Rottneros — Annual Report 2008

Feb 1, 2008

Innehåll

• 1 Året i korthet
• 2 Kort om Rottneros
• 4 VD har ordet
• 7 Affärsidé, mål och strategier
• 8 Rottneros värdekedja
• 10 Marknad och produkter
• 14 Koncernens enheter
• 21 Råvaruförsörjningen och inköpsfunktionen
• 23 Rottneros ansvar Allmänt
• 24 Rottneros ansvar Medarbetare
• 26 Rottneros ansvar Miljö
• 30 Rottnerosaktien
• 32 Åtgärdsprogram
• 33 Möjligheter och risker
• 37 Innehåll ekonomisk redovisning
• 38 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt
• 43 Resultaträkningar koncernen
• 44 Balansräkningar koncernen
• 45 Förändringar i eget kapital koncernen
• 46 Kassaflödesanalyser koncernen
• 47 Resultaträkningar moderbolaget
• 48 Balansräkningar moderbolaget
• 49 Förändringar i eget kapital moderbolaget
• 50 Kassaflödesanalyser moderbolaget
• 51 Tilläggsupplysningar och noter
• 64 Revisionsberättelse
• 65 Bolagsstyrning
• 68 Styrelse och revisorer
• 70 Ledande befattningshavare
• 72 Sexårsöversikt

Definitioner, ordlista

Adresser

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2006 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifik källa inte anges.

Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med hänsyn till IFRS.

24april

Ekonomisk information

Årsstämma	24 april 2008
Kvartalsrapport (3 månader)	24 april 2008
Kvartalsrapport (6 månader)	25 juli 2008
Kvartalsrapport (9 månader)	24 oktober 2008
Bokslutskommuniké för 2008	4 februari 2009

ÅRsstämma

Välkommen till ordinarie årsstämma i Rottneros AB torsdagen den 24 april 2008 kl 14.00 på Hotel Selma Lagerlöf i Sunne. Avstämningsdag för att rösta på årsstämman är den 18 april 2008.

Aktieägare som önskar deltaga och rösta på årsstämman ska vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 18 april 2008 samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby, telefon 08-590 010 00, fax 08-590 010 01 eller e-mail: info@rottneros.com senast den 18 april 2008.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 18 april 2008 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman.

Årsredovisningen distribueras till samtliga aktieägare.

Text och produktion: Hallvarsson & Halvarsson. Grafisk form: Meze Design. Foto: Omslag och sidan 6 Johnér, sidan 8 BananaStock, sidan 9 nedre bilden, sidan 13 samt sidan 18 Rottneros. Övriga bilder Victor Brott. Repro och tryck: Elanders Gummessons i Falköping, mars 2008.

Denna årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 200g Arctic Volume och inlagan på 115g Arctic Volume från Arctic Paper Håfreströms AB. Papperskvaliteten innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen.

Året som gått

• • Resultatet efter finansnetto uppgick till -384 (-23) MSEK varav 284 MSEK avser nedskrivningar av anläggningstillgångar vid Utansjö Bruk.
• • I mars offentliggjorde Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT planerna på att flytta CTMP-anläggningen vid Utansjö Bruk till ett gemensamt ägt massabruk i Richards Bay i Sydafrika.
• • Under tredje kvartalet påbörjades uppförandet av en fabrik för livsmedelsförpackningen SilviPak i anslutning till Rottneros massabruk i Miranda i Spanien. Fabriken kommer när den är fullt utbyggd att få en kapacitet på cirka 200 miljoner förpackningar per år. Investeringen uppgår till cirka 50 MSEK.
• • I oktober invigdes en ny ångturbin för elproduktion av överskottsenergi vid Vallviks Bruk. Turbinen, som utgör en investering på cirka 90 MSEK innebär att Vallvik blir i det närmaste självförsörjande på el.
• • Rottneros koncernchef sedan 1999, Lars Blecko, meddelade i oktober att han kommer att lämna koncernen för att bli VD och koncernchef för värdehanteringsföretaget Loomis.

HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

• • I januari 2008 tog Rottneros styrelse beslut om att upphöra med verksamheten vid Utansjö Bruk under andra kvartalet 2008.
• • Ole Terland efterträdde Lars Blecko som VD och koncernchef den 1 februari 2008. Han kommer närmast från SCA-koncernen där han har haft olika chefsbefattningar under 20 år.
• • Rottneros har efter genomförd huvudstudie för avsikt att genomföra etableringen i Sydafrika och verkställande direktören har fått i uppdrag av styrelsen att färdigförhandla och underteckna erforderliga avtal, främst samarbetsavtal. Därefter återstår att slutförhandla finansieringen för projektet.

rottneros i siffror
		2007		2006	2005	2005		2004	2004		2003	2002
				Totalt	Totalt	Kvarvarande verksamheter		Totalt	Kvarvarande verksamheter
Nettoomsättning, MSEK		2 927		2 690	2 429	2 411		2 356	2 272		2 380	2 494
Resultat efter finansnetto, MSEK		-384		-23	-103	-141		-121	-38		115	86
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK		163		113	234	234		283	283		193	244
Medeltal anställda		718		754	804	800		835	807		857	860
Relationstal, %
Soliditet		45		57	58	58		65	65		73	72
Avkastning på sysselsatt kapital		neg		neg	neg	neg		neg	neg		7	5
Avkastning på eget kapital		neg		neg	neg	neg		neg	neg		5	3
Kronor/aktie
Resultat efter skatt		-1,67		-0,05	-0,35	-0,50		-0,50	-0,16		0,47	0,29
Utdelning		0,00 *		0,10	0,10	0,10		0,20	0,20		0,30	0,30
*) Föreslagen utdelning.
KVARTA LSDATA KON CERN	EN (MSEK)
Inklusive avvecklade verksamheter		2007				2006				2005
	IV	III	II	I	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning	721	687	779	740	713	662	615	700	607	641	596	585
Rörelseresultat före avskrivningar	9	-44	51	60	69	47	36	-4	17	-24	43	12
Avskrivningar	-320	-38	-40	-38	-42	-36	-38	-39	-34	-37	-34	-33
Rörelseresultat	-311	-82	11	22	27	11	-2	-43	-17	-61	9	-21
Finansnetto	-10	–	-6	-8	-6	-10	–	–	-4	-4	-2	-3
Resultat efter finansiella poster	-321	-82	5	14	21	1	-2	-43	-21	-65	7	-24
Skatt	71	22	-1	-9	3	-2	4	10	17	20	-6	9
Resultat efter skatt	-250	-60	4	5	24	-1	2	-33	-4	-45	1	-15
Produktion massa, tusen ton	190,0	177,9	186,1	176,1	181,1	167,8	175,4	174,6	176,9	163,2	157,1	151,1
Leveranser massa, tusen ton	174,2	164,5	193,2	182,9	178,9	168,7	164,2	187,7	165,8	175,7	162,9	162,3
Produktion sågade trävaror, tusen m3	–	–	–	–		– –	–	–	–	–	–	1,3
Leveranser sågade trävaror, tusen m3	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	10,3

Koncernöversikt

• • Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.
• • Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion.
• • Rottneros inledde under 2006 produktion av livsmedelsförpackningar tillverkade av massafibrer under varumärket SilviPak.
• • Rottneros har en produktionskapacitet på drygt 700 000 ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien. Bruket i Utansjö kommer att stängas under första halvåret 2008.
• • Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalumarknaden och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. CTMP är en process för produktion av mekanisk massa som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974.

Maximiano San Martin Castellan0 inspekterar klordioxidtillverkningen vid massafabriken Rottneros Miranda i norra Spanien.

FINANSIELL SÄKRINGSSTRATEGI

• • Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna, kursen på USD och elpriserna.
• • En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter finansnetto på årsbasis med 240 MSEK.
• • En förändring av USD-kursen med 50 öre påverkar resultatet med 230 MSEK.
• • En förändring av elpriset med 10 öre påverkar resultatet med 80 MSEK.
• • För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv finansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2001 har påverkat resultatet positivt med cirka 450 MSEK.

NETTOOMSÄTTNING, MSEK RESULTAT, MSEK

rottneros nischer Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper CTMP, slipmassa Nästan träfritt bestruket papper CTMP, slipmassa Tunna tryckpapper Slipmassa LWC/ULWC Slipmassa Etikettpapper Slipmassa, CTMP Tapetråpapper Slipmassa, CTMP

Papper för transformatorer och kablar Oblekt långfibersulfatmassa Filter Långfibersulfatmassa, CTMP Mjukpapper CTMP Kartong Slipmassa, CTMP Lateximpregnerad kartong Långfibersulfatmassa Vätskekartong CTMP Returfiberpapper CTMP, slipmassa

ORGANISATION

Framtidsprojekt minskar koncernens sårbarhet

När jag efterträdde Lars Blecko som VD för Rottneroskoncernen den 1 februari 2008 var utgångsläget att koncernen hade ett operativt bra år bakom sig. Nya produktionsrekord slogs vid bruken i Vallvik, Rottneros och Utansjö, tillgängligheten vid alla våra fem bruk var hög och det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg på närmare 100 procent.

Därtill var den globala massamarknaden generellt positiv med god tillväxt och hyfsade massapriser, räknat i USD. Detta till trots blev resultatet för 2007 ett minus efter finansnetto på 384 MSEK.

Det svaga resultatet har flera orsaker. Störst räknat i kronor, men av engångskaraktär, är den nedskrivning på 284 MSEK som har gjorts med anledning av den beslutade nedläggningen av Utansjö Bruk. Därtill kommer kostnadsfaktorer som kraftigt stigande vedpriser och det höga elpriset som har påverkat resultatet negativt.

Den låga kursen på USD under 2007 har missgynnat Rottneros eftersom pappersmassa i första hand prissätts i dollar. Detta har dock till viss del motverkats av att den svaga kursen i någon mån har drivit upp priserna mätt i USD.

Priset på kortfibriga och mekaniska massor, de kvaliteter som dominerar Rottneros produktion, har i stort sett stått stilla i närmare fem år, räknat i SEK.

Vedpriserna ett branschproblem

De höga och stigande priserna på massaved är ett problem för Rottneros liksom för övriga skogsindustrin. Under 2007 steg vedpriserna med närmare 20 procent. Detta har tvingat fram strukturåtgärder hos branschkollegor i både Sverige och Finland, och det påverkade starkt Rottneros beslut i början av januari 2008 att genomföra den sedan tidigare beslutade nedläggningen av Utansjö Bruk redan under andra kvartalet i år.

I synnerhet har kostnaden för importerad aspved från Ryssland stigit, bland annat som en följd av de ryska exporttullarna på 5 EUR per kubikmeter, en import som Utansjö är helt beroende av. En annan faktor som har drivit upp vedpriserna är den ökande användningen i energisektorn.

De höga elpriserna var den ursprungliga orsaken till Utansjös problem, med sin elintensiva produktion av mekaniska massor. Dessa kommer av allt att döma att bli bestående under överskådlig tid.

Rottneros har sedan 2003 genomgått flera kraftfulla effektiviserings- och besparingsprogram (se sidan 32). Trots detta har sårbarheten för yttre

faktorer förblivit alltför stor. Därför ska vi, utöver att fortsätta att öka effektiviteten och spara där det går, sträva efter att minska sårbarheten genom att utveckla projekt som är mindre känsliga för dessa faktorer. Detta är den viktigaste uppgiften för mig som ny VD och den övriga ledningen.

Två stora framtidsprojekt

Rottneros två stora framtidsprojekt – satsningen på SilviPak som är en avancerad massafiberbaserad förpackning för färdiglagad kyld och fryst mat och etableringen av ett bruk för produktion av massa av CTMP-typ i Sydafrika tillsammans med en lokal samarbetspartner är två projekt som definitivt minskar sårbarheten.

SilviPak lanserades som ett utvecklingsprojekt under våren 2006 och har hittills producerats i förhållandevis liten skala vid Rottneros Bruk. Resultatet har varit lyckat och mottagandet på marknaden så positivt att vi nu investerar i ytterligare en tillverkningsenhet i anslutning till vårt massabruk i Miranda i norra Spanien. Därmed ökar kapaciteten när den nya anläggningen är fullt utbyggd från cirka 20 miljoner till cirka 200 miljoner förpackningar per år.

SilviPak baseras visserligen på ved, men i och med att det är en slutprodukt med betydligt högre förädlingsvärde än avsalumassa minskar sårbarheten för höga vedpriser. Även beroendet av USD-kursen minskar eftersom förpackningarna prissätts i europeiska valutor.

Den planerade etableringen av ett CTMP-bruk i Sydafrika tillsammans med det sydafrikanska företaget NCT (se sidan 19) innebär att vi får en avancerad massafabrik på en marknad med helt andra betingelser än den svenska. Sydafrika har i en internationell jämförelse låga priser på eukalyptusved och el. Dessutom är tillgången på eukalyptus, som är mycket lämplig för CTMP-produktion, till låga kostnader mycket god. Det innebär att den långsiktiga kostnadsstrukturen blir betydligt mer gynnsam än i Sverige. Vår insats består bland annat av att vi avser att sälja den endast tre år gamla CTMP-anläggningen till ett gemensamt ägt bolag och flyttar den från Utansjö till Richards Bay, där bruket avses ligga. Den avsedda transaktionen innebär att anläggningen får ett värde som överstiger investeringen på 300 MSEK som gjordes när den byggdes under 2004 och 2005.

I skrivande stund har vi kommit mycket långt med de olika samarbetsavtal som behövs mellan olika inblandade parter, och vi har kommit långt i processen med att finna en bra projektfinansiering. Det löfte om elförsörjning vi har för projektet har dock plötsligt ifrågasatts efter den sårbarhet i elförsörjningen som uppenbarades i Sydafrika efter den instabilitet i nätet som uppstod den 24 januari i år. Vi förutsätter dock att projektet genomförs som planerat.

Dessa två projekt är definitivt exempel på kraftfulla offensiva åtgärder som avses förbättra Rottneros position väsentligt och skapar en ny bas för framtiden.

Anläggningarna i bra trim

Om man ser till Rottneros kärnverksamhet, det vill säga massabruken i Sverige och Spanien, är de operativa utsikterna för verksamheten goda inför 2008. Samtliga bruk är i bra trim med goda förutsättningar till höga produktionsvolymer även under 2008.

Det finns även förutsättningar för en fortsatt stark marknad. Balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden för avsalumassa är god, endast en ny fabrik för produktion av kemisk massa i Sydamerika väntas tillkomma under 2008 samtidigt som kapacitet, utöver Utansjö, kommer att stängas i Sverige och Finland under året. Den väntade expansionen i Ryssland har hittills uteblivit. Detta borgar för en fortsatt bra prisbild i USD även under 2008. Man ska även komma ihåg att de stigande vedpriserna i hela världen förväntas bidra till höjda massapriser under 2008.

Grundlig översyn

Jag har inlett en grundlig översyn av koncernen, vilket inte är helt ovanligt när en ny VD tillträder, med syfte att skapa lönsamhet. Jag förväntar mig inte att hitta några patentlösningar utan den väg vi måste gå är fortsatt fokusering på kostnader, produktivitet och effektivitet. Den nya elturbinen i Vallvik, som gör att bruket blir i stort sett självförsörjande på el är ett utmärkt exempel på en kraftfull offensiv kostnadsbesparande åtgärd som dessutom har höga miljövärden. Det mest akuta problemet är att finna en lösning för vedförsöjningen som innebär att den dyra importhandeln minskar.

Att lägga ner Utansjö Bruk är ett viktigt och tyvärr nödvändigt led i att stärka koncernen inför framtiden. Att driva bruket utan stora förluster var inte möjligt med de senaste årens kraftigt höjda kostnader för importerad lövved och de förväntade framtida höga elpriserna. Att CTMP-anläggningen är väl intrimmad och att bruket slog nytt produktionsrekord under 2007 tack vare kunniga och lojala medarbetare räckte tyvärr inte.

Ny substans

Genom att både frigöra och skapa nya resurser för att utveckla traditionella och nya verksamheter samt genom fortsatt kostnadseffektivitet, hoppas jag kunna bidra till att bygga upp ny substans i Rottneroskoncernen.

Vi får inte glömma att vi producerar ekologiskt bra produkter som marknaden efterfrågar. Konsumenterna vill ha cellulosafiberbaserade produkter. En sund balans innebär att vi måste kunna ta betalt i nivå med våra fulla kostnader. Att ta ut rätt pris är inte en företagsspecifik fråga utan en branschfråga.

Upplands Väsby i februari 2008

Ole Terland, VD och koncernchef

Nischstrategin viktig del i värdeskapandet

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Under den senaste konjunkturcykeln (2000–2006) har närmare 50 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar.

En viktig del i värdeskapandet är Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens vilket kan avse såväl produkter som applikationer.

Mervärde åt kunderna skapar Rottneros även genom att erbjuda kunderna nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader.

Affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa.

Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov.

I förlängningen av affärsidén har Rottneros inlett produktion av avancerade livsmedelsförpackningar för färdiglagad kyld och fryst mat av massafibrer, som bygger på koncernens kunnande om fiberteknologi.

Affärsidén ligger till grund för den strategi som koncernens tillämpar och som präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Satsningen har kompletterats med ett fortlöpande ledar- och kompetensutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för de gemensamma värderingar och den helhetssyn som ska prägla medarbetarna.

Mål och strategier

Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och till att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Målen förutsätter att konjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster och att yttre faktorer som Rottneros bara kan påverka i begränsad utsträckning utvecklas på ett rationellt sätt. Så har fallet inte varit under de senaste åren vilket har resulterat i en svagare kursutveckling än index. De främsta problemen har varit de långsiktigt höga elpriserna samt de under 2007 tillkommande kraftiga vedprishöjningarna.

• • Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa.
• • Rottneros strävar efter att bli en ledande europeisk leverantör av fiberbaserade livsmedelsförpackningar.
• • Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001.
• • Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel.

AFFÄRSIDÉ

Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Vision

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

Värdeskapandet – från vedråvara till slutprodukt

Insatsvaror

Rottneros är en stor köpare av ved. En väl fungerande logistik för koncernens vedförsörjning är därför väsentlig för att garantera tillgång till vedråvara, begränsa vedlagren samt minimera transporterna och dess miljöpåverkan. Koncernen strävar efter att köpa en så stor andel av vedråvaran som möjligt nära det bruk där den ska användas.

Vedråvaran står för cirka 34 procent av koncernens kostnader och köps både som rundvirke och flis.

Rottneros är en av Sveriges största användare av elektricitet, som står för 7 procent av kostnaderna, och därför är att betrakta som en insatsvara.

Rottneros arbetar löpande med att effektivisera energianvändandet och öka andelen egenproducerad elektricitet genom att maximera de möjligheter till kraftgenerering som uppstår vid produktion av kemisk massa.

Den tredje av Rottneros insatsvaror är kemikalier som används vid kokning av kemisk massa, impregnering av mekanisk massa av CTMP-typ samt blekning och avvattning av massa. Kemikalierna står för cirka 8 procent av koncernens kostnader.

Massaprodukter

Rottneros producerar två huvudtyper av massa – mekanisk och kemisk massa. Inom de två mekaniska kvaliteterna – slipmassa och CTMP – är koncernen ledande på avsalumarknaden. Även för flera produktområden inom kemisk massa har Rottneros en stark ställning.

Rottneros breda produktprogram gör att det går att välja ut en massa eller skräddarsy massablandningar för att därigenom på ett optimalt sätt möta kundernas högt ställda produktkrav.

Rottneros har valt ut ett tiotal nischområden där koncernen kan erbjuda ett unikt specialistkunnande och där produktutvecklingen sker i nära samarbete med kunderna. Detta ger produkterna ett ökat förädlingsvärde och ligger till grund för en nära relation med kunden vilket minskar känsligheten för konjunktursvängningar.

Ett exempel på en utpräglad nischprodukt är massa för produktion av papper till elektriska kablar som efter flera års utvecklingsarbete är kvalitetsmässigt ledande. Ytterligare ett exempel är en blekt långfibrig CTMP-kvalitet för filter.

Marknad och slutprodukter

Rottneros eftersträvar långsiktiga kundrelationer vilket bidrar till lönsamheten. En målsättning är att drygt hälften av försäljningen ska ske till kunder inom de utvalda nischerna. Rottneros prioriterar kunder som helt saknar egen produktion av de massakvaliteter som koncernen erbjuder, vilket skapar goda förutsättningar för långsiktiga relationer.

Ett exempel på den service och det mervärde som Rottneros erbjuder kunderna är ett VMI-system för leverantörsstyrt lager som hjälper köparna av massa att minska sina lager och kapitalbindning samtidigt som leveranssäkerheten ökar.

Rottneros bidrar även till kundernas utveckling av slutprodukter genom att delta i utvecklingsarbete och på så sätt erbjuda specialdesignad massa, vilken höjer förädlingsvärdet.

Koncernen har integrerat framåt i ett nytt förädlingsled genom att inleda produktion av massafiberbaserade livsmedelsförpackningar för kyld och fryst mat under varumärket SilviPak. Förpackningarna bygger på Rottneros kunskap om teknologin kring massafibrer.

God balans även under 2008

Marknaden för Rottneros massakvaliteter har fortsatt att överraska under 2007. Efterfrågan var stor och priserna i USD historiskt sett höga. Problemet för Rottneros, liksom flertalet övriga massaproducenter i Europa och Kanada, var den låga USD-kursen eftersom inköp av råvaror sker i lokala valutor medan massan prissätts i USD. De massakvaliteter som Rottneros tillverkar är långfibrig och kortfibrig kemisk massa samt de mekaniska massorna CTMP och slipmassa.

Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga massa som produceras, torkas, emballeras, och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Rottneros strategi är att producera och marknadsföra massor inom olika nischområden. I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt.

Det är främst två faktorer som har drivit upp massapriserna. Dels har den svaga USD-kursen i Europa och Kanada tvingat fram producentdrivna prisökningar som kompensation för det intäktsbortfall detta medför, dels har priserna drivits upp av en stark efterfrågan. Prisökningarna och den starka marknaden är alltså både producent- och efterfrågedriven.

Den massakvalitet som har ökat mest i pris är NBSK, det vill säga blekt långfibrig kraftmassa som Rottneros producerar vid bruket i Vallvik i Sverige.

Brist på vedråvara

Ett problem som har drabbat en stor del av den globala massaindustrin är brist på vedråvara och därmed höga priser, vilket illustreras av att de steg med cirka 20 procent under 2007. Massatillverkare i Europa har dessutom drabbats av höjda vedkostnader som en följd av att Ryssland, som är en viktig exportör av massaved har infört exporttullar. Detta i kombination med höga elpriser har resulterat i att flera massabruk i Sverige och Finland, däribland Rottneros enhet Utansjö Bruk, kommer att avvecklas under 2008 och 2009.

Massamarknaden har gynnats av att i princip ingen ny produktionskapacitet har tillkommit under 2007, vilket i kombinationen med hög efterfrågan har bidragit till att skapa en god balans på marknaden. Balansen har även påverkats positivt av att kapacitet försvunnit från marknaden genom att massabruk främst i Indonesien och Kanada har avvecklats eller stått stilla under hela eller delar av 2007. Skälet är vedbrist och de därmed följande höga vedkostnaderna. I Indonesien ligger en mer restriktiv miljörelaterad avverkningspolitik till stor del bakom vedbristen.

Starka marknader i Europa och Kina Den europeiska massamarknaden har alltså varit stark under 2007 även om marginalerna har varit låga beroende på den svaga USD-kursen, ett problem som indirekt även har drabbat pappersbruken eftersom dessa inte har kunnat höja priserna i EUR.

Kina, som under en följd av år har varit en stark massamarknad har fortsatt att öka importen. Behovet av att importera avsalumassa har förstärkts av att flera nya pappersbruk har tillkommit utan att landets massakapacitet har byggts ut i nämnvärd omfattning. Därtill kommer att landet lider av en mycket stor brist på vedråvara. Genom att flera stora indonesiska massabruk har stått still under en stor del av året har Rottneros och övriga leverantörers försäljning till Kina ökat.

God efterfrågan förutspås för 2008

Efterfrågan på massa under 2008 bedöms bli fortsatt stark. Detta gäller i synnerhet Asien och framför allt Kina där efterfrågan stiger mer än den egna produktionen. Även Indien börjar bli en för globala aktörer intressant massamarknad. Efterfrågan ökar om än inte i samma omfattning som i Kina. Indien har ont om egen vedråvara och producerar främst pappersmassa av årsväxter, till exempel bambu, samt returfibrer.

Sammantaget pekar allt mot en fortsatt stark massamarknad även under 2008, men med risk för fortsatt högt kostnadsläge genom höga ved- och energipriser och låga marginaler på grund av en svag USD-kurs.

L ÅNGFIBRIG KEMISK MASSA MARKNADEN

Marknaden för långfibrig kemisk massa, som Rottneros tillverkar i Vallvik, var stark under 2007 med en god balans mellan utbud och efterfrågan.

Världsproduktionen av blekt långfibrig kemisk massa under 2007 uppgick till 21 306 miljoner ton, vilket motsvarar 55 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa.

Rottneros massatyper och kvaliteter

	Massatyp	Vedslag	Blekning	Typ av blekning	Användningsområden
a ss	Slipmassa	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong
	CTMP	Gran	Oblekt/blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue
		Asp	Blekt	TCF	Skriv- och tryckpapper, finpapper
Mekanisk ma		Tall	Oblekt/blekt	TCF	Kartong, filter
a	Långfibersulfatmassa	Tall / gran	Blekt	ECF	Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter
ss			Oblekt		Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter
Kemisk ma	Eukalyptussulfatmassa	Eukalyptus	Blekt	ECF	Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper

ROTTNEROS GLOBALA MARKNADSANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2007

Slipmassa, 73 % CTMP, 8 % Sulfatmassa, 1 %

KONCERNENS PRODUKTER , procent av försäljningen

• Sulfatmassa 51%
• CTMP 28%
• Slipmassa 19%
• Virke 2%

LEVERANS AV KEMISK AVSALUMASSA

Priset per ton steg under året från USD 750 i januari till USD 880 i december. I EU var dock prisökningen endast cirka EUR 20 på grund av den ogynnsamma valutakursutvecklingen.

De största producenterna på avsalumarknaden för långfibrig kemisk massa är Arauco (Chile), Domtan/Weyerhauser (USA/Kanada), Södra (Sverige), och Mercer (Kanada/Tyskland/USA).

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Den enda långfibriga kemiska massakvalitet som Rottneros tillverkar är sulfatmassa. Massan produceras av tall och gran samt tillverkas i två olika kvaliteter, ECF (Elemental Chlorine Free) och UKP som är oblekt. Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa som används till framför allt skriv och tryckpapper.

Ett flerårigt utvecklingsprojekt har lett till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter. Bruket är därför framför allt kvalitetsmässigt en ledande leverantör av massa till producenter av papper för transformatorer och kablar. Vallviks massor är flingtorkade och är därför även speciellt lämpliga för filter och andra absorberande produkter som ingår i de utvalda nischområdena.

FRAMTIDEN

Under 2008 kommer sannolikt produktionskapaciteten i världen för långfibrig kemisk massa att minska, då inga större kapacitetstillskott är kända och ett bruk kommer att stänga i Finland. Marknaden bör därför vara fortsatt balanserad. I Vallvik kommer Rottneros att fortsätta att utveckla massornas unika egenskaper som gör dem speciellt lämpade för produktion av valda nischprodukter.

KORTFIBRIG KEMISK MASSA MARKNADEN

Marknaden för kortfibrig kemisk massa som Rottneros tillverkar vid bruket i Miranda i Spanien var mycket stark under 2007. Totalt producerades 17 673 miljoner ton blekt kortfibrig kemisk massa under 2007, vilket motsvarar 45 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa.

Priset per ton utvecklades under året från USD 670 i januari till USD 780 i december. I EUR var dock prisökningen endast cirka EUR 15 på grund av den ogynnsamma valutakursutvecklingen.

De största producenterna på avsalumarknaden för kortfibrig kemisk massa är Aracruz (Brasilien), April (Indonesien), CMPC (Chile) och Ence (Spanien).

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Råvaran vid produktion av kortfibermassa utgörs av eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortfibrig massa. Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god tryckyta och till tissue för att ge mjukhet.

Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som kännetecknas av god styrka jämfört med konkurrentmassor. Därför säljs Mirandas massor i första hand för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong.

FRAMTIDEN

Utbudet av kortfibrig kemisk massa kommer sannolikt att växa under 2008, till följd av ny kapacitet som tillkommer i framförallt Sydamerika. Den rådande osäkerheten på vedmarknaden i Norden samt kraftigt reducerad produktion i Indonesien skapar dock frågetecken kring hur mycket utbudet kommer att öka under året. Efterfrågeökningen av massa kommer sannolikt att fortsätta att vara störst för kortfibrig kemisk massa även under 2008.

MEKANISK MASSA MARKNADEN

2007 var ett starkt år för mekaniska massor som koncernen producerar vid bruken i Rottneros, Rockhammar och Utansjö (till och med andra kvartalet 2008). Marknaden uppgick till 2 805 miljoner ton jämfört med 2 633 miljoner ton under 2006 vilket motsvarar en ökning med 6,5 procent.

Priset har utvecklats positivt under året och ökningarna har varit i linje med ökningarna för kortfibrig kemisk massa det vill säga cirka USD 110 från januari till december.

De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de kanadensiska företagen Tembec och West Fraser.

PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

CTMP som tillverkas i Rottneros, Rockhammar och Utansjö (till och med andra kvartalet 2008) görs av asp, gran, tall eller en definierad blandning av råvaror i syfte att uppnå specifika kvalitetsparametrar. CTMP av gran och tall tillverkas både i oblekta och blekta kvaliteter medan CTMP av asp huvudsakligen tillverkas som blekt kvalitet. Det största användningsområdet för CTMP av asp är skriv- och tryckpapper av olika kvaliteter, medan CTMP av gran och tall i stor omfattning används av kartongtillverkare. Bland Rottneros produkter finns dock även en specialkvalitet som lämpar sig speciellt för filtertillverkning, och andra kvaliteter som lämpar sig väl för tillverkning av tissuepapper.

Slipmassa produceras i Rottneros och Utansjö (till och med andra kvartalet 2008) och baseras på gran. Både oblekta och blekta granslipmassor med olika ljushetsnivåer, beroende på kundens användningsområde, produceras. Det huvudsakliga användningsområdet för slipmassa är tryckpapper.

Samtliga massor är TCF-blekta.

FRAMTIDEN

Inga större förändringar i utbudet av mekaniska massor utöver nedläggningen av Utansjö är kända för 2008. Efterfrågeökningen bedöms vara fortsatt stark, bland annat beroende på ett ökat intresse från tillverkare av högkvalitativa skriv- och tryckpapper för att använda mekaniska massor i sina produkter. Eftersom tillverkningsprocessen för mekaniska massaproducenter är mycket energikrävande, är produkten starkt beroende av priset för elektricitet. Kraftigt stigande priser för el är därför ett hot mot produktionen.

MASSAMARKNADEN

Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2007 till cirka 44 miljoner ton, vilket är en ökning med 2 miljoner ton jämfört med 2006. Marknaden för blekt kemisk massa uppgick till cirka 39 miljoner ton, varav 21 miljoner ton eller 55% var långfibrig blekt kemisk massa och 18 miljoner ton eller 54% kortfibrig kemisk massa. Återstående 5 miljoner ton utgjordes av oblekt kemisk massa och mekaniska massor. Producentlagren av kemisk massa var vid årets ingång 3,04 miljoner ton och hade vid årets slut stigit till 3,36 miljoner ton. De största marknaderna för avsalumassa är Västeuropa och

Nordamerika dit totalt 24 miljoner ton levererades under 2007, motsvarande cirka 60 procent. Leveranserna till samtliga större regioner utom Japan ökade under 2007, med den enskilt största ökningen till Kina med 804 000 ton eller 20 procent. Den totala ökningen av leveranser på samtliga marknader var 3,4 procent.

Prisskillnaden mellan långfibrig och kortfibrig kemisk massa i Europa var vid årets början cirka USD 80 och hade vid årets slut stigit till cirka USD 100.

VMI (Vendor Managed Inventory) är ett sätt att, genom närmare samarbete mellan producent och kund, minska kundens lager och kapitalbindning samtidigt som leveranssäkerheten ökar. Rottneros har utvecklat en VMI-lösning som även kan ge laboratoriedata om varje leverans direkt in i kundens produktionssystem för optimalt produktionsresultat och ekonomi.

Hög tillgänglighet flera produktionsrekord

Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid fem massabruk. I Vallvik i Hälsingland och det spanska bruket i Miranda tillverkas kemisk massa medan bruken i Rottneros i Värmland, Utansjö i Ångermanland och Rockhammar i Bergslagen producerar mekanisk massa. Vid Rottneros Bruk tillverkas även livsmedelsförpackningen SilviPak inom affärsområdet Rottneros Packaging. Koncernen har även vedförsörjningsbolag i Lettland och Portugal samt marknadsbolag i Tyskland och Belgien. Driften vid Utansjö Bruk upphör under andra kvartalet 2008.

ROTTNEROS BRUK

Vid Rottneros Bruk tillverkas slipmassa och Chemi-Termo-Mechanical massa, CTMP. Bägge processerna är mekaniska med ett högt vedutnyttjande och en förhållandevis hög energiåtgång. Den massa som produceras vid bruket används bland annat till skrivoch tryckpapper, tissue och kartong. Genom en slutgiltig miljödom som kom under våren 2007 får tillverkningskapaciteten höjas till 200 000 ton.

Rottneros Bruk har, liksom övriga koncernen, haft ett starkt fokus på att höja produktiviteten under 2007. Det har resulterat i att målet, att etablera en produktionsvolym på 450 ton per dygn, nu uppnåtts. Produktionen ökade med närmare 7 000 ton från drygt 147 000 till 154 000 ton vilket innebär produktionsrekord för fjärde året i följd. Målet för 2008 är en ökning med ytterligare 6 000 ton.

Att bruket har kunnat sätta nya produktionsrekord fyra år i följd beror till stor del på ett konsekvent arbete med att öka tillgängligheten och samtidigt ta bort så kallade flaskhalsar i produktionen. Ett exempel från 2007 är att torrhalten vid avvattningen av massa före flingtorkarna har ökats, genom ombyggnad av dessa maskiner. Utöver att detta ger en ökad kapacitet har energiförbrukningen per ton minskat.

Rottneros Bruk har även strävat efter att öka tillgängligheten och dessutom förkorta underhållsstoppen genom ronderingar och förebyggande underhåll vilket har resulterat i att tillgängligheten under 2007 uppgick till 95 procent jämfört med 94 procent under 2006.

Under 2006 inleddes ett besparingsprogram vid Rottneros Bruk. Det har inneburit att antalet anställda successivt har minskat och kommer att minska ytterligare under 2008. Under hösten 2008 kommer en gemensam driftcentral för hela bruket att tas i drift, vilket är en förutsättning för att besparingsprogrammet ska kunna slutföras genom ytterligare personalminskning.

Besparingsprogrammet har dessutom bestått i minskning av förbrukningen av ved, kemikalier, elenergi och olja räknat per ton massa. Resultatet har varit synnerligen framgångsrikt med besparingar långt över målet. Speciellt framgångsrikt har besparingsprogrammet för blekningskemikalier och elenergi varit med minskning av förbrukningen per ton massa över 20 respektive 5 procent jämfört med 2006.

UTANSJÖ BRUK

Vid Utansjö Bruk produceras slipmassa och CTMPmassa (till och med andra kvartalet 2008). Båda kvaliteterna används huvudsakligen till bestrukna och obestrukna skriv- och tryckpapper. Produktionstakten nådde liksom vid Rottneros Bruk en nivå över tidigare högsta nivå och det nya årsrekordet blev 162 000 årston.

Under 2007 har ett projekt som syftar till att höja produktionsvolymen bedrivits, med flera produktionsrekord som resultat. Ett delprojekt har varit ett systematiskt arbete för att minimera och snabbt åtgärda produktionsstörningar, samt eliminera flaskhalsar. Vidare har man i ett annat delprojekt arbetat intensivt med förebyggande underhåll för att minimera tiden för oplanerade stopp. Resultatet är en produktionshöjning med 10 procent på såväl slipsom CTMP-linjen. Under 2006 påbörjades ett besparingsprogram med minskning av bland annat elförbrukningen. Uppnådd besparing av förbrukningen per ton massa har överstigit 15 procent.

Under hösten har förberedelser inför en eventuell omlokalisering av CTMP-anläggningen till Sydafrika vidtagits genom fullskalig provproduktion av massa av eukalyptusved, det vill säga den vedråvara som avses användas i Sydafrika (se sidan 19). Detta har skett i samarbete med kunder.

Utansjö Bruk är den av koncernens enheter som har drabbats hårdast av höga elpriser och ökade vedkostnader, särskilt på importved. Mot bakgrund av att det inte är möjligt att långsiktigt driva bruket vidare vilket meddelades i augusti 2006, kommer driften vid Utansjö Bruk att upphöra under andra kvartalet 2008. Den under våren 2005 i drift tagna

CTMP-anläggningen planeras att säljas till ett av Rottneros delägt bolag i Sydafrika.

Trots att ett principbeslut om att lägga ner Utansjö Bruk under 2008 togs redan i augusti 2006 har medarbetarna varit oerhört lojala och genom effektivitet och hög kompetens starkt bidragit till att minimera förlusterna. Bland annat har flera produktionsrekord satts. Tyvärr har detta inte varit tillräckligt för att Rottneros ska kunna fortsätta att driva Utansjö Bruk.

ROCKHAMMARS BRUK

Vid Rockhammars Bruk produceras mekanisk massa enligt CTMP-metoden som utvecklades vid bruket i början av sjuttiotalet. En av Rockhammars specialprodukter är en CTMP-massa baserad på tall för användning i filter, vilket är ett av Rottneros nischområden.

Produktionen under 2007 nådde 99,9 procent av den av miljömyndigheten högsta tillåtna produktionsvolymen, det vill säga 66 000 ton pappersmassa. Rockhammars Bruk har under 2007 påbörjat ansökan hos miljödomstolen om att få öka produktionsvolymen till 90 000 ton per år från och med 2009.

Under 2006 inleddes ett besparings- och effektiviseringsprogram som pågick även under 2007. Detta har resulterat i att kostnaderna totalt har minskat med cirka 10 MSEK och att produktionen har höjts från 1 000 ton per anställd till 1 147 ton per anställd.

Ett av målen under 2006 var att minska den totala energiförbrukningen vilket ledde till att oljeförbrukningen halverades och att förbrukningen av elenergi minskade med 10 procent.

Under 2007 har fastbränslepannan effektiviserats vilket kommer att leda till att oljeförbrukningen sänks ytterligare.

Ett nytt kontrollrum som är gemensamt för hela bruket togs i drift under 2007 som en del i den nya organisationen. Det innebär en kraftig effektivisering av produktionen genom att en person kan överblicka hela produktionen jämfört med tidigare då det krävdes tre personer.

VALLVIKS BRUK

Vid Vallviks Bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free), och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har tillstånd att producera 220 000 ton.

Det koncernövergripande besparingsprogram som inleddes 2006 har varit framgångsrikt för Vallviks Bruk. Besparingarna under 2007 uppgick till 28 MSEK vilket kan jämföras med målsättningen på 19 MSEK. I beräkningen bortser man då från effekten av den nya turbinen (se nedan). Programmet har resulterat i minskade kostnader för energi, kemikalier, personal och ved. Som ett led i besparingsprogrammet minskades antalet medarbetare från 193 till 181 från och med den 1 januari 2007.

Under 2007 sattes nytt produktionsrekord med drygt 201 000 ton (196 000) vilket innebär en ökning med 3 procent.

Satsningen på massakvaliteter för elektriska applikationer, filter, bestruket finpapper samt grease proof (smörpapper med mera) har fortsatt även under 2007. Det innebär bland annat vidareutveckling av UKP-massa med mycket lågt metallinnehåll för användning i speciella elektriska tillämpningar. Produkten klassas av marknaden som en av de kvalitetsmässigt bästa massorna inom detta användningsområde.

Under 2008 är avsikten att ytterligare öka andelen massa för elektriska applikationer (havskablar, transformatorer med mera) och filter (kaffefilter, luftfilter, oljefilter med mera).

Under hösten 2007 togs en ny ångturbin för produktion av elektricitet med mottryckskraft i bruk. Turbinen, som har en kapacitet på 28 MW innebär att Vallviks Bruk blir till 90 procent självförsörjande på elektricitet och att koncernens självförsörjningsgrad därmed stiger. Investeringen uppgick till cirka 90 MSEK. Turbinen är dimensionerad för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Under december månad sattes ett elproduktionsrekord vid Vallviks Bruk då totalt 13,7 GWh producerades, vilket motsvarar en självförsörjningsgrad på 91,3 procent.

Produktionsrekordet under 2007 är resultat av ett systematiskt arbete med förebyggande underhåll, planerade insatser, förebyggande underhållsronder även av operatörer, förstärkt systemstöd för underhållsarbete samt en priotering av aktiviteter som verkligen ökar produktionen.

Under året har arbetet med att minimera antalet olycksfall fortsatt. Statistiken för 2006 visade att Vallviks Bruk hade lägst antal olycksfall per anställd inom hela den svenska skogsindustrin.

ROTTNEROS MIRANDA

I Rottneros massabruk i Miranda i Spanien tillverkas sulfatmassa av eukalyptusved. Produktionen under 2007 uppgick till 145 800 ton (142 200). Den totala produktionskapaciteten uppgår till cirka 149 000 ton.

Tillgängligheten i fabriken var mycket hög under 2007. Underhållstoppen under året inskränkte sig till sex dagar jämfört med normalt 14 dagar, dels beroende på att inga installationer gjordes men även tack vare bra planering. Även om fabriken är i gott skick finns det ett visst investeringsbehov under de närmaste åren.

De spanska vedpriserna har liksom de svenska stigit kraftigt under 2007. De har stigit med drygt 16 procent, främst beroende på ökad konkurrens om vedråvaran. För att hålla kostnaden nere strävar Rottneros Miranda efter att köpa en så stor andel av vedråvaran som möjligt av producenter på den Iberiska halvön och därmed undvika import från Sydamerika.

Under hösten 2007 inleddes uppförandet av en fabrik för produktion av livsmedelsförpackningar, det vill säga SilviPak i Miranda, se sidan 18.

SIA ROT TNEROS BALTIC OCH ROTTNEROS MADEIRAS

De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Import till den spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget Rottneros Madeiras i Portugal.

SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernens råvaruförsörjning. Bolaget bidrar också till anskaffningen av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Det är en styrka att Rottneros har personal som pratar flytande ryska.

De lettiska och portugisiska verksamheterna försörjde under 2007 de svenska och spanska bruken till 22 procent jämfört med 29 procent 2006. Att andelen har minskat beror på att kostnaden för importerad ved från Baltikum har blivit väsentligt högre än att köpa den i Sverige. Den ved som Rottneros inte har behov av säljs till externa kunder.

Virket i Lettland köps in via ett antal terminaler där mätning och lagring sker innan det skeppas till Sverige. För att tillförsäkra att råvaran håller utlovad kvalitet samarbetar företaget med den svenska virkesmätningsorganisationen, VMF.

Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i högsta grad en logistisk operation där volymerna integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde till respektive fabrik. Under 2007 exporterade bolaget knappt 400 000 kubikmeter virke i 111 fartygslaster.

Rottneros styrelseordförande Bengt Nordin och tillförordnade landshövdingen Gun-Marie Pettersson inviger ångturbinen som gör Vallvik i stort sett självförsörjande på el.

Rottneros massabruk
	Anställda		Massatyper	Produktion			Leveranser av massa
	Medelantal	Mekanisk	Kemisk	2006, ton	2007, ton	Ökning 06/07, %	2003 – 2007, tusen ton
Rottneros Bruk	143	slip CTMP		70 500 76 700 147 200	75 000 79 000 154 000	6 3 5	136 131 147 146 154
Rockhammars Bruk	63	CTMP		65 500	65 900	1	58 57 58 64 67
Utansjö Bruk	141	slip CTMP		72 200 76 200 148 400	79 800 83 200 163 000	11 9 10	129 101 117 149 156
Vallviks Bruk	181		långfiber sulfat	195 500	201 400	3	179 190 196 201 190
Rottneros Miranda	161		eukalyptus sulfat	142 200	145 800	3	139 146 149 139 147

SilviPak – ny fabrik byggs i Spanien

Rottneros Packaging är ett affärsområde inom Rottneroskoncernen som producerar livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket SilviPak. Verksamheten startades under våren 2006 och är resultatet av ett flerårigt utvecklingsarbete. SilviPak innebär att Rottneros har gått in i ett nytt förädlingsled genom att inleda produktion av en produkt som levereras direkt till slutanvändaren, till skillnad mot pappersmassa som är en insatsvara.

Produktionen av SilviPak sker vid Rottneros bruk och från sommaren 2008 även i anslutning till koncernens enhet i Miranda i Spanien.

Skälet till att Rottneros har valt att gå in i en helt ny bransch är en strävan att på sikt minska det ensidiga beroendet av konjunkturen för pappersmassa och USD kursen. Dessutom finns det tydliga samordningsfördelar med Rottneros hittillsvarande verksamhet, både avseende produktion och utveckling, eftersom förpackningarna bygger på avancerad massateknologi.

Frysta och k ylda portionsförpackningar

SilviPak används främst för portionsförpackad fryst och kyld mat för mindre hushåll som bland annat säljs i dagligvaruhandeln och av storkök och restauranger. SilviPak har egenskaper som gör att produkten tål uppvärmning i traditionell ugn och mikrovågsugn samtidigt som förpackningen även har isoleringsegenskaper som gör att den är hanterbar direkt efter uppvärmning.

SilviPak, som möter en ökande efterfrågan på alternativ till de traditionella oljebaserade förpackningarna, har stora miljövärden jämfört med flertalet konkurrerande produkter. Att produkten tillverkas av en förnyelsebar råvara samt har en lägre vikt än flertalet alternativ bidrar till att SilviPak svarar upp mot den miljötrend som råder i Europa. Detta uppfattas som positivt i hela kedjan från livsmedelsproducent till konsument.

Rottneros har en världsomfattande licens för att producera livsmedelförpackningar av cellulosafibrer med denna metod och utrustning.

Marknad

Den europeiska marknaden för den kategori förpackningar Rottneros tillverkar uppgår till cirka 6,5 miljarder enheter per år varav den största andelen utgörs av helt oljebaserade tråg. Tillväxten ligger på närmare 10 procent per år. Det finns idag ett tiotal större tillverkare på marknaden.

Målet är att inom en fyraårsperiod ha en marknadsandel på cirka 5 procent vilket innebär en försäljning av cirka 350 miljoner förpackningar per år. Försäljningen beräknas då uppgå till cirka 15 procent av koncernens omsättning motsvarande 300–400 MSEK.

Att etablera en helt ny producent av livsmedelsförpackningar är ett långsiktigt arbete eftersom byte av leverantör är en omfattande process för de stora livsmedelstillverkarna och dess kunder.

SilviPak har två år efter introduktionen blivit en välkänd aktör på den europeiska marknaden och koncernen har etablerat kontakter med flera av de stora producenterna av färdiglagad mat.

Investeringar

För att möta den ökande efterfrågan och kunna nå målet pågår uppförandet av ytterligare en fabrik för produktion av SilviPak. Denna byggs i anslutning till koncernens massabruk i Miranda i Spanien och ska komplettera den nuvarande produktionsenheten vid Rottneros Bruk. Den nya fabriken, som inledningsvis innebär en investering på cirka 50 MSEK, beräknas bli klar under andra kvartalet 2008 och kommer när den är fullt utbyggd att ha en kapacitet på cirka 200 miljoner förpackningar per år.

Att SilviPak produceras vid mer än en produktionsanläggning och därigenom minskar sårbarheten är ett krav från de stora europeiska kunderna.

Ett av skälen till att Miranda har valts som lokalisering för koncernens andra SilviPak-fabrik är den geografiska närheten till en stor del av den europeiska slutmarknaden. Därtill finns det flera fördelar med att placera fabriken i anslutning till ett massaeller pappersbruk, bland annat att en stor del av infrastrukturen kan utnyttjas.

Utöver den nya fabriken har koncernen investerat i ytterligare kapacitet för SilviPak vid Rottneros Bruk, vilken i kombination med att produktionen sker i kontinuerligt treskift innebär en produktionskapacitet på cirka 30 miljoner förpackningar per år.

SilviPak används främst till kyld och fryst portionsförpackad mat.

Rottneros planerar investering i massabruk i Sydafrika

Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT Forestry Co-Operative Ltd. träffade i mars 2007 en avsiktsförklaring om att utreda möjligheten att bygga en fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Sydafrika. Den CTMP-anläggning som togs i bruk vid Utansjö Bruk under våren 2005 avses säljas till ett gemensamt ägt bolag och flyttas till en ny fabrik i Richards Bay vid Sydafrikas ostkust.

Rottneros har efter genomförd huvudstudie för avsikt att genomföra etableringen i Sydafrika och VD har fått i uppdrag av styrelsen att färdigförhandla och underteckna de avtal som krävs samt att slutförhandla finansieringen för projektet.

Den huvudsakliga strukturen i avtalen innebär att Rottneros åtar sig att färdigställa en fabrik med en produktionskapacitet på 165 000 ton för produktion av CTMP-massa baserad på eukalyptus som vedråvara. CTMP-anläggningen i Utansjö kommer att utgöra grunden till den nya fabriken. Investeringen blir projektfinansierad genom det gemensamägda bolaget. En ny fabrik kan vara klar att tas i bruk i slutet av 2009.

Efterfrågan på CTMP, som är ett av Rottneros satsningsområden, förväntas ha en god tillväxtpotential samtidigt som endast begränsad ny tillverkningskapacitet tillkommer på världsmarknaden.

Flera fördelar

Sydafrika erbjuder en mängd fördelar för produktion av CTMP som är en förhållandevis energikrävande produktionsmetod. Priset på elektricitet är bland de lägsta i världen och tillgången på eukalyptusved och andra råvaror är god. Sydafrikanska NCT garanterar vedförsörjningen till konkurrenskraftiga priser. Detta sammantaget innebär att

fabriken avses bli en av världens mest kostnadseffektiva CTMP-producenter.

Elförsörjningen i Sydafrika har stått i fokus under den senaste tiden. Denna för projektet centrala fråga måste vara klarlagd innan investeringsbeslut kan fattas.

Skälet till att Rottneros väljer att flytta CTMPanläggningen och avveckla verksamheten vid Utansjö Bruk är att elpriser och vedkostnader under överskådlig tid kommer att ligga på en nivå som inte gör det möjligt att fortsätta med verksamheten.

Fullsk alig provproduktion

Den nya planerade fabriken blir först i världen med att producera CTMP av eukalyptusved i stor skala. Den fullskaliga provproduktion som har skett i Utansjö under hösten 2007 har visat mycket goda resultat både produktions- och kvalitetsmässigt.

För Rottneros innebär den avsedda satsningen i Sydafrika en bra möjlighet att etablera produktion på södra halvklotet med eukalyptus som råvara och där produkten med dess egenskaper förstärker Rottneros satsning på nischprodukter. Ett område där Rottneros med sin kompetens har en möjlighet att vara drivande.

Sydafrikanska NCT är ett kooperativt skogsföretag som säljer timmer som kommer från skogsplantager på sammanlagt cirka 300 000 hektar. Bolaget ägs av över 2 000 medlemmar. Huvudprodukten är lövved av eukalyptus till massaindustrin. NCT driver tre flisanläggningar i Richards Bay och Durban. Hittills har merparten av flisen exporterats till den japanska massaindustrin.

Gemensamägt bolag

Den planerade verksamheten avses drivas av det gemensamt ägda företaget Pulp United (Pty) Ltd. som bildades av NCT för att utvärdera en etablering av en anläggning för produktion av CTMP-massa i Richards Bay.

Massan, som i första hand avses att exporteras till Sydostasien och Europa, avses säljas genom Rottneros marknadsorganisation.

Inköp och råvaruförsörjning – strategiska funktioner

De viktigaste insatsvarorna vid produktion av pappersmassa är vedråvara och elektricitet, följt av kemikalier. Att ha ett sofistikerat och flexibelt system för vedförsörjningen är strategiskt viktigt för Rottneros eftersom koncernen inte äger någon egen skog. Energiförsörjningen tillgodoses i första hand genom handel på elbörsen Nord Pool och genom långsiktiga kontrakt. Under 2008 kommer Rottneros även att bygga upp en koncernövergripande inköpsfunktion som svarar för samtliga inköp utom av ved och transporter.

Nyinrättad inköpsfunktion

Rottneros har under ett antal år strävat efter att ta till vara de möjligheter till effektiviseringar som finns genom att fokusera på hur resurserna utnyttjas. Ett led i detta är att en koncernövergripande inköpsfunktion har inrättats, vilket innebär att inköpen till de svenska verksamheterna som hittills har varit decentraliserade till de fyra bruken, kommer att ske koncerngemensamt. Genom den nya organisationen kommer de hittillsvarande systemen för inköp att samordnas. Alla varor utom vedråvara som hanteras av en egen organisation innefattas. Även transporter ligger utanför den nya inköpsorganisationen.

Inköp är till stor del en logistisk process där det gäller att optimera synergier och flöden. Genom att samordna inköpen blir det enklare att göra mätningar och utvärderingar. Det innebär att hela kedjan, från offertförfrågan och anbud till leverans och lagerhållning, kommer att kunna utvärderas för hela företaget. Dessutom uppnår koncernen skalfördelar genom samordningen.

Ett av målen för den nya inköpsorganisationen är att införa ett databaserat artikelsystem. Detta innebär att man på sikt kan få information om hela koncernens lager av förbrukningsvaror exklusive ved, vilket innebär ökade möjligheter till att optimera inköpen.

Den nya inköpsorganisationen kommer att medföra en total översyn av koncernens leverantörer vilket sannolikt leder till att antalet leverantörer minskar.

Vedförsörjningen

Rottneros har organisationer för vedförsörjning i Sverige och Spanien, det vill säga de länder där koncernen producerar massa. Dessa kompletteras av vedförsörjningsbolag i Lettland och Portugal. Rottneros arbetar med ett flertal ved- och flisleverantörer och eftersträvar fleråriga avtal med de viktigaste leverantörerna för att minska beroendet av spotmarknaden.

I Sverige är de största leverantörerna Skogsägarföreningen Mellanskog och statliga Sveaskog medan Marques Alves och Alvarez Forestal är de största leverantörerna till bruket i Spanien. Koncernen förbrukar cirka 2,3 miljoner kubikmeter vedråvara i form av rundvirke och flis per år. En betydande del importeras, till stor del via råvarubolagen i Lettland och Portugal.

I Spanien har Rottneros som målsättning att köpa in eukalyptusved från Spanien och Portugal, men under enstaka år köps ved även från Sydamerika.

En väl fungerande logistik är väsentlig för koncernens vedförsörjning eftersom det är viktigt med färsk råvara och begränsade lager. För att undvika onödiga transporter av både miljö- och kostnadsskäl strävar skogsindustrin efter att använda svensk vedråvara så nära fabriken som möjligt. Därför förekommer virkesbyte med andra skogsindustriföretag.

Den vedråvara som importeras till Sverige transporteras med fartyg och går i första hand till bruken i Utansjö och Vallvik, som ligger vid havet och har egna hamnar.

Vedmarknaden

Ett av Rottneros, liksom övriga massa- och pappersindustriers, största problem under 2007 var de kraftigt stigande priserna på massaved. Priserna i Sverige steg med cirka 20 procent under året. Prisökningarna på importerad råvara var ännu större, vilket påverkade lönsamheten kraftigt.

De främsta orsakerna till prishöjningarna är de ryska exporttullarna på björk, asp och barrved, att det råder ett hårt efterfrågetryck på massaved och flis samt att värmesektorn i ökad utsträckning konkurrerar om råvaran. Även köpare från Finland, Tyskland och Norge konkurrerar idag om den svenska råvaran. Tydligare än någonsin framträder östersjöområdet som en i huvudsak gemensam virkesmarknad.

Sågverken i bland annat Sverige har haft en mycket stark konjunktur med höga timmerpriser vilket har lockat många skogsägare att öka avverkningen. Trots att avverkningstakten har legat på rekordnivå har det regionalt varit brist på vedråvara vilket i sin tur har bidragit till ökade transportkostnader.

Prisökningen som började märkas redan under andra halvåret 2006, fortsatte under större delen av 2007 men kulminerade under första halvåret. En exceptionellt blöt höst 2006 och varm vinter gjorde att avverkningsmaskiner och lastbilar delvis fick stå stilla på grund av mjuka skogsmarker och vägar.

Det är priserna på importerad ved som har stigit mest, bland annat som en följd av de ryska exporttullarna. För aspmassaved som Rottneros importerar, har en tull på 5 EUR per kubikmeter införts. De ryska tullarna är ett hot främst mot den finska skogsindustrin men i förlängningen även mot den svenska. Även priserna på svensk ved har stigit, dock inte i samma grad som den importerade veden. Sammantaget ökade Rottneroskoncernens kostnader för ved med 182 MSEK jämfört med 2006.

Rottneros strävar efter att hålla importandelen nere för att minska råvarukostnaderna. Det innebär bland annat att den importerade aspveden som används vid bruken i Rottneros och Rockhammar i högre grad kommer ersättas av lokalt anskaffad råvara. Det blir då en mer varierad råvara baserad på olika trädslag.

Under slutet av året hade balansen på virkesmarknaden förbättrats även om efterfrågetrycket var fortsatt högt. Detta resulterade i att priserna på framförallt baltisk ved började sjunka.

Spårbarhetscertifiering

Rottneros har rutiner för så kallad spårbarhetscertifiering, för att kontrollera ursprunget hos den massaved koncernen använder vilket får allt större vikt i relationen med massakunderna.

Koncernen har ett så kallat multi-site-certifikat för FSC och PEFC-certifiering vilket är de två internationella system som används i Sverige. Det innebär att de svenska bruken har en gemensam spårbarhetscertifiering. Även det lettiska dotterbolaget SIA Rottneros Baltic är spårbarhetscertifierat enligt FSC liksom miljöcertifierat enligt ISO 14001. Dessutom sker en stickprovskontroll av spårbarhetssystemet, vilket utförs av en utomstående part.

Stickprovskontroll utförd av utomstående part sker även av virke från Estland och Ryssland i syfte att säkerställa att inget virke till Rottneros har illegalt eller kontroversiellt ursprung.

Elförsörjningen

Under de senaste åren har de höga elpriserna utgjort ett problem. Dessa är orsaken till det besparingsprogram på 100 MSEK som aviserades i februari 2006 och till beslutet att lägga ner Utansjö Bruk.

Elpriset på Nordpool som under 2006 steg dramatiskt uppgick under 2007 genomsnittligt till 28 öre per kWh jämfört med 45 öre per kWh under 2006. För åren 2008 och framåt handlades el i februari 2008 till knappt 50 öre per kWh på Nordpool.

Att effektivisera elanvändandet är en viktig del av koncernens besparingsprogram. Under 2006 och 2007 har stora satsningar gjorts för att minska elförbrukningen per producerat ton. Ett exempel på detta är en optimering av de malskivor som används vid produktion av CTMP som medför en energibesparing med cirka 15 procent.

Den största enskilda energiåtgärden under 2007 var investeringen på cirka 90 MSEK i den nya ångturbin för elproduktion vid Vallviks Bruk, som togs i bruk under hösten 2007. Den innebär att Vallvik i stort sett är självförsörjande på el och att koncernens självförsörjningsgrad har stigit från 18 till cirka 25 procent. Sammantaget innebär detta att förbrukningen av köpt el kommer att ha minskat med nära 20 procent per ton sedan arbetet med att effektivisera energianvändandet inleddes.

Elförbrukningen i den spanska enheten Miranda som är ett kemiskt bruk är måttlig och priserna var under 2007 reglerade.

Rottneros var ett av de företag inom skogsindustrin som tidigt började arbeta med kontrakt som band elpriserna. 2002 säkrades hela elförbrukningen för 2003 och fram till 2005 och därefter i avklingade grad till 2009. Se även avsnittet "Möjligheter och risker", sidan 33.

Den energipolitik som förs i Sverige är långsiktigt ett hot mot Rottneros mekaniska massabruk. Rottneros har därför gått in i Bas El som startades 2005, ett bolag som har som mål att bidra till ökad eltillgång i Sverige.

Kemik alier

Väteperoxid som är den enskilt största kemikalien vid massatillverkning, är en mycket viktig råvara för Rottneros. I stort sett kan man säga att prisutvecklingen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Koncernen knyter långsiktiga ramavtal om leveranser, med årliga prisförhandlingar.

Ansvarstagande – en viktig del av företagskulturen

Vi på Rottneros månar om att ha goda relationer med våra intressenter. Vi vinnlägger oss om att agera ansvarsfullt gentemot dem som är beroende av oss och som vi också är beroende av. Vi inser att det bara är tillsammans med våra intressenter som vi kan skapa aktieägarvärde, välstånd och livskvalitet. Vi värnar om de mänskliga rättigheterna, om den gemensamma miljön och om en hållbar utveckling. Vi har en människosyn som innebär respekt för individens integritet och lika värde.

ANSTÄLLDA

Vi visar ansvar gentemot de anställda genom att verka för god hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Vi erbjuder bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi värnar om de anställdas rättigheter, motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

SAMHÄLLET

Vi tar ansvar gentemot samhället. Rottneros verkar ofta i en brukskultur med starka band till de lokala samhällena och är ofta den största arbetsgivaren på orten. Det ger oss både ett ekonomiskt och socialt ansvar. Vi samarbetar med de kommuner där vi är verksamma, bland annat genom att erbjuda praktikplatser och studiebesök.

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Rottneros visar ansvar gentemot kunderna genom att alltid eftersträva bästa tänkbara kvalitet på företagets produkter. Vi skapar mervärde åt kunderna genom att tillhandahålla ny kunskap som kan stärka deras position på sina marknader. Vi känner ett ansvar gentemot leverantörer och andra samarbetspartners. Rottneros representanter får inte tillskansa sig själva fördelar eller ge företaget konkurrensfördelar på ett otillbörligt sätt. Rottneros ingår inte i affärsrelationer med företag som medvetet och systematiskt bryter mot lagar, regler och internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

MILJÖ

Vi tar miljöansvar genom att samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de miljökrav som ställs i lagar och förordningar. Målet är att sänka utsläppen till nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. Miljömålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen och en aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan.

ÄGARE

Vi tar ansvar gentemot våra ägare genom att arbeta för värdemaximering inom ramen för vad lagar, regler och normer tillåter. Vårt agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av transparens och ärlighet. Vi redovisar öppet ledningsgruppens och styrelsens ägande, lönevillkor och förmåner. Vi följer de lagar, regler och etiska riktlinjer som omgärdar kapitalmarknaden. Vi strävar efter att minska koncernens riskexponering och ge våra aktieägare en stabil avkastning.

Fortsatt satsning på ledarutveckling

Under 2007 inleddes koncernens andra traineeprogram för civilingenjörer som ett led i arbetet med att säkra den framtida kompetensen i koncernen. Programmet innebär att trainees under ett år ska lära sig Rottneroskoncernen och tillbringa tid på olika bruk men har sin "hemvist" på ett av de fyra svenska bruken. Programmet startades i september 2007 och pågår i ett år. Genom individuella program tas deltagarnas kunskaper tillvara så att de på bästa möjliga sätt kommer såväl individen som bolaget till del. I den andra omgången deltar fem trainees varav två är kvinnor.

Kompetensutveckling

Verksamhets- och ledarutvecklingsprogrammet R-plus fortgick även under 2007. De som omfattas av programmet är cirka 120 chefer, ledare och andra nyckelmedarbetare och specialister med ett betydande informellt ledarskap eller ett stort internt eller externt nätverk.

Syftet med R-plus är att skapa kunskap om för koncernen viktiga nyckeltal och marknadsförutsättningar samt att skapa en gemensam syn på ledarskap och de värden och strategier som är basen för Rottneros verksamhet.

ISO-certifiering av huvudkontoret

Under året inleddes arbetet med en certifiering enligt kvalitetsstandarden ISO 9001 av koncernens moderbolag. Arbetet innebär att de processer som är knutna till huvudkontoret definieras ur ett kundperspektiv. Koncernens fem massabruk är sedan tidigare certifierade. Certifieringsrevisionen genomfördes i slutet av november och resulterade i att Rottneros AB (Moderbolaget) konstaterades uppfylla kraven och rekommenderades certifikat. Certifieringen är ett bevis på att Rottneros AB har god ordning och ändamålsenliga processer för att bland annat uppfylla åtaganden mot kunderna.

Medarbetarundersökning

En medarbetarundersökning som utvärderar trivsel, ledarskap, kommunikation och arbetsmiljö har genomförts under året. Den analys som nu görs kommer att ligga till grund för ett handlingsprogram som ska utveckla de förbättringsområden som identifierats.

Hälso- och friskvårdsprogram

Ett hälso- och friskvårdsprogram inleddes under 2006. Målen är att jämfört med 2005 sänka sjukfrånvaron med 15 procent och antalet olycksfall med 50 procent. Hittills har sjufrånvaron och antalet olycksfall minskat med 13 respektive 25 procent. Målsättningen med programmet är att Rottneros ska bli ett av skogsindustrins friskaste företag.

Medarbetare

Rottneroskoncernen har totalt 718 medarbetare (754), varav cirka 156 i Spanien, ett tiotal i Lettland och fem i Portugal. Av dessa är cirka 544 kollektivanställda. Av medarbetarna är 12,3 procent kvinnor. Den genomsnittliga åldern är 47,0 år. Ett tjugotal av de anställda arbetar inom koncernens nya affärsområde Rottneros Packaging med varumärket SilviPak.

Att antalet anställda har minskat med 36 personer är ett resultat av det besparingsprogram som inleddes under 2006 och som bland annat innebär en personalminskning med 30 personer vid Rottneros Bruk under 2008.

Personalomsättningen har ökat något och under 2007 uppgick den till 6,1 procent. Den genomsnittliga anställningstiden är 20,6 år. Sjukfrånvaron liksom olycksfrekvensen är låg inom Rottneroskoncernen. Sjukfrånvaron uppgår till 3,9 procent medan koncernens medarbetare under 2007 drabbades av 12 olycksfall som föranledde mer än en frånvarodag, vilket motsvarar 0,1 procent av den totala sjukfrånvaron.

Avvecklingen av Utansjö Bruk

I början av januari 2008 togs beslutet att upphöra med verksamheten vid Utansjö Bruk under andra kvartalet vilket innebär att samtliga cirka 140 medarbetare kommer att friställas.

Löner

Under året uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 281,0 MSEK (279,1) (se även not 5 sidan 55). Detta motsvarar cirka 10 procent av den totala omsättningen.

Investeringar sänker koldioxidutsläppen ytterligare

Rottneros har under de senaste åren arbetat aktivt med att öka andelen biobränslen i bruken liksom med minskad resursanvändning. Exempelvis har elenergiförbrukningen i CTMP-linjerna minskats med 15 procent. Alla dessa åtgärder har direkt och indirekt lett till minskade utsläpp av koldioxid till atmosfären vid produktionen av pappersmassa i Rottneros fabriker. Under 2007 har ett antal investeringar gjorts som också direkt leder till minskade koldioxidutsläpp.

Under den senaste tiden har den globala uppvärmningen som en följd av utsläpp av växthusgaser i form av till exempel koldioxid till atmosfären dominerat miljödebatten. Även om debatten innehåller en del överdrifter och ej helt genomtänkta förslag till åtgärder så återstår det faktum att utsläppen av växthusgaser måste minska väsentligt. Skogsindustrin, som är den största biobränsleanvändaren i landet, står för ett fåtal procentenheter av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Skogsindustrin har idag samma koldioxidutsläpp som 1990 trots att produktionen har ökat med 40 procent. Det innebär att koldioxidutsläppen minskat med 30 procent per ton produkt sedan 1990.

Rottneros utsläpp av koldioxid

Rottneros målmedvetna satsning på biobränslen och minskad resursanvändning har lett till de minskade utsläpp av koldioxid som framgår av tabellen "Rottneros utsläpp av koldioxid". Jämfört med åren 1998 till 2001, som utgjorde basen för tilldelningen av utsläppsrätter för perioden från 2005 till och med 2007 så är den genomsnittliga minskningen 44 200 ton eller 35 procent. Minskningen varierar mellan bruken beroende på deras individuella förutsättningar. Det kan noteras att exempelvis Rockhammars Bruk har en mycket hög andel biobränslen – 98,5 procent. Denna andel ligger mycket nära den högsta nivå som av praktiska skäl kan uppnås i en fabrik av detta slag. Det fossila bränsle som förbrukas i Rockhammar idag används enbart vid igångkörning efter underhållsstopp.

Vallviks Bruk har också en mycket hög biobränsleandel – 98 procent. Här ingår svartluten från kemikalieåtervinningen. Detta är också en nivå som är tekniskt svår att överskrida.

Investeringar ger minsk ade koldioxidutsläpp

Många av de senaste årens investeringar har lett till minskad användning av fossila bränslen vid Rottneros fabriker. Investeringarna under 2007 har gett samma resultat.

I Vallviks Bruk har den gamla mottrycksturbinen ersatts av en större (se även sidan 16). Detta ökar produktionen av el med 33 GWh/år, vilket motsvarar 30 procent. Genom investeringen har Vallviks Bruks självförsörjningsgrad av elenergi ökat från 70 till 90 procent. Genom att all ånga som används i turbinen genereras av biobränslen produceras enbart så kallad grön el.

I Rottneros Bruk produceras en stor del massor med hög malgrad, vilket gör att de är svåra att avvattna och torka. Vid torkningen av dessa massor har det därför krävts extra energi i form av fossila bränslen. Bruket har idag byggt om massapressarna så att den massa som kommer till torkarna har högre torrhalt. Det innebär att användningen av fossila bränslen per ton massa har minskat. I slutet av året installerades en värmeväxlare i vilken överskottsvärme används för att förvärma luft till flingtorken vilket minskar elförbrukningen. Dessa åtgärder kommer tillsammans att minska förbrukningen av fossilt bränsle.

Klimatdeklaration sÅ k allad "Carbon footprint"

För att bedöma olika produkters totala miljöpåverkan över tiden används idag så kallade livscykelanalyser. Beräkningstekniken är väl utvecklad sedan ett antal år. Metoden används med fördel också för att jämföra pappersprodukter med andra material.

I samband med den ökade fokuseringen på utsläpp av växthusgaser undersöks idag möjligheterna att på ett fördjupat sätt bestämma de utsläpp av koldioxid som en produkt direkt och indirekt orsakar. Arbetssättet är detsamma som för den konventionella livscykelanalysen. Man använder ofta benämningen "carbon footprint" för detta arbete. Ett officiellt svenskt uttryck saknas men ordet "klimatdeklaration" beskriver väl vad detta handlar om.

Beräkningarna bakom dessa analyser är komplicerade. Den gemensamma europeiska skogsindustriföreningen CEPI har därför på uppdrag av de nationella föreningarna under året sammanställt ett förslag till hur beräkningarna skall göras. Ytterligare utredningar kommer att göras innan en allmänt användbar beräkningsteknik kan finnas tillgänglig. Innan denna har tagits fram och accepterats är det inte meningsfullt för Rottneros att göra beräkningar för de egna produkterna.

Rottneros tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid, ton per år

Bruk	2005 utsläpp	2006 utsläpp	2007 utsläpp	2007 tilldelning
Rottneros	20 600	19 640	20 183	24 103
Rockhammar	760	440	459	1 512
Utansjö	12 570	9 610	6 354	19 135
Vallvik	9 700	9 660	6 655	19 382
Miranda	56 410	45 360	45 772	59 507
Totalt	100 040	84 710	79 423	123 639

fördelning av transportarbete inom rottneroskoncernen, ton km

	Bil	Tåg	Båt	transport arbete % av totalt Andel
Massaved,%	21	27	52	34
Kemikalier, %	79	15	6	2
Massa, %	14	23	63	64
Andel av totalt transportarbete, %	24	19	57	100

Utsläpp till VATTEN och LUFT 2007

	Rottneros	Rockhammar	Utansjö	Vallvik	Miranda
Produktion, ton	154 000	65 930	162 100	201 400	145 800
S, ton/år	12	8	0.6	111	423
Tillstånd	–	–	–	317	–
NOx,ton/år	37	17	25	302	255
Tillstånd	–	–	–	330	1 265
Suspenderade ämnen, ton/dygn	0,5	0,1	2,4	0,7	0,8
Tillstånd	1,2	0,3	1,7	2,0	1,0
COD, ton/dygn	9,0	2,3	18	20	7,8
Tillstånd	11	–	22	38	8,5
BOD7, ton/dygn	2,1	0,2	4	7,0	1,05
Tillstånd	–	0,3	–	–	1,14
AOX, ton/dygn	–	–	–	0,1	0,1
Tillstånd	–	–	–	0,4	–
Fosfor, kg/dygn	1,5	0,3	58	29	45
Tillstånd	6,0	2,5	30	–	–

Provisoriska riktvärden har överskridits i Utansjö för utsläpp till vatten av COD, suspenderade ämnen, fosfor och kväve.

energiförbrukning och koldioxidutsläpp 2007

	Rottneros	Rockhammar	Utansjö	Vallvik	Miranda	Totalt
Energiförbrukning, GWh
Biobränslen inkl svartlut	57	70	93	1 437	594	2 251
Fossila bränslen	77	1	23	24	154	279
Total energiförbrukning exkl elektricitet	134	71	116	1 461	748	2 530
Andel biobränsle, %	43	99	80	98	79	89
Elektricitet genererad i fabrikerna	0	0,4	0	106	50	156
därav grön el				104	35
Köpt elektricitet	266	92	356	62	37	813
Total elförbrukning	266	92	356	168	87	969
Andel producerad i fabrikerna, %	0	0,4	0	63	57	16

Koldioxidutsläpp, ton/år

Fossila bränslen*	20 183	459	6 354	6 655	45 772	79 423
Biobränslen	34 625	31 287	46 765	561 723	175 833	845 666
% biobränslen	63	99	86	99	79	91

* Endast fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

Legionellabakterier i bioreningar

Under året färdigställde Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) på uppdrag av branschföreningen Skogsindustrierna en studie av förekomsten av legionellabakterier i skogsindustrins anläggningar för biologisk rening av vatten. Studien bekräftar det tidigare kända förhållandet att betingelserna i reningsanläggningarna är gynnsamma för legionellabakteriers tillväxt. För att en biologisk reningsanläggning skall ge den önskade reningseffekten så kommer risken för tillväxt av legionellabakterier att kvarstå. SBL sammanställer därför ett antal rekommendationer till hur arbeten i anslutning till bioreningar skall bedrivas för att minimera risken för smittspridning. Dessa regler kompletterar det regelverk som redan idag tillämpas av Rottneros fabriker liksom av den övriga skogsindustrin.

Miljöaktiviteter i bruken

Rottneros Bruk

Under 2007 har pressningsutrustning för ökning av massans torrhalt före flingtorken uppgraderats vilket lett till att torrhalten före sluttorkning har ökat. Detta innebär att oljeförbrukningen minskat. Användning av fossilt bränsle har även minskat efter installation av en ny värmeväxlare. Genom denna installation kan spillvärme användas till att förvärma luft till flingtorken vilket i sin tur leder till en minskning av oljeförbrukningen. Genom att installationerna gjorts sent under året samtidigt som produktionen ökat så har den totala oljeförbrukningen under året inte minskat trots att förbrukningen per ton massa minskat.

Mekanisk massatillverkning är mycket energikrävande. För att minska elenergiförbrukningen i CTMP-linjen så pågår försök med att använda energisnåla malsegment i raffinörerna (kvarnarna) där massan mals. Arbetet kommer att fortsätta under 2008.

I februari 2006 fick bruket en dom från Miljödomstolen. Domen överklagades på ett antal punkter till Miljööverdomstolen. Förhandling hölls i maj 2007 och dom meddelades en månad senare. Miljööverdomstolen, som biföll brukets yrkanden på i stort sett alla punkter, har i sin dom bland annat meddelat Rottneros Bruk AB rätt att producera 200 000 ton massa per år samt att installera en fastbränslepanna som får förses med en elturbin.

Under året har en inventering av förorenad industrimark genomförts på Rottneros Bruks industriområde. Syftet med undersökningen var att fastställa om någon del av industriområdet är förorenad. Genomgången har slagit fast att området kan användas för mindre känslig markanvändning till exempel för industriell verksamhet.

Rockhammar

Rockhammars Bruk har under 2007 producerat 65 930 ton CTMP och har därmed nått upp till sitt tillfälliga produktionstillstånd på 66 000 ton per år.

Bruket har under året arbetat med en ansökan om utökad produktion till 90 000 ton per år. Bolaget planerar att under första kvartalet år 2008 inlämna en tillståndsansökan enligt Miljöbalken till Miljödomstolen. Bolaget räknar med att förhandlingar sker under 2008.

Under 2007 har Rockhammars Bruk innehållit alla sina gräns- och riktvärden med avseende på utsläpp till luft och vatten.

Sedan 2005 har Rockhammars Bruk deltagit i den branschgemensamma legionellastudien. De slutsatser som har framkommit i slutrapporten gör att bruket tillsvidare behåller instruktioner för identifierade riskområden. Riskanalys/plan kommer att utföras med avseende på legionella enligt den branschgemensamma mall som utarbetas.

Rottneros miljö- och energipolicy

• • Samtliga produktionsenheter inom koncernen ska uppfylla de krav som ställs på verksamheten i lagar och förordningar.
• • En målsättning för miljöarbetet inom koncernen är att nedbringa utsläpp till de nivåer som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och ekologiskt motiverade. För energiförbrukningen gäller motsvarande vid val av energikällor. Med den förnyelsebara råvaran är verksamheten en del av naturens kretslopp.
• • Alla anställda ska ha nödvändig kompetens inom miljöoch energiområdet, känna till miljö- och energipolicyn och aktivt medverka till att den uppfylls.
• • Miljövårds- och energimålen följs upp regelbundet tillsammans med den ekonomiska redovisningen.
• • En aktiv dialog förs med intressenter om verksamhetens och produkternas miljöpåverkan och inverkan på energiförbrukningens storlek.
• • Ett mål för produkt- och processutvecklingen är att begränsa miljöpåverkan och minska energiförbrukningen, såväl vid framställningen som vid användningen av koncernens produkter.

Utansjö

Produktionen av slipmassa och CTMP har under året utvecklats positivt. Marknaden har dock efterfrågat produkter som medför en högre belastning på den biologiska reningsanläggningen. Detta har medfört att de provisoriska utsläppsvillkoren varit svåra att klara.

Under året har arbetet fortsatt med att ta fram underlag inför den kommande slutredovisningen till Miljödomstolen för fastställande av slutliga villkor för utsläpp till vatten och luft. I början av året lämnades en lägesrapport in till Miljödomstolen med resultat från den pågående trimningen av bioreningsanläggningen.

Det slam som bildas vid bioreningsanläggningen har som tidigare år levererats till en extern mottagare för upparbetning. Inget slam har förbränts internt i barkpannan.

Ett av miljömålen för 2007 var att minska oljeförbrukningen till under 3 000 m3 olja. Detta mål har uppfyllts. Oljeförbrukningen minskade med 33 procent från föregående år. Framgången beror på flera faktorer bland annat ett bättre tillvaratagande av spillvärme från sliperiet och ett effektivare körsätt vid främst CTMP-linjen. Detta har medfört att behovet av ånga har minskat och därmed också behovet av olja.

Vallvik

De interna miljömålen för år 2007 rörde minskning av utsläpp av COD till vatten och minskning av drifttid för anläggning för luktdestruktion, den så kallade facklan.

Målet för COD – 36 kg/ton massa – uppnåddes med marginal. Resultatet blev 34 kg/ton. Minskningen av COD har möjliggjorts genom fortsatta optimeringar av de investeringar som genomförts sedan 2003 inom ramen för projekt Processinterna åtgärder. Under 2007 gjordes ytterligare några förändringar för att minska utsläppen. Andra åtgärder var att hålla tvättförlusterna i syrgasblekeriets tvättpressar under noggrann uppsikt.

Målet för facklans drifttid kunde inte nås trots ökade insatser. Under sista kvartalet kunde facklans driftstid minskas tack vare åtgärder i mesaugnen under underhållsstoppet.

Samtliga utsläppsvillkor både till luft och till vatten innehölls under år 2007. I oktober invigdes den nya mottrycksturbinen för produktion av grön el. Målet att öka Vallviks självförsörjningsgrad av el från 70% till 90% har uppnåtts. Självförsörjningsgraden nådde under december 91,3%.

Utsläppen av fossilt CO2 har minskat totalt med cirka 30% jämfört med 2006.

Vallviks Bruk har överklagat Miljödomstolens beslut om att bruket skall bygga en biologisk reningsanläggning. Två av de fyra ledamötena hade skiljaktiga meningar om domslutet. De delade fiskeriverkets och bolagets bedömning att en biologisk rening inte är motiverad. Risken finns att i stället öka miljöpåverkan genom högre utsläpp av närsalter. En biorening skulle leda till ökad resursanvändning och därmed negativa miljöeffekter.

Miranda

Miranda har sedan Rottneros förvärvade fabriken 1999 gjort ett antal väsentliga investeringar för att förbättra miljön. Dessa åtgärder har möjliggjort att fabriken kunnat söka en miljölicens för sin verksamhet enligt EU's IPPC-direktiv. Detta arbete påbörjades sommaren 2006 genom en ansökan till den regionala myndigheten (Junta Castilla y León). Efter förhandlingar och genomgångar fick Rottneros Miranda S.A. en miljölicens den 8 oktober 2007. Detta är en stor framgång eftersom Miranda fått en av de första licenserna inom regionen och då ingår alla verksamhetsområden. Mirandas miljölicens är dessutom den andra som delats ut i Spanien till ett massa- eller pappersföretag.

Miljölicensen innebär att alla miljöparametrar ingår i ett enda tillstånd som gäller i åtta år. Detta ger stabilitet och möjliggör en långsiktig planering. Samtidigt ställs vissa krav på att följa IPPC-direktivets krav på "bästa tillgängliga teknik" – BAT.

Svag kursutveckling under 2007

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på OMX Nordiska Börs, Stockholm. Börslistorna är sedan oktober 2006 indelade i tre storlekssegment. Inom varje segment klassas bolagen också in i branscher. Rottneros ingår i Small Cap segmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av året cirka 435 MSEK (1,2 MDR). Vid årsskiftet hade Rottneros 17 688 (19 051) aktieägare. Utländska aktieägares andel i Rottneros uppgick till 18,8 (23,4) procent av kapitalet.

Kursutveckling

Rottneros aktiekurs fluktuerade kraftigt under 2007 för att vid slutet av året stanna på 2,31 SEK vilket är cirka 65 procent lägre än vid årets ingång. Aktien stod som högst i 6,85 SEK under februari månad medan den lägsta kursen, 2,21 SEK, noterades i slutet av december. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex sjönk med 6,82 (+ 24,5) procent medan Affärsvärldens skogsindex sjönk med 10,38 (+ 16,3) procent.

Aktiens omsättning

Under 2007 bytte 146 (207) miljoner aktier till ett värde av 690 MSEK (1,4 MDR) ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 78 (115) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 74 procent. Genomsnittet för samtliga storlekssegment på börsen i Stockholm var 139 procent. I genomsnitt gjordes varje dag 81 avslut i Rottneros aktie. En börspost uppgår till 1 000 aktier.

Aktiek apital och återköp av egna aktier

Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 188 432 105 aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på sidan 31.

Vid bolagsstämman 2007 fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 8,2 miljoner aktier vilket motsvarar 4,4 procent av antalet utestående aktier.

Utdelningspolitik

Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2007 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

Aktieägarinformation

Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på www.rottneros.se. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning.

Årsredovisningen skickas till samtliga aktieägare.

ägarstruktur per 2007 12 31

Totalt	188 432 105	100,00
Juridiska personer	122 080 124	64,79
Fysiska personer	66 351 981	35,21
Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier	Innehav	Innehav (%)
Totalt	188 432 105	100,00
Övriga världen	862 271	0,46
USA	3 401 600	1,81
Övriga Europa (exkl. Sverige och Norden)	19 589 374	10,40
Övriga Norden	11 607 439	6,16
Sverigeboende	152 971 421	81,18
Geografisk fördelning av ägandet	Innehav (%)	Procent av aktiekapitalet
Totalt	188 432 105	100,00
Övriga aktieägare	95 040 277	49,75
Rottneros AB (egna aktier från återköp)	8 219 641	4,36
Summa 10 största ägarna	85 172 187	45,89
Nordea Bank AB (Publ.) – Securities Finance	1 440 000	0,76
Andra AP-Fonden	1 705 872	0,91
Idea, Prior & Nilsson, Fond och kapitalförvaltning	2 131 500	1,13
Larsson/O, Bo	2 220 500	1,18
SSB CL Omnibus AC OM07 (15 PCT)	2 518 037	1,34
Yield (Prior O Nilsson)	3 229 150	1,71
Skagen AS	7 020 000	3,73
Clearstream Banking S.A., W8IMY	7 027 000	3,73
Evli Bank PLC, Stockholms Filial	7 809 600	4,14
Nemus Holding AB	51 366 484	27,26
Aktieägare	Antal aktier	Procent av kapitalet

Aktiefördelning per 2007 12 31

Innehav			Antal aktieägare	Procent av aktiekapitalet
1	–	500	6 738	0,8
501	–	1 000	3 748	1,82
1 001	–	5 000	4 705	6,7
5 001	–	10 000	1 182	5,3
10 001	–	15 000	322	2,3
15 001	–	20 000	303	3,1
20 001	–		669	80,0
Summa 2007-12-28			17 668	100,0

Källa: VPC Analys

Analytiker som följer Rottnerosaktien

Linus Larsson
Richard Nilsson
Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark
Claes Rasmuson
Cecilia Kellner

Källa: VPC

Aktiedata1, 6)

		2007	2006	2005	2004	2003	2002
Aktier vid periodens ingång 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 722	182 980	188 399
Återköpta egna aktier 2)	Antal	–	–	–	510	2 258	5 418
Aktier vid periodens utgång 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 212	180 722	182 980
Genomsnittligt antal aktier 2)	Antal	180 212	180 212	180 212	180 392	181 422	187 709
Rörelseresultat/aktie	SEK	-2,00	-0,04	-0,50	-0,64	0,67	0,31
Resultat efter finansnetto/aktie	SEK	-2,13	-0,13	-0,57	-0,67	0,64	0,46
Resultat efter skatt/aktie	SEK	-1,67	-0,05	-0,35	-0,50	0,47	0,29
Rörelsens kassaflöde/aktie 3)	SEK	-0,56	0,19	-2,28	-0,41	-0,23	-0,13
Eget kapital/aktie	SEK	5,83	7,78	8,45	9,28	9,50	9,33
Utdelning 4)	SEK	0,00	0,10	0,10	0,20	0,30	0,30
Utdelning/eget kapital/aktie	%	–	1,3	1,2	2,2	3,2	3,2
Börskurs vid periodens slut	SEK	2,31	6,55	6,80	7,55	8,55	7,45
Börskurs/eget kapital/aktie	ggr	0,4	0,8	0,8	0,8	0,9	0,8
P/E-tal/aktie	ggr	neg	neg	neg	neg	18,3	25,3
Direktavkastning 5)	%	–	1,5	1,4	2,6	3,5	4,0

1) Det finns inga program som medför utspädning.

2) Antal aktier anges i tusental.

5) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

3) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl strategiska investeringar.

6) År 2002 och 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS. Justering skulle behöva göras med avseende på IAS 39.

4) Föreslagen utdelning.

Åtgärdsprogram i två steg

Rottneros har under de senaste fem åren genomfört två besparings- och effektiviseringsprogram, främst beroende på kraftiga kostnadsökningar på energi, men även som en följd av att priset på vedråvara har stigit kraftigt under de två senaste åren. Besparingsprogrammen på drygt 200 MSEK har bland annat resulterat i att antalet anställda har minskat med cirka 140 under femårsperioden. Samtidigt har produktionen ökat med 94 000 ton vilket innebär att produktiviteten räknat i producerade ton per anställd, har stigit med 37 procent.

Under 2003 inledde Rottneroskoncernen det första kostnadsreduktions- och effektiviseringsprogrammet, vilket bland annat resulterade i en personalminskning vid Utansjö Bruk och att sågverket Rockhammar Timber, med ett trettiotal anställa, lades ner. Programmet, som avslutades under 2005, resulterade i besparingar på cirka 100 MSEK på årsbasis varav 32 MSEK avser minskade personalkostnader genom att antalet anställda minskade med 49 befattningar.

Under andra halvåret 2005 efter igångsättning av den nya anläggningen i Utansjö uppnåddes betydande produktivitetsförbättringar i koncernen då produktionen ökade med 25 procent jämfört med motsvarande period 2004, trots reducerad bemanning.

På grund av kraftiga kostnadsökningar främst på el men även på oljeprisrelaterade produkter som frakt, bränsle och kemikalier, krävdes ytterligare besparingar trots den höjda produktiviteten.

Rottneros inledde därför i början av 2006 ytterligare ett besparingsprogram på 100 MSEK med särskild fokus på rörliga kostnader samt ytterligare personalreduktion. Målet för bemanningsreduktionen sattes till cirka 70 befattningar. Besparingseffekten för 2006 uppgick till cirka 40 MSEK och för 2007 uppgick besparningarna till 100 MSEK.

Besparingsprogrammet utvidgades i augusti 2006 till att omfatta den nu beslutade nedläggningen av hela verksamheten vid Utansjö Bruk. Samtidigt började ledningen och styrelsen att utreda möjligheterna att flytta den nya CTMPanläggningen, som togs i drift under våren 2005, till ett annat land med lägre elpriser. Detta har resulterat i planerna på en etablering i Sydafrika (se sidan 19).

Besparingsprogrammet får full effekt under 2009 i och med att en neddragning med 30 tjänster vid Rottneros Bruk slutförs och att en ny driftcentral tas i bruk.

Att effektivisera elanvändningen är en viktig del av det senaste besparingsprogrammet. Det har resulterat i en besparing på cirka 20 MSEK eller minskning av elförbrukningen per producerat ton med 20 procent samtidigt som självförsörjningsgraden har ökat från 18 till 25 procent sedan början av 2006.

Utöver besparingar genom strukturåtgärder och ökad produktivitet pågår en kapitalrationalisering som syftar till att minska kapitalbindningen samt en effektivisering av inköpsfunktionen (se sidan 21).

Rationaliseringar och produktivitetsförbättringar måste ständigt fortgå för att kunna möta konkurrensen. De högst prioriterade åtgärderna för Rottneros utgörs av planerna på en fabrik i Sydafrika och etableringen av SilviPak. Dessa framtidsprojekt har under 2007 belastat Rottneros resultat tillsammans med den förlustbringande verksamheten i Utansjö. Under 2009 beräknas satsningen på SilviPak ge positivt resultat och i slutet av 2009 avses fabriken i Sydafrika stå färdig.

Riskhanteringen viktig för resultatet

Rottneroskoncernen är ett av börsens mest konjunkturkänsliga bolag. Bolaget delar in möjligheter och risker i två kategorier – rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Etableringen av affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg i processen med att göra koncernen mindre ensidigt känslig för fluktuationerna på massamarknaden. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker.

Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framför allt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks (se redovisningsprinciper sidan 51). De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till valutakurser, massapriser och el. Även priset på ved är en viktig resultatpåverkande faktor.

Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och säkrar dessa enligt ett portföljtänkande.

Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens finanspolicy, dels anges av styrelsen och finansutskottet. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Då bedöms om någon av faktorerna USD-kursen, massapris eller el är attraktiva för att göra strategiska säkringar. Finansutskottet övervakar löpande finanspolicyn och de riskmandat som styrelsen ger. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan enbart för att jämna ut resultatet och för att säkra affärer/kalkyler.

Rörelserelaterade möjligheter och risker MASSAPRIS OCH KONJUNKTUREN

Under de senaste 30 åren har massacyklerna varit mycket regelbundna och en högkonjunktur har kommit vart femte år. Prisutvecklingen har ofta legat tidigt i den globala konjunkturfasen. Under mellanåren, det vill säga de fyra år som inte är högkonjunkturår, har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling som beror på efterfråge- och kapacitetsförändringar. Dessa år karaktäriseras av så kallade minicykler. Vid sådana varierar såväl utbud som efterfrågan. Efterfrågevariationerna är främst hänförliga till ett oregelbundet inköpsbeteende från Asien/Kina. Utvecklingen sedan det senaste högkonjunkturåret 2000, har inte följt de historiska femårscyklerna. Stora kapacitetstillskott i främst Sydamerika har orsakat överkapacitet på världsmarknaden. Under 2006 uppnåddes en bättre balans främst genom flera nedläggningar av kanadensisk kapacitet och under 2007 har inte särskilt mycket ny kapacitet tillkommit.

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Den genomsnittliga USD-kursen var 2007 8 procent lägre jämfört med den genomsnittliga kursen 2006. Det finns ett visst samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark tenderar NBSK-priset uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USDkurs tenderar att ge ett högre NBSK-pris i USD. NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt under 2007 till 5 368 SEK per ton vilket ska jämföras med 4 977 SEK per ton under föregående år. Detta innebär att priset omräknat i SEK förbättrats med 8 procent i förhållande till 2006. Vid det senaste högkonjunkturåret år 2000 var massapriset i SEK 6 245. Priset i lokal valuta för kortfibrig massa har förbättrats med 32 SEK per ton från 4 711 till 4 743 SEK per ton, en marginell ökning.

KUNDER

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av något enskilt land. Sammantaget har koncernen i storleksordningen 280 kunder, varav de tio största tillsammans representerar drygt 35 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. All försäljning kreditförsäkras.

KAPITALINVESTERINGAR

Ledningen gör årligen en översyn av samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. Resultatet är att det löpande årliga investeringsbehovet beräknas uppgå till 150 MSEK i genomsnitt. Därtill kommer expansionsinvesteringar för att undanröja flaskhalsar samt investeringar som syftar till att höja kvaliteten, vilket är den typ av investeringar som har prioriterats under de senaste åren. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala anläggningstillgångar var vid utgången av 2007

bokförda till 1 123 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 730 000 ton ger det ett bokfört värde på drygt 1 500 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 7–8 gånger det bokförda värdet.

Finansiella möjligheter och risker

MASSAPRISSÄKRING (intäkterna)

Rottneros har under den senaste femårsperioden haft massaprissäkringar men massaprisportföljen har trappats av. Bolaget har dock för avsikt att fortsätta säkra massapriset om attraktiva nivåer kan erhållas. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är i sådana fall mycket måttliga med ISDA-avtal (nettingavtal) med större banker.

VALUTAEXPONERING (huvudsakligen intäkterna)

Transaktionsexponering

Den största delen av realflödet i USD, som beräknas uppgå till cirka 40 procent av det totala inflödet, säkras. Visserligen fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är normalt USD. Cirka 10 procent av omsättningen är kontrakterad i EUR. Denna försäljning har för 2008 säkrats.

Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) endast motsvarar cirka 40 procent av omsättningen. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1–3 månader. Lägre eller högre massapriser i lokala valutor till följd av en ändrad USD påverkar resultatet först efter en tid. Därtill förekommer massaleveranskontrakt på flera år. Sedan finanspolicyn infördes har den gett ett sammanlagt positivt resultat på cirka 450 MSEK. Under 2007 har resultatet av säkringarna uppgått till -69 MSEK (100).

Balansriskexponering

Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD säkras och balanseras genom att koncernen har upptagit lån i motsvarande valuta. Se stycket refinansiering.

Omräkningsexponering

Bolaget har valt att inte säkra de utländska dotterbolagens egna kapital. Koncernens underliggande exponering i USD per 31 december 2007 framgår av tabellen på nästa sida. Motpartsrisker avseende valutasäkringarna är gjorda med större banker och är uteslutande valutaterminer.

ELDERIVAT

Från och med 2004 handlas all fysisk el till de svenska bruken direkt över elbörsen Nord Pool. Elpriserna noteras i EUR. För den finansiella säkringen har två förvaltare kontrakterats för att förvalta var sin del av en elsäkringsportfölj.

Innan elpriserna steg dramatiskt i slutet av 2002 beslutade styrelsen att säkra närmare 100 procent av de kommande tre årens (2003–2005) förbrukning av el. För 2007 har 89 procent av förbrukningen varit säkrad till 31 öre per kWh. Avseende 2008 har 20 procent säkrats till 27 öre per kWh och avseende 2009 har 13 procent säkrats till 25 öre per kWh. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal med Vattenfall respektive Nord Pool.

MARKNADSVÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Av not 4 på sidan 55 framgår marknadsvärdet den 31 december 2007 av samtliga finansiella instrument. Dessa värden är också bokförda i enlighet med IFRS och IAS 39.

R ÄNTEL ÄGE

Koncernen har en måttlig upplåning och är därför i begränsad utsträckning exponerad för förändringar i ränteläget.

LIKVIDITETSRISK OCH REFINANSIERING

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser. Koncernen har ett syndikeringslån på 85,8 MUSD, cirka 550 MSEK som upptogs 2003. Lånet har en struktur på två trancher med en löptid på fem och sju år. Lånet avser att överbrygga konjunktursvackor och möjliggöra attraktiva förvärv. Lånet var vid årets utgång utnyttjat med 403 MSEK fördelat på 13,5 MUSD, 16,1 MEUR och 164 MSEK. Under hösten 2004 upptog bolaget ett åttaårigt obligationslån med Nordiska Investeringsbanken på 150 MSEK för finansieringen av Utansjö CTMP linje.

Tabellen på sidan 36 analyserar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

KÄNSLIGHETSANALYS 2007

		Effekt på årsresultat efter:
			Finansnetto	Skatt (MSEK)
Riskslag	Förändring		2007 2006	2007	2006	Känslighet
Massapris	50 USD / ton	240	260	173	187	Hög
USD	50 öre / USD	230	160	166	115	Hög
Elpriser	10 öre / kWh	80	90	58	65	Hög
EUR	50 öre / EUR	60	40	43	29	Medium
Vedpriser	10 SEK / m3f	20	20	14	14	Medium
Ränterisk	1%-enhet	6	4	4	3	Låg
Refinansiering Omfinansiering pågår
Kreditrisk						Självrisk 10%

2006 och 2007
TSEK	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	Totalt
2006
Valutasäkringar	5 711	9 241	7 068	14 094	36 114
Massaprissäkringar	0	0	0	-8 226	-8 226
Elprissäkringar	15 572	14 450	28 647	13 855	72 524
Totalt	21 283	23 691	35 715	19 723	100 412
2007
Valutasäkringar	5 988	2 307	6 011	24 960	39 266
Massaprissäkringar		-12 184 -15 204 -15 633		-19 935	-62 956
Elprissäkringar		-12 683 -19 905	-22 683	10 177	-45 094

resultateffekten av säkringarna

Valutasäkring per de n 31 dece mbe r 2007
År	Andel av årlig exponering, %	Belopp MUSD	Genomsnittskurs SEK/USD
2008	4	15	6,57
År	Andel av årlig exponering, %	Belopp MEUR	Genomsnittskurs SEK/EUR
2008	100	25	9,28

GENOMSNITTSKURS PER KVA RTAL

MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963–2007

RESULTAT EFTER FINANSNETTO PER KVARTAL, MSEK

Marknadsvärde ring (MSEK) dece	mbe r 2007
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2007
Valuta USD, termin	15 MUSD	6,57 SEK/USD	2	6,43 SEK/USD
Valuta EUR, termin	25 MEUR	9,28 SEK/EUR	-4	9,46 SEK/EUR
Massapris	96 000 ton	637 USD (PIX)	-126	USD 869/6,43 SEK/USD
El	140 400 MWh	26,4 öre/kWh	31	39,8 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-97

Marknadsvärde ring (MSEK) dece mbe r 2006
Säkring	Säkrad volym	Säkringsnivå	Marknadsvärde	Referensvärde Avista 31 december 2006
Valuta USD, termin	22 MUSD	7,31 SEK/USD	11	6,87 SEK/USD
Valuta EUR, termin	44 MEUR	9,22 USD/EUR	9	9,04 SEK/EUR
Massapris	156 000 ton	634 USD (PIX)	-79	USD 730/6,87 SEK/USD
El	753 700 MWh	31,3 öre/kWh	22	21,7 öre/kWh
Totalt marknadsvärde			-37

HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2007 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2006, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på maximalt 1,0. Skuldsättningsgraden per 31 december 2007 och 2006 framgår av tabellen nedan.

KREDITRISKER

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår till 40 MSEK (10% självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Hela den totala kundfordran som var utestående per 31 december var försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

FÖRSÄKRINGAR

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet varierar och täcks dessutom till största delen av ett åtagande i ett eget captivebolag (självförsäkring). Bedömningen av försäkringstekniska reserver i captivebolaget görs vid årets slut när skadeutfall kan avläsas.

Övriga möjligheter och risker POLITISKA RISKER

Koncernen, liksom kunderna, arbetar för närvarande i länder som anses politiskt stabila. Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad.

MILJÖ

Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se miljöavsnittet sidan 26–29.

2007	2006
173	177
452	304
625	481
1 050	1 403
0,6	0,3

KON CERN ENS FINANSI ELLA SKU	LDER
Per den 31 december 2007	< 1 år	2 år	3–5 år	> 5 år
Banklån	448		150
Derivatinstrument – inflöde	650	167
Derivatinstrument – utflöde	718	212
Leverantörsskulder och andra skulder	283	4	13	6
Räntor	17	8	23
Per den 31 december 2006	< 1 år	2 år	3–5 år	> 5 år
Banklån	300			150
Derivatinstrument – inflöde	1 026	299	172
Derivatinstrument – utflöde	1 075	326	192
Leverantörsskulder och andra skulder	229	4	13	10
Räntor	14	6	17	5

Rottneros årsredovisning ²⁰⁰⁷ F I ^{N A N} S I ELL A RAPPORT ^{E R} 37

Innehåll Ekonomisk redovisning

38		Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt
43		Resultaträkningar koncernen
44		Balansräkningar koncernen
45		Förändringar i eget kapital koncernen
46		Kassaflödesanalyser koncernen
47		Resultaträkningar moderbolaget
48		Balansräkningar moderbolaget
49		Förändringar i eget kapital moderbolaget
50		Kassaflödesanalyser moderbolaget
51		Tilläggsupplysningar och noter
54		Not 1 Fördelning av nettoomsättning
		och rörelseresultat
		Not 2 Övriga intäkter
		Not 3 Råvaror och förnödenheter
55		Not 4 Finansiella instrument
		Not 5 Personal
56		Not 6 Ersättningar till ledande befattningshavare
		Not 7 Revisionskostnader
		Not 8 Uppgifter om inköp och försäljning
		mellan koncernföretag
57		Not 9 Finansiella intäkter
		Not 10 Finansiella kostnader
		Not 11 Skatt på årets resultat
58		Not 12 Immateriella anläggningstillgångar
59		Not 13 Materiella anläggningstillgångar
60		Not 14 Räntebärande skulder
		Not 15 Operationella leasingavtal
61		Not 16 Finansiella anläggningstillgångar
		Not 17 Varulager
62		Not 18 Kundfordringar
		Not 19 Övriga kortfristiga fordringar
		Not 20 Likvida medel
		Not 21 Eget kapital
63		Not 22 Avsättningar
		Not 23 Beviljade krediter
		Not 24 Övriga icke räntebärande skulder
		Not 25 Övriga upplysningar
64		Revisionsberättelse

Förvaltningsberättelse

• • Efter en nedskrivning av det bokförda värdet på anläggningstillgångar i Utansjö med 284 MSEK uppgick resultatet efter finansnetto för 2007 till -384 (-23) MSEK.
• • Ökade kostnader för vedråvara har påverkat resultatet för året negativt med 182 MSEK jämfört med föregående år.
• • Rottneros har efter genomförd huvudstudie för avsikt att genomföra etableringen i Sydafrika och verkställande direktören har fått i uppdrag av styrelsen att färdigförhandla och underteckna erforderliga avtal, främst samarbetsavtal. Därefter återstår att slutförhandla finansieringen för projektet.
• • Avsättning har skett med 10 MSEK för att genomföra personalreduktioner om cirka 30 tjänster i Rottneros Bruk. För att möjliggöra en personalreduktion genomförs en investering med cirka 20 MSEK i ett nytt kontrollrum och ny utlastningslinje.
• • Styrelsen har tagit beslut om att investera i en ny fabrik för produktion av SilviPak, Rottneros förpackningskoncept för kyld och fryst mat. Fabriken uppförs i anslutning till massabruket i Miranda i Spanien. Investeringen uppgår till 50 MSEK och fabriken förväntas tas i drift under andra kvartalet 2008.
• • Rottneros VD Lars Blecko lämnade sin befattning den 31 januari 2008 och efterträddes av Ole Terland.
• • Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2008.
• • Den 9 januari 2008 meddelades att Rottneros styrelse har uppdragit åt koncernens VD att slutföra förhandlingarna med berörda fackföreningar om att genomföra den tidigare beslutade avvecklingen av Utansjö Bruk. Avsikten är att upphöra med produktionen vid bruket under andra kvartalet 2008.

Styrelsen och verkställande direktören för Rottneros AB, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2007.

PRODUKTION OCH LEVERANSER

Koncernens fem massafabriker i Rottneros, Rockhammar, Utansjö, Vallvik och Miranda i Spanien har en sammanlagd produktionskapacitet på drygt 700 000 ton per år. Produktionen under året uppgick till 730 100 (698 900) ton, en ökning med 4 procent. Den totala produktionen utgör produktionsrekord och flera av Rottneros bruk har slagit produktionsrekord under året. Produktionen under året, främst det första kvartalet, har dock störts av brist på vedråvara. Årliga underhållsstopp har genomförts i Vallvik och Rottneros under tredje kvartalet och i Miranda och Utansjö under fjärde kvartalet. Samtliga kostnader för underhållsstopp redovisas under den period då stoppen genomförs.

Utleveranserna under 2007 uppgick till 714 800 (699 500) ton, vilket är 15 300 ton mer än föregående år.

FAKTURERING OCH RESULTAT

Koncernens nettoomsättning uppgick till 2 927 MSEK (2 690). Verksamheten inom Rottneros Packaging är under uppbyggnad varför någon särredovisning per affärsområde inte lämnas.

Omsättningen för perioden var 237 MSEK högre än föregående år främst beroende på: ökade leveranser 59 MSEK, svagare USD -264 MSEK, högre massapris i USD 439 MSEK samt övriga förändringar 3 MSEK. Det genomsnittliga priset på långfibrig sulfatmassa NBSK uttryckt i USD ökade från USD 675 till USD 794 medan de genomsnittliga priserna för NBSK-massa omräknat till SEK ökade från 4 977 till 5 368 kr per ton, en ökning med 8 procent. Genomsnittspriset i USD för eukalyptusmassa, BEK, ökade från USD 640 till USD 702 per ton eller med 10 procent medan motsvarande genomsnittspriser omräknat i SEK ökade från 4 711 till 4 743 kr per ton, en marginell ökning om knappt 1 procent.

Under 2007 har marknaden utvecklats starkt med god efterfrågan och stigande priser i dollar. Den sjunkande USD kursen har dock till stor del motverkat prishöjningarna i USD och sammantaget har inte prisökningarna i svenska kronor eller euro räckt till för att kompensera för kostnadsökningarna för råvara. Betydande produktivitetsförbättringar har uppnåtts under året med ökad produktion. Det pågående besparingsprogrammet har resulterat i kostnadssänkningar i enlighet med den planerade besparingsnivån motsvarande 100 MSEK och har därmed nått sitt mål.

Resultatet har belastats med en nedskrivning av bokförda värden på anläggningstillgångar i Utansjö Bruk uppgående till 284 MSEK. Det kvarvarande bokförda värdet på anläggningstillgångarna i Utansjö motsvarar nettoförsäljningsvärdet och uppgår efter nedskrivningen till 100 MSEK.

Den största delen av årets förlust är hänförlig till verksamheten vid Utansjö. Utansjö Bruks operativa resultat efter finansiella poster uppgår för 2007 till -75 MSEK. Till detta tillkommer nedskrivningen av anläggningstillgångarna.

Rottneros driver även ett flertal viktiga framtidsprojekt, bland annat planerna på att etablera en fabrik i Sydafrika och satsningen på livsmedelsförpackningar med varumärket SilviPak genom affärsområdet Rottneros Packaging. Tillsammans belastar dessa projekt resultatet för 2007 med 28 MSEK. Projekten utgör viktiga steg i arbetet att långsiktigt vända Rottneros negativa resultattrend och skapa ett lönsamt företag. Under 2009 beräknas satsningarna kunna ge positiva resultattillskott.

Elpriset på elbörsen Nordpool som föregående år steg dramatiskt har under året genomsnittligt uppgått till 28 öre per kWh. För åren 2008 och framåt handlas el på Nordpool för närvarande till cirka 45 öre per kWh.

Tillgången på vedråvara under året har störts av ett flertal faktorer, vilket har medfört kraftigt stigande priser. Vidare har den knappa tillgången på ved medfört ökade transportkostnader för vedråvara på grund av längre transportsträckor. Sammantaget har kostnaderna för ved ökat med 182 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år.

Koncernens rörelseresultat under perioden uppgick till -360 MSEK (-7) och inkluderar nedskrivningen av anläggningstillgångarna i Utansjö med 284 MSEK.

De kostnader som huvudsakligen har påverkat resultatet för året i jämförelse med föregående år är nedskrivningen av anläggningstillgångar med 284 MSEK, kostnaderna för Rottneros utvecklingsprojekt samt ökade kostnader för vedråvara med 182 MSEK. Elkostnaderna, inklusive effekten av elsäkringar, har minskat med 20 MSEK under året jämfört med 2006. Resultatet under 2006 belastades med en avsättning för omstruktureringar med 27 MSEK. 2007 har belastats med en avsättning på 10 MSEK för omstruktureringsåtgärder vid Rottneros Bruk omfattande cirka 30 tjänster. Utfallet av realiserade säkringsaktiviteter under 2007 blev 170 MSEK sämre än föregående år och uppgick till -69 MSEK (101).

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -384 MSEK (-23) och inkluderar ett finansnetto på 24 MSEK (-16). Resultat efter skatt uppgår till -301 MSEK (-8). Resultatet per aktie efter skatt blev -1,67 SEK (-0,05). Kassaflödet per aktie uppgick till -0,56 SEK (0,19).

Moderbolaget

Resultatet efter finansnetto för 2007 i moderbolaget blev -377 MSEK (122). Moderbolagets resultat inkluderar en nedskrivning på aktier i dotterbolag med 265 MSEK. All fakturering av massa inom koncernen har centraliserats till moderbolaget. Moderbolaget agerar distributör för samtliga bruk och erhåller för detta en normal försäljningskommission. De kommentarer som givits för koncernens försäljning gäller därmed även för moderbolagets försäljning. I resultatet ingår realiserade säkringsaktiviteter för hela koncernen som påverkat resultatet med -69 MSEK (101). I moderbolagets verksamhet ingår även verksamheten inom affärsområdet Rottneros Packaging som i sitt uppstartningsskede innebär en kostnadsbelastning. Kostnader för projektet i Sydafrika ingår också i moderbolagets resultat.

BESPARINGSPROGRAM

Bolaget offentliggjorde i början av februari 2006 beslutet att genomföra ett besparingsprogram på 100 MSEK med särskilt fokus på rörliga kostnader samt ytterligare reduktion av bemanningen. Målet för bemanningsreduktionen är cirka 70 befattningar. Programmet utarbetades under första kvartalet 2006. Besparingseffekten för 2006 uppgick till cirka 40 MSEK. Under 2007 har besparingar uppnåtts med den planerade målsättningen och uppgick till 100 MSEK.

Som en del i besparingsprogrammet har styrelsen fattat beslut om att genomföra personalminskningar vid Rottneros Bruk med cirka 30 tjänster. För att möjliggöra en personalreduktion krävs en investering med cirka 20 MSEK i ett nytt kontrollrum och ny utlastningslinje.

NYTT AFFÄRSOMR ÅDE – ROTTNEROS PACKAGING

Rottneros har under 2006 inlett produktion av förpackningar för kyld och fryst färdiglagad mat tillverkade av fibermassa under varumärket SilviPak. Verksamheten, som bedrivs i det nya affärsområdet Rottneros Packaging, förväntas stå för cirka 15 procent av koncernens omsättning inom en femårsperiod och ta en marknadsandel i Europa på cirka fem procent. Verksamheten är under uppbyggnad varför någon separat redovisning inte lämnas för affärsområdet.

Styrelsen har tagit beslut om en utökning av SilviPaks produktionskapacitet genom att investera i en ny fabrik för produktion av förpackningar i anslutning till massabruket i Miranda i Spanien. Investeringen uppgår till 50 MSEK och fabriken beräknas tas i drift under andra kvartalet 2008.

FORSKNING OCH UT VECKLING

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

RISKHANTERING

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder och strategier, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av listpriset på avsalumassa samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Etableringen av affärsområdet Rottneros Packaging och breddningen in i ett nytt förädlingsled utgör ytterligare ett steg i processen med att göra koncernen mindre ensidigt känslig för fluktuationerna på massamarknaden. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en strategi för finansiella risker. Med en mer utvecklad hantering av dessa strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framför allt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks. De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är knutna till valutakurser, massapriser och el. Även priset på ved är en viktig resultatpåverkande faktor.

USD

Den största delen av realflödet i USD, som beräknas uppgå till cirka 40 procent av det totala inflödet, säkras. Visserligen fakturerar Rottneros i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög, men att det direkta inflödet av USD (realflödet) endast motsvarar cirka 40 procent av omsättningen. Den del av omsättningen som är kontrakterad i EUR, cirka 10 procent, har säkrats för 2008.

Den genomsnittliga USD-kursen var under 2007 8 procent lägre än föregående år och uppgick genomsnittligt för året till 6,76 jämfört med 7,37 föregående år. Påverkan på omsättningen av en lägre genomsnittskurs för USD gentemot SEK under perioden uppgick till 264 MSEK jämfört med 2006. Samtidigt har priset på massa i NBSK fortsatt att stiga och uppgick för 2007 till USD 794 jämfört med USD 675 för föregående år. Sammantaget har detta medfört en genomsnittlig förbättring av NBSK priset i SEK med cirka 8 procent för 2007 jämfört med 2006.

Vid utgången av december fanns valutakurssäkringar i form av terminskontrakt tecknade för 15 MUSD, till en genomsnittskurs på 6,57 SEK per USD. Dessa kontrakt avser januari och februari 2008. Därutöver fanns vid utgången av kvartalet säkringar av 25 MEUR till en kurs av 9,28 EUR/ SEK för leveranser 2008.

Massapris

Massapriset (NBSK) sätts i USD medan tillverkningskostnaderna till stor del är i lokala valutor. Massaprissäkringar har tecknats för två- respektive treårsperioder till en ursprunglig total volym av 168 000 ton som förfaller från och med det fjärde kvartalet 2006 och framåt. Säkringarna motsvarar 5 000 ton per månad under 2008 och 4 000 ton per månad under 2009 och löper till och med september 2009. Säkringsnivån uppgår till 633 USD per ton.

El

Rottneros är ett av de företag inom skogsindustrin som tidigt började arbeta med långa kontrakt som band elpriserna på attraktiva nivåer. 2002 säkrades hela elförbrukningen fram till 2005 och därefter i avtagande grad till 2009. För 2007 var cirka 90 procent av förbrukningen säkrad till ett genomsnittligt pris på cirka 32 öre, avseende 2008 har cirka 20 procent säkrats till 27 öre per kWh och avseende 2009 har 13 procent säkrats till 25 öre per kWh. Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick för 2007 till cirka 28 öre per kWh jämfört med 45 öre per kWh för helåret 2006.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards såsom de har antagits av EU medan moderbolagets redovisning har upprättats enligt RR 32. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsbokslutet. Se närmare i avsnittet redovisningsprinciper, sidan 51.

FÖRSÄLJNING AV EGNA AKTIER

Årsstämman 2007 gav styrelsen bemyndigande att under tiden till nästkommande årsstämma fatta beslut om att överlåta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har inte skett under året.

INVESTERINGAR OCH

FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar under 2007 uppgick till 163 MSEK (113).

Den största investeringen under 2007 avsåg en ny turbin vid Vallvik Bruk. Investeringen uppgick till cirka 90 MSEK. Den nya turbinen, som kommer att höja självförsörjningsgraden av el vid Vallviks Bruk från cirka 70 procent till närmare 100 procent, installerades i samband med underhållsstoppet i september 2007. Detta innebär att den externt köpta elen minskar med nära 50 GWh per år.

Koncernens likvida medel uppgick till 121 MSEK vid årets utgång, jämfört med 122 MSEK vid utgången av 2006. Bolaget hade per 31 december 2007 räntebärande skulder på sammanlagt 625 MSEK (481) och en nettolåneskuld på 504 MSEK (359). Beviljade men outnyttjade krediter uppgick till sammanlagt

196 MSEK. Soliditeten uppgick till 45 procent jämfört med 57 procent föregående år. Det egna kapitalet per aktie uppgick till 5,83 SEK (7,78).

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 63 MSEK (149) och inkluderade kassaflöde från finansiella säkringar med -64 MSEK (105). Kassaflödet efter investeringsverksamheten uppgick till -100 MSEK (38). Investeringar har finansierats genom kassaflödet i den egna verksamheten.

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda uppgick under rapportperioden till 718 (754).

HÄNDELSER EFTER R ÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Den 9 januari meddelades att Rottneros styrelse har uppdragit åt koncernens VD att slutföra förhandlingarna med berörda fackföreningar om att genomföra den tidigare beslutade avvecklingen av Utansjö Bruk. Avsikten är att upphöra med produktionen vid bruket under det andra kvartalet 2008. Totalt berörs cirka 140 medarbetare. Beslutet om att avveckla Utansjö Bruk togs redan i augusti 2006, då MBL-förhandlingar med de fackliga företrädarna inleddes. I mars 2007 meddelades att intentionen var att driva verksamheten under hela 2008.

Nedläggningskostnaderna beräknas uppgå till 90 MSEK vilket kommer att belasta resultatet för första kvartalet 2008 som en avsättning. Nedläggningen får netto en positiv kassaflödeseffekt på Rottneroskoncernen genom att rörelsekapital frigörs. I mars 2007 träffade Rottneros och det sydafrikanska skogsföretaget NCT en avsiktsförklaring om att utreda möjligheterna att bygga en gemensamt ägd fabrik för produktion av mekanisk pappersmassa av CTMP-typ i Sydafrika. Anläggningstillgångarna i Utansjö, som bland annat innehåller en nyinvesterad massalinje för produktion av CTMPmassa, är tänkt att utgöra grunden till etableringen i Sydafrika.

Rottneros har efter genomförd huvudstudie för avsikt att genomföra etableringen i Sydafrika och verkställande direktören har fått i uppdrag av styrelsen att färdigförhandla och underteckna erforderliga avtal, främst samarbetsavtal. Därefter återstår att slutförhandla finansieringen för projektet. Elförsörjningen i Sydafrika har stått i fokus under den senaste tiden. Denna för projektet centrala fråga måste vara klarlagd innan investeringsbeslut kan fattas.

Den huvudsakliga strukturen i avtalen innebär att Rottneros åtar sig att färdigställa en fabrik med en produktionskapacitet på 165 000 ton för produktion av CTMP-massa baserad på eukalyptus som vedråvara. CTMP-anläggningen i Utansjö avses utgöra grunden till den nya fabriken. Investeringen blir projektfinansierad genom det gemensamägda bolaget. En ny fabrik kan vara klar att tas i bruk i slutet av 2009. Massan, som i första hand avses att exporteras till Sydostasien och Europa, kommer att säljas genom Rottneros marknadsorganisation. NCT kommer att stå för leverans av vedråvara. Rottneros får en intressebolagsandel i ett bolag som har förutsättningar att nå en god lönsamhet och som utgör en strategisk investering.

UTSIKTER FÖR 2008

Under fjärde kvartalet 2007 har prishöjningar genomförts vilket innebär att priset för långfibrig kemisk massa (NBSK) uppgår till 880 USD/ton och priset för kortfibrig kemisk massa har höjts till 780 USD/ton. Prisutvecklingen i USD har dock haft en mindre effekt på massapriset i svenska kronor till följd av den sjunkande dollarkursen och sammantaget har prishöjningarna under 2007 inte räckt till för att kompensera för höjda råvarukostnader. Bland insatsvaror väntas det höga priset på ved bestå och priset på el har stigit under inledningen av 2008.

Bolaget förväntar en fortsatt god balans på massamarknaden. Under året tillförs en del kortfibrig massa genom ny produktionskapacitet framförallt i Sydamerika. Samtidigt sker dock nedläggningar som aviserats under 2007 och inledningen av 2008.

Bolaget avstår från att lämna en prognos för helåret 2008.

UTDELNING FÖR 2007

Styrelsen föreslår årsstämman den 24 april, 2008 att ingen utdelning lämnas.

ERSÄT TNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Förslaget är likalydande med de riktlinjer som fastställdes vid årsstämman 2007. Med andra ledande befattningshavare avses för närvarande de 11 personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och presenteras på bolagets hemsida och sidorna 70–71 i årsredovisningen för 2007.

Ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad.

Uppsägningstiden skall vara mellan ett halvt och ett år från befattningshavarens sida och mellan ett

och två år från bolagets sida. VD skall ha rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalas under uppsägningstiden.

Pensionsförmåner skall vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 62 års ålder.

Frågor om ersättning till bolagsledningen skall behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen. Om bolaget i något särskilt fall ger enskild styrelseledamot uppdrag för bolaget utöver ordinarie styrelsearbete och utskottsarbete, skall styrelsen besluta om ersättningen, vilken skall vara marknadsmässig och skälig.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION I MODERBOLAGET

kopplad till Sydafrika-projektet avses att utges till VD och efter beslut av ersättningsutskottet till andra berörda ledande befattningshavare.

En särskild maximerad prestationsbaserad bonus

FÖRSLAG TILL HANTERING AV INNEHAV AV EGNA AKTIER

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar delegera ett fortsatt mandat till styrelsen att besluta om att överlåta egna aktier för att finansiera strategiska investeringar eller förvärv och delegeringen skall avse tiden fram till nästa årsstämma år 2009. Detaljer om förslaget kommer att meddelas när dessa fastställts av styrelsen.

Kronor	296 309 865	Kronor	296 309 865
Årets nettoresultat	-355 311 745	Att i ny räkning balanseras	296 309 865
Erhållet koncernbidrag	33 120 000	0,00 SEK per aktie
Balanserade vinstmedel	618 501 610	Att till aktieägarna utdelas
Till bolagsstämmans förfogande står:		Styrelsen föreslår:

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Upplands Väsby den 22 februari 2008

Rottneros AB (publ.) org nr 556013-5872

Bengt Nordin Styrelsens ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Ingrid Lindquist Hans-Åke Nordstrand Kjell Ormegard Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Per Eiritz Johan Holmgren Rune Ingvarsson

Jan Viper Ingrid Westin Wallinder Styrelseledamot Styrelseledamot

Ole Terland Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse är avgiven den 3 mars 2008

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Resultaträkningar – Koncernen

1 januari – 31 december, belopp i MSEK	Not	2007	2006
Nettoomsättning	1, 8	2 927	2 690
Förändring av lager av färdiga varor		84	-4
Övriga intäkter	2	57	97
		3 068	2 783
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3, 4	-1 859	-1 573
Övriga kostnader	7, 8	-718	-643
Personalkostnader	5, 6	-415	-419
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-436	-155
Rörelseresultat		-360	-7
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	9	7
Finansiella kostnader	10	-33	-23
Summa finansiella poster		-24	-16
Resultat före skatt		-384	-23
Skatt på årets resultat	11	83	15
Årets resultat		-301	-8
Resultat per aktie 1)		-1,67	-0,05
Antal aktier i genomsnitt		180 212	180 212

1) Det finns inga program som medför utspädning.

Balansräkningar – Koncernen

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not	2007	2006
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	22	36
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	1 015	1 284
Derivatinstrument	4	11	24
Uppskjuten skattefordran	11, 22	74	18
Övriga finansiella anläggningstillgångar	16	1	1
Summa anläggningstillgångar		1 123	1 363
Omsättningstillgångar
Varulager m m	17	493	397
Kundfordringar	18	411	402
Övriga kortfristiga fordringar	19	120	137
Skattefordran		8	6
Derivatinstrument	4	33	25
Likvida medel	20	121	122
Summa omsättningstillgångar		1 186	1 089
Summa tillgångar		2 309	2 452
Eget kapital och skulder
Eget kapital	21
Aktiekapital		94	94
Övrigt tillskjutet kapital		387	387
Återköpta egna aktier		-69	-69
Andra reserver		-39	-5
Balanserad vinst		677	996
Summa eget kapital		1 050	1 403
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	173	177
Ej räntebärande skulder		2	1
Derivatinstrument	4	47	37
Uppskjutna skatteskulder	11, 22	–	47
Summa långfristiga skulder		222	262
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	452	304
Leverantörsskulder		279	225
Skatteskuld		–	–
Övriga icke räntebärande skulder	24	212	207
Derivatinstrument	4	83	50
Övriga avsättningar	22	11	1
Summa kortfristiga skulder		1 037	787
Summa eget kapital och skulder		2 309	2 452
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser		Inga	Inga

Förändringar i eget kapital – Koncernen

					Andra reserver
			Åter			Balanse
		Övrigt	köpta	Säk	Omräk	rad vinst	Summa
	Aktie	tillskjutet	egna	rings	nings	inkl årets	eget
Belopp i MSEK	kapital	kapital	aktier	reserv	differens	resultat	kapital
Ingående balans per 1 januari 2006	94	387	-69	56	33	1 022	1 523
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				-114			-114
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				32			32
Valutakursdifferenser					-12		-12
Summa transaktioner redovisade
direkt i eget kapital	–	–	–	-82	-12	–	-94
Årets resultat						-8	-8
Summa redovisade intäkter och kostnader						-8	-8
Utdelning avseende 2005						-18	-18
Utgående balans per 31 december 2006	94	387	-69	-26	21	996	1 403

					Andra reserver
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Åter köpta egna aktier	Säk rings reserv	Omräk nings differens	Balanse rad vinst inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2007	94	387	-69	-26	21	996	1 403
Kassaflödessäkringar, resultat före skatt				-61			-61
Kassaflödessäkringar, skatteeffekt				17			17
Valutakursdifferenser					10		10
Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital	–	–	–	-44	10	–	-34
Årets resultat						-301	-301
Summa redovisade intäkter och kostnader						-301	-301
Utdelning avseende 2006						-18	-18
Utgående balans per 31 december 2007	94	387	-69	-70	31	677	1 050

Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 62.

Kassaflödesanalys – Koncernen

1 januari–31 december, belopp i MSEK Not	2007	2006
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-360	-7
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar	436	155
Vinst/förlust vid avyttring av anläggningstillgångar	16	3
	92	151
Erhållna räntor och liknande resultatposter	6	2
Betalda räntor och liknande resultatposter	-34	-20
Erhållen/betald inkomstskatt	-5	-3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	59	130
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager	-94	30
Förändring av kortfristiga fordringar	6	46
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)	92	-57
Summa rörelsekapitalförändring	4	19
Kassaflöde från den löpande verksamheten	63	149
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-5	-18
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-157	-95
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	-1	–
Förändring av långfristiga fordringar	–	2
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-163	-111
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	119	–
Amortering av skuld	-4	-18
Utbetald utdelning	-18	-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	97	-36
Årets kassaflöde	-3	2
Likvida medel vid årets början	122	125
Omräkningsdifferens i likvida medel	2	-5
Likvida medel vid årets slut 20	121	122
Outnyttjade krediter	196	579
Disponibel likviditet vid årets slut	317	701

Resultaträkningar – Moderbolaget

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not	2007	2006
Nettoomsättning	1, 8	2 905	2 689
Förändring av lager av färdiga varor		–	–
Övriga intäkter	2	104	140
		3 009	2 829
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter	3	-2 922	-2 596
Övriga kostnader	7, 8	-169	-139
Personalkostnader	5, 6	-36	-30
Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13	-6	-5
Rörelseresultat		-124	59
Finansiella poster
Finansiella intäkter	9	45	125
Finansiella kostnader	10	-298	-62
Summa finansiella poster		-253	63
Resultat efter finansiella poster		-377	122
Bokslutsdispositioner		–	–
Resultat före skatt		-377	122
Skatt på årets resultat	11	22	-9
Årets resultat		-355	113

Balansräkningar – Moderbolaget

Per 31 december, belopp i MSEK	Not	2007	2006
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	13	15
Materiella anläggningstillgångar	13, 14	19	15
Finansiella anläggningstillgångar	16	520	510
Summa anläggningstillgångar		552	540
Omsättningstillgångar
Varulager m m	17	2	1
Kundfordringar	18	393	351
Övriga kortfristiga fordringar	19	952	784
Likvida medel	20	21	35
Summa omsättningstillgångar		1 368	1 171
Summa tillgångar		1 920	1 711
Eget kapital och skulder
Eget kapital	21
Aktiekapital		94	94
Reservfond		365	365
Balanserad vinst		651	522
Årets resultat		-355	113
Summa eget kapital		755	1 094
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	14	150	150
Summa långfristiga skulder		150	150
Kortfristiga skulder Räntebärande skulder	14	460	308
Leverantörsskulder		20	13
Övriga icke räntebärande skulder	24	535	146
Summa kortfristiga skulder		1 015	467
Summa eget kapital och skulder		1 920	1 711
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser		2	2

Förändringar i eget kapital – Moderbolaget

			Fritt eget
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	kapital	Summa
2006
Ingående balans per 1 januari 2006	94	365	577	1 036
Utdelning			-18	-18
Lämnat koncernbidrag			-51	-51
Avgår skatt på koncernbidrag			14	14
Årets resultat			113	113
Utgående balans per 31 december 2006	94	365	635	1 094

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa
2007
Ingående balans per 1 januari 2007	94	365	635	1 094
Utdelning			-18	-18
Erhållet koncernbidrag			46	46
Avgår skatt på koncernbidrag			-12	-12
Årets resultat			-355	-355
Utgående balans per 31 december 2007	94	365	296	755

Se även Not 21, Eget kapital, på sidan 62.

Kassaflödesanalys – Moderbolaget

1 januari–31 december, belopp i MSEK	Not 2007	2006
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-124	59
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar/Nedskrivningar	6	5
Anteciperad utdelning från dotterbolag	–	–
	-118	64
Erhållna räntor och liknande resultatposter	40	123
Betalda räntor och liknande resultatposter	-36	-19
Erhållen/betald inkomstskatt	1	-1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-113	167
Förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager	-1	-1
Förändring av kortfristiga fordringar	-269	-105
Förändring av kortfristiga skulder (ej räntebärande)	277	-46
Summa rörelsekapitalförändring	7	-152
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-106	15
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-2	-5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-5	-2
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	-1	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-8	-7
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	118	–
Amortering av skuld	–	-15
Utbetald utdelning	-18	-18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	100	-33
Årets kassaflöde	-14	-25
Likvida medel vid årets början	35	60
Omräkningsdifferens i likvida medel		–
Likvida medel vid årets slut 20	21	35
Outnyttjade krediter	190	557
Disponibel likviditet vid årets slut	211	592

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har redovisningsrådets rekommendation RR 30, kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga belopp som anges är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de undantag och tillägg som stipuleras av Redovisningsrådets rekommendation RR 32 "Redovisning för juridiska personer". Redovisningprinciperna för moderbolaget anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nya redovisningsprinciper

Ändringar av publicerade standarder som träder i kraft 2007

• • IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital. Standarden medför utökade upplysningskrav avseende finansiella instrument men har ingen inverkan på klassificering och värdering av Koncernens finansiella instrument.
• • IFRIC 10,"Delårsrapportering och värdenedgångar", tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i eget kapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007 men som inte är relevanta för Koncernen

• • IFRS 4, Försäkringsavtal.
• • IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer.
• • IFRIC 8, Tillämpningsområdet för IFRS 2, prövning av huruvida eget kapitalinstrument faller inom ramen för IFRS 2.
• • IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat, är inte relevant då inget koncernföretag förändrat villkoren i befintliga kontrakt.
• • IFRIC 11, IFRS 2 Transaktioner med egna aktier även koncerninterna.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Koncernen

• • IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringarna innebär framförallt förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.
• • IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som

en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort.

• • IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• • IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• • IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Ledningen analyserar fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få, men räknar inte med att detta kommer att leda till några väsentliga nedskrivningsbehov.

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för Koncernen

• • IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) Vesting conditions and cancellations (gäller från den 1 januari 2009), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, non-vesting conditions (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att non-vesting conditions ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på eget kapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om non-vesting conditions uppfyllts eller inte. Koncernen har i dagsläget inga aktierelaterade ersättningar.
• • IFRIC 12, Service concession arrangements (gäller från 1 januari 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 12 gäller för avtalsreglerade arrangemang där en operatör inom den privata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhåll avseende infrastruktur för den offentliga sektorns tjänster. IFRIC 12 är inte relevant för Koncernen eftersom inget koncernföretag levererar tjänster till offentlig sektor.
• • IFRIC 13, Customer loyalty programmes (gäller från 1 juli 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (till exempel lojalitetspoäng eller gratisprodukter) handlar det om ett avtal med flera delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. Koncernen har i dagsläget inte några lojalitetsprogram som faller in under IFRIC 13.
• • IFRIC 14, "IAS 19 The limit on a defined benefit asset, minimum funding requirements and their interaction" (gäller från 1 januari 2008), är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av

begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skulden kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifinansiering. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på Koncernens räkenskaper.

Koncernredovisningsprinciper Koncernens omfattning

Koncernbokslutet omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotterbolag i vilka Rottneros AB äger minst 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna metod innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen elimineras i sin helhet. Därmed ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens eget kapital. Det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. I de fall marknadsvärderingen beträffande tillgångar och skulder ger väsentligt andra värden än det förvärvade bolagets bokförda värden, anses dessa marknadsvärden utgöra koncernens anskaffningskostnad. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvstidpunkten beräknade värdet av eget kapital redovisas i förekommande fall som koncernmässig goodwill.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.

Samtliga dotterbolag är helägda. Minoritetsintressen är därmed inte aktuella.

Obeskattade reserver/bokslutsdispositioner

Vid upprättandet av koncernredovisningen har obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisade i de enskilda bolagen delats upp på uppskjuten skatt och bundet eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden har beräknats till aktuell skattesats. Den på detta sätt beräknade skatt som är hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens redovisade skatt såsom uppskjuten skatt. Se även not 11.

Omräkning av utländska dotterbolag

För samtliga bolag inom koncernen gäller att lokal valuta motsvarar den funktionella valutan för bolaget. I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser. Poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för varje månad. Omräkningsdifferensen redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens eget kapital.

Intäkter

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

• • Hyresintäkter i den period uthyrningen avser
• • Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning

Segmentsredovisning

Rottneroskoncernens primära segment är rörelsegrenar. Massamarknaden är en global marknad där världsmarknadspriser råder. Koncernens möjligheter och risker är likartade oavsett var tillverkningen sker. Koncernens nya affärsområde Rottneros Packaging, som marknadsförs under namnet SilviPak, och som startades 2006, är ett eget segment, men har ännu inte nått sådan volym att det kan särredovisas.

All produktion inom koncernen sker i Västeuropa. Koncernens totala försäljning sker via ett gemensamt försäljningsbolag som även ansvarar för logistiken. Alla enheter inom koncernen är organisatoriskt integrerade och verkar på en i allt väsentligt gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det saknas därför underlag för en sekundär segmentsredovisning fördelat på olika geografiska områden. Nettoomsättningen redovisas dock fördelat på land, se not 1.

All produktion inom koncernen sker i Västeuropa. Koncernens totala försäljning sker via ett gemensamt försäljningsbolag som även ansvarar för logistiken. Alla enheter inom koncernen är organisatoriskt integrerade och verkar på en i allt väsentligt gemensam marknad med likartade risker och möjligheter. Det saknas därför underlag för en sekundär segmentsredovisning fördelat på olika geografiska områden. Nettoomsättningen redovisas dock fördelat på land, se not 1.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har tillförts resultatet.

Fordringar och skulder

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Osäkra fordringar tas upp till det belopp, som efter en individuell bedömning beräknas bli betalt.

Varulager

Lager består huvudsakligen av råvaror och förnödenheter, avverkningsrätter, massa samt sågade trävaror.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet (enligt FIFU-principen) och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningspriset efter avdrag för försäljningsomkostnader. Innehavet av avverkningsrätter värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt icke överstiger det verkliga värdet.

Likvida medel

Likvida medel innefattar kontantkassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar består av tillfällig placering av överskottslikviditet i enlighet med koncernens finanspolicy som inom 3 månader kan säljas eller på annat sätt omvandlas till likvida medel. Placeringarna värderas till marknadsvärde. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Under 2006 och 2007 har koncernen inte haft några kortfristiga placeringar.

Redovisning av leasingavtal

När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.

Övrig leasing redovisas som operationell leasing och kostnadsförs linjärt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnad i den period de uppstår. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång.

Immateriella tillgångar

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått för att få programvaran i drift. Dessa immateriella tillgångar har begränsade nyttjandeperioder. Utsläppsrätter aktiveras till marknadsvärde vid tilldelningsdagen och skrivs av i takt med att de förbrukas.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

Licenser	10 år
Programvaror	3–5 år
Byggnader och markanläggningar	20–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år
Datorer	3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. I de fall det finns indikationer på att en tillgångs värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde görs en prövning av om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

Skatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas och redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, samt ackumulerade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

I balansräkningen redovisas beräknad aktuell skatteskuld som kortfristig. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Uppskjuten skattefordran redovisas som långfristig fordran, i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns utöver ITP-planen endast avgiftsbestämda planer. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Åtaganden för de i Sverige anställda tjänstemännens ålders- och familjepensioner tryggas genom en försäkring i Alecta, en ITP-plan som enligt uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Upplysning i enlighet med reglerna i IAS 19 punkten 29 kan dock inte lämnas då försäkringsgivaren inte kan lämna de uppgifter som behövs. ITP-planen redovisas därför i enlighet med IAS 19 punkten 30 som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade hos Alecta uppgår till 6 MSEK (6 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (143 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Rottneros har inga aktierelaterade ersättningar till anställda.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsförs i takt med att de kostnader, som det statliga stödet är avsett att kompensera, uppkommer. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig tillförvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

Forskning och utvecklingskostnader

Utvecklingsarbete är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs då de inträffar.

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Detta innebär att avvikelse kan förekomma jämfört med förändring i enskilda poster i balansräkningen.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels har en förfallotidpunkt som inte överstiger 3 månader från anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar derivatinstrument och kundfordringar. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Koncernen använder derivat för att säkra riskerna för valutakursförändringar, förändringar i massapris och för att säkra sin exponering för förändringar i elpriserna. Samtliga säkringstyper används för att skydda värdet av framtida kassaflöden.

Då transaktionen ingår, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstrans-aktioner är effektiva när det gäller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 4. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 21. Hela det verkliga värdet på derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Övriga intäkter valutaderivat och massaprisderivat samt i posten Råvaror och förnödenheter när det gäller elprisderivat.

Lånefordringar och kundfordringar

Den post i balansräkningen som omfattas av denna kategori är endast posten Kundfordringar. Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställbara betalningar. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde på kundfordringar med korta kredittider motsvaras av nominellt värde. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen och ingår i posten Övriga kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Räntekostnaden redovisas i den period den hänför sig till.

Viktiga uppskattningar och antaganden

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Varulager

38 % (80) av varulagret har värderats till nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningspriset har bedömts med ledning av gällande listpris på NBSK-massa. Skulle massapriset förändras med 30 USD/ton så skulle värdet av varulagret förändras med 6 (8) MSEK.

Prövning av nedskrivningsbehov

Varje år prövas koncernens tillgångar för eventuella nedskrivningsbehov enligt IAS 36. Koncernens kassagenererande enheter representeras av de enskilda bruken och deras tillgångar. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet fastställs normalt genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår ifrån de strategiska planer som fastställts av koncernledningen och vid nuvärdesberäkning av framtida förväntade kassaflöden används aktuell vägd kapitalkostnad (WACC). De diskonterade kassaflödena jämförs med bokförda värden per kassagenererande enhet. Prövningen görs i årets fjärde kvartal. Vid 2007 års prövning föranledde besluten om stängning av Utansjö under 2008 en annan bedömning och bruket och dess tillgångar har därför istället värderats utifrån nettoförsäljningsvärdet. Inga andra nedskrivningsbehov har identifierats.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges nedan.

Värdeförändring av derivatinstrument redovisas inte under kontraktens löptid, utan tillsammans med den faktiska transaktionen. Terminspremier/diskonton periodiseras över kontraktets löptid som ränta. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakursen redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Rottneros följer Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande URA 7 om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att de redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Hos såväl givare som mottagare görs justering för skatteeffekten av koncernbidraget.

Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

NOT 1 FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT

Nettoomsättningen och rörelseresultatet fördelade sig på rörelsegrenar enligt följande:

Nettoomsättningen hänför sig i sin helhet till rörelsegrenen massatillverkning. Segmentet förpackningar är under uppbyggnad varför någon särredovisning inte lämnas.

Nettoomsättningen fördelade sig på geografiska marknader enligt följande:

	2007	%	2006	%
Sverige	318	10,9	267	9,9
Övriga Norden	172	5,9	167	6,2
Italien	431	14,7	344	12,8
Tyskland	411	14,0	440	16,4
Spanien	382	13,1	405	15,1
Frankrike	168	5,7	143	5,3
Storbritannien	146	5,0	156	5,8
Polen	112	3,8	119	4,4
Österrike	61	2,1	37	1,4
Övriga Europa	165	5,6	93	3,5
USA	283	9,7	237	8,8
Kina	104	3,6	110	4,1
Övriga världen	174	5,9	172	6,3
Summa	2 927	100,0	2 690	100,0

NOT 2 ÖVRIGA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2007	2006	2007	2006
Försäljning av biprodukter	20	20	–	–
Provisionsintäkter	–	–	51	48
Transportintäkter	4	6	34	28
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	42	44	42	44
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-63	-8	-63	-8
Försäljning av certifikat grön el	22	15	–	–
Utsläppsrätter	1	5	–	–
Värdering av inbäddade derivat	12	7	–	–
Kursdifferenser	–	–	36	28
Övrigt	19	8	4	–
Summa	57	97	104	140

NOT 3 RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

		Koncernen		Moderbolaget
Råvaror och förnödenheter	2007	2006	2007	2006
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	-45	73	-45	73
Övriga kostnader för råvaror och förnödenheter		-1 814 -1 646		-2 877 -2 669
Summa	-1 859 -1 573			-2 922 -2 596

NOT 4 FINANSIELLA INSTRUMENT

	2007		2006
Derivatinstrument	Till gångar Skulder		Till	gångar Skulder
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	2	4	20	–
Valutaterminskontrakt – innehav för handel	–	–	–	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	126	–	79
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	31		29	7
Summa	33	130	49	86
Minus långfristig del:

Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	–	3	–
Massaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	–	47	–	37
Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar	11	–	17	–
	11	47	20	37
Kortfristig del	22	83	29	49

Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 0 MSEK (0).

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2007

Säkring	Säkrad volym	Säkrings nivå	Marknads värde	Referens värde à vista
Valuta USD	15 MUSD	6,57 SEK/USD	2	6,43 SEK/USD
Valuta EUR	25 MEUR	9,28 SEK/EUR	-4	9,46 SEK/EUR
Massapris	96 000 ton	637 USD (PIX)	-126	USD 869/6,43 SEK/USD
El	140 400 MWh	26,4 öre/kWh	31	39,8 öre/kWh
Totalt mark nadsvärde			-97

Marknadsvärde på säkringsderivat per 31 december 2006

Säkrad Säkrings Marknads Säkring volym nivå värde Valuta 7,31 USD 22 MUSD SEK/USD 11 Valuta 9,22 EUR 44 MEUR SEK/EUR 9 156 000 634 Massapris ton USD (PIX) -79 753 700 31,3 El MWh öre/kWh 22	Totalt mark nadsvärde		-37
				21,7 öre/kWh
				USD 730/6,87 SEK/USD
				9,04 SEK/EUR
				6,87 SEK/USD
				Referens värde à vista

Marknadsvärderingen är gjord av oberoende parter och avser likvidationsvärdet av terminskontrakten på balansdagen. Referensvärdet avser avista notering på balansdagen.

De för Rottneroskoncernen största möjligheterna och riskerna hänger samman med utvecklingen av massapris, USD-kurs samt elpris. Med syfte att minska volatiliteten i resultatet och för att skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks arbetar Rottneros med finansiell säkring av dessa risker. En utförligare beskrivning av möjligheter och risker samt en känslighetsanalys finns i ett separat avsnitt se sidan 33 ff.

NOT 5 PERSONAL

	2007		2006
	Medel antal anställda	Varav män %	Medel antal anställda	Varav män %
Moderbolaget	20	65,0	21	71,4
Dotterföretag	698	88,4	733	87,0
Koncernen totalt	718	87,7	754	86,6
Varav
Sverige	548	88,3	576	87,0
Lettland	9	77,8	13	69,2
Portugal	5	80,0	5	80,0
Spanien	156	86,5	160	86,9
	718	87,7	754	86,6
	2007		2006

MSEK	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	(varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	(varav pensions kostnader)
Moderbolaget	18,1		11,5 (4,4)1)	16,3	6,8	(5,2)1)
Dotterföretag	262,9 101,5		(11,3)	262,8	92,9	(16,4)
Koncernen totalt		281,0 113,0(15,7)2)		279,1		99,7 (21,6)2)

1) Av Moderbolagets pensionskostnader avser 3,2 MSEK (2,6) verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Några pensionskostnader eller pensionsförpliktelser för styrelsen finns ej.

2) Av koncernens pensionskostnader avser 5,6 MSEK (6,4) verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan gruppen styrelse och verkställande direktörer och övriga anställda:

		2007					2006
MSEK	och andra ledande befattningshavare Styrelse, verkstäl lande direktörer	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)	Styrelse, verkstäl lande direktörer	och andra ledande befattningshavare	(varav bonus)	Övriga anställda	(varav bonus)
Moder bolaget
Sverige	11,7	(–)		6,3 (0,4)		10,2	(–)		6,1 (0,9)
Dotter företag
Sverige	11,3		(–) 187,3	(–)		13,9		(–) 189,1	(–)
Lettland	0,7	(–)	1,9	(–)		0,7	(–)	1,9	(–)
Portugal	0,7 (0,1)		1,0	(–)			0,7 (0,1)	1,0	(–)
Spanien			7,2 (1,1) 52,9 (0,3)				6,1 (1,1)	51,0 (0,4)
Koncer nen totalt			31,6 (1,2) 249,4 (0,7)					31,6 (1,2) 249,1 (1,3)

Till verkställande direktören i moderbolaget har under året utgått lön och ersättningar med 2,2 MSEK (2,5) samt till styrelsens ordförande 0,4 MSEK (0,3).

Sjukfrånvaro i moderbolaget, %	2007	2006
Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer	0,0	0,0
Sjukfrånvaro:
Genomsnittlig total sjukfrånvaro	0,2	0,4

Detaljerad information om sjukfrånvaro för olika kategorier av anställda lämnas inte då ingen enskild grupp av anställda omfattar mer än 10 anställda.

NOT 6 ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter, samt för utskottsarbete, utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete kan styrelsen, enligt riktlinjerna för ersättningar beslutade av årsstämman, i vissa fall besluta om särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre inläsningsarvode enligt årsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare följer riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman 2007. Se vidare sidan 41. Ersättningen utgörs av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de elva personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 70–71.

Rörlig lön

Rörlig lön är alltid maximerad. Fördelningen mellan fast lön och rörlig lön ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga lönen helt kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster. För 2007 utgår ingen rörlig lön till verkställande direktören. För andra ledande befattningshavare är den rörliga delen baserad på individuellt uppsatta mål samt koncernens resultat efter finansiella poster eller lokala enheters resultat. För 2007 utgår rörlig lön med maximalt 30 procent av grundlönen.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien uppgår till 35% av pensionsgrundande lön upp till 30 basbelopp samt 25% av pensionsgrundande lön på lönedelar mellan 30–50 basbelopp. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen samt ettt genomsnitt av de tre senaste årens rörliga lön. Övriga ledande befattningshavare omfattas av nu gällande kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK med en pensionsålder om 65 år.

Avgångsvederlag

Utöver en ömsesidig uppsägningstid om ett halvt år har verkställande direktören i moderbolaget rätt till årlig ersättning under två år motsvarande den lön som utbetalats under uppsägningstiden. För övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes sida mellan ett halvt och ett års uppsägningstid och vid uppsägning från bolagets sida en uppsägningstid på mellan ett och två år.

Beslutsprocessen

Ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare behandlas av ersättningsutskottet. Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet.

Ersättningar och övriga förmåner under året

	styrelsearvode Grundlön/	Bonus	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande, Bengt Nordin	0,4	0,0	0,0	0,0	0,0	0,4
Styrelseledamot, Per Eiritz	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Styrelseledamot, Johan Holmgren	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Rune Ingvarsson	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Styrelseledamot, Ingrid Lindquist	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Styrelseledamot, Kjell Ormegard	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Styrelseledamot, Ingrid Westin Wallinder	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2
Tidigare styrelseledamot, Torsten Körsell	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Tidigare styrelseledamot, Lennart Nellbeck	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
Verkställande direktör, Lars Blecko	2,7	0,0	0,1	0,7	0,0	3,5
Andra ledande befattnings havare (44 personer)	26,7	1,3	0,7	4,9		3,5 37,1
Summa	30,9	1,3	0,8	5,6		3,5 42,1

Kommentarer till tabellen

• Bonus avser verksamhetsåret 2006 som har utbetalats 2007.
• Övriga förmåner avser tjänstebil.
• Bolaget har köpt advokattjänster på marknadsmässiga villkor för 0,2 MSEK (0) från RydinCarlsten Advokatbyrå där styrelseledamoten Ingrid Westin Wallinder är verksam.
• Gruppen ledande befattningshavare vid årets slut, om totalt 52 personer, utgörs av 9 kvinnor och 43 män.

NOT 7 REVISIONSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
PricewaterhouseCoopers
– Revision	2,1	2,2	0,4	0,3
– Konsultation	2,2	2,1	1,8	1,7
Summa	4,3	4,3	2,2	2,0

NOT 8 UPPGIFTER OM INKÖP OCH FÖRSÄLJ- NING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Moderbolagets nettoomsättning utgjordes till 4 (4) procent av omsättning från dotterbolag och 92 (97) procent av dess rörelsekostnader avsåg inköp från dotterbolag.

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Finansiella intäkter
– Ränteintäkter	5	2	3	–
– Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	38	30
– Utdelning från koncernföretag	–	–	–	92
– Kursdifferenser på fordringar och skulder	4	5	4	3
Summa	9	7	45	125

NOT 10 FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Finansiella kostnader
– Räntekostnader	-33	-23	-30	-28
– Räntekostnader till koncernbolag	–		-3	-1
– Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–	-265	-33
Summa	-33	-23	-298	-62

NOT 11 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Aktuell skatt	-3	-10	13	-14
Uppskjuten skatt	86	25	9	5
Summa	83	15	22	-9
	Koncernen		Moderbolaget
Årets uppskjutna skattekostnad	2007	2006	2007	2006
Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver	24	32	–	–
Uppskjuten skattekostnad avse ende övriga temporära skillnader	-10	-30	–	–
Uppskjuten skatteintäkt avseende övriga temporära skillnader	72	23	9	5
Summa	86	25	9	5
	Koncernen		Moderbolaget
Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital	2007	2006	2007	2006
Skatteeffekt av koncernbidrag	–	–	-12	14
Summa	–	–	-12	14

Skillnad mellan koncernens skatte kostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats	2007	2006	2007	2006
Redovisat resultat före skatt	-384	-23	-377	122
Skatt enligt gällande skattesats	108	6	106	-34
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	-95	-1	-75	–
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	74	6	–	25
Skatteeffekt av korrigering av temporära skillnader	-5	–	-9	–
Effekt av utländska skattesatser	1	4	–	–
Summa	83	15	22	-9

Koncernen Moderbolaget

Skattesats

Gällande skattesats är 28% (28%).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar:

Koncernen	Över
Uppskjutna skatteskulder	avskriv ningar	Derivatin strument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2006	-124	-20	-8	-152
Redovisat i resultaträkningen	33	-2	8	39
Redovisat i eget kapital		22		22
Omräkningsdifferenser				0
Per 31 december 2006	-91	0	0	-91
Redovisat i resultaträkningen	26			26
Redovisat i eget kapital				0
Omräkningsdifferenser				0
Per 31 december 2007	-65	0	0	-65

Koncernen Uppskjutna skattefordringar	skillnader i anlägg ningstillgångar Skattemäsiga	Underskottsavdrag	Derivatinstrument	Övrigt	Totalt
Per 1 januari 2006	8	44	0	15	67
Redovisat i resultaträkningen	-6	-12		3	-15
Redovisat i eget kapital			10		10
Per 31 december 2006	2	32	10	18	62
Redovisat i resultaträkningen	59	7	-3	-3	60
Redovisat i eget kapital			17		17
Per 31 december 2007	61	39	24	15	139

Not 11 forts. sidan 58

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Uppskjutna skattefordringar, kortfristiga	83	10	–	–
Uppskjutna skattefordringar, långfristiga	56	52	37	28
Uppskjutna skatteskulder, långfristiga	-65	-91	–	–
Summa	74	-29	37	28

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Uppskjutna skattefordringar	74	18	37	28
Uppskjutna skatteskulder	–	-47	–	–
Summa	74	-29	37	28

NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

			2007					2006
Koncernen	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa	Program vara	Varu märken	Utsläpps rätter	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	37	25	9	5	76	36	25	12	–	73
Årets anskaffning	–	–	4	1	5	1	–	12	5	18
Utrangeringar	–	–	-9	–	-9	–	–	-15	–	-15
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	37	25	4	6	72	37	25	9	5	76
Ingående avskrivningar	-17	-22	–	-1	-40	-10	-17	–	–	-27
Årets avskrivningar	-7	-3	–	–	-10	-7	-5	–	-1	-13
Utgående ackumulerade avskrivningar	-24	-25	–	-1	-50	-17	-22	–	-1	-40
Utgående planenligt restvärde	13	–	4	5	22	20	3	9	5	36

Programvara inkluderar underhållssystem samt produktionsstyrningssystem.

	2007			2006
Moderbolaget	Program vara	Licenser	Summa	Program vara	Licenser	Summa
Ingående anskaffningsvärde	16	5	21	15	–	15
Årets anskaffning	–	1	1	1	5	6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	16	6	22	16	5	21
Ingående avskrivningar	-5	-1	-6	-2	–	-2
Årets avskrivningar	-3	–	-3	-3	-1	-4
Utgående ackumulerade avskrivningar	-8	-1	-9	-5	-1	-6
Utgående planenligt restvärde	8	5	13	11	4	15

NOT 13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

				2007							2006
Koncernen	Mark	anläggn. Mark	Byggnader	Maskiner	Inventarier	nyanl./förskott Pågående	Summa	Mark	anläggn. Mark	Byggnader	Maskiner	Inventarier	nyanl./förskott Pågående	Summa
Ingående anskaffningsvärde	30	27	306	2 460	115	57	2 995	30	25	303	2 392	114	74	2 938
Omräkningsdifferens	–	–	–	29	2	-1	30	–	–	-2	-23	-1	-1	-27
Inköp/förskott	1	4	7	159	13	49	233	–	2	–	16	5	72	95
Utrangering	-1	-5	-15	-187	-13	-6	-227	–	–	–	-3	-8	–	-11
Under året omförda poster	–	–	2	40	8	-50	–	–	–	5	78	5	-88	–
Utgående ackumulera de anskaffningsvärden	30	26	300	2 501	125	49	3 031	30	27	306	2 460	115	57	2 995
Ingående avskrivningar	–	-8		-155 -1 395	-85		– -1 643	–	-7		-144 -1 301	-80		– -1 532
Omräkningsdifferens	–	–	–	-24	-1	–	-25	–	–	2	20	1	–	23
Försäljningar/ utrangeringar	–	3	8	124	9	–	144	–	–	–	2	6	–	8
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	-1	1	–	–
Årets avskrivningar	–	-1	-12	-114	-13	–	-140	–	-1	-13	-115	-13	–	-142
Utgående ackumule rade avskrivningar	–	-6		-159 -1 409	-90		– -1 664	–	-8		-155 -1 395	-85		– -1 643
Ingående nedskrivning	–	–	-7	-61	–	–	-68	–	–	-7	-61	–	–	-68
Årets nedskrivning 1)	-6	-6	-60	-204	-7	-1	-284	–	–	–	–	–	–	–
Utgående ackumule rade nedskrivningar	-6	-6	-67	-265	-7	-1	-352	–	–	-7	-61	–	–	-68
Utgående planenligt restvärde	24	14	74	827	28	48	1 015	30	19	144	1 004	30	57	1 284
Taxeringsvärde	33		607					14		512

1) Avser nedskrivningar av anläggningstillgångar i Utansjö till nettoförsäljningsvärdet.

Koncernen har inte erhållit några statliga stöd under 2006 och 2007.

	2007				2006
Moderbolaget		Maskiner	Inventarier	Summa		Maskiner	Inventarier	Summa
Ingående anskaffningsvärde		16	1	17		14	1	15
Inköp		5	1	6		2	–	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden		21	2	23		16	1	17
Ingående ackumulerade avskrivningar		-1	-1	-2
Årets avskrivningar		-2	–	-2		-1	-1	-2
Utgående ackumule rade avskrivningar		-3	-1	-4		-1	-1	-2
Utgående planenligt restvärde		18	1	19		15	–	15

NOT 14 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
Långfristiga räntebärande skulder	2007	2006	2007	2006
Obligationslån	150	150	150	150
Skud avseende finansiell leasing	23	27	–	–
Utgående balans	173	177	150	150

	Koncernen		Moderbolaget
Kortfristiga räntebärande skulder	2007	2006	2007	2006
Checkräkningskredit	45	13	28	13
Banklån	403	285	403	285
Skud avseende finansiell leasing	4	4	–	–
Övrigt	–	2	29	10
Utgående balans	452	304	460	308
Summa räntebärande skulder	625	481	610	458

Obligationslånet löper fram till 2012 med en rörlig ränta som fastställs varje halvår.

Banklånen avser utnyttjade belopp inom syndikeringslånet och löper med fast ränta och förfaller i sin helhet inom 6 månader från balansdagen.

Ränta på balansdagen var som följer:

	2007	2006
%	SEK USD EUR	SEK USD EUR
Checkräkningskredit	5,00	3,90
Banklån	5,38 6,13 5,25	3,71 6,35 4,20
Obligationslån	5,12	3,80

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:

	Redovisade belopp		Verkligt värde
	2007	2006	2007	2006
Obligationslån	150	150	118	121

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden bases på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2007	2006
SEK	342	213
USD	87	139
EUR	169	96
	598	448

Koncernen har följande ej utnyttjade krediter:

	2007	2006
Rörlig ränta:
– löper ut inom ett år	196	269
– löper ut om mer än ett år	–	310
	196	579

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:

		Anskaffnings värden		Ackumule rade avskriv ningar
	2007	2006	2007	2006
Maskiner och andra tekniska anläggningar	43	43	-17	-13
Inventarier, verktyg och installationer	3	3	-3	-3
Summa	46	46	-20	-16

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
	2007	2006	2007	2006
Inom ett år	4	5	4	5
Senare än ett men inom fem år	17	19	15	17
Senare än fem år	6	10	4	9
Summa	27	34	23	31

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld.

I koncernens resultat ingår variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med 5 mkr (5).

NOT 15 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimi-leasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Förfaller till betalning inom ett år	2	2	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	2	1	–	–
Summa	4	3	–	–

Leasingkostnader och leasingintäkter avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Leasingkostnader	3	3	–	–
Varav
minimileasingavgifter	3	3	–	–

NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Andelar i koncernföretag	–	–	481	481
Uppskjuten skattefordran	–	–	37	28
Andra långfristiga fordringar	1	1	2	1
Utgående planenligt restvärde	1	1	520	510

Ovanstående poster specificeras nedan.

Andelar i koncernföretag

Moderbolagets innehav	Org nr	Säte	Antal andelar	Röst/kapital andel %	Bokfört värde
						07-12-31 06-12-31
Rottneros Bruk AB	556014-4502	Sunne	2 100 000	100	89	89
Utansjö Bruk AB	556012-7994	Härnösand	500 000	100	79	79
Vallviks Bruk AB	556445-8163	Söderhamn	415 000	100	101	101
Rockhammars Bruk AB	556150-8366	Lindesberg	145 000	100	19	19
Rockhammar Trä AB	556307-5356	Lindesberg	1 000	100	–	–
SIA Rottneros Baltic	000319171	Lettland	100	100	6	6
Rottneros Miranda SA		Spanien	20 000	100	179	179
Aspen Tree Re AG	CH-170.3.025.640-6	Schweiz	1 000	100	7	7
Rottneros S.A.	RC-Brussels 660940 Belgien		615	95	1	1
Rottneros GmbH	HRB 89758	Tyskland		100	–	–
Summa					481	481

Moderbolaget	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	556	523
Aktieägartillskott	210	33
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	766	556
Ingående nedskrivningar	-75	-42
Årets nedskrivnigar	-210	-33
Utgående ackumulerade
nedskrivningar netto	-285	-75
Utgående bokfört värde	481	481

NOT 17 VARU LAGER
Koncernen	2007	2006
Råvaror och förnödenheter	172	155
Avverkningsrätter	3	5
Massa under tillverkning	3	2
Massa 1)	315	235
Utgående balans	493	397

1) Av det totala massalagret har 37% (35) värderats till nettoförsäljningsvärde. Inga nedskrivningar har gjorts.

Uppskjuten skattefordran:

	Moderbolaget
	2007	2006
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	37	28
Summa	37	28

Andra långfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	1	4	1	-
Anskaffat under året	–	–	1	1
Årets amortering/upplösning	–	-3	–	–
Utgående planenligt restvärde	1	1	2	1

NOT 18 KUNDFORDRINGAR

Koncernen		Moderbolaget
2007	2006	2007	2006
414	403	396	391
-3	-1	-3	-
411	402	393	391
2007
	2006	2007	2006
-1	-2	–
-3	-1	-3
–	2	–
1	–	–
		Koncernen	Moderbolaget

Bokförda värden på kundfordringar överensstämmer med verkliga värden och motsvaras av nominella belopp. Inga fordringar har lämnats som säkerhet för skulder eller eventualförpliktelser.

Per den 31 december 2007 var kundfordringar uppgående till 68 MSEK (2006: 55 MSEK) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Mindre är 3 månader från förfallodagen	68	52	–	52
3 till 6 månader från förfallodagen	–	–	–	–
	68	52	–	52

Redovisade belopp, per valuta, för kundfordringar och andra fordringar är följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
SEK	59	29	42	20
USD	136	165	136	164
EUR	211	204	210	202
Andra valutor	5	4	5	5
	411	402	393	391

NOT 19 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Fordringar hos koncernföretag	–	–	905	665
Övriga fordringar	80	107	35	71
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	40	30	12	8
Utgående balans	120	137	952	744

Specifikation förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Förutbetald försäkringspremie	8	8	1	1
Upplupen intäkt av säkringar	2	–	2	–
Förutbetalda kostnader	16	13	1	–
Upplupen intäkt vid försäljning av grön el	6	2	–	–
Övriga upplupna intäkter	8	7	8	7
Utgående balans	40	30	12	8

NOT 20 LIKVIDA MEDEL

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Kassa och bank	121	122	21	35
Utgående balans	121	122	21	35

NOT 21 EGET KAPITAL

Moderbolaget	2007	2006
Antal aktier vid årets ingång	180 212 464 180 212 464
Återköp av egna aktier	–	–
Antal aktier vid årets utgång	180 212 464 180 212 464
Genomsnittligt antal aktier	180 212 464 180 212 464

Under andra kvartalet 2003 inledde bolaget det återköpsprogram som beslutades av bolagsstämman den 29 april 2003. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier som likvid vid framtida förvärv.

Moderbolagets innehav av egna aktier uppgår till 8 219 641 aktier med ett nominellt värde av 4 110 TSEK. Transaktionskostnaden för återköpen har redovisats direkt mot eget kapital och uppgick under 2004 till 8 TSEK.

Finansinspektionen har ifrågasatt om ett antal registreringspliktiga återköpsaffärer som Rottneros genomförde under 2001 har blivit anmälda till Finansinspektionen i tid. I slutet av 2006 har länsrätten satt ned beslutad förseningsavgift från 3 till 1 MSEK.

Hantering av kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla aen optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer Koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Under 2007 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2006, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på högst 1,0 ggr. Skuldsättningsgraden per 31 december 2007 och 2006 framgår nedan:

	2007	2006
Räntebärande skulder	625	481
Eget kapital	1 050	1 403
Skuldsättningsgrad	0,6	0,3
Förändring av säkringsreserv	2007	2006
Ingående balans	-26	56
Kassaflödessäkringar:

-131	-14
37	4
69	-100
-19	28
-70	-26

NOT 22 AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Långfristiga avsättningar:
Avsättning för uppskjuten skatt	–	47	–	–
Kortfristiga avsättningar:
Avsättning för framtida miljökostnader	1	1	–	–
Avsättning för omstruktureringskostnader	10	–	–	–
Summa	11	48	–	–

Avsättning för framtida miljökostnader avser kostnader för hantering av slam i Utansjö samt miljöförbättrande åtgärder i Miranda som beslutades om i samband med förvärvet.

Avsättning för omstruktureringskostnader avser avsättning för personalneddragningar i samband med ombyggnad av kontrollrum i Rottneros enligt beslut 26 juli 2007.

	Koncernen		Moderbolaget
Avsättning för framtida miljökostnader	2007	2006	2007	2006
Avsättningar vid årets ingång	1	2	–	–
Ianspråktagna avsättningar	–	-1	–	–
Avsättningar vid årets utgång	1	1	–	–
	Koncernen		Moderbolaget
Avsättning för omstruktureringskostnader	2007	2006	2007	2006
Avsättningar vid årets ingång	–	–	–	–
Avsättningar under året	10	–	–	–
Avsättningar vid årets utgång	10	–	–	–

Specifikation av avsättning för uppskjuten skatt:

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver	–	87	–	–
Uppskjuten skatt på temporära skillnader	–	-40	–	–
Summa	–	47	–	–

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver är hänförliga till överavskrinvingar och utnyttjas i takt med att planenliga avskrivningar görs.

NOT 23 BEVILJADE KREDITER

Beviljade krediter uppgår för moderbolaget till 621 MSEK (855) och för koncernen till 644 MSEK (877). Utnyttjade krediter var vid årsskiftet 448 MSEK (2006-12-31:298).

	Koncernen		Moderbolaget
Utnyttjade krediter	2007	2006	2007	2006
Förfaller inom ett år	448	298	431	298
Varav:
Checkräkningskredit	45	13	28	13
Syndikeringslån	403	285	403	285
Summa	448	298	431	298

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan på 5,0% (2006: 3,9%).

Under 2003 togs ett nytt syndikeringslån upp på 115 MUSD. Syftet med lånet var att ersätta existerande lånefacilitet samt att skapa ett generellt låneutrymme för koncernen. Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett, fem och sju år med en genomsnittlig ränta i dagsläget på 5,85 % (5,2). Lånet förfaller i sin helhet under 2008. Checkräkningskrediten löper med en ränta på 5,0 % (3,9).

NOT 24 ÖVRIGA ICKE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Växelskulder	–	1	–	–
Skulder till koncernföretag	–	–	519	105
Övriga skulder	41	43	1	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	171	163	43	40
Utgående balans	212	207	563	146

Specifikation upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Semesterlöneskuld	32	34	4	4
Sociala avgifter	12	14	3	3
Löneskuld	13	15	–	–
Upplupet resultat av massaprissäkringar	7	3	7	3
Punktskatter	1	2	–	–
Fastighetsskatt	2	2	–	–
Räntekostnader	8	7	8	9
Leveranskostnader	18	24	18	21
Upplupna reparationskostnader	10	11	–	–
Deponiavgifter	10	12	–	–
Råvarukostnader och insatsvaror	31	30	–	–
Övriga upplupna kostnader	27	9	3	–
Utgående balans	171	163	43	40

NOT 25 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

För upplysningar om händelser efter räkenskapsårets utgång hänvisas till förvaltningsberättelsen, sidan 41.

För upplysningar om risker som bolaget står inför hänvisas dels till riskavsnittet, sidan 33, dels till förvaltningsberättelsen, sidan 40.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rottneros AB (publ.) Org nr 556013-5872

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rottneros AB för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Upplands Väsby den 3 mars 2008

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Magnus Brändström Huvudansvarig revisor

Bolagsstyrning

Styrning, ledning och kontroll av Rottneros fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören, enligt svensk aktiebolagslag och bolagsordningen. Rottneros marknadsvärde understiger 3 MDR och bolaget är således inte skyldigt att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. Vägledning har dock tagits av koden.

BOLAGSORDNING

Rottneros AB (publ) bolagsordning slår bland annat fast att bolagets verksamhet är att bedriva tillverkning och försäljning av pappersmassa, papper och likartade produkter samt annan därmed förenlig verksamhet. Styrelsen ska bestå av minst tre och högst tio ledamöter, med högst sex suppleanter. Styrelsens säte är Sunne.

ÄGARE

Enligt den av VPC förda aktieboken hade Rottneros 17 688 aktieägare vid slutet av 2007. De tio största ägarna (exkl. Rottneros egna aktier genom återköp) hade totalt ett innehav motsvarande 45,9 procent av aktierna.

Svenska juridiska personer äger 46,7 procent av kapitalet, utländska investerare 18,8 procent och svenska privatpersoner 34,5 procent. (Ägarförteckning, se aktieavsnittet, sidan 31).

ÅRSSTÄMMAN 2007

Bolagsstämman är Rottneros högsta beslutande organ. Årsstämman ägde rum den 25 april 2007 i Sunne. Vid stämman var Sune Lund ordförande.

Följande beslut fattades:

• • Stämman fastställde resultat- och balansräkningarna, beslöt att disponera vinsten i enlighet med den fastställda balansräkningen samt att ge ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören samt att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 0:10 SEK per aktie för 2006.
• • Stämman beslutade, i enlighet med valberedningens förslag:
• att antalet styrelseledamöter skulle vara åtta.
• att omvälja som styrelseledamöter Lars Blecko, Johan Holmgren, Bengt Nordin, Ingrid Lindquist samt Ingrid Westin Wallinder som ordinarie ledamöter samt nyval av Per Eiritz, Rune Ingvarsson samt Kjell Ormegard. Bengt Nordin utsågs till styrelseordförande.
• att arvodering av styrelsen ska utgå med 300 000 SEK till styrelseordförande och 150 000 SEK till ordinarie ledamöter. Inget arvode utgår till anställda ledamöter. Till arbetstagarrepresentanter utgår ett inläsningsarvode på 15 000 SEK. Ledamöterna i utskotten arvoderas med dagarvoden om 10 000 SEK per dag.
• att arvode till revisorerna ska utgå enligt räkning godkänd av VD.

• att omvälja registrerade revisionsbolaget Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB till revisorer för en period av fyra år till slutet av årsstämman 2011. Auktoriserade revisorn Magnus Brändström är huvudansvarig revisor.

• • Styrelsen bemyndigades att vid ett eller flera tillfällen fram till nästkommande årsstämma överlåta egna aktier i Rottneros som tidigare förvärvats i samband med bolagets återköpsprogram. Överlåtelse får ske med högst det antal som bolaget vid var tid innehar. I samband med förvärv av företag eller rörelse får överlåtelse ske med avvikelse och till ett pris inom den så kallade spreaden vid tidpunkten för beslutet om överlåtelsen (vidare, se protokoll från stämman 2007 på www.rottneros.com).

• • Stämman fastställde riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (se protokoll från stämman 2007 på www.rottneros.com).
• • Stämman beslutade om utseende och organisation av valberedningen och dess arbete.

STYRELSEN OCH DESS ARBETE

Allmänt

Rottneros styrelse består av åtta ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter utsedda av de anställda. Vidare finns två suppleanter utsedda av de anställda. Bland de av årsstämman valda ledamöterna har under 2007 verkställande direktören ingått. Lars Blecko avgick som verkställande direktör och styrelseledamot den 31 januari 2008. Ole Terland tillträdde som verkställande direktör den 1 februari 2008. Bolagets ekonomi- och finansdirektör är sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden som föredragande. Styrelsearbetet följer en i förväg uppgjord plan. Vid varje sammanträde behandlas i förväg utvalda strategiska frågor.

Vid sammanträdet i februari (januari 2008) behandlas bokslutskommunikén för det gångna året. Här beslutas om styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell uppdatering/komplettering av verksamhetsplanen (budget). Bolagets revisorer rapporterar iakttagelser från revisionen.

Vid sammanträdet i slutet av februari behandlas den publika årsredovisningen.

Sammanträdet i april hålls dagen före och samma dag som årsstämman och behandlar första kvartalets resultat samt eventuell översyn av koncernens strategier.

Det sammanträde som äger rum i juli behandlar halvårsresultatet och oktobersammanträdet den tredje kvartalsrapporten samt investeringsplanerna inför nästa verksamhetsår.

Årets sista ordinarie sammanträde i december behandlar förberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan (budget) för nästkommande år.

Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär. Styrelsen får varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling.

Styrelsens arbete följer den särskilda arbetsordning som styrelsen fastställt rörande arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören, mellan styrelsens utskott samt inom styrelsen.

Under 2007 har elprisutvecklingen och vedpriserna och dess påverkan på koncernens verksamhet varit en återkommande fråga. Även det pågående besparingsprogrammet har behandlats vid ett flertal tillfällen. Vidare har planerna på etablering i Sydafrika varit en återkommande fråga.

En särskild VD-instruktion gäller för bolagets VD. Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar i ledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut.

Flertalet årsstämmovalda styrelseledamöter samt de av de anställda utsedda arbetstagarrepresentanterna har deltagit i den av OMX Nordiska Börs Stockholms, anordnade halvdagsutbildningen av styrelseledamöter och ledande befattningshavare i noteringsavtalet, insiderreglerna med mera.

Ordföranden

Vid årsstämman den 25 april 2007 i Rottneros AB omvaldes Bengt Nordin till styrelsens ordförande intill nästa års årsstämma. Han leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsearbetet

Styrelsen har under året haft 13 protokollförda styrelsemöten varav sex ordinarie. Tre styrelsemöten under 2007 har varit telefonmöten. Vid två tillfällen har styrelsemötet lagts på ort där koncernen har verksamhet med besök på anläggningarna. Dessutom har Sydafrika besökts med anledning av planerna på en avsedd etablering där.

VIKTIGA BESLUT UNDER ÅRET

De väsentliga beslutsärendena under året gäller kommunikéer samt de årliga besluten om strategi, verksamhetsplan och investeringar för det kommande året. Dessutom har under 2007 väsentliga beslut fattats om:

• • Beslut om att teckna en avsiktsförklaring med det sydafrikanska skogsföretaget NCT Forestry Co-operative Ltd om att tillsammans utreda möjligheterna att tillsammans etablera ett massa-bruk för produktion av CTMP i Richards Bay i Sydafrika.
• • Beslut om att bygga en fabrik för produktion av livsmedelsförpackningen SilviPak i anslutning till massafabriken i Miranda i Spanien.
• • Att som efterträdare till Lars Blecko anställa Ole Terland som VD och koncernchef.

NÄRVARO

Den genomsnittliga närvaron vid styrelse- och kommittémöten under 2007 var mycket god.

KONTAKTEN MED REVISORERNA

För att säkerställa styrelsens informationsbehov, rapporterar bolagets revisorer förutom till revisionsutskottet varje år även sina iakttagelser från revisionsgranskningen och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Bolagets revisor och representanter för revisionsbyrån var närvarande vid ett styrelsesammanträde under 2007. Revisorerna har varit närvarande vid revisionsutskottets sammanträden.

INTERN KONTROLL

Enligt aktiebolagslagen skall styrelsen se till att bolaget är organiserat så att bolaget har en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsen har fastställt ett antal styrande dokument för bolagets interna kontroll och styrning, bland annat styrelsens arbetsordning och instruktionen för verkställande direktören och styrelsens utskott, rapporteringsinstruktioner och finanspolicy, som alla syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning. En förutsättning för god intern kontroll är en väl fungerande intern kontrollmiljö. Kontrollmiljön skapas genom gemensamma värderingar, företagskultur, regler och policys, kommunikation och uppföljning samt av det sätt som verksamheten är organiserad på.

Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med internkontroll och riskhantering är delegerat till verkställande direktören och koncernledningen, som rapporterar till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Cheferna på olika nivåer i företaget har vidare detta ansvar inom sina respektive ansvarsområden och rapporterar i sin tur till koncernledningen.

Huvuduppgiften för staber och dess medarbetare är dels att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, dels att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor.

En särskild översyn av koncernens interna kontroll har genomförts under året. Styrelsen bedömer att koncernens omfattning och komplexitet för närvarande inte motiverar en egen internrevision.

UTSKOTTSARBETE

Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Dock har under året arbete bedrivits i de fyra av årsstämman beslutade utskotten; Valberedningen, Finansutskottet, Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet.

VALBEREDNINGEN

Nomineringen av ledamöter till Rottneros styrelse sker genom en beredning i den av årsstämman utsedda valberedningen. Inför årsstämman 2007 bestod valberedningen av Olle Grundberg, Nemus Holding AB, ordförande, Torgny Prior, P&N Yield samt Bengt Nordin, styrelseordförande i Rottneros AB. Valberedningen hade tre sammanträden. Nomineringsarbetet inleddes med en utvärdering av den sittande styrelsen. Som underlag gavs dessutom information om bolagets verksamhets- och strategiska utveckling, en kartläggning av styrelseledamöternas strategiska kompetens, styrelsearbete och utbildning samt redogörelse för arbetet i bolagets utskott och styrelsens genomgångar med revisorerna. Regler för beroende och oberoende iakttas enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal, vilket framgår av presentationen av ledamöterna.

Vid årsstämman 2007 beslutades att valberedningen skulle bestå av styrelsens ordförande samt två ytterligare ledamöter varvid styrelsens ordförande inte skall vara ordförande. Av de oberoende ledamöterna skall en vara representant för bolagets största aktieägare, samt en vara representant för någon av bolagets övriga fyra största aktieägare. Beslutet innehåller också ett ersättningsförfarande om en ledamot lämnar valberedningen i förtid. Valberedningen utser inom sig ordförande, dock inte styrelsens ordförande. Valberedningens sammansättning från tid till annan ska offentliggöras på bolagets hemsida.

Valberedningen ska lägga fram förslag i följande frågor för beslut till ordinarie årsstämma 2008:

• 1. stämmoordförande
• 1. antal styrelseledamöter och suppleanter
• 1. val av styrelseledamöter och suppleanter
• 1. val av styrelseordförande
• 1. styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete
• 1. arvode till revisorerna och i förekommande fall förslag till val av revisorer.

Valberedningens förslag till stämman 2008 framgår av kallelsen och information på hemsidan, www.rottneros.com.

FINANSUTSKOT TET

Utskottet består av två ledamöter från styrelsen, styrelsens ordförande Bengt Nordin och Ingrid Lindquist, verkställande direktören (även han styrelseledamot) som fungerar som ordförande i utskottet, samt ekonomidirektören. Utskottet har som uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Utskottet har vid ett flertal tillfällen adjungerat externa finansiella experter. Finansutskottet har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy. Finansutskottet har haft åtta protokollförda sammanträden och styrelsen erhåller löpande protokoll från finansutskottet.

REVISIONSUTSKOT TET

Utskottet har bland annat till uppgift att överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, bereda frågor om revision, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande noteringsavtal eller eljest. Utskottet har bestått av styrelsens ordförande Bengt Nordin och styrelseledamöterna Ingrid Westin Wallinder och Ingrid Lindquist. Ordförande i utskottet har varit Ingrid Westin Wallinder.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman har varit adjungerade vid sammanträdena. I förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Revisionskommittén har haft sex protokollförda sammanträden under året och styrelsen erhåller löpande protokoll från sammanträdena.

ERSÄT TNINGSUTSKOT TET

Utskottet består av styrelsens ordförande Bengt Nordin och styrelseledamöterna Johan Holmgren och Kjell Ormegard. Ordförande i utskottet har varit Bengt Nordin. Utskottets arbetsuppgifter skall främst vara att inför styrelsens respektive årsstämmans beslut bereda ärenden angående formerna och riktlinjerna för ersättning och anställningsvillkor till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av ersättningsutskottet inom de ramar som fastställts av styrelsen och årsstämman. Ersättningsutskottet har haft fyra sammanträden under året.

ARVODERING AV STYRELSEN

Det totala arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman på förslag av valberedningen. Arvodet för 2007 uppgick till 1,4 MSEK. Därutöver arvoderas utskottsarbete med 10 000 SEK per dag. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre inläsningsarvode om 15 000 SEK.

RAPPORTERING

Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringens kvalitet genom instruktioner till verkställande direktören och arbetet i revisionsutskottet. VD har i uppgift tillsammans med ekonomi- och finansdirektören att granska och säkerställa all extern ekonomisk rapportering inklusive bokslutsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning, pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

BOLAGSLEDNING

Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar styrelsen lagt fast. Denne tar fram nödvändigt informationsoch beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av totalt elva personer, exklusive VD. Företagsledningen har verksamhetsgenomgångarunder verkställande direktörens ledning ungefär var sjätte vecka, ofta i samband med besök vid koncernens olika enheter. Det interna rapport- och kontrollsystemet bygger på en årlig ekonomisk planering med månadsrapporter. Ordföranden har haft utvärderingssamtal med VD enligt VDinstruktion och kravspecifikation.

ERSÄT TNING

Rottneros aktieägare föreslås vid årsstämman 2008 fastställa principer för ersättning och övriga anställningsvillkor för bolagets ledning. Förslaget återfinns i förvaltningsberättelsen och framgår även av kallelsen till årsstämman. Förslaget är likalydande med de riktlinjer som fastställdes vid årsstämman 2007. Beträffande lön och ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, se not 6.

Styrelse

BENGT NORDIN f 1936, civilingenjör. Styrelsens ordförande. Ledamot av styrelsen sedan 1999. Inga andra styrelseuppdrag. Antal aktier i Rottneros: 40 000. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

LARS-OVE BROLIN f 1945, facklig representant Vallviks Bruk AB, arbetstagarrepresentant. Suppleant i styrelsen sedan 2005. Antal aktier i Rottneros: 0.

PER EIRITZ f 1951, civilingenjör. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Kompetenscentrum Stål & Verkstad, ClaraHälsan AB och Svensk PCI AB, styrelseledamot i The Packaging Green House AB och KMW-Energi AB. Antal aktier i Rottneros: 3 000. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

JOHAN HOLMGREN f 1944, fil.kand. Ledamot av styrelsen sedan 2002. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i AB Oscar Wigén, Bo Ohlsson AB samt SIA TROLL Nursery. Styrelseledamot i Medilens AB och Hafa AB. Antal aktier i Rottneros: 14 000 (inkl bolag). Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

Rune Ingvarsson f 1943. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Antal aktier i Rottneros: 0. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

INGRID LINDQUIST f 1957, civilekonom. Ledamot av styrelsen sedan 2004. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ActionAid Sverige. Antal aktier i Rottneros: 3 000. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

HANS-ÅKE NORDSTRANd f 1955, förrådsarbetare, Utansjö Bruk AB, arbetstagarrepresentant. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Antal aktier i Rottneros: 0.

Kjell Ormegard f 1949, civilekonom. Ledamot av styrelsen sedan 2007. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Getupdated Internet Marketing AB (publ.) Antal aktier i Rottneros: 10 000. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

JAN VIPER f 1954, elingenjör Rottneros Bruk AB, arbetstagarrepresentant. Ledamot av styrelsen sedan 2004. Antal aktier i Rottneros: 0.

MATS WENNBORN f 1951, processoperatör Rockhammars Bruk, arbetstagarrepresentant. Suppleant i styrelsen sedan 2005. Antal aktier i Rottneros: 0.

INGRID WESTIN WALLINDER f 1957, advokat och delägare i Rydin-Carlsten Advokatbyrå AB. Ledamot av styrelsen sedan 2006. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Uppsala Akademiförvaltnings Styrelse och RydinCarlsten Advokatbyrå AB. Antal aktier i Rottneros: 0. Oberoende av bolaget och Rottneros större aktieägare.

Lars Blecko

f 1957, koncernchef och verkställande direktör sedan 1999 till januari 2008. Ledamot av styrelsen sedan 2000. Andra styrelseuppdrag: Skogsindustrierna. Antal aktier i Rottneros: 18 000. Lars Blecko avgick som verkställande direktör 31 januari 2008 och lämnade samtidigt styrelsen.

REVISORER

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med huvudansvarig revisor Magnus Brändström, vald fram till årsstämman 2011.

Ledande befattningshavare

OLE TERLAND f 1958, verkställande direktör Rottneros AB. Anställd sedan 2008. Antal aktier i Rottneros: 60 000.

Olle Dahlin f 1954, verkställande direktör Rottneros Bruk AB och Utansjö Bruk AB. Affärsområdeschef, högutbytesmassor. Anställd sedan 2005. Antal aktier i Rottneros: 5 000.

Ingemar Eliasson f 1956, råvarudirektör. Anställd sedan 1987. Antal aktier i Rottneros: 40 000.

KARL OVE GRÖNQVIST f 1954, ekonomi- och finansdirektör. Anställd sedan 2006. Antal aktier i Rottneros: 0.

JOAKIM STOCKHAUS f 1965, affärsområdeschef Rottneros Packaging Anställd sedan 2006. Antal aktier i Rottneros: 20 000.

Jan Holm f 1959, personaldirektör. Anställd sedan 1989. Antal aktier i Rottneros: 0.

På bilderna visas slutprodukter som tillverkas av Rottneros pappersmassor: Skrivpapper, bestruket tryckpapper, hushållspapper, bokpapper, Rottneros egen slutprodukt SilviPak, tapetprover, vätskekartong, luftfilter, vinetikett, elektriskt isolerpapper samt LWC-papper.

ROBERT JENSEN f 1956, verkställande direktör Rockhammars Bruk AB. Anställd sedan 1999. Antal aktier i Rottneros: 0.

Ragnar Lundberg f 1947, teknisk direktör. Anställd sedan 2000. Antal aktier i Rottneros: 2 000.

Gregorio Martin Perez f 1948, Director General Rottneros Miranda SA. Anställd sedan 1999. Antal aktier i Rottneros: 0.

Hannu Thomasfolk f 1951, verkställande direktör Vallviks Bruk AB. Anställd sedan 1995. Antal aktier i Rottneros: 4 000.

Tomas Wiklund f 1966, marknadsdirektör. Anställd sedan 2002. Antal aktier i Rottneros: 1 000.

ANN OLHEDE f 1958, inköpsdirektör. Anställd sedan 2007. Antal aktier i Rottneros: 0.

Sexårsöversikt

		2007	2006	2005		2004		2003	2002
				Kvarvarande verksamheter	Totalt	Kvarvarande verksamheter	Totalt
Faktorer som påverkar omsättningen
Massapris listpris NBSK, USD 1)		794	675	611		617		524	463
USD/SEK 2)		6,76	7,37	7,48		7,35		8,09	9,72
Massapris listpris NBSK i SEK		5 368	4 977	4 565		4 532		4 235	4 500
Rottneros leveranser, ton		714 700	699 500	666 700		625 000		641 100	630 500
Försäljning och resultat, MSEK
Nettoomsättning		2 927	2 690	2 411	2 429	2 272	2 356	2 380	2 494
Rörelseresultat före avskrivningar		75	148	9	48	129	109	239	171
Av-/nedskrivningar		-435	-155	-138	-138	-162	-223	-117	-114
Rörelseresultat efter avskrivningar		-360	-7	-129	-90	-33	-114	122	57
Finansnetto		-24	-16	-12	-13	-5	-7	-7	29
Resultat efter finansnetto		-384	-23	-141	-103	-38	-121	115	86
Resultat efter skatt		-301	-8	-91	-63	-31	-91	85	55
Balansposter, MSEK
Anläggningstillgångar		1 123	1 363	1 435		1 349		1 249	1 197
Varulager		493	397	430		474		388	401
Kortfristiga fordringar		572	570	595		572		443	425
Likvida medel		121	122	125		157		252	350
Tillgångar hänförliga till verksamheter under avveckling		–	–	26		16		–	–
Eget kapital		1 050	1 403	1 523		1 673		1 717	1 706
Långfristiga räntebärande skulder		173	177	180		186		42	6
Långfristiga ej räntebärande skulder		49	85	118		174		158	143
Kortfristiga räntebärande skulder		452	304	375		56		6	2
Kortfristiga ej räntebärande skulder		585	483	405		472		414	516
Skulder hänförliga till verksamheter under avveckling		–	–	10		7		–	–
Balansomslutning		2 309	2 452	2 611		2 568		2 332	2 373
Nyckeltal
Rörelsemarginal	%	-12,3	-0,3	-5,3	-3,7	-1,5	-4,9	5,1	2,3
Vinstmarginal	%	-13,1	-0,9	-5,8	-4,2	-1,7	-5,2	4,8	3,5
Avkastning på sysselsatt kapital	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	7	5
Avkastning på eget kapital efter full skatt	%	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	5	3
Soliditet	%	45	57	58	58	65	65	73	72
Skuldsättningsgrad	ggr	0,6	0,3	0,4	0,4	0,2	0,2	0,0	–
Räntetäckningsgrad	ggr	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	Neg	18,2	29,4
Övrigt
Investeringar	MSEK	163	113	234	234	283	283	193	244
Medelantal anställda	st	718	754	804	804	835	835	857	860

1) Källa för NBSK listpris är PIX pris respektive för äldre värden Market Pulse.

2) Källa: Riksbankens årsgenomsnitt.

3) Uppgifter för åren 2002 och 2003 har inte räknats om i enlighet med IAS/IFRS. Justering skulle behöva göras för IAS 39.

Ordlista

AOX	Absorberbara organiska halogener.		Mekanisk massa Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa.
BEK	Bleached Eucalyptus Kraft, blekt eukalyptusmassa.	NBSK	Northern Bleached Softwood Kraft: blekt långfiber sulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden.
BOD	Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Norscan	Kanada, USA, Sverige och Finland.
Bulk	Volymitet, inverterade värdet av densitet (täthet) ut tryckt som cm3 /g.	Närsalter	Består av olika fosfor- och kväveföreningar som har en gödningseffekt i recipienten.
COD	Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen.	Opacitet	Ogenomsynlighet.
CTMP	Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, vidareutveckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP.		Slipmassa (SGP) Mekanisk massa som använder rundved som råvara.
ECF	Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid.	Spethalt	Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan.
EPIS	European Pulp Industry Sector.	Sulfat	Metod för tillverkning av kemisk massa.
Fub	Fast mått under bark: mått för vedråvara.	Sulfit	Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning.
Kemisk massa	Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa.	TCF	Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa.
Latency	Det deformerade tillståndet hos massafibrer.	TMP	Thermo-Mechanical Pulp: mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga.
Lignin	Polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden.	ULWC	Ultra Light Weight Coated, som LWC men med lägre ytvikter.
LWC	Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter.	UKP	Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa.
		Ytvikt	Vikten av ett papper per ytenhet anges som g/m2

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet:	Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad:	Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Rörelsemarginal:	Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal:	Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.
Nettoresultat:	Nettoresultatet är resultatet efter skatt.
Resultat per aktie:	Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Avkastning på sysselsatt kapital:	Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital:	Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder inklusive uppskjutna skatteskulder.
	Avkastning på eget kapital: Nettoresultatet i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntetäckningsgrad:	Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader.
P/E tal:	Aktiekurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter skatt.
Direktavkastning:	Utdelning i procent av aktiekurs vid årets utgång.

Koncernkontor

Rottneros AB

Box 600 194 26 Upplands Väsby Besöksadress: Kanalvägen 16 InfraCity (Stockholm) Telefon 08-590 010 00 Telefax 08-590 010 01

e-mail info@rottneros.com

www.rottneros.com

Vallviks Bruk AB

820 21 Vallvik Telefon 0270-620 00 Telefax 0270-692 10

Utansjö Bruk AB 870 15 Utansjö Telefon 0612-716 200 Telefax 0612-421 18

Rottneros Bruk AB 686 94 Rottneros Telefon 0565-176 00 Telefax 0565-176 80

Rockhammars Bruk AB

718 81 Frövi Telefon 0581-377 00 Telefax 0581-703 40

SIA Rottneros Baltic L ˇocu iela 1 LV-3601 Ventspils Lettland Telefon +371 362 92 73 Telefax +371 362 92 75

Rottneros Miranda, S.A.

Carretera de Logrono s/n P.O.B. 6 ES-09200 Miranda de Ebro (Burgos) Spanien Telefon +34 947 31 02 45 Telefax +34 947 34 72 44

Rottneros Madeiras, LDA

Avenida 25 de Abril n° 809 –1°dto. PT-2200-299 Abrantes Portugal Telefon +351 241 36 51 21 Telefax +351 241 36 52 21

Rottneros SA

Avenue de Kraainem, 33 B-1950 Kraainem Belgien Telefon +32 2 766 16 90 Telefax +32 2 766 16 99

Rottneros GmbH

Kontakta Rottneros SA, se adress ovan