Ratos — Annual Report 2010

Mar 7, 2011

Förvaltningsberättelse

Årsredovisning 2010

Innehållsförteckning

Formell del

Koncernöversikt

Ratos på 3 minuter	2
Ratos 20 innehav	4
2010 i korthet	7
VD-ord	8
Vision, affärsidé, mål och strategi	13
Ratos – ett private equity-konglomerat	14
Hur skapas avkastningen?	16
Investeringar och ägarutövande i Ratos	18
Ratos-aktien	19
Vi på Ratos	23
Ratos organisation	24
Corporate Responsibility	28
Mer lönsam med ett aktivt CR-arbete	30
Aktivt samhällsansvar	31

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse	34
Bolagsstyrningsrapport	36
Styrelse	44
Koncernens resultaträkning	46
Koncernens rapport över totalresultat	46
Rapport över finansiell ställning för koncernen	47
Rapport över förändringar i koncernens
eget kapital	48
Rapport över kassaflöden för koncernen	49
Moderbolagets resultaträkning	50
Moderbolagets rapport över totalresultat	50
Moderbolagets balansräkning	51
Förändringar i moderbolagets eget kapital	52
Moderbolagets kassaflödesanalys	53
Notförteckning	54
Noter till de finansiella rapporterna	55
Revisionsberättelse	100
Analys
Guide till Ratos redovisning	102

Guide till Ratos redovisning	102
AH Industries	108
Anticimex	110
Arcus-Gruppen	112
Biolin Scientific	114
Bisnode	116
Contex Group	118
DIAB	120
EuroMaint	122
GS-Hydro	124
Hafa Bathroom Group	126
HL Display	128
Inwido	130
Jøtul	132
KVD Kvarndammen	134
Lindab	136
Medisize	138
Mobile Climate Control	140
SB Seating	142
Stofa	144
Övriga innehav	146
Ytterligare information
Koncernen i sammandrag	148
Definitioner	149
Adresser	150
Aktieägarinformation	152

Ratos på 3 minuter

Börsnoterat private equity-konglomerat

Ratos ska åstadkomma högsta möjliga avkastning genom ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt utövande av ägarrollen i ett antal utvalda företag och investeringssituationer.

Som private equity-konglomerat kan vi kombinera det bästa från såväl private equity- som konglomeratsektorn.

Mervärden skapas i samband med förvärv, utveckling och försäljning av företag.

Lång tradition som industriellt orienterad finansiell aktör

Ratos har en 145 år lång tradition av aktivt ägarutövande. Verksamheten har sedan start haft ett industriellt fokus genom sitt ursprung i stålgrossisten Söderberg & Haak, som grundades 1866. Under seklet som följde utvecklades verksamheten och rörelsedrivande dotterbolag tillkom, främst inom handel och verkstad, liksom en börsnoterad aktieportfölj. 1954 börsnoterades Ratos, då som blandat investmentbolag. Idag är Ratos ett private equity-konglomerat som skapar mervärden via aktivt ägande i främst onoterade bolag.

Skräddarsydd organisation

I vår investeringsorganisation arbetar idag 26 personer. Samtliga har den industriella och finansiella kompetens som krävs för att bedriva ett aktivt ägarutövande i innehaven. Därutöver stöds det aktiva ägandet av vår övriga affärsorganisation med gedigen kunskap och erfarenhet inom finans, redovisning och information. Totalt har Ratos 50 medarbetare. Organisationen presenteras på sidorna 23-27.

2010 – bra men kan bli bättre

2010 års resultat före skatt uppgick till 2 868 Mkr. Sammantaget var den underliggande utvecklingen i innehaven blandad men tillfredsställande.

Resultat och utdelning Professionell Aktiv Ansvarsfull 0 10 20 30 40 Kr 2006 2007 2008 2009 2010 1) Ordinarie utdelning/aktie Extra utdelning/aktie Resultat efter skatt/aktie 1) Förslag

Aktiens utveckling

Ratos är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap. 30

Aktiens utveckling 2010:

n Totalavkastning 10	40%
Index SIX RX	27%
n Kursutveckling 0	35%
Index OMXSPI	23%
n Direktavkastning	4,2%

Varje investering ska ge en genomsnittlig årlig avkastning om lägst 20%

Värdeskapande med Ratos som ägare

Ratos finansiella mål är att varje investering ska ge en genomsnittlig årlig avkastning (IRR) om lägst 20%. Sedan 1999 har vår IRR uppgått till 26% på de totalt 32 exits som genomförts. Huvuddelen av värdeskapandet sker genom industriell utveckling under innehavstiden.

Branschoberoende investeringar i Norden

Ratos fokuserar sina investeringar på Norden. Bolagen kan finnas i alla branscher – dock aldrig inom krigsindustri eller pornografi, eller sådana som är uppenbart miljöförstörande.

Största bransch sett till koncernmässigt värde är industri, följt av konsument och tjänster.

En översikt över Ratos innehav finns på sidorna som följer, och en utförlig beskrivning av respektive innehav finns på sidorna 108-147.

20 innehav i Norden

Anticimex Biolin Scientific Bisnode DIAB EuroMaint Hafa Bathroom Group HL Display Inwido KVD Kvarndammen Lindab Mobile Climate Control Övriga innehav AH Industries Contex Group Stofa Arcus-Gruppen Jøtul SB Seating GS-Hydro Medisize Sverige 12 innehav Finland 2 innehav Norge 3 innehav Danmark 3 innehav

20 innehav som har

• n 37 miljarder kr i omsättning
• n 2,8 miljarder kr i rörelseresultat (EBITA) och
• n 23 000 anställda över hela världen

Ratos 20 innehav

Läs mer om innehaven på sidorna 108-147.

AH Industries	AH Industries är en dansk		Omsättning	978 Mkr
www.ah-industries.dk	ledande leverantör av metall komponenter och tjänster till vindkraft- samt cement- och mineralindustrin. Huvuddelen av produktionen sker i Danmark, men bolaget har även verksam het i Kina.		Rörelseresultat Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt	55 Mkr 26 Mkr 420 69% 2007
Anticimex	Anticimex är ett serviceföretag som erbjuder ett brett tjänste	Omsättning 1 856 Mkr Rörelseresultat 198 Mkr
www.anticimex.se	sortiment som skapar trygga och hälsosamma inomhusmiljöer. Verksamhet bedrivs i Norden, Tyskland och Nederländerna.	Resultat före skatt 159 Mkr Antal anställda 1 200 Ratos ägarandel 85% Investeringstidpunkt 2006
Arcus-Gruppen	Arcus-Gruppen är Norges ledande spritproducent och		Omsättning Rörelseresultat	1 944 Mkr 156 Mkr
www.arcusgruppen.no	vinleverantör. Bland gruppens mer kända varumärken finns Linie Aquavit, Braastad Cognac och Vikingfjord Vodka.		Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt	135 Mkr 460 83% 2005
Biolin Scientific	Biolin Scientific utvecklar,	Omsättning 142 Mkr
www.biolinscientific.com	tillverkar och säljer analysinstru ment för forskning, utveckling, kvalitetskontroll och klinisk diagnostik. Bolagets största marknadsnisch är nanoteknik.	Rörelseresultat 12 Mkr Resultat före skatt 7 Mkr Antal anställda 90 Ratos ägarandel 95% Investeringstidpunkt 2010
Bisnode		Bisnode är en av de ledande	Omsättning	4 451 Mkr
www.bisnode.com		europeiska leverantörerna av digital affärsinformation med tjänster inom kredit-, marknads och affärsinformation.	Rörelseresultat Resultat före skatt Antal anställda Ratos ägarandel Investeringstidpunkt	536 Mkr 376 Mkr 3 000 70% 2005
Contex Group	Danska Contex Group är världsledande inom utveckling		Omsättning Rörelseresultat	750 Mkr 97 Mkr
www.contex.com www.zcorp.com	och tillverkning av utrustning för avancerade 2D- och 3D		Resultat före skatt Antal anställda	43 Mkr 330
www.vidar.com	bildlösningar.		Ratos ägarandel Investeringstidpunkt	99% 2007
DIAB	DIAB är ett världsledande före	Omsättning 1 396 Mkr

www.diabgroup.com

tag som tillverkar och utvecklar kärnmaterial till kompositkonstruktioner för bland annat vingar till vindkraftverk, skrov och däck till fritidsbåtar samt detaljer till flygplan, tåg, bussar och rymdfarkoster.

Rörelseresultat 188 Mkr Resultat före skatt 149 Mkr Antal anställda 1 250 Ratos ägarandel 95% Investeringstidpunkt 2001

EuroMaint

www.euromaint.com

EuroMaint erbjuder kvalificerade underhållstjänster till spårtrafikbranschen och industrin. Företaget har verksamhet i Sverige, Tyskland, Lettland, Nederländerna, Belgien och Polen.

Omsättning 3 532 Mkr Rörelseresultat -67 Mkr Resultat före skatt -132 Mkr Antal anställda 2 700 Ratos ägarandel 100% Investeringstidpunkt 2007

GS-Hydro

www.gshydro.com

GS-Hydro är en ledande leverantör av icke-svetsade rörsystem till framför allt marinoch offshoreindustrin, men även till pappers-, gruv-, metall-, biloch flygindustrin.

Omsättning	1 244 Mkr
Rörelseresultat	27 Mkr
Resultat före skatt	-27 Mkr
Antal anställda	610
Ratos ägarandel	100%
Investeringstidpunkt	2001

Hafa Bathroom Group

www.hafabg.com

Hafa Bathroom Group är med varumärkena Hafa och Westerbergs ett av Nordens ledande företag inom badrumsinredningar.

Omsättning 424 Mkr Rörelseresultat 38 Mkr Resultat före skatt 37 Mkr Antal anställda 170 Ratos ägarandel 100% Investeringstidpunkt 2001

HL Display

www.hl-display.com

HL Display är en marknadsledande internationell leverantör av produkter och lösningar för varuexponering och butikskommunikation.

Omsättning 1 617 Mkr Rörelseresultat 66 Mkr Resultat före skatt 29 Mkr Antal anställda 1 100 Ratos ägarandel 99% Investeringstidpunkt 2001

Inwido

www.inwido.se

Inwido utvecklar, tillverkar och säljer ett komplett sortiment av fönster och dörrar till konsumenter, byggbolag och småhustillverkare. Elitfönster, SnickarPer, Tiivi, KPK, Lyssand och Allan Brothers är några av bolagets varumärken.

Omsättning	5 149 Mkr
Rörelseresultat	446 Mkr
Resultat före skatt	328 Mkr
Antal anställda	3 750
Ratos ägarandel	96%
Investeringstidpunkt	2004

Jøtul

www.jotul.com

Norska Jøtul är Europas största tillverkare av braskaminer med tillverkning i Norge, Danmark, Frankrike, Polen och USA.

Omsättning 1 044 Mkr Rörelseresultat 97 Mkr Resultat före skatt 67 Mkr Antal anställda 720 Ratos ägarandel 61% Investeringstidpunkt 2006

KVD Kvarndammen

www.kvarndammen.se

KVD Kvarndammen är Sveriges största oberoende marknadsplats för förmedling av kapitalvaror, främst förmåns- och tjänstebilar, via auktionssajten kvd.se.

Omsättning	239 Mkr
Rörelseresultat	32 Mkr
Resultat före skatt	22 Mkr
Antal anställda	170
Ratos ägarandel	100%
Investeringstidpunkt	2010

Lindab

www.lindabgroup.com

Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Bolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

Omsättning	6 527 Mkr
Rörelseresultat	401 Mkr
Resultat före skatt	112 Mkr
Antal anställda	4 500
Ratos ägarandel	11%
Investeringstidpunkt	2001

Medisize

www.medisize.com

Medisize är en internationell kontraktstillverkare inom medicinteknik och har egna produkter för anestesi och intensivvård.

Mobile Climate Control (MCC)

www.mcc-hvac.com

MCC erbjuder kompletta kundanpassade klimatsystem för bland annat bussar, nyttofordon och militärfordon. Cirka 75% av bolagets försäljning sker i Nordamerika och 25% i Europa.

Omsättning 902 Mkr Rörelseresultat 112 Mkr Resultat före skatt 71 Mkr Antal anställda 530 Ratos ägarandel 100% Investeringstidpunkt 2007

SB Seating

www.sbseating.com

SB Seating utvecklar och producerar ergonomiska arbetsstolar i skandinavisk design för privat och offentlig kontorsmiljö i norra Europa. I gruppen ingår tre varumärken – HÅG, RH och RBM.

Omsättning	1 203 Mkr
Rörelseresultat	197 Mkr
Resultat före skatt	180 Mkr
Antal anställda	470
Ratos ägarandel	85%
Investeringstidpunkt	2007

Stofa

www.stofa.dk

Stofa är en dansk triple-playoperatör (bredband, kabel-TV och telefoni) som förser cirka 350 000 hushåll i Danmark med kabel-TV och 40% av dessa även med bredband.

Omsättning	1 411 Mkr
Rörelseresultat	117 Mkr
Resultat före skatt	83 Mkr
Antal anställda	430
Ratos ägarandel	99%
Investeringstidpunkt	2010

Övriga innehav

www.btj.se www.ikinvest.com

BTJ Group

BTJ Group är en ledande leverantör av medieprodukter och informationstjänster till bibliotek, universitet, företag och organisationer på den nordiska marknaden.

IK Investment

Partners

IK Investment Partners är ett onoterat private equity-företag. Ratos har investerat i två av fonderna men har inga ytterligare åtaganden.

Overseas Telecom

Overseas Telecom har investerat i telekomverksamheter i utvecklingsländer. Enda kvarvarande innehav är telekomoperatören Suntel i Sri Lanka.

2010 i korthet

Viktiga händelser

• Blandad men tillfredsställande underliggande utveckling i innehaven
• Förvärv av Biolin Scientific, HL Display, KVD Kvarndammen och Stofa
• Större tilläggsförvärv i EuroMaint (RSM Group) och AH Industries (RM Group)
• Exit av Haglöfs och 11% i Lindab exitvinst totalt 1 320 Mkr
• Avtal om avyttring av Camfil och Superfos slutförda 2011

Ytterligare ett innehav i Danmark förvärvades, triple-play-operatören Stofa.

Ratos köpte ut HL Display från börsen.

KVD Kvarndammen, Sveriges största nätbaserade marknadsplats för förmedling av bilar, förvärvades.

Resultatutveckling

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Resultat/resultatandelar	1 425	1 295	1 554	2 550	1 883
Exitresultat	1 320		4 449	933	1 678
Omvärderingar och nedskrivningar	115		-92		-188
Utdelning övriga innehav				71	21
Resultat från innehav Centralt netto	2 860 8	1 295 80	5 911 -240	3 554 -92	3 394 -160
Resultat före skatt	2 868	1 375	5 671	3 462	3 234
Eget kapital	15 091	15 302	15 825	11 905	10 875

■ Resultat före skatt 2 868 Mkr (1 375)

• Exitresultat 1 320 Mkr (0)
• Eget kapital 15 091 Mkr (15 302) motsvarande 95 kr per aktie

Aktien

Kr per aktie	2010	2009	2008	2007	2006
Resultat efter skatt	14,18	5,32	32,62	16,66	15,50
Eget kapital	95	96	100	75	69
Utdelning	10,50 1)	9,50	9	9	5,50 (11) 2)
Direktavkastning, %	4,2 1)	5,1	6,7	5,1	3,4 (6,8) 2)
Totalavkastning, %	40	47	-20	14	85
Börskurs	249	185	135	176	162,50
Börskurs/eget kapital, %	262	193	135	235	236

1) Föreslagen ordinarie utdelning.

2) Ordinarie utdelning (inkl extra utdelning).

• Resultat per aktie 14,18 kr (5,32)
• Föreslagen ordinarie utdelning 10,50 kr per aktie
• Direktavkastning 4,2%
• Totalavkastning 40%

2010 – bra men kan bli bättre

Att bedriva en verksamhet med förgreningar i alla världsdelar har under 2010 varit som att leva i parallella universum. De frågor som funnits på agendan har den ena stunden handlat om problemhantering i länder i djup ekonomisk kris – såsom Grekland, Irland eller Ungern – för att därefter övergå till framåtblickande investeringsfrågor avseende länder som befunnit sig i en egen tillväxtkupa, som Sverige och Kina. Sammantaget har dock den globala ekonomin hankat sig fram i måttlig takt, vilket skapat goda betingelser för välskötta företag med en stark position i värdekedjan.

För Ratos kan året summeras som följer:

• n Resultatet före skatt blev 2 868 Mkr, en klar förbättring jämfört med 2009
• n Ratos innehav uppvisade sammantaget en tillfredsställande utveckling, med en stabil omsättning, ett rörelseresultat som förbättrades med 2% och en vinst före skatt som ökade 6%
• n Den sedan slutet av 2009 rapporterade höga Ratosaktiviteten i transaktionsmarknaden resulterade under året i ett flertal köp och försäljningar

n Vi bedömer att den lång-

Arne Karlsson

leva med en så kallad sub-par growth, dvs tillväxt i ekonomin men på en lägre nivå än den normala, och att det kommer att ta många år innan vi kommer tillbaka till de nivåer vi upplevde före Den Stora Recessionen. I sina huvuddrag blev denna bedömning korrekt. Det är dock värt att påpeka att den ekonomiska utvecklingen var synnerligen skevt fördelad över världen, med både länder i djup ekonomisk kris och sådana – till exempel Sverige – som ångade på som om ingenting hade hänt.

Vår arbetshypotes var dock också att denna något gråa allmänekonomiska utveckling inte alls behövde vara dålig för

• samma globala ekonomiska återhämtningen fortsätter även under 2011, även om riskerna är fortsatt höga
• n Förutsättningarna för fortsatt förbättrade resultat i våra portföljbolag är goda.

RÖLVT

Det finns en gammal kinesisk förbannelse som säger "Må Du leva i intressanta tider". Denna förbannelse synes ha drabbat oss med full kraft under de senaste åren, för en mer intressant era – där den ena sanningen efter den andra världsbilden måste slängas på historiens soptipp – är svår att tänka sig. Det är en tid då risker av olika slag kan drabba oss alla med full kraft, men också en tid fylld av möjligheter.

Inför 2010 summerade vi som vanligt vår makroprognos i en bokstavskombination, denna gång RÖLVT – Recessionen Över, Lång Väg Tillbaka. Vi bedömde att vi fortsatt skulle få

välskötta företag med starka positioner i sina respektive värdekedjor. Och i detta avseende blev vi mer än sannspådda – många företag världen över har haft en strålande vinstutveckling, främst tack vare de operationella hävstänger de senaste årens drakoniska besparingsprogram och effektiviseringar skapat.

MOBBM

För 2011 är vår bokstavskombination som summerar den makroekonomiska prognosen MOBBM – Make Or Break Blir Make. 2011 blir sannolikt ett år då många frågor ställs på sin spets och måste komma till ett avgörande. Några exempel:

n eurokrisen måste finna sin lösning, troligen under den första delen av året, om inte marknadskrafterna ska tvinga fram en kaotisk upplösning av systemet

• n den amerikanska ekonomin måste under året komma in i en självförstärkande positiv spiral, om inte är risken stor att USA hamnar i en långt utdragen deflationistisk period à la Japan
• n riskerna för ett globalt valuta- och handelskrig måste elimineras.

Det handlar alltså om oerhört stora frågor som måste få ett avgörande – Make Or Break. Och vår huvudhypotes är att det Blir Make. Världen kommer att fortsätta hanka sig fram i sub-par growth, dvs med tillväxt i ekonomin men på en lägre nivå än den normala. För 2011 kan denna tillväxt till och med bli bättre än 2010, vilket dock inte hindrar att det fortfarande handlar om en i ett historiskt perspektiv mager återhämtning.

Man får heller inte glömma att riskerna är fortsatt obehagligt stora. Vi vandrar i dagsläget på den smala, snöiga och isiga bergskam som (från ena hållet) leder till Kebnekaises sydtopp. Klarar vi att balansera oss fram till sydtoppen har vi några hyggliga år framför oss. Men kammen är smal, det behövs inte mycket till felsteg för att vi ska trilla ned på endera sidan – och båda sidorna är branta och bråddjupa.

Behovet av att bevaka den ekonomiska utvecklingen i realtid och att hela tiden vara beredd att finjustera och/eller ompröva sina arbetshypoteser är följaktligen fortsatt stor, liksom nödvändigheten att alltid ha kraschplaner för olika scenarion i beredskap.

Detta är extra viktigt i en tid då den makroekonomiska utvecklingen riskerar att få större

påverkan på utvecklingen för, i vårt fall, Ratos, än det som vi och våra innehav företar oss. Självfallet är det sistnämnda av stor vikt, något som för vår del tydligt belystes i kriserna 2002/03 och 2008/09, men dessa händelser illustrerade också att de allmänekonomiska krafterna kan få en styrka som dominerar allt. För Sveriges del ser förutsätt"anledning till relativ

ningarna fortsatt goda ut – ett litet, välskött pastorat med en stark, exportinriktad företagssektor. Det är tveklöst så att vi har gjort oss förtjänta av denna position. Samtidigt får vi inte glömma att den nästan helt bygger på globaliseringen och en väl fungerande världshandel. Som vi kunde notera 2009 skulle en stark nedgång inom världshandeln, orsakad av till exempel ett handelskrig, snabbt och obönhörligt drabba den svenska ekonomin.

Givet att vår i grunden relativt optimistiska huvudhypotes visar sig stämma, är förutsättningarna för företagens vinstutveckling goda också under 2011.

Väldigt annorlunda…

I vissa avseenden har vår tillvaro starkt påverkats av de senaste årens händelser. Vi har en

hyggligt positiv bild av den globala ekonomin de närmaste åren, men hyser stor oro för utvecklingen på medellång till lång sikt. Detta gör att vi, i jämförelse med för 5-10 år sedan, är betydligt mer försiktiga när vi ska göra tillväxtprognoser för befintliga eller potentiella innehav. Vi måste också ta höjd för de hotande riskerna när vi tar ställning till våra innehavs belåningsnivåer.

Å andra sidan anser vi,

vilket vi under flera år kommunicerat, att det har skett en strukturell förändring i företags sätt att arbeta, som höjt de långsiktigt potentiella vinstmarginalerna. Här finns det alltså anledning till relativ optimism även framöver.

Den största förändringen handlar dock om förutsättningarna för vår finansiella strategi och planering. Under de tolv år jag varit anställd på

Ratos har jag från min kollega Monica varje måndagsmorgon fått Ratos aktuella likviditetsrapport. Baserat på denna har jag sedan gjort en (handskriven, till mina yngre och mer moderna arbetskamraters stora förtvivlan…) uppdatering av vårt potentiella kassaflöde, med hänsyn tagen till beslutade och möjliga affärer och andra händelser.

optimism även framöver"

"vi har funnit en robust strategi och modell som har förutsättningar att fungera

länge än"

Under mina första tio år behövde jag dock egentligen inte bry mig. Som världen såg ut fanns det alltid förhållandevis enkla lösningar att ta till, som nyupplåning, omfinansieringar, exitmarknaden, m m.

Idag är situationen totalt förändrad. Finansiella frågor har hamnat i centrum för vårt strategiska arbete. Både kortsiktig likviditetsoch långsiktig finansiell planering finns ständigt

med på agendan i vårt dagliga arbete likväl som i styrelsens diskussioner. Vi bedriver också ett tiotal interna projekt för att ytterligare stärka och förbättra oss på finansieringsområdet, till exempel:

• n hur stor och vilken slags likviditetsbuffert behöver Ratos ha?
• n hur kan vi för både oss och långivarna – förbättra låneavtalens så kallade covenantvillkor?
• n hur ser en optimal belåningsnivå ut, både i allmänna termer och i det enskilda fallet?

Av för oss helt avgörande betydelse för att kunna fortsätta arbeta med vår nuvarande strategiska inriktning, är den möjlighet att använda nyemissioner i samband med förvärv som vi haft de senaste två åren. Den medför att vi kontinuerligt och trovärdigt kan arbeta på förvärvsmarknaden, även i lägen när vi inte har en stor tillgänglig kassa och inte vill riskera hela Ratos genom att belåna moderbolaget.

Nyemissionsmandatet har hittills direkt utnyttjats endast vid ett par mindre tilläggsförvärv. Likväl har mandatets blotta existens – och då speciellt den del som handlar om möjligheten att emittera aktier mot kontanter som används för förvärv – varit indirekt avgörande under 2010. Vi hade idag inte ägt Stofa, RM Group, KVD Kvarndammen, Biolin Scientific och 100% av HL Display om vi inte haft den planeringssäkerhet och nödutgång som nyemissionsmandatet innebär.

…och ändå inte

Trots – och delvis tack vare – det som ovan sagts är det mesta sig likt om man tittar på Ratos från ett helikopterperspektiv. Vi vidareutvecklar och finjusterar självfallet hela tiden vår verksamhet och organisation, men den grundläggande strategin och affärsmodellen är densamma som då den presenterades i december 1998. Faktum är att våra presentationsbilder då och nu är i stort sett identiska. (För en lite närmare beskrivning av private equity-konglomeratet Ratos, se artikel på sidan 14.)

Och det faktum att vår affärsmodell nu överlevt fyra kriser, två bubblor och det som hänt

däremellan, får åtminstone mig att tro att vi funnit en robust strategi och modell som har förutsättningar att fungera länge än.

Det kan, med tanke på att vi ofta får frågor om detta, vara värt att påpeka att en annan sak som inte förändrats är vår utdelningsstrategi. Genom åren synes många ha fokuserat på vår dagskassa och oroat sig (vid ebb) eller hetsat upp sig (vid flod) när man sökt

prognostisera vår utdelning. Tolv år har dock nu förhoppningsvis visat att en "offensiv utdelningsstrategi", kompletterat med kommentaren att styrelsen söker uppnå en någorlunda stabil utdelningsutveckling som ska spegla Ratos underliggande resultat, innebär att tillfälliga upp- och nedgångar i kassapositionen inte styr styrelsens förslag till bolagsstämman i denna fråga.

"2010 blev ett synnerligen aktivt år i transaktionshänseende"

Tillfredsställande resultatutveckling

Under 2010 utvecklades Ratos innehav totalt sett tillfredsställande. Sammantaget var omsättningen stabil medan rörelseresultatet förbättrades med 2%. Det bör då noteras att vi har en mindre konjunkturkänslig portfölj som utvecklades relativt väl även 2009.

Att vi likväl använder ordet "tillfredsställande" istället för

"god" beror på att vi när året började hade än större förhoppningar på utvecklingen redan 2010. Mycket har gått bra, men i vissa avseenden påminner förloppet om det efter nedgången i början av 2000-talet, då uppgången för Ratos

innehav också uppvisade en sencyklisk karaktär.

Det finns dock ingenting som ändrat de långsiktiga prognoserna, utan det är tidsaxeln som visat sig vara något mer utdragen än vi tidigare bedömt.

Hög transaktionsaktivitet

Efter ett 2009 då vi inte gjorde några vare sig köp eller försäljningar av innehav (om än tilläggsförvärv i befintliga

portföljbolag för runt 2 miljarder kronor), blev 2010 ett synnerligen aktivt år i transaktionshänseende.

Fyra större exits genomfördes, i Camfil, Haglöfs, Lindab (där halva vårt återstående aktieinnehav avyttrades) och Superfos. Den sammantagna exitvinsten uppgick till cirka 1 900 Mkr. I samtliga fall handlade det om gamla trotjänare i vår portfölj, som funnits med i vår verksamhet under i genomsnitt tio år.

På förvärvssidan bjöd året på sex större affärer. Biolin Scientific och den del av HL Display vi inte kontrollerade köptes ut från börsen. KVD Kvarndammen och Stofa blev nya innehav samt större tilläggsförvärv – där Ratos bidrog med kapital – genomfördes när AH Industries förvärvade RM Group och EuroMaint köpte RSM Group. Sammantaget investerade Ratos cirka 3 miljarder kronor i samband med dessa förvärv.

"det är vår uthålliga lönsamhet som styr vår aktievärdering"

"den ekonomiska återhämtningen fortsätter"

Utöver detta har ett antal mindre transaktioner genomförts under 2010.

Positiv totalavkastning

Under 2010 blev totalavkastningen, alltså kombinationen av kursutveckling och återinvesterad utdelning, för Ratosaktien 40% (SIX Return Index 27%). Under 12 år som private equity-konglomerat uppgår därmed totalavkastningen till

1 699% (eller 27% per år), att jämföra med SIX Return Index som utvecklats 168% (eller 9% per år).

Impopulär aktie?

Ofta får vi, när vi är ute och informerar om Ratos, frågan varför vi i media nästan alltid beskrivs som ett av de minst populära aktiealternativen på Stockholmsbörsen – vilket i sin tur beror på att analyser av Ratos-aktien under snart tio år haft 80-100% behåll- eller säljrekommendationer – när vår totalavkastning samtidigt utvecklats på ett fullt tillfredsställande sätt.

Och svaret må låta utman-

ande men är icke desto mindre korrekt: det finns ett systematiskt fel i det sätt på vilket många marknadsaktörer värderar Ratos typ av bolag. Förenklat kan sägas att man i de substansvärdeberäkningar som görs betraktar oss som ett konglomerat med en för evig tid given portfölj (eller möjligen med en portfölj vars innehåll förändras men där avkastningen på de nya innehaven alltid kommer att vara densamma som den varit om vi behållit de sålda bolagen). I denna typ av analys tas alltså inte hänsyn till den – positiva eller negativa – dynamik som ligger i att ha en exitstrategi och att portföljens sammansättning därmed över tiden förändras.

Bedömningar baserade på denna felaktiga metodik löper utomordentligt stor risk att landa fel. Och det är förklaringen till Ratos till synes överraskande positiva utveckling under det senaste decenniet – även om vi självfallet och

tyvärr gör en och annan mindre lyckad investering, har det sammantagna resultatet varit tillräckligt bra för att överträffa de implicita förväntningar analyser av här diskuterat slag resulterat i. Det är till och med så att det nu, med många års data i bagaget, med hjälp av fakta går att belägga att just detta hänt.

Det kan dock inte nog understrykas att det som här sägs på inget som helst sätt innebär ett påstående att vår typ av bolag alltid är undervärderade. Tvärtom fungerar dynamiken lika fort åt andra hållet. Skulle Ratos lönsamhetsnivå de kommande åren bli väsentligt lägre, kommer värderingsmetodiken enligt ovan att resultera i en överskattning av aktiens värde.

Vilket gör att det hela kokar ned till den självklara slutsatsen att det är vår uthålliga lönsamhet som styr vår aktievärdering – precis som för vilket företag som helst. Vi kan därför lika självklart inte slå oss till ro, nöjda med det som

varit. Liksom för en Charlotte Kalla eller Marcus Hellner, som i skrivande stund nådde framgångar i prologen av Tour de Ski, är det en ny tävling i morgon och i denna är historiska lagrar av noll och intet värde.

2011 – fortsatt framåt

Avslutningsvis vill jag tacka anställda, ledningar, styrelser och meddelägare i de tre bolag som efter många år nu lämnat Ratos-portföljen för ett fantastiskt arbete. Alan O'Connell i Camfil (som utvecklat en stark plattform till världens i särklass främsta företag i sin bransch), Mats Hedblom i Haglöfs (som från närmast ingenting under ett par decennier byggt ett av världens mest ansedda varumärken inom outdoor) och Hans Pettersson i Superfos (som från ett svårt utgångsläge både genomfört en framgångsrik turnaround och flyttat bolaget till en långsiktigt lönsam position i värdekedjan) är alla företagsledare i världsklass.

2011 förväntar vi oss alltså att den ekonomiska återhämtningen fortsätter, troligen i något snabbare takt än under 2010. Givet det gynnsamma utgångsläget för huvuddelen av Ratos innehav, är förutsätt-

ningarna för fortsatt förbättrade resultat i den sammantagna portföljen av bolag goda.

Arne Karlsson, VD

Vision, affärsidé, mål och strategi

Vision

Ratos ska uppfattas som Nordens bästa ägarbolag.

Affärsidé

Ratos är ett private equity-konglomerat. Ratos affärsidé är att över tiden skapa högsta möjliga avkastning genom ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt utövande av ägarrollen i ett antal utvalda bolag och investeringssituationer, där Ratos skapar en unik investeringsmöjlighet för aktiemarknadens aktörer. Mervärden skapas i samband med förvärv, utveckling och försäljning av företag.

Mål

■ Den genomsnittliga årliga avkastningen (IRR) ska överstiga 20% på varje enskild investering

Resultatet av de 32 försäljningar (exits) Ratos genomfört sedan 1999, motsvarar en genomsnittlig IRR om 26%. Under 2010 har fyra exits genomförts (varav två slutfördes i början av 2011).

■ Totalavkastningen för Ratos-aktien ska över tiden vara bättre än genomsnittet på NASDAQ OMX Stockholm

Sedan 1999 har totalavkastningen för Ratosaktien uppgått till 1 699% (27% per år), att jämföra med SIX Return Index som utvecklats 168% (9% per år). Sett över tio år har totalavkastningen för Ratos-aktien uppgått till 1 054% (28% per år), att jämföra med SIX Return Index som utvecklats 77% (6% per år). 2010 uppgick totalavkastningen för Ratos till 40% och motsvarande index till 27%.

■ Utdelningspolitiken ska vara offensiv

De senaste tio åren har utdelningstillväxten varit 15% per år. Föreslagen utdelning för räkenskapsåret 2010 är 10,50 kr, vilket motsvarar 74% av resultatet per aktie för 2010. Ratos-aktiens direktavkastning baserat på sista betalkurs vid årets slut uppgick till 4,2%.

■ Ratos information ska vara öppen, korrekt, kontinuerlig, snabb samt av högsta kvalitet

Ratos har de senaste fem åren placerat sig bland topp tio vid omröstningen om börsbolagens kommunikation. 2010 kom Ratos på nionde plats.

Investeringsstrategi

• Ägarandel minst 20%
• I normalfallet största ägare

■ Investeringsintervall 300-5 000 Mkr

Ratos investerar inte i tidiga skeden i bolagens livscykler.

■ Aktiv exitstrategi

Ratos har en aktiv exitstrategi. Varje år bedöms innehavens förutsättningar att fortsätta generera 20% årlig genomsnittlig avkastning (IRR) och Ratos möjligheter att bidra till innehavets fortsatta utveckling. Det innebär att Ratos inte har någon begränsning i innehavstid.

■ Branschgeneralist

Ratos kärnkompetens är inte branschspecifik. Då mervärden kan skapas i de flesta branscher har Ratos valt att verka branschoberoende.

■ Fokus på egengenererat affärsflöde

Sedan 1999 har cirka 70% av de förvärv som genomförts varit egengenererade.

■ Nordiska förvärv – globala exits

Utgångspunkten för investeringarna är Norden. Exits kan göras globalt.

■ De bolag som Ratos investerar i ska ha branschmässiga konkurrensfördelar och starka ledningar. Ratos arbetar aktivt för att en incitamentsstrategi ska finnas för styrelsen och ledande befattningshavare i de bolag som Ratos investerar i.

Ratos – ett private equity-konglomerat

Under de senaste åren har vi på Ratos alltmer kommit att använda beteckningen private equity-konglomerat (PEK) för att beskriva vår verksamhet och särart. Men vad betyder PEK i praktiken och hur uppstod begreppet?

Som, förmodligen, de flesta organisationer ser vi på Ratos oss som lite speciella. Vår 145-åriga historia, vår juridiska form och vårt långsiktiga och industriella fokus är komponenter som bidrar till att vi inom ägarbranschen är att betrakta som "kusinen från landet", med en egen strategi och företagskultur. Liksom alla under lång tid fortlevande företag är vi självfallet stadda i ständig utveckling, men vi bär alltjämt med oss en historia av entreprenörskap och ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt ägarutövande. Detta kan sammanfattas med orden "Our history supports us, but our future feeds us".

Det bästa beviset för att vi faktiskt har en unik profil är att vi genom åren saminvesterat med ett stort antal bolag inom ägarbranschen – vi uppfattas alltså av dessa inte som någon direkt konkurrerande aktör som måste hållas på avstånd.

Under de tolv år vi arbetat enligt vår nuvarande strategiska inriktning har det successivt utkristalliserats ett begrepp som mer och mer kommit att användas för att beskriva vad vi är, nämligen ett private equity-konglomerat.

I vårt interna strategiarbete har vi studerat vad som utmärker ägarföretag med en lång och framgångsrik historik. Ett gemensamt drag är att dessa företag kombinerat det bästa från private equity- respektive konglomeratsektorn. På ett övergripande plan kan det därtill konstateras att den gemensamma framgångskomponenten varit "aktivt ägande", då huvuddelen av värdeskapandet sker genom industriellt utvecklingsarbete under innehavstiden. (Detta faktum belyses för Ratos del tydligt i artikeln "Hur skapas avkastningen?" på sidan 16.)

Att ha stor kompetens avseende transaktioner, alltså köp och försäljning av företag, är självfallet också nödvändigt. Detta är dock ett område som de flesta ägarbolag behärskar och där möjligheterna till långsiktigt och uthålligt värdeskapande är begränsat.

För att utveckla vår egen verksamhet studerar vi löpande de bästa kollegorna och exemplen från private equity- respektive konglomeratsektorn och söker integrera dessa förebilder i vår egen affärsmodell. Samtidigt observerar vi misstag och avarter, och agerar aktivt för att undvika att drabbas av dessa.

Private equity Konglomerat

Om vi summerar slutsatserna om private equity-sektorn, där vi bland annat använt våra framgångsrika svenska och nordiska kollegor som studieobjekt, noterar vi följande styrkor i affärsmodellen:

• ett strukturerat och systematiserat ägande
• ett otåligt ägande
• ett aktivt och kravställande ägande
• ett stort transaktionskunnande
• en finansiell spetskompetens
• ett framgångsrikt användande av incitamentsprogram

Tittar vi istället på svagheterna inom private equity-sektorn finner vi ofta:

• bristande industriell kompetens och fokus
• kortsiktighet och transaktionsorientering
• stort fokus på finansiell ingenjörskonst med högt risktagande som konsekvens
• bristande ansvarstagande

Motsvarande styrkelista för konglomerat (där vi analyserat företag som General Electric, ABB, Hanson Trust, Trelleborg och Tyco) innehåller:

• ett professionaliserat, processorienterat ägarutövande
• en sammanhållen och ständigt utvecklad managementkultur
• ett konsekvent utnyttjande av benchmarks och best practices
• ofta stor framgång i uppbyggnadsfaser
• begränsad konjunkturkänslighet genom riskspridning

Motsvarande baksidor i konglomeratvärlden att undvika:

• avsaknad av exitstrategi (leder till stelnande strukturer och avtagande avkastning)
• långsiktighet blir ett alibi för liknöjt ägande och bristande kravställande
• subsatisfiering inom portföljen
• "one size fits all" samma angreppssätt och/eller modell trycks ut i vitt skilda verksamheter

Hittar man den ideala kombinationen av ovan beskrivna styrkefaktorer, samtidigt som man undviker de fällor svagheterna kan skapa, är det enligt vår bedömning möjligt att vara en framgångsrik och lönsam ägare över mycket långa tidsperioder. Det har alltid gjorts, och kommer alltid att göras, bolagsaffärer. Därför kommer det alltid att finnas behov av professionella, aktiva och ansvarsfulla ägare. Den strategiska

bredd en PEK-inriktning skapar ger möjlighet att surfa på framgångsvågor över decennierna, utan att behöva vara översmart när det gäller timing av köp och försäljningar.

Ratos har därför förutsättningar att vara en kameleont som, med det aktiva ägandet som kärnkompetens, fortsätter att växa och förbättra lönsamheten under det tredje århundrade företaget nu är verksamt i.

Hur skapas avkastningen?

Ratos har sedan 1999 med god marginal överträffat det finansiella målet om 20% årlig genomsnittlig avkastning på varje enskild investering. Sett över tolv år har exitportföljen i genomsnitt genererat 26% årlig avkastning.

För ett företag med Ratos typ av verksamhet är avyttringen ("exit" på branschspråk) det definitiva kvittot på om en investering varit framgångsrik eller ej.

I grunden är kalkylen för Ratos ägare tämligen enkel: resultatet av en investering utgörs av försäljningspriset minus förvärvspriset plus/ minus eventuella kapitalflöden under innehavstiden (tilläggsinvesteringar, utdelningar, refinansieringar, m m). Denna enkla kalkyl kan sedan med hjälp av en matematisk formel räknas om till genomsnittlig årlig avkastning ("IRR" på branschspråk).

Ratos främsta finansiella mål är att varje enskild investering ska generera en IRR om minst

20%. För att kunna bedöma om företag lyckas nå detta mål över tiden, är en analys av "exitportföljen" – det vill säga den "portfölj" av bolag som Ratos faktiskt har sålt och där dessa investeringars facit finns – nödvändig.

Aktuell exitportfölj

Hur ser då exitportföljen ut för Ratos i nuläget? Under de drygt tolv år (från 1999 till februari 2011) Ratos varit ett private equity-konglomerat har 32 exits genomförts. Dessa 32 exits har tillsammans bidragit till Ratos kassaflöde med cirka 28 miljarder kronor. Det handlar följaktligen om ett robust facit, i den mening att det är många enskilda affärer och sammantaget stora belopp.

Totalt sett har Ratos exit-

portfölj till dags dato genererat en IRR om cirka 26%. Exitportföljen har således klarat avkastningskravet om 20% med god marginal. Självfallet består resultatet både av lyckade investeringar som med råge nått de mål som sattes upp vid investeringstillfället, och av investeringar

som måste summeras som mindre lyckade. De lyckade investeringarna har dock med mycket god marginal kompenserat för de mindre lyckade.

26% är också den bruttosiffra som skulle ha rapporterats som avkastning om Ratos vore en fond, i likhet med de flesta företag i private equity-branschen. I jämförelser med private equity-aktörer bör dock hänsyn tas till att Ratos i genomsnitt kan bedömas ha en lägre finansiell riskexponering, varför en riskjusterad avkastning – allt annat lika – förbättrar utfallet för Ratos.

I tillägg kan konstateras att Ratos har en förvaltningskostnad som är cirka 0,5% av det

förvaltade kapitalet mätt som börsvärde. De flesta private equity-fonder har en kombination av förvaltningsarvode och vinstdelning som är klart högre, varför skillnaden i nettoavkastning – allt annat lika – ytterligare förbättras till Ratos fördel.

Den goda avkastningen i exitportföljen har huvudsakligen skapats genom ett aktivt ägararbete fokuserat på bolagens industriella utveckling. Detta till skillnad från den schablonbild av branschens värdeskapande som ofta återfinns i media – det vill säga att private equity-bolagen köper bolag billigt, lånar mycket pengar billigt, svälter bolagen, "klär upp bruden" inför en försäljning och sedan säljer dyrt. Denna bild gäller bevisli-

gen inte för Ratos, men sannolikt heller inte för branschen som helhet.

Analyseras värdeskapandet i de 32 bolag som idag utgör Ratos exitportfölj, återfinns följande förklaringar till hur en IRR om 26% uppnåtts (se illustration på nästa sida).

förvärv belånas.

Framtida exitportfölj

Vad kan då förväntas av den fortsatta utvecklingen i exitportföljen? På ett övergripande plan kan följande sägas:

• n Det finns idag några investeringar i portföljen som sannolikt kommer att dra ned den totala avkastningen, även om investeringarna i sig hamnar på plus. Dessa investeringar bedöms dock klara 20% årlig avkastning från dagens marknadsvärden.

• n Många bolag i portföljen kommer med marginal att klara avkastningskravet.

• n Sammantaget är bedömningen att Ratos exitportfölj även åren framöver kommer att ha genererat en avkastning som aggregerat överstiger 20%.

• n Ratos avkastningsmål prövas löpande av styrelsen, som dock hittills inte sett något behov av en förändrad målsättning. Detta innebär följaktligen att alla nyinvesteringar som görs bedöms klara avkastningskravet.

Investeringar och ägarutövande i Ratos

Den industriella profilen är något av ett kännemärke för Ratos. Vi har varit en industriell aktör sedan föregångaren Söderberg & Haak grundades 1866, vilket fortfarande ligger till grund för hur vi verkar som ägare i dagens innehav. Sedan 1999 har Ratos investerat i cirka 60 företag och genomfört 32 avyttringar. Idag finns 20 bolag i vår portfölj.

Investeringsprocessen

Varje år analyserar Ratos omkring 200-250 företag. Av dessa leder i genomsnitt tre till sex till förvärv. Det krävs en effektiv granskningsprocess för att identifiera företag som bedöms uppfylla avkastningsmålet (IRR) på 20% och där Ratos även får möjlighet att investera.

Många av de bolag som identifierats faller bort tidigt i processen på grund av att de inte uppfyller våra investeringskriterier, eller av andra anledningar. Det finns egentligen ingen "typisk" process med en rak väg från start till mål. Ibland tar förvärven några månader, medan det andra gånger tar längre tid. Ratos kan ha haft kontakt med företaget i flera år innan ett förvärv blir av.

Uppslagen till potentiella förvärv kommer från flera håll. I enlighet med Ratos strategi ska en hög andel av affärsflödet vara egengenererat, det vill säga affärer som inte är rena auktionsprocesser och där Ratos vanligtvis får ensamrätt eller är en av få möjliga ägare. Det kan vara ett resultat av en strukturerad process där en specifik bransch eller en viss region har kartlagts, men det kan ofta också bero på nyfikenhet. Sedan 1999 har cirka 70% av de förvärv som genomförts varit egengenererade.

Vi investerar branschoberoende i Norden och i företag med alla typer av förutsättningar – dock aldrig i företag som är verksamma inom krigsindustri eller pornografi, eller som är uppenbart miljöförstörande.

Informationsinhämtningen är en viktig del i förvärvsprocessen, och ofta finns mer information att tillgå för köparen vid investeringar i onoterade företag.

Vid varje förvärv görs en noggrann genomlysning (due diligence) av bolaget. Analysen omfattar bransch- och affärsmässiga, legala och finansiella aspekter samt miljö- och ansvarsfrågor (Corporate Responsibility). Resultatet av denna genomlysning ligger till grund för det investeringsbeslut som Ratos styrelse fattar.

Innan köpeavtalet skrivs under har Ratos och företagets ledning även kommit överens om en gemensam affärsplan med tydliga finansiella och operativa mål. Finns det meddelägare styrs dessutom förutsättningarna mellan parterna av ett detaljerat aktieägaravtal. På så sätt skapas bättre förutsättningar för samsyn på investeringen, vilket också medför en lägre risk.

Det som slutligen avgör om Ratos investerar är en bedömning av huruvida en årlig genomsnittlig avkastning på 20% kan uppnås.

Ratos som ägare

Vår syn på ägande är att det ska utövas professionellt, aktivt och ansvarsfullt. Det gäller under hela innehavstiden, från förvärv till exit. Ratos bidrar till exempel med affärsutvecklingsstöd, nätverk samt finansiell och strategisk kompetens.

Affärsutveckling är ett samspel mellan ledning, styrelse och ägare där Ratos tar en aktiv del i företagets utvecklingsprocess och fungerar löpande som ett bollplank till ledningen i företaget.

Vi arbetar i så kallade innehavsteam som vanligtvis är desamma från förvärv till exit. Kontinuitet och förtroende mellan Ratos och respektive bolags ledning är betydelsefullt för värdeskapandet. Ratos är alltid representerat i innehavens styrelser via den som är bolagsansvarig. Vidare har vi, beroende på ägarandel, möjlighet att utse ytterligare en eller flera ledamöter, vilka kan vara andra medarbetare på Ratos och/eller – vilket är det vanliga – personer i Ratos nätverk med relevant bakgrund.

Även en exit ska ske ansvarsfullt och med beaktande av företagets långsiktiga utveckling. Avyttring av ett innehav ska ske då målen med investeringen är uppnådda och då vårt ägande inte längre skapar mervärden. Ratos är, till skillnad från många private equity-fonder, ett aktiebolag och har ingen fastställd innehavstid. Den genomsnittliga innehavstiden för portföljen var i början av 2011 knappt sju år och det äldsta innehavet 15 år.

Ratos-aktien

2010 blev ett bra år på Stockholmsbörsen, och likaså för Ratos-aktien. Totalavkastningen på Ratos-aktien (kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning) under 2010 var +40% att jämföra med SIX Return Index som steg 27%.

Aktiens utveckling

Utvecklingen för Ratos B-aktie var +35% att jämföras med OMXSPI som under samma period var +23%. Årets högsta kurs (257,50 kr) inföll i december och den lägsta (185,50 kr) i januari. Sista betalkurs den 30 december var 249 kr.

Under 2010 uppgick totalavkastningen (kursutvecklingen

inklusive återinvesterad utdelning) för Ratos B-aktie till +40% att jämföras med SIX Return Index som under samma period steg med 27%.

Omsättning

Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 76,2 miljoner Ratosaktier (varav 75,9 miljoner

Korta fakta 2010

Aktienotering	NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap
Totalt antal aktier	162 070 448
Antal utestående aktier	159 237 307
Sista betalkurs, 2010-12-30	249 kr (Ratos B)
Högsta/lägsta notering	257,50/185,50 kr
Börsvärde, 2010-12-30	40 miljarder kr
Tickerkod Reuters	RATOb.st
Tickerkod Bloomberg	RATOB SS

Uppdelning i aktieslag

Aktieslag	Antal aktier	% av röster	% av kapital
Serie A	42 323 530	78	26
Serie B	119 746 918	22	74
	162 070 448	100	100

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	A-aktier	B-aktier	C-aktier	Preferens	Aktiekapital, Mkr
1983	Fondemission 1:4, split 2:1	5 437 507	3 506 242		100 000	452
1985	Fondemission 2:5	5 437 507	7 083 740		100 000	631
1988	Fondemission 1:1	5 437 507	19 604 987		100 000	1 257
1996	Inlösen preferensaktier	5 437 507	19 604 987			1 252
1997	Split 4:1, inlösen A- och B-aktier	21 727 060	68 550 544			1 128
1998	Inlösen A- och B-aktier. Emission C-aktier	21 641 127	59 679 299	9 027 760		1 129
1999	Inlösen av C-aktier	21 641 127	59 679 299			1 016
2001	Nedsättning	21 641 127	59 021 499			1 008
2003	Nyemission, omstämpling av A-aktier till B-aktier	21 244 658	59 417 968			1 009
2004	Nyemission, indragning och
	omstämpling av A-aktier till B-aktier	21 229 056	59 445 570			1 008
2005	Omstämpling av A-aktier till B-aktier	21 210 036	59 464 590			1 008
2006	Fondemission, split, lösen och omstämpling	42 328 770	119 020 482			1 017
2008	Omstämpling av A-aktier till B-aktier	42 328 530	119 020 722			1 017
2009	Nyemission	42 328 530	119 524 362			1 020
2010	Nyemission i samband med förvärv av
	HL Display, omstämpling av A-aktier till B-aktier	42 323 530	119 746 918			1 021

B-aktier) till ett värde av drygt 16,7 miljarder kr. I genomsnitt handlades 301 153 aktier (varav 299 946 B-aktier) per dag, en ökning med 12% jämfört med 2009. Omsättningshastigheten, dvs hur stor andel av aktierna som handlades i förhållande till genomsnittligt börsvärde, var 62% (45% 2009).

Handel i Ratos B-aktie sker även utanför NASDAQ OMX Stockholm via andra marknadsplatser (s k multilateral trading facilities), exempelvis Bats, Chi-X, Turquoise med flera. På dessa marknadsplatser omsattes ytterligare cirka 185 000 Ratos B-aktier per dag under 2010.

Börsvärde

Ratos totala börsvärde, räknat på antal utestående aktier, uppgick vid årsskiftet till cirka 40 miljarder kr. Det gör bolaget till nummer 25 i storleksordning av 258 bolag som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm och nummer 43 av 569 på den gemensamma Nordiska Börsen.

Data per aktie

Kr	2010	2009	2008	2007	2006
Resultat efter skatt 1)	14,18	5,32	32,62	16,66	15,50
Utdelning per A- och B-aktie	10,50 2)	9,50	9	9	5,50 (11) 4)
Utdelning i % av resultat	74 2)	179	28	54	35 (71) 4)
Utdelning i % av eget kapital	11 2)	10	9	12	8 (15,9) 4)
Eget kapital 3)	95	96	100	75	69
Börskurs vid årets slut, B-aktie	249	185	135	176	162,50
Börskurs/eget kapital, %	262	193	135	235	236
Direktavkastning, %	4,2 2)	5,1	6,7	5,1	3,4 (6,8) 4)
Totalavkastning, %	40	47	-20	14	85
P/E-tal	17,6	34,8	4,1	10,6	10,5
Högsta/lägsta betalkurs, B-aktie	257,50/185,50	189/99	218/108	238,50/152,50	171/86

Nyckeltal

	2010	2009	2008	2007	2006
Börsvärde, Mkr	39 650	29 344	21 321	27 894	25 719
Antal aktieägare	46 009	40 494	38 099	36 396	34 233
Antal utestående aktier i genomsnitt före utspädning	159 067 460	158 124 369	158 576 030		158 829 266 163 005 841
Utestående antal aktier vid årets slut	159 237 307	158 615 645	157 937 855		158 489 155 158 276 730
Genomsnittligt antal handlade Ratos-aktier/dag, tusental	301	227	268	196	186
Utdelning, Mkr	1 672 2)	1 512	1 423	1 430	877 (1 754) 4)

1) Före utspädning.

2) Föreslagen ordinarie utdelning.

3) Hänförligt till moderbolagets ägare.

4) Ordinarie utdelning (inklusive extra utdelning).

För definitioner se sid 149.

Utdelning och utdelningspolicy

Ratos ska föra en offensiv utdelningspolitik. Styrelsen föreslår för räkenskapsåret 2010 en ordinarie utdelning på 10,50 kr (9,50). Direktavkastningen uppgår till 4,2% baserat på sista betalkurs vid årets slut. Under de senaste tio åren har Ratos utdelning i genomsnitt ökat med 15% per år.

Utdelningens betydelse på långsiktig avkastning 40

I nedanstående tabell kan konstateras att en investering om 1 000 kr i Ratos-aktier vid Ratos börsnotering 1954 var värd mer än 1,4 Mkr vid årsskiftet 2010/2011, och om även utdelningen återinvesterats var värdet 12,6 Mkr. 20 30

		Enbart kursutveckling		Totalavkastning (kurs+återinvesterad utdelning)
0 Kr	Ratos B	Index	Ratos B	Index
1954* - 2010	1 430 850	222 530	12 568 460 1 356 370
20 år	20 570	7 070	59 780	12 330
10 år	6 770	1 280	11 540	1 770
5 år	2 730	1 220	3 460	1 470
1 år	1 350	1 230	1 400	1 270

*) Ratos börsnoterades i juni 1954.

Källor: NASDAQ OMX Stockholm, SIX, Ratos

Återköp av egna aktier

Beslut togs på årsstämman 2010 om att förvärv upp till 7% av bolagets egna aktier får ske fram till nästa års årsstämma 2011. Under 2010 har Ratos återköpt 172 094 aktier.

Ratos ägde vid årets slut 2 833 141 B-aktier, vilket motsvarade 1,7% av totalt antal aktier, återköpta till en genomsnittlig kurs om 126 kr.

1) Föreslagen ordinarie utdelning.

Omstämpling av aktier

Sedan årsstämman 2003 finns ett konverteringsförbehåll avseende möjlighet att stämpla om Aaktier till B-aktier. Under 2010 har 5 000 aktier omstämplats. Totalt sedan 2003 har 958 724 A-aktier inlämnats för omstämpling till B-aktier.

Emission av nya aktier

Sedan årsstämman 2009 finns ett beslut om att Ratos i samband med förvärv kan emittera – genom kvittning eller apport – upp till 30 miljoner B-aktier i Ratos. Detta mandat förnyades vid årsstämman 2010, med tillägget att Ratos även kan emittera mot kontant betalning. Mandatet har under året utnyttjats vid ett tillfälle: i samband med förvärvet av familjen Remius aktier i HL Display, där del av köpeskillingen betalades med 217 556 nyemitterade Ratos B-aktier.

Analytiker som följer Ratos

ABG Sundal Collier Rickard Henze rickard.henze@abgsc.se Tel: 08-566 286 00

Carnegie Cecilia Kellner cecilia.kellner@carnegie.se Tel: 08-676 88 00

Christian Hellman christian.hellman@carnegie.se Tel: 08-676 88 00

Erik Penser Johan Löchen johan.lochen@penser.se Tel: 08-463 80 00

Goldman Sachs Markus Iwar markus.iwar@gs.com Tel: +44 20 7552 1264

Handelsbanken Jaan Köll jako04@handelsbanken.se Tel: 08-701 10 00

J.P. Morgan Cazenove Chris Brown christopher.brown@jpmorgan.com Tel: +44 20 7155 8145

Nordea Catrin Jansson catrin.jansson@nordea.com Tel: 08-614 70 00

Swedbank

Niclas Höglund niclas.hoglund@swedbank.se Tel: 08-585 900 00

UBS Investment Research David Halldén david.hallden@ubs.com Tel: 08-453 73 00

Ägarstruktur

Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 46 009. De tio största ägarna svarade för 79% av rösterna och 46% av kapitalet. Andelen aktier som ägdes av fysiska eller juridiska personer utanför Sverige uppgick till 16%. USA, Storbritannien och Luxemburg representerar de största ägarandelarna i utlandet. 68% av Ratos aktieägare ägde 500 eller färre aktier och svarade tillsammans för 3% av aktiekapitalet.

Anställdas ägande i Ratos

Ratos nyckelpersoner uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom väl avvägda optionsprogram. Läs mer i bolagsstyrningsavsnittet och på Ratos hemsida.

Aktiekapital och antal aktier

Ratos aktiekapital vid årsskiftet 2010/2011 uppgick till 1 021 Mkr fördelat på totalt 162 070 448 aktier, varav 42 323 530 A-aktier och 119 746 918 B-aktier. Antalet återköpta aktier per årsskiftet uppgick till 2 833 141, vilket innebär att utestående aktier uppgick till 159 237 307. Ratos A-aktie motsvarar en röst och Ratos B-aktie 0,1 röst. Totalt antal röster uppgår till 54 298 222.

Ratos aktieägare *)

		Antal		Andel
2010-12-31	A-aktier	B-aktier	kapital, %	röster, %
Familjen Söderberg	24 677 087	6 183 004	19,0	46,6
Torsten Söderbergs stiftelse	5 895 289	7 822 950	8,5	12,3
Ragnar Söderbergs stiftelse	7 248 020	6 316 670	8,4	14,5
Swedbank Robur Fonder		4 565 995	2,8	0,8
AMF Pension		3 397 633	2,1	0,6
Skandinaviska Enskilda Banken S.A.	1 243 513	940 195	1,4	2,5
Akademiinvest		1 880 872	1,2	0,4
Andra AP-fonden		1 683 352	1,0	0,3
Nordea Investment Funds		1 527 970	0,9	0,3
Olof Stenhammar, bolag och familj	35 978	1 477 702	0,9	0,3
Återköp		2 833 141	1,7	0,5
Övriga	3 223 643	81 117 434	52,1	20,9
Totalt	42 323 530	119 746 918	100,0	100,0

*) Avser aktier registrerade hos Euroclear Sweden per 2010-12-31. Utlånade aktier syns ej i ägarstatistiken.

Aktieägarstatistik

Storleksklasser	Antal aktieägare	Andel av kapital, %
1– 500	31 336	3
501– 1 000	6 403	3
1 001– 5 000	6 477	9
5 001–10 000	899	4
10 001–20 000	415	4
20 001–	479	77
	46 009	100

Källa: Euroclear Sweden

Källa: Euroclear Sweden

Vi på Ratos

På Drottninggatan 2 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset, finns Ratos huvudkontor sedan 1939. Här sitter samtliga 50 medarbetare. 26 personer arbetar i investeringsorganisationen och 24 inom administration och affärsstöd, som bland annat stödjer Ratos verksamhet genom kompetens inom redovisning, finansiering och kommunikation.

Inom investeringsorganisationen har flertalet medarbetare en bakgrund som managementkonsulter, från investmentbank eller från ledande befattningar i företag. De driver arbetet i Ratos innehav tillsammans med respektive företagsledning och arbetar löpande med aktuella transaktioner och processer.

Varje innehav har ett innehavsteam som oftast består av en bolagsansvarig (Investment Director), en Senior Investment Manager och en Investment

Manager. Teamet är vanligtvis detsamma genom hela innehavstiden, från förvärv till exit. På så sätt skapar vi en personlig kontakt med våra bolag, vilket bidrar till kontinuitet och förtroende mellan Ratos och respektive bolags ledning.

Vårt ägande ska utövas professionellt, aktivt och ansvarsfullt. Medarbetarna ska vara pålästa och sakliga, och verksamheten ska bedrivas på ett etiskt korrekt sätt. Att vara aktiv är en förutsättning för att kunna påverka och skapa värde. Och genom att agera ansvarsfullt säkerställer vi att verksamheten sköts på rätt sätt och i enlighet med förväntningar från innehaven, våra aktieägare och andra intressenter. Vårt arbete baseras på dessa tre kärnvärden och på våra medarbetares agerande gentemot såväl varandra som våra intressenter.

Ratos organisation

Mer information om organisationen finns på www.ratos.se

Investeringsorganisation

Oscar Hermansson Henrik Joelsson Arne Karlsson Henrik Lundh Jonathan Wallis Michael Arvidsson Anders Borg Johan Rydmark Leif Johansson Daniel Repfennig Lene Sandvoll Stern Anna Ahlberg Berit Lind

Anna Ahlberg

Investment Manager.

Född 1970. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Sjunnesson & Krook Corporate Finance 2000-01. PricewaterhouseCoopers Corporate Finance 1994, 1996-2000.

Michael Arvidsson

Investment Manager. Född 1979. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Lazard 2004-06.

Jenny Askfelt Ruud

Senior Investment Manager. Född 1973. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. McKinsey & Company 2001-07. Arts Alliance 2000-01. Morgan Stanley 1998-2000.

Henrik Blomé

Investment Director. Ansvarig för innehaven DIAB, GS-Hydro och Hafa Bathroom Group.

Född 1974. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Bain & Company 1998-2001.

Anders Borg

Investment Manager. Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2010. The Boston Consulting Group 2007-10. TallOil 2006-07. Enhancer Consulting 2005-06.

Susanna Campbell

Investment Director. Ansvarig för innehaven Arcus-Gruppen och HL Display.

Född 1973. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2003. McKinsey & Company 2000-03. Alfred Berg Corporate Finance 1996-2000.

Per Frankling

Investment Director. Ansvarig för innehaven Contex Group, Jøtul, Lindab, Medisize och Stofa.

Född 1971. Civilekonom och civilingenjör. Anställd på Ratos sedan 2000. McKinsey & Company 1999-2000. Arkwright 1996-99.

Oscar Hermansson

Investment Manager.

Född 1979. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2010. Bain & Company 2004-07, 2008-10.

Thomas Hofvenstam

Investment Director. Ansvarig för innehaven Inwido och SB Seating. Född 1969. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Booz Allen Hamilton 1996-2001. Arla 1995-96. Enskilda Strategy 1994-95.

Henrik Joelsson

Investment Director.

Ansvarig för innehaven Anticimex, Biolin Scientific, Bisnode och EuroMaint. Född 1969. Civilekonom och MBA. Anställd på Ratos sedan 2004. Bain & Company 1995-2003.

Leif Johansson

vice VD och Chief Operating Officer. Född 1949. Ingenjörs- och ekonomutbildning. Anställd på Ratos sedan 2004. Eget konsultbolag 1994-2004. Procuritas KB 1989-2004. LB-Invest 1985-93.

Bo Jungner

Chief Transaction Officer.

Född 1960. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 1998. Brummer & Partners 1996-98. SEB/Enskilda 1983-96.

Arne Karlsson

VD.

Född 1958. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 1999. Atle Mergers & Acquisitions 1996-98. Atle 1993-98. Hartwig Invest 1988-93. Aktiv Placering 1982-88.

Jenny Askfelt Ruud Per Frankling Thomas Hofvenstam Johan Pålsson Robin Molvin Bo Jungner Henrik Blomé Jan Pomoell Susanna Campbell Mikael Norlander Johan Pernvi Cecilia Lundberg Thomas Mossberg

Berit Lind

Investment Manager.

Ansvarig för investeringen i IK Investment Partners.

Född 1961. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2000. Egen verksamhet 1996-2000. Öhman 1987-96.

Cecilia Lundberg

Investment Manager. Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Alfred Berg Corporate Finance 2003-06.

Henrik Lundh

Senior Investment Manager.

Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Keystone Advisers 2000-07. UBS Warburg 1998-2000.

Robin Molvin

Senior Investment Manager. Ansvarig för innehaven AH Industries och BTJ Group. Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Nordstjernan 1999-2005. Alfred Berg Corporate Finance 1997-99.

Thomas Mossberg

Senior Advisor.

Ansvarig för innehavet Overseas Telecom.

Född 1946. Ekonomie doktor. Anställd på Ratos sedan 1977, vVD 1988-2008 (t f VD 1998). Lärare och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och IFL 1970-77.

Mikael Norlander

Investment Manager. Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2008. Bain & Company 2003-08.

Johan Pernvi

Senior Investment Manager. Ansvarig för innehavet Mobile Climate Control. Född 1978. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2006. Bain & Company 2003-05.

Jan Pomoell

Investment Manager. Född 1976. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Tamro Corporation 2002-07. The Boston Consulting Group 2000-02.

Johan Pålsson

Investment Manager. Född 1979. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Arthur D. Little 2004-07.

Daniel Repfennig

Investment Manager. Född 1983. Civilingenjör och ekon. kand. Anställd på Ratos sedan 2010. Arthur D. Little 2008-10.

Johan Rydmark

Investment Manager. Född 1977. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2008. AAC Capital Partners 2007-08. ABN AMRO Capital 2003-07.

Lene Sandvoll Stern

Investment Manager.

Född 1981. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2008. McKinsey & Company 2004-08.

Jonathan Wallis

Senior Investment Manager.

Ansvarig för innehavet KVD Kvarndammen.

Född 1974. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. Bain & Company 2000-07.

Affärsstöd

Lars Warg Maria Glifberg Emma Rheborg Carina Strid Ing-Marie Pilebjer-Bosson

Clara Bolinder-Lundberg

Varumärkeschef. Född 1958. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2001. Askus och Intellecta 1995-98. Bankstödsnämnden 1994-95. Hägglöf & Ponsbach 1988-92. Handelsbanken 1983-88.

Jessica Bühler

Informatör.

Född 1972. Informatör. Anställd på Ratos sedan 2010. AstraZeneca 1998-2010. Aros Securities 1996-98. Enskilda Securities 1994-96.

Maria Glifberg

Koncernekonom. Född 1961. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2008. SAS Group 2000-08. SAS Internal Audit 1998-2000. Deloitte 1985-98.

Kristina Linde

Koncernredovisningsansvarig. Född 1964. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2010. KPMG 1997-2009. Skattemyndigheten i Stockholm 1994-96. KPMG 1987-94.

Karl Molander

Head of Debt Management.

Född 1957. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2010. Nordea 2000-10. ICB Shipping AB 1989-2000.

Ing-Marie Pilebjer-Bosson

Redovisningsspecialist.

Född 1951. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2008. KPMG 2001-08. Swedish Match 1998-2001. Scribona 1990-98. Trygg-Hansa 1980-90. Skatteförvaltningen 1975-80.

Emma Rheborg

Informations- och IR-chef. Född 1972. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2007. JKL 2001-07. Hagströmer & Qviberg 1997-2000.

Carina Strid

Ekonomidirektör. Född 1968. Civilekonom. Anställd på Ratos sedan 2002. KPMG 1997-2002. Pharmacia & Upjohn 1988-96.

Lars Warg

Debt Manager. Född 1946. Pol.mag. Till Ratos 2008. Nordea 1972-2007.

Administration

IT-ansvarig Ekonomi

Jenny Attemark Linda Bergman Kerstin Dard Suzanne Boghammar Helena Jansson Servering Assistent Reception/växel Husmor Assistent

Soraya H Contreras Per Djursing Agneta Ryner Yvonne Bonnier Nina Aggebäck

Assistent Reception/fastighet Assistent Ekonomi/fastighet VD-assistent

Internvärdinna Driftsansvarig Ekonomi

Corporate Responsibility

Ratos tar en aktiv roll i frågor som handlar om företagsansvar och hållbarhet och har valt att använda begreppet Corporate Responsibility (CR). Inom detta begrepp ryms områden som främst innefattar miljö- och arbetsmiljöfrågor, etiska frågor, frågor av social samhällskaraktär samt ägarstyrningsfrågor.

Ratos har en lång tradition av att vara ansvarsfulla – både som företag och ägare. Vår verksamhet innefattar att förvalta och utveckla det förtroendekapital som Ratos etablerat i svenskt näringsliv och samhälle i 145 år. En viktig del av detta förtroende grundar sig på ett ansvarstagande gentemot Ratos intressenter, dvs ägare, medarbetare, samhälle, våra innehav samt övriga intressenter. Vi investerar aldrig i företag som är verksamma inom krigsindustri eller pornografi, eller som är uppenbart miljöförstörande.

Regler och riktlinjer

Ratos har tillsammans med styrelsen arbetat fram totalt 13 policies varav främst fyra behandlar hållbarhets- och ansvarsfrågor:

• Ägarpolicy klargör hur Ratos grundvärderingar ska avspeglas i ägarutövandet
• Social uppförandekod (Code of Conduct) fastställer att Ratos och innehaven ska följa lagar och förordningar, folkrättsliga konventioner, överenskommelser och etiska normer
• Miljöpolicy klargör att miljöhänsyn ska ingå som en naturlig del i Ratos och i våra innehav
• Sponsorpolicy tydliggör vårt samhällsstöd.

Arbetsmetod

Ratos har ingen egen tillverkning och endast 50 medarbetare som arbetar på huvudkontoret i centrala Stockholm. Därmed har Ratos moderbolag en mycket begränsad inverkan på miljö och omvärld.

Däremot kan vi som ägare till ett tjugotal bolag påverka varje bolags ansvarstagande i CR-frågor. Det gör vi genom olika aktiviteter som en integrerad del av Ratos affärsmodell. Den bygger på ett utövande av ägarrollen där en långsiktig hållbar utveckling ska kombineras med högsta möjliga avkastning. Vi strävar efter att våra innehav ska bedriva CR-frågor på ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt sätt, vilket också är den värdegrund som hela Ratos verksamhet bygger på.

Vid förvärv genomförs alltid under due diligence-processen en kartläggning av risker och möjligheter kopplade till CR-frågor samt en bedömning av statusen på bolagets CR-arbete.

Under innehavstiden är hållbarhetsfrågor ofta en strategi- och konkurrensfråga i styrelsen. Innehavens miljö- och omvärldspåverkan varierar beroende på företag och bransch, och därför anpassas kravställandet och CR-arbetet till respektive bolags förutsättningar. En grundförutsättning för verksamheten hos alla innehav är att lagar och regler efterlevs. Utöver detta uppmanas bolagen att upprätta policies och målsättningar för de CR-frågor som bedöms vara mest relevanta.

CR-frågor behandlas i innehaven på samma sätt som övriga frågor, dvs genom ett aktivt styrelsearbete samt genom att Ratos fungerar som ett bollplank till företagets ledning och tar del i utvecklingsprocessen.

Genom strukturerat styrelsearbete säkerställer vi att CR-frågor behandlas och finns på ledningens agenda. Ratos kontrollerar även att formalia såsom relevanta policies finns, att mål sätts och följs upp samt att tydliga processer och ansvarsstrukturer etableras.

Vi har en nära dialog med bolagens ledningar och CR-ansvariga och kan, när det efterfrågas,

stödja CR-arbetet med best practice-exempel, ramverk, kontakter, etc.

Sedan 2008 görs en uppföljning av innehavens CR-arbete i Ratos årliga utvärdering av innehaven.

Företag med en väldokumenterad analys av miljö- och omvärldspåverkan betingar vid exit ofta en lägre riskpremie och därmed ett högre pris. Detta är ytterligare en anled-

ning till varför ett strukturerat CR-arbete är viktigt för Ratos som ägarbolag.

Organisation

Inom Ratos ansvarar varumärkeschefen för arbetet med CR-frågor tillsammans med bolagsansvarig för respektive innehav. De bolagsansvariga ansvarar för att policies och riktlinjer arbetas fram och efterföljs i innehaven. Den CR-ansvarige sammanställer årligen en rapport som föredras Ratos styrelse.

Händelser under året

Under 2010 har CR-arbetet framför allt fokuserats på Issue Management, dvs att identifiera och sammanställa riskfrågor i bolagen. Utöver det löpande CR-arbetet har vi bland annat haft följande aktiviteter.

■ Issue Management

Arbetet har fokuserats på att vidareutveckla och strukturera processen i samtliga innehav för att försöka identifiera de riskfrågor som kan utlösa en kris eller negativt påverka bolagens verksamhet. Arbetet har inneburit att kartlägga riskområden som bland annat kan kopplas till organisation,

ägare, produktion, produkt, strategi/position/ verksamhet, miljö, hälsa, etik och arbetsrätt. En genomgång har sedan gjorts av genomförda och kommande åtgärder för att hantera identifierade riskfrågor i respektive bolag. Hänsyn har även tagits till leverantörer, kunder, anställdas arbetsförhållanden, miljörisker, produktionsanläggningar m m för att minimera risker samt för att

CR-policies i
innehaven – status
	Ja	Nej

Miljöpolicy	19	1
Etikpolicy och/eller uppförandekod	16	4
CR-policy	8	12

arbetet med en hållbar utveckling fortsätter att utvecklas. Vårt arbete med Issue Management sammanställs årligen i en utförlig rapport som föredras Ratos styrelse.

■ Policyarbete

Relevanta policies tas fram för samtliga innehav för att stödja bolagens CR-arbete. Huvuddelen av Ratos innehav har idag en etikpolicy och/eller

en uppförandekod, som tillsammans med miljöpolicyn bildar grunden för det löpande CRarbetet.

■ Intressentdialoger

Vi interagerar löpande med våra främsta intressenter för att informera om vår verksamhet och affärsmodell samt ta del av eventuella frågor och synpunkter. Under året har Ratos arrangerat eller medverkat vid nätverksträffar, seminarier, bolagsbesök, branschorganisationsträffar, kapitalmarknadsdagar, analytikerträffar, aktiesparträffar, telefonkonferenser samt enskilda möten i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi har också – genom djupintervjuer med berörda parter – genomfört en kartläggning av hur innehaven och externa styrelsemedlemmar ser på

Ratos och vårt samarbete.

■ Rapportering

Arbetet med att analysera och utvärdera olika redovisningsstandarder inom CR fortgår. Resultatet förväntas utmynna i en mer strukturerad CRrapportering framöver.

■ Miljöprogram

Sedan 2008 har vi implementerat ett miljöprogram på vårt

huvudkontor på Drottninggatan 2 i Stockholm. Programmet innebär en bättre hantering av avfall, returpapper och återvinning. Vidare har vi infört lågenergilampor, närvarosensorer för belysning och värme i kontors- och konferensrum, uppladdningsbara batterier samt centrala enheter för mineralvatten som ersätter burkar och flaskor.

"Vi strävar efter att våra innehav ska bedriva CR-frågor på ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt sätt"

Mer lönsam med ett aktivt CR-arbete

SB Seating, som utvecklar och tillverkar ergonomiska arbetsstolar i skandinavisk design, är ett av Ratos innehav som aktivt arbetar med CR-frågor. Under året har bolaget tilldelats miljöpriset Green Good Design Award*) för enastående miljödesign och låga koldioxidutsläpp. Carl Peter Aaser är ansvarig för CR-frågor på SB Seating.

SB Seating har satsat stort på att utveckla hållbarhetsarbetet. Vad är det ni har gjort? Vad gäller kontorsstolar uppstår över 95% av miljöpåverkan innan komponenterna kommer till våra fabriker. Därför är det viktigt att tänka hållbarhet redan på konceptstadiet. Vi konstruerar stolarna på ett sätt som gör att vi kan använda så mycket återvunnet material som möjligt, dvs material från tidigare produkter som samlats in och återvunnits. Den största vinsten får vi genom att använda återvunnen aluminium – på så sätt kan vi minska utsläppen av växthusgaser med över 90% jämfört med om vi hade använt ny aluminium. Låg vikt och få delar bidrar också till att minska resursförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser.

Hur har CR-arbetet påverkat SB Seating?

Internt började vi arbeta med dessa frågor för 20 år sedan. Miljöstyrningsstandarden ISO 14001 har bidragit till att systematisera arbetet och gjort att vi tagit en tydlig ställning på marknaden. De första tio åren var det dock inte så många kunder som ställde krav. Det har ändrat sig radikalt – i dag ställer alla stora kunder CRkrav, till exempel i form av miljökrav på produkterna eller krav på hur vi arbetar med våra leverantörer i lågkostnadsländer.

Vi dokumenterar våra produkter med miljödeklarationer som anger produktens "Carbon Footprint" ("koldioxidavtryck") ur ett livscykelperspektiv. Detta är särskilt efterfrågat av miljömedvetna kunder som vill hitta de produkter som på bästa möjliga sätt hjälper dem att minimera miljöpåverkan i sina egna inköp.

Blir ni mer lönsamma, dvs konkurrenskraftiga, av ert CR-arbete?

Ja, vi ser fördelar med CR-arbetet både på kostnadssidan och intäktssidan. Att konstruera konkurrenskraftiga, bekväma och snygga stolar med lägre vikt och färre delar än konkurrenterna ger till exempel både mindre miljöpåverkan och lägre produktionskostnad.

Carl Peter Aaser, miljöchef i SB Seating, här vid HÅG Capisco – världens första och enda Svanen-certifierade kontorsstol.

Vad har ni för konkreta mål för 2011? Vi har ett långsiktigt mål att minska våra produkters totala utsläpp av växthusgaser med 40% (jämfört med 2005 års nivå) före år 2020 – dubbelt så mycket som EUs mål under samma period. Målet för 2011 är att minska de genomsnittliga utsläppen med 3%. Detta ska vi uppnå genom en kombination av att förbättra befintliga produkter och introducera nya produkter med lägre utsläpp än de gamla.

CR har blivit en viktig del av den totala leveransen som dagens medvetna kunder efterfrågar. Det inspirerar oss till ytterligare insatser.

^*) Priset delas ut årligen av The European Centre for Architecture Art Design and Urban Studies och Chicago Athenaeum – Museum of Architecture and Design. Utmärkelsen ges till dem som genom ett avancerat exceptionellt tänkande bidrar till framsteg mot en friskare och mer hållbar värld.

Aktivt samhällsansvar

Med engagemang för vår omvärld har Ratos genom företagets 145-åriga historia tagit en aktiv del i att förbättra det samhälle där vi är verksamma.

Olof A Söderberg, som tillhörde andra generationen av grundarfamiljen Söderberg, var i början av 1900-talet tillsammans med familjen Wallenberg initiativtagare till grundandet av Handelshögskolan i Stockholm. Syftet var att säkerställa att en fullgod utbildning i affärsmannaskap skulle finnas i landet. Olof A Söderberg var också en av de drivande krafterna för att reglera och trygga tjänstemännens pension genom grundandet av vad som senare skulle bli Alecta.

Ragnar Söderberg (Olof A Söderbergs son) var som VD för Söderberg & Haak tidigt ute med att erbjuda sina anställda sociala förmåner i form av fri tand- och läkarvård och ett "barnbidrag". Grundarnas engagemang i, och

omsorg om, sin omvärld utgör en viktig komponent i vår företagskultur. Ratos av idag speglar denna långa tradition av ett aktivt samhällsengagemang på ett sätt som passar in i nutidens förväntningar på företaget från såväl ägare och anställda som vår omvärld.

Torsten Söderbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse

1960 bildades Torsten Söderbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse när bröderna Torsten och Ragnar Söderberg, Ratos då största

ägare, donerade vardera 20 000 Ratos-aktier till respektive stiftelse. Enligt stadgarna ska stiftelserna "främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd, varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skola komma i fråga". Torsten Söderbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse tillhör idag tillsammans Sveriges största ickestatliga anslagsgivare inom sina områden. Under 2010 uppgick anslagen totalt till 240 Mkr, vilket finansierades med utdelningar från Ratos.

Ett noggrant utvalt samhällsengagemang

Ratos har ingen egen produktion och säljer vare sig produkter eller tjänster. Därför har företagets styrelse beslutat att Ratos inte ska vara engagerat i utåtriktad och synlig sponsring. Istället ska vi arbeta genomtänkt med ett begränsat antal riktade projekt samt genom föreningsmedlemskap och övriga bidrag. De riktade projekten väljs ut med omsorg i de nordiska länder där vi är verksamma, i syfte att de medel som fördelas ges största möjliga effekt. Beträffande stöd prioriteras projektpartners enligt riktlinjerna: Ratos närområde vid huvudkontoret i Stockholm samt pionjär- och/eller banbrytande projekt som vänder sig till de mest utsatta i samhället, företrädesvis barn och ungdomar. Projekten följs upp löpande och en årlig utvärdering föredras styrelsen. Val av föreningsmedlemskap och forskning görs bland föreningar som anknyter till vår affärsverksamhet eller där vi har ett historiskt och välmotiverat engagemang.

För närvarande har Ratos valt att stödja åtta riktade projekt varav fem i Sverige, två i Danmark och ett i Finland.

Klaragården (Stockholms Stadsmission)

Stadsmissionens hus Klaragården är en fristad för utsatta kvinnor i Stockholmsområdet dit kvinnor dagligen söker sig för att få mat, duscha, sova eller få annat stöd i form av rådgivning, bland annat i juridiska frågor. Ratos har varit projektpartner sedan 2004.

Klara Grannar

Klara Grannar (tidigare S:ta Clara Grannar) är ett nätverk av företag och människor som arbetar med att stödja och hjälpa personer som befinner sig i riskzonen i Stockholms citykärna. Genom framför allt sin diakonala verksamhet erbjuder Klara Grannar utsatta människor en alternativ mötesplats i form av en caférörelse och musikverksamhet. Ratos har varit en av huvudsponsorerna till ungdomsrörelsen sedan 2003.

sig i riskzonen i Stockholms citykärna.

Insamlingsstiftelsen Samverkan mot Trafficking

Insamlingsstiftelsen Samverkan mot Trafficking (ISMT) startades 2008 som ett samarbete mellan myndigheter och det civila samhället. Syftet med verksamheten är att stödja offer för människohandel. Ratos har varit stiftelsens huvudsponsor från bildandet, och har därför en betydande påverkan på hur arbetet kan utvecklas.

SOS Barnbyar i Finland har familje- och ungdomshem som vårdar omhändertagna barn.

Danska Red Barnet

I Danmark stödjer Ratos projektet "Børns venskabsfamilier". Projektet syftar till att kunna erbjuda barn som lever i utsatta familjer en vänskapsfamilj som regelbundet avlastar och stödjer dem. Hjälpen sker genom att barnen får vistas i vänskapsfamiljer och följa med på olika aktiviteter.

SOS Barnbyar i Finland SOS Barnbyar i Finland grunda-

Mentor Sverige

Ratos stödjer sedan 2006 organisationen Mentor Sverige som är en syskonverksamhet till internationella Mentor Foundation med säte i Genève, Schweiz. Mentor Sverige är en ideell organisation som tillsammans med svenskt näringsliv och volontärer arbetar med att förebygga droganvändning och våld bland ungdomar. Detta görs genom ett mentorskapsprogram riktat till ungdomar samt genom stöd till föräldrar via ett föräldraskapsprogram som erbjuder kurser och seminarier för att sprida kunskap och skapa opinion.

Karolinska Institutet

För att hedra Ratos medarbetare Magdalena Aniansson, som gick bort under 2009, och samtidigt stödja svensk cancerforskning beslutade Ratos att med start 2010 stödja ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet som leds av professor Cecilia Söderberg-Nauclér. Projektet är ett samarbete mellan professorerna Jonas Berghs och Jan Frisells grupper vid Karolinska Institutet. des 1962 och arbetar med att hjälpa barn som har förlorat eller löper risk att förlora sina föräldrars omsorg. Den finska verksamheten vårdar barn som kommunerna omhändertagit vid familje- och ungdomshemmen i SOS Barnbyar samt genom service inom öppenvården. I Finland ökar antalet omhändertagna barn kontinuerligt och SOS Barnbyar ska nu utvidga verksamheten med två barnbyar. Ratos har valt att bli sponsorpartner till den första nya byn i Tammerfors med start 2010.

Utöver ovan nämnda projekt har Ratos valt att sponsra ett antal organisationer och föreningar samt att ge katastrofhjälp vid olika händelser.

Ratos stödjer Handelshögskolan i Stockholm genom att vara en så kallad Capital Partner samt att donera medel till Institutionen för Finansiell Ekonomi. Donationen ska främst användas till forskningsarbete som fokuserar på aktiva ägarfrågor inom private equity.

Inom ramen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) bidrar Ratos till forskning inom områden som anknyter till koncernens verksamhet. Ratos VD Arne Karlsson är ordförande i SNS styrelse. Ratos finns även repre-

Børnehjaelpsdagen

Børnehjaelpsdagen är en dansk självständig

organisation som grundades 1904. Målet är att förbättra utsatta barns villkor i Danmark med fokus på barn som lever på barnhem. Verksamheten bedrivs genom intäkter från lotterier, privata sponsorer och medlemskap. Ratos har sedan 2010 valt att stödja organisationens projekt "Anbragte Børn i Bevaegelse" som arbetar med att erbjuda barnen möjlighet till fysiska aktiviteter.

afrikanska republiken. Børnehjaelpsdagen ger barn som lever på barnhem möjlighet till fysiska aktiviteter.

senterat i Stockholms Handelskammares skattekommitté och näringspolitiska råd samt Näringslivets skattedelegation.

I samband med översvämningskatastrofen i Pakistan bidrog Ratos med katastrofhjälp genom SOS Barnbyars arbete med matpaket. Liksom de två föregående åren valde Ratos att skänka en julgåva till SOS Barnbyars arbete i Central-

Formell del Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse	34
Bolagsstyrningsrapport	36
Styrelse	44
Koncernens resultaträkning	46
Koncernens rapport över totalresultat	46
Rapport över finansiell ställning för koncernen	47
Rapport över förändringar i koncernens eget kapital	48
Rapport över kassaflöden för koncernen	49
Moderbolagets resultaträkning	50
Moderbolagets rapport över totalresultat	50
Moderbolagets balansräkning	51
Förändringar i moderbolagets eget kapital	52
Moderbolagets kassaflödesanalys	53
Notförteckning	54
Noter till de finansiella rapporterna	55
Revisionsberättelse	100

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Ratos AB (publ) 556008-3585 får härmed avge sin berättelse för 2010. Styrelsens säte är i Stockholm, Sverige.

Bolagets verksamhet

Ratos är ett private equity-konglomerat, vars verksamhet består av förvärv, utveckling och försäljning av företrädesvis onoterade företag. Investeringsintervallet är 300-5 000 Mkr i eget kapital. I normalfallet ska Ratos vara största ägare med en ägarandel på minst 20%. Ratos strategi är att förvärva onoterade företag inom Norden samtidigt som företaget har en aktiv exitstrategi. Exit är inte begränsad till Norden utan kan ske globalt.

Eftersom Ratos affärsidé är att förvärva, utveckla och avyttra företag beror verksamhetens utveckling och resultat på hur framgångsrikt dessa tre delar kan genomföras. Ratos sökprocess och process för genomförande av ett förvärv, liksom av de allmänna betingelserna på marknaden för företagsöverlåtelser, är helt avgörande för hur framgångsrikt ett förvärv blir. En mängd omständigheter, inklusive pris, utvärderas innan ett förvärv genomförs. Hur väl ett förvärvat bolag utvecklas beror bland annat på strategival, företagsledningens och de anställdas förmåga att på ett effektivt sätt driva verksamheten samt branschens och konjunkturens utveckling. Det som över tiden avgör om Ratos blir framgångsrikt eller ej är kompetensen som aktiv ägare. Det är i detta förädlingsled som huvuddelen av Ratos värdeskapande sker. Ratos aktiva ägande omfattar även personalfrågor som till exempel jämställdhet, arbetsmiljö och kompetensutveckling. I Ratos aktiva exitstrategi ingår att bedöma innehavens förutsättningar att fortsätta generera 20% årlig genomsnittlig avkastning (IRR) och även Ratos möjligheter att bidra till innehavets fortsatta utveckling. Det innebär att Ratos inte har någon begränsning i innehavstid.

Den relativa resultatandelen mellan löpande resultat och exitresultat kan variera avsevärt över tiden.

Händelser under året

Förvärv

Ratos förvärvade i mars ytterligare 5,4% av Medisize för 6,2 MEUR (59,8 Mkr).

I juni tecknade Ratos avtal om att förvärva familjen Remius aktier i HL Display, motsvarande 28,2% av kapitalet och 59,1% av rösterna. I samband därmed lämnades, i enlighet med bestämmelserna för budplikt, ett offentligt erbjudande till övriga aktieägare om 49 kr per aktie. Förvärven slutfördes under tredje kvartalet och totalt uppgick överförd ersättning till 1 072 Mkr, varav 43 Mkr utgjordes av nyemitterade Ratos-aktier. I samband med att förvärvet av familjen Remius aktier slutfördes erhöll Ratos det bestämmande inflytandet över HL Display och tidigare ägd andel omvärderas därmed till verkligt värde, varför en positiv resultateffekt om 140 Mkr redovisas i resultatet. Sista handelsdag för HL Display-aktien på NASDAQ OMX Stockholm var den 17 september. Ratos ägarandel i HL Display uppgick den 31 december till 99,5% av kapitalet och 99,7% av rösterna. Tvångsinlösen av resterande aktier har påkallats.

I juli slutförde Ratos förvärvet av samtliga aktier i den danska triple-playoperatören Stofa för en köpeskilling (Enterprise Value) om 1 090 MDKK, varav Ratos i samband med förvärvet tillsköt 527 MDKK (688 Mkr) i eget kapital.

I november lämnade Ratos ett offentligt erbjudande till aktieägarna och konvertibelinnehavarna i Biolin Scientific om 11,50 kr per aktie. Per den 31 december ägde Ratos 88,12% av aktier och röster efter full utspädning. Efter förlängt bud samt aktier förvärvade via NASDAQ OMX Stockholm ägde Ratos per den 17 februari 95,48% av aktier och röster. Erbjudandet förlängdes till och med den 24 februari. Hittills har Ratos förvärvat aktier för totalt 292 Mkr, varav 269 Mkr till och med den 31 december. Biolin Scientific har ansökt om avnotering och sista dag för handel på NASDAQ OMX Stockholm var den 22 februari. Tvångsinlösen av resterande aktier pågår.

I december slutfördes förvärvet av auktions- och värderingsföretaget KVD Kvarndammen. Ratos förvärvade 100% av bolaget för en köpeskilling (Enterprise Value) om 550 Mkr, varav Ratos tillförde 360 Mkr i eget kapital.

I dotterföretagen har flera tilläggsinvesteringar skett under året. EuroMaints förvärv av tyska RSM Group slutfördes i januari. Ratos tillförde 166 Mkr.

AH Industries förvärvade i augusti samtliga aktier i danska RM Group. Säljare var grundarfamiljen Jørgensen som kvarstår som ägare i det sammanslagna bolaget med en ägarandel om 10%. Företagsvärdet (Enterprise Value) uppgick till 325 MDKK, varav Ratos i samband med affären tillsköt 227 MDKK (288 Mkr) i eget kapital. Ratos ägarandel uppgår till 69%.

Tilläggsinvesteringar har under perioden skett i bland annat innehaven i Bisnode och Inwido.

Avyttringar (exits)

I augusti slutfördes försäljningen av hela innehavet i Haglöfs till japanska Asics för 1 007 Mkr. Försäljningen innebar en exitvinst för Ratos om 783 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning om 30%.

I november avyttrades 8 850 000 aktier i Lindab. Försäljningsbeloppet uppgick till 867 Mkr, motsvarande 98 kr per aktie, och exitvinsten till 537 Mkr. Ratos ägande i Lindab uppgår efter försäljningen till drygt 11%.

Refinansieringar och utdelningar

Ratos har erhållit utdelning om 105 Mkr från HL Display, Jøtul och Hafa Bathroom Group.

I augusti refinansierades innehavet i HL Display, vilket innebar att Ratos erhöll en kontantutbetalning om cirka 400 Mkr.

Kapitaltillskott

Ratos har under året tillskjutit kapital till AH Industries (288 Mkr) i samband med förvärvet av RM Group och till EuroMaint (166 Mkr) för förvärvet av RSM Group.

Extra bolagsstämma

Den 6 oktober avhöll Ratos extra bolagsstämma i Stockholm. Stämman fattade beslut avseende incitamentsprogram i HL Display samt i Stofa. Stämman beslutade i enlighet med det i kallelsen presenterade förslaget gällande överlåtelse av högst 3 000 stamaktier, motsvarande högst 2% av antalet aktier och andelen röster, i dotterbolaget HL Display Holding till anställda med flera i HL Display-koncernen. Stämman beslutade även i enlighet med förslaget gällande överlåtelse av högst 2 825 000 aktier, motsvarande högst 1,6% av antalet aktier och andelen röster, i dotterbolaget Stofa Holding ApS till anställda med flera i Stofa Holdingkoncernen.

Miljöpåverkan

Inom vissa dotterföretag bedrivs tillståndspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Tillstånden avser miljöpåverkan med avseende på utsläpp av lösningsmedel till luft, stoft, avloppsvatten och buller.

Corporate Responsibility (CR)

Inom Ratos ansvarar Varumärkeschefen för arbetet med CR-frågor tillsammans med bolagsansvarige för respektive bolag. Tillsammans ansvarar de för att policies och riktlinjer arbetas fram och efterlevs i innehaven och att CR-frågor bedrivs på ett professionellt och ansvarsfullt sätt i såväl Ratos som i innehaven. Ratos CR-ansvarige sammanställer årligen en rapport som föredras Ratos styrelse.

Resultat

Ratos-koncernens resultat (se not 2) före skatt uppgick till 2 868 Mkr (1 375). I detta ingår resultat från innehav med 2 860 Mkr (1 295) varav exitresultat 1 320 Mkr (0), samt förvaltningskostnader med 221 Mkr (229) och positivt finansnetto med 229 Mkr (309).

Moderbolagets resultat före och efter skatt uppgick till 1 608 Mkr (546).

Finansiell ställning

Likvida medel i koncernen uppgick vid årets slut till 2 855 Mkr (4 999), varav kortfristiga räntebärande placeringar uppgick till 351 Mkr (1 212) Mkr. Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick vid årets slut till 11 136 Mkr (9 327). Räntebärande nettoskuld för intresseföretag är ej inkluderad. Koncernens soliditet uppgick till 40% (41).

Moderbolaget har betydande likvida resurser. Likvida medel inklusive kortfristiga räntebärande placeringar uppgick vid årets slut till 420 Mkr (2 776). Moderbolagets skulder, som är begränsade, avser främst centralt administrerade mindre dotterföretag.

Moderbolaget ska i normalfallet vara obelånat. Moderbolaget har en femårig rullande lånefacilitet på 3,2 miljarder kr inklusive checkräkningskredit. Syftet med faciliteten är att dels kunna använda den vid behov av överbryggnadsfinansiering vid förvärv, dels kunna finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med få eller inga exits. Vid periodens slut var kreditfaciliteten outnyttjad. Moderbolaget varken pantsätter tillgångar eller ställer borgen.

Därutöver finns ett bemyndigande till styrelsen från årsstämman 2010 att i samband med företagsförvärv, vid ett eller flera tillfällen, mot kontant betalning, genom kvittning eller apport, fatta beslut om nyemission av Ratos aktier av serie B.

För ytterligare information hänvisas till not 31 Finansiella risker och riskpolicy.

Händelser efter balansdagen

I november ingick Ratos avtal om försäljning av sitt innehav i Camfil till huvudägarna, familjerna Larson och Markman, för 1 325 Mkr. Försäljningen innebar en exitvinst för Ratos om 586 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) om 13%. Försäljningen slutfördes i januari 2011.

Ratos dotterföretag Stofa har i januari tecknat avtal om förvärv av den danska kabel-TV-verksamheten i Canal Digital för en köpeskilling (Enterprise Value) om cirka 100 MDKK (120 Mkr). Säljare är Canal Digital AS, som ägs av Telenor. Förvärvet kommer att finansieras genom befintliga kreditfaciliteter i Stofa. Affären är villkorad av berörda konkurrensmyndigheters godkännande och förväntas slutföras under första kvartalet 2011.

I december ingick Ratos och meddelägaren IK Investment Partners avtal om försäljning av samtliga aktier i Superfos till RPC Group Plc för cirka 240 MEUR (Enterprise Value), varav Ratos andel av aktievärdet uppgår till cirka 63 MEUR (cirka 548 Mkr). Försäljningen innebär ett exitresultat för Ratos om cirka -100 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) om cirka 2%. Berörda konkurrensmyndigheters godkännande har erhållits och affären slutfördes under februari 2011.

Framtida utveckling

Sammantaget har den globala ekonomin utvecklats i måttlig takt, vilket skapat goda betingelser för välskötta företag med en stark position i värdekedjan. Under 2010 utvecklades Ratos innehav totalt sett tillfredsställande. Ratos har en mindre konjunkturkänslig portfölj.

Den ekonomiska återhämtningen förväntas fortsätta under 2011, troligen i något snabbare takt än under 2010. Givet det gynnsamma utgångsläget för huvuddelen av Ratos innehav är förutsättningarna för fortsatt förbättrade resultat i den sammantagna portföljen av bolag goda.

Redogörelse för styrelsearbetet

Ratos styrelse har under året bestått av åtta ledamöter valda av bolagsstämman. Verkställande direktören ingår i styrelsen.

Styrelsens arbete regleras enligt en årligen fastställd arbetsordning. Den fastställer bland annat:

• n ordförandens roll och arbetsuppgifter
• n instruktioner för VD
• n beslutsordning för Ratos styrelse och VD rörande investeringsverksamheten
• n arbetsordning för ersättningsutskottet
• n arbetsordning för revisionsutskottet
• n styrelsens mötesordning
• n information mellan bolaget och styrelsen.

I bolagets beslutsordning fastställs att Ratos styrelse och VD ska underställas beslut om förvärv av, och tilläggsinvesteringar i, bolag som ska ingå i Ratos innehav. Detta gäller även försäljning, helt eller delvis, av ett innehav.

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av samtliga styrelseledamöter med undantag av VD.

Styrelsen har även utsett ett ersättningsutskott som består av Olof Stenhammar (ordförande), Jan Söderberg, Staffan Bohman och Per-Olof Söderberg. Ersättningsutskottet bereder och lägger fram beslutsförslag till Ratos styrelse avseende VDs anställningsvillkor, villkor för medarbetare som direktrapporterar till VD (enligt den så kallade farfarsprincipen), ärenden av principiell karaktär rörande pensionsavtal, avgångsvederlag/uppsägningstid, bonus/tantiem, arvoden (svenska/utländska) och förmåner.

I not 9 redogörs för de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman 2010 beslutat att gälla fram till årsstämman 2011.

Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämma 2011

Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättnings- och incitamentssystem tagits fram som ska erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse.

Systemet består av fyra komponenter – fast lön, rörlig lön, köpoptioner samt syntetiska optioner – och vilar på fem grundläggande principer.

• n Ratos medarbetare ska erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård, och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.

• n Såväl individuella insatser som gruppens prestationer ska gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.

• n Rörlig lön som utbetalas ska kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna till godo. Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.

• n Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga lönen, vilken maximalt ska uppgå till cirka 1 procent av bolagets eget kapital vid ingången av verksamhetsåret.
• n Ratos nyckelpersoner ska uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.

Den rörliga lön som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats.

Såvitt avser kostnaderna för föreslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag avseende köpoptioner (punkt 17) och syntetiska optioner (punkt 18) i kallelsen till årsstämman.

Pensionsförmåner utgår i allmänhet i enlighet med ITP-planen. Vid pensionsförmåner som avviker från ITP-planen tillämpas premiebestämda pensionsförmåner.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.

Ratos-aktien

Totalt antal A-aktier vid årets slut	42 323 530
Totalt antal B-aktier vid årets slut	119 746 918
Totalt antal aktier	162 070 448

Aktier av serie A berättigar till en röst per aktie samt aktier av serie B till en tiondels röst per aktie. A-aktier kan högst utges till ett antal som motsvarar 27% av aktiekapitalet och B-aktier till ett antal som motsvarar 100%. Familjen Söderberg äger 19,0% av kapitalet och 46,6% av rösterna.

Torsten Söderbergs stiftelse äger 8,5% av kapitalet och 12,3% av rösterna. Ragnar Söderbergs stiftelse äger 8,4% av kapitalet och 14,5% av rösterna.

I samband med förvärvet av familjen Remius aktier i HL Display genomfördes i juli en apportemission om 217 556 B-aktier i Ratos.

Det finns inga för bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överföra aktierna.

Innehav av egna aktier

Beslut har fattats av årsstämman 2010 att återköp av aktier får ske av A- eller B-aktier under tiden fram till nästa årsstämma. Bolagets innehav får vid var tid inte överstiga 7% av samtliga aktier i bolaget.

Återköp av egna aktier genomförs i syfte att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i dess arbete att skapa värde för bolagets aktieägare. Häri ingår bland annat säkring av köpoptioner utställda inom ramen för Ratos incitamentsprogram.

Under året har 172 094 B-aktier förvärvats. Vid årets utgång innehar företaget 2 833 141 egna aktier, motsvarande 1,7% av totalt antal aktier. Totalt har 747 Mkr utbetalats i köpeskilling för dessa. 5 000 A-aktier har omvandlats till B-aktier.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står:

Mkr
10 408
128
42
1 608
12 186

Styrelsen föreslår följande vinstdisposition:

Utdelning till innehavare av aktier av
serie A och B 10,50 kr/aktie 1)	1 672
Balanseras i ny räkning	10 514

1) Baserat på antalet utestående aktier den 17 februari 2011. Antalet återköpta aktier per detta datum är 2 833 141 st och kan förändras fram till avstämningsdagen för utdelning.

Bolagsstyrningsrapport

2010 har inneburit en blandad men tillfredsställande underliggande utveckling för Ratos.

Vår målsättning att bedriva ett professionellt, aktivt och ansvarsfullt ägande har klarats av på ett bra sätt även under finansiella krissituationer. Genom en god kontroll av och kunskap om riskerna – men även om möjligheterna – i verksamheten har våra portföljbolag kunnat bemöta och hantera problemen på ett genomtänkt och effektivt sätt. Vaksamheten och snabbheten i agerandet i våra portföljbolag har många gånger varit föredömlig.

Inom Ratos har frågor som "ordning och reda" under många decenniers tid varit prioriterade områden. Redan i förra årets kommentar skrev jag att bolagsstyrning är något av ett modeord. Mycket har skrivits och sagts om ämnet de senaste åren. Det är med tillfredsställelse som jag återigen kan konstatera att Ratos, när vi väl sätts på prov, inte bara behärskar bolagsstyrning i teorin utan även i praktiken. Vi får inte slappna av även om tiderna

förbättras. Vaksamheten kommer att vara vår ledstjärna även fortsättningsvis.

Ratos har valt att följa Svensk kod för bolagsstyrning utom vad som avser hur valberedningen utses (se sid 39 under Valberedning). Den självreglerande koden har på ett positivt sätt bidragit till tydliga riktlinjer för hur bolagsstyrning bör tillämpas. Det är också en styrka att kodens "följ eller förklara"-regel gör att den kan anpassas till bolagens olika förutsättningar om förnuftiga skäl till avvikelse finns. Detta är enligt min mening en av kodens styrkor. Koden har också bidragit till att höja trovärdigheten och förtroendet för svenskt näringsliv.

Olof Stenhammar Styrelseordförande

Styrningsstruktur i Ratos

Viktiga externa regelverk

• n Aktiebolagslagen
• n Redovisningslagstiftning (bokföringslagen, årsredovisningslagen och IFRS)
• n NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter
• n Svensk kod för bolagsstyrning

Viktiga interna regelverk

• n Bolagsordning (läs mer på sid 38)
• n Styrelsens arbetsordning (läs mer på sid 39)
• n VD-instruktion
• n Beslutsordningar/ attestinstruktioner
• n Instruktion för ekonomisk rapportering
• n Policies fastslagna av styrelsen
• n Interna riktlinjer

Policydokument fastslagna av styrelsen

• n Finanspolicy
• n Incitamentspolicy för ledande befattningshavare
• n Informationspolicy
• n Krispolicy
• n Miljöpolicy
• n Placeringspolicy
• n Pensionspolicy
• n Regler för Ratos-anställdas aktieaffärer
• n Rekommendation för styrelseledamots aktiehandel
• n Social uppförandekod
• n Sponsorpolicy
• n Säkerhets- och inköpspolicy för IT
• n Ägarpolicy

Samtliga policydokument uppdateras och fastslås årligen av styrelsen. Ledande befattningshavare har bevakningsansvar.

Bolagsstyrning inom Ratos

Ratos AB är ett publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning främst genom den svenska aktiebolagslagen och av NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter. Därutöver beaktas det svenska näringslivets självreglering där Kollegiet för svensk bolagsstyrning har utformat koden för bolagsstyrning (koden).

Förutom lagstiftning och självreglerande rekommendationer och regler är det bolagsordningen som ligger till grund för styrningen av verksamheten. Bolagsordningen anger var styrelsen har sitt säte, verksamhetsinriktning, regler kring bolagsstämman, uppgifter om aktieslag och aktiekapital mm.

I syfte att fastställa riktlinjer för bolagets drift har styrelsen även utarbetat och fastslagit 13 policydokument. I policydokumenten fastslås de grundläggande värderingarna som ska prägla organisationen och medarbetarnas uppförande. Därutöver finns interna regelverk och dokument som ligger till grund för styrningen av verksamheten.

Ratos tillämpar koden och redovisar inte några avvikelser från koden för räkenskapsåret 2010, förutom vad avser valberedningens sammansättning (se under Valberedning nedan).

Bolagsstyrningsrapporten är granskad av bolagets revisorer.

Aktieägare och bolagsstämma

Aktiekapital och aktieägare

Ratos är sedan 1954 noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgick vid årsskiftet till 1 021 Mkr fördelat på 162 070 448 aktier, varav 42 323 530 A-aktier och 119 746 918 B-aktier. Bolagets A-aktier ger rätt till en röst per aktie medan B-aktierna ger rätt till en tiondels röst per aktie. Alla aktier medför samma rätt till andel av bolagets tillgångar och berättigar till lika stor utdelning.

Vid slutet av 2010 hade Ratos totalt 46 009 aktieägare enligt statistik från Euroclear Sweden. De tio största ägarna svarade för 79% av rösterna och 46% av kapitalet. Andelen aktier som ägdes av fysiska eller juridiska personer utanför Sverige uppgick till 16%. 68% av Ratos aktieägare ägde 500 eller färre aktier och svarade tillsammans för 3% av aktiekapitalet. Mer information om Ratos aktieägare och aktiens utveckling under 2010 finns på sidorna 19-22.

Antal aktieägare

Närvaro vid årsstämman

Enligt Ratos bolagsordning ska följande ärenden behandlas vid bolagsstämman:

• n Öppnande av bolagsstämman
• n Val av ordförande vid stämman
• n Upprättande och godkännande av röstlängd
• n Val av två justeringsmän
• n Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad
• n Godkännande av dagordning
• n Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen
• n Beslut om
• fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
• ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, samt
• dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
• n Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som ska utses av stämman
• n Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorer
• n Val av styrelse samt i förekommande fall revisor och revisorssuppleanter
• n Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i Ratos och ska sammankallas i Stockholm en gång om året före juni månads utgång. Kallelsen till ordinarie bolagsstämma ska offentliggöras tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman och till extra bolagsstämma tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Kallelsen ska alltid ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Svenska Dagbladet. Samtliga erforderliga dokument inför stämman finns tillgängliga på hemsidan i svensk och engelsk version.

För att få ett ärende behandlat vid en årsstämma ska aktieägaren inkomma med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Uppgift om senaste tidpunkt för en sådan begäran framgår av hemsidan.

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämman. Samtliga aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktieägarregister och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav i aktier. Biträde åt aktieägare får följa med vid stämman om aktieägare anmäler detta.

Årsstämma 2010

Årsstämman 2010 ägde rum den 15 april i Berwaldhallen i Stockholm. Vid stämman var 655 aktieägare, ombud eller biträden närvarande som sammantaget representerade 80,4% av rösterna och 51% av kapitalet. Ratos styrelse, ledning och revisor var närvarande. Verkställande direktörens anförande publicerades i sin helhet på hemsidan dagen efter stämman. Protokoll i svensk och engelsk version fanns tillgängligt på hemsidan cirka två veckor efter stämman.

Årsstämman 2010 fattade bland annat beslut om följande:

• n Utdelning med 9,50 kr per aktie motsvarande totalt 1 507 Mkr
• n Styrelsen ska bestå av åtta ledamöter
• n Omval av samtliga styrelseledamöter

• n Arvode om 900 000 kr till styrelsens ordförande och 425 000 kr till varje styrelseledamot

• n Fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

• n Erbjudande till nyckelpersoner i Ratos om förvärv av köpoptioner
• n Erbjudande till nyckelpersoner i Ratos om förvärv av syntetiska optioner avseende innehaven
• n Bemyndigande för styrelsen att förvärva Ratos-aktier upp till 7% av samtliga aktier
• n Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission av aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet omfattar högst 30 miljoner B-aktier

Valberedning

Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses. Vid årsstämman 2010 beslutades att bolagets styrelseordförande, i samråd med bolagets större aktieägare, skulle utse en valberedning inför årsstämman 2011. Enligt beslutet ska valberedningen bestå av bolagets ordförande plus minst fyra ledamöter. I det fall en redan utsedd ledamot avgår ur valberedningen ska bolagets större ägare i samråd utse en ersättare. Valberedningen uppbär ingen ersättning från bolaget men har rätt att från bolaget erhålla rimlig ersättning för gjorda utlägg avseende utvärdering och rekrytering.

Valberedningens sammansättning meddelades på Ratos hemsida samt offentliggjordes tillsammans med kontaktinformation genom pressmeddelande den 1 oktober 2010.

Valberedningens ledamöter är följande:

• n Annika Andersson som företrädare för Fjärde AP-fonden
• n Anders Oscarsson som företrädare för AMF Pension, ordförande i valberedningen
• n Olof Stenhammar som ordförande i Ratos styrelse
• n Jan Söderberg som företrädare för Ragnar Söderbergs stiftelse samt eget och närståendes innehav, styrelseledamot
• n Maria Söderberg som företrädare för Torsten Söderbergs stiftelse
• n Per-Olof Söderberg som företrädare för eget och närståendes innehav, styrelseledamot

Ratos har valt att avvika från koden avseende rekommendationen att inte mer än en styrelseledamot som ingår i valberedningen är beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelsens ordförande Olof Stenhammar och Ratos bedömer att Per-Olof Söderberg och Jan Söderberg, oavsett beroende till större aktieägare, ska ingå i valberedningen i egenskap av bolagets två största enskilda ägare.

Valberedningens arbete

I valberedningens uppgifter ingår att:

• n Utvärdera styrelsens sammansättning och arbete
• n Framarbeta förslag till stämman avseende val av styrelse och styrelseordförande

• n I samarbete med bolagets revisionsutskott framarbeta förslag till stämman avseende val av revisor då detta är aktuellt

• n Framarbeta förslag till stämman avseende arvode till styrelse och revisorer

• n Framarbeta förslag till stämman avseende ordförande för stämman
• n Framarbeta förslag till principer för tillsättande av kommande valberedning

Inför 2011 års årsstämma har valberedningen haft två protokollförda möten. Valberedningen har, liksom förra året, bland annat arbetat med de strategiska frågor styrelsen bedöms stå inför de kommande åren och har utifrån detta diskuterat styrelsens sammansättning och storlek. Den gemensamma uppfattningen var att styrelsen är väl fungerande och att inga förändringar behöver göras.

Ett utskott bestående av till styrelsen oberoende ledamöter har berett frågan om arvode till bolagets ordförande, övriga ledamöter som inte är anställda av bolaget samt utskottsersättning. Revisionsutskottet har till valberedningen lämnat förslag till arvode för revisor.

Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2011 samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och redogörs även på årsstämman 2011.

Styrelse

Styrelsens roll

Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för företagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter. I styrelsens uppgifter ingår att bedöma bolagets ekonomiska situation, fortlöpande kontrollera arbetet, fastställa en arbetsordning, utse en VD och ange arbetsfördelningen.

Utöver det som anges i aktiebolagslagen bör styrelsen utveckla bolagets strategi och affärsplan på ett sådant sätt att aktieägarnas intressen långsiktigt tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen bör även stötta och vägleda ledningen på ett positivt sätt.

Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagsordningen ska Ratos styrelse bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter, med högst tre suppleanter. Samtliga styrelseledamöter väljs av aktieägarna vid årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsebeslut gäller endast om mer än hälften av de valda styrelseledamöterna är ense. Årsstämman 2010 omvalde Olof Stenhammar (ordförande), Lars Berg, Staffan Bohman, Arne Karlsson, Annette Sadolin, Jan Söderberg, Per-Olof Söderberg och Margareth Øvrum. Inga suppleanter valdes. Samtliga styrelseledamöter valda på årsstämman 2010 presenteras närmare på sidorna 44-45.

Arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsearbetet som ska tillse att bolagets operativa arbete och bolagets ekonomiska förhållande kontrolleras på ett betryggande sätt. Arbetsordningen innefattar:

• n Ordförandes roll och uppgifter
• n Instruktioner för bolagets VD

Valberedningen inför årsstämman 2011

Namn	Företräder	Röster per 31 aug 2010	Röster per 31 dec 2010
Jan Söderberg	Ragnar Söderbergs stiftelse samt eget och närståendes innehav	28,4%	28,4%
Per-Olof Söderberg	Eget och närståendes innehav	15,6%	15,6%
Maria Söderberg	Torsten Söderbergs stiftelse	12,3%	12,3%
Anders Oscarsson	AMF Pension	0,8%	0,6%
Annika Andersson	Fjärde AP-fonden	0,4%	0,2%
Olof Stenhammar	Styrelseordförande i Ratos, eget innehav	0,3%	0,3%
Summa		57,8%	57,4%

• n Beslutsordning för Ratos styrelse och VD rörande investeringsverksamheten
• n Arbetsordning för ersättningsutskottet
• n Arbetsordning för revisionsutskottet
• n Arbetsordning för dotterföretag
• n Styrelsens mötesordning
• n Informationsordning mellan bolaget och styrelsen

Styrelseordförande

Årsstämman väljer styrelseordförande vars främsta uppgift är att leda styrelsearbetet och se till att styrelseledamöterna fullgör sina respektive uppgifter. Enligt arbetsordningen har ordförande därutöver främst följande uppgifter:

• n Ansvara för att styrelsen följer en god arbetsordning
• n Säkerställa att beslut fattas i erforderliga frågor samt att protokoll förs
• n Ansvara för att kalla till sammanträde och tillse att erforderligt beslutsmaterial tillsänds styrelsemedlemmarna cirka en vecka före möte
• n Vara kontaktman och hålla löpande kontakt med VD och företagsledning
• n Hålla löpande kontakt med revisorer och tillse att revisorer kallas till sammanträde i samband med bokslutskommunikén
• n Tillse att en årlig utvärdering görs av styrelsearbetet och styrelseledamöterna
• n Årligen utvärdera och rapportera om VDs arbete

Styrelsens arbete

I beslutsordning inom bolaget för bolagets styrelse och VD rörande investeringsverksamheten fastställs att alla förvärv av, och tilläggsinvesteringar i, bolag som ska ingå bland Ratos innehav ska underställas styrelsen för beslut. Detta gäller även försäljning, helt eller delvis, av ett innehav. Borgensåtagande eller ställande av annan säkerhet från Ratos beslutas av styrelsen. Ratos har sedan 1890-talet haft principen att inte ställa borgen. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamhetens utveckling genom regelbundna VD-brev. Informationsmaterial och beslutsunderlag inför styrelsemötena utsänds i regel cirka en vecka före varje möte. Varje år genomförs en utvärdering av samtliga innehav där bland annat en analys av innehavsstrategi, resultat och prognoser inför kommande år presenteras. Utvärderingarna föredras styrelsen av bolagsansvarig. Styrelsen delges också en årlig utvärdering av samtliga funktioner samt fastställer årligen policydokument.

Styrelsens arbete under 2010

Under 2010 har 21 protokollförda styrelsemöten hållits varav sju ordinarie, ett konstituerande, nio extra styrelsemöten samt fyra per capsulam. Styrelsemötena har en återkommande struktur med följande huvudpunkter:

• n Januari: Årliga utvärderingar av samtliga innehav
• n Februari: Bokslut, revisionsrapport, ersättningsutskottets arbete
• n April: Ordinarie möte och konstituerande sammanträde i samband med årsstämman
• n Juni: Innehavsbesök. Under 2010 besöktes DIAB i Laholm
• n Augusti: Halvårsrapport
• n Oktober: Strategimöte
• n December: Behandling av revisionsutskottets rapport (Hard Close)

Extra styrelsemöten behandlar vanligtvis förvärv- och exitfrågor samt finansiering och hålls när dessa beslutsärenden uppkommer. Information om styrelseledamöternas närvaro presenteras på sidorna 44-45. Protokoll har förts av styrelsens sekreterare vilken under året har varit advokat Tore Stenholm, Tore Stenholm Advokatbyrå AB. Andra ledande befattningshavare i Ratos har deltagit i styrelsens möten såsom föredragande av särskilda frågor. Styrelsemötena följer en godkänd dagordning och fullständig dokumentation sänds ut inför varje styrelsemöte i god tid.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsens ordförande beslutar om en årlig utvärdering ska genomföras av styrelsens arbete där ledamöterna ges möjlighet att ge sin syn på såväl arbetsformer, styrelsematerial, sina egna och övriga ledamöters insatser liksom uppdragets omfattning. Utvärderingen görs var tredje år med hjälp av en extern konsult, senast 2009. Styrelsesammansättningen har varit densamma som för 2009. För 2010 har utvärdering skett internt av styrelseordförande avseende styrelsearbetet i dess helhet och ledamöterna individuellt. Samtliga ledamöter ansågs på ett konstruktivt sätt bidra till såväl den strategiska diskussionen som styrningen av bolaget. Dialogen mellan styrelse och ledning uppfattades också som mycket god.

Revisor

Revisor utses av årsstämman och har som uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets årsredovisning och koncernredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Vid 2008 års ordinarie bolagsstämma valdes revisionsfirman KPMG AB med auktoriserade revisorn Thomas Thiel som huvudansvarig revisor

för tiden till och med ordinarie bolagsstämma 2012. KPMG med Thomas Thiel utsågs som huvudansvarig revisor för första gången vid 2004 års stämma. Utöver uppdraget i Ratos är Thomas Thiel revisor i bland annat Axfood, Folksam, Peab, Skandia, SKF, Stena och Swedish Match samt i Ragnar Söderbergs stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse, vilka tillsammans är Ratos största enskilda ägare.

Thomas Thiel

Utskottsarbete

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott för att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra arbetet inom dessa områden. Utskottens ledamöter utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet.

Ersättningsutskott

I Ratos har ett strukturerat arbete med ersättningsprinciper pågått under lång tid och arbetet formaliserades ytterligare 1999 då styrelsen tillsatte ett ersättningsutskott där ledamöterna utses årligen. Under 2010 har Olof Stenhammar (ordförande), Staffan Bohman, Jan Söderberg och Per-Olof Söderberg ingått i utskottet.

Ersättningsutskottet har dels en rådgivande funktion, dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Ratos styrelse.

Följande frågor handläggs i ersättningsutskottet:

• n VDs anställningsvillkor
• n Villkor för medarbetare som direktrapporterar till VD, enligt den så kallade farfarsprincipen
• n Rådgivning vid behov av generella policyformuleringar
• n Ärenden av principiell karaktär rörande pensionsavtal, avgångsvederlag/uppsägningstid, bonus/tantiem, arvoden (svenska/utländska), förmåner mm
• n Frågor kring Ratos och innehavens incitamentssystem

Ersättningsutskottets arbete under 2010

Ersättningsutskottet har hållit sju protokollförda möten under 2010 och har däremellan haft löpande kontakt. Ratos VD, Arne Karlsson, har varit protokollförare.

Ersättningsutskottet arbetar enligt fastställd arbetsordning. Under tidig höst görs en sondering om det finns några större principiella ersättningsrelaterade frågor att förbereda. Om sådana finns behandlas dessa inför ett slutligt beslut vid det ordinarie mötet i januari. Ersättningsutskottet förbereder och behandlar även riktlinjer för hur den generella löneutvecklingen bör se ut under kommande år och gör en årlig revidering av Ratos långsiktiga incitamentssystem. Utskottet har även under året diskuterat

successionsfrågor samt frågor avseende ledarskaps- och organisationsutveckling.

Revisionsutskott

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott i syfte att ge arbetet med redovisning och revision ett särskilt forum. I revisionsutskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter förutom Ratos VD.

Revisionsutskottets uppgifter är främst följande:

• n Granska kvaliteten på redovisningen och den interna kontrollen samt revisionens upplägg
• n Diskutera värderingsfrågor och bedömningar i bokslutet
• n Utvärdera revisorernas arbete samt förbereda val av nya revisorer när det är aktuellt
• n Diskutera riskbedömningar, offentlig finansiell information, arvodering av revisorer, samarbete mellan revisor och företagsledning samt etiska regler i företaget

Hela revisionsutskottet har träffat bolagets revisor vid två tillfällen under 2010 och hållit fyra protokollförda möten. I bolagets arbetsordning fastställs även att styrelsens ordförande har i uppgift att hålla en löpande kontakt med bolagets revisorer.

Utvärdering av behovet av internrevision

Ratos ägarutövande ska bedrivas professionellt, aktivt och ansvarsfullt under hela innehavstiden, från förvärv till exit. I samtliga innehavs styrelser finns alltid Ratos representerat via bolagsansvarig för innehavet. Beroende på ägarandel finns även möjlighet att utse ytterligare lämpliga ledamöter som kan vara medarbetare på Ratos och/eller personer i Ratos nätverk.

Ratos kärnkompetens är inte branschspecifik och Ratos innehav finns idag representerade i vitt skilda branscher och med stor geografisk spridning. Vidare innebär Ratos affärsidé att innehav avyttras och förvärvas löpande. Av dessa skäl skulle en generell internrevisionsfunktion vara svår att inrätta. För Ratos har behovet av internrevision bedömts lämpligare att diskutera och besluta för varje enskilt innehav än att inrätta en internrevision på koncernnivå.

En internrevisionsfunktion kan även uppfattas som en "kvalitetsstämpel" av ett köpande bolag. Därför är det också lämpligare att inrätta en kontrollfunktion i varje innehav än att ha en övergripande kontrollfunktion som inte följer med innehavet vid en försäljning.

Moderbolaget Ratos AB med 50 anställda är ett relativt litet moderbolag som saknar komplexa funktioner svåra att genomlysa. Behovet av att införa en internrevisionsfunktion för moderbolaget Ratos AB måste därför betraktas som litet.

Mot denna bakgrund har revisionsutskottet fattat beslut att inte införa en internrevisionsfunktion på koncernnivå och för moderbolaget Ratos AB.

Ersättningar till styrelse, revisor, VD och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelse och VD

Årsstämman 2010 beslutade att ersättning till styrelsens ordinarie ledamöter skulle utgå med 425 000 kr per ledamot och år (dock ej till Ratos VD). Ersättning till styrelsens ordförande skulle utgå med 900 000 kr per år. Information om ersättning till VD hänvisas till not 9 på sid 70. För deltagande som ledamot i utskott beslutades utbetala ytterligare 30 000 kr per år och utskott. Ersättning till ordförande i utskotten fastslogs till 50 000 kr per år och utskott.

Ersättning till revisor

Arvode till bolagets revisorer utgår enligt särskild därom träffad överenskommelse. Under 2010 uppgick revisionsarvodet i moderbolaget till 3 Mkr och i koncernen till 17 Mkr. Därutöver uppgick kostnaderna i moderbolaget för andra uppdrag till bolagets revisorer till 1 Mkr och i koncernen som helhet till 6 Mkr. Styrelsen har fastlagt riktlinjer för relationen mellan revisionsarvoden och konsultarvoden. Dessa riktlinjer följs kontinuerligt upp av revisionsutskottet som även utvärderar innehållet i såväl revisions- som konsulttjänster.

Riktlinjer och principer för ersättning till ledande befattningshavare

De riktlinjer för ersättnings- och incitamentssystem för ledande befattningshavare som redogörs för nedan godkändes av årsstämman 2010. Riktlinjerna har tillämpats under hela 2010.

Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättnings- och incitamentssystem tagits fram som ska erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse.

Systemet består av fyra komponenter: fast lön, rörlig lön, köpoptioner samt syntetiska optioner och vilar på fem grundläggande principer.

• Ratos medarbetare ska erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård, och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.
• Såväl individuella insatser som gruppens prestationer ska gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.
• Rörlig lön som utbetalas ska kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna till godo. Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.
• Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga lönen, vilken maximalt skall uppgå till cirka en procent av bolagets eget kapital vid ingången av verksamhetsåret.
• Ratos nyckelpersoner ska uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.

Optionsvillkor för utestående köpoptioner per 2010-12-31

Löptid	Optionspris kr/option	Rätt att köpa antal aktier	Lösenpris kr/aktie	Utestående antal köpoptioner	Berättigar till förvärv av antal aktier
2006 – 2011-03-31	21,20	2,15	151,80	270 000	580 500
2007 – 2012-03-31	36,50	1	278,00	518 000	518 000
2008 – 2013-03-20	28,10	1,02	255,60	552 500	563 550
2009 – 2014-03-20	13,00	1	188,10	641 000	641 000
2010 – 2015-03-20	16,60	1	252,10	529 500	529 500
				2 511 000	2 832 550

Maximal utökning i förhållande till totalt antal aktier 1,7%

Den rörliga lönen som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats. Såvitt avser kostnaderna för föreslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag avseende köpoptioner och syntetiska optioner. Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.

Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital. För 2010 har kravet för att rörlig ersättning ska utgå varit att koncernens resultat före skatt, justerat för minoritetseffekter i minoritetsägda dotterföretag, ska motsvara minst 8% av ingående eget kapital. Ett tak har fastställts till totalt 100 Mkr i sammanlagd rörlig ersättning, vilken utfaller vid ett justerat resultat före skatt om 32% av ingående eget kapital. En resultatbank för det resultat som ligger till grund för beräkning av rörlig ersättning tillämpas. Det innebär att resultat som ett visst år ligger över taket 32% överförs till nästa år och ökar ersättningsgrundande resultat. Resultat som understiger tröskelresultatet 8% överförs också och belastar nästa års ersättningsgrundande resultat.

Utfall och utbetalning av rörlig lön 2010

Justerat resultat före skatt inklusive resultatbank för 2010 gav en rörlig lön om 40 Mkr att utbetalas 2011-2013. Sammantaget 32 personer omfattas av rätten till rörlig lön enligt incitamentssystemet som är beskrivet ovan. Utbetalning av rörlig ersättning fördelas över tre år med 50% första året och 25% per år de resterande två åren.

Köpoptionsprogram

Årsstämmorna från 2001 och framåt har beslutat om köpoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Ratos. Löptiden för samtliga köpoptioner är fem år. Medarbetarna har erlagt marknadsmässig premie för köpoptionerna i samtliga program. Förvärv av nu utestående köpoptioner subventioneras genom att köparen erhåller en extra ersättning motsvarande högst 50% av optionspremien efter avdrag för 55% schablonskatt, varvid ersättningen fördelas till lika delar på fem år och förutsätter att personen är fortsatt verksam i Ratos-koncernen och fortfarande innehar från Ratos förvärvade optioner eller aktier förvärvade genom optionerna. Köpoptionerna är utställda på återköpta aktier.

Syntetiska optioner

Årsstämman 2010, i likhet med årsstämmorna 2007, 2008 och 2009, beslutade om ett kontantavräknat optionsprogram relaterat till Ratos investeringar i portföljbolag. Programmen genomförs genom utgivande av syntetiska optioner som överlåts till marknadspris. Programmet ger nyckelpersoner inom Ratos möjligheter att ta del av portföljbolagens värdetillväxt. Om värdeutvecklingen på Ratos investering i det aktuella portföljbolaget överstiger 15% per år har optionerna ett värde. Det sammanlagda värdet av utställda optionerna vid sluttidpunkten är högst 3% av skillnaden mellan faktiskt realiserat värde för Ratos investering vid sluttidpunkten och anskaffningsvärdet uppräknat med 15% per år.

Intern kontroll

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen för bolagets interna kontroll. Detta arbete sker främst genom ett effektivt och strukturerat styrelsearbete samt genom att ansvaret har delegerats till verkställande direktören. Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgår från hur verksamheten bedrivs och hur organisationen är uppbyggd. Befogenheter och ansvar är dokumenterade och har kommunicerats i dokument såsom interna riktlinjer och manualer. Det gäller till exempel arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Detta tjänar även till syfte att minska risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande av annan part på företagets bekostnad.

I den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen bedöms moderbolaget för sig och varje enskilt innehav för sig, oavsett om det gäller dotter- eller intresseföretag. Bedömningen görs både inför ett förvärv och under innehavstiden. Varje innehav representerar en egen och av övriga innehav oberoende risk. Bolagsansvarig ansvarar för ett innehav.

De risker som identifieras, både av bolagen och av Ratos, avseende den finansiella rapporteringen kommuniceras månadsvis av bolagsansvarig samt ekonomi/finansfunktionen till VD, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Innehavens IFRS-tillämpning i rapporteringen till Ratos följs upp i samband med kvartalsbokslut. Inför förvärv genomförs en så kallad due diligence (genomlysning) av bolaget, där bland annat redovisningsmässiga konsekvenser analyseras och en genomgång av kapitalstruktur och finansiell riskanalys sker.

Ratos informations- och kommunikationsvägar syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Ekonomi/ finansfunktionen formaliakontrollerar bolagens inrapportering och de bolagsansvariga kontrollerar inrapporteringen ur materiell synvinkel. Kontrollen inom dotter- och intresseföretagen bestäms separat för varje bolag. Ratos följer löpande upp innehavens efterlevnad av riktlinjer och manualer.

Genomgång av förvärv och avyttringar görs även med revisorerna. Parallellt med den årliga utvärderingen, vilken redogjorts för i anslutning till beskrivningen av styrelsens arbete, görs en nedskrivningsprövning av varje innehav.

Viktiga interna dokument för intern kontroll:

• n Regler för attestberättigade
• n Regler för firmatecknare
• n Fullmakter vid förvärv
• n Arbetsordning vid förvärv
• n Placeringsinstruktioner för likvida medel och räntebärande värdepapper
• n Beslutsordning för investeringsverksamheten
• n Instruktion för VD
• n Övriga fullmakter

Säkerställandet av kvaliteten i den finansiella rapporteringen

Det är styrelsens uppfattning att kvaliteten i ett bolags rapportering i första hand styrs av organisationens kompetens i redovisningsfrågor samt hur ekonomi-, redovisnings- och finansfunktionerna är bemannade och organiserade. Inom Ratos är hela affärsorganisationen djupt involverad i rapporteringen från sina respektive innehav. Detta innebär att kvaliteten i innehavens redovisning och rapportering kontinuerligt granskas och höjs.

Ekonomifunktionen är organiserad och bemannad utifrån behovet av att säkerställa att koncernen upprätthåller en hög redovisningsstandard och följer IFRS och övrig normgivning inom redovisningsområdet. I arbetsuppgifterna ingår att upprätta löpande redovisning i huvudsak för moderbolaget samt att upprätta bokslut för både moderbolag och koncern. Sammantaget består ekonomifunktionen av sju personer under ledning av bolagets ekonomidirektör. Samtliga medarbetare, varav fem har akademisk examen inom ekonomi, har mångårig yrkeserfarenhet från ekonomistyrning, rapportering och redovisningsfrågor. Inom stabsfunktionen Debt Management arbetar två personer med akademisk examen och med mångårig erfarenhet av bank- och finansfrågor.

I Ratos affärsidé ingår att investera i och utveckla hel- eller delägda bolag. Avsikten är inte att integrera dessa bolag system- och rapporteringsmässigt med Ratos-koncernen utan resurser läggs ned på uppföljning och utveckling av dotter- och intresseföretagens rapportering. Ratos ambition är att, som en del i det värdeskapande arbetet med bolagen, skapa självständiga och högkvalitativa organisationer med en rapporteringskvalitet som motsvarar den för noterade bolag.

Process för finansiell rapportering

Processen för att ta fram finansiella rapporter innehåller olika kontrollaktiviteter för att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. På nästa sida beskrivs processen och de inbyggda kontrollerna.

Process för finansiell rapportering

1.

Innehaven rapporterar enligt fastslagen tidplan månadsvis en resultatrapport och kvartalsvis ett fullständigt rapportpaket. Rapportpaketet är utarbetat efter gällande lagar, regelverk och redovisningspraxis. Rapporteringen sker direkt i ett gemensamt elektroniskt koncernredovisningssystem med inbyggda kontroller för att säkerställa kvaliteten. Som vägledning för rapporteringen har Ratos tagit fram en rapporteringsmanual avsedd för innehaven med tydliga instruktioner om hur rapporteringen ska ske. Innehavens ekonomi- och finansfunktioner erbjuds löpande under året av Ratos anordnade seminarier som behandlar aktuella frågor inom rapporterings-, ekonomi- och finansområdena.

3.

Investeringsorganisationen analyserar materialet utifrån den kunskap som finns om respektive innehav. Materialet kontrolleras så att det överensstämmer med information som lämnas till innehavens styrelser.

Revision sker av dotterföretagens bokslut per september (Hard Close) och per december. Hard Close görs i syfte att förbereda och underlätta revisionen av helårsbokslutet. Avseende intresseföretagen beslutar Ratos i samråd med övriga ägare huruvida en granskad Hard Close ska upprättas. I dessa fall är det inrapporterade materialet i punkt ett reviderat och godkänt av respektive innehavs revisor. Revision av koncernredovisningen sker parallellt. Styrelsen och ledningen erhåller ett omfattande fördjupningsmaterial kring såväl koncernen som de enskilda innehaven varje kvartalsbokslut.

7.

Revisionsutskottet har, utöver vad som angetts ovan, som uppgift att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering och upprätthålla en löpande kontakt med bolagets revisorer. Resultatet av trafikljusgenomgången och en sammanfattning av revisionsrapporterna från Ratos av bolagsstämman valda revisor rapporteras till revisionsutskottet. I samband med det reviderade kvartalsbokslutet och i årsbokslutet har revisionsutskottet ett möte med Ratos revisor.

2.

Det inrapporterade materialet från innehaven granskas analytiskt och kontrolleras med avseende på fullständighet och rimlighet. Vid eventuella avvikelser kontaktas innehavet. Materialet omarbetas för utskick för ytterligare kontroll av den bolagsansvarige och övriga i investeringsorganisationen som arbetar med innehavet.

4.

Eventuella avvikelser som har uppmärksammats i avstämningsarbetet korrigeras både i den legala koncernredovisningen och i den information som presenteras på innehavsnivå efter dialog med berört innehav. Ekonomifunktionen upprättar även resultatanalyser av operativ karaktär till Ratos ledning månadsvis. Konsolidering sker av koncernen där konsolideringsprocessen innehåller ett antal avstämningskontroller. Avstämning sker bland annat av bidrag till totalt eget kapital per innehav samt kontroll av att förändringarna i eget kapital är i

6.

Ekonomifunktionen erhåller samtliga revisionsrapporter avseende innehaven som sedan följs upp genom ett "trafikljussystem". Trafikljussystemet innebär att eventuella revisionsanmärkningar graderas och bedöms med rött, gult eller grönt ljus utifrån väsentlighet och risk. Uppföljning sker kvartalsvis av ekonomifunktionen så att samtliga revisionsanmärkningar åtgärdas.

8.

Ratos offentliggör delårs- och bokslutsrapporter genom pressmeddelande och publicering på hemsidan. Samtliga rapporter de senaste tolv åren kan laddas ner från hemsidan. Offentliggörande av den legala årsredovisningen görs i samband med bokslutet genom pressmeddelande och publicering på hemsidan. En tryckt version av årsredovisningen finns tillgänglig cirka tre veckor efter bokslutsdagen på svenska och engelska. Finansiell information avseende innehaven publiceras på Ratos hemsida i och med offentliggörande av delårsrapporter och bokslutskommuniké.

Styrelse

Olof Stenhammar

Oberoende styrelseordförande. Styrelseledamot sedan 1994 och ordförande sedan 1998.

Filosofie och Ekonomie dr h.c. Född 1941, svensk.

Grundare av OMX, ordförande 1996-2007, VD 1984-96. Vice VD Bonnierföretagen 1982-84.

Hedersordförande i OMX. Styrelseordförande i Basen och Wilhelm Stenhammars Stiftelse. Vice styrelseordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet. Styrelseledamot i Mentor Foundation, SNS Förtroenderåd, Stockholms Handelskammare, Kungliga Örlogsmannasällskapet m fl.

Möten Ratos, närvaro: – Styrelse 21/21, ordförande – Ersättningsutskott 7/7, ordförande – Revisionsutskott 4/4, ordförande

Arvode: 1 000 000 kr.

Aktier i Ratos (eget och närståendes): 35 978 A-aktier, 1 479 702 B-aktier.

Lars Berg

Oberoende styrelseledamot sedan 2000.

Civilekonom. Född 1947, svensk.

Tidigare medlem i Mannesmanns verkställande ledning med särskilt ansvar för Telekomdivisionen 1999-2000, VD och koncernchef Telia 1994-99 samt ledande befattningar inom Ericsson 1970-94.

Huvuduppdrag: European Venture Partner, Constellation Growth Capital. Styrelseordförande i Net Insight. Styrelseledamot i Tele2.

Möten Ratos, närvaro:	– Styrelse	20/21
	– Revisionsutskott	4/4

Arvode: 455 000 kr.

Aktier i Ratos (eget): 10 000 B-aktier.

Staffan Bohman

Oberoende styrelseledamot sedan 2005.

Civilekonom. Född 1949, svensk.

Tidigare VD och koncernchef Gränges och Sapa 1999-2004. VD och koncernchef DeLaval 1992-99.

Styrelseordförande i Ersta, vice ordförande i SNS Förtroenderåd, Senior Advisor i Deutsche Bank. Styrelseledamot i Atlas Copco, Boliden, InterIKEA Holding, OSM, CibesLift.

Möten Ratos, närvaro:	– Styrelse	20/21
	– Ersättningsutskott	7/7
	– Revisionsutskott	4/4

Arvode: 485 000 kr.

Aktier i Ratos (eget): 30 000 B-aktier.

Annette Sadolin

Oberoende styrelseledamot sedan 2007.

Jur. kand. Född 1947, danska.

Tidigare vVD GE Frankona Ruck 1996-2004, VD GE Employers Re International 1993-96, vVD GE Employers Re International 1988-93. Styrelseledamot i Topdanmark, DSB, DSV, Lindab, Dansk Standard, Skodsborg Kurhotel, Østre Gasværk Teater och Ny Carlsberg Glyptotek. Möten Ratos, närvaro: – Styrelse 21/21

– Revisionsutskott 4/4

Arvode: 455 000 kr.

Aktier i Ratos (eget): 4 132 B-aktier.

Jan Söderberg

Beroende styrelseledamot sedan 2000.

Civilekonom. Född 1956, svensk.

Tidigare VD Bröderna Edstrand 1991-93.

Styrelseordförande i Söderbergföretagen, Andrén & Söner, Elisolation HTM samt STI Industriplast. Styrelseledamot i Henjo Plåtteknik, Mark Jet, Smelink samt medlem i Advisory Board vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Möten Ratos, närvaro:	– Styrelse	21/21
-----------------------	------------	-------

– Ersättningsutskott	7/7
– Revisionsutskott	4/4

Arvode: 485 000 kr.

Aktier i Ratos (eget och närståendes): 7 357 339 A-aktier, 247 200 B-aktier.

Per-Olof Söderberg

Beroende styrelseledamot sedan 2000.

Civilekonom. MBA Insead. Född 1955, svensk.

Tidigare VD Dahl 1990-2004.

Styrelseordförande i Söderberg & Partners, Scandinavian Photo och Attivio. Styrelseledamot i Handelshögskolan i Stockholm m fl.

Möten Ratos, närvaro:	– Styrelse	21/21
	– Ersättningsutskott	7/7
	– Revisionsutskott	4/4

Arvode: 485 000 kr.

Aktier i Ratos (eget och närståendes): 8 492 974 A-aktier, 17 000 B-aktier.

Margareth Øvrum

Oberoende styrelseledamot sedan 2009. Civilingenjör. Född 1958, norska. Koncerndirektör inom StatoilHydro-koncernen med ansvar för Teknologi och ny energi. Chefsbefattningar inom Statoil-koncernen 1982-. Styrelseledamot i Atlas Copco och Norwegian Research Council. Möten Ratos, närvaro: – Styrelse 20/21 – Revisionsutskott 2/4

Arvode: 455 000 kr. Aktier i Ratos: 0.

Arne Karlsson

Beroende styrelseledamot sedan 1999.

Civilekonom. Född 1958, svensk.

Verkställande direktör i Ratos sedan 1999.

Tidigare VD Atle Mergers & Acquisitions 1996-98, Atle 1993-98, VD Hartwig Invest 1988-93, Aktiv Placering 1982-88.

Styrelseordförande i SNS. Styrelseledamot i Bonnier och AP Møller Maersk. Ledamot i Aktiemarknadsnämnden.

Möten Ratos, närvaro: – Styrelse 21/21

Aktier i Ratos (eget): 85 600 B-aktier. Optioner i Ratos: 115 000 köpoptioner/2006, 100 000 köpoptioner/2007, 100 000 köpoptioner/2008, 74 900 köpoptioner/2009, 78 000 köpoptioner/2010.

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not 2, 3, 5	2010	2009
Nettoomsättning	4	27 953	26 356
Övriga rörelseintäkter	6	376	178
Förändring av varulager		27	-140
Råvaror och förnödenheter		-10 411	-9 663
Kostnader för ersättning till anställda	9, 27	-8 941	-8 469
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	13, 14	-1 050	-1 134
Övriga kostnader	10, 32	-6 097	-5 447
Omvärdering HL Display	5	140
Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag	7	774	6
Realisationsresultat vid försäljning av intresseföretag	8	537	-6
Andelar i intresseföretags resultat	8	253	358
Rörelseresultat		3 561	2 039
Finansiella intäkter	11, 18	253	328
Finansiella kostnader	11, 18	-946	-992
Finansnetto		-693	-664
Resultat före skatt		2 868	1 375
Skatt	12	-455	-441
Årets resultat		2 413	934
Hänförligt till
Moderbolagets ägare		2 255	842
Innehav utan bestämmande inflytande		158	92
Resultat per aktie, kr	25
– före utspädning		14,18	5,32
– efter utspädning		14,15	5,32

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2010	2009
Årets resultat		2 413	934
Övrigt totalresultat	24
Årets omräkningsdifferenser		-1 153	-172
Årets förändring av säkringsreserv		95	64
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat		-22	-7
Årets övrigt totalresultat		-1 080	-115
Årets summa totalresultat		1 333	819
Årets summa totalresultat hänförligt till
Moderbolagets ägare		1 352	777
Innehav utan bestämmande inflytande		-19	42

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Mkr	Not 5	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	13	20 304	18 507
Övriga immateriella anläggningstillgångar	13	1 621	1 875
Materiella anläggningstillgångar	14	4 050	3 702
Andelar i intresseföretag	15	367	2 339
Finansiella placeringar	18	165	193
Långfristiga fordringar	18, 20	276	275
Uppskjutna skattefordringar	12	632	500
Summa anläggningstillgångar		27 415	27 391
Omsättningstillgångar
Varulager	21	2 884	2 617
Skattefordringar		159	163
Kundfordringar	18	4 985	4 337
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		548	526
Övriga fordringar	18, 20, 40	599	635
Likvida medel	18, 36	2 855	4 999
Tillgångar som innehas för försäljning	37	1 318	190
Summa omsättningstillgångar		13 348	13 467
Summa tillgångar		40 763	40 858
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	23, 24
Aktiekapital		1 021	1 020
Övrigt tillskjutet kapital		414	372
Reserver		-427	478
Balanserat resultat inklusive årets resultat		14 083	13 432
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		15 091	15 302
Innehav utan bestämmande inflytande		1 374	1 500
Summa eget kapital		16 465	16 802
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	18, 26	10 923	12 040
Övriga långfristiga skulder	18	271	278
Övriga finansiella skulder	9, 18	134	137
Avsättningar för pensioner	26, 27	412	451
Övriga avsättningar	28	431	607
Uppskjutna skatteskulder	12	778	779
Summa långfristiga skulder		12 949	14 292
Kortfristiga räntebärande skulder	18, 26	2 872	2 014
Övriga finansiella skulder	9, 18	89	77
Leverantörsskulder	18	2 328	2 160
Skatteskulder		294	172
Övriga skulder	18, 29	2 252	2 098
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	2 888	2 660
Avsättningar	28	626	579
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	37		4
Summa kortfristiga skulder		11 349	9 764
Summa skulder		24 298	24 056
Summa eget kapital och skulder		40 763	40 858

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 33.

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

Mkr	Not 23, 24	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01		1 017	286	507	14 015	15 825	1 465	17 290
Årets resultat					842	842	92	934
Årets övrigt totalresultat				-65		-65	-50	-115
Årets totalresultat				-65	842	777	42	819
Omklassificering				36	-36			0
Utdelning					-1 423	-1 423	-11	-1 434
Nyemission		3	86			89	102	191
Överlåtelse av egna aktier (inlösen köpoptioner)					14	14		14
Återköp av egna aktier i intresseföretag					2	2		2
Optionspremier					18	18		18
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande							-158	-158
Innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv							60	60
Utgående eget kapital 2009-12-31		1 020	372	478	13 432	15 302	1 500	16 802
Ingående eget kapital 2010-01-01		1 020	372	478	13 432	15 302	1 500	16 802
Justering för ändrad redovisningsprincip					-25	-25		-25
Justerat eget kapital		1 020	372	478	13 407	15 277	1 500	16 777
Årets resultat					2 255	2 255	158	2 413
Årets övrigt totalresultat				-903		-903	-177	-1 080
Årets totalresultat				-903	2 255	1 352	-19	1 333
Säkringsreserver hänförliga till avyttrade verksamheter				-2	2
Utdelning					-1 512	-1 512	-23	-1 535
Nyemission		1	42			43	145	188
Överlåtelse av egna aktier (vid bolagsförvärv) i intresseföretag					10	10		10
Återköp av egna aktier					-34	-34		-34
Överlåtelse av egna aktier (inlösen köpoptioner)					80	80		80
Optionspremier					9	9		9
Inlösen av konvertibelprogram i intresseföretag					-8	-8		-8
Inlösen av optioner i dotterföretag					-9	-9		-9
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande					-117	-117	-234	-351
Avyttring av innehav utan bestämmande inflytande							1	1
Innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv							32	32
Innehav utan bestämmande inflytande i avyttrat företag							-28	-28
Utgående eget kapital 2010-12-31		1 021	414	-427	14 083	15 091	1 374	16 465

Rapport över kassaflöden för koncernen

Mkr	Not 36	2010	2009
Den löpande verksamheten
Koncernens resultat före skatt		2 868	1 375
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		-621	1 033
		2 247	2 408
Betald inkomstskatt		-250	-285
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital		1 997	2 123
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		-2	475
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		254	144
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-429	-239
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 820	2 503
Investeringsverksamheten
Förvärv, koncernföretag		-2 032	-516
Avyttringar, koncernföretag		1 118	205
Förvärv, aktier i intresseföretag och övriga innehav		-488	-20
Avyttringar och inlösen, aktier i intresseföretag och övriga innehav		858	31
Förvärv, övriga immateriella/materiella anläggningstillgångar		-710	-974
Avyttringar, övriga immateriella/materiella anläggningstillgångar		76	163
Investeringar, finansiella tillgångar		-67	-28
Avyttringar, finansiella tillgångar		31	36
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 214	-1 103
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-34
Inlösen av optioner		71	-23
Optionspremie		8	19
Innehav utan bestämmande inflytandes andel i emission/kapitaltillskott			102
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande		-271
Utbetald utdelning		-1 512	-1 423
Utbetald utdelning och inlösen, innehav utan bestämmande inflytande		-23	-11
Upptagna lån		987	474
Amortering av lån		-1 880	-3 070
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-2 654	-3 932
Årets kassaflöde		-2 048	-2 532
Likvida medel vid årets början		4 999	7 485
Kursdifferens i likvida medel		-96	46
Likvida medel vid årets slut		2 855	4 999

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	2010	2009
Övriga rörelseintäkter	6	104	11
Övriga externa kostnader	10	-139	-60
Personalkostnader	9, 27	-167	-158
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	14	-5	-4
Övriga rörelsekostnader			-2
Rörelseresultat		-207	-213
Resultat från andelar i koncernföretag	7	1 021	278
Resultat från andelar i intresseföretag	8	746	197
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar	11	116	262
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	11	7	50
Räntekostnader och liknande resultatposter	11	-75	-28
Resultat efter finansiella poster		1 608	546
Skatt	12	–	–
Årets resultat		1 608	546

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not 24	2010	2009
Årets resultat		1 608	546
Övrigt totalresultat
Årets förändring av fond för verkligt värde		-21	99
Årets övrigt totalresultat		-21	99
Årets totalresultat		1 587	645

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	14	87	90
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	35	11 328	8 443
Andelar i intresseföretag	15, 16	602	951
Fordringar på koncernföretag	17, 18	1 618	1 498
Andra långfristiga värdepappersinnehav	18, 19	163	176
Andra långfristiga fordringar	20		56
Summa anläggningstillgångar		13 798	11 214
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag	17, 18		112
Övriga fordringar	18	40	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	3	2
Kortfristiga placeringar, övriga	18	351	1 200
Kassa och bank		69	1 576
Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar		463 14 261	2 895 14 109
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	23, 24
Bundet eget kapital
Aktiekapital (antal A-aktier 42 323 530 antal B-aktier 119 746 918)		1 021	1 020
Reservfond		286	286
Fritt eget kapital
Överkursfond		128	86
Balanserat resultat		10 408	11 320
Fond för verkligt värde		42	63
Årets resultat		1 608	546
Summa eget kapital		13 493	13 321
Långfristiga avsättningar
Avsättningar för pensioner	26, 27	2	2
Övriga avsättningar	28	31	168
Summa långfristiga avsättningar		33	170
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till koncernföretag	18, 26	272	197
Ej räntebärande skulder
Övriga skulder	18, 29	99	136
Summa långfristiga skulder		371	333
Kortfristiga avsättningar
Övriga avsättningar	28		10
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till koncernföretag	18, 26	184
Ej räntebärande skulder
Leverantörsskulder	18	16	6
Skulder till koncernföretag	18		72
Övriga skulder	18	36	49
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	30	128	148
Summa kortfristiga skulder		364	275
Summa eget kapital och skulder		14 261	14 109
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

Förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Mkr	Not 23, 24	Aktiekapital	Reserv- fond	Överkurs- fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01		1 017	286		-36	8 283	4 438	13 988
Övriga vinstdispositioner						4 438	-4 438	0
Årets resultat							546	546
Årets övrigt totalresultat					99			99
Årets totalresultat					99		546	645
Utdelning						-1 423		-1 423
Nyemission		3		86				89
Överlåtelse av egna aktier (inlösen köpoptioner)						14		14
Optionspremier						8		8
Utgående eget kapital 2009-12-31		1 020	286	86	63	11 320	546	13 321
Ingående eget kapital 2010-01-01		1 020	286	86	63	11 320	546	13 321
Övriga vinstdispositioner						546	-546	0
Årets resultat							1 608	1 608
Årets övrigt totalresultat					-21			-21
Årets totalresultat					-21		1 608	1 587
Utdelning						-1 512		-1 512
Nyemission		1		42				43
Återköp av egna aktier						-34		-34
Överlåtelse av egna aktier (inlösen köpoptioner)						80		80
Optionspremier						8		8
Utgående eget kapital 2010-12-31		1 021	286	128	42	10 408	1 608	13 493

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not 36	2010	2009
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 608	546
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		-1 759	-456
		-151	90
Betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital		-151	90
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-11	24
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-125	-250
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-287	-136
Investeringsverksamheten
Förvärv, aktier i dotterföretag		-2 513	-2 360
Avyttringar, aktier i dotterföretag		1 489	1 157
Förvärv, aktier i intresseföretag		-486	-20
Avyttringar och inlösen, aktier i intresseföretag		855	6
Förvärv, övriga materiella anläggningstillgångar		-2	-59
Investeringar, finansiella tillgångar		-38	-165
Avyttringar, finansiella tillgångar		80	85
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-615	-1 356
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-34
Överlåtelse av egna aktier		80	14
Optionspremie		8	8
Utbetald utdelning		-1 512	-1 423
Upptagna lån, koncernföretag		4
Amortering av lån, koncernföretag			-31
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-1 454	-1 432
Årets kassaflöde		-2 356	-2 924
Likvida medel vid årets början		2 776	5 700
Likvida medel vid årets slut		420	2 776

Notförteckning

Not 1	Redovisningsprinciper
Not 2	Koncernens resultaträkning
Not 3	Rörelsesegment
Not 4	Intäkternas fördelning
Not 5	Förvärv och avyttring av rörelse
Not 6	Övriga rörelseintäkter
Not 7	Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag
Not 8	Resultat hänförligt till intresseföretag
Not 9	Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares och styrelsens ersättningar
Not 10	Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Not 11	Finansiella intäkter och kostnader
Not 12	Skatter
Not 13	Immateriella anläggningstillgångar
Not 14	Materiella anläggningstillgångar
Not 15	Andelar i intresseföretag
Not 16	Specifikation av moderbolagets andelar i intresseföretag
Not 17	Fordringar på koncernföretag
Not 18	Finansiella instrument
Not 19	Andra långfristiga värdepappersinnehav
Not 20	Fordringar
Not 21	Varulager
Not 22	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 23	Eget kapital
Not 24	Redogörelse för övrigt totalresultat samt förändring av reserver och innehav utan bestämmande inflytande
Not 25	Resultat per aktie
Not 26	Räntebärande skulder
Not 27	Pensioner
Not 28	Avsättningar
Not 29	Övriga skulder
Not 30	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 31	Finansiella risker och riskpolicy
Not 32	Operationell leasing
Not 33	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Not 34	Närståenderelationer
Not 35	Andelar i koncernföretag
Not 36	Kassaflödesanalys
Not 37	Tillgångar som innehas för försäljning
Not 38	Viktiga uppskattningar och bedömningar
Not 39	Risk avseende försäkringsverksamhet
Not 40	Entreprenadavtal
Not 41	Händelser efter balansdagen

Not 42 Uppgifter om moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRIC Interpretation Committee såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

I ett fall, rörelsesegment, har Ratos kommit till slutsatsen att en til lämpning av IFRS leder till missvisande finansiella rapporter och att det därför är nödvändigt att avvika från rekommendationen i fråga för att åstadkomma en rättvisande bild. Nedan framgår de upplysningar som krävs, enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter punkt 18, vid avvikelse från IFRS redovisningsstandards.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller förändrade IFRS

Rörelseförvärv och koncernredovisning

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter tillämpas från och med den 1 januari 2010. Standarden anger nya regler för delförsäljning och delförvärv. Avgörande för hur förvärv/avyttring redovisas är beroende av hur stor andel som förvärvas/avyttras.

n I det fall delförvärvet innebär att bestämmande inflytande erhålls i det förvärvade företaget, omvärderas tidigare ägd andel till verkligt värde, och vinst/förlust redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt redovisas en avyttring, när det bestämmande inflytandet förloras, som ett realisationsresultat på avyttringen samtidigt som kvarvarande andel i företaget omvärderas till verkligt värde.

• n Förvärv som sker efter det att bestämmande inflytande erhållits eller vid avyttring när det bestämmande inflytandet kvarstår, betraktas som en ägartransaktion, varvid eventuella förändringar redovisas mot eget kapital.
• n Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde vid förvärvstillfället. I de fall den villkorade köpeskillingen resulterar i en skuld omvärderas denna till verkligt värde vid varje rapporttillfälle. Omvärderingen redovisas som intäkt/kostnad i årets resultat.
• n Transaktionsutgifter som uppstår i samband med ett förvärv kostnadsförs direkt. Ratos har valt att redovisa transaktionsutgifter uppkomna i koncernen under 2009 och där förvärvet slutförts först under 2010 över balanserat resultat.
• n Vid förvärv av rörelse finns två alternativa metoder för redovisning, antingen full goodwill eller proportionell andel av goodwill. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv.

Utformning av de finansiella rapporterna

IASB har i sitt årliga förbättringsprojekt (annual improvements process) publicerat ändrade krav på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställning av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringen innebär att raden för årets totalresultat delats upp med en separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Ratos har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de finansiella rapporterna.

Övriga reviderade IFRS-standarder samt tolkningsuttalanden från IFRIC Interpretation Committee har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat, finansiella ställning eller upplysningar.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättande av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.

Standard/IFRIC		Tillämpning enligt IASB/IFRIC	Status inom EU
IFRS 9	Finansiella instrument	1 januari 2013	Ännu ej godkänd
IAS 24	Upplysningar om närstående	1 januari 2011	Godkänd
IAS 32	Finansiella instrument: Klassificeringar avseende Klassificering av nyemissioner	1 februari 2010 eller senare	Godkänd
IFRS 7	Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för finansiella tillgångar som helt eller delvis bokats bort	1 juli 2011 eller senare	Ännu ej godkänd
	IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med eget kapital-instrument	1 juli 2010 eller senare	Godkänd

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste miljon.

Värdering av tillgångar och skulder sker utifrån historiska anskaffningsvärden. Följande tillgångar och skulder värderas på annat sätt:

• n Finansiella instrument värderas antingen till verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde.
• n Intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden.
• n Värdering av uppskjutna skattefordringar och skulder baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av aktuell skattesats.
• n Tillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader.

• n Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.

• n Avsättningar värderas till det belopp som krävs för att reglera en förpliktelse, med eventuell nuvärdeberäkning.

• n Nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner värderas till nuvärdet av en uppskattning av den framtida ersättning som är intjänad av de anställda med avdrag för eventuella tillgångar kopplade till respektive pensionsplan med tillämpning av den sk korridorregeln.

Koncernens redovisningsprinciper, som återges i sammandrag nedan, tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Principerna tillämpas även konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, koncernföretag och intresseföretag.

Bedömningar och uppskattningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 38.

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv

Koncernredovisning upprättas i enlighet med IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv. Dotterföretag konsolideras med tillämpning av förvärvsmetoden. Intresseföretag konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

Potentiella rösträtter

Vid bedömningen om ett betydande eller bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Med potentiella rösträtter avses exempelvis konvertibler och optioner. Förekomsten av samtliga sådana potentiella rösträtter beaktas, dvs inte bara moder- eller ägarföretagens. Konsolidering görs i normalfallet utifrån aktuell ägarandel.

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Ratos AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella eller operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid ett ägande av mer än 50% av rösterna förutsätts ett bestämmande inflytande. Omständigheter i det enskilda fallet kan ge ett bestämmande inflytande även vid ett ägande av under 50% av rösterna.

Förvärv enligt omarbetade IFRS 3 tillämplig från den 1 januari 2010

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Vid förvärv av rörelse finns två alternativa metoder för redovisning av goodwill, antingen proportionell andel eller full goodwill. Full goodwill innebär att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv.

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsavgifter som är hänförliga till emission av eget kapital-instrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.

Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Om företaget sedan tidigare ägt en andel i det förvärvade företaget omvärderas denna till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt omvärderas kvarstående innehav vid en avyttring där det bestämmande inflytandet förloras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel överstiger verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden som goodwill. Förvärv till lågt pris (negativ goodwill) uppstår när skillnaden är negativ och redovisas direkt i årets resultat när den uppstår.

Betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser ingår inte i förvärvsanalysen utan redovisas i resultatet.

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen resulterar i en skuld omvärderas denna till verkligt värde vid varje rapporttillfälle. Omvärderingen redovisas som intäkt/kostnad i årets resultat. Om den villkorade köpeskillingen däremot klassificeras som eget kapital-instrument görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital.

Förvärv/försäljning av/till innehav utan bestämmande inflytande

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner.

Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där det bestämmande inflytandet kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande.

Förvärv innan den omarbetade IFRS 3 började tillämpas

Förvärv före den 1 januari 2010, och där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av eget kapital-instrument eller skuldinstrument, har inkluderats i anskaffningskostnaden.

Intresseföretag – kapitalandelsmetod

Intresseföretag är företag som står under ett betydande inflytande, direkt eller indirekt, från Ratos AB. Betydande inflytande innebär en möjlighet att delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men innebär inte ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande. I normalfallet innebär ett ägande motsvarande lägst 20% och högst 50% av rösterna att ett betydande inflytande innehas. Omständigheter i det enskilda fallet kan ge ett betydande inflytande även vid ett ägande av under 20% av rösterna.

Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital, eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden reducerat med eventuella internvinster. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat efter finansiella intäkter och kostnader samt avskrivningar på koncernmässiga övervärden och upplösning av koncernmässiga undervärden. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter ingår i koncernens skattekostnader. Erhållna utdelningar från intresseföretag minskar redovisat värde.

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av eget kapital-instrument eller skuldinstrument, inkluderas i anskaffningsvärdet.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet.

Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i bolaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på något nedskrivningsbehov.

Förvärv och försäljning

Vid förvärv inkluderas företagets resultat från och med förvärvstidpunkten i koncernens resultat. Under året avyttrade företag ingår i koncernens resultaträkning med intäkter och kostnader till det datum då det bestämmande eller betydande inflytandet upphör. Med exitresultat avses det realisationsresultat som uppstår då ett innehav avyttras.

Utländsk valuta

Transaktioner

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i övrigt totalresultat. Värdeförändringar som beror på valutaomräkning avseende rörelserelaterade tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet.

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital.

I det fall den utländska verksamheten inte är helägd fördelas omräkningsdifferensen till innehav utan bestämmande inflytande utifrån dess proportionella ägarandel. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från omräkningsreserven till årets resultat. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Monetära långfristiga fordringar till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserv i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Intäktsredovisning

Intäktsredovisning sker när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med företagens varor övergår till köparen och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget. Bolaget behåller

därefter inte något engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet. Därutöver sker intäktsredovisning först när intäkten och de utgifter som uppkommit eller förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultatet när det ekonomiska utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultatet i förhållande till uppdragets färdigställandegrad.

Intäkter avseende försäkringsavtal redovisas linjärt över kontraktets löptid för ettåriga avtal. För fleråriga försäkringsavtal redovisas intäkterna hänförliga till första avtalsåret enligt successiv vinstavräkning baserat på förhållandet mellan nedlagda utgifter och beräknade totala utgifter. De intäkter som avser efterföljande år periodiseras linjärt över kontraktsperioden.

Entreprenadkontrakt

När utfallet av entreprenadkontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna vilka är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.

Operationell leasing

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultatet linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultatet som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingsavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

I finansnettot redovisas bl a utdelning, ränta samt kostnader för att uppta lån, beräknad med tillämpning av effektivräntemetoden, och valutakursförändringar avseende finansiella tillgångar och skulder. Även realisationsresultat och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas i finansnettot. Orealiserade och realiserade värdeförändringar avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, inklusive derivatinstrument som inte p g a säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat.

Därutöver fördelas betalningar avseende finansiella leasar mellan räntekostnad och amortering. Räntekostnaden redovisas som finansiell kostnad.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan prövas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. I koncernen redovisas utgifter för utveckling som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, avsikten är och förutsättningarna finns att använda tillgången samt utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, t ex för material och tjänster, ersättningar till anställda samt registrering av en juridisk rättighet.

Avskrivning påbörjas när produkten tas i bruk och fördelas linjärt över den tid produkten ger ekonomiska fördelar. Övriga utvecklingskostnader kostnadsförs i den period de uppkommer.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar samt, om tillgången har en bestämbar nyttjandeperiod, ackumulerade avskrivningar.

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultatet när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av sk kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultatet linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas årligen alternativt vid behov.

Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

Antal år	Koncernen
Varumärken	5 - 20
Databaser	5 - 10
Kundrelationer	4 - 20
Affärssystem	3 - 10
Kontraktsportfölj	4 - 20
Övriga immateriella tillgångar	3 - 20

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapport över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är

överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av sk kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras.

Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Antal år	Koncernen	Moderbolaget
Byggnader	4 - 100	35 - 100
Inventarier	2 - 20	3 - 10

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapport över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från rapport över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller en finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

Finansiella tillgångar och skulder kan värderas till verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i

avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.

Klassificering och värdering

Initialt värderas finansiella tillgångar och skulder till anskaffningsvärde motsvarande verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader. Undantag är finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet som initialt värderas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Verkligt värde för noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

En indelning av finansiella tillgångar och skulder görs till någon av nedan nämnda kategorier. En kombination av avsikt med innehavet av en finansiell tillgång eller skuld vid ursprunglig anskaffningstidpunkt samt typ av finansiell tillgång eller skuld är avgörande vid indelningen i kategorier. Kategoriindelningen framgår inte av rapport över finansiell ställning.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

– Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Syftet med ett derivatinstrument, som inte klassificeras som säkringsinstrument, avgör om värdeförändringen redovisas i finansnettot eller i rörelseresultatet. I den andra undergruppen har Ratos valt att klassificera finansiella placeringar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden.

– Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. I denna kategori förekommer placeringar såsom statsskuldväxlar.

– Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar har kort återstående löptid och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering.

I kategorin ingår kundfordringar, lånefordringar och övriga fordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp, varmed de förväntas inflyta, efter avdrag för individuell bedömning av osäkra fordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

För lånefordringar och övriga fordringar gäller att om den förväntade innehavstiden överstiger ett år rubriceras fordringarna som långfristiga fordringar, i annat fall som övriga fordringar.

– Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat.

Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totaltresultat, i årets resultat.

Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas, som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till anskaffningsvärde.

– Klientmedel

Klientmedel, vilka redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen, innefattar erhållen betalning för en specifik fordran för en klients räkning och ska utbetalas till klienten inom en viss period. Klientmedel är likvida medel med begränsad dispositionsrätt. Samma belopp redovisas som skuld.

– Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s k Fair Value Option), se beskrivning intill under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet". I den första kategorin ingår derivatinstrument med negativt värde som inte klassificeras som säkringsinstrument i samband med säkringsredovisning. Dessa värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Syftet med ett derivatinstrument avgör om värdeförändringen redovisas i finansnettot eller i rörelseresultatet. Värdeförändring på finansiella skulder hänförliga till utfärdade syntetiska optioner där marknadsmässiga premier har erlagts redovisas inom finansnettot.

– Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsskulder, som har en kort förväntad löptid, värderas till nominellt belopp utan diskontering.

Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 18 Finansiella instrument.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. För att säkra risken använder Ratos olika typer av derivatinstrument såsom terminer, optioner och swappar.

Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Initialt redovisas derivat till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar resultatet. De värdeförändringar som uppstår vid omvärdering kan redovisas på olika sätt, beroende på om derivatinstrumentet klassificerats som säkringsinstrument eller ej.

Noter

Om derivatinstrumentet inte klassificeras som säkringsinstrument redovisas värdeförändringen direkt i resultatet. För derivatinstrument som utgör säkringsinstrument redovisas värdeförändringarna beroende på typ av säkring, se nedan.

Om säkringsredovisningen avbryts innan derivatinstrumentets förfallodag återgår derivatinstrumentet till att klassificeras som finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatet, och derivatinstrumentets framtida värdeförändringar redovisas därmed direkt i resultat.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätning. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

Kassaflödessäkringar

Säkring av prognostiserade inköp/försäljning i utländsk valuta

De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserade inköp/försäljning i utländsk valuta redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i säkringsreserven inom eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar resultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Säkring av räntebindning

För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. I resultatet redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i årets resultat.

Verkligt värde säkringar

Säkringar av verkligt värde

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i rapport över finansiell ställning och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av verkliga värden används för säkring på vissa icke-finansiella tillgångar som finns i rapport över finansiell ställning.

Säkring av räntebindning

För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upplåning som löper med fast ränta används ränteswappar som säkringsinstrument. I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas i årets resultat på samma sätt som säkringsinstrumentet.

Säkring av nettoinvesteringar

Investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill) kan säkras i utländska dotterföretag genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i omräkningsreserven i eget kapital. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras. Ratos har för tillfället inga säkringar av nettoinvesteringar av utländska dotterföretag.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation att en tillgång minskat i värde. Om en indikation på värdenedgång finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Bedömning av redovisat värde sker på annat sätt för vissa tillgångar. Detta gäller varulager, tillgångar som innehas för försäljning, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar, se respektive rubrik.

Nedskrivning

IAS 36 tillämpas avseende nedskrivning av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39.

Nedskrivning av goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. I Ratos-koncernen hänförs goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod till ett innehav, dvs ett dotter- eller intresseföretag, då varje innehav utgör en kassagenererande enhet. En prövning av redovisat värde görs per innehav, inklusive värdet på goodwill och immateriella tillgångar som är hänförliga till innehavet i fråga. Prövningen sker årligen genom att beräkna ett återvinningsvärde oavsett om en indikation på värdenedgång föreligger eller ej. Däremellan prövas värdet om en indikation på värdenedgång föreligger.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller ett innehavs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultatet. Nedskrivning hänförlig till ett innehav fördelas i första hand till goodwill.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. För utförlig beskrivning, se not 13.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas, se not 18.

Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflödena. Kundfordringar har i de flesta fall kort löptid och diskonteras därför inte.

Vid nedskrivning av ett eget kapital-instrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad förlust i verkligt värde-reserven inom eget kapital, via övrigt totalresultat, till årets resultat. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som redan tidigare redovisats i årets resultat.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning förväntas från kunden. Nedskrivningar av eget kapital-instrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Anskaffningsvärdet för varor som inte är utbytbara samt för varor och tjänster som produceras för och hålls åtskilda för särskilda projekt fastställs med utgångspunkt i de specifika kostnader som är hänförliga till respektive produkt.

För andra varor beräknas anskaffningsvärdet enligt först in-/först utprincipen eller genom metoder som bygger på vägda genomsnitt.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade färdigställande och försäljningskostnader.

Tillgångar som innehas för försäljning

Tillgångar klassificeras som Tillgångar som innehas för försäljning då det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Det kan vara en enskild tillgång, en grupp av tillgångar och därtill hänförliga skulder eller ett innehav, dvs ett dotter- eller intresseföretag. Tillgångar klassificerade som Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas som omsättningstillgång. Skulder hänförliga till Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas som kortfristiga skulder i rapport över finansiell ställning. Värdering sker till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Eget kapital

Återköp av egna aktier

Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättning till anställda

Avgiftsbestämda planer

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultatet när de uppstår.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan har hittills inte varit tillgängligt.

Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit-metoden.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat.

För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i årets resultat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Övriga långfristiga ersättningar

Den del av rörlig ersättning till anställda, som endast utbetalas om den anställde kvarstår i tjänst, redovisas under Övriga långfristiga skulder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan fastställs på samma grunder som förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnader när de relaterade tjänsterna erhålls.

Incitamentsprogram

Ratos ABs köpoptionsprogram säkras genom återköp av egna aktier. Återköp av egna aktier redovisas som en reduktion av eget kapital. Optionerna har förvärvats till marknadsmässigt pris och optionspremien redovisas direkt mot eget kapital. Vid ett eventuellt framtida utnyttjande av optionerna kommer lösenpriset att inbetalas och öka det egna kapitalet.

Syntetiska optionsprogram med marknadsmässig premie redovisas och värderas i enlighet med IAS 39. Erhållen premie redovisas som finan-

siell skuld. Det har initialt inte inneburit någon kostnad för företaget då en värdering av optionerna till verkligt värde genom en optionsvärderingsmodell motsvarar den premie företaget har erhållit.

Skulden omvärderas löpande till verkligt värde genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell, med beaktande av gällande villkor. Värdeförändringar under optionens löptid redovisas som en finansiell post, liksom andra intäkter och kostnader avseende finansiella tillgångar och skulder. Om en syntetisk option utnyttjas av innehavaren regleras den finansiella skulden, som tidigare omvärderats till verkligt värde. Eventuellt realiserat resultat redovisas i resultatet som en finansiell post. Om de syntetiska optionerna förfaller värdelösa, intäktsförs den redovisade skulden.

I de fall en marknadsmässig premie inte har erlagts avseende ett syntetiskt optionsprogram redovisas och värderas en utfärdad option i enlighet med IFRS 2. Grundläggande för IFRS 2 är att ett företag ska bära den kostnad som det har inneburit att inte erhålla en marknadsmässig premie. En kostnad och en skuld redovisas motsvarande verkligt värde på optionerna genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell. Kostnaden redovisas som ersättningar till anställda. I vissa fall periodiseras kostnaden över en intjänandeperiod. Skulden omvärderas löpande till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i årets resultat.

Resultat per aktie

Resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Utspädningseffekten av optionsprogrammen beror på utestående köpoptioner under året. Beräkningen av antalet aktier utgår från skillnaden mellan lösenpriset för alla utestående köpoptioner och genomsnittlig börskurs för motsvarande antal aktier. Skillnaden motsvarar, med hänsyn till genomsnittlig börskurs på Ratos-aktien, ett visst antal aktier. Dessa aktier, tillsammans med nuvarande antal aktier, ger ett beräknat antal aktier som används för att erhålla utspädningseffekten.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen.

En avsättning redovisas i rapport över finansiell ställning när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Avsättningar avseende försäkringsavtal avser andel av erhållna försäkringspremier avseende gällande försäkringsavtal som är hänförlig till utestående risker, ej intjänade premier, samt försäkringsskador baserat på bedömningar av inrapporterade skador och uppskattningar av skador som inträffat, men som ännu ej rapporterats. Per varje balansdag prövas huruvida de redovisade försäkringsskulderna är adekvata, genom att göra aktuella uppskattningar av framtida kassaflöden enligt dess försäkringsavtal.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Skatt

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisas

i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan redovisat och skattemässigt värde på tillgångar och skulder, om det är sannolikt att återvinning respektive reglering av skillnaden är sannolik. En värdering görs baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår på nästa sida.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se under Intresse- och dotterföretag på nästa sida.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§ a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkligt värde.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretaget redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Intresse- och dotterföretag

Andelar i intresse- och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

Detta innebär att transaktionutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernen däremot redovisas transaktionsutgifterna för dotterföretag direkt i resultatet.

Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/ fordran ökar/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.

Förmånsbestämda pensionsplaner

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultatet då de uppstår.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalanden. I de fall moderbolaget lämnar aktieägartillskott aktiveras dessa som aktier och andelar i den mån nedskrivning ej erfordras.

Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag, vilka innebär att moderbolaget varken kan ge eller ta emot koncernbidrag.

Skatt

Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Det innebär att uppkomna kapitalvinster på aktier och andra delägarrätter inte är skattepliktiga. Kapitalförluster får inte dras av.

Bolaget deklarerar en schablonintäkt på 1,5% på marknadsvärdet av noterade aktier som vid årets ingång innehafts mindre än ett år eller där ägarandelen (röstetalet) understiger 10% av rösterna. Mottagna utdelningar och ränteintäkter redovisas som skattepliktig intäkt. Räntekostnader och omkostnader är avdragsgilla liksom lämnad utdelning. Dessa regler leder till att moderbolaget normalt inte betalar någon inkomstskatt. Ratos koncernmässiga skattekostnad utgörs därför så gott som uteslutande av intresse- och koncernföretagens skatt.

Not 2 Koncernens resultaträkning

Av formella skäl redovisas resultatet i enlighet med IAS 1. För att bättre spegla Ratos verksamhet redovisas i denna not resultat från innehav, där dotterföretag ingår till 100% och intresseföretag till ägd andel. De rader som får samma värden i båda uppställningsformerna är resultat före skatt, skatt och årets resultat.

Mkr	2010	2009
Resultat/resultatandelar före skatt 1)
AH Industries (69%)	-24	-19
Anticimex (85%)	127	119
Arcus-Gruppen (83%)	135	165
Bisnode (70%)	274	145
Camfil (30%)	99	80
Contex Group (99%)	43	-73
DIAB (95%) 2)	149	87
EuroMaint (100%)	-165	41
GS-Hydro (100%)	-27	58
Hafa Bathroom Group (100%)	37	38
Haglöfs (100%) 3)	5	58
HL Display (99%) 4)	13	25
Inwido (96%)	328	125
Jøtul (61%)	25	74
Lindab (11%)	38	27
Medisize (98%)	95	103
Mobile Climate Control (100%)	71	85
SB Seating (85%)	87	-9
Stofa (99%) 5)	44
Superfos (33%)	65	184
Övriga innehav	6	-18
Summa resultat/resultatandelar	1 425	1 295
Exit Haglöfs	783
Exit Lindab	537
Summa exitresultat	1 320
Omvärdering HL Display	140
Nedskrivning Övriga innehav	-25
Resultat från innehav	2 860	1 295
Centrala intäkter och kostnader
Förvaltningskostnader	-221	-229
Finansiella poster	229	309
Centralt netto	8	80
Resultat före skatt	2 868	1 375
Skatt	-455	-441
Årets resultat	2 413	934
Hänförligt till
Moderbolagets ägare	2 255	842
Minoritetsägare	158	92

1) Dotterföretagens resultat ingår med 100% och intresseföretagens resultat med respektive ägarandel.

2) DIAB ingår med 48% ägarandel till och med februari 2009.

3) Haglöfs ingår i koncernens resultat till och med juli. Hela innehavet avyttrades i augusti 2010.

• 4) HL Display ingår med 29% till och med maj 2010, under juni och juli med 61% och därefter med 99%.
• 5) Stofa ingår i koncernen från och med augusti 2010.

Ratos centrala netto uppgick till 8 Mkr (80), varav personalkostnader uppgick till -167 Mkr (-171). Rörlig del av personalkostnaderna uppgick till -68 Mkr (-74) och övriga förvaltningskostnader var -55 Mkr (-58). Finansiella poster netto uppgick till 229 Mkr (309).

Not 3 Rörelsesegment

Ratos är ett private equity-konglomerat vars strategi är att skapa högsta möjliga avkastning genom att förvärva, utveckla via aktivt ägande och avyttra företag. Ratos VD och styrelse, Ratos-koncernens "högste verkställande beslutsfattare" följer upp verksamheten, dvs private equity-konglomeratet, utifrån utvecklingen i Ratos samtliga innehav. Nyckeltal som omsättning, EBITA och EBT följs upp för innehaven totalt. VD och styrelse följer även upp verksamheten utifrån hur väl det finansiella målet om 20% årlig genomsnittlig avkastning på varje enskild investering uppnås som helhet och över tiden. Ratos som har varit en industriell aktör sedan grundandet av föregångaren Söderberg & Haak 1866, har gått från att tidigare ha haft andra segment såsom aktiv kapitalförvaltning till att idag endast ha ett segment – private equity-konglomerat.

Vart och ett av innehaven utgör en kassagenererande enhet. Årligen går Ratos igenom sina innehav och bedömer om varje innehavs genomsnittliga avkastning uppfyller Ratos krav på 20% årlig genomsnittlig avkastning samt om Ratos bedöms kunna bidra till en fortsatt utveckling av innehavet.

			Andel i				Räntebärande 3)
2010	Netto- omsättning	Av- 1) skrivningar	intresseföretags resultat	Ränte- intäkter	Ränte- 2) kostnader	EBT	nettofordran/ nettoskuld
Innehav
AH Industries	611	-44			-24	-24	-362
Anticimex	1 856	-44		3	-57	127	-391
Arcus-Gruppen	1 944	-40	3	11	-20	135	295
Biolin Scientific 4)							-47
Bisnode	4 451	-219		5	-229	274	-2 289
Camfil			129			99
Contex Group	750	-56			-52	43	-655
DIAB	1 396	-87		1	-32	149	-820
EuroMaint	3 532	-63			-83	-165	-741
GS-Hydro	1 244	-28			-32	-27	-617
Hafa Bathroom Group	424	-5			-2	37	-85
Haglöfs 5)	289	-3			-2	5
HL Display 6)	662	-16	16	1	-12	13	-490
Inwido	5 149	-137	2	7	-104	328	-1 501
Jøtul	1 044	-58		2	-88	25	-546
KVD Kvarndammen 4)							-178
Lindab			38			38
Medisize	1 079	-48			-17	95	-250
Mobile Climate Control	902	-24			-24	71	-509
SB Seating	1 203	-49		2	-138	87	-723
Stofa 7)	600	-40			-18	44	-618
Superfos			65			65
Övriga innehav	808	-10			-2	6	-34
Summa innehav	27 944	-971	253	32	-936	1 425	-10 561
Exit Haglöfs						783
Exit Lindab						537
Exitresultat						1 320
Omvärdering HL Display						140
Nedskrivning Övriga innehav						-25
Summa innehav	27 944	-971	253	32	-936	2 860	-10 561
Centralt netto	9	-5		272	-48	8	-125
Övrigt/elimineringar				-265	265		-450
Koncernen totalt	27 953	-976	253	39	-719	2 868	-11 136

1) Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 2) Inklusive aktieägarlåneräntor.

3) Exklusive aktieägarlån.

4) Biolin Scientific och KVD Kvarndammen förvärvades i slutet av december 2010 och ingår inte i koncernens resultat 2010.

5) Haglöfs ingår i koncernens resultat till och med juli. Hela innehavet avyttrades i augusti 2010.

6) HL Display ingår med 29% till och med maj 2010, under juni och juli med 61% och därefter med 99%.

7) Stofa ingår i koncernen från och med augusti 2010.

2009	Netto- omsättning	skrivningar	Andel i Av- 1) intresseföretags resultat	Ränte- intäkter	Ränte- 2) kostnader	EBT	Räntebärande 3) nettofordran/ nettoskuld
Innehav
AH Industries	523	-37			-28	-19	-420
Anticimex	1 803	-44		2	-66	119	-624
Arcus-Gruppen	1 829	-38	4	17	-27	165	202
Bisnode	4 838	-267		10	-274	145	-2 684
Camfil			111			80
Contex Group	698	-59		3	-69	-73	-742
DIAB	1 095	-74	9	1	-42	87	-844
EuroMaint	2 510	-46		1	-83	41	-772
GS-Hydro	1 495	-28		1	-42	58	-768
Hafa Bathroom Group	390	-5			-1	38	0
Haglöfs	587	-5			-4	58	-40
HL Display			25			25
Inwido	5 026	-147	1	5	-209	125	-1 992
Jøtul	1 044	-59		1	-95	74	-647
Lindab			27			27
Medisize	1 358	-55			-25	103	-349
Mobile Climate Control	1 085	-24		1	-30	85	-553
SB Seating	1 203	-66		3	-127	-9	-971
Superfos			184			184
Övriga innehav 4)	863	-11		1	-2	-18	-17
Summa innehav	26 347	-965	361	46	-1 124	1 295	-11 221
Centralt netto	9	-5	-3	387	-92	80	2 238
Övrigt/elimineringar				-353	353		-344
Koncernen totalt	26 356	-970	358	80	-863	1 375	-9 327

Ratos har valt att inte lämna koncerngemensam information om produkter och tjänster samt geografiska områden. I och med att Ratos verksamhet styrs och rapporteras helt utifrån de innehav som finns i Ratos portfölj blir information avseende geografi och bransch utan praktiskt intresse både i den interna styrningen och rapporteringen. Investeringsbeslut fattas inte heller i förhållande till produkter och tjänster, geografiska marknader och större kunder. En redovisning avseende geografi och bransch ger därför en bild av en struktur och en riskexponering som är fiktiv.

1) Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 2) Inklusive aktieägarlåneräntor.

3) Exklusive aktieägarlån.

4) Avser dotterföretaget BTJ Group.

Not 4 Intäkternas fördelning

Mkr	2010	2009
Nettoomsättningens fördelning
Varuförsäljning	21 215	19 313
Tjänsteuppdrag	5 749	6 162
Entreprenaduppdrag	392	361
Försäkringstjänster	597	520
	27 953	26 356

Förvärv

Ratos har ökat sitt ägande i Medisize med 5,4% till 98,4%. Överförd ersättning uppgick till 59,8 Mkr (6,2 MEUR). Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 1 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i periodens koncernresultat.

Efter konvertering av kapitaltillskottet i Jøtul genomfört 2009 till aktier uppgår Ratos ägarandel till 61% (63).

HL Display

I juni tecknade Ratos ett avtal om förvärv av familjen Remius aktier i HL Display, motsvarande 28,2% av kapitalet och 59,1% av rösterna. I samband därmed lämnade Ratos ett erbjudande till övriga aktieägare i HL Display, i enlighet med bestämmelserna om budplikt, att överlåta aktier utgivna i HL Display till Ratos för 49 kr per aktie.

Under andra kvartalet ökade Ratos sin ägarandel i HL Display genom förvärv av aktier via NASDAQ OMX Stockholm till ett värde om 483 Mkr. Förvärvet av familjen Remius aktier slutfördes den 21 juli. Överförd ersättning uppgick till ca 428 Mkr. Likvid utgjordes till 90% av kontanter och till 10% av nyemitterade aktier i Ratos motsvarande 385 Mkr kontant och 217 556 nya aktier i Ratos. I samband med förvärvet av familjen Remius aktier erhöll Ratos det bestämmande inflytandet över HL Display som därefter från och med 1 augusti redovisas som dotterföretag. Tidigare ägd andel omvärderades till verkligt värde i samband med att det bestämmande inflytandet erhölls, varför en resultateffekt av omvärderingen inklusive återförda valutakurseffekter om 140 Mkr redovisas inom rörelseresultatet. Ratos har valt att redovisa förvärvet enligt partiell goodwill-metoden. Preliminär goodwill uppgår sammanlagt till 1 110 Mkr.

Efter att bestämmande inflytande erhölls förvärvade Ratos ytterligare aktier genom det offentliga erbjudandet och via NASDAQ OMX Stockholm till ett värde om 161 Mkr. Dessa förvärv ses enligt den reviderade IFRS 3 Rörelseförvärv som eget kapital-transaktioner genom att Ratos förvärvar aktier från "innehav utan bestämmande inflytande" (minoriteten), varför skillnaden mellan överförd ersättning och förvärvat "innehav utan bestämmande inflytande" redovisas direkt mot eget kapital med 105 Mkr. Total erlagd överförd ersättning under perioden uppgår till 1 072 Mkr, varav 43 Mkr utgjordes av nyemitterade Ratos aktier. Vid årets slut ägde Ratos 99,5% av kapitalet och 99,7% av rösterna.

HL Display har en stark marknadsposition och är det enda globala företaget i sin bransch. Företaget har en unik sortimentsbredd och genom sin innovationsförmåga och storlek finns goda förutsättningar att skapa nya konkurrenskraftiga produkter. Förvärvad goodwill avspeglar dessa värden.

Som dotterföretag ingår HL Display i koncernens omsättning från och med augusti med 662 Mkr och i resultat före skatt med -3 Mkr. För helåret uppgick omsättningen till 1 617 Mkr och resultat före skatt till 29 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde.

Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 8 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

Stofa

Ratos tecknade i juli avtal med TeliaSonera om förvärv av samtliga aktier i Stofa. Förvärvet slutfördes den 30 juli. Enterprise Value uppgick till 1 090 MDKK och överförd ersättning uppgick till 527 MDKK (668 Mkr). I den preliminära förvärvsanalysen uppgår goodwill till 885 Mkr. Den goodwill som redovisas för förvärvet motsvaras av bolagets lönsamhetsnivå som baseras bland annat på bolagets kunderbjudande, tekniska kompetens, marknadsposition och historiska marknadsnärvaro.

Det förvärvade företaget ingår i koncernens omsättning med 600 Mkr och i resultat före skatt med 44 Mkr. För helåret uppgick omsättningen till 1 411 Mkr och resultat före skatt till 83 Mkr. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde.

Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 12 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

KVD Kvarndammen

Efter att i slutet av november tecknat avtal om förvärv, slutfördes den 17 december förvärvet av samtliga aktier i KVD Kvarndammen. Enterprise Value uppgick till 550 Mkr, varav Ratos tillförde 360 Mkr i eget kapital. Överförd ersättning uppgick till 587 Mkr med en preliminär goodwill uppgående till 513 Mkr. Redovisad goodwill motiveras framför allt av en stark marknadsposition på den svenska marknaden för förmedling av kapitalvaror, främst bilar. En effektiv affärsmodell, tillsammans med en stark lednings- och organisationsförmåga, förväntas öka KVD Kvarndammens marknadsandelar i Sverige och på sikt även en expansion till andra länder möjlig.

Förvärvet slutfördes den 17 december, varför ingen omsättning eller resultat före skatt ingår i koncernens omsättning eller resultat före skatt för 2010. KVD Kvarndammens omsättning uppgick till 239 Mkr och resultat före skatt till 22 Mkr för 2010. Förvärvsbolagets räntekostnader har proformerats för att motsvara ett helårsvärde.

Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 3 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

Biolin Scientific

Ratos lämnade den 29 november ett rekommenderat kontanterbjudande till aktieägarna och konvertibelinnehavarna i Biolin Scientific. Erbjudandet innebar att 11,50 kr erhölls kontant för varje aktie respektive konvertibel. Ordinarie acceptperiod löpte från den 1 december till den 21 december 2010. Efter acceptperiodens slut uppgick Ratos innehav till 88,12% av aktier och röster, varvid Ratos beslöt att förlänga acceptperioden till och med den 12 januari 2011. Efter den förlängda acceptperioden uppgick Ratos innehav till 92,71% av aktier och röster i Biolin Scientific. Ratos har utanför erbjudandet förvärvat ytterligare 2,78% av aktier och röster. Totalt ägde Ratos den 17 februari 95,48% av aktier och röster. Då Ratos innehav uppgår till mer än 90% av rösterna, har Ratos påkallat tvångsinlösen av resterande aktier. Sista handelsdag för Biolin Scientific på NASDAQ OMX Stockholm var den 22 februari 2011.

Vid årets slut ägde Ratos 88,12% av aktier och konvertibler efter utspädning. Konvertering genomfördes under januari 2011. Överförd ersättning per 31 december 2010 uppgick till 269 Mkr och preliminär goodwill uppgick till 177 Mkr.

Biolin Scientific är ett företag som utvecklar, tillverkar och säljer analysinstrument för forskning, utveckling, kvalitetskontroll och klinisk diagnostik. Bolagets forskning och utveckling inom nanoteknik, främst materialvetenskap och biofysik, bedöms ha en stor kommersiell potential. Företaget har en stark försäljnings- och distributionsorganisation som krävs för att nå en internationell framgång, då kunderna finns i hela världen och främst består av forskare inom akademin, forskningsinstitut och den industriella sektorn. I kombination med en stark företagsledning och kompetenta medarbetare återspeglar förvärvad goodwill dessa faktorer.

Det bestämmande inflytandet övergick till Ratos den 28 december, varför ingen omsättning eller resultat före skatt ingår i koncernens omsättning eller resultat före skatt. För helåret uppgick omsättningen till 142 Mkr och resultat före skatt till 7 Mkr.

Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 4 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

Av nedanstående tabell framgår respektive bolags förvärvsanalyser.

Förvärvsanalyser

Preliminära förvärvsanalyser i samband med att det bestämmande inflytandet erhölls

	KVD
Mkr	HL Display	Stofa	Kvarn-	Biolin dammen Scientific	Totalt
Immateriella
anläggningstillgångar	4	6		52	62
Materiella
anläggningstillgångar	221	467	63	7	758
Finansiella
anläggningstillgångar	24	68		60	152
Omsättningstillgångar	582	254	66	62	964
Likvida medel	144	131	47	24	346
Innehav utan
bestämmande inflytande	-59	-1		-29	-89
Långfristiga skulder
och avsättningar	-293	-813	-2	-11	-1 119
Kortfristiga skulder	-386	-329	-100	-73	-888
Netto identifierbara
tillgångar och skulder	237	-217	74	92	186
Koncernmässigt värde
på intresseföretag vid
förvärvstidpunkten	-775				-775
Omvärdering av tidigare
ägd andel, exklusive
valutakurseffekt	-144				-144
Koncerngoodwill	1 110	885	513	177	2 685
Överförd ersättning	428	668	587	269	1 953

Förvärvsanalyserna är preliminära vilket innebär att verkligt värde inte har fastställts slutgiltigt för samtliga poster.

Förvärv i koncernföretag

Bisnodes investeringar i Directinet och Bilfakta har slutförts. Under fjärde kvartalet förvärvades Yritystele i Finland. Den sammanlagda överförda ersättningen för dessa förvärv uppgick till 95 Mkr. De förvärvade företagen ingår i koncernens omsättning med 129 Mkr och i resultat före skatt med -5 Mkr. För 2010 uppgick omsättningen till 130 Mkr och resultat före skatt till -6 Mkr. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 1 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet. Bisnode har även betalat en tilläggsköpeskilling om 108 Mkr för förvärv genomförda 2007.

EuroMaints förvärv av Rail Service Management Group (RSM) slutfördes i januari, varvid överförd ersättning för förvärvet tillsammans med ytterligare några mindre förvärv uppgick till 169 Mkr. De förvärvade företagen ingår i koncernens omsättning med 833 Mkr och i resultat före skatt med 15 Mkr. För 2010 uppgick omsättningen till 833 Mkr och resultat före skatt med 15 Mkr. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 1 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

AH Industries förvärvade den 31 augusti RM Group. Överförd ersättning uppgick till 316 MDKK (399 Mkr), varav Ratos tillsköt 227 MDKK (288 Mkr) i eget kapital. Goodwill uppgår till 160 MDKK (202 Mkr). Förvärvet väntas ge synergier i form av ett kompletterande produktsortiment, breddad kund- och leverantörsbas samt kvalificerad kompetens inom vindkraft- samt cement- och mineralindustrin. Därutöver ger förvärvet en plattform för fortsatt expansion utanför Europa, bl a genom RM Groups verksamhet i Kina. Förvärvad goodwill avspeglar dessa värden. RM Group ingår i koncernens omsättning med 154 Mkr och i resultat före skatt med 15 Mkr. För 2010 uppgick omsättningen till 521 Mkr och resultat före skatt till 65 Mkr. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 12 Mkr och har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernresultatet.

Av nedanstående tabell framgår respektive bolags förvärvsanalyser.

Förvärvsanalyser

Förvärv

			AH
Mkr		Bisnode EuroMaint	Industries	Totalt
Immateriella
anläggningstillgångar	5	1		6
Materiella
anläggningstillgångar	2	61	121	184
Finansiella anläggningstillgångar	1			1
Omsättningstillgångar	52	225	175	452
Likvida medel	10	1	77	88
Långfristiga skulder
och avsättningar	-14	-49	-82	-145
Kortfristiga skulder	-59	-121	-94	-274
Netto identifierbara
tillgångar och skulder	-3	118	197	312
Koncerngoodwill 1)	98	51	202	351
Överförd ersättning	95	169	399	663

1) I EuroMaints koncerngoodwill ingår förvärv till lågt pris (negativ goodwill) uppgående till 6 Mkr, vilken redovisas i periodens resultat.

Samtliga förvärvsanalyser utom AH Industries är preliminära. Förvärvsanalys avseende AH Industries har fastställts i enlighet med preliminär förvärvsanalys.

Förvärvsanalyserna är preliminära vilket innebär att verkligt värde inte har fastställts slutgiltigt för samtliga poster.

Avyttring

Den 12 juli ingick Ratos ett avtal med japanska Asics om försäljning av det helägda dotterföretaget Haglöfs. Affären slutfördes den 20 augusti 2010. Överförd ersättning uppgick till 1 007 Mkr och Ratos realisationsvinst (exitvinst) uppgick till 783 Mkr.

Ratos sålde under november månad hälften av sitt innehav (11%) i intresseföretaget Lindab. Överförd ersättning uppgick till 867 Mkr och Ratos realisationsvinst (exitvinst) uppgick till 537 Mkr.

För information om förvärv och avyttringar efter rapportperiodens slut se not 41, Händelser efter balansdagen.

Företagsförvärv 2009

I mars förvärvades 3i:s aktier i DIAB. Köpeskillingen uppgick till 387 Mkr. Ratos ägarandel i DIAB ökade från 48% till 94% och konsolideras därmed som dotterföretag from mars månad. Ratos andel av DIABs resultat redovisas t o m februari som andel i intresseföretags resultat. Det förvärvade företaget ingår i koncernens omsättning med 1 095 Mkr och i resultat före skatt med 87 Mkr. Företagets omsättning respektive resultat före skatt uppgår till 1 322 Mkr respektive 97 Mkr räknat från årets början. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde har i förvärvsanalysen hänförts till goodwill.

I november förvärvades 25% av aktierna i Inwido Finland Oy. Köpeskillingen uppgick till 89 Mkr och har betalats med 503 640 nyemitterade B-aktier i Ratos. Inwido Finland Oy har därefter överlåtits till Inwido AB.

Nedanstående sammanställning visar verkligt värde vid förvärvstillfället.

Mkr	DIAB
Immateriella anläggningstillgångar	26
Materiella anläggningstillgångar	723
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	80
Varulager	303
Övriga fordringar	324
Likvida medel	70
Långfristiga skulder och avsättningar	-888
Kortfristiga skulder och avsättningar	-706
Netto identifierbara
tillgångar och skulder	-68
Koncerngoodwill	1 008
Köpeskilling totalt	940
Avgår innehav utan bestämmande inflytande	-60
Omklassificering från intresseföretag	-491
Köpeskilling inklusive kostnader direkt
hänförliga till förvärvet	389
Kostnader direkt hänförliga till förvärvet	-2
Erlagd köpeskilling	387

Fastställande av preliminära förvärvsanalyser

Förvärvsanalys avseende DIAB har fastställts i enlighet med preliminär förvärvsanalys.

Förvärv gjorda av koncernföretag

Bisnode förvärvade i november det finska bolaget Kauppalehti 121. Köpeskillingen uppgick till 72 Mkr. Det förvärvade företaget ingår i koncernens omsättning med 17 Mkr och i resultat före skatt med 1 Mkr. Företagets omsättning respektive resultat före skatt uppgår till 86 Mkr respektive 6 Mkr räknat från årets början. Därutöver har ett antal mindre förvärv genomförts. Totalt har 153 Mkr investerats. De förvärvade bolagen ingår i koncernens omsättning med 59 Mkr och i resultatet före skatt med 6 Mkr. Räknat från årets början hade företagen ingått med 59 Mkr i koncernens omsättning och med 6 Mkr i koncernens resultat före skatt.

EuroMaint förvärvade i juni EISAB Energi och Industriservice AB. Köpeskillingen uppgick till 36 Mkr. Det förvärvade företaget ingår i koncernens omsättning med 67 Mkr och i resultatet före skatt med 2 Mkr. Företagets omsättning respektive resultat före skatt uppgår till 93 Mkr respektive 3 Mkr räknat från årets början.

Inwido har under året förvärvat minoriteter i Finland och i Danmark. Totalt har 136 Mkr investerats.

Mkr	Bisnode	EuroMaint	Totalt
Immateriella
anläggningstillgångar	1		1
Materiella
anläggningstillgångar	1	1	2
Varulager		5	5
Övriga fordringar	21	21	42
Likvida medel	26	7	33
Långfristiga skulder
och avsättningar	-13	-1	-14
Kortfristiga skulder
och avsättningar	-33	-24	-57
Netto identifierbara
tillgångar och skulder	3	9	12
Koncerngoodwill	150	27	177
Köpeskilling totalt	153	36	189
Erlagd köpeskilling	153	36	189

Förvärvsanalyserna har fastställts i enlighet med preliminär förvärvsanalys.

Not 6 Övriga rörelseintäkter

Koncernen
Mkr	2010	2009
Hyresintäkter	3	5
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	17	4
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	71	63
Statliga bidrag	1	1
Övriga	284	105
	376	178
Moderbolaget
Mkr	2010	2009
Hyresintäkter	1	1
Övriga	103	10
	104	11

Not 8 Resultat hänförligt till intresseföretag

Koncernen
Mkr	2010	2009
Resultatandelar
Atle Industri	0	-3
Camfil	129	111
DIAB (t o m feb 2009)		9
HL Display (t o m juli 2010)	16	25
Lindab	38	27
Superfos	65	184
	248	353
Resultatandelar i intresseföretags resultat,
ägda av koncernföretag	5	5
	253	358
Realisationsresultat
Lindab (del av)	537
Realisationsresultat vid försäljning av
intresseföretag, ägda av koncernföretag		-6
	537	-6

Not 7 Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag

Koncernen
Mkr	2010	2009
Haglöfs	783
Företag inom Bisnode	-9	6
	774	6

Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget

Mkr	2010	2009
Utdelningar	93	25
Resultat vid försäljning av aktier	932	310
Nedskrivningar	-4	-57
	1 021	278

Resultat från andelar i intresseföretag

Moderbolaget

Mkr	2010	2009
Utdelningar	12	198
Resultat vid försäljning av aktier	737	-1
Nedskrivningar	-3
	746	197

Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares och styrelsens ersättningar

Medelantalet anställda

	2010 Totalt	2010 Varav män %-andel	2009 Totalt	2009 Varav män %-andel
Moderbolaget	45	49	40	50
Koncernföretag	18 399	72	16 072	71
Koncernen totalt	18 444	72	16 112	71
varav i:
Sverige	6 502	74	6 206	73
Norge	1 799	73	1 896	70
Finland	1 412	67	1 370	67
Danmark	1 649	77	1 200	78
Tyskland	1 615	75	817	58
Polen	741	66	770	70
USA	533	78	543	74
Storbritannien	583	80	418	79
Nederländerna	335	61	379	59
Kanada	294	95	347	94
Schweiz	244	66	235	66
Belgien	227	63	225	62
Kina	498	64	211	65
Italien	245	93	207	93
Irland	156	54	178	55
Frankrike	364	52	178	57
Tjeckien	169	37	164	65
Ryssland	143	68	144	63
Ecuador	271	94	124	93
Österrike	93	52	88	56
Spanien	55	80	56	88
Ungern	70	34	55	18
Slovenien	57	42	53	47
Litauen	41	54	37	74
Lettland	41	80	35	91
Korea	53	83	46	93
Indien	54	85	29	93
Slovakien	33	24	26	47
Kroatien	15	47	20	55
Australien	22	95	18	94
Singapore	48	63	14	86
Thailand	21	24	13	100
Japan	5	60	5	60
Estland	5	40	5	40
Turkiet	7	86	–	–
Malaysia	4	50	–	–
Taiwan	5	20	–	–
Bulgarien	3	33	–	–
Serbien	4	75	–	–
Ukraina	12	33	–	–
Rumänien	4	50	–	–
Indonesien	7	43	–	–
Förenade Arabemiraten	5	60	–	–
	18 444		16 112

Könsfördelning i styrelse och ledande befattningshavare

	2010-12-31 Andel män	2009-12-31 Andel män
Styrelse
Moderbolaget	75%	75%
Koncernen totalt	91%	90%
Företagsledning
Moderbolaget	57%	50%
Koncernen totalt	79%	79%

Koncernen

Löner och andra ersättningar

	Styrelse och ledande	Övriga
Mkr	befattningshavare	anställda	Summa
2010
Koncernen, totalt	603	6 103	6 706
(varav tantiem)	(92)		(92)
Varav i Sverige	233	2 226	2 459
(varav tantiem)	(45)		(45)
Varav i övriga länder	370	3 877	4 247
(varav tantiem)	(47)		(47)
Antal personer	937
2009
Koncernen, totalt	611	5 930	6 541
(varav tantiem)	(100)		(100)
Varav i Sverige	231	2 136	2 367
(varav tantiem)	(45)		(45)
Varav i övriga länder	380	3 794	4 174
(varav tantiem)	(55)		(55)
Antal personer	1 027

Sociala kostnader

Mkr	2010	2009
Sociala kostnader	1 889	1 680
(varav pensionskostnader)	(510)	(396)

Av koncernens pensionskostnader avser 76 Mkr (72) styrelse och ledande befattningshavare i koncernens företag. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 53 Mkr (28).

Medelantalet anställda, löner och andra ersättningar samt sociala kostnader avser endast koncernföretag som ingår i koncernen vid årets slut.

Moderbolaget

Löner och andra ersättningar

Mkr	2010	2009
Ledande befattningshavare, VD och vVD
Antal personer 1)	6	6
Löner och andra ersättningar	34	37
(varav tantiem)	(18)	(21)
Övriga anställda	79	71
Summa	113	108

1) Varav en på konsultbasis del av år.

Sociala kostnader

Mkr	2010	2009
Sociala kostnader	48	46
(varav pensionskostnader)	(13)	(11)

Av moderbolagets pensionskostnader avser 3 Mkr (2) nuvarande och fd styrelse, VD och vVD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 2 Mkr (2) och avser före detta styrelseledamöter som varit anställda.

Sjukfrånvaro i procent av arbetstid

	2010	2009
Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid	1,6	2,7
Könsfördelning Män Kvinnor	1,5 2,6	0,6 4,4
Åldersfördelning 30-49 år > 50 år	1,9 1,5	2,7 2,1

Årsstämmans 2010 beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Incitamentssystem för bolagets affärsorganisation är av stor strategisk betydelse för Ratos. Mot denna bakgrund har ett ersättnings- och incitamentssystem tagits fram som skall erbjuda konkurrenskraftiga villkor samtidigt som bolagets medarbetare motiveras att verka i aktieägarnas intresse.

Systemet består av fyra komponenter – fast lön, rörlig lön, köpoptioner samt syntetiska optioner – och vilar på fem grundläggande principer.

• Ratos medarbetare skall erbjudas konkurrenskraftiga grundläggande villkor i en bransch där konkurrensen kring kvalificerade medarbetare är hård och samtidigt uppmuntras att stanna kvar inom Ratos.
• Såväl individuella insatser som gruppens prestationer skall gå att koppla till av styrelsen tydligt uppsatta mål.
• Rörlig lön som utbetalas skall kopplas till den resultatutveckling som kommer aktieägarna till godo. Rörlig lön utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital.
• Styrelsen fastställer årligen ett tak för den sammantagna rörliga lönen, vilken maximalt skall uppgå till cirka en procent av bolagets eget kapital vid ingången av verksamhetsåret.

– Ratos nyckelpersoner skall uppmuntras till en samsyn med bolagets aktieägare vilket åstadkoms genom rimligt avvägda optionsprogram där medarbetarna dels tar del av kursstegringar alternativt realiserade värdeökningar men även tar en personlig risk genom att betala en marknadsmässig premie för optionerna.

Den rörliga lön som medarbetare kan tilldelas utbetalas över en flerårsperiod. Kostnaden för respektive års rörliga lön bokförs dock i sin helhet det år ersättningen intjänats.

Såvitt avser kostnaderna för föreslagna optionsprogram hänvisas till styrelsens förslag avseende köpoptioner och syntetiska optioner.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om särskilda skäl föreligger.

Beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning omfattar tidigare beslutad rörlig ersättning och subvention av optionspremier. Vid årsskiftet uppgick beloppet till 146 Mkr (145).

Information om rörlig ersättning och optionsprogram

Rörlig ersättning 2010

Rörlig ersättning utfaller först efter att vissa villkor uppfyllts avseende avkastning på bolagets kapital. För 2010 har kravet för att rörlig ersättning ska utgå varit att koncernens resultat före skatt, justerat för innehav utan bestämmande inflytande effekter i delägda dotterföretag, motsvarar minst 8% av ingående eget kapital. Ett tak har fastställts till totalt 100 Mkr i sammanlagd rörlig ersättning, vilket utfaller vid ett justerat resultat före skatt om 32% av ingående eget kapital. Justerat resultat före skatt inklusive resultatbank för 2010 gav en rörlig ersättning på 40 Mkr att utbetalas under 2011-2013. Sammantaget 32 personer omfattas av rätten till rörlig ersättning.

Utbetalning av den rörliga ersättningen fördelas över tre år med 50% första året och 25% per år de resterande två åren.

Köpoptionsprogram

Ordinarie årsstämma 2006–2010 har beslutat om köpoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Ratos. Löptiden för samtliga köpoptioner är fem år. De anställda har erlagt marknadsmässig premie för köpoptionerna i samtliga program. Förvärv av köpoptioner subventioneras genom att köparen erhåller en extra ersättning motsvarande högst 50% av optionspremien efter avdrag för 55% schablonskatt, varvid ersättningen fördelas till lika delar på fem år och förutsätter att personen är fortsatt verksam i Ratos samt att personen i fråga fortsatt innehar de optioner subventionen avser eller aktier förvärvade genom optionerna.

Köpoptionerna är utställda på av Ratos återköpta aktier.

Köpoptioner

	2010-12-31		2009-12-31
	Antal optioner	Motsvarande antal aktier	Antal optioner	Motsvarande antal aktier
Utestående vid periodens ingång	2 249 500	2 879 250	1 689 500	2 401 350
Omräkning av köpoptionsvillkor				11 050
Utställda	529 500	529 500	641 000	641 000
Utnyttjade 1)	-268 000	-576 200	-81 000	-174 150
Utestående vid periodens utgång	2 511 000	2 832 550	2 249 500	2 879 250

1) Genomsnittligt lösenpris 138 kr per aktie (79), genomsnittlig aktiekurs då optionerna utnyttjades 231 kr (125).

Villkor för utställda optioner under perioden

	2010	2009
Förfallotidpunkt	2015-03-20	2014-03-20
Lösenpris per aktie, kr	252,10	188,10
Sammanlagda optionspremieinbetalningar, Mkr	8,8	8,3
Sammanlagda inbetalningar till Ratos om aktierna förvärvas, Mkr	133,5	120,6

Varje option berättigar till inköp av en aktie.

Villkor för optioner utestående vid periodens utgång

					2010-12-31		2009-12-31
Förfallo- tidpunkt	Optionspris, kr	Lösenpris, kr	Antal aktier/ option	Antal optioner	Motsvarande antal aktier	Antal optioner	Motsvarande antal aktier
2010-03-31	11,20	102,90	2,15			74 000	159 100
2011-03-31	21,20	151,80	2,15	270 000	580 500	464 000	997 600
2012-03-31	36,50	278,00	1,00	518 000	518 000	518 000	518 000
2013-03-20	28,10	255,60	1,02	552 500	563 550	552 500	563 550
2014-03-20	13,00	188,10	1,00	641 000	641 000	641 000	641 000
2015-03-20	16,60	252,10	1,00	529 500	529 500
				2 511 000	2 832 550	2 249 500	2 879 250
	Maximal utökning av antalet aktier i förhållande till utestående aktier vid periodens slut, %				1,8%		1,8%

Kontantbelopp som bolaget kan erhålla vid lösen av utestående optioner uppgår till 630 Mkr (576).

Syntetiska optioner

Ordinarie årsstämman 2007–2010 beslutade om ett kontantavräknat optionsprogram relaterat till Ratos investeringar i portföljbolag. Programmet genomförs genom utgivande av syntetiska optioner som överlåts till marknadspris. Programmet ger nyckelpersoner inom Ratos möjligheter att ta del av portföljbolagens värdetillväxt. Om värdeutvecklingen på Ratos investering i det aktuella portföljbolaget överstiger 15% per år har

optionerna ett värde. Det sammanlagda värdet av utställda optioner vid sluttidpunkten är högst 3% av skillnaden mellan faktiskt realiserat värde för Ratos investering vid sluttidpunkten och anskaffningsvärdet uppräknat med 15% per år. Finansiella skulder avseende syntetiska optioner uppgår till 19 Mkr (10).

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare 2010

Mkr	Grundlön, 1) styrelsearvode	Rörlig 2) ersättning	Övriga förmåner	Pensions- kostnad	Summa	Pensions förpliktelser
Olof Stenhammar, styrelsens ordförande	1,0				1,0	–
Lars Berg, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Staffan Bohman, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Annette Sadolin, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Jan Söderberg, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Per-Olof Söderberg, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Margareth Øvrum, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Arne Karlsson, VD	6,5	6,6	0,1	2,2	15,4	–
Leif Johansson, vVD	3,3	5,9	0,1	1,2	10,5	–
Andra ledande befattningshavare
(4 personer)	5,8	5,6	0,2	1,5	13,1	–

2009

Mkr	Grundlön, 1) styrelsearvode	Rörlig 2) ersättning	Övriga förmåner	Pensions- kostnad	Summa	Pensions förpliktelser
Olof Stenhammar, styrelsens ordförande	0,9				0,9	–
Lars Berg, styrelseledamot	0,4				0,4	–
Staffan Bohman, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Annette Sadolin, styrelseledamot	0,4				0,4	–
Jan Söderberg, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Per-Olof Söderberg, styrelseledamot	0,5				0,5	–
Margareth Øvrum, styrelseledamot	0,4				0,4
Arne Karlsson, VD	6,0	7,0	0,1	2,1	15,2	–
Andra ledande befattningshavare	9,7	14,2	0,3	1,6	25,8	–
(5 personer, varav en på konsultbasis)						–

1) Grundlön exklusive semesterersättning.

2) Inklusive köpoptionssubvention.

Köpoptioner

Innehav 2010-12-31	2006 Antal	2007 Antal	2008 Antal	2009 Antal	2010 Antal	Förmån
Styrelsens ordförande	–	–	–	–	–	–
Övriga styrelseledamöter	–	–	–	–	–	–
Arne Karlsson, VD	115 000	100 000	100 000	74 900	78 000	–
Leif Johansson, vVD	–	50 000	–	37 400	50 000	–
Andra ledande befattningshavare	–	50 000	78 000	82 400	69 000	–
Innehav 2009-12-31	2005 Antal	2006 Antal	2007 Antal	2008 Antal	2009 Antal	Förmån
Styrelsens ordförande	–	–	–	–	–	–
Övriga styrelseledamöter	–	–	–	–	–	–
Arne Karlsson, VD	–	115 000	100 000	100 000	74 900	–
Andra ledande befattningshavare	4 000	135 000	135 000	110 000	139 800	–
Syntetiska optioner

	2010		2009
Mkr	Inbetald premie	Förmån	Inbetald premie	Förmån
Styrelsen	–	–	–	–
Ledande befattningshavare och VD	1	–	1	–

Ersättningar till VD

Rörlig ersättning

Den rörliga ersättningens storlek beslutas diskretionärt av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet och inom ramen för den totala rörliga ersättningen till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Förvärv av köpoptioner subventioneras inom ramen för optionsprogram för ledande befattningshavare.

Pensionsvillkor

Pensionspremie uppgår till 25% av den fasta lönen plus rörlig ersättning upp till 50% av fast lön enligt särskild beräkningsmodell. Pensionen är avgiftsbestämd. Det finns inte någon avtalad pensionsålder.

Villkor för avgångsvederlag

Den ömsesidiga uppsägningstiden är sex månader. Avgångsvederlag motsvarande en och en halv årslön utgår och kan ej utlösas av verkställande direktören. Ersättning från tredje man avräknas.

Andra ledande befattningshavare

Rörlig ersättning

För ersättning till övriga fem ledande befattningshavare inklusive vVD se tabell ovan.

Pensionsvillkor

Pension utgår från 65 års ålder. Pensionsgrundande lön är maximalt upp till ITP-taket.

Villkor för avgångsvederlag

För övriga ledande befattningshavare i Ratos finns inga avtal avseende avgångsvederlag.

Incitamentsprogram i Ratos innehav

Ratos arbetar aktivt för att en incitamentsstrategi ska finnas för styrelsen och ledande befattningshavare i de bolag som Ratos investerar i. Det förekommer olika typer av incitamentsprogram, som omfattar aktier, aktieägarlån, teckningsoptioner, syntetiska optioner och syntetiska aktier. Investering genomförs på marknadsmässiga villkor, med vissa undantag. För undantagen är IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar tillämplig. Dessa har inte haft en betydande inverkan på Ratos-koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Sammanlagt uppgår finansiella skulder avseende syntetiska optionsprogram i Ratos-koncernen till 170 Mkr (136). Under året belastas koncernens resultat med 39 Mkr (3) avseende syntetiska optionsskulder.

Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

		2010		2009
Mkr	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
KPMG
Revisionsuppdrag	17	3	18	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	0	2
Skatterådgivning	2	1	4	1
Andra uppdrag	2		3	1
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	26		23
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3		3
Skatterådgivning	4		4
Andra uppdrag	16		8
	72	4	65	4

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat avser andra uppdrag.

Not 11 Finansiella intäkter och kostnader

Koncernen

Mkr	2010	2009
Ränteintäkter
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde i resultaträkningen
Fair Value Option	2	24
Innehav för handelsändamål	1	1
Investeringar som hålles till förfall	2	1
Kund- och lånefordringar	33	46
Pensioner	1	8
Utdelning
Finansiella tillgångar som kan säljas		1
Resultat vid avyttring
Finansiella tillgångar som kan säljas	-1	3
Nettovinst
Syntetiska optioner	3	21
Värdeförändring derivat
– säkringsredovisade	5	90
– ej säkringsredovisade	36	95
Övriga finansiella intäkter
Finansiella tillgångar som kan säljas		1
Kund- och lånefordringar	11	4
Avkastning pensioner	6
Netto, valutakursförändring	154	33
Finansiella intäkter	253	328

Mkr	2010	2009
Räntekostnader
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen
Fair Value Option	-2	-2
Innehav för handelsändamål	-29	-15
Andra skulder	-667	-829
Pensioner	-21	-17
Nettoförlust
Syntetiska optioner	-42	-24
Värdeförändring derivat
– säkringsredovisade	-35	-3
– ej säkringsredovisade		-6
Övriga finansiella kostnader
Andra skulder	-91	-90
Övriga ej finansiella skulder	-21
Nedskrivningar	-38	-6
Finansiella kostnader	-946	-992

Ränteintäkter hänförliga till finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde i resultatet uppgår till 35 Mkr (55). Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder ej värderade till verkligt värde i resultatet uppgår till 688 Mkr (846).

I årets resultat har redovisats -4 Mkr (-2) som avser ineffektivitet i

kassaflödessäkringar.

Koncernen har inga verkligt värde-säkringar.

Moderbolaget

2010	2009	2010	2009
		2	21
141	262	5	13
			16
-25
116	262	7	50
		Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

		Räntekostnader och liknande resultatposter
Mkr	2010	2009
Räntekostnader
Andra skulder	-2	-6
Nettoförlust
Syntetiska optioner	-18
Värdeförändring derivat
Ej säkringsredovisade	-35
Övriga finansiella kostnader	-16	-16
Netto, valutakursförändringar	-4	-6
Finansiella kostnader	-75	-28

Ränteintäkter hänförliga till finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde via resultatet uppgår till 146 Mkr (275). Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder ej värderade till verkligt värde via resultatet uppgår till 2 Mkr (6).

Not 12 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

Mkr	2010	2009
Periodens skattekostnad	-350	-260
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-9	-7
Andel i intresseföretags skatt	-82	-89
	-441	-356
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Materiella anläggningstillgångar	18	-5
Immateriella anläggningstillgångar	21	51
Finansiella anläggningstillgångar	-5	4
Varulager	2	-1
Kundfordringar	-1	-1
Pensionsavsättningar	-9	-6
Övriga avsättningar	7	-35
Periodiseringsfonder o dyl	-1	-20
Övrigt	-25	-14
Uppskjuten skatteintäkt pga
ändrade skattesatser	-5	19
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag	23	12
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag	-39	-89
	-14	-85
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-455	-441

Avstämning effektiv skatt, koncernen

Mkr	2010	2009
Resultat före skatt	2 868	1 375
Avgår resultat från intressebolag	-253	-358
	2 615	1 017
Skatt enligt gällande skattesats, 26,3%	-688	-267
Effekt av särskilda skatteregler
för investmentbolag	369	96
Effekt av andra skattesatser i andra länder	7	-10
Ej avdragsgilla kostnader	-79	-89
Ej skattepliktiga intäkter	27	-46
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande
aktivering av uppskjuten skatt	-27	-59
Utnyttjande av tidigare ej
aktiverade underskottsavdrag	40	6
Skatt hänförlig till tidigare år	-9	-7
Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler	-2	-1
Övrigt	-11	25
Skatt i intresseföretag	-82	-89
Redovisad effektiv skatt	-455	-441

Skatteposter som redovisats direkt i övrigt totalresultat

Mkr	2010	2009
Uppskjuten skatt hänförlig
till säkringsreserv	22	9
	22	9

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen
		Uppskjuten		Uppskjuten
Mkr	2010	skattefordran 2009	2010	skatteskuld 2009
Immateriella
anläggningstillgångar	29	23	350	400
Materiella
anläggningstillgångar	67	26	180	156
Finansiella
anläggningstillgångar	33	12	6	1
Varulager	22	14	9	13
Kundfordringar	33	9	1	1
Räntebärande skulder	31	32	4	1
Avsättningar pensioner	45	55	6	5
Övriga avsättningar	76	52	4	8
Övrigt	30	83	25	51
Underskottsavdrag	361	313
Periodiseringsfonder			288	262
Skattefordringar/skatteskulder	727	619	873	898
Kvittningar	-95	-119	-95	-119
Skattefordringar/
skatteskulder, netto	632	500	778	779

Av redovisade uppskjutna skattefordringar förfaller 45 Mkr (52) inom ett år och 505 Mkr (346) saknar förfallodag. Av redovisade uppskjutna skatteskulder förfaller 17 Mkr (15) inom ett år och 642 Mkr (607) saknar förfallodag.

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Mkr	2010	2009
Avdragsgilla temporära skillnader	0	4
Skattemässiga underskott	1 190	1 208
	1 190	1 212

Av ej värderade förlustavdrag hänför sig cirka 456 Mkr (488) till av Ratos centralt administrerade dotterföretag. 244 Mkr (120) av de skattemässiga underskotten förfaller 2011-2018. Resterande del av de skattemässiga underskotten har ej fastställda förfallodagar. Ovanstående ej redovisade avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskott motsvarar ett skattemässigt värde uppgående till 313 Mkr (376).

Det är inte sannolikt att ej redovisade skattefordringar kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden varför de ej åsätts något värde.

Moderbolaget

Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Dessa innebär att uppkomna kapitalvinster på aktier och andra delägarrätter inte är skattepliktiga. Kapitalförluster får inte dras av. Bolaget deklarerar en schablonintäkt på 1,5% på marknadsvärdet av noterade aktier som vid årets ingång innehafts mindre än ett år och där ägarandelen understiger 10% av rösterna. Mottagna utdelningar och ränteintäkter redovisas som skattepliktig intäkt. Räntekostnader och omkostnader är avdragsgilla liksom lämnad utdelning. Dessa regler leder normalt till att moderbolaget inte betalar någon inkomstskatt. Moderbolagets skattekostnad 2010 uppgår till 0 Mkr (0).

Not 13 Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen

				Förvärvade immateriella tillgångar					Internt genererade
		Varu-		Kund- Kontrakts-	Data-	Affärs-	Övriga	Data-	Affärs-	Övriga
Mkr	Goodwill		märken relationer	portfölj	baser	system	tillgångar			baser system tillgångar	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-01-01	17 713	571	706	139	335	171	942	214	11		173 20 975
Rörelseförvärv	1 159					5	9			14	1 187
Investeringar	46	6	11			6	94	9		70	242
Avyttrade företag		-19	-35		-44		-91	-24		-2	-215
Avyttringar	-90						-52	-2			-144
Omklassificering	-14	14				15	-26	7	5	2	3
Årets valutakursdifferenser	-85	63	-27	-1	-4	4	-26	-2	-1	-7	-86
Utgående balans 2009-12-31	18 729	635	655	138	287	201	850	202	15		250 21 962
Ingående balans 2010-01-01	18 729	635	655	138	287	201	850	202	15		250 21 962
Rörelseförvärv	3 026	6	1			27	84		28	8	3 180
Investeringar	1					5	83	6		54	149
Avyttrade företag	-97				-11	-25	-20	-10			-163
Avyttringar						-2	-12	-3	-1	-31	-49
Omklassificering								8		3	3
Årets valutakursdifferenser	-1 132	-42	-64	-1	-22	-11	-88	-14	-2	-10	-1 378
Utgående balans 2010-12-31	20 527	599	592	137	254	195	897	189	40		274 23 704
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	-92	-29	-232	-34	-87	-76	-576	-107	-7	-49	-1 289
Årets avskrivningar		-8	-98	-11	-33	-19	-83	-18	-2	-41	-313
Årets nedskrivningar	-118						-4			-20	-142
Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag										-2	-2
Ackumulerade avskrivningar
i avyttrat företag		4	13		18	-3	45	23			100
Avyttringar							52	2			54
Årets valutakursdifferenser	-12	-2	6	1	1	-6	18		1	5	12
Utgående balans 2009-12-31	-222	-35	-311	-44	-101	-104	-548	-100	-8	-107	-1 580
Ingående balans 2010-01-01	-222	-35	-311	-44	-101	-104	-548	-100	-8	-107	-1 580
Årets avskrivningar		-10	-77	-6	-27	-19	-71	-16	-4	-53	-283
Årets nedskrivningar	-8				-6		-18	-7			-39
Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag		-1				-21	-27		-23	-5	-77
Ackumulerade avskrivningar
i avyttrat företag					11	8	12	4			35
Avyttringar						2	12	3	1	31	49
Omklassificering										-3	-3
Årets valutakursdifferenser	7	2	30	1	8	7	45	7	1	11	119
Utgående balans 2010-12-31	-223	-44	-358	-49	-115	-127	-595	-109	-33	-126	-1 779
Redovisat värde enligt rapport
över finansiell ställning
Per 2010-12-31	20 304	555	234	88	139	68	302	80	7		148 21 925
Per 2009-12-31	18 507	600	344	94	186	97	302	102	7		143 20 382

Nedskrivningsprövningar för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförlig till koncernföretag

Ratos-koncernens goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelar sig enligt följande:

2010 Goodwill		Immateriella anläggnings- tillgångar 1)	2009 Immateriella anläggnings Goodwill tillgångar 1)
Bisnode	4 237	30	4 465	24
Inwido	2 997		3 260
Anticimex	1 844		1 891
SB Seating	1 599		1 726
Contex Group	1 464		1 552
HL Display	1 083
DIAB	1 008		1 008
	14 232	30	13 902	24
Dotterföretag utan betydande goodwillvärden,
sammantagna	6 072	419	4 605	483
	20 304	449	18 507	507

1) Avser immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, och som därmed inte skrivs av.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförs vid nedskrivningsprövningen till separata dotterföretag, då dessa utgör kassagenererande enheter. Endast goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod hänförlig till Bisnode, Inwido, Anticimex, SB Seating, Contex Group, DIAB och HL Display, är av betydande storlek var för sig i förhållande till Ratos-koncernens totala goodwill.

Dotterföretag utan betydande goodwillvärden, sammantagna

Goodwill i övriga dotterföretag är var för sig inte betydande. De enskilda goodwillposterna uppgår till mindre än 5% av Ratos-koncernens totala goodwill.

Metoden för nedskrivningsprövning för de olika innehaven utgår antingen från en värdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader eller från en kassaflödesprognos för beräkning av nyttjandevärde. Olika antaganden för bl a diskonteringsränta, försäljningstillväxt och bruttomarginaler har använts då varje innehav i sig är en oberoende enhet med unika förutsättningar.

Nyttjandevärde

Nyttjandevärdet beräknas som Ratos andel av nuvärdet av innehavets framtida beräknade kassaflöden fram till planerad exittidpunkt samt bedömd likvid vid slutlig avyttring.

Bedömningen av framtida kassaflöden baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda fram till exittidpunkt, varvid stor vikt ges externa faktorer. Innehavets framtida kassaflöde bedöms utifrån senast fastställda budgetar och prognoser, vilka omfattar perioden fram till exittidpunkt, högst fem år. Om exittidpunkten i något fall är längre bort än fem år, bedöms framtida kassaflöden på ett antagande om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt, om inte en ökande tillväxttakt kan motiveras.

Vid uppskattning av framtida kassaflöden tas inte hänsyn till betalningar som hänför sig till sådana framtida omstruktureringar som innehavet inte har förbundit sig att genomföra. Först när innehavet är bundet att genomföra omstruktureringen innefattas besparingar och andra fördelar samt utbetalningar i framtida kassaflöden. Bedömda framtida kassaflöden

omfattar inte heller in- eller utbetalningar från finansieringsverksamheten. Det beräknade nyttjandevärdet ska jämföras med det redovisade värdet på innehavet.

Ratos har valt en diskonteringsfaktor efter skatt, då beräknade framtida kassaflöden även omfattar skatt. Diskonteringsfaktorn återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika risker som är knutna till tillgången. Diskonteringsfaktorn återspeglar inte sådana risker som beaktats vid beräkning av de framtida kassaflödena. Vid beräkning av diskonteringsränta används företagets vägda genomsnittliga kapitalkostnad, företagets marginella upplåningsränta och andra marknadsmässiga upplåningsräntor oberoende av Ratos kapitalstruktur.

Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader

Det bästa uttrycket för ett verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som finns i ett bindande avtal mellan oberoende parter. I avsaknad av detta kan marknadspriset användas under förutsättning att tillgången omsätts på en aktiv marknad. Närmast föregående transaktion kan ge ett underlag från vilket värdet kan fastställas när aktuella köpkurser saknas.

Om även detta saknas, utgörs verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader av det pris som beräknas kunna uppnås vid försäljning av tillgången mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av transaktionen. När beloppet fastställs beaktas resultatet från avyttringar av liknande tillgångar, bl a vinstmultipel, som nyligen gjorts inom samma bransch. Det beräknade värdet baseras inte på en tvångsförsäljning.

Bisnode

Nedskrivningsprövningen för Bisnode baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel vid exit och vinstprognos. Utgångspunkt för att skatta värden för dessa är tidigare erfarenheter och externa källor. Vår bedömning är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än redovisat värde.

Inwido

Nedskrivningsprövningen för Inwido baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel vid exit och vinstprognos. Utgångspunkt för att skatta värden för dessa är enheternas tidigare erfarenheter samt externa källor. En viktig parameter vid bedömning av bolagsvärdet har varit Inwidos placering i konjunkturcykeln samt att bolagets vinstmultipel ligger i nivå med jämförbara noterade bolags värderingsmultiplar. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

Anticimex

Nedskrivningsprövningen för Anticimex baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel och framtida lönsamhetsnivå. Utgångspunkt för att skatta värden är tidigare erfarenheter samt externa källor. Med hänsyn till att bolaget har goda tillväxtmöjligheter, höga kassaflöden, en mycket stark marknadsposition samt ett starkt varumärke är vår bedömning att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

SB Seating

Nedskrivningsprövningen för SB Seating baseras på en beräkning av nyttjandevärde. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser fram till och med 2013, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under perioden. Därefter har en likvid vid slutlig avyttring bedömts genom en vinstmultipelvärdering. De prognostiserade kassaflödena samt bedömd likvid vid slutlig avyttring har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 7% (8) efter skatt. Diskonteringsräntan före skatt uppgår till 10% (12). Viktiga variabler vid beräkningen är vinstmultipel vid exit och vinstprognos. Utgångspunkt för att skatta värden för dessa är i enlighet med tidigare erfarenheter samt externa källor. Det förväntade framtida scenariot är i enlighet med SB Seating tidigare erfarenheter och externa källor. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

Contex Group

Nedskrivningsprövningen för Contex Group baseras på en beräkning av nyttjandevärde. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser fram till och med 2013, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under perioden. Därefter har en likvid vid slutlig avyttring bedömts genom en vinstmultipelvärdering. De prognostiserade kassaflödena samt bedömd likvid vid slutlig avyttring har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 7% (7) efter skatt. Diskonteringsräntan före skatt uppgår till 11% (11). Försäljningstillväxt samt vinstmultipel vid exit är viktiga variabler för att beräkna Contex Groups nyttjandevärde. Det förväntade framtida scenariot är i enlighet med Contex Groups tidigare erfarenheter och externa källor. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

DIAB

Nedskrivningsprövningen för DIAB baseras på en beräkning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Det beräknade värdet utgår från en extern värdering. Den externa värderingen baseras på en kombinerad avkastningsvärde- och marknadsansats, där företaget jämförts med börsnoterade företag inom kompositindustrin. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

HL Display

Nedskrivningsprövningen för HL Display baseras på en beräkning av nyttjandevärde. Det beräknade värdet utgår från kassaflödesprognoser fram till och med 2014, vilka baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör Ratos bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under perioden. Därefter har en likvid vid slutlig avyttring bedömts genom en vinstmultipelberäkning. Prognostiserade kassaflöden samt bedömd likvid vid slutlig avyttring har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 7% (-) efter skatt. Diskonteringsräntan före skatt uppgår till 10% (-). Viktiga variabler vid beräkning av HL Displays nyttjandevärde är försäljningstillväxt, bruttomarginalförbättringar och vinstmultipel vid exit. Det förväntade framtida scenariot är i enlighet med HL Displays tidigare erfarenheter och externa källor. Bedömningen är att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden leder till att det beräknade återvinningsvärdet understiger redovisat värde.

Nedskrivningar

Övriga immateriella tillgångar har skrivits ned med 32 Mkr. Internt genererade immateriella tillgångar har skrivits ned med 7 Mkr.

Not 14 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader Pågående Mkr och mark Inventarier nyanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2009-01-01 1 658 5 674 128 Investeringar 152 412 207 Avyttringar -30 -343 -144 Tillgångar i förvärvat företag 269 897 10 Tillgångar i avyttrat företag -129 -6 Överfört från anläggning under uppförande 14 67 -81 Överfört till tillgångar för försäljning -190 Omklassificering -53 -36 Årets valutakursdifferenser -50 -54 -3 Utgående balans 2009-12-31 1 770 6 488 111 Ingående balans 2010-01-01 1 770 6 488 111 Investeringar 11 421 87 Avyttringar -82 -235 -2 Tillgångar i förvärvat företag 216 2 416 42 Tillgångar i avyttrat företag -18 -56 Överfört från anläggning under uppförande 9 55 -64 Omklassificering -1 7 -8 Årets valutakursdifferenser -133 -549 -6 Utgående balans 2010-12-31 1 772 8 547 160 Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 2009-01-01 -512 -3 570 -4 082 Årets avskrivningar -71 -586 Årets nedskrivningar -22 Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag -75 -375 Ackumulerade avskrivningar i avyttrat företag 117 Avyttringar 8 303 Omklassificering 53 36 Årets valutakursdifferenser 17 10 Utgående balans 2009-12-31 -580 -4 087 -4 667 Ingående balans 2010-01-01 -580 -4 087 Årets avskrivningar -60 -633 Årets nedskrivningar -1 -34 Ackumulerade avskrivningar i förvärvat företag -54 -1 677 Ackumulerade avskrivningar i avyttrat företag 9 42 Avyttringar 41 202 Omklassificering 1 1 Årets valutakursdifferenser 47 354 Utgående balans 2010-12-31 -597 -5 832	Koncernen
			Totalt
			7 460
			771
			-517
			1 176
			-135
			0
			-190
			-89
			-107
			8 369
			8 369
			519
			-319
			2 674
			-74
			0
			-2
			-688
			10 479
			-657
			-22
			-450
			117
			311
			89
			27
			-4 667
			-693
			-35
			-1 731
			51
			243
			2
			401
			-6 429
Redovisat värde enligt rapport över finansiell ställning
Per 2010-12-31 1 175 2 715 160			4 050
Varav finansiell leasing 135 227			362
Per 2009-12-31 1 190 2 401 111			3 702
Varav finansiell leasing 144 129			273

Betalda leasingavgifter under året uppgår till 83 Mkr (83). Avgifter att betala inom 1 år 82 Mkr (82), inom 2-5 år 221 Mkr (169) och efter 5 år 141 Mkr (108).

Taxeringsvärden i Sverige

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Byggnader	210	254
Mark	67	24

Moderbolaget

Mkr	Byggnader och mark	Inventarier	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-01-01	45	18	63
Investeringar	46	12	58
Utrangeringar	-9	-2	-11
Utgående balans 2009-12-31	82	28	110
Ingående balans 2010-01-01	82	28	110
Investeringar	1	1	2
Utgående balans 2010-12-31	83	29	112
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	-10	-15	-25
Årets avskrivningar	-1	-3	-4
Utrangeringar	7	2	9
Utgående balans 2009-12-31	-4	-16	-20
Ingående balans 2010-01-01	-4	-16	-20
Årets avskrivningar	-2	-3	-5
Avyttringar
Utgående balans 2010-12-31	-6	-19	-25
Värde enligt balansräkningen
Per 2010-12-31	77	10	87
Per 2009-12-31	78	12	90

Taxeringsvärden

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Byggnader	58	54
Mark	43	35

Not 15 Andelar i intresseföretag

Förändring av redovisade värden

Koncernen

Mkr	2010	2009
Redovisat värde vid årets ingång	2 339	2 851
Investeringar	483
Förvärv av intresseföretag i samband med rörelseförvärv	6
Intresseföretag som blivit koncernföretag	-775	-491
Avyttring av intresseföretag	-319	-6
Utdelningar	-12	-223
Andel i intresseföretags resultat 1)	171	268
Andel i intresseföretags totalresultat	-190	-73
Övriga förändringar i intresseföretags egna kapital	-16	13
Omklassificerat till tillgångar som innehas för försäljning	-1 318
Valutakursdifferenser	-2
Redovisat värde vid årets utgång	367	2 339

1) Andel i intresseföretags resultat efter skatt och minoritet.

Innehav

Nedanstående specifikationer visar koncernens intresseföretag. I koncernens andel av resultatet ingår bolagen under den tid av året och med de ägda andelar som gällt under perioden. I resultatandelen ingår inte eventuella nedskrivningar eller återföringar av nedskrivningar.

2010

Intresseföretag	Ägd andel	Netto- omsättning	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Andel av resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande	Koncern mässigt värde
Atle Industri	50%	0	0	25	0	25	0	13
HL Display 1)	29%						11
Lindab Intressenter 2) 3)	11%	6 527	27	6 570	3 815	2 755	19	310
Intresseföretag ägda av Ratos							30	323
Inwido Academy	34%	0	0	0	0	0	0	0
Kommanditbolaget Optimus		5	1	45	41	4	0	3
LRS Polska	50%	33	0			5	0	3
SAS de L'ile Madame	34%	121	7	254	148	106	2	33
UAB Panorama	40%	18	5	9	2	7	2	4
VinUnic	32%							1
Intresseföretag ägda av koncernföretag							4	44
Totalt							34	367

1) T o m 2010-07-31, därefter dotterföretag.

2) Marknadsvärde 781 Mkr.

3) Ratos betydande inflytande i Lindab kvarstår även efter avyttring av 11% av aktierna i Lindab. Med oförändrad representation i styrelsen deltar Ratos, som en del i styrelsearbetet, liksom tidigare i beslut som rör strategiska operativa och finansiella frågor.

2009 Andel av

Intresseföretag	Ägd andel	Netto- omsättning	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande	Koncern mässigt värde
Atle Industri	50%	0	-6	26	1	25	-3	13
HL Display 1)	29%	1 360	61	1 232	681	551	18	299
DIAB Group 2)	48%						8
Lindab Intressenter 3)	22%	7 019	34	7 442	4 439	3 003	8	675
Superfos Industries	33%	3 441	476	3 248	1 410	1 838	155	617
Intresseföretag ägda av Ratos							186	1 604
Camfil 4)	30%	4 503	263	3 664	1 733	1 931	78	697
Inwido Academy	33%	4	0	1	0	1	0	0
Inwido Ireland 5)	20%
SAS de L'ile Madame	34%	137	11	310	190	120	3	34
UAB Panorama	40%	11	2	4	2	2	1	2
VinUnic	32%	2	2	2	0	2	0	2
VisTech Windows	33%	0	0	0	0	0	0	0
Intresseföretag ägda av koncernföretag							82	735
Totalt							268	2 339

1) Andel av rösträtt 20,2%. Marknadsvärde 377 Mkr. 2) Till och med 2009-02-28, därefter dotterföretag. 3) Marknadsvärde 1 301 Mkr. 4) Ägs av Ratos Limfac Holding.

5) Avyttrat under året.

Not 16 Specifikation av moderbolagets andelar i intresseföretag

Förändring av redovisade värden

Mkr	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
vid årets början	951	1 481
Investerat	484	91
Omklassificerat till dotterföretag	-712	-513
Avyttringar	-118	-108
Vid årets slut	605	951
Ackumulerade nedskrivningar
vid årets början	0	-403
Omklassificerat till dotterföretag		387
Avyttringar		16
Årets nedskrivning	-3
Vid årets slut	-3	0
Värde enligt balansräkning	602	951

För mer information om moderbolagets intresseföretag se not 15.

Intresseföretag, org nr, säte	Antal andelar	Ägd andel, %	Bokfört värde 2010-12-31	Bokfört värde 2009-12-31
Atle Industri AB, 556725-7885, Stockholm	5 000	50	13	15
HL Display AB, 556286-9957, Stockholm 1)	0	0	0	229
Lindab International AB, 556606-5446, Stockholm 2)	8 849 157	11	118	236
Superfos Industries A/S, Vipperød, Danmark	3 876 101	33	471	471
Totalt			602	951

1) Dotterföretag fr o m augusti.

2) Ratos betydande inflytande i Lindab kvarstår även efter avyttring av 11% av aktierna i Lindab. Med oförändrad representation i styrelsen deltar Ratos, som en del i styrelsearbetet, liksom tidigare i beslut som rör strategiska operativa och finansiella frågor.

Not 17 Fordringar på koncernföretag

Moderbolaget		Långfristiga fordringar Koncernföretag
Mkr	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början	1 498	2 496
Investerat		400
Reglerat		-1 757
Kapitaliserad ränta	144	262
Valutakursförändring	-24	97
Vid årets slut	1 618	1 498

	Kortfristiga fordringar Koncernföretag
	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
vid årets början	112	8
Investerat	172	410
Reglerat	-281	-306
Omklassificeringar	-3
Vid årets slut	–	112

Not 18 Finansiella instrument

Verkligt värde

Vid fastställande av verkligt värde för noterade aktier och värdepapper används officiella noteringar på bokslutsdagen. Redovisat värde för korta fordringar motsvarar verkligt värde. Verkligt värde för fordringar med rörlig ränta motsvarar dess redovisade värde. Räntebärande skulders verkliga värde beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Merparten av de räntebärande skulderna löper med rörlig ränta, varför de verkliga

värdena på balansdagen motsvarar de redovisade värdena. Valutaterminer har värderats till verkligt värde med beaktande av aktuella räntor och kurser på bokslutsdagen.

Ränteswapparnas verkliga värde baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets förfallodagar och villkor och med hänsyn tagen till marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I övrigt se not 31 Finansiella risker och riskpolicy.

Koncernen

Tillgångar per kategori av finansiella instrument

Långfristiga fordringar	Långfristiga fordringar		Finansiella placeringar		Totalt
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål	3	2			3	2
Investeringar som hålles till förfall	150	106			150	106
Kund- och lånefordringar	116	167			116	167
Finansiella tillgångar som kan säljas
Anskaffningsvärde			165	193	165	193
Derivat, säkringsredovisade	7				7
	276	275	165	193	441	468

Kortfristiga fordringar		Kund- fordringar		Övriga fordringar (del av)		Kortfristiga placeringar		Totalt
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Värderade enligt Fair Value Option					351	1 212	351	1 212
Innehav för handelsändamål			42	27			41	27
Kund- och lånefordringar	4 985	4 337	304	312			5 290	4 649
Derivat, säkringsredovisade			8	9			8	9
	4 985	4 337	354	348	351	1 212	5 690	5 897

Skulder per kategori av finansiella instrument

Långfristiga skulder		Långfristiga räntebärande skulder (del av)		Övriga långfristiga skulder (del av)		Övriga finansiella skulder		Totalt
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål			7	1	134	137	141	138
Finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde	10 593	11 702	230	95			10 823	11 797
Derivat, säkringsredovisade			77	173			77	173
	10 593	11 702	314	269	134	137	11 041	12 108

Kortfristiga skulder		Kortfristiga räntebärande skulder (del av)		Leverantörs- skulder		Övriga finansiella skulder		Övrigt		Totalt
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål					65	38			65	38
Finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde	2 768	1 952	2 328	2 160			2 068	1 944	7 164	6 056
Derivat, säkringsredovisade					24	39			24	39
	2 768	1 952	2 328	2 160	89	77	2 068	1 944	7 253	6 133

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Mkr	2010	2009
Kundfordringar	44	44
Övriga finansiella tillgångar	38	6
Totala nedskrivningar	82	50

Kundfordringar har skrivits ned med hänsyn till kundernas betalningsförmåga. Ratos har skrivit ned innehavet i IK Investment Partners med 25 Mkr i samband med nedskrivningsprövning. Av resterande belopp 8 Mkr avser en lånefordran som skrivits ned i samband med en omstrukturering.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts utgår från följande nivåer.

Nivå 1: finansiella instrument värderade enligt priser noterade på en aktiv marknad.

Nivå 2: finansiella instrument värderade utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata och som inte inkluderas i nivå 1.

Mkr 2010 2009 2010 2009 Syntetiska optioner 170 136

Nivå 2 Nivå 3

36 40 170 136

Nivå 3: finansiella instrument värderade utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Skulder

Derivat 36 40

Kategoriindelning

Tillgångar

		Nivå 1	Nivå 2
Mkr	2010	2009	2010	2009
Derivat			44	29
Övriga fordringar, räntebärande		12
Likvida medel – placeringar			351	1 200
		12	395	1 229

Förändring, nivå 3

		Syntetiska optionsprogram
Mkr	2010	2009
Ingående balans	136	121
Redovisat i resultaträkningen	39	3
Nyutgivna	18	18
Reglerat	-18	-6
Omräkningsdifferens	-5
Utgående balans	170	136

Förlust som ingår i årets resultat, för skulder som ingår i den utgående balansen, uppgår till 39 Mkr (3).

Ratos värderar sina syntetiska optioner utifrån de på marknaden vedertagna principerna. De syntetiska optionerna är hänförliga till flera av koncernens dotterföretag, varför en förändring i en parameter inte nödvändigtvis påverkar samtliga värderingar. En känslighetsanalys har genomförts för de större optionsprogrammen varvid ingående bolags värde

Moderbolaget

Tillgångar per kategori av finansiella instrument

Långfristiga fordringar		Långfristiga fordringar, koncernföretag	fordringar	Övriga långfristiga	värdepappersinnehav	Andra långfristiga
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Kund- och lånefordringar	1 618	1 498
Finansiella tillgångar som kan säljas
Anskaffningsvärde				56	163	176
	1 618	1 498		56	163	176
Kortfristiga fordringar		Kortfristiga fordringar, koncernföretag		Övriga kortfristiga fordringar (del av)		Likvida medel, kortfristiga placeringar
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Värderade enligt Fair Value Option					351	1 200
Kund- och lånefordringar		112	9	3
		112	9	3	351	1 200

förändrats med +/-10% samtidigt som volatiliteten förändrats med +/-2,5%. Känslighetsanalysen ger att värdet skulle öka/minska med cirka +/-15% under förutsättning att en förändring omfattar dessa program. Då programmen avser olika innehav som har olika villkor, olika livslängd och ingen inbördes korrelation är sannolikheten att en förändring av värdet på programmen skulle ske på likartade villkor och vid samma tidpunkt liten.

Skulder per kategori av finansiella instrument

Långfristiga skulder	Långfristiga skulder,
----------------------	-----------------------

		räntebärande, koncernföretag	Övriga långfristiga skulder (del av)
Mkr	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål			41	50
Finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde	272	197	58
	272	197	99	50

Kortfristiga skulder	Kortfristiga skulder, Leverantörs- ej räntebärande, skulder koncernföretag				Övriga skulder		Kortfristiga skulder, räntebärande, koncernföretag
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål					31
Finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde	16	6		72	5	49	184
	16	6		72	36	49	184

Kategoriindelning

Tillgångar

		Nivå 2
Mkr	2010	2009
Likvida medel – placeringar	351	1 200

Skulder

Nivå 2			Nivå 3
	Mkr	2010	2009
	Syntetiska optioner	72	50

Förändring, nivå 3

Mkr	Syntetiska optionsprogram
	2010	2009
Ingående balans	50	63
Redovisat i resultaträkningen	17	-16
Nyutgivning	6	3
Reglerat	-1
Utgående balans	72	50

Vinster och förluster som avser omvärdering av syntetiska optioner ingår i årets resultat, med 17 Mkr (-16), avseende tillgångar och skulder som finns i den utgående balansen.

Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	176	161
Investerat	12	20
Nedskrivning	-25
Avyttrat		-5
	163	176

Not 21 Varulager

Koncernen

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 136	984
Varor under tillverkning	536	443
Färdiga varor och handelsvaror	1 212	1 190
	2 884	2 617

Not 20 Fordringar

Koncernen

Långfristiga fordringar

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Räntebärande fordringar	208	165
Ej räntebärande fordringar	68	110
	276	275

Övriga fordringar som är omsättningstillgångar

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Förskott till leverantörer	99	117
Derivat	50	36
Klientmedel	55
Räntebärande fordringar	7	14
Ej räntebärande fordringar	388	468
	599	635

Moderbolaget

Andra långfristiga fordringar

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	56	0
Investerat		56
Reglerade fordringar	-56
	–	56

Not 23 Eget kapital

Aktiekapital
	Stam A			Stam B
Antal	2010	2009	2010	2009
Emitterade per 1 januari	42 328 530	42 328 530	119 524 362	119 020 722
Nyemission			217 556	503 640
Omstämpling	-5 000		5 000
Emitterade per 31 december	42 323 530	42 328 530	119 746 918	119 524 362
	Totalt antal aktier	Kvotvärde	Mkr
Emitterade per 1 januari	161 852 892	6,30	1 019,7
Nyemission	217 556	6,30	1,4
Emitterade per 31 december	162 070 448		1 021,1

Omstämpling av aktier

Årsstämman 2003 beslutade om att ett konverteringsförbehåll avseende möjlighet att stämpla om A-aktier till B-aktier infördes i bolagsordningen. Detta innebär att ägare av A-aktier har en kontinuerlig möjlighet att genomföra en konvertering till B-aktier. Under året har 5 000 (0) A-aktier konverterats till B-aktier. forts. nästa sida

Moderbolaget Mkr 2010-12-31 2009-12-31 Ränteintäkter 0 0 Övrigt 3 2

3 2

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som betalats i samband med emissioner.

Balanserat resultat inklusive årets resultat

I balanserat resultat inklusive årets resultat ingår intjänade resultat för moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 2006-01-01 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital

Följande fonder utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, dvs det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, dvs för aktierna betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Avsättning till överkursfond efter 2006-01-01 utgör fritt eget kapital.

Balanserat resultat

Balanserat resultat utgörs av föregående års balanserade resultat och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning. Kostnader för återköp av egna aktier, erhållna köpoptionspremier och eventuellt tillkommande transaktionskostnader redovisas direkt i balanserat resultat.

Fond för verkligt värde

Moderbolaget tillämpar ÅRLs regler avseende värdering av finansiella instrument till verkliga värden enligt 4 kap. 14 § a-e. Redovisning sker direkt mot fond för verkligt värde när värdeförändringen avser en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet. Redovisning framgår av not 24.

Kapitalhantering

Den finansiella målsättningen för koncernen är att ha en god finansiell ställning, som bidrar till att bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av

Antal aktier reserverade för överlåtelse enligt optionsprogram

affärsverksamheten, samtidigt som den långsiktiga avkastning som genereras till aktieägarna är tillfredsställande.

Ett av Ratos mål är att den genomsnittliga årliga avkastningen (IRR) ska överstiga 20% på varje enskild investering. Resultatet av de 32 exits Ratos genomfört sedan 1999, motsvarar en genomsnittlig IRR om 26%. Under 2010 har fyra exits genomförts varav två slutfördes i början av 2011.

Ett annat av Ratos mål är att utdelningpolitiken ska vara offensiv. De senaste tio åren har utdelningstillväxten varit 15% per år. Föreslagen utdelning för räkenskapsåret 2010 är 10,50 kr, vilket motsvarar 74% av resultat per aktie. Ratos-aktiens direktavkastning uppgick per 2010-12-31 till 4,2%.

Ratos har ett bemyndigande från årsstämman 2010 att emittera 30 miljoner B-aktier som betalning för förvärv.

Varken moderbolaget eller något av dotterföretagen står under externa kapitalkrav, med undantag för Anticimex försäkringsrörelse.

Återköpta egna aktier som ingår i eget kapital-posten balanserat resultat inklusive årets resultat

Antal aktier

	2010	2009
Ingående återköpta aktier	3 237 247	3 411 397
Årets inköp	172 094
Årets avyttring (optionsprogram)	-576 200	-174 150
Utgående återköpta aktier	2 833 141	3 237 247
Antal utestående aktier
Totalt antal aktier	162 070 448	161 852 892
Återköpta aktier	-2 833 141	-3 237 247
	159 237 307	158 615 645
Mkr
Ingående balans	-392	-413
Återköp	-34
Utnyttjade köpoptioner	70	21
	-356	-392

Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget.

Köpoptioner 2006 – 2010

Årsstämman 2006 – 2010 beslöt att ställa ut köpoptioner på återköpta aktier.

Årsstämma	Antal beslutade köpoptioner	Antal utställda köpoptioner	Utestående antal köpoptioner	Berättigar till förvärv av antal aktier	Optionspris kr/option	Lösenpris kr/aktie	Löptid
2006	500 000	464 000	270 000	580 500	21,20	151,80	2011-03-31
2007	775 000	518 000	518 000	518 000	36,50	278,00	2012-03-31
2008	750 000	552 500	552 500	563 550	28,10	255,60	2013-03-20
2009	650 000	641 000	641 000	641 000	13,00	188,10	2014-03-20
2010	650 000	529 500	529 500	529 500	16,60	252,10	2015-03-20
Totalt antal reserverade aktier				2 832 550

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning:

Mkr	2010	2009
Ordinarie utdelning per aktie, 10,50 kr (9,50)	1 672	1 512

Den föreslagna utdelningen för 2009 blev fastställd på årsstämman den 15 april 2010. Föreslagen utdelning för 2010 blir föremål för fastställande på årsstämma den 5 april 2011.

Not 24 Redogörelse för övrigt totalresultat samt förändring av reserver och innehav utan bestämmande inflytande

		Majoritetens andel av reserver
Mkr	Omräknings- reserv	Säkrings- reserv	Totalt	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt
Ingående redovisat värde 2009-01-01	723	-216	507	105	612
Årets omräkningsdifferenser	-120		-120	-52	-172
Omklassificering	-45	81	36		36
Kassaflödessäkringar
redovisat i övrigt totalresultat		49	49	3	52
skatt hänförlig till årets förändring		-6	-6	-1	-7
redovisade i årets resultat		12	12	1	13
skatt hänförlig till årets förändring		-2	-2		-2
redovisad ineffektivitet i resultaträkningen		-1	-1	-1	-2
överfört till anskaffningsvärdet på säkrad post		-7	-7		-7
andel av årets förändring i intresseföretag		10	10		10
Utgående redovisat värde 2009-12-31	558	-80	478	55	533
Ingående redovisat värde 2010-01-01	558	-80	478	55	533
Årets omräkningsdifferenser	-960		-960	-191	-1 151
Omräkningsdifferenser hänförliga till avttrade verksamheter	-2		-2		-2
Säkringsreserver hänförliga till avyttrade verksamheter		-2	-2		-2
Kassaflödessäkringar
redovisade i övrigt totalresultat		72	72	20	92
skatt hänförlig till årets förändring		-19	-19	-5	-24
redovisade i årets resultat		1	1	0	1
skatt hänförlig till årets förändring		0	0	0	0
redovisad ineffektivitet i resultaträkningen		-3	-3	-1	-4
skatt hänförlig till årets förändring		2	2	0	2
andel av årets förändring i intresseföreteg		6	6		6
Omräkningsdifferenser			0		0
Utgående redovisat värde 2010-12-31	-404	-23	-427	-122	-549

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Verkligt värde-reserv

Reserv för verkligt värde innefattar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från rapport över finansiell ställning.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Moderbolaget

Specifikation av eget kapital-posten reserver

Mkr	2010	2009
Fond för verkligt värde
Ingående balans	63	-36
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat	-21	99
Utgående balans	42	63

Not 25 Resultat per aktie

Resultat per aktie har beräknats på följande sätt:

	2010	2009
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare, Mkr	2 255	842
Vägt genomsnittligt antal aktier
Totalt antal stamaktier 1 januari	161 852 892	161 349 252
Nyemission	94 434	51 194
Effekt av innehav av egna aktier	-2 879 865	-3 276 077
Vägt genomsnittligt antal före utspädning	159 067 461	158 124 369
Effekt av köpoptioner	308 889	61 974
Vägt genomsnittligt antal efter utspädning	159 376 350	158 186 343
Resultat per aktie före utspädning	14,18	5,32
Resultat per aktie efter utspädning	14,15	5,32

Instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt

Företaget hade under 2010 tre utestående köpoptionsprogram vars lösenkurser, 278,00 kr, 255,60 kr respektive 252,10 kr översteg stamaktiernas genomsnittskurs. Dessa optioner anses därför sakna utspädningseffekt och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om börskursen i framtiden går upp till en nivå över lösenkursen kommer dessa optioner att medföra utspädning.

Not 26 Räntebärande skulder

Koncernen

Mkr	2010	2009
Långfristiga
Skulder till kreditinstitut, långfristiga	10 077	11 185
Övriga långfristiga skulder, räntebärande	846	855
	10 923	12 040
Kortfristiga
Skulder till kreditinstitut	2 246	1 534
Checkräkningskredit	522	403
Övriga kortfristiga skulder	104	77
	2 872	2 014
Pensionsavsättningar	412	451
	14 207	14 505

För ytterligare information om företagets riskpolicy, villkor och exponering se not 31.

Moderbolaget

Mkr	2010	2009
Långfristiga skulder, koncernföretag	272	197
Kortfristiga skulder, koncernföretag	184
	456	197
Pensionsavsättningar	2	2
	458	199

Pensionsavsättningen är ej kreditförsäkrad i FPG/PRI.

Not 27 Pensioner

Förmånsbestämda pensioner

Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension. Intjäningen baseras på antal år inom pensionsplanen och lönen vid pensioneringstillfället.

Pensionsförpliktelserna är säkerställda genom pensionsstiftelser och dylikt eller av bolaget.

Avgiftsbestämda pensioner

Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension. Pensionspremierna är lönerelaterade och kostnadsförs löpande.

Koncernen

Mkr	2010	2009
Kostnad avseende tjänstgöring
under innevarande period	56	45
Räntekostnad	21	17
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-6	-5
Redovisade aktuariella vinster och förluster	-15	6
Kostnader för tjänstgöring tidigare perioder	5	1
Effekter av reduceringar och regleringar	-15	-102
Pensionskostnader för
förmånsbestämda pensioner	46	-38
Pensionskostnader för avgiftsbestämda
pensioner, Alecta	80	78
Pensionskostnader för avgiftsbestämda
pensioner, övriga	275	295
Årets pensionskostnad	401	335

Pensionskostnaderna ingår i raden ersättningar till anställda med undantag av räntekostnad och förväntad avkastning som ingår i finansnettot.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Mkr	2010	2009
Nuvärde av fonderade förpliktelser	767	677
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-516	-530
	251	147
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	282	379
Oredovisade aktuariella vinster (+)
och förluster (-)	-136	-90
Oredovisade kostnader avseende
tjänstgöring tidigare perioder	4	15
Effekt av begränsningsregel
för nettotillgångar	11
Nettoskuld i rapport över finansiell ställning	412	451
Belopp som redovisas i rapport över
finansiell ställning (specifisering av nettoskuld)
Avsättningar för pensioner	412	451
Nettoskuld i rapport över finansiell ställning	412	451

Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i rapport över finansiell ställning

Mkr	2010	2009
Nettoskuld vid årets början	451	486
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	46	-38
Inbetalda avgifter och utbetalda pensioner	-74	-69
Valutakursdifferenser på utländska planer	-15	15
Netto övertagna pensionsförpliktelser
genom företagsförvärv	4	66
Effekter av regleringar	0	-9
Nettoskuld vid årets slut	412	451

Aktuariella vinster och förluster

Erfarenhetsmässiga justeringar uppkommer som en följd av att utfallet pga dödlighet, sjukfrånvaro, personalomsättning, löneförändringar samt avkastning på förvaltningstillgångar under året avvikit från gjorda antaganden.

Historisk information

Mkr	2010	2009	2008	2007
Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse	1 049	1 056	1 123	1 651
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-516	-530		-530 -1 015
Överskott/underskott i planen	533	526	593	636
Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångarna	-6	8	-4	7
Erfarenhetsbaserad justering avseende förmånsbestämda förpliktelser
– löneökning				4
– övrigt	-11	-1	1	13

Förvaltningstillgångarna består av följande

Mkr	2010	2009
Eget kapital-instrument	119	143
Finansiella räntebärande tillgångar	218	167
Fastigheter	48	40
Andra tillgångar	131	180
	516	530

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146% (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

De viktigaste aktuariella antaganden som använts på balansdagen

	2010-12-31	2009-12-31
Diskonteringsränta, %	3,1-4,3	3,5-4,5
Inflation, %	1,1-3,0	1,7-3,0
Förväntad löneökningstakt, %	2,4-4,0	2,4-4,5
Årlig ökning av pensioner och fribrev, %	0,3-3,0	1,3-4,0
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar, %	2,9-5,4	3,9-5,6

Moderbolaget

Moderbolagets pensionskostnader för avgiftsbestämda pensioner uppgår till 9 Mkr (8), varav 5 Mkr (5) avser Alecta.

Nuvärdet av moderbolagets ofonderade förpliktelser avseende förmånsbestämda pensioner uppgår till 2 Mkr (2).

Not 28 Avsättningar

Koncernen

Avsättningar, långfristiga

Mkr	2010	2009
Garantiåtaganden
Vid årets början	26	58
Årets avsättningar	13	4
Ianspråktagna avsättningar		-5
Outnyttjade reverserade avsättningar		-11
Omklassificering		-20
Vid årets slut	39	26
Försäkringstekniska avsättningar
Vid årets början	106	95
Årets avsättningar	12	11
Vid årets slut	118	106
Övrigt
Vid årets början	475	526
Årets avsättningar	57	29
Ianspråktagna avsättningar	-173	-16
Outnyttjade reverserade avsättningar	-110	-19
Avsättningar i avyttrat företag	75
Avsättningar i förvärvat företag		1
Förändring av diskonterat värde		-13
Omklassificering	-37	-48
Omräkningsdifferens	-13	15
Vid årets slut	274	475
Summa långfristiga avsättningar	431	607

Avsättningar som är långfristiga skulder och förfallostruktur

Garantiåtaganden

Avsättningarna avser garantiåtagande för utförda arbeten. Avsättning för garantier börjar beräknas när en tjänst slutförts eller en vara har övergått till kund. För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data avseende reparationer och utbyten. Garantiperioderna stäcker sig över 5-10 år.

Försäkringstekniska ersättningar

Avsättning för ej intjänade försäkringspremier och kvardröjande risker samt för oreglerade skador. Avsättningarna intjänas och regleras till och med 2024.

Övriga avsättningar

Övriga långfristiga avsättningar består bland annat av beräknade tilläggsköpeskillingar och avsättningar avseende sale- and leaseback-affärer. Av övriga avsättningar beräknas cirka 100 Mkr att regleras inom 2-5 års tid. Resterande del har en längre förfallostruktur om upp till 30 år.

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Förutbetalda servicekontrakt

Avsättning för förutbetalda servicekontrakt avser ersättning för ännu ej utförda tjänster.

Avsättningar, kortfristiga

Mkr	2010	2009
Garantiåtaganden
Vid årets början	20	1
Årets avsättningar	5	13
Ianspråktagna avsättningar	-3	-13
Outnyttjade reverserade avsättningar		-1
Omklassificering	-1	20
Vid årets slut	21	20
Försäkringstekniska avsättningar
Vid årets början	137	151
Årets avsättningar	277	286
Ianspråktagna avsättningar	-207	-283
Omklassificering		-19
Omräkningsdifferenser	-2	2
Vid årets slut	205	137
Förutbetalda servicekontrakt
Vid årets början	362	310
Årets avsättningar	551	482
Ianspråktagna avsättningar	-518	-462
Outnyttjade reverserade avsättningar	-40
Omklassificering		20
Omräkningsdifferenser	-8	12
Vid årets slut	347	362
Övrigt
Vid årets början	60	6
Årets avsättningar	11	73
Ianspråktagna avsättningar	-45	-64
Outnyttjade reverserade avsättningar	-1	-6
Avsättningar i förvärvat företag		5
Omklassificering	37	50
Omräkningsdifferens	-9	-4
Vid årets slut	53	60
Summa kortfristiga avsättningar	626	579

Moderbolaget

Avsättningar, långfristiga

Mkr	2010	2009
Övrigt
Vid årets början	168	178
Årets avsättningar	9
Ianspråktagna avsättningar	-43	-1
Outnyttjade reverserade avsättningar	-100	-10
Förändring av diskonerat värde	-3	-4
Omräkningsdifferens		5
Vid årets slut	31	168

Avsättningar, kortfristiga

Mkr	2010	2009
Övrigt
Vid årets början	10	57
Årets avsättningar		10
Ianspråkttagna avsättningar	-10	-57
Vid årets slut	0	10

Not 29 Övriga skulder

Koncernen

Bland övriga kortfristiga skulder ingår skuld för alkoholskatt till norska staten med 631 Mkr (698) och förskott från kunder med 162 Mkr (163).

Moderbolaget

I övriga långfristiga skulder ingår i huvudsak personalkostnader.

Not 31 Finansiella risker och riskpolicy

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker relaterade till kundfordringar, leverantörsskulder, lån och derivatinstrument. Ratos finansiella risker består av:

• n finansieringsrisk
• n ränterisk
• n kreditrisk
• n valutarisk

Ratos finansiella strategier fastställs av Ratos styrelse för moderbolaget och för Ratos dotterföretag av respektive dotterföretags styrelse.

Moderbolaget

Moderbolagets finanspolicy, som anger riktlinjer för hantering av finansiella risker, fastställs årligen av Ratos styrelse. Styrelsen utvärderar och föreslår vid behov förändringar av finanspolicyn.

Koncernföretag

I koncernen finns inte någon central finansförvaltningsfunktion, däremot bistår koncernens Debt Manager dotterföretagen i övergripande finansiella frågor. Finanspolicy fastställs årligen av respektive dotterföretags styrelse. Då dotterföretagens policy skiljer sig åt redovisas enbart moderbolagets policy i riskbeskrivningarna.

Finansieringsrisk

Definition:

Med finansieringsrisk menas risken att kostnaden blir högre vid upptagande av nya lån och att finansieringsmöjligheterna begränsas vid refinansiering av förfallna lån.

Moderbolaget ska i normalfallet vara obelånat och ska inte pantsätta tillgångar eller ställa borgen. För att säkerställa tillgång till kapital och flexibilitet ska moderbolaget ha en lånefacilitet för att kunna överbrygga en finansiering vid förvärv. Lånefaciliteten ska även kunna användas för att finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med få eller inga exits. Moderbolaget har en rullande femårig lånefacilitet som uppgår till 3,2 miljarder kr inklusive checkräkningskredit. Ratos har ett bemyndigande från årsstämman 2010 att i samband med företagsförvärv, vid ett eller flera tillfällen, mot kontant betalning, genom kvittning eller apport, emittera 30 miljoner B-aktier som betalning för förvärv.

Per den 31 december 2010 uppgick koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut till 12 323 Mkr (12 718). Totalt outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 5 003 Mkr (4 561).

Den återstående genomsnittliga bindningstiden på upptagna ränteswappar uppgår till 18 månader.

Låneavtalen i dotterföretagen innehåller en överenskommelse om att vissa finansiella nyckeltal uppfylls. Villkoren är unika för varje dotterföretag. De vanligaste nyckeltalen är räntebärande nettoskuld i förhållande till resultat före avskrivningar och räntenetto, ränteteckningsgrad samt kassaflöde i förhållande till totala räntekostnader och amorteringar.

Vidstående tabell visar utestående räntebärande skulder och kommande amorteringar på dessa kreditfaciliteter.

Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget
Mkr	2010	2009
Personalkostnader	114	137
Övrigt	14	11
	128	148

Amorteringsplan för finansiella skulder i koncernen

2010-12-31

Mkr	Redovisat värde	Inom 1 år	Inom 2 år	Inom 3 år	Inom 4 år	5 år och senare
Banklån	12 323	2 246	1 543	3 214	2 612	2 708
Checkräknings kredit	522	522	0	0	0	0
Derivatskulder	137	54	1	80	1	1
Syntetiska optioner	170	36	1	37	0	95
Övriga ränte bärande skulder	590	42	132	373	0	44
	13 742	2 900	1 678	3 704	2 613	2 847

2009-12-31

Mkr	Redovisat värde	Inom 1 år	Inom 2 år	Inom 3 år	Inom 4 år	5 år och senare
Banklån	12 718	1 632	2 097	1 552	3 139	4 299
Checkräknings kredit	403	313	0	0	49	41
Derivatskulder	252	93	10	7	143	0
Syntetiska optioner	136	0	32	1	1	102
Övriga ränte bärande skulder	533	16	8	106	357	45
	14 042	2 054	2 147	1 667	3 688	4 487

Av koncernens leverantörsskulder förfaller merparten inom ett år.

Kreditrisker

Definition:

Kreditrisker uppstår dels i finansiella och dels i kommersiella transaktioner. Koncernen är i sin finansiella verksamhet exponerad för kreditrisk på motparten i samband med placering av överskottslikviditet på bankkonton, i räntebärande värdepapper och i samband med köp av derivatinstrument. Den kommersiella exponeringen består främst av kreditrisken i koncernens kundfordringar, och avser främst kunder som inte betalar sina åtaganden.

Finansiella kreditrisker

För att reducera moderbolagets finansiella kreditrisk och för att moderbolaget ska ha en hög beredskap för investeringar placeras likviditeten i räntebärande värdepapper med hög likviditet och kort löptid. Placeringar får göras hos Ratos huvudbanker eller i instrument med hög kreditvärdighet utgivna av exempelvis staten, banker eller andra aktörer som erhållit K1 rating av Standard & Poor's/Nordisk Rating och/eller A1 rating av Standard & Poor's.

Per den 31 december 2010 uppgick likvida medel till 2 855 Mkr (4 999) varav utestående placeringar uppgick till 351 Mkr (1 212), med en genomsnittlig räntebindning om cirka 2 månader (2). Under 2010 förekom inga kreditförluster vid placering av likvida medel eller vid handel med motparter i finansiella transaktioner.

Kreditrisker i kundfordringar

Moderbolaget har inte någon kommersiell exponering.

Redovisat värde på koncernens kundfordringar, i rapport över finansiell ställning, avspeglar den maximala exponeringen för kreditrisk. Koncernens dotterföretag är verksamma på ett stort antal geografiska marknader och inom ett flertal olika branscher vilket ger en god riskspridning. Branchspridningen i kombination med den globala verksamheten innebär att koncernen inte har någon väsentlig koncentration på enskilda kunder. Kundfordringarna analyseras löpande för att fastställa om ett nedskrivningsbehov föreligger. Bedömning görs dels utifrån individuella bedömningar men även utifrån historiska data om inställda betalningar.

Åldersanalys, kundfordringar

Koncernen

2010-12-31

	Nominellt	Nedskrivning	Bokfört värde
Ej förfallet	4 022	-5	4 017
Förfallet 0 - 60 dagar	796	-8	788
Förfallet 61 - 180 dagar	201	-80	121
Förfallet 181 - 365 dagar	54	-20	34
Förfallet mer än ett år	78	-53	25
Totalt	5 151	-166	4 985

2009-12-31

	Nominellt	Nedskrivning	Bokfört värde
Ej förfallet	3 537	-2	3 535
Förfallet 0 - 60 dagar	625	-12	613
Förfallet 61 - 180 dagar	135	-10	125
Förfallet 181 - 365 dagar	62	-20	42
Förfallet mer än ett år	73	-51	22
Totalt	4 432	-95	4 337

Information om nedskrivning av kundfordringar återfinns i not 18.

Ränterisker

Definition:

Med ränterisk avses kassaflödesrisk – risken att ändrade räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöde, samt prisrisken – risken att värdet av finansiella tillgångar och skulder förändras.

Eftersom moderbolaget i normalfallet är obelånat är moderbolaget inte exponerat för ränterisk avseende skulder. Löptiden på moderbolagets placeringar av likvida medel får inte överstiga 12 månader. Ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning i dotterföretagen. Räntebindningen i dotterföretagen anpassas till respektive företags struktur och strategi. Ränteswappar används för att förändra räntebindningstiden i skuldportföljen. Derivatinstrument som används för att omvandla kort ränta till lång ränta klassificeras som kassaflödessäkring.

Av koncernens utestående lån har 45% (35) säkringsredovisats. Derivatinstrument i form av ränteswappar har använts för att styra räntebindningen. Löptiden på ränteswapparna är vanligen 12-36 månader. I de fall säkringsredovisning har tillämpats redovisas värdeförändringen i övrigt totalresultat. Ackumulerade värdeförändringar redovisas i säkringsreserven inom eget kapital.

Per den 31 december 2010 hade koncernen ränteswappar vars verkliga värde uppgick netto till -102 Mkr (-228) bestående av tillgångar om 13 Mkr (0) och skulder om 115 Mkr (228).

Känslighetsanalys

Om räntan stiger med en procentenhet i samtliga länder där Ratos koncernen har lån eller placeringar, blir effekten på finansnettot 2010, baserat på den del av nettoskulden per årsskiftet som ej är räntesäkrad, totalt cirka 70 Mkr (80). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t ex valutakurser) förblir oförändrade.

Valutarisker

Definition:

Med valutarisk avses risken att förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultaträkning, rapport över finansiell ställning och/eller kassaflöden negativt. Valutarisker delas in i transaktions- och omräkningsexponering.

Omräkningsexponering

Effekterna av valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar till SEK. Övrigt totalresultat påverkas av att dotterföretagens nettotillgångar i olika valutor omräknas till moderbolagets funktionella valuta.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än i respektive dotterföretags funktionella valuta ger upphov till transaktionsexponering.

Omräkningsexponering

I moderbolaget görs valutasäkring inte utan särskilda skäl. Valutakursförändringar för nettotillgångar i främmande valutor säkras inte i moderbolaget. I vissa fall kan Ratos dotterföretag säkra del av nettoinvesteringar i underliggande dotterföretag genom så kallad utvidgad investering.

Ratos har dotterföretag i de nordiska länderna, vilka i sin tur äger dotterföretag som återfinns i stora delar av världen. När de utländska nettoinvesteringarna räknas om till SEK uppstår en omräkningsexponering, där värdet av årets omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningreserven i eget kapital.

I diagrammet nedan redovisas exponeringen av de utländska dotterföretagens nettotillgångar per valuta.

Känslighetsanalys

En försvagning av kronan med 10% gentemot andra valutor per den 31 december skulle innebära en förändring av eget kapital med cirka 1 068 Mkr (1 015).

Transaktionsexponering

Moderbolaget som är ett investmentbolag har inte någon transaktionsexponering vid köp och försäljning av varor. Valutarisker i dotterföretagens nettoexponering valutasäkras i förhållande till respektive dotterföretags fastställda finanspolicy.

Koncernens exponering är främst i de nordiska valutorna eftersom Ratos dotterföretag är lokaliserade i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Flera av bolagen säljer sina produkter på en global marknad med en exponering främst i GBP, USD och EUR. Den negativa exponeringen i EUR uppstår genom att flera bolag köper in produkter och varor från EUR-länder. Av koncernens 19 rörelsedrivande dotterföretag säkrar lite mindre än hälften av företagen in- och utflöde av utländska valutor. Säkrad volym varierar från dotterföretag till dotterföretag, avgörande är exponeringen i det enskilda fallet samt fastställd policy för säkring. Framtida prognostiserade kassaflöden säkras, främst inom en 12-månadersperiod, med tyngdpunkt i NOK, DKK, EUR och USD. I några enstaka fall förekommer även säkringar inom intervallet 24-36 månader. Årets nettoflöden i olika valutor redovisas i vidstående diagram.

Till övervägande del används valutaterminer som säkringsinstrument. I de fall dotterföretagen väljer att säkringsredovisa tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt, som används för säkring av prognostiserade transaktioner, som kassaflödessäkringar. Periodens värdeförändringar på terminskontrakten redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade värdeförändringar redovisas i säkringsreserven inom eget kapital.

Det verkliga värdet på terminskontrakt uppgick netto till 26 Mkr (14) per den 31 december 2010, varav i rapport över finansiell ställning redovisats 47 Mkr (38) som tillgångar och 21 Mkr (24) som skulder.

Not 32 Operationell leasing

Koncernen

Leasingavtal där företaget är leasetagare

Räkenskapsårets betalda leasingavgifter för ingångna avtal uppgår till:

Mkr	2010	2009
Minimileaseavgifter	643	442
Variabla avgifter	47	41
Totala leasingkostnader	690	483

Framtida avgifter för ingångna avtal uppgår till:

Mkr	2010	2009
Avgifter inom ett år	618	408
Mellan ett och fem år	1 580	1 081
Längre än fem år	2 234	2 173
	4 432	3 662

Transaktionsexponering, nettoflöde

Känslighetsanalys

En försvagning av kronan med 10% gentemot Ratos exponering av nettoflöden i NOK, DKK, GBP, USD och EUR skulle påverka resultaträkningen med cirka -70 Mkr (-90) efter hänsyn tagen till valutasäkring.

Not 33 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Koncernen

Ställda säkerheter

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Fastighetsinteckningar	1 165	1 251
Företagsinteckningar	3 555	4 064
Aktier i koncernföretag	14 141	10 093
Övriga ställda säkerheter	1 859	2 088
	20 720	17 496
Eventualförpliktelser	231	188

Avser ställda säkerheter och ansvarsförbindelser i koncernföretag.

Moderbolaget

Moderbolaget har inte några ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser.

Not 34 Närståenderelationer

Transaktioner med närstående sker på marknadsmässiga villkor.

Moderbolaget

Moderbolaget har en närståenderelation med sina koncernföretag samt med sina intresseföretag, se not 35 och not 15.

Mkr		Räntekostnader	Ränteintäkter	Utdelning	Fordran	Skuld	Kapitaltillskott
Dotterföretag	2010	-2	141	93	1 618	456	454
Dotterföretag	2009	-5	263	25	1 610	269	929
Intresseföretag	2010			12
Intresseföretag	2009			198

Redovisade kapitaltillskott är lämnad finansiering till dotterföretagen avseende till exempel företagsförvärv. Totala aktieägartillskott till dotterföretag under året framgår av not 35.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Ersättningar till ledande befattningshavare och styrelseledamöter framgår av not 9.

Not 35 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget
Mkr	2010-12-31	2009-12-31	Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början	8 697	5 639	Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	-254	-263
Investerat	3 088	1 648	Utdelningar		66
Aktieägartillskott	722	2 227	Årets nedskrivning	-4	-57
Återbetalt aktieägartillskott	-64	-79	Vid årets slut	-258	-254
Omklassificering från intresseföretag	712	126
Avyttringar	-1 569	-864	Värde enligt balansräkning	11 328	8 443
Vid årets slut	11 586	8 697

Dotterbolag, org.nr, säte	Antal	Andel, %	2010-12-31	2009-12-31
AHI Intressenter AB, 556726-7744, Stockholm 1)	100 000	100	625	336
Anticimex Holding AB, 556696-2568, Stockholm	10 119 047	85	340	340
Arcus-Gruppen Holding AS, 987 470 569, Oslo, Norge	833 278	83	7	7
Biolin Scientific AB, 556249-4293, Västra Frölunda 2)	21 089 542	87	243
Bisnode Business Information Group AB, 556681-5725, Stockholm	84 412 286	70	653	653
BTJ Group AB, 556678-3998, Lund	72 774	66	37	40
EMaint AB, 556731-5378, Stockholm 1)	100 000	100	562	396
GS-Hydro Holding OY, 2268968-9 Finland	28 301 900	100	254	254
Hafa Bathroom Group AB, 556005-1491, Halmstad	2 000	100	281	246
Haglöfs Holding AB, 556101-0785, Stockholm 3)				215
HL Intressenter AB, 556809-4402, Stockholm	50 000	100	1 141
Image Matters Intressenter AB, 556733-1854, Stockholm 1)	100 000	100	969	954
Inwido AB, 556633-3828, Malmö	222 373 013	96	1 668	1 523
Jøtul Group Holding AS, 989 519 247, Fredrikstad, Norge	6 973 942	61	3	0
Kelly Intressenter 1 AB, 556826-5705, Stockholm 1)	50 000	100	363
Kompositkärnan Förvaltning AB, 556777-2271, Stockholm 1)	1 000	100	880	867
Medisize Oy, 2046714-2, Vantaa, Finland	3 139 963	98	734	672
Myggvärmare AB, 556723-5667, Stockholm 1)	1 000	100	447	480
Ratos Fastighets AB, 556308-3863, Stockholm	50 000	100	6	6
Ratos Kabel Holding AB, 556813-8076, Stockholm 1)	500	100	668
Ratos Limfac Holding AB, 556730-7565, Stockholm 4)	1 000	100	451	482
Spin International AB, 556721-4969, Stockholm 1)	1 000 000	100	996	972
ASA Investment 1, 556801-4731, Stockholm	100 000	100	0
ASA Investment 2, 556801-8419, Stockholm	100 000	100	0
ASA Investment 3, 556801-8427, Stockholm	100 000	100	0
ASA Investment 4, 556801-8435, Stockholm	100 000	100	0
ASA Investment 5, 556801-8443, Stockholm	100 000	100	0

11 328 8 443

1) AHI Intressenter AB är ägarbolag till AH Industries, EMaint AB är ägarbolag till EuroMaint, Image Matters Intressenter AB är ägarbolag till Contex Group, Myggvärmare AB är ägarbolag till Mobile Climate Control och Spin International AB är ägarbolag till SB Seating.

2) Med hänsyn tagen till full konvertering av utestående konvertibla lån uppgår Ratos ägarandel till 88,12%. 3) Under året avyttrat.

4) Ägarbolag till Camfil.

Kompositkärnan Förvaltning AB är ägarbolag till DIAB, Ratos Kabel-Holding AB är ägarbolag till Stofa, HL Intressenter AB är ägarbolag till HL Display, Kelly Intressenter 1 AB är ägarbolag till KVD Kvarndammen.

Not 36 Kassaflödesanalys

Mkr			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Erhållen utdelning	2	1	102	223
Erhållen ränta	37	82	6	33
Erlagd ränta	-534	-846	-1	-1

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2010	2009	2010	2009
Resultatandelar i intresseföretag	-253	-358
Erhållen utdelning från intresseföretag	12	223
Realisationsresultat	-1 311	40	-1 669	-307
Omvärdering vid förvärv av rörelse	-140
Av- och nedskrivningar av tillgångar	1 075	1 134	38	61
Orealiserade kursdifferenser	-119	-142	39	5
Avsättningar mm	115	136	-167	-215
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	-621	1 033	-1 759	-456

Likvida medel

	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2010	2009	2010	2009
Kassa, bank	2 504	3 787	69	1 576
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	351	1 212	351	1 200
Likvida medel	2 855	4 999	420	2 776

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel då de har en obetydlig risk för värdefluktuation, lätt kan omvandlas till likvida medel samt har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Ej utnyttjade kreditfaciliteter

Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår för koncernen till 5 003 Mkr (4 561) och för moderbolaget 3 200 Mkr (3 200).

Avyttrade företag – koncernen

Mkr	2010	2009
Immateriella tillgångar	129	200
Materiella tillgångar	24	18
Finansiella tillgångar	1	1
Uppskjuten skattefordran	1	1
Varulager	150
Kortfristiga fordringar	102	93
Likvida medel	60	51
Tillgångar som innehas för försäljning	186
Summa tillgångar	653	364
Innehav utan bestämmande
inflytande (minoritet)	14
Långfristiga skulder och avsättningar	54	19
Kortfristiga skulder och avsättningar	182	102
Summa skulder	250	121
Överförd ersättning	1 179	248
Avgår: Köparrevers	-1	-43
Likvida medel i den avyttrade verksamheten	-60
Påverkan på koncernens likvida medel	1 118	205

Förvärv av koncernföretag – koncernen

Mkr	2010	2009
Immateriella tillgångar	3 103	1 185
Materiella tillgångar	943	725
Finansiella tillgångar	25	-491
Uppskjuten skattefordran	128	80
Varulager	415	308
Kortfristiga fordringar	1 001	367
Likvida medel	434	103
Summa tillgångar	6 050	2 277
Innehav utan bestämmande inflytande	90	-92
Långfristiga skulder	1 251	889
Uppskjuten skatteskuld	13	13
Kortfristiga skulder	1 162	752
Summa skulder	2 517	1 562
Netto identifierbara tillgångar och skulder Koncernmässigt värde på intresseföretag	3 533	715
vid förvärvstidpunkten	-775
Omvärdering av tidigare ägd andel	-140
Överförd ersättning	2 618	715
Avgår: Likvida medel i den förvärvade
verksamheten	-434	-109
Erlagd tilläggsköpeskilling	-108
Betalning med egna aktier	-43	-90
Påverkan på koncernens likvida medel	2 032	516

Not 37 Tillgångar som innehas för försäljning

Tillgångar som innehas för försäljning

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Materiella anläggningstillgångar		190
Andelar i intresseföretag	1 318
Summa tillgångar som omklassificerats	1 318	190

Skulder hänförliga till

Tillgångar som innehas för försäljning

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
Räntebärande skulder		4
Summa skulder som omklassificerats		4

Tillgångar som innehas för försäljning redovisade 2009 avser tillgångar och skulder hänförliga till Arcus-Gruppen.

2010

I november meddelades att Ratos säljer innehavet i Camfil. Försäljningen slutfördes i januari 2011. Det koncernmässiga värdet på Camfil uppgick till 729 Mkr per balansdagen.

I december meddelades att Ratos säljer innehavet i Superfos. Försäljningen beräknas slutföras under första kvartalet 2011. Det koncernmässiga värdet på Superfos uppgick till 589 Mkr per balansdagen.

Därmed har dessa intresseföretag omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning.

	Ägd andel	Netto- omsättning	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Andel av resultat efter skatt och minoritet	Koncern mässigt värde
Intresseföretag ägda av Ratos AB
Superfos Industries	33%	3 158	144	2 757	1 006	1 751	47	589
Intresseföretag ägda av koncernföretag
Camfil 1)	30%	4 575	305	3 688	1 651	2 037	90	729
Totalt							137	1 318

1) Ägs av Ratos Limfac Holding.

Not 38 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Ratos finansiella rapporter är upprättade i enlighet med IFRS. Val av princip kräver i vissa fall att ledningen gör bedömningar av vilken princip som ger den mest rättvisande bilden. Utvecklingen inom redovisningsområdet och valet av principer diskuteras med Ratos revisionsutskott. Nedan följer de viktigaste områdena där kritiska bedömningar gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar.

Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper

Förvärv och avyttring av dotter- och intresseföretag

Ratos verksamhet som private equity-konglomerat innebär att företag både förärvas och avyttras. Det kan avse tilläggsförvärv som delavyttringar. Redovisning av förvärv och avyttringar av dotter- och intresseföretag är därför av betydelse för Ratos avseende bl a tidpunkt, grad av inflytande och värdering. Ratos har i samband med förvärv av aktier i HL Display under 2010 gjort bedömningar bl a avseende värdering av tidigare ägd andel av HL Display och värdering av nyemission av Ratos-aktier. Vid varje enskilt rörelseförvärv under 2010 har ställning tagits avseende partiell eller full goodwill. I samband med försäljning av 11% av aktierna i Lindab har bedömning gjorts att Ratos betydande inflytande kvarstår oförändrat.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Värdet på dotter- och intresseföretag inklusive goodwill prövas årligen genom att beräkna ett återvinningsvärde, dvs ett nyttjandevärde eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, för respektive innehav. Beräkning av dessa värden kräver att flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar görs, såsom vinstmultiplar och framtida lönsamhetsnivå. En beskrivning av tillvägagångssättet återfinns i not 13. Framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar. Nedskrivningsprövningarna genomförs utifrån Ratos huvudscenario avseende makroekonomisk prognos. Vårt huvudscenario är tillväxt i ekonomin men på en lägre nivå än den normala. Riskerna är fortsatt stora, exempelvis avseende eurokrisen, den amerikanska ekonomin och risken för ett globalt valuta- och handelskrig.

Not 39 Risk avseende försäkringsverksamhet

Försäkringsrisk är den risk som är hänförlig till försäkringsverksamhet i Anticimex, som bedrivs i Norden men är koncentrerad till Sverige och Norge. Försäkringsverksamheten baserar sig på försäkringar avseende skadedjur, hussvamp, överlåtelse av fast egendom samt självriskersättning vid brand, inbrott och vattenskador.

Mot bakgrund av att Anticimex arbetssätt inkluderar en försäkringsbesiktning som underlag för riskbedömning, så bedöms risken i försäkringsverksamheten vara väl avvägd i förhållande till premiernas storlek. Detta stöds även av ett historiskt sett acceptabelt och stabilt skadeutfall.

Riktlinjer för vilka risker som bolaget får ikläda sig ansvar för och vilka självbehåll som ska gälla fastslås av Anticimex Försäkringar ABs styrelse med beaktande av bolagsordningen och de begränsningar som gäller för bolaget med avseende på dess egna kapital och i övrigt med hänsyn till de begränsningar som finns i de försäkringstekniska riktlinjerna med tillhörande teckningsinstruktioner.

Bolagets styrelse ska även tillse att bolaget har ett tillfredsställande återförsäkringsskydd för tecknade risker. Ramen för Anticimex återförsäkring är definierad i bolagets försäkringstekniska riktlinjer, vilka granskas och godkänns årligen av styrelsen i Anticimex Försäkringar AB.

Not 40 Entreprenadavtal

Entreprenaduppdrag intäktsförs i takt med upparbetning av projekten. Se redovisningsprinciper not 1.

Uppgifter ur resultatet

Mkr	2010	2009
Upparbetade intäkter	392	361
Nettoresultat	10	17

Uppgifter ur rapport över finansiell ställning

Fordringar på beställare av uppdrag enligt entreprenadavtal

Mkr	2010	2009
Upparbetad intäkt	895	652
Fakturering	-790	-474
	105	178
Varav kortfristiga fordringar	105	178

Not 41 Händelser efter balansdagen

I november ingick Ratos avtal om försäljning av sitt innehav i Camfil till huvudägarna, familjerna Larson och Markman, för 1 325 Mkr. Försäljningen innebar en exitvinst för Ratos om 586 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) om 13%. Försäljningen slutfördes i januari 2011.

I december ingick Ratos och meddelägaren IK Investment Partners avtal om försäljning av samtliga aktier i Superfos till RPC Group Plc för cirka 240 MEUR (Enterprise Value), varav Ratos andel av aktievärdet uppgår till cirka 63 MEUR (cirka 548 Mkr). Försäljningen innebär ett exitresultat för Ratos om cirka -100 Mkr och en årlig genomsnittlig avkastning (IRR) om cirka 2%. Berörda konkurrensmyndigheters godkännande har erhållits och affären slutfördes i februari 2011.

Ratos dotterföretag Stofa tecknade i januari avtal om förvärv av den danska kabel-TV-verksamheten i Canal Digital för en köpeskilling (Enterprise Value) om cirka 100 MDKK (120 Mkr). Säljare är Canal Digital AS, som ägs av Telenor. Förvärvet kommer att finansieras genom befintliga kreditfaciliteter i Stofa och inte som tidigare meddelats av Ratos. Affären är villkorad av berörda konkurrensmyndigheters godkännande och förväntas slutföras under första kvartalet 2011.

Not 42 Uppgifter om moderbolaget

Ratos AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 1661, 111 96 Stockholm och besöksadressen är Drottninggatan 2.

Koncernredovisningen för 2010 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans nämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Styrelsens intygande

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 17 februari 2011

Olof Stenhammar

Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Lars Berg Staffan Bohman Annette Sadolin

Arne Karlsson Verkställande direktör

Jan Söderberg Per-Olof Söderberg Margareth Øvrum

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 februari 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 5 april 2011.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Ratos AB (publ) Org nr 556008-3585

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Ratos AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-99. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt

uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 17 februari 2011

KPMG AB

Thomas Thiel Auktoriserad revisor

Analys

Guide till Ratos redovisning	102
AH Industries	108
Anticimex	110
Arcus-Gruppen	112
Biolin Scientific	114
Bisnode	116
Contex Group	118
DIAB	120
EuroMaint	122
GS-Hydro	124
Hafa Bathroom Group	126
HL Display	128
Inwido	130
Jøtul	132
KVD Kvarndammen	134
Lindab	136
Medisize	138
Mobile Climate Control	140
SB Seating	142
Stofa	144
Övriga innehav	146
Ytterligare information
Koncernen i sammandrag	148
Definitioner	149
Adresser	150
Aktieägarinformation	152

Guide till Ratos redovisning

Ratos redovisning är upprättad enligt gällande regelverk och lagstiftning. I ett bolag med Ratos typ av verksamhet kan redovisningen dock te sig komplex och speglar dessvärre inte alltid verkligheten. På följande sidor finns en översiktlig guide att utgå ifrån samt ett antal tabeller och tips för att underlätta förståelsen av Ratos finansiella utveckling. För fullständiga redovisningsprinciper hänvisas till not 1 Redovisningsprinciper.

Över tiden ger moderbolagets resultaträkning en god bild av Ratos utveckling. Då Ratos normalt äger sina innehav under flera år, är detta dock ett relativt trubbigt instrument för att löpande följa utvecklingen. Skälet är att effekterna från avyttringar av innehav uppträder i resultaträkningen med långa mellanrum och då ofta med stora engångseffekter. För den löpande bevakningen av Ratos kan därför koncernens resultaträkning (kompletterad med all den information om de enskilda innehaven Ratos lämnar i sina

rapporter) vara intressantare att följa, då resultat från dotterföretag och intresseföretag inkluderas löpande, vilket medför att Ratos intjäning till del "jämnas ut" mellan åren.

I princip kan utvecklingen i Ratos värderas på samma sätt som vilket annat bolag som helst, det vill säga utifrån förväntad avkastning. Ratos mål är att den genomsnittliga årliga avkastningen (IRR) ska överstiga 20% på varje enskild investering. Utfallet sedan 1999 har varit i genomsnitt cirka 26%.

Moderbolaget

Det är Ratos moderbolag som är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Moderbolaget, Ratos AB, kan ses som ett ägarbolag där portföljen av bolag varierar över tiden, men moderbolagets verksamhet (förvärva, utveckla och avyttra innehav) är konstant. I moderbolagets resultaträkning ingår de intäkter och kostnader som är förknippade med att driva verksamheten.

	Moderbolagets resultaträkning
--	-------------------------------

104 -139	11
	-60
-167	-158
-5	-4
	-2
-207	-213
1 021	278
746	197
116	262
7	50
-75	-28
1 608	546
–	–
1 608	546

Kostnaderna består till största del av personalkostnader samt konsult- och juristkostnader vid transaktioner och processer. En stor del av dessa kostnader är rörliga, vilket innebär att i tider av många förvärvs- och avyttringsprocesser (exits) blir kostnaden högre och i tider av få förvärv och exits blir de lägre. Under år utan förvärv och exits kostar förvaltningen av Ratos mindre än 200 Mkr per år, vilket är cirka 0,5% av börsvärdet.

Bland intäkterna är exitvinster, från försäljning av innehav, den intäktspost som påverkar resultatutvecklingen i moderbolaget mest. Som ovan nämnts kan dessa intäkter uppkomma oregelbundet med långa mellanrum och innebära stora engångseffekter.

Investmentbolag

Ratos beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Bolag som till största del förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar klassas som investmentbolag om de har en välfördelad portfölj som innehåller flera olika bolag inom olika branscher samt ett spritt ägande (mer än ett par hundra aktieägare). För investmentbolag är realisationsvinster inte skattepliktiga, istället deklareras en schablonintäkt om 1,5% på marknadsvärdet på noterade aktier som vid årets ingång innehafts mindre än ett år och där ägarandelen understiger 10% (Ratos hade inga innehav i denna kategori 2010). Mottagna utdelningar och ränteintäkter redovisas som skattepliktig intäkt. Räntekostnader och omkostnader är i normalfallet avdragsgilla liksom lämnad utdelning. Mkr Not 24 2010 2009 Årets resultat 1 608 546 Övrigt totalresultat Moderbolagets rapport över totalresultat

Moderbolagets balansräkning

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 87 90 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11 328 8 443 Andelar i intresseföretag 602 951 Fordringar på koncernföretag 1 618 1 498 Andra långfristiga värdepappersinnehav 163 176 Andra långfristiga fordringar 56 Summa anläggningstillgångar 13 798 11 214 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag 112 Övriga fordringar 40 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 2 Kortfristiga placeringar, övriga 351 1 200 Kassa och bank 69 1 576 Summa omsättningstillgångar 463 2 895 Summa tillgångar 14 261 14 109 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (antal A-aktier 42 323 530 antal B-aktier 119 746 918) 1 021 1 020 Reservfond 286 286 Fritt eget kapital Överkursfond 128 86 Balanserat resultat 10 408 11 320 Fond för verkligt värde 42 63 Årets resultat 1 608 546 Summa eget kapital 13 493 13 321 Långfristiga avsättningar Avsättningar för pensioner 2 2 Övriga avsättningar 31 168 Summa långfristiga avsättningar 33 170 Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till koncernföretag 272 197 Ej räntebärande skulder Övriga skulder 99 136 Summa långfristiga skulder 371 333 Kortfristiga avsättningar Övriga avsättningar 10 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till koncernföretag 184 Ej räntebärande skulder Leverantörsskulder 16 6 Skulder till koncernföretag 72 Övriga skulder 36 49 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 128 148 Summa kortfristiga skulder 364 275 Summa eget kapital och skulder 14 261 14 109 Ställda säkerheter Inga Inga	Mkr	2010-12-31	2009-12-31
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

Moderbolagets största tillgångspost är aktier och aktieägarlån i innehaven. Värdet som anges i balansräkningen är i princip Ratos anskaffningskostnad.

Eget kapital består till största del av fritt eget kapital, det vill säga utdelningsbara medel. För 2010 är utdelningen föreslagen till 10,50 kr (9,50) per aktie.

Moderbolaget ska i normalfallet vara obelånat. Ratos har en rullande femårig lånefacilitet som uppgår till 3,2 miljarder kr som vid behov kan användas till överbryggnadsfinansiering vid förvärv eller finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med få eller inga exits. Sista december 2010 var krediten outnyttjad.

För att uppnå en optimal finansiell struktur tas lån upp i innehaven. Respektive innehav svarar självständigt för sin finansiella strategi och finansiering.

De skulder som finns i moderbolaget är främst skulder till centralt administrerade dotterföretag.

Koncernen

Vid analys av Ratos utifrån koncernens redovisning bör beaktas att det kan ingå olika innehav de olika åren. De flesta andra koncerner har en relativt jämförbar struktur över åren och justering kan göras för ett enstaka förvärv eller avyttring. I och med Ratos affärsidé – att köpa och sälja företag – kan däremot skillnaden på koncernens struktur vara stor från ett år till ett annat.

I koncernredovisning ska 100% av dotterföretagens (innehav där Ratos äger mer än 50%) intäkter och kostnader redovisas på respektive rad i koncernens resultaträkning – oavsett hur mycket Ratos äger. Ett bättre sätt att redovisa resultatet är, enligt vår åsikt, tabellen till höger. I tabellen framkommer tydligt vilka innehav som bidrar till koncernens resultat före skatt

Resultaträkning uppställd enligt IFRS.

Koncernens resultaträkning

Mkr	2010	2009
Nettoomsättning	27 953	26 356
Övriga rörelseintäkter	376	178
Förändring av varulager	27	-140
Råvaror och förnödenheter	-10 411	-9 663
Kostnader för ersättning till anställda	-8 941	-8 469
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella
och immateriella anläggningstillgångar	-1 050	-1 134
Övriga kostnader	-6 097	-5 447
Omvärdering HL Display	140
Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag	774	6
Realisationsresultat vid försäljning av intresseföretag	537	-6
Andelar i intresseföretags resultat	253	358
Rörelseresultat	3 561	2 039
Finansiella intäkter	253	328
Finansiella kostnader	-946	-992
Finansnetto	-693	-664
Resultat före skatt	2 868	1 375
Skatt	-455	-441
Årets resultat Hänförligt till	2 413	934
Moderbolagets ägare	2 255	842
Innehav utan bestämmande inflytande	158	92
Resultat per aktie, kr
– före utspädning	14,18	5,32
– efter utspädning	14,15	5,32

Avser Ratos och dotterföretagens sammanlagda realisationsresultat.

Koncernens resultat
(EBT) i genomsnitt
Resultat före Miljarder kr skatt (EBT)		intresseföretags resultat.
Övrigt totalresultat 10 år 2,6		24 Ratos exitresultat i
5 år 3,3		genomsnitt
3 år 3,3

Den del av resultatet i dotterföretagen som majoritetsägaren (Ratos) inte äger anges under resultaträkningen. Årets summa totalresultat hänförligt till

Intresseföretagens (innehav där Ratos äger 20-50%) intäkter och kostnader ingår ej i övriga delar av koncernens resultaträkning utan Ratos andel av intresseföretagens resultat före skatt specificeras på särskild rad, Andelar i intresseföretags resultat. Koncernens rapport över totalresultat Mkr Not 2010 2009 Årets resultat 2 413 934

Årets omräkningsdifferenser -1 153 -266 Årets förändring av säkringsreserv 95 158 Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -22 -7 Ratos exitresultat i genomsnitt

Årets övrigt totalresultat Årets summa totalresultat	Miljarder kr	Exit resultat	-1 080 netto ingår 1 333		-115 819
	10 år	1,3	förvaltnings
Årets summa totalresultat hänförligt till Moderbolagets ägare	5 år	1,6	kostnader och 1 352		i augusti 2010. 777
Innehav utan bestämmande inflytande	3 år	1,9	finansnetto	-19	42
			från främst

I centralt netto ingår förvaltningskostnader och finansnetto från främst moderbolaget.

och med hur mycket. Koncernens resultat före skatt blir detsamma i båda uppställningarna.

För att få en uppfattning om respektive innehavs utveckling hänvisas dels till tabellen på nästa uppslag, Ratos innehav, dels till finansiella fakta för respektive innehav (sid 108-147). Dessa uppdateras kvartalsvis i samband med Ratos delårsrapporter och publiceras på hemsidan.

Ratos resultat

Resultaträkning uppställd utifrån innehavens andel av resultatet.

Mkr	2010	2009
Resultat/resultatandelar före skatt 1)
AH Industries (69%)	-24 -	19
Anticimex (85%)	127	119
Arcus-Gruppen (83%)	135	165
Bisnode (70%)	274	145
Camfil (30%)	99	80
Contex Group (99%)	43 -	73
DIAB (95%)	149	87
EuroMaint (100%)	-165	41
GS-Hydro (100%)	-27	58
Hafa Bathroom Group (100%)	37	38
Haglöfs (100%) 2)	5	58
HL Display (99%) 3)	13	25
Inwido (96%)	328	125
Jøtul (61%)	25	74
Lindab (11%)	38	27
Medisize (98%)	95	103
Mobile Climate Control (100%)	71	85
SB Seating (85%)	87 -	9
Stofa (99%)	44
Superfos (33%)	65	184
Övriga innehav	6 -	18
Summa resultat/resultatandelar	1 425	1 295
Exit Haglöfs	783
Exit Lindab	537
Summa exitresultat	1 320	0
Omvärdering HL Display	140
Nedskrivning Övriga innehav	-25
Resultat från innehav	2 860	1 295
Centralt netto	8	80
Koncernens resultat före skatt	2 868	1 375

1) Dotterföretagens resultat ingår med 100% och intresseföretagens resultat med respektive ägarandel.

2) Haglöfs ingår i koncernens resultat t o m juli. Hela innehavet avyttrades i augusti 2010.

3) HL Display ingår med 29% t o m maj 2010, under juni och juli med 61% och därefter med 99%.

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Enligt samma principer som i koncernens resultaträkning är dotterföretagens tillgångar och skulder upptagna till 100% och ingår i respektive rad i rapport över finansiell ställning. För att få en tydligare bild över innehavens finansiella ställning rekommenderas istället respektive innehavs rapport över finansiell ställning, moderbolagets balansräkning samt att följa Ratos löpande information. I tabellen nedan till höger åskådliggörs hur stor andel varje innehav har av Ratos eget kapital. Innehaven redovisas till bokfört värde och marknadsvärde-

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Mkr	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	20 304	18 507
Övriga immateriella anläggningstillgångar	1 621	1 875
Materiella anläggningstillgångar	4 050	3 702
Andelar i intresseföretag	367	2 339
Finansiella placeringar	165	193
Långfristiga fordringar	276	275
Uppskjutna skattefordringar	632	500
Summa anläggningstillgångar	27 415	27 391
Omsättningstillgångar
Varulager	2 884	2 617
Skattefordringar	159	163
Kundfordringar	4 985	4 337
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	548	526
Övriga fordringar	599	635
Likvida medel	2 855	4 999
Tillgångar som innehas för försäljning	1 318	190
Summa omsättningstillgångar	13 348	13 467
Summa tillgångar	40 763	40 858
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	1 021	1 020
Övrigt tillskjutet kapital	414	372
Reserver	-427	478
Balanserat resultat inklusive årets resultat	14 083	13 432
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	15 091	15 302
Innehav utan bestämmande inflytande	1 374	1 500
Summa eget kapital	16 465	16 802
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	10 923	12 040
Övriga långfristiga skulder	271	278
Övriga finansiella skulder	134	137
Avsättningar för pensioner	412	451
Övriga avsättningar	431	607
Uppskjutna skatteskulder	778	779
Summa långfristiga skulder	12 949	14 292
Kortfristiga räntebärande skulder	2 872	2 014
Övriga finansiella skulder	89	77
Leverantörsskulder	2 328	2 160
Skatteskulder	294	172
Övriga skulder	2 252	2 098
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2 888	2 660
Avsättningar	626	579
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning		4
Summa kortfristiga skulder	11 349	9 764
Summa skulder	24 298	24 056
Summa eget kapital och skulder	40 763	40 858

Finansiell strategi (i korthet)

• n Moderbolaget i normalfallet obelånat
• n Endast normala banklån (senior debt) hos nordiska banker, ingen syndikering
• n Ratos har inte några formella åtaganden för portföljbolagens skulder
• n Innehaven ska ha en optimal finansiell struktur
• n Lägre andel lån än private equity-branschen. Den 31 december 2010 uppgick net debt/EBITDA till 2,6 för den sammantagna portföljen beräknat enligt bankavtalen

Vid nästan alla förvärv uppkommer goodwill. Goodwill är en tillgång och skrivs inte av, men i enlighet med gällande redovisningsregler prövas värdet årligen eller varje kvartal om det finns en indikation på att värdet har minskat. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

Nettot av tillgångar och skulder i intresseföretagen redovisas på raden Andelar i intresseföretag.

ras inte. Bokfört värde, eller koncernmässigt värde, innebär förenklat Ratos andel av innehavets eget kapital. Värdet ökar med Ratos andel av innehavets resultat och minskar med utdelningar och refinansieringar. Därutöver inkluderas Ratos aktieägarlån i det koncernmässiga värdet.

Ratos eget kapital 1)

Mkr	2010-12-31	% av eget kapital
AH Industries	618	4
Anticimex	913	6
Arcus-Gruppen	790	5
Biolin Scientific	269	2
Bisnode	1 217	8
Camfil	259	2
Contex Group	986	7
DIAB	1 066	7
EuroMaint	652	4
GS-Hydro	-62	0
Hafa Bathroom Group	162	1
HL Display	1 024	7
Inwido	2 057	14
Jøtul	324	2
KVD Kvarndammen	360	2
Lindab	310	2
Medisize	795	5
Mobile Climate Control	669	5
SB Seating	1 067	7
Stofa	664	4
Superfos	589	4
Övriga innehav 2)	167	1
Summa	14 896	99
Övriga nettotillgångar i
centrala bolag	195	1
Eget kapital (hänförligt till moderbolagets ägare)	15 091	100
Eget kapital per aktie, kr	95

1) Innehaven visas till koncernmässiga värden, vilket motsvaras av koncernens andel i innehavens eget kapital, eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden reducerat med eventuella internvinster. Därutöver inkluderas även aktieägarlån och räntor på dessa.

2) I Övriga innehav ingår dotterföretaget BTJ Group samt innehaven i Overseas Telecom och IK Investment Partners.

Består till största del av likvida medel i moderbolaget. 3

Innehavens utveckling

Tabellen nedan ger en överblick av innehavens utveckling var för sig samt för portföljen som helhet. Alla siffror avser 100% av respektive innehav utifrån deras respektive resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Koncernmässigt värde och ägarandel är de enda siffror som avser Ratos. För att underlätta jämförelser mellan åren och ge jämförbar finansiell

struktur proformeras i tillämpliga fall vissa innehav, vilket redovisas i not under tabellen. En detaljerad uppställning av resultat, rapport över finansiell ställning, kassaflöde och nyckeltal för respektive innehav samt kommentarer presenteras på följande sidor och uppdateras kvartalsvis på Ratos hemsida www.ratos.se.

		Nettoomsättning		EBITA		EBT A)
Mkr	2010	2009	2010	2009	2010	2009
AH Industries 1)	978	1 236	55	86	26	54
Anticimex	1 856	1 803	198	197	159	148
Arcus-Gruppen	1 944	1 829	156	83	135	50
Biolin Scientific	142	137	12	12	7	11
Bisnode	4 451	4 741	536	593	376	324
Contex Group	750	698	97	11	43	-71
DIAB	1 396	1 322	188	156	149	97
EuroMaint	3 532	2 510	-67	133	-132	70
GS-Hydro	1 244	1 495	27	113	-27	58
Hafa Bathroom Group	424	390	38	51	37	40
HL Display 2)	1 617	1 360	66	86	29	61
Inwido	5 149	5 026	446	348	328	189
Jøtul	1 044	1 044	97	89	67	112
KVD Kvarndammen 3)	239	221	32	31	22	20
Lindab	6 527	7 019	401	265	112	119
Medisize	1 079	1 358	109	134	95	103
Mobile Climate Control	902	1 085	112	128	71	85
SB Seating	1 203	1 203	197	56	180	76
Stofa 4)	1 411	1 460	117	130	83	99
Superfos 5)	3 158	3 128	226	292	201	230
Övriga innehav 6)	808	863	8	-16	6	-18
Summa	39 854	39 926	3 049	2 978	1 968	1 859
Förändring	0%			2%		6%

Ratos innehav 31 december 2010 (avser innehav ägda per den 17 februari 2011)

A) Resultat med återlagda räntekostnader på aktieägarlån.

B) I avskrivningar ingår avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar samt på internt genererade och direktförvärvade immateriella tillgångar. Av- och nedskrivningar ingår i EBITA.

C) Investeringar exklusive förvärv av företag.

D) Med kassaflöde avses kassaflöde från löpande verksamhet inklusive betalda räntor och investeringsverksamhet före förvärv och avyttring av företag.

E) I eget kapital ingår aktieägarlån. Räntebärande skulder exkluderar aktieägarlån.

Aktieägarlån eller eget kapital

Aktieägarlån används ibland som en del av det aktieägartillskott Ratos tillför vid förvärv av nya innehav eller vid tilläggsförvärv. Dessa aktieägarlån kan vara en del av den långsiktiga kapitalstrukturen i innehavet eller vara överbryggnadsfinansiering under en kortare period. Ratos betraktar aktieägarlån som en form av eget kapital. Bakgrunden är att kapitalet istället skulle kunna ha tillförts via en nyemission i innehavet (dvs nya aktier och därmed eget kapital). En fördel med aktieägarlån är att det är mer flexibelt än att tillföra eget kapital.

I den formella redovisningen återfinns Ratos aktieägarlån under finansiella anläggningstillgångar i moderbolagets balansräkning. I koncernen är Ratos aktieägarlån eliminerade eftersom samtliga befintliga aktieägarlån är hänförliga till dotterföretag. I not tillhörande respektive innehavs flerårsöversikt finns eventuella aktieägarlån specificerat med belopp. Aktieägarlån räknas inte in i räntebärande skuld eller räntebärande nettoskuld utan i eget kapital.

Mkr	Avskrivningar B) Investeringar C) 2010	2010	Kassa- flöde D) 2010	Eget kapital E) 2010-12-31	Räntebärande nettoskulder E) 2010-12-31	Medelantal anställda 2010	Koncern- mässigt värde 2010-12-31	Ratos ägarandel 2010-12-31
AH Industries 1)	57	–	–	886	362	420	618	69%
Anticimex	38	65	200	1 052	391	1 204	913	85%
Arcus-Gruppen	35	35	-67	1 018	-295	452	790	83%
Biolin Scientific	5	7	-4	196	47	91	269	88%
Bisnode	135	95	391	2 279	2 289	3 080	1 217	70%
Contex Group	56	55	27	1 003	655	309	986	99%
DIAB	87	81	91	1 212	820	1 327	1 066	95%
EuroMaint	59	28	38	668	741	2 713	652	100%
GS-Hydro	28	15	41	307	617	611	-62	100%
Hafa Bathroom Group	5	4	6	51	85	177	162	100%
HL Display 2)	38	–	–	1 123	490	1 102	1 024	99%
Inwido	179	69	321	2 340	1 501	3 759	2 057	96%
Jøtul	58	67	30	614	546	714	324	61%
KVD Kvarndammen 3)	5	–	–	360	178	140	360	100%
Lindab	164	128	628	2 755	1 856	4 454	310	11%
Medisize	45	46	78	821	250	837	795	98%
Mobile Climate Control	17	50	23	695	509	512	669	100%
SB Seating	49	23	203	1 158	723	471	1 067	85%
Stofa 4)	94	–	–	667	618	429	664	99%
Superfos 5)	210	171	51	1 743	365	1 322	589	33%
Övriga innehav 6)	10	7	-13	57	34	267	13	66%

1) AH Industries resultat och medelantal anställda 2009 och 2010 har proformerats med hänsyn till förvärv av RM Group.

2) HL Displays resultat 2009 och 2010 har proformerats med hänsyn till refinansiering augusti 2010.

3) KVD Kvarndammens resultat 2009 och 2010 har proformerats med hänsyn till Ratos förvärv.

4) Stofas resultat och medelantal anställda 2009 och 2010 har proformerats med hänsyn till Ratos förvärv.

5) Superfos avyttrades per den 18 februari 2011.

6) I "Övriga innehav" ingår dotterföretaget BTJ Group.

AH Industries – stärkt position på fortsatt tuff marknad

Ratos förvärvade 66% av aktierna i AH Industries under 2007. Efter förvärvet av RM Group 2010 uppgår Ratos ägande till 69%. Övriga ägare är AH Industries grundare Arne Hougaard (16%), RM Groups grundare Ole Jørgensen (10%) samt företagsledning och styrelse (5%).

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 618 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Robin Molvin (bolagsansvarig), Anders C. Karlsson (Industrial Advisor) samt Michael Arvidsson (suppleant).

Verksamhet

AH Industries är en dansk ledande leverantör av metallkomponenter och tjänster till i huvudsak vindkraft- samt cement- och mineralindustrin. Koncernen har från och med den 1 januari 2011 två affärsområden: Wind Solutions och Cement & Minerals Solutions. Wind Solutions består av divisionerna Tower & Foundation, en ledande leverantör av bland annat flänsar till torntillverkare inom vindkraftindustrin, Nacelle & Hub, som bearbetar andra typer av metallkomponenter (t ex axlar och nav) till vindkraftindustrin samt Site Solutions, en mindre verksamhetsgren som levererar tjänster och lyftutrustning till vindkraftindustrin. Cement & Minerals Solutions levererar metallkomponenter och andra delar till cement- och mineralindustrin, ofta som del av moduler eller system.

AH Industries erbjuder sina kunder inom båda industrisegmenten enskilda komponenter men också moduler och systemlösningar baserat på ett högt tekniskt kunnande. Bolaget är specialiserat på sourcing, tillverkning och bearbetning av tunga metallobjekt med höga krav på precision.

VD Steffen Busk Jespersen

AH Industries har totalt cirka 420 anställda. Huvuddelen av produktionen sker på Jylland, Danmark, men bolaget har även verksamhet i Kina.

Marknad

2010 har kännetecknats av fortsatt marknadsosäkerhet och låg aktivitet inom vindkraft i Europa och USA, medan marknaderna i Asien och framför allt Kina har utvecklats starkt. Marknadsåterhämtningen i Europa och USA dröjer på grund av fortsatt begränsade finansieringsmöjligheter för nya vindkraftprojekt, men också förnyad makroekonomisk oro under året och en dämpad energiefterfrågan i spåren av konjunkturnedgången.

På längre sikt kvarstår den positiva synen på vindkraftindustrin, med en förväntan om cirka 10-15% årlig tillväxt för perioden 2009-2015.

Under hösten förvärvades danska RM Group.

Flera samverkande drivkrafter skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt, såsom ökad efterfrågan på (grön) energi, starkt politiskt stöd och ekonomiska subventioner.

Den globala marknaden för cement- och mineralutrustning har uppvisat en långsam återhämtning under året men är fortsatt på väsentligt lägre nivå än före finanskrisen. Efterfrågan på ny cement- och mineralutrustning drivs framför allt av tillväxtmarknader och råvarupriser, varför den långsiktiga tillväxtpotentialen är relativt god.

Inom Wind Solutions har bolaget en stark marknadsposition främst i norra Europa. Bolaget har stärkt sin strategiska position under senare år genom att etablera direktkontakt och ramavtal med vindkrafttillverkarna samt genom betydande satsningar på certifieringar av kvalitet och arbetsprocesser. Bland bolagets största kunder återfinns Siemens och REpower. AH Industries Cement & Minerals Solutions har mångåriga relationer till sina kunder som är världsledande inom respektive industri.

Året i korthet

I början av hösten förvärvades danska RM Group till ett företagsvärde (Enterprise Value) om 325 MDKK, varav Ratos tillsköt 227 MDKK i eget kapital. Säljaren var grundarfamiljen Jørgensen, som kvarstår som ägare i det gemensamma bolaget. Förvärvet stärker AH Industries genom kompletterande produkter och kompetenser, ett nytt kundsegment samt produktionskapacitet i Kina.

2010 har varit ett fortsatt utmanande år för hela vindkraftindustrin. Utvecklingen för AH Industries har skiljt sig mellan affärsområdena, där framför allt divisionen Tower & Foundation har varit hårt drabbad av låga volymer medan Nacelle & Hub samt nyförvärvade RM Group utvecklats positivt jämfört med förra året. Omsättningen proforma uppgick till 763 MDKK (866), motsvarande en nedgång med 12%. Rörelseresultatet (EBITA) proforma uppgick till 43 MDKK (61), motsvarande en rörelsemarginal om 6% (7).

Framtid

Det råder fortsatt marknadsosäkerhet inom vindkraft vilket gör att en bred marknadsåterhämtning dröjer. Marknadsnedgången har påskyndat en ökad mognadstakt av hela industrin, vilket ställer allt högre krav på underleverantörskedjan. Genom förvärvet av RM Group har AH Industries stärkt sin position, vilket tillsammans med de långsiktigt positiva drivkrafterna för vindkraft förväntas gynna bolaget.

www.ah-industries.dk

AH Industries

Styrelse
Anders C. Karlsson	Ordförande
Peter Leschly	vice ordförande
Lars Frithiof
Erik Jørgensen
Ole Jørgensen
Robin Molvin
Michael Arvidsson	Suppleant
Ledning
Steffen Busk Jespersen VD
Thomas Thomsen	CFO
	Försäljning per
	produktområde
Övrigt 8%
	Wind
Cement & Minerals	Solutions 63%
Solutions 29%
	Försäljning per region
Nord- och
Sydamerika 4%
Asien 9%	Norden 62%
Övriga Europa 25%
1) Resultatet 2010 har belastats med kostnader om -12 Mkr relaterade till förvärv.

• 2) Resultatet och medelantal anställda 2009 och 2010 är proformaberäknat med hänsyn till förvärv av RM Group.
• 3) Resultatet 2006 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

MDKK	2010 1)2)	2009 2)	2009	2008		2007 3) 2006 3)
Resultaträkning
Nettoomsättning	763	866	367	583	446	319
Rörelsens kostnader	-678 -	767 -	335 -	478 -	358 -	248
Övriga intäkter/kostnader	2	0	0	1
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar					4
EBITDA	87	99	31	106	92	71
Av- och nedskrivningar	-45 -	39 -	26 -	20 -	13 -	12
EBITA	43	61	6	86	79	59
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill
EBIT	43	61	6	86	79	59
Finansiella intäkter	3	3	0	2	1	1
Finansiella kostnader	-25 -	25 -	19 -	23 -	21 -	20
EBT	20	38	-14	64	59	40
Skatt	-4 -	7	0 -	16 -	15 -	10
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	17	31 -	14	48	44	30
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	17	31 -	14	48	44	30
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	670		510	510	510
Övriga immateriella anläggningstillgångar	2		2	2
Materiella anläggningstillgångar	225		158	163	124
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	26		23	2	3
Summa anläggningstillgångar	923	–	693	677	637	–
Lager	105		37	58	61
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	149		77	109	67
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	55		3	4	2
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	309	–	116	172	130	–
Summa tillgångar	1 232	–	810	849	767	–
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	734		440	418	370
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande	31		24	0
Skulder, räntebärande	355		305	388	348
Skulder, ej räntebärande	112		41	43	49
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	1 232	–	810	849	767	–
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital			13	64
Förändring av rörelsekapital			55 -	40
Kassaflöde från löpande verksamhet	–	–	68	24	–	–
Investeringar i anläggningstillgångar	-		22 -	62
Avyttringar av anläggningstillgångar			1
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	–	–	47	-38	–	–
Nettoinvesteringar i företag
Kassaflöde efter investeringar	–	–	47	-38	–	–
Förändring av lån	-		83	40
Nyemission			35
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–	-48	40	–	–
Årets kassaflöde	–	–	-1	2	–	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	5,6	7,0	1,5	14,7	17,7	18,5
EBT-marginal (%)	2,7	4,4 -	3,7	11,0	13,2	12,5
Avkastning på eget kapital (%)	2,8	– -	3,1	12,1	–	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	5,0	–	0,7	11,5	–	–
Soliditet (%)	60	–	54	49	48	–
Räntebärande nettoskuld	300	–	302	384	346	–
Skuldsättningsgrad	0,5	–	0,7	0,9	0,9	–
Medelantal anställda	420	405	210	253	210	173

Anticimex – god resultatutveckling utanför Sverige

Ratos förvärvade 85% av aktierna i Anticimex under 2006. Övriga ägare är företagsledning och styrelse.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 913 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig) och Cecilia Lundberg.

Verksamhet

Anticimex grundades 1934, då skadedjur var ett av de stora problemen i svenska hem. Anticimex blev snabbt ett känt företag som både sanerade och kunde lämna garanti för framtida frihet från skadedjur. Idag är Anticimex ett internationellt företag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna. Bolaget har cirka 1 200 anställda. Från att enbart ha varit verksamt inom skadedjursområdet utgörs nu drygt hälften av försäljningen av nya tjänster såsom energideklarationer, överlåtelsebesiktningar, avfuktning, hygiensäkring, brandskydd och försäkringar. Bolagets mål är att skapa trygga och hälsosamma inomhusmiljöer för både företag och privatpersoner.

Verksamheten är indelad i fem kunskapsområden: Skadedjur, Hygien, Byggnadsmiljö, Energi och Brandskydd.

Anticimex är ett internationellt företag med cirka 1 200 anställda som skapar trygga och hälsosamma inomhusmiljöer.

VD Peter Carrick

Inom Skadedjur säljer bolaget ett åtagande om skadedjursfri miljö, som omfattar sanering av skadedjur men framför allt arbete med förebyggande program och åtgärder.

Området Hygien arbetar med att säkra hygienen vid matproduktion och att hjälpa dagligvaruhandel och restauranger med egenkontrollprogram och utbildning av personal.

Byggnadsmiljö arbetar med avfuktning vid vattenskada och i krypgrunder, överlåtelsebesiktningar samt försäkringar för dolda och osynliga fel i samband med husaffären. Fukt- och mögelskador ställer till stora problem och kostar idag samhället stora belopp. Försäkringsbranschen pressas också hårt av stigande skadekostnader, vilket ökar behovet av Anticimex tjänster.

Inom Energi är bolaget ackrediterat att utföra energideklarationer för flerbostadshus och småhus. Marknaden är lagdriven – alla flerbostadshus ska vara energideklarerade och samtliga småhus som säljs ska energideklareras. En energideklaration är giltig i tio år, vilket innebär att marknaden (främst för flerbostadshus) är mycket cyklisk.

Brandskydd är det senast tillkomna kunskapsområdet. Kunderna erbjuds serviceprogram som förebygger bränder och minimerar riskerna vid en brand. Detta görs genom att regelbundet utbilda kundernas personal, genomföra riskanalyser samt upprätta egenkontrollprogram.

Marknad

Anticimex är marknadsledare i Sverige och Norge. Utanför Norden är marknaderna mycket fragmenterade med många små egenföretagare. Efterfrågan drivs bland annat av nya regler och lagar, men bolaget har även varit framgångsrikt med att bredda sitt produkt- och tjänsteutbud.

I Sverige, Finland, Norge och Danmark finns kunderna inom såväl den privata sektorn som företagssektorn, till exempel restauranger och storkök, livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln, detaljhandeln samt fastighetsägare, hotell, industriföretag, lantbruk och offentliga myndigheter. I Tyskland och Nederländerna arbetar Anticimex endast inom

företagssektorn. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen och ett 30-tal franchisetagare samt genom så kallad partnerförsäljning, såsom försäkringsbolag och fastighetsmäklare.

Året i korthet

Bolaget har haft en fortsatt god utveckling under året, framför allt på marknaderna utanför Sverige. Omsättningstillväxten har påverkats negativt av minskad aktivitet inom energibesiktningar för flerbostadshus, vilka enligt lag skulle varit genomförda före utgången av 2008. Bolagets operativa kassaflöde för året var mycket starkt. Omsättningen ökade med 2,9% och uppgick till 1 856 Mkr (1 803). Rörelseresultatet (EBITA) var 198 Mkr (197), vilket gav en rörelsemarginal på 10,7% (10,9).

Framtiden

Anticimex har ett mycket starkt varumärke och fortsatt goda tillväxtmöjligheter i Sverige. I de övriga länderna finns stor potential att bredda bolagets produkt- och tjänsteutbud. Anticimex arbetar aktivt med att ta fram nya produkter och tjänster.

Finansiella mål

• n Långsiktig årlig tillväxt >10%
• n EBITA-marginal >12%

www.anticimex.se

Anticimex

Styrelse Amund Skarholt Ulf Holmlund Bo Ingemarson Henrik Joelsson Cecilia Lundberg	Ordförande
Ledning Peter Carrick Gunnar Åkerblom Mikael Roos	VD vice VD CFO
	Omsättning per tjänsteområde
Brandskydd 3% Energi 4% Hygien 10% Byggnads miljö 39%	Skadedjur 44%

1) Resultatet 2006 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

2) Exklusive ränta på aktieägarlån.

3) I eget kapital ingår per 2010-12-31 aktieägarlån på 345 Mkr.

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006 1)
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 856	1 803	1 688	1 508	1 373
Rörelsens kostnader	-1 620 -	1 568 -	1 471 -	1 313 -	1 203
Övriga intäkter/kostnader
Andelar i intresseföretags resultat	0
Resultat från avyttringar
EBITDA	236	235	217	195	170
Av- och nedskrivningar	-38 -	38 -	35 -	33 -	30
EBITA	198	197	181	162	140
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-6 -	6 -	6 -	6 -	5
Nedskrivning av goodwill
EBIT	192	191	176	156	135
Finansiella intäkter	3	2	10	6	2
Finansiella kostnader 2)	-37 -	46 -	75 -	71 -	53
EBT	159	148	111	91	84
Skatt	-29 -	30 -	24 -	25 -	19
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	130	118	87	67	65
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	130	118	87	67	65
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande			0
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	1 844	1 891	1 867	1 857	1 729
Övriga immateriella anläggningstillgångar	118	122	128	130	134
Materiella anläggningstillgångar	113	120	122	109	101
Finansiella tillgångar, räntebärande	150	106	78	76	43
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	23	32	34	45	41
Summa anläggningstillgångar	2 247	2 271	2 229	2 216	2 048
Lager	30	31	30	30	29
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	405	408	393	353	300
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	190	76	38	79	75
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	625	516	462	462	404
Summa tillgångar	2 872	2 786	2 691	2 679	2 452
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 3) Innehav utan bestämmande inflytande	1 052	965	821	751 0	660
Avsättningar, räntebärande	49	47	46	45	43
Avsättningar, ej räntebärande	829	774	712	654	419
Skulder, räntebärande	683	759	878	1 015	1 005
Skulder, ej räntebärande	259	241	234	214	325
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	2 872	2 786	2 691	2 679	2 452
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	190	169	144	200	132
Förändring av rörelsekapital	72	50	15 -	27	19
Kassaflöde från löpande verksamhet	263	219	159	173	151
Investeringar i anläggningstillgångar	-65 -	52 -	36 -	89 -	55
Avyttringar av anläggningstillgångar	2	5	4	4	9
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	200	171	127	88	105
Nettoinvesteringar i företag	-			94
Kassaflöde efter investeringar	200	171	127	-6	105
Förändring av lån	-83 -	137 -	167	10 -	71
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-83	-137	-167	10	-71
Årets kassaflöde	116	34	-40	4	34
Nyckeltal EBITA-marginal (%)	10,7	10,9	10,7	10,7	10,2
EBT-marginal (%)	8,5	8,2	6,6	6,1	6,1
Avkastning på eget kapital (%)	12,9	13,2	11,0	9,4	10,1
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	11,0	11,0	10,4	9,2	8,0
Soliditet (%)	37	35	31	28	27
Räntebärande nettoskuld	391	624	807	905	930
Skuldsättningsgrad	0,7	0,8	1,1	1,4	1,6
Medelantal anställda	1 204	1 178	1 175	1 032	970

Arcus-Gruppen – fortsatt lönsam tillväxt

Ratos förvärvade 83% i norska Arcus-Gruppen 2005. Övriga ägare är HOFF Norske Potetindustrier med 10% samt företagsledning och styrelse med 7%.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 790 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Susanna Campbell (bolagsansvarig) och Leif Johansson.

Verksamhet

Arcus-Gruppen utvecklar, tillverkar, tappar, importerar, marknadsför och säljer vin och sprit. Bolaget har sitt ursprung i statliga Vinmonopolet som grundades 1922. Under 1996 bildades bolaget Arcus-Gruppen för att överta produktion, import och export samt nationell distribution av vin och sprit från Vinmonopolet. Under 1998 beslutade Stortinget att privatisera Arcus-Gruppen.

Koncernen har idag tre verksamhetsområden: Sprit, Vin och Distribution.

Arcus är marknadsledare i Norge inom spritförsäljning, som svarar för 29% av koncernens totala omsättning. Till de mest kända egna varumärkena hör bland annat Linie Aquavit, Braastad Cognac och Vikingfjord Vodka.

Arcus har både egna vinvarumärken och agenturverksamhet. Arcus är med dotterbolagen Vinordia och Arcus Wine Brands ledande inom vinförsäljning i Norge. I Sverige har Arcus genom dotterbolaget Vingruppen skapat en stark position med god tillväxt. Vinförsäljningen utgör 53% av koncernens totala omsättning och inkluderar producenter såsom Domaine Laroche, Barone Ricasoli, Kleine Zalze (med bl a vinet Foot of Africa) med flera.

Distribution står för 18% av omsättningen och är med dotterbolaget Vectura Norges ledande logistikföretag för importörer, producenter och agenter av alkoholhaltiga drycker.

Arcus-Gruppen äger dessutom 33% av cognacsproducenten Tiffon i Frankrike.

VD Otto Drakenberg, tillträder den 1 april 2011

Marknad

Arcus-Gruppen har en ledande position i Norge och betydande försäljning inom vissa segment på de övriga nordiska marknaderna, framför allt inom vin i Sverige och akvavit i Danmark. På övriga exportmarknader i Finland, Tyskland och USA har Arcus en mindre marknadsandel inom sprit. Betydande försäljning sker även inom tax free och travel retail. Spritmarknaden domineras av stora aktörer med internationella varumärken, exempelvis Bacardi, Diageo och Pernod Ricard. Inom Arcus viktigaste spritsegment, akvavit, består marknaden till största del av lokala aktörer, då smak och konsumtionsmönster skiljer sig mycket mellan olika nationella marknader. Vinmarknaden består till en betydande andel av internationella producenter vars produkter främst säljs genom lokala agenter.

Vin- och spritprodukter konsumeras i stort sett i samma grad oberoende av konjunktur. Under senare år har dock ett skifte i konsumtionsmönster från sprit till vin uppvisats i Norge och Sverige.

Året i korthet

Bolaget har haft en god försäljningstillväxt under 2010, huvudsakligen förklarat av en ökad försäljning av vin. Vinordia, Arcus Wine Brands och svenska Vingruppen fortsätter att växa och ta marknadsandelar inom vin i både Norge och Sverige. Spritförsäljningen har haft en stabil utveckling. Arcus har bibehållit sin ledande position i Norge men spritmarknaden har minskat något. Exportförsäljningen av sprit har fortsatt att växa i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland. I USA har Arcus mött ökad konkurrens. Vectura har trots en minskande volym på den norska marknaden ökat sin försäljning tack vare en mer fördelaktig affärsmix. Arcus-Gruppens resultat har påverkats positivt av en förstärkning av norska och svenska kronan gentemot euron.

I februari 2011 utsågs Otto Drakenberg till ny VD för Arcus-Gruppen. Han efterträder Jan Tore Føsund som avgick den 1 september 2010.

Arcus-Gruppens försäljning 2010, exklusive alkoholskatter och avgifter, uppgick till 1 632 MNOK (1 504). Rörelseresultatet (EBITA) blev 131 MNOK (163).

Framtid

Marknadsutsikterna är goda och Arcus-Gruppen förväntas uppvisa en stabil utveckling framöver. På kort sikt kan ökad alkoholskatt i Norge få en svagt dämpande effekt på den inhemska försäljningen. Bolaget har en unik position på den norska marknaden med en hög marknadsandel. Ytterligare internationalisering av flera spritvarumärken är möjlig. Vinmarknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter i både Norge och Sverige. Arcus-Gruppen fortsätter att effektivisera verksamheten. Den nya produktionsanläggningen på Gjelleråsen beräknas vara klar för inflyttning i början av 2012 och förväntas långsiktigt kunna ge betydande effektiviseringsvinster.

Den nya produktionsanläggningen på Gjelleråsen beräknas vara klar för inflyttning i början av 2012.

www.arcusgruppen.no

Arcus-Gruppen

Styrelse
Kaare Frydenberg	Ordförande
Susanna Campbell
Stefan Elving
Leif Johansson
Gro Myking
Eilif Due
Birgitta Stymne Göransson
Henning Øglænd
Kjell Arne Greni	Arbetstagarrepresentant
Erik Hagen	Arbetstagarrepresentant
Lasse Hansen	Arbetstagarrepresentant
Bjørn Erik Olsen	Arbetstagarrepresentant
Ledning

Otto Drakenberg	VD fr o m 1 april 2011
Kaare Frydenberg	arbetande ordförande fr o m 1 sept 2010 t o m 31 mars 2011
Leif Ove Rørnes	CFO
Rolf Kragerud	Direktör Strategi
Synnøve Olsbø	Direktör HR
Thomas Patay	Direktör Vin
Jan Oluf Skarpnes	Direktör Brännvin
Rolf Brustad	Direktör Vectura
Terje Thurmann-Moe Kommunikationschef

1) Resultatet för helår 2009 är nedjusterat med 95 MNOK avseende ny pensionsordning.

Sprit 29%

• 2) I resultatet 2008 ingår en positiv engångseffekt om 52 MNOK vid ändrad pensionsordning.
• 3) Resultatet 2007 inkluderar reavinst vid fastighetsförsäljning om 649 MNOK.
• 4) Resultatet 2006 är proformaberäknat med hänsyn till avvecklad verksamhet under 2006.

MNOK	2010	2009 1)	2009	2008 2)	2007 3)	20064)
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 632	1 504	1 504	1 309	1 219	965
Rörelsens kostnader	-1 473 -	1 383 -	1 288 -	1 145 -	1 094 -	869
Övriga intäkter/kostnader	-	27 -	27	0
Andelar i intresseföretags resultat	2	3	3	8	2
Resultat från avyttringar					649	18
EBITDA	160	96	191	172	776	114
Av- och nedskrivningar	-29 -	28 -	28 -	29 -	29 -	31
EBITA	131	68	163	143	747	83
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-5 -	3 -	3 -	3 -	3 -	3
Nedskrivning av goodwill
EBIT	126	65	160	141	744	80
Finansiella intäkter	9	26	26	38	41	16
Finansiella kostnader	-23 -	50 -	50 -	66 -	31 -	29
EBT	113	41	136	113	754	67
Skatt	-28 -	50 -	50 -	26 -	31 -	18
Resultat från avvecklade verksamheter	-					12
Årets resultat	85	-9	86	87	723	37
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	55 -	27	68	72	711	35
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	30	18	18	15	12	2
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	465		460	467	462	447
Övriga immateriella anläggningstillgångar	234		240	236	238	240
Materiella anläggningstillgångar	99		100	201	108	385
Finansiella tillgångar, räntebärande			6	8	13	8
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	71		65	76	18	16
Summa anläggningstillgångar	869	–	871	988	839	1 096
Lager	209		211	218	169	150
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	1 045		935	947	837	873
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	429		378	481	635	267
Tillgångar som innehas för försäljning			153
Summa omsättningstillgångar	1 682	–	1 677	1 647	1 648	1 290
Summa tillgångar	2 552	–	2 548	2 635	2 487	2 386
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	823		758	705	776	554
Innehav utan bestämmande inflytande	61		41	34	24	16
Avsättningar, räntebärande	32		38	123	173	172
Avsättningar, ej räntebärande	71		74	116	21	63
Skulder, räntebärande	140		183	295	350	427
Skulder, ej räntebärande	1 402		1 434	1 352	1 143	1 154
Finansiella skulder, övriga	23		17	10
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning			3
Summa eget kapital och skulder	2 552	–	2 548	2 635	2 487	2 386
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	102		171	76	96	90
Förändring av rörelsekapital	-131 -		11	80 -	36	10
Kassaflöde från löpande verksamhet	-28	–	160	156	60	100
Investeringar i anläggningstillgångar	-29 -		156 -	18 -	29 -	31
Avyttringar av anläggningstillgångar	2		7	4
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	-56	–	10	142	31	69
Nettoinvesteringar i företag	153 -			84	890 -	53
Kassaflöde efter investeringar	97	–	10	58	921	16
Förändring av lån	-36 -		113 -	55 -	75 -	47
Nyemission						1
Lämnad utdelning	-14 -		6 -	159
Övrigt	-				479
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-50	–	-119	-214	-554	-46
Årets kassaflöde	47	–	-109	-156	367	-30
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	8,0	4,5	10,8	11,0	61,3	8,6
EBT-marginal (%)	6,9	2,7	9,0	8,6	61,9	6,9
Avkastning på eget kapital (%)	6,9	–	9,3	9,7	106,9	6,5
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	13,1	–	17,0	14,5	63,0	8,2
Soliditet (%)	35	–	31	28	32	24
Räntebärande nettoskuld	-256	– -	163 -	71 -	132	324
Skuldsättningsgrad	0,2	–	0,3	0,6	0,7	1,1
Medelantal anställda	452	–	463	461	456	435

Biolin Scientific – nytt innehav i Sverige

Ratos lade i november 2010 ett bud på det noterade bolaget Biolin Scientific på 11,50 kr per aktie. Den 17 februari 2011 ägde Ratos 95% av kapital och röster i Biolin Scientific. Ratos kommer inom kort att påkalla tvångsinlösen av resterande aktier. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med den 1 januari 2011.

Koncernmässigt värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 269 Mkr för 88% ägarandel.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig) och Anders Borg (suppleant).

Verksamhet

Biolin Scientific erbjuder avancerade analysinstrument för forskning, varav ett flertal är patentskyddade. Bolagets största nisch är inom nanoteknik, främst materialvetenskap och biofysik. Produktportföljen består av varumärkena Q-Sense, KSV NIMA, Attension och Farfield. Biolin Scientific har även ett helägt dotterbolag, Osstell, som tillverkar och säljer instrument för klinisk diagnostik inom tandvård. Kunderna är forskare inom akademin, forskningsinstitut och den industriella sektorn.

Biolin Scientifics verksamhet är internationell, med utgångspunkt från huvudkontoret i Göteborg. Bolaget säljer direkt till sina kunder i Nordamerika, Storbritannien och Norden. På ytterligare 70 marknader finns Biolin Scientific representerat genom

VD Jan Wahlström

ett 50-tal distributionspartners. All tillverkning av vetenskapliga instrument sker vid bolagets anläggning i Helsingfors. Bolaget har cirka 90 anställda.

Marknad

Den globala marknaden för analysinstrument omsätter cirka 40 miljarder USD och Biolin Scientific agerar inom en liten nisch på marknaden. Bolaget säljer i huvudsak patentskyddade mättekniker där man saknar direkta konkurrenter. Huvudapplikatio-

Biolin Scientifics kunder är framför allt forskare inom akademin, forskningsinstitut och den industriella sektorn.

nerna är inom forskningsområdena materialvetenskap och biofysik, och tillväxten drivs av Biolin Scientifics instruments förmåga att ge svar på viktiga forskningsfrågor. Gemensamt vedertagna metoder för mätning är grunden för god forskning, och accepterade mättekniker har därför lång livslängd. Marknaden är – liksom forskningen – global, men en viktig förutsättning för ökad försäljning är tillgång till egen säljkår med god kunskap om instrumenten och deras applikationsområden.

De viktigaste geografiska marknaderna är Nordamerika, Västeuropa och Japan. Bland tillväxtmarknaderna finns Kina, Indien, Brasilien och Ryssland.

Marknaden har under den senaste tioårsperioden vuxit med cirka 5% per år. För kommande år förväntas en årlig tillväxt på cirka 6-7%, drivet av ett ökat forskningsintresse. Biolin Scientifics försäljning förväntas dock växa snabbare än marknaden, beroende på ökad användning av bolagets tekniker vid relevanta forskningslaboratorier.

Biolin Scientifics dotterbolag Osstell tillverkar och säljer ett patentskyddat diagnostiskt instrument för att mäta dentalimplantatstabilitet. Marknaden för dentalimplantat förväntas växa med cirka 6-7% kommande år, främst beroende på en åldrande befolkning i västvärlden och ökad användning av implantat istället för traditionella lösningar som bryggor och löständer. Osstells tillväxtpotential bedöms dock vara högre, då användningen av instrumenten fortfarande är relativt låg.

Året i korthet

Försäljningen under 2010 uppgick till 142 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 4% jämfört med 2009. I lokala valutor ökade försäljningen med cirka 13%. Tillväxten förklaras av en ökning i antal sålda instrument, främst inom Q-Sense och Osstell. Vidare förvärvades Farfield under året.

Rörelseresultatet (EBITA) för 2010 var 12 Mkr att jämföra med 12 Mkr 2009. Marginalutvecklingen påverkades något negativt av valutaeffekter samt ett svagt fjärde kvartal till följd av uppskjutna kundorder.

Framtid

Biolin Scientific har en stark produktportfölj och möjligheter till hög organisk tillväxt. Därutöver finns förutsättningar att genomföra tilläggsförvärv i närliggande analystekniker och instrument, där synergier kan realiseras genom gemensam försäljning. Med ökad tillväxt finns också möjligheter att förbättra rörelsemarginalen ytterligare i befintlig verksamhet. Under 2011 kommer fokus att vara på fortsatt organisk tillväxt samt förvärv.

www.biolinscientific.com

Biolin Scientific

Styrelse
Arne Bernroth	Ordförande
Henrik Joelsson
Anders Borg	Suppleant
Ledning
Jan Wahlström	VD
Malin Källman	CFO
Jonas Ohlsson	VD Osstell
	Omsättning per varumärke
	Övrigt 1%
Attension 11%	Q-Sense 37%
Farfield 11%
KSV NIMA 18%
	Osstell 22%
		Övrigt

1) I resultatet för 2007 ingår Ospol AB med -15 Mkr. Bolaget avvecklades under 2008.

Mkr	2010	2009	2008	2007 1)	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	142	137	109	80	30
Rörelsens kostnader	-125 -	120 -	106 -	102 -	52
Övriga intäkter/kostnader
Andelar i intresseföretags resultat					1
Resultat från avyttringar
EBITDA	17	17	3	-22	-22
Av- och nedskrivningar	-5 -	5 -	3 -	5 -	2
EBITA	12	12	0	-27	-23
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	0
Nedskrivning av goodwill
EBIT	12	12	0	-27	-23
Finansiella intäkter	1	0	7	1	0
Finansiella kostnader	-6 -	1 -	2 -	1	0
EBT	7	11	5	-28	-23
Skatt	23	22	15
Resultat från avvecklade verksamheter	-		34 -	3 -	40
Årets resultat	30	33	-13	-31	-63
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	30	33 -	13 -	31 -	63
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	99	85	88	89	14
Övriga immateriella anläggningstillgångar	52	25	20	34	27
Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar, räntebärande	7	5	5	6	3
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	60	37	15	2	3
Summa anläggningstillgångar	218	153	128	130	48
Lager	21	16	18	18	2
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	40	46	33	28	14
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	24	35	7	17	94
Tillgångar som innehas för försäljning					1
Summa omsättningstillgångar	85	97	57	63	112
Summa tillgångar	303	250	185	194	159
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	196	176	123	128	149
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande	5	2	17	25	0
Skulder, räntebärande	71	43	21	23	0
Skulder, ej räntebärande	31	30	24	18	9
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning Summa eget kapital och skulder	303	250	185	194	1 159
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	11	16 -	9 -	26 -	29
Förändring av rörelsekapital	-9 -	9	2 -	11 -	4
Kassaflöde från löpande verksamhet	2	7	-7	-37	-33
Investeringar i anläggningstillgångar	-7 -	10 -	8 -	59 -	13
Avyttringar av anläggningstillgångar		0	8	1	0
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	-4	-3	-7	-96	-46
Nettoinvesteringar i företag	-9
Kassaflöde efter investeringar	-14	-3	-7	-96	-46
Förändring av lån	3	9 -	2	19 -	1
Nyemission	-1	22		0	135
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	2	32	-2	18	134
Årets kassaflöde	-11	28	-9	-77	88
Nyckeltal
EBITA-marginal (%) EBT-marginal (%)	8,5 5,1	9,0 8,4	0,0 - 4,8 -	34,2 - 34,8 -	78,2 78,1
Avkastning på eget kapital (%)	16,1	22,4 -	10,6 -	22,3	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	5,5	7,0	4,8 -	17,6	–
Soliditet (%)	65	70	67	66	93
Räntebärande nettoskuld	47	8	14	5 -	94
Skuldsättningsgrad	0,4	0,2	0,2	0,2	0,0
Medelantal anställda	91	71	78	57	29

Bisnode – återhämtning på marknaden under slutet av året

Ratos förvärvade majoriteten i BTJ Infodata 2004. Under 2005 köpte Ratos ut Infodata för att fusionera bolaget med Bonnier Affärsinformation. Den nybildade koncernen namnändrades till Bisnode. Ratos äger 70% av rösterna och kapitalet i bolaget. Meddelägare är Bonnier.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 1 217 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig).

Verksamhet

Bisnode är en av Europas ledande leverantörer av digital affärsinformation med ett komplett utbud av onlinetjänster inom kredit-, marknads- och affärsinformation. Med hjälp av Bisnodes affärsinformationstjänster kan företag öka sin försäljning, minska sina risker och förbättra sina dagliga affärsbeslut. Bisnode bildades 1989 och finns i 17 europeiska länder med cirka 3 000 anställda.

Bolaget strävar efter att realisera kostnadssynergier på nationell nivå, framför allt genom gemensam datainsamling och förädling. Genom att överföra produkter, koncept, applikationer och försäljningsmodeller mellan olika marknader kan Bisnode skapa intäktssynergier.

Affärsinformationen distribueras digitalt och paketeras och anpassas för olika marknadssegment med varierande behov.

Bisnode har idag en av Europas största databaser med information om företag över hela Europa samt omfattande databaser med information om konsumenter i ett flertal länder.

Marknad

Bisnode verkar på den europeiska marknaden för digital affärsinformation. Marknaden uppskattas vara värd ungefär 75 miljarder kr inom de kompetensområden och i de länder där Bisnode bedriver verksamhet idag. Marknaden är fragmenterad med många små lokala aktörer, där få aktörer konkurrerar inom alla marknadsegment i Europa. Trenden går mot en konsolidering av branschen.

Marknaden kännetecknas av relativt höga fasta kostnader för datainsamling och databashantering samt låga marginalkostnader för anpassning, paketering och distribution. Tillväxten i Europa förväntas vara något högre än BNP över en konjunkturcykel. Bisnode uppskattar att antalet möjliga användare uppgår till cirka 20 miljoner i Europa.

Ökad global konkurrens och informationsöverflöd är tydliga tillväxtfaktorer som leder till ökad efterfrågan av bra beslutsstöd, snabb digital distribution och lättillgängliga informationslösningar. Drivkrafterna varierar kraftigt mellan länderna, särskilt i relation till tillväxt, konkurrens och informationstillgänglighet samt landets digitala mognad.

VD Johan Wall

Året i korthet

I enlighet med strategin att renodla och fokusera Bisnodes marknadserbjudande har ett antal avyttringar skett under året, bland annat av Office Team, ABC-bolagen i Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna samt aktieinnehavet i Emric.

Bisnode har fortsatt sin strategi med att stärka positionen på utvalda marknader. Under 2010 har bolaget genomfört tre förvärv: svenska Bilfakta förvärvades i april, finska Yritystele (en online B2B-söktjänst för affärsinformation i Finland) i oktober och kroatiska Poslovna Domena i december. Under året har marknadserbjudandet ytterligare förstärkts i Tyskland genom lanseringen av ett nytt kreditinformationsbolag.

Marknadsutvecklingen inom tjänster för kreditinformation har varit god medan de sencykliska direktmarknadsföringstjänsterna utvecklats svagare under början av året. Mot slutet av året har dock direktmarknadsföringstjänsterna visat tecken på en vändning i Sverige och Belgien.

Omsättningen i Bisnode uppgick till 4 451 Mkr (4 741), vilket motsvarar en minskning med 6,1%. Rörelseresultatet (EBITA) var 536 Mkr (593). I rörelseresultatet ingår extraordinära kostnader och reaförluster om 58 Mkr (+30). Organisk tillväxt uppgick till -6,6% och exklusive valutaeffekter till -1,4%.

Framtid

Bisnode fortsätter att utveckla sitt marknadserbjudande för att stärka sin position i Europa, vilket sker både genom att tjänsterna etableras i nya länder och genom förvärv av strategiskt lämpliga bolag. I takt med att Bisnode blir ett allt större bolag förbättras möjligheterna att genomföra effektiviseringar inom bland annat informationsinköp och databashantering.

Finansiella mål

• n Tillväxt 10% över en konjunkturcykel
• n EBITA-marginal ≥ 15% över en konjunkturcykel

Med hjälp av Bisnodes affärsinformationstjänster kan företag förbättra sina dagliga affärsbeslut.

www.bisnode.com

Bisnode

Styrelse
Håkan Ramsin	Ordförande
Henrik Joelsson
Birgitta Klasén
Jonas Nyrén
Carl Wilhelm Ros
	Tommy Håkansson Arbetstagarrepresentant
Filippa Bylander	Arbetstagarrepresentant
Ledning
Johan Wall	VD

Fredrik Åkerman	CFO, Business Area Director
Mattias Aronsson	CIO, Competence Centre
	Director
Maria Anselmi	Competence Centre Director
Martin Coufal	Regional Director
Mats Erwald	Regional Director
Elin Ljung	Corporate Communications
	Director
Norbert Verkimpe	Regional Director,
	Competence Centre Director
Peter Villa	Regional Director, Business
	Area Director
Karin Svensson	Talent Director

Försäljning per affärsområde

Försäljning per marknad

• 1) I EBITA ingår jämförelsestörande kostnader för helåret 2010 med -58 Mkr (30). Finansnettot är påverkat av orealiserade valutakursvinster för helåret 2010 med 93 Mkr (75).
• 2) Resultatet för 2009 och 2008 är proformaberäknat med hänsyn till avvecklad verksamhet i UK/Irland 2009.
• 3) I resultatet för 2008 ingår nedskrivningar med -46 Mkr samt orealiserade valutakursförluster med -131 Mkr.
• 4) Resultatet 2007 är proformaberäknat med hänsyn till ny finansiering.
• 5) Resultatet 2006 är proformaberäknat inklusive den tyska verksamheten.
• 6) Exklusive ränta på aktieägarlån.
• 7) I eget kapital ingår per 2010-12-31 aktieägarlån på 1 229 Mkr.
• 8) Kassaflöde hänförligt till avvecklad verksamhet uppgår för helåret 2009 till 97 Mkr.

Mkr	2010 1)		2009 1)2)8) 2008 2)3) 2007 4)		2007	2006 5)
Resultaträkning
Nettoomsättning	4 451	4 741	4 325	3 899	3 899	3 389
Rörelsens kostnader	-3 820 -	4 093 -	3 745 -	3 397 -	3 397 -	2 893
Övriga intäkter/kostnader	49	50	56	65	65	25
Andelar i intresseföretags resultat			0	13	13	11
Resultat från avyttringar	-9	30	42	91	91	66
EBITDA	671	728	679	671	671	598
Av- och nedskrivningar	-135 -	135 -	146 -	91 -	91 -	70
EBITA	536	593	533	580	580	528
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-102 -	123 -	87 -	82 -	82 -	62
Nedskrivning av goodwill	-	41
EBIT	434	428	446	498	498	466
Finansiella intäkter	106	86	18	60	60	30
Finansiella kostnader 6)	-164 -	191 -	381 -	194 -	139 -	130
EBT	376	324	83	364	419	366
Skatt	-91 -	69 -	14 -	66 -	66 -	109
Resultat från avvecklade verksamheter	-	108 -	4
Årets resultat	285	146	66	298	353	257
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	272	135	53	292	347	255
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	14	11	13	6	6	2
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	4 530	4 751	4 907		4 199	3 311
Övriga immateriella anläggningstillgångar	652	862	1 136		963	633
Materiella anläggningstillgångar	285	367	414		327	191
Finansiella tillgångar, räntebärande	12	17	40		2	6
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	142	125	182		230	215
Summa anläggningstillgångar	5 621	6 122	6 679	–	5 721	4 356
Lager	6	11	12		7	6
Fordringar, räntebärande	7	14	8		18
Fordringar, ej räntebärande	888	924	1 083		896	785
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	259	368	324		214	298
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	1 161	1 317	1 427	–	1 135	1 089
Summa tillgångar	6 781	7 439	8 105	–	6 856	5 445
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 7)	2 232	2 223	2 219		2 382	2 051
Innehav utan bestämmande inflytande	47	65	57		52	3
Avsättningar, räntebärande	245	360	354		309	219
Avsättningar, ej räntebärande	304	307	375		360	297
Skulder, räntebärande	2 322	2 724	3 166		2 232	1 776
Skulder, ej räntebärande	1 631	1 761	1 935		1 521	1 019
Finansiella skulder, övriga						80
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	6 781	7 439	8 105	–	6 856	5 445
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	483	437	429		426	353
Förändring av rörelsekapital	-19	32	5		44 -	132
Kassaflöde från löpande verksamhet	464	470	434	–	470	221
Investeringar i anläggningstillgångar	-95 -	119 -	206 -		187 -	147
Avyttringar av anläggningstillgångar	23	7	96		29	19
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	391	358	324	–	312	93
Nettoinvesteringar i företag	-179	81 -	504 -		805	46
Kassaflöde efter investeringar	212	439	-180	–	-493	139
Förändring av lån	-294 -	381	635		403 -	269
Nyemission
Lämnad utdelning	-1 -	3 -	1 801 -			5
Övrigt	-4		1 436
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-298	-384	270	–	-403	274
Årets kassaflöde	-86	55	90	–	-90	-135
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	12,0	12,5	12,3	14,9	14,9	15,6
EBT-marginal (%)	8,4	6,8	1,9	9,3	10,7	10,8
Avkastning på eget kapital (%)	12,2	6,1	2,3	–	15,7	13,2
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	10,6	9,2	8,6	–	12,4	12,0
Soliditet (%)	34	31	28	–	36	38
Räntebärande nettoskuld	2 289	2 684	3 148	–	2 307	1 691
Skuldsättningsgrad	1,1	1,3	1,5	–	1,0	1,0
Medelantal anställda	3 080	3 167	3 182	–	2 790	2 527

Contex Group – stark lönsamhetsförbättring

Ratos förvärvade det danska företaget Contex Group 2007 och äger idag 99% av bolaget. Övriga ägare är företagsledning och styrelse.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 986 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig) och Mikael Norlander.

Verksamhet

Contex Group är världsledande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring av utrustning för avancerade 2D- och 3D-bildlösningar. Koncernen består av tre dotterbolag: Contex A/S, Z Corporation och Vidar Systems.

Contex A/S utvecklar, producerar och marknadsför storformatscanners och relaterad mjukvara.

Z Corporation utvecklar, producerar och marknadsför utrustning för tredimensionella utskrifter med tillhörande förbrukningsvaror. Dessutom marknadsför bolaget 3D-scanners. Produkterna används bland annat till konceptmodellering och snabbprototyptillverkning.

Vidar Systems utvecklar, producerar och säljer utrustning för digitalisering av analoga röntgenbilder. Vidar Systems huvudprodukt är röntgenfilmsdigitaliserare som säljs både för ren arkivering och i anslutning till försäljning av digital röntgenutrustning. Slutkunden kan med hjälp av utrustningen jämföra nya röntgenbilder med tidigare röntgendata.

Koncernen och Contex A/S har huvudkontor i Allerød, Danmark. Z Corporation är beläget i Boston, USA, och Vidar Systems i Herndon, USA.

VD Aage Snorgaard

Marknad

Contex A/S är marknadsledare inom storformatscanners som säljs som fristående enheter, kombinerat med storformatskrivare eller byggs in i ett integrerat system med storformatscanner och skrivare. Bolaget är, till följd av produkternas höga bildkvalitet och produktivitet, starkast i de övre prissegmenten för fristående storformatscanners där marknadsandelen uppgår till drygt 50%. Under 2010 har marknaden återhämtat sig från fjolårets kraftiga nedgång. Långsiktigt väntas totalmarknaden växa något snabbare än BNP, drivet av en fortsatt övergång till integrerade system. Contex A/S har som leverantör till marknadsledarna inom storformatskrivare – HP, Océ och Ricoh – en mycket stark position inom detta segment. De största konkurrenterna är Graphtec och Colortrac.

Z Corporations marknad växte fram till 2008 snabbt genom förbättrad prestanda och nya applikationer. Under 2009 påverkades marknaden negativt av en försvagad global konjunktur. Under senare delen av 2010 har marknaden återhämtat sig och användningen av 3D-skrivare – främst inom produktutveckling, arkitektur, utbildning och medicinska tillämpningar – förväntas långsiktigt fortsätta att växa i hög takt. Z Corporation är global marknadsledare i tidiga faser i kundens produktutveckling och har sin starkaste position i kundsegment som värderar visuell design. Bolaget är den enda leverantör som kan erbjuda färgutskrifter och har konkurrensfördelar avseende kostnad och utskriftshastighet. Bland konkurrenterna kan nämnas Stratasys, 3D Systems och Objet.

Vidar Systems är marknadsledare i sitt produktsegment och säljer sina produkter till systemleverantörer och oberoende distributörer. Slutkunderna är bland annat sjukhus och läkarmottagningar. Marknaden har minskat under 2009 och 2010 men väntas framöver vara stabil. USA är fortsatt den största marknaden medan utvecklingsländer förväntas stå för den framtida tillväxten.

Året i korthet

Contex Group har under året vänt den negativa omsättningsutveckling som drabbade koncernen 2009 till följd av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Omsättningstillväxten har varit högst i Contex A/S beroende på stora lagerreduktioner hos HP och andra kunder under 2009. Contex A/S är sedan slutet av året leverantör av scannermodulen till HPs första kombinerade bläckstråleskrivare och scanner för stora bildformat. Z Corporation har under hela året haft en positiv försäljningsutveckling avseende förbrukningsmaterial. I slutet av året tog även 3D-skrivarförsäljningen fart, tack vare nya produktlanseringar, däribland produkten ZBuilder. Vidar Systems omsättning har minskat på grund av en fortsatt svag efterfrågan från amerikanska sjukhus. Lönsamheten i koncernen har förbättrats kraftigt tack vare de omfattande besparingsprogram som genomfördes 2008 och 2009. Aage Snorgaard tillträdde den 1 oktober som koncernchef och VD för Contex A/S.

Under året steg koncernens omsättning med 14% till 104 MUSD (91,3). Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 13,4 MUSD (1,4). Rörelsemarginalen uppgick till 12,9% (1,6). Kostnader för omstrukturering har belastat EBITA med 0,7 MUSD (6,5).

Framtid

Contex Group har en stark global marknadsposition och en god position för lönsam tillväxt inom alla tre verksamhetsgrenar. Fortsatta satsningar görs på produktutveckling för att förstärka de tekniska konkurrensfördelarna. Efterfrågan återhämtade sig under 2010 och utsikterna för 2011 är försiktigt optimistiska.

USA är Contex största marknad medan utvecklingsländer förväntas stå för den framtida tillväxten.

www.contex.com www.zcorp.com www.vidar.com

Contex Group

Styrelse
Arne Frank	Ordförande
Per Frankling
Kaj Juul-Pedersen
Peter Leschly
Mikael Norlander
Brian Steen Jensen	Arbetstagarrepresentant
Søren Thuun Jensen	Arbetstagarrepresentant
Ledning

Aage Snorgaard	Koncernchef och VD
	Contex A/S
Kenneth Aaby Sachse CFO Contex Group
John Kawola	VD Z Corporation
John Hart	VD Vidar Systems

Försäljning per bolag

Försäljning per marknad

• 1) Resultatet 2009 har belastats med åtgärdsprogram om -6,5 MUSD.
• 2) För 2007 ingår jämförelsestörande kostnader i samband med förvärv med -3,9 MUSD.

3) Resultatet 2006 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

MUSD	2010	2009 1)	2008	2007 2)3)	2006 3)
Resultaträkning
Nettoomsättning	104,0	91,3	124,2	122,9	121,5
Rörelsens kostnader	-83,1 -	81,0 -	105,6 -	105,0 -	99,7
Övriga intäkter/kostnader	0,2	0,2	0,2	0,9	0,7
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	21,1	10,5	18,9	18,8	22,5
Av- och nedskrivningar	-7,7 -	9,1 -	5,5 -	3,1 -	2,0
EBITA	13,4	1,4	13,4	15,7	20,5
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-	0,7 -	0,7 -	0,7 -	1,2
Nedskrivning av goodwill
EBIT	13,4	0,7	12,7	15,0	19,3
Finansiella intäkter	0,0	2,3	0,5	1,9	1,3
Finansiella kostnader	-7,4 -	12,3 -	12,9 -	14,4 -	14,5
EBT	6,0	-9,3	0,2	2,5	6,1
Skatt	-1,8	1,6	1,3 -	4,9 -	5,8
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	4,2	-7,7	1,5	-2,4	0,3
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	4,2 -	7,7	1,5 -	2,4	0,3
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	215,8	215,8	215,8	211,4
Övriga immateriella anläggningstillgångar	12,7	12,0	12,1	9,6
Materiella anläggningstillgångar	7,6	8,6	10,7	10,5
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	2,2	2,1	4,8	2,1
Summa anläggningstillgångar	238,3	238,6	243,4	233,6	–
Lager	9,3	11,0	15,1	12,2
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	18,9	16,3	20,7	23,9
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	19,4	15,6	10,8	24,5
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	47,6	42,9	46,6	60,6	–
Summa tillgångar	286,0	281,5	290,0	294,2	–
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	147,5	139,8	103,0	105,2
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande	7,9	4,9	4,3	4,8
Skulder, räntebärande	115,7	118,5	157,1	156,3
Skulder, ej räntebärande	14,9	18,3	25,6	28,0
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	286,0	281,5	290,0	294,2	–
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	12,9	4,2	5,0
Förändring av rörelsekapital	-1,5	4,6 -	4,6
Kassaflöde från löpande verksamhet	11,4	8,8	0,4	–	–
Investeringar i anläggningstillgångar	-7,7 -	7,7 -	9,1
Avyttringar av anläggningstillgångar	0,1
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	3,8	1,1	-8,7	–	–
Nettoinvesteringar i företag	-		4,0
Kassaflöde efter investeringar	3,8	1,1	-12,7	–	–
Förändring av lån	-2,9 -	38,5 -	1,1
Nyemission	2,7	42,3
Lämnad utdelning
Övrigt	0,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	0,0	3,8	-1,1	–	–
Årets kassaflöde	3,8	4,9	-13,8	–	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	12,9	1,6	10,8	12,8	16,9
EBT-marginal (%)	5,8 -	10,2	0,2	2,1	5,0
Avkastning på eget kapital (%)	2,9 -	6,3	1,4	–	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	5,1	1,2	5,0	–	–
Soliditet (%)	52	50	36	36	–
Räntebärande nettoskuld	96,2	102,9	146,3	131,7	–
Skuldsättningsgrad	0,8	0,8	1,5	1,5	–
Medelantal anställda	309	335	467	448	466

DIAB – volymtillväxt och förbättrad lönsamhet

Ratos blev ägare i DIAB under 2001 i samband med förvärvet av Atle. Under 2009 förvärvades, tillsammans med DIABs styrelse och ledning, 3i:s aktier i DIAB varpå Ratos blev majoritetsägare i DIAB. Ratos ägarandel uppgår till 95%.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 1 066 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Blomé (bolagsansvarig), Stig Karlsson (Industrial Advisor) och Johan Pernvi.

Verksamhet

DIAB är ett världsledande globalt företag som tillverkar, utvecklar och säljer kärnmaterial för så kallade sandwichkonstruktioner till bland annat vingar till vindkraftverk, skrov och däck till fritidsbåtar samt detaljer till flygplan, tåg, bussar och rymdfarkoster. DIABs kärnmaterial, som baseras på cellplastmaterial eller (i mindre utsträckning) balsaträ, har en unik kombination av egenskaper såsom låg vikt, hög hållfasthet, isolationsförmåga samt kemisk resistens.

Kärnmaterialen används till varierande konstruktioner inom en rad olika marknadsområden: Vindkraft, Marin, Industri, Aerospace och Transport.

Över 95% av DIABs försäljning sker till kunder utanför Sverige genom egna försäljningsbolag och med egen teknisk support på samtliga större marknader. Bolaget har åtta produktionsenheter: materialproduktion sker i Sverige, Italien, USA och Ecuador; därutöver har DIAB enheter för materialbearbetning i Kina, Indien, Australien och Litauen.

VD Anders Paulsson

Marknad

Marknaden för kärnmaterial växer med den underliggande produktionsvolymen för kunderna, till exempel antalet vindkraftverk, båtar, tåg och flygplan, samt genom en ökad användning av sandwichkonstruktioner i nuvarande och nya applikationer. Den ökade användningen drivs av en strävan att uppnå konstruktioner med högre hållfasthet till lägre vikt.

DIAB har en stark global ställning på marknaden för kärnmaterial till sandwichkonstruktioner. Till bolagets konkurrenter hör bland annat 3A Composites samt Gurit.

Året i korthet

Efter ett marknadsmässigt utmanande 2009 visade DIAB åter god volymtillväxt 2010. En mycket god tillväxt på vindkraftmarknaderna i Asien uppvägde en negativ utveckling i Europa samt Nord- och Sydamerika, där en lägre efterfrågan på energi, lägre priser på alternativa energikällor samt brist på finansiering för nya vindkraftparker påverkat vindkraftmarknaden negativt. Den globala produktionen av fritidsbåtar visade god tillväxt under året, delvis till följd av ökad slutkundsefterfrågan men primärt till följd av att produktionsnivån föregående år påverkades negativt av lagerjusteringar i återförsäljarledet. Efterfrågan från marknadsområdena Industri, Transport och Aerospace visade god tillväxt till följd av en fokuserad marknadsbearbetning från DIAB samt en generell konjunkturell återhämtning.

DIABs försäljning uppgick till 1 396 Mkr (1 322), en ökning om 6% (+11% i lokala valutor). Valutautvecklingen påverkade DIAB, som har en hög andel av försäljningen i utländska valutor, negativt. Försäljningen 2010 har fördelat sig mellan marknadsområdena Vindkraft 64%, Marin 23%, Industri 7%, Aerospace 4% och Transport 2%. Geografiskt har försäljningen 2010 fördelats mellan regionerna Asia Pacific 57%, Europa 29% och Nord- och Sydamerika 14%.

Årets rörelseresultat (EBITA) uppgick till 188 Mkr (156). Ökningen beror huvudsakligen på ett högre kapacitetsutnyttjande samt genomförda effektiviseringar i produktionen. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 171 Mkr (279).

VD Anders Paulsson kommer att lämna VDposten under 2011 men fortsätter som rådgivare till DIAB.

Framtid

DIAB har en strategiskt stark position som världsledande tillverkare av kärnmaterial. Bolagets tillväxt drivs av kundsegmentens starka marknadstillväxt, en potential att bredda användandet av kärnmaterial inom nuvarande applikationsområden samt en långsiktig potential att utveckla nya applikationsområden. Sammantaget är DIAB väl positionerat för framtiden.

Finansiella mål

n Årlig organisk tillväxt >15%

n EBITA-marginal >15%

Världshavens oceaner är "the last frontier". DIABs material kan användas ner till 10 000 meters djup.

DIAB

Styrelse
Stig Karlsson	Ordförande
Henrik Blomé
Georg Brunstam
Sven-Åke Henningsson
Johan Pernvi
Carl-Erik Ridderstråle
	Cecilia Klang Larsson Arbetstagarrepresentant
Vancea Valerian	Arbetstagarrepresentant
Michael Edvinsson	Suppleant, arbetstagar
	representant
Per Månsson	Suppleant, arbetstagar
	representant
Ledning
Anders Paulsson	VD
Peter Sundback	CFO

Försäljning per kundsegment

Försäljning per marknad

1) Resultatet 2007 är proformaberäknat med hänsyn till ny koncernstruktur och finansiering.

Mkr	2010	2009	2008	2007 1)	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 396	1 322	1 414	1 354	1 354	1 205
Rörelsens kostnader	-1 120 -	1 077 -	1 115 -	1 040 -	1 035 -	910
Övriga intäkter/kostnader	-1 -		2 -	6 -	6	3
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	275	245	297	308	313	298
Av- och nedskrivningar	-87 -	89 -	77 -	53 -	53 -	40
EBITA	188	156	220	255	260	258
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	0
Nedskrivning av goodwill
EBIT Finansiella intäkter	188 0	156 1	220 1	255 3	260 2	258 1
Finansiella kostnader	-39 -	59 -	43 -	103 -	16 -	15
EBT	149	97	178	155	246	244
Skatt	-34 -	17 -	50	25 -	70 -	80
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	115	81	128	180	176	164
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	115	81	128	180	176	164
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	1 094	1 094	1 094	1 008
Övriga immateriella anläggningstillgångar	41	35	27	26	26	7
Materiella anläggningstillgångar	559	608	684	621	621	415
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	103	90	71	75	8	10
Summa anläggningstillgångar	1 797	1 827	1 876	1 730	655	432
Lager	255	218	293	220	220	183
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	210	227	297	257	256	223
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	62	167	47	51	51	79
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	527	611	637	528	527	485
Summa tillgångar	2 324	2 438	2 513	2 258	1 182	917
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	1 212	1 204	976	677	577	409
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	34	34	34	31	31	31
Avsättningar, ej räntebärande	20	19	6	18	18	15
Skulder, räntebärande	848	977	1 276	1 250	250	209
Skulder, ej räntebärande	210	204	221	244	306	253
Finansiella skulder, övriga				38
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	2 324	2 438	2 513	2 258	1 182	917
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital	216	161	162		231	267
Förändring av rörelsekapital	-45	117 -	87		13	16
Kassaflöde från löpande verksamhet	171	279	75	–	244	283
Investeringar i anläggningstillgångar	-81 -	49 -	81 -		278 -	139
Avyttringar av anläggningstillgångar	0	1	3		10
Kassaflöde före förvärv och avyttring av företag	91	231	-3	–	-24	144
Nettoinvesteringar i företag	-				8
Kassaflöde efter investeringar	91	231	-3	–	-32	144
Förändring av lån	-110 -	272 -	7		43 -	44
Nyemission		82
Lämnad utdelning	-				10 -	25
Övrigt	-80	80 -	2 -		31 -	24
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-190	-110	-9	–	2	-93
Årets kassaflöde	-99	121	-12	–	-30	51
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	13,5	11,8	15,6	18,8	19,2	21,4
EBT-marginal (%)	10,7	7,4	12,6	11,4	18,2	20,2
Avkastning på eget kapital (%)	9,6	7,4	15,5	–	35,7	47,1
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	8,7	7,0	10,4	–	34,8	42,7
Soliditet (%)	52	49	39	30	49	45
Räntebärande nettoskuld	820	844	1 263	1 230	230	161
Skuldsättningsgrad	0,7	0,8	1,3	1,9	0,5	0,6
Medelantal anställda	1 327	1 132	1 280	–	1 067	892

EuroMaint – ett mycket utmanande år

Ratos förvärvade 100% av EuroMaint under 2007.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 652 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Joelsson (bolagsansvarig) och Jonathan Wallis.

Verksamhet

EuroMaint är ett av Sveriges ledande underhållsföretag. Den operativa verksamheten bedrivs i två dotterbolag: EuroMaint Rail (90% av försäljningen) och EuroMaint Industry (10%).

De båda dotterbolagen är specialistföretag som erbjuder kvalificerade underhållstjänster till spårtrafikbranschen respektive industrin. EuroMaint stärker sina kunders konkurrenskraft genom tjänster och produkter som ökar tillgängligheten, tillförlitligheten och livslängden på kundernas produktionsutrustning. Koncernen har 2 700 anställda.

Verksamheten inom EuroMaint Rail bedrivs genom ett nät av trafiknära verkstäder. Bolaget underhåller alla typer av spårburna fordon för gods och persontrafik samt ban- och kontaktledningsarbeten. EuroMaint Rail utför större ombyggnationer av tåg, erbjuder upparbetning av högkostnadskomponenter samt reservdelsförsörjning.

EuroMaint Industry arbetar inom den växande marknaden för industriellt underhåll. Bolaget under-

EuroMaint erbjuder kvalificerade underhållstjänster som ökar livslängden på kundernas produktionsutrustning.

håller kunders produktionsutrustning, erbjuder kvalificerade tjänster för optimering av produktionsoch underhållsprocesser, är en komplett leverantör av komponentservice samt utvecklar kundspecifik produktionsutrustning.

EuroMaint har sitt huvudkontor i Solna och finns förutom i Sverige också i Tyskland, Belgien, Polen, Nederländerna och Lettland.

Marknad

EuroMaint Rail har en stark position på den svenska marknaden för tågunderhåll.

Genom förvärvet av tyska RSM Group i början av 2010 har EuroMaint Rail även kraftigt stärkt sin verksamhet inom underhåll av spårburna fordon för godstransporter och etablerat sig på den alltmer avreglerade europeiska tågmarknaden. EuroMaint Rail är idag den ledande oberoende aktören för tågunderhåll i Europa och kan erbjuda ett heltäckande nät av underhållsverkstäder från norra Sverige till södra Tyskland.

EuroMaint Industry är en större oberoende underhållsleverantör i Sverige. Den långsiktiga marknadsutvecklingen för EuroMaint Industrys tjänster bedöms vara god, i och med ett fortsatt ökande behov av effektiviseringar av produktionen och det produktionsnära underhållet.

Året i korthet

2010 har varit ett utmanande år för EuroMaint Rail. Under den mycket kalla och snörika vintern belastades bolaget av omfattande kostnader och uteblivna intäkter på grund av störningarna i tågtrafiken. Vädret orsakade skador på tågen som det tog lång tid att åtgärda. Bolaget har samtidigt haft omstruktureringskostnader för att kunna effektivisera verksamheten. Den underliggande marknadsutvecklingen för såväl passagerartrafiken som godstrafiken har dock varit god. Förvärvet av RSM Group har inneburit en kraftigt ökad omsättning, omkring 800 Mkr, och en ökning av antalet verksamhetsorter och kunder.

För EuroMaint Industry har större delen av 2010 varit mycket utmanande också på grund av en fortsatt svag marknad för bolagets tjänster och produkter. Marknadsutvecklingen har dock förbättrats och orderintaget ökat under det sista kvartalet. Även EuroMaint Industry har belastats av omstruktureringskostnader under året.

EuroMaints försäljning för 2010 uppgick till 3 532 Mkr (2 510), vilket motsvarar en ökning om 41% jämfört med 2009. Försäljningen i EuroMaint Rail steg med 52% i och med företagsförvärv medan EuroMaint Industry uppvisade en minskning med 7%. Organisk tillväxt i koncernen var 9%.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till -67 Mkr (133). Resultatförsämringen förklaras av omfattande extraordinära poster orsakade av vinter- och omstruktureringskostnader inom EuroMaint Rail. Exklusive dessa poster var resultatet bättre än föregående år.

VD Ole Kjörrefjord

Kassaflödet har, mycket tack vare ett målmedvetet arbete med att minska rörelsekapitalet, varit positivt under året. Nettoskulden har minskat från 772 Mkr vid årets början till 741 Mkr vid årets utgång.

Framtid

EuroMaint Rail har en stark marknadsposition i Sverige och goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och effektivisering av verksamheten. Genom förvärvet av RSM Group har EuroMaint Rail etablerat sig i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Polen. Förvärvet ökar möjligheterna att dra fördel av den pågående avregleringen av tågoperatörsmarknaden i Europa. EuroMaint Industry har på grund av en fortsatt mycket utmanande marknadssituation utvecklats svagt under året. Bolaget har under de senaste två åren etablerat sig på flera orter i Sverige och därtill ökat sin kundbas inom flera branscher, vilket ger avsevärda möjligheter till förnyad tillväxt. Arbetet under 2011 kommer att fokusera på fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet.

www.euromaint.com

EuroMaint

Styrelse
Wille Laurén	Ordförande
Knut Hansen
Henrik Joelsson
Hans Pettersson
Jonathan Wallis
Ole Kjörrefjord	VD
Ledning
Ole Kjörrefjord	VD
Karl Ove Grönqvist CFO
Petter Arvidson	tf VD EuroMaint Rail,
	ersätts som VD under
	första halvåret av
	Ove Bergkvist
Nicklas Falk	VD EuroMaint Industry

Försäljning per verksamhetsområde

• 1) Resultatet 2010 har belastats med jämförelsestörande kostnader om -215 Mkr.
• 2) I rörelsens kostnader 2007 ingår -44 Mkr i omstruktureringskostnader.
• 3) Resultatet 2006 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.
• 4) Exklusive ränta på aktieägarlån.
• 5) I eget kapital per 2010-12-31 ingår aktieägarlån på 307 Mkr.

Mkr	2010 1)	2009	2008	2007 2)3) 2006 3) 2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	3 532	2 510	2 324	2 067	2 037	2 037
Rörelsens kostnader 4)	-3 602 -	2 352 -		2 165 -1 972 -	1 902 -	1 906
Övriga intäkter/kostnader	63	17
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar				1 -	4 -	4
EBITDA	-7	175	159	96	131	127
Av- och nedskrivningar	-59 -	42 -	38 -	27 -	29 -	25
EBITA	-67	133	122	69	102	102
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-4 -	4 -	4 -	2 -	2 -	2
Nedskrivning av goodwill
EBIT	-71	128	118	67	100	100
Finansiella intäkter	2	1	3	6	3	3
Finansiella kostnader 4) EBT	-63 - -132	59 - 70	61 - 60	61 - 12	46 - 57	12 91
Skatt	37 -	13 -	11	5 -	5 -	21
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	-95	57	49	17	52	70
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	-95	57	49	17	52	70
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	770	719	692	692		30
Övriga immateriella anläggningstillgångar	18	23	14	18		12
Materiella anläggningstillgångar	212	202	208	196		131
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	37	10	11	11		34
Summa anläggningstillgångar	1 037	954	925	917	–	207
Lager	535	375	264	280		269
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	798	776	675	609		507
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar			33			45
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	1 333	1 151	973	889	–	821
Summa tillgångar	2 370	2 105		1 897 1 807	–	1 028
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 5)	668	516	447	406		249
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	17	15	19	35		39
Avsättningar, ej räntebärande	83	22	32	21		32
Skulder, räntebärande	724	756	746	799		270
Skulder, ej räntebärande	865	786	644	545		438
Finansiella skulder, övriga	13	10	8
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	2 370	2 105		1 897 1 807	–	1 028
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	-105	41	65			105
Förändring av rörelsekapital	145 -	51	63 -			28
Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringar i anläggningstillgångar	40 -28 -	-10 25 -	128 41 -	–	–	77 35
Avyttringar av anläggningstillgångar	26	1	0			3
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	38	-34	87	–	–	45
Nettoinvesteringar i företag	-168	28
Kassaflöde efter investeringar	-129	-62	87	–	–	45
Förändring av lån	-27	4 -	30 -			70
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt	157	25 -	24			4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	129	29	-54	–	–	-66
Årets kassaflöde	0	-33	33	–	–	-21
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	-1,9	5,3	5,2	3,3	5,0	5,0
EBT-marginal (%)	-3,7	2,8	2,6	0,6	2,8	4,5
Avkastning på eget kapital (%)	-16,0	11,9	11,5	–	–	32,8
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	-5,1	10,4	9,8	–	–	18,5
Soliditet (%)	28	24	24	22	–	24
Räntebärande nettoskuld	741	772	732	834	–	264
Skuldsättningsgrad	1,1	1,5	1,7	2,1	–	1,2
Medelantal anställda	2 713	1 909	1 793	1 781	–	1 746

GS-Hydro – tecken på återhämtning

Ratos blev ägare i GS-Hydro under 2001 i samband med förvärvet av Atle. Ratos ägarandel uppgår idag till 100%.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till -62 Mkr (värdet är negativt till följd av en refinansiering som genomfördes 2008).

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Blomé (bolagsansvarig), Anders Lindblad (Industrial Advisor) och Johan Pålsson.

Verksamhet

GS-Hydro är en global leverantör av icke-svetsade rörsystem. Rörsystemen används främst i hydrauliska högtryckssystem med höga krav på snabb installation, renlighet samt minimala driftstopp och risker för läckage. Bolaget levererar kompletta rörsystem, prefabricerade rörmoduler och komponenter till rörsystem samt relaterade tjänster, bland annat design, installation, dokumentation och underhåll.

GS-Hydros produkter och tjänster används framför allt inom marin- och offshoreindustrin men även inom landbaserade segment såsom pappersindustrin, gruv- och metallindustrin samt bil- och flygindustrin. Bolaget har cirka 610 anställda i 17 länder. Huvudkontoret ligger i Finland.

Marknad

GS-Hydro arbetar med icke-svetsade rörsystem, vilket är en relativt liten andel av marknaden för rörsystem till hydrauliska applikationer. Möjligheter att öka marknadsandelen skapas genom marknads-

VD Pekka Frantti

föring av systemets fördelar jämfört med svetsade lösningar.

Bolaget bedriver verksamhet över hela världen och är en ledande leverantör inom sin marknadsnisch. Den enskilt största marknaden är Norge där marin- och offshoreindustrierna utgör viktiga kundsegment.

Efterfrågan i offshoresegmentet har stabiliserats under det första halvåret 2010. Sedan slutet av sommaren har aktiviteten ökat, främst relaterat till Asien, Brasilien och inom servicesegmentet, och orderingången har vänt uppåt för flera av GS-Hydros kunder. GS-Hydro levererar dock

sent i projektcykeln, vilket gör att den ökade aktiviteten inte påverkat bolaget positivt under året. Samtidigt talar fundamentala drivkrafter – såsom en långsiktig obalans mellan utbud och efterfrågan på olja samt en föråldrad installerad bas av oljeriggar – för en långsiktigt god utveckling i segmentet. Icke-svetsade rörsystem har klara fördelar inom offshoresegmentet. Vid installation och underhåll kan kundernas produktion fortgå utan kostsamma driftstopp, eftersom ingen svetslåga krävs. Även inom marinsegmentet har aktiviteten ökat under det andra halvåret, men från historiskt låga nivåer. Även här levererar GS-Hydro sent i projektcykeln. GS-Hydros produkter och tjänster används främst till hydraulik- och brandsystem i fartyg, såsom fiskefartyg och mudderverk. Här har marknadsnedgången varit mindre, vilket gynnat GS-Hydro. Bolagets rörsystem kan installeras på trånga och små ytor, vilket är en viktig konkurrensfördel. Även inom det landbaserade segmentet har efterfrågan minskat under året till följd av en låg investeringsaktivitet i industrin.

Året i korthet

GS-Hydros försäljning uppgick till 130,3 MEUR (140,7), vilket innebar en minskning med 7% jämfört med föregående år. Nedgången är en följd av en svag marknadsutveckling på flertalet geografiska marknader.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 2,8 MEUR (10,6) och påverkades negativt av den lägre försäljningsvolymen, omstruktureringskostnader och ledtid i anpassningen av bolagets kostnadsstruktur. Kraftiga åtgärder vidtas för att fortsätta anpassa kostnaderna till den lägre volymen. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 5,8 MEUR (7,5).

Den 1 februari 2010 tillträdde Pekka Frantti som ny VD för GS-Hydro.

Framtid

Den ökade aktiviteten inom framför allt offshoresegmentet under senare delen av 2010 kommer, i och med GS-Hydros sencykliska position, att gradvis bidra till förbättrade marknadsförutsättningar. På kort sikt, under 2011, förväntas emellertid en fortsatt dämpad marknad och ett behov av kostnadsanpassningar. På längre sikt finns starka drivkrafter som borgar för en stark utveckling, och GS-Hydro har goda förutsättningar för en snabbare tillväxt än marknaden i dess helhet.

www.gshydro.com

GS-Hydros rörsystem kan installeras på trånga och små ytor, vilket är en viktig konkurrensfördel.

GS-Hydro

Styrelse
Anders Lindblad Rolf Ahlqvist Henrik Blomé Johan Pålsson Eli K. Vassenden	Ordförande
Ledning
Pekka Frantti	VD
Kristiina Leppänen	CFO
Terho Hoskonen	V.P. Sales and Marketing
Harri Jokinen	V.P. Technology and Sourcing
Heikki Pennanen	V.P. Global Strategic Projects
Fernando Guarido	Managing Director, GS-Hydro Spain and Brazil
Chris Hargreaves	Managing Director, GS-Hydro UK
Bjørn Morten Olesen Managing Director,	GS-Hydro Norway
Seppo Lusenius	Director Finnish and Russian Operations
Ulla Toivo	Head of Global HR

Försäljning per region

1) GS-Hydro refinansierades i september 2008. Resultatet för 2008 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till ny finansiering och koncernstruktur.

MEUR	2010	2009		2008 1) 20071)	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	130,3	140,7	159,0	141,8	141,8	106,3
Rörelsens kostnader	-124,6 -	127,4 -	139,0 -	123,4 -	123,4 -	93,8
Övriga intäkter/kostnader
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar				3,6	3,6
EBITDA	5,7	13,3	20,0	22,0	22,0	12,5
Av- och nedskrivningar	-2,9 -	2,7 -	2,4 -	2,1 -	2,1 -	1,6
EBITA	2,8	10,6	17,6	19,9	19,9	10,9
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill	-0,8
EBIT	2,0	10,6	17,6	19,9	19,9	10,9
Finansiella intäkter	0,6	0,5
Finansiella kostnader	-5,4 -	5,6 -	8,9 -	8,0 -	3,3 -	1,7
EBT	-2,9	5,5	8,7	11,9	16,6	9,2
Skatt	-0,1 -	2,5 -	4,1 -	5,6 -	5,6 -	2,4
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	-3,0	3,0	4,6	6,3	11,0	6,8
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	-3,0	3,0	4,6	6,3	11,0	6,8
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	56,2	56,8	56,8		15,1	15,1
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	8,8	9,6	8,8		7,2	8,6
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	1,2	0,9	1,9		0,9	1,0
Summa anläggningstillgångar	66,2	67,4	67,4	–	23,2	24,7
Lager	26,1	31,6	34,7		34,9	23,8
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	34,4	35,9	40,3		35,9	29,6
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	9,2	6,9	11,6		7,2	0,2
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	69,6	74,3	86,6	–	78,0	53,6
Summa tillgångar	135,8	141,7	153,9	–	101,2	78,3
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	34,1	34,8	27,2		34,4	23,1
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	-0,3 -	0,5
Avsättningar, ej räntebärande	0,4	0,5	0,3		0,2	0,6
Skulder, räntebärande	78,0	81,6	92,3		33,6	30,5
Skulder, ej räntebärande	21,7	23,4	32,2		30,6	23,1
Finansiella skulder, övriga	1,9	1,9	1,9		2,4	1,0
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	135,8	141,7	153,9	–	101,2	78,3
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	1,0	6,6			14,1	8,0
Förändring av rörelsekapital	4,9	0,9 -			13,4 -	8,0
Kassaflöde från löpande verksamhet	5,8	7,5	–	–	0,7	0,0
Investeringar i anläggningstillgångar	-1,6 -	2,6 -			3,2 -	2,0
Avyttringar av anläggningstillgångar
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	4,3	4,9	–	–	-2,5	-2,0
Nettoinvesteringar i företag					6,4 -	2,0
Kassaflöde efter investeringar	4,3	4,9	–	–	3,9	-4,0
Förändring av lån	-4,0 -	10,9			3,1	1,0
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt	1,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-2,6	-10,9	–	–	3,1	1,0
Årets kassaflöde	1,6	-6,0	–	–	7,0	-3,0
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	2,1	7,5	11,1	14,0	14,0	10,3
EBT-marginal (%)	-2,2	3,9	5,5	8,4	11,7	8,7
Avkastning på eget kapital (%)	-8,7	9,8	–	–	38,3	34,1
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	2,3	9,4	–	–	32,7	21,8
Soliditet (%)	25	25	18	–	34	29
Räntebärande nettoskuld	68,5	74,2	80,7	–	26,4	30,3
Skuldsättningsgrad	2,3	2,3	3,4	–	1,0	1,3
Medelantal anställda	611	623	641	–	527	404

Hafa Bathroom Group – stark marknadsposition

Ratos blev ägare i Hafa Bathroom Group under 2001 via investeringen i Haendig i samband med förvärvet av Atle. Bolaget är idag direktägt av Ratos och ägarandelen uppgår till 100%.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos vid årsskiftet var 162 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Henrik Blomé (bolagsansvarig), Stig Karlsson (Industrial Advisor) och Johan Pålsson (suppleant).

Verksamhet

Hafa Bathroom Group är en ledande leverantör av badrumsinredningar. Bolaget designar, utvecklar och säljer ett brett sortiment av badrumsprodukter – såsom badrumsmöbler, duschlösningar och massagebadkar – via återförsäljare i Norden. Produktion sker genom kontraktstillverkare i Asien och Europa, undantaget den egna kundanpassade monteringen av massagebadkar i Sverige.

Sortimentet säljs och marknadsförs under varumärkena Hafa, som främst säljs i "gör-det-själv"och byggvaruhandeln, samt Westerbergs, som i större utsträckning säljs via specialiserade återförsäljare såsom VVS- och fackhandeln. Huvuddelen av Hafa Bathroom Groups försäljning avser renovering av privatägda badrum och i mindre utsträckning nybyggnadsprojekt.

Marknad

Hafa Bathroom Group verkar på den nordiska badrumsmarknaden med särskild tyngd mot ROTsektorn. Mot slutet av 2008 och under det första halvåret 2009 skedde en betydande marknadsnedgång till följd av den allmänna konjunkturförsvagningen. Sedan dess har utvecklingen förbättrats väsentligt, i synnerhet i Sverige, tack vare det låga ränteläget, införandet av ROT-avdrag samt en ökad framtidstro i konsumentledet. För den proffsrelaterade badrumsmarknaden har utvecklingen inte varit lika stark, men under senare delen av 2010 har tecken på en återhämtning synts.

Konkurrensbilden på den nordiska marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer som fokuserar på olika produktkategorier, kundsegment, distributionskanaler och geografiska marknader. Hafa Bathroom Group är, trots en sammantaget måttlig marknadsandel i Norden, en väsentlig aktör inom badrumsprodukter till byggvaru-, "gör-det-själv"- och VVS-handeln.

Året i korthet

Hafa Bathroom Groups nettoomsättning uppgick under 2010 till 424 Mkr (390). Den del av den nordiska badrumsmarknaden som huvudsakligen står för bolagets försäljning, ROT-segmentet i

VD Ola Andrée

Sverige och Norge, har utvecklats starkt under 2010. Under årets första halvår var bolagets tillväxt mycket stark, och man lanserade en satsning mot proffsmarknaden. Under andra halvåret påverkades emellertid Hafa Bathroom Groups utveckling negativt av ett avslutat kundavtal.

Rörelseresultatet (EBITA) minskade under året och uppgick till 38 Mkr (51).

Hafa Bathroom Group lämnade en utdelning på 90 Mkr till Ratos under året. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 9 Mkr (85).

Framtid

Den nordiska badrumsmarknaden har långsiktigt goda tillväxtförutsättningar i och med ett stort underliggande renoveringsbehov, ett ökande intresse för heminredning och design samt en "gör-det-själv"-trend. Förutsättningarna i Hafa Bathroom Groups marknadssegment är positiva, bland annat drivet av ROT-avdrag och ett fortsatt lågt ränteläge.

För Hafa Bathroom Group bedöms det avslutade kundavtalet ha en negativ inverkan på försäljningen 2011. Bolaget har dock goda tillväxtmöjligheter i Norden och ett flertal nya betydande kundavtal har slutits. Dessa förväntas, när de implementerats fullt ut, ha goda förutsättningar att kompensera det avslutade kundavtalet.

HAFA	Hafa
BATHROOM	westerbe
GROUP

Under året lanserade Hafa Bathroom Group en satsning mot proffsmarknaden.

Hafa Bathroom Group

Styrelse
Stig Karlsson	Ordförande
Henrik Blomé
Thomas Holmgren
Staffan Jehander
Anders Reuthammar
Ola Andrée	VD
Johan Pålsson	Suppleant
Ledning
Ola Andrée	VD
Malin Sundbäck	CFO

Eva Östergren Marknadsföringschef Marie Bengtsson Sortiment- och Designchef Tobias Höglind Nordisk Försäljningschef

Försäljning per marknad

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	424	390	391	409	439
Rörelsens kostnader	-381 -	334 -	344 -	388 -	406
Övriga intäkter/kostnader	-		1
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	43	56	46	21	33
Av- och nedskrivningar	-5 -	5 -	6 -	5 -	5
EBITA	38	51	41	16	28
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill
EBIT Finansiella intäkter	38 1	51	41	16	28
Finansiella kostnader	-2 -	11 -	6 -	6 -	4
EBT	37	40	35	10	24
Skatt	-16 -	9 -	8 -	4 -	8
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	20	31	27	6	16
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	20	31	27	6	16
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	42	42	42	42	42
Övriga immateriella anläggningstillgångar	1	1	0
Materiella anläggningstillgångar	9	12	12	18	23
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	5	6	3	1
Summa anläggningstillgångar	57	60	58	61	65
Lager	110	92	111	117	95
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	98	73	73	80	99
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	2	21	1	2	7
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	210	185	185	199	201
Summa tillgångar	267	245	244	260	266
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	51	122	90	62	25
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande Skulder, räntebärande	19 87	16 21	22 76	15 144	17 125
Skulder, ej räntebärande	102	76	56	39	99
Finansiella skulder, övriga	9	9
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	267	245	244	260	266
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	42	42	43	16	25
Förändring av rörelsekapital	-33	43	25 -	60 -	6
Kassaflöde från löpande verksamhet	9	85	68	-44	19
Investeringar i anläggningstillgångar	-4 -	5	0 -		5
Avyttringar av anläggningstillgångar	0	0
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	6	80	68	-44	14
Nettoinvesteringar i företag
Kassaflöde efter investeringar	6	80	68	-44	14
Förändring av lån	66 -	54 -	69	20	13
Nyemission
Lämnad utdelning	-90
Övrigt	0 -	7		19 -	25
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-24	-61	-69	39	-12
Årets kassaflöde Nyckeltal	-18	19	-1	-5	2
EBITA-marginal (%)	8,9	13,0	10,4	3,9	6,4
EBT-marginal (%)	8,7	10,3	8,9	2,4	5,5
Avkastning på eget kapital (%)	23,6	29,1	35,5	13,8	58,2
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	27,4	32,9	21,8	9,0	19,2
Soliditet (%)	19	50	37	24	9
Räntebärande nettoskuld	85	0	75	142	118
Skuldsättningsgrad	1,7	0,2	0,8	2,3	5,0
Medelantal anställda	177	166	168	175	173

HL Display – Ratos ny huvudägare

Ratos blev ägare i HL Display 2001 i samband med förvärvet av Atle och ägde vid början av 2010 29% av kapitalet och 20% av rösterna. I juni 2010 offentliggjorde Ratos ett avtal om förvärv av familjen Remius aktier i HL Display, samt ett erbjudande till övriga aktieägare om att överlåta sina aktier till Ratos för 49 kr per aktie. Per den 31 december 2010 ägde Ratos cirka 99% av HL Display och en tvångsinlösenprocess pågår för att förvärva resterande aktier.

Koncernmässigt bokfört värde vid årsskiftet uppgick till 1 024 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Susanna Campbell (bolagsansvarig) och Stig Karlsson (Industrial Advisor).

Verksamhet

HL Display är en marknadsledande internationell leverantör av produkter och lösningar för butikskommunikation och varuexponering. Kunderna finns inom detaljhandel (bland annat dagligvaruhandel) och bland varumärkesleverantörer.

Bolaget tillverkar och säljer hyllkantslister, hyllsystem, hyllavdelare, exponeringsställ, golvställ, affischramar, lösviktsbehållare, digital skyltning m m. Produkterna är framför allt i extruderad, formsprutad, stansad eller bockad plast.

Bolagets huvudmarknad är Europa men försäljning sker även i Asien. Företaget startades 1954 och var 1993-2010 noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Tillverkning bedrivs i Sundsvall, Karlskoga och Suzhou, Kina (extrudering/formsprutning), i Falun (tryck och bockning av plastfolie) samt i Harlow, Storbritannien (multimaterial). HL Display har cirka 1 100 anställda i 33 länder och distributörer i ytterligare 13 länder. Över 90% av försäljningen sker utanför Sverige. HL Display är den enda globala aktören på sin marknad och konkurrensen utgörs främst av mindre lokala eller regionala företag.

Marknad

Den globala och regionala utvecklingen i detaljhandeln är central för efterfrågan på HL Displays produkter. Nyetablering av butiker, implementering

VD Gérard Dubuy

av nya butikskoncept och omprofilering av butiker är viktiga tillväxtfaktorer, liksom kampanjer och profileringsambitioner från varumärkesleverantörer.

Norden och övriga Mellan- och Västeuropa står idag för huvuddelen av HL Displays omsättning, cirka 79%. Framöver förväntas tillväxten vara högre i Östeuropa och Asien. Idag svarar dessa marknader för cirka 13% respektive 8% av omsättningen.

HL Displays tre viktigaste kundsegment är dagligvaruhandel, fackhandel och varumärkesleverantörer, där dagligvaruhandeln idag står för den största delen av omsättningen.

Året i korthet

Koncernens nettoförsäljning 2010 uppgick till 1 617 Mkr (1 360), vilket är en ökning med 19% jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på förvärvet av PPE som genomfördes under december 2009. Även exklusive PPE hade HL Display en volymtillväxt, men denna neutraliserades av en stark krona vilket resulterade i en organisk tillväxt om +1%. I början av året präglades marknaden generellt sett av kundernas fortsatt återhållsamma hållning till investeringar, men under slutet av 2010 ökade aktiviteten.

Det har varit stora variationer i utvecklingen mellan HL Displays geografiska marknader, med en positiv omsättningsutveckling i Östeuropa, Storbritannien och Asien, en oförändrad utveckling i Sydeuropa, medan Norden och Mellaneuropa uppvisade en minskad försäljning.

Bruttomarginalen sjönk till 44% (49), främst till följd av att PPE har lägre bruttomarginal än övriga HL Display samt negativa valutaeffekter. Rörelsekostnaderna har minskat jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 66 Mkr (86), motsvarande en EBITA-marginal om 4,1% (6,3). Resultatet påverkades negativt av jämförelsestörande kostnader om 27 Mkr, främst avseende omstruktureringar i produktionen samt transaktionskostnader relaterade till Ratos förvärv.

Under året har beslut fattats om att lägga ned produktionen vid fabriken i Karlskoga. Den automatiserade delen av produktionen har flyttats till Sundsvall, och personalintensiv tillverkning flyttas under 2011 till en ny anläggning i Gliwice, Polen.

Integrationen av förvärvade PPE fortgår enligt plan. HL Displays tidigare enheter i Kirmington och Shipley har stängts och verksamheten flyttats till PPEs lokaler i Harlow. Under året har också bolagets svenska joint venture HL Trion sålts till en underleverantör, och bolagets amerikanska joint venture med Trion avslutades. Dessa åtgärder har haft marginell effekt på resultatet.

Framtid

HL Display har under året uppdaterat sin affärsplan och huvudfokus är tillväxt och förbättrade marginaler. Konkreta planerade initiativ för att nå detta innefattar bland annat:

• n fortsatt stark kostnadskontroll och fokus på åtgärder för att förbättra bruttomarginalen
• n fortsatt fokus på en mer konceptbaserad försäljningsmodell
• n ytterligare investeringar i nya innovationer
• n fokus på förbättrat rörelsekapital
• n fortsatt integration av PPE
• n förvärv

n förbättrad utbildning och best practice-sharing Bolagets långsiktiga finansiella mål är oförändrade.

Finansiella mål

• n Organisk tillväxt 5-10%
• n EBITA-marginal >12%

HL Displays produkter används främst inom dagligvaruhandeln.

www.hl-display.com

HL Display

Styrelse
Stig Karlsson	Ordförande
Susanna Campbell
Mats-Olof Ljungkvist
Lars-Åke Rydh
Gérard Dubuy	VD
Ledning
Gérard Dubuy	VD
Fredrik Birkhammar	IT-direktör
Håkan Eriksson	Marknads- och affärs
	utvecklingsdirektör
Staffan Forslund	Personaldirektör
Marc Hoeschen	Group Supply Chain
	Manager
Birger Nilsson	Utvecklingsdirektör
Xavier Volpato	Produktions- och
	logistikdirektör

Försäljning per marknad

Julien Wagner Inköpsdirektör

Försäljning per kundsegment

			1) Resultatet 2010 har belastats med jämförelse
störande kostnader om -27 Mkr.

2) Resultatet 2009 och 2010 är proformaberäknat med hänsyn till ny koncern- och kapitalstruktur.

Mkr		20101)2) 2009 2) 2009		2008	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 617	1 360	1 360	1 536	1 571	1 448
Rörelsens kostnader	-1 505 -	1 233 -	1 233 -	1 366 -	1 376 -	1 296
Övriga intäkter/kostnader	-8 -	5 -	5 -	3	6 -	1
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar	0
EBITDA	104	122	121	166	201	151
Av- och nedskrivningar	-38 -	36 -	36 -	36 -	40 -	44
EBITA	66	86	86	130	161	107
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-2
Nedskrivning av goodwill
EBIT	65	86	86	130	161	107
Finansiella intäkter	8			13	4	2
Finansiella kostnader	-44 -	26 -	2 -	7 -	10 -	17
EBT	29	61	84	136	155	92
Skatt	-11 -	26 -	26 -	40 -	47 -	30
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	18	35	58	96	108	62
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	18	35	58	96	108	61 1
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	1 180		231	33	23
Övriga immateriella anläggningstillgångar	7		13	9	12	6
Materiella anläggningstillgångar	214		223	138	138	208
Finansiella tillgångar, räntebärande	13
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	24		21	22	22	20
Summa anläggningstillgångar	1 438	–	488	202	195	234
Lager	195		180	187	154	137
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	381		360	336	365	343
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	206		213	221	178	163
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	783	–	753	744	697	643
Summa tillgångar	2 221	–	1 242	946	892	877
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	1 120		551	538	472	386
Innehav utan bestämmande inflytande	3			4	3	2
Avsättningar, räntebärande	4		5	3	4	9
Avsättningar, ej räntebärande	24		24	23	23	19
Skulder, räntebärande	705		352	100	128	202
Skulder, ej räntebärande	364		309	278	262	259
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	2 221	–	1 242	946	892	877
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital			90	147	148	137
Förändring av rörelsekapital			36	8 -	10 -	17
Kassaflöde från löpande verksamhet	–	–	126	155	138	120
Investeringar i anläggningstillgångar	-		24 -	29 -	40 -	32
Avyttringar av anläggningstillgångar				5	9
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	–	–	102	131	107	88
Nettoinvesteringar i företag	-		266 -	1 -	37
Kassaflöde efter investeringar	–	–	-164	130	70	88
Förändring av lån			202 -	46 -	32	14
Nyemission					1	5
Lämnad utdelning	-		43 -	43 -	27 -	23
Övrigt					1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–	159	-89	-57	-4
Årets kassaflöde	–	–	-5	41	13	84
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	4,1	6,3	6,3	8,5	10,2	7,4
EBT-marginal (%)	1,8	4,5	6,2	8,9	9,9	6,4
Avkastning på eget kapital (%)	2,2	–	10,6	19,1	25,2	16,8
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	5,3	–	11,0	22,9	27,4	19,3
Soliditet (%)	51	–	44	57	53	44
Räntebärande nettoskuld	490	–	144 -	118 -	46	48
Skuldsättningsgrad	0,6	–	0,6	0,2	0,3	0,5
Medelantal anställda	1 102		906	973	968	952

Inwido – fortsatt förbättrad lönsamhet

Ratos förvärvade under 2004 den ledande svenska fönster- och ytterdörrtillverkaren Inwido. Ratos ägarandel uppgår till 96%. Övriga aktieägare är ledande befattningshavare i Inwido.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 2 057 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Thomas Hofvenstam (bolagsansvarig), Leif Johansson, Henrik Lundh (suppleant) och Anders C. Karlsson (Industrial Advisor).

Verksamhet

Inwido är verksamt inom fönster- och ytterdörrmarknaden i Norden (94%) och i utvalda länder i norra Europa (6%): Storbritannien, Irland, Polen och Ryssland. Från att ha varit den ledande fönstertillverkaren i Sverige har bolaget genom 30 tilläggsförvärv under Ratos innehavstid även etablerat en stark marknadsposition i Finland, Danmark och Norge. Inwido är idag Nordens ledande aktör inom fönster och ytterdörrar.

Bolagets produkter är fönster och ytterdörrar i trä och trä/aluminium som säljs till konsumenter, byggbolag och småhustillverkare. Bolaget marknadsför nationella varumärken i varje land. De mest kända varumärkena är Elitfönster, Allmogefönster, Hajom och SnickarPer i Sverige; KPK och Outline i Danmark; Tiivi och Pihla i Finland; Lyssand, Frekhaug och Diplomat i Norge; Allan Brothers i Storbritannien; Carlson i Irland; Eurotiivi i Ryssland samt Sokolka i Polen. Inwido-koncernen har cirka 3 750 anställda.

Marknad

Den totala nordiska fönster- och dörrmarknaden uppskattas till cirka 2 miljarder euro, varav knappt 90% utgörs av fönster och drygt 10% av ytterdörrar. Marknaderna i Sverige och Danmark är störst,

VD Håkan Jeppsson

därefter följer Norge och Finland. Marknaderna i de olika länderna är fragmenterade och nationella, med egna fönstersystem, beslag och dimensioner. Det förekommer relativt begränsad export mellan länderna. Marknadens utveckling styrs av aktiviteten inom reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) i det etablerade fastighetsbeståndet samt av nybyggnation av bostäder och övriga hus. Drygt två tredjedelar av Inwidos omsättning är relaterad till ROT-aktiviteter.

Konsumentmarknaden utgör Inwidos största kundgrupp med över 70% av försäljningen. Denna försäljning sker via "gör-det-själv"-kedjor, byggmaterialhandel och installatörer eller direkt till privatpersoner. Försäljning till industrikunder, dvs större entreprenörer, byggherrar och småhustillverkare, utgör knappt 30% av omsättningen.

Viktiga drivkrafter för Inwidos utveckling är bland annat BNP-tillväxt, ränteutveckling, realinkomstutveckling och hushållens framtidstro. Regleringar och styrmedel, såsom lagar om energieffektivitet och ROT-avdrag, kan också påverka volymerna. I konsumentledet ökar efterfrågan på produkter som är miljövänliga, energibesparande och säkra. Betydelsen av design ökar likaså.

Året i korthet

Liksom andra halvåret 2009 var tillväxten under första halvåret 2010 stark. Därefter skedde en utplaning under andra halvåret på grund av starka jämförelsetal andra halvåret 2009. Lönsamheten har kraftigt förbättrats till följd av förbättrad bruttomarginal, lägre fasta kostnader och ökad omsättning.

I Sverige har både omsättning och lönsamhet kraftigt förbättrats. I övriga Norden har omsättningen ökat något och lönsamheten stärkts. I Storbritannien, Irland, Polen och Ryssland har utvecklingen varit den motsatta, med minskad omsättning och ökat negativt resultat. Åtgärdsprogram har initierats på dessa marknader för att förbättra resultaten 2011. Det relativt låga ränteläget har gynnat både nybyggnation och renovering, och i Sverige har stimulanspaket (ROT-avdrag) haft positiva effekter på efterfrågan.

Inwido har under året genomfört ett flertal viktiga rekryteringar på ledande positioner.

Under första kvartalet förvärvades huvuddelen av minoritetsdelägandet i Inwido Danmark. I februari 2011 förvärvades de återstående 5% av aktierna i Inwido Danmark, som nu ägs av Inwido till 100%. Därmed är renodlingen av ägandet i Inwido-koncernen slutförd.

Omsättningen uppgick till 5 149 Mkr (5 026) och rörelseresultatet (EBITA) var 446 Mkr (348). Rörelsemarginalen (EBITA) var 8,7% (6,9).

Framtid

Inwido har med sina starka lokala varumärken en ledande marknadsposition i Norden inom underhållsfria, miljövänliga och energibesparande fönster. Bolaget är väl positionerat för fortsatt tillväxt och ett aktivt deltagande i en strukturering av branschen. De kommande åren kommer Inwido att ytterligare förstärka satsningen på konsumentmarknaden avseende produktutveckling, varumärken och marknadskommunikation. Denna strategi i kombination med koncerngemensamma effektivitetshöjande åtgärder förväntas öka lönsamheten ytterligare.

Konsumenternas ökade intresse för hem och design, dit fönster alltmer räknas, är positivt för Inwido.

www.inwido.se

Inwido

Styrelse
Anders C. Karlsson	Ordförande
Benny Ernstson
Thomas Hofvenstam
Leif Johansson
Anders Wassberg
Kjell Åkesson
Håkan Jeppsson	VD
Henrik Lundh	Suppleant
Ledning
Håkan Jeppsson	VD
Peter Welin	CFO
Anders Isaksson	COO
Jonna Opitz	SVP Communication
	and Branding
Lena Wessner	SVP Human Resources
Jonas Netterström	SVP Sverige
Mads Storgaard Mehlsen SVP Danmark
Timo Luhtaniemi	SVP Finland
Arne Dyngeland	SVP Norge
Olle Marköö	SVP Emerging Markets
	Europe and Consumer
	segment

Försäljning per marknad

Försäljning per kundgrupp

• 1) I resultatet 2010 ingår jämförelsestörande kostnader om -80 Mkr (-41).
• 2) I resultatet 2008 ingår jämförelsestörande kostnader om -107 Mkr.

3) Exklusive ränta på aktieägarlån.

Mkr	2010 1)	2009 1)	2008 2)	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	5 149	5 026	5 639	5 057	3 285
Rörelsens kostnader 2)	-4 532	-4 531	-5 168	-4 510	-2 837
Övriga intäkter/kostnader	6	12	-6	46
Andelar i intresseföretags resultat	2	1	-1	1
Resultat från avyttringar					20
EBITDA	625	508	464	594	468
Av- och nedskrivningar	-179	-160	-141	-113	-78
EBITA	446	348	323	481	390
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-7	-7	-7	-5	-6
Nedskrivning av goodwill
EBIT	439	341	316	476	384
Finansiella intäkter	33	18	10	12
Finansiella kostnader 3)	-144	-170	-218	-176	-112
EBT	328	189	107	312	272
Skatt	-121	-73	37	-81	-73
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	207	116	144	231	199
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	208	118	110	191	165
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	-1	-2	34	40	34
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	3 159	3 423	3 538	3 322	2 048
Övriga immateriella anläggningstillgångar	26	61	69	52	42
Materiella anläggningstillgångar	687	839	951	1 070	650
Finansiella tillgångar, räntebärande	23	34	52	8	2
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	87	103	142	38	13
Summa anläggningstillgångar	3 982	4 460	4 752	4 490	2 755
Lager	505	537	674	823	505
Fordringar, räntebärande			0
Fordringar, ej räntebärande	750	616	654	740	474
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	517	618	341	356	132
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	1 772	1 771	1 669	1 919	1 111
Summa tillgångar	5 754	6 231	6 421	6 409	3 866
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	2 314	2 208	1 588	1 285	914
Innehav utan bestämmande inflytande	26	208	376	252	173
Avsättningar, räntebärande	0	8		2
Avsättningar, ej räntebärande	117	119	156	122	65
Skulder, räntebärande	2 041	2 637	3 325	2 999	1 960
Skulder, ej räntebärande	1 224	1 043	944	1 700	710
Finansiella skulder, övriga	32	8	33	49	44
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	5 754	6 231	6 421	6 409	3 866
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	488	209	165	385	298
Förändring av rörelsekapital	-105	300	183	-181	-3
Kassaflöde från löpande verksamhet	383	510	348	204	295
Investeringar i anläggningstillgångar	-69	-84	-205	-224	-177
Avyttringar av anläggningstillgångar	6	24	176	32	1
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	321	449	318	12	119
Nettoinvesteringar i företag	0	-127	-35	-614	-467
Kassaflöde efter investeringar	321	323	284	-602	-348
Förändring av lån	-364	-607	-521	640	182
Nyemission		593	88	30	28
Lämnad utdelning	-4
Övrigt	-33	-23	115	146
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-401	-38	-318	816	210
Årets kassaflöde	-80	285	-34	214	-138
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	8,7	6,9	5,7	9,5	11,9
EBT-marginal (%)	6,4	3,8	1,9	6,2	8,3
Avkastning på eget kapital (%)	9,2	6,2	7,7	17,3	17,6
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	10,0	6,9	6,6	12,9	14,0
Soliditet (%)	41	39	31	24	28
Räntebärande nettoskuld	1 501	1 992	2 932	2 638	1 826
Skuldsättningsgrad	0,9	1,1	1,7	2,0	1,8
Medelantal anställda	3 759	3 604	4 115	3 591	2 123

Jøtul – stark nordisk marknad

Ratos förvärvade Jøtul 2006. Ratos ägarandel uppgår till 61%. Övriga delägare är Accent Equity Partners och företagsledningen.

Koncernmässigt bokfört värde vid årsskiftet uppgick till 324 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig), Anders Lindblad (Industrial Advisor) och Johan Rydmark.

Verksamhet

Jøtul är Europas största tillverkare av braskaminer. Bolaget, som är ett av Norges äldsta företag med anor från 1853, tillverkar brasvärmekaminer, kassetter, omramningar samt tillbehör till braskaminer. Koncernens viktigaste varumärken är Jøtul och Scan. Tillverkningen sker i Norge, Danmark, Frankrike, Polen och USA. Produkterna säljs globalt dels via egna säljbolag, dels via importörer. Produkterna når slutkonsumenterna genom specialbutiker och på vissa marknader även genom "gör-det-själv" kanaler.

Marknad

Den globala marknaden för Jøtuls produkter minskade med 3% under 2010 och uppgick till cirka 13 miljarder NOK. Långsiktigt drivs marknadstillväxten främst av ökat fokus på uppvärmning med förnyelsebar energi samt av kostnadsutvecklingen

VD Erik Moe

för alternativa uppvärmningskällor – el, olja och naturgas. Dessutom påverkas marknadsutvecklingen av faktorer såsom väder, ränteutveckling, fastighetspriser, bostadsbyggande och renovering av bostäder.

Jøtuls största marknader är Norden, Frankrike och USA. Bolaget har en stark position i Norden med en marknadsandel om cirka 24%. Andra nordiska aktörer är Nibe, Hwam, Morsø och Dovre.

Under 2010 har marknadssituationen varit gynnsam i Norden till följd av förbättrad konjunktur, ett för Jøtul gynnsamt kallt klimat, höga energipriser samt statliga stimulanspaket för att uppmuntra miljövänlig uppvärmning och renovering av bostäder. Samtidigt har utvecklingen på andra marknader viktiga för Jøtul, såsom Frankrike och Tyskland, varit betydligt svagare. I Frankrike har efterfrågan påverkats negativt till följd av att subventionerna för inköp av brasvärmeprodukter minskades från årsskiftet 2009/2010. I Tyskland finns fortfarande en allmänt försiktig hållning bland konsumenterna vad gäller inköp av kapitalvaror.

Generellt har Jøtuls breda geografiska täckning medfört att en stark utveckling i Norden kompenserat för en svag utveckling i Östeuropa, Tyskland och Frankrike. Jøtul har stärkt sina marknadspositioner på huvudmarknaderna Norge, Frankrike och USA där utvecklingen varit bättre än för marknaden i genomsnitt.

Försäljningen ökade med 2% och uppgick till 876 MNOK (859). Trots ökad försäljning var rörelseresultatet exklusive extraordinära poster i nivå med föregående år, vilket framför allt beror på en förändrad försäljningsmix. Rörelseresultatet (EBITA) var 81 MNOK (73). Rörelsemarginalen var 9,2% (8,5).

Framtid

Jøtul fortsätter sin offensiva produktutveckling, med inriktning på att ta fram nya miljövänliga och energieffektiva produkter, samt sitt fokuserade arbete med att stärka positionerna på de marknader där bolaget är verksamt.

Finansiella mål

• n EBITA-marginal på 13% inom tidshorisonten för affärsplanen, perioden 2011-2013, (långsiktigt >15%)
• n Organisk försäljningstillväxt >7%, utgående från normaliserade marknadsvolymer
• n Arbetskapital/försäljning <25%

www.jotul.com

Jøtul är ett av Norges äldsta företag med anor från 1853.

Jøtul

Styrelse Anders Lindblad Ordförande Per Frankling Olav Kjell Holtan Lennart Rappe Johan Rydmark Håkan Söderbäck Geir Bunes Arbetstagarrepresentant Arild Johannessen Arbetstagarrepresentant Svein Erik Pedersen Arbetstagarrepresentant Jan Ohlsson Suppleant Ledning Erik Moe VD Gunnar Hjortaas CFO

Försäljning per marknad

• 1) Resultatet 2010 har påverkats positivt av ändrade pensionsregler med 17 MNOK.
• 2) Resultatet 2006 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv och Jøtuls förvärv av Krog Iversen under 2006.
• 3) Exklusive ränta på aktieägarlån.
• 4) I eget kapital per 2010-12-31 ingår aktieägarlån på 334 MNOK.

MNOK	2010 1)	2009	2008	2007	2006 2)
Resultaträkning
Nettoomsättning	876	859	906	812	905
Rörelsens kostnader	-756 -	745 -	820 -	742 -	793
Övriga intäkter/kostnader	9	8
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar				18
EBITDA	129	122	86	88	112
Av- och nedskrivningar	-48 -	49 -	47 -	41 -	35
EBITA	81	73	39	47	77
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill
EBIT	81	73	39	47	77
Finansiella intäkter	15	89	13	8	12
Finansiella kostnader 3)	-39 -	70 -	71 -	46 -	44
EBT	57	92	-19	9	45
Skatt	-6 -	17	14	3 -	8
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	50	75	-5	12	37
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	50	75 -	5	12	37
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	472	475	488	477	593
Övriga immateriella anläggningstillgångar	205	203	203	201	14
Materiella anläggningstillgångar	226	230	254	242	212
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	6	4	4	4	8
Summa anläggningstillgångar	908	913	949	924	827
Lager	180	177	202	214	196
Fordringar, räntebärande				6	4
Fordringar, ej räntebärande	141	140	171	116	144
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar			2
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	321	317	375	336	344
Summa tillgångar	1 229	1 230	1 324	1 260	1 171
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 4)	533	487	349	393	385
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	17	38	40	43	39
Avsättningar, ej räntebärande	88	94	87	132	90
Skulder, räntebärande	458	483	622	580	534
Skulder, ej räntebärande	134	128	226	112	123
Finansiella skulder, övriga	1	1
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	1 229	1 230	1 324	1 260	1 171
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	60	66	24	13
Förändring av rörelsekapital	11	15 -	12
Kassaflöde från löpande verksamhet	70	81	12	13	–
Investeringar i anläggningstillgångar	-56 -	32 -	48 -	57
Avyttringar av anläggningstillgångar	11	0	2
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	25	49	-33	-44	–
Nettoinvesteringar i företag	-			7
Kassaflöde efter investeringar	25	49	-33	-51	–
Förändring av lån	-25 -	121	35	30
Nyemission		70
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-25	-50	35	30	–
Årets kassaflöde	0	-2	2	-21	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	9,2	8,5	4,3	5,8	8,5
EBT-marginal (%)	6,5	10,7 -	2,1	1,1	5,0
Avkastning på eget kapital (%)	9,8	17,9 -	1,4	3,1	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	9,5	16,0	5,2	5,6	–
Soliditet (%)	43	40	26	31	33
Räntebärande nettoskuld	474	521	660	617	569
Skuldsättningsgrad	0,9	1,1	1,9	1,6	1,5
Medelantal anställda	714	717	781	799	821

KVD Kvarndammen – nytt innehav i Sverige

Ratos förvärvade i november 2010 100% av KVD Kvarndammen. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med den 1 januari 2011.

Koncernmässigt värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 360 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Jonathan Wallis (bolagsansvarig), Henrik Joelsson och Anders Borg (suppleant).

Verksamhet

KVD Kvarndammen (KVD) är Sveriges största oberoende nätbaserade marknadsplats för förmedling av kapitalvaror, främst förmåns- och tjänstebilar. Företaget, som grundades 1991, driver auktionssajten kvd.se där förmedling av personbilar, tunga fordon, maskiner samt konkursbon och överskottspartier sker vid veckovisa nätauktioner. Marknadsplatsen kvd.se har i genomsnitt cirka 200 000 unika besökare per vecka. KVD har 12 anläggningar i Sverige där förmedlade varor besiktigas inför försäljning. I bolaget ingår även Sveriges största värderingsportal för personbilar, bilpriser.se.

KVD tar idag försäljningsuppdrag enbart från företag och myndigheter. 2010 såldes cirka 18 500 fordon och 14 600 andra auktionsobjekt på kvd.se. Intäkterna består av kommission på förmedlade objekt och tjänster. Bolaget har 170 anställda och huvudkontoret ligger i Göteborg.

Marknad

KVD är den ledande oberoende nätbaserade marknadsplatsen för förmedling av kapitalvaror i Sverige. Huvudprodukten är förmedling av förmåns- och tjänstebilar till privatpersoner genom nätbaserade auktioner. Alternativa försäljningskanaler är främst genom den traditionella bilhandeln. Det finns även

VD Ulrika Drotz Molin

ett fåtal mindre auktionsbaserade förmedlare av andrahandsbilar över nätet, men KVD är marknadsledare inom detta segment. Förmåns- och tjänstebilsparken förväntas växa något snabbare än bilparken i stort kommande år, då det är en praktisk och kostnadseffektiv ägandeform för nya bilar.

Inom affärsområdet Trading Maskin förmedlar KVD begagnade maskiner, till exempel bygg- och anläggningsmaskiner samt skogs- och jordbruksmaskiner. Marknaden är mycket fragmenterad både vad gäller förmedlade objekt och alternativa försäljningskanaler, där små lokala handlare och förmedlare dominerar. Trading Maskin upprättades som separat affärsområde 2009 och marknadsandelen är ännu relativt liten, dock är tillväxtmöjligheterna goda.

Inom affärsområde Obestånd arbetar KVD vanligtvis på uppdrag av konkursförvaltare och möjliggör för dessa att uppnå ett marknadspris vid avyttring av konkursegendom. Under 2010 har KVD lanserat auktioner av fastigheter och anbud av rörelser. KVD förmedlar även lagerpartier och övriga objekt inom affärsområdet Överskottslager.

Året i korthet

Försäljningen under 2010 uppgick till 239 Mkr (221), vilket motsvarar en ökning med 8% jämfört med 2009. Försäljningsökningen förklaras av en kombination av ökad volym, högre intäkt per objekt samt ökad försäljning av tilläggstjänster.

Under 2010 har KVD ökat antalet anslutna medlemmar från 255 000 till 337 000.

Rörelseresultatet (EBITA) för 2010 var 32 Mkr att jämföra med 31 Mkr 2009. Resultatet belastas av jämförelsestörande kostnader om 12 Mkr vilka främst var relaterade till försäljningsprocessen. Den underliggande resultatförbättringen är främst hänförlig till en ökad försäljning. KVD har under året fortsatt att investera i anläggningarna, och öppnar i februari 2011 en ny anläggning i Kållered utanför Göteborg.

Framtid

KVD har en stark position på marknaden för nätbaserad förmedling av kapitalvaror. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i teknik, marknadsföring och anläggningar. KVD arbetar löpande med att utveckla bolagets kunderbjudande. Under 2011 kommer fokus vara på en fortsatt lönsam tillväxt genom framför allt ett ökat antal förmedlade fordon samt etablering av ytterligare produktionsanläggningar i Sverige.

Begagnade förmåns- och tjänstebilar är KVD Kvarndammens största affärsområde.

KVD Kvarndammen

Styrelse
Ebbe Pelle Jacobsen	Ordförande
Peter Carrick
Stefan Holmgren
Henrik Joelsson
Anna Klingspor
Bo Sandberg
Jonathan Wallis
Anders Borg	Suppleant
Ledning
Ulrika Drotz Molin	VD
Thomas Lundquist	vVD och Försäljningschef
Karin Nilsson	CFO

Mathias Björkman VD KVD Bilpriser AB

Omsättning per affärsområde

1) Resultatet för 2010 har belastats med jämförelse
störande kostnader i samband med förvärv om
-12 Mkr.

• 2) Resultatet 2009 och 2010 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.
• 3) Resultatet 2008, 2009 och 2010 är justerat avseende återlagda goodwillavskrivningar.

Mkr	2010 1)2)3)	2009 1)2)3) 2009 2)3)		2008 3)	2007
Resultaträkning
Nettoomsättning	239	221	221	158
Rörelsens kostnader	-202 -	183 -	183 -	125
Övriga intäkter/kostnader	0 -	2 -	2	0
Andelar i intresseföretags resultat	0
Resultat från avyttringar
EBITDA	37	35	35	34
Av- och nedskrivningar	-5 -	4 -	4 -	4
EBITA	32	31	31	30
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av goodwill	0 -	1 -	1	0
EBIT	32	30	30	30
Finansiella intäkter	1	0	0	2
Finansiella kostnader	-10 -	11	0 -	1
EBT	22	20	30	30
Skatt	-10 -	8 -	8 -	9
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	13	12	22	22
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	13	12	22	22
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	513		79	77
Övriga immateriella anläggningstillgångar			1	1
Materiella anläggningstillgångar	63		64	64
Finansiella tillgångar, räntebärande	4
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	0
Summa anläggningstillgångar	580	–	144	142
Lager	3		4	7
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	63		76	68
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	47		30	21
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	114	–	109	95
Summa tillgångar	694	–	253	236
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	360		141	122
Innehav utan bestämmande inflytande			0	0
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande	2		3	3
Skulder, räntebärande	228			16
Skulder, ej räntebärande	103		109	96
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder Rapport över kassaflöden	694	–	253	236
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital			27	30
Förändring av rörelsekapital			10	8
Kassaflöde från löpande verksamhet	–	–	37	38
Investeringar i anläggningstillgångar		-	7 -	11
Avyttringar av anläggningstillgångar
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	–	–	30	27
Nettoinvesteringar i företag	-		3
Kassaflöde efter investeringar	–	–	27	27
Förändring av lån			-16 -	9
Nyemission
Lämnad utdelning	-		3
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–	-18	-9
Årets kassaflöde	–	–	9	17
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	13,4	14,1	13,9	19,0
EBT-marginal (%)	9,4	9,1	14,0	19,2
Avkastning på eget kapital (%)	5,0	–	16,8	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	9,0	–	21,9	–
Soliditet (%)	52	–	56	52
Räntebärande nettoskuld	178	– -	30 -	5
Skuldsättningsgrad	0,6	–	0,0	0,1
Medelantal anställda	140	–	138	113

Lindab – återhämtning och stabilisering

Under 2006 åternoterades Lindab på NASDAQ OMX Stockholm, efter att ha varit onoterat med Ratos som huvudägare sedan utköpet från börsen 2001. Ratos ägarandel uppgår till 11% sedan Ratos under 2010 sålt hälften av sitt innehav i bolaget.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 310 Mkr och börsvärdet för Ratos aktier var vid samma tidpunkt 781 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig) och Stig Karlsson (Industrial Advisor).

Verksamhet

Lindab är ett ledande företag i Europa inom utveckling, produktion, marknadsföring och distribution av system och produkter i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Bolaget är verksamt i 31 länder och har omkring 4 500 anställda. Cirka 60% av försäljningen går till länder utanför Norden.

Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Building Components, Building Systems och Ventilation. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet samt energi- och miljötänkande.

Affärsområdet Building Components, 33% av försäljningen, erbjuder tunnplåtsbaserade byggkomponenter såsom takavvattningssystem och tak- och väggprofiler för industriella och kommersiella lokaler och bostäder. Inom detta område har Lindab en stark marknadsposition i Norden samt i Central- och Östeuropa, där bolaget sedan mitten av 1990-talet haft en stark organisk tillväxt.

Lindabs produkter kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet samt energi- och miljötänkande.

VD David Brodetsky

I affärsområdet Building Systems, 13% av försäljningen, ingår kompletta byggsystem i stål i form av prefabricerade stålbyggnader. Här är Lindab marknadsledare i Europa.

Affärsområdet Ventilation, 54% av försäljningen, erbjuder ett brett sortiment av ventilationskomponenter i tunnplåt, såsom cirkulära kanalsystem samt kompletta system och lösningar för inomhusklimat.

Omkring 60% av bolagets produkter och system används inom nybyggnation och 40% inom renovering. Produkterna används till största delen i kommersiella lokaler – kontor, handel, lager och industri – och endast till en mindre del i bostäder. Tillverkning sker dels lokalt (svårtransporterade produkter), dels vid centrala produktionsenheter i Sverige, Danmark, Tjeckien, Ryssland och Luxemburg.

Året i korthet

Efterfrågan inom Lindabs två marknadssegment bostadsbyggande och yrkesbyggande har stabiliserats under året. Lindab har sett positiva tecken på den nordiska marknaden för bostadsbyggande samt en fortsatt stabil men svag efterfrågan inom segmentet yrkesbyggande.

Under lågkonjunkturen har Lindab vidtagit ett antal åtgärder för att positionera sig inför framtiden. Bolaget har fokuserat på den interna effektiviteten och därmed sänkt sina fasta kostnader med 560 Mkr, varav cirka 50% är permanenta besparingar. Lindab har under året genomfört ett omfattande strategiarbete, vilket lett fram till en uppdaterad strategisk plan. Planen tar hänsyn till nya marknadsförutsättningar, bland annat en större efterfrågan på miljövänliga och energieffektiva lösningar samt en förstärkt tillväxtpotential i Östeuropa och Ryssland och dess grannländer. Fokus och resurser kommer huvudsakligen att koncentreras till de mest lönsamma produkt- och marknadssegmenten där Lindabs position, storlek och styrka ger bäst förutsättning för tillväxt.

Under året förvärvades det finska ventilationsbolaget IVK-Tuote Oy, som har visat en positiv utveckling och integrerats väl i Lindabs organisation.

Lindabs totala nettoförsäljning uppgick till 6 527 Mkr (7 019). Justerat för effekter av företagsförvärv och avyttringar samt valutaeffekter minskade försäljningen med 1%.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 401 Mkr (265), vilket har påverkats positivt av extraordinära intäkter på 47 Mkr (-46). EBITA-marginalen uppgick till 6,1% (3,8).

Framtid

Lindab förväntar sig att bostadssegmentet kommer att fortsätta sin återhämtning, särskilt i Norden. Marknaden för yrkesbyggande är fortsatt stabil överlag. Externa indikatorer fortsätter att peka på att återhämtningen för detta segment påbörjas under andra halvan av 2011.

Samtidigt som Lindab har anpassat sig till svagare efterfrågan på kort sikt, fortsätter satsningarna på att långsiktigt växa med hjälp av produkternas goda egenskaper och att öka närvaron på marknader med långsiktigt högre tillväxt.

Finansiella mål

Organisk tillväxt	8%
Rörelsemarginal (EBIT)	14%
Nettoskuldsättningsgrad	0,8-1,2 ggr
Utdelningspolicy	40-50% av
	nettoresultatet

Större aktieägare

Ratos	11,2%
Skandia Liv	10,7%
Sjätte AP-fonden	10,2%
Swedbank Robur	9,5%
Lannebo Fonder	5,6%

Ekonomisk information

Delårsrapport jan-mars	29 april 2011
Delårsrapport jan-juni	18 juli 2011
Delårsrapport jan-sept	25 oktober 2011

www.lindabgroup.com

Lindab

Styrelse
Svend Holst-Nielsen	Ordförande
Erik Eberhardson
Per Frankling
Ulf Gundemark
Anders C. Karlsson
Stig Karlsson
Annette Sadolin
Pontus Andersson	Arbetstagarrepresentant
Markku Rantala	Arbetstagarrepresentant
Niklas Klang	Suppleant, arbetstagar­- representant
Staffan Råberg	Suppleant, arbetstagar-­ representant
Ledning
David Brodetsky	VD
Nils-Johan Andersson CFO
Peter Andsberg	AO-chef Building
	Components
Venant Krier	AO-chef Building Systems
Anders Thulin	AO-chef Ventilation
Christina Imméll	HR-direktör
Carl-Gustaf Nilsson	Chefsjurist

Försäljning per marknad

1) I EBITA 2010 ingår jämförelsestörande poster om 47 Mkr (-46).

Mkr	2010 1)	2009 1)	2008	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	6 527	7 019	9 840	9 280	7 609
Rörelsens kostnader	-5 881 -	6 534 -	8 331 -	7 764 -	6 470
Övriga intäkter/kostnader	-81 -	6 -	121 -	4 -	39
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	565	479	1 388	1 512	1 100
Av- och nedskrivningar	-164 -	214 -	215 -	194 -	197
EBITA	401	265	1 172	1 318	903
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-6 -	11 -	10 -	9 -	9
Nedskrivning av goodwill	-110
EBIT	284	254	1 163	1 309	894
Finansiella intäkter	9	13	22	20	11
Finansiella kostnader	-181 -	148 -	195 -	154 -	108
EBT	112	119	990	1 175	797
Skatt	-85 -	85 -	267 -	274 -	212
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	27	34	723	901	585
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	27	34	723	901	585
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	2 591	2 922	2 972	2 713	2 616
Övriga immateriella anläggningstillgångar	61	61	74	66	74
Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar, räntebärande	1 161 26	1 336 25	1 704 7	1 425 7	1 391 6
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	370	454	392	352	325
Summa anläggningstillgångar	4 209	4 798	5 149	4 563	4 412
Lager	1 040	896	1 645	1 278	1 083
Fordringar, räntebärande	21	3	34	10	1
Fordringar, ej räntebärande	1 061	1 280	1 539	1 478	1 382
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	239	248	258	371	199
Tillgångar som innehas för försäljning		217
Summa omsättningstillgångar	2 361	2 644	3 476	3 137	2 665
Summa tillgångar Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	6 570 2 755	7 442 3 003	8 625 3 346	7 700 2 969	7 077 2 190
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	130	133	116	109	106
Avsättningar, ej räntebärande	395	518	511	419	439
Skulder, räntebärande	2 012	2 565	2 957	2 516	2 702
Skulder, ej räntebärande	1 278	1 223	1 695	1 687	1 640
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	6 570	7 442	8 625	7 700	7 077
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	392	136	797	1 092	883
Förändring av rörelsekapital	-1	583 -	124 -	217 -	105
Kassaflöde från löpande verksamhet	391	719	673	875	778
Investeringar i anläggningstillgångar	-128 -	182 -	301 -	195 -	146
Avyttringar av anläggningstillgångar	365	24	64	18	96
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	628	561	436	698	728
Nettoinvesteringar i företag	4 -	30 -	181 -	48 -	373
Kassaflöde efter investeringar	632	531	255	650	355
Förändring av lån	-623 -	340	351 -	231	707
Nyemission
Lämnad utdelning	-	206 -	413 -	256 -	1 196
Övrigt	7	5 -	334		94
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-616	-541	-396	-487	-395
Årets kassaflöde	16	-10	-141	163	-40
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	6,1	3,8	11,9	14,2	11,9
EBT-marginal (%)	1,7	1,7	10,1	12,7	10,5
Avkastning på eget kapital (%)	1,0	1,1	22,9	34,9	23,2
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	5,5	4,4	19,7	25,1	18,2
Soliditet (%)	42	40	39	39	31
Räntebärande nettoskuld	1 856	2 422	2 774	2 237	2 602
Skuldsättningsgrad	0,8	0,9	0,9	0,9	1,3
Medelantal anställda	4 454	4 586	5 389	5 013	4 689

Medisize – produktivitet och expansion

Ratos investerade 2006 i Medifiq Healthcare, tidigare en division i finska Perlos-koncernen. Under 2008 förvärvades Medisize Medical, en division inom schweiziska Medisize Holding. I samband med förvärvet namnändrades företaget till Medisize. I mars 2010 förvärvade Ratos ytterligare 5,4% av aktierna från Perlos. Idag uppgår Ratos ägarandel till 98%. Övriga ägare är företagsledning och styrelse.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 795 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig) och Jan Pomoell.

Verksamhet

Medisize är en internationell kontraktstillverkare specialiserad på hjälpmedel för dosering och administrering av läkemedel och medicinska förpackningar samt på utveckling, tillverkning, försäljning och distribution av engångsprodukter i plast för anestesi och intensivvård. Medisize erbjuder tjänster från design till masstillverkning. Verksamheten drivs inom fyra segment samt formtillverkning: Drug Delivery Devices, Medical & Diagnostic Devices, Primary Pharmaceutical Packaging samt Airway Management.

Segmentet Drug Delivery Devices, 43% av omsättningen, består av produkter som insulinpennor, säkerhetssprutor, inhalatorer och pumpar för dosering av smärtstillande medel. Kunderna utgörs av läkemedelsföretag och produkterna är generellt sett mycket tekniskt krävande att tillverka. Tillverkningen sker till största del vid fabriken i Finland.

Medical & Diagnostic Devices, 8% av omsättningen, är ett brett segment som bland annat omfattar katetrar, komponenter till pipetter, implantat och produkter för högtrycksinjektion till medicintekniska företag. Verksamheten är fokuserad på komplexa produkter som ofta har höga toleranskrav och/eller består av flera komponenter. Tillverkningen sker i Nederländerna och Irland.

VD Willem van den Bruinhorst

Segmentet Primary Pharmaceutical Packaging, 23% av omsättningen, består av plastflaskor, förslutningsmekanismer och flexibla påsar främst till läkemedels- och medicintekniska företag. Segmentet är fokuserat på produkter för vätskor och tillverkningen sker i Schweiz och Irland.

Airway Management, 23% av omsättningen, består av bland annat tuber, filter, fuktare och masker till distributörer, sjukhus och övriga kunder inom hälsovård. Tillverkningen sker i Nederländerna och Tjeckien. Segmentet utvecklar egna produkter som säljs tillsammans med tredje-parts-produkter genom en egen försäljningsorganisation på flera europeiska marknader.

Medisize har cirka 860 anställda. Huvudkontoret ligger i Finland.

Marknad

Marknaden för hälsovård och medicinteknik är växande och drivs av ett flertal trender. Den demo-

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning ökar behovet av medicinteknik.

grafiska utvecklingen med en åldrande befolkning ökar behovet av medicinteknik. Läkemedelsindustrin använder i allt högre grad hjälpmedel (drug delivery device) för dosering och administrering av läkemedel för att differentiera sina produkter. En ökande andel av nya läkemedel är så kallade biologiska läkemedel som måste injiceras eller inandas och som därmed ofta behöver ett drug delivery device. Inom förpackningar finns en trend från glas mot plast. Dessutom finns en utveckling i branschen mot ökad outsourcing, till följd av företags behov av fokusering, kostnadseffektivitet och flexibilitet.

Tillväxten för Medisize är beroende av nya projekt samt kundernas framgång med de kontrakterade produkterna. Under 2010 var antalet potentiella, nya projekt högre än under 2009 men fortsatt relativt lågt.

Medisize har en ledande kompetens inom design, formtillverkning och specificering av automationsutrustning, vilket ger konkurrensfördelar för utvecklingsprojekt. Dessa kompetensområden är speciellt viktiga inom segmentet Drug Delivery Devices.

På marknaden pågår sedan flera år en konsolidering bland kontraktstillverkarna, en trend som förväntas fortsätta.

Året i korthet

Medisize vann ett utökat uppdrag från Sanofi-Aventis avseende en insulinpenna under 2009, och under 2010 uppnåddes full produktion.

En expansion av Airway Management till USA initierades, då den amerikanska marknaden närmar sig den europeiska avseende hanteringen av andningskretsar.

Medisize totala omsättning minskade till 113 MEUR (128). Nedgången beror på att omsättningen 2009 inkluderade försäljning av automationsutrustning i samband med installation av den andra tillverkningslinjen för insulinpennor under 2009, som vidarefakturerades till kunden.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 11,4 MEUR (12,6).

Framtid

På kort sikt påverkas tillväxtmöjligheterna för Medisize av kundernas framgångar med kontrakterade produkter. På längre sikt förväntas bolagets kompetensområden samt investeringar i försäljningsorganisationen, tillsammans med marknadens underliggande tillväxt, ge goda tillväxtmöjligheter.

www.medisize.com

Medisize

Styrelse Lauri Ratia Helle Bechgaard Per Frankling Timo Hildén Rabbe Klemets Jan Pomoell Esa Vuorinen	Ordförande
Ledning Willem van den Bruinhorst Henry Löfstedt	VD CFO
Försäljning per affärsområde
Formtillverkning 3% Medical & Diagnostic Devices 8% Primary Pharmaceutical Packaging 23%	Drug Delivery Devices 43%

Airway Management 23%

1) Resultatet 2008 har belastats med omstruktureringskostnader om -4,2 MEUR.

2) Resultatet 2007 och 2008 är proformaberäknat med hänsyn till förvärv av Medisize Medical.

3) Resultatet 2006 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

MEUR	2010	2009		2008 1)2) 2007 2)	2007	2006 3)
Resultaträkning
Nettoomsättning	113,1	127,8	106,2	103,0	37,5	53,0
Rörelsens kostnader	-99,5 -	110,9 -	97,4 -	93,3 -	37,3 -	47,3
Övriga intäkter/kostnader	2,4	0,5	0,9 -	0,1	0,4
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	16,1	17,5	9,8	9,6	0,6	5,7
Av- och nedskrivningar	-4,7 -	4,9 -	7,8 -	6,6 -	3,7 -	3,4
EBITA	11,4	12,6	1,9	3,0	-3,1	2,3
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-0,3 -	0,3 -	0,5 -	0,5 -	0,1
Nedskrivning av goodwill
EBIT	11,1	12,4	1,5	2,5	-3,2	2,3
Finansiella intäkter	1,1	0,6	1,0	0,4	0,3
Finansiella kostnader	-2,2 -	3,2 -	6,1 -	3,7 -	1,9 -	1,2
EBT	10,0	9,7	-3,6	-0,7	-4,8	1,1
Skatt	-2,7 -	1,7 -	0,5 -	0,9 -	0,5
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	7,2	8,1	-4,0	-1,6	-5,3	1,1
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	7,2	8,1 -	4,0 -	1,6 -	5,3	1,1
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	73,3	67,5	68,9		35,6	37,1
Övriga immateriella anläggningstillgångar	4,9	4,9	3,4		1,9	1,8
Materiella anläggningstillgångar	33,8	31,7	31,1		18,9	21,9
Finansiella tillgångar, räntebärande
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	1,0	0,9	1,4		0,3	0,4
Summa anläggningstillgångar	112,9	105,1	104,8	–	56,7	61,2
Lager	15,3	13,4	18,3		4,2	5,6
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	14,7	14,9	12,5		5,6	7,3
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	13,3	9,3	13,5		0,1	8,1
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	43,3	37,6	44,3	–	9,9	21,0
Summa tillgångar	156,2	142,7	149,0	–	66,6	82,2
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	91,2	77,2	69,0		31,8	38,4
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	2,0	1,3			0,1	0,1
Avsättningar, ej räntebärande	3,2	2,8	1,2		1,5	1,2
Skulder, räntebärande	39,0	41,7	49,2		25,3	28,0
Skulder, ej räntebärande	20,4	19,3	29,0		7,8	14,5
Finansiella skulder, övriga	0,3	0,4	0,7		0,1
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	156,2	142,7	149,0	–	66,6	82,2
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	11,2	13,7 -			0,7
Förändring av rörelsekapital	1,8 -	5,2 -			1,2
Kassaflöde från löpande verksamhet	13,0	8,5	–	–	-1,9	–
Investeringar i anläggningstillgångar	-4,8 -	5,3 -			0,7
Avyttringar av anläggningstillgångar	0,0	0,2			0,1
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	8,2	3,3	–	–	-2,5	–
Nettoinvesteringar i företag	-				2,9
Kassaflöde efter investeringar	8,2	3,3	–	–	-5,4	–
Förändring av lån	-4,1 -	7,5 -			2,5
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt	-				0,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-4,1	-7,5	–	–	-2,6	–
Årets kassaflöde	4,0	-4,2	–	–	-8,0	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	10,1	9,9	1,8	3,0 -	8,3	4,3
EBT-marginal (%)	8,8	7,6 -	3,4 -	0,7 -	12,8	2,1
Avkastning på eget kapital (%)	8,6	11,1	–	– -	15,1	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	9,6	10,9	–	– -	4,7	–
Soliditet (%)	58	54	46	–	48	47
Räntebärande nettoskuld	27,7	33,7	35,7	–	25,3	20,0
Skuldsättningsgrad	0,4	0,6	0,7	–	0,8	0,7
Medelantal anställda	837	891	994	1 043	430	493

Mobile Climate Control – blandad utveckling

Ratos äger 100% av aktierna i Mobile Climate Control (MCC) – 60% förvärvades under våren 2007 och resterande 40% under hösten 2008.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 669 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Johan Pernvi (bolagsansvarig) och Anders Lindblad (Industrial Advisor).

Verksamhet

MCC är ett nischföretag som utvecklar, tillverkar och säljer kundanpassade klimatsystem med höga krav på produktprestanda och kvalitet till fordon som produceras i korta serier. Klimatsystemen är anpassade efter kundens krav och behov och innehåller vanligen värme och/eller kyla (AC) för att skapa en behaglig förar- och passagerarmiljö.

MCC har tre huvudsakliga kundsegment: busstillverkare, nyttofordonstillverkare (exempelvis bygg- och anläggningsfordon, gruv- och materialhanteringsfordon samt skogsmaskiner) samt militärfordonstillverkare. Huvudkontoret ligger i Stockholm och produktionen sker huvudsakligen i Kanada (Toronto), USA (Goshen), Sverige (Norrtälje) samt Polen (Wroclaw). Cirka 75% av MCCs försäljning sker i Nordamerika och resterande del i Europa.

VD Clas Gunneberg

Marknad

Marknadens tillväxt drivs av ett långsiktigt ökande antal producerade fordon och av att fler fordon innehåller alltmer avancerade klimatsystem. Trenden går mot att slutkunderna efterfrågar en mer behaglig komfort för passagerare och förare.

MCC har en stark position inom utvalda segment på marknaden. Inom bussegmentet är bolaget marknadsledande på värmesystem i

MCCs klimatsystem skapar en behaglig förar- och passagerarmiljö.

Nordamerika och i Norden, medan övriga Europa samt segmentet kyla (AC) är relativt outvecklade marknader för bolaget idag. Inom nyttofordonssegmentet är MCCs marknadsposition stark i Nordamerika och i Norden. Militärfordonsegmentet är fokuserat till Nordamerika beroende på bolagets starka marknadsposition där.

Året i korthet

Marknadsförutsättningarna under 2010 var blandade för MCCs kundsegment. Försäljningen till nyttofordonssegmentet utvecklades starkt (+40%), delvis till följd av ökad slutkundsefterfrågan men också beroende på en normaliserad produktionstakt efter kraftiga lagerjusteringar hos fordonstillverkare och återförsäljare under 2009. Försäljningen till busssegmentet utvecklades sammantaget negativt (-18%). En generell återhållsamhet med offentliga medel för investeringar i kollektivtrafiken påverkade efterfrågan på MCCs produkter till stadsbusssegmentet negativt medan turistbussegmentet visade tecken på återhämtning. MCCs försäljning till militärfordonssegmentet minskade kraftigt (-35%) till följd av en väntad produktionsminskning för en av bolagets största kunder.

MCCs totala försäljning minskade med 17% (-15% i lokala valutor) till 902 Mkr (1 085).

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 112 Mkr (128), en minskning med 12% jämfört med föregående år. Lönsamheten påverkades negativt av volymnedgången men rörelsemarginalen stärktes något jämfört med föregående år till följd av genomförda kostnadsbesparingsåtgärder samt valutaeffekter.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 73 Mkr (154).

Framtid

En stark marknadsposition, marknadens strukturella tillväxtkrafter samt identifierade expansionsområden ger MCC en stark grund för en långsiktig lönsam tillväxt.

www.mcc-hvac.com

Mobile Climate Control

		Mkr	2010	2009	2008 1)	2007 2)	2006 2)
Styrelse		Resultaträkning
Anders Lindblad	Ordförande	Nettoomsättning	902	1 085	1 024	698	614
Anders Frisinger		Rörelsens kostnader	-692 -	902 -	740 -	575 -	500
Michael Mononen		Övriga intäkter/kostnader	-81 -	40 -	108
Johan Pernvi		Andelar i intresseföretags resultat
		Resultat från avyttringar
Ledning		EBITDA	128	144	175	123	114
Clas Gunneberg	VD	Av- och nedskrivningar	-17 -	16 -	8 -	5 -	7
Ulrik Englund	CFO	EBITA	112	128	167	118	107
		Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar	-7 -	8 -	2
		Nedskrivning av goodwill
		EBIT	105	120	165	118	107
		Finansiella intäkter	0	1	22	1	2
		Finansiella kostnader	-34 -	37 -	73 -	44 -	36
		EBT	71	85	115	75	73
		Skatt	-26 -	42 -	44 -	28 -	25
		Resultat från avvecklade verksamheter
		Årets resultat	44	43	71	47	48
		Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	44	43	71	47	48
		Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
		Rapport över finansiell ställning
		Goodwill	970	975	939	842
		Övriga immateriella anläggningstillgångar	22	32	40
		Materiella anläggningstillgångar	106	124	133	72
	Försäljning per marknad	Finansiella tillgångar, räntebärande
		Finansiella tillgångar, ej räntebärande	21	37	23	11
		Summa anläggningstillgångar	1 120	1 168	1 134	925	–
Europa 23%		Lager	94	114	166	113
		Fordringar, räntebärande
		Fordringar, ej räntebärande	124	131	185	140
		Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	66	87	27	44
		Tillgångar som innehas för försäljning
		Summa omsättningstillgångar	284	331	378	296	–
	Nord amerika	Summa tillgångar	1 405	1 499	1 513	1 221	–
	77%	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	695	678	592	530
		Innehav utan bestämmande inflytande
		Avsättningar, räntebärande
		Avsättningar, ej räntebärande	11	57	12	11
		Skulder, räntebärande	575	639	733	570
		Skulder, ej räntebärande	121	122	174	108
	Försäljning per segment	Finansiella skulder, övriga	2	2	2	2
		Skulder hänförliga till Tillgångar som
Special		innehas för försäljning
applikationer 1%		Summa eget kapital och skulder	1 405	1 499	1 513	1 221	–
		Rapport över kassaflöden
Buss 28%	Militär fordon	Kassaflöde från löpande verksamhet
	40%	före förändring av rörelsekapital	66	57	69
		Förändring av rörelsekapital	7	97 -	11
		Kassaflöde från löpande verksamhet	73	154	58	–	–
		Investeringar i anläggningstillgångar	-50 -	10 -	41
		Avyttringar av anläggningstillgångar
Nytto fordon 31%		Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	23	144	17	–	–
		Nettoinvesteringar i företag	-		173
		Kassaflöde efter investeringar	23	144	-156	–	–
		Förändring av lån	-51 -	89	121
		Nyemission
		Lämnad utdelning	-34 -	24
		Övrigt	46	33	18
		Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-39	-81	139	–	–
		Årets kassaflöde	-16	63	-17	–	–
		Nyckeltal
		EBITA-marginal (%)	12,4	11,8	16,3	16,9	17,4
		EBT-marginal (%)	7,9	7,8	11,2	10,7	11,9
		Avkastning på eget kapital (%)	6,5	6,7	12,6	–	–
	1) I resultatet 2008 ingår ACME fr o m	Avkastning på sysselsatt kapital (%)	8,1	9,2	15,4	–	–
1 september.		Soliditet (%)	50	45	39	43	–
		Räntebärande nettoskuld	509	553	706	527	–

2) Resultatet 2006 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

Skuldsättningsgrad 0,8 0,9 1,2 1,1 – Medelantal anställda 512 591 727 534 495

SB Seating – stark lönsamhetsutveckling på stabiliserad marknad

Ratos förvärvade under 2007 arbetsstolsproducenterna RH Form i Sverige, RBM i Danmark och HÅG i Norge. Bolagen slogs samman i den nya koncernen SB Seating (initialt kallad HÅG/RH/ RBM Group). Ratos ägarandel uppgår till 85%. Övriga ägare är företagsledningen.

Koncernmässigt bokfört värde uppgick vid årsskiftet till 1 067 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Thomas Hofvenstam (bolagsansvarig) och Henrik Lundh.

Verksamhet

SB Seating utvecklar och producerar ergonomiska arbetsstolar i skandinavisk design för privat och offentlig kontorsmiljö. Produktsortimentet består av arbetsstolar samt stolar för mötesrum och konferens, matsal och utbildning. Produkterna säljs under varumärkena HÅG, RH och RBM och distribueras huvudsakligen genom fristående återförsäljare till slutanvändare i företag och organisationer. Gemensamt för de tre varumärkena är ett starkt fokus på visuell design, dynamisk ergonomi, miljö och kvalitet.

SB Seating har ett starkt fokus på visuell design, dynamisk ergonomi, miljö och kvalitet.

VD Lars I. Røiri

Koncernen finns idag representerad genom dotterbolag i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Benelux och Frankrike. Därtill finns SB Seating representerat av importörer i drygt 30 länder. Koncernen har sammanlagt cirka 470 anställda. Tillverkning sker vid två fabriker, i Norge och Sverige. SB Seating är en av de tre största arbetsstolsaktörerna i Europa med en marknadsandel på cirka 6%.

Marknad

Den västeuropeiska marknaden för kontorsmöbler kan delas in i fyra produktsegment: sittprodukter, bord, förvaring och rumsdelare. Sittprodukter utgör cirka 40% av denna marknad och kan delas upp i arbetsstolar (mer än hälften av värdet), mötesstolar och loungestolar. Koncernens huvudmarknader, Skandinavien, Tyskland, Storbritannien och Benelux, står för drygt hälften av den västeuropeiska arbetsstolsmarknaden som uppgår till cirka 13 miljarder kronor.

Marknaden är sencyklisk och drivs främst av BNP-utveckling, sysselsättningsnivåer, kontorsbyggnation och företagens investeringsnivåer. Tillverknings- och distributionsleden i Europa är fragmenterade, där Norden utgör en av de mer konsoliderade marknaderna.

Året i korthet

Den sencykliska kontorsmöbelmarknaden har, efter en kraftig nedgång under 2009, successivt förbättrats under året och tillväxten har gått från svagt negativ till svagt positiv. Flera viktiga marknader, såsom Sverige, Danmark, Tyskland och Benelux, har haft positiv tillväxt. SB Seating har stärkt sin marknadsposition, både mätt i marknadsandelar och inte minst i andel av branschens samlade lönsamhet.

Sänkta kostnader i kombination med effekter av tidigare genomförda omstruktureringar (bland annat förra årets stängning av fabriken i Fjerritslev), effektiviseringar och nya arbetsprocesser förklarar den kraftiga resultatförbättringen under året.

Satsningar på kontinuerlig produktutveckling fortsätter. I slutet av året lanserades två produkter, HÅG Capisco Puls och RH Activ. Under året har HÅG Futu fått internationella prestigefyllda priser: designpriset Red Dot Design Award och miljöpriset Green Good Design Award. HÅG Capisco har blivit den första arbetsstolen någonsin att erhålla Svanen-märkning. Läs mer om SB Seatings arbete inom hållbarhet på sidan 30.

Omsättningen uppgick till 1 010 MNOK (989). Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 165 MNOK (46). Före jämförelsestörande poster var rörelseresultatet (EBITA) 169 MNOK (104).

Framtid

SB Seating har en stark marknadsposition i de nordiska länderna och en lönsam nischposition i framför allt Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, där bolagets ergonomiska produkter har en tydlig differentiering jämfört med produkter från övriga europeiska aktörer. Marknaden för ergonomiska arbetsstolar bedöms ha en bra tillväxt över en konjunkturcykel och förutsättningarna för fortsatta exportsatsningar bedöms som goda. Den fragmenterade branschstrukturen utgör en intressant möjlighet för SB Seating, både i Norden och i övriga Europa.

www.sbseating.com

SB Seating

Styrelse
Ebbe Pelle Jacobsen	Ordförande
Anne Breiby
Thomas Hofvenstam
Olav Kjell Holtan
Henrik Lundh
Sven-Gunnar Schough
Ledning
Lars I. Røiri	VD
Eirik Kronkvist-Olsen	CFO
Jon-Erlend Alstad	Senior Vice President Sales & Marketing
Lillevi Øglænd Ivarson	Senior Vice President HR & Organisational Development
Torbjørn Iversen	Senior Vice President Production & Logistics
Christian Eide Lodgaard Senior Vice President	Research & Development
Patrik Röstlund	Senior Vice President Purchasing & Supply

Försäljning per varumärke

Chain

Försäljning per marknad

• 1) I rörelsens kostnader ingår jämförelsestörande kostnader för helår 2009 med -58 MNOK.
• 2) Resultatet 2006 och 2007 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.
• 3) Exklusive ränta på aktieägarlån.
• 4) I eget kapital per 2010-12-31 ingår aktieägarlån på 725 MNOK.

MNOK	2010	2009 1)	2008	2007 2)	2006 2)
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 010	989	1 289	1 289	1 160
Rörelsens kostnader	-804	-885	-1 042	-1 048	-968
Övriga intäkter/kostnader					1
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	206	104	247	241	193
Av- och nedskrivningar	-41	-59	-40	-51	-45
EBITA	165	46	207	190	148
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill
EBIT	165	46	207	190	148
Finansiella intäkter	25	70	8	2	7
Finansiella kostnader 3)	-39	-54	-126	-73	-70
EBT	151	63	89	119	85
Skatt	-22	-2	-9	-41	-38
Resultat från avvecklade verksamheter
Årets resultat	129	61	80	78	47
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	129	61	80	78	47
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	1 388	1 388	1 388	1 395
Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar	18 133	24 148	33 185	29 159
Finansiella tillgångar, räntebärande	1	0	0
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	14	32	21	24
Summa anläggningstillgångar	1 555	1 592	1 627	1 607	–
Lager	59	57	88	82
Fordringar, räntebärande			1	8
Fordringar, ej räntebärande	167	171	202	178
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	47	33	63	113
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	272	261	354	381	–
Summa tillgångar	1 827	1 853	1 981	1 988	–
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 4)	1 006	899	809	742
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande	11	6	3	5
Avsättningar, ej räntebärande	8	7	17	11
Skulder, räntebärande	664	808	962	1 039
Skulder, ej räntebärande	138	132	191	191
Finansiella skulder, övriga
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	1 827	1 853	1 981	1 988	–
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital	185	49	93
Förändring av rörelsekapital	5	66	24
Kassaflöde från löpande verksamhet	189	115	117	–	–
Investeringar i anläggningstillgångar	-19	-31	-60
Avyttringar av anläggningstillgångar		4	1
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	170	89	58	–	–
Nettoinvesteringar i företag
Kassaflöde efter investeringar	170	89	58	–	–
Förändring av lån	-159	-120	-111
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-159	-120	-111	–	–
Årets kassaflöde	11	-31	-53	–	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	16,4	4,6	16,0	14,7	12,8
EBT-marginal (%)	15,0	6,3	6,9	9,2	7,3
Avkastning på eget kapital (%)	13,5	7,1	10,2	–	–
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	11,2	6,7	12,1	–	–
Soliditet (%)	55	49	41	37	–
Räntebärande nettoskuld	627	781	900	923	–
Skuldsättningsgrad	0,7	0,9	1,2	1,4	–
Medelantal anställda	471	457	633	655	633

Stofa – nytt innehav i Danmark

Ratos förvärvade Stofa av TeliaSonera under 2010. Ratos ägarandel uppgår till 99%. Övriga ägare är företagsledning och styrelse. Bolaget ingår i Ratos resultat från och med den 1 augusti 2010.

Koncernmässigt bokfört värde i Ratos uppgick vid årsskiftet till 664 Mkr.

Ratos representeras i styrelsen av Per Frankling (bolagsansvarig) och Johan Rydmark.

Verksamhet

Stofa är en dansk triple-play-operatör (bredband, kabel-TV och telefoni) som förser cirka 350 000 hushåll i Danmark med kabel-TV och 40% av dessa även med bredband. Tjänsterna levereras i nära samarbete med 300 antennföreningar runt om i Danmark. Härutöver säljer Stofa även till slutabonnenter som erbjuds interaktiva TV-tjänster (betal-TV), bredband och IP-telefoni.

Marknad

TV distribueras på den danska marknaden via satellit, marknätet, fiber, DSL och kabel. Kabel är den största plattformen och Stofa är Danmarks näst största leverantör efter TDC-ägda YouSee. På bredbandsmarknaden konkurrerar kabelteknologin med DSL, fiber och mobilt bredband. Kabel är en attraktiv teknologi med kapacitet att hantera framtida behov för höghastighetsbredband och interaktivitet. Den danska bredbandsmarknaden växer med cirka 2% per år i antal abonnenter, och 73% av de danska hushållen har idag en bredbandsuppkoppling. TDC (inklusive dotterbolag) är den ledande bredbandsaktören med 61% av marknaden, följt av Telenor med 13% marknadsandel. Stofa ledde introduktionen av bredband via kabel-TV-nätet i Danmark och är idag nummer tre på bredbandsmarknaden, med en marknadsandel på 7%.

VD Ole Simonsen

Året i korthet

Försäljningen under 2010 uppgick till 1 101 MDKK, vilket motsvarar en ökning med 8% jämfört med 2009. Försäljningsökningen beror på en ökad försäljning av kabel-TV, betal-TV och telefoni. En ökad försäljning av program samt en högre kundanslutning har drivit tillväxten för kabel-TV. Stofa lanserade sin betal-TV-tjänst under 2009 och såg en kraftig kundanslutning under andra halvan av 2009, vilken har fortsatt under 2010. Under 2010 har i stort sett alla antennföreningar anslutna till Stofa fått möjlighet att mottaga TV-signalen digitalt. Försäljningen av telefoni ökade i hög takt under 2010, dock från låga nivåer. Antalet kunder har ökat till 18 000 jämfört med 9 000 vid utgången av 2009. Rörelseresultatet (EBITA) för 2010 var 111 MDKK, justerat för jämförelsestörande poster

på 19 MDKK relaterade till Ratos förvärv av bolaget. Det är en förbättring med 20 MDKK jämfört med 2009. Ökningen beror på en kombination av högre försäljning och lägre omkostnader. Stofa har under året fortsatt att investera i sin infrastruktur, framför allt relaterat till uppgradering av kabelnätverket.

I januari 2011 förvärvade Stofa den danska kabel-TV-verksamheten i Canal Digital. Förvärvet är villkorat av den danska konkurrensmyndighetens godkännande och beräknas slutföras under första kvartalet 2011. Genom förvärvet breddas kundbasen betydligt, vilket gör att Stofas produktutbud kan nå en större del av marknaden.

Framtid

Stofa har en stark position på den danska marknaden för kabel-TV och bredband. Bolaget har stort fokus på att utveckla sitt tjänsteutbud och erbjuda kunderna flexibla accessmöjligheter. Därför har bolaget gjort stora investeringar i teknik och nät för att uppnå hög kvalitet och kapacitet. Under 2011 kommer exempelvis de flesta av Stofas kunder få möjlighet att se huvuddelen av de kanaler de abonnerar på via webb-TV som ett alternativ till TVn. Stofa samarbetar med ett stort antal danska antennföreningar och genom att erbjuda ett ännu mer intressant innehåll och bättre tjänster för kunderna väntas försäljning och lönsamhet kunna förbättras under kommande år.

www.stofa.dk

Genom förvärvet av den danska kabel-TV-verksamheten i Canal Digital kan Stofas utbud nå en större del av marknaden.

Stofa

Styrelse
Lars Torpe Christoffersen Ordförande
Jesper Bjerre
Per Frankling
Håkan Ramsin
Johan Rydmark
Dennis Rohde Hansen	Arbetstagar representant
Tom Østergård Pedersen Arbetstagar	representant
Ledning
Ole Simonsen	VD
Henrik Skovsby	CFO
Kaj Skov	Teknisk chef
Agnete Lundemose	HR- och Kundservice chef
Claus-Frank Sørensen	Försäljnings- och marknadsföringschef
Jørgen Kristensen	Produkt- och utveck lingschef
Jesper Maack	Kommunikationschef
Karsten Skøtt	Anläggningschef

Försäljning per tjänst

Abonnerande kunder

1) Resultatet 2010 har belastats med jämförelsestörande kostnader i samband med förvärv om -19 MDKK.

2) Resultatet 2009 och 2010 är proformaberäknat med hänsyn till Ratos förvärv.

MDKK		2010 1)2) 2009 1)2) 2009		2008	2007	2006
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 101	1 024	1 024	1 022	923	829
Rörelsens kostnader	-926 -	858 -	858 -	845 -	708 -	606
Övriga intäkter/kostnader	-9			0	1	1
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat från avyttringar
EBITDA	165	166	166	177	216	223
Av- och nedskrivningar	-74 -	74 -	74 -	70 -	65 -	63
EBITA	92	91	91	107	152	160
Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av goodwill
EBIT	92	91	91	107	152	160
Finansiella intäkter	6	10	10	21	12	6
Finansiella kostnader	-33 -	32	0 -	1		0
EBT	65	69	101	126	164	166
Skatt	-23 -	26 -	26 -	33 -	57 -	47
Resultat från avvecklade verksamheter		1		5	4	0
Årets resultat	42	44	75	98	112	119
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	42	44	75	98	112	119
Resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande
Rapport över finansiell ställning
Goodwill	698
Övriga immateriella anläggningstillgångar	7		3	4	5	6
Materiella anläggningstillgångar	380		374	337	317	289
Finansiella tillgångar, räntebärande	17
Finansiella tillgångar, ej räntebärande	50		2	2	1	1
Summa anläggningstillgångar	1 153	–	379	343	323	296
Lager	30		32	35	35	25
Fordringar, räntebärande
Fordringar, ej räntebärande	327		361	343	388	336
Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar	71		70	401	311	162
Tillgångar som innehas för försäljning
Summa omsättningstillgångar	428	–	463	779	734	523
Summa tillgångar	1 581	–	842	1 123 1 057		820
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	552		452	726	628	516
Innehav utan bestämmande inflytande
Avsättningar, räntebärande
Avsättningar, ej räntebärande	29		30	25	32	10
Skulder, räntebärande	600		9	7	8	5
Skulder, ej räntebärande	397		351	365	389	288
Finansiella skulder, övriga	3
Skulder hänförliga till Tillgångar som
innehas för försäljning
Summa eget kapital och skulder	1 581	–	842	1 123 1 057		820
Rapport över kassaflöden
Kassaflöde från löpande verksamhet
före förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från löpande verksamhet	–	–	–	–	–	–
Investeringar i anläggningstillgångar
Avyttringar av anläggningstillgångar
Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	–	–	–	–	–	–
Nettoinvesteringar i företag
Kassaflöde efter investeringar	–	–	–	–	–	–
Förändring av lån
Nyemission
Lämnad utdelning
Övrigt
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–	–	–	–	–
Årets kassaflöde	–	–	–	–	–	–
Nyckeltal
EBITA-marginal (%)	8,3	8,9	8,9	10,5	16,4	19,4
EBT-marginal (%)	5,9	6,8	9,9	12,3	17,8	20,0
Avkastning på eget kapital (%)	8,4	–	12,8	14,5	19,5	26,1
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	12,1	–	17,0	18,6	28,4	35,6
Soliditet (%)	35	–	54	65	59	63
Räntebärande nettoskuld	512	– -	61 -	395 -	303 -	157
Skuldsättningsgrad	1,1	–	0,0	0,0	0,0	0,0
Medelantal anställda	429	–	462	455	441	415

Övriga innehav

BTJ Group

Ratos blev ägare i BTJ Group i samband med bildandet av BTJ Infodata i mars 2004. Under 2005 delades BTJ Infodata-gruppen varvid BTJ Group blev ett eget innehav. Ratos ägarandel uppgår till 66%. Genomförda åtgärdsprogram har förbättrat lönsamheten under 2010. Ratos representeras i styrelsen av Robin Molvin (bolagsansvarig), Michael Arvidsson och Bo Jungner (suppleant).

Verksamhet

BTJ Group är en ledande leverantör av medieprodukter och informationstjänster till bibliotek, universitet, företag och organisationer på den nordiska marknaden. Verksamheten bedrivs genom BTJ Sverige och BTJ Finland.

VD Jonas Arvidsson

	Mkr	2010	2009 1)	2008	2007	2006 2)	2006
	Nettoomsättning	808	863	845	823	870	1 073
	EBITA	8	-16	-10	4	23	32
	EBT	6	-18	-13	1	18	27
	EBITA-marginal (%)	1,0	-1,8	-1,2	0,5	2,6	3,0
	EBT-marginal (%)	0,8	-2,1	-1,6	0,1	2,1	2,5
	Anläggningstillgångar	140	148	152	149	–	140
Suppleant	Omsättningstillgångar	134	154	167	187	–	212
Suppleant	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	56	55	72	81	–	80
	Kassaflöde före förvärv/avyttring av företag	-13	-8	11	-13	–	46
	Räntebärande nettoskuld	34	17	9	16	–	-10
VD	Soliditet (%)	21	21	25	25	–	24
CFO	Medelantal anställda	267	279	294	297	327	400
	Ordförande

1) Resultatet 2009 har belastats med jämförelsestörande omstruktureringskostnader om -19 Mkr.

2) Proformajusterat för avyttrad verksamhet under 2006.

www.btj.se

IK Investment Partners

IK Investment Partners (f d Industri Kapital) är ett onoterat private equity-företag som sedan starten 1989 genomfört över 70 investeringar inom olika branscher i Europa med huvuddelen inom tillverkningsindustri och tjänstesektor.

Investerare i IK Investment Partners fonder utgörs av stora nordiska, europeiska och amerikanska institutionella investerare.

Ratos har totalt investerat cirka 550 Mkr i fyra fonder – 1989 (avslutad), 1994 (avslutad), 1997 och 2000. De båda fonderna IK 1997 och IK 2000 är fullinvesterade. Ansvarig för Ratos investering i IK Investment Partners är Berit Lind. Innehavet i IK Investment Partners har ett bokfört värde om 127 Mkr.

Innehaven i IK 1997 och IK 2000

• n Dynea kemibolag med tillverkning av bl a bindemedel och ytbeläggningar
• n Superfos tillverkar plastförpackningar
• n Welzorg holländsk distributör av hjälpmedel för rörelsehindrade
• n Europris norsk lågprisgrossist och detaljist inom bl a livsmedel
• n Idex franskt energi- och miljöserviceföretag
• n Suomen Lähikauppa (Tradeka) finsk detaljist inom dagligvaruhandel
• n Kwintet ledande europeisk tillverkare av arbetskläder
• n Sport Group tysk leverantör av ytbeläggningar för sport och rekreation, bl a konstgräs

Efter utgången av året har Superfos och Welzorg avyttrats.

www.ikinvest.com

Overseas Telecom

Overseas Telecom bildades 1996 i syfte att identifiera, utvärdera och investera i framför allt licenser och operatörsverksamhet i utvecklingsländer för att därefter utveckla och slutligen realisera uppbyggda värden i dessa innehav. Sedan 2000/2001 befinner sig bolaget i en avvecklingsfas och fokus ligger på fortsatt affärsutveckling och avyttring. Sju av åtta genomförda investeringar har realiserats.

Kvarvarande innehav är Suntel i Sri Lanka där Overseas Telecom äger 55%. Suntels omsättning uppgick 2010 till 308 Mkr med EBITA om -1 Mkr. Antalet abonnenter uppgick vid utgången av året till cirka 399 000.

Ratos representeras i styrelsen av Thomas Mossberg (bolagsansvarig) och Berit Lind (suppleant).

VD Anders Ekman

Styrelse

Per Eric Fylking Ordförande Håkan Jansson Thomas Mossberg Jon W. Ringvold Caroline af Ugglas Christina Wik Thomas Berge Suppleant Roger Johanson Suppleant Berit Lind Suppleant Stein Egil Valderhaug Suppleant

Ledning Anders Ekman VD

Gunnar Andersson CFO

Koncernen i sammandrag

	2010	2009	2008	2007	2006
Nyckeltal 1)
Resultat per aktie före utspädning, kr	14,18	5,32	32,62	16,66	15,50
Utdelning per aktie, kr	10,50 2)	9,50	9	9	5,50 (11) 3)
Direktavkastning, %	4,2 2)	5,1	6,7	5,1	3,4 (6,8) 3)
Totalavkastning, %	40	47	-20	14	85
Börskurs, 31 december, kr	249	185	135	176	162,50
Eget kapital per aktie, 31 december, kr	95	96	100	75	69
Eget kapital, Mkr 4)	15 091	15 302	15 825	11 905	10 875
Avkastning på eget kapital, %	15	5	37	23	23
Soliditet, %	40	41	40	38	44
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	159 067 460	158 124 369	158 576 030	158 829 266	163 005 841
Utestående antal aktier	162 070 448	158 615 645	157 937 855	158 489 155	158 276 730
Resultaträkning, Mkr
Resultat från koncernföretag	1 207	979	1 004	2 005	1 164
Exitresultat, koncernföretag	783		4 405	160	-14
Nedskrivning, koncernföretag			-92		-178
Omvärdering tidigare intresseföretag	140
Resultatandelar från intresseföretag	218	316	550	545	719
Exitresultat, intresseföretag	537		31	727	1 617
Nedskrivning, intresseföretag
Utdelning, övriga företag				71	21
Exitresultat, övriga företag			13	46	75
Nedskrivning, övriga företag	-25				-10
Resultat från innehav	2 860	1 295	5 911	3 554	3 394
Centralt netto	8	80	-240	-92	-160
Koncernens resultat före skatt	2 868	1 375	5 671	3 462	3 234
Skatt	-455	-441	-382	-516	-572
Koncernens resultat efter skatt	2 413	934	5 289	2 946	2 662
Resultat hänförligt till moderbolagets ägare	2 255	842	5 172	2 646	2 527
Rapport över finansiell ställning, Mkr
Immateriella anläggningtillgångar	21 925	20 382	19 686	18 066	10 406
Materiella anläggningtillgångar	4 050	3 702	3 378	3 091	2 124
Finansiella anläggningtillgångar	808	2 807	3 435	2 778	2 929
Uppskjuten skattefordran	632	500	471	291	187
Omsättningstillgångar	13 348	13 467	15 780	12 556	11 016
Tillgångar	40 763	40 858	42 750	36 782	26 662
Eget kapital	16 465	16 802	17 290	13 870	11 814
Avsättningar	1 057	1 186	1 148	842	656
Uppskjuten skatteskuld	778	779	780	750	528
Räntebärande skulder	13 795	14 505	15 927	13 834	8 709
Ej räntebärande skulder	8 668	7 586	7 605	7 486	4 955
Eget kapital och skulder	40 763	40 858	42 750	36 782	26 662

1) Tillämpliga historiska tal är omräknade (faktor 0,4653) med hänsyn till split och inlösen 2006.

2) Föreslagen ordinarie utdelning.

3) Ordinarie utdelning (inklusive extra utdelning).

4) Hänförligt till moderbolagets ägare.

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före räntekostnader och skatt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Direktavkastning

Utdelning i procent av börskurs.

EBIT

Resultat före finansnetto och skatt (Earnings Before Interest and Tax).

EBITA

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar men före avdrag för nedskrivning av goodwill samt avoch nedskrivningar av andra immateriella tillgångar som uppkommit i samband med företagsförvärv (Earnings Before Interest, Tax and Amortisation).

EBITA-marginal

EBITA i procent av nettoomsättningen.

EBITDA

Resultat före av- och nedskrivningar (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation).

EBT

Resultat före skatt (Earnings Before Tax).

EBT-marginal

EBT i procent av nettoomsättningen.

Enterprise Value

Summan av företagets aktievärde, innehav utan bestämmande inflytande (minoritetsintresse) och nettoskuld.

Exitresultat

Med exitresultat avses realisationsresultatet som uppstår då ett innehav avyttras.

IRR

Årlig genomsnittlig avkastning (Internal Rate of Return).

Kassaflöde före förvärv och avyttring av företag

Avser kassaflöde från löpande verksamhet inklusive betalda räntor samt investeringar och avyttringar av anläggningstillgångar men före förvärv och avyttring av företag.

Koncernmässigt värde

Koncernens andel av innehavets eget kapital, eventuella kvarvarande koncernmässiga över- och undervärden reducerat med eventuella internvinster. Därutöver inkluderas aktieägarlån och kapitaliserade räntor på dessa.

Omsättningshastighet

Antal omsatta aktier under ett år i förhållande till totalt antal utestående aktier.

P/E-tal

Börskurs i förhållande till resultat efter skatt per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder samt pensionsavsättningar minus räntebärande tillgångar och likvida medel.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet

Redovisat eget kapital i procent av balansomslutningen. I eget kapital inräknas innehav utan bestämmande inflytande.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minus räntefria skulder.

Totalavkastning

Aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.

Ratos AB

Drottninggatan 2 Box 1661 111 96 Stockholm Tel: 08-700 17 00 Fax: 08-10 25 59 www.ratos.se

Innehav

AH Industries Gl. Skartved 9 DK-6091 Bjert DANMARK Tel: +45 755 77 000 Fax: +45 755 72 307 www.ah-industries.dk

Anticimex Lövholmsvägen 61 Box 47025 100 74 Stockholm Tel: 08-517 633 00 Fax: 08-517 634 42 www.anticimex.se

Arcus- Gruppen Haslevangen 16 Postboks 6764 Rodeløkka N-0503 Oslo Norge Tel: +47 22 97 55 00 Fax: +47 22 65 74 07 www.arcusgruppen.no

Biolin Scientific Hängpilsgatan 7 126 77 Västra Frölunda Tel: 031-769 76 90 Fax: 031-69 83 80 www.biolinscientific.com

Bisnode Sveavägen 168 S168 105 99 Stockholm Tel: 08-558 059 00 Fax: 08-558 059 95 www.bisnode.com

BTJ Group Scheelevägen 18 221 82 Lund Tel: 046-18 00 00 Fax: 046-18 01 25 www.btj.se

Contex Group Svanevang 2 DK-3450 Allerød DANMARK Tel: +45 481 411 22 Fax: +45 481 020 31 www.contex.com www.zcorp.com www.vidar.com

DIAB Norra Sofieroleden 8 Box 201 312 22 Laholm Tel: 0430-163 00 Fax: 0430-163 96 www.diabgroup.com

Euromaint Svetsarvägen 10 Box 1555 171 29 Solna Tel: 08-515 15 000 Fax: 08-762 32 05 www.euromaint.com

GS-Hydro Itsehallintokuja 6 FI-02600 Espoo FINLAND Tel: +358 3 656 41 Fax: +358 9 297 62 72 www.gshydro.com

HAFA Bathroom Group Svarvaregatan 5 Box 525 301 80 Halmstad Tel: 035-15 44 75 Fax: 035-15 44 76 www.hafabg.com

HL DISPLAY Cylindervägen 18 Box 1118 131 26 Nacka Strand Tel: 08-683 73 00 Fax: 08-683 73 01 www.hl-display.com

Ik Investment Partners Birger Jarlsgatan 4 114 34 Stockholm Tel: 08-678 95 00 Fax: 08-678 03 36 www.ikinvest.com

Inwido Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 010-451 45 50 Fax: 010-451 45 60 www.inwido.se

JØTUL Postboks 1411 N-1602 Fredrikstad NORGE Tel: +47 69 359 000 Fax: +47 69 359 001 www.jotul.com

KVD KVARNDAMMEN Ellesbovägen 150 442 90 Kungälv Tel: 0303-37 31 00 Fax: 0303-24 95 55 www.kvarndammen.se

LINDAB

Järnvägsgatan 41 269 82 Båstad Tel: 0431-850 00 Fax: 0431-850 10 www.lindabgroup.com

MEDIsize

Robert Huberintie 3A P.O. Box 89 FI-01511 Vantaa FINLAND Tel: +358 13 268 4000 Fax: +358 9 562 91130 www.medisize.com

Mobile Climate Control Barnhusgatan 22, 3 tr 111 23 Stockholm Tel: 08-402 21 40 Fax: 08-21 11 99 www.mcc-hvac.com

OVERSEAS Telecom

Malmskillnadsgatan 39 111 51 Stockholm Tel: 08-456 16 00 Fax: 08-456 16 94

SB Seating Postboks 5055 Majorstuen N-0301 Oslo NORGE Tel: +47 22 59 59 00 Fax: +47 22 59 59 59 www.sbseating.com

STOFA Uraniavej 6 DK-8700 Horsens DANMARK Tel: +45 88 30 30 30 www.stofa.dk

Ratos i övriga Norden

Ratos bedriver verksamhet i Norden sedan 1866. Mellan 1999 och 2003 skedde de flesta av alla investeringar i Sverige, men sedan 2003 har investeringsaktiviteten ökat i de övriga nordiska länderna. Mellan 1999 och 2010 har 11 förvärv genomförts i Danmark, Norge och Finland.

De nordiska länderna skiljer sig åt i flera avseenden, bland annat företagsstruktur, branschfördelning och affärskultur. Ratos nordiska verksamhet och organisation har därför anpassats till respektive lands lokala förutsättningar. Som grund för ett bra utförande har vi i Norge, Danmark och Finland inrättat Advisory Boards som består av tre till fem personer med lång industriell erfarenhet. De verkar som Ratos representanter och bidrar – tillsammans med några av våra egna medarbetare – med kunskap om lokalt affärsliv samt med sitt respektive nätverk. Vi har också i varje land ett brett nätverk av utvalda personer som bidrar till affärsflödet, men som också kan verka i våra innehavs styrelser som exempelvis branschexperter.

Norge

Ratos Norge-team

• Susanna Campbell (ansvarig)
• Lene Sandvoll Stern
• Henrik Lundh

Danmark

Ratos Danmark-team

• Henrik Blomé (ansvarig)
• Robin Molvin
• Anna Ahlberg

Finland

• Ratos Finland-team
• Per Frankling (ansvarig)
• Jan Pomoell
• Cecilia Lundberg

Advisory Board

• Henning Øglænd (ordförande)
• Kaare Frydenberg
• Helge Midttun
• Arvid Grundekjøn

Advisory Board

• Peter Leschly (ordförande)
• Anders C. Karlsson
• Anders Thoustrup
• Walther Thygesen

Advisory Board

• Bertel Paulig
• Lauri Ratia

Aktieägarinformation

Årsstämma den 5 april 2011

Årsstämma i Ratos AB (publ) hålls tisdagen den 5 april 2011 kl 17.00 i Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3, Stockholm.

Deltagande

För att få rätt att deltaga på årsstämman måste aktieägare

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 30 mars 2011
• anmäla sitt deltagande senast kl 16.00 onsdagen den 30 mars 2011.

Anmälan

Anmälan om deltagande kan ske:

• per post till Ratos AB (publ), Box 1661, 111 96 Stockholm
• per telefon 08-700 17 00
• via www.ratos.se

Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer samt adress och telefonnummer dagtid.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste för att deltaga i årsstämman och utöva sin rösträtt, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 30 mars 2011. Det innebär att aktieägaren före denna dag måste underrätta förvaltaren om detta.

Utdelning och avstämningsdag

Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 10,50 kr per aktie för räkenskapsåret 2010. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslår styrelsen fredagen den 8 april 2011. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas via Euroclear Sweden onsdagen den 13 april 2011.

Kalender
----------	--	--	--

5 april	Årsstämma 2011
5 maj	Delårsrapport jan-mars 2011
19 aug	Delårsrapport jan-juni 2011
9 nov	Delårsrapport jan-sept 2011

Rapporterna finns tillgängliga på Ratos hemsida direkt efter offentliggörandet och utges på svenska och engelska. Årsredovisningen skickas per post till de aktieägare som begärt detta.

Beställning av information kan göras på www.ratos.se eller via post: Ratos AB Box 1661 111 96 Stockholm

e-post: info@ratos.se

Aktieägarkontakt

Emma Rheborg Informations- och IR-chef tel 08-700 17 20 e-post: emma.rheborg@ratos.se

Kontaktinformation till styrelse och valberedning

Ratos AB Nina Aggebäck Box 1661 111 96 Stockholm e-post: nina.aggeback@ratos.se

Produktion: Ratos i samarbete med Bouvier Information och Frankfeldt Grafisk Form Foto VD s. 10, styrelse och organisation: Bengt Alm Foto VD s. 8, s. 12: Dan Coleman Tryck: åtta45, Solna 2011 Papper: Tom&Otto Silk

Ratos AB (publ) org.nr 556008-3585 This annual report is also available in English.

Drottninggatan 2 Box 1661 111 96 Stockholm Tel 08-700 17 00 Fax 08-10 25 59 www.ratos.se Org. nr 556008-3585