PULPIS OUR PASSION

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2014

NY STRATEGISK HANDLINGSPLAN AGENDA 500

FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER & EXPANSION

HÖGRE TAKT I PRODUKT-LANSERINGARNA

VÄGEN FRAMÅT

För att nå uthållig lönsamhet ska Rottneros erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet. Brukens produktion är en annan central parameter för att skapa lönsamhet. I februari 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros, Agenda 500. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

MÅLSÄTTNING

KONCERNEN SKA NÅ EN UTHÅLLIG LÖNSAMHET ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL.

Detta ska uppnås genom FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER där Rottneros har möjlighet att nå konkurrensfördelar och vara marknadsledande. Försäljningen ska koncentreras till de segment på marknaden där koncernen har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden genom högkvalitativa och kundanpassade produkter.

ÖKAD PRODUKTIVITET

Produktiviteten är avgörande för uthållig lönsamhet. Målet är att genom ständig processutveckling, välplanerat förebyggande underhåll, samt effektiva underhållsinsatser långsiktigt öka produktiviteten.

ÖKAD PRODUKTIONSVOLYM

Bolaget ska öka massaproduktionen genom ökad tillgänglighet och utökad kapacitet.

ÖKAD SÄKERHET

Rottneros ska genomsyras av ordning och reda. Vårt mål är att inte ha några sjukskrivningsdagar förorsakade av arbetsrelaterade incidenter.

KOMPETENSUTVECKLING

Vi ska arbeta med kompetensutveckling i syfte att få engagerade och säkerhetsmedvetna medarbetare.

LEDANDE PÅ SERVICE

Kunderna ska uppfatta Rottneros som ledande på service. Vi ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter inom våra utvalda segment.

INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

27 Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning
29 Möjligheter och risker
34 Bolagsstyrningsrapport
39 Vinstdisposition och underskrifter

EKONOMISK REDOVISNING

40 Resultaträkningar koncernen
41 Balansräkningar koncernen
42 Förändringar i eget kapital koncernen
43 Kassaflödesanalyser koncernen
44 Resultaträkningar moderbolaget
45 Balansräkningar moderbolaget
46 Förändringar i eget kapital moderbolaget
47 Kassaflödesanalyser moderbolaget
48 Tilläggsupplysningar och noter
63 Revisionsberättelse
64 Styrelse, revisorer och ledning
69 Kvartalsdata och nyckeltalsdefinitioner

s.8

Affärsidé

70 Ordlista
71 Årsstämman och adresser

VERKSAMHETEN

3 Året i korthet
4 Rottneros i korthet
6 VD-ord
8 Affärsidé, strategier och mål
10 Marknad
14 Produkter och produktion
20 Råvaruförsörjningen
22 Rottneros ansvar övergripande
24 Rottneros ansvar medarbetare
25 Rottneros ansvar miljö
ÖVRIG INFORMATION 66 Rottnerosaktien 68 Sexårsöversikt

ÅRET I KORTHET

FOKUS15 levererade

FÖRÄNDRINGSPROGRAMMET som koncernen initierade hösten 2013, Fokus 15, var en viktig bidragsgivare till resultatförbättringen.

NY VD och koncernchef

PER LUNDEEN tillträdde som ny VD och koncernchef i november.

118 MSEK rörelseresultat

EN FÖRBÄTTRING med 180 MSEK jämfört med föregående års resultat exklusive jämförelsestörande poster.

1375TON per anställd och år

MASSAPRODUKTIONEN per medarbetare ökade med sex procent till 1 375 ton per anställd och år. Den sammanlagda produktionen uppgick till 345 000 ton, en uppgång med tre procent.

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

DOLLARKURSENS UTVECKLING

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

RESULTAT

MSEK	2014	2013	Differens
Nettoomsättning	1 547	1 389	158
Rörelseresultat	118	-154	272
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster	118	-62	180
Resultat efter finansnetto	114	-158	272
Resultat efter skatt	133	-158	291

ROTTNEROS I KORTHET

KUNDANPASSAD MASSA FÖR AVSALUMARKNADEN

KONCERNENS PRODUKTER, LEVERANSVOLYMENS FÖRDELNING

GEOGRAFISKA FÖRDELNING

ROTTNEROS I SIFFROR

MSEK	2014	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	1 547	1 389	1 437	1 513	1 684	1 508
Resultat efter finansnetto	114	-158	6	-120	138	-69
Investeringar i anläggningstillgångar	59	35	51	157	125	10
Medeltal anställda, st	251	256	275	298	308	387
Produktion per anställd, kton	1,4	1,3	1,2	1,1	1,0	0,9
RELATIONSTAL, %
Soliditet	77	71	77	75	82	78
Avkastning på sysselsatt kapital	12,4	Neg	Neg	Neg	11,6	Neg
Avkastning på eget kapital	13,6	Neg	Neg	Neg	10,8	Neg
Rörelsemarginal	7,6	-11,1	0,4	-7,8	8,2	-11,0
KRONOR/AKTIE
Aktiekurs per den sista december	3,74	1,99	2,00	2,11	4,37	6,90
Eget kapital/aktie1	6,38	5,41	6,51	6,65	8,05	7,14
Resultat efter skatt/aktie1	0,87	-1,04	-0,09	-0,95	0,82	-2,59
Rörelsens kassaflöde/aktie1,2	0,35	0,06	0,03	-0,74	0,51	2,74

Utdelning1,3 0,40 – – – 0,20 –

1) I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning. 2) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

3) För 2014 föreslagen utdelning.

ROTTNEROS BRUK

Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa.

VALLVIKS BRUK

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

VALLVIKS BRUK

När vi ser framåt handlar det om fortsatt fokus på vår nischstrategi med produkter som har ett högt värdeinnehåll för våra kunder.

VD-ORD

FORTSATT FOKUS PÅ VÅR NISCH-STRATEGI

2014 blev ett starkt år för Rottneroskoncernen. Resultatet före skatt uppgick till 114 MSEK, en förbättring med 180 MSEK justerat för de stora engångskostnader som belastade resultatet 2013. Resultatutvecklingen var främst en konsekvens av att både valutor och priser på massamarknaden gick vår väg. Samtidigt levererade vårt interna förbättringsprogram Fokus 15 enligt plan och gav betydande resultattillskott och vi kommer att se ytterligare effekter under 2015 då förbättringsprogrammet får fullt genomslag hela året.

LÖNSAM EXPANSION

Det lyckosamma arbetet med att trimma koncernen belyser den långsiktiga utvecklingspotentialen i Rottneros. Vid höstens underhållstopp i våra bruk genomfördes ett antal planerade åtgärder för att öka kapaciteten. Detta resulterade i produktionsrekord för ett enskilt dygn i december för både Vallvik och Rottneros. När vi blickar framåt handlar det om fortsatt fokus på vår nischstrategi men också om en lönsam expansion under de närmaste åren.

Efter att ha suttit i Rottneros styrelse sedan 2013 tog jag över som tf VD i november 2014. Jag tror på kontinuitet, men också på en utveckling mot ett större och effektivare bolag. Rottneroskoncernen har ett antal styrkor att bygga vidare på. Våra pappersmassor är många gånger ledande för en viss applikation och en betydande andel utgörs av kvalitéer med en hög specialiseringsgrad. Det handlar om tillämpningar som filter, elektriska isolationsmaterial, kartong och tissue,

samtliga är områden med en stabil eller växande efterfrågan.

Under min tid i styrelsen har jag ägnat mycket tid åt att ta fram och följa upp Fokus 15-programmet. Därför är det väldigt glädjande att se de tydliga effekterna det har gett på såväl produktionsvolymerna som effektiviteten under fjolåret. Därtill kommer vi att se ytterligare effekter under 2015 då förbättringsprogrammet får fullt genomslag hela året.

NY STRATEGISK HANDLINGSPLAN

Efter mitt tillträde har en långsiktig strategisk utvecklings- och handlingsplan tagits fram för både Vallviks Bruk och Rottneros Bruk, Agenda 500. Det är ett program för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros. När vi ser framåt handlar det om fortsatt fokus på vår nischstrategi med produkter som har ett högt värdeinnehåll för våra kunder, en lyckosam marknadsstrategi som har styrt Rottneros i ett flertal år. Till detta lägger vi nu en investeringseffektiv expansion över de kommande åren för att bygga bort flaskhalsar i våra bruk i syfte att öka både kapacitet såväl som produktivitet.

Den underliggande analysen för att investera och öka kapaciteten bygger på vår övertygelse om att Rottneros genom sin nischstrategi och oberoende ställning har stora möjligheter att konkurrera på marknaden. De långsiktiga trenderna på de olika avsättningsmarknaderna talar både för och emot massabruken. Jag brukar dock skilja på trenderna utifrån massans användningsområden. Om slutprodukten har en fysisk funktion som till exempel i emballage, elisolationsändamål,

filter eller tissue-produkter finns det en underliggande tillväxt. Den kraftfulla strukturomvandlingen mot digitala medier innebär samtidigt en fortsatt sjunkande efterfrågan på informationsbärande papper. Vår framtida expansion inriktas framförallt mot slutprodukter som förpackningar, elisolationspapper, filter och tissue-produkter. Dessa växer sammantaget i takt med BNP eller mer, framför allt drivet av utvecklingsmarknader som Kina och Indien.

HÖG LANSERINGSTAKT

Vi räknar med att hålla en hög lanseringstakt av nya produkter. Här handlar det om att lyfta fram våra olika massors konkurrensfördelar. Det gäller främst Rottneros Bruk som tillverkar mekanisk massa med olika kvalitéer. Möjligheterna att tillverka nischinriktade kvalitéer i begränsade volymer är stora i bruket eftersom produktionsomställningar går relativt snabbt utan dyrbara produktionsbortfall.

När det gäller Vallviks Bruk är det flera egenskaper som gör vår kemiska massa till en marknadsledande produkt med ytterligare potential inom nischsegmenten. Det handlar främst om en renhet som efter många års utveckling håller en kvalitet i världsklass som bland annat lämpar sig för elektriska isolationsmaterial. Vallviks Bruk har även en konkurrensfördel genom de unika egenskaper som den flingtorkade massan ger. Det är endast ett fåtal bruk i världen som flingtorkar sin massa och metoden ger en slutprodukt med en hög luftgenomsläpplighet vilket bland annat är en förutsättning för filtertillverkning.

STÄRKT MARKNADSPOSITION

En annan prioritet för 2015 är att förstärka vår marknadsorganisation. I ett första steg adderar vi resurser för att öka vårt tekniska kompetensstöd i dialogen med både nuvarande och potentiella kunder. Ett högaktuellt exempel på ett aktivare marknadsarbete är höstens framgångsrika lansering av slipmassan Absorption Express som används till tissue-tillverkning. Kunderna attraheras av massans höga absorptionsförmåga och den betingar dessutom ett lägre pris jämfört med konkurrerande kvalitéer.

En del i marknadsarbetet innebär att vi fördjupar samarbetet mellan våra bruk för att realisera de potentiella synergier som finns genom att dra nytta av att kunderna delvis har sin tyngdpunkt i olika världsdelar. Rottneros ska uppfattas som en koncern med ett produktutbud och försäljningsarbetet bör fokusera på kundgrupper och pappersmassans användningsområden. Våra två bruk med sina olika produktionsprocesser är en tillgång och breddar vårt produkterbjudande.

AKTIVT HÅLLBARHETSARBETE

Som en naturlig del av verksamheten bedriver vi ett aktivt arbete med ansvarsoch hållbarhetsfrågor genom hela värdekedjan. Varje steg i våra produktionsoch distributionssystem har som mål att minimera de negativa effekterna på miljön och alla som påverkas av Rottneros verksamhet. Vi strävar efter att ha en god kommunikation med alla de som påverkas av vår verksamhet, det vill säga kunder, aktieägare, medarbetare, leverantörer och vår omvärld i övrigt. Viktiga frågor ur både ett hållbarhetsperspektiv och

finansiellt perspektiv är resursutnyttjandet, till exempel hur vi använder och säkerställer vedråvaran och dess bakgrund, energieffektivitet samt att vi erbjuder våra medarbetare en trygg arbetsmiljö.

STARKT ENGAGEMANG

Rottneroskoncernen vilar på en lång historik och tillhör kärnan i den svenska basindustrin. Våra engagerade medarbetare brinner för att driva och utveckla verksamheten. Det är också deras engagemang som möjliggjort genomförandet av Fokus 15 och jag vill därför framföra mitt varma tack till samtliga anställda för de insatser som gjorts under året.

Rottneros har genom de senaste årens strukturella affärer och resultatutveckling blivit ett finansiellt starkt företag utan externa lån. Därför är det glädjande att styrelsen för Rottneros AB föreslår bolagsstämman att återuppta utdelningen till våra aktieägare.

Inför framtiden kan jag konstatera att vi har ett starkt utgångsläge för 2015, främst på grund av en stark dollar och en allt effektivare produktion. Året har dock inletts med en något svagare massamarknad. Jag ser med tillförsikt fram mot det kommande året och de strategiskt viktiga utvecklingssteg som väntar.

Per Lundeen Verkställande direktör och koncernchef

AFFÄRSIDÉ, STRATEGIER, MÅL OCH AFFÄRSMODELL FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER OCH OPTIMERAD PRODUKTION

För att nå uthållig lönsamhet ska Rottneros erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet och som tillför våra kunder tydliga mervärden. Brukens produktion är en annan central parameter för att skapa lönsamhet. I februari 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros, Agenda 500. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

LÖNSAM TILLVÄXT ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL

Rottneros ska uppvisa uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel. Detta förutsätter att koncernen skapar lönsam tillväxt.

Detta uppnås genom:

Fokus på utvalda nischer där Rottneros tillhör marknadsledarna och därigenom har möjlighet att nå konkurrensfördelar. Försäljningen ska koncentreras till de segment på marknaden där Rottneros har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden med högkvalitativa och kundanpassade produkter.

Rottneros fokuserar sin expansion på främst följande segment:

Elektriska applikationer, där den höga renheten i vår massa ger oss konkurrensfördelar.
Filter till livsmedels- och fordonsindustrin, där vår massas porösa egenskaper (luftgenomträngligheten) har stor betydelse för slutproduktens kvalitet.
Kartong och livsmedelskartong, där vår massas bulkegenskaper ger kartongen ökad styvhet.

PRODUKTION

Tissue-produkter, där både kemiska och mekaniska massor används.
Tunna tryckpapper, där vår massas täthet gör pappret mindre genomskinligt.

Ökad produktivitet. Produktiviteten är avgörande för uthållig lönsamhet. Målet är att genom ständig processutveckling, välplanerade och effektiva förebyggande underhållsinsatser, långsiktigt öka produktiviteten.

Ökad produktionsvolym. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

LEDANDE PÅ SERVICE

Kunderna ska uppfatta Rottneros som ledande på service.

Rottneros ska erbjuda en service av högsta kvalitet präglad av kompetens och kundfokus. Vi ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter inom våra utvalda segment. Vi ska också i samarbete med våra kunder erbjuda kundanpassning av våra produkter så att de optimeras för kundens behov.

Slutligen ska Rottneros genomgående hålla en hög leveranssäkerhet och teknisk support av högsta kvalitet.

SÄKERHET

Vårt mål är att inte ha några sjukskrivningar förorsakade av arbetsrelaterade incidenter.

Säkerheten säkerställs genom tydliga roller och ansvarsområden samt genom konkreta handlingsplaner. Koncernen arbetar även med kompetensutveckling i syfte att få engagerade och säkerhetsmedvetna medarbetare.

Ordning och reda minskar antalet incidenter och bidrar till ökad tillgänglighet och höjd produktivitet.

FINANSIELLA MÅL

Rottneros övergripande långsiktiga finansiella mål är att lämna en konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna, detta i form av både värdeutveckling och direktavkastning.

AVKASTNING

Lönsamheten, mätt som avkastning på sysselsatt kapital, ska överstiga den för jämförbara massaproducerande bolag.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel, snarare än ett enskilt år. Utdelningen under goda år kan därför komma att begränsas för att skapa förutsättningar för utdelning även under svagare år.

KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR

PRODUKTION PER ANSTÄLLD

RÖRELSERESULTAT FÖRE POSTER AV ENGÅNGSNATUR

VISION

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende, flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad avsalumassa. Rottneros ska möta kundernas krav genom att tillhandahålla aktiv produktutveckling och ett attraktivt serviceerbjudande.

MÅL & STRATEGIER

Rottneros övergripande mål är att nå en uthållig lönsamhet och ge en god avkastning för koncernens aktieägare.

Lönsam tillväxt skapas genom

Fokus på utvalda nischer
Ökad produktivitet
Ökad volym
Ledande på service
Ökad säkerhet

AFFÄRSMODELL

MARKNADSFAKTA

Kartongtillverkningen kommer att öka, främst på de snabbt framväxande asiatiska marknaderna.
Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som till exempel massa för tillverkning av olika typer av filter.

EUROPAS PRODUKTION AV PAPPER OCH KARTONG

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

MARKNAD

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk högkvalitativ massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och vissa asiatiska marknader.

Varje år produceras runt 170 miljoner ton pappersmassa i världen. Cirka två tredjedelar av denna volym produceras av integrerade pappers- och kartongbruk. Resterande tredjedel, ungefär 60 miljoner ton per år, utgörs av avsalumassa.

Generellt sett används en tredjedel av avsalumassan för tillverkning av grafiska papper, en tredjedel för mjukpapperstillverkning (tissue), medan den sista tredjedelen används för bland annat förpackningsändamål.

Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som massa för tillverkning av olika typer av filter, samt så kallad E-massa, där slutprodukten används för elektrisk isolering i, till exempel, transformatorer och högspänningskablar för

undervattensbruk. Rottneroskoncernen producerar extremt rena pappersmassor som uppfyller kundernas högt ställda krav på massa för dessa nischområden.

Rottneros har också en ledande position inom ett tredje och större marknadssegment, massa för kartongtillverkning, där kunderna ställer höga krav på böjstyvhet och ytor för tryck.

Rottneros slipmassa är ett konkurrenskraftigt alternativ inom marknadssegmentet tunna tryckpapper, särskilt där kravet på opacitet, det vill säga ett ogenomskinligt papper är stort, samt för mjukpapper och kartong.

Rottneroskoncernens samlade produktion av avsalumassa uppgick under 2014 till 345 000 ton.

MARKNADSÖVERSIKT

Den globala marknaden

Massamarknaden påverkades 2014 av en långsam återhämtning i världskonjunkturen med Kina och USA som draglok, men med svag ekonomisk utveckling i Europa. De pågående strukturförändringarna, där digitala medier tar marknad från tryckta produkter, har under året

ROTTNEROS PÅ MARKNADEN

inneburit fortsatt tillbakagång av förbrukningen av massa för grafiska papper i de mogna industriländerna och en dämpning av tillväxten på övriga marknader. Efterfrågan på massa för tissue var stabil i Nordamerika och Europa, men ökande på tillväxtmarknaderna. Den globala efterfrågan på kemisk avsalumassa ökade under 2014 med omkring en procent. Efterfrågan i Europa minskade något, medan den i Nordamerika låg på samma nivå som 2013. Leveranserna till Asien ökade med två procent.

Europa svarar för en förbrukning på cirka 18 miljoner ton avsalumassa per år, till största delen kemisk massa, vilket är mer än dubbelt så mycket som Nordamerikas förbrukning. Nära hälften av all massa förbrukas i Asien, där den kinesiska marknaden växer i snabb takt. Förbättrade levnadsvillkor i breda befolkningslager har lett till att Kina nu är världens största förbrukare av avsalumassa.

Produktmässigt domineras avsalumarknaden av blekt sulfatmassa tillverkad av barr- eller lövved. Efterfrågan på kortfiber har ökat, en uppgång som delvis har täckts av de plantagebaserade

eukalyptusbruken på södra halvklotet.

Efterfrågan på kemiska massor ökar medan efterfrågan på mekaniska massor som CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa (SGP, Stone Groundwood Pulp) minskar, förutom i Asien.

Europa

Koncernen är beroende av utvecklingen på den europeiska marknaden där tre fjärdedelar av försäljningen sker. Försäljningsorganisationen är till stor del inriktad på att möta kraven från denna marknad.

Under 2014 minskade efterfrågan på avsalumassa i Västeuropa något. Det var främst massa för grafiska papper som krympte. Sedan finanskrisen 2008–2009 har produktionen av grafiska papper i Europa sjunkit med nära fyra procent årligen. Förpackningssektorn, där Rottneroskoncernens mekaniska massor för främst kartongtillverkning är intressanta, fortsätter dock att växa. Även efterfrågan på mjukpapper har vuxit under de senaste åren.

Asien och USA

En dryg fjärdedel av Rottneroskoncernens försäljning äger rum på andra marknader än den europeiska. Det handlar då om mekanisk massa till Indien och Indonesien, samt kemisk massa till nordöstra USA.

LÅNGSIKTIGA DRIVKRAFTER OCH TRENDER

Marknaderna för världens massaproducenter förskjuts idag, både produktmässigt och geografiskt. Utvecklingen går från massa för grafiska papper till massa för mjukpapper och kartong, och från väst mot öst. Denna utveckling är en följd av den snabba industriella tillväxten och förbättrade levnadsstandarden i Asien. Idag tillverkar asiatiska producenter ökande volymer av konsumentprodukter, industrikomponenter och system, för både inhemska marknader och för export. Koncentrationen av industriproduktion innebär att allt större mängder av varor behöver transporteras. Varorna förpackas för konsumenterna och packas på ett hanterbart sätt för transport, vilket i båda fallen ökar efterfrågan på kartong.

Parallellt minskar Europas och västvärldens efterfrågan på grafiska papper.

Den minskade efterfrågan är till stor del en följd av ändrade konsumtionsmönster, där internet ersätter tidningar och trycksaker som kanaler för marknadsföring och informationsinhämtning. För massatillverkarna medför utvecklingen under de kommande åren fortsatta omställningar och sökande efter nya kundsegment och produktnischer.

EFTERFRÅGEUTVECKLING

Efterfrågan på grafiska papper väntas fortsätta att minska under de kommande åren, medan efterfrågan på mjukpapper bedöms vara stabil i västvärlden och stigande i tillväxtmarknaderna. Koncernens bedömning är att kartongtillverkningen kommer att öka, främst på de snabbt framväxande asiatiska marknaderna. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen i Kina har stor betydelse för efterfrågan under de närmast kommande åren.

För Rottneroskoncernen handlar det om att anpassa sig till den minskade efterfrågan på grafiska papper och fokusera på kartong och tissue, samt på de särskilda nischer där koncernens högkvalitativa

massor uppfyller kundernas högt ställda krav. Koncernen avser att istället för att priskonkurrera, utnyttja sin kompetens, både vad gäller teknik och produktion, för att ta en stark marknadsposition inom valda nischer. Här krävs en nära relation med kunderna, stor kunskap om kundens verksamhet och behov, något som gör den tekniska försäljningen extra viktig.

Ett viktigt nischområde är massa för tillverkning av olika typer av filter, både för fordonsindustrin och för konsumentprodukter. Ett annat nischområde är massa som används för tillverkning av papper för elektrisk isolering. Rottneros kan idag erbjuda extremt rena och väl lämpade massatyper för dessa områden. När det gäller massa för elektriska applikationer kan den fortsatta industrialiseringen av Latinamerika och Asien bidra till ökad efterfrågan, liksom den utbyggnad och modernisering av elnäten som äger rum i Europa och USA.

PRISUTVECKLING

Under 2014 ökade den globala tillverkningskapaciteten för kemisk massa

snabbare än efterfrågan och industrins kapacitetsutnyttjande sjönk från 93 till 91 procent. Marknadsbalansen var bättre för långfiber än för kortfibermassa. Priserna för NBSK ökade under året med cirka tre procent till och planade ut under fjärde kvartalet på en nivå runt 930 dollar. Omräknat till svenska kronor ökade priset för NBSK med hela 20 procent, tack vare kronans försvagning mot dollarn. Priset på kortfibrig massa var under större delen av året satt under press, men vände uppåt igen under hösten till en nivå runt 740 dollar vid årets slut, fortfarande 4 procent lägre än vid början av året.

ROTTNEROS BRUK Marknad

Rottneros Bruks största marknader för mekaniska massor var under 2014 Asien, samt Italien, Tyskland och Sverige. Världens efterfrågan på mekanisk massa minskade under året med omkring en procent. Leveranserna till Europa minskade med cirka 5 procent. Leveranserna till Asien ökade något, tack vare fortsatt god tillväxt på den kinesiska marknaden,

KEMISK MASSA

13%

som snart svarar för hälften av världsförbrukningen av mekanisk avsalumassa.

Leveranser Kapacitets-

utnyttjande

Kapacitetsutnyttjandet var 87 procent, två procentenheter lägre än 2013. Prisutvecklingen för BCTMP följde under året i stort sett den för kemisk kortfibermassa.

Intresset för slipmassa ökade under året. Slipmassan har vissa kvalitetsfördelar i ett antal applikationer, till exempel där god tryckbarhet, hög bulk eller bra absorption efterfrågas.

Konkurrenter

Globalt sett finns de största tillverkarna av mekaniska massor i Kanada, med tillverkare såsom Tembec, Canfor, Millar Western och West Fraser.

VALLVIKS BRUK Marknad

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa, cirka 53 miljoner ton, står den långfibriga blekta massan, (bland annat NBSK, som tillverkas i Vallviks Bruk), för knappt hälften av volymen. Marknaden för denna typ av pappersmassa var, trots svagt

vikande efterfrågan, i balans under året med producentlagren på en jämförelsevis låg nivå, motsvarande 27 dagars produktion, vilket ledde till en gynnsam prisutveckling.

Andel Avsalumassa Övriga Asien Europa

Europa är Vallviks Bruks huvudmarknad, 2014 var Tyskland och Sverige de största mottagarländerna. I övriga världen utgjorde USA den största marknaden.

Vallviks Bruk arbetar kontinuerligt för att minska beroendet av den vikande marknaden för grafiska papper genom ökat fokus på nischsegment som produktion av E-massa, filtermassa och massa för förpackningskvalitéer.

Exporten till USA, främst massa avsedd för filterprodukter för fordonsindustrin, möjliggörs av dels tillgången till kostnadseffektiva sjötransporter från Vallviks Bruks djuphamn till en terminal i Albany vid Hudsonfloden, dels en hög kvalité på den speciella massa som efterfrågas av kunderna. Vallviks Bruk är världsledande leverantör på just detta område.

Ett flertal av köparna av massa för filter har långa kundrelationer med

Rottneroskoncernen. För kunderna, som finns i såväl USA som Europa, är inte bara massans jämna och höga kvalitet avgörande, utan också den trygghet som Rottneros kan erbjuda i form av service, teknisk kundtjänst, lagerhållning och logistiklösningar. Rottneroskoncernen har också en trovärdighet som byggts upp genom ständig marknadsnärvaro oberoende av rådande konjunkturläge.

Övriga -3%

Europa -5%

Asien 1%

Tillväxt 2014 Totalt -1%

Konkurrenter

Det totala utbudet på marknaden påverkar situationen mer än de enskilda konkurrenterna. Vallviks Bruks konkurrenter inom kemiska pappersmassor är främst svenska och finländska producenter, så som Södra, UPM, SCA, Billerud Korsnäs och Munksjö.

PRODUKTER OCH PRODUKTION

ROTTNEROS – MARKNADS-LEDANDE INOM SINA NISCHER

Rottneroskoncernens huvudverksamhet sker vid de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Bolaget fokuserar på att expandera inom utvalda nischer där koncernen tillhör de ledande tillverkarna i världen, eller områden där Rottneroskoncernens massa har en konkurrensfördel som innebär en potential att bli marknadsledande.

Under 2014 uppgick produktionen till 345 000 ton och utleveranserna till 344 200 ton. Rottneros Bruk slog såväl månads- som årsrekord på CTMP-linjen under året. Vallviks Bruk slog under årets sista månader sitt dygnsproduktionsrekord.

Rottneroskoncernen har en tydlig ambition att öka försäljningsandelen som går till slutprodukter vars marknad uppvisar tillväxt. Detta sker genom att både utveckla befintliga nischer och genom att utveckla nya nischer. Avsikten är att koncernen, istället för att konkurrera med pris, ska utnyttja sin teknikkompetens för att ta en stark marknadsposition i valda nischer.

Den massa som används för tillverkning av filter för olika ändamål och den extremt rena E-massan, som kan utnyttjas för isolering i olika elektriska applikationer, är två exempel på nischområden där koncernen tillhör de ledande producenterna i världen. Idag är det ett begränsat antal tillverkare i

världen som är med och konkurrerar på marknaden för dessa typer av massor.

Ett annat exempel på en produkt där Rottneros kan leverera ett mervärde till sina kunder är mekanisk massa lämpad för kartongtillverkning. Här ökar efterfrågan, främst från den Asiatiska marknaden. 2014 svarade massa till kartongtillverkning för över 50 procent av Rottneros Bruks produktion. I Vallviks Bruk var motsvarande siffra 7 procent.

Absorption Express, Rottneros nyutvecklade högutbytesmassa för mjukpapper, är ytterligare ett exempel på potentialen i bolagets nischstrategi. Den fick ett stort genomslag i samband med lanseringen under hösten. Det unika med Absorption Express är att den suger åt sig vätskor väsentligt snabbare och i större mängd jämfört med betydligt dyrare kemiska massor.

Av Vallviks Bruks produktion används omkring 25 procent för tillverkning av grafiska papper. Motsvarande andel för Rottneros Bruk är cirka 30 procent.

FRÅN SKOG TILL SLUTPRODUKT

ROTTNEROS BRUK: EN BRED PALETT AV PRODUKTER

PRODUKTER

CTMP CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical-Pulp) är en massa med flera användningsområden, till exempel tillverkning av kartong, tryck- och skrivpapper, samt mjukpapper. Vid produktion av CTMP förbehandlas veden med kemikalier vid förhöjd temperatur innan den mekaniska bearbetningen påbörjas. Veden sönderdelas samt mals och fibrerna friläggs mellan roterande metallplattor till färdig massa. Den dominerande råvaran är gran, men även tall, asp och björk används i processen.

CTMP-massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter. Beroende på avsett användningsområde kombineras träslagen så att massakvaliteterna får de specifika egenskaper som kunderna efterfrågar.

De CTMP-massor som Rottneros Bruk tillverkar av asp används främst till skrivoch tryckpapper, medan CTMP tillverkad av tall och gran i stor omfattning används för kartongtillverkning. Beroende på de önskade egenskaperna i form av styvhet, tryckbarhet och opacitet kan olika typer av fiber blandas.

CTMP för kartong (board) bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt och utgör därför ett av de områden där bruket nu satsar. Förutom kartong har Rottneros Bruk massakvaliteter för

tillverkning av filterpapper med hög kvalitet, mjukpapper (tissue) och för olika specialapplikationer.

Slipmassa

Slipmassa baseras på gran. Veden bearbetas genom att den pressas mot speciella stenvalsar, eller "slipstenar".

Historiskt har Rottneros Bruks slipmassakvaliteter i första hand varit anpassade för tryckpapper, men övergår nu i ökande omfattning mot kartong- och mjukpapperstillverkning, där dess egenskaper medför produkt- och kvalitetsfördelar. Slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer.

PRODUKTION

Gemensamt för de båda produktkategorierna är det höga råvaruutbytet. CTMP utnyttjar 90–95 procent av den tillförda veden, slipmassan 98–99 procent, medan utbytet för kemiska massor ligger betydligt lägre. Produktionen är beroende av färsk ved som bättre ger de önskade produktegenskaperna. Veden hämtas i allt väsentligt från närområdet, det vill säga inom en radie på cirka tio mil från Rottneros Bruk.

Rottneros Bruk hade under 2014 i medeltal 88 anställda. Produktionskapaciteten uppgår till cirka 150 000 ton per år, vilket gör bruket till en av Europas största producenter av mekanisk avsalumassa.

Under 2014 producerades totalt 133 600 ton CTMP och slipmassa, en ökning med sju procent jämfört med 2013 (124 900 ton). Detta trots att världsmarknaden minskade med 1 procent. Produktionen av CTMP ökade med 13 procent till 80 800 ton medan motsvarande tal för slipmassa var en minskning med en procent till 52 800 ton. Årsproduktionen i CTMP-linjen var den högsta någonsin, dessutom slogs rekord på månadsbasis under december.

CTMP respektive slipmassa produceras i två separata linjer. Båda processerna är miljövänliga tack vare det höga råvaruutnyttjandet och lågt kemikalieutnyttjande, men samtidigt mycket energiintensiva, vilket innebär att de är exponerade för variationer i elpriset.

INVESTERINGAR

Rottneros Bruk vidtar löpande åtgärder för att öka produktiviteten och minska energiförbrukningen per ton massa. Energiförbrukningen är idag 20 procent lägre än för tio år sedan. Under året investerades i en värmeväxlare (så kallad ekonomizer) på biopannan för att utvinna värme i luften från pannan, till processen. Åtgärden har medfört en minskning av brukets oljeförbrukning.

ABSORPTION EXPRESS – BILLIGARE OCH BÄTTRE

Absorption Express

Absorption Express, Rottneros nyutvecklade högutbytesmassa för mjukpapper, är ett tydligt exempel på potentialen i bolagets nischstrategi. Den fick ett stort genomslag i samband med lanseringen vid London Pulp Week i november där en betydande del av världens pappersindustri fanns representerad.

Unik absorberingsförmåga

Det unika med Absorption Express är att den suger åt sig vätskor dubbelt så effektivt som betydligt dyrare massor. Enligt våra tester absorberar den vätskor dubbelt så snabbt och dubbelt så mycket som konkurrenternas massor. Den har också en högre bulk som ger en bättre känsla för användaren av slutprodukten.

Ökad kvalitet

För mjukpappersproducenter innebär en övergång till Absorption Express sänkta insatsvarukostnader och ökad kvalitet.

Utvecklat av Rottneros Bruk

Absorption Express har utvecklats av Rottneros Bruk och testats av ett antal mjukpapperstillverkare. Flera tillverkare använder redan idag denna massa löpande i sin produktion. Utvecklingen var ett teamarbete och involverade stora delar av personalen vid bruket under ledning av produktionschefen Nils Hauri.

Mjukpapper/Tissue

Användning:

Samlingsnamn på papperskvaliteter vid tillverkning av servetter, hushålls- och toalettpapper.

Marknad: Ett område med stadigt ökande efterfrågan.

VALLVIKS BRUK: FLINGTORKNING GER MASSA MED UNIKA EGENSKAPER

PRODUKTER

Kemisk massa framställs genom att koka vedflis i en särskild kokvätska. Kemikalierna i kokvätskan löser upp veden så att fibrerna friläggs. Det finns två typer av processer för framställning av kemisk massa: sulfat- och sulfitprocess. Sulfatprocessen, som idag är den vanligaste och som också är den som används vid Vallviks Bruk, ger en starkare massa. Efter kokningen har man kvar fibrer och en svartlut som innehåller kemikalier och utlöst vedsubstans. Kokkemikalierna kan återvinnas, medan vedsubstansen oftast används som bränsle för den egna produktionen av ånga och el. Vid Vallviks Bruk produceras långfibriga kemiska sulfatmassor som står för cirka 60 procent av koncernens produktion.

Den största delen av Vallviks Bruks produktion utgörs av NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft). NBSK är beteckningen för blekt långfibersulfatmassa som också är den massa som officiella prisindikationer vanligtvis avser, till exempel i det veckovis rapporterade PIX-priset som sätts i USD/ton för Europa, Nordamerika och Kina. ECF-blekt

(Elemental Chlorine Free) massa används för tillverkning av vita eller ljusa pappersoch kartongprodukter, skriv- och tryckpapper, mjukpapper samt specialpapper.

Vallviks Bruk producerar även oblekt sulfatmassa, UKP (Unbleached Kraft Pulp). Den långfibriga massans egenskaper bidrar med styrka i olika papperskvaliteter. Då kommer den långsamt växande nordskandinaviska barrfibern som Vallvik använder till sin fulla rätt.

Vallviks Bruk tillverkar även en typ av oblekt sulfatmassa som är extremt väl tvättad och mycket ren. Massan, kallad E-massa, har utvecklats under många år och har, genom sin kvalitet, gjort Vallviks Bruk till en världsledande leverantör av massa som kan användas för tillverkning av elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. Kabelisolering för marina högspänningskablar är en produkt där Vallviks Bruks E-massa har en särställning. Vallviks Bruks massor är dessutom flingtorkade, vilket ger vissa specifika egenskaper som gör dem speciellt lämpade för tillverkning av filter och andra absorberande produkter.

PRODUKTION

Bruket har 151 medarbetare. Under 2014 producerade Vallviks Bruk 211 300 ton, en ökning med 1 procent, jämfört med 2013.

Produktionen av de långfibriga sulfatmassor som tillverkas vid bruket är mindre energiintensiv än tillverkningen av slipmassa och CTMP. Vallviks bruk är därför mindre exponerat för elprisets utveckling än Rottneros Bruk. En stor andel av den el som används är egenproducerad, vilket innebär att bruket är i det närmaste energineutralt.

Ambitionen är att i ökad grad omfördela produktionen till främst massor för elektriska applikationer och filtermassor för tillverkning av luftfilter för fordonsindustrin och för konsumentprodukter i form av till exempel kaffefilter.

INVESTERINGAR

Under året har Vallviks Bruk främst inriktat sig på att dra nytta av de omfattande investeringar som genomförts under de närmast föregående åren.

ROBUR FLASH – HÅLLER ELEKTRONERNA PÅ PLATS

Unika egenskaper

Vallviks Bruk är världsledande på E-massa som används i elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. Massan med de unikt isolerande egenskaperna kokas enligt ett hemligt recept som utvecklats kontinuerligt sedan i mitten av 1990-talet.

Extremt väl tvättad massa

E-massa är en kvalitet av oblekt sulfatmassa som är extremt väl tvättad och mycket ren. Massans renhet gör att den kan användas som elektriskt isolationsmaterial. Mer i detalj handlar det om att Vallvik genom åratals utveckling lyckats minska antalet joner av grundämnen som leder elektricitet. Det är grundämnena som används i kokprocessen, framförallt natrium, som bidrar till ledningsförmågan i slutprodukten, som sedan tvättas bort.

Robur Flash UKP

Massan marknadsförs under produktnamnet Robur Flash UKP. Kunderna finns över hela världen. Kabelisolering för marina högspänningskablar är ett exempel på en produkt där Vallviks Bruks massa har en tydlig särställning i sin nisch.

Ökad andel av leveranser

E-massan har successivt ökat sin andel av brukets leveransvolymer och utgör idag drygt 15 procent av leveranserna. Tillverkningen av E-massan är kundorderstyrd. Kontrakten tecknas normalt årsvis och är därmed mindre exponerade för bulkmarknadens svängningar.

Robur Flash UKP

Användning: Elektriska isolationsmaterial, kondensatorpapper.

Marknad: Mindre exponerat för bulkmarknadens svängningar.

RÅVARUFÖRSÖRJNINGEN VEDTILLGÅNGEN AVGÖRANDE

Tillgången till ved är avgörande för Rottneroskoncernens massaproduktion. Virkesinköpen svarar för nära 40 procent av bolagets totala kostnadsmassa, betydligt mer än inköpen av andra insatsvaror som elkraft och kemikalier.

VIRKESFÖRSÖRJNINGEN

Koncernen har en egen organisation för råvaruanskaffning i Sverige, samt ett bolag för virkesanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Råvaran köps i form av massaved, eller som flis från olika sågverk. Låga lagernivåer minskar Rottneros kapitalbindning, samtidigt som färsk råvara ger ett bättre råvaruutnyttjande med minskat användande av kemikalier för blekning. Det statligt ägda Sveaskog och skogsägareföreningen Mellanskog är Rottneros enskilt största leverantörer. SIA Rottneros Baltic utgör en viktig länk för att skapa ökad flexibilitet i råvaruförsörjningen.

Rottneros två bruk förbrukar cirka 1,4 miljoner kubikmeter massaved och flis per år. Import av flis från lettiska sågverk som

utgör huvuddelen av Rottneros import, sker främst till Vallviks Bruk som har egen hamn. Säsongsvariationer, prisbild och väderleksförhållanden är faktorer som påverkar råvaruflödet. Att hålla en lagernivå som säkerställer produktionen, samtidigt som kapitalbindningen minimeras, kräver god kommunikation och långsiktiga goda relationer med leverantörerna.

Rottneroskoncernen är spårbarhetscertifierad enligt de två europeiska systemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Spårbarhetscertifieringen garanterar att den råvara som används inte har något kontroversiellt ursprung och att den kan spåras bakåt i leveranskedjan. Efterfrågan på FSC-certifierad massa ökar, samtidigt som tillgången hittills har varit tillräcklig.

VIRKESMARKNADEN

Rottneros kostnader för råvaror fortsatte att sjunka under 2014. Den totala kostnaden uppgick till 561 MSEK (2013: 595 MSEK), motsvarande 40 procent (2013: 40 procent) av koncernens kostnader.

Lagren av virkesråvara var vid utgången

av 2014 cirka 68 000 m3 i Vallvik Bruk motsvarande 22 dagar. I Rottneros Bruk var lagret cirka 41 000 m3 motsvarande 38 dagar. Lagret var ovanligt stort på grund av lagrad flis för vissa kvaliteter samt en förväntad lagersänkning i samband med nyårshelgen. Råvarubalansen påverkas främst av avverkningsbenägenheten, priser på massaved och sågtimmer samt konkurrensförhållanden.

För 2015 bedöms råvarumarknaden vara stabil då vi förväntar oss en relativt hög avverkningstakt och bra sågverksproduktion vilket även gynnar tillgången på flis.

ELFÖRSÖRJNING

Under 2014 hade Rottneroskoncernen en nettoförbrukning av elkraft på 385 GWh. Merparten av förbrukningen sker vid Rottneros Bruk, medan Vallviks Bruk till stor del kan utnyttja egenproducerad elkraft.

Elpriset på elbörsen Nord Pool uppgick under året till i genomsnitt 29 (34) öre per KWh, vilket var 15 procent lägre jämfört med 2013. Vid årsskiftet fanns elsäkringskontrakt motsvarande 48 procent av den bedömda förbrukningen för 2015. Säkringsgraden för 2016 uppgår till 26 procent.

KEMIKALIER

Under året sjönk marknadspriserna på de kemikalier som koncernen använder i produktionen. För att säkerställa såväl produktionen som konkurrenskraftiga priser strävar Rottneros efter kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

RÅVARUFÖRSÖRJNING

VED

Köps som massaved eller flis. Sveaskog och skogsägareföreningen Mellanskog är de största leverantörerna.

EL Nettoförbrukning av elkraft: 385 GWh.

Vallviks Bruk utnyttjar till stor del egenproducerad elkraft.

KEMIKALIER Sjunkande marknadspriser på kemikalier. Rottneros har kontakter med

ett brett utbud av leverantörer.

SIA ROTTNEROS BALTIC

Rottneros importerar en del av sin vedråvara från Lettland, via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Denna import som främst går till Vallviks Bruk täcker cirka 13 procent av brukets behov av massaved. Bolaget har tre medarbetare.

ROTTNEROS ANSVAR

BRETT ANSVARS-TAGANDE FÖR OMVÄRLD OCH MEDARBETARE

Verksamheten inom Rottneros ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt. Ambitionen är därför alltid att minska de miljöeffekter företagets produktions- och distributionssystem kan ge upphov till. Förtroende för Rottneros agerande stärker vår ställning på marknaden och främjar medarbetarnas engagemang. Sedan 2010 redovisas hållbarhetsinformationen i enlighet med Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer nivå C.

GRI

För räkenskapsåret 2014 har Rottneros fortsatt att rapportera i enlighet med GRI:s tillämpningsnivå C, vilket innebär att rapporten inte har bestyrkts av utomstående part. Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredovisningen och presenteras även på Rottneros webbplats.

UPPFÖRANDEKOD

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är att

definiera Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur.

INTRESSENTER

4 STYRNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER

Rottneros strävar efter att ha en god kommunikation med alla dem som påverkas av verksamheten. Här har kunder, leverantörer av massaved, medarbetare och aktieägare en särställning. Det är med dessa Rottneros i störst utsträckning kommunicerar för att upprätthålla en öppen och positiv relation. Intressenterna har delats in i fyra grupper.

Informationens placering (sida i ÅR)

GRI-INDEX NIVÅ C

Informationens placering (sida i ÅR)

Uttalande från VD	6–7
ORGANISATIONSPROFIL
Organisationens namn	14
De viktigaste varumärkena och produkterna	14–19
Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	14–19, 60
Lokalisering av huvudkontor	71
Länder som organisationen har verksamhet i	4,14–19,52
Ägarstruktur och företagsform	66–67
Marknader som organisationen är verksam på	10–19
Den redovisade organisationens storlek	3–4
Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	27–28
Utmärkelser och priser som mottagits	ej relevant
INFORMATION OM REDOVISNINGEN
Redovisningsperiod	22
Datum för publicering av den senaste redovisningen	webb
Redovisningscykel	22
Kontaktperson för frågor angående redovisningen	71, webb
Processer för definition av redovisningens innehåll	22
Redovisningens avgränsning	22
Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning	22
Redovisningsprinciper för dotterbolag	48–51
Förklaring av effekten av förändrad information	22
Väsentliga förändringar sedan föregående period	22
Innehållsförteckning för GRI:s standardupplysningar	22
	STRATEGI OCH ANALYS

4.1 Redogörelse för bolagsstyrning 34–38 4.2 Styrelseordförandens roll 35–36 4.3 Antalet oberoende styrelseledamöter 35 4.4 Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna 34–36,71 rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen 4.14 Lista över intressentgrupper 22–23 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter 22 5. RESULTATINDIKATORER EC Ekonomiska resultatindikatorer EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 23 EC3 Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden 50,54 EN Miljömässiga resultatindikatorer EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla 26 EN5 Minskad energianvändning genom effektiviseringar 14–20 EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt 26 EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat 25 EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transporter 26 LA Anställningsförhållanden och arbetsvillkor

LA1	Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	24,54
LA2	Antal anställda som slutat och personalomsättning	24
LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	23

ANSVAR

VI VISAR ANSVAR

MARKNAD

Kunder

Rottneros uppgift är att förse kunderna med massaprodukter som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Koncernen visar ansvar gentemot kunder genom att alltid eftersträva en hög och kundanpassad kvalitet. Mervärde skapas åt kunderna genom att vi tillhandahåller ny kunskap.

Rottneros för en kontinuerlig dialog med sina kunder. Regelbundna möten hålls, där produkt- och kvalitetsfrågor diskuteras. Information om Rottneros och bolagets produkter lämnas via den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas ut till samtliga kunder.

Leverantörer

Rottneros har ett ansvar gentemot leverantörer och partners. Bolagets representanter får aldrig tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ska aldrig ingå i affärsrelationer med företag som bryter mot lagar, regler eller internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Rottneros ledningsprocess innebär att val av nya leverantörer sker efter bestämda kriterier. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten för att diskutera leveransåtaganden. Då har respektive bolag möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar. Utöver dessa möten har Rottneros löpande kontakt med sina leverantörer.

ÄGARE

Aktie- och kapitalmarknad

Rottneros tar ansvar gentemot ägarna genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för lagar, regler och normer. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning. Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar.

INTERNT

Medarbetare

Rottneros visar ansvar gentemot medarbetarna genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

Facket

Samtliga anställda inom Rottneros omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD Samhälle

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är en stor arbetsgivare på orten. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

Miljö

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Miljömålen följs upp tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan. Våra produktionsenheter arbetar med ständiga förbättringar av produktionsprocessen. Under 2014 har detta inneburit både lägre energiförbrukning och lägre råvaruförbrukning. Råvaruförbrukningen (rundved och flis) har under 2014 sjunkit med ca 20 000 m³ vilket motsvara cirka 500 lastbilar med ved.

PRIORITERINGAR

Rottneros strävar alltid efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv genom förståelse för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING FÖRDELAD PÅ INTRESSENTER

Intressentgrupp	Verksamhetstyp	MSEK	Andel av total kostnad
Kunder	Försäljning av pappersmassa och andra intäkter	1 588
Leverantörer	Råvaror & förnödenheter Övriga inköp av varor & tjänster inklusive av-och nedskrivningar	-847 -433	58 % 30 %
Anställda	Löner, sociala avgifter och andra personalkostnader	-190	13 %
Långivare	Räntor	-4	0 %
Staten	Skatter 1)	20	-1 %
Aktieägare	Nettoresultat	133

1) Avser aktivering av ej utnyttjade underskottsavdrag.

ANSVAR – MEDARBETARE

ERFARNA, KOMPETENTA OCH ENGAGERADE

"Rottneros har erfarna, kompetenta och engagerade medarbetare". Ett citat från nytillträdde VD efter en månad på jobbet.

Detta är dock inte tillräckligt, en utveckling får aldrig stå stilla. För att vi skall nå dit vi vill krävs ett tydligt ledarskap tillsammans med en gemensam tydlig målbild, både på kort och lång sikt. En förändringsprocess, benämnd Fokus 15, startades hösten 2013 och har implementerats under 2014 genom utbildningsinsatser inom ledarskap, säkerhetsutbildning, miljöutbildningar på tjänstemannasidan såväl som på kollektivsidan.

ANSTÄLLNINGSTID OCH GENOMSNITTSÅLDER 2014

Motivation och engagemang hos Rottneros medarbetare bygger på tydliga mål, en platt organisation med decentraliserat ansvar som leder till en arbetsplats där kreativa ideer släpps fram och testas.

Ramarna ges i Rottneros Uppförandekod som styr vårt ansvar för miljö, etik i relationer med arbetskamrater, kunder, leverantörer och vår samverkan med övriga samhället.

I syfte att ytterligare förstärka koncernens personalprocesser rekryterades under 2014 en person med övergripande HR-ansvar.

Inför framtiden finns ett stort fokus på att genomlysa behovet av fortbildning, pensionsavgångar samt att genom nyrekryteringar förstärka kompetensen inom företaget.

HÖG NÄRVARO

Personalomsättningen inom koncernen uppgick till 12 (8) procent under 2014, i huvudsak relaterat till pensionsavgångar. Sjukfrånvaron låg på 2,4 (2,8) procent. Båda siffrorna är förhållandevis låga jämfört med riksgenomsnittet i Sverige. Hög närvaro och låg personalomsättning utgör en bra grund för kontinuitet, både på kort och lång sikt.

ARBETSSKADOR

Koncernen har en nollvision gällande arbetsskador som leder till sjukskrivning. Ett sätt att nå detta mål är att utbilda personal och att ha klara och tydliga instruktioner för arbetets utförande, samt hur man rör sig inom fabriksområdet.

På Vallviks Bruk inträffade 2014 fyra olycksfall vilka ledde till totalt 15 sjukskrivningsdagar samt åtta så kallade 0-olycksfall vilket innebär noterade olycksfall som inte lett till sjukskrivning. Motsvarande siffror på Rottneros Bruk var fyra olycksfall med 9,5 dagars sjukskrivning och tio 0-olycksfall. Antalet olycksfall och tillbud rapporteras till koncernledning och styrelse på månadsbasis.

Medelantalet anställda uppgick 2014 till 251 (256).

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 20 år och medelåldern är cirka 52 år. Av de anställda är 15 procent kvinnor. I ledningsgruppen för Vallviks Bruk, som består av åtta personer, är två kvinnor, produktionschef och personalchef.

Under 2014 uppgick löner och andra ersättningar till personalen, exklusive sociala avgifter, till 136,8 (137,1) MSEK. Detta motsvarar cirka 9 (10) procent av koncernens totala omsättning 2014.

ANSVAR – MILJÖ MILJÖHÄNDELSER I BRUKEN 2014

ROTTNEROS BRUK – OPTIMERING AV VÄRMEPANNANS EFFEKTIVITET

ROTTNEROS BRUK

Bruket har under året höjt produktionen, vilket krävt större energimängder för torkningen av massan. För att i möjligaste mån hålla ner användningen av fossila bränslen så har arbetet med att optimera barkpannans effektivitet fortsatt. Provkörningar med olika bränsleblandningar genomfördes under våren 2014.

Barkpannan har också försetts med en ekonomiser för att tillvarata mer värmeenergi ur rökgaserna. Denna investering kommer att kompletteras med värmebatterier för att ekonomiserns fulla värmeåtervinningspotential ska kunna utnyttjas.

Den ökade produktionen har trots värmeeffektiviseringsåtgärder lett till en ökning av användningen av

fossila bränslen.

Bruket har installerat en så kallad on-line-mätare i bioreningen med syftet att optimera tillsatser av närsalter till det vatten, som ska biorenas liksom att styra vattnets pH. Närsalter är fosfor och kväve som utgör näringsämnen i den biologiska process som renar det processvatten som lämnar bruket.

VALLVIKS BRUK – ÖKNING AV VERKNINGSGRADEN I RENINGSANLÄGGNINGEN

VALLVIKS BRUK

Bruket har fortsatt arbetet med att öka verkningsgraden i den biologiska reningsanläggningen. Eftersom bruket tillverkar både blekt och oblekt massa i kampanjer så varierar den mängd material i det utgående processvattnet som ska renas i processen. Den oblekta massan ger en mindre mängd substans som ska renas. Detta innebär att den biologiska processens verkningsgrad sjunker vid växlingarna mellan de olika massatyperna. Studier pågår av hur processen kan modifieras för effektivisera

processen vid kvalitetsbyten.

Förorenade vatten, så kallat kondensat, kommer från brukets kemikalieåtervinningssystem. En del av dessa vätskeflöden lämnar bruket. Den mängd som lämnar bruket har successivt minskats. Under året har delar av den så kallade indunstningsanläggningen bytts ut för att bland annat kunna förbättra reningen av kondensat. Detta görs i en så kallad stripper. Anläggningen har efter ombyggnaden förbättrat kondensatreningen.

Bioreningen tar emot och behandlar

vätskor från blekeriet. Under året har ett system för styrning av vätskeflödena utformats och tagits i drift. Det kommer att optimeras under 2015.

Bruket har under året förberett den förhandling om utökad produktion till 255 000 ton per år och nya miljövillkor som kommer att äga rum under våren 2015. Arbetet har bestått i kontakter med Mark- och miljödomstolen i Östersund och ett remissförfarande med i första hand Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Naturvårdsverket.

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN, %

	Intressentgrupp	Bil	Tåg	Båt	Andel av totalt transport arbete, %
201	Massaved, %	48	10	42	21
4	Kemikalier, %	100	0	0	1
	Massa, %	17	16	67	78
	Andel av totalt transportarbete, %	24	15	61	100
	Massaved, %	45	5	50	19
	Kemikalier, %	100	–	–	1
	Massa, %	12	18	70	80
	Andel av totalt transportarbete, %	19	16	65	100

Massaved, %	45		5 50	19
Kemikalier, %	100		– –	1
Massa, % Andel av totalt	12		18 70	80
transportarbete, %	19		16 65	100
				Totalt
GWh		Rottneros	Vallvik	koncernen
Biobränslen inkl svartlut		54	1 120	1 174
Fossila bränslen		46	16	62
Total energiförbrukning exkl. elektricitet		100	1 136	1 236
– Andel biobränsle, %		54	99	95
Elektricitet genererad i fabrikerna		0	130	130
– därav grön el		0	128	128
Köpt elektricitet		212	43	255
Total elförbrukning		212	173	385
– Andel producerad i fabrikerna, %		0	75	34
Biobränslen inkl svartlut		53	1 105	1 157
Fossila bränslen		44	16	60
Total energiförbrukning exkl. elektricitet		96	1 121	1 217
Andel biobränsle, %		55	99	95
Elektricitet genererad i fabrikerna		0	119	119
– därav grön el		0	117	117
Köpt elektricitet		206	53	259
Total elförbrukning		206	172	378
– Andel producerad i fabrikerna, %		0	69	31
	Tilldelning/år
Bruk Rottneros	2013–2020* 19 668		Utsläpp 2013 11 932	Utsläpp 2014 13 120
Vallvik	11 355		5 801	5 965
				19 085
Totalt	31 023		17 733

Bruk	Tilldelning/år 2013–2020*	Utsläpp 2013	Utsläpp 2014
Rottneros	19 668	11 932	13 120
Vallvik	11 355	5 801	5 965
Totalt	31 023	17 733	19 085

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT

							Rottneros	Vallvik
				Andel av totalt	201	Produktion, ton	133 544	211 186
	Intressentgrupp	Bil Tåg	Båt	transport arbete, %	4	S, ton/år	8	99
						Tillstånd	–	135
201 4	Massaved, %	48 10	42	21		NOx	27 ton/år	1,6 kg/ton*
	Kemikalier, %	100 0	0	1		Tillstånd	–	1,5 kg/ton
	Massa, %	17 16	67	78		Suspenderade ämnen	172 ton/år	0,6 ton/dygn
	Andel av totalt transportarbete, %	24 15	61	100		Tillstånd	325 ton/år	2,0 ton/dygn
								ECF	UKP
	Massaved, %	45 5	50	19		COD	2 510 ton/år		14 ton/dygn 6,4 ton/dygn
	Kemikalier, %	100 –	–	1		Tillstånd	4 000 ton/år	35 ton/dygn	18 ton/dygn
	Massa, %	12 18	70	80		AOX, kg/ton	–	0,1
	Andel av totalt transportarbete, %	19 16	65	100		Tillstånd	–	0,8
						Fosfor, ton/år	0,9	33 kg/dygn
						Tillstånd	1,5 ton/år	–
						Klorat ton/dygn ECF	–	0,27
	ENERGIFÖRBRUKNING					Tillstånd	–	1,5
	GWh	Rottneros	Vallvik	Totalt koncernen	201	Produktion, ton	124 739	208 452
					3	S, ton/år	8	93
201 4	Biobränslen inkl svartlut	54	1 120	1 174		Tillstånd	–	135
	Fossila bränslen	46	16	62		NOx	28 kg/ton	1,6 kg/ton
	Total energiförbrukning exkl. elektricitet	100	1 136	1 236		Tillstånd	–	1,5
	– Andel biobränsle, %	54	99	95		Suspenderade ämnen, ton/dygn	0,5	0,5
	Elektricitet genererad i fabrikerna	0	130	130		Tillstånd	1,2	2,0
	– därav grön el	0	128	128		COD, ton/dygn	6,7	15 ECF	7,0 UKP
	Köpt elektricitet	212	43	255		Tillstånd	10,5	35	18
	Total elförbrukning	212	173	385		AOX, kg/ton	–	0,1
	– Andel producerad i fabrikerna, %	0	75	34		Tillstånd	–	0,8
						Fosfor, kg/dygn	2,8	44
201 3	Biobränslen inkl svartlut	53	1 105	1 157		Tillstånd	6,0	–
	Fossila bränslen	44	16	60		Klorat ton/dygn ECF	–	0,1
	Total energiförbrukning exkl. elektricitet	96	1 121	1 217		Tillstånd	–	1,5
	Andel biobränsle, %	55	99	95		* Överskridandet av riktvärdet för NOx beror på en gaspanna som

installerats för att minska svavelutsläpp.

KOLDIOXIDUTSLÄPP, TON/ÅR

							Rottneros	Vallvik	Total
					201	Fossila bränslen*	13 120	5 965	19 085
					4	Biobränslen	31 561	601 852	633 413
	UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID					% biobränslen	71 %	99 %	97 %
201 4	Bruk	Tilldelning/år 2013–2020*	Utsläpp 2013	Utsläpp 2014	201	Fossila bränslen*	11 932	5 801	17 733
	Rottneros	19 668	11 932	13 120	3	Biobränslen	32 046	587 653	619 699
	Vallvik	11 355	5 801	5 965		% biobränslen	73 %	99 %	97 %

* Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören i Rottneros AB (publ), org. nr. 556013-5872, med säte i Sunne, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2014.

Rottneros redovisar ett rörelseresultat för 2014 om 118 (-154) MSEK. Stark dollarkurs har påverkat resultatet positivt med 79 MSEK jämfört med föregående år.

FÖRSÄLJNING, RESULTAT, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

RESULTATET ÖKADE MED 180 MKR

AVVIKELSEANALYS
MSEK	2014	2013
NBSK PIX	925	857
SEK/USD	6,86	6,51
NBSK SEK	6 345	5 582
Rörelseresultat	118	-154
Pris & Mix		53
Valuta	79
Volym	21
Rörliga kostnader		52
Nedskrivningar och engångskostnader	92
Realiserade massa och valutasäkringar		-12
Övrigt		-13
Total skillnad		272

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2014	2013
Nettoomsättning	1 547	1 389
Rörelseresultat exkl engångseffekter¹	118	-62
Rörelseresultat	118	-154
Resultat efter finansnetto	114	-158
Årets resultat	133	-158

¹ Exklusive nedskrivningar och engångskostnader om totalt 0 (92) MSEK.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Försäljning

Koncernens nettoomsättning uppgick för helåret 2014 till 1 547 (1 389) MSEK. Utleveranserna för helåret 2014 uppgick till 344 200 (332 100) ton en volymökning med 4 procent jämfört med föregående år. Det genomsnittliga USD priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK) har ökat med cirka åtta procent under 2014. De genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade med cirka 14 procent som en effekt av att USD stärktes mot kronan.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för helåret 2014 uppgick till 118 (-154) MSEK. Föregående år belastades resultatet, förutom nedskrivning på 80 MSEK, med kostnader för avgående vd:s lön, pension och sociala kostnader enligt avtal. Under året har resultatet belastats med kostnader om 5,5 MSEK för avgående vd:s lön, pension och sociala kostnader enligt avtal.

Rörliga kostnader

Det genomsnittliga elpriset på elbörsen Nord Pool uppgick under helåret 2014 till 29 (34) öre per kWh vilket är 15 procent lägre än föregående år.

De lägre elpriserna under 2014 påverkade resultatet positivt med 16 MSEK jämfört med 2013. Denna positiva resultateffekt motverkas av negativa realiserade elsäkringar om 8 MSEK jämfört med 2013.

Den övriga minskningen av rörliga kostnader kommer till stor del av lägre åtgångstal samt pris på massaved och kemikalier.

Nedskrivningar och engångskostnader

Inga nedskrivningar har drabbat resultatet för 2014. Under det tredje kvartalet 2013 belastades resultatet med nedskrivningar om 80 MSEK avseende CTMP-anläggningen från Utansjö Bruk. Anläggningen avyttrades till KorsnäsBillerud under Q4 2014 med en likviditetseffekt om 39 MSEK, resultateffekten var marginell.

Resultat efter finansnetto

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 114 (-158) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -4 (-4) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursförluster med 0 (-1) MSEK.

Resultat efter skatt

Koncernens resultat efter skatt uppgick till 133 (-158) MSEK. Årets skattekostnad uppgick till +20 (0) MSEK. Uppskjuten skattefordran uppgick till 69 (53) MSEK. Beloppet har under året påverkats av utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag med 25 MSEK. Baserat på årets resultat och bolagets bedömning om de närmaste kommande årens utveckling har ytterligare underskottsavdrag aktiverats under året. Vid årsskiftet uppgår uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag till 67 MSEK motsvarande 302 MSEK i underskottsavdrag. Utöver detta finns skattemässiga underskottsavdrag om 98 MSEK för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats.

KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2014	2013
Anläggningstillgångar	691	706
Omsättningstillgångar	481	420
Likvida medel	89	35
SUMMA TILLGÅNGAR	1 261	1 161
Eget kapital	975	825
Räntebärande skulder	30	60
Ej räntebärande skulder	256	276
SUMMA EK OCH SKULDER	1 261	1 161

Resultatet per aktie efter skatt blev 0,87 (-1,04) SEK.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2014 uppgick till 58 (35) MSEK.

Under både 2014 och 2013 avser investeringarna främst kapacitets- och effektivitetshöjande utrustning.

Värdet på anläggningstillgångarna uppgick per den 31 december 2014 till 615 MSEK, en minskning med fem procent jämfört med 31 december 2013. 90 procent av koncernens anläggningstillgångar utgörs av materiella anläggningstillgångar. Under 2013 gjordes nedskrivning av materiella anläggningstillgångar med 80 MSEK härrörande Utansjö bruk.

Omsättningstillgångarna, exklusive likvida medel, uppgick per 31 december 2014 till 481 MSEK och består till 53 procent av varulager och till 36 procent av kundfordringar. Kassaflödeseffekten av försäljningen av Utansjöanläggningen uppgick till 39 MSEK. Jämfört med vid föregående års utgång ökade omsättningstillgångarna med 15 procent.

Koncernens likvida medel uppgick till 89 MSEK vid årets utgång 2014, jämfört med 35 MSEK vid utgången av 2013.

Koncernen hade den 31 december 2014 räntebärande skulder om sammanlagt 30 MSEK. Räntebärande skulder består av utnyttjat lån avseende investering. Räntebärande nettofordran uppgick till 59 MSEK att jämföras med -25 MSEK per sista december 2013.

Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2014 till sammanlagt 145 MSEK och totala beviljade krediter uppgick till 175 MSEK.

Soliditeten ökade som en följd av det positiva resultatet till 77 procent per 31 december 2014, en ökning med 6 procentenheter från föregående år. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 6,39 SEK (5,41 SEK per 31 december 2013).

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	2014	2013
Kassaflöde från den löpande verksamheten	104	62
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-20	-35
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-30	-18
ÅRETS KASSAFLÖDE	54	9

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2014 till 104 (62) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med -1 (-1) MSEK. Ökningen av rörelsekapitalet under 2014 hade en negativ effekt på kassaflödet med 71 MSEK.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -20 (-35) MSEK.

Koncernens nettolånefordran uppgick vid årsskiftet till 59 (-25) MSEK, en ökning med 84 MSEK jämfört med sista december 2013.

Nettokassaflödet för 2014 uppgick till 54 (9) MSEK, vilket motsvarade ett nettokassaflöde per aktie om 0,35 (0,06) SEK. Kassaflöde efter investeringar per aktie uppgick till 0,55 (0,18) SEK.

MODERBOLAGET

Moderbolagets omsättning för 2014 uppgick till 6 (6) MSEK. Under 2014 utgörs moderbolagets försäljning främst av intäkter från fakturerade administrativa och operativa ledningstjänster. Resultatet efter finansnetto för 2014 i moderbolaget uppgick till 36 (-93) MSEK.

FRAMTIDA UTVECKLING

I februari 2015 beslutade styrelsen om en strategisk handlingsplan för att långsiktigt stärka och utveckla Rottneros, Agenda 500. Det handlar om fortsatt fokus på utvalda nischer. Genom att bygga bort flaskhalsar i bruken planeras en kapacitetsexpansion under de kommande åren.

VIKTIGA HÄNDELSER

Per Lundeen tillträdde som VD och koncernchef den 6 november 2014 och är tillförordnad till bolagsstämman 2016.

ANTAL ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick 2014 till 251 (256).

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 20 år och medelåldern är cirka 52 år.

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2014	2013
Nettoomsättning	6	6
Rörelseresultat	-54	-46
Resultat efter finansnetto	36	-93
ÅRETS RESULTAT	57	-93

MÖJLIGHETER OCH RISKER

BALANS I HANTERINGEN AV FINANSIELLA OCH OPERATIVA RISKER

Rottneros påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra bolagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar koncernens förmåga att nå uppställda mål samt hanteringen av respektive risk. Rottneros arbetar för att minimera riskerna genom förebyggande arbete eller när detta inte är möjligt genom att arbeta med säkringar och försäkringar av olika slag. Många av nedanstående risker kan påverka Rottneros både positivt och negativt. Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och på en operativ nivå av VD och ledningsgruppen. Riskhanteringsprocessen omfattar bland annat strategisk affärsplanering, löpande riskinventering, förebyggande underhåll och investeringar samt finansiella säkringsaktiviteter.

Operationella riskområden ^A Variationer i massapris

^B Strukturförändring C1 Råvarutillgång C2 Råvarupriser ^D Elpris

^F Anläggningar ^G Politiska beslut ^H Miljö

Finansiella riskområden

^I Valuta balansexponering ^J Valuta – transaktionsexponering
^K Räntor
^L Likviditet och refinansiering

^E Kundstruktur och kundkrediter

KÄNSLIGHETSANALYS 2014

Riskslag	Förändring	2014	2013	Känslighet
Massapris	50 USD/ton	80	80	Hög
USD	50 öre/USD	70	60	Hög
Elpriser	10 öre kWh	25	25	Hög
Vedpriser	10 SEK m3 f	15	15	Medium
Ränterisk	1 %-enhet	0	0	Låg
Refinansiering				Låg
Kreditrisk				Låg

Effekt på årsresultat efter finansnetto (MSEK)

OPERATIVA RISKOMRÅDEN

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING	KOMMENTAR UTFALL
A VARIATIONER I MASSAPRIS	SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 4
Massapriset sätts på en global marknad och priset på Rottneros produkter är beroende av hur den globala efterfrågan på massaprodukter matchas mot industrins produktionsvolym.	Prissättningen i massamarknaden styrs av internationella prisnivåer som beror på efterfrågan och världskonjunkturen. Massaprissäkringar används när prisnivåerna i långtidskontrakten är ekonomiskt fördelaktiga, eller när marknadspriset är så lågt att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Som huvudregel görs massaprissäkringar i svenska kronor. Rottneros utvecklar produktsegment som innehåller större mervärden och som långsiktigt kan ersätta volymprodukter. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en	Per sista december inne hade koncernen inga massasäkringar.
Variationer i massapriset är sällan relaterat till förändrade kostnader för Rottneros och kan sålunda skapa stora sväng ningar i resultatet.	konjunkturcykel. MASSAPRISER I USD OCH SEK
Ett högt massapris är positivt för resultatet men kan ha negativ påverkan på möjliga försäljningsvolymer.
Massaprisrisk avser risken att förändringar av massa priser har en negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.

Digitalisering, globalisering och ökad handel minskar efterfrågan på vissa typer av pappersmassa och driver på strukturförändringar i branschen. Efterfrågan på tidnings- och tryckpapper minskar medan efterfrågan på tissue, kartong och specialpapper ökar.

B STRUKTURFÖRÄNDRING SANNOLIKHET: ⁵ PÅVERKAN: ³

För att hantera strukturförändringen i branschen har Rottneros satsat på tillväxt inom produktsegment där Rottneros kan tillföra mervärden genom kunskap och massa av hög kvalitet. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING	KOMMENTAR UTFALL
C1 RÅVARUTILLGÅNG	SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 4
Tillgången till vedråvara är central för en massaproducent. Rottneros har ingen egen skog och är därför beroende av ett optimalt flöde av vedråvara till	För att säkra tillgång på ved försäkrar sig koncernen om en god långsiktig relation till de aktörer som finns i respektive bruks närområde. Vanligtvis tecknar Rottneros avtal med större vedleverantörer för perioder mellan 6–24 månader. För att öka flexibiliteten har koncernen ett eget bolag i Lettland för interna leveranser av ved och flis.

optimalt flöde av vedråvara till massabruken. Skulle Rottneros stå utan ved skulle leveranser och kundrelationer äventyras.

C2 RÅVARUPRISER

Pris och prisförändringar på vedråvara påverkar en massaproducent. Ökade priser på vedråvara påverkar resultatet negativt och Rottneros har inga möjligheter att kompensera prisökningar på insatsvaror.

SANNOLIKHET: 2 PÅVERKAN: 3

Koncernen säkrar inte marknadsmässiga prisfluktuationer, men långsiktiga leverantörsavtal ger viss stabilitet i prisbilden. En prisförändring på 10 SEK per m3f påverkar koncernens resultat med cirka 15 MSEK.

Råvarukostnaden för koncernen uppgick för 2014 till 561 MSEK (595). Vilket motsvarar 36 (43) procent av nettoomsättningen.

D ELPRIS SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ³

Energikostnader utgör en stor del av Rottneros tillverkningskostnader. Ökade energipriser leder till ökade produktionskostnader och har en negativ påverkan på koncernens rörelseresultat.

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. För att skydda Rottneros framtida elkostnad mot kraftiga fluktuationer och uppnå ett förutsägbart elpris ska framtida elpriser säkras i förväg enligt en fastställd strategi. Vallviks Bruk är i stort sett självförsörjande.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Styrelsen godkänner även nya finansiella motparter.

ELSÄKRINGAR PER 31 DECEMBER 2014

År	Andel säkrat	EUR/MWh	Öre/kWh
2015	48 %	44,3	42
2016	26 %	37,0	35

Vid utgången av december 2014 fanns elsäkringar motsvarande i tabellen angiven andel av prognostiserad förbrukning. I tabellen anges genomsnittspriser i EUR/MWh, samt genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2014).

För elkostnaderna under 2015–2016 finns säkringar av EUR tecknade om totalt 4,7 MEUR till en genomsnittlig kurs av 9,06 SEK/EUR. Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under helåret 2014 till 29 (34) öre per kWh.

E KUNDSTRUKTUR OCH KUNDKREDITER SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 2

Stort beroende av några få enskilda stora kunder, branscher eller geografiska marknader kan ha betydande inverkan på intäkterna om en stor kund eller bransch skulle få problem.

Rottneros bedömer att koncernen har en god kommersiell riskspridning med över 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 30 procent av omsättningen. Tryckpapperskunder svarar för cirka 30 procent av intäkterna, vilket långsiktigt kan utgöra en alltför hög andel med tanke på de långsiktiga strukturella förändringar som pågår i marknaden.

Geografiskt är Rottneroskoncernen inte beroende av marknaden i något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Tyskland, Italien och Sverige utgör de största marknaderna.

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder.

Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk.

Koncernen har i storleksordningen drygt 100 kunder och den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgick vid slutet av 2014 till 30 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad).

Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2014 var 92(94) procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING	KOMMENTAR UTFALL
F ANLÄGGNINGAR	SANNOLIKHET: 3 PÅVERKAN: 3
Rottneros har två produktions anläggningar som bedriver kontinuerlig produktion. Arbetsskador, maskin haverier, bränder och andra	Ledningen gör årligen en översyn av brukens underhållsbehov för de närmaste åren. I detta arbete ingår att identifiera löpande årliga investeringar, expansionsinveste ringar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten och säkerheten. Rottneroskoncernen genomför årliga underhållsstopp för att säkerställa en hög och jämn produktionstakt. Underhållsstoppen planeras noga för att minimera	Under 2014 har underhålls stopp utförts under semes terperioden och i oktober för Rottneros Bruk och under oktober i Vallviks Bruk.

hög och jämn produktionstakt. Underhållsstoppen planeras noga för att minimera stilleståndstiden.

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador samt har relevanta ansvarsförsäkringar.

Koncernens maskintillgångar var vid utgången av 2014 bokförda till 498 MSEK. Återanskaffningsvärdet är väsentligt högre.

oktober i Vallviks Bruk. Genomgång och upphandling av försäkringar sker årligen.

skadehändelser kan leda till längre produktionsstopp, skador på anläggningen och

leveransproblem.

Politiska beslut kan genom förändringar i miljölagstiftningen påverka produktionen vid koncernens massabruk negativt.

G POLITISKA BESLUT SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 2

Rottneros exponering mot politiska risker bedöms som begränsad.

Rottneros bedriver produktion i Sverige och säljer merparten av sina produkter till Sverige, övriga Europa och till USA. Exportmarknaderna är stabila demokratier och den politiska risken för snabba förändringar i lagstiftning och regelverk är relativt liten.

Rottneros bedömer att det alltid finns risk för politiska beslut som på ett eller annat sätt fördyrar eller begränsar Rottneros möjlighet att producera massa. Bolaget anser dock att denna risk är för närvarande begränsad.

Rottneros verksamhet har påverkan på miljön, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljö.

Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan.

Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidan 23.

H MILJÖ SANNOLIKHET: ³ PÅVERKAN: ⁴

För styrelse- och bolagsledning är god hantering av miljöfrågor en grundläggande och viktig fråga, varför en löpande avrapportering sker månads-, halvårs- och årsvis. Koncernens båda bruk har miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO

I miljöledningssystemet finns väl inarbetade rutiner för uppföljning, provtagningar och avvikelsehantering. Båda bruken bedriver tillståndspliktig verksamhet. För att upptäcka och förhindra eventuella överträdelser av gällande bestämmelser

och krav har koncernen en kontinuerlig provtagning med larmfunktioner kopplat till brukens styrsystem. Utöver detta görs stickprovsvis manuella prover.

Enligt koncernens policy skall samtliga anställda genomgå en miljöutbildning. Miljöansvariga personer i koncernen fortbildas kontinuerligt.

Löpande kommunikation sker med länsstyrelser och kommuner. Tillsynsmöten sker med länsstyrelsen fyra gånger per år där även kommunen blir kallad.

Vallviks Bruk lämnade i slutet av 2013 in en ansökan om tillstånd för en utökad produktion vid Vallviks Bruk. Om berörda myndigheter ger sitt godkännande får Rottneros tillstånd att producera 255 000 ton per år i Vallviks Bruk. I samband med tillståndsansökningen gjordes interna miljöundersökningar. Under 2014 har kompletterande undersökningar utförts och man har påbörjat arbetet med ett antal åtgärdspunkter för att säkerställa att miljökrav uppfylls. Utöver detta har, i enlighet med gällande regler, periodiska besiktningar utförts av en extern konsult där man gjort en detaljerad genomgång av uppföljningssystem och mätningsförfaranden.

FINANSIELLA RISKER

Nedan beskrivs Rottneroskoncernens policies vad gäller finansiell riskhantering. Finansiella risker och övriga arrangemang beskrivs i not 4.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i USD, valutakurser

samt ved- och elpriser. Den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå, enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy och som årligen godkänns av styrelsen.

Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast enligt godkänd finanspolicy för att säkra affärer och kalkyler.

RISKOMRÅDE	RISKHANTERING			KOMMENTAR UTFALL
I VALUTA – BALANSEXPONERING		SANNOLIKHET: 4	PÅVERKAN: 1
Valutarisk innebär att föränd	Rottneros massabruk och anläggningstillgångar finns till 99 procent i Sverige

ringar av valutakurser kan ha en negativ påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöden samt värde på tillgångar och skulder.

och utöver den valutarisk som kan hänföras till löpande transaktioner är balansexponeringen mycket låg.

J VALUTA – TRANSAKTIONSEXPONERING SANNOLIKHET: 4 PÅVERKAN: 4

Transaktionsexponering är risken för att valutakursförändringar på exportintäkter, importkostnader ska påverka rörelseresultatet.

Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Rottneroskoncernens tillgångar och skulder värderas i SEK. Den grundläggande principen är att den valutariskexponering som uppstår på utestående kundfordringar ska säkras, företrädesvis genom valutasäkringar eller upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Säkring av valutakursrisk syftar till att minska valutakursförändringars oönskade och oförutsedda effekter och att minimera de negativa effekterna på koncernens resultat. Den centrala finansfunktionen är ansvarig för att proaktivt övervaka och hantera koncernens valutakursexponering och att säkerställa att faktisk riskexponering är identifierad och hanterad.

Koncernen tillämpar ett nettningsförfarande så att samtliga inköp och försäljningar i respektive valuta nettas, det är nettoflödet som säkras.

Exponeringen mot USD är hög och inflödet av USD (realflödet) motsvarar cirka 60 procent och i EUR cirka 20 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Årsresultatet av valutasäkringar uppgått till 2 (6) MSEK.

K RÄNTOR SANNOLIKHET: 1 PÅVERKAN: 1

Ränterisken utgörs av den exponering koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta.

Sedan 2009, då refinansiering av koncernen gjordes, har Rottneros en låg belåningsnivå. Koncernens upplåning framgår av not 13 på sidan 59. Koncernens låga belåningsgrad innebär att ränterisk är begränsad till avkastningen på likvida medel.

Den 31 december 2014 fanns räntebärande skulder om sammanlagt 30 (60) MSEK. Räntebärande nettolånefordran uppgick till 59 MSEK att jämföras med en räntebärande nettoskuld om 25 MSEK per 31 december 2013.

L LIKVIDITET OCH REFINANSIERING SANNOLIKHET: 2 PÅVERKAN: 4

Risken för att Rottneros inte ska ha tillräckligt med likvida medel för att betala löpande kostnader, eller att koncernen inte ska erhålla krediter.

Finansieringsrisken ska så långt som möjligt minimeras genom att förfallotidpunkten för lån och andra kreditfaciliteter ska vara väl diversifierad och jämnt fördelad över tiden. Utestående kreditfaciliteter ska refinansieras senast tre månader innan förfall.

Koncernen har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 procent av koncernens 12-månaders rullande omsättning och ska vara tillgänglig inom 30 dagar. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Rottneros kreditavtal bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg för närvarande.

Koncernen ska ha en kapitalstruktur som är optimal för att hålla kapitalkostnaderna nere och samtidigt trygga förmågan att fortsätta sin verksamhet för närvarande.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/ skuld dividerat med eget kapital.

Koncernens likviditetsreserv uppgick vid utgången av 2014 till 14,5 % (7,5 %) av omsättningen och målet är över 10 %. Koncernens skuldsättningsgrad uppgick vid utgången av 2014 till 1 % (3 %). Koncernens nettolånefordran vid utgången av 2014 uppgick

till 59 MSEK .

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

BOLAGSSTYRNING I ROTTNEROS

Rottneros är ett svenskt publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på NASDAQ Stockholm ("Börsen"). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros har under 2014 tillämpat Koden utan avvikelser.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policyer, värderingar och uppförandekoder.

De policyer som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy och miljöpolicy. VD beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, IT-säkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av VD eller den VD utser.

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma och är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Rottneros bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman. På Rottneros webbplats www.rottneros.com finns kallelse och övrig information inför årsstämma/bolagsstämma. Här finns också

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

protokoll, VD:s anförande med mera från de senaste stämmorna.

Aktieägare

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 6 620 aktieägare per den 31 december 2014. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Arctic Paper S.A. hade per den 31 december 2014 en ägarandel uppgående till 51,0 procent av totalt antal aktier och röster. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 66-67 i bolagets årsredovisning för 2014 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets webbplats.

Årsstämma 2014

Rottneros årsstämma 2014 ägde rum den 25 april 2014 i Stockholm . På stämman deltog Bolagets aktieägare, representerande 64,6 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). En majoritet av styrelsens ledamöter, inklusive styrelseordföranden Rune Ingvarsson, liksom VD, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om att:

Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att inte någon vinstutdelning skulle ske.
Styrelsen ska bestå av fyra ordinarie ledamöter.
Rune Ingvarsson, Per Lundeen samt Roger Asserståhl omvaldes och Per Skoglund nyvaldes som ledamöter.
Rune Ingvarsson omvaldes till styrelseordförande.
Arvode ska utgå med 500 000 kronor till styrelsens ordförande och 250 000 kronor vardera till övriga ledamöter. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas inte. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
Styrelseledamot får, efter särskild överenskommelse med bolaget, fakturera styrelsearvodet jämte sociala avgifter och mervärdesskatt enligt lag, genom ett av styrelseledamoten ägt bolag, under förutsättning att sådan betalning blir kostnadsneutral för bolaget.

• Omvälja det registrerade revisionsbolaget Ernst & Young AB (EY) som bolagets revisor fram till och med årsstämman 2015, med Erik Sandström som huvudansvarig revisor.

• I enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på

utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller VD, beslutas av styrelsen.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2014 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande, ska en vara representant för bolagets största aktieägare, samt en representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2015. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros webbplats. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 31 oktober 2014 och har hållits tillgängligt på Rottneros webbplats. Till ordförande för valberedningen utsågs Roger Mattsson, Arctic Paper S.A och till övriga ledamöter Peter Gyllenhammar, Bronsstädet AB, samt Rune Ingvarsson styrelseordförande i Rottneros AB.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH NÄRVARO 2014

						Närvaro 2014 1)
Belopp i TSEK		Beroende 4)	Totalt arvode 2014	Totalt arvode 2013	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Rune Ingvarsson 4)	(styrelseordförande)	X	500	250	100%	100%
Per Lundeen 2), 3)			250	250	90%	100%
Ernst Almqvist 5)		X	–	–	100%	–
Claes Aurell 5)		X	–	–	100%	–
Kjell Olsson 5)		X	–	–	100%	–
Per Skoglund 4)		X	250	–	100%	100%
Roger Asserståhl			250	250	100%	100%
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep)		25	25	100%	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep)		25	25	80%	–
Gun-Marie Nilsson	(arbetstagarrep/suppl)		25	25	100%	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep/suppl)		25	25	50%	–

1 Rune Ingvarsson, Roger Asserståhl, Per Skoglund har varit närvarande på samtliga styrelsemöten sedan årsstämman 2014. Per Lundeen har varit närvarande på 90 procent av styrelsemöten sedan stämman. Mikael Lilja har varit närvarande på 80 procent av styrelsemöten sedan årsstämman 2014.

Styrelseledamoten Per Lundeen har fakturerat sitt styrelsearvode, jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.

3 Per Lundeen är sedan 6 november 2014 då han tillträdde som tf VD beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

4 Beroende i förhållande till bolagets största ägare, Artic Paper S.A

5 Styrelsledamöter fram till stämman 2014 med 100 %-ig närvaro tills stämman.

Efter att Peter Gyllenhammar genom sitt bolag Bronsstädet AB sålt huvuddelen av sitt innehav i Rottneros AB och därmed avsagt sig sin representatioin i valberedningen har i pressmeddelande den 3 mars 2015 meddelats att Stefan Sundh, PROAD AB, ingår i valberedningen istället för Peter Gyllenhammar. Tillsammans representerar valberedningen drygt 55 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2015 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Vid årsstämman 2014 valdes Ernst & Young AB (EY), med auktoriserade revisorn Erik Sandström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till och med årsstämman 2015. Rottneros bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Detta innebär att val av revisor i Rottneros sker enligt aktiebolagslagen årligen på årsstämman.

Revisionsarbetet

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden och på årsstämman 2014. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Arvoden till revisionsbolaget för 2014, (inklusive arvoden för rådgivningstjänster) framgår av not 7 i årsredovisningen 2014.

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning och arvoden

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Principen är att Verkställande direktören inte är ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Verkställande direktören, Carl Johan Jonsson fram till 6 november 2014, var inte ledamot av styrelsen. Från och med 6 november 2014 är styrelseledamoten Per Lundeen utsedd till t f Verkställande direktör i bolaget och kvarstår också som styrelseledamot. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och

finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2014 samt ersättningar till styrelseledamöterna för helåren 2014 respektive 2013 framgår av tabellen på sidan 35.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen genomför en gång per år en systematisk utvärdering där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser av styrelsens arbete i syfte att utveckla styrelsearbetet samt förse valberedningen med ett relevant beslutsunderlag inför årsstämman.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då två av de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare. Det skall dock noteras att styrelseledamoten Per Lundeen sedan 6 november 2014 då han också tillträdde som tf VD inte längre är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 25 april 2014 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda

arbetsordningen fastställdes.

Utöver det konstituerande mötet sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2014 har 10 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.
Under mars behandlas den publika årsredovisningen. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom behandlas ersättningsfrågor.
I april och juli behandlas resultatet för första respektive andra kvartalet.
I oktober behandlas investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier samt tredje kvartalets resultat.
I december behandlas förberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Finanspolicyfrågor

Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens finansiella verksamhet. Styrelsen är ansvarig för att godkänna koncernens finanspolicy som ska uppdateras årligen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande i enlighet med finanspolicyn, samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från bolagsledningen. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret i linje med den ansvarsfördelning som framgår av fastställd finanspolicy.

Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas,

slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen angående genomförd granskning huruvida bolagets bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll har fungerat, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i två av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott och ersättningsutskott.

Revisionsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid merparten av sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har sedan årsstämman 2014 bestått av ledamöterna Per Lundeen (fram tom 6 november 2014), Roger Asserståhl, Per Skoglund samt styrelseordförande Rune Ingvarsson Ordförande i utskottet var tom 6 november 2014 Per Lundeen, därefter utsågs Per Skoglund till ordförande då Per Lundeen tillträdde som tf VD.

Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2014 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden.

Ersättningsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till verkställande direktören samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har sedan årsstämman 2014 bestått av Per Lundeen (fram tom 6 november 2014 då Per Lundeen tillträdde som tf VD), Roger Asserståhl, Per Skoglund samt styrelseordförande Rune Ingvarsson Ordförande i utskottet är Rune Ingvarsson.

Utskottet har haft två sammanträden under 2014 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

VD/KONCERNCHEF

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets VD leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat vd:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

KONCERNLEDNING

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare fyra personer: en dotterbolagschef, ekonomi och finansdirektör samt två stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan 65 i

årsredovisningen för 2014. Företagsledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter. I början av 2014 flyttade koncernen huvudkontoret från Stockholm till Vallviks bruk för att koncernledningen skulle komma närmare verksamheten.

Förslag till riktlinjer för Ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer till årsstämman 2015 anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de fyra personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets webbplats och sidan 65 i årsredovisningen för 2014.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För VD ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. Verkställande direktören ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för ett år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 65 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet. När det gäller ersättningsprinciper och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt ersättning till verkställande direktören ska detta beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2014 framgår av not 6 i årsredovisningen 2014 för Rottneros.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman 2014 fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som redogjorts för ovan.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För den föregående verkställande direktören, som slutade under 2014, var den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. Den nuvarande verkställande direktören har ingen rörlig ersättning för räkenskapsåret 2014. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

YTTERLIGARE INFORMATION PÅ WWW.ROTTNEROS.COM

Bolagsordning
Information från tidigare årsstämmor, (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
Information om valberedningen
Bolagsstyrningsrapporter från 2008– 2014 (ingår i årsredovisningen för respektive år)

ROTTNEROS SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern

kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSOmodellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

Information och kommunikation

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät.

Riskbedömning

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

Kontrollaktiviteter

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga möten med respektive bruk där koncernchefen, Ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp. Sedan flytten av koncernens huvudkontor från Stockholm till Vallviks bruk har koncernledningen kommit närmare verksamheten och har därmed närmare kontakt med ledningsgrupperna för bruken. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls telefonmöte där kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos

analyseras. Dessutom gör Ekonomioch finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år. Dessa möten kompletteras flera gånger per år med ekonomichefsmöten där Ekonomi- och finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer, samt koncernens controller träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för halvåret och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid merparten av revisionsutskottets möten.

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

INTERNREVISION

Rottneros har hittills inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsfunktion. Styrelsens uppfattning är att det inte föreligger något behov av en sådan funktion i verksamheten och att det inte är ekonomiskt försvarbart i en liten organisation.

Det finns instruktioner och en löpande utvärdering görs av att ansvariga personer i organisationen har den kompetens och de stödresurser som krävs för att fullgöra arbetet i samband med framtagandet av finansiella rapporter.

VINSTDISPOSITION OCH UNDERSKRIFTER

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2015-05-20 för fastställelse.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. En utförlig redogörelse rörande styrelsens förslag till utdelning finns tillgänglig på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:

Balanserade vinstmedel	265 479 891
Årets nettoresultat	57 377 098
Kronor	322 856 989

STYRELSEN FÖRESLÅR:

Att utdelas till aktieägarna 1,2	61 028 770
Att i ny räkning balanseras	261 828 219
Summa	322 856 989

¹ Efter justering av återköpta aktier i eget förvar. Utdelning per aktie är 20 öre plus 20 öre i extra

utdelning hänföring till Utansjöförsäljningen

STOCKHOLM DEN 16 MARS 2015 ROTTNEROS AB (PUBL) ORG NR 556013-5872

Rune Ingvarsson Styrelsens ordförande

Per Skoglund Styrelseledamot Roger Asserståhl Styrelseledamot

Per Lundeen Styrelseledamot, koncernchef och verkställande direktör

Mikael Lilja Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse är avgiven den 19 mars 2015 Ernst & Young AB

Erik Sandström Auktoriserad Revisor

RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
Nettoomsättning	1,8	1 547	1 389
Förändring av lager av färdiga varor		-4	5
Övriga intäkter	2	45	44
		1 588	1 438
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-847	-897
Övriga kostnader	7,8	-374	-361
Personalkostnader	5,6	-190	-192
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	-59	-142
Rörelseresultat		118	-154
Finansiella poster
Finansiella kostnader	9	-4	-4
Summa finansiella poster		-4	-4
Resultat efter finansiella poster		114	-158
Skatt på årets resultat	10	19	–
ÅRETS RESULTAT		133	-158
Resultat per aktie SEK ¹		0,87	-1,04
Genomsnittligt antal tusen aktier		152 572	152 572

1 Inga aktierelaterade program finns som kan ge utspädningseffekt.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	2014	2013
ÅRETS RESULTAT	133	-158
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	-11	-16
Kassaflödessäkringar överfört till resultaträkningen	30	3
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt	-4	3
Omräkningsdifferenser	2	-1
Summa övrigt totalresultat	17	-11
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET2	150	-169

2 Hela totalresultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare

BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	5	5
Materiella anläggningstillgångar	12	615	647
Uppskjuten skattefordran	10	69	53
Övriga finansiella anläggningstillgångar	15	2	1
Summa anläggningstillgångar		691	706
Omsättningstillgångar
Varulager m m	16	255	246
Kundfordringar	17	172	122
Övriga kortfristiga fordringar	18	50	46
Aktuell skattefordran		4	6
Derivatinstrument	4	–	–
Likvida medel	19	89	35
Summa omsättningstillgångar		570	455
SUMMA TILLGÅNGAR		1 261	1 161

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-16	-32
Balanserad vinst inkl. årets resultat		177	43
Summa eget kapital		975	825
Långfristiga skulder
Räntebärande	21	30	–
Derivatinstrument	4	9	13
Summa långfristiga skulder		39	13
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	13	–	60
Leverantörsskulder		104	116
Övriga icke räntebärande skulder	23	140	129
Derivatinstrument	4	3	18
Summa kortfristiga skulder		247	323
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 261	1 161
Ställda säkerheter	13	326	245
Eventualförpliktelser	24	3	3

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2013

			Andra reserver
Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
153	730	-69	-13	-9	201	993

–	–	–	–	–	-158	-158

–	–	–	-10	–	–	-10
–	–	–	–	-1	–	-1
–	–	–	-10	-1	–	-11
–	–	–	-10	-1	-158	-169

–	–	–	–	–	–	–
153	730	-69	-23	-10	44	825

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2014

				Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2014	153	730	-69	-23	-10	44	825
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–	–	133	133
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat efter skatt*	–	–	–	15	–	–	15
Valutakursdifferenser	–	–	–	–	2	–	2
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	15	2	–	17
Summa totalresultat	–	–	–	15	2	–	17
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–	–	–
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014	153	730	-69	-8	-8	177	975

* Se not 20

Hela det egna aktiekapitalet kan hänföras till moderbolagets aktieägare.

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		118	-154
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		59	142
		177	-12
Erhållna räntor och liknande resultatposter		-2	-3
Erhållen/betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		175	-15
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		-10	-6
Förändring av kortfristiga fordringar		-65	34
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		4	49
Summa rörelsekapitalförändring		-71	77
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		104	62
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-1	-1
Köp av materiella anläggningstillgångar		-58	-36
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		39	2
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-20	-35
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		30	–
Amortering av skuld		-60	-18
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-30	-18
Årets kassaflöde		54	9
Likvida medel vid årets början		35	26
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	19	89	35
Outnyttjade krediter		145	90

RESULTATRÄKNINGAR MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
Nettoomsättning	1,8	6	6
Övriga intäkter	2	-1	9
		5	15
Rörelsens kostnader
Övriga kostnader	7,8	-36	-35
Personalkostnader	5,6	-23	-26
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	11,12	0	0
Rörelseresultat		-54	-46
Finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag		98	-45
Finansiella intäkter		-5	1
Finansiella kostnader	9	-3	-3
Summa finansiella poster		90	-47
Resultat efter finansiella poster		36	-93
Skatt på årets resultat	10	21	–
ÅRETS RESULTAT		57	-93

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	2014	2013
ÅRETS RESULTAT	57	-93
Övrigt totalresultat	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	57	-93

BALANSRÄKNINGAR MODERBOLAGET

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	5	4
Materiella anläggningstillgångar	12	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	15	231	231
Uppskjuten skattefordran	10	41	20
Summa anläggningstillgångar		278	256
Omsättningstillgångar
Aktuell skattefordran		0	2
Övriga kortfristiga fordringar	18	630	698
Likvida medel	19	72	1
Summa omsättningstillgångar		702	701
SUMMA TILLGÅNGAR		980	957

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	20
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Balanserad vinst		265	358
Årets resultat		57	-93
Summa eget kapital		915	858
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder		1	0
Leverantörsskulder		1	0
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	13	0	46
Leverantörsskulder		11	10
Övriga icke räntebärande skulder	23	53	43
Summa kortfristiga skulder		64	99
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		980	957
Ställda säkerheter	13	231	231
Ansvarsförbindelser	24	3	3

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2013

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2013	153	440	268	90	951
Årets resultat	–	–	–	-93	-93
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013	153	440	268	-3	858

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2014

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2014	153	440	268	-3	858
Årets resultat	–	–	–	57	57
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014	153	440	268	54	915

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	2014	2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	-54	-46
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Övriga ej kassaflödespåverkande poster	–	–
	-54	-46
Erhållna räntor och liknande resultatposter	–	–
Betalda räntor och liknande resultatposter	-7	-2
Erhållen/betald inkomstskatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-61	-48
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar	169	28
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)	10	43
Summa rörelsekapitalförändring	179	71
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	118	23
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar	-1	-1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	-1	-1
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	–	–
Erhållet/utbetalt koncernbidrag	–	–
Erhållen utdelning	–	–
Amortering av skuld	-46	-27
Utbetald utdelning	–	–
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	-46	-27
Årets kassaflöde	71	-5
Likvida medel vid årets början	1	6
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	72	1
Outnyttjade krediter	90	90

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2014, som är godkända av EU och som tillämpas av koncernen

De redovisningsprinciper som tillämpas är desamma som de som tillämpats i koncernredovisning för 2013 med undantag för följande nya och omarbetade standarder och tolkningar med tillämpning från 1 januari 2014:

Ändringar i IAS 32 Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder: standarden förtydligar befintliga tillämpningsproblem avseende kraven på kvittning av finansiella tillgångar och skulder. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2014 och har inte haft någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter.

IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang,

IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 Separata finansiella rapporter (omarbetad 2011) och IAS 28 innehav av intresseföretag och joint ventures (omarbetad 2011): Inom EU började dessa standarder gälla för räkenskapsår som började den 1 januari 2014 eller senare. De har inte haft någon väsentlig inverkan på Koncernen.

Övriga nyheter i IFRS kommenteras inte eftersom de inte har haft någon väsentlig påverkan på Koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är godkända av EU men ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Endast de standarder, ändringar och tolkningar som förväntas kunna påverka koncernen beskrivs nedan.

IFRIC 21 Avgifter

Tolkningen tydliggör när en skuld för avgifter skall redovisas. Tolkningen kommer att tillämpas från den 1 januari 2015 och bedöms få endast en begränsad påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte är godkända av EU

Endast de standarder, ändringar och tolkningar som förväntas kunna påverka koncernen beskrivs nedan.

IFRS 9, Financial Instruments: Recognition and Measurement

IFRS 9 Financial Instrument träder i kraft den 1 januari 2018 och ersätter då IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya standarden har omarbetats i olika delar, en del avser redovisning och värdering av finansiella tillgångar samt finansiella skulder. EU har ännu inte godkänt standarden. Koncernen har inte utvärderat effekterna av den nya standarden.

IFRS 15, Revenue from Contracts with Customers

IFRS 15 ska tillämpas från 2017. Standarden ersätter tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning av kundkontrakt. Koncernen har inte utvärderat effekterna av den nya standarden.

KONCERNREDOVISNINGS-PRINCIPER

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en verkligt värdeberäkning av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall verklig värdeberäkning beträffande tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa verkliga värden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också.

Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 12.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan redovisas i koncernens eget kapital via övrigt totalresultat. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter och motsvarar således det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och således ej heller i årsredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa och banktillgodohavanden. Eventuella spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som långfristig respektive kortfristig räntebärande skuld. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Immateriella anläggningstillgångar under utveckling redovisas till anskaffningsvärde. Samtliga immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Immateriella anläggningstillgångar under utveckling	5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. För tillgångar som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

I de fall avsättningarna inte beräknas utnyttjas inom en tolvmånaders period värderas de till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. I beräkningarna används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Skatt som avser poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas även i övrigt totalresultat.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 3 MSEK (3 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOSTNADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 22. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten råvaror och förnödenheter när det gäller el-terminskontrakt.

Kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten kundfordringar. Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten övriga kostnader.

Finansiell riskhantering

Rottneros är exponerade för olika risker som härrör från finansiella instrument. Enligt IFRS 7 ska de finansiella rapporterna innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut. Rottneros redovisar sådan information dels i noterna, dels utförligare i avsnittet möjligheter och risker, se sidorna 29–33.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning, inklusive utnyttjade krediter, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De områden som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag uppgick per 31 december 2014 till 69 MSEK. Beloppet har under året påverkats av utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag med 25 MSEK. Baserat på årets resultat och bolagets bedömning om de närmaste kommande årens utveckling har ytterligare underskottsavdrag aktiverats under året. Vid årsskiftet uppgår uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag till 67 MSEK motsvarande 302 MSEK i underskottsavdrag. Utöver detta finns skattemässiga underskottsavdrag om 98 MSEK för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats.

Mer information kring bedömningen av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen framgår av not 12.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Derivatinstrument redovisas under kontraktens löptid till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget som sedvanliga utdelningar från dotterföretag i enlighet med RFR 2. Detta innebär att koncernbidraget redovisas som finansiell intäkt. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med RFR 2 i resultaträkningen.

Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas enligt huvudansatsen i RFR 2 som en ökning av andelar i dotterföretag. Samtidigt görs en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12, det vill säga i resultaträkningen.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 29–33, är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Dock har moderbolaget ingen produktion eller försäljning och de risker som är förknippade med dessa områden är därmed inte relevanta för moderbolaget.

NOT 1. OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2014	%	2013	%
Sverige	182	12%	147	11%
Övriga Norden	92	6%	104	7%
Tyskland	306	20%	319	22%
Italien	141	9%	119	9%
Nederländerna	34	2%	72	5%
Frankrike	29	2%	31	2%
Polen	76	5%	50	4%
Övriga Europa	245	16%	175	13%
USA	182	12%	164	12%
Kina	52	3%	43	3%
Övriga världen	209	13%	165	12%
Summa	1 547	100%	1 389	100%

Koncernen har ingen kund som svarar för mer än 10 procent av omsättningen. Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) helägda dotterbolag och utgörs av erhållna managment fees samt vidarefakturerade personalkostnader.

NOT 2. ÖVRIGA INTÄKTER

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	4	–	4	–
Försäljning av biprodukter	24	26	–	–
Valutaresultat	16	–	–	–
Terminskontrakt massa	-14	4	-14	–
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	7	2	1	2
Försäljning av certifikat grön el	4	4	–	–
Utsläppsrätter	1	–	–	–
Övrigt	3	8	8	–
Summa	45	44	-1	2

NOT 3. RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-17	-9	–	–
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter	-830	-888	–	–
Summa	-847	897	–	–

¹ I moderbolaget klassificeras resultatet för el-terminskontrakt som övriga externa kostnader. Den del som belastat övriga externa kostnader uppgår för 2014 till -17 (-9) MSEK.

NOT 4.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Tabellerna nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Derivatinstrument

31 december 2014	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	3	–	3
Summa	–	3	–	3
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	13	–	13
Summa	–	13	–	13

Derivatinstrument

31 december 2013	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa	–	–	–	–
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	31	–	31
Summa	–	31	–	31

Finansiella instrument per kategori

31 december 2014	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	3	3
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke finansiella tillgångar	199	–	199
Likvida medel	89	–	89
Summa	288	3	292

	Derivat för säkrings ändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder
Derivatinstrument	13	–	13
Upplåning	–	30	30
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	–	115	115
Summa	13	145	158

Finansiella instrument per kategori

31 december 2013	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings ändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	–	–
Kundfordringar och andra fordringar exklusive icke finansiella tillgångar	160	–	160
Likvida medel	35	–	35
Summa	195	–	195

	Derivat för säkrings ändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder
Derivatinstrument	31	–	31
Upplåning	–	60	60
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	–	133	133
Summa	31	193	224

Derivatinstrument

	2014		2013
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	2	–	–	2
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	4
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	13	–	25
Summa	2	13	–	31
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	1	–	–	-2
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	-9	–	-11
Kortfristig del	1	4	–	18

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödes-

säkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen. Värdet på derivat instrumenten uppgår till ca två procent av koncernens balansomslutning.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2014

Marknadsvär dering (MSEK) December 2014	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde, avista 30 dec 2014
Valuta EUR, termin sälj	1 MEUR	8,84 SEK/EUR	-1	9,46 SEK/EUR
Valuta EUR, termin köp	5,7 MEUR	9,06 SEK/EUR	3	9,48 SEK/EUR
El	175 368 MWh	38 öre/kWh	-13	27,5 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-10

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2013

Marknadsvär dering (MSEK) December 2013	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde, avista
Valuta USD, termin sälj	1 MEUR	8,84 SEK/EUR	–	8,97 SEK/EUR
Valuta EUR, termin köp	10 MEUR	9,17 SEK/EUR	-2	8,94 SEK/EUR
Massaterminer	18 000 ton	5 720 SEK (PIX)	-4	5 929 SEK (PIX)
El	339 449 MWh	36,3 öre/kWh	-25	28,9 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-31

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen.

Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder minimeras arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidorna 29–33.

NOT 5. PERSONAL

		2014	2013
	Medelantal anställda	varav män %	Medeltal anställda	varav män %
Moderbolaget	7	75	7	71
Dotterföretag	244	84	249	83
Koncernen totalt	251	84	256	82
Varav
Sverige	248	84	251	83
Lettland	3	67	5	60
	251	84	256	82

Löner och ersättningar		2014		2013
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions- kostnader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)¹
Moderbolaget	14	8	4	18	9	3
Dotterföretag	122	46	8	120	46	6
Koncernen totalt²	136	54	12	138	55	9

¹ Av Moderbolagets pensionskostnader avser 2,5 (3,0) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

² Av koncernens pensionskostnader avser 3,0 (3,6 ) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2014			2013
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Moderbolaget	11	0	3	17	0	1
Dotterföretag	1	0	121	1	0	118
Koncernen totalt	12	0	124	18	0	119

Till avgående verkställande direktören i moderbolaget, Carl-Johan Jonsson har under perioden januari till december utgått lön och ersättningar med 2,7 (1,4) MSEK samt reserverats avgångsvederlag om 5,5 MSEK. Till avgående verkställande direktören Ole Terland har utbetalts lön med 0 (2,1) MSEK. Till styrelsens ordförande har utgått ersättning med 0,5 (0,5) MSEK.

NOT 6. ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

PRINCIPER

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarade de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 65.

RÖRLIG ERSÄTTNING

Den rörliga lönedelen som är kontant ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön. Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

PENSIONER

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

AVGÅNGSVEDERLAG

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 12 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett till två år.

BESLUTSPROCESSEN

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Se bolagstyrningsrapport gällande Förslag riktlinjer ledande befattningshavare 2014.

Ersättningar och övriga förmåner under 2014 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Per Skoglund	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Claes Aurell	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot, Kjell Olsson	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot samt VD, Per Lundeen ¹	0,3	–	–	–	0,7	1,0
Verkställande direktör, Carl-Johan Jonsson ²	2,5	–	0,2	0,9	5,5	9,1
Ernst Almqvist	–	–	–	–	–	–
Andra ledande befattnings havare (fyra personer)	2,5	0,8	0,1	1,1	1,8	6,3
Summa	6,4	0,8	0,3	2,0	8	17,5

¹ Tf VD från den 6 november 2014

² VD fram till 5 november 2014

Ersättningar och övriga förmåner under 2013 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Ernst Almqvist	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Claes Aurell	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot, Per Lundeen	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Kjell Olsson	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktör, Carl-Johan Jonsson	1,3	–	0,1	0,5	–	1,9
Verkställande direktör, Avgående, Ole Terland	2,0	–	0,1	1,4	7,7	11,2
Andra ledande befattnings havare (fyra personer)	5,1	0,6	0,3	1,7	–	7,7
Summa	9,1	0,6	0,5	3,6	7,7	21,5

KOMMENTARER TILL TABELLEN

Rörlig ersättning avser vad som belastat resultatet för 2014 respektive 2013. Rörlig ersättning 2014 utbetalas 2015.
Övriga förmåner avser tjänstebil.
I styrelsen finns två representanter samt två suppleanter för arbetstagarna. De fyra är Mikael Lilja, Bengt-Åke Andersson, Tomas Wasberg samt Gun-Marie Nilsson. Till de fyra utgår ett inläsningsarvode på 25 000 kr per person.
Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt fem personer, utgörs av fem män. Styrelsen vid årets slut, om totalt sex personer, utgörs av alla av män. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen. Claes Aurell, Kjell Olsson samt Ernst Almqvist har varit styrelseledamöter fram till stämman 2014 men ej erhållit ersättning.

NOT 7. REVISIONSKOSTNADER

		Koncernen	Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Revisionsuppdrag, EY	1,2	0,9	0,5	0,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, EY	0,1	–	0,1	–
Övriga tjänster	–	0,4	–	0,3
Summa	1,3	1,3	0,6	0,7

NOT 8.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE OCH MODERBOLAG

Arctic Paper S.A., moderbolag till Rottneros AB, ägde vid utgången av året 51,1 procent av aktierna i Rottneros AB. Arctic Paper S.A. är moderbolag i Arctic Paper S.A.-koncernen, där följande kunder till Rottneros ingår och som därmed redovisas som närstående till Rottneros:

Arctic Paper Kostrzyn S.A.
Arctic Paper Munkedals AB
Arctic Paper Mochenwangen GmbH
Arctic Paper Grycksbo AB

I nedanstående tabell framgår de totala belopp av transaktioner med ovanstående närstående som skett under 2014 respektive 2013. Varor säljs med samma villkor som för icke närstående men med lägre grad av kreditförsäkring på grund av koncernförhållandet mellan Arctic Paper och Rottneros.

Närstående	För säljning 2014	För säljning 2013	Kund fordringar 31-dec-14	Kund fordringar 31-dec-13
Arctic Paper S.A.-koncernen	96	88	14	8
SUMMA	96	88	14	8

Fordringar på närstående härrör i sin helhet från försäljningstransaktioner och inga reserveringar för osäkra fordringar på närstående har gjorts.

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 100 (100) procent av omsättning från dotterbolag och 1 (1) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

NOT 9. FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-4	-4	-3	-2
Summa	-4	-4	-3	-2

NOT 10. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

		Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Uppskjuten skatt	20	–	21	–
Summa	20	–	21	–

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad

på gällande skattesats		Koncernen	Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Redovisat resultat före skatt	114	-158	36	-93
Skatt enligt gällande skattesats	-25	35	-8	21
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-1	–	-1	–
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1	–	2	–
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	–	–	–	–
Skatteeffekt av ändrad skattesats	–	–	–	–
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	–	-35	–	-21
Skatteeffekt på tidigare ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	45	–	28	–
Effekt av utländska skattesatser	–	–	–	–
Summa	20	–	21	–

SKATTESATS

Gällande skattesats är 22,0 procent (22,0 procent).

TEMPORÄRA SKILLNADER

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

Koncernen	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Totalt
Per 1 januari 2013	47	3	50
Redovisat i resultaträkningen	–	–	–
Redovisat i övrigt totaltresultat	–	3	3
Per 31 december 2013	47	6	53
Redovisat i resultaträkningen	20	–	20
Redovisat i övrigt totaltresultat	–	-4	-4
Per 31 december 2014	67	2	69

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. Per 31 december 2014 redovisar koncernen uppskjutna skattefordringar om 67 MSEK motsvarande skattemässiga underskott om 300 MSEK. Utöver detta finns skattemässiga underskottsavdrag om 98 MSEK för vilka uppskjuten skatt ej redovisats.

Koncernen grundar sin värdering av aktiverade underskottsavdrag på budget för nästkommande år samt prognoser för ytterligare 3–4 år. Baserat på nuvarande antaganden och beräkningar bedöms den redovisade uppskjutna skattefordran att utnyttjas inom en treårsperiod.

Samtliga underskottsavdrag är hänförbara till svenska juridiska personer och har enligt gällande skatteregler ingen förutbestämd förfallotid.

		Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Uppskjutna skatte fordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatte fordringar, långfristiga	69	53	41	19
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	–	–	–	–
Summa	69	53	41	19

Uppskjutna skattefordringar i moderbolaget avser aktiverade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

		Koncernen	Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	69	53	41	19
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	69	53	41	19

NOT 11. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		2014-12-31					2013-12-31
Koncernen	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	38	25	2	4	69	38	25	2	4	69
Årets anskaffning	–	–	–	1	1	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	5	70	38	25	2	4	69
Ingående avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	–	–	5	5	–	–	–	4	4

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

		2014-12-31		2013-12-31
Moderbolaget	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	4	19	15	4	19
Årets anskaffning	–	1	1	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	5	20	15	4	19
Ingående avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	5	5	–	4	4

NOT 12. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

				2014-12-31							2013-12-31
Koncernen	Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. Nyanl./	förskott Summa	Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Inven tarier	Påg. Nyanl./ förskott Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	21	83	1 786	53	28	1 974	3	21	83	1 755	54	24	1 940
Inköp/förskott	–	–	–	5	–	46	51	–	–	–	31	1	4	36
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	-262	–	–	-262	–	–	–	–	-2	–	-2
Under året omförda poster	–	5	6	6	–	-17	–	–	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	26	89	1 535	53	57	1 763	3	21	83	1 786	53	28	1 974
Ingående avskrivningar	–	-9	-44	-1 109	-41	–	-1 203	–	-8	-39	-1 039	-40	–	-1 126
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	120	–	–	120	–	–	–	–	1	–	1
Årets avskrivningar	–	-1	-5	-51	-1	–	-58	–	-1	-5	-70	-2	–	-78
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-10	-49	-1 040	-42	–	-1 141	–	-9	-44	-1 109	-41	–	-1 203
Ingående nedskrivning	–	–	–	-117	-9	2	-124	–	–	–	-53	-8	2	-59
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	117	–	–	117	–	–	–	–	-1	–	-1
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	-80	–	–	-80
Återförda nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	16	–	–	16
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	-9	2	-7	–	–	–	-117	-9	2	-124
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	3	16	40	495	2	59	615	3	12	39	560	3	30	647

	2014-12-31		2013-12-31
Moderbolaget	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	2	2	2	2
Inköp	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2	2
Ingående avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	-1	-1
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	1	1	1

NOT 13. RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Checkräkningskredit	-	60	-	46
Skuld avseende finansiell leasing	-	–	-	–
Utgående balans	0	60	0	46

Koncernen hade totala kreditfaciliteter att utnyttja på 145 (150) MSEK. Per 31 december 2014 uppgick ej utnyttjade checkkrediter till 145 (90) MSEK. Långfristiga räntebärande skulder uppgick per den sista december 2014 till 30 MSEK (0). Se not 21.

För krediterna finns ställda säkerheter enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Företagsinteckningar
Aktier i dotterföretag	326	245	231	231
Utgående balans	326	245	231	231

Checkräkningskrediten finns tillgänglig i valutorna SEK, USD och EUR.

Ränta på balansdagen var som följer:

	2014-12-31				2013-12-31
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	1,66	1,84	1,55	2,39	1,60	2,10

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2014 31 dec	2013 31 dec
SEK	–	49
EUR	–	11
USD	5*	–
	5	60

* Negativt saldo på USD kontot som avser hedgning av bolagets kundfordringar i USD. Ingår som ett saldo i banktillgodohavandet.

NOT 14. OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	1	–	–
Förfaller till betalning sena re än ett men inom fem år	2	4	–	–
Summa	4	5	–	–

NOT 15. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014, 31 dec	2013, 31 dec	2014, 31 dec	2013 , 31 dec
Andelar i koncernföretag	–	–	231	231
Andra långfristiga fordringar	2	1	–	–
Utgående bokfört värde	2	1	231	231

Ovanstående poster specificeras nedan.

					Bokfört värde
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2014-12-31	2013-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	34	34
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	319171	Lettland	100	100	6	6
Summa					231	231

Moderbolaget
2014, 31 dec	2013 , 31 dec
821	821
–	–
821	821
-590	-545
–	-45
-590	-590
231	231

NOT 16. VARULAGER

		Koncernen
	2014 31 dec	2013 31 dec
Råvaror och förnödenheter	116	104
Massa, värderad till tillverkningskostnad	134	35
Massa, värderat till nettoförsäljningsvärde	4	107
UTGÅENDE BALANS	254	246

NOT 17. KUNDFORDRINGAR

Specifikation kundfordringar	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Kundfordringar, brutto	176	125	–	–
Reserv för osäkra kundfordringar	-4	-3	–	–
KUNDFORDRINGAR, NETTO	172	122	–	–

Förändringar i reserven

för osäkra kundford ringar är som följer:	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Ingående balans	-3	–	–	–
Reservering för osäkra fordringar	-1	-3	–	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	–	–	–
Utgående balans	-4	-3	–	–

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 26 (22) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

		Koncernen	Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Ej förfallna kundfordringar	142	100	–	–
Mindre än 3 månader från förfallodagen	25	18	–	–
3 till 9 månader från förfallodagen	5	3	–	–
9 till 12 månader från förfallodagen	–	1	–	–
Mer än 13 månader från förfallodagen	–	–	–	–
Summa	172	122	–	–

Redovisade belopp, per valuta, för kund-

fordringar är följande	Koncernen			Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
SEK	20	25	–	–
USD	104	71	–	–
EUR	47	25	–	–
Andra valutor	1	1	–	–
Utgående balans	172	122	–	–

NOT 18. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Fordringar hos helägda dotterbolag	–	–	629	687
Övriga fordringar	23	31	–	10
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	27	15	1	1
Utgående balans	50	46	630	698

Specifikation förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	4	4	–	–
Upplupen intäkt av säkringar	–	–	–	4
Förutbetalda kostnader	11	6	1	1
Övriga upplupna intäkter	12	5	–	–
Utgående balans	27	15	1	5

NOT 19. LIKVIDA MEDEL

		Koncernen	Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Kassa och bank	89	35	72	1
Utgående balans	89	35	72	1

Spärrade likvida medel i koncernen uppgick till 4 (9) MSEK.

NOT 20. EGET KAPITAL

Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Moderbolaget	Antal aktier¹	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 31 december 2014	152 571 925	153	730	883

Per 31 december 2013	152 571 925	153	730	883
¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier

Genomsnittligt antal utestående aktier 2013	152 571 925
Genomsnittligt antal utestående aktier 2014	152 571 925

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 (821 965) stamaktier med ett nominellt värde av 822 TSEK.

AKTIERELATERAT INCITAMENTSPROGRAM

Inga aktierelaterade aktieprogram fanns i koncernen per sista december 2014.

UTDELNING

Årsstämman den 25 april 2014 beslutade att ingen utdelning lämnas. För räkenskapsåret 2014 kommer styrelsen föreslå årsstämman att utdelning om 20 öre i ordinarieutdelning samt 20 öre i extrautdelning lämnas.

HANTERING AV KAPITALRISK

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2014 och 2013 framgår av not 21.

Förändring av säkringsreserv	2014 31 dec	2013 31 dec
Ingående balans	-23	-13
Kassaflödessäkringar:
– förändringar i verkligt värde kassaflödessäkringar	-11	-16
– skatt på kassaflödessäkringar	2	3
– överföringar till resultaträkningen	30	3
– skatt på överföringar till resultaträkningen	-6	–
Utgående balans	-8	-23

NOT 23. ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Skulder till helägda dotterbolag	–	–	33
Övriga skulder	12	17	–	34
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	129	112	20	9
UTGÅENDE BALANS	141	129	53	43

NOT 21. LÅNGFRISTIGA SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Skuld vid årets ingång	–	–	–	–
Upptagande av skuld under året	30	–	–	–
Långfristiga skulder vid årets utgång	30	–	–	–

Lånet är i SEK och ränta utgår med 1,4 procentenheter plus STIBOR 90 dagar.

Specifikation upplupna

kostnader och förut betalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Semesterlöneskuld	19	20	2	3
Sociala avgifter	10	10	1	1
Löneskuld	7	6	–	1
Råvarukostnader och insatsvaror	45	35	–	–
Övriga ej fakturerade varor och tjänster	24	26	–	–
Övriga upplupna kostnader	17	8	16	2
Övriga förutbetalda intäkter	7	6	1	2
UTGÅENDE BALANS	129	112	20	9

NOT 22. BEVILJADE KREDITER

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 90 (90) MSEK och för koncernen till 175 (150) MSEK.

Utnyttjade krediter	Koncernen		Moderbolaget
	2014 31 dec	2013 31 dec	2014 31 dec	2013 31 dec
Förfaller inom ett år	0	60	0	46
Varav:
Checkräkningskredit	0	60	0	46
Förfaller inom fem år	30	0	0	0
SUMMA	30	60	0	46

NOT 24. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Moderbolaget och koncernen har ansvarsförbindelser avseende garantier uppgående till 3 (3) MSEK.

NOT 25. HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG OCH ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat. För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas till Riskavsnittet, sidorna 29–33.

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Rottneros AB (publ), org.nr 556013-5872

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rottneros AB (publ) för året 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–38. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 27–62.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–38. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rottneros AB (publ) för året 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–38 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 19 mars 2015

Ernst & Young AB

Erik Sandström Auktoriserad revisor

STYRELSE OCH REVISORER

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

1. RUNE INGVARSSON

(1943) Ingenjör. Styrelseledamot och ordförande i styrelsen sedan 2013. Ledamot av tillsynsstyrelsen i Arctic Paper S.A., styrelseledamot i SATOMO Invest AB. Aktieinnehav: 54.900 Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

5. BENGT-ÅKE ANDERSSON

(1951) Systemtekniker, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: Inget.

2. ROGER ASSERSTÅHL

(1943) Civiljägmästare. Styrelseledamot sedan 2008. Verkställande direktör i Asserståhl Partners AB, styrelseledamot i Bergvik Skog AB. Aktieinnehav: 6.000 Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

6. MIKAEL LILJA

(1966) Mekaniker, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Medlem av Pappers avd 89, ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Aktieinnehav: Inget.

3. PER LUNDEEN

(1955) Civilingenjör. Styrelseledamot sedan 2013. Tf VD sedan november 2014 och VD sedan februari 2015. Verkställande direktör i Lundeen Development AB, styrelsordförande i Nilsbyn Invest AB och i Strand Packaging AB, styrelseledamot i Fiskeby Board AB och i Packbridge AB. Aktieinnehav: 160.000 Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare tom den 6 november då han tillträdde som tf Vd och därmed inte längre är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning

7. GUN-MARIE NILSSON

(1960) Redovisningsekonom, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2013. Aktieinnehav: 15.000

4. PER SKOGLUND

(1960) Kemiteknik Chalmers Tekniska Högskola (ej examen). Styrelseledamot sedan 2014. COO & Medlem i Management Board, Arctic Paper S.A. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

8. THOMAS WASBERG

(1962) Operatör, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: Inget.

REVISORER

Ernst & Young AB Ansvarig revisor: Erik Sandström (1975), Auktoriserad Revisor.

LEDNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

1. PER LUNDEEN

Verkställande direktör och koncernchef. Verkställande direktör Vallviks Bruk AB. (1955) Civilingenjör. Aktieinnehav: 160.000 Tf VD sedan november 2014.

4. RAGNAR LUNDBERG

Teknisk direktör. (1947) Civilingenjör. Styrelseledamot tillika ordförande i JLR Pulping Systems AB. Aktieinnehav: Inget. Anställd sedan 2000.

2. OLLE DAHLIN

Verkställande direktör Rottneros Bruk AB, Affärsområdeschef högutbytesmassor. (1954) Civilingenjör och civilekonom. Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet. Aktieinnehav: 125 576 Anställd sedan 2004.

5. KRISTER LINDGREN

Interim ekonomi- och finansdirektör. (1956) Civilekonom. Aktieinnehav: Inget. Anlitad sedan 2013.

3. INGEMAR ELIASSON

Råvarudirektör. (1956) Skogsmästare. Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening. Aktieinnehav: 46 223 Anställd sedan 1987.

ROTTNEROSAKTIEN

ROTTNEROSAKTIEN 2014

Rottnerosaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2014 cirka 570 (305) MSEK och Rottneros aktiekurs uppgick till 3,74 (1,99) per sista december 2014.

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2014 cirka 570 (305) MSEK och 6 620 (6 547) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 67,9 (71,4) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs uppgick till 3,74 (1,99) per sista december 2014, en positiv utveckling med 88 procent.

Stockholmsbörsen, NASDAQ OMX Stockholm, hade under 2014 en positiv utveckling på ca 12 procent. Rottnerosaktien stod som högst i 4,50 kronor den 29 september medan den lägsta kursen, 1,92 kronor, noterades den 27 januari.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2014 omsattes totalt 38 (35) miljoner aktier till ett värde av 120 MSEK (73 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 21 (24) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 49 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 66 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 42 (26) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (153 393 890) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Antalet aktiers utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821 965 aktier vilket motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

UTDELNING

Ingen utdelning gavs för verksamhetsåret 2013. För verksamhetsåret 2014 föreslår styrelsen en utdelning på 20 öre i ordinarieutdelning samt 20 öre i tilläggsutdelning per aktie.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning i övrigt, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år.

AKTIEÄGANDE I LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Per 31 december 2014 uppgick ledande befattningshavare egna och närståendes innehav till totalt 407 669 st aktier i Rottneros AB. Inga teckningsoptioner fanns utställda per sista december 2014.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är webbplatsen, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

AKTIENS UTVECKLING OCH OMSÄTTNING 2003–2014

ÄGARSTRUKTUR PER 2014-12-30

Aktieägare	Antal aktier (= röster)	Procent av kapitalet
Arctic Paper SA	78 230 883	51,0
JP Morgan Bank	14 387 264	9,4
Proad AB	7 105 235	4,6
Clearstream Banking S.A., W8IMY	4 120 691	2,7
Försäkringsbolaget Avanza Pension	2 686 154	1,8
Åkesson, Morgan	2 355 000	1,5
BBVA Ireland P.L.C	2 323 139	1,5
Försäkrings AB, Skandia	1 530 174	1,0
Larsson Bo	1 489 104	1,0
Jönsson Mikael	1 022 589	0,7
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt	115 220 233	75,2
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,5
Övriga aktieägare	37 351 692	24,3
Totalt	153 393 890	100,0

AKTIEFÖRDELNING PER 2014-12-30

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av kapitalet
1–500	3 471	0,3 %
501–1 000	795	0,4 %
1 001–5 000	1 334	2,3 %
5 001–10 000	434	2,2 %
10 001–15 000	164	1,4 %
15 001–20 000	99	1,2 %
20 001–	323	92,2 %
Totalt	6 620	100,00 %

FÖRDELNING ÄGARKATEGORI

AKTIEDATA¹

	Helår	2014	2013	2012	2011	2010	2009
Aktier vid periodens ingång2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	1 525 719	180 212
Emitterade aktier2	Antal	-	-	-	-	0	1 345 507
Sammanläggning aktier2	Antal	-	-	-	-	-1 373 147	-
Aktier vid periodens utgång2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	1 525 719
Genomsnittligt antal aktier2,5	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	152 572	26 884
Rörelseresultat/aktie5	SEK	0,77	-1,01	0,04	-0,77	0,90	-6,18
Resultat efter skatt/aktie5	SEK	0,87	-1,04	-0,09	-0,95	0,82	-2,59
Rörelsens kassaflöde/aktie3,5	SEK	0,35	0,06	0,03	-0,74	0,51	2,74
Eget kapital/aktie5	SEK	6,39	5,41	6,51	6,65	8,05	7,14
Utdelning5	SEK	0,40	-	-	0,10	0,20	-
Utdelning/eget kapital/aktie	%	-	-	-	1,5	2,5	-
Börskurs vid periodens slut5	SEK	3,74	1,99	2,00	2,11	4,37	6,90
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	0,6	0,4	0,3	0,3	0,5	1,0
P/E-tal/aktie	ggr	4,3	Neg	Neg	Neg	5,3	Neg
Direktavkastning4	%	-	-	-	4,7	4,6	-

¹ Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

² Antal aktier anges i tusental exklusive Rottneros innehav av egna aktier.

³ Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 4

Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut. 5

I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning. Årets föreslagna utdelning är 40 öre.

SEXÅRSÖVERSIKT ÖVRIG INFORMATION

SEXÅRSÖVERSIKT

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG	2014	2013	2012	2011	2010	2009
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMSÄTTNINGEN
Massapris listpris NBSK, USD 1)	925	857	814	960	930	657
USD/SEK 2)	6,86	6,51	6,78	6,50	7,21	7,65
Massapris listpris NBSK i SEK	6 345	5 582	5 519	6 229	6 705	4 989
Rottneros leveranser, ton	344 200	332 100	331 400	311 400	330 300	376 700
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning	1 547	1 389	1 437	1 513	1 684	1 508
Rörelseresultat före avskrivningar	177	-11	61	4	224	-61
Avskrivningar	-59	-142	-55	-120	-86	-104
Rörelseresultat efter avskrivningar	118	-154	6	-117	138	-166
Finansnetto	-4	-4	0	-3	0	97
Resultat efter finansnetto	114	-158	6	-120	138	-69
Resultat efter skatt	133	-158	-13	-144	125	-69
BALANSPOSTER, MSEK
Anläggningstillgångar	691	706	809	841	867	849
Varulager	255	246	240	276	213	215
Kortfristiga fordringar	226	175	219	209	259	230
Likvida medel	89	35	26	21	155	111
Eget kapital	975	825	993	1 014	1 228	1 089
Långfristiga räntebärande skulder	30	0	0	6	10	57
Långfristiga ej räntebärande skulder	9	13	15	11	0	1
Kortfristiga räntebärande skulder	0	60	78	42	29	44
Kortfristiga ej räntebärande skulder	247	264	208	275	227	214
Balansomslutning	1 261	1 161	1 294	1 347	1 494	1 405
NYCKELTAL
Rörelsemarginal	7,6	-11,1	0,4	-7,8	8,2	-11,0
Vinstmarginal	7,3	-11,4	0,4	-8,0	8,2	-4,6
Avkastning på sysselsatt kapital	12,4	Neg	0,1	Neg	11,6	Neg
Avkastning på eget kapital efter full skatt	13,6	Neg	Neg	Neg	10,8	Neg
Soliditet	77	71	77	75	82	78
Skuldsättningsgrad	0,1	0,1	0,1	0,0	-0,1	0,1
Räntetäckningsgrad	20	Neg	2,2	Neg	26,2	Neg
ÖVRIGT
Investeringar	59	35	46	157	125	10
Medelantal anställda	251	256	275	298	308	387

1) Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse 2) Källa: Riksbankens årsgenomsnitt

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

		2014			2013			2012
	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Nettoomsättning	370	404	394	380	317	349	369	354	329	359	378	371
Rörelseresultat före avskrivningar	28	67	45	35	-27	7	-1	10	16	-15	50	10
Avskrivningar	-15	-14	-14	-14	-15	-96	-15	-16	-15	-13	-14	-13
Rörelseresultat	13	53	31	21	-42	-90	-16	-6	1	-28	36	-3
Finansnetto	0	-1	0	-1	-1	-1	-4	2	-1	2	-	-1
Resultat efter finansiella poster	13	52	31	20	-43	-91	-20	-4	-	-26	36	-4
Skatt	42	-11	-7	-4	0	0	0	0	-10	0	-9	0
Årets resultat	55	41	24	16	-43	-91	-20	-4	-10	-26	27	-4
Produktion massa, tusen ton	83	89	88	85	79	78	88	88	86	73	90	82
Leveranser massa, tusen ton	78	89	90	87	76	83	88	86	79	85	82	85
Massapris, listpris NBSK, USD 1)	932	929	924	916	894	861	851	823	792	786	845	883

1) Källa för NBSK-listpris är PIX-pris

NYCKELTALSDEFINITIONER

SOLIDITET

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

RÄNTEBÄRANDE

NETTOFORDRAN/-SKULD Likvida medel minus räntebärande skulder.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

RÖRELSEMARGINAL

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

VINSTMARGINAL

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

NETTORESULTAT

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

RESULTAT PER AKTIE

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

SYSSELSATT KAPITAL

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E TAL

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.

DIREKTAVKASTNING

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

RÖRELSENS KASSAFLÖDE/AKTIE

Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

ÖVRIG INFORMATION

ORDLISTA

AOX

Absorberbara organiska halogener.

BEK

Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptusmassa.

BOD

Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

BULK

Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) uttryckt som cm3 /g.

COD

Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

CTMP

Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.

ECF

Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.

EPIS

European Pulp Industry Sector.

FUB

Fast mått under bark: mått för vedråvara.

KEMISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.

LATENCY

Det deformerade tillståndet hos massafibrer.

LIGNIN

Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.

LWC

Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.

MEKANISK MASSA

Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.

NBSK

Northern Bleached Softwood Kraft: blekt långfibersulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden.

NORSCAN

Kanada, USA, Sverige och Finland.

NÄRSALTER

Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.

OPACITET

Ogenomsynlighet.

SLIPMASSA (SGP)

Mekanisk massa som använder rundved som råvara.

SPETHALT

Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.

SULFIT

Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.

SULFAT

Metod för tillverkning av kemisk massa.

TCF

Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.

TMP

Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga.

UKP

Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.

ULWC

Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.

YTVIKT

Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2 .

ÖVRIG INFORMATION

ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman kommer att äga rum onsdagen den 20 maj 2015 klockan 14.00 på Stockholm World Trade Center, lokal Manhattan, Kungsbron 1, i Stockholm.

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:

vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 12 maj 2015, och
anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 12 maj2015. Anmälan kan göras på Rottneros hemsida, www.rottneros.com. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08 402 90 78. Vid anmälan vänligen uppge namn och personnummer eller firma och organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden (högst två).

Förutom att anmäla sig måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, för att få delta i årsstämma, begära att tillfälligt vara inregistrerad för aktierna i eget namn i aktieboken hos Euroclear Sweden AB torsdagen den 17 april 2014. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska kopia av registreringsbevis (eller motsvarande behörighetshandling om registreringsbevis inte finns) bifogas. För att underlätta registreringen till årsstämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast tisdagen den 15 maj 2015. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

ADRESSER

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

Vallviks Bruk AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-622 00 Telefax: 0270-622 20 [email protected] www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00 Telefax: 0270-692 10

ROTTNEROS BRUK AB 689 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC

Pramju str 2 LV-3601 Venspils Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75

OM ÅRSREDOVISNINGEN

TEXT OCH PRODUKTION: Oxenstierna & Partners. FOTO: Juliana Yondt, Stefan Sigemo, Kevin Thylin, Svea Skog, Arctic Paper. PAPPER: Munken Polar Rough (by Arctic Paper). Omslag 300 g. Inlaga: 150 g. TRYCK: Åtta45.

AI assistant

Rottneros — Annual Report 2014

3105_10-k_2015-03-20_ecde3b2d-e39b-4b9e-9005-9a2fc42a02e8.pdf

PULPIS OUR PASSION

FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER & EXPANSION

HÖGRE TAKT I PRODUKT-LANSERINGARNA

VÄGEN FRAMÅT

MÅLSÄTTNING

KONCERNEN SKA NÅ EN UTHÅLLIG LÖNSAMHET ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL.

ÖKAD PRODUKTIVITET

ÖKAD PRODUKTIONSVOLYM

ÖKAD SÄKERHET

KOMPETENSUTVECKLING

LEDANDE PÅ SERVICE

INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

EKONOMISK REDOVISNING

VERKSAMHETEN

ÅRET I KORTHET

FOKUS15 levererade

NY VD och koncernchef

118 MSEK rörelseresultat

1375TON per anställd och år

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

DOLLARKURSENS UTVECKLING

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

RESULTAT

ROTTNEROS I KORTHET

KUNDANPASSAD MASSA FÖR AVSALUMARKNADEN

KONCERNENS PRODUKTER, LEVERANSVOLYMENS FÖRDELNING

GEOGRAFISKA FÖRDELNING

ROTTNEROS I SIFFROR

ROTTNEROS BRUK

VALLVIKS BRUK

VALLVIKS BRUK

VD-ORD

FORTSATT FOKUS PÅ VÅR NISCH-STRATEGI

LÖNSAM EXPANSION

NY STRATEGISK HANDLINGSPLAN

HÖG LANSERINGSTAKT

STÄRKT MARKNADSPOSITION

AKTIVT HÅLLBARHETSARBETE

STARKT ENGAGEMANG

AFFÄRSIDÉ, STRATEGIER, MÅL OCH AFFÄRSMODELL FOKUS PÅ UTVALDA NISCHER OCH OPTIMERAD PRODUKTION

LÖNSAM TILLVÄXT ÖVER EN KONJUNKTURCYKEL

LEDANDE PÅ SERVICE

SÄKERHET

FINANSIELLA MÅL

AVKASTNING

UTDELNINGSPOLICY

KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR

PRODUKTION PER ANSTÄLLD

RÖRELSERESULTAT FÖRE POSTER AV ENGÅNGSNATUR

VISION

AFFÄRSIDÉ

MÅL & STRATEGIER

AFFÄRSMODELL

MARKNADSFAKTA

EUROPAS PRODUKTION AV PAPPER OCH KARTONG

MASSAPRISER BCTMP I USD OCH SEK

MASSAPRISER NBSK I USD OCH SEK

MARKNAD

ROTTNEROS OCH MARKNADEN

MARKNADSÖVERSIKT

Den globala marknaden

ROTTNEROS PÅ MARKNADEN

Europa

Asien och USA

LÅNGSIKTIGA DRIVKRAFTER OCH TRENDER

EFTERFRÅGEUTVECKLING

PRISUTVECKLING

ROTTNEROS BRUK Marknad

KEMISK MASSA

Konkurrenter

VALLVIKS BRUK Marknad

Konkurrenter

PRODUKTER OCH PRODUKTION

ROTTNEROS – MARKNADS-LEDANDE INOM SINA NISCHER

FRÅN SKOG TILL SLUTPRODUKT

ROTTNEROS BRUK: EN BRED PALETT AV PRODUKTER

Rottneros Annual Report 2014