Rottneros — Annual Report 2015

Mar 21, 2016

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING

2015

BÄSTA RESULTATET I NUVARANDE STRUKTUR

FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER & EXPANSION

NY STRATEGISK HANDLINGS-PLAN – AGENDA 500

VÄGEN FRAMÅT

För att nå uthållig lönsamhet ska Rottneros erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet. Brukens produktion är en annan central parameter för att skapa lönsamhet. I februari 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros, Agenda 500. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

MÅLSÄTTNING

KONCERNEN SKA NÅ EN UTHÅLLIG LÖNSAMHET ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL.

Detta ska uppnås genom FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER där Rottneros har möjlighet att nå konkurrensfördelar och vara marknadsledande. Försäljningen ska koncentreras till de segment på marknaden där koncernen har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden genom högkvalitativa och kundanpassade produkter.

ÖKAD PRODUKTIVITET

Produktiviteten är avgörande för uthållig lönsamhet. Målet är att genom ständig processutveckling, välplanerat förebyggande underhåll, samt effektiva underhållsinsatser långsiktigt öka produktiviteten.

ÖKAD PRODUKTIONSVOLYM

Bolaget ska öka massaproduktionen genom ökad tillgänglighet och utökad kapacitet.

ÖKAD SÄKERHET

Rottneros ska genomsyras av ordning och reda. Vårt mål är att inte ha några sjukskrivningsdagar förorsakade av arbetsrelaterade incidenter.

LEDANDE PÅ SERVICE

Kunderna ska uppfatta Rottneros som ledande på service. Vi ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter inom våra utvalda segment.

INNEHÅLL

VERKSAMHETEN

• 3 Året i korthet
• 4 Rottneros i korthet
• 6 VD-ord
• 8 Affärsidé, strategier, mål och affärsmodell
• 10 Agenda 500
• 12 Marknad
• 16 Produkter och användningsområden
• 24 Våra bruk
• 26 Råvaruförsörjningen
• 28 Miljö
• 30 Rottneros ansvar
• 32 Ansvar Medarbetare
• 34 Ansvar Miljö

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• 37 Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning
• 39 Möjligheter och risker
• 44 Bolagsstyrningsrapport
• 49 Vinstdisposition och underskrifter

EKONOMISK REDOVISNING

• 50 Resultaträkningar koncernen
• 51 Balansräkningar koncernen
• 52 Förändringar i eget kapital koncernen
• 53 Kassaflödesanalyser koncernen
• 54 Resultaträkningar moderbolaget
• 55 Balansräkningar moderbolaget
• 56 Förändringar i eget kapital moderbolaget
• 57 Kassaflödesanalyser moderbolaget
• 58 Tilläggsupplysningar och noter
• 73 Revisionsberättelse

ÖVRIG INFORMATION

• 74 Styrelse, revisorer och ledning
• 76 Rottnerosaktien
• 78 Sexårsöversikt
• 79 Kvartalsdata och nyckeltalsdefinitioner
• 80 Ordlista
• 81 Årsstämman
• 82 Adresser

AGENDA 500

I FEBRUARI 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan, Agenda 500, för att lånsiktigt stärka och utveckla Rottneros.

VOLYM-REKORD

– ny strategisk plan BÅDE ROTTNEROS BRUK OCH VALLVIKS BRUK satte nya volymrekord både avseende produktion såväl som kundleveranser.

MASSAPRODUKTIONEN per

medarbetare ökade med tre procent till 1 414 ton per anställd och år. Den sammanlagda produktionen uppgick till 373 300 ton, en uppgång med åtta procent.

263 MSEK rörelseresultat

EN FÖRBÄTTRING med 145 MSEK jämfört med föregående års resultat.

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

DOLLARKURSENS UTVECKLING

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

RESULTAT

MSEK	2015	2014	Förändring
Nettoomsättning	1 795	1 547	248
Rörelseresultat	263	118	145
Resultat efter finansnetto	259	114	145
Resultat efter skatt	223	133	90
Resultat per aktie, SEK	1,46	0,87	0,59

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2015 3

ROTTNEROS I KORTHET

KUNDANPASSAD MASSA FÖR AVSALUMARKNADEN

ROTTNEROS I SIFFROR

MSEK	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Nettoomsättning	1 795	1 547	1 389	1 437	1 513	1 684
Resultat efter finansnetto	259	114	-158	6	-120	138
Investeringar i anläggningstillgångar	103	59	37	51	157	125
Medeltal anställda, st	264	251	256	275	298	308
Produktion per anställd, kton	1,4	1,4	1,3	1,2	1,1	1,0
RELATIONSTAL, %
Soliditet	76	77	71	77	75	82
Avkastning på sysselsatt kapital	25,5	12,4	Neg	0,1	Neg	11,6
Avkastning på eget kapital	21,9	13,6	Neg	Neg	Neg	10,8
Rörelsemarginal	14,7	7,6	-11,1	0,4	-7,8	8,2
KRONOR/AKTIE
Aktiekurs per den sista december	8,15	3,74	1,99	2,00	2,11	4,37
Eget kapital/aktie	6,93	6,39	5,41	6,51	6,65	8,05
Resultat efter skatt/aktie	1,46	0,87	-1,04	-0,09	-0,95	0,82
Kassaflöde efter investeringar/aktie	1,52	0,29	0,16	-0,07	-0,80	0,50
Utdelning1	0,30	0,80	–	–	0,10	0,20

1) För 2015 föreslagen utdelning.

Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa.

KEMISK MASSA

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

Blekt/oblekt Blekt/oblekt Blekt Skriv-/ tryckpapper Skriv-/tryckpapper Skriv-/tryckpapper Finpapper Kartong Kartong Tissue 52 800 80 800 +30 % +6 % 68 900 85 700 Produktion, ton Produktion, ton 2015 2015 2014 2014 SLIP-MASSA CTMP CTMP Gran Gran/tall Asp/björk Filter Tissue MEKANISK MASSA Leverans, tusen ton 125 124 133 154 2012 2013 2014 2015

KEMISK MASSA

MEKANISK MASSA

ETT STARKARE ROTTNEROS VÄXER FRAM

2015 blev ett resultatmässigt historiskt år för Rottneroskoncernen. Resultatet före skatt uppgick till 259 MSEK (114 MSEK), en förbättring med 127 procent. Den goda resultatutvecklingen är ett tydligt kvitto på att våra interna förbättringsåtgärder gett betydande effekt. Under året slog båda bruken produktionsrekord.

FINANSIELLT STARKT ÅR

Det är med glädje jag som VD för Rottneros ser tillbaka på år 2015. Året har varit mycket gynnsamt för koncernen med väsentliga förbättringar som tydliggör bolagets långsiktiga utvecklingspotential. Produktionen uppgick i år till 373 300 ton, en ökning med 8 procent från 2014. Med en avkastning på sysselsatt kapital på 25,5 procent har vi uppfyllt vår målsättning att avkastningen ska överstiga den för jämförbara massaproducerande bolag.

Det operativa kassaflödet för helåret 2015 var mycket starkt och uppgick till 335 MSEK, att jämföra med 104 MSEK i fjol. Koncernen har under året betalat tillbaka ett lån om 30 MSEK och är därmed skuldfri. Vidare har 122 MSEK delats ut till aktieägarna och 103 MSEK använts till investeringar i förbättrade fabriker. Samtidigt har vi ökat våra likvida medel i kassan med 80 MSEK till 169 MSEK.

MODERNARE OCH STARKARE ROTTNEROS

Implementeringen av den långsiktiga utvecklings- och handlingsplan vi tagit fram, Agenda 500, är i full gång. Med nya investeringar som gjorts under året har Vallviks Bruk moderniserats och rustats för en kapacitetsökning. Flaskhalsar har

byggts bort i syfte att öka produktionskapaciteten. Långsiktigt är planen att koncernens produktion ska öka från 2014 års nivå på 344 000 ton till ett mål om åtminstone 460 000 ton. När det gäller Rottneros Bruk beslutade styrelsen under sista kvartalet att CTMP linjens flingtork ska byggas ut.

Förnyelsen av företaget har dock inte bara innefattat investeringar i materiella tillgångar. Vi har även utvecklat organisationen, fått en bättre koncernstruktur och en kompetensförstärkning. Vi har genomfört ett 50-tal rekryteringar under året varav ca 20 är nyrekryteringar för att förstärka kompetensen i organisationen och att säkerställa produktionsökningen i enlighet med Agenda 500. Med moderniserade bruk och en starkare organisation är vi rustade inför tydliga produktionsökningar under de kommande åren.

Expansionen framåt handlar om att fortsätta växa inom våra nischområden. Vi ser att Rottneros med sin nischstrategi och oberoende ställning har stora möjligheter att konkurrera på marknaden. De långsiktiga trenderna för de olika avsättningsmarknaderna talar både för och emot massabruken. Jag tycker dock det är viktigt att poängtera att trenderna ser olika ut beroende på massans

användningsområden. På ena sidan har vi mediernas digitalisering som innebär en sjunkande efterfrågan på informationsbärande papper. På andra sidan ser vi en växande efterfrågan på massakvaliteter där slutprodukten har en fysisk funktion. Det finns en underliggande tillväxt för produkter som används till förpackning, elisolationsändamål, filter eller tissueprodukter. Dessa växer sammantaget i takt med BNP, eller mer, framförallt drivet av utvecklingsmarknader som Kina och Indien. Vår framtida expansion riktas därför främst mot slutprodukter som förpackningar, elisolationspapper, filter och tissue-produkter.

FORTSATT UTVECKLINGSARBETE

I linje med expansionsplanerna fortsätter även vårt utvecklingsarbete på produktsidan. Vi har under året lanserat två massakvaliteter med tydliga konkurrensfördelar, Bulk Booster och Opacity Extreme. Med dessa nischprodukter hoppas vi kunna fortsätta vinna marknadsandelar och bredda vår produktportfölj ytterligare. Absorption Express, som lanserades hösten 2014, har varit en stor framgång för koncernen. Slipmassan används till tissue-tillverkning och det är massans höga absorptionsför-

AGENDA 500

I linje med expansionsplanerna fortsätter även vårt utvecklingsarbete på produktsidan

måga samt konkurrenskraftiga pris som gett genomslag på marknaden. Absorption Express varma mottagande på marknaden har bidragit till att Rottneros massaproduktion för tissue-tillverkare har ökat från 9 procent 2014 till 14 procent 2015.

Även på kartongsidan har vi sett en ökning under året, med Bulk Booster i spetsen. Jag ser det som ett tydligt tecken på att utvecklingsarbetet våra kunniga medarbetare bedriver verkligen ger resultat och att de vet vad kunderna efterfrågar.

INTEGRERAT HÅLLBARHETSARBETE

Vårt mål på Rottneros är att investeringar och effektiviseringar ska ge positiva effekter – både på det finansiella resultatet så väl som för miljön. Våra investeringar under året har inte bara inneburit kapacitets- och produktionsökningar utan även minskade utsläpp. Att integrera hållbarhet i vår affärsmodell och förstå kopplingen till ekonomisk avkastning är en förutsättning för att säkerställa Rottneroskoncernens framtida relevans och utveckling.

Vi har under året bland annat investerat i ett nytt bottenluftarsystem och biobärarmaterial till bioreningen i Vallvik med målet att fortsatt sätta fokus på vårt miljöansvar. En glädjande nyhet är

att Vallviks Bruk i januari 2016 beviljats ett nytt miljötillstånd av Mark- och Miljödomstolen. Tillståndet innebär att bruket tillåts producera den begärda volymen om 255 000 ton sulfatmassa. Därmed uppfylls förutsättningar att vi kan genomföra den planerade kapacitetsökningen Agenda 500 medför.

Vid Rottneros Bruk hamnar energianvändningen i tillägg till kapacitetsutökning i fokus. Tillverkningen av mekanisk massa är som bekant mycket elintensiv. De lägre elpriserna har gynnat bruket under året och kommer fortsätta att göra det då vi säkrat terminer till lägre priser. Bruket fortsätter dock att vidta åtgärder för att minska energiförbrukningen per ton producerad massa och bara de senaste fem åren har förbrukningen minskat med över 15 procent. Vi satsar på att fortsätta den trenden, något som kommer gynna både resultatet och miljön framöver.

ENGAGEMANG TAR OSS FRAMÅT

Det är glädjande att se hur Rottneroskoncernen lyft de senaste åren, både med avseende på resultat och produktion. Vi har dessutom en stark balansräkning som gynnats av ett starkt kassaflöde. Resan dit har vi alla engagerade och drivna medarbetare att tacka för. Därför vill jag passa på att framföra mitt varmaste tack till samtliga medarbetare för er kunskap, era arbetsinsatser och det stora engagemang som lagt grunden för ett resultatmässigt historiskt år.

De starka finanserna gjorde också att styrelsen i november föreslog en extrautdelning om 40 öre per aktie. Förslaget godkändes av en extrastämma i december och det är inte bara ett glädjande besked för våra aktieägare utan också ytterligare ett kvitto på att våra ansträngningar har gett resultat.

På den globala massamarknaden har vi dock sett en prisnedgång under året. I början av 2015 låg det publicerade NBSKmassapriset på 930 dollar/ton för att vid årets utgång ha sjunkit 14 procent till cirka 800 dollar/ton. Det innebär att 2016 inleds på en prismässigt väsentligt lägre nivå än föregående år.

Sammanfattningsvis var 2015 ett mycket starkt år. Det försvagade massapriset innebär att vi går in i 2016 med mindre gynnsamma förutsättningar jämfört med i fjol. Givet de förbättringsåtgärder som genomförts och planeras i bruken ser jag framtiden an med tillförsikt.

Per Lundeen Verkställande direktör och koncernchef

AFFÄRSIDÉ, STRATEGIER, MÅL OCH AFFÄRSMODELL FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER OCH OPTIMERAD PRODUKTION

För att Rottneroskoncernen ska nå uthållig lönsamhet måste vi erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet som tillför tydliga mervärden för våra kunder. Även brukens produktion är en central parameter för att skapa lönsamhet. Inom ramarna för Agenda 500 har vi under året investerat i våra bruk för att bygga bort flaskhalsar och bädda för de kommande årens kapacitetsexpansion.

LÖNSAM TILLVÄXT ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL

Koncernen ska uppvisa uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel. En förutsättning för detta är att Rottneros skapar lönsam tillväxt.

Detta uppnås genom:

Fokus på utvalda nischer där Rottneros tillhör marknadsledarna och därigenom har möjlighet att nå konkurrensfördelar.

Försäljningen ska koncentreras till de marknadssegment där Rottneroskoncernen, med sina högkvalitativa och kundanpassade produkter, har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden.

Rottneros fokuserar sin expansion främst inom följande segment:

• Elektriska applikationer, där en hög renhet i vår massa ger oss konkurrensfördelar.
• Filter till livsmedels- och fordonsindustrin, där porositetsegenskaperna (luftgenomträngligheten) i vår filtermassa har stor betydelse för slutproduktens kvalitet.
• Kartong och livsmedelskartong, där vår massa ger kartongen önskade egenskaper.
• Tissue-produkter, där både våra kemiska och mekaniska massor kan användas.
• Tunna tryckpapper, där våra massor kan förbättra tryckbarheten och minska ljusgenomsläppligheten i papperet.

Ökad produktivitet. För en uthållig lönsamhet är produktiviteten avgörande. Rottneros mål är att genom ständig

processutveckling, välplanerade och effektiva förebyggande underhållsinsatser, långsiktigt öka produktiviteten.

Ökad produktionsvolym. De närmaste åren planeras en kapacitetsexpansion. Detta åstadkommer vi bland annat genom att bygga bort flaskhalsar i bruken.

LEDANDE PÅ SERVICE

Rottneros ska av sina kunder uppfattas som ledande på service.

Vi ska erbjuda en service av högsta kvalitet och som präglas av kompetens och kundfokus. Rottneros ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter. I samarbete med våra kunder ska vi också erbjuda kundanpassning av våra produkter så att de optimeras för kundens behov.

Slutligen ska Rottneros genomgående hålla en hög leveranssäkerhet och bistå med en teknisk support av högsta kvalitet.

SÄKERHET

Rottneros arbetar målmedvetet för att undvika arbetsplatsolyckor och personskador inom verksamheten. Företaget har en nollvision när det gäller personskador.

Säkerheten vid bruken genomsyrar hela verksamheten. Vid alla investeringsprojekt finns ett skyddsombud med i projektgruppen för att säkerställa att de tekniska lösningarna uppfyller säkerhetskraven. I den dagliga verksamheten genomförs regelbundet skyddsronder på arbetsplatserna för att kunna konstatera att utrustning och rutiner uppfyller säkerhetskraven. Vid internutbildning och kompetensutveckling ingår säkerhetsaspekter.

Vid interna möten t.ex. det dagliga produktionsmötet på morgonen är säkerheten första punkt på dagordningen.

FINANSIELLA MÅL

Rottneros övergripande långsiktiga finansiella mål är att lämna en konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna, detta i form av både värdeutveckling och direktavkastning.

AVKASTNING

Lönsamheten, mätt som avkastning på sysselsatt kapital, ska överstiga den för jämförbara massaproducerande bolag.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel, snarare än ett enskilt år. Utdelningen under goda år kan därför komma att begränsas för att skapa förutsättningar för utdelning även under svagare år.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

PRODUKTION

KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR

PRODUKTION PER ANSTÄLLD

RÖRELSERESULTAT FÖRE POSTER AV ENGÅNGSNATUR

VISION

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en fristående, flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad avsalumassa. Rottneros ska möta kundernas krav genom att tillhandahålla aktiv produktutveckling och ett attraktivt serviceerbjudande.

MÅL & STRATEGIER

Rottneros övergripande mål är att nå en uthållig lönsamhet och ge en god avkastning för koncernens aktieägare.

Lönsam tillväxt skapas genom

• Fokus på utvalda nischer
• Ökad produktivitet
• Ökad volym
• Ledande på service
• Ökad säkerhet

AFFÄRSMODELL

AGENDA 500 – ROTTNEROS VÄG FRAMÅT

Genom att utöka brukens kapacitet och erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet ska Rottneros nå uthållig lönsamhet. I februari 2015 beslutade styrelsen om en ny strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla koncernen.

Agenda 500 är en långsiktig industriell plan för Rottneroskoncernen med det övergripande målet att nå uthållig lönsamhet och ge god avkastning för koncernens aktieägare.

Målet ska nås genom:

• fokus på utvalda nischer
• ökad produktivitet
• ökad produktionsvolym
• ledande på service ökad säkerhet

Den planerade kapacitetsexpansionen innebär att Rottneroskoncernens produktion ska riktas in mot 460 000 – 500 000 ton per år. Projektet genomförs i två steg. I det första steget investeras 400 miljoner kronor med början 2015. Det andra steget som också omfattar 400 miljoner kronor påbörjas några år senare. Takten på investeringarna avgörs av Rottneros förmåga att avsätta de tillkommande volymerna på marknaden.

Styrelsen fattade under året beslut om

totala investeringar för 341 miljoner kronor varav 103 miljoner kronor utfördes under 2015. Resterande investeringar kommer att genomföras under 2016.

Under året har även aktiviteterna för att öka andelen nischprodukter inom Rottneroskoncernen pågått framgångsrikt. Bland annat har två nya produkter lanserats, Opacity Extreme för tunna förpacknings- och tryckpapper samt Bulk Booster för kartong.

VALLVIKS BRUK

Vallviks Bruk har ansökt om och fått tillstånd att producera 255 000 ton per år. Samtidigt har bruket fått ett nytt verksamhetstillstånd med nya miljökrav.

Investeringarna i bruket syftar dels till att eliminera trånga sektorer i produktionslinjen men även till att öka fabrikens tillgänglighet genom att få bort orsaker till tillfälliga störningar. Samtidigt ska investeringarna bidra till att de nya miljökraven uppfylls.

Under 2014 inleddes ett internt effektiviseringsarbete som bland annat ledde till ett nytt produktionsrekord. Effektiviseringsarbetet som fortsatt under 2015 medförde att bruket även detta år satte ett nytt produktionsrekord – 219 000 ton vilket var 7000 ton högre än 2014.

Vid underhållstoppet i november installerades bland annat en ny kokarinmatning och en massatvätt byggdes om. Buffertkapaciteten i bruket ökades också genom att ett massa- och luttorn började byggas. Investeringarna utgör grund för en ytterligare utökad produktion under kommande år.

Under 2016 kommer investeringar att göras i ett nytt vitlutsfilter för att kunna få fram tillräckligt med kokvätska för den utökade produktionen. Vi kommer även att installera ett nytt sileri. Sileriet kommer, förutom att förbättra den redan höga massakvaliteteten, också att öka massaproduktionen.

ROTTNEROS BRUK

Rottneros Bruk har två produktionslinjer för att tillverka högutbytesmassor: en för CTMP och en för slipmassa. Båda linjerna kan tillverka blekt massa.

I syfte att öka den tillgängliga produktionstiden har Rottneros Bruk under året övergått till 6-skift.

AGENDA 500

Under året har bruket producerat knappt 155 000 ton, vilket är nytt rekord och en väsentlig ökning jämfört med föregående år. CTMP-linjen har en något högre tillverkningskapacitet än sliplinjen.

Inom ramen för Agenda 500 planeras fyra investeringsetapper för Rottneros Bruk. Investeringarna syftar till att, förutom ökad produktionskapacitet, också förbättra kvaliteten för att kunna leverera till mer krävande kundsegment. Investeringarna avser också att minska brukets produktionskostnader. Den första, som innebar en förbättrad slutavvattning före flingtorken, har redan genomförts. Vi har även investerat i en utökad vedplan, vilket krävs för den höjda produktionen.

Under 2016 kommer bruket att färdigställa de investeringar som beslutades 2015. Där ingår en förbättrad massatvätt och ett system för blekning vid hög koncentration, vilket kommer att minska blekningskostnaderna. Torkkapaciteten kommer även att höjas genom att vi modifierar en flingtork. I sliplinjen kommer tre produktionsbegränsningar att byggas bort.

AGENDA 500 – KAPACITETSEXPANSION

HEADER MARKNADSFAKTA

• Utvecklingen går från massa för grafiska papper till massa för mjukpapper, kartong och specialpapper.
• Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som massa för tillverkning av olika typer av filter.

GLOBALA AVSALUMASSAFÖRBRUKNINGEN PER ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

MARKNAD

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk högkvalitativ massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och vissa asiatiska marknader.

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

Varje år produceras runt 170 miljoner ton pappersmassa i världen. Cirka två tredjedelar av denna volym tillverkas av integrerade pappers- och kartongbruk. Resterande del, mer än 60 miljoner ton per år, utgörs av avsalumassa.

Avsalumassa används för tillverkning av grafiska papper, mjukpapper (tissue) och andra hygienprodukter, kartong, förpackningspapper samt för olika typer av specialpapper.

Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som massa för tillverkning av olika typer av filter, samt så kallad E-massa, där slutprodukten används för elektrisk isolering i, till exempel, transformatorer och högspänningskablar för

undervattensbruk. Rottneroskoncernen producerar extremt rena pappersmassor som uppfyller kundernas högt ställda krav på massa för deras nischområden.

Rottneros har också en ledande position inom ett tredje och större marknadssegment, massa för kartongtillverkning, där kunderna ställer höga krav på böjstyvhet och ytor för tryck.

Rottneros slipmassa är ett konkurrenskraftigt alternativ inom marknadssegmentet tunna tryckpapper, särskilt där kravet på opacitet, det vill säga ogenomskinligt papper är stort, samt för mjukpapper och kartong.

Rottneroskoncernens samlade produktion av avsalumassa uppgick under 2015 till 373 300 ton.

MARKNADSÖVERSIKT

Den globala marknaden

Under 2015 pågick en långsam återhämtning av världskonjunkturen med USA och Kina som draglok, men med fortsatt svag ekonomisk utveckling i Europa. Under året levererades omkring 61 miljoner ton avsalumassa, en ökning med cirka tre procent från 2014.

HEADER ROTTNEROS PÅ MARKNADEN

De pågående strukturförändringarna, där digitala medier tar marknad från tryckta produkter, har under året medfört fortsatt tillbakagång av förbrukningen av massa för grafiska papper. Tillbakagången för grafiska papper har dock kompenserats av ökad efterfrågan från hygien- och förpackningssegmenten.

Produktmässigt domineras avsalumarknaden av kemisk massa, främst blekt sulfatmassa tillverkad av barr- eller lövved. Användningen av lövsulfatmassa har ökat snabbt, stimulerad av kraftigt ökat utbud av eukalyptusmassa från nyinvesterade bruk i Latinamerika. En mindre del av marknaden, under tio procent, utgörs av mekanisk massa.

Europa

Koncernen är beroende av utvecklingen på den europeiska marknaden där 80 procent av försäljningen sker. Försäljningsorganisationen är till stor del inriktad på att möta kraven från denna marknad.

Europa svarar med 19 miljoner ton för närmare en tredjedel av världsförbrukningen av avsalumassa. Under 2015 ökade leveranserna till regionen med omkring

6 procent, främst tack vare ökade efterfrågan från Östeuropa.

Asien och USA

En femtedel av Rottneroskoncernens försäljning äger rum på andra marknader än den europeiska. Det handlar då om mekanisk massa till Indien och Indonesien, samt kemisk massa till nordöstra USA och Kina.

Hälften av all avsalumassa i världen, drygt 30 miljoner ton, förbrukas i Asien. Leveranserna till regionen ökade under 2015 med omkring fyra procent, med kraftiga volymökningar till Kina, men oförändrade leveranser till övriga Asien.

Den nordamerikanska marknaden uppgår till närmare 8 miljoner ton. Efterfrågan på denna mogna marknad, som domineras av hygienprodukter och specialpapper, låg på samma nivå som föregående år.

LÅNGSIKTIGA DRIVKRAFTER OCH TRENDER

Marknaderna för världens massaproducenter förskjuts idag, både produktmässigt och geografiskt. Utvecklingen går från massa för grafiska papper till massa för mjukpapper, förpackning och specialpapper. Samtidigt sker en förskjutning från väst mot öst, som en följd av den snabba industriella tillväxten och förbättrade levnadsstandarden i Asien.

Den globala efterfrågan på avsalumassa har de senaste fem åren ökat med omkring 2,5 procent per år, men tillväxten har varit ojämnt fördelad mellan marknader och regioner. De mogna industriländerna visar stagnerande eller svagt vikande efterfrågan. Tillväxtmarknaderna, exklusive Kina, visar en måttlig ökning. I Kina har konsumtionen däremot ökat dramatiskt och landet har under de senaste fem åren svarat för i stort sett hela nettoökningen av världens massaförbrukning. Kina har på fem år ökat sin andel av världsmarknaden från 22 till 31 procent och volymmässigt är den kinesiska marknaden nu lika stor som den europeiska, cirka 19 miljoner ton.

Grafiska papper var länge det helt dominerande användningsområdet för avsalumassa. För mindre än tio år sedan användes närmare 45 procent av världens avsalumassa för produktion till denna typ av papper. Den pågående strukturomvandlingen inom media har tvingat pappersindustrin till omstruktureringar och anpassning

PRODUKT PÅ MARKNADEN: Isoleringspapper kablar

av produktionen till krympande marknader. Grafiska papper är dock fortfarande ett betydande användningsområde för avsalumassa, men dess andel av världsförbrukningen uppskattas nu ha minskat till omkring 30 procent. För massatillverkarna medför utvecklingen under de kommande åren fortsatta omställningar och sökande efter nya kundsegment och produktnischer.

Ett användningsområde som däremot visat god tillväxt är tissue. I takt med ökad levnadsstandard i tillväxtmarknaderna, ökar också utrymmet för privatkonsumtion, bland annat av hygienprodukter. Efterfrågan på tissue är hög och stabil på de mogna marknaderna och kraftigt ökande, men från låg nivå, på tillväxtmarknaderna. Tissue tillverkas huvudsakligen i ointegrerade pappersbruk och expansionen inom tissue har i stor omfattning baserats på avsalumassa. År 2007 svarade tissue för 24 procent av avsalumassaförbrukningen, år 2015 uppskattas andelen ha ökat till mer än 30 procent.

EFTERFRÅGEUTVECKLING

Efterfrågan på grafiska papper väntas fortsätta att minska under de kommande åren, medan efterfrågan på mjukpapper väntas vara stabil i västvärlden och stigande i tillväxtmarknaderna. Koncernens bedömning är att kartongtillverkningen kommer att öka, främst på de snabbt framväxande asiatiska marknaderna. Den fortsatta utvecklingen i Kina har stor betydelse för efterfrågan de närmast kommande åren. Den inbromsning som nu sker i den kinesiska ekonomin, kommer sannolikt också innebära en dämpning av tillväxttakten i landets fortsatta massakonsumtion.

För Rottneroskoncernen handlar det om att anpassa sig till den minskade efterfrågan på grafiska papper och fokusera på kartong och tissue, samt på de särskilda nischer där koncernens högkvalitativa massor uppfyller kundernas högt ställda krav. Koncernen avser att istället för att priskonkurrera, utnyttja sin kompetens, både vad gäller teknik och produktion,

för att ta en stark marknadsposition inom valda nischer. Här krävs en nära relation med kunderna, stor kunskap om kundens verksamhet och behov, något som gör den tekniska försäljningen extra viktig.

Ett viktigt nischområde är massa för tillverkning av olika typer av filter, både för fordonsindustrin och för konsumentprodukter. Ett annat nischområde är massa som används för tillverkning av papper för elektrisk isolering. Rottneros kan idag erbjuda extremt rena och väl lämpade massatyper för dessa områden. När det gäller massa för elektriska applikationer kan den fortsatta industrialiseringen av Latinamerika och Asien bidra till ökad efterfrågan, liksom den utbyggnad och modernisering av elnäten som äger rum i Europa och USA.

PRISUTVECKLING

Under 2015 ökade den globala tillverkningskapaciteten för kemisk massa i stort sett i takt med den ökade efterfrågan och

kapacitetsutnyttjandet låg därmed kvar på samma nivå som föregående år, 92 procent. Marknadsbalansen var något bättre för långfiber än för kortfiber, men i båda fallen har kapacitetsutnyttjandet legat i den gråzon, där det inte är självklart om det är säljarens eller köparens marknad som gäller.

Priset på långfiber, NBSK, var under större delen av 2015 satt under press och sjönk från 930 dollar vid årets början till omkring 800 dollar vid årets slut, en minskning med 14 procent. Omräknat till svenska kronor begränsades prisfallet dock till 4 procent, tack vare kronans försvagning mot dollarn.

Priset på kortfibrig massa, som vid början av 2015 låg på 740 dollar, steg under större delen av året, men mattades av under hösten och slutade i december på omkring 790 dollar. Prisgapet mellan lång- och kortfiber, som historiskt legat runt 90 dollar per ton, har under 2015 gått från en extrem till en annan, från 190 dollar vid årets början till cirka 10 dollar vid årets slut.

KEMISK MASSA

VÄRLDENS LEVERANSER AV KEMISK AVSALUMASSA

MEKANISK MASSA

VÄRLDENS MASSAKAPACITET

VÄRLDENS LEVERANSER AV HÖGUTBYTESMASSA

ROTTNEROS – LEDANDE PÅ NISCHMARKNADERNA

Rottneroskoncernen tillhör de ledande tillverkarna i världen inom ett antal utvalda nischer. Bolaget fokuserar på att expandera inom dessa nischer, samt inom områden där koncernens massa har en konkurrensfördel som innebär en potential att bli marknadsledande. Rottneroskoncernens huvudverksamhet sker vid de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk.

Under 2015 uppgick produktionen till 373 300 ton och utleveranserna till 372 200 ton. Båda bruken satte nya årsproduktionsrekord.

Rottneroskoncernen har en tydlig målsättning att öka försäljningsandelen som går till slutprodukter vars marknad uppvisar tillväxt. Detta sker genom att dels utveckla befintliga nischer, men även genom att utveckla helt nya nischer. Koncernen har för avsikt att utnyttja sin teknikkompetens för att ta en stark marknadsposition i valda nischer istället för att konkurrera med pris.

Nischstrategin har inneburit att koncernen idag tillhör de ledande producenterna i världen för bland annat massa som används i filterproduktion samt e-massa för isolering i elektriska applikationer. I dagsläget är det ett begränsat antal tillverkare i världen som är med och konkurrerar på marknaden för dessa typer av massor, vilket ger Rottneros en mycket stark position.

Ytterligare ett exempel på en produkt där Rottneros kan leverera ett mervärde till sina kunder är mekanisk massa lämpad för kartongtillverkning. Efterfrågan fortsätter öka och drivs främst av den asiatiska marknaden. 2015 svarade massa till kartongtillverkning för över 40 procent av Rottneros Bruks produktion.

Under året har Rottneroskoncernen lanserat två nya produkter, Opacity Extreme för tunna förpacknings- och tryckpapper samt Bulk Booster för kartong. Lanseringarna innebär att koncernen stärker sitt erbjudande ytterligare och numera har den bredaste produktpaletten för mekanisk massa på världsmarknaden. Utvecklingsarbetet är ännu ett tydligt steg inom ramen för koncernens strategi att positionera de bägge bruken mot en hög andel specialiserade pappersmassor.

Mjukpapper

ABSORPTIONS-FÖRMÅGA I VÄRLDSKLASS

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV MASSA FÖR MJUKPAPPER, TON

50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
	2011 2012 2013 2014 2015

Växande efterfrågan på nödvändig produkt

Mjukpapper, eller tissue, är samlingsnamnet på papperskvaliteter som används vid tillverkning av servetter, hushålls- och toalettpapper. Marknaden för produkter av den här sorten är inte bara stor utan även relativt okänslig för konjunktursvängningar. Med bland annat ökad levnadsstandard i Kina ser vi en stadigt växande efterfrågan.

Produktion på två håll

Såväl Rottneros Bruk som Vallviks Bruk tillverkar massakvaliteter som används för produktion av mjukpapper. Både slipmassa, CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical-Pulp) samt långfibersulfatmassa kan användas för att tillverka mjukpapper.

Dubbelt så effektiv som konkurrenterna

Absorption Express, koncernens senast utvecklade mekaniska massa för mjukpapper, har tagits emot väl bland mjukpapperstillverkare världen över. Massan är en del av Rottneros nischstrategi och det unika med Absorption Express är att den suger åt sig vätskor dubbelt så effektivt som betydligt dyrare massor. Den högre bulken ger dessutom en bättre känsla för användaren av slutprodukten. Den framgångsrika lanseringen av Absorption Express har bidragit till att Rottneros Bruk ökat andelen tissue-produktion av brukets totala tillverkningsvolym från 8 till 14 procent under året.

E-massa

VÄRLDSLEDANDE MASSA HÅLLER ELEKTRONERNA PÅ PLATS

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV E-MASSA, TON

Världsledande nischprodukt

Rottneros är världsledande på E-massa som används i elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. E-massan marknadsförs under namnet Robur Flash UKP-E, tillverkas i Vallviks Bruk och används till exempel som kabelisolering för marina högspänningskablar. Massan har där en tydlig särställning i sin nisch.

Marknad med mindre svängningar

E-massan utgör idag en betydande del av Vallviks Bruks leveranser. Tillverkningen av massan är kundorderstyrd och kontrakten tecknas årsvis. Det gör nischområdet mindre exponerat för bulkmarknadens svängningar.

Unikt isolerande egenskaper

Det hemliga receptet, som ger massan dess unikt isolerande egenskaper, har kontinuerligt utvecklats sedan mitten av 1990-talet. Genom år av utvecklingsarbete har Vallvik lyckats minska antalet joner av grundämnen som leder elektricitet. Det handlar till exempel om natrium som används i kokprocessen. Genom att tvätta massan extremt väl lyckas man vid Vallviks Bruk få fram en renhet som gör att massan kan användas som elektriskt isolationsmaterial.

FRÅN KAFFE-BRYGGAREN TILL LASTBILEN

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV FILTERMASSA, TON

Brett användningsområde

Ett viktigt nischområde för Rottneros är massa för tillverkning av filter. Massakvaliteterna för filterprodukter används av både fordonsindustrin och till konsumentprodukter, som till exempel kaffefilter.

Världsledande på fordonsfilter

Vallviks Bruk är världsledande leverantör på filterprodukter för fordonsindustrin, något som möjliggörs av dels en hög kvalitet på den speciella massan men också tillgången till kostnadseffektiva sjötransporter, från Vallviks Bruks djuphamn till USA. Genom att Vallvik flingtorkar sin massa uppnås en hög porositet vilket är en nyckelegenskap vid filtertillverkning. De ökande kraven på filtreringskapaciteten innebär att koncernen oavbrutet utvecklar och förbättrar sina produkter.

Nära och långa kundrelationer

Flertalet av köparna för filtermassa har långa relationer med Rottneroskoncernen. Massans jämna och höga kvalitet i kombination med den trygghet Rottneros erbjuder i form av service, teknisk kundtjänst, lagerhållning och logistiklösningar har bäddat för långsiktiga kundrelationer. Dessutom har koncernen en stor trovärdighet genom en ständig marknadsnärvaro oberoende av rådande konjunkturläge.

ANDEL AV ROTTNEROS TOTALA LEVERANSER

ROTTNEROS LEVERANSER AV MASSA FÖR KARTONG, TON

Skyddar dina varor

Kartong är ett samlingsnamn för tjockare papperskvaliteter som används vid tillverkning av kartong för förpackningar till livsmedel eller andra produkter, samt i grafiska sammanhang. Massa som används till kartong produceras vid såväl Rottneros Bruk som Vallviks Bruk.

Långsiktigt växande nisch

CTMP för kartong bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt och utgör därför ett av de områden Rottneros satsar extra på. I Rottneros Bruk svarar CTMP för kartong för hela 55 procent av CTMP produktionen och efterfrågan fortsätter växa, främst på den asiatiska marknaden.

Bulk Booster

Under 2015 lanserade Rottneros sin nyutvecklade mekaniska massa för kartong, Bulk Booster. Produkten ökar styvheten på kartongen mer än andra tillgängliga massor. Det innebär alltså att man kan tillverka en tjockare kartong av samma mängd råvara. I och med den ökade tjockleken ökar även böjstyvheten kraftigt, vilket är en mycket viktig egenskap för kartong när den används för att göra förpackningar. Genom att blanda i Bulk Booster i returfiberbaserad kartong kan böjstyvheten ökas med hela 30 procent. Produkten har tagits emot väl på marknaden och bidragit till att volymer kunnat förflyttas från Asien till Europa, där prisbilden är bättre.

Tunna papper

OPACITY EXTREME LEDANDE PÅ MARKNADEN

Fortsatt konkurrenskraftigt

Grafiska papper har i mogna industriländer fått stå tillbaka för digitala medier de senaste åren, en trend som flera branscher har märkt av. Rottneroskoncernens slipmassa är dock fortsatt ett konkurrenskraftigt alternativ inom marknadssegmentet tunna tryckpapper där kravet på opacitet, det vill säga låg ljusgenomsläpplighet, är stort.

Renhet och opacitet viktigast

När det gäller tunna förpacknings- och tryckpapperskvaliteter, samt ett antal specialapplikationer är opaciteten mycket betydelsefull då låg ljusgenomsläpplighet fordras för att exempelvis trycket inte ska lysa igenom arket. På samma sätt är massans renhet, s.k. låg spethalt viktig vid tillverkning av tunna papper. Det innebär att Rottneros, med sina rena och högkvalitativa massor, har tydliga konkurrensfördelar.

Opacity Extreme ledande på marknaden

Rottneroskoncernen lanserade under året sin nya, förbättrade mekaniska massa, Opacity Extreme, för tunna förpacknings- och tryckpapper, samt specialapplikationer. Produkten har, förutom en extremt hög opacitet, även utmärkta styrkeegenskaper och hög renhet. Opacity Extreme är därigenom en ledande produkt på marknaden för tunna papper.

PRODUKTION AV MEKANISK MASSA

PRODUKTER

Vid Rottneros Bruk tillverkas två sorters mekanisk massa, CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical-Pulp) och slipmassa. Massorna tillverkas i två separata linjer och finns i ett 25-tal olika produktvarianter med skiftande egenskaper. Det stora antalet produktvarianter betyder att Rottneros Bruk har den mest kompletta produktpaletten av mekanisk massa på världsmarknaden. Därmed kan försäljningen skräddarsys efter kundernas behov.

PROCESSER

I produktionen av CTMP flisas veden och förbehandlas därefter med kemikalier vid förhöjd temperatur innan den mekaniska bearbetningen påbörjas, flisen mals och fibrerna friläggs mellan roterande metallplattor till färdig massa.

Slipmassan tillverkas istället genom att veden, bearbetas direkt genom att den pressas mot speciella stenvalsar, så kallade "slipstenar".

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Historiskt sett har Rottneros Bruks slipmassakvaliteter främst varit anpassade för tryckpapper, men övergår nu i ökande omfattning mot kartong- och mjukpapperstillverkning, där massan ger tydliga produkt- och kvalitetsfördelar.

Bulk Booster är en specialkvalitet för kartongtillverkning som ökar bulken

eller tjockleken så att styvheten ökar på kartongen, alternativt att man kan göra en lättare förpackning.

Under året lanserades två nya kvalitéer, Bulk Booster och Opacity Extreme.

Opacity Extreme är en kvalitet för främst tunna förpacknings- och tryckpapper. Med sin kombination av goda styrkeegenskaper, hög renhet och överlägsen opacitet är Opacity Extreme mycket konkurrenskraftig på marknaden för tunna papper.

Brukets CTMP är även den lämpad för flera användningsområden, däribland tillverkning av kartong, tryck- och skrivpapper, samt mjukpapper.

Då mekanisk massa för kartong bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt utgör detta ett av de områden där bruket fortsätter satsa. Förutom kartong har Rottneros Bruk även massakvaliteter för tillverkning av filterpapper med hög kvalitet, mjukpapper (tissue) samt för olika specialapplikationer.

Rottneros Bruks tre nya produkter, Absorption Express för mjukpapper, Bulk Booster för kartong och Opacity Extreme för tunna papper, har överlag tagits emot väl på marknaden. Därigenom ökade produktionen av slipmassa med 30 procent 2015 till nästan 69 000 ton. Brukets breda produktbas kommer att byggas ut med ytterligare nischprodukter framöver.

PRODUKTION

Gemensamt för de båda produktkategorierna är det höga råvaruutbytet. CTMP utnyttjar 90–95 procent av den tillförda veden och slipmassan hela 98–99 procent. Veden fångas i allt väsentligt från närområdet, det vill säga inom en radie på cirka tio mil från Rottneros Bruk, vilket innebär både miljömässiga- och kostnadsfördelar.

Produktionskapaciteten uppgår till cirka 155 000 ton per år, vilket gör bruket till en av Europas största producenter av mekanisk avsalumassa. Under 2015 producerades totalt 154 600 ton, en ökning med 16 procent jämfört med 2014, och nytt årsrekord.

Tack vare det höga råvaruutnyttjandet och låga kemikalieförbrukningen är produktionsprocesserna väldigt miljövänliga. Tillverkningen är dock mycket energiintensiv, vilket innebär att Rottneros Bruk är exponerat för variationer i elpriset. Nedgången i elpriset har därmed varit gynnsam. Då en stor del av elinköpen terminssäkras kommer inköpspriserna fortsätta sjunka framåt i takt med att äldre terminskontrakt förnyas till lägre priser.

INVESTERINGAR

Under 2015 har reningsanläggningen förbättrats för att reducera mängden slam från produktionen. Under det årliga underhållsstoppet i september 2016 kommer ett antal kvalitets- och kapacitetshöjande investeringar göras inom ramen för Agenda 500.

VÅRA BRUK

PRODUKTION AV SULFATMASSOR

PRODUKTER

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibriga kemiska sulfatmassor som står för cirka 60 procent av koncernens produktion. Sulfatprocessen som används är inte bara den vanligaste processen för framställning av kemisk massa utan metoden ger också en starkare massa.

Pappersmassan framställs genom att vedflis kokas i vitlut, en kemikalievätska som löser upp klisterämnet lignin som håller ihop fibrerna i veden. Efter kokningen har man kvar de frigjorda fibrerna, utlöst vedsubstans främst lignin och en svartlut som innehåller kemikalier. Kokkemikalierna återanvänds i produktionsprocessen medan vedsubstansen utnyttjas som bränsle för den egna produktionen av ånga och el.

Den största delen av Vallviks Bruks produktion utgörs av NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft). NBSK är beteckningen för blekt långfibersulfatmassa som också är den massa som oftast avses i officiella prisindikationer, till exempel i det veckovis rapporterade PIX-priset som sätts i USD/ton för Europa, Nordamerika och Kina. ECF-blekt (Elemental Chlorine Free) massa används för tillverkning av vita eller ljusa pappers- och kartongprodukter, skriv- och tryckpapper, mjukpapper samt specialpapper.

Vallviks Bruk producerar även oblekt sulfatmassa, UKP (Unbleached Kraft Pulp). Den långfibriga massans egenskaper bidrar med styrka i olika papperskvaliteter. Då kommer den långsamt växande nordskandinaviska tallfibern som Rottneros använder till sin fulla rätt.

Vallviks Bruks tillverkar även en typ av oblekt sulfatmassa som är extremt väl tvättad och därmed mycket ren. Massan, kallad E-massa, har tack vare sin höga kvalitet gjort bruket till en världsledande leverantör av massa som kan användas för tillverkning av elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. Vidare är Vallviks Bruks massor flingtorkade, vilket bland annat ger fibrerna en öppen struktur som gör massorna speciellt lämpade för tillverkning av filter och andra absorberande produkter.

Vallviks blekta och oblekta kvaliteter saluförs under namnet Robur Flash.

PRODUKTION

Som en del av kompetens- och resursförstärkningen inom Agenda 500 har det genomförts ett 15-tal nyrekryteringar. Bruket har 157 medarbetare och en tillverkningskapacitet med nuvarande produktmix på cirka 220 000 ton per år.

Under 2015 producerade Vallviks Bruk 218 700 ton, en ökning med 3,5 procent jämfört med de 211 400 ton som producerades 2014.

I januari 2016 beviljades Vallvik ett nytt miljötillstånd av Mark- och Miljödomstolen att producera 255 000 ton sulfatmassa.

Det avancerade kretslopp som Vallviks produktion faktiskt är gör att bruket har en mycket liten miljöpåverkan. Tvättvätskan med kemikalier i från kokeriet omvandlas till vitlut i återvinningen och resterna av vedråvaran används som bränsle. Hela 99 procent av bränslet som används i bruket i dag är fossilfritt och 97 procent av alla kemikalier återvinns. När luten förbränns i sodapannan produceras energi i form av ånga vilket Vallviks Bruk tillvaratar dels i olika delar av produktionsprocessen, men också med hjälp av en ångturbin som tillverkar el. Detta gör att bruket är i stort sett självförsörjande när det kommer till el, och därmed mindre exponerat för elprisets utveckling än Rottneros Bruk där produktionen är betydligt mer energiintensiv.

INVESTERINGAR

Under året har genomförts ett antal investeringar i Vallviks Bruk inom ramen för Agenda 500 programmet. De största investeringarna under året var en ombyggnad av kokarinmatningen, nytt massamagasin samt en ombyggnad av den atmosfäriska diffusören. Utökad mellanlagerskapacitet för massa och lut har också påbörjats. Vallviks Bruk har även investerat i bioreningen under året och bytt såväl bottenluftarsystem som biobärarmaterial.

RÅVARUFÖRSÖRJNINGEN

GOD VEDTILLGÅNG VIKTIGT

Massaved och flis är de strategiska råvaror som är viktiga för Rottneroskoncernens massaproduktion. Dessa råvaror svarar för nära 40 procent av bolagets totala kostnadsmassa, betydligt mer än inköpen av andra insatsvaror som elkraft och kemikalier.

VIRKESFÖRSÖRJNINGEN

Tillgången på råvara i marknaden har under året varit god.

Rottneros har en egen organisation för råvaruanskaffning i Sverige, samt ett bolag för virkesanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Råvaran köps i form av massaved, eller som flis från olika sågverk. Låga lagernivåer minskar Rottneros kapitalbindning, samtidigt som färsk råvara ger ett bättre råvaruutnyttjande med minskat användande av kemikalier för blekning.

Koncernens strategi är att ha en liten och effektiv organisation för sin virkesanskaffning. Rottneros har ingen egen skog eller någon stor fältorganisation som köper skog eller virke direkt av skogsägare. Bolaget fångar sin råvara i den virkesmarknad som finns runt respektive bruk. Rottneros Bruk har relativt många leverantörer medan Vallvik har något färre men större. De största leverantörerna är statliga Sveaskog och Skogsägareföreningen Mellanskog.

SIA ROTTNEROS BALTIC

Rottneros importerar en del av sin vedråvara från Lettland, via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Denna import som främst går till Vallviks Bruk täcker cirka 14 procent av brukets behov av vedråvara.

RÅVARU-FÖRSÖRJNING

VED

Köps som massaved eller flis. Sveaskog och skogsägareföreningen Mellanskog är de största leverantörerna.

EL

Koncernens förbrukning av elenergi: 418 GWh. Vallviks Bruk producerade 79 procent av sin elenergiförbrukning, som totalt var 177 GWh 2015.

KEMIKALIER

Svagt sjunkande marknadspriser på kemikalier. Rottneros har kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

Utöver detta importeras en viss volym.

Import av viss mängd råvara skapar en ökad flexibilitet i råvaruförsörjningen. SIA Rottneros Baltic utgör en strategisk del av råvaruorganisationen. Import av flis från lettiska sågverk utgör huvuddelen av koncernens import och sker främst till Vallviks Bruk som har egen hamn. Importen till Rottneros Bruk sker från närbelägna Norge och är att betrakta som normal gränshandel. Nedläggning av skogsindustri i Norge har medfört att leveranserna från Norge ökat.

Rottneros båda fabriker förbrukade totalt drygt 1,4 miljoner kubikmeter massaved och flis 2015, vilket motsvarar 36 000 lastbilar.

Målsättningen är att råvarulagret vid industrierna ska räcka till 2–3 veckors produktion. Viss speciell råvara eller massakvalité vid Rottneros Bruk kräver ett något större lager.

Säsongsvariationer, prisbild och väderleksförhållanden är faktorer som påverkar råvaruflödet. Att hålla en lagernivå som säkerställer produktionen, samtidigt som kapitalbindningen minimeras, kräver god kommunikation och långsiktiga goda relationer med leverantörerna.

Rottneroskoncernen är spårbarhetscertifierad enligt de två europeiska systemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Spårbarhetscertifieringen garanterar att den råvara som används inte har något kontroversiellt ursprung och att den kan spåras bakåt i leveranskedjan. Efterfrågan på certifierad massa ökar, samtidigt som tillgången på certifierad råvara hittills har varit tillräcklig.

VIRKESMARKNADEN

Rottneros genomsnittskostnader för råvaror fortsatte att sjunka under 2015. Den totala kostnaden uppgick till 591 MSEK (2014: 561 MSEK), motsvarande 38 procent (2014: 40 procent) av koncernens kostnader. Lagren av virkesråvara var vid utgången av 2015 normala.

Råvarubalansen påverkas främst av avverkningsbenägenheten, priser på massaved och sågtimmer samt konkurrensförhållanden. Aviserade utbyggnader inom skogsindustrin i Sverige och Finland kommer att öka efterfrågan på råvara.

Då flis från sågverk utgör en betydande del av råvaran är sågverkens konjunktur och produktion viktig.

Inflödet av råvara från Norge till Sverige bidrar till att stärka den svenska virkesbalansen.

KEMIKALIER

Under året sjönk marknadspriserna på de kemikalier som koncernen använder i produktionen. För att säkerställa såväl produktionen som konkurrenskraftiga priser strävar Rottneros efter kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

ROTTNEROS – EN DEL AV NATURENS HÅLLBARA KRETSLOPP

Ansvar för miljön är något som genomsyrar hela Rottneros verksamhet. Koncernen lägger stort värde i att minska sin miljöpåverkan och ambitionen är att bedriva verksamheten på ett långsiktigt hållbart sätt. Att integrera hållbarhet i affärsmodellen och förstå kopplingen till ekonomisk avkastning är en förutsättning för att säkerställa bolagets framtid och utveckling.

För koncernen är det viktigt att arbeta på ett ansvarsfullt sätt i förhållande till vår omvärld. Bruken har ved som råvara, vilket är en förnyelsebar insatsvara. Vi strävar generellt efter att reducera förbrukningen av insatsvaror. Vår näst största insatsvara är el. I Vallvik producerar vi el som täcker 79 procent av fabrikens behov.

Rottneros Bruk har en process som använder mycket el men bruket kan inte producera egen el. Bruket strävar därför efter att minska elförbrukningen i produktionen. Detta har gjorts både genom processförbättringar och val av produkter. Rottneros Bruk har på detta sätt kunnat minska sin

elförbrukning med 15 procent sedan 2010, vilket framgår av diagrammet.

Vår huvudtes är att investeringar och effektiviseringar ska ge positiva effekter – både på det finansiella resultatet så väl som på miljön. Våra investeringar inom ramarna för Agenda 500 innebär åtgärder som både minskar våra utsläpp och samtidigt ökar vår produktion. Under 2015 så har exempelvis Vallviks Bruk minskat sina utsläpp av syreförbrukande substans (COD) med hela 22 procent jämfört med 2014. Samtidigt har bruket satt ett nytt produktionsrekord – 7000 ton högre än det tidigare rekordet från 2014.

Genom att i största möjliga mån ha råvaruförsörjningen nära bruken sparar vi både miljön och minskar våra transportkostnader. Den systematiska översynen av koncernens transporter gör att vi idag kan stoltsera med att en övervägande del av våra råvaror hämtas inom en radie på 10 mil från bruken. På detta sätt håller vi nere behovet av transporter.

KEMISK MASSA

Vid Vallviks Bruk produceras kemisk massa och vi har sedan länge arbetat med systematiska åtgärder i produktionslinjen för att successivt minska miljöpåverkan. Ungefär hälften av veden blir pappersmassa, som säljs på världsmarknaden. Den andra hälften av veden blir till energi som dels används i form av ånga i produktionsprocessen, dels används för att producera el. I processen återanvänds huvuddelen av kemikalierna genom en integrerad återvinningsprocess.

Fabrikens tillverkningsprocess gör att 99 procent av energin som används är fossilfri. Den återstående delen utgörs av fossilt bränsle som krävs när fabriken kör igång efter det årliga underhålls- och reparationsstoppet. Skogsindustrin är idag samhällets största användare av biobränsle och en av landets största producenter av grön el, det vill säga el framställt av biobränsle.

MEKANISK MASSA

Vid Rottneros Bruk tillverkas CTMP respektive slipmassa i två separata linjer. Båda processerna är miljövänliga tack vare sitt höga råvaruutnyttjande på 90–95 respektive 95–98 procent och sin låga kemikalieförbrukning. Samtidigt är processerna mycket energiintensiva. Därför vidtar bruket löpande åtgärder för att öka produktiviteten och minska energiförbrukningen per ton massa.

De senaste tio åren har energiförbrukningen per ton minskat med över 20 procent. Inom ramen för Agenda 500 planerar Rottneros Bruk de kommande åren att göra ett flertal stora investeringar, bland annat för att få en effektivare energiförsörjning och en utökad vattenreningsanläggning som klarar av att möta produktionsökningen.

Koncernen arbetar aktivt och långsiktigt med sina miljömål. Det innebär att vi strävar efter att implementera åtgärder som både ökar produktion och kvalitet samtidigt som myndigheternas miljökrav uppfylls.

Rottneros miljö- och energipolicy

Samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de krav som ställs på verksamheten i lagar och förordningar.

Ett mål för miljöarbetet inom koncernen är att nedbringa utsläpp till de nivåer som är ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. För energiförbrukningen gäller motsvarande vid val av energikällor. Med den förnyelsebara råvaran är verksamheten en del av naturens kretslopp.

Alla anställda ska ha nödvändig kompetens inom miljö och energiområdet, känna till miljö- och energipolicyn och aktivt medverka till att den uppfylls.

Miljövårds- och energimålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen.

En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan och inverkan på energiförbrukningens storlek.

Ett mål för produkt- och processutvecklingen är att begränsa miljöpåverkan och minska energiförbrukningen såväl vid framställningen som vid användningen av koncernens produkter.

Fakta Miljö

99 % av bränslet som används i Vallviks Bruk är biobränsle

97 %

av alla kemikalier som används i produktionsprocessen i Vallvik återvinns

79 % av Vallviks el produceras i

fabriken

ELFÖRBRUKNING I ROTTNEROS BRUK, KWH/TON

ROTTNEROS ANSVAR

BRETT ANSVARS-TAGANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Rottneros verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till den

yttre miljön, samhället, våra kunder och varandra. Vår ambition är att kontinuerligt minska de miljöeffekter företagets produktions- och distributionssystem kan ge upphov till. Förtroendet för Rottneros som en ansvarstagande leverantör och arbetsgivare stärker vår ställning på marknaden och främjar medarbetarnas engagemang.

RAPPORTERING AV HÅLLBARHET

Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredovisningen och presenteras även på Rottneros webbplats.

UPPFÖRANDEKOD

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är att definiera Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur.

INTRESSENTER

För Rottneros är det viktigt att ha en god kommunikation med de parter som påverkas av vår verksamhet. Här har kunder, leverantörer av vedråvara, medarbetare och aktieägare en särställning. Det är med dessa intressenter Rottneros i störst utsträckning kommunicerar för att upprätthålla en öppen och positiv relation. Intressenterna har delats in i fyra grupper.

MARKNAD

Kunder

Rottneroskoncernens affärsidé är att förse sina kunder med massaprodukter som stärker deras marknadsposition och

HÅLLBARHETSINFORMATION

	Informationens placering (sida i ÅR)
STRATEGI OCH ANALYS
Uttalande från VD	6–7
KONCERNENS VERKSAMHET
De viktigaste varumärkena och produkterna	16-22
Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	23-25, 70
Lokalisering av huvudkontor	82
Länder som koncernen har verksamhet i	16, 23-25, 70
Ägarstruktur och företagsform	76-77
Marknader som koncernen är verksam på	4, 12-22, 62
Koncernens storlek	3–4
Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	37-38
Utmärkelser och priser som mottagits	31
HÅLLBARHETSREDOVISNING
Redovisningsperiod	30
Datum för publicering av den senaste redovisningen	webb
Redovisningscykel	30
Kontaktperson för frågor angående redovisningen	82, webb
Processer för definition av redovisningens innehåll	30
Redovisningens avgränsning	30
Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning	30
Förklaring av effekten av förändrad information	30
Väsentliga förändringar sedan föregående period	30

Informationens placering (sida i ÅR)

STYRNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER

Redogörelse för bolagsstyrning	44-48
Styrelseordförandens roll	44-48
Antalet oberoende styrelseledamöter	45
Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen	44-48, 82
Lista över intressentgrupper	30-31
Princip för identifiering och urval av intressenter	30
RESULTATINDIKATORER
Ekonomiska resultatindikatorer
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	31
Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden	60, 64-65
Miljömässiga resultatindikatorer
Direkt energianvändning per primär energikälla	35
Minskad energianvändning genom effektiviseringar	24-29, 34
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	35
Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat	34
Väsentlig miljöpåverkan genom transporter	35
Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	32, 64
Antal anställda som slutat och personalomsättning	32
Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	31

ROTTNEROS ANSVAR

lönsamhet. Genom att alltid eftersträva en hög och kundanpassad kvalitet visar koncernen ansvar gentemot kunder. Mervärde för kunderna skapas genom att Rottneros tillhandahåller ny kunskap och vidareutvecklar sina produkter.

Rottneros för en kontinuerlig dialog med sina kunder genom regelbundna möten där produkt- och kvalitetsfrågor diskuteras. Information om Rottneros och bolagets produkter lämnas via den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas ut till samtliga kunder.

Leverantörer

Rottneros har även ett ansvar gentemot leverantörer och partners. Det innebär att bolagets representanter aldrig får tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ska aldrig ingå i affärsrelationer med företag som bryter mot lagar, regler eller internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Ledningsprocessen inom Rottneros innebär att val av nya leverantörer sker efter bestämda kriterier. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten där leveransåtaganden diskuteras. Då har respektive bolag möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar. Utöver dessa möten har Rottneros löpande kontakt med sina leverantörer.

ÄGARE

Aktie- och kapitalmarknad

Att visa ansvar gentemot sina ägare innebär för Rottneros att arbeta för värdemaximering inom ramen för lagar, regler och normer.

Koncernens agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Rottneros strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning. Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar. I november 2015 fick Rottneros ta emot pris för bästa årsredovisning 2014 i kategorin Small Cap på Nasdaq Stockholm.

INTERNT

Medarbetare

Medarbetarnas välmående är en viktig del av Rottneros framgångar. Genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna visar koncernen ansvar gentemot medarbetarna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Rottneros värnar också om de anställdas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

Fackliga organisationer

Samtliga anställda inom Rottneroskoncernen omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD

Samhälle

Rottneros verkar i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är en stor arbetsgivare på orten. Vi visar ansvar gentemot samhället och samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

Miljö

Som producent av pappersmassa är vi en del av naturens kretslopp. Vi tar miljöansvar genom att se till att samtliga produktionsenheter inom koncernen uppfyller de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Miljömålen följs upp tillsammans med den ekonomiska redovisningen och vi för löpande en dialog med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan. Våra produktionsenheter arbetar med ständiga förbättringar av produktionsprocessen, vårt mål är att alla investeringar ska leda till positiva resultat för såväl miljön som bolagets ekonomi.

PRIORITERINGAR

Rottneroskoncernen strävar alltid efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv genom förståelse för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas.

ROTTNEROS ANSVAR – MEDARBETARE

KOMPETENTA, STOLTA OCH ENGAGERADE

Rottneros har under 2015 arbetat utifrån medarbetaren och framtiden har stått i fokus. Vi står inför en generationsväxling och arbetar för att behålla den kompetens våra erfarna medarbetare har samt för att säkerställa att vi är en attraktiv arbetsgivare.

En omorganisation har under året skett, med två tydliga avsikter. Den ena är att tydliggöra långsiktiga resurser, exempelvis projektledare och förebyggande underhåll. Den andra är att förstärka ledarskapspositioner för att mer fokus ska kunna läggas

ANSTÄLLNINGSTID OCH GENOMSNITTSÅLDER 2015

på att utveckla processer, rutiner och medarbetare. Båda är viktiga delar i vårt arbete inom ramen för Agenda 500. En annan strategisk förändring är beslutet om att utöka driftsorganisationen för att minska antalet övertidstimmar och istället öka antalet anställda med bred kompetens.

Vi har under året gjort 35 ersättningsrekryteringar och vuxit med ytterligare 20 tjänster under 2015. Det stora antalet kvalificerade sökande vid rekryteringar vittnar om att Rottneros är en attraktiv arbetsgivare. Totalt uppgick personalomsättningen inom koncernen till 15 (12) procent, i huvudsak relaterat till pensionsavgångar, och medelantalet anställda uppgick till 264 (251) under 2015.

STOLTA OCH ENGAGERADE

Vi har under året genomfört en koncerngemensam medarbetarundersökning som visar att vår personal är stolt över det vi åstadkommer och att man som anställd vill arbeta hos oss en längre tid. Undersökningen visade också att man skulle rekommendera arbetsplatsen till andra och att man sammantaget är mycket stolt över sin arbetsplats. Att våra medarbetare trivs och kan utvecklas inom koncernen är viktigt och resultaten är därför mycket glädjande.

SÄKER ARBETSPLATS

Rottneros har en nollvision gällande arbetsskador som leder till sjukskrivning. Vi utbildar vår personal och har klara och tydliga instruktioner för arbetets utförande, samt hur man rör sig inom fabriksområdet. Antalet olycksfall och tillbud rapporteras till koncernledning och styrelse på månadsbasis.

På Vallviks Bruk inträffade 2015 två olycksfall vilka ledde till totalt tre sjukskrivningsdagar samt elva så kallade 0-olycksfall vilket innebär noterade olycksfall som inte lett till sjukskrivning. Motsvarande siffror på Rottneros Bruk var tre olycksfall med 13 dagars sjukskrivning och 13 0-olycksfall.

NYA PROJEKT

Ett lönekartläggningsprojekt är påbörjat för att se över hur vi ligger till lönemässigt i jämförelse med liknande branscher och tjänster. Under 2015 uppgick löner och andra ersättningar till personalen, exklusive sociala avgifter, till 158 (136) MSEK. Detta motsvarar cirka 9 (9) procent av koncernens totala omsättning 2015.

Något annat som påbörjades under 2015 är Rottneros Academy, som ska bli vårt interna utbildningskoncept. Initialt kommer tyngdpunkt läggas på processer och ledarskap.

PROFESSIONALISM, ENGAGEMANG OCH RESPEKT

Vid ett av våra bruk har ett värdegrundsarbete ägt rum under året. Samtliga medarbetare har varit med och tagit fram den plattform och gemensamma grund som blir ett viktigt verktyg i vårt arbete framåt. Professionalism, engagemang och respekt är grunden när vi tar steget framåt.

Professionalism – Kvalitet i varje steg

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2015 33

HEADER

ROTTNEROS ANSVAR – MILJÖ MILJÖHÄNDELSER I BRUKEN 2015

ROTTNEROS BRUK – FORTSATT EFFEKTIVISERINGSARBETE

Rottneros Bruk har under året fortsatt arbetet med att optimera produktionsprocessen och effektivisera resursutnyttjandet. Bruket har under en följd av år påtagligt minskat förbrukningen av el i produktionsprocesserna. Detta arbete görs dels direkt i tillverkningsprocessen dels genom att bruket vid utbyte av gammal utrustning sätter in betydligt effektivare produktionsenheter. Under året har exempelvis vakuumpumparna ersatts av nya med betydligt lägre elförbrukning.

Bruket arbetar också med förbättringar av reningsanläggningen för processvatten som lämnar fabriken. Vid rening av brukets processvatten i den biologiska

reningsanläggningen bildas slam, som inte kan nyttiggöras inom bruket. Det levereras istället till ett externt företag som använder slammet för att tillverka jordförbättringsmedel och biobränsle. För att bruket ska kunna leverera slammet måste torrhalten höjas , det vill säga vatten måste tas bort från slammet. Detta görs bland annat i en skruvpress speciellt anpassad för att hantera slam, som är ett svåravvattnat material. Under året har skruvpressen optimerats för att höja slammets torrhalt ytterligare. En högre torrhalt innebär mindre vatten att transportera till den externa mottagaren, vilket innebär mindre koldioxidutsläpp från transportfordonen

och samtidigt lägre transportkostnader.

Förutom att skruvpressen renoverats så har processen förbättrats med en ny blandningstank och en förbättrad processstyrning. Eftersom slammet tidigare lagrades utomhus så sänktes slammets torrhalt av regn och snö. För att undvika detta har ett magasin satts upp som skydd över slamlagret.

Bruket har under året fått provisoriska villkor för barkpannan för utsläpp av kväveoxider (NOx) och koloxid (CO) genom en deldom från Mark- och miljödomstolen. Arbetet med att utforma förslag till slutliga villkor pågår.

VALLVIKS BRUK – MILJÖARBETET HAR MEDFÖRT PÅTAGLIGA SÄNKNINGAR AV UTSLÄPPEN TILL VATTEN

Vallviks Bruk har under året förberett förhandlingarna med Mark- och miljödomstolen om ett tillstånd att öka produktionen till 255 000 ton per år och ett nytt tillstånd för hela verksamheten. Arbetena har omfattat hela produktionsprocessen för att kunna klara de förväntat hårdare kraven i det nya tillståndet.

Huvudinriktningen i effektiviseringsarbetena har varit att sänka utsläppen till recipienten av syreförbrukande substans s.k. COD. Arbetet har varit framgångsrikt. De genomsnittliga utsläppen av COD under 2015 var 22 procent lägre än under 2014. Utsläppen var, som kan förstås, lägre i slutet av 2015 än i början av året.

Under årets underhållsstopp i november så byggdes den biologiska reningsanläggningen om för att ytterligare kunna sänka COD-utsläppen. De inledande resultaten efter ombyggnaden ser lovande ut. Eftersom Vallvik producerar både blekt och oblekt sulfatmassa så måste den ombyggda anläggningen förutom att på ett effektivt sätt kunna hantera växlingarna mellan de två kvaliteterna också klara de väsentligt skilda driftsbetingelserna i bioreningen för blekt och oblekt massa.

Under året har ett antal investeringar gjorts för att öka massaproduktionen. Det innebär att ny utrustning har installerats som också ger färre

produktionsstörningar. Förutom fler producerade ton så medför den nya installerade utrustningen minskade utsläpp från bruket. Miljöarbetet har på ett effektivare sätt än tidigare inkluderats i produktionen och investeringsprojektarbetena.

Förhandlingarna med Mark- och miljödomstolen hölls i månadsskiftet september/ oktober 2015. Domen meddelades i början av januari 2016. Domen innebär att Vallviks Bruk får tillstånd att öka produktionen till 255 000 ton per år. Företaget har, på sedvanligt sätt, fått provisoriska villkor och ska göra vissa utredningar för att kunna föreslå slutliga villkor i juni 2017.

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN, %

	Intressentgrupp	Bil	Tåg	Båt	Andel av totalt transport arbete, %
201	Vedråvara, %	55	5	40	19
5	Kemikalier, %	100	0	0	1
	Massa, %	20	19	61	80
	Andel av totalt transportarbete, %	29	16	55	100
201	Vedråvara, %	48	10	42	21
4	Kemikalier, %	100	0	0	1
	Massa, %	17	16	67	78
	Andel av totalt transportarbete, %	24	15	61	100

ENERGIFÖRBRUKNING

	GWh	Rottneros	Vallvik	Totalt koncernen
201	Biobränslen inkl svartlut	54	1 595	1 649
5	Fossila bränslen	56	19	75
	Total energiförbrukning
	exkl. elektricitet	110	1 614	1 724
	– Andel biobränsle, %	49	99	96
	Elektricitet genererad i fabrikerna	–	140	140
	– därav grön el	–	139	139
	Köpt elektricitet	241	37	278
	Total elförbrukning	241	177	418
	– Andel producerad i fabrikerna, %	–	79	33
201	Biobränslen inkl svartlut	54	1 567	1 621
4	Fossila bränslen	46	22	68
	Total energiförbrukning
	exkl. elektricitet	100	1 589	1 689
	– Andel biobränsle, %	54	99	96
	Elektricitet genererad i fabrikerna	–	130	130
	– därav grön el	–	128	128
	Köpt elektricitet	212	43	255
	Total elförbrukning	212	173	385
	– Andel producerad i fabrikerna, %	–	75	34

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID

	Bruk	Tilldelning	Utsläpp 2014	Utsläpp 2015
201	Rottneros	18 980	13 120	15 432
5	Vallvik	10 958	5 965	5 291
	Totalt	29 938	19 085	20 723

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT

		Rottneros	Vallvik
201	Produktion, ton	154 704	218 682
5	S, ton/år	12	78
	Tillstånd	–	135
	NOx	32 ton/år	1,5 kg/ton	328 ton/år
	Tillstånd	–	1,5 kg/ton
	Suspenderade ämnen	220 ton/år	0,6 ton/dygn
	Tillstånd	325 ton/år	2,0 ton/dygn
			ECF	UKP
	COD	3 095 ton/år	12 ton/dygn	5,2 ton/dygn
	Tillstånd	4 000 ton/år	35 ton/dygn	18 ton/dygn
	BOD7, ton/dygn	1,7	2,3	1,4
	Tillstånd	–	–
	AOX, kg/ton	–	0,12
	Tillstånd	–	0,8
	Fosfor	0,7 ton/år	25 kg/dygn
	Tillstånd	1,5 ton/år	–
	Klorat ton/dygn ECF	–	0,27
	Tillstånd	–	1,5
201	Produktion, ton	133 544	211 186
4	S, ton/år	8	99
	Tillstånd	–	135
	NOx	27 ton/år	1,6 kg/ton
	Tillstånd	–	1,5 kg/ton
	Suspenderade ämnen	172 ton/år	0,6 ton/dygn
	Tillstånd	325 ton/år	2,0 ton/dygn
			ECF	UKP
	COD	2 510 ton/år	14 ton/dygn	6,4 ton/dygn
	Tillstånd	4 000 ton/år	35 ton/dygn	18 ton/dygn
	AOX, kg/ton	–	0,1
	Tillstånd	–	0,8
	Fosfor	0,9 ton/år	33 kg/dygn
	Tillstånd	1,5 ton/år	–

HEADER

KOLDIOXIDUTSLÄPP, TON/ÅR

		Rottneros	Vallvik	Total
201	Fossila bränslen	15 432	5 291	20 723
5	Biobränslen	33 001	613 278	646 279
	% biobränslen	68 %	99%	97%
201	Fossila bränslen	13 120	5 965	19 085
4	Biobränslen	31 561	601 852	633 413
	% biobränslen	71 %	99 %	97 %

Klorat ton/dygn ECF – 0,27 Tillstånd – 1,5

FINANSIELLA RAPPORTER 2015

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören i Rottneros AB (publ), org. nr. 556013-5872, med säte i Sunne, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2015.

Rottneros redovisar för 2015 sitt bästa årsresultat i nuvarande struktur. Stark dollarkurs och ökad produktion har påverkat resultatet positivt jämfört med föregående år. Både Vallviks Bruk och Rottneros Bruk satte nya årsproduktionsrekord.

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk högkvalitativ massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och vissa asiatiska marknader.

Rottneroskoncernens huvudverksamhet sker vid de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Bolaget fokuserar på att expandera inom utvalda nischer där koncernen tillhör de ledande tillverkarna i världen, eller områden där Rottneroskoncernens massa har en konkurrensfördel som innebär en potential att bli marknadsledande.

FÖRSÄLJNING, RESULTAT, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

BÄSTA ÅRSRESULTATET I NUVARANDE STRUKTUR

AVVIKELSEANALYS

MSEK	2015	2014
NBSK PIX	857	925
SEK/USD	8,44	6,86
NBSK SEK	7 285	6 345
Rörelseresultat	263	118
Pris & Mix	-61
Valuta	164
Volymeffekt (netto) på resultatet	64
Rörliga produktions kostnader per ton	24
Realiserade massa-, el- och valutasäkringar	13
Övrigt	-59
Total skillnad		145

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2015	2014
Nettoomsättning	1 795	1 547
Rörelseresultat	263	118
Resultat efter finansnetto	259	114
Årets resultat	223	133

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Försäljning

Koncernens omsättning uppgick för året 2015 till 1 795 (1 547) MSEK, en ökning med 16 procent. Utleveranserna för året uppgick till 372 200 (344 200) ton, en volymökning med 8 procent. Både Vallviks Bruk och Rottneros Bruk satte nya volymrekord både avseende produktion såväl som utleveranser. Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK) uttryckt i USD minskade med 7 procent jämfört med föregående år. På grund av den starkare USD i förhållande till SEK var dock årets snittpris i SEK 15 procent högre jämfört med 2014.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för året 2015 uppgick till 263 (118) MSEK. Resultatet förbättrades framför allt av starkare USD i förhållande till SEK samt högre produktions- och leveransvolymerna. Koncernen redovisar för 2015 sitt bästa årsresultat i nuvarande struktur.

FÖRSÄLJNING, RESULTAT, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kostnader

Rörliga produktionskostnader per ton har minskat ca 3 procent jämfört med föregående år i huvudsak relaterat till lägre priser avseende ved, flis, el och andra energikostnader. Som en del av koncernens industriella plan har, efter ett antal år med låga underhållskostnader, under 2015 kostnaderna för underhåll av produktionsanläggningen ökat. En satsning på personalsidan har även medfört en högre nivå på personalkostnader jämfört med föregående år.

Elkostnader, som ingår i produktionskostnader, minskade med 10 procent jämfört med föregående år. Det genomsnittliga elpriset på elbörsen Nord Pool uppgick under helåret 2015 till 20 (29) öre per kWh vilket är cirka 30 procent lägre än föregående år. Det lägre elpriset fick dock inte fullt genomslag då delar av elförbrukningen var säkrade på högre nivåer än spotpriser under året.

Övrigt

Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2015 uppgick till -17 (-30) MSEK. Av säkringsresultatet är 6 (1) MSEK kopplat till valutasäkringar och -23 (-17) MSEK till elsäkringar. Under 2015 hade koncernen inga massasäkringar. Under 2014 hade koncernen ett realiserat säkringsresultat på -14 MSEK från massasäkringsaktiviteter.

Resultat efter finansnetto

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 259 (114) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -4 (-4) MSEK.

Resultat efter skatt

Koncernens resultat efter skatt uppgick till 223 (133) MSEK och resultatet per aktie blev 1,46 (0,87) SEK.

Årets skattekostnad uppgick till 36 (intäkt 20) MSEK. Beloppet har under året påverkats dels av utnyttjande av tidigare aktiverad skattefordran med 57 MSEK samt av en ytterligare aktivering av outnyttjade underskottsavdrag med 22 MSEK som gjorts under året baserat på årets resultat och bolagets bedömning om

KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2015	2014
Anläggningstillgångar	706	691
Omsättningstillgångar	511	481
Likvida medel	169	89
SUMMA TILLGÅNGAR	1 386	1 261
Eget kapital	1 058	975
Räntebärande skulder	–	30
Ej räntebärande skulder	328	256
SUMMA EK OCH SKULDER	1 386	1 261

de närmaste kommande årens utveckling. Vid årsskiftet uppgår uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag till 31 (67) MSEK motsvarande 141 (302) MSEK i underskottsavdrag. Utöver detta finns det inga (98 MSEK i 2014) skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2015 uppgick till 103 (59) MSEK. Under både 2015 och 2014 avser investeringarna främst kapacitets- och effektivitetshöjande utrustning.

Anläggningstillgångarna uppgick per den 31 december 2015 till 706 (691) MSEK, en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Över 90 procent av koncernens anläggningstillgångar utgörs av materiella anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångarna, exklusive likvida medel, uppgick per 31 december 2015 till 511 (481) MSEK och består till 52 procent av varulager och till 37 procent av kundfordringar. Jämfört med vid föregående års utgång ökade omsättningstillgångarna med 6 procent.

Koncernens likvida medel uppgick till 169 (89) MSEK vid årets utgång.

Koncernen hade den 31 december 2015 inga (30 MSEK i 2014) räntebärande skulder. Räntebärande nettofordran uppgick därmed till 169 (59) MSEK vid årets utgång.

Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2015 till sammanlagt 175 (145) MSEK.

Soliditeten uppgick vid årets slut till 76 (77) procent. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 6,93 (6,39) SEK.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick för året 2015 till 335 (104) MSEK. Minskningen i rörelsekapitalet har påverkat kassaflödet positivt med 18 MSEK under året. Under 2014 påverkades kassaflödet negativt med 71 MSEK från ökat rörelsekapital.

Kassaflödet från investeringsverksam-

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten	335	104
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-103	-20
Nettoamortering av lån	-30	-30
Utbetald utdelning	-122	–
ÅRETS NETTOKASSAFLÖDE	80	54

heten uppgick till -103 (-20) MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -152 (-30) MSEK. Under andra kvartalet i 2015 betalades utdelning till aktieägarna om 61 MSEK och under fjärde kvartalet en efterutdelning om 61 MSEK, totalt 122 (-) MSEK under 2015. Amorteringar av lån under 2015 uppgick till 30 MSEK (nettoamortering 30 MSEK i 2014).

Årets nettokassaflöde uppgick till 80 (54) MSEK.

MODERBOLAGET

Moderbolagets omsättning för 2015 uppgick till 6 (6) MSEK. Moderbolagets försäljning utgörs av koncerninterna intäkter från administrativa och operativa ledningstjänster. Resultatet efter finansnetto för 2015 i moderbolaget uppgick till 226 (36) MSEK. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter med 1 (-31) MSEK, erhållna/lämnade koncernbidrag och anteciperad utdelning på 189 (98) MSEK samt en reversering om 45 (–) MSEK av tidigare gjorda nedskrivningar på aktier i dotterbolag.

FRAMTIDA UTVECKLING

Under 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros, Agenda 500. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Vallviks Bruk beviljades den 12 januari 2016 ett nytt miljötillstånd att producera 255 000 ton sulfatmassa. Det nya tillståndet säkerställer att Rottneros kan fortsätta bygga ut kapaciteten enligt planerna i Agenda 500.

Den 4 mars 2016 meddelade bolaget att Rottneros Bruk kommer att investera 98 MSEK i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Investeringen innebär också att Rottneros Bruk kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Den nya biobränslepannan planeras att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.

Några andra väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat som påverkar koncernens ställning och resultat.

ANTAL ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under 2015 till 264 (251). Ökningen var främst hänförlig till personal i produktionen.

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 18 år och medelåldern är cirka 50 år.

BALANS I HANTERINGEN AV FINANSIELLA OCH OPERATIVA RISKER

Rottneros påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra bolagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar koncernens förmåga att nå uppställda mål samt hanteringen av respektive risk. Rottneros arbetar för att minimera riskerna genom förebyggande arbete eller när detta inte är möjligt genom att arbeta med säkringar och försäkringar av olika slag. Många av nedanstående risker kan påverka Rottneros både positivt och negativt. Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och på en operativ nivå av VD och koncernledningen. Riskhanteringsprocessen omfattar bland annat strategisk affärsplanering, löpande riskinventering, förebyggande underhåll och investeringar samt finansiella säkringsaktiviteter.

KÄNSLIGHETSANALYS 2015

Effekt på årsresultat efter finansnetto (MSEK)
2015	2014	Känslighet
100	80	Hög
50	70	Hög
25	25	Hög
f 15	15	Medium
0	0	Låg
		Låg
		Låg
	Förändring 50 USD/ton 50 öre/USD 10 öre kWh 10 SEK m3 1 %-enhet

Känslighetsberäkningar för varje riskslag tar inte hänsyn till att verkliga förändringar även kommer att påverka andra poster. Någon effekt av eventuella säkringar har inte heller tagits med i beräkningen.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
A VARIATIONER I MASSAPRIS	SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 5

Massapriset sätts på en global marknad och priset på Rottneros produkter är helt beroende av hur den globala efterfrågan på massaprodukter matchas mot industrins produktionsvolym.

Variationer i massapriset är sällan relaterat till förändrade kostnader för Rottneros och kan sålunda skapa stora svängningar i resultatet.

Ett högt massapris är positivt för resultatet men kan ha negativ påverkan på möjliga försäljningsvolymer.

Massaprisrisk avser risken att förändringar av massapriser har en negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.

Prissättningen i massamarknaden styrs av internationella prisnivåer som beror på efterfrågan och världskonjunkturen.

Massaprissäkringar används när prisnivåerna i långtidskontrakten är ekonomiskt fördelaktiga, eller när marknadspriset är så lågt att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Som huvudregel görs massaprissäkringar i svenska kronor.

Rottneros utvecklar produktsegment som innehåller större mervärden och som långsiktigt kan ersätta volymprodukter. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Per sista december innehade koncernen inga massasäkringar.

MASSAPRISER I USD OCH SEK

B STRUKTURFÖRÄNDRING SANNOLIKHET: ⁵ PÅVERKAN: ²

Digitalisering, globalisering och ökad handel minskar efterfrågan på vissa typer av pappersmassa och driver på strukturförändringar i branschen. Efterfrågan på tidnings- och tryckpapper minskar medan efterfrågan på tissue, kartong och specialpapper ökar.

C1 RÅVARUTILLGÅNG SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 4

Tillgången till vedråvara är central för en massaproducent. Rottneros har ingen egen skog och är därför beroende av ett optimalt flöde av vedråvara till massabruken. Skulle Rottneros stå utan ved skulle leveranser och kundrelationer äventyras.

För att hantera strukturförändringen i branschen har Rottneros satsat på tillväxt inom produktsegment där Rottneros kan tillföra mervärden genom kunskap och massa av hög kvalitet. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

För att säkra tillgång på ved försäkrar sig koncernen om en god långsiktig relation till de aktörer som finns i respektive bruks närområde. Vanligtvis tecknar Rottneros avtal med större vedleverantörer för perioder mellan 6–24 månader. För att öka flexibiliteten har koncernen ett eget bolag i Lettland för interna leveranser av ved och flis.

40 ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2015

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
C2 RÅVARUPRISER	SANNOLIKHET: 2	PÅVERKAN: 3

Pris och prisförändringar på vedråvara påverkar en massaproducent. Ökade priser på vedråvara påverkar resultatet negativt och Rottneros har inga möjligheter att kompensera prisökningar på insatsvaror.

Energikostnader utgör en stor del av Rottneros Bruks tillverkningskostnader. Ökade energipriser kan leda till ökade produktionskostnader och ha en negativ påverkan på koncernens rörelseresultat.

Koncernen säkrar inte marknadsmässiga prisfluktuationer, men långsiktiga leverantörsavtal ger viss stabilitet i prisbilden. En prisförändring på 10 SEK per m3 f påverkar koncernens resultat med ca 15 MSEK.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Råvarukostnaden för koncernen uppgick för 2015 till 591 MSEK (561), vilket motsvarar 33 (36) procent av nettoomsättningen.

D ELPRIS SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ³

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. För att skydda Rottneros framtida elkostnad mot kraftiga fluktuationer och uppnå ett förutsägbart elpris ska framtida elpriser säkras i förväg enligt en fastställd strategi.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Styrelsen godkänner även nya finansiella motparter.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Vid utgången av december 2015 fanns elsäkringar motsvarande i tabellen angiven andel av prognostiserad förbrukning. Säkringar finns med både EUR och SEK pris. I tabellen anges genomsnittspriser i EUR/MWh för elsäkringar som har EUR pris samt genomsnittspriser i öre/kWh för alla elsäkringar.

20 procent av elsäkringarna för 2016 har ett EUR pris. För dessa säkringar finns valutasäkringar om 1,6 MEUR till en genomsnittlig kurs av 9,00 SEK/EUR. Alla andra elsäkringar har ett SEK pris.

Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under helåret 2015 till 20 (29) öre per kWh.

ELSÄKRINGAR PER 31 DECEMBER 2015

År	Andel säkrat	EUR/MWh	Öre/kWh
2016	77 %	37,0	26,4
2017	59 %		24,0
2018	44 %		22,8
2019	44 %		23,7

E KUNDSTRUKTUR OCH KUNDKREDITER SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 2

Stort beroende av några få enskilda stora kunder, branscher eller geografiska marknader kan ha betydande inverkan på intäkterna om en stor kund eller bransch skulle få problem. Rottneros bedömer att koncernen har en god kommersiell riskspridning med över 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Tryckpapperskunder svarar för cirka 30 procent av intäkterna, vilket långsiktigt kan utgöra en alltför hög andel med tanke på de långsiktiga strukturella förändringar som pågår i marknaden.

Geografiskt är Rottneroskoncernen inte beroende av marknaden i något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Tyskland, Italien och Sverige utgör de största marknaderna.

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder.

Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Koncernen har i storleksordningen drygt 100 kunder och den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgick vid slutet av 2015 till 25 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad).

Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2015 var 97 (92) procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
F ANLÄGGNINGAR	SANNOLIKHET: 3 PÅVERKAN: 3
Rottneros har två produktionsan läggningar som bedriver kontinu erlig produktion. Arbetsskador, maskinhaverier, bränder och andra skadehändelser kan leda till längre produktionsstopp, skador på anlägg ningen och leveransproblem.	Ledningen gör årligen en översyn av brukens underhållsbehov för de närmaste åren. I detta arbete ingår att identifiera löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten och säkerheten. Rottneroskoncernen genomför årliga underhållsstopp för att säkerställa en hög och jämn produktionstakt Underhållsstoppen planeras noga för att minimera stilleståndstiden. Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador samt har relevanta ansvarsförsäkringar. Rottneros har ett för branschen lågt anläggninskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Koncernens maskintillgångar var vid utgången av 2015 bokförda till 515 (498) MSEK. Återanskaffningsvärdet är långt högre. KOMMENTAR UTFALL 2015 Under 2015 har underhållsstopp utförts under tredje kvartalet för Rottneros Bruk och under fjärde kvartalet i Vallviks Bruk.

Genomgång och upphandling av försäkringar sker årligen.

G POLITISKA BESLUT	SANNOLIKHET: 1	PÅVERKAN: 2

Politiska beslut kan genom förändringar i miljölagstiftningen påverka produktionen vid koncernens massabruk negativt.

Rottneros exponering mot politiska risker bedöms som begränsad.

Rottneros bedriver produktion i Sverige och säljer merparten av sina produkter till Sverige, övriga Europa och till USA. Dessa marknader är stabila demokratier och den politiska risken för snabba förändringar i lagstiftning och regelverk är relativt liten.

Rottneros bedömer att det alltid finns risk för politiska beslut som på ett eller annat sätt fördyrar eller begränsar Rottneros möjlighet att producera massa. Bolaget anser dock att denna risk är begränsad.

H MILJÖ SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ⁴

Rottneros verksamhet har påverkan på miljön, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljö.

Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan.

Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidan 34.

För styrelse- och bolagsledning är god hantering av miljöfrågor en grundläggande och viktig fråga, varför en löpande avrapportering sker månads-, halvårs- och årsvis.

Koncernens båda bruk har miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO 14001. I miljöledningssystemet finns väl inarbetade rutiner för uppföljning, provtagningar och avvikelsehantering.

För att upptäcka och förhindra eventuella överträdelser av gällande bestämmelser och krav har koncernen en kontinuerlig provtagning med larmfunktioner kopplat till brukens styrsystem. Utöver detta görs stickprovsvis manuella prover.

Enligt koncernens policy skall samtliga anställda genomgå en miljöutbildning. Miljöansvariga personer i koncernen fortbildas kontinuerligt.

Löpande kommunikation sker med länsstyrelser och kommuner. Tillsynsmöten sker med länsstyrelsen fyra gånger per år där även kommunen blir kallad.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Efter balansdagen, den 12 januari 2016, beviljades Vallviks Bruk ett nytt miljötillstånd att producera 255 000 ton sulfatmassa. Det nya tillståndet säkerställer att Rottneros kan fortsätta bygga ut kapaciteten enligt planerna i koncernens strategiska plan Agenda 500. Det är ett samlat tillstånd enligt miljöbalken, som är förknippat med en rad villkor, vilka i stort överensstämmer med bolagets uppfattning.

Efter balansdagen, den 4 mars 2016, meddelade bolaget att Rottneros Bruk kommer att investera 98 MSEK i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Investeringen innebär också att Rottneros Bruk kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Den nya biobränslepannan planeras att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.

FINANSIELLA RISKOMRÅDEN

Nedan beskrivs Rottneroskoncernens policies vad gäller finansiell riskhantering.

Finansiella risker och övriga arrangemang beskrivs i not 4.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i USD, valutakurser samt ved- och elpriser.

Den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå, enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy och som årligen gofkänns av styrelsen.

Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande samt beslutar om all långsiktig finansiering.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag

från företagsledningen. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast enligt godkänd finanspolicy för att säkra affärer och kalkyler.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING
I VALUTA – BALANSEXPONERING	SANNOLIKHET: 4	PÅVERKAN: 1
Valutarisk innebär att förändringar	Rottneros massabruk och anläggningstillgångar finns till 99 procent i Sverige och utöver den valutarisk som

Valutarisk innebär att förändringar av valutakurser kan ha en negativ påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöden samt värde på tillgångar och skulder.

kan hänföras till löpande transaktioner är balansexponeringen mycket låg.

J VALUTA – TRANSAKTIONSEXPONERING SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 5

Transaktionsexponering är risken för att valutakursförändringar på exportintäkter och importkostnader ska påverka rörelseresultatet.

Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Rottneroskoncernens tillgångar och skulder värderas i SEK. Den grundläggande principen är att den valutariskexponering som uppstår på utestående kundfordringar ska säkras, företrädesvis genom valutasäkringar eller upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Säkring av valutakursrisk syftar till att minska valutakursförändringars oönskade och oförutsedda effekter och att minimera de negativa effekterna på koncernens resultat. Den centrala finansfunktionen är ansvarig för att proaktivt övervaka och hantera koncernens valutakursexponering och att säkerställa att faktisk riskexponering är identifierad och hanterad.

Koncernen tillämpar ett nettningsförfarande så att samtliga inköp och försäljningar i respektive valuta nettas och nettoflödet säkras.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Den underliggande exponeringen mot USD är hög och det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar cirka 50 procent och i EUR cirka 35 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Per sista december 2015 innehade Rottneros valutasäkringar på 1,6 MEUR (relaterat till elsäkringar) och 4,5 MUSD (relaterat till kundfordringar).

K RÄNTOR SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 1

Ränterisken utgörs av den exponering koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta.

Sedan 2009, då refinansiering av koncernen gjordes, har Rottneros en låg belåningsnivå. Koncernens upplåning framgår av not 13 på sidan 69. Koncernens låga belåningsgrad innebär att ränterisk är begränsad till avkastningen på likvida medel.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Den 31 december 2015 hade koncernen inga räntebärande skulder (30 MSEK per 31 december 2014). Räntebärande nettolånefordran per 31 december 2015 uppgick till 169 (59) MSEK.

L LIKVIDITET OCH REFINANSIERING SANNOLIKHET: 2 PÅVERKAN: 4

Risken för att Rottneros inte ska ha tillräckligt med likvida medel för att betala löpande kostnader, eller att koncernen inte ska erhålla krediter.

Finansieringsrisken ska så långt som möjligt minimeras genom att förfallotidpunkten för lån och andra kreditfaciliteter ska vara väl diversifierad och jämnt fördelad över tiden. Utestående kreditfaciliteter ska refinansieras senast tre månader innan förfall.

Koncernen har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 procent av koncernens 12-månaders rullande omsättning och ska vara tillgänglig inom 30 dagar. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Rottneros kreditavtal bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg för närvarande.

Koncernen ska ha en kapitalstruktur som är optimal för att hålla kapitalkostnaderna nere och samtidigt trygga förmågan att fortsätta sin verksamhet.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/skuld dividerat med eget kapital.

KOMMENTAR UTFALL 2015

Koncernens likviditetsreserv uppgick vid utgången av 2015 till 19 procent (14,5 procent) av omsättningen, när målet är "minst 10 procent".

Koncernens skuldsättningsgrad uppgick vid utgången av 2015 till -16 procent (-6 procent). Koncernens nettolånefordran vid utgången av 2015 uppgick till 169 (59) MSEK.

BOLAGSSTYRNING I ROTTNEROS

Rottneros är ett svenskt publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på Nasdaq Stockholm ("Börsen"). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros har under 2015 tillämpat Koden utan avvikelser.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policyer, värderingar och uppförandekoder.

De policyer som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy samt miljö- och energipolicy. VD beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, IT-säkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av VD eller den VD utser.

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma och är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Rottneros bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

På Rottneros webbplats www.rottneros. com finns kallelse och övrig information inför årsstämma/bolagsstämma. Här finns också protokoll, VD:s anförande med mera från de senaste stämmorna.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

Aktieägare

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 8 938 aktieägare per den 31 december 2015. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Arctic Paper S.A. hade per den 31 december 2015 en ägarandel uppgående till 51,0 procent av totalt antal aktier och röster. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 76-77 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets webbplats.

Årsstämma 2015

Rottneros årsstämma 2015 ägde rum den 20 maj 2015 i Stockholm. På stämman deltog 27 av Bolagets aktieägare, representerande 52,7 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). En majoritet av styrelsens ledamöter, inklusive styrelseordföranden Rune Ingvarsson, liksom VD, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om följande:

• Årsstämman beslutade att bevilja styrelseledamöter och verkställande direktörer ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014.
• Årstämman beslutade i enlighet med

styrelsens förslag att till aktieägarna utdelas 20 öre per aktie som ordinarie vinstutdelning samt 20 öre per aktie som en extra utdelning hänförlig till likviditetstillskottet i samband med försäljningen av Utansjöanläggningen.

• Styrelsen ska bestå av fyra ordinarie ledamöter.
• Rune Ingvarsson, Roger Asserståhl samt Per Skoglund omvaldes och Marie S. Arwidson nyvaldes som ledamöter.
• Rune Ingvarsson omvaldes till styrelseordförande.
• Arvode ska utgå med 550 000 kronor till styrelsens ordförande och 275 000 kronor vardera till övriga ledamöter. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas inte. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 27 500 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
• Styrelseledamot får, efter särskild överenskommelse med bolaget, fakturera styrelsearvodet jämte sociala avgifter och mervärdesskatt enligt lag, genom ett av styrelseledamoten ägt bolag, under förutsättning att sådan betalning blir kostnadsneutral för bolaget.
• Det registrerade revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) omvaldes som bolagets revisor fram till och med årsstämman 2016, med Erik Sandström som huvudansvarig revisor.
• Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen, som är

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningssutskottet och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen.

Extra bolagsstämma 16 december 2015

Extra bolagsstämma hölls den 16 december 2015 för att behandla styrelsens förslag till stämman att besluta om en extra utdelning, s.k. efterutdelning.

På stämman deltog 19 av Bolagets aktieägare, representerande 56,6 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). En majoritet av styrelsens ledamöter, inklusive styrelseordföranden Rune Ingvarsson, liksom VD, var närvarande.

Stämman fattade, i enlighet med styrelsens förslag, beslut om att till aktieägarna utdelas 40 öre per aktie som efterutdelning (baserad på utdelningsbart utrymme enligt årsredovisningen 2014).

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2015 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande, ska en vara utsedd av bolagets största aktieägare, samt envara utsedd av någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller

						Närvaro 2015 1)
Belopp i TSEK		Beroende	Totalt arvode 2015	Totalt arvode 2014	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Rune Ingvarsson 2)	(styrelseordförande)	X	550	500	100 %	100 %
Marie S. Arwidson			275	–	86 %	75 %
Roger Asserståhl			275	250	100 %	100 %
Per Lundeen 3)		X	–	250	100 %	–
Per Skoglund 2)		X	275	250	100 %	100 %
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep.)		28	25	100 %	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)		28	25	60 %	–
Gun-Marie Nilsson	(arbetstagarrep./suppl.)		28	25	100 %	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep./suppl.)		28	25	60 %	–

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH NÄRVARO 2015

1 Rune Ingvarsson, Roger Asserståhl, Per Skoglund, Bengt-Åke Andersson och Gun-Marie Nilsson har varit närvarande på samtliga styrelsemöten sedan årstämman 2015. Marie S. Arwidson har varit närvarande på 86 procent av styrelsemöten och 75 procent av utskottsmöten sedan årstämman 2015. Mikael Lilja och Thomas Wasberg har varit närvarande på 60 procent av styrelsemöten under 2015. Per Lundeen som var styrelseledamot fram till årsstämman 2015 hade en 100-procentig närvaro tills stämman. 2 Beroende i förhållande till bolagets största ägare, Artic Paper S.A.

Per Lundeen var sedan 6 november 2014 då han tillträdde som t f VD fram till årsstämman 2015 beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2016. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros hemsida. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning och hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen publicerades den 12 november 2015 och har hållits tillgängligt på Rottneros hemsida. Till ordförande för valberedningen utsågs Olle Grundberg, Arctic Paper S.A och till övriga ledamöter Stefan Sundh, PROAD AB, samt Rune Ingvarsson styrelseordförande i Rottneros AB. Tillsammans representerar valberedningen cirka 56 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2016 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Vid årsstämman 2015 valdes Ernst & Young AB (EY), med auktoriserade revisorn Erik Sandström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till och med årsstämman 2016. Rottneros bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Detta innebär att val av revisor i Rottneros sker enligt aktiebolagslagen årligen på årsstämman.

Revisionsarbetet

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden och på årsstämman 2015. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Arvoden till revisionsbolaget för 2015, (inklusive arvoden för rådgivningstjänster) framgår av not 7 i årsredovisningen 2015.

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning och arvoden

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Principen är att verkställande direktören inte är ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Från och med 6 november 2014 var styrelseledamoten Per Lundeen utsedd till t f VD samt sedan februari 2015 VD i bolaget och kvarstod också som styrelseledamot fram till årsstämman den 20 maj 2015. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2015 samt ersättningar till styrelseledamöterna för helåren 2015 respektive 2014 framgår av tabellen på sidan 45. Ytterligare information om styrelsemedlemmar framgår på sidan 74.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen genomför en gång per år en systematisk utvärdering där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser av styrelsens arbete i syfte att utveckla styrelsearbetet samt förse valberedningen med ett relevant beslutsunderlag inför årsstämman.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då två av de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare. Det skall dock noteras att styrelseledamoten Per Lundeen sedan 6 november 2014 då han också tillträdde som tf VD, fram till årsstämman den 20 maj 2015, inte var oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll, samt att ändamålsenliga system finns för uppföljning av verksamheten och dess risker, och för efterlevnaden av lagar, regler och interna riktlinjer. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 20 maj 2015 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda arbetsordningen fastställdes.

Utöver det konstituerande mötet sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2015 har 10 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.
• Under mars behandlas den publika årsredovisningen. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom behandlas ersättningsfrågor.
• I april/maj och juli/augusti behandlas resultatet för första respektive andra kvartalet.
• I oktober behandlas investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier samt tredje kvartalets resultat.
• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Finanspolicyfrågor

Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens finansiella verksamhet. Styrelsen är ansvarig för att godkänna koncernens finanspolicy som ska uppdateras årligen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande i enlighet med finanspolicyn, samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från bolagsledningen. Styrelsen har delegerat det operativa

ansvaret i linje med den ansvarsfördelning som framgår av fastställd finanspolicy.

Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i två av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott och ersättningsutskott.

Revisionsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och

representanter för revisionsfirman är adjungerade vid merparten av sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har sedan årsstämman 2015 bestått av ledamöterna Marie S. Arwidson, Roger Asserståhl, Per Skoglund samt styrelseordförande Rune Ingvarsson. Ordförande i utskottet är Marie S. Arwidson.

Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2015 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden.

Ersättningsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till verkställande direktören samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattnings-havare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har sedan årsstämman 2015 bestått av Marie S. Arwidson, Roger Asserståhl, Per Skoglund samt styrelseordförande Rune Ingvarsson. Ordförande i utskottet är Rune Ingvarsson.

Utskottet har haft tre sammanträden under 2015 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

VD/KONCERNCHEF

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets VD leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

KONCERNLEDNING

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare fyra personer: en dotterbolagschef, ekonomi- och finansdirektör samt två stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan 75 i årsredovisningen för 2015. Koncernledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer till årsstämman 2016 anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de fyra personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets webbplats och sidan 75 i årsredovisningen för 2015.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För VD ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. Verkställande direktören ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för ett år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattnings-

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

havaren rätt att erhålla pension från lägst 65 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet. När det gäller ersättningsprinciper och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt ersättning till verkställande direktören ska detta beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2015 framgår av not 6 i årsredovisningen 2015 för Rottneros.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman 2015 fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterersättning. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

YTTERLIGARE INFORMATION PÅ WWW.ROTTNEROS.COM

• Bolagsordning
• Information från tidigare årsstämmor (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• Information om valberedningen
• Bolagsstyrningsrapporter från 2008- 2015 (ingår i årsredovisningen för respektive år)

ROTTNEROS SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL, ÅTGÄRDER FÖR UPPFÖLJNING OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSOmodellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

Information och kommunikation

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät.

Riskbedömning

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

Kontrollaktiviteter

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga möten med respektive bruk där koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp. Sedan flytten av koncernens huvudkontor från Stockholm till Vallviks bruk i början av 2014 har koncernledningen kommit närmare verksamheten och har därmed närmare kontakt med ledningsgrupperna för bruken. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls telefonmöte där kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos analyseras. Dessutom gör ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år. Dessa möten kompletteras flera gånger per år med ekonomichefsmöten där ekonomi- och finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer samt koncerncontrollern träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje tertial för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för halvåret och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid merparten av revisionsutskottets möten.

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncerncontrollern har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

INTERNREVISION

Rottneros har hittills inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsfunktion. Styrelsens uppfattning är att det inte föreligger något behov av en sådan funktion i verksamheten.

Det finns instruktioner och en löpande utvärdering görs av att ansvariga personer i organisationen har den kompetens och de stödresurser som krävs för att fullgöra arbetet i samband med framtagandet av finansiella rapporter.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2016-05-20 för fastställelse.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. En utförlig redogörelse rörande styrelsens förslag till utdelning finns tillgänglig på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:

Balanserade vinstmedel	200 800 196
Årets nettoresultat	216 354 588
Kronor	417 154 784

STYRELSEN FÖRESLÅR:

Att utdelas till aktieägarna 1, 2	45 771 578
Att i ny räkning balanseras	371 383 206
Kronor	417 154 784

¹ Efter justering av återköpta aktier i eget förvar. ² Utdelning per aktie är 30 öre.

STOCKHOLM DEN 14 MARS 2016 ROTTNEROS AB (PUBL) ORG NR 556013-5872

Rune Ingvarsson Styrelsens ordförande Marie S. Arwidson Styrelseledamot

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Per Skoglund Styrelseledamot

Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Mikael Lilja Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Per Lundeen Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse är avgiven den 18 mars 2016 Ernst & Young AB

Erik Sandström Auktoriserad Revisor

RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
Nettoomsättning	1,8	1 795	1 547
Förändring av lager av färdiga varor		10	-4
Övriga intäkter	2	54	45
		1 859	1 588
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-899	-847
Övriga kostnader	7,8	-420	-374
Personalkostnader	5,6	-219	-190
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	-58	-59
Rörelseresultat		263	118
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	1	–
Finansiella kostnader	9	-5	-4
Summa finansiella poster		-4	-4
Resultat efter finansiella poster		259	114
Skatt på årets resultat	10	-36	19
ÅRETS RESULTAT		223	133
Resultat per aktie SEK ¹		1,46	0,87
Genomsnittligt antal aktier		152 572	152 572

1 Inga aktierelaterade program finns som kan ge utspädningseffekt.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
ÅRETS RESULTAT		223	133
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar		-32	-11
Kassaflödessäkringar överfört till resultaträkningen		9	30
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt		5	-4
Omräkningsdifferenser		0	2
Summa övrigt totalresultat		-18	17
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET2		205	150

2 Hela totalresultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare.

BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	7	5
Materiella anläggningstillgångar	12	659	615
Uppskjuten skattefordran	10	38	69
Övriga finansiella anläggningstillgångar	15	2	2
Summa anläggningstillgångar		706	691
Omsättningstillgångar
Varulager m m	16	267	255
Kundfordringar	17	190	172
Övriga kortfristiga fordringar	18	49	50
Aktuell skattefordran		5	4
Likvida medel	19	169	89
Summa omsättningstillgångar		680	570
SUMMA TILLGÅNGAR		1 386	1 261

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-34	-16
Balanserad vinst inkl. årets resultat		278	177
Summa eget kapital		1 058	975
Långfristiga skulder
Räntebärande	21	–	30
Derivatinstrument	4	15	8
Övriga icke räntebärande skulder		3	1
Summa långfristiga skulder		18	39
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		129	104
Derivatinstrument	4	19	3
Övriga icke räntebärande skulder	23	162	140
Summa kortfristiga skulder		310	247
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 386	1 261
Ställda säkerheter	13	509	326
Ansvarsförbindelser	24	3	3

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2014

			Andra reserver
Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
153	730	-69	-23	-10	44	825
–	–	–	–	–	133	133
–	–	–	15	–	–	15
–	–	–	–	2	–	2
–	–	–	15	2	–	17
–	–	–	15	2	–	17
–	–	–	–	–	–	–
153	730	-69	-8	-8	177	975

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2015

				Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital		Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2015	153	730	-69	-8	-8	177	975
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–	–	223	223
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat efter skatt	–	–	–	-18	–	–	-18
Valutakursdifferenser	–	–	–	–	0	–	0
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	-18	0	–	-18
Summa totalresultat	–	–	–	-18	0	–	-18
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–	-122	-122
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015	153	730	-69	-26	-8	278	1 058

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		263	118
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		58	59
		321	177
Erhållna/betalda finansiella poster		-3	-2
Erhållen/betald inkomstskatt		-1	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		317	175
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		-11	-10
Förändring av kortfristiga fordringar		-26	-65
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		55	4
Summa rörelsekapitalförändring		18	-71
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		335	104
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-2	-1
Köp av materiella anläggningstillgångar		-101	-58
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0	39
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-103	-20
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	30
Amortering av lån		-30	-60
Utbetald utdelning		-122	–
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-152	-30
Årets nettokassaflöde		80	54
Likvida medel vid årets början		89	35
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	19	169	89
Beviljade och outnyttjade krediter		175	145

RESULTATRÄKNINGAR MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
Nettoomsättning	1,8	6	6
Övriga intäkter	2	11	-1
		17	5
Rörelsens kostnader
Övriga kostnader	7,8	-10	-36
Personalkostnader	5,6	-13	-23
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	0	0
Rörelseresultat		-6	-54
Finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	9	234	98
Finansiella kostnader	9	-2	-8
Summa finansiella poster		232	90
Resultat efter finansiella poster		226	36
Skatt på årets resultat	10	-10	21
ÅRETS RESULTAT		216	57

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
ÅRETS RESULTAT		216	57
Övrigt totalresultat		–	–
Summa övrigt totalresultat		–	–
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		216	57

BALANSRÄKNINGAR MODERBOLAGET

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	6	5
Materiella anläggningstillgångar	12	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	15	278	231
Uppskjuten skattefordran	10	31	41
Summa anläggningstillgångar		316	278
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga fordringar	18	655	630
Likvida medel	19	166	72
Summa omsättningstillgångar		821	702
SUMMA TILLGÅNGAR		1 137	980

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Överkursfond		268	268
Balanserad vinst inkl. årets resultat		148	54
Summa eget kapital		1 010	915
Långfristiga skulder
Ej räntebärande		3	1
Summa långfristiga skulder		3	1
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		1	11
Övriga icke räntebärande skulder	23	123	53
Summa kortfristiga skulder		124	64
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 137	980
Ställda säkerheter	13	276	231
Ansvarsförbindelser	24	3	3

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2014

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2014	153	440	268	-3	858
Årets resultat	–	–	–	57	57
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014	153	440	268	54	915

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2015

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2015	153	440	268	54	915
Utdelning till aktieägare	–	–	–	-122	-122
Årets resultat	–	–	–	216	216
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2015	153	440	268	148	1 010

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-6	-54
Erhållna/betalda finansiella poster		-2	-7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-8	-61
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		163	169
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		62	10
Summa rörelsekapitalförändring		225	179
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		217	118
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-1	-1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-1	-1
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–	-46
Utbetald utdelning		-122	–
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-122	-46
Årets kassaflöde		94	71
Likvida medel vid årets början		72	1
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	19	166	72
Outnyttjade krediter		90	90

NOTER

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR

Endast de standarder, ändringar och tolkningar som förväntas kunna påverka koncernen beskrivs nedan.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2015, som är godkända av EU och som tillämpas av koncernen

Koncernen tillämpar i årsredovisningen för 2015 första gången de ändringar av standarder och tolkningsuttalanden som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2015 eller senare.

IFRIC 21 Avgifter

Tolkningen IFRIC 21 är tillämplig på alla avgifter som inte ligger inom ramen för andra standarder. Den klargör när en skuld ska redovisas med avseende på en avgift. Tolkningen har endast en begränsad påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Övriga nyheter i IFRS kommenteras inte eftersom de inte har haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är godkända av EU men ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya och ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte förtidstillämpats. Inga av de nya standarder, ändrade standarder eller IFRIC-tolkningar som har publicerats den 31 december 2015 förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte är godkända av EU Ett antal nya och ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte heller godkänts av EU. Nedan beskrivs de IFRS som kan komma att påverka koncernens finansiella rapporter. Inga av de övriga nya standarder, ändrade standarder eller IFRIC-tolkningar som har publicerats den 31 december 2015 förväntas ha någon påverkan på koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter.

IFRS 9, Financial Instruments

IFRS 9 Financial Instrument träder i kraft den 1 januari 2018 och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya standarden har omarbetats i olika delar, en del avser redovisning och värdering av finansiella tillgångar samt finansiella skulder. EU har dock ännu inte godkänt standarden. Koncernen har inte utvärderat effekterna av den nya standarden.

IFRS 15, Revenue from Contracts with Customers

IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018. Standarden ersätter tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning av kundkontrakt. EU har dock ännu inte godkänt standarden. Koncernen har inte utvärderat effekterna av den nya standarden.

IFRS 16, Leases

IFRS 16 ersätter IAS 17 från och med 1 januari 2019. Enligt den nya standarden ska de flesta leasade tillgångar redovisas i balansräkningen. EU har ännu inte angett när de förväntas godkänna standarden. Koncernen har inte utvärderat effekterna av den nya standarden.

KONCERNREDOVISNINGS-PRINCIPER

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en verkligt värdeberäkning av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall verklig värdeberäkning beträffande tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa verkliga värden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 10.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan redovisas i koncernens eget kapital via övrigt totalresultat. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter och motsvarar således det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och således ej heller i årsredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa och banktillgodohavanden. Eventuella spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som långfristig respektive kortfristig räntebärande skuld. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Immateriella anläggningstillgångar under utveckling redovisas till anskaffningsvärde. Samtliga immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och bedömda ekonomiska nyttjandeperioder. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. För tillgångar som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

I de fall avsättningarna inte beräknas utnyttjas inom en tolvmånaders period värderas de till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. I beräkningarna används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster

NOTER

som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Skatt som avser poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas även i övrigt totalresultat.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 4 MSEK (3 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOSTNADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar kundfordringar och derivatinstrument. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Kundfordringar

Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten övriga kostnader.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 20. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten råvaror och förnödenheter när det gäller elterminskontrakt.

Finansiell riskhantering

Rottneros är exponerade för olika risker som härrör från finansiella instrument. Enligt IFRS 7 ska de finansiella rapporterna innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut. Rottneros redovisar sådan information dels i noterna, dels utförligare i avsnittet möjligheter och risker, se sidorna 39-43.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning, inklusive utnyttjade krediter, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Det område som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära skillnader i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Uppskjuten skattefordran avseende sådana temporära skillnader uppgick per 31 december 2015 till 38 (69) MSEK. Beloppet har under året påverkats av utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag med 57 (25) MSEK. Baserat på årets resultat och bolagets bedömning om de närmaste kommande årens utveckling har ytterligare underskottsavdrag aktiverats under året. Vid årsskiftet uppgick uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag till 31 (67) MSEK motsvarande 141 (302) MSEK i underskottsavdrag. Utöver detta finns inga skattemässiga underskottsavdrag (98 MSEK per 31 december 2014) för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats.

Mer information kring bedömningen av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen framgår av not 10.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Derivatinstrument redovisas under kontraktens löptid till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget som sedvanliga utdelningar från dotterföretag i enlighet med RFR 2. Detta innebär att koncernbidraget redovisas som finansiell intäkt. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med RFR 2 i resultaträkningen.

Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas enligt huvudansatsen i RFR 2 som en ökning av andelar i dotterföretag. Samtidigt görs en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12, det vill säga i resultaträkningen.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 39-43, är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Dock har moderbolaget ingen produktion eller försäljning och de risker som är förknippade med dessa områden är därmed inte relevanta för moderbolaget.

NOT 1. OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2015	%	2014	%
Sverige	286	16%	182	12%
Övriga Norden	95	5%	92	6%
Tyskland	344	19%	306	20%
Italien	318	18%	141	9%
Storbritannien	100	6%	77	5%
Polen	95	5%	76	5%
Övriga Europa	192	11%	231	15%
USA	178	10%	182	12%
Indien	94	5%	121	8%
Kina	38	2%	52	3%
Övriga världen	55	3%	87	5%
Summa	1 795	100%	1 547	100%

Under 2015 svarade koncernens största kund för 11 procent av omsättningen. Ingen annan kund svarar för mer än 10 procent av omsättningen. Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) helägda dotterbolag och utgörs av erhållna management fees.

NOT 2. ÖVRIGA INTÄKTER

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	0	4	0	4
Försäljning av biprodukter	30	24	–	–
Valutaresultat	6	16	-5	–
Terminskontrakt massa	–	-14	–	-14
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	6	7	6	1
Försäljning av certifikat grön el	3	4	–	–
Utsläppsrätter	1	1	–	–
Övrigt	8	3	10	8
Summa	54	45	11	-1

NOT 3. RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

		Koncernen	Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-23	-17	–	–
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter	-876	-830	–	–
Summa	-899	-847	–	–

NOT 4.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Tabellerna nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Följande tabell visar koncernens derivatinstrument värderade till verkligt värde per 31 december 2015.

Derivatinstrument

31 december 2015	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	2	–	2
Summa	–	2	–	2
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	34	–	34
Summa	–	34	–	34

Följande tabell visar koncernens derivatinstrument värderade till verkligt värde per 31 december 2014.

Derivatinstrument

31 december 2014	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	3	–	3
Summa	–	3	–	3
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	13	–	13
Summa	–	13	–	13

Finansiella instrument per kategori

31 december 2015	Finansiella fordringar och likvida medel	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	2	2
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke finansiella tillgångar	231	–	231
Likvida medel	169	–	169
Summa	400	2	402

	Finansiella skulder	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Skulder
Derivatinstrument	–	34	34
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	146	–	146
Summa	146	34	180

Finansiella instrument per kategori

31 december 2014	Finansiella fordringar och likvida medel	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	3	3
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke finansiella tillgångar	199	–	199
Likvida medel	89	–	89
Summa	288	3	292

	Finansiella skulder	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Skulder
Derivatinstrument	–	13	13
Upplåning	30	–	30
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	115	–	115
Summa	145	13	158

Derivatinstrument

		2014
Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
2	–	2	–
–	–	–	–
–	34	–	13
2	34	2	13
–	–	1	–
–	–	–	–
–	-15	–	-9
2	19	1	4
		2015

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2015

Marknadsvär dering (MSEK) December 2015	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde, avista
Valuta EUR, termin köp	1,6 MEUR	9,00 SEK/EUR	1	9,14 SEK/EUR
Valuta USD, termin sälj	4,5 MUSD	8,68 SEK/USD	1	8,35 SEK/USD
El	657 480 MWh	24,5 öre/kWh	-34	14,2 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-32

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2014

Marknadsvär dering (MSEK) December 2014	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde avista
Valuta EUR, termin sälj	1 MEUR	8,84 SEK/EUR	-1	9,46 SEK/EUR
Valuta EUR, termin köp	5,7 MEUR	9,06 SEK/EUR	3	9,48 SEK/EUR
El	175 368 MWh	38 öre/kWh	-13	27,5 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-10

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen.

Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder minimeras arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt, se sidorna 39-43.

NOT 5. PERSONAL

		2015 2014
	Medelantal anställda	varav män %	Medeltal anställda	varav män %
Moderbolaget	7	71	7	75
Dotterföretag	257	86	244	84
Koncernen totalt	264	85	251	84
Varav
Sverige	261	85	248	84
Lettland	3	67	3	67
	264	85	251	84

Löner och ersättningar		2015			2014
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions- kostnader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)
Moderbolaget	9	4	1	14	8	4
Dotterföretag	149	57	13	122	46	8
Koncernen totalt1	158	61	14	136	54	12

¹ Av koncernens pensionskostnader avser 1,5 (2,5) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2015			2014
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Moderbolaget	8	1	1	11	0	3
Dotterföretag	1	0	148	1	0	121
Koncernen totalt	9	1	149	12	0	124

I jämförelsesiffror 2014 ingår även ett avgångsvederlag om 5,5 MSEK till tidigare verkställande direktören i moderbolaget, Carl-Johan Jonsson.

NOT 6. ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

PRINCIPER

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarade de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 75.

RÖRLIG ERSÄTTNING

Den rörliga lönedelen som är kontant ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön. Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

PENSIONER

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 30 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

AVGÅNGSVEDERLAG

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 12 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida en uppsägningstid på mellan 6 till 12 månader och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan 12 till 18 månader.

BESLUTSPROCESSEN

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Se bolagstyrningsrapport gällande Förslag riktlinjer ledande befattningshavare 2016.

Ersättningar och övriga förmåner under 2015 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Per Skoglund	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Marie S. Arwidson 1	0,3	–	–	–	–	0,3
Verkställande direktör, Per Lundeen 2	1,7	0,7	0,0	0,5	1,5	4,4
Andra ledande befattningsha vare (fyra personer)	3,5	0,7	0,3	1,0	1,8	7,3
Summa	6,6	1,4	0,3	1,5	3,3	13,1

¹ Styrelseledamot från den 20 maj 2015.

² Styrelseledamot fram till den 20 maj 2015. Tf VD sedan den 6 november 2014 och VD sedan februari 2015. Grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pensionskostnad avser tiden från den 21 maj 2015. Fram till den 20 maj 2015 fakturerades VD-tjänsterna genom eget bolag, vilket framgår som övrig ersättning.

Ersättningar och övriga förmåner under 2014 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Per Skoglund	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Per Lundeen	0,3	–	–	–	0,7	1,0
Verkställande direktör, Carl-Johan Jonsson	2,5	–	0,2	0,9	5,5	9,1
Andra ledande befattningsha vare (fyra personer)	2,5	0,8	0,1	1,1	1,8	6,3
Summa	6,4	0,8	0,3	2,0	8,0	17,5

KOMMENTARER TILL TABELLEN

• Rörlig ersättning avser vad som belastat resultatet för 2015 respektive 2014. Rörlig ersättning 2015 utbetalas 2016.
• Övriga förmåner avser tjänstebil.
• I styrelsen finns två representanter samt två suppleanter för arbetstagarna. De fyra är Mikael Lilja, Bengt-Åke Andersson, Tomas Wasberg samt Gun-Marie Nilsson. Till de fyra representanterna utgår ett inläsningsarvode på 27 500 kr (25 000) per person.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt fem personer, utgörs av fem män. Styrelsen vid årets slut, om totalt sex personer, utgörs av fem män och en kvinna. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen.
• För tidigare verkställande direktören i moderbolaget, Carl-Johan Jonsson, ingår ett avgångsvederlag om 5,5 MSEK i tabellen för 2014.

NOT 7. REVISIONSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Revisionsuppdrag, EY	1,0	1,2	0,5	0,5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, EY	0,2	0,1	0,2	0,1
Övriga tjänster	0,3	–	–	–
Summa	1,5	1,3	0,7	0,6

NOT 8.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE OCH MODERBOLAG

Arctic Paper S.A., moderbolag till Rottneros AB, ägde vid utgången av året 51 procent av aktierna i Rottneros AB. Arctic Paper S.A. är moderbolag i Arctic Paper S.A.-koncernen, där följande kunder till Rottneros ingår och som därmed redovisas som närstående till Rottneros:

• Arctic Paper Kostrzyn S.A.
• Arctic Paper Munkedals AB
• Arctic Paper Mochenwangen GmbH
• Arctic Paper Grycksbo AB

I nedanstående tabell framgår de totala belopp av transaktioner med ovanstående närstående som skett under 2015 respektive 2014. Varor säljs med samma villkor som för icke närstående men med lägre grad av kreditförsäkring på grund av koncernförhållandet mellan Arctic Paper och Rottneros.

Närstående	För	För	Kund	Kund
	säljning	säljning	fordringar	fordringar
	2015	2014	31-dec-15	31-dec-14
Arctic Paper S.A.-koncernen	140	96	22	14

Fordringar på närstående härrör i sin helhet från försäljningstransaktioner och inga reserveringar för osäkra fordringar på närstående har gjorts.

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 100 (100) procent av omsättning från dotterbolag och 2 (1) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

NOT 9. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Finansiella intäkter
Utdelning från externa bolag	1	0	–	–
Utdelning från dotterbolag	–	–	166	32
Erhållna/lämnade koncernbidrag, netto	–	–	23	66
Reversering av en tidigare nedskrivning av andelar i dotterföretag	–	–	45	–
Summa	1	0	234	98

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-4	-4	-2	-3
Övriga finansiella kostnader	-1	0	0	-5
Summa	-5	-4	-2	-8

NOT 10. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

		Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Uppskjuten skatt	-36	20	-10	21
Summa	-36	20	-10	21

Skillnad mellan koncer-

nens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Redovisat resultat före skatt	259	114	226	36
Skatt enligt gällande skattesats	-57	-25	-50	-8
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-1	-1	0	-1
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	0	1	40	2
Skatteeffekt på tidigare ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	22	45	–	28
Summa	-36	20	-10	21

SKATTESATS

Gällande skattesats är 22,0 procent (22,0 procent).

TEMPORÄRA SKILLNADER

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

Koncernen	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Totalt
Per 1 januari 2014	47	6	53
Redovisat i resultaträkningen	20	–	20
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-4	-4
Per 31 december 2014	67	2	69
Redovisat i resultaträkningen	-36	–	-36
Redovisat i övrigt totalresultat	–	5	5
Per 31 december 2015	31	7	38

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. Per 31 december 2015 redovisar koncernen uppskjutna skattefordringar om 31 MSEK motsvarande skattemässiga underskott om 141 MSEK. Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatt ej redovisats (98 MSEK per 31 december 2014).

Koncernen grundar sin värdering av aktiverade underskottsavdrag på budget för nästkommande år samt prognoser för ytterligare 3-4 år. Baserat på nuvarande antaganden och beräkningar bedöms den redovisade uppskjutna skattefordran att utnyttjas inom de närmaste kommande åren.

Samtliga underskottsavdrag är hänförbara till svenska juridiska personer och har enligt gällande skatteregler ingen förutbestämd förfallotid.

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Uppskjutna skatte fordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatte fordringar, långfristiga	38	69	31	41
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	–	–	–	–
Summa	38	69	31	41

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	38	69	31	41
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	38	69	31	41

NOT 11. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		2015-12-31					2014-12-31
Koncernen	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	38	25	2	5	70	38	25	2	4	69
Årets anskaffning	–	–	–	2	2	–	–	–	1	1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	7	72	38	25	2	5	70
Ingående avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
Årets avskrivningar	–	–	–	–	0	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	–	–	7	7	–	–	–	5	5

		2015-12-31		2014-12-31
Moderbolaget	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	5	20	15	4	19
Årets anskaffning	–	1	1	–	1	1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	6	21	15	5	20
Ingående avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	6	6	–	5	5

NOT 12. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

				2015-12-31							2014-12-31
Koncernen	Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. Nyanl./ förskott Summa		Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. Nyanl./ förskott Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	26	89	1 535	53	57	1 763	3	21	83	1 786	53	28	1 974
Inköp/förskott	–	6	2	12	2	80	102	–	–	–	5	–	46	51
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	0	–	–	0	–	–	–	-262	–	–	-262
Under året omförda poster	–	1	3	56	–	-60	0	–	5	6	6	–	-17	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	32	94	1 603	55	77	1 864	3	26	89	1 535	53	57	1 763
Ingående avskrivningar	–	-10	-49	-1 040	-42	–	-1 141	–	-9	-44	-1 109	-41	–	-1 203
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	0	–	–	0	–	–	–	120	–	–	120
Årets avskrivningar	–	-1	-4	-52	-1	–	-58	–	-1	-5	-51	-1	–	-58
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-11	-53	-1 091	-43	–	-1 198	–	-10	-49	-1 040	-42	–	-1 141
Ingående nedskrivning	–	–	–	–	-9	2	-7	–	–	–	-117	-9	2	-124
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	117	–	–	117
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	-9	2	-7	–	–	–	–	-9	2	-7
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	3	21	41	512	3	79	659	3	16	40	495	2	59	615

	2015-12-31		2014-12-31
Moderbolaget	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	2	2	2	2
Inköp/utrangeringar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2	2
Ingående avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	-1	-1
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	1	1	1

NOT 13. RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen och moderbolaget hade inga räntebärande skulder per 31 december 2015 (långfristiga räntebärande skulder 30 MSEK per 31 december 2014). Koncernen hade ej utnyttjade kreditfaciliteter på 175 (145) MSEK.

För krediterna finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Företagsinteckningar
Aktier i dotterföretag	509	326	276	231
Utgående balans	509	326	276	231

Checkräkningskrediten finns tillgänglig i valutorna SEK, USD och EUR.

Ränta på balansdagen var som följer:

	2015-12-31			2014-12-31
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	1,01	2,08	1,35	1,66	1,84	1,55

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2015 31 dec	2014 31 dec
SEK	–	–
EUR	–	–
USD 1	–	5
	–	5

¹ Negativt saldo på USD kontot i 2014 som avser hedgning av bolagets kundfordringar i USD. Ingår som ett saldo i banktillgodohavandet.

NOT 14. OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	1	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	2	–	–
Summa	2	4	–	–

NOT 15. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2015, 31 dec	2014, 31 dec	2015, 31 dec	2014 , 31 dec
Andelar i koncernföretag	–	–	276	231
Andra långfristiga fordringar	2	2	2	–
Utgående planenligt restvärde	2	2	278	231

Andelar i koncernföretag specificeras nedan för moderbolaget.

					Bokfört värde, moderbolaget
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2015-12-31	2014-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	34
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	319171	Lettland	100	100	6	6
Summa					276	231

	Moderbolaget
Värdeförändring finansiella tillgångar	2015, 31 dec	2014 , 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	821	821
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	821	821
Ingående nedskrivningar	-590	-590
Reversering av nedskrivningar	45	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-545	-590
UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE	276	231

NOT 16. VARULAGER

		Koncernen
	2015 31 dec	2014 31 dec
Råvaror och förnödenheter	117	116
Massa, värderad till tillverkningskostnad	149	134
Massa, värderat till nettoförsäljningsvärde	1	4
UTGÅENDE BALANS	267	254

NOT 17. KUNDFORDRINGAR

Specifikation kundfordringar	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Kundfordringar, brutto	194	176	–	–
Reserv för osäkra kundfordringar	-4	-4	–	–
KUNDFORDRINGAR, NETTO	190	172	–	–

Förändringar i reserven

för osäkra kundford ringar är som följer:	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Ingående balans	-4	-3	–	–
Reservering för osäkra fordringar	–	-1	–	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	–	–	–
Utgående balans	-4	-4	–	–

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Rottneros bedömer att koncernen har en god kommersiell riskspridning med över 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Bolaget har långa relationer med sina kunder och kreditförluster har historiskt varit låga. Rottneros bedömer att kreditvärdigheten i utestående fordringar är god. Av totala kundfordringar per den 31 december 2015 var 97 (92) procent försäkrade genom kreditförsäkring.

Per den 31 december 2015 var kundfordringar uppgående till 21 (30) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Ej förfallna kundfordringar	169	142	–	–
Mindre än 3 månader från förfallodagen	16	25	–	–
3 till 9 månader från förfallodagen	1	5	–	–
9 till 12 månader från förfallodagen	4	–	–	–
Mer än 12 månader från förfallodagen	–	–	–	–
Summa	190	172	–	–

Redovisade belopp,

per valuta, för kund fordringar är följande	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
SEK	36	20	–	–
USD	91	104	–	–
EUR	63	47	–	–
Andra valutor	–	1	–	–
Utgående balans	190	172	–	–

NOT 18. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

		Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	–	–	655	629
Övriga fordringar	35	23	–	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	14	27	0	1
Utgående balans	49	50	655	630

Specifikation förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter	Koncernen			Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	5	4	0	–
Upplupen intäkt av säkringar	2	–	0	–
Förutbetalda kostnader	6	11	–	1
Övriga upplupna intäkter	1	12	–	–
Utgående balans	14	27	0	1

NOT 19. LIKVIDA MEDEL

		Koncernen	Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Kassa och bank	169	89	166	72

Spärrade likvida medel i koncernen uppgick till 4 (4) MSEK.

NOT 20. EGET KAPITAL

Aktiekapital och antal aktier
Koncernen och moderbolaget	Antal aktier¹	Aktiekapital
Per 31 december 2015	152 571 925	153
Per 31 december 2014	152 571 925	153
¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier.
Genomsnittligt antal utestående aktier 2015	152 571 925
Genomsnittligt antal utestående

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 (821 965) stamaktier med ett totalt nominellt värde av 822 TSEK.

AKTIERELATERAT INCITAMENTSPROGRAM

aktier 2014 152 571 925

Inga aktierelaterade incitamentsprogram fanns i koncernen per sista december 2015 och 2014.

UTDELNING

Årsstämman den 20 april 2015 beslutade om en ordinarie utdelning om 20 öre samt 20 öre i tilläggsutdelning till aktieägare för räkenskapsåret 2014. Utdelningen totalt 61 028 770 kr betalades ut den 27 maj 2015.

En extrastämma den 16 december 2015 beslutade om en efterutdelning om 40 öre till aktieägare för räkenskapsåret 2014. Utdelningen 61 028 770 kr betalades ut den 23 december 2015.

För räkenskapsåret 2015 föreslår styrelsen årsstämman att utdelning om 30 öre lämnas.

HANTERING AV KAPITALRISK

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Koncernens skuldsättningsgrad per 31 december 2015 var -0,2 (-0,1).

Förändring av säkringsreserv i koncernens eget kapital	2015 31 dec	2014 31 dec
Ingående balans	-8	-23
Kassaflödessäkringar:
– förändringar i verkligt värde kassaflödessäkringar	-32	-11
– skatt på kassaflödessäkringar	7	2
– överföringar till resultaträkningen	9	30
– skatt på överföringar till resultaträkningen	-2	-6
Utgående balans	-26	-8

NOT 21. LÅNGFRISTIGA SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Skuld vid årets ingång	30	–	–	–
Upptagande av skuld under året	–	30	–	–
Amortering under året	-30	–	–	–
Långfristiga skulder vid årets utgång	–	30	–	–

Lånet var i SEK och ränta utgick med 1,4 procentenheter plus STIBOR 90 dagar.

NOT 22. BEVILJADE KREDITER

Beviljade men outnyttjade krediter uppgår för moderbolaget till 90 (90) MSEK och för koncernen till 175 (145) MSEK.

Utnyttjade krediter		Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Förfaller inom ett år	–	–	–	–
Varav:
Checkräkningskredit	–	–	–	–
Förfaller inom fem år	–	30	–	–
SUMMA	–	30	–	–

NOT 23. ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Skulder till dotterföretag	–	–	110	33
Övriga skulder	17	12	0	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	145	129	13	20
UTGÅENDE BALANS	162	141	123	53

Specifikation upplupna

kostnader och förut betalda intäkter		Koncernen Moderbolaget
	2015 31 dec	2014 31 dec	2015 31 dec	2014 31 dec
Semesterlöneskuld	21	19	2	2
Sociala avgifter	14	10	1	1
Löneskuld	7	7	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	41	45	–	–
Övriga ej fakturerade varor och tjänster	24	24	1	–
Övriga upplupna kostnader	24	17	7	16
Övriga förutbetalda intäkter	14	7	2	1
UTGÅENDE BALANS	145	129	13	20

NOT 24. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Moderbolaget och koncernen har ansvarsförbindelser avseende garantier uppgående till 3 (3) MSEK.

NOT 25. HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG OCH ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Vallviks Bruk beviljades den 12 januari 2016 ett nytt miljötillstånd att producera 255 000 ton sulfatmassa. Det nya tillståndet säkerställer att Rottneros kan fortsätta bygga ut kapaciteten enligt planerna.

Den 4 mars 2016 meddelade bolaget att Rottneros Bruk kommer att investera 98 MSEK i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Investeringen innebär också att Rottneros Bruk kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Den nya biobränslepannan planeras att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.

Några andra väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat som påverkar koncernens ställning och resultat.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas till Riskavsnittet, sidorna 39-43.

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Rottneros AB (publ), org.nr 556013-5872

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rottneros AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37-72.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rottneros AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44-48 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 18 mars 2016

Ernst & Young AB

Erik Sandström Auktoriserad revisor

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

1. RUNE INGVARSSON

(1943) Ingenjör. Styrelseledamot och ordförande i styrelsen sedan 2013. Ledamot av tillsynsstyrelsen i Arctic Paper S.A., styrelseledamot i SATOMO Invest AB. Aktieinnehav: 54 900 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

5. BENGT-ÅKE ANDERSSON

(1951) Systemtekniker, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: Inget.

2. MARIE S. ARWIDSON

(1951) Civilekonom Styrelseledamot sedan 2015. Styrelseordförande för andra AP-fonden. Ledamot i IVA, Kunliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

6. MIKAEL LILJA

(1966) Mekaniker, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Medlem av Pappers avd 89, ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Aktieinnehav: Inget.

3. ROGER ASSERSTÅHL

(1943) Civiljägmästare. Styrelseledamot sedan 2008. Verkställande direktör i Asserståhl Partners AB, styrelseledamot i Bergvik Skog AB. Aktieinnehav: 6 000 aktier. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

7. GUN-MARIE NILSSON

(1960) Redovisningsekonom, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2013. Aktieinnehav: 57 000 aktier.

4. PER SKOGLUND

(1960) Kemist Chalmers. Styrelseledamot sedan 2014. COO & Medlem i ledningsgruppen, Arctic Paper S.A. Aktieinnehav: 10 000 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

8. TOMAS WASBERG

(1962) Operatör, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: 485 aktier.

REVISORER

Ernst & Young AB Ansvarig revisor: Erik Sandström (1975), Auktoriserad Revisor.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

1. PER LUNDEEN

Verkställande direktör och koncernchef sedan 2014. (1955) Civilingenjör. Verkställande direktör Vallviks Bruk AB. Styrelseordförande i Nilsbyn Invest AB och i Strand Packaging AB. Styrelseledamot i Fiskeby Board AB och i Packbridge AB. Aktieinnehav: 250 000 aktier.

4. KRISTER LINDGREN

Interim ekonomi- och finansdirektör. (1956) Civilekonom. Aktieinnehav: 50 000 aktier.

2. OLLE DAHLIN

Verkställande direktör Rottneros Bruk AB, Affärsområdeschef högutbytesmassor. (1954) Civilingenjör och civilekonom. Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet. Aktieinnehav: 125 576 aktier. Anställd sedan 2004.

5. RAGNAR LUNDBERG

Teknisk direktör. (1947) Civilingenjör. Styrelseordförande i JLR Pulping Systems AB. Aktieinnehav: Inget. Anställd sedan 2000.

3. INGEMAR ELIASSON

Inköpsdirektör. (1956) Skogsmästare. Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening. Aktieinnehav: 56 300 aktier. Anställd sedan 1987.

ROTTNEROSAKTIEN 2015

Rottnerosaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2015 cirka 1 250 (570) MSEK och Rottneros aktiekurs uppgick till 8,15 (3,74) SEK per sista december 2015.

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Nasdaq Stockholm. Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2015 cirka 1 250 (570) MSEK och bolaget hade 8 938 (6 620) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 60,1 (67,9) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs uppgick till 8,15 (3,74) per sista december 2015, en positiv utveckling med 118 procent.

Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm, hade under 2015 en positiv utveckling på 6,4 procent (OMXSPI index). Rottnerosaktiens stängningskurs stod som högst i 9,90 kronor den 1 december medan den lägsta kursen, 4,15 kronor, noterades den 7 januari.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2015 omsattes totalt 236 (38) miljoner aktier till ett värde av 1 465 MSEK (120 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 154 (21) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 108 (49) procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 72 (66) procent. I genomsnitt gjordes varje dag 310 (42) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (153 393 890) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets

kapital och vinst. Antalet aktiers utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821 965 aktier vilket motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

UTDELNING

För verksamhetsåret 2014 betalades en utdelning på 20 öre i ordinarieutdelning och 20 öre i extra utdelning per aktie, samt en efterutdelning på 40 öre. För verksamhetsåret 2015 föreslår styrelsen en utdelning på 30 öre per aktie.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning i övrigt, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år.

AKTIEÄGANDE AV STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Per 31 december 2015 uppgick styrelsens och ledande befattningshavares egna och närståendes innehav till totalt 610 261 (407 669) st aktier i Rottneros AB. Inga teckningsoptioner fanns utställda per sista december 2015.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är webbplatsen, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

AKTIENS UTVECKLING OCH OMSÄTTNING 2010–2015

ROTTNEROSAKTIEN

ÄGARSTRUKTUR PER 2015-12-31

Aktieägare	Antal aktier (= röster)	Procent av kapitalet
Arctic Paper S.A.	78 230 883	51,0
PROAD AB	7 605 235	5,0
Försäkringsbolaget Avanza Pension	4 488 112	2,9
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 113 961	1,4
Försäkrings AB Skandia	1 639 134	1,1
ALCUR	1 561 729	1,0
Deutsche Bank AG, London Branch, W-8BEN	1 509 996	1,0
Morgan Stanley & Co Intl Plc, W-8BEN	1 312 502	0,9
Schiller, Marcus	1 094 566	0,7
Scientia Fund Management AB	968 425	0,6
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt	100 524 543	65,6
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,5
Övriga aktieägare	52 047 382	33,9
Totalt	153 393 890	100,0

AKTIEFÖRDELNING PER 2015-12-31

Antal aktieägare	Procent av kapitalet
4 264	0,4 %
1 250	0,7 %
2 088	3,6 %
597	3,1 %
209	1,8 %
131	1,6 %
399	88,9 %
8 938	100,0 %

FÖRDELNING ÄGARKATEGORI

AKTIEDATA¹

	Helår	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Aktier vid periodens ingång 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	1 525 719
Emitterade aktier 2	Antal	–	–	–	–	–	–
Sammanläggning aktier 2, 3	Antal	–	–	–	–	–	-1 373 147
Aktier vid periodens utgång 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572
Genomsnittligt antal aktier 2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572
Innehav av egna aktier 2	Antal	822	822	822	822	822	822
Rörelseresultat/aktie	SEK	1,72	0,77	-1,01	0,04	-0,77	0,90
Resultat efter skatt/aktie	SEK	1,46	0,87	-1,04	-0,09	-0,95	0,82
Kassaflöde efter investeringar/aktie 4	SEK	1,52	0,29	0,16	-0,07	-0,80	0,50
Eget kapital/aktie	SEK	6,93	6,39	5,41	6,51	6,65	8,05
Utdelning per aktie 5	SEK	0,30	0,80	–	–	0,10	0,20
Utdelning/eget kapital/aktie	%	4,3	12,5	–	–	1,5	2,5
Börskurs vid periodens slut	SEK	8,15	3,74	1,99	2,00	2,11	4,37
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	1,2	0,6	0,4	0,3	0,3	0,5
P/E-tal	ggr	5,6	4,3	Neg	Neg	Neg	5,3
Direktavkastning 6	%	3,7	21,4	–	–	4,7	4,6

1 Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

2 Antal aktier anges i tusental och exklusive Rottneros innehav av egna aktier.

3 I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

4 Kassaflöde efter normala investeringar men exklusive strategiska investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar, dividerat med antalet aktier.

5 För 2015 anges föreslagen utdelning.

6 Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

ÖVRIG INFORMATION SEXÅRSÖVERSIKT

SEXÅRSÖVERSIKT

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG	2015	2014	2013	2012	2011	2010
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMSÄTTNINGEN
Massapris listpris NBSK, USD 1)	857	925	857	814	960	930
USD/SEK 2)	8,44	6,86	6,51	6,78	6,50	7,21
Massapris listpris NBSK i SEK	7 285	6 345	5 582	5 519	6 229	6 705
Rottneros leveranser, ton	372 200	344 200	332 100	331 400	311 400	330 300
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT, MSEK
Nettoomsättning	1 795	1 547	1 389	1 437	1 513	1 684
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar	321	177	-11	61	4	224
Av- och nedskrivningar	-58	-59	-142	-55	-120	-86
Rörelseresultat	263	118	-154	6	-117	138
Finansnetto	-4	-4	-4	0	-3	0
Resultat efter finansnetto	259	114	-158	6	-120	138
Resultat efter skatt	223	133	-158	-13	-144	125
BALANSPOSTER, MSEK
Anläggningstillgångar	706	691	706	809	841	867
Varulager	267	255	246	240	276	213
Kortfristiga fordringar	244	226	175	219	209	259
Likvida medel	169	89	35	26	21	155
Eget kapital	1 058	975	825	993	1 014	1 228
Långfristiga räntebärande skulder	-	30	0	0	6	10
Långfristiga ej räntebärande skulder	18	9	13	15	11	0
Kortfristiga räntebärande skulder	-	0	60	78	42	29
Kortfristiga ej räntebärande skulder	310	247	264	208	275	227
Balansomslutning	1 386	1 261	1 161	1 294	1 347	1 494
NYCKELTAL
Rörelsemarginal, %	14,7	7,6	-11,1	0,4	-7,8	8,2
Vinstmarginal, %	14,4	7,3	-11,4	0,4	-8,0	8,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	25,5	12,4	Neg	0,1	Neg	11,6
Avkastning på eget kapital, %	21,9	13,6	Neg	Neg	Neg	10,8
Soliditet, %	76	77	71	77	75	82
Skuldsättningsgrad, ggr	-0,2	0,1	0,1	0,1	0,0	-0,1
Räntetäckningsgrad, ggr	53	29	Neg	2	Neg	26
ÖVRIGT
Investeringar, MSEK	103	59	37	51	157	125
Medelantal anställda, st	264	251	256	275	298	308

1) Källa för NBSK listpris är PIX pris.

2) Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

		2015			2014				2013
	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Nettoomsättning	429	455	456	454	370	404	394	380	317	349	369	354
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar	18	95	90	118	28	67	45	35	-27	7	-1	10
Av- och nedskrivningar	-15	-14	-14	-14	-15	-14	-14	-14	-15	-96	-15	-16
Rörelseresultat	3	81	76	104	13	53	31	21	-42	-90	-16	-6
Finansnetto	-2	-1	-1	-1	0	-1	0	-1	-1	-1	-4	2
Resultat efter finansiella poster	1	80	75	103	13	52	31	20	-43	-91	-20	-4
Skatt	0	-18	6	-23	42	-11	-7	-4	0	0	0	0
Årets resultat	1	62	81	80	55	41	24	16	-43	-91	-20	-4
Produktion massa, tusen ton	89	95	96	94	83	89	88	85	79	78	88	88
Leveranser massa, tusen ton	91	95	95	91	78	89	90	87	76	83	88	86
Massapris, listpris NBSK, USD 1)	820	846	855	907	932	929	924	916	894	861	851	823

1) Källa för NBSK-listpris är PIX-pris

NYCKELTALSDEFINITIONER

SOLIDITET

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

RÄNTEBÄRANDE

NETTOFORDRAN/-SKULD Likvida medel minus räntebärande skulder.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

RÖRELSEMARGINAL

Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.

VINSTMARGINAL

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

NETTORESULTAT

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

RESULTAT PER AKTIE

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

SYSSELSATT KAPITAL

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E-TAL

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie.

DIREKTAVKASTNING

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

KASSAFLÖDE FÖRE INVESTERINGAR

Kassaflöde från den löpande verksamheten.

KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR

Kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar men exklusive strategiska investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar.

ORDLISTA

AOX

Absorberbara organiska halogener.

AVSALUMASSA

Massa som säljs på marknaden och transporteras till kunden. Ca en tredjedel av världens massaproduktion utgörs av avsalumassa. Resterande två tredjedelar produceras av integrerade pappers- och kartongbruk eller förbrukas internt inom en koncern.

BCTMP

Bleached Chemi-Thermo-Mechanical Pulp: blekt mekanisk massa där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. Beteckningen är vanlig i Nordamerika och Asien (se CTMP).

BEK

Bleached Eucalyptus Kraft Pulp, blekt eukalyptusmassa.

BOD

Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

BULK

Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) uttryckt som cm3 /g.

COD

Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

CTMP

Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, mekanisk massa där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. Beteckningen används i Europa både för blekt och oblekt massa.

ECF

Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks med klordioxid, inte klorgas.

EPIS

European Pulp Industry Sector.

FUB

Fast mått under bark: mått för vedråvara.

HÖGUTBYTESMASSA

Slipmassa, TMP och CTMP/BCTMP.

KEMISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Massan kan blekas till högre ljushet och har högre styrka än mekanisk massa. Kemisk massa är vanligen sulfatmassa men kan även vara sulfitmassa.

KORTFIBERMASSA

Massa där råvaran utgörs av lövved som har kortare cellulosafibrer än barrved.

LATENCY

Det deformerade tillståndet hos massafibrer.

LIGNIN

Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.

LWC

Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.

LÅNGFIBERMASSA

Massa där råvaran utgörs av barrved som har längre cellulosafibrer än lövved.

MEKANISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa. Varianter av mekanisk massa är slipmassa, TMP, och CTMP/BCTMP.

NBSK

Northern Bleached Softwood Kraft Pulp: blekt långfibersulfatmassa.Prisledare på världsmarknaden.

NORSCAN

Kanada, USA, Sverige och Finland.

NÄRSALTER

Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.

OPACITET

Ogenomsynlighet.

PIX Marknadsprisindex publicerade av FOEX.

SLIPMASSA (SGP)

Mekanisk massa som använder rundved som råvara.

SPETHALT

Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.

SULFAT

Metod för tillverkning av kemisk massa.

SULFIT

Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.

TCF

Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.

TMP

Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som bygger på en tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga men utan kemikalier.

UKP

Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.

ULWC

Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.

YTVIKT

Vikten av ett papper per ytenhet, anges som g/m2 .

ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman kommer att äga rum fredagen den 20 maj 2016 klockan 14.00 på Stockholm World Trade Center, lokal Manhattan, Kungsbron 1, i Stockholm.

REGISTRERING OCH ANMÄLAN

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken lördagen den 14 maj 2016, och
• anmäla sig till bolaget senast måndagen den 16 maj 2016. Anmälan kan göras på Rottneros hemsida, www.rottneros.com. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08 402 90 78. Vid anmälan vänligen uppge namn och personnummer eller firma och organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Förutom att anmäla sig måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, för att få delta i årsstämman, begära att tillfälligt vara registrerad för aktierna i eget namn i aktieboken lördagen den 14 maj 2016. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

FULLMAKT

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska kopia av registreringsbevis (eller motsvarande behörighetshandling om registreringsbevis inte finns) bifogas. För att underlätta registreringen till årsstämman bör fullmakt i original och eventuella behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda hos Euroclear Sweden AB under ovanstående adress senast lördagen den 14 maj 2016. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

ADRESSER

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

Vallviks Bruk AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-622 00 Telefax: 0270-622 20 info@rottneros.com www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00 Telefax: 0270-692 10

ROTTNEROS BRUK AB

689 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC

Pramju str 2 LV-3601 Venspils Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75

OM ÅRSREDOVISNINGEN

TEXT OCH PRODUKTION: Oxenstierna & Partners.

FOTO: Stefan Sigemo, Alexander Ruas, Rottneros AB, Bildbyråer. PAPPER: Munken Polar Rough (by Arctic Paper). Omslag: 300 g. Inlaga: 150 g. TRYCK: Pipeline Nordic.