Rottneros — Annual Report 2016

Mar 20, 2017

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2016

PLANEN LIGGER FAST

Vårt primära fokus att öka koncernens volymer genom ökad kapacitet och produktivitet ligger fast, och investeringarna i vår långsiktiga plan AGENDA 500 löper planenligt i både Vallviks och Rottneros Bruk. Investeringsprogrammet genomförs av en effektiv organisation som delar värderingar och har en stark laganda. Därför är en fortsatt utveckling av ett tydligt och kommunikativt ledarskap av yttersta vikt.

MÅLSÄTTNING

KONCERNEN SKA NÅ EN UTHÅLLIG LÖNSAMHET ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL

Det gör vi genom att satsa på utvalda nischprodukter, vara bäst på service och alltid sätta säkerheten först. Under 2016 har vi även börjat utveckla Rottneros Packaging.

SÄKERHET FÖRST

Säkerhet först är ett honnörsord inom Rottneros. Våra medarbetares säkerhet går före allt annat och vi betonar säkerhet i alla lägen. Målet är att inte ha några personskador orsakade av bristande säkerhet.

UTVALDA NISCHPRODUKTER

Vi skapar lönsam tillväxt dels genom att fokusera på utvalda nischprodukter för våra högkvalitativa mekaniska och kemiska massor, dels genom en ökad produktionsvolym, via högre tillgänglighet och utökad kapacitet.

KUNDFOKUS

Vi ska också vara bäst på service. Vi ska veta mer om våra kunders kunder än de själva – på det sättet kan vi tillsammans med våra kunder utveckla den bästa massatypen för deras produktion.

ROTTNEROS PACKAGING

Under 2016 har vi börjat utveckla Rottneros Packaging där vi utvecklar slutprodukten tråg, för användning främst till livsmedel.

VERKSAMHETEN

• 3 Året i korthet
• 4 Rottneros i korthet
• 6 VD-ord
• 8 Affärsidé, strategier, mål och affärsmodell
• 10 Agenda 500
• 12 Marknad
• 16 Produkter och användningsområden
• 23 Vår verksamhet
• 26 Råvaruförsörjningen
• 28 Hållbarhet
• Rottneros ansvar
• Medarbetare
• Miljö

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• 37 Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning
• 39 Möjligheter och risker
• 44 Bolagsstyrningsrapport
• 49 Vinstdisposition och underskrifter

EKONOMISK REDOVISNING

• 50 Resultatrapporter koncernen
• 51 Balansräkning koncernen
• 52 Förändringar i eget kapital koncernen
• 53 Kassaflödesanalys koncernen
• 54 Resultatrapporter moderbolaget
• 55 Balansräkning moderbolaget
• 56 Förändringar i eget kapital moderbolaget
• 57 Kassaflödesanalys moderbolaget
• 58 Tilläggsupplysningar och noter
• 73 Revisionsberättelse

ÖVRIG INFORMATION

• 74 Styrelse, revisorer och ledning
• 76 Rottnerosaktien
• 78 Sexårsöversikt
• 79 Alternativa nyckeltal och nyckeltalsdefinitioner
• 80 Ordlista
• 81 Årsstämman
• 82 Adresser

FORTSATT INTENSIVT INVESTERINGS-PROGRAM

INOM RAMEN FÖR AGENDA 500.

Av hitintills beslutade investeringar på 510 MSEK är 370 MSEK nu genomförda. Resterande 140 MSEK kommer genomföras under 2017.

SATSNING PÅ ROTTNEROS PACKAGING

ROTTNEROS går från att enbart sälja avsalumassa, till att även sälja slutprodukten livsmedelstråg, med målsättning att vara helt fossilfria.

KONTINUERLIG PRODUKTIONS-ÖKNING

MASSAPRODUKTIONEN har ökat med 12 procent från 2013. Den sammanlagda produktionen uppgick till 374 100 ton 2016.

15 % avkastning på sysselsatt kapital

ROTTNEROS I TOPPEN bland jämförbara massaproducerande bolag.

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

RESULTAT

MSEK	2016	2015	Förändring
Nettoomsättning	1 730	1 795	-65
Rörelseresultat	170	263	-93
Resultat efter finansiella poster	163	259	-96
Nettoresultat	128	223	-95
Resultat per aktie, SEK	0,84	1,46	-0,62

ROTTNEROS I KORTHET

KUNDANPASSAD MASSA FÖR AVSALUMARKNADEN

ROTTNEROS I SIFFROR

MSEK	2016	2015	2014	2013	2012	2011
Nettoomsättning	1 730	1 795	1 547	1 389	1 437	1 513
Resultat efter finansiella poster	163	259	114	-158	6	-120
Investeringar i anläggningstillgångar	278	103	59	37	51	157
Medelantal anställda, st	282	264	251	256	275	298
Produktion per anställd, kton	1,3	1,4	1,4	1,3	1,2	1,1
RELATIONSTAL, %
Soliditet	77	76	77	71	77	75
Avkastning på sysselsatt kapital	15,2	25,5	12,4	Neg	0,1	Neg
Avkastning på eget kapital	11,6	21,9	13,6	Neg	Neg	Neg
Rörelsemarginal	9,8	14,7	7,6	-11,1	0,4	-7,8
KRONOR/AKTIE
Aktiekurs per den sista december	8,05	8,15	3,74	1,99	2,00	2,11
Eget kapital/aktie	7,54	6,93	6,39	5,41	6,51	6,65
Resultat per aktie	0,84	1,46	0,87	-1,04	-0,09	-0,95
Kassaflöde efter investeringar/aktie	-0,60	1,52	0,29	0,16	-0,07	-0,80
Utdelning1
Ordinarie utdelning	0,30	0,30	0,20	–	–	0,10
Extra utdelning	0,10	0,20	0,60	–	–	–
Totalt	0,40	0,50	0,80	–	–	0,10

1) För 2016 föreslagen utdelning.

KONCERNENS PRODUKTER, LEVERANSVOLYMENS FÖRDELNING 38% Blekt sulfatmassa 21% Oblekt sulfatmassa 23% CTMP 18% Slipmassa

OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING

MEKANISK MASSA

Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa.

KEMISK MASSA

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp), båda på samma produktionslinje.

PACKAGING

Rottneros Packaging utvecklar tråg för främst livsmedel. Vi kommer att satsa i Packaging för att i framtiden få ett tredje ben för koncernen.

MEKANISK	SLIP	Blekt/oblekt				Produktion, ton	HEADER
MASSA	MASSA					2016 69 000	+0 %
	Gran	Kartong	Skriv-/tryckpapper	Mjukpapper		2015 68 900
MEKANISK MASSA
Leverans, tusen ton	CTMP	Blekt/oblekt				Produktion, ton
155 154	Gran/tall	Kartong	Skriv-/ tryckpapper	Mjukpapper	Filter	2016
133 124	CTMP	Blekt				87 600 2015	+2 %
						85 700
2013 2014 2015 2016	Asp/björk	Kartong	Skriv-/tryckpapper	Finpapper

HÅLLBARHET ÄR VÄRDESKAPANDE PÅ ALLA PLAN

Rottneros fokus är att skapa mervärde för våra kunder på ett hållbart sätt. Arbetet med vår utvecklingsplan Agenda 500 fortsätter. Genom en effektiv organisation med gemensamma värderingar och stark laganda bygger vi grunden för långsiktig framgång.

TYDLIG TILLVÄXTPOTENTIAL

Den första september 2016 tillträdde jag som VD och koncernchef för Rottneros och har förmånen att leda koncernen på den inslagna vägen att åstadkomma hållbar och lönsam tillväxt och bli effektivare. Många bra åtgärder har påbörjats under de senaste åren och vi får tydliga kvitton från både kunder och medarbetare på att vi gör rätt saker. Hållbarhet är en central del av vår verksamhet och blir allt viktigare för att skapa värde i bred bemärkelse. Framåt kommer vi fortsätta leverera på vår långsiktiga utvecklingsplan Agenda 500 i kombination med att vi har säkerheten för vår personal högst upp på dagordningen.

Att öka produktionsvolymerna är en nyckelfaktor under de kommande åren och vi ser en tydlig potential att öka marknadsandelarna i våra nischer. Men det är också en tydlig utmaning för organisationen att få de komplexa processerna att fungera optimalt så att volymerna växer som det är tänkt. Under 2016 var den totala produktionsvolymen på samma nivå som 2015. De stora kapacitetsökande investeringarna under 2016 togs i drift mot slutet av året och förväntas öka produktionsvolymen 2017.

LEDARSKAPET I FOKUS

Fortsatt utveckling av ett tydligt och kommunikativt ledarskap, som skapar engagemang och motivation och utvecklar medarbetarskapet är den andra nyckeln. Det är viktigt att vårt ambitiösa investeringsprogram genomförs av en effektiv organisation med gemensamma värderingar och en stark laganda. Det är också fundamentalt för vår framgång att alla medarbetare sluter upp bakom målet att bygga starka och ledande positioner inom våra utvalda nischer. För att vara väl rustade för att möta såväl bättre som sämre yttre förutsättningar ska vi fokusera på faktorer som vi själva kan påverka, inte minst de utmaningar och möjligheter som finns internt.

En viktig målsättning är att utveckla Rottneros till att bli ett långsiktigt hållbart företag. Våra träbaserade produkter är en del av ett naturligt och hållbart ekosystem med sin början i skogen. Men hållbarhet är mer än bara en naturlig råvara och återvinningsbara produkter. För oss handlar det om att hela koncernen måste byggas på ett uthålligt och ansvarsfullt sätt. Därför är säkerheten för våra medarbetare högsta prioritet, oavsett om det gäller produktion

Det är viktigt att vårt ambitiösa investeringsprogram genomförs av en effektiv organisation med gemensamma värderingar och en stark laganda.

eller logistik. Genom att utveckla våra medarbetare och våra biobaserade produkter samtidigt som vi värnar om både intern och extern miljö kan vi fortsätta bygga ett långsiktigt finansiellt hållbart företag. Vi arbetar intensivt med både kompetensoch ledarskapsutveckling för att tillhöra de allra bästa inom dessa områden. Gemensamma värderingar och en tydlig företagskultur med en stark förankring bland våra medarbetare är centralt för att leverera mervärde för våra kunder. Genom att vidareutveckla organisationen får vi största möjliga utväxling av de investeringar som görs. Allt vi gör ska genomsyras av framåtanda och energi, i våra kundrelationer, i bruken och när det gäller att attrahera nya medarbetare.

EN KONCERN MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN

Vi bygger en integrerad koncern med en organisation som ska stå på tre ben där våra nischade kemiska och mekaniska pappersmassor kompletteras med förpackningar. Det senare kommer växa i betydelse på några års sikt. Dels genom att Rottneros leder ett nytt EU-projekt, PULPACKTION. Syftet är att ta fram helt biobaserade förpackningstråg för

bland annat livsmedelsindustrin till ett konkurrenskraftigt pris. Genom detta kan vi bidra till en mer hållbar utveckling inom förpackningsindustrin och samtidigt möta den växande efterfrågan på fossilfria produkter. Dels genom att Rottneros Packaging byggs upp till en betydande verksamhet inom koncernen.

MARKNADEN

Massamarknaden under året var bra. Vi såg vissa prishöjningar under årets gång. En stark USD var också en viktig positiv faktor för oss. Elpriserna har gått upp men är fortsatt relativt låga och gynnar den elintensiva verksamheten inom mekanisk massa.

Jag kan konstatera att helåret 2016 blev ytterligare ett resultatmässigt starkt år. Med en avkastning på sysselsatt kapital om 15 procent är vi fortsatt i toppen bland jämförbara massaproducerande bolag.

STARK BALANSRÄKNING

Våra starka finanser med en låg skuldsättning där vi till stor del har finansierat vår expansion med det stabila kassaflödet från verksamheten innebär att vi står väl rustade inför framtiden. De lån vi tog upp i slutet av 2016 innebär att vi kan skapa ytterligare

värde för våra aktieägare genom att vi ökar avkastningen på deras kapital. Vårt investeringsprogram Agenda 500 följer planen, både när det gäller kostnader och kapacitetsökningar.

Vi håller samtidigt ett vakande öga på omvärlden när det gäller bedömningen av den framtida lönsamheten av nya projekt. Här gäller det att vara anpassningsbar och flexibel om de yttre förutsättningarna förändras till det sämre genom exempelvis en svagare konjunkturutveckling.

Jag vill tacka samtliga medarbetare, kunder, ägare och leverantörer för ett inspirerande och givande samarbete sedan jag tillträdde den första september.

Sammanfattningsvis fortsätter Rottneros resa mot ett allt mer hållbart företag i bred bemärkelse. Det handlar om såväl miljön, medarbetarna som finansiell styrka.

Vi ser tydliga effekter av det vi gjort samtidigt som det finns mycket kvar att göra. Jag ser fram emot ett spännande 2017!

Lennart Eberleh VD

• Säkerheten först
• Hållbarhet skapar värde
• Packaging ett nytt utvecklingsområde
• Fortsatt kapacitetsutbyggnad

FOKUS PÅ SÄKERHET, HÅLLBAR TILLVÄXT OCH SERVICE

Medarbetarnas säkerhet har högsta prioritet. Koncernen har en nollvision när det gäller personskador. För att leverera en hållbar och långsiktig lönsamhet måste Rottneroskoncernen erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet som tillför tydliga mervärden för våra kunder. Även brukens kapacitet är en central parameter för att skapa en uthållig lönsamhet. Under året har investeringsprojekten för att öka kapaciteten i bruken inom ramen för Agenda 500 fortsatt.

SÄKERHET

Rottneros arbetar målmedvetet för att undvika arbetsplatsolyckor och personskador inom verksamheten. Koncernen har en nollvision när det gäller personskador.

Visionen genomsyrar hela verksamheten och är en del av koncernens arbete med att vara en hållbar arbetsplats. Vid alla investeringsprojekt finns ett skyddsombud med i projektgruppen för att säkerställa att de tekniska lösningarna uppfyller säkerhetskraven. I den dagliga verksamheten genomförs regelbundet skyddsronder på arbetsplatserna för att kunna konstatera att utrustning och rutiner uppfyller säkerhetskraven. Vid internutbildning och kompetensutveckling ingår säkerhetsaspekter. Vid interna möten, t.ex. det dagliga produktionsmötet på morgonen, är säkerheten första punkten på dagordningen.

HÅLLBAR OCH LÖNSAM TILLVÄXT

En viktig målsättning är att utveckla hållbarheten inom Rottneros. Våra träbaserade produkter är en del av ett naturligt och hållbart ekosystem med sin början i skogen. Men hållbarhet är mer än bara en naturlig råvara och återvinningsbara produkter. Det innebär att hela koncernen måste byggas på ett uthålligt och ansvarsfullt sätt. Vi strävar efter att de investeringar som görs ska resultera i både finansiella och miljömässiga fördelar.

Rottneroskoncernen ska uppvisa uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel. En förutsättning för detta är att koncernen skapar lönsam tillväxt.

Detta uppnås genom:

Fokus på utvalda nischer där Rottneros tillhör marknadsledarna och därigenom har möjlighet att nå konkurrensfördelar. Försäljningen ska koncentreras till de marknadssegment där Rottneroskoncernen, med sina högkvalitativa och kundanpassade produkter, har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden.

Rottneros fokuserar sin expansion främst inom följande segment:

• Elektriska applikationer, där en mycket hög renhet i massan är ett absolut kundkrav. Vallviks Bruk hör till de ledande på denna marknad.

• Filter till livsmedels- och fordonsindustrin, där porositetsegenskaperna (luft- och vätskegenomträngligheten) i vår filtermassa har stor betydelse för slutproduktens kvalitet.
• Förpackning och kartong, där vår massa ger kartongen önskade egenskaper, såsom böjstyvhet, styrka och tryckbarhet.
• Mjukpappersprodukter, där både våra kemiska och mekaniska massor bidrar till absorption och styrka.
• Tunna tryckpapper, där våra massor kan förbättra tryckbarheten och minska ljusgenomsläppligheten i papperet.
• Helt biobaserade förpackningstråg för bland annat livsmedelsindustrin.

Ökad produktivitet. För att upprätthålla uthållig lönsamhet är produktiviteten avgörande. Rottneros mål är att genom ständig processutveckling, välplanerade och effektiva förebyggande underhållsinsatser långsiktigt öka produktiviteten.

Ökad produktionsvolym. De närmaste åren planeras en fortsatt kapacitetsexpansion. Detta åstadkoms bland annat genom att bygga bort flaskhalsar i bruken.

KUNDFOKUS

Rottneros ska av sina kunder uppfattas som ledande på service.

Vi ska erbjuda en service av högsta kvalitet, som präglas av kompetens och kundfokus. Rottneros ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter. I samarbete med våra kunder ska vi också erbjuda kundanpassning av våra produkter så att de optimeras för kundens behov.

Slutligen ska Rottneros genomgående hålla en hög leveranssäkerhet och bistå med en teknisk support av högsta kvalitet.

AFFÄRSIDÉ, STRATEGIER, MÅL OCH AFFÄRSMODELL

FINANSIELLA MÅL

Rottneros övergripande långsiktiga finansiella mål är att lämna en konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna, detta i form av både värdeutveckling och direktavkastning.

AVKASTNING

Lönsamheten, mätt som avkastning på sysselsatt kapital, ska överstiga den för jämförbara massaproducerande bolag.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel, snarare än ett enskilt år. Utdelningen under goda år kan därför komma att begränsas för att skapa förutsättningar för utdelning även under svagare år.

PRODUKTION PER ANSTÄLLD

INVESTERINGAR

Hållbarhet är en naturlig råvara och återvinningsbara produkkoncernen måste byggas på ett uthålligt och ansvarsfullt sätt.

VISION

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en fristående, flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad avsalumassa. Rottneros ska möta kundernas krav genom att tillhandahålla aktiv produktutveckling och ett attraktivt serviceerbjudande.

MÅL & STRATEGIER

Rottneros övergripande mål är att nå en uthållig lönsamhet och ge en god avkastning för koncernens aktieägare.

• Lönsam tillväxt skapas genom
• Fokus på utvalda nischer • Ökad produktivitet
• Ökad volym
• Ledande på service
• Ökad säkerhet

AGENDA 500 – ROTTNEROS TILLVÄXTSTRATEGI

Investeringarna eliminera trånga sektorer i produktionslinjen men även till att öka fabrikens tillgänglighet. Samtidigt ska investeringarna bidra till att de nya miljökraven uppfylls.

Agenda 500 är en långsiktig industriell plan för Rottneroskoncernen med det övergripande målet att nå uthållig lönsamhet och ge god avkastning för koncernens aktieägare.

Genom att utöka brukens kapacitet och erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet ska Rottneros uthålligt nå god lönsamhet. I februari 2015 beslutade styrelsen om en ny strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla koncernen.

Målet ska nås genom:

• hög säkerhet
• fokus på utvalda nischer
• ökad produktivitet
• ökad produktionsvolym
• kundfokus

Den planerade kapacitetsexpansionen innebär att Rottneroskoncernens produktion ska riktas in mot 460 000-500 000 ton per år. Projektet genomförs i två steg. Takten på investeringarna avgörs av Rottneros förmåga att avsätta de tillkommande volymerna på marknaden med god lönsamhet, samt att den finansiella situationen är fortsatt stabil. Jämfört med investeringsnivåer för utökad kapacitet per ton, som föreligger i den internationella pappersmassaindustrin, är Rottneros investeringsprogram om totalt 800 MSEK mycket konkurrenskraftigt.

Under 2015-2016 har styrelsen fattat beslut om totala investeringar för 510 MSEK angående den långsiktiga industriella planen Agenda 500. Av dessa har ca 370 MSEK redan utförts under 2015–2016. Resterande beslutade investeringar ca 140 MSEK kommer att genomföras under 2017. Merparten av dessa investeringar är redan upphandlade och kontrakterade.

VALLVIKS BRUK

Vallviks Bruk har ansökt om och fått ett produktionstillstånd som tillåter bruket att producera 255 000 ton per år, vilket är en del av Agenda 500-strategin. Samtidigt har bruket fått ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten. Det nya tillståndet innebär skärpta miljökrav varav några har trätt i kraft, för andra pågår utredningar där bruket under 2017 kommer att ge förslag till slutliga villkor.

Under 2016 producerades 217 500 ton, vilket är en nedgång med 1 200 ton jämfört med föregående år på grund av oförutsedda driftstörningar. Vi kan dock konstatera att de genomförda investeringarna ger den avsedda produktionsökningen efter intrimning.

Investeringarna i bruket syftar dels till att eliminera trånga sektorer i produktionslinjen men även till att öka fabrikens tillgänglighet genom att få bort orsaker till tillfälliga störningar. Samtidigt ska investeringarna bidra till att de nya miljökraven uppfylls.

Under året har ett nytt vitlutsfilter installerats och tagits i drift, vilket innebär att bruket nu kan producera tillräckligt mycket kokvätska för att klara den utökade produktionen enligt det nya produktionstillståndet.

Vallvik har också tagit i drift ett nytt sileri, som ger bruket en ännu renare massa och därmed ett högre kvalitetsutfall.

Bruket har även tagit i drift de massaoch luttorn, som började byggas 2015. Därigenom har bruket fått en välbehövlig buffertkapacitet, som ger ett kapacitetstillskott och en jämnare massakvalitet.

Under året genomfördes ett förprojekt gällande en ny tvättpress, som både kommer att ge en högre produktion och en nödvändig minskning av utsläppen för att klara de nya miljökraven. Rottneros styrelse tillstyrkte redan 2016 denna

AGENDA 500

investering för att klara leveranstiden till underhållsstoppet under hösten 2017.

ROTTNEROS BRUK

Rottneros Bruk har två produktionslinjer för att tillverka högutbytesmassor: en för CTMP och en för slipmassa. Båda linjerna tillverkar såväl oblekt som blekt massa.

Under året har bruket producerat 156 600 ton, vilket är nytt årsrekord och en ökning med 2 000 ton jämfört med föregående års rekord. På CTMP-linjen överträffades 2015 års rekordnotering med 1 900 ton och det nya årsrekordet blev 87 600 ton.

I september 2016 togs första steget av Agenda 500 på CTMP-linjen i drift. Uppstarten var mycket bra och produktionen ligger väl i nivå med planen. Investeringen består av en förbättrad massatvätt, vilket förbättrar produktegenskaperna och ett system för blekning vid hög koncentration, vilket minskar blekningskostnaderna. Dessutom består investeringen av ett nytt torksteg i flingtorken, vilket effektiviserar och ökar torkkapaciteten. På sliplinjen har mindre förbättringsåtgärder genomförts. Ett nytt massamagasin har byggts och tagits i drift. Under hösten 2016 har utökade förstudier och projekteringar påbörjats för utbyggnad av reningsanläggningen och det andra steget på CTMP-linjen.

AGENDA 500 – KAPACITETSEXPANSION

MARKNADSFAKTA

• Utvecklingen går från massa för grafiska papper till massa för mjukpapper, förpackning och specialpapper.
• En förskjutning av såväl produktion som konsumtion sker från de mogna ekonomierna i väst, mot tillväxtmarknaderna.

GLOBALA AVSALUMASSAFÖRBRUKNINGEN PER ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger i Europa, USA och på några asiatiska marknader.

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

Varje år produceras runt 170 miljoner ton pappersmassa i världen. Cirka två tredjedelar av denna volym tillverkas av integrerade pappers- och kartongbruk. Resterande del, mer än 60 miljoner ton per år, utgörs av avsalumassa, varav ca en tredjedel är långfibermassa av barrved.

Avsalumassan används för tillverkning av grafiska papper, mjukpapper (tissue) och andra hygienprodukter, kartong, förpackningspapper samt för olika typer av specialpapper.

Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som massa för tillverkning av olika typer av filter, samt så kallad E-massa, där slutprodukten används för elektrisk isolering i till exempel transformatorer och högspänningskablar för undervattensbruk. Rottneroskoncernen producerar extremt rena pappersmassor som uppfyller kundernas högt ställda krav på massa för deras nischområden.

Rottneros har också en ledande position inom ett tredje och större marknadssegment, massa för kartongtillverkning, där kunderna ställer höga krav på böjstyvhet och ytor för tryck.

Rottneros slipmassa är ett konkurrenskraftigt alternativ inom marknadssegmentet tunna tryckpapper, särskilt där kravet på opacitet, det vill säga ogenomskinligt papper är stort, samt för mjukpapper och kartong.

Rottneroskoncernens samlade produktion av avsalumassa uppgick under 2016 till 374 100 ton.

MARKNADSÖVERSIKT

Den globala marknaden Världskonjunkturen förbättrades långsamt under 2016 med USA och Kina som

ROTTNEROS PÅ MARKNADEN

draglok, men tillväxten i Europa förblev svag. Under året levererades mer än 63 miljoner ton avsalumassa, en ökning med cirka fyra procent från 2015.

De pågående strukturförändringarna, där digitala medier tar marknad från tryckta produkter, har under året medfört fortsatt minskad förbrukning av massa för grafiska papper. Tillbakagången för grafiska papper har dock kompenserats av ökad efterfrågan från hygien- och förpackningssegmenten.

Produktmässigt domineras avsalumarknaden av kemisk massa, främst blekt sulfatmassa tillverkad av barr- eller lövved. En mindre del av marknaden, under tio procent, utgörs av mekanisk massa.

Europa

Koncernen är beroende av utvecklingen på den europeiska marknaden där 80 procent av försäljningen sker. Försäljningsorganisationen är till stor del inriktad på att möta kraven från denna marknad.

Europa svarar med 19 miljoner ton för knappt en tredjedel av världsförbrukningen av avsalumassa. Efterfrågan var under 2016 stagnerande, leveranserna till regionen låg på samma nivå som under 2015.

Asien och USA

En femtedel av Rottneroskoncernens försäljning äger rum på andra marknader än den europeiska. Det handlar då om mekanisk massa till Indien och Indonesien, samt kemisk massa till nordöstra USA och Kina.

Mer än hälften av all avsalumassa i världen, omkring 33 miljoner ton, förbrukas i Asien. Leveranserna till regionen ökade under 2016 med åtta procent, med kraftiga volymökningar till Kina, men mer måttliga leveransökningar till övriga Asien.

Den nordamerikanska marknaden uppgår till närmare 8 miljoner ton. Efterfrågan på denna mogna marknad, som domineras av hygienprodukter och specialpapper, låg på samma nivå som föregående år. Trots en stor inhemsk produktion, finns behov av de specialmassor Rottneros levererar.

LÅNGSIKTIGA DRIVKRAFTER OCH TRENDER

Marknaderna för världens massaproducenter förskjuts idag, både produktmässigt och geografiskt. Utvecklingen går från massa för grafiska papper till massa för mjukpapper, förpackning och specialpapper. Samtidigt sker en förskjutning, såväl av produktion som av konsumtion, från de mogna ekonomierna i väst mot tillväxtmarknaderna, där en snabb industriell expansion och förbättrad levnadsstandard också medför ökad förbrukning av massa.

Den globala efterfrågan på avsalumassa har de senaste fem åren ökat med omkring 2,5 procent per år, men tillväxten har varit ojämnt fördelad mellan marknader och regioner. De mogna industriländerna visar stagnerande eller svagt vikande efterfrågan. Tillväxtmarknaderna, exklusive Kina, visar en måttlig ökning. I Kina har konsumtionen däremot ökat dramatiskt och landet har under de senaste tio åren svarat för i stort sett hela nettoökningen av världens massaförbrukning. Kina har sedan 2010 ökat sin andel av världsmarknaden från 22 till 34 procent och volymmässigt är den

PRODUKT PÅ MARKNADEN: Mjukpapper

Den globala markomkring 63 miljoner ton

33%

Under 2016 ökade mjukpapper till 33 procent av avsalumassaförbrukningen.

kinesiska marknaden nu, med cirka 22 miljoner ton, större än den europeiska. Grafiska papper var länge det helt dominerande användningsområdet för avsalumassa. För mindre än tio år sedan användes närmare 45 procent av världens avsalumassa för produktion till denna typ av papper. Den pågående strukturomvandlingen inom media har tvingat pappersindustrin till omstruktureringar och anpassning av produktionen. Grafiska papper är dock fortfarande ett betydande användningsområde för avsalumassa, men dess andel av världsförbrukningen uppskattas nu ha minskat till mindre än 30 procent. För massatillverkarna medför utvecklingen under de kommande åren fortsatta omställningar och sökande efter nya kundsegment och produktnischer.

Ett användningsområde som däremot visar god tillväxt är mjukpapper. I takt med ökad levnadsstandard i tillväxtmarknaderna, ökar också utrymmet för privatkonsumtion, bland annat av hygienprodukter. Efterfrågan på mjukpapper är hög och stabil på de mogna marknaderna och kraftigt ökande på tillväxtmarknaderna. Mjukpapper tillverkas huvudsakligen i ointegrerade pappersbruk och expansionen inom mjukpapper har i stor omfattning baserats på avsalumassa. År 2007 svarade mjukpapper för 24 procent av avsalumassaförbrukningen, år 2016 uppskattas andelen ha ökat till 33 procent.

EFTERFRÅGEUTVECKLING

Efterfrågan på grafiska papper väntas fortsätta att minska under de kommande åren, medan efterfrågan på mjukpapper väntas vara stabil i västvärlden och stigande i tillväxtmarknaderna. Koncernens bedömning är att kartongtillverkningen kommer att öka, främst på de snabbt framväxande asiatiska marknaderna.

För Rottneroskoncernen handlar det om att fortsätta att anpassa sig till den minskade efterfrågan på grafiska papper och fokusera på kartong och mjukpapper, samt på de särskilda nischer där koncernens högkvalitativa massor uppfyller kundernas högt ställda krav. Koncernen avser att utnyttja sin kompetens, både vad gäller teknik och produktion, för att ta en stark position inom valda nischer. Här krävs en nära relation med kunderna, stor kunskap om kundens verksamhet och behov, något som gör den tekniska försäljningen extra viktig. På så sätt undviker man priskonkurrens.

Ett viktigt nischområde är massa för tillverkning av olika typer av filter, både för fordonsindustrin och konsumentprodukter. Ett annat nischområde är massa som används för tillverkning av papper för elektrisk isolering. Rottneros kan idag erbjuda extremt rena och väl lämpade massatyper för dessa områden. När det gäller massa för

elektriska applikationer kan den fortsatta industrialiseringen av Latinamerika och Asien bidra till ökad efterfrågan, liksom den utbyggnad och modernisering av elnäten som äger rum i Europa och USA.

PRISUTVECKLING

Kapacitetsutnyttjandet för kemisk massa låg i genomsnitt på 92 procent under 2016, men med betydande variationer från månad till månad och med stora skillnader mellan olika massakvaliteter. Generellt sett var marknadsbalansen bättre för långfiber än för kortfiber och detta återspeglades också i prisutvecklingen för de två massaslagen.

Priset på långfiber, NBSK, som vid inledningen av 2016 låg runt 790 USD, förbättrades långsamt under våren och stabiliserades under sommaren kring 810 USD, en nivå som sedan låg kvar under återstoden av året.

Priset på kortfibrig massa låg endast 10 USD under nivån för långfiber vid årets början, men sjönk successivt under 2016 och stabiliserades först mot slutet av året runt 660 USD. Prisgapet mellan lång- och kortfiber, som historiskt legat runt 90 USD per ton, har, liksom under 2015, gått från en extrem till en annan, men nu i motsatt riktning, från 10 USD vid årets början till 155 USD vid dess slut.

KEMISK MASSA

VÄRLDENS LEVERANSER AV KEMISK AVSALUMASSA

MEKANISK MASSA

GLOBAL EFTERFRÅGAN OCH KAPACITETSUTNYTTJANDE 2012–2016, AVSALUMASSA kton % Leveranser Kapacitetsutnyttjande

VÄRLDENS MASSAKAPACITET

VÄRLDENS LEVERANSER AV MEKANISK AVSALUMASSA

Rottneros utvecklar ständigt sina skräddarsy produkter

Mer än 50% produktion går till kartongtillverkning. Rottneroskoncernen är en ledande tillverkare i världen, inom ett antal utvalda nischer. Bolaget avser att expandera inom dessa nischer, samt inom områden där koncernens massa har en konkurrensfördel och en potential att bli marknadsledande. Rottneroskoncernens produktion sker vid Vallviks Bruk och Rottneros Bruk.

Under 2016 uppgick både produktionen och utleveranserna till 374 100 ton.

Rottneroskoncernen har en övergripande målsättning att öka andelen av försäljningen som går till slutprodukter som visar en tydlig marknadstillväxt. Detta sker genom att utveckla såväl befintliga som helt nya nischer.

Genom att koncernen utnyttjar sin

teknikkompetens etableras en stark marknadsposition i valda nischer. Bolaget tillhör idag de ledande producenterna i världen inom bland annat massa som används i filterproduktion samt E-massa för isolering i elektriska applikationer. I dagsläget är det ett begränsat antal tillverkare som är med och konkurrerar på världsmarknaden för dessa typer av massor, vilket ger Rottneros en framstående position.

Ytterligare ett exempel på en produkt där Rottneros kan leverera ett mervärde till sina kunder är mekanisk massa lämpad för kartongtillverkning. Efterfrågan fortsätter öka och drivs främst av den asiatiska marknaden. 2016 svarade massa till kartongtillverkning för över 50 procent av Rottneros Bruks produktion.

En viktig del i Rottneros mycket breda produkterbjudande är medarbetarnas tekniska kunnande och specialistkunskaper inom kundernas slutanvändningsområden. Kunskapen gör att Rottneros ständigt utvecklar sina massakvaliteter och kan skräddarsy produkter för att passa en specifik kunds slutprodukt. Utvecklingsarbetet och den höga servicegraden är en viktig del i koncernens strategi att positionera de bägge bruken mot en hög andel specialiserade pappersmassor.

Mjukpapper

ABSORPTIONSFÖRMÅGA OCH KÄNSLA SOM HÅLLER

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV MASSA FÖR MJUKPAPPER, TON

Växande efterfrågan på nödvändig produkt

Mjukpapper, eller tissue, kallas de papperskvaliteter som används vid tillverkning av servetter, hushålls- och toalettpapper. Marknaden för dessa produkter är inte bara stor utan även relativt okänslig för konjunktursvängningar. Med exempelvis en ökad levnadsstandard i stora delar av Asien ser vi en stadigt växande efterfrågan.

Produkterna som hjälper kunden skräddarsy sitt papper

Såväl Rottneros Bruk som Vallviks Bruk tillverkar massakvaliteter som används för produktion av mjukpapper. Både slipmassa, CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och långfibersulfatmassa kan användas för att tillverka mjukpapper. Genom att blanda våra massatyper kan vi hjälpa kunden skräddarsy ett mjukpapper som passar deras behov.

Höga krav på slutproduktens egenskaper

Kraven när det gäller mjukpapper är ofta många och höga. Det handlar bland annat om att ta hänsyn till bulk, absorptionsförmåga, hur pappret känns, hur väl det håller ihop när det blir blött, utseende och ljushet. Våra tekniska specialister rådgör med kunderna om vilka massatyper som ska blandas för att få fram rätt egenskaper. En av koncernens senaste innovationer inom området är Absorption Express som, likt namnet antyder, har en absorptionsförmåga i världsklass och dessutom en hög bulk.

E-massa

HÅLLER ELEKTRONERNA PÅ PLATS I EXTREMA MILJÖER

E-massan har unikt isolerande egenskaper som har utvecklats kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet.

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV E-MASSA, TON

Världsledande nischprodukt

Rottneros är världsledande på E-massa som har utvecklats för användning i elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. E-massan finns i ett flertal utföranden där den renaste massatypen marknadsförs under namnet Robur Flash UKP-E och används till bland annat isolering i marina högspänningskablar. Massan har där en tydlig särställning i sin nisch.

Marknad med mindre svängningar

E-massan produceras vid Vallviks Bruk. Tillverkningen av massan är kundorderstyrd och kontrakten tecknas årsvis. Det gör nischområdet mindre exponerat för bulkmarknadens svängningar.

Isolerande egenskaper som håller i tuffa miljöer

E-massan har unikt isolerande egenskaper som har utvecklats kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet. Den avancerade produktionsprocessen och den omfattande tvätten gör att man har lyckats få fram en renhet som gör att massan kan användas som elektriskt isolationsmaterial. Slutprodukterna används ofta i tillämpningar, vilka ställer höga krav på jämna och goda egenskaper. Därför har Robur Flash UKP-E stora fördelar, både på grund av fibrernas egenskaper och renheten.

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV FILTERMASSA, TON

Brett användningsområde

Ett viktigt nischområde för Rottneros är massa för tillverkning av filter. Med två bruk som producerar specialutvecklade massakvaliteter för filterprodukter har koncernen ett omfattande utbud för tillverkare av både luft- och vätskefilter.

Världsledande på fordonsfilter

Rottneroskoncernen är en världsledande leverantör av filterprodukter för fordonsindustrin, något som möjliggörs av dels en hög kvalitet på den speciella massan men också tillgången till kostnadseffektiva sjötransporter, från Vallviks Bruks djuphamn till t.ex. USA. Fördelarna med koncernens massakvaliteter för filterprodukter är bland annat hög porositet, styrka och kostnadseffektivitet. De ökande kraven på filtreringskapacitet innebär att koncernen oavbrutet utvecklar och förbättrar sina produkter. När vi förbättrar våra filtermassor är vi med och bidrar till minskade utsläpp för våra kunder i fordonsindustrin.

Nära och långa kundrelationer

Flertalet av köparna för filtermassa har långa relationer med Rottneroskoncernen. Massans jämna och höga kvalitet i kombination med den trygghet Rottneros erbjuder i form av service, teknisk kundtjänst, lagerhållning och logistiklösningar har bäddat för långsiktiga kundrelationer. Dessutom har koncernen en hög trovärdighet genom en ständig marknadsnärvaro oberoende av rådande konjunkturläge.

Kartong och förpackning

KUNDANPASSAD MASSA FÖR EN OPTIMAL FÖRPACKNING

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV MASSA FÖR KARTONG, TON

Stabila förpackningar som skyddar dina varor

Kartong är ett samlingsnamn för tjockare papperskvaliteter som används vid tillverkning av förpackningar till livsmedel eller andra produkter, och i grafiska sammanhang. Massan produceras vid såväl Rottneros Bruk som Vallviks Bruk och är ett hållbart val för kartongoch förpackningstillverkning.

Massa som klarar framtidens krav på kartong och förpackning

Massa för kartong bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt och utgör därför ett av de områden Rottneros satsar extra på. I Rottneros Bruk svarade massa för kartong för över 50 procent av den totala produktionen och efterfrågan fortsätter växa. En global marknad med förpackade varor som skickas över hela världen och en växande e-handel är några av tillväxtfaktorerna. Den växande medelklassen i världen och urbaniseringen är andra orsaker.

Våra specialister optimerar dina slutprodukter

Rottneros tillverkar flera massatyper som lämpar sig för kartongtillverkning. Den mekaniska massan Bulk Booster gör exempelvis att man kan tillverka en tjockare, och därmed styvare, kartong av samma mängd råvara. Sulfatmassan Robur Flash Kraft är dessutom ett utmärkt val för att öka styrkan och därmed också konverterbarheten. Rottneros medarbetare har stor kunskap om kundernas slutprodukter och jobbar ofta nära kunderna för att få fram den optimala massan för just deras produkt. Ett exempel är vid Rottneros Bruk där kundens laboratoriepersonal har varit på plats och jobbat sida vid sida med Rottneros egna experter för att analysera massan vid testkörningarna.

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV MASSA FÖR SKRIV- OCH TRYCKPAPPER, TON

Bibehållen konkurrenskraft

Grafiska papper har i mogna industriländer fått stå tillbaka för digitala medier de senaste åren, en trend som flera branscher har märkt av. Rottneroskoncernens breda produktportfölj skapar möjligheter att anpassa massamixen och få fram exakt de egenskaper kunden önskar sig, vilket är en viktig del i vårt erbjudande och ett sätt att fortsätta vara nischaktörer på en historiskt stor marknad.

Papper som gör bilden rättvisa

När det kommer till massa för skriv- och tryckpapper är fiberfördelningen mycket viktig för att pappret ska få en jämn yta och därmed kunna ge en bra utskriftskvalitet. Dessutom vill man ha en styrka som gör att pappret inte går sönder. Rottneros kombination av högutbytesmassa och sulfatmassa gör det möjligt för kunden att få båda delarna samtidigt och därmed bästa möjliga förutsättningar att producera bra papper.

Renhet och opacitet viktigast för tunna papper

När det gäller tunna förpacknings- och tryckpapperskvaliteter, samt ett antal specialapplikationer är opaciteten mycket betydelsefull då låg ljusgenomsläpplighet fordras för att exempelvis trycket inte ska lysa igenom arket. På samma sätt är massans renhet, s.k. låg spethalt viktig vid tillverkning av tunna papper. Det innebär att Rottneros, med sina rena och högkvalitativa massor, har tydliga konkurrensfördelar. En massatyp som passar utmärkt inom det här området är Opacity Extreme.

MEKANISK MASSA

Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa.

KEMISK MASSA

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

ROTTNEROS PACKAGING

Rottneros Packaging utvecklar tråg för främst livsmedel. Vi kommer att satsa i Packaging för att i framtiden få ett tredje ben för koncernen.

ROTTNEROS UTVECKLAR SIN VERKSAMHET

Under 2016 startades ett nytt utvecklingsområde för Rottneros, utöver de två tidigare Mekanisk och Kemisk Massa – nämligen Rottneros Packaging.

Produkterna klarar hög utmärkt till färdigmat – både kalla och

Rottneros Packaging är ett dotterbolag till Rottneros och tillverkar tråg till främst livsmedelsförpackningar av högsta kvalitet. Trågen tillverkas av pappersmassa och är därmed ett mycket miljövänligt förpackningsalternativ. Utöver miljöfördelarna är möjligheterna att anpassa mönster, färger och tryck på förpackningen betydligt större än om plast eller kartong används. Produkterna klarar hög värme och passar utmärkt till färdigmat – både kalla och varma maträtter.

VI UTVECKLAR HÅLLBARA OCH KONKURRENSKRAFTIGA FÖRPACKNINGAR

Som enda svenska industripartners deltar Rottneros Packaging och koncernens moderbolag i EU:s innovationsprojekt PULPACKTION. Målet är att utveckla en 100 procent fossilfri förpackningslösning

till ett konkurrenskraftigt pris, och därmed bidra till en mer hållbar utveckling inom förpackningsindustrin. Förutom projektsamordning leder vi utvecklingsområden inom formgjutning och massautveckling.

Förpackningstrågen som bolaget producerar idag är 90-95 procent fossilfria. Med PULPACKTION är målet att bli 100 procent fossilfria. De biobaserade förpackningslösningar som finns på marknaden idag är oftast för dyra för kommersiellt bruk och därför är en viktig del av projektet att hitta en lösning till ett konkurrenskraftigt pris.

Initiativet är ett sätt att möta den ökade efterfrågan på fossilfria produkter och en viktig del av koncernens strategiska beslut att växa inom området hållbara förpackningar.

VÅR VERKSAMHET

PRODUKTER

Koncernen producerar två sorters mekanisk massa, CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa. Massorna tillverkas i två separata linjer på Rottneros Bruk och finns i ett 25-tal olika produktvarianter med skiftande egenskaper. Det stora antalet produktvarianter betyder att Rottneros har den mest kompletta produktpaletten inom mekanisk massa på världsmarknaden. Erbjudandet kan därmed anpassas efter kundernas behov.

PROCESSER

I produktionen av CTMP flisas veden och förbehandlas därefter med kemikalier vid förhöjd temperatur innan den mekaniska bearbetningen påbörjas, flisen mals och fibrerna friläggs mellan roterande metallplattor till färdig massa.

Slipmassan tillverkas istället genom att stocken bearbetas direkt genom att den pressas mot speciella stenvalsar, så kallade slipstenar.

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Historiskt sett har Rottneros Bruks slipmassakvaliteter främst varit anpassade för skriv- och tryckpapper, men övergår nu i ökande omfattning mot kartong- och mjukpapperstillverkning, där massan ger tydliga produkt- och kvalitetsfördelar.

Exempel på kvaliteter där Rottneros byggt upp en nischposition inom slipmassa under senare år är Bulk Booster och Opacity Extreme.

Bulk Booster är en specialkvalitet för kartongtillverkning som ökar bulken eller tjockleken så att kartongens styvhet ökar, alternativt kan en lättare förpackning åstadkommas med oförändrad styvhet.

Opacity Extreme är en kvalitet för främst tunna förpacknings- och tryckpapper. Med sin kombination av goda styrkeegenskaper, hög renhet och överlägsen opacitet är Opacity Extreme mycket konkurrenskraftig på marknaden för tunna papper.

Brukets CTMP-massa är även den lämpad för flera användningsområden, däribland tillverkning av kartong, skrivoch tryckpapper, samt mjukpapper.

Då mekanisk massa för kartong är ett segment med långsiktig marknadstillväxt utgör detta ett av de områden där bruket investerar inför framtiden. Förutom till kartong har Rottneros Bruk även massakvaliteter för tillverkning av skriv- och tryckpapper, mjukpapper och filterpapper med hög kvalitet, samt massa för olika specialapplikationer.

De tre produkter som lanserats de två senaste åren, Absorption Express för mjukpapper, Bulk Booster för kartong och Opacity Extreme för tunna papper, har överlag fått ett mycket positivt mottagande på marknaden. Rottneros breda produktbas kommer att byggas ut med ytterligare nischprodukter framöver.

PRODUKTION

Gemensamt för de båda produktkategorierna inom mekanisk massa är det höga råvaruutbytet. CTMP utnyttjar 90- 95 procent av den tillförda veden och slipmassan hela 95-98 procent. Veden köps till största delen från närområdet, det vill säga inom en radie på cirka tio mil från Rottneros Bruk, vilket innebär både miljömässiga fördelar som kostnadsfördelar.

Produktionskapaciteten uppgår till 173 000 ton per år efter årets investeringar, vilket gör bruket och koncernen till en av Europas största producenter av mekanisk avsalumassa. Under 2016 producerades totalt 156 600 ton, en ökning med drygt 1 procent jämfört med 2015, och nytt årsrekord.

Tack vare det höga råvaruutnyttjandet och den låga kemikalieförbrukningen är produktionsprocesserna miljövänliga. Tillverkningen är dock mycket energiintensiv, vilket innebär att Rottneros Bruk är exponerat för variationer i elpriset.

INVESTERINGAR

Under tredje kvartalet 2016 installerades utbyggnaden av CTMP-linjen i Rottneros Bruk som ökar kapaciteten för linjen med 20 procent eller ca 4 procent för hela koncernen. Investeringen är det första steget av två i de planerade kapacitetsökningarna under Agenda 500 vid Rottneros Bruk. Utbyggnaden i det första steget består av en förbättrad massatvätt, ett system för blekning vid hög koncentration och utökad torkningskapacitet.

VÅR VERKSAMHET

PRODUKTER

Långfibriga kemiska sulfatmassor som tillverkas vid Vallviks Bruk står för cirka 60 procent av koncernens produktion. Sulfatprocessen som används är den vanligaste processen för framställning av kemisk massa och ger en starkare slutprodukt.

Pappersmassan framställs genom att vedflis kokas i vitlut, en kemikalievätska som löser upp klisterämnet lignin som håller ihop fibrerna i veden. Efter kokningen har man kvar de frigjorda fibrerna, utlöst vedsubstans – främst lignin – och en svartlut som innehåller kemikalier. Kokkemikalierna återanvänds i produktionsprocessen medan vedsubstansen utnyttjas som bränsle för den egna produktionen av ånga och el.

Den största delen av Vallviks produktion utgörs av NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft). NBSK är beteckningen för blekt långfibersulfatmassa som också är den massa som oftast avses i officiella prisindikationer. ECF-blekt (Elemental Chlorine Free) massa används för tillverkning av vita eller ljusa pappers- och kartongprodukter, skriv- och tryckpapper, mjukpapper samt specialpapper.

Vallviks Bruk producerar även oblekt sulfatmassa, UKP (Unbleached Kraft Pulp). Den långfibriga massans egenskaper bidrar med styrka i olika papperskvaliteter. Då kommer den långsamt växande nordskandinaviska tallfibern som Rottneros använder till sin fulla rätt.

Vallviks Bruk tillverkar även en typ av oblekt sulfatmassa som är extremt väl tvättad och därmed mycket ren. Massan, kallad E-massa, har tack vare sin höga kvalitet gjort bruket till en världsledande leverantör av massa som kan användas för tillverkning av elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. Vallviks Bruks massor är flingtorkade, vilket ger fibrerna en öppen struktur som gör massorna speciellt lämpade för tillverkning av filter och andra absorberande produkter.

Vallviks blekta och oblekta kvaliteter saluförs under namnet Robur Flash.

PRODUKTION

Som en del av kompetens- och resursförstärkningen inom Agenda 500 har vi under 2016 rekryterat ett 30-tal nya medarbetare inklusive ersättningsrekryteringar. Bruket har 169 medarbetare och en tillverkningskapacitet med nuvarande produktmix om cirka 235 000 ton per år.

Under 2016 producerade Vallviks Bruk 217 500 ton, en minskning med 1 200 ton jämfört med föregående år. Detta berodde på oförutsedda driftstörningar.

I januari 2016 fick Vallviks Bruk ett nytt miljötillstånd av Mark- och Miljödomstolen. Samtidigt fick bruket tillstånd att producera 255 000 ton sulfatmassa per år.

Det avancerade kretslopp som produktionen faktiskt är gör att bruket har en mycket liten miljöpåverkan. Tvättvätskan med kemikalier från kokeriet omvandlas till vitlut i återvinningen och resterna av vedråvaran används som bränsle. Hela 99 procent av bränslet som används i bruket i dag är fossilfritt och 97 procent av alla kemikalier återvinns. När luten förbränns i sodapannan produceras energi i form av ånga, vilket Vallviks Bruk använder, dels i olika delar av produktionsprocessen, men också med hjälp av en ångturbin som tillverkar el. Detta gör att bruket i hög utsträckning är självförsörjande när det gäller el, och därmed mindre exponerat för elprisets utveckling än Rottneros Bruk där produktionen huvudsakligen kräver elektrisk energi.

INVESTERINGAR

Under året har genomförts ett antal investeringar i Vallviks Bruk inom ramen för Agenda 500-programmet. Ett nytt vitlutsfilter har installerats, vilket framställer den vätska som används vid kokningen. Detta var tidigare en trång sektor, som begränsade produktionen. Ett nytt sileri för den oblekta massan har byggts, vilket har förbättrat massans renhet – en viktig kvalitetsegenskap. Det har också förbättrat linjens körbarhet. En ny tvättpress kommer att installeras under 2017, vilket ihop med det nya sileriet kommer att ytterligare förbättra körbarheten. Denna investering om ca 45 MSEK kommer dessutom att minska brukets CODutsläpp, så att produktionskapaciteten kan byggas ut enligt det nya miljötillståndet.

RÅVARUFÖRSÖRJNINGEN

GOD VEDTILLGÅNG VIKTIGT

Massaved och flis är de strategiska råvaror som är viktiga för Rottneroskoncernens massaproduktion. Dessa råvaror svarar för nära 40 procent av bolagets totala kostnadsmassa. Spårbarhetscertifieringen garanterar kontroll över råvarans ursprung och säkerställer att all ved kommer från säkra och hållbara källor.

VIRKESFÖRSÖRJNINGEN

Rottneros båda fabriker förbrukade totalt drygt 1,4 miljoner kubikmeter massaved och flis 2016. Tillgången på råvara i koncernens verksamhetsområde har varit god under året.

Rottneros har en egen organisation för råvaruanskaffning i Sverige, samt ett bolag för virkesanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Råvaran köps i form av massaved, eller som flis från olika sågverk. Under året har en förstärkning av organisationen skett vid Vallviks Bruk.

Koncernens strategi är att ha en liten och effektiv organisation för sin virkesanskaffning. Rottneros har ingen egen skog eller någon stor fältorganisation som köper skog eller virke direkt av skogsägare. Bolaget fångar sin råvara i den virkesmarknad som finns runt respektive bruk. De största leverantörerna är statliga Sveaskog och Skogsägareföreningen Mellanskog. Utöver detta importeras en viss volym.

RÅVARUFÖRSÖRJNINGEN

Rottneros importerar en del av sin vedråvara med båt från Lettland, via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Denna import som främst går till Vallviks Bruk motsvarade cirka 12 procent av brukets behov av vedråvara under 2016. SIA Rottneros Baltic är spårbarhetscertifierat och har kontroll på råvarans ursprung.

RÅVARU-FÖRSÖRJNING

VED

Köps som massaved eller flis. Sveaskog och skogsägareföreningen Mellanskog är de största leverantörerna.

EL

Koncernens förbrukning av elenergi: 419 GWh. Vallviks Bruk producerade 70 procent av sin elenergiförbrukning, som totalt var 178 GWh 2016.

KEMIKALIER

Svagt sjunkande marknadspriser på kemikalier. Rottneros har kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

Import av viss mängd råvara skapar en ökad flexibilitet i råvaruförsörjningen. SIA Rottneros Baltic utgör en strategisk del av råvaruorganisationen. Import av flis från lettiska sågverk utgör huvuddelen av koncernens import och sker främst till Vallviks Bruk som har egen hamn. Importen till Rottneros Bruk sker från Norge. Nedläggning av skogsindustri i Norge har medfört att leveranserna härifrån ökat.

Målsättningen är att råvarulagret vid industrierna ska räcka till 2-3 veckors produktion. Viss speciell råvara eller massakvalitet vid Rottneros Bruk kräver ett något större lager.

Viss volym råvara byts med andra industrier i syfte att minska transportavstånden. Det innebär såväl en miljömässig som ekonomisk besparing.

Säsongsvariationer, prisbild och väderleksförhållanden är faktorer som påverkar råvaruflödet. Att hålla en lagernivå som

säkerställer produktionen, samtidigt som kapitalbindningen minimeras, kräver god kommunikation och långsiktiga, goda relationer med leverantörerna. Färsk råvara ger ett bättre råvaruutnyttjande med minskat användande av kemikalier för blekning.

Rottneroskoncernen är spårbarhetscertifierad enligt de två systemen FSC ® (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Spårbarhetscertifieringen garanterar att den råvara som används inte har något kontroversiellt ursprung (t.ex. illegal avverkning, virke från nyckelbiotoper osv.) och att den kan spåras bakåt i leveranskedjan.

VIRKESMARKNADEN

Rottneros genomsnittskostnader för råvaror fortsatte att sjunka under 2016. Den totala kostnaden uppgick till 580 MSEK (2015: 591 MSEK), motsvarande 37 procent (2015: 38 procent) av koncernens kostnader.

Lagren av virkesråvara var vid utgången av 2016 något över normal nivå.

Råvarubalansen påverkas främst av benägenheten att avverka, priser på massaved och sågtimmer samt konkurrensförhållanden. Aviserade utbyggnader inom skogsindustrin i Sverige och Finland kommer att öka efterfrågan på råvara.

Då flis från sågverk utgör en betydande del av råvaran är sågverkens konjunktur och produktion viktig.

Inflödet av råvara från Norge till Sverige bidrar till att stärka den svenska virkesbalansen.

KEMIKALIER

Under året sjönk marknadspriserna på de kemikalier som koncernen använder i produktionen. För att säkerställa såväl produktionen som konkurrenskraftiga priser strävar Rottneros efter kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

HÅLLBARHET – ROTTNEROS ANSVAR

ROTTNEROS TAR ANSVAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

RAPPORTERING AV HÅLLBARHET

Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredo visningen och presenteras även på Rottneros hemsida.

UPPFÖRANDEKOD

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är att definiera Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur.

INTRESSENTER

Det är viktigt för oss att ha en god kommunikation med de parter som påverkas av vår verksamhet. Här har kunder, leverantörer av vedråvara, medarbetare och aktieägare en särställning. Det är med dessa intressenter Rottneros i störst utsträckning kommunicerar för att upprätthålla en öppen och positiv relation.

MARKNAD

Kunder

Rottneros affärsidé är att förse sina kunder med massaprodukter som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Där tar vi ansvar genom att alltid eftersträva en hög

HÅLLBARHETSINFORMATION

För Rottneros handlar hållbarhet om att koncernen byggs och utvecklas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Våra medarbetares säkerhet, miljövänliga produkter och ansvar för både den inre och yttre miljön är några av de viktigaste beståndsdelarna i vårt hållbarhetsarbete. Vår ambition är att kontinuerligt minska koncernens miljöeffekter och att våra medarbetare kan utvecklas på en säker arbetsplats.

	Informationens placering (sida i ÅR)
STRATEGI OCH ANALYS
Uttalande från VD	6–7
KONCERNENS VERKSAMHET
De viktigaste varumärkena och produkterna	16-22
Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	23-25, 70
Lokalisering av huvudkontor	82
Länder som koncernen har verksamhet i	24-25, 70
Ägarstruktur och företagsform	76-77
Marknader som koncernen är verksam på	4, 12-23, 62
Koncernens storlek	3-5
Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	37-38
HÅLLBARHETSREDOVISNING
Redovisningsperiod	28
Datum för publicering av den senaste redovisningen	hemsida
Redovisningscykel	28
Kontaktperson för frågor angående redovisningen	82, hemsida
Processer för definition av redovisningens innehåll	28
Redovisningens avgränsning	28
Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning	28
Förklaring av effekten av förändrad information	28

Väsentliga förändringar sedan föregående period 28

Informationens placering (sida i ÅR)

STYRNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER

Redogörelse för bolagsstyrning	44-48
Styrelseordförandens roll	44-48
Antalet oberoende styrelseledamöter	45-46
Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen	44-48, 82
Lista över intressentgrupper	28-29
Princip för identifiering och urval av intressenter	28

RESULTATINDIKATORER

Ekonomiska resultatindikatorer
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	29
Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden	60, 64-65
Miljömässiga resultatindikatorer
Direkt energianvändning per primär energikälla	35
Minskad energianvändning genom effektiviseringar	24-29, 32-35
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	35
Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat	34-35
Väsentlig miljöpåverkan genom transporter	26-27, 32-33,35
Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	24-25, 30, 64
Antal anställda som slutat och personalomsättning	30
Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	29

och kundanpassad kvalitet. Genom att vi tillhandahåller ny kunskap och vidareutvecklar våra produkter skapar vi mervärde för våra kunder. Vi för en kontinuerlig dialog med våra kunder genom regelbundna möten där produkt- och kvalitetsfrågor diskuteras.

Information om Rottneros och bolagets produkter lämnas via den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas ut till samtliga kunder. Under 2016 har koncernen genomfört en kundundersökning för att få bättre insikt i hur våra kunder uppfattar oss och hur vi kan utveckla vårt samarbete.

Leverantörer

Vi har även ett ansvar gentemot leverantörer och samarbetspartners. Det innebär att Rottneros representanter aldrig får tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett olämpligt sätt. Rottneros ska aldrig ingå i affärsrelationer med företag som bryter mot lagar, regler eller internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Ledningsprocessen inom Rottneros innebär att val av nya leverantörer sker efter bestämda kriterier. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten där leveransåtaganden diskuteras. Då har respektive bolag möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar. Utöver dessa möten har Rottneros löpande kontakt med sina leverantörer.

ÄGARE

Aktie- och kapitalmarknad

Att visa ansvar gentemot våra ägare innebär för oss att arbeta för värdemaximering inom ramen för lagar, regler och normer. Rottneros agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning. Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar.

INTERNT Medarbetare

Medarbetarnas välmående och säkerhet är en central del i Rottneros framgångar. Genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna visar vi ansvar gentemot medarbetarna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi arbetar intensivt med både kompetens- och ledarskapsutveckling. Rottneros värnar också om de anställdas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

Fackliga organisationer

Samtliga anställda inom Rottneroskoncernen omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD Samhälle

Rottneros verkar i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är en stor arbetsgivare på orten. För oss är det viktigt att ta ansvar i de lokala samhällena och samarbeta med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

Miljö

Vi tar miljöansvar genom att se till att samtliga produktionsenheter inom koncernen uppfyller de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Miljömålen följs upp tillsammans med den ekonomiska redovisningen och vi för löpande en dialog med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan. Våra produktionsenheter arbetar med ständiga förbättringar av produktionsprocessen och vårt mål är att alla investeringar som görs i bruken också ska leda till positiva resultat för miljön.

PRIORITERINGAR

Rottneroskoncernen strävar alltid efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv genom förståelse för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING FÖRDELAD PÅ INTRESSENTER

Intressentgrupp	Verksamhetstyp	MSEK	Andel av total kostnad
Kunder	Försäljning av pappersmassa och andra intäkter	1 730
Leverantörer	Råvaror & förnödenheter	-881	53 %
	Övriga inköp av varor & tjänster inklusive av-och nedskrivningar	-509	31 %
Anställda	Löner, sociala avgifter och andra personalkostnader	-223	14 %
Långivare	Räntor	-7	0 %
Staten	Skatter	-35	2 %
Aktieägare	Nettoresultat	128

Vattenånga

Skorstensutsläppen från Vallviks Bruk är i stort sett ren vattenånga.

NÄR MEDARBETARNA VÄXER, VÄXER VI

För att vara ett hållbart och framgångsrikt företag krävs att våra medarbetare trivs och kan utvecklas på sin arbetsplats. Därför har vi under året fortsatt vårt arbete med kompetensutveckling inom koncernen. De anställdas säkerhet är, precis som tidigare år, högst upp på dagordningen.

ANSTÄLLNINGSTID OCH GENOMSNITTSÅLDER 2016

SÄKERHETEN FÖRST PÅ VÅRA ARBETSPLATSER

Rottneros har en nollvision gällande arbetsskador som leder till sjukskrivning. Vi utbildar vår personal och har klara och tydliga instruktioner för arbetets utförande, samt hur man rör sig inom fabriksområdet. Antalet olycksfall och tillbud rapporteras till koncernledning och styrelse på månadsbasis. På Vallviks Bruk inträffade 2016 sex olycksfall vilka ledde till totalt 23 sjukskrivningsdagar. Motsvarande siffror på Rottneros Bruk var tre olycksfall med frånvaro, totalt 39 dagar.

MEDARBETARE SOM UTVECKLAS FÅR FÖRETAGET ATT VÄXA

Rottneros Academy är koncernens interna utbildningskoncept som utvecklades under 2015 och satts igång under året. Vi har en stark tilltro till att utbildning av egen personal är en av nycklarna till framgång då det både attraherar nya medarbetare, får befintliga medarbetare att stanna inom koncernen och säkerställer kompetensen i generationsväxlingen.

Under året har man vid Rottneros Academy haft en processutbildning för samtlig personal på Vallviks Bruk. Ytterligare en prioriterad utbildning vid Vallviks Bruk har varit en ledarskapsutbildning som bygger på våra ledord professionalism, engagemang och respekt. Vi tror att ett värderingsstyrt ledarskap utvecklar personalen på allra bästa sätt och bidrar till att företaget når sina mål.

Vid Rottneros Bruk har utbildningsverksamheten under året varit fokuserad på processutbildning och idrifttagning av ny utrustning inom investeringsprogrammet Agenda 500, såsom tvättning/avvattning, blekning och torkning. Detta blev grunden till en mycket lyckad idrifttagning av de nya investeringarna.

Inom arbetsmiljöområdet har utbildningen "Bättre Arbetsmiljö" genomförts för chefer och skyddsombud.

SAMVERKAN SKA FÖRBEREDA FRAMTIDENS MEDARBETARE

Tillsammans med olika utbildningsorgan har vi även startat upp en samverkan för att få fram bättre förberedande utbildningar för operatörsbefattningar. Startskottet för en arbetsplatsförlagd utbildning på Vallviks Bruk har förberetts och startade januari 2017. Vi försöker även få till stånd en yrkeshögskoleutbildning för processoperatörer.

HÖGT BETYG I MEDARBETARUNDERSÖKNING

Under hösten har vi genomfört en koncernövergripande medarbetarundersökning. Vid jämförelse med branschen kommer Rottneros ut bättre på alla index som undersökningen innefattar; engagemang, ledarskap, effektivitet och NPS (Net Promoter Score, ett värde som indikerar hur sannolikt det är att medarbetarna skulle rekommendera företaget som arbetsgivare till en vän).

FAKTA

Jennie Holmström Kring Ålder: 33 år Från: Ljusne Gör: Praktik på Rottneros, blir anställd i juni 2017.

Jag trivs verkligen bra med mina kollegor och arbetsplatsen så jag vill stanna kvar även efter praktiken.

Praktiken fick Jennie att fastna för Rottneros

Jennie Holmström Kring går en tvåårig utbildning på yrkeshögskolan för att bli drifttekniker med inriktning på process. Utbildningen varvas med "Lärande i arbete", en praktik som för Jennies del har ägt rum på Rottneros, bland annat i blekeriet i Vallviks Bruk.

"Min första praktik på Rottneros var bara fyra veckor. Då hann jag bara få en inblick eftersom verksamheten är så komplex. Nu under våren är det ytterligare 14 veckor praktik så då får jag vara med i det dagliga jobbet på ett annat sätt. Den första praktiken gjorde även att jag fick in en fot och har jobbat extra på Vallviks Bruks laboratorium", berättar Jennie.

Vad händer efter praktiken?

"Jag tyckte det var så pass intressant på Rottneros och trivdes jättebra med kollegorna och arbetsplatsen att jag stannar efter praktiken. Efter examen

börjar jag i juni min introduktion för att bli processoperatör på Vallviks Bruk", säger Jennie.

"Man börjar med upplärning innan man får hantera allting själv. Så jag ska försöka ta del av vad de som har arbetat längre kan och ta in så mycket information som möjligt. Vissa saker händer kanske vart tionde år i bruket och det är ju svårt att veta som ny hur man gör då. Så det är bra att hinna lära sig av tidigare generationer", berättar Jennie.

HÅLLBARHET – MILJÖ

Våra träbaserade produkter är en del av ett naturligt och hållbart ekosystem med sin början i skogen. Därför är ansvar för miljön något som genomsyrar hela Rottneros verksamhet. Vi lägger stort värde i att minska vår miljöpåverkan och ambitionen är att bedriva verksamheten på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vår affär börjar i skogen, där vi hämtar vår råvara. Genom att i största möjliga mån ha råvaruförsörjningen nära bruken sparar vi både miljön och minskar våra transportkostnader. Den systematiska översynen av koncernens transporter gör att vi idag kan glädjas åt att en övervägande del av våra råvaror hämtas inom en radie på 10 mil från bruken. Det gör att vi håller nere behovet av transporter och bidrar till det lokala näringslivet.

Huvudråvaran i våra bruk är ved, vilket är en naturlig och förnyelsebar insatsvara. Vi strävar generellt efter att reducera förbrukningen av insatsvaror och utnyttja våra resurser på bästa sätt. Vid Rottneros Bruk tillverkas CTMP respektive slipmassa i två separata linjer. Båda processerna är miljövänliga tack vare sitt höga råvaruutnyttjande på 90-95 respektive 95-98 procent och sin låga kemikalieförbrukning.

MINSKAD ELFÖRBRUKNING I FOKUS VID ROTTNEROS BRUK

Vår näst största insatsvara är el. I Vallviks Bruk producerar vi själva el som i dagsläget täcker 70-80 % av fabrikens behov.

Rottneros Bruk däremot har en process som är mycket elintensiv men kan inte själva producera el. Därför arbetar vi löpande för att minska energiförbrukningen per ton massa i Rottneros Bruk. Detta har gjorts både genom processförbättringar och val av produkter. Rottneros Bruk har på detta sätt kunnat minska sin elförbrukning med 14 procent per producerat ton sedan 2010.

ÅTERVUNNA KEMIKALIER OCH FOSSILFRITT BRUK I VALLVIK

Vid Vallviks Bruk produceras kemisk massa där huvuddelen av kemikalierna som används återvinns genom en integrerad återvinningsprocess. Ungefär hälften av veden blir pappersmassa, som säljs på världsmarknaden. Den andra hälften av veden blir till energi som dels används i form av ånga i produktionsprocessen, dels används för att producera el.

Fabrikens tillverkningsprocess gör att 99 procent av energin som används är fossilfri. Den återstående delen utgörs av fossilt bränsle som krävs när fabriken kör igång efter det årliga underhålls- och reparationsstoppet. Skogsindustrin är idag

samhällets största producent och användare av biobränsle och en av landets största producenter av grön el, det vill säga el framställt av biobränsle.

INVESTERINGAR SOM HJÄLPER OSS NÅ MILJÖMÅLEN

Hållbarhet är en integrerad del i vår affärsmodell och en viktig del i koncernens utveckling. Därför ska de investeringar vi gjort, och kommer att göra, inom ramarna för Agenda 500 också minska våra utsläpp och vår miljöpåverkan. Vi strävar efter att implementera åtgärder som både ökar produktion och kvalitet samtidigt som vi uppfyller de miljökrav som myndigheterna ställer på företaget. Exempelvis har en ny biobränslepanna inhandlats till Rottneros Bruk som kommer ge både produktionsoch miljömässiga fördelar. När pannan installeras under 2017 kommer brukets energianvändning bli i praktiken fossilfri.

Rottneros miljö- och energipolicy

Samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de krav som ställs på verksamheten i lagar och förordningar.

Ett mål för miljöarbetet inom koncernen är att nedbringa utsläpp till de nivåer som är ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. För energiförbrukningen gäller motsvarande vid val av energikällor. Med den förnyelsebara råvaran är verksamheten en del av naturens kretslopp.

Alla anställda ska ha nödvändig kompetens inom miljöoch energiområdet, känna till miljö- och energipolicyn och aktivt medverka till att den uppfylls.

Miljövårds- och energimålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen.

En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan och inverkan på energiförbrukningens storlek.

Ett mål för produkt- och processutvecklingen är att begränsa miljöpåverkan och minska energiförbrukningen såväl vid framställningen som vid användningen av koncernens produkter.

Fakta Miljö

99 %

av bränslet som används vid Vallviks Bruk är biobränsle

97 %

av alla kemikalier som används i produktionsprocessen vid Vallviks Bruk återvinns

70 %

av Vallviks Bruks el produceras i fabriken

ELFÖRBRUKNING ROTTNEROS BRUK, KWH/TON

HÅLLBARHET – MILJÖ

MILJÖHÄNDELSER I BRUKEN 2016

En ny biobränslepanna kommer att startas upp pannan innebär att minimalt

ROTTNEROS BRUK

I Rottneros Bruk har vi under 2016 påbörjat ett projekt som innebär att bruket får ett energieffektivare system, inklusive en ny biobränslepanna. Den nya pannan kommer att startas upp under 2017. Installationen av pannan innebär att minimalt med olja kommer att användas vid torkning

av massa i framtiden. Även bleksteget på CTMP-linjen har byggts om, från en MC-blekning till en HC-blekning. I och med det har vi minskat förbrukningen av blekningskemikalier på CTMP-linjen med 20 procent. Samtidigt fortsätter vårt arbete med elbesparande åtgärder.

Under året har arbetet med att ytterligare minska utsläppen till luft och

VALLVIKS BRUK

Vallviks Bruk fick i början av 2016 ett nytt miljötillstånd från Mark- och miljödomstolen, som togs i anspråk 1 maj 2016. Tillståndet är förenat med skärpta villkor, varav några redan gäller.

Domen ställer krav på Vallvik att genomföra ett antal utredningar. Under året har Vallviks Bruk arbetat med dessa. Arbetet fortsätter under 2017 för att bruket ska kunna föreslå slutgiltiga villkor till Mark- och miljödomstolen vid halvårsskiftet 2017. Vallvik har också fått ett

tillstånd att producera 255 000 ton per år. Under året har arbetet med att ytterligare minska utsläppen till luft och vatten fortsatt. Bruket har bland annat gjort kompletterande arbeten i den biologiska reningsanläggningen för att öka reduktionen av syreförbrukande ämnen (COD). Förutom detta har ljuddämpare installerats för ångutsläpp så att bruket ska klara de nya bullervillkor som gäller från halvårsskiftet 2017.

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN

		Bil	Tåg	Båt	Andel av totalt transport arbete, %
201	Vedråvara, %	56	4	40	18
6	Kemikalier, %	100	0	0	1
	Massa, %	15	15	70	81
	Andel av totalt transportarbete, %	23	13	64	100
201	Vedråvara, %	55	5	40	19
5	Kemikalier, %	100	0	0	1
	Massa, %	20	19	61	80
	Andel av totalt transportarbete, %	29	16	55	100

ENERGIFÖRBRUKNING

	GWh	Rottneros	Vallvik	Totalt koncernen
201	Biobränslen inkl. svartlut	54	1 573	1 628
6	Fossila bränslen	58	23	80
	Total energiförbrukning exkl. elektricitet	112	1 596	1 708
	– Andel biobränsle, %	49	99	95
	Elektricitet genererad i fabrikerna	–	125	125
	– därav grön el	–	123	123
	Köpt elektricitet	241	53	294
	Total elförbrukning	241	178	419
	– Andel producerad i fabrikerna, %	–	70	30
201	Biobränslen inkl. svartlut	54	1 595	1 649
5	Fossila bränslen	56	19	75
	Total energiförbrukning exkl. elektricitet	110	1 614	1 724
	– Andel biobränsle, %	49	99	96
	Elektricitet genererad i fabrikerna	–	140	140
	– därav grön el	–	139	139
	Köpt elektricitet	241	37	278
	Total elförbrukning	241	177	418
	– Andel producerad i fabrikerna, %	–	79	33

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID

	Bruk	Tilldelning/år 2013-2020	Utsläpp 2016	Utsläpp 2015
201	Rottneros	19 668*	15 748	15 432
6	Vallvik	11 355*	6 276	5 291
	Totalt	31 023*	22 024	20 723

* Tilldelningen kommer gradvis att sjunka under perioden så att den blir 12 % lägre 2020.

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT

		Rottneros	Vallvik
201	Produktion, ton	156 600	217 500
6	S, ton/år	12	149
	Tillstånd	–	80 ton + 0,3 kg/ton
	NOx	43 ton/år	1,5 kg/ton	324 ton/år
	Tillstånd	–	1,5 kg/ton	420 ton/år
	Suspenderade ämnen	314 ton/år	2,49 ton/dygn
	Tillstånd	325 ton/år	2,5 ton/dygn
			ECF	UKP
	COD	3 112 ton/år	13,2 ton/dygn	5,9 ton/dygn
	Tillstånd	4 000 ton/år	35 ton/dygn	18 ton/dygn
	BOD7, ton/dygn	2,1	2,5
	Tillstånd	–	–
	AOX, kg/ton	–	0,10
	Tillstånd	–	0,25
	Fosfor	1,4 ton/år	18,9 kg/dygn
	Tillstånd	1,5 ton/år	25 kg/dygn
	Klorat ton/dygn ECF	–	0,45
	Tillstånd, kg/ton	–	0,6

HEADER

201	Produktion, ton	154 704	218 682
5	S, ton/år	12	78
	Tillstånd	–	135
	NOx	32 ton/år	1,5 kg/ton	328 ton/år
	Tillstånd	–	1,5 kg/ton
	Suspenderade ämnen	220 ton/år	0,6 ton/dygn
	Tillstånd	325 ton/år	2,0 ton/dygn
			ECF	UKP
	COD	3 095 ton/år	12 ton/dygn	5,2 ton/dygn
	Tillstånd	4 000 ton/år	35 ton/dygn	18 ton/dygn
	BOD7, ton/dygn	1,7	2,3	1,4
	Tillstånd	–	–
	AOX, kg/ton	–	0,12
	Tillstånd	–	0,8
	Fosfor	0,7 ton/år	25 kg/dygn
	Tillstånd	1,5 ton/år	–
	Klorat ton/dygn ECF	–	0,27
	Tillstånd	–	1,5

KOLDIOXIDUTSLÄPP, TON/ÅR

		Rottneros	Vallvik	Total
201	Fossila bränslen	15 748	6 276	22 024
6	Biobränslen	37 492	603 689	641 181
	% biobränslen	70 %	99 %	97 %
201	Fossila bränslen	15 432	5 291	20 723
5	Biobränslen	33 001	613 278	646 279
	% biobränslen	68 %	99%	97%

FINANSIELLA RAPPORTER 2016

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören i Rottneros AB (publ), org. nr. 556013-5872, med säte i Sunne, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2016.

Rottneros redovisar för 2016 ytterligare ett resultatmässigt starkt år. Lägre massapris gjorde dock att resultatet blev lägre jämfört med föregående år. Ett nytt årsproduktionsrekord sattes för Rottneros Bruk samt för koncernen i den nuvarande strukturen. Investeringarna inom utvecklingsprogrammet Agenda 500 fortsätter öka kapaciteten.

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk högkvalitativ massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger i Europa, USA och på vissa asiatiska marknader.

Rottneroskoncernens huvudverksamhet sker vid de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Bolaget fokuserar på att expandera inom utvalda nischer där koncernen tillhör de ledande tillverkarna i världen, eller områden där Rottneroskoncernens massa har en konkurrensfördel som innebär en potential att bli marknadsledande. Som en del av koncernens strategiska beslut att växa inom området hållbara förpackningar kommer koncernen också att utveckla Rottneros Packaging, för att i framtiden få ett tredje ben för koncernen.

FÖRSÄLJNING, RESULTAT, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

ÅTERIGEN ETT STARKT ÅRSRESULTAT

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2016	2015
Nettoomsättning	1 730	1 795
Rörelseresultat	170	263
Resultat efter finansiella poster	163	259
Nettoresultat	128	223

AVVIKELSEANALYS

MSEK	2016	2015
NBSK PIX, USD	802	857
SEK/USD	8,56	8,44
NBSK, SEK	6 867	7 228
Rörelseresultat	170	263
Pris och valuta	-69
Leveransvolym och övrigt	4
Total skillnad i omsättning		-65
Råvaror och förnödenheter		4
Övriga kostnader		-35
Övriga rörelseintäkter		3
Total skillnad i rörelseresultat		-93

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Försäljning

Koncernens omsättning uppgick för året 2016 till 1 730 (1 795) MSEK. Utleveranserna för året uppgick till 374 100 (372 200) ton. Ett nytt volymrekord sattes för Rottneros Bruk både avseende produktion såväl som utleveranser samt för koncernen i den nuvarande strukturen.

Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK) uttryckt i USD minskade med 6 procent jämfört med föregående år. Uttryckt i SEK var årets snittpris 5 procent lägre jämfört med 2015.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för året 2016 uppgick till 170 (263) MSEK. Resultatet var lägre framför allt på grund av lägre marknadspriser.

Kostnader

Kostnaden för råvaror och förnödenheter har minskat med 2 procent jämfört med föregående år, i huvudsak relaterat till något lägre priser avseende ved och flis. Elkostnader, som också ingår i råvaror och förnödenheter, ökade med 5 procent jämfört med föregående år. Det genomsnittliga elpriset på elbörsen Nord Pool (elområde SE3) uppgick under helåret 2016 till 28 (21) öre per kWh vilket är

33 procent högre än föregående år. Resultatet påverkades negativt av det högre elpriset för den del av elförbrukningen som inte varit prissäkrat.

Övriga kostnader har ökat med 5 procent jämfört med föregående år. Fraktkostnader har ökat 2 procent efter förändringar i kundmix. Som en del av koncernens industriella plan Agenda 500 har kostnaderna för underhåll av produktionsanläggningen ökat med 10 procent jämfört med föregående år. En pågående satsning på personalsidan har även medfört en något högre nivå på personalkostnader jämfört med föregående år.

Övrigt

Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2016 uppgick till -5 (-17) MSEK. Av säkringsresultatet är -4 (6) MSEK kopplat till valutasäkringar och -1 (-23) MSEK till elsäkringar. Under 2016 och 2015 hade koncernen inga realiserade massasäkringar.

Koncernen har under 2016 gjort en omvärdering av sitt 16 % innehav i Söderhamns Stuveri & Hamn AB, vilket medförde en uppskrivning om 8 MSEK. Omvärderingen ingår i övriga rörelseintäkter för 2016.

Under 2016 gjordes också en delåterföring av tidigare i 2011 bokade nedskrivningar angående sliplinjen vid

FÖRSÄLJNING, RESULTAT, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Rottneros Bruk. Återföringen påverkade resultatet positivt med 23 MSEK.

Koncernen har under 2016 gjort nedskrivningar om totalt 9 MSEK angående vissa materiella och immateriella tillgångar.

Resultat efter finansiella poster

Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 163 (259) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -7 (-4) MSEK.

Nettoresultat

Koncernens nettoresultat uppgick till 128 (223) MSEK och resultatet per aktie blev 0,84 (1,46) SEK.

Årets skattekostnad uppgick till 35 (36) MSEK. Redovisad skatt för året är huvudsakligen relaterad till utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag. Koncernen har nu utnyttjat samtliga historiska skattemässiga underskott och således kvarstår ingen uppskjuten skattefordran vid årets slut (uppskjuten skattefordran hänförlig till skattemässiga underskott per 31 december 2015 uppgick till 31 MSEK).

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2016 uppgick till 278 (103) MSEK. Under både 2016 och 2015 avser investeringarna främst kapacitetsoch effektivitetshöjande utrustning inom Agenda 500, den strategiska handlingsplanen för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros.

De största investeringarna som har tagits i drift under 2016 vid Rottneros Bruk innehåller utbyggnaden av CTMPlinjen och ett nytt massamagasin. Vid Vallviks Bruk har ett nytt vitlutsfilter, ett nytt sileri samt nya massa- och luttorn tagits i drift under året.

Inom ramen för Agenda 500 har styrelsen under 2016 beslutat om en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna till Rottneros Bruk. Investeringen om totalt 108 MSEK planeras att tas i bruk runt halvårsskiftet 2017. Efter investeringen blir båda brukens energianvändning i praktiken fossilfri.

Ytterligare inom ramen för Agenda 500 har styrelsen 2016 beslutat om en

KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2016	2015
Anläggningstillgångar	905	706
Omsättningstillgångar	584	511
Likvida medel	16	169
SUMMA TILLGÅNGAR	1 489	1 386
Eget kapital	1 151	1 058
Räntebärande skulder	14	–
Ej räntebärande skulder	324	328
SUMMA EK OCH SKULDER	1 489	1 386

ny tvättpress i Vallviks Bruk. Denna investering om ca 45 MSEK kommer att betydligt minska brukets COD-utsläpp så att produktionskapaciteten kan byggas ut enligt det nya miljötillståndet. Tvättpressen planeras att installeras vid underhållsstoppet 2017.

Under 2015-2016 har styrelsen fattat beslut om totala investeringar för 510 MSEK angående Agenda 500. Av dessa har ca 370 MSEK utförts under 2015 och 2016. Resterande beslutade investeringar ca 140 MSEK kommer att genomföras under 2017. Merparten av dessa investeringar är redan upphandlade och kontrakterade.

I februari 2017 har styrelsen beslutat om en utökad reningsanläggning vid Rottneros Bruk, inom ramen för Agenda 500. Miljöinvesteringen om 84 MSEK planeras att tas i bruk i 2018.

FINANSIELL STÄLLNING

Anläggningstillgångarna uppgick per den 31 december 2016 till 905 (706) MSEK, en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. Av koncernens anläggningstillgångar är 97 (93) procent materiella anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångarna, exklusive likvida medel, uppgick per 31 december 2016 till 568 (511) MSEK och består till 49 procent av varulager och till 51 procent av kundfordringar. Jämfört med vid föregående års utgång ökade omsättningstillgångarna med 11 procent.

Koncernens likvida medel uppgick till 16 (169) MSEK vid årets utgång.

Koncernen hade utnyttjat 14 (-) MSEK av sina checkkrediter vid årets slut. Koncernens nettokassa uppgick därmed till 2 (169) MSEK vid årets utgång.

I december 2016 undertecknade Rottneros avtal om lånefinansiering till totalt 120 MSEK som kommer att användas till investeringar i koncernens båda bruk inom investeringsprogrammet Agenda 500. Lånen kommer att amorteras inom fem år och har en rörlig ränta. Lånevillkoren innehåller sedvanliga så kallade covenanter i form av bl.a. nettolåneskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar samt soliditet och vissa begränsningar gällande utdelningsmöjligheter.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten	187	335
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-278	-103
Förändring av räntebärande skulder	14	-30
Utbetald utdelning	-76	-122
ÅRETS NETTOKASSAFLÖDE	-153	80

Vid årets utgång hade dessa beviljade lån inte utnyttjats.

Totalt beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2016 till sammanlagt 281 (175) MSEK.

Soliditeten uppgick vid årets slut till 77 (76) procent. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 7,54 (6,93) SEK.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick för året 2016 till 187 (335) MSEK. Kassaflödet var lägre än under 2015 främst på grund av det lägre rörelseresultatet.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -278 (-103) MSEK. Det starka kassaflödet från den löpande verksamheten 2015-2016 har finansierat koncernens investeringar under 2015-2016. Kassaflödet efter investeringar för 2016 var -91 (232) MSEK.

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -62 (-152) MSEK. Under 2016 betalades utdelning till aktieägarna om 76 (122) MSEK.

Årets nettokassaflöde var -153 (80) MSEK.

MODERBOLAGET

Moderbolagets omsättning för 2016 uppgick till 6 (6) MSEK. Moderbolagets försäljning utgörs av koncerinterna intäkter från administrativa och operativa ledningstjänster. Resultatet efter finansnetto för 2016 i moderbolaget uppgick till 138 (226) MSEK. I resultatet ingår erhållna/lämnade koncernbidrag på 166 (189) MSEK.

FRAMTIDA UTVECKLING

Rottneroskoncernen fortsätter att genomföra sin strategiska handlingsplan Agenda 500 för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att fortsätta bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

Som en del av koncernens strategiska beslut att växa inom området hållbara förpackningar kommer koncernen också att utveckla Rottneros Packaging, för att i framtiden få ett tredje ben för koncernen.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

I februari 2017 har styrelsen beslutat om en utökad reningsanläggning vid Rottneros Bruk, inom ramen för Agenda 500. Miljöinvesteringen om 84 MSEK planeras att tas i bruk i 2018.

Några andra väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat som påverkar koncernens ställning och resultat.

ANTAL ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under 2016 till 282 (264). Ökningen var främst hänförlig till personal i produktionen.

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 16 år och medelåldern är cirka 49 år.

BALANS I HANTERINGEN AV FINANSIELLA OCH OPERATIVA RISKER

Rottneros påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra bolagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar koncernens förmåga att nå uppställda mål samt hanteringen av respektive risk. Rottneros arbetar för att minimera riskerna genom förebyggande arbete eller, när detta inte är möjligt, genom att arbeta med säkringar och försäkringar av olika slag. Många av nedanstående risker kan påverka Rottneros både positivt och negativt. Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och på en operativ nivå av VD och koncernledningen. Riskhanteringsprocessen omfattar bland annat strategisk affärsplanering, löpande riskinventering, förebyggande underhåll och investeringar samt finansiella säkringsaktiviteter.

KÄNSLIGHETSANALYS 2016

Effekt på årsresultat efter finansnetto (MSEK) Riskslag Förändring 2016 2015 Känslighet Massapris 50 USD/ton 110 100 Hög USD 50 öre/USD 40 50 Hög Elpriser 10 öre kWh 25 25 Hög Vedpriser 10 SEK m3 15 15 Medium Ränterisk 1 %-enhet 0 0 Låg Refinansiering Låg Kreditrisk Låg

Känslighetsberäkningar för varje riskslag tar inte hänsyn till att verkliga förändringar även kommer att påverka andra poster. Någon effekt av eventuella säkringar har inte heller tagits med i beräkningen.

MÖJLIGHETER OCH RISKER – OPERATIVA

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
A VARIATIONER I MASSAPRIS	SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 5
Massaprisrisk avser risken att föränd ringar av massapriser har en negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.	Prissättningen i massamarknaden styrs av internationella prisnivåer som beror på efterfrågan och världskonjunkturen. Massaprissäkringar används när prisnivåerna i långtidskontrakten är ekonomiskt fördelaktiga, eller när marknadspriset är så lågt att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Som huvudregel görs massaprissäkringar i svenska kronor. Rottneros utvecklar produktsegment som innehåller större mervärden och som långsiktigt kan ersätta volymprodukter.
Massapriset sätts på en global marknad och priset på Rottneros produkter är	Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.
beroende av hur den globala efterfrågan på massaprodukter matchas mot indust rins produktionsvolym.	KOMMENTAR UTFALL 2016 Per sista december innehade koncernen massasäkringar på 24 000 ton med förfallotid mellan januari 2017 till och med december 2017 till ett pris av 7 150 SEK per ton.
Variationer i massapriset är sällan relaterat till förändrade kostnader för Rottneros och kan sålunda skapa stora svängningar i resultatet.	MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK Massapriser NBSK i USD per ton Massapriser NBSK i SEK per ton
Ett högt massapris är positivt för resul

tatet men kan ha negativ påverkan på möjliga försäljningsvolymer.

Digitalisering, globalisering och ökad handel minskar efterfrågan på vissa typer av pappersmassa och driver på strukturförändringar i branschen. Efterfrågan på tidnings- och tryckpapper minskar medan efterfrågan på tissue, kartong och specialpapper ökar.

För att hantera strukturförändringen i branschen har Rottneros satsat på tillväxt inom produktsegment där Rottneros kan tillföra mervärden genom kunskap och massa av hög kvalitet. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

GLOBALA AVSALUMASSAFÖRBRUKNINGEN PER ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

C1 RÅVARUTILLGÅNG SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 4

Tillgången till vedråvara är central för en massaproducent. Rottneros har ingen egen skog och är därför beroende av ett optimalt flöde av vedråvara till massabruken. Skulle Rottneros ha stora störningar i råvaruflödet skulle leveranser och kundrelationer äventyras.

För att säkra tillgång på ved försäkrar sig koncernen om en god långsiktig relation till de aktörer som finns i respektive bruks närområde. Vanligtvis tecknar Rottneros avtal med större vedleverantörer för perioder mellan 6-24 månader. Under det senaste året har Rottneros tecknat treårskontrakt med koncernens största råvaruleverantörer. För att öka flexibiliteten har koncernen ett eget bolag i Lettland för leveranser av ved och flis.

B STRUKTURFÖRÄNDRING SANNOLIKHET: ⁵ PÅVERKAN: ²

MÖJLIGHETER OCH RISKER – OPERATIVA

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
C2 RÅVARUPRISER	SANNOLIKHET: 2 PÅVERKAN: 3

Pris och prisförändringar på vedråvara påverkar en massaproducent. Ökade priser på vedråvara påverkar resultatet negativt och Rottneros har inga möjligheter att kompensera prisökningar på insatsvaror.

Energikostnader utgör en stor del av Rottneros tillverkningskostnader. Ökade energipriser kan leda till ökade produktionskostnader och ha en negativ påverkan på koncernens rörelseresultat.

Koncernen säkrar inte marknadsmässiga prisfluktuationer, men långsiktiga leverantörsavtal ger viss stabilitet i prisbilden. En prisförändring på 10 SEK per m3 påverkar koncernens resultat med ca 15 MSEK.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Råvarukostnaden för koncernen uppgick för 2016 till 580 MSEK (591), vilket motsvarar 34 (33) procent av nettoomsättningen.

D ELPRIS SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ³

All el till bruken köps direkt över elbörsen Nord Pool. Elpriserna noteras i EUR. För att skydda Rottneros framtida elkostnad mot kraftiga fluktuationer och uppnå ett förutsägbart elpris ska framtida elpriser säkras i förväg i svenska kronor enligt en fastställd strategi.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Styrelsen godkänner även nya finansiella motparter.

NORD POOL ELPRIS (OMRÅDE SE3) I ÖRE PER KWH

KOMMENTAR UTFALL 2016

Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool (elområde SE3) uppgick under helåret 2016 till 28 (21) öre per kWh. Vid utgången av december 2016 fanns elsäkringar motsvarande i tabellen angiven andel av prognostiserad förbrukning. I tabellen anges genomsnittspriser i öre/kWh för alla elsäkringar.

År	Andel säkrat	Öre/kWh
2017	71 %	23,4
2018	75 %	22,6
2019	75 %	22,8
2020	60 %	22,1
2021	45 %	23,7

E KUNDSTRUKTUR OCH KUNDKREDITER SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 2

Stort beroende av några få enskilda stora kunder, branscher eller geografiska marknader kan ha betydande inverkan på intäkterna om en stor kund eller bransch skulle få problem.

Rottneros bedömer att koncernen har en god kommersiell riskspridning med över 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Tryckpapperskunder svarar för cirka 25 procent av intäkterna, vilket långsiktigt kan utgöra en alltför hög andel med tanke på de långsiktiga strukturella förändringar som pågår i marknaden.

Geografiskt är Rottneroskoncernen inte beroende av marknaden i något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Tyskland, Italien och Sverige utgör de största marknaderna.

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder.

Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Koncernen har i storleksordningen drygt 100 kunder och den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgick vid slutet av 2016 till 33 MSEK (10-15 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad).

Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2016 var 93 (97) procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

Under 2016 svarade koncernens största kund för 12 (11) procent av omsättningen. Ingen annan kund svarar för mer än 10 procent av omsättningen.

MÖJLIGHETER OCH RISKER – OPERATIVA

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
F ANLÄGGNINGAR	SANNOLIKHET: 3 PÅVERKAN: 3
Rottneros har två produktionsanlägg ningar som bedriver kontinuerlig pro duktion. Arbetsskador, maskinhaverier, bränder och andra skadehändelser kan leda till längre produktionsstopp, skador på anläggningen och leveransproblem.	Ledningen gör årligen en översyn av brukens underhållsbehov för de närmaste åren. I detta arbete ingår att identifiera löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten och säkerheten. För att säkerställa en hög och jämn produktionstakt genomför Rottneroskoncernen årliga underhållsstopp. Underhållsstoppen planeras noga för att minimera stilleståndstiden. Ytterligare görs förebyggande underhållsarbete löpande. Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador samt har relevanta ansvarsförsäkringar. Försäkrings - bolagen gör årliga revisioner på koncernens anläggningar och ger rekommendationer till förbättringar och reducering av risker. Rottneros har ett för branschen lågt anläggninskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Koncernens maskintillgångar var vid utgången av 2016 bokförda till 640 (515) MSEK. Återanskaffningsvärdet är långt högre. Under koncernens långsiktiga industriella plan Agenda 500 håller Rottneros på att göra betydande investeringar i anläggningar för att öka kapacitet och stärka konkurrenskraft. KOMMENTAR UTFALL 2016 Under 2016 har underhållsstopp utförts under tredje kvartalet i Rottneros Bruk och under fjärde kvartalet i Vallviks Bruk. Investeringarna under Agenda 500 pågår enligt plan. Genomgång och upphandling av försäkringar sker årligen.
G POLITISKA BESLUT	SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 2
Politiska beslut kan genom förändringar i miljölagstiftningen påverka produktionen vid koncernens massabruk negativt.	Rottneros exponering mot politiska risker bedöms som begränsad. Rottneros bedriver produktion i Sverige och säljer merparten av sina produkter till Sverige, övriga Europa och USA. Dessa marknader är stabila demokratier och den politiska risken för snabba förändringar i lagstiftning och regelverk är relativt liten. Rottneros bedömer att det alltid finns risk för politiska beslut som på ett eller annat sätt fördyrar eller begränsar Rottneros möjlighet att producera massa. Bolaget anser dock att denna risk är begränsad. Rottneros arbetar med ständiga förbättringar av produktionsprocessen och målet är att alla investeringar som görs i bruken också ska leda till positiva resultat för miljön.

H HÅLLBARHET OCH ANSVARSTAGANDE SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ⁴

Bristande ansvar i hållbarhetsfrågor kan skada förtroendet för bolaget och varumärket och därmed påverka bolagets lönsamhet negativt.

För att nå uthållig lönsamhet och värdeskapande måste Rottneros samtidigt skapa värde för de intressenter som påverkas av koncernens verksamhet.

Se även hållbarhetsavsnittet sidor 28-35.

Rottneros verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till den yttre och inre miljön, samhället, våra kunder och leverantörer, våra ägare och våra medarbetare. Förtroendet för Rottneros som en ansvarstagande aktör, leverantör och arbetsgivare stärker vår ställning i samhället och på marknaden samt främjar medarbetarnas engagemang. Rottneros kommunicerar regelbundet med sina intressenter för att upprätthålla en öppen och positiv relation. Rottneros strävar efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitets- och effektivitesperspektiv genom förståelse

för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas. Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Uppförandekoden definierar Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställ-

ning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur. Medarbetarnas välmående är en viktig del av Rottneros framgångar. Koncernen tar ansvar genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Rottneros har en nollvision gällande arbetsskador som leder till sjukskrivning.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Under 2016 inträffade 9 (5) olycksfall vilka ledde till totalt 62 (16) sjukskrivningsdagar.

I oktober 2016 startades ett nytt EU-projekt, PULPACKTION, som ska ta fram helt biobaserade förpackningstråg som använder pappersmassa och biobaserade polymerer i stället för plast eller liknande fossilbaserade lösningar. Förutom koordineringen för hela projektet leder Rottneros utvecklingsområden inom trågformning och massautveckling. Med projektet som pågår i fyra år framåt är målsättningen att bidra till en mer hållbar utveckling inom förpackningsindustrin.

I MILJÖ SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ⁴

Rottneros verksamhet har påverkan på miljön, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljö.

Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan.

Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidan 32-35.

För styrelse- och bolagsledning är god hantering av miljöfrågor en grundläggande och viktig fråga, varför en löpande avrapportering sker månads-, halvårs- och årsvis.

Koncernens båda bruk har miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO 14001. I miljöledningssystemet finns väl inarbetade rutiner för uppföljning, provtagningar och avvikelsehantering.

För att upptäcka och förhindra eventuella överträdelser av gällande bestämmelser och krav har koncernen en kontinuerlig provtagning med larmfunktioner kopplat till brukens styrsystem. Utöver detta görs stickprovsvis manuella prover.

Enligt koncernens policy skall samtliga anställda genomgå en miljöutbildning. Miljöansvariga personer i koncernen fortbildas kontinuerligt.

Löpande kommunikation sker med länsstyrelser och kommuner. Tillsynsmöten sker med länsstyrelsen fyra gånger per år där även kommunen blir kallad.

KOMMENTAR UTFALL 2016

I januari beviljades Vallviks Bruk ett nytt miljötillstånd vilket innebär att bruket tillåts producera 255 000 ton sulfatmassa. Det nya tillståndet säkerställer att Rottneros kan fortsätta bygga ut kapaciteten enligt planerna i koncernens långsiktiga industriella plan Agenda 500. Det är ett samlat tillstånd enligt miljöbalken, som är förknippat med en rad villkor, vilka i stort överensstämmer med bolagets uppfattning.

Inom ramen för Agenda 500 har styrelsen 2016 beslutat om en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna i Rottneros Bruk. Investeringen om totalt 108 MSEK planeras att tas i bruk runt halvårsskiftet 2017. Efter investeringen blir båda brukens energianvändning i praktiken fossilfri.

Ytterligare inom ramen för Agenda 500 har styrelsen i 2016 beslutat om en ny tvättpress i Vallviks Bruk. Denna miljöinvestering om ca 45 MSEK kommer att betydligt minska brukets COD-utsläpp så att produktionskapaciteten kan byggas ut enligt det nya miljötillståndet. Tvättpressen planeras att installeras vid underhållsstoppet 2017.

I februari 2017 beslutade styrelsen om en utökad reningsanläggning vid Rottneros Bruk, inom ramen för Agenda 500. Miljöinvesteringen om 84 MSEK planeras att tas i bruk i 2018.

FINANSIELLA RISKOMRÅDEN

Nedan beskrivs Rottneroskoncernens policies vad gäller finansiell riskhantering.

Finansiella risker och övriga arrangemang beskrivs i not 4.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i USD, valutakurser samt ved- och elpriser.

Den finansiella riskhanteringen sker på

koncernnivå, enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy och som årligen godkänns av styrelsen.

Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finan-

siella risktagande samt beslutar om all långsiktig finansiering.

K VALUTA – TRANSAKTIONSEXPONERING SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 4

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag

från företagsledningen. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USD-kurs, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast enligt godkänd finanspolicy för att säkra affärer och kalkyler.

RISKOMRÅDE RISKHANTERING J VALUTA – BALANSEXPONERING SANNOLIKHET: ⁴ PÅVERKAN: ¹

Valutarisk innebär att förändringar av

Rottneros massabruk och anläggningstillgångar finns till 99 procent i Sverige och utöver den valutarisk som kan hänföras till löpande transaktioner är balansexponeringen mycket låg.

valutakurser kan ha en negativ påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöden samt värde på tillgångar och skulder.

Transaktionsexponering är risken för att valutakursförändringar på exportintäkter och importkostnader ska påverka rörelseresultatet.

Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Rottneroskoncernens tillgångar och skulder värderas i SEK. Den grundläggande principen är att den valutariskexponering som uppstår på utestående kundfordringar ska säkras, företrädesvis genom valutasäkringar eller upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Säkring av valutakursrisk syftar till att minska valutakursförändringars oönskade och oförutsedda effekter och att minimera de negativa effekterna på koncernens resultat. Den centrala finansfunktionen är ansvarig för att proaktivt övervaka och hantera koncernens valutakursexponering och att säkerställa att faktisk riskexponering är identifierad och hanterad.

Koncernen tillämpar ett nettningsförfarande så att samtliga inköp och försäljningar i respektive valuta nettas och nettoflödet säkras.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Den underliggande exponeringen mot USD är hög och det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarade cirka 40 procent och i EUR cirka 45 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Per sista december 2016 innehade Rottneros valutasäkringar på 4,0 MUSD och 1,0 MEUR.

L RÄNTOR SANNOLIKHET: ¹ PÅVERKAN: ¹

Ränterisken utgörs av den exponering koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta.

Sedan 2009, då refinansiering av koncernen gjordes, har Rottneros en låg belåningsnivå. Koncernens upplåning framgår av not 13 på sidan 69. Koncernens låga belåningsgrad innebär att ränterisken huvudsakligen har varit begränsad till avkastningen på likvida medel. I syfte att ha en optimal kapitalstruktur kan koncernens belåningsgrad dock komma att ökas, vilket påverkar ränterisken angående finansiella skulder.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Den 31 december 2016 utnyttjade koncernen 14 MSEK av sina checkkrediter. Likvida medel per 31 december 2016 uppgick till 16 (169) MSEK.

I december 2016 undertecknade Rottneros avtal om lånefinansiering till totalt 120 MSEK som kommer att användas till investeringar i koncernens båda bruk inom investeringsprogrammet Agenda 500. Lånen kommer att amorteras inom fem år och har en rörlig ränta. Lånevillkoren innehåller sedvanliga så kallade covenanter i form av bl.a. nettolåneskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar samt soliditet och vissa begränsningar gällande utdelningsmöjligheter. Vid årets utgång hade dessa beviljade lån inte utnyttjats.

M LIKVIDITET OCH REFINANSIERING SANNOLIKHET: 2 PÅVERKAN: 4

Risken för att Rottneros inte ska ha tillräckligt med likvida medel för att betala löpande kostnader, eller att koncernen inte ska erhålla krediter.

Finansieringsrisken ska så långt som möjligt minimeras genom att förfallotidpunkten för lån och andra kreditfaciliteter ska vara väl diversifierad och jämnt fördelad över tiden. Utestående kreditfaciliteter ska refinansieras senast tre månader innan förfall.

Koncernen har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 procent av koncernens 12-månaders rullande omsättning och ska vara tillgänglig inom 30 dagar. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Rottneros kreditavtal bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg för närvarande.

Koncernen ska ha en kapitalstruktur som är optimal för att hålla kapitalkostnaderna nere och samtidigt trygga förmågan att fortsätta sin verksamhet.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen ta upp nya lån, förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld/-kassa i procent av eget kapital.

KOMMENTAR UTFALL 2016

Koncernens likviditetsreserv uppgick vid utgången av 2016 till 16 % (19) av omsättningen, när målet är "minst 10 procent".

Koncernens skuldsättningsgrad uppgick vid utgången av 2016 till 0 % (-16). Koncernens nettokassa vid utgången av 2016 uppgick till 2 (169) MSEK.

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2016 43

BOLAGSSTYRNING I ROTTNEROS

Rottneros är ett svenskt publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på Nasdaq Stockholm (Börsen). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros har under 2016 tillämpat Koden utan avvikelser.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver

finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policies, värderingar och uppförandekoder.

De policies som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy och miljöenergipolicies. VD beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, IT-säkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av VD eller den VD utser.

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma och är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

På Rottneros hemsida www.rottneros. com finns kallelse och övrig information inför årsstämma/-bolagsstämma. Här finns också protokoll, VD:s anförande med mera från de senaste stämmorna.

AKTIEÄGARE

Rottneros stamaktie är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 10 092 aktieägare per den 31 december 2016. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begräns-

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

ningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Arctic Paper S.A. hade per den 31 december 2016 en ägarandel uppgående till 51,0 procent av totalt antal aktier och röster. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 76-77 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets hemsida.

ÅRSSTÄMMA 2016

Rottneros årsstämma 2016 ägde rum den 30 maj 2016 i Stockholm. På stämman deltog 42 av bolagets aktieägare, representerande 57,2 procent av bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). En majoritet av styrelsens ledamöter, inklusive styrelseordföranden Rune Ingvarsson, liksom VD, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om följande:

• Årsstämman beslutade att bevilja styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2015.
• Årstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att till aktieägarna utdelas 30 öre per aktie som ordinarie vinstutdelning samt 20 öre per aktie som en extra utdelning (sammanlagt 50 öre per aktie).
• Styrelsen ska bestå av sex ordinarie ledamöter.
• Marie S. Arwidson, Rune Ingvarsson samt Per Skoglund omvaldes och Ulf Carlson, Per Lundeen samt Roger Mattsson nyvaldes som ledamöter.
• Rune Ingvarsson omvaldes till styrelseordförande.
• Arvode ska utgå med 550 000 kronor

till styrelsens ordförande och 275 000 kronor vardera till övriga ledamöter. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas inte. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 27 500 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.

• Styrelseledamot får, efter särskild överenskommelse med bolaget, fakturera styrelsearvodet jämte sociala avgifter och mervärdesskatt enligt lag, genom ett av styrelseledamoten ägt bolag, under förutsättning att sådan betalning blir kostnadsneutral för bolaget.
• Det registrerade revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) omvaldes som bolagets revisor fram till och med årsstämman 2017, med Erik Sandström som huvudansvarig revisor.
• Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningssutskottet och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2016 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande,

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ska en vara utsedd av bolagets största aktieägare, samt en vara utsedd av någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2017. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros hemsida. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning och hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen publicerades den 11 november 2016 och har hållits tillgängligt på Rottneros hemsida. Till ordförande för valberedningen utsågs Olle Grundberg, Arctic Paper S.A. och till övriga ledamöter Stefan Sundh, PROAD AB, samt Per Lundeen, styrelseordförande i Rottneros AB. Tillsammans representerar valberedningen cirka 56 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2017 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Vid årsstämman 2016 valdes Ernst & Young AB (EY), med auktoriserade revisorn Erik Sandström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till och med årsstämman 2017. Rottneros

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH NÄRVARO 2016 Närvaro 2016 1)

Belopp i TSEK		Beroende	Totalt arvode 2016 /17	Totalt arvode 2015 /16	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Per Lundeen 2) 3)	(styrelseordförande fr.o.m. 9 sep 2016)	X	481	–	100 %	100 %
Marie S. Arwidson			275	275	100 %	100 %
Ulf Carlson			275	–	100 %	0 %
Rune Ingvarsson	(styrelseordförande fram till 9 sep 2016)		344	550	100 %	100 %
Roger Mattsson 3)		X	275	–	100 %	100 %
Per Skoglund 3)		X	275	275	86 %	100 %
Roger Asserståhl			–	275	83 %	100 %
Dan Karlsson	(arbetstagarrep.)		28	–	100 %	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep.)		28	28	71 %	–
Gun-Marie Nilsson	(arbetstagarrep./suppl.)		28	28	100 %	–
Mika Palmu	(arbetstagarrep./suppl.)		28	–	50 %	–
Bengt-Åke Andersson (arbetstagarrep.)			–	28	67 %	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)		–	28	50 %	–

¹ För ledamöter som nyvaldes vid årsstämman 2016 avser närvaron möten sedan stämman. För ledamöter som ingick i styrelsen fram till årsstämman 2016 men som inte omvaldes avser närvaron möten innan stämman. ² Per Lundeen är beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen sedan 30 maj 2016 då han valdes som styrelseledamot, eftersom han varit VD i bolaget under tiden 6 november 2014 till 1 september 2016.

³ Beroende i förhållande till bolagets största ägare, Artic Paper S.A.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Detta innebär att val av revisor i Rottneros sker enligt aktiebolagslagen årligen på årsstämman.

REVISIONSARBETET

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden och på årsstämman 2016. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Arvoden till revisionsbolaget för 2016, (inklusive arvoden för rådgivningstjänster) framgår av not 7 i årsredovisningen 2016.

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning och arvoden

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Vid årsstämman den 30 maj 2016 valdes VD Per Lundeen som styrelseledamot, efter att styrelsen hade utsett en ny VD för bolaget. Styrelseledamot Per Lundeen kvarstod som VD fram till den 1 september 2016 när Lennart Eberleh tillträdde som VD. Den 9 september 2016 fattade styrelsen beslut om att utse styrelseledamoten Per Lundeen till ny styrelseordförande fram till årsstämman 2017 när Rune Ingvarsson av personliga skäl valt att lämna posten som ordförande och fortsätta som ordinarie styrelseledamot. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2016 samt ersättningar till styrelseledamöterna för 2016 respektive 2015 framgår av tabellen på sidan 45. Ytterligare information om styrelseledamöter framgår på sidan 74.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsen genomför en gång per år en systematisk utvärdering där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser av styrelsens arbete i syfte att utveckla styrelsearbetet samt förse valberedningen med ett relevant beslutsunderlag inför årsstämman.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då två av de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare. Samtliga stämmovalda ledamöterna har under 2016 varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen med undantag för styrelseledamoten Per Lundeen som inte är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, eftersom han varit VD i bolaget under tiden den 6 november 2014 till den 1 september 2016.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll, samt att ändamålsenliga system finns för uppföljning av verksamheten och dess risker, och för efterlevnaden av lagar, regler och interna riktlinjer. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 30 maj 2016 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda arbetsordningen fastställdes.

Utöver det konstituerande mötet sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot eller VD framställt yrkande därom. Under 2016 har 14 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt

eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.

• Under mars behandlas den publika årsredovisningen. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom behandlas ersättningsfrågor.
• Kvartalsresultaten behandlas i april/maj, juli/augusti och oktober/november.
• I juni behandlas investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier.
• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år. Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Finanspolicyfrågor

Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens finansiella verksamhet. Styrelsen är ansvarig för att godkänna koncernens finanspolicy som ska uppdateras årligen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande i enlighet med finanspolicyn, samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från bolagsledningen. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret i linje med den ansvarsfördelning som framgår av fastställd finanspolicy.

STYRELSENS KONTROLL AV DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. VD har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer

för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen för en dialog med revisorerna, utan närvaro av VD eller annan person från bolagsledningen.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i två av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

REVISIONSUTSKOTT

Utskottet består av minst tre representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut; bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka och lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet med avseende bl. a. på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för upphandling av tillåtna tjänster utöver revision av bolagets revisor och om tillämpligt godkänna sådana tjänster enligt riktlinjerna, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest. Under 2016 har revisionsutskottets arbetsordning reviderats med anledning av nya regelverk, såsom EU:s revisonspaket och ändringar i aktiebolagslagen, som trätt i kraft under 2016.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid merparten av sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har sedan årsstämman 2016 bestått av ledamöterna Marie S. Arwidson, Rune Ingvarsson, Roger Mattsson samt Per Skoglund och sedan den 9 september 2016 av ledamöterna Marie S. Arwidson, Ulf Carlson, Per Lundeen samt Roger Mattsson. Ordförande i utskottet är Marie S. Arwidson.

Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2016 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Utskottet består av minst två representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till VD samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har sedan årsstämman 2016 bestått av Marie S. Arwidson, Rune Ingvarsson samt Per Skoglund och sedan den 9 september 2016 av Ulf Carlson, Per Lundeen samt Per Skoglund. Ordförande i utskottet har varit Rune Ingvarsson fram till den 9 september 2016 och Per Lundeen fr.o.m. den 9 september 2016.

Utskottet har haft två sammanträden under 2016 och styrelsen har erhållit protokoll från ersättningsutskottet.

VD/KONCERNCHEF

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets VD leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s

arbete.

Styrelsen utsåg i mars 2016 Lennart Eberleh till ny VD och koncernchef för Rottneros AB. Han tillträdde sin tjänst den 1 september 2016. Han kommer närmast från BillerudKorsnäs där han var affärsområdeschef för Corrugated Solutions. Han har mer än 20 års erfarenhet av olika chefspositioner inom pappersindustrin, bland annat inom Stora, Billerud och BillerudKorsnäs.

KONCERNLEDNING

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

i ledningen. Denna bestod under 2016 av VD och ytterligare fyra personer: en dotterbolagschef, ekonomi- och finansdirektör samt två stabschefer. Fr.o.m. den 1 februari 2017 består koncernledningen av VD och ytterligare sex personer: två dotterbolagschefer, ekonomi- och finansdirektör samt tre stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan 75 i årsredovisningen för 2016. Koncernledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

I oktober 2016 utsåg bolaget Monica Pasanen till ny ekonomi- och finansdirektör för Rottneroskoncernen. Hon efterträder Krister Lindgren som har varit interim ekonomi- och finansdirektör sedan 2013. Monica Pasanen kommer närmast från Stora Enso där hon var ansvarig för Supply Chain inom affärsenheten Consumer Board. Hon har mer än 20 års erfarenhet av olika chefspositioner inom såväl ekonomi- som marknadssidan. Hon tillträdde sin tjänst i januari 2017.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer till årsstämman 2017 anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de sex personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets hemsida och sidan 75 i årsredovisningen för 2016.

Ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För VD ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. VD ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för ett år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 65 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet. När det gäller ersättningsprinciper och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt ersättning till VD ska detta beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2016 framgår av not 6 i årsredovisningen.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, d.v.s. VD och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman 2016 fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som redogjorts för ovan.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterersättning. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

YTTERLIGARE INFORMATION PÅ WWW.ROTTNEROS.COM

• Bolagsordning

• Information från tidigare årsstämmor (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• Information om valberedningen
• Bolagsstyrningsrapporter från 2008– 2016 (ingår i årsredovisningen för respektive år)

ROTTNEROS SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSOmodellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för VD och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger VD och koncernledning som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policies, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät.

RISKBEDÖMNING

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

KONTROLLAKTIVITETER

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga möten med respektive bruk där koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp. Särskild analys görs av produktion, orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls telefonmöte där kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos analyseras. Dessutom gör ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år. Dessa möten kompletteras regelbundet med ekonomichefsmöten där ekonomioch finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer samt koncerncontrollern träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje tertial för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsen övervakar genom revisionsutskottet den finansiella rapporteringens tillförlitlighet och utvärderar rekommendationer till förbättringar och behandlar frågor om de risker som har identifierats. Revisionsutskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som kräver styrelsens beslut. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policies, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för halvåret och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid merparten av revisionsutskottets möten.

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncerncontrollern har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

INTERNREVISION

Rottneros har hittills inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsfunktion. Styrelsens uppfattning är att det inte föreligger något behov av en sådan funktion i verksamheten.

Det finns instruktioner och en löpande utvärdering görs av att ansvariga personer i organisationen har den kompetens och de stödresurser som krävs för att fullgöra arbetet i samband med framtagandet av finansiella rapporter.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2017-05-16 för fastställelse.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. En utförlig redogörelse rörande styrelsens förslag till utdelning finns tillgänglig på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:

340 868 822 107 935 603 448 804 425

STYRELSEN FÖRESLÅR:

Att utdelas till aktieägarna 1, 2	61 028 770
Att i ny räkning balanseras	387 775 655
Kronor	448 804 425

¹ Efter justering av återköpta aktier i eget förvar. 2 Ordinarie utdelning 30 öre per aktie och extra utdelning

10 öre per aktie.

STOCKHOLM DEN 9 MARS 2017

ROTTNEROS AB (PUBL) ORG NR 556013-5872

Per Lundeen Styrelsens ordförande Marie S. Arwidson Styrelseledamot

Ulf Carlson Styrelseledamot

Rune Ingvarsson Styrelseledamot

Roger Mattsson Styrelseledamot

Per Skoglund Styrelseledamot

Dan Karlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Thomas Wasberg Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Lennart Eberleh Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse är avgiven den 16 mars 2017

Ernst & Young AB

Erik Sandström Auktoriserad Revisor

RESULTATRAPPORTER KONCERNEN

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Nettoomsättning	1,8	1 730	1 795
Förändring av lager av färdiga varor		-4	10
Övriga intäkter	2	57	54
		1 783	1 859
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-881	-899
Övriga kostnader	7,8	-458	-420
Personalkostnader	5,6	-223	-219
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	-51	-58
Rörelseresultat		170	263
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	2	1
Finansiella kostnader	9	-9	-5
Summa finansiella poster		-7	-4
Resultat efter finansiella poster		163	259
Skatt på årets resultat	10	-35	-36
NETTORESULTAT		128	223
Resultat per aktie SEK ¹		0,84	1,46
Genomsnittligt antal aktier		152 572	152 572

1 Inga aktierelaterade program finns som kan ge utspädningseffekt.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
NETTORESULTAT		128	223
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar		69	-32
Kassaflödessäkringar överfört till resultaträkningen		-17	9
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt		-11	5
Omräkningsdifferenser		0	0
Summa övrigt totalresultat		41	-18
TOTALRESULTAT2		169	205

2 Hela totalresultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare.

BALANSRÄKNING KONCERNEN

KONCERNENS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	10	7
Materiella anläggningstillgångar	12	882	659
Uppskjuten skattefordran	10	–	38
Övriga finansiella anläggningstillgångar	15	13	2
Summa anläggningstillgångar		905	706
Omsättningstillgångar
Varulager m m	16	278	267
Kundfordringar	17	207	190
Övriga kortfristiga fordringar	18	60	49
Aktuell skattefordran		5	5
Derivatinstrument	4	18	–
Likvida medel	19	16	169
Summa omsättningstillgångar		584	680
SUMMA TILLGÅNGAR		1 489	1 386

KONCERNENS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		7	-34
Balanserad vinst inkl. årets resultat		330	278
Summa eget kapital		1 151	1 058
Långfristiga skulder
Derivatinstrument	4	–	15
Uppskjuten skatteskuld	10	8	–
Övriga icke räntebärande skulder	6	6	3
Summa långfristiga skulder		14	18
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	22	14	–
Leverantörsskulder		152	129
Derivatinstrument	4	2	19
Övriga icke räntebärande skulder	23	156	162
Summa kortfristiga skulder		324	310
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 489	1 386

EKONOMISK REDOVISNING

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL 2015

			Andra reserver
Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
153	730	-69	-8	-8	177	975
–	–	–	–	–	223	223
–	–	–	-18	–	–	-18
–	–	–	–	0	–	0
–	–	–	-18	0	–	-18
–	–	–	-18	0	–	-18
–	–	–	–	–	-122	-122
153	730	-69	-26	-8	278	1 058

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL 2016

				Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2016	153	730	-69	-26	-8	278	1 058
Totalresultat
Nettoresultat	–	–	–	–	–	128	128
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat efter skatt	–	–	–	41	–	–	41
Valutakursdifferenser	–	–	–	–	0	–	0
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	41	0	–	41
Summa totalresultat	–	–	–	41	0	–	41
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–	-76	-76
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016	153	730	-69	15	-8	330	1 151

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		170	263
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		51	58
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		-13	–
		208	321
Erhållna/betalda finansiella poster		-4	-3
Erhållen/betald inkomstskatt		0	-1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		204	317
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		-11	-11
Förändring av kortfristiga fordringar		-46	-26
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		40	55
Summa rörelsekapitalförändring		-17	18
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		187	335
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-9	-2
Köp av materiella anläggningstillgångar		-269	-101
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-278	-103
Finansieringsverksamheten
Förändring av checkkrediter		14	–
Amortering av långfristiga lån		–	-30
Utbetald utdelning		-76	-122
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-62	-152
Årets nettokassaflöde		-153	80
Likvida medel vid årets början	19	169	89
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		16	169
Beviljade och outnyttjade krediter		281	175

RESULTATRAPPORTER MODERBOLAGET

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Nettoomsättning	1,8	6	6
Övriga intäkter	2	5	11
		11	17
Rörelsens kostnader
Övriga kostnader	7,8	-18	-10
Personalkostnader	5,6	-15	-13
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	-6	0
Rörelseresultat		-28	-6
Finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	9	166	234
Finansiella kostnader	9	0	-2
Summa finansiella poster		166	232
Resultat efter finansiella poster		138	226
Skatt på årets resultat	10	-30	-10
ÅRETS RESULTAT		108	216

MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
ÅRETS RESULTAT		108	216
Övrigt totalresultat		–	–
Summa övrigt totalresultat		–	–
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		108	216

BALANSRÄKNING MODERBOLAGET

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	9	6
Materiella anläggningstillgångar	12	0	1
Finansiella anläggningstillgångar	15	281	278
Uppskjuten skattefordran	10	1	31
Summa anläggningstillgångar		291	316
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga fordringar	18	887	655
Likvida medel	19	1	166
Summa omsättningstillgångar		888	821
SUMMA TILLGÅNGAR		1 179	1 137

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Överkursfond		268	268
Balanserad vinst inkl. årets resultat		181	148
Summa eget kapital		1 042	1 010
Långfristiga skulder
Icke räntebärande skulder	6	6	3
Summa långfristiga skulder		6	3
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	22	11	–
Leverantörsskulder		4	1
Övriga icke räntebärande skulder	23	116	123
Summa kortfristiga skulder		131	124
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 179	1 137

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL 2015

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2015	153	440	268	54	915
Utdelning till aktieägare	–	–	–	-122	-122
Årets resultat	–	–	–	216	216
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015	153	440	268	148	1 010

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL 2016

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2016	153	440	268	148	1 010
Utdelning till aktieägare	–	–	–	-76	-76
Nettoresultat/totalresultat	–	–	–	108	108
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2016	153	440	268	181	1 042

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-28	-6
Av- och nedskrivningar		6	0
Erhållna/betalda finansiella poster		0	-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-22	-8
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		-68	163
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-1	62
Summa rörelsekapitalförändring		-69	225
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-91	217
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-9	-1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-9	-1
Finansieringsverksamheten
Förändring av checkkrediter		11	–
Utbetald utdelning		-76	-122
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-65	-122
Årets nettokassaflöde		-165	94
Likvida medel vid årets början		166	72
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	19	1	166
Outnyttjade krediter		79	90

NOTER

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR

Endast de standarder, ändringar och tolkningar som förväntas kunna påverka koncernen beskrivs nedan.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2016 och som tillämpas av koncernen

Koncernen tillämpar i årsredovisningen för 2016 första gången de ändringar av standarder och tolkningsuttalanden som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Ingen av de nya och ändrade standarder och tolkningar har någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya och ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte heller förtidstillämpats. Nedan beskrivs de IFRS som kan komma att påverka koncernens finansiella rapporter. Inga av de övriga nya standarder, ändrade standarder eller IFRIC-tolkningar som har publicerats den 31 december 2016 förväntas ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9, Financial Instruments

IFRS 9 Financial Instrument träder i kraft den 1 januari 2018 och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya standarden har omarbetats i olika delar, en del avser redovisning och värdering av finansiella tillgångar samt finansiella skulder. En utvärdering av effekterna av standarden pågår och den preliminära bedömningen är att den inte kommer att få några väsentliga effekter för koncernen.

IFRS 15, Revenue from Contracts with Customers

IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018. Standarden ersätter tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning av kundkontrakt. En utvärdering av effekterna av standarden pågår och den preliminära bedömningen är att den inte kommer att få några väsentliga effekter för koncernen.

IFRS 16, Leases

IFRS 16 ersätter IAS 17 från och med 1 januari 2019. Enligt den nya standarden ska de flesta leasade tillgångar redovisas i balansräkningen. EU förväntas godkänna standarden under 2017. En utvärdering av effekterna av standarden pågår och den preliminära bedömningen är att den inte kommer att få några väsentliga effekter för koncernen.

KONCERNREDOVISNINGS-PRINCIPER

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en verkligt värdeberäkning av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall verklig värdeberäkning beträffande tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa verkliga värden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också.

Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 10.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan redovisas i koncernens eget kapital via övrigt totalresultat. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter och motsvarar således det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och således ej heller i årsredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för råvaror och förnödenheter baseras på inköpspris och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Anskaffningsvärdet för färdiga varor (massa) består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset vid normala förhållanden, med avdrag för kostnader som krävs för att genomföra försäljningen. Avdrag för inkurans sker med erforderligt belopp.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa och banktillgodohavanden. Eventuella spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som långfristig respektive kortfristig räntebärande skuld. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Immateriella anläggningstillgångar under utveckling redovisas till anskaffningsvärde. Samtliga immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärdet minskat med ett beräknat restvärde om detta är väsentligt. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och bedömda ekonomiska nyttjandeperioder. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Immateriella anläggningstillgångar under utveckling	5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Löpande under året bedöms om det finns tillgångar som kan ha minskat i värde. Vid en sådan bedömning beräknas tillgångens återvinningsvärde. För immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentliga oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivningar av tillgångar görs proportionellt mot de tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med räntesats som baseras på riskfri ränta justerad för den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Vid varje rapportperiods slut fastställs om det finns indikationer på att en tidigare nedskrivning av en tillgång, helt eller delvis, inte längre är motiverad. Finns sådana indikationer beräknas tillgångens återvinningsvärde.

En tidigare nedskrivning av en tillgång återföras endast om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för bestämningen av tillgångens återvinningsvärde när tillgången senast skrevs ned. Om så är fallet, ökas tillgångens redovisade värde till återvinningsvärdet. Denna ökning är en återföring av en nedskrivning.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

NOTER

I de fall avsättningarna inte beräknas utnyttjas inom en tolvmånaders period värderas de till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. I beräkningarna används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Skatt som avser poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas även i övrigt totalresultat.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 5 MSEK (4 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOSTNADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas och derivatinstrument. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten övriga kostnader.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som antingen hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt redovisas i övrigt totalresultat. När instrument som klassificerats som tillgångar som kan säljas avyttras eller då nedskrivningsbehov föreligger för dessa, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde till resultaträkningen.

DERIVATINSTRUMENT

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 20. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten råvaror och förnödenheter när det gäller elterminskontrakt.

FINANSIELL RISKHANTERING

Rottneros är exponerade för olika risker som härrör från finansiella instrument. Enligt IFRS 7 ska de finansiella rapporterna innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut. Rottneros redovisar sådan information dels i noterna, dels utförligare i avsnittet möjligheter och risker, se sidorna 39-43.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning, inklusive utnyttjade krediter, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Det område som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av materiella anläggningstillgångar.

Materiella anläggningstillgångar

Väsentliga antaganden och uppskattningar förknippade med materiella anläggningstillgångar innehåller bl.a. bedömning av förväntade nyttjandeperioder, återvinningsvärdet för tillgångarna, identifiering av kassagenererande enheter, kalkylräntan som används i nuvärdesberäkningarna, samt bedömning om det finns indikationer på att en tillgång kan ha minskat i värde eller att en tidigare nedskrivning inte längre är motiverad.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära skillnader i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen har utnyttjat i praktiken samtliga historiska skattemässiga underskott och således kvarstår en uppskjuten skattefordran på 1 MSEK per 31 december 2016 (uppskjuten skattefordran hänförlig till skattemässiga underskott per 31 december 2015 uppgick till MSEK 31).

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Derivatinstrument redovisas under kontraktens löptid till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget som sedvanliga utdelningar från dotterföretag i enlighet med RFR 2. Detta innebär att koncernbidraget redovisas som finansiell intäkt. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med RFR 2 i resultaträkningen.

Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas enligt huvudansatsen i RFR 2 som en ökning av andelar i dotterföretag. Samtidigt görs en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12, det vill säga i resultaträkningen.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 39-43, är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Dock har moderbolaget ingen produktion eller försäljning och de risker som är förknippade med dessa områden är därmed inte relevanta för moderbolaget.

NOT 1. OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2016	%	2015	%
Sverige	369	21%	286	16%
Övriga Norden	70	4%	95	5%
Italien	356	21%	318	18%
Tyskland	347	20%	344	19%
Polen	77	5%	95	5%
Övriga Europa	230	13%	292	17%
USA	218	13%	178	10%
Kina	41	2%	38	2%
Övriga världen	22	1%	149	8%
Summa	1 730	100%	1 795	100%

Under 2016 svarade koncernens största kund för 12 (11) procent av omsättningen. Ingen annan kund svarar för mer än 10 procent av omsättningen. Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) helägda dotterbolag och utgörs av erhållna management fees.

NOT 2. ÖVRIGA INTÄKTER

Övriga rörelseintäkter		Koncernen	Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Försäljning av biprodukter	27	30	–	–
Valutaresultat	12	6	-1	-5
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-8	6	–	6
Försäljning av certifikat grön el	3	3	–	–
Utsläppsrätter	2	1	–	–
Omvärdering aktieinnehav i Söderhamns Stuveri & Hamn AB	8	–	–	–
Övrigt	13	8	6	9
Summa	57	54	5	11

NOT 3. RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

			Moderbolaget
2016	2015	2016	2015
-580	-591	–	–
-148	-151	–	–
-91	-65	–	–
-1	-23	–	–
-43	-51	–	–
-18	-18	–	–
-881	-899	–	–
		Koncernen

NOT 4. FINANSIELLA INSTRUMENT

Tabellerna nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Följande tabell visar koncernens derivatinstrument samt finansiella tillgångar som kan säljas värderade till verkligt värde per 31 december 2016.

Derivatinstrument samt finansiella tillgångar som kan säljas

31 december 2016	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	18	–	18
Finansiella tillgångar som kan säljas	–	–	8	8
Summa	–	18	8	26
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	2	–	2
Summa	–	2	–	2

Följande tabell visar koncernens derivatinstrument värderade till verkligt värde per 31 december 2015.

Derivatinstrument

31 december 2015	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	2	–	2
Summa	–	2	–	2
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	34	–	34
Summa	–	34	–	34

Finansiella instrument per kategori

31 december 2016	Finansiella fordringar och likvida medel	Derivat för säkrings ändamål	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar
Finansiella anläggnings tillgångar	–	–	8	8
Derivatinstrument	–	18	–	18
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke finansiella tillgångar	253	–	–	253
Likvida medel	16	–	–	16
Summa	269	18	8	295

	Finansiella skulder	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Skulder
Derivatinstrument	–	2	2
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	165	–	165
Summa	165	2	167

Finansiella instrument per kategori

31 december 2015	Finansiella fordringar och likvida medel	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	2	2
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke
finansiella tillgångar	231	–	231
Likvida medel	169	–	169
Summa	400	2	402

	Finansiella skulder	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Skulder
Derivatinstrument	–	34	34
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	146	–	146
Summa	146	34	180

Derivatinstrument

	2016		2015
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Säkringar av verkligt värde
Valutaterminskontrakt	0	2	1	–
Kassaflödessäkringar
Valutaterminskontrakt	–	–	1	–
Massaterminskontrakt	8	–	–	–
Elterminskontrakt	10	–	–	34
Summa	18	2	2	34
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt	–	–	–	–
Massaterminskontrakt	–	–	–	–
Elterminskontrakt	0	–	–	-15
Kortfristig del	18	2	2	19

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Verkligt värde för derivatinstrument per 31 december 2016

Säkring	Säkrad volym	Förfallotid	Säkringsnivå	Verkligt värde
Valuta EUR, termin sälj	1,0 MEUR	Jan 2017	9,73 SEK/EUR	0
Valuta USD, termin sälj	4,0 MUSD	Jan 2016	8,66 SEK/USD	-2
Massa, termin sälj		24 000 ton Jan-dec 2016	7 150 SEK/ton	8
	El, termin köp 953 160 MWh	2017-2021	22,9 öre/kWh	10
Totalt verkligt värde				16

Verkligt värde för derivatinstrument per 31 december 2015

Säkring	Säkrad volym	Förfallotid	Säkringsnivå	Verkligt värde
Valuta EUR, termin köp	1,6 MEUR	Jan-okt 2016	9,00 SEK/EUR	1
Valuta USD, termin sälj	4,5 MUSD	Jan-feb 2016	8,68 SEK/USD	1
	El, termin köp 657 480 MWh	2016-2019	24,5 öre/kWh	-34
Totalt verkligt värde				-32

Värderingen använder direkt observerbara prisnoteringar per den 31 december som klassificeras på nivå 2 i verkligt värdehierarkin enligt IFRS 13.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USD-valutakurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder minimeras arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt, se sidorna 39-43.

NOT 5. PERSONAL

		2016 2015
	Medelantal anställda	varav män %	Medeltal anställda	varav män %
Moderbolaget	6	83	7	71
Dotterföretag	276	86	257	86
Koncernen totalt	282	85	264	85
Varav
Sverige	279	86	261	85
Lettland	3	67	3	67
	282	85	264	85

Löner och ersättningar		2016			2015
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions- kostnader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)
Moderbolaget	10	5	3	9	4	1
Dotterföretag	148	60	13	149	57	13
Koncernen totalt1	158	65	16	158	61	14

¹ Av koncernens pensionskostnader avser 2,5 (1,5) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2016		2015
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Moderbolaget	9	2	1	8	1	1
Dotterföretag	1	0	147	1	0	148
Koncernen totalt	10	2	148	9	1	149

NOT 6. ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

PRINCIPER

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 75.

RÖRLIG ERSÄTTNING

Den rörliga lönedelen som är kontant ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön och är pensionsgrundande. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön och inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Verkställande direktören Lennart Eberleh har även en "stay on bonus" om maximalt 2,0 MSEK som utbetalas efter fullgjorda tre år från första anställningsdag. Denna ersättning är inte pensionsgrundande. Vid uppsägning från bolagets sida mellan 12 och 24 månader från första anställningsdatum utbetalas 50 procent, och vid uppsägning efter 24 månader sker full utbetalning.

PENSIONER

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 30 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

AVGÅNGSVEDERLAG

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 18 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida en uppsägningstid på 6 månader och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan 12 till 18 månader.

BESLUTSPROCESSEN

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Se bolagstyrningsrapport gällande Förslag riktlinjer ledande befattningshavare 2017.

Ersättningar och övriga förmåner under 2016 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Per Lundeen 1	1,7	0,6	0,1	1,5	–	3,9
Styrelseledamot, Marie S. Arwidson	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Ulf Carlson 2	0,2	–	–	–	0,3	0,5
Styrelseledamot, Rune Ingvarsson 3	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Roger Mattsson 4	0,2	–	–	–	–	0,2
Styrelseledamot, Per Skoglund	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl 5	0,1	–	–	–	–	0,1
Verkställande direktör, Lennart Eberleh 6	1,0	–	0,0	1,8	–	2,8
Andra ledande befattnings havare (fyra personer)	3,4	1,1	0,4	1,1	1,9	7,9
Summa	7,7	1,7	0,5	4,4	2,2	16,5

¹ Styrelseledamot sedan 30 maj 2016 och styrelseordförande sedan 9 september 2016. Han var verkställande direktör i moderbolaget fram till 1 september 2016.

² Styrelseledamot sedan den 30 maj 2016. Han har under 2016 även utfört ett uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelse- och utskottsarbete. Ersättningen som styrelsen har beslutat om framgår i tabellen som övrig ersättning.

³ Styrelseordförande fram till den 9 september 2016 och ordinarie styrelseledamot sedan den 9 september 2016.

4 Styrelseledamot sedan den 30 maj 2016.

⁵ Styrelseledamot fram till den 30 maj 2016.

⁶ Verkställande direktör i moderbolaget sedan den 1 september 2016.

Ersättningar och övriga förmåner under 2015 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Marie S. Arwidson 1	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Per Skoglund	0,3	–	–	–	–	0,3
Verkställande direktör, Per Lundeen 2	1,7	0,7	0,0	0,5	1,5	4,4
Andra ledande befattnings havare (fyra personer)	3,5	0,7	0,3	1,0	1,8	7,3
Summa	6,6	1,4	0,3	1,5	3,3	13,1

¹ Styrelseledamot från den 20 maj 2015.

² Styrelseledamot fram till 20 maj 2015. Tf VD sedan den 6 november 2014 och VD sedan februari 2015. Grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pensionskostnad avser tiden från den 21 maj 2015. Fram till den 20 maj 2015 fakturerades VD-tjänsterna genom eget bolag, vilket framgår som övrig ersättning.

KOMMENTARER TILL TABELLEN

• Rörlig ersättning avser vad som belastat resultatet för 2016 respektive 2015. Rörlig ersättning 2016 utbetalas 2017.
• Övriga förmåner avser tjänstebil och -bostad.
• Pensionskostnader i tabeller innehåller även s.k. löneväxlingar för de ledande befattningshavare som valt att ha en del av sin ersättning i form av kapitalpensionsförsäkring. I balansräkningen för koncernen och moderbolaget redovisas en långfristig fordran som består av betalda premier till försäkringsbolaget samt

en motsvarande icke räntebärande skuld. Den redovisade skulden förväntas förfalla senare än 5 år efter balansdagen.

• I styrelsen finns två representanter samt två suppleanter för arbetstagarna. De två represanterna är Dan Karlsson och Thomas Wasberg och de två suppleanterna är Gun-Marie Nilsson och Mika Palmu. Till de fyra representanterna utgår ett inläsningsarvode på 27 500 kr (27 500) per person.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt fem personer, utgjordes av fem män. Styrelsen vid årets slut, om totalt åtta personer, utgjordes av sju män och en kvinna. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen.

NOT 7. REVISIONSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Revisionsuppdrag, EY	1,3	1,0	0,7	0,5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, EY	0,1	0,2	0,1	0,2
Summa	1,4	1,2	0,8	0,7

NOT 8.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE OCH MODERBOLAG

Arctic Paper S.A., moderbolag till Rottneros AB, ägde vid utgången av året 51 procent av aktierna i Rottneros AB. Arctic Paper S.A. är moderbolag i Arctic Paper S.A.-koncernen, där följande kunder till Rottneros ingår och som därmed redovisas som närstående till Rottneros:

• Arctic Paper Grycksbo AB
• Arctic Paper Kostrzyn S.A.
• Arctic Paper Mochenwangen GmbH
• Arctic Paper Munkedals AB

I nedanstående tabell framgår de totala belopp av transaktioner med ovanstående närstående som skett under 2016 respektive 2015. Varor säljs med samma villkor som för icke närstående men med lägre grad av kreditförsäkring på grund av koncernförhållandet mellan Arctic Paper och Rottneros.

Närstående	För	För	Kund	Kund
	säljning	säljning	fordringar	fordringar
	2016	2015	31-dec-16	31-dec-15
Arctic Paper S.A.-koncernen	109	140	16	22

Fordringar på närstående härrör i sin helhet från försäljningstransaktioner och inga reserveringar för osäkra fordringar på närstående har gjorts.

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 100 (100) procent av omsättning från dotterbolag och 1 (2) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

NOT 9. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Finansiella intäkter
Utdelning från externa bolag	2	1	–	–
Utdelning från dotterbolag	–	–	–	166
Erhållna/lämnade koncernbidrag, netto	–	–	166	23
Reversering av en tidigare nedskrivning av andelar i dotterföretag	–	–	–	45
Summa	2	1	166	234

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-8	-4	0	-2
Övriga finansiella kostnader	-1	-1	0	0
Summa	-9	-5	0	-2

NOT 10. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

		Koncernen	Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Uppskjuten skatt	-35	-36	-30	-10
Summa	-35	-36	-30	-10

Skillnad mellan koncer nens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Redovisat resultat före skatt	163	259	138	226
Skatt enligt gällande skattesats	-36	-57	-30	-50
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-1	-1	0	0
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	2	0	0	40
Skatteeffekt på tidigare ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	–	22	–	–
Summa	-35	-36	-30	-10

SKATTESATS

Gällande skattesats är 22,0 procent (22,0 procent).

TEMPORÄRA SKILLNADER

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skattefordringar (+) och uppskjutna skatteskulder (-):

	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Överavskrivningar	Avsättningar	Totalt
Koncernen Per 1 januari 2015	67	2	–	–	69
Redovisat i resultaträkningen	-36	–	–	–	-36
Redovisat i övrigt totalresultat	–	5	–	–	5
Per 31 december 2015	31	7	–	–	38
Redovisat i resultaträkningen	-30	–	-6	1	-35
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-11	–	–	-11
Per 31 december 2016	1	-4	-6	1	-8

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. Per 31 december 2016 redovisar koncernen uppskjutna skattefordringar om 1 MSEK motsvarande skattemässiga underskott om 4 MSEK. Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatt ej redovisats.

	Koncernen			Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Uppskjutna skatte fordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatte fordringar, långfristiga	2	38	1	31
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	-10	–	–	–
Summa	-8	38	1	31

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

		Koncernen	Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	–	38	1	31
Uppskjutna skatteskulder	-8	–	–	–
SUMMA	-8	38	1	31

NOT 11. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		2016-12-31					2015-12-31
Koncernen	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	38	25	2	7	72	38	25	2	5	70
Årets anskaffning	–	–	–	9	9	–	–	–	2	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	16	81	38	25	2	7	72
Ingående av- och nedskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	-6	-6	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar	-38	-25	-2	-6	-70	-38	-25	-2	–	-65
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	–	–	10	10	–	–	–	7	7

Per 31 december 2016 fanns det indikationer att restvärdet för vissa immateriella tillgångar under utveckling i moderbolaget överstiger det beräknade återvinningsvärdet. Prövningen visade att ett nedskrivningsbehov föreligger och att återvinningsvärdet för dessa tillgångar är noll. En nedskrivning om 6 MSEK redovisades i koncernen och moderbolaget.

		2016-12-31			2015-12-31
Moderbolaget	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	6	21	15	5	20
Årets anskaffning	–	9	9	–	1	1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	15	30	15	6	21
Ingående av- och nedskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	-6	-6	–	–	–
Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar	-15	-6	-21	-15	–	-15
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	9	9	–	6	6

NOT 12. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

				2016-12-31							2015-12-31
Koncernen	Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. nyanl./ förskott Summa		Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. nyanl./ förskott Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	32	94	1 603	55	77	1 864	3	26	89	1 535	53	57	1 763
Inköp/förskott	–	0	33	123	1	112	269	–	6	2	12	2	80	102
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	-4	-4	-1	-9	–	–	–	0	–	–	0
Under året omförda poster	–	–	9	46	3	-58	0	–	1	3	56	–	-60	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	32	136	1 768	55	130	2 124	3	32	94	1 603	55	77	1 864
Ingående avskrivningar	–	-11	-49	-1 045	-43	–	-1 148	–	-10	-45	-994	-42	–	-1 091
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	4	4	–	8	–	–	–	0	–	–	0
Under året omförda poster	–	–	–	-4	4	–	0	–	–	–	–	–	–	–
Återföring av nedskrivning	–	–	-1	-23	–	–	-24	–	–	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	-2	-4	-57	-2	–	-65	–	-1	-4	-52	-1	–	-58
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-13	-54	-1 125	-37	–	-1 229	–	-11	-49	-1 045	-43	–	-1 148
Ingående nedskrivning	–	–	-4	-46	-9	2	-57	–	–	-4	-46	-9	2	-57
Återföring av nedskrivning	–	–	4	43	–	–	47	–	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	-3	–	–	-3	–	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	-6	-9	2	-13	–	–	-4	-46	-9	2	-57
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	3	19	82	637	9	132	882	3	21	41	512	3	79	659

För tillgångar som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Per 31 december 2016 visade prövningen att en nedskrivning som gjordes 2011 angående byggnader och maskiner i sliplinjen vid Rottneros Bruk bör återföras. Prövningen gjordes som en nuvärdesberäkning av prognostiserade kassaflöden som kan hänvisas till de nedskrivna tillgångarna. Nyckelantaganden som användes i prövningen var: viktad kapitalkostnad (WACC) före skatt på 10,3 % och årlig tillväxt på 1 %. En nedskrivning om 47 MSEK återfördes, tillsammans med avskrivningar om 24 MSEK som skulle ha redovisats 2012-2016 om inte nedskrivningen hade gjorts 2011. Nettoeffekten 23 MSEK har förbättrat koncernens resultat för 2016.

Per 31 december 2016 fanns det indikationer att restvärdet för vissa materiella tillgångar vid Rottneros Bruk överstiger det beräknade återvinningsvärdet. Prövningen visade att ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning om 3 MSEK redovisades i koncernen.

	2016-12-31		2015-12-31
Moderbolaget	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	2	2	2	2
Inköp/utrangeringar	-1	-1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1	1	2	2
Ingående avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	-1	-1
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	0	0	1	1

NOT 13. STÄLLDA SÄKERHETER OCH RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen hade utnyttjat 14 MSEK av sina checkkrediter per 31 december 2016 (inga räntebärande skulder per 31 december 2015). Koncernen hade ej utnyttjade kreditfaciliteter på 281 (175) MSEK.

För krediterna finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Företagsinteckningar
Aktier i dotterföretag	370	509	276	276
Utgående balans	370	509	276	276

Checkräkningskrediten finns tillgänglig i valutorna SEK, USD och EUR. Ränta på balansdagen var som följer:

	2016-12-31			2015-12-31
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	1,30	3,60	0,60	1,01	2,08	1,35

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2016 31 dec	2015 31 dec
SEK	7	–
EUR	1	–
USD	6	–
Totalt	14	–

NOT 14. OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	1	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	0	1	–	–
Summa	1	2	–	–

NOT 15. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen		Moderbolaget
	2016, 31 dec	2015, 31 dec	2016, 31 dec	2015 , 31 dec
Andelar i koncernföretag	–	–	276	276
Ägarandel i Söderhamns Stuveri & Hamn AB (16 %) 1	8	0	–	–
Andra långfristiga fordringar	5	2	5	2
Utgående planenligt restvärde	13	2	281	278

1 Under 2016 gjordes en omvärdering av koncernens 16 % innehav i Söderhamns Stuveri & Hamn AB, vilket medförde en uppskrivning om 8 MSEK.

Andelar i koncernföretag specificeras nedan för moderbolaget.

					Bokfört värde, moderbolaget
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2016, 31 dec	2015, 31 dec
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	319171	Lettland	100	100	6	6
Summa					276	276

		Moderbolaget
Värdeförändring finansiella tillgångar	2016, 31 dec	2015 , 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	821	821
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	821	821
Ingående nedskrivningar	-545	-590
Reversering av nedskrivningar	–	45
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-545	-545
UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE	276	276

NOT 16. VARULAGER

		Koncernen
	2016 31 dec	2015 31 dec
Råvaror och förnödenheter	131	117
Massa, värderad till tillverkningskostnad	138	149
Massa, värderat till nettoförsäljningsvärde	9	1
VARULAGER	278	267

NOT 17. KUNDFORDRINGAR

Specifikation kundfordringar	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Kundfordringar, brutto	211	194	–	–
Reserv för osäkra kundfordringar	-4	-4	–	–
KUNDFORDRINGAR, NETTO	207	190	–	–

Förändringar i reserven

för osäkra kundford ringar är som följer:	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Ingående balans	-4	-4	–	–
Reservering för osäkra fordringar	–	–	–	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	–	–	–
Utgående balans	-4	-4	–	–

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 30 (17) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

		Koncernen	Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Ej förfallna kundfordringar	177	169	–	–
Mindre än 3 månader från förfallodagen	30	16	–	–
3 till 9 månader från förfallodagen	–	1	–	–
9 till 12 månader från förfallodagen	–	4	–	–
Mer än 12 månader från förfallodagen	–	–	–	–
Summa	207	190	–	–

Redovisade belopp, per valuta, för kund-

fordringar är följande	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
SEK	31	36	–	–
USD	111	91	–	–
EUR	61	63	–	–
Andra valutor	4	–	–	–
Utgående balans	207	190	–	–

NOT 18. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

		Koncernen	Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	–	–	884	655
Övriga fordringar	41	35	–	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	14	3	0
Utgående balans	60	49	887	655

Specifikation förut-

betalda kostnader och upplupna intäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	5	5	1	0
Upplupen intäkt av säkringar	–	2	–	0
Förutbetalda kostnader	7	6	–	–
Övriga upplupna intäkter	7	1	2	–
Utgående balans	19	14	3	0

NOT 19. LIKVIDA MEDEL

		Koncernen	Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Kassa och bank	16	169	1	166

Spärrade likvida medel i koncernen uppgick till 6 (4) MSEK.

NOT 20. EGET KAPITAL

Aktiekapital och antal aktier

Koncernen och moderbolaget	Antal aktier¹	Aktiekapital
Per 31 december 2016	152 571 925	153
Per 31 december 2015	152 571 925	153
¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier.

Genomsnittligt antal utestående aktier 2016 152 571 925 Genomsnittligt antal utestående aktier 2015 152 571 925

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 (821 965) stamaktier med ett totalt nominellt värde av 822 TSEK.

AKTIERELATERAT INCITAMENTSPROGRAM

Inga aktierelaterade incitamentsprogram fanns i koncernen per sista december 2016 och 2015.

UTDELNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015

Årsstämman den 30 maj 2016 beslutade om en ordinarie utdelning om 30 öre samt en extra utdelning om 20 öre till aktieägare för räkenskapsåret 2015. Utdelningen totalt 76 285 963 kr betalades ut den 7 juni 2016.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

För räkenskapsåret 2016 kommer styrelsen föreslå årsstämman att en ordinarie utdelning om 30 öre samt en extra utdelning om 10 öre lämnas.

Till årsstämmans förfogande står:

Balanserade vinstmedel	340 868 822
Årets nettoresultat	107 935 603
Kronor	448 804 425

Styrelsen föreslår:

Att utdelas till aktieägarna 1, 2	61 028 770
Att i ny räkning balanseras	387 775 655
Kronor	448 804 425

¹ Efter justering av återköpta aktier i eget förvar.

2 Ordinarie utdelning 30 öre per aktie och extra utdelning 10 öre per aktie.

Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. En utförlig redogörelse rörande styrelsens förslag till utdelning finns tillgänglig på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

HANTERING AV KAPITALRISK

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen ta upp nya lån, förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettokassa/-skuld dividerat med eget kapital.

Koncernens skuldsättningsgrad per 31 december 2016 var 0 (-16) procent.

Förändring av säkringsreserv i koncernens eget kapital	2016 31 dec	2015 31 dec
Ingående balans	-26	-8
Kassaflödessäkringar:
– förändringar i verkligt värde kassaflödessäkringar	69	-32
– skatt på kassaflödessäkringar	-15	7
– överföringar till resultaträkningen	-17	9
– skatt på överföringar till resultaträkningen	4	-2
Utgående balans	15	-26

NOT 21. LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Koncernen	Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Skuld vid årets ingång	–	30	–	–
Amortering under året	–	-30	–	–
Långfristiga skulder vid årets utgång	–	–	–	–

Lånet under 2015 var i SEK och ränta utgick med 1,4 procentenheter plus STIBOR 90 dagar.

I december 2016 undertecknade Rottneros avtal om lånefinansiering till totalt 120 MSEK som kommer att användas till investeringar i koncernens båda bruk inom investeringsprogrammet Agenda 500. Lånen kommer att amorteras inom fem år och har en rörlig ränta baserad på STIBOR 90 dagar plus en marginal. Lånevillkoren innehåller sedvanliga så kallade covenanter i form av bl.a. nettolåneskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar maximalt 2,5 samt soliditet minst 50 % och vissa begränsningar gällande utdelningsmöjligheter över 50 % av föregående års nettoresultat. Vid balansdagen var dessa covenanter uppfyllda. Vid årets utgång hade dessa beviljade lån inte utnyttjats.

NOT 22. BEVILJADE KREDITER

Beviljade men outnyttjade krediter uppgår för moderbolaget till 90 (90) MSEK och för koncernen till 281 (175) MSEK.

Utnyttjade krediter		Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Förfaller inom ett år	14	–	11	–
Varav:
Checkräkningskredit	14	–	11	–
Förfaller inom fem år	–	–	–	–
SUMMA	14	–	11	–

NOT 23. ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Skulder till dotterföretag	–	–	112	110
Övriga skulder	13	17	0	0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	145	4	13
UTGÅENDE BALANS	156	162	116	123

Specifikation upplupna

kostnader och förut betalda intäkter		Koncernen		Moderbolaget
	2016 31 dec	2015 31 dec	2016 31 dec	2015 31 dec
Semesterlöneskuld	23	21	2	2
Sociala avgifter	10	14	0	1
Löneskuld	8	7	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	44	41	–	–
Övriga ej fakturerade varor och tjänster	2	24	1	1
Övriga upplupna kostnader	40	24	1	7
Övriga förutbetalda intäkter	16	14	0	2
UTGÅENDE BALANS	143	145	4	13

NOT 24. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Moderbolaget och koncernen har ansvarsförbindelser avseende garantier uppgående till 5 (3) MSEK.

Under 2015-2016 har styrelsen fattat beslut om investeringar under den långsiktiga industriella planen Agenda 500. Av dessa beslutade investeringar kommer ca MSEK 140 genomföras först under 2017. Merparten av dessa investeringar är redan upphandlade och kontrakterade.

NOT 25. HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG OCH ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

I februari 2017 har styrelsen beslutat om en utökad reningsanläggning vid Rottneros Bruk, inom ramen för Agenda 500. Miljöinvesteringen om 84 MSEK planeras att tas i bruk i 2018.

Några andra väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat som påverkar koncernens ställning och resultat.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas till avsnittet möjligheter och risker, se sidorna 39-43.

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Rottneros AB (publ), org nr 556013-5872

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rottneros AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 37-72 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

Rottneros materiella anläggningstillgångar redovisas till 882 mkr i rapport över finansiell ställning för koncernen per 31 december 2016. Som framgår av not 12 till årsredovisningen uppgår koncernens balansförda investeringar under 2016 till 269 mkr varav merparten är hänförligt till investeringsprogrammet Agenda 500. Redovisningsprinciper för materiella anläggningstillgångar framgår i årsredovisningen under avsnittet "Koncernredovisningsprinciper". Redovisning innefattar att flera ställningstaganden görs, innefattande bland annat bedömningar rörande aktivering eller kostnadsföring av nedlagda utgifter, bedömning av nyttjandeperioder och färdigställandetidpunkt. Då investeringar är förknippat med dessa viktiga ställningstaganden samt då investeringar uppgår till betydande belopp och därmed har en väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter har vi bedömt detta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Vi har i vår revision utvärderat processer för styrning och kontroll av investeringar mot fastställda investeringsbeslut. Vi har på stickprovsbasis granskat balanserade belopp mot kriterier för vad som ska redovisas som tillgång respektive kostnadsföras. Vi har granskat genomförda och pågående investeringar mot investeringsbeslut samt utvärderat fastställda nyttjandeperioder och tidpunkter för färdigställande. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Värdering av färdigvarulager

Som framgår av not 16 i årsredovisningen så redovisas lager av färdiga produkter till 147 mkr i rapport över finansiell ställning för koncernen per den 31 december 2016. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Redovisning av färdigvarulagrets anskaffningsvärde sker till produktionskostnad med avdrag för eventuell inkurans. Värdering till produktionskostnad sker med hjälp av beräkningsmodeller där direkta och indirekta produktionsrelaterade kostnader hänförs till tillverkade produkter. En felaktig beräkning av produktionskostnaden skulle påverka värderingen av lagret och den redovisade kostnaden för sålda produkter under räkenskapsåret. Vid fastställande om nettoförsäljningsvärde understiger anskaffningsvärde behöver Rottneros göra bedömningar om de prisnivåer som det redovisade lagret kommer kunna säljas för. Utifrån detta har vi bedömt att värdering av färdigvarulagret är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. En beskrivning av Rottneros metod för att värdera färdigvarulager framgår i årsredovisningen under avsnittet "Koncernredovisningsprinciper".

I vår revision har vi utvärderat om bolagets principer för redovisning av lager överensstämmer med gällande regelverk. Vi har vidare granskat bolagets beräkningsmodeller och bedömt rimligheten i använda priser, åtgångstal samt antaganden vid utfördelning av indirekta produktionskostnader. Vi har även utvärderat Rottneros bedömningar rörande färdigvarulagrets nettoförsäljningsvärde genom jämförelser med gällande marknadspriser. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-36 och 74-82. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. An-tagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: http://www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/ documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Rottneros AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: http://www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions-sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 16 mars 2017

Erik Sandström

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Thomas Wasberg, Per Skoglund, Ulf Carlson, Dan Karlsson, Marie S. Arwidson, Per Lundeen, Gun-Marie Nilsson, Rune Ingvarsson, Roger Mattsson, Mika Palmu.

PER LUNDEEN

(1955) Civilingenjör. Styrelseledamot/VD sedan 2013. Ordförande i styrelsen sedan den 9 september 2016. Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot i revisionsutskottet. Verkställande direktör och koncernchef fram till den 1 september 2016. Styrelseordförande i Arctic Paper S.A., Nilsbyn Invest AB och Strand Packaging AB. Styrelseledamot i Fiskeby Board AB och i Packbridge AB. Aktieinnehav 31 dec 2016: 250 000 aktier.

Ej oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till Arctic Paper S.A.

ROGER MATTSSON

(1973) Civilekonom. Styrelseledamot sedan den 30 maj 2016.Ledamot i revisionsutskottet. Finansdirektör för Nemus Holding AB. Styrelseledamot i Arctic Paper S.A. Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

GUN-MARIE NILSSON

(1960) Redovisningsekonom, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2013. Styrelsesuppleant. Aktieinnehav 31 dec 2016: 35 000 aktier.

MARIE S. ARWIDSON

(1951) Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i styrelsens revisionsutskott. Styrelseordförande för andra APfonden. Ledamot i IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

PER SKOGLUND

(1960) Civilingenjör (kemiteknik). Styrelseledamot sedan 2014. Ledamot i ersättningsutskottet. VD och medlem i ledningsgruppen, Arctic Paper S.A. Aktieinnehav 31 dec 2016: 10 000 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

MIKA PALMU

(1975) Driftledare, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2016. Styrelsesuppleant. Ordförande för Unionen avd 23. Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget.

ULF CARLSON

(1950) Civilingenjör (kemiteknik). Styrelseledamot sedan den 30 maj 2016.Ledamot i ersättningsutskottet samt revisionsutskottet. Vice ordförande i Troedssonstiftelsen och i IVA-nätverket "Nyskaparna". Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

DAN KARLSSON

(1967) Operatör, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2016. Styrelseledamot. Ordförande i Pappers avd 89. Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget.

RUNE INGVARSSON

(1943) Ingenjör. Styrelseledamot sedan 2013. Ordförande i styrelsen fram till den 9 september 2016. Styrelseledamot i SATOMO Invest AB. Aktieinnehav 31 dec 2016: 54 900 aktier. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

THOMAS WASBERG

(1962) Operatör, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Styrelseledamot. Aktieinnehav 31 dec 2016: 485 aktier.

REVISORER

Ernst & Young AB Ansvarig revisor: Erik Sandström (1975), Auktoriserad Revisor.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

PER 31 DECEMBER 2016

Ragnar Lundberg, Sofia Strandvall, Lennart Eberleh, Magnus Persson, Krister Lindgren, Ida Mörtsell, Ingemar Eliasson, Olle Dahlin.

LENNART EBERLEH

Verkställande direktör och koncernchef sedan den 1 september 2016. (1969) Civilingenjör. Aktieinnehav 31 dec 2016: 15 000 aktier. Anställd sedan 2016.

RAGNAR LUNDBERG

Teknisk direktör. (1947) Civilingenjör. Aktieinnehav 31 dec 2016: 16 000 aktier. Anställd sedan 2000.

OLLE DAHLIN

Verkställande direktör Rottneros Bruk AB. (1954) Civilingenjör och civilekonom. Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet. Aktieinnehav 31 dec 2016: 125 576 aktier. Anställd sedan 2004.

INGEMAR ELIASSON

Inköpsdirektör. (1956) Skogsmästare. Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening. Aktieinnehav 31 dec 2016: 66 300 aktier. Anställd sedan 1987.

KRISTER LINDGREN

Interim ekonomi- och finansdirektör. (1956) Civilekonom. Aktieinnehav 31 dec 2016: Inget.

ADJUNGERADE TILL KONCERNLEDNINGSGUPPENS MÖTEN 2016:

Ida Mörtsell, HR-direktör Magnus Persson, försäljningschef Vallviks Bruk AB Sofia Strandvall, fabrikschef Vallviks Bruk AB

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE FR.O.M. DEN 1 FEBRUARI 2017

Lennart Eberleh, verkställande direktör och koncernchef Olle Dahlin, VD Rottneros Bruk AB Ingemar Eliasson, inköpsdirektör Ragnar Lundberg, teknisk direktör Ida Mörtsell, HR-direktör Monica Pasanen, ekonomi- och finansdirektör Kasper Skuthälla, VD Rottneros Packaging AB

Monica Pasanen Kasper Skuthälla

ROTTNEROSAKTIEN 2016

Rottnerosaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2016 cirka 1 235 (1 250) MSEK och Rottneros aktiekurs uppgick till 8,05 (8,15) SEK per sista december 2016. Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Nasdaq Stockholm. Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2016 cirka 1 235 (1 250) MSEK och bolaget hade 10 092 (8 938) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 59,5 (60,1) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs uppgick till 8,05 (8,15) per sista december 2016.

Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm, hade under 2016 en positiv utveckling på 6 procent (OMXSPI index). Rottnerosaktiens stängningskurs stod som högst i 8,05 kronor den 30 december medan den lägsta kursen, 5,45 kronor, noterades den 22 februari. Medelkursen under året var 6,74 (6,21) kronor, en positiv utveckling på 9 procent.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2016 omsattes totalt 117 (236) miljoner aktier till ett värde av 792 MSEK (1 465 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 77 (154) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 60 (108) procent, medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 67 (72) procent. I genomsnitt gjordes varje dag 260 (310) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (153 393 890) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Antalet aktiers utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821 965 aktier vilket motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

UTDELNING

För verksamhetsåret 2015 betalades en utdelning på 30 öre i ordinarie utdelning och 20 öre i extra utdelning per aktie. För verksamhetsåret 2016 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 30 öre per aktie samt en extra utdelning på 10 öre per aktie.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning i övrigt, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år.

AKTIEÄGANDE AV STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Per 31 december 2016 uppgick styrelsens och ledande befattningshavares egna och närståendes innehav till totalt 573 261 (610 261) st aktier i Rottneros AB. Inga teckningsoptioner fanns utställda per sista december 2016.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är hemsidan, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

ROTTNEROSAKTIEN

ÄGARSTRUKTUR PER 2016-12-31

Aktieägare	Antal aktier (= röster)	Procent av kapitalet
Arctic Paper S.A.	78 230 883	51,0
PROAD AB	7 705 235	5,0
Försäkringsbolaget Avanza Pension	5 065 194	3,3
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 030 322	1,3
Försäkrings AB Skandia	1 542 803	1,0
SSB Client Omnibus AC OM07 (15 PCT)	1 432 211	0,9
Borell, Joakim	1 037 711	0,7
SEB Investment Management	1 029 657	0,7
Andersson, Sten Oskar	867 000	0,6
Handelsbanken fonder	754 695	0,5
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt	99 695 711	65,0
Övriga aktieägare	52 876 214	34,5
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,5
Totalt	153 393 890	100,0

AKTIEFÖRDELNING PER 2016-12-31

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av kapitalet
1–500	4 864	0,5
501–1 000	1 395	0,7
1 001–5 000	2 355	3,9
5 001–10 000	691	3,6
10 001–15 000	231	2,0
15 001–20 000	129	1,6
20 001–	427	87,8
Totalt	10 092	100,0

FÖRDELNING ÄGARKATEGORI

AKTIEDATA¹

		2016	2015	2014	2013	2012	2011
Aktier vid periodens ingång 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572
Aktier vid periodens utgång 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572
Genomsnittligt antal aktier 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572
Innehav av egna aktier 2	Antal	822	822	822	822	822	822
Resultat per aktie	SEK	0,84	1,46	0,87	-1,04	-0,09	-0,95
Kassaflöde efter investeringar/aktie 3	SEK	-0,60	1,52	0,29	0,16	-0,07	-0,80
Eget kapital/aktie	SEK	7,54	6,93	6,39	5,41	6,51	6,65
Utdelning per aktie 4
Ordinarie utdelning	SEK	0,30	0,30	0,20	–	–	0,10
Extra utdelning	SEK	0,10	0,20	0,60	–	–	–
Totalt	SEK	0,40	0,50	0,80	–	–	0,10
Utdelning/eget kapital/aktie	%	5,3	7,2	12,5	–	–	1,5
Börskurs vid periodens slut	SEK	8,05	8,15	3,74	1,99	2,00	2,11
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	1,1	1,2	0,6	0,4	0,3	0,3
P/E-tal	ggr	9,6	5,6	4,3	Neg	Neg	Neg
Direktavkastning 5	%	5,0	6,1	21,4	–	–	4,7

1 Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

² Antal aktier anges i tusental exklusive Rottneros innehav av egna aktier. 3

Kassaflöde efter normala investeringar men exklusive strategiska investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar, dividerat med antalet aktier.

4 För 2016 anges föreslagen utdelning. 5

Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

ÖVRIG INFORMATION SEXÅRSÖVERSIKT

SEXÅRSÖVERSIKT

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG	2016	2015	2014	2013	2012	2011
RESULTATRÄKNING, MSEK
Nettoomsättning	1 730	1 795	1 547	1 389	1 437	1 513
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar	221	321	177	-11	61	4
Av- och nedskrivningar	-51	-58	-59	-142	-55	-120
Rörelseresultat	170	263	118	-154	6	-117
Finansiella poster (finansnetto)	-7	-4	-4	-4	0	-3
Resultat efter finansiella poster	163	259	114	-158	6	-120
Skatt på årets resultat	-35	-36	19	0	-19	-24
Nettoresultat	128	223	133	-158	-13	-144
KASSAFLÖDESANALYS, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	187	335	104	62	41	35
Investeringar i anläggningstillgångar	-278	-103	-59	-37	-51	-157
Kassaflöde efter investeringar	-91	232	45	25	-10	-122
Försäljning av anläggningstillgångar	0	0	39	2	1	9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-62	-152	-30	-18	14	-21
Nettokassaflöde	-153	80	54	9	5	-134
BALANSPOSTER, MSEK
Anläggningstillgångar	905	706	691	706	809	841
Varulager	278	267	255	246	240	276
Kortfristiga fordringar	290	244	226	175	219	209
Likvida medel	16	169	89	35	26	21
Nettokassa (+) / nettoskuld (-)	2	169	59	-25	-52	-26
Eget kapital	1 151	1 058	975	825	993	1 014
Långfristiga räntebärande skulder	–	–	30	0	0	6
Långfristiga ej räntebärande skulder	14	18	9	13	15	11
Kortfristiga räntebärande skulder	14	–	0	60	78	42
Kortfristiga ej räntebärande skulder	310	310	247	264	208	275
Sysselsatt kapital	1 165	1 058	1 005	884	1 071	1 061
Summa eget kapital och skulder	1 489	1 386	1 261	1 161	1 294	1 347
NYCKELTAL
Rörelsemarginal, %	9,8	14,7	7,6	-11,1	0,4	-7,8
Vinstmarginal, %	9,4	14,4	7,3	-11,4	0,4	-8,0
Avkastning på eget kapital, %	11,6	21,9	13,6	Neg	Neg	Neg
Avkastning på sysselsatt kapital, %	15,2	25,5	12,4	Neg	0,1	Neg
Soliditet, %	77	76	77	71	77	75
Skuldsättningsgrad, %	0	-16	-6	3	5	3
Räntetäckningsgrad, ggr	21	53	29	Neg	2	Neg
ÖVRIGT
Medelantal anställda, st	282	264	251	256	275	298
Produktion massa, tusen ton	374,1	373,3	345,0	333,4	330,4	324,1
Leveranser massa, tusen ton	374,1	372,2	344,2	332,1	331,4	311,4
Massapris listpris NBSK, USD per ton 1	802	857	925	857	814	960
SEK/USD 2	8,56	8,44	6,86	6,51	6,78	6,50
Massapris listpris NBSK, SEK per ton	6 867	7 228	6 345	5 582	5 519	6 229

1 Källa för NBSK listpris är PIX prisnotering. Årsgenomsnitt av veckonoteringar. 2

Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

KVARTALSDATA KONCERNEN

		2016							2015				2014
	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Resultaträkning, MSEK
Nettoomsättning	441	444	413	432	429	455	456	454	370	404	394	380
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar	1	61	73	86	18	95	90	118	28	67	45	35
Av- och nedskrivningar	-5	-15	-16	-15	-15	-14	-14	-14	-15	-14	-14	-14
Rörelseresultat	-4	46	57	71	3	81	76	104	13	53	31	21
Finansiella poster (finansnetto)	-3	-1	-1	-2	-2	-1	-1	-1	0	-1	0	-1
Resultat efter finansiella poster	-7	45	56	69	1	80	75	103	13	52	31	20
Skatt på periodens resultat	1	-11	-10	-15	0	-18	6	-23	42	-11	-7	-4
Nettoresultat	-6	34	46	54	1	62	81	80	55	41	24	16
Per aktie
Resultat per aktie, SEK	-0,04	0,23	0,30	0,35	0,01	0,41	0,53	0,52	0,36	0,26	0,16	0,10
Övrigt
Produktion massa, tusen ton	87	92	100	95	89	95	96	94	83	89	88	85
Leveranser massa, tusen ton	93	96	93	93	91	95	95	91	78	89	90	87
Massapris, listpris NBSK, SEK per ton	7 313	6 912	6 541	6 699	6 970	7 173	7 199	7 560	6 916	6 452	6 035	5 919

ALTERNATIVA NYCKELTAL

Alternativa nyckeltal är finansiella mått som inte definieras i IFRS och som presenteras utanför de finansiella rapporterna. Rottneros använder sig av de alternativa nyckeltalen Kassaflöde efter investeringar, Nettokassa/-skuld, Sysselsatt kapital, Avkastning på sysselsatt kapital, Avkastning på eget kapital, Soliditet, Skuldsättningsgrad och Räntetäckningsgrad. Bolaget anser att dessa nyckeltal är användbara för läsare av de finansiella rapporterna som ett komplement till andra nyckeltal för att bedöma Rottneroskoncernens finansiella ställning och lönsamhet. Ytterligare använder Rottneros alternativa nyckeltalen P/E-tal och Direktavkastning vilka bolaget anser som relevanta för investerare och andra läsare. Alternativa nyckeltal kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.

NYCKELTALSDEFINITIONER

RÖRELSEMARGINAL

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

VINSTMARGINAL

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.

RESULTAT PER AKTIE

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

EGET KAPITAL PER AKTIE

Eget kapital dividerat med antal aktier.

KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR

Kassaflöde från den löpande verksamheten minus investeringar.

NETTOKASSA/-SKULD

Likvida medel minus räntebärande skulder.

SYSSELSATT KAPITAL

Eget kapital plus räntebärande skulder.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Resultat efter finansiella poster med tillägg för finansiella kostnader, dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital för året.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital för året.

SOLIDITET

Eget kapital i procent av summa eget kapital och skulder.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Nettoskuld/-kassa i procent av eget kapital.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter finansiella poster med tillägg för finansiella kostnader, dividerat med finansiella kostnader.

P/E-TAL

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie.

DIREKTAVKASTNING

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

ÖVRIG INFORMATION

ORDLISTA

AOX

Absorberbara organiska halogener.

AVSALUMASSA

Massa som säljs på marknaden och transporteras till kunden. Ca en tredjedel av världens massaproduktion utgörs av avsalumassa. Resterande två tredjedelar produceras av integrerade pappersoch kartongbruk eller förbrukas internt inom en koncern.

BCTMP

Bleached Chemi-Thermo-Mechanical Pulp: blekt mekanisk massa där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. Beteckningen är vanlig i Nordamerika och Asien (se CTMP).

BEK

Bleached Eucalyptus Kraft Pulp, blekt eukalyptussulfatmassa.

BOD

Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

BULK

Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) uttryckt som cm3 /g.

COD

Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

CTMP

Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, mekanisk massa där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. Beteckningen används i Europa både för blekt och oblekt massa.

ECF

Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks med klordioxid, inte klorgas.

EPIS

European Pulp Industry Sector.

FUB

Fast mått under bark: mått för vedråvara.

HC-BLEKNING

High Consistency Bleaching, innebär att man bleker massan vid en torrhalt på 25-30%. Minskar förbrukningen av blekningskemikalier jämfört med MC-blekning.

HÖGUTBYTESMASSA

Slipmassa, TMP och CTMP/BCTMP.

KEMISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Massan kan blekas till högre ljushet och har högre styrka än mekanisk massa. Kemisk massa är vanligen sulfatmassa men kan även vara sulfitmassa.

KORTFIBERMASSA

Massa där råvaran utgörs av lövved som har kortare cellulosafibrer än barrved.

LATENCY

Det deformerade tillståndet hos massafibrer.

LIGNIN

Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden. Det utgör ca 1/3 av veden.

LWC

Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.

LÅNGFIBERMASSA

Massa där råvaran utgörs av barrved som har längre cellulosafibrer än lövved.

MEKANISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa. Varianter av mekanisk massa är slipmassa, TMP, och CTMP/BCTMP.

MC-BLEKNING

Medium Consistency Bleaching, blekningsprocess där torrhalten i massan är 10-15 %.

NBSK

Northern Bleached Softwood Kraft Pulp: blekt långfibersulfatmassa.Prisledare på världsmarknaden.

NORSCAN

Kanada, USA, Sverige och Finland.

NÄRSALTER

Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.

OPACITET

Ogenomsynlighet.

PIX

Marknadsprisindex publicerade av FOEX.

SLIPMASSA (SGP)

Mekanisk massa baserad på rundved som råvara.

SPETHALT Halten av oseparerade fibrer i massan.

SULFAT

Metod för tillverkning av kemisk massa.

SULFIT

Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.

TCF

Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.

TMP

Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som bygger på en tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga men utan kemikalier.

UKP

Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.

ULWC

Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.

YTVIKT

Vikten av ett papper per ytenhet, anges som g/m2 .

ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman kommer att äga rum tisdagen den 16 maj 2017 klockan 14.00 på Kvarnen på Kvarngatan i Söderhamn.

REGISTRERING OCH ANMÄLAN

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 10 maj 2017, och
• anmäla sig till bolaget senast onsdagen den 10 maj 2017. Anmälan kan göras på Rottneros hemsida, www.rottneros.com. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08 402 90 78. Vid anmälan vänligen uppge namn och personnummer eller firma och organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Förutom att anmäla sig måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, för att få delta i årsstämman, begära att tillfälligt vara registrerad för aktierna i eget namn i aktieboken onsdagen den 10 maj 2017. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

FULLMAKT

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska kopia av registreringsbevis (eller motsvarande behörighetshandling om registreringsbevis inte finns) bifogas. För att underlätta registreringen till årsstämman bör fullmakt i original och eventuella behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda hos Euroclear Sweden AB under ovanstående adress senast onsdagen den 10 maj 2017. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

ADRESSER

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

Vallviks Bruk AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-622 00 Telefax: 0270-692 10 info@rottneros.com www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00 Telefax: 0270-692 10

ROTTNEROS BRUK AB

686 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

ROTTNEROS PACKAGING AB 686 94 Rottneros

Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC Pramju str 2 LV-3601 Venspils

Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75

OM ÅRSREDOVISNINGEN

TEXT OCH PRODUKTION: Oxenstierna & Partners. FOTO: Stefan Sigemo, Alexander Ruas, Rottneros AB, ICA, by Wirth, Bildbyråer. PAPPER: Munken Polar Rough (by Arctic Paper). Omslag: 300 g. Inlaga: 150 g.

TRYCK: Pipeline Nordic.