Rottneros — Annual Report 2013

Mar 19, 2014

pulpis our passion

påbörjad omstrukturering flyttar till 2013 Vallviks bruk

fokus på produktivitet Huvudkontoret

vägen framåt

Rottneros driver sedan hösten 2013 ett förändringsprogram i syfte att skapa uthållig lönshamhet. Förändringsarbetet grundar sig på att vi skapar gemensamma målbilder, samsyn kring tydliga och gemensamma värderingar samt bygger kunskap om hur vi ska arbeta för att nå fram till uppställda mål.

Målsättning

Koncernen ska nå en uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel.

Detta ska uppnås genom:

Fokus på utvalda nischer

där Rottneros har möjlighet att nå konkurrensfördelar och vara marknadsledande. Försäljningen ska koncentreras till de segment på marknaden där koncernen har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden genom högkvalitativa och kundanpassade produkter.

Ökad produktivitet. Produktiviteten är avgörande för uthållig lönsamhet. Målet är att genom ständig processutveckling, välplanerat förebyggande underhåll, samt effektiva underhållsinsatser långsiktigt öka produktiviteten.

Ökad produktionsvolym. Bolaget ska öka massaproduktionen genom ökad tillgänglighet och utökad kapacitet.

ökad säkerhet. Rottneros ska genomsyras av ordning och reda. Vårt mål är att inte ha några sjukskrivningsdagar förorsakade av arbetsrelaterade incidenter.

Kompetensutveckling. Vi ska arbeta med kompetensutveckling i syfte att få engagerade och säkerhetsmedvetna medarbetare.

Ledande på service. Kunderna ska uppfatta Rottneros som ledande på service. Vi ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter inom våra utvalda segment.

2 rottneros årsredovisning 2013

Innehållsförteckning

• 3 Året i korthet
• 4 Rottneros i korthet
• 6 VD-ord
• 8 Affärsidé, strategier och mål
• 10 Marknad
• 14 Produkter och produktion
• 18 Råvaruförsörjningen
• 20 Rottneros ansvar övergripande
• 21 Rottneros ansvar marknad
• 22 Rottneros ansvar medarbetare
• 23 Rottneros ansvar miljö

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• 25 Möjligheter och risker
• 30 Bolagsstyrning
• 35 Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning
• 37 Vinstdisposition/undertecknande

EKONOMISK REDOVISNING

• 38 Resultaträkningar koncernen
• 39 Balansräkningar koncernen
• 40 Förändringar i eget kapital koncernen
• 41 Kassaflödesanalyser koncernen
• 42 Resultaträkningar moderbolaget
• 43 Balansräkningar moderbolaget
• 44 Förändringar i eget kapital moderbolaget
• 45 Kassaflödesanalyser moderbolaget
• 46 Tilläggsupplysningar och noter
• 63 Revisionsberättelse

ÖVRIG INFORMATION

• 64 Styrelse, revisorer och ledning
• 66 Rottnerosaktien
• 68 Sexårsöversikt
• 69 Kvartalsdata och nyckeltalsdefinitioner
• 70 Ordlista
• 71 Årsstämman och adresser

Året i korthet

Carl-Johan Jonsson tillträdde som ny VD och koncernchef den 1 juli 2013. Han kommer närmast från

Mondi Group, som tillverkar kraftpapper.

Massaproduktionen per medarbetare ökade med 8 procent till 1 302 ton per anställd och år. Den sammanlagda produktionen uppgick till 333 400 ton.

före nedskrivningar och engångsposter.

Engångsposter bestod i huvudsak av en nedskrivning av anläggningen i Utansjö om 80 MSEK. Inklusive engångsposter uppgick rörelseresultatet till -154 MSEK. Resultatet har påverkats negativt av en under året stark svensk krona.

Förbättrad marknad

Årets andra halva präglades av ökad efterfrågan och högre priser på koncernens produkter, nBsK-, CtMP- och slipmassor.

resultat

MSEK	2013	2012	Differens
Nettoomsättning	1 389	1 437	-48
Rörelseresultat	-154	6	-160
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster	-62	6	-68
Resultat efter finansnetto	-158	6	-164
Resultat efter skatt	-158	-13	-145

Massapriser i USD och SEK

prisuppgången hållits tillbaka av dollarns försvagning mot kronan.

Rottneros i korthet

Rottneros producerar kundanpassad massa för avsalumarknaden.

Rottneros

Rottneros har drygt 250 medarbetare och omsatte cirka 1,4 miljarder kronor under 2013. Koncernen producerade totalt 333 400 ton massa.

256 medarbetare

333400 Produktion 2013, ton massa

vallviks bruk

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

Rottneros bruk Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa.

Nettoomsättning och resultat

ROTTNEROS I SIFFROR

MSEK	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	1 389	1 437	1 513	1 684	1 508
Resultat efter finansnetto	-158	6	-120	138	-69
Investeringar i anläggningstillgångar	35	51	157	125	10
Medeltal anställda, st	256	275	298	308	387
Produktion per anställd, kton	1,3	1,2	1,1	1,0	0,9
Relationstal, %
Soliditet	71	77	75	82	78
Avkastning på sysselsatt kapital	Neg	Neg	Neg	11,6	Neg
Avkastning på eget kapital	Neg	Neg	Neg	10,8	Neg
Rörelsemarginal	-11,1	0,4	-7,8	8,2	-11,0
Kronor/aktie
Eget kapital/aktie¹	5,41	6,51	6,65	8,05	7,14
Resultat efter skatt/aktie¹	-1,04	-0,09	-0,95	0,82	-2,59
Rörelsens kassaflöde/aktie¹, ²	0,06	0,03	-0,74	0,51	2,74
Utdelning¹	0,0	0,0	0,10	0,20	–
1) I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning. 2) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

4 rottneros årsredovisning 2013

25% Övriga Europa 15% Övriga världen

vallviks Br uk		Leverans massa, tusen ton
		207 208 190 192 2010 2011 2012 2013
	Blekt	Produktion, ton
	Skriv-/tryckpapper Lång fiber sulfat Kartong Filter	2013 153 700 -6 % 2012 Tissue paper 163 400
kemis k mass a
	Oblekt	Produktion, ton
153 anställda	Gran/tall Kraftpapper Filter	2013 54 800 +21 % 2012 Elektriska 45 400 isolationsmaterial

rottneros årsredovisning 2013 5

vd-ord

Gemensam värdegrund och tydligt ledarskap är vägen framåt

2013 präglades av utmaningar och krav på nytänkande. Sedan hösten 2013 driver vi inom Rottneroskoncernen ett omfattande förändringsarbete. Målet är att skapa långsiktig lönsamhet och stärka vår konkurrenskraft. För att vara närmare verksamheten flyttar vi huvudkontoret till Vallviks Bruk.

Utmaningar och nytänkande

Det är ingen nyhet att vår bransch är utsatt för ett hårt förändringstryck och står inför stora utmaningar. Efterfrågan på tryckpapper sjunker i takt med att det digitala informationsflödet växer. Utvecklingen slår undan fötterna på delar av pappersbranschen. Det gör att vi måste utmana våra invanda arbetssätt och leta efter nya produkter och marknader.

I vårt fall handlar det i första hand om att utveckla vårt erbjudande inom de nischer som har långsiktig bärkraft och där vi är starka. Idag har vi framför allt två nischer där vi kan och ska vara "bäst i klassen", E-massa för elektriska applikationer och

filtermassa för, till exempel, kaffe- och fordonsfilter. Vi har dessutom en stark position inom massa för kartongtillverkning. Med hjälp av vårt kunnande och teknik ska vi arbeta för att stärka våra positioner på dessa områden och samtidigt nå nya kundsegment.

Resultatmässigt blev 2013 ett svagt år för koncernen. I mina ögon var årets röda siffror en följd av både sådant vi inte kunde påverka, som valutaeffekter och förändringar i vad marknaden efterfrågar och sådant som vi faktiskt både kan och ska påverka.

Analys och lärande

Den första tiden som ny vd var för mig en tid av analys och lärande. Hösten 2013 startade vi vårt förändringsarbete under namnet Fokus15. Fokus15 är inriktat på att öka hela koncernens lönsamhet genom ökad effektivitet och produktivitet. Förändringsarbetet omfattar Vallviks Bruk såväl som Rottneros Bruk och koncernfunktionerna.

Förändringsarbete tar tid. Vi arbetar därför parallellt på flera fronter. Säkerhet är ett genomgående tema där vi fokuserar på ordning och reda. En stark säkerhetskultur är en viktig grundförutsättning för framgång. Säkerhetsarbetet löper därför som en röd tråd i vår strävan att öka tillgängligheten och produktiviteten. Vi arbetar kontinuerligt med att identiDen första tiden som ny vd var för mig en tid av analys och lärande. Hösten 2013 startade vi vårt förändringsarbete under namnet Fokus15. Fokus15 är inriktat på att öka hela koncernens lönsamhet genom ökad effektivitet och produktivitet. Förändringsarbetet omfattar Vallviks Bruk, Rottneros Bruk och koncernfunktionerna.

fiera och analysera våra risker och skapa systematiska arbetssätt för att uppnå maximal effektivitet.

Med en tydlig ansvarsfödelning höjer vi produktiviteten. Ett systematiskt arbetssätt frigör dessutom resurser och tid för kompetensutveckling, utveckling och nödvändig reflektion.

Kritisk granskning

Inom ramen för Fokus15 ser vi över och optimerar vår resurs- och energiförbrukning. Vi tar bort onödiga kostnader i alla led, något som naturligtvis bidrar till att höja vår lönsamhet.

Med samma kritiska ögon ser vi över vårt marknadsarbete. Målet är att vi, tillsammans med vårt återförsäljarnät i Europa, ska komma betydligt närmare våra slutkunder. Andra viktiga delar är en optimerad inköpsfunktion, en mer kostnadseffektiv logistik och en starkare ekonomistyrning.

Alla dessa aktiviteter är konkreta, praktiska och nödvändiga för att utveckla verksamheten. Arbetet med att omvandla Rottneros till en lönsam och framgångsrik koncern måste även ske strategiskt. Vi ska skapa ett enda Rottneros, en koncern med en gemensam produktportfölj och ett ansikte mot marknaden. Vi måste bli bättre på att förstå kundens upplevelse av

kontakten med oss och dessutom inse den avgörande betydelse vår kvalitet, i allt från bemötande till leverans, har för den bild som skapas.

Samsyn ger resultat

För att nå våra mål måste vi, vid sidan av många konkreta förbättringsåtgärder, arbeta med attitydförändringar. Jag är övertygad om att fundamentet till en varaktig förändring ligger i ett modernt ledarskap med en gemensam värdegrund. Tillsammans bygger vi värdegrund, ledarskap, engagemang och samsyn kring vad vi ska göra, varför vi ska göra det, hur det ska göras, av vem det ska göras och slutligen, när det ska vara klart.

Med en gemensam målbild, en klar bild av hur vi når dit, ett tydligt ledarskap och en lika tydlig känsla för det egna ansvaret, kan vi skapa värde på en helt annan nivå än idag. Ett bra ledarskap är en grundförutsättning för att en organisation ska fungera till 100 procent. För mig speglar värdeord som attityd, glädje, engagemang, respekt och ansvar mina egna värderingar och präglar förhoppningsvis mitt ledarskap.

Steg för steg

Det finns många fantastiska människor inom Rottneroskoncernen. Jag har mötts av en genuin välvilja, stolthet och många

goda intentioner. Allt detta är guld värt och något att värna om idag och i framtiden. Vårt gemensamma arbete tar oss framåt, steg för steg. Vi ska nå den tillgänglighet, den produktivitet och den företagskultur vi eftersträvar, liksom den lönsamhet vi så väl behöver. Vi har redan sett resultat i form av nya produktionsrekord i både Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Förändringsarbete tar tid, men vi är på väg. Det är nu och framåt som gäller.

Carl-Johan Jonsson

Affärsidé, strategier, mål och affärsmodell

Rottneros ska stärka sina kunders konkurrenskraft

För att nå uthållig lönsamhet ska Rottneros erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet och som tillför våra kunder tydliga mervärden. Brukens produktion är en annan central parameter för att skapa lönsamhet.

Rottneros driver sedan hösten 2013 ett omfattande förändringsprogram för att skapa lönsamhet genom ökad effektivitet och produktivitet. En gemensam och väl förankrad värdegrund och tydliga mål är tillsammans med ett gott ledarskap fundamentet i det pågående arbetet.

Förbättrad säkerhet

Rottneros ska genomsyras av ordning och reda. Vårt mål är att inte ha några sjukskrivningar förorsakade av arbetsrelaterade incidenter.

Säkerheten ska förbättras ytterligare genom att säkerställa tydliga roller och ansvarsområden samt införa konkreta handlingsplaner med tät operativ uppföljning. Koncernen ska även arbeta med kompetensutveckling i syfte att få engagerade och säkerhetsmedvetna medarbetare.

Ordning och reda kommer att minska antalet incidenter, bidra till ökad tillgänglighet och höjd produktivitet.

Lönsam tillväxt över en konjunkturcykel

Rottneros ska nå en uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel. Detta förutsätter att koncernen skapar en lönsam tillväxt.

Denna tillväxt skapas genom:

Fokus på utvalda nischer där Rottneros har möjlighet att nå konkurrensfördelar och vara marknadsledande. Försäljningen ska koncentreras till de segment på marknaden där Rottneros har förutsättningar att erbjuda kunderna tydliga mervärden med högkvalitativa och kundanpassade produkter.

Rottneros fokuserar på följande segment:

• • Elektriska applikationer, där den höga renheten i vår massa ger oss konkurrensfördelar
• • Filter till livsmedels- och fordonsindustrin, där vår massas porösa egenskaper (luftgenomträngligheten) har stor betydelse för slutproduktens kvalitet.
• • Livsmedelskartong, där vår massas bulkegenskaper ger kartongen ökad styvhet.
• • Tunna tryckpapper, där vår massas täthet gör papperet mindre genomskinligt.

Ökad produktivitet. Produktiviteten är avgörande för uthållig lönsamhet. Målet är att genom ständig processutveckling, välplanerade och effektiva förebyggande underhållsinsatser, långsiktigt öka produktiviteten.

Ökad produktionsvolym. Koncernen ska öka produktionen, vilket ska uppnås genom ökad tillgänglighet och utökad kapacitet i Vallviks Bruk. Koncernen har ansökt om utökade produktionsvolymer till 255 000 ton i Vallviks Bruk. Beslut meddelas under 2014. Vid Rottneros Bruk ska volymen säkerställas.

Ledande på service

Kunderna ska uppfatta Rottneros som ledande på service.

Rottneros ska erbjuda en service av högsta kvalitet präglad av kompetens och kundfokus. Vi ska tillhandahålla kunskap om hur koncernens produkter kan användas för att förbättra kundernas slutprodukter inom våra utvalda segment. Vi ska också i samarbete med våra kunder erbjuda kundanpassning av våra produkter så att de optimeras för kundens behov.

Slutligen ska Rottneros genomgående hålla en hög leveranssäkerhet och teknisk support av högsta kvalitet.

Finansiella mål

Rottneros övergripande långsiktiga finansiella mål är att lämna en konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna, detta i form av både värdeutveckling och direktavkastning.

Avkastning

Lönsamheten, mätt som avkastning på sysselsatt kapital, ska överstiga den för jämförbara massaproducerande bolag.

Kassaflöde

Rottneros ska uppnå positivt kassaflöde under 2014.

Utdelningspolicy

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel, snarare än ett enskilt år. Utdelningen under goda år kan därför komma att begränsas för att skapa förutsättningar för utdelning även under svagare år.

Produktion

Produktion kton

Kassaflöde efter investeringar

Produktion per anställd

Produktion per anställd kton

Rörelseresultat före poster av engångsnatur

Vision

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov.

affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende, flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad avsalumassa. Rottneros ska möta kundernas krav genom att tillhandahålla aktiv produktutveckling och ett attraktivt serviceerbjudande.

Mål & strategier

Rottneros övergripande mål är att nå en uthållig lönsamhet och ge en god avkastning för koncernens aktieägare.

Lönsam tillväxt ska skapas genom

• Fokus på utvalda nischer
• Ökad produktivitet
• Ökad volym
• Ledande på Service

affärsmodell

marknad

Rottneros och marknaden

Rottneroskoncernen är en fristående och flexibel producent av både kemisk och mekanisk högkvalitativ massa. Koncernen är verksam på avsalumarknaden, där den producerade massan säljs till kunder över hela världen. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och mindre volymer till vissa asiatiska marknader.

Varje år produceras nära 200 miljoner ton massa. Drygt 75 procent av denna volym produceras av integrerade pappers- och kartongbruk. Resterande 25 procent, ungefär 55 miljoner ton per år, utgörs av avsalumassa.

Generellt sett används en tredjedel av avsalumassan för tillverkning av tryckpapper, en tredjedel för mjukpapperstillverkning (tissue), medan den sista tredjedelen används för bland annat förpackningsändamål.

Rottneros strävar efter att vara en marknadsledande massaproducent för nischområden som massa för tillverkning av olika typer av filter, samt så kallad E-massa, där slutprodukten används för elektrisk isolering i, till exempel, transformatorer och högspänningskablar för undervattensbruk. Rottneroskoncernen producerar extremt rena massor som uppfyller kundernas högt ställda krav på massa för dessa nischområden.

Rottneros har också en ledande position inom ett tredje och större marknadssegment, massa för kartongtillverkning,

där kunderna ställer höga krav på böjstyvhet och ytor för tryck.

Rottneros Bruks slipmassa är ett konkurrenskraftigt alternativ inom marknadssegmentet tunna tryckpapper, särskilt där kravet på opacitet, det vill säga ett ogenomskinligt papper, är stort.

Rottneroskoncernens samlade produktion av avsalumassa uppgick under 2013 till 333 400 ton. Produktionskapaciteten uppgår till nära 400 000 ton/år.

Marknadsöversikt Världen/ Europa/ USA/Asien

Den globala marknaden Europa svarar för en förbrukning på cirka 15 miljoner ton avsalumassa per år, till största delen kemisk massa, vilket är ungefär lika mycket som Nordamerikas förbrukning. Samtidigt växer den kinesiska marknaden i snabb takt. Förbättrade levnadsvillkor i breda befolkningslager har lett till att denna marknad nu är nästan lika stor som de två övriga.

Produktmässigt domineras avsalumarknaden av blekt sulfatmassa tillverkad av barr- eller lövved. Efterfrågan på kortfiber har ökat, en efterfrågan som delvis hittills har täckts av de plantagebaserade eukalyptusbruken på södra halvklotet.

Efterfrågan på kemiska massor ökar medan efterfrågan på mekaniska massor som CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa (SGP, Stone Groundwood Pulp) är relativt konstant.

koncernens Försäljning

Europa

Koncernen är starkt beroende av utvecklingen på den europeiska marknaden där tre fjärdedelar av koncernens försäljning sker. Försäljningsorganisationen är till stor del inriktad på att möta kraven från denna marknad.

Rottneroskoncernen strävar efter ett nära samarbete med sina kunder och att erbjuda hög service, kvalitet och leveransprecision. Genom den kompetens och erfarenhet som finns tillgänglig vid Rottneros båda bruk kan koncernen skapa den massa, eller mix av massor, som bäst uppfyller kundens behov.

Under 2013 fortsatte efterfrågan på avsalumassa i Europa att minska. Det är främst efterfrågan på tryckpapper som minskar. Sedan finanskrisen 2008–2009 har efterfrågan sjunkit med nära fem procent årligen. Förpackningssektorn, där Rottneroskoncernens mekaniska massor för främst kartongtillverkning är intressanta, fortsätter dock att växa. Även efterfrågan på mjukpapper har vuxit under de senaste åren, en utveckling som fortsatte under 2013.

Asien och USA

En dryg fjärdedel av Rottneroskoncernens försäljning äger rum på andra marknader än den europeiska. Det handlar då om mekanisk massa till Indien och Indonesien, samt kemisk massa till nordöstra USA.

Långsiktiga drivkrafter och trender

Vallviks bruk – kundsegment CTMP Sulfatmassa 65% 17% Marknaderna för världens massaproducenter förskjuts idag, både produktmässigt och geografiskt. Utvecklingen går från massa för tryckpapper till massa för kartong, och från väst mot öst. Denna utveckling är en följd av den snabba industriella tillväxten och förbättrade levnadsstandarden i Asien. Idag producerar asiatista producenter ökande volymer av konsumentprodukter, industrikomponenter och system, för både inhemska marknader och för export. Koncentrationen av industriproduktion innebär att allt större mängder av varor behöver transporteras. Varorna förpackas för konsumenterna och packas på ett hanterbart sätt för transport, vilket i båda fallen ökar efterfrågan på kartong.

Slipmassa Övrigt 15% 4% Parallellt minskar Europas och västvärldens efterfrågan på tryckpapper. Den minskade efterfrågan är delvis en följd av den finansiella tillbakagången, men är till än större del en följd av digitaliseringen, där internet ersätter tidningar och trycksaker som kanaler för marknadsföring och informationsinhämtning. För massatillverkarna medför utvecklingen under de kommande åren en fortsatt svår kombination av omställningar och sökande efter nya kundsegment och produktnischer.

Efterfrågeutveckling

Efterfrågan på tryckpapper kommer att fortsätta att minska under de kommande åren, medan efterfrågan på mjukpapper

bedöms vara fortsatt hög. Koncernens bedömning är att kartongtillverkningen kommer att öka, främst på de snabbt framväxande asiatiska marknaderna. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen i Kina har stor betydelse för efterfrågan under de närmast kommande åren.

För Rottneroskoncernen handlar det om att anpassa sig till den minskade efterfrågan på tryckpapper och fokusera på kartong och på de särskilda nischer där koncernens högkvalitativa massor uppfyller kundernas högt ställda krav. Koncernen avser att istället för att priskonkurrera, utnyttja sin kompetens, både vad gäller teknik och produktion, för att ta en stark marknadsposition inom valda nischer. Här krävs en nära relation med kunderna, stor kunskap om kundens verksamhet och behov, något som gör den tekniska försäljningen extra viktig.

Ett viktigt nischområde är massa för tillverkning av olika typer av filter, både för fordonsindustrin och för konsumentprodukter. Ett annat nischområde är massa som används för tillverkning av papper för elektrisk isolering. Rottneros kan idag erbjuda extremt rena och väl lämpade massatyper för dessa områden. När det gäller massa för elektriska applikationer kan den fortsatta industrialiseringen av Latinamerika och Asien bidra till ökad efterfrågan, liksom den utbyggnad och modernisering av elnäten som äger rum i Europa och USA.

En annan intressant och växande marknad har skapats genom den ökade efterfrågan på returmassa. Idag minskar tillgången på lämpligt returpapper, vilket leder till stigande prisnivåer på denna råvara. Samtidigt kan fibrerna i massa som tillverkas av returpapper endast återvinnas ett begränsat antal gånger innan kvaliteten försämras. En praktisk lösning är att tillföra nya fibrer i form av färsk massa, "Virgin fibre", vilket ger förbättrade egenskaper.

Prisbildning

Handeln med olika typer av pappersmassa sker inte via de vanliga råvarubörserna, där marknadspriset anges löpande. Marknadspriser redovisas istället veckovis av det privatägda finländska FOEX (Finnish Options Exchange). Priserna på blekt sulfatmassa från barrved och blekt lövvedsmassa redovisas separat för Europa, Nordamerika och Kina.

Marknadspriserna, kallade PIX, bygger på genomsnittet av en stor mängd inrapporterade affärer, där både säljare och köpare rapporterar. Priserna rapporteras varje tisdag och PIX ligger i ökande omfattning till grund för handeln. Ett vanligt upplägg är då att månadens pris på massa utgörs av förra månadens PIX, justerat för valutakursen. Detta gör att fakturering kan ske i lokal valuta, trots att priset är i USD. Den reella förhandlingen mellan köpare och kund handlar då om vilken rabattsats som ska användas.

Prisutveckling

Nivåerna i de globala pappersmassalagren är avgörande för prissättningen. Under 2013 var lagernivåerna hos tillverkarna på en låg nivå och därmed förbättrades balansen på marknaden för den långfibriga blekta massan NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft). Producenterna kunde, som en följd av detta, genomföra prishöjningar. Priset på NBSK gick från 810 USD/ ton till 906 USD/ton under 2013.

Kapacitet

Under året minskade kapaciteten för till verkning av kemisk barrvedsmassa något efter nedläggningen av Södra Cells massafabrik i Tofte i Norge och efter att ett Tjeckiskt och ett Österrikiskt bruk övergått till att producera dissolvingmassa för viskostillverkning. Som en följd av detta steg utnyttjandegraden av världens samlade barrvedskapacitet under 2013, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta under 2014.

Lövvedsmassamarknaden fick ett kapacitetstillskott under 2012 då en anläggning öppnades i Brasilien. Denna följdes 2013 av ytterligare en anläggning i Uruguay. Samtidigt stängdes gamla bruk i Brasilien och USA, samt ett antal mindre massabruk i Kina. I Kina minskade dessutom kapaciteten för CTMP på grund av en högre integration, vilket under 2013 ledde till en förbättrad efterfrågan på mekaniska massor.

Rottneros Bruk Marknad

Rottneros Bruks största marknader för mekaniska massor var under 2013 Asien, (främst Indonesien och Indien), samt Italien, Tyskland och Sverige.

Efterfrågan på CTMP-massa har under en längre tid haft en svag utveckling, men under främst andra halvåret av 2013 ökade efterfrågan och därmed även prisutvecklingen. Den ökade efterfrågan ledde till prishöjningar i flera steg. Ökningen var en följd av att de växande asiatiska marknaderna ökade sin förbrukning av pappersmassa, samtidigt som inga nyinvesteringar i ökad tillverkningskapacitet har ägt rum på världsmarknaden de senaste fyra åren.

Intresset för slipmassa ökade under året. Slipmassan har vissa kvalitetsfördelar i ett antal applikationer, till exempel där god tryckbarhet efterfrågas.

Prishöjningarna på CTMP bidrog till det ökade intresset för slipmassa, som dessutom har kvalitetsfördelar framför CTMP när den används för kartongtillverkning. Som en följd av den förväntat ökande efterfrågan på slipmassor, beslutade koncernen under sommaren att fortsätta driften vid slipmassalinjen vid Rottneros Bruk.

Konkurrenter

Tembec är globalt sett den största massatillverkaren. Andra stora tillverkare är Canfor, Millar Western och West Fraser, också de baserade i Kanada.

Vallviks Bruk Marknad

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa, cirka 40 miljoner ton, står den långfibriga blekta massan, NBSK (sådan massa som tillverkas i Vallviks Bruk), för drygt hälften av volymen. Marknaden för denna typ av pappersmassa var i balans under året och producentlagren låg på en jämförelsevis låg nivå, motsvarande 25 dagars produktion, vilket ledde till en gynnsam prisutveckling, särskilt under årets senare hälft.

Europa är Vallviks Bruks huvudmarknad, 2013 var Tyskland och Sverige de största mottagarländerna. I övriga världen utgjorde USA vår största marknad.

Vallviks Bruk arbetar kontinuerligt för att minska beroendet av den vikande marknaden för tryckpapper genom ökat fokus på nischsegment som produktion av E-massa, filtermassa och massa för förpackningskvalitéer.

Exporten till USA, främst massa avsedd för filterprodukter för fordonsindustrin, möjliggörs av dels tillgången till kostnadseffektiva sjötransporter från Vallviks Bruks djuphamn till en terminal i Albany vid Hudsonfloden, dels ett högre pris på den speciella massa som efterfrågas av kunderna. Vallviks Bruk är världsledande leverantör på just detta område.

Ett flertal av köparna av massa för filter har långa kundrelationer med Rottneroskoncernen. För kunderna, som finns i såväl USA som Europa, är inte bara massans jämna och höga kvalitet avgörande, utan också den trygghet som Rottneros kan erbjuda i form av service, teknisk kundtjänst, lagerhållning och logistiklösningar. Rottneroskoncernen har också en trovärdighet som byggts upp genom ständig marknadsnärvaro oberoende av rådande konjunkturläge.

Konkurrenter

Det totala utbudet på marknaden påverkar situationen mer än de enskilda konkurrenterna. Vallviks Bruks konkurrenter inom blekta massor är främst svenska och finländska producenter, i Nordamerika möter koncernen framförallt Terrace Bay och Canfor. Inom segmentet massor för filter konkurrerar Rottneroskoncernen med Billerud och inom segmentet E-massa är Aspa Bruk den främsta konkurrenten.

produkter och produktion

Rottneros – en koncern, två bruk

Rottneroskoncernens huvudverksamhet sker vid de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Koncernen har även dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som svarar för koncernens virkesinköp i de baltiska länderna och som förser framför allt Vallviks Bruk med en del av den massaved som behövs i produktionen. För såväl Rottneros Bruk som Vallviks Bruk kommer den stora merparten av massaveden från närområdet.

Under 2013 uppgick produktionen till 333 400 ton och utleveranserna till 332 100 ton. Både Rottneros Bruk och Vallviks Bruk slog under årets sista månader sina egna tidigare dygnsproduktionsrekord.

En relativt stor del av de massor Rottneroskoncernen producerar utgörs av massa för tillverkning av tryckpapper; 27 procent av Vallviks Bruks produktion och 35 procent av Rottneros Bruks produktion.

Tryckpappersmarknaden har varit vikande under den senaste femårsperioden. Koncernen strävar därför efter att minska beroendet av tryckpapperstillverkning. Detta sker genom att etablera djupare samarbeten med kunderna och genom att leta efter nya produktnischer för de olika massorna. Parallellt har efterfrågan på massa lämpad för kartongtillverkning ökat, främst från den asiatiska marknaden.

2013 svarade massa för kartongtillverkning för 55 procent av Rottneros Bruks

produktion. I Vallviks Bruk var motsvarande siffra sju procent.

Avsikten är att koncernen, istället för att konkurrera med pris, ska utnyttja sin kompetens, både vad gäller tekniskt kunnande, teknik och produktion, för att ta en stark marknadsposition i valda nischer. Den nya kvalitet av slipmassa för kartongtillverkning som utvecklades vid Rottneros Bruk under 2012 och 2013 är ett exempel på koncernens nischfokus.

Den massa som används för tillverkning av filter för olika ändamål och den extremt rena E-massan, som kan utnyttjas för isolering i olika elektriska applikationer är andra exempel. Idag är det mycket få andra tillverkare i världen som tekniskt och konkurrenskraftigt kan producera dessa typer av massor.

Resultatet av Vallviks Bruks utvecklingsarbete är att bruket har blivit marknadsledande inom segmenten filter och elektriska isolationsmaterial.

Kundsegment

Rottneros bruk kundsegment

Vallviks bruks kundsegemnt

333400ton produktion 2013

55%

av produktionen vid Rottneros Bruk används för kartongtillverkning.

31%

av produktionen vid Vallviks Bruk används för tillverkning av filter.

Rottneros Bruk

Vid Rottneros Bruk tillverkas mekaniska massor av de två kategorierna CTMP och slipmassa. Massorna, som i sig finns i ett 25-tal olika produktvarianter med olika egenskaper, utgör cirka 40 procent av koncernens produktion.

Leverans massa, tusen ton

ROTTNEROS BRUK

PRODUKTER CTMP

CTMP är en massa med flera användningsområden, till exempel för tillverkning av kartong, tryck- och skrivpapper, samt mjukpapper. Vid produktion av CTMP förbehandlas veden med kemikalier vid förhöjd temperatur innan den mekaniska bearbetningen påbörjas. Veden sönderdelas samt mals och fibrerna friläggs mellan roterande metallplattor till färdig massa. Den dominerande råvaran är gran, men även tall, asp och björk används i processen.

CTMP-massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter. Beroende på avsett användningsområde kombineras träslagen så att massakvaliteterna får de specifika egenskaper som kunderna efterfrågar.

De CTMP-massor som Rottneros Bruk tillverkar av asp används främst till skrivoch tryckpapper, medan CTMP tillverkad av tall och gran i stor omfattning används för kartongtillverkning. Beroende på de önskade egenskaperna i form av styvhet, tryckbarhet och opacitet kan olika typer av mekaniska massor blandas.

CTMP för kartong (board) bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt och utgör därför ett av de områden där bruket nu satsar. Förutom kartong

har Rottneros Bruk massakvaliteter för tillverkning av filterpapper med hög kvalitet, mjukpapper (tissue) och för olika specialapplikationer.

Slipmassa

Slipmassa är massa från granved. Veden bearbetas genom att den pressas mot speciella stenvalsar, eller "slipstenar", en teknik som också givit massan dess namn.

Den övervägande delen av Rottneros Bruks slipmassakvaliteter har historiskt i första hand varit anpassade för tryckpapper, men övergår nu i ökande omfattning mot slipmassa avsedd för kartongtillverkning, där dess egenskaper medför vissa produkt- och kvalitetsfördelar. Slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer.

Gemensamt för de båda produktkategorierna är det höga råvaruutbytet. CTMP utnyttjar 90–95 procent av den tillförda veden, slipmassan 98–99 procent, medan utbytet för kemiska massor ligger betydligt lägre. Produktionen är beroende av färsk ved som bättre ger de önskade produktegenskaperna. Veden hämtas i allt väsentligt från närområdet, det vill säga inom en radie på cirka tio mil från Rottneros Bruk.

Produktion

Rottneros Bruk hade under 2013 i medeltal 91 anställda. Produktionskapaciteten uppgår till cirka 150 000 ton per år – nästan 1 650 ton per anställd och år, vilket gör Rottneros Bruk till en av världens största producenter av mekanisk avsalumassa.

Under 2013 producerades totalt 124 900 ton CTMP och slipmassa, en liten ökning jämfört med 2012 (121 600 ton). Under året togs ett beslut om fortsatt produktion vid brukets slipmassalinje. Produktionen av slipmassa ökade från 51 800 ton under 2012 till 53 200 ton under 2013.

Bruket har separata tillverkningslinjer för slipmassa respektive CTMP. Båda processerna är miljövänliga tack vare det höga råvaruutnyttjandet och lågt kemikalieutnyttjande, men samtidigt mycket energiintensiva, vilket innebär att de är exponerade för variationer i elpriset.

Investeringar

Rottneros Bruk vidtar löpande åtgärder för att öka produktiviteten och minska energiförbrukningen per ton massa. Energiförbrukningen är idag 20 procent lägre än för tio år sedan. I månadsskiftet juli/augusti genomfördes en mindre årlig underhållsinsats.

VALLVIKS BRUK

PRODUKTER

Kemisk massa framställs genom att koka vedflis i en särskild kokvätska. Kemikalierna i kokvätskan löser upp veden så att fibrerna friläggs. Det finns två typer av processer för framställning av kemisk massa: sulfat- och sulfitprocess. Sulfatprocessen, som idag är den vanligaste och som också är den som används vid Vallviks Bruk, ger en starkare massa. Efter kokningen har man kvar fibrer och en svartlut som innehåller kemikalier och utlöst vedsubstans. Kokkemikalierna kan återvinnas, medan vedsubstansen oftast används som bränsle för den egna produktionen av ånga och el.

Vid Vallviks Bruk produceras långfibriga kemiska sulfatmassor som står för cirka 60 procent av koncernens produktion.

Den största delen av Vallviks Bruks produktion utgörs av NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft). NBSK är beteckningen för blekt långfibersulfatmassa som också är den massa som officiella prisindikationer vanligtvis avser, till exempel i det veckovis rapporterade PIX-priset som sätts i USD/ton för Europa, Nordamerika och Kina. ECF-blekt (Elemental Chlorine Free) massa används för tillverkning av vita eller ljusa pappersoch kartongprodukter, skriv- och tryckpapper, mjukpapper samt specialpapper. Vallviks Bruk producerar även oblekt sulfatmassa, UKP (Unbleached Kraft Pulp). Den långfibriga massans egenskaper bidrar med styrka i olika papperskvaliteter. Då kommer den långsamt växande nordskandinaviska tallfibern som Rottneros använder till sin fulla rätt.

Vallviks Bruks tillverkar en typ av oblekt sulfatmassa som är extremt väl tvättad och mycket ren. Massan, kallad E-massa, har utvecklats under många år och har, genom sin kvalitet, gjort Vallviks Bruk till en världsledande leverantör av massa som kan användas för tillverkning av elektriska isolationsmaterial, transformatorboard och kondensatorpapper. Kabelisolering för marina högspänningskablar är en produkt där Vallviks Bruks E-massa har en särställning. Vallviks Bruks massor är dessutom flingtorkade, vilket ger vissa specifika egenskaper som gör dem speciellt lämpade för tillverkning av filter och andra absorberande produkter.

Produktion

Bruket har 153 medarbetare och en tillverkningskapacitet på cirka 250 000 ton per år.

Under 2013 producerade Vallviks Bruk

208 500 ton, i linje med de 208 800 ton som producerades 2012.

Produktionen av de långfibriga sulfatmassor som tillverkas vid Vallviks Bruk är mindre energiintensiv än tillverkningen av slipmassa och CTMP. Vallviks Bruk är därför mindre exponerat för elprisets utveckling än Rottneros Bruk. En stor andel av den el som används är egenproducerad, vilket innebär att Vallviks Bruk är i det närmaste energineutralt.

Vallviks Bruk påverkades, liksom sitt systerbruk Rottneros Bruk, av den svaga marknaden för tryck- och skrivpapper. Detta har dock till viss del kompenserats av ökad försäljning till marknaden för massa till elektriska applikationer, filter, förpackningar och mjukpapper för hygiensektorn. Ambitionen är att i ökad grad omfördela produktionen till främst massor för elektriska applikationer och filtermassor för tillverkning av luftfilter för fordonsindustrin och för konsumentprodukter i form av till exempel kaffefilter.

Investeringar

Under året har Vallviks Bruk främst inriktat sig på att dra nytta av de omfattande investeringar som genomförts under de närmast föregående åren.

Råvaruförsörjningen

Rottneros virkesförsörjning

Den kanske viktigaste faktorn för Rottneros förmåga att skapa värde är tillgången till ved för produktionen av pappersmassa. Virkesinköpen svarar för nära 40 procent av Rottneros totala kostnadsmassa, betydligt mer än inköpen av andra insatsvaror som elkraft och kemikalier för processerna.

VIRKESFÖRSÖRJNINGEN

Koncernen har en egen organisation för råvaruanskaffning i Sverige, samt ett bolag för virkesanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Råvaran köps i form av massaved, eller som flis från olika sågverk. Låga lagernivåer minskar Rottneros kapitalbindning, samtidigt som färsk råvara ger ett bättre råvaruutnyttjande med minskat användande av kemikalier för blekning. Det statligt ägda Sveaskog och skogsägareföreningen Mellanskog är Rottneros enskilt största leverantörer. SIA Rottneros Baltic utgör en viktig länk för att skapa ökad flexibilitet i råvaruförsörjningen.

Rottneros två bruk förbrukar ca 1,4 miljoner kubikmeter massaved och flis per år. Import av flis från lettiska sågverk som utgör huvuddelen av Rottneros import, sker främst till Vallviks Bruk som har egen hamn. Säsongsvariationer, prisbild och väderleksförhållanden är faktorer som påverkar råvaruflödet. Att hålla en lagernivå som säkerställer produktionen, samtidigt som kapitalbindningen minimeras, kräver god kommunikation och långsiktiga goda relationer med leverantörerna.

Rottneroskoncernen är spårbarhetscertifierad enligt de två europeiska systemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Spårbarhetcertifieringen garanterar att den råvara som används inte har något kontroversiellt ursprung och att den kan spåras bakåt i leveranskedjan. Efterfrågan på FSC-certifierad massa ökar, samtidigt som tillgången hittills har varit tillräcklig.

VIRKESMARKNADEN

Rottneros kostnader för råvaror fortsatte att sjunka under 2013. Den totala kostnaden uppgick till 595 MSEK (2012: 608 MSEK), motsvarande 40 procent (2012: 41 procent) av koncernens kostnader.

Lagren av virkesråvara var vid utgången av 2013 ca 58000 m3 i Vallvik Bruk motsvarande 18 dagar. I Rottneros Bruk var lagret ca 27000 m3 motsvarande 27 dagar. Råvarubalansen påverkades främst av avverkningsbenägenheten, priser på massaved och sågtimmer samt konkurrensförhållanden.

För 2014 bedöms råvarumarknaden vara stabil då vi förväntar oss en relativt hög avverkningstakt, vilket gynnar tillgången på flis.

ELFÖRSÖRJNING

Under 2013 hade Rottneroskoncernen en nettoförbrukning av elkraft på 259 GWh. Merparten av förbrukningen sker vid Rottneros Bruk, medan Vallviks Bruk till stor del kan utnyttja egenproducerad elkraft.

Elpriset på elbörsen Nord Pool uppgick under året till i genomsnitt 34 (28) öre per KWh, vilket är 21 procent högre jämfört med 2012 (6 öre/KWh). Vid årsskiftet fanns elsäkringskontrakt motsvarande 70 procent av den bedömda förbrukningen för 2014. Säkringsgraden för 2015 och 2016 uppgår till 48, respektive 26 procent.

KEMIKALIER

Under året sjönk marknadspriserna på de kemikalier som koncernen använder i produktionen. Rottneros strävar, för att säkerställa såväl själva produktionen som konkurrenskraftiga priser, efter kontakter med ett brett utbud av leverantörer.

SIA ROTTNEROS BALTIC

Rottneros importerar en del av sin vedråvara från Lettland, via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Denna import som främst går till Vallviks Bruk täcker cirka 15 procent av brukets behov av massaved. Bolaget har fem medarbetare.

rottneros ansvar

Brett ansvarstagande för omvärld och medarbetare

GRI

För räkenskapsåret 2013 har Rottneros fortsatt att rapportera i enlighet med GRI:s tillämpningsnivå C, vilket innebär att rapporten inte har bestyrkts av utomstående part. Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredovisningen och presenteras även på Rottneros webbplats.

UPPFÖRANDEKOD

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är

Marknad Kunder "Branschen" Leverantörer Internt Medarbetare Familjen Facket ägare Aktiemarknad Kapitalmarknad Omvärld Kunder Massmedia Samhälle Politiker Miljöorganisationer Ledning & styrelse

att definiera Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur.

INTRESSENTER

Rottneros strävar efter att ha en god kommunikation med alla dem som påverkas av verksamheten. Här har kunder, leverantörer av massaved, medarbetare och aktieägare en särställning. Det är med dessa Rottneros i störst utsträckning kommunicerar för att upprätthålla en öppen och positiv relation. Intressenterna har delats in i fyra grupper.

GRI-index nivå C

	Informationens placering (sida i ÅR)
1	STRATEGI OCH ANALYS
1.1	Uttalande från VD	6-7
2	ORGANISATIONSPROFIL
2.1	Organisationens namn	14
2.2	De viktigaste varumärkena och produkterna	14-17
2.3	Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	14-17, 59
2.4	Lokalisering av huvudkontor	71
2.5	Länder som organisationen har verksamhet i	4,14-17,50
2.6	Ägarstruktur och företagsform	66-67
2.7	Marknader som organisationen är verksam på	10-17
2.8	Den redovisade organisationens storlek	3-4
2.9	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	35-36
2.10	Utmärkelser och priser som mottagits	ej relevant
3	INFORMATION OM REDOVISNINGEN
3.1	Redovisningsperiod	20
3.2	Datum för publicering av den senaste redovisningen	webb
3.3	Redovisningscykel	20
3.4	Kontaktperson för frågor angående redovisningen	71, webb
3.5	Processer för definition av redovisningens innehåll	20
3.6	Redovisningens avgränsning	20
3.7	Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning	20
3.8	Redovisningsprinciper för dotterbolag	46-49
3.10	Förklaring av effekten av förändrad information	20
3.11	Väsentliga förändringar sedan föregående period	20
3.12	Innehållsförteckning för GRI:s standardupplysningar	20

	Informationens placering (sida i ÅR)
4	STYRNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER
4.1	Redogörelse för bolagsstyrning	30-34
4.2	Styrelseordförandens roll	31-32
4.3	Antalet oberoende styrelseledamöter	31
4.4	Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna	30-32,71
	rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen
4.14	Lista över intressentgrupper	20-21
4.15	Princip för identifiering och urval av intressenter	20
5.	RESULTATINDIKATORER
EC	Ekonomiska resultatindikatorer
EC1	Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	21
EC3	Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden	47-48, 52-53
EN	Miljömässiga resultatindikatorer
EN3	Direkt energianvändning per primär energikälla	24
EN5	Minskad energianvändning genom effektiviseringar	14-18
	EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	24
	EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat	23
	EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transporter	24
LA	Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
LA1	Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	22,52
LA2	Antal anställda som slutat och personalomsättning	22
LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	21

Ansvar – marknad

Koncernen visar ansvar

MARKNAD

Kunder

Rottneros uppgift är att förse kunderna med massaprodukter som stärker deras marknadsposition och lönsamhet.

Koncernen visar ansvar gentemot kunder genom att alltid eftersträva en hög och kundanpassad kvalitet. Mervärde skapas åt kunderna genom att vi tillhandahåller ny kunskap.

Rottneros för en kontinuerlig dialog med sina kunder. Regelbundna möten hålls, där produkt- och kvalitetsfrågor diskuteras. Information om Rottneros och bolagets produkter lämnas via den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas ut till samtliga kunder.

Leverantörer

Rottneros har ett ansvar gentemot leverantörer och partners. Bolagets representanter får aldrig tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ska aldrig ingå i affärsrelationer med företag som bryter mot lagar, regler eller internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Rottneros ledningsprocess innebär att val av nya leverantörer sker efter bestämda kriterier. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten för att diskutera leveransåtaganden. Då har respektive bolag möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar.

Utöver dessa möten har Rottneros löpande kontakt med sina leverantörer.

ÄGARE

Aktie- och kapitalmarknad

Rottneros tar ansvar gentemot ägarna genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för lagar, regler och normer. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning. Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar.

INTERNT Medarbetare

Rottneros visar ansvar gentemot medarbetarna genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

Facket

Samtliga anställda inom Rottneros omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD

Samhälle

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är en stor arbetsgivare på orten. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

Miljö

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Miljömålen följs upp tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.

PRIORITERINGAR

Rottneros strävar alltid efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitetsoch effektivitetsperspektiv genom förståelse för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING FÖRDELAD PÅ INTRESSENTER

Intressentgrupp	Verksamhetstyp	MSEK	Andel av total kostnad
Kunder	Försäljning av pappersmassa och andra intäkter	1 438
Leverantörer	Inköp av varor och tjänster inklusive av- och nedskrivningar m. m.	-1 400	88 %
Anställda	Löner, sociala avgifter och andra personalkostnader	-192	12 %
Långivare	Räntor	-4	0 %
Staten	Skatter	0	0 %
Aktieägare	Nettoresultat	-158

medarbetare

Nytt användningsområde för slipmassa innebar återtaget varsel

Anställningstid och genomsnittsålder 2013

Fortsatt produktion

Under våren 2012 beslutade styrelsen om att upphöra med den kontinuerliga driften vid slipmassalinjen vid Rottneros Bruk och förhandlingar om personalneddragningar inleddes. Totalt varslades ett 50-tal medarbetare. Tack vare lyckad produktutveckling, som innebär en anpassning av slipmassa till kartongtillverkning, togs i augusti 2013 ett styrelsebeslut att fortsätta med kontinuerlig drift av slipmassalinjen. Detta innebar att cirka 30 av de varslade medarbetarna kunde erbjudas fortsatt anställning. Slipmassalinjen kommer fortsättningsvis även att producera massa för tryckpapper och specialapplikationer.

Vid Vallviks Bruk inleddes under 2013 såväl planering av pensionsavgångar som rekryteringsprocessen av ett antal operatörer.

Under året har ett antal medarbetare i Rottneros- och Vallviks Bruk genomfört utbildning för olika typer av certifiering, säkerhetsutbildning, utbildning inom arbetsmiljöområdet samt ledarskapsutbildning.

hög närvaro

Personalomsättningen inom koncernen uppgick till 8 procent under 2013 medan sjukfrånvaron låg på 2,8 procent. Båda siffrorna är förhållandevis låga. Hög närvaro och låg personalomsättning utgör en grund för bra kontinuitet, både kortsiktigt och långsiktigt.

Arbetsskador

På Vallviks Bruk inträffade år 2013 en arbetsskada. På Rottneros Bruk inträffade tre arbetsskador som sammanlagt ledde till 15 dagars sjukskrivning. Koncernens tydliga målsättning är att inte ha några arbetsplatsskador som leder till sjukskrivning. Ett sätt att nå detta mål är att utbilda personal och att ha klara och tydliga instruktioner för arbetets utförande, samt hur man rör sig inom fabriksområdet.

Medelantalet anställda uppgick under 2013 till 256 (275). Förändringen jämfört med föregående år beror främst på personalneddragningar vid Rottneros Bruk.

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 21 år och medelåldern är cirka 51 år. Av de anställda är 17 procent kvinnor.

Under 2013 uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 137,1 (126,5) MSEK. Detta motsvarade cirka 10 (9) procent av koncernens totala omsättning 2013.

ansvar – miljö Miljöhändelser i bruken under 2013

Ansökan om utökad produktion i Vallviks Bruk

VALLVIKS BRUK

Intrimningen av den biologiska reningsanläggningen har fortsatt under 2013. För att öka den biologiska aktiviteten har fler biobärare köpts in. På grund av patentdiskussioner mellan leverantörerna, en fråga utanför Vallviks Bruks kontroll, blev biobärarna inte ilagda i reaktorerna förrän i slutet av augusti. Effekten av åtgärden har därför inte hunnit utvärderas, utan arbetet måste fortsätta under 2014.

Redovisning av resultaten från den biologiska reningen skickades in till Mark- och miljödomstolen i december 2013. Eftersom utvärderingen inte kunnat utföras fullt ut har ytterligare förlängd tid begärts och provisoriska villkor som ska gälla under den fortsatta prövotiden har föreslagits.

För att komma tillrätta med höga

svavelutsläpp installerades under 2012 en förbränningsugn för starka gaser, vilket medförde att fabriken klarade svavelkraven. Förbränningsugnen har gjort att svavelutsläppskraven klarades med god marginal under 2013. Svavelreduceringen har i sin tur lett till ökade utsläpp av kväveoxider under 2013, vilket innebär att tillståndet för kväveoxidutsläpp överskridits marginellt.

Den andra etappen av den gamla deponin täcktes under 2013 och den första delen av den nya deponin togs i drift. I samband med att den nya deponin tas i drift ska, enligt reglerna, formerna för och storleken på den ekonomiska säkerheten för deponins avslutning avgöras av miljömyndigheterna. Detta arbete pågår.

En tillståndsansökan enligt Miljöbalken för en ökning av produktionen till

255 000 ton sulfatmassa per år skickades in till Mark- och miljödomstolen i december.

I samband med framtagandet av tillståndsansökan genomfördes en omfattande kartläggning av buller. Denna visar att det finns arbetsmoment som bidrar till för höga bullernivåer. En ansökan om ett förändrat villkor har skickats in som en del av tillståndsansökan, men med begäran om en skyndsam handläggning. Åtgärder för att sänka bullernivåerna har vidtagits och ytterligare åtgärder kommer att genomföras. Bland annat har en dumpkondensor installerats för att tillvarata överskottsånga och minimera behovet av så kallad friblåsning. Dumpkondensorn ökar också möjligheterna att producera egen el i fabriken.

fortsatta energieffektiviseringar i Rottneros Bruk

ROTTNEROS BRUK

Bruket har under året haft en förhandling med Mark- och miljödomstolen om uppskjutna frågor i samband med tillstånd till en produktionsökning och ett tillstånd för en fastbränslepanna.

Deldomar har meddelats i slutet av året. Dessa innebär bland annat att slutliga villkor för stoftutsläppen från barkpannan bestämts, medan domstolen förlängt prövotiden för utsläpp av kolmonoxid och kväveoxider.

Bruket har också fått slutliga villkor

för buller och användningen av komplexbildare vid massatillverkningen. För utsläpp av COD från den biologiska reningsanläggningen förlänger domstolen prövotiden och anger provisoriska föreskrifter för utsläppen, både för dagens produktion och en utökad produktion.

Under året har fabriken sänkt CODutsläppen från den biologiska reningsanläggningen genom att optimera näringstillförseln. Vidare har bullernivån sänkts genom installation av en ny rökgasfläkt i barkpannan.

Bruket har fortsatt arbetet med energibesparingar. En värmeväxlare har under året gjort att överskottsvärme från fabriken idag värmer kontoren, vilket innebär att elförbrukningen minskat. Vidare har arbetet med att optimera barkpannans effektivitet fortsatt för att minska förbrukningen av olja vid massatorkningen. Arbetet har lett till att andelen biobränsle av den totala bränslemängden ökat med två procentenheter, vilket som en följd sänkt brukets CO2-utsläpp.

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN 2013, %

Intressentgrupp	Bil	Tåg	Båt	Andel av totalt transport- arbete, %
Massaved, %	45	5	50	19
Kemikalier, %	100	–	–	1
Massa, %	12	18	70	80
Andel av totalt transportarbete, %	19	16	65	100

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT 2013

	Rottneros	Vallvik
Produktion, ton	124 739	208 452
S, ton/år	8	93
Tillstånd	–	135
NOx	28 kg/ton	1.6 kg/ton
Tillstånd	–	1.5
Suspenderade ämnen, ton/dygn	0,5	0.5
Tillstånd	1,2	2.0
COD, ton/dygn	6,7		15 ECF 7,0 UKP
Tillstånd	10.5	35	18
AOX, kg/ton	–	0.1
Tillstånd	–	0.8
Fosfor, kg/dygn	2.8	44
Tillstånd	6.0	–
Klorat ton/dygn ECF	–	0.1
Tillstånd	–	1.5

ENERGIFÖRBRUKNING 2013

GWh	Rottneros	Vallvik	Totalt koncernen
Biobränslen inkl svartlut	52.5	1 105	1 157
Fossila bränslen	43.5	16	60
Total energiförbrukning exkl. elektricitet	96	1 121	1 217
Andel biobränsle, %	55	–	5
Elektricitet genererad i fabrikerna	0	119	119
därav grön el	0	117	117
Köpt elektricitet	206	53	259
Total elförbrukning	206	172	378
Andel producerad i fabrikerna, %	0	69	31

Koldioxidutsläpp 2013, ton/år

	Rottneros	Vallvik	Total
Fossila bränslen*	11 932	5 801	17 733
Biobränslen	32 046	587 653	619 699
% biobränslen	73 %	99 %	97 %

* Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID 2013

Bruk	Tilldelning/år 2013–2020*	Utsläpp 2012	Utsläpp 2013
Rottneros	19 668	12 120	11 932
Vallvik	11 355	6 306	5 801
Totalt	31 023	18 426	17 733

* Tilldelningen kommer successivt att sjunka under perioden så att den blir 12 % lägre 2020.

MÖJLIGHETER OCH RISKER

Aktiv strategi skapar balans i hanteringen av finansiella och operativa risker

Styrelsen och verkställande direktören i Rottneros AB (publ), org. nr. 556013-5872, med säte i Sunne, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2013.

Rottneros påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra bolagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar koncernens förmåga att nå uppställda mål samt hanteringen av respektive risk. Rottneros arbetar för att minimera riskerna genom förebyggande arbete eller när detta inte är möjligt genom att arbeta med säkringar och försäkringar av olika slag. Många av nedanstående risker kan påverka Rottneros både positivt och negativt. Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och på en operativ nivå av VD och ledningsgruppen. Riskhanteringsprocessen omfattar bland annat strategisk affärsplanering, löpande riskinventering, förebyggande underhåll och investeringar samt finansiella säkringsaktiviteter.

känslighetsanalys 2013

			Effekt på års resultat efter finansnetto (MSEK)
Riskslag	Förändring	2013	2012	Känslighet
Massapris	50 USD/ton	80	90	Hög
USD	50 öre/USD	60	50	Hög
Elpriser	10 öre kWh	25	25	Hög
Vedpriser	10 SEK m3 f	15	15	Medium
Ränterisk	1 %-enhet	0	0	Låg
Refinansiering				Låg
Kreditrisk				Låg

Operativ Risk Riskhantering

Variationer i massapris

Massapriset sätts på en global marknad och priset på Rottneros produkter är helt beroende av hur den globala efterfrågan på massaprodukter matchas mot industrins produktionsvolym.

Variationer i massapriset är sällan relaterat till förändrade kostnader för Rottneros och kan sålunda skapa stora svängningar i resultatet.

Ett högt massapris är positivt för resultatet men kan ha negativ påverkan på möjliga försäljningsvolymer.

Massaprisrisk avser risken att förändringar av massapriser har en negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.

Prissättningen i massamarknaden styrs av internationella prisnivåer vilka Rottneros koncernen inte kan påverka.

Volymer styrs i stor utsträckning av årslånga principöverenskommelser.

Massaprissäkringar används när prisnivåerna i långtidskontrakten är ekonomiskt fördelaktiga, eller när marknadspriset är så lågt att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Som huvudregel görs massaprissäkringar i svenska kronor.

Konjunkturen kommer alltid att påverka efterfrågan och priset för Rottneros produkter. Strategiskt fokuserar man på produktsegment som innehåller större mervärden och som långsiktigt kan ersätta volymprodukter. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

KOMMENTAR UTFALL 2013

Per sista december innehade koncernen massaäkringar på 18 000 ton med förfallotid mellan april 2014 till och med december 2014 till ett pris av 5 720 SEK per ton.

Massapriser i USD och SEK

Operativ Risk Riskhantering

Konjunkturberoende

Konjunkturen påverkar efterfrågan för Rottneros produkter. En stark konjunktur leder till ökad efterfrågan, medan en svag konjunktur leder till lägre efterfrågan, som i sin tur ofta leder till prissänkningar.

För att skydda sig mot konjunktursvängningar har Rottneros inriktat verksamheten på utvalda produktsegment där Rottneros kan tillföra mervärden genom kunskap och massa av hög kvalitet. Målet är att minska beroendet av listpriset på avsalumassa och därmed dämpa fluktuationer i lönsamheten över en konjunkturcykel.

Kundstruktur och kundkreditrisker

Stort beroende av några få enskilda stora kunder, branscher eller geografiska marknader kan ha betydande inverkan på intäkterna om en stor kund eller bransch skulle få problem.

Rottneros bedömer att koncernen har en god kommersiell riskspridning med över 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 30 procent av omsättningen. Tryckpapperskunder svarar för cirka 35 procent av intäkterna, vilket långsiktigt kan utgöra en alltför hög andel med tanke på de långsiktiga strukturella förändringar som pågår i marknaden.

Geografiskt är Rottneroskoncernen inte beroende av marknaden i något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Tyskland, Italien och Sverige utgör de största marknaderna.

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder.

Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk.

Kommentar Utfall 2013

Koncernen har i storleksordningen drygt 100 kunder och den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgick vid slutet av 2013 till 18 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad).

Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2013 var 94 (82) procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

Råvarurisk

Tillgången till vedråvara är central för en massaproducent. Rottneros har ingen egen skog och är därför beroende av ett optimalt flöde av vedråvara till massabruken. Skulle Rottneros stå utan ved skulle leveranser och kundrelationer äventyras.

För att säkra tillgång och pris på ved försäkrar sig koncernen om en god långsiktig relation till de aktörer som finns i respektive bruks närområde. Vanligtvis tecknar Rottneros avtal med större vedleverantörer för perioder mellan 6–24 månader. För att öka flexibiliteten har koncernen ett eget bolag i Lettland för interna leveranser av ved och flis. Prismässigt är dock Rotteros utsatt för marknadsmässiga prisfluktuationer vilka koncernen inte säkrar. En prisförändring på 10 SEK per m3f påverkar koncernens resultat med ca 15 MSEK.

Kommentar Utfall 2013

Råvarukostnaden för koncernen uppgick för 2013 till 888 MSEK (891). Vilket motsvarar 64 (60) procent av nettoomsättningen.

Elprisrisk

Energikostnader utgör en stor del av tillverkningskostnaderna. Ökade energipriser kan leda till ökade produktionskostnader och ha en negativ påverkan på koncernens rörelseresultat.

Operativ Risk Riskhantering

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. För att skydda Rottneros framtida elkostnad mot kraftiga fluktuationer och uppnå ett förutsägbart elpris ska framtida elpriser säkras i förväg enligt en fastställd strategi.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Styrelsen godkänner även nya finansiella motparter.

Kommentar Utfall 2013

Vid utgången av december 2013 fanns elsäkringar motsvarande i tabellen angiven andel av prognostiserad förbrukning. I tabellen anges genomsnittspriser i EUR/MWh, samt genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2013).

För elkostnaderna under 2014-2016 finns säkringar av EUR tecknade om totalt 9 MEUR till en genomsnittlig kurs av 9,17 SEK/EUR. Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under helåret 2013 till 34 öre per kWh.

Elsäkringar per 31 december 2013

År	Andel säkrat	EUR/MWh	Öre/kWh
2014	70 %	46,5	36
2015	48 %	44,3	35
2016	26 %	37,0	32

Risker i anläggningar

Rottneros har två produktionsanläggningar som bedriver kontinuerlig produktion. Arbetsskador, maskinhaverier, bränder och andra skadehändelser kan leda till produktionsstopp, skador på anläggningen och leveransproblem.

Ledningen gör årligen en översyn av brukens investerings- och underhållsbehov för de närmaste åren.

I detta arbete ingår att identifiera löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten och säkerheten.

Rottneroskoncernen genomför årliga underhållsstopp för att säkerställa en hög och jämn produktionstakt samt att oplanerade produktionsstopp minimeras.

Underhållsstoppen planeras noga för att minimera stilleståndstiden.

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador samt har relevanta ansvarsförsäkringar.

Rottneros har ett för branschen lågt anläggninskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Koncernens maskintillgångar var vid utgången av 2013 bokförda till 560 MSEK. Återanskaffningsvärdet är långt högre.

Kommentar Utfall 2013

Under 2013 har underhållsstopp utförts under semesterperioden för Rottneros Bruk och under oktober i Vallviks Bruk.

Genomgång och upphandling av försäkringar sker årligen.

Politiska risker

Politiska beslut kan genom förändringar i miljölagstiftningen påverka produktionen vid koncernens massabruk negativt.

Rottneros exponering mot politiska risker bedöms som begränsad.

Rottneros bedriver produktion i Sverige och säljer merparten av sina produkter till Sverige, övriga Europa och till USA. Exportmarknaderna är stabila demokratier och den politiska risken för snabba förändringar i lagstiftning och regelverk är relativt liten.

Rottneros bedömer att det alltid finns risk för politiska beslut som på ett eller annat sätt fördyrar eller begränsar Rottneros möjlighet att producera massa. Bolaget anser dock att denna risk är begränsad.

Miljörisker

Rottneros verksamhet har påverkan på miljön, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljö.

Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan.

Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidan 23.

Operativ Risk Riskhantering

För styrelse- och bolagsledning är god hantering av miljöfrågor en grundläggande och viktig fråga, varför en löpande avrapportering sker månads- halvårs och årsvis.

Koncernens båda bruk har miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO 14001. I miljöledningssystemet finns väl inarbetade rutiner för uppföljning, provtagningar och avvikelsehantering.

För att upptäcka och förhindra eventuella överträdelser av gällande bestämmelser och krav har koncernen en kontinuerlig provtagning med larmfunktioner kopplat till brukens styrsystem. Utöver detta görs stickprovsvis manuella prover.

Enligt koncernens policy skall samtliga anställda genomgå en miljöutbildning. Miljöansvariga personer i koncernen fortbildas kontinuerligt.

Löpande kommunikation sker med länsstyrelser och kommuner. Tillsynsmöten sker med länsstyrelsen fyra gånger per år där även kommunen blir kallad.

Kommentar Utfall 2013

Vallviks Bruk har lämnat in en ansökan om tillstånd för en utökad produktion vid Vallviks Bruk. Om berörda myndigheter ger sitt godkännande får Rottneros tillstånd att producera 255 000 ton per år i Vallviks Bruk. I samband med denna ansökan har en utökad intern miljöundersökning skett.

Under året har Vallviks Bruk låtit göra en extern miljöriskutredning. Utöver detta har, i enlighet med gällande regler, en periodisk besiktning utförts av en extern konsult där man gjort en detaljerad genomgång av uppföljningssystem och mätningsförfaranden.

FINANSIELLA RISKER Nedan beskrivs Rottneroskoncernens policies vad gäller finansiell riskhantering.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i USD, valutakurser samt ved- och elpriser.

Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande samt beslutar om all långsiktig finansiering.

Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USD-kursen,massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast enligt godkänd finanspolicy för att säkra affärer och kalkyler.

Beskr ivning av risker	Riskhantering
Val utarisk

Valutarisk innebär att förändringar av valutakurser kan ha en negativ påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöden samt värde på tillgångar och skulder.

Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå, enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy och som årligen godkänns av styrelsen.

Valutarisk – transaktionsexponering

Transaktionsexponering är risken för att valutakursförändringar på exportintäkter, importkostnader ska påverka rörelseresultatet och anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde negativt.

Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Rottneroskoncernens tillgångar och skulder värderas i SEK. Den grundläggande principen är att den valutariskexponering som uppstår på utestående kundfordringar ska säkras, företrädesvis genom upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Säkring av valutakursrisk syftar till att minska valutakursförändringars oönskade och oförutsedda effekter och att minimera de negativa effekterna på koncernens resultat. Den centrala finansfunktionen är ansvarig för att proaktivt övervaka och hantera koncernens valutakursexponering och att säkerställa att faktisk riskexponering är identifierad och hanterad.

Koncernen tillämpar ett nettningsförfarande så att till exempel alla vedinköp, elkontrakt, kemikalier eller andra inköp för till exempel investeringar som tecknas i annan valuta än SEK, ska sammanräknas vid bedömningen av säkringsbehovet.

Kommentar Utfall 2013

Den underliggande exponeringen mot USD är hög och det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar cirka 60 procent och i EUR cirka 20 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Per sista december innehade Rottneros inga valutasäkringar i USD. Rottneros innehade valutakurssäkringar i EUR uppgående till 9 MEUR relaterade till inköp av el. Under 2013 har resultatet av valutasäkringar uppgått till 2 (6) MSEK.

Beskrivning av risker Riskhantering

RÄNTERISK

Ränterisken utgörs av den exponering koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta.

Kommentar Utfall 2013

Sedan 2009, då refinansiering av koncernen gjordes, har Rottneros en låg belåningsnivå. Koncernens upplåning framgår av not 15 på sidan 58. Den 31 december 2013 fanns räntebärande skulder om sammanlagt 60 (78) MSEK. Räntebärande nettoskuld uppgick till 25 MSEK att jämföras med en räntebärande nettoskuld om 52 MSEK per 31 december 2012. Rottneros känslighet för förändringar i ränteläget är därmed låg.

Likviditetsrisk och refinansieringsrisk

Risken för att Rottneros en dag inte ska ha tillräckligt med likvida medel för att betala löpande kostnader, eller att koncernen inte ska erhålla krediter.

Finansieringsrisken ska så långt som möjligt minimeras genom att förfallotidpunkten för lån och andra kreditfaciliteter ska vara väl diversifierad och jämnt fördelad över tiden. Utestående kreditfaciliteter ska refinansieras senast 3 månader innan förfall.

Koncernen har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 procent av koncernens 12-månaders rullande omsättning och ska vara tillgänglig inom 30 dagar.

Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Rottneros kreditavtal bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg.

Koncernen ska ha en kapitalstruktur som är optimal för att hålla kapitalkostnaderna nere och samtidigt trygga förmågan att fortsätta sin verksamhet.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/ skuld dividerat med eget kapital.

Kommentar Utfall 2013

Koncernens likviditetsreserv uppgick vid utgången av 2013 till 7,5 % (7,2 %).

Koncernens skuldsättningsgrad uppgick vid utgången av 2013 till 3 % (5 %).

bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning i Rottneros

Rottneros är ett svenskt publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen"). Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, börsens regelverk och svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

Principer för bolagsstyrning

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros har under 2013 tillämpat Koden utan avvikelser förutom vad avser valberedningens förslag i anslutning till årsstämman 2013 (se närmare förklaring sid 31).

Struktur för bolagsstyrning

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

Styrinstrument

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policyer, värderingar och uppförandekoder.

De policyer som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy och miljöpolicy. Vd beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, IT-säkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av vd eller den vd utser.

årsstämma

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma. Stämman är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Rottneros bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

Struktur för bolagsstyrning

Aktieägare

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 6 547 aktieägare per den 31 december 2013. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Arctic Paper S.A. hade per den 31 december 2013 en ägarandel uppgående till 51,0 procent av totalt antal aktier och röster som en följd av det publika bud Arctic Paper S.A. lämnade på Rottneros under november 2012. Peter Gyllenhammar ägde genom bolag 11,4 procent av totalt antal aktier per den 31 december 2013. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 37–38 i bolagets årsredovisning för 2013 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets webbplats.

Årsstämma 2013

Rottneros årsstämma 2013 ägde rum den

22 mars 2013 i Stockholm . På stämman deltog 15 av Bolagets aktieägare, representerande 62,4 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). Samtliga styrelseledamöter, med undantag för ledamoten Bengt Unander-Scharin, liksom vd, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om att:

• Inte någon vinstutdelning skulle ske och därmed ej anta styrelsen förslag på utdelning.
• Styrelsen ska bestå av sex ordinarie ledamöter.
• Rune Ingvarsson, Ernst Almqvist, Claes Aurell, Per Lundeen samt Kjell Olsson nyvaldes som ledamöter.
• Ledamoten Roger Asserståhl omvaldes.
• Rune Ingvarsson nyvaldes till styrelseordförande.
• Arvode ska utgå med 250 000 kronor till styrelsens ordförande och 250 000 kronor till vardera av Arctic Paper S.A oberoende ordinarie stämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas inte. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av vd godkänd räkning.
• Styrelseledamot får, efter särskild överenskommelse med bolaget, fakturera styrelsearvodet jämte sociala avgifter och mervärdesskatt enligt lag, genom ett av styrelseledamoten ägt bolag, under förutsättning att sådan betalning blir kostnadsneutral för bolaget.
• Nyval av revisor till revisionsfirman Ernst & Young AB med Björn Grundvall som

huvudansvarig revisor fram till och med årsstämman 2014.

• I enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till vd och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller vd, beslutas av styrelsen.

Valberedning

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2013 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande, ska en vara representant för bolagets största aktieägare, samt en representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

						Närvaro 2013 1)
Belopp i TSE K		Beroende 4)	Totalt arvode 2013	Totalt arvode 2012 3)	Styrelsemöten	Utskottsmöten
Rune Ingvarsson	(styrelseordförande)	X	250	–	64 %	63 %
Per Lundeen 2)			250	–	64 %	63 %
Ernst Almqvist		X	–	–	64 %	63 %
Claes Aurell		X	–	–	64 %	–
Kjell Olsson		X	–	–	36 %	–
Roger Asserståhl			250	300	100 %	63 %
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep)		25	–	100 %	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep)		25	25	91 %	–
Gun-Marie Nilsson	(arbetstagarrep/suppl)		25	–	64 %	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep/suppl)		25	25	64 %	–

styrelsens sammansättning och Närvaro 2013

1 Rune Ingvarsson, Per Lundeen och Ernst Almqvist har varit närvarande på samtliga styrelsemöten sedan årsstämman 2013. Clas Aurell har varit närvarande på 86 procent av styrelsemöten sedan stämman. Kjell Olsson har varit närvarande på 57 procent av styrelsemöten sedan årsstämman 2013.

2 Styrelsens ledamot Per Lundeen fakturerar sina respektive arvoden, jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.

För 2012 betalades 525 TSEK i arvode till tidigare ordföranden Kjell Ormegard, 259 TSEK till tidigare styrelseledamot Bengt Unander-Scharin samt

334 TSEK till tidigare styrelseledamot Ingrid Westin Wallinder. Samtliga ledamöter lämnade styrelsen i anslutning till årsstämman 2013.

4 Beroende i förhållande till bolagets största ägare, Artic Paper S.A.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2014. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros webbplats. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 23 oktober 2013 och har hållits tillgängligt på Rottneros webbplats. Till ordförande för valberedningen utsågs Olle Grundberg, Arctic Paper S.A och till övriga ledamöter Peter Gyllenhammar, Bronsstädet AB, samt Rune Ingvarsson styrelseordförande i Rottneros AB. Tillsammans representerar valberedningen drygt 62 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2014 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

Bolaget har inför årsstämman 2013 avvikit från Koden vad gäller valberedninens förslag, motiverade yttrande och information om föreslagna styrelseledamöter. Till följd av de under 2013 ändrade ägarförhållandena med anledning av det offentliga uppköpserbjudande från Arctic Paper S.A. som pågick vid tiden för planeringen av årsstämman 2013 kunde inte valberedningen slutföra sitt arbete i sådan tid att förslagen kunde tas med i kallelsen till årsstämman 2013, varför motiverat yttrande och information om förslagna styrelseledamöter inte heller kunde lämnas på bolagets webbplats i anslutning till kallelsen. Eftersom valberedningen inte kunde enas om förslag till alla punkter inför årsstämman, meddelade Bolaget i pressmeddelande den 20 mars 2013 de förslag som valberedningen varit ense om. I samma pressmeddelande informerades om de förslag som Arctic Paper S.A. avsåg att lägga fram på årsstämman 2013 vad avser de punkter som valberedningen inte kunde enas om och information om föreslagna styrelseledamöter lämnades på bolagets webbplats.

Revisorer

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Vid årsstämman 2013 valdes Ernst & Young AB (EY), med auktoriserade revisorn Björn Grundvall som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till årsstämman 2014. Rottneros bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Detta innebär att val av revisor i Rottneros sker enligt aktiebolagslagen årligen på årsstämman.

Revisionsarbetet

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst

ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden förutom ett och på årsstämman 2013. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Arvoden till revisionsbolaget för 2013, (inklusive arvoden för rådgivningstjänster) framgår av not 7 i årsredovisningen 2013.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning och arvoden

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2013 samt ersättningar till styrelseledamöterna för helåren 2013 respektive 2012 framgår av tabellen på sidan 31.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen genomför en gång per år en systematisk utvärdering där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser av styrelsens arbete i syfte att utveckla styrelsearbetet samt förse valberedningen med ett relevant beslutsunderlag inför årsstämman.

Oberoende

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då två av de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild vd-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 22 mars 2013 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda arbetsordningen fastställdes.

Utöver vid konstituerande möte sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2013 har 11 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.
• I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom behandlas ersättningsfrågor.
• I april och juli behandlas resultatet för första respektive andra kvartalet.
• I oktober behandlas investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier samt tredje kvartalets resultat.
• I december behandlas förberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Finanspolicyfrågor

Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens finansiella verksamhet. Styrelsen är ansvarig för att godkänna koncernens finanspolicy som ska uppdateras årligen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande i enlighet med finanspolicyn, samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från bolagsledningen. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret i linje

med den ansvarsfördelning som framgår av fastställd finanspolicy.

Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

Styrelsens utskott

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i två av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott och ersättningsutskott.

Revisionsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid merparten av sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har sedan stämman 2013 bestått av ledamöterna Per Lundeen, Roger Asserståhl, Ernst Almqvist samt styrelseordförande Rune Ingvarsson Ordförande i utskottet är Per Lundeen.

Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under 2013 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden förutom ett.

Ersättningsutskott

Utskottet består av fyra representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till verkställande direktören samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har sedan stämman 2013 bestått av Per Lundeen, Roger Asserståhl, Ernst Almqvist samt styrelseordförande Rune Ingvarsson Ordförande i utskottet är Rune Ingvarsson

Utskottet har haft tre sammanträden under 2013 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

VD/koncernchef

Vd har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. Vd ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets verkställande direktör leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda vd-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat vd:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt vd:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

Vd tar i samråd med ordföranden fram

nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. Styrelsen utvärderar fortlöpande vd:s arbete.

Koncernledning

Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av vd och ytterligare fyra personer: en dotterbolagschef, ekonomi och finansdirektör samt två stabschefer. Information om vd och koncernledning framgår på sidan 65 i årsredovisningen för 2013. Företagsledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under vd:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

Riktlinjer för Ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till vd och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer till årsstämman 2014 anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de fyra personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen och presenteras på bolagets webbplats och sidan 65 i årsredovisningen för 2013.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För vd ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och ett år från bolagets sida. Verkställande direktören ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för ett år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av

ersättningsutskottet. När det gäller ersättningsprinciper och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt ersättning till verkställande direktören ska detta beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Lön och ersättningar till vd och övriga ledande befattningshavare under 2013 framgår av not 6 i årsredovisningen 2013 för Rottneros.

Förslag riktlinjer ledande befattningshavare

Styrelsen har beslutat att föreslå stämman 2014 oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare, exklusive den särskilda bonusen som tidigare vd hade och som var kopplad till försäljning av Utansjöanläggningen, att gälla för tiden från årstämman.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som redogjorts för ovan.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För den nuvarande verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Ytterligare information på www.rottneros.com

• Bolagsordning
• Information från tidigare årsstämmor, från och med 2005 (kallelser, protokoll, beslut, vd:s anföranden)

• Information om valberedningen

• Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004–2007 (ingår i årsredovisning för respektive år)

• Bolagsstyrningsrapporter från 2008– 2012 (ingår i årsredovisningen för respektive år)

Rottneros system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSOmodellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

Information och kommunikation

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policyer, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät

Riskbedömning

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

Kontrollaktiviteter

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga möten vid respektive bruk där koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls telefonmöte där kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos analyseras. Dessutom gör ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år. Dessa möten kompletteras flera gånger per år med ekonomichefsmöten där ekonomioch finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer, samt koncernens redovisningschef och controller träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policyer, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för halvåret och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid merparten av revisionsutskottets möten.

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

INTERNREVISION

Rottneros har hittills inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsfunktion. Styrelsens uppfattning är att det inte föreligger något behov av en sådan funktion i verksamheten och att det inte är ekonomiskt försvarbart i en liten organisation.

Det finns instruktioner och en löpande utvärdering görs av att ansvariga personer i organisationen har den kompetens och de stödresurser som krävs för att fullgöra arbetet i samband med framtagandet av finansiella rapporter. Moderbolaget med sju anställda är ett relativt litet moderbolag som saknar komplexa funktioner som är svåra att genomlysa. Behovet att införa en internrevisions-funktion för moderbolaget måste därför betraktas som litet.

finansiell ställning

Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning

Rottneros redovisar ett rörelseresultat för 2013 om -62 (6) MSEK, exklusive nedskrivningar och engångskostnader om totalt -92 MSEK. Svag dollarkurs har påverkat resultatet negativt med -57 MSEK jämfört med föregående år.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Försäljning

Koncernens nettoomsättning uppgick för helåret 2013 till 1 389 (1 437) MSEK. Utleveranserna för helåret 2013 var i linje med föregående år och uppgick till 332 100 (331 400) ton. Det genomsnittliga USD priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK) har ökat med cirka fem procent under 2013. De genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade endast med cirka en procent som en effekt av att kronan stärktes mot USD.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för helåret 2013 uppgick till -154 (6) MSEK. Det negativa resultatet har, förutom nedskrivning på 80 MSEK, belastats med kostnader för avgående vd:s lön, pension och sociala kostnader enligt avtal. Exklusive dessa kostnader uppgick rörelseresultatet till -62 MSEK. Övriga externa kostnader var 19 MSEK högre än föregående år i huvudsak beroende på högre underhållskostnader.

Rörliga kostnader

Trots stigande elpris hade koncernen lägre rörliga kostnader för verksamhetsåret 2013. Elpriset på elbörsen Nord Pool uppgick under helåret 2013 genomsnittligt till 34 (28) öre per kWh vilket är 21 procent högre än föregående år.

De högre elpriserna under 2013 påverkade resultatet negativt med 16 MSEK jämfört med 2012. Denna negativa resultateffekt kompenseras av en förbättring av realiserade elsäkringar med 14 MSEK mellan åren.

Den övriga minskningen av rörliga kostnader kommer till stor del av lägre pris på massaved samt kemikalier.

Nedskrivningar och engångskostnader

Under det tredje kvartalet 2013 belastades resultatet med nedskrivningar om 80 MSEK avseende CTMP-anläggningen från Utansjö Bruk.

Arbetet med att sälja CTMP-linjen, alternativt att hitta en ny användning för den, har fortsatt under året utan att det ännu lett till något konkret avslut.

Fortsatta diskussioner förs med ett flertal intressenter i positiv anda. Försäljningsprocessen har dock pågått i ett flertal år varför bedömningen nu är att sannolikheten för en avyttring av anläggningen i sin helhet inom en snar framtid är liten. Detta har föranlett att den tidigare aviserade översynen av anläggningens bokförda värde har genomförts under hösten. Som grund för den ändrade värderingen har bolaget erhållit en extern bedömning av värdet av anläggningens enskilda delar.

Övrigt

Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2013 uppgick till -4 (-1) MSEK. Av säkringsresultatet är 2 (7) MSEK kopplat till valutasäkringar, 3 (15) MSEK till massasäkringar och -9 (-23) MSEK hänförbart till elsäkringar.

koncernens RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2013	2012
Nettoomsättning	1 389	1 437
Rörelseresultat exkl engångseffekter¹	-62	6
Rörelseresultat	-154	6
Resultat efter finansnetto	-158	6
Årets resultat	-158	-13

¹ Exklusive nedskrivningar och engångskostnader om totalt 92 MSEK.

avvikelseanalys

MSEK	2013		2012
NBSK PIX	857		814
SEK/USD	6,51		6,78
NBSK SEK	5 582		5 518
Rörelseresultat	-154		6
Pris		-6
Valuta		-57
Volym		23
Rörliga kostnader		25
Nedskrivningar och engångskostnader		-92
Realiserade massa- och valutasäkringar		-14
Övrigt		-39
Total skillnad		-160

Resultat efter finansnetto

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -158 (6) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -4 (0) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursförluster med -1 (2) MSEK.

Resultat efter skatt

Koncernens resultat efter skatt uppgick till -158 (-13) MSEK. Årets skattekostnad uppgick till 0 (-19) MSEK. Uppskjuten skattefodran uppgick till 53 (50) MSEK varav 47 MSEK är hänförliga till underskottsavdrag. Förändringen i uppskjuten skattefordran är hänförlig till värdering av finansiella instrument. Totala skattemässiga underskottsavdrag för koncernen uppgick tilll 357 MSEK.

Resultatet per aktie efter skatt blev -1,04 (-0,09) SEK. Justerat för nedskrivningar och engångskostnader uppgick resultatet efter skatt för 2013 till -66 MSEK, vilket motsvarar ett resultat per aktie efter skatt om -0,43 SEK.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2013 uppgick till 35 (50) MSEK.

Under både 2012 och 2013 avser investeringarna främst kapacitets- och effektivitetshöjande utrustning.

Anläggningstillgångarna uppgick per den 31 december 2013 till 706 MSEK, en minskning med 13 procent jämfört med 31 december 2012. 90 procent av koncernens anläggningstillgångar utgörs av materiella anläggningstillgångar. Under 2013 gjordes nedskrivning av materiella anläggningstillgångar med 80 MSEK härrörande Utansjö bruk.

Omsättningstillgångarna, exklusive likvida medel, uppgick per 31 december 2013 till 420 MSEK och består till 59 procent av varulager och till 29 procent av kundfordringar. Jämfört med vid

föregående års utgång minskade omsättningstillgångarna med åtta procent.

Koncernens likvida medel uppgick till 35 MSEK vid årets utgång 2013, jämfört med 26 MSEK vid utgången av 2012.

Koncernen hade den 31 december 2013 räntebärande skulder om sammanlagt 60 MSEK. Räntebärande skulder består av utnyttjade kortfristiga bankkrediter, samt finansiell leasingskuld. Räntebärande nettoskuld uppgick till 25 MSEK att jämföras med 52 MSEK per sista december 2012.

Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2013 till sammanlagt 90 MSEK och totala beviljade krediter uppgick till 150 MSEK.

Soliditeten sjönk som en följd av det negativa resultatet till 75 procent per 31 december 2013, en minskning med 2 procentenheter från föregående år. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 5,41 SEK (6,51 SEK per 31 december 2012). De nedskrivningar och engångskostnader som belastat resultatet för 2013 har påverkat det egna kapitalet per aktie med -0,60 SEK.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2013 till 62 (41) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med -1 (-10) MSEK. Minskningen av rörelsekapitalet under 2013 hade en positiv effekt på kassaflödet med 75 MSEK.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -35 (-50) MSEK.

Koncernens räntebärande skulder består vid årskiftet av endast utnyttjad del av checkkredit och uppgick till 60 MSEK, en minskning med 18 MSEK jämfört med sista december 2012.

Nettokassaflödet för 2013 uppgick till 9 (5) MSEK, vilket motsvarade ett nettokassaflöde per aktie om 0,06 (0,03) SEK. Kassaflöde efter investeringar per aktie uppgick till 0,18 (-0,07) SEK.

MODERBOLAGET Försäljning

Moderbolagets omsättning för 2013 uppgick till 6 (6) MSEK. Under 2013 utgörs moderbolagets försäljning främst av intäkter från fakturerade administrativa och operativa ledningstjänster.

Resultat efter finansnetto

Resultatet efter finansnetto för 2013 i moderbolaget uppgick till -93 (-3) MSEK. Intäkterna 2013 uppgick till 15 MSEK (29). Resultatet 2013 har påverkats negativt av nedskrivningar med 45 MSEK samt med kostnader hänförligt till avgångsvederlag för vd. Under 2012 påverkades moderbolaget positivt med 27 MSEK avseende resultat från andelar i dotterbolag. Resultatet efter finansnetto ingår realiserade säkringsaktiviteter för koncernen som påverkat resultatet med -4 (-1) MSEK.

koncernens BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2013	2012
Anläggningstillgångar	706	809
Omsättningstillgångar	420	459
Likvida medel	35	26
SUMMA TILLG ÅNGA R	1 161	1 294
Eget kapital	825	993
Räntebärande skulder	60	78
Ej räntebärande skulder	276	223
SUMMA EK OCH SKULDE R	1 161	1 294

koncernens KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten	62	41
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-35	-50
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-18	14
ÅRETS KASSA FLÖDE	9	5

Moderbolagets RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	2013	2012
Nettoomsättning	6	6
Rörelseresultat	-46	-29
Resultat efter finansnetto	-47	-3
Årets resultat	-93	-7

bolagsstyrning Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står:

Balanserade vinstmedel	358 268 318
Årets nettoresultat	-92 788 427
Kronor	265 479 891

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2014-04-25 för fastställelse.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens

STYRELSEN FÖRESLÅR:
Att i ny räkning balanseras
Kronor	265 479 891

ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 3 mars 2014 Rottneros AB (publ) org nr 556013-5872

Rune Ingvarsson Styrelsens ordförande

Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Mikael Lilja Styrelseledamot

Claes Aurell Styrelseledamot

Kjell Olsson Styrelseledamot

Per Lundeen Styrelseledamot

Ernst Almqvist Styrelseledamot

Carl-Johan Jonsson Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 14 mars 2014 Ernst & Young AB

Björn Grundvall Auktoriserad Revisor

Erik Sandström Auktoriserad Revisor

ekonomisk redovisning

Resultaträkningar koncernen

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
Nettoomsättning	1,9	1 389	1 437
Förändring av lager av färdiga varor		5	-22
Övriga intäkter	2	44	84
		1 438	1 499
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-897	-914
Övriga kostnader	7,8,9	-361	-341
Personalkostnader	5,6	-192	-183
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13,14	-142	-55
Rörelseresultat		-154	6
Finansiella poster
Finansiella intäkter	10	–	5
Finansiella kostnader	11	-4	-5
Summa finansiella poster		-4	0
Resultat efter finansiella poster		-158	6
Skatt på årets resultat	12	–	-19
ÅRETS RESULTAT		-158	-13
Resultat per aktie SEK ¹		-1,04	-0,09
Genomsnittligt antal aktier		152 572	152 572

1 Inga aktierelaterade program finns som kan ge utspädningseffekt.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
ÅRETS RESULTAT		-158	-13
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt		-16	10
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt		3	-4
Förändring I verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat		3	2
Omräkningsdifferenser		-1	-1
Summa övrigt totalresultat		-11	7
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET2		-169	-6

2 Hela totalresultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare

Balansräkningar koncernen

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	5	4
Materiella anläggningstillgångar	14,15	647	755
Uppskjuten skattefordran	12	53	50
Övriga finansiella anläggningstillgångar	17	1	–
Summa anläggningstillgångar		706	809
Omsättningstillgångar
Varulager m m	18	246	240
Kundfordringar	19	122	151
Övriga kortfristiga fordringar	20	46	54
Aktuell skattefordran		6	6
Derivatinstrument	4	–	8
Likvida medel	21	35	26
Summa omsättningstillgångar		455	485
SUMMA TILLGÅNGAR		1 161	1 294

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-32	-22
Balanserad vinst		43	201
Summa eget kapital		825	993
Långfristiga skulder
Derivatinstrument	4	13	15
Summa långfristiga skulder		13	15
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	60	78
Leverantörsskulder		116	76
Övriga icke räntebärande skulder	25	129	120
Derivatinstrument	4	18	11
Övriga avsättningar	23	–	1
Summa kortfristiga skulder		323	286
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 161	1 294
Ställda säkerheter	15,16	245	324
Ansvarsförbindelser	26	3	3

ekonomisk redovisning

Förändringar i eget kapital koncernen

Förändringar i eget kapital koncernen 2012

Aktiekapital
	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
153	730	-69	-21	-8	229	1 014
–	–	–	–	–	-13	-13
–	–	–	8	–	–	8
–	–	–	–	-1	–	-1
–	–	–	8	-1	–	7
–	–	–	8	-1	-13	-6
–	–	–	–	–	-15	-15
–	–	–	–	–	-15	-15
153	730	-69	-13	-9	201	993
					Andra reserver

Förändringar i eget kapital koncernen 2013

	Aktiekapital			Andra reserver
Belopp i MSEK		Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkrings reserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2013	153	730	-69	-13	-9	201	993
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–	–	-158	-158
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt	–	–	–	-10	–	–	-10
Valutakursdifferenser	–	–	–	–	-1	–	-1
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	-10	-1	–	-11
Summa totalresultat	–	–	–	-10	-1	-158	-169
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–	–	–
Utgående balans per 31 december 2013	153	730	-69	-23	-10	44	825

Kassaflödesanalyser koncernen

Kassaflödesanalyser Koncernen 1 januari–31 december

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-154	6
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		142	55
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		0	-6
		-12	55
Erhållna räntor och liknande resultatposter		-3	1
Erhållen/betald inkomstskatt		0	-1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-15	55
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		-6	36
Förändring av kortfristiga fordringar		34	6
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		49	-56
Summa rörelsekapitalförändring		77	-14
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		62	41
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-1	-1
Köp av materiella anläggningstillgångar		-36	-50
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		2	1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-35	-50
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	35
Amortering av skuld		-18	-6
Utbetald utdelning		–	-15
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-18	14
Årets kassaflöde		9	5
Likvida medel vid årets början		26	21
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	21	35	26
Outnyttjade krediter		90	78

ekonomisk redovisning

Resultaträkningar moderbolaget

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
Nettoomsättning	1,9	6	6
Övriga intäkter	2	9	23
		15	29
Rörelsens kostnader
Övriga kostnader	7,9	-35	-39
Personalkostnader	5,6	-26	-19
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13,14	0	0
Rörelseresultat		-46	-29
Finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	10	-45	27
Finansiella intäkter	10	1	2
Finansiella kostnader	11	-3	-3
Summa finansiella poster		-47	26
Resultat efter finansiella poster		-93	-3
Skatt på årets resultat	12	–	-4
ÅRETS RESULTAT		-93	-7

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
ÅRETS RESULTAT		-93	-7
Övrigt totalresultat		–	–
Summa övrigt totalresultat		–	–
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		-93	-7

Balansräkningar moderbolaget

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	4	4
Materiella anläggningstillgångar	14	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	17	251	295
Summa anläggningstillgångar		256	300
Omsättningstillgångar
Aktuell skattefordran		2	2
Övriga kortfristiga fordringar	20	698	726
Likvida medel	21	1	6
Summa omsättningstillgångar		701	734
SUMMA TILLGÅNGAR		957	1 034

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Balanserad vinst		358	365
Årets resultat		-93	-7
Summa eget kapital		858	951
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	46	72
Leverantörsskulder		10	2
Övriga icke räntebärande skulder	25	43	9
Summa kortfristiga skulder		99	83
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		957	1 034
Ställda säkerheter		231	269
Ansvarsförbindelser		3	3

ekonomisk redovisning

Förändringar i eget kapital moderbolaget

Förändringar i eget kapital moderbolaget 2012

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2012	153	440	268	112	973
Utdelning till aktieägare	–	–	–	-15	-15
Årets resultat	–	–	–	-7	-7
Utgående balans per 31 december 2012	153	440	268	90	951

Förändringar i eget kapital moderbolaget 2013

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2013	153	440	268	90	951
Årets resultat	–	–	–	-93	-93
Utgående balans per 31 december 2013	153	440	268	-3	858

Kassaflödesanalyser moderbolaget

Kassaflödesanalyser Moderbolaget 1 januari–31 december

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-46	-29
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		–	2
		-46	-27
Erhållna räntor och liknande resultatposter		–	1
Betalda räntor och liknande resultatposter		-2	-3
Erhållen/betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-48	-29
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		28	79
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		43	-24
Summa rörelsekapitalförändring		71	54
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		23	26
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-1	-2
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-1	-2
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	35
Erhållet/utbetalt koncernbidrag		–	-65
Erhållen utdelning		–	19
Amortering av skuld		-27	–
Utbetald utdelning		–	-15
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-27	-26
Årets kassaflöde		-5	-2
Likvida medel vid årets början		6	8
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		1	6
Outnyttjade krediter		90	78

ekonomisk redovisning

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2013:

• IFRS 13, Fair value measurement, syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.

Koncernen tillämpar den nya standarden för räkenskapsåret 2013. Inga övriga IFRS standarder som för första gången varit obligatoriska för räkenskapsåret som började 1 januari 2013 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Koncernens och moderföretagets bedömningar avseende effekterna av dessa nya standarder och tolkningar anges nedan:

• IFRS 9, Financial instruments, hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Standarden har ännu inte antagits av EU.

• IFRS 10, Consolidated financial statements, bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014.

• IFRS 12, Disclosures of interests in other entities, omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014.

Inga andra av de IFRS-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Koncernredovisningsprinciper

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en verkligt värdeberäkning av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall verklig värdeberäkning beträffande tillgångar och skulder ger andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa verkliga värden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också.

Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 12.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan redovisas i koncernens eget kapital via övrigt totalresultat. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter och motsvarar således det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och således ej heller i årsredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa och banktillgodohavanden. Eventuella spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som långfristig respektive kortfristig räntebärande skuld. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Immateriella anläggningstillgångar under utveckling redovisas till anskaffningsvärde. Samtliga immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Immateriella anläggningstillgångar under utveckling	5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. För tillgångar som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

I de fall avsättningarna inte beräknas utnyttjas inom en tolvmånaders period värderas de till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. I beräkningarna används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 3 MSEK (3 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (130 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2014 oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOSTNADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 22. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten råvaror och förnödenheter när det gäller el-terminskontrakt.

Kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten kundfordringar. Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten övriga kostnader.

Finansiell riskhantering

Rottneros är exponerade för olika risker som härrör från finansiella instrument. Enligt IFRS 7 ska de finansiella rapporterna innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut. Rottneros redovisar sådan information dels i noterna, dels utförligare i avsnittet möjligheter och risker, se sidorna 25-29.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning, inklusive utnyttjade krediter, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De områden som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran samt värdering och klassificering av anläggningstillgångar i det nedlagda Utansjö Bruk. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2013 uppgår bokad uppskjuten skattefordran till 53 MSEK varav 47 MSEK hänförligt till underskottsavdrag. Detta motsvarar aktiverade outnyttjade underskottsavdrag om 212 MSEK. Dessutom finns skattemässiga underskottsavdrag om 145 MSEK för vilka uppskjuten skattefordran ej har bokats. Mer information kring bedömningen av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen framgår av not 12.

Värdering och klassificering av anläggningstillgångar i Utansjö Bruk

Vid nedläggningen av verksamheten vid Utansjö Bruk skrevs samtliga anläggningstillgångar som inte bedömdes kunna användas till att sätta upp en ny CTMP-linje ned till noll. Under året skrevs värdet på Utansjö Bruk ner med 80 MSEK. Värdet på anläggningstillgångarna i Utansjö Bruk uppgickefter nedskrivning till 30 MSEK. Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan. Vid varje bokslutstillfälle prövas tillgångarnas bokförda värde och om detta bedöms understiga återvinningsvärdet, görs återföring av nedskrivning upp till det lägsta av återvinningsvärdet och anskaffningsvärde minus planenliga avskrivningar. Detta bedöms motsvara anläggningstillgångarnas återvinningsvärde.

Arbetet med att hitta ny användning för CTMP-linjen från Utansjö Bruk pågår och flera intressanta projekt bearbetas aktivt. Dock har inget projekt nått så stor sannolikhet att genomföras att klassificering av anläggningstillgångarna som innehav för försäljning enligt IFRS 5 blir tillämpbart. Tillgångarna klassificeras därför som materiella anläggningstillgångar till dess det bedöms mycket sannolikt att försäljning kommer ske enligt reglerna i IFRS 5.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/ diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget som sedvanliga utdelningar från dotterföretag i enlighet med RFR 2. Detta innebär att koncernbidraget redovisas som finansiell intäkt. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med RFR 2 i resultaträkningen.

Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas enligt huvudansatsen i RFR 2 som en ökning av andelar i dotterföretag. Samtidigt görs en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12, det vill säga i resultaträkningen.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 25-29 är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Dock har moderbolaget ingen produktion eller försäljning och de risker som är förknippade med dessa områden är därmed inte relevanta för moderbolaget.

NOT 1. Omsättningens geografiska fördelning

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2013	%	2012	%
Sverige	147	11%	172	12%
Övriga Norden	104	7%	115	8%
Tyskland	319	22%	275	19%
Italien	119	9%	224	16%
Nederländerna	72	5%	70	5%
Frankrike	31	2%	25	2%
Polen	50	4%	35	2%
Övriga Europa	175	13%	134	9%
USA	164	12%	178	12%
Kina	43	3%	60	4%
Övriga världen	165	12%	149	10%
Summa	1 389	100%	1 437	100%

Intäkter om 82 (204) MSEK avser en enskild extern kund.

NOT 2. Övriga intäkter

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	–	2	–	–
Försäljning av biprodukter	26	28	–	–
Terminskontrakt massa	4	15	–	–
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	2	6	2	–
Försäljning av certifikat grön el	4	23	–	–
Utsläppsrätter	–	3	–	–
Övrigt	8	7	–	–
Summa	44	84	2	0

NOT 3. Råvaror och förnödenheter

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-9	-23	–	–
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter	-888	-891	–	–
Summa	897	-914	–	–

¹ I moderbolaget klassificeras resultatet för el-terminskontrakt som övriga externa kostnader. Den del som belastat övriga externa kostnader uppgår för 2013 till -9 (-23) MSEK.

NOT 4.

Finansiella instrument

Tabellerna nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2013.

Derivatinstrument

31 december 2013	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa	–	–	–	–
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	31	–	31
Summa	–	31	–	31

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2012.

Derivatinstrument

31 december 2012	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	8	–	8
Summa	–	8	–	8
Skulder
Derivatinstrument som an vänds för säkringsändamål	–	26	–	26
Summa	–	26	–	26

Finansiella instrument per kategori

Låne- och kundfordringar	Derivat för säk ringsändamål	Summa
–	–	–
160	–	160
35	–	35
195	–	195

	Derivat för säk ringsändamål	Övriga finan siella skulder	Summa
Skulder
Derivatinstrument	31	–	31
Upplåning	–	60	60
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder	–	133	133
Summa	31	193	224

Finansiella instrument per kategori

31 december 2012	Låne- och kundfordringar säkringsändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	8	8
Kundfordringar och andra fordringar exklusive inte
rimsfordringar	190	–	190
Likvida medel	26		26
Summa	216	8	224
	Derivat för säkringsändamål	Övriga finan siella skulder	Summa
Skulder
Derivatinstrument	26	–	26
Upplåning	–	72	72
Skulder avseende finansiell leasing	–	6	6
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive
icke finansiella skulder	–	85	85
Summa	26	163	189

Derivatinstrument

		2013		2012
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	2	–	6
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	4	8	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	25	–	20
Summa	–	31	8	26
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	-2	–	-3
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	-11	–	-12
Kortfristig del	–	18	8	11

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen. Värdet på derivat instrumenten uppgår till ca två procent av koncernens balansomslutning.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2013

Marknadsvär dering (MSEK) December 2013	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde, avista 30 dec 2013
Valuta EUR, termin sälj	1 MEUR	8,84 SEK/EUR	–	8,97 SEK/EUR
Valuta EUR, termin köp	10 MEUR	9,17 SEK/EUR	-2	8,94 SEK/EUR
Massapris	18 0000 ton	5 720 SEK (PIX)	-4	5 929 SEK (PIX)
El	339 449 MWh	36,3 öre/kWh	-25	28,9 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-31

Löner och ersättningar	2013				2012
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions- kostnader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)¹
Moderbolaget	17,6	9,0	3,1	13,6	7,3	3,0
Dotterföretag	119,5	45,9	6,4	112,9	46,0	7,4
Koncernen totalt²	137,1	54,9	9,5	126,5	53,3	10,4

¹ Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,0 (2,8) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

² Av koncernens pensionskostnader avser 3,6 (3,2) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2013			2012
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkställande direktörer	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Moderbolaget	16,7	-0,5	0,9	12,4	-1,6	1,2
Dotterföretag	1,2	-0,1	118,3	1,3	-0,2	111,6
Koncernen totalt	17,9	-0,6	119,2	13,7		-1,8 112,8

Till verkställande direktören i moderbolaget har under perioden juli till december utgått lön och ersättningar med 1,4 (0,0) MSEK. Till avgående verkställande direktören Ole Terland har utbetalts lön med 2,1 (5,2) samt avgångsvederlag på 7,7 MSEK. Till styrelsens ordförande har utgått ersättning med 0,5 (0,6) MSEK.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2012

Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Mark nads värde	Referensvärde avista
Valuta USD, termin sälj	6 MUSD	6,80 SEK/USD	1	6,52 SEK/USD
Valuta EUR, termin köp	12 MEUR	9,25 SEK/EUR	-6	8,62 SEK/EUR
Massaterminer	18 000 ton	5 700 SEK	8	SEK 5 275
El	262 800 Mwh	41,4 öre	-20	27,4 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-17

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen.

Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder minimeras arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidorna 20–24.

NOT 5. Personal

		2013		2012
	Medelantal anställda	varav män %	Medeltal anställda	varav män %
Moderbolaget	7	71,4	9	77,8
Dotterföretag	249	82,7	266	83,1
Koncernen totalt	256	82,4	275	82,9
Varav
Sverige	251	82,8	270	83,3
Lettland	5	60,0	5	60,0
	256	82,4	275	82,9

NOT 6. Ersättningar till ledande befattningshavare

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarade de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 65.

Rörlig ersättning

Den rörliga lönedelen som är kontant ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön. En rörlig ersättning finns kopplad till Utansjöprojektet för en ledande befattningshavare och är maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå. Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 12 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett till två år.

Beslutsprocessen

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Se bolagstyrningsrapport gällande Förslag riktlinjer ledande befattningshavare 2014.

Ersättningar och övriga förmåner under 2013 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Rune Ingvarsson	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Ernst Almqvist	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Claes Aurell	–	–	–	–	–	–
Styrelseledamot, Per Lundeen	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Kjell Olsson	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktör, Carl Johan Jonsson	1,3	–	0,1	0,5	–	1,9
Verkställande direktör, avgående, Ole Terland	2,0	–	0,1	1,4	7,7	11,2
Andra ledande befattnings havare (fyra personer)	5,1	0,6	0,3	1,7	–	7,7
Summa	9,1	0,6	0,5	3,6	7,7	21,5

Ersättningar och övriga förmåner under 2012 (MSEK)	Grundlön/ Styrelse arvode	ersättning Rörlig	förmåner Övriga	Pensions kostnad	ersättning Övrig	Summa
Styrelsens ordförande, Kjell Ormegard	0,5	–	–	–	–	0,5
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Bengt Unander-Scharin	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,3	–	–	–	–	0,3
Verkställande direktör, Ole Terland	3,9	1,2	0,1	1,4	–	6,6
Andra ledande befattnings havare (fem personer)	6,1	0,6	0,4	1,8	–	8,9
Summa	11,4	1,8	0,5	3,2	–	16,9

Kommentarer till tabellen

• Rörlig ersättning avser vad som belastat resultatet för 2013 respektive 2012. Rörlig ersättning 2013 utbetalas 2014.
• Övriga förmåner avser tjänstebil.
• I styrelsen finns fyra representanter för arbetstagarna, De fyra är Mikael Lilja, Bengt-Åke Andersson, Tomas Wasberg samt Gun-Marie Nilsson. Till de fyra representanterna utgår ett inläsningsarvode på 25 000kr per person.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt fem personer, utgörs av fem män. En ledande befattningshavare har slutat under året. Styrelsen vid årets slut, om totalt 10 personer, utgörs av nio män. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen.

NOT 7. Revisionskostnader

		Koncernen	Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Revisionsuppdrag, EY	0,9	–	0,4	–
Revisionsuppdrag, PwC	–	1,0	–	0,6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, PwC	–	0,1	–	–
Övriga tjänster	0,4	0,4	0,3	0,3
Summa	1,3	1,5	0,7	0,9

NOT 8. Utgifter för forskning och utveckling

Som en del av den normala kundrelationen arbetar bruken inom Rottneros med process- och kvalitetsförbättrande åtgärder för att anpassa utbudet efter kundernas behov. Detta utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och kostnadsförs när det inträffar. Det totala beloppet för process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförts under året är inte väsentligt.

NOT 9. Transaktioner med närstående Och moderbolag

Arctic Paper S.A., moderbolag till Rottneros AB, ägde vid utgången av året 51,1 procent av aktierna i Rottneros AB. Arctic Paper S.A. är moderbolag i Arctic Paper S.A.-koncernen, där följande kunder till Rottneros ingår och som därmed redovisas som närstående till Rottneros:

• Arctic Paper Kostrzyn S.A.
• Arctic Paper Munkedals AB
• Arctic Paper Mochenwangen GmbH
• Arctic Paper Grycksbo AB

I nedanstående tabell framgår de totala belopp av transaktioner med ovanstående närstående som skett under 2013 respektive 2012. Varor säljs med samma villkor som för icke närstående men med lägre grad av kreditförsäkring på grund av koncernförhållandet mellan Arctic Paper och Rottneros.

Närstående	För säljning 2013	Försälj ning 2012	Kund fordringar 31-dec-13	Kund fordringar 31-dec-12
Arctic Paper S.A.-koncernen	88	106	8	21
SUMMA	88	106	8	21

Fordringar på närstående härrör i sin helhet från försäljningstransaktioner och inga reserveringar för osäkra fordringar på närstående har gjorts.

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 100 (100) procent av omsättning från dotterbolag och 1 (1) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

NOT 10. Finansiella intäkter

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	0,3	3	1	1
Kursdifferenser	–	2	–	1
Summa	0,3	5	1	2

	Moderbolaget
	2013	2012
Resultat från andelar i koncernföretag
Koncernbidrag från dotterföretag	–	27
Nedskrivning av andelar i dotterföretag	-45	–
Summa	-45	27

NOT 11. Finansiella kostnader

		Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-4	-5	-2	-3
Summa	-4	-5	-2	-3

NOT 12. Skatt på årets resultat

		Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Aktuell skatt	–	–	–	–
Uppskjuten skatt	–	-19	–	-4
Summa	–	-19	–	-4

Årets uppskjutna

Skattekostnad		Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	–	–	–	–
Uppskjuten skattekostnad avseende övriga temporära
skillnader	–	-19	–	-4
Uppskjuten skatt i resultaträkningen	–	-19	–	-4

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad

på gällande skattesats	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Redovisat resultat före skatt	-158	6	-93	-3
Skatt enligt gällande skattesats	35	-2	21	1
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	–	–	–	–
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	–	–	–	–
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	–	–	–	–
Skatteeffekt av ändrad skattesats	–	-10	–	-4
Skatteeffekt av nedskrivning av uppskjuten skattefordran	–	-9	–	–
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	-35	2	-21	-1
Effekt av utländska skattesatser	–	–	–	–
Summa	–	-19	–	-4

Skattesats

Gällande skattesats är 22,0 procent (22,0 procent). Som en konsekvens av den sänkta bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent år 2012, sänkte koncernen sin uppskjutna skattefordran med 10 MSEK 2012.

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

Koncernen	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Totalt
Per 1 januari 2012	66	7	73
Redovisat i resultaträkningen	-19	–	-19
Redovisat i övrigt totaltresultat	–	-4	-4
Per 31 december 2012	47	3	50
Redovisat i resultaträkningen	–	–	–
Redovisat i övrigt totaltresultat	–	3	3
Per 31 december 2013	47	6	53

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. Per 31 december 2013 redovisar koncernen uppskjutna skattefordringar om 47 MSEK motsvarande skattemässiga underskott om 212 MSEK. Utöver detta finns skattemässiga underskottsavdrag om 145 MSEK för vilka uppskjuten skatt ej redovisats. Koncernen grundar sin värdering av aktiverade underskottsavdrag på budget för nästkommande år samt prognoser för ytterligare 3-4 år. Baserat på nuvarande antaganden och beräkningar bedöms den redovisade uppskjutna skattefordran att utnyttjas inom tre till fyra år.

Samtliga underskottsavdrag är hänförbara till svenska juridiska personer och har enligt gällande skatteregler ingen förutbestämd förfallotid.

		Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Uppskjutna skatte fordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatte fordringar, långfristiga	53	50	19	19
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	–	–	–	–
Summa	53	50	19	19

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	53	50	19	19
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	53	50	19	19

NOT 13. Immateriella anläggningstillgångar

		2013-12-31					2012-12-31
Koncernen	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	38	25	2	4	69	38	25	2	2	67
Årets anskaffning	–	–	–	–	–	–	–	–	2	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	4	69	38	25	2	4	69
Ingående avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-37	-25	-2	–	-65
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	-1	–	–	–	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-38	-25	-2	–	-65	-38	-25	-2	–	-65
Utgående planenligt restvärde	–	–	–	4	4	–	–	–	4	4

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

		2013-12-31		2012-12-31
Moderbolaget	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	4	19	15	2	17
Årets anskaffning	–	–	–	–	2	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	4	19	15	4	19
Ingående avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
Årets avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	–	-15	-15	–	-15
Utgående planenligt restvärde	–	4	4	–	4	4

NOT 14. Materiella anläggningstillgångar

				2013-12-31							2012-12-31
Koncernen	Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Invent arier	Påg. Nyanl./ förskott Summa		Mark	Mark anlägg.	Bygg nader	Maski ner	Invent arier	Påg. Nyanl./ förskott Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	21	83	1 755	54	24	1 940	3	22	81	1 541	53	201	1 901
Inköp/förskott	–	–	–	31	1	4	36	–	2	9	12	1	25	49
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	-2	–	-2	–	-2	-7	–	–	–	-10
Under året omförda poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	202	–	-202	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	21	83	1 786	53	28	1 974	3	21	83	1 755	54	24	1 940
Ingående avskrivningar	–	-8	-39	-1 039	-40	–	-1 126	–	-10	-42	-977	-37	–	-1 066
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	1	–	1	–	3	8	–	–	–	11
Årets avskrivningar	–	-1	-5	-70	-2	–	-78	–	-1	-5	-62	-3	–	-71
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-9	-44	-1 109	-41	–	-1 203	–	-8	-39	-1 039	-40	–	-1 126
Ingående nedskrivning	–	–	–	-53	-8	2	-59	–	–	–	-69	-8	2	-75
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	-1	–	-1	–	–	–	–	–	–	–
Årets nedskrivning	–	–	–	-80	–	–	-80	–	–	–	–	–	–	–
Återförda nedskrivningar	–	–	–	16	–	–	16	–	–	–	16	–	–	16
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	-117	-9	2	-124	–	–	–	-53	-8	2	-59
Utgående planenligt restvärde	3	12	39	560	3	30	647	3	13	44	663	6	26	755

	2013-12-31		2012-12-31
Moderbolaget	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	2	2	2	2
Inköp	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2	2
Ingående avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	-1	-1
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	1	1	1

NOT 15. Räntebärande skulder

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Checkräkningskredit	60	72	46	72
Skuld avseende finansiell leasing	–	6	–	–
Utgående balans	60	78	46	72

Koncernen hade en total checkräkningskredit att utnyttja på 150 (150) MSEK. Per 31 december 2013 uppgick ej utnyttjade krediter till 90 (78) MSEK. Inga långfristiga räntebärande skulder fanns per den sista december 2013 eller sista december 2012.

För krediterna finns ställda säkerheter enligt följande:

		Koncernen	Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Företagsinteckningar
Aktier i dotterföretag	245	324	231	269
Utgående balans	245	324	231	269

Ränta på balansdagen var som följer:

	2013-12-31			2012-12-31
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Checkräkningskredit	2,39	1,60	2,10	2,54	1,67	1,45

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2013 31 dec	2012 31 dec
SEK	49	67
EUR	11	2
USD	–	3
	60	72

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

		Anskaffningsvärden		Ackumulerade avskrivningar
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Maskiner och andra tekniska anläggningar	43	43	-43	-38
Summa	43	43	-43	-38

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

		Nominella värden		Nuvärden
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Inom ett år	–	6	–	6
Senare än ett år men inom fem år	–	–	–	–
Summa	_	6	_	6

De framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut som kortfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 (5) MSEK.

NOT 16.

Operationella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	1	–	–
Förfaller till betalning sena re än ett men inom fem år	4	3	–	–
Summa	5	4	–	–

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Leasingkostnader	1	1	–	–
Varav minimileasingavgifter	1	1	–	–

NOT 17. Finansiella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Andelar i koncernföretag	–	–	231	276
Andra långfristiga fordringar	–	5	–	–
Utgående planenligt restvärde	_	5	231	276

Ovanstående poster specificeras nedan.

					Bokfört värde
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2013-12-31	2012-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	34	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	319171	Lettland	100	100	6	6
Summa					231	276

		Moderbolaget
Värdeförändring finansiella tillgångar	2013 31 dec	2012 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	821	840
Sålda bolag	–	-19
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	821	821
Ingående nedskrivningar	-545	-545
Årets nedskrivningar	-45	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar netto	-590	-545
Utgående bokfört värde	231	276

Inga övriga långfristiga fordringar fanns per sista december 2013 (0).

NOT 18. Varulager

		Koncernen
	2013 31 dec	2012 31 dec
Råvaror och förnödenheter	104	102
Massa	142	138
UTGÅENDE BALANS	246	240

NOT 19. Kundfordringar

Specifikation

kundfordringar		Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Kundfordringar, brutto	125	151	–	–
Reserv för osäkra kundfordringar	-3	–	–	–
Kundfordringar , netto	122	151	–	–

Förändringar i reserven

		för osäkra kundford

ringar är som följer:		Koncernen Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Ingående balans	–	-1	–	-1
Reservering för osäkra fordringar	-3	–	–	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	1	–	1
Utgående balans	-3	–	–	–

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2013 var kundfordringar uppgående till 22 (31) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

		Koncernen	Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Ej förfallna kundfordringar	100	120	–	–
Mindre än 3 månader från förfallodagen	18	30	–	–
3 till 9 månader från förfallodagen	3	–	–	–
9 till 12 månader från förfallodagen	1	1	–	–
Mer än 13 månader från förfallodagen	–	–	–	–
Summa	122	151	–	–

Redovisade belopp,

per valuta, för kund-

fordringar är följande	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
SEK	25	31	–	–
USD	71	58	–	–
EUR	25	58	–	–
Andra valutor	1	4	–	–
Utgående balans	122	151	–	–

NOT 20. Övriga kortfristiga fordringar

		Koncernen	Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	–	–	687	713
Övriga fordringar	31	33	10	10
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	19	1	5
Utgående balans	46	52	698	728

Specifikation förutbe-

talda kostnader och

upplupna intäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	4	4	–	–
Upplupen intäkt av säkringar	–	4	4	4
Förutbetalda kostnader	6	9	1	1
Övriga upplupna intäkter	5	2	–	–
Utgående balans	15	19	5	5

NOT 21. Likvida medel /nettolåneskuld

		Koncernen	Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Kassa och bank	35	26	1	5
Utgående balans	35	26	1	5

Spärrade likvida medel i koncernen uppgick till 9 (9) MSEK.

		Koncernen
	2013 31 dec	2012 31 dec
Räntebärande nettofordran (–)/nettoskuld (+)	25	52
Eget kapital	825	993
Skuldsättningsgrad	0,03	0,05

NOT 22. Eget kapital

Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Moderbolaget	Antal aktier¹	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 31 december 2013	152 571 925	153	730	883
Per 31 december 2012	152 571 925	153	730	883
¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier

Genomsnittligt antal utestående aktier 2012	152 571 925
Genomsnittligt antal utestående aktier 2013	152 571 925

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 (821 965) stamaktier med ett nominellt värde av 822 TSEK.

Aktierelaterat incitamentsprogram

Inga aktierelaterade aktieprogram fanns i koncernen per sista december 2013.

Utdelning

Årsstämman den 19 april 2013 beslutade att ingen utdelning lämnas. För räkenskapsåret 2013 kommer styrelsen föreslå årsstämman att ingen utdelning lämnas.

Hantering av kapitalrisk

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2013 och 2012 framgår av not 21.

Förändring av säkringsreserv	2013 31 dec	2012 31 dec
Ingående balans	-13	-21
Kassaflödessäkringar:
– verkligt värde-resultat under året	-16	10
– skatt på verkligt-värde resultat	3	-4
– överföringar till resultaträkningen	3	2
– skatt på överföringar till resultaträkningen	–	–
Utgående balans	-23	-13

NOT 23. Avsättningar

Avsättning för omstruktureringskostnader avser engångskostnader för avtalspensioneringar och uppsägningskostnader i samband med personalneddragningar vid Rottneros Bruk som kommunicerats den 14 september 2011, samt avsättning relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari 2008. Samtliga avsättningar är upplösta per sista december 2013

Avsättning för omstruktureringskostnader Koncernen Moderbolaget 2013 31 dec 2012 31 dec 2013 31 dec 2012 31 dec Avsättningar vid årets ingång 1 14 – – Ianspråktagna avsättningar -1 -13 – – Avsättningar vid årets utgång – 1 – –

NOT 24. Beviljade krediter

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 150 (150) MSEK och för koncernen till 150 (150) MSEK.

Utnyttjade krediter		Koncernen	Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Förfaller inom ett år	60	72	46	72
Varav:
Checkräkningskredit	60	72	46	72
Summa	60	72	46	72

NOT 25. Övriga icke räntebärande skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Övriga skulder	17	10	34	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	112	111	9	9
Utgående balans	129	121	43	9

Specifikation upplupna kostnader och förut-

betalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
	2013 31 dec	2012 31 dec	2013 31 dec	2012 31 dec
Semesterlöneskuld	20	20	3	2
Sociala avgifter	10	11	1	2
Löneskuld	6	8	1	1
Punktskatter	1	1	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	34	40	–	–
Övriga upplupna kostnader	33	31	2	4
Övriga förutbetalda intäkter	8	–	2	–
Utgående balans	112	111	9	9

NOT 26. Eventualförpliktelser

Moderbolaget och koncernen har ansvarsförbindelser avseende garantier uppgående till 3 (3) MSEK.

NOT 27. Händelser efter periodens utgång och Övriga upplysningar

Några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat. För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas till Riskavsnittet, sidorna 25–29.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ), org.nr 556013-5872

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rottneros AB för år 2013 (räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31) med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–34. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25–62.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–34. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Övriga upplysningar

Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2012 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 15 februari 2013 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rottneros AB för år 2013 (räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31). Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30–34 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 14 mars 2014

Ernst & Young AB

Björn Grundvall Erik Sandström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Styrelse, revisorer och ledning

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Rune ingvarsson (1943) Ingenjör. Styrelseledamot och ordförande i styrelsen sedan 2013. Ledamot av tillsynsstyrelsen i Arctic Paper S.A., styrelseledamot i SATOMO Invest AB. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

Ernst Almqvist (1940) Gymnasieingenjör, fil. kand. i ekonomi. Styrelseledamot sedan 2013. Styrelseordförande i Munkedal Skog AB och Nemus Holding AB, styrelsesuppleant i Holma Golf AB. Aktieinnehav: Inget Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

Roger Asserståhl (1943) Civiljägmästare. Styrelseledamot sedan 2008. Verkställande direktör i Asserståhl Partners AB, styrelseledamot i Bergvik Skog AB. Aktieinnehav: 6.000 aktier Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Claes Aurell (1961) Advokat och delägare i Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB. Styrelseledamot sedan 2013. Styrelseledamot i Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

Per Lundeen (1955) Civilingenjör. Styrelseledamot sedan 2013. Verkställande direktör i Lundeen Development AB, styrelsordförande i Nilsbyn Invest AB och i Strand Packaging AB, styrelseledamot i Fiskeby Board AB, Reac Fuel AB och i Packbridge AB. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Kjell Olsson 1946) Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2013. Styrelseordförande i Trebruk AB. Aktieinnehav: Inget. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, men ej oberoende i förhållande till Arctic Paper S.A.

Bengt-Åke Andersson (1951) Systemtekniker, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: Inget.

Mikael Lilja (1966) Mekaniker, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2008. Medlem av Pappers avd 89, ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Aktieinnehav: Inget.

Gun-Marie Nilsson (1960) Redovisningsekonom, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2013. Aktieinnehav: Inget.

Tomas Wasberg (1962) Operatör, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant sedan 2009. Aktieinnehav: Inget.

Revisorer

Ernst & Young AB Ansvarig revisor: Björn Grundvall (1955), Auktoriserad Revisor.

Styrelse, revisorer och ledning

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Carl-Johan Jonsson Verkställande direktör och koncernchef.

Verkställande direktör Vallviks Bruk AB.

(1966) Civilingenjör. Styrelseledamot i Skogsindustrierna. Aktieinnehav: Inget. Anställd sedan 2013.

Olle Dahlin Verkställande direktör Rottneros Bruk AB, Affärsområdeschef högutbytesmassor. (1954) Civilingenjör och civilekonom. Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet. Aktieinnehav: 125 576. Anställd sedan 2004.

Ingemar Eliasson Råvarudirektör. (1956) Skogsmästare. Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening. Aktieinnehav: 46 223. Anställd sedan 1987.

Ragnar Lundberg Teknisk direktör. (1947) Civilingenjör. Styrelseledamot tillika ordförande i JLR Pulping Systems AB. Aktieinnehav: 29 312. Anställd sedan 2000.

Krister Lindgren Interim ekonomi- och finansdirektör. (1956) Civilekonom. Aktieinnehav: Inget

rottnerosaktien

Rottnerosaktien 2013

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2013 cirka 305 (305) MSEK. Vid utgången av 2013 hade Rottneros 6 547 (9 012) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 71,4 (68,8) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs uppgick till 1,99 (2,00) per sista december 2013.

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Rottneros ingår i Small Cap-segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2013 cirka 305 (305) MSEK. Vid utgången av 2013 hade Rottneros 6 547 (9 012) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 71,4 (68,8) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs uppgick till 1,99 (2,00) per sista december 2013.

Stockholmsbörsen, NASDAQ OMX Stockholm, hade under 2013 en positiv utveckling på ca 23 procent. Rottnerosaktien stod som högst i 2,50 kronor den 31 januari medan den lägsta kursen, 1,75 kronor, noterades den 22 augusti.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2013 omsattes totalt 35 (70) miljoner aktier till ett värde av 73 MSEK (146 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 24 (46) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 90 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 67 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 26 (51) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (153 393 890) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Antalet aktiers utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821965 aktier vilket motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

UTDELNING

Ingen utdelning gavs för verksamhetsåret 2012. För verksamhetsåret 2013 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning i övrigt, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år.

AKTIEÄGANDE I LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Per 31 december 2013 uppgick ledande befattningshavare egna och närståendes innehav till totalt 171 799 st aktier i Rottneros AB. Inga teckningsoptioner fanns utställda per sista december 2013.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är webbplatsen, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

Aktiens utveckling och omsättning 2003–2013

ÄGARSTRUKTUR PER 2013-12-30

Aktieägare	Antal aktier (= röster)	Procent av kapitalet
Arctic Paper SA	78 230 883	51,0
Peter Gyllenhammar genom bolag	17 487 238	11,4
Robur Försäkring	7 442 585	4,9
Clearstream Banking S.A., W8IMY	5 750 280	3,7
Åkesson, Morgan	2 355 000	1,5
BBVA Ireland P.L.C	2 323 139	1,5
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension	1 633 419	1,1
Försäkrings AB Skandia	1 540 004	1,0
Larsson Bo	1 489 104	1,0
Sten Malmer Holding AB	1 203 503	0,8
Summa 10 största ägarna – innehavsmässigt	119 455 155	77,9
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,5
Övriga aktieägare	33 116 770	21,6
Totalt	153 393 890	100,0

AKTIEFÖRDELNING PER 2013-12-30

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av kapitalet
1–500	3 510	0,30 %
501–1 000	782	0,37 %
1 001–5 000	1 305	2,18 %
5 001–10 000	431	2,16 %
10 001–15 000	152	1,24 %
15 001–20 000	82	1,01 %
20 001–	285	92,74 %
Totalt	6 547	100,00 %

FÖRDELNING ÄGARKATEGORI

AKTIEDATA¹

	Helår	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Aktier vid periodens ingång2	Antal	152 572	152 572	152 572	1 525 719	180 212	180 212
Emitterade aktier2	Antal	-	-	-	0	1 345 507	-
Sammanläggning aktier2	Antal	-	-	-	-1 373 147	-	-
Aktier vid periodens utgång2	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	1 525 719	180 212
Genomsnittligt antal aktier2,5	Antal	152 572	152 572	152 572	152 572	26 884	18 021
Rörelseresultat/aktie5	SEK	-1,01	0,04	-0,77	0,90	-6,18	-16,95
Resultat efter skatt/aktie5	SEK	-1,04	-0,09	-0,95	0,82	-2,59	-18,35
Rörelsens kassaflöde/aktie3,5	SEK	0,06	0,03	-0,74	0,51	2,74	-13,34
Eget kapital/aktie5	SEK	5,41	6,51	6,65	8,05	7,14	44,96
Utdelning5	SEK	-	-	0,10	0,20	-	-
Utdelning/eget kapital/aktie	%	-	-	1,5	2,5	-	-
Börskurs vid periodens slut5	SEK	1,99	2,00	2,11	4,37	6,90	10,50
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	0,4	0,3	0,3	0,5	1,0	0,2
P/E-tal/aktie	ggr	Neg	Neg	Neg	5,3	Neg	Neg
Direktavkastning4	%	-	-	4,7	4,6	-	-

¹ Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

² Antal aktier anges i tusental exklusive Rottneros innehav av egna aktier.

³ Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 4

Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut. 5

I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning.

Sexårsöversikt övrig information

Sexårsöversikt

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG	2013	2012	2011	2010	2009	2008
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMSÄTTNINGEN
Massapris listpris NBSK, USD 1 )	857	814	960	930	657	852
USD/SEK 2)	6,51	6,78	6,50	7,21	7,65	6,58
Massapris listpris NBSK i SEK	5 582	5 519	6 229	6 705	4 989	5 617
Rottneros leveranser, ton	332 100	331 400	311 400	330 300	376 700	617 900
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning	1 389	1 437	1 513	1 684	1 508	2 663
Rörelseresultat före avskrivningar	-11	61	4	224	-61	-83
Avskrivningar	-142	-55	-120	-86	-104	-224
Rörelseresultat efter avskrivningar	-154	6	-117	138	-166	-306
Finansnetto	-4	0	-3	0	97	-79
Resultat efter finansnetto	-158	6	-120	138	-69	-385
Resultat efter skatt	-158	-13	-144	125	-69	-331
Balansposter , MSEK
Anläggningstillgångar	706	809	841	867	849	1 149
Varulager	246	240	276	213	215	447
Kortfristiga fordringar	175	219	209	259	230	391
Likvida medel	35	26	21	155	111	45
Eget kapital	825	993	1 014	1 228	1 089	810
Långfristiga räntebärande skulder	0	0	6	10	57	692
Långfristiga ej räntebärande skulder	13	15	11	0	1	14
Kortfristiga räntebärande skulder	60	78	42	29	44	82
Kortfristiga ej räntebärande skulder	264	208	275	227	214	434
Balansomslutning	1 161	1 294	1 347	1 494	1 405	2 032
Nyckeltal
Rörelsemarginal	-11,1	0,4	-7,8	8,2	-11,0	-11,5
Vinstmarginal	-11,4	0,4	-8,0	8,2	-4,6	-14,4
Avkastning på sysselsatt kapital	Neg	0,1	Neg	11,6	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital efter full skatt	Neg	Neg	Neg	10,8	Neg	Neg
Soliditet	71	77	75	82	78	40
Skuldsättningsgrad	0,1	0,1	0,0	-0,1	0,1	1,0
Räntetäckningsgrad	Neg	2,2	Neg	26,2	Neg	Neg
Övrigt
Investeringar	35	46	157	125	10	191
Medelantal anställda	256	275	298	308	387	667

1) Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse 2) Källa: Riksbankens årsgenomsnitt

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

		2013				2012				2011
	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Nettoomsättning	317	349	369	354	329	359	378	371	337	367	409	400
Rörelseresultat före avskrivningar	-27	7	-1	10	16	-15	50	10	-40	-50	54	39
Avskrivningar	-15	-96	-15	-16	-15	-13	-14	-13	-3	-81	-18	-18
Rörelseresultat	-42	-90	-16	-6	1	-28	36	-3	-43	-131	36	21
Finansnetto	-1	-1	-4	2	-1	2	-	-1	-1	-1	1	-2
Resultat efter finansiella poster	-43	-91	-20	-4	-	-26	36	-4	-44	-132	37	19
Skatt	0	0	0	0	-10	0	-9	0	-4	-4	11	-5
Årets resultat	-43	-91	-20	-4	-10	-26	27	-4	-48	-136	26	14
Produktion massa, tusen ton	79	78	88	88	86	73	90	82	70	77	88	89
Leveranser massa, tusen ton	76	83	88	86	79	85	82	85	73	74	81	83
Massapris, listpris NBSK, USD 1)	894	861	851	823	792	786	845	883	887	992	1 008	954

1) Källa för NBSK-listpris är PIX-pris

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Räntebärande

nettofordran/-skuld

Likvida medel minus räntebärande skulder.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Nettoresultat

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

Resultat per aktie

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Avkastning på eget kapital

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E tal

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

Rörelsens kassaflöde/aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

övrig information

ordlista

AOX

Absorberbara organiska halogener.

BEK

Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptusmassa.

BOD

Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

Bulk

Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) uttryckt som cm3 /g.

COD

Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.

CTMP

Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.

ECF

Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.

EPIS

European Pulp Industry Sector.

Fub Fast mått under bark: mått för vedråvara.

Kemisk massa

Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.

Latency

Det deformerade tillståndet hos massafibrer.

Lignin

Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.

LWC

Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.

Mekanisk massa

Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.

NBSK

Northern Bleached Softwood Kraft: blekt långfibersulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden.

Norscan

Kanada, USA, Sverige och Finland.

Närsalter

Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.

Opacitet

Ogenomsynlighet.

Slipmassa (SGP)

Mekanisk massa som använder rundved som råvara.

Spethalt

Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.

Sulfit

Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.

Sulfat

Metod för tillverkning av kemisk massa.

TCF

Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.

TMP

Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga.

UKP

Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.

ULWC

Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.

Ytvikt

Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2 .

övrig information

Årsstämman

Årsstämman kommer att äga rum fredagen den 25 april 2014 klockan 14.00 på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, våningsplan 5, i Stockholm.

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 17 april 2014, och
• anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 17 april 2014. Anmälan kan göras på Rottneros hemsida, www.rottneros.com. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08-402 90 78. Vid anmälan vänligen uppge namn och personnummer eller firma och organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden (högst två).

Förutom att anmäla sig måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, för att få delta i årsstämma, begära att tillfälligt vara inregistrerad för aktierna i eget namn i aktieboken hos Euroclear Sweden AB torsdagen den 17 april 2014. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska kopia av registreringsbevis (eller motsvarande behörighetshandling om registreringsbevis inte finns) bifogas. För att underlätta registreringen till årsstämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast tisdagen den 22 april 2014. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida, www.rottneros.com.

Adresser

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

Vallviks Bruk AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-622 00 Telefax: 0270-622 20 info@rottneros.com www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00

Telefax: 0270-692 10 ROTTNEROS BRUK AB

689 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC

Pramju str 2 LV-3601 Venspils Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75

om årsredovisningen

Text och produktion: Oxenstierna & Partners Foto: Juliana Yondt, Stefan Sigemo, Kevin Thylin PapPer: Munken Polar Rough (by Arctic Paper). Omslag 300 g. Inlaga: 150 g. Tryck: Åtta45