste åren. Överutbudet har i sin tur lett till en viss prisnedgång vilket har gynnat Rottneros. Andel kemikaliekostnad i koncernen i förhållande till rörliga kostnader är cirka 16 procent.

De avtal koncernen träffat med leverantörer avseende leveranser av kemikalier indikerar stabiliserande prisnivåer under 2010.

Cirka 20 procent av den vedråvara Rottneros använder för sin massaproduktion köps i form av flis.

Rottneros ansvar

Ansvarstagande grunden för ömsesidigt beroende

Relationen med våra intressenter är mycket viktig för oss på Rottneros. Vi anstränger oss för att agera ansvarsfullt gentemot dem som är beroende av oss och som vi också är beroende av. Det är endast tillsammans med våra intressenter som vi kan skapa långsiktigt aktieägarvärde, välstånd och livskvalitet. Vi värnar om de mänskliga rättigheterna, om den gemensamma miljön och om en hållbar utveckling. Vår människosyn utgår alltid från alla människors lika värde och respekt för den individuella integriteten.

GRI

För att underlätta mätning och uppföljning av de mål vi har inom ramen för ansvarsarbetet har vi påbörjat att i viss utsträckning rapportera i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI). Detta gäller inte minst i fråga om ansvarsfrågor.

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Rottneros visar ansvar gentemot kunderna genom att alltid eftersträva bästa tänkbara kvalitet på företagets produkter. Vi skapar mervärde åt kunderna genom att tillhandahålla ny kunskap som kan stärka deras position på sina marknader. Vi känner även ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Rottneros representanter får inte tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ingår inte i affärsrelationer med företag som medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

ANSTÄLLDA

Vi visar ansvar gentemot de anställda genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

SAMHÄLLET

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar ofta i en brukskultur med starka band till de lokala samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

MILJÖ

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Målet är att sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan. För tredje året i följd får Rottneros högst genomsnittsbetyg i miljö bland företagen på Small Cap-listan i Folksams årliga "Index för ansvarfullt företagande". Rottneros får genomsnittsbetyget fem stjärnor av sju möjliga. Avseende miljöledning får Rottneros sex stjärnor och för miljöprestanda fem stjärnor.

ÄGARE

Vi tar ansvar gentemot våra ägare genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för vad lagar, regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning.

Rottneros ansvar – Personalen Anpassning till koncernens nya struktur

Den viktigaste uppgiften för Rottneros personalfunktion under 2009 var arbetet med att anpassa koncernstaber och bemanning till koncernens nya storlek och struktur. Genom nedläggningen av Utansjö Bruk som slutfördes under 2009, nedläggningen av det spanska massabruket Rottneros Miranda och avyttringen av verksamheten i Rockhammars Bruk har antalet anställda i koncernen minskat med 370 personer, varav 200 i Sverige. Därtill kommer cirka 30 personer som har lämnat koncernen under 2009 eller som planeras sluta under 2010 som en följd av en ny bantad organisation vid Vallviks Bruk och övergång från sex– femskift vid Rottneros Bruk.

DECENTRALISERING AV KONCERN-FUNKTIONER

En del av förändringsarbetet inom koncernen innebär att marknadsföring och försäljning och teknisk kundtjänst har flyttats från huvudkontoret, det vill säga Rottneros AB till bruken, vilket i kombination med övriga mindre förändringar har resulterat i att antalet anställda i moderbolaget minskar från 20 till 10 personer. Detta innebär en besparing i moderbolaget med cirka 10 MSEK per år. Syftet med decentraliseringen, utöver de direkta besparingarna, är att bruken ska ta ett större ansvar för hela sin verksamhet och för sin egen resultat- och balansräkning.

Lönefunktionen, som tidigare var förlagd till de enskilda bruken och huvudkontoret, kommer under 2010 att koncentreras till Vallviks Bruk.

Genom effektiviseringsåtgärder avseende marknads- och administrativa funktioner har koncernen nu en organisation som är anpassad till verksamhetens omfattning.

Kapning av ved vid Rottneros Bruk. Barkning och kapning av ved till sliplinjen styrs och övervakas från ett kontrollrum.

FORTSATT PERSONALUTVECKLING

Rottneros har under flera år arbetat med R-plus som är ett modulbaserat program för ledarskapsoch medarbetarutveckling. Syftet är att bygga upp kunskap om för koncernen viktiga nyckeltal och marknadsförutsättningar samt att skapa en gemensam syn på ledarskap och de värden och strategier som är basen för Rottneros verksamhet.

Programmet, som startades 2003 har skapat en gemensam plattform, vilket har gjort att arbetet med att decentralisera viktiga funktioner till bruken kan genomföras utan att identiteten går förlorad. Två moduler av programmet genomfördes under 2009.

LÅG PERSONALOMSÄTTNING

Personalomsättningen är fortsatt låg och sjukfrånvaron under 2009 låg på 2,9 procent, vilket är en jämförelsevis låg siffra. Dessa två nyckeltal borgar för en kontinuitet i såväl det dagliga som det långsiktiga arbetet vid Rottneros enheter.

Medelantalet anställda i Koncernen uppgick under 2009 till 387 varav 338 i Sverige. Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 23 år och medelåldern är cirka 49 år. Av de anställda är 14 procent kvinnor.

Under 2009 uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 167,6 (285,9) MSEK. Detta motsvarade cirka 11 (11) procent av koncernens totala omsättning 2009.

Genomsnittlig anställningstid och ålder för Rottneros, Vallvik, moderbolag och koncern.

Anställningstid Genomsnittsålder

Rottneros ansvar – Miljö

Nordiska elmarknaden försvårar förutsättningarna för långsiktig industriell utveckling

Svensk elintensiv industri liksom övrig industri och hushåll har sedan elmarknadens avreglering i mitten av 1990-talet drabbats av kraftiga prishöjningar. En väl fungerande svensk elmarknad med rimliga priser har även en viktig miljöaspekt, eftersom i stort sett all el som används i Norden produceras i vatten- och kärnkraftverk. Detta innebär att elproduktionen inte förorsakar några utsläpp av koldioxid. Av denna anledning bör den elintensiva industrin ligga här.

Under vintern 2010 rasade debatten om de svenska elpriserna och elförsörjningen i Sverige i media. Landets konsumenter, både privat och inom industrin, har drabbats av skyhöga prishöjningar. Ett stort problem utgör också elprisets kraftiga variation vilket försvårar all form av planering för industriell produktion. Detta skrämmer bort investeringsviljan.

Om elintensiva fabriker tvingas stänga i Norden på grund av höga elpriser kommer världens utsläpp av koldioxid sannolikt att öka. Orsaken till detta är att fossila bränslen för att producera el används i flertalet andra länder, vilket orsakar utsläpp av koldioxid.

Under de senaste åren har trenden för elpriset i Sverige varit stigande, men med variationer både under åren och mellan olika år. Kring årsskiftet 2009/2010 drabbades elmarknaden av tillfälliga mycket kraftiga lokala elprishöjningar som ett resultat av att elmarknaden inte fungerar.

FAKTORER SOM PÅVERKAR ELPRISET

Vid avregleringen av den svenska elmarknaden i mitten av 1990-talet infördes marginalkostnadsprissättning. Detta innebär att den el som är dyrast att tillverka sätter priset för hela marknaden. Avregleringen ledde inte till att elmarknaden konkurrensutsattes så som var avsett, bland annat beroende på att de tre största elproducenterna Vattenfall, Fortum och E.ON samäger kärnkraftverk och att Sverige har en oligopolmarknad där prissättningsmekanismen inte är transparent.

I stort sett all el som handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool, produceras i vatten- och kärnkraftverk, som varken kräver olja, kol, gas eller utsläppsrätter, det vill säga rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Det nordiska och därmed svenska elpriset borde därmed sakligt sett vara opåverkat av priset på dessa.

Elproducenterna brukar motivera prishöjningar med låga nivåer i vattenmagasinen. Av figur 1, som visar vattenbalansen mellan1996 och 2009, framgår att det finns en samvariation mellan vattennivåerna i magasinen och elpriserna. Hög vattennivå innebär "lågt" pris. Ändå kan det noteras att elpriset 2008 var 2,5 gånger så högt vid samma vattennivå som 2004/2005 och fem gånger så högt 2008 som vid samma vattennivå 1997.

DÅLIG TILLGÄNGLIGHET I KÄRNKRAFT-VERKEN

En förklaring till höga elpriser kan vara att tillgängligheten hos svenska kärnkraftverk har sjunkit under de senaste åren. Under hösten 2009 producerade Sveriges tio kärnreaktorer bara hälften av sin kapacitet vilket är oacceptabelt lågt. Orsaken är delvis planerade ombyggnader men en stor del torde kunna hänföras till att underhållsåtgärder och också att ombyggnader tagit väsentligt längre tid än planerat. I Finland har tillgängligheten för kärnkraften över åren legat konstant mellan 90 och 95 procent.

På grund av kärnkraftens låga tillgänglighet har mer vattenkraft använts än vad som annars skulle ha varit fallet. Detta har bidragit till låga nivåer i vattenmagasinen som därefter använts som argument för prishöjningar.

EL FRÅN VATTEN- OCH KÄRNKRAFT BILLIG ATT PRODUCERA

Kostnaden för att framställa el varierar kraftigt med framställningssättet. För anläggningar som använder fossila bränslen tillkommer dessutom kostnaden för utsläppsrätter, som varierar över tiden. I figur 2 visas en sammanställning av marginalkostnaden för elproduktion gjord av International Energy Agency (IEA). I figuren har också markerats kostnadspåverkan av ett utsläppsrättspris på 20 euro per ton CO2 . (Priset för en utsläppsrätt är för närvarande cirka13 euro per ton CO2.)

Av figuren framgår att vattenkraft har den lägsta marginalkostnaden följd av kärnkraft. Vindkraft har naturligtvis en låg marginalkostnad men den tillgängliga kapaciteten gör att den har liten påverkan. Kol- och gaskraftverk har betydligt högre marginalkostnader.

I figuren har det genomsnittliga spotpriset för elbörsen Nord Pool för fjärde kvartalet 2009 lagts in. Spotpriset är det inköpspris för el som timme för timme gäller för Nord Pool. Eftersom den el som handlas över Nord Pool i huvudsak kommer från vatten- och kärnkraft med bara ett litet tillskott av dansk och finsk liksom importerad kolkraft så täcker Nord Pools linje huvudsakligen området vattenoch kärnkraft. Vi kan notera att spotpriset ligger mycket över den marginella produktionskostnaden, vilket antyder en mycket stor vinstmarginal. Detta bekräftas av elproducenternas redovisade rörelsevinster.

För den tyska energibörsen EEX, som har lagts in som jämförelse, produceras 70 procent av elen av fossila bränslen, i huvudsak kol, medan övriga 30 procent nästan uteslutande tillverkas i kärnkraftverk. Även här har det genomsnittliga spotpriset för fjärde kvartalet 2009 lagts in. Vi kan notera att denna linje ligger betydligt närmare nivån för marginalkostnaderna än vad som gäller för Nord Pool. Detta antyder en mer rimlig vinstmarginal för de tyska elproducenterna jämfört med de svenska elproducenternas mycket stora vinstmarginaler.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de svenska elproducenterna har låga produktionskostnader. De höga elpriser som vi har i Sverige sedan några år ger därför elproducenterna en mycket hög lönsamhet och för närvarande pågår en stor kapitalöverföring till kraftindustrin. Detta förhållande tillsammans med det faktum att det inte finns formella skäl som hindrar att den svenska marknaden får en rimligare elprisnivå gör att prisnivån borde kunna justeras. Detta skulle också bidra till att hålla nere koldioxidutsläppen från världens elintensiva industri.

Figur 1 – Elpris och vattenbalans i Norden

Figur 2 – Marginalkostnader för el

Marginalkostnader för el i Europa med olika framställningssätt med och utan påverkan av kostnader för utsläppsrätter.

Rottneros ansvar – Miljö Miljöarbetet vid bruken

ROTTNEROS BRUK

Vid halvårsskiftet 2009 avslutades den första femårsperioden av PFE (Programmet för Energieffektivisering) initierat av Energimyndigheten. Bruket har under femårsperioden genomfört åtgärder som ger en årlig elbesparing på närmare 10 GWh motsvarande 4 procent av brukets elförbrukning. Detta har åstadkommits främst genom en utveckling av malskivorna i CTMP-raffinörerna till så kallade lågenergimalsegment, men också genom utbyte av pumpar, nya körsätt i bruket m.m. Arbetet inom PFE fortsätter nu med ytterligare en femårsperiod.

Vid årsskiftet 2009/2010 löpte prövotiden för Rottneros Bruks nya produktionstillstånd ut. Under året har arbetet med de åtgärder som Miljödomstolen begärt avslutats. Bland annat har ett nytt körsätt för brukets biologiska reningsanläggning införts för att minska flödena till flotationsanläggningen.

Under hösten 2009 har arbetet med att installera nya värmeväxlare och värmebatterier för att kunna utnyttja mer spillvärme från brukets slipverk påbörjats. Dessa ska leda till minskad oljeförbrukning och även en elenergibesparing.

VALLVIKS BRUK

Under året har arbetet med optimering av processutrustning och förebyggande åtgärder för att få ned de tillfälliga utsläppen varit i fokus. Aktiviteterna har varit så framgångsrika att 2009 års utsläpp av COD (syreförbrukande substans) blev 34 kilo per ton massa, vilket är brukets bästa värde hittills.

Under första kvartalet togs en skrubber i drift, som har till syfte att rena gaser från svavel. Installationen har fungerat mycket väl. Svavelutsläppet i dessa gaser har minskat med cirka 65 procent. Fortsatta arbeten med att minska svavelutsläppen till luft pågår.

Vallviks Bruk har deltagit i PFE (Programmet för Energieffektivisering) och har under den första femårsperioden vidtagit åtgärder som ger årlig besparing på knappt 1 GWh elektricitet. Bruket

deltar också i den andra femårsperioden som började vid halvårsskiftet 2009.

I början av året fick bruket ett tillstånd av Miljödomstolen att driva en ny deponi inom fabriksområdet. Deponin är till för de processavfall som genereras vid produktionen av pappersmassa. Tillståndet ger bruket rätt att lägga den nya deponin på den gamla, vilket är ekonomiskt mycket fördelaktigt.

I slutet av året avslog Högsta Domstolen Vallviks Bruks begäran om prövningstillstånd för byggandet av en biologisk reningsanläggning. Detta innebär att en reningsanläggning skall vara i drift senast sista december 2011. Domen ger Vallvik rätt att välja typ av rening, vilket kommer att ge lägre kostnader än om en stor biologisk rening skulle ha byggts.

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID
Bruk	Tilldelning/år 2008–2012	2008 utsläpp	2009 utsläpp
Rottneros	21 784	15 148	14 565
Rockhammar¹	1 385	518	143*
Vallvik	17 958	8 355	4 561
TOTAL	41 127	24 021	19 269

¹ För Rockhammar gäller redovisningen 1:a kvartalet 2009

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN 2009, %

	Bil	Tåg	Båt	transportarbete, % Andel av totalt
Massaved, %	43	2	55	18
Kemikalier, %	100	0	0	2
Massa, %	14	24	62	80
Andel av totalt transportarbete, %	21	20	59	100

ROTTNEROS ANSVAR 28

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT 2009
	Rottneros	Rockhammar¹	Vallvik
Produktion, ton	131 500	11 000¹	193 400
S, ton per år	9.6	1¹	132
Tillstånd			135
NOx, ton per år	33.2	4¹	289
Tillstånd			328
Suspenderade ämnen, ton per dygn	0,6	0.09	0,6
Tillstånd	1.2	0.25	2,0
COD, ton per dygn	8,6	1,8	19
Tillstånd	11		35
BOD7,ton per dygn	2,2	0.20	10
Tillstånd		0.30
AOX, ton per dygn			0,1
Tillstånd			0,4
Fosfor, kg per dygn	2,8	0.5	33
Tillstånd	6,0	2.5

¹ Redovisningen för Rockhammar gäller första kvartalet 2009.

Rottneros	Rockhammar*	Vallvik	Totalt koncernen
65	13,5	1 485	1 564
55	0.5	17	73
120	14	1 502	1 636
54	96	99	96
	0,3	113	113
	0,3	113	113
235	18	54	307
235	18	167	420
0	2	68	23

¹ För Rockhammar gäller redovisningen första kvartalet 2009.

KOLDIOXIDUTSLÄPP 2009, TON PER ÅR
	Rottneros	Rockhammar²	Vallvik	Total
Fossila bränslen¹	14 565	143	4 561	19 269
Biobränslen	29 800	6 009	568 176	603 985
% biobränslen	67%	98%	99%	97%

¹ Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

² För Rockhammar gäller redovisningen första kvartalet 2009.

Möjligheter och risker Riskhanteringen viktig för resultatet

Rottneroskoncernen är ett av börsens mest konjunkturkänsliga bolag. Bolaget delar in möjligheter och risker i två kategorier – rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kunder och kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker.

Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framför allt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks. De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till fluktuationer i valutakurser, massapriser ved och el.

Den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens finanspolicy, dels anges av styrelsen och finansutskottet. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Då bedöms om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansutskottet övervakar löpande finanspolicyn och de riskmandat som styrelsen ger. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra affärer/kalkyler.

RÖRELSERELATERADE MÖJLIGHETER OCH RISKER

MASSAPRIS OCH KONJUNKTUREN

Under de senaste 30 åren har massacyklerna varit mycket regelbundna och en högkonjunktur har kommit vart femte år. Prisutvecklingen har ofta legat tidigt i den globala konjunkturfasen. Efterfrågevariationerna är främst hänförliga till ett oregelbundet inköpsbeteende från Asien/Kina. Utvecklingen under 2000-talet, har inte följt de historiska femårscyklerna. Stora kapacitetstillskott i främst Sydamerika har orsakat överkapacitet på världsmarknaden.

Massapriser i USD och SEK 1980–2009

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den genomsnittliga USD-kursen var 2009 16 procent högre jämfört med den genomsnittliga kursen 2008. Det finns ett samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark tenderar NBSK-priset uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD kurs tenderar att ge ett högre NBSK-pris i USD. NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt under 2009 till 4 989 SEK per ton, vilket ska jämföras med 5 617 SEK per ton under föregående år.

Detta innebär att priset omräknat i SEK sjönk med 11 procent i förhållande till 2008. Priset i lokal valuta för kortfibrig massa sjönk med 903 SEK per ton från 5 165 till 4 262 SEK per ton, en minskning med 17 procent.

KUNDER

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Italien, Tyskland och Spanien utgör de största marknaderna. Sammantaget har koncernen i storleksordningen drygt 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. Slipmassaproduktionen i Rottneros Bruk är beroende av en stor kund med flera mottagande pappersbruk. All försäljning kreditförsäkras om möjligt.

KAPITALINVESTERINGAR

Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. I detta ingår löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar för att undanröja flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala materiella anläggningstillgångar var vid utgången av 2009 bokförda till 677 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 390 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt 1 700 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 7–8 gånger det bokförda värdet.

FINANSIELLA MÖJLIGHETER OCH RISKER

MASSAPRISSÄKRING (INTÄKTERNA) Rottneros har under den senaste femårsperioden haft massaprissäkringar men massaprisportföljen har trappats av och för närvarande finns inga massaprissäkringar gjorda. Bolaget har dock för avsikt att fortsätta säkra massapriset om attraktiva nivåer kan erhållas.

VALUTAEXPONERING (HUVUDSAKLIGEN INTÄKTERNA)

Transaktionsexponering

Realflödet i USD, som beräknas uppgå till cirka 40 procent av det totala inflödet, kan säkras. Visserligen fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning har till del säkrats för 2010.

SEK/USD, vänster Massapris i USD per ton, höger Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd, 2009

Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) endast motsvarar cirka 40 procent av omsättningen. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1-3 månader. Lägre eller högre massapriser i lokala valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid. Under 2009 har resultatet av säkringarna uppgått till 4 (-49) MSEK.

Balansriskexponering

Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD säkras och balanseras genom att koncernen har upptagit lån i motsvarande valuta. Se stycket likviditetsrisk och refinansiering.

Omräkningsexponering

Bolaget har valt att inte säkra de utländska dotterbolagens egna kapital. Koncernens underliggande exponering i USD per 31 december 2009 framgår av tabellen på nästa sida. Motpartsrisker avseende valutasäkringarna är gjorda med större banker och är uteslutande valutaterminer.

ELDERIVAT

Från och med 2004 handlas all fysisk el till de svenska bruken direkt över elbörsen Nord Pool. Elpriserna noteras i EUR. Inga elprissäkringar har gjorts för 2010.

MARKNADSVÄRDERING AV FINANSIEL-LA INSTRUMENT

Av tabellen på sidan 32 framgår marknadsvärdet den 31 december 2009 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med IFRS och IAS 39.

RÄNTELÄGE

Koncernens upplåning framgår av not 23 på sidan70 och uppgår till cirka 86 MSEK. En förändring av ränteläget med 1 procent påverkar därmed koncernens resultat med cirka 1 MSEK.

LIKVIDITETSRISK OCH REFINANSIE-RING

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Koncernens syndikeringslån som upptogs 2003 omfinansierades i oktober 2008. Inför nyemissionen och konverteringen av de långivande bankernas lånefordran till eget kapital i december, omförhandlades koncernens syndikeringslån på nytt. Den nya krediten är arrangerad som ett säkerställt lån motsvarande 26 MSEK och 6,3 MEUR och en kreditfacilitet med ett rambelopp på 15,9 MUSD, där Banco Bilbao, Danske Bank, DnB Nor, HSH Nordbank och Nordea deltar. Krediten löper på tre år till hösten 2012. Amortering skall ske med cirka 10 MSEK per kvartal under 2010, samt cirka 5 MSEK per kvartal därefter. Vid förbättrat kassaflöde kan amorteringstakten öka. Krediten amorterades vid årsskiftet med cirka 5 MSEK och uppgick vid årets utgång till 86 MSEK fördelat på 24 MSEK och 6,0 MEUR. Kreditfaciliteten på 15,9 miljoner USD var inte utnyttjad vid årsskiftet.

Tabellen på sidan 31 analyserar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2009 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2008, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på maximalt 1,0. Skuldsättningsgraden per 31 december 2009 och 2008 framgår av tabellen nedan.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

1 089	810
101	774
44	82
57	692
2009	2008

KREDITRISKER

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår till 48 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december var 70 procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

FÖRSÄKRINGAR

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet i de olika bruken varierar.

ÖVRIGA MÖJLIGHETER OCH RISKER POLITISKA RISKER

Koncernen, liksom kunderna, arbetar för närvarande i länder som anses politiskt stabila. Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad.

MILJÖ

Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se även miljöavsnittet sidan 27-28.

KONCERNENS FINANSIELLA SKULDER
Per den 31 december 2009	<1 år	2 år	3–5 år	>5 år
Banklån	38	17	25	–
Derivatinstrument – inflöde	397	–	–	–
Derivatinstrument – utflöde	403	–	–	–
Leverantörsskulder och andra
skulder	102	4	11	–
Räntor	2	1	1	–
Per den 31 december 2008	<1 år	2 år	3-5 år	>5 år
Banklån	78	35	638	–
Derivatinstrument – inflöde	283	–	–	–
Derivatinstrument – utflöde	277	–	–	–
Leverantörsskulder och andra
skulder	207	4	13	6
Räntor	35	34	35	–

MÖJLIGHETER OCH RISKER 32

KÄNSLIGHETSANALYS 2009

		Effekt på års resultat efter finansnetto (MSEK)
Riskslag	Förändring	2009	2008 Känslighet
Massapris	50 USD/ton	145	200 Hög
USD	50 öre/USD	100	210 Hög
Elpriser	10 öre/kWh	30	55 Medium
EUR	50 öre/EUR	25	55 Medium
Vedpriser	10 SEK/m3f	15	20 Medium
Ränterisk	1 %-enhet	1	8 Låg
Refinansiering			Ingen
Kreditrisk			Självrisk 10%

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2009
2009		Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4			Helår
Valutasäkringar	-1 827	-1 584	-967	-752	-5 130
Massaprissäkringar	3 319	3 308	-3 725	-4	2 898
Elprissäkringar	1 804	1 303	738	1 806	5 651
Totalt	3 296	3 027	-3 954	1 050	3 419

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2008
2008		Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4			Helår
Valutasäkringar	6 200	-1 122	-990	12 800	16 888
Massaprissäkringar		-22 365 -23 777 -23 874 -13 448			-83 464
Elprissäkringar	2 499	2 715	7 270	4 844	17 328
Totalt		-13 666 -22 184 -17 594		4 196	-49 248

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2009:

Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2009
Valuta USD, termin	7 MUSD	7,22 SEK/USD	1	7,21 SEK/USD
Valuta EUR, termin	34 MEUR	10,42 SEK/EUR	6	10,35 SEK/EUR
Totalt marknadsvärde			7

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2008:

Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2008
Valuta USD, termin	4 MUSD	6,60 SEK/USD	0	6,77 SEK/USD
Valuta EUR, termin	8 MEUR	9,99 SEK/EUR	-7	10,94 SEK/EUR
Massapris	36 000 ton	628 USD (PIX)	1	USD 625/7,75 SEK/USD
El	43 800 MWh	25,1 öre/kWh	10	45,8 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			4

Rottnerosaktien Stark kursutveckling under året

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX, Stockholm.

Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2009 cirka 1 058 MSEK (198 MSEK). Vid årsskiftet hade Rottneros 20 393 (17 869) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 16,4 (13,8) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs steg under 2009 från 0,26 kronor vid årets ingång till 0,69 kronor vid året slut, en uppgång med 170 procent. Börsen som helhet, mätt som OMX Affärsvärldens Generalindex, steg med 47 (–42) procent under 2009, medan OMX index för pappers- och skogsprodukter steg med 31 (–39) procent.

Aktien stod som högst i 0,93 kronor den 16 november medan den lägsta kursen, 0,21 kronor, noterades den 12 februari.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2009 bytte totalt 295 (92) miljoner aktier till ett värde av 346 MSEK (182 MSEK) ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 89 (51) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 55 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 119 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 120 (55) avslut i Rottneros aktie. En handelspost uppgår till 1 aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (92,4) MSEK fördelat på 1 533 938 869 (188 432 105) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Vid bolagsstämman 2009 fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 8,2 miljoner aktier vilket efter emissionerna motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

NYEMISSION OCH AKTIEKAPITAL

Som ett led i att rekonstruera Rottneros finansiella struktur genomfördes under 2009 en företrädesemission om 225 MSEK samt en konvertering av skulder om 200 MSEK till aktier genom en så kallad kvittningsemission och sammantaget har det egna kapitalet efter avdrag för garanti- och emissionskostnader ökat med 402 MSEK. Detta innebär att aktiekapitalet har ökat med 59,2 MSEK från 94,2 MSEK till 153,4 MSEK. Antalet aktier har ökat med 1 345 506 764 till 1 533 938 869.

UTDELNING

För verksamhetsåret 2009 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är hemsidan varför årsredovisningen inte skickas till aktieägarna om sådan inte uttryckligen begär detta.

ÄGARSTRUKTUR PER 2009-12-31

	ANTAL	PROCENT AV KAPI
AKTIEÄGARE	AKTIER	TALET
Nemus Holding AB	308 574 348	20,32
Case Asset Management AB	90 000 000	5,93
Danske Bank A/S	64 826 667	4,27
DNB Nor Bank ASA Sverige	64 826 667	4,27
HSH Nordbank AG	56 271 111	3,71
Robur Försäkring	52 610 196	3,46
Skagen Vekst Verdipapirfond	41 000 000	2, 70
Nordea Bank AB (Publ)	35 175 555	2,32
Prior & Nilsson Fond- och Kapitalför valtning AB	25 176 910	1,66
BBVA Ireland P.L.C	23 344 444	1,54
Summa 10 största ägarna – inne
havsmässigt	762 135 697	50,18
Rottneros AB (egna aktier från
återköp)	8 219 641	0,54
Övriga aktieägare	748 173 840	49,28
TOTALT	1 518 529 178	100,00

AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	PROCENT AV KAPI TALET
Fördelningen av ägandet mellan ägarkategorier
Fysiska personer	497 248 210	32,75
Juridiska personer	1 021 280 968	67,25
TOTALT	1 518 529 178	100,00

AKTIEFÖRDELNING PER 2009-12-31

ANTAL AKTIER	ANTAL AKTIEÄGARE	PROCENT AV KAPI TALET
1–500	2 915	0,04
501–1 000	2 353	0,12
1 001–5 000	4 720	0,77
5 001–10 000	3 320	1,50
10 001–15 000	1 542	1,26
15 001–20 000	858	1,02
20 001–	4 682	95,28
TOTALT	20 393	100,0

AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	PROCENT AV KAPI TALET
Geografisk fördelning av ägan det
Sverigeboende	1 269 744 056	83,62
Övriga Norden	128 783 690	8,48
Övriga Europa (exkl. Sverige och Norden)	99 565 841	6,56
USA	10 264 551	0,68
Övriga världen	10 171 040	0,67
TOTALT	1 518 529 178	100,00

Källa till samtliga tabeller: Euroclear Sweden, VPC Analys

Analytiker som följer Rottnerosaktien

• Enskilda Securities: Linus Larsson
• Swedbank: Claes Rasmusson

ROTTNEROSAKTIEN 35

AKTIEDATA¹
	2009	2008	2007	2006	2005	2004
Aktier vid periodens ingång²	180 212	180 212	180 212	180 212	180 212	180 722
Emitterade aktier²	1 345 507	–	–	–	–	–
Återköpta egna aktier²	–	–	–	–	–	-510
Aktier vid periodens utgång²	1 525 719	180 212	180 212	180 212	180 212	180 212
Genomsnittligt antal aktier²	268 839	180 212	180 212	180 212	180 212	180 392
Rörelseresultat/aktie	-0,62	-1,69	-2,00	-0,04	-0,50	-0,64
Resultat efter finansnetto/aktie	-0,26	-2,13	-2,13	-0,13	-0,57	-0,67
Resultat efter skatt/aktie	-0,26	-1,84	-1,67	-0,05	-0,35	-0,50
Rörelsens kassaflöde/aktie³	0,27	-1,33	-0,56	0,19	-2,28	-0,41
Eget kapital/aktie	0,71	4,49	5,83	7,78	8,45	9,28
Utdelning4	–	–	–	0,10	0,10	0,20
Utdelning/eget kapital/aktie	–	–	–	1,3	1,2	2,2
Börskurs vid periodens slut	0,69	1,05	2,31	6,55	6,80	7,55
Börskurs/eget kapital/aktie	1,0	0,2	0,4	0,8	0,8	0,8
P/E-tal/aktie	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Direktavkastning5	–	–	–	1,5	1,4	2,6

¹ Det finns inga program som medför utspädning.

² Antal aktier anges i tusental.

³ Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

4 För 2009 föreslagen utdelning.

5 Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

Förvaltningsberättelse

• Resultatet efter finansnetto för helåret 2009 uppgick till -69 (-385) MSEK
• Kassaflödet från den löpande verksamheten för helåret 2009 uppgick till 84 (-49) MSEK. Amortering av låneskulder har under helåret 2009 gjorts med 407 MSEK
• Driften vid Rottneros massabruk i Miranda i Spanien upphörde vid årsskiftet 2008/2009
• Anläggningstillgångarna i Rockhammars Bruk avyttrades till Korsnäs Rockhammar AB den 1 april 2009
• Rottneros har under fjärde kvartalet genomfört en nyemission, vilken tillfört 202 MSEK till eget kapital efter avdrag för garanti- och emissionskostnader. Vidare har en riktad nyemission till Rottneros banksyndikat genomförts genom kvittning av lån motsvarande 200 MSEK
• Nettolåneskulden, som vid utgången av 2008 uppgick till 729 MSEK, har genom amorteringar och genomförda nyemissioner förbättrats till en räntebärande nettofordran på 10 MSEK
• Massamarknaden är fortsatt stark och efterfrågan har förbättrats. Samtidigt är världens samlade massalager på låga nivåer, vilket möjliggjort en positiv prisutveckling och fortsatta prishöjningar har annonserats för januari och februari 2010
• Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2010
• Efter rapportperiodens slut har Kjell Ormegard utsetts till styrelseordförande fram till och med årsstämman i april 2010. Detta med anledning av att Rune Ingvarsson av personliga skäl begärt att få lämna Rottneros styrelse med omedelbar verkan

Styrelsen och verkställande direktören för Rottneros AB, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2009.

VERKSAMHETSBESKRIVNING KONCERNENS ENHETER

Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid de två bruken i Vallvik och Rottneros. I Vallvik tillverkas kemisk massa medan bruket i Rottneros producerar mekanisk massa. I Rottneros finns tillverkning av livsmedelsförpackningen SilviPak inom dotterbolaget Rottneros Packaging. Till följd av att Rottneros inte har finansiella förutsättningar att ensamt driva det fortsatta utvecklingsarbetet i ett önskat tempo, är huvudinriktningen att finna en partner som kan bidra till att göra projektet till en kommersiell framgång; se vidare avsnittet Väsentliga händelser i förvaltningsberättelsen sidan 40.

Moderföretaget Rottneros AB agerar som distributör för samtliga bruk och svarar för all fakturering av massa. De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterföretaget Rottneros Baltic SIA.

PRODUKTION OCH LEVERANSER

Koncernens massafabriker i Rottneros och Vallvik har en sammanlagd produktionskapacitet om nära 400 000 ton per år. Under 2008 uppnåddes en produktion för helåret på 602 700 ton. Skälen till den minskade produktionen är avyttringen av Rockhammars Bruk som under 2008 producerade 62 000 ton CTMP-massa samt att driften vid bruket i Miranda, som under 2008 producerade 134 000 ton, har legat nere sedan december 2008.

Produktionen under januari–december 2009 minskade jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick till 335 900 (602 700) ton. Den svaga efterfrågan under inledningen av året har medfört att produktionsbegränsningar med cirka 65 000 ton genomförts under 2009. Under 2008 ingick produktionen vid Utansjö Bruk, Rockhammars Bruk och Rottneros Miranda med 257 800 ton. Årligt underhållsstopp har genomförts vid bruken i Vallvik och Rottneros Bruk under tredje kvartalet. Kostnaderna för underhållsstopp redovisas under den period då stoppen genomförs.

Utleveranserna under 2009 uppgick till 376 700 (617 900) ton, vilket motsvarar en minskning med 39 procent.

POTENTIELLA VERKSAMHETER Pulp United - Sydafrika

Avsikten är att Rottneros ska gå in som största delägare i Pulp United, det bolag i Sydafrika som planerar att uppföra ett CTMP-bruk baserat på eukalyptusved som råvara. Projektet är nu inne i en slutfas där finansiering och kontrakt med i första hand samarbetsparterna NCT Forestry Products, Swedfund och den sydafrikanska utvecklingsbanken IDC är återstående huvudfrågor.

Om projektet realiseras i enlighet med nuvarande plan kommer det redan från start att medföra en väsentlig realisationsvinst för Rottneros AB.

AVVECKLADE ELLER AVYTTRADE VERKSAMHETER Rottneros Miranda

Driften vid Rottneros massabruk i Miranda i Spanien upphörde vid årsskiftet 2008/2009. Bakgrunden är att fabriken har drabbats av kraftiga kostnadsökningar avseende såväl massaved som naturgas och kemikalier (se vidare avsnittet Väsentliga händelser i förvaltningsberättelsen sidan 39).

Rockhammars Bruk

Anläggningstillgångarna i Rockhammars Bruk avyttrades till Korsnäs Rockhammar AB den 1 april 2009 som ett steg i Rottneros strategiska omvandling att på norra halvklotet bedriva massatillverkning baserad på långfiber (se vidare avsnittet Väsentliga händelser i förvaltningsberättelsen sidan 38).

2009 I SIFFROR

FAKTURERING OCH RESULTAT

Koncernens nettoomsättning uppgick under 2009 till 1 508 (2 663) MSEK. Verksamheten inom Rottneros Packaging, med varumärket SilviPak, är under uppbyggnad varför någon särredovisning per affärsområde inte lämnas. Huvudinriktningen för SilviPak är att finna en lämplig partner för vidareutvecklingen (se vidare avsnittet Väsentliga händelser i förvaltningsberättelsen sidan 40).

Omsättningen för 2009 var 1 155 MSEK lägre än motsvarande period föregående år. De faktorer som främst påverkat omsättningen är: minskade leveranser -1 039 MSEK, starkare USD, 209 MSEK, lägre massapris i USD, -448 MSEK samt övriga förändringar 123 MSEK. De lägre leveranserna är främst hänförliga till avyttringen av Rockhammars Bruk och den upphörda driften vid Rottneros Miranda.

Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD sjönk med 23 procent från USD 852 till USD 657 medan de genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK sjönk från 5 617 till 4 989 kronor per ton, en minskning med 11 procent. Genomsnittspriset i USD för eukalyptusmassa, BEK, sjönk från USD 789 till USD 561 per ton eller med 29 procent medan motsvarande genomsnittspriser omräknat i SEK sjönk från 5 165 till 4 262 kronor per ton, en minskning med 17 procent.

Som en följd av den svaga konjunkturen har koncernens fabriker begränsat produktionen under året, vilket har tyngt resultatet. Priset på massa i USD har under inledningen av året fallit för att under andra kvartalet åter vända uppåt med en

fortsatt ökning under hela det andra halvåret. Massapriset uttryckt i SEK bottnade under maj månad med en prisnivå på drygt 4 500 kronor per ton och har därefter ökat till knappt 5 700 kronor per ton i december. Den kraftiga uppgången av priset på massa i USD har motverkats av att den svenska kronan har förstärkts. Efterfrågan på massa har varit svag under inledningen av året, men en återhämtning och ökad efterfrågan har varit tydlig under det andra halvåret. Den starkare marknaden skapar tillsammans med den förbättrade prisbilden förutsättningar för lönsamhet i koncernens massabruk.

En stor del av förlusten under januari-december 2009 är hänförlig till verksamheten i Miranda i Spanien som har stått helt stilla sedan årsskiftet och som ingår i koncernens resultat för det första kvartalet (se under redovisningsprinciper sid 41). Rottneros övriga massabruk redovisar negativa rörelseresultat för helåret 2009 till följd av den svaga marknaden och begränsad produktion. Avyttringen av anläggningstillgångarna i Rockhammar ingår i periodens resultat med 50 MSEK liksom en bortskrivning av skulder med 110 MSEK.

Kassaflödet hålls upp genom att inköp och investeringar har begränsats samt genom ett aktivt arbete för att frigöra rörelsekapital. Den operativa strukturen har de senaste åren drastiskt förändrats vilket skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet. Den finansiella strukturen har stärkts genom den genomförda nyemissionen och skuldkonverteringen till eget kapital.

Elpriset på elbörsen Nordpool har under januaridecember 2009 genomsnittligt uppgått till 39 öre per kWh att jämföras med 49 öre per kWh under motsvarande period föregående år. För inledningen av 2010 prissätts elen till rekordhöga priser med mycket kraftiga variationer och genomsnittliga priser ligger på över 65 öre per kWh. De mer långsiktiga prisnivåerna för kommande år uppgår till 40-45 öre per kWh.

Vedförsörjningen har fungerat väl under perioden. Kostnaderna för massaved är sjunkande för helåret genom att prissänkningar genomfördes under inledningen av året. Koncernens rörelseresultat under januari-december 2009 uppgick till -166 (-306) MSEK.

Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2009 uppgick till 4 (-49) MSEK.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -69 (-385) MSEK och inkluderar ett finansnetto på 97 (-79) MSEK. I finansnettot ingår förutom 110 MSEK i resultat av bortskrivning av skulder, även finansiella kursvinster med 15 (-35) MSEK. Dessa motverkas till stor del av operativa kursförluster på kundfordringar. Resultat efter skatt uppgick till -69 (331) MSEK. Resultatet per aktie efter skatt blev -0,26 (-1,84) SEK. Kassaflödet per aktie uppgick till 0,27 (-1,33) SEK.

MODERBOLAGET

Resultatet efter finansnetto för januari-december 2009 i moderbolaget uppgick till 33 (-230) MSEK. All fakturering av massa inom koncernen har centraliserats till moderbolaget som agerar som distributör för samtliga bruk och erhåller för detta en normal försäljningskommission. De kommentarer som lämnats för koncernens försäljning gäller därmed även för moderbolagets försäljning. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med 4 (-49) MSEK.

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget för det fjärde kvartalet 2009 uppgick till 7 MSEK jämfört med -140 MSEK motsvarande period föregående år och 92 MSEK under det tredje kvartalet 2009.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under januari-december 2009 uppgick till 10 (191) MSEK.

Koncernens likvida medel uppgick till 111 MSEK vid årets utgång, jämfört med 45 MSEK vid utgången av 2008. Koncernen hade den 31 december 2009 räntebärande skulder om sammanlagt 101 MSEK (774 MSEK per 31 december 2008), och en räntebärande nettolånefordran om 10 MSEK att jämföras med en nettolåneskuld på 729 MSEK per 31 december 2008. Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2009 till sammanlagt 114 MSEK. Till följd av bankernas konvertering av skulder till eget kapital, en extra amortering om 60 MSEK samt att Nemus Holding kvittat en lånefordran inom ramen för nyemissionen, har räntebärande skulder minskat med 280 MSEK under fjärde kvartalet (se även väsentliga händelser). Sammantaget har räntebärande skulder minskat med cirka 670 MSEK under 2009. Soliditeten uppgick den 31 december 2009 till 78 procent jämfört med 40 procent per 31 december 2008. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 0,71 SEK (4,49 SEK per 31 december 2008). Antalet aktier har under året ökat med 1 345 506 764 aktier.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2009 till 84 (-49) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med 3 (-56) MSEK. Kassaflödet efter investeringsverksamheten uppgick till 199 (-219) MSEK.

ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under 2009 till 387 (667). Genom nedläggningen av Utansjö Bruk som slutfördes under 2009, nedläggningen av det spanska massabruket Rottneros Miranda och avyttringen av verksamheten i Rockhammars Bruk har antalet anställda i koncernen minskat med cirka 380 personer, varav 200 i Sverige. Därtill kommer cirka 30 personer som har lämnat koncernen under 2009 och som planeras sluta under 2010 som en följd av en ny bantad organisation vid Vallviks Bruk och övergång från sex- till femskift vid Rottneros Bruk. Personalomsättningen är fortsatt låg och sjukfrånvaron under 2009 låg på 2,9 procent, vilket är en jämförelsevis låg siffra. Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 23 år och medelåldern är cirka 49 år. Av de anställda är 14 procent kvinnor.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER

AVYTTRING AV VERKSAMHETEN VID ROCKHAMMARS BRUK

Den 11 mars 2009 meddelades att Rottneros och Korsnäs har träffat en överenskommelse om att Korsnäs förvärvar verksamheten vid Rockhammars Bruk som producerar mekanisk pappersmassa av CTMP-typ. Köpeskillingen uppgick till 145 MSEK. Det pris Korsnäs AB betalade för Rockhammars Bruk överskrider det bokförda värdet vilket innebar att Rottneros gjorde en realisationsvinst på drygt 50 MSEK. Genom försäljningen minskade Rottneros skuldsättning med 116 MSEK och stärktes den kortsiktiga likviditeten i storleksordningen 40 MSEK. Rockhammars Bruk omsatte under 2008 nära 250 MSEK och producerade cirka 62 000 ton massa. Samtliga cirka 60 medarbetare erbjöds fortsatt anställning hos köparen. Försäljningen av Rockhammars Bruk var en så kallad inkråmsaffär, vilket innebär att huvuddelen av tillgångarna i bolaget överfördes till Korsnäs. Affären slutfördes den 1 april 2009 då Korsnäs efter godkännande från berörda myndigheter fick tillträde till Rockhammar och betalade köpeskillingen.

AVVECKLING AV VERKSAMHETEN I MIRANDA

Den 16 april 2009 meddelades att Rottneros har beslutat att avveckla verksamheten vid det spanska massabruket Rottneros Miranda S.A. Skälet är

främst brukets höga kostnader för eukalyptusved i generell jämförelse med konkurrenter och i synnerhet med aktörer på södra halvklotet, vilket gör verksamheten olönsam. Driften vid bruket har legat nere sedan december 2008. Totalt har cirka 155 anställda berörts. Verksamheten och företaget avvecklas enligt spansk insolvenslagstiftning. Ett led i avvecklingen är att Rottneros Miranda S.A. har ställt in betalningarna.

Avvecklingskostnaderna för bruket i Miranda blir begränsade genom insolvensförfarandet. Skulle kostnaderna för avveckling av personal samt leverantörsskulder och miljösaneringskostnader i dotterbolaget Rottneros Miranda S.A. visa sig klart överstiga tillgångarnas värde, kan bolaget komma att försättas i konkurs. Aktierna i Rottneros Miranda S.A. är nedskrivna till noll. Till följd av att Rottneros AB inte längre har ett bestämmande inflytande över Rottneros Miranda S.A., ingår inte längre dotterföretaget i koncernredovisningen för Rottneros. Den redovisningstekniska effekten av åtgärden påverkar koncernens resultat under andra kvartalet positivt med 51 MSEK. Koncernens balansräkning har jämfört med balansräkningen per den 31 mars 2009 därmed påverkats enligt följande: Anläggningstillgångarna minskat med 169 MSEK; Omsättningstillgångarna minskat med 47 MSEK; Långfristiga skulder minskat med 16 MSEK och Kortfristiga skulder minskat med 104 MSEK. Rottneros fordringar på Mirandakoncernen uppgick per 31 mars 2009 sammanlagt till 92 MSEK. Moderbolagets fordran på Mirandakoncernen har skrivits ned med 42 MSEK till 50 MSEK, vilket har påverkat koncernens resultat negativt under andra kvartalet 2009 (se vidare avsnittet Redovisningsprinciper i förvaltningsberättelsen sidan 41).

LÖSEN AV LÅN I FÖRTID

Rottneros har efter förhandlingar med obligationsinnehavare, Rottneros banksyndikat under ledning av Danske Bank och huvudägaren Nemus Holding den 10 juli löst hela det befintliga obligationslån om 150 MSEK som Rottneros har emitterat. Detta har skett genom att Rottneros amorterat 20 MSEK samt att Nemus Holding betalat 20 MSEK till obligationsinnehavarna. Nemus Holding hade genom transaktionen en fordran på Rottneros på 20 MSEK, vilken utgjorde dellikvid av Nemus Holdings andel i den nyemission som genomfördes under fjärde kvartalet 2009. Effekten för Rottneros av transaktionen var en bortskrivning av skulder, och därmed minskad nettoskuldsättning med 110 MSEK, som ingick i resultatet för tredje kvartalet 2009.

GENOMFÖRD NYEMISSION

Rottneros har under fjärde kvartalet genomfört en nyemission om 225 MSEK, med företrädesrätt för Rottneros aktieägare. En extra bolagsstämma den 11 november 2009 beslutade att varje befintlig aktie ger rätt att teckna fem nya aktier för 0,25 kronor per aktie. Dessutom beslutades att det för 100 nytecknade aktier erhålls cirka 27 köpoptioner att inom två år förvärva ytterligare en aktie per option för 0,82 kronor per aktie.

Teckningstiden löpte från och med den 23 november 2009 till och med den 7 december 2009. Resultatet av nyemissionen blev att 886 miljoner aktier, motsvarande 98,3 procent av de erbjudna aktierna, tecknades med stöd av teckningsrätter. Därtill anmäldes önskemål om teckning av ytterligare 461 miljoner aktier utan stöd av teckningsrätter, vilket sammantaget innebar att nyemissionen övertecknats med 49,5 procent.

Den extra bolagsstämman den 11 november 2009 beslutade även att genomföra en riktad nyemission till Rottneros banksyndikat genom kvittning av lån motsvarande 200 MSEK där varje aktie tecknas för 0,45 kronor. Då kravet på att nyemissionen inbringar mer än 200 MSEK realiserades, har Rottneros långivande banker konverterat räntebärande skulder motsvarande 200 MSEK till 444 444 444 aktier i Rottneros.

Genom nyemissionerna har Rottneros eget kapital ökat med 402 MSEK efter garanti- och emissionskostnader och 182 MSEK tillförts kassan. Till följd av bankernas konvertering, en extra amortering om 60 MSEK samt att Nemus Holding kvittat en lånefordran inom ramen för nyemissionen, har de räntebärande skulderna minskat med 280 MSEK i december. Aktiekapitalet har ökat med 59 177 834,40 SEK till 153 393 886,90 SEK efter minskningen av aktiekapitalet enligt extra bolagsstämmas beslut och genomförd nyemission och konvertering.

Genom nyemissionen har antalet aktier i Rottneros ökat med 901 062 320 aktier och till följd av bankernas konvertering av räntebärande skulder till aktier med ytterligare 444 444 444 aktier. Detta innebär att totalt antal aktier ökat med 1 345 506 764 till totalt 1 533 938 869 aktier (inklusive av bolaget återköpta aktier).

Den extra bolagsstämman beslutade att emittera totalt 30 miljoner teckningsoptioner i två serier som erbjöds ledande befattningshavare i koncernen. Dessa valde att inte förvärva några teckningsoptioner, vilket innebär att en beräknad utspädningseffekt om två procent uteblivit.

BESLUT OM INVESTERINGAR I VALLVIKS BRUK

Rottneros högst prioriterade förbättringsprojekt finns i Vallviks Bruk. Dessa syftar till att förbättra konkurrenskraften genom höjd produktion av både massa och grön energi. Rottneros styrelse har i december 2009, som ett första led i Vallviks förbättringsprojekt, beviljat en investering i indunstningsanläggningen i Vallviks Bruk om 77 MSEK. Genom den utökade indunstningskapaciteten kan mer av brukets interna processvatten indunstas, vilket i sin tur möjliggör att mer av det organiska materialet kan tillvaratas och förbrännas och utöka produktionen av bioenergi. Den 2 februari 2010 har Rottneros styrelse beviljat en investering i sodapannan i Vallviks Bruk om 45 MSEK. Investeringen är ett andra steg i de miljö- och andra energiförbättrande åtgärderna och med denna förbättring av sodapannan höjs helt enkelt förbränningskapaciteten, vilket utökar Vallviks produktion av bioenergi. Installationerna beräknas genomföras under fjärde kvartalet 2010 i samband med det årliga underhållsstoppet.

Vallviks Bruk har genom en miljödom i Miljööverdomstolen ålagts att ta i drift en bioreningsanläggning eller motsvarande reningsanläggning för att uppfylla reningsvillkoren av fabrikens vattenutsläpp. Högsta domstolen har avslagit Vallviks Bruks begäran om prövningstillstånd beträffande denna miljödom och Vallviks Bruk ska senast den 31 december 2011 ha tagit en ny reningsanläggning i drift. Genom investeringen i indunstningsanläggningen kan, genom en särskild utrustning, den avdunstade ångan från indunstningen delas upp i dels biogas som förbränns och dels i vattenånga som kondenseras till rent vatten. Dessa båda återanvänds i massaproduktionen och reducerar behovet av olja och mängden avloppsvatten. Härigenom minskar belastningen på den externa vattenmiljön och den planerade externa vattenreningsanläggningen kan dimensioneras avsevärt mindre och till en lägre kostnad.

NY STYRELSEORDFÖRANDE EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

Styrelsen i Rottneros AB har den 22 januari 2010 utsett styrelseledamoten Kjell Ormegard till ny ordförande i Rottneros styrelse fram till och med årsstämman i april 2010. Förändringen föranleddes av att tidigare ordföranden Rune Ingvarsson av personliga skäl begärt att få lämna Rottneros styrelse med omedelbar verkan.

ÖVERLÅTELSEAVTAL TECKNAT EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

Rottneros ingick i februari 2010 avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om överlåtelse av immateriella anläggningstillgångar, framförallt i form av patent och patentansökningar i dotterföretaget Rottneros Packaging AB. Rottneros Packagings verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingår inte i avtalet.

RISKHANTERING

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker. Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling. De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till valutakurser, massa-, ved- och elpriser.

USD

Realflödet i USD, som beräknas uppgå till drygt 40 procent av det totala inflödet, kan säkras. Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning har till del säkrats för 2009. Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Lägre eller högre massapriser i lokala valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid.

Den genomsnittliga USD-kursen var 16 procent högre under 2009 jämfört med föregående år och uppgick genomsnittligt under perioden till 7,65 jämfört med 6,58 föregående år. Påverkan på omsättningen av en högre genomsnittskurs för USD gentemot SEK under 2009 uppgick till 209 MSEK jämfört med motsvarande period 2008.

Vid utgången av december 2009 fanns valutakurssäkringar i form av terminskontrakt tecknade för 34 MEUR till en kurs av 10,42 SEK/EUR, samt 7 MUSD till en kurs av 7,22 SEK/USD för leveranser 2010.

MASSAPRIS

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Massaprissäkringar har tecknats för två- respektive treårsperioder. Säkringarna motsvarade 4 000 ton per månad under 2009 och löpte ut i september 2009.

EL

För 2009 har 18 procent av elförbrukningen säkrats till 25 öre per kWh. Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under januari-december 2009 till cirka 39 öre per kWh.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards såsom de har antagits av EU, medan moderbolagets redovisning har upprättats enligt RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer.

Rottneros AB äger 100 procent av andelarna i det spanska bolaget Rottneros Miranda S.A. Detta bolag har fram till och med den 31 mars 2009 ingått i koncernredovisningen för Rottneros och konsoliderats i enlighet med förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. I april 2009 har Rottneros Miranda S.A. blivit föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning. I och med detta har Rottneros AB ej längre något bestämmande inflytande över Rottneros Miranda S.A. då moderbolaget förlorat rätten att utforma dotterföretagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Från denna tidpunkt redovisas istället andelarna i Rottneros Miranda S.A. som en finansiell tillgång som kan säljas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Detta innebär att andelarna värderas till verkligt värde och att eventuella värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. I övrigt tillämpas samma redovisningsprinciper, definitioner avseende nyckeltal och beräkningsmetoder som i den senaste årsredovisningen.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas den omarbetade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringarna har påverkat Rottneros redovisning genom att vissa intäkter och kostnader som tidigare redovisats i eget kapital, numera redovisas som totalresultat i en särskild rapport efter koncernens resultaträkning. Ändringarna har fått retroaktiv effekt från 31 december 2007. Från och med 1 januari 2009 tillämpas IFRS 8, Rörelsesegment, vilken innebär att segment skall presenteras på samma sätt som de presenteras i den interna rapporteringen. Rottneros presenterar inga segment i den interna rapporteringen varför denna standard inte har påverkat redovisningen. Inga ytterligare standarder eller reviderade standarder har trätt i kraft som påverkar Rottneros ställning eller resultat. Se närmare i avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper, sidan 54.

AKTIEINFORMATION

ANTALET AKTIER

Antalet stamaktier uppgår till 1 533 938 869 aktier, varav 21 001 stamaktier registrerades hos Bolagsverket den 4 januari 2010. Samliga aktier har ett kvotvärde om 10 öre och motsvarar en röst.

FÖRSÄLJNING AV EGNA AKTIER

Rottneros innehar 8 219 641 egna aktier. Årsstämman 2009 gav styrelsen bemyndigande att under tiden till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har inte skett under året.

UTDELNING FÖR 2009

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman den 22 april 2010 att ingen utdelning lämnas.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATT-NINGSHAVARE

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de sju personer som tillsammans med verkställande direktör utgör koncernledningen och presenteras på bolagets hemsida och sidorna 82-83 i årsredovisningen för 2009.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden skall vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. Verkställande direktör skall ha rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalas under uppsägningstiden.

Pensionsförmåner skall vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen skall behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktör, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, skall styrelsen besluta om ersättningen, vilken skall vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

En särskild maximerad prestationsbaserad bonus kopplad till Sydafrika-projektet avses att utges till verkställande direktör och efter beslut av ersättningsutskottet till andra berörda ledande befattningshavare.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs när de inträffar.

MILJÖINFORMATION

Rottneros verksamhet som producent av pappersmassa har betydande påverkan på miljön, både vad gäller utsläpp till vatten och luft. Vidare måste en del avfallsprodukter hanteras. Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan. Tillstånden reglerar produktionsvolym, utsläpp, bullernivåer och hur avfalls- och kemikaliehantering ska ske. I samråd med övervakande myndigheter sker en kontinuerlig dialog kring hur förbättringar kan åstadkommas, vilket också måste gå i takt med att miljölagstiftningen ständigt går mot strängare regler.

Rottneros Bruk

Rottneros Bruk har ett nytt miljötillstånd från 2008 där prövotiden för de nya utsläppsvärdena löpte ut vid årsskiftet 2009/2010. Tillståndet omfattar produktion av 200 000 årston av slip- och CTMPmassa. Bruket håller på att sluttäcka en deponi som inte kommer att användas mer. Det finns inte några kända krav på marksanering av övervakande myndigheter.

Vallviks Bruk

Vallviks Bruk bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och har tillstånd för en årlig tillverkning av högst 220 000 ton helblekt sulfatmassa. Sedan länge finns ett pågående ärende med myndigheterna om krav på en bioreningsanläggning eller motsvarande reningsanläggning för att uppfylla reningsvillkoren av fabrikens vattenavlopp. Bolaget har överklagat Miljöverdomstolens dom och hos Högsta domstolen begärt prövningstillstånd, vilket Högsta domstolen i början av november 2009 avslagit. Miljööverdomstolens dom har därmed vunnit laga kraft. Brukets recipient, det vill säga fjärden utanför fabriken, har enligt de externa undersökningar som gjorts mycket goda förhållanden. Bruket har under de senaste åren gjort förändringar i sin fabriksprocess som lett till minskade utsläpp. Vallviks Bruk har föreslagit myndigheterna ytterligare interna åtgärder kombinerade med en vattenreningsanläggning som ger en god rening och för bruket en ekonomiskt bättre lösning än enbart en stor biorening. Myndigheterna har vid sin första bedömning sett positivt på förslaget (se vidare avsnittet Beslut om investeringar i Vallviks Bruk i förvaltningsberättelsen sidan 40.

Vallviks Bruk har 2008 fått tillstånd att avsluta en gammal och påbörja en ny deponi. Genom att bygga den nya deponin på den gamla blir kostnaderna mycket måttliga.

Det finns inte några kända krav på marksanering inom fabriksområdet av övervakande myndigheter.

VERKSAMHETER SOM ROTTNEROS HAR SÅLT ELLER AVVECKLAT Rockhammars Bruk

Rockhammars Bruk ansökte under 2008 om tillstånd för utökad produktion. Enligt en tidigare överenskommelse med myndigheterna skulle vid detta tillfälle brukets alla tillstånd gås igenom inklusive utsläppsnivåer till vatten. Rockhammars Bruk har en biologisk rening, som jämfört med branschen i övrigt, har en mycket hög verkningsgrad.

I och med försäljningen, där Rockhammars Bruk AB avyttrade tillgångarna och verksamheten till Korsnäs tog Korsnäs över dessa diskussioner med myndigheterna. Några krav på rening av mark eller sjöbottnar har inte ställts på Rockhammars Bruk av övervakande myndigheter. Köpeavtalet innehåller inte några miljögarantier utöver de som gäller enligt miljöbalken.

Rockhammar Timber

Vid Rockhammar Timbers nedläggning gjordes markundersökningar vid sågverken i Rockhammar och Ramsberg i samråd med myndigheterna. Där doppning av virke gjorts fanns små föroreningsmängder. De saneringsåtgärder som överenskoms med myndigheterna har genomförts. Myndigheterna har godkänt dessa. Det föreligger inte några ytterligare kända krav på saneringsåtgärder från övervakande myndigheter.

Utansjö Bruk

Utansjö Bruk är en mycket gammal industriplats. Utansjöfabriken har, till skillnad från de flesta andra gamla massafabriker, den fördelen att kvicksilver eller klor inte använts i produktionsprocessen.

En utredning av markföroreningar gjordes i samband med att Domsjö Fabriker AB planerade att köpa området. Utredningen konstaterade att den huvudsakliga föroreningen är kisaska som hanterades inom fabriksområdet fram till 1935. Det konstaterades vidare att produktionen och hanteringen av material genom åren bedrivits på det sätt som var föreskrivet.

Myndigheterna har enligt den pågående systematiska genomgången som tidigare nämnts begärt utredningar av Utansjö om föroreningar. Den utredning, som gjordes i samband med försäljningen till Domsjö Fabriker AB har därför skickats till myndigheterna. Dessa har begärt och fått förtydliganden.

Under den tid som verksamheten vid Utansjö bedrivits av Rottneros har inga kända föroreningar av betydelse tillkommit. Det föreligger inga kända krav från övervakande myndigheter på Utansjö Bruk AB om saneringsåtgärder. Köpeavtalet med Domsjö Fabriker AB innehåller inte någon garanti för eventuella miljöåtgärder, utöver de som gäller enligt miljöbalken.

Rottneros Miranda

Kimberly Clark, som är den tidigare ägaren av fabriken i Miranda, lät inför försäljningen av fabriken 1999 en extern konsult göra en genomgång av miljösituationen i fabriken och av den mark som tillhör fabriken.

Baserat på denna undersökning infördes bestämmelser i köpeavtalet där det slås fast att Rottneros fått del av alla miljöundersökningar som gjorts. Avtalet slår vidare fast att fabrikens byggnader och utrustning, marken (ytan och på djupet) liksom ytoch grundvatten såvitt känt är fria från föroreningar. Det slås också fast att de omkringliggande fabriksområdena inte är förorenade av något som kommer från Kimberly Clarks fabrik. "Förorening" definieras i köpeavtalet som "något som innebär en risk för människor, egendom, miljön, grund- och ytvatten, fauna och flora".

Utredningen innehåller också anmärkningar om förbättringar som bör göras. Rottneros har under sin tid som ägare till Rottneros Miranda i allt väsentligt åtgärdat dessa anmärkningar. Inom fabriksområdet har restprodukter deponerats. Rapporten liksom Rottneros betraktar detta som ofarligt material som lämpligen kan användas för utfyllnad eller vägbyggen.

Det kan komma att ställas krav på sanering eller återställande av till exempel vattendammar, liksom tömning av kemikalie- och oljetankar. Det är idag svårt att bedöma om några andra krav kan komma att ställas. Dessa eventuella krav kommer i första hand att riktas mot bolaget Rottneros Miranda S.A. och risken för att krav ska kunna riktas mot moderbolaget bedöms som mindre.

UTSIKTER FÖR 2010

Massamarknaden har under inledningen av 2009 varit svag med sjunkande priser och lägre leveranser jämfört med föregående år. Balansen mellan utbud och efterfrågan har därefter förbättrats i takt med att de stora lagren av massa hos producenter har reducerats genom både permanenta stängningar och produktionsbegränsningar. Detta har gett utrymme för prishöjningar på massa och från bottennivåerna under mars och april på cirka 580 USD per ton har prisindex stigit till 799 USD per ton i december. Prishöjningarna i USD har dock under en del av året motverkats av en sjunkande dollarkurs varför massapriset i SEK inte har förbättrats i samma utsträckning, men under slutet av året har även massapriset i svenska kronor nått lönsamma nivåer. Marknaden för massa förväntas fortsätta utvecklas väl och rådande balans mellan utbud och efterfrågan ger utrymme för ytterligare prishöjningar på massa under inledningen av 2010.

Då Rottneros resultat i stor utsträckning påverkas av volaliteten på valutamarknaden, avstår bolaget från att lämna en resultatprognos för 2010.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:
Balanserade vinstmedel	333 980 216
Årets nettoresultat	6 454 296
KRONOR	340 434 512

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 22 april 2010 för fastställelse. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings-

STYRELSEN FÖRESLÅR:
Att till aktieägarna utdelas	0,00 SEK per aktie
Att i ny räkning balanseras	340 434 512
KRONOR	340 434 512

standarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står för.

Upplands Väsby den 25 februari 2010 Rottneros AB (publ) org nr 556013-5872

Kjell Ormegard Styrelsens ordförande

Ingrid Westin Wallinder Styrelseledamot

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot

Mikael Lilja Styrelseledamot

Ole Terland Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 4 mars 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Resultaträkningar koncernen

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
Nettoomsättning	1, 8	1 508	2 663
Förändring av lager av färdiga varor		-179	-33
Övriga intäkter	2	138	91
		1 467	2 721
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3, 4	-881	-1 747
Övriga kostnader	7, 8	-413	-630
Personalkostnader	5, 6	-235	-426
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-104	-224
Rörelseresultat		-166	-306
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	124	4
Finansiella kostnader	10	-27	-83
Summa finansiella poster		97	-79
Resultat efter finansiella poster		-69	-385
Skatt på årets resultat	11	0	54
ÅRETS RESULTAT		-69	-331
Resultat per aktie¹		-0,26	-1,84
Antal aktier i genomsnitt		268 839	180 212

¹ Det finns inga program som medför utspädning.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	2009	2008
ÅRETS RESULTAT	-69	-331
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt	2	100
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt	-1	-28
Effekt på uppskjuten skatt av ändrad svensk skattesats	-	3
Valutakursdifferenser	-1	16
Omklassificeringsjustering Miranda¹	-54	-
Summa övrigt totalresultat	-54	91
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	-123	-240

¹ Ackumulerade valutakursdifferenser som förts till resultatet i enlighet med IAS 21.

Balansräkningar koncernen

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	8	24
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	677	1 002
Uppskjuten skattefordran	11, 22	100	104
Övriga finansiella anläggningstillgångar	16	64	19
Summa anläggningstillgångar		849	1 149
Omsättningstillgångar
Varulager m m	17	215	447
Kundfordringar	18	138	258
Övriga kortfristiga fordringar	19	80	113
Skattefordran		7	10
Derivatinstrument	4	5	10
Likvida medel	20	111	45
Summa omsättningstillgångar		556	883
SUMMA TILLGÅNGAR		1 405	2 032

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OCH EKONOMISK REDOVISNING 47

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Aktiekapital		153	94
Övrigt tillskjutet kapital		730	387
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-4	50
Balanserad vinst		279	348
Summa eget kapital		1 089	810
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	57	692
Ej räntebärande skulder		1	14
Summa långfristiga skulder		58	706
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	44	82
Leverantörsskulder		98	203
Övriga icke räntebärande skulder	24	102	182
Derivatinstrument	4	-	7
Övriga avsättningar	22	14	42
Summa kortfristiga skulder		258	516
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 405	2 032
Ställda säkerheter	14, 25	713	772
Eventualförpliktelser	25	6	7

Förändringar i eget kapital koncernen

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2008

				Andra reserver		Balanserad
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	94	387	-69	-70	31	677	1 050
Totalresultat
Årets resultat						-331	-331
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				100			100
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-28			-28
Effekt på uppskjuten skatt av ändrad svensk skattesats				1		2	3
Valutakursdifferenser					16		16
Summa övrigt totalresultat				73	16	2	91
Summa totalresultat				73	16	-329	-240
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2008	94	387	-69	3	47	348	810

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2009

				Andra reserver		Balanserad
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2009	94	387	-69	3	47	348	810
Totalresultat
Årets resultat						-69	-69
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				2			2
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-1			-1
Valutakursdifferenser					-1		-1
Omklassificeringsjustering Miranda					-54		-54
Summa övrigt totalresultat				1	-55		-54
Summa totalresultat				1	-55	-69	-123
Transaktioner med aktieägare
Betalning av nyemitterade stamaktier	90	112					202
Nyemission av stamaktier genom kvittning	44	156					200
Summa tillskott från aktieägare	134	268					402
Minskning av aktiekapitalet	-75	75					–
Summa transaktioner med aktieägare	59	343					402
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2009	153	730	-69	4	-8	279	1 089

Kassaflödesanalyser koncernen

KASSAFLÖDESANALYSER, 1 JANUARI–31 DECEMBER KONCERNEN
Belopp i MSEK	Not	2009	2008
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-166	-306
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		104	224
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar		-59	-18
Resultat vid avyttring av utsläppsrätter		-3	-19
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		37	29
		-87	-90
Erhållna räntor och liknande resultatposter		0	3
Betalda räntor och liknande resultatposter		-28	-52
Erhållen/betald inkomstskatt		5	-5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-110	-144
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		159	57
Förändring av kortfristiga fordringar		23	218
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		12	-180
Summa rörelsekapitalförändring		194	95
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		84	-49
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-	-14
Köp av materiella anläggningstillgångar		-10	-177
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		120	21
Förändring av långfristiga fordringar		5	-
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		115	-170
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av stamaktier		182	-
Upptagna lån		92	561
Amortering av skuld		-407	-426
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-133	135
Årets kassaflöde		66	-84
Likvida medel vid årets början		45	121
Kursdifferens i likvida medel		0	8
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	20	111	45
Outnyttjade krediter		114	37
Disponibel likviditet vid årets slut		225	82

Resultaträkningar moderbolaget

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET, 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
Nettoomsättning	1, 8	1 516	2 674
Förändring av lager av färdiga varor		0	-2
Övriga intäkter	2	50	57
		1 566	2 729
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-1 487	-2 627
Övriga kostnader	7, 8	-142	-138
Personalkostnader	5, 6	-32	-50
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-3	-6
Rörelseresultat		-98	-92
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	175	87
Finansiella kostnader	10	-44	-225
Summa finansiella poster		131	-138
Resultat efter finansiella poster		33	-230
Skatt på årets resultat	11	-27	25
ÅRETS RESULTAT		6	-205

Balansräkningar moderbolaget

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	1	5
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	1	2
Finansiella anläggningstillgångar	16	386	359
Summa anläggningstillgångar		388	366
Omsättningstillgångar
Varulager m m	17	-	3
Kundfordringar	18	127	246
Övriga kortfristiga fordringar	19	693	919
Likvida medel	20	23	5
Summa omsättningstillgångar		843	1 173
SUMMA TILLGÅNGAR		1 231	1 539
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2009	2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Aktiekapital		153	94
Reservfond		440	365
Balanserad vinst		335	296
Årets resultat		6	-205
Summa eget kapital		934	550
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	42	673
Summa långfristiga skulder		42	673
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	38	68
Leverantörsskulder		22	13
Övriga icke räntebärande skulder	24	195	235
Summa kortfristiga skulder		255	316
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 231	1 539
Ställda säkerheter	14, 25	563	567
Eventualförpliktelser	25	6	7

Förändringar i eget kapital moderbolaget

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2008
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond		Fritt eget kapital Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	94	365	296	775
Årets resultat			-205	-205
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2008	94	365	91	550
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2009
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond		Fritt eget kapital Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	94	365	91	550
Nyemission av stamaktier – kontant	90		112	202
Nyemission av stamaktier – skuldkonvertering	44		156	200
Nedsättning av aktiekapitalet	-75	75		0
Lämnat koncernbidrag			-33	-33
Skatt på koncernbidrag			9	9
Årets resultat			6	6
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2008	153	440	341	934

Se även not 21, Eget kapital på sidan 69.

Kassaflödesanalyser moderbolaget

KASSAFLÖDESANALYSER, 1 JANUARI–31 DECEMBER MODERBOLAGET
Belopp i MSEK	Not	2009	2008
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-98	-92
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar		3	6
Nedskrivning av fordran		42	–
		-53	-86
Erhållna räntor och liknande resultatposter		12	44
Betalda räntor och liknande resultatposter		-27	-57
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-68	-99
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		3	-1
Förändring av kortfristiga fordringar		215	261
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-49	-330
Summa rörelsekapitalförändring		169	-70
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		101	-169
Investeringsverksamheten
Emitterat kapital i dotterföretag		–	-1
Återbetalt insatt kapital i dotterföretag		–	6
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		0	-7
Försäljning av anläggningstillgångar		1	–
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		1	-2
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av stamaktier		182	–
Upptagna lån		92	561
Amortering av skuld		-358	-406
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-84	155
Årets kassaflöde		18	-16
Likvida medel vid årets början		5	21
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	20	23	5
Outnyttjade krediter		114	25
Disponibel likviditet vid årets slut		137	30

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPP-RÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1.2, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAP-PORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCI-PER OCH UPPLYSNINGAR

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009:

• IAS 1 (omarbetad), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare") i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Förändringar i eget kapital koncernen, medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

• IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen tillämpar IFRS 8 från den 1 januari 2009, men då inga segment presenteras i den interna rapporteringen har denna standard inte påverkat redovisningen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:

• IFRIC 19, Omvandling av skulder med hjälp av emission av egetkapitalinstrument (gäller från 1 juli 2010, är föremål för EUs godkännandeprocess). IASBs tolkningskommitté har gett ut en ny tolkning, IFRIC 19, med vägledning om hur företag ska redovisa s.k. debt for equity swaps. Ett företag kan ersätta en skuld helt eller delvis genom att emittera egetkapitalinstrument (t.ex. aktier) till borgenären. Vissa företag har använt skuldens redovisade värde vid värderingen av egetkapitalinstrumenten vilket inte påverkat resultatet, medan andra företag värderat egetkapitalinstrumenten till verkligt värde och redovisat eventuell vinst eller förlust i resultatet. Enligt IFRIC 19 ska de emitterade egetkapitalinstrumenten värderas till verkligt värde, och mellanskillnaden mellan detta värde och skuldens redovisade värde ska redovisas i resultatet. Rottneros har vid den konvertering av skulder till aktier som genomförts under 2009, värderat aktierna till den omvandlade skuldens redovisade värde och därmed inte redovisat någon resultateffekt.

Koncernredovisningsprinciper

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB äger minst 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande med undantag för Rottneros Miranda S.A. Rottneros AB äger 100 procent av andelarna i det spanska bolaget Rottneros Miranda S.A. Detta bolag har fram till och med den 31 mars 2009 ingått i koncernredovisningen för Rottneros och konsoliderats i enlighet med förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. I april 2009 har Rottneros Miranda S.A. blivit föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning. I och med detta har Rottneros AB ej längre något bestämmande inflytande över Rottneros Miranda S.A. då moderbolaget förlorat rätten att utforma dotterföretagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Från denna tidpunkt redovisas istället andelarna i Rottneros Miranda S.A. som en finansiell tillgång som kan säljas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Detta innebär att andelarna värderas till verkligt värde och att eventuella värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.

Samtliga dotterbolag är helägda. Minoritetsintressen är därmed inte aktuella.

OBESKATTADE RESERVER / BOK-SLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och bundet eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 11.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTER-BOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering mellan rapporten över totalresultat för koncernen och resultaträkning för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

• Hyresintäkter i den period uthyrningen avser
• Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning

SEGMENTSREDOVISNING

Rottneroskoncernens primära segment är rörelsegrenar. Massamarknaden är en global marknad där världsmarknadspriser råder. Koncernens möjligheter och risker är likartade oavsett var tillverkningen sker. Koncernens försäljning av livsmedelsförpackningar, som marknadsförs under namnet SilviPak och som startades 2006, är en egen rörelsegren, men har ännu inte nått sådan volym att det kan särredovisas. Internt sker ingen rapportering av rörelsegrenar.

All produktion inom koncernen sker i Västeuropa. Koncernens totala försäljning sker via ett gemensamt försäljningsbolag som även ansvarar för logistiken. Alla enheter inom koncernen är organisatoriskt integrerade och verkar på en i allt väsentligt gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det saknas därför underlag för en sekundär segmentsredovisning fördelat på olika geografiska områden. Nettoomsättningen redovisas dock fördelat på land, se not 1.

FORDRINGAR OCH SKULDER I UT-LÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

FORDRINGAR OCH SKULDER

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Osäkra fordringar tas upp till det belopp, som efter en individuell bedömning beräknas bli betalt.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, avverkningsrätter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Innehavet av avverkningsrätter värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt icke överstiger det verkliga värdet.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar består av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens finanspolicy som inom tre månader kan säljas eller på annat sätt omvandlas till likvida medel. Placeringarna värderas till marknadsvärde. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Under 2008 och 2009 har koncernen inte haft några kortfristiga placeringar.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-GÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Dessa immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder. Utsläppsrätter aktiveras till marknadsvärde vid tilldelningsdagen och skrivs av i takt med att de förbrukas.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITPplanen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 5 MSEK (5 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva

konsolideringsnivån till 141 procent (112 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig tillförvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOST-NADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels har en förfallotidpunkt som inte överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden.

Då transaktionen ingår, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 21. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga intäkter valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten Råvaror och förnödenheter när det gäller elterminskontrakt.

Lånefordringar och kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställbara betalningar. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader .

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Räntekostnaden redovisas i den period den hänför sig till.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De områden som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran samt värdering av fordran på det helägda företaget Rottneros Miranda S.A. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Ledningen utgår då från bedömningar av koncernens resultatutveckling för de närmsta tre åren. Koncernen redovisar inte uppskjutna skattefordringar motsvarande 19 (36) MSEK, vilka kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst.

Prövning av nedskrivningsbehov fordran Rottneros Miranda S.A.

Per varje rapportperiods slut prövas koncernens finansiella tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 39. Den 16 april 2009 meddelades att Rottneros har beslutat att avveckla verksamheten vid det spanska massabruket Rottneros Miranda S.A. Verksamheten och företaget avvecklas enligt spansk insolvenslagstiftning. Ett led i avvecklingen är att Rottneros Miranda S.A. har ställt in betalningarna. Rottneros fordringar på Mirandakoncernen uppgick per 31 mars 2009 sammanlagt till 92 MSEK. Då Rottneros fordran överstiger ledningens bedömning av värdet på Mirandakoncernens nettotillgångar har nedskrivning av fordran gjorts. I samband med bokslutet per 31 mars 2009 gjordes nedskrivning av fordran med 42 MSEK. Nedskrivning av fordran har gjorts till vad som beräknas inflyta baserat på ledningens bedömning av Mirandakoncernens nettotillgångars värde. Det har inte skett några förändringar i de antaganden som föranledde det per 31 mars bedömda nedskrivningsbehovet. Fordrans storlek är oförändrad per 31 december 2009, men till följd av valutakursförändringar uppgår den till 88 MSEK på balansdagen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGS-PRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Rottneros följer Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2 om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att de redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

Not 1 Fördelning av nettoomsättning och rörelseresultat

Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelade sig på rörelsegrenar enligt följande: Nettoomsättningen hänför sig i sin helhet till rörelsegrenen massatillverkning. Segmentet förpackningar är under uppbyggnad varför någon särredovisning inte lämnas.

Nettoomsättningen fördelade sig på geografiska marknader enligt följande:

	2009	%	2008	%
Sverige	183	12,2	247	9,3
Övriga Norden	94	6,3	228	8,6
Italien	386	25,6	475	17,8
Tyskland	167	11,1	343	12,9
Spanien	46	3,1	383	14,4
Frankrike	24	1,6	126	4,7
Storbritannien	19	1,2	108	4,1
Polen	39	2,5	103	3,9
Österrike	10	0,6	134	5,0
Övriga Europa	163	10,8	80	3,0
USA	170	11,3	202	7,6
Kina	59	3,9	79	3,0
Övriga världen	148	9,8	155	5,7
SUMMA	1 508	100,0	2 663	100,0

Not 2 Övriga intäkter

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Resultat vid försäljning av anläggningstill gångar	67	25	-	-
Försäljning av biprodukter	23	25	-	-
Provisionsintäkter	-	-	27	47
Transportintäkter	2	5	9	25
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-5	18	-5	18
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	3	-83	3	-83
Försäljning av certifikat grön el	36	45	-	-
Utsläppsrätter	6	32	-	-
Värdering av inbäddade derivat	-	-11	-	-
Kursdifferenser	-	22	11	47
Övrigt	6	13	5	3
SUMMA	138	91	50	57

Not 3 Råvaror och förnödenheter

RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	6	17	6	17
Övriga kostnader för råvaror och förnödenhe ter		-887 -1 764 -1 493		-2 644
SUMMA		-881 -1 747 -1 487		-2 627

Not 4 Finansiella instrument

DERIVATINSTRUMENT	2009		2008
	Till		Till
	gångar	Skulder	gångar	Skulder
Valutaterminskontrakt - kassaflödes säkringar	5	-	-	7
Massaterminskontrakt - kassaflödes säkringar	-	-	1	-
Elterminskontrakt - kassaflödessäk ringar	-	-	9	-
Summa	5	-	10	7
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt - kassaflödes säkringar	–	–	–	–
Massaterminskontrakt - kassaflödes säkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt - kassaflödessäk ringar	–	–	–	–
Kortfristig del	5	–	10	7

Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2009

SÄKRING
	Säkrad	volym Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvär de à vista
Valuta USD	7 MUSD	7,22 SEK/USD	1	7,21 SEK/USD
Valuta EUR	34 MEUR	10,42 SEK/EUR	6	10,35 SEK/EUR
TOTALT MARKNADS VÄRDE			7

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2008

SÄKRING
	Säkrad	volym Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvärde à vista
Valuta EUR	8 MEUR	9,99 SEK/EUR	-7	10,94 SEK/EUR
Massapris	36 000 ton	628 USD (PIX)	1	USD 625/7,75 SEK/USD
El	43 800 MWh	25,1 öre/kWh	10	45,8 öre/kWh
TOTALT MARKNADS VÄRDE			4

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidan29.

Not 5 Personal

	2009		2008
	Medelantal anställda	Varav män %	Medelantal anställda	Varav män %
Moderbolaget	18	72,2	21	71,4
Dotterföretag	369	87,0	646	87,2
Koncernen totalt	387	86,3	667	86,7
Varav
Sverige	339	86,1	490	86,7
Lettland	5	60,0	7	57,1
Portugal	1	100,0	5	80,0
Spanien	42	90,5	165	87,9
	387	86,3	667	86,7

		2009			2008
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensionskost nader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensionskost nader)¹
Moderbolaget	20,7	12,2	4,8	22,3	13,4	4,9
Dotterföretag	146,9	58,4	9,6	263,6	97,2	9,1
KONCERNEN TOTALT²	167,6	70,6	14,4	285,9	110,6	14,0

¹ Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,7 (3,7) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

² Av koncernens pensionskostnader avser 7,3 (5,4) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2009				2008
MSEK	Styrelse, verkställande direktörer och andra ledande befattnings havare	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)	Styrelse, verkställande direktörer och andra ledande befattnings havare	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)
Moder bolaget
Sverige	13,4	(0,9)	7,3	(–)	14,4	(–)	7,9	(0,5)
Dotterföretag
Sverige	7,4	(–)	122,8	(–)	10,1		(–) 187,9	(–)
Lettland	1,0	(–)	0,9	(–)	0,9	(–)	1,7	(–)
Portugal	0,3	(–)	0,3	(–)	0,7	(0,1)	0,8	(–)
Spanien	1,8	(–)	12,4	(–)	7,8	(1,3)	53,7	(0,3)
KONCERNEN TOTALT²	23,9	(0,9)	143,7	(–)	33,9		(1,4) 252,0	(0,8)

Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 4,1 (3,6) MSEK samt till styrelsens ordförande 0,6 (0,5) MSEK.

SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET
	2009	2008
Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer	0,0%	0,0%
Sjukfrånvaro: Genomsnittlig total sjukfrånvaro	0,5%	0,5%

Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier av anställda lämnas inte då ingen enskild grupp av anställda omfattar mer än 10 anställda.

Not 6 Ersättningar till ledande befattningshavare

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 82-83.

Rörlig lön

Rörlig lön är alltid maximerad. Fördelningen mellan fast lön och rörlig lön är relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga lönen kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster, maximerad till en tredjedel av grundlönen. För 2009, som avser verksamhetsåret 2008, utgick ingen rörlig lön till verkställande direktören. För

andra ledande befattningshavare är den rörliga delen baserad på individuellt uppsatta mål samt koncernens resultat efter finansiella poster. För 2009, som avser verksamhetsåret 2008, utgår rörlig lön med maximalt 30 procent av grundlönen.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är ett halvt år. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 24 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.

Beslutsprocessen

Ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare behandlas av ersättningsutskottet. Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet.

ERSÄTTNINGAR OCH ÖV RIGA FÖRMÅNER UNDER 2009	lön/styrelsearvode Grund	Rörlig lön	Övriga förmåner	Övrig ersättning	Summa	Pensionskostnad
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,6	0,0	0,0	0,0	0,6	0,0
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	0,0	0,0	0,0	0,3	0,0
Styrelseledamot, Kjell Ormegard	0,3	0,0	0,0	0,2	0,5	0,0
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,3	0,0	0,0	0,2	0,5	0,0
Tidigare styrelseledamot, Per Eiritz	0,2	0,0	0,0	0,0	0,2	0,0
Tidigare styrelseledamot, Johan Holmgren	0,3	0,0	0,0	0,0	0,3	0,0
Verkställande direktör, Ole Terland	3,7	0,0	0,1	0,4	4,2	1,3
Andra ledande befattningshavare (32 personer)	16,9	0,4	0,5	0,1	17,9	6,0
SUMMA	22,6	0,4	0,6	0,9	24,5	7,3
SUMMA 2008	32,5	1,3	1,4	2,5	37,7	5,3

Kommentarer till tabellen

• Rörlig lön avser verksamhetsåret 2008 som har utbetalats 2009.
• Övriga förmåner avser tjänstebil samt förmån av fria resor och boende för befattningshavare med dubbelt boende.
• För styrelseledamöterna Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder avser övrig ersättning det uppdrag för Bolaget som de utfört utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete beträffande refinansieringen av Rottneros under hösten 2008. Verkställande direktören Ole Terland och andra ledanden befattningshavare har erhållit en särskild gratifikation om totalt 0,5 MSEK för det omfattande arbetet beträffande refinansieringen av Rottneros under hösten 2008, vilken ingår i övrig ersättning i tabellen ovan.
• Bolaget har köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 0,7 MSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam och konsulttjänster på marknadsmässiga villkor för 0,3 MSEK från JG Business Development AB där Johan Holmgren är verksam.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt 18 personer, utgörs av 2 kvinnor och 16 män.

Not 7 Revisionskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
PricewaterhouseCoopers
Revision	1,7	1,7	0,6	0,3
Konsultation	1,5	2,2	1,4	1,9
SUMMA	3,2	3,9	2,0	2,2

Not 8 Uppgifter om inköp och försäljning mellan koncernföretag

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 4 (4) procent av omsättning från dotterbolag och 90 (95) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

Not 9 Finansiella intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	0	4	0	1
Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	13	43
Anteciperad utdelning från dotterföretag	–	–	–	92
Utdelning från dotterföretag	–	–	38	–
Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar	–	–	0	-1
Bortskrivning av lån	110	–	110	–
Kursdifferenser på fordringar och skulder	14	-	14	-48
SUMMA	124	4	175	87

Not 10 Finansiella kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-27	-44	-27	-42
Räntekostnader till koncernbolag	–	–	0	-3
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–	-17	-179
Kursdifferenser på fordringar och skulder	–	-38	–	-1
Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar	–	-1	–	–
SUMMA	-27	-83	-44	-225

Not 11 Skatt på årets resultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Aktuell skatt	0	-1	-9	1
Uppskjuten skatt	–	55	-18	24
SUMMA	0	54	-27	25

ÅRETS UPPSKJUTNA SKATTE KOSTNAD	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	22	22	-	-
Uppskjuten skattekostnad avseende övriga temporära skillnader	-22	-15	-18	-
Uppskjuten skatteintäkt avseende övriga temporära skillnader	-	52	-	26
Effekt av förändring i den svenska skatte satsen	-	-4	-	-2
UPPSKJUTEN SKATT I RESULTAT RÄKNINGEN	-	55	-18	24

SKILLNAD MELLAN KONCERNENS SKATTEKOSTNAD OCH SKATTE KOSTNAD BASERAD PÅ GÄL LANDE SKATTESATS	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Redovisat resultat före skatt	-69	-385	33	-230
Skatt enligt gällande skattesats	18	108	-9	64
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	0	-3	0	-51
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	0	5	0	25
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	-18	1	-18	1
Omvärdering av uppskjuten skatt - ändring av svensk skattesats	-	-6	-	-4
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemässi ga underskottsavdrag	-	-53	-	-10
Effekt av utländska skattesatser	0	2	0	0
SUMMA	0	54	-27	25

Skattesats

Gällande skattesats är 26,3 procent (28 procent).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

UPPSKJUTNA SKATTESKULDER
Koncernen	Överav skrivningar	Derivatin strument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2008	-65	0	0	-65
Redovisat i resultaträkningen	26	-	-	26
Redovisat i övrigt totalresultat	2	-3	-	-1
Per 31 december 2008	-37	-3	0	-40
Redovisat i resultaträkningen	22	-	-	22
Redovisat i övrigt totalresultat	-	1	-	1

PER 31 DECEMBER 2009 -15 -2 0 -17

UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Koncernen	Skattemässiga skillnader i anläggningstillgångar	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2008	61	39	24	15	139
Redovisat i resultaträkningen	-61	102	-	-12	29
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-24	-	-24
Per 31 december 2008	0	141	0	3	144
Redovisat i resultaträkningen	-	-22	-	-	-22
Minskning genom dekonsoliderat dotterbolag	-	-2	-	-3	-5
Per 31 december 2009	0	117	0	0	117

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisar inte uppskjutna skattefordringar motsvarande 19 (36) MSEK, vilka kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst.

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Uppskjutna skattefordringar, kortfristiga	-	3	-	-
Uppskjutna skattefordringar, långfristiga	117	141	44	62
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	-	-3	-	-
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	-17	-37	-	-
SUMMA	100	104	44	62

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	100	104	44	62
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	100	104	44	62

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN			2009-12-31					2008-12-31
	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	37	25	12	6	80	37	25	4	6	72
Årets anskaffning	-	-		-	-	-	-	14	-	14
Utrangeringar	-	-	-12		-12	-	-	-6	-	-6
Omklassificering från materiella anläggningstill gångar	-	-	-	2	2	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	37	25	-	8	70	37	25	12	6	80
Ingående avskrivningar	-29	-25	-	-2	-56	-24	-25	-	-1	-50
Årets avskrivningar	-5	-	-	-1	-6	-5	-	-	-1	-6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-34	-25	-	-3	-62	-29	-25	-	-2	-56
Utgående planenligt restvärde	3	-	-	5	8	8	-	12	4	24

MODERBOLAGET	2009-12-31			2008-12-31
	Program vara	Licenser	Summa	Program vara	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	16	-	16	16	6	22
Årets anskaffning	-	-	-	-		-
Försäljning	-1	-	-1	-	-6	-6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	-	15	16	-	16
Ingående avskrivningar	-11	-	-11	-8	-1	-9
Försäljningar	-	-	-	-	2	2
Årets avskrivningar	-3	-	-3	-3	-1	-4
Utgående ackumulerade avskrivningar	-14	-	-14	-11	-	-11
Utgående planenligt restvärde	1	-	1	5	-	5

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

KONCERNEN
				2009-12-31		Påg.					2008-12-31		Påg.
	Mark	Markan lägg.	Byggna	der Maskiner	Inventa rier	Nyanl./- förskott	Summa	Mark	Markan lägg.	Byggna	der Maskiner	Inventa rier	Nyanl./- förskott	Summa
Ingående anskaffningsvärde	27	22	188	2 552	128	130	3 047	30	26	300	2 501	125	49	3 031
Omräkningsdifferens		-	-13	-142	-8	-12	-175	3	-	10	103	6	11	133
Inköp/förskott	-	-	-	4	6	-	10	-	4	2	41	22	109	178
Försäljningar/utrangeringar	-24	-4	-105	-838	-75	-88	-1 134	-6	-8	-126	-133	-20	-2	-295
Under året omförda poster	-	1	14	5		-22	-2	-	-	2	40	-5	-37	-
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	3	19	84	1 581	51	8	1 746	27	22	188	2 552	128	130	3 047
Ingående avskrivningar	-	-4	-113	-1 543	-86	-	-1 746	-	-6	-159	-1 409	-90	-	-1 664
Omräkningsdifferens	-	-	9	117	5	-	131	-	-	-7	-87	-4	-	-98
Försäljningar/utrangeringar	-	-	77	635	50	-	762	-	3	65	63	17	-	148
Omklassificeringar	-	-	-		-	-	-	-	-	-	-2	2	-	-
Årets avskrivningar	-	-1	-5	-105	-7	-	-118	-	-1	-12	-108	-11	-	-132
Utgående ackumulerade
avskrivningar	-	-5	-32	-896	-38	-	-971	-	-4	-113	-1 543	-86	-	-1 746
Ingående nedskrivning	-	-	-5	-291	-5	2	-299	-6	-6	-67	-265	-7	-1	-352
Försäljningar/utrangeringar			5	158	3	-	166	6	6	61	68	2	-	143
Årets nedskrivning 1)	-	-	-	-	-		-	-	-	-5	-80	-	-1	-86
Under året omförda poster	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferens	-	-	-	15	-	-	15	-	-	-	-14	-	-	-14
Återförda nedskrivningar	-	-		17	3		20	-	-	6	-	-	4	10
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-	-	-	-101	1	2	-98	-	-	-5	-291	-5	2	-299
Utgående planenligt rest värde	3	14	52	584	14	10	677	27	18	70	718	37	132	1 002
Taxeringsvärden i Sverige	21		289					27		306

¹ Avser nedskrivning av anläggningstillgångar i Miranda till nettoförsäljningsvärde under 2008.

Koncernen har inte erhållit några statliga stöd under 2008 och 2009.

MODERBOLAGET	2009-12-31			2008-12-31
	Maskiner	Inventa rier	Summa	Maskiner	Inventa rier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	-	3	3	21	2	23
Inköp	-	0	-	5	1	6
Försäljningar	-	-2	-2	-26	-	-26
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	-	1	1	-	3	3
Ingående avskrivningar	-	-1	-1	-1	-1	-2
Försäljning	-	1	1	3	-	3
Årets avskrivningar	-	0	-	-2	-	-2
Utgående ackumulerade avskrivningar	-	-	-	-	-1	-1
Utgående planenligt rest värde	-	1	1	-	2	2

Not 14 Räntebärande skulder

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Obligationslån	–	150	–	150
Banklån	42	523	42	523
Skuld avseende finansiell leasing	15	19	–	–
UTGÅENDE BALANS	57	692	42	673

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Checkräkningskredit	–	63	–	53
Banklån	38	15	38	15
Skuld avseende finansiell leasing	4	4	–	–
Övrigt	2	–	–	–
UTGÅENDE BALANS	44	82	38	68
SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	101	774	80	741

Obligationslånet löstes i juli 2009 genom att Rottneros amorterat 20 MSEK, samt att Nemus Holding AB betalat 20 MSEK till obligationsinnehavarna. Nemus Holdings fordran på Rottneros om 20 MSEK användes som dellikvid av Nemus Holdings andel i nyemissionen som genomfördes i december 2009. Den bortskrivning av skulder om 110 MSEK som blev effekten av transaktionen redovisas under Finansiella intäkter.

Banklånen avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet och löper fram till 30 september 2012 med en rörlig ränta som fastställs var tredje månad.

För banklånen finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Företagsinteckningar	275	275	275	275
Aktier i dotterföretag	438	493	288	288
UTGÅENDE BALANS	713	768	563	563

Ränta på balansdagen var som följer:

	31 dec 2009			31 dec 2008
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	–	–	–	4,35	2,85	4,90
Banklån	2,18	–	2,41	5,11	–	4,67
Obligationslån	–	–	–	5,48	–	–

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:

	Redovisat belopp		Verkligt värde
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Obligationslån	–	150	–	122
Banklån	42	523	35	457

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2009 31 dec	2008 31 dec
SEK	18	531
USD	0	2
EUR	62	218
	80	751

Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:

	2009 31 dec	2008 31 dec
Rörlig ränta:
– löper ut inom ett år	–	37
– löper ut om mer än ett år	114	–
	114	37

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

	Anskaffnings värden		Ackumulerade avskrivningar
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Maskiner och andra tekniska anläggningar	43	43	-26	-21
Inventarier, verktyg och installationer	–	3	–	-3
SUMMA	43	46	-26	-24

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Inom ett år	4	4	4	4
Senare än ett år men inom fem år	15	19	13	15
Senare än fem år	–	–	–	–
SUMMA	19	23	17	19

De framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skulder dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 (5) MSEK.

Not 15 Operationella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	2	0	1
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	0	1	0	0
SUMMA	1	3	0	1

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Leasingkostnader	2	3	0	1
Varav minimileasingavgifter	2	3	0	1

Not 16 Finansiella anläggningstillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Andelar i koncernföretag	–	–	297	297
Uppskjuten skattefordran	–	–	43	62
Andra långfristiga fordringar	64	19	46	–
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	64	19	386	359

Ovanstående poster specificeras nedan.

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG					Bokfört värde
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2009-12-31	2008-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rockhammars Bruk AB	556150-8366	Lindesberg	145 000	100	19	19
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Upplands Väsby	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	000319171	Lettland	100	100	6	6
Rottneros Miranda SA		Spanien	20 000	100	-	-
Aspen Tree Re AG	CH-170.3.025.640-6	Schweiz	1 000	100	1	1
Rottneros S.A.	RC-Brussels 660940	Belgien	615	95	1	1
Rottneros GmbH	HRB 89758	Tyskland		100	-	-
SUMMA					297	297

				MODERBOLAGET

	2009 31 dec	2008 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	761	766
Nyemission	–	1
Återbetalning av insatt aktiekapital	–	-6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	761	761
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-464	-285
Årets nedskrivningar	–	-179
Utgående ackumulerade nedskrivningar netto	-464	-464
UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE	297	297

UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN	Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	43	62
SUMMA	43	62

ANDRA LÅNGFRISTIGA FORD-

RINGAR	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	19	1	–	2
Anskaffat under året	1	19	–	–
Överfört från kortfristiga fordringar	46	–	46	–
Årets amorteringar/upplösningar	-2	-1	–	-2
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	64	19	46	–

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OCH EKONOMISK REDOVISNING 68

I andra långfristiga fordringar i moderbolaget ingår fordran på dotterföretaget Rottneros Miranda SA, med 46 MSEK. Dessa avser fordringar om totalt 88 MSEK som uppstått fram till och med mars 2009. Då Rottneros Miranda SA i april 2009 blivit föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning, har styrelsen och verkställande direktören gjort bedömningen att nedskrivning av fordran med 42 MSEK till 46 MSEK är nödvändig. Då Rottneros Miranda inte ingår i koncernredovisningen för Rottneros efter mars 2009, ingår denna fordran även i andra långfristiga fordringar för koncernen.

Not 17 Varulager

	Koncernen
	2009 31 dec	2008 31 dec
Råvaror och förnödenheter	101	149
Avverkningsrätter	–	1
Massa under tillverkning	–	3
Massa¹	114	294
UTGÅENDE BALANS	215	447

¹ Av det totala massalagret har 3 (75) procent värderats till nettoförsäljningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.

Not 18 Kundfordringar

SPECIFIKATION KUNDFORD RINGAR	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Kundfordringar, brutto	142	262	131	250
Reserv för osäkra kundfordringar	-4	-4	-4	-4
KUNDFORDRINGAR, NETTO	138	258	127	246

FÖRÄNDRINGAR I RESERVEN FÖR OSÄKRA KUNDFORDRINGAR ÄR SOM FÖLJER:	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Ingående balans	-4	-3	-4	-3
Reservering för osäkra kundfordringar	0	-1	0	-1
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	0	0	0	0
UTGÅENDE BALANS	-4	-4	-4	-4

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp.

Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2009 var kundfordringar uppgående till 11 MSEK (2008: 36 MSEK) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Mindre är 3 månader från förfallodagen	8	36	8	36
9 till 12 månader från förfallodagen	2	-	2	-
13 till 15 månader från förfallodagen	1	-	1	-
SUMMA	11	36	11	36

REDOVISADE BELOPP, PER VA-LUTA, FÖR KUNDFORDRINGAR

ÄR FÖLJANDE	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
SEK	31	47	21	37
USD	58	74	58	74
EUR	45	132	44	130
Andra valutor	4	5	4	5
UTGÅENDE BALANS	138	258	127	246

Not 19 Övriga kortfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	-	-	643	863
Övriga fordringar	49	67	39	48
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	46	11	8
UTGÅENDE BALANS	80	113	693	919

SPECIFIKATION FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	5	6	1	1
Upplupen intäkt av säkringar	1	2	1	2
Förutbetalda kostnader	10	20	1	1
Upplupen intäkt vid försäljning av grön el	7	6	-	-
Övriga upplupna intäkter	8	12	8	4
UTGÅENDE BALANS	31	46	11	8

Not 20 Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Kassa och bank	111	45	23	5
UTGÅENDE BALANS	111	45	23	5

Not 21 Eget kapital

Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Moderbolaget	Antal aktier¹	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 1 januari 2008	180 212 464	94	387	481
Per 31 december 2008	180 212 464	94	387	481
Nedsättning av aktiekapital		-75	75
Nyemission av stamaktier – kontant	901 062 320	90	112	202
Nyemission av stamaktier – kvittning av skuld	444 444 444	44	156	200
Per 31 december 2009	1 525 719 228	153	730	883
Genomsnittligt antal aktier 2008	180 212 464
Genomsnittligt antal aktier 2009	268 838 698

¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 10 öre per aktie. Per den 31 december 2009 är samtliga aktier, förutom 2 040 aktier, fullt betalda. De 2 040 aktierna har betalats den 4 januari 2010.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641 stamaktier med ett nominellt värde av 822 TSEK.

Extra bolagsstämma den 11 november 2009 beslutade om minskning av aktiekapitalet, utan indragning av aktier, genom att 75 MSEK förs till fond att använda efter beslut av bolagsstämman. Aktiers kvotvärde minskade härigenom från 0,50 kronor till 0,10 kronor per aktie.

Extra bolagsstämman beslutade även att genomföra två nyemissioner. Den första emissionen var en kontantemission med företrädesrätt för bolagets befintliga aktieägare. Varje befintlig aktie gav rätt att teckna fem nya aktier för 0,25 kronor per aktie. Genom emissionen ökade Rottneros aktiekapital med 90 MSEK och övrigt tillskjutet kapital med 112 MSEK.

Den andra emissionen var en riktad nyemission till Rottneros banksyndikat genom kvittning av lån motsvarande 200 MSEK där varje aktie tecknats för 0,45 kronor. Genom emissionen ökade Rottneros aktiekapital med 44 MSEK och övrigt tillskjutet kapital med 156 MSEK. De till emissionerna relaterade transaktionskostnaderna, uppgående till 23 MSEK, har avräknats mot emissionslikviderna.

Bolagsverket har registrerat de i nyemissionen sista 21 001 aktierna den 4 januari 2010. Totalt antal aktier, exklusive moderbolagets innehav av egna aktier, uppgår till 1 525 719 228 aktier efter att samtliga emitterade aktier registrerats.

Extra bolagsstämma den 11 november 2009 beslutade att ändra bolagsordningen så att maximalt 20 900 000 aktier av aktieslaget C kan utges. Stamaktie medför rätt till en röst och aktie av serie C en tiondels röst. Den extra bolagsstämman tog även beslut om att emittera totalt 30 miljoner teckningsoptioner i två serier som skulle erbjudas ledande befattningshavare i koncernen. Dessa valde att inte förvärva teckningsoptionerna, vilket innebär att en beräknad utspädningseffekt om två procent uteblivit.

Finansinspektionen har ifrågasatt om ett antal registreringspliktiga återköpsaffärer som Rottneros genomförde under 2001 har blivit anmälda till Finansinspektionen i tid. Kammarrätten beslutade att förseningsavgiften skulle uppgå till 3 MSEK, vilken Rottneros överklagade. Enligt dom i Länsrätten i slutet av 2006 beslutades förseningsavgiften till 1 MSEK. Rottneros överklagade detta till Regeringsrätten som i oktober 2009 beslutade att någon förseningsavgift inte skall påföras.

Hantering av kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer Koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2009 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2008, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på högst 1,0 gånger. Skuldsättningsgraden per 31 december 2009 och 2008 framgår nedan:

	2009 31 dec	2008 31 dec
Räntebärande skulder	101	774
Eget kapital	1 089	810
SKULDSÄTTNINGSGRAD	0,1	1,0

FÖRÄNDRING AV SÄKRINGSRESERV	2009-12-31	2008-12-31
Ingående balans	3	-70
Kassaflödessäkringar:
– verkligt värde-vinster under året	5	51
– skatt på verkligt-värde vinster	-1	-14
– överföringar till resultaträkningen	-4	49
– skatt på överföringar till resultaträkningen	1	-13
UTGÅENDE BALANS	4	3

Not 22 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Kortfristiga avsättningar
Avsättning för omstrukturering	14	30	–	–
Övriga avsättningar	–	12	–	–
SUMMA	14	42	–	–

Avsättning för omstruktureringskostnader avser avsättning för personalneddragningar i samband med ombyggnad av kontrollrum i Rottneros enligt beslut 26 juli 2007, samt avsättning relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari 2008.

Övriga avsättningar avser utsläppsrätter vid bruket i Miranda.

AVSÄTTNING FÖR OMSTRUKTU RERINGSKOSTNADER	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Avsättningar vid årets ingång	30	10	-	-
Avsättningar under året	-	90	-	-
Ianspråktagna avsättningar	-16	-57	-	-
Upplösta avsättningar	-	-13	-	-
AVSÄTTNINGAR VID ÅRETS UTGÅNG	14	30	-	-

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Avsättningar vid årets ingång	12	-	-	-
Avsättningar under året	-	18	-	-
Ianspråktagna avsättningar	-	-6	-	-
Avsättningar i ej konsoliderat dotterbolag¹	-12	-	-	-
AVSÄTTNINGAR VID ÅRETS UTGÅNG	-	12	-	-

¹ Dotterföretaget Rottneros Miranda, där denna avsättning fanns redovisad, ingår inte i koncernredovisningen för Rottneros efter den 31 mars 2009.

SPECIFIKATION AV AVSÄTTNING FÖR UPPSKJUTEN SKATT:	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver	-	-	-	-
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	-	-	-	-
SUMMA	-	-	-	-

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver är hänförliga till överavskrivningar och utnyttjas i takt med att planenliga avskrivningar görs. Se vidare not 11.

Not 23 Beviljade krediter

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 201 (627) MSEK och för koncernen till 201 (653) MSEK. Utnyttjade krediter var vid årsskiftet 86 MSEK (2008-12-31: 616 MSEK).

UTNYTTJADE KREDITER		Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Förfaller senare än ett år	46	533	46	533
Förfaller inom ett år	40	78	40	63
Varav:
Checkräkningskredit	-	63	-	53
Syndikeringslån	86	20	86	20
SUMMA	86	616	86	601

Under 2008 togs ett nytt syndikeringslån upp på motsvarande 83,3 MUSD. Syftet med lånet var att ersätta existerande lånefacilitet samt att skapa ett generellt låneutrymme för koncernen. Lånet hade en struktur på tre trancher med en löptid på tre år med en genomsnittlig ränta vid årsskiftet 2008-12-31 på 4,98 procent, samt en checkräkningskredit som löpte med en genomsnittlig ränta vid årsskiftet 2008-12-31 på 4,8 procent.

I december 2009 konverterades motsvarande 200 MSEK av krediten till eget kapital och samtidigt omförhandlades syndikeringslånet i sin helhet. Det omförhandlade syndikeringslånet har en struktur på två trancher motsvarande 91 MSEK, samt en "revolver" som vid behov kan utnyttjas upp till motsvarande cirka 16 MUSD. Krediten löper till 30 september 2012. Genomsnittlig ränta var 2,3 procent vid årsskiftet 2009-12-31.

Lånefaciliteten är kopplad till ett antal finansiella villkor och nyckeltal. Vidare innehåller lånefaciliteten villkor som bland annat innebär att investeringsnivån begränsas till den nu gällande långsiktiga investeringsplanen, villkor för att avyttra tillgångar, göra förvärv samt vissa begränsningar i samband med ägarförändringar. Vidare förbinder sig styrelsen att inte föreslå utdelning som under ett enskilt år överstiger 50 procent av vinst efter skatt.

Not 24 Övriga icke räntebärande skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Skulder till koncernföretag	-	-	178	195
Övriga skulder	11	38	1	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	91	144	16	40
UTGÅENDE BALANS	102	182	195	235

SPECIFIKATION UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETAL
DA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2009 31 dec	2008 31 dec	2009 31 dec	2008 31 dec
Semesterlöneskuld	24	31	3	3
Sociala avgifter	8	12	3	3
Löneskuld	8	11	-	-
Upplupet resultat av massaprissäkringar	-	3	-	3
Punktskatter	2	2	-	-
Räntekostnader	0	3	0	3
Leveranskostnader	6	25	6	25
Upplupna reparationskostnader	1	2	-	-
Deponiavgifter	8	9	-	-
Råvarukostnader och insatsvaror	14	27	-	-
Övriga upplupna kostnader	20	19	4	3
UTGÅENDE BALANS	91	144	16	40

Not 25 Eventualförbindelser

Moderbolaget och koncernen har eventualförpliktelser avseende garantier uppgående till 6 (7) MSEK. För årets eventualförpliktelser finns ställd säkerhet i form av spärrade bankmedel om 0 (4) MSEK.

Not 26 Övriga upplysningar

För upplysningar om händelser efter räkenskapsårets utgång hänvisas till förvaltningsberättelsen, sid 40.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas dels till Riskavsnittet, sid 29, dels till förvaltningsberättelsen, sid40.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ)

Org nr 556013-5872

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rottneros AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36-71. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 4 mars 2010

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Bolagsstyrningsrapport

Rottneros är ett svensk publikt aktiebolag med säte i Sunne och noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen"). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och Börsens regelverk, inklusive "Svensk Kod för Bolagsstyrning" ("Koden").

AKTIEÄGARE

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Börsen) sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden (före detta VPC) förda aktieboken hade Rottneros 20 393 aktieägare per den 31 december 2009. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 886,90 kronor, fördelat på 1 533 938 869 stamaktier med samma rösträtt och andel i Bolagets vinst och kapital. Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641 aktier. På sidan 33-35 i bolagets årsredovisning för 2009 framgår ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets hemsida.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Koden samt andra relevanta lagar.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policys, värderingar och uppförandekoder.

De policys som beslutas av styrelsen är finanspolicy, etikpolicy, kommunikationspolicy, miljö- och energipolicy och utdelningspolicy. Dessutom finns 13 policys som beslutas av VD och som delges styrelsen; exempelvis kreditpolicy, arbetsmiljöpolicy, kvalitetspolicy, råvarupolicy och jämställdhetspolicy.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma, är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, principer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare med mera.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

Rottneros årsstämma 2009 ägde rum den 23 april 2009 i Sunne. På stämman deltog 28 av Bolagets aktieägare, representerande 29 procent¹ av Bolagets röster och kapital.

Extra bolagsstämma ägde rum den 11 november 2009 i Stockholm. På stämman deltog 12 av Bolagets aktieägare, representerande 30,2 procent¹ av röster och kapital.

BESLUT

Årsstämman den 23 april 2009 fattade bland annat beslut om att

• I enlighet med styrelsens förslag lämnades inte någon utdelning till aktieägarna.
• Styrelsen ska bestå av sex (6) ordinarie ledamöter. Ledamöterna Roger Asserståhl, Per Eiritz, Johan Holmgren, Rune Ingvarsson, Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder omvaldes.
• Rune Ingvarsson valdes till styrelsens ordförande.
• Arvode till styrelsen ska utgå med sammanlagt 1 750 000 kronor, varav 500 000 kronor avser arvode till styrelsens ordförande och 250 000 kronor avser arvodet till vardera övriga styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget. Till ledamöter i utskotten utgår ett dagsarvode om totalt 10 000 kronor och till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
• § 8 i bolagsordningen ändrades till att kallelse till stämma ska ske genom annonsering i Postoch Inrikes Tidningar samt på Bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter samt en i Sunne utkommande daglig tidning. Beslutet är villkorat av att en ändring av att sättet för kallelse till bolagsstämma i aktiebolagslagen har trätt i kraft.
• Styrelsen bemyndigades att under tiden fram till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta de aktier i Bolaget som tidigare för-

¹ Exklusive av Bolaget återköpta aktier.

värvats under återköpsprogrammet. Överlåtelse kan ske med avvikande från aktieägarnas företrädesrätt för att finansiera företagsförvärv eller andra strategiska investeringar på ett kostnadseffektivt sätt.

Extra bolagsstämman den 11 november 2009 fattade beslut om att

• Ändra bolagsordningen med att aktiekapitalet ska utgöra lägst 100 000 000 kronor och högst 400 000 000 kronor och att antalet aktier ska vara lägst 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000, samt att aktie ska kunna utges i två serier, stamaktier och serie C.
• Minskning av aktiekapitalet med 75 372 842 kronor för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.
• Öka Bolagets aktiekapital med högst 90 106 232 kronor genom nyemission av högst 901 062 320 stamaktier. För varje tecknad aktie ska betalas 0,25 kronor och en befintlig aktie ska ge rätt att teckna fem nya aktier. Teckning ska ske med företrädesrätt för Bolagets befintliga aktieägare.
• Öka Bolagets aktiekapital med högst 44 444 444,40 kronor genom nyemission av högst 444 444 444 stamaktier. För varje aktie ska 0,45 kronor betalas. Med avvikelse från aktieägares företrädesrätt får endast Banksyndikatet teckna aktierna.
• Emittera högst 15 miljoner teckningsoptioner av serie 2009/2011 där rätt att teckna teckningsoptionerna tillkommit Bolagets ledande befattningshavare.
• Emittera högst 15 miljoner teckningsoptioner av serie 2009/2012 där rätt att teckna teckningsoptionerna tillkommit Bolagets ledande befattningshavare.
• Bolagets styrelse ska bestå av fyra ordinarie ledamöter utan suppleanter. Stämman beslutade att Per Eiritz och Johan Holmgren entledigas som styrelseledamöter.
• § 8 i bolagsordningen ändrades till att kallelse till stämma ska ske genom annonsering i Postoch Inrikes Tidningar samt på Bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter samt en i Sunne utkommande daglig tidning. Beslutet är villkorat av att en ändring av att sättet för kallelse till bolagsstämma i aktiebolagslagen har trätt i kraft.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2009 beslutade, liksom tidigare år, att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt ytterligare

två ledamöter, vilka ej får vara styrelseledamöter. Av dessa två ledamöter ska en vara representant för Bolagets största aktieägare och en representant för någon av Bolagets övriga fyra största aktieägare. Valberedningen utser inom sig ordförande. Styrelsens ordförande ska inte vara ordförande i valberedningen. Styrelseordföranden är sammankallande. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman. Valberedningens sammansättning ska från tid till annan offentliggöras på Bolagets hemsida. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 22 oktober 2009 och har hållits tillgängligt på Rottneros hemsida. Till ordförande i valberedningen har utsetts Olle Grundberg, Nemus Holding AB. Till ledamöter utsågs Torgny Prior, Prior&Nilsson Fond och Kapitalförvaltning AB, samt Rune Ingvarsson, styrelseordförande i Rottneros AB. Valberedningen har ändrat ledamöter efter årsskiftet till följd av att tidigare styrelseordförande Rune Ingvarsson avgått ur Rottneros styrelse och att ägarförändringen i samband med de genomförda nyemissionerna medfört att Prior&Nilsson Fond och Kapitalförvaltning AB inte längre tillhör de fem största ägarna. Torgny Prior har därmed ställt sin plats till förfogande och till ny ledamot har utsetts Henrik Strömbom, Case Asset Management. Rottneros nye styrelseordförande Kjell Ormegard har trätt in i valberedningen i Rune Ingvarssons ställe. Tillsammans representerar den nya valberedningen drygt 25 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

STYRELSEN

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARVODEN

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse har fram till extra bolagsstämma den 11 november 2009 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Vid extra bolagsstämman beslutades att styrelsen ska bestå av fyra ledamöter och att två av de stämmovalda ledamöterna entledigades. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Även andra tjänstemän i Bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen.

Styrelsens sammansättning under 2009 samt ersättningar till styrelseledamöterna och verkställande direktören för helåren 2009 respektive 2008 framgår av tabellen nedan. Styrelseordföranden Rune Ingvarsson avgick ur Rottneros styrelse den 22 januari 2010. Till ny ordförande från detta datum har Kjell Ormegard utsetts.

ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSE OCH VD, SAMT NÄRVARO MÖTEN

					Närvaro 2009
Belopp i TSEK		Totalt arvode 2009	Totalt arvode 2008	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Rune Ingvarsson (ordf.)¹		580	453	94%	91%
Roger Asserståhl		250	167	89%	–
Per Eiritz²		249	217	100%	100%
Johan Holmgren²		259	227	92%	100%
Kjell Ormegard4		510	297	94%	100%
Ingrid Westin Wallinder4,5		459	267	100%	100%
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep.)	17	-	91%	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)	25	17	100%	–
Hans-Åke Nordstrand³	(arbetstagarrep.)	8	22	100%	–
Lars-Ove Brolin³	(arbetstagarrep./suppl)	8	22	100%	–
Tord Strömberg	(arbetstagarrep/suppl)	17	-	82%	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep/suppl)	17	-	73%	–
Mats Wennborn³	(arbetstagarrep/suppl)	8	22	83%	–
Ole Terland6	(Verkställande direktör)	5 474	5 018	–	–

¹ Innehar uppdrag för till Rottneros huvudägare relaterat bolag. Avgick ur styrelsen den 22 januari 2010.

• ² Entledigades som styrelseledamöter på extra bolagsstämma den 11 november 2009.
• ³ Lars-Ove Brolin avled i februari 2009. Hans-Åke Nordstrand och Mats Wennborn avgick vid årsstämman 2009.
• 4 I det totala arvodet för styrelseledamöterna Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder ingår ersättning för det uppdrag för Bolaget som de utfört utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete beträffande refinansieringen av Rottneros under hösten 2008. Beloppen är för Kjell Ormegard 200 TSEK och Ingrid Westin Wallinder 158 TSEK.
• 5 Rottneros har under 2009 köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 70 TSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam och konsulttjänster på marknadsmässiga villkor för 30 TSEK från JG Business Development AB där Johan Holmgren är verksam.
• 6 Totalt arvode för 2008 och 2009 uppdelat på grundlön, bonus, övriga förmåner, pensionskostnad och övrig ersättning framgår av tabell i not 6 i bolagets årsredovisning för 2009. Verkställande direktören deltar på merparten av alla styrelsemöten och utskottsmöten som adjungerad.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Utvärdering av 2009 års styrelsearbete utfördes i början av 2010.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns sedan den 1 oktober 2009 i anvisning nr 1-2009.

Rottneros styrelse, både den fram till extra bolagsstämman den 11 november 2009 och den valda styrelsen därefter, har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till Bolaget och bolagsledningen som till Bolagets större aktieägare, med undantag för tidigare styrelseordföranden Rune Ingvarsson som är beroende av Bolagets större aktieägare.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för Bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att Bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av Bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Dessutom sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2009 har 18 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen.
• I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen.
• I april behandlas första kvartalets resultat samt översyn av Koncernens strategier.
• I juli och oktober behandlas resultatet för andra respektive tredje kvartalet. I oktober behandlas också investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår.
• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Utöver ovanstående punkter har styrelsens arbete under 2009 bland annat haft fokus på:

• Åtgärdsprogram för att förbättra lönsamhet och kassaflöden.
• Genomförande av nyemission och förändrade villkor för Bolagets krediter.
• Planering för etableringen av en ny fabrik för produktion av CTMP-massa i Sydafrika.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över Bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

STYRELSENS KONTROLL AV DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas Bolagets och Koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar Bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av Bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör Bolagets revisorer för styrelsen för huruvida Bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i tre av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott, finansutskott och ersättningsutskott.

REVISIONSUTSKOTT

Utskottet består av tre representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av Bolagets finansiella rapportering, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av Bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har under 2009 bestått av styrelsens ordförande Rune Ingvarsson samt styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Kjell Ormegard. Ordförande i utskottet är Ingrid Westin Wallinder.

Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under 2009 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets sammanträden.

Ersättning för arbetet i utskottet utgår med 10 000 kronor per ledamot och dag.

FINANSUTSKOTT

Utskottet består av två ledamöter från styrelsen och verkställande direktören samt ekonomi- och finansdirektören. Utskottet har som uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Utskottet har vid ett flertal tillfällen adjungerat externa finansiella experter. Finansutskottet har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av Koncernens finanspolicy, och fatta de genomförandebeslut som policyn kräver och fortlöpande övervaka att policyn och dessa beslut iakttas. Finansutskottet har under 2009 bestått av Kjell Ormegard, Rune Ingvarsson, Ole Terland (VD) och Karl Ove Grönqvist (Ekonomi- och finansdirektör). Ordförande i utskottet är Kjell Ormegard.

Finansutskottet har haft ett möte under 2009. Medlemmarna i utskottet har även varit djupt involverade i arbetet med Bolagets finansiella omstrukturering. Styrelsen erhåller löpande protokoll från finansutskottet.

Ersättning för arbetet i utskottet utgår med 10 000 kronor per ledamot och dag.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Utskottet har fram till den extra bolagsstämman den 11 november 2009 bestått av tre av styrelsens ledamöter. Därefter har utskottet bestått av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att inför styrelsens respektive årsstämmans beslut bereda ärenden angående formerna och riktlinjerna för ersättning och anställningsvillkor till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare.

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet bestod fram till extra bolagsstämman den 11 november 2009 av Rune Ingvarsson, Johan Holmgren och Per Eiritz. Under resterande del av 2009 har utskottet bestått av de fyra bolagsstämmovalda styrelseledamöterna Rune Ingvarsson, Roger Asserståhl, Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder. Ordförande i utskottet var Rune Ingvarsson.

Utskottet har haft fem sammanträden under 2009 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet. Ersättning för arbetet i utskottet utgår med 10 000 kronor per ledamot och dag.

VD och koncernledning

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa Bolagets och Koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets verkställande direktör leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

Ledningens arbete

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare sju personer: två dotterbolagschefer och fem stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidorna 82-83 i årsredovisningen för 2009. Företagsledningen har verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning ungefär var sjätte vecka, ofta i samband med besök vid Koncernens olika enheter.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2009 framgår av not 6 i årsredovisningen 2009 för Rottneros.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Den extra bolagsstämman den 11 november 2009 beslutade att emittera totalt 30 miljoner teckningsoptioner i två serier som erbjöds ledande befattningshavare i koncernen. Dessa valde att inte förvärva några teckningsoptioner, vilket innebär att en beräknad utspädningseffekt om två procent uteblivit.

Revisorer

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman för en period om fyra år. Vid årsstämman 2007 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Magnus Brändström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till årsstämman 2011. Magnus Brändström är huvudansvarig revisor sedan 2004.

Revisionsarbetet

Revisorerna granskar Bolagets och Koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets sammanträden och på årsstämman 2009. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Utöver revisionuppdraget har Öhrlings PricewaterhouseCoopers bistått Rottneros med moms- och skattekonsultationer samt diverse redovisningsmässiga utredningar. Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers har att pröva sitt oberoende vid varje rådgivningsuppdrag. Arvoden till revisionsbolaget för 2009 framgår av not 7 i årsredovisningen 2009.

Ytterligare information på www.rottneros.com

• Bolagsordning
• Information från tidigare årsstämmor, från och med 2004 (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• Information om valberedningen
• Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004– 2007 (ingår i årsredovisning för respektive år)
• Bolagsstyrningsrapport från 2008 (ingår i årsredovisningen för 2008)

STYRELSENS RAPPORT OM DEN INTERNA KONTROLLEN OCH RISKHANTERINGEN AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats i enlighet med Koden och är begränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSO-modellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig rolloch ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sin respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

RISKBEDÖMNING

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd. Ett område som det under 2009 har lagts stort fokus på är värdering av fordringar. Till följd av den förhöjda likviditetsrisk som funnits under stor del av 2009 har särskild uppföljning skett av kassaflöden och en finansiell omstrukturering har genomförts genom nyemissioner och förändrade lånevillkor.

KONTROLLAKTIVITETER

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga telefonmöten som koncernledningen har tillsammans med ledningsgruppen för varje dotterbolag. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Dessutom gör Ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år där även den huvudansvarige revisorn deltar minst en gång per år. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats.

Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad.

Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för det tredje kvartalet och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid revisionsutskottets möten.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät. Kommunikation sker även i form av månatliga telefonmöten med koncernledningen.

UPPFÖLJNING

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

Särskild översyn av koncernens interna kontroll enligt den så kallade COSO-modellen har tidigare genomförts (2007) och följts upp (2008). Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och komplexitet för närvarande inte motiverar en egen internrevision.

Styrelse, ledning och revisorer

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Före extra bolagsstämma den 11 november 2009 bestod styrelsen av sex ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter. Enligt den extra bolagsstämmans beslut reducerades antalet ledamöter till fyra, varvid Per Eiritz samt Johan Holmgren entledigades. Den 22 januari 2010 avgick ordföranden Rune Ingvarsson ur Rottneros styrelse.

Kjell Ormegard Född 1949, civilekonom Styrelseledamot sedan 2007 Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot tillika ordförande i Getupdated Internet Marketing AB. Styrelseledamot i Ormegard Corporate AB. Styrelseledamot tillika ordförande i Handelsbanken Mezzanine Management AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ordförande i Handelsbanken Capital Markets. Medlem av investeringskommittén i East Capital Financial Institutions. Ledande befattningar inom Alfred Berg och Consensus. Partner i Affärsvärlden. Styrelseledamot i Stockholmsbörsen. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros per den 22 februari 2010: 948 889 aktier, 13 564 köpoptioner

Kjell Ormegard är utsedd till ordförande i Rottneros styrelse från den 22 januari 2010.

Roger Asserståhl Född 1943, civiljägmästare Styrelseledamot sedan 2008 Övriga uppdrag/befattningar: VD i Asserståhl Partners AB. Styrelseledamot i Bergvik Skog AB. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot i Södra Timber Aktiebolag, Nordic Paper Bäckhammar AB, Södra Wood Products Aktiebolag, Nordic Paper Åmotfors AB, Invision Media Gr. AB och Nordic Paper AB. Tidigare uppdrag/befattningar: Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ordförande i Skogshistoriska Sällskapet. Tidigare bland annat vice koncernchef i AssiDomän AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros per den 22 februari 2010: 120 000 aktier, 27 128 köpoptioner

Ingrid Westin Wallinder Född 1957, jur kand Styrelseledamot sedan 2006 Övriga uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl KB. Styrelseledamot i Uppsala Universitets Stiftelseförvaltning Ekonomisk förening/Uppsala Akademiförvaltnings styrelse.

Tidigare uppdrag/befattningar: Chefsjurist och styrelsesekreterare i Avesta Sheffield AB och i Avesta AB. Bolagsjurist i Nordstjernan AB.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros: –

81 BOLAGSSTYRNING

Bengt Åke Andersson Född 1951, systemtekniker, Vallviks Bruk AB Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: – Avslutade uppdrag de senaste fem åren: – Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros: –

Tord Strömberg Född 1950, skiftledare, Rottneros Bruk AB

Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009.

Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Ledarna.

Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Lekmannarevisorssuppleant i Sunne Bostads Aktiebolag.

Tidigare uppdrag/befattningar: –

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros: –

Mikael Lilja Född 1966, mekaniker, Rottneros Bruk AB Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: – Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros: –

Thomas Wasberg Född 1962, operatör, Vallviks Bruk AB Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Pappers. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: – Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansi-

ella instrument i Rottneros: –

REVISORER

Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB

Huvudansvarig revisor: Magnus Brändström

Född 1962, Auktoriserad revisor och medlem i FAR SRS. Vald fram till årsstämman 2011.

82 BOLAGSSTYRNING

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ole Terland

Född 1958, Teknologie licentiat VD och koncernchef, anställd 2008 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot tillika ordförande i Utansjö Bruk Aktiebolag, Rottneros Bruk AB, Rockhammars Bruk AB, Rottneros Packaging AB och Vallviks Bruk Aktiebolag. Ledamot av Skogsindustriernas styrelse. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot tillika ordförande i Rottneros Miranda SA.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar inom SCA-koncernens verksamhetsområden finpapper, journalpapper, förpackningar och mjukpapper; senast chef koncernstab Teknik vid SCA:s huvudkontor.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 4 402 370 aktier, 92 879 köpoptioner. Av innehavda aktier är 4 000 000 aktier placerade i kapitalförsäkring.

Olle Dahlin

Född 1954, civilingenjör och civilekonom VD Rottneros Bruk AB, anställd 2005 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Rottneros Bruk AB. Styrelseledamot och VD i Utansjö Bruk Aktiebolag. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot i Biathlon Events i Sverige AB. Styrelsesuppleant i Arctic Paper Munkedals Aktiebolag. Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar inom SCA-koncernen, Assi-Domän, Frantschach och Arctic Paper. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 1 755 753 aktier, 7 739 köpoptioner.

Ingemar Eliasson Född 1956, skogsmästare Råvarudirektör, anställd 1987 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening.

Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelsesuppleant i Rockhammars Bruk AB och VMF Nord Ekonomisk förening. Tidigare uppdrag/befattningar: Befattningar inom Mellanskog Skogsägarna och STORA.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 462 222 aktier.

Karl Ove Grönqvist Född 1954, civilekonom Ekonomi- och finansdirektör, anställd 2006

Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Utansjö Bruk Aktiebolag, Rottneros Bruk AB, Rockhammars Bruk AB och Vallviks Bruk Aktiebolag. Styrelseledamot och VD i Rottneros Packaging AB.

Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot i Rottneros Miranda SA och i Frango Nordic AB. Styrelsesuppleant i Frango International Aktiebolag. Tidigare uppdrag/befattningar: I tidigare befattningar verksam som revisor och auktoriserad revisor, olika ekonomtjänster i rederikoncernen Johnson Line/- EffJohn, ekonomidirektör i AssiDomän Packaging och Frango.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 524 330 aktier.

Robert Jensen Född 1956, driftingenjör VD Vallviks Bruk AB, anställd 1999 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Vallviks Bruk Aktiebolag. Styrelseledamot och VD i Rockhammars Bruk AB. Innehavare av den enskilda firman Larm och Drift Service. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot och vice VD i Rottneros Bruk AB. Styrelsesuppleant i Rottneros AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Innehaft flera olika befattningar inom Rockhammars Bruk.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument i Rottneros: –

Ragnar Lundberg Född 1947, civilingenjör Teknisk direktör, anställd 2000 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot tillika ordförande i JLR Pulping Systems AB. Styrelsesuppleant i Rottneros Packaging AB och Annalunda AB. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: –

Tidigare uppdrag/befattningar: Har tidigare arbetat med forskning, utveckling, teknisk kundtjänst, produktion och försäljning inom STFI, MoDo-koncernen och SCA Packaging.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 893 111 aktier, 2 712 köpoptioner.

83 BOLAGSSTYRNING

Ann Olhede

Född 1958, redovisningsekonom Inköpsdirektör, anställd 2007 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i Olhede & Co i Stockholm AB. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: –

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar i bolag inom MTG (Modern Times Group) och senast som chef Inköp Norden i Accenture.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 222 222 aktier.

Tomas Wiklund Född 1966, ekonom Marknadsdirektör, anställd 2002 Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i Rockhammars Bruk AB. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot i Utansjö Bruk Aktiebolag.

Tidigare uppdrag/befattningar: Befattningar inom Stora Cell och Stora Ensos försäljningsorganisationer för massa. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 22 februari 2010 i Rottneros: 228 928 aktier, varav 222 222 är placerade i kapitalförsäkring.

Sexårsöversikt

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG
			2008	2007	2006	2005		2004
						Kvarvarande verksamheter	Totalt	Kvarvarande verksamheter	Totalt
Faktorer som påverkar omsätt ningen
Massapris listpris NBSK, USD¹		657	852	794	675	611		617
USD/SEK²		7,65	6,58	6,76	7,37	7,48		7,35
Massapris listpris NBSK i SEK		4 989	5 617	5 368	4 977	4 565		4 532
Rottneros leveranser, ton		376 700	617 900	714 700	699 500	666 700		625 000
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning		1 508	2 663	2 927	2 690	2 411	2 429	2 272	2 356
Rörelseresultat före avskrivningar		-62	-82	75	148	9	48	129	109
Avskrivningar		-104	-224	-435	-155	-138	-138	-162	-223
Rörelseresultat efter avskrivningar		-166	-306	-360	-7	-129	-90	-33	-114
Finansnetto		97	-79	-24	-16	-12	-13	-5	-7
Resultat efter finansnetto		-69	-385	-384	-23	-141	-103	-38	-121
Resultat efter skatt		-69	-331	-301	-8	-91	-63	-31	-91
Balansposter, MSEK
Anläggningstillgångar		849	1 149	1 123	1 363	1 435		1 349
Varulager		215	447	493	397	430		474
Kortfristiga fordringar		230	391	572	570	595		572
Likvida medel		111	45	121	122	125		157
Tillgångar som innehas för för
säljning		–	–	–	–	26		16
Eget kapital		1 089	810	1 050	1 403	1 523		1 673
Långfristiga räntebärande skulder		57	692	173	177	180		186
Långfristiga ej räntebärande
skulder		1	14	49	85	118		174
Kortfristiga räntebärande skulder		44	82	452	304	375		56
Kortfristiga ej räntebärande skul der		214	434	585	483	405		472
Skulder hänförliga till verksamhe
ter under avveckling		–	–	–	–	10		7
Balansomslutning		1 405	2 032	2 309	2 452	2 611		2 568
Nyckeltal
Rörelsemarginal	%	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7	-1,5	-4,9
Vinstmarginal	%	-4,6	-14,4	-13,1	-0,9	-5,8	-4,2	-1,7	-5,2
Avkastning på sysselsatt kapital	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital efter
full skatt	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Soliditet	%	78	40	45	57	58	58	65	65
Skuldsättningsgrad	ggr	0,1	1,0	0,6	0,3	0,4	0,4	0,2	0,2
Räntetäckningsgrad	ggr	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Övrigt
Investeringar	MSEK	10	191	163	113	234	234	283	283
Medelantal anställda	st	387	667	718	754	804	804	835	835

¹ Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse.

² Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

Ordlista

ORDLISTA
AOX	Absorberbara organiska halogener.	Mekanisk massa	Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK	Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptus massa.	NBSK	Northern Bleached Softwood Kraft: blekt lång fibersulfatmassa. Prisledare på världsmarkna den.
BOD	Biological Oxygen Demand, biologisk mätme tod för syreförbrukande ämnen.	Norscan	Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk	Volymitet, inverterade värdet av densitet (tät het) uttryckt som cm3/g.	Närsalter	Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.
COD	Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Opacitet	Ogenomsynlighet.
CTMP	Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveck ling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.	Slipmassa (SGP)	Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF	Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.	Spethalt	Halten av bitar med oseparerade fibrer i mas san.
EPIS	European Pulp Industry Sector.	Sulfat	Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub	Fast mått under bark: mått för vedråvara.	Sulfit	Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa	Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.	TCF	Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfat massa.
Latency	Det deformerade tillståndet hos massafibrer.	TMP	Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärm ning av flis med ånga.
Lignin	Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.	ULWC	Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.
LWC	Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.	UKP	Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
		Ytvikt	Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2.

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Nettoresultat

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

Resultat per aktie

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Avkastning på eget kapital

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E tal

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

Rörelsens kassaflöde/aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

Årsstämman

Välkommen till årsstämma i Rottneros AB torsdagen den 22 april 2010, kl. 15.00 i World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Plan 4, Sektion D, World Trade Center konferens, Sal New York. Inregistrering till årsstämman börjar kl. 14.00. Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels fredagen den 16 april 2010 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken, dels senast fredagen den 16 april 2010 anmäla sitt deltagande.

Anmälan kan göras

• via Rottneros hemsida www.rottneros.com
• per telefon 08-590 010 00
• per telefax 08-590 010 01
• skriftligen till Rottneros AB, Box 70 370, 107 24 Stockholm.

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste registrera dem i eget namn för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering bör begäras i god tid före fredagen den 16 april 2010 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.

Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt eventuella biträden. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns tillgängligt på bolagets hemsida. Den som företräder juridisk person ska kunna uppvisa kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig firmatecknare.

Om årsredovisningen

Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson.

Foto: Omslag Mats Holm, sidan 6 Hellesø Photography, sidan 13, 15 och 23 Lars Forsberg, sidan 7,16 och 21 Olof Lundberg. Repro och tryck: Elanders Gummesson i Falköping i mars 2010. Den tryckta versionen av årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 200 gram Artic Volyme White och inlagan på 115 gram Artic Volyme White. Papperskvaliteten innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen.

Adresser

Koncernkontor

Rottneros AB Box 600 194 26 Upplands Väsby Besöksadress: Kanalvägen 16 InfraCity (Stockholm) Telefon 08-590 010 00 Telefax 08-590 010 01 e-mail info@rottneros.com www.rottneros.com

Dotterbolag

Vallviks Bruk AB 820 21 Vallvik Telefon 0270-620 00 Telefax 0270-692 10

Rottneros Bruk AB 686 94 Rottneros Telefon 0565-176 00 Telefax 0565-176 80

SIA Rottneros Baltic

Pramju str 2 LV-3601 Ventspils Lettland Telefon +371 362 92 73 Telefax +371 362 92 75

Rottneros SA

Avenue de Kraainem, 33 B-1950 Kraainem Belgien Telefon +32 2 766 16 90 Telefax +32 2 766 16 99

Rottneros GmbH Kontakta Rottneros SA, se adress ovan.