AI assistant
NCC Group — Annual Report (ESEF) 2024
Apr 15, 2025
Preview isn't available for this file type.
Download source fileÅrs- och hållbarhetsredovisning 2024
Omslagsbild: E136: Vägen som förbättrar Ålesunds tillgänglighet
På uppdrag av Statens vegvesen bygger NCC en fyrfilig tillfartsväg (E136) till Ålesund. Projektet omfattar två parallella tunnlar, en planskild korsning och nya gång- och cykelvägar. Eftersom vägen byggs mitt i ett bostadsområde ställs höga krav på att begränsa buller och vibrationer, vilket gör projektet extra utmanande. När vägen står klar 2027 kommer den att ge bättre tillgänglighet, kortare restider och ökad trafiksäkerhet.
ESEF-rapport
NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Om rapporten
NCC:s årsredovisning för 2024 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den lagstadgade årsredovisningen finns på sidorna 52–63 samt 80–123 och har reviderats av NCC:s externa revisor. Den granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 69–79. Hållbarhetsrapporten finns på sidorna 16–50 och är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap.
Introduktion
Detta är NCC
1 Vd-ord
4 Strategi
6 Verksamhet
8 Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar 17
Miljöupplysningar 24
Sociala upplysningar 40
Styrningsrelaterade upplysningar 47
Revisorns yttrande 51
Förvaltningsberättelse
Utveckling under året 53
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 64
Bolagsstyrningsrapport 69
Finansiell rapport
Koncernens resultaträkning 81
Koncernens rapport över totalresultat 81
Koncernens balansräkning 82
Koncernens förändring i eget kapital 83
Koncernens kassaflödesanalys 84
Moderbolagets resultaträkning 85
Moderbolagets rapport över totalresultat 85
Moderbolagets balansräkning 86
Moderbolagets förändring i eget kapital 87
Moderbolagets kassaflödesanalys 88
Noter 89
Fastställelse 123
Revisionsberättelse 124
Övrigt
Flerårsöversikt 129
Kvartalsdata 132
Definitioner 133
Finansiell information 136
Kontaktuppgifter 137
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Introduktion
Vi bygger för framtiden
Varje generation har ansvar för att underhålla och utveckla vår gemensamma samhällsinfrastruktur för att skapa möjligheter idag och i framtiden. Bygg-, underhålls- och utvecklingsprojekt initieras av våra kunder eller av NCC. NCC:s syfte är att med vår samlade expertis och kompetens som grund ta kunden genom byggprocessen för att få ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC är ett kunskapsbaserat företag vars kärna är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vår verksamhet omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. Vi är experter på processens olika delar men också på att få dem att samverka. NCC driver utvecklingsinitiativ inom kompetensutveckling, digitalisering och att öka nyttjandet av expertis och data från hela företaget.
| Orderingång, MSEK (56 819) | Nettoomsättning, MSEK (56 932) | Rörelseresultat, MSEK (1 802) | |
|---|---|---|---|
| NCC 2024 | 54 730 | 61 609 | 2 032 |
Våra affärsområden
Industri
NCC Property Development
Utvecklar, hyr ut och säljer fastigheter med fokus på kontorsfastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, och med stort fokus på hållbarhet och samarbete med våra kunder, skapas flexibla och verksamhetsanpassade fastighetslösningar på tillväxtmarknader i Norden. Läs mer på sidorna 62–63
NCC Industry
Utvecklar, producerar och säljer stenmaterial- och asfaltprodukter till bygg- och infrastrukturprojekt i Sverige, Norge och Danmark samt stenmaterial i Finland. Verksamheten, som bildar en naturlig förädlingskedja inom bygg- och anläggningsverksamhet i samhället, arbetar målmedvetet för att sänka koldioxidavtrycket från produktionen av asfalt och stenmaterial. Läs mer på sidan 61
Bygg och anläggning
NCC Building Sweden
Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden. Läs mer på sidan 60
NCC Building Nordics
Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden. Läs mer på sidan 59
NCC Infrastructure
Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, transporter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Sverige, Norge och Danmark. Med expertis som omfattar hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruktion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsammans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället. Läs mer på sidan 58
Utveckling
NCC Green Industry Transformation
I januari 2024 startade NCC ett nytt affärsområde, NCC Green Industry Transformation. Det är NCC:s fokuserade insats för att stödja industrin i den pågående gröna omställningen i Norden. Genom NCC:s långa erfarenhet av att driva stora, komplexa projekt, och komma in tidigt i processen kan vi som entreprenör bidra med både resurser och specialistkompetens för att möjliggöra industrins omställning. NCC Green Industry Transformation är en långsiktig satsning och redovisas tills vidare under Övrigt och Elimineringar i denna årsredovisning.
| Förvaltningsberättelse | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt |
|---|---|---|---|
| NCC 2024 | 2 | Introduktion |
Finansiella mål och utfall
| Noter för finansiella mål | Utfall 2024 | Mål 2024 |
|---|---|---|
| 1) Företagets nettoskuld exkluderar pensionsskuld och leasingskuld. | ||
| 2) Procent av årets resultat efter skatt som delas ut till aktieägare enligt utdelningsförslag. | ||
| Vinst per aktie, SEK | 16,1 | ≥16 |
| Noter för finansiella mål | Utfall 2024 | Mål 2024 |
|---|---|---|
| 1) Företagets nettoskuld exkluderar pensionsskuld och leasingskuld. | ||
| 2) Procent av årets resultat efter skatt som delas ut till aktieägare enligt utdelningsförslag. | ||
| Företagets nettoskuld 1) / EBITDA, x | −0,1 | <2,5 |
Hållbarhetsmål och utfall
| Noter för hållbarhet | Utfall 2024 | Mål 2026 |
|---|---|---|
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. | ||
| 2) Avser delmängden färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. | ||
| Hälsa och säkerhet | ||
| LTIF4 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar. | 3,3 | ≤2,0 |
| Noter för hållbarhet | Utfall 2024 | Mål 2030 |
|---|---|---|
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. | ||
| 2) Avser delmängden färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. | ||
| Klimat och energi, % | ||
| Scope 1 & 2 Mål: 60 procent minskning av CO 2 e 1) till år 2030 (basår 2015), mätt som ton CO 2 e/MSEK. Utfall 2024: Utsläppsintensiteten uppgick till 1,9 ton CO 2 e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 64 procent jämfört med 2015. | −64 | −60 |
| Noter för hållbarhet | Utfall 2024 | Mål 2030 |
|---|---|---|
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. | ||
| 2) Avser delmängden färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. | ||
| Scope 3 | ||
| Färsk betong 2) | −22 | −50 |
| Asfalt 2) | −23 | |
| Armeringsstål 2) | −57 | |
| Transporter och maskintjänster | +7 |
Utdelningspolicy
| Utfall 2024 | Policy | |
|---|---|---|
| Utdelningspolicy, % 2) | 68 | ≈60 |
Styrelsen har föreslagit en ordinarie utdelning på 9 SEK per aktie samt en extrautdelning på 2 SEK per aktie för 2024.
NCC 2024 3
Introduktion | Förvaltningsberättelse | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt
Introduktion
Vd-ord
Vinstmålet uppnåddes
Vi rapporterade ett starkt resultat i en svårnavigerad marknad och uppnådde för andra året i rad vårt finansiella mål på 16 kronor per aktie. Måluppfyllelsen är en konsekvens av ett starkt underliggande rörelseresultat och värdeskapande fastighetsförsäljningar. Orderingången var god och då särskilt inom prioriterade segment där NCC besitter specialistexpertis såsom vattenrening, sjukhus och energilösningar. Affärsområde Infrastructure utvecklades stabilt och gick ur året med en god orderstock. Building Nordics uppnådde ett rekordresultat där Danmark fortsatte att utvecklas starkt och Finland förbättrades markant. Building Sweden rapporterade ett lägre resultat som en konsekvens av reserveringar relaterat till projekt som är avslutade eller under avslut.# NCC 2024
Förvaltningsberättelse
Introduktion
Vd-ord
NCC stöttar kunder i att minska sitt klimatavtryck
Klimatfrågan och den gröna omställningen är starka drivkrafter för dagens samhällsomvandling. NCC driver detta arbete tillsammans med våra kunder och stöttar dem i att möjliggöra ett minskat klimatavtryck i byggnationer. Bland annat arbetar vi för att öka energieffektiviseringen, välja rätt material till rätt plats och genom att återbruka material. Inom asfaltverksamheten har vi tagit stora steg genom att fasa ut fossila bränslen i våra asfaltverk och därmed minskat utsläppen från vår egen verksamhet rejält. Redan under 2024 har NCC uppnått det mål som var satt till 2030 för utsläpp i egen verksamhet (scope 1 och 2). NCC har nu antagit ett nytt mål för de egna utsläppen och fortsätter vårt arbete mot klimatneutralitet.
Säkerhet alltid i fokus
NCC:s primära nyckeltal för att mäta olyckor är antalet olyckor som resulterar i frånvaro med minst fyra dagar. Antalet olyckor är på den lägsta nivån någonsin, men vi har fortfarande en bit kvar till vår långsiktiga målsättning. Vi fortsätter också arbetet för att helt eliminera allvarliga olyckor och tillbud och vi ser en positiv utveckling i att de allvarliga incidenterna blir färre. I februari 2024 inträffade en tragisk händelse som påverkade många. En brand utbröt på vattenlandet Oceana på Liseberg i Göteborg med följden att en person som arbetade på uppdrag av Liseberg miste livet. Vi har haft ett nära samarbete med vår uppdragsgivare Liseberg och har nu fått förtroendet att återuppbygga anläggningen.
Vi ser fortsatt goda möjligheter
Vi ser fortsatt en god marknadsefterfrågan och positiva utsikter inom flera områden, framför allt inom infrastruktur, industri och samhällsfastigheter. Att samhället rustar sig för ett osäkert säkerhetsläge och övergången till ett mer hållbart samhälle är också underliggande drivkrafter för ett fortsatt stort investeringsbehov i hela Norden. Marknaden för bostadsbyggande och kommersiella fastigheter är fortsatt avvaktande. Vårt fokus är att i samarbete med våra kunder förverkliga deras visioner och ta dem genom den komplexa byggprocessen. Jag vill rikta ett stort tack till våra kunder för förtroendet. För att lyckas med vår ambition och våra åtaganden är engagerade medarbetare, underentreprenörer och samarbetspartner en grundförutsättning – jag vill passa på att tacka för stora insatser under året. Vi tackar också våra aktieägare för intresse och stöd.
Solna i april 2025
Tomas Carlsson, vd och koncernchef
”NCC har en tydlig strategisk inriktning som syftar till att ta vara på de fördelar som kommer med att vara ett stort företag.”
Finansiell rapportHållbarhetsrapport Övrigt
NCC 2024 4
Introduktion
Vd-ord
NCC stöttar kunder i att minska sitt klimatavtryck
Klimatfrågan och den gröna omställningen är starka drivkrafter för dagens samhällsomvandling. NCC driver detta arbete tillsammans med våra kunder och stöttar dem i att möjliggöra ett minskat klimatavtryck i byggnationer. Bland annat arbetar vi för att öka energieffektiviseringen, välja rätt material till rätt plats och genom att återbruka material. Inom asfaltverksamheten har vi tagit stora steg genom att fasa ut fossila bränslen i våra asfaltverk och därmed minskat utsläppen från vår egen verksamhet rejält. Redan under 2024 har NCC uppnått det mål som var satt till 2030 för utsläpp i egen verksamhet (scope 1 och 2). NCC har nu antagit ett nytt mål för de egna utsläppen och fortsätter vårt arbete mot klimatneutralitet.
Säkerhet alltid i fokus
NCC:s primära nyckeltal för att mäta olyckor är antalet olyckor som resulterar i frånvaro med minst fyra dagar. Antalet olyckor är på den lägsta nivån någonsin, men vi har fortfarande en bit kvar till vår långsiktiga målsättning. Vi fortsätter också arbetet för att helt eliminera allvarliga olyckor och tillbud och vi ser en positiv utveckling i att de allvarliga incidenterna blir färre. I februari 2024 inträffade en tragisk händelse som påverkade många. En brand utbröt på vattenlandet Oceana på Liseberg i Göteborg med följden att en person som arbetade på uppdrag av Liseberg miste livet. Vi har haft ett nära samarbete med vår uppdragsgivare Liseberg och har nu fått förtroendet att återuppbygga anläggningen.
Vi ser fortsatt goda möjligheter
Vi ser fortsatt en god marknadsefterfrågan och positiva utsikter inom flera områden, framför allt inom infrastruktur, industri och samhällsfastigheter. Att samhället rustar sig för ett osäkert säkerhetsläge och övergången till ett mer hållbart samhälle är också underliggande drivkrafter för ett fortsatt stort investeringsbehov i hela Norden. Marknaden för bostadsbyggande och kommersiella fastigheter är fortsatt avvaktande. Vårt fokus är att i samarbete med våra kunder förverkliga deras visioner och ta dem genom den komplexa byggprocessen. Jag vill rikta ett stort tack till våra kunder för förtroendet. För att lyckas med vår ambition och våra åtaganden är engagerade medarbetare, underentreprenörer och samarbetspartner en grundförutsättning – jag vill passa på att tacka för stora insatser under året. Vi tackar också våra aktieägare för intresse och stöd.
Solna i april 2025
Tomas Carlsson, vd och koncernchef
Strategi
NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna. Byggprocessen präglas av många intressenter, behov av bred expertis och krav på samordning av flera aktörer. Till NCC:s styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med stöd av data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC:s strategiska inriktning innebär att företaget ackumulerar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokuseringen på utvalda segment ger tydliga kundvärden. Först och främst genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med starkt lokal närvaro skapar.
NCC:s strategiska initiativ
För att uppnå företagets mål och stärka marknadspositionen fokuserar NCC på ett antal strategiska initiativ som är en integrerad del av företagets verksamhet och operativa modell. Genom att fokusera på dessa initiativ är NCC väl positionerat för att fortsätta leverera värde till aktieägarna och andra intressenter, samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Värderingar och Star behaviors
En avgörande faktor för att kunna dra nytta av det stora företagets styrka är att bygga en kultur med gemensamma värderingar och beteenden. NCC:s Uppförandekod och ramverket Star behaviors är centrala för att definiera den önskade kulturen och uppmuntra beteenden som leder till en framgångsrik verksamhet. NCC:s värderingar: Ärlighet, Respekt och Tillit ligger till grund för dessa vägledande beteenden.
NCC skapar värde genom hela byggprocessen
NCC är en ledande aktör på den nordiska byggmarknaden med en stark och väletablerad position. Grunden i NCC:s strategiska inriktning är att vara experter på att hantera komplexiteten i byggprocessen. Utgångspunkten är att dra nytta av styrkan i att vara ett stort företag i kombination med stark lokal närvaro.
NCC:s marknad
NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer.
| Andel av nettoomsättningen och medeltal anställda. Jämförelsetal avser 2023. | Danmark | Sverige | Finland | Norge |
|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 21% ( 22 ) | 60% ( 57 ) | 6% ( 8 ) | 13% ( 13 ) |
| Antal anställda: | 2 100 | 6 900 | 1 000 | 1 800 |
- Sverige Danmark Norge Finland
- Building Sweden
- Building Nordics
- Infrastructure
- Industry: Asfalt och stenmaterial
- Stenmaterial
- Property Development
- 1) Ett helt nytt affärsområde startades från den 1 januari 2024, NCC Green Industry Transformation, som inledningsvis har huvudfokus i Sverige men kan arbeta över hela Norden.
- Green Industry Transformation 1)
Finansiell rapportHållbarhetsrapport Övrigt
NCC 2024 6
Introduktion
Strategi
NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna. Byggprocessen präglas av många intressenter, behov av bred expertis och krav på samordning av flera aktörer. Till NCC:s styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med stöd av data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC:s strategiska inriktning innebär att företaget ackumulerar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokuseringen på utvalda segment ger tydliga kundvärden. Först och främst genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med starkt lokal närvaro skapar.
NCC:s strategiska initiativ
För att uppnå företagets mål och stärka marknadspositionen fokuserar NCC på ett antal strategiska initiativ som är en integrerad del av företagets verksamhet och operativa modell. Genom att fokusera på dessa initiativ är NCC väl positionerat för att fortsätta leverera värde till aktieägarna och andra intressenter, samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Värderingar och Star behaviors
En avgörande faktor för att kunna dra nytta av det stora företagets styrka är att bygga en kultur med gemensamma värderingar och beteenden. NCC:s Uppförandekod och ramverket Star behaviors är centrala för att definiera den önskade kulturen och uppmuntra beteenden som leder till en framgångsrik verksamhet. NCC:s värderingar: Ärlighet, Respekt och Tillit ligger till grund för dessa vägledande beteenden.
NCC skapar värde genom hela byggprocessen
NCC är en ledande aktör på den nordiska byggmarknaden med en stark och väletablerad position. Grunden i NCC:s strategiska inriktning är att vara experter på att hantera komplexiteten i byggprocessen. Utgångspunkten är att dra nytta av styrkan i att vara ett stort företag i kombination med stark lokal närvaro.
NCC:s marknad
NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer.
| Andel av nettoomsättningen och medeltal anställda. Jämförelsetal avser 2023. | Danmark | Sverige | Finland | Norge |
|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 21% ( 22 ) | 60% ( 57 ) | 6% ( 8 ) | 13% ( 13 ) |
| Antal anställda: | 2 100 | 6 900 | 1 000 | 1 800 |
- Sverige Danmark Norge Finland
- Building Sweden
- Building Nordics
- Infrastructure
- Industry: Asfalt och stenmaterial
- Stenmaterial
- Property Development
- 1) Ett helt nytt affärsområde startades från den 1 januari 2024, NCC Green Industry Transformation, som inledningsvis har huvudfokus i Sverige men kan arbeta över hela Norden.
- Green Industry Transformation 1)
Data-informerat beslutsfattande
NCC baserar beslut på validerad och integrerad data, vilket ökar konkurrenskraften och möjliggör kunskapsdelning. Med sin storlek genererar NCC stora mängder data. För att dra nytta av all data krävs strukturerad och lättillgänglig information. Genom digitalisering och systematisering av data möjliggörs effektiv kunskapsdelning mellan projekt och affärsområden.
En framtidssäkrad IT-struktur
Investeringar i framtidssäkrad IT-infrastruktur stöder ett data-informerat beslutsfattande och ger den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till förändrade önskemål från kunder.
Koncernövergripande initiativ
Integrera leverantörskedjan
Att integrera inköps- och leveranskedjor i NCC:s projekt är avgörande för att kunna dra nytta av leverantörernas kompetens fullt ut och förbättra den övergripande effektiviteten.
Affärsområde Industry rapporterade ett rekordresultat, drivet av operationell disciplin, högre priser och lägre råmaterialkostnader. Efter en avvaktande marknad för fastighetstransaktioner i början av året avslutade Property Development året starkt med fyra genomförda försäljningar, varav ett nystartat projekt. Det visar på fördelarna med en stark balansräkning där vi kunnat avvakta med försäljningar till dess att vi hittat rätt köpare för objekten.
Det stora företagets fördelar
Vår målsättning är att ta kunden genom den komplexa byggprocessen och skapa värde för samtliga intressenter. NCC har en tydlig strategisk inriktning som syftar till att ta vara på de fördelar som kommer med att vara ett stort företag. Detta innebär att vi som kunskapsföretag har en kultur som drivs av gemensamma värderingar och beteenden. Vi arbetar datainformerat, har tydliga processer för att förstå och hantera kostnader, utnyttjar fördelar med samordnade inköp och bygger upp specifik byggkompetens. Den operativa modellen säkerställer en större förutsägbarhet i verksamheten och därmed ett mer stabilt resultat, samtidigt som vi stärker kundrelationer och skapar förutsättningar för tillväxt över tid.
I januari 2024 startade vi ett nytt affärsområde – NCC Green Industry Transformation. Det är NCC:s fokuserade insats för att stödja industrins gröna omställning. Genom vår långa erfarenhet av att driva stora komplexa projekt, och genom att komma in tidigt i processen kan vi som entreprenör bidra med både resurser och specialistkompetens för att möjliggöra de investeringar och utvecklingsprojekt som drivs för att kunna ställa om. NCC har tecknat två samarbetsavtal med LKAB som berör stora projekt och flera andra dialoger inom affärsområdet pågår.
I inledningen av 2025 meddelades att vi kommer att genomföra en strategisk översyn av affärsområdet Industry. Olika alternativ kommer att utvärderas, inklusive möjligheten att avyttra affärsområdet. Syftet är att se över vilken väg som är bäst för att utveckla affärsområdet framåt och att öka aktieägarvärdet i NCC.
Finansiella mål
Under 2024 uppnådde NCC en vinst per aktie på 16 kronor, vilket ligger i linje med företagets finansiella mål. Vårt finansiella mål är valt för att sätta fokus på att skapa aktieägarvärde och för att vara relevant för samtliga affärsområden att styra på genom att bidra med vinst i absoluta tal. Målet har inte tidsatts men bygger på kontinuerligt ökad lönsamhet i entreprenad- och industriverksamheten och förutsätter också att det är möjligt att resultatavräkna försäljningar inom Property Development. Vår starka finansiella ställning är en effekt av ökad lönsamhet och därmed förbättrat kassaflöde inom byggverksamheten och Industry samt nyligen genomförda fastighetsförsäljningar.
Uthålligt värdeskapande
För NCC kännetecknades 2024 av stabilitet och stark resultatutveckling. Tre affärsområden rapporterade rekordresultat. Genom noggranna val och positiva effekter av långsiktigt förbättringsarbete har vi kunnat visa på framsteg inom många områden.# NCC 2024
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Verksamhet
Ett kunskapsföretag med fokus på kompetensutveckling och kultur
NCC ser en fortsatt utveckling mot alltmer komplexa byggprojekt med behov av specialistkompetens inom många skilda områden. Vår strävan är att vara branschledande på att leda byggprocessen och proaktivt erbjuda den expertis som behövs i byggprojektens olika skeden. Därför sker stora satsningar på kompetensutveckling och att bygga en säker, engagerande företagskultur.
Engagerade medarbetare i en högpresterande kultur
NCC har de senaste åren arbetat målinriktat med vår företagskultur. Genom att arbeta med gemensamma, guidande beteenden för det dagliga arbetet – Star behaviors – skapas förutsättningar för NCC att nå uppsatta affärsmål samt för medarbetare och arbetsgrupper att utvecklas, prestera sitt bästa och känna engagemang i sitt arbete. I de senaste mätningarna av medarbetarengagemang var nivån 8,0/10, vilket är klart över benchmark och placerar NCC i topp 25 procent bland jämförbara företag 1) . För att ytterligare stärka den positiva utvecklingen har NCC under 2024 genomfört en mindre uppdatering av Star behaviors. Uppdateringen syftar till att tydligare driva mot en högpresterande kultur samt stärka tydligt ledarskap och ansvarstagande medarbetarskap. NCC:s medarbetarundersökning visar att Star behaviors driver en positiv utveckling av företagskulturen, samt att medarbetarna har ett starkt engagemang. Lika positivt är att den generella nivån på samtliga drivkrafter som omfattas av undersökningen – såsom utvecklingsmöjligheter, bekräftelse i arbetet och förståelse för den strategiska inriktningen – ligger över externt benchmark och uppvisar en positiv trend.
Utveckla våra medarbetare
NCC hanterar större och alltmer komplexa projekt, vilket ställer höga krav på ledarskap och projektledning. Ambitionen att vara branschledande inom byggledning är utgångspunkten för kompetensutveckling på NCC idag. Under 2024 har NCC fortsatt att erbjuda utvecklingsprogram inom ledarskap och projektledning på högsta nivå, inte minst för dem som leder de största och mest komplexa projekten, Mega-projekten. Alla ledarskapsprogram har sin utgångspunkt i att möta affärsbehov och komplexiteten i att vara ledare i en projektbaserad organisation. Utveckling av kurser och program sker i ett nära samarbete med akademiska institutioner i Norden och Europa. NCC samarbetar bland annat med Handelshögskolan i Stockholm, Copenhagen Business School, IMD och Oxford Global Projects och forskare från Oxford University. Uppföljningar med chefer och deltagare visar att utbildningen bidragit till betydande förbättringar i beteenden och erbjuder verktyg som direkt kan omsättas i verksamheten och bidra till affärsnytta. Andra positiva effekter är ett ökat nätverkande och kunskapsdelning inom företaget.
NCC har en uppsättning beteenden, våra Star behaviors, som vägleder oss i hur vi ska agera för att nå våra affärsmål. Tillsammans med värderingarna utgör de vår företagskultur och formar hur vi agerar internt, men också externt, i relationer med kunder och andra intressenter.
- Ha och visa passion för att prestera: Vi utmanar oss själva och varandra att hela tiden bli bättre samt överträffa våra mål och resultat.
- Bygg tillsammans: Vi arbetar aktivt för att säkerställa ett effektivt samarbete internt, inom och mellan enheter, och med våra kunder.
- Genomför och följ upp: Vi tar data-informerade beslut, kommunicerar dem tydligt och ser alltid till att det som beslutats blir genomfört.
- Agera med omtanke: Vi tar ansvar för våra handlingar och för hur vi använder egna och andras resurser. Vi hanterar risker och agerar med integritet för en säker, ansvarsfull verksamhet av hög kvalitet.
Star behaviors
- Ärlighet
- Respekt
- Tillit
Våra värderingar
1) Avser gruppen Tillverkning – kapitalvaror, där byggnation & ingenjörsteknik utgör nära 50 procent.
En säker och hälsosam arbetsmiljö
Att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö är NCC:s högsta prioritet. Vi arbetar målmedvetet för att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor, samt att minska alla typer av olyckor. Det är ett ständigt pågående arbete och involverar och ställer krav på alla som befinner sig på våra arbetsplatser inklusive leverantörer, konsulter och underentreprenörer. En analys av grundorsakerna till att olyckor uppstår på arbetsplatsen har lett till att NCC:s arbetsmiljöarbete är fokuserat på tre högriskområden: Tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner. Förbättringsarbetet fokuserar på planering och organisering av arbetet, att säkerställa att det finns starka barriärer mellan människan och risken för en olycka, samt med att stärka säkerhetskulturen, då dessa insatser ger bäst resultat.
I september varje år genomför NCC Awareness Day, en aktivitet då samtliga medarbetare på NCC samlas på sina respektive arbetsplatser för att reflektera över attityder och beteenden samt diskutera säkerhetsfrågor. En stark säkerhetskultur är en del av NCC:s företagskultur och Star behaviors – att jobba säkert eller inte alls. Säkerhetskulturen omfattar alla som befinner sig på arbetsplatsen och för NCC innebär det en nödvändig involvering av kunder, egna anställda, leverantörer och underleverantörer. NCC har ett etablerat arbetssätt och driver utvecklingsprojekt i olika faser som tillsammans ska trygga ett säkert arbetssätt, rätt behörigheter, kompetens och arbetsvillkor för alla på arbetsplatsen.
NCC har nolltolerans mot diskriminering, ingen medarbetare ska hindras i sin utveckling och karriär på grund av medveten eller omedveten diskriminering. Årets resultat från medarbetarundersökningen visar att medarbetarna i mycket hög utsträckning känner sig trygga med att de inte kommer uppleva diskriminering på jobbet. I den senaste mätningen 2024 var nivån 8.8/10, vilket placerar NCC i topp 10 procent bland jämförbara företag.
Klimatfrågan och den gröna omställningen är starka drivkrafter för dagens samhällsomvandling. Det driver även NCC:s utveckling. Med kunskap och expertis kan vi tillgodose våra kunders behov och utmaningar i den komplexa byggprocessen. Under året fortsatte arbetet med målet att till 2030 halvera vår klimatpåverkan i hela värdekedjan.
Med kunskap och expertis i klimatomställningen
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden och bygger, underhåller och utvecklar den byggda miljön. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av samhällets totala utsläpp och har därmed en central roll i den pågående klimatomställningen. Samtidigt skapar samhällsomvandlingen nya affärsmöjligheter utifrån förändrade förutsättningar och behov – som efterfrågan på byggkonstruktioner med lägre klimatpåverkan, investeringar och upprustning av infrastruktur och åtgärder för långsiktig klimatanpassning av städer. Baserat på kundernas behov och förutsättningar är NCC:s ambition att spela en ledande roll i branschens förflyttning mot klimatneutralitet.
Genom att bygga starka relationer med leverantörer och integrera deras expertis i NCC:s processer kan företaget förbättra upphandlingsrutiner, optimera resursanvändningen och säkerställa leverans av högkvalitativa projekt i tid och inom budget.
Bäst på kostnadsstyrning
Att hantera projektkostnader effektivt från början till slut är avgörande för att leverera värde för kunderna och för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Detta kräver en omfattande förståelse av kundvärdet, noggrann planering, god riskhantering och tydlig kostnadskontroll. Genom arbetssättet Unrivaled Cost Management, UCM, förenklas förutsättningarna för att förutse och följa upp kostnader på ett korrekt sätt, vilket ger tillförlitliga prognoser och tidiga varningar, vilket i sin tur är avgörande för att upprätthålla finansiell lönsamhet och operativ effektivitet.
Branschledande kompetens
Att rekrytera, behålla och utveckla kompetens inom företaget är en central del av kompetensbyggandet. Som en del av detta har NCC utvecklat branschledande utbildningsprogram inom byggprocesser och projektledning. Genom att utveckla våra medarbetare och uppmuntra rörlighet inom organisationen säkerställs rätt kompetens och kunskap för att hantera komplexa projekt och utveckla verksamheten.
Affärsområdesspecifika initiativ
Skapa bra affärer
NCC ser ett stort värde i att tidigt involvera kunder i byggprocessen. Kundernas behov varierar beroende på marknad och geografi. NCC möter kundernas krav genom att anpassa sälj- och anbudsprocesser lokalt, samtidigt som dessa stöttas centralt med utbildning och erfarenhetsutbyte. Ett exempel på satsning under året är det nya affärsområdet NCC Green Industry Transformation, vilket stödjer kunder inom den stora industriella omställningen i Norden.
Dra nytta av vår expertis
En viktig del av den strategiska inriktningen är att vidareutveckla NCC:s kompetens inom specifika områden. Med sektorspecifika segmentstrategier fokuserar NCC på områden där företaget kan bygga upp unika positioner som ökar kundvärdet. Exempel på områden där NCC har kunnat använda sitt kunnande i större skala är sjukhus, badhus, vattenrenings- och avloppsanläggningar. För att kunna använda styrkan i det stora företaget satsar NCC också på att kunna dela denna kompetens i hela företaget.
Data-informerat beslutsfattande
En framtidssäkrad IT-struktur
Integrera leverantörskedjan
Bäst på kostnadsstyrning
Skapa bra affärer
Dra nytta av vår expertis inom byggande
Branschledande kompetens
Agera i enlighet med våra Star behaviors
Kärna
Syfte
Marknadsposition
Värderingar
NCC:s strategiska initiativ
Koncernövergripande initiativ
Affärsområdesspecifika initiativ
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2024 7# NCC 2024
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Vår styrka är vår expertis och djupa kunskap i den komplexa byggprocessen. Genom att använda vår kunskap, arbeta med tidig involvering och kund- och intressentdialog, kan NCC föreslå nytänkande lösningar för en lägre klimatpåverkan. Utöver expertkunskap är tillgång till tillförlitlig data en förutsättning för analys och ett välgrundat beslutsfattande. NCC har under året fortsatt arbetet att tillhandahålla data och digital information om processer och produkter. Det bidrar till spårbarhet att jämföra miljöprestanda och göra medvetna faktabaserade val. För att aktivt stödja klimatomställningen krävs också dialog och samarbete med intressenter i samhället som kunder, leverantörer och underentreprenörer. NCC deltar aktivt i olika nationella branschorgan för att främja kunskapsdelning, teknisk utveckling och driva gemensamma frågor. Företaget initierar och deltar även i forsknings- och utvecklingsprojekt.
Klimatmål
NCC:s långsiktiga mål är att nå klimatneutralitet 2045. Ett av NCC:s två delmål är att minska utsläppsintensiteten i den egna verksamheten (scope 1 och 2) med 60 procent till 2030, vilket innebär 2,08 CO 2 e (ton)/MSEK. En mångårig insats av konvertering från fossilt bränsle till biobränsle av bolagets asfaltverk har resulterat i att NCC vid utgången av 2024 uppnått målet i förväg. Nivån var då 1,9 CO 2 e (ton)/MSEK, vilket är en minskning med 64 procent jämfört med basåret 2015. NCC har beslutat att höja målet för reducering av utsläppsintensitet i den egna verksamheten (scope 1 och 2) till 75 procent till 2030, vilket innebär 1,3 CO 2 e (ton)/MSEK.
En stor utmaning är den klimatpåverkan som härstammar från hela värdekedjan (scope 3). NCC:s andra delmål är att halvera dessa utsläpp till 2030 jämfört med 2015. Klimatåtgärderna har hittills fokuserat på fyra prioriterade områden i kategorin köpta varor och tjänster, där klimatpåverkan beräknas vara störst; betong, stål, asfalt och transporter.
Verksamhet
Under 2024 fortsatte arbetet med kartläggning av de totala koldioxidutsläppen i värdekedjan i syfte att stödja framtagandet av en koncerngemensam klimathandlingsplan. Kartläggningen bidrar även till att uppfylla kraven på en korrekt hållbarhetsrapportering enligt EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).
Fortsatt fokus för minskat klimatavtryck
NCC:s klimatpåverkan kommer främst från materialproduktionen och bränslet som används i byggprocessen. För att minska klimatpåverkan fokuserar vi på material såsom betong, stål och asfalt samt på transporter och maskiner. Vår expertis inom livscykelanalys och klimatberäkningar stöttar kunderna genom hela byggprocessen och möjliggör konstruktioner med optimerade material- och konstruktionsval för ett lägre klimatavtryck.
Betong har stor klimatpåverkan, men också flera fördelar och är centralt i många byggprojekt. NCC arbetar utifrån en koncern- gemensam färdplan för klimatneutralt betongbyggande, med tre huvudperspektiv: Rätt betong på rätt plats, minimera mängden cement i betong samt minimera volymen betong. Under året har NCC:s affärsområden fortsatt utveckla och implementera lösningar för betongoptimering i projekt samt skapa nya verktyg och förbättra interna processer. NCC deltar även i olika forskningsprojekt, har nära leverantörssamarbeten och en aktiv kunddialog för ökad kunskapsspridning.
I arbetet med att minska klimatpåverkan från stål är medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre utsläpp avgörande. NCC använder miljövarudeklarationer i utvärdering av leverantörer och sedan 2015 har NCC:s utsläpp för armeringsstål minskat med 57 procent. Genom att också själv utveckla produkterbjudanden och ta fram miljövarudeklarationer hjälper NCC sina kunder att driva en positiv utveckling.
Inom asfalt har NCC lång erfarenhet av att ta fram metoder för att sänka klimatavtrycket från asfaltens produktionsfas. Det sker huvudsakligen genom biobränsle, energioptimering och inblandning av återvunnen asfalt. För att uppmärksamma Skandinaviens försämrade vägnät publicerade NCC i början av året en vägrapport. I rapporten presenteras åtgärder för att hantera underhållsskulden samtidigt som asfaltens klimatpåverkan kan minska med upp till 50 procent till 2045.
I arbetet med att sänka klimatavtrycket fokuserar NCC även på transporter och maskintjänster som står för en betydande del av totala utsläppen. Åtgärder som att optimera logistikkedjor och effektivisera frakt minskar transporter, speciellt vid anläggningsarbeten och schaktning av stora volymer. Ett annat tillvägagångssätt är att byta ut fossilt bränsle mot biobränsle. NCC arbetar även med att möta den ökade efterfrågan på utsläppsfria byggarbetsplatser och elektrifierade fordon och maskiner.
Habitat 7 i Göteborg – Rätt material på rätt plats minskar klimatpåverkan med 40 procent.
Habitat 7 är en modern kontorsbyggnad i Göteborgs nya stadsdel Masthuggskajen. Med målet att reducera klimatpåverkan från byggskedet med 40 procent har NCC bland annat fokuserat på att optimera användningen av material som betong och stål, som står för en stor del av klimatavtrycket. Genom att utvärdera byggnadens placering, form och system för fasad har lösningar med låg klimatpåverkan och hög kostnadseffektivitet identifierats. De tidiga skedena har varit avgörande för att säkerställa att rätt material och byggsystem används på rätt plats. Genom resurseffektiva och optimerade konstruktionslösningar har mängden betong minimerats utan att kompromissa med funktion och kvalitet. Dessutom har klimatförbättrad betong använts för att minska utsläppen. Stommen består huvudsakligen av massivträ, vilket sänker klimatpåverkan jämfört med en traditionell stomme i stål och betong. Vid grundläggningen användes en elektrisk pålkran och hybridpålar i trä och betong för att ytterligare reducera klimatavtrycket. Klimatpåverkan under byggtiden för Habitat 7 är beräknad till 230 kg CO 2 e/BTA (bruttoarea), en minskning med över 40 procent jämfört med ett referenskontor enligt Sweden Green Building Councils Noll CO 2 -certifiering. Detta inkluderar alla i projektet ingående material, vilket innebär en större omfattning än vad som ingår i Boverkets klimatdeklaration.
NCC använder träolja i nästintill utsläppsfri asfalt.
NCC:s asfaltlaboratorium sydväst om Oslo har tagit fram ett nytt asfaltrecept som skapar nästan utsläppsfri asfalt utifrån en livscykelanalys. Den första beläggningen med den nya asfalttypen ägde rum i Kristiansand,i södra Norge. Den 150 meter långa vägen är en pilot och en viktig milstolpe. I receptet ersätts traditionell fossilbaserat bindemedel med träolja som kommer från skogsindustrins avfall. Skogar absorberar koldioxid från atmosfären, vilket här fångas in i trämateralet. När asfalten läggs ut binds koldioxiden i vägbanan. I den provade asfaltstypen används 40 procent återvunnen och 60 procent ny asfalt. Den återvunna asfalten innehåller en del bitumen vilket tas med i klimatberäkningarna. Träoljan kommer från tallar och är en restprodukt från pappersproduktion. Genomsnittligt CO 2 e-utsläpp per ton asfaltproduktion är 44 kg (referensvärde, Statens Vegvesen, 2023). För den 150 meter långa sträckan i Kristiansand användes 90 ton asfalt, vilket resulterar i en reduktion på nästan 7 ton CO 2 e.
Minskning av utsläpp och högre kvalitet vid utbyggnad av Käppalaverket.
NCC bygger i samverkan med Käppalaförbundet ut Käppala avloppsreningsverk på Lidingö i Stockholm. Förutom att med olika tekniker minimera det totala behovet av betong använde NCC ett betongrecept med slagg, en avfallsprodukt från ståltillverkning. Genom att använda betong med mindre mängd cement kunde klimatpåverkan från betongen i projektet reduceras med 28 procent i jämförelse med om traditionell betong hade använts. Användandet av slagg i betong har flera fördelar. När betong med cement härdar alstras värme och betongen måste kylas för att inte spricka. Betong med slagg utvecklar inte så höga temperaturer och kräver därför mindre kylning samtidigt som risken för sprickor minskar. Dessutom får betongen en högre beständighet och klarar den aggressiva miljön i ett avloppsreningsverk bättre än traditionell betong.
Storkeengen, Randers, Danmark – Klimatanpassning för ökad motståndskraft.
På danska Jylland ligger staden Randers strax nordost om vattendraget Gudenån. För att skydda stadsdelen Vorup från skyfall och stigande vattennivåer omvandlade NCC naturparken Storkeengen. Projektet slutfördes 2024 och nu leds regnvatten från Vorup under marken och via skyfallsvägar till Storkeengen, där ytvatten samlas innan det leds ut i Gudenån. En reningsbassäng med rörpassager, dubbelventil och en pumpstation har etablerats. En 270 meter lång vall mot Gudenån är avgörande för klimatanpassningen. Nya vandringsleder ger närboende tillgång till ett vackert rekreationsområde nära Randers centrum.
Klimatanpassning för ökad motståndskraft
Växthusgasutsläppen förändrar klimatet och konsekvenserna är redan synliga i vårt samhälle och omvärld. Klimatförändringar som översvämningar och högre temperaturer förväntas också öka i framtiden. Samhället och kunder efterfrågar klimatanpassade lösningar och här uppstår nya affärsmöjligheter genom användning av innovativ teknik och material. NCC arbetar för att erbjuda olika dräneringsprodukter, samt att byggnader och anläggningsprojekt i allt större utsträckning byggs för att kunna hantera framtida klimateffekter. NCC genomför också projekt vars direkta syfte är att uppnå bättre klimatanpassning, som att bygga för att hantera dagvatten och skyfall i städer, eller att skydda strandlinjer och hamnar.
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt# Klimatanpassning av naturparken Storkeengen förhindrar översvämningar. NCC 2024
Introduktion
Verksamhet
Som grund för koncernens hållbarhetsarbete finns ett hållbarhetsramverk. Det innefattar vårt arbete att bedriva och utveckla verksamheten så att den skapar långsiktigt värde såväl ekonomiskt som med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer om etik och styrning. Ramverket vilar på en bas som består av NCC:s kärna, syfte, värderingar och önskvärda beteenden (Star behaviors).
En förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete är en god och uthållig lönsamhet. Data och expertkunskap är centralt i NCC:s strategiska inriktning och är så även i vårt hållbarhetsarbete. Det säkerställer ett positivt slutresultat och genererar värde för kunden och övriga intressenter.
Ramverkets sex fokusområden åskådliggör vilka områden och frågor som är viktigast för NCC att arbeta med och där påverkan är som störst. Tre av områdena berör miljörelaterade frågor: Klimat och energi, Naturresurser och ekosystem, Material och cirkularitet. Två områden berör sociala dimensioner: Hälsa och säkerhet samt Medarbetare och team. Ett område är inriktat på hur företaget bedriver sin verksamhet: Etik och regelefterlevnad.
Under 2024 fortsatte det förberedande arbetet inför kommande rapportering enligt CSRD. NCC har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys i syfte att identifiera NCC:s påverkan, vilket inkluderar både negativa och positiva effekter som bolaget har på människor och miljö. Den visar också hur olika externa hållbarhetsfrågor kan utgöra risk eller möjlighet för NCC:s finansiella utveckling. I den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade och värderade NCC sin påverkan samt risker och möjligheter, vilket resulterade i ett antal väsentliga hållbarhetsfrågor. Dessa frågor bekräftar de fokusområden som NCC sedan tidigare har identifierat i sitt hållbarhetsramverk. Under året gjordes också justeringar i hållbarhetsramverket inklusive några tillägg som NCC anser är strategiskt viktiga att arbeta med framöver. För mer information om den dubbla väsentlighetsanalysen, se sidan 23.
Mål för hållbarhetsarbetet
NCC har koncerngemensamma mål inom två områden: Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet. Vi redovisar och följer upp arbetet på koncernnivå även inom övriga områden. Varje affärsområde har sedan för sin verksamhet relevanta hållbarhetsmål och nyckeltal.
NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC:s möjlighet att bidra är integrerat i hållbarhetsramverket och det övergripande arbetet i koncernen med att utveckla verksamheten.
Positiv påverkan genom kärnaffären
NCC:s kärnverksamhet, att bygga och utveckla den byggda miljön, har förutsättningar att bidra till mål 7 (Hållbar energi för alla), 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 11 (Hållbara städer och samhällen) samt 12 (Hållbar konsumtion och produktion).
Hantering av resurser
NCC har möjlighet att med sina erbjudanden bidra till att utveckla produkter och arbetsmetoder som förbättrar situationen för både människor och miljö. Där har NCC möjlighet att bidra till mål 3 (God hälsa och välbefinnande), 6 (Rent vatten och sanitet till alla), 13 (Bekämpa klimatförändringarna), 14 (Hav och marina resurser) samt 15 (Ekosystem och biologisk mångfald).
Utgår från värderingarna: Ärlighet, Respekt och Tillit
NCC arbetar utifrån tydliga och värderingsstyrda principer för att främja mål 4 (God utbildning), 5 (Jämställdhet), 8 (Anständiga arbets villkor och ekonomisk tillväxt). Samarbete och partnerskap med olika intressenter är en förutsättning för att ställa om till en hållbar värld 2030, vilket speglas i mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen) och 17 (Genomförande och globalt partnerskap).
Läs mer på ncc.se.
Ett gemensamt hållbarhetsramverk
NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Utöver de koncerngemensamma hållbarhetsmålen sätter affärsområdena verksamhetsspecifika hållbarhetsmål.
Investerarrapport för gröna obligationer
NCC publicerar årligen en investerarrapport för bolagets gröna obligationer samt rapporterar klimatutsläpp till CDP. NCC har ett ramverk för grön finansiering, NCC Green Financing Framework som har verifierats av Center for International Climate and Environmental Research (CICERO). Ramverket har fått den högsta klassificeringen Excellent avseende styrning och enligt metodiken Shades of Green fått Medium Green som övergripande klassificering. Läs mer på ncc.se
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
- Grund för utarbetande
- Styrning
- Strategi
- Hantering av påverkan, risker och möjligheter
- Miljöupplysningar
- Rapportering enligt EU-taxonomin
- Klimatförändringar
- Biologisk mångfald och ekosystem
- Resursanvändning och cirkulär ekonomi
- Sociala upplysningar
- Den egna arbetskraften
- Arbetstagare i värdekedjan
- Styrningsrelaterade upplysningar
- Etik och regelefterlevnad
- Om rapporten
- Revisorns yttrande
Grund för utarbetande
Hållbarhetsrapporten för 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och har till viss del inspirerats av European Sustainability Reporting Standards (ESRS), ett steg som markerar en övergång från de tidigare rapporterna. Anpassningen till kraven i ESRS reflekteras i NCC:s pågående arbete med att integrera och harmonisera våra hållbarhetsinsatser med ESRS-strukturen. Tidigare års hållbarhetsrapporter har tagits fram med hänvisning till GRI (Global Reporting Initiative).
Informationen i hållbarhetsrapporten konsolideras på samma grunder som de finansiella rapporterna med undantag för samarbetsarrangemang där operativ kontroll gäller. Såväl hållbarhetsrapporten som de finansiella rapporterna omfattar moderbolaget och de bolag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, samt samarbetsarrangemang och intressebolag. Rapporten täcker såväl NCC:s egen verksamhet som värdekedjan uppströms och nedströms. Baserat på den dubbla väsentlighetsanalysen av påverkan, risker och möjligheter redovisas alla i värdekedjan väsentliga hållbarhetsfrågor.
Beskrivning av NCC:s väsentliga koncernpolicyer finns under avsnittet policyer och styrande dokument medan aktiviteter, mål och mätetal presenteras under respektive hållbarhetsfråga.
Styrning
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll samt presentation av styrelseledamöter och ledningsgrupp beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten. NCC:s styrelse informeras kontinuerligt om arbetet i olika delar av koncernen, inklusive det som omfattas av hållbarhetsramverket. Olika delar av detta arbete presenteras av koncernfunktioner och affärsområden vid styrelsens möten. Styrelsen granskar och följer upp för att säkerställa att NCC arbetar i linje med koncernens mål.
Styrelsens revisionsutskott ansvarar för frågor relaterade till hållbarhetsaktiviteter och tillhörande rapportering. Även identifierade risker och möjligheter som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen finns med på revisionsutskottets årliga agenda. Styrelsen informeras om och godkänner resultaten av väsentlighetsanalysen via revisionsutskottet med förståelsen att detta lägger grunden för lagstadgade förväntningar på NCC:s framtida hållbarhetsrapportering och därmed faller inom ramen för styrelsens ansvar.
NCC:s koncernledning ansvarar för att fastställa och följa upp koncernens hållbarhetsmål. Koncernledningen adresserar regelbundet det koncernövergripande arbetet och behandlar frågor som omfattas av hållbarhetsramverket. Vid två tillfällen under året följde koncernledningen upp klimatmålen och diskuterade i samband med detta även koncernövergripande ämnen. Mål rörande hälsa och säkerhet följdes upp kvartalsvis.
Varje affärsområde har ansvar för sitt respektive hållbarhetsarbete. Verksamhetsövergripande mål sätts inom respektive affärsområde och följs upp vid regelbundna verksamhetsgenomgångar. Dessutom bedriver de olika koncernfunktionerna, Juridik & Risk, Inköp, Finans & IT, Kommunikation och HR, sina egna hållbarhetsrelaterade aktiviteter som kan relateras till koncerngemensamt ansvar och stöd till enskilda affärsområden samt specialistfunktioner.
NCC:s Common Environment Team är ett forum med representanter från samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner som koordinerar och driver koncernövergripande miljöfrågor. Forumet är ansvarigt för att koordinera arbetet inom det koncernövergripande hållbarhetsramverket gällande miljö och klimat.
Våra fokusområden
- Klimat och energi
- Utsläpp av växthusgaser
- Energi
- Klimatanpassning
- Hälsa och säkerhet
- Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
- Naturresurser och ekosystem
- Jungfruligt material
- Biologisk mångfald
- Vatten
- Föroreningar
- Medarbetare och team
- Sunda arbetsvillkor
- Lärande och utveckling
- Mångfald, likabehandling och inkludering
- Medarbetarengagemang
- Material och cirkularitet
- Resursanvändning
- Farliga ämnen
- Avfall
- Miljö
- Socialt
- Data och expertkunskap
- Värde för kund och övriga intressenter
- Ekonomiskt resultat
- Stabil och uthållig lönsamhet
Vår grund
- Vår kärna: Förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess
- Vårt syfte: Ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter
- Våra värderingar: Ärlighet / Respekt / Tillit
-
Våra Star behaviors: Ha och visa passion för att prestera / Bygg tillsammans / Genomför och följ upp / Agera med omtanke
-
Etik och regelefterlevnad
- Antikorruption
- Sund konkurrens
- Ansvarsfulla inköp
- Dataskydd
- Styrning
NCC:s hållbarhetsramverk
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
17 Grund för utarbetande
17 Styrning
17 Strategi
20 Hantering av påverkan, risker och möjligheter
22 Miljöupplysningar
24 Rapportering enligt EU-taxonomin
24 Klimatförändringar
31 Biologisk mångfald och ekosystem
37 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
38 Sociala upplysningar
40 Den egna arbetskraften
40 Arbetstagare i värdekedjan
46 Styrningsrelaterade upplysningar
47 Etik och regelefterlevnad
47 Om rapporten
50 Revisorns yttrande
51
---# Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
NCC har också ett forum kallat Sustainability Reporting Board med representanter från samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner som samordnar och driver hållbarhetsrapporteringen. Dess fokus ligger på koncernövergripande mål och hållbarhetsdata samt att samordna datainsamling och rapportering. Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av NCC:s Compliance Program samt övergripande översyn av att rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsarfunktion hanteras på lämpligt sätt. För att ytterligare stödja en effektiv styrning är alla affärsområden inom NCC certifierade eller arbetar i enlighet med ISO 14001 och ISO 9001. Väsentliga delar av verksamhetens enheter är även certifierade i enlighet med ISO 45001.
Inledning
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2024. Denna hållbarhetsrapport beskriver NCC:s arbete med att bedriva och utveckla verksamheten med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer för etik och styrning. Årets hållbarhetsrapport är strukturerad och disponerad för att underlätta övergången till hållbarhetsrapporten 2025, som kommer att upprättas i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS).
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar
Det förberedande arbetet inför rapportering enligt ESRS leds och organiseras av en intern grupp, med en tillhörande styrgrupp bestående av medlemmar ur koncernledningen. Ämnesspecifika experter inom hållbarhet på koncernnivå har varit involverade i den dubbla väsentlighetsanalysen. Även medarbetare från affärsområdena och koncernfunktioner med expertis inom de olika hållbarhetsfrågorna har varit involverade för att identifiera påverkan, risker och möjligheter. Arbetet inom denna gruppering är av temporär karaktär men kommer att löpa under 2025.
Policyer och styrande dokument
NCC har en uppförandekod samt flertalet policyer och styrdokument som är relevanta för arbetet med hållbarhetsfrågor. Samtliga policyer, direktiv och styrande dokument samlas i koncernens Group Management System (GMS), där de är tillgängliga för alla medarbetare. Policyer inom hållbarhet som även är väsentliga för våra externa intressenter finns tillgängliga på NCC:s webbplats. Varje affärsområde kan ha vidareutvecklade versioner av de styrande dokumenten, som i dessa fall finns i respektive affärsområdes ledningssystem.
Uppförandekod
NCC:s uppförandekod beskriver vilket uppförande som NCC förväntar sig av sina medarbetare, ledning, styrelse och affärspartners. Den grundar sig på tillämpliga lagar och regler, NCC:s värderingar, önskvärda beteenden (Star behaviors) samt på de frivilliga initiativ som koncernen har antagit. Koncernledningen ansvarar för att uppförandekoden och policyer efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Misstanke om eller observationer av potentiell överträdelse av uppförandekoden eller annan allvarlig oegentlighet kan rapporteras inom NCC:s Tell me-funktion, vilken inkluderar möjlighet att rapportera anonymt. Tell me-funktionen är tillgänglig för både NCC:s medarbetare och externa personer.
Uppförandekod för leverantörer
NCC har en uppförandekod för leverantörer som baseras på innehållet i NCC:s uppförandekod och beskriver förväntningarna på våra leverantörer. Områden som miljö, mänskliga rättigheter, anti-korruption och regelefterlevnad ingår i uppförandekoden för leverantörer. Den gäller för alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, och inkluderar direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter. Det är ett krav enligt direktivet för regelefterlevnad att uppförandekoden för leverantörer är en del av NCC:s avtal.
Direktiv för regelefterlevnad
NCC:s koncerndirektiv avseende regelefterlevnad innehåller koncernens policy och riktlinjer avseende bekämpning av mutor och korruption, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier, dataskydd, mångfald och mänskliga rättigheter. Direktivet beskriver även NCC:s program för regelefterlevnad inklusive due diligence av affärspartners, visselblåsarfunktionen och policy mot repressalier vid visselblåsning. Kommunikation om och utbildning kring innehållet i efterlevnadsdirektivet sker regelbundet via interna kommunikationskanaler och utbildningar till NCC:s medarbetare.
Hälso- och säkerhetspolicy samt direktiv
Arbete med hälsa och säkerhet inom NCC styrs genom policy samt direktiv för hälsa och säkerhet, som är koncernövergripande och gäller för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Policyn fungerar som en guide för hur man ska agera och ta beslut som är i linje med vårt mål att minska alla former av olyckor och helt eliminera olyckor med allvarlig och dödlig utgång.
Inköpspolicy
NCC:s inköpspolicy berör på övergripande nivå den riktning som satts för den koncernövergripande inköpsprocessen, från ett affärsperspektiv såväl som från ett hållbarhetsperspektiv. Inköpspolicyn är baserad på NCC:s uppförandekod och koncernens gemensamma värderingar. Policyn belyser behovet av kontinuerlig utveckling av arbetssätt inom ansvarsfulla inköp och att bygga vidare på befintlig kompetens, för att bidra med ett positivt resultat för alla involverade intressenter.
Hållbarhets- och miljöpolicy
Arbete kring hållbarhet styrs av hållbarhets- och miljöpolicyn och det hållbarhetsramverk som antagits av NCC. Hållbarhets- och miljöpolicyn omfattar hela NCC-koncernen och vänder sig till alla medarbetare, leverantörer och underleverantörer. I policyn åtar sig NCC bland annat att bidra till ett hållbart samhälle genom att bedriva sin verksamhet på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt, med hänsyn till nuvarande och kommande generationers behov. Arbete pågår för att uppdatera och vidareutveckla policyn.
Skattepolicy
Skattepolicyn gäller koncernens alla enheter och medarbetare och syftar till att sätta ett ramverk för företagets inställning till skattefrågor samt definierar principer för regelefterlevnad, transparens och riskhantering kopplat till skatt.
Skattedirektiv
Direktivet gäller koncernens alla enheter och styr hur internpris-sättning och interaktioner med skattemyndigheter hanteras.
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt
| Policy | Område |
|---|---|
| Uppförandekod | Miljö, mänskliga rättigheter, sociala frågor, anti-korruption och regelefterlevnad |
| Uppförandekod för leverantörer | Miljö, mänskliga rättigheter, sociala frågor, anti-korruption och regelefterlevnad |
| Direktiv för regelefterlevnad | Anti-korruption, sund konkurrens, motverkan av bedrägerier, intressekonflikter, dataskydd, mångfald och mänskliga rättigheter samt beskrivning av koncernens program för regelefterlevnad |
| Hälso- och säkerhetspolicy | Sociala frågor |
| Hälso- och säkerhetsdirektiv | Sociala frågor |
| Inköpspolicy | Ansvarsfulla inköp |
| Hållbarhets- och miljöpolicy | Miljö, sociala frågor och anti-korruption |
| Skattepolicy | Skatt |
| Skattedirektiv | Skatt |
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i NCC. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive hållbarhet. Incitamentsprogrammens villkor beslutas av årsstämman. För mer information om programmen, och de kriterier som utfallet är beroende av, se not 4 i den finansiella rapporten.
Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering
NCC:s hållbarhetsrapportering står inför risker såsom brister i fullständighet och dataintegritet, exakthet i uppskattade data, tillgänglighet av data i värdekedjan och vid vilken tidpunkt datan finns disponibel. Förebyggande aktiviteter inkluderar kontroller utformade för att täcka såväl allmänna processer som specifikt identifierade risker i hela NCC:s organisation. Detta inkluderar till exempel konsultation av experter på relevanta områden, de olika initiativ inom IT som skapar förutsättningar för en god datahantering samt återkommande möten med Sustainability Reporting Board och andra forum där risker och frågeställningar kan tas upp och behandlas. Utveckling och strukturering av en robust hantering och intern kontroll över hållbarhetsrapporteringen har hög prioritet. Breda insatser för denna utveckling pågår i organisationen och inom hållbarhetsfunktionerna för att säkerställa gedigen riskhantering och kontroll. Hållbarhetsrelaterade processer kommer med tiden att integreras i NCC:s processer för olika typer av internrevisioner, granskningar och självutvärderingar i takt med att de hållbarhetsrelaterade processerna mognar. Detta arbete kommer att fortsätta under 2025 och framåt.
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Värdekedja
NCC har en stor leverantörsbas bestående av drygt 32 000 leverantörer. En stor andel av bygg- och konstruktionsmaterial som används på våra anläggningar kännetecknas av komplexa och globala leveranskedjor. Många material i NCC:s verksamhet är kopplade till gruv- och utvinningsindustrier och produktion av relaterade råvaror såsom bitumen, järn, stål, betong och plastprodukter kan förekomma i regioner med större risk för brott mot mänskliga och arbetstagares rättigheter samt för miljörisker. Merparten av NCC:s direkta leverantörer är baserade i Norden, men även i länder som Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina.# NCC 2024 20
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
Utöver inköp som görs genom materialleverantörer upphandlar NCC även tjänster som utförs av underleverantörer samt transport- och grävtjänster. Inom den egna verksamheten ansvarar NCC för planering, byggnation och genomförande av bygg- och anläggningsprojekt samt underhåll och ombyggnation. Under designfasen arbetar NCC med optimering av materialval och produktionsprocesser för att minimera miljöpåverkan. I egen verksamhet ingår även utvinning av stenmaterial och tillverkning av asfalt. Nedströms i värdekedjan överlämnas byggnader och andra färdigställda projekt till kunden för framtida förvaltning och drift. NCC arbetar aktivt för att stödja cirkularitet och möjliggöra en högre andel återanvändning och återvinning, samt för att minimera mängden avfall.
Nedströms Uppströms Utvinning av råmaterial, tillverkning av material Transport Material och tjänster Användning av byggnader och infrastruktur Sluthantering – återbruk, återvinning och avfallshantering Industri – asfalt och sten Entreprenad inom bygg och anläggning Fastighetsutveckling Egen verksamhet
Strategi
NCC:s strategiska inriktning och affärsmodell
NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Byggprocessen präglas av många intressenter, behov av bred expertis och krav på samordning av flera aktörer. Till NCC:s styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med hjälp av data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter.
NCC har ett hållbarhetsramverk som grund för koncernens arbete. Ramverket vilar på en bas som består av NCC:s kärna i form av syfte, värderingar och önskvärda beteenden (Star behaviors och Uppförandekod). För att läsa mer om hållbarhets- ramverket, se avsnittet Verksamhet under Introduktion.
NCC har som mål att bli klimatneutrala till 2045 och att minska de egna utsläppen (scope 1 och 2) med 60 procent till 2030. Vid 2024 års utgång uppnåddes en minskning på 64 procent jämfört med basåret 2015. Den stora utmaningen är dock utsläppen som härstammar från värdekedjan (scope 3). Läs mer om detta i avsnittet om klimatförändringar. NCC har som mål att halvera dessa utsläpp till 2030 jämfört med 2015. Insatsen för att minska utsläppen i värdekedjan har hittills fokuserat på fyra prioriterade områden, där de största utsläppen återfinns. Dessa är betong, stål, asfalt och transporter.
Utöver målet om klimatneutralitet har NCC satt upp ett mål för hälsa och säkerhet där LTIF4 (arbetsrelaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar) ska vara lika med eller mindre än 2,0 per 2026. Vid 2024 års utgång uppgick LTIF4 till 3,3. Läs mer om detta i avsnittet om den egna arbetskraften.
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt
NCC 2024 20
Sammanfattning av NCC:s löpande dialoger med olika intressentgrupper
| Intressentgrupp | Frågor i fokus | Typ av dialog # NCC 2024 22
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor
| Hållbarhetsfråga | Underfråga | Var i värdekedjan |
|---|---|---|
| Klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Hela värdekedjan |
| Begränsning av klimatförändringar | Hela värdekedjan | |
| Energi | Hela värdekedjan | |
| Biologisk mångfald och ekosystem | Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald | Uppströms, Egen verksamhet |
| Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd | Egen verksamhet | |
| Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Resursinflöden, inklusive resursanvändning | Hela värdekedjan |
| Avfall | Hela värdekedjan | |
| Den egna arbetskraften | Arbetsvillkor | Egen verksamhet |
| Likabehandling och lika möjligheter för alla | Egen verksamhet | |
| Arbetstagare i värdekedjan | Arbetsvillkor | Uppströms |
| Andra arbetsrelaterade rättigheter | Uppströms | |
| Etik och regelefterlevnad | Företagskultur | Hela värdekedjan |
| Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inklusive betalningsrutiner | Uppströms, Egen verksamhet | |
| Korruption och mutor | Hela värdekedjan |
NCC 2024 23
Hållbarhetsrapport
Rapportering enligt EU-taxonomin
Verksamheter som är taxonomiförenliga
Nedan redovisas de aktiviteter som NCC bedömer som taxonomiförenliga och dess kriterier för att väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex fastställda miljömål. Förutom att uppfylla kriterierna för att väsentlig bidra får också den taxonomiförenliga aktiviteten inte orsaka skada för något av de övriga målen (DNSH) samt uppfylla kravställda sociala minimikrav. I samtliga fall av de taxonomiförenliga aktiviteterna bidrar NCC till miljömålet Begränsning av klimatförändringar.
Sektor – Energi
NCC utför arbeten vid anläggningar som producerar el från vattenkraft och vindkraft, bygger elnät med högspänning samt distributionssystem som transporterar el i system med högspänningsnät. NCC bygger och renoverar även ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Elproduktion från vattenkraft: Projekt utför arbeten vid anläggningar som genererar el som orsakar utsläpp mindre än 100 g CO2 e per kWh.
- Överföring och distribution av el: Infrastrukturen eller utrustningen för överföring och distribution finns i ett elsystem som är sammanlänkat med det europeiska systemet, det vill säga de sammanlänkade kontrollområdena i medlemsstaterna, Norge, Schweiz och Storbritannien och dess underordnade system.
- Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla: Projekt har uppnått definitionen ett "effektivt system” (i enlighet med artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU) eller utgör anpassning till lågtempererade system/avancerade kontroll- och energistyrningssystem.
Sektor – Transport
En stor andel av NCC:s verksamhet är kopplad till infrastruktur för transport, exempelvis i form av järnvägar, vägar och cykellogistik.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Infrastruktur för enpersonsfordon och cykellogistik: Infrastruktur som är avsedd för fotgängare och cyklar, med eller utan elmotor.
- Infrastruktur för järnvägstransport: Projekt har varit delaktigt i byggnation av infrastruktur för elektrifiering av järnväg, fungerar som bytesplats för resenärer mellan tåg, eller från andra färdmedel till tåg. Infrastrukturen är tillgänglig för olika typer av tågtransporter.
För alla ovanstående aktiviteter inom sektor Transport uppfyller infrastrukturen också kriteriet att den inte av avsedd för transport av fossila bränslen.
NCC 2024 24
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
NCC:s verksamhet innefattar projekt inom bygg, anläggning, industri och fastighetsutveckling. Verksamheten spänner över flera av taxonomins aktiviteter. För att utvärdera verksamheten har NCC etablerat en rapporteringsmetod som utgår ifrån NCC:s olika produkter, projekt och anläggningar. NCC:s produkter granskas i ett första steg mot de ekonomiska aktiviteterna i Taxonomin. Projekt med en produkt som överensstämmer med en ekonomisk aktivitet omfattas av Taxonomin. Dessa projekt utvärderas därefter utiifrån fastställda tekniska granskningskriterier för att bedöma om projektet är taxonomiförenligt. Bedömningen baseras på branschgemensamma tolkningar av tekniska granskningskriterier. NCC tillämpar materialitetsgränser för att identifiera projekt och produkter som ska utvärderas utifrån de fastställda tekniska granskningskriterierna.
Sektor – Bygg och fastigheter
Uppförandet av nya byggnader utgör en stor del av NCC:s verksamhet och inkluderar hundratals projekt, både bostadshus och andra typer av byggnader såsom skolor och sjukhus. Förutom uppförandet av nya byggnader är renovering av befintliga byggnader ett annat stort område för NCC. Förvärv och ägande av byggnader utgör en mindre del av NCC:s verksamhet och det är hyresintäkter som förekommer innan en fastighet är resultatavräknad som klassificeras. Denna sektor inkluderar även asfaltsunderhåll av gator, vägar och motorvägar som utförs av affärsområdet NCC Industry.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Uppförande av nya byggnader: Byggnaden har en primärenergi som är minst 10 procent lägre än krav vid bygglovstillfället, vilket verifieras genom energideklarationen. Byggnaderna genomgår läckagetestning och termografering i enlighet med föreskrivna krav och standarder. För större byggnader beräknas även klimatpåverkan för alla byggdelar och hela livscykeln i enlighet med ramverket Level(s) eller accepterad alternativ metod i respektive land.
- Förvärv och ägande av byggnader: För förvärv och ägande av större byggnader, utöver en minskning av primärenergibehov på minst 10 procent jämfört med nationella krav, ska byggnaden drivas effektivt genom uppföljning och utvärdering av energianvändning. Detta gäller ej bostäder.
Kriterier för att inte orsaka betydande skada
För att en aktivitet ska vara taxonomiförenlig, måste utöver de tekniska kriterierna för det specifika miljömålet, också kravet på att inte orsaka betydande skada (Do no significant harm, DNSH) på de övriga fem miljömålen uppfyllas. NCC applicerar följande krav på varje projekt för att inte orsaka betydande skada.
Begränsning av klimatförändringar
Eftersom samtliga av NCC:s taxonomiförenliga aktiviteter är inom miljömålet ”begränsning av klimatförändringar” är inte kriteriet, att ej orsaka betydande skada, applicerbart.
Anpassning till klimatförändringar
En risk- och sårbarhetsanalys har genomförts med avseende på framtida klimatförändringar. Om relevant så har hänsyn tagits till lokala förändringar av temperatur, vind, vatten och fast massa.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
För bygg- och renoveringsarbeten ska installerade armaturer vara snålspolande och uppfylla kraven ställda i taxonomin. För övriga ekonomiska aktiviteter efterlevs hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser utifrån befintlig lagstiftning kring tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning eller egenkontroll och vidtagande av åtgärder för att uppfylla dessa.
Omställning till cirkulär ekonomi
I projekt för överföring och distribution av el ska avfallshanteringsplan finnas, som säkerställer högsta möjliga grad av återanvändning/återvinning vid slutlig demontering/rivning. Planen ska utgå från avfallshierarkin, vara kommunicerad och ekonomiskt utrymme ska finnas avsatt för hanteringen. För taxonomisektor Transport, och vid bygg- och renoveringsarbete, ska minst 70 viktprocent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet och som genereras på byggarbetsplatsen, beredas för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning. För bygg- och renoveringsarbeten ska även bygg- och konstruktionstekniker stödja cirkularitet. Projektet ska beskriva, baserat på relevanta standarder, hur byggnaden är utformad för att vara mer resurseffektiv, anpassningsbar, flexibel och demonterbar för att möjliggöra återanvändning och återvinning, under och efter byggnadens livslängd.
Förebyggande och bekämpning av föroreningar
Riktlinjer för buller följs och egenkontroller genomförs. Riskhantering för damm och utsläpp hanteras i miljöplanen. Dessa krav hanteras när NCC:s ordinarie rutiner följs. NCC:s interna krav är att i första hand välja rekommenderade och accepterade produkter i BVB (Byggvarubedömningen) eller motsvarande i det aktuella landet. Det ska föreligga låga emissioner av skadliga ämnen till inomhusmiljön från material. Projekt som byggs på tidigare industriell mark utför en platsundersökning som identifierar potentiella föroreningar. För aktiviteten Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla ska berörda inköpta produkter och utrustning uppfylla ekodesigndirektivet, bästa energiklass och bästa tillgängliga teknik.
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För att uppfylla kriteriet ska antingen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finnas eller en naturvärdesinventering (NVI) eller liknande genomföras och erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärder ska genomföras för att skydda miljön. Nybyggnation kontrolleras genom att de byggs på detaljplanelagt område, annars ska krav kopplat till byggnation på obrukad mark följas.
NCC 2024 25
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Sociala minimiskyddsåtgärder
För att kunna vara förenliga med taxonomin måste aktiviteterna även ta hänsyn till sociala skyddsåtgärder.# Skyddsåtgärder och Hållbarhet
Skyddsåtgärderna syftar till att ange en minimistandard inom social och etisk hållbarhet för hur ett företag ska bedriva verksamhet för att dess aktiviteter ska betraktas som hållbara. Det innebär att bolaget inte ska orsaka några skador och inte bryta mot några lagar och regler utifrån fyra aspekter; beskattning, sund konkurrens, korruption och mänskliga rättigheter. NCC uppnår denna minimistandard genom att efterleva Internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Beskattning
Efterlevnad av skatteregler är prioriterat på NCC, och ämnet behandlas i samma översynsprocesser som bolagsstyrning. NCC följer skattereglerna i alla jurisdiktioner med aktiv verksamhet och säkerställer att reglerna följs genom lämpliga processer och strategier för hantering av skatterisker. Försiktighet och öppenhet vägleder våra beslut i skattehantering. NCC:s processer och strategier för hantering av skatterisker beskrivs i NCC:s skattepolicy och direktiv. Vid behov kan externa skatterådgivare anlitas för rådgivning, främst från större revisions- eller advokatbyråer. NCC har inte befunnits skyldigt till att bryta mot några skattelagar.
Sund konkurrens
NCC verkar i en bransch som historiskt sett har varit en riskbransch för osund konkurrens. NCC har därför tydliga riktlinjer och processer samt utbildning för att säkra sund konkurrens i alla sina affärer. Läs mer om detta i avsnittet Etik och regelefterlevnad.
Antikorruption och bekämpning av mutor
NCC är medvetna om risken för korruption och mutor i den bransch som NCC verkar i och har utbildning, policyer och processer för att minska och hantera risken för korruption i och runt sin verksamhet. Läs mer om detta i avsnittet Etik och regelefterlevnad.
Mänskliga rättigheter
NCC respekterar mänskliga rättigheter och ansvarar för att ingen inom den egna verksamheten utsätts för behandling som strider mot mänskliga rättigheter. Läs mer om detta i avsnittet Den egna arbetskraften. NCC är medvetna om att brott mot mänskliga rättigheter kan förekomma i värdekedjan och har diverse processer på plats för att minska denna risk och i största möjliga utsträckning upptäcka om något dylikt skulle förekomma för att möjliggöra gottgörelse. Läs mer om detta i avsnittet om arbetstagare i värdekedjan och om de krav NCC ställer på sina leverantörer i avsnittet om etik och regelefterlevnad.
Gröna obligationer
NCC har marknadsfinansieringsprogram där 3 350 (2 850) MSEK är gröna obligationer varav 2 250 (1 750) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm. För mer information, se Investor Report 2024. Under året har inga (0 MSEK) obligationer eller andra skuldförbindelser emitterats med avseende på att finansiera specifika taxonomiförenliga aktiviteter. Den absoluta majoriteten avser investeringar i NCC Property Developments fastighetsprojekt vilka klassificeras som omsättningstillgångar i NCC:s balansräkning och därmed inte omfattas av kapitalutgifter enligt EU Taxonomin.
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
| Rad | Ja/Nej | |
|---|---|---|
| Kärnenergirelaterade verksamheter | 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi- processer med minimalt avfall från bränslecykeln. | Nej |
| 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. | Nej | |
| 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. | Nej | |
| Fossilgasrelaterade verksamheter | 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | Nej |
| 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | Nej | |
| 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | Nej |
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2024 26
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Redovisningsprinciper
Omsättning
Total omsättning
För NCC är omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt IFRS samma nyckeltal. Rapportering av omsättning enligt taxonomin är endast baserad på externa intäkter vilket innebär att dubbelräkning undviks. För mer information, se not 1 Redovisningsprinciper samt not 2 Intäktsredovisning.
Omsättning som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbar/taxonomiförenlig, A.2)
Omsättning som omfattas av taxonomin för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics är intäkter från entreprenadverksamhet. För NCC Property Development är försäljningar av projekt samt hyresintäkter från fastigheter tillämplig omsättning. NCC Industrys omsättning som omfattas av taxonomin är de delar som berör återvinning och återanvändning av material samt beläggning och underhåll av allmänna vägar.
Miljömässigt hållbar omsättning (taxonomiförenlig, A.1)
Som en konsekvens vid tillämpning av intäktsredovisning successivt över tid, i takt med färdigställandegraden, görs bedömning om en ekonomisk aktivitet är förenlig med taxonomin baserat på förutbestämda antaganden för projektet. Om dessa antaganden senare ändras kan den redovisade taxonomiförenliga omsättningen också komma att förändras. I bedömningen av projekten utgår NCC ifrån att de utförs i enlighet med beställning. Om NCC vid slutförandet av ett projekt identifierar en förändring i bedömning av huruvida projektets omsättning är taxonomiförenlig, redovisas denna ändrade bedömning vid nästa rapporteringstillfälle. För den del av NCC:s verksamhet som redovisar omsättning vid en viss tidpunkt utvärderas huruvida omsättningen är taxonomiförenlig eller inte efter projektets färdigställande.
Kapitalutgifter (CapEx)
Totala kapitalutgifter
För NCC är kapitalutgifter enligt taxonomin och IFRS samma nyckeltal. För mer information, se not 15 Immateriella anläggningstillgångar, 16 Materiella anläggningstillgångar samt not 33 Leasing.
Kapitalutgifter som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbara/taxonomiförenliga, A.2)
NCC har fastställt att investeringar hänförliga till rörelsefastigheter, maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar byggnader samt nyttjanderättstillgångar maskiner och inventarier avser tillämpliga kapitalutgifter. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska aktiviteter över dess livslängd har NCC fördelat investeringar i maskiner och inventarier som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärsområdes fördelning av nyckeltalet nettoomsättning. Från och med 2024 har nyttjanderättstillgångar inte inkluderats i allokeringen utan har hanterats separat. Nyttjanderättstillgångar i form av tyngre maskiner som har direkt koppling till ett enskilt projekt har rapporterats på motsvarande ekonomisk aktivitet som projektets omsättning rapporterats mot. Nyttjanderättstillgångar rörelsefastigheter och fordon av klass M1 och N1 (del av nyttjanderättstillgångar maskiner och inventarier) har i sin helhet rapporteras som Ägande och förvärv av fastigheter respektive Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon.
Miljömässigt hållbara kapitalutgifter (taxonomiförenliga, A.1)
NCC har tillämpat samma resonemang för taxonomiförenliga kapitalutgifter som för övriga kapitalutgifter som omfattas av taxonomin.
Driftsutgifter (OpEx)
Totala driftsutgifter
Eftersom IFRS saknar en tydlig vägledning för vilka kostnader som ska betraktas som rörelserelaterade driftskostnader återfinns inte begreppet driftsutgifter i NCC:s finansiella rapportering. NCC har definierat driftsutgifter enligt taxonomin som utgifter för kortfristiga leasingavtal och reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar relaterade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin. NCC har tre olika affärsmodeller, entreprenadverksamhet, industriverksamhet samt fastighetsutveckling. Majoriteten av NCC:s tillgångar finns inom entreprenadverksamheten och fastighetsutveckling och redovisas som omsättningstillgångar. I och med detta uppgår inte NCC:s kapitalutgifter och driftsutgifter till väsentliga belopp. NCC anser därför inte att en uppdelning av driftsutgifter på taxonomiförenliga respektive miljömässigt hållbara driftsutgifter i enlighet med taxonomin är väsentligt och har valt att tillämpa undantaget i enlighet med EU taxonomin. Endast totala driftsutgifter rapporteras.# NCC 2024
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Omsättning
| Ekonomiska verksamheter | Kod | Omsättning 2) | Andel av omsätt- ningen, 2024 | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | Andel förenlig med taxonomi kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2.) | Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Minimiskyddsåtgärder | Andel av omsätt- ningen, 2023 | Kategori möjlig görande verksamhet | Kategori omställnings- verksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | ||||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | ||||||||||||||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 122 | 0,2% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | – | – | J | J | 0,4% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 328 | 0,5% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | – | J | J | J | 0,3% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 56 | 0,1% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | – | J | 0,1% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 54 | 0,1% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,0% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 4 888 | 7,9% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 2,8% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16/ CCA 6.16 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,3% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 3 099 | 5,0% | J | N | N/EL | N/EL | N | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,8% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N | N/EL | – | J | J | J | – | J | 0,6% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7/ CCA 7.7 | 341 | 0,6% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | – | – | – | – | J | 0,2% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 8 888 | 14,4% | 100,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | J | 5,4% | |||||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 5 270 | 8,6% | 58,7% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | J | 3,1% | E | ||||||
| Varav omställningsverksamheter | 0 | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | – | J | 0,6% | T | ||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | ||||||||||||||||||||||
| Elproduktion från vindkraft | CCM 4.3/ CCA 4.3 | 122 | 0,2% | 0,0% | ||||||||||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 385 | 0,6% | 1,0% | ||||||||||||||||||
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 267 | 0,4% | 0,8% | ||||||||||||||||||
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 1 131 | 1,8% | 0,7% | ||||||||||||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1/ CCA 5.1 | 1 039 | 1,7% | 1,8% | ||||||||||||||||||
| Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.2/ CCA 5.2 | 299 | 0,5% | 0,4% | ||||||||||||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3/ CCA 5.3 | 1 263 | 2,0% | 1,7% | ||||||||||||||||||
| Förnyelse av uppsamling och rening av vatten | CCM 5.4/ CCA 5.4 | 628 | 1,0% | 0,8% | ||||||||||||||||||
| Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall | CE 2.7 | 260 | 0,4% | 0,5% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 96 | 0,2% | 0,4% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 964 | 1,6% | 6,1% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik | CCM 6.15/ CCA 6.15 | 1 887 | 3,1% | 3,2% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16/ CCA 6.16 | 579 | 0,9% | 0,1% | ||||||||||||||||||
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 20 928 | 34,0% | 36,6% | ||||||||||||||||||
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 4 949 | 8,0% | 6,9% | ||||||||||||||||||
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7/ CCA 7.7 | 0 | 0,0% | 0,1% | ||||||||||||||||||
| Underhåll av vägar och motorvägar | CE 3.4 | 5 217 | 8,5% | 7,8% | ||||||||||||||||||
| Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur | CCA 14.2 | 225 | 0,4% | 0,0% | ||||||||||||||||||
| Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 40 240 | 65,3% | 68,9% | |||||||||||||||||||
| A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) | 49 128 | 79,7% | 74,3% | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | |||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | ||||||||||||||||||||||
| Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 12 482 | 20,3% | ||||||||||||||||||||
| TOTALT | 61 609 | 100,0% |
1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2024.
2) Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara och där omsättningen för verksamheten är < 50 MSEK särredovisas ej utan rapporteras som omsättning som inte omfattas av taxonomin.
3) Under 2024 har instruktioner för vägledning av projektens bedömning av taxonomiförenlighet setts över. För vissa projekt har jämförelsetalen justerats.
| Mål som omfattas av taxonomin | CCM | 14,4% |
|---|---|---|
| CCA | 70,5% | |
| WTR | 0,0% | |
| CE | 0,0% | |
| PPC | 0,0% | |
| BIO | 0,0% | |
| Taxonomiförenlighet per mål | 0,0% | 70,9% |
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Kapitalutgifter
| Ekonomiska verksamheter | Kod | Kapital- utgifter | Andel av kapital- utgifterna, 2024 | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonom | Biologisk mångfald | Andel förenliga med taxonomi kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2.) | Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Minimiskyddsåtgärder | Andel av kapital- utgifterna, 2023 | Kategori möjlig görande verk samhet | Kategori omställnings- verksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | ||||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | ||||||||||||||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 1 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | – | – | J | J | 0,2% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 3 | 0,2% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | – | J | J | J | 0,5% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | – | J | 0,1% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 1 | 0,1% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,0% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 38 | 2,6% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 5,0% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16/ CCA 6.16 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,9% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N | N/EL | – | J | J | J | J | J | 0,2% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 0 | 0,0% | J | N | N/EL | N/EL | N | N/EL | – | J | J | J | – | J | 0,2% | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL |
| Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 44 | 2,9% | 100% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | J | 7,0% | |||||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 41 | 2,7% | 97,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | J | 5,4% | E | ||||||
| Varav omställningsverksamheter | 0 | 0,0% | 0,0% | – | J | J | J | J | – | J | 0,2% | T | ||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | ||||||||||||||||||||||
| Elproduktion från vindkraft | CCM 4.3/ CCA 4.3 | 1 | 0,0% | 0,0% | ||||||||||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 2 | 0,1% | 0,7% | ||||||||||||||||||
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 1 | 0,1% | 0,3% | ||||||||||||||||||
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 8 | 0,5% | 0,5% | ||||||||||||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1/ CCA 5.1 | 7 | 0,4% | 1,3% | ||||||||||||||||||
| Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.2/ CCA 5.2 | 2 | 0,1% | 0,2% | ||||||||||||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3/ CCA 5.3 | 8 | 0,5% | 1,7% | ||||||||||||||||||
| Förnyelse av uppsamling och rening av vatten | CCM 5.4/ CCA 5.4 | 4 | 0,2% | 0,4% | ||||||||||||||||||
| Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall | CE 2.7 | 3 | 0,2% | 0,8% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 1 | 0,1% | 0,5% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 9 | 0,6% | 3,6% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik | CCM 6.15/ CCA 6.15 | 98 | 6,6% | 2,4% | ||||||||||||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16/ CCA 6.16 | 6 | 0,4% | 0,1% | ||||||||||||||||||
| Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon 2) | CCM 6.5 / CCA 6.5 | 265 | 17,7% | 0,0% | ||||||||||||||||||
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 39 | 2,6% | 8,9% | ||||||||||||||||||
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 0 | 0,0% | 1,4% | ||||||||||||||||||
| Förvärv och ägande av byggnader 2) | CCM 7.7/ CCA 7.7 | 204 | 13,6% | 0,0% | ||||||||||||||||||
| Underhåll av vägar och motorvägar | CE 3.4 | 25 | 1,7% | 3,8% | ||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 682 | 45,4% | 26,6% | |||||||||||||||||||
| A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 726 | 48,3% | 33,6% | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | 3) | |||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | ||||||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 776 | 51,7% | ||||||||||||||||||||
| TOTALT | 1 502 | 100,0% |
1) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2024.
2) Från och med 2024 har nyttjanderättstillgångar hanterats separat och ej ingått i utnyttjning. Ingen justering har gjorts i jämförelseperiod då data ej finns tillgänglig.
3) Under 2024 har instruktioner för vägledning av projektens bedömning av taxonomiförenlighet setts över. För vissa projekt har jämförelsetalen justerats.# Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Driftsutgifter
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Minimiskyddsåtgärder | Taxonomiförenlig andel av drifts- utgifterna, 2023 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Kategori möjlig görande verksamhet | Kategori omställnings- verksamhet | Ekonomiska verksamheter | Kod | Drifts utgifter | |
| Andel av drifts- utgifter, 2024 | |||||
| Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | |
| Biologisk mångfald | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Föroreningar | |
| Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | J; N; N/EL | J; N; N/EL | ||
| J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | |
| J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | |
| J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | |
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||
| Drifts utgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 0 | ||||
| 0,0% | |||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 0 | ||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| J | |||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||
| Drifts utgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 0 | ||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 0 | ||||
| 0,0% | |||||
| 0,0% | |||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||
| Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 2 737 | ||||
| 100,0% | |||||
| TOTALT | 2 737 | ||||
| 100,0% |
1) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2024.
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
| Mål som omfattas av taxonomin | CCM | CCA | WTR | CE | PPC | BIO | NCC |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | |
| 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% |
Klimatförändringar
Väsentliga hållbarhetsfrågor
- Anpassning till klimatförändringar: Hela värdekedjan
- Begränsning av klimatförändringar: Hela värdekedjan
- Energi: Hela värdekedjan
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades klimatförändringar som en av NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor. Detta ligger i linje med tidigare analyser, där NCC sedan en lång tid tillbaka fokuserat på att minska utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Klimatförändringar förblir ett centralt fokusområde för NCC eftersom stora mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan. NCC:s klimatpåverkan kommer framför allt från de material som köps in och används i byggprocessen och från energianvändning i verksamhetens olika delar. NCC använder en betydande mängd energi för bland annat maskiner, uppvärmning, elektricitet på byggplatser samt vid produktion av asfalt.
Uppströms i värdekedjan kommer utsläppen av växthusgaser främst från utvinning av jungfruligt material och från tillverkningsprocesser. Utöver NCC:s direkta påverkan finns även finansiella risker och möjligheter. De finansiella riskerna består i att leverantörer påverkas negativt av ett förändrat klimat, att leveranskedjor bryts och att råvaror blir svåra eller mycket kostsamma att få tag på. En potentiell finansiell möjlighet ligger i en ökad efterfrågan på produkter som hjälper kunder att anpassa sig till ett förändrat klimat och därmed säkerställer att samhället anpassar sig till nya förutsättningar.
Styrning
NCC har en hållbarhets- och miljöpolicy och arbetar med att uppdatera och vidareutveckla policyn inom området för klimatförändringar. NCC har koncernövergripande färdplaner för att minska verksamhetens klimatpåverkan. Ett exempel är färdplan för betong med målet att nå klimatneutralt betongbyggande. Vidare ansvarar varje affärsområde för sitt respektive klimatarbete och har nedbrutna mål utifrån koncernens mål för klimat och energi. För att nå dessa finns åtgärder och handlingsplaner inom varje affärsområde. Under året har arbetet med att ta fram en aggregerad koncerngemensam klimatomställningsplan fortsatt. För mer information om NCC:s policyer, se avsnittet Allmänna upplysningar.
Mål
NCC:s mål inom klimat 2024 är:
- Klimatneutralititet 2045
- 60 procent minskning i CO 2 e-utsläpp för scope 1 och 2 till 2030
- 50 procent minskning i CO 2 e-utsläpp för scope 3 till 2030
Målet för scope 1 och 2 är mätt från basår 2015 i ton CO 2 e/MSEK försäljning, med utgångsvärdet 5,2 CO 2 e/MSEK. Målet inkluderar alla bränslen som NCC använder i produktion och för egna transporter, all elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla som NCC använder för byggnader och konstruktion. För scope 1 och 2 har växthusgaserna CO 2 , CH 4 och N 2 O inkluderats då dessa är de huvudsakliga gaserna som släpps ut vid inkluderade aktiviteter. Biogena CO 2 -utsläpp i scope 1 är inte inkluderat i målet.
Målet för scope 3 mäts i kg CO 2 e per inköpt volym, respektive MWh, med 2015 som basår. Målet för scope 3 inkluderar färskbetong, asfalt, armeringsstål och transporter. Även här inkluderas växthusgaserna CO 2 , CH 4 och N 2 O.
NCC har som målsättning att enbart köpa fossilfri och främst förnybar el. Under 2024 uppgick andelen fossilfri el till 90 (95) procent av den totala elanvändningen.
Aktiviteter
NCC:s arbete med att minska klimatutsläppen sker utifrån varje affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet. Centralt i detta arbete är ett effektivt resursutnyttjande, inköp av material med lägre klimatutsläpp och ökad användning av återvunna och återbrukade produkter. Detta arbete sker i nära samarbete med NCC:s kunder och uppdragsgivare i samband med projektering och upphandling.
Digitalisering av datahantering är nödvändigt för långsiktigt hållbara arbetsprocesser och med anledning av detta är klimatberäkningar och gemensam IT-utveckling viktiga aktiviteter. NCC har proaktiva dialoger och samarbeten med leverantörer samt medverkar i forsknings- och utvecklingsprojekt för att utveckla material med mindre klimatpåverkan.
Minskat klimatavtryck
NCC arbetar fokuserat med att minska sitt klimatavtryck. Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt är av största vikt. Klimatberäkningar i byggprojekt är avgörande för att kunna fatta rätt beslut och nå minskad klimatpåverkan på ett kostnadseffektivt sätt för både NCC och kunder. NCC har flera digitala verktyg för detta samt interna kompetenscenter med klimatberäkningsexperter med specialistkompetens. Klimatberäkningar syftar till att få en översikt över, och kontroll på, den totala klimatpåverkan från ett projekt. Det inkluderar bland annat data och relaterade växthusgasutsläpp kopplade till använda material, energiförbrukning och avfall.
Energi
Energianvändning i den egna verksamheten omfattar användning av energi och bränsle i projekt och på produktionsarbetsplatser. Viktiga åtgärder för att minska energi- och bränsleanvändning, och därmed minskat klimatavtryck är:
- Fortsatta energieffektiviseringar i verksamheten
- Elektrifiering av maskiner och transporter för minskad primärenergi
- Optimerade logistikkedjor så att det totala antalet transporter kan reduceras
- Sparsamt körsätt och undvikande av tomgångskörning
- Användning av fossilfri el
- Utfasning av fossila bränslen
För att minska energianvändningen nedströms i värdekedjan är fokus på energieffektivisering inom fastighetsutveckling en viktig åtgärd. Affärsområde NCC Property Development har som krav att energiprestanda ska vara minst 25 procent bättre jämfört med regelverk samt lokal energiproduktion i alla projekt.
Material
NCC:s klimatpåverkan uppstår framför allt i samband med tillverkning av de material som används i byggprocessen. Inom kategorin köpta varor och tjänster (scope 3) bedöms betong, asfalt och stål ha störst klimatpåverkan.
- Betong: NCC arbetar utifrån en färdplan för klimatneutralt betongbyggande i syfte att bidra till målet att vara klimatneutrala 2045. I arbetet finns tre huvudperspektiv: Rätt betong på rätt plats, minimera mängden cement i betong samt minimera volymen betong. Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt är av största vikt.
- Asfalt: Asfaltdivisionens totala utsläpp av växthusgaser, från både asfalttillverkning och utläggning, står för 50 (53) procent av koncernens totala utsläpp (scope 1 och 2). Viktiga åtgärder för att minska klimatpåverkan från produktion av asfalt:
- Fortsatt konvertering av asfaltverk till att kunna drivas med biobränsle
- Ersätta fossilt bitumen med biobaserade bindemedel i asfalten
- Utveckla asfaltprodukter med lägre klimatpåverkan genom NCC:s metod att öka andelen återvunnen asfalt, sänka tillverkningstemperatur och användning av biobränsle vid produktionen
- Minska antalet start och stopp av asfaltverken för att reducera energianvändningen
- Minska fukt i stenmaterial som blandas in i asfalten och hålla detta torrt, för att reducera energiåtgången vid asfalttillverkning
- Stål: För att nå en halvering av klimatpåverkan från stål är medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåverkan avgörande. EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och NCC:s kunders krav.# Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Klimatrelaterade risker och möjligheter
1) Väsentliga bruttorisker
| Beskrivning/Effekt | Sannolikhet | Konsekvens | Befintliga åtgärder | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Övergångsrisk Förändringar av externa klimatrelaterade policys och/eller legala förutsättningar som påverkar NCC. Koldioxidprismekanismer – till exempel högre priser på utsläpp av växthusgaser genom utsläppshandelssystem eller alla prismekanismer för koldioxidutsläpp direkt eller indirekt via leverantörer. | Kan inträffa | Betydande | • Optimera och minska användningen av material, bränsle och energi; använda förnybara och återvunna material; samt substituera med material med lägre koldioxidintensitet • Hantera risker för högre priser genom anbud och kontrakt, samt uppföljning • Delta i projekt för att utveckla material med lägre klimatpåverkan | |
| Övergångsrisk Förändringar av externa klimatrelaterade policys och/eller legala förutsättningar som påverkar NCC. Ökad administration och arbetsbelastning på grund av utökade klimatrelaterade rapporteringskrav. | Kan inträffa | Betydande | • Ökad digitalisering av datahantering, automation och kunskap • Optimerade processer för att minska arbetsbelastning | |
| Övergångsrisk NCC möter inte förändrade klimatrelaterade behov eller krav från kunder snabbt nog. Kunder ersätter produkter, projekt och/eller tjänster med alternativ med lägre (livscykel-) utsläpp från konkurrenter. | Kan inträffa | Betydande | • Strategier för att reducera utsläpp av växthusgaser i byggprojekt • Fortsatt utfasning av fossila bränslen i verksamheten • Strategier för att utveckla kostnadseffektiva lösningar för klimatminskning för kunder • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment | |
| Övergångsrisk Omställning till och tillgång till fossilfria energikällor. Hårdare krav från kunder på elektrifiering i projekt. Brist på förnybara alternativ till ett konkurrenskraftigt pris. Leverantörer måste anpassa sig till fossilfri produktion, vilket kan leda till ökade investeringar och kostnader. | Kan inträffa | Betydande | • Verktyg och metoder för att stödja elektrifieringsprocessen • Fortsatt bevakning av utvecklingen och möjligheter till extern finansiering via statliga initiativ • Hantering av risker för högre priser genom anbud och kontrakt, samt uppföljning | |
| Akut fysisk risk Ökad frekvens och allvarlighetsgrad av extrema väderhändelser, som värmeböljor, stormar, översvämningar. Förseningar i projektleverans (t.ex. problem med materialflödet från leverantörer). Akut skada på materiallager, siter eller byggnads- och infrastrukturprojekt. | Kan inträffa | Betydande | • Grundlig granskning av anbudsdokument och riskanalys för att bedöma och prissätta risker • Buffertaktiviteter och miljöriskbedömningar • Utvärdering av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för siter och byggarbetsplatser | |
| Kronisk fysisk risk Långsiktiga förändringar i klimatmönster som stigande medeltemperaturer, stigande havsnivåer och variationer i vädret. Högre havsnivåer och kraftiga regn kan påverka markens attraktivitet och öka kravet på motståndskraft i byggprojekt. | Kan inträffa | Betydande | • Byggnormer säkerställer att konstruktioner klarar av klimatförändringar • Tillgång till teknisk expertis och standarder inom organisationen |
Väsentliga möjligheter
| Beskrivning/Effekt | Sannolikhet | Konsekvens | Strategier för att realisera möjligheter | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Övergångsmöjlighet Förändringar i klimatre- laterade behov hos och krav från nuvarande och framtida kunder. Ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader och affärsverksamhet relaterade till renovering och åter- användning i cirkulära modeller. Ökad efterfrågan på vattenkraft och eldistribution. | Kan inträffa | Betydande | • Design och konstruktion av spjutspetsprojekt ger kunskap om möjliga lösningar • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment | |
| Fysisk möjlighet Ökad frekvens och allvar- lighetsgrad av extrema väderhändelser samt långsiktiga förändringar i klimatmönster som sti- gande medeltemperaturer och havsnivåer. Ökad efterfrågan på NCC:s produkter och/eller projekt som direkt stödjer kundernas klimatanpassnings- aktiviteter (t.ex. invallning av städer, skyddsvallar, stormtunnlar). | Kan inträffa | Betydande | • Specialisering inom segmentet • Följa utvecklingen i samhället och på marknaden • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment |
1) Två scenarier har använts för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter. För fysiska risker har scenario SSP5-8.5 använts och för övergångsrisker har scenario NZE (International Energy Agency Net Zero) använts. NCC har i årets riskbedömning gått över till att utvärdera bruttoriskerna innan åtgärd för att sedan landa i en kvarvarande riskbedömning med hänsyn tagen till åtgärdernas effekt. Hela värdekedjan har tagits i beaktande i bedömningen. Tidshorisonterna kort, medel och lång har använts under analysen, vilket korresponderar med de som valts för den strategiska riskprocessen och NCC:s strategi.
Definitioner
Konsekvens: Mindre (>10 MSEK) Märkbar (>50 MSEK) Allvarlig (>100 MSEK) Betydande (>250 MSEK)
Sannolikhet: Högst osannolik Osannolik Kan inträffa Högst sannolik
Minskning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd
Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd
Ökning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd
Mätetal och utfall
Under 2024 uppgick utsläppsintensiteten för scope 1 och 2 till 1,9 ton CO2e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 64 procent jämfört med 2015. En mångårig insats av konvertering från fossilt bränsle till biobränsle av bolagets asfaltverk har resulterat i att NCC uppnått målet för 2030 i förtid. Med detta som bakgrund har NCC beslutat att höja målet för reducering av utsläppsintensitet i den egna verksamheten till 75 procent till 2030, vilket innebär 1,3 ton CO2e/MSEK.
För scope 3 har NCC kartlagt klimatutsläppen inom de områden där klimatpåverkan beräknas vara störst och har identifierat sex kategorier som väsentliga:
- Köpta varor och tjänster
- Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
- Uppströms transporter och distribution
- Avfall
- Tjänsteresor
- Användning av sålda produkter
Inom kategorin köpta varor och tjänster i scope 3 följer NCC specifikt upp materialen färskbetong, armeringsstål och internt köpt asfalt. Under 2024 minskade färskbetong med 22 procent, armeringsstål med 57 procent och internt köpt asfalt med 23 procent jämfört med basåret 2015.
De totala växthusgasutsläppen har minskat jämfört med 2023. De största förändringarna finns i scope 1 och scope 3 kategorin köpta varor och tjänster samt kategorin användning av sålda produkter. Under året har flera asfaltverk använt biobränsle i stället för fossila bränslen, vilket resulterat i lägre utsläpp för scope 1. Skälet till att internt köpt asfalt ökat i utsläpp, beror främst på minskad intern försäljning i Sverige där man kommit längre i arbetet med att reducera klimatpåverkan än Norge och Danmark. De utgör därför en större andel av den totala mängden internt såld asfalt och därmed ökar genomsnittliga klimatpåverkan per ton internt såld asfalt, trots att klimatpåverkan för den totala mängden producerad asfalt gått ned. Armeringsstål står för den största minskningen i köpta varor och tjänster, till stor del tack vare lägre EPD:er på det köpta armeringsstålet, följt av färskbetong. I kategorin användning av sålda produkter har den största minskningen skett i Finland. Denna kategori är väldigt projektberoende och beror till stor del på hur många och vilken typ av projekt som färdigställts under rapporteringsåret, därför kan denna variera utan att specifika åtgärder satts in.
Utsläpp från transporter och maskintjänster redovisas utifrån basåret 2023 och baseras på data från Sverige. Årets ökning beror främst på den ändrade reduktionsplikten för bränsle. Arbetet med att förbättra kvaliteten på NCC:s utsläppsberäkningar har resulterat i högre täckningsgrad i scope 3 jämfört med tidigare år. Högre klimatutsläpp i scope 3 bör därmed inte tolkas som att de faktiska utsläppen har ökat. Inga nya scope 3 kategorier har lagts till under 2024. Under 2025 kommer ett arbete pågå för att sätta ett nytt basår med en enhetlig täckningsgrad. NCC kommer även göra en ny utvärdering av väsentliga kategorier i scope 3.# Redovisningsprinciper klimatdata
Klimatrapporteringen följer GHG (Greenhouse gas) Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard för scope 1 och 2 samt Corporate Value Chain Standard för scope 3 om inte annat anges. NCC rapporterar på scope 1, 2 och väsentliga scope 3-kategorier. NCC inkluderar inte klimatkompensation vid beräkning av scope 1, 2 och 3. Vid beräkning används i första hand leverantörsspecifika emissionsfaktorer, EPD:er. I de fall EPD:er inte finns att tillgå används emissionsfaktorer från Department for Energy Security and Net Zero (2024) eller Naturvårdsverket (2024) beroende på applicerbarhet. I de fall färdigberäknade klimatdata tillhandahålls från leverantören säkerställs att källan som använts för att beräkna detta är tillförlitlig och korrekt.
För scope 1 redovisar NCC stationär förbränning (förbränning vid asfaltsproduktion) och mobil förbränning (förbränning av bränsle till bilar, lastbilar och arbetsfordon som NCC kontrollerar). Förbränning av biobränsle som genererar biogen koldioxid rapporteras separat från scope 1.
För scope 2 rapporterar NCC köpt energi i form av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla. Både marknadsbaserad- och platsbaserad beräkningsmetod redovisas men endast marknadsbaserad beräkningsmetod ligger till grund för uppföljning av målet för scope 1 och 2.
I kategorin köpta varor och tjänster i scope 3 rapporteras växthusgasutsläpp relaterat till inköp av färskbetong, armeringsstål samt internt köpt asfalt. Här ingår också köpta maskintjänster i Sverige. Den rapporterade asfalten är den som köps internt och som är producerad av affärsområde NCC Industry. Detta avviker från GHG Protocol Corporate Value Chain (scope 3) Standard.
Uppströms transporter i scope 3 inkluderar endast direkt köpta transporter i Sverige. Klimatutsläpp från avfallshantering i scope 3 utgår ifrån redovisade mängder avfall. Användning av sålda produkter i scope 3 inkluderar endast affärsområde NCC Building Sweden samt Finland och Norge för NCC Building Nordics.
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2024 34
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Växthusgasutsläpp
| 2024 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2023 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp marknadsbaserad scope 1 och scope 2, CO₂e (tusen ton) | 117 | –57 | 130 | 271 |
| Växthusgasutsläpp platsbaserad scope 1 och scope 2, CO₂e (tusen ton) | 120 | –50 | 137 | 241 |
| varav scope 1 | 113 | –48 | 126 | 217 |
| varav scope 2 Marknadsbaserad metod | 4 | –93 | 4 | 54 |
| varav scope 2 Platsbaserad metod | 7 | –71 | 11 | 24 |
| Utsläppsintensitet: ton CO₂e/MWh ¹⁾ | 0,15 | –32 | 0,14 | 0,22 |
| Utsläppsintensitet: ton CO₂e/MSEK ¹⁾ | 1,9 | –64 | 2,3 | 5,2 |
| Nettomsättning, MSEK | 61 609 | 56 932 | 52 155 | |
| Växthusgasutsläpp scope 3 | 355 | – | 385 | – |
| Köpta varor och tjänster ²⁾ | 144 | – | 156 | – |
| Bränsle- och energirelaterade aktiviteter | 46 | – | 49 | – |
| Uppströms transporter och distribution ³⁾ | 45 | – | 34 | – |
| Avfall | 1 | – | 1 | – |
| Tjänsteresor (flyg) | 4 | – | 4 | – |
| Användning av sålda produkter ⁴⁾ | 116 | – | 142 | – |
| Totala växthusgasutsläpp ⁵⁾, CO₂e (tusen ton) | 472 | – | 515 | – |
| Förbränning av biobränsle (biogen scope 1) (tusen ton) | 82 | – | 57 | – |
¹⁾ Endast scope 1 och 2 (marknadsbaserad metod) används i nyckeltalet.
²⁾ Inkluderar färskbetong, armeringsstål, internt köpt asfalt samt maskintjänster köpta i Sverige.
³⁾ Inkluderar direkt köpta transporter i Sverige.
⁴⁾ Inkluderar endast affärsområde NCC Building Sweden och Finland och Norge för NCC Building Nordics.
⁵⁾ Totala växthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3 (marknadsbaserad metod).
Transporter och maskintjänster (kg CO₂e/MWh)
Färskbetong (kg CO₂e/m³)
| 0 | 100 | 200 | 300 | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | ||||
| 2023 |
Utfall 2024: +7 procent från 2023 (endast Sverige)
Scope 1 och 2, CO₂e (ton)/SEK M
CO₂e (ton)/SEK M
Scope 2 och 2
| 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2030 | |||||||
| 2024 | |||||||
| 2022 | |||||||
| 2020 | |||||||
| 2018 | |||||||
| 2016 |
Färskbetong (kg CO₂e/m³)
Färskbetong (kg CO₂e/m³)
| 0 | 100 | 200 | 300 | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | ||||
| 2022 | ||||
| 2020 | ||||
| 2018 | ||||
| 2016 |
Utfall 2024: –22 procent från 2015
Basvärdet baseras på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer, tillverkare samt olika forskningsinitiativ.
Asfalt (kg CO₂e/ton)
Asfalt (kg CO₂e/ton)
| 0 | 10 | 20 | 30 | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | ||||
| 2022 | ||||
| 2020 | ||||
| 2018 | ||||
| 2016 |
Utfall 2024: –23 procent från 2015
Avser internt köpt asfalt. Skälet till att internt köpt asfalt ökat i utsläpp, beror främst på ökad andel produktionsvolym i Norge och Danmark. Här är utsläpp i kg per producerad ton asfalt inte lika lågt som i Sverige, där arbetet med att reducera CO₂-utsläpp kommit längre.
Armeringsstål (kg CO₂e/ton)
Armeringsstål (kg CO₂e/ton)
| 0 | 200 | 400 | 600 | 800 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | |||||
| 2022 | |||||
| 2020 | |||||
| 2018 | |||||
| 2016 |
Utfall 2024: –57 procent från 2015
Basvärdet baseras på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer samt EPD:er från armeringstillverkare.
Mål 2030: ≤ 2,08
NCC 2024 35
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Energianvändning i verksamheten
Bränsleanvändning
| 2024 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2023 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 246 416 | 41 | 195 174 | 83 462 |
| Fossila bränslen | 495 062 | –45 | 566 017 | 906 468 |
| Bränslen totalt | 741 478 | –25 | 740 135 | 989 930 |
Fjärrvärme/fjärrkyl
| 2024 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2023 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 3 982 | 855 | 818 | 417 |
| Fjärrvärme | 19 134 | –62 | 26 343 | 50 851 |
| Fjärrkyla/Fjärrvärme, totalt | 23 116 | –55 | 27 161 | 51 268 |
Elanvändning
| 2024 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2023 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från fossilfria källor ¹⁾ | 146 947 | 44 | 162 052 | 102 360 |
| Övrig elektricitet | 16 290 | –87 | 8 030 | 121 618 |
| Elektricitet, totalt | 163 236 | –27 | 170 082 | 223 978 |
¹⁾ Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.
Total energianvändning ¹⁾
| 2024 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2023 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|
| Energianvändning totalt | 927 831 | –27 | 937 378 | 1 265 176 |
¹⁾ Total energianvändning är en summa av redovisad energianvändning för bränsle, fjärrvärme/fjärrkyla och el.
NCC 2024 36
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Biologisk mångfald och ekosystem
Väsentliga hållbarhetsfrågor
| Var i värdekedjan | Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald | Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd |
|---|---|---|
| Uppströms, Egen verksamhet | ||
| Hela värdekedjan | ||
| Egen verksamhet | ||
| Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka förlust av biologisk mångfald beroende på aktiviteternas geografiska placering och omfattning. Därför är det viktigt att varje projekt eller site som startas föregås av en bedömning av bästa placering och en naturvärdesinventering. |
Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades biologisk mångfald och ekosystem som en av NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor. Detta bekräftar även tidigare genomförda väsentlighets- och intressentanalyser. NCC:s verksamhet har påverkan lokalt där arbetet genomförs, men också uppströms i värdekedjan. Genom hela leveranskedjan av NCC:s huvudsakliga varor och produkter finns stora beroenden till jungfruliga råmaterial såsom jord, kalksten, sand och järn. Alla dessa är exempel på direkt exploatering av jungfruliga råvaror som kan orsaka förlust av biologisk mångfald och skada ekosystem. Trä är ett förnybart material som inte klassas som ett jungfruligt material, men dess leveranskedja kan ändå ha en påverkan på den biologiska mångfalden beroende på varifrån materialet hämtas. Därför är det viktigt för NCC att skapa spårbarhet i leverantörskedjan för våra prioriterade material.
Styrning och mål
Som en del av kundkontraktet utvärderas placeringen av projekt, produktionsplatser och stenbrott. Arbete med tillstånd och lagstiftningsförfaranden görs normalt i förväg och risken för att etablera nära biodiversitetskänsliga områden minskas därför på ett naturligt sätt genom dessa processer. Interna rutiner inom NCC:s affärsområden finns på plats för att kontrollera lokala risker kopplat till biologisk mångfald, vilket gör att frågan är en integrerad del av NCC:s projekt- och platsledning. NCC har en hållbarhets- och miljöpolicy. Arbete pågår för att uppdatera och vidareutveckla policyn inom området för biologisk mångfald och ekosystem, med syfte att öka fokus och tydliggöra riktning inom detta område. För mer information om NCC:s policyer, se avsnittet Allmänna upplysningar. Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.
Aktiviteter
Alla NCC:s affärsområden arbetar på olika sätt för att möta risker och möjligheter inom biologisk mångfald. Affärsområde Industry har definierat åtgärder och tilldelat resurser till sina produktionsanläggningar för att minska risker och förbättra den biologiska mångfalden i lokala områden där deras siter är belägna. För affärsområdena NCC Property Development, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics är åtgärder för biologisk mångfald och eventuella kompensationsåtgärder möjligt att inkludera i kundkontraktet. Resurser läggs på arbete med byggnadscertifieringar, där många av dessa innehåller krav kopplade till biologisk mångfald. Affärsområde NCC Infra- structure bedriver också projekt som stödjer bevarandet av biologisk mångfald, till exempel konstruktion av viltpassager.
NCC 2024 37
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Väsentliga hållbarhetsfrågor
| Var i värdekedjan | Resursinflöden, inkl resursanvändning | Avfall |
|---|---|---|
| Hela värdekedjan | ||
| Hela värdekedjan |
NCC använder stora mängder material vilket har påverkan på resursanvändningen i samhället i stort. För att möta utmaningarna kring jordens ändliga resurser behöver vi minska användningen av jungfruliga material och öka användningen av åter- brukade eller återvunna material. De material som NCC främst använder sig av är betong, stål och asfalt vilket skapar beroen- den till jungfruliga råmaterial såsom kalksten, sand, järn och olja.# Hållbarhetsrapport
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Samtidigt är påverkan betydande även vid användning av andra material, såsom berg och jordmaterial, där slutna materialflöden är av stor betydelse. Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades resur- sanvändning och cirkulär ekonomi som en av NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor. Detta ligger i linje med tidigare analyser som lyft upp resurseffektivitet och avfallshantering som strategiska frågor för NCC.
Styrning och mål
NCC har en hållbarhets och miljöpolicy. Arbete pågår för att uppdatera och vidareutveckla policyn inom ämnet resursan- vändning och cirkulär ekonomi, med syfte att öka fokus och tydliggöra riktning inom detta ämne. Parallellt pågår även ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen. För mer information om NCC:s policyer, se avsnittet Allmänna upplysningar.
Inköp och resursanvändning
NCC arbetar för att minska användningen av jungfruliga mate- rial och där har inköpsfunktionen en viktig roll att säkerställa spårbarhet i värdekedjan och skriva avtal med lämpliga aktörer. Vid byggprojekt görs specifika materialval utifrån både projek- tets och kundens behov, där även olika certifieringssystem kan ställa krav på materialval.
Avfall och återvinning
NCC arbetar för att öka återvinning och återbruk och gör detta möjligt bland annat genom aktiv insamling och analys av data. NCC:s målsättning är att ha en sorteringsgrad på mer än 70 procent. NCC följer upp och styr avfallsarbetet på byggarbets- platserna genom löpande avstämningar av avfallsstatistik, i produktionsmöten och vid miljöronder. För hantering av det avfall som uppstår på byggarbetsplatserna har NCC etablerade samarbeten i alla länder. NCC har också utvecklat specifika styrningsverktyg för att öka andelen återvinning och återbruk i NCC:s projekt.
Aktiviteter
NCC:s arbete med frågor som rör materialval, cirkularitet och avfall sker utifrån varje affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet, samt syftar till att minska användningen av material som har en negativ inverkan på klimat, miljö och männ- iskors hälsa. Centralt i detta arbete är ett effektivt resursutnytt- jande, inköp av material med lägre miljöpåverkan och ökad återvinning.
Återvinning och återbruk
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggar- betsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leverantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen samt att återvinna eller återanvända material. För att möjliggöra cirkulära flöden av specifika restmaterial så som lastpallar, golvspill, gips, tegel och trä, arbetar NCC tillsammans med leverantörer. Väsentliga aktiviteter handlar om att säkerställa att överblivet inköpt mate- rial kan återbrukas, skydda väderkänsligt material, minimera förpackningar genom smarta transportlösningar och att ha en väl utbyggd sortering. Samverkan kring cirkularitet sker också mellan fastighetsutveckling och entreprenadverksamheten utifrån projektens specifika förutsättningar.
Återbruk av hela byggdelar och material är fortfarande en omogen marknad. NCC fokuserar främst på återbruk av stora byggnadsdelar såsom stommar då det ger det största bidraget kopplat till klimatpåverkan i husbyggnation. Det bedrivs forsk- ning och utveckling inom området och som nu skalas upp. NCC arbetar även internt med att återvinna gammal asfalt (RAP) och använda den i egna asfaltsverk, vilket följs upp och redovisas årligen.
Cirkulär masshantering
Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord och bergmaterial än nödvändigt och NCC strävar efter att öka återanvändningen av massor som tidigare deponerades. Återanvändning sker antingen inom det specifika projektet eller i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnadsmassor. Bland annat görs en systematisk provtagning och kemisk analys av berget för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material. Även inom affärsområde NCC Industry arbetar NCC med att främja återanvändning och återvinning av stenmaterial, jord, massor, grus, betong, asfalt och trädgårdsavfall, och både köper och tar emot material från både andra affärsområden inom NCC och från externa kunder.
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2024 38
Hållbarhetsrapport
Miljöupplysningar
Avfall
Det pågår ett aktivt arbete kring hantering av avfall i alla NCC:s affärsområden. Det handlar bland annat om att använda en större andel återbrukat material, säkerställa giftfria material, applicera ett standardiserat byggande med måttbeställda och prefabricerade produkter för att minska spill samt att projektera byggnader på ett sådant sätt att materialet går att återanvända och återvinna. NCC har stort fokus på att källsortera bygg och rivningsavfall i de fraktioner som branschen föreskriver. NCC samarbetar med aktörer såsom leverantörer, transport- företag och avfallsentreprenörer för att öka cirkulära flöden och minimera mängden avfall, samt verka för en resurseffektiv hantering av det avfall som uppstår. NCC deltar även i pilot projekt kring avfall och cirkularitet.
Mätetal och utfall
Redovisningsprinciper avfall
NCC redovisar avfallsmängder från byggproduktionen (NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure). Statistik samlas in via avfallsleverantörer och siffrorna inklude- rar typiskt byggavfall ovan jord. NCC samlar in siffror på avfall direkt från våra huvudentreprenörer. Data mappas till rätt avfall- skategori och avfallsfraktion beroende på material och behand- ling. Jord, sten och schaktmassor, som är beroende av projek- tens geografi, hanteras separat och ingår inte i tabellen nedan.
Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod
| Restprodukt och avfallskategori | Total vikt, ton | % | Total vikt, ton | % |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |||
| Icke farligt avfall | ||||
| Sortering | 5 102 | 9 | 6 438 | 12 |
| Energiåtervinning | 4 004 | 7 | 5 396 | 10 |
| Återanvändning/materialåtervinning | 47 502 | 80 | 40 687 | 74 |
| Glas | 507 | |||
| Plast | 2 726 | 1 671 | ||
| Trä | 13 281 | 14 367 | ||
| Gips | 3 519 | 4 176 | ||
| Metall | 7 884 | 6 730 | ||
| Betong, tegel, kakel/klinkers | 16 514 | 10 416 | ||
| Övrigt återanvändning/materialåtervinning | 3 071 | 3 267 | ||
| Deponi | 2 304 | 4 | 1 777 | 3 |
| Farligt avfall | ||||
| Specialbehandling | 716 | 1 | 450 | 1 |
| Total mängd | 59 628 | 100 | 54 749 | 100 |
| Återvunnen asfalt (RAP), % | ||||
|---|---|---|---|---|
| 0 | 5 | 10 | 15 | |
| 2024 | ||||
| 2022 | ||||
| 2020 | ||||
| 2018 | ||||
| 2016 |
Som ett resultat av den ökade mängden återvunnen asfalt var klimatpåverkan från NCC:s totala asfaltproduktion 2024 cirka 10 300 ton CO 2 e lägre jämfört med 2015.
NCC 2024 39
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Den egna arbetskraften
Väsentliga hållbarhetsfrågor
| Arbetsvillkor | Var i värdekedjan |
|---|---|
| Egen verksamhet | |
| Likabehandling och lika möjligheter för alla | Egen verksamhet |
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades den egna arbetskraften som en av NCC:s väsentliga hållbarhets- frågor. NCC:s egen arbetskraft är en viktig intressentgrupp och de väsentliga frågor som identifierades under den dubbla väsentlighetsanalysen är i linje med såväl tidigare prioriteringar och rapportering som NCC:s generella inriktning, där tillgång till god kompetens och en säker och hälsosam arbetsmiljö är nyckelkomponenter.
Hälsa och säkerhet har identifierats som en väsentlig fråga med faktisk negativ påverkan på den egna arbetskraften. Vissa aktiviteter på arbetsplatserna innehåller riskfyllda arbetsmo- ment, vilket ställer höga krav på rätt kompetens och säkerhets- utrustning samt en riskmedveten säkerhetskultur med rätt attityder och beteenden. Allvarliga incidenter inträffar på NCC:s byggarbetsplatser, främst inom de av NCC tre identifierade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner. Rutiner, riktlinjer, utbildning, verktyg och aktiviteter utformas för att skapa säkra arbetsförhållanden. Exempelvis kräver NCC att alla som arbetar på en arbetsplats, både den egna arbetskraften och underentre- prenörer, genomgår NCC:s introduktions och säkerhetsutbild- ning innan arbetet påbörjas.
Utbildning och kompetensutveckling har identifierats ha en positiv påverkan på medarbetarna. NCC erbjuder kompetens- utveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projekt- ledning. Att ha kompetenta projektledare, ledare och chefer är avgörande för NCC:s verksamhet och NCC har därför utvecklat en unik portfölj av program och utbildningar inom projektledning och ledarskap. Dessa målgrupper kan därmed särskilt ta del av utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatsernas positiva påverkan, utöver att NCC identifierat att tillgången till totalt utbildningsutbud och övriga insatser för kompetensutveckling har en positiv påverkan för alla medarbetare.
NCC har identifierat en potentiell negativ påverkan inom området jämställdhet och lika möjligheter för alla. NCC verkar i en bransch som historiskt har varit, och fortfarande är, mansdo- minerad. NCC har idag en ojämn könsfördelning sett på totalen av antal medarbetare, men också i ledande nyckelroller inom projektverksamheten och i chefsbefattningar. I organisationer med ojämn könsfördelning kan minoritetsgrupper löpa större risk att missgynnas på grund av exempelvis omedveten partisk- het, fördomar och vanor.
Styrning
NCC har en uppförandekod samt policyer, direktiv och procedu- rer som är relevanta för den egna arbetskraften, som inkluderar processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter, ILO:s (Inter- nationella arbetsorganisationen) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen samt OECD:s (The Organisation for Economic Co-operation and Development) riktlinjer för multinationella företag. Läs mer om NCC:s policyer under avsnittet Allmänna upplysningar.# NCC:s uppförandekod, policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet samt direktiv för regelefterlevnad
NCC:s uppförandekod, policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet samt direktiv för regelefterlevnad finns tillgängliga för medarbetare på intranätet och är en del av den allmänna interna kommunikationen. Information finns med i onboarding av nya medarbetare samt sprids och fördjupas ytterligare genom ämnesspecifika utbildningar. Policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet är inarbetade i affärsområdenas verksamhetssystem. Frågor kring regelefterlevnad, hälsa och säkerhet, mångfald samt inkludering och diskriminering ingår i NCC:s medarbetarundersökning. Alla chefer ansvarar för att arbeta med sina teams resultat från undersökningen. För att stödja en effektiv styrning arbetar NCC i enlighet med ISO 45001. Idag är väsentliga delar av verksamhetens enheter certifierade för ISO 45001 eller avser att bli certifierade. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifierade enligt ISO 45001 granskas även externt. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) vilken är införd i nationella lagar och förordningar, samt övriga nationella regleringar.
Mål Hälsa och säkerhet
NCC ska erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö. NCC:s strategiska inriktning är att minska alla typer av olyckor samt eliminera olyckor med allvarlig eller dödlig utgång. NCC:s mål är en olycksfallsfrekvens för LTIF4 (arbetsrelaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar) lika med eller mindre än 2,0 år 2026 med delmål på vägen. Målet för 2024 var att ha en olycksfallsfrekvens för LTIF4 lika med eller mindre än 2,5. Under 2024 var denna olycksfallsfrekvens 3,3. Det sätts ett särskilt fokus på enheter där olycksfallsfrekvensen ökat. Uppföljning av aktiviteter omfattar alla medarbetare och alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Allvarliga incidenter med faktiska eller potentiella allvarliga konsekvenser visare en nedåtgående trend över tid.
Sociala upplysningar
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt NCC 2024 40 Hållbarhetsrapport Sociala upplysningar
Mångfald, likabehandling och inkludering
NCC:s ambition är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team och att arbeta aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Uppföljning av arbetet med mångfald, likabehandling och inkludering sker bland annat genom NCC:s medarbetarundersökning där medarbetares engagemang och upplevda trygghet kring att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbning följs upp. Alla chefer är ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, involvera medarbetare i dialog om resultaten samt att formulera och initiera förbättringsåtgärder. NCC följer könsfördelningen i ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning. Målet är att ingen ledningsgrupp ska ha en fördelning där ett kön överskrider 70 procent av gruppens medlemmar. Av de totalt 67 ledningsgrupper som omfattas av mätningen levde 64 procent upp till målet avseende fördelning av kön.
Aktiviteter
NCC har ett väletablerat samarbete med fackliga organisationer, inklusive skyddsombud. NCC:s gemensamma forum består av representanter från samtliga fackliga organisationer och omfattar alla medarbetare. NCC deltar i ett antal externa forum och branschgemensamma initiativ som verkar för ökad säkerhet och en positiv inverkan på arbetsmiljön i byggbranschen. Bland erfarenhetsutbyten kan nämnas det europeiska nätverket ENCORD, “Håll Nollan” i Sverige och det danska samarbetet ”Business Panel” vid det Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö.
Hälsa och säkerhet
Alla olyckor, tillbud och negativa och positiva observationer rapporteras i NCC:s gemensamma rapporteringsverktyg Synergi. Detta kan göras online eller via en mobilapp. Systemet används av alla som befinner sig på någon av NCC:s arbetsplatser. Ansvarig chef har i uppdrag att följa upp och driva förbättringsarbete. Rapportering av både positiva och negativa observationer främjar medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet och ger organisationen möjlighet att identifiera eventuella risker i ett tidigt skede och att lyfta fram goda exempel. Incidenraporteringssystemet används även på övergripande nivå för att identifiera risker och arbeta med förbättringsåtgärder.
När en olycka inträffar och medarbetaren inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter strävar NCC efter att erbjuda alternativa arbetsuppgifter så att medarbetaren kan återgå till arbete så snart som möjligt. En avgörande faktor för ett systematiskt säkerhetsarbete är att de som ska utföra arbete på arbetsplatsen har rätt kompetens. Därför är det obligatoriskt för alla, medarbetare, inhyrd personal och underentreprenörer, att innan arbete påbörjas på en NCC-arbetsplats i produktionen genomgå den digitala säkerhetsutbildning som NCC utvecklat, NCC Site Introduction. NCC Site Introduction följer upp generella och specifika behörigheter samt kommer synkroniseras med passerkort på byggarbetsplatserna för att tillse att de som arbetar på arbetsplatsen har rätt behörighet och kompetens. Verktyget rullas ut i alla de nordiska länderna.
NCC:s strategiska inriktning är att minska alla typer av olyckor samt eliminera olyckor med allvarlig eller dödlig utgång. Allvarliga incidenter kan förebyggas genom att fokusera på aktiviteter relaterade till de tre högriskområdena: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner. Aktiviteterna bygger på grundläggande orsaker relaterade till planering, säkra beteenden och att det finns starka barriärer mellan människan och risken för olycka. Varje affärsområde har handlingsplaner för dessa områden som nu implementeras. Exempel på åtgärder är:
- Riskhantering och förebyggande arbete är inbyggt i NCC:s arbetsmetoder. Exempelvis ska en riskbedömning göras innan produktionen startar, inklusive en säkerhetsanalys av alla riskfyllda arbetsmoment. Att analysera och identifiera risker utifrån faktabaserade data och därmed kunna eliminera eller minimera arbetsmoment eller situationer som skapar olycksrisker är av grundläggande betydelse för arbetsmiljöarbetet. NCC arbetar för att alla medarbetare, inhyrd personal och anställda hos underentreprenörer ska ha en god riskmedvetenhet.
- NCC:s Time Out-koncept ger alla medarbetare möjlighet att avbryta arbetet om en ny, oväntad risk eller ohälsosam situation uppstår och att få situationen adresserad så att arbetet kan återupptas på ett säkert sätt.
- En daglig säkerhetsgenomgång genomförs för att göra medarbetarna medvetna om potentiella risker i samband med dagens arbete och minimera riskerna innan arbetet påbörjas.
- För att uppmuntra till ytterligare engagemang och öka säkerhetsmedvetenheten, samtidigt som den gemensamma säkerhetskulturen stärks, arrangerar NCC varje år en Awareness Day. Hela organisationen pausar sitt arbete för att gemensamt reflektera och fokusera på arbetsmiljöfrågor.
- NCC arrangerar också en Health & Safety Week, då olika aktiviteter genomförs för att öka medvetenheten kring hälsa och säkerhet.
| Olyckor/skador med mer än fyra dagars frånvaro | Olycksfallsfrekvens för olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | ||
| Sverige | 41 | 52 | 3,7 | 4,2 | |
| Norge | 3 | 6 | 1,0 | 2,2 | |
| Danmark | 17 | 16 | 4,8 | 4,7 | |
| Finland | 2 | 4 | 1,4 | 2,4 | |
| NCC Group | 63 | 78 | 3,3 | 4,0 |
LTIF 4: Arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.

NCC har ett koncernövergripande mål inom hälsa och säkerhet för antal arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar (Lost Time Injury Frequency, LTIF4). Under 2024 var olycksfallsfrekvensen 3,3. Målet för 2026 är 2,0.
Mångfald, likabehandling och inkludering
NCC:s ambition är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen. Det är viktigt att vara ett attraktivt val för alla målgrupper som har den kompetens som NCC efterfrågar. NCC driver ett antal initiativ för att stärka mångfald, likabehandling och inkludering. Några exempel är:
- I Sverige har NCC blivit medlem i Diversity Charter Sweden, världens största nätverk inom mångfalds- och inkluderingsfrågor.
- I Sverige har NCC tillsatt en grupp för att arbeta med mångfald, likabehandling och inkludering som samordnar aktiviteter som stödjer koncernens fokusområden och de sju diskrimineringsgrunderna.
- Kunskapshöjande utbildningar om mångfald, likabehandling och inkludering relaterat till omedvetna fördomar lanserades i Danmark under 2024 för chefer och medarbetare. Nu finns obligatorisk e-learing för alla medarbetare, träning i mångfald och inkludering för ledningsgrupper samt träning i hantering av åldersskillnader för nyanställda och ledare.
- Deltagande i det externa mentornätverket Pepp i Sverige och Foreningen for Byggeriets Samfundsansvar i Danmark.
- NCC:s kvinnonätverk Stella i Sverige.
- I Norge är NCC partner i nätverket Diversitas, det ledande nätverket i branschen för att främja mångfald och jämställdhet.
- Lyfta fram förebilder och personer med olika bakgrund och erfarenheter i rekrytering och kommunikation.
NCC accepterar inte någon form av diskriminering. Ingen medarbetare ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, funktionshinder, ålder eller av annan orsak. Skulle någon form av trakasserier, diskriminering eller mobbning upptäckas har NCC handlingsplaner för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas.# Hållbarhetsrapport
Sociala upplysningar
NCC genomför medarbetarundersökningar kvartalsvis för att fånga upp åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och arbetstillfredsställelse, NCC:s uppförandekod, mångfald, likabehandling och inkludering. Medarbetarundersökningen är ett verktyg för chefer för att involvera medarbetare i utvecklingen av den egna arbetsmiljön. NCC följer upp det övergripande medarbetarengagemanget. För 2024 är resultatet 8,0 av 10, vilket är över externt benchmark. Medarbetarundersökningen analyseras för att uppmärksamma om det finns grupper av människor som kan vara mer utsatta för påverkan. Det kan handla om skillnader i svar mellan män och kvinnor, i olika roller, i olika länder med mera för att få insikter om hur förbättringsarbete kan planeras. På frågan om medarbetarna känner sig trygga med att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbning hade NCC 2024 ett medelvärde på 8,8 av 10, vilket är bättre än externt benchmark.
Utbildning och kompetensutveckling
NCC erbjuder sina medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling utifrån företagets och individens behov. NCC:s ledarskapsprogram omfattar olika steg i en chefs utveckling. De olika utbildningsinsatserna kan omfatta fysiska utbildningsträffar, e-learnings och andra kompetenshöjande aktiviteter samt utbildningsprogram.
Exempel på pågående kompetensutvecklingsprogram är:
* NCC Mega Project Management Program riktar sig till våra mest seniora och erfarna projektledare som ansvarar för våra största och mest komplexa projekt. Genomförs bland annat tillsammans med Oxford Global Projects och Copenhagen Business School.
* Senior Executive Program tillsammans med IMD Business School i Lausanne, som riktar sig till divisions- och avdelningschefer
* Strategic Leadership Program för de som bedöms kunna ta en mer senior chefsposition inom en snar framtid, genomförs med Handelshögskolan i Stockholm
* Arbetsledarskolan, där medarbetare vidareutbildar sig till arbetsledare
* Platschefsprogrammet, där arbetsledare eller motsvarande kan ta nästa steg i karriären och utbilda sig till platschefer
* Samarbeten och kursverksamhet tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan och Copenhagen Business School
NCC följer kontinuerligt upp, utvärderar och övervakar utbildningsprogrammen. Detta sker på flera sätt, med syfte att följa upp den faktiska effekten av utbildningen i deltagarnas dagliga arbete och omfattar i flera fall både chef och medarbetare. Några exempel på regelbunden uppföljning är:
* Direkt efter programmet görs uppföljning med deltagarna med hjälp av frågeformulär, intervjuer, tester och rapporter
* För- och eftermätningar av deltagaren för att spåra direkta effekter
* Effektutvärdering efter sex månader upp till två år efter avslutat program
Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det ingår i chefsansvaret att erbjuda medarbetare ett årligt medarbetarsamtal. Medarbetare som börjar på NCC får en anpassad onboarding-plan. Efter introduktionsperioden tar den ordinarie processen för medarbetarsamtal vid. Medarbetarsamtalet inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella mål samt den individuella utvecklingsplanen. NCC främjar ett arbetssätt och en syn på utbildning och kompetensutveckling där den största delen av utvecklingen är relaterad till lärande i det dagliga arbetet, nätverkande, mentorskap och planering av professionell utveckling. Planerade aktiviteter följs upp löpande under året.
Medarbetardata
NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetares rättigheter i förhållande till arbetsgivaren på samtliga marknader. Totalt omfattas 90 procent av NCC:s medarbetare av kollektivavtal och bland yrkesarbetare omfattas 100 procent. I Sverige och Norge omfattas samtliga medarbetare av kollektivavtal; de 10 procent som inte omfattas är placerade i Danmark och Finland där lokala avtal används i begränsad utsträckning. NCC för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de marknader där vi verkar, och samarbetar med informations- och samrådsorgan såsom medbestämmanderåd och European Works Council.
Mätetal och utfall
Redovisningsprinciper hälsa och säkerhet
Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla (100 procent) som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC-anställda, inhyrd personal och underleverantörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller ledningssystemet. Internrevisioner sker kontinuerligt. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) vilken är införd i nationella lagar och förordningar, samt övriga nationella regleringar.
Data för NCC:s anställda är hämtad från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem. Underentreprenörer inkluderar även inhyrd personal. Totalt antal arbetade timmar för NCC:s anställda och underentreprenörer var cirka 45 500 000 timmar. Arbetade timmar för NCC:s personal är baserat på verkliga timmar. LTIF1 avser antalet olyckor med en dags frånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar för NCC:s egna medarbetare. LTIF4 avser antalet olyckor med frånvaro mer än fyra dagar per miljon arbetade timmar för NCC:s egna medarbetare. Medarbetardata avseende sjukfrånvaro avser antalet medarbetare vid utgången av verksamhetsåret och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem och avser bolagen som ingår i de gemensamma systemen. Sjukfrånvaro baseras på andel sjukfrånvarotimmar sett till totalt antal arbetade timmar inklusive övrig frånvaro men exklusive övertid. Rapporterade data avser perioden december föregående period till och med november aktuell period.
Redovisningsprinciper medarbetardata
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhetsåret. Anställda som blivit uppsagda inkluderas tills deras anställning löper ut, oavsett om de har varit arbetsbefriade från alla eller vissa av sina uppgifter under uppsägningsperioden. NCC rapporterar könsfördelning per man och kvinna, som är de juridiska könen i Norden. Data har samlats in från HR- och lönesystem och avser från och med 2024 samtliga dotterbolag, med undantag för kollektivavtal där endast bolag i NCC:s koncern-gemensamma HR- och lönesystem ingår. Styrelsen består av ledamöter valda på årsmötet bolagsstämma. Styrelseledamöter valda av de anställda ingår inte i uppgifterna. Ledningsgrupper i mätningen inkluderar ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.
| Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer | Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer per miljon arbetade timmar | Olyckor utan frånvaro | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |||
| Sverige | ||||||
| NCC:s anställda | 82 | 98 | 7,4 | 7,9 | 258 | 354 |
| Underentreprenörer | 110 | 122 | – | – | 244 | 215 |
| Norge | ||||||
| NCC:s anställda | 9 | 9 | 3,0 | 3,3 | 41 | 39 |
| Underentreprenörer | 6 | 6 | – | – | 36 | 36 |
| Danmark | ||||||
| NCC:s anställda | 39 | 39 | 11,0 | 11,4 | 141 | 146 |
| Underentreprenörer | 46 | 49 | – | – | 92 | 68 |
| Finland | ||||||
| NCC:s anställda | 5 | 11 | 3,6 | 6,5 | 17 | 32 |
| Underentreprenörer | 22 | 54 | – | – | 33 | 54 |
| Totalt | ||||||
| NCC:s anställda | 135 | 157 | 7,1 | 8,1 | 457 | 571 |
| Underentreprenörer | 184 | 231 | – | – | 405 | 373 |
| Hälsa och säkerhet | Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsrelaterade dödsolyckor | Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor | Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador 2) | Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador 2) | ||
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | |
| Sverige | |||||
| NCC:s anställda | 1 | 1 | 0,08 | 0,08 | 7 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | – | – | 5 |
| Norge | |||||
| NCC:s anställda | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | – | – | 0 |
| Danmark | |||||
| NCC:s anställda | 0 | 0 | 0 | 0 | 3 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | – | – | 2 |
| Finland | |||||
| NCC:s anställda | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | – | – | 6 |
| Totalt | |||||
| NCC:s anställda | 1 | 1 | 0,05 | 0,05 | 10 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | – | – | 13 |
1) Rapporterade data avser perioden december föregående period till och med november aktuell period. Redovisning avseende arbetade timmar för extern personal saknas.
2) Skada med bestående men eller över 30 dagars frånvaro.
| Sjukfrånvaro | Sjukfrånvaro % | Alla typer av sjukdom och ohälsa |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| NCC:s anställda, alla typer av sjukdom och ohälsa | ||
| Sverige | 3,9 | 4,1 |
| Norge | 6,6 | 5,7 |
| Danmark | 4,4 | 4,6 |
| Finland | 3,0 | 3,2 |
| Totalt | 4,3 | 4,3 |
| Tillbud och observationer | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Sverige | ||||||
| NCC anställda | 7 744 | 6 376 | ||||
| Underentreprenörer | 9 205 | 8 525 | ||||
| Norge | ||||||
| NCC anställda | 422 | 552 | ||||
| Underentreprenörer | 5 772 | 6 550 | ||||
| Danmark | ||||||
| NCC anställda | 3 552 | 2 690 | ||||
| Underentreprenörer | 2 847 | 3 847 | ||||
| Finland | ||||||
| NCC anställda | 210 | 225 | ||||
| Underentreprenörer | 9 397 | 10 676 | ||||
| Totalt | ||||||
| NCC anställda | 11 928 | 9 844 | ||||
| Underentreprenörer | 27 221 | 29 601 |
| Kollektivavtal | Antal med kollektivavtal 1) | Andel med kollektivavtal, % | Antal med kollektivavtal 1) | Andel med kollektivavtal, % |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Sverige | 6 832 | 100 | 7 113 | 100 |
| Norge | 1 417 | 100 | 1 376 | 100 |
| Danmark | 1 161 | 53 | 1 154 | 54 |
| Finland | 670 | 82 | 779 | 80 |
| Totalt NCC | 10 080 | 90 | 10 422 | 91 |
| 1) Viss säsongsvariation finns gällande antal anställda. |
| Anställningsformer | Totalt antal anställda 1) | Tillsvidareanställning | Visstidsanställning |
|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | |
| Män Kvinnor | Män Kvinnor | Män Kvinnor | Män Kvinnor |
| Sverige | 6 832 7 113 | 5 311 1 331 | 5 566 1 342 |
| Norge | 1 752 1 376 | 1 460 199 | 1 173 169 |
| Danmark | 2 185 2 127 | 1 837 316 | 1 799 294 |
| Finland | 840 921 | 641 171 | 704 199 |
| Övriga | 8 – | 6 2 | – – |
| Totalt NCC | 11 617 11 537 | 9 255 2 019 | 9 242 2 004 |
| 1) Från och med 2024 ingår samtliga dotterbolag. Viss säsongsvariation finns gällande antal anställda. I not 4 i den finansiella rapporten återfinns medarbetardata avseende medelantal anställda.# NCC 2024 45 |
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Sociala upplysningar
Arbetstagare i värdekedjan
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Var i värdekedjan | Arbetsvillkor | Uppströms
Andra arbetsrelaterade rättigheter | Uppströms
Väsentliga
påverkningar, risker och möjligheter
Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades arbetstagare
i värdekedjan som en av NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor.
NCC:s inköpsfunktion har varit involverade i identifiering och utvärdering
av påverkan, risker och möjligheter som relaterar till aktiviteter
och intressenter som finns representerade i värdekedjan.
Resultaten från denna analys är i linje med tidigare väsentlighetsanalys,
där NCC adresserat risker kopplat till brott mot mänskliga rättigheter
och arbetstagares rättigheter genom värdekedjan.
Trots att NCC är baserat i Norden, där de flesta affärs- och leverantörsrelationerna
finns inom EU, finns beroenden av komplexa relationer med globala
leverantörers basnätverk, vilket är vanligt inom byggsektorn.
Arbetstagare är involverade i alla steg av NCC:s värdekedja,
ända från råvaruutvinning (som ibland sker i högriskländer),
produkttillverkning, transport, montering och installation,
till slutfasen i byggprojekt. Detta innebär att alla som är involverade
i att skapa, leverera eller installera produkter på NCC:s anläggningar,
eller som på annat sätt bidrar med sina färdigheter och kunskaper
för att genomföra våra projekt, bör betraktas som intressenter
i vår värdekedja. Den mest direkta påverkan sker dock på NCC:s
egna arbetsplatser, där vi arbetar för att se till att alla
arbetare behandlas med samma respekt och fokus på säkerhet.
Styrning
NCC:s inköps- och HR-funktion är ansvariga för att bevaka värnandet
av mänskliga rättigheter. Detta görs genom processen för Human Rights Due Diligence (HRDD)
som innefattar adressering av mänskliga rättigheter och arbetstagares
rättigheter genom styrande dokumentation, identifiering, hantering
och åtgärder av negativ påverkan på mänskliga rättigheter (Human Rights Impact Assessment, HRIA),
mätning och uppföljning av åtgärder, kompensation vid behov,
samt att kontinuerligt kommunicera framsteg inom området.
NCC har också ett antal policyer på plats för att hantera
frågor kring arbetstagare i värdekedjan, som följer FN:s vägledande
principer för mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande
principer och rättigheter på arbetsplatsen samt OECD:s riktlinjer
för multinationella företag. Dessa är bland annat:
- Direktiv för regelefterlevnad
- Uppförandekod
- Uppförandekod för leverantörer
Dessa policyer och direktiv berör väsentliga frågor kopplat
till mänskliga och arbetstagares rättigheter, regelefterlevnad,
etiska standarder, hälsa och säkerhet. För mer information
om NCC:s policyer och direktiv, se avsnittet Allmänna upplysningar.
Mål
Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och
därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål inom
området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta
arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.
Aktiviteter
NCC har skapat en medvetenhet kring att merparten av våra insatser
bör koncentreras nära vår kärna, det vill säga de projekt
där omfattning, skala och återställbarhet på påverkan är
som störst. NCC:s ambition är att alla arbetstagare som kommer
till våra arbetsplatser behandlas rättvist, med respekt för
mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, och att
arbetet de utför inte innebär risker för deras hälsa, säkerhet
eller välmående.
Arbete pågår för att öka kompetensen att hantera risker kopplade
till intressenter längre bort i vår värdekedja, där transparens
och insyn är begränsad. Under 2022 påbörjade NCC arbetet
med att systematiskt utvärdera resultatet av vår HRDD och HRIA
och adressera riskområden genom relevanta processer och kommunikationskanaler.
Baserat på den första fasen i arbetet med kartläggning av
värdekedjan har NCC definierat ett antal råmaterial som är
särskilt exponerade för potentiella brott mot mänskliga rättigheter
och länkat dessa till produkter som köps in av NCC. Dessa
inkluderar bland annat gruvrelaterade produkter, oljebaserade
produkter, elektronikkomponenter, kemikalier och textilier.
Produktion av dessa typer av produkter görs ofta i högriskländer
med hänsyn till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagares
rättigheter. Dessa frågor har sedan lyfts inom processen för
leverantörsriskhantering, som vi började implementera under
2024. Detta är ett system som stöttar i arbetet med att öka
den generella transparensen i värdekedjan och att etablera
en beredskap för att kunna hantera både affärs- och hållbarhetsrisker.
Som ett resultat av detta arbete har vi även initierat arbete
med att se över och utveckla befintliga rutiner kring hantering
av relationer med leverantörer, för att säkerställa att dessa
hanterar frågor kring mänskliga rättigheter och arbetstagares
rättigheter på ett ansvarsfullt sätt. Detta arbete kommer att
fortsätta under 2025.
Under 2024 fortsatte utvecklingen av Supplier Insight, som är
ett stöttande verktyg för utvärdering och granskning av nya
och befintliga leverantörers uppfyllande av interna och externa
krav. Verktyget kommer att vara en kompletterande lösning som
kommer stärka rutiner för hantering av leverantörsrelationer
och kommer implementeras under 2025.
NCC har också introducerat ett kontrollsystem för underentreprenörer,
som syftar till att öka vår förståelse för relationer mellan
olika underentreprenörer. Detta möjliggör en effektiv kontroll
och uppföljning av underentreprenörer. Målet är att kunna säkerställa
att alla underentreprenörer som arbetar på våra siter arbetar
under lagliga, stabila och rättvisa villkor och att de möter
NCC:s krav på mänskliga och arbetsrättigheter.
NCC 2024 46
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Etik och regelefterlevnad
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Var i värdekedjan | Företagskultur
Hela värdekedjan | Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inkl betalningsrutiner
Uppströms, Egen verksamhet | Korruption och mutor
Hela värdekedjan
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Under den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades etik och
regelefterlevnad som en av NCC:s väsentliga hållbarhetsfrågor.
Frågor rörande allmän affärsetik, anti-korruption, transparens
och en välfungerande styrning är av stor betydelse genom
hela NCC:s värdekedja, där både negativ och positiv påverkan
såväl som finansiella risker har identifierats. En hög etisk
standard och integritet i företagskulturen har en positiv
effekt och minskar risken för oetiskt beteende, brott mot
lagar och mänskliga rättigheter. NCC arbetar proaktivt med
sin företagskultur för att främja bra affärsetiskt beteende
dels genom kommunikation och aktiviteter avseende NCC:s värderingar
och Star behaviors dels genom aktiviteter inom NCC:s program
för regelefterlevnad.
NCC bedriver verksamhet i en bransch med komplexa projekt,
leverantörskedjor och verksamhet med både privata och offentliga
kunder vilket leder till en ökad risk för korruption och
annat oetiskt agerande såväl i vår egen verksamhet som i
leverantörskedjan. Risken hanteras och minimeras bland annat
genom policyer, utbildning och rutiner för att förebygga och
upptäcka korruption. Det finns en positiv påverkan inom
området relationer med leverantörer, då NCC:s hantering av
och processer för leverantörsrelationer och betalningsrutiner
säkerställer en effektiv och välfungerande affärsverksamhet
både inom den egna verksamheten och för aktörer uppströms
i värdekedjan. Processerna stödjer strategiska mål genom
proaktiv kommunikation, utbildning och utvärdering av affärs-,
sociala och miljömässiga prestationer. I takt med fler krav
och regelverk kring transparens i värdekedjan kan detta
område också utgöra en finansiell risk, då utökade lagkrav
kan föra med sig ökade kostnader för anpassning av existerande
processer och kontroller.
Styrning
NCC:s uppförandekod definierar NCC:s hållning och policyer
avseende hållbarhetsfrågor samt andra områden av relevans
för att upprätthålla en hög etisk standard och ansvarsfull
företagskultur. NCC:s värderingar, Star behaviors och uppförandekod
utgör de vägledande principerna för hur NCC:s anställda och
affärspartners förväntas agera och uppträda. Uppförandekoden
kompletteras av interna styrdokument som ger mer vägledning
inom specifika områden. NCC:s program för regelefterlevnad är
utformat för att säkerställa att det finns ett gemensamt
åtagande på alla nivåer inom företaget om ett ansvarsfullt
ledarskap och hög etisk standard i affärsverksamheten.
Programmet omfattar riskområdena korruption, konkurrensrätt,
bedrägerier, intressekonflikter, datas‐ skydd (personuppgiftsbehandling),
mångfald och mänskliga rättigheter.
| Anställningsomfattning | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Heltid | Deltid | |||||||
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |||||
| Antal anställda 1) | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor |
| Sverige | 5 434 | 1 323 | 5 707 | 1 328 | 47 | 28 | 43 | 35 |
| Norge | 1 515 | 199 | 1 191 | 173 | 27 | 11 | 5 | 7 |
| Danmark | 1 821 | 263 | 1 796 | 252 | 38 | 63 | 31 | 48 |
| Finland | 648 | 170 | 707 | 198 | 15 | 7 | 10 | 6 |
| Övriga | 6 | 2 | – | – | 0 | 0 | – | – |
| Totalt NCC | 9 424 | 1 957 | 9 401 | 1951 | 127 | 109 | 89 | 96 |
| 1) Viss säsongsvariation finns gällande antal anställda. Från och med 2024 ingår samtliga dotterbolag. |
| Medarbetardata | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Åldersfördelning | 2024 | 2023 | |||||
| Andel, % 1) | <30 | 30–50 | >50 | <30 | 30–50 | >50 | |
| Styrelse | – | 29 | 71 | – | 29 | 71 | |
| Koncernledning | – | 25 | 75 | – | 18 | 82 | |
| Ledningsgrupper | 1 | 52 | 47 | 1 | 53 | 46 | |
| Chefer | 2 | 54 | 44 | 2 | 57 | 41 | |
| Anställda | 12 | 51 | 37 | 15 | 49 | 36 | |
| Tjänstemän | 7 | 56 | 37 | 8 | 56 | 35 | |
| Yrkesarbetare | 19 | 44 | 37 | 19 | 43 | 38 | |
| 1) Från och med 2024 ingår samtliga dotterbolag. |
| Könsfördelning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | ||||||
| Andel, % 1) | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |||
| Styrelse | 57 | 43 | 57 | 43 | |||
| Koncernledning | 50 | 50 | 45 | 55 | |||
| Ledningsgrupper | 64 | 36 | 65 | 35 | |||
| Chefer | 81 | 19 | 81 | 19 | |||
| Anställda | 82 | 18 | 82 | 18 | |||
| Tjänstemän | 71 | 29 | 71 | 29 | |||
| Yrkesarbetare | 97 | 3 | 97 | 3 | |||
| 1) Från och med 2024 ingår samtliga dotterbolag. |
Programmets delar och policyer beskrivs i NCC:s direktiv för regelefterlevnad. Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret för att se över programmet avseende riskområdena korruption, konkurrensrätt, bedrägerier, intressekonflikter och dataskydd samt att genomförandet följs upp och rapporteras till Group Compliance Committee (GCC), verkställande direktör och styrelse. Styrelsen får minst en gång om året en skriftlig Compliance Report med information om utbildnings- och kommunikationsaktiviteter samt analys och uppdatering av ärenden inom visselblåsarfunktionen. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för programmets delar avseende värnande av mänskliga rättigheter och mångfald. Det operativa arbetet med affärsetik och reglerefterlevnad bedrivs i NCC:s affärsområden och koncernfunktioner. Arbetet leds av respektive affärsenhets och koncernfunktions Juridik & Risk team. Arbetet följs upp regelbundet av koncernens Head of Compliance och ansvariga träffas regelbundet i Compliance Forum. NCC utvärderar programmet för reglerefterlevnad genom analys av statistik från Tell me-funktionen, regelbundna medarbetarundersökningar och resultat från internrevisioner. Head of Compliance leder den interna utredningsprocessen och ansvarar för att säkerställa att alla misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan bristande efterlevnad som anmäls via Tell Me-funktionen blir bedömda, utredda och åtgärdade. GCC ansvarar för övervakning av Tell me-funktionen för att garantera att allvarliga överträdelser av uppförandekoden hanteras korrekt. Till grund för arbetet med ansvarsfulla inköp ligger koncernens uppförandekod för leverantörer som alla leverantörer ska åta sig att följa. Uppförandekoden för leverantörer inkluderar riktlinjer för lagefterlevnad och ett etiskt agerande, samt riktlinjer för att motverka mutor och korruption, undvika intressekonflikter, respektera konkurrenslagstiftning, värna om mänskliga rättigheter, främja mångfald och inkludering, ha säkra och hälso-samma arbetsplatser och minska miljöpåverkan. Arbete pågår för att uppdatera uppförandekod samt inköpspolicy för att tydligare adressera principer kring ansvarsfulla inköp. På de flesta större ramavtalsleverantörer ställs också kravet att de ska vara certifierade enligt ledningssystemet ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande. Alla större ramavtalsleverantörer utvärderas innan ett samarbete påbörjas. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s uppförandekod för leverantörer, och att leverantörerna arbetar i enlighet med ISO 9001 och ISO 14001, genomför NCC granskningar av ramavtalsleverantörerna. NCC har en särskilt noggrann utvärderingsprocess gentemot leverantörer i geografiska riskområden för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter. Skulle avvikelser och bristande efterlevnad noteras under leverantörsgranskningen så ska detta justeras av leverantören enligt en åtgärdsplan. Om inte åtgärderna genomförs, kan samarbetet med leverantören komma att sägas upp.
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Styrningsrelaterade upplysningar
Mål
Vårt åtagande NCC åtar sig att agera i enlighet med högsta etiska standarder och med transparens, samt att vara en ansvarsfull partner genom hela värdekedjan. Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende ansvarsfull affärsverksamhet. NCC har undertecknat Förenta nationernas (FN) Global Compact och stödjer de tio principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Därtill är NCC stödmedlem i Institutet Mot Mutor (IMM) och Transparency International Sweden. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy, ”Överenskommelse för att motverka mutor och korruption”, tagits fram. NCC arbetar kontinuerligt med att motverka korruption i leverantörskedjan. NCC är medlem i Amfori BSCI (The Business Social Compliance Initiative) och får därigenom tillgång till ytterligare verktyg för att utbilda leverantörerna. NCC:s egen granskning av leverantörer i riskländer (enligt Amfori BSCI:s definition) kompletteras med att dessa leverantörer integreras i Amfori BSCI:s processer, för utbildning och samarbete.
Aktiviteter
Mekanismer för att söka råd och rapportera överträdelser
Alla medarbetare uppmuntras att anmäla eventuella misstänkta och observerade lagbrott och överträdelser av NCC:s uppförandekod via Tell me-funktionen. Tell me-funktionen inkluderar en extern visselblåsarlinje som möjliggör anonyma anmälningar via webbplatsen (för medarbetare och externa intressenter) eller telefon (för medarbetare) på NCC:s lokala språk och engelska. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s webbplats. Medarbetare kan hos närmsta chef, HR, Juridik & Risk, Privacy Navigators samt Compliance be om råd om NCC:s uppförandekod och om hur de själva bör agera i en given situation eller om hur man rapporterar en överträdelse.
Interna utredningar och uppföljningar
NCC åtar sig att ha en öppen och transparent kommunikation och alla medarbetare förväntas anmäla eventuella misstänkta eller observerade överträdelser av lagen eller NCC:s uppförandekod. NCC har en strikt policy mot repressalier för anmälningar inom visselblåsarfunktionen som skett i god tro och erbjuder utbildning och kommunikation kring den interna utredningsprocessen, lärdomar och skydd mot vedergällning.
Kommunikation och utbildning
Utbildning och kommunikation är grundläggande delar i NCC:s program för reglerefterlevnad. Alla NCC:s nyanställda får ta del av uppförandekoden och andra relevanta policyer under NCC:s introduktionsprocess. Under året har information om uppförandekoden och koncernens policy och direktiv spridits i organisationen genom olika kommunikationskanaler, bland annat artiklar på NCC:s intranät och på lednings- och gruppmöten. NCC tillhandahåller tre utbildningar inom programmet för reglerefterlevnad och som är obligatoriska för alla NCC:s tjänstemän. Dessa tre utbildningar ska vara genomförda inom 30 kalenderdagar från det att personen börjar arbeta på NCC. Utbildningarnas målgrupp, frekvens och innehåll definieras utifrån en riskbedömning. Utbildningarna finns på engelska, norska, danska, svenska och finska. Utbildningen ”Affärsetik” lanserades i slutet av 2023 och innehåller en introduktion till NCC:s uppförandekod, program för reglerefterlevnad samt utbildning i antikorruption, intressekonflikter och bekämpning av bedrägerier. Utbildningarna är även obligatoriska för NCC:s befintliga tjänstemän. Head of Compliance följer upp de obligatoriska utbildningarna och rapporterar resultatet till Group Compliance Committee (GCC), koncernledningen och styrelsen.
Antikorruption och bekämpning av mutor
Risker för korruption kan uppstå i relationer mellan NCC och dess affärspartners eller i samband med exempelvis myndighetsutövning. Risk för korruption är dels kopplat till agerande av NCC:s anställda mot till exempel myndighetsutövare, offentliga tjänstemän och privata affärspartners dels agerande av affärspartners, främst leverantörer och underleverantörer. NCC genomför årligen riskbedömningar på koncernövergripande nivå där både koncernstab och NCC:s affärsområden värderar och rapporterar risker i verksamheten. Korruption har i vissa delar av verksamheten identifierats som en risk. NCC:s verksamhet bedrivs i länder med låg korruptionsrisk enligt Transparency International Corruption Perception Index men en del av NCC:s leverantörer verkar i länder med högre risk för korruption. NCC:s uppförandekod och direktiv för reglerefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om korruption och mutor. Programmet för reglerefterlevnad vägleder organisationen via interna styrningsdokument, utbildningar och kommunikation för att säkerställa att NCC har lämpliga rutiner på plats för att förhindra korruption i affärsverksamheten och som ser till att bolaget följer tillämpliga lagar och regelverk.
Sund konkurrens
NCC bedriver verksamhet i en bransch där det historiskt sett har förekommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens ett fokusområde hos NCC. NCC:s uppförandekod och direktiv för reglerefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om konkurrensbegränsande agerande. Uppförandekoden, samt programmet för reglerefterlevnad vägleder organisationen via ytterligare koncernpolicyer och direktiv samt utbildningar och kommunikation för att säkerställa sund konkurrens och efterlevnad av tillämpliga lagar och regler inom konkurrensrätt.
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2024
47
Hållbarhetsrapport
Styrningsrelaterade upplysningar
Ansvarsfulla inköp
NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom vilka vi köper material och tjänster, direkt eller genom underleverantörer. Leverantörerna finns till största delen i Norden, men också i andra länder såsom Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina. NCC arbetar för att minska det totala antalet leverantörer. En stor del av dessa inköp görs genom långsiktiga avtal. Syftet är att förbättra kontrollen, effektivisera inköpsarbetet, främja hållbarhetsfokuset i värdekedjan samt sänka NCC:s inköpskostnader. NCC arbetar för att ha en ansvarfull värdekedja där arbete genomförs på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt som också är i linje med sunda arbetsförhållanden. Arbete pågår även med att se över våra arbetssätt kopplat till hantering av leverantörsrelationer.
Mätetal och utfall
Redovisningsprinciper
utbildning
Antalet tillsvidareanställda tjänstemän som genomfört utbildning är beräknat som andelen som slutfört respektive utbildning i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda tjänstemän vid datumet för avstämningen.
NCC 2024
48
Hållbarhetsrapport
Styrningsrelaterade upplysningar# Hållbarhetsrapport
Redovisningsprinciper korruptionsincidenter och sund konkurrens
Korruptionsincidenter avser till NCC:s visselblåsarfunktion rapporterade incidenter, eller för NCC kända rättsliga fall, där korruption eller mutbrott bekräftats under räkenskapsåret och där NCC eller NCC-anställd är involverade. Definition av rättsprocess/fall – Antalet pågående eller slut- förda rättsliga fall under rapporteringsperioden.
Redovisningsprinciper visselblåsning
I tabellen redogörs för de ärenden som rapporterats in i vissel- blåsningsfunktionen under respektive år. Antalet ärenden som redovisas i tabellen avser antal ärenden inkomna under rapporteringsåret.
Utbildning
Under 2024 tillhandahöll NCC tre koncernövergripande utbild- ningar inom affärsetik (inklusive anti-korruption), GDPR samt konkurrensrätt. Den 31 december var andelen av NCC:s tjänstemän som genomfört utbildningarna följande:
| Andel % | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Affärsetik | 97 | 96 |
| GDPR | 97 | 96 |
| Konkurrensrätt | 97 | 94 |
Bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder
| Totalt antal och art av bekräftade korruptionsincidenter | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Totalt antal av bekräftade incidenter där anställda avske- dades eller omfattades av några disciplinära åtgärder till följd av korruption | 0 | 0 |
| Totalt antal av bekräftade incidenter där avtal med affärspartners avslutades eller inte förnyades till följd av överträdelser relaterade till korruption | 0 | 0 |
| Offentliga rättsprocesser avseende korruption mot organi- sationen eller dess anställda under rapportperioden samt utfallet av sådana processer | 0 | 0 |
Sund konkurrens
| Antal | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Rättsliga fall gällande konkurrensbegränsande beteende, konkurrenslagstiftning och monopollagstiftning | 0 | 0 |
Visselblåsning
| Antal | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Tell me | 101 | 74 |
Ansvarsfulla inköp
Samtliga utomnordiska materialleverantörer, med avtal som löpte under 2024, har utvärderats initialt innan ett samarbete påbörjades. Under året har NCC genomfört 171 granskningar av utomnordiska leverantörer.
NCC 2024 49
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Hållbarhetsrapporten för 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och har till viss del inspirerats av European Sustainability Reporting Standards (ESRS), ett steg som markerar en övergång från de tidigare rapporterna. Tidigare års hållbarhetsrapporter har upprättats i enlighet med GRI Standarder. NCC:s Communica- tion on Progress i enlighet med FN:s Global Compact finns på UNGC:s hemsida. Redovisningen är inte granskad av tredje part. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen inklusive direkta, helägda dotterbolag för perioden 1 januari – 31 decem- ber. Om information eller beräkningsmetoder har förändrats jämförts med föregående år så anges det i respektive tabell. Inga väsentliga förändringar har under året skett i organisatio- nen, aktiekapitalstrukturen eller leverantörskedjan.
Lagstadgad hållbarhetsrapport
Styrelsen har på styrelsemötet den 9 april 2025 godkänt NCC AB:s Hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2024. Hållbarhets- rapporten för 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisnings- lagen (ÅRL) och har till viss del inspirerats av European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Denna lagstadgade hållbarhetsrapport utgör inte en del av den formella årsredovis- ningen. Hållbarhetsrapporten i enlighet med ÅRL är inkluderad i Års- och hållbarhetsredovisningen och återfinns på sidorna 16–50. Hållbarhetsrapporten beskriver NCC:s arbete med att bedriva och utveckla verksamheten med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer för etik och styrning.
Styrelsen
Om rapporten
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2024 50
Hållbarhetsrapport
Till bolagsstämman i NCC AB (publ.), org.nr 556034-5174
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024 på sidorna 16–50 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Inter- national Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 10 april 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Auktoriserad revisor
Upplysningar för den lagstadgade hållbarhetsrapporten
| Sidor |
|---|
| Miljö 24–25, 27–39 |
| Sociala förhållanden 40–45 |
| Personal 40–46 |
| Respekt för mänskliga rättigheter 18–19, 21, 22, 26, 40, 46–48 |
| Motverkande av korruption 18, 47–49 |
| Affärsmodell 20, 27 |
| Policydokument för hållbarhet 18–19, 31, 37, 38, 40, 46, 47, 48 |
| Väsentliga risker för hållbarhet 33 |
| Centrala resultatindikatorer för hållbarhet 31, 32, 34, 35, 37, 38, 40, 41, 42, 43, 46, 48 |
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
NCC 2024 51
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
| 53 | |
|---|---|
| Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer | 64 |
| Bolagsstyrningsrapport | 69 |
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2024 52
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisations- nummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2024.
Verksamhet
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial.
Marknad
NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP. Kostnader för insatsvaror, ränteläget och förväntningar om den framtida ekonomiska utvecklingen har en betydande inverkan. De långsiktiga marknadsförutsättningarna för bygg och anläggning, fastighetsutveckling samt asfalt och sten i Norden är goda. De länder där NCC är verksamma inom infrastruktur har ambitiösa planer och satsningar på både nybyggnation samt renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Urbanisering och framväxten av nya tillväxtregioner driver investeringar i stadsnära infrastruktur, såsom vägar, kollektivtrafik, vatten- och avloppssystem samt energilösningar. NCC är därtill väl positionerat för att stödja stora industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen. Det finns en underliggande god efterfrågan på samhällsbyggnader i hela Norden, såsom skolor, säkerhetsklassade byggnader, sjukhus och äldreboenden. Likaså är även marknaden för renovering och ombygg- nad fortsatt stark. Det långsiktiga behovet av bostäder är stort men marknaden är fortsatt negativt påverkad av det rådande ekonomiska läget. Likaså är efterfrågan på kommersiella fastigheter fortsatt dämpad. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av investeringar i infra- struktur och underhåll, samt av det allmänna byggandet och, i viss mån, av det ekonomiska läget hos offentliga kunder. Aktiviteten på dessa marknader är fortsatt hög.
Omvärldsfaktorer
Se beskrivningen i riskavsnittet på sid 64.
Verksamheten under året
Orderingång
Orderingången uppgick till 54 730 (56 819) MSEK. Orderingången minskade i affärsområdet Building Nordics men ökade i affärsområ- dena Infrastructure och Industry. Den lägre orderingången i Building Nordics var hänförlig till den norska och danska verksamheten. Den högre orderingången i affärsområdet Infrastructure berodde på att flera större projekt orderregistrerades. Den högre orderingången i affärs- området Industry drevs av asfaltverksamheten. Affärsområdet Building Sweden hade något lägre orderingång jämfört med föregående år. Valutaeffekter påverkade orderingången med 406 (326) MSEK.
Orderstock
Koncernens orderstock uppgick till 50 723 (53 422) MSEK vid årets slut. Orderstocken minskade i affärsområdena Building Nordics och Building Sweden men ökade i affärsområde Infrastructure. Valutaeffekter påverkade orderstocken med 582 (–472) MSEK.
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 61 609 (56 932) MSEK. Nettoomsätt- ningen ökade främst som en effekt av fastighetsförsäljningar inom Property Development men den var högre också inom Industry och Infrastructure. Nettoomsättningen inom Building Nordics och Building Sweden minskade något under året. Valutaeffekter påverkade netto- omsättningen med 425 (309) MSEK.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet uppgick till 2 032 (1 802) MSEK. Det högre rörelse- resultatet var drivet av affärsområdena Property Development, Industry och Building Nordics. Rörelsemarginalen uppgick till 3,3 (3,2) procent. Rörelseresultatet för affärsområdet Infrastructure var något lägre jämfört med föregående år och uppgick till 535 (548) MSEK. Jämförelse- perioden är justerat för det positiva bidraget från försäljningen av Bergnäset. I affärsområdet Building Nordics uppgick rörelseresultatet till 426 (343) MSEK, ökningen var hänförligt till högre lönsamhet i både Finland och Danmark. Affärsområdet Building Sweden belastades rörelseresultatet med engångskostnader uppgående till cirka 250 MSEK relaterat till reserve- ringar avseende omvärdering av risker i projektportföljen för osäkra kostnadsersättningar. Det avser projekt som startades innan inflationen tog fart 2022 och som är avslutade eller under avslut. Senare projekt och orderstocken har en annan profil, vilket successivt förväntas förbättra det underliggande resultatet. Rörelse resultatet var 30 (272) MSEK.# Rörelseresultat och Finansnetto
Rörelseresultatet i Industry uppgick till 584 (400) MSEK och ökade till följd av en något längre säsong, operationell disciplin, högre volymer och priser samt av lägre omkostnader generellt för affärsområdet. I Property Development resultatavräknades flera projekt i Sverige; Arendal Albatross, Brick studios, Våghuset och MIMO. Rörelseresultatet var 719 (243) MSEK. Övrigt och elimineringar uppgick till totalt –262 (–179) MSEK där bland annat resultat från NCC AB och mindre dotter- och intresseföretag ingår samt internvinster och övriga koncernjusteringar. De högre kostnaderna var till största del hänförliga till fortsatta investeringar i nya IT-plattformar och applikationer samt till viss del, uppstarten av affärsområdet Green Industry Transformation.
Finansnetto, Resultat efter Finansiella Poster och Årets Resultat
Finansnettot uppgick till –169 (1) MSEK. Försämringen förklaras av en lägre kapitalisering av räntor hos affärsområdet Property Development och en under året högre genomsnittlig företagsnettoskuld kombinerat med högre genomsnittliga räntenivåer.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 863 (1 803) MSEK. Årets skatt uppgick till –292 (–230) MSEK och den effektiva skattesatsen var 16 (13) procent. Liksom föregående år reducerades skattesatsen av de skattefria försäljningar som NCC Property Development genomförde under året. År 2023 reducerades skattesatsen även av den skattefria bolagsförsäljningen av Bergnäset. Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 571 (1 573) MSEK.
Årets Totalresultat
Årets totalresultat uppgick till 2 103 (728) MSEK. Förändringen förklaras främst av omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, 515 (–818) MSEK. Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat uppgick till –106 (168) MSEK, för mer information se not 23.
Utveckling Under Året
NCC 2024 | 53
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Utveckling Under Året
Orderingång, Orderstock, Nettoomsättning och Resultat per Affärsområde, MSEK
| Orderingång | Orderstock | Nettoomsättning | Rörelseresultat | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 |
| NCC Infrastructure | 18 919 | 16 707 | 16 824 | 16 074 |
| NCC Building Nordics | 11 392 | 16 654 | 16 720 | 18 684 |
| NCC Building Sweden | 12 239 | 12 661 | 14 980 | 16 753 |
| NCC Industry | 12 884 | 11 459 | 2 281 | 2 015 |
| NCC Property Development | – | – | – | – |
| Summa | 55 433 | 57 481 | 50 805 | 53 525 |
| Övrigt och elimineringar | –704 | –662 | –81 | –104 |
| Koncernen | 54 730 | 56 819 | 50 723 | 53 422 |
Orderingång och Nettoomsättning per Land, MSEK
| Orderingång | Nettoomsättning | |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 |
| Sverige | 31 078 | 30 673 |
| Danmark | 12 485 | 15 934 |
| Norge | 7 493 | 7 317 |
| Finland | 3 673 | 2 895 |
| Koncernen | 54 730 | 56 819 |
Avkastning, %
- Avkastning på sysselsatt kapital
- Avkastning på eget kapital
Resultat efter Finansiella Poster per Kvartal, MSEK
- 2020
- 2021
- 2022
- 2023
- 2024
NCC påverkas av en säsongsmässigt låg aktivitet under det första kvartalet.
Projektstorlek i Orderingång
- <25 MSEK, 15 (14)%
- 25–100 MSEK, 19 (20)%
- 100–300 MSEK, 20 (23)%
- 300–500 MSEK, 19 (10)%
-
500 MSEK, 27 (33)%
Diagrammet avser orderingång i entreprenadverksamheten vilket motsvarar 43 Mdr SEK av den totala orderingången på 55 Mdr SEK.
NCC 2024 | 54
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Utveckling Under Året
Kassaflöde
Kassaflödet före finansiering uppgick 3 990 (361) MSEK. Det starka kassaflödet beror främst på de fyra fastighetsförsäljningar som genomfördes under året. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –647 (–446) MSEK, det lägre kassaflödet förklaras av att dotterföretaget Bergnäset avyttrades föregående år. Likvida medel uppgick vid årets slut till 2 910 (707) MSEK.
Finansiell Ställning
Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 32 026 (31 950) MSEK. Fastighetsutvecklingsprojekt minskade samtidigt som likvida medel ökade. På skuldsidan minskade de kortfristiga skulderna medan det egna kapitalet ökade med årets resultat.
Sysselsatt kapital uppgick till 13 746 (13 175) MSEK vid årets slut. Ökningen beror främst på ökade likvida medel samt kortfristiga placeringar vilket till en del kompenserades av att fastighetsutvecklingsprojekt minskade. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15 (15) procent. Avkastningen på eget kapital uppgick till 21 (21) procent.
Koncernens nettoskuld uppgick per den 31 december till –1 164 (–4 310) MSEK. Förändringen förklaras främst av ett bättre kassaflöde före finansiering samt en lägre pensionsskuld. Företagets nettokassa, dvs nettoskulden exklusive pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till 205 (–2 374) MSEK. Förändringen från nettoskuld till nettokassa hänförs i allt väsentligt till försäljningar av fastighetsprojekt. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till 24 (18) månader vid årets utgång.
NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften per 31 december 2024 uppgick till 3 481 (5 361) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 23 (24) månader. Soliditeten per den 31 december 2024 var 27 (23) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 (0,6).
Våra Affärsområden
För mer information om våra större projekt samt utvecklingen under året i NCC:s affärsområden, se sidorna 58–63.
Moderbolaget
Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag och uppgick till 179 (172) MSEK. Medelantal anställda uppgick till 68 (63) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till 0 (0) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var 1 800 (997) MSEK.
Beslutad utdelning, justerat för återköpta aktier, uppgick till 781 MSEK varav 391 MSEK betalades i april och 390 MSEK betalades i november.
Personal
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var 11 776 (12 243) under 2024.
Ersättningar
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 4.
Utvärdering av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2024
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2024. Styrelsen bedömer att riktlinjerna har tillämpats vid fastställande av lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare. För mer information, se Ersättningsrapporten som finns tillgänglig på https://www.ncc.se/investor-relations/arsstamma/.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsens förslag till riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernledningen, vid årsredovisningens avgivande sammanlagt tolv personer (inklusive vd). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2025. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare är i allt väsentligt likt tidigare år. Ett par mindre justeringar har gjorts med anledning av Ersättnings- och kompetensutskottets inrättande. För mer information, se Ersättningsriktlinjerna som finns tillgängliga på https://www.ncc.se/investor-relations/arsstamma/.
NCC-aktien
| Antal om annat ej anges | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital, serie A | 6 797 667 | 11 548 853 |
| Registrerat aktiekapital, serie B | 92 963 289 | 88 212 103 |
| B-aktier i eget förvar | 1 968 589 | 2 099 221 |
| Snittkurs B-aktier i eget förvar, SEK | 106,46 | 106,46 |
| Omvandlade A-aktier till B-aktier | 4 751 186 | 1 365 270 |
| Utskiftade B-aktier till deltagare i LTI-program | 130 632 | 69 495 |
| Utskiftade B-aktier till deltagare i LTI-program, andel av totalt antal aktier, procent | 0,13 | 0,07 |
| Snittkurs utskiftade B-aktier, SEK | 106,46 | 100,39 |
| Kvotvärde, SEK | 8,70 | 8,70 |
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B.
NCC 2024 | 55
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Utveckling Under Året
Aktieägare
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 45 773 (44 622). Sorterat på röster var OBOS största enskilda ägare med 10,05 (8,38) procent av kapitalet och 28,60 (26,19) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. NCC innehar 1,97 (2,10) procent av kapitalet och 1,22 (1,03) procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 41,73 (37,92) procent av kapitalet och 48,99 (58,68) procent av rösterna.
Utdelning
NCC:s årsstämma 2024 beslutade om utdelning på 8,00 (6,00) SEK per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Avstämningsdag för den första utbetalningen om 4 SEK var den 11 april 2024 med utbetalning den 16 april 2024. Avstämningsdag för den andra utbetalningen om 4 SEK var den 7 november 2024 med utbetalning den 12 november 2024.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Summa | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 5 194 085 018 |
| Disponeras enligt följande: | |
| Utdelas till aktieägarna | 1 075 716 037 |
| I ny räkning balanseras | 4 118 368 981 |
| Summa | 5 194 085 018 |
Se not 39 för mer information.
Väsentliga Händelser Under Året
Från den 1 januari 2024 har NCC ett nytt affärsområde, NCC Green Industry Transformation. Affärsområdet är inriktat på stora projekt som drivs av den gröna industriella omställningen och som kräver särskild kompetens och resurser.# Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
I februari tillträdde två nya affärsområdeschefer: Niklas Sparw, affärsområdeschef för NCC Building Sweden och Helena Hed, affärsområdeschef för NCC Green Industry Transformation. Den 12 februari 2024 utbröt brand på vattenparken Oceana i Göteborg som NCC byggde på uppdrag av Liseberg. I januari 2025 meddelades att återuppbyggnaden kan inledas. Den 9 april hölls NCC:s årsstämma. För mer information, se Bolagsstyrningsrapporten. Den 7 mars meddelades att Maria Grimberg, kommunikationsdirektör, har beslutat sig för att lämna NCC för andra uppdrag. Den 14 maj utnämnde NCC Andreas Koch till ny kommunikationsdirektör och medlem i koncernledningen. Andreas Koch tillträdde den 14 oktober. Den 4 november meddelade Carnegie Fonder att man önskar byta representant för kommande valberedning till Mattias Sjödin, förvaltare på Carnegie Fonder.
Väsentliga händelser efter årets utgång
NCC Industry
Den 10 februari meddelades att NCC kommer att genomföra en strategisk översyn av affärsområdet NCC Industry under 2025. Olika alternativ kommer att utvärderas inklusive möjligheten att avyttra affärsområdet.
Föreslagen utdelning
NCC:s styrelse har föreslagit en utdelning på 9,00 (8,00) SEK per aktie samt en extra utdelning på 2,00 SEK per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Det motsvarar cirka 68 procent av årets resultat efter skatt. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen 6,50 SEK per aktie, vilken inkluderar extrautdelningen på 2,00 SEK per aktie, föreslås bli den 9 maj 2025 med utbetalning den 14 maj 2025. För den andra utbetalningen om 4,50 SEK per aktie föreslås avstämningsdag vara den 7 november 2025 med utbetalning den 12 november 2025.
Omnibus
EU-kommissionen publicerade den 26 februari 2025 ett förslag på förändrade regler för hållbarhetsrapportering i form av det första Omnibus-paketet. NCC kommer att bevaka utvecklingen och utvärdera eventuell påverkan på koncernens hållbarhetsrapportering från det förändrade regelverket.
Miljöpåverkan
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry som bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Täkter och hamnar är tillståndspliktig verksamhet medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig verksamhet. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
Lagstadgad hållbarhetsrapport
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag. Se mer information om Hållbarhetsrapporten på sidorna 16–50.
Säsongseffekter
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Belopp och datum
Alla belopp är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges. Den period som avses är 1 januari–31 december för resultat-räkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2024 56 Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
Större projekt
Projekt >500 MSEK
Ordervärde och beräknat färdigställande kan komma att ändras under projektets gång. Interna projekt är inte inkluderade.
| NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2024, MSEK | Färdigställandegrad 31 dec 2024, % | Beräknat färdigställande |
|---|---|---|
| Nya projekt 2024 | ||
| Väg och tunnel, Ålesund NO | 1 429 | 19 |
| Bostadsrenovering, Århus DK | 1 135 | 2 |
| Fångvårdsanstalt 2, Mariestad SE | 1 037 | 14 |
| Tågvagnhall, Hagalund SE | 921 | 21 |
| Industribyggnad, Oxelösund SE | 780 | 46 |
| Pågående projekt | ||
| Järnvägstunnel, Västlänken/Centralen Göteborg SE | 9 969 | – |
| Sjukhus, Hillerød DK | 8 721 | 66 |
| Järnvägstunnel, Västlänken/Korsvägen, Göteborg SE | 6 934 | – |
| Sjukhus, Västerås SE | 4 100 | 28 |
| Sjukhusbyggnad, Eskilstuna SE | 2 584 | 90 |
| Tunnelbanestation, Hagastaden, Stockholm SE | 2 411 | 53 |
| Fångvårdsanstalt, Tidaholm SE | 2 254 | 77 |
| Järnvägssträcka, Lund Arlöv SE | 2 181 | 99 |
| Järnvägsstation, Drammen NO | 2 131 | 86 |
| Hotell och kontor, Århus DK | 1 970 | 42 |
| Sjukhusprojekt etapp 2, Uleåborg FI | 1 633 | 86 |
| Kontor, Göteborg SE | 1 617 | 71 |
| Ombyggnad av vattenreningsverk, Lidingö SE | 1 578 | 46 |
| Fångvårdsanstalt 1, Mariestad SE | 1 271 | 90 |
| Kontor, Odense DK | 1 198 | 85 |
| Vatten- och reningsanläggning, Åkersberga SE | 1 182 | 22 |
| Kontor, Trondheim NO | 1 113 | 77 |
| Bostäder, Herlev DK | 1 107 | 82 |
| Kajkonstruktion, Göteborg SE | 1 066 | 32 |
| Sjukhus för psykiatri, Oslo NO | 1 024 | 45 |
| Tunnelbanedepå, Stockholm SE | 1 014 | 86 |
| Industribyggnad, Kalundborg DK | 1 001 | 72 |
| Utökning av kontor och parkering, Fredericia DK | 930 | 11 |
| Badhus, Oslo NO | 801 | 49 |
| Bostäder, Stockholm SE | 788 | 90 |
| Bostäder, Köpenhamn DK | 755 | 84 |
| Utbildnings- och förvaringshall, Halmstad SE | 735 | 50 |
| Avloppsreningsverk, Kristianstad SE | 729 | 93 |
| Ombyggnad evenemangsarena, Stockholm SE | 725 | 86 |
| Ställverksanläggning, Stockholm SE | 702 | 53 |
| Bostadsrenovering 2, Albertslund DK | 690 | 47 |
| Kontor, Ballerup DK | 628 | 21 |
| Kajkonstruktion, Norrköping SE | 620 | 89 |
| Kontor, Middelfart DK | 594 | 35 |
| Bostadsrenovering, Herning DK | 591 | 36 |
| Damm/Vattenkraftstation, Lilla Edet SE | 591 | 55 |
| Skola, Varberg SE | 531 | 77 |
| Vattenverk, Köpenhamn DK | 525 | 29 |
| Damm/Vattenkraftstation, Borlänge SE | 501 | 52 |
| Avslutade projekt 2024 | ||
| Bostäder, hotell och restauranger, Köpenhamn DK | 2 381 | 100 |
| Badhus/vattenpark, Göteborg SE | 1 056 | 100 |
| Kontor, Helsingfors FI | 885 | 100 |
| Häkte, Kristianstad SE | 756 | 100 |
| Bostadsrenovering, Malmö SE | 724 | 100 |
| Kontor/bostäder, Umeå SE | 656 | 100 |
| Högskola, Borlänge SE | 615 | 100 |
| Universitetsbyggnad, Esbo FI | 604 | 100 |
| Kontor, Oslo NO | 604 | 100 |
| Bostadsrenovering, Herlev DK | 559 | 100 |
| Bostadsrenovering 1, Albertslund DK | 541 | 100 |
NCC 2024 57
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
NCC Infrastructures orderingång uppgick till 18 919 (16 707) MSEK. Produktsegmentet Energi & vattenanläggning hade en fortsatt hög orderingång även om andelen var lägre jämfört med 2023, 27 (40) procent. Produktsegmentet Järnväg ökade mest och uppgick till 26 (11) procent. Uppdraget om att totalrenovera Majorstuens tunnelbanestation i Oslo, Norge, är ett exempel på nytt projekt under året. Markarbeten utgör fortsatt en hög andel av NCC Infrastructures orderingång och uppgick till 20 (22) procent. Orderstocken var högre än föregående år och uppgick till 16 824 (16 074) MSEK. Nettoomsättningen ökade och uppgick till 18 105 (17 667) MSEK. Energi & Vattenanläggning, Järnväg samt Markarbeten stod för nästan 80 procent av den totala nettoomsättningen. Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 70 (74) procent av nettoomsättningen medan Danmark och Norge står för 17 (13) procent respektive 13 (13) procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet samt rörelsemarginalen var i linje med föregående år och uppgick till 535 (548) MSEK. Jämförelseperioden har justerats för den positiva resultateffekten om 175 MSEK från försäljningen av dotterbolaget Bergnäset.
| NCC Infrastructure | Orderingång (MSEK) | Nettoomsättning (MSEK) | Rörelseresultat (MSEK) |
|---|---|---|---|
| 18 919 | 18 105 | 535 |
Andel av NCC totalt
| Nyckeltal | MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 18 919 | 16 707 | |
| Nettoomsättning | 18 105 | 17 667 | |
| Rörelseresultat | 535 | 723 | |
| Rörelseresultat exkl. Bergnäset 1) | 535 | 548 | |
| Rörelsemarginal % | 3,0 | 4,1 | |
| Rörelsemarginal exkl. Bergnäset % 1) | 3,0 | 3,1 | |
| Medelantal anställda | 3 718 | 3 910 |
1) Avser rörelseresultatet justerat för den positiva effekten från försäljningen av Bergnäset.
Orderingång per produktsegment
- Väg 12 (5)%
- Järnväg 26 (11)%
- Energi & Vattenanläggning 27 (40)%
- Markarbeten 20 (22)%
- Industri 8 (8)%
- Grundläggning 4 (5)%
- Övrigt 3 (9)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Väg 6 (10)%
- Järnväg 28 (24)%
- Energi & Vattenanläggning 31 (25)%
- Markarbeten 19 (25)%
- Industri 5 (4)%
- Grundläggning 7 (6)%
- Övrigt 4 (6)%
Nettoomsättning per land
- Sverige 70 (74)%
- Danmark 17 (13)%
- Norge 13 (13)%
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | Medelantal anställda | Nettoomsättning | Rörelseresultat | Medelantal anställda |
|---|---|---|---|---|---|
| 28% | 24% | 33% |
Centrala reningsverket, Kristianstad
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2024 58
Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
NCC Building Nordics orderingång uppgick till 11 392 (16 654) MSEK. Den lägre orderingången var främst hänförlig till Danmark och Norge men även i Finland minskade orderingången. Produktsegmentet Renovering/Ombyggnad ökade till 49 (17) procent, ökningen är främst hänförlig till flertalet vunna kontrakt i Danmark under året (Århus, Frederikssund, Köpenhamn, Dommerparken, Sönderpark Ringsted och Mindeparken). Övriga produktsegment minskade. Det rådande marknadsläget påverkar fortsatt främst Kontor och Bostäder och orderingången uppgick till 6 (15) procent respektive 6 (7) procent. Orderstocken var lägre än föregående år och uppgick till 16 720 (18 684) MSEK. Nettoomsättningen uppgick till 13 884 (14 615) MSEK. Den utmanande marknaden i Finland förklarade den lägre nettoomsättningen. Andelen Samhällsbyggnader ökade och stod för den största delen av nettoomsättningen, 37 (31) procent, följt av Renovering/Ombyggnad.# Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
NCC Building Nordics
Nettoomsättningen hänförlig till Renovering/Ombyggnad uppgick till 21 (18) procent, en lägre andel jämfört med orderingången vilket beror på att flera projekt orderregistrerades under senare delen av året. Nettoomsättningen av Kontor och Bostäder fortsatte att minska till följd av det rådande marknadsläget. Danmark är NCC Building Nordics största marknad med 52 (49) procent av omsättningen medan Finland och Norge står för 29 (35) procent respektive 19 (16) procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 426 (343) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 3,1 (2,3) procent, förbättringen berodde på högre lönsamhet i både Finland och Danmark. I Finland har kostnadsanpassningar gjorts med anledning av den utmanande marknaden.
| Nyckeltal | MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 11 392 | 16 654 | |
| Nettoomsättning | 13 884 | 14 615 | |
| Rörelseresultat | 426 | 343 | |
| Rörelsemarginal | % | 3,1 | 2,3 |
| Medelantal anställda | 2 262 | 2 434 |
Orderingång per produktsegment
- Kontor: 6 (15)%
- Bostäder: 6 (7)%
- Renovering/ Ombyggnad: 49 (17)%
- Samhällsbyggnader: 29 (37)%
- Övrigt: 10 (24)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Kontor: 15 (17)%
- Bostäder: 14 (22)%
- Renovering/ Ombyggnad: 21 (18)%
- Samhällsbyggnader: 37 (31)%
- Övrigt: 13 (12)%
Nettoomsättning per land
- Danmark: 52 (49)%
- Norge: 19 (16)%
- Finland: 29 (35)%
Orderingång (MSEK): 11 392
Nettoomsättning (MSEK): 13 884
Rörelseresultat (MSEK): 426
[Bild: NCC 2024 59 Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse]
NCC Building Sweden
Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 12 239 (12 661) MSEK. Samhällsbyggnader stod för den största andelen av orderingången. Produktsegmentet Övrigt ökade mest och orderingången utgjorde en fjärdedel av den totala orderingången under året. Ökningen var främst hänförlig till flera industriprojekt, bland annat en ny vagnhall för tågunderhåll i Solna. Orderingång av Kontor och Bostäder fortsatte att minska till följd av det rådande marknadsläget. För Bostäder bestod orderingången till drygt 80 procent av hyresrätter. Större projekt som orderregistrerades under året var den tredje projektdelen inom Region Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås, nästa fas i arbetet med SSAB:s nya anläggning för fossilfritt ståltillverkning samt en ny vagnhall för tågunderhåll på Hagalunds depå i Solna. Orderstocken var lägre än föregående år men var fortfarande i nivå med ett års nettoomsättning och uppgick till 14 980 (16 753) MSEK. Nettoomsättningen uppgick till 14 012 (14 475) MSEK. Samhällsbyggnader utgör fortsatt den största delen av nettoomsättningen, 37 (31) procent. Bostäder samt Renovering/Ombyggnad utgör fortsatt en hög andel omkring 20 procent. Rörelseresultatet belastades med engångskostnader uppgående till cirka 250 MSEK relaterat till reserveringar avseende omvärdering av risker i projektportföljen för osäkra kostnadsersättningar. Det avser projekt som startades innan inflationen tog fart 2022 och som är avslutade eller under avslut. Senare projekt och orderstocken har en annan profil, vilket successivt förväntas förbättra det underliggande resultatet. Rörelseresultatet var 30 (272) MSEK.
| Nyckeltal | MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 12 239 | 12 661 | |
| Nettoomsättning | 14 012 | 14 475 | |
| Rörelseresultat | 30 | 272 | |
| Rörelsemarginal | % | 0,2 | 1,9 |
| Medelantal anställda | 2 542 | 2 700 |
Orderingång per produktsegment
- Kontor: 5 (6)%
- Bostäder: 9 (19)%
- Renovering/ Ombyggnad: 18 (22)%
- Samhällsbyggnader: 43 (46)%
- Övrigt: 25 (7)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Kontor: 12 (14)%
- Bostäder: 20 (27)%
- Renovering/ Ombyggnad: 18 (18)%
- Samhällsbyggnader: 37 (31)%
- Övrigt: 13 (10)%
Nettoomsättning per land
- Sverige: 100 (100)%
Orderingång (MSEK): 12 239
Nettoomsättning (MSEK): 14 012
Rörelseresultat (MSEK): 30
[Bild: NCC 2024 60 Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt]
NCC Industry
NCC Industrys orderingång uppgick till 12 884 (11 459) MSEK, ökningen var främst hänförlig till asfaltverksamheten. Nettoomsättningen uppgick till 12 634 (11 485) MSEK, ökningen förklaras av högre volymer från både asfalt- och stenverksamheten. Sålda volymer stenmaterial uppgick till 25 642 (25 610) tusen ton och sålda volymer av asfalt uppgick till 5 061 (4 657) tusen ton. Rörelseresultatet uppgick till 584 (400) MSEK och rörelsemarginalen förbättrades från 3,5 procent till 4,6 procent. Operationell disciplin, högre volymer och priser samt generellt lägre omkostnader för affärsområdet bidrog till den högre marginalen. Operativt sysselsatt kapital Operativt sysselsatt minskade till 3 844 (4 090) MSEK till följd av högre ej räntebärande skulder.
| Nyckeltal | MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 634 | 11 485 | |
| Rörelseresultat | 584 | 400 | |
| Rörelsemarginal | % | 4,6 | 3,5 |
| Operativt sysselsatt kapital | 3 844 | 4 090 | |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital | % | 14,0 | 8,9 |
| Medelantal anställda | 2 596 | 2 553 | |
| Tusentals ton stenmaterial 1) | 25 642 | 25 610 | |
| Tusentals ton asfalt 1) | 5 061 | 4 657 |
1) Såld volym.
Orderingång per produktsegment
- Asfalt och beläggning: 76 (73)%
- Stenmaterial: 24 (27)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Asfalt och beläggning: 75 (73)%
- Stenmaterial: 25 (27)%
Nettoomsättning per land
- Sverige: 53 (55)%
- Danmark: 23 (23)%
- Norge: 22 (20)%
- Finland: 2 (2)%
Orderingång (MSEK): 12 884
Nettoomsättning (MSEK): 12 634
Rörelseresultat (MSEK): 584
[Bild: NCC 2024 61 Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse]
NCC Property Development
Nettoomsättningen uppgick till 4 853 (1 376) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 719 (243) MSEK. Fyra projekt i Sverige resultatavräknades under året, Arendal Albatross, Brick studios, Våghuset och MIMO. Ökade hyresintäkter från ett flertal projekt i Sverige och Finland bidrog också positivt till resultatet. Resultatet 2023 var främst hänförligt till resultatavräkning av ett större projekt, Kontorværket 1 i Danmark, samt en försäljning av mark med byggrätter i Sverige (Järva krog). Fastighetsprojekt Ett projekt i Sverige, Yrket, startade under året och beräknas resultatavräknas under andra kvartalet 2028. 2023 startades ett projekt, Park Central, i Sverige. Uthyrningen uppgick till 73 500 (27 900) kvadratmeter. Av dessa står projekt Yrket för 52 000 kvadratmeter (avser BTA). Under året tecknades totalt 23 (31) nya hyreskontrakt i Sverige och Finland. Vid årets utgång var 8 (11) projekt pågående eller färdigställda men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 7,4 (9,0) Mdr SEK, vilket motsvarar en total färdigställandegrad om 64 (75) procent. Färdigställandegraden i pågående projekt uppgick till 24 (60) procent. Total uthyrningsgrad uppgick till 77 (65) procent. Driftnettot uppgick till 74 (45) MSEK. Operativt sysselsatt kapital Operativt sysselsatt kapital minskade och uppgick vid årets slut till 7 938 (9 592) MSEK. Minskningen förklaras av att flera projekt resultatavräknats under året.
| Nyckeltal | MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 853 | 1 376 | |
| Rörelseresultat | 719 | 243 | |
| Rörelsemarginal | % | 14,8 | 17,7 |
| Operativt sysselsatt kapital | 7 938 | 9 592 | |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital | % | 7,6 | 2,8 |
| Medelantal anställda | 87 | 108 |
Nettoomsättning per land
- Sverige: 97 (35)%
- Danmark: 1 (65)%
- Norge: 0 (0)%
- Finland: 2 (0)%
Nettoomsättning (MSEK): 4 853
Rörelseresultat (MSEK): 719
[Bild: NCC 2024 62 Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt]
Fastighetsutvecklingsprojekt per 2024-12-31
Pågående fastighetsutvecklingsprojekt 1)
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultat avräknas | Färdigställandegrad, % | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % 4) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Yrket 2) | Kontor | Solna | Q2 2028 | 12 | 52 000 | 100 |
| Habitat 7 | Kontor | Göteborg | 82 | 7 800 | 42 | |
| Park Central 3) | Kontor | Göteborg | Q2 2027 | 26 | 15 200 | 21 |
| Totalt Sverige | 24 | 75 000 | 76 | |||
| Totalt | 24 | 75 000 | 76 |
Färdigställda fastighetsutvecklingsprojekt 1)
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultat avräknas | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % 4) |
|---|---|---|---|---|---|
| We Land | Kontor | Helsingfors | 20 800 | 85 | |
| Kulma21 | Kontor | Helsingfors | 7 700 | 100 | |
| Totalt Finland | 28 500 | 89 | |||
| Nova | Kontor | Solna | 9 800 | 35 | |
| Flow Hyllie | Kontor | Malmö | 10 200 | 71 | |
| Bromma Blocks | Kontor | Stockholm | 52 400 | 79 | |
| Totalt Sverige | 72 400 | 71 | |||
| Totalt | 100 900 | 77 |
1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling) i två tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, vilket motsvarar maximalt cirka 2 MSEK i potentiell positiveffek.
2) Angiven uthyrningsbar area för projektet Yrket avser BTA.
3) Projektet omfattar total area om cirka 40 000 kvm och uthyrningsbar area om cirka 30 400 kvm. Projektet genomförs tillsammans med Jernhusen, ett svenskt statligt fastighetsbolag. I december 2021 ingicks avtal om att gemensamt utveckla Park Central i joint venture genom ett gemensamt ägt bolag. NCC har förvärvat 50 procent av det fastighetsägande bolaget av Jernhusen som återköper delen när fastigheten är färdigutvecklad och vissa kriterier är uppfyllda. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet.
4) Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).# NCC Property Development Flow Hyllie, Malmö
NCC 2024 63
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Hantering av operationella, strategiska, finansiella och hållbarhetsrelaterade risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet, och en effektiv riskhantering är en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag. NCC har genomfört en bedömning av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.
Riskhantering syftar till att identifiera, bedöma och prioritera risker inom verksamheten. Organisationen kan sedan vidta åtgärder för att minimera sannolikheten och konsekvenserna av incidenten.
Riskhantering är en central och väsentlig del av NCC:s verksamhet. Vi arbetar aktivt med riskhantering. Arbetet stöds av experter inom relevanta områden. Åtgärder för riskhantering är integrerade i chefernas och verksamhetens interna processer, med arbetsrutiner och riktlinjer som ofta utformas specifikt kring riskidentifiering och genomförande av mildrande åtgärder.
Möjligheter hanteras separat i NCC och ingår inte i samma process, vilket innebär att en annan metodik och tillvägagångssätt kan ha använts.
I våra projekt är riskanalysen det viktigaste verktyget för systematisk riskhantering. Den börjar i försäljningsstadiet och uppdateras kontinuerligt under hela byggprocessen. Syftet är att uppnå en säker och förutsägbar byggprocess, där projektet genomförs inom fastställda parametrar. Syftet med analysen är att ta de unika förutsättningarna för varje projekt och systematiskt identifiera, analysera och hantera riskerna. Att vidta lämpliga åtgärder minimerar sannolikheten och konsekvenserna av risker.
Översikt av de största riskerna på koncernnivå
| Riskkategori | Risk | Sannolikhet | Konsekvens | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Marknad | 1. Geopolitiskt läge | Högst sannolik | Betydande | |
| 2. Volatilitet på marknaden | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| 3. Prishöjningar och leveransbrist | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Medarbetare | 4. Kompetensförsörjning och ledarskap | Kan inträffa | Betydande | |
| 5. Hälsa och säkerhet | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Miljö | 6. Klimat | Kan inträffa | Allvarlig | |
| 7. Användning av resurser | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Ledning | 8. Ledning av verksamheten | Kan inträffa | Betydande | |
| 9. Leverantörskedja | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| IT | 10. Koncerngemensam IT-utveckling | Kan inträffa | Betydande | |
| 11. IT-säkerhet (informationssäkerhet) | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Efterlevnad | 12. Regelefterlevnad (Compliance) | Kan inträffa | Betydande |
Definitioner
- Konsekvens: Mindre (>10 MSEK) Märkbar (>50 MSEK) Allvarlig (>100 MSEK) Betydande (>250 MSEK)
-
Sannolikhet: Högst osannolik Osannolik Kan inträffa Högst sannolik
-
Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2023
- Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2023
- Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2023
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
NCC 2024 64
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
| Risk | Riskbeskrivning # Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Riskbeskrivning
En annan betydande faktor är energianvändning eftersom NCC:s verksamhet kräver mycket energi till maskiner, uppvärmning, el på byggarbetsplatser och materialtillverkning. Om vi inte lyckas anpassa vår verksamhet till klimatförändringarna riskerar vi att drabbas av högre kostnader, försämrad tillgång till kapital och förlorade affärsmöjligheter.
- Striktare koldioxidkrav och koldioxidstrategier införs i projekt
- Planer och åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och driva förändring mot lägre klimatutsläpp
- Standarder upprättas för att säkerställa att byggproduktion anpassas till klimatförändringar
- Bedömning av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för byggarbetsplatser
- NCC arbetar med vind- och vattenkraft samt klimatoptimerat byggande för att möta den externa efterfrågan och anpassa verksamheten till klimatförändringarna
7. Användning av resurser
Byggsektorn förbrukar stora mängder material, vilket har en betydande påverkan på samhällets resursanvändning. Betong, stål och asfalt är de material som bidrar mest till klimatpåverkan, men andra material, såsom berg- och jordmaterial, har också en betydande påverkan, särskilt när slutna materialflöden är av betydelse. Utöver detta genererar verksamheten stora mängder avfall i hela värdekedjan, vilket gör det till en viktig fråga för både NCC och branschen i stort.
- Effektivisera och minska användningen av material, bränsle och energi samt främja återvinning och återbruk av byggmaterial, ett område där NCC gör stora insatser
- NCC anpassar sitt arbete med materialval, cirkularitet och avfall till de unika förutsättningarna för varje affärsområde, i syfte att minska användningen av material som skadar klimat, miljö och människors hälsa
8. Ledning av verksamheten
Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. Det finns också en risk när det gäller brister i förmågan att implementera det som har beslutats i enlighet med processer och strategiska initiativ. För Industry är säsongen begränsad och det råder konkurrens om att leverera stora volymer på kort tid.
- NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika avtalsformer och partnerskap med kunder underlättar hanteringen av olika risker. Dessa operativa risker motverkas genom NCC:s projektval, bedömning av anbud och operativa styrsystem.
- För NCC Industry arbetar vi med kapacitet, försäljningsstyrning, anbudsutvärdering och prissättning för att säkerställa rätt volym och kostnadsstyrning
9. Leverantörskedja
Bristande kontroll i leverantörskedjan leder till risk för brott mot mänskliga rättigheter, till exempel illegal arbetskraft, som förblir en branschrisk. Det resulterar också i risk för affärsöverträdelser och slutligen en otillräcklig översikt över materialet som förs in på våra arbetsplatser.
- Alla internationella leverantörer är förkvalificerade innan de ingår ett avtal för att säkerställa efterlevnad av regler och förordningar inklusive interna regler
- NCC genomför systematiska utvärderingar för att säkerställa efterlevnad av regler och förordningar
- På arbetsplatser hjälper initiativet arbetsplatsintroduktion (Site Introduction) till att identifiera personal på plats som stödjer vårt arbete mot illegal arbetskraft och orättvis lön
- Under 2025 kommer två initiativ för att kontrollera leverantörer respektive underentreprenörer att rullas ut för att ytterligare stärka kontrollen av vår leverantörsbas
Introduktion Finansiell rapportHållbarhetsrapport Övrigt NCC 2024 66 Förvaltningsberättelse Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Risk
Koncerngemensam IT-utveckling
Ett misslyckande med att genomföra en gemensam IT-utveckling leder till en betydande mängd kostnader för utveckling utan några realiserade fördelar vilket innebär bristande engagemang och beredskap för förändring av NCC:s verksamhet. Om det misslyckas kommer NCC i framtiden att möta nya dödlägen både vad gäller teknisk livscykel och anpassning till verksamhetens behov.
- Dedikerade resurser för att leda programmet och en affärsmetod (framtida processer och arbetssätt på NCC) innan verktygen väljs ut
- Tydliga roller och ansvarsområden har definierats för att säkerställa affärsmässig anpassning och maximal nytta
- Processramverk och styrning är på plats och gemensamma processägare har redan utsetts för vissa processområden
- NCC har utvecklat och implementerat ett gemensamt arbetssätt för att arbeta med hantering av verksamhetsförändringar och arbetar fortlöpande med att bygga upp kapacitet för att säkerställa en hållbar förändring
- NCC följer löpande upp de pågående implementeringarna och de realiserade fördelarna för att säkerställa att framstegen går enligt plan
11. IT-säkerhet (informationssäkerhet)
De pågående framstegen inom teknik, snabb digitalisering och framväxten av informationsberoende samhällen förväntas ge upphov till nya typer av cyberattacker och nätverkssårbarheter. Det är grundläggande att fortsätta följa den snabbt föränderliga tekniska utvecklingen, säkerställa korrekt säkerhetsstyrning och planering för att förhindra svagheter i IT-miljöerna.
- NCC Security Strategy och dess färdplan, tillsammans med färdplanen för utvecklingen av NCC Finance & IT med respektive affärs-områdes och koncernfunktions färdplan, beskriver nödvändiga aktiviteter för att mildra informationssäkerhetsrisker
- NCC fortsätter att utveckla vårt Information Security Management System och ett Cyber Security Operation Center som ökar förmågan och kapaciteten för att övervaka hot och stärka skyddet mot säkerhetsincidenter
12. Regelefterlevnad (Compliance)
Risk för böter och sanktioner, risker för varumärket, rättsliga processer, kostnader för att uteslutas från offentliga upphandlingar på grund av brott mot lagar och regler.
- Ett riskbaserat program för regelefterlevnad som bland annat inkluderar en visselblåsarfunktion och policyer avseende anti-korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter, dataintegritet och mänskliga rättigheter
- Obligatorisk utbildning för tjänstemän inom anti-korruption, konkurrensrätt och dataintegritet. Uppföljning av utbildningarna görs regelbundet.
NCC 2024 67 Introduktion Finansiell rapportHållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Känslighets- och riskanalys
Siffrorna är baserade på utfall 2024.
| Risk | Förändring | Resultateffekt efter finans netto, MSEK (årsbasis) | Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) | Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) | Kommentarer |
|---|---|---|---|---|---|
| NCC Infrastructure | |||||
| Volym 1) | ± 5 % | 72 | 0,8 | 0,5 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 181 | 1,9 | 1,3 | |
| NCC Building Sweden | |||||
| Volym 1) | ± 5 % | 34 | 0,4 | 0,2 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 140 | 1,5 | 1,0 | |
| NCC Building Nordics | |||||
| Volym 1) | ± 5 % | 59 | 0,6 | 0,4 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 139 | 1,4 | 1,0 | |
| NCC Industry | |||||
| Volym 1) | ± 5 % | 53 | 0,6 | 0,4 | NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 126 | 1,3 | 0,9 | |
| Kapitalrationalisering | ± 10 % | 21 | 0,2 | 0,4 | |
| NCC Property Development | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | ± 10 % | 71 | 0,7 | 0,5 | NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| Försäljningsmarginal, projekt | ± 1 %-enhet | 45 | 0,5 | 0,3 | |
| Koncernen | |||||
| Ränteförändring nettoskuld 2) | ± 1 %-enhet | 13 | 0,1 | – | Exponeringen beräknas på nettoskulden vid utgången av räkenskapsåret. |
1) Vid volymförändringen antas omkostnader vara i stort sett oförändrade.
2) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Introduktion Finansiell rapportHållbarhetsrapport Övrigt NCC 2024 68 Förvaltningsberättelse
1 Aktieägare
Vid årsskiftet 2024/2025 hade NCC AB cirka 45 770 aktieägare med OBOS som största enskilda ägare med 10,05 procent av kapitalet och 28,6 procent av rösterna.
2 Bolagsstämma
Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.
Årsstämma 2024
Årsstämma 2024 hölls på SPACE Arena i Stockholm den 9 april. 247 aktieägare var representerade, vilket motsvarade 50,5 procent av aktiekapitalet och 57,5 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman finns på ncc.se. Vid årsstämman 2024 beslutades bland annat följande:
Utdelningen för verksamhetsåret 2023 beslutades till 8,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen.# Bolagsstyrningsrapport
Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Simon de Château, Cecilia Fasth, Mats Jönsson, Daniel Kjørberg Siraj och Birgit Nørgaard. Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande. Till ny ledamot valdes Ida Aall Gram. Styrelseledamoten Angela Langemar Olsson hade avböjt omval. Arvode till styrelsen och dess utskott beslu- tades utgå med totalt 4 815 000 SEK. Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra perso- ner i bolagets ledning samt ersättningsrappor- ten antogs. Vidare beslutades att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2024 Aktiesparprogram) för ledande befattnings- havare och nyckelpersoner. I syfte att ge styrelsen större möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur till kapitalbehovet från tid till annan bemyndigade årsstämman styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om återköp av bolagets egna aktier av serie B till ett antal som innebär att bolaget vid var tid efter förvärv innehar sammanlagt högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B på Nasdaq Stockholm avseende högst 100 000 aktier för att täcka kostnader, till exempel sociala avgifter, med anledning av utestående långsiktiga presta- tionsbaserade incitamentsprogram (LTI 2021 samt LTI 2023 Aktieprogram). Årsstämman godkände att NCC, för att säkra den förväntade finansiella exponeringen avseende LTI 2024 Aktiesparprogram, ska kunna ingå aktieswapavtal med tredje part på marknadsmässiga villkor. Resultat- och balansräkningar för 2023 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolags- styrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Så styrs NCC
- Aktieägare
- Bolagsstämma
- Valberedning
- Extern revision (Revisionsbolag)
- Revisionsutskott
- Projektutskott
- Internrevision
- Styrelse
- Vd
- Koncernledning och koncernstaber
- Affärsområden: NCC Infrastructure | NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | NCC Green Industry Transformation
- Ersättnings- och kompetensutskott
- Compliance
- Intern kontroll
NCC 2024 69
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
3 Valberedning
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valbered- ningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Styrelsen utvärde- ras inom ramen för valberedningens arbete. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
Valberedning 2024
Vid årsstämman den 9 april 2024 valdes Trond Stabekk (OBOS), Simon Blecher (Carnegie Fonder) och Anna Magnusson (Första AP- fonden) till ledamöter i valberedningen. Trond Stabekk valdes även som valberedningens ordförande. Vid stämman antogs ändrad instruktion för valberedningen. Carnegie Fonder meddelade i november 2024 byte av representant till Mattias Sjödin. Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valbe- redningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningens förslag till årsstämman 2025 finns på ncc.se.
4 Styrelse, revisionsutskott, projekt- utskott och ersättnings- och kompetensutskott
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är represente- rade i styrelsen. Under 2024 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sidorna 76–77. Styrel- sens ordförande är Alf Göransson (för uppgif- ter om ordförandens ålder, utbildning, arbets- livserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 76). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakt med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Birgit Nørgaard, Ida Aall Gram och Mats Jönsson. Ordförande i revi- sionsutskottet är Birgit Nørgaard.
Styrelsens projektutskott utgörs av styrelse- ledamöterna Daniel Kjørberg Siraj och Alf Göransson. Ordförande i projektutskottet är Daniel Kjørberg Siraj.
Styrelsens ersättnings- och kompetens- utskott, som inrättades under 2024, utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson, Daniel Kjørberg Siraj och Cecilia Fasth. Ordförande i ersättnings- och kompetensutskottet är Alf Göransson.
Styrelsens arbete
Styrelsen hade under år 2024 sex ordinarie möten, två extra möten, ett möte per capsulam samt ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar, hållbarhetsfrågor samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen. Styrelsen genomförde, i anslutning till styrelsemöte, arbetsplatsbesök i Trondheim. Utöver vd och ekonomi- och finansdirektör har andra ledande befattnings- havare i NCC deltagit som föredragande och chefsjuristen har varit sekreterare.
Revisionsutskottet ska, inom ramen för styrelsearbetet, övervaka bolagets finansiella och icke-finansiella rapportering i syfte att bland annat upprätthålla marknadens förtro- ende för Bolaget. Vidare ska utskottet säker- ställa en kvalificerad, effektiv och oberoende intern- och externrevision av Bolaget samt att en god kommunikation upprätthålls mellan styrelsen och de externa revisorerna. I detta ingår att bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision såväl som hållbarhetsrapportering, se sidan 75, punkt 5, Uppföljning. Utskottet har under 2024 hållit sex möten. Samtliga ledamöter var närva- rande vid dessa möten.
Projektutskottet ska, inom ramen för styrelse- arbetet, medverka i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenad- verksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2024 behandlat sex projekt och hållit fyra möten där samtliga ledamöter varit närvarande.
Ersättnings- och kompetensutskottet ska, inom ramen för styrelsearbetet, bland annat hantera ersättningar och anställningsvillkor för vd och övriga medlemmar i koncernledningen samt frågor om kompetensutveckling. Utskot- tet har under 2024 hållit tre möten där samt- liga ledamöter varit närvarande.
Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseleda- möter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget har även redovisats för valberedningen.
5 Vd och koncernledning
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbild- ning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 78). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporte- ringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”, sidan 73). Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2024 utgjordes NCC:s koncernled- ning av vd, cheferna för NCC Infrastructure,
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2024 70
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
NCC Building Nordics, NCC Building Sweden, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation (februari 2024), ekonomi- och finansdirektören, chefs- juristen, HR-direktören, inköpsdirektören och kommunikationsdirektören. För information om medlemmar i koncern- ledningen, se sidorna 78–79.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
Ersättning till koncernledningen
Styrelsen har inrättat ett ersättnings- och kompetensutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning för år 2025 har föreslagits av ersättnings- och kompetensut skottet och beslutats av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersätt- ningar föreslås av vd och godkänns av ersätt- nings- och kompetensutskottet efter styrel- sens mandat. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 4, sidorna 93–96.
6 Affärsområdenas styrning
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdes- chef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi- och finansdirektören samt chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.# Styrelsens arbetsår 2024
Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans.
| J A N | F E B | M A R | S A P R | I L | M A J | J U N I | J U L I | A U G | S E P | O K T | N O V | D E C | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsemöte 11 december | X | ||||||||||||
| Genomgång av NCC Industry | X | ||||||||||||
| Budget 2025 | X | ||||||||||||
| Förslag till bonussystem | X | ||||||||||||
| Hållbarhetsredovisning | X | ||||||||||||
| IT Common Development, uppföljning | X | ||||||||||||
| Code of Conduct, ny omarbetad version | X | ||||||||||||
| Purchasing, uppdatering | X | ||||||||||||
| Successionsplanering | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte 24 oktober | X | ||||||||||||
| Kvartalsrapport | X | ||||||||||||
| Genomgång av NCC Infrastructure | X | ||||||||||||
| Kapitalrationalisering | X | ||||||||||||
| Analys av stora projekt | X | ||||||||||||
| Investeringar och försäljningar | X | ||||||||||||
| Styrelseutvärdering | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte (extra) 16 september | X | ||||||||||||
| Uppdatering om verksamheten | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte 15 juli | X | ||||||||||||
| Halvårsrapport | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte 26–27 juni | X | ||||||||||||
| Strategi | X | ||||||||||||
| Genomgång av NCC Industry och NCC Building Nordics Norge | X | ||||||||||||
| IT Common Development | X | ||||||||||||
| Vd:s genomgång av ledningsgruppen | X | ||||||||||||
| Avrapportering Compliance-ärenden | X | ||||||||||||
| Avrapportering Sustainability | X | ||||||||||||
| Genomgång arbetsmiljöfrågor | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte 29 januari | |||||||||||||
| Genomgång av NCC Property Development samt NCC Building Nordics Division Norge | X | ||||||||||||
| Bokslut 2023 | X | ||||||||||||
| Årsredovisning | X | ||||||||||||
| Compliance-rapport 2023 | X | ||||||||||||
| Förslag till utdelning | X | ||||||||||||
| Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare | X | ||||||||||||
| Genomgång av revisorsrapport | X | ||||||||||||
| Utvärdering av vd | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte (extra) 8 mars | X | ||||||||||||
| Uppdatering om verksamheten | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte 2 maj | X | ||||||||||||
| Genomgång av NCC Building Sweden, NCC Green Industry Transformation och NCC Building Nordics Division Finland | X | ||||||||||||
| Genomgång av Finance och IT-funktionen | X | ||||||||||||
| Inköp av bitumen och energi | X | ||||||||||||
| Kvartalsrapport | X | ||||||||||||
| LTI-program och tilldelning | X | ||||||||||||
| Konkurrentanalys | X | ||||||||||||
| Styrande dokument, bl.a.: – Group Treasury Policy – Insider Policy – Arbetsordning och beslutsdirektiv | X | ||||||||||||
| Konstituerande styrelsemöte 9 april | X | ||||||||||||
| Firmatecknare utses | X | ||||||||||||
| Ledamöter i styrelsens utskott utses | X | ||||||||||||
| Styrelsemöte (per capsulam) 14 mars | X | ||||||||||||
| Kreditfacilitet | X |
NCC 2024 71
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport
7 Extern revision
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrel-sens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revi-sionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandat-tiden för nuvarande revisor är ett år.
Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2025, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Patrik Adolfson utsetts. För mer information om revisorn, se sidan 77.
8 Intern styrning och kontroll
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns ett gemensamt direktiv som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbin-delser och entreprenadåtaganden. Det finns även en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, regelefterlevnad, miljö och sociala frågor.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fler än tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansva-rig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och över-lämnande till kund.
Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och ekonomi- och finansdirektören. Samtliga anbud granskas utifrån koncerngemensamma krav. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR)-processen.
Fastig-hetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respek-tive affärsområde. Angående internrevision, se sidan 75, punkt 5, Uppföljning.
Affärsetik och regelefterlevnad
Vd är ytterst ansvarig för att säkerställa att ett effektivt program för regelefterlevnad inom prioriterade riskområden (Compliance Program) implementeras i koncernen och respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och affärsetik inom sitt affärsområde. NCC har, utifrån ett riskperspektiv, identi-fierat följande fokusområden för NCC:s Compliance Program: Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motver-kande av bedrägerier och intressekonflikter; Dataskydd (GDPR) samt Mänskliga rättigheter och mångfald.
Compliance-funktionen ansva-rar för programmets utformning, uppfö-randekod, policys och processer, koncernöver-gripande utbildningar och kommunikation inom områdena Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av Bedrägerier och intressekonflikter samt regelefterlevnad i samband med personupp-giftsbehandling. Funktionen leds av koncer-nens Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. Implementeringen av NCC:s Compliance Program i affärsområdena och koncernstaberna leds av respektive Juridik & Risk-funktion.
NCC:s inköpsorganisation är ansvariga för säkerställande av hög etisk standard och regelefterlevnad i leverantörs-kedjan. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten, avsnittet Etik och regelefterlevnad.
NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för det övergripande arbetet med tillvaratagandet av mänskliga rättigheter samt mångfald. För mer information, se den sepa-rata Hållbarhetsrapporten under Sociala upplysningar.
Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunk-tioner, ansvarar för uppföljning av implemente-ringen av NCC:s Compliance Program under Head of Compliance ansvarsområde samt övergripande översyn av att rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsar-funktion hanteras på lämpligt sätt. Head of Compliance koordinerar de interna utredningarna och har övergripande ansvar för NCC:s visselblåsarfunktion, ”Tell me”.
Head of Compliance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig rapport, Tell me-statistik, personupp-giftsincidenter samt information om väsent-liga ärenden, vilken presenteras för NCC:s vd och styrelse. Head of Compliance lämnar även en mer utförlig årsrapport till vd och styrelsen över utfört arbete och statistik relaterat till Compliance-funktionens ansvarsområde inom NCC:s Compliance Program.
Hållbarhetsarbetet
Under 2024 har NCC fortsatt arbetet med att förbereda sig för den nya lagstiftningen CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och standarden ESRS (European Sustainability Reporting Standards). NCC kommer att rapportera enligt ESRS för räkenskapsåret 2025.
NCC har arbetat med tvärfunktionella team för att säkerställa att väsentliga perspektiv tas till vara och att ägarskapet finns i det dagliga arbetet. Även ämnesspecifika specialister inom hållbarhet på gruppnivå har varit involverade i arbetet. Uppföljning och implementering av nya rutiner för hållbarhetsrapportering och efter-levnad är en stående punkt på Revisions-utskottets agenda.
Interna regelverk
- Bolagsordning
- Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd
- Revisionsutskottets instruktion
- Projektutskottets instruktion
- Ersättnings- och kompetens-utskottets instruktion
- Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörig-heter och intern styrning
- NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer
- Group Compliance Directive
- Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy
- Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd
Viktiga externa regelverk
- Aktiebolagslagen
- Nasdaq Nordics regelverk
- Svensk kod för bolagsstyrning
- Årsredovisningslagen
- Bokföringslagen
- Marknadsmissbruksförordningen
NCC 2024 72
Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport
1 Riskbedömning
NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontroll-arbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporte-ringen hanteras inom bolagets fastställda processer.
Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år.
Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklings-projekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt:
- Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av vd och ekonomi- och finansdirektör tillsammans med affärsom-rådeschef, affärsområdes controller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialist-funktioner. Deltagarna i dessa möten varie-rar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, resultat, ställning och kassaflöde, både för utfall, prognos och budget samt intern kontroll. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investe-ringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upprättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och september och budget för nästkommande år i november.# Styrelsens rapport om intern kontroll
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
- Kontrollmiljö
- Kontrollaktiviteter
- Information och kommunikation
- Riskbedömning
- Uppföljning
NCC 2024 73
Introduktion | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport 2
2 Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. En god kontrollmiljö känns tecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga.
I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö.
Viktiga komplement till de formella strukturerna är koncernens arbete med värderingar och beteenden som stödjs och görs levande från koncernledningen, genom ledare och chefer för att nå samtliga medarbetare.
NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncern- direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direk- tiv och attestregler.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontroll ramverk, instruktioner och övriga manualer.
NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
3 Kontrollaktiviteter
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god hantering av identifierade risker.
För affärs- verksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbuds- prövning, projektprognos, starttillstånd och projektavslut. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rappor- teringen är korrekta, att insamlad hållbarhets- data är rimlig samt att rapportering avseende hållbarhetsrapportering är rättvisande.
NCC har sedan ett antal år ett flertal SSC- enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT- systemen inom NCC.
Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har utförts så som planerat.
4 Information och kommunikation
Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från Nasdaq Stockholm.
Det är ekonomi- och finans- direktören i NCC som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den interna kontrollen över finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.
MyNCC innehåller bland annat:
- Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader
- Redovisnings - och rapporteringsinstruktioner
- Ramverk för självutvärdering av intern kontroll
- Attestinstruktioner
All finansiell rapportering ska följa ovanstående regelverk. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar.
Regelbundna utbildningsprogram och konfe- renser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ram- verk rörande krav som ställs på den interna kontrollen.
Avrapportering av status av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC:s ekonomi- och finansdirektör.
NCC 2024 74
Introduktion | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport
5 Uppföljning
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självut- värdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområ- den, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas.
Den interna kontrollen följs via olika typer av granskningar i de olika affärsområdena. Ekonomi och controllerorganisationen används där det bedöms värdeskapande. I de fall där rätt kompetens saknas internt används externa konsulter, exempelvis kopplat till externa certifieringar. Återkoppling kring dessa gransk- ningar sker till lämpliga led inom verksam- heten för att främja att rätt arbete och kontroller sker av rätt person vid rätt tidpunkt.
NCC har en oberoende internrevisionsfunk- tion. Funktionen leds av internrevisionschefen och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser inom hela koncernen, så även hel- och majori- tetsägda dotterbolag. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet.
PwC har deltagit vid samtliga av revisions- utskottets möten 2024. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och internrevision. Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med externa revisorn vid ett flertal tillfällen under året.
Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats ncc.se. Där återfinns bland annat Bolagsordning och Uppförandekod.
Hållbarhetsarbetet
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning framgår att styrelsen ansvarar för intern kontroll över så väl finansiell rapportering som hållbarhets- rapportering. NCC:s styrelse och Revisions- utskott har under 2024 följt arbetet med förberedelserna inför CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och den tillhörande standarden ESRS (European Sustainability Reporting Standard) och varit delaktiga i bl.a. godkännande av den dubbla väsentlighetsanalysen.
Som del av detta arbete pågår en översyn av hur styrelsens och Revisionsutskottets arbete kopplat till bolagets system för intern kontroll och riskhantering behöver uppdateras för att följa de nya uppdaterade kraven. Hållbarhetsrapporten i årsredovisningen för 2024 har inspirerats av de kommande kraven i ESRS och vidare utveckling kommer att ske till 2025 då NCC ska rapportera fullt ut enligt det nya regelverket.
NCC 2024 75
Introduktion | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt | Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Alf Göransson
Styrelseordförande
Ordförande i ersättnings- och kompetensutskottet och ledamot i projektutskottet
Född 1957. Internationell ekonom. Invald år: 2019 (styrelseledamot), ordförande sedan 2020.# Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Styrelseledamöter
[Sida 76]
JOHAN MALM
Styrelseordförande
Född 1957. Civ.ek. Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis, Hexpol och AxFast, styrelse - ledamot i Sweco, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex. Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 1 805 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 10 000 B-aktier
IDA AALL GRAM
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1977. Civ.ek. Invald år: 2024
Övriga uppdrag: Vd och koncernchef i Aspelin Ramm och styrelseledamot i A/S Høyres Hus. Tidigare erfarenheter bland annat: Koncerndirektör för Fastigheter, HR och Kommunikation i AF Gruppen, portfölj - direktör i AF Eiendom, CFO i Gyldendal, Investment Manager i Orkla Eiendom samt konsult, McKinsey & Company Inc.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 5 (10)
Total årlig ersättning: 660 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0
SIMON DE CHÂTEAU
Styrelseledamot
Född 1970. Civ.ek. Invald år: 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseordförande i Prisma Properties samt styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom. Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 9 (10)
Total årlig ersättning: 535 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 20 000 B-aktier
CECILIA FASTH
Styrelseledamot
Ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet
Född 1973. Civ.ing. Invald år: 2023
Övriga uppdrag: Koncernchef i Stena Fastigheter, styrelseledamot i Fagerhult och Swegon Group. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för Castellum Väst, vd för Sverige - huset, Evp för Skanska UK och diverse roller inom Skanska.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 9 (10)
Total årlig ersättning: 585 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 3 100 B-aktier
MATS JÖNSSON
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1957. Civ.ing. Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava och Eduviva samt styrelse- ledamot i Assemblin Caverion Group. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 660 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 20 000 B-aktier
DANIEL KJØRBERG SIRAJ
Styrelseledamot
Ordförande i projektutskottet och ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet
Född 1975. Jur.kand. Invald år: 2023
Övriga uppdrag: Koncernchef i OBOS samt ordförande i Construction City Cluster. Tidigare erfarenheter bland annat: EVP Bostadsutveckling i OBOS, styrelse- ledamot och vice ordförande i BWG Homes ASA, AF Gruppen ASA och Veidekke ASA.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Nej
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 710 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0
BIRGIT NØRGAARD
Styrelseledamot
Ordförande i revisionsutskottet
Född 1958. Civ.ek. och MBA. Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Scandlines Infrastructure Aps och Norisol Holding A/S, vice styrelse- ordförande i Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i WSP Global Inc., Associated British Ports, Dansk Vækstkapital II samt Associated Danish Ports. Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 710 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 6 500 B-aktier
KARL G. SIVERTSSON
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1961. Snickare och kranförare. Invald år: 2009
Anställd i NCC sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 200 B-aktier
KARL-JOHAN ANDERSSON
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1964. Beläggningsarbetare. Invald år: 2011
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0
HARALD STJERNSTRÖM
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1962. Projektchef. Invald år: 2018
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0
BENGT GÖRANSSON
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1959. Installationsledare. Invald år: 2017
Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0
THOMAS GUSTAFSSON
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1963. Betongarbetare. Invald år: 2022
Anställd i NCC sedan 1988. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Vice ordförande i Byggnads region Öst, ordförande för LO-facken i Kinda kommun, Östergötland.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 6 B-aktier
Revisorer
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Huvudansvarig revisor. Född 1973.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i Anticimex Group, Bonava, Dometic Group, Nordstjernan och Röko.
Styrelsens sekreterare
Ann-Marie Hedbeck
Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska. Anställd i NCC sedan 2017.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 3 730 B-aktier
1) Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2024.
[Sida 77]
Koncernledning
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncern - chef Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 161 551 B-aktier
Niklas Sparw
Chef för affärsområde NCC Building Sweden
Född 1973. Civ.ing. Chef NCC Building Sweden sedan 2024. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division Väst/ Syd NCC Building Sweden, chef för NCC Teknik och Hållbarhet.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 5 969 B-aktier
Susanne Lithander
Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Finance & IT
Född 1961. Civ.ek. Ekonomi- och finansdirektör sedan 2018, chef för Finance & IT sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Mercuri International samt flertal positioner inom Ericsson.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs Group.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 6 497 B-aktier
Catarina Molén-Runnäs
Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988–1999. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projekt- och fastighetsutveckling i Norden och Tyskland under ett flertal år.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 9 915 B-aktier
Kenneth Nilsson
Chef för affärsområde NCC Infrastructure
Född 1961. Civ.ing. Chef NCC Infrastructure sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bland annat som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg - och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef samt projekt- och arbetsledare.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 17 340 B-aktier
Grete Aspelund
Chef för affärsområde NCC Industry
Född 1971. Cand. polit. Chef NCC Industry sedan 2022. Anställd i NCC sedan 2022. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Sweco Norge, vd Nemko AS samt Ramböll Management Norway.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 4 672 B-aktier
[Sida 78]
Joachim Holmberg
Chef för affärsområde NCC Property Development
Född 1971. Civ.ing. Chef NCC Property Development sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsut - vecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projekt- utveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 9 520 B-aktier
Johan Lindqvist
Inköpsdirektör
Född 1975. Civ. ek. Inköpsdirektör sedan 2021. Anställd i NCC sedan 2021. Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing Volvo Group Canada Inc, Vice President Global Purchasing Volvo Bussar samt ett flertal olika roller inom inköpsledning på Volvo Lastvagnar.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 8 401 B-aktier
Helena Hed
Chef för affärsområde NCC Green Industry Transformation
Född 1975. Civ.ing. Chef NCC Green Industry Transformation sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncern - chef för Projektengagemang, vd Sweco Management och regionchef Sweco Rail.
Aktieinnehav i NCC AB 1) : 2 161 B-aktier
Andreas Koch
Kommunikationsdirektör
Född 1977. Civ.ek. Kommunikationsdirektör sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024.# NCC 2024 79
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper 89
Not 2 Intäktsredovisning 90
Not 3 Rapportering av rörelsesegment 91
Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 93
Not 5 Avskrivningar 97
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 97
Not 7 Nedskrivningar 97
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag 97
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 97
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter 98
Not 11 Finansnetto 98
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 98
Not 13 Bokslutsdispositioner 98
Not 14 Eget kapital 98
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 99
Not 16 Materiella anläggningstillgångar 101
Not 17 Andelar i koncernföretag 102
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures 102
Not 19 Gemensamma verksamheter 102
Not 20 Finansiella placeringar 103
Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 103
Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar 104
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 104
Not 24 Omsättningsfastigheter 105
Not 25 Varulager 107
Not 26 Aktiekapital 107
Not 27 Räntebärande skulder 107
Not 28 Övriga avsättningar 108
Not 29 Pensioner 109
Not 30 Övriga skulder 111
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 111
Not 32 Transaktioner med närstående 111
Not 33 Leasing 111
Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 113
Not 35 Kassaflödesanalys 113
Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 115
Not 37 Uppgifter om moderbolaget 122
Not 38 Händelser efter balansdagen 122
Not 39 Disposition av företagets vinst 122
Koncernens resultaträkning 81
Koncernens rapport över totalresultat 81
Koncernens balansräkning 82
Koncernens förändring i eget kapital 83
Koncernens kassaflödesanalys 84
Moderbolagets resultaträkning 85
Moderbolagets rapport över totalresultat 85
Moderbolagets balansräkning 86
Moderbolagets förändring i eget kapital 87
Moderbolagets kassaflödesanalys 88
Noter 89
Fastställelse 123
Revisionsberättelse 124
NCC 2024 80
Övrigt
Finansiell rapport
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Koncernen
Koncernens resultaträkning
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 3, 12, 19 | 61 609 | 56 932 |
| Kostnader för produktion | 4, 5, 9, 15, 16, 24, 33 | –56 330 | –52 245 |
| Bruttoresultat | 5 280 | 4 687 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 5, 6, 9, 15, 16, 33 | –3 223 | –3 156 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 5 | 19 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 7, 15, 16 | –27 | –2 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 8 | 3 265 | – |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | –6 | –11 | |
| Rörelseresultat | 2 | 2 032 | 1 802 |
| Finansiella intäkter | 11 | 75 | 80 |
| Finansiella kostnader | 11 | –244 | –79 |
| Finansnetto | –169 | 1 | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 863 | 1 803 | |
| Skatt på årets resultat | 23 | –292 | –230 |
| Årets resultat | 1 571 | 1 573 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 571 | 1 573 | |
| Årets resultat | 1 571 | 1 573 | |
| Resultat per aktie | |||
| Resultat efter skatt, SEK, före utspädning | 16,08 | 16,11 | |
| Resultat efter skatt, SEK, efter utspädning | 16,08 | 16,11 | |
| Antal aktier, miljoner | |||
| Totalt antal utgivna aktier | 99,8 | 99,8 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året | 97,7 | 97,6 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året | 97,7 | 97,6 | |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 97,8 | 97,7 |
Koncernens rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 571 | 1 573 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | 14 | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 95 | –74 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 5 | –54 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 30 | –100 | – |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 23 | –7 | 32 |
| 123 | –196 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 29 | 515 | –818 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat | 23 | –106 | 168 |
| 409 | –649 | ||
| Årets övrigt totalresultat | 532 | –846 | |
| Årets totalresultat | 2 103 | 728 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 2 103 | 728 | |
| Årets summa totalresultat | 2 103 | 728 |
NCC 2024 81
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Koncernen
Koncernens balansräkning
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 19, 32, 36 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 15 | 1 942 | 1 913 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 731 | 545 |
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 1 396 | 1 300 |
| Rörelsefastigheter | 16 | 892 | 867 |
| Maskiner och inventarier | 16 | 2 158 | 2 310 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 18, 20 | 88 | 84 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 22 | 201 | 204 |
| Pensionsfordran | 29 | 94 | – |
| Övriga långfristiga fordringar | 23 | 21 | – |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | 557 | 583 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 082 | 7 827 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 1 | 1 |
| Exploateringsfastigheter | 24 | 1 314 | 1 265 |
| Pågående fastighetsprojekt | 24 | 749 | 3 794 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 24 | 6 302 | 4 986 |
| Andelar i intresseföretag | 24 | 238 | 201 |
| Varulager | 25 | 1 052 | 1 120 |
| Skattefordringar | 42 | 43 | |
| Kundfordringar | 36 | 8 322 | 8 696 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 837 | 1 076 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 096 | 1 190 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 138 | 129 | |
| Övriga fordringar | 22 | 368 | 415 |
| Kortfristiga placeringar | 20 | 576 | 501 |
| Likvida medel | 35 | 2 910 | 707 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 945 | 24 124 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 32 026 | 31 950 | |
| EGET KAPITAL | 1 | ||
| Aktiekapital | 26 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | 14 | 258 | 135 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 5 694 | 4 477 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 663 | 7 324 | |
| Summa eget kapital | 8 663 | 7 324 | |
| SKULDER | 1, 19, 32, 36 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 3 314 | 3 006 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 17 | 13 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 29 | – | 556 |
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 1 165 | 889 |
| Övriga avsättningar | 28 | 2 448 | 2 218 |
| Summa långfristiga skulder | 6 944 | 6 683 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 1 769 | 2 289 |
| Leverantörsskulder | 4 841 | 6 105 | |
| Skatteskulder | 14 | – | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 2 5 226 | 5 058 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 3 552 | 3 396 |
| Avsättningar | 28 | 2 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 1 016 | 1 096 |
| Summa kortfristiga skulder | 16 419 | 17 944 | |
| Summa skulder | 23 363 | 24 627 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 32 026 | 31 950 |
NCC 2024 82
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Koncernen
Koncernens förändring i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserat resultat Summa eget kapital | Summa eget kapital
---|---|---|---|---|---|---
Ingående eget kapital 2023-01-01 | 867 | 1 844 | 331 | 4 140 | 7 183 | 7 183
Årets resultat | – | – | – | 1 573 | 1 573 | 1 573
Övrigt totalresultat | – | – | –196 | –649 | –846 | –846
Summa totalresultat | – | – | –196 | 924 | 728 | 728
Indragning av egna aktier | –69 | – | 69 | – | – | –
Fondemission | 69 | – | –69 | – | – | –
Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | – | –1 | –1 | –1
Utdelning | – | – | – | –586 | –586 | –586
Summa transaktioner med koncernens ägare | – | – | – | –586 | –586 | –586
Utgående eget kapital 2023-12-31 | 867 | 1 844 | 135 | 4 477 | 7 324 | 7 324
Årets resultat | – | – | – | 1 571 | 1 571 | 1 571
Övrigt totalresultat | – | – | 123 | 409 | 532 | 532
Summa totalresultat | – | – | 123 | 1 981 | 2 103 | 2 103
Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | – | 18 | 18 | 18
Utdelning | – | – | – | –781 | –781 | –781
Summa transaktioner med koncernens ägare | – | – | – | –764 | –764 | –764
Utgående eget kapital 2024-12-31 | 867 | 1 844 | 258 | 5 694 | 8 663 | 8 663
NCC 2024 83
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Koncernen
Koncernens kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 2 | 2 032 | 1 802 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| – Avskrivningar | 5 | 1 271 | 1 219 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 7 | 27 | 2 |
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –60 | –336 | |
| – Förändringar avsättningar | 28 | 72 | –433 |
| – Övrigt | 79 | 82 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 1 388 | 534 | |
| Betalda och erhållna räntor | –250 | –162 | |
| Betald skatt | –103 | –52 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 3 067 | 2 122 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 24 | 3 599 | 747 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 24 | –1 672 | –2 432 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 35 | –356 | 369 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 1 571 | –1 315 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 4 638 | 807 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Försäljning dotterföretag / rörelse | 35 | – | 265 |
| Investering materiella anläggningstillgångar | 16 | –481 | –602 |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 16 | 62 | 195 |
| Investering finansiella anläggningstillgångar | –36 | –65 | |
| Försäljning finansiella anläggningstillgångar | 92 | 61 | |
| Investering immateriella anläggningstillgångar | 15 | –285 | –307 |
| Försäljning immateriella anläggningstillgångar | 15 | 1 | 7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –647 | –446 | |
| Kassaflöde före finansiering | 3 990 | 361 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –781 | –586 | |
| Upptagna lån | 1 312 | 1 381 | |
| Amortering av lån | –1 543 | –350# Finansiell rapport |
Moderbolaget
Moderbolagets resultaträkning
MSEK
| Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 179 | 172 |
| Bruttoresultat | 179 | 172 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –293 | –316 |
| Rörelseresultat | –114 | –144 |
| Resultat från finansiella investeringar | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 1 888 | 1 125 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 14 | 14 |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 34 | 17 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | –22 | –15 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 800 | 997 |
| Bokslutsdispositioner | 116 | 134 |
| Skatt på årets resultat | 3 | 3 |
| Årets resultat | 1 920 | 1 133 |
Moderbolagets rapport över totalresultat
MSEK
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 920 | 1 133 |
| Årets summa totalresultat | 1 920 | 1 133 |
Moderbolagets balansräkning
MSEK
| Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Rörelsefastigheter | 0 | 0 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag | 5 061 | 5 048 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 |
| Uppskjutna skattefordringar | 35 | 33 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 5 141 | 5 125 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 142 | 5 126 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar | 1 | 1 |
| Fordringar hos koncernföretag | 423 | 314 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 4 | 6 |
| Skattefordringar | 36 | 35 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 8 | 2 |
| Summa kortfristiga fordringar | 473 | 359 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 930 | 133 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 403 | 492 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 545 | 5 618 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserat resultat | 3 275 | 2 905 |
| Årets resultat | 1 920 | 1 133 |
| Summa fritt eget kapital | 5 194 | 4 038 |
| Summa eget kapital | 6 235 | 5 079 |
| Avsättningar | ||
| Övriga avsättningar | – | –6 |
| Summa avsättningar | – | –6 |
| Långfristiga skulder | ||
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 2 |
| Summa långfristiga skulder | 3 | 2 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Leverantörsskulder | 14 | 19 |
| Skulder till koncernföretag | 27 158 | 387 |
| Skatteskulder | 38 | 34 |
| Övriga skulder | 22 | 20 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 75 | 71 |
| Summa kortfristiga skulder | 307 | 531 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 545 | 5 618 |
Moderbolagets förändring i eget kapital
MSEK
| Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat | Årets resultat | Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2023-01-01 | 867 | 174 | 2 287 | 1 205 | 4 532 |
| Vinstdisposition | – | – | 1 205 | –1 205 | – |
| Årets resultat | – | – | – | 1 133 | 1 133 |
| Summa totalresultat | – | – | – | 1 133 | 1 133 |
| Indragning av egna aktier | –69 | – | 69 | – | – |
| Fondemission | 69 | – | –69 | – | – |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | –1 | – | –1 |
| Utdelning | – | – | –586 | – | –586 |
| Utgående eget kapital 2023-12-31 | 867 | 174 | 2 905 | 1 133 | 5 079 |
| Vinstdisposition | – | – | 1 133 | –1 133 | – |
| Årets resultat | – | – | – | 1 920 | 1 920 |
| Summa totalresultat | – | – | – | 1 920 | 1 920 |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | 18 | – | 18 |
| Utdelning | – | – | –781 | – | –781 |
| Utgående eget kapital 2024-12-31 | 867 | 174 | 3 275 | 1 920 | 6 235 |
Moderbolagets kassaflödesanalys
MSEK
| Not | 2024 | 2023 | |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –114 | –144 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | 7, 28 | ||
| Förändringar avsättningar | –6 | – | |
| Övrigt | 0 | –7 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –6 | –7 | |
| Betalda och erhållna räntor | 18 | 7 | 63 |
| Betald skatt | 3 | – | – |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | –99 | –81 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –8 | 17 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –8 | 17 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –107 | –65 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv dotterföretag / rörelse | – | –562 | |
| Försäljning finansiella anläggningstillgångar | 14 | 14 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 14 | –548 | |
| Kassaflöde före finansiering | –93 | –613 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –781 | –586 | |
| Koncernbidrag netto och erhållna utdelningar | 2 | 2 021 | 1 358 |
| Upptagna lån | 320 | 350 | |
| Amortering av lån | –670 | –600 | |
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 1 | 11 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 35 | 891 | 534 |
| Årets kassaflöde | 798 | –80 | |
| Likvida medel vid årets början | 133 | 213 | |
| Likvida medel vid årets slut | 35 | 930 | 133 |
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
Grund för rapportens upprättande
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 april 2025. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2025.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
De uppskattningar och bedömningar som har gjorts för redovisningsändamål har utgått från vad som är känt vid årsredovisningens avgivande och dessa kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarknaden då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget. De områden som innefattar en hög grad av komplexa bedömningar eller områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC anges i respektive not.
Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som tillämpas
NCC omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2. För mer information, se not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. NCC omfattas även av det agendabeslut från IASB som förtydligar upplysningskraven i IFRS 8 avseende angivna belopp som ingår i resultaträkningen per rapporterbart segment samt information om väsentliga intäkts- och kostnadsposter. NCC anser att not 3 Rapportering av rörelsesegment uppfyller upplysningskraven. Inga övriga förändringar som trädde i kraft 1 januari 2024 har haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som ännu inte börjat tillämpas
Inga förändringar som trädde i kraft 1 januari 2025 förväntas få en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Moderbolagets redovisning jämfört med koncernredovisningen
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner, vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning. Rådet för finansiell rapportering har medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens:
* Lånekostnader, se not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
* Dotterföretag, se not 17 Andelar i koncernföretag
* Intresseföretag, se not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
* Samarbetsarrangemang, se not 19 Gemensamma verksamheter
* Inkomstskatter, se not 23, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
* Pensioner, se not 29 Pensioner
* Leasing, se not 33 Leasing
* Finansiella instrument, se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Eliminering av transaktioner inom koncernen
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 32, Transaktioner med närstående.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang
Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.# Fastighetsinnehav
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
- Rörelsefastigheter, som innehas för att användas i den egna verksamheten. Se not 16, Materiella anläggningstillgångar.
- Omsättningsfastigheter, som innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Se not 24, Omsättningsfastigheter.
Klimatförändringar
Åtgärder för riskhantering är integrerade i NCC:s interna processer för ledning och verksamhet. I NCC:s projekt är riskanalysen det viktigaste verktyget för en systematisk riskhantering. I riskbedömningarna beaktas på olika sätt hållbarhetsfaktorer som prisprognoser, resursanvändning, tekniska förändringar och åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Antagandena kan förändras över tid, vilket kan leda till olika utfall. Det skulle kunna resultera i väsentliga förändringar av uppskattningar för redovisningsändamål, bland annat livslängd (potentiell påverkan på avskrivningsperioden), beräkningar av nyttjandevärde (potentiell påverkan på bedömningar av nedskrivningsbehov) samt på värdering av uppskjutna skattefordringar.
Bedömningen för 2024 är att klimatförändringarna inte har någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna och inte heller på uppskattningar och antaganden som har gjorts vid upprättandet av årsredovisningen och koncernens räkenskaper. För 2025 bedöms inte risken för en betydande justering av de finansiella rapporterna hänförlig till klimatrisker vara väsentlig. Däremot kan hållbarhetsfaktorernas finansiella påverkan fortfarande innebära en risk för betydande justeringar i ett långsiktigt perspektiv.
NCC kommer att fortsätta arbetet med att införliva riskbedömningarna i sin R2R-process (Record-to-Report), detta för att kunna förstå fullt ut vilken påverkan särskilda transaktioner, övriga händelser och villkor har på NCC:s finansiella ställning och resultat.
Effekter av ändrade redovisningsprinciper
Inga effekter av ändrade redovisningsprinciper under 2024.
NCC 2024 89
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Intäktsredovisning NCC
| NCC | Delsumma NCC | NCC Building och anläggning | NCC Property Development | NCC Infrastructure Nordics | NCC Sweden | NCC Industry | Övrigt och elimineringar 1) | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderstock 31 december 2024 | 16 824 | 16 720 | 14 980 | 48 523 | 2 281 | – | – 81 | 50 723 |
| Varav förväntas intäktsredovisas: | ||||||||
| Inom ett år | 11 930 | 10 612 | 9 862 | 32 405 | 1 345 | – | – 47 | 33 703 |
| Inom två år | 2 069 | 4 453 | 3 838 | 10 360 | 739 | – | – 29 | 11 070 |
| Längre fram än två år | 2 825 | 1 655 | 1 279 | 5 759 | 197 | – | – 5 | 5 951 |
| Extern nettoomsättning 2024 2) | 17 867 | 13 439 | 13 228 | 44 534 | 12 157 | 4 849 | 70 | 61 609 |
| Extern nettoomsättning 2023 | 17 288 | 13 833 | 13 314 | 44 436 | 10 972 | 1 373 | 151 | 56 932 |
Tidpunkt för intäktsredovisning
| Bygg- och anläggning | Property Development | Infrastructure | Nordics | Sweden | Industry | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Över tid (successivt) | x | x | x | x | ||
| Vid en tidpunkt | x | x | x | x |
1) Road Services redovisas inom Övrigt och elimineringar och dess orderstock per 31 december 2024 uppgick till 137 MSEK.
2) För nettoomsättning per tjänst/produkt se not 3.
Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheterna redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överenskommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet, där intäkterna redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma kalenderår. En del av NCC Industrys intäkter redovisas vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalt och stenmaterial, något som återspeglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid tillträde) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.
Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheterna förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt komma att intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se Fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen. För information om orderingången, se avsnittet ”orderläge” i förvaltningsberättelsen.
Upparbetade ej fakturerade intäkter
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 35 824 | 37 926 |
| Fakturering pågående entreprenader | –34 987 | –36 850 |
| Summa | 837 | 1 076 |
Fakturerade ej upparbetade intäkter
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Förskottsfakturering pågående entreprenader | 64 660 | 67 134 |
| Upparbetade intäkter av de förskottsfakturerade entreprenaderna | –59 433 | –62 076 |
| Summa | 5 226 | 5 058 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 95 257 (100 002) MSEK för 2024 och tidigare. Under 2024 redovisade intäkter som härrör från arbete utfört 2023 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2023 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2024. Under 2024 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2023 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp.
Redovisningsprinciper
NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:
- Intäkter från entreprenader och liknade uppdrag
- Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
- Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag
Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
- Projektintäkt: totala intäkter hänförliga till entreprenaduppdraget. Intäkterna ska vara av sådan karaktär att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av faktiska inbetalningar eller annat vederlag.
- Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten
- Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt- och kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt.
Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll SEK i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända, se not 28 Övriga avsättningar för mer information.
Avtalsändringar („contract modifications”), relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara („enforceable”). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| År 1 | År 2 | |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt.
Not 2
NCC 2024 90
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter# Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad. I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat.
Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstift- ning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förut betald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts. I de fall NCC kvarstår som ägare till en fastighet under en övergångsperiod redovisas fastigheten fortsatt som en omsättningstillgång och NCC erhåller hyresintäkter till dess att fastigheten säljs och överlämnas till en köpare.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Successiv vinstavräkning av projekt
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. I bedömningen ingår även genomgång av risker i projektportföljen relaterat till reserveringar för osäkra kostnadsersättningar. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.
Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnande till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.
Not 3 Rapportering av rörelsesegment
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande rörelsesegment har identifierats:
- NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bland annat tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och underhåll.
- NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger bostäder, kontor och offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus samt kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
- NCC Industrys verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt asfaltbeläggning.
- NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika rörelsesegmenten sker på marknadsmässiga villkor. I Övrigt och elimineringar ingår NCC:s koncerngemensamma funktioner samt affärsområde NCC Green Industry Transformation. Därutöver ingår internvinster samt övriga koncernjusteringar som främst avser pensioner och leasing.
Redovisningsprinciper
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.
Koncernen, 2024
| NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | Summa rörelsesegment | Övrigt och elimineringar | Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 18 919 | 11 392 | 12 239 | 12 884 | 55 433 | –704 | 54 730 |
| Orderstock | 16 824 | 16 720 | 14 980 | 2 281 | 50 805 | –81 | 50 723 |
| Extern nettoomsättning | 17 867 | 13 439 | 13 228 | 12 157 | 4 849 | 61 540 | 70 61 609 |
| Intern nettoomsättning | 238 | 445 | 784 | 477 | 4 1 | 948 | –1 948 |
| Total nettoomsättning | 18 105 | 13 884 | 14 012 | 12 634 | 4 853 | 63 488 | –1 879 |
| Avskrivningar | –349 | –129 | –79 | –571 | –14 | –1 142 | –128 |
| Andel i intresseföretags resultat | – | – | – | 5 | –11 | –6 | – |
| Rörelseresultat | 535 | 426 | 30 | 584 | 719 | 2 294 | –262 |
| Finansnetto | –169 | ||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 863 | ||||||
| Operativt sysselsatt kapital | 3 844 | 7 938 | |||||
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital % | 14,0 | 7,6 |
Not 2 forts.
NCC 2024 91
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt Finansiell rapport Noter
Koncernen, 2023
| NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | Summa rörelsesegment | Övrigt och elimineringar | Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 16 707 | 16 654 | 12 661 | 11 459 | 57 481 | –662 | 56 819 |
| Orderstock | 16 074 | 18 684 | 16 753 | 2 015 | 53 525 | –104 | 53 422 |
| Extern nettoomsättning | 17 288 | 13 833 | 13 314 | 10 972 | 1 373 | 56 782 | 151 |
| Intern nettoomsättning | 379 | 782 | 1 161 | 513 | 3 | 2 837 | –2 837 |
| Total nettoomsättning | 17 667 | 14 615 | 14 475 | 11 485 | 1 376 | 59 619 | –2 686 |
| Avskrivningar | –342 | –100 | –74 | –586 | –16 | –1 118 | –101 |
| Andel i intresseföretags resultat | 0 | – | – | 5 | –16 | –11 | – |
| Rörelseresultat | 723 | 343 | 272 | 400 | 243 | 1 982 | –179 |
| Finansnetto | – | 1 | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 803 | ||||||
| Operativt sysselsatt kapital | 4 090 | 9 592 | |||||
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital % | 8,9 | 2,8 |
Nettoomsättning per produktsegment 2024
| NCC Infra- structure | NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | |
|---|---|---|---|---|---|
| Väg | 1 032 | – | – | – | – |
| Järnväg | 5 071 | – | – | – | – |
| Energi & Vattenanläggning | 5 619 | – | – | – | – |
| Markarbeten | 3 501 | – | – | – | – |
| Industri | 989 | – | – | – | – |
| Kontor | – | 2 040 | 1 689 | – | – |
| Bostäder | – | 1 913 | 2 785 | – | – |
| Renovering/Ombyggn. | – | 2 916 | 2 558 | – | – |
| Samhällsbyggnader | – | 5 108 | 5 119 | – | – |
| Asfalt & Beläggning | – | – | – | 9 504 | – |
| Stenmaterial | – | – | – | 3 130 | – |
| Grundläggning | 1 260 | – | – | – | – |
| Övrigt | 634 | 1 907 | 1 861 | – | – |
| Summa | 18 105 | 13 884 | 14 012 | 12 634 | 4 853 |
Nettoomsättning per produktsegment 2023
| NCC Infra- structure | NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | |
|---|---|---|---|---|---|
| Väg | 1 677 | – | – | – | – |
| Järnväg | 4 180 | – | – | – | – |
| Energi & Vattenanläggning | 4 491 | – | – | – | – |
| Markarbeten | 4 359 | – | – | – | – |
| Industri | 769 | – | – | – | – |
| Kontor | – | 2 509 | 2 078 | – | – |
| Bostäder | – | 3 228 | 3 854 | – | – |
| Renovering/Ombyggn. | – | 2 674 | 2 563 | – | – |
| Samhällsbyggnader | – | 4 502 | 4 527 | – | – |
| Asfalt & Beläggning | – | – | – | 8 421 | – |
| Stenmaterial | – | – | – | 3 064 | – |
| Grundläggning | 1 140 | – | – | – | – |
| Övrigt | 1 051 | 1 703 | 1 453 | – | – |
| Summa | 17 667 | 14 615 | 14 475 | 11 485 | 1 376 |
| Övrigt och elimineringar | |
|---|---|
| 2024 | |
| Extern nettoomsättning | 69 |
| Rörelseresultat | –436 |
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag | 78 |
| Elimineringar av internvinster | 0 |
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan rörelsesegment och koncern, bl.a. pensioner 1) och sale and leaseback) | 70 |
| Summa | –262 |
1) För mer information se not 29 Pensioner.
Geografiska områden
| Orderingång | Orderstock | Nettoomsättning | Anläggningstillgångar 1) | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Sverige | 31 078 | 30 673 | 28 357 | 30 178 |
| Danmark | 12 485 | 15 934 | 14 424 | 14 463 |
| Norge | 7 493 | 7 317 | 4 635 | 4 954 |
| Finland | 3 673 | 2 895 | 3 307 | 3 827 |
1) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 33), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Not 3 forts.# Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantal anställda
| Antal anställda | varav män % | varav kvinnor % | Antal anställda | varav män % | varav kvinnor % |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 68 | 29 | 43 | 39 | 57 |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige | 5 556 | 81 | 1 306 | 19 | 7 289 |
| Norge | 1 575 | 89 | 203 | 11 | 1 743 |
| Finland | 742 | 78 | 208 | 22 | 1 105 |
| Danmark | 1 808 | 86 | 302 | 14 | 2 036 |
| Övriga länder | 6 | 75 | 2 | 25 | 8 |
| Totalt i dotterföretag | 9 686 | 83 | 2 021 | 17 | 10 136 |
| Koncernen totalt | 9 715 | 83 | 2 060 | 17 | 10 160 |
1) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster.
| Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning | 2024-12-31 män, % | 2024-12-31 kvinnor, % | 2023-12-31 män, % | 2023-12-31 kvinnor, % |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse | 70 | 30 | 70 | 30 |
| Styrelse av årsstämman valda ledamöter | 57 | 43 | 57 | 43 |
| Koncernledningen | 50 | 50 | 45 | 55 |
| Koncernledningen, anställd i moderbolaget | 50 | 50 | 33 | 67 |
| Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare 1) samt övriga anställda | Styrelse och ledande befattningshavare | Övriga anställda | Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare | Övriga anställda | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |||||
| Moderbolaget, Sverige | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 53 76 | 129 | 117 | 47 70 | 117 | 117 |
| Sociala kostnader | 72 | 69 | – | 72 | 69 | – |
| – varav pensionskostnad | 8 | 17 | 25 | 7 | 15 | 22 |
| Förändring pensionsåtagande | 4 | 4 | ||||
| Koncernen | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 8 854 | 8 927 | 9 052 | 8 854 | 8 927 | 9 052 |
| – varav tantiem o dyl. | 22 | 20 | – | 22 | 20 | – |
| Sociala kostnader | 2 990 | 2 936 | – | 2 990 | 2 936 | – |
| – varav pensionskostnad | 13 | 1 079 | 12 978 | 13 | 1 079 | 12 978 |
| Förändring pensionsåtagande | 13 | 8 |
1) Ledande befattningshavare avser 6 (6) personer i moderbolaget och 6 (5) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser koncernledningen inklusive vd.
Ledande befattningshavares villkor och ersättningar
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Vd:s lön och andra ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Målnivåer för STI föreslås av styrelsens ordförande och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.
Fast ersättning för vd
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 920 000 SEK per månad.
Rörlig ersättning
För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2024 maximerad till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i huvudsak är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2024 maximalt 40 eller 50 procent av fast ersättning.
Pensionsvillkor
NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebestämda pensionslösningar vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har pension med en premieram om högst 42 procent av fast avtalad månadslön. Övriga medlemmar i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har kollektivavtalad ITP (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän). ITP 1 tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt. Utöver kollektivavtalad ITP, har medlem i koncernledningen även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. För denna tilläggspension ska definitionen av pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas. Rörlig ersättning och övriga förmåner är pensionsgrundande till de delar som anvisas i lag och kollektivavtal. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. Pensionsåldern för samtliga i koncernledningen är 65 år.
Övriga förmåner
NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 procent av den årliga kontantlönen.
Avgångsvillkor
Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag.
Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningstiden.
Aktierelaterade ersättningar
Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i bolaget. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår nedan.
LTI 2021
Prestationsperioden avseende LTI 2021 löpte ut den 31 december 2023. Målet i programmet, som endast bestod av ett finansiellt prestationsmål, ackumulerad EPS om 38–43 SEK, uppnåddes delvis på 40,42 SEK. Utfallet blev 48,40 procent av maximalt utfall. Aktier levererades under maj 2024 till kvarvarande deltagare i programmet. Totalt levererades/utbetalades 130 632 stycken aktier till 132 stycken deltagare. Aktiekursen per lösendagen var 131,60 SEK.
LTI 2023
Årsstämman beslöt i mars 2023, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2023. Programmet är med undantag för målen, i allt väsentligt likt LTI 2021. Syftet med LTI 2023 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2023 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3–6 prestationsaktier.
LTI 2024
Årsstämman beslöt i april 2024, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2024. Programmet är i allt väsentligt likt LTI 2023. Syftet med LTI 2024 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2024 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 2–5 prestationsaktier.
Prestationsmål LTI 2024
Prestationsmålen under perioden har fokus på långsiktig värdeutveckling i form av vinst per aktie (”prestationsmål 1”), minskning av koncernens koldioxidutsläpp (”prestationsmål 2”) samt minskning av antalet arbetsrelaterade olyckor (”prestationsmål 3”). Av tilldelningen av prestationsaktier kommer 90 procent att avse prestationsmål 1, 5 procent avse prestationsmål 2 och 5 procent avse prestationsmål 3.
Styrelsen sätter årligen specifika målnivåer inom alla tre områden, baserat på nuvarande och eventuellt uppdaterade mål för NCC. Dessa kommer att kommuniceras i årsredovisningen eller ersättningsrapporten för 2026. Till deltagare i programmet har mål för 2024 kommuniceras och därefter kommer årets mål att kommuniceras årligen i början av 2025 respektive 2026.
Prestationsmål 1: Vinst per aktie
Prestationsmål 1 avser NCC:s vinst per aktie (EPS) för perioden 2024, 2025 och 2026. Tilldelningen av prestationsaktier baseras på de av styrelsen fastställda miniminivåerna respektive övre målnivåerna för varje år i perioden. Utfallet beräknas årligen, varvid en tredjedel av prestationsaktierna mäts mot utfallet för 2024, en tredjedel mäts mot utfallet för 2025 och en tredjedel mäts mot utfallet för 2026, dvs 30 procent av det totala utfallet för varje år. Målen kommer att, enligt styrelsens uppfattning, vara väl avvägda. Om miniminivån för det aktuella året inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske för det aktuella året. Om den övre målnivån för det aktuella året uppnås eller överskrids, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna. Om miniminivån överskrids men den övre målnivån inte uppnås, sker linjär tilldelning inom intervallet.# Prestationsmål
Prestationsmål 2: Klimat och miljö
NCC strävar efter att eliminera utsläpp från hela värdekedjan, öka energieffektiviteten och möjliggöra en anpassning till klimatförändringarna. NCC:s mål är att uppnå 60 procent minskning av ton CO2 e/MSEK inom scope 1 och 2 till år 2030 jämfört med 2015. Scope 1 avser utsläpp relaterade till förbrukning av bränslen i asfaltverk samt från egna fordon och maskiner. Scope 2 avser utsläpp relaterade till produktionen av den el, fjärrvärme och fjärrkyla verksamheten använder.
Styrelsen kommer att fastställa lämpligt mål primärt baserat på koncernens egna utsläpp i scope 1 och 2 eller annat lämpligt och mätbart måltal. Om nivån inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske. Om målnivån uppnås tilldelas 100 procent av prestationsaktierna kopplade till prestationsmål 2.
Prestationsmål 3: Hälsa och säkerhet
NCC strävar efter att minska antalet olyckor och att helt eliminera allvarliga olyckor och tillbud. Detta mäts genom måttet LTIF4, som avser arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar för NCC:s anställda.
Om målnivån inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske. Om målnivån uppnås tilldelas 100 procent av prestationsaktierna kopplade till prestationsmål 3.
Deltagare
Deltagarna är indelade i fyra kategorier:
- Koncernchefen (en person) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 8 procent av sin grundlön och kan erhålla högst fem prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Övriga koncernledningen (elva personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 6 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst fyra prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Divisionschefer m.fl. (cirka 40 personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 4 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst tre prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Nyckelpersoner linje/stab (cirka 190 personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 4 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst två prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
Kostnader
Vid ett antagande om en aktiekurs om 126 SEK och maximalt utfall, det vill säga fullt uppfyllande av prestationsmålen, beräknas kostnaden för LTI 2024, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 55,9 MSEK, vilket motsvarar värdet av cirka 0,45 procent av det totala antalet aktier i bolaget.
Återköp av egna aktier
Något återköp av egna aktier med anledning av LTI-programmen gjordes inte under 2024.
Överlåtelse av egna aktier
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier, samt för att täcka kostnader för sociala avgifter, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2021 och LTI 2023), beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 100 000 B-aktier ska kunna ske.
Not 4 forts. NCC 2024 94
| Introduktion | Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport | Övrigt | Finansiell rapport | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2024
| TSEK | Grundlön 1) | Rörlig ersättning 2) | Aktierelaterad ersättning 3) | Övriga ersättning 4) | Pensionsförmåner | Pensionskostnad | åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Alf Göransson | 1 760 | ||||||
| Övriga styrelseledamöter | |||||||
| Ida Aall Gram | 495 | ||||||
| Simon de Château | 526 | ||||||
| Cecilia Fasth | 564 | ||||||
| Mats Jönsson | 651 | ||||||
| Daniel Kjørberg Siraj | 683 | ||||||
| Angela Langemar Olsson | 169 | ||||||
| Birgit Nørgaard | 689 | ||||||
| Summa styrelsen | 5 536 | ||||||
| Vd Tomas Carlsson | 12 103 | 8 280 | 2 523 | 221 | 4 637 | 3 292 | |
| Övriga ledande befattningshavare 5) | 16 575 | 6 010 | 1 393 | 390 | 2 990 | 14 384 | |
| Summa moderbolaget | 34 214 | 14 290 | 3 916 | 611 | 7 627 | 17 676 | |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6) | 24 853 | 7 964 | 1 857 | 619 | 5 582 | 27 421 | |
| Totalt ledande befattningshavare | 59 067 | 22 254 | 5 773 | 1 230 | 13 208 | 45 097 |
1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, och i förekommande fall arbetstidsförkortning och avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2023 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2024. Vid årstämman 9 april 2024 avgick Angela langemar Olsson och Ida Aall Gram tillträdd e.
3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp.
4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2021 samt pågående LTI-program 2023 och 2024.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 6 befattningar för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation.
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2023
| TSEK | Grundlön 1) | Rörlig ersättning 2) | Aktierelaterad ersättning 3) | Övriga ersättning 4) | Pensionsförmåner | Pensionskostnad | åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Alf Göransson | 1 625 | ||||||
| Övriga styrelseledamöter | |||||||
| Geir Magne Aarstad | 150 | ||||||
| Simon de Château | 500 | ||||||
| Cecilia Fasth | 375 | ||||||
| Mats Jönsson | 625 | ||||||
| Daniel Kjørberg Siraj | 450 | ||||||
| Angela Langemar Olsson | 675 | ||||||
| Birgit Nørgaard | 625 | ||||||
| Summa styrelsen | 5 025 | ||||||
| Vd Tomas Carlsson | 11 420 | 7 560 | 55 | 166 | 4 234 | 2 669 | |
| Övriga ledande befattningshavare 5) | 16 395 | 6 517 | –146 | 381 | 2 905 | 10 964 | |
| Summa moderbolaget | 32 839 | 14 077 | –91 | 547 | 7 139 | 13 634 | |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6) | 18 469 | 5 638 | 270 | 494 | 4 756 | 18 685 | |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 308 | 19 715 | 179 | 1 041 | 11 895 | 32 319 |
1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, arbetstidsförkortning och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2022 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2023. Vid årstämman 31 mars 2023 avgick Geir Magne Aarstad och Cecilia Fasth samt Daniel Kjørberg Siraj tillträdde.
3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp.
4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2020 samt pågående LTI-program 2021 och 2023.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 5 befattningar, för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development.
Not 4 forts. NCC 2024 95
| Introduktion | Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport | Övrigt | Finansiell rapport | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
Aktierätter
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| Antal Aktierätter | ||
| Utestående vid periodens början | 823 218 | 192 356 |
| Tilldelade under perioden | 234 298 | 56 628 |
| Förfallna, ej utdelade | –150 553 | –36 323 |
| Tilldelade ersättningsaktier LTI 2021 | –130 632 | –34 060 |
| Förverkade under perioden | –33 304 | –1 119 |
| Utestående vid periodens utgång | 743 027 | 177 482 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter har lösenpris noll SEK. Utestående aktierätter har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett och ett halvt år. Aktiekurs för inlösta aktier per lösendagen uppgick till 131,60 SEK.
Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |
| Aktierätter | 18 | 5 |
| Syntetiska aktier | 0 | 0 |
| Sociala kostnader | 8 | 3 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | 25 | 7 |
Verkligt värde och antaganden för aktierätter LTI 2023 LTI 2024
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde vid värderings- tidpunkten, TSEK | 14 478 | 3 436 | 3 358 | 812 |
| Aktiepris, SEK | 79,25 | 79,25 | 114,95 | 114,95 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Aktierätternas löptid, år | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 3,50 | 3,50 | 2,43 | 2,43 |
Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
Redovisningsprinciper
Aktierelaterad ersättning
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av. Det verkliga värdet är baserat på genomsnittlig aktiekurs de nästkommande tio dagarna efter årsstämman aktuellt år. Justering sker även löpande för de aktierätter som inte förväntas tjänas in, detta innebär att den slutliga uppfyllandegraden uppskattas kvartalsvis och det verkliga värdet justeras därefter. Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut. När reglering av aktierätter aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.# NCC 2024
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 5 Avskrivningar
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –73 | –58 |
| Rörelsefastigheter | –44 | –44 |
| Rörelsefastigheter, nyttjanderättstillgångar | –272 | –270 |
| Maskiner och inventarier | –523 | –529 |
| Maskiner och inventarier, nyttjande rättstillgångar | –359 | –318 |
| Summa avskrivningar | –1 271 | –1 219 |
Redovisningsprinciper
Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjande- grad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
- Immateriella anläggningstillgångar
- Nyttjanderätter: I takt med konstaterad substans värdeminskning
- Programvaror: 10–33 procent
- Andra immateriella tillgångar: 10–33 procent
- Materiella anläggningstillgångar
- Rörelsefastigheter: 1,4–10 procent
- Markanläggningar: 3,7–5 procent
- Materialtäkter: I takt med konstaterad substans värdeminskning
- Inredning i förhyrda lokaler: 14–20 procent
- Maskiner och inventarier, nyttjande rättstillgångar: 5–33 procent
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2024 | ||
| Revisionsföretag PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 25 | 7 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 0 |
| Skattekonsultationer | – | – |
| Övriga tjänster | 1 | – |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | – |
| Revision utöver revisionsuppdraget | – | – |
| Skattekonsultationer | – | – |
| Övriga tjänster | – | – |
| Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag | 26 | 7 |
| 2023 | ||
| Revisionsföretag PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 22 | 6 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| Skattekonsultationer | – | – |
| Övriga tjänster | 1 | – |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | – |
| Revision utöver revisionsuppdraget | – | – |
| Skattekonsultationer | – | – |
| Övriga tjänster | 0 | – |
| Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag | 24 | 7 |
PwC har under 2024 tillhandahållit icke-revisionstjänster om cirka 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och liknande frågor, men inga värderingstjänster. Revisionsuppdrag uppgår till 25 MSEK varav 14 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisions- verksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Not 7 Nedskrivninga r
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | ||
| Rörelsefastigheter | – | – |
| Maskiner och inventarier | –1 | –2 |
| Övriga immateriella tillgångar | –27 | 0 |
| Summa nedskrivningar och återförda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | –27 | –2 |
| Summa nedskrivningar | –27 | –2 |
Redovisningsprinciper
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag
| Koncernen | 2024 | 2023 | Moderbolaget | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Utdelning | – | – | 1 888 | 1 125 | |
| Realisationsresultat vid försäljning | 3 265 | – | – | – | |
| Summa | 3 265 | 1 888 | 1 125 |
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter | –46 144 | –42 359 |
| Lagerförändringar | –68 | 41 |
| Personalkostnader | –12 042 | –11 862 |
| Avskrivningar | –1 271 | –1 219 |
| Nedskrivningar | –27 | –2 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader | –59 552 | –55 401 |
NCC 2024 97
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
| Moderbolaget | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –16 | –9 |
| Finansiell del av pensionskostnad | –6 | –5 |
| Summa | –22 | –15 |
Redovisningsprinciper
I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Not 11 Finansnetto
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | 17 | 12 |
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 12 | 17 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 11 | 14 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde | 33 | 36 |
| Netto valutakursförändringar | 0 | –2 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 3 |
| Finansiella intäkter | 75 | 80 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | –224 | –60 |
| Övriga finansiella kostnader | –21 | –19 |
| Finansiella kostnader 1) | –244 | –79 |
| Finansnetto | –169 | 1 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik | 29 | 33 |
1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om kapitaliserade räntor.
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen
| Koncernen | 2024 | 2023 1) | Valutaeffekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 61 184 | 61 609 | 425 |
| Rörelseresultat | 2 015 | 2 032 | 17 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 848 | 1 863 | 15 |
| Årets resultat | 1 560 | 1 571 | 11 |
1) 2024 års siffror omräknade till 2023 års kurser.
| Genomsnittskurs jan–dec | Balansdagskurs 31 dec |
|---|---|
| 2024 | 2023 |
| Land | SEK Valuta |
| Danmark | 100 DKK |
| Euroland | 1 EUR |
| Norge | 100 NOK |
Not 13 Bokslutsdispositioner
| Bokslutsdispositioner | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| Erhållna koncernbidrag | 267 | 164 |
| Lämnade koncernbidrag | –151 | –30 |
| Summa | 116 | 134 |
Not 14 Eget kapital
Specifikation av posten reserver i eget kapital
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 169 | 243 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 95 | –74 |
| Utgående omräkningsreserv | 264 | 169 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –35 | 87 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 5 | –54 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödes säkringar överfört till årets resultat | 30 | –100 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | –7 | 32 |
| Utgående säkringsreserv | –7 | –35 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 0 | 0 |
| Utgående omvärderingsreserv | 0 | 0 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 135 | 331 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 95 | –74 |
| – Säkringsreserv | 28 | –123 |
| – Omvärderingsreserv | – | 0 |
| Utgående reserver | 258 | 135 |
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserv
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
NCC 2024 98
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar
Koncernen
| Övriga förvärvade immateriella tillgångar | Aktiverade 2024 | Goodwill | Nyttjanderätter | utvecklingsutgifter | Övrigt | Summa övriga | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 142 | 236 | 696 | 176 | 1 108 | ||
| Investeringar | – | 4 | 272 | 10 | 286 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | –1 | –122 | – | –123 | ||
| Omklassificeringar | 3 | –4 | – | – | –4 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 30 | 1 | 0 | 3 | 5 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 175 | 236 | 847 | 189 | 1 272 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | – | –122 | –272 | –154 | –547 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | 1 | 120 | – | 121 | ||
| Omklassificeringar | – | 3 | – | – | 3 | ||
| Årets omräkningsdifferens | – | –1 | – | – | –3 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | – | –6 | –58 | –8 | –73 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | – | –124 | –209 | –165 | –499 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –228 | –16 | – | – | –16 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –4 | – | – | – | – | ||
| Årets nedskrivningar | – | – | –27 | – | –27 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –232 | –16 | –27 | – | –42 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 913 | 98 | 425 | 22 | 545 | ||
| Restvärde vid årets slut | 1 942 | 96 | 611 | 24 | 731 |
Koncernen
| Övriga förvärvade immateriella tillgångar | Aktiverade 2023 | Goodwill | Nyttjanderätter | utvecklingsutgifter | Övrigt | Summa övriga | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 174 | 244 | 481 | 217 | 942 | ||
| Investeringar | 11 | 7 | 161 | 12 | 180 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | –10 | – | – | –102 | –112 | |
| Omklassificeringar | 1 | 0 | 61 | 49 | 109 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –45 | –5 | –7 | – | –12 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 142 | 236 | 696 | 176 | 1 108 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | – | –127 | –258 | –216 | –601 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | 10 | – | – | 96 | 105 | |
| Omklassificeringar | – | 1 | 2 | –2 | 1 | ||
| Årets omräkningsdifferens | – | 3 | 2 | – | 5 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | – | –8 | –18 | –31 | –58 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | – | –122 | –272 | –154 | –547 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –227 | –16 | – | – | –16 | ||
| Årets omräkningsdifferens | – | 1 | – | – | – | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –228 | –16 | – | – | –16 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 943 | 101 | 224 | – | 326 | ||
| Restvärde vid årets slut | 1 913 | 98 | 425 | 22 | 545 |
Goodwill per rörelsesegment
| Rörelsesegment | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 272 | 270 |
| NCC Building Nordics | 324 | 322 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Industry | 1 113 | 1 088 |
| Totalt NCC koncernen | 1 942 | 1 913 |
Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter
Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. För att kunna pröva nedskrivningsbehov har goodwill allokerats till kassagenererande enheter enligt NCC:s affärsmässiga organisation, det vill säga NCC:s affärsområden vars utfall regelbundet följs upp av koncernledningen. Den lägsta kassagenererande enhet som NCC identifierat är den på affärs områdesnivå, dvs. segmentnivå. Det är affärsområdet som bedriver affärs verksamhet och vars rörelseresultat regelbundet granskas av NCC:s högsta beslutsfattare. Bland annat finns separat finansiell information om affärsområdet som delges marknaden. NCC:s ledning fattar beslut baserat på denna specifika fristående finansiella information.# NCC 2024 99 Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Vissa koncernjusteringar görs enbart på affärsområdesnivå och därmed är affärsområdet den lägsta nivå som ger möjlighet till en komplett balans- och resultaträkning som innehåller samtliga tillgångar och skulder utifrån IFRS krav och rekommendationer. Affärsområden är därmed NCC:s lägsta kassagenererande enheter. Nedskrivningsprövningen görs utifrån affärsområdenas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräkningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen som bedöms vara den bästa information som finns tillgänglig vid prövningstillfället.
Väsentliga antaganden:
* Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (1,8) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där NCC verkar .
* Rörelsemarginal: Antagandet om prognostiserad rörelsemarginal baseras på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter och annan extern tillgänglig information
* Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2024, med en tillväxttakt lika med den långsiktigt uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov. Vid en förändring av –0,5 procent av rörelsemarginalen under prognosperioden 2025–2028 eller en förändring av +0,5 procent på WACC identifierades inget nedskrivningsbehov. Inga andra rimliga förändringar av väsentliga antaganden har heller medfört något nedskrivningsbehov för något affärsområde.
Vägd kapitalkostnad, WACC
Beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en planerad långsiktig marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Den vägda kapitalkostnaden efter skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följande: NCC Infrastructure: 9,2 (9,0), NCC Building Nordics 9,7 (9,2), NCC Building Sweden 8,9 (8,6) och NCC Industry 7,2 (7,3). För NCC Industry är den vägda kapitalkostnaden lägre än för övriga affärsområden till följd av en annan kapitalstruktur. Av NCC Industrys tillgångar uppskattas cirka 40 procent vara belåningsbara vilket möjliggör en högre grad av skuldsättning än för övriga affärsområden och därmed reduceras kapitalkostnaden. Beräkningarna är iterativa och förutsättningarna prövas årligen. I NCC Infrastructure, NCC Building Nordics och NCC Building Sweden finns i princip inga belåningsbara tillgångar, deras operativa sysselsatta kapital är negativt.
Nedskrivning och riskanalys
Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2025–2028. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar cirka 2 procent för samtliga affärsområden. Förväntad prognostice- rad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Inget nedskrivningsbehov identifierades.
Övriga immateriella tillgångar
NCC har främst två typer av övriga immateriella tillgångar: nyttjanderätter att utnyttja grus- och bergtäkter samt aktiverade utgifter för datasystem, programvaror och licenser. I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder .
Redovisningsprinciper
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en immateriell tillgång samt utgifter för löpande underhåll och modifieringar av existerande produkter, processer och system kostnadsförs löpande . Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal utan av IAS 38 Immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt, från tidpunkten när tillgången är tillgänglig för användning. Nyttjandeperioden kan variera.
Bedömda nyttjandeperioder:
* aktiverade utvecklingsutgifter 3–10 år
* nyttjanderätter 3–25 år
* övriga 3–5 år
Se även not 5.
Nedskrivningar
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde .
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Flera antaganden och uppskättningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde av goodwill. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas .
Investeringar inom IT prövas individuellt och NCC har per 31 december 2024 gjort en bedömning att vissa system eller delar av system är att betrakta som en immateriell tillgång. Begreppet kontroll är centralt i bedömningen och vissa avtal med leverantörer har utformats för att säkerställa att NCC har avtalsenlig rätt att ta programvaran i besittning. NCC har gjort en analys som visar att det även skulle vara praktiskt genomförbart. NCC gör bedömningen att det inte skulle innebära en försämring av väsentliga funktioner i programvaran och det skulle inte heller innebära betydande kostnader. Det skulle vara genomförbart att drifta programvaran på egen hand eller hos en annan tredje part. NCC anser därmed att det finns stöd för att aktivera de kostnader som skapar en separat identifierbar resurs som kontrolleras av koncernen. Utgifter som inte uppfyller dessa kriterier kostnadsförs. Varje investering prövas även var för sig utifrån kriterierna enligt IAS 38 Immateriella tillgångar. NCC har gjort bedömningen att investeringarna kommer att generera framtida ekonomiska fördelar i och med att den tekniska utvecklingen möjliggör en användning av systemen som väsentligt överträffar befintiga system. Uppsatta projektorganisationer styrker koncernens avsikt, förmåga och möjlighet att färdigställa systemen. Den ekonomiska uppföljningen av investeringarna sker separat och är nedbruten för att effektivt kunna analysera nedlagda kostnader. I fall tänkta fördelar inte uppnås kan det påverka redovisningen framöver.
Nyttjandetiden avspeglar den förväntade perioden tillgången kommer generera ekonomiska fördelar. Väsentliga investeringar som utgör en central och nödvändig del i NCC:s teknologiska ekosystem bedöms ha en livscykel uppemot tio år. En nyttjandeperiod uppemot tio år bedöms återspegla den ekonomiska nyttan då det även möjliggör anpassning till framtida affärsbehov.
Not 15 forts. NCC 2024 100 Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 16 Materiella anläggningstillgångar
Koncernen
| Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 574 | 7 276 | 8 849 |
| Investeringar | 44 | 435 | 479 |
| Avyttringar och utrangeringar | –22 | –388 | –409 |
| Omklassificeringar | 19 | –17 | 2 |
| Årets omräkningsdifferens | 19 | 28 | 47 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 634 | 7 333 | 8 968 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –707 | –4 967 | –5 674 |
| Avyttringar och utrangeringar | 16 | 333 | 349 |
| Omklassificeringar | 0 | 1 | 1 |
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –19 | –27 |
| Årets nedskrivningar | – | –2 | –2 |
| Årets avskrivningar | –44 | –523 | –567 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 1) | –743 | –5 176 | –5 919 |
| Restvärde vid årets början | 867 | 2 310 | 3 177 |
| Restvärde vid årets slut | 892 | 2 157 | 3 049 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –47 | –22 | –70 |
Koncernen
| Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 631 | 7 415 | 9 046 |
| Investeringar | 19 | 625 | 644 |
| Avyttringar och utrangeringar | –44 | –486 | –529 |
| Omklassificeringar | –10 | –130 | –140 |
| Årets omräkningsdifferens | –23 | –148 | –171 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 574 | 7 276 | 8 849 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –723 | –4 912 | –5 634 |
| Avyttringar och utrangeringar | 22 | 378 | 400 |
| Omklassificeringar | 27 | 3 | 30 |
| Årets omräkningsdifferens | 10 | 94 | 104 |
| Årets nedskrivningar | – | –2 | –2 |
| Årets avskrivningar | –44 | –529 | –573 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 1) | –707 | –4 967 | –5 674 |
| Restvärde vid årets början | 909 | 2 504 | 3 413 |
| Restvärde vid årets slut | 867 | 2 310 | 3 177 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –47 | –23 | –70 |
Redovisningsprinciper
Rörelsefastigheter
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.
Maskiner och inventarier
Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.# Not 17 Andelar i koncernföretag
Moderbolaget
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar 2) | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|
| Fastighetsföretag: | ||||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna | 100 | 1 966 964 | ||
| Summa andelar fastighetsföretag | 966 964 | |||
| Övriga företag: | ||||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark | 100 | 400 139 | 136 | |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge | 100 | 17 500 | 1 683 | 1 682 |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna | 100 | 500 427 | 421 | |
| NCC Försäkringsaktiebolag, 516401-8151, Solna | 100 | 500 78 | 78 | |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna | 100 | 1 000 | 4 | 4 |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna | 100 | 2 | 7 | 7 |
| NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland | 100 | 5 96 | 95 | |
| NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna | 100 | 275 | 1 645 | 1 643 |
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna | 100 | 120 | 16 | 16 |
| Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm | 100 | 50 | – | – |
| Summa andelar övriga företag | 4 095 | 4 084 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 061 | 5 048 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 126 (129) stycken.
Redovisningsprinciper
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
Koncernen
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapitalandel, % 1) | Antal andelar 2) | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|
| Hercules-Trevi Foundations AB, 556185-3788, Solna | 50 | 1 | 1 | 1 |
| Oraser AB,556293-2722, Stockholm | 50 | 1 | 5 | 5 |
| Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Vedbæk, Danmark | 50 | – | 12 | 9 |
| Övriga NCC-ägda intressebolag | 7(7) st | 0 | 0 | |
| Summa | 19 | 16 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Redovisningsprinciper
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
Not 19 Gemensamma verksamheter
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 1 420 | 1 408 |
| Kostnader | –1 368 | –1 356 |
| Resultat | 52 | 53 |
| Anläggningstillgångar | 31 | 40 |
| Omsättningstillgångar | 668 | 7 192 |
| Summa tillgångar | 699 | 7 232 |
| Långfristiga skulder | 64 | 53 |
| Kortfristiga skulder | 346 | 6 884 |
| Summa skulder | 410 | 6 938 |
| Nettotillgångar | 289 | 294 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
Redovisningsprinciper
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrange- mang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyv ningsmetoden. För information om joint ventures, se not 18, Investeringar i intresse företag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär.
Not 20 Finansiella placeringar
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 68 | 68 |
| Summa | 68 | 68 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||
| Kortfristiga placeringar | 506 | 450 |
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Kortfristiga placeringar | 70 | 51 |
| Summa | 576 | 501 |
Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan 0,5 (0,2) procent och 3,0 (4,0) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 5 månader och 3 år. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
Förteckning över gemensamma verksamheter
Koncernen
| Namn | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| HB NCC-DPR Data Centre Contractors | 50 |
| HNB Fjernvarme I/S | 70 |
| Konsortiet Nyt Assens Resenanlæg I/S | 50 |
| Konsortium NCC - Brøndum I/S | 70 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Miljöfabriken 2000 AB | 50 |
| Milman Miljömudring | 50 |
| NCC SMET Kalvebod Konsortiet I/S | 77 |
| NCC W&F West Link Contr HB | 60 |
| NCC_OHL Lund Arlöv HB | 50 |
| Polaris Business Park OY | 50 |
| Vandlinjen Entreprise Konsortium, VEK I/S | 50 |
Not 21 Finansiella anläggningstillgångar
Moderbolaget, 2024
| Andelar koncernföretag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 7 261 | 45 | 33 | 7 338 |
| Tillkommande tillgångar | 13 | – | 3 | 16 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 7 274 | 45 | 35 | 7 354 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Restvärde vid årets slut | 5 061 | 45 | 35 | 5 141 |
Moderbolaget, 2023
| Andelar koncernföretag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 700 | 45 | 29 | 6 775 |
| Tillkommande tillgångar | 561 | – | 3 | 564 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 7 261 | 45 | 33 | 7 338 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Restvärde vid årets slut | 5 048 | 45 | 33 | 5 125 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
Redovisningsprinciper
I moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, ingående balans | 204 | 184 |
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 6 | 32 |
| Räntebärande värdepapper 1) | –9 | 2 |
| Övriga långfristiga räntebärande fordringar | 0 | –14 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, utgående balans | 201 | 204 |
1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar.
NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag, måste i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2024 och 2023 har dessa krav uppfyllts. Dessa placerings- tillgångar avser räntebärande värdepapper enligt tabellen. Långfristiga räntebärande fordringar avseende pensioner redovisas i balans- räkningen under Pensionsfordran.# Koncernen 2024 2023 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
| Fordringar som är omsättningstillgångar | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 7 | 4 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 14 | 62 |
| Förskott till leverantörer | 1 | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 12 | 32 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 334 | 316 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 368 | 415 |
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | |
| Skatt på årets resultat | |||
| Aktuell skattekostnad | –119 | –112 | – |
| Uppskjuten skatte intäkt/ kostnad | –172 | –118 | 3 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –292 | –230 | 3 |
| Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat | Koncernen | |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –7 | 32 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | –106 | 168 |
| Summa | –113 | 200 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | |
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % |
| Resultat före skatt | 1 863 | 1 803 | 1 917 |
| Skatt enligt gällande skattesats i Sverige | –21 | –384 | –21 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –1 | –12 | –1 |
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –1 | –11 | –1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9 | 172 | 9 |
| Skatteeffekt till följd av årets ej aktiverade underskottsavdrag | –2 | –43 | 0 |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 1 | 11 | 2 |
| Skatteeffekt till följd av förändrad värdering av underskottsavdrag | – | – | – |
| Skatteeffekt till följd av begränsningsregel avseende ränteavdrag | –1 | –22 | –1 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | –4 | 0 |
| Övrigt | 0 | 0 | 0 |
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –16 | –292 | –13 |
Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. NCC följer OECD:s modellregler för Pelare 2, vilket innebär att företaget omfattas av internationella skatteregler för att säkerställa rättvis beskattning. NCC tillämpar undantaget från att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som är relaterade till inkomstskatter från Pelare 2. NCC tillämpar också i möjligaste mån de tillfälliga lättnadsreglerna. Med anledning av att affärsområdet Property Development genomför aktie- försäljningar, upprättar NCC GloBE-beräkningar (Global Anti-Base Erosion) i de länder där skattefria aktieförsäljningar genomförs för att fastställa den effektiva skattesatsen. För 2024 blev resultatet av denna beräkning att den effektiva skattesatsen i Sverige översteg 15 procent, vilket innebär att NCC uppfyller de internationella kraven för rättvis beskattning .
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | |
| Ingående bokfört värde | –305 | –379 | 33 |
| Försäljning / fusion av dotterföretag | 2 | 29 | – |
| Skatteposter hänförliga till kassa- flödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat | –7 | 32 | – |
| Redovisad skatt på årets resultat | –172 | –118 | 3 |
| Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresultat | –106 | 168 | – |
| Omräkningsdifferenser | –19 | –32 | – |
| Övrigt | 0 | –5 | – |
| Utgående bokfört värde | –607 | –305 | 35 |
NCC 2024 104
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Tillgångar Skulder Netto
| Koncernen | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 71 | 65 | – | – | 71 | 65 |
| Nyttjanderättstillgångar | – | – | –321 | –302 | –321 | –302 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 13 | 1 | – | – | 13 | 1 |
| Ej avslutade projekt | – | – | –1 264 | –1 149 | –1 264 | –1 149 |
| Exploateringsfastigheter | – | 13 | –8 | – | –8 | 13 |
| Obeskattade reserver | – | – | –216 | –221 | –216 | –221 |
| Avsättningar | 238 | 210 | – | – | 238 | 210 |
| Leasingskulder | 350 | 332 | – | – | 350 | 332 |
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | – | 115 | –19 | – | –19 | 115 |
| Underskottsavdrag 1) | 501 | 576 | – | – | 501 | 576 |
| Övrigt | 47 | 55 | – | – | 47 | 55 |
| Uppskjutna skattefordringar/uppskjutna skatteskulder | 1 220 | 1 367 | –1 827 | –1 672 | –607 | –305 |
| Kvittning | –523 | –447 | 523 | 447 | – | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder | 697 | 920 | –1 304 | –1 225 | –607 | –305 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 501 (576) MSEK avser 447 (558) MSEK verksamhet i Norge. Ackumulerade ej aktiverade uppskjutna skattefordringar på underskottavdrag uppgår till 77 (42) MSEK varav 74 (39) MSEK är hänförliga till verksamhet i Norge.
Tillgångar Skulder Netto
| Moderbolaget | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar | 35 | 31 | – | – | 35 | 31 |
| Övrigt | – | 2 | – | – | – | 2 |
| Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder | 35 | 33 | – | – | 35 | 33 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda ande- lar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
Redovisningsprinciper
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräk- ningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av skattemässiga underskott
Utnyttjandet av uppskjuten skattefordran är beroende av framtida skattepliktiga överskott. Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskotts- avdrag avser merparten den norska verksamheten. De skattemässiga under- skottsavdragen i Norge kan nyttjas mot framtida vinster utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhål- landen vilka beaktas vid beräkning av framtida kassaflöden som ligger till grund för bedömning av den norska verksamheten. Om viktiga antaganden ändras kan värdet på de skattemässiga underskotten påverkas. Bedömningen har gjorts utifrån den norska verksamhetens framtida kassa- flöden med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräkningarna baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka NCC anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig vid bokslutsdagen. Verksamheterna har historiskt gått med överskott och de senaste årens under- skott har primärt uppstått på grund av nedskrivningar i ett fåtal projekt. En känslighetsanalys av väsentliga antaganden (volym) har inte medfört en för- ändrad bedömning av framtida skattepliktiga överskott inom en rimlig tidsperiod.
Not 24 Omsättningsfastigheter
| Koncernen, 2024 | Exploaterings- fastigheter | Pågående fastighets- projekt | Färdigställda fastighets- projekt | Summa fastigheter | Andelar i intresseföretag | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 374 | 3 806 | 4 986 | 10 166 | 201 | 10 367 |
| Investeringar 2) | 26 | 1 220 | 164 | 1 410 | 38 | 1 448 |
| Ökning genom förvärv av rörelse | 356 | – | – | 356 | – | 356 |
| Avyttringar och utrangeringar | –7 | –359 | –3 183 | –3 549 | – | –3 549 |
| Avvecklade verksamheter | 0 | –343 | 343 | 0 | – | 0 |
| Omklassificeringar | –356 | –3 589 | 3 945 | –0 | – | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 31 | 26 | 48 | 105 | –1 | 103 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 424 | 762 | 6 302 | 8 487 | 238 | 8 725 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –109 | –12 | – | –121 | – | –121 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | 0 | 0 | –1 | – | –1 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –110 | –13 | 0 | –122 | – | –122 |
| Restvärde vid årets början | 1 265 | 3 794 | 4 986 | 10 045 | 201 | 10 246 |
| Restvärde vid årets slut | 1 314 | 749 | 6 302 | 8 365 | 238 | 8 603 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
2) Kapitaliserad ränta för pågående fastighetsprojekt uppgick till 131 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 5,5–5,9 procent.
Not 23 forts. NCC 2024 105
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Redovisningsprinciper
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redo- visas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inklu- derar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
- Exploateringsfastigheter
- Pågående fastighetsprojekt
- Färdigställda fastighetsprojekt
Exploateringsfastigheter
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rub- riceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör.
Pågående fastighetsprojekt
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation. Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Lånekostnader som är hänförliga till så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuellt vid uppförande av fastighetsprojekt.
Färdigställda fastighetsprojekt
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.
Värdering av fastighetsprojekt
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över. Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av omsättningsfastigheter
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. En förändring i gjorda antaganden kan leda till nedskrivningsbehov. En rimlig förändring av väsentliga antaganden har inte medfört ett nedskrivningsbehov under året.
| Exploateringsfastigheter | Pågående fastighetsprojekt | Färdigställda fastighetsprojekt | Summa fastigheter | Andelar i intresseföretag | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, 2023 | ||||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 326 | 7 184 | 103 | 8 613 | 74 | 8 687 |
| Investeringar 2) | 167 | 2 205 | 16 | 2 388 | 132 | 2 520 |
| Ökning genom förvärv av rörelse | 27 | – | 9 | 36 | – | 36 |
| Avyttringar och utrangeringar | –94 | –608 | 0 | –703 | – | –703 |
| Omklassificeringar | –38 | –4 969 | 4 865 | –141 | – | –141 |
| Årets omräkningsdifferens | –13 | –6 | –7 | –27 | –5 | –32 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 374 | 3 806 | 4 986 | 10 166 | 201 | 10 367 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –147 | –12 | –103 | –262 | – | –262 |
| Omklassificeringar | 38 | – | 104 | 141 | – | 141 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –109 | –12 | 0 | –121 | – | –121 |
| Restvärde vid årets början | 1 179 | 7 171 | – | 8 350 | 74 | 8 424 |
| Restvärde vid årets slut | 1 265 | 3 794 | 4 986 | 10 045 | 201 | 10 246 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
2) Kapitaliserad ränta för pågående fastighetsprojekt uppgick till 206 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 3,8–6,0 procent. För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen.
Not 24 forts.
NCC 2024 106
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt Finansiell rapport Noter
Not 25 Varulager
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Stenmaterial | 670 | 710 |
| Byggmaterial | 70 | 72 |
| Övrigt | 311 | 339 |
| Summa | 1 052 | 1 120 |
Redovisningsprinciper
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).
Not 26 Aktiekapital
Aktiekapital, Förändringar i aktiekapitalet
| MSEK | 2023 | 2024 |
|---|---|---|
| Vid årets slut 99 760 956 867 | Vid årets slut 99 760 956 867 |
B-aktier i eget förvar
| Antal aktier | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|
| Vid årets slut | 10 843 582 | 2 099 221 | 1 968 589 |
| Indragning | –8 674 866 | ||
| Tilldelning | –69 495 | –130 632 |
Aktiekapitalet är fördelat på 99 760 956 aktier med ett kvotvärde av 8,70 SEK per aktie. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 14.
| A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar | Antal aktier per 31/12 2022 | Omvandling av A-aktier till B-aktier | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | Antal aktier per 31/12 2023 | Omvandling av A-aktier till B-aktier | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | Antal aktier per 31/12 2024 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | |||||||
| A-aktier | 12 914 123 | –1 365 270 | – | 11 548 853 | –4 751 186 | – | 6 797 667 |
| B-aktier | 84 678 117 | 1 365 270 | –69 495 | 86 112 882 | 4 751 186 | –130 632 | 90 994 700 |
| Totalt | 97 592 240 | – | –69 495 | 97 661 735 | – | –130 632 | 97 792 367 |
| Antal röster | 67 976 670 | 90 994 700 | 158 971 370 |
|---|---|---|---|
| Procent av röster, % | 43 | 57 | 100 |
| Procent av kapital, % | 7 | 93 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2024 | 162,00 | 162,40 | |
| Börsvärde, MSEK | 1 101 | 14 778 | 15 879 |
Resultat per aktie före och efter utspädning
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 1 571 | 1 573 |
| Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier under året, miljoner | 97,7 | 97,6 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 16,08 | 16,11 |
| Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier efter utspädning, miljoner | 97,7 | 97,6 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 16,08 | 16,11 |
Redovisningsprinciper
Återköp av aktier
Återköp av aktier förs direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medför. Avyttring av dessa aktier medför på motsvarande sätt en ökning av balanserade vinstmedel.
Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande aktier. Aktier i eget förvar är inte inkluderade i beräkningen av resultat per aktie. NCC tar löpande hänsyn till utspädande effekt från det prestationsbaserade aktieprogrammet vid beräkningen, dock har detta inte givit någon väsentlig effekt 2024 eller 2023.
Not 27 Räntebärande skulder
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare | 2 350 | 2 100 |
| Leasingskulder | 964 | 906 |
| Övriga långfristiga lån | 0 | 0 |
| Summa | 3 314 | 3 006 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare | 1 266 | 1 808 |
| Skulder till intressebolag | 1 | 6 |
| Leasingskulder, kortfristig del | 499 | 473 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 1 |
| Summa | 1 769 | 2 289 |
| Totalt räntebärande skulder | 5 082 | 5 295 |
| Moderbolag | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till koncernföretag | 151 | 380 |
| Totalt räntebärande skulder | 151 | 380 |
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
För återbetalningstider och villkor se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
NCC 2024 107
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt Finansiell rapport Noter
Not 28 Övriga avsättningar
| Koncernen, 2024 | Garantier | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 147 | 1 071 | 2 218 |
| Årets avsättning | 287 | 475 | 762 |
| Årets utnyttjande | –223 | –143 | –366 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –25 | –163 | –188 |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 10 | 23 |
| Utgående balans | 1 200 | 1 250 | 2 450 |
| Koncernen, 2023 | Garantier | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 276 | 1 212 | 2 488 |
| Årets avsättning | 322 | 396 | 718 |
| Årets utnyttjande | –315 | –382 | –697 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –124 | –145 | –270 |
| Omklassificering | – | 1 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –11 | –11 | –22 |
| Utgående balans | 1 147 | 1 071 | 2 218 |
| Moderbolaget, 2024 | Garantier | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | – | 6 | 6 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | – | –6 | –6 |
| Utgående balans | – | – | – |
| Moderbolaget, 2023 | Garantier | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | – | 6 | 6 |
| Utgående balans | – | 6 | 6 |
Specifikation övriga avsättningar och garantier
| Koncernen 2024 | Koncernen 2023 | Moderbolaget 2024 | Moderbolaget 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Återställningsreserv | 277 | 262 | – | – |
| Omstruktureringskostnader | 2 | – | – | – |
| Övrigt | 971 | 809 | – | 6 |
| Övriga avsättningar | 1 250 | 1 071 | – | 6 |
| Garantiåtaganden | 1 200 | 1 147 | – | – |
| Summa | 2 450 | 2 218 | – | 6 |
Redovisningsprinciper
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Garantiåtaganden
Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt.# NCC 2024 108
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Not 29 Pensioner
Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställning. I NCC-koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige samt två mycket små pensionsordningar i Norge.
I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet.
Utöver detta finns tre mindre förmånsbestämda planer där samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrelsen sammanträder sex gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartals bokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
* Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar skulden
* Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden
* Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att portföljen ska ge bästa möjliga avkastning
* Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet
Pensionskostnad
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | –145 | –127 |
| Räntekostnad | –264 | –255 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | 248 | 257 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | –160 | –124 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | –919 | –854 |
| Summa kostnad för ersättningar efter avslutad anställning exklusive särskild löneskatt | –1 079 | –978 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och i finansnettot. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,11 (0,11) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 170 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premie reduktioner. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 (157) procent.
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 7 991 | 7 746 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 8 064 | 7 296 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | –74 | 449 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | –20 | 107 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | –94 | 556 |
Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:
Pensionsfordran/avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser –94 556
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
| Koncernen | Sverige | Norge |
| :------------------------------------------------ | :------ | :---- |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | –102 547 | 9 9 |
Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 7 746 | 6 616 |
| Utbetalda ersättningar | –274 | –253 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 408 | 381 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden | –7 | 419 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden | 118 | 583 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december | 7 991 | 7 745 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 20 (20) år.
Förändring av förvaltningstillgångar
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 7 296 | 6 669 |
| Gottgörelse | –6 | –7 |
| Beräknad avkastning | 248 | 257 |
| Tillskjutna medel | – | 34 |
| Aktuariella vinster och förluster | 526 | 344 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 8 064 | 7 296 |
Förvaltningstillgångarna består av:
| Koncernen | 2024 | 2023 |
| :-------------------------------------- | :--- | :--- |
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 158 | 1 040 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 2 786 | 2 151 |
| Hedgefonder, noterade | 456 | 620 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 3 211 | 3 055 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 454 | 430 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 8 064 | 7 296 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
Aktuariella antaganden, vägda snittvärden
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 3,30 | 3,40 |
| Framtida löneökningar, % | 3,00 | 3,00 |
| Förväntad inflation, % | 2,00 | 2,00 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,4 | 22,4 |
Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december
| Koncernen | Ökning,% | Minskning, % |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –7,1 | 7,9 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 2,1 | –1,9 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 6,5 | –6,0 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 3,7 | –3,7 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.# Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsfordran/pensionsskulden i balansräkningen. Koncernen uppskattar att 0 (30) MSEK blir betalda under 2024 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer. Den av Alecta beslutade indexeringen om 1,6 (6,48) procent för 2025 har beaktats i årets värdering i enlighet med IAS 19 och medfört att förpliktelsen har ökat med cirka 0,3 (3) procent.
Kostnad avseende pensioner
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | –19 | –29 |
| Räntekostnad | –6 | –5 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | –25 | –34 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | –26 | –22 |
| Delsumma | –51 | –56 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | –6 | –5 |
| Årets pensionskostnad | –57 | –61 |
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året | 255 | 230 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 19 | 29 |
| Räntekostnad | 6 | 5 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –9 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året | 271 | 255 |
Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 274 | 268 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 15 | 5 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 289 | 274 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: | ||
| Aktier | 141 | 120 |
| Fonder | 16 | 23 |
| Räntebärande fordringar | 131 | 131 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 289 | 274 |
Stiftelserna innehar inga finansiella instrument utgivna av NCC AB eller tillgångar som används av företaget.
Netto pensionsförpliktelser
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året | 271 | 255 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 289 | 274 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 18 | 19 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 0 | 0 |
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,30 | 3,40 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
Redovisningsprinciper
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden | Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | |
| Finland | X | |
| Norge | X | X |
| Övriga länder | X |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag.
Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.
Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer. Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Pensionsförpliktelser
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan.
Not 29 forts.
NCC 2024 110
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Not 30 Övriga skulder
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 1 | 2 |
| Övriga långfristiga skulder | 16 | 11 |
| Summa | 17 | 13 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 206 | 107 |
| Derivat som innehas för säkring | 22 | 110 |
| Övriga kortfristiga skulder | 788 | 880 |
| Summa | 1 016 | 1 096 |
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Lönerelaterade kostnader | 1 960 | 1 869 | 63 | 60 |
| Finansiella kostnader | 39 | 24 | – | – |
| Förutbetalda hyresintäkter | 21 | 27 | – | – |
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 2 | 16 | – | – |
| Projektrelaterade kostnader | 874 | 910 | – | – |
| Administrationskostnader | 35 | 41 | 12 | 10 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 503 | 404 | – | – |
| Övriga kostnader | 118 | 105 | – | – |
| Summa | 3 552 | 3 396 | 75 | 71 |
Not 32 Transaktioner med närstående
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCC:s dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. En modell baserad på armlängdsprincipen tillämpas vid prissättning av transaktioner mellan koncernens enheter.
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang | ||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 34 | 38 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang | –16 | –17 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 45 | 39 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 9 | 5 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 1 | 6 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 3 | 1 |
| Garantiförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang | 142 | 132 |
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 145 | 172 |
| Inköp från koncernföretag | –35 | –24 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 34 | 16 |
| Räntekostnader till koncernföretag | –16 | –9 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 888 | 1 125 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 353 | 447 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 151 | 380 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 7 | 7 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 26 260 | 25 142 |
Not 33 Leasing
NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som till exempel hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –631 | –588 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –65 | –58 |
| Totala kostnader aktiverade leasingavtal | –696 | –647 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd | –1 707 | –1 688 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal | –1 707 | –1 688 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –2 403 | –2 335 |
| Kassaflöde leasingavtal 1) | –697 | –646 |
1) Motsvarande amortering av leasingskulden.
Koncernen – Skulder för leasingavtal
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 499 | 473 |
| Långfristiga leasingskulder | 964 | 906 |
| Totala leasingskulder | 1 463 | 1 380 |
För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36.
Koncernen
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Leasegivare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 285 | 239 |
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år | 556 | 203 |
| som löper ut efter 5 år | 531 | – |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 1 372 | 442 |
Moderbolaget
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Leasetagare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 2 | 2 |
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år | 1 | 3 |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 3 | 5 |
Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 14 (12) MSEK.# Finansiell rapport
Noter
Nyttjanderättstillgångar
| Maskiner & Rörelse | fastigheter | Inventarier | Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | ||||
| 1 605 | 1 189 | 3 | 2 | 2 797 |
| Årets ökning av leasingavtal | 220 | 517 | 1 737 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –173 | –401 | 0 | –574 |
| Årets omräkningsdifferens | 10 | 7 | 0 | 16 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 662 | 1 311 | 3 | 2 976 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –808 | –686 | –2 | –1 496 |
| Avyttringar och utrangeringar | 173 | 387 | – | 560 |
| Årets avskrivningar | –271 | –359 | – | –631 |
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –5 | – | –12 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –914 | –662 | –2 | –1 579 |
| Restvärde vid årets början | 797 | 503 | 1 | 1 301 |
| Restvärde vid årets slut | 747 | 649 | 1 | 1 397 |
| Maskiner & Rörelse | fastigheter | Inventarier | Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | ||||
| 1 472 | 1 398 | 4 | 2 | 2 874 |
| Årets ökning av leasingavtal | 214 | 289 | –1 | 502 |
| Avyttringar och utrangeringar | –63 | –475 | 0 | –537 |
| Årets omräkningsdifferens | –19 | –23 | 0 | –42 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 605 | 1 189 | 3 | 2 797 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –608 | –842 | –2 | –1 450 |
| Avyttringar och utrangeringar | 63 | 461 | – | 524 |
| Årets avskrivningar | –270 | –318 | – | –588 |
| Årets omräkningsdifferens | 7 | 14 | – | 21 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –808 | –686 | –2 | –1 496 |
| Restvärde vid årets början | 864 | 555 | 2 | 1 422 |
| Restvärde vid årets slut | 797 | 503 | 1 | 1 301 |
Redovisningsprinciper
NCC som leasetagare
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasing- avgifter i NCC AB kostnadsförs löpande. Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och mot- svarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förläng- ningsoptioner ingår också i värderingen av skulden.
Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inled- ningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången.
Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingav- gifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nytt- janderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder.
Nyttjanderätter skrivs av under leasingperio- den. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskriv- ning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd.
NCC som leasegivare
En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operatio- nellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.
Sale-and-leaseback
En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och sam- tidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCC:s försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av leasingavtal
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 använder NCC en diskonterings- ränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner, respektive leasing- avtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden, respektive dotterbolags marginella upplåningsränta.
Not 33 forts.
Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. | 627 | 422 | – | – |
| Summa | 627 | 422 | – | – |
| Övriga ställda säkerheter | 9 | 9 | ||
| Summa ställda säkerheter | 636 | 431 | – | – |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncern bolags räkning | 26 254 | 25 136 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 1) | 2 987 | 2 296 | 6 | 5 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag | 142 | 132 | – | – |
| Summa eventualförpliktelser 2) | 3 129 | 2 428 | 26 260 | 25 142 |
1) Från och med 2024 redovisas utfärdade garantier i samband med upprättande av aktieöver- låtelseavtal inom Property Development i borgens- och garantiförpliktelser. Jämförelsetalen har justerats.
2) Borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen elimineras inte. I jämförelseperioden rapporteras dessa borgensåtaganden som NCC AB hade utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 0 (0) och för moderbolaget 0 (0)). Åtaganden gentemot Bonava är avslutade från och med juni 2023.
Ställda säkerheter
Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll
Avser i huvudsak leasade tillgångar i form av personbilar och lastbilar.
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
• fullgörande av entreprenadavtal
• utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
• NCC Treasury AB:s upplåning
• NCC:s pensionsskuld
Redovisningsprinciper
Ställda säkerheter
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balans- räkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
Not 35 Kassaflödesanalys
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Likvida medel | ||||
| Kassa och bank | 2 910 | 707 | ||
| Summa likvida medel | 2 910 | 707 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 930 | 133 | ||
| Summa enligt kassaflödesanalys | 930 | 133 |
Förvärv av anläggningstillgångar
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive tillgångar förvärvade via finansiell leasing för 765 (835) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 0 (280) MSEK varav 0 (15) MSEK ej medfört kassaflöde.
Moderbolaget
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (0) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats. Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Upplysningar om erhållna och betalda räntor
Koncernen
Under perioden uppgick erhållen ränta till 41 (26) MSEK. Under perioden uppgick betald ränta till 291 (188) MSEK.
Moderbolaget
Under perioden uppgick erhållen ränta till 34 (16) MSEK. Under perioden uppgick betald ränta till 16 (9) MSEK.# Kassaflöde hänförligt från andelar i gemensamma verksamheter
Koncernen | 2024 | 2023
---|---|---
Löpande verksamhet | 78 | 73
Förändring av rörelsekapital | –167 | –93
Investeringsverksamhet | –11 | –24
Finansieringsverksamhet | –55 | –3
Summa kassaflöde | –155 | –47
NCC 2024 113
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Förändringar i finansieringsverksamheten
| varav ej kassaflödes- påverkande poster | Valuta- kursdiffe- renser/ övrigt | UB Koncernen 2023 | Kassa- flöden | Förändring upp- räkning | UB 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 3 916 | –282 | – | – | –15 |
| Räntebärande fordringar | –834 | –30 | – | – | –51 |
| Leasingskulder | 1 380 | –697 | 841 | –65 | 4 |
| Summa | 4 462 | –1 009 | 841 | –65 | –62 |
Utdelningar | –781
Kassaflöde från finansierings- verksamheten | –1 790
| varav ej kassaflödes- påverkande poster | UB Moderbolaget 2023 | Kassa- flöden | Koncern- bidrag | Valutakurs - differen- ser/övrigt | UB 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 381 | –350 | – | 123 | 154 |
| Räntebärande fordringar | –166 | 134 | –116 | –121 | –269 |
| Summa | 215 | –216 | –116 | 2 | –115 |
Utdelning | 1 107
Kassaflöde från finansierings- verksamheten | 891
| varav ej kassaflödes- påverkande poster | Valuta- kursdiffe- renser/ övrigt | UB Koncernen 2022 | Kassa- flöden | Förändring upp- räkning | UB 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 2 849 | 1 070 | – | – | –3 |
| Räntebärande fordringar | –695 | –26 | – | – | –113 |
| Leasingskulder | 1 507 | –646 | 599 | –59 | –21 |
| Summa | 3 661 | 399 | 599 | –59 | –137 |
Utdelningar | –586
Kassaflöde från finansierings- verksamheten | –187
| varav ej kassaflödes- påverkande poster | UB Moderbolaget 2022 | Kassa- flöden | Koncern- bidrag | Valutakurs - differen- ser/övrigt | UB 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 700 | –250 | – | –69 | 381 |
| Räntebärande fordringar | –343 | 245 | –134 | 66 | –166 |
| Summa | 357 | –5 | –134 | –3 | 215 |
Utdelning | 539
Kassaflöde från finansierings- verksamheten | 534
Nettoskuldens utveckling
| Koncernen, MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –4 310 | –3 000 |
| Kassaflöde före finansiering | 3 990 | 361 |
| Förändring av leasingskuld | –714 | –461 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | – | – |
| Förändring av pensionsskuld | 650 | –624 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 2 | 0 |
| Betald utdelning | –781 | –586 |
| Nettoskuld utgående balans | –1 164 | –4 310 |
| Varav pensionsskuld | 94 | –556 |
| Varav leasingskuld enligt IFRS 16 | –1 463 | –1 380 |
| Varav övrig nettokassa / nettoskuld | 205 | –2 374 |
Övriga förändringar i rörelsekapital
| Koncernen MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | 75 | –46 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | 527 | –1 175 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | –958 | 1 590 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –356 | 369 |
Redovisningsprinciper
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Likvida medel
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Likvida medel som inte är tillgängliga för användning
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 136 | 294 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning | 136 | 294 |
Transaktioner som inte medför betalningar
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Ökning av nyttjanderättstillgångar leasing | 737 | 503 |
Not 35 forts.
NCC 2024 114
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Group Treasury policy (Principer för riskhantering)
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker beslutas av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet. Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
Avtalsvillkor
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till bindande krediter i EUR (2023 även SEK), motvärde 3 216 (5 101) MSEK. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Referensräntereformen
NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden.
Refinansieringsrisk
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital. NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företagsskuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 3 619 (3 916) MSEK, till 24 (18) månader.
Förfallostruktur kapitalbindning 1)
| 2024 | 2023 | |||
|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
| 2024 | – | – | 1 816 | 46 |
| 2025 | 1 269 | 35 | 1 000 | 25 |
| 2026 | 600 | 16 | 600 | 15 |
| 2027 | 1 000 | 28 | 500 | 13 |
| 2028 | – | – | – | – |
| 2029 | 750 | 21 | – | – |
| Totalt | 3 619 | 100 | 3 916 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
NCC har följande marknadsfinansieringsprogram:
| Marknadsfinansieringsprogram | Ram | Utnyttjat Nom MSEK |
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | – |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 270 |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige 1) | 5 000 MSEK | 3 350 |
| Totalt | 3 620 |
1) 3 350 (2 850) MSEK är gröna obligationer varav 2 250 (1 750) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm.
Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 100 (100) procent av marknadsfinansieringsprogram.
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 481 (5 361) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,9 (2,0) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 3 486 (1 208) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 11 (10) procent av omsättningen.
Förfallostruktur outnyttjade bindande kreditfaciliteter
| 2024 | 2023 | |||
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
| 2024 | – | – | 2 260 | 42 |
| 2025 | 265 | 8 | – | – |
| 2026 | 3 216 | 92 | 3 101 | 58 |
| Totalt | 3 481 | 100 | 5 361 | 100 |
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
NCC 2024 115
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta) 1)
| 2024 | 2023 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Räntebärande skulder | 4 031 | 303 | 1 143 | 1 771 | 814 | – | 4 233 | 1 015 | 963 | 1 745 | 511 | – |
| Leasingskulder | 1 574 | – | 546 | 680 | 311 | 37 | 1 487 | – | 522 | 619 | 278 | 69 |
| Ränteswappar | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | 1 | – | 0 | 1 | – | – |
| Oljeterminer | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | 4 | 0 | 4 | 0 | – | – |
| Elterminer | 15 | 4 | 9 | 2 | – | – | 17 | 2 | 4 | 11 | – | – |
| Leverantörsskulder | 4 841 | 4 841 | – | – | – | – | 6 105 | 6 105 | – | – | – | – |
| Totalt | 10 462 | 5 148 | 1 698 | 2 454 | 1 125 | 37 | 11 847 | 7 122 | 1 492 | 2 376 | 789 | 69 |
1) Exklusive pensionsskuld.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade valutaderivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)
| 2024 | 2023 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | |
| Valutaterminer | ||||||
| – utflöde | –3 445 | –3 121 | –265 | –59 | –4 859 | –3 983 |
| – inflöde | 3 448 | 3 122 | 267 | 59 | 4 790 | 3 938 |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | 3 | 1 | 2 | 0 | –69 | –45 |
Ränterisker
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt extern finansiering.# NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebind- ningen för likvida medel och kortfristiga placeringar inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden.
I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1).
NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 300 (575) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntere- formen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underlig- gande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2024.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande före- tagsskuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel och kortfristiga placeringar var14 (10) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 486 (1 208) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 4 (6) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 3 619 (3 916) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 10 (8) månader.
Per den 31 december 2024 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebä- rande företagsskulden med ett nominellt värde på 300 (575) MSEK. Ränteswap- parnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2024 netto till 1 (5) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 2 (0) MSEK, kortfristiga fordringar om 0 (7) MSEK samt långfristiga skulder om 1 (2) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 1,5 (0,8) och 4,3 (3,5) år med en genomsnittlig fast ränta på 3,0 (2,0) procent.
En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 0 (–15) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. Avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar skulle en höjning av räntenivån med en procentenhet medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt övrigt totalresultat med 6 (6) MSEK .
Förfallostruktur räntebindning
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | 2024 | 2024 | 2023 | 2023 |
| 2024 | – | – | 2 966 | 76 |
| 2025 | 2 919 | 81 | 650 | 17 |
| 2026 | 200 | 5 | 200 | 5 |
| 2027 | 100 | 3 | 100 | 3 |
| 2028 | – | – | – | – |
| 2029 | 400 | 11 | – | – |
| Totalt | 3 619 | 100 | 3 916 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld .
Valutarisker
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
Transaktionsexponering
I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkringsre- dovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp (säkringskvot 1:1) samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassa- flödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde .
Valutautflöden
Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valuta- risken visar förändringen av årets resultat samt eget kapital om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder .
| Valuta | Motvärde i MSEK | Brutto utflöde | Säkrad andel % | MSEK osäkrad andel | Valutarisk 5 % Säkrad efter skatt på MSEK | Brutto utflöde | Säkrad andel % | MSEK osäkrad andel | Valutarisk 5 % Säkrad efter skatt på MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2024 | 2024 | 2024 | 2024 | 2023 | 2023 | 2023 | 2023 | |
| EUR | 2 198 | 2 086 | 95 | 4 | 2 | 2 376 | 2 064 | 87 | 12 |
| DKK | 93 | 47 | 51 | 2 | 59 | 30 | 51 | 2 | 34 |
| NOK | 193 | 4 | 2 | 8 | 230 | 78 | 34 | 6 | |
| Övriga | 43 | 13 | 30 | 1 | 114 | 49 | 43 | 3 | |
| Totalt | 2 527 | 2 150 | 85 | 15 | 2 779 | 2 221 | 80 | 22 |
Valutainflöden
Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.
| Valuta | Motvärde i MSEK | Brutto inflöde | Säkrad andel % | MSEK osäkrad andel | Valutarisk 5 % Säkrad efter skatt på MSEK | Brutto inflöde | Säkrad andel % | MSEK osäkrad andel | Valutarisk 5 % Säkrad efter skatt på MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2024 | 2024 | 2024 | 2024 | 2023 | 2023 | 2023 | 2023 | |
| DKK | 87 | 24 | 28 | 3 | 81 | 44 | 54 | 1 | |
| Övriga | 29 | – | – | 1 | 48 | – | – | 2 | |
| Totalt | 116 | 24 | 21 | 4 | 129 | 44 | 34 | 3 |
Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2024 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden, utestående säkringsposition
Nedanstående tabell visar den utestående totala säkringspositionen per valuta vid årsskiftet avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2024 | 2024 | 2024 | 2023 | 2023 | 2023 | 2023 | |
| Motvärde i MSEK | ||||||||
| EUR | 483 | 184 | 246 | 53 | 954 | 321 | 593 | 39 |
| Övriga | 23 | 16 | 6 | – | 6 | 6 | 0 | – |
| Total säkringsposition | 506 | 201 | 252 | 53 | 960 | 328 | 594 | 39 |
| Totalt kontrakterade samt prognostiserade valutautlöden. | 813 | 210 | 435 | 168 | 1 307 | 345 | 798 | 165 |
| Säkrad andel (%) | 62 | 96 | 58 | 32 | 73 | 95 | 74 | 24 |
| Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden: | ||||||||
| EUR valutaterminer | 11,38 | 11,33 | 11,38 | 11,56 | 11,41 | 11,29 | 11,48 | 11,32 |
Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valuta terminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto 5 (–27) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 6 (9) MSEK och som övriga långfristiga skulder 0 (1) MSEK samt övriga kort- fristiga skulder 1 (35) MSEK .
Valutafördelning av finansiering
Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp .
Räntebärande skulder
| Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2024 | 2023 | 2023 | |
| SEK | 3 619 | 100 | 3 916 | 100 |
| Totalt | 3 619 | 100 | 3 916 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld .
Finansiering via valutaderivat (valutaswappar)
| Köp +/ Sälj – | Köp +/ Sälj – | |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| DKK | 1 368 | 2 305 |
| EUR | –1 322 | –700 |
| NOK | –23 | – |
| PLN | 30 | 33 |
| USD | 1010 | – |
| Netto | 62 | 1 638 |
Omräkningsexponering
Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras. Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbo- lag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2024 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av övrigt totalresultat med 220 (216) MSEK, se tabellen nedan.
| Valuta | Netto- investering | Valutarisk 5 % | Netto- investering | Valutarisk 5 % |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2024 | 2023 | 2023 | |
| DKK | 2 694 | 135 | 2 512 | 126 |
| EUR | 511 | 26 | 480 | 24 |
| NOK | 1 195 | 60 | 1 323 | 66 |
| Totalt | 4 400 | 220 | 4 315 | 216 |
Prisrisker
Prisrisker i bitumen
En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leve- rantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet (säkringskvot 1:1). Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt.Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken vid inköp av bitumen uppgick till netto 1 (–4) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 0 (4) MSEK. Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumen- priset med 10 procent per 31 december 2024 förändra övrigt totalresultat med 2 (2) MSEK samt resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Inköp av bitumen
Nedanstående tabell visar koncernens totala inköp avseende både kundkontrakt med fast pris och indexreglerat pris samt säkrad andel via oljeterminer under året. NCC säkrar endast kundkontrakt med fast pris.
| Inköp bitumen (ton) | Säkrad andel bitumen (ton) | Säkrad andel via oljeterminer (%) | Inköp bitumen (ton) | Säkrad andel bitumen (ton) | Säkrad andel via oljeterminer (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| 212 265 | 38 971 | 18 | 196 000 | 31 816 | 16 |
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym totala inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| 2024 | 2023 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) 1) | 480 299 | 230 307 | 240 | 149 474 | 093 | 9 715 | 227 331 | 237 047 |
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 6 729 | 924 | 5 748 | 57 | 7 498 | 459 | 6 840 | 199 |
| Säkrad andel (%) | 1 | 9 | 2 | 0 | 2 | 5 | 3 | 0 |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 30 | 5 | 25 | 0 | 35 | 2 | 32 | 1 |
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 4 447 | 4 917 | 4 371 | 4 448 | 4 611 | 4 472 | 4 626 | 4 415 |
1) Prognostiserad volym för 2024 är till och med 2026 och för 2023 till och med 2025.
Prisrisker i el
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till fyra år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar.
Utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 144 066 (136 508) MWh, varav 24 867 (24 728) MWh förfaller inom 3 månader, 50 070 (47 288) MWh förfaller om 3–12 månader och 69 130 (64 492) MWh förfaller efter ett år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto –15 (–17) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga skulder 15 (17) MSEK. Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2024 förändra övrigt totalresultat med 5 (6) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Kreditrisker
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 39 (45) MSEK vid utgången av 2024. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1% på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 486 (1 208) MSEK.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier. Andel kundfordringar med någon typ av säkerhet uppgår för året till 18,9 (17,4) procent.
Åldersanalys kundfordringar
| 2024 | 2023 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Reserv för osäkra fordringar | Koncernen | Reserv för osäkra fordringar | |
| Ej förfallna kundfordringar | 6 495 | – | 6 334 | – |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 574 | –3 | 935 | – |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 74 | 0 | 93 | – |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 145 | –10 | 148 | –33 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 1 381 | –334 | 1 651 | –432 |
| Summa | 8 669 | –347 | 9 161 | –465 |
Not 36 forts. NCC 2024 118
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt Finansiell rapport Noter
Inom NCC finns dels bedömda/befarade kundförluster som i huvudsak är hänförliga till pågående diskussioner eller tvister med beställaren och dels konstaterade/befarade kreditförluster som i huvudsak är hänförliga till bristande betalningsförmåga hos beställaren. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och avser inte en fråga om beställarens kreditvärdighet. Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Förutom dessa är kundförlusterna låga, vilket innebär att reserven för osäkra fordringar förfallna <180 dagar är låg. Reserveringar för osäkra kundfordringar samt återföringar av desamma, vilka i huvudsak är hänförligt till pågående diskussioner/tvister med beställaren, s.k. performance obligations, redovisas som minskade intäkter i bolagets entreprenadprojekt och ingår följaktligen som nettoomsättning i resultaträkningen. De konstaterade eller befarade kreditförluster som uppkommer med anledning av kundens bristande betalningsförmåga återfinns istället som kostnader för produktion eller som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen. Under 2024 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2023 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentligt belopp. Se även under redovisningsprinciper.
Reserv för osäkra fordringar
| Koncernen | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Ingående balans | –465 | –723 |
| Årets reservering | –408 | –324 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 524 | 548 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 36 |
| Utgående balans | –347 | –465 |
Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument
Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar i bostadsobligationer och räntefonder samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument. Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga obligationsinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.
Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.
| Klassificering av finansiella instrument | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat, eget kapital | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Derivat som används i säkringsredovisning | Summa redovisat värde | Finansiella skulder värderade till verkligt värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, 2024 | |||||||
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | – | 68 | 68 | 68 | 68 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | – | – | 201 | – | 201 | 202 | 202 |
| Pensionsfordran | – | – | 94 | – | 94 | 94 | 94 |
| Övriga långfristiga fordringar | – | 2 | – | – | 2 | 2 | 2 |
| Kundfordringar | – | – | 8 322 | – | 8 322 | 8 322 | 8 322 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | – | – | 3 | – | 3 | 3 | 3 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | – | – | 138 | – | 138 | 138 | 138 |
| Övriga fordringar | 5 | 7 | 21 | – | 33 | 33 | 33 |
| Kortfristiga placeringar | 506 | – | 70 | – | 576 | 575 | 575 |
| Likvida medel | – | – | 2 910 | – | 2 910 | 2 910 | 2 910 |
| Summa tillgångar | 511 | 9 | 11 760 | 68 | 12 348 | 12 348 | 12 348 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 3 314 | – | 3 314 | 3 348 | 3 348 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 | – | 16 | – | 17 | 17 | 17 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | – | – | – | – | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 1 769 | – | 1 769 | 1 779 | 1 779 |
| Leverantörsskulder | – | – | 4 841 | – | 4 841 | 4 841 | 4 841 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | – | 39 | – | 39 | 39 | 39 |
| Övriga kortfristiga skulder | 16 | 6 | – | – | 22 | 22 | 22 |
| Summa skulder | 18 | 6 | 9 979 | 10 002 | 10 046 | 10 046 |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt# Finansiell rapport Noter
Not 36 forts. NCC 2024
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Derivat som används i säkringsredovisning | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, 2023 | |||||
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 68 | 68 | 68 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | – | – | 204 | 204 | 203 |
| Pensionsfordran | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga fordringar | – | – | – | – | – |
| Kundfordringar | – | 8 696 | – | 8 696 | 8 696 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | – | 129 | – | 129 | 129 |
| Övriga fordringar | 16 | 66 | – | 98 | 98 |
| Kortfristiga placeringar | 450 | 51 | – | 501 | 500 |
| Likvida medel | – | 707 | – | 707 | 707 |
| Summa tillgångar | 467 | 16 | 9 852 | 68 | – |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 3 006 | 3 006 | 2 987 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 | – | 11 | 13 | 13 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | – | – | 556 | 556 | 556 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 2 289 | 2 289 | 2 285 |
| Leverantörsskulder | – | – | 6 105 | 6 105 | 6 105 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | – | 24 | 24 | 24 |
| Övriga kortfristiga skulder | 57 | 53 | – | 110 | 110 |
| Summa skulder | 59 | 53 | 11 991 | 12 103 | 12 080 |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
Moderbolaget, 2024
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 45 | 45 | 45 |
| Kundfordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 423 | – | 423 | 423 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2 | – | 2 | 2 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 930 | – | 930 | 930 |
| Summa tillgångar | 1 357 | 45 | 1 402 | 1 402 |
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 3 | 3 | |
| Leverantörsskulder | 14 | 14 | 14 | |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 158 | 158 | 158 | |
| Summa skulder | 175 | 175 | 175 |
Moderbolaget, 2023
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 45 | 45 | 45 |
| Kundfordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 314 | – | 314 | 314 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 133 | – | 133 | 133 |
| Summa tillgångar | 449 | 45 | 494 | 494 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 | 2 | 2 | |
| Leverantörsskulder | 19 | 19 | 19 | |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 387 | 387 | 387 | |
| Summa skulder | 408 | 408 | 408 |
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde. I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finan- siella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Not 36 forts. NCC 2024
Introduktion FörvaltningsberättelseHållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
| 2024 | 2023 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Kortfristiga placeringar | 506 | – | – | 506 | 450 | – | – | 450 |
| Derivatinstrument | – | 5 | – | 5 | – | 16 | – | 16 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 9 | – | 9 | – | 16 | – | 16 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||||
| Eget kapitalinstrument | – | – | 68 | 68 | – | – | 68 | 68 |
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 202 | – | – | 202 | 203 | – | – | 203 |
| Kortfristiga placeringar | 69 | – | – | 69 | 49 | – | – | 49 |
| Summa tillgångar | 777 | 14 | 68 | 859 | 702 | 32 | 68 | 802 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument | – | 6 | – | 6 | – | 53 | – | 53 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 18 | – | 18 | – | 59 | – | 59 |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 2 284 | 2 843 | – | 5 127 | 1 747 | 3 525 | – | 5 272 |
| Summa skulder | 2 284 | 2 867 | – | 5 151 | 1 747 | 3 637 | – | 5 384 |
Kvittning av finansiella instrument
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2024 | 2023 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | |
| Redovisade bruttobelopp 1) | 14 | 24 | 32 | 112 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning | –7 | –7 | –29 | –29 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning | 7 | 17 | 3 | 83 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga fordringar med 5 (16) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 2 (0) MSEK och i övriga fordringar med 7 (16) MSEK. I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 6 (53) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i långfristiga skulder med 1 (2) och i övriga kortfristiga skulder med 17 (57) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat.
Redovisningsprinciper
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella place- ringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balans- räkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finan- siell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)
• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
• Derivat som används i säkringsredovisning
• Övriga skulder
En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt rän- tebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstru- ment, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassa- flödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid översti- gande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (eget kapitalinstrument)
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.# Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Derivat som används i säkringsredovisning
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.
Övriga finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Nedskrivning
NCC tillämpar nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa redovisas som ett avdrag på tillgången. Detta avser finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat.
Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet.
För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9.
Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 180 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.
Säkringsredovisning
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutariski i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el.
Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat.
När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
* den inkluderas i den icke-finansiella postens anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället (gäller för säkring av en transaktion som resulterar i redovisning av en icke-finansiell post), eller
* den omklassificeras till resultatet i samma period eller perioder som det säkrade förväntade kassaflödet påverkar resultatet (gäller för andra kassaflödessäkringar)
Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.
Säkring av valutarisk i transaktionsflöden
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Säkring av koncernens räntebindning
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
Säkring av prisrisker i bitumen och el
NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar. Förändringar i effektiva säkringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en fyraårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
Finansiella instrument i moderbolaget
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av fordringar
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.
Not 37
Uppgifter om moderbolaget
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna, Sverige. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap. Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna.
Koncernredovisningen består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter.
Not 38
Händelser efter balansdagen
I februari meddelades att NCC kommer att genomföra en strategisk översyn av affärsområdet NCC Industry under 2025. Olika alternativ kommer att utvärderas inklusive möjligheten att avyttra affärsområdet.
Not 39
Disposition av företagets vinst
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel 5 194 085 018 disponeras enligt följande:
| Beskrivning | Belopp (SEK) |
|---|---|
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 9,00 SEK per aktie ¹) | |
| Extra utdelning till aktieägarna 2,00 SEK per aktie ¹) | |
| Total utdelning | 1 075 716 037 |
| I ny räkning balanseras | 4 118 368 981 |
| Summa | 5 194 085 018 |
¹) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 31 december 2024 och kan komma att ändras om antalet utestående aktier ändras per utbetalningsdagen. Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av bolagets framtida vinster, finansiella ställning, kapitalbehov och de makroekonomiska förutsättningarna. NCC:s styrelse har föreslagit en ordinarie utdelning på 9,00 (8,00) SEK per aktie samt en extra utdelning på 2,00 SEK per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen.
Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen 6,50 SEK per aktie, vilken inkluderar extrautdelningen på 2,00 SEK per aktie, föreslås bli den 9 maj 2025 med utbetalning den 14 maj 2025. För den andra utbetalningen om 4,50 SEK per aktie föreslås avstämningsdag vara den 7 november 2025 med utbetalning den 12 november 2025.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 april 2025. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2025.# Fastställelse
Solna den 9 april 2025
Alf Göransson
Styrelseordförande
Ida Aall Gram
Styrelseledamot
Simon de Château
Styrelseledamot
Cecilia Fasth
Styrelseledamot
Mats Jönsson
Styrelseledamot
Daniel Kjørberg Siraj
Styrelseledamot
Birgit Nørgaard
Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Karl G Sivertsson
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Harald Stjernström
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 april 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Auktoriserad revisor
NCC 2024 123
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2024 med undantag för bolagsstyrningsrap- porten på sidorna 69–79. Bolagets årsredovis- ning och koncernredovisning ingår på sidorna 52–123 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningsla- gen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernre- dovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 69–79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisning- ens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk- ningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredo- visningen och koncernredovisningen är fören- liga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbola- gets revisionsutskott i enlighet med revisors- förordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisions- sed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standar- der beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhanda hållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moder- företag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhäm- tat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rappor- terna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikel- ser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. I en verksamhet som NCC:s är det framfö- rallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar på den finansiella rapporteringen som påver- kar vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen att vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Infrastructure samt Industry. Därutöver har vi identifierat ett antal andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsätt- ningar och tvister.
Baserat på riskbedömningen har det cen- trala revisionsteamet utarbetat en revisions- strategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har de största största enheterna inom respektive affärsom- råde reviderats. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget, koncernredovisningen och Treasury och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisions- teamen inom respektive affärsområde.
Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda kontroller inom de finan- siella processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Förutom granskningen i Sverige, har huvud- ansvarig revisor och andra medarbetare i revisionen under året besökt fyra verksamheter i Danmark, Finland och Norge i syfte att skapa en förståelse för verksamheten i dessa länder, göra en översiktlig genomgång av viktigare delar av den finansiella rapporteringen utifrån koncernens redovisningsprinciper, samt att utvärdera efterlevnaden av utvalda delar av NCC:s ramverk för intern kontroll. Vi har även gjort projektbesök i NCC:s svenska verksamhet.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påver- kades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor- terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentlig- heter eller misstag. De betraktas som väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finan- siella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fast- ställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra gransk- ningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt- ning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finan- siella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernre- dovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revi- sionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalan- den om dessa områden.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan infor- mation än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–50 och 128–137. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
NCC 2024 124
Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2024 som vi inhäm- tade före datumet för denna revisionsberät- telse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovis- ningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie- rats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre- dovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun- skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rappor- tera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Styrelsen och verkställande direktören ansva- rar även för den interna kontroll som de bedö- mer är nödvändig för att upprätta en årsredo- visning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda anta- gandet om fortsatt drift.# Revisionsberättelse
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättel- sen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhäm- tat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhets- art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekono- miska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono- miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direk- tören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvän- diga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att med- elsförvaltningen ska skötas på ett betryg- gande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvalt- ningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum- melser som kan föranleda ersättningsskyldig- het mot bolaget, eller att ett förslag till disposi- tioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisors- inspektionens webbplats: www.revisors- inspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
NCC 2024 125
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Revisionsberättelse
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rap- porten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekom- mendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
NCC 2024 126
Finansiell rapport
Revisionsberättelse
Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk- ställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finan- siella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säker- het om huruvida årsredovisningen och kon- cernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernre- dovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Särskilt betydelsefullt område
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt
2024 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 45 (44) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostna- der i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumen- terade i projektens slutlägesprognoser. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings- och tilläggsarbeten, riktprisjusteringar och bristande anbudsförutsättningar. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskatt- ningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Se avsnitten ”Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag”, ”Väsentliga uppskattningar och bedömningar” (delavsnitten ”Successiv vinstavräkning av projekt”, ”Garantiåtagande” och ”Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera”) i not 2 Intäktsredovisning, not 28 Övriga avsättningar och not 34 Ställda säkerheter, borgens- garanti- och eventualförpliktelser (delavsnittet ”Eventualförpliktelser”).
NCC redovisar intäkter och resultat i entreprenadprojekt redovisas i enlighet med IFRS 15. Redovisningen för pågående projekt baseras, i enlighet med denna standard, på antaganden om bedömningar om det slutliga utfallet i projekten. Av detta följer att en viktig del av vår revision är att med NCC, företagsledningen och revisionsutskottet diskutera NCC:s bedöm- ningar och de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras. Utöver detta bygger vår revision på substansmässiga åtgärder, olika analyser och granskning av kontroller.
Vid granskningen, har vi för att säkerställa framför allt värderingen, periodiseringen och riktigheten, bland annat utfört följande revisionsåtgärder:
* Vi har utvärderat och på stickprovsbasis granskat utvalda nyckelkontroller i NCC:s projekt- process, från kalkylering till löpande projektrapportering samt prognoser/forecast för projek- ten. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut.
* Vi har utfört bland annat databaserad analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ledningen.
* På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen.
* För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektle- dare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt.
* För utvalda tvister har vi inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud.Vi har utöver detta gått igenom NCC:s dokumentation, diskuterat gjorda bedömningar med representanter för NCC, samt bolagets interna juristavdelning på divisions- och koncernnivå för vissa av de mer väsentliga ärendena. Baserat på detta har vi bedömt den redovisningsmässiga hanteringen.
Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s redovisning och tillämpade antaganden och upp- skattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har kommunicerat till revisionsutskottet att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor. Slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.# Revisorns yttrande om Esef-rapporten
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättas i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 69–79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 9 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.
Stockholm den 10 april 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Auktoriserad revisor
NCC 2024 | 127
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Övrigt
Flerårsöversikt
129
Kvartalsdata
132
Definitioner
133
Finansiell information
136
Kontaktuppgifter
137
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
NCC 2024 | 128
Övrigt
Flerårsöversikt
RESULTATRÄKNING, MSEK
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 53 922 | 53 414 | 54 198 | 56 932 | 61 609 |
| Kostnader för produktion | –49 589 | –48 894 | –50 202 | –52 245 | –56 330 |
| Bruttoresultat | 4 333 | 4 520 | 3 996 | 4 687 | 5 280 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –2 967 | –2 808 | –2 981 | –3 156 | –3 223 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | –3 165 | 22 | 19 | 5 | – |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –24 | –16 | 0 | –2 | –27 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | –46 | 59 | 265 | 3 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 12 | 10 | 262 | –11 | –6 |
| Rörelseresultat | 1 360 | 1 825 | 1 358 | 1 802 | 2 032 |
| Finansiella intäkter | 30 | 20 | 29 | 80 | 75 |
| Finansiella kostnader | –110 | –80 | –87 | –79 | –244 |
| Finansnetto | –80 | –60 | –59 | 1 | –169 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 281 | 1 765 | 1 299 | 1 803 | 1 863 |
| Skatt | –22 | –257 | –230 | –230 | –292 |
| Periodens resultat | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 | 1 571 |
| Hänförs till: | |||||
| NCC:s aktieägare | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 | 1 571 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – |
| Periodens resultat | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 | 1 571 |
NCC 2024 | 129
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Flerårsöversikt
BALANSRÄKNING, MSEK
| Tillgångar | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Goodwill | 1 800 | 1 852 | 1 943 | 1 913 | 1 942 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 342 | 335 | 326 | 545 | 731 | |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 952 | 1 600 | 1 420 | 1 300 | 1 396 | |
| Rörelsefastigheter | 875 | 790 | 909 | 867 | 892 | |
| Maskiner och inventarier | 2 306 | 2 296 | 2 504 | 2 310 | 2 158 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 93 | 82 | 83 | 84 | 88 | |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 125 | 128 | 184 | 204 | 201 | |
| Pensionsfordran | – | – | 68 | – | 94 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 19 | 23 | 36 | 21 | 23 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 587 | 609 | 564 | 583 | 557 | |
| Summa anläggningstillgångar | 8 099 | 7 714 | 8 037 | 7 827 | 8 082 | |
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Nyttjanderättstillgångar | 11 | 2 | 2 | 1 | 1 | |
| Exploateringsfastigheter | 1 492 | 1 005 | 1 179 | 1 265 | 1 314 | |
| Pågående fastighetsprojekt | 4 610 | 5 370 | 7 171 | 3 794 | 749 | |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 496 | – | 0 | 4 986 | 6 302 | |
| Andelar i intresseföretag | 295 | 431 | 74 | 201 | 238 | |
| Varulager | 953 | 1 059 | 1 079 | 1 120 | 1 052 | |
| Skattefordringar | 58 | 70 | 118 | 43 | 42 | |
| Kundfordringar | 7 084 | 7 748 | 8 205 | 8 696 | 8 322 | |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 349 | 1 367 | 1 410 | 1 076 | 837 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 907 | 952 | 857 | 1 190 | 1 096 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 126 | 103 | 117 | 129 | 138 | |
| Övriga fordringar | 740 | 552 | 386 | 415 | 368 | |
| Kortfristiga placeringar | 174 | 487 | 394 | 501 | 576 | |
| Likvida medel | 2 155 | 2 561 | 534 | 707 | 2 910 | |
| Summa omsättningstillgångar | 20 450 | 21 707 | 21 528 | 24 124 | 23 945 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 28 549 | 29 421 | 29 565 | 31 950 | 32 026 | |
| Eget kapital | ||||||
| Aktieägarnas kapital | 3 972 | 5 844 | 7 183 | 7 324 | 8 663 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | |
| Summa eget kapital | 3 972 | 5 844 | 7 183 | 7 324 | 8 663 | |
| Skulder | ||||||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 965 | 2 038 | 3 286 | 3 006 | 3 314 | |
| Övriga långfristiga skulder | 60 | 47 | 60 | 13 | 17 | |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 832 | 1 997 | – | 556 | 0 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 196 | 464 | 943 | 889 | 1 165 | |
| Övriga avsättningar | 2 586 | 2 608 | 2 481 | 2 218 | 2 448 | |
| Summa långfristiga skulder | 9 639 | 7 154 | 6 770 | 6 683 | 6 944 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 606 | 2 176 | 1 012 | 2 289 | 1 769 | |
| Leverantörsskulder | 4 487 | 4 567 | 5 165 | 6 105 | 4 841 | |
| Skatteskulder | 66 | 22 | 14 | –0 | 14 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4 104 | 4 830 | 4 754 | 5 058 | 5 226 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 727 | 3 588 | 3 512 | 3 396 | 3 552 | |
| Avsättningar | 19 | 13 | 7 | – | 2 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 930 | 1 227 | 1 148 | 1 096 | 1 016 | |
| Summa kortfristiga skulder | 14 938 | 16 422 | 15 612 | 17 944 | 16 419 | |
| Summa skulder | 24 577 | 23 577 | 22 382 | 24 627 | 23 363 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 28 549 | 29 421 | 29 565 | 31 950 | 32 026 |
NCC 2024 | 130
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Flerårsöversikt
NYCKELTAL
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskaper, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 53 922 | 53 414 | 54 198 | 56 932 | 61 609 |
| Rörelseresultat | 1 360 | 1 825 | 1 358 | 1 802 | 2 032 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 281 | 1 765 | 1 299 | 1 803 | 1 863 |
| Periodens resultat | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 | 1 571 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 3 353 | 3 467 | 2 924 | 2 432 | –1 672 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 569 | 2 260 | 265 | 807 | 4 638 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –463 | –363 | –401 | –446 | –647 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 106 | 1 896 | –136 | 361 | 3 990 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 322 | –1 492 | –1 896 | –187 | –1 790 |
| Förändring av likvida medel | –260 | 406 | –2 027 | 173 | 2 203 |
| Avkastningsmått | |||||
| Avkastning på eget kapital, % | 37 | 32 | 17 | 21 | 21 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12 | 16 | 12 | 15 | 15 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | |||||
| EBITDA % | 5,2 | 5,9 | 4,8 | 5,3 | 5,4 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 12,7 | 23,0 | 15,9 | 23,9 | 9 |
| Soliditet, % | 14 | 20 | 24 | 23 | 27 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 26 | 21 | 15 | 18 | 16 |
| Nettokassa +/Nettoskuld | – | –4 823 | –2 932 | –3 000 | –4 310 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,2 | 0,5 | 0,4 | 0,6 | 0,1 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 11 375 | 12 055 | 11 480 | 13 175 | 13 746 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 10 983 | 11 430 | 11 766 | 12 776 | 13 818 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 4,9 | 4,7 | 4,6 | 4,5 | 4,5 |
| Utgående ränta, % ¹) | 1,1 | 1,1 | 4,1 | 5,1 | 4,9 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år ¹) | 1,0 | 0,5 | 1,0 | 0,7 | 0,8 |
| Orderläge, MSEK | |||||
| Orderingång | 51 199 | 55 786 | 53 285 | 56 819 | 54 730 |
| Orderstock | 50 945 | 55 763 | 54 995 | 53 422 | 50 723 |
| Aktiedata per aktie, SEK | |||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning | 11,68 | 14,02 | 10,29 | 16,11 | 16,08 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, efter utspädning | 14,56 | 21,00 | 2,55 | 8,27 | 47,45 |
| P/E-tal, före utspädning | 13 | 12 | 9 | 8 | 10 |
| Utdelning ordinarie, SEK | 5,00 | 6,00 | 6,00 | 8,00 | 9,00 |
| 2) Extra utdelning, SEK | 2,00 | ||||
| 2) Direktavkastning, % | 3,3 | 3,6 | 6,2 | 6,4 | 6,8 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 3,3 | 3,6 | 6,2 | 6,4 | 5,5 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 36,89 | 54,32 | 73,60 | 74,99 | 88,59 |
| Börskurs/eget kapital, % | 407 | 309 | 132 | 167 | 183 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 150,00 | 167,70 | 97,25 | 125,60 | 162,40 |
| Antal aktier, miljoner | |||||
| Totalt antal utgivna aktier | 3)4) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 99,8 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,8 | 0,8 | 10,8 | 2,1 | 2,0 |
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut | 107,7 | 107,6 | 97,6 | 97,7 | 97,8 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden | 107,8 | 107,6 | 103,9 | 97,6 | 97,7 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 16 144 | 18 035 | 9 636 | 12 271 | 15 879 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 14 388 | 13 002 | 12 485 | 12 243 | 11 776 |
1) Avser räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enligt IAS19 och leasing enligt IFRS16.
2) Utdelning 2024 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
4) Indragning av 8 674 866 egna aktier serie B gjordes under andra kvartalet 2023.
NCC 2024 131
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Kvartalsdata
Kvartalsvärden, 2024
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Orderingång | 13 353 | 14 664 | 13 264 | 13 449 | 54 730 |
| Orderstock | 56 270 | 54 956 | 53 498 | 50 723 | 50 723 |
| Nettoomsättning | 11 561 | 15 448 | 14 277 | 20 323 | 61 609 |
| Rörelseresultat | –100 | 623 | 665 | 844 | 2 032 |
| Resultat efter finansiella poster | –117 | 589 | 612 | 779 | 1 863 |
| Resultat efter skatt | –93 | 472 | 472 | 721 | 1 571 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,95 | 4,83 | 4,83 | 7,37 | 16,08 |
| Kassaflöde före finansiering | 42 | –383 | –309 | 4 | 640 |
| Soliditet % | 24 | 21 | 22 | 27 | 27 |
| Nettokassa +/Nettoskuld | – | –4 530 | –5 215 | –5 948 | –1 164 |
Kvartalsvärden, 2023
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Orderingång | 16 288 | 14 691 | 9 681 | 16 159 | 56 819 |
| Orderstock | 58 910 | 59 359 | 54 594 | 53 422 | 53 422 |
| Nettoomsättning | 12 464 | 14 854 | 14 022 | 15 592 | 56 932 |
| Rörelseresultat | 152 | 503 | 789 | 358 | 1 802 |
| Resultat efter finansiella poster | 185 | 493 | 771 | 354 | 1 803 |
| Resultat efter skatt | 153 | 407 | 621 | 392 | 1 573 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 1,56 | 4,17 | 6,36 | 4,02 | 16,11 |
| Kassaflöde före finansiering | 19 | –1 274 | 764 | 851 | 361 |
| Soliditet % | 24 | 22 | 24 | 23 | 23 |
| Nettokassa +/Nettoskuld | –1 164 | –3 251 | –4 472 | –3 710 | –4 310 |
NCC Infrastructure
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 5 002 | 4 638 | 4 725 | 4 554 | 18 919 | 16 707 |
| Orderstock | 17 484 | 17 263 | 17 639 | 16 824 | 16 824 | 16 074 |
| Nettoomsättning | 3 690 | 4 740 | 4 250 | 5 425 | 18 105 | 17 667 |
| Rörelseresultat | 68 | 145 | 151 | 172 | 535 | 723 |
| Rörelsemarginal, % | 1,8 | 3,1 | 3,6 | 3,2 | 3,0 | 4,1 |
NCC Building Nordics
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 1 818 | 3 824 | 2 075 | 3 676 | 11 392 | 16 654 |
| Orderstock | 17 880 | 17 951 | 16 637 | 16 720 | 16 720 | 18 684 |
| Nettoomsättning | 3 231 | 3 582 | 3 210 | 3 861 | 13 884 | 14 615 |
| Rörelseresultat | 38 | 100 | 104 | 184 | 426 | 343 |
| Rörelsemarginal, % | 1,2 | 2,8 | 3,2 | 4,8 | 3,1 | 2,3 |
NCC Building Sweden
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 2 643 | 2 620 | 4 579 | 2 397 | 12 239 | 12 661 |
| Orderstock | 15 987 | 14 954 | 16 574 | 14 980 | 14 980 | 16 753 |
| Nettoomsättning | 3 409 | 3 653 | 2 959 | 3 991 | 14 012 | 14 475 |
| Rörelseresultat | 55 | 71 | 45 | –142 | 30 | 272 |
| Rörelsemarginal, % | 1,6 | 2,0 | 1,5 | –3,6 | 0,2 | 1,9 |
NCC Industry
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 4 018 | 3 778 | 2 137 | 2 951 | 12 884 | 11 459 |
| Nettoomsättning | 1 015 | 3 910 | 4 140 | 3 569 | 12 634 | 11 485 |
| Rörelseresultat | –313 | 368 | 338 | 191 | 584 | 400 |
| Rörelsemarginal, % | –30,8 | 9,4 | 8,2 | 5,4 | 4,6 | 3,5 |
NCC Property Development
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 637 | 124 | 104 | 3 988 | 4 853 | 1 376 |
| Rörelseresultat | 87 | 30 | 37 | 564 | 719 | 243 |
| Rörelsemarginal, % | 13,7 | 24,3 | 36,1 | 14,1 | 14,8 | 17,7 |
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongs mässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
NCC 2024 132
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiella nyckeltal
Definitioner
Avkastning på eget kapital
Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt egetkapital.
Avkastning på operativt sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt operativt sysselsatt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intresse bolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapital allokering och värdeskapande.
Direktavkastning
Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto
Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
EBITDA
Rörelseresultat enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej bygg relaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.
Eget kapital per aktie före och efter utspädning
Utgående eget kapital före och efter utspädning i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Genomsnittlig räntebindningstid
Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärandeskulder.
Företagets nettoskuld
Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
Genomsnittligt eget kapital
Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genom snittligt sysselsatt kapital.
Nettoinvesteringar
Utgående balans minus ingående balans plus avskrivning och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettoomsättning
Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoom sättningen enligt principen för successiv vinst avräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entrepre nadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. Imoderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutadeprojekt.
Nettoskuld/EBITDA
Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.
Operativt sysselsatt kapital
Balansomslutningen minskad med icke räntebä rande skulder (inklusive aktuella och uppskjutna skatteskulder), finansiella anläggningstillgångar, aktuell skattefordran, räntebärande kortfristiga fordringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Orderingång
Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande upp drag, inklusive ej avslutade projekt iegen regi för försäljning.
P/E-tal
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt
Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntebärande företagsskuld
Räntebärande skulder exklusive leasingskuld och exklusivepensionsskuld.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minskad med icke räntebä rande skulder inklusive uppskjutna skattes kulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31december.
Total avkastning
Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Total nettoskuld
Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.
Utgående ränta
Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärandeskulder.
Valutaeffekt
Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens
Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata
Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
NCC 2024 133
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Centrala reningsverket i Kristianstad var på omslaget till årsredovisningen 2023
Detta har hänt under 2024 på Centrala reningsverket i Kristianstad
Centrala reningsverket i Kristianstad, Sverige. Under 2024 togs Kristianstads nya topp moderna reningsverk i drift, som NCC byggt i samverkan med Kristianstads kommun. Projektet var komplext, varför samverkansformen har varit framgångsrik. Parterna har tidigt i planeringen tillsammans kunnat identifiera lösningar som var genomförbara och kostnadseffektiva.# Övrigt
Den nya anläggningen är utrustad med den senaste processtekniken, bland annat ett av de första reningsverken i Sverige med biologisk rening med membran, vilket renar bort även mycket små partiklar som exempelvis mikroplaster. Det är även förberett för läkemedelsrening. Det nya reningsverket är en viktig pusselbit för att driva kommunens utveckling framåt, öka kapaciteten och klara höjda miljökrav.
I samband med driftsättning oktober 2024 klipps bandet av Camilla Palm och Pia Dahlin från Kristianstads kommun flankerade av NCC:s projektchef Sonja Högvall och Jimmy Källström, förvaltningschef, Kristianstads kommun. Anläggningen är ett oerhört effektivt avloppsreningsverk, som både är supermodernt med den senaste tekniken och kostnadseffektivt – en förebild för andra reningsverk som byggs framöver.
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2025 vid följande tillfällen:
- 29 april: Delårsrapport Q1 2025
- 15 juli: Delårsrapport Q2 samt jan–jun 2025
- 23 oktober: Delårsrapport Q3 samt jan–sep 2025
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning, men det går att beställa genom kontakt med bolaget.
Under fliken ”Investor Relations” finns kursutveckling för NCC:s A - och B- aktie med uppdatering var 15:e minut varje handels dag samt relevanta nyckeltal. NCC skickar normalt pressmeddelanden på engelska och svenska för alla ordrar och avtal över 150 MSEK. En lista över kommunicerade ordrar över 150 MSEK finns på NCC:s webbplats. Mindre ordrar kan kommuniceras endast på lokalt språk. Samtliga pressmeddelanden finns på NCC:s webbplats.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Andreas Koch, telefon 070-509 77 61, e-post: [email protected].
Årsstämma
Årsstämma hålls den 7 maj kl. 15.30 på Hotel At Six, Brunkebergstorg 6, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 3 april 2025. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på ncc.se.
Aktieägarinformation på ncc.se
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC. Här finns också en lista över de analytiker som löpande följer NCC. För information om aktuell ägarfördelning se vår webbplats, ncc.se/investor-relations/ncc-aktien/agarfordelning.
Finansiell information
NCC:s 10 största ägare per 31 dec 2024
| Namn | NCC A | NCC B | Kapital | Röster |
|---|---|---|---|---|
| OBOS BBL | 4 000 000 | 6 028 116 | 10,05% | 28,60% |
| Första AP-fonden | 4 979 374 | 4,99% | 3,09% | |
| Carnegie Fonder | 4 793 527 | 4,81% | 2,98% | |
| Handelsbanken Fonder | 3 894 628 | 3,90% | 2,42% | |
| Nordea Funds | 3 756 961 | 3,77% | 2,33% | |
| Vanguard | 136 321 | 3 203 284 | 3,35% | 2,84% |
| ODIN Fonder | 2 917 681 | 2,92% | 1,81% | |
| Lannebo Kapitalförvaltning | 2 785 518 | 2,79% | 1,73% | |
| Unionen | 2 590 000 | 2,60% | 1,61% | |
| Dimensional Fund Advisors | 2 532 075 | 2,54% | 1,57% | |
| Summa 10 största ägarna | 4 136 321 | 37 481 164 | 41,73% | 48,99% |
| Övriga | 2 661 346 | 55 482 125 | 58,29% | 51,01% |
Prenumerationstjänst
Via vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på NCC:s finansiella rapporter och pressmeddelanden.
NCC-aktien och nyckeltal
Kursinformation finns med 15 minuters fördröjning och du har även möjlighet att se total avkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.
Mer information/ kontaktperson
Andreas Koch
Kommunikationsdirektör
Tel: 070 509 77 61
E-post: [email protected]
Läs gärna vår digitala årsredovisning: ncc.se/annualreport2024
Produktion: NCC i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson
Tryckeri: Åtta45
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. 2024 omsatte NCC cirka 62 miljarder SEK och hade cirka 11 800 anställda.
NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, ncc.se