Rottneros — Audit Report / Information 2008

Mar 23, 2009

Innehåll

• 1 Året i korthet
• 2 Kort om Rottneros
• 4 VD har ordet
• 6 Affärsidé, mål och strategier
• 8 Marknad och produkter
• 12 Koncernens enheter
• 18 Råvaruförsörjningen
• 21 Rottneros ansvar Allmänt
• 22 Rottneros ansvar Medarbetare
• 24 Rottneros ansvar Miljö
• 28 Möjligheter och risker
• 32 Rottnerosaktien
• 34 Innehåll ekonomisk redovisning
• 35 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt
• 40 Resultaträkningar koncernen
• 41 Balansräkningar koncernen
• 42 Förändringar i eget kapital koncernen
• 43 Kassaflödesanalyser koncernen
• 44 Resultaträkningar moderbolaget
• 44 Förändringar i eget kapital moderbolaget
• 45 Balansräkningar moderbolaget
• 46 Kassaflödesanalyser moderbolaget
• 47 Tilläggsupplysningar och noter
• 62 Revisionsberättelse
• 63 Bolagsstyrning
• 68 Styrelse och revisorer
• 70 Ledande befattningshavare
• 72 Sexårsöversikt
• Definitioner, ordlista
• Adresser

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2007 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifik källa inte anges.

Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med hänsyn till IFRS.

23april

Ekonomisk information

Årsstämma	23 april 2009
Delårsrapport (jan–mars 2009)	23 april 2009
Delårsrapport (jan–juni 2009)	24 juli 2009
Delårsrapport (jan–sept 2009)	23 oktober 2009
Bokslutskommuniké för 2009	2 februari 2010

ÅRsstämma

Välkommen till årsstämma i Rottneros AB torsdagen den 23 april 2009, kl. 14.00 på Hotell Selma Spa, Sundsbergsvägen 3 i Sunne.

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels fredagen den 17 april 2009 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken, dels senast fredagen den 17 april 2009 anmäla sitt deltagande.

Anmälan kan göras

• per telefon 08-590 010 00 per telefax 08-590 010 01
• per email till info@rottneros.com eller per post till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste registrera dem i eget namn för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering bör begäras i god tid före fredagen den 17 april 2009 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.

Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt eventuella biträden. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på bolagets hemsida www.rottneros.com. Den som företräder juridisk person ska kunna uppvisa kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig firmatecknare.

Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson. Grafisk form: Meze Design. Foto: Omslag Johnér/Hans Geijer och lilla bilden på sidan 6 Johnér/Sven Halling, sidan 17 MostPhotos/Liane Matrisch. Övriga bilder Rottneros och Victor Brott. Repro och tryck: Elanders Gummessons i Falköping, mars 2009.

Denna årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 200g Arctic Volume och inlagan på 115g Arctic Volume från Arctic Paper Håfreströms AB. Papperskvaliteten innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen.

Året som gått

• • Resultatet efter finansnetto för helåret 2008 uppgick till -385 (-384) MSEK, varav 106 MSEK är hänförliga till nedskrivningar på anläggningstillgångar i Miranda genom ett Impairment test och -115 MSEK är hänförliga till nedläggningskostnader och förluster fram till stängningen av det under 2008 nedlagda Utansjö Bruk.
• • Den 1 februari tillträdde Ole Terland som VD och koncernchef för Rottneros.
• • Den sedan tidigare beslutade och offentliggjorda nedläggningen av Utansjö Bruk genomfördes under året. Massaproduktionen vid bruket upphörde under juni. Renseriet vid bruket samt mark och byggnader har i olika omgångar sålts till Domsjö Fabriker AB.
• • Fabriken för produktion av livsmedelsförpackningen SilviPak i anslutning till det spanska massabruket i Miranda, togs i drift under hösten. Fabriken skulle i fullt utbyggt skede ha en tillverkningskapacitet på cirka 200 miljoner förpackningar per år. Affärsutvecklingen har bromsats något av både finansiella och produktionstekniska skäl.
• • Rottneros tecknade i oktober avtal om nya lånefaciliteter uppgående till 83,3 MUSD, vilket motsvarar cirka 620 MSEK. Detta var ett led i en refinansiering av Rottneros befintliga syndikeringslån från 2003 om 85,8 MUSD motsvarande cirka 640 MSEK, vilket därmed ersattes.
• • Under fjärde kvartalet försämrades efterfrågan och försäljningspriset på massaprodukter sjönk kraftigt i USD och EUR. Försäljningspriserna sjönk betydligt mindre i SEK genom kronans försvagade växelkurs.

		2008		2007	2006	2005	Kvarvarande	2005	2004	2004 Kvarvarande		2003
						Totalt	verksamheter		Totalt	verksamheter
Nettoomsättning, MSEK		2 663		2 927	2 690	2 429		2 411	2 356	2 272		2 380
Resultat efter finansnetto, MSEK		-385		-384	-23	-103		-141	-121		-38	115
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK		191		163	113	234		234	283	283		193
Medeltal anställda		667		718	754	804		800	835	807		857
Relationstal, %
Soliditet		40		45	57	58		58	65		65	73
Avkastning på sysselsatt kapital		Neg		Neg	Neg	Neg		Neg	Neg	Neg		7
Avkastning på eget kapital		Neg		Neg	Neg	Neg		Neg	Neg	Neg		5
Kronor/aktie
Resultat efter skatt -1,84				-1,67	-0,05	-0,35		-0,50	-0,50	-0,16		0,47
Utdelning		0,00*		0,00	0,10	0,10		0,10	0,20	0,20		0,30
* Föreslagen utdelning.
KVARTA LSDATA KON CERN	EN (MSEK)
Inklusive avvecklade verksamheter		2008				2007				2006
	IV	III	II	I	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning	534	601	780	748	721	687	779	740	713	662	615	700
Rörelseresultat före avskrivningar	4	14	-19	-81	9	-44	51	60	69	47	36	-4
Avskrivningar	-139	-27	-29	-29	-320	-38	-40	-38	-42	-36	-38	-39
Rörelseresultat	-135	-13	-48	-110	-311	-82	11	22	27	11	-2	-43
Finansnetto	-34	-24	-9	-12	-10	–	-6	-8	-6	-10	–	–
Resultat efter finansiella poster	-169	-37	-57	-122	-321	-82	5	14	21	1	-2	-43
Skatt	-9	13	17	33	71	22	-1	-9	3	-2	4	10

Resultat efter skatt -178 -24 -40 -89 -250 -60 4 5 24 -1 2 -33 Produktion massa, tusen ton 119,5 136,3 162,6 184,3 190,0 177,9 186,1 176,1 181,1 167,8 175,4 174,6

rottneros i siffror

Leveranser massa, tusen ton 118,4 137,1 186,3 176,1 174,2 164,5 193,2 182,9 178,9 168,7 164,2 187,7 Massapris, listpris NBSK, USD1) 746 885 900 878 844 803 777 752 725 704 655 615

1) Källa för NBSK-listpris är PIX-pris

Koncernöversikt

• • Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.
• • Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.
• • Rottneros inledde under 2006 produktion av livsmedelsförpackningar tillverkade av massafibrer under varumärket SilviPak. Produktionen av dessa livsmedelsförpackningar sker i anslutning till bruket Miranda i Spanien och vid bruket i Rottneros.
• • Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 600 000 ton massa per år vid tre bruk i Sverige och ett i Spanien.
• • Rottneros är ledande på mekanisk pappersmassa för avsalumarknaden och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. CTMP är en process som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974.
• • Produktionen vid Utansjö Bruk upphörde enligt plan under andra kvartalet 2008 vilket berörde cirka 140 medarbetare.

VedförsöRjningen

• • Att ha ett sofistikerat och flexibelt system för vedförsörjning är strategiskt viktigt för Rottneros eftersom koncernen inte äger någon egen skog.
• • Rottneros målsättning är att ha flerårsavtal med de största ved- och flisleverantörerna för att minska beroendet av spotmarknaden.
• • För att sprida de risker som är förknippade med råvaruförsörjningen har Rottneros affärsrelationer med ett flertal leverantörer.
• • Under de senaste åren har Rottneros strävat efter att minska andelen importerad ved beroende på den höga kostnadsnivån.
• • En förändring av vedpriset med 10 SEK per kubikmeter påverkar resultatet efter finansnetto med 20 MSEK.

NETTOOMSÄTTNING, MSEK RESULTAT, MSEK

Rottneros strävar efter att ha små optimerade lager av massaved vilket ger ett bättre vedutnyttjande än om äldre ved används.

Rottneros massatyper och ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

	Massatyp	Användningsområden
massa	Slipmassa	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
	CTMP	Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
Mekanisk		Skriv- och tryckpapper, finpapper
		Kartong, filter

massa	Långfibersulfatmassa	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ ULWC, kartong, tissue, filter
Kemisk		Filter, elektriska tillämpningar, absorbe rande produkter
		Eukalyptussulfatmassa Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper

ORGANISATION

Turbulent år för Rottneros och branschen

2008 har varit ett mycket turbulent år! Världens finansmarknader har skakat, vilket även medfört att handeln med råvaror prismässigt tidvis både har nått historiskt mycket höga nivåer men även hunnit krascha. Massaindustrin generellt har följt med i turbulensen och så naturligtvis också Rottneroskoncernen.

Året inleddes med en stark massamarknad och positiv prisutveckling som dock främst var driven av en allt svagare USD. Under andra kvartalet mattades efterfrågan på marknaden och USD försvagades ytterligare. Vår lönsamhet var svag och koncernens refinansiering drog ut på tiden. Sommaren utmärktes av att priset på vedråvara åter steg och av att elpriserna nådde extremt höga nivåer.

Under hösten svängde marknaden definitivt. Efterfrågan på massa försämrades påtagligt för att bli dramatiskt svag under fjärde kvartalet, då också priserna föll kraftigt. Prisfallet kompenserades i någon mån av en stigande USD-kurs i förhållande till europeiska valutor, men detta var långt ifrån tillräckligt. En viss lättnad kom under slutet av året, då de höga priserna på både massaved och el tenderade att sjunka.

Eliminerad förlustk älla

För Rottneros del var avvecklingen av Utansjö Bruk den enskilt största händelsen under året. Åtgärden innebär att cirka 150 medarbetare har tvingats lämna koncernen och att vår produktionskapacitet minskat med 150 000 ton mekanisk massa, vilket motsvarar cirka 600 MSEK i omsättning.

Genom nedläggningen av Utansjö har vi eliminerat koncernens största förlustkälla. Under de fem senaste åren har Utansjö kostat oss sammanlagt nära 800 MSEK i form av förluster, samtidigt som drygt 350 MSEK investerats i bruket. Utansjös främsta problem var brist på ved av rätt kvalitet i närområdet, vilket gjorde att bruket tvingades importera dyr ved från bland annat Baltikum. Nivån på vedkostnaden, i kombination med fortsatt höga energikostnader, gjorde det omöjligt att driva bruket vidare.

Det andra större problemet är det spanska bruket i Miranda. Bruket har av marknads- och kostnadsskäl stått still sedan årsskiftet, och i skrivande stund är det oklart när återstart kommer att ske. Även i Miranda är dyr vedråvara grundorsaken till problemen. Den iberiska eukalyptusveden, som Miranda använder, är alltför dyr i förhållande till den eukalyptusved som våra sydamerikanska konkurrenter använder. Sydamerikanernas kostnadsfördel används i den svaga marknadssituationen till att sätta prisnivån för kortfibrig eukalyptusmassa så lågt att Mirandas kostnader inte täcks.

Kr aftig nedskrivning

Mirandas situation har lett till att vi har tvingats göra en nedskrivning av bokfört värde i samband med det årliga så kallade "impairment test" som görs i samband med bokslutet. Impairment test innebär en prövning av värdet av tillgångarna i förhållande till förmågan att generera kassaflöde. I år är resultatet en stor nedskrivning i Miranda vilket påverkat koncernens resultat för 2008 negativt.

Jag kan konstatera att av årets rörelseresultat på -306 MSEK är mer än 220 MSEK hänförligt till förlusterna i Utansjö och Miranda. Resterande för-

lust är lika stor som årets kostnad för den gamla olyckliga massaprissäkringen.

Ökad effektivitet

Trots att 2008 har varit ett tungt år för Rottneroskoncernen finns det flera positiva inslag. Rottneros Bruk har blivit effektivare efter installationen av ett nytt kontrollrum som möjliggör styrning av hela bruket från en plats. Förutsättningarna för tillverkning och försäljning av brukets slipmassa har förbättrats avsevärt genom att sileriutrustning från Utansjö flyttats till Rottneros. Detta har höjt massans renhet väsentligt samtidigt som nedläggningen av Utansjö medgivit en framgångsrik kundoptimering. Rottneros Bruk har därigenom kunnat befästa sin position som en av världens ledande leverantörer av slipmassa, även om beroendet av ett fåtal stora kunder förblir stort. Brukets sliplinje har körts för fullt under året medan CTMP-linjen tvingats till åtskilliga veckors marknadsrelaterade stopp under sista kvartalet.

Även vid Vallviks Bruk, som firade sitt 100-årsjubileum under 2008, har konkurrenskraften förstärkts. Självförsörjningsgraden av elektricitet har under året förbättrats väsentligt av den nya elproducerande ångturbinen som togs i drift 2007. Turbinen drivs av överskottsenergi från massatillverkningen och har även lett till att bruket får intäkter från försäljning av så kallad grön el. Vallviks Bruk har vidare inlett en studie som ska leda till att oljeförbrukningen minskar ytterligare och att bruket totalt sett blir en nettosäljare av elektricitet. Bruket har under året inte haft stopp av marknadsskäl.

Minskad energiförbrukning

Rockhammars Bruk som producerar CTMP, har tvingats till marknadsrelaterade produktionsstopp men uppnådde trots detta en produktion motsvarande drygt 90 procent av kapaciteten. Genom ett systematiskt arbete under en följd av år har bruket minskat sin energiförbrukning med cirka 20 procent vilket har stärkt konkurrenskraften.

SilviPak, som är vår massafiberbaserade livsmedelsförpackning, produceras sedan hösten 2008 både vid Rottneros Bruk och i en nyinvigd fabrik i anslutning till bruket i Miranda. Därigenom har vi en tillverkningskapacitet som innebär att vi kan ta order från stora internationella producenter av färdiglagad mat. Även om svårigheterna att utveckla den nya produktionsteknologin har varit större än väntat, så har marknadens intresse för produkten väl motsvarat våra förväntningar.

Sydafrikabeslut närmar sig

Om vi ser till framtiden innebär den planerade etableringen av ett CTMP-bruk i Sydafrika tillsammans med det sydafrikanska företaget NCT (se sidan 17) att vi får en avancerad massafabrik på en marknad med helt andra förutsättningar än den svenska. Tillgången på eukalyptusved, som lämpar sig väl för tillverkning av CTMP, är mycket god och elpriserna ligger på en långsiktigt rimligt nivå.

Beslutet att genomföra etableringen har fördröjts genom oklarheter under stora delar av 2008 avseende den sydafrikanska elförsörjningen. Nu har en lösning kommit allt närmare, dels genom att den inhemska efterfrågan på el har minskat, dels genom möjligheten till alternativ energiproduktion. Vår bedömning är nämligen att ett biomassabaserat kraftvärmeverk i anslutning till bruket både kan ge elektricitet till rimliga priser och samtidigt bidra till en kostnadseffektivare produktion.

Om projektet genomförs kommer det redan från början att medföra en väsentlig realisationsvinst och ett betydande likviditetstillskott till koncernen genom att CTMP-anläggningen från nedlagda Utansjö Bruk säljs till det konsortium som ska etablera och driva fabriken.

Delar av marknaden opåverkad

En följd av den svaga konjunkturen är att efterfrågan på tryckpapper har sjunkit på grund av minskad annonsering. Även behovet av papper till förpackningar som är kopplade till industriell produktion har minskat av konjunkturella skäl. Detta medför att världsmarknaden för massa sammantaget är fortsatt svag. Vad som lätt glöms bort är däremot att stora segment av de marknader som konsumerar massa, till exempel papper för hygien och hushåll, inte påverkats särskilt mycket av konjunkturen.

När jag blickar framåt kan jag konstatera att vi, genom besluten att lägga ner bruk med felaktiga förutsättningar och fel kostnadsnivå på framförallt råvaror och istället flytta resurserna till anläggningar med bättre förutsättningar, banar väg för vår framtida produktion. Här är våra kompetenta och lojala medarbetare som har gjort ett fantastiskt jobb under 2008 en viktig framgångsfaktor.

Vi producerar ekologiskt förnämliga produkter som marknaden efterfrågar. Konsumenterna vill ha cellulosafiberbaserade produkter. Den globala massaindustrins problem är konjunkturella och inte strukturellt.

I framtiden kommer det att finnas fortsatt behov av starka vedfibrer, som under överskådlig tid huvudsakligen kommer att täckas av skog och producenter i Skandinavien och Nordamerika. Behovet av cellulosafibrer för tillverkning av exempelvis papper med goda absorbtionsegenskaper eller släta tryckytor kommer däremot i allt högre grad att täckas av snabbväxande trädslag från plantager i Sydamerika, Afrika och delar av Asien. Genom vår planerade etablering i Sydafrika räknar vi med att kunna möta dessa behov.

Stockholm i mars 2009

Ole Terland, VD och koncernchef

Rottneros målsättning är att av kostnadsskäl minska vedimporten från bland annat Baltikum.

En kundbehovsstyrd massaleverantör

Rottneros övergripande mål är att ge aktieägarna konkurrenskraftig avkastning över en konjunkturcykel.

För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar.

Värde skapar Rottneros genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer kan få en stark ställning på marknaden för avsalumassa. Exempel på detta är mekanisk avsalumassa där Rottneros är en ledande leverantör och kemisk massa för elektriska applikationer där koncernen har utvecklat ett unikt kunnande.

Det är Rottneros strategi att producera både mekanisk och kemisk avsalumassa. Skälet till detta är att koncernen vill kunna erbjuda kunderna en komplett produktportfölj.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även genom att erbjuda nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.

Affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov.

I förlängningen av affärsidén har Rottneros inlett produktion av avancerade livsmedelsförpackningar av massafibrer för färdiglagad kyld och fryst mat, som bygger på koncernens kunnande om fiberteknologi.

Affärsidén ligger till grund för den strategi som koncernen tillämpar och som präglas av specialisering, fokusering och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Satsningen har kompletterats med ett fortlöpande ledar- och kompetensutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för de gemensamma värderingar och den helhetssyn som ska prägla medarbetarna.

Mål och str ategier

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och till att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster och att yttre faktorer som Rottneros bara kan påverka i begränsad utsträckning utvecklas på ett rationellt sätt. Så har fallet inte varit under de senaste åren vilket har resulterat i en svagare kursutveckling än index. De främsta problemen har varit de långsiktigt höga elpriserna samt de under 2007 och 2008 höga priserna på massaved.

• • Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är ledande på mekanisk avsalumassa.
• • Rottneros strävar efter att bli en ledande europeisk leverantör av fiberbaserade livsmedelsförpackningar.
• • Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Vision

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

Stora variationer på massamarknaden

Massamarknaden under 2008 var den mest turbulenta på många år. Året inleddes med mycket stark efterfrågan på samtliga massakvaliteter och stigande priser. Även under tredje kvartalet, som traditionellt är svagare än de två första, ökade leveranserna ytterligare. Priserna började dock redan då sjunka och situationen under det fjärde kvartalet står i skarp kontrast mot utvecklingen under årets första nio månader. Priserna för samtliga kvaliteter sjönk dramatiskt och leveranserna stannade av ordentligt. Rottneros har trots detta bibehållit sin position som en viktig aktör på avsalumarknaden, främst beträffande mekanisk massa. Detta tillsammans med tillverkningen av den avancerade livsmedelsförpackningen SilviPak, gör att Rottneros fortsätter vara en viktig marknadsaktör inom de segment man verkar i.

Rottneros agerar som producent och global leverantör av pappersmassa för avsalu inom de tre massatyperna långfibrig kemisk massa, kortfibrig kemisk massa och mekanisk massa. Marknaden för avsalumassa omfattar en volym om cirka 43 miljoner ton i världen varav 17 miljoner ton i Europa. Avsalumassa definieras av att den produceras, torkas, emballeras och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen pappersmassa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.

EUROPAMARKNADEN

Under 2008 sålde Rottneros 617 900 ton massa varav 516 600 ton i Europa, vilket innebär att Rottneros har en marknadsandel i Europa om cirka tre procent. Europa är Rottneros hemmamarknad och stor kraft läggs på att ha en försäljningsorganisation som kan möta denna marknads krav. Bland annat arbetar Rottneros med kundanpassade lagerhanteringssystem, så kallade VMI, och andra lösningar som har slagit väl ut och gett Rottneros ytterligare marknadsfördelar mot sina konkurrenter. Detta tillsammans med att kunderna erbjuds den pappersmassa, eller kombination av pappersmassor, som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt, har skapat en bra bas för fortsatt expansion.

Italien och Spanien är de länder dit Rottneros exporterar störst mängd massa och dessa står för 18 procent respektive 14 procent av Rottneros totala omsättning 2008. Tyskland och Sverige är två andra viktiga länder som under 2008 stod för 13 procent respektive 9 procent av koncernens totala försäljning.

OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING Italien 17,8% Spanien 14,4% Tyskland 12,9% Sverige 9,3% USA 7,6% Österrike 5,0% Finland 4,9% Frankrike 4,7% Storbritannien 4,1% Polen 3,8% Norge 3,5% Kina 3,0% Övriga Europa 3,1% Övriga världen 5,8%

VÄRLDSMARKNADEN

Produktionen av pappersmassa i världen uppgick under 2008 till cirka 230 miljoner ton, varav cirka 43 miljoner ton utgörs av avsalumassa. Av den totala världsmarknaden för avsalumassa är 46 procent blekt kortfibrig kemisk massa, 51 procent blekt långfibrig massa och resterande oblekt kemisk massa och mekaniska massor.

De senaste årens kapacitetstillskott på massamarknaden har nästan uteslutande varit kortfibrig massa, där utbyggnaden skett på det södra halvklotet och Brasilien har haft en ledande position. Även Chile, Indonesien, Kina och Uruguay har vuxit till viktiga producentländer med ett antal nya fabriker som startats under senare år.

I och med den kraftiga avmattning som skedde på massamarknaden, kombinerat med den kris som uppträdde på finansmarknaden under andra halvåret 2008, har i princip samtliga planerade expansionsprojekt under kommande år skjutits upp eller avskrivits. Förutom detta har höga el- och vedpriser i kombination med det totala stopp av massaleveranser som i princip inträffade under slutet av året, gjort att flera massaproducenter aviserat nedläggningar och att omfattande produktionsstopp genomförts. I Sverige, Finland, Canada och USA har bruk lagts ned under 2008 och ytterliggare nedläggningar förväntas under 2009.

För Rottneros del har bruket i Utansjö lagts ned under året. På grund av detta har koncernens totala leveransmängd av massa minskat med 14 procent under 2008 jämfört med 2007. Det är främst minskad försäljning av kortfibrig kemisk massa och mekanisk massa som bidragit till minskningen.

ROTTNEROS GLOBALA MARKNADSANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2008 Slipmassa, 63 % CTMP, 4 % Sulfatmassa, 1 %

PRISUTVECKLINGEN

Priserna på avsalumassa sätts i USD och för de svenska bruken är det därmed en kombination av prisutvecklingen på avsalumassa och USD-kursen som avgör vilket pris som erhålls i svenska kronor. Under första halvåret steg priserna i USD kraftigt, men till följd av en sjunkande dollarkurs blev den genomsnittliga prisökningen i svenska kronor endast 3–6 procent.

Under tredje kvartalet började priserna vända nedåt, men tack vare en kraftig förstärkning av valutakursen i USD, blev det en fortsatt prisförbättring i svenska kronor.

Fjärde kvartalet fortsatte med sjunkande priser och under november och december dök priserna rejält. En fortsatt starkare USD-kurs gjorde att prisfallet i svenska kronor inte var lika dramatiskt, men var vid årets slut 10–11 procent lägre än vid årets början.

Den främsta anledningen till det dramatiska prisfallet är den mycket kraftiga inbromsningen av världsekonomin under det fjärde kvartalet. Till detta kommer en kombination av stängningar och omfattande produktionsbegränsningar av papperstillverkningskapacitet, samt att många pappers- och kartongtillverkare jagat likviditet genom lagerneddragningar och senarelagda beställningar.

FRAMTIDEN

Den svaga efterfrågan på massa bedöms fortsätta under 2009 på grund av kraftigt ökat utbud av kort-

fibrig kemisk massa under året är risken stor att dagens låga priser består under en stor del av året. Marknadssituationen för långfibrig kemisk massa ser något bättre ut, då inga nya kapaciteter tillkommer.

	KONCERNENS PRODUKTER , procent av försäljningen
Sulfatmassa 56%
CTMP 25%
Slipmassa 18%
Virke 1%

KONCERNENS PRODUKTER

Vid Vallviks bruk produceras långfibrig kemisk massa, i Miranda tillverkas kortfibrig kemisk massa och vid bruken i Rottneros och Rockhammar tillverkas mekanisk massa.

Sedan 2002 har även utveckling skett av en avancerad livsmedelsförpackning som lanseras under varumärket SilviPak. Under 2008 har SilviPak framgångsrikt etablerat nya viktiga kundrelationer och arbetar strukturerat mot sitt mål att nå en marknadsandel i Europa på fem procent inom förpackningsområdet för färdigmat.

L ÅNGFIBRIG KEMISK MASSA MARKNADEN

Den långfibriga kemiska massan tillverkar Rottneros i Vallvik och denna står för 33 procent av Rottneros totala produktion av massa. Världsproduktionen av blekt långfibrig kemisk massa uppgick under 2008 till 21 miljoner ton, vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2007. Under 2008 stängdes ett flertal bruk i såväl Nordamerika som i Finland och Sverige. Orsakerna till stängningarna har varierat. Vissa har stängts då de gått i konkurs medan andra avvecklats av ägarna i försök att balansera marknaden. Vissa av bruken som stängdes, återstartades senare under året med nya ägare.

	Rottneros massatyper och kvaliteter
	Massatyp	Vedslag	Blekning		Typ av blekning Användningsområden
massa	Slipmassa	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
	CTMP	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
		Asp	Blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, finpapper
Mekanisk		Tall	Oblekt/blekt	TCF	Kartong, filter
massa	Långfibersulfatmassa	Tall / gran	Blekt	ECF	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter
			Oblekt		Filter, elektriska tillämpningar, absorberande pro dukter
Kemisk	Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt			ECF	Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper

Rottneros största marknad för långfibrig kemisk massa är Tyskland, dit cirka 55 tusen ton levererats, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med året innan. Härefter följer USA som minskat med 18 procent till drygt 35 tusen ton.

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa står den långfibriga för 51 procent. Bland de största producenterna på avsalumarknaden är Arauco, Södra, Mercer, Canfor och Tembec.

Under året sjönk priset per ton från USD 880 i januari till USD 642 i december. Som högst var priset i juni då det uppgick till USD 905 per ton. Den stärkta dollarkursen gjorde dock att priset i svenska kronor inte föll mer än 11 procent mellan årets början och slut.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Rottneros producerar sulfatmassa, baserad på tall och gran. Den största delen av långfibermassan utgörs av så kallad ECF-massa (Elemental Chlorine Free), som används till framförallt skriv- och tryckpapper. Den långfibriga massans unika styrkeegenskaper kommer bäst till sin rätt som förstärkningsfiber i diverse trähaltiga tryckpapperskvaliteter.

Övrig produktion av sulfatmassa hos Rottneros utgörs av en oblekt massa (UKP – Unbleached Kraft Pulp), där koncernen utvecklat en massa med mycket hög renhet. Vallviks UKP-massa har utvecklats under många år och har idag en kvalitet som gör att bruket är den ledande leverantören av massa för kabelpapper som används av producenter av transformatorer och kablar.

Vallviks massor är flingtorkade och därför även speciellt lämpliga för filter och andra absorberande produkter.

FRAMTIDEN

Under 2009 tillkommer inget utbud på marknaden av långfibrig massa, utan snarare är sannolikheten hög att den fortsätter minska på grund av svag lönsamhet hos ett stort antal producenter. Utbuds/ efterfråge balansen bör därför successivt förbättras under året med vissa möjligheter till förbättrade priser när detta inträffar.

KORTFIBRIG KEMISK MASSA MARKNADEN

I Miranda tillverkar Rottneros sin kortfibriga kemiska massa, vilken står för 22 procent av Rottneros totala produktion av massa. För Miranda har 2008 varit ett turbulent år. Konkurrenssituationen på Eucalyptusmarknaden är hård, då stora kapacitetstillskott tillförts marknaden under senare år, framförallt från det södra halvklotet där Brasilien, Indonesien och nyligen Uruguay varit ledande nationer avseende utbyggnation av produktionskapacitet. Utbudet av kortfibrig kemisk eukalyptusmassa ökade ytterligare under året och världsproduktionen steg med 9,6 procent och uppgick under 2008 till 19 miljoner ton.

Rottneros har sålt all kortfibrig kemisk massa som producerats till Europa, där Spanien och Frankrike är de viktigaste marknaderna. Världens ledande producenter av kortfibrig kemisk massa är Aracruz, VCP, CMPC och Ence.

Vid årets början uppgick priset per ton på kortfibrig kemisk massa till USD 780, vilket som högst gick upp till USD 840 i juni 2008. Under andra halvåret sjönk priset kraftigt och uppgick vid årsslutet till USD 585 per ton.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Kortfibrig kemisk massa tillverkas i Miranda av Eucalyptus Globulus som är ECF-blekt, och ger en mycket stark kortfibrig massa. Eucalyptus massa används till skriv- och tryckpapper för att ge god tryckyta och till tissue för att ge mjukhet.

Mirandas massor anses ha en extra god styrka jämfört med sina konkurrenter och används därför i första hand för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong och tissue.

FRAMTIDEN

Även under 2009 tillkommer relativt stora kapaciteter på marknaden för kortfiber, där VCP startar en ny fabrik i Brasilien med en total kapacitet av cirka 1,3 miljoner ton, samt i Europa där Ence och Altri bygger ut sina kapaciteter i Spanien respektive Portugal.

MEKANISK MASSA

MARKNADEN

Koncernen tillverkar mekaniska massor vid bruken i Rottneros och Rockhammar. Fram till och med maj 2008 tillverkades även mekanisk massa vid det nu nedlagda bruket i Utansjö. Världsproduktionen av mekanisk massa uppgick under 2008 till 2,6 miljoner ton. Detta är en minskning med 8 procent jämfört med 2007.

De kanadensiska företagen Tembec och West Fraser är de största producenterna av mekaniska massor på avsalumarknaden.

Prisutvecklingen på mekanisk massa följde de kemiska massorna med ökade priser under första halvåret för att sedan dramatiskt sjunka under främst det fjärde kvartalet 2008. Som högst uppgick priset till USD 800 per ton och vid årets slut var priset USD 520 per ton, en nedgång med 35 procent jämfört med vid årets början. I svenska kronor var priset 4 800 kr per ton vid årets början och 4 000 kr per ton vid årets slut.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

De mekaniska massor som Rottneros tillverkar är CTMP och slipmassa. CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) tillverkas både vid bruken i Rottneros och Rockhammar. Vid tillverkning av CTMP har veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter och gran, tall och asp är de huvudsakliga vedråvaror som används, där kombinationer av dessa ger olika massakvaliteter.

Användningsområdena för CTMP är olika beroende på vilka vedråvaror som använts. CTMP av asp används främst till skriv- och tryckpapper, medan CTMP av tall och gran i stor omfattning används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är filtertillverkning och tillverkning av tissue.

Slipmassa tillverkas endast vid bruket i Rottneros efter att bruket i Utansjö lagts ned. Rottneros tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas vid tillverkning av olika tryckpapper, där massans unika egenskaper är uppskattade. Som vedråvara används gran och slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer.

Samtliga Rottneros massor är TCF-blekta det vill säga helt klorfria.

FRAMTIDEN

Marknaden för mekaniska massor står inför stora utmaningar under 2009. Hoten kommer bland annat från fortsatt höga energikostnader, men även det ökade utbudet av kortfibrig kemisk massa som konkurrerar med mekaniska massor baserade på lövved. Den mycket svåra marknadssituationen i inledningen av 2009 har tvingat producenter av mekaniska massor till avsevärda produktionsbegränsningar på grund av orderbrist eller för dålig lönsamhet.

SILVIPAK

MARKNADEN

SilviPak är det varumärke som Rottneros använder för sina livsmedelsförpackningar. Den europeiska marknaden för den kategori av förpackningar som Rottneros tillverkar uppgår till mellan sju och åtta miljarder tråg per år. Det finns idag ett tiotal större tillverkare av denna typ av livsmedelsförpackningar på marknaden.

Under 2008 har Sverige och Storbritannien varit Rottneros största marknader för SilviPak. Antalet kunder är ökande och målet är att inom fyra år ha en marknadsandel i Europa om fem procent.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Rottneros producerar livsmedelsförpackningarna i anslutning till bruken i Rottneros och Miranda. Fabriken i Miranda invigdes under 2008.

Till skillnad från de flesta konkurrerande förpackningar som är oljebaserade, tillverkas SilviPak av massafibrer som är en förnyelsebar råvara och som har stora miljövärden. SilviPak har även en lägre vikt än flertalet motsvarande förpackningar och andra egenskaper som gör den lämplig för främst portionsförpackad fryst och kyld mat. Bland annat tål den uppvärmning i både traditionell ugn och mikrovågsugn, samtidigt som förpackningen har isoleringsegenskaper som gör att den är hanterbar direkt efter uppvärmning.

FRAMTIDEN

Marknaden för livsmedelsförpackningar för kyld och fryst färdiglagad mat växer snabbt och har en tillväxt på närmare tio procent per år. Rottneros ser goda möjligheter att konkurrera på denna marknad och räknar med en kraftigt ökad marknadsandel och försäljning. Inom en fyraårsperiod är målet att ha en försäljning av cirka 350 miljoner förpackningar per år.

Produktiviteten i fokus

Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid fyra massabruk. I Vallvik och i det spanska bruket i Miranda tillverkas kemisk massa, medan bruken i Rottneros och Rockhammar producerar mekanisk massa. Vid Rottneros Bruk och i en separat fabrik i anslutning till bruket i Miranda tillverkas livsmedelsförpackningen SilviPak inom dotterbolaget Rottneros Packaging. Koncernen har vedförsörjningsbolag i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. Under andra kvartalet 2008 upphörde driften vid Utansjö Bruk.

ROT TNEROS BRUK

Rottneros Bruk producerar mekanisk massa av två kvaliteter, slip respektive CTMP-massa. Bägge tillverkningsprocesserna är mycket miljövänliga med låg vedförbrukning per producerat ton massa genom högt utnyttjande av råvaran. Produktionen sker vid två separata tillverkningslinjer.

Vid produktionen av slipmassa används rundved av gran. Användningsområdet är framförallt trähaltiga tryckpapper som kräver en god opacitet, det vill säga tunt papper med hög ogenomsynlighet. CTMP-massan framställs i första hand av gran- och aspflis, men även björkflis. Användningsområden för massan är bland annat tryck- och skrivpapper, kartong och tissue.

Bruket har en tillverkningskapacitet på cirka 165 000 ton. Under 2008 producerades 144 000 ton vilket är en minskning med sex procent. Minskningen beror främst på marknadsrelaterade stopp under fjärde kvartalet.

Fokus under året har varit höjd produktivitet och energibesparingar. Produktivitetsutvecklingen, det vill säga producerat ton per anställd, har varit positiv under en följd av år med en ökning på cirka 50 procent sedan 2004. Brukets produktion steg 20–25 procent samtidigt som bemanningen reducerades med 20–25 procent. Detta innebär att produktiviteten enbart under 2008 steg med över 10 procent.

Under 2008 har ett antal investeringar gjorts, vilka främst har syftat till ökad produktivitet. Den största är en ny driftscentral varifrån hela fabriken styrs. Driftscentralen möjliggör ett effektivare arbetssätt, där operatörerna får en bättre helhetsbild av processen samtidigt som processen kan skötas av färre personer.

En kvalitetshöjande investering som förbättrat massans renhet markant, vilket är mycket viktigt vid tillverkning av tunna papperskvaliteter, har under hösten gjorts på tillverkningslinjen för slipmassa. Investeringen innebär även att en kapacitetsmässigt trång sektor i fabriken har byggts bort.

I slutet av 2006 inleddes ett investeringsprogram som syftade till att bättre ta till vara lågvärdig energi, så kallad spillvärme. Investeringen består i att varmvatten från fabriken värmeväxlas och används för att förvärma luften till torkningsprocessen av massan. Besparingen hittills uppgår till närmare 2000 kubikmeter olja, vilket innebär att investeringen redan är återbetald. Trots en kraftig produktionsökning vid Rottneros Bruk under de senaste åren har den totala oljeförbrukningen minskat. Även elförbrukningen per producerat ton har minskat kraftigt de senaste åren vilket har resulterat i att den totala elförbrukningen inte har stigit trots ökad produktion.

Under 2009 kommer fokus att ligga på fortsatt produktivitetsutveckling och energieffektivisering, samtidigt som ett antal utvecklingsprojekt drivs, till exempel logistik, förråd/anläggning och kompetensutveckling.

UTANSJÖ BRUK

Produktionen vid Utansjö Bruk, som producerade mekanisk slip- respektive CTMP-massa, upphörde i juni 2008. Den främsta orsaken var höga el- och vedkostnader. Beslut om nedläggning fattades redan i augusti 2006.

Därefter har fokus legat på att utveckla företagsbyn Utansjö Företagsbruk inom området. Detta har resulterat i ett antal etableringar, bland annat Utansjöverken som barkar och flisar åt Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik, PQ Sweden AB som tillverkar vattenglas för massa- och pappersindustrin, entreprenörsfirman Suntib samt SÅTAB som hanterar biobränsle.

Arbeten har även pågått med att skapa förutsättningar för en eventuell flytt av CTMP-anläggningen till Sydafrika samt utnyttjande av begagnad processutrustning inom Rottneroskoncernen och försäljning till externa köpare.

Under slutet av 2008 såldes fastigheten vid Utansjö Bruk, inkluderande mark, byggnader samt företagsbyn till Domsjö Fabriker AB:s dotterbolag Domsjö Utansjöverken AB. Domsjö Fabriker har förlagt en del av sin vedhantering till Utansjö. Kostnaderna för avvecklingen har blivit lägre än prognosticerat.

ROCKHAMMARS BRUK

Vid Rockhammars Bruk produceras mekanisk pappersmassa av CTMP-typ. Bruket var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna processteknik.

Fabriken har under åren 2006 till och med 2008 haft ett tillfälligt tillstånd att producera 66 000 ton massa per år, vilket innebär en ökning med 10 procent. Under 2006 och 2007 har detta tillstånd utnyttjats fullt ut medan produktionen sänktes till 62 100 ton 2008 som ett resultat av marknadsrelaterade produktionsstopp under slutet av året.

En av Rockhammars specialprodukter är en CTMP baserad på tall som används för produktion av filter, vilket är ett av Rottneroskoncernens specialområden.

Under 2008 ansökte Rockhammars Bruk hos miljödomstolen om att få öka produktionen till 90 000 ton per år. Förhandlingar angående det nya tillståndet kommer att äga rum under första halvåret 2009.

För att klara den planerade produktionsökningen krävs ett antal åtgärder. Exempelvis har bruket investerat i en ny flistvätt under året. Övriga större investeringar är ombyggnad av bränsleinmatningen till pannan med tillhörande hantering av bräckage från råvaruavdelningen samt renovering av befintlig vattenturbin.

Investeringarna syftar till att effektivt tillvarata bark och bräckage från råvaruhanteringen och därmed minska behovet av externt träbränsle.

Renoveringen av vattenturbinen och utbyte av generatorn medför att verkningsgraden på elproduktionen ökar och att behovet av inköpt elenergi förväntas minska med cirka tre procent.

Rockhammars Bruk AB har från och med 2006 ett certifierat energiledningssystem vilket innebär att man systematiskt arbetar med att effektivisera tillverkningsprocessen vid bruket. Varje år identifieras och värderas energiaspekterna och mål sätts för verksamhetsåret med fokus på förbrukning av el, olja samt biobränsle.

De åtgärder som har vidtagits för att minska elförbrukningen är i huvudsak att övergå till att använda så kallade lågenergisegment i raffinörerna, effektivisering av biosteg i vattenreningsanläggningen samt ombyggnader av massatorken. Resultatet av dessa åtgärder som till viss del avslutades under 2008, är en minskning av den specifika elförbrukningen med cirka 20 procent.

För att minska förbrukningen av olja och biobränsle har barktorken effektiviserats vilket har resulterat i en minskning av den specifika oljeförbrukningen med cirka 35 procent. Det kan noteras att brukets oljeförbrukning är extremt låg. Andelen biobränsle är cirka 97 procent.

Under 2009 kommer arbetet med energieffektivisering att fortsätta med inriktning på att minska energiförbrukningen ytterligare i raffinörerna samt att byta ut hydraulaggregat med låg verkningsgrad mot direktdrift med el.

VALLVIKS BRUK

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har tillstånd att producera 220 000 ton. Under 2008 firade Vallviks Bruk 100 år som massaproducent.

Under 2008 uppnåddes nästan produktionsrekordet från 2007 med 200 500 ton (201 400) vilket är resultatet av ett fortsatt systematiskt arbete med förebyggande underhåll, förstärkt systemstöd för underhållsarbete samt en prioritering av produktionshöjande aktiviteter.

Vår fokusering på armeringsmassa och massor för elektriska applikationer, filter, tissue samt grease proof (fettätt papper) förstärktes under året. För ECF-massa är armering det största användningsområdet, det vill säga denna fiber ska svara för styrkan i en blandning med andra fibertyper. Vid produktion av armeringsmassa är färsk nordlig gran- och tallved viktig.

Vidareutvecklingen av UKP-massa med mycket lågt metallinnehåll för användning i speciella elektriska tillämpningar, där Vallviks massa klassas som en av de kvalitetsmässigt bästa, har fortsatt under året. Under 2009 är avsikten att öka andelen massa för elektriska applikationer och filter ytterligare.

I oktober 2007 togs en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft i bruk. Turbinen har en kapacitet på 28 MW och investeringen uppgick till cirka 87 MSEK. Investeringen ledde till att produktionen av elektricitet under 2008 uppgick till 138 GWh vilket motsvarar en självförsörjningsgrad på nästan 84 procent, båda rekord för Vallvik. Turbinen är dimensionerad för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Turbinprojektet slutfördes under 2008, till en totalkostnad som understeg budgeten. Under året har ett antal studier påbörjats i syfte att öka elproduktionen ytterligare. Studierna ska även leda till minskad oljeförbrukning. Målsättning är att bruket på sikt ska bli nettosäljare av elektricitet och även olja genom att produktionen av tallolja överstiger den inköpta volymen eldningsolja.

I samband med ett underhållsstopp i september genomfördes även ett antal energibesparande åtgärder inom ramen för PFE (program för energibesparing). Åtgärderna beräknas minska elförbrukningen med cirka 0,6 GWh per år.

På miljösidan avvaktar Vallviks Bruk ett beslut av Högsta Domstolen (HD) avseende prövningstillstånd för omprövning av ett beslut av Miljööverdomstolen i maj 2008 gällande investering i biologisk rening vid bruket med driftssättning senast vid början av 2010.

Under 2009 kommer Vallviks Bruk att fortsätta arbetet med energibesparande åtgärder, samt att i nära samarbete med kunderna utveckla såväl produkter som logistiklösningar.

ROT TNEROS MIRANDA

I Rottneros massabruk i Miranda i Spanien tillverkas sulfatmassa av eukalyptusved. Produktionen under 2008 uppgick till 134 300 ton (145 800). Den minskade volymen beror främst på ett betydligt längre underhållstopp än under föregående år och marknadsrelaterade stopp under senare delen av året som en följd av den svaga massamarknaden.

Den totala produktionskapaciteten uppgår till cirka 149 000 ton. Även om fabriken är i gott skick finns det ett visst investeringsbehov under de närmaste åren. Fabriken producerar en hög massakvalitet tack vare att de olika processtegen innebär en mild fiberbehandling och en mycket bra vedråvara.

Fabriken i Miranda har drabbats av kraftiga kostnadsökningar avseende såväl massaved som naturgas och kemikalier. De spanska vedpriserna steg med cirka 20 procent under 2008, medan kemikalierna steg med cirka 20 procent och naturgasen med 28 procent.

För att hålla kostnaden nere strävar Rottneros Miranda efter att köpa vedråvaran på den Iberiska halvön och därmed undvika import från Sydamerika.

Under 2008 och 2009 pågår miljöinvesteringar i form av nya indunstare och förbättringar av sodapannor till ett belopp om cirka 120 MSEK.

SIA ROT TNEROS BALTIC OCH ROT TNEROS MADEIRAS

Rottneros svenska bruk importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Import till den spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget Rottneros Madeiras i Portugal.

SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget kan också bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland.

Som en följd av nedläggningen av Utansjö Bruk och en i övrigt uttalad strävan att öka den svenska lokala råvaruanskaffningen har volymen importerad råvara sjunkit. Detta har resulterat i att SIA Rottneros Baltic har minskat sin verksamhet, flyttat till mindre och ändamålsenligare lokaler samt att antalet anställda har minskat från 25 till sju personer.

Den ved som Rottneros inte har behov av säljs till externa kunder. Virket i Lettland köps in via terminaler i Riga och Ventspils där mätning och lagring sker innan det skeppas till Sverige.

Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i högsta grad en logistisk operation där volymerna integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde till mottagande industri.

Rottneros Packaging – SilviPak

Rottneros Packaging AB är ett affärsområde som producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket SilviPak. Verksamheten startades under våren 2006. Produktionen av SilviPak sker

	Anställda		Massatyper		Produktion		Leveranser av massa
	Medelantal	Mekanisk	Kemisk	2007, ton	2008, ton	Minsk 07/08, %	2004 – 2008, tusen ton
Rottneros Bruk	145	slip CTMP		75 000 79 000 154 000	73 000 71 000 144 000	3 10 6,5	131 147 146 154 149
Rockhammars Bruk	58	CTMP		65 900	62 100	6	57 58 64 67 62
Vallviks Bruk	180		långfiber sulfat	201 400	200 500	0	190 196 201 190 193
Rottneros Miranda	155		eukalyptus sulfat	145 800	134 300	8	146 149 139 147 126

vid Rottneros bruk och från hösten 2008 även i en nybyggd fabrik i anslutning till koncernens massabruk i Miranda i Spanien.

Skälet till att Rottneros har valt att gå in i förpackningsbranschen är en strävan att på sikt minska det ensidiga beroendet av konjunkturen för pappersmassa och USD-kursen, samtidigt som koncernens kunnande om massateknologi utnyttjas.

Att etablera en helt ny producent av livsmedelsförpackningar är ett långsiktigt arbete eftersom byte av leverantör är en omfattande process för de stora livsmedelstillverkarna och dess kunder. I början av februari 2009 började SilviPak leverera till en av världens ledande producenter av livsmedel och färdiglagad mat, vilket är en viktigt milstolpe.

SilviPak används främst för portionsförpackad fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och restauranger. SilviPak har egenskaper som gör att produkten tål uppvärmning i traditionell ugn och mikrovågsugn samtidigt som förpackningen även har isoleringsegenskaper som gör att den är hanterbar direkt efter uppvärmning.

SilviPak har, genom att produkten tillverkas av förnyelsebar råvara samt en lägre vikt än flertalet motsvarande förpackningar, stora miljövärden. Dessa egenskaper bidrar starkt till att SilviPak svarar upp mot den miljötrend som råder.

Den europeiska marknaden för den kategori förpackningar Rottneros tillverkar uppgår till mellan sju och åtta miljarder tråg per år varav den största andelen utgörs av helt oljebaserade tråg. Tillväxten ligger på närmare tio procent per år. Det finns idag ett tiotal större tillverkare på marknaden.

Målet är att inom en fyraårsperiod ha en marknadsandel på cirka fem procent vilket innebär en försäljning av cirka 350 miljoner förpackningar per år. Försäljningen beräknas då uppgå till cirka 300– 400 MSEK per år.

När den nybyggda fabriken i Miranda är helt utbyggd kommer kapaciteten att ligga på cirka 200 miljoner förpackningar per år.

Investeringen i den nya fabriken uppgår inledningsvis till cirka 50 MSEK.

CTMP-bruk i Sydafrika

I mars 2007 träffades en avsiktsförklaring mellan Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT Forestry Co-Operative Ltd. om att utreda möjligheten att bygga en fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Richards Bay i Sydafrika. Landet erbjuder en mängd fördelar för produktion av CTMP. Priset på elektricitet är förmånligt och tillgången på eukalyptus-ved och andra råvaror till konkurrenskraftiga priser är mycket god.

Avsikten är att den nya CTMP-anläggningen i Utansjö Bruk, som lades ner i maj 2008, ska säljas till ett gemensamt ägt bolag och flyttas till Richards Bay i Sydafrika. Anläggningen kommer att utgöra grunden för den nya fabriken.

VD har i uppdrag från styrelsen att färdigförhandla och underteckna de avtal som krävs. Under slutet av 2008 och början av 2009 har projektförberedelserna fördjupats. Finansieringen är i allt väsentligt säkerställd. Den huvudsakliga strukturen i avtalen innebär att Rottneros åtar sig att färdigställa en fabrik med en produktionskapacitet på 165 000 ton för produktion av CTMP-massa baserad på eukalyptus som vedråvara. Investeringen blir projektfinansierad genom det gemensamägda bolaget.

Efterfrågan på CTMP, som är ett av Rottneros satsningsområden, förväntas ha en god tillväxtpotential samtidigt som endast begränsad tillverkningskapacitet tillkommer på världsmarknaden.

Kostnadseffektiv produktion

En CTMP-fabrik i Sydafrika har flera fördelar. Sydafrika har låga energipriser i en internationell jämförelse och tillgången på eukalyptusved är god. NCT garanterar vedförsörjningen till konkurrenskraftiga priser. Detta sammantaget innebär att fabriken blir en av världens mest kostnadseffektiva CTMP-producenter. Elförsörjningen i Sydafrika stod i fokus under en stor del av 2008, men en lösning har kommit allt närmare, dels genom att den inhemska efterfrågan har minskat och dels genom möjligheter till alternativ energiproduktion. Rottneros bedömning är att ett biomassabaserat kraftvärmeverk i anslutning till massafabriken i Richards Bay förutom att ge elektricitet också skulle bidra till en kostnadseffektivare produktion. Rottneros undersöker möjligheten att finna externa intressenter som är intresserade av att investera i ett biomassabaserat kraftvärmeverk.

Den nya planerade fabriken blir först i världen med att i stor skala producera CTMP av eukalyptusved. Den fullskaliga provproduktion som skedde i Utansjö under hösten 2007 uppvisade mycket goda resultat både produktions- och kvalitetsmässigt. För Rottneros innebär den avsedda satsningen i Sydafrika en bra möjlighet att etablera produktion på södra halvklotet med eukalyptus som råvara och där produkten med dess egenskaper förstärker Rottneros satsning på nischprodukter. Ett område där Rottneros med sin kompetens har en möjlighet att vara ledande aktör.

Export till Sydostasien och Europa

Sydafrikanska NCT är ett kooperativt skogsföretag som säljer massaved som kommer från skogsplantager på sammanlagt cirka 300 000 hektar. Bolaget ägs av över 2 000 medlemmar. Huvuddelen av veden är eukalyptus. NCT driver tre flisningsanläggningar i Richards Bay och Durban. Merparten av flisen exporteras till den japanska massaindustrin.

Den planerade verksamheten ska drivas av det gemensamt ägda företaget Pulp United (Pty) Ltd. som bildades av NCT för att utvärdera en etablering av en anläggning för produktion av CTMP-massa i Richards Bay. Massan, som i första hand ska exporteras till Sydostasien och Europa, avses säljas genom Rottneros marknadsorganisation.

Om projektet realiseras kommer det redan från start medföra en väsentlig realisationsvinst och ett betydande likviditetstillskott till Rottneros AB.

Billigare ved i slutet av året – fortsatt höga energipriser

De viktigaste insatsvarorna vid produktion av pappersmassa är vedråvara och elektricitet, följt av kemikalier. Att ha ett effektivt och flexibelt system för vedförsörjningen är strategiskt viktigt för Rottneros eftersom koncernen inte äger någon egen skog. Energiförsörjningen tillgodoses i första hand genom handel på elbörsen Nord Pool och genom långsiktiga kontrakt.

Vedförsörjningen

Rottneros målsättning är att ha flerårsavtal med de största ved- och flisleverantörerna för att minska beroendet av spotmarknaden. Även där inte formella flerårsavtal tecknats är målsättningen att upprätthålla långsiktiga affärsrelationer. För att sprida de risker som är förknippade med råvaruförsörjningen har Rottneros affärsrelationer med många leverantörer.

Koncernen har organisationer för vedförsörjning i Sverige och Spanien samt bolag för vedanskaffning i Lettland och Portugal. Under de senaste åren har Rottneros strävat efter att minska andelen importerad ved, beroende på den höga kostnadsnivån.

Rottneros har som målsättning att ha anpassade små lager av massaved för att optimera tillgången av färskt virke. Detta är kostnadseffektivt av flera skäl. Dels utnyttjas veden bättre om den är färsk, dels minskas kapitalbindningen. Färsk ved minskar förbrukningen av blekkemikalier vilket är såväl miljömässigt som kostnadsmässigt positivt.

Att arbeta med små lager ställer höga krav på ett jämnt och säkert flöde av massaved vilket förutsätter goda relationer med vedleverantörerna.

I Sverige är de största leverantörerna Skogsägarföreningen Mellanskog och statliga Sveaskog medan Marques Alves och Alvarez Forestal är de största leverantörerna till bruket i Spanien. Koncernen förbrukade cirka två miljoner kubikmeter vedråvara 2008. En minskande del av vedråvaran importeras. Sedan 2006 har andelen importerad råvara nästan halverats. Den import som sker kommer till väsentlig del via råvarubolagen i Lettland och Portugal. I Spanien har Rottneros som målsättning att köpa in eukalyptusved från Spanien och Portugal, men under enstaka år har ved eller flis även köpts från Sydamerika.

För att undvika onödiga transporter av både miljö- och kostnadsskäl strävar Rottneros efter att använda svensk vedråvara så nära fabriken som möjligt. Därför förekommer virkesbyte med andra skogsindustriföretag. Den vedråvara som importeras till Sverige transporteras med fartyg och går i första hand till bruket i Vallvik, som ligger vid havet och har egen hamn. Bruket i Rottneros köper en mindre del av sin råvara i Norge. Dessa leveranser sker med bil och är att betrakta som normal gränshandel.

Vedmarknaden

Under 2007 och de två första kvartalen 2008 steg priserna på massaved kraftigt, vilket var ett stort problem för Rottneros liksom övriga massaindustrin. Prisökningarna på importerad råvara var ännu större, vilket minskade massaindustrins lönsamhet kraftigt. De främsta orsakerna till prishöjningarna var att det rådde ett hårt efterfrågetryck på massaved och flis samt att värmesektorn i ökad utsträckning konkurrerar om råvaran. Den förväntade höjningen av de ryska exporttullarna på virke bidrog påtagligt till den positionering som skandinavisk skogsindustri intog. Köpare från Finland, Tyskland och Norge konkurrerade om den svenska råvaran.

Trenden bröts emellertid under slutet av 2008, främst som en följd av den globala konjunkturnedgången som har resulterat i en kraftig minskning av efterfrågan på skogsprodukter. Utöver att de befintliga bruken efterfrågat mindre vedvolymer har flera massabruk lagts ner under 2008, vilket har minskat efterfrågan ytterligare. I och med att efterfrågan har minskat har ett överutbud på massaved uppstått vilket är en av orsakerna till prissänkningarna. Två prissänkningar kunde genomföras i Rottneros verksamhetsområde i Sverige under slutet av 2008. Situationen var då markant annorlunda än den som rådde under 2007 och första halvan av 2008.

De ryska exporttullarna på rundvirke har under flera år setts som ett hot främst mot den finska skogsindustrin men i förlängningen även mot den svenska. Den ytterligare höjning av tullarna som var planerad att träda i kraft i början av 2009 har dock inte genomförts.

En effekt av att virkesbalansen i Sverige är bättre är alltså att Rottneros har ersatt en stor del av den importerade veden med inhemsk råvara. Virkespriserna förväntas falla ytterligare under 2009.

Spårbarhetscertifiering

Rottneros har rutiner för så kallad spårbarhetscertifiering, för att kontrollera ursprunget hos den massaved koncernen använder, vilket får allt större betydelse i relationen med massakunderna.

Spårbarhetscertifieringen och dess rutiner syftar till att säkerställa att inget virke som förbrukas vid koncernens industrier har illegalt eller kontroversiellt ursprung. Bruket i Miranda är spårbarhetscertifierat enligt PEFC.

Koncernen har ett så kallat multi-site-certifikat för FSC och PEFC-certifiering vilket är de två internationella system som används i Sverige. Det innebär att de svenska bruken har en gemensam spårbarhetscertifiering.

Det lettiska dotterbolaget SIA Rottneros Baltic är spårbarhetscertifierat enligt FSC liksom miljöcertifierat enligt ISO 14001. Dessutom sker en stickprovskontroll av spårbarhetssystemet, vilket utförs av en utomstående part.

Elförsörjningen

De höga elpriserna har under en följd av år utgjort massaindustrins och Rottneros största problem vid sidan om vedpriserna. Dessa är orsaken till de besparingsprogram på sammanlagt cirka 200 MSEK som har genomförts sedan 2002 och till nedläggningen av Utansjö Bruk.

Elmarknaden är mycket volatil. 2008 inleddes med en kraftig högkonjunktur där efterfrågan på energi var mycket stor och där kol och oljepriset nådde rekordnivåer under sommaren. Detta tillsammans med låg tillgänglighet i kärnkraften och en under året försämrad hydrologisk balans (-30 TWh på cirka sju månader), gjorde att elpriset nådde extremt höga nivåer. Under sommaren prissattes elen för 2009 på nivåer upp till cirka 70 öre per kWh.

Från augusti inträdde en annan bild i och med den kraftiga konjunkturförsämringen. Priserna på kol och olja föll under nivåerna från 2007. Samtidigt var det fortsatt låg hydrologisk balans och låg tillgänglighet på kärnkraft. För 2009 prissätts elen nu till cirka 40 öre per kWh, för 2012 till cirka 43 öre per kWh och för 2013 till cirka 47 öre per kWh.

Elpriset på Nord Pool spotmarknad för 2008 låg i genomsnitt på 49 öre per kWh jämfört med 28 öre per kWh under 2007.

Mot den bakgrunden har åtgärder för att minska elförbrukningen per producerat ton massa haft högsta prioritet under en följd av år.

Detta har inneburit förfinade processer och trimning av befintliga anläggningar, samt investeringar i nya metoder.

Den största enskilda energiåtgärden under senare år är investeringen på cirka 87 MSEK i den nya ångturbinen för elproduktion vid Vallviks Bruk, som togs i bruk under hösten 2007. Denna innebär att Vallviks självförsörjning på el ligger på nästan 84 procent och att koncernens självförsörjningsgrad har stigit från 12 till cirka 21 procent.

Åtgärder som syftar till att minska elförbrukningen genomförs löpande vid koncernens samtliga bruk. Exempel på detta är fortsatt optimering av lågenergisegment samt pumpbyten vid Rottneros Bruk och effektiviseringen av vattenreningsanläggningen och massatorken vid Rockhammars Bruk. Dessutom deltar de tre svenska bruken i den energiintensiva industrins "Program För Energieffektivisering", PFE. Sammantaget har förbrukningen av externt köpt el minskat med nära 20 procent per ton sedan arbetet med att effektivisera energianvändandet inleddes.

Elförbrukningen i den spanska enheten Miranda som är ett kemiskt bruk är måttlig och priserna var under första halvåret 2008 reglerade.

Kemik alier

Under 2008 noterades en markant prisuppgång på i stort sett samtliga kemikalier. I princip följer kemikalier den allmänna konjunkturutvecklingen, men under 2008 har bland annat den industriella utvecklingen i Asien haft en stor inverkan på tillgång och efterfrågan.

Det har medfört att det under året har varit tidvis brist på flera viktiga kemikaliekällor vilket har resulterat i kraftiga kostnadsökningar på kemikalier för Rottneros. Koncernens strategi avseende kemikalier är att knyta långsiktiga ramavtal med årliga prisförhandlingar.

Ansvarstagande skapar mervärde

Relationen med våra intressenter är mycket viktig för oss på Rottneros. Vi anstränger oss för att agera ansvarsfullt gentemot dem som är beroende av oss och som vi också är beroende av. Det är endast tillsammans med våra intressenter som vi kan skapa långsiktigt aktieägarvärde, välstånd och livskvalitet. Vi värnar om de mänskliga rättigheterna, om den gemensamma miljön och om en hållbar utveckling. Vår människosyn utgår alltid från alla människors lika värde och respekt för den individuella integriteten.

GRI

För att underlätta mätning och uppföljning av de mål vi har inom ramen för ansvarsarbetet har vi under året påbörjat att i viss utsträckning rapportera i enlighet med Global Reporting Intiative (GRI). Detta gäller inte minst i fråga om ansvarsfrågor. Vår avsikt är att under 2009 utöka arbetet med GRI för att på så sätt möjliggöra återkoppling till ytterligare indikatorer.

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Rottneros visar ansvar gentemot kunderna genom att alltid eftersträva bästa tänkbara kvalitet på företagets produkter. Vi skapar mervärde åt kunderna genom att tillhandahålla ny kunskap som kan stärka deras position på sina marknader. Vi känner även ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Rottneros representanter får inte tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ingår inte i affärsrelationer med företag som medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

ANSTÄLLDA

Vi visar ansvar gentemot de anställda genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på arbetsplatsen. Stor möda har under året lagts på att stödja de medarbetare som drabbades av nedläggningen av Utansjö Bruk.

SAMHÄLLET

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar ofta i en brukskultur med starka band till de lokala samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

MILJÖ

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Målet är att sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.

ÄGARE

Vi tar ansvar gentemot våra ägare genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för vad lagar, regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning.

Stöd till de anställda i Utansjö i fokus

En viktig del av HR-funktionens arbete under 2008 har varit att stödja de cirka 140 medarbetare som påverkades när produktionen av pappersmassa vid Utansjö Bruk upphörde. Ett intensivt arbete av företrädare för bolaget, lokala fack och externa aktörer har medfört att cirka 60 anställda har fått ny sysselsättning eller påbörjat utbildning när uppsägningstiden upphört. Ett tiotal medarbetare har fått fortsatt anställning i samband med att renseriet har sålts. Arbetet med att stödja medarbetare i processen att finna ny sysselsättning fortsätter under 2009. Andra satsningsområden inom HR under året har varit kompetensutveckling och friskvård.

Kompetensutveckling

Verksamhets- och ledarutvecklingsprogrammet R-Plus fortgick även under 2008. Ett knappt 40-tal chefer, ledare och andra nyckelmedarbetare och specialister har under året genomgått modul nio i programmet. Utöver dessa har ett 40-tal medarbetare under året påbörjat och avslutat olika delar av modulerna fyra, fem och sex. Rottneros avsikt är att starta upp såväl nya grupper som nya moduler.

Syftet med R-Plus är att skapa kunskap om för koncernen viktiga nyckeltal och marknadsförutsättningar samt skapa en gemensam syn på ledarskap och de värden och strategier som är basen för Rottneros verksamhet.

HÄLSO- OCH FRISKVÅRDSPROGRAM

Det hälso- och friskvårdsprogram som påbörjades under 2006 har fortsatt. De ursprungliga målen var att sänka sjukfrånvaron med 15 procent och antalet olycksfall med 50 procent jämfört med 2005 och att Rottneros därmed skulle bli ett av skogsindustrins friskaste företag. Hittills har sjukfrånvaron och antalet olycksfall minskat med 29 respektive 33 procent.

Friskvård kan bedrivas på många olika sätt. Rottneros uppmuntrar därför sina medarbetare att själva komma med förslag på aktiviteter och koncernen står sedan för delar av kostnaden.

Medarbetarundersökning

Under slutet av 2007 genomfördes en medarbetarundersökning som utvärderade trivsel, ledarskap, kommunikation och arbetsmiljö. Resultatet från den har under året analyserats och ligger nu som grund för ett handlingsprogram som ska syfta till att utveckla de förbättringsområden som identifierats.

En del av undersökningen är det så kallade "Nöjd Medarbetarindex" (NMI). Undersökningen bygger på ett antal frågor med övergripande teman som förväntningar, jämförelser med andra realistiskt möjliga arbeten samt jämförelsen med "det perfekta arbetet". Resultatet visar bland annat att majoriteten av koncernens medarbetare trivs bra på sina arbeten, vilket även bekräftas av att den genomsnittliga anställningstiden för koncernen som helhet är drygt 20 år.

Cirka 75 procent av de tillfrågade har angett fyra eller fem (på en femgradig skala) på frågan om den egna trivseln. Dock skiljer sig förutsättningarna stort mellan olika regioner, företag och branscher varför en jämförelse inte alltid är relevant. Resultatet har därför analyserats på bruksnivå och lokala handlingsplaner tagits fram. Uppföljande undersökningar är planerade.

MEDARBETARE

Rottneroskoncernen har totalt 667 (718) anställda. Av dessa arbetar 165 i Spanien, 7 i Lettland och 5 i Portugal. Av medarbetarna är cirka 500 kollektivanställda, 13,3 procent är kvinnor och den genomsnittliga åldern är 48,5 år.

Att antalet anställda minskat under året är framförallt ett resultat av upphörandet av produktion vid Utansjö Bruk.

Sjukfrånvaron har under året minskat med 22 procent och uppgår till 3,05 procent. Koncernens medarbetare drabbades under 2008 av 12 olycksfall som föranledde mer än en frånvarodag, vilket även det är en minskning från föregående år. Frånvaro på grund av olycksfall motsvarar cirka 0,1 procent av den totala sjukfrånvaron.

ROT TNEROS PACKAGING

Under året har en ny fabrik tagits i bruk i Spanien. Detta har medfört att ett tiotal nya medarbetare har anställts.

LÖNER

Under året uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 285,9 (281,0) MSEK (se även not 5 sidan 53). Detta motsvarar cirka 11 procent av den totala omsättningen.

Certifierad råvara och klimatarbete viktiga kundkrav

Användning av certifierad virkesråvara vid massaframställningen är sedan några år ett krav från delar av marknaden. Rottneros som inte har någon egen skog är beroende av att virkesleverantörerna kan leverera certifierat virke. Koncernen är spårbarhetscertifierad, vilket säkerställer att all massaved och flis som används kommer från kontrollerade källor och är avverkad i enlighet med gällande skogsvårdslagstiftning. Reduktion av koldioxidutsläppen är fortsatt i fokus. Den reducerade tilldelningen av fria utsläppsrätter till den europeiska industrin liksom en klimatdeklaration för företagens produkter, är tecken på detta.

Certifiering av virke

Under ett antal år har skogsindustrin mött ökande krav på att det virke som används för massaframställningen skall vara certifierat. Certifieringen syftar till att förstärka hänsynstagandet i skogsbruket. Kraven på certifiering ställs av skogsindustrins kunder som i sin tur får krav från sina kunder.

I Sverige har vi sedan lång tid en tradition av god skogsskötsel och en utvecklad skogsvårdslagstiftning. Den lilla privata skogsägaren som kanske inte är certifierad, sköter som regel sin skog långsiktigt och med stor hänsyn. Detta virke är givetvis inte "sämre" än certifierat virke men det saknar den formella status som certifieringen ger.

Certifiering av skogar

Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. De största är PEFC (Programme for Endorsement of Forest Certification schemes), FSC (Forest Stewardship Council) och SFI (Sustainable Forest Initiative). PEFC är störst med 204 miljoner certifierade hektar. FSC är med 103 miljoner certifierade hektar näst störst medan SFI, som finns i Nordamerika, har 60 miljoner certifierade hektar.

I Sverige finns FSC och PEFC. Generellt i Sverige är skog hos större skogsbolag, staten etc certifierad enligt FSC medan privata små skogsägare tilllämpar PEFC. Detta gäller också för Rottneros största virkesleverantörer, Mellanskog och Sveaskog. De har olika förutsättningar genom att Mellanskog består av 26 000 privata skogsägare medan statliga Sveaskog är Sveriges största skogsägare.

I Spanien tillämpas i huvudsak PEFC, i Portugal FSC medan FSC dominerar i Sydafrika där Rottneros överväger en etablering.

I samtliga länder är bara en del av skogsmarken certifierad. I Sverige är cirka 46 procent certifierad enligt FSC och cirka 33 procent enligt PEFC. Det finns även skogsmark som är certifierad enligt båda systemen. I Spanien är den certifierade andelen 10 procent, i Portugal 7 procent och i Sydafrika 75 procent.

Rottneros tilltänkta vedlevererande partner i Sydafrika har FSC-certifierat 35 procent av sin skog.

Andelen certifierad skogsmark ökar något för varje år. Orsaken till att inte all skogsmark är certifierad är att i första hand de små skogsägarna saknar ekonomiska och även miljömässiga incitament för att ta på sig den kostnad och det administrativa arbete som en certifiering innebär.

Den mängd certifierat virke som Rottneros AB köper varierar något mellan åren men de senaste åren har cirka 35 procent av det inköpta virket varit certifierat. Andelen förväntas stiga något under 2009.

Spårbarhetscertifiering – ett heltäckande alternativ

Det är osannolikt att all skogsmark blir certifierad bland annat därför att i till exempel Sverige ägs cirka hälften av all skogsmark av enskilda privata skogsägare. Därmed kommer ej certifierat virke alltid att utgöra en viss del av fabrikernas råvara.

I syfte att säkerställa virkets ursprung och att det är avverkat i enlighet med gällande skogsvårdslagstiftning är Rottneros samtliga fabriker och organisationer för virkesinköp spårbarhetscertifierade. Det innebär att man har rutiner för att säkerställa att råvaran kommer från kontrollerade och godkända källor. 100 procent av fabrikernas virkesförbrukning är spårbarhetscertifierad vilket innebär att virkets ursprung därmed är känt och att allt virke kan spåras till den ursprungliga källan. Detta säkerställer att inget virke härrör från så kallade kontroversiella källor.

Rottneros är spårbarhetscertifierat enligt både FSC och PEFC vilket också innebär att koncernen har rutiner för att tillgodogöra sig den volym certifierat virke som köps in. Dessa rutiner medger att man kan sälja motsvarande mängd certifierad massa.

Utöver spårbarhetscertifieringen har Rottneros ett s.k. "Controlled Wood" certifikat. Det är en rutin för att bedöma och fastställa riskområden.

Samtliga system och rutiner för kontroll av virkets ursprung revideras av oberoende tredje part.

Rottneros tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid, ton per år

Bruk	Utsläpp 2007	Tilldelning 2005–2007	Tilldelning 2008–2012	Utsläpp 2008
Rottneros	20 183	24 103	21 784	15 148
Rockhammar	459	1 512	1 385	518
Utansjö	6 354	19 135	21 830	2 512
Vallvik	6 655	19 382	17 958	8 355
Miranda	45 772	59 507	61 315	47 471
Totalt	79 423	123 639	124 272	74 004

fördelning av transportarbete inom rottneroskoncernen, tonkm

	Bil	Tåg	Båt	transport arbete % av totalt Andel
Massaved,%	38	28	34	35
Kemikalier, %	82	18	–	2
Massa, %	15	25	60	63
Andel av totalt transportarbete, %	25	26	49	100

Utsläpp till VATTEN och LUFT 2008

	Rottneros	Rockhammar	Utansjö	Vallvik	Miranda
Produktion, ton	144 000	62 100	60 800	200 500	134 300
S, ton/år	4	6	0,2	157	390
Tillstånd	–	–	–	185	–
NOx,ton/år	38	16	9	310	192
Tillstånd	–	–	–	338	1 046
Suspenderade ämnen, ton/dygn	0,5	0,09	1,8	0,9	0,8
Tillstånd	1,2	0,25	1,7	2,0	1,0
COD, ton/dygn	8,4	2,3	11,5	24	7,3
Tillstånd	11	–	22	35	8,5
BOD7, ton/dygn	2,3	0,26	2,9	9,5	0,98
Tillstånd	–	0,30	–	–	1,14
AOX, ton/dygn	–	–	–	0.1	0.1
Tillstånd	–	–	–	0.4	–
Fosfor, kg/dygn	1,5	0,3	42	35	62
Tillstånd	6,0	2,50	30	–	–

Riktvärden har överskridits i Utansjö för utsläpp till vatten av COD, suspenderade ämnen och kväve.

energiförbrukning och koldioxidutsläpp 2008

	Rottneros	Rockhammar	Utansjö	Vallvik	Miranda	Totalt
Energiförbrukning, GWh
Biobränslen inkl svartlut	76	58	35	1 480	551	2 200
Fossila bränslen	55	2	9	31	160	257
Total energiförbrukning exkl elektricitet	131	60	44	1 511	711	2 457
Andel biobränsle, %	58	97	80	98	78	90
Elektricitet genererad i fabrikerna	–	0,5	–	138	45	183
därav grön el	–	0,5	–	135	31	166
Köpt elektricitet	249	88	143	33	37	550
Total elförbrukning	249	89	143	171	82	734
Andel producerad i fabrikerna, %	0	0,6	0	81	55	25

Koldioxidutsläpp, ton/år

Fossila bränslen*	15 148	518	2 512	8 355	47 471	74 004
Biobränslen	34 310	25 991	15 744	566 649	172 515	815 209
% biobränslen	69	98	86	99	78	92

* Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

Utsläpp av koldioxid

Rottneros fabriker har under den första perioden 2005–2007 med utsläppsrätter för koldioxid framgångsrikt lyckas sänka utsläppen med i genomsnitt 35 procent. Den nu påbörjade perioden 2008–2012 innebär enligt planerna att den fria tilldelningen av utsläppsrätter totalt sett har reducerats. Tabellen på sidan 25 visar att reduktionen är mellan sju och tio procent för tre av bruken medan Utansjö och Miranda har fått ökad tilldelning.

"Carbon footprint" – klimatdeklaration på gång

I årsredovisningen för 2007 beskrevs kortfattat den fördjupade metodik för att bedöma en produkts koldioxidutsläpp som höll på att utarbetas. Det slogs fast att det krävs en allmänt accepterad beräkningsmetod för att denna metod skall vara användbar.

I slutet av året publicerades en brittisk standard för Carbon Footprint. Det har gjorts många invändningar mot denna, kanaliserade genom den europeiska skogsindustrins gemensamma organ CEPI. Det förslag till beräkningsmodell som CEPI gjort på uppdrag av den europeiska skogsindustrin är ännu inte godkänt.

Trots bristen på en allmänt accepterad standard så har olika företag börjat göra beräkningar för sina produkter i marknadsföringssyfte, trots att korrekta jämförelser med konkurrerande produkter inte kan göras på ett invändningsfritt sätt.

Miljöarbetet vid bruken

Rottneros Bruk

Rottneros Bruk tog sitt nya produktionstillstånd i anspråk slutet av 2007. Under 2008 kunde bruket se resultatet av föregående års miljöinvesteringar samtidigt som arbetet fortsatte med de frågor från Miljödomstolen som skall åtgärdas under den ålagda prövotiden.

Bland åtgärderna ingår att allt virke nu landlagras och att transport av virke i vatten har upphört. Detta innebär att organiskt material från virke inte längre urlakas till vatten. Vidare anlades en utsläppstub till Fryken för det processvatten som renats i den biologiska reningsanläggningen.

Dessa två åtgärder innebär att Rottnanälven och dess mynning för första gången på 400 år inte tar emot utsläpp från verksamheten vid bruket.

I slutet av 2007 installerades en värmeväxlare för att spillvärme ska kunna användas till förvärmning av luft till flingtorken. Under 2008 har effekten av investeringen i värmeväxlaren gett stora miljövinster. Oljeförbrukningen har minskat med cirka 20 procent och därmed har också utsläppen av fossil koldioxid minskat.

Under 2008 har utvecklingsarbetet med lågenergimålsegment fortsatt. Resultaten indikerar en minskning med 5 procent el vid nuvarande produktion.

Arbetet med "Programmet För Energieffektivisering" (PFE) har också fortsatt. Utbyte av pumpar, installationer av frekvensriktare samt nya körsätt har inneburit en elbesparing på 1 GWh motsvarande 0,5 procent av brukets förbrukning.

Rockhammars Bruk

Rockhammars Bruk har under åren 2006–2008 haft ett tillfälligt tillstånd att öka produktionen med 10 procent till 66 000 ton per år. Det finns emellertid möjligheter att till rimliga kostnader öka produktionen ytterligare.

Bruket har därför under året lämnat in en ansökan till Länsstyrelsen i Örebro län om omprövning av verksamheten. I ansökan ingår en begäran om att få öka produktionen till 90 000 ton per år. Dialogen med Länsstyrelsen om förutsättningarna för produktionsökningen har påbörjats.

Rottneros miljö- och energipolicy

• • Samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de krav som ställs på verksamheten i lagar och förordningar.
• • En målsättning för miljöarbetet inom koncernen är att nedbringa utsläpp till de nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. För energiförbrukningen gäller motsvarande vid val av energikällor. Med den förnyelsebara råvaran är verksamheten en del av naturens kretslopp.
• • Alla anställda ska ha nödvändig kompetens inom miljöoch energiområdet, känna till miljö- och energipolicyn och aktivt medverka till att den uppfylls.
• • Miljövårds- och energimålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen.
• • En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan och inverkan på energiförbrukningens storlek.
• • Ett mål för produkt- och processutvecklingen är att begränsa miljöpåverkan och minska energiförbrukningen, såväl vid framställningen som vid användningen av koncernens produkter.

Andelen aspved i produktionen har ökat under senare år. Asp medför en högre belastning på den biologiska reningen jämfört med långfiber. För att öka reningens kapacitet har bruket installerat ytterligare luftare under året.

Utansjö Bruk

Naturvårdsverket ställer krav på att det skall göras en inventering och riskklassning av förorenade områden inom landet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har därför begärt att Utansjö och andra företag skall genomföra miljöutredningar. Utansjö har under året genomfört en fördjupad förstudie av föroreningar i mark, grundvatten och sediment.

De resultat som framkommit i den fördjupade förstudien tyder på att de föroreningar som återfunnits inom Utansjö Bruk samt i sediment utanför bruket generellt påvisar låga värden och innebär små risker för människa och miljö. De föroreningar som påträffats härrör främst från kisaska som är en restprodukt vid svavelframställning som bedrevs 1918–1935. Till skillnad från många andra massafabriker har Utansjö inte blekt med klorgas eller klordioxid och inte heller använt kvicksilver för konservering. Detta förklarar varför föroreningarna har begränsad förekomst och spridning.

De föroreningar som finns har tillkommit långt tillbaks i tiden. Verksamheten bedrevs på det sätt som då var vedertaget och enligt den tidens gällande regelverk. Sedan Rottneros tog över Utansjö 1991 har i stort sett inga föroreningar tillkommit. Bland annat mot denna bakgrund är det inte sannolikt att några ekonomiska krav för återställning av fabriksområdet kommer att ställas på Rottneros AB och ej heller på Domsjö AB, som vid årsskiftet 2008/09 övertog fabriksområdet i Utansjö.

Vallviks Bruk

I oktober 2007 invigdes en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft i bruk. Turbinen har en kapacitet på 28 MW och investeringen uppgick till cirka 87 MSEK. Turbinen är dimensionerad för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Arbetet med intrimning och optimering har fortsatt under 2008. Ett nytt elproduktionsrekord med 138 GWh sattes under året. Detta motsvarar en självförsörjningsgrad på 84 procent. Under året har ett antal studier för att öka elproduktionen liksom för att minska oljeförbrukningen ytterligare påbörjats.

Vallviks Bruk kommer att minska utsläppen av svavel till luft ytterligare. För att kunna göra detta så har under året påbörjats installation av utrustning, en så kallad skrubber, för att rena luft från flisbasningsfickan. Arbetet kommer att avslutas under början av 2009. Bruket arbetar enligt Program för Energieffektivsering (PFE). Under underhållsstoppet i september genomfördes ett antal åtgärder som beräknas minska brukets elförbrukning med 0,6 GWh per år.

När det gäller myndighetskontakter kan nämnas att Vallvik i slutet av året erhöll fortsatt tillstånd för hamnverksamheten av Miljödomstolen i Östersund. Vallvik har vidare begärt prövningstillstånd hos Högsta Domstolen (HD) för omprövning av Miljööverdomstolens dom, som föreskriver att en biologisk rening skall installeras. Beslut väntas i början av 2009. Under året har förhandlingar förts om anläggning av en ny deponi. Ett godkännande från Miljödomstolen i Östersund kom i slutet av januari 2009.

Rottneros Miranda

Rottneros Miranda har indunstare där rökgaserna kommer i direkt kontakt med svartluten inbyggda i sina sodapannor. Indunstarna är i sådant skick att brukets tillgänglighet försämras.

Dessa indunstare medför också att de svavelföreningar som ingår i luftemissionerna ligger högre än myndigheternas krav. Pannorna har också alltför höga utsläpp av kolmonoxid och partiklar.

I syfte att sänka utsläppen till luft och samtidigt öka produktionskapaciteten något har en investering i nya indunstare påbörjats. I samband med detta kompletteras luftdistributionen till sodapannorna så att mängden kolmonoxid minskas.

Under året har ett av de två elektrofiltren renoverats vilket minskar utsläppet av partiklar till luft. Ett utbyte av det andra elektrofiltret har planerats och förberetts.

Riskspridning en viktig strategi

Rottneroskoncernen är ett av börsens mest konjunkturkänsliga bolag. Bolaget delar in möjligheter och risker i två kategorier – rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kunder och kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Etableringen av affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg i processen med att göra koncernen mindre ensidigt känslig för fluktuationerna på massamarknaden. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för minimering av finansiella risker.

Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framför allt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks (se redovisningsprinciper sidan 47). De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till valutakurser, massapriser, ved och el.

Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy, som fastställts av styrelsen. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Då bedöms om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansutskottet övervakar löpande finanspolicyn och de riskmandat som styrelsen ger. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra affärer/kalkyler.

Rörelserelaterade möjligheter och risker MASSAPRIS OCH KONJUNKTUREN

Under de senaste 30 åren har massacyklerna varit mycket regelbundna och en högkonjunktur har kommit vart femte år. Prisutvecklingen har ofta legat tidigt i den globala konjunkturfasen. Efterfrågevariationerna är främst hänförliga till ett oregelbundet inköpsbeteende från Asien/Kina. Utvecklingen under 2000 talet, har inte följt de historiska femårscyklerna. Stora kapacitetstillskott i främst Sydamerika har orsakat överkapacitet på världsmarknaden.

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den genomsnittliga USD-kursen var 2008 3 procent lägre jämfört med den genomsnittliga kursen 2007. Det finns ett samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark tenderar NBSK-priset uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD kurs tenderar att ge ett högre NBSK-pris i USD. NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt under 2008 till 5 617 SEK per ton vilket ska jämföras med 5 368 SEK per ton under föregående år.

Detta innebär att priset omräknat i SEK förbättrats med 5 procent i förhållande till 2007. Priset i lokal valuta för kortfibrig massa har förbättrats med 422 SEK per ton från 4 743 till 5 165 SEK per ton, en ökning med 9 procent.

KUNDER

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Italien, Tyskland och Spanien utgör de största marknaderna. Sammantaget har koncernen i storleksordningen drygt 250 kunder, varav de tio största tillsammans representerar drygt 50 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. All försäljning kreditförsäkras om möjligt.

KAPITALINVESTERINGAR

Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. Resultatet är att det löpande årliga investeringsbehovet beräknas uppgå till 100 MSEK i genomsnitt. Därtill kommer expansionsinvesteringar för att undanröja flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten, vilket är den typ av investeringar som har prioriterats under de senaste åren. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala anläggningstillgångar var vid utgången av 2008 bokförda till 1 149 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 600 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt 1 900 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen sju till åtta gånger det bokförda värdet.

Finansiella möjligheter och risker

MASSAPRISSÄKRING (intäkterna)

Rottneros har under den senaste femårsperioden haft massaprissäkringar men massaprisportföljen har trappats av. Bolaget har dock för avsikt att fortsätta säkra massapriset om attraktiva nivåer kan erhållas.

VALUTAEXPONERING (huvudsakligen intäkterna)

Transaktionsexponering

Realflödet i USD, som beräknas uppgå till cirka 40 procent av det totala inflödet, kan säkras. Visserligen fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning har till del säkrats för 2009.

Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) endast motsvarar cirka 40 procent av omsättningen. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Lägre eller högre massapriser i lokala valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid. Under 2008 har resultatet av säkringarna uppgått till -49 (-69) MSEK.

Balansriskexponering

Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD säkras och balanseras genom att koncernen har upptagit lån i motsvarande valuta. Se stycket refinansiering.

Omräkningsexponering

Bolaget har valt att inte säkra de utländska dotterbolagens egna kapital. Koncernens underliggande exponering i USD per 31 december 2008 framgår av tabellen på nästa sida. Motpartsrisker avseende valutasäkringarna är gjorda med större banker och är uteslutande valutaterminer.

ELDERIVAT

Från och med 2004 handlas all fysisk el till de svenska bruken direkt över elbörsen Nord Pool. Elpriserna noteras i EUR.

Avseende 2008 har cirka 25 procent säkrats till 27 öre per kWh och avseende 2009 har 13 procent av normalkapacitet säkrats till 25 öre per kWh. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är måttliga med ISDA-avtal med Nord Pool.

MARKNADSVÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Av not 4 på sidan 53 framgår marknadsvärdet den 31 december 2008 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med IFRS och IAS 39.

RÄNTELÄGE

Koncernens upplåning framgår av not 14 på sidan 58 och uppgår till 774 MSEK. En förändring av ränteläget med en procent påverkar därmed koncernens resultat med cirka 8 MSEK.

LIKVIDITETSRISK OCH REFINANSIERING

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Koncernens syndikeringslån på 85,8 MUSD som upptogs 2003 omfinansierades i oktober 2008. Den nya krediten är arrangerad som ett säkerställt lån motsvarande 53,3 MUSD och en kreditfacilitet med ett rambelopp på 30 MUSD, där Banco Bilbao, Danske Bank, DnB Nor, HSH Nordbank och Nordea deltar. Krediten löper på tre år med möjlighet till ett års förlängning. Amortering ska ske med 2,2 MSEK och 0,3 MEUR per kvartal under 2008 och 2009, samt 4,4 MSEK och 0,5 MEUR per kvartal därefter. Vid förbättrat kassaflöde kan amorteringstakten öka. Krediten var vid årets utgång utnyttjad med 602 MSEK fördelat på 238,9 MSEK, 18,6 MEUR, 20,7 MUSD.

Under hösten 2004 upptog bolaget ett åttaårigt obligationslån med Nordiska Investeringsbanken på 150 MSEK för finansieringen av Utansjö CTMP linje. Detta lån förfaller i oktober 2012.

Tabellen på sidan 30 analyserar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom tolv månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2008 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2007, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på maximalt 1,0. Skuldsättningsgraden per 31 december 2008 och 2007 framgår av tabellen nedan.

KREDITRISKER

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår till 54 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december var 86 procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

FÖRSÄKRINGAR

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet i de olika bruken varierar.

Övriga möjligheter och risker POLITISKA RISKER

Koncernen, liksom kunderna, arbetar för närvarande i länder som anses politiskt stabila. Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad.

MILJÖ

Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se miljöavsnittet sidan 24.

Skuldsättningsgrad	1,0	0,6
Totalt eget kapital	810	1 050
Totalt räntebärande skulder	774	625
Räntebärande kortfristiga skulder	82	452
Räntebärande långfristiga skulder	692	173
Per den 31 december	2008	2007
SKU LDSÄTTNINGSGRA D

VANAEBUENA EIN ANAIELLA AIGULBER

KON CERN ENS FINANSI ELLA SKU	LDER
Per den 31 december 2008	< 1 år	2 år	3–5 år	> 5 år
Banklån	78	35	638	–
Derivatinstrument – inflöde	283	0	0	0
Derivatinstrument – utflöde	277	0	0	0
Leverantörsskulder och andra skulder	207	4	13	6
Räntor	35	34	35
Per den 31 december 2007	< 1 år	2 år	3–5 år	> 5 år
Banklån	448	–	150	–
Derivatinstrument – inflöde	650	167	–	–
Derivatinstrument – utflöde	718	212	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	283	4	13	6
Räntor	17	8	23	–

KÄNSLIGHETSANALYS 2008

	Effekt på årsresultat efter:
		Finansnetto (MSEK)
Riskslag	Förändring	2008	2007	Känslighet
Massapris	50 USD / ton	200	240	Hög
USD	50 öre / USD	210	230	Hög
Elpriser	10 öre / kWh	55	80	Medium
EUR	50 öre / EUR	55	60	Medium
Vedpriser	10 SEK / m3f	20	20	Medium
Ränterisk	1%-enhet	8	6	Låg
Refinansiering Ingen
Kreditrisk				Självrisk 10%

resultateffekten av säkringarna 2007 och 2008
TSEK	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Totalt
2007
Valutasäkringar	5 988	2 307	6 011	24 960	39 266
Massaprissäkringar		-12 184 -15 204 -15 633		-19 935	-62 956
Elprissäkringar		-12 683 -19 905	-22 683	10 177	-45 094
Totalt		-18 879 -32 802	-32 305	15 202	-68 784
2008
Valutasäkringar	6 200	-1 122	-990	12 800	16 888
Massaprissäkringar	-22 365	-23 777	-23 874	-13 448	-83 464
Elprissäkringar	2 499	2 715	7 270	4 844	17 328
Totalt	-13 666	-22 184	-17 594	4 196	-49 248

Valutasäkring per de n 31 dece mbe r 2008
År	Andel av årlig exponering, %	Belopp MUSD	Genomsnittskurs SEK/USD
2009	–	–	–
År	Andel av årlig exponering, %	Belopp MEUR	Genomsnittskurs SEK/EUR
2009	100	8	9,99

GENOMSNITTSKURS PER KVA RTAL

MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963–2008

RESULTAT EFTER FINANSNETTO PER KVARTAL, MSEK

Marknadsvärde ring (MSEK) dece mbe r 2008
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2008
Valuta USD, termin	4 MUSD	6,60 SEK/USD	0	6,77 SEK/USD
Valuta EUR, termin	8 MEUR	9,99 SEK/EUR	-7	10,94 SEK/EUR
Massapris	36 000 ton	628 USD (PIX)	1	USD 625/7,75 SEK/USD
El	43 800 MWh	25,1 öre/kWh	10	45,8 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			4

Marknadsvärde ring (MSEK) dece mbe r 2007
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2007
Valuta USD, termin	15 MUSD	6,57 SEK/USD	2	6,43 SEK/USD
Valuta EUR, termin	25 MEUR	9,28 SEK/EUR	-4	9,46 SEK/EUR
Massapris	96 000 ton	637 USD (PIX)	-126	USD 869/6,43 SEK/USD
El	140 400 MWh	26,4 öre/kWh	31	39,8 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-97

Svag kursutveckling

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm. Börslistorna är indelade i tre storlekssegment. Inom varje segment klassas bolagen också in i branscher. Rottneros ingår i Small Cap segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2008 cirka 198 MSEK (435 MSEK). Vid årsskiftet hade Rottneros 17 869 (17 688) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 13,8 (18,8) procent av kapitalet.

Rottneros aktiekurs föll under 2008 från 2,38 kronor vid årets ingång till 1,06 kronor vid året slut, en nedgång med 55 procent. Aktien stod som högst i 3,01 kronor den 12 september medan den lägsta kursen, 1,05 kronor, noterades den 30 december. Börsen som helhet, mätt som Affärsvärldens Generalindex, sjönk med 42,1 (-6,8) procent under 2008, medan Affärsvärldens skogsindex sjönk med 38,9 (10,4) procent.

Aktiens omsättning

Under 2008 bytte totalt 91 miljoner (146) aktier till ett värde av 182 MSEK (690 MSEK) ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 51 (78) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 35 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 152 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 55 avslut i Rottneros aktie. En handelspost uppgår till 1 aktie.

Aktiek apital och återköp av egna aktier

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 188 432 105 aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på sidan 33.

Vid bolagsstämman 2008 fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 8,2 miljoner aktier vilket motsvarar 4,4 procent av antalet utestående aktier.

Utdelningspolitik

Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. I samband med att koncernen tecknade avtal om förnyade lånefaciliteter i oktober 2008 förband sig styrelsen att inte föreslå aktieutdelningar innan den finansiella ställningen väsentligen förbättrats.

För verksamhetsåret 2008 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

Aktieägarinformation

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Årsredovisningen skickas till samtliga aktieägare.

ägarstruktur per 2008 12 31

Aktieägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
Nemus Holding AB	51 366 484	27,26
Evli Bank PLC, Stockholms Filial	8 414 693	4,47
Skagen Vekst värdepappersfond	7 000 000	3,71
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia	4 137 896	2,20
Idea, Prior & Nilsson, Fond och kapitalförvaltning	2 506 500	1,33
Larsson/O, Bo	2 220 500	1,18
Andra AP-Fonden	1 859 061	0,99
JP Morgan Bank	1 602 000	0,85
SEB Private Bank S.A., NQI	1 456 300	0,77
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension	1 316 546	0,70
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt 81 879 980		43,46
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	8 219 641	4,36
Övriga aktieägare	98 332 484	52,18
Totalt	188 432 105	100,00
Geografisk fördelning av ägandet	Innehav (%)	Procent av aktiekapitalet
Sverigeboende	162 359 762	86,16
Övriga Norden	10 931 616	5,80
Övriga Europa (exkl. Sverige och Norden)	12 061 130	6,40
USA	2 337 621	1,24
Övriga världen	741 976	0,39
Totalt	188 432 105	100,00
Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier	Innehav	Innehav (%)
Fysiska personer	74 740 904	39,66
Juridiska personer	113 691 201	60,34
Totalt	188 432 105	100,00

Aktiefördelning per 2008 12 31

Innehav			Antal aktieägare	Procent av aktiekapitalet
1	–	500	6 671	0,77
501	–	1 000	3 569	1,72
1 001	–	5 000	4 818	6,99
5 001	–	10 000	1 333	5,94
10 001	–	15 000	366	2,56
15 001	–	20 000	344	3,50
20 001	–		768	78,52
Summa 2008-12-28			17 869	100,0

Källa: Euro Clear Sweden, VPC Analys

Analytiker som följer Rottnerosaktien

Enskilda Securities	Linus Larsson
Swedbank	Claes Rasmuson

Källa: Euro Clear Sweden, VPC Analys

Aktiedata1, 6)

		2008	2007	2006	2005	2004	2003
Aktier vid periodens ingång 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 212	180 722	182 980
Återköpta egna aktier 2)	Antal	–	–	–	–	510	2 258
Aktier vid periodens utgång 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 212	180 212	180 722
Genomsnittligt antal aktier 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 212	180 392	181 422
Rörelseresultat/aktie	SEK	-1,69	-2,00	-0,04	-0,50	-0,64	0,67
Resultat efter finansnetto/aktie	SEK	-2,13	-2,13	-0,13	-0,57	-0,67	0,64
Resultat efter skatt/aktie	SEK	-1,84	-1,67	-0,05	-0,35	-0,50	0,47
Rörelsens kassaflöde/aktie 3)	SEK	-1,33	-0,56	0,19	-2,28	-0,41	-0,23
Eget kapital/aktie	SEK	4,49	5,83	7,78	8,45	9,28	9,50
Utdelning 4)	SEK	–	–	0,10	0,10	0,20	0,30
Utdelning/eget kapital/aktie	%	–	–	1,3	1,2	2,2	3,2
Börskurs vid periodens slut	SEK	1,05	2,31	6,55	6,80	7,55	8,55
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	0,2	0,4	0,8	0,8	0,8	0,9
P/E-tal/aktie	ggr	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	18,3
Direktavkastning 5)	%	–	–	1,5	1,4	2,6	3,5

1) Det finns inga program som medför utspädning.

2) Antal aktier anges i tusental.

5) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

3) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

4) Föreslagen utdelning.

6) År 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS. Justering

skulle behöva göras med avseende på IAS 39.

34 F I NN ^A NN S I ELL A RAPPORT EE ^R Rottneros årsredovisning ²⁰⁰⁸

Innehåll Ekonomisk redovisning

35 40		Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Resultaträkningar koncernen
41		Balansräkningar koncernen
42		Förändringar i eget kapital koncernen
43		Kassaflödesanalyser koncernen
44		Resultaträkningar moderbolaget
44		Förändringar i eget kapital moderbolaget
45		Balansräkningar moderbolaget
46		Kassaflödesanalyser moderbolaget
47		Tilläggsupplysningar och noter
52		Not 1 Fördelning av nettoomsättning och rörelseresultat
		Not 2 Övriga intäkter
		Not 3 Råvaror och förnödenheter
53		Not 4 Finansiella instrument
		Not 5 Personal
54		Not 6 Ersättningar till ledande befattningshavare
		Not 7 Revisionskostnader
		Not 8 Uppgifter om inköp och försäljning
		mellan koncernföretag
55		Not 9 Finansiella intäkter
		Not 10 Finansiella kostnader
		Not 11 Skatt på årets resultat
56		Not 12 Immateriella anläggningstillgångar
57		Not 13 Materiella anläggningstillgångar
58		Not 14 Räntebärande skulder
		Not 15 Operationella leasingavtal
59		Not 16 Finansiella anläggningstillgångar
		Not 17 Varulager
		Not 18 Kundfordringar
60		Not 19 Övriga kortfristiga fordringar
		Not 20 Likvida medel
		Not 21 Eget kapital
61		Not 22 Avsättningar
		Not 23 Beviljade krediter
		Not 24 Övriga icke räntebärande skulder
		Not 25 Eventualförpliktelser
		Not 26 Övriga upplysningar
62		Revisionsberättelse

Förvaltningsberättelse

• • Resultatet efter finansnetto för helåret 2008 uppgick till -385 (-384) MSEK, varav 106 MSEK är hänförliga till nedskrivningar på anläggningstillgångar i Miranda genom ett Impairment test och -115 MSEK är hänförliga till nedläggningskostnader och förluster fram till stängningen av det under 2008 nedlagda Utansjö Bruk.
• • Bolagets resultat har påverkats av den dramatiskt försvagade marknadssituationen där priset och efterfrågan på massa har fallit kraftigt under fjärde kvartalet, vilket medfört att Rottneros under det fjärde kvartalet har begränsat produktionen vid flera av koncernens fabriker för att inte bygga för stora lager av färdigvaror.
• • Ökade kostnader för vedråvara och el har påverkat resultatet för helåret 2008 negativt med 193 MSEK jämfört med föregående år.
• • Rottneros tecknade i oktober avtal om nya lånefaciliteter uppgående till 83,3 MUSD, vilket motsvarar cirka 620 MSEK. Detta var ett led i en refinansiering av Rottneros befintliga syndikeringslån från 2003 om 85,8 MUSD motsvarande cirka 640 MSEK, vilket därmed ersattes.
• • Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2009.
• • Den svaga marknaden ger Rottneros en ansträngd likviditet. Rottneros förhandlar därför med bolagets kreditgivare för att säkerställa det kortfristiga likviditetsbehovet och för att få rådrum för att skapa nödvändiga förändringar av den operativa och finansiella strukturen.

Styrelsen och verkställande direktören för Rottneros AB, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2008.

PRODUKTION OCH LEVERANSER

Koncernens massafabriker i Rottneros, Rockhammar, Vallvik och Miranda i Spanien har en sammanlagd produktionskapacitet på knappt 600 000 ton per år. År 2007 uppnåddes en produktion för helåret på 730 100 ton. Verksamheten vid Utansjö Bruk lades ner i månadsskiftet maj/juni vilket medförde att produktionen under 2008 minskade jämfört med föregående år och uppgick till 602 700 (730 100) ton. På grund av den svaga efterfrågan har koncernen under fjärde kvartalet genomfört produktionsbegränsningar med cirka 19 000 ton. I och med stängningen av Utansjö Bruk minskar koncernens årliga produktionskapacitet till den nya nivån på cirka 600 000 ton. Årliga underhållsstopp har genomförts vid bruken i Vallvik och Rottneros under tredje kvartalet och i Miranda och Rockhammar under fjärde kvartalet. Samtliga kostnader för underhållsstopp redovisas under den period då stoppen genomförs.

Utleveranserna under 2008 uppgick till 617 900 (714 800) ton, vilket motsvarar en minskning med 14 procent.

FAKTURERING OCH RESULTAT

Koncernens nettoomsättning uppgick under perioden till 2 663 (2 927) MSEK. Verksamheten inom Rottneros Packaging, med varumärket SilviPak, är under uppbyggnad varför någon särredovisning per affärsområde inte lämnas.

Omsättningen för 2008 var 264 MSEK lägre än motsvarande period föregående år. De faktorer som främst påverkat omsättningen är: minskade leveranser -397 MSEK, svagare USD 69 MSEK, högre massapris i USD 181 MSEK samt övriga förändringar 20 MSEK. Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD ökade med 7 procent från USD 794 till USD 852 medan de genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade från 5 368 till 5 617 kr per ton, en ökning med 5 procent. Genomsnittspriset i USD för eukalyptusmassa, BEK, ökade från USD 702 till USD 789 per ton eller med 12 procent medan motsvarande genomsnittspriser omräknat i SEK ökade från 4 743 till 5 165 kr per ton, en ökning om 9 procent.

Resultatet har under årets första kvartal belastats med en avsättning för nedläggningskostnader vid Utansjö Bruk om 90 MSEK. Produktionen vid bruket upphörde vid månadsskiftet maj/juni. Verksamheten vid Utansjö Bruk har utgjort en betydande förlustkälla för Rottneroskoncernen under ett antal år. Totalt berörs cirka 140 medarbetare. Nedläggningen har netto en betydande positiv kassaflödeseffekt på Rottneroskoncernen genom att rörelsekapital frigörs. I slutet av året avyttrades fabriksområdet i Utansjö till Utansjöverken som tog över verksamheten från och med 1 januari 2009. Som ett resultat av överlåtelsen har 13 MSEK av reserven för nedläggningskostnader återförts.

Resultatet har belastats med en nedskrivning av värdet på anläggningstillgångar i Miranda med 106 MSEK genom ett Impairment test.

En stor del av förlusten under 2008 är hänförlig till verksamheten vid Utansjö Bruk, vars operativa resultat efter finansiella poster inklusive nedläggningskostnader fram till nedläggningen i juni uppgår till -115 MSEK. Resultatet har under fjärde kvartalet tyngts av den svaga marknadsutvecklingen där priset och efterfrågan på massa har fallit kraftigt och Rottneros har genomfört marknadsanpassade produktionsbegränsningar vid flera av fabrikerna för att inte bygga för höga lager av färdigvaror.

Under första halvåret steg priset på massa för att under andra halvåret åter sjunka kraftigt. Det högre priset på massa i USD under första halvåret har i stor utsträckning motverkats av den svaga USDkursen. Under andra halvåret har USD-kursen förstärkts kraftigt samtidigt som massapriset har sjunkit vilket under inledningen av hösten gav en prisförbättring i SEK. Under december månad försämrades även priset i SEK kraftigt. Sammantaget omräknat till Euro och SEK är inte den genomsnittliga prisökningen tillräckligt stor för att kompensera för höjda råvarukostnader.

Elpriset på el-börsen Nord Pool har under 2008 genomsnittligt uppgått till 49 öre per kWh att jämföras med 28 öre per kWh under föregående år. För åren 2009 och framåt handlas el på Nord Pool för närvarande till cirka 35–40 öre per kWh.

Vedförsörjningen har fungerat väl under året. Prisnivån för massaved är dock fortsatt hög. Sammantaget har kostnaderna för ved ökat med 128 MSEK jämfört med föregående år. Priset har sjunkit under slutet av året och förväntas sjunka ytterligare under 2009.

Koncernens rörelseresultat under 2008 uppgick till -306 (-360) MSEK.

De kostnader som huvudsakligen har påverkat resultatet för året i jämförelse med föregående år är förutom kostnaderna enligt ovan, ökade kostnader för vedråvara med 128 MSEK, högre elkostnader, exklusive effekten av elsäkringar 65 MSEK och ökade kostnader för brännolja, 37 MSEK. Avskrivningar på anläggningstillgångar är 34 MSEK lägre än föregående år. Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2008 uppgick till -49 (-69) MSEK.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -385 (-384) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -79 (-24) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursförluster med -35 MSEK. Dessa motverkas av operativa kursvinster på kundfordringar. Resultat efter skatt uppgår till -331 (-301) MSEK. Resultatet per aktie efter skatt blev -1,84 (-1,67) SEK. Kassaflödet per aktie uppgick till -1,33 (-0,56) SEK.

Moderbolaget

Resultatet efter finansnetto för 2008 i moderbolaget blev -230 (-377) MSEK. All fakturering av massa inom koncernen har centraliserats till moderbolaget som agerar som distributör för samtliga bruk och erhåller för detta en normal försäljningskommission. De kommentarer som lämnats för koncernens försäljning gäller därmed även för moderbolagets försäljning. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med -49 (-69) MSEK. Moderbolagets resultat belastas med en nedskrivning av aktier i dotterbolag med 179 MSEK.

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget för fjärde kvartalet 2008 blev -140 MSEK jämfört med 269 MSEK motsvarande period föregående år och -22 MSEK under tredje kvartalet 2008.

I moderbolagets verksamhet ingår även verksamheten inom affärsområdet Rottneros Packaging som i sitt uppstartningsskede innebär en kostnadsbelastning. Kostnader för projektet i Sydafrika ingår också i moderbolagets resultat.

PÅGÅENDE UPPSTART AV VERKSAMHETER Rottneros Packaging – SilviPak

Rottneros inledde under 2006 produktion av förpackningar för kyld och fryst färdiglagad mat tillverkade av massafibrer under varumärket SilviPak. Verksamheten bedrivs i det nya affärsområdet Rottneros Packaging. Verksamheten är under uppbyggnad varför någon separat redovisning inte lämnas för affärsområdet.

En utökning av SilviPaks produktionskapacitet genomfördes under 2008. En ny fabrik som ligger i anslutning till massabruket i Miranda i Spanien togs i bruk under fjärde kvartalet. Investeringen uppgår till drygt 50 MSEK.

Sydafrikaprojektet

I mars 2007 träffade Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT en avsiktsförklaring om att utreda möjligheterna att bygga en gemensamt ägd fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Sydafrika. Anläggningstillgångarna i Utansjö, som bland annat består av en nyinvesterad massalinje för produktion av CTMP-massa, är tänkt att utgöra grunden till etableringen i Sydafrika.

Under fjärde kvartalet 2008 har projektförberedelserna fördjupats. Finansieringen är i allt väsentligt säkerställd. Den tidigare oklarheten kring elförsörjning kvarstår, men har kommit närmare en lösning dels genom den minskade inhemska efterfrågan, dels genom möjligheter till alternativ energiförsörjning. Om projektet realiseras kommer det redan från start medföra en väsentlig realisationsvinst och ett betydande likviditetstillskott till Rottneros AB.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs när de inträffar.

RISKHANTERING

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Etableringen av affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg i processen med att göra koncernen mindre känslig för fluktuationerna på massamarknaden. Bolaget tilllämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker. Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling. De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är valutakurser, massa-, ved- och elpriser.

USD

Realflödet i USD, som beräknas uppgå till drygt 40 procent av det totala inflödet, kan säkras. Visserligen fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning har till del säkrats för 2009.

Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Lägre eller högre massapriser i lokala valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid. Under 2008 har resultatet av säkringarna uppgått till -49 (-69) MSEK.

Den genomsnittliga USD-kursen var 3 procent lägre under 2008 än föregående år och uppgick genomsnittligt under perioden till 6,58 jämfört med 6,76 föregående år. Påverkan på omsättningen av en lägre genomsnittskurs för USD gentemot SEK under 2008 uppgick till -69 MSEK jämfört med 2007.

Vid utgången av december fanns valutakurssäkringar i form av terminskontrakt tecknade för 8 MEUR till en kurs av 9,99 SEK/EUR för leveranser 2009.

Massapris

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Massaprissäkringar har tecknats för två- respektive treårsperioder till en ursprunglig total volym av 168 000 ton som förfaller från och med det fjärde kvartalet 2006 och framåt. Säkringarna motsvarar 5 000 ton per månad under 2008 och 4 000 ton per månad under 2009 och löper ut september 2009. Säkringsnivån för de vid årsslutet kvarstående säkringarna uppgår genomsnittligt till 628 USD per ton.

El

För 2009 har 13 procent säkrats till 25 öre per kWh. Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick för 2008 till cirka 43 öre per kWh och för 2007 till cirka 28 öre per kWh.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards såsom de har antagits av EU medan moderbolagets redovisning har upprättats enligt RFR 2.1, Redovisning för juridiska personer. Samma redovisningsprinciper och definitioner avseende nyckeltal och beräkningsmetoder tillämpas som i den senaste årsredovisningen. Inga nya standarder har trätt i kraft som påverkar Rottneros ställning eller resultat. Se närmare i avsnittet redovisningsprinciper, sidan 47.

FÖRSÄLJNING AV EGNA AKTIER

Årsstämman 2008 gav styrelsen bemyndigande att under tiden till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har inte skett under året.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2008 uppgick till 191 (163) MSEK. De största investeringarna avser en miljöinvestering i Miranda och en ny förpackningsfabrik i Miranda i Spanien. I Rottneros Bruk har en investering i en gemensam driftscentral genomförts.

Koncernens likvida medel uppgick till 45 MSEK vid årets utgång, jämfört med 121 MSEK vid utgången av 2007. Koncernen hade per 31 december 2008 räntebärande skulder om sammanlagt 774 MSEK (625 MSEK per 31 december 2007) och en nettolåneskuld om 729 MSEK (504 MSEK per 31 december 2007). Beviljade men outnyttjade krediter uppgick per 31 december 2008 till sammanlagt 37 MSEK. Se vidare händelser efter rapportperiodens slut. Soliditeten uppgick till 40 procent per 31 december 2008 jämfört med 45 procent per 31 december 2007. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 4,49 SEK (5,83 SEK per 31 december 2007).

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2008 till -49 (63) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med -56 (64) MSEK. Kassaflödet efter investeringsverksamheten uppgick till -219 (-100) MSEK. Nedläggningen av Utansjö Bruk har gett en betydande positiv kassaflödeseffekt på Rottneroskoncernen genom att rörelsekapital frigjorts och avyttring av anläggningstillgångar pågår.

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under 2008 till 667 (718).

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Ett nytt låneavtal undertecknades den 23 oktober 2008. Därefter har massamarknaden genomgått en dramatisk förändring med fallande priser och kraftigt minskad efterfrågan. Rottneros har mot den bakgrunden begränsat produktionen under fjärde kvartalet men sammantaget har bolagets likviditet utvecklats sämre än vad som förväntats. Rottneros förhandlar därför med bolagets kreditgivare för att säkerställa det kortfristiga likviditetsbehovet och för att få rådrum för att skapa nödvändiga förändringar av den operativa och finansiella strukturen.

UTSIKTER FÖR 2009

Massamarknaden har under fjärde kvartalet försvagats vilket har medfört sjunkande priser och lägre leveranser. För närvarande råder ett överutbud av massa. Den negativa prisutvecklingen i USD har dock delvis kompenserats av att dollarkursen har förstärkts kraftigt men dollarförstärkningen avtog under december samtidigt som massapriset fortsatte ner. Marknaden för massa förväntas förbli svag under inledningen av 2009, på grund av en svag efterfrågan på papper och kartong på världsmarknaden. Bland insatsvaror är priset på ved fortsatt högt även om den svaga konjunkturen för sågverksoch massaindustrin ger en fortsatt prispress på sågtimmer och massaved. Vedpriset förväntas att gå ned ytterligare under 2009. Priset på el har också varit fortsatt högt men visar en fallande trend. Oljepriset har fallit kraftigt och det är sannolikt att prispressen fortsätter på råvaror i den svaga konjunktur som råder.

Bolaget avstår från att lämna en prognos för 2009.

UTDELNING FÖR 2008

Styrelsen föreslår årsstämman den 23 april 2009 att ingen utdelning lämnas.

ERSÄT TNING TILL LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Förslaget är likalydande med de riktlinjer som fastställdes vid årsstämman 2008. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de 11 personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets hemsida och sidorna 70–71 i årsredovisningen för 2008.

Ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad.

Uppsägningstiden skall vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. VD skall ha rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalas under uppsägningstiden.

Pensionsförmåner skall vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen skall behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, skall styrelsen besluta om ersättningen, vilken skall vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. En särskild maximerad prestationsbaserad bonus kopplad till Sydafrika-projektet avses att utges till VD och efter beslut av ersättningsutskottet till andra berörda befattningshavare.

FÖRSLAG TILL HANTERING AV INNEHAV AV EGNA AKTIER

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar delegera ett fortsatt mandat till styrelsen att besluta om att överlåta egna aktier för att finansiera strategiska investeringar eller förvärv och delegeringen skall avse tiden fram till nästa årsstämma år 2010. Detaljer om förslaget kommer att meddelas när dessa fastställts av styrelsen.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står:
Balanserade vinstmedel	296 860 256
Årets nettoresultat	-205 834 597
Kronor	91 025 659

Styrelsen föreslår:

Kronor	91 025 659
Att i ny räkning balanseras	91 025 659
Att till aktieägarna utdelas 0,00 SEK per aktie

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2009-04-23 för fastställelse. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Upplands Väsby den 4 mars 2009

Rottneros AB (publ) org nr 556013-5872

Rune Ingvarsson Styrelsens ordförande

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Per Eiritz Styrelseledamot Johan Holmgren Styrelseledamot

Mikael Lilja Styrelseledamot Hans-Åke Nordstrand Styrelseledamot

Kjell Ormegard Styrelseledamot

Ingrid Westin Wallinder Styrelseledamot

Ole Terland Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 9 mars 2009

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Resultaträkningar – Koncernen

1 januari – 31 december, belopp i MSEK	Not	2008	2007
Nettoomsättning	1, 8	2 663	2 927
Förändring av lager av färdiga varor		-33	84
Övriga intäkter	2	91	57
		2 721	3 068
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3, 4	-1 747	-1 859
Övriga kostnader	7, 8	-630	-718
Personalkostnader	5, 6	-426	-415
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-224	-436
Rörelseresultat		-306	-360
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	4	9
Finansiella kostnader	10	-83	-33
Summa finansiella poster		-79	-24
Resultat före skatt		-385	-384
Skatt på årets resultat	11	54	83
Årets resultat		-331	-301
Resultat per aktie 1)		-1,84	-1,67
Antal aktier i genomsnitt		180 212	180 212

1) Det finns inga program som medför utspädning.

Balansräkningar – Koncernen

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not	2008	2007
Tillgångar Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	24	22
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	1 002	1 015
Derivatinstrument	4	–	11
Uppskjuten skattefordran	11, 22	104	74
Övriga finansiella anläggningstillgångar	16	19	1
Summa anläggningstillgångar		1 149	1 123
Omsättningstillgångar
Varulager med mera	17	447	493
Kundfordringar	18	258	411
Övriga kortfristiga fordringar	19	113	120
Skattefordran		10	8
Derivatinstrument	4	10	33
Likvida medel	20	45	121
Summa omsättningstillgångar		883	1 186
Summa tillgångar		2 032	2 309
Eget kapital och skulder
Eget kapital	21
Aktiekapital		94	94
Övrigt tillskjutet kapital		387	387
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		50	-39
Balanserad vinst		348	677
Summa eget kapital		810	1 050
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	692	173
Ej räntebärande skulder		14	2
Derivatinstrument	4	–	47
Uppskjutna skatteskulder	11, 22	–	–
Summa långfristiga skulder		706	222
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	82	452
Leverantörsskulder		203	279
Skatteskuld		–	–
Övriga icke räntebärande skulder	24	182	212
Derivatinstrument	4	7	83
Övriga avsättningar	22	42	11
Summa kortfristiga skulder		516	1 037
Summa eget kapital och skulder		2 032	2 309
Ställda säkerheter	14, 25	772	Inga
Eventualförpliktelser	25	7	Inga

Förändringar i eget kapital – Koncernen

				Andra reserver
			Åter			Balanse
		Övrigt	köpta	Säk	Omräk	rad vinst	Summa
	Aktie	tillskjutet	egna	rings	nings	inkl årets	eget
Belopp i MSEK	kapital	kapital	aktier	reserv	differens	resultat	kapital
Ingående balans per 1 januari 2007	94	387	-69	-26	21	996	1 403
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				-61			-61
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				17			17
Valutakursdifferenser					10		10
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital	–	–	–	-44	10	–	-34
Årets resultat						-301	-301
Summa redovisade intäkter och kostnader	–	–	–	–	–	-301	-301
Utdelning avseende 2006						-18	-18
Utgående balans per 31 december 2007	94	387	-69	-70	31	677	1 050

				Andra reserver
			Åter			Balanse
		Övrigt	köpta	Säk	Omräk	rad vinst	Summa
Belopp i MSEK	Aktie kapital	tillskjutet kapital	egna aktier	rings reserv	nings differens	inkl årets resultat	eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	94	387	-69	-70	31	677	1 050
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				100			100
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-28			-28
Effekt på uppskjuten skatt av ändrad svensk skattesats				1		2	3
Valutakursdifferenser					16		16
Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital	–	–	–	73	16	2	91
Årets resultat						-331	-331
Summa redovisade intäkter och kostnader	–	–	–	–	–	-331	-331
Utdelning avseende 2007							–
Utgående balans per 31 december 2008	94	387	-69	3	47	348	810

Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 60.

Kassaflödesanalyser – Koncernen

1 januari–31 december, belopp i MSEK Not	2008	2007
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-306	-360
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar	224	436
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar	-18	16
Resultat vid avyttring av utsläppsrätter	-19	–
Förändring avsättningar	29	–
	-90	92
Erhållna räntor och liknande resultatposter	3	6
Betalda räntor och liknande resultatposter	-52	-34
Erhållen/betald inkomstskatt	-5	-5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-144	59
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager	57	-94
Förändring av kortfristiga fordringar	218	6
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)	-180	92
Summa rörelsekapitalförändring	95	4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-49	63
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-14	-5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-177	-157
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	21	–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	–	-1
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-170	-163
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	561	119
Amortering av skuld	-426	-4
Utbetald utdelning	–	-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	135	97
Årets kassaflöde	-84	-3
Likvida medel vid årets början	121	122
Omräkningsdifferens i likvida medel	8	2
Likvida medel vid årets slut 20	45	121
Outnyttjade krediter	37	196
Disponibel likviditet vid årets slut	82	317

Resultaträkningar – Moderbolaget

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not	2008	2007
Nettoomsättning	1, 8	2 674	2 905
Förändring av lager av färdiga varor		-2	–
Övriga intäkter	2	57	104
		2 729	3 009
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-2 627	-2 922
Övriga kostnader	7, 8	-138	-169
Personalkostnader	5, 6	-50	-36
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-6	-6
Rörelseresultat		-92	-124
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	87	45
Finansiella kostnader	10	-225	-298
Summa finansiella poster		-138	-253
Resultat efter finansiella poster		-230	-377
Skatt på årets resultat	11	25	22
Årets resultat		-205	-355

Förändringar i eget kapital – Moderbolaget

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa
2007
Ingående balans per 1 januari 2007	94	365	635	1 094
Utdelning			-18	-18
Lämnat koncernbidrag			46	46
Avgår skatt på koncernbidrag			-12	-12
Årets resultat			-355	-355
Utgående balans per 31 december 2007	94	365	296	755

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa
2008
Ingående balans per 1 januari 2008	94	365	296	755
Årets resultat			-205	-205
Utgående balans per 31 december 2008	94	365	91	550

Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 60.

Balansräkningar – Moderbolaget

Per 31 december, belopp i MSEK	Not	2008	2007
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	5	13
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	2	19
Finansiella anläggningstillgångar	16	359	520
Summa anläggningstillgångar		366	552
Omsättningstillgångar
Varulager med mera	17	3	2
Kundfordringar	18	246	393
Övriga kortfristiga fordringar	19	919	952
Likvida medel	20	5	21
Summa omsättningstillgångar		1 173	1 368
Summa tillgångar		1 539	1 920
Eget kapital och skulder Eget kapital	21
Aktiekapital		94	94
Reservfond		365	365
Balanserad vinst		296	651
Årets resultat		-205	-355
Summa eget kapital		550	755
Långfristiga skulder Räntebärande skulder	14	673	150
Summa långfristiga skulder		673	150
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	68	460
Leverantörsskulder		13	20
Övriga icke räntebärande skulder	24	235	535
Summa kortfristiga skulder		316	1 015
Summa eget kapital och skulder		1 539	1 920
Ställda säkerheter	14, 25	567	Inga
Eventualförpliktelser	25	7	2

Kassaflödesanalyser – Moderbolaget

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not	2008	2007
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-92	-124
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar		6	6
		-86	-118
Erhållna räntor och liknande resultatposter		44	40
Betalda räntor och liknande resultatposter		-57	-36
Erhållen/betald inkomstskatt		–	1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-99	-113
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		-1	-1
Förändring av kortfristiga fordringar		261	-269
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-330	277
Summa rörelsekapitalförändring		-70	7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-169	-106
Investeringsverksamheten
Emmiterat kapital i dotterföretag		-1	–
Återbetalt insatt kapital i dotterföretag		6	–
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–	-2
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-7	-5
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		–	-1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2	-8
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		561	118
Amortering av skuld		-406	–
Utbetald utdelning		–	-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		155	100
Årets kassaflöde		-16	-14
Likvida medel vid årets början		21	35
Omräkningsdifferens i likvida medel		–	–
Likvida medel vid årets slut	20	5	21
Outnyttjade krediter		25	190
Disponibel likviditet vid årets slut		30	211

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har redovisningsrådets rekommendation RFR 1.1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av Redovisningsrådets rekommendation RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nya redovisningsprinciper

Ändringar av befintliga standarder som har trätt i kraft 2008

• IAS 39 (Ändring) och IFRS 7 (Ändring), "Omklassificering av finansiella instrument" (gäller från 1 juli 2008). Ändringen i IAS 39 ger under vissa omständigheter företag möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar som innehas för handel. Ändringen är inte obligatorisk och bedöms främst påverka banker och andra liknande företag. Koncernen tillämpar inte ändringen i IAS 39 och IFRS 7 (Ändring).

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2008 men som inte är relevanta för Koncernen

• • IFRIC 14, IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan.
• • IFRIC 11, IFRS 2 Transaktioner med egna aktier även koncerninterna.
• • IFRIC 12, Service concession arrangements.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Koncernen

• • IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Ledningen analyserar fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få, men räknar inte med att detta kommer att leda till några väsentliga nedskrivningsbehov.
• • IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Den reviderade standarden kommer att förbjuda presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare") i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräva att "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare" redovisas separat från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare. Det kommer att krävas att alla förändringar i eget kapital som inte avser ägare ska redovisas i en räkning (rapport över totalresultat) eller i två räkningar (separat resultaträkning och rapport över totalresultat). Om ett företag gör en retroaktiv omräkning eller en ändrad klassificering av jämförande information, måste det presentera

en omräknad balansräkning per början av jämförelseperioden, utöver det gällande kravet att presentera balansräkningar i slutet av den aktuella perioden och jämförelseperioden. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den 1 januari 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.

• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009 men den är för närvarande inte relevant för koncernen eftersom det inte finns några tillgångar för vilka lånekostnader kan aktiveras.

• IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bland annat att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från och med 1 januari 2010.

• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bland annat vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från och med 1 januari 2010.

• • IAS 32 (Ändring), "Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" – "Puttable financial instruments and obligations arising on liquidation" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Enligt de ändrade standarderna ska klassificering som eget kapital ske för inlösningsbara finansiella instrument och instrument, eller delar av instrument, som påför företaget en förpliktelse att till en annan part överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar endast vid likvidation, under förutsättning att de finansiella instrumenten har särskilda egenskaper och uppfyller vissa villkor. Koncernen kommer att tillämpa IAS 32 och IAS 1 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• • IAS 39 (Ändring) 1, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" – "Eligible Hedged Items" (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen klargör hur befintliga principer för säkringsredovisning ska tillämpas i två specifika situationer. Den klargör när inflationen kan identifieras som den säkrade risken i ett finansiellt instrument samt hur redovisning ska ske vid användning av optioner som säkringsinstrument. Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• • IFRS 5 (Ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter" (och den därav följande ändringen av IFRS 1, "Första gången IFRS tillämpas) (gäller från 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör att ett dotterföretags samtliga tillgångar och skulder klassificeras som innehavs för försäljning om en plan för partiell avyttring leder till att det bestämmande inflytandet förloras. Erforderliga upplysningar ska lämnas om detta dotterföretag om definitionen av avvecklad verksamhet är uppfylld. Följdändringen av IFRS

1 fastställer att dessa ändringar ska tillämpas framåtriktat från dagen för övergången till IFRS. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (Ändring) framåtriktat för alla partiella avyttringar av dotterföretag från den 1 januari 2010.

• IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändring har gjorts i definitionen av lånekostnader så att räntekostnader beräknas med hjälp av effektivräntemetoden så som den definieras i IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Härigenom elimineras skillnaden mellan IAS 39 och IAS 23. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) vid aktivering av lånekostnader, framåtriktat från 1 januari 2009.

• IAS 36 (Ändring), "Nedskrivning av tillgångar" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När verkligt värde minus försäljningskostnader beräknas på basis av diskonterade kassaflöden, ska upplysningar motsvarande dem avseende beräkning av nyttjandevärde lämnas. Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari 2009.

• IAS 19 (Ändring), "Ersättningar till anställda" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.

• Ändringen klargör att en ändring i en plan som förändrar i vilken utsträckning löften om förmåner påverkas av framtida löneförhöjningar är en reducering, medan en ändring av förmåner avseende tjänstgöring under tidigare perioder ger upphov till en negativ kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder, om det leder till en reduktion av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde.
• Ändring har gjorts i definitionen av avkastning på förvaltningstillgångar för att fastslå att administrationskostnader för planen dras av i beräkningen av avkastning på förvaltningstillgångar endast i den utsträckning sådana kostnader har exkluderats från värderingen av den förmånsbestämda förpliktelsen.
• Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga förmåner till anställda kommer att baseras på om förmånerna ska regleras inom eller efter 12 månader efter att den anställdes tjänster har utförts.
• IAS 37, "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" kräver att upplysning lämnas om eventualförpliktelser, inte att de redovisas. Ändring har gjorts i IAS 19 för att få överensstämmelse.

Koncernen kommer att tillämpa IAS 19 (Ändring) från 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

• • IAS 39 (Ändring), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" (gäller från den 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.
• Denna ändring klargör att det är möjligt att det kan finnas rörelser in och ut från kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen, då ett derivatinstrument för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering börjar eller upphör att uppfylla kraven för säkringsredovisning.
• Ändringen förtydligar hur definitionen av finansiell tillgång eller finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen förhåller sig till poster som innehas för handel. En finansiell tillgång eller skuld som ingår i en portfölj med finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, inkluderas i portföljen vid det första redovisningstillfället.
• Den nuvarande vägledningen om hur säkringar identifieras och dokumenteras fastslår att ett säkringsinstrument måste involvera en part utanför den rapporterande enheten och anger att ett segment kan vara ett exempel på en rapporterande enhet. Detta innebär att om säkringsredovisning ska tillämpas på segmentnivå, måste kraven för säkringsredovisning för närvarande uppfyllas av det aktuella segmentet. Ändringen tar exemplet med segment så att IAS 39 överensstämmer med IFRS 8, "Rörelsesegment", som kräver att upplysningar avseende segment baseras på information som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. För

segmentrapporteringssyfte identifierar för närvarande varje dotterföretag avtal med Koncernfinans som verkligt värdeeller kassaflödessäkringar så att säkringarna redovisas i det segment till vilket de säkrade posterna hör. Detta stämmer överens med den information som granskas av den högste verkställande beslutsfattaren. Se not 3.1 för ytterligare information. När ändringen trätt i kraft, fortsätter säkringen att redovisas i det segment till vilket de säkrade posterna hör (och om vilket information lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren) men koncernen kommer inte att formellt dokumentera och testa detta säkringsförhållande.

– När nytt redovisat värde fastställs för ett skuldinstrument, i samband med att det upphör att redovisas som en säkring av verkligt värde, klargör ändringen att en reviderad effektivräntesats (beräknad den dag då säkringsredovisningen upphör) ska användas.

Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

• • IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör att vissa, men inte alla, finansiella tillgångar och skulder som klassificerats som innehav för handel i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är exempel på omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder. Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• • IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. En förskottsbetalning får endast redovisas i de fall betalning har gjorts innan koncernen har fått tillgång till varor eller tjänster har erhållits. Koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (Ändring) från 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• • Det finns ett antal mindre ändringar i IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar", IAS 8, "Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel", IAS 10, "Händelser efter balansdagen", IAS 18, "Intäkter", och IAS 34, "Delårsrapportering", som ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan och är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess). Det är osannolikt att ändringarna kommer att ha någon inverkan på koncernens redovisning och de har därför inte analyserats i detalj.
• • IFRIC 16 "Hedges of a net investment in a foreign operation" (gäller från 1 oktober 2008), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 16 klargör den redovisningsmässiga behandlingen av säkring av nettoinvestering. Här ingår det faktum att säkring av nettoinvestering avser skillnader i funktionell valuta, inte rapporteringsvaluta, och att säkringsinstrument kan innehas av vilket företags som helst i koncernen. Kraven i IAS 21, "Effekterna av ändrade valutakurser", gäller för den säkrade posten. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 16 från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för Koncernen

• • IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) Vesting conditions and cancellations (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, non-vesting conditions (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att nonvesting conditions ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på eget kapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om non-vesting conditions uppfyllts eller inte. Koncernen har i dagsläget inga aktierelaterade ersättningar.
• • IFRS 1 (Ändring), "Första gången IFRS tillämpas" och IAS 27 "Koncernredovisning och separate finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009) ), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen behandlar värdering av innehav i dotterföretag, gemensamt kontrollerade företag och intresseföretag vid övergång till IFRS. Den tillåter att förstagångstillämpare vid sådan värdering använder ett antaget anskaffningsvärde som

utgörs av antingen verkligt värde eller redovisat värde enligt tidigare redovisningsregler, i de separata finansiella rapporterna. Ändringen innebär också att definitionen av anskaffningsvärdemetoden tas bort från IAS 27 och ersätts med ett krav på att ägaren ska redovisa utdelningar som intäkter i sina separata finansiella rapporter. Koncernen har i dagsläget inga dotterföretag som kommer att övergå till IFRS.

• • IFRIC 13, Customer loyalty programmes (gäller från 1 juli 2008 med obligatorisk tillämpning från 1 januari 2009). IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (till exempel lojalitetspoäng eller gratisprodukter) handlar det om ett avtal med flera delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. Koncernen har i dagsläget inte några lojalitetsprogram som faller in under IFRIC 13.
• • IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett innehav i ett intresseföretag behandlas som en enskild tillgång vad avser prövning av eventuellt nedskrivningsbehov och en eventuell nedskrivningsförlust fördelas inte på specifika tillgångar som ingår i innehavet, exempelvis goodwill. Återföringar av nedskrivningar redovisas som en justering av innehavets värde i den utsträckning som intresseföretagets återvinningsbara belopp ökar. Koncernen har i dagsläget inga intresseföretag som faller in under IAS 28.
• • IAS 16 (Ändring), "Materiella anläggningstillgångar" (och därav följande ändring av IAS 7, "Kassaflödesanalys") (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett företag vars ordinarie verksamhet omfattar uthyrning och efterföljande försäljning av tillgångar, ska redovisa intäkter från försäljningen av dessa tillgångar som nettoomsättning. För en sådan tillgång ska det redovisade värdet föras till posten varulager när den blir en tillgång som innehas för försäljning. En följdändring i IAS 7 anger att kassaflöden som uppstår genom köp, uthyrning och försäljning av sådana tillgångar klassificeras som kassaflöden från den löpande verksamheten. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns något företag inom koncernen vars ordinarie verksamhet omfattar uthyrning och därpå följande försäljning av tillgångar.
• • IAS 27 (Ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Då ett innehav i ett dotterföretag som redovisas enligt IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" klassificeras som ett innehav för försäljning enligt IFRS 5, "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter", ska IAS 39 tillämpas även fortsättningsvis. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom koncernen har som princip att innehav i dotterföretag redovisas till anskaffningskostnad i det ägande företagets separata finansiella rapporter.
• • IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När innehav i ett intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" behöver endast vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 28 lämnas utöver de upplysningar som krävs enligt IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar". Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, då det i dagsläget inte finns några intresseföretag som faller in under IAS 28.

• • IAS 29 (Ändring), "Redovisning i höginflationsländer" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Standarden har ändrats så att den beaktar att ett antal tillgångar och skulder värderas till verkligt värde snarare än till anskaffningsvärde. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen,

• • IAS 31 (Ändring), "Andelar i joint ventures" (och därav följande ändringar i IAS 32 och IFRS 7) (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När ett innehav i ett joint venture redovisas i enlighet med IAS 39 behöver endast vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 31 lämnas utöver de upplysningar som krävs enligt IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar". Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen eftersom inga innehav i joint ventures förekommer.

• • IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen tar bort formuleringen som anger att det "sällan eller aldrig" finns övertygande stöd för en avskrivningsmetod som ger en lägre avskrivningstakt än den linjära metoden. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom alla immateriella tillgångar skrivs av linjärt.
• • IAS 40 (Ändring), "Förvaltningsfastigheter" (och därav följande ändringar i IAS 16) (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen innebär att fastigheter som bebyggs eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastigheter ska redovisas enligt IAS 40. När verkligt värde-modellen tillämpas, värderas sådana fastigheter därför till verkligt värde. I de fall det verkliga värdet på en förvaltningsfastighet under uppförande inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt, värderas fastigheten dock till anskaffningsvärde fram till den av följande tidpunkter som infaller först, nämligen den tidpunkt då byggandet är avslutat och den tidpunkt då det verkliga värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Ändringen har ingen inverkan på koncernen, eftersom koncernen inte innehar några förvaltningsfastigheter.
• • IAS 41 (Ändring), "Jord- och skogsbruk" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Den kräver att en marknadsbaserad diskonteringsränta används när beräkningar av verkligt värde baseras på diskonterade kassaflöden och tar bort förbudet att beakta biologisk omvandling vid beräkning av verkligt värde. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom ingen jord- eller skogsbruksverksamhet bedrivs.
• • IAS 20 (Ändring), "Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Förmånen av ett statligt lån med en ränta som är lägre än marknadsräntan, värderas till skillnaden mellan redovisat värde vid första redovisningstillfället i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: redovisning och värdering" och den låneutbetalning som har erhållits. Förmånen redovisas enligt IAS 20. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns några statliga lån eller andra statliga bidrag.
• • De mindre ändringarna i IAS 20, "Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd", IAS 29, "Redovisning i höginflationsländer", IAS 40, "Förvaltningsfastigheter" och IAS 41, "Jord- och skogsbruk", ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan och är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess). Ändringarna har ingen inverkan på koncernen, vilket framgår av beskrivningarna ovan.
• • IFRIC 15, "Agreements for construction of real estates" (gäller från 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Tolkningen klargör om IAS 18, "Intäkter", eller IAS 11, "Entreprenadavtal" ska tillämpas på vissa transaktioner. Den kommer sannolikt att leda till att IAS 18 tillämpas på fler transaktioner. IFRIC 15 är inte relevant för koncernens verksamhet eftersom alla intäkter redovisas enligt IAS 18.
• • IFRIC 17, "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 17 ger vägledning om att en skuld avseende sakutdelning ska redovisas då företaget har ett åtagande gentemot sina aktieägare och att skulden ska värderas till verkligt värde. När skulden regleras, d.v.s. vid utdelningstidpunkten ska tillgångarna som delas ut för att reglera skulden omvärderas till verkligt värde. Resul-

tatet av omvärderingen ska redovisas i resultaträkningen. IFRIC 17 anger även att IFRS 5 Anläggningar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter är tillämplig för anläggningstillgångar som är tillgängliga för utdelning. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 vid sakutdelningar och i de fall utdelningen är en blandning av sakutdelning och kontanter, framåtriktat från 1 januari 2010.

Koncernredovisningsprinciper Koncernens omfattning

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB äger minst 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.

Samtliga dotterbolag är helägda. Minoritetsintressen är därmed inte aktuella.

Obeskattade reserver / bokslutsdispositioner

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och bundet eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 11.

Omräkning av utländska dotterbolag

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital.

Intäkter

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

• • Hyresintäkter i den period uthyrningen avser
• • Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning

Segmentsredovisning

Rottneroskoncernens primära segment är rörelsegrenar. Massamarknaden är en global marknad där världsmarknadspriser råder. Koncernens möjligheter och risker är likartade oavsett var tillverkningen sker. Koncernens nya affärsområde Rottneros Packaging, som marknadsförs under namnet SilviPak, och som startades 2006, är ett eget segment, men har ännu inte nått sådan volym att det kan särredovisas.

All produktion inom koncernen sker i Västeuropa. Koncernens totala försäljning sker via ett gemensamt försäljningsbolag som även ansvarar för logistiken. Alla enheter inom koncernen är organisatoriskt integrerade och verkar på en i allt väsentligt gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det saknas därför underlag för en sekundär segmentsredovisning fördelat på olika geografiska områden. Nettoomsättningen redovisas dock fördelat på land, se not 1.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

Fordringar och skulder

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Osäkra fordringar tas upp till det belopp, som efter en individuell bedömning beräknas bli betalt.

Varulager

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, avverkningsrätter, massa samt sågade trävaror.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Innehavet av avverkningsrätter värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt icke överstiger det verkliga värdet.

Likvida medel

Likvida medel innefattar kontantkassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar består av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens finanspolicy som inom 3 månader kan säljas eller på annat sätt omvandlas till likvida medel. Placeringarna värderas till marknadsvärde. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Under 2007 och 2008 har koncernen inte haft några kortfristiga placeringar.

Redovisning av leasingavtal

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

Immateriella tillgångar

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Dessa immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder. Utsläppsrätter aktiveras till marknadsvärde vid tilldelningsdagen och skrivs av i takt med att de förbrukas.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.

Följande avskrivningstider har tillämpats:
Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse,

det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

Skatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens åldersoch familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 5 MSEK (6 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (152 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig tillförvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

Forskning och utvecklingskostnader

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels har en förfallotidpunkt som inte överstiger 3 månader från anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används för att skydda värdet av framtida kassaflöden.

Då transaktionen ingår, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 21. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga intäkter valutaderivat och massaprisderivat samt i posten Råvaror och förnödenheter när det gäller elprisderivat.

Lånefordringar och kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställbara betalningar. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Räntekostnaden redovisas i den period den hänför sig till.

Viktiga uppskattningar och antaganden

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Varulager

75 (38) procent av varulagret har värderats till nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningspriset har bedömts med ledning av gällande listpris på NBSK-massa. Skulle massapriset förändras med 30 USD/ton så skulle värdet av varulagret förändras med 12 (6) MSEK.

Prövning av nedskrivningsbehov

Varje år prövas koncernens tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 36. Koncernens kassagenererande enheter representeras av de enskilda bruken och deras tillgångar. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet fastställs normalt genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår ifrån de strategiska planer som fastställts av koncernledningen och vid nuvärdesberäkning av framtida förväntade kassaflöden används aktuell vägd kapitalkostnad (WACC). De diskonterade kassaflödena jämförs med bokförda värden per kassagenererande enhet. Prövningen görs i årets fjärde kvartal. Vid 2008 års prövning konstaterades nedskrivningsbehov på tillgångarna i Miranda. Inga andra nedskrivningsbehov har identifierats.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Rottneros följer Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2 om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att de redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

NOT 1 FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT

Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelade sig på rörelsegrenar enligt följande:

Nettoomsättningen hänför sig i sin helhet till rörelsegrenen massatillverkning. Segmentet förpackningar är under uppbyggnad varför någon särredovisning inte lämnas.

Nettoomsättningen fördelade sig på geografiska marknader enligt följande:

	2008	%	2007	%
Sverige	247	9,3	318	10,9
Övriga Norden	228	8,6	172	5,9
Italien	475	17,8	431	14,7
Tyskland	343	12,9	411	14,0
Spanien	383	14,4	382	13,1
Frankrike	126	4,7	168	5,7
Storbritannien	108	4,1	146	5,0
Polen	103	3,9	112	3,8
Österrike	134	5,0	61	2,1
Övriga Europa	80	3,0	165	5,6
USA	202	7,6	283	9,7
Kina	79	3,0	104	3,6
Övriga världen	155	5,7	174	5,9
Summa	2 663	100,0	2 927	100,0

NOT 2 ÖVRIGA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2008	2007	2008	2007
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	25	–	–	–
Försäljning av biprodukter	25	20	–	–
Provisionsintäkter	–	–	47	51
Transportintäkter	5	4	25	34
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	18	42	18	42
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-83	-63	-83	-63
Försäljning av certifikat grön el	45	22	–	–
Utsläppsrätter	32	1	–	–
Värdering av inbäddade derivat	-11	12	–	–
Kursdifferenser	22	–	47	36
Övrigt	13	19	3	4
Summa	91	57	57	104

NOT 3 RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

	Koncernen		Moderbolaget
Råvaror och förnödenheter	2008	2007	2008	2007
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	17	-45	17	-45
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter	-1 764	-1 814	-2 644 -2 877
Summa		-1 747 -1 859	-2 627 -2 922

NOT 4 FINANSIELLA INSTRUMENT

	2008		2007
Derivatinstrument	Till gångar Skulder		Till	gångar Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	7	2	4
Valutaterminskontrakt – innehav för handel	–	–	–	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	1	–	–	126
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	9	–	31
Summa	10	7	33	130

Minus långfristig del:

Kortfristig del	10	7	22	83
	–	–	11	47
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	11	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	47
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	–

Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2008

Säkring	Säkrad volym	Säkrings nivå	Marknads värde	Referens värde à vista
Valuta EUR	8 MEUR	9,99 SEK/EUR	-7	10,94 SEK/EUR
Massapris	36 000 ton	628 USD (PIX)	1	USD 625/7,75 SEK/USD
El	43 800 MWh	25,1 öre/kWh	10	45,8 öre/kWh
Totalt mark nadsvärde			4

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2007

Säkring	Säkrad volym	Säkrings nivå	Marknads värde	Referens värde à vista
Valuta USD	15 MUSD	6,57 SEK/USD	2	6,43 SEK/USD
Valuta EUR	25 MEUR	9,28 SEK/EUR	-4	9,46 SEK/EUR
Massapris	96 000 ton	637 USD (PIX)	-126	USD 869/6,43 SEK/USD
El	140 400 MWh	26,4 öre/kWh	31	39,8 öre/kWh
Totalt mark nadsvärde			-97

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker. En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidan 28 ff.

NOT 5 PERSONAL

Medel antal	Varav män	Medel antal	Varav män %
21	71,4	20	65,0
646	87,2	698	88,4
667	86,7	718	87,7
490	86,7	548	88,3
			77,8
5	80,0	5	80,0
165	87,9	156	86,5
667	86,7	718	87,7
	anställda 7	2008 % 57,1	2007 anställda 9

		2008			2007
MSEK	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	(varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	(varav pensions kostnader)
Moderbolaget	22,3		13,4 (4,9)1)	18,1	11,5	(4,4)1)
Dotterföretag	263,6	97,2	(9,1)	262,9 101,5		(11,3)
Koncernen totalt		285,9 110,6(14,0)2)				281,0 113,0 (15,7)2)

1) Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,7 (3,2) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några

pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej. 2) Av koncernens pensionskostnader avser 5,4 (5,6) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2008						2007
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkstäl lande direktörer	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)	Styrelse, verkstäl	och andra ledande lande direktörer	befattningshavare	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)
Moder bolaget
Sverige	14,4	(–)		7,9 (0,5)		11,7		(–)		6,3 (0,4)
Dotter företag
Sverige	10,1		(–) 187,9	(–)		11,3			(–) 187,3	(–)
Lettland	0,9	(–)	1,7	(–)		0,7		(–)	1,9	(–)
Portugal	0,7 (0,1)		0,8	(–)				0,7 (0,1)	1,0	(–)
Spanien			7,8 (1,3) 53,7 (0,3)					7,2 (1,1)	52,9 (0,3)
Koncer nen totalt			33,9 (1,4) 252,0(0,8)						31,6 (1,2) 249,4 (0,7)

Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 3,6 (2,2) MSEK samt till styrelsens ordförande 0,5 (0,4) MSEK.

Sjukfrånvaro i moderbolaget, %	2008	2007
Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer	0,0	0,0
Sjukfrånvaro:
Genomsnittlig total sjukfrånvaro	0,5	0,2

Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier av anställda lämnas inte då ingen enskild grupp av anställda omfattar mer än 10 anställda.

NOT 6 ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de elva personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 70–71.

Rörlig lön

Rörlig lön är alltid maximerad. Fördelningen mellan fast lön och rörlig lön ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga lönen helt kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster, maximerad till en tredjedel av grundlönen. För 2008 utgår ingen rörlig lön till verkställande direktören. För andra ledande befattningshavare är den rörliga delen baserad på individuellt uppsatta mål samt koncernens resultat efter finansiella poster. För 2008 utgår rörlig lön med maximalt 30 procent av grundlönen.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35% av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är ett halvt år. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 24 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.

Beslutsprocessen

Ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare behandlas av ersättningsutskottet. Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet.

Summa	32,5	1,3	1,4	5,3	2,5 43,0
Andra ledande befattnings havare (39 personer)	26,2	1,3	1,3	4,0	2,4 35,2
Tidigare verkställande direktör, Lars Blecko	0,7	0,0	0,0	0,0	0,0	0,7
Verkställande direktör, Ole Terland	3,6	0,0	0,1	1,3	0,0	5,0
Tidigare styrelseledamot, Ingrid Lindqvist	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Tidigare styrelseordförande, Bengt Nordin	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,3
Styrelseledamot, Kjell Ormegaard	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Johan Holmgren	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Per Eiritz	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,5	0,0	0,0	0,0	0,1	0,6
	styrelsearvode Grundlön/	Bonus	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa

Kommentarer till tabellen

• Bonus avser verksamhetsåret 2007 som har utbetalats 2008.
• Övriga förmåner avser tjänstebil samt förmån av fria resor och boende för befattningshavare med dubbelt boende.
• Bolaget har köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 0,4 (0,2) MSEK från RydinCarlsten Advokatbyrå, numera Advokatfirman Lindahl, där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt 43 personer, utgörs av 7 kvinnor och 36 män.

NOT 7 REVISIONSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
PricewaterhouseCoopers
– Revision	1,7	2,1	0,3	0,4
– Konsultation	2,2	2,2	1,9	1,8
Summa	3,9	4,3	2,2	2,2

NOT 8 UPPGIFTER OM INKÖP OCH FÖRSÄLJ- NING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 4 (4) procent av omsättning från dotterbolag och 95 (92) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

Ersättningar och övriga förmåner under året

NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Finansiella intäkter
– Ränteintäkter	4	5	1	3
– Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	43	38
– Anteciperad utdelning från dotterföretag	–	–	92	–
– Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar	–	–	-1	–
– Kursdifferenser på fordringar och skulder	–	4	-48	4
Summa	4	9	87	45

NOT 10 FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Finansiella kostnader
– Räntekostnader	-44	-33	-42	-30
– Räntekostnader till koncernbolag	–	–	-3	-3
– Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–		-179 -265
– Kursdifferenser på fordringar och skulder	-38	–	-1	–
– Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar	-1	–	–	–
Summa	-83	-33		-225 -298

NOT 11 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

Uppskjuten skatt Summa	55 54	86 83	24 25	9 22
Aktuell skatt	-1	-3	1	13
	2008	2007	2008	2007
	Koncernen		Moderbolaget

	Koncernen		Moderbolaget
Årets uppskjutna skattekostnad	2008	2007	2008	2007
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	22	24	–	–
Uppskjuten skattekostnad avse ende övriga temporära skillnader	-15	-10	–	–
Uppskjuten skatteintäkt avseende övriga temporära skillnader	52	72	26	9
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	-4	–	-2	–
Uppskjuten skatt i resultaträkningen	55	86	24	9
	Koncernen		Moderbolaget
Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital	2008	2007	2008	2007
Skatteeffekt av koncernbidrag	–	–	–	-12
Summa	–	–	–	-12

	Koncernen		Moderbolaget
Skillnad mellan koncernens skatte kostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats	2008	2007	2008	2007
Redovisat resultat före skatt	-385 -384		-230 -377
Skatt enligt gällande skattesats	108	108	64	106
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-3	-95	-51	-75
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	5	74	25	–
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	1	-5	1	-9
Omvärdering av uppskjuten skatt – ändring av svensk skattesats	-6	–	-4	–
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	-53	–	-10	–
Effekt av utländska skattesatser	2	1	–	–
Summa	54	83	25	22

Skattesats

Gällande skattesats är 28% (28%). Från och med 1 januari 2009 är skattesatsen i Sverige 26,3 procent varför denna skattesats har använts vid beräkning av uppskjuten skattefordran/-skuld i Sverige.

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

Koncernen	Över avskriv	Derivatin
Uppskjutna skatteskulder	ningar	strument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2007	-91	0	0	-91
Redovisat i resultat räkningen	26	–	–	26
Redovisat i eget kapital	–	–	–	0
Omräkningsdifferenser	–	–	–	0
Per 31 december 2007	-65	0	0	-65
Redovisat i resultat räkningen	26	–	–	26
Redovisat i eget kapital	2	-3	–	-1
Omräkningsdifferenser	–	–	–	0
Per 31 december 2008	-37	-3	0	-40

Koncernen Uppskjutna skattefordringar	skillnader i anlägg Skattemässiga ningstillgångar	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2007	2	32	10	18	62
Redovisat i resultat räkningen	59	7	-3	-3	60
Redovisat i eget kapital	–	–	17	–	17
Per 31 december 2007	61	39	24	15	139
Redovisat i resultat räkningen	-61	102	–	-12	29
Redovisat i eget kapital	–	–	-24	–	-24
Per 31 december 2008	0	141	0	3	144

Not 11 forts. sidan 58

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisar inte uppskjutna skattefordringar motsvarande 36 (0) MSEK, vilka kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Uppskjutna skattefordringar, kortfristiga	3	83	–	–
Uppskjutna skattefordringar, långfristiga	141	56	62	37
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	-3	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	-37	-65	–	–
Summa	104	74	62	37

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Uppskjutna skattefordringar	104	74	62	37
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
Summa	104	74	62	37

NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

			2007
Koncernen	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	37	25	4	6	72	37	25	9	5	76
Årets anskaffning	–	–	14	–	14	–	–	4	1	5
Utrangeringar	–	–	-6	–	-6	–	–	-9	–	-9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	37	25	12	6	80	37	25	4	6	72
Ingående avskrivningar	-24	-25	–	-1	-50	-17	-22	–	-1	-40
Årets avskrivningar	-5	–	–	-1	-6	-7	-3	–	–	-10
Utgående ackumulerade avskrivningar	-29	-25	–	-2	-56	-24	-25	–	-1	-50
Utgående planenligt restvärde	8	–	12	4	24	13	–	4	5	22

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

	2008			2007
Moderbolaget	Program vara	Licenser	Summa	Program vara	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	16	6	22	16	5	21
Årets anskaffning	–	–	–	–	1	1
Försäljningar	–	-6	-6	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	16	–	16	16	6	22
Ingående avskrivningar	-8	-1	-9	-5	-1	-6
Försäljningar	–	2	2	–	–	–
Årets avskrivningar	-3	-1	-4	-3	–	-3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-11	–	-11	-8	-1	-9
Utgående planenligt restvärde	5	–	5	8	5	13

NOT 13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

				2008							2007
Koncernen	Mark	anläggn. Mark	Byggnader	Maskiner	Inventarier	nyanl./förskott Pågående	Summa	Mark	anläggn. Mark	Byggnader	Maskiner	Inventarier	nyanl./förskott Pågående	Summa
Ingående anskaffningsvärde	30	26	300	2 501	125	49	3 031	30	27	306	2 460	115	57	2 995
Omräkningsdifferens	3	–	10	103	6	11	133	–	–	–	29	2	-1	30
Inköp/förskott	–	4	2	41	22	109	178	1	4	7	159	13	49	233
Försäljningar/utrangeringar	-6	-8	-126	-133	-20	-2	-295	-1	-5	-15	-187	-13	-6	-227
Under året omförda poster	–	–	2	40	-5	-37	–	–	–	2	40	8	-50	–
Utgående ackumulera de anskaffningsvärden	27	22	188	2 552	128	130	3 047	30	26	300	2 501	125	49	3 031
Ingående avskrivningar	–	-6		-159 -1 409	-90		– -1 664	–	-8		-155 -1 395	-85		– -1 643
Omräkningsdifferens	–	–	-7	-87	-4	–	-98	–	–	–	-24	-1	–	-25
Försäljningar/ utrangeringar	–	3	65	63	17	–	148	–	3	8	124	9	–	144
Omklassificeringar	–	–	–	-2	2	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	-1	-12	-108	-11	–	-132	–	-1	-12	-114	-13	–	-140
Utgående ackumule rade avskrivningar	–	-4		-113 -1 543	-86		– -1 746	–	-6		-159 -1 409	-90		– -1 664
Ingående nedskrivning	-6	-6	-67	-265	-7	-1	-352	–	–	-7	-61	–	–	-68
Försäljningar/ utrangeringar	6	6	61	68	2	–	143	–	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivning 1)	–	–	-5	-80	–	-1	-86	-6	-6	-60	-204	-7	-1	-284
Under året omförda poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	–	–	–	-14	–	–	-14	–	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	6	–	–	4	10	–	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumule rade nedskrivningar	–	–	-5	-291	-5	2	-299	-6	-6	-67	-265	-7	-1	-352
Utgående planenligt restvärde	27	18	70	718	37	132	1 002	24	14	74	827	28	48	1 015
Taxeringsvärden i Sverige	27		306					33		607

1) Avser nedskrivning av anläggningstillgångar i Miranda (under 2008) respektive Utansjö (under 2007) till nettoförsäljningsvärde.

Koncernen har inte erhållit några statliga stöd under 2007 och 2008.

	2008				2007
Moderbolaget		Maskiner	Inventarier	Summa		Maskiner	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde		21	2	23		16	1	17
Inköp		5	1	6		5	1	6
Försäljning		-26	–	-26				–
Utgående ackumulera de anskaffningsvärden		–	3	3		21	2	23
Ingående ackumulerade avskrivningar		-1	-1	-2		-1	-1	-2
Försäljning		3		3				–
Årets avskrivningar		-2	–	-2		-2	–	-2
Utgående ackumule rade avskrivningar		–	-1	-1		-3	-1	-4
Utgående planenligt restvärde		–	2	2		18	1	19

NOT 14 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
Långfristiga räntebärande skulder	2008	2007	2008	2007
Obligationslån	150	150	150	150
Banklån	523	–	523	–
Skuld avseende finansiell leasing	19	23	–	–
Utgående balans	692	173	673	150
	Koncernen		Moderbolaget
Kortfristiga räntebärande skulder	2008	2007	2008	2007
Checkräkningskredit	63	45	53	28
Banklån	15	403	15	403
Skuld avseende finansiell leasing	4	4	–	–
Övrigt	–	–	–	29
Utgående balans	82	452	68	460
Summa räntebärande skulder	774	625	741	610

Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:

	2008	2007
Rörlig ränta:
– löper ut inom ett år	37	196
– löper ut om mer än ett år	–	–
Summa	37	196

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

		Ackumule rade avskriv ningar
2008	2007	2008	2007
43	43	-21	-17
3	3	-3	-3
46	46	-24	-20
		Anskaffnings värden

Obligationslånet löper fram till 2012 med en rörlig ränta som fastställs varje halvår.

Banklånen avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet och löper fram till 2011 med en rörlig ränta som fastställs var tredje månad.

För banklånen finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Företagsinteckningar	275	–	275	–
Aktier i dotterföretag	493	–	288	–
Utgående balans	768	–	563	–

Ränta på balansdagen var som följer:

	2008	2007
%	SEK USD EUR		SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	4,35 2,85 4,90		5,00
Banklån	5,11	4,67		5,38 6,13 5,25
Obligationslån	5,48		5,12

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:

	Redovisade belopp		Verkligt värde
	2008	2007	2008	2007
Obligationslån	150	150	122	118
Banklån	523	–	457	–

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2008	2007
SEK	531	342
USD	2	87
EUR	218	169

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
	2008	2007	2008	2007
Inom ett år	4	4	4	4
Senare än ett men inom fem år	19	17	15	15
Senare än fem år	–	6	–	4
Summa	23	27	19	23

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 (5) MSEK.

NOT 15 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Förfaller till betalning inom ett år	2	2	1	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	2	–	–
Summa	3	4	1	–

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Leasingkostnader	3	3	1	–
Varav
minimileasingavgifter	3	3	1	–

NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Andelar i koncernföretag	–	–	297	481
Uppskjuten skattefordran	–	–	62	37
Andra långfristiga fordringar	19	1	–	2
Utgående planenligt restvärde	19	1	359	520

Ovanstående poster specificeras nedan.

Andelar i koncernföretag

Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	Bokfört värde
					08-12-31 07-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rockhammars Bruk AB	556150-8366	Lindesberg	145 000	100	19	19
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Upplands Väsby	10 000	100	1	–
SIA Rottneros Baltic	000319171	Lettland	100	100	6	6
Rottneros Miranda SA		Spanien	20 000	100	–	179
Aspen Tree Re AG	CH-170.3.025.640-6	Schweiz	1 000	100	1	7
Rottneros S.A.	RC-Brussels 660940 Belgien		615	95	1	1
Rottneros GmbH	HRB 89758	Tyskland		100	–	–
Summa					297	481

Moderbolaget 2008 2007

Moderbolaget	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	766	556
Nyemission	1	–
Återbetalning av insatt aktiekapital	-6	–
Aktieägartillskott	–	210
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	761	766
Ingående nedskrivningar	-285	-75
Årets nedskrivningar	-179	-210
Utgående ackumulerade nedskrivningar netto	-464	-285
Utgående bokfört värde	297	481

NOT 17 VARULAGER

2008	2007
149	172
1	3
3	3
294	315
447	493

1) Av det totala massalagret har 75 (37) procent värderats till nettoförsäljningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.

NOT 18 KUNDFORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
Specifikation kundfordringar	2008	2007	2008	2007
Kundfordringar, brutto	262	414	250	396
Reserv för osäkra kundfordringar	-4	-3	-4	-3
Kundfordringar, netto	258	411	246	393
	Koncernen		Moderbolaget
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar är som följer:	2008	2007	2008	2007
Ingående balans	-3	-1	-3	–
Reservering för osäkra kundfordringar	-1	-3	-1	-3
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	–	–	–
Återförda outnyttjade belopp	–	1	–	–
Utgående balans	-4	-3	-4	-3

Not 18 forts. sidan 60

Andra långfristiga fordringar

Uppskjuten skattefordran:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	1	1	2	1
Anskaffat under året	19	–	–	1
Årets amortering/upplösning	-1	–	-2	–
Utgående planenligt restvärde	19	1	–	2

Uppskjuten skatt på temporära skillnader 62 37 Summa 62 37

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2008 var kundfordringar uppgående till 36 MSEK (68 MSEK) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Mindre är 3 månader från förfallodagen	36	68	36	68
3 till 6 månader från förfallodagen	–	–	–	–
Summa	36	68	36	68

Redovisade belopp, per valuta, för kundfordringar och andra fordringar är följande:

Koncernen		Moderbolaget
2008	2007	2008	2007
47	59	37	42
74	136	74	136
132	211	130	210
5	5	5	5

NOT 19 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Fordringar hos koncernföretag	–	–	863	905
Övriga fordringar	67	80	48	35
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	46	40	8	12
Utgående balans	113	120	919	952

Specifikation förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Förutbetald försäkringspremie	6	8	1	1
Upplupen intäkt av säkringar	2	2	2	2
Förutbetalda kostnader	20	16	1	1
Upplupen intäkt vid försäljning av grön el	6	6	–	–
Övriga upplupna intäkter	12	8	4	8
Utgående balans	46	40	8	12

NOT 20 LIKVIDA MEDEL

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Kassa och bank	45	121	5	21
Utgående balans	45	121	5	21

NOT 21 EGET KAPITAL

Moderbolaget	2008	2007
Antal aktier vid årets ingång	180 212 464 180 212 464
Antal aktier vid årets utgång	180 212 464 180 212 464
Genomsnittligt antal aktier	180 212 464 180 212 464

Under andra kvartalet 2003 inledde bolaget det återköpsprogram som beslutades av bolagsstämman den 29 april 2003. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid framtida förvärv.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641 aktier med ett nominellt värde av 4 110 TSEK. Transaktionskostnaden för återköpen har redovisats direkt mot eget kapital och uppgick under 2004 till 8 TSEK.

Finansinspektionen har ifrågasatt om ett antal registreringspliktiga återköpsaffärer som Rottneros genomförde under 2001 har blivit anmälda till Finansinspektionen i tid. I slutet av 2006 har länsrätten satt ned beslutad förseningsavgift från 3 till 1 MSEK.

Hantering av kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer Koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2008 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2007, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på högst 1,0 ggr. Skuldsättningsgraden per 31 december 2008 och 2007 framgår nedan:

	2008	2007
Räntebärande skulder	774	625
Eget kapital	810	1 050
Skuldsättningsgrad	1,0	0,6
Förändring av säkringsreserv	2008	2007
Ingående balans	-70	-26

Kassaflödessäkringar:

Utgående balans	3	-70
–skatt på överföringar till resultaträkningen	-13	-19
–överföringar till resultaträkningen	49	69
–skatt på verkligt-värde vinster	-14	37
–verkligt-värde vinster under året	51	-131

NOT 22 AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Långfristiga avsättningar:
Avsättning för uppskjuten skatt	–	–	–	–
Kortfristiga avsättningar:
Avsättning för framtida miljökostnader	–	1	–	–
Avsättning för omstruktureringskostnader	30	10	–	–
Övriga avsättningar	12	–	–	–
Summa	42	11	–	–

Avsättning för framtida miljökostnader avser kostnader för hantering av slam i Utansjö samt miljöförbättrande åtgärder i Miranda som beslutades om i samband med förvärvet.

Avsättning för omstruktureringskostnader avser avsättning för personalneddragningar i samband med ombyggnad av kontrollrum i Rottneros enligt beslut 26 juli 2007, samt avsättning relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari 2008.

Övriga avsättningar avser utsläppsrätter vid bruket i Miranda som kommer utnyttjas under 2009.

Avsättning för framtida miljökostnader 2008 2007 2008 2007 Avsättningar vid årets ingång 1 1 – – Ianspråktagna avsättningar -1 – – – Avsättningar vid årets utgång – 1 – – Koncernen Moderbolaget Avsättning för omstruktureringskostnader 2008 2007 2008 2007 Avsättningar vid årets ingång 10 – – – Avsättningar under året 90 10 – – Ianspråktagna avsättningar – – -57 – Upplösta avsättningar -13 – – – Avsättningar vid årets utgång 30 10 – – Koncernen Moderbolaget Övriga avsättningar 2008 2007 2008 2007 Avsättningar under året 18 – – – Ianspråktagna avsättningar -6 – – –		Koncernen		Moderbolaget
	Avsättningar vid årets utgång	12	–	–	–

Specifikation av avsättning för uppskjuten skatt:

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver	–	–	–	–
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	–	–	–	–
Summa	–	–	–	–

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver är hänförliga till överavskrivingar och utnyttjas i takt med att planenliga avskrivningar görs. Se vidare not 11.

NOT 23 BEVILJADE KREDITER

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 627 (621) MSEK och för koncernen till 653 (644) MSEK. Utnyttjade krediter var vid årsskiftet 616 (448) MSEK.

		Koncernen	Moderbolaget
Utnyttjade krediter	2008	2007	2008	2007
Förfaller senare än ett år	533	–	533	–
Förfaller inom ett år	78	448	63	431
Varav:
Checkräkningskredit	63	45	53	28
Syndikeringslån	20	403	20	403
Summa	616	448	601	431

Under 2008 togs ett nytt syndikeringslån upp på motsvarande 83,3 MUSD. Syftet med lånet var att ersätta existerande lånefacilitet samt att skapa ett generellt låneutrymme för koncernen. Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på tre år med en genomsnittlig ränta vid årsskiftet på 4,98 (5,85) procent. Checkräkningskrediten löper med en genomsnittlig ränta vid årsskiftet på 4,8 (5,0) procent.

Lånefaciliteten är kopplad till ett antal finansiella villkor och nyckeltal, samt vissa rörelseanknutna villkor. Vidare innehåller lånefaciliteten villkor som bland annat innebär att investeringsnivån begränsas till den nu gällande långsiktiga investeringsplanen, villkor för att avyttra tillgångar, göra förvärv samt vissa begränsningar i samband med ägarförändringar. Vidare förbinder sig styrelsen att inte föreslå aktieutdelningar innan den finansiella ställningen väsentligen förbättrats.

NOT 24 ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Växelskulder	–	–	–	–
Skulder till koncernföretag	–	–	195	519
Övriga skulder	38	41	–	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	144	171	40	43
Utgående balans	182	212	235	563

Specifikation upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Semesterlöneskuld	31	32	3	4
Sociala avgifter	12	12	3	3
Löneskuld	11	13	–	–
Upplupet resultat av massaprissäkringar	3	7	3	7
Punktskatter	2	1	–	–
Fastighetsskatt		2	–	–
Räntekostnader	3	8	3	8
Leveranskostnader	25	18	25	18
Upplupna reparationskostnader	2	10	–	–
Deponiavgifter	9	10	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	27	31	–	–
Övriga upplupna kostnader	19	27	3	3
Utgående balans	144	171	40	43

NOT 25 Eventualförpliktelser

Moderbolaget och koncernen har eventualförpliktelser avseende garantier uppgående till 7 (2) MSEK. För årets eventualförpliktelser finns ställd säkerhet i form av spärrade bankmedel om 4 MSEK.

NOT 26 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

För upplysningar om händelser efter räkenskapsårets utgång hänvisas till förvaltningsberättelsen, sidan 38.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas dels till Riskavsnittet, sidan 28, dels till förvaltningsberättelsen, sidan 36.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ) Org nr 556013-5872

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rottneros AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–61. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 9 mars 2009

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Bolagsstyrning inom Rottneros

Ordför ande har ordet

Sedan 1 juli 2008 är Rottneros ett "kodbolag" genom att även bolag som noteras i segmentet Small Cap på Nasdaq Stockholmsbörsen från detta datum omfattas av "Svensk Kod för Bolagsstyrning". För Rottneros del innebär detta inga större förändringar eftersom vi i allt väsentligt har tillämpat Koden sedan tidigare. Vi har gjort en genomgång som har resulterat i ytterligare anpassning samt ett utökat bolagsstyrningsavsnitt.

Styrelsens arbete under 2008 har varit intensivt med 16 styrelsemöten. Arbetet har till stor del präglats av att hantera frågor kring företagets lönsamhet och sedan de dramatiska förändringarna av företagets förutsättningar som en följd av det som har inträffat på finansmarknaden och försämringen av marknaden.

Detta medförde bland annat att arbetet med att ersätta krediterna blev ett komplicerat och långdraget arbete som kom att involvera styrelsen i betydande utsträckning. Att vi trots dessa besvärliga förutsättningar kunde signera ett avtal i oktober om nya lånefaciliteter om motsvarande cirka 620 MSEK är speciellt glädjande.

Andra områden som har stått högt på styrelsens agenda har varit nedläggningen av det förlustbringande Utansjö Bruk, koncernens framtida struktur och satsningsområden, till exempel den planerade etableringen av en ny fabrik för produktion av CTMP-massa i Sydafrika. Denna är baserad på en flyttning av CTMP-anläggningen som var en del av Utansjö Bruk, vilken lades ner under 2008.

Under 2009 kommer frågor kring företagets lönsamhet att ha en fortsatt hög prioritet. Även strukturfrågor med fokus på våra satsningsområden kommer fortsatt att ha en stor tyngd i styrelsens arbete. Vidare räknar jag med att bolagsstyrningsfrågor får en ökad betydelse i takt med att omvärldens krav på rapportering och transparens ökar.

Karlstad i februari 2009

Rune Ingvarsson Styrelsens ordförande

Bolagsstyrningsrapport 2008

Rottneros är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Sunne och noterat på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm, ("Börsen"). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och börsens regelverk, inklusive Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och andra relevanta lagar och regler. Denna rapport är inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Några avvikelser från Kodens bestämmelser har inte noterats sedan Koden trädde i kraft för Rottneros del den 1 juli 2008.

Aktieägare

Rottneros aktie är noterad på Börsen sedan 1987. Enligt den av Euroclear (före detta VPC) förda aktieboken hade Rottneros vid årsskiftet 17 869 aktieägare. Aktiekapitalet uppgick till 94 216 053 kronor, fördelat på 188 432 105 aktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641 aktier.

Styrinstrument

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk inklusive Koden samt andra relevanta lagar och regler.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policys, värderingar och uppförandekoder.

De policys som beslutas av styrelsen är finanspolicy, etikpolicy, kommunikationspolicy, miljö- och energipolicy och utdelningspolicy. Dessutom finns 13 policys som beslutas av VD och som delges styrelsen; exempelvis kreditpolicy, arbetsmiljöpolicy, kvalitetspolicy, råvarupolicy och jämställdhetspolicy.

Årsstämma

Årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma, är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, principer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare med mera.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ett med fullmakt utrustat ombud. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

Rottneros årsstämma 2008 ägde rum den 24 april 2008 i Sunne. På stämman deltog 41 av bolagets aktieägare, representerande 28 procent av röster och kapital.

Beslut

Årsstämman fattade beslut om att

• I enlighet med styrelsens förslag lämnades inte någon utdelning till aktieägarna.

• • Styrelsen skall bestå av sex (6) ordinarie ledamöter. Ledmöterna Per Eiritz, Johan Holmgren, Rune Ingvarsson, Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder omvaldes. Till ny styrelseledamot valdes Roger Asserståhl.
• • Rune Ingvarsson valdes till styrelsens ordförande.
• • Avgående styrelseledamöterna Bengt Nordin, styrelseordförande, samt Ingrid Lindqvist och Jan Viper tackades för förtjänstfullt arbete i styrelsen.
• • Arvode tillstyrelsen skall utgå med 500 000 kronor till styrelsens ordförande och 250 000 kronor vardera övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget. Till ledamöter i utskotten utgår ett dagsarvode om totalt 10 000 kronor och till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
• • Styrelsen bemyndigades att undertiden fram till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta de aktier i bolaget som tidigare förvärvats under återköpsprogrammet. Överlåtelse kan ske med avvikande från aktieägarnas företrädesrätt för att finansiera företagsförvärv eller andra strategiska investeringar på ett kostnadseffektivt sätt.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2008 beslutade, liksom tidigare år, att valberedningen skall bestå av styrelsens ordförande samt ytterligare två ledamöter, vilka ej får vara styrelseledamöter. Av dessa två ledamöter ska en vara representant för bolagets största aktieägare och en representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Valberedningen utser inom sig ordförande, styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen. Styrelseordföranden är sammankallande. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid.

Namnen på ledamöterna i valberedningen skall presenteras senast sex månader före årsstämman. Valberedningens sammansättning skall från tid till annan offentliggöras på bolagets hemsida. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 23 oktober 2008 och har hållits tillgängligt på Rottneros hemsida.

Valberedningens sammansättning

		Andel av röster per
Namn	Representerande	2008-09-30
Olle Grundberg, ordf	Nemus Holding AB	27,26 %
Torgny Prior	Idea, Prior &
	Nilsson, Fond och
	Kapitalförvaltning	1,33 %
Rune Ingvarsson	Ordf Rottneros	–

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning

Rottneros styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman.

Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse har under 2008 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen.

Styrelsens sammansättning under 2008 framgår av tabellen nedan.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Utvärderingen av 2008 års styrelsearbete har utförts i början av 2009 och denna kommer även att ligga till grund för 2009 års styrelsearbete.

					NÄRVARO
	Invald år	Oberoende	Totalt arvode	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Rune Ingvarsson (ordf.)	2007	Nej*	453 333	100%	91%
Roger Asserståhl	2008	Ja	166 667	100%	–
Per Eiritz	2007	Ja	216 667	100%	–
Johan Holmgren	2002	Ja	226 667	100%	100%
Kjell Ormegard	2007	Ja	296 667	100%	100%
Ingrid Westin Wallinder	2006	Ja	266 667	100%	100%
Lars-Ove Brolin	(arbetstagarrep/suppl)	–	21 667	69%	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)	–	16 667	92%	–
Hans-Åke Nordstrand	(arbetstagarrep.)	–	21 667	94%	–
Mats Wennborn	(arbetstagarrep/suppl)	–	21 667	100%	–

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

* Innehar numera uppdrag för till Rottneros huvudägare relaterat bolag.

Oberoende

Enligt Börsens regelverk och Koden skall en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Börsens och Kodens krav på oberoende, då de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare, med undantag för styrelseordföranden Rune Ingvarsson som är beroende av bolagets större aktieägare.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Dessutom sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom fjorton dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2008 har 16 styrelsemöten hållits.

Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• • I februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen.
• • I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen.
• • I april behandlasförsta kvartaletsresultatsamt översyn av koncernens strategier.
• • I juli och oktober behandlas resultatet för andra resp. tredje kvartalet. I oktober behandlas också investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår.
• • I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Utöver ovanstående punkter har styrelsens arbete under 2008 bland annat haft fokus på:

• • Avvecklingen av den förlustbringande verksamheten vid Utansjö Bruk.
• • Åtgärdsprogram för att förbättra lönsamhet och kassaflöden.
• • Bolagets finansiering.
• • Planering för etableringen av en ny fabrik för produktion av CTMP-massa i Sydafrika.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOT T

Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i tre av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott, finansutskott och ersättningsutskott.

Revisionsutskott

Utskottet består av tre representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovis-

ningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen och slutliga beslut fattas av styrelsen.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare.

Utskottet har bestått av styrelsens ordförande Rune Ingvarsson samt styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Kjell Ormegard. Ordförande i utskottet har varit Ingrid Westin Wallinder.

Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under året och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets sammanträden.

Ersättning för arbetet i utskottet har utgått med 10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 140 000 kronor.

Finansutskott

Utskottet består av två ledamöter från styrelsen och verkställande direktören samt ekonomi- och finansdirektören. Utskottet har som uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Utskottet har vid ett flertal tillfällen adjungerat externa finansiella experter. Finansutskottet har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy, och fatta de genomförandebeslut som policyn kräver och fortlöpande övervaka att policyn och dessa beslut iakttas.

Finansutskottet har sedan det konstituerande styrelsemötet den 24 april 2008 bestått av Kjell Ormegard, Rune Ingvarsson, Ole Terland (VD) och Karl Ove Grönqvist (Ekonomi- och finansdirektör). Ordförande i utskottet har varit Kjell Ormegard.

Utskottet har under 2008 haft nio sammanträden och styrelsen erhåller löpande protokoll från finansutskottet.

Ersättning för arbetet i utskottet har utgått med 10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 120 000 kronor.

Ersättningsutskott

Utskottet består av tre av styrelsens ledamöter. Utskottets arbetsuppgifter skall främst vara att inför styrelsens respektive årsstämmans beslut bereda ärenden angående formerna och riktlinjerna för ersättning och anställningsvillkor till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare.

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har bestått av Rune Ingvarsson, Johan Holmgren och Per Eiritz. Ordförande i utskottet har varit Rune Ingvarsson.

Utskottet har haft ett sammanträde och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

Ersättning för arbetet i utskottet har utgått med 10 000 kronor per ledamot och dag, totalt 30 000 kronor.

VD OCH KONCERNLEDNING

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring skall skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets verkställande direktör leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

Ledningens arbete

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare 11 personer; två affärsområdeschefer, tre dotterbolagschefer samt sex stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan 70–71 i årsredovisningen för 2008.

Företagsledningen har verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning ungefär var sjätte vecka, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare framgår av not 6 i årsredoviningen 2008 för Rottneros.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Det finns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram för bolagsledningen.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman för en period om fyra år. Vid årsstämman 2007 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Magnus Brändström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till årsstämman 2011. Magnus Brändström är huvudansvarig revisor sedan 2004.

Revisionsarbetet

Revisorerna granskar bolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor var närvarande vid ett styrelsesammanträde under 2008. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets sammanträden och på årsstämman 2008. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Utöver revisionuppdraget har Öhrlings PricewaterhouseCoopers bistått Rottneros med moms- och skattekonsultationer samt diverse redovisningsmässiga

utredningar. Öhrlings PricewaterhouseCoopers har att pröva sitt oberoende vid varje rådgivningsuppdrag. Arvoden till revisionsbolaget framgår av not 7 i årsredovisningen 2008.

Revisor:	Öhrlings PricewaterhouseCoopers
	Huvudansvarig: Magnus Brändström
	Auktoriserad revisor
	Aktieinnehav i Rottneros: 0 aktier

Ytterligare information på www.rottneros.com

• • Bolagsordning
• • Information från tidigare årsstämmor, från och med 2004 (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• • Information om valberedningen
• • Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004–2007 (ingår i årsredovisning för respektive år).

Styrelsens rapport om den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella r apporteringen

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats i enlighet med Koden och är begränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Kontrollmiljö

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

Riskbedömning

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd. De områden som det under 2008 har lagts störst fokus på är lager och kundfordringar. Likviditetsrisker har även särskilt följts upp till följd av den refinansieringsprocess som genomförts och den likviditetssituation Rottneros befunnit sig i.

Kontrollaktiviteter

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga telefonmöten som koncernledningen har tillsammans med ledningsgruppen för varje dotterbolag. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Dessutom gör Ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år där även den huvudansvarige revisorn deltar minst en gång per år. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott och finansutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats.

Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad.

Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för det tredje kvartalet och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid revisionsutskottets möten.

Information och kommunikation

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät. Kommunikation sker även i form av månatliga telefonmöten med koncernledningen.

Uppföljning

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

En särskild översyn av koncernens interna kontroll genomfördes under 2007 huvudsakligen enligt den så kallade COSO-modellen enligt vilken det skett genomgångar och bedömningar inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Denna översyn har följts upp under året.

Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och komplexitet för närvarande inte motiverar en egen internrevision.

Styrelse

Rune Ingvarsson f 1943, ingenjör Ordförande sedan 2008 Styrelseledamot i Arctic Paper S.A., Polen, SATOMO Invest. Tidigare ledande befattningar inom bland annat Norske Skog, APRIL och Aracruz. Invald: 2007 Antal aktier i Rottneros: 180 000 (inkl jur person)

JOHAN HOLMGREN f 1944, filosofie kandidat Styrelseordförande i Bo Ohlsson i Tomelilla AB, Bo Ohlsson i Tomelilla Holding AB, Troll Nursery SIA och Användbart Litet Företag goes abroad AB. Styrelseledamot i Hafa Bathroom Group AB och JG Business Development AB. Invald: 2002 Antal aktier i Rottneros: 15 000 (inkl jur person)

ROGER ASSERSTÅHL f 1943, civiljägmästare Styrelseledamot i Bergvik Skog AB, extern verkställande direktör Asserståhl Partners AB. Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ordförande i Skogshistoriska Sällskapet. Tidigare bland annat vice koncernchef i AssiDomän AB. Invald: 2008 Antal aktier i Rottneros: 20 000

PER EIRITZ f 1951, civilingenjör Styrelseordförande i Clarahälsan AB, Solstahälsan AB, Svensk PCI AB och Svensk PCI Värmland AB. Styrelseledamot i KMW Energi AB och Capee Group AB. Tidigare bland annat VD i Valmet/Metso. Invald: 2007 Antal aktier i Rottneros: 10 000

Kjell Ormegard f 1949, civilekonom

Styrelseordförande i Getupdated Internet Marketing AB. Styrelseledamot i Ormegard Internet Marketing AB. Tidigare bland annat ordförande i Handelsbanken Capital Markets; ledande befattningar i Alfred Berg och Consensus. Har varit partner i Affärsvärlden och ledamot av styrelsen för Stockholmsbörsen. Invald: 2007 Antal aktier i Rottneros: 10 000

INGRID WESTIN WALLINDER f 1957, jur kand

Advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl KB (f.d. RydinCarlsten Advokatbyrå) sedan 2002. Styrelseledamot i Uppsala Akademiförvaltning. Tidigare arbetslivserfarenhet är bland annat chefsjurist och styrelsesekreterare i Avesta Sheffield AB och i Avesta AB, samt bolagsjurist i Nordstjernan AB. Invald: 2006 Antal aktier i Rottneros: 0

Mikael lilja* f 1966, mekaniker, Rottneros Bruk AB Medlem av Pappers avd 89, ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Utsedd: 2008 Antal aktier i Rottneros: 0

HANS-ÅKE NORDSTRANd* f 1955, förrådsarbetare, Utansjö Bruk AB Medlem av Pappers avd 5. Utsedd: 2007 Antal aktier i Rottneros: 0

LARS-OVE BROLIN** f 1945, mekaniker, Vallviks Bruk AB Medlem av Pappers avd 106. Utsedd: 2007 Antal aktier i Rottneros: 0

Avled den 6 februari 2009

MATS WENNBORN** f 1951, processoperatör, Rockhammars Bruk AB Medlem av Pappers avd 149. Utsedd: 2005 Antal aktier i Rottneros: 0

REVISORER Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB Huvudansvarig: Magnus Brändström, Auktoriserad revisor, vald fram till årsstämman 2011

* Utsedd av de anställda ** Suppleant

Ledande befattningshavare

OLE TERLAND f 1958, verkställande direktör och koncernchef. Teknologie licentiat Ledamot av Skogsindustriernas styrelse Antal aktier i Rottneros: 60 000 Bakgrund: Tidigare ledande befattningar inom SCA-koncernens verksamhetsområden finpapper, journalpapper, förpackningar och mjukpapper; senast chef koncernstab Teknik vid SCA:s huvudkontor. Anställd sedan 2008

Olle Dahlin f 1954, verkställande direktör Rottneros Bruk AB och Utansjö Bruk AB. Affärsområdeschef, högutbytesmassor. Civilingenjör och civilekonom Antal aktier i Rottneros: 5 000 Bakgrund: Tidigare ledande befattningar inom SCA-koncernen, AssiDomän, Frantschach och Arctic Paper. Anställd sedan 2005

Ingemar Eliasson f 1956, råvarudirektör. Skogsmästare Antal aktier i Rottneros: 40 000 Bakgrund: Har tidigare arbetat med virkesanskaffning i Mellanskog Skogsägarna och STORA. Anställd sedan 1987

K ARL OVE GRÖNQVIST f 1954, ekonomi- och finansdirektör. Civilekonom Antal aktier i Rottneros: 0 Bakgrund: I tidigare befattningar verksam som revisor och auktoriserad revisor, olika ekonomtjänster i rederikoncernen Johnson Line/EffJohn, ekonomidirektör i AssiDomän Packaging och senast Frango. Anställd sedan 2006

Jan Holm f 1959, personaldirektör. Socionom Antal aktier i Rottneros: 0. Bakgrund: Tidigare personalchef vid Vallviks Bruk samt olika HR-befattningar inom Landstinget Gävleborg. Anställd sedan 1989

ROBERT JENSEN f 1956, verkställande direktör Rockhammars Bruk AB. Driftingenjör Antal aktier i Rottneros: 0 Bakgrund: Innehaft flera olika befattningar inom Rockhammars Bruk. Anställd sedan 1999

MIKAEL KROOK f 1973, tf affärsområdeschef Rottneros Packaging AB. Teknologie doktor Antal aktier i Rottneros: 0 Bakgrund: Tidigare projektledare ABB samt bakgrund från STFI-Packfors. Senast produktchef Rottneros Packaging AB. Anställd sedan 2007

Ragnar Lundberg f 1947, teknisk direktör. Civilingenjör Antal aktier i Rottneros: 2 000 Bakgrund: Har tidigare arbetat med forskning, utveckling, teknisk kundtjänst, produktion och försäljning inom STFI, MoDo-koncernen och SCA Packaging. Anställd sedan 2000

Gregorio Martin Perez f 1948, Verkställande direktör Rottneros Miranda SA. Civilingenjör, Industriell ekonomi Antal aktier i Rottneros: 0 Bakgrund: Tidigare produktionschef Ence och ledande befattningar inom Scott Paper samt Kimberly-Clark. Anställd sedan 1999

ANN OLHEDE f 1958, inköpsdirektör. Redovisningsekonom Antal aktier i Rottneros: 0 Bakgrund: Tidigare ledande befattning i bolag inom MTG (Modern Times Group) och senast som chef Inköp Norden i Accenture. Anställd sedan 2007

Hannu Thomasfolk f 1951, verkställande direktör Vallviks Bruk AB. Civilingenjör Antal aktier i Rottneros: 4 000 Bakgrund: Tidigare ledande befattningar inom koncernerna Stora Enso, Sappi, Metso, RGM/APRIL, Graningeverken och AssiDomän. Anställd sedan 1995

Tomas Wiklund f 1966, marknadsdirektör. Antal aktier i Rottneros: 1 000 Bakgrund: Tidigare verksam inom Stora Cell och Stora Ensos försäljningsorganisationer för massa. Anställd sedan 2002

Sexårsöversikt

	2008		2007	2006	2005		2004		2003
					Kvarvarande verksamheter	Totalt	Kvarvarande verksamheter	Totalt
Faktorer som påverkar omsättningen
Massapris listpris NBSK, USD 1)		852	794	675	611		617		524
USD/SEK 2)		6,58	6,76	7,37	7,48		7,35		8,09
Massapris listpris NBSK i SEK		5 617	5 368	4 977	4 565		4 532		4 235
Rottneros leveranser, ton		617 900	714 700	699 500	666 700		625 000		641 100
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning		2 663	2 927	2 690	2 411	2 429	2 272	2 356	2 380
Rörelseresultat före avskrivningar		-82	75	148	9	48	129	109	239
Av-/nedskrivningar		-224	-435	-155	-138	-138	-162	-223	-117
Rörelseresultat efter avskrivningar		-306	-360	-7	-129	-90	-33	-114	122
Finansnetto		-79	-24	-16	-12	-13	-5	-7	-7
Resultat efter finansnetto		-385	-384	-23	-141	-103	-38	-121	115
Resultat efter skatt		-331	-301	-8	-91	-63	-31	-91	85
Balansposter, MSEK
Anläggningstillgångar		1 149	1 123	1 363	1 435		1 349		1 249
Varulager		447	493	397	430		474		388
Kortfristiga fordringar		391	572	570	595		572		443
Likvida medel		45	121	122	125		157		252
Tillgångar hänförliga till verksamheter under avveckling		–	–	–	26		16		–
Eget kapital		810	1 050	1 403	1 523		1 673		1 717
Långfristiga räntebärande skulder		692	173	177	180		186		42
Långfristiga ej räntebärande skulder		14	49	85	118		174		158
Kortfristiga räntebärande skulder		82	452	304	375		56		6
Kortfristiga ej räntebärande skulder		434	585	483	405		472		414
Skulder hänförliga till verksamheter under avveckling		–	–	–	10		7		–
Balansomslutning		2 032	2 309	2 452	2 611		2 568		2 332
Nyckeltal
Rörelsemarginal	%	-11,5	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7	-1,5	-4,9	5,1
Vinstmarginal	%	-14,4	-13,1	-0,9	-5,8	-4,2	-1,7	-5,2	4,8
Avkastning på sysselsatt kapital	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	7
Avkastning på eget kapital efter full skatt	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	5
Soliditet	%	40	45	57	58	58	65	65	73
Skuldsättningsgrad	ggr	1,0	0,6	0,3	0,4	0,4	0,2	0,2	0,0
Räntetäckningsgrad	ggr	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	18,2
Övrigt
Investeringar	MSEK	191	163	113	234	234	283	283	193
Medelantal anställda	st	667	718	754	804	804	835	835	857

1) Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse.

2) Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

3) Uppgifter för året 2003 har inte räknats om i enlighet med IAS/IFRS. Justering skulle behöva göras för IAS 39.

Ordlista

AOX	Absorberbara organiska halogener.		Mekanisk massa Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK	Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptusmassa.	NBSK	Northern Bleached Softwood Kraft: blekt långfiber sulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden.
BOD	Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Norscan	Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk	Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) ut tryckt som cm3 /g.	Närsalter	Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.
COD	Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Opacitet	Ogenomsynlighet.
CTMP	Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.		Slipmassa (SGP) Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF	Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.	Spethalt	Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.
EPIS	European Pulp Industry Sector.	Sulfat	Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub	Fast mått under bark: mått för vedråvara.	Sulfit	Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa	Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.	TCF	Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.
Latency	Det deformerade tillståndet hos massafibrer.	TMP	Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga.
Lignin	Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.	ULWC	Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.
LWC	Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.	UKP	Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
		Ytvikt	Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet:	Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad:	Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Rörelsemarginal:	Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal:	Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.
Nettoresultat:	Nettoresultatet är resultatet efter skatt.
Resultat per aktie:	Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Avkastning på sysselsatt kapital:	Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital:	Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.
	Avkastning på eget kapital: Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntetäckningsgrad:	Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.
P/E tal:	Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.
Direktavkastning:	Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.
	Rörelsens kassaflöde/aktie: Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

Koncernkontor

Rottneros AB

Box 600 194 26 Upplands Väsby Besöksadress: Kanalvägen 16 InfraCity (Stockholm) Telefon 08-590 010 00 Telefax 08-590 010 01

e-mail info@rottneros.com

www.rottneros.com

Vallviks Bruk AB

820 21 Vallvik Telefon 0270-620 00 Telefax 0270-692 10

Utansjö Bruk AB 870 15 Utansjö Telefon 0612-716 200 Telefax 0612-421 18

Rottneros Bruk AB 686 94 Rottneros Telefon 0565-176 00 Telefax 0565-176 80

Rockhammars Bruk AB

718 81 Frövi Telefon 0581-377 00 Telefax 0581-703 40

SIA Rottneros Baltic Pramju str 2 LV-3601 Ventspils Lettland Telefon +371 362 92 73 Telefax +371 362 92 75

Rottneros Miranda, S.A.

Carretera de Logrono s/n P.O.B. 6 ES-09200 Miranda de Ebro (Burgos) Spanien Telefon +34 947 31 02 45 Telefax +34 947 34 72 44

Rottneros Madeiras, LDA

Avenida 25 de Abril n° 809 –1°dto. PT-2200-299 Abrantes Portugal Telefon +351 241 36 51 21 Telefax +351 241 36 52 21

Rottneros SA

Avenue de Kraainem, 33 B-1950 Kraainem Belgien Telefon +32 2 766 16 90 Telefax +32 2 766 16 99

Rottneros GmbH

Kontakta Rottneros SA, se adress ovan