Rottneros — Annual Report 2010

Mar 17, 2011

Årsredovisning 2010

Året i korthet 3
Detta är Rottneros 5
VD har ordet 6
Affärsidé, affärsmodell, mål och strategier 8
Marknad och produkter 10
Koncernens enheter 14
Råvaruförsörjningen 17
Rottneros ansvar – övergripande 19
Rottneros ansvar – personal 21
Rottneros ansvar – miljö 22
Möjligheter och risker 26
Rottnerosaktien 31
Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport – förvaltningsberättelse 35
Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport – bolagsstyrningsrapport 41
Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport – vinstdisposition 50
Styrelse, revisorer och ledning 51
Resultaträkningar koncernen 55
Balansräkningar koncernen 56
Förändringar i eget kapital koncernen 58
Kassaflödesanalyser koncernen 59
Resultaträkningar moderbolaget 60
Balansräkningar moderbolaget 61
Förändringar i eget kapital moderbolaget 62
Kassaflödesanalyser moderbolaget 63
Tilläggsupplysningar och noter 64
Revisionsberättelse 83
Sexårsöversikt 84
Ordlista 85
Nyckeltalsdefinitioner 86
Årsstämman 87
Om årsredovisningen 87
Adresser 88

Året i korthet

• Marknaden för pappersmassa var under 2010 stark och präglades av god efterfrågan och en bra prisbild. Marknadens förstärkning och genomförda strukturåtgärder i bolaget medförde att Rottneros resultat efter finansnetto förbättrades med 207 MSEK jämfört med 2009.
• Under året genomfördes investeringar för cirka 110 MSEK vid Vallviks Bruk, vilka installerades under fjärde kvartalet. De avser främst utbyte av kvarvarande gamla del av indunstningsanläggningen samt omfattande förbättringar av luftreglering i sodapannan. Genom investeringarna elimineras flaskhalsar i produktionen så att fabrikens kapacitet höjs från 200 000 till 220 000 ton per år. Investeringarna leder dessutom till minskade utsläpp.
• Under fjärde kvartalet togs beslut om en investering på 90 MSEK i slutningen av blekerivätskeströmmarna vid Vallviks Bruk. Investeringen är den sista delen i det investeringsprogram i Vallvik som bland annat kommunicera-

des i nyemissionsprospektet hösten 2009. Efter genomförd investering kommer produktionskapaciteten att uppgå till 240 000 ton per år.

• Under första kvartalet ingick Rottneros ett avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om att överlåta immateriella tillgångar, framför allt i form av patent och patentansökningar i Rottneros Packaging AB. Bolagets verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingår inte i avtalet.
• Kjell Ormegard valdes till styrelseordförande i Rottneros i samband med årsstämman. Han inträdde som ordförande i januari till följd av att Rune Ingvarsson lämnade styrelsen av personliga skäl.
• Tomas Hedström tillträdde den 1 maj 2010 tjänsten som ekonomi- och finansdirektör i Rottneros. Han kom närmast från SCA-koncernen där han hade ansvaret för koncernstab Ekonomi.

ROTTNEROS I SIFFROR
	2010	2009	2008	2007	2006	2005 Totalt	Kvarvarande verksamheter
Nettoomsättning, MSEK	1 684	1 508	2 663	2 927	2 690	2 429	2 411
Resultat efter finansnetto, MSEK	138	-69	-385	-384	-23	-103	-141
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	125	10	191	163	113	234	234
Medeltal anställda	308	387	667	718	754	804	800
Relationstal, %
Soliditet	82	78	40	45	57	58	58
Avkastning på sysselsatt kapital	11,6	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital	10,8	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Rörelsemarginal	8,2	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7
Kronor/aktie
Eget kapital/aktie 1	8,05	7,14	44,96	58,29	77,83	84,53	84,53
Resultat efter skatt 1	0,82	-2,59	-18,35	-16,69	-0,45	-3,49	-5,05
Rörelsens kassaflöde/aktie 1,2	0,51	2,74	-13,34	-5,59	1,93	-22,80	-22,80
Utdelning 1,3	0,20	–	–	–	1,00	1,00	1,00

1 I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie. Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning.

2 Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

3 För 2010 föreslagen utdelning.

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)
		2010				2009				2008
	IV	III	II	I	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning	402	413	462	407	363	345	367	433	534	601	780	748
Rörelseresultat före avskrivningar	35	88	61	40	32	-45	31	-80	4	14	-19	-81
Av- och nedskrivningar	-20	-20	-13	-33	-26	-25	-23	-30	-139	-27	-29	-29
Rörelseresultat	15	68	48	7	6	-70	8	-110	-135	-13	-48	-110
Finansnetto	-2	-4	2	4	-6	113	-5	-5	-34	-24	-9	-12
Resultat efter finansiella poster	13	64	50	11	0	43	3	-115	-169	-37	-57	-122
Skatt	-5	-8	0	0	0	0	0	0	-9	13	17	33
Resultat efter skatt	8	56	50	11	0	43	3	-115	-178	-24	-40	-89
Produktion massa, tusen ton	75,0	82,6	84,0	81,4	86,7	70,9	88,8	89,5	119,5	136,3	162,6	184,3
Leveranser massa, tusen ton	80,4	75,8	86,8	87,3	81,9	89,7	99,4	105,7	118,4	137,1	186,3	176,1
Massapris, listpris NBSK, USD 1	957	976	943	844	770	670	591	595	746	885	900	878

¹ Källa för NBSK-listpris är PIX-pris.

Flisen som tillverkas vid Rottneros Bruk används vid produktion av CTMP, som är en mekanisk massa.

Detta är Rottneros

Rottneros med anor från 1600-talet är en leverantör av kundanpassade högkvalitativa pappersmassor.

Rottneros har cirka 300 medarbetare och omsatte under 2010 1,7 miljarder kronor.

Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.

Koncernens produkter – andel av omsättning

Rottneros produktionskapacitet är cirka 400 000 ton massa per år vid Rottneros Bruk och Vallviks Bruk.

Vid Vallviks Bruk produceras långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp).

Vid Rottneros Bruk tillverkas de mekaniska massakvaliteterna CTMP och slipmassa.

Nettoomsättning och resultat Omsättningens geografiska fördelning

Rottneros globala marknadsandelar för avsalumassa 2010

201 190 193 216 190

ROTTNEROS MASSABRUK
	Anställda	Massatyper			Produktion		Leveranser av massa
	Medelantal	Mekanisk	Kemisk	2009, ton	2010, ton	Förändring	2006–2010, tusen ton
Rottneros Bruk	116	Slip		71 800	73 600	3%
		CTMP		59 700	64 900	9%
		Totalt		131 500	138 500	5%	146 154 149 131 140
Vallviks Bruk	168		Långfiber sulfat	193 400	184 500	-5%

Ökad kassa trots stora investeringar

Äntligen visar Rottneros helårsvinst igen! Resultatet efter skatt summerar vi till 125 MSEK. Kassaflödet före investeringar, amorteringar, räntor och skatt räknar vi till 202 MSEK. Avkastningen på sysselsatt kapital visar nära 12 procent. Det är riktigt sköna siffror efter en längre tids besvärligheter för bolaget. Glädjande är naturligtvis också att styrelsen föreslår ett återinförande av aktieutdelningen och den framtidstro detta signalerar.

OFFENSIVA INTERNA ÅTGÄRDER

Efter den lyckade nyemissionen under slutet av 2009 kunde styrelsen bevilja de nödvändiga investeringarna vid Vallviks Bruk. Dessa genomförs i två etapper. Den första installerades och togs i drift under höststoppet 2010 medan genomförandebeslut om den andra etappen, som kommer att slutföras under höststoppet 2011, togs under senhösten. Därigenom kommer fabriken att uppfylla de nya miljökrav som gäller från 2012 samtidigt som vi då har höjt kapaciteten med 20 procent till över 240 000 årston sulfatmassa. Nu återstår bara myndigheternas bekräftelse av att temporärt tilllåta denna produktionsökning under tre år.

Rottneros VD och koncernchef Ole Terland.

Under 2010 genererade våra massaaffärer mer kassaflöde än vad investeringarna kostade, vilket möjliggjort att vi både amorterat planenligt på vår låneskuld och ökat vår nettokassa. Detta i sin tur har medfört att styrelsen redan har kunnat bevilja investeringsanslag om cirka 150 MSEK för ovannämnda andra etapp av Vallviks förbättringsprogram, att vi under inledningen av 2011 har amorterat av restskulden på det gamla syndikerade banklånet med alla dess låneförbehåll, tecknat nytt låneavtal utan låneförbehåll och naturligtvis att styrelsen kan föreslå den viktiga aktieutdelningen.

VAD VI KUNDE GJORT BÄTTRE

Självklart kunde bra ha varit ännu bättre. Tillkortakommanden under året som gick är framförallt att vi inte har lyckats avyttra eller på annat sätt aktivera vårt sovande kapital i CTMP-utrustningen från nedlagda Utansjö. Detta är en högt prioriterad fråga för bolaget och ett antal olika projekt bearbetas i länder både öster och söder om Sverige. Svårigheten för nya CTMP-projekt ligger inte längre i den tidigare deprimerade finansmarknaden utan nu snarare i dålig global prisutveckling för CTMP, trots den starka utvecklingen av marknaderna för kemiska massor. Detta begränsar lönsamheten i nya projekt och fördröjer investeringsbeslut. Samtidigt har bland annat av detta skäl lönsamheten för vår CTMP-produktion vid Rottneros Bruk inte utvecklats som vi önskat.

Vidare går likvidationsprocessen av vår tidigare massafabrik i Miranda i Spanien mycket långsamt och vi kan inte heller påverka utvecklingen, utan tvingas tålmodigt vänta på den spanska myndighetsprocessen.

STARK MARKNAD MEN HÖGA VED-OCH ELKOSTNADER

Den globala kemiska massamarknaden har varit mycket stark under 2010. En rejäl återhämtning med undantag för den kinesiska massaimporten som var svag ända fram till årets sista månader. Pappersproduktionen i Kina fortsätter att öka, så skälet till de minskade massainköpen var förmodligen lageravveckling av de rekordstora lagren som byggs upp under 2009. Såväl konsumtionstillväxten som prisbildningen var starkare för de långfibriga massorna, som Rottneros tillverkar, än för de kortfibriga. De mekaniska massorna och framförallt CTMP, följer snarare tillgång och pris på eukalyptussulfatmassa, vilket kan vara förklaringen till den dåliga prisutvecklingen för CTMP under större delen av 2010.

Lönsamhet i massatillverkning handlar väldigt mycket om vedråvarukostnad, och för mekaniska massor även om elenergikostnad. I dessa avseenden var 2010 inget bra år. Vi har upplevt kraftiga vedprisökningar dels under våren dels kring slutet av året. 2011 kan nog gå i motsatt riktning drivet av kraftigt sänkta inkomster för svenska sågverk liksom massa- och pappersbruk. Detta är orsakat av den mycket starka svenska kronan, av att Sverige nu har högre vedpriser än våra östliga grannländer och att Ryssland har aviserat kraftigt minskade exporttullar på ved.

Den svenska elenergimarknaden var kaotisk under 2010. Elbristen ledde till extrema priser under både början av året och under hela december. Sverige som historiskt har låtit de låga elproduktionskostnaderna stödja den industriella utvecklingen har nu hamnat på en högre prisnivå än våra konkurrentländer, trots låga produktionskostnader. I synnerhet för svensk mekanisk massaproduktion är detta högst oroande. Det största svenska segmentet för användning av mekanisk massa är den redan pressade tidningspappersproduktionen.

AKTIVT HÅLLBARHETSARBETE

Som en naturlig del av verksamheten bedriver vi ett aktivt arbete med ansvars- och hållbarhetsfrågor genom hela värdekedjan. Varje steg i våra produktions- och distributionssystem har som mål att minimera de negativa effekterna på miljön och alla som påverkas av Rottneros verksamhet. Vi strävar efter att ha en god kommunikation med alla de som påverkas av vår verksamhet, det vill säga kunder, aktieägare, medarbetare och vår omvärld, främst de regioner där vi är verksamma.

Viktiga frågor ur både ett hållbarhetsperspektiv och finansiellt perspektiv är resursutnyttjandet, till exempel hur vi använder vedråvaran, energieffektivitet samt att vi erbjuder våra medarbetare en trygg arbetsmiljö.

UTSIKTER FÖR 2011

Massamarknaden ser stark ut inför 2011, driven av både god generell ekonomisk tillväxt och råvaruprisutveckling, fortsatt utbyggnad av framförallt ointegrerad kinesisk pappersproduktion samt mycket begränsad ny tillverkningskapacitet. Å andra sidan försämrar den starka svenska kronan konkurrenskraften och nettoprisintäkten för oss tillverkare i Sverige.

Rottneros börjar se fördelarna av förbättringarna vid Vallviks Bruk och under innevarande år kommer vi att analysera flaskhalsar för framtida expansion av kapaciteten upp emot 300 000 årston vilket förefaller finansiellt attraktivt. Nu talar vi om lönsamma frivilliga investeringsmöjligheter. Vidare kommer förhoppningsvis de mekaniska massorna kunna krympa prisgapet till de kemiska samtidigt som elpriserna sannolikt inte kommer att vara lika dramatiska som under 2010.

Vi fortsätter att med öppen attityd granska de olika samarbetsmöjligheter som redan finns och de nya som nog kommer under ett år av ökade aktiviteter, konsolideringar och omgrupperingar.

Analyserna av eventuella bioenergiprojekt både vid Rottneros och Vallviks Bruk fortsätter. De produkter vi i första hand tittar på är fordonsbränslen baserade på skogsbiobränsle. För bägge projekten gäller att Rottneros bara kommer medverka i investeringsprojekten givet rätt samarbetspartners samt att den förväntade lönsamheten blir god.

Jag vill tacka våra medarbetare för ett gott arbete under 2010 och för att ni ställde upp lojalt för företaget under de besvärliga åren.

Ole Terland VD och koncernchef

Affärsidé, affärsmodell, mål och strategier

Mervärde genom kunnande som stärker kundens position

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna över en konjunkturcykel. För att uppnå detta måste koncernen skapa mervärde för kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrenskraftig producent.

Rottneros skapar värde genom att fokusera på segment där koncernen genom produktionsinriktning och applikationer kan få en stark ställning på marknaden för avsalumassa. Exempel på detta är mekanisk avsalumassa där Rottneros är en ledande leverantör och kemisk massa för elektriska applikationer där koncernen har utvecklat ett unikt kunnande. Det är Rottneros strategi att producera både mekanisk och kemisk avsalumassa för att kunna erbjuda kunderna en bred produktportfölj.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även genom att erbjuda nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för den strategi som koncernen tillämpar och som präglas av specialisering, fokusering och kundorientering.

AFFÄRSMODELL

Rottneros är en global leverantör av långfibrig kemisk blekt och oblekt massa, mekaniska massor av typen CTMP med såväl gran, asp, björk som tall som råvara, samt slipmassa. Rottneros verkar på marknaden för avsalumassa.

Produktion och försäljning sker vid två svenska massabruk. Vid Vallviks Bruk produceras långfibrig kemisk blekt sulfatmassa som används till framförallt mjuk-, skriv- och tryckpapper. Vallviks Bruk producerar även långfibrig kemisk oblekt massa med mycket hög renhet som gör att bruket är en ledande leverantör av massa till producenter av transformatorer och kablar. Denna massa är även speciellt lämplig för filter och andra absorberande produkter.

Vid Rottneros Bruk tillverkas massor av typen CTMP, samt slipmassa. CTMP av asp och björk används främst till skriv- och tryckpapper, medan CTMP av tall och gran i stor utsträckning används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är filtertillverkning och tillverkning av tissue. Rottneros slipmassakvaliteter är speciellt anpassade för att användas vid tillverkning av olika tryckpapper och kartong.

MÅL OCH STRATEGIER

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten som avses leda till konkurrenskraftig avkastning för aktieägarna genom värdeutveckling och direktavkastning. Ambitionen är att Rottneros över tiden ska skapa förutsättningar för en mindre volatil resultatutveckling under en konjunkturcykel genom inriktningen mot allt mer specialiserade massakvaliteter och därmed mindre dramatiska kurssvängningar. Rottneros har ambitionen att erbjuda specialiserade massakvaliteter vilket ska skapa en varaktigt högre lönsamhet.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska vara anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning, framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov.

Utdelningskapaciteten ska ses över en hel konjunkturcykel snarare än ett enskilt år. Detta innebär att utdelningen under goda år kan komma att begränsas, för att också skapa förutsättningar att lämna utdelning under svagare år. Hänsyn tas även till bolagets skuldsättningsgrad. För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen en utdelning om 0,20 kronor per aktie.

FÖRETAGSBESKRIVNING 9

Flingtorken vid Vallviks Bruk. Denna typ av torkning är en av förutsättningarna för de specialmassor som tillverkas vid bruket.

Marknad och produkter God balans mellan utbud och efterfrågan

Rottneros producerar tre huvudtyper av massa för avsalumarknaden: långfibrig kemisk blekt och oblekt massa, mekanisk massa av typen CTMP med gran, asp, björk och tall som råvara samt slipmassa. Rottneros massor säljs globalt med tyngdpunkt på Europa och USA samt vissa asiatiska marknader. Världsproduktionen av pappersmassa uppgår till cirka 190 miljoner ton varav cirka 54 miljoner ton avser avsalumassa.

EUROPAMARKNADEN

Cirka 76 procent av Rottneros försäljning sker till Europa som därmed utgör koncernens största marknad. Detta präglar försäljningsorganisationen, som är uppbyggd för att främst möta kraven från den europeiska marknaden. I kombination med ett nära samarbete med kunder inom ett antal prioriterade segment bland annat, kartong och tunna skriv- och tryckpapper, leder detta till att kunderna erbjuds den pappersmassa, eller mix av pappersmassor, som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på slutprodukterna. Därmed bildas en bas för fortsatt expansion i lönsamma kundsegment.

Europamarknaden uppgick till cirka 16 miljoner ton pappersmassa under 2010 och utgjorde därmed världens största marknadsområde.

VÄRLDSMARKNADEN

En tydlig trend under 2010 var de minskande leveranserna till Asien, framförallt Kina, under de tre första kvartalen, jämfört med 2009. Detta har resulterat i att den pågående omfördelningen av massavolymerna mellan Europa/Nordamerika och Kina har bromsats. Allt tyder på att lageruppbyggnad av importerad massa ägde rum på den kinesiska marknaden under 2009 och att marknaden delvis försörjdes från dessa lager under 2010. Under 2010 minskade leveranserna av kemisk massa till Kina med 17 procent från 8,6 till 7,1 miljoner ton medan de samlade volymerna på marknaderna i Europa och USA ökade med 7 procent från 20,9 till 22,4 miljoner ton.

Produktionen av pappersmassa i världen uppgick under 2010 till cirka 190 miljoner ton, varav cirka 54 miljoner ton utgjordes av avsalumassa. Av den totala världsmarknaden för kemisk avsalumassa är cirka 52 procent blekt kortfibrig kemisk massa, 43 procent blekt långfibrig massa och resten sulfitmassa och oblekt kemisk massa.

Produktionen av kemisk massa hos världens tillverkare förändrades endast marginellt med +0,6 procent under 2010 efter att ha minskat med 2,4 procent eller 1,4 miljoner ton år 2009. Detta är ett resultat av permanenta eller temporära nedläggningar av massalinjer.

Under 2010 har dock dessa minskningar delvis reducerats till följd av återstart av kapacitet som hade lagts ner temporärt eller definitivt. Detta kapacitetstillskott har under året dock balanserats helt av förlorad produktion i Chile till följd av jordbävningen den 27 februari 2010.

Rottneros produktion består till 57 procent av långfibrig kemiska massor medan 43 procent utgörs av mekaniska massor. Under de senaste åren har ett visst skifte från långfibrig massa till kortfibrig eukalyptusmassa skett som en anpassning till ett antal nya pappersmaskiner som har till kommit. Detta utbyte av fiberråvaror har dock inte minskat det absoluta behovet av, eller kraven på, den starka långfibermassa som Rottneros producerar. Den huvudsakliga orsaken att använda långfibrig massa är att ta tillvara på de styrkeegenskaper som fibern ger papperet. Med en ökad användning av fiberbaserade förpackningsmaterial samt mjukpapper är det därför rimligt att tro att förbrukningen inte kommer att minska.

Under 2008 genomgick massaindustrin en strukturomvandling som en följd av höga el- och vedpriser i kombination med lägre efterfrågan. Denna innebar att flera massaproducenter lade ner enheter eller införde omfattande produktionsbegränsningar.

Omsättningens geografiska fördelning

För Rottneros del lades bruket i Utansjö ned under 2008 och Rottneros Miranda under inledningen av 2009. Effekterna av den globala strukturomvandlingen ledde till en förbättrad balans mellan utbud och efterfrågan på pappersmassa. Massamarknaden började återhämta sig redan under slutet av 2009.

Rottneros globala marknadsandelar för avsalumassa 2010

2010 inleddes därmed med en relativt god balans mellan utbud och efterfrågan. En händelse som hade en avgörande betydelse för massamarknadens utveckling under första halvåret var den tragiska jordbävningen i Chile. Denna innebar att massafabriker ägda av de chilenska företagen CMPC och Arauco med en årskapacitet motsvarande nära fem miljoner års ton, cirka 10 procent av den globala avsalukapaciteten på pappersmassa, stängdes omedelbart och att produktionen vid dessa fabriker stod still i cirka två månader.

Utveckling världslager och NBSK pris

PRISUTVECKLING

Priserna på avsalumassa sätts till största delen i USD. För prissättningen på massan från Rottneros Bruk och Vallviks Bruk är det därmed en kombination av prisutvecklingen på avsalumassa och USD-kursen som avgör vilket pris som erhålls i SEK.

Massapriser i USD och SEK 1980–2010

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

2010 inleddes med priser i Europa på NBSK om cirka 800 USD per ton och för högblekt CTMP USD 600. Som en följd av en god balans mellan utbud och efterfrågan samt jordbävningen i Chile steg priserna till att vid halvårsskiftet vara uppe i USD 980 för NBSK och över USD 700 för CTMP. Andra halvåret har präglats av minskad efterfrågan av kortfibrig kemisk massa, vilket lett till prispress framförallt i Asien på denna massatyp vilket har drabbat priserna på CTMP, medan den långfibriga kemiska massan klarat sig bättre. Priserna vid årets slut var USD 950 för NBSK i Europa och USD 600 för CTMP.

De mekaniska massakvaliteter som tillverkas vid Rottneros Bruk används bland annat för produktion av journalpapper.

Marknad och produkter Kundanpassade massatyper

Rottneros tillverkar långfibrig kemisk massa samt mekanisk massa av två kategorier – slipmassa och CTMP. Den kemiska massan produceras vid Vallviks Bruk och de mekaniska massorna vid Rottneros Bruk. En stor del av koncernens massaprodukter är kundanpassade.

LÅNGFIBRIG KEMISK MASSA

Under 2010 ökade kapaciteten i världen av blekt långfibrig kemisk avsalumassa endast marginellt med 0,7 procent jämfört med 2009, vilket innebar att den uppgick till 23,6 miljoner ton. Ett flertal bruk i både Nordamerika och Europa, däribland Sverige och Finland, som producerade långfibrig kemisk massa stängdes under 2008 och 2009 som en följd av en svag marknad, vilket innebär att kapaciteten minskade med cirka 0,8 miljoner ton. Rottneros största enskilda marknad för långfibrig kemisk massa var under 2010 Tyskland dit 25 procent av leveranserna gick följt av USA med 17 procent och Sverige med 12 procent.

Av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa står den långfibriga massan för cirka 43 procent. De största producenterna på denna marknad är Arauco (Chile), Domtar och Canfor (USA/Kanada), Södra (Sverige) och Mercer (Kanada/Tyskland/USA).

Den långfibriga kemiska massan står för 57 procent av koncernens totala produktion. Vallviks Bruk producerar sulfatmassa, en långfibrig kemisk massa som produceras av tall och gran. Den största delen av Vallviks sulfatmassa utgörs av så kallad ECF-massa (Elemental Chlorine Free), som används till framförallt- mjuk, skriv- och tryckpapper. Den långfibriga massan utgör styrke komponenten i olika papperskvaliteter och armering är därför en viktig funktion för denna massa.

Den övriga produktionen av sulfatmassa består av UKP (Unbleached Kraft Pulp), som är en oblekt massa med mycket hög renhet. Vallviks Bruks UKP-massa har utvecklats under många år och har genom sin höga kvalitet gjort bruket till en ledande leverantör av massa till producenter av transformatorer och kablar.

Vallviks massor är flingtorkade och är därför även speciellt lämpliga för filter och andra absorberande produkter.

Koncernens produkter, procent av försäljningen

MEKANISK MASSA

Världsproduktionen av mekanisk massa för avsalu uppgick under 2010 till cirka 3,4 miljoner ton. Detta är en ökning med över 20 procent jämfört med 2009. De kanadensiska företagen Millar Western samt West Fraser är de största producenterna av mekaniska massor på avsalumarknaden.

Rottneros största marknader för mekaniska massor var under 2010 Italien, Indien och Sverige som svarade för 44, 15, respektive 12 procent av leveranserna. De mekaniska massor som Rottneros tillverkar vid Rottneros Bruk är CTMP (Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) och slipmassa. Dessa massor står för 43 procent av koncernens totala produktion.

Vid tillverkning av CTMP har veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Massan finns både i blekta och oblekta kvaliteter och gran, tall och asp är de huvudsakliga vedråvaror som används. Kombinationer av dessa ger olika massakvaliteter.

Användningsområdena för CTMP är olika beroende på vilka vedråvaror som använts. CTMP av asp och björk används främst till skriv- och tryckpapper, medan CTMP av tall och gran i stor omfattning används av kartongtillverkare. Andra användningsområden för speciella CTMP-kvaliteter är filtertillverkning och tillverkning av tissue. Rottneros tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas vid tillverkning av olika tryckpapper. Den unika egenskap som slipmassan tillför är hög opacitet (ogenomsynlighet) som är en speciellt

viktig egenskap för tunna tryckpapper. Som vedråvara används gran. Slipmassan finns i både oblekta och blekta kvaliteter med olika ljushetsnivåer. Samtliga Rottneros massor är TCF-blekta, vilket innebär att de är helt klorfria.

	ROTTNEROS MASSATYPER OCH KVALITETER
	Massatyper	Vedslag	Blekning	Typ av blekning	Användningsområde
	Slipmassa	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC
	CTMP	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
Mekanisk massa		Asp/björk	Blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, finpapper
		Tall	Oblekt/blekt	TCF	Kartong, filter
Kemisk	massa Långfibersulfatmassa	Tall/gran	Blekt	ECF	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tis sue, filter
			Oblekt		Filter, elektriska tillämningar, absorberande produkter

Vallviks Bruk har utrymme för cirka 28 000 ton massa i sina magasin vilket motsvarar ungefär 40 dygns produktion.

Koncernens enheter Produktion i Rottneros och Vallvik

Rottneroskoncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs vid de två massafabrikerna Vallviks Bruk och Rottneros Bruk. I koncernen ingår även det lettiska bolaget Rottneros Baltic SIA som köper upp och exporterar massaved till Vallviks Bruk och externa kunder samt Rottneros Packaging som producerar livsmedelsförpackningen SilviPak.

Den 1 januari 2010 förändrades Rottneros organisation genom att flera koncerngemensamma funktioner flyttades ut från moderbolaget till bruken. Det innebär att bruken ansvarar för hela affärsprocessen från råvaruinköp till försäljning av massa.

ROTTNEROS BRUK

Rottneros Bruk tillverkar mekanisk massa av två kvaliteter, slip- respektive CTMP-massa. Båda tillverkningsprocesserna är miljövänliga med låg vedförbrukning per producerat ton massa genom högt utnyttjande av råvaran. Produktionen sker vid två separata tillverkningslinjer. Vid produktionen av slipmassa används rundved av gran medan CTMP-massan i första hand framställs av gran- och tallflis, men även av asp- och björkflis.

Tillverkningskapaciteten på cirka 170 000 ton per år gör Rottneros Bruk till en av världens största producenter av mekanisk avsalumassa. Bruket har cirka 125 medarbetare.

Under 2010 producerades 138 500 ton, vilket är en ökning med cirka 7 000 ton eller cirka drygt fem procent jämfört med 2009. Detta beror främst på stark efterfrågan under första halvåret från flera av brukets nyckelkunder. Ökningen är även ett resultat av den översyn av kund- och produktmixen vid bruket som inleddes under 2009. Resultatet av översynen är ökad fokusering på massa för bland annat produktion av kartong, filter, bulkiga skriv- och tryckpapper samt tunna tryckpapper. Detta är segment där kunderna kan utnyttja den mekaniska massans unika egenskaper. Under 2010 har produktutvecklingen koncentrerats på dessa massor.

Rottneros slipmassa används främst för produktion av trähaltiga tryckpapper som kräver hög opacitet, det vill säga tunt papper med hög ogenomsynlighet. Användningsområden för CTMPmassan är framför allt kartong, filter och högbulkiga skriv- och tryckpapper, samt olika specialapplikationer.

Rottneros Bruk vidtar löpande åtgärder för att öka produktiviteten och minska energiåtgången per producerat ton massa. Avseende produktiviteten har bruket installerat ytterligare avvattningsutrustning vid CTMP-linjen vilket har höjt kapaciteten med 5 000 ton eller sex procent. Genom ett förbättrings- och optimeringsarbete med fastbränslepannan har oljeförbrukningen kunnat minskas med cirka 20 procent under en femårsperiod.

Rottneros Bruk stoppade produktionen vid CTMPlinjen under sammanlagt drygt tre veckor under början och slutet av 2010 som en följd av extremt höga elpriser.

Sammantaget innebär de produktivitetshöjande åtgärder som har vidtagits sedan 2004 att produktionskapaciteten har ökat med 25 procent samtidigt som antalet anställda har reducerats med cirka 50 personer. Detta innebär en produktivitetsökning med cirka 50 procent. Samtidigt har brukets energiförbrukning per producerat ton reducerats med över 20 procent.

Under 2010 har hela koncernen strävat efter att öka andelen export till Europa i förhållande till Asien, i syfte att sänka transportkostnaderna och därmed höja marginalerna. För Rottneros Bruks del innebär detta att europamarknadens andel av brukets CTMP-massa har ökat med cirka 10 procentenheter. Andelen slipmassa som säljs på europamarknaden uppgår till över 95 procent.

Efterbarkning i barktrumman i sliperiet vid Rottneros Bruk.

VALLVIKS BRUK

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter, helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Som råvara används barrved. Produktionen av sulfatmassa är mindre energiintensiv än tillverkningen av slipmassa och CTMP vilket innebär att Vallviks Bruk inte är lika exponerat för elpriserna som Rottneros Bruk.

En stor andel av den el som förbrukas produceras vid bruket. Hela denna produktion är så kallad grön energi och genererar rätten till elcertifikat som sedan säljs via elbörsen NordPool. I normalfallet är värdet av den elcertifikatgenererande el Vallvik producerar högre än den nettoinköpta el från nätet, vilket innebär att Vallvik då har låga elkostnader eller till och med överskott i energikostnadsbalansen.

Under 2010, med extrem vinterkyla under början och slutet av året, var energiförbrukningen högre än normalt samtidigt som elpriserna var extremt höga och elcertifikaten därmed sjönk i värde. Detta resulterade i att sommarhalvårets energikostnadsöverskott inte räckte till för att täcka vinterhalvårets underskott.

Bruket hade vid slutet av 2010 en tillverkningskapacitet på cirka 220 000 ton per år och cirka 160 medarbetare.

Under 2010 producerades 184 500 ton, vilket är en minskning med cirka fem procent jämfört med 2009. Produktionen har dels påverkats av ett oplanerat produktionsstopp under maj och dels av det årliga underhållsstoppet under hösten.

För Vallviks Bruk är Europa huvudmarknad. Cirka 70 procent av produktionen säljs dit medan resterande andel, som främst utgörs av

nischprodukter, säljs till USA. Att ha en stor del av försäljningen till europamarknaden är en del av koncernens strävan att öka marginalerna genom lägre fraktkostnader.

Marknaden för Vallviks massaprodukter var stark under 2010 vilket bland annat innebär att bruket hade ett starkt orderläge redan vid ingången av året.

Det främsta användningsområdet för Vallviks blekta massa (ECF) är armering, vilket innebär att den kemiska långfibermassans primära funktion är att ge papperet nödvändig styrka vid produktion och tryck. Armeringsmassan används framför allt vid tillverkning av journal- och finpapper, både bestrukna och obestrukna varianter, samt olika tunna papperskvaliteter.

För den oblekta massan (UKP) är elektriska applikationer och filter, vilka utgör Vallviks nischprodukter, viktiga användningsområden. Under de senaste åren har detta förstärkts ytterligare.

Fabriken är generellt sett effektiv ur personal- och kemikaliesynpunkt med en väl utbyggd infrstruktur som inkluderar såväl järnväg som deponi och hamn, inom området.

Under 2010 investerades i uppgradering av indunstningsanläggningen och ombyggnad av sodapannan. Investeringarna är ett led i att öka kapaciteten i Vallvik, att minska de specifika utsläppen till vatten och luft samt att öka elproduktionen ytterligare och bli nettosäljare av el, samt att minska oljeförbrukningen.

I slutet av 2010 togs beslut om en investering i slutningen av blekerivätskeströmmarna till en kostnad av 90 miljoner kronor. Investeringen utgör den sista delen av investeringsprogrammet.

Genom investeringen kommer vattenanvändningen att minskas väsentligt vilket bland annat leder till att den biologiska externvattenreningen som nu uppförs, kan hållas betydligt mindre samt att energi- och kemikaliekostnaderna minskar. Utöver dessa större investeringar pågår ett löpande arbete med att identifiera och eliminera flaskhalsar i produktionen.

En av Vallviks specialprodukter är massa som används för isolering av avancerad starkströmskabel. Här läggs en undervattenkabel ut från ett speciellt kabelutläggningsfartyg.

De investeringar som genomfördes under 2010 och som planeras under 2011 kommer att leda till att brukets kapacitet höjs med 20 procent, från 200 000 till 240 000 ton per år sulfatmassa. Därför har Vallviks Bruk ansökt om ökat produktionstillstånd för 242 000 ton. Vallviks långsiktiga mål är att uppnå en kapacitet på cirka 300 000 ton per år.

ROTTNEROS BALTIC SIA

Rottneros importerar en del av råvaran från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget Rottneros Baltic SIA. Rottneros Baltic SIA är en strategisk enhet i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget har också möjlighet att bidra till anskaffning av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Denna import går främst till Vallviks Bruk. Rottneros Baltic SIA har fem medarbetare.

ROTTNEROS PACKAGING – SILVIPAK

Rottneros Packaging AB är ett dotterbolag inom Rottneroskoncernen som producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket SilviPak. Förpackningen används främst för portionsförpackad fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och restauranger. Verksamheten startades under våren 2006. Produktionen sker vid Rottneros Bruk och sysselsätter fem anställda.

I början av 2010 ingick Rottneros avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om överlåtelse av immateriella tillgångar, framför allt i form av patent och patentansökningar. Rottneros Packagings verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingår inte i avtalet.

Från driftcentralen i Vallvik styrs större delen av bruket. Berndt Åkerdahl till vänster är driftingenjör och Robert Jansson sodahusoperatör.

Råvaruförsörjningen

Höga ved- och elpriser under 2010

VEDFÖRSÖRJNINGEN

Rottneroskoncernen har en organisation för vedförsörjning i Sverige samt ett bolag för vedanskaffning i Lettland, SIA Rottneros Baltic. Under 2010 decentraliserades vedförsörjningsansvaret till de två bruken så till vida att lagernivåer, kvalitetsfrågor och marginalaffärer optimeras därifrån. Dock kvarstår en gemensam kommersiell förhandlingskoordination genom koncernens råvarudirektör. Organisationen bygger både i Sverige och Lettland till en del på flerårsavtal med de största ved- och flisleverantörerna för att minska beroendet av spotmarknaden. Under de senaste åren har Rottneros av kostnads- och framtida konkurrenskraftsskäl strävat efter att kraftigt minska andelen lövved som används. Då en stor andel av lövveden är importerad har koncernens importandel därmed sjunkit påtagligt.

Rottneros har som målsättning att ha låga lager av massaved för att optimera tillgången till färskt virke, vilket är kostnadseffektivt av flera skäl. Dels utnyttjas veden bättre om den är färsk, dels minskas kapitalbindningen. Färsk ved minskar vidare förbrukningen av blekkemikalier, vilket är såväl miljömässigt som kostnadsmässigt positivt.

Det lettiska bolaget för vedanskaffning utgör en viktig länk i vedförsörjningen, även om koncernen av kostnadsskäl strävar efter att minimera importandelen. Genom den egna lettiska organisationen kan eventuella underskott i svensk vedtillgång därigenom snabbt kompenseras. Importen är också viktig för försörjning av FSC-certifierad vedråvara (se nedan).

Att arbeta med små lager ställer höga krav på ett jämnt och säkert flöde av massaved, vilket förutsätter goda och stabila relationer med vedleverantörerna. Koncernens två största vedleverantörer är Skogsägarföreningen Mellanskog och statliga Sveaskog.

För att minimera transporterna strävar Rottneros efter att använda svensk vedråvara som avverkas så nära fabriken som möjligt. Därför förekommer virkesbyte med andra skogsindustriföretag. Den vedråvara som importeras till Sverige transporteras med fartyg och går direkt till bruket i Vallvik, som ligger vid havet och har egen hamn. Rottneros Bruk, som ligger nära norska gränsen har en del av sitt normala upptagningsområde för massaved i Norge.

Koncernen har rutiner för så kallad spårbarhetscertifiering för att kontrollera ursprunget hos massaveden, vilket får allt större vikt i relationen med massakunderna. Spårbarhetscertifieringen och dess rutiner syftar bland annat till att säkerställa att inget virke som förbrukas vid koncernens industrier har illegalt eller kontroversiellt ursprung. Koncernen har spårbarhetscertifiering enligt FSC och PEFC-standarderna vilket är de två internationella system som används i Sverige. Det innebär att de svenska bruken har en gemensam spårbarhetscertifiering.

Även det lettiska dotterbolaget SIA Rottneros Baltic är spårbarhetscertifierat enligt FSC.

VEDMARKNADEN

Priserna på massaved steg under 2010 med cirka 10 procent. De största höjningarna inom Rottneros geografiska områden inträffade under första halvåret, bland annat som en följd av den extrema vintern med sträng kyla och rikligt med snö, vilket försvårade både skogsavverkningen och importen på grund av issituationen i Östersjön. Den starka efterfrågan på sågtimmer under början av 2010 drev också upp timmerpriserna och avverkningsresurserna fokuserades mot sågtimmer. Samtidigt förbättrades efterfrågan hos de svenska kemiska massabruken. Dessa står för den dominerande delen av konsumtionen av massaved oavsett om de är integrerade med pappers- eller kartongbruk eller ej. Därmed fanns det goda förutsättningar för skogsägarna att ta ut högre priser på massaved.

De starkt kritiserade ryska exporttullarna på upp till cirka 15 EUR per kubikmeter har endast påverkat Rottneros indirekt eftersom koncernen inte haft någon import från Ryssland under 2010. Däremot har de bidragit till att höja den allmänna prisnivån på massaved.

En effekt av exporttullarna, som Ryssland har höjt kraftigt under de senaste åren, är att ett antal ryska avverkningsbolag har slagits ut med minskad avverkningsnivå som följd. När man nu har aviserat en sänkning av tullarna ner mot cirka två Euro per kubikmeter kan detta successivt leda till ökad rysk export och en positiv effekt på prisutvecklingen i Finland, Baltikum och Sverige som följd.

Det är företagets uppfattning att råvarukostnaden vid koncernens enheter har kunnat hållas på en rimlig nivå om man jämför med svenska vedråvarukostnader i stort. Vedråvarukostnaden svarade under 2010 för drygt 40 procent av koncernens rörelsekostnader, vilket är i nivå med 2009.

Under 2011 förväntas behovet av massaved vid Vallviks Bruk att stiga med cirka 20 procent. Detta behov kommer att täckas av både ökad import via Rottneros Baltic SIA och ökade inköp i närregionen.

Massavedpriserna förväntas stiga ytterligare under början av 2011 drivet av en kraftig inbromsning av sågverkens exportmöjligheter under senhösten 2010. Detta bromsar både skogsägarnas slutavverkningar och tillgången på sågverksflis för massaindustrin. Lite senare under året förväntas den starka svenska kronan att dämpa exportvärdet och därmed betalningsförmågan hos såväl sågverks- som massa- och pappersindustrin.

Rottneroskoncernen förbrukar cirka 1,5 miljoner kubikmeter vedråvara per år.

ELFÖRSÖRJNINGEN

Elpriserna steg kraftigt under 2010 till ett genomsnittligt pris på 54 öre per kWh jämfört med 39 öre per kWh under 2009. Toppar nåddes i januari och februari med priser på upp till 1 375 öre per kWh, som en följd av den stränga vintern i kombination med att cirka 30 procent av den svenska kärnkraftskapaciteten inte var tillgänglig på grund av fördröjt arbete med underhåll och uppgradering. Ytterligare en topp noterades i slutet av november och början av december med priser som högst på 231 öre per kWh. Snittpriset i december i Sverige var 83 öre per kWh samtidigt som det låg kring 55 öre per kWh i exempelvis Tyskland.

De höga elpriserna har varit en starkt bidragande orsak till sammanlagt tre veckors produktionsstopp vid delar av Rottneros Bruk, som är den av koncernens enheter som är mest exponerad för elpriserna.

De långsiktiga prisnivåerna för kommande år uppgår till 40–45 öre per kWh. Via elhandelsbörsen NordPool är det möjligt att köpa finansiella instrument som säkringskontrakt för elpriser under upp till fem år. Fasta elprisavtal mot fysisk leverans är i praktiken inte möjliga att ingå för bolag såsom Rottneros.

Under finanskrisen 2008-2009 tilläts inte Rottnerkoncernen att ingå längre säkringskontrakt över NordPool. Rottneros styrelse har under 2010 fastställt en ny elhandelspolicy och koncernen avser att öka andelen säkrat elpris när marknaden erbjuder attraktiva kommersiella villkor. Per 15 februari 2011 fanns elsäkringskontrakt tecknade som motsvarade 64 procent av bedömd förbrukning för 2011, 27 procent av bedömd förbrukning för 2012 och 41 procent av bedömd förbrukning för 2013.

Rottneros har fortsatt att arbeta för minskad energiförbrukning genom bland annat vidareutveckling av lågenergisegment för massaraffinörer samt flyttning av värmeväxlare från Utansjö Bruk till Rottneros Bruk.

Under 2010 har Rottneros genomfört en miljö- och energiinvestering i Vallvik som bland annat innebär att mer brännbara fibersubstanser kommer att tillvaratas och förbrännas, varvid produktion av grön el ökas.

KEMIKALIER

Priserna på de kemikalier som Rottneros använder sjönk under första halvåret 2010 som en följd av finanskrisen. Denna ledde även till att flera producenter slogs ut under 2009 och 2010. Under slutet av året steg emellertid priserna till 2009 års nivå som en följd av ökad efterfrågan i kombination med den minskade tillverkningskapaciteten. Kemikalieindustrin, som är energiintensiv, har även påverkats av de höga elpriserna. Den starka svenska kronan har dock något dämpat de importerande kemikalieleverantörernas prishöjningskrav.

De avtal koncernen träffat med leverantörer avseende leveranser av kemikalier indikerar stigande prisnivåer under 2011.

Rottneros ansvar Från stock till massabal

Rottneros har ett aktivt arbete med ansvars- och hållbarhetsfrågor genom hela värdekedjan. Varje steg i företagets produktions- och distributionssystem har som mål att minimera de negativa effekterna på miljön och alla som påverkas av Rottneros verksamhet. För första gången redovisar Rottneros i år hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiativs, GRI:s, riktlinjer nivå C.

GRI

Under 2010 har International Integrated Reporting Committee, IIRC, uppstått med första uppgift att ta fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning som integrerar finansiell och icke-finansiell information. Fram till dess att ett nytt redovisningsramverk tagits fram, använder Rottneros frivilligt GRI:s riktlinjer. Rottneros hållbarhetsarbete rapporteras årligen som en integrerad del av årsredovisningen och presenteras även på Rottneros webbplats. För räkenskapsåret 2010 har Rottneros valt att rapportera enligt GRI:s tilllämpningsnivå C, vilket innebär att redovisningen inte har bestyrkts av utomstående part.

INTRESSENTER

GRI-INDEX NIVÅ C

Rottneros strävar efter att ha en god kommunikation med alla de som påverkas av Rottneros verksamhet. Styrelsen och företagsledningen har identifierat följande grupper som sina främsta intressenter: Marknad, Ägare, Internt samt Omvärld. Dessa grupper är de som Rottneros i störst utsträckning har kontakt med och med vilka stor vikt läggs vid att bevara en positiv relation. Även andra intressenter har från tid till annan en väsentlig relation med Rottneros. Styrelsens och ledningens kontinuerliga kontakter med olika intressegrupper ger ett bra underlag för när behov finns av ytterligare kommunikation med intressegrupper.

		Informationens			Informationens
		placering (sida i ÅR)			placering (sida i ÅR)
1.	STRATEGI OCH ANALYS		4.	STRYNING, ÅTAGANDEN, INTRESSERELATIONER
1.1	Uttalande från VD	6-7	4.1	Redogörelse för bolagsstyrning	41-47
			4.2	Styrelseordförandens roll	43-44
2.	ORGANISATIONSPROFIL		4.3	Antalet oberoende styrelseledamöter	44
2.1	Organisationens namn	35	4.4	Möjlighet för aktieägare och anställda att lämna
2.2	De viktigaste varumärkena och produkterna	10-13		rekommendationer till styrelsen eller företagsledningen	42-44
2.3	Organisationsstruktur, dotterbolag, med mera	14-16, 79	4.14	Lista över intressentgrupper	19-20
2.4	Lokalisering av huvudkontor	88	4.15	Princip för identifiering och urval av intressenter	19
2.5	Länder som organisationen har verksamhet i	5, 14-16
2.6	Ägarstruktur och företagsform	31-33	5.	RESULTATINDIKATORER
2.7	Marknader som organisationen är verksam på	10-13	EC	Ekonomiska resultatindikatorer
2.8	Den redovisade organisationens storlek	3-5	EC3	Omfattningen av förmånsbestämda åtaganden	67, 73-74
2.9	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	35-38
2.10	Utmärkelser och priser som mottagits	Ej relevant	EN	Miljömässiga resultatindikatorer
			EN3	Direkt energianvändning per primär energikälla	25
3.	INFORMATION OM REDOVISNINGEN		EN5	Minskad energianvändning genom effektiviseringar	14-15, 24
3.1	Redovisningsperiod	19		EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	25
3.2	Datum för publiceringen av den senaste redovisningen	19		EN18 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt resultat	24-25
3.3	Redovisningscykel	19		EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transporter	25
3.4	Kontaktperson för frågor angående redovisningen	88, webb
3.5	Processer för definition av redovisningens innehåll	19	LA	Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
3.6	Redovisningens avgränsning	19	LA1	Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region	21, 73
3.7	Begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning	19	LA2	Antal anställda som slutat och personalomsättning	21
3.8	Redovisningsprinciper för dotterbolag	64-70	LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	20
3.10	Förklaring av effekten av förändrad information	19
3.11	Väsentliga förändringar sedan föregående period	19	PR	Produktansvar
3.12	Innehållsförteckning för GRI:s standardupplysningar	19	PR5	Rutiner för kundnöjdhet, inkl resultat från kundundersökningar	20

MARKNAD

Rottneros är ett ledande specialistföretag inom utveckling och produktion av pappersmassa. Vår uppgift är att förse våra kunder med massaapplikationer som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Rottneros visar ansvar gentemot kunderna genom att alltid eftersträva bästa tänkbara kvalitet på företagets produkter. Vi skapar mervärde åt kunderna genom att tillhandahålla ny kunskap som kan stärka deras position på sina marknader.

Vi känner även ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Rottneros representanter får inte tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ingår inte i affärsrelationer med företag som medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

KUNDER

Rottneros har en aktiv dialog med sina kunder, främst genom säljorganisationen. Regelbundna möten hålls, där inte minst produkt- och kvalitetsfrågor diskuteras. Information till kunderna sker även via den egenproducerade kundtidningen Pulp Focus som skickas till samtliga kunder med fyra utgåvor per år.

Vartannat år genomför Rottneros normalt en kundnöjdhetsundersökning. Senaste undersökningen gjordes dock under 2008 och Rottneros fick generellt bra betyg. Rottneros leveransförmåga, produktkvalitet och kontakten med säljorganisationen var områden som fick extra höga betyg. Mer om undersökningen finns att läsa i nummer 21 av Pulp Focus som finns att ladda ned från Rottneros webbplats.

LEVERANTÖRER

Rottneros har en ledningsprocess som medför att val av en ny leverantör sker efter vissa kriterier och bedömningar. Det gäller framförallt för leverantörer som levererar strategiskt viktiga insatsvaror. Rottneros har löpande kontakt med sina leverantörer. I samband med upphandling av årskontrakt för insatsvaror hålls leverantörsmöten för att diskutera leveransåtaganden. Då har respektive bolag även möjlighet att uppdatera varandra om marknadssituationen, organisationsförändringar och andra relationsrelaterade frågeställningar.

ÄGARE

Vi tar ansvar gentemot våra ägare genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för vad lagar, regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning.

AKTIE-/KAPITALMARKNAD

Kontakten med befintliga och potentiella aktieägare sker främst genom pressmeddelanden, kvartalsvisa finansiella rapporter, analytikerträffar och deltagande på kapitalmarknadsdagar.

INTERNT

ANSTÄLLDA

Rottneros visar ansvar gentemot de anställda genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

FACKET

Samtliga anställda inom Rottneros omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtal finns tecknade med Pappers, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

OMVÄRLD

SAMHÄLLE

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar ofta i brukskulturer med starka band till de lokala samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

MILJÖ

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Målet är att sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.

Personal Låg personalomsättning ger kontinuitet

Under 2009 och 2010 anpassades Rottneros organisation till koncernens nuvarande storlek och struktur, med två svenska massabruk. Det innebär att utöver de cirka 370 medarbetare, varav cirka 200 i Sverige, som lämnade koncernen under 2009 har ett 20-tal personer slutat under 2010, bland annat som en följd av en ny bantad organisation vid Vallviks Bruk.

En del av det förändringsarbete som bedrivs inom koncernen innebär att marknadsföring, försäljning och teknisk kundtjänst har flyttats från moderbolaget Rottneros AB och huvudkontoret, till bruken. Detta har i kombination med övriga mindre förändringar resulterat i att antalet anställda i moderbolaget sedan 2009 har minskat från 20 till 11 personer. Syftet med decentraliseringen, utöver direkta besparingar, är att bruken ska ta ett större ansvar för hela sin verksamhet och för sin egen resultat- och balansräkning.

Lönefunktionen, som tidigare var förlagd till de enskilda bruken och huvudkontoret, koncentrerades under 2010 till Vallviks Bruk. Genom effektiviseringsåtgärder avseende marknads- och administrativa funktioner har koncernen nu en organisation som är anpassad till verksamhetens omfattning.

Personalomsättningen inom koncernen som är låg uppgick till 7 procent under 2010. Sjukfrånvaron under 2010 låg på 2,2 procent, vilket även det är en jämförelsevis låg siffra. Hög närvaro och låg personalomsättning utgör en grund för bra kontinuitet både kortsiktigt och långsiktigt.

Medelantalet anställda uppgick under helåret 2010 till 308 (387). Förändringen jämfört med föregående år, beror främst på den nedlagda verksamheten i Miranda och den avyttrade verksamheten i Rockhammar.

Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 21 år och medelåldern är cirka 50 år. Av de anställda är 16 procent kvinnor.

Under 2010 uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 138,9 (167,6) MSEK. Detta motsvarade cirka 8 (11) procent av koncernens totala omsättning 2010.

Första fasen av malningen av ved vid sliperiet i Rottneros.

Miljö Målen för förnybar energi förutsätter skogsindustrins medverkan

Skogsindustrin och skogen kommer att ge nödvändiga bidrag för att Sverige ska kunna uppfylla EU:s krav på andelen förnybar energi av den totala förbrukningen 2020. Detta gäller inte minst behovet av biobaserade fordonsbränslen där Sverige idag är ledande inom teknikutvecklingen. Fullskaleanläggningar planeras att byggas under de närmaste åren. Rottneros överväger möjligheten att börja producera biobränsle vid både Vallviks Bruk och Rottneros Bruk tillsammans med samarbetspartners, förutsatt att eventuella projekt bedöms kunna möta koncernens lönsamhetskrav.

I ett EU-direktiv från 2009 slås målen för användningen av förnybar energi 2020 inom unionen fast:

• 20 procent förnybar energi av den totala förbrukningen.
• 20 procent reduktion av växthusgaser jämfört med 1990.
• 10 procent biobränslen inom transportsektorn.

Nivån 20 procent förnybar energi och reduktion av växthusgaser är beräknad som ett genomsnitt för medlemsländerna. Användningen av 10 procent biobränslen inom transportsektorn gäller däremot i alla medlemsländer.

Användningen av förnybar energi skiljer sig väsentligt åt mellan medlemsländerna.

Sverige använder 40 procent förnybar energi vilket är Europas högsta nivå. De andra skogrika länderna Finland, Österrike och Lettland ligger mellan 23 och 33 procent. Andelen i länder med de sämsta naturliga förutsättningarna för att använda i första hand bioenergi är bara någon eller några procent.

Av tabellen framgår att biogas kommer att finnas med som en relativt viktig bränsletyp medan förnybar el enbart kommer att ha en marginell betydelse inom transportsektorn.

En viktig slutsats som kan dras ur tabellen är att produktionen av biobaserad diesel inom Sverige kommer att öka väsentligt, liksom etanolproduktionen.

Den begärda ökningen är beräknad per land och ligger mellan 7 och 14 procentenheter. Medlemsländerna når målen genom att sätta attraktiva priser på förnybar energi. I södra Europa innebär det att utnyttjande av solenergi för elproduktion är högt prioriterat.

Sverige har fått kravet att öka användningen av den förnybara energin till 49 procent år 2020. Regeringen har fastställt nationella mål som ligger ännu högre: andelen förnybar energi av den totala användningen ska vara 50 procent och inom transportsektorn minst 10 procent. I Sveriges Nationella Handlingsplan gör regeringen bedömningen att andelen förnybar energi i transportsektorn bör vara minst 14 procent. En förutsättning enligt Regeringen är att möjligheterna att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel ökar.

Inom transportsektorn är bioetanol det viktigaste bränslet. Fram till 2020 kommer förbrukningen av bioetanol nästan att fördubblas och importen att öka. Idag är användningen av biobaserad diesel liten. En mycket kraftig förbrukningsökning förväntas fram till 2020 enligt tabellen:

FÖRNYBAR ENERGI I TRANSPORTSEKTORN 2020
År	2010		2020
Bränsletyp	Totalt (ktoe)*	Varav impor terat (ktoe/%)	Totalt (ktoe)*	Varav impor terat (ktoe/%)
Bioetanol	251	140/56%	465	292/63%
Biobaserad diesel	89	0	251	0
Biogas	40	0	94	0
Förnybar el**	3	0	9	–

* ktoe = kilotonnes of oil equivalent

** för vägtransport

Källa: Sveriges Nationella Handlingsplan för förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG

TYPER AV BIOBASERAD DIESEL

Begreppet biobaserad diesel innehåller några olika produkter. Den idag vanligaste produkten är baserad på oljeväxter till exempel raps men dieselproduktion baserad på skogsråvara håller på att introduceras på marknaden.

DIESEL BASERAD PÅ OLJEVÄXTER:

FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar. Begreppet biodiesel har hittills använts för dieselbränslen med en inblandning av upp till sju procent FAME men också för rent FAME bränsle (100 procent).

RME står för rapsmetylester som baseras på oljeväxten raps. Den ingår i FAME-gruppen. Upp till 7 procent kan blandas in i fossil dieselolja. Möjligheterna att odla raps för framställning av fordonsbränsle är mycket begränsade.

DIESEL BASERAD PÅ SKOGSRÅVAROR:

Det finns tre huvudmetoder att framställa dieselbränsle baserad på skogsråvara. Alla metoderna har ved som råmaterial, vilket innebär att de framställer det som kallas "andra generationens biodrivmedel". Första generationens biodrivmedel är baserade på redan konverterade råvaror till exempel säd eller sockerrör för etanolframställning.

Den första metoden är framställning av så kallad talloljediesel baserad på tallolja, som är en biprodukt vid framställning av sulfatmassa. Talloljediesel kommer sannolikt inte att bli en dominerande produkt beroende på att den tillgängliga mängden tallolja är begränsad.

Den andra är framställning av DME (dimetyleter), som är ett dieselbränsle som kan framställas av sulfatmassafabrikernas så kallad svartlut. Denna består av utlöst vedsubstans och fabrikens processkemikalier. Svartluten förgasas till så kallad syntesgas som förädlas till metanol som i sin tur utgör råvara för DME. Processkemikalierna återförs till massafabriken där de på traditionellt sätt förbereds för att åter sättas in i massaframställningen.

DME kan också produceras ur fossil naturgas. För att särskilja den svartlutsbaserade dimetyletern från den fossila naturgasen används ofta beteckningen BioDME.

Dieseltillverkning baserad på svartlut har utvecklats under lång tid i försöks- och demonstrationsanläggningar. Ett svenskt företag är ledande inom området. I Sverige kommer inom kort en kontinuerlig produktion av BioDME som kommer att användas i tunga lastbilar att finnas.

Den tredje metoden baseras på förgasning av skogsråvaror. Det finns en väl etablerad teknik för att framställa så kallad syntetisk dieselolja av naturgas och kol, men den kan också framställas förnybart från skogsråvara så kallad BTL (Biomass to Liquid). Vid tillverkningen förgasas skogsråvaran för att erhålla syntesgas, som efter förädling till metanol kan bearbetas vidare till ett dieselbränsle. Tekniken att förgasa och överföra syntesgasen till metanol är idag i det närmaste färdigutvecklad. För denna del av processen kan det återstående utvecklingsarbetet göras i en fullstor anläggning. Tekniken att överföra metanol till BTL kräver ytterligare en del utvecklingsarbete.

Både vid svartlutsförgasning och förgasning av skogsråvara tillverkas metanol som ett steg i processen. Metanolen har en alternativ användning. Istället för att tillverka dieselbränsle kan metanolen användas för inblandning i bensin. Det kan därför vara attraktivt att inledningsvis använda metanolen från en ny förgasningsanläggning för inblandning i bensin. Metanol kan också användas av kemikalietillverkare vid produktion av gröna kemikalier.

SKOGEN OCH SKOGSINDUSTRIN VIK-TIGA FÖR BIOBASERADE FORDONS-BRÄNSLEN I SVERIGE

Sverige har liksom övriga länder inom EU ålagts att 2020 ha en biobränsleandel på 10 procent inom transportsektorn. I planerna finns förutom etanol, som till stor del blir importerad, och en måttlig mängd biogas även en ansenlig mängd biobaserad diesel. Det finns inte några planer på att importera biobaserad diesel.

Det finns därför ett stort behov av inhemsk produktion av biobaserat dieselbränsle. Det är tveksamt om Sverige har möjligheter att producera tillräckliga kvantiteter baserade på oljeväxter. Det innebär att en biobaserad dieselproduktion måste vara vedbaserad där både svartluts- och skogsråvarubaserad produktion kommer att behövas.

Miljö Miljöarbetet vid bruken

ROTTNEROS BRUK

Under året avslutades det projekt om värmeåtervinning av energi från slipverk som pågått sedan 2007. Den sista etappen gällde främst värmning av den luft i flingtorkarna som transporterar den våta finfördelade massan. De nya värmebatterierna ger cirka 0,5 MW. Dessutom byggdes systemet ut under året så att även renseri-, kontors-, och verkstadslokaler värms med hjälp av spillvärme från slipverken. Tidigare har värmebatterier för värmning av luft till flingtorken och flera värmeväxlare för värmning av processvatten installerats. Totalt har projektet inneburit en minskning av brukets oljeförbrukning med cirka 20 procent jämfört med basåret 2007.

Rottneros Bruk har under planerna lämnat in en prövotidsutredning året enligt avseende det produktionstillstånd som togs i anspråk 2007.

Sluttäckningen av deponin som pågått sedan 2006 håller på att avslutas och bedöms kunna slutföras under 2011. Därefter kan ett sedvanligt program för provtagning under en längre period fastställas.

Arbetet med att göra den biologiska reningen ännu effektivare fortsätter. Utrustning för att ta bort så kallat flytslam har installerats under semesterstoppet.

Vid daglaboratoriet i Vallvik görs regelbundna avloppsanalyser.

VALLVIKS BRUK

Under höstens underhållsstopp byggdes sodapannan om för att ge förbränningstekniska förbättringar. Ombyggnationen medför en ökad kapacitet i fabriken. Den ger även möjlighet att öka produktionen av grön el och stöder det långsiktiga målet att fabriken ska bli självförsörjande på el.

Under stoppet installerades en ny stripper (renar vätska från flyktiga ämnen) som har kapacitet att rena en väsentligt större mängd kondensat (vätska från indunstningen) än den gamla strippern. Genom att minska COD-halten i kondensatet minskar utsläppen av COD till recipienten.

Samtidigt installerades ett system för att ta hand om gaser från tjocklutscisternerna. Dessa gaser leds in i befintligt system för så kallade starka gaser, där de förbränns i mesaugnen. Detta görs för att kunna minska de diffusa svavelutsläppen till luft.

Ombyggnaderna har lett till förhöjda svavelhalter i rökgaserna från förbränningen i mesaugnen, vilket är en oönskad effekt. Miljödomstolen har därför gett Vallviks Bruk ett tillfälligt förhöjt riktvärde för processvavel. Bruket har också hos Miljödomstolen ansökt om förhöjda värden för processvavel under 2011 och 2012.

Projekteringen av den biologiska reningsanläggningen för processavlopp har fortsatt under året. Anläggningen kommer att börja byggas under våren 2011 och tas i drift vid årsskiftet 2011/12.

Tillsammans med den nya strippern och slutning av blekeriet kommer bioreningsanläggningen att minska COD utsläppet från bruket med 65 procent, vilket uppfyller villkoren i domen från Miljödomstolen.

Samråd med anledning av en kommande ansökan om tidsbegränsat tillstånd för utökad produktion till 242 000 ton per år har genomförts under året. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan pågår.

ROTTNEROS ANSVAR 25

FÖRDELNING AV TRANSPORTARBETE (TONKM) INOM ROTTNEROSKONCERNEN 2010, %

	Bil	Tåg	Båt	transportarbete, % Andel av totalt
Massaved, %	52	3	45	18
Kemikalier, %	100	0	0	2
Massa, %	14	24	62	80
Andel av totalt transportarbete, %	22	20	58	100

ENERGIFÖRBRUKNING 2010 GWh Rottneros Vallvik Totalt koncernen Biobränslen inkl svartlut 48 1 489 1 537 Fossila bränslen 59,5 26 85,5 Total energiförbrukning exkl. elektricitet 107,5 1 515 1 623 Andel biobränsle, % 45 98 95 Elektricitet genererad i fabrikerna – 115 115 därav grön el – 114 114 Köpt elektricitet 246 46 292 Total elförbrukning 246 161 407 Andel producerad i fabrikerna, %. 0 71 28

UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT 2010
	Rottneros	Vallvik
Produktion, ton	138 500	184 500
S, ton per år	7,4	134
Tillstånd	–	135
NOx	ton/år 28,5	kg/ton 1,5
Tillstånd	–	1,5
Suspenderade ämnen, ton per dygn	0,9	0,6
Tillstånd	1,2	2,0
COD, ton per dygn	9,5	20
Tillstånd	10,5	38
BOD7, ton per dygn	2,2	7
Tillstånd	–	–
AOX, ton per dygn	–	0,2
Tillstånd	–	0,8
Fosfor, kg per dygn	3,6	33
Tillstånd	6,0	–

KOLDIOXIDUTSLÄPP 2010, TON PER ÅR
	Rottneros	Vallvik	Total
Fossila bränslen¹	15 749	7 071	22 820
Biobränslen	30 067	569 069	599 136
% biobränslen	66%	99%	96%

¹ Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

UTSLÄPPSRÄTTER FÖR KOLDIOXID 2010
Bruk	Tilldelning/år 2008–2012	2009 utsläpp	2010 utsläpp
Rottneros	21 784	14 565	15 749
Vallvik	17 958	4 561	7 071
TOTAL	39 742	19 126	22 820

¹ Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

Skyddsrond i samband med förberedelserna inför uppgraderingen av indunstningen i Vallvik. Från höger; Michael Bülow och Tord Andersson, Vallvik, Johan Sjögren, Instrument Montage, Roger Persson, Perex samt Heimo Turula, Ukitig.

Möjligheter och risker Riskhanteringen en del av strategin

Rottneroskoncernen är ett mycket konjunkturkänsligt bolag. Bolaget delar in möjligheter och risker i två kategorier – rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för hantering av finansiella risker.

De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapriset i USdollar, valutakurser samt ved- och elpriser.

Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens finanspolicy, dels anges av styrelsen och finansutskottet. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen, medan finansutskottet övervakar finanspolicyn och de riskmandat som styrelsen ger. Ledningen bedömer löpande om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra affärer/kalkyler.

RÖRELSERELATERADE MÖJLIGHETER OCH RISKER

MASSAPRIS OCH KONJUNKTUREN Pappersmassa är en globalt handlad produkt med stora export- och importflöden. Världsmarknadspriset uttrycks i USD. De faktorer som har störst betydelse för resultatet i Rottneros är därmed massapriset i USD samt USD/SEK-kursen. Pappersmarknaden i Asien har växt snabbt och utgör nu en betydande del av världsproduktionen och konsumtionen. Brist på lokalt tillgänglig råvara gör dock att stora mängder pappersmassa och returfiber importeras från Europa och Amerika. Inköpsvolymer hos asiatiska köpare har därmed en stor påverkan på världsmarknadspriset. Även om världsmarknadspriset sätts i USD är ofta köparnas intäkter i andra valutor.

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den genomsnittliga USD-kursen var sex procent lägre under 2010 jämfört med den genomsnittliga kursen 2009. Det finns ett samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark tenderar

Massapriser i USD och SEK 1980–2010

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

NBSK-priset uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD-kurs tenderar att ge ett högre NBSKpris i USD.(diagram 2). NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt under 2010 till 6 705 SEK per ton vilket ska jämföras med 4 989 SEK per ton under året innan. Detta innebär att priset omräknat i SEK ökade med 34 procent i förhållande till 2009.

KUNDER

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av något enskilt land. Huvuddelen av koncernens omsättning sker i Europa där Italien, Tyskland och Spanien utgör de största marknaderna. Sammantaget har koncernen i storleksordningen drygt 100 kunder, varav de tio största tillsammans representerar cirka 50 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. Slipmassaproduktionen i Rottneros Bruk är beroende av en stor kund med flera mottagande pappersbruk. All försäljning kreditförsäkras om möjligt.

UNDERHÅLLSSTOPP OCH SÄSONGSVARIATIONER

Vid bruket i Rottneros genomförs normalt ett semesterstopp under delar av juli och augusti, vilket kan kombineras med en årlig underhållsinsats. Vid Vallviks Bruk genomförs normalt underhållsstopp i oktober eller november varje år. Kostnaderna för underhållsstopp redovisas i den period då stoppen genomförs. I övrigt påverkas inte Rottneroskoncernen nämnvärt av säsongsvariationer.

KAPITALINVESTERINGAR

Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. I detta ingår löpande årliga investeringar, expansionsinvesteringar för att undanröja flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig investeringsstrategi. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala materiella anläggningstillgångar var vid utgången av 2010 bokförda till 720 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 400 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt 1 800 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 7–8 gånger det bokförda värdet.

FINANSIELLA MÖJLIGHETER OCH RISKER MASSAPRISRISK

Rottneros har haft massaprissäkringar under perioder de senaste fem åren. Massaprissäkringar får användas om bedömningen görs att priserna kommer att sjunka under de priser till vilka säkringskontrakt kan tecknas. Detta skulle då kunna ses som en vinstmaximeringsstrategi. Massaprissäkringar kan även användas om prisnivån på marknaden är så låg att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Detta kan då ses som en överlevnadsstrategi. Inga massaprissäkringar ska göras om inte en motsvarande säkring av valutakurser görs om inte mycket goda skäl talar för motsatsen. För närvarande ska inte säkringar av massa genomföras då marknaden i dagsläget bedöms vara alltför illikvid.

VALUTARISK

Transaktionsexponering

Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av faktureringen är kontrakterad i SEK med EUR som faktureringsvaluta. Den underliggande exponeringen mot USD är alltså mycket hög, men det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1-3 månader. Under 2010 har resultatet av valutasäkringarna uppgått till 40 (-5) MSEK.

Källa: Riksbanken samt FOEX Indexes Ltd

Balansriskexponering

Den grundläggande principen är att tillgångar och skulder i andra valutor än SEK ska säkras. Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD kan säkras, företrädesvis genom upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Nettningsförfarande ska tillämpas så att till exempel vedinköp i annan valuta än SEK, elkontrakt, som i normalfallet tecknas i EUR eller andra inköp som kemikalier eller för investeringsutlägg ska sammanräknas vid bedömningen av säkringsbehovet.

Omräkningsexponering

Aktieinnehav i utländska dotterbolag skall inte säkras.

ELDERIVAT

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. Nedan anges genomsnittspriser i EUR/MWh med genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2010) inom parentes. Vid utgången av december 2010 var 26 procent av elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 43,8 EUR/MWh (knappt 40 öre per kWh). Under inledningen av 2011 har ytterligare elsäkringar gjorts. Per den 15 februari 2011 var 64 procent av den bedömda elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 48,9 EUR/MWh (drygt 44 öre/kWh), 27 procent av bedömd elförbrukning 2012 till i genomsnitt 47,5 EUR/MWh (cirka 44 öre/kWh) och 41 procent av bedömd förbrukning 2013 till i genomsnitt 45,4 EUR/MWh (cirka 42 öre/kWh). Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under 2010 till 54 öre per kWh.

MARKNADSVÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Av tabellen på sidan 30 framgår marknadsvärdet den 31 december 2010 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med IFRS och IAS 39.

RÄNTERISK

Känsligheten för förändringar i räntan är relevant för finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. Koncernens upplåning framgår av not 15 på sidan 78. Den 31 december 2010 fanns räntebärande skulder om sammanlagt 39 MSEK (101 MSEK per 31 december 2009). Räntebärande nettofordran uppgick till 116 MSEK att jämföras med en räntebärande nettofordran om 10 MSEK per 31 december 2009. Rottneros känslighet för förändringar i ränteläget är därmed låg.

LIKVIDITETSRISK OCH REFINANSIERINGSRISK

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Koncernens syndikeringslån som upptogs 2003 omfinansierades i oktober 2008. Inför nyemissionen och konverteringen av de långivande bankernas lånefordran till eget kapital i december 2009, omförhandlades koncernens syndikeringslån på nytt. Den nya krediten var arrangerad som ett säkerställt lån motsvarande 26 MSEK och 6,3 MEUR och en kreditfacilitet med ett rambelopp på 15,9 MUSD, där Banco Bilbao, Danske Bank, DnB Nor, HSH Nordbank och Nordea deltog.

I januari 2011 sa Rottneros upp denna kredit och ett nytt säkerställt finansieringsavtal tecknades med Danske Bank. Avtalet som trädde i kraft den 31 januari 2011 ger Rottneros rätt att ta upp krediter i SEK, USD och EUR motsvarande 100 MSEK och innehåller inga särskilda lånevillkor, så kallade covenants, till exempel vad gäller finansiella nyckeltal, investeringar eller utdelning. Detta innebär att bolagets operativa handlingskraft ökat betydligt. Dessutom är kostnaderna för det nya avtalet betydligt lägre. I samband med att det nya avtalet trädde i kraft, amorterade Rottneros hela den utestående kredit som per den 31 december 2010 uppgick till 28 MSEK.

Tabellen på sidan 29 analyserar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Rottneros har en stor räntebärande nettofordran och ett nytt finansieringsavtal innehållande ett kreditlöfte som bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg.

HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rottneros affärsverksamhet är cyklisk till sin karaktär och det är normalt att stora svängningar i resultat och kassaflöde förekommer. Skuldsättningsgraden bör därför inte vara alltför hög så att bolagets överlevnad hotas av dessa svängningar. En för hög andel eget kapital är heller inte bra ur ett kapitalavkastningsperspektiv. För 2010 har en utdelning om 20 öre per aktie föreslagits. 31 december 2010 uppgick skuldsättningsgraden till -0,1.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Skuldsättningsgrad	-0,09	-0,01
Totalt eget kapital	1 228	1 089
Räntebärande nettofordran	-116	-10
Likvida medel	-155	-111
Räntebärande kortfristiga skulder	29	44
Räntebärande långfristiga skulder	10	57
	2010	2009

MÖJLIGHETER OCH RISKER 29

KREDITRISKER

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår vid slutet av 2010 till 42 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2010 var 80 procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

FÖRSÄKRINGAR

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador och har relevanta ansvarsförsäkringar.

ÖVRIGA MÖJLIGHETER OCH RISKER POLITISKA RISKER

Rottneros exponering mot politiska risker är begränsad.

MILJÖ

Rottneros verksamhet som producent av pappersmassa har betydande påverkan på miljön, både vad gäller utsläpp till vatten och luft. Vidare måste en del avfallsprodukter hanteras. Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan. Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar. Se även miljöavsnittet sidorna 22-25.

KONCERNENS FINANSIELLA SKULDER
Per den 31 december 2010	<1 år	2 år	3-5 år	>5 år
Banklån	25	–	–	–
Derivatinstrument – inflöde	95	–	–	–
Derivatinstrument – utflöde	102	–	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	112	5	5	0
Räntor	0	–	–	–
Per den 31 december 2009	<1 år	2 år	3-5 år	>5 år
Banklån	38	17	25	–
Derivatinstrument – inflöde	397	–	–	–
Derivatinstrument – utflöde	403	–	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	102	4	11	–
Räntor	2	1	1	–

Utrustning för Basning av flis vid CTMP-linjen i Rottneros Bruk. Cirka 25 procent av den råvara koncernen köper är i form av färdig flis.

MÖJLIGHETER OCH RISKER 30

KÄNSLIGHETSANALYS 2010
		Effekt på års resultat efter finansnetto (MSEK)
Riskslag	Förändring	2010	2009 Känslighet
Massapris	50 USD/ton	100	145 Hög
USD	50 öre/USD	100	100 Hög
Elpriser	10 öre/kWh	30	30 Hög
Vedpriser	10 SEK/m3f	15	15 Medium
Ränterisk	1%-enhet	0	1 Låg
Refinansiering			Ingen
Kreditrisk			Självrisk 10%

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2010
2010	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Helår
Valutasäkringar	3	0	13	24	40
Massaprissäkringar	–	–	–	–	–
Elprissäkringar	–	–	–	3	3
Totalt	3	0	13	27	43

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA 2009
2009	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Helår
Valutasäkringar	-2	-1	-1	-1	-5
Massaprissäkringar	3	4	-4	–	3
Elprissäkringar	2	1	1	2	6
Totalt	3	4	-4	1	4

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2010

Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2010
Valuta USD, termin	14 MUSD	7,26	8	6,80 SEK/USD
El	80 875 MWh	39,7	17	77,1 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			25

MARKNADSVÄRDERING (MSEK) DECEMBER 2009
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2009
Valuta USD, termin	7 MUSD	7,22	1	7,21 SEK/USD
Valuta EUR, termin	34 MEUR	10,42	6	10,35 SEK/EUR
Totalt marknadsvärde			7

Rottnerosaktien Höjd omsättningshastighet, svag kursutveckling

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på NASDAQ OMX, Stockholm. Rottneros ingår i Small Capsegmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av 2010 cirka 670 (1 058) MSEK. Vid årsskiftet hade Rottneros 18 033 (20 393) aktieägare. De utländska aktieägarnas andel i Rottneros uppgick till 21,77 (16,4) procent av kapitalet. Rottneros aktiekurs sjönk under 2010 från 6,90 kronor vid årets ingång. till 4,37 kronor vid året slut, en nedgång med 36,7 procent. Aktiekurs avseende 2009 är i detta avsnitt omräknat med hänsyn till sammanläggningen av aktier, se nedan.

Börsen som helhet, mätt som OMX Affärsvärldens Generalindex, steg med 23,1 (-47) procent under 2010, medan OMX index för pappers- och skogsprodukter steg med 13,2 (-31) procent. Aktien stod som högst i 9 kronor den 12 april medan den lägsta kursen, 4,25 kronor, noterades den 14 december.

AKTIENS OMSÄTTNING

Under 2010 omsattes totalt 118 (295) miljoner aktier till ett värde av 784 MSEK (346 MSEK). Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 80 (89) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 62 procent medan genomsnittet för hela Stockholmsbörsen var 74 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 137 (120) avslut i Rottneros aktie.

AKTIEKAPITAL OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 153,4 (153,4) MSEK fördelat på 153 393 890 (1 533 938 869) aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på följande sida.

Vid bolagsstämman 2010 fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 821 965 aktier vilket efter emissionerna motsvarar 0,54 procent av antalet utestående aktier.

INCITAMENTSPROGRAM MED TECK-NINGSOPTIONER TILL LEDANDE BE-FATTNINGHAVARE

Årsstämman 2010 beslutade om ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare, genom att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner. Under året har 12 miljoner teckningsoptioner överlåtits till ledande befattningshavare inom ramen för incitamentsprogrammet. Priset per option uppgick till 0,10 kronor. För teckning av en ny stamaktie i Rottneros krävs tio teckningsoptioner. Teckningskursen uppgår till 9,75

kronor per aktie och teckning kan ske under perioden 17 maj 2011-16 maj 2013. Utspädningseffekten uppgår vid fullt utnyttjande till 0,8 procent.

FÖRÄNDRING AV ANTALET AKTIER OCH RÖSTER

Årsstämman den 22 april 2010 beslutade om en sammanläggning av aktier, vilken innebär att tio (10) befintliga aktier har lagts samman till en (1) aktie. Under april 2010 genomfördes den på årsstämman beslutade riktade nyemissionen om 31 aktier i syfte att nå ett antal aktier som var jämnt delbart med tio. Antalet aktier och röster efter emissionen uppgick till 1 533 938 900. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor.

Den därefter genomförda sammanläggningen har medfört att antalet aktier och röster i Rottneros AB sedan den 30 april 2010 är 153 393 890 samt att aktiekapitalet uppgår till 153 393 890 kronor. Denna förändring effektuerades av Euroclear Sweden AB i Rottneros aktiebok och på aktieägarnas VP-konton efter avstämningsdagen för sammanläggningen, vilken var den 7 maj 2010. Detta innebär att Rottnerosaktien från och med den dagen, allt annat lika, har handlats till en kurs som är tio gånger högre än innan sammanläggningen.

UTJÄMNING AV SMÅ AKTIEÄGARES INNEHAV

För att underlätta för små aktieägare som innan sammanläggningen ägde färre än 1 000 aktier erbjöds dessa att jämna ut sitt innehav genom handel utan courtage. Totalt gällde erbjudandet 5 300 aktieägare och när erbjudandet löpte ut den 28 maj 2010 hade 416 aktieägare sålt i genomsnitt 32 aktier och 515 aktieägare köpt i genomsnitt 30 aktier. Detta gav ett nettoköp på 5 313 aktier till kursen 7,20.

UTDELNING

För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen en utdelning med 20 öre per aktie.

HANDEL MED KÖPOPTIONER

I den nyemission Rottneros genomförde under slutet av 2009 tilldelades tecknarna av de nya aktierna vederlagsfritt cirka 0,27 köpoption för varje ny tilldelad aktie. Innehavare av en köpoption har rätt att av Swedbank köpa en stamaktie i Rottneros till ett lösenpris om 8,20 kronor per stamaktie eller sådant pris som föranleds av omräkning. Swedbank, i egenskap av emissionsinstitut, har tilldelat tecknarna i nyemissionen cirka 244 miljoner köpoptioner som listats på Nordic MTF vid NGM, Nordic Growth Market. Handeln i köpoptionerna startade fredagen den 15 januari 2010.

Rottneros långivande banker, som genom tidigare konvertering av räntebärande skulder erhållit aktier i Rottneros, har åtagit sig att till Swedbank sälja totalt upp till cirka 24 miljoner aktier för att Swedbank ska kunna fullgöra sina åtaganden med anledning av de utställda köpoptionerna. Anmälan om utnyttjande av köpoption för köp av stamaktie ska ske under en anmälningsperiod. Sista anmälningsperioden avslutas den 7 december 2011.

AKTIEÄGARINFORMATION

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Huvudkanal för årsredovisningen är webbplatsen, varför årsredovisningen inte skickas till aktieägare som inte uttryckligen begär detta.

ÄGARSTRUKTUR PER 2010-12-30

	ANTAL	PROCENT AV KAPI
AKTIEÄGARE	AKTIER	TALET
Nemus Holding AB	30 857 435	20,12%
Danske Bank A/S	6 451 273	4,21%
DNB Nor Bank ASA Sverige	6 451 273	4,21%
HSH Nordbank AG	5 599 860	3,65%
Skagen Vekst Verdipapirfond	5 220 337	3,40%
Aliz Invest AB	4 959 440	3,23%
Swedbank Försäkring, AB	4 605 900	3,00%
Ålandsbanken AB, W8IMY	3 971 516	2,59%
Barclays Cap Sec Cayman Client	3 671 680	2,39%
Nordea Bank AB (Publ)	3 500 521	2,28%
Summa 10 största ägarna inne havsmässigt	75 289 235	49,08%
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	821 965	0,54%
Övriga aktieägare	77 282 690	50,38%
TOTALT	153 393 890	100,00%

AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	PROCENT AV KAPI TALET
Fördelningen av ägandet mellan ägarkategorier
Fysiska personer	41 055 693	26,76%
Juridiska personer	112 338 197	73,24%
TOTALT	153 393 890	100,00%

AKTIEFÖRDELNING PER 2010-12-30

ANTAL AKTIER	ANTAL AKTIEÄGARE	PROCENT AV KAPI TALET
1–500	9 166	0,89%
501–1 000	3 040	1,39%
1 001–5 000	3 825	5,67%
5 001–10 000	1 030	4,83%
10 001–15 000	316	2,56%
15 001–20 000	167	2,01%
20 001–	489	82,65%
TOTALT	18 033	100,00%

AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	PROCENT AV KAPI TALET
Geografisk fördelning av ägandet
Sverigeboende	120 003 920	78,23%
Övriga Norden	16 660 568	10,86%
Övriga Europa (exkl. Sverige och Norden)	9 898 822	6,45%
USA	2 372 747	1,55%
Övriga världen	4 457 833	2,91%
TOTALT	153 393 890	100,00%

Källa till samtliga tabeller: Euroclear Sweden, VPC Analys.

Analytiker som följer Rottnerosaktien

• Enskilda Securities: Linus Larsson
• Swedbank: Claes Rasmusson

ROTTNEROSAKTIEN 34

AKTIEDATA 1
	2010	2009	2008	2007	2006	2005
Aktier vid periodens ingång 2	1 525 719	180 212	180 212	180 212	180 212	180 212
Emitterade aktier 2	0	1 345 507	–	–	–	–
Sammanläggning aktier 2	-1 373 147	–	–	–	–	–
Återköpta egna aktier 2	–	–	–	–	–	–
Aktier vid periodens utgång 2	152 572	1 525 719	180 212	180 212	180 212	180 212
Genomsnittligt antal aktier 2,5	152 572	26 884	18 021	18 021	18 021	18 021
Rörelseresultat/aktie 5	0,90	-6,18	-16,95	-19,99	-0,43	-4,95
Resultat efter finansnetto/aktie 5	0,90	-2,58	-21,33	-21,30	-1,29	-5,70
Resultat efter skatt/aktie 5	0,82	-2,59	-18,35	-16,69	-0,45	-3,49
Rörelsens kassaflöde/aktie 3,5	0,51	2,74	-13,34	-5,59	1,93	-22,80
Eget kapital/aktie 5	8,05	7,14	44,96	58,29	77,83	84,53
Utdelning 5,6	0,20	–	–	–	1,00	1,00
Utdelning/eget kapital/aktie 6	2,5	–	–	–	1,3	1,2
Börskurs vid periodens slut 5	4,37	6,90	10,50	23,10	65,50	68,00
Börskurs/eget kapital/aktie	0,5	1,0	0,2	0,4	0,8	0,8
P/E-tal/aktie	5,3	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Direktavkastning 4,6	4,6	–	–	–	1,5	1,4

1 Det finns inga nyckeltal som är påverkade av någon utspädningseffekt.

2 Antal aktier anges i tusental exklusive Rottneros innehav av egna aktier.

3 Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

4 Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

5 I april 2010 har sammanläggning skett av aktier där tio befintliga aktier lagts samman till en aktie.

Jämförelseperioderna har justerats för denna sammanläggning.

6 För 2010 anges föreslagen utdelning.

Förvaltningsberättelse och bolagsstyrningsrapport

Förvaltningsberättelse

• Resultatet efter finansnetto för helåret 2010 uppgick till 138 (-69) MSEK.
• Kassaflödet från den löpande verksamheten för helåret 2010 uppgick till 202 (84) MSEK, motsvarande 1,33 (3,10) SEK per aktie.
• Per den 31 december 2010 redovisades en räntebärande nettofordran om 116 MSEK jämfört med 10 MSEK vid årets början.
• Under året genomfördes investeringar för cirka 110 MSEK vid Vallviks Bruk. De avser främst utbyte av den kvarvarande gamla delen av indunstningsanläggningen samt omfattande förbättringar av luftregleringen i sodapannan. Genom investeringarna eliminerades flaskhalsar i produktionen så att fabrikens kapacitet höjdes från 200 000 till 220 000 årston. Investeringarna ledde dessutom till minskade utsläpp.
• I augusti 2010 beslutade Rottneros styrelse om en investering i en biologisk vattenreningsanläggning för 60 MSEK och i slutet av året togs även beslut om en investering på 90 MSEK i slutningen av blekerivätskeströmmarna vid Vallviks Bruk. Investeringarna är den sista delen i det investeringsprogram i Vallvik som bland annat kommunicerades i nyemissionsprospektet hösten 2009.
• Kjell Ormegard valdes till styrelseordförande i Rottneros i samband med årsstämman. Han inträdde som ordförande i januari på grund av att Rune Ingvarsson lämnade styrelsen av personliga skäl.
• Tomas Hedström tillträde den 1 maj 2010 tjänsten som ekonomi- och finansdirektör i Rottneros. Han kom närmast från SCA-koncernen där han hade ansvaret för koncernstab Ekonomi.
• Rottneros årsstämma beslutade att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för ett incitamentsprogram riktat till åtta ledande befattningshavare. 12 miljoner av dessa teckningsoptioner tecknades till ett pris av 0,10 kronor. Teckningskursen uppgår till 9,75 kronor per aktie och teckning kan ske under perioden 17 maj 2011-16 maj 2013.
• Rottneros ingick ett avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om att överlåta immateriella tillgångar, framför allt i form av patent och patentansökningar i Rottneros Packaging AB. Bolagets verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingår inte i avtalet.
• CTMP-linjen vid Rottneros Bruk har stoppats under sammanlagt drygt tre veckor under 2010 som en följd av extremt höga elpriser i kombination med höga vedkostnader.
• Styrelsen föreslår utdelning med 20 (0) öre per aktie.
• Nytt finansieringsavtal har tecknats med Danske Bank, vilket trädde i kraft den 31 januari 2011. Det nya avtalet innehåller inga särskilda lånevillkor, så kallade covenants, vilket innebär att Rottneros operativa handlingsfrihet ökar betydligt samtidigt som kostnaderna minskar.
• Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2011.

Styrelsen och verkställande direktören för Rottneros AB avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2010.

VERKSAMHETSBESKRIVNING KONCERNENS ENHETER

Rottneros huvudsakliga verksamhet utgörs av de två tillverkande enheterna Vallviks Bruk och Rottneros Bruk, vilka producerar pappersmassa för avsalu. I Vallvik tillverkas kemisk massa medan bruket i Rottneros producerar mekanisk massa.

Moderföretaget Rottneros AB har fram till den 30 november 2010 agerat som distributör för båda bruken och svarat för all fakturering av massa. Den 1 december 2010 tog respektive bruk över dessa funktioner och ansvarar därefter för hela affärsprocessen från råvaruinköp till försäljning av massa.

I koncernen ingår även det helägda dotterföretaget Rottneros Baltic SIA i Lettland från vilket de svenska bruken importerar en del av sin vedråvara.

Mindre verksamhet finns i dotterbolagen Rottneros Packaging AB, Utansjö Bruk AB och Rockhammars Bruk AB.

PRODUKTION OCH LEVERANSER

Koncernens massafabriker i Rottneros och Vallvik har en sammanlagd produktionskapacitet om 400 000 ton per år. Produktionen för 2010 uppgick till 323 000 ton jämfört med 335 900 ton under 2009. I produktionen för 2009 ingår det under 2009 avyttrade Rockhammars Bruk med 11 100 ton.

Vid bruket i Rottneros har ett sedvanligt semesterstopp genomförts under juli och augusti 2010, vilket kombinerades med en mindre årlig underhållsinsats. Produktionsbortfallet motsvarar cirka 10 000 ton. Under oktober 2010 har ett förlängt underhållsstopp genomförts vid Vallviks Bruk. Stoppet innebar ett produktionsbortfall motsvarande cirka 13 000 ton. Kostnaderna för underhållsstopp redovisas under den period då stoppen genomförs.

Utleveranserna under 2010 uppgick till 330 300 (376 700) ton, vilket motsvarar en minskning med 12 procent. I leveranserna för helåret 2009 ingår leveranser från det avvecklade bruket i Miranda och det avyttrade bruket i Rockhammar med totalt 29 200 ton. Under 2010 har färdigvarulagret minskat med 7 300 ton.

2010 I SIFFROR FAKTURERING OCH RESULTAT

Koncernens nettoomsättning uppgick under 2010 till 1 684 (1 508) MSEK. Omsättningen för 2010 var därmed 176 MSEK högre än föregående år. De faktorer som främst påverkat omsättningen är: minskade leveranser -186 MSEK, svagare USD -104 MSEK, högre massapris i USD 550 MSEK samt övriga förändringar 84 MSEK. De lägre leveranserna är främst hänförliga till avyttringen av Rockhammars Bruk och nedläggningen av Rottneros Miranda.

Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD ökade med 42 procent från USD 657 till USD 930, medan de genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade från 4 989 till 6 705 kr per ton, en ökning med 34 procent.

Elpriset på el-börsen Nordpool har under 2010 genomsnittligt uppgått till 54 öre per kWh att jämföras med 39 öre per kWh under motsvarande period föregående år. De högre elpriserna under 2010 har påverkat resultatet för 2010 negativt

med 46 MSEK jämfört med 2009.Vedförsörjningen har fungerat väl under perioden. Kostnaderna för massaved har dock varit stigande under hela 2010. Kostnadsökningen till följd av högre vedpriser uppgår till 75 MSEK under 2010 jämfört med 2009.

Koncernens rörelseresultat under 2010 uppgick till 138 (-166) MSEK. Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2010 uppgick till 43 (4) MSEK.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 138 (-69) MSEK och inkluderar ett finansnetto på 0 (97) MSEK. I finansnettot ingår finansiella kursvinster med 5 (15) MSEK. Dessa motverkas av operativa kursförluster på kundfordringar. I finansnettot för 2009 ingår även en finansiell intäkt från bortskrivning av lån med 110 MSEK.

Koncernens resultat efter skatt uppgick till 125 (-69) MSEK. Resultatet per aktie efter skatt blev 0,82 (-2,59) SEK. Kassaflödet per aktie uppgick till 0,51 (2,74) SEK.

MODERBOLAGET

Moderbolagets omsättning för 2010 uppgick till 1 533 (1 516) MSEK. Fram till den 30 november 2010 var all fakturering av massa inom koncernen centraliserad till moderbolaget, som agerat som distributör för samtliga bruk och för detta erhållit en normal försäljningskommission. Från och med den 1 december sköts fakturering och distribution av respektive bruk. Resultatet efter finansnetto för 2010 i moderbolaget uppgick till 26 (33) MSEK. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med 43 (4) MSEK.

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget för det fjärde kvartalet 2010 uppgick till 21 MSEK jämfört med 7 MSEK motsvarande period föregående år och -2 MSEK under det tredje kvartalet 2010. I resultatet för det fjärde kvartalet 2010 ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med 27 MSEK.

INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2010 uppgick till 125 (10) MSEK.

Merparten av investeringarna är hänförbara till indunstningsanläggningen och sodapannan i Vallviks Bruk.

Koncernens likvida medel uppgick till 155 MSEK vid årets utgång, jämfört med 111 MSEK vid utgången av 2009.

Koncernen hade den 31 december 2010 räntebärande skulder om sammanlagt 39 MSEK (101 MSEK per 31 december 2009). Räntebärande nettofordran uppgick till 116 MSEK att jämföras med en räntebärande nettofordran om 10 MSEK per 31 december 2009.

Beviljade men outnyttjade krediter uppgick den 31 december 2010 till sammanlagt 108 MSEK.

Soliditeten uppgick den 31 december 2010 till 82 procent jämfört med 78 procent per 31 december 2009. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 8,05 SEK (7,14 SEK per 31 december 2009).

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick under 2010 till 202 (84) MSEK och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med 44 (3) MSEK. Kassaflödet efter investeringsverksamheten uppgick till 94 (199) MSEK. I kassaflödet under helåret 2009 ingick försäljning av anläggningstillgångar vid främst Rockhammars Bruk med 120 MSEK.

ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under 2010 till 308 (387). Förändringen jämfört med föregående år beror främst på den nedlagda verksamheten i Miranda och avyttrade verksamheten i Rockhammar. Personalomsättningen är fortsatt låg och sjukfrånvaron under 2010 låg på 2,2 procent, vilket är en jämförelsevis låg siffra. Den genomsnittliga anställningstiden är cirka 21 år och medelåldern är cirka 50 år. Av de anställda är 16 procent kvinnor.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER HANDEL MED KÖPOPTIONER

I den nyemission Rottneros genomförde under slutet av 2009 tilldelades tecknarna av de nya aktierna vederlagsfritt cirka 0,27 köpoption för varje ny tilldelad aktie. Innehavare av en köpoption har rätt att av Swedbank köpa en stamaktie i Rottneros till ett lösenpris om 8,20 kronor per stamaktie eller sådant pris som föranleds av omräkning. Swedbank, i egenskap av emissionsinstitut, har tilldelat tecknarna i nyemissionen cirka 244 miljoner köpoptioner som listats på Nordic MTF vid NGM, Nordic Growth Market. Handeln i köpoptionerna startade fredagen den 15 januari 2010.

Rottneros långivande banker, som genom tidigare konvertering av räntebärande skulder erhållit aktier i Rottneros, har åtagit sig att till Swedbank sälja totalt upp till cirka 24 miljoner aktier för att Swedbank ska kunna fullgöra sina åtaganden med anledning av de utställda köpoptionerna. Anmälan om utnyttjande av köpoption för köp av stamaktie ska ske under en anmälningsperiod. Sista anmälningsperioden avslutas den 7 december 2011.

NY STYRELSEORDFÖRANDE

Styrelsen i Rottneros AB utsåg den 22 januari 2010 styrelseledamoten Kjell Ormegard till ny ordförande i Rottneros styrelse fram till och med årsstämman i april 2010. Förändringen föranleddes av att tidigare ordföranden Rune Ingvarsson samma dag av personliga skäl begärt att få lämna Rottneros styrelse med omedelbar verkan. På årsstämman i april 2010 valdes Kjell Ormegard till ordförande i Rottneros styrelse.

AVTAL MED SIG COMBIBLOC

Rottneros Packaging AB är ett helägt bolag inom Rottneroskoncernen, som har en mindre tillverkning och försäljning av cellulosafiberbaserade livsmedelsförpackningar under varumärket Silvi-Pak. Rottneros Packaging ingick i februari 2010 avtal med det schweiziska förpackningsbolaget SIG Combibloc om överlåtelse av immateriella tillgångar, framför allt i form av patent och patentansökningar.

Rottneros Packagings verksamhet med livsmedelstråg under varumärket SilviPak ingick inte i avtalet. Transaktionen har haft en mindre påverkan på Rottneros resultaträkning och positiv inverkan på koncernens kassaflöde.

NY EKONOMI- OCH FINANSDIREKTÖR

Tomas Hedström tillträdde den 1 maj 2010 tjänsten som ekonomi- och finansdirektör vid Rottneros AB. Tomas Hedström kom närmast från SCAkoncernen där han innehaft ansvaret för koncernstab Ekonomi. Dessförinnan har han arbetat i olika ekonombefattningar inom SCA:s svenska och globala verksamhet. Tomas Hedström ersatte Karl Ove Grönqvist, som beslutade sig för att lämna Rottneros under maj månad.

GENOMFÖRDA OCH BESLUTADE INVE-STERINGAR I VALLVIKS BRUK

Rottneros högst prioriterade förbättringsprojekt finns i Vallviks Bruk. Dessa syftar till att förbättra konkurrenskraften genom höjd produktion av både massa och grön energi. Rottneros styrelse beviljade i december 2009 en investering i indunstningsanläggningen i Vallviks Bruk om 77 MSEK. Genom den utökade indunstningskapaciteten kan mer av brukets interna processvatten indunstas, vilket i sin tur möjliggör att mer av det organiska materialet kan tillvaratas och förbrännas och utöka produktionen av bioenergi.

Den 2 februari 2010 beviljade Rottneros styrelse en investering i sodapannan i Vallviks Bruk om 45 MSEK. Investeringen var ett andra steg i de miljöoch andra energiförbättrande åtgärderna. Med denna förbättring av sodapannan höjdes förbränningskapaciteten, vilket ökade Vallviks produktion av bioenergi. Installationerna genomfördes under fjärde kvartalet 2010 i samband med det årliga underhållsstoppet.

I augusti 2010 beslutade Rottneros styrelse om en investering i en biologisk vattenreningsanläggning för 60 MSEK. Den nya vattenreningsanläggningen kommer att tas i drift under hösten 2011.

I december 2010 har Rottneros styrelse beslutat om en investering i slutningen av blekerivätskeströmmarna vid Vallviks Bruk till en kostnad av 90 miljoner kronor. Investeringen utgör den sista delen av det åtgärdsprogram som tidigare kommunicerats bland annat i nyemissionsprospektet 2009. Genom denna blekerislutning kommer vattenanvändningen att minskas väsentligt. En viktig följd av detta är att den biologiska externvattenreningen som nu uppförs, kan hållas betydligt mindre. Dessutom minskar energi- och kemikaliekostnader något.

Med de beslutade investeringarna kommer Vallviks Bruk att uppfylla de utökade kraven på vattenrening som gäller från 2012. Investeringarna leder vidare till att fabrikens kapacitet höjs med 20 procent, från 200 000 till 240 000 årston sulfatmassa. Nuvarande produktionstillstånd är begränsat till 220 000 årston och begäran om tillfälligt utökat tillstånd till 242 000 årston har tidigare inlämnats till berörda miljömyndigheter.

FÖRÄNDRING AV ANTALET AKTIER OCH RÖSTER I ROTTNEROS AB

Årsstämman 2010 beslutade att genomföra en sammanläggning av aktier där tio befintliga aktier läggs samman till en aktie. Under april genomfördes den på årsstämman beslutade riktade nyemissionen om 31 aktier i syfte att nå ett antal aktier som var jämnt delbart med tio. Avstämningsdag för sammanläggningen var den 7 maj 2010 och antalet aktier i Rottneros uppgår därefter till 153 393 890.

INCITAMENTSPROGRAM

Rottneros årsstämma den 22 april 2010 beslutade om ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare och att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för detta. Totalt överläts 12 miljoner av dessa teckningsoptioner till teckningsberättigade. Priset per option uppgick till 0,10 kronor och för teckning av en ny stamaktie krävs tio teckningsoptioner. Teckningskursen uppgår till 9,75 kronor per aktie och teckning kan ske under perioden 17 maj 2011-16 maj 2013. Rottneros har makulerat ej överlåtna teckningsoptioner och utspädningseffekten vid fullt utnyttjande uppgår till 0,8 procent.

UTJÄMNING AV SMÅ AKTIEÄGARES INNEHAV

För att underlätta för små aktieägare som innan sammanläggningen ägde färre än 1 000 aktier erbjöds dessa att jämna ut sitt innehav genom handel utan courtage. Totalt gällde erbjudandet 5 300 aktieägare och när erbjudandet löpte ut den 28 maj 2010 hade 416 aktieägare sålt i genomsnitt 32 aktier och 515 aktieägare köpt i genomsnitt 30 aktier. Detta gav ett nettoköp på 5 313 aktier till kursen 7,20.

TILLFÄLLIG PRODUKTIONSBEGRÄNS-NING VID ROTTNEROS BRUK

CTMP-linjen vid Rottneros Bruk har stoppats under sammanlagt drygt tre veckor under 2010. Stoppen berodde på att extremt höga elpriser i kombination med höga vedkostnader har gjort att försäljningen av marginalvolymer blir olönsam. Produktionslinjen för slipmassa vid Rottneros Bruk har inte påverkas av stoppen.

NYTT FINANSIERINGSAVTAL EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

I januari 2011 har Rottneros sagt upp den kredit som tidigare låg hos ett bankkonsortium bestående av fem banker. Ett nytt säkerställt finansieringsavtal på 100 MSEK har tecknats med Danske Bank. Avtalet som trädde i kraft den 31 januari 2011 innehåller inga särskilda lånevillkor, så kallade covenants, till exempel vad gäller finansiella nyckeltal, investeringar eller utdelning. Detta innebär att bolagets operativa handlingskraft ökat betydligt. Dessutom är kostnaderna för det nya avtalet betydligt lägre. I samband med att det nya avtalet trädde i kraft, amorterade Rottneros hela den utestående kredit som per den 31 december 2010 uppgick till 28 MSEK.

RISKHANTERING

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker. Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling. De faktorer som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till massapris i US-dollar, valutakurser, ved- och elpriser.

USD

Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av faktureringen är kontrakterad i SEK med EUR som faktureringsvaluta. Den underliggande exponeringen mot USD är alltså mycket hög, men det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader.

Den genomsnittliga USD-kursen var 6 procent lägre under helåret 2010 jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick genomsnittligt under perioden till 7,21 SEK/USD jämfört med 7,65 SEK/USD föregående år. Påverkan på omsättningen av en lägre genomsnittskurs för USD gentemot SEK under helåret 2010 uppgick till -104 MSEK jämfört med motsvarande period 2009.

Vid utgången av december 2010 fanns valutakurssäkringar i form av terminskontrakt tecknade för 14 MUSD till en genomsnittlig kurs av 7,26 SEK/USD för leveranser 2011.

MASSAPRIS

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Vid december månads utgång fanns inga massaprissäkringar.

EL

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. Nedan anges genomsnittspriser i EUR/MWh med genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2010) inom parentes. Vid utgången av december 2010 var 26 procent av elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 43,8 EUR/MWh (knappt 40 öre per kWh). Under inledningen av 2011 har ytterligare elsäkringar gjorts. Per den 15 februari 2011 var

64 procent av den bedömda elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 48,9 EUR/MWh (drygt 44 öre/kWh), 27 procent av bedömd elförbrukning 2012 till i genomsnitt 47,5 EUR/MWh (cirka 44 öre/kWh) och 41 procent av bedömd förbrukning 2013 till i genomsnitt 45,4 EUR/MWh (cirka 42 öre/kWh). Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under 2010 till 54 öre per kWh.

AKTIEINFORMATION ANTALET AKTIER

Antalet stamaktier uppgår till 153 393 890 aktier. Samliga aktier har ett kvotvärde om 1 krona och motsvarar en röst.

FÖRSÄLJNING AV EGNA AKTIER

Årsstämman 2010 gav styrelsen bemyndigande att under tiden till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har inte skett under 2010. Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier efter sammanläggningen i maj.

UTDELNING FÖR 2010

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman den 19 april 2011 att utdelning lämnas med 20 öre per aktie, totalt cirka 31 MSEK.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs när de inträffar.

MILJÖINFORMATION

Rottneros verksamhet som producent av pappersmassa har betydande påverkan på miljön, både vad gäller utsläpp till vatten och luft. Vidare måste en del avfallsprodukter hanteras. Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan. Tillstånden reglerar produktionsvolym, utsläpp, bullernivåer och hur avfalls- och kemikaliehantering ska ske. I samråd med övervakande myndigheter sker en kontinuerlig dialog kring hur förbättringar kan åstadkommas, vilket också måste gå i takt med att miljölagstiftningen ständigt går mot strängare regler.

Rottneros Bruk har under året avslutat det projekt om värmeåtervinning av energi från slipverk som pågått sedan 2007. Totalt har projektet inneburit en minskning av brukets oljeförbrukning med cirka 20 procent jämfört med basåret 2007.

Rottneros Bruk har under året enligt planerna lämnat in en prövotidsutredning gällande det produktionstillstånd som togs i anspråk 2007. Sluttäckning av deponin som pågått sedan 2006 håller på att avslutas och bedöms kunna slutföras under 2011. Därefter kan ett sedvanligt program för provtagning under en längre period fastställas.

Arbetet med att göra den biologiska reningen ännu effektivare fortsätter och utrustning för att ta bort så kallat flytslam har installerats under semesterstoppet.

Vallviks Bruk bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och har tillstånd för en årlig tillverkning av högst 220 000 ton helblekt sulfatmassa. Under höstens underhållsstopp byggdes sodapannan om för att ge förbränningstekniska förbättringar. Under stoppet installerades dessutom en ny stripper som har kapacitet att rena en väsentligt större mängd vätska från indunstningen. Samtidigt installerades ett system för att ta hand om gaser från tjocklutcisternerna, vilka därefter förbränns i mesaugnen. Detta för att kunna minska de diffusa svavelutsläppen till luft.

Ombyggnaderna har lett till förhöjda svavelhalter i rökgaserna från förbränningen, vilket är en oönskad effekt. Miljödomstolen har därför gett Vallviks Bruk ett tillfälligt förhöjt riktvärde för processvavel. Bruket har också hos Miljödomstolen ansökt om förhöjda värden för processvavel under 2011 och 2012.

Tillsammans med den nya strippern och slutning av blekeriet kommer bioreningsanläggningen att minska COD utsläppet från bruket med 65 procent, vilket är i linje med villkoren i domen från Miljödomstolen som vann laga kraft under 2009.

Vallviks Bruk har 2008 fått tillstånd att avsluta en gammal och påbörja en ny deponi. Genom att bygga den nya deponin på den gamla blir kostnaderna väsentligt lägre än för en ny deponi. Det pågår fortfarande myndighetskontakter angående utformningen av ekonomisk säkerhet för den nya deponins avslutande.

PROGNOS

Då Rottneros resultat i stor utsträckning påverkas av volatiliteten på massa- och valutamarknaderna, avstår bolaget från att lämna en resultatprognos för 2011.

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning i Rottneros

Rottneros är ett svensk publikt bolag med säte i Sunne och noterat i segmentet Small Cap på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen"). Sedan den 1 juli 2008 omfattas Rottneros av "Svensk Kod för Bolagsstyrning" ("Koden") och sedan den 1 mars 2009 ingår även kravet på bolagsstyrningsrapport i Årsredovisningslagen. Till grund för bolagsstyrningen inom Rottneros ligger den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk och Koden. Denna bolagsstyrningsrapport avser både moderbolaget Rottneros AB och koncernen.

PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING

Rottneros tillämpar de regler som följer av lag eller annan författning, samt Koden. Rottneros tillämpar Koden utan avvikelser.

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING

På årsstämma/bolagsstämma är det aktieägarna som gör de val och sätter upp de riktlinjer som utgör grunden för Rottneros bolagsstyrning. Nedanstående organisationskarta sammanfattar hur bolagsstyrningen är organiserad i Rottneros.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrumenten som utgör ramarna för bolagsstyrningen inom Rottneros hör aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Börsens regelverk, Koden samt andra relevanta lagar. Utländska dotterbolag tillämpar de lagar och förordningar som är gällande i aktuellt land, men tillser även att koncernens riktlinjer för styrning och kontroll följs.

Styrelsen är ytterst ansvarig för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Tillsyn utövas av myndigheter och av myndigheter utsedda organ, genom dels bolagets rapportering till dessa och dels genom myndigheternas regelbundna kontroller.

Till de interna styrinstrumenten hör den av bolagsstämman fastställda bolagsordningen, liksom styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören, styrelsens utskott och den ekonomiska rapporteringen. Därutöver finns bland annat finansiella och kvantitativa mål, budgetar, rapporter, policyer, värderingar och uppförandekoder.

De policyer som beslutas av styrelsen är uppförandekod (Code of Conduct), finanspolicy, kommunikationspolicy och miljöpolicy. VD beslutar om kundkreditpolicy, krishanteringspolicy, ITsäkerhetspolicy samt arbetsmiljöpolicy, vilka delges styrelsen. Dessutom finns ytterligare fem viktigare styrdokument som beslutas av VD eller den VD utser.

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna i Rottneros utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter på årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma och är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman fattar beslut om bolagsordning, utser styrelse och styrelseordförande, väljer revisor, fastställer resultat- och balansräkning och beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet, beslutar om valberedning, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare med mera.

Rottneros bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.

Vid årsstämman har varje aktieägare rätt att delta, personligen eller genom ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.

På Rottneros webbplats www.rottneros.com finns kallelse och övrig information inför årsstämma/bolagsstämma. Här finns också protokoll, VD:s anförande med mera från de senaste stämmorna.

AKTIEÄGARE

Rottneros stamaktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan 1987. Enligt den av Euroclear Sweden förda aktieboken hade Rottneros 18 033 aktieägare per den 31 december 2010. Aktiekapitalet uppgick till 153 393 890 kronor, fördelat på 153 393 890 stamaktier med samma rösträtt och andel i bolagets vinst och kapital. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Nemus Holding AB hade per den 31 december 2010 en ägarandel uppgående till drygt 20 procent av totalt antal aktier och röster. I övrigt har ingen aktieägare ett direkt eller indirekt aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Finansinspektionen informerade under hösten bolaget om att information kring ändring av antalet aktier i bolaget inte gjorts på ett tekniskt riktigt sätt. Bolagets uppfattning är att även om finansinspektionens påpekande i sak är riktigt har alla aktieägare informerats på ett fullödigt sätt och ingen skada har kunnat uppkomma genom underlåtelsen.

Rottneros innehav av egna aktier uppgår till 821 965 aktier, vilket motsvarar cirka 0,54 procent av det totala antalet aktier. På sidorna 31-34 i bolagets årsredovisning för 2010 finns ytterligare information om aktien, aktieägare med mera. Information finns även tillgänglig på bolagets webbplats.

ÅRSSTÄMMA 2010

Rottneros årsstämma 2010 ägde rum den 22 april 2010 i Stockholm. På stämman deltog 25 av Bolagets aktieägare, representerande 28 procent av Bolagets röster och kapital (exklusive av Rottneros återköpta aktier). Samtliga styrelseledamöter, liksom VD, var närvarande. Dessutom deltog bolagets revisor vid stämman.

Årsstämman fattade bland annat beslut om att:

• I enlighet med styrelsens förslag inte lämnas någon utdelning till aktieägarna.
• Styrelsen ska bestå av fyra ordinarie ledamöter. Ledamöterna Roger Asserståhl, Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder omvaldes. Till ny ledamot valdes Bengt Unander-Scharin.
• Kjell Ormegard utsågs till styrelseordförande.
• Arvode ska utgå med 500 000 kronor till styrelsens ordförande och 250 000 kronor till vardera övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget. Ledamöterna i styrelseutskotten arvoderas med 25 000 kronor, med undantag för ordförande i utskotten som ska ersättas med 50 000 kronor. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett inläsningsarvode om 25 000 kronor per person. Arvode till revisorerna utgår enligt av VD godkänd räkning.
• I enlighet med styrelsens förslag fastställa riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Dessa innebär bland annat att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Den rörliga lönedelen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen.
• Genomföra en riktad nyemission om 31 stamaktier, ändring av bolagsordningen beträffande antalet aktier i bolaget, samt sammanläggning av bolagets aktier varvid tio stamaktier läggs samman till en stamaktie.

• Bemyndiga styrelsen att fatta beslut om courtagefri handel, för aktieägare med ett innehav understigande 100 aktier efter sammanläggningen.

• Bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästkommande årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget (aktier som tidigare förvärvats under bolagets återköpsprogram).

• Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag om ett långsiktigt incitamentsprogram för bolagets ledande befattningshavare som, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, innefattande emission av högst 25 miljoner teckningsoptioner av serie A och 5 miljoner teckningsoptioner av serie B.
• § 8 i bolagsordningen ändrades till att kallelse till stämma ska ske genom annonsering i Postoch Inrikes Tidningar samt på Rottneros webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter samt en i Sunne utkommande daglig tidning. Beslutet är villkorat av att en ändring av att sättet för kallelse till bolagsstämma i aktiebolagslagen har trätt i kraft.

VALBEREDNING

Rottneros årsstämma fattar beslut om principerna för valberedningens tillsättande. Årsstämman 2010 beslutade att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter, varvid styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i beredningen. Av de två ledamöterna, utöver styrelsens ordförande, ska en vara representant för bolagets största aktieägare, samt en representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Ingen av dessa två ledamöter får också vara styrelseledamot. Valberedningen utser inom sig ordförande. Det åligger styrelsens ordförande att tillse att ledamöter utses enligt ovan. Principerna innefattar också ett förfarande om ersättande av ledamot som lämnar valberedningen i förtid eller då ledamot representerar aktieägare som inte längre tillhör de fem till röstetalet största aktieägarna.

Namnen på ledamöterna i valberedningen ska presenteras senast sex månader före årsstämman 2011. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på Rottneros webbplats. Pressmeddelande med uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 14 oktober 2010 och har hållits tillgängligt på Rottneros webbplats. Till ordförande för valberedningen utsågs Olle Grundberg, Nemus Holding AB. Övriga utsedda ledamöter är Jan Alkmark, Danske Bank A/S samt Kjell Ormegard, styrelseordförande i Rottneros AB. Tillsammans representerar valberedningen drygt 24 procent av röstetalet för samtliga aktier i Rottneros.

Valberedningen ska lägga fram förslag för beslut till årsstämman 2011 vad gäller val av stämmoordförande, antal styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseledamöter och suppleanter, val av styrelseordförande, styrelsearvoden, arvoden till revisorerna, i förekommande fall förslag till val av revisorer, samt kriterier för hur ny valberedning ska utses.

REVISORER

Rottneros revisorer väljs vid årsstämman. Enligt tidigare regler valdes revisorer, om inte annat anges i bolagsordningen, för en period om fyra år. Vid årsstämman 2007 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), med auktoriserade revisorn Magnus Brändström som huvudansvarig, till revisor för perioden fram till årsstämman 2011. Magnus Brändström är huvudansvarig revisor sedan 2004. Rottneros bolagsordning innehåller inte någon mandatperiod för revisorn. Enligt Aktiebolagslagen gäller från och med den 1 november 2010 att revisorns mandatperiod är ett år, om inte annat anges i bolagsordningen. Detta innebär att från och med 2011 ska val av revisor i Rottneros ske årligen på årsstämman.

REVISIONSARBETET

Revisorerna granskar moderbolagets och koncernens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets revisor är närvarande vid minst ett styrelsesammanträde varje år. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden och på årsstämman 2010. Revisorn deltar vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen.

Utöver revisionuppdraget har PwC bistått Rottneros med moms- och skattekonsultationer samt diverse redovisningsmässiga utredningar. PwC har att pröva sitt oberoende vid varje rådgivningsuppdrag. Arvoden till revisionsbolaget för 2010 framgår av not 7 i årsredovisningen 2010.

STYRELSEN

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARVODEN

Rottneros styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter valda av årsstämman. Därutöver utser de anställda två representanter med två suppleanter. Rottneros styrelse består sedan årsstämman 2010 av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter, samt två ledamöter och två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen men adjungeras till samtliga styrelsemöten, utom då utvärdering av styrelsens arbete och av verkställande direktören står på dagordningen. Även andra tjänstemän i bolaget deltar som föredragande alltefter

behov. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare i styrelsen. Styrelsens sammansättning under 2010 samt ersättningar till styrelseledamöterna och verkställande direktören för helåren 2010 respektive 2009 framgår av tabellen nedan.

				NÄRVARO 2010
BELOPP I TSEK		TOTALT AR VODE 2010	TOTALT AR VODE 2009	STYRELSE MÖTEN	UTSKOTTS MÖTEN
Kjell Ormegard1,2	(styrelseordförande)	608	510	100%	100%
Rune Ingvarsson3		28	580	–	–
Roger Asserståhl		303	250	100%	94%
Bengt Unander-Scharin2		167	–	100%	–
Ingrid Westin Wallinder1,4		340	459	100%	100%
Bengt-Åke Andersson	(arbetstagarrep.)	25	17	92%	–
Mikael Lilja	(arbetstagarrep.)	25	25	62%	–
Tord Strömberg	(arbetstagarrep/suppl)	25	17	69%	–
Thomas Wasberg	(arbetstagarrep/suppl)	25	17	69%	–
Ole Terland5	(Verkställande direktör)	7 055	5 474	–	–

1 I det totala arvodet 2009 för styrelseledamöterna Kjell Ormegard och Ingrid Westin Wallinder ingår ersättning för det uppdrag för bolaget som de utfört utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete beträffande refinansieringen av Rottneros under hösten 2008. Beloppen är för Kjell Ormegard 200 TSEK och Ingrid Westin Wallinder 158 TSEK.

2 Styrelsens ordförande Kjell Ormegard och styrelseledamoten Bengt Unander-Scharin har fakturerat sina respektive arvoden, jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via egna bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.

3 Avgick ur Rottneros styrelse i januari 2010.

4 Rottneros har under 2010 köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 291 (70) TSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder har varit verksam.

5 Total ersättning för 2009 och 2010 uppdelat på grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pensionskostnad och övrig ersättning framgår av tabell i not 6 i bolagets årsredovisning för 2010. Verkställande direktören deltar på merparten av alla styrelsemöten och utskottsmöten, dock ej ersättningsutskottets, som adjungerad.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Utvärderingen av 2010 års styrelsearbete slutfördes i början av 2011.

OBEROENDE

Enligt Koden ska en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Kriterier till hjälp för bedömning av oberoende finns i punkt 4.4 i Koden.

Rottneros styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende, då de stämmovalda styrelseledamöterna bedömts vara oberoende såväl i förhållande till bolaget och bolagsledningen som till bolagets större aktieägare.

STYRELSENS ARBETE OCH ANSVAR

Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar också för att bolaget är organiserat så att det finns en ändamålsenlig intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som fastställts rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens olika utskott och inom styrelsen samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. I styrelsens arbetsordning ingår en särskild VDinstruktion.

Konstituerande styrelsesammanträde hålls i omedelbar anslutning till årsstämman eller i omedelbar anslutning till extra bolagsstämma där ny styrelse valts. Rottneros höll konstituerande styrelsesammanträde den 22 april 2010 där bland annat ledamöter till styrelseutskotten utsågs och den ovan nämnda arbetsordningen fastställdes.

Utöver vid konstituerande möte sammanträder styrelsen vid fem ordinarie tillfällen per år och därutöver när ordföranden finner det lämpligt eller inom 14 dagar efter att någon ledamot framställt yrkande därom. Under 2010 har 13 styrelsemöten hållits. Styrelsens arbete följer en i förväg uppgjord plan med vissa fasta beslutspunkter under verksamhetsåret;

• I januari/februari behandlas bokslutskommunikén, styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell komplettering av budget och verksamhetsplan. Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen. Dessutom ska styrelsen utvärdera sina arbetsformer och beslutsrutiner och överväga förbättringar däri.
• I slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen.
• I april och juli behandlas resultatet för första respektive andra kvartalet.
• I oktober behandlas tredje kvartalets resultat. I oktober behandlas också investeringsplaner för nästkommande verksamhetsår samt översyn av koncernens strategier.
• I december behandlas föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan för nästkommande år.

Utöver ovanstående punkter har styrelsens arbete under 2010 bland annat haft fokus på:

• Aktierelaterade frågor som sammanläggning av aktier och courtagefri handel.
• Avyttring/projektförberedelser Utansjöutrustningen.
• Genomgång och uppdatering av policyer.
• Förbättring av bolagets bankavtal.

Därutöver får styrelsen varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

STYRELSENS KONTROLL AV DEN FI-NANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner avseende denna och genom instruktioner till verkställande direktören. Verkställande direktören har i uppgift att, tillsammans med ekonomi- och finansdirektören, granska och säkerställa kvaliteten i all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens revisionsutskott medverkar till att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas, slutligen godkänns av styrelsen och kommuniceras. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar vidare delårsrapporter och årsredovisning.

För att säkerställa styrelsens informationsbehov rapporterar bolagets revisorer, förutom till revisionsutskottet, också till styrelsen varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolaget interna kontroll. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för styrelsen för huruvida bolaget tillsett att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar, varefter styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen för en dialog med revisorerna.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har den fulla insikten i, och ansvaret för, alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dock arbete bedrivits i tre av styrelsen utsedda utskott; revisionsutskott, finansutskott och ersättningsutskott.

REVISIONSUTSKOTT

Utskottet består av tre representanter för styrelsen och har bland annat till uppgift att inför styrelsens beslut bereda styrelsens arbete med kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen samt förbereda val och arvodering av revisorer, överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, utvärdera revisionsinsatsen, fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande börsregler eller eljest.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman är adjungerade vid sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Utskottet har under 2010 bestått av styrelsens ordförande Kjell Ormegard samt styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Roger Asserståhl. Ordförande i utskottet är Ingrid Westin Wallinder.

Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under 2010 och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets samtliga sammanträden.

FINANSUTSKOTT

Utskottet består av en ledamot från styrelsen, samt verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören. Utskottet har som uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Utskottet adjungerar vid behov externa finansiella experter. Finansutskottet har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy, och fatta de genomförandebeslut som policyn kräver och fortlöpande övervaka att policyn och dessa beslut iakttas. Finansutskottet har sedan maj 2010 bestått av Kjell Ormegard, Ole Terland (VD) och Tomas Hedström (Ekonomi- och finansdirektör). Ordförande i utskottet är Kjell Ormegard.

Finansutskottet har haft tre möten under 2010. Under 2010 har fokus varit på att ta fram en ny finanspolicy och hitta ett alternativ till avtalet med banksyndikatet. Styrelsen erhåller löpande protokoll från finansutskottet.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Utskottet består av tre representanter för styrelsen. Utskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen; följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättning till verkställande direktören samt principer för ersättning till bolagsledningen beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman.

Ersättningsutskottet har under 2010 bestått av styrelsens ordförande Kjell Ormegard samt styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Roger Asserståhl. Ordförande i utskottet är Kjell Ormegard.

Utskottet har haft tre sammanträden under 2010 och styrelsen erhåller protokoll från ersättningsutskottet.

VD/KONCERNCHEF

VD har att i enlighet med aktiebolagslagens regler och övrig lagstiftning sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska skötas på ett betryggande sätt. VD ska vidare tillse att styrelsen löpande får information som behövs för att på ett tillfredsställande sätt följa bolagets och koncernens ekonomiska situation, ställning och utveckling samt i övrigt uppfylla sin rapporteringsskyldighet avseende ekonomiska förhållanden.

Bolagets verkställande direktör leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast i den särskilda VD-instruktionen. Instruktionen omfattar bland annat VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen samt VD:s ansvar för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.

VD tar i samråd med ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s arbete.

KONCERNLEDNING

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av VD och ytterligare sex personer: två dotterbolagschefer och fyra stabschefer. Information om VD och koncernledning framgår på sidorna 53-54 i årsredovisningen för 2010. Företagsledningen har regelbundna verksamhetsgenomgångar under VD:s ledning, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman beslutar om riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer anges här. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de sex personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets webbplats och sidorna 53-54 i årsredovisningen för 2010.

Ersättningen till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lön ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen, som är kontant, ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. För VD ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 50 % av den fasta lönen, exklusive den särskilda Sydafrika-bonusen enligt nedan, och för övriga ledande befattningshavare ska den rörliga lönedelen vara maximerad till 30 % av den fasta lönen. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen vid exceptionella ekonomiska förhållanden, har möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Uppsägningstiden ska vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett och två år från bolagets sida. Verkställande direktören ska ha rätt till avgångsvederlag och lön under uppsägningstid sammanlagt uppgående till ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättningsprinciper, ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen ska behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören, samt principer för rörlig ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

En särskild maximerad prestationsbaserad bonus kopplad till Sydafrika-projektet avses att utges till verkställande direktören, maximerad till 12 månadslöner 2008 års lönenivå och efter beslut av ersättningsutskottet till andra berörda ledande befattningshavare.

Lön och ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare under 2010 framgår av not 6 i årsredovisningen 2010 för Rottneros.

Rörliga ersättningar

Den rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören och övriga personer i Rottneros koncernledning, är förenliga med av årsstämman fastställda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som redogjorts för ovan.

Den rörliga ersättningen är beroende av uppfyllelse av årligen fastställda mål. Dessa mål är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets, finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation.

För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön och den särskilda prestationsbaserade bonusen kopplad till Sydafrika-projektet är maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön.

Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att utbetala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Incitamentsprogram

Rottneros årsstämma 2010 beslutade att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare. Totalt överläts 12 miljoner av dessa teckningsoptioner till teckningsberättigade. Priset per option uppgick till 0,10 kronor och för teckning av en ny stamaktie krävs tio teckningsoptioner. Teckningskursen uppgår till 9,75 kronor per aktie och teckning kan ske under perioden 17 maj 2011- 16 maj 2013. Rottneros har makulerat ej överlåtna teckningsoptioner och utspädningseffekten vid fullt utnyttjande uppgår till 0,8 procent.

YTTERLIGARE INFORMATION PÅ WWW.ROTTNEROS.COM

• Bolagsordning

• Information från tidigare årsstämmor, från och med 2005 (kallelser, protokoll, beslut, VD:s anföranden)

• Information om valberedningen

• Beskrivningar av bolagsstyrningen från 2004–2007 (ingår i årsredovisning för respektive år)
• Bolagsstyrningsrapporter från 2008 och 2009 (ingår i årsredovisningen för 2008 respektive 2009)

ROTTNEROS SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Bolagsstyrningsrapporten ska enligt årsredovisningslagen innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen.

Rottneros internkontrollstruktur är huvudsakligen uppbyggd utifrån COSO-modellen enligt vilken det sker genomgång och bedömning inom områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Rapportering av finansiell information sker genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem.

Ansvaret att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering åligger verkställande direktören och koncernledningen som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

RISKBEDÖMNING

Rottneros uppdaterar kontinuerligt riskanalysen avseende bedömning av risker vilka kan leda till fel i den finansiella rapporteringen. Detta sker främst genom kontakter mellan koncernledningen och dotterbolagens ledningsgrupper. Vid riskgenomgångarna identifierar Rottneros de områden där risken för fel är förhöjd.

KONTROLLAKTIVITETER

Varje månad upprättas finansiella rapporter för samtliga bolag inom koncernen tillsammans med konsoliderade finansiella rapporter. Dessa ligger till grund för månatliga telefonmöten som Ekonomioch finansdirektören har tillsammans med representanter för koncernens och respektive dotterbolags ekonomistaber. Särskild analys görs här av orderläge, kostnadsuppföljning, investeringar och kassaflöde. Varje kvartal hålls möte vid respektive bruk där koncernchefen, Ekonomi- och finansdirektören och koncerncontrollern har genomgång med respektive bolags ledningsgrupp av kvartalsbokslutet och dotterbolagets uppdaterade prognos. Dessutom gör Ekonomi- och finansdirektören fysiska besök hos dotterbolagen flera gånger per år där även den huvudansvarige revisorn deltar minst en gång per år. Dessa möten kompletteras flera gånger per år med ekonomichefsmöten där Ekonomi- och finansdirektören, dotterbolagens ekonomichefer, samt koncernens redovisningschef och controller träffas. På dessa möten läggs särskild vikt vid att eventuella problemställningar följs upp och att en korrekt finansiell rapportering säkerställs. Prognoser uppdateras varje kvartal för samtliga koncernbolag och det finns ekonomifunktioner med controllers både lokalt och centralt, som följer upp dessa mot utfall och tillser att den finansiella informationen är rättvisande och korrekt.

Styrelsens revisionsutskott träffas regelbundet för att behandla frågor om de risker som har identifierats. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad. Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

Rottneros revisorer granskar dels den finansiella informationen för det tredje kvartalet och dels årsbokslutet. Dessutom granskar revisorerna varje år ett urval av kontroller och processer och rapporterar eventuella förbättringsområden till både koncernledning och ledningsgrupp för respektive dotterbolag. Huvudansvarig revisor närvarar även vid revisionsutskottets möten.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Rottneros väsentliga styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras framförallt via ett koncerngemensamt intranät.

UPPFÖLJNING

Rottneros ekonomifunktioner finns lokalt på varje bolag och rapporterar genom ett koncerngemensamt rapporteringssystem. Koncernens redovisningschef och controller har också ett nära samarbete med dotterbolagsansvariga avseende bokslut och rapportering.

Under 2010 har en självutvärdering genomförts över status för intern kontroll avseende finansiell rapportering. Arbetet inleddes med en riskanalys som identifierade ett antal områden vilka var särskilt intressanta. Inom dessa områden utformades tester av vilka kontroller som finns för att minimera de identifierade riskerna och koncernbolagen fick svara på hur de anser att dessa kontroller fungerar. I stort visade bolagens svar att huvuddelen av riskerna inom de identifierade områdena hanteras genom tillräckliga och tillförlitliga kontroller. Under 2011 kommer fortsatta uppföljningar ske, samt förbättringar genomföras där så anses nödvändigt. Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och komplexitet för närvarande inte motiverar en egen internrevision.

Förslag till vinstdisposition

TILL ÅRSSTÄMMANS FÖRFOGANDE STÅR:
Balanserade vinstmedel	495 400 252
Årets nettoresultat	6 469 523
KRONOR	501 869 775

Föreslagen utdelning motsvarar cirka 25 procent av årets nettoresultat för koncernen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra önskvärda investeringar och är välmotiverad utifrån bolagets finansiella ställning. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 26 april 2011.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2011-04-19 för fastställelse.

STYRELSEN FÖRESLÅR:
Att till aktieägarna utdelas 20 öre per aktie, totalt1	30 514 385
Att i ny räkning balanseras	471 355 390
KRONOR	501 869 775

Efter justering av återköpta aktier i eget förvar.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

STOCKHOLM DEN 24 FEBRUARI 2011 ROTTNEROS AB (PUBL) ORG NR 556013-5872

Kjell Ormegard Styrelsens ordförande

Bengt Unander-Scharin Styrelseledamot

Roger Asserståhl Styrelseledamot

Ingrid Westin Wallinder Styrelseledamot

Bengt-Åke Andersson Styrelseledamot

Mikael Lilja Styrelseledamot

Ole Terland Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 3 mars 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Styrelse, revisorer och ledning

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Kjell Ormegard

Född 1949, civilekonom. Styrelsens ordförande sedan 2010. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Tidigare uppdrag/befattningar: Styrelseledamot tillika ordförande i Getupdated Internet Marketing AB. Styrelseledamot i Ormegard Corporate AB. Styrelseledamot tillika ordförande i Handelsbanken Mezzanine Management AB. Ordförande i Handelsbanken Capital Markets. Medlem av investeringskommittén i East Capital Financial Institutions. Ledande befattningar inom Alfred Berg och Consensus. Partner i Affärsvärlden. Styrelseledamot i Stockholmsbörsen.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 94 889 aktier, 13 564 köpoptioner.

Roger Asserståhl Född 1943, civiljägmästare. Styrelseledamot sedan 2008. Övriga uppdrag/befattningar: VD i Asserståhl Partners AB. Styrelseledamot i Bergvik Skog AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Södra Timber Aktiebolag, Nordic Paper Bäckhammar AB, Södra Wood Products Aktiebolag, Nordic Paper Åmotfors AB, Invision Media Gr. AB och Nordic Paper AB. Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ordförande i Skogshistoriska Sällskapet. Tidigare bland annat vice koncernchef i AssiDomän AB.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 12 000 aktier, 27 128 köpoptioner.

Ingrid Westin Wallinder Född 1957, jur kand. Styrelseledamot sedan 2006. Övriga uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Ramberg Advokater AB. Styrelseledamot i Uppsala Universitets Stiftelseförvaltning Ekonomisk förening/Uppsala Akademiförvaltnings styrelse.

Tidigare uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl KB/RydinCarlsten Advokatbyrå AB. Chefsjurist och styrelsesekreterare i Avesta Sheffield AB och i Avesta AB. Bolagsjurist i Nordstjernan AB. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Bengt Unander-Scharin Född1943, civilekonom. Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag/befattningar: Ordförande i Ljungträ AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Marknadschef Södra Skogsägarna, VD Aspa Bruk, styrelseledamot i Skogsindustrierna, Sydved samt Handelshuset Ekmans Europa.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Bengt Åke Andersson Född 1951, systemtekniker, Vallviks Bruk AB. Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: – Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Mikael Lilja Född 1966, mekaniker, Rottneros Bruk AB.

Arbetstagarrepresentant. Styrelseledamot sedan 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot av Pappers förbundsstyrelse. Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Tord Strömberg Född 1950, skiftledare, Rottneros Bruk AB. Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Ledarna. Lekmannarevisorssuppleant i Sunne Bostads Aktiebolag. Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

Thomas Wasberg Född 1962, operatör, Vallviks Bruk AB Arbetstagarrepresentant. Styrelsesuppleant sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Medlem av Pappers. Tidigare uppdrag/befattningar: – Eget och närståendes innehav av finansiella instrument: –

REVISORER

Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB Valda 2007 fram till årsstämman 2011.

Huvudansvarig revisor: Magnus Brändström, sedan 2004.

Född 1962, Auktoriserad revisor och medlem i Far.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ole Terland

Född 1958, Teknologie licentiat. VD och koncernchef, anställd 2008. Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot av Skogsindustriernas styrelse.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar inom SCA-koncernens verksamhetsområden finpapper, journalpapper, förpackningar och mjukpapper; senast chef koncernstab Teknik vid SCA:s huvudkontor.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 440 237 aktier, 92 879 köpoptioner och 5 miljoner teckningsoptioner. Av innehavda aktier är 400 000 aktier placerade i kapitalförsäkring.

Olle Dahlin Född 1954, civilingenjör och civilekonom.

VD Rottneros Bruk AB, anställd 2005. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseordförande Svenska Skidskytteförbundet.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar inom SCAkoncernen, AssiDomän, Frantschach och Arctic Paper.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 125 576 aktier, 7 739 köpoptioner och 1,5 miljoner teckningsoptioner.

Ingemar Eliasson

Född 1956, skogsmästare. Råvarudirektör, anställd 1987. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i VMF Qbera Ekonomisk förening.

Tidigare uppdrag/befattningar: Befattningar inom Mellanskog Skogsägarna och STORA.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 46 223 aktier och 2,5 miljoner teckningsoptioner.

Tomas Hedström Född 1960, civilekonom. Ekonomi- och finansdirektör, anställd 2010.

Övriga uppdrag/befattningar: Ägare till New Horizons AB. Styrelseordförande i Provrummet AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar inom flera av SCAkoncernens verksamhetsområden, senast chef koncernstab ekonomi vid SCA:s huvudkontor och dessförinnan CFO för Ame-

rikarörelsen. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 2,5 miljoner teckningsoptioner.

Robert Jensen Född 1956, driftingenjör. VD Vallviks Bruk AB, anställd 1999. Övriga uppdrag/befattningar: Innehavare av den enskilda firman Larm och Drift Service. Tidigare uppdrag/befattningar: Innehaft flera olika befattningar inom Rockhammars Bruk.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 0,5 miljoner teckningsoptioner.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OCH BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 54

Ragnar Lundberg

Född 1947, civilingenjör. Teknisk direktör, anställd 2000. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseledamot tillika ordförande i JLR Pulping Systems AB. Styrelsesuppleant i Annalunda AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Har tidigare arbetat med forskning, utveckling, teknisk kundtjänst, produktion och försäljning inom STFI, MoDo-koncernen och SCA Packaging.

Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 29 312 aktier.

Ann Olhede

Född 1958, redovisningsekonom Inköpsdirektör, anställd 2007. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsesuppleant i Olhede & Co i Stockholm AB.

Tidigare uppdrag/befattningar: Ledande befattningar i bolag inom MTG (Modern Times Group) och senast som chef Inköp Norden i Accenture. Eget och närståendes innehav av finansiella instrument per den 31 december 2010: 22 223 aktier.

EKONOMISK REDOVISNING 55

Resultaträkningar koncernen

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
Nettoomsättning	1, 9	1 684	1 508
Förändring av lager av färdiga varor		-25	-179
Övriga intäkter	2	121	138
		1 780	1 467
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-961	-881
Övriga kostnader	7, 8, 9	-393	-413
Personalkostnader	5, 6	-202	-235
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13, 14	-86	-104
Rörelseresultat		138	-166
Finansiella poster
Finansiella intäkter	10	6	124
Finansiella kostnader	11	-6	-27
Summa finansiella poster		0	97
Resultat efter finansiella poster		138	-69
Skatt på årets resultat	12	-13	0
ÅRETS RESULTAT		125	-69
Resultat per aktie 1		0,82	-2,59
Antal aktier i genomsnitt		152 572	26 884

¹ Det finns inga program som medför utspädning.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	2010	2009
ÅRETS RESULTAT	125	-69
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt	20	2
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt	-5	-1
Valutakursdifferenser	-2	-1
Omklassificeringsjustering dekonsoliderade dotterföretag 1	1	-54
Summa övrigt totalresultat	14	-54
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET	139	-123

¹ Ackumulerade valutakursdifferenser som förts till resultatet i enlighet med IAS 21.

Balansräkningar koncernen

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	2	8
Materiella anläggningstillgångar	14, 15	720	677
Uppskjuten skattefordran	12	82	100
Övriga finansiella anläggningstillgångar	17	63	64
Summa anläggningstillgångar		867	849
Omsättningstillgångar
Varulager m m	18	213	215
Kundfordringar	19	150	138
Övriga kortfristiga fordringar	20	80	80
Skattefordran		4	7
Derivatinstrument	4	25	5
Likvida medel	21	155	111
Summa omsättningstillgångar		627	556
SUMMA TILLGÅNGAR		1 494	1 405

EKONOMISK REDOVISNING 57

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Övrigt tillskjutet kapital		730	730
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		10	-4
Balanserad vinst		404	279
Summa eget kapital		1 228	1 089
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	10	57
Ej räntebärande skulder		—	1
Summa långfristiga skulder		10	58
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	29	44
Leverantörsskulder		92	98
Övriga icke räntebärande skulder	25	128	102
Övriga avsättningar	23	7	14
Summa kortfristiga skulder		256	258
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 494	1 405
Ställda säkerheter	15, 26	686	713
Eventualförpliktelser	26	6	6

Förändringar i eget kapital koncernen

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2009

				Andra reserver		Balanserad
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2009	94	387	-69	3	47	348	810
Totalresultat
Årets resultat						-69	-69
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				2			2
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-1			-1
Valutakursdifferenser					-1		-1
Omklassificeringsjustering Miranda					-54		-54
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	1	-55	–	-54
Summa totalresultat	–	–	–	1	-55	-69	-123
Transaktioner med aktieägare
Betalning av nyemitterade stamaktier	90	112				–	202
Nyemission av stamaktier genom kvittning	44	156					200
Summa tillskott från aktieägare	134	268	–	–	–	–	402
Minskning av aktiekapitalet	-75	75					–
Summa transaktioner med aktieägare	59	343	–	–	–	–	402
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2009	153	730	-69	4	-8	279	1 089

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN 2010

				Andra reserver		Balanserad
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Återköpta egna aktier	Säkringsreserv	Omräknings differens	vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010	153	730	-69	4	-8	279	1 089
Totalresultat
Årets resultat						125	125
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				20			20
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				-5			-5
Valutakursdifferenser					-2		-2
Omklassificeringsjustering Rottneros GmbH					1		1
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	15	-1	–	14
Summa totalresultat	–	–	–	15	-1	125	139
Transaktioner med aktieägare
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner		1					1
Emissionskostnader		-1					-1
Summa tillskott från aktieägare	–	0	–	–	–	–	0
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2010	153	730	-69	19	-9	404	1 228

EKONOMISK REDOVISNING 59

Kassaflödesanalyser koncernen

KASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN 1 JANUARI– 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		138	-166
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/nedskrivningar		86	104
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar		-21	-59
Resultat vid avyttring av utsläppsrätter		—	-3
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		4	37
		207	-87
Erhållna räntor och liknande resultatposter		1	0
Betalda räntor och liknande resultatposter		-6	-28
Erhållen/betald inkomstskatt		2	5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörel sekapital		204	-110
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		2	159
Förändring av kortfristiga fordringar		123	23
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-127	12
Summa rörelsekapitalförändring		-2	194
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		202	84
Investeringsverksamheten
Köp av immateriella anläggningstillgångar		-1	—
Köp av materiella anläggningstillgångar		-124	-10
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar		14	—
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		8	120
Ökning av långfristiga fordringar		-10	—
Minskning av långfristiga fordringar		5	5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-108	115
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av stamaktier		—	182
Likvid från emission av teckningsoptioner		1	—
Upptagna lån		—	92
Amortering av skuld		-51	-407
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-50	-133
Årets kassaflöde		44	66
Likvida medel vid årets början		111	45
Kursdifferens i likvida medel		0	0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	21	155	111
Outnyttjade krediter		108	114
Disponibel likviditet vid årets slut		263	225

EKONOMISK REDOVISNING 60

Resultaträkningar moderbolaget

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
Nettoomsättning	1, 9	1 533	1 516
Förändring av lager av färdiga varor		—	0
Övriga intäkter	2	70	50
		1 603	1 566
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-1 512	-1 487
Övriga kostnader	7, 9	-64	-142
Personalkostnader	5, 6	-25	-32
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13, 14	-2	-3
Rörelseresultat		0	-98
Finansiella poster
Finansiella intäkter	10	32	175
Finansiella kostnader	11	-6	-44
Summa finansiella poster		26	131
Resultat efter finansiella poster		26	33
Skatt på årets resultat	12	-20	-27
ÅRETS RESULTAT		6	6

Balansräkningar moderbolaget

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER
Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	—	1
Materiella anläggningstillgångar	14	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	17	373	386
Summa anläggningstillgångar		374	388
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	19	36	127
Skattefordran		1	0
Övriga kortfristiga fordringar	20	670	693
Likvida medel	21	79	23
Summa omsättningstillgångar		786	843
SUMMA TILLGÅNGAR		1 160	1 231
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER DEN 31 DECEMBER Belopp i MSEK	NOT	2010	2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		153	153
Reservfond		440	440
Balanserad vinst		496	335
Årets resultat		6	6
Summa eget kapital		1 095	934
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	—	42
Summa långfristiga skulder		—	42
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	15	25	38
Leverantörsskulder		3	22
Övriga icke räntebärande skulder	25	37	195
Summa kortfristiga skulder		65	255
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 160	1 231
Ställda säkerheter	15, 26	567	563
Eventualförpliktelser	26	6	6

EKONOMISK REDOVISNING 62

Förändringar i eget kapital moderbolaget

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2009

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2009	94	365	–	91	550
Nyemission av stamaktier – kontant	90		112		202
Nyemission av stamaktier – skuldkonvertering	44		156		200
Nedsättning av aktiekapitalet	-75	75			–
Lämnat koncernbidrag				-33	-33
Skatt på koncernbidrag				9	9
Årets resultat				6	6
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2009	153	440	268	73	934

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET 2010
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Övrigt fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010	153	440	268	73	934
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner			1		1
Emissionskostnader			-1		-1
Lämnat/mottaget koncernbidrag				155	155
Årets resultat				6	6
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2010	153	440	268	234	1 095

Se även not 22, Eget kapital på sidan 81.

EKONOMISK REDOVISNING 63

Kassaflödesanalyser moderbolaget

KASSAFLÖDESANALYSER MODERBOLAGET 1 JANUARI–31 DECEMBER
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		0	-98
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar		2	3
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar		0	0
Nedskrivning av fordran		–	42
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		-1	0
		1	-53
Erhållna räntor och liknande resultatposter		10	12
Betalda räntor och liknande resultatposter		-6	-27
Erhållen/betald inkomstskatt		0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörel sekapital		5	-68
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager		–	3
Förändring av kortfristiga fordringar		270	215
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)		-176	-49
Summa rörelsekapitalförändring		94	169
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		99	101
Investeringsverksamheten
Köp av materiella anläggningstillgångar		0	0
Försäljning av anläggningstillgångar		0	1
Utdelning från dotterföretag		18	–
Förändring av långfristiga fordringar		-11	–
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		7	1
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av stamaktier		–	182
Likvid från emission av teckningsoptioner		1	–
Upptagna lån		–	92
Amortering av skuld		-51	-358
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-50	-84
Årets kassaflöde		56	18
Likvida medel vid årets början		23	5
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	21	79	23
Outnyttjade krediter		108	114
Disponibel likviditet vid årets slut		187	137

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄT-TANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNENS FINANSIELLA RAP-PORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCI-PER OCH UPPLYSNINGAR

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2010:

• IFRS 3 (omarbetad), Rörelseförvärv och därav följande ändringar av IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga förändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar som klassificerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för

varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs. IFRS 3 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period då inga rörelseförvärv skett under året.

IAS 27 (omarbetad) kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period.

Nya och ändrade standarder, samt tolkningar som ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 men som för närvarande inte är relevanta för koncernen (men som kan påverka redovisningen av framtida transaktioner och affärshändelser). Följande standarder och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010, men som för närvarande inte är relevanta för koncernen:

• IFRIC 9 och IAS 39 (ändring), Inbäddade derivat (gäller för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2009 eller senare). Denna ändring kräver att företag ska bedöma om ett inbäddat derivat ska skiljas från värdkontraktet när företaget omklassificerar en sammansatt finansiell tillgång från kategorin verkligt värde via resultaträkningen.
• IAS 38 (ändring), Immateriella tillgångar (gäller räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare). Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och som tillåter redovisning av en grupp av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.
• IFRS 5 (ändring) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas

för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller.

• IFRIC 17, Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare; IFRIC 18, Överföringar av tillgångar från kunder; IFRIC 16, Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet; IAS 1, Utformning av finansiella rapporter; IAS 36, Nedskrivningar; IFRS 2, Group cash-settled and share based payment transactions.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Koncernens och moderföretagets bedömningar avseende effekterna av dessa nya standarder och tolkningar anges nedan:

• IFRS 9, Financial instruments (publicerad i november 2009). Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna, men den initiala bedömningen är att standarden får liten effekt.
• IAS 24 (omarbetad) Upplysningar om närstående, utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, Upplysningar om närstående, utgiven 2003. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. För närvarande är det inte möjligt att upplysa om eventuell inverkan av den omarbetade standarden för upplysningar om närstående.
• IAS 32, Klassificering av teckningsrätter; IFRIC 19, Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument; IFRIC 14, Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav. Ingen av ändringarna eller nya tolkningarna bedöms ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningsprinciper KONCERNENS OMFATTNING

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Rottneros AB äger 100 procent av andelarna i det spanska bolaget Rottneros Miranda S.A. Detta bolag har fram till och med den 31 mars 2009 ingått i koncernredovisningen för Rottneros och konsoliderats i enlighet med förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv och IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. I april 2009 har Rottneros Miranda S.A. blivit föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning. I och med detta har Rottneros AB ej längre något bestämmande inflytande över Rottneros Miranda S.A. då moderbolaget förlorat rätten att utforma dotterföretagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Från denna tidpunkt redovisas istället andelarna i Rottneros Miranda S.A. som en finansiell tillgång som kan säljas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Detta innebär att andelarna värderas till verkligt värde och att eventuella värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.

Samtliga dotterbolag är helägda. Det finns alltså inga innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagen.

OBESKATTADE RESERVER/ BOKSLUTSDISPOSITIONER

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 12.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTER-BOLAG

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital. När ett utländskt dotterbolag utgår ur koncernredovisningen redovisas den ackumulerade valutakursdifferensen som en omklassificeringsjustering från rapporten över totalresultat för koncernen till resultaträkningen för koncernen.

INTÄKTER

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Bedömningen grundas på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och utdelningintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

SEGMENTRAPPORTERING

IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Rottneros rapporterar inga segment i den interna rapporteringen och såldes ej heller i årsredovisningen.

FORDRINGAR OCH SKULDER I UT-LÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

VARULAGER

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, samt massa.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel innefattar kontantkassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar består av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens finanspolicy som inom tre månader kan säljas eller på annat sätt omvandlas till likvida medel. Under 2009 och 2010 har koncernen inte haft några kortfristiga placeringar. Spärrade bankmedel ingår i balansposten likvida medel.

REDOVISNING AV LEASINGAVTAL

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-GÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Dessa immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

SKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 5 MSEK (5 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (141 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

UTSLÄPPSRÄTTER

Erhållna utsläppsrätter redovisas enligt reglerna om statliga stöd. Vid tilldelning redovisas utsläppsrätterna som kortfristig fordran till anskaffningsvärde, vilket anses motsvara utsläppsrätternas marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Motsvarande belopp redovisas som förutbetald intäkt. Den förutbetalda intäkten resultatförs som övrig rörelseintäkt i takt med att uppbokad fordran minskar och utsläppen kostnadsförs som råvaror och förnödenheter. Intäktsredovisning sker av utsläppsrätter för gjorda utsläpp till det värde som de redovisas vid tilldelningen. Kvarvarande utsläppsrätter (som inte behövs för att täcka egna utsläpp) intäktsförs vid försäljning.

ELCERTIFIKAT

Egenproduktion av förnybar el medför tilldelning av elcertifikat, vilka säljs löpande. Sålda elcertifikat som inte likvidavräknats, redovisas till marknadsvärde som upplupen intäkt och övrig rörelseintäkt. Eventuella osålda elcertifikat redovisas till marknadsvärdet vid respektive tilldelningstillfälle och som kortfristig finansiell fordran. Om marknadsvärdet per bokslutsdagen är lägre sker nedskrivning till detta värde.

FORSKNING OCH UTVECKLINGSKOST-NADER

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

LÅNEKOSTNADER

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels har en förfallotidpunkt som inte överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Rottneros har inga finansiella tillgångar som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används från tid till annan för att skydda värdet av framtida kassaflöden. Säkringsinstrument resultatförs i resultaträkningen i takt med att de löper ut.

Då transaktionen ingår, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 22. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga intäkter vad gäller valutaterminskontrakt och massaterminskontrakt samt i posten Råvaror och förnödenheter när det gäller el-terminskontrakt.

Lånefordringar och kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor i den löpande verksamheten. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

KVITTNINGSEMISSION

Under 2009 genomförde Rottneros en konvertering av skulder till aktier. Aktierna värderades till den omvandlade skuldens redovisade värde och gav därmed inte upphov till någon resultateffekt.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Vid upprättande av finansiella rapporter krävs att en del viktiga uppskattningar görs för redovisningsändamål, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De områden som för Rottneros del innefattar en hög grad av bedömning och där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är värdering av uppskjuten skattefordran samt värdering av fordran på det helägda företaget Rottneros Miranda S.A. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Det finns inga skattemässiga underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej har bokats. Mer information kring bedömningen av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen framgår av not 12.

Prövning av nedskrivningsbehov fordran Rottneros

Miranda S.A.

Per varje rapportperiods slut prövas koncernens finansiella tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 39. Den 16 april 2009 meddelades att Rottneros beslutat att avveckla verksamheten vid det spanska massabruket Rottneros Miranda S.A. Verksamheten och företaget avvecklas enligt spansk insolvenslagstiftning. Ett led i avvecklingen är att Rottneros Miranda S.A. har ställt in betalningarna. Rottneros fordringar på Mirandakoncernen uppgick per 31 december 2010 sammanlagt till 89 MSEK. Då Rottneros fordran överstiger ledningens bedömning av värdet på Mirandakoncernens nettotillgångar har nedskrivning av fordran gjorts under 2009. Nedskrivningen av fordran gjordes till vad som beräknas inflyta baserat på ledningens bedömning av Mirandakoncernens nettotillgångars värde. Nedskrivningen uppgår till 4 MEUR och per den 31 december 2010 uppgår den redovisade fordran till 52 MSEK.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGS-PRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/ diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Rottneros följer Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2 om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att de redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

Not 1 Omsättningens geografiska fördelning

Nettoomsättningen avser försäljning av massa som har levererats till geografiska marknader enligt följande:

	2010	%	2009	%
Sverige	192	11,4	183	12,2
Övriga Norden	97	5,7	94	6,3
Italien	357	21,2	386	25,6
Tyskland	301	17,9	167	11,1
Spanien	40	2,4	46	3,1
Frankrike	31	1,8	24	1,6
Storbritannien	19	1,1	19	1,2
Polen	46	2,7	39	2,5
Österrike	11	0,7	10	0,6
Övriga Europa	222	13,2	163	10,8
USA	190	11,3	170	11,3
Kina	27	1,6	59	3,9
Övriga världen	151	9,0	148	9,8
SUMMA	1 684	100,0	1 508	100,0

Intäkter om 283 MSEK avser en enskild extern kund med flera mottagande pappersbruk.

Not 2 Övriga intäkter

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Resultat vid försäljning av anläggningstill gångar	22	67	0	0
Försäljning av biprodukter	15	23	–	–
Provisionsintäkter	–	–	14	27
Transportintäkter	3	2	7	9
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	41	-5	41	-5
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	3	–	3
Försäljning av certifikat grön el	27	36	–	–
Utsläppsrätter	5	6	–	–
Kursdifferenser	–	–	–	11
Övrigt	8	6	8	5
SUMMA	121	138	70	50

Not 3 Råvaror och förnödenheter

RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	3	6	3	6
Övriga kostnader för råvaror och förnöden heter	-964		-887 -1 515	-1 493
SUMMA	-961		-881 -1 512	-1 487

Not 4 Finansiella instrument

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

-Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).

-Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).

-Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2010.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	25	–	25
Summa	–	25	–	25
Skulder
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa	–	–	–	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2009.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	5	–	5
Summa	–	5	–	5
Skulder
Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa	–	–	–	–

FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

31 December 2010	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkringsändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	25	25
Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar	266	–	266
Likvida medel	155	–	155
Summa	421	25	446
		Övriga finansiella skulder	Summa
Upplåning		25	25
Skulder avseende finansiell leasing		14	14
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive
icke finansiella skulder Summa		108 147	108 147

FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI
31 December 2009	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkringsändamål	Summa
Tillgångar
Derivatinstrument	–	5	5
Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar	251	–	251
Likvida medel	111	–	111
Summa	362	5	367
		Övriga finansiella skulder	Summa
Upplåning		80	80
Skulder avseende finansiell leasing		19	19
Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder		111	111
Summa		210	210

DERIVATINSTRUMENT	2010		2009
	Till gångar	Skulder	Till gångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar	8	–	5	–
Massaterminskontrakt – kassaflödes säkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäk ringar	17	–	–	–
Summa	25	–	5	–
Minus långfristig del:
Valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar	–	–	–	–
Massaterminskontrakt – kassaflödes säkringar	–	–	–	–
Elterminskontrakt – kassaflödessäk ringar	–	–	–	–
Kortfristig del	25	–	5	–

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 (0) MSEK.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2010

SÄKRING
	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvärde à vista
Valuta USD	14 MUSD	7,26 SEK/USD	8	6,80 SEK/USD
El	80 875 MWh	39,7 öre/kWh	17	77,1 öre/kWh
	TOTALT MARKNADSVÄRDE	25

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2009

SÄKRING
	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknads värde	Referensvärde à vista
Valuta USD	7 MUSD	7,22 SEK/USD	1	7,21 SEK/USD
Valuta EUR	34 MEUR	10,42 SEK/EUR		6 10,35 SEK/EUR
	TOTALT MARKNADSVÄRDE	7

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris i USD, USDkurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker.

En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidorna 26-30.

Not 5 Personal

		2010		2009
	Medelantal anställda	Varav män %	Medelantal anställda	Varav män %
Moderbolaget	12	75,0	18	72,2
Dotterföretag	296	84,5	369	87,0
Koncernen totalt	308	84,1	387	86,3
Varav
Sverige	303	84,5	339	86,1
Lettland	5	60,0	5	60,0
Portugal	–	–	1	100,0
Spanien	–	–	42	90,5
	308	84,1	387	86,3

		2010			2009
	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensionskost nader)¹	Löner och andra ersättningar	kostnader Sociala	(varav pensionskost nader)¹
Moderbolaget	18,6	10,7	4,1	20,7	12,2	4,8
Dotterföretag	120,3	47,9	6,7	146,9	58,4	9,6
KONCERNEN TOTALT²	138,9	58,6	10,82)	167,6	70,6	14,4

¹ Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,5 (3,7) MSEK verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

² Av koncernens pensionskostnader avser 4,9 (7,3) MSEK verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2010					2009
MSEK	Styrelse, verkställande direktörer och andra ledande befattnings havare	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	(varav rörlig ersättning)	Styrelse, verkställande direktörer och andra ledande befattnings havare	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	(varav rörlig ersättning)
Moder bolaget
Sverige	15,8	(3,3)	2,8	(–)	13,4	(0,9)	7,3	(–)
Dotterföretag
Sverige	6,9		(–) 111,9	(–)	7,4	(–)	122,8	(–)
Lettland	0,9	(–)	0,6	(–)	1,0	(–)	0,9	(–)
Portugal	–	(–)	–	(–)	0,3	(–)	0,3	(–)
Spanien	–	(–)	–	(–)	1,8	(–)	12,4	(–)
KONCERNEN TOTALT	23,6		(3,3) 115,3	(–)	23,9	(0,9)	143,7	(–)

Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 5,7 (4,1) MSEK samt till styrelsens ordförande 0,6 (0,6) MSEK.

SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET
	2010	2009
Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer	0,0%	0,0%
Sjukfrånvaro: Genomsnittlig total sjukfrånvaro	0,6%	0,5%

Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier av moderbolagets anställda lämnas inte då ingen enskild grupp av anställda omfattar mer än 10 anställda.

Not 6 Ersättningar till ledande befattningshavare

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Ersättningen utgörs av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarade de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidorna 53-54

Rörlig ersättning

Den rörliga lönedelen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målen är uppdelade i angivna kvantitativa mål, huvudsakligen inriktade på koncernens, men också vad gäller enhetschefer respektive affärsenhets finansiella mål, resultat och kassaflöde, samt kvalitativa personliga mål, vilket innebär att den rörliga ersättningen är kopplad till personens arbetsinsats och prestation. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av fast lön och den särskilda prestationsbaserade bonusen kopplad till Sydafrikaprojektet är maximerad till 12 månadslöner i 2008 års lönenivå. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av fast lön. Rörlig ersättning är som huvudprincip inte pensionsgrundande. Styrelsen har vid exceptionella ekonomiska förhållanden möjlighet att villkora, begränsa eller underlåta att betala den rörliga ersättningen om styrelsen bedömer en sådan åtgärd som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35 procent av grundlönen. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är ett halvt år. Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören i moderbolaget rätt till 24 månadslöner. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.

Beslutsprocessen

Frågor om ersättning till bolagsledningen behandlas av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören och principerna för ersättning till bolagsledningen, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, ska styrelsen besluta om ersättningen, vilken ska vara marknadsmässig och skälig.

ERSÄTTNINGAR OCH ÖRIGA FÖRMÅNER UNDER 2010 (MSEK)	styrelsearvode Grundlön/	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande, Kjell Ormegard	0,6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,6
Styrelseledamot, Roger Asserståhl	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,3
Styrelseledamot, Bengt Unander-Scharin	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,3
Verkställande direktör, Ole Terland	3,8	1,9	0,1	1,3	0,0	7,1
Andra ledande befattningshavare (nio personer)	8,0	1,4	0,2	2,7	0,0	12,3
SUMMA	13,2	3,3	0,3	4,0	0,0	20,8
SUMMA 2009	15,3	0,4	0,3	5,7	0,9	22,6

Kommentarer till tabellen

• Rörlig ersättning 2010 avser vad som belastat resultatet för 2010. Av beloppet har 900 TSEK utbetalats under 2010 till verkställande direktören, samt 308 TSEK till andra ledande befattningshavare, för rörlig ersättning 2009. Övrig del av rörlig ersättning avser 2010 som utbetalas 2011.
• Övriga förmåner avser tjänstebil samt förmån av fria resor.
• Under 2010 har ett aktierelaterat incitamentsprogram getts ut till ledande befattningshavare. Totalt överläts 12 miljoner teckningsoptioner, varav fem miljoner till verkställande direktören och sju miljoner till andra ledande befattningshavare. Fler detaljer framgår av not 22.
• Styrelsens ordförande Kjell Ormegard och styrelseledamoten Bengt Unander-Scharin har fakturerat sina respektive arvoden jämte sociala avgifter och mervärdesskatt via egna bolag. Detta förfarande är kostnadsneutralt för Rottneros.
• Bolaget har köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 291 TSEK från Advokatfirman Lindahl där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder har varit verksam.
• I gruppen andra ledande befattningshavare ingår tre personer som lämnat företagsledningen under året. Beloppen som ingår avser den tid personerna ingått i ledningsgruppen.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt sju personer, utgörs av en kvinna och sex män. Styrelsen vid årets slut, om totalt fyra personer, utgörs av en kvinna och 3 män. Uppgifterna gäller både moderbolaget och koncernen.

Not 7 Revisionskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
PwC
Revisionsuppdrag	1,0	1,7	0,4	0,6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,2	0,4	0,2	0,4
Skatterådgivning	0,4	1,0	0,3	0,9
Övriga tjänster	0,1	0,1	0,0	0,1
SUMMA	1,7	3,2	0,9	2,0

Not 8 Utgifter för forskning och utveckling

Som en del av den normala kundrelationen arbetar bruken inom Rottneros med process- och kvalitetsförbättrande åtgärder för att anpassa utbudet efter kundernas behov. Detta utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och kostnadsförs när det inträffar. Det totala beloppet för process- och kvalitetsförbättrande åtgärder som kostnadsförts under året är inte väsentligt.

Not 9 Uppgifter om inköp och försäljning mellan koncernföretag

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 3 (4) procent av omsättning från dotterbolag och 94 (90) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

Not 10 Finansiella intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	1	0	0	0
Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	10	13
Utdelning från dotterföretag	–	–	17	38
Bortskrivning av lån	–	110	–	110
Kursdifferenser på fordringar och skulder	5	14	5	14
SUMMA	6	124	32	175

Not 11 Finansiella kostnader

		Koncernen	Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-6	-27	-6	-27
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–	–	-17
SUMMA	-6	-27	-6	-44

Not 12 Skatt på årets resultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Aktuell skatt	0	0	–	-9
Uppskjuten skatt	-13	–	-20	-18
SUMMA	-13	0		-27

ÅRETS UPPSKJUTNA SKATTEKOSTNAD		Koncernen	Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	13	22	–	–
Uppskjuten skattekostnad avseende övriga temporära skillnader	-26	-22	-20	-18
UPPSKJUTEN SKATT I RESULTATRÄKNINGEN	-13	–	-20	-18

SKILLNAD MELLAN KONCERNENS SKATTEKOSTNAD OCH SKATTE KOSTNAD BASERAD PÅ GÄL LANDE SKATTESATS	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Redovisat resultat före skatt	138	-69	26	33
Skatt enligt gällande skattesats	-36	18	-7	-9
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	0	0	0	0
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	0	0	4	0
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	4	-18	-35	-18
Skatteeffekt på ej aktiverade skattemäss iga underskottsavdrag	19	–	18	–
Effekt av utländska skattesatser	0	0	–	–
SUMMA	-13	0	-20	-27

Skattesats

Gällande skattesats är 26,3 procent (26,3 procent).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

UPPSKJUTNA SKATTESKULDER

Koncernen	Överavskriv ningar	Derivatinstru ment	Övrigt Totalt
Per 1 januari 2009	-37	-3	-40
Redovisat i resultaträkningen	22	–	22
Redovisat i övrigt totalresultat	–	1	1
Per 31 december 2009	-15	-2	-17
Redovisat i resultaträkningen	13	–	13
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-5	-5
PER 31 DECEMBER 2010	-2	-7	-9

UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Koncernen	Skattemässiga skillnader i anläggningstillgångar	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2009	0	141	0	3	144
Redovisat i resultaträkningen	–	-22	–	–	-22
Minskning genom dekonsoliderat dotterbolag	–	-2	–	-3	-5
Per 31 december 2009	0	117	0	0	117
Redovisat i resultaträkningen	–	-26	–	–	-26
PER 31 DECEMBER 2010	0	91	0	0	91

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Det finns inga underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har bokats. Rottneros verkar på en marknad där volaliteten i massapris och valutakurs gör att resultatet kraftigt kan variera mellan olika år. Sett över en konjunkturcykel är dock bedömningen att positiv avkastning erhålls. För 2010 redovisas ett stort positivt resultat och även för kommande år är marknadsutsikterna goda. Vid fortsatta resultat i nivå med det för 2010 har den uppbokade uppskjutna skattefordran utnyttjats inom tre år. Samtliga underskottsavdrag är hänförbara till svenska juridiska personer och har enligt gällande skatteregler ingen förutbestämd förfallotid.

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Uppskjutna skattefordringar, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skattefordringar, långfristiga	91	117	24	44
Uppskjutna skatteskulder, kortfristiga	–	–	–	–
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	-9	-17	–	–
SUMMA	82	100	24	44

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Uppskjutna skattefordringar	82	100	24	44
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
SUMMA	82	100	24	44

Not 13 Immateriella anläggningstillgångar

KONCERNEN			2010-12-31				2009-12-31
	Program vara	Varu märken	Licenser	Summa	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	37	25	8	70	37	25	12	6	80
Årets anskaffning	1	–	–	1	–	–	–	–	–
Försäljningar/utrangeringar	–	–	-6	-6	–	–	-12	–	-12
Omklassificering från materiella anläggningstill gångar	–	–	–	–	–	–	–	2	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38	25	2	65	37	25	–	8	70
Ingående avskrivningar	-34	-25	-3	-62	-29	-25	–	-2	-56
Försäljningar/utrangeringar	–	–	2	2	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	-3	–	0	-3	-5	–	–	-1	-6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-37	-25	-1	-63	-34	-25	–	-3	-62
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	–	1	2	3	–	–	5	8

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

MODERBOLAGET		2010-12-31	2009-12-31
	Programvara	Summa	Programvara	Summa
Ingående anskaffningsvärde	15	15	16	16
Försäljningar/utrangeringar	–	–	-1	-1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	15	15	15
Ingående avskrivningar	-14	-14	-11	-11
Årets avskrivningar	-1	-1	-3	-3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	-15	-14	-14
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	–	–	1	1

Not 14 Materiella anläggningstillgångar

KONCERNEN				2010-12-31							2009-12-31
	Mark	Markan lägg.	Byggna	der Maskiner	Inventa rier	Påg. Nyanl./- förskott	Summa	Mark	Markan lägg.	Byggna	der Maskiner	Inventa rier	Påg. Nyanl./- förskott	Summa
Ingående anskaffningsvärde	3	19	84	1 581	51	8	1 746	27	22	188	2 552	128	130	3 047
Omräkningsdifferens	–	–	–	–	–	–	–	–	–	-13	-142	-8	-12	-175
Inköp/förskott	0	–	1	16	1	106	124	–	–	–	4	6	–	10
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	-41	-1	–	-42	-24	-4	-105	-838	-75	-88	-1 134
Under året omförda poster	–	3	–	3	1	-4	3	–	1	14	5	–	-22	-2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	22	85	1 559	52	110	1 831	3	19	84	1 581	51	8	1 746
Ingående avskrivningar	–	-5	-32	-896	-38	–	-971	–	-4	-113	-1 543	-86	–	-1 746
Omräkningsdifferens	–	–	–	–	–	–	–	–	–	9	117	5	–	131
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	37	1	–	38	–	–	77	635	50	–	762
Omklassificeringar	–	-3	–	–	–	–	-3	–	–	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	-1	-5	-88	-4	–	-98	–	-1	-5	-105	-7	–	-118
Utgående ackumulerade avskrivningar	–	-9	-37	-947	-41	–	-1 034	–	-5	-32	-896	-38	–	-971
Ingående nedskrivning	–	–	–	-101	1	2	-98	–	–	-5	-291	-5	2	-299
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	6	–	–	6	–	–	5	158	3	–	166
Årets nedskrivning	–	–	–	-14	–	–	-14	–	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	15	–	–	15
Återförda nedskrivningar	–	–	–	29	0	–	29	–	–	–	17	3	–	20
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	-80	1	2	-77	–	–	–	-101	1	2	-98
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	3	13	48	532	12	112	720	3	14	52	584	14	10	677
Taxeringsvärden i Sverige	21	–	289	–	–	–	–	21	–	289	–	–	–	–

Koncernen har inte erhållit några statliga stöd hänförliga till materiella anläggningstillgångar under 2009 och 2010.

MODERBOLAGET		2010-12-31	2009-12-31
	Inventarier	Summa	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde	1	1	3	3
Inköp	1	1	0	0
Försäljningar/utrangeringar	0	0	-2	-2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	1	1
Ingående avskrivningar	0	0	-1	-1
Försäljningar/utrangeringar	0	0	1	1
Årets avskrivningar	-1	-1	0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1	0	0
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	1	1	1	1

Not 15 Räntebärande skulder

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄ RANDE SKULDER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Banklån	–	42	–	42
Skuld avseende finansiell leasing	10	15	–	–
UTGÅENDE BALANS	10	57	–	42

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Checkräkningskredit	–	–	–	–
Banklån	25	38	25	38
Skuld avseende finansiell leasing	4	4	–	–
Övrigt	–	2	–	–
UTGÅENDE BALANS	29	44	25	38
SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER	39	101	25	80

Banklånen avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet och löper fram till 30 september 2012 med en rörlig ränta som fastställs var tredje månad. I januari 2011 har Rottneros sagt upp krediten och amorterat hela den utestående skulden. Ett nytt säkerställt finansieringsavtal har tecknats, vilket innebär att Rottneros har möjlighet att låna upp till motsvarande 100 MSEK.

För banklånen finns ställda säkerheter enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Företagsinteckningar	275	275	275	275
Aktier i dotterföretag	407	438	288	288
UTGÅENDE BALANS	682	713	563	563

Ränta på balansdagen var som följer:

	31 dec 2010			31 dec 2009
Procent	SEK	USD	EUR	SEK	USD	EUR
Banklån	2,20	–	2,34	2,18	–	2,41

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:

	Redovisat belopp		Verkligt värde
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Banklån	–	42	–	35

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden beräknas på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2010 31 dec	2009 31 dec
SEK	0	18
EUR	25	62
	25	80

Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:

	2010 31 dec	2009 31 dec
Rörlig ränta:
– löper ut inom ett år	–	–
– löper ut om mer än ett år	108	114
	108	114

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

	Anskaffnings värden		Ackumulerade avskrivningar
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Maskiner och andra tekniska anläggningar	43	43	-30	-26
SUMMA	43	43	-30	-26

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

		Nominella värden		Nuvärden
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Inom ett år	4	4	4	4
Senare än ett år men inom fem år	10	15	9	13
Senare än fem år	–	–	–	–
SUMMA	14	19	13	17

De framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 (5) MSEK.

Not 16 Operationella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Förfaller till betalning inom ett år	1	1	0	0
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	0	0	0	0
SUMMA	1	1	0	0

EKONOMISK REDOVISNING 79

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:		Koncernen		Moderbolaget
		2010	2009	2010	2009
	Leasingkostnader	1	2	0	0
	Varav minimileasingavgifter	1	2	0	0

Not 17 Finansiella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Andelar i koncernföretag			297	297
Uppskjuten skattefordran			24	43
Andra långfristiga fordringar	63	64	52	46
UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE	63	64	373	386

Ovanstående poster specificeras nedan.

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG					Bokfört värde
Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	2010-12-31	2009-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rockhammars Bruk AB	556150-8366	Lindesberg	145 000	100	19	19
Rottneros Packaging AB	556307-5356	Stockholm	10 000	100	1	1
SIA Rottneros Baltic	000319171	Lettland	100	100	6	6
Aspen Tree Re AG	CH-170.3.025.640-6	Schweiz	1 000	100	1	1
Rottneros S.A.	RC-Brussels 660940	Belgien	615	95	1	1
SUMMA					297	297

MODERBOLAGET
	2010 31 dec	2009 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	761	761
Utgående ackumulerade anskaffningsvär den	761	761
Ingående nedskrivningar	-464	-464
Utgående ackumulerade nedskrivningar netto	-464	-464
UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE	297	297

UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN	Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	24	43
SUMMA	24	43

ANDRA LÅNGFRISTIGA FORD RINGAR	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Ingående anskaffningsvärde	64	19	46	–
Anskaffat under året	10	1	10	–
Omräkningsdifferens	-4	–	-4	–
Överfört från/till kortfristiga fordringar	-2	46	–	46
Årets amorteringar/upplösningar	-5	-2	–	–
UTGÅENDE PLANENLIGT REST VÄRDE	63	64	52	46

I andra långfristiga fordringar i moderbolaget ingår fordran på det helägda företaget Rottneros Miranda SA, med 52 MSEK. Dessa avser fordringar om totalt motsvarande 89 MSEK. Då Rottneros Miranda SA sedan i april 2009 är föremål för ett rekonstruktionsförfarande enligt spansk insolvenslagstiftning, har styrelsen och verkställande direktören gjort bedömningen att nedskrivning av fordran är nödvändig. Nedskrivningen som gjordes under 2009 uppgår per 31 december 2010 till MEUR 4,1. Då Rottneros Miranda inte ingår i koncernredovisningen för Rottneros efter mars 2009, ingår denna fordran även i andra långfristiga fordringar för koncernen.

Not 18 Varulager

	Koncernen
	2010 31 dec	2009 31 dec
Råvaror och förnödenheter	121	101
Massa¹	92	114
UTGÅENDE BALANS	213	215

¹ Av det totala massalagret har 21 (3) procent värderats till nettoförsäljningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.

Not 19 Kundfordringar

SPECIFIKATION KUNDFORD RINGAR	Koncernen				Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Kundfordringar, brutto	150	142	36	131
Reserv för osäkra kundfordringar	0	-4	0	-4
KUNDFORDRINGAR, NETTO	150	138	36	127

FÖRÄNDRINGAR I RESERVEN FÖR OSÄKRA KUNDFORDRING AR ÄR SOM FÖLJER:		Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Ingående balans	-4	-4	-4	-4
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	4	0	4	0
UTGÅENDE BALANS	–	-4	–	-4

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2010 var kundfordringar uppgående till 13 MSEK (2009: 11 MSEK) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Fordringarna täcks även av kreditförsäkring som återvinner merparten av eventuella kundförluster. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Mindre än 3 månader från förfallodagen	13	8	13	8
3 till 9 månader från förfallodagen	0	0	0	0
9 till 12 månader från förfallodagen	0	2	0	2
13 till 15 månader från förfallodagen	–	1	–	1
SUMMA	13	11	13	11

REDOVISADE BELOPP, PER VALUTA, FÖR KUNDFORDRING AR ÄR FÖLJANDE	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
SEK	37	31	9	21
USD	44	58	8	58
EUR	64	45	18	44
Andra valutor	5	4	1	4
UTGÅENDE BALANS	150	138	36	127

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Fordringar hos koncernföretag	–	–	627	643
Övriga fordringar	53	49	33	39
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	27	31	10	11
UTGÅENDE BALANS	80	80	670	693

SPECIFIKATION FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Förutbetald försäkringspremie	4	5	0	1
Upplupen intäkt av säkringar	8	1	8	1
Förutbetalda kostnader	9	10	1	1
Upplupen intäkt vid försäljning av grön el	5	7	–	–
Övriga upplupna intäkter	1	8	1	8
UTGÅENDE BALANS	27	31	10	11

Not 21 Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Kassa och bank	155	111	79	23
UTGÅENDE BALANS	155	111	79	23

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Moderbolaget	Antal aktier¹	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 1 januari 2009	180 212 464	94	387	481
Nedsättning av aktiekapital		-75	75	–
Nyemission av stamaktier – kontant	901 062 320	90	112	202
Nyemission av stamaktier – kvittning av skuld	444 444 444	44	156	200
Per 31 december 2009	1 525 719 228	153	730	883
Nyemission av stamaktier – kontant	31	0	–	0
Sammanläggning av aktier	-1 373 147 334	–	–	–
Emissionskostnader		–	-1	-1
Betalning av nyemitterade teckningsoptioner		–	1	1
Per 31 december 2010	152 571 925	153	730	883

¹ Exklusive moderbolagets innehav av egna aktier

Genomsnittligt antal aktier 2009¹	26 883 870
Genomsnittligt antal aktier 2010	152 571 925

¹ Justerad för den sammanläggning av aktier som genomförts i april 2010.

Samtliga aktier är av aktieslaget stamaktier och har ett kvotvärde om 1 krona per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 821 965 stamaktier med ett nominellt värde av 822 TSEK.

Årsstämman den 22 april 2010 beslutade att genomföra en sammanläggning av aktier där tio befintliga aktier läggs samman till en aktie. Årsstämman beslutade även om en riktad nyemission om 31 aktier i syfte att nå ett antal aktier som var jämnt delbart med tio. Under april 2010 genomfördes den på årsstämman beslutade riktade nyemissionen och avstämningsdag för sammanläggningen var den 7 maj 2010.

Under 2009 genomfördes dels en minskning av aktiekapitalet och dels två nyemissioner. Den första emissionen var en kontantemission med företrädesrätt för bolagets befintliga aktieägare. Varje befintlig aktie gav rätt att teckna fem nya aktier för 0,25 kronor per aktie. Genom emissionen ökade Rottneros aktiekapital med 90 MSEK och övrigt tillskjutet kapital med 112 MSEK. Den andra emissionen var en riktad nyemission till Rottneros banksyndikat genom kvittning av lån motsvarande 200 MSEK där varje aktie tecknats för 0,45 kronor. Genom emissionen ökade Rottneros aktiekapital med 44 MSEK och övrigt tillskjutet kapital med 156 MSEK. De till emissionerna relaterade transaktionskostnaderna uppgår till totalt 24 MSEK. Av dessa har 23 MSEK avräknats mot emissionslikviderna under 2009 och 1 MSEK belastat eget kapital under 2010.

Aktierelaterat incitamentsprogram

Årsstämman den 22 april 2010 beslutade att emittera högst 30 miljoner teckningsoptioner att användas för ett incitamentsprogram för åtta ledande befattningshavare. Tio teckningsoptioner ger rätt till teckning av en ny stamaktie i Rottneros. Teckningsoptionerna gavs ut utan betalning och kunde endast tecknas av Rottneros helägda dotterbolag Utansjö Bruk AB. Efter teckning erbjöds åtta ledande befattningshavare att i olika omfattning förvärva teckningsoptioner för 0,10 kronor per teckningsoption. Totalt överläts 12 miljoner av teckningsoptionerna till teckningsberättigade. Rottneros har makulerat ej överlåtna teckningsoptioner och utspädningseffekten vid fullt utnyttjande uppgår till 0,8 procent.

Teckningskursen per stamaktie baseras på genomsnittlig senaste betalkurs för Rottneros aktie på NASDAQ OMX Stockholm under perioden 23 april 2010 till 6 maj 2010 och fastställs med beaktande av Black & Scholes värderingsmodell så att optionspremien vid tillfället för överlåtelse av teckningsoption uppgår till 0,10 kronor. Teckningskursen uppgår därmed till 9,75 kronor per aktie. Teckning får ske endast under perioderna 17 maj 2011 till 31 mars 2013 och 1 april 2013 till 16 maj 2013. Under perioden 17 maj 2011 till 31 mars 2013 är lägsta teckning per optionsinnehavare och tillfälle 10 000 aktier. Under perioden 1 april 2013 till 16 maj 2013 får varje optionsinnehavare endast påkalla teckning vid ett tillfälle.

Aktie som tillkommit genom teckning ger rätt till vinstutdelning från och med den första avstämningsdag för utdelning som inträffar efter det att teckningen verkställts i sådan utsträckning att aktien upptagits i bolagets aktiebok.

Utdelning

På årsstämman den 19 april 2011 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2010 på 0,20 kronor per aktie, totalt cirka 31 MSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.

Hantering av kapitalrisk

Rottneros mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2010 och 2009 framgår nedan:

	2010 31 dec	2009 31 dec
Räntebärande nettofordran (–)/nettoskuld (+)	-116	-10
Eget kapital	1 228	1 089
SKULDSÄTTNINGSGRAD	-0,09	-0,01

EKONOMISK REDOVISNING 82

FÖRÄNDRING AV SÄKRINGSRE SERV	2010-12-31	2009-12-31
Ingående balans	4	3
Kassaflödessäkringar:
– verkligt värde-vinster under året	63	5
– skatt på verkligt-värde vinster	-16	-1
– överföringar till resultaträkningen	-43	-4
– skatt på överföringar till resultaträkningen	11	1
UTGÅENDE BALANS	19	4

Not 23 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Kortfristiga avsättningar
Avsättning för omstruktureringskostnader	7	14	–	–
SUMMA	7	14	–	–

Avsättning för omstruktureringskostnader avser avsättning för personalneddragningar i samband med ombyggnad av kontrollrum i Rottneros enligt beslut 26 juli 2007, samt avsättning relaterad till avvecklingen av Utansjö Bruk enligt beslut 8 januari 2008. Samtliga avsättningar för ombyggnad av kontrollrum i Rottneros är ianspråktagna per 13 december 2010. Merparten av avsättningen för avvecklingen av Utansjö Bruk förväntas bli i ianspråktagen under 2011 och eventuell resterande del under 2012.

AVSÄTTNING FÖR OMSTRUKTU RERINGSKOSTNADER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Avsättningar vid årets ingång	14	30	–	–
Ianspråktagna avsättningar	-7	-16	–	–
AVSÄTTNINGAR VID ÅRETS UTGÅNG	7	14	–	–

Not 24 Beviljade krediter

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 136 (201) MSEK och för koncernen till 136 (201) MSEK. Utnyttjade krediter var vid årsskiftet 28 MSEK (2009-12-31: 86 MSEK).

UTNYTTJADE KREDITER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Förfaller senare än ett år	–	46	–	46
Förfaller inom ett år	28	40	28	40
Varav:
Checkräkningskredit	–	–	–	–
Syndikeringslån	28	86	28	86
SUMMA	28	86	28	86

Under 2008 togs ett nytt syndikeringslån upp på motsvarande 83,3 MUSD. I december 2009 konverterades motsvarande 200 MSEK av krediten till eget kapital och samtidigt omförhandlades syndikeringslånet i sin helhet. Det omförhandlade syndikeringslånet har en struktur på två trancher motsvarande 91 MSEK, samt en så kallad revolverfacilitet som vid behov kan utnyttjas upp till motsvarande cirka 16 MUSD. Krediten löper till 30 september 2012. Genomsnittlig ränta var 2,3 % vid årsskiftet 2010-12-31. Lånefaciliteten är kopplad till ett antal finansiella villkor och nyckeltal.

I januari 2011 har Rottneros sagt upp syndikeringslånet och amorterat hela den utestående skulden. Ett nytt säkerställt finansieringsavtal har tecknats, vilket innebär att Rottneros har möjlighet att låna upp till motsvarande 100 MSEK.

Not 25 Övriga icke räntebärande skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Skulder till koncernföretag	–	–	25	178
Övriga skulder	16	11	1	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	112	91	11	16
UTGÅENDE BALANS	128	102	37	195

SPECIFIKATION UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBE
TALDA INTÄKTER	Koncernen		Moderbolaget
	2010 31 dec	2009 31 dec	2010 31 dec	2009 31 dec
Semesterlöneskuld	23	24	2	3
Sociala avgifter	7	8	2	3
Löneskuld	8	8	–	–
Punktskatter	1	2	–	–
Räntekostnader	0	0	0	0
Leveranskostnader	10	6	6	6
Upplupna reparationskostnader	10	1	–	–
Deponiavgifter	4	8	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	21	14	–	–
Utsläppsrätter	4	1	–	–
Övriga upplupna kostnader	24	19	1	4
UTGÅENDE BALANS	112	91	11	16

Not 26 Eventualförbindelser

Moderbolaget och koncernen har eventualförpliktelser avseende garantier uppgående till 6 (6) MSEK. För årets eventualförpliktelser finns ställd säkerhet i form av spärrade bankmedel om 4 (0) MSEK.

Not 27 Övriga upplysningar

För upplysningar om händelser efter räkenskapsårets utgång hänvisas till förvaltningsberättelsen, sidan 35.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas dels till Riskavsnittet, sida 26, dels till förvaltningsberättelsen, sida 35.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ)

Org nr 556013-5872

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rottneros AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35-82. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 3 mars 2011

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Sexårsöversikt

KONCERNENS UTVECKLING I SAMMANDRAG
	2010	2009	2008	2007	2006	2005
						Kvarvarande verksamheter	Totalt
FAKTORER SOM PÅVERKAR OMSÄTTNINGEN
Massapris listpris NBSK, USD¹	930	657	852	794	675	611
USD/SEK²	7,21	7,65	6,58	6,76	7,37	7,48
Massapris listpris NBSK i SEK	6 705	4 989	5 617	5 368	4 977	4 565
Rottneros leveranser, ton	330 300	376 700	617 900	714 700	699 500	666 700
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning	1 684	1 508	2 663	2 927	2 690	2 411	2 429
Rörelseresultat före avskrivningar	224	-62	-82	75	148	9	48
Av- och nedskrivningar	-86	-104	-224	-435	-155	-138	-138
Rörelseresultat efter avskrivningar	138	-166	-306	-360	-7	-129	-90
Finansnetto	0	97	-79	-24	-16	-12	-13
Resultat efter finansnetto	138	-69	-385	-384	-23	-141	-103
Resultat efter skatt	125	-69	-331	-301	-8	-91	-63
Balansposter, MSEK
Anläggningstillgångar	867	849	1 149	1 123	1 363	1 435
Varulager	213	215	447	493	397	430
Kortfristiga fordringar	259	230	391	572	570	595
Likvida medel	155	111	45	121	122	125
Tillgångar hänförliga till verksamheter under avveckl ing	—	—	—	—	—	26
Eget kapital	1 228	1 089	810	1 050	1 403	1 523
Långfristiga räntebärande skulder	10	57	692	173	177	180
Långfristiga ej räntebärande skulder	0	1	14	49	85	118
Kortfristiga räntebärande skulder	29	44	82	452	304	375
Kortfristiga ej räntebärande skulder	227	214	434	585	483	405
Skulder hänförliga till verksamheter under avveckling	—	—	—	—	—	10
Balansomslutning	1 494	1 405	2 032	2 309	2 452	2 611
Nyckeltal
Rörelsemarginal %	8,2	-11,0	-11,5	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7
Vinstmarginal %	8,2	-4,6	-14,4	-13,1	-0,9	-5,8	-4,2
Avkastning på sysselsatt kapital %	11,6	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Avkastning på eget kapital efter skatt %	10,8	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Soliditet %	82	78	40	45	57	58	58
Skuldsättningsgrad ggr	-0,1	0,1	1,0	0,6	0,3	0,4	0,4
Räntetäckningsgrad ggr	26,2	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg
Övrigt
Investeringar MSEK	125	10	191	163	113	234	234
Medelantal anställda st	308	387	667	718	754	804	804

¹ Källa för NBSK listpris är PIX pris.

² Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

Ordlista

ORDLISTA
AOX	Absorberbara organiska halogener.	Mekanisk massa	Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK	Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptus massa.	NBSK	Northern Bleached Softwood Kraft: blekt lång fibersulfatmassa. Prisledare på världsmark naden.
BOD	Biological Oxygen Demand, biologisk mätme tod för syreförbrukande ämnen.	Norscan	Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk	Volymitet, inverterade värdet av densitet (tät het) uttryckt som cm3/g.	Närsalter	Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.
COD	Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Opacitet	Ogenomsynlighet.
CTMP	Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareut veckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.	Slipmassa (SGP)	Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF	Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.	Spethalt	Halten av bitar med oseparerade fibrer i mas san.
EPIS	European Pulp Industry Sector.	Sulfat	Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub	Fast mått under bark: mått för vedråvara.	Sulfit	Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa	Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.	TCF	Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfat massa.
Latency	Det deformerade tillståndet hos massafibrer.	TMP	Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärm ning av flis med ånga.
Lignin	Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.	ULWC	Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.
LWC	Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.	UKP	Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
		Ytvikt	Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2.

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Räntebärande nettofordran/-skuld

Likvida medel minus räntebärande skulder

Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Nettoresultat

Nettoresultatet är resultatet efter skatt.

Resultat per aktie

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Avkastning på eget kapital

Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.

P/E tal

Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

Rörelsens kassaflöde/aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten och normala investeringar dividerat med antalet aktier.

Årsstämman

Välkommen till årsstämma i Rottneros AB tisdagen den 19 april 2011, klockan 10.00 på Hotell Selma Spa i Sunne. Inregistrering till årsstämman börjar klockan 09.30.

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 13 april 2011, och
• anmäla sig till bolaget senast onsdagen den 13 april 2011 via Rottneros webbplats, www.rottneros.com, per telefon 08-590 010 00 eller per telefax 08-590 010 01. Anmälan kan också göras skriftligen till Rottneros AB, Box 70 370, 107 24 Stockholm. Vid anmälan vänligen uppge namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden (högst två).

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i aktieboken onsdagen den 13 april 2011 för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före detta datum.

Aktieägare får utse ett eller flera ombud och ska i så fall utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet, om inte en längre giltighetstid särskilt anges, dock längst fem år. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis bifogas eller, om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling. Behörighetsdokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original samt registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 15 april 2011. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns på bolagets webbplats, www.rottneros.com.

Om årsredovisningen

Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson.

Foto: Juliana Yondt där annat ej anges. Sidan 11 Getty Images, sidan 16, ABB.

Tryck: Elanders Gummesson i Falköping i mars 2011. Den tryckta versionen av årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 200 gram Artic Volyme White och inlagan på 150 gram Artic Volyme White. Papperskvaliteten innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen.

Adresser

KONCERNKONTOR

ROTTNEROS AB (PUBL)

107 24 Stockholm Besöksadress: World Trade Center Kungsbron 1, C6, Stockholm Telefon: 08-590 010 00 Telefax: 08-590 010 01 e-mail: info@rottneros.com www.rottneros.com

DOTTERBOLAG

VALLVIKS BRUK AB 820 21 Vallvik Telefon: 0270-620 00 Telefax: 0270-692 10

ROTTNEROS BRUK AB

689 94 Rottneros Telefon: 0565-176 00 Telefax: 0565-176 80

SIA ROTTNEROS BALTIC

Pramju str 2 LV-3601 Venspils Lettland Telefon: +371 362 92 73 Telefax: + 371 362 92 75

ROTTNEROS SA

Avenue de Kraainem, 33 B-1950 Kraainem Belgien Telefon: + 32 2 766 16 90 Telefax: + 32 2 766 16 99

ROTTNEROS GMBH

Kontakta Rottneros SA, se adress ovan