Rottneros — Annual Report 2011

Mar 16, 2012

Koncernöversikt

Rottneros producerar kundanpassade pappersmassor för avsalumarknaden.

• Rottneros har cirka 300 medarbetare och omsatte cirka 1,5 miljarder kronor under 2011.
• Koncernens produktionskapacitet uppgår till knappt 400 000 ton massa per år vid de två bruken i Rottneros och Vallvik.
• Vid Vallviks Bruk produceras långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).
• Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP och slipmassa.

Omsättningens geografiska fördelning

Nettoomsättning, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK

Rottneros marknadsandelar för avsalumassa i västeuropa 2011

190 193 216 190 192

	Anställda	Massatyper			Produktion		Leveranser av massa
	Medelantal	Mekanisk	Kemisk	2010, ton	2011, ton	Förändring	2007–2011, tusen ton
Rottneros Bruk	119	Slip		73 600	59 100	-20%
		CTMP		64 900	65 400	1%
		Totalt		138 500	124 500	-10%	154 149 131 140 120
Vallviks Bruk	159		Långfiber sulfat	184 500	199 600	8%

Nettoomsättning och resultat

Koncernens produkter

Sulfatmassa 64% Slipmassa 17% CTMP 14% Övriga 5%

Övriga produkter: tallolja, grön el, virke, bark, SilviPak

Värdekedjan

VÄRDESKAPANDE

Rottneros skapar värde genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer har, eller kan uppnå, en stark ställning på marknaden för avsalumassa. En väsentlig del i värdeskapandet är ett effektivt och rationellt användande av de insatsvaror som krävs för massaproduktion, främst ved, el och kemikalier.

INSATSVAROR

En väl fungerande logistik för koncernens vedförsörjning är väsentlig för att garantera tillgång till vedråvara, begränsa vedlagren samt minimera transporterna och dess miljöpåverkan. Koncernen har därför ambitionen att köpa en så stor andel som möjligt av massaveden inom de två brukens närområden. Rottneros strävar efter att använda färsk ved, vilket ger ekonomiska och miljömässiga fördelar. Vedråvaran står för cirka 38 procent av koncernens kostnader. Elektricitet svarar för cirka åtta procent av kostnaderna och är därför att betrakta som en strategiskt viktig insatsvara.

MASSAPRODUKTER

Rottneros producerar två huvudtyper av pappersmassa - mekanisk och kemisk massa. Koncernen har en stark ställning på marknaden för de två mekaniska kvaliteterna – slipmassa och CTMP samt för flera olika produktområden inom kemisk massa. Genom det breda produktprogrammet kan massa väljas eller specialdesignas med utgångspunkt från de enskilda kundernas speciella behov. Exempel på specialprodukter är kemisk massa för produktion av papper till elektriska applikationer, samt en långfibrig CTMP-kvalitet för filter.

MARKNAD

Rottneros eftersträvar långsiktiga kundrelationer vilket ska bidra till att stabilisera lönsamheten. Koncernen vänder sig dels till kunder som helt saknar egen produktion av de massakvaliteter koncernen erbjuder, dels till kunder med egen produktion av dessa kvaliteter men med långsiktigt behov av kompletterande volymer. Detta skapar goda förutsättningar för långsiktiga relationer. Rottneros bidrar även till kundernas utveckling av slutprodukter genom att delta i utvecklingsarbete och på så sätt erbjuda specialanpassad massa, vilket höjer förädlingsvärdet.

Koncernöversikt 2
Året som gick 5
VD har ordet 6
Affärsidé, affärsmodell, mål och strategier 8

Marknad 10
Ekonomisk ställning 12
Produkter och enheter 15
Bioenergi 19
Råvaruförsörjningen 22
Rottneros ansvar – övergripande 24
Rottneros ansvar – personal 27
Rottneros ansvar – miljö¹ 28
Möjligheter och risker 32
Rottnerosaktien 37
Bolagsstyrningsrapport 40
Vinstdisposition/undertecknande 49
Styrelse, revisorer och ledning 50

Resultaträkningar koncernen 53
Balansräkningar koncernen 54
Förändringar i eget kapital koncernen 55
Kassaflödesanalyser koncernen 56
Resultaträkningar moderbolaget 57
Balansräkningar moderbolaget 58
Förändringar i eget kapital moderbolaget 59
Kassaflödesanalyser moderbolaget 60
Tilläggsupplysningar och noter 61
Revisionsberättelse 81

Sexårsöversikt 83
Kvartalsdata och nyckeltalsdefinitioner 84
Ordlista 85
Årsstämman 86
Adresser 88

Året som gick

• Resultatet efter finansnetto för helåret 2011 uppgick till 28 (138) MSEK före jämförelsestörande poster. Efter nedskrivningar och engångskostnader om totalt -148 MSEK, som gjordes under tredje kvartalet, uppgår resultatet till -120 MSEK.
• Marknaden för kemisk massa var förhållandevis stark medan den var svag för mekanisk massa. Detta innebar att leveranserna från Vallviks Bruk steg med en procent medan de sjönk med 14 procent vid Rottneros Bruk.
• I januari 2011 tecknade Rottneros ett nytt finansieringsavtal om 100 MSEK som jämfört med tidigare avtal ökat handlingsfriheten samtidigt som kostnaderna blir lägre. Den avtalade kreditfaciliteten utökades under slutet av året och uppgår från 1 januari 2012 till 150 MSEK.
• Planeringen för att på sikt börja producera biobränsle har fortsatt. Rottneros har lämnat in ansökningar avseende bidrag för biometanolframställning. För Vallviks Bruk baseras den på svartlutsförgasning och för Rottneros Bruk på vedförgasning. Bägge ansökningarna har godkänts för prövning av EU.
• Vid Rottneros Bruk inleddes ett resultatförbättringsprogram som dels innebär en förändring av sortiment, produktionsinriktning och kundstruktur, dels personalneddragningar och andra sänkningar av produktionskostnaderna. Ett 20-tal tjänster påverkas av programmet.

ROTTNEROS I SIFFROR
	2011	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	1 513	1 684	1 508	2 663	2 927	2 690
Resultat efter finansnetto, MSEK	-120	138	-69	-385	-384	-23
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	157	125	10	191	163	113
Medeltal anställda	298	308	387	667	718	754
Relationstal, %
Soliditet	75	82	78	40	45	57
Avkastning på sysselsatt kapital	Neg	11,6	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital	Neg	10,8	Neg	Neg	Neg	Neg
Rörelsemarginal	-7,8	8,2	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3
Kronor/aktie
Eget kapital/aktie¹	6,65	8,05	7,14	44,96	58,29	77,83
Resultat efter skatt¹	-0,95	0,82	-2,59	-18,35	-16,69	-0,45
Rörelsens kassaflöde/aktie¹, ²	-0,74	0,51	2,74	-13,34	-5,59	1,93
Utdelning¹, ³	0,10	0,20	–	–	–	1,00

¹ I april 2010 skedde en sammanläggning av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie. Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning.

² Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

³ För 2011 föreslagen utdelning.

Limning av balar med oblekt massa vid Vallviks Bruk som producerar långfibrig kemisk sulfatmassa.

Utmaningen är att tackla omvärldsfaktorerna

Vi är inte nöjda med 2011 resultatmässigt. Resultat efter finansnetto men före engångsposter sjönk från 138 till 28 MSEK. Även om det är vår uppgift att tackla besvärliga omvärldsfaktorer kan jag konstatera att resultatförsämringen är mindre än den negativa påverkan lägre försäljningspriser i SEK och höjda massavedspriser har haft. Vi har alltså varit effektivare än under 2010. Utsikterna för 2012 är osäkra, men positiva komponenter är sjunkande ved- och elpriser och stigande massapriser.

Visst kan både Rottneros och hela världens skogsindustri gömma sig bakom de makroekonomiska och politiska händelserna och konstatera hur oförutsägbar vår närframtid var och är. Den globala sammanlagda efterfrågan på skogens fibrer växer och därigenom fortsätter priset på både ved och skogsmark att stiga så att råvaran blir dyrare. Samtidigt ändras västvärldens beteende så att det tryckta papperet och inte minst i den reklam- eller annonsbärande rollen snabbt förlorar marknadsandelar till elektroniska medier. Men vi blir också fler och fler människor på jorden som läser tryckta produkter. Ökad ålder och levnadsstandard i alla världsdelar ökar efterfrågan på cellulosabaserade hygienartiklar och förpackningar. Evolutionen fortgår och det gynnar skogsindustrin och inte minst i kombinationen med krav på förnyelsebara råvaror i allt fler värdekedjor!

KONTRASTRIK MASSAMARKNAD

Den globala kemiska massamarknaden var egentligen stark under 2011. Men tyvärr, för vår del, sjönk NBSK leveranserna i Europa med fem procent. Förklaringen torde finnas i fortsatta nedläggningar av ointegrerade tryckpappersmaskiner men kanske också i, relativt sett, rikligt med billig lövvedsmassa som lockat till förändrade massarecept. De globala skeppningarna av både lövvedsoch barrvedsmassa, steg med mellan tre och fyra procent vilket är utmärkt!

Efterfrågan var stark under första halvåret med rejäla prishöjningar i US-dollar samtidigt som de globala massalagren steg ganska kraftigt. Det vill säga den egentliga papperskonsumtionen steg inte lika kraftigt som leveranserna av massa. Under andra halvåret kunde så massaköparna få priskurvan att vända nedåt tack vare de stora producentlagren men också genom den tydligt avmattande generella konjunkturen. Och som vanligt sjönk priset snabbt och för långt. Så kom extremt höga skeppningar till Kina under december och markerade slutet på prisfallet. 2012 inleddes således med sjunkande massalager och stigande priser för i synnerhet lövvedsmassor.

Trots "all time high"med ett pris på 1 025 USD/ton för långfibrig massa vid midsommartid var inte 2011 ett bra massaprisår för svenska tillverkare. Den rejält starka kronan, eller kanske egentligen svaga Euron och US-dollarn, gjorde att genomsnittspriset faktiskt blev nära 500 SEK/ton lägre

än under 2010. Om man därtill lägger att massaveden var cirka 60 kr dyrare per kubikmeter än under 2010 så förklaras mer än hela Rottneros resultatförsämring från 138 till 28 MSEK efter finansnetto men före engångsposter. Eller med andra ord gjorde vi faktiskt en hel del saker bättre och effektivare under 2011 trots resultatet.

SEGMENTEN UTVECKLAS OLIKA

Ur marknads- och prissättningsaspekt verkar Rottneroskoncernen i tre olika segment. Slip-, CTMP- och NBSK- eller kemisk långfibrig massa. Vart och ett har sin logik och kopplingar är inte alltid uppenbara. Rottneros är den enda producenten av blekt avsaluslipmassa för tryckpapperssegmentet. Det betyder att vi styr prissättningen. Naturligtvis får priset bli en avvägning mellan våra kostnader och vad kunderna kan betala innan de tvingas sluta med sin produkt för att marknaden inte längre är villig att betala priset som täcker kostnaden. Det gör att priset för slipmassa numera är högre än för CTMP och ibland även än för kemiska massor. Problemet för oss blir att volymen faller och vi tvingas till ökande produktionsstopp vilket tydligt var fallet under 2011. CTMP-priset styrs numera till avsevärd del av den kinesiska marknaden. Här möter skandinaviska och kanadensiska tillverkare de största köparna. Under femårsperioden före den globala finanskrisen var CTMP-priset ett par hundra kronor lägre per ton än för kemiska lövvedsmassor. Under krisen var det i stort sett inte någon

prisskillnad. Efter finanskrisen har prisskillnaden varit över tusenlappen vilket gjort livet besvärligt för världens alla CTMP-tillverkare.

Efter höstens prisfall är nu prisskillnaden åter mer historiskt "normal". Prisskillnaden mellan kemiska barrveds- och lövvedsmassor har också stigit kraftigt under 2011, från kanske 70 USD/ton nivån till över 200 USD/ton. Under inledningen av 2012 ser prisskillnaden ut att vara på väg ned mot 100 USD/ton igen. Det är alltså stora relativa förändringar mellan olika marknadssegment.

VAD VI KUNDE GJORT BÄTTRE

Omvärldsfaktorerna under andra halvan av 2011 blev inte gynnsamma för Rottneros, men vissa saker kunde vi naturligtvis själva haft mer framgång med. Några projekt för djupare samarbete med andra företag har bearbetats men pusselbitarna föll inte riktigt på plats. Men det visar att vi är med på spelplanen. Vi fortsätter att ge aktiverandet av vårt sovande kapital i CTMP-utrustningen från nedlagda Utansjö stor prioritet. Ett antal olika projekt bearbetas aktivt i länder både öster och söder om Sverige. Svårigheten för nya CTMP-projekt ligger i de senaste årens dåliga globala prisutveckling för CTMP, trots den starka utvecklingen av marknaderna för kemiska massor. Investeringsbeslut fördröjs men produkten har sitt berättigande genom sina unika egenskaper och med den kinesiska fiberbristen som driver världens fiberkostnad kommer denna starka högutbytesmassa att få sin renässans.

NYEMISSIONENS SYFTEN UPPNÅDDA

Den finansiella omdaningen av Rottneros under 2009 ställde ett antal mål i sikte. Frigörandet från begränsande banklånevillkor orsakade av för stor skuldsättning, återinförande av aktieutdelning efter flera års torka och finansiell kraft att uppfylla de nya miljökrav som ålagts Vallviks Bruk av myndigheterna var kanske de viktigaste. Vi klarar nu dessa målsättningar och är redo för nästa utvecklingsfas.

AKTIVT HÅLLBARHETSARBETE

Som en naturlig del av verksamheten bedriver vi ett aktivt arbete med ansvars- och hållbarhetsfrågor genom hela värdekedjan. Varje steg i våra produktions- och distributionssystem har som mål att minimera de negativa effekterna på miljön och alla som påverkas av Rottneros verksamhet. Vi

strävar efter att ha en god kommunikation med alla de som påverkas av vår verksamhet, det vill säga kunder, aktieägare, medarbetare och vår omvärld i övrigt.

Viktiga frågor ur både ett hållbarhetsperspektiv och finansiellt perspektiv är resursutnyttjandet, till exempel hur vi använder och säkerställer vedråvaran och dess bakgrund, energieffektivitet samt att vi erbjuder våra medarbetare en trygg arbetsmiljö.

UTSIKTER FÖR 2012

Den globala makroekonomin är ovanligt osäker. Men massamarknaden ser egentligen stark ut för 2012. För barrvedsmassor tillkommer ingen ny kapacitet och normala produktivitetsförbättringar kompenserar inte för de nedläggningar som nyligen skett samt de flertal ombyggnader till viskosfiberproduktion som pågår. Vi kommer att ha klart lägre kostnader för massaved, men å andra sidan försämrar den starka svenska kronan konkurrenskraften och nettoprisintäkten för oss tillverkare i Sverige.

Vi fortsätter att med öppen attityd granska de olika samarbetsmöjligheter som redan finns och de nya som nog kommer under ett år av ökade aktiviteter, konsolideringar och omgrupperingar.

Analyserna av eventuella bioenergiprojekt både vid Rottneros och Vallviks Bruk fortsätter. Så här långt har vi lyckats väl i kampen om stöd via EU:s utsläppsrättspengar med att två av fem svenska ansökningar som är med i slutprocessen är våra. Vi fokuserar på möjligheten att tillverka fordonsbränslen ur skogens cellulosa. För bägge projekten gäller att Rottneros bara kommer medverka i investeringsprojekten givet rätt partners samt att den förväntade lönsamheten blir god.

Jag vill tacka våra medarbetare för ett gott arbete under 2011 och för att ni lojalt ställer upp för utvecklandet av Rottneros.

Ole Terland VD och koncernchef

Fokus på segment som ger stark marknadsposition

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna över en konjunkturcykel. För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde för kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrenskraftig producent. Rottneros skapar värde genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer kan få en stark ställning på marknaden för avsalumassa.

Exempel är mekanisk avsalumassa där Rottneros är en ledande leverantör och kemisk massa för elektriska applikationer där koncernen har utvecklat ett unikt kunnande. Det är Rottneros strategi att producera både mekanisk och kemisk avsalumassa för att kunna erbjuda kunderna en bred produktportfölj.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även genom att erbjuda nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

VISION

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en, mot bakgrund av branschens förutsättningar, stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

AFFÄRSMODELL

Rottneros verkar på marknaden för avsalumassa och är en global leverantör av långfibrig kemisk blekt och oblekt massa samt mekaniska massor av typerna CTMP och slipmassa.

Produktion sker vid två svenska massabruk. Vid Vallviks Bruk produceras långfibrig kemisk blekt sulfatmassa samt långfibrig kemisk oblekt massa. Vid Rottneros Bruk tillverkas mekaniska massor av typen CTMP och slipmassa. Bruken är självständiga resultatenheter och har egna försäljningsorganisationer.

VÄRDESKAPANDE

Rottneros skapar värde genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer har, eller kan uppnå, en stark ställning på marknaden för avsalumassa. Exempel på detta är massa för elektriska applikationer med mycket höga renhetskrav, filter där luftpermeabilitet har en avgörande betydelse, livsmedelskartong där styvhet är den viktigaste faktorn och massa för tunna tryckpapper med höga krav på ogenomsynlighet där Rottneros är en betydande leverantör.

En väsentlig del i värdeskapandet är effektiv och rationell hantering av de insatsvaror som krävs för massaproduktion. Rottneros använder främst tre insatsvaror:

• Ved som står för cirka 38 procent av kostnaderna
• Elektricitet som svarar för cirka åtta procent av kostnaderna
• Kemikalier som motsvarar cirka sju procent av kostnadsmassan.

För att uppnå trygghet och stabilitet eftersträvar Rottneros långsiktiga relationer och avtal med leverantörer av dessa varor.

MÅL OCH STRATEGIER

OPERATIVA MÅL OCH STRATEGIER Rottneros har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten som ska leda till konkurrenskraftig avkastning för aktieägarna över en konjunkturcykel genom värdeutveckling och direktavkastning. För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde för kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare samt en konkurrenskraftig producent.

Ett av målen är tillväxt. För att skapa förutsättningar för detta agerar Rottneros efter två huvudstrategier:

• Rottneros söker utvecklingsmöjligheter som stärker den befintliga massaverksamheten genom strategiska allianser i Sverige och utlandet. Koncernen planerar även för ytterligare kapacitetshöjning vid Vallviks Bruk.

• Rottneros förbereder ett eventuellt inträde i närliggande verksamheter där koncernens kunnande om förädling av massafibrer utnyttjas och är en förutsättning och där det finns tydliga synergieffekter. Ett led i detta är att koncernen driver projekt som avses leda till produktion av högförädlade biobränslen vid bägge bruken i samarbete med industriella och finansiella partners.

Ytterligare ett mål är att Rottneros över tiden ska skapa förutsättningar för en mindre volatil resultatutveckling under en konjunkturcykel genom inriktningen mot allt mer specialiserade massakvaliteter.

FINANSIELLA MÅL

Rottneros har definierat ett antal finansiella mål. Dessa är:

• Ha en lönsamhet, mätt som avkastning på sysselsatt kapital, som överstiger den för jämförbara massaproducerande bolag.
• Skuldsättningsgrad om högst 0,4 gånger eget kapital.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, skuldsättningsgrad, finansiella ställning i övrigt, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år. Detta innebär att utdelningen under goda år kan komma att begränsas, för att också skapa förutsättningar att lämna utdelning under svagare år.

Rottneros leveranser av avsalumassa under 2011 uppgick till 312 000 ton. Närmare 80 procent gick till kunder i Europa.

Nära samarbete bas för expansion i lönsamma kundsegment

Rottneros producerar tre huvudtyper av massa för avsalumarknaden: långfibrig kemisk blekt och oblekt massa, mekanisk massa av typen CTMP med gran, asp, björk och tall som råvara samt slipmassa. Rottneros massor säljs globalt med tyngdpunkt på Europa och USA samt vissa asiatiska marknader. Världsproduktionen av pappersmassa uppgår till cirka 190 miljoner ton, varav cirka 55 miljoner ton avser avsalumassa.

EUROPAMARKNADEN

Cirka tre fjärdedelar av Rottneros försäljning sker till Europa som därmed utgör koncernens största marknad. Detta präglar försäljningsorganisationen, som är uppbyggd för att främst möta kraven från den krävande europeiska marknaden. I kombination med specialistkompetensen i våra bruk erbjuder vi ett nära samarbete med kunder inom prioriterade segment så att kunderna kan få den pappersmassa, eller mix av pappersmassor, som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på deras slutprodukter. Härigenom bildar vi en bas för fortsatt expansion i för oss strategiska och över tid lönsamma kundsegment.

Europamarknaden uppgick till cirka 15 miljoner ton pappersmassa under 2011 och utgjorde därmed världens största marknadsområde. Denna marknad återhämtade sig aldrig helt efter den globala finanskrisen 2008/2009 och minskar nu igen. Det är framförallt tryckpappersmarknaden som krymper, förmodligen som en följd av ökad internetanvändning för informations- och annonseringsändamål snarare än av konjunkturell inverkan. Inom tryckpapperssektorn har ett stort antal nedläggningar av pappersmaskiner offentliggjorts och/eller delvis verkställts under 2011, vilket har drabbat fler ointegrerade pappersbruk, det vill säga de utan egen massaproduktion, än integrerade. Konsekvensen av detta blir att avsalumassamarknaden drabbas något hårdare än pappersmarknaden.

VÄRLDSMARKNADEN

En tydlig trend under 2010 var minskade leveranser till Kina. Detta vändes kraftfullt under 2011 vilket resulterande i rekordleveranser. Prissättningen på massa har förmodligen påverkat dessa stora ändringar i inköpsbeteenden. Massapriset i lokala valutor var högre 2010 än 2011 på grund av dollarförsvagningen.Under 2011 ökade leveranserna av kemisk långfibrig massa globalt sett med nära fyra procent, trots en minskning med cirka fyra procent i Europa och USA men framförallt tack vare en 25 procentig ökning till Kina. Jämförbara siffror för de kortfibriga massaleveranserna är alla lägre, dvs för en gångs skull ser vi att de långfibriga massorna återvinner lite marknadsandelar från de kortfibriga. I Kina och Asien är utvecklingen den motsatta mot ovan beskrivna för Europa. Expansionen på papperssidan är kraftig samtidigt som det huvudsakligen byggs ointegrerade bruk, med konsekvensen att avsalumassamarknaden ökar mycket kraftigt. Vedbristen och därigenom vedkostnaden är hög, vilket kombinerat med den enorma investeringskostnaden för nya massabruk, medför att det blir ekonomiskt fördelaktigt att importera massan och endast bygga pappersmaskinen.

Produktionen av pappersmassa i världen uppgick under 2011 till cirka 190 miljoner ton, varav cirka 55 miljoner ton utgjordes av avsalumassa. Av den totala världsmarknaden för kemisk avsalumassa är cirka 52 procent blekt kortfibrig kemisk massa, 43 procent blekt långfibrig massa och resten sulfitmassa och oblekt kemisk massa.

Leveranserna av kemisk massa hos världens tillverkare ökade under 2011 med cirka fyra procent efter att ha förändrats endast marginellt, +0,6 procent under 2010. De globala lagren av massa har ökat ganska kraftigt under 2011 vilket leder till slutsatsen att produktionen måste ha stigit mer än vad leveransstatistiken ger vid handen. En större del av förklaringen torde finnas i återuppstarten i Chile efter den katastrofala jordbävningen 2010.

Omsättningens geografiska fördelning

Rottneros produktion består till knappt två tredjedelar av långfibriga kemiska massor, medan en tredjedel utgörs av mekaniska massor. Andelen långfiber i Rottneros mekaniska massor är över 80 procent vilket medför att koncernens totala produktion till 92 procent utgörs av massa tillverkad av barrvedsfibrer.

Inga nya massafabriker för starka massor eller opaka tunna tryckpapper har byggts i världen på flera år och några sådana beslut fattades inte heller under 2011. Emellertid har befintliga fabriker förbättrats och effektiviserats vilket har möjliggjort den kapacitetsökning som krävs för leveransökningarna ovan. Effektiviseringarna har även möjliggjort lageruppbyggnaden och samtidigt kompenserat för de begränsade men inte obefintliga fabriksnedläggningarna under de senaste åren. Under 2012 kommer visserligen en ny barrvedslinje att ersätta en gammal och betydligt mindre i Sibirien men denna kapacitetsökning balanserar inte effekten av att ett flertal produktionslinjer ställs om för produktion av massa för textilindustrin under 2012.

Inom den kortfibriga massatillverkningen har under året en ny stor produktionslinje för kemisk massa och en för CTMP startats upp i Kina. Mot slutet av 2012 kommer ett nytt stort kemiskt massabruk att startas upp i Brasilien och ett mindre i Laos.

Utveckling världslager och NBSK pris

PRISUTVECKLING

Priserna på avsalumassa sätts till största delen i USD. För prissättningen på massan från Rottneros Bruk och Vallviks Bruk är det därmed en kombination av prisutvecklingen på avsalumassa och USD kursen som avgör vilket pris som erhålls i SEK.

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

2011 inleddes med priser på NBSK i Europa om cirka 950 USD per ton och för högblekt CTMP om cirka 600 USD per ton. Som en följd av stark efterfrågan kombinerat med en allt svagare USD kunde priset för NBSK successivt höjas under våren för att nå rekordhöga 1 025 USD per ton till midsommarfirandet. CTMP-priset kunde trots detta inte höjas. Andra halvåret har präglats av minskad efterfrågan som kombinerat med markant ökade producentlager av kemisk massa lett till stark prispress. Årets slutpris blev cirka 830 USD per ton för NBSK-massan och 530 USD per ton för CTMP. Efterfrågan under årets två sista månader var mycket svag och åtskilliga producenter valde att begränsa produktionen för att hålla lagernivåer inom rimliga gränser.

Försäljning, resultat, investeringar och finansiell ställning

Rottneros redovisar ett rörelseresultat för 2011 om 31 (138) MSEK, exklusive nedskrivningar och engångskostnader om totalt -148 MSEK.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

RESULTATRÄKING I SAMMANDRAG
	2011	2010
Nettoomsättning	1 513	1 684
Rörelseresultat exkl engångseffekter¹	31	138
Rörelseresultat	-117	138
Resultat efter finansnetto	-120	138
Resultat efter skatt	-144	125

¹ Exklusive nedskrivningar och engångskostnader om totalt -148 MSEK.

FÖRSÄLJNING

Koncernens nettoomsättning uppgick under 2011 till 1 513 (1 684) MSEK. Jämfört med 2010 ökade omsättningen med 63 MSEK till följd av högre genomsnittspris på långfibrig sulfatmassa i USD. Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD ökade under 2011 med tre procent från 930 USD till 960 USD. En svagare svensk krona i relation till USD har påverkat omsättningen och resultatet negativt med 134 MSEK. De genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK minskade med sju procent från 6 705 till 6 229 SEK per ton.

Minskade leveranser under 2011 jämfört med 2010 påverkade omsättning och resultat negativt med 100 MSEK. De lägre leveranserna är främst hänförliga till slipmassa från Rottneros Bruk.

RÖRELSERESULTAT

Koncernens rörelseresultat under 2011 uppgick till -117 (138) MSEK. Justerat för nedskrivningar och engångskostnader uppgick rörelseresultatet för 2011 till 31 MSEK.

RÖRLIGA KOSTNADER

Ökade rörliga kostnader under 2011 jämfört med 2010 hade en negativ effekt på resultatet med 50 MSEK. Elpriset på el-börsen Nordpool uppgick under 2011 genomsnittligt till 43 öre per kWh att jämföras med 54 öre per kWh under motsvarande period föregående år. De lägre elpriserna under 2011 påverkade resultatet för 2011 positivt med 32 MSEK jämfört med 2010. Dock minskade realiserade elsäkringsresultat denna positiva effekt med 7 MSEK.

Vedförsörjningen har fungerat väl under perioden. Kostnaderna för massaved var dock stigande under större delen av 2011. Kostnadsökningen till följd av högre vedpriser uppgick till 61 MSEK under 2011 jämfört med 2010.

AVVIKELSEANALYS
	2011	2010
NBSK PIX	960	930
SEK/USD	6,50	7,21
NBSK SEK	6 229	6 705
RÖRELSERESULTAT	-117	138
Pris		63
Valuta		-134
Volym		-4
Rörliga kostnader		-50
Övrigt		18
		-107
Nedskrivningar och engångskostnder		-148
TOTAL SKILLNAD		-255

NEDSKRIVNINGAR OCH ENGÅNGS-KOSTNADER

Under det tredje kvartalet 2011 gjordes nedskrivningar och togs engångskostnader med totalt -148 MSEK. Det faktum att Rottneros inte har någon insyn i eller kontroll av likvidationsprocessen av Rottneros Miranda SA, samt den utdragna krisen på den spanska fastighetsmarknaden och osäkerhet om när läget kan stabiliseras, har gjort att Rottneros under 2011 skrivit ner hela den nettofordran på Rottneros Miranda SA som var bokförd till 53 MSEK. Den totala fordran mot Rottneros Miranda SA uppgår till motsvarande 91 MSEK. I och med nedskrivningen under 2009 och nedskrivningen med 53 MSEK i tredje kvartalet 2011 är fordran bokförd till 0 MSEK. En eventuell framtida återbetalning av hela eller del av fordran kommer därmed att ge en positiv effekt på Rottneros resultat.

Arbetet med att hitta ny användning för CTMPlinjen från Utansjö fortsätter. Flera intressanta projekt bearbetas aktivt och ett av alternativen är fortfarande att placera den i Sydafrika, vilket var den ursprungliga planen. Dock bedöms sannolikheten för att detta projekt verkligen realiseras nu vara så låg att de aktiverade projektkostnaderna, huvudsakligen från perioden 2007–2009, skrivits bort under det tredje kvartalet 2011. Beloppet uppgick till 19 MSEK och belastade helårsresultatet för 2011.

Lönsamheten för Rottneros Bruk är otillfredsställande och ett förbättringsprogram har inletts. Förbättringarna rör såväl kundstruktur som produktinriktning och kostnadsreducerande åtgärder. Som en del av de kostnadssänkande åtgärderna minskas antalet anställda vid bruket med cirka 20 procent. Åtgärderna kommer att vara genomförda under våren 2012. Till följd av lönsamhetssituationen och de osäkra utsikterna på marknaden för slipmassa har brukets tillgångar skrivits ned med 65 MSEK under det tredje kvartalet 2011. Som en följd av nedskrivningen har de planenliga avskrivningarna från och med det fjärde kvartalet 2011 minskat med cirka 9 MSEK i årstakt.

I och med personalnedskärningarna vid Rottneros Bruk gjordes avsättning till en omstruktureringsreserv, vilken uppgick till 11 MSEK och som i sin helhet belastade resultatet för det tredje kvartalet 2011.

ÖVRIGT

Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2011 uppgick till 0 (43) MSEK. Av säkringsresultatet är 7 (40) MSEK kopplat till valutasäkringar och -7 (3) MSEK hänförbart till elsäkringar.

RESULTAT EFTER FINANSNETTO

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -120 (138) MSEK och inkluderar ett finansnetto på -3 (0) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursförluster med -1 (5) MSEK.

RESULTAT EFTER SKATT

Koncernens resultat efter skatt uppgick till -144 (125) MSEK. Årets skattekostnad uppgick till -24 (-13) MSEK. Uppskjuten skatteintäkt har inte bokats för skatteeffekterna av skattemässiga underskottsavdrag om 142 MSEK.

Resultatet per aktie efter skatt blev -0,95 (0,82) SEK. Justerat för nedskrivningar och engångskostnader uppgick resultatet efter skatt för 2011 till 4 MSEK, vilket motsvarar ett resultat per aktie efter skatt om 0,02 SEK.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2011 uppgick till 157 (125) MSEK.

Under 2010 var merparten av investeringarna hänförbara till indunstningsanläggningen och sodapannan i Vallviks Bruk. Under 2011 avser investeringarna främst biologisk vattenrening och blekerislutning vid Vallviks Bruk.

FINANSIELL STÄLLNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG
	2011-12-31	2010-12-31
Anläggningstillgångar	841	867
Omsättningstillgångar	485	472
Likvida medel	21	155
SUMMA TILLGÅNGAR	1 347	1 494
Eget kapital	1 014	1 228
Räntebärande skulder	47	39
Ej räntebärande skulder	286	227
SUMMA EK OCH SKULDER	1 347	1 494

Anläggningstillgångarna uppgick per den 31 december 2011 till 841 MSEK, en minskning med tre procent jämfört med 31 december 2010. 90 procent av koncernens anläggningstillgångar utgörs av materiella anläggningstillgångar. Under 2011 gjordes nedskrivning av materiella anläggningstillgångar med 56 MSEK. I september 2011 bildades Rottneros Biorefinery AB, i vilket Rottneros AB äger 50 procent av andelarna. Rottneros Biorefinery AB redovisas som ett intressebolag till Rottneros AB och är bokfört till 0 MSEK i både Rottneros AB och koncernredovisningen.

Omsättningstillgångarna, exklusive likvida medel, uppgick per 31 december 2011 till 485 MSEK och består till 57 procent av varulager och till 26 procent av kundfordringar. Jämfört med vid föregående års utgång ökade omsättningstillgångarna med tre procent.

Koncernens likvida medel uppgick till 21 MSEK vid årets utgång 2011, jämfört med 155 MSEK vid utgången av 2010.

Koncernen hade den 31 december 2011 räntebärande skulder om sammanlagt 47 MSEK (39 MSEK per 31 december 2010). Räntebärande skulder består av utnyttjade kortfristiga bankkrediter, samt finansiell leasingskuld. Räntebärande nettoskuld uppgick till 26 MSEK att jämföras med en räntebärande nettofordran om 116 MSEK per 31 december 2010.

Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2011 till sammanlagt 63 MSEK och totala beviljade krediter uppgick till 100 MSEK.

Från 1 januari 2012 uppgår totala beviljade krediter till 150 MSEK.

Soliditeten uppgick den 31 december 2011 till 75 procent jämfört med 82 procent per 31 december 2010. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 6,65 SEK (8,05 SEK per 31 december 2010). De nedskrivningar och engångskostnader som belastat resultatet för 2011 har påverkat det egna kapitalet per aktie med -0,97 SEK.

KASSAFLÖDE

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG
	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten	35	202
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-148	-108
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-21	-50
ÅRETS KASSAFLÖDE	-134	44

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2011 till 35 (202) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med -1 (44) MSEK. Rörelsekapitalet ökade under 2011, vilket hade en negativ effekt på kassaflödet med 49 MSEK.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -148 (-108) MSEK. Utöver investeringar om 157 (125) MSEK påverkades kassaflödet från investeringsverksamheten av försäljning av anläggningstillgångar samt förändring av långfristiga fordringar.

Under 2011 amorterades lån om 28 (51) MSEK och delades ut 30 (0) MSEK till aktieägarna. Samtidigt utnyttjades kortfristiga krediter med 37 (0) MSEK vid utgången av 2011. Under 2010 emitterades teckningsoptioner vilket gav en positiv effekt på kassaflödet från finansieringsverksamheten för föregående år om 1 MSEK.

Nettokassaflödet för 2011 uppgick till -134 (44) MSEK, vilket motsvarade ett nettokassaflöde per aktie om -0,88 (0,29) SEK. Kassaflöde efter investeringar per aktie uppgick till -0,74 (0,51) SEK.

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG
	2011	2010
Nettoomsättning	27	1 533
Rörelseresultat	-107	0
Resultat efter finansnetto	-90	180
Resultat efter skatt	-91	161

FÖRSÄLJNING

Moderbolagets omsättning för 2011 uppgick till 27 (1 533) MSEK. Fram till den 30 november 2010 var all fakturering av massa inom koncernen centraliserad till moderbolaget, som agerat som distributör för samtliga bruk och för detta erhållit en normal försäljningskommission. Från och med den 1 december 2010 sköts fakturering och distribution av respektive bruk.

Under 2011 utgörs moderbolagets försäljning främst av intäkter från en kund under årets första månader, samt utfakturerad management fee.

RESULTAT EFTER FINANSNETTO

Resultatet efter finansnetto för 2011 i moderbolaget uppgick till -90 (180) MSEK. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med 0 (43) MSEK. Resultatet för 2011 har belastats av nedskrivningar av fordringar om totalt -72 MSEK. Nedskrivningarna avser fordran på Rottneros Miranda SA samt aktiverade projektkostnader som beskrivs under nedskrivningar och engångskostnader på sidorna 12–13. Dessutom påverkades resultat efter finansnetto för 2011 av mottagna och lämnade koncernbidrag med 16 (154) MSEK.

UTSIKTER 2012

Då Rottneros resultat i stor utsträckning påverkas av volatiliteten på massa- och valutamarknaderna, avstår bolaget från att lämna en resultatprognos för 2012.

I flingtorken vid Rottneros Bruk torkas pappersmassan innan den pressas och förpackas i balar.

Mekanisk och kemisk massa vid två massabruk

Rottneroskoncernen består huvudsakligen av de två massabruken Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. Koncernen har även ett dotterbolag för vedinköp i Lettland, SIA Rottneros Baltic som förser Vallvik med en del av den massaved bruket använder. Rottneros Packaging producerar livsmedelsförpackningar i begränsad omfattning.

Rottneros tillverkar långfibrig kemisk massa och mekanisk massa av två kategorier – slipmassa och CTMP. Den kemiska massan produceras vid Vallviks Bruk och de mekaniska vid Rottneros Bruk. Samtliga Rottneros massor är TCF-blekta, vilket innebär att de är helt klorfria. En stor del av koncernens massaprodukter är kundanpassade.

Koncernens massafabriker har en sammanlagd produktionskapacitet om knappt 400 000 ton per år. Under 2011 uppgick produktionen till 324 100 ton jämfört med 323 000 ton under 2010. Utleveranserna under 2011 uppgick till 311 400 (330 300) ton, vilket innebar en minskning med sex procent. Skälet till den minskade leveransvolymen är främst minskade leveranser av slipmassa från Rottneros Bruk.

Koncernens produkter

ROTTNEROS BRUK PRODUKTER

Vid Rottneros Bruk tillverkas mekaniska massor av kategorierna CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa. Dessa massor svarar för cirka en tredjedel av koncernens produktion. Vid produktion av CTMP har veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter. Gran är den dominerande vedråvaran men även tall, björk och asp används. Genom att kombinera träslagen på olika sätt uppnås massakvaliteter med olika egenskaper vilket även påverkar användningsområdet.

Rottneros CTMP av asp och björk används främst till skriv- och tryckpapper, medan CTMP av tall och gran i stor omfattning används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är tillverkning av filter och tissue.

De slipmassakvaliteter som Rottneros tillverkar är speciellt anpassade för produktion av olika tryckpapper. Den unika egenskap som slipmassan tillför är hög opacitet (ogenomsynlighet) som är en speciellt viktig egenskap för tunna tryckpapper. Som vedråvara används uteslutande gran. Slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer.

MARKNADEN

Världsproduktionen av mekanisk massa för avsalu uppgick under 2011 till mellan tre och fyra miljoner ton. Kapaciteten på världsmarknaden var i stort sett oförändrad då den nystartade produktionen i Kina främst är för inhemsk användning. Världens största tillverkare är kanadensiska Tembec. Andra stora tillverkare är de kanadensiska företagen Millar Western och West Fraser, finska M-real samt kinesiska APP.

Rottneros största marknader för mekaniska massor under 2011 var Italien, Indien och Sverige, vilka tog emot 44, 15, respektive 12 procent av leveranserna.

PRODUKTIONEN

Rottneros Bruk har två separata tillverkningslinjer för slipmassa och CTMP. Båda processerna är miljövänliga med låg vedförbrukning per producerat ton massa genom högt utnyttjande av råvaran. Dock är bägge processerna elenergiintensiva vilket innebär att bruket är exponerat för priset på el. Rottneros Bruk har en tillverkningskapacitet på cirka 170 000 ton per år vilket gör bruket till en av världens största producenter av mekanisk avsalumassa. Bruket har drygt 100 medarbetare efter att de under slutet av 2011 beslutade personalnedskärningarna genomförts. Med denna bemanningsnivå är den praktiska produktionskapaciteten cirka 150 000 ton.

Under 2011 producerades 124 500 ton, vilket är en minskning med 14 000 ton eller tio procent jämfört med 2010. Orsaken till produktionsminskningen var en svag marknad för tryckpapper som är det

främsta användningsområdet för Rottneros slipmassa. Även marknaden för CTMP var svag.

Produktionen påverkades negativt av att bruket under sommaren drabbades av en brand i torken som medförde ett produktionsstopp.

Under 2009 inledde bruket en översyn av kundoch produktmixen. Resultatet är ökad fokusering på massa för bland annat produktion av kartong, filtermassa, bulkiga skriv- och tryckpapper samt tunna tryckpapper. Detta är segment där kunderna kan utnyttja den mekaniska massans unika egenskaper. Under 2011 var marknaden för tryckpapper svag av konjunkturskäl, men även av strukturella skäl genom att en allt större del av mediekonsumtionen flyttas till digitala medier. För att långsiktigt kompensera för detta kommer bruket att i ökad grad fokusera på CTMP till förpackningar, det vill säga kartong vilket bedöms vara ett segment med långsiktig marknadstillväxt. Ytterligare ett skäl till satsningen är att dessa massor tillverkas av ved från gran och tall där tillgången är god i Rottneros Bruks närområde. Detta har även återspeglats i produktutvecklingen under 2010 och 2011.

Rottneros Bruk vidtar löpande åtgärder för att öka produktiviteten och minska energiåtgången per producerat ton massa. Energiförbrukningen per ton massa har sedan 2004 minskat med cirka 20 procent.

VALLVIKS BRUK PRODUKTER

Vid Vallviks Bruk produceras långfibriga kemiska sulfatmassor som står för knappt två tredjedelar av koncernens produktion. Den största delen av Vallviks Bruks produktion är så kallad NBSKmassa (Northern Bleached Softwood Kraft). NBSK är beteckningen på den vanligast förekommande långfibriga massatypen och är den som officiella prisindikationer vanligtvis avser, till exempel det veckovis rapporterade PIX-priset uttryckt i USD/ton för Europa, Nordamerika och Kina. Den NBSK-massa som Vallviks Bruk producerar är så kallad ECF-massa (Elemental Chlorine Free) vilket anger typen av blekning som används i tillverkningsprocessen. Denna massa används till vita eller ljusa pappers- och kartongprodukter och framförallt vid tillverkning av skriv- och tryckpapper, hygienpapper och vita förpackningar. Den långfibriga massan utgör styrkekomponenten i olika papperskvaliteter och därför är armeringsegenskaperna viktiga. Här kommer den långsamväxande starka nordskandinaviska gran- och tallfibern som Rottneros använder till sin fulla rätt. Vallviks Bruk producerar även UKP (Unbleached Kraft Pulp), som är en oblekt sulfatmassa med mycket hög renhet. UKP-massan, som har utvecklats under många år, har genom sin höga kvalitet gjort Vallvik till en globalt ledande leverantör av massa som används av tillverkare av transformatorer och kablar.

Vallviks massor är flingtorkade vilket ger vissa specifika egenskaper och som gör dem speciellt lämpliga för tillverkning av bland annat filter och andra absorberande produkter.

I vedlagret vid Rottneros Bruk finns i genomsnitt cirka 15 000 kubikmeter massaved vilket motsvarar två veckors produktion.

17 PRODUKTER OCH ENHETER

MARKNADEN

Det är nu många år sedan något nytt massabruk eller ny produktionslinje för långfibrig kemisk massa byggdes någonstans i världen. Världskapaciteten påverkades av flera samverkande faktorer. Dessa är bland annat normala småskaliga förbättringar i befintliga anläggningar och att de chilenska massabruken som drabbades hårt av jordbävningen under 2010 producerade för fullt igen under 2011. Vidare har några mindre massabruk lagts ner och ett flertal byggts om för produktion av så kallad dissolvingmassa för viskostillverkning.

Rottneros största enskilda marknader för långfibrig kemisk massa var under 2011 Tyskland följt av USA och Sverige.

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa, beräknad till cirka 55 miljoner ton, står den långfibriga massan för drygt 40 procent eller nära 25 miljoner ton. De största producenterna är Arauco (Chile), Domtar och Canfor (USA/Kanada), Botnia (Finland), Södra (Sverige) och Mercer (Kanada/Tyskland).

PRODUKTIONEN

Produktionen av de långfibriga sulfatmassor som tillverkas vid Vallviks Bruk är mindre energiintensiv än tillverkningen av slipmassa och CTMP, vilket innebär att bruket inte är lika exponerat för elpriserna som Rottneros Bruk. En stor andel av den el som förbrukas produceras vid bruket vilket innebär att bruket är i det närmaste energineutralt. Vallviks Bruk har en tillverkningskapacitet på cirka 240 000 ton per år och cirka 160 medarbetare.

Vallviks massor används bland annat vid produktion av luftfilter till bilar.

Under 2011 producerades 199 600 ton jämfört med 184 500 ton 2010 vilket innebär en ökning med åtta procent. Produktionen påverkades negativt av den kalla vintern under inledningen av året och den utökade investeringsverksamheten under slutet av året.

Under 2011 genomfördes den sista delen av det investeringsprogram på sammanlagt drygt 250 MSEK, som inleddes under 2009 genom att slutningen av blekerivätskeströmmarna förbättrades till en kostnad av 90 miljoner kronor och en ny anläggning för biorening är tagen i drift. Investeringarna har resulterat i att kapaciteten har höjts från 200 000 till cirka 240 000 ton. Målet är att höja kapaciteten ytterligare. Bruket har ansökt om tillstånd att producera 242 000 ton massa fram till 2014 och planerar för ett långsiktigt mål uppemot 300 000 ton efter 2015.

Vallviks Bruk påverkades liksom Rottneros Bruk av den svaga marknaden för tryck- och skrivpapper. Detta har dock kompenserats av en starkare marknad för massa till elektriska applikationer, filter, förpackningar och mjukpapper.

För Vallviks Bruk är Europa huvudmarknad. En dominerande del av produktionen säljs dit medan resterande del, som främst utgörs av nischprodukter, säljs till USA. Att ha en stor del av försäljningen till europamarknaden är en del av koncernens strävan att öka marginalerna genom lägre fraktkostnader. Under 2011 ökade andelen försäljning till kunder i Europa.

SIA ROTTNEROS BALTIC

En del av vedråvaran importerar Rottneros från i huvudsak Lettland, via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic, som är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Denna import som främst går till Vallviks Bruk täcker cirka 15 procent av brukets behov av massaved. SIA Rottneros Baltic har fem medarbetare.

ROTTNEROS PACKAGING – SILVIPAK

Rottneros Packaging AB är ett dotterbolag inom Rottneroskoncernen som producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket SilviPak. Förpackningen används främst för portionsförpackad fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och restauranger. Verksamheten startades under våren 2006. Produktionen sker vid Rottneros Bruk och sysselsätter tre anställda.

Massatorn vid Vallviks Bruk i kvällsbelysning.

	ROTTNEROS MASSATYPER OCH KVALITETER
	Massatyper	Vedslag	Blekning	Typ av blekning	Användningsområde
		Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
Mekanisk	massa Slipmassa CTMP	Gran/tall	Oblekt/blekt	TCF	Kartong, filterpapper, skriv- och tryckpapper, tissue
		Asp/björk	Blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, finpapper
Kemisk	massa Långfibersulfatmassa	Tall/gran	Blekt	ECF	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter
			Oblekt		Filter, elektriska tillämningar, absorberande produkter

Planer på produktion av förnyelsebara fordonsbränslen

Rottneros undersöker sedan några år möjligheten att även utnyttja sina industriplatser för olika former av bioenergiprojekt. Ökad lönsamhet, minskat massamarknadsberoende och ökad betalningsförmåga för skogsråvaror är de primära drivkrafterna. Under 2011 har arbetet fokuserats mot att planera för att börja producera fordonsbränsle med skogen som råvara. Planerna har nu avancerat på flera sätt.

Projekten är för stora för Rottneros att ensamt finansiera och genomföra. Avsikten är därför att hitta medinvesterare och därefter projektfinansiera anläggningarna. Rottneros skulle ha en minoritetsandel i projektbolagen.

I syfte att utveckla ett kommersiellt biometanolprojekt i anslutning till Rottneros Bruk har koncernen tillsammans med två partners bildat bolaget Rottneros Biorefinery AB. Vid Vallviks Bruk pågår samarbete med en annan partner för att utveckla produktion av biometanol för bensinmotorer eller DME för dieselmotorer.

Båda projekten innebär uppförande av en biometanolfabrik med en kapacitet om 150–250 miljoner liter/år, motsvarande 800–1 300 GWh/år vid ett av bruken. I årsredovisningen för 2010 (sid 22–23) finns en beskrivning av förutsättningarna för detta i Sverige och de tekniska förutsättningarna vid Rottneros två bruk.

TVÅ ANSÖKNINGAR TILL EU

Rottneros har under 2011 lämnat in två ansökningar till EU, omfattande cirka 750 MSEK vardera, som bidrag till tillverkning av biobränsle för fordon. Båda projekten bygger på förgasning och syntes till biometanol, i projektet för Rottneros Bruk med skogsbiomassa som råvara och för Vallviks Bruk med svartluten från sulfatmassaproduktionen som råvara. Båda projekten pekar på investeringar i 3–4 miljarder klassen vardera och förutsätter finansiella och industriella partners.

Bakgrunden är diskussionen om pågående klimatförändringar, med temperaturökningar som symptom, vilka anses orsakas av framförallt ökade utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila ickeförnyelsebara råvaror. Diskussionen har bland annat lett till att EU:s politiker har fastställt ambitiösa mål för användning av förnyelsebara bränslen inom energiområdet. De så kallade 20-20-20 målen som ska uppnås senast år 2020 innebär en:

• 20 procentig reduktion av växthusgaserna jämfört med 1990
• 20 procentig minskning av energikonsumtionen
• 20 procentig andel av den totala förbrukningen i form av förnybar energi inklusive 10 procent inom transportsektorn.

Sverige har fått kravet att öka användningen av den förnybara energin till 49 procent. Regeringen har

fastställt nationella mål som ligger ännu högre i och med att andelen förnybar energi av den totala användningen ska vara 50 procent och inom transportsektorn minst tio procent.

TRANSPORTSEKTORN SKA BIDRA

Budskapet om minskad energikonsumtion, minskade koldioxidutsläpp och ökad användning av förnyelsebar energi är relativt välkänt. Mindre känt är att även transportsektorn skall bidra och att det är formulerat som en målsättning att tio procent av fordonsbränslet skall härstamma från förnyelsebara källor år 2020.

Politiskt kan man främja en sådan "grön" omställning genom att subventionera investeringar, att erbjuda skattefrihet för gröna produkter eller genom att påtvinga drivmedelsdistributörer att tillhandahålla en fastställd andel förnyelsebart bränsle och därigenom mer eller mindre tvinga konsumenten att betala vad det kostar. Ett politiskt drivet tvång är alternativet till energiskattebefrielse så länge fossilt baserade bränslen är billigare än förnyelsebara, vilket det sannolikt kommer att vara i många år.

Grafen visar hur WWF i sin "100 % Renewable Energy by 2050" publicerad i februari 2011 föreställer sig en omställning bort från fossila bränslen där just fordonsbränslen till stor del kommer från bioråvara redan år 2020.

SKOGEN ETT ATTRAKTIVT ALTERNATIV

Skogen erbjuder de attraktivaste alternativen till fossila bränslen. Den process som visar högst ekonomisk- och energieffektivitetsnytta bygger på förgasning av vedsubstans, antingen direkt från ved eller indirekt genom svartlutsförgasning, som sedan renas och syntetiseras, eller omvandlas, till metanol. Metanol kan med fördel blandas in i låga halter, upp till tio, kanske 15 procent, i vanlig bensin och distribueras via befintliga bensinpumpar till dagens bensinmotorer utan ombyggnad eller anpassning. Metanolen kan även enkelt omvandlas till DME, dimetyleter, som fungerar i dieselmotorer efter en begränsad anpassning av dessa men separata bensinmackspumpar krävs eftersom DME används lågt trycksatt. En ytterligare väsentlig finess med DME, förutom att det baseras på en förnyelsebar råvara, är att båda molekylerna är fria från kol-kol bindningar och därigenom förbränns mycket rent och effektivt till partikelfria avgaser.

STOR MARKNAD

Att ange exakt hur stor marknaden för biometanol är skulle vara omöjligt men på lång sikt borde den i princip vara liktydig med marknaden för fordonsbränsle förutsatt att fordonen succesivt anpassas för att kunna köra på biometanol respektive DME. Helt klart är att projekt av den typ och storlek som Rottneros planerar med några 100 000 ton framställning av biometanol bara skulle täcka någon promille av Europas fordonsbränslebehov och i storleksordningen en procent av Sveriges behov. Att finna avsättning för koncernenes planerade produktion borde alltså inte möta några svårigheter. Dessutom skulle

biometanol, framställd till rimlig kostnad, kunna användas i en mängd andra applikationer än fordonsbränsle eftersom fossil metanol redan är en mycket tung råvara inom bland annat kemisk-, läkemedels- och färgindustri.

De direkta kunderna är bensindistributionsbolagen. Leverans skulle ske till deras raffinaderier eller depåer för inblandning i fossil bensin och vidaredistribution till bensinstationer. Alternativt skulle något av distributionsbolagen självt kunna omvandla biometanolen till DME för användning i konverterade dieselmotorer. Ett bensinbolag har redan ett mindre antal påfyllningsstationer för DME som en del i ett pilotprojekt.

GOTT OM RÅVARA

För den biometanoltillverkning Rottneros planerar är biobränslets tillgänglighet och pris avgörande. Övriga insatsvaror är främst luft för syrgasframställning samt elström. De stora kostnadskomponenterna blir således biobränsle och kapital.

Att det finns stora mängder biobränsle tillgängligt i Sverige visar olika skogsinventeringar.

Biokraftanläggningar som ligger i befolkningstäta regioner konkurrerar med fjärrvärmesektorn om biobränsle. Rottneros båda fabriker ligger i mycket skogsrika områden i centrala Värmland respektive Gästrikland/Hälsingland, som dessutom är glest befolkade med förhållandevis långa avstånd till stora biobränslekonsumenter.

Diagrammet som är från Volvo Trucks visar tydligt hur mycket längre en lastbil kan förflyttas med bränsle från en hektar åkereller skogsbruksmark om förgasning till metanol sker istället för andra alternativa etanolvarianter/ej fossila varianter.

Prisutvecklingen för biobränsle liksom kostnaden för att ta ut bränslet ur skogen, har varit relativt stabil, trots ett par kalla vintrar med exploderande elpriser. Svenskt biobränsle kommer knappast att vara konkurrenskraftigt på exportmarknaden, möjligen med undantag för skog som ligger nära sydsvenska exporthamnar. Vår bedömning är således att det kommer att finnas gott om råvara till rimliga priser i relativt nära anslutning till våra planerade anläggningar i framtiden.

		FÖRNYBAR ENERGI I TRANSPORTSEKTORN 2020
År	2010		2020
Bränsletyp	Totalt (ktoe)*	Varav impor terat (ktoe/%)		Totalt (ktoe)* Varav impor terat (ktoe/%)
Bioetanol	251	140/56%	465	292/63%
Biobaserad diesel	89	0	251	0
Biogas	40	0	94	0
Förnybar el**	3	0	9	–

* ktoe = kilotonnes of oil equivalent

** för vägtransport

Källa: Sveriges Nationella Handlingsplan för förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG

Ett av de två bioenergiprojekt som Rottneroskoncernen överväger är att bygga en biometanolfabrik i anslutning till Rottneros Bruk.

Sänkta vedpriser mot slutet av året

VEDFÖRSÖRJNINGEN

Rottneroskoncernen har en organisation för vedförsörjning i Sverige samt ett bolag för vedanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Organisationen bygger både i Sverige och Lettland till en del på flerårsavtal med de största ved- och flisleverantörerna för att begränsa beroendet av spotmarknaden.

Rottneros har som målsättning att ha låga lager av massaved för att optimera användandet av färskt virke, vilket bland annat ger ett bättre vedutnyttjande och minskad förbrukning av blekkemikalier jämfört med äldre ved. Färsk ved ger alltså både ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Det lettiska bolaget utgör en viktig länk i vedförsörjningen och ger en värdefull flexibilitet, även om koncernen av kostnadsskäl strävar efter att minimera importandelen. Importen sker främst till Vallviks Bruk som ligger vid havet och har egen hamn.

Spårbarhetscertifiering för att kontrollera ursprunget hos massaveden får allt större vikt i relationen med massakunderna. Koncernen, inklusive det lettiska dotterbolaget, har certifiering enligt FSC och PEFC-standarderna vilket är de två internationella system som används i Sverige. Det innebär att de svenska bruken har en gemensam spårbarhetscertifiering.

VEDMARKNADEN

Kostnaden för massaved var hög under 2011 som helhet. Den uppgick för Rottneroskoncernen till drygt 650 MSEK jämfört med knappt 600 MSEK under 2011 vilket motsvarar cirka 38 procent av koncernens kostnader jämfört med 37 procent 2010. Priserna steg till en historiskt hög nivå under första halvåret för att sedan sänkas succesivt. Den främsta orsaken till prisökningarna var stor efterfrågan samtidigt som den stränga vintern försvårade både avverkningen och importen för andra vintern i följd på grund av issituationen i Östersjön.

Att priserna sjönk under andra halvåret berodde på att avverkningsvolymerna ökade samtidigt som flera massaproducenter i Sverige genomförde marknads- eller underhållsrelaterade produktionsstopp. Detta gjorde att det i stället blev ett överutbud av ved på marknaden. Vid utgången av 2011 hade flertalet massaproducenter fyllda vedgårdar

samtidigt som vissa leverantörer lagrade massaved längs vägarna i skogslänen.

För Rottneroskoncernens del var lagersituationen vid årets slut balanserad vid Rottneros Bruk medan lagret vid Vallviks Bruk var större än önskvärt.

Under 2010 aviserades en sänkning av de starkt kritiserade ryska exporttullarna från som mest 15 ner till två EUR per kubikmeter. Någon sänkning hade inte skett vid utgången av 2011 men en förändring förväntas i och med att Ryssland har anslutit sig till WTO. Rottneros har ingen egen import från Ryssland men en sänkning av tullarna påverkar sannolikt koncernen indirekt genom att de har en effekt på den allmänna prisnivån för massaved i Finland, Baltikum och Sverige.

En trend som har förstärkts under 2011 är att efterfrågan på FCS-certifierad massa ökar. Tillgången till FSC certifierad råvara förväntas öka under 2012.

Rottneroskoncernen köpte vedråvara för drygt 650 MSEK under 2011.

Under 2012 förväntas koncernens behov av massaved att stiga som en följd av ökad produktion med cirka 10 procent vid Vallviks Bruk. Prisnivån bedöms bli måttlig under första halvan av 2012 på grund av de stora lagren hos både säljare och köpare. Även den befarade lågkonjunkturen kan ha en dämpande effekt på priserna om industrin produktionsbegränsar av marknadsskäl.

ELFÖRSÖRJNINGEN

Elpriserna, som var extremt höga under 2010, utvecklades på ett betydligt mindre dramatiskt sätt under 2011. Det genomsnittliga priset låg på 43 öre per kWh jämfört med 54 öre under 2010.

Priserna, som var som högst under början av året som en följd av den kalla vintern, sjönk succesivt under året för att vid årsskiftet handlas på nivån 37 öre per kWh för hela 2012.

De betydligt lägre elpriserna är en effekt av välfyllda vattenmagasin hos elproducenterna, den milda hösten samt en svag efterfrågan från industrin. Elpriset har varit lågt trots att kärnkraftverken endast kördes med halv kapacitet under hösten.

Som en följd av de fallande priserna har Rottneros valt att prissäkra en jämförelsevis låg andel av 2012 års förväntade elförbrukning över elhandelsbörsen NordPool. Per den 15 februari 2012 låg nivån på 49 procent jämfört med 64 procent vid motsvarande tidpunkt föregående år för 2011. Säkringsnivån för 2013 och 2014 låg på 42 respektive 28 procent, medan säkringsnivån låg på 14 procent för 2015.

Under 2011 förbrukade Rottneros 383 GWh el till en kostnad av knappt 150 MSEK. Detta motsvarar cirka åtta procent av koncernens totala kostnader. Rottneros arbetar löpande med att minska energiförbrukningen. Det har resulterat i att den genomsnittliga förbrukningen av värmeenergi per producerat ton massa har minskat med fyra procent sedan 2010. Av den totala elförbrukningen 2011 var 114 GWh genererad i fabrikerna.

För att förbättra förutsättningarna för en konsekvent och långsiktig elstrategi fastställde styrelsen under 2010 en ny elhandelspolicy. Målet är att koncernen genom säkringskontrakt ska betala ett lågt, stabilt och förutsägbart elpris. Utgångspunkten är att Rottneros har en stabil förbrukning av elkraft. Normal inköpsvolym är cirka 275 GWh/år, vilket innebär att tio öre/kWh i prisskillnad motsvarar knappt 30 MSEK.

Prisrisken, som är den risk som bedöms som störst, består till största delen av att elpriset på marknaden stiger. För de delar av förväntad förbrukning som Rottneros inte har prissäkrat innebär detta kostnadshöjningar i motsvarande grad.

Omvänt finns en risk för att marknadspriset faller och att Rottneros kostnader för redan prissäkrad volym förblir oförändrade, medan kostnaden för ej prissäkrade volymer sjunker i motsvarande grad. Denna omvända risk innebär totalt en kostnadssänkning vid fallande priser, varvid den alltid är mindre under förutsättning att inte säkringarna överstiger elförbrukningen.

Genom aktiv elhandel försöker Rottneros föregripa dessa prisrisker vid både stigande och fallande marknadspriser. Detta innebär att prissäkringar både köps och säljs efter bedömning av marknadssituationen.

KEMIKALIER

Under 2011 skedde en viss prisökning på flera av de kemikalier som används i koncernen. Från en situation med snarast ett överutbud har marknadsbalansen jämnats ut varvid också priserna stigit. Rottneros strävar efter att ha en bredd av leverantörer för att få god marknadskontakt och konkurrens i upphandlingen. Inför 2012 har den globala efterfrågan på vissa kemikalier, i kombination med ett begränsat utbud, gett ytterligare prishöjningar på ett flertal kemikalier.

Genom ångturbinen för elproduktion i Vallvik producerar bruket en stor del av sitt elbehov. Turbinen genererar även intäkter i form av "gröna elcertifikat".

Övergripande Omfattar hela produktionskedjan

Verksamheten inom Rottneros ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt i förhållande till vår omvärld. Ambitionen är därför alltid att minimera de miljöeffekter företagets produktions- och distributionssystem kan ge upphov till. Förtroende för Rottneros agerande stärker vår ställning på marknaden och främjar medarbetarnas engagemang. Sedan 2010 redovisas hållbarhetsinformationen i enlighet med Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer nivå C.

GRI

För räkenskapsåret 2011 har Rottneros valt att fortsätta rapporteringen i enlighet med GRI:s tillämpningsnivå C, vilket innebär att rapporten inte har bestyrkts av utomstående part. Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredovisningen och presenteras även på Rottneros webbplats.

UPPFÖRANDEKOD

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Rottneros och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är att definiera Rottneros sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur Rottneros medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur.

INTRESSENTER

Rottneros strävar efter att ha en god kommunikation med alla dem som påverkas av verksamheten. Det är fyra huvudgrupper som Rottneros ser som bolagets främsta intressenter. Dessa är

marknad inklusive leverantörer, ägare- och kapitalmarknad, medarbetare (inklusive familjer och facket), samt omvärlden med tyngdpunkt på lokalsamhället. Det är med dessa fyra huvudgrupper Rottneros i störst utsträckning kommunicerar för att upprätthålla en öppen och positiv relation. Ledningens kontinuerliga kontakter med olika intressegrupper utgör en bra bas när det av olika skäl finns behov av ytterligare kommunikation.

	GRI-INDEX NIVÅ C
		Informationens			Informationens
		placering (sida i ÅR)			placering (sida i ÅR)
1.	STRATEGI OCH ANALYS		4.	STYRNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER
1.1	Uttalande från VD		6-7 4.1	Redogörelse för bolagsstyrning	40-46
			4.2	Styrelseordförandens roll	42-43
2.	ORGANISATIONSPROFIL		4.3	Antalet oberoende styrelseledamöter	43
2.1	Organisationens namn		15 4.4	Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna
2.2	De viktigaste varumärkena och produkterna	15-18		rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen	41-43
2.3	Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	15-18, 77 4.14		Lista över intressentgrupper	24-25
2.4	Lokalisering av huvudkontor		88 4.15	Princip för identifiering och urval av intressenter	24
2.5	Länder som organisationen har verksamhet i	2, 15-18
2.6	Ägarstruktur och företagsform	37-38 5.		RESULTATINDIKATORER
2.7	Marknader som organisationen är verksam på	10-11, 15-18 EC		Ekonomiska resultatindikatorer
2.8	Den redovisade organisationens storlek		2, 5 EC1	Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	25
2.9	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	12-14 EC3		Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden	64, 71-72
2.10	Utmärkelser och priser som mottagits	Ej relevant
			EN	Miljömässiga resultatindikatorer
3.	INFORMATION OM REDOVISNINGEN		EN3	Direkt energianvändning per primär energikälla	31
3.1	Redovisningsperiod		24 EN5	Minskad energianvändning genom effektiviseringar	16, 23
3.2	Datum för publiceringen av den senaste redovisningen			24 EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	31
3.3	Redovisningscykel			24 EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat	30
3.4	Kontaktperson för frågor angående redovisningen			88, webb EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transporter	31
3.5	Processer för definition av redovisningens innehåll	24
3.6	Redovisningens avgränsning		24 LA	Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
3.7	Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning		24 LA1	Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	27, 71
3.8	Redovisningsprinciper för dotterbolag	61-68 LA2		Antal anställda som slutat och personalomsättning	27
3.10	Förklaring av effekten av förändrad information		24 LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	25
3.11	Väsentliga förändringar sedan föregående period	24
3.12	Innehållsförteckning för GRI:s standardupplysningar	24

MARKNAD KUNDER

Rottneros uppgift är att förse kunderna med massaprodukter som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Koncernen visar ansvar gentemot kunder genom att alltid eftersträva en överlägsen och kundanpassad kvalitet på företagets produkter. Mervärde skapas åt kunderna genom att vi tillhandahåller ny kunskap som kan stärka kundernas position på sina marknader.

Rottneros för en kontinuerlig och aktiv dialog med sina kunder, främst genom säljorganisationen. Regelbundna möten hålls, där inte minst produktoch kvalitetsfrågor diskuteras. Information om Rottneros och bolagets produkter ges även i den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas ut till samtliga kunder med fyra utgåvor per år.

LEVERANTÖRER

Rottneros har även ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Bolaget representanter får aldrig tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ska aldrig ingå i affärsrelationer med företag som medvetet eller systematiskt bryter mot lagar, regler eller internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Rottneros ledningsprocess innebär att val av nya leverantörer sker efter bestämda kriterier. Det gäller framförallt för leverantörer av viktiga insatsvaror. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten för att diskutera leveransåtaganden. Då har respektive bolag möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar. Utöver dessa möten har Rottneros löpande kontakt med sina leverantörer.

ÄGARE

AKTIE-OCH KAPITALMARKNAD

Rottneros tar ansvar gentemot ägarna genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för vad lagar, regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning.

Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar.

INTERNT

MEDARBETARE

Rottneros visar ansvar gentemot medarbetarna genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

FACKET

Samtliga anställda inom Rottneros omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD

SAMHÄLLE

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar ofta i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

MILJÖ

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Målet är att sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING FÖRDELAD PÅ INTRESSENTER
Intressentgrupp	Verksamhetstyp	MSEK	Andel av total kostnad
Kunder	Försäljning av pappersmassa och andra intäkter	1 663
Leverantörer	Inköp av varor och tjänster inklusive av- och nedskrivningar m.m.	-1 571	87%
Anställda	Löner, sociala avgifter och andra personalkostnader	-209	12%
Långivare	Räntor	-3	0%
Staten	Skatter	-24	1%
Aktieägare	Nettoresultat	-144

PRIORITERINGAR

Rottneros strävar alltid efter att göra produkterna bättre både ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv genom förståelse för kundernas processer och produktstrategi. Miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer är centrala för att lyckas med det. Baserat på det har följande prioriteringar satts upp för 2012:

• Minskade svavelutsläpp vid Vallviks Bruk.
• Bullerreducerande åtgärder vid Rottneros Bruk.
• Fortsatt strävan efter att minska andelen försäljning till Asien vilket leder till minskade miljökonsekvenser.

I diffusören vid Vallviks Bruk tvättas massan direkt efter kokningen innan den bleks.

Personal

Förbättringsprogram vid Rottneros Bruk bakom personalneddragningar

Under 2011 beslutades om personalneddragningar med ett tjugotal tjänster vid Rottneros Bruk. Syftet var att uppnå ökad konkurrenskraft genom sänkta kostnader. Neddragningarna, som genomförs successivt till och med sommaren 2012, ingår i ett förbättringsprogram som även innehåller sortimentsförändringar samt sänkningar av övriga produktionskostnader. Avgångarna kommer till viss del att hanteras genom avtalspensioneringar. Övriga som lämnar koncernen erbjuds externt stöd i processen att söka nytt arbete.

Rottneros organisation och bemanning på tjänstemannasidan anpassades under 2009 och 2010 till koncernens nuvarande struktur och storlek. Det innebär att marknadsföring, försäljning och teknisk kundtjänst har flyttats från moderbolaget Rottneros AB och huvudkontoret till bruken. Detta har i kombination med övriga mindre förändringar resulterat i att antalet anställda i moderbolaget sedan 2009 har minskat från 18 till 10 personer.

Som en följd av att Vallviks Bruk införde ett nytt tidredovisningssystem under våren 2011 har alla medarbetare utbildats i att hantera detta. Under hösten övertog Vallviks Bruk hanteringen av koncernens inkommande fakturor vilket har medfört utbildning av ett antal medarbetare.

Under 2011 beviljades Rottneros Bruk utbildningsstöd från EU. Utbildningen, som kommer att genomföras under 2012, omfattar bland annat utbildning av underhållspersonal i data samt en övergripande miljöutbildning för alla medarbetare. Fokus kommer att ligga på den miljöpåverkan verksamheten vid Rottneros Bruk har.

Personalomsättningen inom koncernen uppgick till åtta procent under 2011 medan sjukfrånvaron låg på 3,3 procent. Bägge siffrorna är förhållandevis låga. Hög närvaro och låg personalomsättning utgör en grund för bra kontinuitet både kortsiktigt och långsiktigt.

Medelantalet anställda uppgick under 2011 till 298 (308). Förändringen jämfört med föregående år beror främst på personalneddragningarna vid Rottneros Bruk.

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 23 år och medelåldern är cirka 50 år. Av de anställda är 16 procent kvinnor.

Under 2011 uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 139,4 (138,9) MSEK. Detta motsvarade cirka 9 (8) procent av koncernens totala omsättning 2011.

Anställningstid och genomsnittsålder 2011

Från driftcentralen vid Rottneros Bruk styr Ola Wikström hela produktionen.

Miljö De europeiska miljökraven lyfts från lokal/nationell till central EU-nivå

Förfarandet när det gäller miljötillstånd för Rottneros fabriker liksom för andra företag innefattar nära kontakter med i första hand länsstyrelserna men även med andra myndigheter, framför allt genom mark- och miljödomstolarnas remissförfaranden. Den ökade EU-integrationen inom miljöområdet för över beslutandet från svenska myndigheter till EU-organ, vilket naturligtvis påverkar innehållet i Rottneros och andra företags myndighetskontakter.

Miljölagstiftningen inom EU har hittills varit nationell, men över åren med ett ökande inslag av övergripande EU-direktiv. År 1996 tillkom det så kallade IPPC-direktivet med syfte att minska utsläppen från olika punktkällor inom EU. IPPC står för Integrated Pollution Prevention and Control, som är titeln på ett direktiv som på svenska heter "Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar". IPPC-direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom införandet av miljöbalken, som trädde i kraft 1999.

IDAG: INTEGRATED POLLUTION PRE-VENTION AND CONTROL (IPPC)

I IPPC-direktivet finns regler för hur industrianläggningar ska tillståndsprövas. Alla anläggningar som omfattas av direktivet, främst större energi- och industrianläggningar, ska ha tillstånd från myndigheten i respektive EU-land för att bedriva sin verksamhet. Tillstånden ska grunda sig på principen om bästa tillgängliga teknik, även

kallat BAT (Best Available Techniques). En sammanställning av dessa finns i de så kallade BREFdokumenten, vilket är en förkortning av BAT Reference documents.

Direktivet är ett så kallat minimidirektiv, vilket innebär att en medlemsstat får ha strängare regler i sin nationella lagstiftning. De svenska myndigheterna har ofta haft högre krav än det som föreskrivs i IPPC direktivet. Även med övergripande direktiv som IPPC så har de nationella myndigheterna förhandlat om villkoren med de enskilda företagen utgående från det enskilda företagets förutsättningar.

I FRAMTIDEN: INDUSTRIAL EMISSIONS DIRECTIVE (IED)

IPPC-direktivet har lett till minskade utsläpp i Europa men EU har kunnat konstatera att tilllämpningen av direktivet inte är lika strikt i alla länder och att möjligheterna att komma till rätta med detta har varit begränsade. För att förbättra

Den kontinuerliga kokaren och sodapannan vid Vallviks Bruk.

möjligheterna att få medlemsländerna att följa reglerna så infördes Industrial Emissions Directive i slutet av 2010. Detta direktiv är en sammanslagning av sju olika direktiv, som förutom industriverksamhet också omfattar till exempel stora förbränningsanläggningar.

Det pågår idag utredningar om hur IED kan införlivas i svensk rätt. Där finns ett antal frågor som gäller tillämpningen av BAT för massa- och pappersindustrin som måste besvaras.

BREF-dokumenten håller också på att uppdateras. Avsikten är att de BAT-nivåer som kommer att specificeras i IED skall gälla för Europas alla industrier. Det innebär att utsläppsvillkoren för ett nordiskt massa- eller pappersbruk beläget vid en stor älv blir desamma som för massa- eller pappersbruk i ett sydeuropeiskt land där även grundvatten är en del av brukens vattenförsörjning. Detta är komplexa tekniska frågor som kräver att EU-administrationen tar hänsyn till synpunkter från industriernas branschorganisationer. En följd av IED är också att svenska domstolar kommer att ha begränsade möjligheter att ta hänsyn till en fabriks specifika förutsättningar. Idag

föreskriver svensk lag att sådana hänsyn ska tas av domstolarna.

Branschorganisationen Skogsindustrierna samordnar de svenska företagens bidrag till reglernas utformning, där Rottneros givetvis bidrar. Skogsindustrierna samarbetar i sin tur med CEPI (Confederation of European Paper Industries), som är den europeiska massa- och pappersindustrins branschorganisation.

Det är naturligtvis oundvikligt att generella BATregler för Europa inte är tillämpliga för varje enskilt företag med dess speciella betingelser. Det finns därför möjlighet att medge undantag där så är nödvändigt och rimligt av tekniska och ekonomiska skäl vägda mot miljöpåverkan. Undantagen ska gås igenom i en öppen process där allmänheten har insyn. Avvikelsen från BAT ska rapporteras till EU. Det är viktigt att denna möjlighet används av myndigheterna så att enskilda företag inte drabbas av höga kostnader som inte motsvaras av miljömässiga förbättringar.

Vid Rottneros Bruk kapas massveden upp i längder om cirka en meter för att anpassas till slipverken.

Miljö Miljöarbetet vid bruken

VALLVIKS BRUK

Under 2011 gjordes omfattande miljöinvesteringar i bruket efter flera års utredning och planering.

Under höstens underhållsstopp genomfördes de sista arbetena för att kunna sluta blekeriet, en åtgärd som kommer att minska vattenanvändningen i blekeriet till en tredjedel av den tidigare. Tvättvätskor med högt COD-innehåll kan nu föras till indunstningen och därefter förbrännas i sodapannan, vilket gör att materialets energiinnehåll kan utnyttjas.

Den nya bioreningsanläggningen togs i drift under december. Tillsammans med den under 2010 installerade utrustningen för att rena vätskor, en så kallad stripper, och slutning av blekeriet, kommer bioreningsanläggningen att minska COD-utsläppet från bruket med 65 procent vilket är i linje med ett krav från Miljödomstolen.

Ombyggnaderna av indunstning och stripper under 2010 ledde till en oönskad ökning av svavelutsläppen. Bruket ansökte därför i december 2010 om förhöjda rikt- och gränsvärden för processvavel för 2011 och 2012. Ansökan avslogs i lägre rätt men beslutet har överklagats.

Under 2011 låg utsläppen av svavel till luft över gällande rikt- och gränsvärden. Ett pågående projekt, som innefattar en installation av en förbränningsugn, kommer att leda till att bruket uppfyller de gällande svavelvillkoren. Installationen kommer att göras under första halvåret 2012.

Helena Söderlund vid laboratoriet för driftanalys i Vallvik gör löpande kvalitetsuppföljningar.

Vallviks Bruk har tillstånd för en ny deponi. Villkoren för säkerheten kommer att förhandlas med tillsynsmyndigheten när deponitillståndet tas i anspråk.

Under året producerades el motsvarande 570 kWh/ton producerad massa vilket gav en självförsörjningsgrad på 68 procent. Den inköpta elen motsvarade 265 kWh/ton vilket är marginellt högre än vad som köptes under 2010.

Ansökan om tillstånd för en tillfälligt utökad produktion under åren 2012 -2014 har skickats till Mark- och miljödomstolen i Östersund under året.

ROTTNEROS BRUK

Bruket har under året framgångsrikt effektiviserat energianvändningen, ökat andelen biobränslen och minskat utsläppen till luft och vatten både i absoluta tal och per ton massa.

Fastbränslepannans effekt har ökat genom installation av en ny bränsleficka. Detta har lett till minskad oljeförbrukning, som i sin tur minskar brukets utsläpp av koldioxid.

Slammet från den biologiska reningen har tidigare inte kunnat pressas till tillräcklig hög torrhalt. Detta har inneburit att massafibrer har fått blandas in i slammet för att förbättra avvattningsegenskaperna. Under året har en centrifug installerats för att öka torrhalten för det biologiska och fiberhaltiga slam som genereras vid vattenreningen.

Torrhalten har efter denna investering höjts så mycket så att det inte längre krävs att massafibrer tillsätts. Detta innebär att de massafibrer som tidigare blandats in nu kan användas i massabruket för att öka produktionen, vilket innebär en kostnadsbesparing.

Kostnaden för slamhanteringen har också sänkts. Detta beror på att mängden slam minskat på grund av att massafibrer inte längre tillsätts. Slammet tas om hand av ett externt företag som komposterar slammet och använder det som tätskikt i deponier.

En bullerutredning har gjorts för att kartlägga de åtgärder som måste vidtas för att uppfylla brukets bullerkrav. De förslag till åtgärder som tagits fram kommer att gås igenom med myndigheterna i början av 2012.

31 ROTTNEROS ANSVAR

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN 2011, %

	Bil	Tåg	Båt	transportarbete, % Andel av totalt
Massaved, %	43	2	55	22
Kemikalier, %	100	0	0	1
Massa, %	14	21	65	77
Andel av totalt transport arbete, %	21	17	62	100

Produktion, ton 124 500 199 600 S, ton per år 6 156 Tillstånd – 135 NOx, ton per år 23 289 Tillstånd – 300 Suspenderade ämnen, ton per dygn 0,7 0,7 Tillstånd 1,2 2,0 COD, ton per dygn 9,0 20 Tillstånd 10,5 38 BOD7, ton per dygn – 6,0 Tillstånd – – AOX, kg per ton – 0,2 Tillstånd – 0,8 Fosfor, kg per dygn 2,1 38 Tillstånd 6,0 –

Rottneros Vallvik

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT 2011

ENERGIFÖRBRUKNING 2011

GWh	Rottneros	Vallvik	Totalt koncernen
Biobränslen inkl svartlut	49	1 446	1 495
Fossila bränslen	40	29	69
Total energiförbrukning exkl. elektricitet	89	1 475	1 564
Andel biobränsle, %	55	98	96
Elektricitet genererad i fabrikerna	–	114	114
därav grön el	–	112	112
Köpt elektricitet	216	53	269
Total elförbrukning	216	167	383
Andel producerad i fabrikerna, %.	0	68	30

KOLDIOXIDUTSLÄPP 2011, TON PER ÅR
	Rottneros	Vallvik	Total
Fossila bränslen¹	10 872	8 030	18 902
Biobränslen	30 342	554 577	584 919
% biobränslen	74%	99%	97%

¹ Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID 2011
Bruk	Tilldel ning/år 2008–2012	2010 utsläpp	2011 utsläpp
Rottneros	21 784	15 749	10 872
Vallvik	17 958	7 071	8 030
TOTAL	39 742	22 820	18 902

Cirka 40 procent av den vedråvara som köps in till Rottneros Bruk är i form av flis.

Rottneros riskstrategi förebygger både interna och externa faktorer

Utöver de rörelserelaterade och finansiellt relaterade möjligheter och risker som kommer av produktionsprocessen, så påverkas Rottneros även av många omvärldsfaktorer som bolaget inte självt kan påverka. Dessa omvärldsfaktorer påverkar främst bolagets försäljningsintäkter. För att hantera de möjligheter och risker som bolaget berörs av, finns en riskhanteringsprocess som innefattar bland annat strategisk verksamhetsinriktning, förebyggande underhåll/investeringar och finansiella säkringsaktiviteter.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tilllämpar som komplement till den operativa riskhanteringen även en strategi för hantering av finansiella risker.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i US-dollar, valutakurser samt ved- och elpriser.

Den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå, enligt riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy och som årligen godkänns av styrelsen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från företagsledningen. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USDkursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra affärer/kalkyler.

RÖRELSERELATERADE MÖJLIGHETER OCH RISKER

MASSAPRIS OCH KONJUNKTUREN Pappersmassa är en globalt handlad produkt med stora export- och importflöden. Världsmarknadspriset uttrycks i USD. De faktorer som har störst betydelse för resultatet i Rottneros är därmed massapriset i USD samt USD/SEK-kursen. Pappersmarknaden i Asien har växt snabbt och utgör nu en betydande del av världsproduktionen och konsumtionen. Brist på lokalt tillgänglig råvara gör dock att stora mängder pappersmassa och returfiber importeras från Europa och Amerika. Inköpsvolymer hos asiatiska köpare har därmed en stor påverkan på världsmarknadspriset. Även om världsmarknadspriset sätts i USD är ofta köparnas intäkter i andra valutor.

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den genomsnittliga USD-kursen var tio procent lägre under 2011 jämfört med den genomsnittliga kursen 2010. Det finns ett samband mellan NBSKpriset och USD. Om USD är stark tenderar massapriset uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD-kurs tenderar att ge ett högre massapris i USD.

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt under 2011 till 6 229 SEK per ton vilket ska jämföras med 6 705 SEK per ton under året innan. Detta innebär att priset omräknat i SEK minskade med sju procent i förhållande till 2010.

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

KUNDER

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Tyskland, Italien och Sverige utgör de största marknaderna. Sammantaget har koncernen i storleksordningen drygt 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. Slipmassaproduktionen i Rottneros Bruk är dock beroende av en stor kund med flera mottagande pappersbruk. I princip all försäljning kreditförsäkras.

UNDERHÅLLSSTOPP OCH SÄSONGS-VARIATIONER

Vid bruket i Rottneros genomförs vanligtvis ett semesterstopp under delar av juli och augusti, vilket kan kombineras med en årlig underhållsinsats. Vid Vallviks Bruk genomförs normalt underhållsstopp i oktober eller november varje år. Kostnaderna för underhållsstopp redovisas i den period då stoppen genomförs. I övrigt påverkas inte Rottneroskoncernen nämnvärt av säsongsvariationer.

KAPITALINVESTERINGAR

Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. I detta ingår löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar för att undanröja flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten. Investeringsutläggen anpassas till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig investeringsstrategi. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala materiella anläggningstillgångar vid de rörelsedrivande bruken var vid utgången av 2011 bokförda till 646 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 400 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt 1 600 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 8-9 gånger det bokförda värdet.

FINANSIELLA MÖJLIGHETER OCH RISKER

MASSAPRISRISK

Massaprisrisk avser risken att förändringar av massapriser har en negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Massaprissäkringar får användas om bedömningen görs att priserna kommer att sjunka under de priser till vilka säkringskontrakt kan tecknas. Massaprissäkringar kan även användas om prisnivån på marknaden är så låg att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Inga massaprissäkringar ska

göras om inte en motsvarande säkring av valutakurser görs om inte mycket goda skäl talar för motsatsen.

VALUTARISK

Valutakursrisk avser risken att förändringar av valutakurser har en negativ påverkan på koncernens framtida kassaflöden, värde på tillgångar och skulder och på resultatet. Rottneros är i sin affärsverksamhet exponerad mot valutakursrisk primärt kopplad till försäljning av massa.

Transaktionsexponering

Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 15 procent av faktureringen är kontrakterad i SEK med EUR som faktureringsvaluta. Den underliggande exponeringen mot USD är alltså mycket hög, men det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Under 2011 har resultatet av valutasäkringarna uppgått till 7 (40) MSEK.

Balansriskexponering

Den grundläggande principen är att tillgångar och skulder i andra valutor än SEK ska säkras. Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD kan säkras, företrädesvis genom upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Nettningsförfarande ska tillämpas så att till exempel vedinköp i annan valuta än SEK, elkontrakt, som i normalfallet tecknas i EUR eller andra inköp som kemikalier eller för investeringsutlägg ska sammanräknas vid bedömningen av säkringsbehovet.

ELPRISRISK

Elprisrisk avser risken att förändringar av elpriser har en negativ påverkan på koncernens resultatoch balansräkning. All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. Vid utgången av december 2011 fanns elsäkringar motsvarande i tabellen angiven andel av prognostiserad förbrukning. I tabellen anges genomsnittspriser i EUR/MWh, samt genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2011).

ELSÄKRINGAR PER 31 DECEMBER 2011
År	Andelsäkrat	EUR/MWh	Öre/kWh
2012	49%	48,7	45
2013	42%	45,4	41
2014	28%	46,5	43
2015	14%	49,0	45

För elkostnaderna under 2012-2015 finns säkringar av EUR tecknade om totalt 12 MEUR till en genomsnittlig kurs av 9,18 SEK/EUR.

Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under helåret 2011 till 43 öre per kWh.

MARKNADSVÄRDERING AV FINANSI-ELLA INSTRUMENT

Av tabellen på sidan 36 framgår marknadsvärdet den 31 december 2011 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med IFRS och IAS 39.

RÄNTERISK

Känsligheten för förändringar i räntan är relevant för finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. Koncernens upplåning framgår av not 15 på sidorna 75-76. Den 31 december 2011 fanns räntebärande skulder om sammanlagt 47 MSEK (39 MSEK per 31 december 2010). Räntebärande nettoskuld uppgick till 26 MSEK att jämföras med en räntebärande nettofordran om 116 MSEK per 31 december 2010. Rottneros känslighet för förändringar i ränteläget är därmed låg.

LIKVIDITETSRISK OCH REFINANSIE-RINGSRISK

Likviditetsrisken hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Målsättningen är att koncernens strategiska likviditetsreserv ska uppgå till minst 10 procent av koncernens 12-månaders rullande omsättning och ska vara tillgänglig inom 30 dagar. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

I januari 2011 sa Rottneros upp den kredit som var upptagen hos ett banksyndikat och ett nytt säkerställt finansieringsavtal tecknades med Danske Bank. Avtalet som trädde i kraft den 31 januari 2011 ger Rottneros rätt att ta upp krediter i SEK, USD och EUR och innehåller inga särskilda lånevillkor, så kallade covenants, till exempel vad gäller finansiella nyckeltal, investeringar eller utdelning. Krediten kunde under 2011 utnyttjas upp till motsvarande 100 MSEK. Från och med 1 januari 2012

har krediten utökats till motsvarande 150 MSEK. I samband med att det nya avtalet trädde i kraft den 31 januari 2011, amorterade Rottneros hela den utestående kredit som per den 31 december 2010 uppgick till 28 MSEK. Per den 31 december 2011 var krediten hos Danske Bank utnyttjad med 37 MSEK.

Tabellen på sidan 35 analyserar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Rottneros kreditavtal bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg.

HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rottneros affärsverksamhet är cyklisk till sin karaktär och det är normalt att stora svängningar i resultat och kassaflöde förekommer. Skuldsättningsgraden bör därför inte vara alltför hög så att bolagets överlevnad hotas av dessa svängningar. En för hög andel eget kapital är heller inte bra ur ett kapitalavkastningsperspektiv. Målsättningen är att över tiden ha en skuldsättningsgrad som inte överstiger 0,4. För 2010 lämnades en utdelning om 20 öre per aktie och för 2011 har en utdelning om 10 öre per aktie föreslagits. 31 december 2011 uppgick skuldsättningsgraden till 0,0.

SKULDSÄTTNINGSGRAD
	2011	2010
Räntebärande långfristiga skulder	5	10
Räntebärande kortfristiga skulder	42	29
Likvida medel	-21	-155
Räntebärande nettofordran/-skuld	26	-116
Totalt eget kapital	1 014	1 228
Skuldsättningsgrad	0,03	-0,09

KREDITRISKER

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår vid slutet av 2011 till 45 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2011 var 71 procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

FÖRSÄKRINGAR

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador och har relevanta ansvarsförsäkringar.

ÖVRIGA MÖJLIGHETER OCH RISKER POLITISKA RISKER

Rottneros exponering mot politiska risker är begränsad.

MILJÖ

Rottneros verksamhet som producent av pappersmassa har betydande påverkan på miljön, både vad gäller utsläpp till vatten och luft. Vidare måste en del avfallsprodukter hanteras. Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan. Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidorna 30–31.

KONCERNENS FINANSIELLA SKULDER
Per den 31 december 2011	<1 år	2 år	3-5 år	>5 år
Utnyttjad kredit	37	–	–	–
Derivatinstrument – inflöde	71	91	95	–
Derivatinstrument – utflöde	86	95	100	–
Leverantörsskulder och andra
skulder	135	5	–	–
Räntor	0	–	–	–
Per den 31 december 2010	<1 år	2 år	3-5 år	>5 år
Banklån	25	–	–	–
Derivatinstrument – inflöde	95	–	–	–
Derivatinstrument – utflöde	102	–	–	–
Leverantörsskulder och andra
skulder	112	5	5	0
Räntor	0	–	–	–

Den massaråvara som används vid Vallviks Bruk är i form av flis. Cirka 70 procent av flisen tillverkas av rundved vid bruket och resterande del köps som flis från sågverk.

36 MÖJLIGHETER OCH RISKER

KÄNSLIGHETSANALYS 2011

Förändring	2011	2010 Känslighet
50 USD/ton	85	100 Hög
50 öre/USD	100	100 Hög
10 öre/kWh	30	30 Hög
10 SEK/m3f	15	15 Medium
1%-enhet	0	0 Låg
		Ingen
		Självrisk 10%
		Effekt på års resultat efter finansnetto (MSEK)

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2011
2011	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Helår
Valutasäkringar	7	5	-1	-4	7
Massaprissäkringar	–	–	–	–	–
Elprissäkringar	6	1	-5	-9	-7
Totalt	13	6	-6	-13	0

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2010
2010	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Helår
Valutasäkringar	3	0	13	24	40
Massaprissäkringar	–	–	–	–	–
Elprissäkringar	–	–	–	3	3
Totalt	3	0	13	27	43

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2011 Säkring Säkrad volym Säkringsnivå Marknadsvärde Referensvärde Avista 31 december 2011 Valuta USD, termin sälj 35 MUSD 6,82 SEK/USD -4 6,93 SEK/USD Valuta EUR, termin sälj 5 MEUR 9,08 SEK/EUR 1 8,95 SEK/EUR Valuta EUR, termin köp 12 MEUR 9,18 SEK/EUR -1 8,95 SEK/EUR El 416 520 MWh 43,3 öre/kWh -26 30,0 öre/kWh Totalt marknadsvärde -30

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2010
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2010
Valuta USD, termin sälj	14 MUSD	7,26 SEK/USD	8	6,80 SEK/USD
El	80 875 MWh	39,7 öre/kWh	17	77,1 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			25

Svag kursutveckling under 2011

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX, Stockholm. Rottneros ingår i Small Capsegmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2011 cirka 316 (670) MSEK. Vid utgången av 2011 hade Rottneros 17 222 (18 033) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 22,89 (21,77) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs sjönk under 2011 från 4,37 kronor vid årets ingång till 2,11 kronor vid året slut, en nedgång med 52 procent.

Börsen som helhet, mätt som OMX Affärsvärldens Generalindex, sjönk med 17 (+23,1) procent under 2011. Rottnerosaktien stod som högst i 5,45 kronor den 7 februari medan den lägsta kursen, 1,80 kronor, noterades den 25 november.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2011 omsattes totalt 89 (118) miljoner aktier till ett värde av 353 MSEK (784 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 61 (80) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 79 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 72 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 88 (137) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (153 393 890) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Antalet aktiers utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Vid årsstämman 2011 fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821 965 aktier vilket motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

UTDELNING

För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen en utdelning med 10 (20) öre per aktie, vilket motsvarar en direktavkastning på börskursen vid årets slut om 4,7 procent.

HANDEL MED KÖPOPTIONER

I den nyemission Rottneros genomförde under slutet av 2009 tilldelades tecknarna av de nya aktierna vederlagsfritt cirka 0,27 köpoption för varje ny tilldelad aktie. Innehavare av en köpoption hade rätt att av Swedbank köpa en stamaktie i Rottneros till ett lösenpris om 8,20 kronor per stamaktie eller sådant pris som föranleds av omräkning. Swedbank, i egenskap av emissionsinstitut, har tilldelat tecknarna i nyemissionen cirka 244 miljoner köpoptioner som listats på Nordic MTF vid NGM, Nordic Growth Market. Handeln i köpoptionerna startade fredagen den 15 januari 2010.

Rottneros långivande banker, som genom tidigare konvertering av räntebärande skulder erhållit aktier i Rottneros, har åtagit sig att till Swedbank sälja totalt upp till cirka 24 miljoner aktier för att Swedbank ska kunna fullgöra sina åtaganden med anledning av de utställda köpoptionerna. Sista anmälningsperioden avslutades den 7 december 2011.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är webbplatsen, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

AKTIEFÖRDELNING PER 2011-12-30

ANTAL AKTIER	ANTAL AKTIEÄGARE	PROCENT AV KAPI TALET
1–500	8 702	0,90%
501–1 000	2 851	1,30%
1 001–5 000	3 722	5,70%
5 001–10 000	990	4,80%
10 001–15 000	301	2,50%
15 001–20 000	161	1,90%
20 001–	495	83,00%
TOTALT	17 222	100,00%

ÄGARSTRUKTUR PER 2011-12-30

AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	PROCENT AV KAPI TALET
Nemus Holding AB	30 857 435	20,12%
SHB: Skagen Vekst Verdipapirfondet	12 204 585	7,96%
Danske Bank A/S	6 451 273	4,21%
Dnb Nor Bank Asa Sverige	6 451 273	4,21%
HSH Nordbank AG	5 599 860	3,65%
Robur Försäkring	4 758 714	3,10%
Aliz Invest AB	4 280 000	2,79%
Nordea Bank AB (Publ)	3 500 274	2,28%
BBVA Ireland P.l.c	2 323 139	1,51%
NTC GIC Govt of Singapore Inv Corp	2 169 279	1,41%
Totalt 10 största	78 595 832	51,24%
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,54%
Övriga	73 976 093	48,23%
TOTALT	153 393 890	100,00%

ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN

• Enskilda Securities:
• Linus Larsson/Johan Edvardsson
• Swedbank: Claes Rasmuson/Ola Södermark
• Credit Suisse: Lars Kjellberg

AKTIEDATA ¹
		2011	2010	2009	2008	2007	2006
Aktier vid periodens ingång 2	Antal	152 572	1 525 719	180 212	180 212	180 212	180 212
Emitterade aktier 2	Antal	–	0	1 345 507	–	–	–
Sammanläggning aktier 2	Antal	–	-1 373 147	–	–	–	–
Återköpta egna aktier 2	Antal	–	–	–	–	–	–
Aktier vid periodens utgång 2	Antal	152 572	152 572	1 525 719	180 212	180 212	180 212
Genomsnittligt antal aktier 2,5	Antal	152 572	152 572	26 884	18 021	18 021	18 021
Rörelseresultat/aktie 5	SEK	-0,77	0,90	-6,18	-16,95	-19,99	-0,43
Resultat efter finansnetto/aktie 5	SEK	-0,79	0,90	-2,58	-21,33	-21,30	-1,29
Resultat efter skatt/aktie 5	SEK	-0,95	0,82	-2,59	-18,35	-16,69	-0,45
Rörelsens kassaflöde/aktie 3,5	SEK	-0,74	0,51	2,74	-13,34	-5,59	1,93
Eget kapital/aktie 5	SEK	6,65	8,05	7,14	44,96	58,29	77,83
Utdelning 5,6	SEK	0,10	0,20	–	–	–	1,00
Utdelning/eget kapital/aktie 6	%	1,5	2,5	–	–	–	1,3
Börskurs vid periodens slut 5	SEK	2,11	4,37	6,90	10,50	23,10	65,50
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	0,3	0,5	1,0	0,2	0,4	0,8
P/E-tal/aktie	ggr	Neg	5,3	Neg	Neg	Neg	Neg
Direktavkastning 4,6	%	4,7	4,6	–	–	–	1,5

1 Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

2 Antal aktier anges i tusental exklusive Rottneros innehav av egna aktier.

3 Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

4 Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

5 I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning.

6 För 2011 anges föreslagen utdelning.

Raffinören vid CTMP-linjen vid Rottneros Bruk styrs av Olle Åkesson.

Bolagsstyrning i Rottneros

Rottneros är ett svensk publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen"). Sedan den 1 juli 2008 omfattas Rottneros av "Svensk Kod för Bolagsstyrning" ("Koden") och sedan den 1 mars 2009 ingår även kravet på bolagsstyrningsrapport i Årsredovisningslagen. Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Koden. Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros tillämpar Koden utan avvikelser.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policyer, värderingar och uppförandekoder.

De policyer som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy och miljöpolicy. VD beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, IT-säkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av VD eller den VD utser.

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma och är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Rottneros bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

På Rottneros webbplats www.rottneros.com finns kallelse och övrig information inför årsstämma/ bolagsstämma. Här finns också protokoll, VD:s anförande med mera från de senaste stämmorna.

AKTIEÄGARE

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 17 222 aktieägare per den 31 december 2011. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Nemus Holding AB hade per den 31 december 2011 en ägarandel uppgående till drygt 20 procent av totalt antal aktier och röster. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 37-38 i bolagets årsredovisning för 2011 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets webbplats.

ÅRSSTÄMMA 2011

Rottneros årsstämma 2011 ägde rum den 19 april 2011 i Sunne. På stämman deltog 15 av Bolagets aktieägare, representerande 28 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). Samtliga styrelseledamöter, liksom VD, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om att:

• I enlighet med styrelsens förslag lämna utdelning till aktieägarna med 20 öre per aktie.
• Därmed avslå aktieägaren Stefan Svanbergs förslag om resultatdisposition.
• Styrelsen ska bestå av fyra ordinarie ledamöter. Ledamöterna Roger Asserståhl, Kjell Ormegard, Bengt Unander-Scharin och Ingrid Westin Wallinder omvaldes.
• Kjell Ormegard omvaldes till styrelseordförande.
• Arvode ska utgå med 500 000 kronor till styrelsens ordförande och 250 000 kronor till vardera övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas med 25 000 kronor, med undantag för uppdraget som ordförande i revisionsutskottet som ska ersättas med 75 000 kronor och ordförande i övriga utskott som ska ersättas med 50 000 kronor. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
• Styrelseledamot får, efter särskild överenskommelse med bolaget, fakturera styrelsearvodet jämte sociala avgifter och mervärdesskatt enligt lag, genom ett av styrelseledamoten ägt bolag, under förutsättning att sådan betalning blir kostnadsneutral för bolaget.
• Omvälja det registererade revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB för tiden intill slutet av årsstämman 2012.
• I enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen.
• Bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästkommande årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget (aktier som tidigare förvärvats under bolagets återköpsprogram).
• Avslå aktieägaren Stefan Svanbergs förslag om bemyndigande för förvärv av egna aktier.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande, ska en vara representant för bolagets största aktieägare, samt en representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2012. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros webbplats. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 20 oktober 2011 och har hållits tillgängligt på Rottneros webbplats. Till ordförande för valberedningen utsågs Olle Grundberg, Nemus Holding AB. Övriga utsedda ledamöter är Jan Alkmark, Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial samt Kjell Ormegard, styrelseordförande i Rottneros AB. Tillsammans representerar valberedningen drygt 24 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2012 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Vid årsstämman 2011 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB (PwC), med auktoriserade revisorn Bo Lagerström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till årsstämman 2012. Bo Lagerström nytillträdde som huvudansvarig revisor. Rottneros bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Enligt Aktiebolagslagen gäller från och med den 1 november 2010 att revisorns mandatperiod är ett år, om inte annat anges i bolagsordningen. Detta innebär att val av revisor i Rottneros sker årligen på årsstämman.

REVISIONSARBETET

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden förutom ett och på årsstämman 2011. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Utöver revisionuppdraget har PwC bistått Rottneros med moms- och skattekonsultationer samt diverse redovisningsmässiga utredningar. PwC har att pröva sitt oberoende vid varje rådgivnings-uppdrag. Arvoden till revisionsbolaget för 2011 framgår av not 7 i årsredovisningen 2011.

STYRELSEN

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARVODEN

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2011 samt ersättningar till styrelseledamöterna för helåren 2011 respektive 2010 framgår av tabellen på sidan 43.

43 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

				NÄRVARO 2011
BELOPP I TSEK		TOTALT ARVODE 2011	TOTALT AR VODE 2010	STYRELSE MÖTEN	UTSKOTTS MÖTEN
Kjell Ormegard1	(styrelseordförande)	592	608	100%	100%
Roger Asserståhl		300	303	100%	100%
Rune Ingvarsson2		–	28	–	–
Bengt Unander-Scharin1		266	167	86%	100%
Ingrid Westin Wallinder3		341	340	100%	100%
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep.)	25	25	93%	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)	25	25	71%	–
Tord Strömberg	(arbetstagarrep/suppl)	25	25	86%	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep/suppl)	25	25	57%	–

1 Styrelsens ordförande Kjell Ormegard och styrelseledamoten Bengt Unander-Scharin har fakturerat sina respektive arvoden, jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via egna bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.

Avgick ur Rottneros styrelse i januari 2010.

3 Rottneros har under 2011 köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 122 TSEK från Ramberg Advokater där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam. Motsvarande inköp för 2010 uppgick till 291 TSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder då var verksam.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Utvärderingen av 2011 års styrelsearbete genomfördes under slutet av året och presenterades på styrelsemöte i december 2011.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VD-instruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 19 april 2011 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda arbetsordningen fastställdes.

Utöver vid konstituerande möte sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2011 har 14 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.
• I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom behandlas ersättningsfrågor.

• I april och juli behandlas resultatet för första respektive andra kvartalet.

• I oktober behandlas tredje kvartalets resultat. I oktober behandlas också investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier.

• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Utöver ovanstående punkter har styrelsens arbete under 2011 bland annat haft fokus på:

• Avyttring/projektförberedelser Utansjöutrustningen.
• Genomgång och uppdatering av policyer.
• Förberedelser för eventuellt bioenergiprojekt.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Finanspolicyfrågor

Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens finansiella verksamhet. Styrelsen är ansvarig för att godkänna koncernens finanspolicy som ska uppdateras årligen. Styrelsen beslutar om övergripande mandat och limiter för begränsning av koncernens finansiella risktagande i enlighet med finanspolicyn, samt beslutar om all långsiktig finansiering. Styrelsen godkänner säkringsnivåer utifrån förslag från bolagsledningen. Styrelsen godkänner även nya finansiella motparter och limiter för respektive motpart. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret i linje med den ansvarsfördelning som framgår av fastställd finanspolicy.

STYRELSENS KONTROLL AV DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i två av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott och ersättningsutskott.

REVISIONSUTSKOTT

Utskottet består av tre representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid merparten av sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har bestått av styrelsens ordförande Kjell Ormegard samt styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Roger Asserståhl. Ordförande i utskottet är Ingrid Westin Wallinder.

Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under 2011 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden förutom ett.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Utskottet ska bestå av minst två representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till verkställande direktören samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har bestått av samtliga styrelsens fyra stämmovalda ledamöter. Ordförande i utskottet är Kjell Ormegard.

Utskottet har haft två sammanträden under 2011 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

VD/KONCERNCHEF

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets verkställande direktör leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordföranden fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

KONCERNLEDNING

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare fem personer: två dotterbolagschefer och tre stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidan 52 i årsredovisningen för 2011. Företagsledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de fem personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets webbplats och sidan 52 i årsredovisningen för 2011.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För VD ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen, exklusive den särskilda bonusen som är kopplad till Utansjöanläggningen enligt nedan, och för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. Verkställande direktören ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet. När det gäller ersättningsprinciper och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, samt ersättning till verkställande direktören ska detta beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

En särskild maximerad prestationsbaserad bonus kopplad till Utansjöanläggningen avses att utges till verkställande direktören, maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå och efter beslut av ersättningsutskottet till andra berörda ledande befattningshavare.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2011 framgår av not 6 i årsredovisningen 2011 för Rottneros.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som redogjorts för ovan.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön och den särskilda prestationsbaserade bonusen kopplad till Utansjö-projektet är maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Incitamentsprogram

Rottneros årsstämma 2010 beslutade att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare. Totalt överläts 12 miljoner av dessa teckningsoptioner till teckningsberättigade. Priset per option uppgick till 0,10 kronor och för teckning av en ny stamaktie krävs tio teckningsoptioner. Teckningskursen uppgår till 9,75 kronor per aktie och teckning kan ske under perioden 17 maj 2011– 16 maj 2013. Rottneros har makulerat ej överlåtna teckningsoptioner och utspädningseffekten vid fullt utnyttjande uppgår till 0,8 procent. Per den 31 december 2011 har inga teckningsoptioner utnyttjats för att teckna nya aktier.

YTTERLIGARE INFORMATION PÅ WWW.ROTTNEROS.COM

• Bolagsordning
• Information från tidigare årsstämmor, från och med 2005 (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)
• Information om valberedningen
• Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004–2007 (ingår i årsredovisning för respektive år)
• Bolagsstyrningsrapporter från 2008–2010 (ingår i årsredovisningen för respektive år)

ROTTNEROS SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSO-modellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

RISKBEDÖMNING

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

KONTROLLAKTIVITETER

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga möten vid respektive bruk där koncernchefen, Ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls telefonmöte där kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos analyseras. Dessutom gör Ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen

flera gånger per år där även den huvudansvarige revisorn deltar minst en gång per år. Dessa möten kompletteras flera gånger per år med ekonomichefsmöten där Ekonomi- och finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer, samt koncernens redovisningschef och controller träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för det tredje kvartalet och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid merparten av revisionsutskottets möten.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät.

UPPFÖLJNING

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

Under 2011 har ytterligare områden inom intern kontroll utvärderats genom olika tester. Dessa tester kompletterar den självutvärdering som genomfördes under 2010 över status för intern kontroll avseende finansiell rapportering. Utvärderingen 2010 inleddes med en riskanalys som identifierade ett antal områden vilka var särskilt intressanta.

Inom dessa områden utformades tester av vilka kontroller som finns för att minimera de identifierade riskerna och koncernbolagen fick svara på hur de anser att dessa kontroller fungerar. I stort visade bolagens svar att huvuddelen av riskerna inom de

identifierade områdena hanteras genom tillräckliga och tillförlitliga kontroller. Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och komplexitet för närvarande inte motiverar en egen internrevision.

Förslag till vinstdisposition

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:
Balanserade vinstmedel	471 355 626
Årets nettoresultat	-90 620 672
KRONOR	380 734 954

Föreslagen utdelning motsvarar fyra procent av fritt eget kapital i moderbolaget och drygt en procent av koncernens totala egna kapital. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra önskvärda investeringar och är välmotiverad utifrån bolagets finansiella ställning. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 24 april 2012.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2012-04-19 för fastställelse.

STYRELSEN FÖRESLÅR:
Att till aktieägarna utdelas 10 öre per aktie, totalt1	15 257 193
Att i ny räkning balanseras	365 477 761
KRONOR	380 734 954

¹ Efter justering av återköpta aktier i eget förvar.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

STOCKHOLM DEN 24 FEBRUARI 2012 ROTTNEROS AB (PUBL) ORG NR 556013-5872

Kjell Ormegard Styrelsens ordförande

Bengt Unander-Scharin Styrelseledamot

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Ingrid Westin Wallinder Styrelseledamot

Mikael Lilja Styrelseledamot

Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot

Ole Terland Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 9 mars 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström Huvudansvarig revisor

Styrelse, revisorer och ledning

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Kjell Ormegard Född 1949, civilekonom. Styrelsens ordförande sedan 2010. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Allmänna Änkeoch Pupillkassan i Sverige. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 100 000 aktier.

Roger Asserståhl Född 1943, civiljägmästare. Styrelseledamot sedan 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Bergvik Skog AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 12 000 aktier.

Ingrid Westin Wallinder Född 1957, jur kand. Styrelseledamot sedan 2006. Övriga uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Ramberg Advokater AB. Styrelseledamot i Uppsala Universitets Stiftelseförvaltning Ekonomisk förening. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Bengt Unander-Scharin Född 1943, civilekonom. Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag/befattningar: Ordförande i Ljungträ AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: 20 000 aktier vilka samtliga är placerade i kapitalförsäkring.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Bengt Åke Andersson Född 1951, systemtekniker, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2009.

Mikael Lilja Född 1966, mekaniker, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot av Pappers förbundsstyrelse.

Tord Strömberg Född 1950, skiftledare, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Ledarna. Lekmannarevisorssuppleant i Sunne Bostads Aktiebolag.

Thomas Wasberg Född 1962, operatör, Vallviks Bruk AB Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Pappers.

REVISORER

Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB Valda vid årsstämman 2011.

Huvudansvarig revisor: Bo Lagerström, sedan 2011.

Född 1966, Auktoriserad revisor och medlem i Far.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ole Terland Född 1958, Teknologie licentiat. VD och koncernchef, anställd 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot av Skogsindustriernas styrelse. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 440 237 aktier, varav 400 000 aktier är placerade i kapitalförsäkring, och 5 miljoner teckningsoptioner.

Olle Dahlin Född 1954, civilingenjör och civilekonom. VD Rottneros Bruk AB, anställd 2005. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 125 576 aktier och 1,5 miljoner teckningsoptioner.

Ingemar Eliasson Född 1956, skogsmästare. Råvarudirektör, anställd 1987. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 46 223 aktier och 2,5 miljoner teckningsoptioner.

Tomas Hedström Född 1960, civilekonom. Ekonomi- och finansdirektör, anställd 2010. Övriga uppdrag/befattningar: Ägare till New Horizons AB. Styrelseordförande i Provrummet AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 25 000 aktier och 2,5 miljoner teckningsoptioner.

Robert Jensen Född 1956, driftingenjör. VD Vallviks Bruk AB, anställd 1999. Övriga uppdrag/befattningar: Innehavare av den enskilda firman Larm och Drift Service. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 0,5 miljoner teckningsoptioner.

Ragnar Lundberg Född 1947, civilingenjör. Teknisk direktör, anställd 2000. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot tillika ordförande i JLR Pulping Systems AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2011: 29 312 aktier.

Resultaträkningar koncernen

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning	1, 9	1 513	1 684
Förändring av lager av färdiga varor		60	-25
Övriga intäkter	2	90	121
		1 663	1 780
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-1 001	-961
Övriga kostnader	7, 8, 9	-450	-393
Personalkostnader	5, 6	-209	-202
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13, 14	-120	-86
Rörelseresultat		-117	138
Finansiella poster
Finansiella intäkter	10	2	6
Finansiella kostnader	11	-5	-6
Summa finansiella poster		-3	0
Resultat efter finansiella poster		-120	138
Skatt på årets resultat	12	-24	-13
ÅRETS RESULTAT		-144	125
Resultat per aktie ¹		-0,95	0,82
Antal aktier i genomsnitt		152 572	152 572

¹ Det finns inga program som medför utspädning.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	2011	2010
ÅRETS RESULTAT	-144	125
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt	-54	20
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt	14	-5
Valutakursdifferenser	1	-2
Omklassificeringsjustering dekonsoliderade dotterföretag ¹	0	1
Summa övrigt totalresultat	-39	14
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	-183	139

¹ Ackumulerade valutakursdifferenser som förts till resultatet i enlighet med IAS 21.

Balansräkningar koncernen

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	3	2
Materiella anläggningstillgångar	14, 15	760	720
Uppskjuten skattefordran	12	73	82
Övriga finansiella anläggningstillgångar	17	5	63
Summa anläggningstillgångar		841	867
Omsättningstillgångar
Varulager m m	18	276	213
Kundfordringar	19	125	150
Övriga kortfristiga fordringar	20	78	80
Skattefordran		5	4
Derivatinstrument	4	1	25
Likvida medel	21	21	155
Summa omsättningstillgångar		506	627
SUMMA TILLGÅNGAR		1 347	1 494

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-29	10
Balanserad vinst		229	404
Summa eget kapital		1 014	1 228
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	5	10
Derivatinstrument	4	11	–
Summa långfristiga skulder		16	10
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	42	29
Leverantörsskulder		119	92
Övriga icke räntebärande skulder	25	123	128
Derivatinstrument	4	19	–
Övriga avsättningar	23	14	7
Summa kortfristiga skulder		317	256
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 347	1 494
Ställda säkerheter	15, 26	650	686
Eventualförpliktelser	26	3	6

Förändringar i eget kapital koncernen

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2010

				Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010	153	730	-69	4	-8	279	1 089
Totalresultat
Årets resultat						125	125
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				20			20
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-5			-5
Valutakursdifferenser					-2		-2
Omklassificeringsjustering Rottneros GmbH					1		1
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	15	-1	–	14
Summa totalresultat	–	–	–	15	-1	125	139
Transaktioner med aktieägare
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner		1					1
Emissionskostnader		-1					-1
Summa tillskott från aktieägare	–	0	–	–	–	–	0
Utgående balans per 31 december 2010	153	730	-69	19	-9	404	1 228

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2011

				Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	Balanserad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2011	153	730	-69	19	-9	404	1 228
Totalresultat
Årets resultat						-144	-144
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				-54			-54
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				14			14
Valutakursdifferenser					1		1
Omklassificeringsjusteringar					0		0
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	-40	1	–	-39
Summa totalresultat	–	–	–	-40	1	-144	-183
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till aktieägare						-31	-31
Summa värdeöverföringar till aktieägare	–	–	–	–	–	-31	-31
Utgående balans per 31 december 2011	153	730	-69	-21	-8	229	1 014

Kassaflödesanalyser koncernen

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not 2011	2010
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	-117	138
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar	120	86
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar	-4	-21
Nedskrivning av fordringar	72	–
Övriga ej kassaflödespåverkande poster	14	4
	85	207
Erhållna räntor och liknande resultatposter	5	1
Betalda räntor och liknande resultatposter	-5	-6
Erhållen/betald inkomstskatt	-1	2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	84	204
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager	-73	2
Förändring av kortfristiga fordringar	3	123
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)	21	-127
Summa rörelsekapitalförändring	-49	-2
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	35	202
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar	-2	-1
Köp av materiella anläggningstillgångar	-155	-124
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar	–	14
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	4	8
Ökning av långfristiga fordringar	–	-10
Minskning av långfristiga fordringar	5	5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	-148	-108
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av teckningsoptioner	–	1
Upptagna lån	37	–
Amortering av skuld	-28	-51
Utbetald utdelning	-30	–
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	-21	-50
Årets kassaflöde	-134	44
Likvida medel vid årets början	155	111
Kursdifferens i likvida medel	0	0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	21 21	155
Outnyttjade krediter	63	108
Disponibel likviditet vid årets slut	84	263

Resultaträkningar moderbolaget

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning	1, 9	27	1 533
Övriga intäkter	2	12	70
		39	1 603
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-8	-1 512
Övriga kostnader	7, 9	-114	-64
Personalkostnader	5, 6	-24	-25
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13, 14	0	-2
Rörelseresultat		-107	0
Finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	10	16	171
Finansiella intäkter	10	3	15
Finansiella kostnader	11	-2	-6
Summa finansiella poster		17	180
Resultat efter finansiella poster		-90	180
Skatt på årets resultat	12	-1	-19
ÅRETS RESULTAT		-91	161

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	2011	2010
ÅRETS RESULTAT	-91	161
Övrigt totalresultat	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	-91	161

Balansräkningar moderbolaget

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	2	–
Materiella anläggningstillgångar	14	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	17	318	373
Summa anläggningstillgångar		321	374
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	19	0	36
Skattefordran		1	1
Övriga kortfristiga fordringar	20	779	670
Likvida medel	21	8	79
Summa omsättningstillgångar		788	786
SUMMA TILLGÅNGAR		1 109	1 160

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Balanserad vinst		471	496
Årets resultat		-91	6
Summa eget kapital		973	1 095
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	37	25
Leverantörsskulder		2	3
Övriga icke räntebärande skulder	25	97	37
Summa kortfristiga skulder		136	65
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 109	1 160
Ställda säkerheter	15, 26	563	567
Eventualförpliktelser	26	3	6

Förändringar i eget kapital moderbolaget

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2010
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010	153	440	268	73	934
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner			1		1
Emissionskostnader			-1		-1
Årets resultat				161	161
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2010	153	440	268	234	1 095

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2011
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2011	153	440	268	234	1 095
Utdelning till aktieägare				-31	-31
Årets resultat				-91	-91
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2011	153	440	268	112	973

Se även not 22, Eget kapital på sidan 78.

Kassaflödesanalyser moderbolaget

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-107	0
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar		0	2
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar		0	0
Nedskrivning av fordran		72	–
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		2	-1
		-33	1
Erhållna räntor och liknande resultatposter		3	10
Betalda räntor och liknande resultatposter		-1	-6
Erhållen/betald inkomstskatt		0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		-31	5
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		-174	270
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-5	-176
Summa rörelsekapitalförändring		-179	94
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-210	99
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-2	–
Köp av materiella anläggningstillgångar		0	0
Försäljning av anläggningstillgångar		0	0
Utdelning från dotterföretag		1	18
Förändring av långfristiga fordringar		–	-11
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-1	7
Finansieringsverksamheten Likvid från emission av teckningsoptioner		–	1
Upptagna lån		37	–
Erhållet koncernbidrag		162	–
Amortering av skuld		-28	-51
Utbetald utdelning		-31	–
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		140	-50
Årets kassaflöde		-71	56
Likvida medel vid årets början		79	23
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	21	8	79
Outnyttjade krediter		63	108
Disponibel likviditet vid årets slut		71	187

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄT-TANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAP-PORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGS-PRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2011:

• IAS 24 (omarbetad), Upplysningar om närstående (gäller från den 1 januari 2011). Den omarbetade standarden ändrar definitionen av en närstående part och mildrar vissa upplysningskrav om närstående för till staten närstående företag. Den omarbetade standarden har inte haft någon påverkan på redovisade belopp, men innebär ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter.

Inga av de övriga IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Koncernens och moderföretagets bedömningar avseende effekterna av dessa nya standarder och tolkningar anges nedan:

• IFRS 9, Financial instruments, hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• IFRS 10, Consolidated financial statements, bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• IFRS 12, Disclosures of interests in other entities, omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som

börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

• IFRS 13, Fair value measurement, syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Koncernredovisningsprinciper

KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Rottneros AB äger 100 procent av andelarna i det spanska bolaget Rottneros Miranda S.A. Detta bolag har fram till och med den 31 mars 2009 ingått i koncernredovisningen för Rottneros och konsoliderats i enlighet med förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. I april 2009 har Rottneros Miranda S.A. blivit föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning. I och med detta har Rottneros AB ej längre något bestämmande inflytande över Rottneros Miranda S.A. då moderbolaget förlorat rätten att utforma dotterföretagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Från denna tidpunkt redovisas istället andelarna i Rottneros Miranda S.A. som en finansiell tillgång som kan säljas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Detta innebär att andelarna värderas till verkligt värde och att eventuella värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en verkligt värdeberäkning av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall verkligt värdeberäkningen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa verkliga värden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också.

Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/ BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 12.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTER-BOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter och motsvarar således det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och såldes ej heller i årsredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa och banktillgodohavanden. Eventuella spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som långfristig respektive kortfristig räntebärande skuld. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

MATERIELLA ANLÄGGNINGS-TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Immateriella anläggningstillgångar under utveckling redovisas till anskaffningsvärde. Samtliga immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Immateriella anläggningstillgångar under utveckling	5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. För tillgångar som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per

balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 4 MSEK (5 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med

att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGS-KOSTNADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Rottneros har inga finansiella tillgångar

som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Säkringsinstrument resultatförs i resultaträkningen i takt med att de löper ut.

Då transaktionen ingås, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 22. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten Råvaror och förnödenheter när det gäller el-terminskontrakt.

Lånefordringar och kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader.

Finansiell riskhantering

Rottneros är exponerade för olika risker som härrör från finansiella instrument. Enligt IFRS 7 ska de finansiella rapporterna innehålla kvalitativa och kvantitativa upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut. Rottneros redovisar sådan information dels i noterna, dels utförligare i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 32-36.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning, inklusive utnyttjade krediter, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De områden som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran, värdering och klassificering av anläggningstillgångar i det nedlagda Utansjö Bruk, värdering av tillgångarna i Rottneros Bruk, samt värdering av fordran på det helägda företaget Rottneros Miranda S.A. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2011 uppgår bokad uppskjuten skattefordran till 73 MSEK, motsvarande outnyttjade underskottsavdrag om 277 MSEK. Dessutom finns skattemässiga underskottsavdrag om 142 MSEK för vilka uppskjuten skattefordran ej har bokats. Mer information kring bedömningen av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen framgår av not 12.

Värdering och klassificering av anläggningstillgångar i Utansjö Bruk

Vid nedläggningen av verksamheten vid Utansjö Bruk skrevs samtliga anläggningstillgångar som inte bedömdes kunna användas till att sätta upp en ny CTMP-linje ned till noll. De anläggningstillgångar som är användbara till en ny CTMP-linje skrevs ned till dess återvinningsvärde, vilket motsvarade nettoförsäljningsvärdet och bedömdes uppgå till 100 MSEK. Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan. Vid varje bokslutstillfälle prövas tillgångarnas bokförda värde och om detta bedöms understiga återvinningsvärdet, görs återföring av nedskrivning upp till det lägsta av återvinningsvärdet och anskaffningsvärde minus planenliga avskrivningar.

Per den 31 december 2011 uppgår anläggningstillgångarnas bokförda värde till 105 MSEK. Detta bedöms motsvara anläggningstillgångarnas återvinningsvärde.

Arbetet med att hitta ny användning för CTMPlinjen från Utansjö Bruk pågår och flera intressanta projekt bearbetas aktivt. Dock har inget projekt nått så stor sannolikhet att genomföras att klassificering av anläggningstillgångarna som innehav för försäljning enligt IFRS 5 blir tillämpbart. Tillgångarna klassificeras därför som materiella anläggningstillgångar till dess det bedöms mycket sannolikt att försäljning kommer ske enligt reglerna i IFRS 5.

Värdering tillgångarna i Rottneros Bruk

Lönsamheten för Rottneros Bruk är otillfredsställande och ett förbättringsprogram har inletts. Till följd av lönsamhetssituationen och de osäkra utsikterna på marknaden för slipmassa har brukets tillgångar skrivits ned med 65 MSEK. I koncernens resultaträkning redovisas 53 MSEK av nedskrivningen som 'Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar' och 12 MSEK som 'Övriga kostnader'.

Nedskrivningens storlek har beräknats utifrån ett nedskrivningstest där brukets redovisade värden på tillgångarna jämförts med tillgångarnas bedömda återvinningsvärde. Nedskrivning har sedan skett till det beräknade återvinningsvärdet, vilket utgörs av tillgångarnas beräknade nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet har brukets framtida kassaflöden för kommande åtta år uppskattats och diskonterats med en diskonteringsfaktor om 10,2 procent före skatt (7,5 procent efter skatt).

Prövning av nedskrivningsbehov fordran Rottneros Miranda S.A.

Per varje rapportperiods slut prövas koncernens finansiella tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 39. Den 16 april 2009 meddelades att Rottneros beslutat att avveckla verksamheten vid det spanska massabruket Rottneros Miranda S.A. Verksamheten och företaget avvecklas enligt spansk insolvenslagstiftning. Då Rottneros fordran överstiger styrelsens och ledningens bedömning av värdet på Mirandakoncernens nettotillgångar har nedskrivning av fordran gjorts med motsvarande 4 MEUR under 2009.

Det faktum att Rottneros inte har någon insyn i eller kontroll av likvidationsprocessen av Rottneros Miranda SA, samt den utdragna krisen på den spanska fastighetsmarknaden och osäkerhet om när läget kan stabiliseras, gör att Rottneros under

2011 skrivit ned hela den nettofordran på Rottneros Miranda SA som var bokförd till 53 MSEK. I och med nedskrivningen under 2009 och nedskrivningen med 53 MSEK under 2011 är fordran bokförd till 0 MSEK. En eventuell framtida återbetalning av hela eller del av fordran kommer därmed att ge en positiv effekt på Rottneros resultat.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGS-PRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/ diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Moderbolagets jämförelsesiffror har ändrats till följd av att Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 om redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott. Redovisning av koncernbidrag sker för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare i enlighet med RFR 2 och ändringen gäller retroaktivt.

Detta innebär att ett koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag i moderföretaget redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Detta innebär att koncernbidraget redovisas som finansiell intäkt. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas enligt huvudansatsen i RFR 2 som en ökning av andelar i dotterföretag. Samtidigt görs en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12, det vill säga i resultaträkningen.

Den ändrade redovisningen har påverkat moderbolagets nettoresultat för 2010 positivt med 155 MSEK. Ändringen har inte haft någon påverkan på bolagets eget kapital.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i avsnittet Möjligheter och risker, se sidorna 32-36 är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Dock har moderbolaget ingen produktion eller försäljning och de risker som är förknippade med dessa områden är därmed inte relevanta för moderbolaget.

Not 1 Omsättningens geografiska fördelning

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2011	%	2010	%
Sverige	179	11,9	192	11,4
Övriga Norden	82	5,4	97	5,7
Tyskland	308	20,4	301	17,9
Italien	281	18,5	357	21,2
Spanien	52	3,4	40	2,4
Frankrike	38	2,5	31	1,8
Polen	29	1,9	46	2,7
Övriga Europa	224	14,8	252	15,0
USA	176	11,7	190	11,3
Kina	27	1,7	27	1,6
Övriga världen	117	7,8	151	9,0
SUMMA	1 513	100,0	1 684	100,0

Intäkter om 236 (283) MSEK avser en enskild extern kund med flera mottagande pappersbruk.

Not 2 Övriga intäkter

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	4	22	0	0
Försäljning av biprodukter	26	15	–	–
Provisionsintäkter	–	–	–	14
Transportintäkter	–	3	–	7
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	6	41	6	41
Försäljning av certifikat grön el	22	27	–	–
Utsläppsrätter	4	5	–	–
Kursdifferenser	6	–	–	–
Övrigt	22	8	6	8
SUMMA	90	121	12	70

Not 3 Råvaror och förnödenheter

RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-7	3	6¹	3
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter	-994	-964	-14	-1 515
SUMMA	-1 001	-961	-8	-1 512

¹ I moderbolagets kostnad för råvaror och förnödenheter redovisas endast resultatet från elterminskontrakt för den period som bolaget haft kostnader för råvaror och förnödenheter. Resterande del av året klassificeras resultatet för elterminskontrakt som övriga externa kostnader. Den del som belastat övriga externa kostnader uppgår för 2011 till -13 MSEK.

Not 4 Finansiella instrument

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2011.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	1	–	1
SUMMA	–	1	–	1
Skulder
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	30	–	30
SUMMA	–	30	–	30

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2010.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	25	–	25
SUMMA	–	25	–	25
Skulder
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
SUMMA	–	–	–	–

FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

31 December 2011	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkringsändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	1	1
Kundfordringar och andra fordringar exklusive
interimsfordringar	178	–	178
Likvida medel	21	–	21
SUMMA	199	1	200
	Derivat för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Derivatinstrument	30	–	30
Upplåning	–	37	37
Skulder avseende finansiell leasing	–	10	10
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive
icke finansiella skulder	–	130	130
SUMMA	30	177	207

FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI
31 December 2010	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkringsändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	25	25
Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar	266	–	266
Likvida medel	155	–	155
SUMMA	421	25	446
		Övriga finansiella skulder	Summa
Upplåning		25	25
Skulder avseende finansiell leasing		14	14
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder		108	108
SUMMA		147	147

DERIVATINSTRUMENT	2011		2010
	Till gångar	Skulder	Till gångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	1	4	8	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	26	17	–
SUMMA	1	30	25	–
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	-1	–	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	-10	–	–
Kortfristig del	1	19	25	–

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2011

SÄKRING
	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvärde à vista
Valuta USD, termin sälj	35 MUSD	6,82 SEK/USD		-4 6,93 SEK/USD
Valuta EUR, termin sälj	5 MEUR	9,08 SEK/EUR		1 8,95 SEK/EUR
Valuta EUR, termin köp	12 MEUR	9,18 SEK/EUR		-1 8,95 SEK/EUR
El	416 520 MWh	43,3 öre/kWh	-26	30,0 öre/kWh
TOTALT MARKNADSVÄRDE			-30

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2010

SÄKRING
	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvärde à vista
Valuta USD, termin sälj	14 MUSD	7,26 SEK/USD	8	6,80 SEK/USD
El	80 875 MWh	39,7 öre/kWh	17	77,1 öre/kWh
	TOTALT MARKNADSVÄRDE		25

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USDkurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet

och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidorna 32-36.

Not 5 Personal

	2011		2010
	Medelantal anställda	Varav män %	Medelantal anställda	Varav män %
Moderbolaget	10	70,0	12	75,0
Dotterföretag	288	84,4	296	84,5
Koncernen totalt	298	83,9	308	84,1
Varav
Sverige	293	84,3	303	84,5
Lettland	5	60,0	5	60,0
	298	83,9	308	84,1

		2011			2010
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensions kostnader)¹
Moderbolaget	13,6	9,3	3,6	18,6	10,7	4,1
Dotterföretag	125,8	50,5		7,3 120,3	47,9	6,7
KONCERNEN TOTALT²	139,4	59,8		10,9² 138,9	58,6	10,8²

¹ Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,3 (3,5) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

² Av koncernens pensionskostnader avser 3,7 (4,9) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2011					2010
MSEK	Styrelse, verkställande direktörer och andra befattningshavare ledande	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	(varav rörlig ersättning)	Styrelse, verkställande direktörer och andra ledande	(varav rörlig ersättning) befattningshavare	Övriga anställda	(varav rörlig ersättning)
Moderbolaget	10,8	(0,3)	2,8		(–) 15,8	(3,3)	2,8	(–)
Dotterföretag	1,1		(–) 124,6	(–)	7,8	(–)	112,5	(–)
KONCERNEN TOTALT	11,9		(0,3) 127,4		(–) 23,6	(3,3)	115,3	(–)

Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 3,9 (5,7) MSEK samt till styrelsens ordförande 0,6 (0,6) MSEK.

Not 6 Ersättningar till ledande befattningshavare

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarade de fem personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 52.

Rörlig ersättning

Den rörliga lönedelen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön och den särskilda prestationsbaserade bonusen kopplad till Utansjöprojektet är maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön. Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är ett halvt år. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 24 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.

Beslutsprocessen

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

ERSÄTTNINGAR OCH ÖRIGA FÖRMÅNER UNDER 2011 (MSEK)	styrelsearvode Grundlön/	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande, Kjell Ormegard	0,6	–	–	–	–	0,6
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Bengt Unander-Scharin	0,3	–	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,3	–	–	–	–	0,3
Verkställande direktör, Ole Terland	3,8	0,0	0,1	1,3	0,0	5,2
Andra ledande befattningshavare (fem personer)	5,9	0,3	0,2	2,2	0,1	8,7
SUMMA	11,2	0,3	0,3	3,5	0,1	15,4
Summa 2010	13,2	3,3	0,3	4,0	0,0	20,8

Kommentarer till tabellen

• Rörlig ersättning avser vad som belastat resultatet för 2011 respektive 2010. Av beloppet för 2010 har 1,2 MSEK utbetalats och kostnadsförts för rörlig ersättning 2009. Övrig del av rörliga ersättningar 2010 avser 2010 som utbetalas 2011. Rörlig ersättning 2011 utbetalas 2012.
• Övriga förmåner avser tjänstebil. Under 2010 har ett aktierelaterat incitamentsprogram getts ut till ledande befattningshavare. Totalt överläts 12 miljoner teckningsoptioner, varav fem miljoner till verkställande direktören och sju miljoner till andra ledande befattningshavare. Fler detaljer framgår av not 22.
• Styrelsens ordförande Kjell Ormegard och styrelseledamoten Bengt Unander-Scharin har fakturerat sina respektive arvoden jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via egna bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.
• Rottneros har under 2011 köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 122 TSEK från Ramberg Advokater där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam. Motsvarande inköp för 2010 uppgick till 291 TSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder då var verksam.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt sex personer, utgörs av sex män. Styrelsen vid årets slut, om totalt fyra personer, utgörs av en kvinna och tre män. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen.

Not 7 Revisionskostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
PwC
Revisionsuppdrag	1,1	1,0	0,4	0,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	0,2	–	0,2
Skatterådgivning	0,2	0,4	0,1	0,3
Övriga tjänster	0,8	0,1	0,8	0,0
SUMMA	2,1	1,7	1,3	0,9

Not 8 Utgifter för forskning och utveckling

Som en del av den normala kundrelationen arbetar bruken inom Rottneros med process- och kvalitetsförbättrande åtgärder för att anpassa utbudet efter kundernas behov. Detta utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och kostnadsförs när det inträffar. Det totala beloppet för process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförts under året är inte väsentligt.

Not 9 Transaktioner med närstående

Nemus Holding AB äger 20,1 procent av aktierna i Rottneros AB. Nemus Holding AB har ett bestämmande inflytande i Arctic Paper AB som har ett bestämmande inflytande i Arctic Paper S.A.-koncernen, där följande kunder till Rottneros ingår och som därmed redovisas som närstående till Rottneros:

• Arctic Paper Kostrzyn S.A.
• Arctic Paper Munkedals AB
• Arctic Paper Mochenwangen GmbH
• Arctic Paper Grycksbo AB

I nedanstående tabell framgår de totala belopp av transaktioner med ovanstående närstående som skett under 2011 respektive 2010. Varor säljs med samma villkor som för icke närstående.

FÖRSÄLJNING AV VAROR

Närstående	Försäljning 2011	Försäljning 2010	Kundfordringar 31 dec 2011	Kundfordringar 31 dec 2010
Arctic Paper S.A.-koncernen	121	160	22	20
SUMMA	121	160	22	20

Fordringar på närstående härrör i sin helhet från försäljningstransaktioner och inga reserveringar för osäkra fordringar på närstående har gjorts.

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 41 (3) procent av omsättning från dotterbolag och 9 (94) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

Not 10 Finansiella intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	2	1	2	0
Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	1	10
Kursdifferenser	–	5	–	5
SUMMA	2	6	3	15

	Moderbolaget
	2011	2010
Resultat från andelar i koncernföretag
Koncernbidrag från dotterföretag	89	162
Utdelning från dotterföretag	–	17
Nedskrivning av andelar i dotterföretag	-73	-8
SUMMA	16	171

Not 11 Finansiella kostnader

	Koncernen Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-4	-6	-1	-6
Kursdifferenser	-1	–	-1	–
SUMMA	-5	-6	-2	-6

Not 12 Skatt på årets resultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt	0	0	–	–
Uppskjuten skatt	-24	-13	-1	-19
SUMMA	-24 -13		-1	-19

ÅRETS UPPSKJUTNA SKATTEKOSTNAD		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	2	13	–	–
Uppskjuten skattekostnad avseende övriga temporära skillnader	-26	-26	-1	-19
UPPSKJUTEN SKATT I RESULTATRÄKNINGEN	-24	-13	-1	-19

SKILLNAD MELLAN KONCERNENS SKATTEKOSTNAD OCH SKATTEKOSTNAD BASERAD PÅ GÄLLANDE SKATTESATS	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Redovisat resultat före skatt	-120	138	-90	180
Skatt enligt gällande skattesats	32	-36	24	-47
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-17	0	-33	-2
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	0	0	23	47
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	-1	4	-1	-35
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	-38	19	-14	18
Effekt av utländska skattesatser	0	0	–	–
SUMMA	-24	-13	-1	-19

Skattesats

Gällande skattesats är 26,3 procent (26,3 procent).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

UPPSKJUTNA SKATTESKULDER
Koncernen	Över avskrivningar	Derivat instrument	Totalt
Per 1 januari 2010	-15	-2	-17
Redovisat i resultaträkningen	13	–	13
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-5	-5
Per 31 december 2010	-2	-7	-9
Redovisat i resultaträkningen	2	–	2
Redovisat i övrigt totalresultat	–	7	7
PER 31 DECEMBER 2011	–	–	–

UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Koncernen	Skattemässiga skillnader i anläggningstillgångar	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2010	0	117	0	0	117
Redovisat i resultaträkningen	–	-26	–	–	-26
Per 31 december 2010	0	91	0	0	91
Redovisat i resultaträkningen	–	-26	–	–	-26
Redovisat i övrigt totaltresultat	–	–	7	–	7
PER 31 DECEMBER 2011	0	66	7	0	73

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. Vid fortsatta resultat i nivå med det genomsnittliga resultatet för 2009-2011 (exkluderat de nedskrivningar och engångsposter om -148 MSEK som belastat resultatet för 2011), har den uppbokade uppskjutna skattefordran utnyttjats inom tre år. Totalt finns skattemässiga underskottsavdrag om 142 MSEK för vilka uppskjuten skattefordran ej har bokats. Samtliga underskottsavdrag är hänförbara till svenska juridiska personer och har enligt gällande skatteregler ingen förutbestämd förfallotid.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Uppskjutna skattefordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skattefordringar, långfristiga	73	91	23	24
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	–	-9	–	–
SUMMA	73	82	23	24

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	73	82	23	24
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	73	82	23	24

Not 13 Immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN				2011-12-31				2010-12-31
	Program vara	Varu märken	Licenser	Tillgångar under utveckling	Summa	Program vara	Varu märken	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	38	25	2	–	65	37	25	8	70
Årets anskaffning	0	–	–	2	2	1	–	–	1
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–	-6	-6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	2	67	38	25	2	65
Ingående avskrivningar	-37	-25	-1	–	-63	-34	-25	-3	-62
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–	2	2
Årets avskrivningar	0	–	-1	–	-1	-3	–	0	-3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-37	-25	-2	–	-64	-37	-25	-1	-63
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	–	–	2	3	1	–	1	2

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

MODERBOLAGET	2011-12-31			2010-12-31
	Programvara	Tillgångar under utveckling	Summa	Programvara	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	–	15	15	15
Årets anskaffning	–	2	2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	2	17	15	15
Ingående avskrivningar	-15	–	-15	-14	-14
Årets avskrivningar	–	–	–	-1	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	–	-15	-15	-15
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	2	2	–	–

Not 14 Materiella anläggningstillgångar

KONCERNEN				2011-12-31							2010-12-31
	Mark	Mark anlägg.	Byggnad	er Maskiner	Invent arier	Påg. Nyanl./ förskott	Summa	Mark	Mark anlägg.	Byggnad	er Maskiner	Invent arier	Påg. Nyanl./ förskott	Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	22	85	1 559	52	110	1 831	3	19	84	1 581	51	8	1 746
Inköp/förskott	–	–	–	9	1	145	155	0	–	1	16	1	106	124
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	-81	-8	–	-89	–	–	–	-41	-1	–	-42
Under året omförda poster	–	–	-4	54	8	-54	4	–	3	–	3	1	-4	3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	22	81	1 541	53	201	1 901	3	22	85	1 559	52	110	1 831
Ingående avskrivningar	–	-9	-37	-947	-41	–	-1 034	–	-5	-32	-896	-38	–	-971
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	41	7	–	48	–	–	–	37	1	–	38
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	-3	–	–	–	–	-3
Årets avskrivningar	–	-1	-5	-71	-3	–	-80	–	-1	-5	-88	-4	–	-98
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-10	-42	-977	-37	–	-1 066	–	-9	-37	-947	-41	–	-1 034
Ingående nedskrivning	–	–	–	-80	1	2	-77	–	–	–	-101	1	2	-98
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	40	1	–	41	–	–	–	6	–	–	6
Årets nedskrivning	–	–	–	-46	-10	–	-56	–	–	–	-14	–	–	-14
Återförda nedskrivningar	–	–	–	17	–	–	17	–	–	–	29	0	–	29
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	-69	-8	2	-75	–	–	–	-80	1	2	-77
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	3	12	39	495	8	203	760	3	13	48	532	12	112	720

Koncernen har inte erhållit några statliga stöd hänförliga till materiella anläggningstillgångar under 2010 och 2011.

MODERBOLAGET	2011-12-31		2010-12-31
	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	2	2	1	1
Inköp	0	0	1	1
Försäljningar/utrangeringar	0	0	0	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2	2
Ingående avskrivningar	-1	-1	0	0
Försäljningar/utrangeringar	0	0	0	0
Årets avskrivningar	0	0	-1	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	-1	-1
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	1	1	1

Not 15 Räntebärande skulder

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER		Koncernen	Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Skuld avseende finansiell leasing	5	10	–	–
UTGÅENDE BALANS	5	10	–	–

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Checkräkningskredit	37	–	37	–
Banklån	–	25	–	25
Skuld avseende finansiell leasing	5	4	–	–
UTGÅENDE BALANS	42	29	37	25
SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	42	29	37	25

Banklånen per 31 december 2010 avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet, vilket Rottneros sa upp i januari 2011 och amorterade hela den utestående skulden. Ett nytt säkerställt finansieringsavtal tecknades, vilket innebär att Rottneros har

möjlighet att låna upp till motsvarande 100 MSEK. Från den 1 januari 2012 uppgår totala beviljade krediter till 150 MSEK.

För krediterna finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Företagsinteckningar	275	275	275	275
Aktier i dotterföretag	375	407	288	288
UTGÅENDE BALANS	650	682	563	563

Ränta på balansdagen var som följer:

		31 dec 2011			31 dec 2010
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Banklån	–	–	–	2,20	–	2,34
Checkräkningskredit	3,89	1,60	1,60	–	–	–

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2011 31 dec	2010 31 dec
SEK	29	0
EUR	4	25
USD	4	–
	37	25

Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:

	2011 31 dec	2010 31 dec
Rörlig ränta:
– löper ut inom ett år	–	–
– löper ut om mer än ett år	63	108
	63	108

Beviljade krediter har utökats med 50 MSEK från den 1 januari 2012.

Not 17 Finansiella anläggningstillgångar

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

	Anskaffnings värden		Ackumulerade avskrivningar
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Maskiner och andra tekniska anläggningar	43	43	-34	-30
SUMMA	43	43	-34	-30

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden			Nuvärden
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Inom ett år	5	4	4	4
Senare än ett år men inom fem år	5	10	5	9
SUMMA	10	14	9	13

De framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 (5) MSEK.

Not 16 Operationella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	0	1	0	0
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	0	0	0	0
SUMMA	0	1	0	0

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:

	Koncernen Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Leasingkostnader	1	1	0	0
Varav minimileasingavgifter	1	1	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Andelar i koncernföretag			295	297
Uppskjuten skattefordran			23	24
Andra långfristiga fordringar	5	63	–	52
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	5	63	318	373

Ovanstående poster specificeras nedan.

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG					Bokfört värde
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2011-12-31	2010-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rockhammars Bruk AB	556150-8366	Lindesberg	145 000	100	19	19
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	000319171	Lettland	100	100	6	6
Aspen Tree Re AG¹					-	1
Rottneros S.A.¹					-	1
SUMMA					295	297

¹ Företagen likviderade under 2011.

MODERBOLAGET
	2011 31 dec	2010 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	769	761
Lämnade koncernbidrag	73	8
Likviderade dotterföretag	-2	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	840	769
Ingående nedskrivningar	-472	-464
Årets nedskrivningar	-73	-8
Utgående ackumulerade nedskrivningar
netto	-545	-472
UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE	295	297

UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN	Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	23	24
SUMMA	23	24

ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR	Koncernen			Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	63	64	52	46
Anskaffat under året	–	10	–	10
Omräkningsdifferens	0	-4	1	-4
Överfört från/till kortfristiga fordringar	–	-2	–	–
Årets amorteringar/upplösningar	-5	-5	–	–
Årets nedskrivningar	-53	–	-53	–
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	5	63	–	52

I andra långfristiga fordringar per 31 december 2010 i moderbolaget ingår fordran på det helägda företaget Rottneros Miranda SA, med 52 MSEK. Då Rottneros Miranda inte ingår i koncernredovisningen för Rottneros efter mars 2009, ingår denna fordran även i andra långfristiga fordringar för koncernen. Under 2011 har resterande del av fordran skrivits ned till 0 MSEK.

Not 18 Varulager

	Koncernen
	2011 31 dec	2010 31 dec
Råvaror och förnödenheter	127	121
Massa¹	149	92
UTGÅENDE BALANS	276	213

¹ Av det totala massalagret har 86 (21) procent värderats till nettoförsäljningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.

Not 19 Kundfordringar

SPECIFIKATION KUNDFORDRINGAR	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Kundfordringar, brutto	126	150	1	36
Reserv för osäkra kundfordringar	-1	0	-1	0
KUNDFORDRINGAR, NETTO	125	150	0	36

FÖRÄNDRINGAR I RESERVEN FÖR OSÄKRA KUNDFORDRINGAR ÄR SOM FÖLJER:	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Ingående balans	–	-4	–	-4
Reservering för osäkra fordringar	-1	–	-1	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	4	–	4
UTGÅENDE BALANS	-1	–	-1	–

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp.

Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2011 var kundfordringar uppgående till 32 (13) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Mindre än 3 månader från förfallodagen	31	13	–	13
3 till 9 månader från förfallodagen	1	0	–	0
9 till 12 månader från förfallodagen	–	0	–	0
Mer än 13 månader från förfallodagen	0	–	0	–
SUMMA	32	13	0	13

REDOVISADE BELOPP, PER VALUTA, FÖR KUNDFORDRINGAR ÄR FÖLJANDE	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
SEK	32	37	0	9
USD	41	44	0	8
EUR	50	64	0	18
Andra valutor	2	5	–	1
UTGÅENDE BALANS	125	150	0	36

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	–	–	768	627
Övriga fordringar	48	53	10	33
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	27	1	10
UTGÅENDE BALANS	78	80	779	670

SPECIFIKATION FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	4	4	0	0
Upplupen intäkt av säkringar	–	8	–	8
Förutbetalda kostnader	13	9	1	1
Upplupen intäkt vid försäljning av grön el	–	5	–	–
Övriga upplupna intäkter	13	1	–	1
UTGÅENDE BALANS	30	27	1	10

Not 21 Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Kassa och bank	21	155	8	79
UTGÅENDE BALANS	21	155	8	79

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Moderbolaget	Antal aktier¹	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 1 januari 2010	1 525 719 228	153	730	883
Nyemission av stamaktier – kontant	31	0	–	0
Sammanläggning av aktier	-1 373 147 334	–	–	–
Emissionskostnader		–	-1	-1
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner		–	1	1
Per 31 december 2010	152 571 925	153	730	883
Per 31 december 2011	152 571 925	153	730	883

¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier

Genomsnittligt antal aktier 2010	152 571 925
Genomsnittligt antal aktier 2011	152 571 925

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 stamaktier med ett nominellt värde av 822 TSEK.

Årsstämman den 22 april 2010 beslutade att genomföra en sammanläggning av aktier där tio befintliga aktier läggs samman till en aktie. Årsstämman beslutade även om en riktad nyemission om 31 aktier i syfte att nå ett antal aktier som var jämnt delbart med tio. Under april 2010 genomfördes den på årsstämman beslutade riktade nyemissionen och avstämningsdag för sammanläggningen var den 7 maj 2010.

Aktierelaterat incitamentsprogram

Årsstämman den 22 april 2010 beslutade att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare. Tio teckningsoptioner ger rätt till teckning av en ny stamaktie i Rottneros. Teckningsoptionerna gavs ut utan betalning och kunde endast tecknas av Rottneros helägda dotterbolag Utansjö Bruk AB. Efter teckning erbjöds åtta ledande befattningshavare att i olika omfattning förvärva teckningsoptioner för 0,10 kronor per teckningsoption. Totalt överläts 12 miljoner av teckningsoptionerna till teckningsberättigade för marknadspris. Rottneros har makulerat ej överlåtna teckningsoptioner och utspädningseffekten vid fullt utnyttjande uppgår till 0,8 procent.

Teckningskursen per stamaktie baseras på genomsnittlig senaste betalkurs för Rottneros aktie på NASDAQ OMX Stockholm under perioden 23 april 2010 till 6 maj 2010 och fastställs med beaktande av Black & Scholes värderingsmodell så att optionspremien vid tillfället för överlåtelse av teckningsoption uppgår till 0,10 kronor. Teckningskursen uppgår därmed till 9,75 kronor per aktie. Teckning får ske endast under perioderna 17 maj 2011 till 31 mars 2013 och 1 april 2013 till 16 maj 2013. Under perioden 17 maj 2011 till 31 mars 2013 är lägsta teckning per optionsinnehavare och tillfälle 10 000 aktier. Under perioden 1 april 2013 till 16 maj 2013 får varje

optionsinnehavare endast påkalla teckning vid ett tillfälle. Per den 31 december 2011 har inga aktier tecknats.

Aktie som tillkommit genom teckning ger rätt till vinstutdelning från och med den första avstämningsdag för utdelning som inträffar efter det att teckningen verkställts i sådan utsträckning att aktien upptagits i bolagets aktiebok.

Utdelning

Årsstämman den 19 april 2011 beslutade att utdelning lämnas med 20 öre per aktie, vilket totalt motsvarar 31 MSEK. Utdelningen har utbetalats i april 2011. För räkenskapsåret 2011 kommer styrelsen föreslå årsstämman den 19 april 2012 att utdelning lämnas med 10 öre per aktie. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.

Hantering av kapitalrisk

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2011 och 2010 framgår nedan:

	2011 31 dec	2010 31 dec
Räntebärande nettofordran (–)/nettoskuld (+)	26	-116
Eget kapital	1 014	1 228
SKULDSÄTTNINGSGRAD	0,03	-0,09

FÖRÄNDRING AV SÄKRINGSRESERV	2011 31 dec	2010 31 dec
Ingående balans	19	4
Kassaflödessäkringar:
– verkligt värde-resultat under året	-54	63
– skatt på verkligt-värde resultat	14	-16
– överföringar till resultaträkningen	0	-43
– skatt på överföringar till resultaträkningen	0	11
UTGÅENDE BALANS	-21	19

Not 23 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Kortfristiga avsättningar
Avsättning för omstruktureringskostnader	14	7	–	–
SUMMA	14	7	–	–

Avsättning för omstruktureringskostnader avser engångskostnader för avtalspensioneringar och uppsägningskostnader i samband med personalneddragningar vid Rottneros Bruk som kommunicerats den 14 september 2011, samt avsättning relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari 2008. Samtliga avsättningar för omstruktureringskostnader förväntas bli ianspråktagna under 2012.

AVSÄTTNING FÖR OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD ER		Koncernen	Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Avsättningar vid årets ingång	7	14	–	–
Tillkommande avsättningar	11	–	–	–
Ianspråktagna avsättningar	-4	-7	–	–
AVSÄTTNINGAR VID ÅRETS UTGÅNG	14	7	–	–

Not 24 Beviljade krediter

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 100 (136) MSEK och för koncernen till 100 (136) MSEK. Utnyttjade krediter för koncernen var vid årsskiftet 37 MSEK (2010-12-31: 28 MSEK).

UTNYTTJADE KREDITER	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Förfaller senare än ett år	–	–	–	–
Förfaller inom ett år	37	28	–	28
Varav:
Checkräkningskredit	37	–	–	–
Syndikeringslån	–	28	–	28
SUMMA	37	28	–	28

Utnyttjade krediter per 31 december 2010 avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet, vilket Rottneros sa upp i januari 2011 och amorterade hela den utestående skulden. Ett nytt säkerställt finansieringsavtal tecknades, vilket innebar att Rottneros hade möjlighet att låna upp till motsvarande 100 MSEK. Från den 1 januari 2012 uppgår totala beviljade krediter till 150 MSEK.

Not 25 Övriga icke räntebärande skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Skulder till koncernföretag	–	–	87	25
Övriga skulder	11	16	0	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	112	112	10	11
UTGÅENDE BALANS	123	128	97	37

SPECIFIKATION UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2011 31 dec	2010 31 dec	2011 31 dec	2010 31 dec
Semesterlöneskuld	23	23	2	2
Sociala avgifter	7	7	2	2
Löneskuld	9	8	1	–
Punktskatter	1	1	–	–
Räntekostnader	0	0	0	0
Leveranskostnader	6	10	–	6
Upplupna reparationskostnader	–	10	–	–
Deponiavgifter	–	4	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	29	21	–	–
Utsläppsrätter	2	4	–	–
Övriga upplupna kostnader	35	24	5	1
UTGÅENDE BALANS	112	112	10	11

Not 26 Eventualförbindelser

Moderbolaget och koncernen har eventualförpliktelser avseende garantier uppgående till 3 (6) MSEK. För årets eventualförpliktelser finns ställd säkerhet i form av spärrade bankmedel om 0 (4) MSEK.

Not 27 Övriga upplysningar

Några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inte inträffat.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas till Riskavsnittet, sidorna 32-36.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ)

Org nr 556013-5872

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Rottneros AB för år 2011, med undantag för avsnittet Miljö på sidorna 28-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10-80.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen .

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rottneros AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 9 mars 2012

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Sexårsöversikt

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG
	2011	2010	2009	2008	2007	2006
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMSÄTTNINGEN
Massapris listpris NBSK, USD¹	960	930	657	852	794	675
USD/SEK²	6,50	7,21	7,65	6,58	6,76	7,37
Massapris listpris NBSK i SEK	6 229	6 705	4 989	5 617	5 368	4 977
Rottneros leveranser, ton	311 400	330 300	376 700	617 900	714 700	699 500
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning	1 513	1 684	1 508	2 663	2 927	2 690
Rörelseresultat före avskrivningar	4	224	-62	-82	75	148
Av- och nedskrivningar	-120	-86	-104	-224	-435	-155
Rörelseresultat efter avskrivningar	-117	138	-166	-306	-360	-7
Finansnetto	-3	0	97	-79	-24	-16
Resultat efter finansnetto	-120	138	-69	-385	-384	-23
Resultat efter skatt	-144	125	-69	-331	-301	-8
Balansposter, MSEK
Anläggningstillgångar	841	867	849	1 149	1 123	1 363
Varulager	276	213	215	447	493	397
Kortfristiga fordringar	209	259	230	391	572	570
Likvida medel	21	155	111	45	121	122
Eget kapital	1 014	1 228	1 089	810	1 050	1 403
Långfristiga räntebärande skulder	5	10	57	692	173	177
Långfristiga ej räntebärande skulder	11	0	1	14	49	85
Kortfristiga räntebärande skulder	42	29	44	82	452	304
Kortfristiga ej räntebärande skulder	275	227	214	434	585	483
Balansomslutning	1 347	1 494	1 405	2 032	2 309	2 452
Nyckeltal
Rörelsemarginal %	-7,8	8,2	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3
Vinstmarginal %	-8,0	8,2	-4,6	-14,4	-13,1	-0,9
Avkastning på sysselsatt kapital %	Neg	11,6	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital efter skatt %	Neg	10,8	Neg	Neg	Neg	Neg
Soliditet %	75	82	78	40	45	57
Skuldsättningsgrad ggr	0,0	-0,1	0,1	1,0	0,6	0,3
Räntetäckningsgrad ggr	Neg	26,2	Neg	Neg	Neg	Neg
Övrigt
Investeringar MSEK	157	125	10	191	163	113
Medelantal anställda st	298	308	387	667	718	754

¹ Källa för NBSK listpris är PIX pris.

² Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

Kvartalsdata

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

	2011				2010			2009
	IV	III	II	I	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning	337	367	409	400	402	413	462	407	363	345	367	433
Rörelseresultat före avskrivningar	-40	-50	54	39	35	88	61	40	32	-45	31	-80
Av- och nedskrivningar	-3	-81	-18	-18	-20	-20	-13	-33	-26	-25	-23	-30
Rörelseresultat	-43	-131	36	21	15	68	48	7	6	-70	8	-110
Finansnetto	-1	-1	1	-2	-2	-4	2	4	-6	113	-5	-5
Resultat efter finansiella poster	-44	-132	37	19	13	64	50	11	0	43	3	-115
Skatt	-4	-4	11	-5	-5	-8	0	0	0	0	0	0
Resultat efter skatt	-48	-136	26	14	8	56	50	11	0	43	3	-115
Produktion massa, tusen ton	70,4	77,2	88,0	88,5	75,0	82,6	84,0	81,4	86,7	70,9	88,8	89,5
Leveranser massa, tusen ton	72,7	74,3	81,0	83,4	80,4	75,8	86,8	87,3	81,9	89,7	99,4	105,7
Massapris, listpris NBSK, USD 1	887	992	1 008	954	957	976	943	844	770	670	591	595

¹ Källa för NBSK-listpris är PIX-pris.

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Räntebärande nettofordran/-skuld

Likvida medel minus räntebärande skulder.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Nettoresultat

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

Resultat per aktie

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Avkastning på eget kapital

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E tal

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

Rörelsens kassaflöde/aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

Ordlista

ORDLISTA
AOX	Absorberbara organiska halogener.	Mekanisk massa	Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK	Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptus massa.	NBSK	Northern Bleached Softwood Kraft: blekt lång fibersulfatmassa. Prisledare på världsmark naden.
BOD	Biological Oxygen Demand, biologisk mätme tod för syreförbrukande ämnen.	Norscan	Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk	Volymitet, inverterade värdet av densitet (tät het) uttryckt som cm3/g.	Närsalter	Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.
COD	Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Opacitet	Ogenomsynlighet.
CTMP	Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareut veckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.	Slipmassa (SGP)	Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF	Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.	Spethalt	Halten av bitar med oseparerade fibrer i mas san.
EPIS	European Pulp Industry Sector.	Sulfat	Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub	Fast mått under bark: mått för vedråvara.	Sulfit	Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa	Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.	TCF	Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfat massa.
Latency	Det deformerade tillståndet hos massafibrer.	TMP	Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärm ning av flis med ånga.
Lignin	Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.	ULWC	Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.
LWC	Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.	UKP	Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
		Ytvikt	Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2.

Årsstämman

Välkommen till årsstämma i Rottneros AB torsdagen den 19 april 2012 kl 10.00 på City Conference Centre, Norra Latin, Drottningtagan 71 B, Stockholm.

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 13 april 2012, och
• anmäla sig till bolaget senast fredagen den 13 april 2012 via Rottneros webbplats, www.rottneros.com, per telefon 08-590 010 00 eller per telefax 08-590 010 01. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, Box 70 370, 107 24 Stockholm. Vid anmälan vänligen uppge namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden (högst två).

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i aktieboken fredagen den 13 april 2012 för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

Aktieägare får utse ett eller flera ombud och ska i så fall utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet, om inte en längre giltighetstid särskilt anges, dock längst fem år. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis bifogas eller, om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling. Behörighetsdokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original samt registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 13 april 2012. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns på bolagets webbplats, www.rottneros.com.

Om årsredovisningen

Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson.

Foto: Juliana Yondt där annat ej anges. Sid. 6 Victor Brott, sid. 18 och 28 Olov Lundberg, sid. 87 Lars Forsberg.

Tryck: Exaktaprinting i mars 2012. Pappersversionen av årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 200 gram Artic Volyme White och inlagan på 115 gram Artic Volyme White.

Adresser

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

Box 70 370 107 24 Stockholm Besöksadress: World Trade Center Kungsbron 1, C6, Stockholm Telefon: 08-590 010 00 Telefax: 08-590 010 01 info@rottneros.com www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00 Telefax: 0270-692 10

ROTTNEROS BRUK AB

689 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC

Pramju str 2 LV-3601 Venspils Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75