NCC Group — Annual Report 2025

Apr 13, 2026

Års- och hållbarhetsredovisning 2025

Om rapporten

NCC:s årsredovisning för 2025 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den lagstadgade årsredovisningen finns på sidorna 18–45 och 102–146 och har reviderats av NCC:s externa revisor. Som en del i förvaltningsberättelsen återfinns bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–45. NCC:s hållbarhetsrapport ingår i förvalt- ningsberättelsen på sidorna 46–101 och har varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med RevR19. Revisionsberättelse och granskningsberättelse omfattar sidorna 147–153.

ESEF-rapport

NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Omslagsbild

Bålforsen i Lycksele, Sverige – kraftverksprojekt som stärker elförsörjningen Utbyggnaden av Bålforsens vattenkraftverk ökar kapaciteten och levererar mer förnybar energi. Projektet omfattar ny turbin och uppgraderingar som höjer produktionen till 506 GWh per år – motsvarande elbehovet för cirka 25 000 villor.

---

Om NCC

Introduktion

• Detta är NCC 1
• Året i korthet 4
• Händelser under året 5
• Vd-ord 6

Strategi och värdeskapande

• Strategi, mål och utfall 8
• Hållbarhetsramverket 12
• Klimat och energi 14
• Hälsa och säkerhet 16

Förvaltningsberättelse

• Verksamheten
• Utveckling under året 19
• Våra affärsområden 24
• Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 30

Bolagsstyrning

• Bolagsstyrningsrapport 35
• Styrelse 42
• Koncernledning 44

Hållbarhetsrapport

• Allmänna upplysningar 47
• Miljöupplysningar 59
• Sociala upplysningar 82
• Styrningsrelaterade upplysningar 94
• Index 98

Finansiell rapport

• Koncernens resultaträkning 103
• Koncernens rapport över totalresultat 103
• Koncernens balansräkning 104
• Koncernens förändring i eget kapital 105
• Koncernens kassaflödesanalys 106
• Moderbolagets resultaträkning 107
• Moderbolagets rapport över totalresultat 107
• Moderbolagets balansräkning 108
• Moderbolagets förändring i eget kapital 109
• Moderbolagets kassaflödesanalys 110
• Noter 111
• Fastställelse 146

Uttalanden

• Revisionsberättelse 147
• Granskningsberättelse hållbarhetsrapport 152

Övrigt

• Flerårsöversikt 155
• Kvartalsdata 158
• Definitioner 159
• Detta har hänt 160
• Finansiell information 162
• Kontaktuppgifter 163

Projektet Skandiaporten: samverkan och innovation för lägre utsläpp. Läs mer på sidan 15
150 år av byggande och utveckling, se höjdpunkterna från NCC:s historia. Läs mer på sidan 11

”NCC står väl rustat för lönsam tillväxt de kommande åren”
Tomas Carlsson, vd och koncernchef

---

Vi bygger för framtiden – med erfarenhet och ansvar

I över 150 år har NCC bidragit till samhällsutvecklingen i Norden. Med kunskap, innovation och nära samarbete förverkligar vi visioner som skapar värde för människor, företag och samhälle. Vårt uppdrag är att leda kunderna genom hela byggprocessen – från idé till färdig lösning – med fokus på kvalitet, hållbarhet och långsiktig nytta.

Vi kombinerar expertis inom bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. Vi tar oss an komplexa projekt med kunskap och samarbete. Genom digitala verktyg och datainformerade arbetssätt hittar vi vägar som stärker kundernas verksamhet och bidrar till den gröna omställningen.

---

NCC Green Industry Transformation

Våra affärsområden

NCC:s verksamhet är organiserad i sex affärsområden:

Affärsområde	Beskrivning
NCC Infrastructure	Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, transporter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Sverige, Norge och Danmark. Med expertis som omfattar hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruktion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsammans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället.
NCC Building Nordics	Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
NCC Building Sweden	Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
NCC Green Industry Transformation	Realiserar projekt inom industrins gröna omställning som just nu sker i Norden. Med bred kompetens och erfarenhet av att hitta lösningar samt genomföra och driva stora projekt, och genom att komma in tidigt i processen, bidrar vi med både resurser och specialistkompetens när vi förverkligar projekt tillsammans med våra kunder.
NCC Industry	Utvecklar, producerar och säljer stenmaterial- och asfaltprodukter till bygg- och infrastrukturprojekt i Sverige, Norge och Danmark samt stenmaterial i Finland. Verksamheten, som bildar en naturlig förädlingskedja inom bygg- och anläggningsverksamhet i samhället, arbetar målmedvetet för att sänka koldioxidavtrycket från produktionen av asfalt och stenmaterial.
NCC Property Development	Utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella fastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, och med stort fokus på hållbarhet och samarbete med våra kunder, skapas flexibla och verksamhetsanpassade fastighetslösningar.

1) NCC Green Industry Transformation redovisas under Övrigt och Elimineringar i denna årsredovisning.

---

NCC:s marknad

Jämförelsetal avser 2024.

• Sverige: 56% (60) – Medelantal anställda: 6 700
• Danmark: 24% (21) – Medelantal anställda: 2 200
• Norge: 14% (13) – Medelantal anställda: 1 800
• Finland: 6% (6) – Medelantal anställda: 800

NCC är en ledande aktör i Norden, med goda långsiktiga marknadsutsikter – särskilt inom de segment där bolaget är starkt positionerat. De nordiska länderna planerar betydande investeringar i nybyggnation, renovering och underhåll av infrastruktur, samtidigt som urbanisering och växande regioner driver behovet av vägar, kollektivtrafik, VA-system och energilösningar.

Efterfrågan på samhällsfastigheter, som sjukhus, äldreboenden och säkerhetsklassade byggnader, är god och renoveringsmarknaden växer trendmässigt. Bostadsmarknaden har ett stort långsiktigt behov men påverkas kortsiktigt av det ekonomiska läget. Marknaden för kommersiella fastigheter är avvaktande. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs främst av infrastruktursatsningar och underhållsbehov. De statliga investeringarna i vägunderhåll är starka på NCC:s marknader.

---

Nyckeltal

NCC redovisade ett starkt underliggande resultat 2025 med förbättrade marginaler i bygg- och anläggningsverksamheterna samt rekordresultat i Industry. Orderingången var stabil och bolaget stärkte sin position inom tidiga samverkansprojekt. Efter den strategiska översynen fortsätter affärsområde Industry som fristående bolag inom NCC. Arbetet med att öka säkerheten och minska klimatavtrycket drevs vidare med hög intensitet.

Indikator	Värde	(Föregående år)
Nettoomsättning, MSEK	55 717	(61 609)
Rörelseresultat, MSEK	1 938	(2 032)

Avser rörelseresultatet före jämförelsestörande poster.Minskning av koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2) Medarbetarengagemang (8) -39% Mål: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e). 8/10 Hälsa och säkerhet (3,3) 3,5 LTIF4: Arbetsrelaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar.

Året i korthet

Introduktion – Året i korthet NCC 2025 4 Om NCC Övrigt Finansiell rapport Förvaltningsberättelse

Händelser under året

Rekordstark asfaltsäsong
NCC Industry har ett rekordår. Till exempel vinner affärsområdet hälften av alla statliga asfaltskontrakt i Norge, 19 stycken, till ett totalt värde om cirka 1 miljard SEK. Resultatet visar tydligt att NCC har ett konkurrenskraftigt erbjudande på den nordiska marknaden.

Ny anstalt i Kristianstad
Byggstart sker för en ny anstalt i Vä, Kristianstad, i samverkan med Intea och Kriminalvården. Projektet omfattar cirka 200 platser och avancerade säkerhetslösningar, ett viktigt steg för svensk kriminalvård.

NCC startar tredje projektet på universitetssjukhuset i Uleåborg
Order tecknas för byggnation av hus C vid universitetssjukhuset i Uleåborg, Finland, en viktig del av regionens vårdmodernisering. Projektet omfattar mottagningar, labb och utbildningslokaler. Detta är NCC:s tredje order för sjukhuset.

Miljardkontrakt för luftledningar i Västra Götaland
NCC tilldelas Svenska kraftnäts stora paketupphandling för att planera och bygga drygt 45 mil kraftledningar i Västra Götaland. Utbyggnaden är avgörande för elektrifieringen och den växande industrin i regionen.

WoodHub vinner Årets Bygge
WoodHub, som är Danmarks största kontorsbyggnad med trästomme, står klart och utses till Årets bygge. WoodHub samlar 1 600 anställda från åtta statliga myndigheter under ett och samma tak. Detta storskaliga projekt kännetecknas av innovativa lösningar och ett starkt samarbete.

Drammen station är färdigställd
Efter fyra års arbete står den nya Drammen station färdig efter sommaren. Projektet är en del av den stora järnvägssatsningen på Østlandet i Norge och beräknas ge kortare restider och fler avgångar för 1,5 miljoner invånare.

NCC bygger SSAB:s nya stålverk i Luleå
NCC tecknar avtal med SSAB om byggnation av ett nytt stålverk som ska möjliggöra fossilfri stålproduktion. Spadtaget i september markerar starten på ett projekt som kommer att bidra till att omforma stålproduktionens framtid och en milstolpe i Sveriges industriella omvandling.

Awareness Day 15 år
Awareness Day hålls för 15:e året i rad på samtliga av NCC:s arbetsplatser i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Aktiviteten är en hörnsten i koncernens säkerhetskultur och har riskbeteenden i fokus.

Introduktion – Händelser under året NCC 2025 5 Om NCC Övrigt Finansiell rapport Förvaltningsberättelse

Stark finansiell och operationell utveckling 2025

NCC uppnådde ett starkt underliggande resultat 2025, där rörelseresultatet före jämförelsestörande poster uppgick till 1 938 miljoner kronor och vinsten per aktie till 14 kronor. Fyra av fem affärsområden förbättrade sina resultat. En nedskrivning genomfördes i fjärde kvartalet 2025, främst relaterat till uppdaterade bedömningar av fastighetsvärden.

Affärsområde Industry uppnådde sitt bästa resultat hittills, drivet av förbättrad produktivitet, högre volymer inom asfalt och en bättre prismix i alla delar av verksamheten. Bygg- och anläggningsverksamheterna fortsatte att utvecklas starkt och marginalen ökade sammantaget. Building Nordics hade sitt hittills bästa resultat, Infrastructure utvecklades stabilt och Building Swedens resultat ökade kraftigt från ett lågt utgångsläge.

Orderingången var något lägre samtidigt som vi ser en markant ökning av samverkansprojekt i tidiga skeden, vilket successivt väntas stärka orderstocken. Marknaden för kommersiella fastigheter var fortsatt svag. Affärsområdet Property Development genomförde inga försäljningar under året.

Vår satsning på stora industriella projekt inom Green Industry Transformation har under året lett till betydande framsteg med långsiktiga samarbetsavtal inom gruvindustrin och ståltillverkning.

150 år av utveckling – med sikte på framtiden

Rötterna till dagens NCC grundlades 1875 då företaget Nya Asfalt startades, då som ett av de första företagen att införa asfaltläggning i Sverige. NCC har kontinuerligt utvecklats under 150 år och varit en viktig del av att utveckla den byggda miljön och därmed samhällsutvecklingen i Norden.

Vår strategiska inriktning bygger på att skapa värde för kunderna genom att nyttja styrkan i det stora företaget – vår gemensamma kultur, erfarenheten från tusentals projekt och vår specialiserade kunskap inom specifika segment. Vi ser att vår kompetens kommer till sin fulla rätt när vi arbetar med samarbeten i tidig fas. Det är då som vi kan hitta de lösningar som kombinerar effektivitet och kvalitet och där vi kan säkerställa att projektet ger kunden bästa förutsättningar för den framtida verksamheten.

Under 2025 har NCC vunnit fler projekt än någonsin där vi i samarbete med kunden kan skapa bättre förutsättningar för ett framgångsrikt projekt. Ett tydligt exempel är Svenska kraftnät, som samarbetar med oss i flera stora projekt – från det nya huvudkontoret i Solna till kraftledningar i Västsverige och flertalet gasisolerade ställverk.

Vi fortsätter att år för år stärka vår operativa modell – genom att fördjupa gemensamma arbetssätt där det gör verklig skillnad och genom att kontinuerligt utveckla våra förmågor. Under 2025 tog vi viktiga steg i att modernisera vår IT-infrastruktur. Det ger oss nu helt nya möjligheter att arbeta mer datainformerat och tillvarata möjligheterna med AI på ett sätt som stärker både effektivitet och kundvärde.

Industry blir ett fristående bolag

Under 2025 genomförde NCC en strategisk översyn av affärsområde Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Bakgrunden är att Industrys affärslogik på flera viktiga punkter skiljer sig från NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet. Efter genomförd utvärdering och säljprocess bedömde vi att NCC:s aktieägare kan få ut ett större värde än vad som återspeglades i de bud som inkom. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och vi ser betydande potential framåt. Som en konsekvens av utvärderingen fortsätter Industry att tillhöra NCC, men som ett fristående bolag. Genom att organisera Industry som ett fristående bolag kan verksamheten utvecklas fullt ut utifrån de specifika förutsättningarna samtidigt som NCC behåller handlingsfrihet för framtiden.

Ett fokuserat NCC med goda tillväxtmöjligheter

2025 var ett år som präglades av stark underliggande lönsamhet och fortsatt utveckling mot ett mer fokuserat NCC. En stark grund och tydlig riktning skapar goda möjligheter till lönsam tillväxt framåt.

Introduktion – Vd-ord NCC 2025 6 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

Värdeskapande framåt

NCC står väl rustat för lönsam tillväxt de kommande åren. Bygg- och anläggningsverksamheterna befinner sig i en positiv trend, som ytterligare stärks av arbetet med att etablera en gemensam operativ modell. Vi ser goda möjligheter till både organisk och förvärvsdriven tillväxt. NCC har en betydande marknadsandel i Sverige och vi ser möjligheter att stärka vår bas i övriga Norden. Vår affärsmodell är skalbar, stödd av gemensamma processer, arbetssätt och en kultur som byggts upp över lång tid.

Affärsområdet Industry har mycket goda förutsättningar att fortsatt skapa värde som ett fristående bolag. Inom fastighetsutveckling är marknadsläget fortsatt utmanande, men vi bedömer att det finns möjligheter till avyttringar och selektiva projektstarter där en exit kan säkerställas.

NCC:s balansräkning är stark, vi har en hög avkastning och en god förmåga att generera positiva kassaflöden. Allt sammantaget ger NCC goda möjligheter att skapa aktieägarvärde framöver.

Säkerhet och klimat

Våra medarbetares säkerhet är alltid högsta prioritet. Vi jobbar oförtrutet med att eliminera allvarliga olyckor och tillbud. Olycksfallsfrekvensen har över åren trendmässigt minskat men var i princip oförändrat 2025 mot föregående år. Arbetet att förebygga olyckor tar aldrig slut och vi har fortfarande en bit kvar till vår långsiktiga målsättning.

Anpassningen till klimatneutralitet är en stark drivkraft inom byggbranschen i Europa. Under 2025 fastslog vi vår omställningsplan som visar hur NCC kan nå netto noll till 2045 – genom att minska utsläppen i vår egen verksamhet, samverka med leverantörer och stödja kunderna för att bygga mer resurseffektivt och därmed med lägre klimatavtryck.

Tillsammans bygger vi framtiden

Under mer än 150 år har NCC varit med och utvecklat den byggda miljön i Norden. Vår styrka ligger i att förstå kundernas behov och att förverkliga deras visioner. Vi befinner oss i en utvecklande fas där vi blir ett mer fokuserat företag med goda möjligheter att växa lönsamt.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla kunder, medarbetare, leverantörer och aktieägare för ert engagemang och ert förtroende. Tillsammans fortsätter vi att bygga värden för framtiden.

Solna i april 2026
Tomas Carlsson, vd och koncernchef

”Vår strategiska inriktning bygger på att skapa värde för kunderna genom att nyttja styrkan i det stora företaget.”

Introduktion – Vd-ord NCC 2025 7 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

NCC skapar värde genom hela byggprocessen

NCC är en ledande aktör på den nordiska byggmarknaden med en stark och väletablerad position. Grunden i NCC:s strategiska inriktning är att vara experter på att hantera komplexiteten i byggprocessen. Utgångspunkten är att dra nytta av styrkan i att vara ett stort kunskapsföretag i kombination med stark lokal närvaro.

NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter.Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna. Byggprocessen präglas av många intressenter, behov av bred expertis och krav på samordning av flera aktörer. Till NCC:s styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med stöd av data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC:s strategiska inriktning innebär att företaget ackumulerar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokuseringen på utvalda segment ger tydliga kundvärden. Först och främst genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med stark lokal närvaro skapar.

NCC:s strategiska initiativ

För att uppnå företagets mål och stärka marknadspositionen fokuserar NCC på ett antal strategiska initiativ som alla är integrerade i företagets verksamhet och operativa modell. Genom att fokusera på dessa initiativ är NCC väl positionerat för att fortsätta leverera värde till aktieägarna och andra intressenter, samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Värderingar och Star behaviors

En avgörande faktor för att kunna dra nytta av det stora företagets styrka är att bygga en kultur med gemensamma värderingar och beteenden. NCC:s Uppförandekod och ramverket Star behaviors är centrala för att definiera den önskade kulturen och uppmuntra beteenden som leder till en framgångsrik verksamhet. NCC:s värderingar Ärlighet, Respekt och Tillit ligger till grund för dessa vägledande beteenden.

Data-informerat beslutsfattande

NCC baserar beslut på validerade och integrerade data, vilket ökar konkurrenskraften och möjliggör kunskapsdelning. Med sin storlek genererar NCC stora mängder data. För att dra nytta av all data krävs strukturerad och lättillgänglig information. Genom digitalisering och systematisering av data möjliggörs effektiv kunskapsdelning mellan projekt och affärsområden.

En framtidssäkrad IT-struktur

Investeringar i framtidssäkrad IT-infrastruktur stöder ett data-informerat beslutsfattande och ger den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till förändrade önskemål från kunder.

Strategi och värdeskapande – Strategi, mål och utfall NCC 2025 8
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

• Data-informerat beslutsfattande
• En framtidssäkrad IT-infrastruktur
• Integrera leverantörskedjan
• Bäst på kostnadsstyrning
• Skapa bra affärer
• Dra nytta av vår expertis inom byggande
• Branschledande kompetens
• Agera i enlighet med våra Star behaviors

Kärna Syfte Marknadsposition Värderingar Koncernövergripande initiativ Affärsområdesspecifika initiativ Koncernövergripande initiativ

Integrera leverantörskedjan

Att integrera inköps- och leveranskedjor i NCC:s projekt är avgörande för att kunna dra nytta av leverantörernas kompetens fullt ut och förbättra den övergripande effektiviteten. Genom att bygga starka relationer med leverantörer och integrera deras expertis i NCC:s processer kan företaget förbättra upphandlingsrutiner, optimera resursanvändningen och säkerställa leverans av högkvalitativa projekt i tid och inom budget.

Ledande på kostnadsstyrning

Att hantera projektkostnader effektivt från början till slut är avgörande för att leverera värde för kunderna och för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Detta kräver en omfattande förståelse av kundvärdet, noggrann planering, god riskhantering och tydlig kostnadskontroll. Genom arbetssättet Unrivaled Cost Management, UCM, förenklas förutsättningarna för att förutse och följa upp kostnader på ett korrekt sätt, vilket ger tillförlitliga prognoser och tidiga varningar, vilket i sin tur är avgörande för att upprätthålla finansiell lönsamhet och operativ effektivitet.

Branschledande kompetens

Att rekrytera, behålla och utveckla kompetens inom företaget är en central del av kompetensbyggandet. Som en del av detta har NCC utvecklat branschledande utbildningsprogram inom byggprocesser och projektledning. Genom att utveckla våra medarbetare och uppmuntra rörlighet inom organisationen säkerställs rätt kompetens och kunskap för att hantera komplexa projekt och utveckla verksamheten.

Affärsområdesspecifika initiativ

Skapa bra affärer

NCC tar sin utgångspunkt i kundens värdeskapande, från tidiga skeden till färdig leverans. För att skapa största möjliga värde för kunden är det avgörande att komma in så tidigt som möjligt i byggprocessen. Kundernas behov varierar beroende på område och geografi och NCC möter kundernas krav genom att anpassa sälj- och anbudsprocesser lokalt, samtidigt som dessa stöttas centralt med utbildning och erfarenhetsutbyte.

Dra nytta av vår expertis

En central del av NCC:s strategiska inriktning är att utveckla och fördjupa företagets kompetens inom utvalda områden. Genom sektorspecifika segmentstrategier fokuserar NCC på områden där företaget kan etablera unika positioner som stärker kundvärdet. Segmentskompetens tillämpas i större skala inom områden såsom elproduktion och eldistribution, sjukhus, badhus, vattenrenings- och avloppsanläggningar samt säkerhetsklassade byggnader. För att fullt ut utnyttja styrkan i den samlade organisationen arbetar NCC gemensamt med segmentskompetens i alla länder.

NCC:s strategiska initiativ Strategi och värdeskapande – Strategi, mål och utfall NCC 2025 9
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

Mål och utfall

Utdelningspolicy

Utdelningspolicy	Utdelningspolicy, %	Utfall	Kommentar
	≈60	65	Ett alternativt utfall om cirka 65 procent är beräknat utifrån ordinarie utdelning om 9,00 SEK per aktie samt koncernens resultat efter skatt, exklusive jämförelsestörande poster om cirka 1,4 Mdr SEK. Då årets resultat för NCC AB är negativt går årets utfall av utdelningspolicy inte att beräkna.

Mål: Enligt NCC:s utdelningspolicy ska cirka 60 procent av årets resultat efter skatt i NCC AB delas ut till aktieägarna.

Hållbarhetsmål

Mål inom klimat och energi: 2025 uppdaterade NCC de koncerngemensamma målen för klimat och energi för att möta de krav som ställs i EU-lagstiftningen CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Ett nytt basår, 2024, inkluderar hela bolaget och värdekedjans utsläpp, vilket ersätter 2015 som endast omfattade delar av värdekedjans utsläpp. Utifrån basår 2024, med tillägg av referensvärden för 2020, ska NCC sänka sina egna utsläpp (scope 1 och 2) med 42 procent till 2030, detsamma gäller utsläpp från värdekedjan (scope 3). I det sistnämnda finns ett beroende av kundernas och leverantörernas val för måluppfyllelse. Reduceringen är vetenskapligt förankrad och i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C enligt Parisavtalet. De uppdaterade målen är i absoluta tal, från att tidigare ha varit intensitetsbaserade. Målet för Scope 3 baseras på 97 procent av de totala scope 3-utsläppen. NCC har också reviderat bolagets långsiktiga klimatmål. Det nya målet är nettonollutsläpp 2045 och ersätter det tidigare, klimatneutral 2045. Målet innebär minst 90 procent utsläppsreducering samt efterföljande kompensationsåtgärder. Till vänster redovisas NCC:s uppdaterade klimatmål och utfall.

Hållbarhetsmål och utfall

Nya mål	Hälsa och säkerhet, mål 2026	Utfall	Kommentar
	≤2,0	3,5	För 2025 uppgick olycksfallsfrekvensen till 3,5 vilket var något högre än föregående år och innebar att årets delmål på 2,25 inte uppnåddes. NCC analyserar samtliga allvarliga incidenter och olyckor och arbetar löpande med åtgärder både på koncernnivå och i affärsområdena. LTIF4 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.

Klimat och energi – NCC ska nå nettonollutsläpp 2045.

Scope 1 och 2, mål 2030	Utfall	Kommentar
−42%	−39%	Utsläppen inom scope 1 och 2 har minskat med 39 procent, motsvarande 73 000 ton CO2e, jämfört med basåret 2024, med tillägg av referensvärden för 2020, vilket innebär att årets utfall ackumulerar flera års samlade reduktioner. Majoriteten av minskningen kommer från NCC:s successiva utfasning av fossila bränslen i industriverksamheten. Mål: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e).

Scope 3, mål 2030	Utfall	Kommentar
−42%	−10%	Utsläpp inom scope 3 har minskat med 10 procent, motsvarande 114 000 ton CO2e, jämfört med basåret 2024, med tillägg av referensvärden för 2020. Målet inkluderar NCC:s största utsläppskategorier i scope 3. Arbete med att minska utsläpp från material har bidragit till minskningen. NCC har valt basår 2024 med historisk data från 2020 för färskbetong och armeringsstål, vilket innebär att årets utfall ackumulerar flera års reduktion för dessa material. Mål: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e).

Finansiella mål och utfall

Vinst per aktie, SEK	Utfall	Kommentar
≥16	14	Nedskrivningar på cirka 1,4 Mdr SEK redovisades 2025 som en jämförelsestörande post i koncernen. Resultat per aktie före och efter jämförelsestörande poster uppgick till 13,89 respektive 1,45 SEK. Mål: Resultat per aktie ska på kort till medellång sikt uppgå till minst 16 SEK.

Företagets nettoskuld/EBITDA	Utfall	Kommentar
<2,5	0,3	Företagets nettoskuld avser nettoskuld exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och exklusive leasingskuld. EBITDA avser rörelseresultat enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar exklusive avskrivningar för leasing. Mål: Företagets nettoskuld ska vara lägre än 2,5 gånger EBITDA.

NCC 2025 10 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

• Nya Asfalt AB grundas, Stockholm
  En av pionjärerna som introducerade asfalt i Sverige och moderniserade vägarna i snabbt växande städer.

• Första motorvägen i Sverige, Malmö–Lund
  Den 11 km långa motorvägen byggdes av ett konsortium. Den anlades i betong av 400 personer.

• Olkiluoto kärnkraftverk, Eurajoki
  Olkiluotos kärnkraftsanläggning visade att säkerhetskritiska byggen kräver förtroende och precision.

• Planerat till 2027: Nyt Hospital Nordsjälland, Hilleröd
  Ett av Danmarks nya sjukhus och det största enskilda byggprojektet någonsin i Nordsjälland.

• NCC grundas
  En sammanslagning av ABV och JCC bildade Nordic Construction Company – ett företag med 20 000 anställda.

• Eysturoy & Sandoyatunnlarna, Färöarna
  Undervattenstunnlar som förbinder öarna, genom vulkanisk berggrund och ner till 187 meter under havet.

• Globen (Avicii Arena), Stockholm
  Världens största sfäriska byggnad vid tiden. Banbrytande bygge färdigställt på bara 2,5 år.

Vår historia – 150 år av erfarenhet

NCC har en rik historia med rötter tillbaka till 1875. Genom kontinuerlig innovation och kompetensutveckling har NCC utvecklats och tagit sig an allt större och mer komplexa projekt. Idag fortsätter vi att utveckla projekt, processer och expertis och står väl rustade att förverkliga våra kunders visioner i en ständigt föränderlig värld. Utforska några höjdpunkter från vår historia av fantastiska projekt.

1875	1954	1980	1988/1989	1998	2000	2005	2012	2020	2023	2027

• Öresundstunneln, Danmark–Sverige
  En av världens längsta sänktunnlar, 3,7 km lång och 40 m bred – ett tekniskt mästerverk.

• Turning Torso, Malmö
  Ett 54-vånings bostadshus och landmärke. Nordens högsta byggnad när det stod färdigt.

• Gardermoens flygplats, Oslo
  NCC och partners byggde flygplatsen. Vi fick även det prestigefyllda uppdraget att bygga ut den.

NCC 2025 11 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

NCC:s kärnkompetens är vår förmåga att hantera komplexiteten i en byggprocess – det är så vi förverkligar våra kunders visioner och skapar affärsnytta. När vi stöttar våra kunder utgår vi från ett helhetsperspektiv. Med vår kompetens och erfarenhet erbjuder vi långsiktiga lösningar i byggprojekt som skapar mervärde – både för kunden och för samhället i stort.

Hållbarhet är en central del i NCC:s strategiska arbete såväl som i den operativa dagliga verksamheten. Genom kunskap och expertis bidrar NCC till att mildra negativ påverkan och skapa positiv förändring för människor, samhälle och miljö. Arbetet omfattar att identifiera och hantera risker samtidigt som möjligheter skapas och tas tillvara. Arbetet bygger på datainformerade beslut och en kultur präglad av pågående utveckling.

NCC leder verksamheten med gemensamma värderingar, tydliga beteenden (Star Behaviors) och en uppförandekod som bygger förtroende internt och externt. Vi ser till hela värdekedjan – från leverantörsled och underentreprenörer till slutkunden och framtida förvaltning och drift – och arbetar för att säkerställa att vår standard genomsyrar varje led.

Ett gemensamt hållbarhetsramverk

Utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete är ett gemensamt hållbarhetsramverk. Sex fokusområden åskådliggör vilka områden och frågor som är viktigast för NCC att arbeta med. Tre områden berör klimat och miljö, två berör sociala dimensioner och ett område är inriktat på hur vi ansvarsfullt bedriver vår verksamhet. Områdena speglar de väsentliga hållbarhetsämnen som har identifierats och värderats i en dubbel väsentlighetsbedömning utifrån NCC:s påverkan samt risker och möjligheter.

Ramverket vilar på en bas där ekonomiskt resultat och en god och uthållig lönsamhet är en förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Data och expertis är centralt i NCC:s strategiska inriktning och är så även i vårt arbete med hållbarhetsfrågor. Det säkerställer ett positivt slutresultat och genererar värde för kunden och övriga intressenter.

Mål för hållbarhetsarbetet

NCC har koncerngemensamma mål inom två fokusområden: Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet. Vi redovisar och följer upp arbetet på koncernnivå även inom övriga områden i ramverket. Varje affärsområde sätter specifika hållbarhetsmål och nyckeltal utifrån sin verksamhet.

Åtaganden och riktlinjer som NCC står bakom

NCC åtar sig att agera i enlighet med en hög etisk standard och att vara en ansvarsfull partner genom hela värdekedjan. Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende ansvarsfull affärsverksamhet, som FN:s Global Compact, Internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För transparens och tillförlitlighet har NCC sedan 2010 rapporterat klimatutsläpp till CDP (Carbon Disclosure Project). 2025 fick NCC betyg B i kategorin Climate Change.

NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC har identifierat mål 7 (Hållbar energi för alla), mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), mål 11 (Hållbara städer och samhällen) samt mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) som de mål som NCC har störst möjlighet att bidra till genom koncernens samhällslösningar, samt ytterligare tio mål som är grundläggande för NCC:s verksamhet och erbjudanden. Vår möjlighet att bidra är integrerat i vårt hållbarhetsramverk och det övergripande arbetet i koncernen med att utveckla verksamheten. Läs mer om målen på ncc.se.

Långsiktigt värdeskapande genom hållbarhet

För NCC innebär hållbarhet att bedriva och utveckla vår verksamhet så att vi skapar långsiktigt värde för alla intressenter, med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer om etik och styrning.

Grön finansiering stödjer hållbar utveckling

NCC publicerar årligen en investerarrapport för grön finansiering (tidigare gröna obligationer), dessa finns att läsa på ncc.se. Under 2025 uppdaterade NCC sitt ramverk för grön finansiering, NCC Green Finance Framework. Ramverket har granskats av det oberoende bolaget S&P Global och har fått Medium Green som övergripande klassificering enligt metodiken Shades of Green.

Strategi och värdeskapande – Hållbarhetsramverket NCC 2025 12 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

Våra fokusområden

Område	Fokusfrågor
Klimat och energi	Utsläpp av växthusgaser, Energi, Klimatanpassning
Hälsa och säkerhet	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Naturresurser och ekosystem	Jungfruligt material, Biologisk mångfald, Vatten, Föroreningar
Medarbetare och team	Sunda arbetsvillkor, Lärande och utveckling, Mångfald, likabehandling och inkludering, Medarbetarengagemang
Material och cirkularitet	Resursanvändning, Farliga ämnen, Avfall
Etik och regelefterlevnad	Antikorruption, Sund konkurrens, Ansvarsfulla inköp, Dataskydd

• Miljö
• Socialt
• Data och expertkunskap
• Värde för kund och övriga intressenter
• Ekonomiskt resultat: Stabil och uthållig lönsamhet
• Vår grund
• Vår kärna: Förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess
• Vårt syfte: Ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter
• Våra värderingar: Ärlighet / Respekt / Tillit
• Våra Star behaviors: Ha och visa passion för att prestera / Bygg tillsammans / Genomför och följ upp / Agera med omtanke
• Styrning: NCC:s hållbarhetsramverk. NCC har koncerngemensamma mål inom: Klimat och energi, Hälsa och säkerhet.

Strategi och värdeskapande – Hållbarhetsramverket NCC 2025 13 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt Om NCC

När samhället ställer om är NCC en drivande kraft i förändringen. Med vår expertis, tidig involvering och nära samverkan med aktörer i hela värdekedjan möter vi våra kunders behov och utmaningar – samtidigt som vi bidrar till den gröna omställningen.

Klimat och energi

Ett proaktivt klimatarbete med kunskap och data i fokus

Bygg- och anläggningsbranschen är en materialintensiv sektor med betydande miljö- och klimatpåverkan och har därmed en viktig roll i samhällets omställning. NCC:s klimatpåverkan uppstår i den egna verksamheten, men sker främst i värdekedjans leverantörsled. Genom att involveras tidigt i processen och i nära dialog och samverkan med kunden kan NCC, utifrån projektens behov och förutsättningar, utveckla lösningar för lägre klimatavtryck. På så sätt möter vi den ökade efterfrågan på produkter och projekt som stödjer kundernas klimatanpassning och omställning.

NCC:s styrka ligger i företagets expertis och erfarenhet av att hantera den komplexitet som kännetecknar byggprocessen. Med vår samlade kompetens kan vi inte bara leverera högkvalitativa komplexa projekt, utan också bidra till att driva utvecklingen mot ett mer motståndskraftigt och cirkulärt samhälle. Samhällsomvandlingen innebär samtidigt förändrade förutsättningar – i form av nya lagkrav och förändrade kundbehov – vilket skapar möjligheter för innovation och branschutveckling.

Framgångsrikt klimatarbete i den egna verksamheten

Av NCC:s eget koldioxidutsläpp (scope 1 och 2) härrör den största delen från asfaltsproduktionen som kräver mycket energi. NCC har under lång tid arbetat målmedvetet för en asfaltsproduktion med lägre utsläpp än traditionell tillverkning. Det mångåriga arbetet har gett resultat och åstadkommit stora utsläppsminskningar. För mer information se sidan 70. Ett kontinuerligt arbete pågår för att utveckla, förbättra och optimera inom tre centrala områden; fortsatt minska användningen av fossila bränslen i utbyte mot biobränsle, öka energieffektiviteten, till exempel genom lägre tillverkningstemperaturer och minskad fuktighet, samt spara naturresurser genom att använda återvunnen asfaltbeläggning.

Klimatomställningsplan visar vägen framåt

NCC har tagit fram en klimatomställningsplan som beskriver hur koncernen ska minska utsläppen av växthusgaser, i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.Planen omfattar koncernens samlade utsläpp och utgår från basår 2024, med tillägg av referensvärden för 2020. Under året intensifierades arbetet genom systematisk insamling, kartläggning och analys av utsläpp, med särskilt fokus på leverantörsledet (scope 3). Arbetet visar att majoriteten av NCC:s totala utsläpp kommer från materialtillverkning och transporter uppströms i värdekedjan, vilket understryker vikten av att arbeta nära leverantörer och samarbetspartners för att minska klimatpåverkan. Planen baseras på affärsområdenas befintliga klimatstrategier och planer och fungerar som en gemensam riktning för koncernen i omställningen mot nettonoll. En central del av arbetet är att successivt förbättra kvaliteten på klimatdata, vilket är en kontinuerlig process som fortsätter under kommande år. För mer information se sidan 68.

Ambitionen står fast i NCC:s uppdaterade klimatmål

I samband med framtagandet av omställningsplanen har NCC reviderat bolagets klimatmål utifrån basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020. Ambitionen att minska utsläppen i linje med Parisavtalet ligger fast och det långsiktiga målet är att nå nettonollutsläpp till 2045. Detta ersätter det tidigare målet om att vara klimatneutral 2045. Till 2030 ska utsläppen i den egna verksamheten såväl som i värdekedjan minska med 42 procent i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Dessa mål ersätter NCC:s tidigare intensitetsmål inom klimat och energi som utgick från basår 2015. För mer information om NCC:s mål och 2025 års utfall, se sidan 71.

NCC:s uppdaterade mål, klimat och energi:
* Scope 1 och 2: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO 2 e).
* Scope 3: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO 2 e).

Fortsatt fokus för minskad klimatpåverkan

Av NCC:s totala utsläpp uppstår majoriteten i leverantörsledet (uppströms) i värdekedjan. Merparten av dessa utsläpp kommer från produktionen av de material som köps in, där betong, stål och bitumen står för de största utsläppen. För att minska klimatavtrycket utgår NCC:s arbete från projektens unika behov. Störst möjlighet att påverka finns i planerings- och projekteringsfasen då flera viktiga beslut tas för byggnadens totala klimatbelastning, där klimatberäkningar möjliggör faktabaserade beslut och medvetna materialval. Till exempel kan material minimeras utifrån optimerade konstruktioner utan att kompromissa med funktion eller kvalitet. Andra konkreta åtgärder är energieffektivisering i processer, användning av återbrukat byggmaterial, elektrifierade maskiner och effektivare transporter.

Strategi och värdeskapande – Klimat och energi NCC 2025 14 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC

NCC:s arbete med att sänka utsläppen inom scope 3 fortsatte under året. Affärsområdena arbetar strategiskt och strukturerat utifrån uppsatta klimatmål och nyckeltal. Ett tydligt exempel på god samverkan är det pågående bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala, där NCC tillsammans med Uppsalahem arbetat fram klimateffektiva lösningar som väntas ge 40 procent lägre utsläpp jämfört med den ursprungliga kalkylen. Projektet bygger på en klimatbudget som bland annat innefattar justeringar av konstruktionen för minskad mängd material och planering som reducerar transporter under byggskedet.

För att visa på hur olika byggnadsdelar och materialval påverkar mängden utsläpp och ekonomi i byggprojektet har NCC framtagna klimatguider. De är viktiga verktyg i samverkansarbetet och skapar möjligheter för kunden att välja åtgärder för kostnadseffektiv klimatreducering. Utveckling pågår löpande och sedan 2025 omfattas även åtgärder för olika byggnadstyper inom affärsområdet Building Sweden.

NCC arbetar även systematiskt med inköp för att driva utvecklingen framåt. Det inkluderar bland annat medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåverkan, som till exempel återvunnet stål. EPD:er (miljövarudeklarationer) som innehåller transparent och jämförbar information om miljöpåverkan för en produkts hela livscykel, används i utvärderingen av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och kundernas krav.

Case: Nära samverkan och nytänkande ger ett lägre klimatavtryck i projektet Skandiaporten

På uppdrag av Göteborgs Hamn förstärker NCC kajen i Skandiahamnen för att möjliggöra att ta emot större fartyg. Arbetet består av avancerade moment som gjutningar i marin miljö och grundläggning, samtidigt som hamnen är i drift. Tack vare nära samverkan har man gemensamt i projektet identifierat och värderat klimatåtgärder som en integrerad del av projektets hållbarhetsarbete. Genom smarta materialval, fossilfria bränslen och effektiv resursanvändning har man så här långt lyckats reducera klimatavtrycket med 30 procent, jämfört med traditionella byggmetoder. Skandiaporten visar hur ett komplext infrastrukturprojekt kan förena teknisk utveckling med lägre utsläpp och långsiktig hållbarhet. 2025 vann projektet utmärkelsen Hållbar infrastruktur i Sweden Green Building Awards.

Strategi och värdeskapande – Klimat och energi NCC 2025 15 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC

Nyckeltal
Medarbetarengagemang ¹⁾	8/10
Deltagare i NCC:s introduktionsdag	600
Medarbetare som deltagit i ledarskapsprogram	>630

1) Denison organizational culture survey som genomförs av Denison Consulting, där NCC nu tillhör de 10 procent bäst presterande företagen.

NCC är inne i en period som kännetecknas av utveckling och transformation. Inriktningen mot stora och komplexa projekt, tidig involvering och ökad specialisering inom utvalda segment har höjt ribban för vad vi behöver – och kan – åstadkomma tillsammans. För att fortsätta ligga i framkant utvecklar NCC ständigt arbetssätt och säkerställer att rätt kompetens finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt.

Kompetens, kultur och engagemang bygger NCC

En gemensam kultur gör oss lönsamma

Vår kultur är grunden för allt vi gör. NCC:s Star behaviors – fyra centrala beteenden – visar vägen för hur vi samarbetar och presterar. De fungerar som ett ramverk för vilka beteenden vi förväntar oss av varandra, och vilka som inte är accepterade. Sedan NCC införde Star behaviors har utvecklingen följts både genom interna och externa uppföljningar. Resultaten visar en tydlig förbättring i organisationskultur.

Ledarskap är avgörande för framgångsrika projekt, och en viktig del i Star behaviors. Särskilda insatser görs för att stärka ett tydligt ledarskap och ledares förmåga att hantera utmanande situationer. Parallellt pågår ett arbete med att stärka medarbetarskapet, med fokus på att alla medarbetare bidrar med sin expertis, tar ett proaktivt ansvar och kan göra skillnad i sitt dagliga arbete.

Branschledande kompetens vår styrka

Allt fler kunder väljer att involvera NCC tidigt i sina projekt för att ta del av specialistkompetens. För att möta nuvarande och framtida behov satsar vi stort på att utveckla våra egna medarbetare. I syfte att stärka vår förmåga att förstå kundens behov och tillsammans med kunden utforma den mest fördelaktiga lösningen har NCC tagit fram utvecklingsprogrammet Managing Complex Business. Programmet har utvecklats i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Under året fortsatte vi att utveckla våra program riktade mot projektchefer. Ett nystartat program, ”Mid-Size Project Management”, vänder sig till projektchefer över hela Norden. Programmet fokuserar på ledarskap, projektledning och utvalda specialistkompetenser som direkt kan tillämpas i pågående projekt. Utöver det bygger programmen upp nordiska kunskapsnätverk, vilket stärker kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan olika delar och projekt inom NCC.

Säkerställa kompetensförsörjning till den gröna industriomställningen

I norra Sverige samarbetar NCC Green Industry Transformation med SSAB och LKAB i projekt som både bidrar till den gröna industriomställningen och har stor samhällspåverkan. Trots utmaningar med kompetensbrist i regionen lyckades vi under 2025 tillsätta nyckelpersoner till de mest kritiska positionerna och bygga upp projektteam med en solid NCC-kärna, så att vår kultur, arbetssätt och högt ställda krav på ledarskap genomsyrar varje projekt. NCC:s starka varumärke har underlättat arbetet med att rekrytera nya medarbetare utifrån. Nya interna arbetssätt skapar fler karriärvägar och främjar intern rörlighet – något som gynnar både företaget och varje individ.

Unga talanger säkrar framtidens kompetens

För att säkra framtidens kompetens satsar NCC på unga talanger. Genom talangprogram och nätverk som NCC Young Talent Network ges unga medarbetare möjlighet att växa och utvecklas. Vi välkomnar varje år många praktikanter och traineer över hela Norden, och intresset för lediga tjänster riktade till nyutexaminerade civilingenjörer är stort. NCC ser tydliga fördelar med att anställa unga ingenjörer.

Strategi och värdeskapande – Hälsa och säkerhet NCC 2025 16 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC

För att få tillgång till den bästa kompetensen och en så bred, relevant rekryteringsbas som möjligt lägger NCC särskild vikt vid mångfald och inkludering. Vi vill erbjuda en arbetsplats där alla har lika möjligheter att utvecklas, känner engagemang och trygghet i att aldrig behöva utsättas för diskriminering. Det gör NCC till en attraktiv arbetsgivare för en bred, relevant målgrupp av framtida medarbetare.

En säker och hälsosam arbetsmiljö

På NCC är en säker och hälsosam arbetsmiljö högsta prioritet. Vår ambition är tydlig: att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor, och att minska alla typer av olyckor. För att nå dit krävs ett kontinuerligt och systematiskt arbete som involverar alla på NCC:s arbetsplatser – från medarbetare till leverantörer, konsulter och underentreprenörer.NCC har en strategisk inriktning för hälsa och säkerhet som utgår från en grundlig analys av orsakerna till olyckor och fokuserar på tre högriskområden: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runt tunga maskiner. Med digitala verktyg och rätt planering kan vi skapa barriärer mellan människa och risk. Vi använder utbildning, data och insikter för att förutse risker, optimera arbetsflöden och förebygga olyckor.

Digital utveckling som stöd

NCC fortsätter att driva utvecklingsprojekt för att trygga att alla arbetsplatser har ett säkert arbetssätt samt rätt behörigheter, kompetens och arbetsvillkor. Digitala systemstöd används för att hantera tillträde, närvaro, leverantörskontroll och uppföljning i projekten. Tillsammans skapar de en strukturerad och spårbar process som stärker säkerheten, förenklar uppföljning och minskar risken för arbetslivskriminalitet. Men digitala verktyg är bara en del – rätt beteenden är lika viktigt. För att stödja en säker arbetsmiljö och förbättra säkerhetskulturen arrangeras årliga initiativ som Awareness day och Hälso- och säkerhetsveckan. Varje september samlas alla NCC-medarbetare för Awareness day, en dag för reflektion kring attityder, beteenden och säkerhetsfrågor. Leverantörer och underentreprenörer bjuds in att delta. Vår säkerhetskultur är en integrerad del av NCC:s företagskultur, och en del i våra Star behaviors – att jobba säkert eller inte alls. Det omfattar alla som befinner sig på våra arbetsplatser – såväl kunder, leverantörer som underentreprenörer. Tillsammans skapar vi trygga och säkra arbetsplatser.

Case: Digitalt flöde stärker kontrollen på Anderstorpsgården

Projektet Anderstorpsgården i Skellefteå är ett av NCC:s första som fullt ut använder ett digitalt flöde för tillträde, närvaro och leverantörskontroll. Genom att koppla samman NCC:s olika system skapas en strukturerad och spårbar process som stärker säkerheten och förenklar uppföljningen. Alla individer och företag kontrolleras innan de får tillträde till arbetsplatsen, och status kan följas i realtid under hela projektet. Kontrollen omfattar både att alla på arbetsplatsen har gått obligatorisk utbildning innan de får tillträde, samt eventuella varningar eller oklarheter hos företag som används som underleverantörer. Informationen gås igenom vid veckovisa samordningsmöten, vilket gör det tydligt vilka personer eller företag som eventuellt behöver följas upp. Projektet beskriver arbetssättet som en naturlig del av säkerhetskulturen. Fasta rutiner för tillträde och närvaro kombinerat med kontroll av företag i alla led minskar risken för oegentligheter och otrygga situationer – både för NCC och för kunden. På Anderstorpsgården visar NCC hur digitalisering kan bidra till ökad säkerhet, bättre kontroll och ett smidigare arbetsflöde.

Strategi och värdeskapande – Hälsa och säkerhet

NCC 2025 17

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport Övrigt
Om NCC
Förvaltningsberättelse
Verksamheten
Utveckling under året 19
Våra affärsområden 24
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 30
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport 35
Styrelse 42
Koncernledning 44
Hållbarhetsrapport
Inledning 46
Allmänna upplysningar 47
Grund för utarbetande 47
Styrning 48
Strategi 52
Fastställande av påverkan, risker och möjligheter 58
Miljöupplysningar 59
Rapportering enligt EU-taxonomin 59
E1 Klimatförändringar 66
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 76
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 78
Sociala upplysningar 82
S1 Den egna arbetskraften 82
S2 Arbetstagare i värdekedjan 92
Styrningsrelaterade upplysningar 94
G1 Ansvarsfullt företagande 94
Index 98

NCC 2025 18

Övrigt Finansiell rapport Om NCC
NCC 2025 18

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, Sverige, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning samt hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2025. Koncernredovisningen består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter.

NCC AB är ett svenskregistrerat aktiebolag vars aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap. Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna.

Utveckling under året

NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, kommersiell fastighetsutveckling samt produktion av asfalt och stenmaterial.

Marknad

NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP. Kostnader för insatsvaror, ränteläget och förväntningar om den framtida ekonomiska utvecklingen har en betydande inverkan. De långsiktiga marknadsförutsättningarna för bygg och anläggning, fastighetsutveckling samt asfalt och sten i Norden är goda. De länder där NCC är verksam inom infrastruktur har ambitiösa planer och satsningar på både nybyggnation samt renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Urbanisering och framväxten av nya tillväxtregioner driver investeringar i stadsnära infrastruktur, såsom vägar, kollektivtrafik, vatten- och avloppssystem samt energilösningar.

NCC är därtill väl positionerat för att stödja stora industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen. Det finns en underliggande god efterfrågan på samhällsbyggnader i hela Norden, säkerhetsklassade byggnader, sjukhus och äldreboenden. Likaså är även marknaden för renovering och ombyggnad fortsatt stark. Det långsiktiga behovet av bostäder är stort men marknaden är fortsatt negativt påverkad av det rådande ekonomiska läget. Likaså är efterfrågan på kommersiella fastigheter fortsatt avvaktande.

Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av investeringar i infrastruktur och underhåll, samt av det allmänna byggandet och offentliga kunders prioriteringar. Aktiviteten på dessa marknader är fortsatt hög, och de statliga investeringarna i vägunderhåll ökar i de geografier där NCC är verksam.

Omvärldsfaktorer

Se beskrivningen i riskavsnittet på sidan 30.

Verksamheten under året

Från 2025 har NCC infört raden jämförelsestörande poster i resultaträkningen, se not 1 samt Väsentliga händelser under året.

Orderingång
Orderingången uppgick till 52 992 (54 730) MSEK. Orderingången ökade i Building Sweden och Building Nordics. I Infrastructure minskade orderingången i förhållande till föregående år. Den högre orderingången i Building Sweden och Building Nordics förklaras av att flera större projekt registrerades under året. Den lägre orderingången inom Infrastructure var främst hänförlig till Trafikverkets hävning av kontraktet Korsvägen. Valutaeffekter påverkade orderingången med –789 (406) MSEK.

Orderstock
Koncernens orderstock uppgick till 46 079 (50 723) MSEK vid årets utgång. Orderstocken ökade i Building Sweden men minskade i Infrastructure och Building Nordics. Valutaeffekter påverkade orderstocken med –1 242 (582) MSEK.

Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 55 717 (61 609) MSEK. Den lägre nettoomsättningen för året förklaras främst av Property Development då inga projekt har resultatavräknats under året samt att nettoomsättningen var lägre inom Building Sweden och Building Nordics. Valutaeffekter påverkade nettoomsättningen med –883 (425) MSEK.

Rörelseresultat
Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster uppgick till 1 938 (2 032) MSEK. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster uppgick till 768 (2 032) MSEK. Rörelsemarginalen före respektive efter jämförelsestörande poster uppgick till 3,5 (3,3) procent samt 1,4 (3,3) procent.

Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster ökade inom samtliga affärsområden förutom Property Development. Rörelseresultatet i Infrastructure uppgick till 540 (535) MSEK och till 473 (426) MSEK i Building Nordics. Rörelseresultatet i Building Sweden uppgick till 271 (30) MSEK, ökningen förklaras främst av att affärsområdet inte belastades av några engångskostnader relaterade till omvärdering av risker i projektportföljen, till skillnad från 2024 då sådana kostnader uppgick till cirka 250 MSEK och påverkade rörelseresultatet negativt.

Rörelseresultatet i Industry uppgick till 879 (584) MSEK. Det högre rörelsesultatet var drivet av att båda divisionerna Sten och Asfalt förbättrade sina resultat, Asfalt stärktes av högre marginaler och volymer medan Stenmaterials förbättring var driven av en mer gynnsam produktmix. I Property Development resultatavräknades inga projekt. Nedskrivningen på 914 MSEK från ett fåtal fastigheter i Property Development redovisades som en jämförelsestörande post. Exklusive jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet i Property Development till 50 MSEK.

Övrigt och elimineringar uppgick till totalt –531 (–262) MSEK där bland annat resultat från NCC AB och mindre dotter- och intresseföretag ingår samt internvinster och övriga koncernjusteringar. Rörelseresultatet påverkades av jämförelsestörande poster uppgående till 256 MSEK hänförliga till nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader.

Finansnetto, resultat efter finansiella poster och årets resultat
Finansnettot uppgick till –137 (–169) MSEK, en lägre genomsnittlig företagsnettoskuld gav lägre räntekostnader vilket motverkades av lägre kapitalisering av räntor hos Property Development. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 630 (1 863) MSEK. Årets skatt uppgick till –489 (–292) MSEK och den effektiva skattesatsen var 78 (16) procent till följd av översyn av skattetillgångar i Norge. Skattesatsen justerad för jämförelsestörande poster samt skatt på jämförelsestörande poster var 25 (16) procent. Årets resultat efter skatt uppgick till 142 (1 571) MSEK.# Förvaltningsberättelse

Årets totalresultat

Årets totalresultat uppgick till 306 (2 103) MSEK. Förändringen förklaras främst av att årets rörelseresultat var lägre. Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat uppgick till –101 (–106) MSEK, för mer information se not 23.

Kassaflöde

Kassaflödet före finansiering uppgick 1 151 (3 990) MSEK. Föregående år resultatavräknades fyra fastighetsprojekt. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –761 (–647) MSEK. Likvida medel uppgick vid årets slut till 887 (2 910) MSEK.

Finansiell ställning

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 30 582 (32 026) MSEK. Fastighetsutvecklingsprojekt och likvida medel minskade. På skuldsidan minskade de räntebärande skulderna till följd av ett lägre finansieringsbehov. Även pensionsskulden minskade och per den 31 december redovisades en högre pensionsfordran. Sysselsatt kapital uppgick till 11 793 (13 746) MSEK. Det lägre sysselsatta kapitalet berodde främst på nedskrivningar i Property Development. Avkastningen på sysselsatt kapital före jämförelsestörande poster uppgick till 15 (15) procent. Avkastningen på eget kapital före jämförelsestörande poster uppgick till 16 (21) procent.

Orderingång, orderstock, nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde, MSEK	Orderingång 2025	Orderingång 2024	Orderstock 2025	Orderstock 2024	Nettoomsättning 2025	Nettoomsättning 2024	Rörelseresultat 2025	Rörelseresultat 2024
NCC Infrastructure	14 193	18 919	12 800	16 824	18 179	18 105	540	535
NCC Building Nordics	11 849	11 392	14 249	16 720	13 380	13 884	473	426
NCC Building Sweden	14 065	12 239	16 204	14 980	12 832	14 012	271	30
NCC Industry	12 899	12 884	2 510	2 281	12 608	12 634	879	584
NCC Property Development	–	–	–	–	577	4 853	–864	719
Summa	53 006	55 433	45 763	50 805	57 577	63 488	1 298	2 294
Övrigt och elimineringar	–14	–704	315	–81	–1 859	–1 879	–531	–262
Koncernen	52 992	54 730	46 079	50 723	55 717	61 609	768	2 032

Orderingång och nettoomsättning per land, MSEK	Orderingång 2025	Orderingång 2024	Nettoomsättning 2025	Nettoomsättning 2024
Sverige	30 608	31 078	31 045	36 843
Danmark	12 506	12 485	13 585	12 989
Norge	5 481	7 493	7 699	7 793
Finland	4 397	3 673	3 389	3 985
Koncernen	52 992	54 730	55 717	61 609

Avkastning, %
* Avkastning på eget kapital
* Avkastning på sysselsatt kapital
Exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat per kvartal, MSEK
* 2021
* 2022
* 2023
* 2024
* 2025
Exklusive jämförelsestörande poster. NCC påverkas av en säsongsmässigt låg aktivitet under det första kvartalet.

Projektstorlek i orderingång
* <25 MSEK, 12 (15)%
* 25–100 MSEK, 20 (19)%
* 100–300 MSEK, 23 (20)%
* 300–500 MSEK, 9 (19)%
* >500 MSEK, 36 (27)%
Diagrammet avser orderingång i entreprenadverksamheten vilket motsvarar 40 Mdr SEK av den totala orderingången på 53 Mdr SEK.

Koncernens nettoskuld uppgick per den 31 december till –1 165 (–1 164) MSEK. Företagets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till –373 (205) MSEK. Föregående år redovisades en nettokassa efter att tre fastighetsprojekt resultatavräknades i december 2024. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till 21 (24) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften per 31 december 2025 uppgick till 3 236 (3 481) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 23 (23) månader. Soliditeten per den 31 december 2025 var 26 (27) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 (0,1).

Våra affärsområden

För mer information om våra större projekt samt utvecklingen under året i NCC:s affärsområden, se sidorna 23–29.

Tvister

Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för till exempel påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. I många fall har NCC då också framfört motkrav. De sammanlagda beloppen kan vara väsentliga. Rättsliga förfaranden kan vara dyra, långa, ta resurser i anspråk som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader.

NCC har genom konsortiet West Link Contractors (WLC), drivit projektet Korsvägen sedan 2018. NCC:s andel i konsortiet är 60 procent. I september 2025 valde beställaren Trafikverket att häva kontraktet. NCC och konsortiet WLC anser att hävningen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått till följd av Trafikverkets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljarder kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framställas. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts. För mer information, se Not 28 Övriga avsättningar och Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag och uppgick till 165 (179) MSEK. Medelantal anställda uppgick till 70 (68) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till 1 316 (0) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var –311 (1 800) MSEK. Totalt beslutad utdelning uppgick till 1 076 MSEK varav 636 MSEK betalades i maj och 440 MSEK betalades i november.

Utdelning utbetald under 2025

NCC:s årsstämma fastställde den 7 maj 2025 styrelsens förslag till utdelning om 9,00 kronor per aktie, samt en extrautdelning om 2,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2024.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen var 11 440 (11 776) under 2025.

Ersättningar

En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 4.

Utvärdering av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2025

Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2025. Styrelsen bedömer att riktlinjerna har tillämpats vid fastställande av lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare. För mer information, se Ersättningsrapporten som finns tillgänglig på www.ncc.se/investor-relations/arsstamma/.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag till riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernledningen, vid årsredovisningens avgivande sammanlagt tolv personer (inklusive vd). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2026. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare är i allt väsentligt likt tidigare år. För mer information, se Ersättningsriktlinjerna som finns tillgänglig på www.ncc.se/investor-relations/arsstamma/.

NCC-aktien

Antal om annat ej anges	2025	2024
Registrerat aktiekapital, serie A	6 797 610	6 797 667
Registrerat aktiekapital, serie B	92 963 346	92 963 289
B-aktier i eget förvar	1 968 589	1 968 589
Snittkurs B-aktier i eget förvar, SEK	106,46	106,46
Omvandlade A-aktier till B-aktier	57	4 751 186
Utskiftade B-aktier till deltagare i LTI-program	–	130 632
Utskiftade B-aktier till deltagare i LTI-program, andel av totalt antal aktier, procent	–	0,13
Snittkurs utskiftade B-aktier, SEK	–	106,46
Kvotvärde, SEK	8,70	8,70

A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B.

Aktieägare

Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 50 919 (45 773). Sorterat på röster var OBOS största enskilda ägare med 10,30 (10,05) procent av kapitalet och 28,75 (28,60) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. NCC innehar 1,97 (1,97) procent av kapitalet och 1,22 (1,22) procent av rösterna. De tio största ägarna (sorterat på röster) svarade tillsammans för 37,77 (41,73) procent av kapitalet och 48,42 (48,99) procent av rösterna.

Förslag till vinstdisposition verksamhetsåret 2025

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

• Balanserade vinstmedel: 4 029 131 829
• Till aktieägarna utdelas 9,00 SEK per aktie och en extra utdelning med 2,00 SEK per aktie, totalt 11,00 SEK per aktie¹): 1 075 716 037
• I ny räkning balanseras: 2 953 415 792
• Summa SEK: 4 029 131 829

1) Den föreslagna utdelningen är beräknad baserad på antalet utestående aktier per 31 december 2025 och kan komma att ändras om antalet utestående aktier ändras per utbetalningsdagen.

Styrelsens motivering till utdelnings- och återköpsförslag

Styrelsen får härmed avge följande yttrande i enlighet med 18 kapitlet 4 § och 19 kapitlet 22 § aktiebolagslagen.Styrelsens motivering till att förslagen om vinstutdelning och bemyndigande för styrelsen att återköpa egna aktier är förenliga med bestämmelserna i 17 kapitlet 3 § andra och tredje stycket aktiebolagslagen är följande.

Verksamhetens art, omfattning och risker

Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och årsredovisningen för 2025. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen, eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Efter årets utgång har NCC genomfört nedskrivningar på cirka 1,4 miljarder kronor, främst relaterade till förändringar i bedömningar av fastighetsvärden inom Property Development. Nedskrivningarna redovisas som en jämförelsestörande post, i huvudsak i rörelseresultatet. Nedskrivningarna är icke kassaflödespåverkande, reducerar till viss del utdelningsbara medel, men påverkar inte NCC:s förmåga att lämna utdelning eller genomföra återköp av egna aktier.

Bolagets och koncernens ekonomiska ställning

Bolagets och koncernens ekonomiska ställning framgår av årsredovisningen 2025. Det framgår också av årsredovisningen vilka principer som tillämpats för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Enligt förslaget till vinstdisposition föreslår styrelsen att utdelning lämnas med 9,00 kronor per aktie plus en extra utdelning om 2,00 kronor per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen, varvid vid det första utbetalningstillfället i april betalas 6,50 kronor per aktie och vid det andra tillfället i november betalas 4,50 kronor per aktie.

Bolagets finansiella målsättning är att nå god avkastning med bibehållen finansiell stabilitet. Koncernens resultat efter skatt är 142 (1 571) MSEK. Moderbolagets egna kapital uppgick till 5 070 (6 235) MSEK innebärande en soliditet om 78 (95) procent. Koncernens nettoskuld uppgick till –1 165 (–1 164) MSEK. Företagets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till –373 (205) MSEK. Företagets nettoskuld (kassa)/ EBITDA uppgick till 0,27. NCC:s finansiella mål är att nettolåneskuld/EBITDA ska vara lägre än 2,5. Styrelsen bedömer att bolaget har en solid bas för att kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Förslagens försvarlighet

Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens uppfattning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att förslagen avseende utdelning samt återköp av egna aktier är försvarliga med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Väsentliga händelser under året

Den 7 maj hölls NCC:s årsstämma, se Bolagsstyrningsrapporten. I januari tecknade NCC och Liseberg, inom ramen för befintligt avtal, en överenskommelse för en återuppbyggnad av Oceana vattenvärld i Göteborg. NCC har utnämnt Katarina Wilson till ny ekonomi- och finansdirektör (CFO). Katarina tillträder senast den 1 juni 2026 och kommer att ingå i NCC:s koncernledning. Susanne Lithander innehar CFO-rollen tills NCC publicerar kvartalsrapport för det andra kvartalet 2026, och fortsätter därefter att ansvara för utveckling och IT.

Väsentliga händelser efter årets utgång

NCC har utnämnt Tomas Brannemo till ny affärsområdeschef för NCC Infrastructure. Han tillträder 2 mars 2026 och blir medlem i NCC:s koncernledning. Tomas efterträder Kenneth Nilsson, som så småningom kommer att gå i pension.

NCC genomförde nedskrivningar på 1 427 MSEK som redovisades som en jämförelsestörande post, i huvudsak i rörelseresultatet, per den 31 december 2025. Se not 39 för mer information.

NCC har genomfört en strategisk översyn av affärsområde Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Efter en genomförd utvärdering har NCC beslutat att affärsområdet Industry kommer att fortsätta inom NCC men som ett fristående bolag. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och NCC ser betydande potential framåt.

Den 18 mars 2026 tog konsortiet West Link Contractors (WLC) emot ytterligare ett krav från Trafikverket på cirka 1,3 miljarder kronor. NCC och WLC bestrider kravet.

Under första kvartalet 2026 inleddes ett krig i Mellanöstern, vilket påverkar människor och samhällen. Konflikten har lett till stigande och volatila energipriser, vilket i sin tur påverkar kostnader för transporter och material samt kan ha en potentiell påverkan på den allmänna ekonomiska utvecklingen. NCC följer utvecklingen noggrant för att kunna hantera och begränsa eventuella negativa effekter på verksamheten.

Säsongseffekter

Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.

Belopp och datum

Alla belopp är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges. Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.

---

Exempel på större projekt

Projekt >500 MSEK. Ordervärde och beräknat färdigställande kan komma att ändras under projektets gång. Interna projekt är inte inkluderade.

Projekt	NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2025, MSEK	Färdigställandegrad 31 dec 2025, %	Beräknat färdigställande
Nya projekt 2025
Kontors- och laboratoriumprojekt, Hillerød (DK)	2 300	0	2028
Sjukhusprojekt etapp 3, Uleåborg (FI)	1 704	1	2029
Ombyggnad kontor, Stockholm (SE)	1 545	10	2029
Fångvårdsanstalt, Kristianstad (SE)	645	33	2026
Återuppbyggnad vattenpark Liseberg, Göteborg (SE)	625	54	2027
Vägförstärkning, Gällivare (SE)	620	27	2027
Skola och idrottshall, Tyresö (SE)	560	28	2027
Fjärrvärme, Köpenhamn (DK)	555	8	2029
Pågående projekt
Sjukhus, Hillerød (DK)	10 071	80	2027
Sjukhus, Västerås (SE)	4 123	50	2029
Tunnelbanestation, Hagastaden, Stockholm (SE)	2 586	72	2027
Fångvårdsanstalt, Tidaholm (SE)	2 279	88	2027
Hotell och kontor, Århus (DK)	1 988	68	2026
Kontor, Göteborg (SE)	1 981	87	2027
Ombyggnad av vattenreningsverk, Lidingö (SE)	1 662	73	2027
Väg och tunnel, Ålesund (NO)	1 353	53	2027
Vatten- och reningsanläggning, Åkersberga (SE)	1 300	37	2029
Fångvårdsanstalt 1, Mariestad (SE)	1 263	97	2027
Ombyggnad järnvägsstationer, Oslo (NO)	1 217	89	2027
Kontor, Trondheim (NO)	1 174	99	2026
Bostadsrenovering, Århus (DK)	1 147	11	2029
Kajkonstruktion, Göteborg (SE)	1 145	63	2028
Fångvårdsanstalt 2, Mariestad (SE)	1 035	53	2027
Tunnelbanedepå, Stockholm (SE)	1 021	98	2026
Sjukhus för psykiatri, Oslo (NO)	967	85	2026
Industribyggnad, Oxelösund (SE)	955	87	2026
Utökning av kontor och parkering, Fredericia (DK)	911	44	2027
Tågvagnhall, Hagalund (SE)	894	58	2026
Industribyggnad, Skellefteå (SE)	838	88	2026
Utbildnings- och förvaringshall, Halmstad (SE)	796	86	2026
Bostadsrenovering, Albertslund (DK)	782	76	2026
Badhus, Oslo (NO)	768	85	2026
Ställverksanläggning, Stockholm (SE)	675	79	2027
Kontor, Middelfart (DK)	614	81	2026
Damm/Vattenkraftstation, Lilla Edet (SE)	604	70	2027
Kontor, Ballerup (DK)	587	64	2027
Kajkonstruktion, Norrköping (SE)	583	92	2029
Bostadsrenovering, Herning (DK)	563	65	2027
Skola, Varberg (SE)	536	93	2026
Kajkonstruktion, Bergen (NO)	524	59	2027
Produktionsanläggning CO2, Kalundborg (DK)	516	94	2026
Vattenverk, Köpenhamn (DK)	510	58	2027
Avloppsreningsverk, Kalundborg (DK)	506	99	2026
Avslutade projekt 2025
Sjukhusbyggnad, Eskilstuna (SE)	2 608	100	2025
Järnvägssträcka, Lund Arlöv (SE)	2 235	100	2025
Järnvägsstation, Drammen (NO)	2 129	100	2025
Sjukhusprojekt etapp 2, Uleåborg (FI)	1 568	100	2025
Kontor, Odense (DK)	1 147	100	2025
Industribyggnad, Kalundborg (DK)	1 067	100	2025
Bostäder, Herlev (DK)	1 050	100	2025
Ombyggnad evenemangsarena, Stockholm (SE)	801	100	2025
Avloppsreningsverk, Kristianstad (SE)	760	100	2025
Bostäder, Stockholm (SE)	726	100	2025
Bostäder, Köpenhamn (DK)	715	100	2025

---

Orderingången uppgick till 14 193 (18 919) MSEK. Som en konsekvens av Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen minskade orderingången med cirka 1 miljard kronor. Segmenten Energi & vattenanläggning och markarbeten stod tillsammans för över hälften av orderingången. Orderstocken var lägre än föregående år och uppgick till 12 800 MSEK (16 824) vid årets slut. Orderstocken har bland annat påverkats negativt av det avslutade arbetet på projekt Korsvägen. Affärsområdet har ökat antalet samarbetsprojekt i tidiga skeden under 2025, vilket successivt kommer att stärka orderstocken. Nettoomsättningen uppgick till 18 179 (18 105) MSEK. Energi & vattenanläggning samt Järnväg stod för de största andelarna av den totala nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 540 (535) MSEK.# NCC Infrastructure

Nyckeltal MSEK	2025	2024
Orderingång	14 193	18 919
Nettoomsättning	18 179	18 105
Rörelseresultat	540	535
Rörelsemarginal %	3,0	3,0
Medelantal anställda	3 687	3 718

Orderingång per produktsegment
* Väg 10 (12)%
* Järnväg 9 (26)%
* Energi & Vatten-anläggning 34 (27)%
* Markarbeten 24 (20)%
* Industri 9 (8)%
* Grundläggning 8 (4)%
* Övrigt 6 (3)%

Nettoomsättning per produktsegment
* Väg 8 (6)%
* Järnväg 26 (28)%
* Energi & Vatten-anläggning 31 (31)%
* Markarbeten 20 (19)%
* Industri 8 (5)%
* Grundläggning 6 (7)%
* Övrigt 1 (4)%

Nettoomsättning per land
* Sverige 69 (70)%
* Danmark 15 (17)%
* Norge 16 (13)%

Andel av NCC totalt: Nettoomsättning 32%, Rörelseresultat 25%, Medelantal anställda 34%.

1) Rörelseresultatet inom Property Development var negativt till följd av nedskrivningar som redovisades som en jämförelsestörande post i NCC-koncernen. Andelen av NCC totalt är därmed beräknat exklusive rörelseresultatet för Property Development.

---

NCC Building Nordics

Scandic hotel, Århus

Orderingången uppgick till 11 849 (11 392) MSEK. Den högre orderingången var hänförlig till Danmark och Finland. Samhällsbyggnader stod för nästan hälften av den totala orderingången och ökade jämfört med föregående år, vilket förklaras av att en enskild stor order för en samhällsfastighet i Finland, Cleantech Garden, redovisades i perioden. Andelen Kontor ökade jämfört med föregående år främst då Finland registrerade en större order i Esbo, Metallum. Segmentet Renovering/ombyggnad var lägre jämfört med föregående år och Bostäder var fortsatt ett svagt segment. Orderstocken var lägre än föregående år och uppgick till 14 249 (16 720) MSEK vid årets slut. Den bedöms ligga på en stabil nivå i relation till ett års nettoomsättning.

Nettoomsättningen uppgick till 13 380 (13 884) MSEK. Den något lägre nettoomsättningen förklaras av lägre aktivitet i Finland och Norge där marknadsläget är fortsatt utmanande. Danmark ökade sin nettoomsättning. Samhällsbyggnader stod för 41 procent av nettoomsättningen följt av segmentet Renovering/ombyggnad. Bostäder var fortsatt ett svagt segment. Rörelseresultatet ökade och uppgick till 473 (426) MSEK.

Nyckeltal MSEK	2025	2024
Orderingång	11 849	11 392
Nettoomsättning	13 380	13 884
Rörelseresultat	473	426
Rörelsemarginal %	3,5	3,1
Medelantal anställda	2 136	2 262

Orderingång per produktsegment
* Kontor 9 (6)%
* Bostäder 1 (6)%
* Renovering/Ombyggnad 15 (49)%
* Samhällsbyggnader 45 (29)%
* Övrigt 30 (10)%

Nettoomsättning per produktsegment
* Kontor 15 (15)%
* Bostäder 5 (14)%
* Renovering/Ombyggnad 25 (21)%
* Samhällsbyggnader 41 (37)%
* Övrigt 14 (13)%

Nettoomsättning per land
* Danmark 60 (52)%
* Norge 15 (19)%
* Finland 25 (29)%

Andel av NCC totalt: Nettoomsättning 23%, Rörelseresultat 22%, Medelantal anställda 20%.

---

NCC Building Sweden

Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Orderingången uppgick till 14 065 (12 239) MSEK. Ökningen förklarades av färre men större registrerade projekt jämfört med samma period föregående år. Samhällsbyggnader stod för den största andelen av orderingången, medan segmenten Kontor och Renovering/ombyggnad ökade mest till följd av det orderanmälda projektet Yrket 4 samt ett större säkerhetsklassat projekt. Orderingången inom Bostäder förblev låg givet marknadsläget och bestod till cirka 94 procent av hyresrätter. Den totala orderingången översteg omsättningen. Orderstocken var högre än föregående år och uppgick vid årets slut till 16 204 (14 980) MSEK.

Nettoomsättningen uppgick till 12 832 (14 012) MSEK. Samhällsbyggnader utgjorde en dryg tredjedel av den totala nettoomsättningen. Segmentet Övrigt ökade mest främst hänförligt till flera industriprojekt. Rörelseresultatet var högre jämfört med 2024 och uppgick till 271 (30) MSEK. Förbättringen förklarades främst av att Building Sweden inte belastades av några engångskostnader relaterade till omvärdering av risker i projektportföljen, till skillnad från 2024 då sådana kostnader uppgick till cirka 250 MSEK och påverkade rörelseresultatet negativt.

Nyckeltal MSEK	2025	2024
Orderingång	14 065	12 239
Nettoomsättning	12 832	14 012
Rörelseresultat	271	30
Rörelsemarginal %	2,1	0,2
Medelantal anställda	2 335	2 542

Orderingång per produktsegment
* Kontor 16 (5)%
* Bostäder 5 (9)%
* Renovering/Ombyggnad 29 (18)%
* Samhällsbyggnader 37 (43)%
* Övrigt 13 (25)%

Nettoomsättning per produktsegment
* Kontor 12 (12)%
* Bostäder 15 (20)%
* Renovering/Ombyggnad 20 (18)%
* Samhällsbyggnader 34 (37)%
* Övrigt 19 (13)%

Nettoomsättning per land
* Sverige 100 (100)%

Andel av NCC totalt: Nettoomsättning 22%, Rörelseresultat 12%, Medelantal anställda 21%.

---

NCC Industry

Asfaltering Rogaland, Norge

Orderingången uppgick till 12 899 (12 884) MSEK. Nettoomsättningen låg i linje med föregående år och uppgick till 12 608 (12 634) MSEK. Volymerna var lägre för stenmaterial och högre för asfalt. Rörelseresultatet uppgick till 879 (584) MSEK. Båda divisionerna förbättrade sina resultat, där Asfalt stärktes av högre volymer och bättre produktivitet. Förbättringen inom Stenmaterial var drivet av en mer gynnsam produktmix. Rörelsemarginalerna förbättrades för såväl Asfalt som Stenmaterial. Operativt sysselsatt kapital minskade främst till följd av lägre kundfordringar. Avkastning på operativt sysselsatt kapital uppgick till 21,9 (14,0) procent.

NCC har genomfört en strategisk översyn av affärsområde Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Efter en genomförd utvärdering har NCC beslutat att affärsområdet Industry kommer att fortsätta inom NCC men som ett fristående bolag. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och NCC ser betydande potential framåt.

Nyckeltal MSEK	2025	2024
Nettoomsättning	12 608	12 634
Rörelseresultat	879	584
Rörelsemarginal %	7,0	4,6
Operativt sysselsatt kapital	3 694	3 844
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %	21,9	14,0
Medelantal anställda	2 598	2 596
Tusentals ton stenmaterial 1)	24 134	25 642
Tusentals ton asfalt 1)	5 326	5 061

1) Såld volym.

Orderingång per produktsegment
* Asfalt och beläggning 76 (76)%
* Stenmaterial 24 (24)%

Nettoomsättning per produktsegment
* Asfalt och beläggning 76 (75)%
* Stenmaterial 24 (25)%

Nettoomsättning per land
* Sverige 54 (53)%
* Danmark 22 (23)%
* Norge 22 (22)%
* Finland 2 (2)%

Andel av NCC totalt: Nettoomsättning 22%, Rörelseresultat 41%, Medelantal anställda 24%.

---

NCC Property Development

Nettoomsättningen uppgick till 577 (4 853) MSEK. Nettoomsättningen var lägre än föregående år eftersom fyra projekt resultatavräknades under 2024. Rörelseresultatet uppgick till –864 (719) MSEK för helåret. Rörelseresultatet belastades av nedskrivningar på 914 MSEK, exklusive jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 50 MSEK. Avsaknaden av resultatavräknade projekt under 2025 medförde att rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster blev lägre jämfört med 2024. Operativt sysselsatt kapital var något lägre och uppgick vid årets slut till 7 215 (7 938) MSEK. Det lägre operativa sysselsatta kapitalet berodde främst på nedskrivningarna som redovisades som jämförelsestörande poster.

Fastighetsprojekt
Ett samhällsfastighetsprojekt, Cleantech Garden i Finland, startade och såldes under året. Projektet beräknas resultatavräknas under det andra kvartalet 2027. Uthyrningen uppgick till 20 700 (73 500) kvadratmeter och totalt tecknades 17 (23) nya hyreskontrakt. Vid årets utgång var 9 (8) projekt pågående, alternativt färdigställda, men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 8,3 (7,4) Mdr SEK, vilket motsvarar en total färdigställandegrad om 68 (64) procent. Färdigställandegraden i pågående projekt uppgick till 30 (24) procent. Driftnettot uppgick till 216 (266) MSEK.

Nyckeltal MSEK	2025	2024
Nettoomsättning	577	4 853
Rörelseresultat	–864	719
Rörelsemarginal %	neg.	14,8
Operativt sysselsatt kapital	7 215	7 938
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %	–11,1	7,6
Medelantal anställda	72	87

Nettoomsättning per land
* Sverige 65 (97)%
* Danmark 14 (1)%
* Norge 1 (0)%
* Finland 20 (2)%1) Rörelseresultatet för 2025 var negativt till följd av nedskrivningar om 914 MSEK som redovisades som en jämförelsestörande post i NCC-koncernen.

Verksamheten – Våra affärsområden

Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 28 Förvaltningsberättelse

Fastighetsutvecklingsprojekt per 2025-12-31

Pågående fastighetsutvecklingsprojekt 1)

Projekt	Typ	Stad	Såld, beräknas resultat avräknas	Färdig ställandegrad, %	Uthyrningsbar area, kvm	Uthyrningsgrad, % 4)
Cleantech Garden	Samhällsfastighet	Esbo	Q2 2027	35	13 800	95
Totalt Finland				35	13 800	95
Yrket 4 2)	Kontor	Solna	Q2 2028	24	52 000	100
Park Central 3)	Kontor	Göteborg	Q2 2027	43	15 200	34
Totalt Sverige				29	67 200	84
Totalt				30	81 000	86

Färdigställda fastighetsutvecklingsprojekt 1)

Projekt	Typ	Stad	Såld, beräknas resultat avräknas	Uthyrningsbar area, kvm	Uthyrningsgrad, % 4)
We Land	Kontor	Helsingfors		20 800	94
Kulma21	Kontor	Helsingfors		7 700	100
Totalt Finland				28 500	95
Nova	Kontor	Solna		9 800	47
Flow Hyllie	Kontor	Malmö		10 300	85
Habitat 7	Kontor	Göteborg		7 800	48
Bromma Blocks	Kontor	Stockholm		52 400	80
Totalt Sverige				80 300	71
Totalt				108 800	79

1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling).
2) Angiven uthyrningsbar area för projektet Yrket 4 avser BTA.
3) Projektet omfattar total area om cirka 40 000 kvm och uthyrningsbar area om cirka 30 400 kvm. Projektet genomförs tillsammans med Jernhusen, ett svenskt statligt fastighetsbolag. I december 2021 ingicks avtal om att gemensamt utveckla Park Central i joint venture genom ett gemensamt ägt bolag. NCC har förvärvat 50 procent av det fastighetsägande bolaget av Jernhusen som återköper delen när fastigheten är färdigutvecklad och vissa kriterier är uppfyllda. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet.
4) Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).

NCC Property Development Habitat 7, Göteborg

Verksamheten – Våra affärsområden NCC 2025 29 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

Hantering av operationella, strategiska, finansiella och hållbarhetsrelaterade risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet, och en effektiv riskhantering är en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag. NCC har genomfört en bedömning av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt. Riskhantering syftar till att identifiera, bedöma och prioritera risker inom verksamheten. Organisationen kan sedan vidta åtgärder för att minimera sannolikheten för och konsekvenserna av incidenten.

Riskhantering är en central och väsentlig del av NCC:s verksamhet. Vi arbetar aktivt med riskhantering. Arbetet stöds av experter inom relevanta områden. Åtgärder för riskhantering är integrerade i chefernas och verksamhetens interna processer, med arbetsrutiner och riktlinjer som ofta utformas specifikt kring riskidentifiering och genomförande av mildrande åtgärder. Möjligheter hanteras separat i NCC och ingår inte i samma process samt är utformade med hjälp av andra metoder och tillvägagångssätt.

I våra projekt är riskanalysen det viktigaste verktyget för systematisk riskhantering. Den börjar i försäljningsstadiet och uppdateras kontinuerligt under hela byggprocessen. Syftet är att uppnå en säker och förutsägbar byggprocess, där projektet genomförs inom fastställda parametrar. Syftet med analysen är att ta de unika förutsättningarna för varje projekt och systematiskt identifiera, analysera och hantera riskerna. Att vidta lämpliga åtgärder minimerar sannolikheten för och konsekvenserna av risker.

Översikt av de största riskerna på koncernnivå

Riskkategori	Risk	Sannolikhet	Konsekvens	Förändring
Marknad	1. Geopolitiskt läge	Högst sannolik	Betydande
	2. Volatilitet på marknaden	Kan inträffa	Allvarlig
	3. Prishöjningar och leveransbrist	Kan inträffa	Allvarlig
Medarbetare	4. Kompetensförsörjning och ledarskap	Kan inträffa	Betydande
	5. Hälsa och säkerhet	Kan inträffa	Allvarlig
Miljö	6. Klimat	Kan inträffa	Allvarlig
	7. Användning av resurser	Kan inträffa	Allvarlig
Ledning	8. Ledning av verksamheten	Kan inträffa	Betydande
	9. Leverantörskedja	Kan inträffa	Allvarlig
IT	10. Koncerngemensam IT-utveckling	Kan inträffa	Betydande
	11. IT-säkerhet (informationssäkerhet)	Kan inträffa	Betydande
Efterlevnad	12. Regelefterlevnad (Compliance)	Kan inträffa	Betydande

Definitioner
Konsekvens 1) : Mindre (>10 MSEK) Märkbar (>50 MSEK) Allvarlig (>100 MSEK) Betydande (>250 MSEK)
Sannolikhet: Högst osannolik Osannolik Kan inträffa Högst sannolik
Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024
Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024
Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
1) Termen ”Konsekvens” avser effekten på resultat efter finansiella poster och innebär att de potentiella resultaten eller konsekvenserna vid en riskbedömning mäts utifrån sin ekonomiska påverkan.

Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 30 Förvaltningsberättelse

De största riskerna på koncernnivå

Risk	Riskbeskrivning	Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna
Marknad
1. Geopolitiskt läge	Den globala geopolitiska situationen förblir instabil, vilket påverkar internationella relationer, politiska händelser och sanktioner (inklusive intensifierade handelskonflikter och geopolitisk fragmentering) och skapar en ökad komplexitet för företagen. Det omfattar inflationstryck, ekonomisk osäkerhet, volatila energipriser och räntor, åtstramade villkor för finansiering, förhöjda cybersäkerhetsrisker och störningar i leverantörskedjan. 1)	• NCC bedriver endast verksamhet i Norden, vilket begränsar direkt exponering mot internationella geopolitiska situationer och dess konsekvenser som skulle kunna påverka koncernens allmänna ekonomi och leverantörskedja. Däremot kan ömsesidiga beroenden av globala marknader fortfarande påverka verksamheten och kräver noggrann övervakning. • Organisationen har hanterat och mildrat utmaningar relaterade till den geopolitiska situationen, inklusive kostnadsinflation och störningar i leverantörskedjan, under 2025. Det finns kvarstående risk under de kommande åren med en potentiell bred påverkan på verksamheten. • Se avsnitt 2 och 11 nedan för mer information om riskbeskrivning och viktiga handlingsplaner för att mildra situationen
2. Volatilitet på marknaden	Risk för intäktsförluster på grund av en generellt svagare marknad. Mer specifikt en risk för att underskatta storleken och hastigheten av en nedgång på marknaden, och sedan vara för långsam att reagera. Marknadsläget utgör en betydande risk för fastighetsutvecklingsverksamheten både vad gäller uthyrning och försäljningar. Dessutom kan höjda räntor och inflation leda till höjda kostnader.	• NCC följer marknadsutvecklingen noga såväl som den finansiella utvecklingen för kunder och leverantörer • Interna processer är utformade för att säkerställa att prishöjningar kan föras vidare till kunderna (fasta priser från leverantörer där så är lämpligt) • NCC har ett löpande arbete med att styra verksamheten genom segmentprioritering och portföljstyrning för att begränsa exponeringen mot sårbara delar av ekonomin där så är möjligt
3. Material och prishöjningar	Risk för brist på material och prisökningar i allmänhet, t.ex. gällande metaller, stål, energi, cement, plast och frakt, på grund av de yttre omständigheterna på marknaden som en följd av det fortsatt osäkra geopolitiska läget. Stenmaterial och asfaltverksamhet är båda kraftigt beroende av råvarutillgång såsom krossreserver, bitumen, återvunnen asfalt med mera. Även om marknaderna bibehöll en hög grad av leveranssäkerhet förra året och har fortsatt att göra det även i år betraktas det ändå som en potentiell risk mot bakgrund av tidigare exempel på volatilitet på marknaden.	• Pris- och leveransstabilitet säkerställs genom långfristiga avtal och fortlöpande riskbedömningar av leverantörer. För att säkra leveranser har leverantörsbasen flera nyckelleverantörer. • Arbeta med NCC:s leverantörsrelation för att säkerställa att vi är en prioriterad kund • Fokus på säkringsverksamhet framför allt för bitumen. Leveranser säkerställs genom flera källor och volymåtagande. Säkringsstrategi för el och transportavtal med indexering.
Medarbetare
4. Kompetensförsörjning och ledarskap	NCC är ett kunskapsbaserat företag, och att ha rätt medarbetare med rätt attityd, färdigheter och erfarenhet är avgörande. Att framgångsrikt anställa, behålla och utveckla medarbetare med nödvändig kompetens är avgörande för bolaget. Brist på ledarskap ökar risken för att NCC inte kan leverera enligt förväntade kvalitets- och lönsamhetsnivåer samt att NCC inte kommer att kunna behålla sina medarbetare. Att utveckla chefer är avgörande för att driva och leverera kvalitet i projekt och behålla medarbetare med önskade färdigheter.	• Utvecklingsplaner tas fram både på kort och lång sikt, baserat på dialog om medarbetarens behov av kompetensutveckling (fokus på allmän generell utveckling och projektledningsförmåga) • Koncerngemensamma utvecklingsprogram genomförs för projektledare och chefer, exempelvis Mega Project Management Program, Senior Executive program, Strategic leadership program och Practical leadership program för platschefer • Workshops utifrån koncernens Star behaviors har genomförts för att förbättra kulturen och beteendet i hela organisationen • Star behaviors utgör grunden för samtliga utvecklingsprogram för ledare • En strukturerad process för talang- och successionsplanering är på plats för att säkerställa kontinuerlig återväxt av kompetenser och erfarenhet
5. Hälsa och säkerhet	Inom byggbranschen finns det en risk för olika typer av olyckor.

• Strategisk inriktning som syftar till att minska alla typer av olyckor, och att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor
• Systematiskt arbete för att förbättra och öka antalet digitala och fysiska säkerhetsbarriärer i samarbete med NCC Group R&I, IT och Inköp. Att bygga in mer kvalitativa säkerhetsbarriärer i utrustning, maskiner och produktionsfordon som NCC köper eller leasar. NCC ställer tydliga säkerhetskrav för produktionsmaskiner och fordon som används av våra underentreprenörer.
• Fokus på att i linje med Star behaviors systematiskt reducera riskta- gande och osäkra beteenden bland NCC-anställda och underentrepre- nörer för att skapa en stark säkerhetskultur
• Förbättring av vår arbetsplatsintroduktion (Site Introduction), för att anpassa och digitalisera säkerhetskrav för NCC-arbetsplatser
• Varje anställd, leverantör och underentreprenör måste klara arbets- platsintroduktionen för att få tillgång till arbetsplatserna för att öka säkerhetsmedvetandet
• Förtydligande av koncernövergripande krav och ledningens ansvar: På koncernnivå sätts tydliga direktiv och riktlinjer för säkerhetsarbetet och instruktioner tas fram för varje affärsområde. Alla rapporterade incidenter analyseras i syfte att förbättra det skadeförebyggande arbetet, med särskilt fokus på att skapa en stark säkerhetskultur.

Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer NCC 2025 31 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse Risk Riskbeskrivning Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna

Miljö

6. Klimat

NCC:s miljöarbete inriktas på att minska utsläppen av växthusgaser i hela värdekedjan. De största källorna till klimatpåverkan är de material som används i byggprocessen och det bränsle som driver olika delar av denna process. En annan betydande faktor är energianvändning eftersom NCC:s verksamhet kräver mycket energi till maskiner, uppvärmning, el på byggarbetsplatser och materialtillverkning. Om vi inte lyckas anpassa vår verksamhet till kli- matförändringarna riskerar vi att drabbas av högre kostnader, försämrad tillgång till kapital och förlorade affärsmöjligheter.

• Striktare koldioxidkrav och koldioxidstrategier införs i projekt
• Planer och åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och driva förändring mot lägre klimatutsläpp
• Standarder upprättas för att säkerställa att byggproduktion anpassas till klimatförändringar
• Bedömning av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för byggarbetsplatser
• NCC arbetar med vind- och vattenkraft samt klimatoptimerat byggande för att möta den externa efterfrågan och anpassa verksamheten till klimatförändringarna

7. Användning av resurser

Byggsektorn förbrukar stora mängder material, vilket har en väsentlig påverkan på samhällets användning av resurser, och sektorn är i hög grad beroende av jungfruliga råmaterial. Det finns risker förknippade med utvinning av råmaterial, som kan ändra livsmiljöer och trasa sönder landskap. Vidare genererar verksamheten betydande avfall i hela värdekedjan, vilket gör det till en viktig fråga för både NCC och branschen som helhet.

• Effektivisera och minska användningen av material, bränsle och energi samt främja återvinning och återbruk av byggmaterial
• Stärka spårbarheten i leverantörskedjan för prioriterade material och minska användningen av jungfruligt material
• Anpassa arbetet med materialval, cirkularitet och avfallshantering till de unika förutsättningarna för varje affärsområde, i syfte att minimera användningen av material som är skadliga för klimat, miljö och männ- iskors hälsa

Ledning

8. Ledning av verksamheten

Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. Detta kan innebära risker för nedskrivningar i projekt, oförmåga att uppfylla projektåtaganden och rättstvister. Det finns också en risk när det gäller brister i förmågan att implementera det som har beslutats i enlighet med processer och strategiska initiativ. För Industry är säsongen begränsad och det råder konkur- rens om att leverera stora volymer på kort tid.

• NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika avtalsformer och partnerskap med kunder underlättar hanteringen av olika risker. Dessa operativa risker motverkas genom NCC:s projektval, bedömning av anbud och operativa styrsystem. Det kräver även ökat fokus på kontrakts- och kravhantering, samt rättstvister.
• För NCC Industry arbetar vi med kapacitet, försäljningsstyrning, anbudsutvärdering och prissättning för att säkerställa rätt volym och kostnadsstyrning

9. Leverantörskedja

Bristande kontroll och transparens i leverantörskedjan leder till risk för brott mot mänskliga rättigheter, till exempel illegal arbetskraft, som förblir en branschrisk. Det resulterar också i risk för affärsöverträdelser med ökade krav från kunderna på kontroll av leverantörer och leverantörskedja och slutligen en otillräcklig översikt över materialet som förs in på våra arbetsplatser.

• Alla internationella leverantörer är förkvalificerade innan de ingår ett avtal för att säkerställa efterlevnad av regler och förordningar inklusive interna regler
• NCC genomför systematiska utvärderingar för att säkerställa efterlev- nad av regler och förordningar
• På arbetsplatser hjälper initiativet arbetsplatsintroduktion (Site Intro- duction) till att identifiera personal på plats som stödjer vårt arbete mot illegal arbetskraft och orättvis lön
• Under 2025 har två initiativ för att kontrollera leverantörer respektive underentreprenörer rullats ut för att ytterligare stärka kontrollen av vår leverantörsbas

Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 32 Förvaltningsberättelse Risk Riskbeskrivning Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna

IT

10. Koncerngemensam IT-utveckling

Ett misslyckande med att genomföra en gemensam IT-utveckling leder till betydande kostnader för utveckling utan några realiserade fördelar vilket innebär bristande engagemang och beredskap för förändring av NCC:s verksamhet. Om det misslyckas kommer NCC i framtiden att möta nya dödlägen både vad gäller teknisk livscykel och anpassning till verksamhetens behov.

• Dedikerade resurser för att leda programmet och en affärsmetod (framtida processer och arbetssätt på NCC) innan verktygen väljs ut
• Tydliga roller och ansvarsområden har definierats för att säkerställa affärsmässig anpassning och maximal nytta
• Processramverk och styrning är på plats och gemensamma proces- sägare har redan utsetts för vissa processområden
• NCC har utvecklat och implementerat ett gemensamt arbetssätt för att arbeta med hantering av verksamhetsförändringar och arbetar fortlöpande med att bygga upp kapacitet för att säkerställa en hållbar förändring
• NCC följer löpande upp de pågående implementeringarna och de reali- serade fördelarna för att säkerställa att framstegen går enligt plan

11. IT-säkerhet (informationssäkerhet)

Den digitala transformationen i byggbranschen har ökat beroendet av data, vilket ökar värdet på informationstill- gångar och exponeringen mot cyberhot. Snabba tekniska förändringar och komplexa IT-miljöer ökar sårbarheten ytterligare, vilket understryker behovet av en stark styrning och fortlöpande övervakning av cybersäkerheten.

• Genomföra och följa upp NCC:s säkerhetsstrategi och färdplan, anpas- sat till färdplanen för IT-säkerhet och aktiviteter för att minska riskerna inom alla affärsområden och koncerngemensamma funktioner
• Fortsätta utvecklingen av Information Security Management System och förbättra NCC:s Cyber Security Operation Center, för att ytterligare stärka motståndskraften och samtidigt bygga en stark säkerhetskultur och öka medvetenheten om säkerhetsfrågorna

Efterlevnad

12. Regelefterlevnad (Compliance)

Risk för böter och sanktioner, risker för varumärket, rätts- liga processer, kostnader för att uteslutas från offentliga upphandlingar på grund av brott mot lagar och regler.

• Ett riskbaserat program för regelefterlevnad som bland annat inkluderar en uppförandekod, visselblåsarfunktion och policyer avseende anti- korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter, dataintegritet och mänskliga rättigheter
• Obligatorisk utbildning för tjänstemän inom anti-korruption, konkurrens- rätt och dataintegritet. Uppföljning av utbildningarna görs regelbundet
• Under 2025 introducerades en uppdaterad uppförandekod för att säkerställa att koden förblir relevant och fortsätter att stödja NCC:s förpliktelse om höga etiska standarder

1) De av ESMA identifierade geopolitiska riskfaktorerna inkluderas i 1. Geopolitiskt läge förutom hållbara skuldsättningsnivåer. NCC följer löpande utvecklingen inom dessa områden och utvärderar deras potentiella påverkan på koncernens verksamhet. Baserat på nuvarande förhållanden och tillgänglig information bedömer NCC att det inte finns en väsentlig risk att ökade räntor eller försäm- rade finansieringsvillkor påverkar NCC:s möjlighet att upprätthålla hållbara skuldsättningsnivåer.

Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer NCC 2025 33 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse Känslighets- och riskanalys, Siffrorna är baserade på utfall 2025.| Risk | Förändring | Resultateffekt efter finans netto, MSEK (årsbasis) | Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) | Påverkan ränta- bilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) | Kommentarer |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| NCC Infrastructure | | | | | |
| Volym 1) | ± 5 % | 76 | 0,7 | 0,6 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 182 | 1,8 | 1,4 | |
| NCC Building Sweden | | | | | |
| Volym 1) | ± 5 % | 45 | 0,4 | 0,3 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 128 | 1,3 | 1,0 | |
| NCC Building Nordics | | | | | |
| Volym 1) | ± 5 % | 66 | 0,6 | 0,5 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultat- effekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 134 | 1,3 | 1,0 | |
| NCC Industry | | | | | |
| Volym 1) | ± 5 % | 70 | 0,7 | 0,5 | NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| Rörelsemarginal | ± 1 %-enhet | 126 | 1,2 | 1,0 | |
| Kapitalrationalisering | ± 10 % | 17 | 0,2 | 0,1 | |
| NCC Property Development | | | | | |
| Försäljningsvolym, projekt | ± 10 % | 11 | 0,1 | 0,1 | NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| Försäljningsmarginal, projekt | ± 1 %-enhet | 2 | 0,0 | 0,0 | |
| Koncernen | | | | | |
| Ränteförändring nettoskuld 2) | ± 1 %-enhet | 4 | 0,0 | – | |

1) Vid volymförändringen antas overheadkostnaderna vara i stort sett oförändrade.
2) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld enligt IAS 19 samt exklusive leasingskuld enligt IFRS16.

Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 34 Förvaltningsberättelse

1 Aktieägare

Vid årsskiftet 2025/2026 hade NCC AB cirka 50 920 aktieägare med OBOS som största enskilda ägare med 10,30 procent av kapitalet och 28,75 procent av rösterna.

2 Bolagsstämma

Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.

Bolagsstyrningsrapport

NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolagsstyrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden.

Så styrs NCC

Aktieägare
1. Bolagsstämma
2. Valberedning
3. Extern revision (Revisionsbolag)
7. Revisionsutskott
4. Projektutskott
4. Internrevision
Styrelse
7 bolagsstämmovalda styrelseledamöter
3 arbetstagarrepresentanter
4. Compliance
8. Intern kontroll
Vd Koncernledning och koncernstaber
5. Affärsområden: NCC Infrastructure | NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | NCC Green Industry Transformation
6. Ersättnings- och kompetensutskott
4. 8.

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025 35 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Årsstämma 2025

Årsstämma 2025 hölls på Hotel At Six i Stockholm den 7 maj. 284 aktieägare var representerade, vilket motsvarade 42 procent av aktiekapitalet och 51,6 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman finns på ncc.se.

Vid årsstämman 2025 beslutades bland annat följande:
* Utdelningen för verksamhetsåret 2024 beslutades till 11,00 SEK per aktie (varav en extrautdelning om 2,00 SEK), uppdelat på två utbetalningstillfällen, med extrautdelningen ingående i det första utbetalningstillfället.
* Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Ida Aall Gram, Simon de Château, Cecilia Fasth, Mats Jönsson, Daniel Kjørberg Siraj och Birgit Nørgaard. Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande. Arvode till styrelsen och dess utskott beslutades utgå med totalt 5 863 500 SEK.
* Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning samt ersättningsrapporten antogs.
* Vidare beslutades att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2025 Aktiesparprogram) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
* I syfte att ge styrelsen större möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur till kapitalbehovet från tid till annan bemyndigade årsstämman styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om återköp av bolagets egna aktier av serie B till ett antal som innebär att bolaget vid var tid efter förvärv innehar sammanlagt högst tio procent av samtliga aktier i bolaget.
* Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B på Nasdaq Stockholm avseende högst 100 000 aktier för att täcka kostnader, till exempel sociala avgifter, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2024 Aktiesparprogram).
* Resultat- och balansräkningar för 2024 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.

3 Valberedning

Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.

Valberedning 2025

Vid årsstämman den 7 maj 2025 valdes Trond Stabekk (OBOS), Mattias Sjödin (Carnegie Fonder) och Anna Magnusson (Första AP-fonden) till ledamöter i valberedningen. Trond Stabekk valdes även som valberedningens ordförande. Första AP-fonden meddelade i september 2025 sitt utträde ur NCC:s valberedning, på grund av riksdagens beslut att konsolidera Första, Tredje och Fjärde AP-fonden till två fonder från och med januari 2026. Nordea Fonder erbjöds i samband med detta en plats i valberedningen som accepterades, med Mats Hellström som representant. Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning, se även Hållbarhetsrapporten. Valberedningens förslag till årsstämman 2026 finns på ncc.se.

4 Styrelse, revisionsutskott, projektutskott och ersättnings- och kompetensutskott

Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är representerade i styrelsen. Under 2025 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda.

Styrelsens ordförande är Alf Göransson. Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakt med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.

Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Birgit Nørgaard, Mats Jönsson och Ida Aall Gram. Ordförande i revisionsutskottet är Birgit Nørgaard.
Styrelsens projektutskott utgörs av styrelseledamöterna Daniel Kjørberg Siraj och Alf Göransson. Ordförande i projektutskottet är Daniel Kjørberg Siraj.
Styrelsens ersättnings- och kompetensutskott utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson, Daniel Kjørberg Siraj och Cecilia Fasth. Ordförande i ersättnings- och kompetensutskottet är Alf Göransson.

Styrelsens arbete

Styrelsen hade under år 2025 sex ordinarie möten, tre extra möten samt två möten per capsulam, varav det ena ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar, hållbarhetsfrågor samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen. Styrelsen genomförde, i anslutning till styrelsemöten, arbetsplatsbesök i Århus och Västerås. Utöver vd och ekonomi och finansdirektör har andra ledande befattningshavare i NCC deltagit som föredragande och chefsjuristen har varit sekreterare.

Revisionsutskottet ska, inom ramen för styrelsearbetet, övervaka bolagets finansiella och icke finansiella rapportering i syfte att bland annat upprätthålla marknadens förtroende för Bolaget. Vidare ska utskottet säkerställa en kvalificerad, effektiv och oberoende intern och externrevision av Bolaget samt att en god kommunikation upprätthålls mellan styrelsen och de externa revisorerna. I detta ingår att bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision såväl som hållbarhetsrapportering. Utskottet har under 2025 hållit sex möten. Samtliga ledamöter var närvarande vid dessa möten.Projektutskottet ska, inom ramen för styrelse arbetet, medverka i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenad verksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2025 behandlat nio projekt och hållit sju möten där samtliga ledamöter varit närvarande.

Ersättnings- och kompetensutskottet ska, inom ramen för styrelsearbetet, bland annat hantera ersättningar och anställningsvillkor för vd och övriga medlemmar i koncernledningen samt frågor om kompetensutveckling. Utskottet har under 2025 hållit tre möten där samtliga ledamöter varit närvarande.

Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseledamöter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget har även redovisats för valberedningen.

5 Vd och koncernledning

Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson. Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”). Bolaget har inte utsett någon vice vd.

Under 2025 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Nordics, NCC Building Sweden, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, HR-direktören, inköpsdirektören samt kommunikations- och IR-direktören. Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ersättnings- och kompetensutskottet och beslutas av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av ersättnings- och kompetensutskottet efter styrelsens mandat. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 4.

Månad	Styrelsemöten och aktiviteter
Januari/Februari	Styrelsemöte 7 februari: Genomgång av NCC Property Development samt Building Sweden, Årsredovisning, Compliance-rapport 2024, Förslag till utdelning, Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare, Genomgång av revisorsrapport, Utvärdering av, och ersättning till, vd, Strategisk översyn av NCC Industry. Styrelsemöte (extra) 9 feb: Bokslut 2024.
Mars	Styrelsemöte (extra) 11 mars: Uppdatering om verksamheten, Info ang. förenkling av hållbarhetsrapportering.
April	Styrelsemöte (per capsulam) 9 april: Lagstadgad hållbarhetsrapport. Styrelsemöte 28 april: Genomgång av NCC Green Industry Transformation, Genomgång av Finans och IT-organisationen, Kvartalsrapport, LTI-program och tilldelning, Konkurrentanalys, Styrande dokument (t.ex. Group Treasury Policy, Insider Policy, Arbetsordning och beslutsdirektiv).
Maj	Konstituerande styrelsemöte (per capsulam) 7 maj: Firmatecknare utses, Ledamöter i styrelsens utskott utses.
Juni/Juli	Styrelsemöte 26–27 juni: Genomgång av NCC Building Nordics samt NCC:s verksamhet i Danmark, NCC:s IT-investeringar, Vd:s genomgång av ledningsgruppen, Avrapportering av Compliance-ärenden, Avrapportering Hållbarhet, Genomgång arbetsmiljöfrågor. Styrelsemöte 14 juli: Halvårsrapport.
Augusti/September	Styrelsemöte (extra) 8 september: Uppdatering om verksamheten.
Oktober	Styrelsemöte 22 oktober: Strategi, Kvartalsrapport, Genomgång av NCC Infrastructure, Kapitalrationalisering, Styrelseutvärdering.
December	Styrelsemöte 9 december: Genomgång av NCC Industry, Budget 2026, Strategi, Förslag till bonussystem, ESG progress/Climate Transition Plan/Mål, Purchasing, uppdatering, Successionsplanering.

Interna och externa regelverk

Interna regelverk

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd
• Revisionsutskottets instruktion
• Projektutskottets instruktion
• Ersättnings- och kompetensutskottets instruktion
• Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning
• NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer
• Group Compliance Directive
• Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy
• Sustainability Policy
• Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd

Viktiga externa regelverk

• Aktiebolagslagen
• Nasdaq Nordics regelverk
• Svensk kod för bolagsstyrning
• Årsredovisningslagen
• Bokföringslagen
• Marknadsmissbruksförordningen

6 Affärsområdenas styrning

Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi- och finansdirektören samt chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.

7 Extern revision

För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år. Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2026, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har den auktoriserade revisorn Patrik Adolfson utsetts.

8 Intern styrning och kontroll

NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns ett gemensamt direktiv som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser och entreprenadåtaganden. Det finns även en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, regelefterlevnad, miljö och sociala frågor.

Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fler än tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och ekonomi- och finansdirektören.

Samtliga anbud granskas utifrån koncerngemensamma krav. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR)-processen. Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.

Läs mer om internrevision i avsnittet ”Styrelsens rapport om intern kontroll”.

Affärsetik och regelefterlevnad

Vd är ytterst ansvarig för att säkerställa att ett effektivt program för regelefterlevnad inom prioriterade riskområden (Compliance Program) implementeras i koncernen och respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och affärsetik inom sitt affärsområde. NCC har, utifrån ett riskperspektiv, identifierat följande fokusområden för NCC:s Compliance Program: Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av bedrägerier och intressekonflikter; Dataskydd (GDPR) samt Mänskliga rättigheter och mångfald.

Compliance-funktionen ansvarar för programmets utformning, uppförandekod, policys och processer, koncernövergripande utbildningar och kommunikation inom områdena Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av bedrägerier och intressekonflikter samt regelefterlevnad i samband med personuppgiftsbehandling. Funktionen leds av koncernens Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. Implementeringen av NCC:s Compliance Program i affärsområdena och koncernstaberna leds av respektive Juridik & Risk-funktion.

NCC:s inköpsorganisation är ansvariga för säkerställande av hög etisk standard och regelefterlevnad i leverantörskedjan. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten, avsnittet Etik och regelefterlevnad. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för det övergripande arbetet med tillvaratagandet av mänskliga rättigheter samt mångfald. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten under Sociala upplysningar.

Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av NCC:s Compliance Program under Head of Compliance ansvarsområde samt övergripande översyn av att rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsarfunktion hanteras på lämpligt sätt. Head of Compliance koordinerar de interna utredningarna och har övergripande ansvar för NCC:s visselblåsarfunktion. Head of Compliance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig rapport, övergripande statistik över visselblåsarärenden och personuppgiftsincidenter, vilken presenteras för NCC:s vd och styrelse.Head of Compliance lämnar även en mer utförlig årsrapport till vd och styrelsen över utfört arbete och statistik relaterat till Compliance funktionens ansvarsområde inom NCC:s Compliance Program.

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Förvaltningsberättelse

1 Riskbedömning

NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen hanteras inom bolagets fastställda processer. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år.

Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.

I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt:
* Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av vd och ekonomi- och finansdirektör tillsammans med affärsområdeschef, affärsområdescontroller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialistfunktioner. Deltagarna i dessa möten varierar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, resultat, ställning och kassaflöde, både för utfall, prognos och budget samt intern kontroll. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investeringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upprättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och september och budget för nästkommande år i november.
* NCC AB:s styrelse får månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte presenteras NCC:s ekonomiska situation
* Kvartalsvis uppföljning av väsentliga krav och tvister, som även rapporteras till styrelsen
* Årsvis analys av verksamheten och av koncernens kommitté för uppföljning av strategiska risker

Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Treasury alltid ska konsulteras och där Group Treasury bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är exempelvis brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance respektive NCC Försäkring.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.

Riskbedömning 1	Kontrollaktiviteter 3
Uppföljning 5	Kontrollmiljö 2
Information och kommunikation 4

2 Kontrollmiljö

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga.

I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö. Viktiga komplement till de formella strukturerna är koncernens arbete med värderingar och beteenden som stödjs och görs levande från koncernledningen, genom ledare och chefer för att nå samtliga medarbetare.

NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncerndirektiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direktiv och attestregler.

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, instruktioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.

3 Kontrollaktiviteter

NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning, projektprognos, starttillstånd och projektavslut. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta, att insamlad hållbarhetsdata är rimlig samt att rapportering avseende hållbarhetsrapportering är rättvisande.

NCC har sedan ett antal år ett flertal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC. Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har utförts så som planerat.

4 Information och kommunikation

Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från Nasdaq Stockholm. Det är ekonomi- och finansdirektören i NCC som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den interna kontrollen över finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.

MyNCC innehåller bland annat:
* Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader
* Redovisnings- och rapporteringsinstruktioner
* Ramverk för självutvärdering av intern kontroll
* Attestinstruktioner

All finansiell rapportering ska följa ovanstående regelverk. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Avrapportering av status av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC:s ekonomi- och finansdirektör.

5 Uppföljning

Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen. Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas.

Den interna kontrollen följs via olika typer av granskningar i de olika affärsområdena. Ekonomi och controller-organisationen används där det bedöms värdeskapande. I de fall där rätt kompetens saknas internt används externa konsulter, exempelvis kopplat till externa certifieringar. Återkoppling kring dessa granskningar sker till lämpliga led inom verksamheten för att främja att rätt arbete och kontroller sker av rätt person vid rätt tidpunkt.

NCC har en oberoende internrevisionsfunktion. Funktionen leds av internrevisionschefen och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser inom hela koncernen, så även hel- och majoritetsägda dotterbolag. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet.

PwC har deltagit vid samtliga av revisionsutskottets möten 2025.Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och internrevision. Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med externa revisorn vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport. För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats ncc.se. Där återfinns bland annat Bolagsordning och Uppförandekod.

Hållbarhetsarbetet

Styrelsens och revisionsutskottets ansvar

I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning åvilar det styrelsen att säkerställa en adekvat och effektiv intern kontroll över såväl den finansiella rapporteringen som hållbarhetsrapporteringen. Styrelsen samt revisionsutskottet har under 2025 särskilt övervakat och följt upp arbetet med anpassningen till de nya regelverken, däribland CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standard). Ett centralt verktyg i detta arbete har varit den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket innebär att såväl bolagets påverkan på omvärlden som de finansiella konsekvenserna för bolaget utvärderas. Dessa analyser utgör grunden för att prioritera och styra hållbarhetsrapporteringen på ett ändamålsenligt sätt.

Organisation och roller kring hållbarhetsrapportering

För att säkerställa ett systematiskt och ändamålsenligt arbete inom hållbarhetsrapporteringen har NCC organiserat ägandeskapet kring de väsentliga områden som identifierats via den dubbla väsentlighetsanalysen. För varje område har en så kallad topic owner utsetts. En ”topic owner” är den person som ansvarar för ett specifikt hållbarhetsområde och leder arbetet med att utveckla, införa och följa upp relevanta processer. Dessa personer arbetar i nära samverkan med övrig personal från affärsområden och stödfunktioner, däribland experter, controllers och jurister. Ekonomi- och finansdirektören bär det övergripande ansvaret för ramverket kring riskhantering och kontroll.

Processer för datainsamling och kvalitetssäkring

Under 2025 har omfattande arbete bedrivits för att utveckla och formalisera processer för styrning, insamling och kvalitetssäkring av hållbarhetsdata inom de väsentliga områdena. Dessa processer omfattar inhämtning, granskning och kvalitetssäkring av uppgifter samt övervakande kontroller, däribland tillämpning av fyraögonsprincipen. Fyraögonsprincipen innebär att minst två oberoende personer granskar och godkänner avgörande information innan den rapporteras vidare, vilket är avsett att höja kvaliteten och minska risken för felaktigheter. Ett konkret exempel är att hållbarhetsdata från leverantörer kontrolleras av två oberoende personer innan rapportering sker. Den rapporterade hållbarhetsdatan baseras på aktivitetsdata, inköpsdata samt extrapoleringar, och kontroller relaterade till datakvalitet och hantering är integrerade i det övergripande ramverket. Därtill pågår ett kontinuerligt arbete med att identifiera och implementera effektivare metoder, processer och system i syfte att vidare höja datakvaliteten samt begränsa manuella och resurskrävande moment.

Lärande mellan finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering

Erfarenheter från den interna kontrollen över finansiell rapportering fungerar löpande som referens och utgångspunkt vid utveckling och förbättring av den interna kontrollen för hållbarhetsrapportering. Genom att tillvarata synergier och ömsesidigt lärande mellan dessa två områden stärks riskhantering, datakvalitet och effektivitet i rapporteringsprocessen. Styrelsen och revisionsutskottet har på övergripande nivå tagit del av och utvärderat det system för intern kontroll som utformats för hållbarhetsrapporteringen.

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025 41

---

Förvaltningsberättelse – Styrelse

Namn	Roll	Född	Invald	Oberoende (Bolag/Ledning)	Oberoende (Ägare)	Närvaro	Ersättning (TSEK)	Aktieinnehav
Alf Göransson	Styrelseordförande	1957	2019	Ja	Ja	11 (11)	1 868	10 000 B
Birgit Nørgaard	Styrelseledamot	1958	2017	Ja	Ja	11 (11)	734	6 500 B
Cecilia Fasth	Styrelseledamot	1973	2023	Ja	Ja	10 (11)	605	3 100 B
Daniel Kjørberg Siraj	Styrelseledamot	1975	2023	Ja	Nej	11 (11)	735	0
Ida Aall Gram	Styrelseledamot	1977	2024	Ja	Ja	11 (11)	684	800 B
Mats Jönsson	Styrelseledamot	1957	2017	Ja	Ja	11 (11)	684	20 000 B
Simon de Château	Styrelseledamot	1970	2020	Ja	Ja	11 (11)	554	20 000 B

Alf Göransson
Styrelseordförande, ordförande i ersättnings- och kompetensutskottet och ledamot i projektutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Hexpol och AxFast, styrelseledamot i Loomis, Sweco, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.

Birgit Nørgaard
Styrelseledamot, ordförande i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Scandlines Infrastructure Aps och Norisol Holding A/S, vice styrelseordförande i Danska Statens IT Råd. Styrelseledamot i Associated British Ports, Associated Danish Ports samt XPartners Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S.

Cecilia Fasth
Styrelseledamot, ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet.
Övriga uppdrag: Koncernchef i Stena Fastigheter, styrelseledamot i Fagerhult och Swegon Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för Castellum Väst, vd för Sverigehuset, Evp för Skanska UK och diverse roller inom Skanska.

Daniel Kjørberg Siraj
Styrelseledamot, ordförande i projektutskottet och ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet.
Övriga uppdrag: Senior rådgivare i OBOS och styrelseledamot i Norges Handelshögskola.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef i OBOS, EVP Bostadsutveckling i OBOS, styrelseledamot och vice ordförande i BWG Homes ASA, AF Gruppen ASA och Veidekke ASA.

Ida Aall Gram
Styrelseledamot, ledamot i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Vd i Aspelin Reitan Eiendom och styrelseledamot i A/S Høyres Hus.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef i Aspelin Ramm, koncerndirektör för Fastigheter, HR och Kommunikation i AF Gruppen, portföljdirektör i AF Eiendom, CFO i Gyldendal, Investment Manager i Orkla Eiendom samt konsult, McKinsey & Company Inc.

Mats Jönsson
Styrelseledamot, ledamot i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava samt styrelseledamot i Eduviva Group och Assemblin Caverion Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige.

Simon de Château
Styrelseledamot.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseordförande i Prisma Properties samt styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom.
Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer.

Bolagsstyrning – Styrelse NCC 2025 42

---

Förvaltningsberättelse – Arbetstagarrepresentanter

Thomas Gustafsson
Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant.
Född 1963. Betongarbetare. Invald år: 2022 (suppleant), ordinarie ledamot sedan november 2025. Anställd i NCC sedan 1988. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Vice ordförande i Byggnads region Öst, ordförande för LO-facken i Kinda kommun, Östergötland. Aktieinnehav: 6 B-aktier.

Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant.
Född 1964. Beläggningsarbetare. Invald år: 2011. Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i klubb SEKO Väg och ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC. Aktieinnehav: 0.

Harald Stjernström
Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant.
Född 1962. Projektchef. Invald år: 2018. Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Aktieinnehav: 0.

Bengt Göransson
Suppleant, arbetstagarrepresentant.
Född 1959. Installationsledare. Invald år: 2017. Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Aktieinnehav: 0.

Sebastian Ritzén
Suppleant, arbetstagarrepresentant.
Född 1984. Träarbetare. Invald år: 2025 (november). Anställd i NCC sedan 2003. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare arbetsmiljö.Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Byggnads region Väst. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 0

Revisorer – Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Huvudansvarig revisor. Född 1973. Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i Anticimex Group, Cavotec, Dometic Group, Röko och Yubico.

Styrelsens sekreterare
Ann-Marie Hedbeck
Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska. Anställd i NCC sedan 2017. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 4 685 B-aktier

1) Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2025.
2) Karl G. Sivertsson avgick som arbetstagarrepresentant i november 2025.

Bolagsstyrning – Styrelse NCC 2025   43
Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

Koncernledning

Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 166 452 B-aktier

Niklas Sparw
Chef för affärsområde NCC Building Sweden
Född 1973. Civ.ing. Chef för NCC Building Sweden sedan 2024. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division Väst/Syd NCC Building Sweden, chef för NCC Teknik och Hållbarhet. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 6 249 B-aktier

Susanne Lithander 2)
Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Finance & IT
Född 1961. Civ.ek. Ekonomi- och finansdirektör sedan 2018, chef för Finance & IT sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Mercuri International samt ett flertal positioner inom Ericsson. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs Group och BICO AB. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 6 497 B-aktier

Catarina Molén-Runnäs
Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988–1999. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projekt- och fastighetsutveckling i Norden och Tyskland under ett flertal år. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 11 153 B-aktier

Kenneth Nilsson 3)
Chef för affärsområde NCC Infrastructure
Född 1961. Civ.ing. Chef för NCC Infrastructure sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bland annat som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg- och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef samt projekt- och arbetsledare. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 17 590 B-aktier

Grete Aspelund
Chef för affärsområde NCC Industry
Född 1971. Cand. polit. Chef för NCC Industry sedan 2022. Anställd i NCC sedan 2022. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Sweco Norge, vd Nemko AS samt Ramböll Management Norway. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 5 917 B-aktier

Bolagsstyrning – Koncernledning Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025   44 Förvaltningsberättelse

Joachim Holmberg
Chef för affärsområde NCC Property Development
Född 1971. Civ.ing. Chef för NCC Property Development sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsutvecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 10 079 B-aktier

Johan Lindqvist
Inköpsdirektör
Född 1975. Civ. ek. Inköpsdirektör sedan 2021. Anställd i NCC sedan 2021. Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing Volvo Group Canada Inc, Vice President Global Purchasing Volvo Bussar samt ett flertal olika roller inom inköpsledning på Volvo Lastvagnar. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 9 435 B-aktier

Helena Hed
Chef för affärsområde NCC Green Industry Transformation
Född 1975. Civ.ing. Chef för NCC Green Industry Transformation sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Projektengagemang, vd Sweco Management och regionchef Sweco Rail. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 3 519 B-aktier

Andreas Koch
Kommunikations- och IR-direktör
Född 1977. Civ.ek. Kommunikations- och IR-direktör sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024. Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikations- och IR-direktör på Attendo, Head of Investor Relations på SSAB, Kommunikationsdirektör på Carnegie Investment Bank, Head of Investor Relations på SCA/Essity. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 1 149 B-aktier

Marie Reifeldt
HR-direktör
Född 1963. Socionom. HR-direktör sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat: HR-chef för NCC Construction Sverige, HR-chef koncern Bravida, personaldirektör Teracom, personalchef Stokab och personalchef Stockholm Energi Elnät. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 8 851 B-aktier

Ann-Marie Hedbeck
Chefsjurist
Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2017. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska. Aktieinnehav i NCC AB 1) : 4 685 B-aktier

1) Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2025.
2) Katarina Wilson tillträder som Ekonomi- och finansdirektör efter andra kvartalsrapporten för 2026 och ersätter då Susanne Lithander, som lämnar denna roll och koncernledningen men fortsatt ansvarar för Finance & IT.
3) Tomas Brannemo tillträder som chef för NCC Infrastructure den 2 mars 2026. Han ersätter Kenneth Nilsson, som övergår till att leda specifika projekt inom NCC.

Bolagsstyrning – Koncernledning NCC 2025   45 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrapporten är en integrerad del av NCC:s årsredovisning och kompletterar den finansiella rapporten och bolagsstyrningsrapporten för att ge en helhetsbild av koncernens verksamhet. Rapporten redovisar både framsteg och kvarstående utmaningar samt syftar till att ge en transparent och balanserad beskrivning av hur NCC arbetar med hållbarhet i hela värdekedjan.

Rapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) såsom implementerad i svensk lagstiftning. Den bygger på en dubbel väsentlighetsbedömning som identifierar både påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och möjligheter som är relevanta för NCC:s utveckling. 2025 är det första året med fullständig rapportering enligt ESRS. Rapporten omfattar NCC:s egen verksamhet och de delar av värdekedjan som bedömts väsentliga. Den beskriver styrning, strategi, riskhantering och mål samt hur hållbarhetsfrågorna integreras i affärsmodellen och koncernens beslutsprocesser. Rapporten visar hur framsteg följs upp och hur risker och möjligheter hanteras i en föränderlig omvärld samt hur NCC arbetar för att uppnå nettonollutsläpp senast 2045.

Hållbarhetsrapporten har godkänts av styrelsen för NCC AB den 9 april 2026.

Vanliga begrepp och förkortningar

Begrepp	Förklaring
CSRD	Corporate Sustainability Reporting Directive. EU-direktiv som skärper kraven på företags hållbarhetsrapportering. Syftet är att skapa mer transparent, jämförbar och tillförlitlig information för investerare och andra intressenter.
Dubbel väsentlighetsbedömning	En process där företaget bedömer vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga ur två perspektiv: Påverkansväsentlighet – hur verksamheten påverkar människor och miljö. Finansiell väsentlighet – hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets resultat och ställning.
ESG	Environmental, Social, Governance. De tre huvudområdena inom hållbarhet: miljö, sociala frågor och styrning. Företag ska bedöma väsentlighet inom dessa områden som en del av sin hållbarhetsrapportering.
ESRS	European Sustainability Reporting Standards. Standarder som anger hur företag ska rapportera enligt CSRD. De omfattar både allmänna krav och ämnesspecifika upplysningar inom miljö, sociala frågor och styrning.
EU-taxonomin	Ett klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara.
GHG Protocol	Greenhouse Gas Protocol. Internationell standard för beräkning och rapportering av växthusgasutsläpp. Den används globalt som grund för att möjliggöra jämförbarhet och transparens i klimatrapportering.
IRO	Impacts, Risks, Opportunities. Begrepp som används för att beskriva påverkan på människor och miljö samt de risker och möjligheter som hållbarhetsfrågor innebär för företagets verksamhet och finansiella utveckling.
LTIF	Lost Time Injury Frequency. Nyckeltal för arbetsmiljö som mäter frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som leder till frånvaro.
Nettonoll	En faktisk minskning av växthusgasutsläppen med minst 90 procent och resterande andel genom relevanta kompensationsåtgärder.
Scope 1, 2 och 3	Kategorisering av växthusgasutsläpp: Scope 1 – Direkta utsläpp från egna källor (t.ex. bränsleförbränning). Scope 2 – Indirekta utsläpp från inköpt energi (t.ex. el, värme). Scope 3 – Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan (t.ex. leverantörer, transporter, användning av produkter).
Växthusgasutsläpp	Utsläpp av växthusgaser som ska beräknas och rapporteras enligt ESRS och GHG Protocol. Omfattar scope 1, scope 2 och scope 3.

Hållbarhetsrapport Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025   46 Förvaltningsberättelse

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

Hållbarhetsrapporten omfattar perioden 1 januari–31 december 2025. Samtliga uppgifter är framtagna enligt NCC:s etablerade rutiner för datainsamling och kvalitetssäkring. Avrundningsdifferenser kan förekomma i tabeller.

Tidshorisonter
NCC tillämpar de tidshorisonter som definieras av ESRS 1.Dessa är:
• Kort sikt: mindre än 12 månader
• Medellång sikt: 1–5 år
• Lång sikt: mer än 5 år

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Vissa uppgifter i hållbarhetsrapporten bygger på uppskattningar och bedömningar. Dessa baseras på historisk erfarenhet, expertkunskap inom NCC samt externa datakällor och rådgivare och görs när fullständiga data inte finns tillgänglig. Uppskattningarna kan innebära både risk för överskattning och underskattning, och NCC strävar efter att redovisa dem på ett neutralt och transparent sätt. Uppskattningarna speglar den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för rapportens upprättande, det faktiska utfallet kan senare visa sig skilja sig från de antagna värdena. Bedömningarna ses över när nya data eller metoder blir tillgängliga, och NCC arbetar kontinuerligt för att förbättra datakvaliteten.

Mer information om vilka antaganden och beräkningsmetoder som använts presenteras i anslutning till mätetal i respektive avsnitt. Områden där uppskattningar i dagsläget är särskilt relevanta:
• Utsläpp i värdekedjan (scope 3) inom E1 (Klimatförändringar)
• Inflöde inom E5 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi)

Föregående års värden av växthusgasutsläpp skiljer sig från det som redovisades i hållbarhetsrapporten för 2024 på grund av uppdaterad leverantörsdata och ett heltäckande scope 3 för väsentliga kategorier. Detta medför att direkta jämförelser med årsredovisningen 2024 inte är möjliga eftersom beräkningsgrunden skiljer sig åt.

Beräkningen av växthusgasutsläpp inom scope 3 innefattar väsentliga uppskattningar och bedömningar. Osäkerheter uppstår främst till följd av databegränsningar, variationer i emissionsfaktorer samt behovet av antaganden och extrapolering när fullständig aktivitetsdata saknas. Flera scope 3 kategorier baseras på schabloner, leverantörsdata av varierande kvalitet och generiska emissionsfaktorer, vilket medför högre osäkerhet. För scope 1 och 2 bygger beräkningarna huvudsakligen på primärdata och anses därför ha högre tillförlitlighet. De rapporterade utsläppen representerar NCC:s bästa tillgängliga uppskattning i linje med ESRS och GHG Protocol vad gäller tydliggörande av osäkerheter kopplade till metodval, dataunderlag och antaganden. NCC har nyttjat möjligheten till införlivande genom hänvisning när information har publicerats i andra delar av årsredovisningen. Korshänvisningar har infogats där det är relevant. Se appendix på sidan 99.

NCC har tillämpat infasning av upplysningskrav E1-9 (Klimatförändringar), E5-6 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi) och S1-7 (Den egna arbetskraften) samt för ämnesområden E4 (Biologisk mångfald och ekosystem) och S2 (Arbetstagare i värdekedjan). Då E4 och S2 är väsentliga ämnen för NCC presenteras grundläggande information kopplat till dessa områden i enlighet med ESRS 2 paragraf 17 på sidorna 76–77 respektive 92–93.

Väsentliga händelser under året

NCC har genom konsortiet West Link Contractors (WLC), drivit projektet Korsvägen sedan 2018. NCC:s andel i konsortiet är 60 procent. Projektet är en del av infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. I september 2025 valde beställaren Trafikverket att häva kontraktet för Korsvägen. NCC och konsortiet WLC anser att hävningen saknar giltig grund. Se avsnittet Verksamhet – Utveckling under året, i förvaltningsberättelsen på sidorna 19–23 för mer information. NCC:s bedömning är att detta inte påverkar informationen i hållbarhetsrapporten för 2025.

Allmänna upplysningar

Grund för utarbetandet

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten
NCC:s hållbarhetsrapport för 2025 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och ESRS enligt kraven i EU:s direktiv för företags hållbarhetsrapportering (CSRD). Taxonomirapporten har upprättats i enlighet med förordning (EU) 2020/852 och de delegerade akterna.

Informationen i hållbarhetsrapporten konsolideras huvudsakligen på samma grunder som den finansiella rapporten, undantag är samarbetsarrangemang där operativ kontroll kan tillämpas för specifika mätetal. När så är fallet anges det i redovisningsprinciperna för aktuellt avsnitt, och avvikelser från principerna för den finansiella konsolideringen beskrivs vid respektive mått. Såväl hållbarhetsrapporten som den finansiella rapporten omfattar moderbolaget och de bolag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, samt samarbetsarrangemang och intressebolag.

Rapporten täcker såväl NCC:s egen verksamhet som de delar av värdekedjan som identifierats som väsentliga genom den dubbla väsentlighetsbedömningen. Baserat på denna bedömning av påverkan, risker och möjligheter redovisas alla i värdekedjan väsentliga hållbarhetsämnen.

2025 är det första året som NCC tillämpar rapportering enligt ESRS. Jämfört med 2024 har struktur, datainsamling och omfattning utvecklats för att uppfylla de nya lagkraven. För mätetal som rapporterats tidigare presenteras jämförande information. För nya eller väsentligt förändrade mått, där tidigare rapportering inte överensstämmer med ESRS definitioner, tillämpas övergångsbestämmelserna i ESRS 1, vilket innebär att endast data för 2025 redovisas.

En samlad beskrivning av koncernens styrande policyer återfinns i avsnitt GOV-1 på sidorna 49–50, medan en närmare beskrivning av styrning, aktiviteter, mål och mätetal redovisas under respektive väsentligt hållbarhetsämne. NCC har inte nyttjat möjligheten att utelämna viss information som rör immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation.

Styrning

GOV-1 & GOV-2 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll samt presentation av styrelseledamöter och ledningsgrupp beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 35–45.

NCC:s hållbarhetsstyrning följer samma principer som den övergripande bolagsstyrningen och utgår från fyra nivåer i styrningskedjan där styrelsen är på den högsta nivån, koncernledningen på nästa nivå, affärsområden och koncernfunktioner på tredje och koncernövergripande forum och råd på fjärde nivån. Genom denna struktur arbetar koncernen för att hållbarhetsfrågor hanteras integrerat i NCC:s affärsverksamhet och beslutsprocesser, från strategisk nivå till operativ tillämpning.

Styrelsen

Styrelsen är sammansatt för att skapa en ändamålsenlig balans av kompetens, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns samlad erfarenhet av hållbarhetsfrågor inom bygg- och fastighetsbranschen, vilket bidrar till relevant kompetens inom området. NCC har även tillgång till expertis inom hållbarhet och hållbarhetsrapportering i form av konsultstöd som bidrar med kunskap och utbildning vid behov.

Styrelsen består av tio ledamöter (30 procent kvinnor, 70 procent män) där samtliga är icke-verkställande ledamöter. Tre av ledamöterna är arbetstagarrepresentanter. 60 procent av styrelsen är oberoende ledamöter i förhållande till bolaget och dess större aktieägare. De tre ledamöter som representerar arbetstagarrepresentanter bedöms inte vara oberoende i förhållande till bolaget. En ledamot är oberoende i förhållande till bolaget men ej till dess större aktieägare. Övriga ledamöter är oberoende både i förhållande till bolaget och till dess större aktieägare.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att NCC bedriver verksamheten i linje med koncernens hållbarhetsmål, policyer och lagkrav, inklusive rapportering enligt ESRS. I detta ingår att övervaka och beakta hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i strategiarbete, vid större transaktioner och i andra beslut av väsentlig betydelse relaterat till miljö, sociala frågor och styrning.

NCC:s styrelse informeras kontinuerligt om arbetet i olika delar av koncernen, inklusive det som omfattas av hållbarhetsramverket. Olika delar av detta arbete presenteras av koncernfunktioner och affärsområden vid styrelsens möten. Styrelsen får regelbundet uppdateringar, minst kvartalsvis, inom utvalda hållbarhetsfrågor. Styrelsens arbete utvärderas årligen under ledning av ordföranden. Resultatet av utvärderingen rapporteras till valberedningen och används som underlag för den fortsatta utvecklingen av styrelsens arbete och sammansättning.

Styrelsens utskott

Styrelsen har inrättat särskilda utskott för att bereda frågor och stödja styrelsens arbete. Dessa utskott rapporterar löpande till styrelsen, vilken kvarstår som det ytterst ansvariga organet. För mer information om utskotten, se Bolagsstyrningsrapporten på sidan 36.

Koncernledning

NCC:s koncernledning utgör nästa nivå i styrningen och leds av vd och koncernchef. Den ansvarar för att utarbeta den strategiska inriktningen och för den operativa uppföljningen av hållbarhetsmålen. Koncernledningen adresserar regelbundet det koncernövergripande arbetet och behandlar frågor som omfattas av hållbarhetsramverket. Klimatmål följs upp minst två gånger per år och mål för hälsa och säkerhet varje kvartal.

Affärsområden och koncernfunktioner

På tredje nivån i styrningen finns affärsområden och koncernfunktioner som har ansvar för sitt respektive hållbarhetsarbete och rapporterar resultat till koncernledningen. Verksamhetsövergripande mål sätts inom respektive affärsområde och följs upp vid regelbundna verksamhetsgenomgångar. Dessutom ansvarar de olika koncernfunktionerna – Juridik & Risk, Inköp, Finans & IT, Kommunikation och HR – för egna aktiviteter inom hållbarhet som relaterar till koncerngemensamt ansvar och stöd till enskilda affärsområden samt specialistfunktioner.

Forum och råd

För samordning inom hållbarhetsområdet finns på fjärde nivån i styrningen flera koncernövergripande forum och råd som stödjer koncernledningen.NCC:s Common Environment Team är ett forum med representanter från samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner som koordinerar och driver koncerngemensamma miljöfrågor. NCC har också ett forum kallat Sustainability Reporting Board som samordnar och driver hållbarhetsrapporteringen. Dess fokus ligger på koncernövergripande mål och hållbarhetsdata samt att samordna datainsamling och rapportering. Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av NCC:s Compliance Program samt för en övergripande översyn av att rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsarfunktion hanteras på lämpligt sätt. Sociala frågor rörande medarbetare, mänskliga rättigheter och arbetstagare i värdekedjan hanteras av koncernfunktionerna HR samt Inköp. Dessa forum bidrar till att hållbarhetsfrågorna hanteras konsekvent och effektivt i hela organisationen samt att erfarenheter delas mellan affärsområden och koncernfunktioner. Det förberedande arbetet inför rapportering enligt ESRS har letts och organiserats av Group Sustainability Reporting team, med en tillhörande styrgrupp bestående av medlemmar ur koncernledningen. Ämnesspecifika experter inom hållbarhet på koncernnivå har varit involverade i årets översyn av den dubbla väsentlighetsbedömningen samt i framtagandet av hållbarhetsrapporten. Även medarbetare från affärsområdena och koncernfunktioner med expertis inom de olika hållbarhetsfrågorna har varit involverade för att identifiera och bedöma påverkan, risker och möjligheter. För att ytterligare stödja en effektiv styrning är alla affärsområden inom NCC certifierade eller arbetar i enlighet med ISO 14001 och ISO 9001. Majoriteten av verksamhetens enheter är även certifierade i enlighet med ISO 45001. ISO 14001 knyter till miljöområdet, ISO 9001 till kvalitetsledning och ISO 45001 till hälsa och säkerhet. NCC erbjuder även kunder olika typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar, till exempel BREEAM, DGNB, Citylab och NollCO2. Verifierad data för projekten gör det enklare att få byggnader och konstruktioner certifierade. För en summering av NCC:s väsentliga påverkan, risker och möjligheter, se avsnitt SBM-3 på sidorna 55–57.

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 48 Förvaltningsberättelse

Uppförandekod

NCC:s uppförandekod beskriver vilket uppförande som NCC förväntar sig av sina medarbetare, ledning, styrelse och affärspartners. Den grundar sig på tillämpliga lagar och regler, NCC:s värderingar, önskvärda beteenden (Star behaviors) samt på de frivilliga initiativ som koncernen har antagit, till exempel FN:s Global Compact. NCC:s uppförandekod definierar NCC:s hållning och policyer avseende hållbarhetsfrågor samt andra områden av relevans för att upprätthålla en hög etisk standard och ansvarsfull företagskultur. Uppförandekoden kompletteras av interna styrdokument som ger mer vägledning inom specifika områden samt NCC:s Uppförandekod för leverantörer som riktar sig specifikt till NCC:s leverantörer.

Vd respektive ansvarig affärsområdeschef ansvarar för att uppförandekoden och policyer efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Misstanke om eller observationer av överträdelser av uppförandekoden eller annan allvarlig oegentlighet kan rapporteras inom NCC:s visselblåsarfunktion, vilken inkluderar möjligheten att rapportera anonymt. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för både NCC:s medarbetare och externa personer. Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret att säkerställa kontinuerlig granskning och förbättring av uppförandekoden samt för visselblåsarfunktionen.

Direktiv för regelefterlevnad

NCC:s koncerndirektiv avseende regelefterlevnad innehåller koncernens policy och riktlinjer gällande bekämpning av mutor och korruption, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier, dataskydd, mångfald och mänskliga rättigheter. Direktivet beskriver även NCC:s program för regelefterlevnad inklusive due diligence av affärspartners, visselblåsarfunktionen och policy mot repressalier vid visselblåsning. Direktivet omfattar alla enheter och medarbetare i koncernen. Kommunikation om och utbildning kring innehållet i direktivet för regelefterlevnad sker regelbundet via interna kommunikationskanaler och utbildningar till NCC:s medarbetare.

Koncernens Head of Compliance ansvarar för direktivet och för utformningen av NCC:s program för regelefterlevnad inom områdena antikorruption, sund konkurrens, motverkande av bedrägerier, intressekonflikter samt personuppgiftsbehandling. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för det övergripande arbetet med tillvaratagande av mänskliga rättigheter samt mångfald. För mer information om ansvarsfördelning, se avsnittet G1 på sidan 95 samt bolagsstyrningsrapporten under Affärsetik och regelefterlevnad på sidan 38.

Centrala policyer och styrande dokument

Policy	Relaterat väsentligt hållbarhetsämne	Ägare
Uppförandekod	Samtliga hållbarhetsämnen	Head of Compliance
Direktiv för regelefterlevnad	Samtliga hållbarhetsämnen	Head of Compliance
Hållbarhetspolicy	Samtliga hållbarhetsämnen	Ekonomi- och finansdirektör
Direktiv för hantering av strategisk risk	Samtliga hållbarhetsämnen	Chefsjurist
Skattepolicy	EU-taxonomin	Ekonomi- och finansdirektör
Skattedirektiv	EU-taxonomin	Head of Statutory Financial Control & Tax
Miljöpolicy	E1 Klimatförändringar, E4 Biologisk mångfald och ekosystem, E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Ekonomi- och finansdirektör
Hälso- och säkerhetspolicy	S1 Den egna arbetskraften	HR-direktör
Hälso- och säkerhetsdirektiv	S1 Den egna arbetskraften	Head of Group Health & Safety
Ersättningspolicy	S1 Den egna arbetskraften	HR-direktör
Uppförandekod för leverantörer	S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande	Inköpsdirektör
Inköpspolicy	S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande	Inköpsdirektör
Inköpsdirektiv	S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande	Inköpsdirektör

Policyer och styrande dokument

NCC har en uppförandekod samt flertalet policyer och styrdokument som är relevanta för arbetet med hållbarhetsfrågor. Samtliga policyer, direktiv och styrande dokument samlas i koncernens Group Management System (GMS) samt på NCC:s intranät, där de är tillgängliga för alla medarbetare. Policyer inom hållbarhet som även är relevanta för externa intressenter finns tillgängliga på NCC:s webbplats. Varje affärsområde kan ha vidareutvecklade versioner av de styrande dokumenten, som i dessa fall finns i respektive affärsområdes ledningssystem. Policyer beslutas av styrelse eller vd, medan koncerngemensamma direktiv beslutas av vd eller ansvarig för koncernfunktion.

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025 49 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Hållbarhetspolicy

NCC:s hållbarhetspolicy utgör grunden till koncernens hållbarhetsramverk som beskriver riktning och strategi för väsentliga fokusområden inom ESG (Environment, Social, Governance). Hållbarhetspolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfärdad av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje med ISO 14001.

Direktiv för hantering av strategisk risk

NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk syftar till att säkerställa att NCC hanterar strategisk risk för att förbättra beslutsfattande, minimera förluster och maximera vinster. Direktivet gäller för de anställda hos NCC som är involverade i processen för strategisk riskhantering och beskriver hur strategisk risk identifieras, analyseras och utvärderas, samt kontrolleras genom mitigerande åtgärder. Processen är inspirerad av ramverket COSO Enterprise Risk Management (ERM) och ISO 31000. Direktivet ägs av NCC:s chefsjurist och finns tillgängligt på NCC:s intranät.

Skattepolicy samt direktiv

NCC:s skattepolicy gäller koncernens alla enheter och medarbetare och syftar till att sätta ett ramverk för företagets inställning till skattefrågor samt definierar principer för regelefterlevnad, transparens och riskhantering kopplat till skatt. Policyn har antagits av NCC:s styrelse och finns tillgänglig på NCC:s intranät. Skattepolicyn utgör ramen för skattehanteringen inom NCC-koncernen. Skattedirektivet reglerar NCC-koncernens gemensamma tillvägagångssätt för internprissättning samt interaktioner med skattemyndigheter. Även denna finns tillgänglig på intranätet. Ansvarig för implementering av direktivet är Head of Statutory Financial Control & Tax.

Miljöpolicy

NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk och fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och värdekedjan. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfärdad av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje med ISO 14001.# Hälso- och säkerhetspolicy samt direktiv

Arbete med hälsa och säkerhet inom NCC styrs genom policy samt direktiv för hälsa och säkerhet, som är koncernövergripande och gäller för samtliga NCC:s medarbetare, inhyrd personal, konsulter och leverantörer. Policyn syftar till att vägleda beslut och åtgärder i önskad riktning mot NCC:s mål att minska vanligt förekommande olyckor och eliminera allvarliga incidenter och olyckor med potentiellt dödlig utgång. Policyn omfattar även systematiskt brandskyddsarbete. Policyn ägs av koncernens HR-organisation och finns tillgänglig på intranätet samt på NCC:s webbplats.

I tillägg till tillämpliga lagar och regelverk gäller även NCC:s direktiv för hälsa och säkerhet för samtliga NCC:s medarbetare, partners och leverantörer som bidrar ytterligare till att säkerställa en säker arbetsmiljö samt att arbeta mot koncernens gemensamma mål. Direktivet ägs av NCC:s Head of Health & Safety och finns tillgängligt på NCC:s intranät.

Ersättningspolicy

NCC:s ersättningspolicy syftar till att säkerställa att NCC attraherar, behåller och motiverar medarbetare genom att säkerställa att NCC tillämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på individuell nivå. Ersättningspolicyn gäller alla NCC:s medarbetare och finns tillgänglig på NCC:s intranät. Lokala lagar och kollektivavtal har företräde. Koncernens HR-direktör är ansvarig för innehållet i policyn.

Uppförandekod för leverantörer

NCC:s Uppförandekod för leverantörer ger leverantörerna riktlinjer för beslut och hur de ska agera. Uppförandekoden grundar sig på koncernens värderingar och på initiativ som NCC har antagit, såsom World Economic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättigheter, arbetsmetoder, miljö och korruption.

NCC:s leverantörer måste göra innehållet i denna uppförandekod tillgängligt för alla personer och organisationer som tillhandahåller varor eller tjänster inom den egna värdekedjan. Uppförandekoden gäller för alla organisationer som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, inklusive direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter samt i förekommande fall även anställda hos leverantören och dess underleverantörer och agenter. Leverantörens utfärdande av fakturor, tillhandahållande av varor, personal eller tjänster eller godkännande av NCC:s inköpsorder utgör leverantörens godkännande att följa riktlinjerna i uppförandekoden. Inköpsorganisationen ansvarar för uppförandekoden, som finns tillgänglig på NCC:s webbplats.

Inköpspolicy samt direktiv

NCC:s inköpspolicy har till syfte att ständigt förbättra koncernens sätt att arbeta och bidra till ett positivt slutresultat för alla intressenter genom att göra enhetliga, effektiva och ansvarsfulla inköp som bygger på kompetens. Policyn gäller för alla medarbetare på NCC som gör inköp av något slag.

I tillägg finns även NCC:s inköpsdirektiv som syftar till att uppnå en effektiv och samordnad styrning och beslutsfattande för inköp av material, underleverantörer och tjänster. Direktivet gäller alla NCC:s enheter och medarbetare och ägs av NCC:s inköpsdirektör. Inköpspolicy samt direktiv finns tillgängliga på NCC:s intranät.

---

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt
NCC 2025 50
Förvaltningsberättelse

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Hållbarhetsrelaterade resultat används som mål såväl i koncernens långsiktiga som kortsiktiga incitamentsprogram. Incitamentprogrammens övergripande struktur och villkor beslutas av årsstämman.

Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram

Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i NCC. Programmen omfattar koncernledning och andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen, för närvarande cirka 190 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive hållbarhet. Syftet med programmen är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid.

Prestationsmål kopplade till hållbarhet avser minskning av koncernens koldioxidutsläpp (”prestationsmål 2”) samt minskning av antalet arbetsrelaterade olyckor (”prestationsmål 3”). Av tilldelningen av prestationsaktier avser 5 procent prestationsmål 2 och 5 procent prestationsmål 3. För mer information om programmen se not 4 i den finansiella rapporten på sidorna 115–118 samt protokoll och bilagor från respektive års årsstämma.

Kortsiktiga incitamentsprogram

I NCC är 20 procent av den kortsiktiga rörliga kontantersättningen för affärsområdeschefer baserad på det hållbarhetsrelaterade målet LTIF4 som avser frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som leder till frånvaro, beräknad per fyra miljoner arbetade timmar. Nyckeltalet används som indikator för hälsa och säkerhet inom koncernen.

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Tillbörlig aktsamhet handlar om hur företag systematiskt identifierar, förebygger och hanterar risker för negativ påverkan på människor och miljö i den egna verksamheten och i värdekedjan. Syftet är att tydliggöra hur NCC integrerar tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell, samt hur detta kopplas till kraven i ESRS. Tabellen ger en överblick av var i hållbarhetsrapporten elementen av tillbörlig aktsamhet återfinns.

Förteckning över tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsrapporten

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet	Avsnitt i hållbarhetsrapporten
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell	GOV-1, GOV-2, GOV-3, SBM-1, SBM-3, G1
b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet	SBM-2, S1-2, S2, G1
c) Att identifiera och bedöma negativ påverkan	GOV-2, SBM-3, IRO-1, E1, E4, E5, S1, S2, G1
d) Att vidta åtgärder för att behandla denna negativa påverkan	GOV-1, E1-3, E4, E5-2, S1-4, S2, G1
e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det	E1, E5, S1, S2, G1

GOV-5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering

Styrelsen och revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrapporteringen minst tre gånger per år. Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för ramverket för risk och kontroll. Riskutvärdering för hållbarhet integreras i NCC:s process för riskhantering, som baseras på en kvalitativ modell som bedömer påverkan och sannolikhet. Ansvar för riskreducerande åtgärder tilldelas relevanta roller och funktioner beroende på hållbarhetsområde.

Identifierade risker inom hållbarhetsrapportering omfattar brister i datakvalitet och fullständighet, osäkerhet i uppskattningar och begränsad tillgång till värdekedjedata. Kontrollaktiviteter inkluderar insamling och kvalitetssäkring av data, övervakande kontroller enligt fyraögonsprincip samt utveckling av IT-system för datahantering. Utveckling av system för insamling och hantering av hållbarhetsdata pågår och kommer fortsätta under 2026 och framåt. För kvalitativa uppgifter används validering och avstämning mot styrande dokument. Förebyggande åtgärder innefattar expertkonsultation, IT-initiativ och forum såsom Sustainability Reporting Board. Arbetet med robust intern kontroll bedrivs koncernövergripande och är en prioriterad fråga för NCC.

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025 51
Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

NCC:s strategiska inriktning

NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna.

NCC:s strategiska inriktning syftar till att dra nytta av att vara ett stort byggbolag och innebär bland annat att företaget ackumulerar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokus på utvalda segment skapar kundvärde och möjliggör lösningar som kombinerar affärsnytta och hållbarhet. Detta görs först och främst genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med stark lokal närvaro skapar.

För att skapa effektivitet i strategier följer NCC en process, Plan to Perform, utformad för att löpande övervaka både implementeringen och eventuella problem inom genomförandeprocessen som kräver åtgärder. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att snabbt ta itu med eventuella avvikelser och upprätthålla vägen mot koncernens hållbarhetsmål.

Styrningsrelaterade risker härrör till stor del från en distribuerad styrmodell där lokala organisationer ges mandat i många beslutsprocesser. Detta hanteras av en beslutsfattande struktur, där högre ledningsnivåer behöver godkänna större projekt, vilket säkerställer att huvudparten av projektportfolion fortfarande styrs centralt.

NCC:s marknad

NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer. Den samlade förståelsen ger NCC möjligheten att skräddarsy tjänster mer precist för varje projekts behov och att samarbeta effektivt med ett brett spektrum av intressenter i byggbranschen.För mer information om NCC:s marknad samt övergripande finansiell information såsom nettoomsättning, se avsnittet Verksamhet – Utveckling under året, i förvaltningsberättelsen på sidorna 19–23. För information om antal medarbetare och fördelning per land, se avsnitt S1 på sidorna 82–91.

NCC:s affärsmodell

NCC:s affärsmodell kombinerar tre affärsmodeller – bygg och anläggning, industriell produktion och fastighetsutveckling – där hållbarhet integreras som en drivkraft för värdeskapande i samtliga delar. Dessa affärsmodeller omsätts i sex affärsområden:

• Bygg- och anläggningsaffären, som bedrivs inom NCC Infrastructure, NCC Building Nordics, NCC Building Sweden och NCC Green Industry Transformation
• Industriaffären, som bedrivs inom NCC Industry, med processfokus och en inriktning på stenmaterial och asfaltsproduktion
• Utvecklingsaffären, som bedrivs inom NCC Property Development

NCC:s affärsmodell är beroende av immateriella nyckelresurser såsom medarbetares kompetens, verksamhetsprocesser och relationer med kunder och samarbetspartners, vilka tillsammans möjliggör ett långsiktigt och hållbart värdeskapande. För mer information se avsnitten Strategi och värdeskapande på sidan 8–16 samt S1 på sidan 82–91.

För mer information om NCC:s affärsområden och uppdelning av nettoomsättning samt segmentsredovisning se avsnitt Verksamheten – Våra affärsområden i förvaltningsberättelsen på sidorna 24–29 samt not 2 och 3 i den finansiella rapporten på sidorna 112–114.

Large and local

NCC tror på värdet i att vara ett stort byggbolag. Denna övertygelse har sina rötter i de fördelar som storskalighet genererar, såsom förmågan att brett utnyttja resurser, omfattande expertis och ett brett nätverk av leverantörer och partners. NCC förstår samtidigt den kritiska betydelsen av att bevara en stark lokal närvaro. Genom att ge regionala organisationer möjligheten att ta ansvar för affärsutveckling och hantering av kundrelationer möjliggör NCC lyhördhet för lokala behov och förhållanden. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att kombinera styrkan i ett stort bolag med den närhet till kunden som associeras med mindre lokala aktörer.

Nyckelaktiviteter

NCC:s nyckelaktiviteter centreras runt att vara ett byggföretag, vilket inkluderar alla faser i ett byggprojekts livscykel – från idé, via design, till produktion och driftsättning. NCC är också vertikalt integrerade i projektutveckling och industriella affärsaktiviteter och tar på så sätt en ännu bredare roll i värdekedjan för vissa projekt.

Integrering av hållbarhet

Hållbarhet är en integrerad del av NCC:s kärnverksamhet och är en medveten parameter i både projekttaktik och dagligt operativt beslutsfattande. NCC:s strukturerade arbete med hållbarhet vägleds av ett hållbarhetsramverk som beskriver målsättningar för att säkerställa ansvarsfulla och hållbara arbetssätt genom alla aspekter av verksamheten. NCC har koncerngemensamma mål inom klimat samt hälsa och säkerhet. Målen är inte knutna till specifika produkter, tjänster, marknader eller kundgrupper.

Klimat är ett centralt område för NCC eftersom stora mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom bolaget både påverkar och påverkas av klimatomställningen. Hälsa och säkerhet är också ett fokusområde för NCC, där vissa aktiviteter på arbetsplatserna innehåller riskfyllda arbetsmoment. Läs mer om koncernens mål, och hur framsteg mäts mot dessa, i avsnitten E1 på sidorna 66–75 samt S1 på sidorna 82–91.

NCC:s värdekedja

NCC:s värdekedja omfattar hela kedjan från råvaruutvinning och materialproduktion till bygg och anläggning, leverans av färdigställda projekt och slutlig hantering. Arbetet med hållbarhet styrs av koncernens policyer, direktiv, uppförandekod och strategiska mål. Värdekedjan är central för att förstå var påverkan, risker och möjligheter uppstår och hur dessa hanteras.

Nedströms	Uppströms	Egen verksamhet
Utvinning av råmaterial, tillverkning av material	Transport	Industri – asfalt och sten
Material och tjänster		Fastighetsutveckling
Användning av byggnader och infrastruktur		Entreprenad inom bygg och anläggning
Sluthantering – återbruk, återvinning och avfallshantering

• Uppströms – Leverantörsled och materialproduktion: Fokus på ansvarsfulla inköp och spårbarhet. Miljömässigt arbetar NCC för att minska klimatpåverkan genom val av material och lösningar med lägre koldioxidavtryck.
• Egen verksamhet – Projektering, bygg och anläggning: Klimatpåverkan och resurseffektivitet är centrala. NCC arbetar för att optimera konstruktioner, minska utsläpp och öka cirkularitet.
• Nedströms – Slutanvändare och sluthantering: Efter överlämning ligger fokus på energieffektiv drift, lång livslängd och minskad miljöpåverkan.

NCC:s löpande dialoger med intressentgrupper

Intressegrupp	Frågor i fokus	Typ av dialog
Kunder	Minskad klimatpåverkan. Energieffektivitet. Cirkularitet. Återbruk. Biologisk mångfald. Kontroll över leverantörskedjan. Hälsa och säkerhet. Sunda arbetsvillkor.	Personliga möten. Samarbetsprojekt. Kundundersökningar. Kundseminarier och events.
Medarbetare	Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärutveckling. Gott ledarskap. Mångfald, likabehandling och inkludering. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande. Minskad klimatpåverkan.	Daglig dialog på arbetsplatserna. Medarbetarundersökning. Arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, säkerhetsronder, arbetsplatsmöten, interna utbildningar. Medarbetardialog.
Aktieägare, investerare, banker och övriga representanter för finansmarknaden	Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande (sunda arbetsvillkor, antikorruption, leverantörskedja). Minskad klimatpåverkan, cirkularitet, materialanvändning. Biologisk mångfald. Hälsa och säkerhet.	Årsstämma, möten vid kvartalsrapportering, enkäter, dialoger med investerare, enskilda möten. Deltagande vid seminarier.
Leverantörer och underentreprenörer	Sunda arbetsvillkor (mänskliga rättigheter). Klimatpåverkan. Cirkularitet. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling.	Upphandlingar, leverantörsutvärderingar, leverantörsträffar, leverantörsdagar, samarbetsprojekt, leverantörsrevisioner.
Samhälle	Samhälls- och stadsutveckling, materialval och lokala frågor.	Närboendedialog. Samarbete med högskolor och universitet. Samtal och möten med politiker.

SBM-2 Intressenters synpunkter och intressen

NCC har regelbunden dialog med sina intressenter. Syftet med dialogen är att förstå intressenternas behov och förväntningar, vilket ger vägledning för strategisk planering, riskidentifiering och beslutsfattande. Dialogen skapar också möjlighet att identifiera affärsmöjligheter, väga in olika perspektiv och bemöta synpunkter. Insikter från intressentdialogen bidrar till ökad kunskap och input till affärsområdenas prioriteringar.NCC:s viktigaste intressentgrupper är kunder, medarbetare, leverantörer och underentreprenörer, aktieägare, investerare, banker och övriga representanter för finansmarknaden samt samhället i form av experter och representanter för olika grupper i samhället. Dessa är identifierade med utgångspunkt i vilken utsträckning de påverkar eller påverkas av koncernens arbete. NCC har dialog med intressentgrupperna inom ramen för den löpande verksamheten, exempelvis i möten och vid olika typer av träffar som seminarier och events, men genomför också strukturerade undersökningar och dialoger, bland annat kundundersökningar och medarbetarundersökningar. NCC skapar tillfällen för dialog med särskilda intressentgrupper i form av leverantörsdagar, kapitalmarknadsdagar och möten i samband med finansiell rapportering. NCC deltar i intressenters initiativ, bland annat i dialoger med leverantörer, investerare och kunder. Vidare deltar NCC i branschsamarbeten och tar en aktiv roll i branschföreningar, näringslivsorganisationers och handelskamrar på de marknader där koncernen är verksam. För så kallade ”tysta intressenter”, som naturen och framtida generationer, använder NCC extern forskning, expertis och miljödata för att deras perspektiv ska beaktas i beslutsfattande. Vid genomförandet av den dubbla väsentlighetsbedömningen togs intressentgruppernas synpunkter och intressen i beaktande, och bidrog till identifiering av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Flertalet experter med god insikt om intressentgruppernas perspektiv var involverade i analysen. Intressentgruppernas synpunkter och intressen tas också i beaktande i affärsområdenas verksamhetsutveckling och i utvecklingen av frågor som rör till exempel hälsa och säkerhet. För mer information om processen för den dubbla väsentlighetsbedömningen, se avsnitt IRO-1 på sidan 58. Styrelse och koncernledning hålls löpande informerade om olika nyckelfrågor inom hållbarhet där NCC har stor påverkan. Här är insikter från intressenternas förväntningar och intressen inkluderat. Fokusfrågor och dialogformer uppdateras regelbundet och kan variera mellan olika länder och affärsområden beroende på lokala förutsättningar.

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2025 54
Förvaltningsberättelse
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Genom NCC:s dubbla väsentlighetsbedömning, som bygger på intressentperspektiv, expertbedömningar och analys av regulatoriska krav, har väsentlig påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och möjligheter identifierats. Resultaten presenteras i detta avsnitt samt i anslutning till respektive ämnesavsnitt. Syftet är att visa hur de väsentliga ämnena påverkar NCC:s strategi, affärsmodell och långsiktiga värdeskapande.

Väsentlig påverkan på affärsmodell, strategi, finansiell ställning samt beslutsfattande

Koncernen har sedan länge prioriterat hållbarhetsfrågor vilket beaktats inom ramen för det strategiska arbetet och i arbetet med att vidareutveckla koncernens olika affärsmodeller. Detta har bland annat manifesterats i arbete inom hälsa och säkerhet samt inom miljö. I samråd med våra kunder finns löpande möjligheter att över tid styra verksamheten mot en lägre miljöpåverkan.

Styrelsen och koncernledningen arbetar regelbundet med hållbarhetsfrågor som en integrerad del av styrning och strategiskt beslutsfattande. Ansvar för implementering och uppföljning är tydligt fördelat i linjeorganisationen, vilket säkerställer att hållbarhetsarbetet är en del av den operativa verksamheten.

NCC:s finansiella rapportering är i dagsläget inte strukturerad för att separat visa påverkan från hållbarhetsfrågor på finansiell ställning, resultat och kassaflöde. Bedömningen är att den kortsiktiga finansiella påverkan är begränsad. Däremot är hållbarhetsfaktorer integrerade i koncernens riskhantering. Riskhanteringsprocesserna är inbyggda i NCC:s lednings- och styrsystem, och projektens riskanalyser omfattar faktorer som prisprognoser, resursanvändning, tekniska förändringar och åtgärder för att begränsa klimatförändringar. Dessa antaganden kan förändras över tid och påverka redovisningsmässiga uppskattningar, exempelvis nyttjandeperioder, nedskrivningsbehov och värdering av uppskjutna skattefordringar.

För 2025 bedöms hållbarhetsrelaterade risker inte ha någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna eller på de antaganden som ligger till grund för årsredovisningen. För 2026 bedöms risken för betydande justeringar fortsatt som låg. På längre sikt kan hållbarhetsfaktorer innebära risk för väsentliga förändringar, vilket följs upp genom att hållbarhetsrisker är integrerade i NCC:s riskramverk.

Risker kopplade till sociala frågor är viktiga för NCC:s attraktionskraft som arbetsgivare. På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som begränsad eftersom riskerna främst har långsiktig effekt och förebyggande åtgärder som säkerhetsprogram, utbildning och policyer redan är etablerade. Riskerna följs upp löpande för att möjliggöra snabba korrigerande åtgärder.

Affärsetiska risker kan påverka NCC:s långsiktiga hållbarhet och förtroende på marknaden. På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som begränsad och förebyggande åtgärder är etablerade. Kontinuerlig uppföljning säkerställer regelefterlevnad och minimerar risken för omedelbara ekonomiska konsekvenser.

Resiliens i strategi och affärsmodell

Genom att integrera hållbarhet i koncernens strategi säkerställer NCC att verksamhetens arbetssätt inkluderar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade överväganden. Detta bidrar till förmågan att kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och regulatoriska krav. Exempelvis innebär övergången till klimatanpassade material och ökad elektrifiering av byggarbetsplatser både risker (investeringar, leverantörskrav) och möjligheter (konkurrensfördelar på en växande marknad).

NCC har förmåga att anpassa projektportföljen efter marknadens svängningar i efterfrågan inom olika segment. Sätten NCC levererar produkter och tjänster på är till sin natur flexibla och tidsbundna, där projekten och deras innehåll grundar sig i kundernas krav och önskemål. Det innebär att koncernen över tid har en stor adresserbar marknad och, med god affärsplanering, förmåga att välja projekt som passar verksamhetens kompetenser. Detta bidrar ytterligare till att NCC:s affärsmodell är motståndskraftig och anpassningsbar till den föränderliga omvärld koncernen verkar i.

Finansiellt väsentligt	Ej väsentligt	Dubbelt väsentligt	Påverkansväsentligt
E1 – Anpassning till klimatförändringar	E2 – Föroreningar	E1 – Begränsning av klimatförändringar	E5 – Avfall
G1 – Företagskultur	E3 – Vattenresurser och marina resurser	E1 – Energi
G1 – Förvaltning av förbindelser med leverantörer	S3 – Berörda samhällen	E4 – Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald
	S4 – Konsumenter och slutanvändare	E5 – Resursinflöde, inkl resursanvändning
		S1 – Arbetsvillkor
		S1 – Likabehandling och lika möjligheter för alla
		S2 – Arbetsvillkor och andra arbetsrelaterade rättigheter
		G1 – Korruption och mutor

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025 55
Om NCC
Finansiell rapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse

NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen

Underämne	Under-underämne	Beskrivning	Påverkan	Var i värdekedjan	Tidshorisont
E1 – Klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till klimatförändringar brister genom värdekedjan, både för egna lösningar samt hos leverantörer och kunder.	Risk	Hela värdekedjan	Medel och lång
		Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets anpassning till ett förändrat klimat.	Möjlighet	Egen verksamhet	Medel
	Begränsning av klimatförändringar	Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och förvaltning.	Faktisk negativ	Hela värdekedjan	Medel
		Beroende av material samt ökade krav på information om utsläpp innebär ökade kostnader och finansiella konsekvenser.	Risk	Uppströms	Medel
		Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets begränsning av klimatförändringar.	Möjlighet	Egen verksamhet	Medel
	Energi	Energianvändning genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och användning.	Faktisk negativ	Hela värdekedjan	Medel
		Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning mot förnybar och fossilfri energi.	Risk	Uppströms, Egen verksamhet	Medel
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem	Direkta påverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Direkt exploatering: Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord, kalksten, sand och järn.	Faktisk negativ	Uppströms	Medel
		Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader.	Risk	Uppströms	Medel
		Förändrad markanvändning: Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk placering och omfattning.	Faktisk negativ	Egen verksamhet	Lång
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursinflöde, inkl. resursanvändning	Användande av stora mängder material i bygg- och infrastrukturprojekt, ofta från jungfruliga källor.	Faktisk negativ	Hela värdekedjan	Medel
		NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material.	Faktisk positiv	Egen verksamhet	Lång
		En omogen marknad för cirkulära material samt ökad efterfrågan på cirkularitet kan leda till finansiella konsekvenser.	Risk	Uppströms	Medel
	Avfall	Avfall genereras genom hela värdekedjan, från tillverkning av material, till konstruktion och sluthantering av byggnader och infrastruktur.	Faktisk negativ	Hela värdekedjan	Medel
E2 – Föroreningar		Utsläpp till luft sker främst uppströms i värdekedjan.

E3 – Vattenresurser och marina resurser

Vatten används vid exempelvis betongproduktion, främst uppströms, och vid dammbindning. Inom egen verksamhet är vattenförbrukning begränsad och sker tillfälligt under strikt reglerade former. Påverkan på marina resurser är också begränsad och hanteras genom miljölagstiftning. NCC verkar i Norden där förekomsten av vattenstressområden är låg och merparten av det vatten som används återförs till ursprungskällan. Sammantaget bedöms därför vatten- och marina resurser inte klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.

Icke väsentliga frågor

Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 56 Förvaltningsberättelse

Underämne	Under-underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
S1 – Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor	Hälsa och säkerhet	Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifierade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner.	Faktisk negativ	Egen verksamhet	Kort
			Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för medarbetare.	Risk	Egen verksamhet	Kort
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	Utbildning och kompetensutveckling	NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning.	Potentiell positiv	Egen verksamhet	Kort och medel
			Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella konsekvenser.	Risk	Egen verksamhet	Kort och medel
	Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete		NCC har tillfredsställande könsfördelning på ledningsnivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på grund av omedveten partiskhet, fördomar och vanor.	Potentiell negativ	Egen verksamhet	Medel
S2 – Arbetstagare i värdekedjan	Arbetsvillkor		Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan inte har arbetsvillkor som uppfyller lämplig standard.	Potentiell negativ	Uppströms	Kort och medel
			Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till bristande arbetsvillkor och ökade krav på transparens i värdekedjan.	Risk	Uppströms	Kort och medel
	Andra arbetsrelaterade rättigheter		Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan utsätts för barn- eller tvångsarbete.	Potentiell negativ	Uppströms	Kort
			Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till barn- och tvångsarbete och ökade krav på transparens i värdekedjan.	Risk	Uppströms	Kort och medel
G1 – Ansvarsfullt företagande	Företagskultur		Om NCC inte lyckas hålla en hög etisk standard i företagskulturen riskerar det att leda till böter, förlorade affärer och skadat rykte.	Risk	Hela värdekedjan	Medel
	Förvaltning av förbindelser med leverantörer		Om processer för hantering av relationer med leverantörer brister kan det innebära finansiella konsekvenser.	Risk	Uppströms, Egen verksamhet	Medel
	Korruption och mutor		En bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor och både privata och offentliga kunder leder till ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande.	Potentiell negativ	Hela värdekedjan	Kort och medel
			Potentiellt skadat rykte och förlorade affärer samt kostnad för eventuella böter, utredningar och legalt stöd.	Risk	Hela värdekedjan	Medel

NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen

S3 – Berörda samhällen
NCC kan uppströms påverka lokala samhällen vid utvinning av naturresurser i form av påverkan på exempelvis mat- och vattentillförsel. För egen verksamhet kan lokala samhällen påverkas genom exempelvis buller, transporter och tillfälliga störningar under byggtiden. Dessa effekter hanteras genom tydlig uppförandekod, dialog med berörda parter, interna rutiner, miljöplaner och krav i bygglov. Påverkan är begränsad och tidsbunden, och bedöms sammantaget inte klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.

S4 – Konsumenter och slutanvändare
NCC:s påverkan på konsumenter och slutanvändare bedöms vara indirekt och sker främst genom val av byggmaterial och dess kemiska ämnen samt byggnaders och infrastrukturs funktion och kvalitet. Potentiella risker kopplade till hälsa och säkerhet för slutanvändare hanteras genom standarder, bygglagstiftning och certifieringskrav. Sammantaget anses dessa effekter inte vara tillräckligt betydande för att klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.

Icke väsentliga frågor Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025 57 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport
I enlighet med ESRS redovisar NCC datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning samt de upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsrapporten. Dessa två indextabeller specificeras i appendix på sidorna 98–101. På så sätt skapas möjligheten att enkelt kunna identifiera var respektive upplysningskrav återfinns.

Fastställande av påverkan, risker och möjligheter

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Process och metod

NCC har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning i enlighet med ESRS för att identifiera påverkans- och finansiell väsentlighet. Syftet är att säkerställa att de hållbarhetsämnen som är mest betydelsefulla för människor, miljö och NCC:s långsiktiga värdeskapande identifierats och tas i beaktande i strategi- och riskarbete.

Urvalet av deltagare baserades på kartläggning av NCC:s värdekedja. Representanter från samtliga affärsområden deltog och konsulterades, liksom experter från koncernfunktioner såsom inköp, HR, juridik, finans och hållbarhet. På så sätt täcktes både operativ erfarenhet, strategiskt och berörda intressenters perspektiv. Underlaget inkluderade även NCC:s klimatscenarioanalys samt intern statistik.

Processen omfattade screening av potentiella hållbarhetsämnen följt av workshops och intervjuer med interna experter. Därefter gjordes poängsättning enligt definierade kriterier för påverkan respektive finansiell väsentlighet. Resultatet konsoliderades, validerades av styrgruppen och förankrades i NCC:s revisionsutskott. Befintliga riskramverk, skalor och arbetssätt gällande riskbedömning inom koncernen användes för att säkerställa kvalitet och jämförbarhet.

Den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförs ur två perspektiv:
Påverkansväsentlighet:
* Faktiska och potentiella effekter på människor och miljö, bedömda utifrån skala, omfattning, återställbarhet och – för potentiell påverkan – sannolikhet. Vid risk för kränkningar av mänskliga rättigheter ges allvarlighetsgrad företräde framför sannolikhet.
* Kriterier för poängsättning var skala, omfattning, återställbarhet och sannolikhet för potentiell påverkan. Positiv påverkan bedömdes utan återställbarhet som kriterium.

Finansiell väsentlighet:
* Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som har eller kan ha finansiella effekter på NCC. Den finansiella bedömningen synkroniserades med påverkansanalysen och beaktade samband och beroenden.
* Kriterier för poängsättning var finansiella risker och möjligheters sannolikhet och typ av finansiell effekt.

Den dubbla väsentlighetsbedömningen utgick från påverkan innan åtgärder och omfattade potentiella riskfaktorer i hela värdekedjan. Processen beaktade faktorer som ger upphov till ökad risk för negativ påverkan. Exempelvis identifierades och analyserades materialkategorier med särskilt hög påverkan närmare. Under bedömningen värderades även tidshorisont (kort, medellång och lång sikt), där kort sikt definieras som mindre än ett år, medellång sikt som ett till fem år och lång sikt som mer än fem år. Poängsättningen av respektive parameter sammanvägdes till en totalpoäng. Detta användes sedan för att sätta en tröskel och bestämma väsentlighet.

NCC genomför årligen en översyn av den dubbla väsentlighetsbedömningen och dess resultat, vid större förändringar kan uppdateringar göras oftare. Därigenom tas hänsyn till omvärld, förändrade omständigheter och sammanhang samt regulatoriska förändringar. Under årets översyn genomfördes en screening och analys av intressentperspektiv med syfte att validera NCC:s resultat från den dubbla väsentlighetsbedömningen i den kontext koncernen verkar i. Översynen för 2025 resulterade i finjusteringar av bedömningen, såsom förtydliganden i beskrivningar och andra detaljer.

Översikt över arbetsgången för samtliga ämnesstandarder

NCC tillämpar samma process för bedömning av påverkan, risker och möjligheter för samtliga av ESRS ämnesstandarder. I tillägg till den gemensamma processen genomfördes en klimatscenarioanalys inom området E1, se sidorna 66–67. För bedömning av E2 och E3 beaktades NCC:s bransch, typer av aktiviteter, geografisk placering, värdekedjan och gällande lagkrav. För E5 beaktades intern statistik och dokumentation, statistik från externa parter såsom avfallsleverantörer samt gällande lagkrav. För G1 togs hänsyn till aspekter såsom NCC:s vanliga typer av affärsförbindelser och hantering av transaktioner.

Beslutsprocess och internkontroll

Processen och resultatet från den dubbla väsentlighetsbedömningen har godkänts av CSRD-styrgruppen samt Revisionsutskottet. Styrgruppen består av medlemmar från NCC:s ledningsgrupp. Eftersom 2025 är NCC:s första rapporteringsår enligt ESRS rapporteras inga förändringar i processen för att identifiera, utvärdera och hantera påverkan, risker och möjligheter jämfört med tidigare rapporteringsperioder.# Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar

Rapportering enligt EU-taxonomin

EU:s taxonomi för hållbara verksamheter är ett gemensamt europeiskt ramverk som gör det möjligt att mäta, jämföra och tydliggöra om den egna verksamheten är miljömässigt hållbar. Taxonomin fungerar som ett klassificeringssystem som hjälper investerare, kunder och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är, och därigenom styra investeringar mot lösningar med lägre miljöpåverkan.

Taxonomin utgår från ekonomiska aktiviteter och om en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som miljömässigt hållbar (taxonomiförenlig), ska den uppfylla följande:

• Väsentligt bidra till minst ett av de sex miljömål som anges i förordningen
• Inte orsaka skada för något av de övriga målen
• Efterleva angivna sociala minimikrav

NCC:s verksamhet omfattar bygg och anläggning, industri samt fastighetsutveckling, vilket spänner över flera av taxonomins kategorier. Verksamheten drivs till stor del i projektform där det i många fall är beställaren som fastställer projektkraven, vilket kan begränsa NCC:s möjlighet att fullt ut påverka taxonomiförenligheten. Samtidigt arbetar NCC aktivt med att stödja kunder i att uppnå taxonomiförenliga lösningar. Inom fastighetsutveckling har NCC större möjlighet att påverka utformningen och målsättningen är att de egna projekten ska uppnå taxonomiförenlighet.

Taxonomiförenliga verksamheter

Nedan redovisas NCC:s taxonomiförenliga verksamheter och hur NCC har säkerställt uppfyllande av väsentligt bidrag, kriterierna för att inte orsaka betydande skada (DNSH) och uppfyllande av de sociala minimikraven. Samtliga av NCC:s taxonomiförenliga aktiviteter bidrar till miljömålet begränsning av klimatförändringar.

Väsentligt bidrag

I det följande avsnittet beskrivs de tre sektorerna och de ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till att uppfylla de tekniska granskningskriterierna.

Sektor – Energi
NCC utför arbeten vid anläggningar som producerar el från vattenkraft och vindkraft, bygger elnät med högspänning samt distributionssystem som transporterar el i system med högspänningsnät. NCC bygger och renoverar även ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla.

Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn:
* För elproduktion från vattenkraft (CCM 4.5) genereras el med utsläpp under 100 g CO2e per producerad kilowattimme. NCC:s insatser omfattar modernisering, renovering och förstärkning av befintliga anläggningar för att höja effektiviteten och säkerställa långsiktigt hållbar drift.
* Inom överföring och distribution av el (CCM 4.9) bygger och förnyar NCC infrastruktur och utrustning i system som är sammanlänkade med det europeiska högspänningsnätet. Projekten bidrar till att förbättra elnätens kapacitet och tillförlitlighet samt möjliggör anslutning av förnybara energikällor.
* För distribution av fjärrvärme och fjärrkyla (CCM 4.15) omfattar NCC:s arbete ledningsnät och stödsystem som uppfyller definitionen av ett effektivt system enligt artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som anpassas till lågtempererade system med avancerad energiövervakning och styrning.

Sektor – Transport
En stor andel av NCC:s verksamhet är kopplad till infrastruktur för transport, exempelvis i form av järnvägar, vägar och cykellogistik.

Taxonomiförenliga aktiviteter för sektorn:
* Inom infrastruktur för enpersonsfordon med eller utan elmotor och cykellogistik (CCM 6.13) byggs väg för fotgängare och cyklister.
* Till infrastruktur för järnvägstransport (CCM 6.14) som stödjer elektrifiering och förbättrad tillgänglighet bidrar NCC genom att bygga broar, tunnlar, stationer och bytespunkter mellan olika färdmedel. Dessa åtgärder gör det möjligt för fler resor och transporter att ske med låg klimatpåverkan.

Sektor – Byggnader och fastigheter
En stor del av NCC:s verksamhet omfattar uppförande av nya byggnader samt renovering av befintligt bestånd. Projekten innefattar både bostadshus och andra typer av byggnader såsom skolor, sjukhus, industribyggnader och kontor. Inom sektorn ingår även asfaltsunderhåll av gator, vägar och motorvägar som utförs av affärsområde NCC Industry.

Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn:
* Uppförande av nya byggnader (CCM 7.1) bedöms som taxonomiförenliga när de uppfyller energikravet i EU-taxonomin, att byggnadens primärenergianvändning är minst tio procent lägre än gällande krav vid bygglovstillfället. Kravet verifieras genom energideklarationer, och större byggnader genomgår både lufttäthetprov och termografering i enlighet med nationella standarder. För dessa beräknas också klimatpåverkan för alla byggdelar och hela livscykeln enligt ramverket Level(s) eller motsvarande nationell metod.
* Renovering av befintliga byggnader (CCM 7.2) bedöms som taxonomiförenlig när de leder till en betydande förbättring av byggnadens energiprestanda, där byggnadens energianvändning ska vara minst 30 procent lägre än innan ombyggnationen alternativt understiga lagkrav för nybyggnation.
* Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7) omfattar en mindre del av NCC:s verksamhet och avser i huvudsak hyresintäkter från fastigheter. Dessa byggnader bedöms som förenliga när de har ett primärenergibehov som är minst tio procent lägre än nationella krav och när energianvändningen följs upp och utvärderas systematiskt för att säkerställa effektiv drift.

Miljöupplysningar

Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH)

För att en aktivitet ska kunna klassificeras som taxonomiförenlig krävs inte bara att de tekniska granskningskriterierna för respektive sektor och det aktuella miljömålet uppfylls, utan också att aktiviteten inte orsakar betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH) på något av de övriga fem miljömålen i EU-taxonomin.

Begränsning av klimatförändringar

Eftersom samtliga taxonomiförenliga aktiviteter inom NCC bidrar till miljömålet Begränsning av klimatförändringar är kriteriet om att inte orsaka betydande skada inom samma mål inte tillämpligt.

Anpassning till klimatförändringar

En risk- och sårbarhetsanalys har genomförts med avseende på akuta och kroniska klimatrelaterade risker. Hänsyn har tagits till lokala förändringar av temperatur, vind, vatten och fast massa. För objekt med hög utsatthet och hög sårbarhet identifieras förebyggande åtgärder i form av klimatanpassningsåtgärder. Anpassningslösningarna integreras och följs upp i projektplaneringen.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

För byggnader installeras vattenarmaturer som är snålspolande. För övriga ekonomiska aktiviteter efterlevs hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser utifrån befintlig lagstiftning kring tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning eller egenkontroll och vidtagande av åtgärder för att uppfylla dessa.

Omställning till cirkulär ekonomi

För projekt som omfattas av aktiviteten överföring och distribution av el tas en avfallshanteringsplan fram för att säkerställa högsta möjliga grad av återanvändning och återvinning vid demontering eller rivning, i enlighet med avfallshierarkin. Inom taxonomisektorerna Transport samt Bygg och fastigheter är minst 70 viktprocent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen förberett för återanvändning, återvinning eller annan form av materialåtervinning.

För bygg- och renoveringsprojekt stödjer dessutom byggnads- och konstruktionstekniker cirkularitet. Byggnaden utformas för att vara resurseffektiv, anpassningsbar, flexibel och demonterbar enligt relevanta standarder – för att möjliggöra återanvändning och återvinning under och efter byggnadens livslängd.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

NCC följer nationella lagstiftningar och etablerade riktlinjer för buller, damm och utsläpp, och säkerställer genom egenkontroller att dessa krav efterlevs inom ramen för varje projekts miljöplan. NCC:s interna krav för byggproduktion innebär att i första hand välja produkter som är rekommenderade och accepterade i miljöbedömningssystem eller så sker manuell granskning av kemiskt innehåll. Syftet är att säkerställa frånvaro av reglerade farliga ämnen i produkter. Granskning sker också av att material och produkter har låga emissioner av skadliga ämnen till inomhusmiljön.

Vid projekt som bedrivs på tidigare industrimark genomförs markundersökningar för att identifiera och hantera eventuella föroreningar innan byggstart. För aktiviteter inom distribution av fjärrvärme och fjärrkyla ska inköpta produkter och utrustning uppfylla ekodesigndirektivets krav, tillhöra bästa energiklass och motsvara bästa tillgängliga teknik (BAT).

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

NCC säkerställer att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finns eller att en naturvärdesinventering (NVI) eller liknande genomförs samt att erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärder genomförs för att skydda miljön. Nybyggnation kontrolleras genom att de byggs på detaljplanelagt område, annars ska krav kopplat till byggnation på obrukad mark följas.

Sociala minimåtgärder

För att aktiviteter ska kunna klassificeras som förenliga med EU-taxonomin måste bolaget också uppfylla kraven på sociala minimiskyddsåtgärder (minimum safeguards). Dessa anger en grundläggande standard för social och etisk hållbarhet i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkonventioner. Skyddsåtgärderna omfattar:

Beskattning
Efterlevnad av skatteregler är prioriterat på NCC, och ämnet behandlas i samma översynsprocesser som bolagsstyrning. NCC följer skattereglerna i alla jurisdiktioner med aktiv verksamhet och ser till att reglerna följs.NCC:s processer och strategier för hantering av skatterisker beskrivs i NCC:s skattepolicy och direktiv. NCC har inte befunnits skyldigt till att bryta mot några skattelagar.

Sund konkurrens

NCC bedriver verksamhet i en bransch där det historiskt sett har förekommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens ett fokusområde för koncernen. NCC:s uppförandekod och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i frågan om konkurrensbegränsande agerande. Ytterligare vägledning ges via utbildningar och kommunikation. Läs mer om detta i avsnitt G1 på sidorna 95–97.

Anti-korruption och bekämpning av mutor

NCC är medvetna om risken för korruption och mutor i den bransch som NCC verkar i och har utbildning, policyer och processer för att minska och hantera risken för korruption i och runt sin verksamhet. Läs mer om detta i avsnitt G1 på sidan 97.

Mänskliga rättigheter

NCC respekterar mänskliga rättigheter och ansvarar för att ingen inom den egna verksamheten utsätts för behandling som strider mot mänskliga rättigheter. Läs mer om detta i avsnitt S1 på sidorna 82–91. NCC är medvetna om att brott mot mänskliga rättigheter kan förekomma i värdekedjan och har diverse processer på plats för att minska denna risk. Läs mer om detta i avsnitt S2 på sidorna 92–93 och om de krav NCC ställer på sina leverantörer i avsnitt G1 på sidan 96.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 60 Förvaltningsberättelse

• Omsättning Taxonomiförenlig, 12,4 (14,4)%
• Omfattas av taxonomin men ej taxonomiförenlig, 63,1 (65,3)%
• Omfattas ej av taxonomin, 24,5 (20,3)%

Mätetal och utfall

Omsättning Taxonomiförenlig omsättning uppgick under 2025 till 6 933 MSEK, motsvarande 12,4 procent av koncernens totala omsättning. Utfallet innebär en minskning med 1 955 MSEK jämfört med föregående år. Den taxonomiförenliga omsättningen varierar över tid och påverkas huvudsakligen av projektportföljens sammansättning, inklusive vilka projekttyper som är aktuella, projektens omfattning, antal projekt samt i vilken fas respektive projekt befinner sig. Det lägre utfallet för 2025 förklaras främst av minskad omsättning hänförlig till CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader. Detta är en följd av att inga projekt inom Property Development resultatavräknats under året, till skillnad från föregående år.

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Rad	Kärnenergirelaterade verksamheter	Ja/Nej
1.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	Nej
2.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	Nej
3.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	Nej
	Fossilgasrelaterade verksamheter
4.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej
5.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej
6.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej

Finansiering genom gröna obligationer

NCC finansierar delar av sitt hållbarhetsarbete genom gröna obligationer. Syftet är att möjliggöra investeringar i bygg- och fastighetsprojekt med tydliga miljöfördelar och därigenom bidra till omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Per 2025-12-31 hade NCC marknadsfinansieringsprogram där 2 350 (3 350) MSEK var gröna obligationer varav 1 250 (2 250) MSEK var noterade på Nasdaq Stockholm. För mer information, se Green Finance Investor Report 2025.

Under året har inga (0 MSEK) obligationer eller andra skuldförbindelser emitterats med avseende på att finansiera specifika taxonomiförenliga aktiviteter. Den absoluta majoriteten avser investeringar i NCC Property Developments fastighetsprojekt vilka klassificeras som omsättningstillgångar i NCC:s balansräkning och därmed inte omfattas av kapitalutgifter enligt EU-taxonomin.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 61 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Redovisningsprinciper

Utvärdering av taxonomiförenlighet För att utvärdera verksamheten i förhållande till EU:s taxonomi har NCC etablerat en gemensam rapporteringsmetod som utgår ifrån NCC:s projekt, anläggningar och produkter. I ett första steg matchas NCC:s verksamheter mot de ekonomiska verksamheter som definieras i taxonomiförordningen. De projekt, anläggningar och produkter som överensstämmer med någon av dessa verksamheter bedöms som taxonomitillämpliga. Majoriteten av dessa utvärderas sedan med fokus på större projekt där möjlighet finns för taxonomiförenlighet. Utvärdering görs utifrån de fastställda tekniska granskningskriterierna för att avgöra om det uppfyller kraven för att klassificeras som miljömässigt hållbart, det vill säga taxonomiförenligt.

Tillämpning av taxonomins tekniska kriterier sker utifrån NCC:s gemensamma tolkning som har tagits fram bland annat från branschgemensamma tolkningar i Sverige. Undantag finns i det fall där taxonomin hänvisar till tillämpning av respektive lands nationella lagstiftning, t.ex. det tekniska kriteriet för beräkning av byggnadens primärenergianvändning för minst tio procent där beräkningen grundar sig i respektive lands nationella kalkyleringsmetodik. Ibland kan även kravet tillämpas på olika sätt i länderna, t.ex. har Sverige ett internationellt verktyg för att följa upp tillämpning av kriterier i bilaga Annex C för farliga kemikalier, medan övriga länder har andra sätt att utvärdera tillämpning. För beskrivning av undantag i de olika länderna, se väsentliga bidrag och DNSH kriterier.

Dubbelräkning förhindras genom att rapportering endast görs mot ett miljömål per projekt, anläggning eller produkt.

Omsättning

Total omsättning För NCC är omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt IFRS samma nyckeltal. Rapportering av omsättning enligt taxonomin är endast baserad på externa intäkter. För mer information, se not 1 Redovisningsprinciper samt not 2 Intäktsredovisning.

Omsättning som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbar/taxonomiförenlig)
Omsättning som omfattas av taxonomin för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics är intäkter från entreprenadverksamhet. För NCC Property Development är försäljningar av projekt samt hyresintäkter från fastigheter tillämplig omsättning. NCC Industrys omsättning som omfattas av taxonomin är de delar som berör återvinning och återanvändning av material samt beläggning och underhåll av allmänna vägar.

Miljömässigt hållbar omsättning (taxonomiförenlig)
Som en konsekvens vid tillämpning av intäktsredovisning successivt över tid, i takt med färdigställandegraden, görs bedömning om en ekonomisk aktivitet är förenlig med taxonomin baserat på förutbestämda antaganden för projektet. Om dessa antaganden senare ändras kan den redovisade taxonomiförenliga omsättningen också komma att förändras. I bedömningen av projekten utgår NCC ifrån att de utförs i enlighet med beställning. Om NCC vid slutförandet av ett projekt identifierar en förändring i bedömning av huruvida projektets omsättning är taxonomiförenlig, redovisas denna ändrade bedömning vid nästa rapporteringstillfälle. För den del av NCC:s verksamhet som redovisar omsättning vid en viss tidpunkt utvärderas huruvida omsättningen är taxonomiförenlig eller inte efter projektets färdigställande.

Kapitalutgifter

Totala kapitalutgifter För NCC är kapitalutgifter enligt taxonomin och IFRS samma nyckeltal. För mer information, se not 15 Immateriella anläggningstillgångar, 16 Materiella anläggningstillgångar samt not 33 Leasing.

Kapitalutgifter som omfattas av taxonomi
NCC har fastställt att investeringar hänförliga till rörelsefastigheter, maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar byggnader samt nyttjanderättstillgångar maskiner och inventarier avser tillämpliga kapitalutgifter. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska aktiviteter över dess livslängd har NCC fördelat investeringar i maskiner och inventarier som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärsområdes fördelning av nyckeltalet nettoomsättning. Nyttjanderättstillgångar inkluderas inte i allokeringen utan hanteras separat. Nyttjanderättstillgångar i form av tyngre maskiner som har direkt koppling till ett enskilt projekt har rapporterats på motsvarande ekonomisk aktivitet som projektets omsättning rapporterats mot. Nyttjanderättstillgångar avseende kontorslokaler (del av rörelsefastigheter) och fordon av klass M1 och N1 (del av nyttjanderättstillgångar maskiner och inventarier) rapporteras som Ägande och förvärv av fastigheter respektive Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon.

Driftsutgifter

Totala driftsutgifter Eftersom IFRS saknar en tydlig vägledning för vilka kostnader som ska betraktas som rörelserelaterade driftskostnader återfinns inte begreppet driftsutgifter i NCC:s finansiella rapportering.NCC har definierat driftsutgifter enligt taxonomin som utgifter för kortfristiga leasingavtal samt reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar relaterade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin. Driftsutgifter som omfattas av taxonomi Driftsutgifter uppstår ofta gemensamt för flera projekt och kan därför inte härledas direkt till en enskild taxonomiklassificerad aktivitet. I likhet med redovisningsprinciperna för kapitalutgifter har NCC därför fördelat driftsutgifter som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärsområdes andel av nyckeltalet nettoomsättning. Denna metod bedöms ge en konsekvent och rättvisande fördelning av kostnaderna i relation till hur verksamheten bedrivs. Detta utgör en förändring jämfört med 2024, då endast total driftsutgift rapporterades. Jämförelsetal har räknats om i enlighet med den uppdaterade principen.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 62 Förvaltningsberättelse

Omsättning 1)

Ekonomiska verksamheter	Kod	Omsättning (MSEK)	Andel av omsättningen (%)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, 2024 (%)	Kategori möjliggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Elproduktion från vattenkraft	CCM 4.5	113	0,2%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	–	–	J	J	0,2%	–	–
Överföring och distribution av el	CCM 4.9	108	0,2%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	–	J	J	J	J	0,5%	E	–
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	CCM 4.15	23	0,0%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	–	J	J	0,1%	–	–
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13	72	0,1%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	J	J	0,1%	E	–
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14	4 768	8,6%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	J	J	7,9%	E	–
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	1 479	2,7%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	J	J	5,0%	–	–
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2	71	0,1%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	–	J	0,0%	–	T
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7	298	0,5%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	–	–	–	–	J	0,6%	–	–
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		6 933	12,4%							100%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	–	14,4%
Varav möjliggörande verksamheter		4 949	8,9%							71,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	–	8,6%	E
Varav omställningsverksamheter		71	0,1%							1,0%	–	J	J	J	J	–	0,0%		T
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Elproduktion från vindkraft	CCM 4.3/ CCA 4.3	148	0,3%														0,2%
Elproduktion från vattenkraft	CCM 4.5/ CCA 4.5	343	0,6%														0,6%
Överföring och distribution av el	CCM 4.9/ CCA 4.9	190	0,3%														0,4%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	CCM 4.15/ CCA 4.15	835	1,5%														1,8%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.1/ CCA 5.1	1 348	2,4%														1,7%
Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.2/ CCA 5.2	358	0,6%														0,5%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten	CCM 5.3/ CCA 5.3	1 112	2,0%														2,0%
Förnyelse av uppsamling och rening av vatten	CCM 5.4/ CCA 5.4	586	1,1%														1,0%
Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall	CE 2.7	222	0,4%														0,4%
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13/ CCA 6.13	134	0,2%														0,2%
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14/ CCA 6.14	556	1,0%														1,6%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik	CCM 6.15/ CCA 6.15	2 183	3,9%														3,1%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart	CCM 6.16	763	1,4%														0,9%
Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur	CCM 6.17	91	0,2%														0,0%
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1	16 234	29,1%														34,0%
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2	4 329	7,8%														8,0%
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7/ CCA 7.7	14	0,0%														0,0%
Underhåll av vägar och motorvägar	CE 3.4	5 464	9,8%														8,5%
Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur	CCA 14.2	216	0,4%														0,4%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		35 126	63,1%														65,3%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2)		42 059	75,5%														79,7%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		13 658	24,5%
TOTALT		55 717	100%

1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.

Andel av omsättning/totala omsättning Taxonomiförenlighet per mål
Mål som omfattas av taxonomin CCM: 12,4%, CCA: 0,0%, WTR: 0,0%, CE: 0,0%, PPC: 0,0%, BIO: 0,0% (64,9% CCM, 0,4% CCA, 0,0% WTR, 10,2% CE, 0,0% PPC, 0,0% BIO)

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 63 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Kapitalutgifter 1)

Ekonomiska verksamheter	Kod	Kapitalutgifter (MSEK)	Andel av kapitalutgifterna (%)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, 2024 (%)	Kategori möjliggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Överföring och distribution av el	CCM 4.9	0	0,0%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	–	J	J	J	J	0,2%	E	–
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13	1	0,0%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	J	J	0,1%	E	–
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14	19	1,2%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J	J	J	J	J	J	2,6%	E	–
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		20	1,2%							100%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	–	2,9%
Varav möjliggörande verksamheter		20	1,2%							100%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	–	2,7%	E
Varav omställningsverksamheter		0	0,0%							0,0%	–	J	J	J	J	–	0,0%		T
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Elproduktion från vattenkraft	CCM 4.5/ CCA 4.5	1	0,0%														0,1%
Överföring och distribution av el	CCM 4.9/ CCA 4.9	0	0,0%														0,1%
Lagring av vätgas	CCM 4.12 / CCA 4.12	0	0,0%														0,5%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.1/ CCA 5.1	2	0,1%														0,4%
Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.2/ CCA 5.2	0	0,0%														0,1%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten	CCM 5.3/ CCA 5.3	3	0,2%														0,5%
Förnyelse av uppsamling och rening av vatten	CCM 5.4/ CCA 5.4	1	0,1%														0,2%
Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall	CE 2.7	77	4,8%														0,2%
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13/ CCA 6.13	0	0,0%														0,1%
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14/ CCA 6.14	1	0,1%														0,6%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik	CCM 6.15/ CCA 6.15	34	2,1%														6,6%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart	CCM 6.16	3	0,2%														0,4%
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon	CCM 6.5 / CCA 6.5	277	17,3%														17,7%
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1	45	2,8%														2,6%
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2	9	0,5%														0,0%
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7/ CCA 7.7	126	7,8%														13,6%
Underhåll av vägar och motorvägar	CE 3.4	49	3,0%														1,7%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		627	39,1%														45,4%
A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)		647	40,4%														48,3%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin		955	59,6%
TOTALT		1 602	100%

1) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.

Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter Taxonomiförenlighet per mål
Mål som omfattas av taxonomin CCM: 1,2%, CCA: 0,0%, WTR: 0,0%, CE: 0,0%, PPC: 0,0%, BIO: 0,0% (32,5% CCM, 0,0% CCA, 0,0% WTR, 7,8% CE, 0,0% PPC, 0,0% BIO)

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 64 Förvaltningsberättelse

Driftsutgifter 1)

Ekonomiska verksamheter	Kod	Driftsutgifter (MSEK)	Andel av driftsutgifter (%)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Taxonomiförenlig andel av driftsutgifterna, 2024 (%)	Kategori möjliggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Verksamhet	Kod	Miljoner SEK	Andel	CCM	CCA	WTR	CE	PPC	BIO	Substantiellt bidrag	DNSH	Minimiskydd	Andel
Elproduktion från vattenkraft	CCM 4.5	6	0,2%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J	– – J J	0,2%
Överföring och distribution av el	CCM 4.9	15	0,5%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J – J J J J	0,9%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	CCM 4.15	1	0,0%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J J – J J	0,1%
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13	4	0,1%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J J J J J	0,1%
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14	241	7,6%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J J J J J	7,8%
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1	80	2,5%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J J J J J	2,4%
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2	2	0,1%	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	J J J J – J	0,0%
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		350	11,0%								100% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J	11,6%
Varav möjliggörande verksamheter		261	8,2%								74,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% J J J J J J J	8,8%
Varav omställningsverksamheter		2	0,1%								0,7% J J J J J – J	0,0%

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Verksamhet	Kod	Miljoner SEK	Andel
Elproduktion från vindkraft	CCM 4.3/ CCA 4.3	7	0,2%
Elproduktion från vattenkraft	CCM 4.5/ CCA 4.5	17	0,5%
Överföring och distribution av el	CCM 4.9/ CCA 4.9	24	0,8%
Lagring av vätgas	CCM 4.12 / CCA 4.12	10	0,3%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	CCM 4.15/ CCA 4.15	87	2,7%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.1/ CCA 5.1	99	3,1%
Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	CCM 5.2/ CCA 5.2	33	1,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten	CCM 5.3/ CCA 5.3	91	2,9%
Förnyelse av uppsamling och rening av vatten	CCM 5.4/ CCA 5.4	29	0,9%
Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall	CE 2.7	20	0,6%
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik	CCM 6.13/ CCA 6.13	9	0,3%
Infrastruktur för järnvägstransport	CCM 6.14/ CCA 6.14	24	0,8%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik	CCM 6.15/ CCA 6.15	104	3,3%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart	CCM 6.16	46	1,4%
Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur	CCM 6.17	4	0,1%
Uppförande av nya byggnader	CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1	790	24,9%
Renovering av befintliga byggnader	CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2	263	8,3%
Underhåll av vägar och motorvägar	CE 3.4	185	5,8%
Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur	CCA 14.2	24	0,8%
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		1 867	58,9%

A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2): 2 217 (70,0%)
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN: 952 (30,0%)
TOTALT: 3 170 (100%)

Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter Taxonomiförenlighet per mål:
CCM: 11,0%
CCA: 0,0%
WTR: 0,0%
CE: 0,0%
PPC: 0,0%
BIO: 0,0%

1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.

E1 – Klimatförändringar

Klimatet är en prioriterad fråga för NCC och byggbranschen står för en betydande andel av de totala utsläppen av växthusgaser. NCC strävar efter att minska utsläpp från hela värdekedjan, öka energieffektiviteten, fasa ut fossila energikällor och möjliggöra anpassning till klimatförändringarna genom att utveckla lösningar som stödjer kundernas klimatomställning.

Underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Anpassning till klimatförändringar	Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till klimatförändringar brister genom värdekedjan, både för egna lösningar samt hos leverantörer och kunder.	Risk		Hela värdekedjan	Medel och lång
	Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets anpassning till ett förändrat klimat.	Möjlighet		Egen verksamhet	Medel
Begränsning av klimatförändringar	Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och förvaltning.	Faktisk negativ		Hela värdekedjan	Medel
	Beroende av material samt ökade krav på information om utsläpp innebär ökade kostnader och finansiella konsekvenser.	Risk		Uppströms	Medel
	Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets begränsning av klimatförändringar.	Möjlighet		Egen verksamhet	Medel
Energi	Energianvändning genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och användning.	Faktisk negativ		Hela värdekedjan	Medel
	Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning mot förnybar och fossilfri energi.	Risk		Uppströms, Egen verksamhet	Medel

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar

Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades klimatförändringar som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta bekräftar tidigare analyser och NCC:s långsiktiga fokus på att minska utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan. Klimatförändringar förblir ett centralt fokusområde för NCC eftersom stora mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom företaget både påverkar och påverkas av klimatomställningen. NCC:s klimatpåverkan kommer framför allt från de material som köps in och används i byggprocessen och från energianvändning i verksamhetens olika delar. NCC använder en betydande mängd energi för bland annat maskiner, uppvärmning, elektricitet på byggplatser samt vid produktion av asfalt.

Uppströms i värdekedjan uppstår utsläpp framförallt vid utvinning av jungfruligt material, tillhörande tillverkningsprocesser och transporter, medan utsläppen nedströms främst relaterar till kundernas användning under driftsfasen.

Utöver påverkan finns även finansiella risker och möjligheter. En finansiell risk är bristande anpassning av klimatförändringar i hela värdekedjan på grund av extrema väderförändringar. Detta kan leda till översvämningar och jordskred där anpassningsåtgärder kan behöva sättas in. Klimatförändringar kan också medföra en finansiell risk när råvaror blir kostsammare eller svåra att få tag i och kraven på information försvårar och ökar kostnaderna i leverantörsleden. För den egna verksamheten finns en finansiell risk i form av ökade kostnader för omställning till förnybar och fossilfri energi för att kunna fasa ut fossilt. De potentiella möjligheterna ligger i en ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till omställningen i samhället och hjälper kunder att anpassa sig till ett förändrat klimat och ett minskat klimatavtryck.

Fördjupad klimatscenarioanalys för att fastställa väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter

NCC har genomfört en klimatscenarioanalys för att testa resiliensen i verksamheten. Analysen genomfördes 2024 och uppdaterades hösten 2025. Analysen skapar förståelse för koncernens exponering mot klimatrelaterade risker och möjligheter. Två scenarier användes: SSP5 8.5 för fysiska risker och NZE (IEA Net Zero) för övergångsrisker. De fysiska riskerna rör ökande frekvens av extrema väderhändelser samt långsiktiga förändringar som högre temperaturer och stigande havsnivåer. Övergångsriskerna rör striktare klimatrelaterade policyer, kunders förebyggande aktiviteter och energiomställning. Samtidigt finns affärsmöjligheter kopplade till klimatanpassning och utveckling av lösningar med reducerade utsläpp. Tabellen sammanfattar identifierade risker, sannolikhet, konsekvens och åtgärder. Inga tillgångar har identifierats som oförenliga med en klimatneutral ekonomi, men vissa asfaltanläggningar kräver fortsatt investering för att nå full fossilfrihet.

NCC utvärderar först bruttorisker innan åtgärder och därefter kvarvarande risker efter åtgärder. Bedömningen baseras på kostnaden av riskens konsekvens och omfattar hela värdekedjan: uppströms, egen verksamhet och nedströms. Tidshorisonter som används är kort (mindre än ett år), medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år), likt i den strategiska riskprocessen. Resultaten ger input till den dubbla väsentlighetsbedömningen som koordineras med processen för strategiska risker, se Förvaltningsberättelsen sidan 30. Osäkerhet finns i konsolideringen av affärsområdenas bedömningar då verksamheternas olika karaktär kan göra att den samlade bilden inte helt speglar respektive affärsområdes specifika risker. Analysen visar att verksamheten är motståndskraftig mot fysiska och övergångsrelaterade klimatförändringar, vilket visar att nuvarande åtgärder är tillräckliga för att hantera risker och positionera NCC att tillvarata affärsmöjligheter kopplade till klimatomställningen.

Beskrivning av identifierade och utvärderade klimatrelaterade risker och möjligheter

Väsentliga bruttorisker	Beskrivning/Effekt	Sannolikhet	Konsekvens	Befintliga åtgärder	Förändring efter åtgärd
Övergångsrisk	Förändringar av externa klimatrelaterade policyer och/eller legala förutsättningar som påverkar NCC
	Koldioxidprismekanismer till exempel högre priser på utsläpp av växthusgaser genom utsläppshandelssystem eller alla prismekanismer för koldioxidutsläpp direkt eller indirekt via leverantörer.
:---	:---	:---

Övergångsrisk

Förändringar av externa klimatrelaterade policyer och/eller legala förutsätt- ningar som påverkar NCC. Ökad administration och arbets- belastning på grund av utökade klimatrelaterade rapporteringskrav. Högst sannolik. Allvarlig.
• Ökad digitalisering av datahantering, automation och kunskap
• Optimerade processer för att minska arbetsbelastning

Övergångsrisk

NCC möter inte föränd- rade klimatrelaterade behov eller krav från kunder snabbt nog. Kunder ersätter produkter, projekt och/eller tjänster med alternativ med lägre (livscykel-) utsläpp från konkurrenter. Kan inträffa. Betydande.
• Strategier för att reducera utsläpp av växthus- gaser i byggprojekt
• Fortsatt utfasning av fossila bränslen i verksamheten
• Strategier för att utveckla kostnadseffektiva lösningar för klimatminskning för kunder.
• Framtagande av klimatguider för olika kundsegment

Övergångsrisk

Omställning till och tillgång på fossilfria energikällor. Hårdare krav från kunder på elektrifie- ring i projekt. Brist på förnybara alter- nativ till ett konkurrenskraftigt pris. Leverantörer måste anpassa sig till fossilfri produktion, vilket kan leda till ökade investeringar och kostnader. Kan inträffa. Betydande.
• Verktyg och metoder för att stödja elektrifieringsprocessen
• Fortsatt bevakning av utvecklingen och möjlig- heter till extern finansiering via statliga initiativ
• Hantering av risker för högre priser genom anbud och kontrakt, samt uppföljning

Akut fysisk risk

Ökad frekvens och allvar- lighetsgrad av extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, stormar, översvämningar. Förseningar i projektleverans (till exempel problem med material- flödet från leverantörer). Akut skada på materiallager, siter eller byggnads- och infrastrukturprojekt. Kan inträffa. Betydande.
• Grundlig granskning av anbudsdokument och riskanalys för att bedöma och prissätta risker
• Buffertaktiviteter och miljöriskbedömningar
• Utvärdering av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för siter och byggarbetsplatser

Kronisk fysisk risk

Långsiktiga förändringar i klimatmönster såsom stigande medeltempera- turer, stigande havsnivåer och variationer i vädret. Högre havsnivåer och kraftiga regn kan påverka markens attraktivitet och öka kravet på motståndskraft i byggprojekt. Kan inträffa. Betydande.
• Byggnormer säkerställer att konstruktioner klarar av klimatförändringar
• Tillgång till teknisk expertis och standarder inom organisationen

Väsentliga möjligheter

Beskrivning/Effekt	Sannolikhet	Konsekvens	Strategier för att realisera möjligheter
Förändring
Övergångsmöjlighet Förändringar i klimatre- laterade behov hos och krav från nuvarande och framtida kunder. Ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader och affärsverksamhet relaterade till renovering och återan- vändning i cirkulära modeller. Ökad efterfrågan på fossilfri energi och eldistribution.	Kan inträffa	Betydande	• Design och konstruktion av spjutspetsprojekt ger kunskap om möjliga lösningar • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment
Fysisk möjlighet Ökad frekvens och allvar- lighetsgrad av extrema väderhändelser samt långsiktiga förändringar i klimatmönster som stigande medeltempera- turer och havsnivåer. Ökad efterfrågan på NCC:s produkter och/eller projekt som direkt stödjer kundernas och därigenom samhäl- lets klimatanpassningsaktiviteter (till exempel invallning av städer, skyddsvallar, stormtunnlar).	Kan inträffa	Betydande	• Specialisering inom segmentet • Följa utvecklingen i samhället och på marknaden • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment

Definitioner

Sannolikhet:
Konsekvens 1) :
* Högst osannolik: Mindre (>10 MSEK)
* Osannolik: Märkbar (>50 MSEK)
* Kan inträffa: Allvarlig (>100 MSEK)
* Högst sannolik: Betydande (>250 MSEK)

1) Termen “konsekvens” avser effekten på resultat efter finansiella poster och innebär att de potentiella resultaten eller konsekvenserna vid en riskbedömning mäts utifrån sin ekonomiska påverkan.

• Minskning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd
• Inga förändringar av konse- kvens eller sannolikhet efter åtgärd
• Ökning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 67

E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar

NCC har under 2025 utvecklat en koncerngemensam klimatomställ- ningsplan utifrån bolagets identifierade påverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar. Planen konkretiserar hur NCC ska nå sina mål och minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Planen omfattar hela värdekedjan, från leverantörsled och materialproduktion till den egna verksamheten och kundernas användning av byggnader och infrastruktur. Den bygger dels på befint- liga klimatstrategier och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd forskning och färdplaner i branschen. Affärsområdenas affärsstrategier, investeringsplanering och styrning är integrerade i planen.

I planen beskrivs också hur arbetet med att begränsa klimatförändringar ska omsättas i praktiken genom prioriterade åtgärdsområden, nyckel- aktiviteter och tillhörande investeringar, samt hur processen ska följas upp och utvärderas över tid. I detta avsnitt redovisas planens övergripande inriktning och roll i NCC:s klimatarbete, inklusive hur de huvudsakliga åtgärdsområdena kopplas till koncernens mål samt hur genomförandet integreras i den löpande verksamheten. Klimatomställningsplanen finns publicerad på NCC:s webbplats.

NCC:s väg mot minskade utsläpp (% per åtgärdsområde)

2024 Tillväxt Material Transport Produktion Fordon och maskiner Använd- ning av konstruk- tioner Gap till mål 2030 Fortsatta åtgärder Upp- skalning i värde- kedjan Teknisk innovation Kompen- sation 2045

Åtgärdsområden (Decarbonisation levers)

NCC:s klimatomställningsplan fokuserar på de åtgärder som har störst påverkan. Till grund ligger en heltäckande analys och datainsamling för det nya basåret 2024, som ger en helhetsbild av värdekedjans totala utsläpp. Den visar att materialtillverkning och transporter i uppströms utsläpp står för majoriteten av de totala utsläppen. Med utgångspunkt i NCC:s värdekedja och koncernens affärsmodeller har NCC identifierat fem åtgärdsområden (decarbonisation levers), som tillsammans står för de största utsläppen i scope 1, 2 och 3. Här redovisas kortfattat NCC:s åtgärdsområden och nyckelaktiviteter för att minska utsläppen i värdekedjan.

I diagrammet visas hur mycket varje åtgärdsområde beräknas bidra med för att minska växthusgasutsläppen fram till 2030. NCC har valt att ha ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020. NCC:s prognos för tillväxt illustreras i diagrammet som en utsläpp- sökning för de kommande åren, vilket skapar ett gap mot målet för 2030. Ytterligare åtgärder behöver tas fram i samarbete med framtida kunder och leverantörer för att stänga detta gap. I diagrammet visas även en prognos för hur NCC ska nå nettonoll 2045. Det innebär ytterligare arbete med redan utvalda åtgärdsområden, upp- skalning av aktiviteter i värdekedjan samt teknisk innovation. NCC kommer utvärdera behovet av kompensationsåtgärder.

Material
Genom tidig planering och strategiska samarbeten med leverantörer och kunder säkerställs optimerade konstruktioner, material med lågt klimatavtryck och en ökad användning av återbrukade och återvunna material. Forskning och innovation är en viktig möjliggörare, både hos materialproducenter och i NCC:s egen organisation. Kompetens- utveckling och tidig samverkan med kund är centrala för att nå framgång likväl som klimatkalkyler under projektens olika faser.

Transport
Nyckelaktiviteter inkluderar strategiska leverantörssamarbeten, effekti- visering av transporter samt utfasning av fossila bränslen.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 68

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Efter den övergripande klimatomställningsplanen som beskriver hur NCC arbetar för att nå uppsatta mål, följer de policyer som anger vilka principer och åtaganden som styr arbetet. NCC har en miljöpolicy som omfattar området klimatförändringar. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusom- råden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn faststäl- ler åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och NCC:s värdekedja. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät.

Inom området för klimat och energi åtar sig NCC att:
* minska växthusgasutsläpp från värdekedjan för att uppfylla Parisavtalet
* minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten
* fasa ut fossila bränslen från den egna verksamheten

NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där NCC verkar.

Cheferna för NCC:s affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfyllande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC-anställda.

Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk- tiv för hantering av strategisk risk.För mer information om direktivet, se avsnitt GOV-1 på sidan 50.

Produktion

Nyckelaktiviteter är energieffektivisering, anpassade produktionsmetoder och övergång till fossilfria energikällor i asfaltverk och produktionsanläggningar. Detta kompletteras av utfasning av fossila bränslen på byggarbetsplatser i kombination med ökad elektrifiering.

Maskiner och fordon

Användningen av maskiner och fordon i projekt och på siter är omfattande och sker genom både egna lösningar och genom underentreprenörer. Detta ställer krav på cirkulära initiativ och digitalisering såväl som utfasning av fossila bränslen och logistikoptimering.

Användning av konstruktioner

Energiprestanda för byggnader och anläggningar utformas för låg energianvändning under drift och minskad klimatpåverkan under hela livscykeln. Kompetensutveckling och deltagande i innovationsprojekt möjliggör ständiga förbättringar.

Mål och inriktning

NCC:s långsiktiga mål är att uppnå nettonollutsläpp till 2045. Till 2030 ska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2), såväl som i värdekedjan (scope 3) minska med 42 procent. Detta motsvarar den minskningstakt som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C i enlighet med Parisavtalet. Planen är uppbyggd för att både hantera risker, reducera projektens klimatpåverkan och skapa affärsmöjligheter genom att NCC utvecklar lösningar som minskar kundernas klimatavtryck och stärker NCC:s position på marknaden.

Styrning och uppföljning

Klimatomställningsplanen är formellt godkänd av NCC:s styrelse och resultaten rapporteras årsvis till styrelsen. Koncernledningen följer upp klimatomställningens resultat och utveckling minst halvårsvis. Klimatmål är även en del av incitamentsprogram för ledande befattningshavare. Affärsområdeschefer är ansvariga för att implementera hållbarhetsstrategier och skapa framdrift i sina respektive verksamheter. NCC:s Common Environment Team, där affärsområdenas hållbarhetschefer samt NCC:s ekonomi- och finansdirektör ingår, ansvarar för uppföljning och revidering av åtgärder och målsättningar för klimatomställningsplanen. I tillägg till den långsiktiga planen mot nettonoll utvecklas årliga handlingsplaner med kortsiktiga målsättningar och KPI:er för att driva kontinuerlig förbättring och framsteg genom hela koncernen.

Inlåsta utsläpp, investeringar och finansiell påverkan

De största potentiella inlåsta utsläppen finns i produktionsanläggningar som asfaltverk samt i den tunga maskinparken. NCC hanterar dessa genom planerad utfasning kommande år. På så sätt minimeras risken för framtida teknisk, strukturell eller finansiell inlåsning. Detsamma gäller investeringarna där den mest väsentliga avser konvertering till fossilfria bränslen inom NCC Industry. Dessa investeringar integreras i bolagets ordinarie kapitalplanering.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 69 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringar

Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts för att ta fram NCC:s klimatomställningsplan. Den bygger dels på befintliga klimatstrategier och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd forskning och färdplaner i branschen. Arbetet har skett i samarbete med forskare vid Chalmers tekniska högskola, med expertis inom byggsektorns utsläppsutveckling, lagkrav och teknisk innovation.

Planen innehåller nyckelaktiviteter inom ett antal identifierade åtgärdsområden som ska möjliggöra NCC:s arbete med att minska utsläppen av växthusgaser mot nettonoll 2045. Varje affärsområde arbetar strategiskt med att omsätta nyckelåtgärder till praktiskt arbete där samarbete med kunden och tidig involvering i projektplanering är viktigt för att nå resultat. Resurser i form av kompetens, processer och arbetssätt säkerställs av ledningen i varje affärsområde.

NCC har under flera år arbetat med att genomföra åtgärder för att minska klimatutsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2) vilket gett goda resultat. Med den nya klimatomställningsplanen förstärks arbetet med utsläppen i värdekedjan. Där fokus tidigare legat på ett urval av material, som färskbetong och armering, omfattar planen nu hela materialförsörjningen och fortsatt utfasning av fossila bränslen vid användning av maskiner, transporter och underentreprenörer.

Arbetet med klimatomställningsplanen förutsätter ett nära samarbete med kunder med tydliga krav och ambitioner på klimatreducerat byggande och produkter med låga CO2-utsläpp. NCC är också beroende av att leverantörer driver på sin egen omställning till cirkulära råvaror och lösningar med lägre klimatpåverkan då majoriteten av NCC:s utsläpp är kopplade uppströms till leverantörerna.

Andra åtgärder under året

I NCC:s affärsområden sker ett strukturerat arbete för att minska klimatavtrycket från scope 3 kopplat till betong som är NCC:s största post på materialsidan. Sedan flera år har NCC arbetat med en koncerngemensam strategi för betong vilken innebär att tillsammans med kunden optimera konstruktionerna så att man väljer rätt material på rätt plats, en kvalitet och hållfasthet som säkerställer funktionen och samtidigt minimerar klimatavtrycket från färskbetong.

Armeringsstål är en annan post där NCC har kunnat minska utsläppen väsentligt de senaste åren. Inköpsfunktionen har arbetat med att utvärdera leverantörer även på klimatprestanda och där medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåverkan har varit avgörande. EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och kundernas krav.

Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter är viktigt för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt. Internt satsar NCC på kompetensutveckling, datainsamling och analys av data, för att kunna bidra med rätt expertis.

Information om NCC:s åtgärder för att hantera väsentliga finansiella risker och möjligheter presenteras i tabellen över identifierade och utvärderade klimatrelaterade risker och möjligheter på sidan 67.

Tidigare genomförda åtgärder och resultat kopplat till scope 1 och 2

Utsläppsintensitet	2015	2017	2019	2021	2023	2025
Utsläppsintensitet	0	1	2	3	4	5

Utsläppsintensitet är ett företagsspecifikt nyckeltal som baseras på utsläpp inom scope 1 och 2 (marknadsbaserade), i relation till nettoomsättningen. NCC påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten. När det gäller klimatutsläpp inom scope 1 och scope 2 kommer den största påverkan från NCC:s produktionsanläggningar för asfalt. Under året har arbetet med att minska utsläppen från den egna verksamheten fortsatt. NCC har lång erfarenhet av att ta fram metoder för att sänka klimatavtrycket från asfaltens produktionsfas, vilket har resulterat i en sänkning på cirka 60 procent av utsläppen i scope 1 och 2 jämfört med 2015.

Genom att jämföra utsläppen i ton CO2e från egen verksamhet med total omsättning får vi ett intensitetsmått som visar våra framsteg. En ökning av intensiteten 2025 beror delvis på att 2024 års omsättning var jämförelsevis ovanligt hög. Bidragande orsaker 2025 är kontinuerliga förbättringar i datainsamlingsarbetet samt ökad asfaltsproduktion i regioner som ännu inte ställt om till förnybara bränslen, som genererat högre utsläpp under 2025.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 70 Förvaltningsberättelse

E1-4 Mål för begränsning av klimatförändringar

Mål för klimat

NCC:s långsiktiga mål är att nå nettonollutsläpp till 2045 vilket ersätter det tidigare målet, klimatneutral 2045. Med detta avses en faktisk minskning av växthusgasutsläppen med minst 90 procent och resterande reduktion genom relevanta kompensationsåtgärder. NCC:s arbete med att minska växthusgasutsläpp har pågått under flera år med särskilt fokus på egna utsläpp i scope 1 och 2, och de material som har störst påverkan inom scope 3.

NCC har under 2024 och 2025 arbetat med att kartlägga alla utsläpp i värdekedjan med särskilt fokus på att samla in och analysera leverantörsdata. Utsläppen från inköp av varor och tjänster utgör majoriteten av NCC:s utsläpp och datakvalitet och datatillgång i scope 3 är fortsatt en utmaning. Att kontinuerligt utveckla metoderna för datainsamling är därför viktigt för att minska beroendet av spendbaserade beräkningar.

NCC har beslutat om ett nytt basår 2024, vilket omfattar alla väsentliga utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Basåret har beräknats enligt GHG-protokollet, baserat på en kombination av specifika leverantörsdata, extrapolering och spendbaserade beräkningar genom ett etablerat externt verktyg. Samtliga affärsområden och länder inom koncernen har inkluderats i beräkningen. Basåret anses vara representativt för NCC:s verksamhet, som innefattar en varierad projektportfölj och där inga externa faktorer som påverkar basåret har identifierats.

För att inkludera redan genomförda utsläppsminskningar i arbetet med att fastställa målen för 2030 har NCC valt att ha ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020. Data från 2020 baseras på specifika leverantörsdata för bränsle, energi, färskbetong och armeringsstål. NCC:s referensmål för 2030 är vetenskapligt utformade i enlighet med den minskningstakt som krävs för att hålla den globala uppvärmningen begränsad till 1,5°C i linje med Parisavtalet.

Mål i linje med Parisavtalet

• Scope 1 och 2: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (referensvärde, mätt i ton CO2e)
• Scope 3: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (referensvärde, mätt i ton CO2e)

Mål från basår 2024

• Scope 1 och 2: 8 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (mätt i ton CO2e)
• Scope 3: 38 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (mätt i ton CO2e)

Målet för scope 1 och 2 baseras på marknadsbaserad metod. Målet för scope 3 omfattar fyra utsläppskategorier, vilka utgör 97 procent av utsläppen i scope 3.Samma avgränsningar som används för rapporteringen av utsläpp i avsnitt E1-6 har använts som underlag till målen. Kommentar kring utfall Utsläppen i scope 1 och 2 har minskat med 38,6 procent, cirka 73 000 ton CO 2 e, jämfört med referensvärdet vilket är i enlighet med NCC:s strategi för industriverksamheten. I scope 3 har utsläppen minskat med 10,3 procent jämfört med referensvärdet, cirka 114 000 ton CO 2 e. Arbetet med att minska utsläppen har fortsatt under året, med särskilt fokus på klimatintensiva material såsom betong och stål vilket ger resultat. En översikt av utfallet gentemot basår 2024 i alla scope och kategorier kan ses i avsnitt E1-6 på sidan 73. Koppling till styrning och uppföljning Klimatmålen är integrerade i NCC:s affärsplaner och ledningssystem och följs upp kontinuerligt. Rapporteringen bygger på GHG-protokollets standarder för scope 1 och 2 (Corporate Standard) och scope 3 (Value Chain). För att nå målen har NCC tagit fram en omställningsplan som konkretiserar hur utsläppsminskningarna ska uppnås. Läs mer om omställningsplanen i avsnitt E1-1 på sidorna 68–69 och om åtgärder i avsnitt E1-3 på sidan 70.

NCC:s klimatmål 2030 (Tusen ton CO 2 e)

	Referensvärde	Basår 2024	Utfall 2025	Mål 2030
Scope 3	1 106	1 041	992	642
Scope 1 & 2	190	120	117	110
Förändring	–	–8%	–42%	–42%

(Obs: I källmaterialet anges -38% för Scope 1 & 2 utfall 2025).

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 71

E1-5 Energianvändning och energimix

Hela NCC:s verksamhet faller inom en ekonomisk sektor som finns definierad i EU NACE Classification for High Climate Impact Sectors (HCIS). Detta innebär att NCC är en viktig aktör för att minska de totala utsläppen av växthusgaser. I tabellen redovisas NCC:s totala energianvändning, fördelad på fossila, kärntekniska och förnybara källor.

Energianvändning och energimix (MWh)	2025
1 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	–
2 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter	368 239
3 Bränsleförbrukning från naturgas	76 546
4 Bränsleförbrukning från andra fossila källor	–
5 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor	6 384
6 Total användning av fossil energi (beräknad som summan av raderna 1–5)	451 169
Andel fossila källor i total energianvändning %	51,8
7 Användning från kärnenergikällor	3 771
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning %	0,4
8 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa	269 657
9 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor	145 870
10 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi	0
11 Total användning av förnybar energi (beräknad som summan av raderna 8–10)	415 527
Andel förnybara källor i total energianvändning %	47,7
Total energianvändning (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11)	870 467

Redovisningsprinciper

Uppgifter om inköp av drivmedel, el, värmeenergi och kylenergi samlas i möjligaste mån in direkt från NCC:s leverantörer. För att säkerställa fullständig täckningsgrad kompletteras dessa uppgifter med en utgiftsbaserad beräkning. Se redovisningsprinciper för datainsamling av scope 1 och 2. All insamlad data räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde. För fjärrvärme används i första hand den nationella genomsnittliga bränslemixen för fjärrvärmeproduktion, i andra hand leverantörsspecifik mix för att dela upp energin i fossila och förnybara energikällor. Vid fördelningen av el används marknadsbaserad metod. Detta innebär att de avtal NCC har med elleverantörer har använts för att fastställa energimixen. För mindre leverantörer där inget certifikat erhållits har residualmixen för respektive land använts för att fördela elanvändningen i korrekt typ av energikälla. Bränsleblandningar fördelas utifrån andelen förnybara komponenter. Den förnybara andelen fastställs i första hand med leverantörsspecifik information och i andra hand med generella antaganden, såsom lagstadgade inblandningsnivåer. Förnybar andel allokeras till förnybara energikällor och resterande del till fossil råolja eller petroleumprodukter.

Energiintensitet

Tabellen visar NCC:s energiintensitet vars mått används för att följa utvecklingen av energiprestanda i relation till koncernens affärsvolym och utgör en indikator på effektiviteten i energianvändningen över tid.

Energiintensitet per nettointäkt (MWh/MSEK)	2025
Total energianvändning per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/MSEK)	15,6

Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättning i den finansiella rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 72

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

Växthusgasutsläpp scope 1 och scope 2 samt väsentliga scope 3 (ton CO 2 e)	2025	Basår 2024 2)	2025 / Basår %	2030	2045	Årligt mål i % / Basår
Växthusgasutsläpp scope 1	114 225	116 526	–	–	–	–
Växthusgasutsläpp (platsbaserade) scope 2	2 713	6 991	–	–	–	–
Växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) scope 2	2 747	3 593	–	–	–	–
Totala marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och scope 2 3)	116 972	120 118	–2,6	110 427	19 039	–1,3
Växthusgasutsläpp scope 3, kategori 1, 3, 4 & 11 4)	991 612	1 040 934	–4,7	641 519	–	–6,4
Totala indirekta växthusgasutsläpp scope 3	1 020 776	1 073 852	–4,9	113 899	–	–
1 Inköpta varor och tjänster	779 680	849 107	–	–	–	–
2 Kapitalvaror	–	–	–	–	–	–
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter	38 050	48 062	–	–	–	–
4 Transport och distribution i tidigare led	107 415	79 329	–	–	–	–
5 Avfall genererat i verksamheter	889	691	–	–	–	–
6 Tjänsteresor	3 167	3 532	–	–	–	–
7 Anställdas pendling	14 090	15 026	–	–	–	–
8 Tillgångar som leasas i tidigare led	–	–	–	–	–	–
9 Transport i senare led	–	–	–	–	–	–
10 Bearbetning av sålda produkter	–	–	–	–	–	–
11 Användning av sålda produkter	66 467	64 436	–	–	–	–
12 Slutbehandling av sålda produkter	11 018	13 669	–	–	–	–
13 Tillgångar som leasas i senare led	–	–	–	–	–	–
14 Franchiseavtal	–	–	–	–	–	–
15 Investeringar	–	–	–	–	–	–
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade)	1 137 714	1 197 369	–5,0	–	–	–
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade)	1 137 748	1 193 971	–4,7	–	132 938	–

1) Målvärdena baseras på ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020, och motsvarar en total reduktion på 42 procent. Läs mer i avsnitt E1-4 på sidan 71.
2) Värdena i årets rapport skiljer sig från det som redovisades i hållbarhetsrapporten för 2024. Detta beror på uppdaterad leverantörsdata och ett heltäckande scope 3 för väsentliga kategorier.
3) Intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter står för 496 ton CO 2 e av redovisade scope 1 utsläpp och 5 ton CO 2 e av redovisade scope 2 utsläpp.
4) Rapporterad data avser de fyra kategorier som ingår i NCC:s mål för scope 3 till 2030.

Kommentar kring utfall

Utsläppen från uppströms transporter och distribution har ökat jämfört med basåret på grund av bättre datakvalitet och varierande projekttyper. Utsläpp från avfall genererat i verksamheten har också stigit, främst på grund av en större andel farligt avfall som driver utsläppen. Även utsläppen från användning av sålda produkter har ökat, dessa varierar från år till år beroende på antal och typ av färdigställda projekt.

Redovisningsprinciper

Klimatrapporteringen följer GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard för scope 1 och 2 samt Corporate Value Chain Standard för scope 3 om inte annat anges. NCC rapporterar på scope 1, 2 och väsentliga scope 3-kategorier. NCC inkluderar inte klimatkompensation vid beräkning av scope 1, 2 och 3. Tabellen visar NCC:s utsläppskategorier och beskriver beräkningsmetoder och källor för emissionsfaktorer.

Datainsamling	Emissionsfaktorer
Scope 1 Inkluderar direkta utsläpp från förbränning av bränsle till fordonsflotta och produktionsprocesser	• Aktivitetsdata för drivmedel samlas i första hand in direkt från leverantörer och kompletteras vid behov med utgiftsbaserade beräkningar • All aktivitetsdata räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde • Bränsleblandningar baseras på andel förnybara komponenter, fastställd i första hand med leverantörsspecifik information och i andra hand generella antaganden, såsom lagstadgade inblandningsnivåer • DEFRA, Naturvårdsverket och faktorer från specifika leverantörer • Tank-to-Wheel faktorer • Inkluderar klimatgaserna CO 2 , CH 4 och N 2 O
Scope 2 Inkluderar indirekta utsläpp från elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla	• Aktivitetsdata för inköp av el, fjärrvärme och fjärrkyla samlas i första hand in direkt från leverantörer och kompletteras vid behov med utgiftsbaserade beräkningar • All aktivitetsdata som inte fås i kWh räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde • El: Platsbaserade emissionsfaktorer kommer från AIB. För de marknadsbaserade beräkningarna prioriteras certifikat för ursprungsmärkt el som erhålls direkt från elhandelsleverantören. Andel el med certifikat är 91 procent. Den övriga elanvändningen som inte kan garantera ursprung beräknas genom residualmixen med emissionsfaktorer från AIB.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 73• Fjärrvärme: Nationella emissionsfaktorer används, med undantag för Norge där en leverantörsspecifik emissionsfaktor tillämpas konsekvent för hela landet på grund av avsaknad av nationell faktor. Biogen CO 2 är för tillfället inkluderat.
• Fjärrkyla: Leverantörsspecifik emissionsfaktor har använts, vilken anses representativ då den speglar genomsnittlig fjärrkyla produktion

Scope 3

1. Inköpta varor och tjänster

Inkluderar köpta varor och tjänster
Primär aktivitetsdata: 32 procent
• Aktivitetsdata samlas i första hand in från leverantörer. För full täckning extrapoleras övriga leverantörer baserat på representativ materialfördelning, fastställd med stöd av finansiell data.
• Aktivitetsdatan samlas in genom förutbestämda mallar som skickas till leverantören
• Utgiftsbaserad data används där ingen aktivitetsdata kunnat erhållas. Beräkning baseras på vilken typ av bransch leverantörer verkar inom. I vissa fall används interna inköpskategoriseringar för att beräkna ett resultat.
• Emissionsfaktorerna som används inkluderar faserna A1-A3. Detta inkluderar råmaterial, transport till fabrik och tillverkning.
• I första hand används EPD:er från leverantören som varorna och tjänsterna kommer från, i andra hand används generiska emissionsfaktorer, i tredje hand används spendfaktorer för branscher eller specifika transaktionstyper från Exiobase

Biogena utsläpp

Biogena utsläpp avser koldioxid som uppstår vid förbränning av biobränslen (t.ex. HVO, bioolja), vilka ingår i det biologiska kolkretsloppet. Beräkning av biogena utsläpp inom scope 3 är för närvarande inte möjlig på grund av begränsad datatillgång. Scope 2-utsläpp från biogena källor redovisas inte separat då tillämpade emissionsfaktorer inte skiljer på biogena och fossila utsläpp. Arbete pågår för att kunna fördela biogena utsläpp till scope 2 och 3.

Biogena utsläpp scope 1 (ton CO 2 e)	2025	2024
Scope 1	84 469	80 917

Växthusgasintensitet

Växthusgasintensitet visar hur mycket växthusgaser som genereras per intäktsenhet och används som ett nyckelmått för att följa klimatprestanda över tid, oavsett förändringar i verksamhetens storlek eller marknadssammansättning.

Växthusgasintensitet (ton CO 2 e/MSEK)	2025	2024
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt	20,4	19,4
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt	20,4	19,4

Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättningen i den finansiella rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 74 Förvaltningsberättelse

Datainsamling Emissionsfaktorer Scope 3, fortsättning

2. Kapitalvaror
Ej väsentlig för NCC då kapitalvaror i huvudsak leasas. I de fall kapitalvaror köps inkluderas tillhörande utsläpp i scope 3 kategori 1 (Inköpta varor och tjänster)

3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Utvinning, produktion och transport av bränsle och energi
Primär aktivitetsdata: 98 procent
• Samma process och avgränsning som insamling av data för scope 1 och 2
• DEFRA och IEA
• Faktorerna inkluderar utsläpp från utvinning, produktion och transport av bränsle, el, fjärrvärme och fjärrkyla, samt transport- och distributionsförluster i till exempel elnätet

4. Transport och distribution i tidigare led
Inkluderar transporter i fordon som inte ägs av NCC utan köps som en tjänst av ett transportföretag, både direkt köpta transporter och indirekt köpta transporter inkluderas (det vill säga transport av material där transporten ingår i kostnaden)
Primär aktivitetsdata: 55 procent
• Primär aktivitetsdata från transportleverantörer, extrapolering med hjälp av utgiftsdata för att täcka 100 procent
• Indirekta transporter beräknas baserat på materialtyp
• Drivkraft Sverige, energimyndigheten, leverantörsspecifika Well-to-Wheel faktorer
• SÅ Klimatcalc
• Baseras på typ av bränsle som använts vid transport, inkluderar även el och rapporteras av transportleverantören
• Boverkets emissionsfaktorer för A4 per materialtyp används för att beräkna indirekta transporter

5. Avfall genererat i verksamheter
Inkluderar bygg- och industriavfall från verksamheten, exklusive hushållsavfall, park- och trädgårdsavfall, schaktmassor, slam och förorenat vatten
Primär aktivitetsdata: 98 procent
• Se redovisningsprinciper i avsnitt E5-5 (Resursutflöden)
• DEFRA
• Inkluderar utsläpp från transport till avfallsanläggning samt avfallsbehandling. Vid återanvändning, materialåtervinning eller energiåtervinning inkluderas inte vidare hantering, eftersom utsläpp från dessa processer allokeras till nästa användare.

6. Tjänsteresor
Inkluderar utsläpp från resor i tjänsten som utförs i fordon som ej kontrolleras av NCC. Endast flyg- och tågresor är inkluderade.
Primär aktivitetsdata: 100 procent
• Data samlas från resetjänsten som används vid bokning av affärsresor för NCC anställda
• DEFRA
• Well-to-Wheel faktorer

7. Anställdas pendling
Inkluderar pendling till och från arbetsplatsen i fordon som ej kontrolleras av NCC
Primär aktivitetsdata: 0 procent
• Aktivitetsdata baseras på nationell resvaneundersökning från Trafikanalys
• NTM (Network for Transport Measures)
• Well-to-Wheel faktorer

8. Tillgångar som leasas i tidigare led
Ej väsentlig för NCC då relevanta utsläpp kopplade till energianvändning redan inkluderas i scope 1 och 2

9. Transport i senare led
Ej väsentlig för NCC mot bakgrund av begränsad påverkansmöjlighet och tillgång till tillförlitlig data

10. Bearbetning av sålda produkter
Ej väsentlig för NCC på grund av begränsad omfattning, påverkansmöjlighet och datatillgång

11. Användning av sålda produkter
Inkluderar utsläpp som uppstår under användandefasen för färdigställda byggnader under rapporteringsåret där NCC haft kontroll över design- och byggfasen. Detta inkluderar alla projekt av NCC Property Development och alla design and build contracts för NCC Building Sverige och NCC Building Nordics.
Primär aktivitetsdata: 100 procent
• Data från byggnader där energianvändningen mätts upp efter färdigställande
• Data från energicertifikat (beräknad data) för färdigställda byggnader
• Byggnader antas ha en livslängd på 50 år
• Baserat på land, typ av uppvärmning och energikälla appliceras en emissionsfaktor
• Emissionsfaktorerna baseras på scenariobaserade antaganden som bygger på nationella och europeiska energi och klimatstrategier under kommande 50 år. Metoden innebär betydande osäkerhet, men tillämpas konsekvent för att möjliggöra en långsiktig uppskattning.

12. Sluthantering av sålda produkter
Inkluderar emissioner från sluthanteringen av färdigställda projekt under rapporteringsåret. Detta inkluderar alla projekt av NCC Property Development och alla design and build contracts för NCC Building Sverige och NCC Building Nordics.
Primär aktivitetsdata: 65 procent
• För projekt eller materialflöden används schablonbaserade estimat, baserade på inköpta mängder av olika materialslag under året och antaganden om avfallshantering vid slutet av livscykeln
• Emissionsfaktorer hämtade från Boverket, modul C3-C4, baserat på typ av material

13. Tillgångar som leasas i senare led
Ej väsentlig för NCC då uthyrning till kunder inte sker i väsentlig omfattning

14. Franchiseavtal
Ej tillämplig för NCC då koncernen inte bedriver verksamhet genom franchiseavtal

15. Investeringar
Ej väsentlig för NCC då relevanta investeringar, såsom joint ventures eller joint operations, inkluderas fullt ut i rapportering av scope 1, 2 och 3

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 75 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

E4 – Biologisk mångfald och ekosystem

Att bevara biologisk mångfald och fungerande ekosystem är en förutsättning för långsiktig samhällsutveckling och därmed även för NCC:s affärsverksamhet. Mark och naturresurser utgör grunden för bygg- och anläggningssektorn och NCC arbetar aktivt för att förbättra biologisk mångfald både inom den egna verksamheten och i samarbete med kunder.

Underämne	Under- underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Direkt exploatering	Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord, kalksten, sand och järn.	Faktisk negativ	Uppströms	Medel	Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader.
Risk	Uppströms	Medel	Förändrad markanvändning	Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk placering och omfattning.	Faktisk negativ	Egen verksamhet

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till biologisk mångfald och ekosystem

Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades biologisk mångfald och ekosystem som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta bekräftar även tidigare analyser och intressentdialoger. Arbetet är nära kopplat till klimatfrågan och till utvinningen av naturresurser. Samtidigt kan bolagets aktiviteter, särskilt vid markexploatering, materialutvinning och byggnation, påverka lokala ekosystem och naturvärden negativt. Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan medföra förlust av biologisk mångfald beroende på aktiviteternas omfattning och geografiska läge. NCC:s verksamhet har påverkan lokalt där arbetet genomförs men också uppströms i värdekedjan. Uppströms i värdekedjan finns påverkan kopplat till råvaruutvinning, till exempel jord, kalksten, sand och järn, som kan förändra livsmiljöer och fragmentera landskap. Trä, som är ett förnybart material, kan också påverka den biologiska mångfalden beroende på ursprung och avverkningsmetoder. Det finns också finansiella risker kopplade till området, då ett ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader som följd av exempelvis ökade prisnivåer, investeringar och skadat rykte vid eventuell negativ naturpåverkan.Som en del av kundkontraktet utvärderas i relevanta fall placeringen av projekt, produktionsplatser och stenbrott för att minimera riskerna att etablera nära biologiskt känsliga områden. Interna rutiner finns inom NCC:s affärsområden för att identifiera och hantera lokala risker kopplade till biologisk mångfald, vilket gör att frågan också är en integrerad del av NCC:s projekt- och platsledning.

Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

NCC har en miljöpolicy som omfattar området naturresurser och ekosystem. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och vår värdekedja. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät.

Inom området för naturresurser och ekosystem åtar sig NCC att:
* begränsa påverkan från förändrad markanvändning och arbeta för att förbättra den biologiska mångfalden i projekt och på produktionsanläggningar
* ansvarsfull hantering av mark för att förhindra förorening och spridning av främmande invasiva arter
* ansvarsfull hantering av vatten och andra naturresurser

NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfyllande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC-anställda.

Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV-1 på sidan 50. NCC tillämpar EU:s förenklingsregel och redovisar därför endast grundläggande information i detta avsnitt.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 76 Förvaltningsberättelse

Åtgärder och resurser med avseende på biologisk mångfald och ekosystem

Under 2025 har ett arbete påbörjats för att kartlägga var NCC:s aktiviteter påverkar biologiskt känsliga områden. Nya mätmetoder och metoder för insamling av data är under framtagande och är viktiga för att NCC ska kunna arbeta strategiskt med biologisk mångfald och ekosystem som väsentligt område. Befintliga IT-system kompletteras för att möta behovet av data inom detta område. Än så länge finns inga gemensamma aktiviteter eller fokusområden för NCC som helhet men det kommer att utvecklas framöver.

Specifika åtgärder för att möta risker och möjligheter inom biologisk mångfald görs i varje affärsområde, såväl i projekt som på siter, i samarbete med kunder och relevanta intressenter. Resurser läggs också på arbete med byggnadscertifieringar som ofta innehåller krav kopplade till biologisk mångfald. Det finns också möjligheter till positiv påverkan genom projekt som bidrar till ökad biologisk mångfald, exempelvis restaurering av våtmarker, byggandet av fiskvägar och ekodukter.

Färdplan för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Affärsområdet NCC Industry har under 2025 skrivit på en branschgemensam färdplan för att öka den biologiska mångfalden i stentäkter i Sverige vilken sätter visionen om att stärka biologisk mångfald i regioner med täktverksamhet. Färdplanen sätter också ett tydligt mål om att antalet bergtäkter med åtgärder för biologisk mångfald ska öka med 50 procent till år 2030. Det handlar bland annat om att:
* skapa livsmiljöer för rovfåglar, backsvalor, groddjur och insekter
* anlägga småvatten och blomrika ytor för pollinatörer
* hantera risker med invasiva arter
* dela goda exempel och kunskap inom hela branschen

NCC Industrys egen modell för ökad biologisk mångfald i stentäkter, NCC Kielo, är ett etablerat arbetssätt som utökas varje år med nya anläggningar.

Mål för biologisk mångfald och ekosystem

NCC har i nuläget inga övergripande mål fastställda inom biologisk mångfald och ekosystem. Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.

Identifiering av koppling till biologiskt känsliga områden

För att få en tydligare bild av hur NCC:s förändring av markanvändning påverkar den biologiska mångfalden görs en kartläggning av var NCC bedriver verksamhet i eller nära biologiskt känsliga områden. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga geografiska koordinater för bygg- och anläggningsprojekt, aktiva bergtäkter och asfaltverk. Dessa sammanställs och matchas mot en databas över skyddade naturmiljöer, som innehåller uppgifter om internationella och nationella skyddsområden. Genom att koppla platskoordinater till en databas över skyddade områden så identifieras de projekt och anläggningar där verksamheten sammanfaller med biologiskt känsliga områden i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Resultatet kommer vara en del av underlaget för det kommande utvecklingsarbetet inom biologisk mångfald.

Regelverk och tillstånd

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry som bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Täkter och hamnar är tillståndspliktig verksamhet medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig verksamhet. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 77 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Ett effektivt resursutnyttjande och ett ökat fokus på cirkularitet är centrala delar för NCC:s hållbarhetsarbete och bidrar till både minskad klimatpåverkan och stärkt konkurrenskraft. Området är nära kopplat till klimatpåverkan, biologisk mångfald och leverantörskedjor, eftersom den rör hur material tas fram, används och återförs till kretsloppet.

Underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Resursinflöde, inkl resursanvändning	Användande av stora mängder material i bygg- och infrastrukturprojekt, ofta från jungfruliga källor.	Faktisk negativ		Hela värdekedjan	Medel
	NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material.	Faktisk positiv		Egen verksamhet	Lång
	En omogen marknad för cirkulära material samt ökad efterfrågan på cirkularitet kan leda till finansiella konsekvenser.		Risk	Uppströms	Medel
Avfall	Avfall genereras genom hela värdekedjan, från tillverkning av material, till konstruktion och sluthantering av byggnader och infrastruktur.	Faktisk negativ		Hela värdekedjan	Medel

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades resursanvändning och cirkulär ekonomi som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta ligger i linje med tidigare analyser som lyft upp resurseffektivitet och avfallshantering som strategiska frågor för NCC. Berörda samhällen har inte konsulterats specifikt för identifiering av resursanvändning som väsentligt hållbarhetsämne.

NCC använder stora mängder material vilket har påverkan på resursanvändningen i samhället i stort. För att möta utmaningarna kring jordens ändliga resurser behöver NCC minska användningen av jungfruliga material och öka användningen av återbrukade eller återvunna material. De material som NCC främst använder sig av är betong, stål, trä, bitumen och stenmaterial, vilket skapar beroenden till jungfruliga råmaterial såsom kalksten, sand, järn, olja samt skogsråvara. Övriga varor som köps in består av olika byggvaror och prefabricerade produkter. Samtidigt är påverkan betydande även vid användning av andra material, såsom berg- och jordmaterial, där slutna materialflöden är av stor betydelse.

NCC:s affärsområde Industry erbjuder stenprodukter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material, vilket bidrar till en positiv påverkan. Ett exempel är maskinsand skapad av krossat bergmaterial som ersätter den jungfruliga natursanden vid byggarbeten. Det faktum att marknaden är omogen vad gäller cirkulära material tillsammans med ökad efterfrågan på cirkularitet utgör däremot en finansiell risk för NCC.

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

NCC har en miljöpolicy som omfattar området material och cirkularitet. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och NCC:s värdekedja. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät.Inom området för material och cirkularitet åtar sig NCC att:
• Utveckla produkter med lång livslängd och som är utformade för återbruk och återvinning
• Öka användningen av återvunna och återbrukade material och produkter
• Fasa ut farliga ämnen
• Minimera avfall och optimera avfallshanteringen

NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfyllande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC-anställda.

Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV-1 på sidan 50.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 78 Förvaltningsberättelse

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

NCC arbetar för ett effektivt resursutnyttjande, ökat återbruk och ökad användning av återvunnet material. Design- och byggexpertis och att hjälpa kunder att göra välgrundade val stödjer ökad cirkularitet. NCC:s arbete rörande materialval, cirkularitet och avfall sker utifrån varje affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet, samt syftar till att minska användningen av material som har en negativ inverkan på miljö och människors hälsa. Centralt i detta arbete är ett effektivt resursutnyttjande, inköp av material med lägre miljöpåverkan och ökad användning av återvunna material.

Resursinflöde

Inköp och resursanvändning NCC arbetar för att minska användningen av jungfruliga material och där har inköpsfunktionen en viktig roll. Senaste åren har NCC ökat sitt strategiska arbete med leverantörshantering för hela bolaget. Detta är ett system som stöttar i arbetet med att öka den generella transparensen i värdekedjan och att etablera en beredskap för att kunna hantera både affärs- och hållbarhetsrisker.

Återvinning och återbruk

Cirkularitet och återbruk är en av nyckelåtgärderna i NCC:s klimatomställningsplan. Det innebär fokus på materialval och design tillsammans med kunder för att möta krav på lägre klimatbelastning, mindre materialåtgång och minskad resursanvändning av jungfruliga material. Detta finns närmare beskrivet i avsnitt E1 på sidorna 66–75.

För att minska resursanvändandet av jungfruligt material och behovet av att utvinna ändliga natursandreserver erbjuder affärsområde Industry maskinsand som alternativ till natursand. Maskinsanden skapas genom att krossa bergmaterial och är ett alternativ till natursand i betong, asfalt och för dränering. Affärsområdet Industry och divisionen Sten har en strategi som bygger på färdplanen för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. Divisionen mäter andelen återvunna produkter i förhållande till den totala försäljningen av stenmaterialprodukter. En ambition är att öka detta nyckeltal för att nå en betydande del av försäljningen, vilket i sin tur har en positiv effekt på den cirkulära ekonomin och resursanvändningen.

Vid byggprojekt görs specifika materialval utifrån både projektets och kundens behov, där även olika certifieringssystem kan ställa krav på materialval. NCC har under året arbetat med flera projekt med höga krav på återbruk och resursminimering, exempelvis Projekt Återbruket i Göteborg. Det handlar bland annat om att använda en större andel återbrukat material, applicera ett standardiserat byggande med måttbeställda och prefabricerade produkter för att minska spill, samt att projektera byggnader på ett sådant sätt att materialet går att återanvända och återvinna.

Återbruk av hela byggdelar och material är fortfarande en omogen marknad för byggindustrin som helhet. NCC fokuserar främst på återbruk av stora byggnadsdelar såsom stommar av betong och stål då det ger det största bidraget kopplat till klimatpåverkan i husbyggnation, men även återbruk av mindre byggdelar testas och utvärderas. Det bedrivs forskning och utveckling inom området som nu skalas upp. NCC arbetar internt med att ta fram återbrukade produkter såsom spont och stenmaterial samt att återvinna asfalt (RAP) och använda den i egna asfaltsverk.

Resursutflöde – Avfall

Resursutflödet handlar dels om de byggnader och konstruktioner som NCC framställer, dels om det avfall och de restmaterial som uppstår i produktionen och hur dessa hanteras, återvinns eller återbrukas. Ambitionen är att minimera mängden avfall som går till förbränning eller deponi och istället skapa cirkulära flöden där material kan användas på nytt i nya projekt. Arbetet omfattar både bygg- och rivningsavfall samt interna processer för sortering, återvinning och samarbete med externa avfallsaktörer. De produkter som NCC framställer har lång livslängd, är reparerbara och återvinningsbara och huvuddelen av de inköpta materialen hamnar i produkterna. Av det totala inflödet av material uppgår avfallet till endast en procent.

NCC arbetar för att minimera och ansvarsfullt hantera avfall i enlighet med avfallshierarkins olika steg. De största avfallsströmmarna kommer från användningen av byggmaterial såsom betong, tegel, metall, gips, plast och trä. Arbetet med avfall på byggarbetsplatserna styrs genom löpande avstämningar av avfallsstatistik, uppföljning i produktionsmöten och vid miljöronder. NCC har väl etablerade samarbeten med utvalda avfallsmottagare i respektive land som genom ramavtal tar hand om avfallet och förser NCC med specifik statistik för mottaget avfall.

Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leverantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen samt att återvinna eller återanvända material. NCC deltar även i pilotprojekt kring avfall och cirkularitet, till exempel för planglas vilket innebär att NCC numera kan återvinna glasmaterial från kasserade fönster, dörrar och fasader i samarbete med avfallsentreprenör och glastillverkare.

Cirkulär masshantering

Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord- och bergmaterial än nödvändigt och NCC strävar efter att öka återanvändningen av schaktmassor. Återanvändning sker antingen inom det specifika projektet eller i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnadsmassor. En systematisk provtagning och kemisk analys görs av berget för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material. NCC samarbetar i branschspecifika utvecklingsprojekt för att göra det enklare för projekten att hitta cirkulära lösningar för uppkomna överskottsmassor.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025 79 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

E5-4 Resursinflöden

Tabellen redovisar koncernens totala inflöde av material och produkter som köpts in under 2025 för att användas i produktion av byggnader, infrastruktur och anläggningar.

Inflöde av produkter och material	2025 ton	%
Certifierat biologiskt material	99 259	1,8
Återvunnet material	1 625 718	28,9
Övriga produkter och material	3 901 968	69,3
Totalt inflöde av produkter och material	5 626 944	100

Redovisningsprinciper

Resursinflödet som redovisas omfattar direkt material som NCC köper in och använder i produktionen av produkter. Schaktmassor är exkluderat. För material samlas i första hand data in direkt från leverantörerna och i andra hand används en utgiftsbaserad beräkning. För mer information se redovisningen av scope 3 i avsnitt E1-6 på sidan 73.

Andelen certifierat biologiskt material har estimerats med hjälp av utgiftsdata och innefattar löst trävirke med certifierat hållbart ursprung (FSC eller PEFC märkning) från NCC:s huvudleverantörer i Norden. Andelen återvunnet material är baserad på specifika uppgifter kring återvunnen asfalt och mängd armering med återvunnen andel. NCC kommer att utveckla metoden för att samla in data för fler material framöver. Återbrukat material är ej inkluderat, därmed finns ingen överlappning med återvunnet material.

Resursinflöde (ton)
• Övriga produkter och material, 69%
• Certifierat biologiskt material, 2%
• Återvunnet material, 29%

Kommentar kring utfall

NCC använder sig av stora mängder material där de viktigaste är betong, stål, trä, bitumen och stenmaterial. Övriga varor som köps in består av olika byggvaror och prefabricerade produkter. Totalt inflöde av material uppgick 2025 till 5 626 944 ton i en sammanställning av specifika data och spend-baserade beräkningar. Av detta inflöde är cirka 2 procent trä och cirka 29 procent återvunnet material, där största andelen är återvunnen asfalt.

Utfallet för totalt inflöde har osäkerheter då det baseras delvis på estimeringar. I och med att arbetet med datainsamling av inköpta material utvecklas kommer även datakvaliteten öka och resultatet stärkas.

NCC har fokus på resurseffektivitet och att minimera spill. Det material som köps in bygger upp de konstruktioner som lämnas vidare till kund. En mycket liten andel av inflödet blir till avfall, cirka 1 procent.

Ett exempel när det gäller cirkularitet är NCC:s arbete med återvunnen asfalt. Koncernen har internt länge arbetat med återvinning av asfalt vilken tas in och omarbetas i egna asfaltanläggningar för att minska beroendet av jungfruligt material. Grafen redovisar andelen återvunnen asfalt i förhållande till total produktion.

Återvunnen asfalt (RAP), %
0 10 20 30
2025 2023 2021 2019 2017 2015

Andelen återvunnen asfalt (RAP) är ett företagsspecifikt nyckeltal.### E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål på koncernnivå inom området för resursanvändning och cirkulär ekonomi. I dagsläget har varje affärsområde egna KPI:er och mål som driver på en ökad sorteringsgrad för avfall vilket innebär att andelen återvunnet avfall ökat inom NCC från 50 procent 2018 till 80 procent 2025. Området resursanvändning och cirkularitet för inkommande varor är mer omoget och NCC arbetar därför med att hitta gemensamma lösningar kring återbruk och resursminimering för att minska användningen av jungfruliga råvaror till NCC:s verksamhet. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025   80 Förvaltningsberättelse

E5-5 Resursutflöden

Tabellerna redovisar NCC:s totala avfall från produktions- och projektverksamheten uppdelat i de fraktioner som föreskrivs av branschen och i enlighet med redovisningskraven i ESRS.

Avfall 2025	Totalt avfall (ton)	%
Total mängd avfall	59 891	100
Icke-återvunnet avfall	11 898	19,9

2025 Icke-farligt avfall	ton	%
Återbruk	6	0,0
Materialåtervinning	47 987	80,1
Glas	129	0,2
Plast	1 733	2,9
Trä	13 048	21,8
Gips	3 737	6,2
Metall	8 904	14,9
Mineraler – Betong, tegel, kakel	18 962	31,7
Papper	980	1,6
Övriga återvunna material	494	0,8
Andra återvinningsförfaranden	–	–
Totalt som avletts från bortskaffning	47 993	80,1
Förbränning	4 348	7,3
Deponi	2 103	3,5
Annat bortskaffningsförfarande	4 389	7,3
Totalt till bortskaffning	10 840	18,1
Totalt icke-farligt avfall	58 834	98,2

2025 Farligt avfall	ton	%
Återbruk	–	–
Materialåtervinning	–	–
Andra återvinningsförfaranden	–	–
Totalt som avletts från bortskaffning	–	–
Förbränning	1 057	1,8
Deponi	–	–
Annat bortskaffningsförfarande	–	–
Totalt till bortskaffning	1 057	1,8
Totalt farligt avfall	1 057	1,8
Total mängd radioaktivt avfall	–	–

Relationen mellan inflöde och avfall (%)

Relationen mellan inflöde och avfall är ett företagsspecifikt nyckeltal.

Kommentar kring utfall
Den totala mängden avfall ökade något jämfört med föregående år. NCC har under 2025 utökat omfattningen av data för att nå full täckningsgrad samt gjort anpassningar till ESRS vilket innebär att 2025 års data inte är fullt ut jämförbar med tidigare år. Mängderna avfall varierar mellan åren beroende på aktuell projektportfölj samt i vilket skede projekten befinner sig. Andelen återvunnet avfall ligger på samma nivå som tidigare år med 80 procent återvinning, vilket i tabellen syns som 20 procent icke-återvunnet avfall i enlighet med ESRS standard. NCC:s största fraktioner för återvunna material är metaller, mineraler och trä. Övrigt icke-farligt avfall som sänts för bortskaffning går till vidare sortering, till förbränning och en mindre andel till deponi. Andelen farligt avfall utav totalen är mindre än 2 procent vilket är på samma nivå som tidigare år. NCC:s avfall består huvudsakligen av bygg- och rivningsavfall varför farligt avfall inte är en signifikant del av den totala mängden.

Redovisningsprinciper
Data inkluderar avfall från hela NCC:s verksamhet, såväl bygg- och infrastrukturprojekt som industrianläggningar exklusive hushållsavfall, park- och trädgårdsavfall, schaktmassor, slam och förorenat vatten. Aktivitetsdata är i första hand insamlad från relevanta avfallsleverantörer, vilka utgörs av NCC:s avtalsanslutna leverantörer, kompletterat med övriga stora avfallsleverantörer. I begränsad omfattning används extrapolerad data baserad på aktivitetsdata. I dagsläget är data för avfall som återbrukas inte tillräckligt pålitlig eller tillgänglig. NCC har därför valt den konservativa vägen och redovisar ingen siffra på återbrukat avfall för 2025. NCC genererar inget radioaktivt avfall. Huvuddelen av det farliga avfall som NCC genererar hanteras genom förbränning. För övriga behandlingsmetoder, såsom återvinning av elektronik och oljor, saknas i dagsläget tillräckligt transparent och verifierbar information. Mot denna bakgrund tillämpas ett konservativt angreppssätt, varvid allt farligt avfall redovisas under kategorin förbränning.

Resursinflöde 100%
Varav använt material 98,9%
Varav avfall, 1,1%

Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025   81 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

S1 – Den egna arbetskraften

Medarbetarna är centrala i NCC:s erbjudande att ge kunden tillgång till vår samlade byggexpertis och tillsammans förverkliga deras byggprojekt. Arbetet drivs huvudsakligen i projektform, på tillfälliga byggarbetsplatser, i komplexa miljöer och med styrning av involverade entreprenörer. Det kräver en stark säkerhetskultur och tydligt ledarskap.

Underämne	Under- underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Arbetsvillkor	Hälsa och säkerhet	Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifierade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner.	Faktisk negativ		Egen verksamhet	Kort
				Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för medarbetare.	Risk	Egen verksamhet
Likabehandling och lika möjligheter för alla	Utbildning och kompetensutveckling	NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning.	Potentiell positiv		Egen verksamhet	Kort och medel
		Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella konsekvenser.		Risk	Egen verksamhet	Kort och medel
Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete		NCC har tillfredsställande könsfördelning på ledningsnivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på grund omedveten partiskhet, fördomar och vanor.	Potentiell negativ		Egen verksamhet	Medel

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till den egna arbetskraften

Den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade den egna arbetskraften som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta är förenligt med NCC:s långsiktiga inriktning för kompetensförsörjning samt en säker och hälsosam arbetsmiljö är avgörande för verksamheten.

Hälsa och säkerhet är ett väsentligt ämne med faktisk negativ påverkan på medarbetare. Byggarbetsplatserna innehåller riskfyllda arbetsmoment som kräver rätt kompetens, adekvat skyddsutrustning och en stark säkerhetskultur med högt riskmedvetande. Allvarliga incidenter inträffar främst inom tre högriskområden: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. För att skapa säkra arbetsförhållanden utvecklar NCC rutiner, riktlinjer, utbildningar, verktyg och aktiviteter. Samtliga som arbetar på NCC:s arbetsplatser – både egna medarbetare och underentreprenörer – måste genomgå företagets introduktions- och säkerhetsutbildning innan arbetet påbörjas. Bristande arbetsmiljö och säkerhet kan även innebära finansiella risker, bland annat i form av ökade kostnader, eventuella böter och negativ påverkan på NCC:s rykte.

NCC är ett kunskapsbaserat företag som erbjuder ledande expertis inom byggbranschen genom hela den komplexa byggprocessen. Att ha kompetenta medarbetare är avgörande för NCC:s verksamhet och position på marknaden. NCC har utvecklat en unik portfölj av program och utbildningar inom projektledning och ledarskap och erbjuder medarbetarna kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning.

Utbildning och kompetensutveckling har identifierats som en finansiell risk – om NCC inte kan leverera enligt kvalitet och lönsamhet eller inte kan utveckla, behålla eller rekrytera anställda med rätt kompetens. Samtidigt har NCC:s utbildningsutbud och övriga insatser inom kompetensutveckling bedömts ha en potentiell positiv påverkan på den egna arbetskraften. En systematisk process för kompetensutveckling gör att medarbetarna har goda möjligheter att påverka sin egen utveckling och bygga attraktiv kompetens för ett varaktigt arbetsliv och en långsiktig karriär. Positiva effekter följs bland annat i ökad intern rörlighet till mer utmanande positioner och genom medarbetarnas skattning av sin egen utveckling i NCC:s medarbetarundersökning.

NCC har identifierat en potentiell negativ påverkan inom området jämställdhet och lika möjligheter för alla. NCC verkar i en bransch som historiskt har varit, och fortfarande är, mansdominerad. NCC har idag en jämn könsfördelning i de högsta ledningsgrupperna, men en ojämn könsfördelning sett på totalen av antal medarbetare och i ledande nyckelroller inom projektverksamheten och i övriga chefsbefattningar. I organisationer med ojämn könsfördelning kan minoritetsgrupper löpa större risk att missgynnas på grund av exempelvis omedveten partiskhet, fördomar och vanor.

Ännu har inte någon väsentlig påverkan identifierats på den egna arbetskraften kopplat till omställningsplaner för att minska negativ påverkan på miljön och skapa en grönare och klimatneutral verksamhet.

NCC hade vid slutet av året 11 154 medarbetare, där medeltalet anställda under året var 11 440. Likt andra företag i branschen använder sig NCC av bemanning, underentreprenörer och konsulter vid behov. Bemanningspersonal och konsulter ingår i definitionen “egen personal” som “icke-anställda”. NCC har i huvudsak heltidsanställda och en mindre andel deltidsanställda, samt även säsongsanställda och praktikanter med förutbestämda arbetstider. NCC upphandlar projekt och tecknar avtal med underentreprenörer. För den del av arbetskraften som är anställda av de underentreprenörer som arbetar på NCC:s arbetsplatser ligger arbetsgivaransvaret hos det upphandlade företaget. Anställda hos underentreprenörer ingår därför inte i definitionen för den egna arbetskraften och redovisas i avsnittet S2 på sidorna 92–93.# Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar

Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 82 Förvaltningsberättelse

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften

NCC har en uppförandekod samt policyer, direktiv och procedurer som är relevanta för den egna arbetskraften, som inkluderar processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter, ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen samt OECD:s (The Organisation for Economic Co-operation and Development) riktlinjer för multinationella företag. NCC har även undertecknat FN:s Global Compact och stödjer de tio principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. ILO:s deklaration ligger även till grund för Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) vilket är infört i nationella lagar och förordningar. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på samtliga nationella lagar och regleringar. Läs mer om NCC:s policyer i avsnitt GOV-1 på sidorna 49–50.

NCC:s uppförandekod (Code of Conduct) behandlar medarbetarnas ansvar att bidra till en arbetsmiljö som präglas av en hög etisk standard och att aldrig tolerera någon form av diskriminering. Hälsa och säkerhet, mångfald, jämlikhet och inkludering, rättvisa arbetsvillkor och kompetensutveckling är alla exempel på områden som omfattas av uppförandekoden. I uppförandekodens avsnitt dedikerat till lärande och utveckling uttrycks även bolagets strävan efter att utveckla den bästa projektledningen inom byggbranschen.

NCC:s önskvärda beteenden (Star behaviors) ligger till grund för NCC:s gemensamma kultur och vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet. Dessa adresserar önskvärda beteenden och inte accepterade beteenden relaterade till en högpresterande, kunskapsbaserad, säker, inkluderande och ansvarsfull företagskultur med hög etisk standard.

Arbetsmiljöarbetet styrs av NCC:s koncerngemensamma policy och direktiv för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som berör förebyggande av arbetsplatsolyckor och gäller för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Styrdokumenten fungerar som en vägledning för hur vi ska fatta beslut och vidta åtgärder i önskad riktning mot koncernens mål – att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiellt dödlig utgång. NCC:s arbetsmiljöpolicy och direktiv är integrerade i koncernens och affärsområdenas ledningssystem.

NCC:s direktiv för regelefterlevnad anger NCC:s åtagande att tillhandahålla en säker, hälsosam, respektfull och laglig arbetsplats med arbetsvillkor som främjar rättvisa och jämlikhet och som är fri från alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Direktivet anger även att NCC inte tolererar några kränkningar av mänskliga rättigheter och berör områden som rättvisa arbetstider, löner, föreningsfrihet, att kunna gå med i en frivillig arbetstagarorganisation utan rädsla för repressalier, hot eller trakasserier och att förhandla kollektivt, samt en nolltoleranspolicy mot användning av barn- eller tvångsarbete. Människohandel uttrycks inte specifikt i direktivet, men ingår i begreppet kränkningar mot mänskliga rättigheter. Som diskrimineringsgrunder avses alla former av diskriminering som omfattas av unions lagstiftningen och nationell lagstiftning, inklusive etniskt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, ålder, religion, politisk åskådning, nationell härkomst eller socialt ursprung.

NCC har en koncerngemensam ersättningspolicy som ska säkerställa att NCC tillämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på individuell nivå. I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsakat eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de förekommer. Läs mer om exempel på åtgärder i avsnitt S1-3 på sidorna 84–85.

Samtliga av NCC:s styrdokument finns tillgängliga för medarbetare på intranätet och är en del av den allmänna interna kommunikationen. NCC:s Uppförandekod finns tillgänglig för alla intressenter på NCC:s externa webbsida. Information finns med i onboarding av nya medarbetare samt sprids och fördjupas ytterligare genom ämnesspecifika utbildningar. Policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet är inarbetade i affärsområdenas verksamhetssystem. Frågor kring regelefterlevnad, hälsa och säkerhet, mångfald samt inkludering och diskriminering ingår i NCC:s medarbetarundersökning.

NCC strävar efter att ingen individ ska diskrimineras eller exkluderas på orättvisa grunder och gör i koncernens policyer inga åtaganden vad gäller positiv särbehandling av specifika grupper. Mångfald och inkludering främjas generellt, vilket anges i NCC:s uppförandekod. För att stödja en effektiv styrning arbetar NCC i enlighet med ISO 45001 som kopplar till hälsa och säkerhet. Idag är väsentliga delar av verksamhetens enheter certifierade för ISO 45001 eller avser att bli certifierade. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifierade enligt ISO 45001 granskas även externt. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV-1 på sidan 50.

---

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025 83 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler för att uppmärksamma problem

Rutiner för gottgörelse av negativ påverkan

I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Merparten av NCC:s åtgärder är förebyggande eller avvärjande, genom exempelvis arbetsrutiner, verktyg, kontroller och kunskapshöjande insatser. NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsakat eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de förekommer. Detta är en del av NCC:s direktiv för regelefterlevnad.

NCC kräver att alla leverantörer och underleverantörer håller samma standard. Om en överträdelse av dessa bestämmelser skulle uppdagas kräver NCC en åtgärdsplan och/eller avsluta affärsrelationen med den berörda parten i enlighet med kontraktet och NCC:s uppförandekod för leverantörer.

NCC accepterar inte någon form av diskriminering. Ingen medarbetare ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, funktionshinder, ålder eller av annan orsak. Skulle någon form av trakasserier, diskriminering eller mobbning upptäckas har NCC handlingsplaner för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas och erbjuder stöd vid behov.

Kanaler för att uppmärksamma problem

Olyckor, tillbud samt negativa och positiva observationer rapporteras i NCC:s gemensamma rapporteringsverktyg Synergi. Detta kan göras online eller via en mobilapp. Synergi är tillgängligt för alla som befinner sig på någon av NCC:s arbetsplatser. Rapporteringen stödjer den ansvariga chefen i uppgiften att följa upp och driva förbättringsarbete. Rapportering av både positiva och negativa observationer främjar medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet och ger organisationen möjlighet att identifiera eventuella risker i ett tidigt skede och att lyfta fram goda exempel. Synergi används också för att från lokal till övergripande nivå identifiera risker och arbeta med förbättringsåtgärder. När en olycka inträffar och medarbetaren inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter strävar NCC efter att erbjuda alternativa arbetsuppgifter så att medarbetaren kan återgå till arbete så snart som möjligt.

S1-2 Rutiner för kontakt med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan

Kollektivavtal och social dialog

NCC har ett väletablerat samarbete med fackliga organisationer, inklusive skyddsombud. Kontakten sker i strukturerad dialog med arbetstagarrepresentanter och fackförbund enligt gällande lagar och kollektivavtal. Det inkluderar informationsdelning och möjlighet till samråd och arrangeras både planenligt i samarbetsforum enligt etablerad årsplan, vid exempelvis arbetsplatsmöten kopplat till den dagliga verksamheten samt dialog i samband med specifika händelser och processer enligt lag, avtal och etablerad praxis.

NCC för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de marknader där koncernen verkar, och samverkar i samrådsorgan såsom medbestämmanderåd och European Works Council. Dessa forum involverar arbetstagarrepresentanter från de fackliga organisationer som finns representerade inom NCC. NCC deltar i ett antal externa forum och branschgemensamma initiativ, exempelvis för att verka för ökad säkerhet och en positiv inverkan på arbetsmiljön i byggbranschen. Bland erfarenhetsutbyten kan nämnas det europeiska nätverket ENCORD, Håll Nollan i Sverige och det danska samarbetet Business Panel vid det Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö.

Medarbetardialog

NCC för en löpande dialog med den egna arbetskraften med utgångspunkten att ge medarbetarna möjlighet till att framföra synpunkter, förslag på förbättringar och påverka sin arbetssituation så nära det dagliga arbetet som möjligt.Därför förs dialogen med den egna arbetskraften i hög utsträckning inom ramen för den löpande verksamheten på arbetsplatsen. Det sker strukturerat, exempelvis vid den dagliga säkerhetsgenomgången, vid arbetsmiljöuppföljningar, säkerhetsronder och vid andra arbetsplatsmöten. NCC:s medarbetarundersökning genomförs kvartalsvis för att fånga upp åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och trivsel på arbetsplatsen. NCC:s uppförandekod, mångfald, likabehandling och inkludering är andra ämnen som följs upp. Medarbetarundersökningen är både en möjlighet för medarbetarna att involvera sig i utvecklingen av den egna arbetsmiljön och ett verktyg i chefens arbetsmiljöarbete. Chefer är ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, involvera medarbetare i dialog om resultaten samt formulera och initiera förbättringsåtgärder i de fall det är motiverat. På en aggregerad nivå analyseras medarbetarundersökningen för att uppmärksamma om det finns grupper av människor som kan vara mer utsatta för påverkan. Det kan exempelvis handla om skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika roller, i olika länder. Segmentering av resultatet på olika grupperingar ger insikter om var och hur förbättringsarbete planeras mest effektivt.

NCC:s HR-direktör ansvarar övergripande för hur medarbetarfrågor och -processer drivs och följs upp. Varje koncerngemensam medarbetarprocess har en processägare som ansvarar för att driva utveckling, ständiga förbättringar och följa upp att processerna fungerar. Som exempel är det NCC:s chef för hälsa och säkerhet som ansvarar för NCC:s gemensamma arbetsmiljösystem. Det operativa medarbetaransvaret för att följa interna styrdokument och processer samt externa regleringar ligger inom affärsområdenas verksamhet och är en del av chefsansvaret på NCC. Som exempel delegeras ansvar för hälsa och säkerhet från vd ner genom linjeorganisationen.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 84 Förvaltningsberättelse S1-4

Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften

De hållbarhetsämnen som har identifierats att ha väsentlig påverkan på den egna arbetskraften har en årsplan för gemensam utveckling och planerade insatser. Det finns en utsedd, ansvarig processägare för respektive område och resurser tillsätts utifrån identifierade utvecklingsbehov och uppskattat underhåll av process och redan lanserade aktiviteter. Under 2025 har inga större utvecklingsprojekt inom dessa områden medfört betydande kostnader, utöver de tillsatta resurserna i form av arbetsinsats från medarbetare inom respektive område.

Hälsa och säkerhet

NCC:s strategiska inriktning inom hälsa och säkerhet är att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiell dödlig utgång. Allvarliga incidenter förebyggs genom att fokusera på aktiviteter relaterade till de tre högriskområdena: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. Aktiviteterna hanterar de grundläggande orsakerna till att incidenter uppstår, som identifierats i planering, säkra beteenden och att det finns starka barriärer mellan människan och risken för olycka. Varje affärsområde har handlingsplaner inom dessa områden som nu implementeras.

Företagskulturen har en stor inverkan på arbetsmiljöarbetet. NCC:s omfattande arbete med att stärka kulturen med önskade beteenden, Star behaviors, innebär också att säkra beteenden lyfts fram och förstärks. NCC arbetar för att alla medarbetare, inhyrd personal och anställda hos underentreprenörer ska ha en god riskmedvetenhet. En avgörande faktor för ett systematiskt säkerhetsarbete är att de som ska utföra arbete på arbetsplatsen har rätt kompetens. NCC erbjuder medarbetarna ett stort antal utbildningar inom hälsa och säkerhet och kontrollerar att medarbetare har genomgått de utbildningar som krävs för att utföra vissa arbetsmoment på arbetsplatsen, innan arbetet påbörjas.

Det är obligatoriskt för alla medarbetare, inhyrd personal och underentreprenörer, att innan arbete påbörjas på en NCC-arbetsplats i produktionen genomgå den digitala säkerhetsutbildning som NCC utvecklat, NCC Site Introduction. NCC Site Introduction följer upp generella och specifika behörigheter samt håller på att synkroniseras med passerkort på byggarbetsplatserna för att tillse att de som arbetar på arbetsplatsen har rätt behörighet och kompetens. Verktyget rullas ut i de nordiska länderna.

Medarbetare förväntas rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan allvarlig oegentlighet. NCC:s kommunicerade process är att i första hand vända sig till chef eller till HR, men möjligheten att rapportera genom NCC:s visselblåsarlinje är alltid tillgänglig. Visselblåsarlinjen är NCC:s egen kanal för visselblåsarärenden och inkluderar möjlighet att rapportera anonymt och är tillgänglig för både NCC:s medarbetare och externa intressenter. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s externa webbplats. Head of Compliance leder den interna utredningsprocessen och ansvarar för att säkerställa att alla misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan bristande efterlevnad som anmäls via visselblåsarfunktionen blir bedömda, utredda och åtgärdade. För mer information om visselblåsarfunktionen, se avsnitt G1 på sidorna 94–97.

Frågor kring regelefterlevnad, hälsa och säkerhet, mångfald, likabehandling och inkludering samt icke-diskriminering är en del av NCC:s medarbetarundersökning. NCC följer upp resultaten från undersökningen och övervakar kunskapen om, och tilltro till, de strukturer och processer som finns. Exempel på rutiner och åtgärder är:

• Riskhantering och förebyggande arbete är inbyggt i NCC:s arbetsmetoder. Exempelvis ska en riskbedömning göras innan produktionen startar, inklusive en säkerhetsanalys av alla riskfyllda arbetsmoment.
• Skyddsronder sker löpande under produktionen och är en generell kontroll av arbetsmiljön för att identifiera risker och säkerställa en säker arbetsplats
• Allvarliga incidenter som inrapporteras i Synergi analyseras för att identifiera var och hur risker uppstår och därmed kunna eliminera eller minimera arbetsmoment eller situationer som kan leda fram till olycksrisker. Denna analys är av grundläggande betydelse för arbetsmiljöarbetet och leder i de fall det behövs till uppdateringar av styrdokument och arbetsrutiner.
• NCC:s Time Out-koncept ger alla på arbetsplatsen möjlighet att avbryta arbetet om en riskfylld eller ohälsosam situation uppstår och att få situationen adresserad så att arbetet kan återupptas på ett säkert sätt
• En daglig säkerhetsgenomgång genomförs för att göra medarbetarna medvetna om potentiella risker i samband med dagens arbete och minimera riskerna innan arbetet påbörjas
• Som chef på NCC förväntas du genomföra minst sex arbetsmiljöuppföljningar per år. Chefens arbetsmiljöuppföljning uppmanar chefer att se över arbetsmiljön och identifiera risker och förbättringsområden i produktion. Den innebär en genomgång av hur arbetsmiljörutiner och -processer fungerar och följs.
• För att uppmuntra till ytterligare engagemang, öka säkerhetsmedvetenheten och stärka den gemensamma säkerhetskulturen, arrangerar NCC varje år en Awareness Day. Hela organisationen pausar sitt arbete för att tillsammans i arbetsgruppen reflektera och fokusera på arbetsmiljöfrågor.
• NCC arrangerar årligen Health & Safety Week, då olika aktiviteter genomförs för att öka medvetenheten kring hälsa och säkerhet

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025 85 Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Mångfald, likabehandling och inkludering

NCC:s ambition är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande arbetsgrupper och aktivt arbeta för att ingen ska uteslutas på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Arbetet bidrar till att NCC är ett attraktivt val för alla målgrupper som har den kompetens som NCC efterfrågar.

En betydelsefull del av arbetet med mångfald och inkludering fokuserar på att trygga likabehandling och informerade beslut inom koncerngemensamma medarbetarprocesser. Exempelvis att rekrytering och urval av kandidater utgår från objektiva grunder och bedömningar av kompetenser och förmågor. Koncerngemensamma rutiner för uppföljning av medarbetarundersökningen stödjer kontinuerlig grupputveckling utifrån övertygelsen att inkluderande, öppna och trygga team presterar bättre. NCC har nolltolerans mot all form av diskriminering och trakasserier. För att leva upp till den ambitionen arbetar vi proaktivt med att bygga kunskap och medvetenhet om diskriminering och fördomar och stärka en kultur där alla känner ett ansvar för att agera på observationer av eventuella överträdelser. Utöver det finns en rutin som styr att team med en negativ avvikelse i medarbetarundersökningen inom området mångfald och inkludering ska upprätta en handlingsplan för att förbättra situationen. NCC driver ett antal initiativ för att stärka mångfald, likabehandling och inkludering.

Utbildning och kompetensutveckling

NCC erbjuder sina medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling utifrån företagets och individens behov. NCC:s ledarskapsprogram omfattar olika steg i en chefs utveckling. De olika utbildningsinsatserna kan omfatta fysiska träffar, e-learnings och andra kompetenshöjande aktiviteter samt längre utbildningsprogram. NCC främjar ett arbetssätt och en syn på utbildning och kompetensutveckling, där den största delen av utvecklingen är relaterad till lärande i det dagliga arbetet, nätverkande, mentorskap och genomförande av den individuella utvecklingsplan som ingår i medarbetarsamtalet. Genom NCC Learning platform, en koncerngemensam, digital, läroplattform har medarbetare tillgång till ett stort utbud av utbildningar i digital form samt även i kombination med klassrumsundervisning.Utbu- det innehåller både NCC specifika, generella utbildningar och ämnes- specifika specialutbildningar. Det är i Learning platform NCC kan följa upp genomförda utbildningar, på individnivå och på övergripande nivå. Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det ingår i chefsansvaret att bjuda in medarbetare till ett årligt medarbetarsamtal. Medarbetarsamta- let inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella mål samt den individuella utvecklingsplanen. Medarbetare som börjar på NCC får en anpassad onboardingplan. Efter introduktionsperioden tar den ordinarie processen för medarbetarsamtal vid.

Exempel på pågående kompetensutvecklingsprogram är:
* NCC Mega Project Management Program riktar sig till NCC:s mest seniora och erfarna projektledare som ansvarar för företagets största och mest komplexa projekt. Genomförs bland annat tillsammans med Oxford Global Projects och Copenhagen Business School.
* 2025 startade NCC Mid-size Project Management Program, riktat till seniora projektchefer och platschefer för stora och komplexa projekt. Över 70 deltagare har påbörjat kursen under hösten 2025.
* Senior Executive Program tillsammans med IMD Business School i Lausanne, som riktar sig till divisions- och avdelnings chefer
* Strategic Leadership Program för de som bedöms kunna ta en mer senior chefsposition inom en snar framtid, genomförs med Handelshögskolan i Stockholm
* Arbetsledarskolan, där yrkesmedarbetare vidareutbildar sig till arbetsledare
* Samarbeten och kursverksamhet tillsammans med Han delshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan och Copenhagen Business School
* Workshops med affärsområdes-, division- samt avdelnings- ledning har under 2025 genomförts i hela NCC kring Star behaviors, för att stärka ett tydligt ledarskap inom NCC

Exempel på initiativ för att stärka mångfald, likabehandling och inkludering:
* Kunskapshöjande utbildningar och workshops för chefer och medarbetare, såsom omedvetna fördomar, generell träning i mångfald och inkludering för ledningsgrupper samt träning för hantering av diskriminering och trakasserier
* Samarbeten för öka intresset för vår bransch och för tekniska ämnen, ex. Science girls i Danmark där tjejer på högstadiet får möta kvinnliga förebilder samt samarbete med Mattecentrum och informationsutbyte med skolor och yrkesvalskonsulenter i Sverige
* Medlemskap i externa, relevanta nätverk för mångfalds- och inkluderingsfrågor, såsom Diversity Charter Sweden i Sverige, Byggeriets Samfundsansvar i Danmark och Diversitas i Norge
* Aktivt stöd till interna nätverk, såsom NCC:s kvinnliga nätverk Stella samt ung@NCC i Norge och Sverige
* Inkluderande kommunikation och employer branding – lyfta fram förebilder och personer med olika bakgrund, ålder och erfarenheter i kommunikation och kompetensförsörjning

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt
NCC 2025 86

Förvaltningsberättelse

S1-5 Mål för den egna arbetskraften

Hälsa och säkerhet

NCC ska erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö och målsättningen är att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiellt dödlig utgång. För att följa framdrift och efter- levnad av strategi och regelverk har NCC valt att sätta ett mål för kon- cernens olycksfallsfrekvens för LTIF4 för medarbetare på NCC (arbets- relaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar). Definitionen av LTIF är framtagen i linje med ILO:s grundläggande principer och branschstandard.

NCC:s mål är att LTIF4 ska vara lika med eller mindre än 2,0 år 2026, med utpekade delmål på vägen. Målet för 2025 var att ha en olycksfalls- frekvens för LTIF4 lika med eller mindre än 2,25. Under 2025 var denna olycksfallsfrekvens 3,5, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år och innebär att målet för året inte nåddes. Det visar på ett fortsatt behov av att stärka NCC:s förebyggande arbete samt att upprätthålla en stark riskmedvetenhet och säkerhetsledning i hela organisationen.

Koncernansvariga för hälsa och säkerhet samt ansvariga för hälsa och säkerhet från respektive affärsområde utgör en permanent gruppe- ring som regelbundet samlas och arbetar koordinerat med uppföljning och framdrift av mål och resultat. Det sätts ett särskilt fokus på enheter där olycksfallsfrekvensen ökat. Uppföljning av aktiviteter omfattar alla medarbetare och alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Koncernens mål för hälsa och säkerhet beslutas av koncernledningen. Till grund för datainformerade beslut finns statistik, medarbetarfeed- back och annan input från hälsa- och säkerhetsorganisationen. Samråd med fackliga representanter om mål och uppföljning samt initierade åtgärder inom hälsa och säkerhet sker löpande, exempelvis vid koncer- nens medbestämmanderåd och europeiska företagsråd (EWC).

Utfall för LTIF4 redovisas kvartalsvis som en del av NCC:s externa, finansiella kvartals- och årsrapportering. Utöver extern rapportering publiceras internt, varje kvartal, en mer omfattande rapport av arbetet med hälsa och säkerhet. Där ingår utfall LTIF4 med kommentarer och analys, men även ett antal ytterligare, betydelsefulla nyckelindikatorer för det dagliga arbetet redovisas. Syftet med den interna kommunikatio- nen är att stärka medvetenhet, motivation och kunskap om arbetet med hälsa och säkerhet, för att driva förbättring. Den viktigaste nyckelindika- torn; Allvarliga incidenter med faktiska eller potentiella allvarliga konse- kvenser, visar en nedåtgående trend över tid.

LTIF4 Mål 2026 ≤2,0

Grafikinformation: 0 1 2 3 4 5 6 7 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016
Utfall
Mål

LTIF4 är ett företagsspecifikt nyckeltal och följer rapporteringsperioden december föregående period till och med november aktuell period.

Mångfald, likabehandling och inkludering

NCC följer upp framdrift inom mångfald och inkludering genom att följa utvecklingen av ett antal gemensamma nyckelindikatorer. Utfallet vägle- der vilka aktiviteter som bör prioriteras inom respektive affärsområde. NCC har valt att inte arbeta med koncerngemensamma mål. Uppföljning sker dels genom NCC:s medarbetarundersökning. Nyckel - indikatorer är frågor om medarbetarengagemang och upplevda trygghet kring att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbning.

För medarbetarengagemang 2025 är NCC:s övergripande resultat 8,0 av 10, vilket är över externt benchmark och i linje med tidigare år. På frågan om medarbetarna känner sig trygga med att inte utsättas för diskrimine- ring, trakasserier eller mobbning hade NCC 2025 ett medelvärde på 8,9 av 10, vilket är över externt benchmark och bekräftar en positiv trend. Ambitionen är att resultatet ska ligga över jämförelseföretagen i under- sökningen (jämförelsegruppen avser gruppen Tillverkning – kapital- varor, där byggnation och ingenjörsteknik utgör nära 50 procent).

Alla chefer är ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, involvera medarbetare i dialog om resultaten samt att formulera och initiera förbättringsåtgärder i de fall det är motiverat.

En ytterligare nyckelindikator är könsfördelningen i ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning. Riktvärdet är att ingen led- ningsgrupp ska ha en fördelning där ett kön överskrider 70 procent av gruppens medlemmar. Av de totalt 71 ledningsgrupper som omfattas av mätningen levde 66 procent upp till riktvärdet avseende fördelning av kön. Resultatet bekräftar en positiv trend från tidigare år.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
NCC 2025 87
Om NCC Finansiell rapport Övrigt

Förvaltningsberättelse

S1-6 Uppgifter om företagets anställda

Tabellerna ger en översikt över NCC:s anställda per land, kön och anställ- ningsform. Rapporteringen syftar till att synliggöra struktur, mångfald och förändringar bland NCC:s medarbetare, och utgör ett underlag för att följa upp arbetet med social hållbarhet och jämställdhet.

Antal anställda – per land och kön

	2025			2024
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Sverige	5 092	1 388	6 480	5 481	1 351	6 832
Norge	1 482	215	1 697	1 542	210	1 752
Danmark	1 909	322	2 231	1 859	326	2 185
Finland	573	166	739	663	177	840
Övriga	5	2	7	6	2	8
Totalt NCC	9 061	2 093	11 154	9 551	2 066	11 617

Antal anställda – anställningsform per kön

	2025			2024
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Tillsvidareanställning	8 805	2 040	10 845	9 255	2 019	11 274
Visstidsanställning	164	23	187	296	47	343
Behovsanställning	92	30	122	–	–	–
Totalt NCC	9 061	2 093	11 154	9 551	2 066	11 617

Personalomsättning

	2025
Antal anställda som lämnat företaget	850
Personalomsättning (%)	7,9

Antal anställda – anställningsomfattning per land och kön

	2025				2024
	Heltid		Deltid		Heltid		Deltid
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Sverige	5 046	1 356	46	32	5 434	1 323	47	28
Norge	1 468	202	14	13	1 515	199	27	11
Danmark	1 853	266	56	56	1 821	263	38	63
Finland	562	157	11	9	648	170	15	7
Övriga	5	2	0	0	6	2	0	0
Totalt NCC	8 934	1 983	127	110	9 424	1 957	127	109

Redovisningsprinciper

Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets- året. Anställda som blivit uppsagda inkluderas tills deras anställning löper ut, oavsett om de har varit arbetsbefriade från alla eller vissa av sina uppgifter under uppsägningsperioden. NCC rapporterar könsfördel- ning per man och kvinna, som är de juridiska könen i Norden. Data har samlats in från HR- och lönesystem och avser samtliga dotterbolag, med undantag för personalomsättning där endast bolag i NCC:s kon- cerngemensamma HR- och lönesystem ingår. Dotterbolag med egna HR- och lönesystem utgör mindre än tre procent. NCC följer frivillig per- sonalomsättning och inkluderar inte pensioneringar, avsked eller döds- fall i definitionen för personalomsättning. Uppgift om antal anställda under rapporteringsperioden kan också hittas i not 4 i de finansiella rapporterna på sidan 115.2025 är första året för rapportering av behovsanställning. Det avser timanställda och inkluderar exempelvis student- och feriejobb, pensio- närer/seniora konsulter.

S1-8  Kollektivavtalstäckning och social dialog

NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medar- betares rättigheter i förhållande till arbetsgivaren på samtliga markna- der och rutiner för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de marknader där vi verkar.

Kollektivavtalstäckning och social dialog	Kollektivavtalstäckning	Social dialog
Täckningsgrad
Anställda i EES
Anställda utanför EES
Företrädare på arbetsplatsen
0–19%
20–39%
40–59%	Danmark	Norge
60–79%	Finland
80–100%	Sverige

	Danmark	Finland	Norge	Sverige

Redovisningsprinciper
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets- året. Data samlas in från HR- och lönesystem och från arbetsrättsenhet i respektive land. Lagar och avtalsstruktur avseende kollektivavtal skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. NCC gör en strikt tolkning av vad kollektivavtalstäckning innebär.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt
NCC 2025   88
Förvaltningsberättelse

S1-9  Mångfaldsindikatorer

NCC strävar efter en god balans både när det kommer till köns- och åldersfördelning. Uppföljningen synliggör NCC:s arbete med mångfald och inkludering, både på ledningsnivå och för hela koncernen. Rapporte- ringen fungerar som ett verktyg för att följa upp arbetet med jämställd- het, likabehandling och långsiktig kompetensförsörjning.

Könsfördelning ledningsgrupper

	2025		2024
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
	Antal	%	Antal	%
Styrelse	4	57	3	43
Koncernledning	6	50	6	50
Ledningsgrupper	450	62	270	38

Den totala könsfördelningen är 81 procent män och 19 procent kvinnor. Det är en liten ökning av andelen kvinnor från föregående år, vilket bekräftas av en motsvarande ökning av andelen kvinnor i lednings- grupper.

Åldersfördelning

	2025	2024
<30 år	1 307	1 433
30–50 år	5 611	5 870
>50 år	4 236	4 314

Redovisningsprinciper
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets- året. Data har samlats in från HR- och lönesystem samt manuellt för ledningsgrupper. Ledningsgrupper inkluderar alla led ningsgrupper från koncernledningen till avdelningsledning eller motsvarande. Styrelsen består av ledamöter valda på bolagsstämman. Styrelseledamöter valda av de anställda ingår inte i uppgifterna.

S1-13  Mått för utbildning och kompetensutveckling

NCC följer kontinuerligt upp effekten av genomförda utbildningar. Detta sker på flera sätt, främst i syfte att följa upp effekten av utbildningen i deltagarnas dagliga arbete. Några exempel på uppföljning är:
• Direkt efter programmet tillfrågas deltagarna om de kan omsätta utbildningen i praktiken
• Utifrån mål och syfte sätter chef och deltagare upp individuella mål som följs upp under och efter utbildningen
• Effektutvärdering efter sex månader upp till två år efter avslutat program

NCC kan följa vilka utbildningar som medarbetarna genomför i den koncerngemensamma läroplattformen NCC Learning Platform, som omfattar merparten av NCC:s digitala kurser samt de större NCC-unika utbildningsprogrammen. Genom att estimera tidsåtgång för e-learnings och program kan ett riktvärde för antalet utbildningstimmar per med- arbetare räknas ut. Då deltagande i externa kurser och andra utbildnings- former ej registrerade i Learning platform inte finns med i underlaget för beräkningarna är det verkliga medelvärdet betydligt högre.

2025 var medeltalet utbildningstimmar per anställd i NCC 9,1 h/med- arbetare. Kvinnor har i medeltal 10,6 h jämfört med män som har 8,7 h.

Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella mål samt den individuella utveck- lingsplanen. Samtliga medarbetare ska ha ett medarbetarsamtal med sin chef. Medarbetare och chef kan välja att spara dokumentation av medarbe- tarsamtalen i NCC Learning platform. Det gör att NCC kan följa upp andelen genomförda samtal som har lagrats digitalt på plattformen. I dagsläget följer NCC inte upp andelen genomförda samtal som lagras på annat sätt. Andelen yrkesmedarbetare som använder Learning plat- form för att lagra medarbetarsamtalet är fortfarande för låg för att utgöra en grund för en uppföljning av genomförandegrad.

Genom en uppföljning av de medarbetarsamtal som aktiverats i Lear- ning platform följer NCC andelen av tjänstemän som deltagit i medarbe- tarsamtal 2025. Det ger en indikation på genomförandegrad, även om den verkliga andelen är högre. NCC har som ett fokusområde under 2026 att höja andelen lagrade medarbetarsamtal i Learning platform.

En jämförelse mellan kvinnor och män visar att 79 procent av kvin- norna deltog i samtal och 73 procent av männen.

Redovisningsprinciper
Medarbetardata avser medarbetare i koncernens HR- och lönesystem. Medarbetardata för utbildningstimmar avser anställda vid utgången av verksamhetsåret och avser utbildning som har genomförts via NCC:s läroplattform under verksamhetsåret. Deltagande i externa kurser och andra utbildningsformer ej registrerade i Learning Platform ingår inte. Medarbetardata för medarbetarsamtal avser anställda tjänstemän vid utgången av verksamhetsåret som avslutat onboardingprocessen till NCC och avser medarbetarsamtal dokumenterade i läroplattformen.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
NCC 2025   89
Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

S1-14  Mått för arbetsmiljö

Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla (100 procent) som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC-anställda, inhyrd personal och underleverantörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller ledningssystemet. Internrevisioner sker kontinuerligt. Antalet incidenter med potentiella eller faktiska dödliga konsekvenser minskar från tidigare år, vilket bekräftar att NCC:s långsiktiga fokus på att hantera risksituationer med hög allvarlighetsgrad ger resultat. NCC har ett koncerngemensamt mål för LTIF4. För mer information, se avsnitt S1-5 på sidan 87.

Redovisningsprinciper
Data för NCC:s anställda är hämtad från NCC:s system för arbetsmiljö och tid- och lönesystem. Underentreprenörer inkluderar i årets redovis- ning inhyrd personal. Syftet är att transparent redovisa data för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser samt behålla kontinuitet i rapportering en. Arbetade timmar för NCC:s personal är baserat på verkliga timmar. Olycksfallsfrekvens mäts som antalet olyckor med en dags frånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar (LTIF1). Rapporterade data från och med 2025 avser kalenderår. Rapporte- rade data för 2024 och tidigare avser perioden december föregående period till och med november aktuell period. NCC:s definition av arbetsrelaterad olycka inkluderar olyckor som leder till medicinsk behandling. NCC:s definition av en allvarlig incident är oönskade händelser som orsakat, eller rimligen kunnat orsaka, allvarlig skada. Här inkluderas arbetsolyckor och allvarliga tillbud. En allvarlig skada innebär förlust av kroppsdelar och/eller funktionsnedsättning, eller är förenad med dödsfall.

Arbetsrelaterade olyckor/skador samt dödsolyckor – NCC:s anställda

	Arbetsrelaterade dödsolyckor	Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor	Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador	Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador
	2025	2024	2025	2024
Sverige	0	1	0	0,08
Norge	0	0	0	0,00
Danmark	0	0	0	0,00
Finland	0	0	0	0,00
Totalt	0	1	0	0,05

Registrerbara arbetsrelaterade olyckor samt frånvarodagar – NCC:s anställda

	Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer	Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer	Antal frånvarodagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsolyckor
	2025	2024	2025
Sverige	77	82	7,2
Norge	7	9	2,5
Danmark	35	39	9,7
Finland	3	5	2,4
Totalt	122	135	6,7

Arbetsrelaterade olyckor/skador, samt dödsfall – underentreprenörer

	Arbetsrelaterade dödsolyckor	Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador	Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer
	2025	2024	2025
Sverige	0	0	4
Norge	0	0	0
Danmark	0	0	1
Finland	0	0	0
Totalt	0	0	5

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt
NCC 2025   90
Förvaltningsberättelse

S1-17  Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter

Under 2025 har 5 incidenter rörande diskriminering inrapporterats under året. Av dessa har 2 inkommit via NCC:s visselblåsarkanal. Incidentrap- portering via visselblåsarkanalen ger anmälaren valmöjlighet att vara anonym eller ej. NCC följer därav inte andelen inrapporterade incidenter där anmälaren är en medarbetare hos NCC.

Inga (0) människorättsrelaterade ärenden avseende den egna arbets- kraften rapporterades i NCC:s visselblåsarkanal och bedömts vara all- varliga. Inga (0) andra fall har identifierats som allvarliga människorätts- relaterade incidenter under rapporteringsperioden. I linje med detta utfärdades inga (0 MSEK) böter, viten eller ersättningar under 2025.

Redovisningsprinciper
Data har hämtats från NCC:s ärendehanteringssystem för visselblåsar- kanalen samt genom manuell inhämtning.

S1-16  Ersättningsindikatorer

NCC utför lönekartläggningar i enlighet med lokal lagstiftning och kollektivavtal i alla nordiska länder. Detta inkluderar analys för att säkerställa lika lön för lika arbete.Ersättning    2025

Löneklyfta (löneskillnad mellan män och kvinnor/lönenivå män), %	3
Årlig total ersättningskvot	25

Redovisningsprinciper

Måttet löneklyfta omfattar medarbetare i koncernens lönesystem som varit anställda med rapporterad tid och utbetald lön under rapporteringsperioden. Dotterbolag med egna system utgör mindre än tre procent. Bruttotimlönen definieras som bruttolön per faktiskt arbetad och betald timme. Lönegapet redovisas ojusterat och påverkas av fördelningen av olika yrkeskategorier i respektive land samt av marknads- och valutaeffekter. Beräkningsmetoden kommer framöver att anpassas i enlighet med de rapporteringskrav som gäller i respektive land enligt EU:s direktiv om lönetransparens.

Årlig total ersättningskvot beräknas som årlig total ersättning för högst betalda personen i förhållande till medelvärde för total ersättning för alla anställda. Ersättningskvot är baserad på data från NCC:s ersättningsrapport.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025   91
Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

S2 – Arbetstagare i värdekedjan

Som aktör i byggsektorn med verksamhet i Norden är NCC beroende av ett omfattande nätverk av leverantörer, inom EU och globalt. Majoriteten av affärsrelationerna är regionala, men sträcker sig ibland till högriskländer där rimliga arbetsvillkor riskerar att inte tillgodoses. Arbetstagare i värdekedjan utgör därmed en central intressent för NCC:s hållbarhetsarbete.

Underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Arbetsvillkor	Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan inte har arbetsvillkor som uppfyller lämplig standard.	Potentiell negativ	Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till bristande arbetsvillkor och ökade krav på transparens i värdekedjan.	Uppströms	Kort och medel
Andra arbetsrelaterade rättigheter	Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan utsätts för barn- eller tvångsarbete.	Potentiell negativ	Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till barn- och tvångsarbete och ökade krav på transparens i värdekedjan.	Uppströms	Kort och medel

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till arbetstagare i värdekedjan

Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades arbetstagare i värdekedjan som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. NCC:s inköpsfunktion deltog i identifiering och utvärdering av påverkan, risker och möjligheter relaterade till aktiviteter och intressenter i värdekedjan. Resultatet av bedömningen ligger i linje med tidigare utförda väsentlighetsbedömningar, där NCC har adresserat risker kopplade till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter genom värdekedjan och uppströms i synnerhet.

NCC är baserat i Norden och en majoritet av företagets affärs- och leverantörsrelationer finns inom EU. Trots detta finns beroenden av komplexa relationer med globala leverantörers basnätverk, vilket är vanligt inom byggsektorn. Arbetstagare är involverade i alla steg av NCC:s värdekedja, från råvaruutvinning (som ibland sker i högriskländer), produkttillverkning, transport, montering och installation, till slutfasen i byggprojekt. Detta innebär att alla som är involverade i att skapa, leverera eller installera produkter på NCC:s anläggningar, eller som på annat sätt bidrar med sina färdigheter och kunskaper för att genomföra koncernens projekt, bör betraktas som intressenter i vår värdekedja. Frågeställningar kopplat till arbetsvillkor utgör en potentiell negativ påverkan, eftersom det finns en risk att arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan inte lever upp till en lämplig standard. Detta kan också innebära en finansiell risk med ökade kostnader, böter och andra finansiella konsekvenser som följd. Den största möjligheten till direkt påverkan finns på NCC:s egna arbetsplatser, där fokus läggs på att alla arbetstagare behandlas med respekt och att säkerheten är högsta prioritet.

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

NCC:s inköpsfunktion tillsammans med HR-funktionen är ansvariga för att bevaka värnandet av mänskliga rättigheter. För inköpsfunktionen görs detta genom processen för Supply Chain Risk Management (SCRM), där risker identifieras på kategorinivå. Detta riskbaserade arbetssätt möjliggör prioritering av insatser och lägger fokus på de områden där störst påverkan återfinns. Av samma anledning har NCC ett stort fokus på att skapa förståelse för koncernens leverantörskedjor, där ett nära samarbete med direkta leverantörer angående mitigerande åtgärder utgör den största hävstångseffekten.

NCC har också ett antal policyer på plats för att hantera frågor kring arbetstagare i värdekedjan, som följer FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. De centrala dokumenten omfattar:
* Direktiv för regelefterlevnad
* Uppförandekod
* Uppförandekod för leverantörer
* Inköpspolicy
* Inköpsdirektiv

Tillsammans omfattar dessa dokument frågor som rör mänskliga och arbetstagares rättigheter, regelefterlevnad, etiska standarder samt hälsa och säkerhet. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om NCC:s övergripande styrning och policystruktur, se avsnitt GOV-1 på sidorna 49–50. Mer information om styrning kopplat till hantering av förbindelser med leverantörer kan också hittas under avsnitt G1-2 på sidan 96. NCC tillämpar EU:s förenklingsregel och redovisar därför endast grundläggande information i detta avsnitt.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025   92
Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

Åtgärder och resurser med avseende på arbetstagare i värdekedjan

NCC har skapat en medvetenhet kring att merparten av koncernens insatser bör koncentreras nära vår kärna, det vill säga de projekt där omfattning, skala och återställbarhet på påverkan är som störst. Ambitionen är att alla arbetstagare som kommer till NCC:s arbetsplatser behandlas rättvist, med respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, och att arbetet de utför inte innebär risker för deras hälsa, säkerhet eller välmående. Arbete pågår för att öka kompetensen att hantera risker kopplade till intressenter längre bort i vår värdekedja, där transparens och insyn är begränsad.

Sedan 2022 har NCC arbetat med att systematiskt utvärdera resultatet av aktsamhetsprocesserna HRDD (Human Rights Due Diligence) och HRIA (Human Rights Impact Assessment) och adresserat riskområden genom relevanta processer och kommunikationskanaler. Som en del av arbetet med kartläggning av värdekedjan har NCC definierat ett antal råmaterial som är särskilt exponerade för risker kopplat till mänskliga rättigheter och länkat dessa till produkter som köps in av NCC. Dessa inkluderar bland annat gruvrelaterade produkter, oljebaserade produkter, elektronikkomponenter, kemikalier och textilier. Produktion av dessa typer av produkter görs ofta i högriskländer med hänsyn till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Dessa frågor har sedan lyfts inom processen för leverantörsriskhantering, som började implementeras under 2024. Detta är ett system som stöttar i arbetet med att öka den generella transparensen i värdekedjan och att etablera en beredskap för att kunna hantera både affärs- och hållbarhetsrisker.

Som ett resultat av detta arbete har NCC även påbörjat arbete med att se över och utveckla befintliga rutiner för hantering av leverantörsrelationer, i syfte att säkerställa att dessa hanterar frågor kring mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter på ett ansvarsfullt sätt. Arbetet kommer att fortsätta under 2026 och vidare, där processen för Supply Chain Risk Management kommer vidareutvecklas för att öka transparensen i NCC:s leverantörskedjor.

Under 2025 har verktyget Supplier Insight lanserats, som fungerar som ett stödverktyg för att utvärdera nya och befintliga leverantörer baserat på ett antal datapunkter utifrån både ett finansiellt perspektiv samt i relation till social hållbarhet. Verktyget utgör en kompletterande lösning som kommer att stärka NCC:s rutiner för hantering av leverantörsrelationer och kommer att vidareutvecklas under kommande år.

NCC har också introducerat ett kontrollsystem för underentreprenörer, som syftar till att öka vår förståelse för relationer mellan olika underentreprenörer. Detta möjliggör en effektiv kontroll och uppföljning av underentreprenörer. Målet är att kunna säkerställa att underentreprenörer som arbetar på NCC:s siter arbetar under lagliga, stabila och rättvisa villkor och att de möter ställda krav på mänskliga rättigheter och arbetsrättigheter.

Mål och mått relaterade till arbetstagare i värdekedjan

Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen. I samband med detta arbetar NCC även med att utveckla relevanta mätetal inom området för arbetstagare i värdekedjan, med information och data som är både informativ och av god kvalité. Då verktyget Supplier Insight lanserats under senare delen av 2025 har NCC nu förbättrade möjligheter att skapa relevanta mätetal för uppföljning som med fördel även kan användas i hållbarhetsrapporteringssyfte. Arbetet med denna utveckling pågår och kommer att fortsätta under 2026.

Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025   93
Om NCC Finansiell rapport Övrigt Förvaltningsberättelse

G1 – Ansvarsfullt företagande

Bygg- och anläggningssektorn präglas av omfattande leverantörskedjor, komplexa entreprenadstrukturer och samhällsinvesteringar, vilket ställer höga krav på affärsetik och regelefterlevnad.NCC arbetar därför systematiskt för att förebygga korruption, motverka intressekonflikter och säkerställa en hög etisk standard och sund företagskultur.

Underämne	Beskrivning	Påverkan	Finansiell	Var i värdekedjan	Tidshorisont
Företagskultur	Om NCC inte lyckas hålla en hög etisk standard i företagskulturen riskerar det att leda till böter, förlorade affärer och skadat rykte.	Risk	Hela värdekedjan	Medel
Förvaltning av förbindelser med leverantörer	Om processer för hantering av relationer med leverantörer brister kan det innebära finansiella konsekvenser.	Risk	Uppströms, Egen verksamhet	Medel
Korruption och mutor	En bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor och både privata och offentliga kunder leder till ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande.	Potentiell negativ	Hela värdekedjan	Kort och medel	Potentiellt skadat rykte och förlorade affärer samt kostnad för eventuella böter, utredningar och legalt stöd.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till ansvarsfullt företagande

Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades ansvarsfullt företagande som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Frågor rörande allmän affärsetik, anti-korruption, transparens och en välfungerande styrning är av stor betydelse genom hela NCC:s värdekedja, där negativ påverkan såväl som finansiella risker har identifierats.

NCC:s mål är att bedriva en verksamhet med en hög etisk standard och integritet i företagskulturen, vilket minskar risken för oetiskt beteende, brott mot lagar och mänskliga rättigheter. NCC arbetar proaktivt med sin företagskultur för att främja bra affärsetiskt beteende dels genom kommunikation och aktiviteter avseende NCC:s uppförandekod, värderingar och Star behaviors dels genom aktiviteter inom NCC:s program för regelefterlevnad. Allvarliga brott mot lagar och allmän brist på etisk standard i företagskulturen kan utgöra en finansiell risk i form av exempelvis böter, uteslutning från upphandlingar, skadat rykte och förlust av affärer.

NCC:s hantering av och processer för leverantörsrelationer och betalningsrutiner syftar till att stärka en effektiv och välfungerande affärsverksamhet både inom den egna verksamheten och för aktörer uppströms i värdekedjan. Processerna stödjer strategiska mål genom proaktiv kommunikation, utbildning och utvärdering av affärsetiska, sociala och miljömässiga prestationer. I takt med fler krav och regelverk kring ansvar för värdekedjan kan detta område medföra ökade kostnader med anledning av utökade lagkrav vilket resulterar i ökad administration och anpassning av existerande processer och kontroller samt att brott mot de nya regelverken kan leda till böter. Med andra ord kan en bristande hantering av relationer med leverantörer leda till finansiella konsekvenser för NCC.

NCC bedriver verksamhet i en bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor och verksamhet med både privata och offentliga kunder vilket leder till en ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande såväl i vår egen verksamhet som i leverantörskedjan. Risken hanteras och minimeras bland annat genom policyer, utbildning och rutiner för att förebygga och upptäcka korruption.

Styrningsrelaterade upplysningar

Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 94 Förvaltningsberättelse G1-1

Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur

NCC:s uppförandekod definierar NCC:s hållning och policyer avseende områden av relevans för att upprätthålla en hög etisk standard och ansvarsfull företagskultur. NCC:s värderingar, Star behaviors och uppförandekod utgör de vägledande principerna för hur NCC:s anställda och affärspartners förväntas agera och uppträda. Uppförandekoden kompletteras av interna styrdokument som ger mer vägledning inom specifika områden. För mer information kring NCC:s policyer, se avsnitt GOV-1 på sidorna 49–50.

NCC:s program för regelefterlevnad är utformat för att säkerställa att det finns ett gemensamt åtagande på alla nivåer inom företaget om ett ansvarsfullt ledarskap och hög etisk standard i affärsverksamheten. Programmet omfattar riskområdena korruption, konkurrensrätt, bedrägerier, intressekonflikter, dataskydd (personuppgiftsbehandling), mångfald och mänskliga rättigheter. Programmets delar och policyer beskrivs i NCC:s direktiv för regelefterlevnad.

Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret för att utforma programmet avseende riskområdena korruption, konkurrensrätt, bedrägerier, intressekonflikter och dataskydd samt att implementeringen i verksamheten följs upp och rapporteras till Group Compliance Committee (GCC), vd och styrelse. Styrelsen får minst en gång om året en skriftlig Compliance Report med information om utbildnings- och kommunikationsaktiviteter, personuppgiftsincidenter samt analys och uppdatering av ärenden inom visselblåsarfunktionen.

NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för programmets delar avseende värnande av mänskliga rättigheter och mångfald. Vidare är NCC:s inköpsorganisation ansvarig för implementeringen av relevanta delar i programmet för regelefterlevnad avseende leverantörer och underleverantörer. Det operativa arbetet med affärsetik och regelefterlevnad bedrivs i NCC:s affärsområden och koncernfunktioner. Arbetet leds av respektive affärsenhets och koncernfunktions Juridik & Risk team. De ansvariga träffas regelbundet inom Compliance Forum där de utbyter erfarenheter och information. Head of Compliance sammankallar och leder Compliance Forum.

NCC utvärderar programmet för regelefterlevnad genom analys av statistik från visselblåsarfunktionen, resultat från regelbundna medarbetarundersökningar och från internrevisioner.

Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende ansvarsfullt företagande. NCC har undertecknat Förenta nationernas (FN) Global Compact och stödjer de tio principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Därtill är NCC stödmedlem i Institutet Mot Mutor (IMM) och Transparency International Sweden. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy för att motverka korruption och mutor tagits fram. NCC är också medlem i Amfori BSCI (The Business Social Compliance Initiative) och får därigenom tillgång till ytterligare verktyg för att utbilda leverantörer i riskländer. NCC:s egen granskning av leverantörer i riskländer (enligt Amfori BSCI:s definition) kompletteras med att dessa leverantörer integreras i Amfori BSCI:s processer för utbildning och samarbete.

Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV-1 på sidan 50.

Mekanismer för att söka råd och rapportera överträdelser

Medarbetare kan hos närmaste chef, HR, Juridik & Risk, Privacy Navigators samt Compliance be om råd om NCC:s uppförandekod och om hur de bör agera i en given situation eller om hur man rapporterar en potentiell överträdelse.

Alla medarbetare uppmuntras att rapportera misstänkta eller observerade lagbrott och överträdelser av NCC:s uppförandekod via linjeorganisationen, interna supportfunktioner eller NCC:s visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionen inkluderar en visselblåsarlinje som möjliggör anonyma anmälningar via webbplatsen eller telefon på NCC:s lokala språk eller engelska. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s webbplats. Vad gäller missförhållanden eller incidenter inom områdena hälsa & säkerhet, säkerhet, informationssäkerhet och skydd för personuppgifter så har NCC även särskilda rapporteringskanaler.

Interna utredningar och uppföljningar

NCC åtar sig att ha en öppen och transparent kommunikation och alla medarbetare förväntas anmäla misstänkta eller observerade överträdelser av tillämplig lag eller NCC:s uppförandekod. Head of Compliance övervakar den interna utredningsprocessen inom NCC:s visselblåsarfunktion och ansvarar för att säkerställa att alla rapporterade missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram blir bedömda, utredda och åtgärdade på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt.

Ett rapporterat ärende hänvisas, beroende på fråga och plats, till speciellt utsedda personer för utredning. Utredning kommer att ske respektfullt, noggrant, konfidentiellt och med hänsyn till individernas integritet. Från fall till fall, när så är lämpligt, kan även externa resurser behöva anlitas för att ge stöd i utredningen. Incidenter inom områdena hälsa och säkerhet, säkerhet, informationssäkerhet och skydd för personuppgifter kan rapporteras inom särskilda rapporteringskanaler och där ansvar för utredning och åtgärd ligger inom respektive ansvarig funktion.

Minst en gång om året får styrelsen en skriftlig Compliance Report med analys och uppdatering av ärenden inom visselblåsarfunktionen.

NCC har en strikt policy mot repressalier och skyddar personer med arbetsrelation till NCC som anmält missförhållanden via visselblåsarkanalen och där visselblåsaren har skälig anledning att anta att informationen om missförhållanden är sann. NCC erbjuder utbildning och kommunikation om hur man kan rapportera missförhållanden, skydd mot vedergällning samt erfarenheter från avslutade ärenden.

Kommunikation och utbildning

Utbildning och kommunikation är grundläggande delar i NCC:s program för regelefterlevnad. Alla NCC:s nyanställda får ta del av uppförandekoden och andra relevanta policyer under NCC:s introduktionsprocess.

Under året kommunicerades information om uppförandekoden, koncernens policyer och direktiv genom olika kommunikationskanaler, bland annat genom artiklar på NCC:s intranät och på lednings- och gruppmöten. NCC tillhandahåller tre utbildningar som är obligatoriska för alla NCC:s tjänstemän. Dessa tre utbildningar ska vara genomförda inom 30 kalenderdagar från det att personen börjar arbeta på NCC.# Utbildning- Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar NCC 2025 95

Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer

NCC:s leverantörskedja är en central del av koncernens hållbarhetsarbete och avgörande för att upprätthålla ett ansvarsfullt företagande. Samarbetet med leverantörer omfattar tusentals aktörer primärt i Norden men även i resten av Europa och få utanför Europa, vilket kräver tydliga krav, systematisk uppföljning och en nära dialog. Arbetet syftar till att säkerställa att leverantörer agerar i enlighet med tillämpliga lagar, NCC:s uppförandekod för leverantörer, mänskliga rättigheter, miljölagstiftning och bidrar till säkra och etiska arbetsförhållanden i hela värdekedjan.

Genom gemensamma standarder, revisioner och riskbedömningar arbetar NCC för att skapa transparens och minska hållbarhetsrisker kopplade till inköp, entreprenader och materialflöden. Detta avsnitt beskriver de processer och verktyg som används för att hantera leverantörsrelationer, följa upp regelefterlevnad och driva förbättringar i samarbete med affärspartners. För information om betalningsrutiner mot leverantörer, se avsnitt G1-6 på sidan 97.

Ansvarsfulla inköp

NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom vilka NCC köper material och tjänster, direkt eller genom underleverantörer. Leverantörerna finns till största delen i Norden, men också i andra länder såsom Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina. NCC arbetar för att minska det totala antalet leverantörer. En stor del av dessa inköp görs genom långsiktiga avtal. Syftet är att förbättra kontrollen, effektivisera inköpsarbetet, främja hållbarhetsfokuset i värdekedjan samt sänka NCC:s inköpskostnader.

NCC arbetar för att ha en ansvarsfull värdekedja där arbete genomförs på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt som också är i linje med sunda arbetsförhållanden. Arbete pågår även med att se över NCC:s arbetssätt kopplat till hantering av leverantörsrelationer. För mer information, se avsnitt S2 på sidorna 92–93.

Till grund för arbetet med ansvarsfulla inköp ligger koncernens direktiv för regelefterlevnad samt uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer inkluderar riktlinjer för att motverka mutor och korruption, undvika intressekonflikter, efterleva konkurrenslagstiftning, värna om mänskliga rättigheter, främja mångfald och inkludering, ha säkra och hälsosamma arbetsplatser och minska miljöpåverkan samt i övrigt bedriva en verksamhet med hög etisk standard.

På flertalet ramavtalsleverantörer ställs förutom krav på att följa uppförandekoden för leverantörer också kravet att de ska vara certifierade enligt ledningssystemet ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande. Alla större ramavtalsleverantörer utvärderas innan ett samarbete påbörjas. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s uppförandekod för leverantörer, och att leverantörerna arbetar i enlighet med ISO 9001 och ISO 14001, genomför NCC granskningar av ramavtalsleverantörerna. NCC har en särskilt noggrann utvärderingsprocess gentemot leverantörer utanför de nordiska länderna för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter och korruption. Skulle avvikelser och bristande efterlevnad noteras under leverantörsgranskningen ska leverantören vidta korrigerande åtgärder enligt en av NCC godkänd åtgärdsplan. Om åtgärderna inte genomförs, kan samarbetet med leverantören komma att sägas upp. Samtliga utomnordiska materialleverantörer, med avtal som löpte under 2025, har utvärderats initialt innan ett samarbete påbörjades.

För att ytterligare stärka goda affärsrelationer med leverantörer följer NCC branschens tillämpliga standarder för betalningsvillkor, om inte annat reglerats i skriftlig överenskommelse parterna emellan. Utbildningar är även obligatoriska för NCC:s befintliga tjänstemän. Utbildningarnas målgrupp, frekvens och innehåll definieras utifrån en riskbedömning. NCC:s tjänstemän har identifierats som den grupp anställda som är mest riskutsatta avseende korruption och mutor och utbildningen Affärsetik är framtagen för denna grupp. Utbildningarna finns på engelska, norska, danska, svenska och finska. Utbildningen Affärsetik lanserades i slutet av 2023 och innehåller en introduktion till NCC:s uppförandekod, program för regelefterlevnad samt utbildning i antikorruption, intressekonflikter och bekämpning av bedrägerier. Head of Compliance följer upp slutförandet av de obligatoriska utbildningarna och rapporterar resultatet till Compliance Forum, Group Compliance Committee (GCC), koncernledningen och styrelsen.

---

Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 96 Förvaltningsberättelse

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Risker för korruption kan uppstå i relationer mellan NCC och dess affärspartners eller i samband med exempelvis myndighetsutövning. Risk för korruption är dels kopplat till agerande av NCC:s anställda mot till exempel myndighetsutövare, offentliga tjänstemän och privata affärspartners, dels agerande av affärspartners, främst mellanhänder, leverantörer och underleverantörer.

NCC genomför regelbundet riskbedömningar på koncernövergripande nivå där både koncernstab och NCC:s affärsområden värderar och rapporterar risker i verksamheten. Korruption och mutor har identifierats som en risk i vissa delar av verksamheten. NCC:s verksamhet bedrivs visserligen i länder med låg korruptionsrisk enligt Transparency International Corruption Perception Index, men en del av NCC:s leverantörer verkar i länder med högre risk för korruption.

NCC:s uppförandekod, uppförandekod för leverantörer och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om korruption och mutor. Programmet för regelefterlevnad vägleder organisationen via interna styrningsdokument, utbildningar och kommunikation för att säkerställa att NCC har lämpliga rutiner på plats för att förhindra korruption i affärsverksamheten och som ser till att bolaget följer tillämpliga lagar och regelverk. Alla medarbetare uppmuntras att anmäla misstänkta och observerade lagbrott och överträdelser av NCC:s uppförandekod såsom korruption och mutor, inom linjeorganisationen eller via NCC:s visselblåsarlinje. Läs mer om visselblåsarfunktionen i avsnitt G1-1 på sidan 95.

Under året tillhandahöll NCC en koncernövergripande utbildning avseende anti-korruption. Utbildningen är obligatorisk för NCC:s tjänstemän (inklusive koncernledningen), som identifierats som den mest riskutsatta gruppen inom området. Den 31 december var andelen av NCC:s tjänstemän som genomfört utbildningen inom affärsetik följande:

Tjänstemän som genomfört utbildning (%)	2025	2024
Affärsetik (inkl anti-korruption)	98	97

Redovisningsprinciper

Andelen tillsvidareanställda tjänstemän som genomfört utbildningen är beräknat som antalet tillsvidareanställda tjänstemän som slutfört utbildningen i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda tjänstemän vid datumet för avstämningen.

G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor

Som en del av NCC:s arbete för ett ansvarsfullt företagande följs och rapporteras bekräftade fall av korruption och mutor inom koncernen. Syftet är att säkerställa transparens och visa hur NCC och NCC:s anställda efterlever antikorruptionslagar. Rapporteringen omfattar antal fall där domstol under året bekräftat korruption eller mutbrott av NCC eller anställd samt information om fastställda bötesbelopp för NCC under året. Fällande domar som avser tidigare anställd inkluderas inte.

Bekräftade fall av korruption och mutor	2025
Antal fällande domar	0
Bötesbelopp för brott mot lagar om korruption och mutor	0

G1-6 Betalningspraxis

Betalningsrutiner mot leverantörer	2025
Genomsnittlig betalningstid (dagar)	35
Utestående rättsliga förfaranden avseende sena betalningar	2
Standardbetalningsvillkor (dagar)	30
Andel betalningar inom standardbetalningsvillkor (%)	79

NCC tillämpar betalningsvillkor enligt nedan, om inget annat reglerats i skriftlig överenskommelse parterna emellan:
* Sverige: 30 dagar efter mottagen faktura
* Danmark: innevarande månad plus 30 dagar
* Finland: 30 dagar efter mottagen faktura
* Norge: 30 dagar efter fakturadatum

Redovisningsprinciper

Rättsliga förfaranden gällande sena betalningar avser rättsliga fall eller tvister som är utestående vid årets slut. Vid beräkning av betalningstid inkluderas enbart betalda fakturor. Kreditfakturor samt interna fakturor mellan NCC-bolag inkluderas inte. Fakturor med förfallodag på en helgdag men betalningsdatum nästkommande måndag samt fakturor som varit bestridda, reklamerade eller utgjort en tvist inkluderas inte.

---

Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar NCC 2025 97 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport

Område	Upplysningskrav	Titel	Sidnummer
Allmänna upplysningar	BP-1	Allmän grund för utarbetande av hållbarhetsrapporten	47
	BP-2	Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	47
	GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	48
	GOV-2	Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	48
	GOV-3	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	51
	GOV-4	Förklaring och tillbörlig aktsamhet	51
	GOV-5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	51
	SBM-1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	52–53
	SBM-2	Intressenters synpunkter och intressen	54
	SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	55–57
	IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter	58
	IRO-2	Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport	58, 98
E1: Klimatförändringar	E1-1	Omställningsplan för begränsning av

Upplysningskrav	Datapunkt	Referens	Sidnummer
GOV-1	21 c)	Bolagsstyrningsrapport	42–45
GOV-1	22 b)	Bolagsstyrningsrapport	35–38, 41

Hållbarhetsrapport – Index NCC 2025 99 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse IRO-2 Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning

Upplysningskrav	Datapunkt	SFDR	Pillar 3	Benchmark regulation	EU Climate Law	Sidnummer
ESRS 2	GOV-1 21 d)	Könsfördelning i styrelsen				48
ESRS 2	GOV-1 21 e)	Procentandel oberoende styrelseledamöter				48
ESRS 2	GOV-4 30	Redogörelse för due diligence				51
ESRS 2	SBM-1 40 d) i	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen				N/A
ESRS 2	SBM-1 40 d) ii–iv	Inblandning i verksamheter kopplade till produktion av kemikalier, kontroversiella vapen och tobak				N/A
E1-1	14	Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet				68–69
E1-1	16g	Företag som är uteslutna från EU-referens- värdena för anpassning till Parisavtalet				N/A
E1-4	34	Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser				71
E1-5	37	Energiförbrukning och energimix				72
E1-5	40–43	Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan				72
E1-6	53–55	Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp				73
E1-7	56	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter				N/A
E1-9	66	Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker				Infasning
E1-9	66 a)	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk				Infasning
E1-9	66 c)	Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk				Infasning
E1-9	67 c)	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser				Infasning
E1-9	69	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter				Infasning
E2-4	28	Utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark				Ej väsentligt
E3-1; E3-4	9, 13, 14, 28 c), 29	Samtliga upplysningar				Ej väsentligt
E4 SBM-3	16 a) i					Infasning
E4 SBM-3	16 b)					Infasning
E4 SBM-3	16 c)					Infasning
E4-2	24 b) – d)	Policyer kopplade till biologisk mångfald och ekosystem				Infasning
E5-5	37 d)	Ej återvunnet avfall				81
E5-5	39	Farligt avfall och radioaktivt avfall				81

Hållbarhetsrapport – Index Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 100 Förvaltningsberättelse

Upplysningskrav	Datapunkt	SFDR	Pillar 3	Benchmark regulation	EU Climate Law	Sidnummer
S1 SBM-3	14 g), 14 f)	Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete				Ej väsentligt
S1-1	20	Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter i den egna arbetskraften				83
S1-1	21	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konventioner 1-8				83
S1-1	22	Processer och åtgärder för att förhindra människohandel				83
S1-1	23	Strategi för förebyggande av arbetsplats- olyckor eller ett system för att hantera sådana				83
S1-3	32 c)	Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor				84
S1-14	88 b) – c)	Mätetal för hälsa och säkerhet				90
S1-14	88 e)	Mätetal för hälsa och säkerhet				90
S1-16	97 a) – b)	Ojusterad löneklyfta mellan könen, Överdrivet hög VD-lön				91
S1-17	103 a), 104 a)	Incidenter, klagomål och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter				91
S2 SBM-3	11 b)	Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan				Infasning
S2-1	17–18	Policyer för arbetstagare i värdekedjan				Infasning
S2-1	19	Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer				Infasning
S2-1	19	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisa- tionens (ILO) grundläggande konventioner 1-8				Infasning
S2-4	36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja				Infasning
S3-1	16–17	Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter och berörda samhällen				Ej väsentligt
S3-4	36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till berörda samhällen				Ej väsentligt
S4-1	16–17	Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter för konsumenter och slutanvändare				Ej väsentligt
S4-4	35	Människorättsfrågor och människorätts- incidenter kopplade till konsumenter och slutanvändare				Ej väsentligt
G1-1	10 b)	FN:s konvention mot korruption				N/A
G1-1	10 d)	Skydd för visselblåsare				N/A
G1-4	24 a)	Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor				97
G1-4	24 b)	Standarder för bekämpning av korruption och mutor				97

Hållbarhetsrapport – Index Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025 101 Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse Finansiell rapport

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper 111
Not 2 Intäktsredovisning 112
Not 3 Rapportering av rörelsesegment 113
Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 115
Not 5 Avskrivningar 119
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 119
Not 7 Nedskrivningar 119
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag 119
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 119
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter 120
Not 11 Finansnetto 120
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 120
Not 13 Bokslutsdispositioner 120
Not 14 Eget kapital 120
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 121
Not 16 Materiella anläggningstillgångar 123
Not 17 Andelar i koncernföretag 124
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures 124
Not 19 Gemensamma verksamheter 124
Not 20 Finansiella placeringar 125
Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 125
Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar 126
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder 126
Not 24 Omsättningsfastigheter 128
Not 25 Varulager 130
Not 26 Aktiekapital 130
Not 27 Räntebärande skulder 130
Not 28 Övriga avsättningar 131
Not 29 Pensioner 132
Not 30 Övriga skulder 134
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 134
Not 32 Transaktioner med närstående 134
Not 33 Leasing 134
Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 136
Not 35 Kassaflödesanalys 136
Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 138
Not 37 Händelser efter balansdagen 145
Not 38 Disposition av företagets vinst 145
Not 39 Jämförelsestörande poster 145

Koncernens resultaträkning 103
Koncernens rapport över totalresultat 103
Koncernens balansräkning 104
Koncernens förändring i eget kapital 105
Koncernens kassaflödesanalys 106
Moderbolagets resultaträkning 107
Moderbolagets rapport över totalresultat 107
Moderbolagets balansräkning 108
Moderbolagets förändring i eget kapital 109
Moderbolagets kassaflödesanalys 110
Noter 111
Fastställelse 146
Uttalanden
Revisionsberättelse 147
Granskningsberättelse hållbarhetsrapport 152

Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 102 Finansiell rapport

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2025	2024
Nettoomsättning	1, 3, 12, 19	55 717	61 609
Kostnader för produktion	4, 5, 9, 15, 16, 24, 33, 39	–50 245	–56 330
Bruttoresultat		5 472	5 280
Försäljnings- och administrationskostnader	4, 5, 6, 9, 15, 16, 33, 39	–3 494	–3 223
Resultat från försäljning av rörelsefastigheter	16	10	5
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar	7, 15, 16	–15	–27
Resultat från försäljning av koncernföretag	8	20	3
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		–54	–6
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster		1 938	2 032
Jämförelsestörande poster	39	–1 170	–
Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster		768	2 032
Finansiella intäkter	11	78	75
Finansiella kostnader	11	–215	–244
Finansnetto		–137	–169
Resultat efter finansiella poster		630	1 863
Skatt på årets resultat	23, 39	–489	–292
Årets resultat		142	1 571
Hänförs till:
NCC:s aktieägare		142	1 571
Årets resultat		142	1 571

Resultat per aktie, före och efter utspädning	Not	2025	2024
Resultat per aktie, SEK, före jämförelsestörande poster	26	13,89	16,08
Resultat per aktie, SEK, efter jämförelsestörande poster		1,45	16,08
Antal aktier, miljoner	26
Totalt antal utgivna aktier		99,8	99,8
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året		97,8	97,7
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året		97,8	97,7
Antal utestående aktier vid årets slut		97,8	97,8

MSEK	Not	2025	2024
Årets resultat		142	1 571
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	14	–216	95
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		–13	5
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat		1	30
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	23	2	–7
		–225	123
Poster som inte kan omföras till årets resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	29	491	515
Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat	23	–101	–106
		390	409
Årets övrigt totalresultat		164	532
Årets totalresultat		306	2 103
Hänförs till:
NCC:s aktieägare		306	2 103
Årets summa totalresultat		306	2 103

NCC 2025 103

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR	1, 19, 32, 36
Anläggningstillgångar
Goodwill	15	1 858	1 942
Övriga immateriella tillgångar	15	959	731
Nyttjanderättstillgångar	33	1 441	1 396
Rörelsefastigheter	16	907	892
Maskiner och inventarier	16	1 947	2 158
Långfristiga värdepappersinnehav	18, 20	76	88
Långfristiga räntebärande fordringar	22	305	201
Pensionsfordran	29	722	94
Övriga långfristiga fordringar	24	23	–
Uppskjutna skattefordringar	23, 39	418	557
Summa anläggningstillgångar		8 658	8 082
Omsättningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar	33	1	–
Exploateringsfastigheter	24	1 086	1 314
Pågående fastighetsprojekt	24	818	749
Färdigställda fastighetsprojekt	24, 39	6 059	6 302
Andelar i intresseföretag	24	212	238
Varulager	25	1 097	1 052
Skattefordringar		80	42
Kundfordringar	36	8 557	8 322
Upparbetade ej fakturerade intäkter		2 810	837
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1 373	1 096
Kortfristiga räntebärande fordringar		171	138
Övriga fordringar	22	148	368
Kortfristiga placeringar	20	626	576
Likvida medel	35	887	2 910
Summa omsättningstillgångar		21 925	23 945
SUMMA TILLGÅNGAR		30 582	32 026
EGET KAPITAL	1
Aktiekapital	26	867	867
Övrigt tillskjutet kapital		1 844	1 844
Reserver	14	32	258
Balanserat resultat inklusive årets resultat		5 173	5 694
Aktieägarnas kapital		7 917	8 663
Summa eget kapital		7 917	8 663
SKULDER	1, 19, 32, 36
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	27, 33	2 734	3 314
Övriga långfristiga skulder	30	27	17
Uppskjutna skatteskulder	23	1 522	1 165
Övriga avsättningar	28	2 343	2 448
Summa långfristiga skulder		6 627	6 944
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	27, 33	1 143	1 769
Leverantörsskulder		5 019	4 841
Skatteskulder		122	14
Fakturerade ej upparbetade intäkter		4 861	5 226
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	3 757	3 552
Avsättningar	28	6	2
Övriga kortfristiga skulder	30	1 131	1 016
Summa kortfristiga skulder		16 039	16 419
Summa skulder		22 666	23 363
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		30 582	32 026

NCC 2025 104

Koncernens förändring i eget kapital

MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	867	1 844	135	4 477	7 324
Årets resultat	–	–	–	1 571	1 571
Övrigt totalresultat	–	–	123	409	532
Summa totalresultat	–	–	123	1 981	2 103
Prestationsbaserat incitamentsprogram	–	–	–	18	18
Utdelning	–	–	–	–781	–781
Summa transaktioner med koncernens ägare	–	–	–	–764	–764
Utgående eget kapital 2024-12-31	867	1 844	258	5 694	8 663
Årets resultat	–	–	–	142	142
Övrigt totalresultat	–	–	–225	390	164
Summa totalresultat	–	–	–225	531	306
Prestationsbaserat incitamentsprogram	–	–	–	22	22
Utdelning	–	–	–	–1 076	–1 076
Summa transaktioner med koncernens ägare	–	–	–	–1 053	–1 053
Utgående eget kapital 2025-12-31	867	1 844	32	5 173	7 917

NCC 2025 105

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		768	2 032
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
– Avskrivningar	5	1 267	1 271
– Nedskrivningar och återförda nedskrivningar	7	15	27
– Resultat sålda anläggningstillgångar		–36	–60
– Förändringar avsättningar	28	–188	72
– Övrigt	24, 39	797	79
Summa poster som inte ingår i kassaflödet		1 855	1 388
Betalda och erhållna räntor		–116	–250
Betald skatt	16	–103
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet		2 523	3 067
Försäljningar i fastighetsprojekt	24	270	3 599
Investeringar i fastighetsprojekt	24	–875	–1 672
Övriga förändringar i rörelsekapital	35	–6	–356
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		–611	1 571
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 912	4 638
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering materiella anläggningstillgångar	16	–486	–481
Försäljning materiella anläggningstillgångar	16	120	62
Investering finansiella anläggningstillgångar		–115	–36
Försäljning finansiella anläggningstillgångar		82	92
Investering immateriella anläggningstillgångar	15	–362	–285
Försäljning immateriella anläggningstillgångar	15	–	1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–761	–647
Kassaflöde före finansiering		1 151	3 990
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning		–1 076	–781
Upptagna lån	3	1 312
Amortering av lån		–1 266	–1 543
Amortering av leasingskulder	33	–704	–697
Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar		–97	30
Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar		–31	–111
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	35	–3 171	–1 790
Årets kassaflöde		–2 020	2 201
Likvida medel vid årets början		2 910	707
Kursdifferens i likvida medel		–2	2
Likvida medel vid årets slut	35	887	2 910

NCC 2025 106

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2025	2024
Nettoomsättning	1, 32	165	179
Bruttoresultat		165	179
Försäljnings- och administrationskostnader	4, 6, 7	–406	–293
Rörelseresultat		–242	–114
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	7, 8	–89	1 888
Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar		13	14
Resultat från finansiella omsättningstillgångar		14	34
Räntekostnader och liknande resultatposter	10	–7	–22
Resultat efter finansiella poster		–311	1 800
Bokslutsdispositioner	13	188	116
Skatt på årets resultat	23	12	3
Årets resultat		–111	1 920

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2025	2024
Årets resultat	–111	1 920
Årets summa totalresultat	–111	1 920

NCC 2025 107

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR	1, 32, 36
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Rörelsefastigheter		0	0
Summa materiella anläggningstillgångar		0	0
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	17, 21	4 977	5 061
Andra långfristiga värdepappersinnehav		45	45
Uppskjutna skattefordringar	23	48	35
Summa finansiella anläggningstillgångar	21	5 070	5 141
Summa anläggningstillgångar		5 070	5 142
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1	1
Fordringar hos koncernföretag		748	423
Övriga kortfristiga fordringar		4	4
Skattefordringar		7	36
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		11	8
Summa kortfristiga fordringar		770	473
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	35	658	930
Summa omsättningstillgångar		1 428	1 403
SUMMA TILLGÅNGAR		6 498	6 545
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 32, 36
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	26	867	867
Reservfond		174	174
Summa bundet eget kapital		1 041	1 041
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		4 140	3 275
Årets resultat		–111	1 920
Summa fritt eget kapital		4 029	5 194
Summa eget kapital		5 070	6 235
Långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder		7	3
Summa långfristiga skulder		7	3
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		18	14
Skulder till koncernföretag	27	1 277	158
Skatteskulder		40	38
Övriga skulder		19	22
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	67	75
Summa kortfristiga skulder		1 421	307
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		6 498	6 545

NCC 2025 108

Moderbolagets förändring i eget kapital

MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	867	174	2 905	1 133	5 079
Vinstdisposition	–	–	1 133	–1 133	–
Årets resultat	–	–	–	1 920	1 920
Summa totalresultat	–	–	–	1 920	1 920
Prestationsbaserat incitamentsprogram	–	–	18	–	18
Utdelning	–	–	–781	–	–781
Utgående eget kapital 2024-12-31	867	174	3 275	1 920	6 235
Vinstdisposition	–	–	1 920	–1 920	–
Årets resultat	–	–	–	–111	–111
Summa totalresultat	–	–	–	–111	–111
Prestationsbaserat incitamentsprogram	–	–	22	–	22
Utdelning	–	–	–1 076	–	–1 076
Utgående eget kapital 2025-12-31	867	174	4 140	–111	5 070

NCC 2025 109

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–242	–114
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
– Förändringar avsättningar	28	–	–6
– Övrigt		3	0
Summa poster som inte ingår i kassaflödet		3	–6
Betalda och erhållna räntor		13	18
Betald skatt	31	3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet		–194	–99
Övriga förändringar i rörelsekapital	7	–8
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		7	–8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–187	–107
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv dotterföretag / rörelse		–365	–
Försäljning finansiella anläggningstillgångar		13	14
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–352	14
Kassaflöde före finansiering		–539	–93
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning		–1 076	–781
Koncernbidrag netto och erhållna utdelningar	8, 13	1 343	2 021
Upptagna lån		–	320
Amortering av lån		–	–670
Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar		0	1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	35	268	891
Årets kassaflöde		–272	798
Likvida medel vid årets början		930	133
Likvida medel vid

Not 1 Redovisningsprinciper

Grund för rapportens upprättande

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 april 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5 maj 2026.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

De uppskattningar och bedömningar som har gjorts för redovisningsändamål har utgått från vad som är känt vid årsredovisningens avgivande och dessa kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarknaden, då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget.

De områden som innefattar en hög grad av komplexa bedömningar eller områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC anges i respektive not.

Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som tillämpas

Inga förändringar som trädde i kraft 1 januari 2025 har haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som ännu inte börjat tillämpas

NCC arbetar fortsatt med att utreda effekterna av IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements som träder i kraft 1 januari 2027. Upplysningarna förväntas bli alltmer detaljerade i takt med att företagens implementeringsprocess fortskrider.

Moderbolagets redovisning jämfört med koncernredovisningen

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner, vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.

Rådet för finansiell rapportering har medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.

Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens:
* Lånekostnader, se not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
* Dotterföretag, se not 17 Andelar i koncernföretag
* Intresseföretag, se not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
* Samarbetsarrangemang, se not 19 Gemensamma verksamheter
* Inkomstskatter, se not 23, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
* Pensioner, se not 29 Pensioner
* Leasing, se not 33 Leasing
* Finansiella instrument, se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.

Eliminering av transaktioner inom koncernen

Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 32, Transaktioner med närstående.

Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang

Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.

Fastighetsinnehav

NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
* Rörelsefastigheter, som innehas för att användas i den egna verksamheten. Se not 16, Materiella anläggningstillgångar.
* Omsättningsfastigheter, som innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Se not 24, Omsättningsfastigheter.

Jämförelsestörande poster

Från 2025 har NCC infört raden jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom väsentliga tvister samt övriga väsentliga ej återkommande kostnader eller intäkter. Skatt på jämförelsestörande poster och skatteposter som av sig själva klassificeras som jämförelsestörande poster redovisas på raden skatt i koncernens resultaträkning. Poster som redovisats som jämförelsestörande i en period redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuell återföring av dessa poster också redovisas som jämförelsestörande poster. Se not 39 samt Väsentliga händelser efter periodens utgång för mer information.

Klimatförändringar

Åtgärder för riskhantering är integrerade i NCC:s processer för styrning och verksamhetsledning. I NCC:s projekt utgör riskanalysen ett centralt verktyg för en strukturerad och systematisk riskhantering. I riskbedömningarna beaktas relevanta hållbarhetsrelaterade faktorer, såsom prisutveckling, resursanvändning, teknisk utveckling samt åtgärder för att begränsa klimatpåverkan. Antaganden och förutsättningar kan förändras över tid, vilket kan påverka utfallet.

NCC är exponerat för övergångsrisker som främst avser förändrade klimatrelaterade regelverk, koldioxidprissättning, ökade rapporteringskrav samt förändrade kundkrav. Dessa risker kan medföra ökade kostnader och påverkan på intäkter. Riskerna hanteras genom åtgärder för att minska växthusgasutsläpp, effektivare användning av material, energi och bränslen, ökad användning av förnybara och återvunna material samt utveckling av lösningar med lägre klimatpåverkan. Omställningen till fossilfria och elektrifierade lösningar kan innebära ytterligare övergångsrisker avseende ökade kostnader och brist på fossilfria alternativ. NCC följer utvecklingen och arbetar för att ta fram verktyg och metoder som stödjer omställningen.

NCC är även exponerat för fysiska klimatrisker. Akuta fysiska risker, såsom extrema väderhändelser, kan påverka projektgenomförande och leda till akuta skador på tillgångar och projekt och beaktas bland annat genom beredskapsplaner för siter och byggarbetsplatser. Befintliga åtgärder för att motverka kroniska fysiska risker utgörs av tillämpning av gällande byggnormer samt säkerställande av tillgång till intern teknisk kompetens.

Klimatrelaterade risker kan påverka redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar, bland annat avseende nyttjandeperioder, bedömningar av nedskrivningsbehov samt värdering av uppskjutna skattefordringar. För 2025 bedöms klimatförändringarna inte ha haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna eller på de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. För 2026 bedöms risken för betydande justeringar av de finansiella rapporterna hänförliga till klimatrelaterade risker inte vara väsentlig. På längre sikt kan hållbarhetsrelaterade faktorer dock innebära en risk för väsentliga justeringar.

Effekter av ändrade redovisningsprinciper

Inga effekter av ändrade redovisningsprinciper under 2025.

Noter NCC 2025   111 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Not 2 Intäktsredovisning

	NCC Building Nordics	NCC Building Sweden	NCC Infrastructure	NCC Industry	NCC Property Development	Övrigt och elimineringar	Koncernen
Orderstock 31 december 2025	12 800	14 249	16 204	43 253	2 510	– 315	46 079
Varav förväntas intäktsredovisas:
Inom ett år	9 261	8 986	9 449	27 696	1 698	– 35	29 429
Inom två år	1 586	2 951	5 067	9 603	673	– 62	10 215
Längre fram än två år	1 954	2 311	1 689	5 954	139	– 342	6 435
Extern nettoomsättning 2025 1)	17 932	13 008	11 847	42 787	12 131	566	233 55 717
Extern nettoomsättning 2024	17 867	13 439	13 228	44 534	12 157	4 849	70 61 609
Tidpunkt för intäktsredovisning
Över tid (successivt)	x	x	x	x
Vid en tidpunkt				x	x

1) För nettoomsättning per tjänst/produkt se not 3 Rapportering av rörelsesegment.

Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheten redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden. Fakturering sker löpande enligt överenskommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet, där intäkterna redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma kalenderår. En del av NCC Industrys intäkter redovisas vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalt och stenmaterial, något som återspeglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid tillträde) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.

Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheten förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt intäktsföras under det kommande året.För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se Fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen.

Upparbetade ej fakturerade intäkter

Koncernen	2025	2024
Upparbetade intäkter pågående entreprenader	41 052	35 824
Fakturering pågående entreprenader	–40 242	–34 987
Summa	810	837

Fakturerade ej upparbetade intäkter

Koncernen	2025	2024
Förskottsfakturering pågående entreprenader	65 136	64 660
Upparbetade intäkter av de förskottsfakturerade entreprenaderna	–60 275	–59 433
Summa	4 861	5 226

Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 101 327 (95 257) MSEK för 2025 och tidigare. Under 2025 redovisade intäkter som härrör från arbete utfört 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2024 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2025. Under 2025 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp.

Redovisningsprinciper

NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster, vilket sker antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid eller vid en tidpunkt.

NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:
* Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag
* Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
* Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.

Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag

Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:

• Projektintäkt: totala intäkter hänförliga till entreprenaduppdraget. Intäkterna ska vara av sådan karaktär att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av faktiska inbetalningar eller annat vederlag.
• Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten
• Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader

Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt- och kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll SEK i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.

Reservationer görs för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp belastar resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända, se not 28 Övriga avsättningar för mer information.

Avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara. Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår vid en överenskommelse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt.

Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.

Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas:
NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.

Finansiell rapport	År 1	År 2
Vinstavräkning vid färdigställande	0	10
Enligt successiv vinstavräkning	5	5

Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt.

Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling

I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad. I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljning av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnad ett annat.

Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterier inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund.

Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.

Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts. I de fall NCC kvarstår som ägare till en fastighet under en övergångsperiod redovisas fastigheten fortsatt som en omsättningstillgång och NCC erhåller hyresintäkter till dess att fastigheten säljs och överlämnas till en köpare.

Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.

Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Successiv vinstavräkning av projekt

Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av intäkter och kostnader görs minst en gång per kvartal.

Vid bedömning om avtalsändringar relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. I bedömningen ingår även genomgång av risker i projektportföljen relaterat till reserveringar för osäkra kostnadsersättningar. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.

Bedömning av ett kontrakts giltighet baseras på den period under vilken verkställbara rättigheter och skyldigheter finns. Redovisningen baseras på NCC:s bedömning av de avtalsrättsliga förhållandena, inklusive förväntade framtida betalningar och eventuella avsättningar kopplade till dessa. Skadeståndskrav och liknande ersättningsfrågor redovisas först när beslut föreligger eller när en förpliktelse anses sannolik och kan beräknas med rimlig tillförlitlighet. Vid en hävning redovisas inte återstående intäkter och den redovisade kontraktstiden avser endast perioden fram till hävningen.

Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt

Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning.Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnande till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.

Not 3 Rapportering av rörelsesegment

NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån den interna rapporteringen som rörelsesegmenten har identifierats. Samtliga transaktioner mellan de olika rörelsesegmenten sker på marknadsmässiga villkor. I Övrigt och elimineringar ingår NCC:s koncerngemensamma funktioner samt affärsområde NCC Green Industry Transformation. Därutöver ingår internvinster samt övriga koncernjusteringar som främst avser pensioner och leasing. För mer information om våra större projekt samt utvecklingen under året i NCC:s rörelsesegment och affärsområden, se sidorna 23–29.

Koncernen, 2025	NCC Building Nordics	NCC Building Sweden	NCC Infrastructure	NCC Industry	NCC Property Development	Summa rörelse-segment	Övrigt och elimineringar	Koncernen
Orderingång	14 193	11 849	14 065	12 899	–	53 006	–14	52 992
Orderstock	12 800	14 249	16 204	2 510	–	45 763	315	46 079
Extern nettoomsättning	17 932	13 008	11 847	12 131	566	55 485	233	55 717
Intern nettoomsättning	247	373	985	477	11	2 092	–2 092	–
Total nettoomsättning	18 179	13 380	12 832	12 608	577	57 577	–1 859	55 717
Avskrivningar	–343	–118	–76	–564	–11	–1 113	–154	–1 267
Andel i intresseföretags resultat	–1	–	0	1	–53	–54	–	–54
Rörelseresultat	540	473	271	879	–864	1 298	–531	768
Finansnetto								–137
Resultat efter finansiella poster								630
Operativt sysselsatt kapital					3 694			7 215
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %								21,9

Med hänsyn till det förtydligande av upplysningskraven i IFRS 8 avseende angivna belopp som ingår i resultaträkningen per rapporterbart segment samt information om väsentliga intäkts- och kostnadsposter har NCC gjort bedömningen att projekt Korsvägen träffas av upplysningskraven gällande 2025. Orderstocken minskade med cirka 1 Mdr SEK, nettoomsättningen avser endast perioden fram till hävningen, inga återstående intäkter har redovisats. Rörelseresultatet har inte påverkats i och med att resultatet för projektet tagits upp till noll SEK eftersom projektet bedömdes vara svårt att prognosticera.

Koncernen, 2024	NCC Building Nordics	NCC Building Sweden	NCC Infrastructure	NCC Industry	NCC Property Development	Summa rörelse-segment	Övrigt och elimineringar	Koncernen
Orderingång	18 919	11 392	12 239	12 884	–	55 433	–704	54 730
Orderstock	16 824	16 720	14 980	2 281	–	50 805	–81	50 723
Extern nettoomsättning	17 867	13 439	13 228	12 157	4 849	61 540	70	61 609
Intern nettoomsättning	238	445	784	477	4	1 948	–1 948	–
Total nettoomsättning	18 105	13 884	14 012	12 634	4 853	63 488	–1 879	61 609
Avskrivningar	–349	–129	–79	–571	–14	–1 142	–128	–1 271
Andel i intresseföretags resultat	–	–	–	5	–11	–6	–	–6
Rörelseresultat	535	426	30	584	719	2 294	–262	2 032
Finansnetto								–169
Resultat efter finansiella poster								1 863
Operativt sysselsatt kapital						3 844		7 938
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %								14,0

Extern och intern nettoomsättning per produktsegment 2025

	NCC Building Nordics	NCC Building Sweden	NCC Infrastructure	NCC Industry
Väg	1 497	–	–	–
Järnväg	4 639	–	–	–
Energi & Vattenanläggning	5 656	–	–	–
Markarbeten	3 613	–	–	–
Industri	1 381	–	–	–
Kontor	–	2 069	1 540	–
Bostäder	–	674	1 913	–
Renovering/Ombyggn.	–	3 373	2 619	–
Samhällsbyggnader	–	5 458	4 336	–
Asfalt & Beläggning	–	–	–	9 553
Stenmaterial	–	–	–	3 056
Grundläggning	1 144	–	–	–
Övrigt	250	1 807	2 424	–
Summa	18 179	13 380	12 832	12 608

Extern och intern nettoomsättning per produktsegment 2024

	NCC Building Nordics	NCC Building Sweden	NCC Infrastructure	NCC Industry
Väg	1 032	–	–	–
Järnväg	5 071	–	–	–
Energi & Vattenanläggning	5 619	–	–	–
Markarbeten	3 501	–	–	–
Industri	989	–	–	–
Kontor	–	2 040	1 689	–
Bostäder	–	1 913	2 785	–
Renovering/Ombyggn.	–	2 916	2 558	–
Samhällsbyggnader	–	5 108	5 119	–
Asfalt & Beläggning	–	–	–	9 504
Stenmaterial	–	–	–	3 130
Grundläggning	1 260	–	–	–
Övrigt	634	1 907	1 861	–
Summa	18 105	13 884	14 012	12 634

Övrigt och elimineringar

	Extern nettoomsättning	Rörelseresultat
	2025	2024
NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag	233	70
Elimineringar av internvinster	–	–
Övriga koncernjusteringar (avser främst pensioner 1) och leasing)	0	0
Summa	233	70

1) För mer information se not 29 Pensioner.

Geografiska områden

	Orderingång		Orderstock		Nettoomsättning 1)		Anläggningstillgångar 2)
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Sverige	30 608	31 078	27 297	28 357	31 045	36 843	3 539	3 327
Danmark	12 506	12 485	12 576	14 424	13 585	12 989	2 001	2 030
Norge	5 481	7 493	2 334	4 635	7 699	7 793	1 345	1 504
Finland	4 397	3 673	3 873	3 307	3 389	3 985	227	258

1) Avser koncernens totala nettoomsättning.
2) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 33), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.

Not 3 forts. Redovisningsprinciper

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.

Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Medelantal anställda 1)

	2025			2024
	Antal anställda	varav män %	varav kvinnor %	Antal anställda	varav män %	varav kvinnor %
Moderbolaget Sverige	70	42	60	68	43	57
Dotterföretag Sverige	6 591	80	20	6 862	81	19
Norge	1 757	88	12	1 778	89	11
Finland	827	78	22	950	78	22
Danmark	2 187	86	14	2 110	86	14
Övriga länder	8	74	26	8	75	25
Totalt i dotterföretag	11 370	82	18	11 708	83	17
Koncernen totalt	11 440	82	18	11 776	83	17

1) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster.

Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning

	2025		2024
	män, %	kvinnor, %	män, %	kvinnor, %
Styrelse	70	30	70	30
Styrelse av årsstämman valda ledamöter	57	43	57	43
Koncernledningen	50	50	50	50
Koncernledningen, anställd i moderbolaget	50	50	50	50

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare 1) samt övriga anställda

	2025			2024
	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda	Totalt	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda	Totalt
Moderbolaget, Sverige
Löner och andra ersättningar	43	86	129	53	76	129
Sociala kostnader			76			72
– varav pensionskostnad	9	20	29	8	17	25
Förändring pensionsåtagande			1			4
Koncernen
Löner och andra ersättningar	77	9 142	9 219	88	8 964	9 052
– varav tantiem o dyl.	7		22
Sociala kostnader			2 931			2 990
– varav pensionskostnad	14	930	13	1 079
Förändring pensionsåtagande			4			13

1) Ledande befattningshavare avser 6 (6) personer i moderbolaget och 6 (6) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser koncernledningen inklusive vd.

Ledande befattningshavares villkor och ersättningar

Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej. Vd:s lön och andra ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Målnivåer för rörlig ersättning föreslås av Ersättnings- och kompetensutskottet och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.

Fast ersättning för vd
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 960 000 SEK per månad.

Rörlig ersättning
För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2025 maximerad till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i sin helhet är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2025 maximalt 40 eller 50 procent av fast ersättning.

Pensionsvillkor
NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebestämda pensionslösningar vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har pension med en premieram om högst 42 procent av fast avtalad månadslön. Övriga medlemmar i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har kollektivavtalad ITP (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän). ITP 1 tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt. Utöver kollektivavtalad ITP, har medlem i koncernledningen även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. För denna tilläggspension ska definitionen av pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas.Rörlig ersättning och övriga förmåner är pensionsgrundande till de delar som anvisas i lag och kollektivavtal. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. Pensionsåldern för samtliga i koncernledningen är 65 år.

Övriga förmåner

NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 procent av den årliga kontantlönen.

Avgångsvillkor

Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.

Aktierelaterade ersättningar

Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i bolaget. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår nedan. För mer information om villkoren för programmen, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma.

LTI 2022
Inget aktierelaterat incitamentsprogram inrättades 2022, varför någon utskiftning inte har skett under 2025.

LTI 2023
Årsstämman beslöt våren 2023, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2023. Programmet är med undantag för målen, i allt väsentligt likt LTI 2021. Syftet med LTI 2023 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2023 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3–6 prestationsaktier.

LTI 2024
Årsstämman beslöt våren 2024, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2024. Programmet är i allt väsentligt likt LTI 2023. Syftet med LTI 2024 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2024 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 2–5 prestationsaktier.

LTI 2025
Årsstämman beslöt våren 2025, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2025. Programmet är i allt väsentligt likt LTI 2024. Syftet med LTI 2025 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2025 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 2–5 prestationsaktier.

För mer information om respektive program, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma.

Kostnader

Tabellen specificerar den totala kostnaden, inklusive kostnader för sociala avgifter, per LTI-program baserat på antagandet om maximalt utfall vid tidpunkten för kallelsen till respektive årsstämma. För mer information om respektive program, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma.

LTI-program	Kostnader inkl. sociala avgifter MSEK
2025	58,5
2024	55,9
2023	87,8

Återköp av egna aktier
Något återköp av egna aktier med anledning av LTI-programmen gjordes inte under 2025.

Överlåtelse av egna aktier
Ingen överlåtelse av egna aktier med anledning av LTI-programmen skedde under 2025.

---

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2025

TSEK	Grundlön 1) 2)	Rörlig ersättning 3)	Aktierelaterad ersättning 4)	Övriga förmåner	Pensions- kostnad	Pensions- åtagande
Styrelsens ordförande
Alf Göransson	1 852	-	-	-	-	-
Övriga styrelseledamöter
Ida Aall Gram	678	-	-	-	-	-
Simon de Château	549	-	-	-	-	-
Cecilia Fasth	600	-	-	-	-	-
Mats Jönsson	678	-	-	-	-	-
Daniel Kjørberg Siraj	729	-	-	-	-	-
Birgit Nørgaard	728	-	-	-	-	-
Summa styrelsen	5 814	-	-	-	-	-
Vd Tomas Carlsson	11 556	1 728	3 085	218	4 838	3 937
Övriga ledande befattningshavare 5)	17 383	1 410	1 425	410	3 888	15 121
Summa ledande befattningshavare moderbolaget	28 939	3 138	4 510	628	8 726	19 058
Summa moderbolaget	34 753	3 138	4 510	628	8 726	19 058
Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6)	26 035	3 564	3 348	708	5 749	30 091
Totalt ledande befattningshavare	60 788	6 701	7 858	1 336	14 476	49 149

1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, och i förekommande fall arbetstidsförkortning och avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2024 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2025.
3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp. Verksamhetsåret 2025 fattade styrelsen ett beslut om en diskretionär rörlig ersättning.
4) Belopp avser avsatt för de pågående LTI-programmen 2023, 2024 och 2025.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 6 befattningar för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation.

---

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2024

TSEK	Grundlön 1) 2)	Rörlig ersättning 3)	Aktierelaterad ersättning 4)	Övriga förmåner	Pensions- kostnad	Pensions- åtagande
Styrelsens ordförande
Alf Göransson	1 760	-	-	-	-	-
Övriga styrelseledamöter
Ida Aall Gram	495	-	-	-	-	-
Simon de Château	526	-	-	-	-	-
Cecilia Fasth	564	-	-	-	-	-
Mats Jönsson	651	-	-	-	-	-
Daniel Kjørberg Siraj	683	-	-	-	-	-
Angela Langemar Olsson	169	-	-	-	-	-
Birgit Nørgaard	689	-	-	-	-	-
Summa styrelsen	5 536	-	-	-	-	-
Vd Tomas Carlsson	12 103	8 280	2 523	221	4 637	3 292
Övriga ledande befattningshavare 5)	16 575	6 010	1 393	390	2 990	14 384
Summa ledande befattningshavare moderbolaget	28 678	14 290	3 916	611	7 627	17 676
Summa moderbolaget	34 214	14 290	3 916	611	7 627	17 676
Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6)	24 853	7 964	1 857	619	5 582	27 421
Totalt ledande befattningshavare	59 067	22 254	5 773	1 230	13 208	45 097

1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, och i förekommande fall arbetstidsförkortning och avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2023 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2024. Vid årsstämman 9 april 2024 avgick Angela langemar Olsson och Ida Aall Gram tillträdde.
3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp.
4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2021 samt pågående LTI-program 2023 och 2024.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 6 befattningar för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation.

---

Aktierätter

	Koncernen Antal Aktierätter	Moderbolaget Antal Aktierätter
Utestående vid periodens början	743 027	177 482
Tilldelade under perioden	166 973	46 872
Överfört från/till koncernbolag	-	2 099
Förverkade under perioden	-24 949	-9 955
Utestående vid periodens utgång	885 051	216 498
Inlösningsbara vid periodens slut	0	0

Samtliga aktierätter har lösenpris noll SEK. Utestående aktierätter har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år.| Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar | 2025 | | 2024 | |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget |
| Aktierätter | 22 | 5 | 18 | 5 |
| Sociala kostnader | 13 | 5 | 8 | 3 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | 35 | 10 | 25 | 7 |

Verkligt värde och antaganden för aktierätter

	LTI 2023		LTI 2024		LTI 2025
	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK	25 128	5 790	10 592	2 646	4 094	1 149
Aktiepris, SEK	79,25	79,25	114,95	114,95	167,00	167,00
Lösenpris, SEK	0	0	0	0	0	0
Aktierätternas löptid, år	0,5	0,5	1,5	1,5	2,5	2,5
Riskfri ränta, %	3,50	3,50	2,43	2,43	2,05	2,05

Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.

Redovisningsprinciper

Aktierelaterad ersättning
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av. Det verkliga värdet är baserat på genomsnittlig aktiekurs de nästkommande tio dagarna efter årsstämman aktuellt år. Justering sker även löpande för de aktierätter som inte förväntas tjänas in, detta innebär att den slutliga uppfyllandegraden uppskattas kvartalsvis och det verkliga värdet justeras därefter. Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.

När reglering av aktierätter sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle. För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.

Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

---

Not 5 Avskrivningar

Koncernen	2025	2024
Immateriella tillgångar	–109	–73
Rörelsefastigheter	–38	–44
Rörelsefastigheter, nyttjanderättstillgångar	–246	–272
Maskiner och inventarier	–468	–523
Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar	–406	–359
Summa avskrivningar	–1 267	–1 271

Redovisningsprinciper

Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.

Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:

Immateriella anläggningstillgångar
Nyttjanderätter	I takt med konstaterad substans värdeminskning
Programvaror	10–33 procent
Andra immateriella tillgångar	10–33 procent
Materiella anläggningstillgångar
Rörelsefastigheter	1,4–10 procent
Markanläggningar	3,7–5 procent
Materialtäkter	I takt med konstaterad substans värdeminskning
Inredning i förhyrda lokaler	14–20 procent
Maskiner och inventarier, nyttjanderätter	5–33 procent

---

Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag

	Koncernen		Moderbolaget
Revisionsföretag ÖPwC	2025	2024	2025	2024
Revisionsuppdrag	32	25	11	7
Revision utöver revisionsuppdraget	1	1	0	0
Skattekonsultationer	–	–	–	–
Övriga tjänster	1	1	0	–
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	–	0	–	–
Revision utöver revisionsuppdraget	–	–	–	–
Skattekonsultationer	–	–	–	–
Övriga tjänster	–	–	–	–
Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag	33	26	11	7

Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPwC) har under 2025 tillhandahållit icke-revisionstjänster om cirka 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och liknande frågor, men inga värderingstjänster. Revisionsuppdrag uppgår till 32 MSEK varav 19 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. ÖPwC har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

---

Not 7 Nedskrivningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2025	2024	2025	2024
Nedskrivningar av andelar i dotterföretag
Aktier i dotterföretag	–	–	–1 316	–
Summa nedskrivning av andelar i dotterföretag	–	–	–1 316	–
Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	1	–1	–	–
Övriga immateriella tillgångar	–16	–27	–	–
Summa nedskrivningar och återförda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar	–15	–27	–	–
Summa nedskrivningar	–15	–27	–1 316	–

Redovisningsprinciper

NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.

---

Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag

	Koncernen		Moderbolaget
	2025	2024	2025	2024
Utdelning	–	–	1 227	1 888
Realisationsresultat vid försäljning	20	3	–	–
Nedskrivningar	–	–	–1 316	–
Summa	20	3	–89	1 888

---

Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen	2025	2024
Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter	–40 351	–46 144
Lagerförändringar	45	–68
Personalkostnader	–12 150	–12 042
Avskrivningar	–1 267	–1 271
Nedskrivningar	–15	–27
Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader före jämförelsestörande poster	–53 739	–59 552
Jämförelsestörande poster	–1 170	–
Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader efter jämförelsestörande poster	–54 909	–59 552

---

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

Moderbolaget	2025	2024
Räntekostnader koncernföretag	–1	–16
Finansiell del av pensionskostnad	–6	–6
Summa	–7	–22

Redovisningsprinciper

I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.

---

Not 11 Finansnetto

Koncernen	2025	2024
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde	25	17
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	8	12
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	17	11
Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde	27	33
Netto valutakursförändringar	–1	0
Övriga finansiella intäkter	2	1
Finansiella intäkter	78	75
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–196	–224
Övriga finansiella kostnader	–19	–21
Finansiella kostnader 1)	–215	–244
Finansnetto	–137	–169
Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik	10	29

1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om aktiverade räntor.

---

Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen

2025 valutakurser	Koncernen
	2024 1)	2025	Valutaeffekt
Nettoomsättning	56 600	55 717	–883
Rörelseresultat	851	768	–84
Resultat efter finansiella poster	707	630	–77
Årets resultat	203	142	–62

1) 2025 års siffror omräknade till 2024 års kurser.

		Genomsnittskurs jan–dec		Balansdagskurs 31 dec
Land	Valuta	2025	2024	2025	2024
Danmark	100 DKK	148,29	153,27	144,82	153,99
Euroland	1 EUR	11,07	11,43	10,82	11,49
Norge	100 NOK	94,45	98,33	91,47	96,85

---

Not 13 Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner Moderbolaget	2025	2024
Erhållna koncernbidrag	610	267
Lämnade koncernbidrag	–422	–151
Summa	188	116

---

Not 14 Eget kapital

Specifikation av posten reserver i eget kapital

Koncernen	2025	2024
Omräkningsreserv
Ingående omräkningsreserv	264	169
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	–216	95
Utgående omräkningsreserv	48	264
Säkringsreserv
Ingående säkringsreserv	–7	–35
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	–13	5
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat	1	30
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	2	–7
Utgående säkringsreserv	–16	–7
Omvärderingsreserv
Ingående omvärderingsreserv	0	0
Utgående omvärderingsreserv	0	0
Summa reserver
Ingående reserver	258	135
Årets förändring av reserver:
– Omräkningsreserv	–216	95
– Säkringsreserv	–9	28
Utgående reserver	32	258

Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK.

Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omvärderingsreserv
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.# Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen

Övriga förvärvade immateriella tillgångar 2025

	Goodwill	Nyttjanderätter	Aktiverade utvecklingsutgifter	Övrigt	Summa övriga
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	2 175	236	847	189	1 272
Investeringar	–	45	257	56	358
Avyttringar och utrangeringar	–	–1	–	–29	–30
Omklassificeringar	–	4	–	–	4
Årets omräkningsdifferens	–87	–8	0	–12	–21
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	2 087	276	1 104	204	1 584
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	0	–124	–209	–165	–499
Avyttringar och utrangeringar	–	1	–	29	30
Årets omräkningsdifferens	–	4	–	8	12
Årets avskrivning enligt plan	–	–7	–89	–14	–109
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	0	–126	–298	–142	–567
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–232	–16	–27	–	–42
Årets omräkningsdifferens	3	–	–	1	1
Årets nedskrivningar	–	–	0	–16	–16
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–229	–16	–27	–16	–58
Restvärde vid årets början	1 942	96	611	24	731
Restvärde vid årets slut	1 858	134	778	47	959

Övriga förvärvade immateriella tillgångar 2024

	Goodwill	Nyttjanderätter	Aktiverade utvecklingsutgifter	Övrigt	Summa övriga
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	2 142	236	696	176	1 108
Investeringar	–	4	272	10	286
Avyttringar och utrangeringar	–	–1	–122	–	–123
Omklassificeringar	3	–4	–	–	–4
Årets omräkningsdifferens	30	1	0	3	5
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	2 175	236	847	189	1 272
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–	–122	–272	–154	–547
Avyttringar och utrangeringar	–	1	120	–	121
Omklassificeringar	–	3	–	–	3
Årets omräkningsdifferens	–	–1	–	–3	–4
Årets avskrivning enligt plan	–	–6	–58	–8	–73
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–	–124	–209	–165	–499
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–228	–16	–	–	–16
Årets omräkningsdifferens	–4	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–27	–	–27
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–232	–16	–27	–	–42
Restvärde vid årets början	1 913	98	425	22	545
Restvärde vid årets slut	1 942	96	611	24	731

Goodwill per rörelsesegment

Rörelsesegment	2025	2024
NCC Infrastructure	266	272
NCC Building Nordics	306	324
NCC Building Sweden	233	233
NCC Industry	1 053	1 113
Totalt NCC koncernen	1 858	1 942

Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter

Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För NCC är detta affärsområdesnivå, vilket motsvarar segmentnivå. För NCC är det därmed affärsområdesnivån som är den lägsta nivå där det finns fullständig finansiell information. Vissa anpassningar och omräkningar utifrån koncernens redovisningsprinciper, såsom IFRS 16 leasing och IAS 19 pensioner, upprättas på affärsområdesnivå. Därmed är affärsområdet den lägsta nivå som ger möjlighet till en komplett balans- och resultaträkning som innehåller samtliga tillgångar och skulder utifrån IFRS krav och rekommendationer. Affärsområden utgör därmed NCC:s kassagenererande enheter.

Utöver ovan är det affärsområdet som bedriver affärsverksamhet och vars rörelseresultat regelbundet granskas av NCC:s högsta beslutsfattare. Bland annat finns separat finansiell information om affärsområdet som delges marknaden. NCC:s ledning fattar beslut baserat på denna specifika fristående finansiella information och den utgör därmed en grund för styrningen. Med beaktande av ovan finns det ej oberoende kassaflöden som är hänförliga till enskilda länder eller bolag som kan användas för nedskrivningsbedömning av koncernens tillgångar då kassaflödena är integrerade på affärsområdesnivå.

Nedskrivningsprövningen görs utifrån affärsområdenas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräkningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen som bedöms vara den bästa information som finns tillgänglig vid prövningstillfället.

Väsentliga antaganden:

• Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där NCC verkar.
• Rörelsemarginal: Antagandet om prognostiserad rörelsemarginal baseras på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter och annan extern tillgänglig information
• Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med föregående år, med en tillväxttakt lika med den långsiktigt uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov.

Vid en förändring av –0,5 procent av rörelsemarginalen under prognosperioden 2026–2029 eller en förändring av +0,5 procent på WACC identifierades inget nedskrivningsbehov. Inga andra rimliga förändringar av väsentliga antaganden har heller medfört något nedskrivningsbehov för något affärsområde.

Vägd kapitalkostnad, WACC

Beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en planerad långsiktig marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Den vägda kapitalkostnaden efter skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följande: NCC Infrastructure: 9,3 (9,2), NCC Building Nordics 9,9 (9,7), NCC Building Sweden 8,9 (8,9) och NCC Industry 7,2 (7,2). För NCC Industry är den vägda kapitalkostnaden lägre än för övriga affärsområden till följd av en annan kapitalstruktur. Av NCC Industrys tillgångar uppskattas cirka 40 procent vara belåningsbara vilket möjliggör en högre grad av skuldsättning än för övriga affärsområden och därmed reduceras kapitalkostnaden. Beräkningarna är iterativa och förutsättningarna prövas årligen. I NCC Infrastructure, NCC Building Nordics och NCC Building Sweden finns i princip inga belåningsbara tillgångar, deras operativa sysselsatta kapital är negativt.

Nedskrivning och riskanalys

Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2026–2029. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar cirka 2 procent för samtliga affärsområden. Förväntad prognostiserad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Inget nedskrivningsbehov identifierades.

Övriga immateriella tillgångar

NCC har främst två typer av övriga immateriella tillgångar: nyttjanderätter att utnyttja grus- och bergtäkter samt aktiverade utgifter för datasystem, programvaror och licenser. I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.

Redovisningsprinciper

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en immateriell tillgång samt utgifter för löpande underhåll och modifieringar av existerande produkter, processer och system kostnadsförs löpande.

Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.

Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal utan av IAS 38 Immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt, från tidpunkten när tillgången är tillgänglig för användning. Nyttjandeperioden kan variera.

Bedömda nyttjandeperioder:
* aktiverade utvecklingsutgifter 3–10 år
* nyttjanderätter 3–25 år
* övriga 3–5 år
Se även not 5 Avskrivningar.

Nedskrivningar

NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde av goodwill. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas.

Investeringar inom IT prövas individuellt och NCC har vid årets slut gjort en bedömning att vissa system eller delar av system är att betrakta som en immateriell tillgång. Begreppet kontroll är centralt i bedömningen och vissa avtal med leverantörer har utformats för att säkerställa att NCC har avtalsenlig rätt att ta programvaran i besittning. NCC har gjort en analys som visar att det även skulle vara praktiskt genomförbart. NCC gör bedömningen att det inte skulle innebära en försämring av väsentliga funktioner i programvaran och det skulle inte heller innebära betydande kostnader. Det skulle vara genomförbart att drifta programvaran på egen hand eller hos en annan tredje part. NCC anser därmed att det finns stöd för att aktivera de kostnader som skapar en separat identifierbar resurs som kontrolleras av koncernen. Utgifter som inte uppfyller dessa kriterier kostnadsförs.Varje investering prövas även var för sig utifrån kriterierna enligt IAS 38 Immateriella tillgångar. NCC har gjort bedömningen att investeringarna kommer att generera framtida ekonomiska fördelar i och med att den tekniska utvecklingen möjliggör en användning av systemen som väsentligt överträffar befintliga system. Uppsatta projektorganisationer styrker koncernens avsikt, förmåga och möjlighet att färdigställa systemen. Den ekonomiska uppföljningen av investeringarna sker separat och är nedbruten för att effektivt kunna analysera nedlagda kostnader. I fall tänkta fördelar inte uppnås kan det påverka redovisningen framöver.

Nyttjandetiden avspeglar den förväntade perioden tillgången kommer generera ekonomiska fördelar. Väsentliga investeringar som utgör en central och nödvändig del i NCC:s teknologiska ekosystem bedöms ha en livscykel uppemot tio år. En nyttjandeperiod uppemot tio år bedöms återspegla den ekonomiska nyttan då det även möjliggör anpassning till framtida affärsbehov.

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen 2025

	Rörelsefastigheter	Maskiner och inventarier	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 634	7 333	8 968
Investeringar	67	429	495
Avyttringar och utrangeringar	–12	–430	–441
Omklassificeringar	–101	–85	–185
Årets omräkningsdifferens	–48	–201	–249
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 540	7 047	8 587
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början	–743	–5 176	–5 919
Investeringar	–	–2	–2
Avyttringar och utrangeringar	9	343	352
Omklassificeringar	120	63	183
Årets omräkningsdifferens	20	141	160
Återförda nedskrivningar	–	1	1
Årets avskrivningar	–38	–468	–506
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 1)	–633	–5 100	–5 733
Restvärde vid årets början	892	2 157	3 049
Restvärde vid årets slut	907	1 947	2 854

1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –25 –1 –26

Koncernen 2024

	Rörelsefastigheter	Maskiner och inventarier	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 574	7 276	8 849
Investeringar	44	435	479
Avyttringar och utrangeringar	–22	–388	–409
Omklassificeringar	19	–17	2
Årets omräkningsdifferens	19	28	47
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 634	7 333	8 968
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början	–707	–4 967	–5 674
Avyttringar och utrangeringar	16	333	349
Omklassificeringar	0	1	1
Årets omräkningsdifferens	–8	–19	–27
Årets nedskrivningar	–	–2	–2
Årets avskrivningar	–44	–523	–567
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 1)	–743	–5 176	–5 919
Restvärde vid årets början	867	2 310	3 177
Restvärde vid årets slut	892	2 158	3 049

1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –47 –22 –70

Redovisningsprinciper

Rörelsefastigheter
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.

Maskiner och inventarier
Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter som direkt kan hänföras till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet för anskaffningen. För samtliga avskrivningstider se not 5.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och att tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av underhåll av en materiell anläggningstillgång redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Not 17 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget

Namn, Organisationsnummer, Säte	Kapitalandel, %	Antal andelar 2)	Redovisat värde 2025	Redovisat värde 2024
Fastighetsföretag:
NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna	100	1 968	966	968
Summa andelar fastighetsföretag			968	966
Övriga företag:
NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark	100	400	142	139
NCC Norge AS, 911 274 426, Norge	100	17 500	1 584	1 683
NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna	100	500	434	427
NCC Försäkringsaktiebolag (publ), 516401-8151, Solna	100	500	78	78
NCC International AB, 556033-5100, Solna	100	1 000	4	4
NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna	100	2	7	7
NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland	100	5	98	96
NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna	100	275	1 647	1 645
NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna	100	120	16	16
Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm	100	50	–	–
Summa andelar övriga företag			4 009	4 095
Summa andelar i koncernföretag			4 977	5 061

1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.

NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 115 (126) stycken.

Redovisningsprinciper

Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.

Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures

Koncernen

Namn, Organisationsnummer, Säte	Kapitalandel, % 1)	Antal andelar 2)	Redovisat värde 2025	Redovisat värde 2024
Hercules-Trevi Foundations AB, 556185-3788, Solna 3)	–	–	–	1
Falukrossen KB, 916465-1037, Falun	50	0	3	0
Oraser AB, 556293-2722, Stockholm	50	1	5	5
Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Vedbæk Danmark 3)	–	–	–	12
Övriga NCC-ägda intressebolag 5 (7) st	–	0	0	0
Summa			8	19

1) Ägarandelen överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Avyttrade under 2025

Redovisningsprinciper

Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.

Not 19 Gemensamma verksamheter

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder. Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.

Koncernen	2025	2024
Intäkter	1 100	1 420
Kostnader	–1 165	–1 368
Resultat	–65	52
Anläggningstillgångar	21	31
Omsättningstillgångar	796	668
Summa tillgångar	817	699
Långfristiga skulder	47	64
Kortfristiga skulder	359	346
Summa skulder	406	410
Nettotillgångar	412	289

Not 20 Finansiella placeringar

Koncernen	2025	2024
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument
Ej börsnoterade värdepapper	68	68
Summa	68	68
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kortfristiga placeringar	563	506
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Kortfristiga placeringar	63	70
Summa	626	576

Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan 0,5 (0,5) procent och 3,5 (3,0) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 11 månader och 3 år. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.

Förteckning över gemensamma verksamheter

Koncernen	Ägd andel, %
Arandur OY	33
HB NCC-DPR Data Centre Contractors	50
HNB Fjernvarme I/S	70
Konsortiet VCR I/S	46
Konsortium NCC – Brøndum I/S	70
Koy Polaristontti 2	50
Koy Polaristontti 3	50
Miljöfabriken 2000 AB	50
Milman Miljömudring	50
NCC SMET Kalvebod Konsortiet I/S	77
NCC W&F West Link Contr HB	60
NCC_OHL Lund Arlöv HB	50
Polaris Business Park OY	50
Vandlinjen Entreprise Konsortium, VEK I/S	50

Redovisningsprinciper

Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden.För information om joint ventures, se not 18, Investeringar i intresse företag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär.

Viktiga uppskattningar och bedömningar NCC W&F West Link Contr HB

Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Bedömning av ett kontrakts giltighet baseras på den period under vilken verk- ställbara rättigheter och skyldigheter finns. Redovisningen baseras på NCC:s bedömning av de avtalsrättsliga förhållandena, inklusive förväntade framtida betalningar och eventuella avsättningar kopplade till dessa. Skadeståndskrav och liknande ersättningsfrågor redovisas först när beslut föreligger eller när en förpliktelse anses sannolik och kan beräknas med rimlig tillförlitlighet.

Not 21 Finansiella anläggningstillgångar

Moderbolaget, 2025	Andelar koncernföretag	Andra långfristiga värdepapper	Andra långfristiga fordringar 1)	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	7 274	45	35	7 354
Tillkommande tillgångar	1 232	–	13	1 244
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	8 506	45	48	8 599
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–2 213	–	–	–2 213
Årets nedskrivningar	–1 316	–	–	–1 316
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–3 529	–	–	–3 529
Restvärde vid årets slut	4 977	45	48	5 070

Moderbolaget, 2024	Andelar koncernföretag	Andra långfristiga värdepapper	Andra långfristiga fordringar 1)	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	7 261	45	33	7 338
Tillkommande tillgångar	13	–	3	16
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	7 274	45	35	7 354
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–2 213	–	–	–2 213
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–2 213	–	–	–2 213
Restvärde vid årets slut	5 061	45	35	5 141

1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.

Redovisningsprinciper
I moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.

Not 19 forts.
I koncernens finansiella rapporter per 31 december 2025 ingår därmed koncer- nens ägarandel i NCC W&F West Link Contr HB nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder fram till hävningen. I och med att projekt Korsvägen bedömdes ha en hög grad av osäkerhet tillämpade NCC från start principen att endast intäktsföra i nivå med upparbetade kostnader. Inga återstående intäkter har redovisats. Efter hävningen av projektet har avvecklingskostnader kostnadsförts. NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som upp- stått för WLC och NCC till följd av Trafik verkets beslut. För mer information, se Väsentliga händelser under året.

Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar

Koncernen	2025	2024
Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, ingående balans	201	204
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	11	6
Räntebärande värdepapper 1)	19	–9
Övriga långfristiga räntebärande fordringar	74	0
Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, utgående balans	305	201

1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar.

NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag, måste i egenskap av försäk- ringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2025 och 2024 har dessa krav uppfyllts. Dessa placerings- tillgångar avser räntebärande värdepapper enligt tabellen.

Långfristiga räntebärande fordringar avseende pensioner redovisas i balans- räkningen under Pensionsfordran .

Koncernen	2025	2024
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	5	7
Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt	5	14
Förskott till leverantörer	0	1
Derivat som innehas för säkring	3	12
Övriga kortfristiga fordringar	135	334
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar	148	368

Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2025	2024	2025	2024
Skatt på årets resultat
Aktuell skattekostnad	–97	–119	–1	–
Uppskjuten skatte intäkt/ kostnad	–392	–172	13	3
Totalt redovisad skatt på årets resultat	–489	–292	12	3

Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat	2025	2024
Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar	2	–7
Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–101	–106
Summa	–99	–113

(Tabell för Effektiv skatt nedan)

	Koncernen 2025		Koncernen 2024		Moderbolaget 2025		Moderbolaget 2024
Effektiv skatt	Skatt, %	Resultat	Skatt, %	Resultat	Skatt, %	Resultat	Skatt, %	Resultat
Resultat före skatt		630		1 863		–123		1 917
Skatt enligt gällande skattesats i Sverige	–21	–130	–21	–384	–21	25	–21	–395
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag	–3	–16	–1	–12	–	–	–	–
Andra icke avdragsgilla kostnader	–5	–30	–1	–11	220	–271	0	0
Ej skattepliktiga intäkter	2	13	9	172	–208	256	21	392
Skatteeffekt till följd av årets ej aktiverade underskottsavdrag	–1	–4	–2	–43	–	–	–	–
Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	0	0	1	11	–	–	–	–
Skatteeffekt till följd av förändrad värdering av underskottsavdrag	–44	–280	–	–	–	–	–	–
Skatteeffekt till följd av begränsningsregel avseende ränteavdrag	–5	–31	–1	–22	–2	3	0	4
Skatt hänförlig till tidigare år	–1	–4	0	–4	1	–1	–	–
Övrigt	–1	–7	0	0	–1	0	0	3
Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt	–78	–488	–16	–292	–9	11	0	3

Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. Den effektiva skattesatsen uppgår till 78 procent, skillnaden mellan svensk inkomstskattesats på 20,6 procent förklaras huvudsakligen av nedskrivningen av uppskjuten skattefordran hänförlig till den norska verksamheten.

NCC följer OECD:s modellregler för Pelare 2, vilket innebär att företaget omfattas av internationella skatteregler för att säkerställa rättvis beskattning. NCC tillämpar undantaget från att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som är relaterade till inkomstskatter från Pelare 2. NCC tillämpar också i möjligaste mån de tillfälliga lättnadsreglerna. Med anledning av att affärsområdet Property Development genomför aktie- försäljningar, upprättar NCC GloBE-beräkningar (Global Anti-Base Erosion) i de länder där skattefria aktieförsäljningar genomförs för att fastställa den effektiva skattesatsen. För 2025 blev resultatet av denna beräkning att den effektiva skattesatsen i Sverige översteg 15 procent, vilket innebär att NCC uppfyller de internationella kraven för rättvis beskattning .

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Ingående bokfört värde	–607	–305	35	33
Försäljning / fusion av dotterföretag	–17	2	–	–
Skatteposter hänförliga till kassa- flödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat	2	–7	–	–
Redovisad skatt på årets resultat	–392	–172	13	3
Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresultat	–101	–106	–	–
Omräkningsdifferenser	9	–19	–	–
Övrigt	1	0	–	–
Utgående bokfört värde	–1 104	–607	48	35

(Tabellerna för "Förändring av uppskjuten skatt per kategori" följer nedan)

Koncernen 2025	Ingående värde	Försäljning/ fusion	Redov. skatt	Omklassif.	Skattepost kassaflöde	Skattepost pension	Omräkn. differens	Övrigt	Utgående värde
Materiella anläggningstillgångar	71	–4	27	1	–	–	–3	0	91
Nyttjanderättstillgångar	–321	–	–17	–	–	–	8	–	–330
Finansiella anläggningstillgångar	13	–	11	0	–	–	–1	–	23
Ej avslutade projekt	–1 264	–	–143	–1	–	–	39	0	–1 368
Exploateringsfastigheter	–8	–	101	0	–	–	–2	1	92
Obeskattade reserver	–216	0	–77	0	–	–	–2	0	–295
Avsättningar	238	–	–47	0	–	–101	–4	130	215
Leasingskulder	350	–	19	0	–	–	–8	–	362
Personalförmåner/Pensionsavsättningar	–19	–	–	–	–	–	–	–130	–149
Underskottsavdrag 1)	501	–13	–282	4	–	–	–17	0	193
Övrigt	47	0	17	–5	2	–	0	0	62
Summa	–607	–17	–392	0	2	–101	9	1	–1 104

Koncernen 2024	Ingående värde	Försäljning/ fusion	Redov. skatt	Omklassif.	Skattepost kassaflöde	Skattepost pension	Omräkn. differens	Övrigt	Utgående värde
Materiella anläggningstillgångar	65	–	7	–	–	–	–2	–	71
Nyttjanderättstillgångar	–302	–	–18	–	–	–	–1	–	–321
Finansiella anläggningstillgångar	1	–	12	–	–	–	0	–	13
Ej avslutade projekt	–1 149	–	–150	45	0	–	–9	0	–1 264
Exploateringsfastigheter	13	3	–21	–	–	–	0	–3	–8
Obeskattade reserver	–221	–1	6	–	–	–	0	0	–216
Avsättningar	210	–	–7	5	–	–106	1	134	238
Leasingskulder	332	–	18	–	–	–	1	–	350
Personalförmåner/Pensionsavsättningar	115	–	–	–	–	–	–	–134	–19
Underskottsavdrag 1)	576	–	–20	–50	–	–	–8	3	501
Övrigt	55	–	0	–	–7	–	0	0	47
Summa	–305	2	–172	0	–7	–106	–19	0	–607

	Tillgångar		Skulder		Netto
Koncernen	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Materiella anläggningstillgångar	91	71	–	–	91	71
Nyttjanderättstillgångar	–	–	–330	–321	–330	–321
Finansiella anläggningstillgångar	23	13	–	–	23	13
Ej avslutade projekt	–	–	–1 368	–1 264	–1 368	–1 264
Exploateringsfastigheter	92	–	–8	92	–8	–
Obeskattade reserver	–	–	–295	–216	–295	–216
Avsättningar	215	238	–	–	215	238
Leasingskulder	362	350	–	–	362	350
Underskottsavdrag 1) 193 501 – – 193 501
Övrigt 62 47 – – 62 47
Uppskjutna skattefordringar/uppskjutna skatteskulder 1 038 1 220 –2 142 –1 827 –1 104 –607
Kvittning –402 –523 402 523 – –
Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 636 697 –1 740 –1 304 –1 104 –607

1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 193 (501) MSEK avser 134 (447) verksamhet i Norge. Ackumulerade ej aktiverade uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag på totalt 312 (78) MSEK varav 311 (74) MSEK är hänförliga till verksamhet i Norge .

Not NCC 2025 127 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport Not 23 forts.

	Tillgångar		Skulder		Netto
Moderbolaget	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Avsättningar	37	35	–	–	37	35
Underskottsavdrag	11	–	–	–	11	–
Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder	48	35	–	–	48	35

Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder .

Redovisningsprinciper

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av skattemässiga underskott
Utnyttjandet av uppskjuten skattefordran är beroende av framtida skattepliktiga överskott. Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag avser merparten den norska verksamheten. Under 2025 har viktiga antaganden ändrats och med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil har NCC gjort en ändrad bedömning av användandet av framtida skattepliktiga överskott inom en rimlig tidsperiod. Beräkningarna baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka NCC anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig vid bokslutsdagen. Nedskrivningen om 257 MSEK redovisas som en jämförelsestörande post på raden Skatt i koncernens resultaträkning. För mer information, se not 39 Jämförelsestörande poster .

Not 24 Omsättningsfastigheter

Koncernen, 2025	Exploateringsfastigheter	Pågående fastighetsprojekt	Färdigställda fastighetsprojekt	Summa fastighetsprojekt 1)	Andelar i intresseföretag	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 424	762	6 302	8 487	238	8 725
Investeringar 2)	15	740	75	830	16	846
Ökning genom förvärv av rörelse	11	0	–	11	–	11
Avyttringar och utrangeringar	–201	0	–	–201	–40	–240
Avvecklade verksamheter	0	359	–359	0	–	0
Omklassificeringar	–9	–1 015	1 025	0	–	0
Årets omräkningsdifferens	–54	–5	–144	–204	–3	–206
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 186	839	6 899	8 924	212	9 136
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–110	–13	0	–122	–	–122
Avvecklade verksamheter	5	–5	–	–	–	–
Omklassificeringar	5	–5	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–850	–850	–	–850
Årets omräkningsdifferens	1	1	10	12	–	12
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–99	–21	–840	–960	–	–960
Restvärde vid årets början	1 314	749	6 302	8 365	238	8 603
Restvärde vid årets slut	1 086	818	6 059	7 964	212	8 176

1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
2) Aktiverade räntor för pågående fastighetsprojekt uppgick till 11 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 5,2–5,4 procent .

Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 128 Finansiell rapport Not 24 forts.

Koncernen, 2024	Exploateringsfastigheter	Pågående fastighetsprojekt	Färdigställda fastighetsprojekt	Summa fastighetsprojekt 1)	Andelar i intresseföretag	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 374	3 806	4 986	10 166	201	10 367
Investeringar 2)	26	1 220	164	1 410	38	1 448
Ökning genom förvärv av rörelse	356	–	–	356	–	356
Avyttringar och utrangeringar	–7	–359	–3 183	–3 549	–	–3 549
Avvecklade verksamheter	0	–343	343	0	–	0
Omklassificeringar	–356	–3 589	3 945	0	–	0
Årets omräkningsdifferens	31	26	48	105	–1	103
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 424	762	6 302	8 487	238	8 725
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–109	–12	–	–121	–	–121
Årets omräkningsdifferens	–1	0	0	–1	–	–1
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–110	–13	0	–122	–	–122
Restvärde vid årets början	1 265	3 794	4 986	10 045	201	10 246
Restvärde vid årets slut	1 314	749	6 302	8 365	238	8 603

1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
2) Aktiverade räntor för pågående fastighetsprojekt uppgick till 131 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 5,5–5,9 procent. För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen .

Redovisningsprinciper

Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.

Fastighetsprojekt

Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
• Exploateringsfastigheter
• Pågående fastighetsprojekt
• Färdigställda fastighetsprojekt

Exploateringsfastigheter
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om. Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör.

Pågående fastighetsprojekt
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation. Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat. Lånekostnader som är hänförliga till så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuellt vid uppförande av fastighetsprojekt .

Färdigställda fastighetsprojekt
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.

Värdering av fastighetsprojekt
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över. Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av omsättningsfastigheter
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.En förändring i gjorda antaganden ledde till en nedskrivning om 850 MSEK under året. För mer information, se not 39 Jämförelsestörande poster . Noter NCC 2025 129 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport

Not 25 Varulager

Koncernen	2025	2024
Stenmaterial	706	670
Byggmaterial	77	70
Övrigt	314	311
Summa	1 097	1 052

Redovisningsprinciper

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU) .

Not 26 Aktiekapital

Aktiekapital, Förändringar i aktiekapitalet

	Antal aktier	MSEK
2024 Vid årets slut	99 760 956	867
2025 Vid årets slut	99 760 956	867

B-aktier i eget förvar

	Antal aktier
2023 Vid årets slut	2 099 221
2024 Tilldelning	–130 632
2024 Vid årets slut	1 968 589
2025 Vid årets slut	1 968 589

Aktiekapitalet är fördelat på 99 760 956 aktier med ett kvotvärde av 8,70 SEK per aktie. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 14.

A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar

	A-aktier	B-aktier	Totalt A- och B-aktier
Antal aktier per 31/12 2023	11 548 853	86 112 882	97 661 735
Omvandling av A-aktier till B-aktier	–4 751 186	4 751 186	–
Utskiftning av aktier till delta- gare i incitamentsprogram	–	130 632	130 632
Antal aktier per 31/12 2024	6 797 667	90 994 700	97 792 367
Omvandling av A-aktier till B-aktier	–57	57	–
Antal aktier per 31/12 2025	6 797 610	90 994 757	97 792 367
Antal röster	67 976 100	90 994 757	158 970 857
Procent av röster, %	43	57	100
Procent av kapital, %	7	93	100
Slutkurs 31/12 2025	219,00	220,20
Börsvärde, MSEK	1 489	20 037	21 526

Resultat per aktie före och efter utspädning

	2025	2024
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	142	1 571
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier under året, miljoner	97,8	97,7
Resultat per aktie före utspädning, SEK	1,45	16,08
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier efter utspädning, miljoner	97,8	97,7
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	1,45	16,08

Nedskrivningar på cirka 1,4 miljarder kronor redovisades 2025 som en jämfö- relsestörande post i koncernen. Resultat per aktie efter utspädning, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 13,89 SEK .

Redovisningsprinciper

Återköp av aktier
Återköp av aktier förs direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medför. Avyttring av dessa aktier medför på motsvarande sätt en ökning av balanserade vinstmedel.

Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen hänför- ligt till moderbolagets aktieägare med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Resultat per aktie exklusive jämförelsestö- rande poster beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen exklusive jämförelsestörande poster med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspäd- ning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande aktier. Aktier i eget förvar är inte inkluderade i beräkningen av resultat per aktie. NCC tar löpande hänsyn till utspädande effekt från det prestationsbaserade aktieprogrammet vid beräkningen, dock har detta inte givit någon väsentlig effekt 2025 eller 2024.

Not 27 Räntebärande skulder

Koncernen	2025	2024
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut och investerare	1 750	2 350
Leasingskulder	984	964
Övriga långfristiga lån	0	0
Summa	2 734	3 314
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare	600	1 266
Skulder till intressebolag	7	1
Leasingskulder, kortfristig del	530	499
Övriga kortfristiga skulder	5	2
Summa	1 143	1 769
Totalt räntebärande skulder	3 877	5 082

Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräk- ningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser .

Moderbolag	2025	2024
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	1 272	151
Totalt räntebärande skulder	1 272	1 51

För återbetalningstider och villkor se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering.

Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 130 Finansiell rapport

Not 28 Övriga avsättningar

Koncernen, 2025

	Garantier	Övrigt	Summa
Ingående balans	1 200	1 250	2 450
Årets avsättning	321	219	540
Årets utnyttjande	–245	–266	–511
Återförd, ej utnyttjad avsättning	46	–48	–2
Via förvärvade företag	–	3	3
Via försäljning av bolag	–	–19	–19
Omklassificering	14	–71	–57
Omräkningsdifferenser	–33	–21	–54
Utgående balans	1 302	1 047	2 350

Koncernen, 2024

	Garantier	Övrigt	Summa
Ingående balans	1 147	1 071	2 218
Årets avsättning	287	475	762
Årets utnyttjande	–223	–143	–366
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–25	–163	–188
Via förvärvade företag	–	–	–
Via försäljning av bolag	–	–	1
Omklassificering	–	–	–
Omräkningsdifferenser	13	10	23
Utgående balans	1 200	1 250	2 450

Moderbolaget, 2025

	Garantier	Övrigt	Summa
Ingående balans	–	–	–
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–	–	–
Utgående balans	–	–	–

Moderbolaget, 2024

	Garantier	Övrigt	Summa
Ingående balans	–	6	6
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–	–6	–6
Utgående balans	–	–	–

Specifikation övriga avsättningar och garantier

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Återställningsreserv	272	277	–	–
Omstruktureringskostnader	6	2	–	–
Övrigt	769	971	–	–
Övriga avsättningar	1 047	1 250	–	–
Garantiåtaganden	1 302	1 200	–	–
Summa	2 350	2 450	–	–

Redovisningsprinciper

Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Garantiåtaganden
Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kost- nadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper på cirka två till tre år.

Återställningsreserv
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns och är ämnad för att täcka framtida kostnader. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställan- det sker.

Övriga avsättningar
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upp- arbetas. En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader .

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Garantiåtaganden
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner .

Återställningsreserv
Avsättningar för framtida kostnader för att återställa en täkt är förknippat med osäkerhet och det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Tvister och rättsliga processer
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksam- heterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för till exempel påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen kan vara väsentliga. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från de bedömningar som gjorts . NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått för WLC och NCC till följd av Trafikverkets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljarder kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framstäl- las. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts.

Tillståndspliktiga verksamheter
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalt- och täktverk- samhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra väsentliga kostnader.# Not 29 Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställ- ning. I NCC-koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige samt två mycket små pensionsordningar i Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns tre mindre förmånsbestämda planer där samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse.

NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrelsen sammanträder sex gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartals bokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.

De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
* Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar skulden
* Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden
* Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att portföljen ska ge bästa möjliga avkastning
* Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet

Pensionskostnad

Koncernen	2025	2024
Förmånsbestämda planer:
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	–130	–145
Räntekostnad	–263	–264
Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar	266	248
Summa kostnad förmånsbestämda planer	–127	–160
Summa kostnad avgiftsbestämda planer	–803	–919
Summa kostnad för ersättningar efter avslutad anställning exklusive särskild löneskatt	–930	–1 079

Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och i finansnettot. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.

Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,10 (0,11) procent.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 170 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 (163) procent.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar

Koncernen	2025	2024
Helt eller delvis fonderade förpliktelser:
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	7 601	7 991
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	8 177	8 064
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	–576	–74
Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter	–147	–20
Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)	–722	–94
Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:
Pensionsfordran/avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	–722	–94
Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)	–722	–94
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	–730	–102
Norge	8	9
Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)	–722	–94

Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer

Koncernen	2025	2024
Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari	7 991	7 746
Utbetalda ersättningar	–290	–274
Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad	394	408
Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden	14	–7
Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden	–507	118
Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december	7 601	7 991

Planernas vägda genomsnittliga löptider är 19 (20) år.

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen	2025	2024
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari	8 064	7 296
Gottgörelse	–56	–6
Beräknad avkastning	266	248
Aktuariella vinster och förluster	–98	526
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december	8 177	8 064

Förvaltningstillgångarna består av:
| | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 145 | 1 158 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 2 863 | 2 786 |
| Hedgefonder, noterade | 574 | 456 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 3 117 | 3 211 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 478 | 454 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 8 177 | 8 064 |

Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.

Aktuariella antaganden, vägda snittvärden

Koncernen	2025	2024
Diskonteringsränta, %	3,75	3,30
Framtida löneökningar, %	3,00	3,00
Förväntad inflation, %	2,00	2,00
Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år	23,2	22,4

Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december

Koncernen	Ökning, %	Minskning, %
Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring	–6,7	7,5
Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring	1,9	–1,7
Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring	6,3	–5,7
Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring	3,5	–3,5

Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning. Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsfordran/pensionsskulden i balansräkningen.

Koncernen uppskattar att 0 (0) MSEK blivit betalda under 2025 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer. Den av Alecta beslutade indexeringen om 0,89 (1,6) procent för 2026 har beaktats i årets värdering i enlighet med IAS 19 och medfört att förpliktelsen har minskat med cirka 0,8 (0,3) procent.

Kostnad avseende pensioner

Moderbolaget	2025	2024
Pensioner i egen regi
Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi	–9	–19
Räntekostnad	–6	–6
Kostnader för pensionering i egen regi	–16	–25
Pensioner genom försäkring
Försäkringspremier	–29	–25
Delsumma	–45	–51
Särskild löneskatt på pensionskostnader	–7	–6
Årets pensionskostnad	–52	–57

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser

Moderbolaget	2025	2024
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året	271	255
Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet	9	19
Räntekostnad	6	6
Utbetalning av pensioner	–10	–9
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året	276	271

Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar

Moderbolaget	2025	2024
Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	289	274
Avkastning på särskilt avskilda tillgångar	18	15
Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	306	289

Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på:
| | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Aktier | 150 | 141 |
| Fonder | 39 | 16 |
| Räntebärande fordringar | 117 | 131 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 306 | 289 |

Stiftelserna innehar inga finansiella instrument utgivna av NCC AB eller tillgångar som används av företaget.

Netto pensionsförpliktelser

Moderbolaget	2025	2024
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året	276	271
Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	306	289
Överskott i särskilt avskilda tillgångar	30	18
Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser	0	0

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Moderbolaget	2025	2024
Diskonteringsränta per 31 december	3,75	3,30

Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.

Redovisningsprinciper

NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.

Land	Förmånsbestämda pensionsåtaganden	Avgiftsbestämda pensionsåtaganden
Sverige	X	X
Danmark		X
Finland		X
Norge	X	X
Övriga länder		X

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande.Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer. Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsfordran/pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Pensionsförpliktelser
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan.

Not 29 forts.
Noter NCC 2025 133
Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Not 30 Övriga skulder

Koncernen	2025	2024
Övriga långfristiga skulder
Derivat som innehas för säkring	1	1
Övriga långfristiga skulder	26	16
Summa	27	17
Övriga kortfristiga skulder
Förskott från kunder	366	206
Derivat som innehas för säkring	44	22
Övriga kortfristiga skulder	721	788
Summa	1 131	1 016

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Lönerelaterade kostnader	1 949	1 960	47	63
Finansiella kostnader	21	39	–	–
Förutbetalda hyresintäkter	–	21	–	–
Förutbetalda intäkter hyresgarantier	9	2	–	–
Projektrelaterade kostnader	1 001	874	–	–
Administrationskostnader	140	35	21	12
Drifts- och försäljningskostnader	518	503	–	–
Övriga kostnader	117	118	–	–
Summa	3 757	3 552	67	75

Not 32 Transaktioner med närstående

Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCC:s dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. En modell baserad på armlängdsprincipen tillämpas vid prissättning av transaktioner mellan koncernens enheter.

Koncernen	2025	2024
Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang
Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang	66	34
Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang	–29	–16
Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang	55	45
Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang	7	9
Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang	7	1
Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang	2	3
Garantiförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang	153	142

För mer information om NCC W&F West Link Contr HB, se not 19 samt Väsentliga händelser under året.

Moderbolaget	2025	2024
Transaktioner med koncernföretag
Försäljning till koncernföretag	129	145
Inköp från koncernföretag	–32	–35
Ränteintäkter från koncernföretag	14	34
Räntekostnader till koncernföretag	–1	–16
Utdelning från koncernföretag	1 227	1 888
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	796	1 353
Räntebärande skulder till koncernföretag	850	151
Rörelseskulder till koncernföretag	4	7
Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag	27 807	26 260

Not 33 Leasing

NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som till exempel hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.

Koncernen	2025	2024
Resultaträkning
Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar	–652	–631
Räntekostnader för leasingskulder	–64	–65
Totala kostnader aktiverade leasingavtal	–715	–696
Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd	–1 591	–1 707
Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal	–1 591	–1 707
Totala kostnader från leasingavtal	–2 307	–2 403
Kassaflöde leasingavtal 1)	–704	–697
1) Motsvarande amortering av leasingskulden.

Koncernen – Skulder för leasingavtal	2025	2024
Kortfristiga leasingskulder	530	499
Långfristiga leasingskulder	984	964
Totala leasingskulder	1 514	1 463

För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36.

Koncernen	2025	2024
Leasegivare Framtida leasingbetalningar
Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut:
Inom 1 år	308	285
Inom mer än 1 år men mindre än 5 år	1 031	556
som löper ut efter 5 år	742	531
Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar	2 081	1 372

Moderbolaget	2025	2024
Leasetagare Framtida leasingbetalningar
Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut:
Inom 1 år	2	2
Inom mer än 1 år men mindre än 5 år	3	1
Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar	6	3

Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 12 (14) MSEK.

Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 134 Finansiell rapport

Nyttjanderättstillgångar 2025	Rörelse fastigheter	Maskiner & Inventarier	Markarrenden	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 662	1 311	3	2 976
Årets ökning av leasingavtal	129	620	1	750
Avyttringar och utrangeringar	–12	–402	–	–415
Årets omräkningsdifferens	–37	–42	–	–79
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 741	1 487	4	3 232
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–914	–662	–2	–1 579
Avyttringar och utrangeringar	12	385	–	397
Årets avskrivningar	–245	–404	–1	–650
Årets omräkningsdifferens	24	18	–	42
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–1 123	–664	–3	–1 790
Restvärde vid årets början	747	649	1	1 397
Restvärde vid årets slut	617	823	1	1 442

Nyttjanderättstillgångar 2024	Rörelse fastigheter	Maskiner & Inventarier	Markarrenden	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 605	1 189	3	2 797
Årets ökning av leasingavtal	220	517	1	737
Avyttringar och utrangeringar	–173	–401	0	–574
Årets omräkningsdifferens	10	7	0	16
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 662	1 311	3	2 976
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–808	–686	–2	–1 496
Avyttringar och utrangeringar	173	387	–	560
Årets avskrivningar	–271	–359	–	–631
Årets omräkningsdifferens	–8	–5	–	–12
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–914	–662	–2	–1 579
Restvärde vid årets början	797	503	1	1 301
Restvärde vid årets slut	747	649	1	1 397

Redovisningsprinciper

NCC som leasetagare
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasingavgifter i NCC AB kostnadsförs löpande.

Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inledningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande.

Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nyttjanderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätter skrivs av under leasingperioden. Kostnaderna för dessa aktiverade leasingavtal redovisas som avskrivning respektive räntekostnad.Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd.

NCC som leasegivare

En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.

Sale-and-leaseback

En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och samtidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCC:s försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av leasingavtal
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 använder NCC en diskonteringsränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner, respektive leasingavtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden, respektive dotterbolags marginella upplåningsränta.

Not 33 forts. Noter NCC 2025 135 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport

Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Ställda säkerheter	2025	2024	2025	2024
För egna skulder:
Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m.	776	627	–	–
Summa	776	627	–	–
Övriga ställda säkerheter	9	9
Summa ställda säkerheter	786	636	–	–
Eventualförpliktelser
Egna förbindelser:
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning	–	–	27 802	26 254
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser	1 934	2 987	6	6
Solidariskt med andra företag:
Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag	115	142	–	–
Summa eventualförpliktelser	2 049	3 129	27 807	26 260

Ställda säkerheter

Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll
Avser i huvudsak leasade tillgångar i form av personbilar och lastbilar.

Eventualförpliktelser

Borgensförbindelser för koncernbolags räkning
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
* fullgörande av entreprenadavtal
* utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
* NCC Treasury AB:s upplåning
* NCC:s pensionsfordran/pensionsskuld

NCC och Wayss & Freytag Ingenieurbau AG har gemensamt utfärdat en borgensförbindelse som säkerhet för NCC-W&F West Link Contractors Handelsbolag med anledning av Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen. NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått för WLC och NCC till följd av Trafikverkets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljarder kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framställas. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts.

NCC AB har ställt ut en likviditets- och kapitaltäckningsgaranti för dotterbolaget NCC Sverige AB. Inom ramen för entreprenadverksamheterna finns andra långa rättsliga förfaranden där NCC har framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. De sammanlagda beloppen är väsentliga.

Redovisningsprinciper

Ställda säkerheter
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Tvister
NCC:s redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa möjliga bedömning, men det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se även not 28.

Not 35 Kassaflödesanalys

Likvida medel	Koncernen		Moderbolaget
	2025	2024	2025	2024
Kassa och bank	887	2 910	–	–
Summa likvida medel	887	2 910	–	–
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	–	–	658	930
Summa enligt kassaflödesanalys	–	–	658	930

Förvärv av anläggningstillgångar

Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive tillgångar förvärvade via finansiell leasing för 853 (765) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 134 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde.

Moderbolaget
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (0) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats. Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.

Upplysningar om erhållna och betalda räntor

Koncernen
Under året uppgick erhållen ränta till 57 (41) MSEK. Under året uppgick betald ränta till 173 (291) MSEK.

Moderbolaget
Under året uppgick erhållen ränta till 14 (34) MSEK. Under året uppgick betald ränta till 7 (22) MSEK.

Kassaflöde hänförligt från andelar i gemensamma verksamheter

Koncernen	2025	2024
Löpande verksamhet	–58	78
Förändring av rörelsekapital	–70	–167
Investeringsverksamhet	–18	–11
Finansieringsverksamhet	187	–55
Summa kassaflöde	41	–155

Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 136 Finansiell rapport

Likvida medel som inte är tillgängliga för användning	Koncernen 2025	Koncernen 2024
Likvida medel i gemensamma verksamheter	177	136
Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning	177	136

Transaktioner som inte medför betalningar	Koncernen 2025	Koncernen 2024
Ökning av nyttjanderättstillgångar leasing	750	737

Förändringar i finansieringsverksamheten

Koncernen	UB 2024	Kassaflöden	Förändring leasingavtal	Valutakursdifferenser/övrigt	UB 2025
Räntebärande skulder	3 619	–1 247	–	–10	2 362
Räntebärande fordringar	–915	–144	–	–43	–1 102
Leasingskulder	1 463	–704	815	4	1 514
Summa	4 167	–2 095	815	–49	2 774

• Utdelningar –1 076
• Kassaflöde från finansieringsverksamheten –3 171

Moderbolaget	UB 2024	Kassaflöden	Koncernbidrag	Valutakurs-differenser/övrigt	UB 2025
Räntebärande skulder	154	–	–	275	429
Räntebärande fordringar	–269	116	–188	–272	–613
Summa	–115	116	–188	3	–184

• Utdelning 151
• Kassaflöde från finansieringsverksamheten 268

Koncernen	UB 2023	Kassaflöden	Förändring leasingavtal	Valutakursdifferenser/övrigt	UB 2024
Räntebärande skulder	3 916	–282	–	–15	3 619
Räntebärande fordringar	–834	–30	–	–51	–915
Leasingskulder	1 380	–697	841	4	1 463
Summa	4 462	–1 009	841	–62	4 167

• Utdelningar –781
• Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 790

Moderbolaget	UB 2023	Kassaflöden	Koncernbidrag	Valutakurs-differenser/övrigt	UB 2024
Räntebärande skulder	381	–350	–	123	154
Räntebärande fordringar	–166	134	–116	–121	–269
Summa	215	–216	–116	2	–115

• Utdelning 1 107
• Kassaflöde från finansieringsverksamheten 891

Nettoskuldens utveckling

Koncernen, MSEK	2025	2024
Nettoskuld ingående balans	–1 164	–4 310
Kassaflöde före finansiering	1 151	3 990
Förändring av leasingskuld	–703	–714
Förändring av pensionsfordran/pensionsskuld	629	650
Valutakursdifferenser i likvida medel	–2	2
Betald utdelning	–1 076	–781
Nettokassa(+)/Nettoskuld(-) utgående balans	–1 165	–1 164
Varav pensionsfordran/pensionsskuld	722	94
Varav leasingskuld enligt IFRS 16	–1 514	–1 463
Varav övrig nettokassa / nettoskuld	–373	205

Övriga förändringar i rörelsekapital

Koncernen MSEK	2025	2024
Ökning (–) / Minskning (+) av varulager	–65	75
Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar	–534	527
Ökning (+) / Minskning (–) av skulder	592	–958
Övriga förändringar i rörelsekapital	–6	–356

Redovisningsprinciper

Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.

Not 35 forts. Noter NCC 2025 137 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Group Treasury policy (Principer för riskhantering)
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker.Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker beslutas av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet. Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.

Avtalsvillkor
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till bindande krediter i EUR, motvärde 3 028 (3 216) MSEK. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.

Referensräntereformen
NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital. NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företagsskuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december 2025 uppgick kapitalbindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 2 362 (3 619) MSEK, till 21 (24) månader.

Förfallostruktur kapitalbindning 1)

	2025		2024
Räntebärande skulder	Belopp	Andel %	Belopp	Andel %
Förfallotid
2025	–	–	1 269	35
2026	612	26	600	16
2027	1 000	42	1 000	28
2028	–	–	–	–
2029	750	32	750	21
Totalt	2 362	100	3 619	100

1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld.

NCC har följande marknadsfinansieringsprogram:

Marknadsfinansieringsprogram

	Nom	Utnyttjat
MSEK
Commercial paper (CP) program i Finland	300 MEUR	–
Commercial paper (CP) program i Sverige	4 000 MSEK	–
Medium Term Note (MTN) i Sverige 1)	5 000 MSEK	2 350
Totalt		2 350

1) 2 350 (3 350) MSEK är gröna obligationer varav 1 250 (2 250) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm.

Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 100 (100) procent av marknadsfinansieringsprogram.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst sju procent av koncernens årsomsättning, varav minst fem procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader.

Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 236 (3 481) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,9 (1,9) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 1 514 (3 486) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 9 (11) procent av omsättningen.

Förfallostruktur outnyttjade bindande kreditfaciliteter

	2025		2024
Förfallotid	Belopp	Andel %	Belopp	Andel %
2025	–	–	265	8
2026	208	6	3 216	92
2027	3 028	94	–	–
Totalt	3 236	100	3 481	100

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.

Löptidsanalys (belopp inklusive ränta) 1)

	2025						2024
	Totalt	<3 mån	3 mån– 1år	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt	<3 mån	3 mån– 1år	1–3 år	3–5 år	>5 år
Räntebärande skulder	2 597	33	683	1 104	777	–	4 031	303	1 143	1 771	814	–
Leasingskulder	1 633	–	581	761	249	42	1 574	–	546	680	311	37
Ränteswappar	1	0	–	–	–	–	1	0	0	1	–	–
Oljeterminer	3	0	3	1	–	–	0	0	0	0	–	–
Elterminer	3	1	3	0	–	–	15	4	9	2	–	–
Leverantörsskulder	5 019	5 019	–	–	–	–	4 841	4 841	–	–	–	–
Totalt	9 257	5 054	1 270	1 865	1 026	42	10 462	5 148	1 698	2 454	1 125	37

1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld .

Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade valutaderivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)

	2025				2024
	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år
Valutaterminer – utflöde	-4 105	–3 736	–332	–37	–3 445	–3 121	–265	–59
– inflöde	4 071	3 713	322	36	3 448	3 122	267	59
Nettoflöde från bruttoreglerade derivat	–34	–23	–10	–1	3	1	2	0

Ränterisker

Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt extern finansiering. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel och kortfristiga placeringar inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen.

I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1). NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 300 (300) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntereformen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underliggande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2025.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företagsskuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel och kortfristiga placeringar var 13 (14) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 514 (3 486) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 6 (4) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 362 (3 619) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 9 (10) månader.

Per den 31 december 2025 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebärande företagsskulden med ett nominellt värde på 300 (300) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2025 netto till 2 (1) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 2 (2) MSEK samt långfristiga skulder om 0 (1) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,5 (1,5) och 3,3 (4,3) år med en genomsnittlig fast ränta på 3,0 (3,0) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –9 (0) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. Avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar skulle en höjning av räntenivån med en procentenhet medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt övrigt totalresultat med 4 (6) MSEK .

Förfallostruktur räntebindning 1)

	2025		2024
Räntebärande skulder inkl. ränteswappar	Belopp	Andel %	Belopp	Andel %
Förfallotid
2025	–	–	2 919	81
2026	1 862	79	200	5
2027	100	4	100	3
2028	–	–	–	–
2029	400	17	400	11
Totalt	2 362	100	3 619	100

1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld .

Valutarisker

Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.

Transaktionsexponering

I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp (säkringskvot 1:1) samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet.Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassa- flödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.

Valutautflöden

Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat samt eget kapital om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder.

Motvärde i MSEK	2025 Brutto utflöde	2025 Säkrad andel MSEK	2025 Säkrad andel %	2025 Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrade andel	2024 Bruttoutflöde	2024 Säkrad andel MSEK	2024 Säkrad andel %	2024 Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrade andel
EUR	1 473	1 212	82	10	2 198	2 086	95	4
DKK	63	3	5	2	93	47	51	2
NOK	117	0	0	5	193	4	2	8
Övriga	182	153	84	1	43	13	30	1
Totalt	1 835	1 368	75	19	2 527	2 150	85	15

Not 36 forts. NCC 2025 139 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Valutainflöden

Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.

Motvärde i MSEK	2025 Brutto inflöde MSEK	2025 Säkrad andel %	2025 Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrade andel	2024 Brutto inflöde MSEK	2024 Säkrad andel %	2024 Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrade andel
DKK	97	–	–	4	87	24
Övriga	40	1	2	2	29	–
Totalt	137	1	1	5	116	24

Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2025 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.

Kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden, utestående säkringsposition

Nedanstående tabell visar den utestående totala säkringspositionen per valuta vid årsskiftet avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.

Motvärde i MSEK	2025 Totalt	2025 <3 mån	2025 3 mån–1 år	2025 >1 år	2024 Totalt	2024 <3 mån	2024 3 mån–1 år	2024 >1 år
EUR	454	96	322	36	483	184	246	53
Övriga	7	7	0	0	23	16	6	–
Total säkringsposition	461	103	322	36	506	201	252	53
Totalt kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden	787	108	516	163	813	210	435	168
Säkrad andel (%)	59	95	62	22	62	96	58	32
Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden:
EUR valutaterminer	11,12	11,03	11,18	10,99	11,38	11,33	11,38	11,56

Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto –15 (5) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (6) MSEK och som övriga långfristiga skulder 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 14 (1) MSEK.

Valutafördelning av finansiering

Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.

Räntebärande skulder 1)

Motvärde i MSEK	2025 Belopp	2025 Andel %	2024 Belopp	2024 Andel %
SEK	2 362	100	3 619	100
Totalt	2 362	100	3 619	100

1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld.

Finansiering via valutaderivat (valutaswappar)

Motvärde i MSEK	2025 Köp +/Sälj –	2024 Köp +/ Sälj –
DKK	1 337	1 368
EUR	–1 366	–1 322
NOK	477	–23
PLN	8	30
USD	7	10
Netto	463	62

Omräkningsexponering

Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras. Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2025 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av övrigt totalresultat med 217 (220) MSEK, se tabellen nedan.

Motvärde i MSEK	2025 Nettoinvestering	2025 Valutarisk 5 %	2024 Nettoinvestering	2024 Valutarisk 5 %
DKK	2 612	131	2 694	135
EUR	481	24	511	26
NOK	1 256	63	1 195	60
Totalt	4 349	217	4 400	220

Prisrisker

Prisrisker i bitumen En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga större kundkontrakt med fast pris när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet (säkringskvot 1:1). Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt.

Not 36 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 140 Finansiell rapport

Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken vid inköp av bitumen uppgick till netto –3 (1) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (1) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 3 (0) MSEK. Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpriset med 10 procent per 31 december 2025 förändra övrigt totalresultat med 2 (2) MSEK samt resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.

Inköp av bitumen
Nedanstående tabell visar koncernens totala inköp avseende både kundkontrakt med fast pris och indexreglerat pris samt säkrad andel via oljeterminer under året. NCC säkrar endast kundkontrakt med fast pris.

	2025 Inköp bitumen ton	2025 Säkrad andel ton	2025 Säkrad andel via oljeterminer %	2024 Inköp bitumen ton	2024 Säkrad andel ton	2024 Säkrad andel via oljeterminer %
Totalt	220 509	34 570	16	212 265	38 971	18

Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym totala inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.

	2025 Totalt	2025 <3 mån	2025 3 mån–1 år	2025 >1 år	2024 Totalt	2024 <3 mån	2024 3 mån–1 år	2024 >1 år
Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) 1)	471 772	9 106	226 780	235 886	480 299	9 843	230 307	240 149
Säkringsposition via oljeterminer (ton)	6 185	41	5 344	800	6 729	924	5 748	57
Säkrad andel (%)	1	0	2	0	1	9	2	0
Säkringsposition motvärde MSEK	22	0	19	3	30	5	25	0
Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK)	3 529	3 594	3 520	3 590	4 447	4 917	4 371	4 448

1) Prognostiserad volym för 2025 är tom december 2027 och för 2024 tom december 2026.

Prisrisker i el

I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till fyra år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar. Utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 129 765 (144 066) MWh, varav 21 264 (24 867) MWh förfaller inom 3 månader, 46 255 (50 070) MWh förfaller om 3–12 månader och 62 246 (69 130) MWh förfaller efter ett år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto –3 (–15) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga skulder 3 (15) MSEK. Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2025 förändra övrigt totalresultat med 5 (5) MSEK och resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.

Kreditrisker

Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 23 (39) MSEK vid utgången av 2025.Netto-fordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (en procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 514 (3 486) MSEK.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier. Andel kundfordringar med någon typ av säkerhet uppgår för året till 16,0 (18,9) procent.

Åldersanalys kundfordringar

Koncernen	2025 Brutto	2025 Reserv för osäkra fordringar	2024 Brutto	2024 Reserv för osäkra fordringar
Ej förfallna kundfordringar	6 294	–	6 495	–
Förfallna kundfordringar 1–30 dagar	704	–	574	–3
Förfallna kundfordringar 31–60 dagar	143	–	74	0
Förfallna kundfordringar 61–180 dagar	524	–5	145	–10
Förfallna kundfordringar >180 dagar	1 236	–338	1 381	–334
Summa	8 900	–343	8 669	–347

Inom NCC finns dels bedömda/befarade kundförluster som i huvudsak är hänförliga till pågående diskussioner eller tvister med beställaren och dels konstaterade/befarade kreditförluster som i huvudsak är hänförliga till bristande betalningsförmåga hos beställaren. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och avser inte en fråga om beställarens kreditvärdighet. Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga.

Reserveringar för osäkra kundfordringar samt återföringar av desamma, vilka i huvudsak är hänförligt till pågående diskussioner/tvister med beställaren, s.k. performance obligations, redovisas som minskade intäkter i bolagets entreprenadprojekt och ingår följaktligen som nettoomsättning i resultaträkningen. De konstaterade eller befarade kreditförluster som uppkommer med anledning av kundens bristande betalningsförmåga återfinns istället som kostnader för produktion eller som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen. Under 2025 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentligt belopp. Se även under redovisningsprinciper.

Reserv för osäkra fordringar

Koncernen	2025	2024
Ingående balans	–347	–465
Årets reservering	–254	–408
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	255	524
Omräkningsdifferenser	2	1
Utgående balans	–343	–347

Not 36 forts. Noter NCC 2025 141 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar i bostadsobligationer och räntefonder samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument. Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor.

För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga obligationsinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad.

För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.

Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.

Klassificering av finansiella instrument

Koncernen, 2025	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Derivat som används i säkringsredovisning	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga värdepappersinnehav	–	–	–	68	68	68
Långfristiga räntebärande fordringar	–	–	305	–	305	306
Pensionsfordran	–	–	722	–	722	722
Övriga långfristiga fordringar	–	2	–	–	2	2
Kundfordringar	–	–	8 557	–	8 557	8 557
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	–	2	–	2	2
Kortfristiga räntebärande fordringar	–	–	171	–	171	171
Övriga fordringar	3	0	10	–	13	13
Kortfristiga placeringar	563	–	63	–	626	626
Likvida medel	–	–	887	–	887	887
Summa tillgångar	566	2	10 717	68	11 353	11 354

Koncernen, 2025	Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga räntebärande skulder	–	2 734	2 734	2 775
Övriga långfristiga skulder	1	26	27	27
Kortfristiga räntebärande skulder	–	1 143	1 143	1 143
Leverantörsskulder	–	5 019	5 019	5 019
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	21	21	21
Övriga kortfristiga skulder	21	23	44	44
Summa skulder	22	8 943	8 988	9 029

1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.

Not 36 forts.

Koncernen, 2024	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Derivat som används i säkringsredovisning	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga värdepappersinnehav	–	–	–	68	68	68
Långfristiga räntebärande fordringar	–	–	201	–	201	202
Pensionsfordran	–	–	94	–	94	94
Övriga långfristiga fordringar	–	2	–	–	2	2
Kundfordringar	–	–	8 322	–	8 322	8 322
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	–	3	–	3	3
Kortfristiga räntebärande fordringar	–	–	138	–	138	138
Övriga fordringar	5	7	21	–	33	33
Kortfristiga placeringar	506	–	70	–	576	575
Likvida medel	–	–	2 910	–	2 910	2 910
Summa tillgångar	511	9	11 760	68	12 348	12 348

Koncernen, 2024	Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga räntebärande skulder	–	3 314	3 314	3 348
Övriga långfristiga skulder	1	16	17	17
Kortfristiga räntebärande skulder	–	1 769	1 769	1 779
Leverantörsskulder	–	4 841	4 841	4 841
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	39	39	39
Övriga kortfristiga skulder	16	6	22	22
Summa skulder	18	9 979	10 002	10 046

1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.

Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 142 Finansiell rapport

Moderbolaget, 2025	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	45	45	45
Kundfordringar	1	–	1	1
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	748	–	748	748
Övriga kortfristiga fordringar	3	–	3	3
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	658	–	658	658
Summa tillgångar	1 410	45	1 455	1 455

Moderbolaget, 2025	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Övriga långfristiga skulder	7	7	7
Leverantörsskulder	18	18	18
Kortfristiga skulder till koncernföretag	1 277	1 277	1 277
Summa skulder	1 302	1 302	1 302

Moderbolaget, 2024	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	45	45	45
Kundfordringar	1	–	1	1
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	423	–	423	423
Övriga kortfristiga fordringar	2	–	2	2
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	930	–	930	930
Summa tillgångar	1 357	45	1 402	1 402

Moderbolaget, 2024	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Övriga långfristiga skulder	3	3	3
Leverantörsskulder	14	14	14
Kortfristiga skulder till koncernföretag	158	158	158
Summa skulder	175	175	175

Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.

I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.

• Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
• Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
• Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Not 36 forts.| | 2025 | | | | 2024 | | | |
| :--- | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: |
| Koncernen | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | | | | | | | | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | | | | | | | | |
| Kortfristiga placeringar | 563 | – | – | 563 | 506 | – | – | 506 |
| Derivatinstrument | – | 3 | – | 3 | – | 5 | – | 5 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 2 | – | 2 | – | 9 | – | 9 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | | | | | | | | |
| Eget kapitalinstrument | – | – | 68 | 68 | – | – | 68 | 68 |
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | | | | | | | | |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 306 | – | – | 306 | 202 | – | – | 202 |
| Kortfristiga placeringar | 63 | – | – | 63 | 69 | – | – | 69 |
| Summa tillgångar | 932 | 5 | 68 | 1 005 | 777 | 14 | 68 | 859 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | | | | | | | | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | | | | | | | | |
| Derivatinstrument | – | 23 | – | 23 | – | 6 | – | 6 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 22 | – | 22 | – | 18 | – | 18 |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | | | | | | | | |
| Övriga räntebärande skulder | 1 285 | 2 633 | – | 3 918 | 2 284 | 2 843 | – | 5 127 |
| Summa skulder | 1 285 | 2 678 | – | 3 963 | 2 284 | 2 867 | – | 5 151 |

Noter NCC 2025   143 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Kvittning av finansiella instrument

NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.

	2025		2024
Koncernen	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder
Redovisade bruttobelopp 1)	5	45	14	24
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-4	-4	–7	–7
Nettobelopp efter avtal om nettning	1	41	7	17

1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga fordringar med 3 (5) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 2 (2) MSEK och i övriga fordringar med 0 (7) MSEK. I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 23 (6) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i långfristiga skulder med 1 (1) MSEK och i övriga kortfristiga skulder med 21 (17) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat.

Redovisningsprinciper

Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera. En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
* Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
* Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)
* Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
* Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
* Derivat som används i säkringsredovisning
* Övriga skulder

En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången ändras. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)

Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.

Derivat som används i säkringsredovisning

Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.

Övriga finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Nedskrivning

För finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde redovisas förväntade kreditförluster som ett avdrag på tillgången. Förlustreservering bokas enligt något av följande sätt:
* förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader
* förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid

Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor förfallna mer än 180 dagar reserveras alltid om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter ner när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.

Säkringsredovisning

NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat. När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
* den inkluderas i den icke-finansiella postens anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället (gäller för säkring av en transaktion som resulterar i redovisning av en icke-finansiell post), eller
* den omklassificeras till resultatet i samma period eller perioder som det säkrade förväntade kassaflödet påverkar resultatet (gäller för andra kassaflödessäkringar)

Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.

Säkring av valutarisk i transaktionsflöden

Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar kassaflödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade.

Säkring av koncernens räntebindning

För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC's finansiering blir fast ränta.### Säkring av prisrisker i bitumen och el

Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Oljeterminerna klassificeras som kassaflödessäkringar. För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en fyraårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.

Finansiella instrument i moderbolaget

I moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av fordringar
Kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.

Not 37 Händelser efter balansdagen

Tomas Brannemo utnämndes till ny affärsområdeschef för NCC Infrastructure.
NCC kommunicerade nedskrivningar på 1 427 MSEK som redovisades som en jämförelsestörande post. Se not 39 för mer information.
NCC kommunicerade att beslut har fattats att låta NCC Industry fortsätta inom NCC som ett fristående bolag. Se Förvaltningsberättelsen för mer information.
Den 18 mars 2026 tog konsortiet West Link Contractors (WLC) emot ytterligare ett krav från Trafikverket på cirka 1,3 miljarder kronor. NCC och WLC bestrider kravet.
Under första kvartalet 2026 inleddes ett krig i Mellanöstern, vilket påverkar människor och samhällen. Konflikten har lett till stigande och volatila energipriser, vilket i sin tur påverkar kostnader för transporter och material samt kan ha en potentiell påverkan på den allmänna ekonomiska utvecklingen. NCC följer utvecklingen noggrant för att kunna hantera och begränsa eventuella negativa effekter på verksamheten.

Not 38 Disposition av företagets vinst

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Balanserade vinstmedel	4 029 131 829
Till aktieägarna utdelas 9,00 SEK per aktie och en extra utdelning med 2,00 SEK per aktie, totalt 11,00 SEK per aktie	1 075 716 037
I ny räkning balanseras	2 953 415 792
Summa SEK	4 029 131 829

Not 39 Jämförelsestörande poster

De poster som redovisas som jämförelsestörande i NCC-koncernen per den 31 december 2025 uppgår till 1 427 MSEK och inkluderar nedskrivningar av fastigheter inom affärsområdet Property Development, nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader samt nedskrivning av uppskjuten skattefordran till följd av en ändrad bedömning av användandet av framtida skattepliktiga överskott i Norge inom en rimlig tidsperiod. Posterna fördelas enligt följande: nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader om 126 MSEK på raden Kostnader för produktion, nedskrivningar av fastigheter om 850 MSEK samt 194 MSEK i nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader på raden Försäljnings- och administrationskostnader samt nedskrivning av uppskjuten skattefordran om 257 MSEK på raden Skatt. Därtill redovisas skatt på jämförelsestörande poster på raden skatt i koncernens resultaträkning.

Nedanstående resultaträkning visar koncernen inklusive jämförelsestörande poster.

MSEK	2025
Nettoomsättning	55 717
Kostnader för produktion	–50 371
Bruttoresultat	5 346
Försäljnings- och administrationskostnader	–4 538
Resultat från försäljning av rörelsefastigheter	10
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar	–15
Resultat från försäljning av koncernföretag	20
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	–54
Rörelseresultat	768
Finansiella intäkter	78
Finansiella kostnader	–215
Finansnetto	–137
Resultat efter finansiella poster	630
Skatt	–489
Periodens resultat	142

Fastställelse

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Vidare försäkrar undertecknade att Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och European Sustainability Reporting Standards (ESRS).

Solna den 9 april 2026

Alf Göransson, Styrelseordförande
Ida Aall Gram, Styrelseledamot
Simon de Château, Styrelseledamot
Cecilia Fasth, Styrelseledamot
Mats Jönsson, Styrelseledamot
Daniel Kjørberg Siraj, Styrelseledamot
Birgit Nørgaard, Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson, Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Thomas Gustafsson, Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Harald Stjernström, Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson, Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse respektive vår granskningberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 10 april 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson, Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB (publ) för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 18–146 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, och bolagsstyrningsrapporten är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag.De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Revisionsberättelse NCC 2025 147 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport

Särskilt betydelsefullt område	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt
2025 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 43 (45) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings- och tilläggsarbeten, riktprisjusteringar och bristande anbudsförutsättningar. NCC upprättar i förekommande fall en bedömning av utfallet av kundens krav avseende viten, förseningar eller övriga åtgärder och redovisar detta baserat på gjorda analyser och bedömningen per bokslutstillfället. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område. Se avsnitten ”Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag”, ”Väsentliga uppskattningar och bedömningar” (delavsnitten ”Successiv vinstavräkning av projekt”, ”Garanti åtagande” och ”Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera”) i not 2 Intäktsredovisning, not 28 Övriga avsättningar och not 34 Ställda säkerheter, och eventualförpliktelser (delavsnittet ”Eventualförpliktelser”).	NCC redovisar intäkter och resultat i entreprenadprojekt i enlighet med IFRS 15. Redovisningen för pågående projekt baseras, i enlighet med denna standard, på antaganden om bedömningar om det slutliga utfallet i projekten. Av detta följer att en viktig del av vår revision är att med NCC, företagsledningen och revisionsutskottet diskutera NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras. Utöver detta bygger vår revision på substansmässiga åtgärder, olika analyser och granskning av kontroller. Vid granskningen, har vi för att säkerställa framför allt värderingen, periodiseringen och riktigheten, bland annat utfört följande revisionsåtgärder: • Vi har utvärderat och på stickprovsbasis granskat utvalda nyckelkontroller i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering samt prognoser/forecast för projekten. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. • Vi har utfört bland annat databaserad analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ansvariga projektledare, controllers samt ledningen. • På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen. • För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder. Detta innefattar exempelvis utökad granskning av underlag samt annan dokumentation som upprättats av NCC, läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare, controllers och externa ombud kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Detta inkluderar även de antaganden som ligger till grund för riskreserver i pågående och avslutade projekt samt garantiavsättningar för redan avslutade projekt. • För framställda krav och pågående tvister som är väsentliga, eller som vi bedömer kan komma att bli väsentliga, har vi granskat den underliggande händelsen och tillhörande fakta samt övriga omständigheter. Vi har utöver detta gått igenom NCC:s dokumentation, diskuterat gjorda bedömningar med representanter för NCC, samt bolagets interna juristavdelning på divisions- och koncernnivå för vissa av de mer väsentliga ärendena. Vi har vid bedömt behov även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud. Baserat på detta har vi bedömt den redovisningsmässiga hanteringen. Vi har kommunicerat till revisionsutskottet att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor. Slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.

Revisionsberättelse Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 148 Finansiell rapport

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–18 samt 154–162, och hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisionsberättelse NCC 2025 149 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisionsberättelse Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025 150 Finansiell rapport

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 7 maj 2025 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.

Stockholm den 10 april 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson
Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse NCC 2025 151 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Finansiell rapport

Granskningsberättelse

Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174

Revisorns granskningsberättelse av den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för NCC AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 46–101 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning till att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper:

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,
• om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och
• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–45 samt 102–162. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.### Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB (publ), enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Granskningsåtgärderna omfattade huvudsakligen:
Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen genom att:
– Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och
– Granska företagets interna dokumentation av sin process; och
* Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten.
* Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår.
* Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
* Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
* Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades;
* Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som är tillämpliga och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.
* Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder:
– Analytiska granskningsåtgärder samt förfrågningar till relevant personal
– På en urvalsbasis utföra granskningsåtgärder på väsentliga upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ), förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av NCC AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 10 april 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson, Auktoriserad revisor

---

RESULTATRÄKNING, MSEK

	2021	2022	2023	2024	2025
Nettoomsättning	53 414	54 198	56 932	61 609	55 717
Kostnader för produktion	–48 894	–50 202	–52 245	–56 330	–50 245
Bruttoresultat	4 520	3 996	4 687	5 280	5 472
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 808	–2 981	–3 156	–3 223	–3 494
Resultat från försäljning av rörelsefastigheter	165	22	19	5	10
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	–16	0	–2	–27	–15
Resultat från försäljning av koncernföretag	–46	59	265	3	20
Resultat från andelar i intresseföretag	10	262	–11	–6	–54
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	1 825	1 358	1 802	2 032	1 938
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–1 170
Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster	1 825	1 358	1 802	2 032	768
Finansiella intäkter	20	29	80	75	78
Finansiella kostnader	–80	–87	–79	–244	–215
Finansnetto	–60	–59	1	–169	–137
Resultat efter finansiella poster	1 765	1 299	1 803	1 863	630
Skatt	–257	–230	–230	–292	–489
Periodens resultat	1 508	1 069	1 573	1 571	142
Hänförs till: NCC:s aktieägare	1 508	1 069	1 573	1 571	142
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–

---

BALANSRÄKNING, MSEK

	2021	2022	2023	2024	2025
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Goodwill	1 852	1 943	1 913	1 942	1 858
Övriga immateriella tillgångar	335	326	545	731	959
Nyttjanderättstillgångar	1 600	1 420	1 300	1 396	1 441
Rörelsefastigheter	790	909	867	892	907
Maskiner och inventarier	2 296	2 504	2 310	2 158	1 947
Långfristiga värdepappersinnehav	82	83	84	88	76
Långfristiga räntebärande fordringar	128	184	204	201	305
Pensionsfordran	–	68	–	94	722
Övriga långfristiga fordringar	23	36	21	23	24
Uppskjutna skattefordringar	609	564	583	557	418
Summa anläggningstillgångar	7 714	8 037	7 827	8 082	8 658
Omsättningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar	2	2	1	1	1
Exploateringsfastigheter	1 005	1 179	1 265	1 314	1 086
Pågående fastighetsprojekt	5 370	7 171	3 794	749	818
Färdigställda fastighetsprojekt	–	0	4 986	6 302	6 059
Andelar i intresseföretag	431	74	201	238	212
Varulager	1 059	1 079	1 120	1 052	1 097
Skattefordringar	70	118	43	42	80
Kundfordringar	7 748	8 205	8 696	8 322	8 557
Upparbetade ej fakturerade intäkter	1 367	1 410	1 076	837	810
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	952	857	1 190	1 096	1 373
Kortfristiga räntebärande fordringar	103	117	129	138	171
Övriga fordringar	552	386	415	368	148
Kortfristiga placeringar	487	394	501	576	626
Likvida medel	2 561	534	707	2 910	887
Summa omsättningstillgångar	21 707	21 528	24 124	23 945	21 925
SUMMA TILLGÅNGAR	29 421	29 565	31 950	32 026	30 582
Eget kapital
Aktieägarnas kapital	5 844	7 183	7 324	8 663	7 917
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–
Summa eget kapital	5 844	7 183	7 324	8 663	7 917
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	2 038	3 286	3 006	3 314	2 734
Övriga långfristiga skulder	47	60	13	17	27
Avsättningar för pensioner	1 997	–	556	0	0
Uppskjutna skatteskulder	464	943	889	1 165	1 522
Övriga avsättningar	2 608	2 481	2 218	2 448	2 343
Summa långfristiga skulder	7 154	6 770	6 683	6 944	6 627
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	2 176	1 012	2 289	1 769	1 143
Leverantörsskulder	4 567	5 165	6 105	4 841	5 019
Skatteskulder	22	14	0	14	122
Fakturerade ej upparbetade intäkter	4 830	4 754	5 058	5 226	4 861
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	3 588	3 512	3 396	3 552	3 757
Avsättningar	13	7	–	2	6
Övriga kortfristiga skulder	1 227	1 148	1 096	1 016	1 131
Summa kortfristiga skulder	16 422	15 612	17 944	16 419	16 039
Summa skulder	23 577	22 382	24 627	23 363	22 666
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	29 421	29 565	31 950	32 026	30 582

---

NYCKELTAL

	2021	2022	2023	2024	2025
Räkenskaper, MSEK
Nettoomsättning	53 414	54 198	56 932	61 609	55 717
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	1 825	1 358	1 802	2 032	1 938
Resultat efter finansiella poster 1 765 1 299 1 803 1 863 630
Periodens resultat 1 508 1 069 1 573 1 571 142
Investeringar i fastighetsprojekt –3 467 –2 924 –2 432 –1 672 –875

Kassaflöde, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 260	265	807	4 638	1 912
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–363	–401	–446	–647	–761
Kassaflöde före finansiering	1 896	–136	361	3 990	1 151
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–1 492	–1 896	–187	–1 790	–3 171
Förändring av likvida medel	406	–2 027	173	2 203	–2 023

Avkastningsmått
Avkastning på eget kapital, % 5)	32	17	21	21	16
Avkastning på sysselsatt kapital, % 5)	16	12	15	15	15

Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK
EBITDA %	5,9	4,8	5,3	5,4	3,7
Räntetäckningsgrad, ggr	23,0	15,9	23,9	9	4
Soliditet, %	20	24	23	27	26
Räntebärande skulder/balansomslutning, %	21	15	18	16	13
Nettokassa +/Nettoskuld –	–2 932	–3 000	–4 310	–1 164	–1 165
Skuldsättningsgrad, ggr	0,5	0,4	0,6	0,1	0,1
Sysselsatt kapital vid periodens slut	12 055	11 480	13 175	13 746	11 793
Sysselsatt kapital, snitt	11 430	11 766	12 776	13 818	12 842
Kapitalomsättningshastighet, ggr	4,7	4,6	4,5	4,5	4,3
Utgående ränta, % 1)	1,1	4,1	5,1	4,9	4,3
Genomsnittlig räntebindningstid, år 1)	0,5	1,0	0,7	0,8	0,8

Orderläge, MSEK
Orderingång	55 786	53 285	56 819	54 730	52 992
Orderstock	55 763	54 995	53 422	50 723	46 079

Aktiedata per aktie, SEK
Resultat efter skatt, före och efter utspädning, före jämförelsestörande poster	14,02	10,29	16,11	16,08	13,89
Resultat efter skatt, före och efter utspädning, efter jämförelsestörande poster	14,02	10,29	16,11	16,08	1,45
Kassaflöde från den löpande verksamheten, efter utspädning	21,00	2,55	8,27	47,45	19,56
Kassaflöde före finansiering, efter utspädning	17,62	–1,30	3,70	40,83	11,77
P/E-tal, före utspädning	12	9	8	10	16
Utdelning ordinarie, SEK	6,00	6,00	8,00	9,00	9,00
Extra utdelning, SEK	2,00	2,00
Direktavkastning, %	3,6	6,2	6,4	6,8	5,0
Direktavkastning exkl. extra utdelning, %	3,6	6,2	6,4	5,5	4,1
Eget kapital, före och efter utspädning	54,32	73,60	74,99	88,59	80,96
Börskurs/eget kapital, %	309	132	167	183	272
Börskurs vid periodens slut, NCC B	167,70	97,25	125,60	162,40	220,20

Antal aktier, miljoner
Totalt antal utgivna aktier 3)4)	108,4	108,4	99,8	99,8	99,8
Återköp av aktier vid periodens slut	0,8	10,8	2,1	2,0	2,0
Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut	107,6	97,6	97,7	97,8	97,8
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden	107,6	103,9	97,6	97,7	97,8
Börsvärde, före utspädning, MSEK	18 035	9 636	12 271	15 879	21 526

Personal
Medelantal anställda	13 002	12 485	12 243	11 776	11 440

1) Avser räntebärande skulder exklusive pensionsfordran enligt IAS19 och leasing enligt IFRS16.
2) Utdelning 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
4) Indragning av 8 674 866 egna aktier serie B gjordes under andra kvartalet 2023.
5) Exklusive jämförelsestörande poster

Definitioner

De nyckeltal och alternativa nyckeltal (APMs, Alternative Performance Measures) som används i denna rapport finns definierade på sidan 159 samt på vår webbplats: www.ncc.se/investor-relations/ncc-aktien/finansiella-definitioner/

Alternativa nyckeltal

Koncernens finansiella rapporter inkluderar finansiella mått definierade i enlighet med IFRS. Därtill används mått som inte är definierade enligt IFRS, så kallade alternativa nyckeltal. Syftet är att ge ytterligare information för jämförelse av utvecklingen mellan åren och att förstå den underliggande verksamheten. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.

Flerårsöversikt NCC 2025 157

Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt

Kvartalsdata

MSEK	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår 2025	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår 2024
Koncernen
Orderingång	14 002	13 392	11 135	14 462	52 992	13 353	14 664	13 264	13 449	54 730
Orderstock	52 431	51 478	48 318	46 079	46 079	56 270	54 956	53 498	50 723	50 723
Nettoomsättning	11 077	14 543	14 168	15 929	55 717	11 561	15 448	14 277	20 323	61 609
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	–170	649	767	692	1 938	–100	623	665	844	2 032
Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster	–170	649	767	–479	768	–100	623	665	844	2 032
Resultat efter finansiella poster	–175	603	718	–516	630	–117	589	612	779	1 863
Resultat efter skatt	–136	467	534	–723	142	–93	472	472	721	1 571
Resultat per aktie efter utspädning, före jämförelsestörande poster, SEK	–1,39	4,77	5,47	5,04	13,89	–0,95	4,83	4,83	7,37	16,08
Resultat per aktie efter utspädning, efter jämförelsestörande poster, SEK	–1,39	4,77	5,47	–7,40	1,45	–0,95	4,83	4,83	7,37	16,08
Kassaflöde före finansiering	–430	–216	190	1 607	1 151	42	–383	–309	4 640	3 990
Soliditet %	26	23	26	26	26	24	21	22	27	27
Nettokassa +/Nettoskuld –	–	–2 245	–3 185	–2 613	–1 165	–1 165	–4 530	–5 215	–5 948	–1 164
NCC Infrastructure
Orderingång	4 462	4 289	3 286	2 156	14 193	5 002	4 638	4 725	4 554	18 919
Orderstock	17 262	17 136	15 901	12 800	12 800	17 484	17 263	17 639	16 824	16 824
Nettoomsättning	3 859	4 613	4 513	5 195	18 179	3 690	4 740	4 250	5 425	18 105
Rörelseresultat	70	148	153	168	540	68	145	151	172	535
Rörelsemarginal, %	1,8	3,2	3,4	3,2	3,0	1,8	3,1	3,6	3,2	3,0
NCC Building Nordics
Orderingång	1 790	2 139	2 306	5 614	11 849	1 818	3 824	2 075	3 676	11 392
Orderstock	14 427	13 598	12 706	14 249	14 249	17 880	17 951	16 637	16 720	16 720
Nettoomsättning	3 271	3 270	3 126	3 714	13 380	3 231	3 582	3 210	3 861	13 884
Rörelseresultat	50	102	105	216	473	38	100	104	184	426
Rörelsemarginal, %	1,5	3,1	3,4	5,8	3,5	1,2	2,8	3,2	4,8	3,1
NCC Building Sweden
Orderingång	3 876	3 392	3 048	3 750	14 065	2 643	2 620	4 579	2 397	12 239
Orderstock	15 672	15 696	16 179	16 204	16 204	15 987	14 954	16 574	14 980	14 980
Nettoomsättning	3 175	3 368	2 564	3 725	12 832	3 409	3 653	2 959	3 991	14 012
Rörelseresultat	54	68	59	90	271	55	71	45	–142	30
Rörelsemarginal, %	1,7	2,0	2,3	2,4	2,1	1,6	2,0	1,5	neg.	0,2
NCC Industry
Orderingång	3 964	3 325	2 523	3 086	12 899	4 018	3 778	2 137	2 951	12 884
Nettoomsättning	1 037	3 765	4 249	3 557	12 608	1 015	3 910	4 140	3 569	12 634
Rörelseresultat	–312	371	461	359	879	–313	368	338	191	584
Rörelsemarginal, %	neg.	9,8	10,9	10,1	7,0	neg.	9,4	8,2	5,4	4,6
Operativt sysselsatt kapital	3 801	4 592	4 382	3 694	3 694	4 162	4 855	4 580	3 844	3 844
NCC Property Development
Nettoomsättning	94	72	122	289	577	637	124	104	3 988	4 853
Rörelseresultat	10	–1	–10	–864	–864	87	30	37	564	719
Rörelsemarginal, %	10,3	neg.	neg.	neg.	neg.	13,7	24,3	36,1	14,1	14,8
Operativt sysselsatt kapital	7 825	7 906	8 024	7 215	7 215	9 625	9 926	10 157	7 938	7 938

Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongs- mässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Kvartalsdata Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025 158 Övrigt

Finansiella nyckeltal

Avkastning på eget kapital
Årets resultat enligt resultaträkningen, exklusive jämförelsestörande poster och exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag, med återläggning av ränte- kostnader, i procent av genomsnittligt operativt sysselsatt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster och inklusive resultat från andelar i intressebolag, med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande.

Direktavkastning
Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.

Driftsnetto
Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.

EBITDA
Rörelseresultat enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej bygg- relaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.

Eget kapital per aktie före och efter utspädning
Utgående eget kapital före och efter utspädning i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.

Företagets nettoskuld
Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsfordran/pensionsskuld.

Genomsnittlig räntebindningstid
Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.

Genomsnittligt eget kapital
Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december, exklusive jämförelsestörande poster.

Genomsnittligt sysselsatt kapital
Medeltalet av redovisat sysselsatt kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december, exklusive jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster
Från 1 oktober 2025 har NCC infört raden jämförelsestörande poster i resultaträkningen som avser händelser och transaktioner som har en väsentlig påverkan på periodens resultat och som bedöms vara av sådan karaktär eller omfattning att de bör särskilt uppmärksammas när resultatet jämförs mellan perioder. Dessa poster är normalt ej återkommande och kan exempelvis omfatta större tvister, nedskrivningar eller andra väsentliga engångskostnader eller engångsintäkter. Skatt relaterad till jämförelsestörande poster redovisas på resultatrad skatt. Poster som klassificerats som jämförelsestörande i en period hanteras konsekvent även i kommande perioder, vilket innebär att eventuella återföringar också redovisas som jämförelsestörande poster.

Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.Nettoinvesteringar Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.

Nettoomsättning Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.

Nettoskuld/EBITDA Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.

Operativt sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder (inklusive aktuella och uppskjutna skatteskulder), finansiella anläggningstillgångar, aktuell skattefordran, räntebärande kortfristiga fordringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.

Orderingång Värdet av undertecknade kundavtal, inklusive godkända ändringsorder, under den aktuella perioden.

Orderstock Återstående värde av kundavtal, inklusive godkända ändringsorder, som har undertecknats men ännu inte slutförts vid periodens utgång.

P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.

Resultat per aktie, efter skatt Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.

Räntebärande företagsskuld Räntebärande skulder exklusive leasingskuld och exklusive pensionsfordran/pensionsskuld.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Skuldsättningsgrad Nettoskuld dividerad med eget kapital.

Soliditet Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Total avkastning Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Total nettoskuld Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.

Utgående ränta Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.

Valutaeffekt Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.

Valutakursdifferens Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.

Återköp egna aktier i aktiedata Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.

Definitioner

NCC 2025 159
Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt

Detta har hänt under 2025

E136 Breivika-Lerstad projektet i Ålesund

Sedan 2024 har projektet E136 Breivika–Lerstad tagit stora steg framåt. NCC har inlett byggarbetet efter att kontraktet med Statens vegvesen tecknades i början av året. Arbetet med tunnlarna och brogjutning är igång, och projektet fortskrider enligt plan. Den nya vägen kommer att avlasta dagens trafiksituation, skapa plats för kollektivtrafik och ge säkrare gång- och cykelvägar. När vägen står klar 2027 blir den en viktig förbättring för Ålesunds tillgänglighet och hållbara transporter.

Tunnelarbetena går nu in i sitt slutskede. Totalt har 4 744 meter drivits, motsvarande 91 procent av tunnelsträckan. Det första genomslaget i ett av tunnelrören väntas i början av 2026. De första 500 meterna är redan asfalterade, vilket markerar att arbetena nu närmar sig färdigställande.

Vid Lerstad fortsätter arbetet med den nya vägen och tillhörande infrastruktur, i nära anslutning till den befintliga trafikmiljön. För att säkerställa god trafiksäkerhet genomförs arbetet i flera etapper. Trafiken har nu flyttats över till ena delen av den nya vägen och till den längsta bron i projektet. Detta gör det möjligt att fortsätta arbetena effektivt i områden som tidigare varit belastade av trafik. Även betongarbetena närmar sig färdigställande, samtliga tre broar och båda tunnelportalerna är nu gjutna. Kran och portalvagn har flyttats över till Breivika sidan för fortsatt arbete vid portalerna.

Den första fasen av utfyllnadsarbetet i Ålesunds hamn slutfördes enligt plan före jul. Totalt har cirka 230 000 m³ tunnelberg lagts ut som fyllnadsmaterial.

Lerstad – Översikt tunnelpåslag Breivika. Turning visions into reality Års- och hållbarhetsredovisning 2024 E136: Vägen som förbättrar Ålesunds tillgänglighet, var på omslaget till årsredovisningen 2024.

Detta har hänt
Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport
NCC 2025 160
Övrigt
Tunnelpåslag Breivika. Sprängningsarbete i ett av tunnelloppen vid Breivika. Utfyllnadsarbeten i Ålesunds hamn.

Detta har hänt
NCC 2025 161
Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt

Finansiell information

NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2026 vid följande tillfällen:
29 april Delårsrapport Q1 2026
14 juli Delårsrapport Q2 samt jan–jun 2026
3 november Delårsrapport Q3 samt jan–sep 2026

NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning, men det går att beställa genom kontakt med bolaget.

Under fliken ”Investor Relations” finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. NCC skickar normalt pressmeddelanden på engelska och svenska för alla ordrar och avtal över 150 MSEK. En lista över kommunicerade ordrar över 150 MSEK finns på NCC:s webbplats. Mindre ordrar kan kommuniceras endast på lokalt språk. Samtliga pressmeddelanden finns på NCC:s webbplats.

Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen ncc.se, skicka e-post till ir@ncc.se, skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Andreas Koch, telefon 070-509 77 61, e-post: ir@ncc.se.

Årsstämma

Årsstämma hålls den 5 maj kl. 15.30 på SPACE, Sergelgatan 2, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, ncc.se och har varit införd i Post- och Inrikes Tidningar. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på ncc.se.

Aktieägarinformation på ncc.se

På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC. Här finns också en lista över de analytiker som löpande följer NCC. För information om aktuell ägarfördelning se vår webbplats, ncc.se/investor-relations/ncc-aktien/agarfordelning.

NCC:s 10 största ägare per 31 dec 2025 1)

Namn	NCC A	NCC B	Kapital	Röster
OBOS	4 000 000	6 278 116	10,30%	28,75%
Första AP-fonden	-	4 970 000	4,98%	3,09%
Vanguard	138 392	3 488 903	3,64%	3,03%
Nordea Funds	-	4 779 343	4,79%	2,97%
Livförsäkringsbolaget Skandia	332 862	1 063 623	1,40%	2,73%
ODIN	-	3 137 681	3,15%	1,95%
American Century Investment Management	-	2 850 856	2,86%	1,77%
Dimensional Fund Advisors	-	2 506 538	2,51%	1,56%
JPMorgan Asset Management	-	2 169 773	2,17%	1,35%
NCC AB	-	1 968 589	1,97%	1,22%
Summa 10 största ägarna	4 471 254	33 213 422	37,77%	48,42%
Övriga	2 326 356	59 749 924	62,23%	51,58%

1) Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden konsoliderades till två fonder från och med januari 2026. Sortering av ägare är gjord baserat på röster.

Finansiell information
Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport
NCC 2025 162
Övrigt

Prenumerationstjänst
Via vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på NCC:s finansiella rapporter och pressmeddelanden.

NCC-aktien och nyckeltal
Kursinformation finns med 15 minuters fördröjning och du har även möjlighet att se total avkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.

Mer information/kontaktperson
Andreas Koch
Kommunikationsdirektör
Tel: 070 509 77 61
E-post: ir@ncc.se

Läs gärna vår digitala årsredovisning: ncc.se/annualreport2025

Produktion: NCC i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson
Foto: Samtliga foton tillhör NCC, om inget annat anges. Sid 2 och 27 (NCC Industry) Rogaland fylkeskommune Sid 160–161 drönarbilder, Trond I. Nordal, Frank Grønvold.
Tryckeri: Multiply Solutions AB

NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. 2025 omsatte NCC cirka 56 miljarder SEK och hade cirka 11 500 anställda. NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, ncc.se