AI assistant
NCC Group — Annual Report (ESEF) 2023
Mar 18, 2024
Preview isn't available for this file type.
Download source fileÅrs- och hållbarhetsredovisning 2023
Europas modernaste reningsverk
Centrala reningsverket i Kristianstad, Sverige, ett av flera projekt inom vatten- och miljöteknik som NCC jobbat med under 2023. Kristianstads nya reningsverk byggs bredvid det gamla och blir i princip ett helt nytt reningsverk med den senaste tekniken, bland annat biologisk rening med membran. Projektet är komplext, inte minst då det byggs på Sveriges lägsta punkt - 1,2 meter under havsnivån. Det nya reningsverket tas i drift 2024.
ESEF-rapport
NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Om rapporten
NCC:s årsredovisning för 2023 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den lagstadgade årsredovisningen finns på sidorna 14–31 samt 44–87 och har reviderats av NCC:s externa revisor. Den granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 33–43. Hållbarhetsrapporten finns på sidorna 3, 8–13, 32, 92–123 samt de sidor som återfinns i GRI-indexet på sidorna 130–132 och är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap. NCC rapporterar enligt GRI standarder 2021.
Introduktion
- Detta är NCC
- 1 Vd-ord
- 4 Strategi
- 6 Verksamhet
- 8 Förvaltningsberättelse
- Utveckling under året
- 15 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
- 27 Klimatrelaterade risker och möjligheter
- 32 Bolagsstyrningsrapport
- 33 Finansiell rapport
- Koncernens resultaträkning
- 45 Koncernens rapport över totalresultat
- 45 Koncernens balansräkning
- 46 Koncernens förändring i eget kapital
- 47 Koncernens kassaflödesanalys
- 48 Moderbolagets resultaträkning
- 49 Moderbolagets rapport över totalresultat
- 49 Moderbolagets balansräkning
- 50 Moderbolagets förändring i eget kapital
- 51 Moderbolagets kassaflödesanalys
- 52 Noter
- 53 Revisionsberättelse
- 88 Hållbarhetsrapport
- Inledning
- 93 Fokusområden
- 98 Miljöupplysningar
- 98 Sociala upplysningar
- 107 Styrningsrelaterade upplysningar
- 113 Företagsspecifika upplysningar
- 116 Rapportering enligt EU-taxonomin
- 117 Revisors yttrande
- 123 Övrigt
- Flerårsöversikt
- 125 Kvartalsdata
- 128 Definitioner
- 129 GRI-index
- 130 Finansiell information
- 133 Kontaktuppgifter
- 135
Detta är NCC
Vi bygger för framtiden
Varje generation har ansvar för att underhålla och utveckla vår gemensamma samhällsinfrastruktur för att skapa möjligheter idag och i framtiden. Bygg-, underhålls- och utvecklingsprojekt initieras av våra kunder eller av NCC. NCC:s syfte är att med vår samlade expertis och kompetens som grund ta kunden genom byggprocessen för att få ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC är ett kunskapsbaserat företag vars kärna är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vår verksamhet omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. Vi är experter på processens olika delar men också på att få dem att samverka. NCC driver utvecklingsinitiativ inom kompetensutveckling, digitalisering och att öka nyttjande av expertis och data från hela företaget.
| 2023 | 2022 (2022-01-01–2022-12-31) | |
|---|---|---|
| Orderingång, MSEK | 56 819 | 53 285 |
| Nettoomsättning, MSEK | 56 932 | 54 198 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1 802 | 1 358 |
Introduktion NCC 2023 1
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Finansiell rapport
Förvaltningsberättelse
Detta är NCC
Industri
Bygg och anläggning
Utveckling
Våra affärsområden
NCC är expert på att driva komplexa byggprocesser. NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden med verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Under 2023 var verksamheten indelad i fem affärsområden. Från den 1 januari 2024 kommer NCC att ha ytterligare ett affärsområde, NCC Green Industry Transformation. Det affärsområdet är inriktat på stora och komplexa industriprojekt som följer av den gröna omställningen.
NCC Property Development
Utvecklar, hyr ut och säljer fastigheter med fokus på kontorsfastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, och med stort fokus på hållbarhet och samarbete, skapas flexibla och verksamhetsanpassade fastighetslösningar på tillväxtmarknader i Norden.
- Läs mer på sidan 23
NCC Industry
Utvecklar, producerar och säljer stenmaterial- och asfaltprodukter till bygg- och infrastrukturprojekt i Sverige, Norge och Danmark samt stenmaterial i Finland. Verksamheten bildar en naturlig förädlingskedja som också är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
- Läs mer på sidan 22
NCC Infrastructure
Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, transporter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Sverige, Norge och Danmark. Med expertis som omfattar hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruktion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsammans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället.
- Läs mer på sidan 19
NCC Building Sweden
Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
- Läs mer på sidan 20
NCC Building Nordics
Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
- Läs mer på sidan 21
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2023 2
Introduktion
Detta är NCC
Noter för finansiella mål
- Företagets nettoskuld exkluderar pensionsskuld och leasingskuld.
- Procent av resultatet som delas ut till aktieägare enligt utdelningsförslag.
Finansiella mål och utfall
| Mål och utfall | Utfall 2023 | Mål 2023 |
|---|---|---|
| Vinst per aktie, SEK | 16,11 | ≥16 |
| Företagets nettoskuld 1) / EBITDA, x | 0,98 | <2,5 |
Utdelningspolicy
| Utfall 2023 | Policy |
|---|---|
| Utdelningspolicy, % 2) | 50 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning på 8 SEK per aktie för 2023.
Hållbarhetsmål och utfall
| Mål och utfall | Utfall 2023 | Mål 2026 |
|---|---|---|
| Hälsa och säkerhet | ||
| LTIF | 4,0 | ≤2,0 |
LTIF: Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.
| Mål och utfall | Utfall 2023 | Mål 2030 |
|---|---|---|
| Klimat och energi, % | ||
| Scope 1 & 2 | −56 | −60 |
Mål: 60 procent minskning av CO2e 1) (scope 1 & 2) till år 2030 (basår 2015), mätt som ton CO2e/MSEK. Utfall 2023: Utsläppsintensiteten uppgick till 2,3 ton CO2e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 56 procent jämfört med 2015.
| Mål och utfall | Utfall 2023 | Mål 2030 |
|---|---|---|
| Scope 3 | ||
| Betong 2) | −22 | −50 |
| Asfalt 2) | −25 | −50 |
| Armeringsstål 2) | −45 | −50 |
| Transporter 3) | − | − |
- Utsläpp från transporter rapporteras för första gången 2023 och har därför inget jämförelsetal.
NCC 2023 3
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Introduktion
Vd-ord
Utsikterna inför 2023 var osäkra men med facit i hand kan vi konstatera att NCC har navigerat både osäkerhet och en tudelad marknad väl. Orderingången ökade och nettoomsättningen var stabil. Rörelseresultatet ökade till drygt 1,8 Mdr SEK. Vi nådde det mål vi satte upp 2020 – att vinst per aktie 2023 skulle vara minst 16 SEK. Affärsområde Industry stod för den största förbättringen av rörelseresultatet framförallt genom att asfaltverksamheten återigen har en rimlig vinstnivå. Försäljning av dotterbolaget Bergnäset, inom affärsområde Infrastructure, bidrog positivt. Affärsområde Infrastructure har förstärkt sina marginaler och ökat rörelseresultatet stadigt sedan 2019. Building Nordics och Building Sweden har delar som går mycket bra, medan andra har tampats med bland annat ökade kostnader i pågående projekt.# NCC 2023
Förvaltningsberättelse
Introduktion
Vd-ord
Nyttan av det stora företaget
NCC:s strategiska inriktning bygger på att vi i ökande grad ska dra nytta av det stora företaget. Det handlar om kompetens, om resurser, om erfarenhet – och alltmer om tillgång till data. Genom att göra den data vi genererar i våra byggprojekt mer tillgänglig och användbar kommer vi att kunna fatta bättre beslut. Det här är ett långsiktigt, mångårigt arbete. Ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd, eller resultaten av många parallella utvecklingsinitiativ och investeringar. Men konturerna av ett nytt, data-informerat och mer digitaliserat NCC börjar växa fram. Vi har under året sjösatt mer än tio nya initiativ, många med fokus att förenkla och förbättra existerande processer och på att kunna leverera den data som kunderna förväntar sig.
Inom hälso- och säkerhetsområdet har det varit ett bitvis tungt år. Svåra olyckor i branschen och just före årsskiftet inträffade en allvarlig olycka i Skellefteå där en medarbetare på NCC omkom och ytterligare en person skadades svårt. När det gäller olyckor med frånvaro över fyra dagar ligger vi kvar på samma nivå som föregående år. Det innebär att vi inte når våra mål för året. Vi fortsätter oförtrutet arbetet med utgångspunkt i att helt eliminera svåra olyckor och tillbud. Trots årets dystra facit ser vi att de allvarliga incidenterna blir färre. Vi stödjer helt och fullt högre krav och ytterligare åtgärder för att öka säkerheten på våra arbetsplatser.
Se på kunskapen i företaget med nya ögon
Byggande, i vid mening, är en stor del av ekonomin och motsvarar omkring 10 procent av BNP. Om vi väljer att inkludera all planering och alla kringtjänster ökar talet. Mer än en miljon individer i Norden berörs av byggandet i sin yrkesroll. Om man ska förstå branschens utveckling och kunna fatta kloka beslut om såväl reglering som utvecklingsinitiativ är det viktigt att inte dra allt byggande, hela den så kallade byggbranschen, över en kam. Det är en milsvid skillnad mellan att vara småföretagare och att vara en stor koncern som NCC. Som stort företag har vi kunskap, erfarenhet, system och processer för att lösa komplexa utmaningar och vi möter helt andra förväntningar. Vi verkar också i en miljö med professionella kunder vars yrkesroll är att bygga eller utveckla. De vet vad de köper. Den omfattande juridiken som omgärdar större projekt är en del av den komplexitet vi är experter på att hantera. Vi kan inom ramen för ett regulatoriskt och avtalsmässigt ramverk ha kvar innovationsförmåga, drivkraft till utveckling och affärsmannaskap. Det här perspektivet, att vi som stort företag kan och ska driva utveckling, är anledningen till att vi satt målet att vara ledande i branschen när det gäller kompetens för att kunna hantera komplexiteten i en byggprocess. Genom samarbete med akademiska institutioner i Norden och i Europa och genom tydlig intern prioritering av de yrkesroller som har störst påverkan på projektens, och därmed företagets, utveckling ser vi resultat.
Inga kristallkulor
De senaste åren har lärt oss att samhällsekonomiska prognoser är närmast omöjliga att göra. Vi behöver vara realistiska om de effekter som uteblivet bostadsbyggande, en låst fastighetsmarknad och sämre ekonomi hos kommuner och regioner kan ha. Samtidigt vet vi att det behöver byggas och att pålitliga entreprenörer får uppdrag. Vi vet också att den ökade komplexiteten, inte minst när det gäller att tillhandahålla olika typer av data, förmodligen är enklare för oss än för många andra. Så vi ser positivt men realistiskt på framtiden, men avstår från detaljerade förutsägelser. NCC är ett i grunden stabilt företag på en i grunden intressant marknad. Vi kan skapa värde. NCC har många långvariga kundrelationer. Vårt mål är att varje kund, i varje projekt, ska uppleva att vi ställer den bästa expertisen och våra resurser till förfogande för att förverkliga deras projekt på bästa möjliga sätt.
Jag vill rikta ett stort tack till våra kunder för förtroendet. Och avslutningsvis stort tack till alla medarbetare på NCC, till våra samarbetspartners och underleverantörer och till våra aktieägare.
Solna i mars 2024
Tomas Carlsson, vd och koncernchef
” Ledande i branschen när det gäller kompetens för att kunna hantera komplexiteten i en byggprocess”
Strategi
NCC är ett kunskapsbaserat företag vars grund är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Verksamheten omfattar husbyggnation och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. NCC bygger, renoverar och utvecklar den byggda miljön vilket skapar möjligheter för samhället att utvecklas. NCC arbetar som experter i nära samarbete med kunder för att uppfylla kundernas krav och se till utvecklingen av den fysiska miljön sker med så positiv påverkan som möjligt på samhället för både nuvarande och framtida generationer. Byggprocessen karaktäriseras av många intressenter, behov av bred kompetens och expertkunskap, samt samordning av många olika aktörer. Till NCC:s styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. Vi är stolta över slutresultatet av ett projekt och det bidrag det ger till samhället, men har fokus på att vara experter på processen som leder dit. Vår roll är att förverkliga kundernas projekt.
Samtidigt är rörelseresultatet i båda dessa affärsområden väl i linje med eller över den nordiska marknaden i sin helhet. Property Development har fokuserat på uthyrning i en stillastående fastighetsmarknad. De senaste fem åren har vi lagt fast en ny strategisk inriktning, förbättrat rörelseresultatet och navigerat ett flertal externa kriser. Med det perspektivet är jag stolt över utvecklingen både i år och på längre sikt. NCC är ett stabilt företag som utvecklas. Vi är rätt positionerade geografiskt och i våra segment. Jag upplever att vår strategiska inriktning har fått fördjupat fäste det senaste året, och att vi tar viktiga steg inte bara mot kortsiktig lönsamhet utan mot att skapa förutsättningar för en uthållig, högre nivå av värdeskapande.
Ett nytt affärsområde
För närvarande pågår den största industriella omvandlingen på många decennier. Gruv, stål-, energi- och industriverksamhet ställer om för att minska sin klimatpåverkan och sitt fossilberoende. På många håll handlar det om att införa helt ny teknologi. Detta får två effekter. Dels krävs ett omfattande byggande för att förverkliga de stora projekten i sig. Dels krävs förutsättningar i det omgivande samhället – transport- och samhällsinfrastruktur. Bostäder. Sjukvård, skolor och förskolor. Vatten- och avloppsrening. Energiöverföring, väg och järnväg. I november presenterade vi ett nytt affärsområde – NCC Green Industry Transformation – där vi avser att samla kompetens och stora projekt som härrör från den industriella utvecklingen. Övriga möjligheter som hör till samhälls- och transportinfrastrukturen ska vi ta tillvara inom våra befintliga affärsområden, som redan har starka organisationer på plats.
Klimatfrågan och den gröna omställningen är starka drivkrafter för dagens samhällsomvandling. Det driver även NCC:s utveckling. Många av våra kunder ställer höga krav på projekt med låga klimatutsläpp, men vi tycker egentligen att kraven kunde vara högre. Om alla delar i värdekedjan samverkar finns det möjligheter att nå goda resultat redan med dagens teknik. För att ta ett exempel, inom asfaltverksamheten skulle de offentliga kunderna kunna ställa betydligt högre krav och därmed bidra till en snabbare omställning. Våra egna mål för utsläppsminskning står fast och vi arbetar hårt med vår förändring. Byggbranschen är komplex och det kommer aldrig finnas få, enkla lösningar eller stora tekniksprång som löser klimatutmaningen. Samtidigt skapas affärsmöjligheter inom klimatanpassning av städer, den gröna omställningen, förändring av energi- och transportsystem, uppgradering av vatteninfrastrukturen.
Fokus på aktieägarvärde
NCC:s primära finansiella mål är vinst per aktie. Målet är valt för att det sätter tydligt fokus på att skapa aktieägarvärde och för att det är relevant för samtliga affärsområden att styra på att leverera vinst på sista raden. Vi hade målet att för 2023 nå 16 SEK per aktie och det nådde vi. Detta trots att vi inte kunnat resultatavräkna någon större fastighetsförsäljning sedan första kvartalet. Vi fick dock positivt bidrag från försäljning av ett dotterbolag. I november slog vi fast att målet om 16 SEK per aktie behålls på kort till medellång sikt tills vi ser att vi kan nå nivån stadigt över tid. Det i sin tur är beroende av några faktorer: Dels att affärsområdena inom entreprenadrörelsen och Industry utvecklas positivt så att de successivt kan öka sin andel av vinsten. Dels att det är aktivitet på fastighetsmarknaden så att det går att realisera de värden vi redan har och de vi skapar i vår fastighetsutvecklingsportfölj. Under 2023 har vi inte sålt någon fastighet. Vi har, i affärsområde Property Development, resultatavräknat ett projekt som sålts tidigare samt delar av en markförsäljning. NCC hade vid årsskiftet fyra färdigställda projekt. Vi arbetar aktivt med försäljning och har den finansiella styrkan att vänta ut en bättre marknad. Vi har gott om utrymme till vårt skuldsättningsmål.
Väl positionerade för ökat värdeskapande
* Bra orderingång på en tudelad byggmarknad.
* Högre rörelseresultat.
* Stor resultatförbättring i asfaltverksamheten.
* Ett nytt affärsområde för den gröna industriomvandlingen.
* Låst fastighetsmarknad med få transaktioner.
* Fortsatt satsning på digitalisering och kompetensutveckling.
* Viktiga strategiska utvecklingssteg internt.
Så kan man sammanfatta vårt 2023.
NCC 2023 4
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt# NCC
NCC ska vara det mest kompetenta och betrodda företaget på marknaden när det gäller att genomföra projekt. Som proaktiv byggexpert prioriterar NCC att vara tidigt involverade med kunderna, föreslå lösningar, bidra med idéer och ny kunskap. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med en bredd av verksamhetsområden och lokal förankring skapar, och låta kunderna ta del av dessa fördelar. För detta krävs en förmåga att utveckla och dela kunskap.
NCC skapar värde genom hela byggprocessen NCC är en ledande aktör på den nordiska byggmarknaden med en stark och väletablerad position kombinerat med lokal närvaro. Grunden i NCC:s strategiska inriktning är att vara experter på att hantera hela byggprocessen. Utgångspunkten är att dra nytta av att vara ett stort företag genom att använda hela företagets kompetens och erfarenhet.
NCC:s marknad
NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer.
Andel av nettoomsättningen och medeltal anställda. Jämförelsetal avser 2022.
| Land | Andel (%) | Antal anställda |
|---|---|---|
| Danmark | 22 (19) | 2 000 |
| Sverige | 57 (58) | 7 350 |
| Finland | 8 (10) | 1 100 |
| Norge | 13 (13) | 1 750 |
Affärsområden:
- Building Sweden
- Building Nordics
- Infrastructure
- Industry: Asfalt och stenmaterial
- Stenmaterial
- Property Development
- Green Industry Transformation*
*Under 2023 fattade NCC beslut om att starta ett nytt affärsområde från den 1 januari 2024, NCC Green Industry Transformation, som inledningsvis har huvudfokus i Sverige men kan arbeta över hela Norden.
NCC 2023 | 6
Förvaltningsberättelse | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt
Introduktion
Strategi
NCC:s strategiska initiativ för att utveckla företaget är samlade inom fyra fokusområden:
- Bygga ett kunskapsbaserat företag och en kultur som baseras på gemensamma värderingar och beteenden.
- Ha ett data-informerat arbetssätt, vilket kräver att vi investerar i IT och digitalisering.
- Vara proaktiva gentemot kunderna för att hantera komplexiteten i byggprocessen och använda och utveckla vår expertis och erfarenhet.
- Dra nytta av vår samlade expertkunskap för att utveckla byggprocessen.
1. Ett kunskapsbaserat företag
Ett avgörande sätt att få ut värdet av att vara ett stort byggbolag är att identifiera och dela den kunskap som finns i bolaget. Under 2023 har NCC:s cirka 12 200 medarbetare utvecklat och drivit processen framåt i byggprojekt över hela Norden tillsammans med våra kunder. NCC är en långsiktig och stabil arbetsgivare på den nordiska marknaden. Expertis och erfarenhet gör att våra projektteam kan förutse och hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår under en byggprocess och föreslå proaktiva lösningar till kund. NCC har ambitionen att vara ledande när det gäller expertis inom byggprocessen. Det kräver att NCC kan attrahera, behålla och utveckla medarbetare och att vi ständigt vässar vår kompetens inom viktiga kunskapsområden. Därför är tydliga och motiverande karriärmöjligheter och vår utbildningssatsning NCC Academy viktiga komponenter. NCC:s medarbetare har högt engagemang. I de senaste mätningarna var nivån 8,0/10 vilket är högre än vårt externa benchmark.
2. Digitalisering och ett data-informerat arbetssätt
En koncern av NCC:s storlek skapar enorma datamängder. En effektiv kunskapsdelning kräver att informationen är strukturerad, lättillgänglig och lätt att dela. Genom att systematisera informationen och med en ökad digitalisering av processer underlättas kunskapsdelning mellan projekt och olika affärsområden. Detta möjliggör för NCC att bättre dra nytta av koncernens samlade kunskap och kompetens och för medarbetarna att fatta data-informerade beslut, vilket skapar kundvärde, förbättrar produktiviteten och ökar konkurrenskraften.
3. Proaktiva gentemot kunderna
Gemensamt i koncernen är viljan att vara proaktiva gentemot kunderna, tidig involvering för att använda och utveckla vår expertis och erfarenhet. Vi är också eniga om att vi ska dra nytta av vår samlade expertkunskap för att utveckla byggprocessen. Varje affärsområde har också sina utgångspunkter och olika utmaningar. Därför kommer strategiska initiativ att vara närmare kund och att samla experter och deras kunskap att vara baserade i våra affärsområden. NCC har under 2023 haft fem affärsområden med tre olika affärsmodeller: Entreprenadverksamheten inom NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics. Industriverksamhet inom NCC Industry. Fastighetsutveckling inom NCC Property Development. Under 2023 fattade NCC beslut om att starta ett nytt affärsområde för entreprenadverksamhet riktad mot stora och komplexa industriprojekt som drivs av den gröna omställningen, NCC Green Industry Transformation.
4. Utvecklad byggkompetens
En viktig del i den strategiska inriktningen är att använda vår kompetens inom byggprocessen på ett tydligt sätt. Därför har sektorspecifika segmentsstrategier en viktig roll inom samtliga affärsområden. Det är ett tydligt strategiskt val för NCC att satsa på segment där företaget har möjlighet att använda specifik expertis och bygga en stark position. Exempel på områden där NCC kunnat använda sitt kunnande i större skala är sjukhus, badhus, vattenrenings- och avloppsanläggningar. För att kunna använda styrkan i det stora företaget satsar NCC också på att kunna dela denna kompetens i hela företaget.
-
- Data-informerat beslutsfattande
-
- En framtidssäkrad IT-struktur
-
- Integrera leverantörskedjan
-
- Bäst på kostnadsstyrning
-
- Skapa bra affärer
-
- Dra nytta av vår expertis inom byggande
-
- Branschledande kompetens
NCC 2023 | 7
Förvaltningsberättelse | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt
Introduktion
Verksamhet
Ett kunskapsföretag med stark kultur
NCC är ett kunskapsföretag med expertis inom många områden som vill vara branschledande när det gäller kompetens kring byggprocesser. Därför satsar vi stort på kompetensutveckling, på ledarskap och på att skapa en god och säker arbetsmiljö. En förutsättning för det är en stark och sund företagskultur.
Ledande på kompetensutveckling
Under 2023 har NCC fortsatt att erbjuda utvecklingsprogram inom ledarskap och projektledning på hög nivå. Utifrån den grundläggande insikten att de roller som våra medarbetare har är komplexa och kräver mycket satsar NCC på att höja kunskapsnivån hos alla, från nyanställda till erfarna. NCC har ett nära samarbete med akademiska institutioner i Norden och Europa för att utveckla programmen. NCC samarbetar bland annat med Handelshögskolan i Stockholm, Copenhagen Business School, IMD och Oxford Global Projects, knutna till Oxford University.
NCC Academy:
- Mega Project Management Program. Deltagarna får intensivutbildning i samarbete med bland annat Copenhagen Business School och gör studiebesök på några av Europas största projekt.
- Fortsättningsutbildning i Oxford med Oxford Global Projects
- Utbildning för Risk Managers i Oxford
- Strategic Leadership Program i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm
- Grundläggande ledarskapsutbildning, ungefär 200 personer per år
- Utvecklingsprogram för talanger i alla affärsområden
Våra värderingar
- Ärlighet
- Respekt
- Tillit
NCC 2023 | 8
Förvaltningsberättelse | Finansiell rapport | Hållbarhetsrapport | Övrigt
Introduktion
Verksamhet
Ha och visa passion för att prestera
Vi utmanar oss själva och varandra att hela tiden bli bättre samt överträffa våra mål och resultat.
Bygg tillsammans
Vi arbetar aktivt för att säkerställa ett effektivt samarbete internt, inom och mellan enheter, och med våra kunder.
Genomför och följ upp
Vi tar data-informerade beslut, kommunicerar dem tydligt och ser alltid till att det som beslutats blir genomfört.
Agera med omtanke
Vi tar ansvar för våra handlingar och för hur vi använder egna och andras resurser. Vi hanterar risker och agerar med integritet för att säkerställa en säker, hållbar verksamhet av hög kvalitet.
Star behaviors
Att nå NCC:s strategiska mål kräver en kultur med konsekventa och tydliga beteenden som skapar rätt förutsättningar i företaget och gör det möjligt att nå våra affärsmål. Arbetet med NCC:s Star behaviors är en viktig och engagerande uppgift i hela företaget. Tillsammans med våra värderingar utgör Star behaviors vår företagskultur och formar hur vi agerar internt och externt, i relation till kunder och andra intressenter. Star behaviors har fått ett starkt fäste i NCC vilket vi ser i mätningar i vår medarbetarundersökning. De bidrar till ett högt engagemang. De finns med i all individuell utveckling (medarbetarsamtal), utveckling av team och i rekrytering. Inom alla affärsområden har det under 2023 genomförts initiativ för att stärka Star behaviors ytterligare.
En allt mer komplex byggprocess kräver specialister och experter inom många olika områden. För att tillgodose ett ökat kompetensbehov behöver NCC nå en så stor, relevant kompetensbas som möjligt. Mångfald och inkludering är en förutsättning för att lyckas. NCC har nolltolerans mot diskriminering, ingen medarbetare ska hindras i sin utveckling och karriär på grund av diskriminering och vi strävar efter och följer upp balans mellan kvinnor och män i NCC:s ledningsgrupper. I medarbetarundersökningen har under året resultatet när det gäller medarbetarnas upplevelse av företagets nolltolerans mot diskriminering förbättrats och är på en hög nivå jämfört med en jämförelsegrupp, på 8.8/10.
Eliminera allvarliga olyckor
En säker och hälsosam arbetsmiljö är högsta prioritet för NCC. Vi strävar efter att helt eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång samt att reducera alla typer av olyckor. Efter en noggrann analys av rotorsaker till olyckor är arbetet fokuserat inom tre högriskområden: Arbete på hög höjd, arbete runt tunga maskiner och kranoperationer.# Förvaltningsberättelse
Verksamhet
För att åstadkomma förändring arbetar vi med att förbättra planeringen och organiseringen av arbetet, med att säkerställa tekniska barriärer samt med att stärka säkerhetskulturen. En stark säkerhetskultur som omfattar alla på arbetsplatsen, både kunden, egna anställda och underleverantörer, är nödvändig. I september genomförde NCC Awareness Day, en årlig aktivitet där samtliga arbetsplatser stannar för att diskutera säkerhetsfrågor. 2023 var temat säkerhetskultur.
NCC bygger, underhåller och utvecklar den byggda miljön. Data, expertis och samverkan kring hur material, metoder och processer påverkar belastningen på miljö och klimat, och på samhället i stort, är en förutsättning i arbetet. Under 2023 har arbetet intensifierats med fortsatt fokus att sänka växthusgaserna i hela värdekedjan.
Proaktivt klimatarbete med expertis i fokus
Byggindustrin har en viktig roll i klimatomställningen. Den byggda miljön står för en betydande del av de energirelaterade koldioxidutsläppen och åtgången av byggmaterial nyttjar jordens resurser. Samtidigt skapar klimatförändringarna och transformationen av samhället nya möjligheter för branschen. NCC bidrar genom nytänkande inom infrastruktur, energilösningar, renovering och anpassning av befintliga byggnader och infrastruktur, samt nybyggnation. NCC:s ambition är att ha en ledande roll i branschens förflyttning mot klimatneutralitet.
Nya förutsättningar ställer högre krav på tekniklösningar och samarbete i hela värdekedjan. Utifrån våra kunders behov och förutsättningar bidrar vi med genomtänkta lösningar som grundar sig i omfattande expertis och erfarenhet. Under året har vi framgångsrikt lyckats minska klimatavtrycket i en rad olika bygg och anläggningsprojekt – och hjälper därmed våra kunder att uppfylla sina hållbarhetsmål.
Utöver specialistkunskap är tillgång till relevant och tillförlitlig data avgörande för ett informerat och välgrundat beslutsfattande, därav har NCC fokusområdet Data och expertkunskap i sitt hållbarhetsramverk. NCC har under året fortsatt sitt arbete att tillhandahålla data och digital information om processer och produkter till våra intressenter för att främja hållbarhet och driva en positiv förändring.
För att aktivt stödja klimatomställningen krävs också samarbete och dialog med våra kunder, leverantörer och andra intressenter inom branschen. Genom utbyte av kunskap och insikter kan vi minska vår klimatpåverkan genom att utveckla förbättrade metoder, arbetssätt, material och produkter.
NCC har som mål att vara klimatneutralt 2045 och minska de egna utsläppen (scope 1 och 2) med 60 procent till 2030. Vid 2023 års utgång uppnådde minskningen 56 procent jämfört med basåret 2015. Den stora utmaningen är dock utsläppen som härstammar från värdekedjan (scope 3), vilket också är den betydande merparten. NCC har som mål att halvera dessa utsläpp till 2030 jämfört med 2015.
Vår insats för att minska utsläppen i värdekedjan har hittills fokuserat på fyra prioriterade områden, där de största utsläppen återfinns. Dessa är betong, stål, asfalt och transporter.
Projekt Västlänken och deletappen Centralen i Göteborg är ett av Sveriges största och mest komplexa anläggningsentreprenader med mycket högt ställda miljökrav utifrån beställarens miljö- och klimatmål. Projektet består av en nästan två kilometer lång pendeltågstunnel med en underjordisk centralstation mitt i Göteborg. Det är ett samverkansprojekt mellan NCC och Trafikverket och etappen beräknas vara klar 2026. 2023 fick projektet ta emot utmärkelsen Årets hållbara infrastruktur vid Sweden Green Building Award.
Projektet har från början präglats av stora miljöambitioner och medverkat i flera utvecklingsprojekt. I ett projekt av den här storleken går det åt enorma mängder betong. NCC kommer att gjuta totalt 350 000 kubikmeter. För att minska klimatavtrycket används i princip enbart klimatförbättrad betong (cirka 95 procent) vilket hittills sparat 40 000 ton CO₂e. Genom att använda klimatförbättrad betong minskar koldioxidutsläppen med 30 procent i jämförelse med traditionell betong, samtidigt som behovet av cement som råvara minskat. I delar av byggnationen, som slitsmurar, är andelen slagg i betongen högre, vilket ger en klimatreduktion på 50 procent än om traditionell betong använts. Överbliven betong har också tagits om hand. Projektet har från början varit i framkant vad gäller teknikutveckling och vad som är möjligt utifrån regelverk. En framgångsfaktor är stort engagemang från alla inblandade parter och tidig samverkan vilket resulterat i branschgemensam utveckling.
| Klimatförbättrad betong Centralen – prisbelönt projekt driver utveckling | |
|---|---|
| 95% |
Betong – specialistkompetens tidigt i processen ger resultat
NCC arbetar utifrån en färdplan för klimatneutralt betongbyggande i syfte att bidra till målet att vara klimatneutrala 2045. I arbetet finns tre huvudperspektiv: Rätt betong på rätt plats, minimera mängden cement i betong samt minimera volymen betong.
Under 2023 har en rad aktiviteter skett inom NCC:s affärsområden för att minska betongens klimatavtryck i värdekedjan. Ett konkret exempel är inom affärsområdet NCC Infrastructure, där klimatoptimering av betong har införts som en obligatorisk åtgärd i projekt med betydande volymer. Åtgärden innebär att projektet tidigt i processen, vid anbudsskedet eller uppstart, ska optimera betongkonstruktionen med hänsyn till klimatpåverkan och pris. Parametrar som beaktas inkluderar bland annat utformning, hållfasthetsklass och exponeringsklass. Specialister och konstruktörer involveras tidigt för att optimera resultatet. Dessa åtgärder följs upp halvårsvis och visar en ökad efterlevnad. Utfallet av kg CO₂e/m³ färskbetong i de aktuella projekten följer en nedåtgående trend och går i takt med målet att reducera klimatavtrycket med 50 procent till 2030. Dock kan projektfloran påverka affärsområdet som helhet utifrån tekniska krav och miljön vi bygger i.
I affärsområdet NCC Building Sweden har arbetet med att följa det interna cementdirektivet, som implementerades 2022, fortlöpt. Direktivet handlar om att på bred front implementera åtgärder för att nå minskad klimatpåverkan, vilket bland annat inkluderar krav på att använda klimatförbättrad betong i samtliga projekt, använda rätt betong på rätt plats, minimera betongvolymen, samt att optimera betongkvaliteten med hänsyn till uttorkning av betong. Uppföljande mätningar under året visar att aktiviteterna ger effekt i minskad klimatpåverkan.
| −50% |
Under 2023 startade NCC arbetet med att anlägga en fotbollshall på uppdrag av Trondheim kommun i mellersta Norge. Den 10 000 kvadratmeter stora hallen ligger i anslutning till det nya skid- och backhoppningscentret vid Granås Sportpark som NCC också byggt åt kommunen. Projektet använder den mest klimatoptimerade betongen på den norska marknaden ”lowcarbon extreme” för byggnadens fundament, vilket har minskat klimatavtrycket med cirka 50 procent i jämförelse med motsvarande standard betong. Trondheim kommun har fått ekonomiskt stöd från norska Miljödirektoratet (Klimasats) för att använda den klimatoptimerade betongen. Genom att se över konstruktionen kan 100 ton CO₂e sparas. Överbliven betong planeras att återanvändas i bänkar utomhus, resterande säljs vidare. Det är utmanande att gjuta betong i minusgrader, vilket har givit projektet värdefulla lärdomar. Fotbollshallen kommer att byggas enligt miljöcertifieringssystemet BREEAM samt anläggningen för omklädningsrum i passiv hus-standard, vilket sammantaget gör den till en energieffektiv byggnad. Hallen kommer att värmas upp av termisk energi från eget bergvärmesystem och solpaneler kommer att tillgodose en del av områdets elbehov.
| CO₂e | Val av betong ger lägre koldioxid utsläpp för Granåsen idrottspark i Trondheim |
|---|---|
Asfalt – stor kunskap och utvecklade metoder i klimatarbetet
De senaste åren har det funnits en växande efterfrågan på asfaltprodukter med lägre CO₂-avtryck. NCC var tidiga med att se möjligheter i att minska asfaltens miljöpåverkan och har varit aktiva i produktutveckling och att ta fram metoder för att sänka koldioxidutsläppen i asfaltens produktionsfas. De huvudsakliga tillvägagångssätten är användning av biobränsle, energioptimering och inblandning av återvunnen asfalt, samt att ersätta det fossila bindemedlet bitumen med biobaserade bindemedel.
NCC:s stora kunskap och kompetens i att reducera klimatavtryck, i kombination med strategisk kunskapsdelning och lärande över nationsgränser, har resulterat i mycket konkurrenskraftiga produkter och lösningar. NCC har även utvecklat asfaltprodukter som hanterar effekten av klimatförändringar, till exempel asfaltmassa med bättre dränering vid skyfall och översvämning.
Idag är samtliga asfaltverk i Sverige konverterade från fossilt bränsle till att drivas med biobränsle. Nästa steg är att ställa om asfaltverken i Norge, där tre asfaltverk konverterades under året. Arbete pågår med att fortsätta att öka andelen biobränsle i ombyggda asfaltverk i Sverige och Norge och minska fukthalten och sikta på långa produktionsserier. NCC förbättrar också kontinuerligt tekniken och kapaciteten för återvinning av asfalt på asfaltverken. Under 2023 bestod den totala mängden producerad asfalt av 29 procent återvunnen asfalt.
Under året har det också förts en nära dialog med flera kunder om vikten av klimatkriterier i upphandlingar. Det är viktigt att stora offentliga aktörer går i bräschen och premierar företag som är beredda att investera i teknik och vara innovativa för att uppnå uppsatta klimatmål. NCC har under året bland annat träffat de statliga myndigheterna för infrastruktur i Sverige, Norge och Danmark.# Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2023
12 Introduktion
Verksamhet
−1 900 ton På uppdrag av fastighetsägaren Diös bygger NCC om den tidigare fastigheten Mimer i Borlänge till ett nytt campus för Högskolan Dalarna. Fastigheten är ett tidigare Domus-varuhus och den totala byggytan inklusive tillbyggnad uppgår till 18 500 kvadratmeter. I stället för att riva och bygga upp en ny fastighet, behålls den befintliga grunden och betongstommen. Det sparar cirka 1 900 ton CO 2 e jämfört med motsvarande nyproduktion. Byggnaden kommer få en fasad av trä med integrerade solceller samt optimerad energi- och resursanvändning. Huset förses med flera terrasser och på den översta våningen kommer studenter ha möjlighet att genomföra solcellslaborationer som en del i undervisningen. Byggnaden ska miljöcertifieras enligt BREEAM In-Use. Projektet är totalentreprenad i partnering och beräknas vara klart under 2024.
CO 2 e Återbruk vid nytt campus i Borlänge
I järnvägsprojektet Drammen i Norge har NCC tillsammans med uppdragsgivaren Bane NOR, bland många andra miljöåtgärder, ett effektivt samarbeta med optimering av betong. Det har resulterat i minskade kvantiteter i jämförelse med beräknade volymer, som minskad volym av betong, men också minskad andel cement i betong, vilket går hand i hand med den koncernövergripande färdplanen för betong. I det mycket komplexa projektet har utrust - ning och kompetens för pålning flyttats från liknande projekt i Danmark, och bidragit till en snabbare och smidigare process på plats.
NCC 2023
13 Förvaltningsberättelse
Introduktion
Utveckling under året
15
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
27
Klimatrelaterade risker och möjligheter
32
Bolagsstyrningsrapport
33
Förvaltningsberättelse NCC 2023
14 Introduktion
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Finansiell rapport
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2023.
Verksamhet
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produk - tion av asfalt och stenmaterial.
Verksamheten under året
Marknaden
NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP. Kost - nadsökningar, stigande räntor och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen har en dämpande effekt på marknaden. På sikt kan högre priser leda till minskad efterfrågan särskilt i vissa segment. Stigande räntor påverkar också intresset för investeringar i nya fastigheter. Marknaden för bostäder och kontor påverkas mest påtagligt av det ekono - miska läget. Osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen är betydande trots signaler om stabilisering. Samtidigt är de långsiktiga marknadsförut - sättningarna för entreprenadverksamhet, fastighetsutveckling och industriverksamhet i Norden fortsatt goda. Det finns stora plane - rade industrisatsningar i delar av Sverige. Det finns en underliggande efterfrågan på sam - hällsbyggnader som exempelvis skolor, fängelser, sjukhus och äldreboenden. Det ekonomiska läget i kommuner och regioner kan dock minska eller förskjuta efterfrågan i vissa fall. Urban tillväxt och framväxt av nya tillväxt - regioner driver satsningar på stadsnära infra - struktur som vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp samt energilösningar. Generellt är också marknaden för renovering och ombygg - nad god. Det finns också ett underliggande behov av bostäder där dock marknaden är kraftigt påverkad av det ekonomiska läget. De länder där NCC har infrastrukturverk - samhet har ambitiösa planer och satsningar på såväl nybyggnad som renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av investeringar i infrastruktur och underhåll samt av det allmänna byggandet och i någon mån av det ekonomiska läget hos offentliga kunder.
Omvärldsfaktorer
I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina vilket har fått en rad följdeffekter i världsekonomin. NCC hade ingen verksamhet i Ukraina, Belarus eller Ryssland och inte heller några stora leverantö - rer i dessa länder. Det råder sedan 2023 ökad oro i Mellanöstern och ökade spänningar i Asien. Den geopolitiska situationen påverkar världsekonomin och hög inflation, en nedåtgå - ende konjunktur och sjunkande BNP utgör en risk för NCC. Högre räntor påverkar också bland annat förutsättningarna för försäljning av fastigheter och den generella byggmarkna - den. Se i övrigt beskrivningen i riskavsnittet på sid 27.
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 56 932 (54 198) MSEK. Samtliga affärsområden bidrog till högre nettoomsättning jämfört med föregående år. Valutaeffekter påverkade nettoomsättningen med 309 (1 082) MSEK.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet uppgick till 1 802 (1 358) MSEK. Det högre rörelseresultatet är främst drivet av turnaround i NCC Industry och ett starkt resultat i NCC Infrastructure. Det högre rörelseresultatet i NCC Infra - structure förklaras av högre nettoomsättning och högre projektmarginaler i orderstocken. Justerat för det positiva bidraget från försälj - ningen av dotterbolaget Bergnäset Ställnings - montage AB i tredje kvartalet 2023 uppgick rörelseresultatet till 548 (429) MSEK.
I NCC Building Sweden uppgick rörelse - resultatet till 272 (252) MSEK. Rörelseresultatet påverkades av lägre marginal i orderstocken, på grund av de nedskrivningar som gjordes under 2022 samt prispress till följd av det ekonomiska läget.
I NCC Building Nordics uppgick rörelse - resultatet till 343 (347) MSEK. Danmark har ett starkt rörelseresultat medan rörelseresultaten i Finland och Norge var lägre. Lägre energikostnader och prisökningar inom både asfalt- och stenverksamheten i Danmark och Norge bidrog till det högre rörelseresultatet i NCC Industry som uppgick till 400 (8) MSEK.
Rörelseresultatet i NCC Property Develop - ment uppgick till 243 (482) MSEK. Ett projekt resultatavräknades och en försäljning av mark med byggrätter genomfördes i Sverige jämfört med tre resultatavräknade projekt (varav ett joint venture-projekt) under föregående år. Ökade hyresintäkter i Sverige från ett flertal projekt har bidragit positivt till resultatet under året.
Övrigt och elimineringar uppgick till totalt –179 (–161) MSEK där bland annat resultat från NCC AB och mindre dotter- och intresse - företag ingår med –310 (–131) MSEK. Resultatet påverkades bland annat av ökade investeringar inom IT. Internvinster ingår med –18 (–44) MSEK och övriga koncernjusteringar, främst pensioner och leasing, ingår med 149 (15) MSEK.
Finansnetto, resultat efter finansiella poster och årets resultat
Finansnettot uppgick till 1 (–59) MSEK. Högre kapitalisering av räntor i pågående fastighets - projekt inom Property Development samt en lägre pensionsskuld under perioden påverkade positivt. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 803 (1 299) MSEK. Årets skatt uppgick till –230 (–230) MSEK och den effektiva skatte - satsen var 13 (18) procent. Den låga skattesat - sen beror främst på de skattefria försäljningar som NCC Property Development genomförde under året; ett projekt och en markförsäljning. Därtill har NCC Infrastructure gjort en skattefri bolagsförsäljning, Bergnäset. Periodens resul - tat efter skatt uppgick till 1 573 (1 069) MSEK.
Årets totalresultat
Årets totalresultat uppgick till 728 (2 963) MSEK. Det lägre totalresultatet förklaras främst av omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, –818 (2 039) MSEK. Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat uppgick till 168 (–420) MSEK, för mer information se not 23.
NCC 2023
15 Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
| Orderingång | Orderstock | Nettoomsättning | Rörelseresultat | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| NCC Infrastructure | 16 707 | 15 391 | 16 074 | 17 291 | 17 667 | 17 256 | 723 | 429 |
| NCC Building Sweden | 12 661 | 14 711 | 16 753 | 18 587 | 14 475 | 14 178 | 272 | 252 |
| NCC Building Nordics | 16 654 | 12 321 | 18 684 | 17 127 | 14 615 | 13 568 | 343 | 347 |
| NCC Industry | 11 459 | 11 638 | 2 015 | 1 958 | 11 485 | 11 268 | 400 | 8 |
| NCC Property Development | – | – | – | – | 1 376 | 1 301 | 243 | 482 |
| Summa | 57 481 | 54 060 | 53 525 | 54 963 | 59 619 | 57 571 | 1 982 | 1 518 |
| Övrigt och elimineringar | –662 | –775 | –104 | 32 | –2 686 | –3 373 | –179 | –161 |
| Koncernen | 56 819 | 53 285 | 53 422 | 54 995 | 56 932 | 54 198 | 1 802 | 1 358 |
| Orderingång per land, MSEK | Orderingång | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Sverige | 30 673 | 33 170 |
| Danmark | 15 934 | 10 541 |
| Norge | 7 317 | 5 239 |
| Finland | 2 895 | 4 336 |
| Koncernen | 56 819 | 53 285 |
| Nettoomsättning per land, MSEK | Nettoomsättning | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Sverige | 32 435 | 31 360 |
| Danmark | 12 655 | 10 073 |
| Norge | 7 082 | 7 285 |
| Finland | 4 760 | 5 480 |
| Koncernen | 56 932 | 54 198 |
Projektstorlek i orderingång
- <25 MSEK, 14 (18)%
- 25–100 MSEK, 20 (22)%
- 100–300 MSEK, 23 (26)%
- 300–500 MSEK, 10 (16)%
-
500 MSEK, 33 (18)%
Diagrammet avser orderingång i entreprenadverksamheten vilket motsvarar 46 Mdr SEK av den totala orderingången på 57 Mdr SEK.
| Avkastning, % | |
|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital | |
| Avkastning på eget kapital |
| Resultat efter finansiella poster per kvartal, MSEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
| NCC påverkas av en säsongsmässigt låg aktivitet under det första kvartalet. | |||||
| 0 | 10 | 20 | 30 | ||
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
| –500 | 0 | 500 | |||
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 |
NCC 2023
16 Förvaltningsberättelse
Utveckling under året
Finansiell ställning
Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 31 950 (29 565) MSEK. Ökningen förklaras främst av investeringar i pågående fastighetsprojekt. Sysselsatt kapital uppgick per den 31 december till 13 175 (11 480) MSEK.Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15 (12) procent. Avkastningen på eget kapital uppgick till 21 (17) procent.
Nettoskuld
Koncernens nettoskuld uppgick per den 31 december till –4 310 (–3 000) MSEK. Företagets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsskuld och leasingskuld, uppgick vid årets slut till –2 374 (–1 561) MSEK. Orsaken till ökningen av företagets nettoskuld är bland annat fortsatta investeringar i pågående fastighetsprojekt samtidigt som endast ett fastighetsprojekt resultatavräknades under året. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till 18 (28) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften per 31 december uppgick till 5,4 (5,1) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 24 (29) månader.
Soliditet och skuldsättningsgrad
Soliditeten per den 31 december 2023 var 23 (24) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,6 (0,4).
Kassaflöde
Kassaflödet före finansiering uppgick till 361 (–136) MSEK. Förbättringen under året beror på ett förbättrat rörelseresultat, avyttring av Bergnäset och en positiv förändring i rörelsekapitalet. Kassaflödet från entreprenadverksamheten är betydligt högre än i motsvarande period föregående år. Färre resultatavräknade fastighetsutvecklingsprojekt medförde ett lägre kassaflöde jämfört med föregående år. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –446 (–401) MSEK, det något lägre kassaflödet förklaras av ökade IT-investeringar. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 707 (534) MSEK.
Miljöpåverkan
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry som bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Täkter och hamnar är tillståndspliktig verksamhet medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
Lagstadgad hållbarhetsrapport
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag. Se mer information om Hållbarhetsrapporten på sidorna 92-123 och 130–132.
Orderläge
Orderingång
Orderingången uppgick till 56 819 (53 285) MSEK. Orderingången ökade i NCC Building Nordics och NCC Infrastructure men minskade i NCC Building Sweden. Den högre orderingången i NCC Infrastructure drevs av flera stora projekt inom Energi & Vattenanläggning. Den högre orderingången i NCC Building Nordics drevs av den danska och norska verksamheten. I NCC Industry var orderingången i linje med föregående år. Valutaeffekter påverkade orderingången med 326 (947) MSEK.
Orderstock
Koncernens orderstock uppgick till 53 422 (54 995) MSEK vid årets slut. Orderstocken minskade i NCC Infrastructure och NCC Building Sweden vilket delvis kompenserades av en högre orderstock i NCC Building Nordics.
Säsongseffekter
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Belopp och datum
Alla belopp är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges. Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Större projekt
Projekt >500 MSEK
Ordervärde och beräknat färdigställande kan komma att ändras under projektets gång. Interna projekt är inte inkluderade.
| NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2023, MSEK | Färdigställandegrad 31 dec 2023, % | Beräknat färdigställande |
|---|---|---|
| Nya projekt 2023 | ||
| Hotell och kontor, Århus DK | 1 874 | 14 |
| Vatten- och reningsanläggning, Åkersberga SE | 1 106 | 1 |
| Ny kajkonstruktion, Göteborg SE | 1 060 | 0 |
| Sjukhus för psykiatri, Bærum NO | 1 042 | 6 |
| Utökning av kontor och parkering, Fredericia DK | 886 | 0 |
| Badhus, Oslo NO | 815 | 15 |
| Industribyggnad, Kalundborg DK | 780 | 3 |
| Ombyggnad evenemangsarena, Stockholm SE | 688 | 11 |
| Utbildnings- och förvaringshall, Halmstad SE | 662 | 4 |
| Kontor, Ballerup DK | 576 | 4 |
| Kontor, Middelfart DK | 563 | 10 |
| Bostadsrenovering, Herning DK | 539 | 7 |
| Bostadsrenovering, Albertslund DK | 527 | 11 |
| Skola, Varberg SE | 519 | 29 |
| Pågående projekt | ||
| Järnvägstunnel, Västlänken/Centralen Göteborg SE | 7 748 | 83 |
| Sjukhus, Hillerød DK | 6 915 | 54 |
| Järnvägstunnel, Västlänken/Korsvägen, Göteborg SE | 5 662 | 80 |
| Sjukhusbyggnad, Eskilstuna SE | 2 579 | 75 |
| Bostäder, hotell och restauranger, Köpenhamn DK | 2 252 | 92 |
| Tunnelbanestation, Hagastaden, Stockholm SE | 2 140 | 33 |
| Järnvägssträcka, Lund Arlöv SE | 2 130 | 93 |
| Järnvägsstation, Drammen NO | 1 842 | 56 |
| Sjukhus, Västerås SE | 1 611 | 29 |
| Fångvårdsanstalt, Tidaholm SE | 1 601 | 60 |
| Sjukhusprojekt etapp 2, Uleåborg FI | 1 485 | 55 |
| Kontor, Göteborg SE | 1 425 | 41 |
| Kontor, Odense DK | 1 138 | 47 |
| Ombyggnad av vattenreningsverk, Lidingö SE | 1 134 | 21 |
| Bostäder, Herlev DK | 1 046 | 49 |
| Fångvårdsanstalt, Mariestad SE | 1 046 | 76 |
| Kontor, Trondheim NO | 1 039 | 61 |
| Tunnelbanedepå, Stockholm SE | 1 017 | 72 |
| Badhus/vattenpark, Göteborg 1) SE | 955 | 92 |
| Kontor, Helsingfors FI | 851 | 81 |
| Häkte, Kristianstad SE | 739 | 85 |
| Bostäder, Stockholm SE | 733 | 47 |
| Avloppsreningsverk, Kristianstad SE | 710 | 83 |
| Bostadsrenovering, Malmö SE | 696 | 91 |
| Bostäder, Köpenhamn DK | 695 | 56 |
| Kajkonstruktion, hamnen, Norrköping SE | 677 | 91 |
| Kontor/bostäder, Umeå SE | 615 | 65 |
| Kontor, Oslo NO | 588 | 93 |
| Universitetsbyggnad, Esbo FI | 573 | 88 |
| Ställverksanläggning, Stockholm SE | 557 | 37 |
| Högskola, Borlänge SE | 537 | 81 |
| Avslutade projekt 2023 | ||
| Ny ö med bostäder och parkering, Köpenhamn DK | 2 095 | 100 |
| Tunnelbyggnation, Färöarna NO | 1 532 | 100 |
| Snabbspårväg Bybanen, Bergen NO | 1 370 | 100 |
| Bostadsrenovering radhus, Albertslund DK | 1 303 | 100 |
| Sjukhusprojekt, Uleåborg FI | 1 279 | 100 |
| Hotell vid Liseberg, Göteborg SE | 1 056 | 100 |
| Trafikplats, Häggvik SE | 1 042 | 100 |
| Bostadsrenovering, Roskilde DK | 768 | 100 |
| Järnvägssträcka, Oslo NO | 758 | 100 |
| Idrottsanläggning, Trondheim NO | 611 | 100 |
| Trafikled/broar, Umeå SE | 561 | 100 |
| Bostäder, Bålsta SE | 506 | 100 |
1) Se not 38 Händelser efter balansdagen för mer information.
NCC Infrastructures utveckling
NCC Infrastructures orderingång uppgick till 16 707 (15 391) MSEK. Orderingången under året har främst ökat inom Energi & Vattenanläggning vars andel ökade till 40 (28) procent. Uppdraget av Roslagsvatten att bygga ett nytt reningsverk i Österåker, Sverige, är ett exempel på nytt projekt under året. Markarbeten utgör fortsatt en hög andel av NCC Infrastructures orderingång och uppgick till 22 (28) procent. Orderstocken uppgick till 16 074 (17 291) MSEK, en minskning jämfört med föregående år men den är fortsatt på en hög nivå. Nettoomsättningen ökade och uppgick till 17 667 (17 256) MSEK. Energi & Vattenanläggning samt Markarbeten stod för hälften av den totala nettoomsättningen. Nettoomsättningen hänförlig till Energi & Vattenanläggning uppgick till 25 (17) procent, en lägre andel jämfört med orderingången vilket beror på att likt föregående år orderregistrerades flera projekt under senare delen av året. Markarbeten och Järnväg stod fortsatt för en hög andel av NCC Infrastructures verksamhet. Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 74 (74) procent av omsättningen medan Norge och Danmark står för 13 (15) procent respektive 13 (11) procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till 723 (429) MSEK. Dotterbolaget Bergnäset Ställningsmontage AB har sålts till det tyska företaget REMONDIS Maintenance & Services Sweden AB. Försäljningen slutfördes i tredje kvartalet och gav en positiv resultateffekt om 175 MSEK. Justerat för det positiva bidraget från försäljningen av Bergnäset uppgick rörelseresultatet till 548 MSEK, ökningen förklaras av högre nettoomsättning och högre projektmarginaler i orderstocken.
NCC Infrastructure
| Nyckeltal | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 16 707 | 15 391 | |
| Nettoomsättning | 17 667 | 17 256 | |
| Rörelseresultat | 723 | 429 | |
| Rörelseresultat exkl. Bergnäset | 548 | – | |
| Rörelsemarginal % | 4,1 | 2,5 | |
| Rörelsemarginal exkl. Bergnäset % | 3,1 | – | |
| Medelantal anställda | 3 910 | 4 118 |
Orderingång per produktsegment
* Väg: 5 (9)%
* Järnväg: 11 (14)%
* Energi & Vattenanläggning: 40 (28)%
* Markarbeten: 22 (28)%
* Industri: 8 (3)%
* Grundläggning: 5 (12)%
* Övrigt: 9 (6)%
Nettoomsättning per produktsegment
* Väg: 10 (13)%
* Järnväg: 24 (19)%
* Energi & Vattenanläggning: 25 (17)%
* Markarbeten: 25 (26)%
* Industri: 4 (5)%
* Grundläggning: 6 (11)%
* Övrigt: 6 (9)%
Nettoomsättning per land
* Sverige: 74 (74)%
* Danmark: 13 (11)%
* Norge: 13 (15)%
Orderingången för NCC Building Sweden
Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 12 661 (14 711) MSEK.# Utveckling under året
NCC Building Sweden
Samhällsbyggnader stod för största andelen av orderingången och ökade mest, från 28 till 46 procent. Bostäder och Kontor minskade till följd av det rådande marknadsläget och uppgick till 19 (22) procent respektive 6 (18) procent. Orderingången för bostäder bestod till drygt 70 procent av hyresrätter. Större projekt som orderregistrerades under året var flera stora sjukhusprojekt. I Västerås byggs nytt akutsjukhus, i Gävle ska sjukhuset byggas ut och i Jönköping kommer Länssjukhuset Ryhov moderniseras. I Bjurholm ska NCC Building Sweden bygga Diamanten, en byggnad med samlad verksamhet för äldrevård och förskola. Orderstocken är lägre än föregående år men fortfarande på en hög nivå jämfört med ett års nettoomsättning. Den uppgick till 16 753 (18 587) MSEK vid årets slut. Nettoomsättningen uppgick till 14 475 (14 178) MSEK. Samhällsbyggnader utgör nu den största delen av nettoomsättningen, 31(23) procent. Bostäder utgör fortsatt en stor andel trots en något lägre andel på 27 (30) procent. Övriga segment var i stort sett i nivå med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 272 (252) MSEK och rörelsemarginalen var marginellt högre. Rörelseresultatet fortsatte att påverkas negativt främst till följd av nedskrivningar i ett fåtal bostadsprojekt under 2022 som fortfarande var pågående under 2023.
| Nyckeltal (MSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Orderingång | 12 661 | 14 711 |
| Nettoomsättning | 14 475 | 14 178 |
| Rörelseresultat | 272 | 252 |
| Rörelsemarginal % | 1,9 | 1,8 |
| Medelantal anställda | 2 700 | 2 677 |
Orderingång per produktsegment
- Kontor 6 (18)%
- Bostäder 19 (22)%
- Renovering/ Ombyggnad 22 (17)%
- Samhällsbyggnader 46 (28)% 1)
- Övrigt 7 (15)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Kontor 14 (17)%
- Bostäder 27 (30)%
- Renovering/ Ombyggnad 18 (18)%
- Samhällsbyggnader 31 (23)%
- Övrigt 10 (12)%
Nettoomsättning per land
- Sverige 100 (100)%
1) Under året har några projekt omklassificerats från Samhällsbyggnader till Övrigt.
NCC Building Nordics
NCC Building Nordics orderingång uppgick till 16 654 (12 321) MSEK. Ökningen är hänförlig till Danmark och Norge, som orderregistrerade flera stora projekt. I Finland minskade orderingången. De stora projekten i Norge och Danmark innebar att Samhällsbyggnader stod för den största delen av orderingången och uppgick till 37 (35) procent. Ökningen i produktsegmentet Övrigt (från 5 till 24 procent) förklaras av en registrerad order för ett hotell i Århus, Danmark samt en ökning av industri-byggnader. Andelen bostäder minskade kraftigt jämfört med föregående år till följd av det rådande marknadsläget. Andelen Kontor ökade från 10 till 15 procent trots det rådande marknadsläget till följd av två registrerade ordrar för huvudkontor i Danmark. Projekt i Danmark som orderregistrerats under året innefattade bland annat uppdraget att bygga en produktionsanläggning samt nya huvudkontor. I Finland har NCC Building Nordics fått i uppdrag att renovera Nationalmuseum i Helsingfors och bygga ett multihus invid Tuira skola i Oulu. I Norge har uppdraget att bygga ett nytt tingshus i Tönsberg orderregistrerats. Orderstocken är högre än föregående år och uppgick till 18 684 (17 127) MSEK vid året slut. Nettoomsättningen uppgick till 14 615 (13 568) MSEK och ökade i samtliga länder men mest i Danmark. Samhällsbyggnader utgör nu den största andelen av nettoomsättningen och uppgick till 31 (29) procent. Andelen hänförligt till Bostäder sjönk och uppgick till 22 (31) procent. Danmark är NCC Building Nordics största marknad med 49 (47) procent av omsättningen medan Finland och Norge står för 35(37) procent respektive 16 (16) procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 343 (347) MSEK. Danmark har ett starkt rörelseresultat. Under första delen av året påverkades Norge och Finland av lägre marginaler i orderstocken i projekt till följd av nedskrivningar föregående år. I Finland har det genomförts förändringar i organisationen för att anpassa verksamheten efter marknaden och för att stärka lönsamheten.
| Nyckeltal (MSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Orderingång | 16 654 | 12 321 |
| Nettoomsättning | 14 615 | 13 568 |
| Rörelseresultat | 343 | 347 |
| Rörelsemarginal % | 2,3 | 2,6 |
| Medelantal anställda | 2 434 | 2 470 |
Orderingång per produktsegment
- Kontor 15 (10)%
- Bostäder 7 (32)%
- Renovering/ Ombyggnad 17 (18)%
- Samhällsbyggnader 37 (35)% 1)
- Övrigt 24 (5)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Kontor 17 (15)%
- Bostäder 22 (31)%
- Renovering/ Ombyggnad 18 (21)%
- Samhällsbyggnader 31 (29)% 1)
- Övrigt 12 (4)%
Nettoomsättning per land
- Danmark 49 (47)%
- Norge 16 (16)%
- Finland 35 (37)%
1) Under året har några projekt omklassificerats från Samhällsbyggnader till Övrigt.
NCC Industry
NCC Industrys orderingång uppgick till 11 459 (11 638) MSEK. Orderingången i asfaltverksamheten var lägre medan den var högre i stenmaterialverksamheten. Nettoomsättningen var i linje med föregående år och uppgick till 11 485 (11 268) MSEK. Den tidiga vintern i hela Norden påverkade nettoomsättningen negativt medan genomförda prisökningar till kund inom såväl asfalt- som stenverksamheten bidrog positivt. Sålda volymer stenmaterial uppgick till 25 610 (28 443) tusen ton och sålda volymer av asfalt uppgick till 4 657 (4 803) tusen ton. Trots lägre volymer ökade nettoomsättningen som ett resultat av de genomförda prisökningarna. Lägre energikostnader och prisökningar inom både asfalt- och stenverksamheten i Danmark och Norge bidrog till det högre rörelseresultatet i NCC Industry som uppgick till 400 (8) MSEK. Föregående år belastades rörelseresultatet av att den norska och danska asfaltverksamheten hade högre kostnader som inte fullt ut kunde kompenseras för genom prisökningar.
| Nyckeltal (MSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 485 | 11 268 |
| Rörelseresultat | 400 | 8 |
| Rörelsemarginal % | 3,5 | 0,1 |
| Operativt sysselsatt kapital | 4 090 | 4 411 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital % | 8,9 | 0,3 |
| Medelantal anställda | 2 553 | 2 564 |
| Tusentals ton stenmaterial 1) | 25 610 | 28 443 |
| Tusentals ton asfalt 1) | 4 657 | 4 803 |
1) Såld volym.
Orderingång per produktsegment
- Asfalt och beläggning 73 (74)%
- Stenmaterial 27 (26)%
Nettoomsättning per produktsegment
- Asfalt och beläggning 73 (73)%
- Stenmaterial 27 (27)%
Nettoomsättning per land
- Sverige 55 (56)%
- Danmark 23 (21)%
- Norge 20 (20)%
- Finland 2 (3)%
Operativt sysselsatt kapital
Operativt sysselsatt uppgick till 4 090 (4 411)MSEK.
NCC Property Development
Nettoomsättningen för NCC Property Development uppgick till 1 376 (1 301) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 243 (482) MSEK. Under året har ett projekt resultatavräknats, Kontorværket 1 i Danmark, samt en försäljning av mark med byggrätter i Järva Krog i Sverige till Aros Bostad. Ökade hyresintäkter i Sverige från ett flertal projekt har bidragit positivt till resultatet under året. Under 2022 resultatavräknades tre projekt, Fredriksberg D, Kineum Gårda och Bettorp.
Fastighetsprojekt
Under året har ett joint venture-projekt startats, Park Central i Sverige. Detta projekt beräknas resultatavräknas under andra kvartalet 2027. Under året tecknades totalt 31 (32) nya hyreskontrakt i Sverige, Finland och Danmark motsvarande 27 900 (31 800) kvadratmeter. Vid utgången av året var 11 (11) projekt pågående eller färdigställda men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 9,0 (7,2) Mdr SEK, vilket motsvarar en total färdigställandegrad om 75 (68) procent. Färdigställandegraden i pågående projekt uppgick till 60 (68) procent. Uthyrningsgraden i pågående projekt uppgick till 47 (59) procent och i färdigställda projekt till 87 (–) procent. Driftnettot uppgick till 146 (37) för 2023.
Operativt sysselsatt kapital
Operativt sysselsatt uppgick till 9 592 (7 996) MSEK. Ökningen förklaras av investeringar i pågående projekt.
| Nyckeltal (MSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 376 | 1 301 |
| Rörelseresultat | 243 | 482 |
| Rörelsemarginal % | 17,7 | 37,0 |
| Operativt sysselsatt kapital | 9 592 | 7 996 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital % | 2,8 | 6,7 |
| Medelantal anställda | 108 | 112 |
Nettoomsättning per land
- Sverige 35 (30)%
- Danmark 65 (3)%
- Norge 0 (5)%
- Finland 0 (62)%
Fastighetsutvecklingsprojekt per 2023-12-31
Pågående fastighetsutvecklingsprojekt 1)
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultat avräknas | Färdigställandegrad, % | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| We Land | Kontor | Helsingfors | 70 | 21 200 | 47 | |
| Totalt Finland | 70 | 21 200 | 47 | |||
| MIMO 2) | Kontor | Göteborg | Q4 2024 | 73 | 31 600 | 58 |
| Nova | Kontor | Solna | 85 | 9 900 | 27 | |
| Arendal Albatross 3) | Logistik | Göteborg | Q1 2024 | 95 | 34 000 | 100 |
| Habitat 7 | Kontor | Göteborg | 50 | 7 800 | 36 | |
| Flow Hyllie | Kontor | Malmö | 58 | 10 300 | 40 | |
| Park Central 4) | Kontor | Göteborg | ||||
| ## Förvaltningsberättelse |
Utveckling under året
Personal
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var 12 243 (12 485) under 2023. På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer förekommer främst inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure.
Ersättningar
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 4. De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2024 överensstämmer i huvudsak med de som beslutades av årsstämman 2023, se nedan.
Utvärdering av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2023
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2023 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Styrelsen bedömer att lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare tillämpats i enlighet med riktlinjerna.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Dessa riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernledningen, vid årsredovisningens avgivande sammanlagt tolv personer (inklusive vd). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2024. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet
Vid arbetet med att implementera bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, är det avgörande att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.
Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram
Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i bolaget. Programmen omfattar koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen, för närvarande drygt 200 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. För LTI 2021 är målet ackumulerad vinst per aktie (EPS) för åren 2021–2023. För LTI 2023 är målen vinst per aktie (EPS) för åren 2023–2025, att utsläppsintensiteten vid utgången av 2025 ska uppgå till max 2,47 ton CO₂ e/MSEK avseende scope 1 och 2, samt att LTIF4 (antalet arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar) vid utgången av 2025 ska uppgå till max 2,25. För mer information om programmen, och de kriterier som utfallet är beroende av, se not 4.
Former av ersättning
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
# Fast ersättning
Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras årligen men med möjlighet att revidera för två år som längst.
# Rörlig ersättning
Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål som mäts per verksamhetsår. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga affärsstrategi och intressen. Kriterierna för rörlig kontant ersättning överensstämmer därför i huvudsak med koncernens långsiktiga operationella och finansiella mål. Den rörliga kontanta ersättningen baseras huvudsakligen på finansiella mål (EBIT, EPS). I tillägg kan en mindre del baseras på anpassade funktionsmål eller verksamhetsmål, och för affärsområdescheferna antal arbetsplatsolyckor (med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per en miljon arbetade timmar för egna anställda). När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats sker bedömning/fastställelse av i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen av rörlig kontantersättning till vd. När det gäller rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar vd för bedömningen. Bedömningen av de finansiella målen baseras på årsredovisningen. Utfallet i förhållande till uppsatta mål mäts för rörliga ersättningar efter prestationsperioden, det vill säga efter verksamhetsårets slut. Den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd är maximerad till 75 procent av den fasta lönen. För de övriga i koncernledningen är den maximerad till 40 eller 50 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden för kortsiktig rörlig ersättning gentemot koncernledningen kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget maximalt cirka 30 MSEK inklusive sociala avgifter. Rörlig ersättning och övriga förmåner är pensionsgrundande till de delar som anvisas i lag och kollektivavtal.
# Pension och övriga förmåner
NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebestämda pensionslösningar vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 42 procent av avtalad fast lön. Övriga i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har utöver ITP 2 (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän) även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. För denna tilläggspension ska definitionen av pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas. Rörlig ersättning och övriga förmåner är pensionsgrundande till de delar som anvisas i lag och kollektivavtal. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. ITP 1 tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt. Pensionsåldern för koncernledningen är 65 år.
# Övriga förmåner
NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 procent av den årliga kontantlönen.
Upphörande av anställning
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ har i normalfallet sex månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Uppsägningstiden uppgår till sex månader vid uppsägning på initiativ av medlem i koncernledningen, utan rätt till avgångsvederlag.
Lön och anställningsvillkor för anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.
Finansiell rapport
NCC Property Development
Färdigställda fastighetsutvecklingsprojekt
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultat avräknas | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Kulma21 | Kontor | Helsingfors | 7 | 7 700 | 100 |
| Totalt Finland | 7 700 | 100 | |||
| Bromma Blocks | Kontor | Stockholm | 52 | 400 | 79 |
| Våghuset | Kontor | Göteborg | 10 900 | 99 | |
| Brick Studios | Kontor | Göteborg | 16 100 | 97 | |
| Totalt Sverige | 79 400 | 86 | |||
| Totalt | 87 100 | 87 |
1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling) i fem tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, vilket motsvaras av maximalt cirka 15 MSEK.
2) NCC kommunicerade i Kv 2 2017 att Platzer har en option att förvärva fastigheten i Mölndal i samband med att den färdigställs. Under Kv 3 2021 valde Platzer att använda optionen och parterna har tecknat avtal om försäljning. Tillträdet är villkorat av en uthyrningsgrad på 80 procent.
3) Projektet är sålt och uthyrningsgraden uppgår till 100 procent då uthyrningsrisken övergått till köparen.
4) Projektet omfattar total area om cirka 40 000 kvadratmeter och uthyrningsbar area om cirka 30 400 kvadratmeter. Projektet genomförs tillsammans med Jernhusen, ett svenskt statligt fastighetsbolag, och ingick i december 2021 avtal om att gemensamt utveckla Park Central i joint venture genom ett gemensamt ägt bolag. NCC har förvärvat 50 procent av det fastighetsägande bolaget av Jernhusen som återköper delen när fastigheten är färdigutvecklad och vissa kriterier är uppfyllda. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet.
Projektinformation
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultat avräknas | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Q2 2027 | 12 | 15 200 | 15 | ||
| Totalt Sverige | 57 | 108 800 | 46 | ||
| Totalt | 60 | 130 000 | 47 |
Hållbarhetsrapport
Övrigt# Utvecklingen av vd:s ersättning, övriga anställdas ersättning samt NCC:s resultat de senaste fem åren redovisas i ersättningsrapporten.
Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Styrelsen ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.
Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
NCC-aktien
Per den 31 december 2023 omfattade det registrerade aktiekapitalet 11 548 853 aktier av serie A och 88 212 103 aktier av serie B, varav 2 099 221 B-aktier i eget förvar. Under året har en indragning skett av 8 674 866 egna aktier av serie B samt en ökning av aktiekapitalet genom fondemission utan utgivande av nya aktier för att återställa aktiekapitalet. Aktierna har ett kvotvärde på 8,70 SEK. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Under året har 1 365 270 A-aktier omvandlats till B-aktier.
Under året har NCC utskiftat 69 495 B-aktier till snittkursen 100,39 SEK, motsvarande 0,07 procent av antalet aktier, till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet från 2020. Bolaget innehar därefter 2 099 221 B-aktier i eget förvar till snittkursen 106,46.
Aktieägare
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 44 622 (44 279). Sorterat på röster var OBOS största enskilda ägare med 8,38 (6,46) procent av kapitalet och 26,19 (23,15) procent av rösterna. Nordstjernan var näst största enskilda ägare med 3,65 (8,93) procent av kapitalet och 17,85 (24,31) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. Efter indragning av en stor andel av tidigare år återköpta aktier innehar NCC 2,10 (10,00) procent av kapitalet och 1,03 (4,83) procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 37,92 (49,28) procent av kapitalet och 58,68 (64,62) procent av rösterna.
Utdelning
Den 31 mars fastställde årsstämman styrelsens förslag till utdelning om 6,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2022, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Avstämningsdag för den första utbetalningen om 3,00 SEK per aktie var den 4 april 2023 med utbetalning den 11 april 2023. För den andra utbetalningen om 3,00 SEK per aktie var avstämningsdag den 6 november 2023 med utbetalning den 9 november 2023.
Väsentliga händelser under året
Årsstämman beslutade den 31 mars om minskning av aktiekapitalet med 69 398 928 SEK genom indragning av 8 674 866 egna aktier av serie B samt ökning av aktiekapitalet med 69 398 928 SEK genom fondemission utan utgivande av nya aktier, för att återställa aktiekapitalet.
Årsstämman beslutade att styrelsen ska bestå av sju stämmovalda ordinarie ledamöter. För mer information, se Bolagsstyrningsrapporten.
Den 26 juni meddelades att det helägda bolaget Bergnäset Ställningsmontage AB säljs till REMONDIS Maintenance & Services Sweden AB. Försäljningen slutfördes i tredje kvartalet och gav en positiv resultateffekt om 175 MSEK i NCC Infrastructure.
Vid NCC:s kapitalmarknadsdag den 9 november presenterades uppdaterade finansiella mål för verksamheten samt förändringen att NCC:s resurser för vissa stora projekt som drivs av den gröna industriella tillväxten samlas i ett särskilt affärsområde. Under 2024 kommer affärsområde NCC Green Industry Transformation att etableras.
NCC:s styrelse beslutade att målet för vinst per aktie (EPS), 16 SEK per aktie, som tidigare var tidsbundet till 2023 kvarstår tills vidare som ett mål på kort- till medellång sikt. Bolagets mål för skuldsättning kvarstår oförändrat som <2,5x EBITDA. Bolagets utdelningspolicy som fastställdes i april 2022 är oförändrad.
Den 6 december meddelades att NCC har utsett nya chefer för två affärsområden. Niklas Sparw för NCC Building Sweden och Helena Hed för nybildade NCC Green Industry Transformation. Båda tar plats i NCC:s koncernledning och tillträdde i februari 2024. Niklas Sparw efterträdde Henrik Landelius som i september meddelade att han lämnar NCC för ett annat uppdrag.
Händelser efter balansdagen
I januari utsattes företaget Tietoevry för en omfattande hackerattack. NCC var kund till Tietoevry och påverkades till viss del av detta. Påverkan var dock ej materiell.
I februari tillträdde Niklas Sparw som ny affärsområdeschef för NCC Building Sweden och Helena Hed som affärsområdeschef för NCC Green Industry Transformation.
Den 1 februari sålde Nordstjernan 3 636 501 A-aktier och innehar inte längre några aktier i NCC. Försäljningen genomfördes till ett pris motsvarande 130 SEK per aktie.
På grund av ändrade ägarförhållanden så har Peter Hofvenstam, tidigare Nordstjernan, avgått från valberedningen. Då valberedningsarbetet i princip var avslutat avstod valberedningen från att utse en ersättningsledamot för Peter Hofvenstam. De två kvarvarande ledamöterna, Simon Blecher (Carnegie Fonder) och Trond Stabekk (OBOS) slutförde det sista av arbetet och avger valberedningens förslag inför årsstämman.
Den 12 februari 2024 utbröt brand på vattenparken Oceana i Göteborg som NCC bygger på uppdrag av Liseberg. En person omkom tragiskt i branden och byggnaden fick omfattande skador. Orsakerna till branden utreds av flera instanser och NCC bistår dessa utredningar och vår kund i arbetet. Byggprojekt är generellt sett försäkrade.
Den 7 mars meddelades att Maria Grimberg, kommunikationsdirektör, har beslutat sig för att lämna NCC för andra uppdrag.
Moderbolaget
Moderbolagets nettoomsättning avser debiterning till koncernbolag och uppgick till 172 (153) MSEK. Medelantal anställda uppgick till 63 (60) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till 0 (0) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var 997 (1 006) MSEK. Beslutad utdelning, justerat för återköpta aktier, uppgick till totalt till 586 MSEK varav 293 MSEK betalades i april och 293 MSEK betalades i november.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Balanserade vinstmedel | Disponeras enligt följande: | Summa SEK |
|---|---|---|
| 4 038 474 341 | Utdelas till aktieägarna | 781 293 880 |
| I ny räkning balanseras | 3 257 180 461 | |
| 4 038 474 341 | 4 038 474 341 |
Se not 39 för mer information.
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2023 26
Förvaltningsberättelse
Hantering av operationella, strategiska och finansiella risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet och en effektiv riskhantering är en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag. NCC har genomfört en värdering av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.
Riskhantering syftar till att identifiera, bedöma och prioritera risker inom verksamheten. Organisationen kan sedan vidta åtgärder för att minimera sannolikheten och konsekvenserna av incidenten. Riskhantering är en central och väsentlig del av NCC:s verksamhet. Vi arbetar aktivt med riskhantering. Arbetet stöds av experter inom relevanta områden. Åtgärder för riskhantering är integrerade i chefernas och verksamhetens interna processer, med arbetsrutiner och riktlinjer som ofta utformas specifikt kring riskidentifiering och genomförande av mildrande åtgärder.
Möjligheter hanteras separat i NCC och ingår inte i samma process och utformas efter annan metodik och tillvägagångssätt.
I våra projekt är Riskanalysen det viktigaste verktyget för systematisk riskhantering. Den börjar i försäljningsstadiet och uppdateras kontinuerligt under hela byggprocessen. Syftet är att uppnå en säker och förutsägbar byggprocess, där projektet bedrivs inom fastställda parametrar. Syftet med analysen är att ta de unika förutsättningarna för varje projekt och systematiskt identifiera, analysera och hantera riskerna. Att vidta lämpliga åtgärder minimerar sannolikheten och konsekvenserna av risker.
Översikt av de största riskerna på koncernnivå
| Riskkategori | Risk | Sannolikhet | Konsekvens | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Marknad | 1. Geopolitiskt läge | Högst sannolik | Betydande | |
| 2. Volatilitet på marknaden | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| 3. Material och prishöjningar | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Medarbetare | 4. Kompetensförsörjning och ledarskap | Kan inträffa | Betydande | |
| 5. Hälsa och säkerhet | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Ledning | 6. Ledning av verksamheten | Kan inträffa | Betydande | |
| 7. Leverantörskedja | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| IT | 8. Koncerngemensam IT-utveckling | Kan inträffa | Betydande | |
| 9. IT-säkerhet (informationssäkerhet) | Kan inträffa | Allvarlig | ||
| Efterlevnad | 10. |
| Kan inträffa | Betydande | Definitioner | Konsekvens: Mindre (>10 MSEK) | Märkbar (>50 MSEK) | Allvarlig (>100 MSEK) | Betydande (>250 MSEK) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sannolikhet: Högst osannolik | ||||||
| Osannolik | ||||||
| Kan inträffa | ||||||
| Högst sannolik | ||||||
| Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2022 | Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2022 | |||||
| Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2022 |
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
NCC 2023 27
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
De största riskerna på koncernnivå
| Risk | Riskbeskrivning | Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna |
|---|---|---|
| Marknad | ||
| 1. Geopolitiskt läge | Den globala geopolitiska situationen är osäker i flera delar av världen med potentiell inverkan på det normala förloppet av internationella relationer. Det leder till mer komplexa situationer för företag i flera aspekter, inklusive inflation och ekonomisk utveckling, ökning av energipriser och räntor, åtstramningar på finansieringsmarknaden, högre risk för cyberattacker och störningar i försörjningskedjan. | • NCC bedriver endast verksamhet i Norden, vilket begränsar exponeringen mot internationella geopolitiska situationer och dess konsekvenser på NCC:s allmänna ekonomi och leverantörskedja. • Organisationen har hanterat och mildrat utmaningar relaterade till den geopolitiska situationen, inklusive kostnadsinflation och störningar i leveranskedjorna, under 2023. Det finns kvarstående risk under de kommande åren med en potentiell bred påverkan på verksamheten. • Se avsnitt 2, 3 och 9 nedan för mer information om riskbeskrivning och viktiga handlingsplaner för begränsning av situationen. |
| 2. Volatilitet på marknaden | Risk för intäktsförluster på grund av en generellt svagare marknad. Mer specifikt en risk för att underskatta storleken och hastigheten av en nedgång på marknaden, och sedan vara för långsam att reagera. Marknadsläget utgör en bety-dande risk för fastighetsutvecklingsverksamheten både vad gäller uthyrning och försäljningar. Dessutom kan höjda räntor och inflation leda till höjda kostnader. | • NCC följer marknadsutvecklingen noga såväl som den finansiella utvecklingen för kunder och leverantörer. • Interna processer är utformade för att säkerställa att prishöjningar kan föras vidare till kunderna (fasta priser från leverantörer där så är lämpligt). • NCC har ett löpande arbete med att styra verksamheten genom segmentprioritering och portföljstyrning för att begränsa expone-ringen mot sårbara delar av ekonomin där så är möjligt. |
| 3. Material och prishöjningar | Risk för brist på material och prisökningar i allmänhet, t.ex. metaller, stål, energi, cement, plast och frakt, på grund av de yttre omständigheterna på marknaden. Stenmaterial och asfaltverksamhet är båda kraftigt beroende av råvarutillgång såsom stenmaterialreserver, bitumen, åter- vunnen asfalt med mera. | • Koncernens inköpsavdelning tillhandahåller kvartalsrapporter om marknadsläget och de potentiella riskerna för materialpriser. • Ingå ramavtal med satt process i den mån det är möjligt, samt säkerställa rimliga klausuler som reglerar prishöjningar säkrade via mallar i inköpsportalen. • Arbeta med NCC:s leverantörsrelationer för att säkerställa att vi är en prioriterad kund. • Långsiktiga råvarustrategier har utvecklats. För att säkra leveransen har leverantörsbasen flera nyckelleverantörer. • Fokusera på att öka antalet bitumendepåer under NCC:s kontroll och minska antalet specialprodukter för att minimera beroendet av en enda leverantör. |
| Medarbetare | ||
| 4. Kompetensförsörjning och ledarskap | Grunden för NCC:s strategiska inriktning är att vara ett kunskapsbaserat företag. Därför är det nödvändigt för oss att ha rätt personer med rätt attityd, kompetens och erfarenhet. Att framgångsrikt anställa, behålla och utveckla medarbetare med nödvändig kompetens är avgörande för bolaget. Brist på ledarskap ökar risken för att vi inte kan leverera med kvalitet och lönsamhet och inte kan behålla våra medarbetare. Utveckling av chefer är nödvändig för att driva och att leverera kvalitet i projekt, samt för att behålla personal med rätt kompetens. | • Utvecklingsplaner skapas både för kort och lång sikt, baserat på kontinuerlig diskussion om vilken kompetensutveckling våra medarbetare behöver (fokus på generell utveckling och projektledningsförmåga). • Koncerngemensamma utvecklingsprogram genomförs för pro-jektledare och chefer, som exempelvis Mega Project Management Program, program för ledande befattningshavare, strategiska ledar-skapsprogram och praktiska ledarskapsprogram för platschefer. • Workshops utifrån koncernens önskade beteenden, Star behaviors, har genomförts för att förbättra kulturen och beteendet i hela organisationen. • En process för att följa upp framstegen har implementerats. Star behaviors är grunden för samtliga ledarskapsprogram. • En strukturerad successionsplanering finns på plats för att säker-ställa att vi fortlöpande fyller på med rätt kompetens och erfarenhet. |
| 5. Hälsa och säkerhet | Inom byggbranschen finns det en stor risk för olika typer av olyckor. Det förekommer fortfarande olyckor med dödlig utgång och allvarliga olyckor, och de sker ofta inom de tre riskområdena arbete på hög höjd, tunga kranlyft samt användning av tunga fordon. I de analyser som görs fram-kommer att grundorsakerna i huvudsak är dålig planering, mindre inblandning från produktionsledningen samt olämpligt beteende och högriskbeteenden bland byggnadsarbetarna. En annan slutsats är att det finns få eller dåliga säkerhets-barriärer mellan individer och det ökar risken för en olycka. Många arbetsmoment inom koncernen innehåller riskfyllda moment för byggnadsarbetarna vilket ställer höga krav på korrekt utbildning och skyddsutrustning, och inte minst en etablerad säkerhetskultur där medarbetarnas hälsa och säkerhet har högsta prioritet. | • Strategisk inriktning som syftar till att minska vanliga olyckor, och att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor. • Vi genomför systematiskt arbete för att förbättra och öka antalet digitala och fysiska säkerhetsbarriärer i samarbete med NCC Group R&I, IT och Inköp. Det är viktigt att bygga in mer kvalitativa säker-hetsbarriärer i utrustning, maskiner och produktionsfordon vi köper eller leasar. NCC ställer tydliga säkerhetskrav för produktionsmaski-ner och fordon som används av våra underentreprenörer. • Inom ramen för Star Behaviors fokuserar NCC systematiskt på att minska beteenden bland NCC-anställda och underleverantörer som inte är i linje med NCC:s värderingar. • Intensivt arbete med att förbättra vår arbetsplatsintroduktion (Site Introduction), för att anpassa och digitalisera våra säkerhetskrav för NCC-arbetsplatser. • Varje anställd, leverantör och underleverantör måste klara arbets-platsintroduktionen för att få tillgång till våra arbetsplatser. Detta för att öka säkerhetsmedvetenheten. • Förtydligande av vad som gäller för hela koncernen och vad alla chefer måste veta. På koncernnivå sätts tydliga direktiv och riktlinjer för säkerhetsarbetet och instruktioner tas fram för varje affärsom-råde, allt för att nå visionen om noll olyckor på våra arbetsplatser. Alla rapporterade incidenter analyseras i syfte att förbättra det ska-deförebyggande arbetet, med särskilt fokus på att skapa en kultur som uppmuntrar till en säker arbetsmiljö. |
NCC 2023 28
Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
| Risk | Riskbeskrivning | Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna |
|---|---|---|
| Ledning | ||
| 6. Ledning av verksamheten | Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. Det finns också en risk när det gäller brister i förmågan att implementera det som har beslutats i enlighet med processer och strategiska initiativ. Det finns en överkapacitet på marknaden för Industry inom alla geografiska områden. Säsongen är begränsad och det råder hård konkurrens om att leverera stora volymer på kort tid. Detta leder till en oförutsägbar prissättning. Dessutom är asfaltverksamheten volymdriven och det finns en risk för en högre kostnad per ton vid låga volymer. | • NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika avtalsformer och partnerskap med kunder underlättar hanteringen av olika risker. Dessa operativa risker motverkas genom NCC:s projektval, bedömning av anbud och operativa styrsystem. • Specifikt för affärsområde Industry arbetar vi med försäljnings-styrning och anbudsutvärdering och prissättning för att säkerställa rätt volym och kostnadsstyrning. Vidare utvärderar vi kontinuerligt kapaciteten och gör nödvändiga justeringar i tid. |
| 7. Leverantörskedja | Bristande kontroll i försörjningskedjan leder till risk för brott mot mänskliga rättigheter, till exempel illegal arbetskraft, som förblir en branschrisk. Det resulterar också i risk för affärs-överträdelser och slutligen en dålig översikt över materialet som förs in på våra arbetsplatser. | • Alla internationella leverantörer är förkvalificerade innan de ingår ett avtal för att säkerställa efterlevnad av regler och förordningar inklusive interna regler. • NCC genomför systematiska utvärderingar för att säkerställa efter-levnad av regler och förordningar. • På arbetsplatser hjälper initiativet arbetsplatsintroduktion (Site Introduction) att identifiera personal på plats som stödjer vårt arbete mot illegal arbetskraft och orättvis lön. |
| IT | ||
| 8. Koncerngemensam IT-utveckling | Ett misslyckande med att genomföra en gemensam IT-utveckling leder till en betydande mängd kostnader för utveckling utan några realiserade fördelar vilket innebär bris-tande engagemang och beredskap för förändring av NCC:s verksamhet. Om det misslyckas kommer NCC i framtiden att möta nya dödlägen både vad gäller teknisk livscykel och anpassning till verksamhetens behov. |
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt# Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Finansiella risker och rapportering
| Riskområde | Beskrivning | Kontrollaktiviteter # Kan leda till högre kostnader (till exempel högre kostnader för datainsamling, kommunikation externt stöd relaterad till rapportering och granskningen av rapportering och data. Kan inträffa Mindre • Bemanning och finansiella resurser och rutiner finns eller håller på att implementeras i före- taget parallellt med rutiner och processer för rapportering • Digitalisering av datahantering är avgörande för hanterbara arbetsprocesser på lång sikt. Därför är NCC:s initiativ inom ramen för klimathandlings- plan, system för klimatberäkningar och gemen- sam IT-utveckling viktig.
Möjlighet Förändringar av klimatrela- terade kundbehov och krav vilket leder till… Diversifiering av NCC:s verksamhet (till exempel nya affärsmodeller, produkter -som- tjänster) som ger högre intäkter. Kan inträffa Märkbar • Vi följer utvecklingen i samhället och på marknaden • Utveckling av återbruk för att möta krav och behov.
Möjlighet Förändringar av klimatrela- terade kundbehov och krav vilket leder till… Ökad efterfrågan av NCC:s produkter och/eller projekt (till exempel asfalt med reducerat klimatavtryck, byggplatser med låga utsläpp, produkt och produkter med lågt kolinnehåll och låg energianvändning etcetera) med lägre livscykelutsläpp än NCC:s konkurrenter. Detta kan leda till högre intäkter på grund av efterfrågan på produkter och tjänster med lägre utsläpp. Kan inträffa Märkbar • Referensprojekt som stödjer NCC när det gäller att vinna nya projekt • NCC gör redan livscykelanalyser (LCA) i många projekt • Få på plats en övergripande klimathandlingsplan samt aktiviteter i varje affärsområde • Marknadsanalys med konkreta slutsatser • Sälj- och marknadsaktiviteter • Arbeta i nära samarbete med kunder för att bevaka och följa deras omställning avseende hållbarhetsfrågor.
Möjlighet NCC uppfattas bidra tillräckligt till övergången till en ekonomi med lägre klimatavtryck (jämfört med NCC:s konkurrenter) vilket leder till… Ökad efterfrågan av NCC:s produkter, projekt och tjänster samt efterfrågan på NCC:s kompetens i tidiga skeden som kan leda till högre intäkter i NCC:s projekt produkter och tjänster inklusive efterfrågan på NCC:s kunskap och partnerskap i tidig involvering som leder till högre intäkter. Osannolik Märkbar • Fortsatt hög intern efterfrågan och standarder på den hållbarhetsexpertis som vi har i det dagliga arbetet i projekten • Vi följer utvecklingen i samhället och på markna- den. Marknadsanalys med konkreta slutsatser behövs • Sälj- och marknadsaktiviteter • Arbeta nära våra kunder för att bevaka deras omställning avseende hållbarhet.
Möjlighet Förändringar i de klimat- relaterade behoven av eller kraven från NCC:s kunder vilket leder till... Ökad efterfrågan på NCC:s produkter och/eller projekt som direkt stödjer eller underlättar kundernas aktiviteter för klimatanpassning (till exempel vindkraft, vattenkraft, energiöverföring) som leder till högre intäkter. Osannolik Mindre • Vi följer utvecklingen i samhället och på marknaden • Vi arbetar nära våra kunder för att bevaka deras omställning avseende hållbarhet.
Introduktion
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
NCC 2023 32
Förvaltningsberättelse
1 Aktieägare
Vid årsskiftet 2023/2024 hade NCC AB cirka 44 600 aktieägare med OBOS som största enskilda ägare med 8,38 procent av kapitalet och 26,19 procent av rösterna.
2 Bolagsstämma
Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bolagsord- ningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseleda- möter, eller om ändring av bolagsordningen. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.
Årsstämma 2023
Årsstämma 2023 hölls på SPACE Arena i Stockholm den 31 mars. 182 aktieägare var representerade, vilket motsvarade 43,7 pro- cent av aktiekapitalet och 63,5 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstäm- man finns på ncc.se. Vid årsstämman 2023 beslutades bland annat följande: Utdelning för verksamhetsåret 2022 om 6,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Simon de Château, Mats Jönsson, Angela Langemar Olsson och Birgit Nørgaard. Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande. Till nya ledamöter valdes Daniel Kjørberg Siraj och Cecilia Fasth. Styrelseledamoten Geir Magne Aarstad hade avböjt omval.
Bolagsstyrningsrapport
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolags- styrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Så styrs NCC
- Aktieägare
- 1 Bolagsstämma
- 2 Valberedning
- 3 Extern revision (Revisionsbolag)
- 7 Revisionsutskott
- Styrelse
- 4 Projektutskott
- 4 Compliance
- 8 Intern kontroll
- 8 Vd
- Koncernledning och koncernstaber
- Affärsområden
- NCC Infrastructure
- NCC Building Sweden
- NCC Building Nordics
- NCC Industry
- NCC Property Development
- 6 NCC 2023 33
- Introduktion
- Finansiell rapport
- Hållbarhetsrapport
- Övrigt
- Förvaltningsberättelse
- Bolagsstyrningsrapport
- Internrevision
- 8
Arvode till styrelsen och dess utskott besluta- des utgå med totalt 5 150 000 SEK. Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra perso- ner i bolagets ledning samt ersättningsrappor- ten antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2023 Aktieprogram) för ledande befattnings- havare och nyckelpersoner. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B på Nasdaq Stockholm avseende högst 145 000 aktier för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompen- sation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2020 samt LTI 2021 Aktieprogram). Årsstämman beslutade även om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier av serie B och ökning av aktiekapitalet genom fondemission utan utgivande av nya aktier. Resultat- och balansräkningar för 2022 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
3 Valberedning
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valberedning- ens arbete följer den instruktion som fast- ställts av årsstämman. Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
Valberedning 2023
Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 31 mars 2023 Peter Hofvenstam (Nordstjernan AB), Simon Blecher (Carnegie Fonder) och Trond Stabekk (OBOS), med Peter Hofvenstam som valberedningens ordförande. Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valbe- redningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 iSvensk kod för bolagsstyrning. Valberedningens förslag till årsstämman 2024 finns på ncc.se.
4 Styrelse, revisionsutskott och projektutskott
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är represente- rade i styrelsen. Under 2023 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrel- seledamöter, se sidorna 40–41. Styrelsens ordförande är Alf Göransson (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfar- enhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 40). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens revisionsutskott
Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Angela Langemar Olsson, Mats Jönsson och Birgit Nørgaard. Ordförande i revisionsutskottet är Angela Langemar Olsson.
Styrelsens projektutskott
Styrelsens projektutskott utgörs av styrelse- ledamöterna Alf Göransson och Daniel Kjørberg Siraj. Ordförande i projektutskottet ärAlf Göransson.
Styrelsens arbete
Styrelsen hade under år 2023 sex ordinarie möten, fyra extra möten samt ett konstitue- rande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verk- samhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen. Styrel- sen genomförde, i anslutning till styrelsemöten, arbetsplatsbesök i Köpenhamn och i Stockholm. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och ekonomi- och finansdirektör deltagit vid möten som föredragande och chefsjuristen har varit sekreterare. Revisionsutskottet ska inom ramen för styrelsearbetet övervaka bolagets finansiella och icke-finansiella rapportering i syfte att bland annat upprätthålla marknadens förtro- ende för Bolaget.# Förvaltningsberättelse
5 Vd och koncernledning
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 42). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”, sidan 37). Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2023 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, HR-direktören, inköpsdirektören och kommunikationsdirektören. Koncernledningen utökas under 2024 med chefen för det nya affärsområdet Green Industry Transformation. För information om medlemmar i koncernledningen, se sidorna 42–43.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
Ersättning till bolagsledningen
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt, kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter.
Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande efter styrelsens mandat.
Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 4, sidorna 57–59.
6 Affärsområdenas styrning
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi- och finansdirektören samt chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
7 Extern revision
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år.
Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2024, PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund utsetts. För mer information om revisorn, se sidan 41.
8 Intern styrning och kontroll
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns ett gemensamt direktiv som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, och entreprenadåtaganden. Det finns även en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, regelefterlevnad, miljö och arbetsmiljö.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fler än tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och ekonomi- och finansdirektören.
Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR)-processen.
Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde. Angående internrevision, se sidan 39, punkt 5, Uppföljning.
Affärsetik och regelefterlevnad
Vd är ytterst ansvarig för att säkerställa att ett effektivt program för regelefterlevnad inom prioriterade riskområden (Compliance Program) implementeras i organisationen och respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och affärsetik inom sitt affärsområde.
Koncernens Compliancefunktion har det övergripande ansvaret för koncernens Compliance Program, utformning, policys och processer, koncernövergripande utbildning och kommunikation samt koordinera arbetet med implementeringen. Funktionen leds av koncernens Group Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen.
Koncernens Group Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av Compliance Program samt övergripande översyn av rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser hante- ras på lämpligt sätt.
Det operativa arbetet med affärsetik och regelefterlevnad bedrivs i NCC:s affärsområden. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten. NCC har identifierat fem fokusområden baserat på en riskanalys: Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av Bedrägerier och intressekon- flikter; Dataintegritet (GDPR) samt Mänskliga rättigheter.
Compliancefunktionen ansvarar främst för det övergripande arbetet inom Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av Bedrägerier och intressekonflikter samt regelefterlevnad i samband med personuppgiftsbehandling. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för processen för uppföljning av tillvaratagande av mänskliga rättigheter.
NCC:s Group Head of Compliance kontrollerar de interna utredningarna avseende misstänkta överträdelser av NCC:s Uppförandekod och andra allvarliga oegentligheter rapporterade inom NCC:s Tell me-funktion. NCC:s Group Head of Compliance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig Compliance Report, eventuella incidenter och status över pågående utredningar, vilken presenteras för NCC:s styrelse.
Hållbarhetsarbetet
Under 2023 har NCC inlett arbetet med att förbereda för den nya lagstiftningen CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) som trädde ikraft 2023 och standarden ESRS (European Sustainability Reporting Standards). NCC har arbetat med tvärfunktionella team i alla affärsområden för att säkerställa att alla perspektiv tas till vara och att ägarskapet finns i det dagliga arbetet.
Styrelsens arbetsår 2023
| Månad | Händelser |
|---|---|
| JAN | Styrelsemöte 30 januari: Genomgång av NCC Property Development, Bokslut 2022, Årsredovisning, Strategi, Kommande IT-investeringar, Förslag till vinstdisposition och utdelningspolicy, Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning, Övriga förslag till årsstämman, Bolagsstyrningsrapport, Slutlig revisorsrapport |
| FEB | Styrelsemöte (extra) 17 februari: Förslag avs. indragning av egna aktier etc. |
| MAR | Styrelsemöte (extra) 21 mars: Uppdatering om verksamheten. Konstituerande styrelsemöte 31 mars: Firmatecknare utses, Ledamöter i styrelsens utskott utses |
| APR | Styrelsemöte 25 april: Kvartalsrapport, NCC:s marknadsposition, LTI-tilldelning, Konkurrentanalys |
| MAJ | Styrelsemöte (extra) 23 maj: Investerings- och försäljningsärende |
| JUN | Styrelsemöte 28–29 juni: Strategi, Genomgång av verksamheten i NCC Building Nordics, Industry/Danmark, Successionsplanering, Vd:s genomgång av ledningsgruppen, Avrapportering Compliance, Avrapportering Sustainability, Genomgång arbetsmiljöfrågor |
| JUL | Styrelsemöte 17 juli: Halvårsrapport |
| AUG | Ingen information |
| SEP | Styrelsemöte (extra) 15 september: Organisationsförändring, nytt affärsområde NCC Green Industry Transformation |
| OKT | Styrelsemöte 30 oktober: Kvartalsrapport, Genomgång av NCC Infrastructure, Strategi, Kapitalrationalisering, Unrivaled Cost Management, CSRD-rapportering, Analys av stora projekt |
| NOV | Ingen information |
| DEC | Styrelsemöte 13 december: Genomgång av NCC Building Sweden, Budget 2024, Förslag till bonussystem, Kommande IT-investeringar, Successionsplanering |
Styrande dokument, bl.a.:
* Group Treasury Policy
* Insider Policy
* Arbetsordning och beslutsdirektiv
NCC 2023 34
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
NCC 2023 35
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport# Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Dessutom har det inom de mest berörda gruppfunktionerna, Inköp, IT, HR och Finans utsetts dedikerad personal. Dessa har engagerats genom löpande möten, genomförda gap-analyser och uppdateringar av interna rutiner, system och rapporteringskrav. Vid två tillfällen under året har utbildning erbjudits för bolagets styrelse. ESG-uppföljning och implementering av nya rutiner för ESG-rapportering och efterlevnad är nu en stående punkt på Revisionsutskottets agenda.
Indragning av egna aktier med mera
I enlighet med styrelsens beslut vid årsstämman den 31 mars 2023 minskade NCC sitt aktiekapital genom indragning av 8 674 866 egna aktier av serie B och ökade, genom överföring från fritt eget kapital, aktiekapitalet genom en fondemission utan emittering av nya aktier. Under 2023 har 0 aktier av serie B sålts och 69 495 aktier överförts till deltagarna i LTI 2020. Totalt innehar NCC 2 099 221 aktier.
Interna regelverk
- Bolagsordning
- Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd
- Revisionsutskottets arbetsordning
- Projektutskottets arbetsordning
- Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning
- NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer
- Group Compliance Directive
- Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy
- Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd
Viktiga externa regelverk
- Aktiebolagslagen
- Nasdaq Nordics regelverk
- Svensk kod för bolagsstyrning
- Årsredovisningslagen
- Bokföringslagen
- Marknadsmissbruksförordningen
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
NCC 2023 36
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
1 Riskbedömning
NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen hanteras inom bolagets fast ställda processer. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år.
Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt:
- Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av vd och ekonomi- och finansdirektör tillsammans med affärsområdeschef, affärsområdes controller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialistfunktioner. Deltagarna i dessa möten varierar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, resultat, ställning och kassaflöde, både för utfall, prognos och alternativ budget. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investeringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upprättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och september och budget för nästkommande år i november.
- NCC AB:s styrelse får månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte presenteras NCC:s ekonomiska situation.
- Kvartalsvis uppföljning av väsentliga krav och tvister, som även rapporteras till styrelsen.
- Årsvis analys av verksamheten och av koncernens kommitté för uppföljning av strategiska risker.
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Treasury alltid ska konsulteras och där Group Treasury bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden.
Risker som också kan påverka rapportering är exempelvis brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance respektive NCC Försäkring.
Styrelsens rapport om intern kontroll
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
- Riskbedömning
- Kontrollmiljö
- Kontrollaktiviteter
- Information och kommunikation
- Uppföljning
NCC 2023 37
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
2 Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga.
I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö. Viktiga komplement till de formella strukturerna är koncernens arbete med värderingar och beteenden som stödjs och görs levande från koncernledningen, genom ledare och chefer för att nå samtliga medarbetare.
NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncern-direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direktiv och attestregler.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontroll-ramverk, instruktioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
3 Kontrollaktiviteter
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god hantering av identifierade risker.
För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbuds-prövning, projektprognos, starttillstånd och projektavslut. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta.
NCC har sedan ett antal år ett flertal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC.
Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har utförts så som planerat.
4 Information och kommunikation
Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från Nasdaq Stockholm.
Det är ekonomi- och finansdirektören i NCC som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den interna kontrollen över finansiell rapportering. MyNCC innehåller bland annat:
- Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
- Redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
- Ramverk för självutvärdering av intern kontroll.
- Attestinstruktioner.
All finansiell rapportering ska följa ovanstående regelverk. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar.
Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Avrapportering av status av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC:s ekonomi- och finansdirektör.
NCC 2023 38
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
5 Uppföljning
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.# Verksamhetssystem, intern kontroll och revision
Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via olika typer av granskningar i de olika affärsområdena. Ekonomi- och controllerorganisationen används där det bedöms värdeskapande. I de fall där rätt kompetens saknas internt används externa konsulter, exempelvis kopplat till externa certifieringar. Återkoppling kring dessa granskningar sker till lämpliga led inom verksamheten för att främja att rätt arbete och kontroller sker av rätt person vid rätt tidpunkt.
NCC har en oberoende internrevisionsfunktion. Funktionen leds av internrevisionschefen och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser inom hela koncernen, så även hel- och majoritetsägda dotterbolag. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet. PwC har deltagit vid samtliga av revisionsutskottets möten 2023. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och internrevision.
Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med externa revisorn vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
NCC 2023 39
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Alf Göransson
Styrelseordförande
Ordförande i projektutskottet
Född 1957. Internationell ekonom.
Invald år: 2019 (styrelseledamot), ordförande sedan 2020.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis, Hexpol och AxFast, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 11 (11)
Total årlig ersättning: 1 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 10 000 B-aktier
Simon de Château
Styrelseledamot
Född 1970. Civ.ek.
Invald år: 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande ioch grundare av Alma Property Partners. Styrelseordförande i Prisma Properties samt styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom.
Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 11 (11)
Total årlig ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 90 000 B-aktier
Cecilia Fasth
Styrelseledamot
Född 1973. Civ.ing.
Invald år: 2023
Övriga uppdrag: Koncernchef i Stena Fastigheter, styrelseledamot i Fagerhult och Swegon Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för Castellum Väst, vd för Sverigehuset, Evp för Skanska UK och diverse roller inom Skanska.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (11)
Total årlig ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 3 100 B-aktier
Mats Jönsson
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1957. Civ.ing.
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava, Tengbomgruppen, Lekolar och Assemblin.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 11 (11)
Total årlig ersättning: 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 20 000 B-aktier
Daniel Kjørberg Siraj
Styrelseledamot
Ledamot i Projektutskottet
Född 1975. Jur.kand.
Invald år: 2023
Övriga uppdrag: Koncernchef i OBOS samt ordförande i Construction City Cluster.
Tidigare erfarenheter bland annat: EVP Bostadsutveckling i OBOS, styrelseledamot och vice ordförande i BWG Homes ASA, AF Gruppen ASA och Veidekke ASA.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Nej
Närvaro, styrelsemöten: 8 (11)
Total årlig ersättning: 600 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Angela Langemar Olsson
Styrelseledamot
Ordförande i revisionsutskottet
Född 1970. Civ.ek.
Invald år: 2018
Övriga uppdrag: CFO i Bonnier Group, Senior Advisor i Nordstjernan samt styrelseledamot i Adlibris, Röko, Bonnier Books, Bonnier Capital och Voxear Technologies.
Tidigare erfarenheter bland annat: Investment Director och CFO, Nordstjernan, koncerncontroller, Hufvudstaden och Assistant Controller, Swedish Match.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Nej
Närvaro, styrelsemöten: 11 (11)
Total årlig ersättning: 675 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 700 B-aktier
Birgit Nørgaard
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1958. Civ.ek. och MBA
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i WSP Global Inc., Associated British Ports, Dansk Vækstkapital II, Associated Danish Ports och Norisol A/S (samt koncernbolagen NRSL Holding A/S og NO Invest A/S)
Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 11 (11)
Total årlig ersättning: 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 6 500 B-aktier
NCC 2023 40
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport
Karl G. Sivertsson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1961. Snickare och kranförare.
Invald år: 2009
Anställd i NCC sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland.
Aktieinnehav i NCC AB*: 200 B-aktier
Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1964. Beläggningsarbetare.
Invald år: 2011
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Harald Stjernström
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1962. Projektchef.
Invald år: 2018
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Bengt Göransson
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1959. Installationsledare.
Invald år: 2017
Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Thomas Gustafsson
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1963. Betongarbetare.
Invald år: 2022
Anställd i NCC sedan 1988. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Vice ordförande i Byggnads region Öst, ordförande i Kinda-kretsen, Östergötland.
Aktieinnehav i NCC AB*: 6 B-aktier
Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Huvudansvarig revisor. Född 1966.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i JM, Scandi Standard och Business Sweden
Erik Bergh
Auktoriserad revisor. Född 1979.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i Attendo samt Formpipe Software.
Styrelsens sekreterare
Ann-Marie Hedbeck
Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska. Anställd i NCC sedan 2017.
Aktieinnehav i NCC AB*: 2 750 B-aktier
*Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2023.
NCC 2023 41
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport
Koncernledning
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 137 435 B-aktier
Henrik Brinck Landelius 1)
Chef för affärsområde NCC Building Sweden
Född 1975. Civ.ing. Chef NCC Building Sweden sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2014 samt 2005–2011.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division NCC Building Sverige, vice vd NCC Construction Sverige, chef Projektutveckling Fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg samt affärschef NCC Construction Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 7 536 B-aktier
Susanne Lithander
Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Finance & IT
Född 1961. Civ.ek. Ekonomi- och finansdirektör sedan 2018, chef för Finance & IT sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Mercuri International samt flertal positioner inom Ericsson.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 379 B-aktier
Catarina Molén-Runnäs
Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988–1999.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels.# Förvaltningsberättelse
Projekt- och fastighetsutveckling i Norden och Tyskland under ett flertal år. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY. Aktieinnehav i NCC AB*: 5 047 B-aktier
Kenneth Nilsson
Chef för affärsområde NCC Infrastructure
Född 1961. Civ.ing.
Chef NCC Infrastructure sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bland annat som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef samt projekt- och arbetsledare. Aktieinnehav i NCC AB*: 9 686 B-aktier
Grete Aspelund
Chef för affärsområde NCC Industry
Född 1971. Cand. polit.
Chef NCC Industry sedan 2022. Anställd i NCC sedan 2022. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Sweco Norge, vd Nemko AS samt Ramböll Management Norway. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Nemko AS. Aktieinnehav i NCC AB*: 3 048 B-aktier
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt NCC 2023 42
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Joachim Holmberg
Chef för affärsområde NCC Property Development
Född 1971. Civ.ing.
Chef NCC Property Development sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsut-vecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projekt-utveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige. Aktieinnehav i NCC AB*: 6 525 B-aktier
Johan Lindqvist
Inköpsdirektör
Född 1975. Civ. ek.
Inköpsdirektör sedan 2021. Anställd i NCC sedan 2021. Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing Volvo Group Canada Inc, Vice President Global Purchasing Volvo Bussar samt ett flertal olika roller inom inköpsledning på Volvo Lastvagnar. Aktieinnehav i NCC AB*: 3 765 B-aktier
Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör
Född 1969. Civ.ek.
Kommunikationsdirektör sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikations-konsult och chef för JKL. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Insamlingsstiftelsen Operation Smile Sverige. Aktieinnehav i NCC AB*: 7 900 B-aktier
Marie Reifeldt
HR-direktör
Född 1963. Socionom
HR-direktör sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat: HR-chef för NCC Construction Sverige, HR-chef koncern Bravida, personaldirektör Teracom, personalchef Stokab och personalchef Stockholm Energi Elnät. Aktieinnehav i NCC AB*: 5 298 B-aktier
1) Niklas Sparw
Tillträder som chef för affärsområde NCC Building Sweden den 1 februari 2024 och ersätter då Henrik Brinck Landelius som lämnar bolaget för ett annat uppdrag.
Helena Hed
Tillträder som chef för affärsområde NCC Green Industry Transformation den 12 februari 2024.
- Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2023.
Ann-Marie Hedbeck
Chefsjurist
Född 1972. Jur.kand.
Chefsjurist sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2017. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska. Aktieinnehav i NCC AB*: 2 750 B-aktier
NCC 2023 43
Introduktion Finansiell rapport Hållbarhetsrapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse Finansiell rapport Noter
Not 1 Redovisningsprinciper 53
Not 2 Intäktsredovisning 54
Not 3 Rapportering av rörelsesegment 55
Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 57
Not 5 Avskrivningar 61
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 61
Not 7 Nedskrivningar 61
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag 61
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 61
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter 62
Not 11 Finansnetto 62
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 62
Not 13 Bokslutsdispositioner 62
Not 14 Eget kapital 62
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 63
Not 16 Materiella anläggningstillgångar 65
Not 17 Andelar i koncernföretag 66
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures 66
Not 19 Gemensamma verksamheter 66
Not 20 Finansiella placeringar 67
Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 67
Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar 68
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte-fordringar och uppskjutna skatteskulder 68
Not 24 Omsättningsfastigheter 69
Not 25 Material- och varulager 71
Not 26 Aktiekapital 71
Not 27 Räntebärande skulder 71
Not 28 Övriga avsättningar 72
Not 29 Pensioner 73
Not 30 Övriga skulder 75
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 75
Not 32 Transaktioner med närstående 75
Not 33 Leasing 75
Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 77
Not 35 Kassaflödesanalys 77
Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 79
Not 37 Uppgifter om moderbolaget 86
Not 38 Händelser efter balansdagen 86
Not 39 Disposition av företagets vinst 86
Koncernens resultaträkning 45
Koncernens rapport över totalresultat 45
Koncernens balansräkning 46
Koncernens förändring i eget kapital 47
Koncernens kassaflödesanalys 48
Moderbolagets resultaträkning 49
Moderbolagets rapport över totalresultat 49
Moderbolagets balansräkning 50
Moderbolagets förändring i eget kapital 51
Moderbolagets kassaflödesanalys 52
Noter 53
Revisionsberättelse 88
Finansiell rapport
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt NCC 2023 44
Koncernen
Koncernens resultaträkning
MSEK
| Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 56 932 | 54 198 |
| Kostnader för produktion | –52 245 | –50 202 |
| Bruttoresultat | 4 687 | 3 996 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –3 156 | –2 981 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 19 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | –2 | 0 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 8 | 265 |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | –11 | 262 |
| Rörelseresultat | 1 802 | 1 358 |
| Finansiella intäkter | 11 | 80 |
| Finansiella kostnader | 11 | –79 |
| Finansnetto | 1 | –59 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 803 | 1 299 |
| Skatt på årets resultat | 23 | –230 |
| Årets resultat | 1 573 | 1 069 |
| Hänförs till: NCC:s aktieägare | 1 573 | 1 069 |
| Årets resultat | 1 573 | 1 069 |
Resultat per aktie
Resultat efter skatt, SEK, före utspädning | 16,11 | 10,29 |
Resultat efter skatt, SEK, efter utspädning | 16,11 | 10,29 |
Antal aktier, miljoner
Totalt antal utgivna aktier | 99,8 | 108,4 |
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året | 97,6 | 103,9 |
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året | 97,6 | 103,9 |
Antal utestående aktier vid årets slut | 97,7 | 97,6 |
Koncernens rapport över totalresultat
MSEK
| Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 573 | 1 069 |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | 14 | |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –74 | 229 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –54 | 102 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | –100 | –44 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 23 | 32 |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | ||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 29 | –818 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat | 23 | 168 |
| Årets övrigt totalresultat | –846 | 1 894 |
| Årets totalresultat | 728 | 2 963 |
| Hänförs till: NCC:s aktieägare | 728 | 2 963 |
| Årets summa totalresultat | 728 | 2 963 |
NCC 2023 45
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport
Koncernen
Koncernens balansräkning
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt NCC 2023 46
MSEK
| Not | 2023 | 2022 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| 1, 19, 32, 36 | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 15 | 1 913 | 1 943 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 545 | 326 |
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 1 300 | 1 420 |
| Rörelsefastigheter | 16 | 867 | 909 |
| Maskiner och inventarier | 16 | 2 310 | 2 504 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 18, 20 | 84 | 83 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 22 | 204 | 184 |
| Pensionsfordran | 29 | – | 68 |
| Övriga långfristiga fordringar | 21 | 36 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | 583 | 564 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 827 | 8 037 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 1 | 2 |
| Exploateringsfastigheter | 24 | 1 265 | 1 179 |
| Pågående fastighetsprojekt | 24 | 3 794 | 7 171 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 24 | 4 986 | – |
| Andelar i intresseföretag | 24 | 201 | 74 |
| Material- och varulager | 25 | 1 120 | 1 079 |
| Skattefordringar | 43 | 118 | |
| Kundfordringar | 36 | 8 696 | 8 205 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 | 1 076 | 1 410 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 | 1 190 | 857 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 129 | 117 | |
| Övriga fordringar | 22 | 415 | 386 |
| Kortfristiga placeringar | 20 | 501 | 394 |
| Likvida medel | 35 | 707 | 534 |
| Summa omsättningstillgångar | 24 124 | 21 528 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 31 950 | 29 565 | |
| EGET KAPITAL | 1 | ||
| Aktiekapital | 26 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 | 1 844 | 1 844 |
| Reserver | 14 | 135 | 331 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 4 477 | 4 140 | |
| Aktieägarnas kapital | 7 324 | 7 183 | |
| Summa eget kapital | 7 324 | 7 183 | |
| SKULDER | 1, 19, 32, 36 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 3 006 | 3 286 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 13 | 60 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 29 | 556 | – |
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 889 | 943 |
| Övriga avsättningar | 28 | 2 218 | 2 481 |
| Summa långfristiga skulder | 6 683 | 6 770 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 2 289 | 1 012 |
| Leverantörsskulder | 6 105 | 5 165 | |
| Skatteskulder | – | 14 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 2 | 5 058 | 4 754 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 3 396 | 3 512 |
| Avsättningar | 28 | – | 7 |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 1 096 | 1 148 |
| Summa kortfristiga skulder | 17 944 | 15 612 | |
| Summa skulder | 24 626 | 22 382 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 31 950 | 29 565 |
Koncernen Koncernens förändring i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserat resultat inklusive årets resultat | Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | |||||
| Ingående eget kapital 2022-01-01 | 867 | 1 844 | 57 | 3 076 | 5 844 |
| Årets resultat | – | – | – | 1 069 | 1 069 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 275 | 1 619 | 1 894 |
| Summa totalresultat | – | – | 275 | 2 688 | 2 963 |
Koncernen
Koncernens kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 1 802 | 1 358 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| – Avskrivningar | 5 | 1 219 | 1 231 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 7 | 2 | 0 |
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –336 | –112 | |
| – Förändringar avsättningar | 28 | –433 | –231 |
| – Övrigt | 82 | –8 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 534 | 881 | |
| Betalda och erhållna räntor | –162 | –24 | |
| Betald skatt | –52 | –218 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 2 122 | 1 997 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 24 | 747 | 1 406 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 24 | –2 432 | –2 924 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 35 | 369 | –213 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –1 315 | –1 731 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 807 | 265 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Försäljning dotterföretag / rörelse | 35 | 265 | 190 |
| Investering materiella anläggningstillgångar | 16 | –602 | –939 |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 16 | 195 | 360 |
| Investering finansiella anläggningstillgångar | –65 | –10 | |
| Försäljning finansiella anläggningstillgångar | 61 | 32 | |
| Investering immateriella anläggningstillgångar | 15 | –307 | –33 |
| Försäljning immateriella anläggningstillgångar | 15 | 7 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –446 | –401 | |
| Kassaflöde före finansiering | 361 | –136 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –586 | –618 | |
| Förvärv av egna aktier | – | –1 009 | |
| Upptagna lån | 1 381 | 1 895 | |
| Amortering av lån | –350 | –1 650 | |
| Amortering av leasingskulder | 33 | –646 | –623 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar | 53 | –59 | |
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –40 | 169 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 35 | –1 896 | |
| Årets kassaflöde | 174 | –2 031 | |
| Likvida medel vid årets början | 534 | 2 561 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0 | 4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 707 | 534 |
Moderbolaget
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 32 | 172 | 153 |
| Bruttoresultat | 172 | 153 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 6, 7 | –316 | –231 |
| Rörelseresultat | –144 | –78 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 7, 8 | 1 125 | 1 081 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 14 | 13 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 17 | 1 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –15 | –10 |
| Resultat efter finansiella poster | 997 | 1 006 | |
| Bokslutsdispositioner | 13 | 134 | 233 |
| Skatt på årets resultat | 23 | –34 | –3 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 133 | 1 205 |
Moderbolagets rapport över totalresultat
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 133 | 1 205 |
| Årets summa totalresultat | 1 133 | 1 205 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 32, 36 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter | 0 | 0 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 5 048 | 4 487 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | 33 | 29 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 21 | 5 125 | 4 562 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 126 | 4 562 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 1 | 1 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 314 | 463 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 6 | 5 | |
| Skattefordringar | 35 | 130 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2 | 4 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 359 | 603 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 35 | 133 | 213 |
| Summa omsättningstillgångar | 492 | 816 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5 618 | 5 378 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1, 32, 36 | ||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 26 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 2 905 | 2 287 | |
| Årets resultat | 1 133 | 1 205 | |
| Summa fritt eget kapital | 4 038 | 3 491 | |
| Summa eget kapital | 5 079 | 4 532 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 28 | 6 | 6 |
| Summa avsättningar | 6 | 6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 2 | 3 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 | 3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 19 | 13 | |
| Skulder till koncernföretag | 27 | 387 | 711 |
| Skatteskulder | 34 | 65 | |
| Övriga skulder | 20 | 16 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 71 | 30 |
| Summa kortfristiga skulder | 531 | 836 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5 618 | 5 378 |
Moderbolagets förändring i eget kapital
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat | Årets resultat | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2022-01-01 | 867 | 174 | 2 496 | 1 415 | 4 951 |
| Vinstdisposition | – | – | 1 415 | –1 415 | – |
| Årets resultat | – | – | – | 1 205 | 1 205 |
| Summa totalresultat | – | – | – | 1 205 | 1 205 |
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | – | – | –1 009 | – | –1 009 |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | 3 | – | 3 |
| Utdelning | – | – | –618 | – | –618 |
| Utgående eget kapital 2022-12-31 | 867 | 174 | 2 287 | 1 205 | 4 532 |
| Vinstdisposition | – | – | 1 205 | –1 205 | – |
| Årets resultat | – | – | – | 1 133 | 1 133 |
| Summa totalresultat | – | – | – | 1 133 | 1 133 |
| Indragning av egna aktier | –69 | – | – | – | –69 |
| Fondemission | 69 | – | –69 | – | – |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | – | – | –1 | – | –1 |
| Utdelning | – | – | –586 | – | –586 |
| Utgående eget kapital 2023-12-31 | 867 | 174 | 2 905 | 1 133 | 5 079 |
Moderbolagets kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –144 | –78 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | 7, 28 | ||
| – Övrigt | –7 | –13 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –7 | –13 | |
| Betalda och erhållna räntor | 7 | –5 | |
| Betald skatt | 63 | –94 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | –81 | –191 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 17 | –26 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –26 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –65 | –217 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv dotterföretag / rörelse | –562 | – | |
| Försäljning finansiella anläggningstillgångar | 14 | 13 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –548 | 13 | |
| Kassaflöde före finansiering | –613 | –204 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –586 | –618 | |
| Förvärv av egna aktier | – | –1 009 | |
| Koncernbidrag netto och erhållna utdelningar | 1 358 | 1 533 | |
| Upptagna lån | 350 | 600 | |
| Amortering av lån | –600 | –800 | |
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 11 | –10 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 35 | 534 | –304 |
| Årets kassaflöde | –80 | –508 | |
| Likvida medel vid årets början | 213 | 721 | |
| Likvida medel vid årets slut | 35 | 133 | 213 |
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
Grund för rapportens upprättande
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR).
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2024. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2024.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
De uppskattningar och bedömningar som har gjorts för redovisningsändamål har utgått från vad som är känt vid årsredovisningens avgivande och dessa kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarknaden då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget. Klimatrelaterade risker, såväl fysiska som omställningsrisker, och dess finansiella påverkan behöver också beaktas, för mer information se avsnittet ”Klimatrelaterade risker och möjligheter” på sidan 32.
De områden som innefattar en hög grad av komplexa bedömningar eller områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC anges i respektive not.
Nya IFRS samt ändringar i IFRS som tillämpas
NCC tillämpar uppdateringen av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, redovisningsprinciperna har inte förändrats men NCC har säkerställt att de har uppdaterats för att reflektera förändringen.
NCC tillämpar IFRS 17 Försäkringsavtal, som tidigare kommunicerats har den nya standarden inte medfört några förändringar för koncernen.
Nya IFRS samt ändringar i IFRS som ännu inte börjat tillämpas
NCC omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2. Lagstiftning om Pelare 2 har antagits i Sverige och kommer att träda i kraft under 2024. Eftersom lagstiftningen inte hade trätt i kraft på balansdagen har koncernen ingen relaterad aktuell skatteexponering. NCC tillämpar undantaget att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2, vilket anges i ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023.# NCC Annual Report 2023
Financial Report
Notes
Accounting principles
Under current legislation, the Group is obliged to pay a supplementary tax on the difference between the effective tax rate calculated according to the GloBE rules for each jurisdiction and the minimum tax rate of 15 percent. All companies within the Group have an effective tax rate exceeding 15 percent. Due to the complexity of applying the legislation and calculating GloBE income, the quantitative impact of the assumed or practically adopted legislation cannot yet be estimated with reasonable certainty. Therefore, despite a reported effective tax rate above 15 percent, there may still be tax consequences relating to Pillar 2. NCC has also evaluated the effects of upcoming changes and assessed that they are not expected to have a significant impact on the Group. NCC has chosen not to apply upcoming changes early.
- Classification of liabilities as current or non-current and long-term liabilities with covenants (amendment to IAS 1).
- Supplier finance arrangements (amendment to IFRS 7 and IAS 7).
- Lease liability in sale-leaseback transactions (amendment to IFRS 16).
Other changes effective January 1, 2024, are not expected to have a significant impact on the Group's financial reports.
Parent company's accounting compared to Group accounting
The Parent Company has prepared its annual report in accordance with the Annual Accounts Act (1995:1554) and the recommendation RFR 2 Accounting for Legal Entities, as well as statements from the Council on Financial Reporting. The Parent Company accounts for received and granted group contributions as appropriations of earnings, which is in accordance with the alternative rule in RFR 2. Granted shareholder contributions are accounted for as part of the investment in the subsidiary and are subject to normal impairment testing. The Council on Financial Reporting has granted exemptions from the requirement for listed parent companies to report certain financial instruments at fair value. NCC applies the exemption rules and has therefore refrained from reporting certain financial instruments at fair value.
The Parent Company's accounting principles differ from those of the Group in the following areas:
- Borrowing costs, see note 10 Interest expenses and similar profit items
- Subsidiaries, see note 17 Interests in group companies
- Associates, see note 18 Investments in associates and joint ventures
- Joint arrangements, see note 19 Joint operations
- Income taxes, see note 23 Tax on profit for the year, deferred tax assets and deferred tax liabilities
- Pensions, see note 29 Pensions
- Leasing, see note 33 Leasing
- Financial instruments, see note 36 Financial instruments and financial risk management
Group accounting
Group accounting comprises the Parent Company and the companies and operations in which the Parent Company, directly or indirectly, has a controlling influence, as well as joint arrangements and associates.
Acquisition method
Business combinations are accounted for using the acquisition method. The method implies that the acquisition of a subsidiary is considered a transaction whereby the Group indirectly acquires the subsidiary's assets and assumes its liabilities. The acquisition analysis determines the fair value on the acquisition date of acquired identifiable assets and assumed liabilities, as well as any non-controlling interests. In business combinations where the consideration transferred, any non-controlling interest, and the fair value of a previously held equity interest (in step acquisitions) exceed the fair value of acquired assets and assumed liabilities recognized separately, the difference is recognized as goodwill. When the difference is negative, referred to as a bargain purchase, it is recognized directly in profit or loss for the year. Acquired and divested companies are included in the Group's income statement, balance sheet, and cash flow statement during the period of ownership.
Elimination of intra-group transactions
Receivables, liabilities, revenues, and expenses, as well as unrealized gains and losses arising when a group company sells a good or service to another group company, are eliminated in their entirety. Unrealized losses are eliminated in the same way as unrealized gains, but only to the extent that there is no need for impairment. The same applies to joint arrangements and associates to the extent corresponding to the Group's ownership share. See note 32, Related party transactions.
Internal pricing
A model based on the arm's length principle is applied to the pricing of transactions between the Group's entities.
Foreign subsidiaries, associates, and joint arrangements
Foreign subsidiaries, associates, and joint arrangements are recognized in their functional currency and translated to the reporting currency. For NCC, the functional currency is the local currency of the reporting entity's accounting. The Parent Company's functional currency is Swedish Krona. The reporting currency is the currency in which the Group's consolidated financial statements are published, which for NCC is Swedish Krona.
Property holdings
NCC's property holdings are recognized with a breakdown into:
- Operational properties, held for use in the Group's own operations. See note 16, Property, plant and equipment.
- Properties for sale, held for development and sale in the course of business. See note 24, Properties for sale.
Effects of changed accounting policies
No effects from changed accounting policies during 2023.
NCC 2023 53
- Introduction
- Management's Report
- Financial Report
- Sustainability Report
- Other
Financial Report
Notes
Revenue recognition
| NCC | NCC Building and Infrastructure | NCC Property Development | Other and eliminations | Group | |
|---|---|---|---|---|---|
| Order backlog, December 31, 2023 | 16,074 | 16,753 | 18,684 | 51,510 | 2,015 |
| Of which expected to be recognized as revenue: | |||||
| Within one year | 10,324 | 10,560 | 10,235 | 31,118 | 1,377 |
| Within two years | 2,312 | 4,645 | 6,212 | 13,169 | 454 |
| Longer than two years | 3,438 | 1,548 | 2,237 | 7,223 | 184 |
| External net sales 2023 | 17,288 | 13,314 | 13,833 | 44,436 | 10,972 |
| External net sales 2022 | 16,687 | 12,763 | 12,530 | 41,981 | 10,643 |
Time of revenue recognition
| NCC Building and Infrastructure | NCC Property Development | NCC Industry | Other and eliminations | |
|---|---|---|---|---|
| Over time (successively) | x | x | x | x |
| At a point in time | x | x |
1) Road Services are reported under Other and eliminations, and its order backlog as of December 31, 2023, amounted to MSEK 113. See further regarding other and eliminations in note 3.
2) For net sales by service/product, see note 3.
Revenues in the construction and civil engineering operations are recognized successively over time, in line with the degree of completion (costs recognized in relation to estimated total project costs). Invoicing occurs continuously according to agreement during the project. The same applies to parts of NCC Industry's operations, where revenues are recognized successively but usually within the same calendar year. Some of NCC Industry's revenues are recognized at a point in time in connection with the delivery of asphalt and stone materials to the customer, which is reflected in customer payments. Within NCC Property Development, revenues are also normally recognized at a point in time (upon completion of the property), which also normally coincides with payment from the customer.
The order backlog in construction and civil engineering operations is expected to be substantially recognized as revenue within the next 24 months, with a focus on the coming year. NCC Industry's order backlog is expected to be substantially recognized as revenue within the coming year. For information on NCC Property Development's yet unfulfilled performance obligations, see the Property Table in the management's report. For information on the order intake, see the section "order situation" in the management's report.
Recognized costs not yet invoiced
| Group | |
|---|---|
| Recognized costs on ongoing contracts | 37,926 |
| Invoicing on ongoing contracts | -36,850 |
| Total | 1,076 |
| Group | |
|---|---|
| Invoiced not yet recognized costs | 2023 |
| Advance invoicing on ongoing contracts | 67,134 |
| Recognized costs for advance-invoiced contracts | -62,076 |
| Total | 5,058 |
Recognized costs in ongoing projects including recognized profits less recognized loss provisions amount to MSEK 100,002 (98,372) for 2023 and prior. During 2023, recognized revenues originating from work performed in 2022 or earlier are not estimated to be material amounts. Invoiced not yet recognized costs as of December 31, 2022, or earlier, are estimated to have been substantially recognized during 2023. During 2023, reversed customer losses originating from 2022 or earlier are not estimated to be material amounts.
Accounting principles
NCC's revenues are recognized in accordance with IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers. According to IFRS 15, revenues are to be recognized when the customer obtains control over sold goods or services. This can occur either through NCC's performance obligation being fulfilled over time (i.e., successively) or at a point in time. NCC's revenues consist in substantial part of:
- Revenues from construction and similar assignments
- Revenues from commercial property development
- Revenues from sales of asphalt and stone materials etc.
Revenues from construction and similar assignments
Construction contracts involve NCC performing work on the customer's land, thereby creating an asset that the customer controls as the asset is completed. This, in turn, means that NCC recognizes revenue over time using the percentage-of-completion method. When applying successive recognition of revenue and profit, the result is determined as the project progresses. To determine the profit recognized at a given point in time, information about the following components is required:
- Project revenue: total revenues attributable to the construction contract. Revenues shall be of such a nature that the recipient can benefit from them in the form of actual payments or other consideration.# Not 2 NCC 2023 54
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Resultat
År 1
År 2
- Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten.
- Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader. Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projekt- intäkt- och kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll SEK i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning. Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända, se not 28 Övriga avsättningar för mer information.
Avtalsändringar (”contract modifications”), relaterade till ändrings- och tillläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara (”enforceable”). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| År 1 | År 2 | |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt.
Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad. I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat. Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen.
Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnande till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Successiv vinstavräkning av projekt
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.
Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnande till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.
Not 3 Rapportering av rörelsesegment
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande rörelsesegment har identifierats:
- NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bland annat tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och underhåll.
- NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger framförallt bostäder och kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus samt kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
- NCC Industrys verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt asfaltbeläggning.
- NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika rörelsesegmenten sker på marknadsmässiga villkor. I rörelsesegmentsrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna utifrån svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i Övrigt och elimineringar. Bland Övrigt och elimineringar kan också vissa andra poster redovisas, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i rörelsesegmenten bedrivna verksamheten. I Övrigt och elimineringar ingår även moderbolaget och den kvarvarande verksamheten i Road Services.
Redovisningsprinciper
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.
| NCC Summa Koncernen, 2023 | NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | NCC Property Development | rörelse-segment | Övrigt och elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 17 288 | 13 314 | 13 833 | 10 972 | 1 373 | 56 782 | 151 | 56 932 |
| Intern nettoomsättning | 379 | 1 161 | 782 | 513 | 3 | 2 837 | –2 837 | – |
| Total nettoomsättning | 17 667 | 14 475 | 14 615 | 11 485 | 1 376 | 59 619 | –2 686 | 56 932 |
| Avskrivningar | –342 | –74 | –100 | –586 | –16 | –1 118 | –101 | –1 219 |
| Andel i intresseföretags resultat | 0 | 0 | – | 5 | –16 | –11 | – | –11 |
| Rörelseresultat | 723 | 272 | 343 | 400 | 243 | 1 982 | –179 | 1 802 |
| Finansnetto | 1 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 803 | |||||||
| Operativt sysselsatt kapital | 4 090 | 9 592 |
Not 2 forts.# Finansiell rapport
Noter
NCC 2023
Finansiell rapport
Noter
| Rörelse - Övrigt och Koncernen, 2022 | NCC | NCC Building | NCC Property | NCC Sweden | NCC Nordics | NCC Industry | Segment elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 16 687 | 12 763 | 12 530 | 10 643 | 1 301 | 53 925 | 274 | 54 198 |
| Intern nettoomsättning | 569 | 1 415 | 1 037 | 625 | – | 3 646 | –3 646 | – |
| Total nettoomsättning | 17 256 | 14 178 | 13 568 | 11 268 | 1 301 | 57 571 | –3 373 | 54 198 |
| Avskrivningar | –369 | –60 | –91 | –604 | –14 | –1 138 | –94 | –1 231 |
| Andel i intresseföretags resultat | – | 0 | – | 3 258 | 261 | 1 262 | ||
| Rörelseresultat | 429 | 252 | 347 | 8 | 482 | 1 518 | –161 | 1 358 |
| Finansnetto | –59 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 299 | |||||||
| Operativt sysselsatt kapital | 4 411 | 7 996 |
Nettoomsättning per produktsegment 2023
| NCC Infra- structure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | Väg | Järnväg | Energi & Vattenanläggning | Markarbeten | Industri | Kontor | Bostäder | Renovering/ Ombyggn. | Samhällsbyggnader | Asfalt & Beläggning | Stenmaterial | Grundläggning | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Väg | 1 677 | – | – | – | ||||||||||||||
| Järnväg | 4 180 | – | – | – | ||||||||||||||
| Energi & Vattenanläggning | 4 491 | – | – | – | ||||||||||||||
| Markarbeten | 4 359 | – | – | – | ||||||||||||||
| Industri | 769 | – | – | – | ||||||||||||||
| Kontor | – | 2 078 | 2 509 | – | ||||||||||||||
| Bostäder | – | 3 854 | 3 228 | – | ||||||||||||||
| Renovering/Ombyggn. | – | 2 563 | 2 674 | – | ||||||||||||||
| Samhällsbyggnader | – | 4 527 | 4 502 | – | ||||||||||||||
| Asfalt & Beläggning | – | – | – | 8 421 | ||||||||||||||
| Stenmaterial | – | – | – | 3 064 | ||||||||||||||
| Grundläggning | 1 140 | – | – | – | ||||||||||||||
| Övrigt | 1 051 | 1 453 | 1 711 | – | ||||||||||||||
| Summa | 17 667 | 14 475 | 14 623 | 11 485 |
Nettoomsättning per produktsegment 2022
| NCC Infra- structure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | Väg | Järnväg | Energi & Vattenanläggning | Markarbeten | Industri | Kontor | Bostäder | Renovering/ Ombyggn. | Samhällsbyggnader | Asfalt & Beläggning | Stenmaterial | Grundläggning | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Väg | 2 319 | – | – | – | ||||||||||||||
| Järnväg | 3 313 | – | – | – | ||||||||||||||
| Energi & Vattenanläggning | 2 880 | – | – | – | ||||||||||||||
| Markarbeten | 4 419 | – | – | – | ||||||||||||||
| Industri | 830 | – | – | – | ||||||||||||||
| Kontor | – | 2 447 | 2 010 | – | ||||||||||||||
| Bostäder | – | 4 174 | 4 161 | – | ||||||||||||||
| Renovering/Ombyggn. | – | 2 572 | 2 818 | – | ||||||||||||||
| Samhällsbyggnader | – | 3 218 | 3 957 | – | ||||||||||||||
| Asfalt & Beläggning | – | – | – | 8 225 | ||||||||||||||
| Stenmaterial | – | – | – | 3 043 | ||||||||||||||
| Grundläggning | 1 971 | – | – | – | ||||||||||||||
| Övrigt | 1 524 | 1 768 | 621 | – | ||||||||||||||
| Summa | 17 256 | 14 178 | 13 568 | 11 268 |
Övrigt och elimineringar
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | ||
| Rörelseresultat |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag | 151 | 274 |
| Elimineringar av internvinster | –18 | –44 |
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan rörelsesegment och koncern, bl.a. pensioner 1) och sale and leaseback) | – | 149 |
| Summa | –179 | –161 |
1) För mer information se not 29 Pensioner
Geografiska områden
| Orderingång 2023 | Orderingång 2022 | Orderstock 2023 | Orderstock 2022 | Nettoomsättning 2023 | Nettoomsättning 2022 | Anläggningstillgångar 2023 1) | Anläggningstillgångar 2022 1) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 30 673 | 33 170 | 30 178 | 32 841 | 32 435 | 31 360 | 3 191 | 3 177 |
| Danmark | 15 934 | 10 541 | 14 463 | 10 338 | 12 655 | 10 073 | 1 947 | 1 988 |
| Norge | 7 317 | 5 239 | 4 954 | 5 473 | 7 082 | 7 285 | 1 586 | 1 696 |
| Finland | 2 895 | 4 336 | 3 827 | 6 343 | 4 760 | 5 480 | 210 | 241 |
1) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 33), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Not 3 forts.
NCC 2023
Noter
Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantal anställda 1)
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Antal anställda | varav män % | |
| Moderbolaget Sverige | 63 | 24 |
| Dotterföretag Sverige | 7 289 | 5 978 |
| Norge | 1 743 | 1 546 |
| Finland | 1 105 | 851 |
| Danmark | 2 036 | 1 754 |
| Övriga länder | 8 | 6 |
| Totalt i dotterföretag | 12 180 | 10 136 |
| Koncernen totalt | 12 243 | 10 160 |
1) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster.
Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| män, % | kvinnor, % | |
| Styrelse | 70 | 30 |
| Styrelse av årsstämman valda ledamöter | 57 | 43 |
| Koncernledningen | 45 | 55 |
| Koncernledningen, anställd i moderbolaget | 33 | 67 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare 1) samt övriga anställda
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare | Övriga anställda | |
| Moderbolaget, Sverige | ||
| Löner och andra ersättningar | 47 | 70 |
| Sociala kostnader | 69 | 56 |
| – varav pensionskostnad | 7 | 15 |
| Förändring pensionsåtagande | 4 | 5 |
| Koncernen | ||
| Löner och andra ersättningar | 72 | 8 854 |
| – varav tantiem o dyl. | 20 | 19 |
| Sociala kostnader | 2 936 | 2 774 |
| – varav pensionskostnad | 12 978 | 11 933 |
| Förändring pensionsåtagande | 8 | 9 |
1) Ledande befattningshavare avser 6 (6) personer i moderbolaget och 5 (5) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser koncernledningen inkl. vd.
Ledande befattningshavares villkor och ersättningar
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej. Vds ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.
Fast ersättning för vd
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 840 000 SEK per månad.
Rörlig ersättning
För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen maximerad till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i huvudsak är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2023 maximalt 40 eller 50 procent av fast ersättning.
Pensionsvillkor för vd
Vd har under år 2023 haft en premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 42 procent av avtalad fast lön. Vd:s pensionsålder är 65 år.
Pensionsvillkor för övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på högst 30 procent av pensionsmedförande ersättning överstigande 30 inkomstbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
Avgångsvillkor
Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningstiden.
Aktierelaterade ersättningar
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
Långsiktigt incitamentsprogram LTI 2020
Prestationsperioden avseende LTI 2020 löpte ut den 31 december 2022. Både det finansiella prestationsmålet och arbetsmiljömålet uppnåddes delvis, och utfallet blev 32,55 procent av maximalt utfall. Aktier och syntetiska aktier levererades under maj 2023 till kvarvarande deltagare i programmet. Totalt levererades/utbetalades 69 495 stycken aktier, och kontant ersättning motsvarande 51 767 stycken syntetiska aktier betalades ut. 26 457 stycken aktier var avsedda att täcka sociala kostnader. Utdelningskompensation om 0,55 SEK per aktie och syntetisk aktie, totalt 66 694 SEK betalades ut. Leverans gjordes till 145 stycken deltagare. Aktiekursen per lösendagen var 100,39 SEK.
LTI 2021
Årsstämman 2021 beslöt om ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målet uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3-6 prestationsaktier. För LTI 2021 är målet ackumulerad vinst per aktie (EPS) för åren 2021–2023. Styrelsen har fastslagit lägsta tröskelnivå till EPS 38,00 SEK och övre målnivå till EPS 43,00 SEK. För närmare information om programmet, se årsredovisningen för 2021. Prestationsperioden avseende LTI 2021 löpte ut den 31 december 2023. Ackumulerad EPS för perioden uppgår, under förutsättning att stämman godkänner balans- och resultaträkning för 2023, till 40,42 SEK, vilket skulle ge ett utfall om 48,40 procent av maximalt utfall. Utskiftning kommer att ske i maj/juni 2024.
LTI 2023
Årsstämman beslöt i mars 2023, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2023. Programmet är med undantag för målen, i allt väsentligt likt LTI 2021.Syftet med LTI 2023 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelaterade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2023 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3–6 prestationsaktier.
Prestationsmål LTI 2023
Prestationsmålen under perioden har fokus på långsiktig värdeutveckling i form av vinst per aktie (”prestationsmål 1”), minskning av koncernens koldioxidut- släpp (”prestationsmål 2”) samt minskning av antalet arbetsrelaterade olyckor (”prestationsmål 3”). Av tilldelningen av prestationsaktier kommer 90 procent att avse prestationsmål 1, 5 procent avse prestationsmål 2 och 5 procent avse prestationsmål 3.
Prestationsmål 1: Vinst per aktie
Prestationsmål 1 avser NCC:s vinst per aktie (EPS) för perioden 2023–2025. Tilldelningen av prestationsaktier baseras på de av styrelsen fastställda minimi- nivåerna respektive övre målnivåerna för varje år i perioden. Utfallet beräknas årligen, varvid en tredjedel av prestationsaktierna mäts mot utfallet för 2023, en tredjedel mäts mot utfallet för 2024 och en tredjedel mäts mot utfallet för 2025, dvs 30 procent av det totala utfallet för varje år. Om miniminivån för det aktuella året inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske. Om den övre målnivån för det aktuella året uppnås eller överskrids, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna. Om miniminivån överskrids men den övre målnivån inte uppnås, sker linjär tilldelning inom intervallet.
Prestationsmål 2: Klimat och miljö
NCC strävar efter att eliminera utsläpp från hela värdekedjan, öka energieffekti- viteten och möjliggöra en anpassning till klimatförändringarna. NCC:s mål är att uppnå 60 procent minskning av ton CO2 e/MSEK inom scope 1 och 2 till år 2030 jämfört med 2015. Scope 1 avser utsläpp relaterade till förbrukning av bränslen i asfaltverk samt från egna fordon och maskiner. Scope 2 avser utsläpp relaterade till produktionen av den el, fjärrvärme och fjärrkyla verksamheten använder. Vid årsskiftet 2021/2022 var utsläppsintensiteten 2,70 ton CO2 e/MSEK, vilket mot svarade en minskning på 48 procent jämfört med 2015. Målet är att utsläpps intensiteten vid utgången av 2025 ska uppgå till max 2,47 ton CO2 e/ MSEK. Om mål nivån inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske. Om målnivån uppnås tilldelas 100 procent av prestationsaktierna kopplade till prestationsmål 2.
Prestationsmål 3: Hälsa och säkerhet
NCC strävar efter att minska antalet olyckor och att helt eliminera allvarliga olyckor och tillbud. Detta mäts genom måttet LTIF4, som avser arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar för NCC:s anställda. NCC:s utfall avseende LTIF4 var 4,1 för år 2022. Målet är att LTIF4 vid utgången av 2025 ska uppgå till max 2,25. Om målnivån inte uppnås, ska ingen tilldelning av prestationsaktier ske. Om målnivån uppnås tilldelas 100 procent av prestationsaktierna kopplade till prestationsmål 3.
Deltagare
Deltagarna är indelade i fyra kategorier.
- Koncernchefen (en person) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 10 procent av sin grundlön och kan erhålla högst sex prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Övriga koncern- ledningen (tio personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 7,5 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst fem presta- tionsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Affärsområdesledningar m.fl. (cirka 40 personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 5 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst fyra prestationsaktier för varje innehavd sparaktie.
- Nyckelpersoner linje/stab (cirka 190 personer) får förvärva sparaktier för ett belopp motsvarande högst 5 procent av sin respektive grundlön och kan erhålla högst tre prestations- aktier för varje innehavd sparaktie.
Kostnader
Vid ett antagande om en aktiekurs om 100 SEK och maximalt utfall, det vill säga fullt uppfyllande av prestationsmålen, beräknas kostnaden för LTI 2023, inklu- sive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 87,8 MSEK, vilket mot svarar värdet av cirka 0,81 procent av det totala antalet aktier i bolaget.
Återköp av egna aktier
Något återköp av egna aktier med anledning av LTI-programmen gjordes inte under 2023.
Överlåtelse av egna aktier
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier, samt för att täcka kostnader, i huvud- sak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2020, LTI 2021 och LTI 2023), beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 145 000 B-aktier ska kunna ske. LTI 2020 kom att omfatta sammanlagt 147 719 st B-aktier inklusive aktier avsedda att täcka sociala kostnader, varav 69 495 överläts till deltagare, men ingen försäljning av aktier gjordes avseende kostnader för utbetalning enligt syntetiska aktier eller sociala kostnader.
Not 4 forts. NCC 2023 58
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2023
| TSEK | Grundlön 1) | Rörlig ersättning 2) | Aktierelaterad ersättning 3) | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Pensionsåtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Alf Göransson | 1 625 | |||||
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Geir Magne Aarstad | 150 | |||||
| Simon de Château | 500 | |||||
| Cecilia Fasth | 375 | |||||
| Mats Jönsson | 625 | |||||
| Birgit Nørgaard | 625 | |||||
| Angela Langemar Olsson | 675 | |||||
| Daniel Kjørberg Siraj | 450 | |||||
| Summa styrelsen | 5 025 | |||||
| Vd Tomas Carlsson | 11 420 | 7 560 | 55 166 | 4 234 | 2 669 | |
| Övriga ledande befattningshavare | 16 395 | 6 517 | –146 | 381 | 2 905 | 10 964 |
| Summa moderbolaget | 32 839 | 14 077 | –91 | 7 139 | 13 634 | |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag | 18 469 | 5 638 | 270 | 494 | 4 756 | 18 685 |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 308 | 19 715 | 179 | 1 041 | 11 895 | 32 319 |
1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, arbetstidsförkortning och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2022 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2023. Vid årstämman 31 mars 2023 avgick Geir Magne Aarstad och Cecilia Fasth samt Daniel Kjørberg Siraj tillträdde.
3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp.
4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2020 samt pågående LTI-program 2021 och 2023.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 5 befattningar, för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development.
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2022
| TSEK | Grundlön 1) | Rörlig ersättning 2) | Aktierelaterad ersättning 3) | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Pensionsåtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Alf Göransson | 1 625 | |||||
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Geir Magne Aarstad | 600 | |||||
| Simon de Château | 500 | |||||
| Mats Jönsson | 625 | |||||
| Birgit Nørgaard | 625 | |||||
| Angela Langemar Olsson | 675 | |||||
| Summa styrelsen | 4 650 | |||||
| Vd Tomas Carlsson | 10 953 | 7 088 | 1 241 | 120 | 4 092 | 1 979 |
| Övriga ledande befattningshavare | 15 808 | 5 232 | 800 | 385 | 2 390 | 7 334 |
| Summa moderbolaget | 31 411 | 12 320 | 2 041 | 505 | 6 482 | 9 313 |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag | 20 533 | 6 296 | 1 227 | 275 | 4 784 | 15 410 |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 944 | 18 615 | 3 268 | 780 | 11 266 | 24 723 |
1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, arbetstidsförkortning och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2021 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2022.
3) Rörlig ersättning avser 2021, godkänt och utbetalt 2022.
4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2019 samt pågående LTI-program 2020 och 2021.
5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Här ingår 5 befattningar, för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development. Tidigare chefen för NCC Industry, Ylva Lagesson ingår till och med 30 september 2022 och nuvarande chefen för NCC Industry ingår från och med 1 oktober 2022.
Not 4 forts. NCC 2023 59
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Aktierätter
| Koncernen Aktierätter | Koncernen Syntetiska aktier | Moderbolaget Aktierätter | Moderbolaget Syntetiska aktier | |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 543 703 | 171 472 | 104 577 | 35 301 |
| Tilldelade under perioden | 527 693 | – | 120 854 | – |
| Förfallna, ej utdelade | –148 866 | –111 423 | –23 811 | –23 811 |
| Överfört från koncernbolag | 2 226 | – | ||
| Tilldelade ersättningsaktier LTI 2020 | –69 495 | –51 767 | –11 490 | –11 490 |
| Förverkade under perioden | –29 817 | –8 282 | – | – |
| Utestående vid periodens utgång | 823 218 | – | 192 356 | – |
| Inlösningsbara vid periodens slut | – | – | – | – |
Samtliga aktierätter och syntetiska aktier har lösenpris noll SEK. Utestående aktierätter och syntetiska aktier har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på ett och ett halvt år till ett halvt år. Aktiekurs för inlösta aktier per lösendagen uppgick till 100,39 SEK.# Not 4 forts.
Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |
| Aktierätter | –1 | 0 |
| Syntetiska aktier | –3 | 0 |
| Sociala kostnader | 1 | 0 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | –2 | 0 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier | – | – |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner | – | – |
Verkligt värde och antaganden för aktierätter LTI 2021 LTI 2023
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 8 902 | 2 159 | 8 356 | 1 914 |
| Aktiepris, SEK | 132,49 | 132,49 | 79,25 | 79,25 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Aktierätternas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,90 | 1,90 | 3,50 | 3,50 |
Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
Redovisningsprinciper
Aktierelaterad ersättning
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av. Det verkliga värdet är baserat på genomsnittlig aktiekurs de nästkommande tio dagarna efter årsstämman aktuellt år. Justering sker även löpande för de aktierätter som inte förväntas tjänas in, detta innebär att den slutliga uppfyllandegraden uppskattas kvartalsvis och det verkliga värdet justeras därefter.
Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle. Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle. För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
NCC 2023 60
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 5 Avskrivningar
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –58 | –50 |
| Rörelsefastigheter | –44 | –60 |
| Rörelsefastigheter, nyttjanderättstillgångar | –270 | –247 |
| Maskiner och inventarier | –529 | –552 |
| Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar | –318 | –322 |
| Summa avskrivningar | –1 219 | –1 231 |
Redovisningsprinciper
Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
- Immateriella anläggningstillgångar
- Nyttjanderätter: I takt med konstaterad substans värdeminskning
- Programvaror: 10–33 procent
- Andra immateriella tillgångar: 10–33 procent
- Materiella anläggningstillgångar
- Rörelsefastigheter: 1,4–10 procent
- Markanläggningar: 3,7–5 procent
- Materialtäkter: I takt med konstaterad substans värdeminskning
- Inredning i förhyrda lokaler: 14–20 procent
- Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar: 5–33 procent
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 | |
|---|---|---|---|---|
| Revisionsföretag PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 22 | 20 | 6 | 5 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Skattekonsultationer | – | – | – | – |
| Övriga tjänster | 1 | 1 | – | – |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | – | – |
| Revision utöver revisionsuppdraget | – | 0 | – | – |
| Skattekonsultationer | – | 0 | – | – |
| Övriga tjänster | 0 | – | – | – |
| Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag | 24 | 21 | 7 | 6 |
PwC har under 2023 tillhandahållit icke-revisionstjänster om cirka 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av tillkommande granskningar, men inga värderingstjänster. Revisionsuppdrag uppgår till 22 MSEK varav 13 MSEK till PwC Sverige. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige. PwC Sverige har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige.
Not 7 Nedskrivningar
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 | |
|---|---|---|---|---|
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | ||||
| Rörelsefastigheter | – | 0 | – | – |
| Maskiner och inventarier | –2 | – | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | – | 0 | – | – |
| Summa nedskrivningar och återförda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | –2 | 0 | – | – |
| Summa nedskrivningar | –2 | 0 | – | – |
Redovisningsprinciper
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 | |
|---|---|---|---|---|
| Utdelning | – | – | 1 125 | 1 081 |
| Realisationsresultat vid försäljning | 265 | 59 | – | – |
| Summa | 265 | 59 | 1 125 | 1 081 |
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter | –42 277 | –40 540 |
| Lagerförändringar | –41 | –19 |
| Personalkostnader | –11 862 | –11 392 |
| Avskrivningar | –1 219 | –1 231 |
| Nedskrivningar | –2 | 0 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader | –55 401 | –53 183 |
NCC 2023 61
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport ÖvrigtFinansiell rapport Noter
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
| Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –9 | –6 |
| Finansiell del av pensionskostnad | –5 | –4 |
| Summa | –15 | –10 |
Redovisningsprinciper
I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Not 11 Finansnetto
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | 12 | 2 |
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 17 | 8 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 14 | 4 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde | 36 | 13 |
| Netto valutakursförändringar | –2 | 1 |
| Övriga finansiella intäkter | 3 | 1 |
| Finansiella intäkter | 80 | 29 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | –60 | –66 |
| Övriga finansiella kostnader | –19 | –21 |
| Finansiella kostnader | –79 | –87 |
| Finansnetto | 1 | –59 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik | 33 | –3 |
| 1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om kapitaliserade räntor. |
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen
| 2023 valutakurser Koncernen | 2022 Koncernen | 2023 Valutaeffekt | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 56 623 | 56 932 | 309 |
| Rörelseresultat | 1 766 | 1 802 | 36 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 756 | 1 803 | 48 |
| Årets resultat | 1 535 | 1 573 | 39 |
| 1) 2023 års siffror omräknade till 2022 års kurser. |
Genomsnittskurs Balansdagskurs jan–dec
| Land | SEK Valuta | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|
| Danmark | 100 DKK | 150,34 | 142,90 | 148,58 | 149,78 |
| Euroland | 1 EUR | 11,21 | 10,63 | 11,07 | 11,14 |
| Norge | 100 NOK | 97,07 | 105,23 | 98,49 | 105,97 |
Not 13 Bokslutsdispositioner
| Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 | |
|---|---|---|
| Erhållna koncernbidrag | 164 | 330 |
| Lämnade koncernbidrag | –30 | –97 |
| Summa | 134 | 233 |
Not 14 Eget kapital
Specifikation av posten Reserver i eget kapital
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 243 | 14 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –74 | 229 |
| Utgående omräkningsreserv | 169 | 243 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 87 | 42 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –54 | 102 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödes säkringar överfört till årets resultat | –100 | –44 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 32 | –12 |
| Utgående säkringsreserv | –35 | 87 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 0 | 1 |
| Utgående omvärderingsreserv | 0 | 0 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 331 | 57 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –74 | 229 |
| – Säkringsreserv | –123 | 46 |
| – Omvärderingsreserv | 0 | 0 |
| Utgående reserver | 135 | 331 |
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.# Not 15 Immateriella anläggningstillgångar
Koncernen
| Övriga förvärvade immateriella tillgångar Aktiverade 2023 | Goodwill | Nyttjanderätter | utvecklingsutgifter | Övrigt | Summa övriga |
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 174 | 244 | 481 | 217 | 942 |
| Investeringar | 11 | 7 | 161 | 12 | 180 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | –10 | – | –102 | –112 |
| Omklassificeringar | 1 | 0 | 61 | 49 | 109 |
| Årets omräkningsdifferens | –45 | –5 | –7 | – | –12 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 142 | 236 | 696 | 176 | 1 108 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –4 | –127 | –258 | –216 | –601 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 10 | – | 96 | 105 |
| Omklassificeringar | – | 1 | 2 | –2 | 1 |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 3 | 2 | - | 5 |
| Årets avskrivning enligt plan | 0 | –8 | –18 | –31 | –58 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –3 | –122 | –272 | –154 | –547 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –227 | –16 | – | – | –16 |
| Årets omräkningsdifferens | 2 | – | – | – | – |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –225 | –16 | – | – | –16 |
| Restvärde vid årets början | 1 943 | 101 | 224 | 0 | 326 |
| Restvärde vid årets slut | 1 913 | 98 | 425 | 22 | 545 |
| Koncernen | Övriga förvärvade immateriella tillgångar Aktiverade 2022 | Goodwill | Nyttjanderätter | utvecklingsutgifter | Övrigt | Summa övriga |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 078 | 258 | 448 | 217 | 923 | |
| Investeringar | – | 10 | 19 | – | 29 | |
| Avyttringar och utrangeringar | – | –37 | – | 0 | –37 | |
| Omklassificeringar | – | 5 | 1 | – | 6 | |
| Årets omräkningsdifferens | 97 | 8 | 12 | – | 21 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 174 | 244 | 481 | 217 | 942 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –143 | –214 | –216 | –573 | |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 37 | – | 0 | 36 | |
| Omklassificeringar | – | –2 | – | – | –2 | |
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –4 | –8 | – | –12 | |
| Årets avskrivning enligt plan | 0 | –15 | –35 | – | –50 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –4 | –127 | –258 | –216 | –601 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –225 | –15 | – | – | –15 | |
| Årets omräkningsdifferens | –3 | 0 | – | – | 0 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –227 | –16 | – | – | –16 | |
| Restvärde vid årets början | 1 852 | 100 | 234 | 1 | 335 | |
| Restvärde vid årets slut | 1 943 | 101 | 224 | 0 | 326 |
Goodwill per rörelsesegment
| Rörelsesegment | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 270 | 262 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Building Nordics | 322 | 337 |
| NCC Industry | 1 088 | 1 111 |
| Totalt NCC koncernen | 1 913 | 1 943 |
Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter
Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. För att kunna pröva nedskrivningsbehov har goodwill allokerats till kassagenererande enheter enligt NCC:s affärsmässiga organisation, det vill säga NCC:s affärsområden.
Nedskrivningsprövningen görs utifrån affärsområdenas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräkningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig vid prövningstillfället.
Väsentliga antaganden:
- Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 1,8 (1,9) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där NCC verkar.
- Rörelsemarginal: Antagandet om prognostiserad rörelsemarginal baseras på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter och annan extern tillgänglig information.
- Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2023, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov.
En rimlig förändring av väsentliga antaganden har inte medfört ett nedskrivningsbehov för något affärsområde.
-
Vägd kapitalkostnad, WACC: Beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en planerad långsiktig marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Den vägda kapitalkostnaden före skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följer: NCC Infrastructure 9,0 (8,6), NCC Building Sweden 8,6 (8,1), NCC Building Nordics 9,2 (8,7) och NCC Industry 7,3 (6,8).
För NCC Industry är den vägda kapitalkostnaden lägre än för övriga affärsområden till följd av en annan kapitalstruktur. Av NCC Industrys tillgångar uppskattas cirka 40 procent vara belåningsbara vilket möjliggör en högre grad av skuldsättning än för övriga affärsområden och därmed reduceras kapitalkostnaden. Beräkningarna är iterativa och förutsättningarna prövas årligen. I NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics finns i princip inga belåningsbara tillgångar, deras operativa sysselsatta kapital är negativt. -
Nedskrivning och riskanalys: Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2024–2027. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar cirka 2 procent för samtliga affärsområden. Förväntad prognosticerad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Inget nedskrivningsbehov identifierades.
Övriga immateriella tillgångar
NCC har främst två typer av övriga immateriella tillgångar: nyttjanderätter att utnyttja grus- och bergtäkter samt aktiverade utgifter för datasystem, programvaror och licenser. I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Redovisningsprinciper
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en immateriell tillgång samt utgifter för löpande underhåll och modifieringar av existerande produkter, processer och system kostnadsförs löpande.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal utan av IAS 38 Immateriella tillgångar.
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt, från tidpunkten när tillgången är tillgänglig för användning. Nyttjandeperioden kan variera.
Bedömda nyttjandeperioder
* aktiverade utvecklingsutgifter 3–10 år
* nyttjanderätter 3–25 år
* övriga 3–5 år
Se även not 5.
Nedskrivningar
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde av goodwill. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas.
Investeringar inom IT prövas individuellt och NCC har per 31 december 2023 gjort en bedömning att vissa system eller delar av system är att betrakta som en immateriell tillgång. Begreppet kontroll är centralt i bedömningen och vissa avtal med leverantörer har utformats för att säkerställa att NCC har avtalsenlig rätt att ta programvaran i besittning. NCC har gjort en analys som visar att det även skulle vara praktiskt genomförbart. NCC gör bedömningen att det inte skulle innebära en försämring av väsentliga funktioner i programvaran och det skulle inte heller innebära betydande kostnader. Det skulle vara genomförbart att drifta programvaran på egen hand eller hos en annan tredje part. NCC anser därmed att det finns stöd för att aktivera de kostnader som skapar en separat identifierbar resurs som kontrolleras av koncernen. Utgifter som inte uppfyller dessa kriterier kostnadsförs. Varje investering prövas även var för sig utifrån kriterierna enligt IAS 38 Immateriella tillgångar. NCC har gjort bedömningen att investeringarna kommer att generera framtida ekonomiska fördelar i och med att den tekniska utvecklingen möjliggör en användning av systemen som väsentligt överträffar befintliga system. Uppsatta projektorganisationer styrker koncernens avsikt, förmåga och möjlighet att färdigställa systemen. Den ekonomiska uppföljningen av investeringarna sker separat och är nedbruten för att effektivt kunna analysera nedlagda kostnader. Nyttjandetiden avspeglar den förväntade perioden tillgången kommer generera ekonomiska fördelar. Väsentliga investeringar som utgör en central och nödvändig del i NCC:s teknologiska ekosystem bedöms ha en livscykel uppemot tio år. En nyttjandeperiod uppemot tio år bedöms återspegla den ekonomiska nyttan då det även möjliggör anpassning till framtida affärsbehov.
Not 15 forts.# Finansiell rapport
Noter
Not 16 Materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa |
|---|---|---|---|
| 2023 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 631 | 7 415 | 9 046 |
| Investeringar | 19 | 625 | 644 |
| Avyttringar och utrangeringar | –44 | –486 | –529 |
| Omklassificeringar | –10 | –130 | –140 |
| Årets omräkningsdifferens | –23 | –148 | –171 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 574 | 7 276 | 8 849 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –723 | –4 912 | –5 634 |
| Avyttringar och utrangeringar | 22 | 378 | 395 |
| Omklassificeringar | 27 | 3 | 41 |
| Årets omräkningsdifferens | 10 | 94 | 104 |
| Årets nedskrivningar | – | –2 | –2 |
| Årets avskrivningar | –44 | –529 | –573 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut | –707 | –4 967 | –5 669 |
| Restvärde vid årets början | 909 | 2 504 | 3 413 |
| Restvärde vid årets slut | 867 | 2 310 | 3 177 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –47 | –23 | –70 |
| Koncernen | Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa |
|---|---|---|---|
| 2022 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 482 | 7 067 | 8 548 |
| Investeringar | 74 | 834 | 908 |
| Ökning genom förvärv av rörelse | – | 1 | 1 |
| Avyttringar och utrangeringar | –69 | –653 | –722 |
| Omklassificeringar | 90 | –15 | 76 |
| Årets omräkningsdifferens | 54 | 182 | 235 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 631 | 7 415 | 9 046 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –692 | –4 792 | –5 484 |
| Avyttringar och utrangeringar | 60 | 533 | 592 |
| Omklassificeringar | –8 | 20 | 12 |
| Årets omräkningsdifferens | –21 | –121 | –142 |
| Årets avskrivningar | –60 | –552 | –613 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut | –723 | –4 912 | –5 634 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | – | 21 | 21 |
| Omklassificeringar | – | –21 | –21 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | – | – | – |
| Restvärde vid årets början | 790 | 2 296 | 3 086 |
| Restvärde vid årets slut | 909 | 2 504 | 3 413 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –78 | –69 | –146 |
Redovisningsprinciper
Rörelsefastigheter
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.
Maskiner och inventarier
Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter som direkt kan hänföras till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet för anskaffningen. För samtliga avskrivningstider se not 5.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och att tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av underhåll av en materiell anläggningstillgång redovisas som kostnader i resultaträkningen.
Not 17 Andelar i koncernföretag
| Moderbolaget | Redovisat värde | Kapitalandel, % | Antal andelar 2023 | Antal andelar 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Fastighetsföretag: | ||||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna | 100 | 1 | 1 | |
| Summa andelar fastighetsföretag | 964 | 964 | ||
| Övriga företag: | ||||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark | 100 | 400 | 136 | |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge | 100 | 17 500 | 1 682 | |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna | 100 | 500 | 421 | |
| NCC Försäkringsaktiebolag, 516401-8151, Solna | 100 | 500 | 78 | |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna | 100 | 1 | 4 | |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna | 100 | 2 | 7 | |
| NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland | 100 | 5 | 95 | |
| NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna | 100 | 275 | 1 643 | |
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna | 100 | 120 | 16 | |
| Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm | 100 | 50 | – | |
| Summa andelar övriga företag | 4 084 | 3 523 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 048 | 4 487 |
1) 2)
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 129 (125) stycken.
Redovisningsprinciper
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
| Koncernen | Redovisat värde | Kapitalandel, % | Antal andelar 2023 | Antal andelar 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Hercules-Trevi Foundations AB, 556185-3788, Solna | 50 | 1 | 1 | |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm | 50 | 5 | 5 | |
| Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Vedbæk, Danmark | 50 | – | 9 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag | 7 (8) st | 0 | ||
| Summa | 16 | 15 |
1) 2)
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Redovisningsprinciper
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
Not 19 Gemensamma verksamheter
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Intäkter | 1 408 | 1 377 |
| Kostnader | –1 356 | –1 339 |
| Resultat | 53 | 38 |
| Anläggningstillgångar | 40 | 31 |
| Omsättningstillgångar | 7 192 | 5 680 |
| Summa tillgångar | 7 232 | 5 711 |
| Långfristiga skulder | 53 | 43 |
| Kortfristiga skulder | 6 884 | 5 410 |
| Summa skulder | 6 938 | 5 453 |
| Nettotillgångar | 294 | 258 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
Not 20 Finansiella placeringar
| Oncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 68 | 68 |
| Summa | 68 | 68 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Räntebärande värdepapper | 450 | 374 |
| Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 51 | 20 |
| Summa | 501 | 394 |
Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan 0,2 (0,1) procent och 4,0 (3,3) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 11 månader och 3 år och 6 månader. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
Förteckning över gemensamma verksamheter
| Koncernen | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC - Konsortiet I/S | 50 |
| HB NCC-DPR Data Centre Constractors | 50 |
| HNB Fjernvarme I/S | 70 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Konsortiet Nyt Assens Resenanlæg I/S | 50 |
| Konsortium NCC - Brøndum I/S | 70 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Miljöfabriken 2000 AB | 50 |
| Milman Miljömudring | 50 |
| NCC SMET Kalvebod Konsortiet I/S | 77 |
| NCC W&F West Link Contr HB | 60 |
| NCC/SMET - Konsortiet I/S | 50 |
| NCC/SMET Østerbro Tunnel Konsortiet I/S | 50 |
| NCC_OHL Lund Arlöv HB | 50 |
| Polaris Business Park OY | 50 |
| Vandlinjen Entreprise Konsortium, VEK I/S | 50 |
Redovisningsprinciper
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För information om joint ventures, se not 18, Investeringar i intresseföretag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär.# Not 21 Finansiella anläggningstillgångar
Moderbolaget, 2023
| Andelar koncernföretag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 700 | 45 | 29 | 6 775 |
| Tillkommande tillgångar | 561 | – | 3 | 564 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 7 261 | 45 | 33 | 7 338 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Restvärde vid årets slut | 5 048 | 45 | 33 | 5 125 |
Moderbolaget, 2022
| Andelar koncernföretag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 690 | 45 | 30 | 6 766 |
| Tillkommande tillgångar | 10 | – | –1 | 9 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 700 | 45 | 29 | 6 775 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 213 | – | – | –2 213 |
| Restvärde vid årets slut | 4 487 | 45 | 29 | 4 562 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
Redovisningsprinciper
I moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Not 19 forts.
NCC 2023 67
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar
Koncernen
| | 2023 | 2022 |
| :-------------------------------------------------------------- | :------- | :------- |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar | | |
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 39 | 7 |
| Räntebärande värdepapper | 167 | 165 |
| Övriga långfristiga räntebärande fordringar | –2 | 12 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar | 204 | 184 |
1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar.
NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2023 och 2022 har dessa krav uppfyllts. Dessa placeringstillgångar avser räntebärande värdepapper enligt tabellen. Långfristiga räntebärande fordringar avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Pensionsfordran.
Koncernen
| | 2023 | 2022 |
| :---------------------------------------------------- | :------- | :------- |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | | |
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 4 | 2 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 62 | 23 |
| Förskott till leverantörer | 1 | 2 |
| Derivat som innehas för säkring | 32 | 135 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 316 | 224 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 415 | 386 |
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
Koncernen | Moderbolaget
| :---------------------------------------------- | :------- | :------- | :------- | :------- |
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Skatt på årets resultat | | | | |
| Aktuell skattekostnad | –112 | –119 | 0 | –33 |
| Uppskjuten skatte intäkt/ kostnad | –118 | –111 | 3 | –1 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –230 | –230 | 3 | –34 |
Koncernen | Moderbolaget
| :---------------------------------------------- | :------- | :------- | :------- | :------- |
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Effektiv skatt Skatt, % Resultat | Skatt, % Resultat | Skatt, % Resultat | Skatt, % Resultat |
| Resultat före skatt | 1 803 | 1 299 | 1 130 | 1 239 |
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –21 | –371 | –21 | –268 | –21 | –233 | –21 | –255 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –1 | –12 | 0 | –3 | – | – | – | – |
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –1 | –14 | –3 | –35 | 0 | 0 | 0 | –1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9 | 163 | 10 | 134 | 0 | 235 | 18 | 225 |
| Skatteeffekt till följd av årets ej aktiverade underskottsavdrag | 0 | –8 | –5 | –61 | – | – | – | – |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 2 | 28 | – | – | – | – | – | – |
| Skatteeffekt till följd av förändrad värdering av underskottsavdrag | – | – | 0 | –3 | – | – | – | – |
| Skatteeffekt till följd av begränsningsregel avseende ränteavdrag | –1 | –16 | –1 | –13 | 0 | 1 | 0 | –1 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | 6 | 1 | 8 | 0 | 0 | 0 | –1 |
| Övrigt | 0 | –5 | 1 | 11 | 0 | 0 | 0 | –2 |
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –13 | –230 | –18 | –230 | 0 | 3 | –3 | –34 |
Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land.
Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat
| Koncernen | 2023 | 2022 |
| :------------ | :------- | :------- |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | 32 | –12 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 168 | –420 |
| Summa | 200 | –432 |
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Koncernen | Moderbolaget
| :-------------------------------------------------------------- | :------- | :------- | :------- | :------- |
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Ingående bokfört värde | –379 | 144 | 29 | 30 |
| Försäljning / fusion av dotterföretag | 29 | 0 | – | – |
| Skatteposter hänförliga till kassaflödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat | 32 | – | – | – |
| Redovisad skatt på årets resultat | –118 | –111 | 3 | –1 |
| Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresultat | 168 | –432 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –32 | –2 | – | – |
| Övrigt | –5 | 22 | – | – |
| Utgående bokfört värde | –305 | –379 | 33 | 29 |
NCC 2023 68
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Tillgångar | Skulder | Netto
| :------------------------------------------------------- | :---------- | :-------- | :-------- | :-------- | :-------- |
| Koncernen | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Materiella anläggningstillgångar | 65 | 74 | – | – | 65 | 74 |
| Nyttjanderättstillgångar | – | – | –302 | –329 | –302 | –329 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 | 3 | – | – | 1 | 3 |
| Ej avslutade projekt | – | – | –1 149 | –1 121 | –1 149 | –1 121 |
| Exploateringsfastigheter | 13 | 29 | – | – | 13 | 29 |
| Obeskattade reserver | – | – | –221 | –254 | –221 | –254 |
| Avsättningar | 210 | 267 | – | – | 210 | 267 |
| Leasingskulder | 332 | 359 | – | – | 332 | 359 |
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 115 | – | –14 | – | 115 | –14 |
| Underskottsavdrag | 576 | 616 | – | – | 576 | 616 |
| Övrigt | 55 | – | –9 | – | 55 | –9 |
| Uppskjuten skattefordran/uppskjuten skatteskuld | 1 367 | 1 349 | –1 672| –1 728| –305 | –379 |
| Kvittning | –447 | –902 | 447 | 902 | – | – |
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 920 | 446 | –1 225| –826 | –305 | –379 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 576 (616) MSEK avser 558 MSEK verksamhet i Norge. I Norge kan de skattemässiga underskottsavdragen nyttjas mot framtida vinster utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Verksamheterna har historiskt gått med överskott. I koncernen finns ej aktiverade uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag på totalt 42 (65) MSEK varav 39 (64). MSEK är hänförliga till verksamhet i Norge.
Tillgångar | Skulder | Netto
| :---------------------------------------------------- | :------- | :------- | :------- | :------- | :------- |
| Moderbolaget | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Avsättningar | 31 | 29 | – | – | 31 | 29 |
| Övrigt | 2 | – | – | – | 2 | – |
| Netto uppskjuten skattefordran / skatteskuld | 33 | 29 | – | – | 33 | 29 |
Redovisningsprinciper
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Not 24 Omsättningsfastigheter
Koncernen, 2023
| Exploaterings- fastigheter | Pågående fastighets- projekt | Färdigställda fastighets- projekt | Summa | Andelar i intresseföretag | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 326 | 7 184 | 103 | 8 613 | 74 | 8 687 |
| Investeringar | 167 | 2 205 | 16 | 2 388 | 132 | 2 520 |
| Ökning genom förvärv av rörelse | 27 | – | 9 | 36 | – | 36 |
| Avyttringar och utrangeringar | –94 | –608 | 0 | –703 | – | –703 |
| Omklassificeringar | –38 | –4 969 | 4 | –4 865 | –141 | –4 865 |
| Årets omräkningsdifferens | –13 | –6 | –7 | –27 | –5 | –32 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 374 | 3 806 | 4 986 | 10 166 | 201 | 10 367 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –147 | –12 | –103 | –262 | – | –262 |
| Omklassificeringar | 38 | – | 104 | 141 | – | 141 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –109 | –12 | 0 | –121 | – | –121 |
| Restvärde vid årets början | 1 179 | 7 171 | – | 8 350 | 74 | 8 424 |
| Restvärde vid årets slut | 1 265 | 3 794 | 4 986 | 10 045 | 201 | 10 246 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
2) Kapitaliserad ränta för pågående fastighetsprojekt uppgick till 206 MSEK. Ränta för kapitalisering har under året uppgått till 3,8–6,0 procent.
Not 23 forts.
NCC 2023 69
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt
Finansiell rapport
Noter
Redovisningsprinciper
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
• Exploateringsfastigheter
• Pågående fastighetsprojekt
• Färdigställda fastighetsprojekt
Exploateringsfastigheter
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning.# Not 25 Material- och varulager
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Stenmaterial | 710 | 739 |
| Byggmaterial | 72 | 95 |
| Övrigt | 339 | 245 |
| Summa | 1 120 | 1 079 |
Redovisningsprinciper
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).
Not 26 Aktiekapital
Aktiekapital, Förändringar i aktiekapitalet
| MSEK | 2022 | 2023 |
|---|---|---|
| Vid årets slut | 867 | 867 |
Antal aktier
| 2022 | 2023 | |
|---|---|---|
| Indragning av aktier och fondemission | –8 674 866 | – |
B-aktier i eget förvar
| Antal aktier | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Vid årets slut | 841 072 | 10 843 582 | 2 099 221 |
| Återköp | 10 077 740 | ||
| Tilldelning | –75 230 | –69 495 | |
| Indragning | –8 674 866 |
Aktiekapitalet är fördelat på 99 760 956 aktier med ett kvotvärde av 8,70 SEK per aktie. Under året har 1 365 270 (0) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| | A-aktier | B-aktier | Summa |
|---|---|---|---|
| Antal | 11 548 853 | 88 212 103 | 99 760 956 |
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 14.
A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar
| Totalt | A-aktier | B-aktier | |
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 2021 | 107 594 750 | 12 914 123 | 94 680 627 |
| Återköpta aktier | –10 077 740 | – | –10 077 740 |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | 75 230 | – | 75 230 |
| Antal aktier per 31/12 2022 | 97 592 240 | 12 914 123 | 84 678 117 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | – | –1 365 270 | 1 365 270 |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | 69 495 | – | 69 495 |
| Antal aktier per 31/12 2023 | 97 661 735 | 11 548 853 | 86 112 882 |
| Antal röster | Procent av röster (%) | Procent av kapital (%) | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 115 488 530 | 57 | 12 |
| B-aktier | 86 112 882 | 43 | 88 |
| Summa | 201 601 412 | 100 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2023 | Börsvärde, MSEK | |
|---|---|---|
| 126,00 | 1 455 | |
| 125,60 | 10 816 | |
| – | 12 271 |
Resultat per aktie före och efter utspädning
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare, MSEK | 1 573 | 1 069 |
| Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier under året, miljoner | 97,6 | 103,9 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 16,11 | 10,29 |
| Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier efter utspädning, miljoner | 97,6 | 103,9 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 16,11 | 10,29 |
Redovisningsprinciper
- Återköp av aktier: Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel.
- Resultat per aktie: Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande aktier. Aktier i eget förvar är inte inkluderade i beräkningen av resultat per aktie. NCC tar löpande hänsyn till utspädande effekt från det prestationsbaserade aktieprogrammet vid beräkningen, dock har detta inte givit någon väsentlig effekt under 2023 eller 2022.
Not 27 Räntebärande skulder
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare | 2 100 | 2 250 |
| Leasingskulder | 906 | 1 036 |
| Övriga långfristiga lån | 0 | 0 |
| Summa | 3 006 | 3 286 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare | 1 808 | 539 |
| Skulder till intressebolag | 6 | 1 |
| Leasingskulder, kortfristig del | 473 | 472 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 | 1 |
| Summa | 2 289 | 1 012 |
| Totalt räntebärande skulder | 5 295 | 4 297 |
För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och finansiell riskhantering. Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
Moderbolag
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till koncernföretag | 380 | 697 |
| Totalt räntebärande skulder | 380 | 697 |
För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Not 28 Övriga avsättningar
Koncernen, 2023
| Garantier | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 276 | 1 212 | 2 488 |
| Årets avsättning | 322 | 396 | 718 |
| Årets utnyttjande | –315 | –382 | –697 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –124 | –145 | –270 |
| Omklassificering | – | 1 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –11 | –11 | –22 |
| Utgående balans | 1 147 | 1 071 | 2 218 |
Koncernen, 2022
| Garantier | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 332 | 1 288 | 2 621 |
| Årets avsättning | 283 | 325 | 608 |
| Årets utnyttjande | –264 | –261 | –525 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –119 | –168 | –287 |
| Omklassificering | – | 1 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | 44 | 27 | 71 |
| Utgående balans | 1 276 | 1 212 | 2 488 |
Moderbolaget, 2023
| Garantier | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | – | 6 | 6 |
| Utgående balans | – | 6 | 6 |
Moderbolaget, 2022
| Garantier | Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | – | 6 | 6 |
| Utgående balans | – | 6 | 6 |
Specifikation övriga avsättningar och garantier
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Återställningsreserv | 262 | 248 | – | – |
| Omstruktureringskostnader | – | 7 | – | – |
| Övrigt | 809 | 958 | 6 | 6 |
| Övriga avsättningar | 1 071 | 1 212 | 6 | 6 |
| Garantiåtaganden | 1 147 | 1 276 | – | – |
| Summa | 2 218 | 2 488 | 6 | 6 |
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Garantiåtaganden
Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper på cirka två till tre år.
Återställningsreserv
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns och är ämnad för att täcka framtida kostnader. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna gör kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Övriga avsättningar
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Garantiåtaganden
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
Finansiell rapport
Noter
Not 29 Pensioner
Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställning. I NCC-koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige samt två mycket små pensionsordningar i Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns tre mindre förmånsbestämda planer där samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrelsen sammanträder sex gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartals bokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
* Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar skulden.
* Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden.
* Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att portföljen ska ge bästa möjliga avkastning.
* Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet.
Pensionskostnad
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 127 | 248 |
| Räntekostnad | 255 | 166 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –257 | –134 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 124 | 280 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 854 | 653 |
| Summa kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 978 | 933 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och i finansnettot. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2023 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,00435 (0,011) procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premie reduktioner. Vid utgången av 2023 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 157 (172) procent.
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 7 746 | 6 616 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 7 296 | 6 669 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 449 | –53 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 107 | –15 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 556 | –68 |
Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 556 | –68 |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :-- | :-- |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 556 | –68 |
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
| Sverige | 547 | –78 |
| Norge | 9 | 10 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 556 | –68 |
Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 6 616 | 8 840 |
| Utbetalda ersättningar | –253 | –223 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 381 | 414 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden | 419 | 588 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden | 583 | –3 004 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december | 7 746 | 6 616 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 20 (20) år.
Förändring av förvaltningstillgångar
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 6 669 | 7 223 |
| Gottgörelse | –7 | –7 |
| Beräknad avkastning | 257 | 134 |
| Tillskjutna medel | 34 | 93 |
| Aktuariella vinster och förluster | 344 | –775 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 7 296 | 6 669 |
Förvaltningstillgångarna består av:
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 040 | 763 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 2 151 | 1 796 |
| Hedgefonder, noterade | 620 | 571 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 3 055 | 3 063 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 430 | 475 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 7 296 | 6 669 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
Aktuariella antaganden, vägda snittvärden, %
| Koncernen | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 3,40 | 3,85 |
| Framtida löneökningar, % | 3,00 | 3,00 |
| Förväntad inflation, % | 2,00 | 2,00 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,4 | 22,4 |
Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december
| Koncernen | Ökning,% | Minskning,% |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –7,2 | 8,1 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 2,2 | –2,0 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 6,6 | –6,0 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 3,6 | –3,6 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning. Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att cirka 30 MSEK blir betalda under 2024 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer. Den av Alecta beslutade indexeringen om 6,48% för 2024 har beaktats i årets värdering i enlighet med IAS 19 och medfört att förpliktelsen har ökat med cirka 3 procent.# Kostnad avseende pensioner
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 29 | 37 |
| Räntekostnad | 5 | 4 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 34 | 41 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 22 | 14 |
| Delsumma | 56 | 55 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 5 | 5 |
| Årets pensionskostnad | 61 | 60 |
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året | 230 | 196 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 29 | 37 |
| Räntekostnad | 5 | 4 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –8 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året | 255 | 230 |
Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 268 | 247 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 5 | 21 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 274 | 268 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: | ||
| Aktier | 120 | 103 |
| Fonder | 23 | 23 |
| Räntebärande fordringar | 131 | 142 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 274 | 268 |
Stiftelserna innehar inga finansiella instrument utgivna av NCC AB eller till-gångar som används av företaget.
Netto pensionsförpliktelser
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året | 255 | 230 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 274 | 268 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 19 | 39 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 0 | 0 |
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,40 | 3,85 |
| Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen. |
Redovisningsprinciper
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmåns be- stämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden | Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | |
| Finland | X | |
| Norge | X | X |
| Övriga länder | X |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensions- planer, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföre- tag.
Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetal- ningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som mot- svarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbase- rade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.
Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer. Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen.
Koncernens utbetalningar avseende avgifts- bestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetal- ningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Pensionsförpliktelser
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensions- förpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan .
Not 29 forts.
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt NCC 2023 74 Finansiell rapport Noter
Not 30: Övriga skulder
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 2 | 0 |
| Övriga långfristiga skulder | 11 | 60 |
| Summa | 13 | 60 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 107 | 91 |
| Derivat som innehas för säkring | 110 | 9 |
| Övriga kortfristiga skulder | 880 | 1 048 |
| Summa | 1 096 | 1 148 |
Not 31: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 1 869 | 1 798 |
| Finansiella kostnader | 24 | 13 |
| Förutbetalda hyresintäkter | 27 | 23 |
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 16 | 35 |
| Projektrelaterade kostnader | 910 | 1 047 |
| Administrationskostnader | 41 | 46 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 404 | 451 |
| Övriga kostnader | 105 | 99 |
| Summa | 3 396 | 3 512 |
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 60 | 21 |
| Finansiella kostnader | – | – |
| Förutbetalda hyresintäkter | – | – |
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | – | – |
| Projektrelaterade kostnader | – | – |
| Administrationskostnader | 10 | 10 |
| Drifts- och försäljningskostnader | – | – |
| Övriga kostnader | – | – |
| Summa | 71 | 30 |
Not 32: Transaktioner med närstående
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCC:s dotterföre- tag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang | ||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 38 | 42 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang | –17 | –14 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 39 | 7 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 5 | 6 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 6 | 1 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 1 | 1 |
| Garantiförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang | 132 | 114 |
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 172 | 115 |
| Inköp från koncernföretag | –24 | –9 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 16 | 1 |
| Räntekostnader till koncernföretag | –9 | –6 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 125 | 1 081 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 447 | 675 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 380 | 697 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 7 | 13 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 25 142 | 30 167 |
Not 33: Leasing
NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som till exempel hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –588 | –568 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –58 | –41 |
| Totala kostnader aktiverade leasingavtal | –647 | –609 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd | –1 688 | –1 664 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal | –1 688 | –1 664 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –2 335 | –2 273 |
| Kassaflöde leasingavtal | –646 | –623 |
1) Motsvarande amortering av leasingskulden.
Koncernen – Skulder för leasingavtal
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 473 | 472 |
| Långfristiga leasingskulder | 906 | 1 036 |
| Totala leasingskulder | 1 380 | 1 507 |
För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36.
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Leasegivare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 239 | 147 |
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år | 203 | 22 |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 442 | 169 |
Moderbolaget
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Leasetagare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 2 | 2 |
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år | 3 | 3 |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 5 | 5 |
Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 12 (10) MSEK.# NCC 2023 75
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt
Finansiell rapport Noter
Nyttjanderättstillgångar
| Maskiner & Rörelse | 2023 Fastigheter | Inventarier | Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 472 | 1 398 | 4 | 2 874 |
| Årets ökning av leasingavtal | 214 | 289 | –1 502 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –63 | –475 | 0 | –537 |
| Årets omräkningsdifferens | –19 | –23 | 0 | –42 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 605 | 1 189 | 3 | 2 797 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –608 | –842 | –2 | –1 450 |
| Avyttringar och utrangeringar | 63 | 461 | – | 524 |
| Årets avskrivningar | –270 | –318 | – | –588 |
| Årets omräkningsdifferens | 7 | 14 | – | 21 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –808 | –686 | –2 | –1 496 |
| Restvärde vid årets början | 864 | 555 | 2 | 1 422 |
| Restvärde vid årets slut | 797 | 503 | 1 | 1 301 |
| Maskiner & Rörelse | 2022 Fastigheter | Inventarier | Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 484 | 1 815 | 2 | 3 300 |
| Årets ökning av leasingavtal | 215 | 164 | 1 | 380 |
| Avyttringar och utrangeringar | –255 | –276 | – | –531 |
| Omklassificeringar | –11 | –342 | 1 | –352 |
| Årets omräkningsdifferens | 39 | 37 | – | 76 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 472 | 1 398 | 4 | 2 874 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –583 | –1 116 | 0 | –1 699 |
| Avyttringar och utrangeringar | 230 | 274 | – | 504 |
| Omklassificeringar | 11 | 342 | –1 | 353 |
| Årets avskrivningar | –246 | –322 | –1 | –567 |
| Årets omräkningsdifferens | –19 | –21 | – | –40 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –608 | –842 | –2 | –1 450 |
| Restvärde vid årets början | 901 | 699 | 2 | 1 602 |
| Restvärde vid årets slut | 864 | 555 | 2 | 1 422 |
Redovisningsprinciper
NCC som leasetagare
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasing- avgifter i NCC AB kostnadsförs löpande. Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och mot- svarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förläng- ningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inledningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingav- gifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nytt- janderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätter skrivs av under leasingperio- den. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskriv- ning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd.
NCC som leasegivare
En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operatio- nellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.
Sale-and-leaseback
En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och sam- tidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCC:s försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av leasingavtal
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 använder NCC en diskonterings- ränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner, respektive leasing- avtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden, respektive dotterbolags marginella upplåningsränta.
Not 33 forts.
Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt
NCC 2023 76
Finansiell rapport Noter
Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med ägande- rättsförbehåll m.m. | 422 | 415 | – | – |
| Summa | 422 | 415 | – | – |
| Övriga ställda säkerheter | 9 | 9 | ||
| Summa ställda säkerheter | 431 | 424 | – | – |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncern- bolags räkning | 25 136 | 30 145 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser | 576 | 3 899 | 5 | 22 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag | 132 | 114 | – | – |
| Summa eventualförpliktelser | 708 | 4 012 | 25 142 | 30 167 |
1) Avvikelse på 444 MSEK mot rapporterat belopp i delårsrapport Kv 4, januari-december 2023. Även jämförelsebeloppet har justerats.
2) Borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen elimineras inte. I jämförelseperioden rapporteras dessa borgensåtaganden som NCC AB hade utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 0 (19) och för moderbolaget 0 (19)). Åtaganden gentemot Bonava är avslutade från och med juni 2023.
Ställda säkerheter
Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll
Avser i huvudsak leasade tillgångar i form av personbilar och lastbilar.
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
• fullgörande av entreprenadavtal
• utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
• NCC Treasury AB:s upplåning
• NCC:s pensionsskuld
Redovisningsprinciper
Ställda säkerheter
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balans- räkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Tvister och rättsliga processer
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksam- heterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för till exempel påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen kan vara väsentliga. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från de bedömningar som gjorts.
Tillståndspliktiga verksamheter
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalt- och täktverk- samhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra väsentliga kostnader.
Not 35 Kassaflödesanalys
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Likvida medel | ||||
| Kassa och bank | 707 | 534 | ||
| Summa likvida medel | 707 | 534 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 133 | |||
| Summa enligt kassaflödesanalys | 133 | 213 |
Förvärv av anläggningstillgångar
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive tillgångar förvärvade via finansiell leasing för 835 (936) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 280 (190) MSEK varav 15 (0) MSEK ej medför t kassaflöde.
Moderbolaget
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (0) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats. Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför endast mindre kursdifferenser i likvida medel kan uppkomma.# Upplysningar om erhållna och betalda räntor
Koncernen
Under perioden uppgick erhållen ränta till 26 (5) MSEK. Under perioden uppgick betald ränta till 188 (29) MSEK.
Moderbolaget
Under perioden uppgick erhållen ränta till 16 (1) MSEK. Under perioden uppgick betald ränta till 9 (6) MSEK.
Kassaflöde hänförligt från andelar i gemensamma verksamheter
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 73 | 61 |
| Förändring av rörelsekapital | –93 | 60 |
| Investeringsverksamhet | –24 | –8 |
| Finansieringsverksamhet | –3 | –3 |
| Summa kassaflöde | –47 | 110 |
Förändringar i finansieringsverksamheten
Koncernen
| UB 2022 | Kassaflöden | Ränte- leasingavtal | Förändring upp- räkning | Valuta- differenser | UB 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 2 849 | 1 070 | – | – | –3 | 3 916 |
| Räntebärande fordringar | –695 | –26 | – | – | –113 | –834 |
| Leasingskulder | 1 507 | –646 | 599 | –59 | –21 | 1 380 |
| Summa | 3 661 | 399 | 599 | –59 | –137 | 4 462 |
| Utdelningar | –586 | |||||
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | –187 |
Moderbolaget
| UB 2022 | Kassaflöden | Koncern- bidrag | Valutakurs - differen- ser/övrigt | UB 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 700 | –250 | – | –69 | 381 |
| Räntebärande fordringar | –343 | 245 | –134 | 66 | –166 |
| Summa | 357 | –5 | –134 | –3 | 215 |
| Utdelning | 539 | ||||
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | 534 |
Koncernen
| UB 2021 | Kassaflöden | Ränte- leasingavtal | Förändring upp- räkning | Valuta- differenser | UB 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 2 561 | 244 | – | – | 44 | 2 849 |
| Räntebärande fordringar | –718 | 110 | – | – | –87 | –695 |
| Leasingskulder | 1 700 | –623 | 437 | –41 | 37 | 1 507 |
| Summa | 3 543 | –269 | 437 | –41 | –9 | 3 661 |
| Utdelningar | –618 | |||||
| Förvärv egna aktier | –1 009 | |||||
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | –1 896 |
Moderbolaget
| UB 2021 | Kassaflöden | Koncern- bidrag | Valutakurs - differenser/ övrigt | UB 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 947 | –200 | – | –47 | 700 |
| Räntebärande fordringar | –596 | 442 | –233 | 44 | –343 |
| Summa | 351 | 242 | –233 | –3 | 357 |
| Utdelning | 463 | ||||
| Förvärv egna aktier | –1 009 | ||||
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | –304 |
Nettoskuldens utveckling
Koncernen, MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –3 000 | –2 932 |
| Kassaflöde före finansiering | 361 | –136 |
| Förändring av leasingskuld | –461 | –376 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | – | –1 009 |
| Förändring av pensionsskuld | –624 | 2 066 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 0 | 4 |
| Betald utdelning | –586 | –618 |
| Nettoskuld utgående balans | –4 310 | –3 000 |
| Varav pensionsskuld | –556 | 68 |
| Varav leasingskuld enligt IFRS 16 | –1 380 | –1 507 |
| Varav övrig nettokassa / nettoskuld | –2 374 | –1 561 |
Övriga förändringar i rörelsekapital
Koncernen MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | –46 | –62 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | –1 175 | –78 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | 1 590 | –73 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 369 | –213 |
Redovisningsprinciper
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Likvida medel
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Likvida medel som inte är tillgängliga för användning
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 294 | 342 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning | 294 | 342 |
Transaktioner som inte medför betalningar
Koncernen
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Ökning nyttjanderättstillgångar leasing | 503 | 380 |
Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Group Treasury policy (Principer för riskhantering)
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker beslutas av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet. Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnads-effektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncern-gemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
Avtalsvillkor
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till bindande krediter i EUR och SEK, motvärde 5 101 MSEK. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Referensräntereformen
NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden.
Refinansieringsrisk
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansierings- källor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital. NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företagsskuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 3 916 (2 790) MSEK, till 18 (28) månader.
Förfallostruktur kapitalbindning
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | ||
| Förfallotid | Belopp | |
| 2023 | – | – |
| 2024 | 1 816 | 46 |
| 2025 | 1 000 | 25 |
| 2026 | 600 | 15 |
| 2027 | 500 | 13 |
| Totalt | 3 916 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
NCC har följande marknadsfinansieringsprogram:
| Marknadsfinansieringsprogram | Utnyttjat | Nom Ram MSEK |
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | – | 300 MEUR |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 1 075 | 4 000 MSEK |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige 1) | 2 850 | 5 000 MSEK |
| Totalt | 3 925 |
1) 2 850 (2 350) MSEK är gröna obligationer varav 1 750 (1 750) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm.
Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 100 (89) procent av marknads- finansieringsprogram.
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnads- effektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 5 361 (5 071) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,0 (2,4) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahands- marknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 1 208 (928) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 10 (11) procent av omsättningen.
Förfallostruktur outnyttjade bindande kreditfaciliteter
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Belopp | Andel % | |
| 2023 | – | – |
| 2024 | 2 260 | 42 |
| 2025 | – | – |
| 2026 | 3 101 | 58 |
| Totalt | 5 361 | 100 |
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetal- ningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balans- dagen för 2022 samt för 2023 baseras rörlig ränta på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |||||||||||
| Räntebärande skulder | 4 233 | 1 015 | 963 | 1 745 | 511 | – | 3 044 | 402 | 189 | 1 918 | 535 | – |
| Leasingskulder | 1 487 | – | 522 | 619 | 278 | 69 | 1 586 | – | 500 | 643 | 285 | 158 |
| Ränteswappar | 1 | – | 0 | 1 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Oljeterminer | 4 | 0 | 4 | 0 | – | – | 3 | 1 | 2 | 0 | – | – |
| Elterminer | 17 | 2 | 4 | 11 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 6 105 | 6 105 | – | – | – | – | 5 165 | 5 165 | – | – | – | – |
| Totalt | 11 847 | 7 122 | 1 492 | 2 376 | 789 | 69 | 9 798 | 5 568 | 691 | 2 561 | 820 | 158 |
1) Exklusive pensionsskuld.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade valutaderivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |||||||
| Valutaterminer – utflöde | –4 859 | –3 983 | –836 | –40 | –3 929 | –3 262 | –586 | –81 |
| – inflöde | 4 790 | 3 938 | 813 | 39 | 3 987 | 3 303 | 601 | 83 |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | –69 | –45 | –23 | –1 | 58 | 41 | 15 | 2 |
Ränterisker
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder nega- tivt.# NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel 1) inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsätt- ningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd ränte- struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1). NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 575 (475) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntere- formen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underlig- gande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2023. Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företags- skuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel 1) var 10 (13) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel 1) uppgick till 1 208 (928) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 6 (4) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 3 916 (2 790) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 8 (12) månader. Per den 31 december 2023 hade NCC ränteswappar knutna till den ränte- bärande företagsskulden med ett nominellt värde på 575 (475) MSEK. Ränte- swapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2023 netto till 5 (17) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 0 (14) MSEK, kortfristiga fodringar om 7 (3) MSEK samt långfristiga skulder om 2 (0) MSEK. Ränte- swapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,8 (0,8) och 3.5 (1,8) år med en genomsnittlig fast ränta på 2.0 (1,0) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –15 (–9) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt övrigt totalre- sultat med 6 (5) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappa r.
1) Likvida medel och kortfristiga placeringar.
Förfallostruktur räntebindning 1)
| 2023 | 2022 | Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar | ||||||
| 2023 | 2 966 | 76 | 1 764 | 63 | ||
| 2024 | 375 | 14 | 700 | 23 | ||
| 2025 | 650 | 17 | ||||
| 2026 | 200 | 5 | ||||
| 2027 | 100 | 3 | ||||
| Totalt | 3 916 | 100 | 2 790 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
Valutarisker
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
Transaktionsexponering
I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkrings- redovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp (säkringskvot 1:1) samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassa- flödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.
Valutautflöden
Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valu- tarisken visar förändringen av årets resultat samt eget kapital om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder.
| 2023 | Valutarisk 5 % | Säkrad andel efter skatt på osäkrad andel | 2022 | Valutarisk 5 % | Säkrad andel efter skatt på osäkrad andel | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Bruttoutflöde | Säkrad andel MSEK | % | Brutto utflöde | Säkrad andel MSEK | % |
| EUR | 2 376 | 2 064 | 87 | 12 | 2 530 | 2 136 |
| DKK | 59 | 30 | 51 | 1 | 71 | 28 |
| NOK | 230 | 78 | 34 | 6 | 222 | 173 |
| Övriga | 114 | 49 | 43 | 3 | 151 | 110 |
| Totalt | 2 779 | 2 221 | 80 | 22 | 2 973 | 2 448 |
Valutainflöden
Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat samt eget kapital om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.
| 2023 | Valutarisk 5 % | Säkrad andel efter skatt på osäkrad andel | 2022 | Valutarisk 5 % | Säkrad andel efter skatt på osäkrad andel | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Brutto inflöde MSEK | Säkrad andel % | osäkrad andel | Brutto inflöde MSEK | Säkrad andel % | osäkrad andel |
| EUR | 46 | – | – | 2 | 18 | – |
| DKK | 81 | 44 | 54 | 1 | 86 | 55 |
| NOK | 2 | – | – | – | 0 | – |
| Övriga | – | – | – | – | 2 | – |
| Totalt | 129 | 44 | 34 | 3 | 105 | 55 |
Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2023 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden, utestående säkringsposition
Nedanstående tabell visar den utestående totala säkringspositionen per valuta vid årsskiftet avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.
| 2023 | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | 2022 | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Totalt | Totalt | ||||||
| EUR | 954 | 321 | 593 | 39 | 956 | 307 | 566 | 83 |
| NOK | 3 | 3 | – | – | 40 | 32 | 8 | – |
| PLN | 0 | – | – | – | 22 | 15 | 7 | – |
| Övriga | 3 | 3 | 0 | – | – | – | – | – |
| Total säkringsposition | 960 | 328 | 594 | 39 | 1 018 | 354 | 581 | 83 |
| Totalt kontrakterade samt prognostiserade valutautlöden. | 1 307 | 345 | 798 | 165 | 1 407 | 378 | 795 | 234 |
| Säkrad andel (%) | 73 | 95 | 74 | 24 | 72 | 94 | 73 | 35 |
Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden:
| 2023 | 2022 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 11,41 | 11,29 | 11,48 | 11,32 | 10,87 | 10,67 | 10,98 | 10,87 | |
| EUR valutaterminer | ||||||||
| NOK valutaterminer | 1,04 | 1,04 | – | – | 1,08 | 1,07 | 1,08 | – |
| PLN valutaterminer | – | – | – | – | 2,24 | 2,24 | 2,22 | – |
Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden upp- fyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valuta- terminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto –27 (29) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 0 (2) MSEK samt övriga fordringar 9 (30) MSEK och som övriga långfristiga skulder 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 35 (3) MSEK.
Valutafördelning av finansiering
Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
Räntebärande skulder 1)
| 2023 | 2022 | |||
|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
| DKK | – | – | 59 | 2 |
| SEK | 3 916 | 100 | 2 731 | 98 |
| Totalt | 3 916 | 100 | 2 790 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
Finansiering via valutaderivat (valutaswappar)
| 2023 | 2022 | |||
|---|---|---|---|---|
| Köp +/ Sälj – | Köp +/ Sälj – | |||
| DKK | 2 305 | 1 580 | ||
| EUR | –700 | 518 | ||
| NOK | – | 108 | ||
| PLN | 33 | 55 | ||
| Netto | 1 638 | 2 26 |
Omräkningsexponering
Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras. Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotter- bolag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2023 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av övrigt totalresultat med 216 (186) MSEK, se tabellen nedan.
| 2023 | 2022 | |||
|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Netto- investering | Valutarisk 5 % | Netto- investering | Valutarisk 5 % |
| DKK | 2 512 | 126 | 2 262 | 113 |
| EUR | 480 | 24 | 569 | 28 |
| NOK | 1 323 | 66 | 897 | 45 |
| Totalt | 4 315 | 216 | 3 729 | 186 |
Prisrisker
Prisrisker i bitumen
En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leve- rantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad.Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet (säkringskvot 1:1). Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt. Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av inköp och försäljning av prisrisken i bitumen uppgick till netto –4 (–2) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (0) MSEK, övriga långfristiga skulder 0 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 4 (2) MSEK. Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumen- priset med 10 procent per 31 december 2023 förändra övrigt totalresultat med 2 (1) MSEK samt resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Inköp av bitumen
Nedanstående tabell visar koncernens totala inköp avseende både kundkontrakt med fast pris och indexreglerat pris samt säkrad andel via oljeterminer under året. NCC säkrar endast kundkontrakt med fast pris.
| | \multicolumn{3}{c|}{2023} | \multicolumn{3}{c|}{2022} |
| :--- | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: |
| | Inköp bitumen (ton) | Säkrad andel via olje- terminer (ton) | Säkrad andel (%) | Inköp bitumen (ton) | Säkrad andel via olje- terminer (ton) | Säkrad andel (%) |
| Totalt | 196 000 | 31 816 | 16 | 234 890 | 54 582 | 23 |
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym totala inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| | \multicolumn{4}{c|}{2023} | \multicolumn{4}{c|}{2022} |
| :--- | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: |
| | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år |
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) | 474 093 | 9 715 | 227 331 | 237 047 | 454 277 | 5 495 | 221 644 | 227 138 |
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 7 498 | 459 | 6 840 | 199 | 3 161 | 152 | 2 859 | 150 |
| Säkrad andel (%) | 2 | 5 | 3 | 0 | 1 | 3 | 1 | – |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 35 | 2 | 32 | 1 | 15 | 1 | 13 | 1 |
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 4 611 | 4 472 | 4 626 | 4 415 | 4 649 | 5 060 | 4 565 | 5 835 |
Prisrisker i el
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar.
Utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 136 508 (136 747) MWh, varav 24 728 (25 054) MWh förfaller inom 3 månader, 47 288 (49 405) MWh förfaller om 3–12 månader och 64 492 (62 287) MWh förfaller efter ett år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto –17 (68) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga skulder 17 (–68) MSEK. Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2023 förändra övrigt totalresultat med 6 (13) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Kreditrisker
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 45 (193) MSEK vid utgången av 2023. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 208 (928) MSEK.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier. Andel kundfordringar med någon typ av säkerhet uppgår för året till 17,4 (17,6) procent.
Åldersanalys kundfordringar
| \multicolumn{2}{c | }{Koncernen 2023} | \multicolumn{2}{c | }{Koncernen 2022} | |
|---|---|---|---|---|
| Brutto fordringar | Reserv för osäkra | Brutto fordringar | Reserv för osäkra | |
| Ej förfallna kundfordringar | 6 334 | – | 6 176 | – |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 935 | – | 533 | –24 |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 93 | – | 101 | –1 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 148 | –33 | 131 | –10 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 1 651 | –432 | 1 987 | –689 |
| Summa | 9 161 | –465 | 8 928 | –723 |
Not 36 forts. Introduktion Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Övrigt NCC 2023 82 Finansiell rapport Noter
Inom NCC finns dels bedömda/befarade kundförluster som i huvudsak är hänförliga till pågående diskussioner eller tvister med beställaren och dels konstaterade/befarade kreditförluster som i huvudsak är hänförliga till bristande betalningsförmåga hos beställaren. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och avser inte en fråga om beställarens kreditvärdighet. Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Förutom dessa är kundförlusterna låga, vilket innebär att reserven för osäkra fordringar förfallna <180 dagar är låg. Reserveringar för osäkra kundfordringar samt återföringar av desamma, vilka i huvudsak är hänförligt till pågående diskussioner/tvister med beställaren, s.k. performance obligations, redovisas som minskade intäkter i bolagets entreprenadprojekt och ingår följaktligen som nettoomsättning i resultaträkningen. De konstaterade eller befarade kreditförluster som uppkommer med anledning av kundens bristande betalningsförmåga återfinns istället som kostnader för produktion eller som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen. Under 2023 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2022 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentligt belopp. Se även under redovisningsprinciper.
Reserv för osäkra fordringar
| Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | –723 | –728 |
| Årets reservering | –324 | –249 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 548 | 268 |
| Omräkningsdifferenser | 36 | –14 |
| Utgående balans | –465 | –723 |
Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument
Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar i bostadsobligationer och räntefonder samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument. Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten. För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga obligationsinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.
Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.
| Klassificering av finansiella instrument | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via säkringsredovisning | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Summa verkligt värde | Summa redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, 2023 | Derivat som används i total resultat, eget kapital | Övriga skulder | ||||
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 68 | – | 68 | 68 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | – | – | 204 | – | 204 | 203 |
| Pensionsfordran | – | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga fordringar | – | – | – | – | – | – |
| Kundfordringar | – | – | 8 696 | – | 8 696 | 8 696 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | – | – | 129 | – | 129 | 129 |
| Övriga fordringar | 16 | 16 | 66 | – | 98 | 98 |
| Kortfristiga placeringar | 450 | – | 51 | – | 501 | 500 |
| Likvida medel | – | – | 707 | – | 707 | 707 |
| Summa tillgångar | 467 | 16 | 9 852 | – | 10 403 | 10 402 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 3 006 | 3 006 | 2 987 |
| Övriga långfristiga skulder | – | 2 | – | 11 | 13 | 13 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | – | – | – | 556 | 556 | 556 |
| Kortfristiga | ||||||
| ## Noter |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
Koncernen, 2022
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Finansiella skulder värderade till verkligt värde | Derivat som används i säkringsredovisning | Summa anskaffningsvärde | Summa verkligt värde via resultaträkningen | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 68 | – | – | 68 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | – | 184 | – | – | – | 184 |
| Pensionsfordran | – | 68 | – | – | – | 68 |
| Övriga långfristiga fordringar | 16 | – | – | – | – | 16 |
| Kundfordringar | 8 205 | – | – | – | – | 8 205 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 118 | – | – | – | – | 118 |
| Övriga fordringar | 34 101 | 25 | – | – | – | 160 |
| Kortfristiga placeringar | 374 | – | 20 | – | – | – |
| Likvida medel | – | 534 | – | – | – | – |
| Summa tillgångar | 408 117 | 9 155 | 68 | – | – | 9 748 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | – | 3 286 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | – | 59 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | – | – | – | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | – | 1 012 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | – | 5 165 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | – | – | – | – | 13 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 | – | – | 3 | – | – |
| Summa skulder | – | 6 | – | – | 3 | 9 534 |
Moderbolaget, 2023
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 45 | 45 | 45 |
| Kundfordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 314 | – | 314 | 314 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 133 | – | 133 | 133 |
| Summa tillgångar | 449 | 45 | – | 494 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | 2 | 2 |
| Leverantörsskulder | – | – | 19 | 19 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | – | – | 387 | 387 |
| Summa skulder | – | – | 408 | 408 |
Moderbolaget, 2022
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 45 | 45 | 45 |
| Kundfordringar | 1 | – | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 463 | – | 463 | 463 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 213 | – | 213 | 213 |
| Summa tillgångar | 677 | 45 | – | 722 |
| Övriga långsiktiga skulder | – | – | 3 | 3 |
| Leverantörsskulder | – | – | 13 | 13 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | – | – | 711 | 711 |
| Summa skulder | – | – | 727 | 727 |
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde. I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Koncernen
| 2023 | 2022 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Kortfristiga placeringar | 450 | – | – | 450 | 374 | – | – | 374 |
| Derivatinstrument | – | 16 | – | 16 | – | 34 | – | 34 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 16 | – | 16 | – | 117 | – | 117 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||||
| Eget kapitalinstrument | – | – | 68 | 68 | – | – | 68 | 68 |
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 203 | – | – | 203 | 175 | – | – | 175 |
| Kortfristiga placeringar | 49 | – | – | 49 | 20 | – | – | 20 |
| Summa tillgångar | 702 | 32 | 68 | 802 | 569 | 151 | 68 | 788 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument | – | 53 | – | 53 | – | 3 | – | 3 |
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | – | 59 | – | 59 | – | 6 | – | 6 |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 1 747 | 3 525 | – | 5 272 | 1 724 | 2 528 | – | 4 252 |
| Summa skulder | 1 747 | 3 637 | – | 5 384 | 1 724 | 2 537 | – | 4 261 |
Kvittning av finansiella instrument
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2023 | 2022 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | |||
| Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | |
| Redovisade bruttobelopp | 32 | 112 | 151 | 9 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning | –29 | –29 | –7 | –7 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning | 3 | 83 | 144 | 2 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga fordringar med 0 (0) MSEK och i övriga fordringar med 16 (34) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 0 (16) MSEK och i övriga fordringar med 16 (101) MSEK.I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga skulder med 2 (0), derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 53 (3) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga kortfristiga skulder med 57 (6) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat.
Redovisningsprinciper
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument),
• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde,
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
• Derivat som används i säkringsredovisning samt
• Övriga skulder.
En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (eget kapitalinstrument)
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Derivat som används i säkringsredovisning
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.
Övriga finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Nedskrivning
NCC tillämpar nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa redovisas som ett avdrag på tillgången. Detta avser finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid.
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9.
Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 180 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.
Säkringsredovisning
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutatrisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat.
När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
* den inkluderas i den icke-finansiella postens anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället (gäller för säkring av en transaktion som resulterar i redovisning av en icke-finansiell post) eller
* den omklassificeras till resultatet i samma period eller perioder som det säkrade förväntade kassaflödet påverkar resultatet (gäller för andra kassaflödessäkringar).
Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.
Säkring av valutarisk i transaktionsflöden
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Säkring av koncernens räntebindning
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
Säkring av prisrisker i bitumen och el
NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar. Förändringar i effektiva säkringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en treårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
Finansiella instrument i moderbolaget
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av fordringar
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.
Not 37 Uppgifter om moderbolaget
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna, Sverige. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap. Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna. Koncernredovisningen består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter.
Not 38 Händelser efter balansdagen
I januari utsattes företaget Tietoevry för en omfattande hackerattack. NCC var kund till Tietoevry och påverkades till viss del av detta. Påverkan var dock ej materiell.
I februari tillträdde Niklas Sparw som ny affärsområdeschef för NCC Building Sweden och Helena Hed som affärsområdeschef för NCC Green Industry Transformation.
Den 1 februari sålde Nordstjernan 3 636 501 A-aktier och innehar inte längre några aktier i NCC. Försäljningen genomfördes till ett pris motsvarande 130 SEK per aktie. På grund av ändrade ägarförhållanden så har Peter Hofvenstam, tidigare Nordstjernan, avgått från valberedningen. Då valberedningsarbetet i princip var avslutat avstod valberedningen från att utse en ersättningsledamot för Peter Hofvenstam. De två kvarvarande ledamöterna, Simon Blecher (Carnegie Fonder) och Trond Stabekk (OBOS) slutförde det sista av arbetet och avger valberedningens förslag inför årsstämman.
Den 12 februari 2024 utbröt brand på vattenparken Oceana i Göteborg som NCC bygger på uppdrag av Liseberg. En person omkom tragiskt i branden och byggnaden fick omfattande skador. Orsakerna till branden utreds av flera instanser och NCC bistår dessa utredningar och vår kund i arbetet. Byggprojekt är generellt sett försäkrade.
Den 7 mars meddelades att Maria Grimberg, kommunikationsdirektör, har beslutat sig för att lämna NCC för andra uppdrag.
Not 39 Disposition av företagets vinst
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel 4 038 474 341 disponeras enligt följande:
| Summa SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 8,00 SEK per aktie | 781 293 880 |
| I ny räkning balanseras | 3 257 180 461 |
| Summa | 4 038 474 341 |
1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 31 december 2023 och kan komma att ändras om antalet utestående aktier ändras per utbetalningsdagen.
Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av bolagets framtida vinster, finansiella ställning, kapitalbehov och de makroekonomiska förutsättningarna. NCC:s styrelse har föreslagit en utdelning på 8,00 (6,00) SEK per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Det motsvarar 50 procent av årets resultat efter skatt. Avstämningsdag för den första utbetalningen om 4,00 SEK föreslås bli den 11 april 2024 med utbetalning den 16 april 2024. För den andra utbetalningen om 4,00 SEK föreslås avstämningsdagen vara den 7 november 2024 med utbetalning den 12 november 2024.# Finansiell rapport
Fastställelse
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2024. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2024.
Fastställelse
Solna den 12 mars 2024
- Alf Göransson Styrelseordförande
- Daniel Kjørberg Siraj Styrelseledamot
- Simon de Château Styrelseledamot
- Mats Jönsson Styrelseledamot
- Angela Langemar Olsson Styrelseledamot
- Birgit Nørgaard Styrelseledamot
- Cecilia Fasth Styrelseledamot
- Karl-Johan Andersson Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
- Karl G Sivertsson Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
- Harald Stjernström Styrelseledamot arbetstagarrepresentant
- Tomas Carlsson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 mars 2024
PricewaterhouseCoopers AB
- Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
- Erik Bergh Auktoriserad revisor
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2023 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–43. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–87 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–43. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar på den finansiella rapporteringen som påverkar vår riskbedömning.
Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Därutöver har vi identifierat ett antal andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister.
Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde.
Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda kontroller inom de finansiella processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service center samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet (se tabellen till höger). Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–13 och 92–135. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2023 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.# Revisionsberättelse
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar.
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust.
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB för år 2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Särskilt betydelsefullt område
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt
2023 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till cirka 44 (42) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. Prognoserna innehåller bedömningar av kostnader för t.ex. arbetskraft, material, underentreprenörer och garantiåtaganden. De senare kan från tid till annan kräva uppdaterade bedömningar även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings- och tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar.
Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område. Se avsnitten ”Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag”, ”Väsentliga uppskattningar och bedömningar” (delavsnitten ”Successiv vinstavräkning av projekt”, ”Garantiåtagande” och ”Tvister och rättsliga processer”) i not 2 Intäktsredovisning, not 28 Övriga avsättningar och not 34 Ställda säkerheter, borgensgaranti- och eventualförpliktelser (delavsnittet ”Eventualförpliktelser m.m.”).
Vi har utvärderat och på stickprovsbasis testat utvalda nyckelkontroller i s.k. beslutsgrindar i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. Vi har utfört analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ledningen. På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen. Vi har med NCC diskuterat de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt. För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Vi har för utvalda tvister även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud. Vi har fört en dialog även med företagsledningen och revisionsutskottet kring NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras.
Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s antaganden och uppskattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har dock kommunicerat att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor och att slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.# Revisorns yttrande avseende det Europeiska standardiserade informationsformatet (ESEF)
Vi har granskat den Europeiska standardiserade informationsformatet (ESEF) för NCC AB (bolaget) för år 2023. ESEF-rapporten är bolagets årsredovisning och koncernredovisning i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (vpmL).
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.
Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–43 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 31 mars 2023 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.
Stockholm den 13 mars 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Erik Bergh
Auktoriserad revisor
NCC 2023 – 91
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
Inledning
93
NCC är ett av Nordens ledande byggföretag. Koncernen bedriver verksamhet inom bygg- och anläggningsprojekt, produktion av asfalt- och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Denna hållbarhetsrapport omfattar NCC:s arbete med att bedriva och utveckla verksamheten så att den skapar långsiktigt värde såväl ekonomiskt som med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer om etik och styrning.
Förutom denna hållbarhetsrapport lämnar också NCC en särskild investerarrapport för bolagets gröna obligationer samt rapporterar klimatutsläpp till CDP. NCC har ett ramverk för grön finansiering, NCC Green Financing Framework som har verifierats av Center for International Climate and Environmental Research (CICERO). Ramverket har fått den högsta klassificeringen Excellent avseende styrning och enligt metodiken Shades of Green fått Medium Green som övergripande klassificering. NCC har också genomfört en analys enligt TCFD (The Task Force on Climate-related Financial Disclosures). Syftet med analysen är att synliggöra både möjligheter och risker kopplade till klimatet. Läs mer på sidan 32.
Mål för hållbarhetsarbetet
NCC har koncerngemensamma mål inom två områden: Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet. Vi redovisar och följer upp arbetet på koncernnivå även inom övriga områden. Varje affärsområde har sedan för sin verksamhet relevanta mål och styrtal.
NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC:s möjlighet att bidra är integrerat i hållbarhetsramverket och det övergripande arbetet i koncernen med att utveckla verksamheten. NCC avser att fortsätta att implementera de globala målen i verksamheten, framför allt i affärsområdenas verksamheter.
Positiv påverkan genom kärnaffären
NCC:s kärnverksamhet, att bygga och utveckla den fysiska miljön, har förutsättningar att bidra till mål 7 (Hållbar energi för alla), 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 11 (Hållbara städer och samhällen) samt 12 (Hållbar konsumtion och produktion).
Hantering av resurser
NCC har också möjlighet att med sina erbjudanden bidra till att utveckla produkter och arbetsmetoder som förbättrar situationen för både människor och miljö. Där har NCC möjlighet att bidra till mål 3 (God hälsa och välbefinnande), 6 (Rent vatten och sanitet till alla), 13 (Bekämpa klimatförändringarna), 14 (hav och marina resurser) samt 15 (Ekosystem och biologisk mångfald). Det är en grundläggande del av verksamheten.
Värderingsstyrda utgångspunkter: Ärlighet, respekt och tillit
NCC arbetar också utifrån tydliga och värderingsstyrda principer för att främja mål 4 (God utbildning), 5 (Jämställdhet), 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Samarbeta och partnerskap med olika intressenter är en förutsättning för att ställa om mot en hållbar värld 2030, vilket speglas i mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen) och 17 (Genomförande och globalt partnerskap). Läs mer på ncc.se/globalamalen
| Utfall 2023 | Mål 2026 |
|---|---|
| Hälsa och säkerhet | |
| LTIF4 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalender- dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar. | 4,0 |
| Klimat och energi, % | |
| Utfall 2023 | Mål 2030 |
| Scope 1 & 2 | Mål: 60 procent minskning av CO2e 1) (scope 1 & 2) till år 2030 (basår 2015), mätt som ton CO2e/MSEK. Utfall 2023: Utsläppsintensiteten uppgick till 2,3 ton CO2e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 56 procent jämfört med 2015. |
| Scope 3 | |
| Färsk betong 2) | −22 |
| Asfalt 2) | −50 |
| Armeringsstål 2) | −45 |
| Transporter 3) | − |
1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid.
2) Avser delmängden färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.
3) Utsläpp från transporter rapporteras för första gången 2023 och har därför inget jämförelsetal.
Hållbarhetsmål och utfall
NCC 2023 – 93
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Inledning
Ett gemensamt hållbarhetsramverk
NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Utöver de koncerngemensamma hållbarhetsmålen sätter affärsområdena verksamhetsspecifika hållbarhetsmål.
Fokusområden
| Fokusområden | Väsentliga frågor | Läs mer på sidan |
|---|---|---|
| Data och expertkunskap | Klimatneutralitet 2045 Certifierade konstruktioner och byggnader Miljövaru- deklarationer och klimatberäkningar | 116 |
| Naturresurser och biologisk mångfald | Biologisk mångfald | 99 |
| Material och cirkularitet | Råmaterial Vatten Utformning och materialval Återvinning och återbruk Avfall | 100 |
| Klimat och energi | Utsläpp av växthusgaser Energi Klimatanpassning | 102 |
| Hälsa och säkerhet | Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen | 107 |
| Medarbetare och team | Mångfald och inkludering Medarbetar- engagemang Icke- diskrimi- nering Lärande och utveckling | 110 |
| Etik och regelefterlevnad | Antikorruption Sund konkurrens Mänskliga rättigheter Ansvarsfulla inköp | 113 |
Ekonomiskt resultat
Stabil och uthållig lönsamhet
Vår grund
Vår kärna: Förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess
Vårt syfte: Ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter# Hållbarhetsrapport
Inledning
Våra värderingar: Ärlighet / Respekt / Tillit
Våra Star behaviors: Ha och visa passion för att prestera / Bygg tillsammans / Genomför och följ upp / Agera med omtanke
NCC har ett hållbarhetsramverk som grund för koncernens arbete. Det vilar på en bas som består av NCC:s kärna i form av syfte, värderingar och önskvärda beteenden (Star behaviors). Förutom långsiktigt ekonomiskt värdeskapande finns ytterligare sju fokusområden. Data och expertkunskap är ett särskilt fokusområde som grundas i NCC:s syfte, att vara ett kunskapsföretag vars uppgift det är att ta kunden genom en komplex byggprocess till ett positivt slutresultat för alla intressenter. Att lägga resurser och prioritet vid att samla, använda och utveckla expertis är därför ett fokusområde som har ett egenvärde för ett kunskapsföretag, samtidigt som det är grund för beslut och aktiviteter inom de övriga sex områdena. Tre områden berör miljörelaterade frågor: Klimat och energi, material och cirkularitet, naturresurser och biologisk mångfald. Två områden berör viktiga sociala dimensioner kring människors hälsa och humanresurser: Hälsa och säkerhet, medarbetare och team. Ett område är inriktat på hur företaget bedriver sin verksamhet: Etik och regelefterlevnad. Under 2023 har NCC arbetat med att förbereda framtida rapportering enligt CSRD. Denna rapport har upprättats enligt tidigare regelverk men med vissa anpassningar.
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2023 94
Hållbarhetsrapport
Inledning
Den grundläggande principen inom NCC är att arbetet med hållbarhet ska styras och följas upp på samma sätt som all verksamhet inom koncernen. Det innebär att vd är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet. NCC:s styrelse informeras löpande om olika delar av koncernens arbete, inklusive det som omfattas av hållbarhetsramverket. Olika delar av arbetet presenteras på styrelsens möten av affärsområden eller koncernfunktioner. Styrelsen granskar och följer upp att NCC arbetar i linje med koncernens mål. Från och med 2023 är det styrelsens revisionsutskott som har ansvaret att hantera frågor relaterade till hållbarhetsarbetet och tillhörande rapportering. Minst en gång om året mottar styrelsen skriftlig rapportering över arbetet inom NCC:s program för regelefterlevnad samt Tell me-funktionen från koncernens Head of Compliance.
NCC:s koncernledning ansvarar för att sätta och följa upp koncernens hållbarhetsmål. Koncernledningen behandlar regelbundet det koncerngemensamma arbetet och har på varje möte någon form av rapportering kring frågor som omfattas av hållbarhetsramverket. Under 2023 har detta arbete bland annat handlat om kompetensutveckling, hälsa- och säkerhet och inköpsfunktionens arbete. Vid två tillfällen under året har koncernledningen uppföljning av klimatmål och i samband med det har även koncerngemensamma frågor diskuterats, som exempelvis konsekvenser av viss lagstiftning. Koncernledningen har också haft en genomgång av strategiska risker, klimatrelaterade och affärsetiska risker inklusive korruption.
Varje affärsområde har ansvar för sitt respektive hållbarhetsarbete. I varje affärsområde sätts verksamhetsgemensamma mål som följs upp vid regelbundna affärsgenomgångar. Vidare ansvarar de olika koncernfunktionerna, som Juridik & Risk, Inköp, Finans, IT, Kommunikation och HR för sina hållbarhetsrelaterade aktiviteter som både kan handla om koncerngemensamma ansvarsområden och stöd till affärsområdena separat samt specialistfunktioner.
Det innebär att det övergripande arbetsmiljöarbetet koordineras av koncernens arbetsmiljöchef. I varje affärsområde finns en arbetsmiljöchef samt specialister som arbetar med hälsa och säkerhet för alla som vistas på eller kommer i kontakt med NCC:s arbetsplatser. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen delegeras till ledare med personalansvar.
Arbetet inom bekämpning av korruption och mutor, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier och dataintegritet, leds av koncernens Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. NCC:s Group Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av NCC:s program för regelefterlevnad samt att rapporter om misstänkta allvarliga oegentligheter och brott mot uppförandekoden hanteras på lämpligt sätt. Det operativa arbetet med affärsetik och regelefterlevnad bedrivs i NCC:s affärsområden och leds av respektive affärsenhets Juridik & Risk-funktion. Arbetet följs upp regelbundet av koncernens Head of Compliance och ansvariga träffas regelbundet i BA Compliance Forum. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för processen för uppföljning av tillvaratagande av mänskliga rättigheter.
För att samordna och driva vissa koncerngemensamma miljöfrågor har NCC under 2023 startat ett Common Environment Team med representanter från varje affärsområde och relevanta koncernfunktioner. Här koordineras arbetet inom de områden i det koncerngemensamma hållbarhetsramverket som handlar om miljö och klimat. För att koordinera och driva hållbarhetsrapportering har NCC även ett Sustainability Reporting Board med representanter för samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner. Här är fokus koncerngemensamma mål och hållbarhetsdata, samt samordning av datainsamling och rapportering. Respektive affärsområde rapporterar, i samarbete med sin hållbarhetsorganisation, utfallet av sina mål.
Policyer och styrande dokument
NCC har en rad policyer och styrande dokument som är relevanta för arbetet med de frågor som omfattas av hållbarhetsramverket. Samtliga policyer, direktiv och styrande dokument finns samlade i koncernens Group Management System (GMS) där de är tillgängliga för alla medarbetare. Varje affärsområde kan ha egna styrande dokument som i dessa fall finns i deras respektive system.
NCC:s uppförandekod beskriver vilket uppförande som NCC förväntar sig av medarbetare, ledning, styrelse och affärspartners. Den grundar sig på NCC:s värderingar, önskade beteenden (Star behaviors) samt på de frivilliga initiativ som koncernen har antagit. NCC:s Koncerndirektiv avseende regelefterlevnad innehåller koncernens policy och riktlinjer avseende bekämpning av mutor och korruption, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier, dataintegritet, mångfald och mänskliga rättigheter. Principerna kommuniceras regelbundet via interna kommunikationskanaler och utbildningar till NCC:s medarbetare. NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden och policys efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Misstanke om eller observation av potentiell överträdelse av NCC:s uppförandekod eller annan allvarlig oegentlighet kan rapporteras inom NCC:s Tell me-funktion, vilken inkluderar möjlighet att rapportera anonymt. Tell me-funktionen är tillgänglig både för NCC:s medarbetare och externa.
NCC har också en uppförandekod för leverantörer. Den gäller för alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster och inkluderar direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter samt i förekommande fall även anställda hos leverantörer och dess underleverantörer och mellanhänder. Läs mer i avsnittet Etik och regelefterlevnad sidan113 samt under Minimiskyddsprinciper på sidan 119.
Hållbarhetsstyrning
| Viktiga policyer och styrande dokument | Policy | Område |
|---|---|---|
| Uppförandekod | Uppförandekod | Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad |
| Uppförandekod för leverantörer | Uppförandekod | Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad |
| Hållbarhets- och miljöpolicy | Hållbarhets- och miljöpolicy | Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad |
| Policy för hälsa och säkerhet | Policy för hälsa och säkerhet | Sociala frågor |
| Direktiv för hälsa och säkerhet | Direktiv för hälsa och säkerhet | Sociala frågor |
| Direktiv för regelefterlevnad | Direktiv för regelefterlevnad | Styrning och regelefterlevnad |
| Alkohol- och drogpolicy | Alkohol- och drogpolicy | Sociala frågor |
| Skattepolicy | Skattepolicy | Styrning och regelefterlevnad |
| Guide för miljö och klimatpåståenden | Guide för miljö och klimatpåståenden | Miljö, styrning och regelefterlevnad |
NCC 2023 95
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Inledning
Här sammanfattas NCC:s löpande dialoger med olika intressentgrupper.
| Intressentgrupp | Frågor i fokus | Typ av dialog |
|---|---|---|
| Kunder | Minskad klimatpåverkan. Energieffektivitet. Cirkularitet. Återbruk. Biologisk mångfald. Kontroll över leverantörskedjan. Hälsa och säkerhet. Sunda arbetsvillkor. | Personliga möten. Samarbetsprojekt. Kundundersökningar. Kundseminarier och events. |
| Medarbetare | Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärutveckling. Gott ledarskap. Likabehandling. Mångfald och inkludering. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt etiskt företagande. Minskad klimatpåverkan. | Daglig dialog på arbetsplatserna. Medarbetarundersökning. Arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, säkerhetsronder på arbetsplatserna, arbetsplatsmöten, interna utbildningar. Medarbetardialog. Dialog och aktiviteter med studenter. Strukturerade interna nätverk. Program för yngre talanger. |
| Aktieägare, investerare, banker och övriga representanter för finansmarknaden | Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt etiskt företagande med fokus på sunda arbetsvillkor, arbete mot korruption och mutor och kontroll på leverantörskedjan. Minskad klimatpåverkan, ökad cirkularitet och effektiv materialanvändning. Hälsa och säkerhet. Löpande riskkartläggning och riskhantering. | Årsstämma, möten i samband med kvartalsrapportering, deltagande i enkäter och dialoger med investerare, enskilda möten. Deltagande vid seminarier anordnade av aktörer på finansmarknaden. |
| Leverantörer och underentreprenörer | Sunda arbetsvillkor med hänsyn till mänskliga rättigheter. Klimatpåverkan. Cirkularitet. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. | Upphandlingar, leverantörsutvärderingar, leverantörsträffar, leverantörsdagar, samarbetsprojekt, leverantörsrevisioner. |
God dialog inför, under och efter en bygg- och arbetsprocess för ett bra slutresultat för alla intressenter. Deltagande i utveckling av ny kunskap. Närboendedialog vilket ofta sker i samverkan med NCC:s kunder. Samarbete med högskolor och universitet. NCC har en löpande dialog med sina intressenter. De viktigaste intressentgrupperna är kunder, medarbetare, leverantörer och underentreprenörer, aktieägare, investerare och finansmarknad samt det omgivande samhället i form av experter och representanter för olika samhällsgrupper. I den uppdaterade väsentlighetsanalys som genomförs som förberedelse för CSRD är även naturen en viktig intressent. NCC har dialog med intressentgrupperna inom ramen för den löpande verksamheten men genomför också strukturerade undersökningar och dialoger, bland annat kundundersökningar och medarbetarundersökningar. NCC skapar också tillfällen för dialog med särskilda intressentgrupper i form av leverantörsdagar, kapitalmarknadsdagar och möten i samband med finansiell rapportering vilket har genomförts under året. NCC deltar också i initiativ från intressenter, bland annat i dialoger med leverantörer, investerare och kunder. Vidare deltar NCC i branschsamarbeten och tar en aktiv roll i branschföreningar, näringslivsorganisationer och handelskamrar i de marknader där vi har verksamhet. NCC har också undertecknat eller ställt sig bakom gemensamma åtaganden såsom:
- FN:s Global Compact, som NCC rapporterar till
- Taskforce on Climate-Related Financial Disclosure (se sidan 32), vars riktlinjer NCC följer
- CDP, som NCC rapporterar till
- Fossilfritt Sverige, Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft där NCC under 2023 varit aktiva i uppgraderingsarbetet inför den förnyade färdplanen
- Reduction Roadmap Denmark
- Strakstiltak för klimat och miljö för norsk bygg- och anläggningsindustri
- Överenskommelse för att motverka mutor och korruption (ÖMK)
Detta är ett urval av organisationer där NCC är en aktiv medlem eller har en styrelseplats:
- Branschorganisationerna Byggföretagen (Sverige), Di Byggeri (Danmark), EBA (Norge) och Finländska byggindustriernas förbund (Rakennusteollisuus RY)
- Sweden Green Building Council, Green Building Council Denmark, Green Building Council Finland, Norwegian Green Building Council
- Circular Sweden
- Entreprenörföreningen Bygg og Anlegg (Norge), Föreningen för Byggeriets Samfundsansvar (Danmark), Sveriges Bergmaterialindustri (SBMi)
- Institutet mot mutor (IMM), Transparency International
Intressentdialoger
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt
NCC 2023 96
Hållbarhetsrapport
Inledning
För att definiera de mest väsentliga frågorna för NCC används insikter från intressentdialoger, löpande dialog med företagets intressenter, analyser av NCC:s strategiska frågor, risker, utmaningar och mål samt makrotrender och drivkrafter i samhället. Väsentliga frågor identifieras, prioriteras och valideras. Hållbarhetsramverket och dess fokusområden har varit en grund för att validera väsentliga frågor. De har validerats av koncernledningen. NCC:s arbete för att bidra till ett hållbart samhälle rör inte bara den egna verksamheten utan hela värdekedjan. Uppströms består NCC:s värdekedja av två typer av material; återvunnet eller återbrukat material alternativt utvinning av råmaterial. Förädling sker av återvunnet och utvunnet råmaterial. Material går både direkt till NCC genom egen utvinning, återvinning eller återbruk samt via leverantörer. Till detta materialflöde uppströms hör entreprenörer, konsulter och transporter. Uppströms finns även finansiella leverantörer. Nedströms återfinns i första ledet kunder, därefter brukare av byggnader och anläggningar. I sista ledet finns destruktion av byggnader och anläggningar vilket i sin tur hänger samman med återvunnet och återbrukat material uppströms. I värdekedjan påverkas och påverkar NCC inom samtliga identifierade fokusområden. Uppströms inom Naturresurser och biologisk mångfald, Material och cirkularitet, Klimat och energi vid val av material samt förädling av material och i transporter. Inom organisationen genom Material och Cirkularitet, Klimat och energi, Hälsa och säkerhet, Människor och Team samt Etik och regelefterlevnad. Under 2023 har NCC som en del i anpassningen till CSRD genomfört fördjupade dubbel väsentlighetsanalys som har tagit sin utgångspunkt i det kommande ramverket. Denna analys kommer att ligga till grund för rapportering i enlighet med ESRS. Den har genomförts i samtliga affärsområden. Genomförandet av analysen har i huvudsak bekräftat befintliga fokusområden inom ramen för den struktur som nu gäller. Sedan föregående år har området Ekonomiskt resultat tagits bort från denna rapportering, eftersom det rapporteras på annat sätt.
Väsentlighetsanalys
| Väsentlig påverkan | NCC:s fokusområden | NCC:s väsentliga frågor hos kunder | Motsvarande frågor enligt GRI Standards hos leverantörer i NCC:s verksamhet |
|---|---|---|---|
| Miljörelaterade områden | Klimat och energi | Miljövarudeklarationer • Klimatberäkningar • Utsläpp av växthusgaser • Energi • Klimatanpassning | • • • • • |
| Material och cirkularitet | Utformning och materialval • Återvinning och återbruk • Avfall | • • • | |
| Naturresurser och biologisk mångfald | Biologisk mångfald • Råmaterial • Vatten | • • • | |
| Sociala områden | Hälsa och säkerhet | Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen | • • |
| Medarbetare och team | Mångfald och inkludering • Medarbetarengagemang • Icke-diskriminering • Lärande och utveckling | Mångfald och jämställdhet • Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen • Icke-diskriminering • Utbildning | |
| Styrningsrelaterade områden | Etik och regelefterlevnad | Antikorruption • Sund konkurrens • Mänskliga rättigheter | Antikorruption • Konkurrenshämmande beteende • Leverantörsutvärdering – socialt |
| Företagsspecifika områden | Data och expertkunskap | Certifierade konstruktioner och byggnader | • • |
NCC 2023 97
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt
Hållbarhetsrapport
Fokusområden
Miljömässig hållbarhet
För NCC är miljöhänsyn en viktig aspekt av verksamheten. NCC arbetar generellt i en miljö där det ställs höga krav från reglerande myndigheter och från kunder på miljömässig hänsyn och rapportering. De fokusområden i NCC:s hållbarhetsramverk som kan relateras till miljömässig hållbarhet är:
- Klimat och energi
- Naturresurser och biologisk mångfald
- Material och cirkularitet.
Det är genom dessa fokusområden som det miljömässiga hållbarhetsarbetet kommer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs områden som är gemensamma eller omfattar flera av dessa områden.
Styrning
För att stödja en effektiv styrning är alla affärsområden inom NCC certifierade eller arbetar i enlighet med ISO 14001 och ISO 9001, samt arbetar utifrån NCC:s hållbarhets- och miljöpolicy och hållbarhetsramverk. Nedan belyses fyra områden som berör flera områden inom miljömässig hållbarhet.
- Klimatberäkningar
- Miljövarudeklarationer
- Hållbarhetscertifieringar
- Ansvarsfull arbetsplats
Klimatberäkningar
Klimatberäkningar i byggprojekt är avgörande för att kunna fatta rätt beslut och nå minskad klimatpåverkan för NCC och för kunderna. NCC har flera digitaliserade verktyg för detta samt interna kompetenscenter med klimatberäkningsexperter specialistkompetens i samtliga affärsområden. Klimatberäkningar syftar till att få en översikt av, och kontroll på, den totala klimatpåverkan från ett projekt. Det inkluderar bland annat data och relaterade koldioxidutsläpp kopplade till använda material, energianvändning och avfall. Klimatdeklarationer för byggnader är lagstadgat i Sverige, Norge och Danmark samt blir lagstadgat i Finland från 2025.
Miljövarudeklarationer
Allt fler kunder efterfrågar och ställer krav på att produkter ska ha en miljövarudeklaration (EPD, Environmental Product Declaration) och de tas därför fram för en allt större andel av NCC:s egentillverkade produkter. Miljövarudeklarationerna är tredjepartsverifierade och innehåller transparent och jämförbar information om miljöpåverkan för en produkts hela livscykel, från utvinning av sten och andra råmaterial, fram till leverans till kunder samt vid framtida återvinning. Härigenom får kunderna en transparent och jämförbar livscykelanalys av produkten. Kunderna får tillgång till objektiv och tillförlitlig data, och kan därmed bedöma produkternas miljöprestanda. Detta förenklar för kunderna att göra miljömedvetna val och minska sina klimatavtryck. NCC:s miljövarudeklarationer är plats- och produktspecifika, vilket innebär att NCC också använder EPD:erna internt för att göra faktabaserade klimat- och miljöförbättringar i sina produktionsprocesser. Under året har antalet miljövarudeklarationer inom NCC:s stenmaterialverksamhet och asfalt ökat. Se tabell Miljövarudeklarationer.
Hållbarhetscertifieringar
NCC erbjuder kunderna alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar, såväl nationellt som internationellt. För bostads- och infrastrukturprojekt samt stadsdelar används Svanen, Miljöbyggnad, BREEAM Infrastructure (CEEQUAL), BREEAM, LEED, DGNB, WELL, RTS, Citylab och NollCO 2 . I projekt som NCC själva utvecklar används BREEAM, DGNB, Citylab och NollCO 2 . Verifierad data för projekten gör det enklare att få byggnader och konstruktioner certifierade. Under 2023 prisades två av NCC:s projekt i Sweden Green Building Awards. Hållbar infrastruktur vann E02 Centralen i Göteborg och Årets LEED-byggnad gick till NCC:s projekt Magasin X i Uppsala.
Ansvarsfull arbetsplats
NCC har ett eget arbetssätt kallat Ansvarsfull arbetsplats. Det ger alla NCC:s arbetsplatser en gemensam grund att utgå ifrån i arbetet med att skapa en arbetsplats som möter högt ställda krav både inom miljömässig och social hållbarhet.Det är obligatoriskt att tillämpa Ansvarsfull arbetsplats för alla projekt inom affärsområdena NCC Building Sweden över 20 MSEK, inom Infrastructure för projekt över 100 MSEK, inom NCC Building Norway för projekt över 40 MNOK samt inom NCC Building Denmark för projekt över 50 MDKK. Det används i viss utsträckning även i NCC Building Finland samt i affärsområde NCC Industry där 44 stentäkter arbetar enligt detta arbetssätt. Tillämpningen av Ansvarsfull arbetsplats följs upp vid miljöronder och internrevisioner.
Miljövarudeklarationer
Antal EPD:er
| Land | Asfalt | Stenmaterial |
| ------ | ------ | ------------ |
| Totalt | 61 | 35 |
| 2023 | 18 | 6 |
| 2022 | 25 | 11 |
| 2021 | 16 | 11 |
DK, NO, SE
DK, FI, NO, SE
NCC Industry tar fram verks- och täktspecifika EPD:er för asfalt och stenmaterial. Vi har nu publicerat 61 EPD:er för asfaltverk men även för enskilda asfaltmassor, där Norge och Danmark är inkluderade för 2023. Vi har också publicerat EPD:er för stenmaterial från totalt 35 av våra berg- och grustäkter. 22 i Sverige, 6 i Danmark, 5 i Norge och 2 i Finland. Vi planerar att fortsätta ta fram EPD för ännu fler verk och täkter.
Miljöupplysningar
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
NCC 2023 98
Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Naturresurser och biologisk mångfald
GRI 303 Vatten och utsläpp
GRI 304 Biologisk mångfald
NCC strävar efter en hållbar förvaltning av naturresurser för att säkerställa väl fungerande ekosystem och en ansvarsfull användning av resurserna. Ett aktivt arbete pågår också för att minska negativ påverkan på den biologiska mångfalden samt öka den positiva.
Naturresurser
NCC:s verksamhet är resurskrävande, varför det är viktigt att dessa används så effektivt som möjligt, samt att en så stor andel som möjligt ingår i ett cirkulärt flöde utan att för-sämra kvaliteten på resurserna. För att uppnå detta pågår en konstant produkt- och processutveckling för att möjliggöra högre effektivitet och cirkulära materialflöden. NCC strävar alltid efter effektiv användning av jungfruligt material när sådant används. Inom stenmaterialverksamheten där NCC utvinner stenmaterial vid täkter runt om i hela Norden omfattar detta till exempel:
- Massbalans: Ta vara på allt stenmaterial som utvinns i en täkt. Genom att arbeta med massbalans får NCC avsättning för sitt finkorniga material, som kan ersätta naturgrus och sand. Det som tidigare betraktades som en restprodukt tvättas och bearbetas till en mer anpassad form och används framför allt för betongprodukter.
- Utveckling av ersättningsprodukter från krossat bergmaterial för att minska användningen av naturgrus, till exempel för betongtillverkning.
- NCC Maskinsand. NCC:s maskintillverkade sand baseras på bergmaterial som krossas, siktas och förädlas för att uppfylla kundernas krav för olika tillämpningsområden. Maskinsanden ersätter natursand eller -grus vid betongproduktion, asfaltproduktion, samt bygg- och infrastrukturprojekt. Den kan även användas vid exempelvis sandning när det är vinterväglag
Vatten
NCC arbetar med flera typer av projekt vars syfte är en förbättrad hantering av vatten och har stor expertis inom vattenrening och därmed en stor positiv påverkan på vattenkvaliteten i berörda områden. I alla projekt men framför allt i infrastrukturprojekten är en noggrann vattenhantering central. NCC gör noggranna analyser och riskbedömningar för påverkan på vatten inför varje projektstart: hur grundvattnet och naturliga mottagare påverkas och hur avrinning sker. NCC tar fram åtgärder för hur projekten ska drivas för att rena och hantera läns- och dagvatten med syfte att minimera påverkan på recipient genom att avlägsna partiklar och ämnen i vatten som släpps ut från våra projekt. Lösningar utformas utifrån projektspecifika krav. NCC har under 2023 sett över rapportering kring vattenfrågan i enlighet med CSRD.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är ett av NCC:s fokusområden där verksamheten har en stor påverkan, såväl negativ som positiv. NCC har kunskap om, och tar hänsyn till, biologisk mångfald i byggprojekt. Genom framför allt fyra typer av initiativ arbetar NCC för att minska negativ, och maximera positiv, påverkan på den biologiska mångfalden:
- NCC Kielo som är en egen metod för att främja biologisk mångfald i stentäkter. Metoden lämpar sig inte för alla täkter. 2023 finns det 11 täkter som arbetar med denna metod, fyra i Danmark, tre i Finland, två i Norge och två i Sverige.
- Åtgärder vid fastighetsutveckling inom NCC Property Development där biologisk mångfald alltid beaktas. Ett exempel på en åtgärd är gröna tak (sedumtak eller biotoptak).
- Åtgärder inom byggprojekt. I Danmark och Norge är målet att genomföra minst en åtgärd för den biologiska mångfalden i samtliga byggprojekt. Biologisk mångfald är ett område där det krävs enligt certifiering enligt BREEAM.
- NCC Infrastructure utför på uppdrag av kunder projekt som till exempel faunapassager under och över vägar, vilket bidrar till biologisk mångfald. Det kan till exempel handla om att allt från älgar till grodor och hasselmöss ska kunna förflytta sig eller om inventering av träd inför exploatering.
- Utbildning. Interna utbildningar för projektansvariga som handlar om bland annat artskydd och invasiva arter.
Kielo-godkända täkter
| Antal | |
| ----- | ----- |
| Sverige | 2 |
| Danmark | 4 |
| Norge | 2 |
| Finland | 3 |
Väsentliga frågor
* Biologisk mångfald
* Råmaterial
* Vatten
Mål
* Aktivt vidta åtgärder för biologisk mångfald
* Öka effektiviteten av naturresurser
* Ha en optimerad vattenhantering
Naturresurser och biologisk mångfald
NCC 2023 99
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Material och cirkularitet
GRI 301 Material
GRI 306 Avfall
Mål
Cirkulära material ska vara en del av samtliga projekt. NCC strävar efter att sluta materialflöden och prioritera användning av cirkulära material och produkter, minimera och ansvarsfullt hantera det avfall som skapas i byggprocessen samt projektera och konstruera för att möjliggöra återvinning och återbruk.
Styrning
NCC arbetar för att maximera återvinning och återbruk, och gör det möjligt genom aktiv insamling och analys av data. För avfall samlar NCC in statistik via avfallsleverantörer och sammanställer per enhet (division eller affärsområde). Den aggregeras och sammanställs därefter på koncernnivå. NCC följer upp och styr avfallsarbetet på byggarbetsplatserna genom löpande avstämningar av avfallsstatistik, i produktionsmöten och vid miljöronder. För hantering av det avfall som uppstår på byggarbetsplatserna har NCC etablerade samarbeten i alla länder. NCC har därutöver utvecklat specifika styrningsverktyg för att öka andelen återvinning och återbruk i NCC:s projekt. Vid byggprojekt görs exempelvis specifika materialval utifrån projektets/kundens krav/behov och önskemål, samt att även specifika certifieringssystem kan ställa krav på materialval. För att öka spårbarheten används olika kodsystem. I Sverige arbetar exempelvis NCC med GTIN som bland annat registreras i loggböcker. I Danmark och Norge arbetar man med leverantörssystem som utgår från de europeiska avfallskoderna. Dessa ingår i rapportunderlag för konstruktioner.
Utformning och materialval
Arbetet med frågor som rör val av material, cirkularitet och avfall sker utifrån varje affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet, samt syftar till att minska användningen av material som har en negativ påverkan på klimat, miljön och människors hälsa. Centralt i detta arbete är ett effektivt resursutnyttjande, inköp av material med lägsta möjliga miljöpåverkan och ökad återvinning. De material som har störst klimatpåverkan är betong, stål och asfalt, men även vid användning av andra material, såsom berg- och jordmaterial, är slutna materialflöden av stor betydelse. Vid materialval arbetar NCC utifrån försiktighetsprincipen och flera utvecklingsprojekt pågår.
Utveckling
Några områden där NCC arbetar:
- Betong. Läs mer i avsnittet Klimat och energi på sidan 102. NCC har en färdplan mot målet ett klimatneutralt betongbyggande. I Sverige finns ett internt krav på att använda klimatförbättrad betong i samtliga husbyggnadsprojekt.
- Stål. Inköp av armeringsstål med låg klimatpåverkan samt återanvändning och återbruk av tyngre byggnadsdelar, för att minska klimatpåverkan, inkluderar stålelement såsom spont.
- Asfalt. Så stor andel återvunnen asfalt som regelverk och myndigheter tillåter. Under 2023 bestod den totala mängden producerad asfalt av 29 (26) procent återvunnen asfalt. Inblandning av återvunnen asfalt innebär att utsläppen av växthusgaser är cirka 16 800 ton CO2e lägre per år, i jämförelse med om asfalten hade producerats med konventionell teknik utan inblandning av återvunnen asfalt.
- Berg- och jordmaterial. Affärsområdet NCC Industry arbetar med att främja återanvändning och återvinning av stenmaterial, jordmassor, grus, betong, asfalt och trädgårdsavfall, och både köper och tar emot material från NCC:s andra affärsområden, samt från externa kunder. Industry strävar efter att öka volymen mottaget material för återanvändning och återvinning samt att öka volymen sålt återvunnet material.
Återvinning och återbruk
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leverantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen, och återvinna eller återanvända material. Samverkan kring cirkularitet sker också mellan fastighetsutveckling och entreprenadverksamheten utifrån projektens specifika förutsättningar.
Spårbarhet
NCC:s ambition är att endast använda material och produkter som är miljö- och hälsomässigt sunda. På sikt är målet att allt ingående material i byggnader ska kunna återanvändas när byggnadens livslängd har uppnåtts.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Material och cirkularitet
Ett viktigt led i övergången till mer återvinningsbara produkter och material är att ställa krav på leverantörer och att arbeta med spårbarhet genom hela värdekedjan. NCC:s arbete med digitalisering stödjer koncernens hållbarhetsambitioner. Digitala modeller och verktyg är en förutsättning för arbetet med exempelvis att minimera spill i produktionen, göra rätt materialval med hänsyn till påverkan genom hela livscykeln, hantera innehåll av kemikalier och öka recirkulering av byggmaterial vid renovering och rivning.
Väsentliga frågor
- Utformning och materialval
- Återvinning och återbruk
- Avfall
Mål
- Ett klimatneutralt betongbyggande.
- Så stor andel återvunnen asfalt som regelverk och myndigheter tillåter.
- Öka cirkulär materialanvändning.
- Minska byggspillet och öka återföring i produktion.
Material och cirkularitet
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt NCC 2023 100
Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Material och cirkularitet
Cirkulär masshantering
Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord- och bergmaterial än nödvändigt, och NCC strävar efter att öka återanvändningen av massor som tidigare deponerades. Återanvändning sker antingen inom det specifika projektet eller i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnadsmassor, och där massorna har de tekniska och miljömässiga kvaliteter som krävs. Bland annat görs en systematisk provtagning och kemisk analys av berget för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material.
Avfall
NCC samarbetar med olika aktörer i värdekedjan för att ställa om till en cirkulär byggprocess, samt minimera den negativa påverkan på människor och miljö som uppkomsten av avfall ger upphov till. Det sker ett aktivt arbete inom området avfall i alla affärsområden. Det handlar bland annat om att använda mer återbrukat material, säkerställa giftfria material, ett standardiserat byggande med måttbeställda och förprefabricerade produkter för att minska spill samt att projektera byggnaderna så att materialet går att återanvända och återvinna.
På byggarbetsplatserna arbetar NCC med att minska materialanvändningen och förebygga uppkomsten av avfall. NCC har höga krav på avfallssortering i verksamheten och har lösningar för att återinföra byggspill och material inom verksamheten. Väsentliga aktiviteter handlar om att säkerställa att överblivet inköpt material kan återbrukas, skydda väderkänsligt material, minimera förpackningar genom smarta transportlösningar och att ha en väl utbyggd sortering. När det gäller kemikalier upprättas en kemikalieförteckning för att säkerställa en korrekt avfallshantering av dessa. Till detta har NCC ett digitalt verktyg. Till de organisatoriska aspekterna hör att projekt har en avfallsansvarig, att det finns en plan för avfallshantering och att regelbundna möten hålls. Vidare utbildar och informerar NCC medarbetarna regelbundet.
NCC:s krav avser både egna medarbetare och alla underentreprenörer som arbetar på NCC:s byggarbetsplatser. De väsentliga materialkategorier inom husbyggnad som ger upphov till stora mängder avfall är gips, plast, betong, tegel, trä och metall. De vanligaste typerna av restprodukter som återgår till cirkulära flöden är lastpallar, golvspill, mattor, gips, tegel och plast. Genom ett ökat samarbete med leverantörer finns det stor potential att öka den cirkulära användningen av olika restprodukter som uppstår, exempelvis förpackningsmaterial.
Affärsmodeller och samarbeten i värdekedjan
NCC samarbetar med aktörer såsom leverantörer, transportföretag och avfallsentreprenörer för att öka cirkulära flöden och minimera mängden avfall, samt verka för en resurseffektiv hantering av det avfall som uppstår. Detta inkluderar utvecklingsarbete och att initiera olika pilotprojekt. NCC deltar även i forskningsprojekt inom området.
Mål och plan framåt
Att arbeta för en ökad cirkularitet, såsom genom material- och konstruktionsval, har stor betydelse för att koncernen ska lyckas nå målet om klimatneutralitet. När det gäller husbyggnad är målet att 2045 ha cirkulära materialflöden i alla projekt.
NCC redovisar avfallsmängder i byggproduktion (NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure)
Återvunnen asfalt (RAP), %
Som ett resultat av den ökade mängden återvunnen asfalt var klimatpåverkan från NCC:s totala asfaltproduktion 2023 cirka 8 900 ton CO2e lägre jämfört med 2015.
| 2023 | 2021 | 2019 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|
| Återvunnen asfalt (RAP), % | 0 | 5 | 10 | 15 |
Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod 2023
| Restprodukt och avfallskategori | Total vikt, ton 2023 | % 2023 | Total vikt, ton 2022 | % 2022 | Total vikt, ton 2021 | % 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Icke farligt avfall | ||||||
| Sortering | 6 438 | 12 | 6 204 | 12 | 5 961 | 11 |
| Energiåtervinning | 5 396 | 10 | 5 592 | 11 | 7 617 | 14 |
| Återanvändning/materialåtervinning | 40 687 | 74 | 38 690 | 73 | 37 036 | 69 |
| Glas | ||||||
| Plast | 1 671 | 1 325 | 1 069 | |||
| Trä | 14 367 | 13 | 13 736 | 14 | 14 149 | |
| Gips | 4 176 | 3 | 3 453 | 3 825 | ||
| Metall | 6 730 | 9 644 | 11 | 6 664 | ||
| Betong, tegel, kakel/klinkers | 10 416 | 9 096 | 1 546 | |||
| Övrigt återanvändning/återvinning | 3 267 | 1 435 | 4 783 | |||
| Deponi | 1 777 | 3 | 1 896 | 4 | 2 445 | 5 |
| Farligt avfall | ||||||
| Specialbehandling | 450 | 1 | 702 | 1 | 608 | 1 |
| Total mängd | 54 749 | 53 085 | 53 667 |
Andelen återanvänt/återvunnet material för 2023 ökade med en procentenheter från året innan. Kontinuerliga ansträngningar görs för att öka denna andel ytterligare. Siffrorna inkluderar typiskt byggavfall ovan jord. Jord, sten och fyllnadsmaterial, som är beroende av projektens geografi, hanteras separat och ingår inte i siffrorna ovan. Betong, tegel och kakel/klinker återvinns till viss del och redovisas för delar av verksamheten. Denna fraktion fluktuerar beroende på antalet renoverings-/rivningsprojekt. Ökningen av mängden farligt avfall beror delvis på flera projekt där gammalt impregnerat trä (kreosot och tungmetaller) avlägsnas från byggarbetsplatser.
NCC 2023 101
Introduktion Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt
Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Klimat och energi
GRI 302 Energi
GRI 305 Utsläpp
Mål
NCC:s mål är att nå klimatneutralitet 2045. Arbete med att ta fram en koncerngemensam aggregerad klimathandlingsplan pågår. I dagsläget finns delplaner och delmål.
Mål till 2030: 60 procent minskning i CO2e-utsläpp (Scope 1 and 2, basår 2015), mäts i ton CO2e per SEK M försäljning.
Mål till 2030: 50 procent minskning i CO2e-utsläpp (Scope 3, basår 2015), från betong, asfalt, stål och transporter, mäts i kg CO2e per inköpt volym.
Styrning
Samtliga affärsområden har nedbrutna mål utifrån koncernens mål för klimat och energi. För att nå dessa finns åtgärder och handlingsplaner inom varje affärsområde. Målen följs upp regelbundet såväl inom varje affärsområde som på koncernnivå.
Minskat klimatavtryck
NCC arbetar fokuserat och målmedvetet för att eliminera koldioxidutsläpp från hela värdekedjan, vilket krävs för att nå klimatneutralitet. NCC:s klimatpåverkan kommer framför allt från det material som används i byggprocessen och från bränsle i byggprocessens olika delar. NCC arbetar fokuserat med att minska klimatavtrycket. Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt är av största vikt.
Under 2023 uppgick utsläppsintensiteten i scope 1 och 2 till 2,3 ton CO2e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 56 procent jämfört med 2015. För scope 3 kartlade NCC klimatutsläppen inom de områden där klimatpåverkan beräknas vara är störst. Inom kategorin köpta varor och tjänster bedöms betong, asfalt, stål och maskintjänster vara störst. Flera nya kategorier har under 2023 adderats till scope 3 vilket framgår av redovisningsprinciperna.
Betong
I syfte att nå målet om att halvera utsläppen från betong och bli klimatneutralt 2045 har NCC tagit fram en koncerngemensam färdplan för betongbyggande. Läs mer om arbetet på sidan 11.
Asfalt
Asfaltdivisionens totala koldioxidutsläpp, från både asfalttillverkning och utläggning, står för 53 (47) procent av koncernens totala utsläpp (scope 1 och 2). Viktiga åtgärder för att minska klimatpåverkan är:
* Fortsatt konvertering av asfaltverk till att kunna drivas med biobränsle. Idag är samtliga asfaltverk i Sverige och två asfaltverk i Norge konverterade till biobränsle.
* Ersätta fossilt bitumen med biobaserade bindemedel i asfalten.
* Utveckla asfaltprodukter med lägre klimatpåverkan och öka andelen återvunnen asfalt i produktionen. NCC har en utvecklad metod för att framställa asfalt som har lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionellt tillverkad asfalt. Metoden omfattar inblandning av återvunnen asfalt, minskad tillverkningstemperatur och användning av biobränsle.
* NCC arbetar också med att minska antalet starter och stopp av asfaltverken, för att reducera energianvändningen.
* Minska fukt i stenmaterial som blandas in i asfalten och hålla detta torrt, för att reducera energiåtgången vid asfalttillverkning.
Stål
Idag mäts endast armeringsstål men arbete med att fånga mer data pågår. För att nå en halvering av klimatpåverkan från armeringsstål är medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåverkan avgörande. EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och NCC:s kunders krav. Genom att använda återvunnet stål kan energianvändningen minskas med upp till 75 procent jämfört med produktion av stål från malm. För att armeringsstål ska bli fossilfritt, behövs även nya tekniker för framställning av stål.
Transporter
Under året har ett arbete pågått för att samla in bra data från leverantörer av transporter och maskintjänster. Fokus har legat på Sverige och transporter som NCC själva köpt. Fortsatt kommer arbete pågå för att täcka in fler länder, affärsområden och transporter av material som NCC inte själva direkt köper men som ingår i uppströms transporter.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Klimat och energi
Elektrifiering
Inom hela koncernen pågår ett fortsatt arbete med att elektrifiera arbetsmaskiner och verktyg såväl som hela produktionsarbetsplatser, i syfte att minska klimatavtrycket. Viktiga åtgärder för ökad elektrifiering är:
- Elektrifiering av mobila stenkrossar vilket ger omfattande energieffektivisering och därmed minskade klimatutsläpp. Fasta krossar i Sverige och Norge är redan elektrifierade.
- Projekt som drivs med utsläppsfria maskiner och elektrifierade transporter i samtliga länder. Det finns byggarbetsplatser som drivs fossilfritt. I Norge är det bland annat Stovner Bad och projektet Brenneriveien.
- Dotterbolaget Hercules har två batteridrivna pålkranar.
- Fortsatta tester och implementering av elektriska maskiner för beläggningsarbeten.
Energi
NCC har som målsättning att enbart köpa fossilfri el och främst förnybar. 2023 uppgick andelen förnybar el till 95 (95) procent av den totala elanvändningen. Koldioxidutsläpp relaterade till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla har successivt minskat sedan 2015. Viktiga initiativ på energiområdet är:
- Fortsatta energieffektiviseringar i verksamheten.
- Energieffektivisering inom fastighetsutvecklingsverksamheten. Kraven är minst 25 procent bättre energiprestanda jämfört med regelverk samt lokal energiproduktion i alla projekt.
- Ökad inblandning av förnybart bränsle i arbetsmaskiner samt elektrifiering, se ovan.
Klimatanpassning
En del av NCC:s erbjudande är att dels genomföra projekt vars direkta syfte är att uppnå bättre klimatanpassning. Det handlar bland annat om att bygga för att hantera dagvatten och skyfall i städer, att skydda strandlinjer och hamnar och att anlägga bostadsområden för att hantera stora mängder regn. NCC erbjuder också kunderna expertis kring hur projekt kan utformas för att vara anpassade till ett förändrat klimat.
Redovisningsprinciper klimat
För beräkning av utsläpp har omräkning från förbrukning till utsläpp skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Marknadsbaserad beräkningsmetodik används för att beräkna växthusgasutsläppen från el och uppvärmning. Platsbaserad beräkningsmetod redovisas också men ligger inte till grund för beräkningar kring klimatmålet. NCC använder inte klimatkompensation.
Information om inköpta volymer av bränslen, el, uppvärmningsenergi, färsk betong, armeringsstål samt asfalt samlas in från NCC:s leverantörer. Ett egenutvecklat digitalt verktyg har använts för sammanställning av statistiken som ligger till grund för redovisade klimatdata. I de fall NCC inte använder leverantörsspecifika emissionsfaktorer används emissionsfaktorer från DEFRA (2023) eller Naturvårdsverket (2023) beroende på applicerbarhet.
Under 2023 har arbetet med att efterfråga specifika data från leverantörer i Norden fortsatt intensifierats, för att erhålla en heltäckande bild av NCC:s klimatavtryck men också för att få en större täckning av scope genom fler kategorier och mer data. Förutsättningarna för vad som är möjligt att begära in beträffande historiska värden skiljer sig åt mellan länder och leverantörer.
Tillagda kategorier
Under 2023 har fler kategorier lagts till i scope 3 för att få större täckning. De kategorier som lagts till är:
- Köpta maskintjänster har lagts till i kategorin köpta varor och tjänster.
- Bränsle- och energirelaterade aktiviteter innefattar ”well to tank” utsläpp vid bränsleproduktion och transmissionsförluster från elektricitet och fjärrvärme. Detta baseras på den insamlade data i scope 1 och 2.
- Uppströms transporter och distribution; inkluderar köpta transporter inom Sverige.
- Avfall: Inkluderar allt det avfall som redovisas i avfallstabellen under material och cirkularitet på s 101.
- Tjänsteresor; inkluderar endast flyg.
- Användning av sålda produkter: inkluderar alla slutbesiktigade byggnader under 2023 från NCC Building Sweden och NCC Building Nordics Finland.
Redovisningsprinciper betong
För betong ingår data för färsk betong. Underliggande data på volymer, inklusive kopplade EPD-baserade emissionsfaktorer för specifika produkter, är inhämtat från respektive leverantör för den svenska marknaden. På övriga marknader kommer volymer från leverantörer, men i de fall produktspecifika emissionsfaktorer saknas har branschspecifika, alternativt officiella generiska, emissionsfaktorer för respektive hållfasthetsklass använts.
Utsläppsnivåer är direkt relaterade till tekniska krav för olika typer av byggnadsverk, och projektportföljen varierar över tid. Basåret 2015 är valt för att korrespondera med basår för energi, asfalt och stål. Det pågår ett arbete med att sätta basnivån så att denna avspeglar vår produktmix och variation mellan länder, samt är i enlighet med kommande branschbasnivå. Att använda material mer effektivt och minska materialanvändningen genom till exempel konstruktionsoptimering och minskat spill är en viktig del av arbetet för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Därför kommer basnivån för betong att kompletteras med ett nyckeltal så att effekten av minskade volymer betong inkluderas.
Redovisningsprinciper asfalt
För asfalt beräknas klimatpåverkan enligt standard för miljövarudeklarationer (EPD). För 2023 redovisas data på internt köpt asfalt som svarar för majoriteten av den totala volymen köpt asfalt. Detta medför dock dubbelräkning av en del av asfaltsdivisionens scope 1 och 2. Arbete pågår för att undvika detta samt kunna redovisa kvalitetssäkrad data för den totala volymen inköpt asfalt.
Redovisningsprinciper stål
För stål baseras NCC:s basnivå för armering på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer samt armeringstillverkare i Europa och deras EPD:er. Nivåerna för CO2e för stål varierar mycket beroende på mängden skrot i tillverkningen och energieffektiviteten hos tillverkare. Basnivån för armeringsstål har satts till 1 000 kg CO2e /ton och basåret till 2015. Klimatbelastningen åskådliggörs med början 2017, då tidigare data inte finns tillgänglig.
Färskbetong (kg CO2e/m³)
Asfalt (kg CO2e/ton)
Armeringsstål (kg CO2e/ton)
| År | Färskbetong (kg CO2e/m³) | Asfalt (kg CO2e/ton) | Armeringsstål (kg CO2e/ton) |
|---|---|---|---|
| 2015 | |||
| 2017 | |||
| 2019 | |||
| 2021 | |||
| 2023 |
Utfall 2023: –22 procent från 2015
Grafen ovan visar utsläpp från färskbetong i medelvärde i CO2e/m³. Arbetet med att samla in data är under uppbyggnad. Dataunderlag i redovisningen är data från Sverige 2017–2023, Danmark och Finland 2020–2022 samt Norge 2017, 2021–2023. Basnivån för betong baseras på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer, tillverkare samt olika forskningsinitiativ.
Utfall 2023: –25 procent från 2015
Grafen ovan visar volymen internt köpt asfalt vilket motsvarar majoriteten av totala volymen. Den internt köpta asfalten har en lägre klimatpåverkan per ton än branschgenomsnittet.
Utfall 2023: –45 procent från 2015
Grafen ovan visar data för armeringsstål 2017–2019 för Sverige och Norge. För 2020–2023 inkluderas även data för Danmark. Basnivå för armering baseras på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer samt armeringstillverkare i Europa och deras EPD:er, För mer information se redovisningsprinciper ovan.
Färskbetong (kg CO2e/m³)
0
100
200
300
2023
2021
2019
2017
2015
Asfalt (kg CO2e/ton)
0
10
20
30
2023
2021
2019
2017
2015
Armeringsstål (kg CO2e/ton)
0
200
400
600
800
2023
2021
2019
2017
2015
Finland är exkluderad i redovisningen, då det saknas mängder för Finland. Data med siffror omräknade från inköpsvolymer ingår inte, till följd av bristande tillförlitlighet. NCC köper även andra typer av stål exempelvis konstruktionsstål som används i stommar. Arbete pågår för att kunna redovisa klimatpåverkan även från dessa ståltyper.
Redovisningsprinciper transporter
Data har kunnat samlas in från 24 procent av relevanta transport och maskintjänster i Sverige. De leverantörer som kontaktats är endast sådana där NCC själva köper transporten eller maskintjänsten. Datat från leverantörerna grundar sig på beräkningar som har gjorts i ett klimatberäkningsverktyg som är utvecklat av Sveriges åkerier (SÅ Klimatkalk). I detta verktyg skriver leverantören in vilket bränsle och vilken fordonstyp som använts, verktyget applicerar korrekt emissionsfaktor baserat på detta.
För att få heltäckande alla transport och maskintjänster som NCC köpt i Sverige har ett nyckeltal beräknats utifrån det insamlade datat. Denna har sedan applicerats på resterande leverantörer inom denna kategori. Data från Finland, Danmark och Norge har inte kunnat hämtas och är därför exkluderat i dessa siffror. Arbete pågår för att även inkludera dessa länder samt andra transporter som sker mellan leverantörer och våra siter som NCC själva inte köper och maskiner som används av underleverantörer på våra siter.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Klimat och energi
Växthusgasutsläpp från NCCs verksamhet
Marknadsbaserad beräkningsmetod
| 2023 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp, 1) CO 2 e (tusen ton) | 515 | 90 | 135 | 151 | 161 | 189 | 202 | 217 | 232 | 271 |
| varav scope 1 2) | 126 | –42 | 131 | 148 | 155 | 182 | 192 | 190 | 188 | 217 |
| varav scope 2 3) | ||||||||||
| Marknadsbaserad metod | 4 | –92 | 4 | 4 | 6 | 7 | 10 | 26 | 44 | 54 |
| Platsbaserad metod | 11 | –55 | 8 | 10 | 11 | 12 | 11 | 11 | 9 | 24 |
| varav scope 3 4) 5) | 385 | – | 149 | 144 | 174 | 106 | 135 | 143 | – | – |
| Köpta varor och tjänster 6) | 156 | – | 149 | 144 | 174 | 106 | 135 | 143 | – | – |
| Bränsle-och energirelaterade aktiviteter | 49 | – | ||||||||
| Uppströms transporter och distribution 7) | 34 | – | ||||||||
| Avfall | 1 | – | ||||||||
| Tjänsteresor (flyg) | 4 | – | ||||||||
| Användning av sålda produkter 8) | 142 | – | ||||||||
| Nettomsättning, MSEK 9) | 56 932 | 9 | 54 198 | 53 414 | 52 994 | 57 294 | 56 376 | 53 452 | 51 984 | 52 155 |
| Utsläppsintensitet: ton CO 2 e/MSEK 10) | 2,3 | –56 | 2,5 | 2,8 | 3,0 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,5 | 5,2 |
| Utsläppsintensitet: ton CO 2 e/MWh 11) | 0,14 | –35 | 0,15 | 0,15 | 0,16 | 0,17 | 0,18 | 0,20 | 0,21 | 0,22 |
| Förbränning av biobränsle (biogen scope 1) (tusen ton) | 57 | – |
1) Totala växthusgasutsläpp för scope 1–3. För scope 2 används den marknadsbaserade metoden. Växthusgaserna N 2 O, CH4 och CO 2 inkluderas i beräkningarna. De totala växthusgasutsläppen är högre än tidigare år, detta beror på att fler kategorier i Scope 3 redvisas än tidigare år. Växthusgaserna för 2015–2021 har räknats om till följd av försäljningen av asfaltverksamheten i Finland, i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Standard.
2) Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet.
3) Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning.
4) Avser utsläpp från NCC:s värdekedja.
5) Alla växthusgaser är inkluderade i beräkningarna.
6) Inkluderar >80% av inköpt mängd färskbetong och armeringsstål samt internt köpt asfalt fr. o.m. 2017. Baseline för KPIer har satts baserat på branschgenomsnittliga siffror för 2015. Här ingår också alla köpta maskintjänster i Sverige.
7) Uppströms transporter inkluderar köpta transporter i Sverige.
8) Inkluderar endast affärsområde NCC Building Sweden och Finland för NCC Building Nordics, arbete pågår för att täcka in fler affärsområden.
9) Nettoomsättningen för 2016–2021 har räknats om till följd av försäljningen av asfaltverksamheten i Finland, i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Standard.
10) Endast scope 1 och scope 2 (marknadsbaserad metod) används i nyckeltalet.
11) Endast scope 1 och scope 2 (marknadsbaserad metod) används i nyckeltalet.
Bränsleanvändning inom organisationen
| MWh | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 174 118 | 118 089 | 108 178 | 178 893 | 192 683 | 164 725 | 137 273 | |
| Fossila bränslen | 566 017 | –37 | 557 266 | 751 746 | 746 055 | 845 982 | 889 365 | 951 544 |
| Bränslen totalt | 740 135 | –25 | 736 095 | 944 402 | 910 780 | 983 255 | 1 001 244 | 1 065 750 |
1) Ökningen av fossila bränslen från föregående år beror till stor del på tillgång och priset på biobränslen som varierar över året
Fjärrvärme/fjärrkyla inom organisationen
| MWh | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 818 | 96 | 75 598 | 624 | 22 | |||
| Fjärrvärme | 26 343 | –48 | 24 162 | 23 931 | 29 560 | 42 508 | 29 156 | 29 207 |
| Fjärrkyla/Fjärrvärme, totalt | 27 161 | –47 | 24 162 | 23 931 | 29 635 | 43 106 | 29 780 | 29 229 |
Elanvändning inom organisationen
| MWh | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från förnybara källor 1) | 162 052 | 58 | 147 347 | 156 888 | 159 561 | 157 204 | 152 259 | 118 754 |
| Övrig elektricitet | 8 030 | –94 | 8 112 | 9 001 | 12 037 | 13 535 | 18 559 | 55 259 |
| Elektricitet, totalt | 170 082 | –27 | 155 262 | 165 889 | 171 598 | 170 739 | 170 818 | 174 013 |
1) Vattenkraft och vindkraft.
Total energianvändning inom organisationen
| MWh | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Energianvändning totalt | 937 378 | –26 | 915 583 | 1 000 689 | 1 006 781 | 1 095 793 | 1 092 121 | 1 084 768 |
1) Total energianvändning är en summa av redovisad energianvändning för el, fjärrvärme, fjärrkyla och bränsle.
Fokusområde: Hälsa och säkerhet
GRI 403 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
NCC ska ha en hälsosam och säker arbetsmiljö genom att eliminera faror, minska risker och höja medvetenheten om hälsa och säkerhet. NCC har tagit fram en strategisk inriktning för hälsa och säkerhet för att reducera olyckor generellt samt eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång. Målet är att förhindra allvarliga incidenter genom att fokusera på aktiviteter främst kring de tre högriskområdena: tunga kranlyft, arbete på höjd och arbete nära och kring tunga maskiner. Aktiviteterna baseras på grundorsaker kring planering, säkert beteende samt tekniska säkerhetsbarriärer. Varje affärsområde har analyserat och formulerat datainformerade aktiviteter för verksamheten i varje affärsområde. Handlingsplaner för dessa områden har tagits fram och är under implementering.
Mål
NCC ska ha en säker och hälsosam arbetsmiljö. NCC:s långsiktiga mål är att minska det totala antalet olyckor samt helt eliminera olyckor med allvarlig och dödlig utgång. NCC:s mål är att ha en olycksfallsfrekvens för LTIF4 (arbetsrelaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdags frånvaro per miljon arbetade timmar) på 2,0 år 2026 med delmål på vägen dit. Målet för 2023 var att ha en olycksfallsfrekvens för LTIF4 på 2,75 mätt för NCC:s egna anställda. Under 2023 var denna olycksfallsfrekvens 4,0 vilket innebär att målet inte nåddes. Det bedrivs löpande arbete i affärsområdena för att identifiera orsaker och förhindra olyckor. Med ett särskilt fokus på enheter som har haft en ökning av olycksfallsfrekvensen. Målet för 2024 är en LTIF4 nivå på 2,5. Det övergripande målet är att eliminera allvarliga incidenter med potential för allvarliga skador eller dödlig utgång. Uppföljning av aktiviteter omfattar alla anställda och alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Det är positivt att allvarliga incidenter med faktiska eller potentiella allvarliga konsekvenser visar en nedåtgående trend.
Styrning
För att stödja en effektiv styrning arbetar NCC i enlighet med ISO 45001. Följande enheter är idag certifierade för ISO 45001: Hela affärsområde NCC Infrastructure och affärsområde NCC Industry, samt NCC Building Denmark, NCC Building Finland och NCC Building Norge. Affärsområde NCC Building Sweden avser att bli certifierade under 2024. NCC:s policy samt direktiv för hälsa och säkerhet är koncernövergripande och gäller för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. NCC:s policy samt direktiv för hälsa och säkerhet är integrerade i koncernens och affärsområdenas ledningssystem. Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC:s anställda, inhyrd personal, leverantörer och underentreprenörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller ledningssystemet. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifierade enligt ISO 45001 granskas även externt. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) vilken är införd i nationella lagar och förordningar, samt övriga nationella regleringar.
Riskarbete
Riskhantering och förebyggande arbete är inbyggt i NCC:s arbetssätt. Exempelvis måste en riskbedömning göras på hela produktionsarbetsplatsen före produktion startar. Riskbedömningen måste också omfatta en säkerhetsgenomgång för varje riskfyllt arbetsmoment. Grundläggande för hälso- och säkerhetsarbetet är att analysera och identifiera risker enligt faktabaserad data, och på så sätt kunna bygga bort moment eller situationer som skapar risk för olyckor. NCC arbetar för att alla medarbetare och anställda hos underentreprenörer ska ha god riskmedvetenhet. På produktionsarbetsplatser ska olika arbetsuppgifter vara grundade i en säkerhetsgenomgång. Vidare finns NCC:s koncept Time Out, som ger alla medarbetare mandat att avbryta arbetet om en ny, oväntad riskfylld eller ohälsosam situation skulle uppstå, för att säkra situationen och återuppta arbetet på ett säkert sätt. En daglig säkerhetsgenomgång genomförs för att göra medarbetarna medvetna om eventuella risker med dagens arbetsuppgifter, samt säkerställa att riskerna är hanterade innan arbetet påbörjas.
Hälso- och säkerhetsrapportering
Alla olyckor, tillbud, observationer och incidenter ska rapporteras i NCC:s gemensamma rapporteringsverktyg Synergi. Det kan göras via dator eller en applikation i telefonen. Systemet kan användas av alla som vistas på någon av NCC:s arbetsplatser. En rapporterad olycka skickas i systemet till ansvarig chef som har i uppdrag att följa upp och arbeta fram säkerhetsförbättringar. I systemet finns också möjlighet att rapportera positiva såväl som negativa säkerhetsobservationer. Denna rapportering främjar medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet, ger organisationen möjlighet att fånga upp potentiella risker i ett tidigt skede och lyfta fram föredömen. Data i incidentrapporteringssystemet används också för att på ett övergripande plan bedöma risker och arbeta fram gemensamma lösningar.
Företagshälsovård
Sett till hela organisationen är organisatorisk och psykosocial hälsa en risk som ska beaktas. Ett kontinuerligt arbete pågår för att kartlägga och förebygga psykisk ohälsa i samtliga NCC:s verksamheter. Ett fokuserat arbete bedrivs bland annat med att hantera och förebygga missbruk av alkohol och droger.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Hälsa och säkerhet
NCC har två fokusområden inom social hållbarhet: Hälsa och säkerhet samt Medarbetare och team.
Företagshälsovård
Företagshälsovård tillhandahålls av NCC genom externa vårdgivare i enlighet med varje lands socialförsäkringssystem. Alla personuppgifter hanteras enligt GDPR. Företagshälsovården tillhandahålls under arbetstid för medarbetare. I Sverige finns exempelvis tjänsten ”Frisklänken” som del av företagshälsovården. Tjänsten ger medarbetarna tillgång till professionell hälsorådgivning. Den ger också NCC stöd för hantering av medarbetarnas hälsa bland annat då vårdgivaren med uppgifter från Frisklinjen kan uppmärksamma upprepad kortvarig frånvaro och arbetsrelaterad ohälsa. NCC:s underleverantörer hanterar sina anställdas hälso- och sjukvårdsfrågor enligt sina respektive fackliga avtal.
Arbetsmiljösamarbeten
NCC har ett väl inarbetat samarbete med fackliga organisationer, inklusive skyddsombud. NCC:s partsammansatta forum består av företrädare från alla fackföreningar, och omfattar alla arbetstagare. NCC deltar i flera externa forum och branschgemensamma initiativ som verkar för ökad säkerhet och för att skapa en positiv effekt på arbetsmiljön inom byggbranschen. Erfarenhetsutbyten sker exempelvis i det europeiska nätverket ENCORD, Håll Nollan i Sverige och i det danska samarbetet Företagspanel på Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö (rådgivande nämnd för forskningsinstitution).
Utbildning och engagemang
Avgörande för ett systematiskt säkerhetsarbete är att samla in data och dela kunskap, och att personer som ska utföra arbetet får rätt utbildning. Det är därför obligatoriskt för alla medarbetare och anställda hos underentreprenörer att genomgå säkerhetsutbildning innan arbete påbörjas på en produktionsarbetsplats. Utöver den grundläggande utbildningen finns också arbetsplatsspecifika och uppdragsspecifika utbildningar som ska genomföras. I arbetsmiljöorganisationen säkras hög kompetens genom formell utbildning och lång erfarenhet. NCC har också utvecklat ett digitalt stöd, Site Introduction. Det digitala stödet ska i sin tur synkroniseras med passerkorten på byggarbetsplatsen för att säkerställa att rätt kompetens finns hos de personer som vistas där. Det är framgångsrikt infört i Sverige och håller på att rullas ut i övriga nordiska länder. För att skapa ytterligare engagemang och höja säkerhetsmedvetandet samt stärka den gemensamma säkerhetskulturen genomförs årligen en temadag, Awareness Day. Detta är en dag då hela organisationen stannar upp för att gemensamt reflektera och fokusera på hälso- och säkerhetsfrågor. NCC har även en hälso- och säkerhetsvecka då alla medarbetare, inklusive anställda hos underentreprenörer, genomför olika kunskapshöjande hälso- och säkerhetsaktiviteter.
Redovisningsprinciper
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhetsåret och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem och avser bolagen som ingår i de gemensamma systemen.
Statistik för olyckor
LTIF4 avser antalet olyckor med frånvaro mer än fyra dagar per miljon arbetade timmar för NCC:s egna anställda. LTIF1 avser antalet olyckor med 1 dags frånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar för NCC:s egna anställda. I detta ingår samtliga anställda i NCC:s helägda dotterbolag, förutom två mindre norska dotterbolag med sammanlagt 100 anställda, som istället rapporteras som externa anställda. Dessa två bolag hade under 2023 två olyckor med frånvaro mer än fyra dagar.
Olycksfallsfrekvens – LTIF4
NCC har ett koncernövergripande mål inom hälsa och säkerhet för antal arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar (Lost Time Injury Frequency, LTIF4). Under 2023 var olycksfallsfrekvensen 4,0, vilket är lägre än 2022. Målet för 2026 är 2.0.
| Olycksfallsfrekvens för olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 4,2 | 4,4 | 3,8 |
| Norge | 2,2 | 1,3 | 2,3 |
| Danmark | 4,7 | 5,4 | 4,3 |
| Finland | 2,4 | 3,3 | 4,3 |
| NCC Group | 4,0 | 4,1 | 3,7 |
| Olyckor/skador med mer än fyra dagars frånvaro | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 52 | 56 | 48 |
| Norge | 6 | 4 | 7 |
| Danmark | 16 | 18 | 14 |
| Finland | 4 | 6 | 9 |
| NCC Group | 78 | 84 | 78 |
LTIF 4: Arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.
Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer
| Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer per miljon arbetade timmar | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 7,9 | 7,4 | 7,5 |
| Norge | 3,3 | 3,9 | 3,7 |
| Danmark | 11,4 | 14,4 | 8,6 |
| Finland | 6,5 | 6,6 | 6,6 |
| Totalt NCC:s anställda | 8,1 | 7,6 | 6,9 |
| Underentreprenörer | 11,5 | 10,8 | 8,2 |
| Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 98 | 94 | 95 |
| Norge | 9 | 5 | 11 |
| Danmark | 39 | 48 | 28 |
| Finland | 11 | 12 | 14 |
| Totalt NCC:s anställda | 157 | 159 | 148 |
| Underentreprenörer | 231 | 221 | 153 |
Olyckor utan frånvaro
| Olyckor utan frånvaro | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 354 | 305 | 288 |
| Norge | 39 | 62 | 53 |
| Danmark | 146 | 135 | 120 |
| Finland | 32 | 26 | 22 |
| Totalt NCC:s anställda | 571 | 528 | 483 |
| Underentreprenörer | 373 | 299 | 270 |
Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor
| Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 0,08 | 0,08 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0,22 |
| Norge | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0,22 | 0 |
| Danmark | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 |
| Finland | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 |
| Totalt NCC:s anställda | 0,05 | 0,05 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0,05 | 0,05 |
| Arbetsrelaterade dödsolyckor | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 1 | 1 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 1 |
| Norge | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 1 | 0 |
| Danmark | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 |
| Finland | 0 | 0 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 |
| Totalt NCC:s anställda | 1 | 1 | 0 |
| Underentreprenörer | 0 | 1 | 1 |
| Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador 2) | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 0,2 | 1,3 | 0,6 |
| Underentreprenörer | 0,3 | 1,6 | 1,1 |
| Norge | 0 | 0,8 | 0,3 |
| Underentreprenörer | 0 | 0,4 | 0 |
| Danmark | 0 | 2,1 | 0,3 |
| Underentreprenörer | 0,7 | 1,3 | 0 |
| Finland | 0,6 | 1,7 | 0,5 |
| Underentreprenörer | 2,2 | 1,7 | 1,7 |
| Totalt NCC:s anställda | 0,2 | 1,1 | 0,5 |
| Underentreprenörer | 0,6 | 0,6 | 0,7 |
| Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador 1) | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 3 | 12 | 7 |
| Underentreprenörer | 3 | 15 | 8 |
| Norge | 0 | 1 | 1 |
| Underentreprenörer | 0 | 1 | 0 |
| Danmark | 0 | 7 | 1 |
| Underentreprenörer | 3 | 5 | 0 |
| Finland | 1 | 3 | 1 |
| Underentreprenörer | 6 | 5 | 5 |
| Totalt NCC:s anställda | 4 | 23 | 10 |
| Underentreprenörer | 12 | 26 | 13 |
Underentreprenörer inkluderar även inhyrd personal. Data för NCC:s anställda är hämtad från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem. Totalt antal arbetade timmar för NCC:s anställda och underentreprenörer är 45 500 000 timmar. Arbetade timmar för NCC:s personal är baserat på verkliga timmar, arbetade timmar för extern personal är baserat på grov uppskattning.
1) Skada med bestående men eller över 30 dagars frånvaro.
Sjukfrånvaro
| Sjukfrånvaro % Alla typer av sjukdom och ohälsa | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 4,1 | 4,3 | 3,3 |
| Norge | 5,7 | 5,2 | 5,3 |
| Danmark | 4,6 | 4,7 | 4,0 |
| Finland | 3,2 | 3,6 | 2,7 |
| Totalt | 4,3 | 4,7 | 3,6 |
1) Från NCC:s tid- eller lönesystem.
Tillbud och observationer
| Tillbud och observationer 1) | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Sverige | |||
| NCC anställda | 6 376 | 2 913 | 11 648 |
| Underentreprenörer | 8 525 | 9 400 | |
| Norge | |||
| NCC anställda | 552 | 1 165 | 4 658 |
| Underentreprenörer | 6 550 | 4 439 | |
| Danmark | |||
| NCC anställda | 2 690 | 2 620 | 9 935 |
| Underentreprenörer | 3 847 | 5 813 | |
| Finland | |||
| NCC anställda | 225 | 722 | 11 342 |
| Underentreprenörer | 10 676 | 11 305 | |
| Totalt | |||
| NCC anställda 2) | 9 844 | 7 420 | 37 583 |
| Underentreprenörer 2) | 29 601 | 30 957 |
1) Från NCC:s system för arbetsmiljö.
2) Avser både NCC-anställda och underentreprenörer.
Fokusområde: Medarbetare och team
GRI 404 Utbildning
GRI 405 Mångfald och jämställdhet
GRI 406 Icke-diskriminering
NCC strävar efter att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team, samt arbetar för att ingen ska uteslutas på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. NCC:s värderingar Ärlighet, Respekt och Tillit vägleder medarbetarnas beteenden och val för att uppnå detta. Tillsammans med önskade beteenden, Star behaviors, och uppförandekoden är de grunden i NCC:s kultur. De uttrycker tydligt vilka beteenden NCC vill uppmuntra och gör det samtidigt klart vilka beteenden som inte är önskvärda. De ska skapa värde för kunder, ge synergier mellan olika delar av företaget, höja kompetensen och bygga kunskap.
Star behaviors är:
* Ha och visa passion för att prestera: Vi utmanar oss själva och varandra att hela tiden bli bättre samt överträffa våra mål och resultat.
* Bygg tillsammans: Vi arbetar aktivt för att säkerställa ett effektivt samarbete internt, inom och mellan enheter, och med våra kunder.
* Genomför och följ upp: Vi tar datainformerade beslut, kommunicerar dem tydligt och ser alltid till att det som beslutats blir genomfört.
* Agera med omtanke: Vi tar ansvar för våra handlingar och för hur vi använder egna och andras resurser. Vi hanterar risker och agerar med integritet för att säkerställa en säker, hållbar verksamhet av hög kvalitet.
Mångfald och inkludering
NCC har behov av de mest kompetenta, kunniga och erfarna människorna i branschen för att fortsätta växa och nå framgång. Det är därför viktigt att vara ett attraktivt val för samtliga målgrupper som har den kompetens som NCC efterfrågar. NCC driver ett flertal satsningar för att öka mångfalden i koncernen. I Sverige finns bland annat en mångfaldskommitté som arbetar med olika initiativ för att främja inkludering och mångfald, exempelvis vid chefers arbetsmiljöuppföljning och vid onboarding av nyanställda. Exempel på initiativ i Sverige är kunskapshöjande temadag på temat diskriminering och mobbning, deltagande i det externa mentor nätverket Pepp och NCC:s sedan länge etablerade kvinnliga nätverk Stella som firade 25 år under 2023. I Norge är NCC en aktiv partner i nätverket Diversitas, det ledande nätverket i branschen för att främja diversifiering och jämställdhet.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Medarbetare och team
NCC kräver att alla anställda och alla anställda hos underentreprenörer genomgår NCC:s introduktions- och säkerhetsutbildning innan de börjar arbeta på en produktionsarbetsplats. NCC har framför allt heltidsanställda, med en liten procentuell andel deltidsanställda. NCC har också sommaranställda eller praktikanter med förutbestämda arbetstider.
Medarbetarengagemang
NCC genomför regelbundet medarbetarundersökningar för att fånga upp medarbetarnas åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och trivsel. Undersökningarna inkluderar även frågor som rör NCC:s uppförandekod och Star behaviors. Flera frågor och resultat kan bland annat kopplas till individens upplevelse av mångfald och inkludering. Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för chefer för att involvera alla medarbetare i utvecklingen av ett team. NCC fortsätter att följa medarbetarengagemang. För 2023 är genomsnittet 8,0 av 10 vilket är över extern benchmark.
Individuella utvecklingsmöjligheter
Medarbetare som börjar på NCC får en onboardingplan som tillgodoser att individen har relevant utbildning för den aktuella befattningen. Därefter övergår planering av medarbetarens kompetensutveckling till en individuell utvecklingsplan, som utvärderas och uppdateras vid det årliga medarbetarsamtalet. Medarbetarsamtal och prestationsuppföljning är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det är en obligatorisk chefsuppgift att erbjuda alla medarbetare ett årligt medarbetarsamtal och att ha ett uppföljningssamtal under året. Prestationsuppföljningen omfattar flera delar där såväl individens arbetssituation som förutsättningarna för god prestation och den individuella utvecklingsplanen inkluderas. Planerade aktiviteter följs upp, uppdateras och kompletteras vid behov. NCC erbjuder kompetensutveckling inom områden såsom teknik, ledarskap, arbetsmiljö, projektledning och ekonomi. En del utbildningar är obligatoriska för vissa befattningar. Utbildningarna ska möta individens behov av att utvecklas i sitt nuvarande arbete såväl som att få personlig utveckling, samt säkerställa att NCC behåller sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. En stor och viktig del av lärandet på NCC äger rum via utbildning men det huvudsakliga lärandet sker när teorin omsätts i praktiken. NCC fokuserar därför på att erbjuda olika strukturerade sätt att ”lära i vardagen”, det kan vara allt från studiebesök, rotationer, deltagande i projekt utanför det egna affärsområdet, nätverkande och olika former av erfarenhetsutbyte med kollegor.
Satsning på ledarutveckling
Tillgång till rätt kompetens är av yttersta vikt för NCC:s fortsatta framgångar och tillväxt. Förmågan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är därför centralt. NCC erbjuder medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling anpassad till individens och företagets behov. NCC:s ledarskapsprogram omfattar olika faser i ledares utveckling för att säkerställa en framgångsrik successionsplanering. De olika utbildningsinsatserna består av traditionell undervisning, e-learning samt sammansatta utbildningsprogram och längre utbildningar. Till de interna utbildningarna hör bland annat:
- NCC Mega Project Management Program för mycket erfarna personer och som kan och vill ta steget till att leda riktigt stora och komplexa byggprojekt
- Senior Executive Program tillsammans med IMD Business School i Lausanne som riktar sig till divisions- och avdelningschefer.
- Strategic Leadership Program för framtida ledartalanger för chefer i olika delar av verksamheten
- Arbetsledarskolan där yrkesarbetare ges möjlighet att utbilda sig till arbetsledare
- Platschefsprogrammet där en arbetsledare eller motsvarande kan ta nästa steg i karriären och utbilda sig till platschef
2023 genomfördes den femte omgången av Mega Project Management Program. Det 24 dagar långa programmet omfattade bland annat akademiska delar med Copenhagen Business School, och Oxford Global Projects samt studiebesök inom NCC samt på externa megaprojekt i Hamburg. Tidigare deltagare i programmet träffades under året i Oxford med målet att stärka nätverket inom NCC och ta del av forskning från Oxford Global Projects.
Mål
Målen för fokusområdet är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team och att arbeta aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Arbetet med att ta fram nya mätbara mål har under 2023 lett fram till gemensamma riktvärden för koncernen, arbete med att sätta mål i respektive affärsområde pågår. Uppföljningen av målet sker delvis genom NCC:s medarbetarundersökning där medarbetares engagemang och upplevda trygghet kring att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbning följs upp. Dessutom följer NCC könsfördelningen i alla ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning. Målet är att ingen ledningsgrupp ska ha en fördelning där ett kön överskrider 70 procent av gruppens medlemmar. Av de 82 ledningsgrupper som omfattas av mätningen levde 49 procent upp till målet avseende fördelning av kön.
Styrning
Arbetet styrs av NCC:s uppförandekod samt direktiv för regelefterlevnad. NCC:s Star behaviors vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet. Utbildningar utvärderas löpande och följs upp genom bland annat enkäter och medarbetarundersökningar, intervjuer, prov och redovisningar.
Redovisningsprinciper
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhetsåret och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem och avser bolagen som ingår i de gemensamma systemen.
Medarbetare och team
NCC lyfter också fram förebilder och personer med olika bakgrund och erfarenhet i samband med rekrytering.
Icke-diskriminering
NCC accepterar ingen form av diskriminering och agerar kraftfullt när incidenter rapporteras. Ingen medarbetare ska diskrimineras avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsvariation, ålder, eller något annat. Skulle någon form av trakasserier, diskriminering eller kränkande särbehandling upptäckas har NCC en väl inarbetad process och handlingsplaner för att vidta lämpliga åtgärder. NCC:s frågefunktion Ask Me och visselblåsningsfunktion Tell Me finns tillgängliga för alla typer av ärenden, externa som interna, där händelser som upplevs bryta mot NCC:s uppförandekod kan rapporteras anonymt genom en visselblåsarfunktion. Tio ärenden med påståenden som omfattade diskriminering eller trakasseri rapporterades via Tell Me funktionen under 2023. NCC vidtar alltid åtgärder, såsom disciplinära åtgärder, när det är tillämpligt. NCC:s medarbetarundersökning omfattar också frågor kopplade till diskriminering. På frågan om anställda känner sig trygga med att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbing hade NCC ett genomsnittsvärde 2023 på 8,8 av 10, vilket är bättre än extern benchmark.
Kollektivavtal och medarbetare
NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren på samtliga marknader. Totalt omfattas 91 procent av NCC:s medarbetare av kollektivavtal och av yrkesmedarbetarna är det 100 procent som omfattas av kollektivavtal. I Sverige och Norge omfattas samtliga medarbetare av kollektivavtal. I Danmark och Finland tillämpas kollektivavtal, men i viss mån även lokala avtal. NCC har 11 500 medarbetare (per utgången av 2023, avser bolagen som ingår i koncernens gemensamma HR- och lönesystem). Medelantalet anställda under året var 12 200. Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer förekommer främst inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. NCC köper uppdrag och ingår kontrakt med underentreprenörer. Detta innebär att för individer som arbetar på NCC:s arbetsplatser och som är anställda av en underentreprenör ligger arbetsgivaransvaret på det inhyrda företaget. NCC arbetar för att ha en ansvarsfull leverantörskedja där verksamheten bedrivs i enlighet med sunda arbetsförhållanden och på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Arbetet baseras på gruppens uppförandekod för leverantörer, som alla leverantörer måste följa.
Väsentliga frågor
- Mångfald och inkludering
- Medarbetar engagemang
- Icke-diskriminering
- Lärande och utveckling
Mål
- Rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen
- Stödja utvecklingen av högpresterande team
- Arbeta aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar
| Kollektivavtal | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Antal med kollektivavtal | Procent med kollektivavtal | Antal med kollektivavtal | |
| Sverige | 7 113 | 100 | 7 762 |
| Norge | 1 376 | 100 | 1 435 |
| Danmark | 1 154 | 54 | 1 196 |
| Finland | 779 | 80 | 888 |
| Totalt NCC | 10 422 | 91 | 11 281 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av året och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem. Samtliga yrkesarbetare omfattas av kollektivavtal.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Etik och regelefterlevnad
Etik och regelefterlevnad
Styrningsrelaterade upplysningar
- GRI 205 Antikorruption
- GRI 206 Konkurrenshämmande beteende
- GRI 208 Leverantörsutvärdering – miljö
- GRI 414 Leverantörsutvärdering – socialt
Vårt åtagande
NCC åtar sig att agera i enlighet med högsta etiska standarder och med transparens, samt att vara en ansvarsfull partner genom hela värdekedjan. Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende ansvarsfull affärsverksamhet. NCC har undertecknat Förenta Nationernas (FN) Global Compact och stödjer de tio principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Därtill är NCC stödmedlem i Institutet Mot Mutor (IMM) och Transparency International Sweden. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy, ”Överenskommelse för att motverka mutor och korruption”, tagits fram. NCC arbetar kontinuerligt med att motverka korruption i leverantörskedjan.
Internt utgör NCC:s värderingar, Star Behaviors och uppförandekod de vägledande principerna för hur vi ska agera och uppträda, varje dag, internt och externt, mot kollegor, kunder och affärspartners. Uppförandekoden stöds av policyer, direktiv och rutiner som beskriver interna krav och regler mer i detalj. Koncernens direktiv för regelefterlevnad innehåller NCC:s policies om antikorruption och bekämpning av mutor, sund konkurrens, bekämpning av bedrägerier, intressekonflikter, dataintegritet, mångfald och mänskliga rättigheter. NCC har också en uppförandekod för leverantörer som beskriver vilka etiska principer och krav som affärspartners förväntas följa när de gör affärer med NCC.
Styrning och riskhantering
NCC:s program för regelefterlevnad är utformat för att säkerställa att det finns ett gemensamt åtagande på alla nivåer i företaget om ett ansvarsfullt ledarskap och hög etisk standard i affärsverksamheten. NCC:s program för regelefterlevnad fungerar som en metod och ett verktyg för att säkerställa att lämpliga rutiner finns på plats för att förhindra att NCC deltar i några korrupta eller konkurrensbegränsande aktiviteter. Programmet säkerställer att bolaget följer tillämpliga lagar, förordningar och relevanta etiska standarder, samt NCC:s uppförandekod och koncernens direktiv för efterlevnad inklusive policyerna om sund konkurrens, antikorruption och bekämpning av mutor.
NCC har ett gediget program för regelefterlevnad och ett Juridik & Risk team som stödjer NCC:s koncernfunktioner, affärsområden och verksamheter. Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret för att se till att programmet för regelefterlevnad är utformat på ett lämpligt sätt, och att genomförandet följs upp och rapporteras till Group Compliance Committee (GCC), verkställande direktör och styrelse. Styrelsen får minst en gång om året en skriftlig Compliance Report med information om utbildnings- och kommunikationsaktiviteter, analys av anmälningarna till Tell me-funktionen och uppdatering om väsentliga utredningar. För mer information om NCC:s styrningsmodell, se avsnittet Hållbarhetsstyrning.
Baserat på en riskanalys så har NCC identifierat följande riskområden att fokusera på i sitt program för regelefterlevnad: Bekämpning av korruption och mutor, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier, dataintegritet (GDPR), mångfald och mänskliga rättigheter. Likaså sker utbildning i programmet för regelefterlevnad utifrån ett riskbaserat synsätt i fråga om innehåll, målgrupp, frekvens och metod. NCC utvärderar programmet för regelefterlevnad genom att analysera statistik från Tell me-funktionen, regelbundna medarbetarundersökningar och resultat från internrevisioner. Genom att noga analysera resultat och följa upp rekommendationer så säkerställs en fortsatt förbättring.
Mekanismer för att söka råd och rapportera överträdelse
Alla medarbetare uppmuntras att anmäla eventuella misstänkta och observerade lagbrott och överträdelser av NCC:s uppförandekod via Tell me-funktionen. Tell me-funktionen inkluderar en extern visselblåsar-linje som möjliggör anonyma anmälningar via webbplatsen (för medarbetare och externa intressenter) eller telefon (för medarbetare) på NCC:s lokala språk och engelska. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s webbplats. Medarbetare kan be om råd via Ask me-funktionen, vilket inkluderar den närmsta chefen, HR, Juridik & Risk samt Compliance.
Väsentliga frågor
- Antikorruption
- Sund konkurrens
- Mänskliga rättigheter
- Leverantörs utvärdering
Mål
- NCC åtar sig att agera i enlighet med högsta etiska standarder och med transparens samt att vara en ansvarsfull partner genom hela värdekedjan.
- Samtliga av NCC:s affärspartners ska underteckna uppförandekoden.
Interna utredningar och uppföljningar
NCC åtar sig att ha en öppen och transparent kommunikation och alla medarbetare uppmuntras att anmäla eventuella misstänkta eller observerade överträdelser av lagen eller NCC:s uppförandekod. Under 2023 inkom 74 (74) anmälningar som utreddes av NCC Tell me-funktionen. NCC har en strikt policy mot repressalier och erbjuder utbildning och kommunikation kring den interna utredningsprocessen, lärdomar och skydd mot vedergällning.
Koncernens Head of Compliance leder den interna utredningsprocessen och ansvarar för att säkerställa att alla misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan bristande efterlevnad som anmäls via NCC:s Tell me-funktion blir lämpligt bedömda, utredda och åtgärdade. Group Compliance Committee ansvarar för övervakning av i Tell me-funktionen för att garantera att allvarliga överträdelser av NCC:s uppförandekod hanteras korrekt. Under 2023 mottog styrelsen en rapport för första halvåret och en rapport för helåret om Tell me, inklusive en analys av anmälningarna och en uppdatering om utredningar av allvarliga fall.
Kommunikation och utbildning
Utbildning och kommunikation är grundläggande delar i NCC:s program för regelefterlevnad. Alla NCC:s nyanställda får ta del av uppförandekoden och andra relevanta policyer under NCC:s introduktionsprocess. Under året har uppförandekoden och koncernens policy och direktiv spridits i organisationen genom olika kommunikationskanaler, bland annat artiklar på NCC:s intranät och på lednings- och teammöten.
Under 2023 tillhandahöll NCC tre koncernövergripande utbildningar:
- Affärsetik: En introduktion till NCC:s uppförandekod, program för regelefterlevnad samt utbildning i antikorruption, intressekonflikter och bekämpning av bedrägerier;
- GDPR; och
- konkurrensrätt.
Dessa tre utbildningar är obligatoriska för alla NCC:s tjänstemän och ska vara genomförda inom 30 kalenderdagar från det att personen började arbeta på NCC. Målgrupp och riskområden som täcks in av dessa koncernövergripande obligatoriska utbildningar definieras utifrån ett riskbaserat synsätt. Utbildningarna finns på engelska, norska, danska, svenska och finska. Compliancefunktionen följer upp de obligatoriska utbildningarna och rapporterar resultatet till Group Compliance Committee (GCC), koncernledningen och styrelsen. I slutet av 2023 var andelen av NCC:s tjänstemän som genomfört utbildningarna följande: 96 (94) procent för affärsetik, 96 (90) procent för GDPR och 94 (85) procent för konkurrensrätt.
Antikorruption och bekämpning av mutor
NCC:s uppförandekod och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om korruption och mutor. Programmet för regelefterlevnad vägleder organisationen via koncernpolicyer och direktiv samt utbildningar och kommunikation för att säkerställa att NCC har lämpliga rutiner på plats för att förhindra korruption i affärsverksamheten och ser till att bolaget följer tillämpliga lagar och förordningar. NCC bedriver verksamhet i en bransch där komplexa projekt och leverantörskedjor samt både privata och offentliga kunder leder till en ökad korruptionsrisk.
Anställningsformer
| Antal anställda | Tillsvidareanställning | Visstidsanställning |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Antal anställda | ||
| 1) | 2023 | 2022 |
| Män | Kvinnor | Män |
| Sverige | 7 113 | 7 762 |
| Norge | 1 376 | 1 435 |
| Danmark | 2 127 | 2 141 |
| Finland | 921 | 1 070 |
| Totalt NCC | 11 537 | 12 408 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda i bolagen som ingår i koncernens gemensamma HR- och lönesystem vid utgången av året. Viss säsongsvariation finns. I Not 4 sidan 57 återfinns medarbetardata avseende medeltal antal anställda.
Anställningsomfattning
| Heltid | Deltid | |
|---|---|---|
| Antal anställda 1) | ||
| Män | Kvinnor | |
| Sverige | 5 707 | 1 328 |
| Norge | 1 191 | 173 |
| Danmark | 1 796 | 252 |
| Finland | 707 | 198 |
| Totalt NCC | 9 401 | 1951 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av året och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem. Viss säsongsvariation finns.
Åldersfördelning
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Andel, % | ||
| <30 | 30–50 | |
| Styrelse | 29 | 71 |
| Koncernledning | 18 | 82 |
| Ledningsgrupper 1) | 1 | 53 |
| Chefer | 2 | 57 |
| Anställda | 15 | 49 |
| Tjänstemän | 8 | 56 |
| Yrkesarbetare | 19 | 43 |
1) Ledningsgrupper i mätningen inkluderar ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.
Könsfördelning
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Andel, % | ||
| Kvinnor | Män | |
| Styrelse | 43 | 57 |
| Koncernledning | 55 | 45 |
| Ledningsgrupper 1) | 35 | 65 |
| Chefer | 19 | 81 |
| Anställda | 18 | 82 |
| Tjänstemän | 29 | 71 |
| Yrkesarbetare | 3 | 97 |
1) Ledningsgrupper i mätningen inkluderar ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.# Hållbarhetsrapport
Fokusområde: Etik och regelefterlevnad
Risker för korruption kan uppstå i relation till NCC:s affärspartners, vilket inkluderar leverantörer, samt är också kopplat till beteenden hos anställda i relation till offentliga tjänstemän och andra kundrepresentanter. NCC genomför årligen riskbedömningar på koncernövergripande nivå där både koncernstab och NCC:s affärsområden värderar och rapporterar risker i verksamheten. Korruption har identifierats i vissa delar av verksamheten som en risk, dock ej en hög risk med tanke på att NCC:s verksamhet bedrivs i länder med låg korruptionsrisk enligt Transparency International Corruption Perception Index. Däremot finns en del av NCC:s leverantörer i länder med högre risk för korruption.
Upplysningar, bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder 2023:
A. Totalt antal och art av bekräftade korruptionsincidenter: 0
B. Totalt antal av bekräftade incidenter där anställda avskedades eller omfattades av några disciplinära åtgärder till följd av korruption: 0
C. Totalt antal av bekräftade incidenter där avtal med affärspartners avslutades eller inte förnyades till följd av överträdelser relaterade till korruption: 0
D. Offentliga rättsprocesser avseende korruption mot organisationen eller dess anställda under rapportperioden samt utfallet av sådana processer: 0
Konkurrensbegränsande beteende
NCC bedriver verksamhet i en bransch där det historiskt sett har förekommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens ett fokusområde hos NCC. NCC:s uppförandekod och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om konkurrensbegränsande agerande. Programmet för regelefterlevnad vägleder organisationen via koncernpolicyer och direktiv samt utbildningar och kommunikation för att säkerställa sund konkurrens och efterlevnad på området konkurrenslagstiftning.
Rättsliga fall gällande konkurrensbegränsande beteende, konkurrenslagstiftning och monopol- lagstiftning:
För rapportperioden 2023 pågick inga rättsliga åtgärder som omfattade bolaget.
Ansvarsfulla inköp
NCC arbetar för att ha en ansvarsfull leverantörskedja där verksamheten bedrivs enligt sunda arbetsvillkor och på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Till grund för arbetet ligger koncernens uppförandekod för leverantörer som alla leverantörer ska åta sig att följa. Uppförandekoden för leverantörer inkluderar riktlinjer för lagefterlevnad och ett etiskt agerande, samt riktlinjer för att motverka mutor och korruption, undvika intressekonflikter, respektera konkurrenslagstiftning, värna mänskliga rättigheter, främja mångfald och inkludering, ha säkra och hälsosamma arbetsplatser och minska miljöpåverkan.
På de flesta större ramavtalsleverantörer ställs också kravet att de ska vara certifierade enligt ledningssystemet ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande. NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom vilka vi köper allt från byggmaterial till resor och kontorsmaterial. Leverantörerna finns till största delen i Norden, men också i andra länder såsom Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina. Leverantörsbasen består av ramavtalsleverantörer, internationella leverantörer, nordiska projektinköpsleverantörer, samt interna leverantörer.
NCC arbetar för att minska det totala antalet leverantörer. En del i detta arbete är att öka andelen inköp som görs genom ramavtal. Syftet är att förbättra kontrollen, effektivisera inköpsarbetet, främja hållbarhetsfokuset i värdekedjan samt sänka NCC:s inköpskostnader. NCC har drygt 6 000 leverantörsavtal motsvarande cirka 80 procent av den totala inköpsvolymen år 2023. Den totala inköpsvolymen är indelad i olika kategorier, där de tio största produktionsrelaterade kategorierna är: Transporter/ Anläggningsentreprenader, Tekniska installationer, Byggmaterial/ VA-material/Verktyg och förnödenheter, Väg/Park/Järnväg, Hyresmaterial, Interiör, Bärande konstruktioner, Produktionsmaterial industri, Betong/Form/Armering samt Exteriör.
Under 2023 vidtog NCC ytterligare åtgärder för att stärka arbetet med att främja fokus på hållbarhet i värdekedjan, genom att arbeta med en riskbaserad process för att identifiera inte bara problem med mänskliga rättigheter utan också med miljö och affärsverksamhet i vår värdekedja. Processen gör att vi kan fokusera på det område där vi har den största risken, men också den största påverkan vilket ökar effekten från vårt arbete med att främja hållbarhet i värdekedjan. Detta innebär bl a att arbete som påbörjades med Human Rights Due Diligence (HRDD) under 2022 har fortsatt under 2023.
Ökat samarbete
NCC samarbetar med de större ramavtalsleverantörerna för att utveckla hållbara datadrivna lösningar, öka produktiviteten samt bedriva kontinuerlig kvalitetsutveckling. Vidare arbetar NCC tillsammans med leverantörerna för att minska koldioxidutsläppen, främja en ansvarsfull användning av naturresurser och för ökad cirkularitet. För information om hur NCC arbetar med hälsa och säkerhet med sina leverantörer, se Hälsa och säkerhet på sidorna 107-109. Under året har NCC fortsatt arbetet för ett mer strukturerat och enhetligt sätt utvärdera, utveckla och förbättra samarbetet med leverantörerna.
Granskning
Alla större ramavtalsleverantörer utvärderas initialt, innan ett samarbete påbörjas. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s uppförandekod för leverantörer, och att leverantörerna arbetar i enlighet med ISO 9001 och ISO 14001, genomför NCC granskningar av ramavtalsleverantörerna. NCC har en särskilt noggrann utvärderingsprocess gentemot leverantörer i geografiska riskområden för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter. Fyra ramavtalsleverantörer har tredjepartsgranskats under året. Inga av dessa var nya 2023. Samtliga utomnordiska materialleverantörer, med avtal som löpte under 2023, har utvärderats initialt innan ett samarbete påbörjades. För att utvärdera och utveckla utomnordiska leverantörer arbetar NCC också med kompletterande granskningar av hur dessa arbetar med socialt ansvar, kvalitet, miljö samt hälsa och säkerhet. Under året har NCC genomfört cirka 142 granskningar av utomnordiska leverantörer.
NCC är medlem i Amfori BSCI (The Business Social Compliance Initiative) och får därigenom tillgång till ytterligare verktyg för att utbilda leverantörerna. NCC:s egen granskning av leverantörer i riskländer (enligt Amfori BSCI:s definition) kompletteras med att dessa leverantörer integreras i Amfori BSCI:s processer, för utbildning och samarbete. NCC följer regelbundet upp granskningarna av såväl ramavtalsleverantörer som av utomnordiska leverantörer. Skulle avvikelser och bristande efterlevnad noteras under leverantörsgranskningen så ska detta justeras av leverantören enligt en åtgärdsplan. Om inte åtgärderna genomförs, kan samarbetet med leverantören komma att sägas upp.
| 2023 | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Antal rapporter genom visselblåsningsfunktionen | 74 | 74 | 88 |
Fokusområde: Data och expertkunskap
Certifierade konstruktioner och byggnader
NCC har ett övergripande fokusområde - Data och expertkunskap - som beskriver NCC:s förhållningssätt. NCC:s utgångspunkt är att genom data och expertkunskap bidra till rätt val och informerat beslutsfattande och att lägga fokus på utveckling av sätt att sammanställa, använda och dela data och kunskap.
Data och expertkunskap
Data och expertkunskap är ett centralt område i NCC:s strategiska inriktning. Det gäller även arbetet med NCC:s hållbarhetsramverk, där investeringar i digitalisering av processer och datainsamling ligger till grund för bättre beslutsfattande. Digitalisering är avgörande för att NCC ska kunna leverera den data kunderna efterfrågar samt kunna rapportera i enlighet med CSRD. Under 2023 har NCC bedrivit ett omfattande internt arbete för att digitalisera tillgången på såväl miljömässig som social hållbarhetsdata. NCC har också exempelvis implementerat digitala lösningar för att kontrollera avfallshantering och kemikalieanvändning.
Hållbarhetscertifierade konstruktioner och byggnader
Att byggnader byggs för att klara ambitiösa certifieringskrav har blivit en självklarhet i många byggprojekt, däremot är det inte självklart att byggnaden faktiskt certifieras. Preliminära certifieringar noteras inte i tabellen utan endast genomförda certifieringar som har skett under respektive år.
| Certifieringssystem | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Svanen | BREEAM | LEED | DGNB | MILJÖBYGGNAD | BREEAM Infrastructure (CEEQUAL) | RTS | ||||||||
| NCC | 3 | Pass – | Bronze– | Bronze– | Bronze– | Pass – | Star 1 | – | Good– | Silver– | Silver– | Silver– | 7 | Good– |
| Star 2 | – | Very good– | Gold 1 | Gold 2 | Gold 1 | Very good 1 | Star 3 | – | Excellent 3 | Platinum 2 | Platinum– | Excellent– | ||
| Outstanding 2 | Outstanding– | – | ||||||||||||
| Total | 4 | 3 | 3 | 5 | 5 | 5 | 0 | 3 | 3 | 4 | 1 | 2 | 9 | 9 |
Väsentliga frågor
- Certifierade konstruktioner och byggnader
Taxonomirapport
Redovisning enligt EU-taxonomin
NCC:s verksamhet innefattar bygg och anläggning, industri och fastighetsutveckling, vilket spänner över flera av taxonomins kategorier och drivs till stor del i projektform. För att utvärdera verksamheten har NCC etablerat en rapporteringsmetod som utgår ifrån NCC:s olika projekt och anläggningar. När ett projekt identifieras som en ekonomisk aktivitet som beskrivs i taxonomin klassificeras projektet som en aktivitet som omfattas av taxonomin. I nästa steg utvärderas projektet utifrån fastställda tekniska granskningskriterier för att bedöma om projektet är taxonomiförenligt.# Hållbarhetsrapport
Taxonomirapport
Bedömningen baseras på branschgemensamma tolkningar av tekniska granskningskriterium. NCC tillämpar materialitetsgränser för att identifiera projekt och produkter som ska utvärderas utifrån de fastställda tekniska granskningskriterierna.
Verksamhet som är taxonomiförenlig
Nedan redovisas de aktiviteter som NCC bedömer som taxonomiförenliga och dess kriterier för att väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex fastställda miljömål. Förutom att uppfylla kriterierna för att väsentligt bidra behöver också den taxonomiförenliga aktiviteten inte orsaka skada för något av de övriga målen (DNSH) samt uppfylla kravställda sociala minimikrav. I samtliga fall av de taxonomiförenliga aktiviteterna bidrar NCC till miljömålet Begränsning av klimatförändringar.
Sektor – Energi
NCC utför arbeten vid anläggningar som producerar el från vattenkraft och vindkraft, bygger elnät med högspänning samt distributionssystem som transporterar el i system med högspänningsnät. NCC bygger och renoverar även ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Elproduktion från vattenkraft
Projekt utför arbeten vid anläggningar som genererar el som orsakar utsläpp mindre än 100 g CO2e per kWh. - Överföring och distribution av el
Infrastrukturen eller utrustningen för överföring och distribution finns i ett elsystem som är sammanlänkat med det europeiska systemet, det vill säga de sammanlänkade kontrollområdena i medlemsstaterna, Norge, Schweiz och Storbritannien och dess underordnade system. - Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla
Projekt har uppnått definitionen för ett "effektivt system” (i enlighet med artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU) eller utgör anpassning till lågtempererade system/avancerade kontroll- och energistyrningssystem.
Sektor – Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering
NCC utför projekt kopplade till uppförande, utbyte, utbyggnad eller renovering av system för uppsamling och rening av vatten, till exempel vattenreningsverk eller avloppsreningsverk. Denna sektor inkluderar även sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall i form av masshantering inom verksamheten Industri.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling av rening av vatten samt vattenförsörjningssystem
Projekt uppfyller kriteriet för låg nettoenergiförbrukning per kubikvatten eller har en låg läckagenivå. - Uppförande, uppbyggnad och drift av system för uppsamling av rening av vatten
Reningsverk uppfyller kravet om låg nettoenergiförbrukning per personekvivalent.
Sektor – Transport
En stor andel av NCC:s verksamhet är kopplad till infrastruktur för transport, exempelvis i form av järnvägar, tunnelbanor och vägar.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Infrastruktur för järnvägstransport
Projekt har varit delaktigt i byggnation av infrastruktur för elektrifiering av järnväg, fungerar som bytesplats för resenärer mellan tåg, eller från andra färdmedel till tåg. Infrastrukturen är tillgänglig för olika typer av tågtransporter. - Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart
Infrastrukturprojekt och installationer för sjöfart som är avsedda för omlastning av gods mellan transportslag. För alla ovanstående aktiviteter inom sektor Transport uppfyller infrastrukturen också kriteriet att den inte är avsedd för transport av fossila bränslen.
Sektor – Bygg och fastigheter
Uppförandet av nya byggnader utgör en stor del av NCC:s verksamhet och inkluderar hundratals projekt, både bostadshus och andra typer av byggnader såsom skolor och sjukhus. Förutom uppförandet av nya byggnader är renovering av befintliga byggnader ett annat stort område för NCC. Förvärv och ägande av byggnader utgör en mindre del av NCC:s verksamhet och det är hyresintäkter som förekommer innan en fastighet är resultattavräknad som klassificeras. Denna sektor inkluderar även asfaltsunderhåll av gator, vägar och motorvägar som utförs av affärsområdet NCC Industry.
Taxonomiförenliga aktiviteter:
- Uppförande av nya byggnader
Byggnaden har en primärenergi som är minst 10 procent längre än krav vid bygglovstillfället, vilket verifieras genom energideklarationen. Byggnaderna genomgår läckagetestning och termografering i enlighet med föreskrivna krav och standarder. För större byggnader beräknas även klimatpåverkan för alla byggdelar och hela livscykeln i enlighet med ramverket Level(s) eller accepterad alternativ metod i respektive land. - Renovering av befintliga byggnader
Renovering av byggnaden uppfyller definitionen för större renoveringar med energieffektivitet i fokus så att behovet av primärenergi sänks med minst 30 procent, eller understiger lagkravet för nybyggnation. Energideklarationen blir ett kvitto på detta. Förbättringen på 30 procent är resultatet av en faktisk minskning av behovet av primärenergi, där minskning av nettobehovet av primärenergi genom förnybara energikällor inte beaktas. Det uppnås genom en serie åtgärder som vidtas inom högst tre år. - Förvärv och ägande av byggnader
För förvärv och ägande av större byggnader, utöver en minskning av primärenergibehov på minst 10 procent jämfört med nationella krav, ska byggnaden drivas effektivt genom uppföljning och utvärdering av energianvändning. Detta gäller ej bostäder.
Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH)
För att en aktivitet ska vara taxonomiförenlig, måste utöver de tekniska kriterierna för det specifika miljömålet, också kravet på att inte orsaka betydande skada på de övriga fem miljömålen uppfyllas. NCC applicerar följande krav på varje projekt för att inte orsaka betydande skada.
Begränsning av klimatförändringar
Eftersom samtliga av NCC:s taxonomiförenliga aktiviteter är inom miljömålet ”begränsning av klimatförändringar” är inte kriteriet, att ej orsaka betydande skada, applicerbart.
Anpassning till klimatförändringar
En risk- och sårbarhetsanalys har genomförts med avseende på framtida klimatförändringar. Om relevant så har hänsyn tagits till lokala förändringar av temperatur, vind, vatten och fast massa.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
För bygg- och renoveringsarbeten ska snålspolande armaturer installeras som uppfyller kraven ställda i taxonomin. För övriga ekonomiska aktiviteter efterlevs hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser utifrån befintlig lagstiftning kring tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning eller egenkontroll och vidtagande av åtgärder för att uppfylla dessa.
Omställning till cirkulär ekonomi
I projekt för överföring och distribution av el ska avfallshanteringsplan finnas, som säkerställer högsta möjliga grad av återanvändning/återvinning vid slutlig demontering/rivning. Planen ska utgå från avfallshierarkin, vara kommunicerad och ekonomiskt utrymme ska finnas avsatt för hanteringen. För taxonomisektor Transport, och vid bygg- och renoveringsarbete, ska minst 70 viktprocent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet och som genereras på byggarbetsplatsen, beredas för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning. För bygg- och renoveringsarbeten ska även bygg- och konstruktionstekniker stödja circularitet. Projektet ska beskriva, baserat på relevanta standarder, hur byggnaden är utformad för att vara mer resurseffektiv, anpassningsbar, flexibel och demonterbar för att möjliggöra återanvändning och återvinning, under och efter byggnadens livslängd.
Förebyggande och bekämpning av föroreningar
Riktlinjer för buller följs och egenkontroller genomförs. Riskhantering för damm och utsläpp hanteras i miljöplanen. Dessa krav hanteras när NCC:s ordinarie rutiner följs. NCC:s interna krav är att i första hand välja rekommenderade och accepterade produkter i BVB (Byggvarubedömningen) eller motsvarande i det aktuella landet. Det ska föreligga låga emissioner av skadliga ämnen till inomhusmiljön från material. Projekt som byggs på tidigare industriell mark utför en platsunderökning som identifierar potentiella föroreningar. För aktiviteten Distribution av fjärrvärme/ fjärrkyla ska berörda inköpta produkter och utrustning uppfylla ekodesigndirektivet, bästa energiklass och bästa tillgängliga teknik. Projekt som berörs av aktivitet Uppförande, uppbyggnad och drift av system för uppsamling av rening av avloppsvatten uppfyller avlopps- och slamdirektivet. Lämpliga åtgärder har också genomförts för att undvika och begränsa överdrivna översvämningar på grund av dagvatten.
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För att uppfylla kriteriet ska antingen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finnas eller en naturvärdesinventering (NVI) genomföras och erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärder ska genomföras för att skydda miljön. Nybyggnation kontrolleras genom att de byggs på detaljplanelagt område, annars ska krav kopplat till byggnation på obrukad mark följas. Aktiviteten Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik ska ha vidtagit riskbegränsande åtgärder för att undvika kollisioner med vilda djur samt vid drift- och underhållsprojekt ha säkerställt att vegetation längs med vägen sköts, så att invasiva arter inte sprider sig.
Sociala minimiskyddsåtgärder
För att kunna vara förenligt med taxonomin måste de taxonomiförenliga aktiviteterna även ta hänsyn till sociala skyddsåtgärder. Skyddsåtgärderna syftar till att ange en minimistandard inom social och etisk hållbarhet för hur ett företag ska bedriva verksamhet för att dess aktiviteter ska betraktas som hållbara. Det innebär att bolaget inte ska orsaka några skador och inte bryta mot några lagar och regler utifrån fyra aspekter; beskattning, sund konkurrens, korruption och mänskliga rättigheter.# Taxonomirapport
NCC uppnår denna minimistandard genom att efterleva FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Läs mer under Etik och regelefterlev- nad på sidan 113 om hur vi arbetar med dessa frågor.
Redovisningsprinciper
Omsättning
Total omsättning
För NCC är omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt IFRS samma nyckeltal. Rapportering av omsättning enligt taxonomin är endast baserad på externa intäkter vilket innebär att dubbelräkning undviks. För mer information, se not 1 Redovisningsprinciper samt not 2 Intäktsredovisning.
Omsättning som omfattas av taxonomin (ej miljömässigt hållbar/taxonomiförenlig, A.2)
Omsättning som omfattas av taxonomin för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics är intäkter från entrepre- nadverksamhet. För NCC Property Develop- ment är försäljningar av projekt samt hyresin- täkter från fastigheter tillämplig omsättning. NCC Industrys omsättning som omfattas av taxonomin är de delar som berör återvinning och återanvändning av material samt belägg- ning och underhåll av allmänna vägar.
Miljömässigt hållbar omsättning (taxonomiförenlig, A.1)
Som en konsekvens vid tillämpning av intäkts- redovisning successivt över tid, i takt med färdigställandegraden, görs bedömning om en ekonomisk aktivitet är förenlig med taxonomin baserat på förutbestämda antaganden för projektet. Om dessa antaganden senare ändras kan den redovisade taxonomiförenliga omsättningen också komma att förändras. I bedömningen av projekten utgår NCC ifrån att de utförs i enlighet med beställning. Om NCC vid slutförandet av ett projekt identifierar en förändring i bedömning av huruvida projektets omsättning är taxonomiförenlig, redovisas denna ändrade bedömning vid nästa rappor- teringstillfälle. För den del av NCC:s verksam- het som redovisar omsättning vid en viss tidpunkt utvärderas huruvida omsättningen är taxonomiförenlig eller inte efter projektets färdigställande.
Kapitalutgifter (Capex)
Totala kapitalutgifter
För NCC är kapitalutgifter enligt taxonomin och IFRS samma nyckeltal. För mer information, se not 16 Materiella anläggningstillgångar.
Kapitalutgifter som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbara/taxonomiförenliga, A.2)
NCC har fastställt att investeringar hänförliga till rörelsefastigheter, maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar byggnader samt nyttjanderättstillgångar maskiner och inventa- rier avser tillämpliga kapitalutgifter. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska aktiviteter över dess livslängd anser NCC att det blir missvisande att allokera ut hela investeringen till den ekono- miska aktivitet som bedrivits i samband med investeringen. NCC har därför fördelat kapital- utgifter som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärsområdes fördelning av nyckeltalet nettoomsättning.
Miljömässigt hållbara kapitalutgifter (taxonomiförenliga, A.1)
NCC har tillämpat samma resonemang för taxonomiförenliga kapitalutgifter som för övriga kapitalutgifter som omfattas av taxonomin.
Driftsutgifter (Opex)
Totala driftsutgifter
Eftersom IFRS saknar en tydlig vägledning för vilka kostnader som ska betraktas som rörel- serelaterade driftskostnader återfinns inte begreppet driftsutgifter i NCC:s finansiella rapportering. NCC har definierat driftsutgifter enligt taxonomin som utgifter för kortfristiga leasingavtal och reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar relaterade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin.
Driftsutgifter som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbara/taxonomiförenliga, A.2)
Driftsutgifter som är hänförliga till ett projekt som omfattas av taxonomin redovisas som det. NCC har inte identifierat några driftsutgif- ter hänförliga till andra ekonomiska aktiviteter än de som omsättningen avser.
Miljömässigt hållbara driftsutgifter (taxonomiförenliga, A.1)
NCC har tillämpat samma resonemang för taxonomiförenliga driftsutgifter som för övriga driftsutgifter som omfattas av taxonomin.
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
| Rad | Ja/Nej | |
|---|---|---|
| Kärnenergirelaterade verksamheter | ||
| 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi- processer med minimalt avfall från bränslecykeln. | 1. | Nej |
| 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntek- niska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. | 2. | Nej |
| 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntek- niska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. | 3. | Nej |
| Fossilgasrelaterade verksamheter | ||
| 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsan- läggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | 4. | Nej |
| 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anlägg- ningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | 5. | Nej |
| 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av vär- meproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | 6. | Nej |
NCC 2023 119
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Övrigt
Hållbarhetsrapport
Taxonomirapport
Omsättning
| 1) Räkenskapsår 2023 | 2023 | |||
|---|---|---|---|---|
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Minimiskyddsåtgärder | ||
| Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | |||
| Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | |||
| Andel förenlig med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) omsättning, 2022 | Kategori möjlig- görande verksamhet | Kategori omställnings- verksamhet | ||
| Ekonomiska verksamheter | Kod | Omsättning 2) | Andel av omsättningen, 2023 | |
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | MSEK | % | ||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | ||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5 | 348 | 0,6% | J |
| – | ||||
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9 | 193 | 0,3% | J |
| E | ||||
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15 | 56 | 0,1% | J |
| – | ||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1 | 172 | 0,3% | J |
| – | ||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 | 257 | 0,5% | J |
| – | ||||
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14 | 1 758 | 3,1% | J |
| – | ||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 | 185 | 0,3% | J |
| – | ||||
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1 | 429 | 0,8% | J |
| – | ||||
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2 | 326 | 0,6% | J |
| – | ||||
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7 | 123 | 0,2% | J |
| – | ||||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 3 848 | 6,8% | 100,0% | |
| Varav möjliggörande verksamheter | 1 951 | 3,4% | ||
| – | ||||
| Varav omställningsverksamheter | 326 | 0,6% | ||
| – | ||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | 0,9% | |||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 462 | 0,8% | |
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 458 | 0,8% | |
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 380 | 0,7% | |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1/ CCA 5.1 | 835 | 1,5% | |
| Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.2/ CCA 5.2 | 207 | 0,4% | |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 CCA 5.3 | 717 | 1,3% | |
| Förnyelse av uppsamling och rening av vatten | CCM 5.4/ CCA 5.4 | 432 | 0,8% | |
| Sortering och materialåtervinning av icke- farligt avfall | CE 2.7 | 263 | 0,5% | |
| Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 252 | 0,4% | |
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 3 256 | 5,7% | |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik | CCM 6.15/ CCA 6.15 | 1 839 | 3,2% | |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 / CCA 6.16 | 48 | 0,1% | |
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 20 866 | 36,6% | |
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 3 915 | 6,9% | |
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7/ CCA 7.7 | 80 | 0,1% | |
| Underhåll av vägar och motorvägar | CE 3.4 | 4 467 | 7,8% | |
| Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 38 476 | 67,6% | 76,5% | |
| A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) | 42 324 | 74,3% | 77,9% | |
| B. |
Taxonomirapport
Kapitalutgifter
1) Räkenskapsår 2023
| Ekonomiska verksamheter | Kod | Kapital utgifter | Andel av kapital- utgifterna, 2023 | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | Kategori möjlig- görande verk samhet | Kategori omställnings- verksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5 | 4 | 0,3% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9 | 6 | 0,5% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15 | 1 | 0,1% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1 | 6 | 0,4% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 | 3 | 0,2% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14 | 69 | 5,1% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 | 12 | 0,9% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1 | 3 | 0,2% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2 | 2 | 0,2% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 106 | 7,9% | |||||||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 75 | 5,6% | |||||||||
| Varav omställningsverksamheter | 2 | 0,2% | |||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 8 | 0,6% | ||||||||
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 5 | 0,3% | ||||||||
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 6 | 0,5% | ||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1/ CCA 5.1 | 12 | 0,9% | ||||||||
| Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.2/ CCA 5.2 | 3 | 0,2% | ||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 CCA 5.3 | 20 | 1,5% | ||||||||
| Förnyelse av uppsamling och rening av vatten | CCM 5.4/ CCA 5.4 | 6 | 0,4% | ||||||||
| Sortering och materialåtervinning av icke- farligt avfall | CE 2.7 | 11 | 0,8% | ||||||||
| Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 7 | 0,5% | ||||||||
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 45 | 3,4% | ||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik | CCM 6.15/ CCA 6.15 | 33 | 2,4% | ||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 / CCA 6.16 | 1 | 0,1% | ||||||||
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 119 | 8,9% | ||||||||
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 18 | 1,4% | ||||||||
| Underhåll av vägar och motorvägar | CE 3.4 | 51 | 3,8% | ||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 342 | 25,7% | |||||||||
| A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 449 | 33,6% | |||||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 889 | 66,4% | |||||||||
| TOTALT | 1 338 | 100,0% |
1) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2023.
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
| Taxonomiförenlighet per mål | Mål som omfattas av taxonomin | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CCM | 7,9% | 21,1% | ||||||||
| CCA | 0,0% | 21,1% | ||||||||
| WTR | 0,0% | 0,0% | ||||||||
| CE | 0,0% | 14,8% | ||||||||
| PPC | 0,0% | 0,0% | ||||||||
| BIO | 0,0% | 0,0% |
Driftsutgifter
1) Räkenskapsår 2023
| Ekonomiska verksamheter | Kod | Drifts utgifter | Andel av driftsutgifter, 2023 | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Föroreningar | Cirkulär ekonomi | Biologisk mångfald | Kategori möjlig - görande verksamhet | Kategori omställnings- verksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5 | 18 | 0,7% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9 | 3 | 0,1% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15 | 1 | 0,0% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1 | 16 | 0,7% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 | 9 | 0,4% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14 | 54 | 2,2% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 | 2 | 0,1% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1 | 38 | 1,5% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2 | 14 | 0,5% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | – | J |
| Drifts utgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 155 | 6,3% | |||||||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 57 | 2,3% | |||||||||
| Varav omställningsverksamheter | 14 | 0,5% | |||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||
| Elproduktion från vattenkraft | CCM 4.5/ CCA 4.5 | 17 | 0,7% | ||||||||
| Överföring och distribution av el | CCM 4.9/ CCA 4.9 | 12 | 0,5% | ||||||||
| Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla | CCM 4.15/ CCA 4.15 | 11 | 0,4% | ||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.1/ CCA 5.1 | 23 | 0,9% | ||||||||
| Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem | CCM 5.2/ CCA 5.2 | 9 | 0,4% | ||||||||
| Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten | CCM 5.3 CCA 5.3 | 18 | 0,7% | ||||||||
| Förnyelse av uppsamling och rening av vatten | CCM 5.4/ CCA 5.4 | 10 | 0,4% | ||||||||
| Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik | CCM 6.13/ CCA 6.13 | 6 | 0,2% | ||||||||
| Infrastruktur för järnvägstransport | CCM 6.14/ CCA 6.14 | 174 | 7,1% | ||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik | CCM 6.15/ CCA 6.15 | 55 | 2,2% | ||||||||
| Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart | CCM 6.16 / CCA 6.16 | 1 | 0,0% | ||||||||
| Uppförande av nya byggnader | CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 | 468 | 19,0% | ||||||||
| Renovering av befintliga byggnader | CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 | 58 | 2,4% | ||||||||
| Underhåll av vägar och motorvägar | CE 3.4 | 66 | 2,7% | ||||||||
| Drifts utgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 929 | 37,7% | |||||||||
| A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 1 084 | 43,9% | |||||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||
| Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 1 383 | 56,1% | |||||||||
| TOTALT | 2 467 | 100,0% |
1) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2023.
Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin: 14 608 (25,7%)
TOTALT: 56 932 (100,0%)
1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2023.
2) Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara och där omsättningen för verksamheten är > 50 MSEK särredovisas ej utan rapporteras som omsättning som inte omfattas av taxonomin.
NCC har marknadsfinansieringsprogram där 1 850 (2 350) MSEK är gröna obligationer varav 1 750 (1 750) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm. För mer information, se Investor Report 2023.
Under året har inga (0 MSEK) obligationer eller andra skuldförbindelser emitterats med avseende på att finansiera specifika taxonomiförenliga aktiviteter. Den absoluta majoriteten avser investeringar i NCC Property Developments fastighetsprojekt vilka klassificeras som omsättningstillgångar i NCC:s balansräkning och därmed inte omfattas av capex enligt EU Taxonomin.
Andel av omsättningen/total omsättning
| Taxonomiförenlighet per mål | Mål som omfattas av taxonomin | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CCM | 6,8% | 66,0% | ||||||||
| CCA | 0,0% | 66,0% | ||||||||
| WTR | 0,0% | 0,0% | ||||||||
| CE | 0,0% | 51,8% | ||||||||
| PPC | 0,0% | 0,0% | ||||||||
| BIO | 0,0% | 0,0% |
Revisors yttrande avseende den Lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 5560345174
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2023 på de ovan angivna sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 13 mars 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Erik Bergh
Auktoriserad revisor
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Hållbarhetsredovisningen, som avser verksamhetsåret 2023, är upprättad i enlighet med GRI Standarder. Den är upprättad enligt GRI:s principer om inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och fullständighet för att definiera innehåll. NCC:s Communication on Progress i enlighet med FN:s Global Compact finns på UNGC:s hemsida. På sidorna 92–123 presenteras fördjupad hållbarhetsinformation och nyckeltal. För GRI-index, se följande sidor 130–132. Redovisningen är inte granskad av tredje part. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen inklusive direkta, helägda dotterbolag. Om information eller beräkningsmetoder har förändrats jämfört med föregående år så anges det i respektive tabell. Inga väsentliga förändringar har under året skett i organisationen, aktiekapitalstrukturen eller leverantörskedjan. Kontaktperson: CFO samt chef för Finance & IT Susanne Lithander, 08-585 510 00, [email protected]
Lagstadgad hållbarhetsrapport
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av den formella årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen är inkluderad i årsredovisningen och återfinns på sidorna 3, 8–13, 32, 92–123 samt de sidor som återfinns i GRI-indexet på sidorna 130–132.
Hållbarhetsrapport
Övrigt
Flerårsöversikt
RESULTATRÄKNING, MSEK
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 58 234 | 53 922 | 53 414 | 54 198 | 56 932 |
| Kostnader för produktion | –54 134 | –49 589 | –48 894 | –50 202 | –52 245 |
| Bruttoresultat | 4 101 | 4 333 | 4 520 | 3 996 | 4 687 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –2 811 | –2 967 | –2 808 | –2 981 | –3 156 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | –11 | –3 | 165 | 22 | 19 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –22 | –24 | –16 | 0 | –2 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 18 | 9 | –46 | 59 | 265 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 21 | 12 | 10 | 262 | –11 |
| Rörelseresultat | 1 296 | 1 360 | 1 825 | 1 358 | 1 802 |
| Finansiella intäkter | 34 | 30 | 20 | 29 | 80 |
| Finansiella kostnader | –146 | –110 | –80 | –87 | –79 |
| Finansnetto | –112 | –80 | –60 | –59 | 1 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 184 | 1 281 | 1 765 | 1 299 | 1 803 |
| Skatt | –309 | –22 | –257 | –230 | –230 |
| Periodens resultat | 875 | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 |
| Hänförs till: | |||||
| NCC:s aktieägare | 873 | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | – | – | – | – |
| Periodens resultat | 875 | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 |
BALANSRÄKNING, MSEK
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Goodwill | 1 893 | 1 800 | 1 852 | 1 943 | 1 913 |
| Övriga immateriella tillgångar | 368 | 342 | 335 | 326 | 545 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 716 | 1 952 | 1 600 | 1 420 | 1 300 |
| Rörelsefastigheter | 899 | 875 | 790 | 909 | 867 |
| Maskiner och inventarier | 2 611 | 2 306 | 2 296 | 2 504 | 2 310 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 114 | 93 | 82 | 83 | 84 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 144 | 125 | 128 | 184 | 204 |
| Pensionsfordran | – | – | – | 68 | – |
| Övriga långfristiga fordringar | 34 | 19 | 23 | 36 | 21 |
| Uppskjutna skattefordringar | 524 | 587 | 609 | 564 | 583 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 302 | 8 099 | 7 714 | 8 037 | 7 827 |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Nyttjanderättstillgångar | 51 | 11 | 2 | 2 | 1 |
| Exploateringsfastigheter | 1 391 | 1 492 | 1 005 | 1 179 | 1 265 |
| Pågående fastighetsprojekt | 3 042 | 4 610 | 5 370 | 7 171 | 3 794 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 936 | 496 | – | 0 | 4 986 |
| Andelar i intresseföretag | 263 | 295 | 431 | 74 | 201 |
| Material- och varulager | 1 008 | 953 | 1 059 | 1 079 | 1 120 |
| Skattefordringar | 50 | 58 | 70 | 118 | 43 |
| Kundfordringar | 8 674 | 7 084 | 7 748 | 8 205 | 8 696 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 360 | 1 349 | 1 367 | 1 410 | 1 076 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 556 | 907 | 952 | 857 | 1 190 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 226 | 126 | 103 | 117 | 129 |
| Övriga fordringar | 555 | 740 | 552 | 386 | 415 |
| Kortfristiga placeringar | 63 | 174 | 487 | 394 | 501 |
| Likvida medel | 2 416 | 2 155 | 2 561 | 534 | 707 |
| Summa omsättningstillgångar | 21 589 | 20 450 | 21 707 | 21 528 | 24 124 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 29 890 | 28 549 | 29 421 | 29 565 | 31 950 |
| Eget kapital | |||||
| Aktieägarnas kapital | 3 044 | 3 972 | 5 844 | 7 183 | 7 324 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – |
| Summa eget kapital | 3 044 | 3 972 | 5 844 | 7 183 | 7 324 |
| Skulder | |||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 649 | 3 965 | 2 038 | 3 286 | 3 006 |
| Övriga långfristiga skulder | 52 | 60 | 47 | 60 | 13 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 840 | 2 832 | 1 997 | – | 556 |
| Uppskjutna skatteskulder | 170 | 196 | 464 | 943 | 889 |
| Övriga avsättningar | 2 777 | 2 586 | 2 608 | 2 481 | 2 218 |
| Summa långfristiga skulder | 9 488 | 9 639 | 7 154 | 6 770 | 6 683 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 848 | 606 | 2 176 | 1 012 | 2 289 |
| Leverantörsskulder | 4 275 | 4 487 | 4 567 | 5 165 | 6 105 |
| Skatteskulder | 100 | 66 | 22 | 14 | 0 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 6 354 | 4 104 | 4 830 | 4 754 | 5 058 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 878 | 3 727 | 3 588 | 3 512 | 3 396 |
| Avsättningar | 24 | 19 | 13 | 7 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 878 | 1 930 | 1 227 | 1 148 | 1 096 |
| Summa kortfristiga skulder | 17 358 | 14 938 | 16 422 | 15 612 | 17 944 |
| Summa skulder | 26 846 | 24 577 | 23 577 | 22 382 | 24 626 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 29 890 | 28 549 | 29 421 | 29 565 | 31 950 |
Övrigt
Flerårsöversikt
NYCKELTAL
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskaper, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 58 234 | 53 922 | 53 414 | 54 198 | 56 932 |
| Rörelseresultat | 1 296 | 1 360 | 1 825 | 1 358 | 1 802 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 184 | 1 281 | 1 765 | 1 299 | 1 803 |
| Periodens resultat | 875 | 1 259 | 1 508 | 1 069 | 1 573 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 2 992 | 1 921 | 1 099 | 1 319 | 1 177 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 3 281 | 3 353 | 3 467 | 2 924 | 2 432 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 214 | 1 569 | 2 260 | 265 | 807 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –701 | –463 | –363 | –401 | –446 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 512 | 1 106 | 1 896 | –136 | 361 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –308 | –1 322 | –1 492 | –1 896 | –187 |
| Förändring av likvida medel | 1 219 | –260 | 406 | –2 027 | 173 |
| Avkastningsmått | |||||
| Avkastning på eget kapital, % | 32 | 37 | 32 | 17 | 21 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13 | 12 | 16 | 12 | 15 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | |||||
| EBITDA % | 4,7 | 5,2 | 5,9 | 4,8 | 5,3 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 9,1 | 12,7 | 23,0 | 15,9 | 23,9 |
| Soliditet, % | 10 | 14 | 20 | 24 | 23 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 25 | 26 | 21 | 15 | 18 |
| Nettokassa +/Nettoskuld | – | –4 489 | –4 823 | –2 932 | –3 000 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,5 | 1,2 | 0,5 | 0,4 | 0,6 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 10 382 | 11 375 | 12 055 | 11 480 | 13 175 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 9 936 | 10 983 | 11 430 | 11 766 | 12 776 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 5,9 | 4,9 | 4,7 | 4,6 | 4,5 |
| Utgående ränta, % 1) | 1,1 | 1,1 | 1,1 | 4,1 | 5,1 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år 1) | 1,2 | 1,0 | 0,5 | 1,0 | 0,7 |
| Orderläge, MSEK | |||||
| Orderingång | 58 048 | 51 199 | 55 786 | 53 285 | 56 819 |
| Orderstock | 57 800 | 50 945 | 55 763 | 54 995 | 53 422 |
| Aktiedata per aktie, SEK | |||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning | 8,09 | 11,68 | 14,02 | 10,29 | 16,11 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, efter utspädning | 20,50 | 14,56 | 21,00 | 2,55 | 8,27 |
| Kassaflöde före finansiering, efter utspädning | 14,01 | 10,26 | 17,62 | –1,30 | 3,70 |
| P/E-tal, före utspädning | 19 | 13 | 12 | 9 | 8 |
| Utdelning ordinarie | 2,50 | 5,00 | 6,00 | 6,00 | 8,00 |
| Direktavkastning, % | 3,3 | 3,3 | 3,6 | 6,2 | 6,4 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 28,21 | 36,89 | 54,32 | 73,60 | 74,99 |
| Börskurs/eget kapital, % | 543 | 407 | 309 | 132 | 167 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 153,20 | 150,00 | 167,70 | 97,25 | 125,60 |
| Antal aktier, miljoner | |||||
| Totalt antal utgivna aktier 3)4) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 99,8 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,5 | 0,8 | 0,8 | 10,8 | 2,1 |
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut | 107,9 | 107,7 | 107,6 | 97,6 | 97,7 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden | 108,0 | 107,8 | 107,6 | 103,9 | 97,6 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 16 548 | 16 144 | 18 035 | 9 636 | 12 271 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 15 273 | 14 388 | 13 002 | 12 485 | 12 243 |
1) Avser räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enligt IAS19 och leasing enligt IFRS16.
2) Utdelning 2023 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
4) Indragning av 8 674 866 egna aktier serie B har skett under perioden.# Kvartalsdata
Kvartalsvärden, 2023
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 16 288 | 14 691 | 9 681 | 16 159 | 56 819 | 16 635 | 12 763 | 11 607 | 12 280 | 53 285 |
| Orderstock | 58 910 | 59 359 | 54 594 | 53 422 | 53 422 | 62 510 | 60 960 | 59 047 | 54 995 | 54 995 |
| Nettoomsättning | 12 464 | 14 854 | 14 022 | 15 592 | 56 932 | 10 111 | 14 001 | 14 068 | 16 018 | 54 198 |
| Rörelseresultat | 152 | 503 | 789 | 358 | 1 802 | –170 | 474 | 510 | 544 | 1 358 |
| Resultat efter finansiella poster | 185 | 493 | 771 | 354 | 1 803 | –175 | 464 | 490 | 520 | 1 299 |
| Resultat efter skatt | 153 | 407 | 621 | 392 | 1 573 | –147 | 383 | 425 | 407 | 1 069 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 1,56 | 4,17 | 6,36 | 4,02 | 16,11 | –1,37 | 3,59 | 4,13 | 4,13 | 10,29 |
| Kassaflöde före finansiering | 19 | –1 274 | 764 | 851 | 361 | –360 | –1 505 | 692 | 1 037 | –136 |
| Soliditet % | 24 | 22 | 24 | 23 | 23 | 20 | 20 | 22 | 24 | 24 |
| Nettokassa +/Nettoskuld | – | –3 251 | –4 472 | –3 710 | –4 310 | –4 310 | –3 529 | –4 383 | –3 619 | –3 000 |
NCC Infrastructure
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 4 617 | 3 522 | 2 655 | 5 913 | 16 707 | 4 404 | 3 056 | 4 466 | 3 465 | 15 391 |
| Orderstock | 17 845 | 16 921 | 15 397 | 16 074 | 16 074 | 20 170 | 18 434 | 18 967 | 17 291 | 17 291 |
| Nettoomsättning | 3 935 | 4 602 | 4 114 | 5 017 | 17 667 | 3 501 | 4 359 | 4 135 | 5 262 | 17 256 |
| Rörelseresultat | 67 | 140 | 333 | 182 | 723 | 42 | 124 | 139 | 124 | 429 |
| Rörelsemarginal, % | 1,7 | 3,0 | 8,1 | 3,6 | 4,1 | 1,2 | 2,8 | 3,4 | 2,4 | 2,5 |
NCC Building Sweden
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 3 398 | 3 543 | 2 510 | 3 210 | 12 661 | 4 792 | 3 726 | 2 367 | 3 825 | 14 711 |
| Orderstock | 18 480 | 18 295 | 18 293 | 16 753 | 16 753 | 19 679 | 19 685 | 19 035 | 18 587 | 18 587 |
| Nettoomsättning | 3 490 | 3 743 | 2 970 | 4 272 | 14 475 | 3 099 | 3 778 | 3 028 | 4 273 | 14 178 |
| Rörelseresultat | 60 | 73 | 59 | 80 | 272 | 92 | 117 | –56 | 98 | 252 |
| Rörelsemarginal, % | 1,7 | 2,0 | 2,0 | 1,9 | 1,9 | 3,0 | 3,1 | –1,8 | 2,3 | 1,8 |
NCC Building Nordics
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 5 098 | 4 731 | 2 461 | 4 363 | 16 654 | 4 852 | 2 680 | 2 321 | 2 469 | 12 321 |
| Orderstock | 18 545 | 20 306 | 18 747 | 18 684 | 18 684 | 19 464 | 19 282 | 18 485 | 17 127 | 17 127 |
| Nettoomsättning | 3 503 | 3 756 | 3 576 | 3 780 | 14 615 | 2 855 | 3 346 | 3 226 | 4 140 | 13 568 |
| Rörelseresultat | 18 | 94 | 93 | 139 | 343 | 56 | 92 | 104 | 95 | 347 |
| Rörelsemarginal, % | 0,5 | 2,5 | 2,6 | 3,7 | 2,3 | 2,0 | 2,8 | 3,2 | 2,3 | 2,6 |
NCC Industry
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 3 307 | 3 089 | 2 218 | 2 846 | 11 459 | 2 755 | 3 776 | 2 333 | 2 774 | 11 638 |
| Nettoomsättning | 1 058 | 3 471 | 3 862 | 3 094 | 11 485 | 977 | 3 280 | 3 637 | 3 374 | 11 268 |
| Rörelseresultat | –261 | 281 | 281 | 99 | 400 | –305 | 240 | 50 | 23 | 8 |
| Rörelsemarginal, % | –24,7 | 8,1 | 7,3 | 3,2 | 3,5 | –31,2 | 7,3 | 1,4 | 0,7 | 0,1 |
| Operativt sysselsatt kapital | 4 411 | 5 378 | 4 820 | 4 090 | 4 090 | 4 565 | 5 361 | 5 101 | 4 411 | 4 411 |
NCC Property Development
| Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 146 | 61 | 69 | 100 | 1 376 | 329 | 58 | 836 | 77 | 1 301 |
| Rörelseresultat | 256 | –37 | –18 | 42 | 243 | 29 | 1 | 183 | 268 | 482 |
| Rörelsemarginal, % | 22,3 | –59,6 | –26,7 | 42,2 | 17,7 | 8,9 | 2,0 | 21,9 | 348,8 | 37,0 |
| Operativt sysselsatt kapital | 8 046 | 8 787 | 9 225 | 9 592 | 9 592 | 6 586 | 7 495 | 7 627 | 7 996 | 7 996 |
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongs- mässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Finansiella nyckeltal
Definitioner
- Avkastning på eget kapital Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
- Avkastning på operativt sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt operativt sysselsatt kapital.
- Avkastning på sysselsatt kapital Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapital allokering och värdeskapande.
- Direktavkastning Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
- Driftsnetto Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
- EBITDA Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej bygg- relaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.
- Eget kapital per aktie före och efter utspädning Utgående eget kapital före och efter utspädning i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
- Genomsnittlig räntebindningstid Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
- Företagets nettoskuld Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
- Genomsnittligt eget kapital Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
- Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
- Nettoinvesteringar Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
- Nettoomsättning Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
- Nettoskuld/EBITDA Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA
- Operativt sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder (inklusive aktuella och uppskjutna skatteskulder), finansiella anläggningstillgångar, aktuell skattefordran, räntebärande kortfristiga fordringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
- Orderingång Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
- Orderstock Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
- P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
- Resultat per aktie, efter skatt Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
- Räntebärande företagsskuld Räntebärande skulder exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
- Räntetäckningsgrad Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
- Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
- Skuldsättningsgrad Nettoskuld dividerad med eget kapital.
- Soliditet Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
- Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
- Total avkastning Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
- Total nettoskuld Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.
- Utgående ränta Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
- Valutaeffekt Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
- Valutakursdifferens Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
- Återköp egna aktier i aktiedata Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
GRI-index
| Krav som avsteg gjorts från | Skäl till avsteget | Förklaring |
|---|---|---|
| GENERELLA UPPLYSNINGAR | ||
| 2021 GRI 2: Generella upplysningar 2021 | ||
| 2-8 Avsteg från 2-8. | Information saknas. | Arbetare som inte är anställda av NCC men som kontrolleras av organisationen. Information om antal arbetare som inte är anställda saknas. |
| 2-17 Avsteg från 2-17. | Information saknas. | Erfarenheten hos styrelsen för hållbar utveckling. Praxis kring rapportering av erfarenhet av hållbar utveckling saknas. |
| 2-21 Avsteg från 2-21. | Information saknas. | Ersättningsförhållande relativt genomsnittet för alla anställda. |
| GRI Standard | Upplysningens namn | Upplysning | Sidhänvisning |
|---|---|---|---|
| GENERELLA UPPLYSNINGAR | |||
| 2021 GRI 2: Generella upplysningar 2021 | |||
| 2-1 | Information om organisationen | 6, 17 | |
| 2-2 | Enheter som omfattas av hållbarhetsredovisningen | 54, 123 | |
| 2-3 | Redovisningsperiod, frekvens och kontaktperson | 123 | |
| 2-4 | Förändringar i tidigare rapporterad information | 105, 123 | |
| 2-5 | Externt bestyrkande | 123 | |
| Aktiviteter och medarbetare | |||
| 2-6 | Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser | 1, 2, 19–24, 96–97 | |
| 2-7 | Medarbetare | 112 | |
| 2-8 | Medarbetare som inte är anställda | 57, 112 | |
| Styrning | |||
| 2-9 | Sammansättning och struktur för styrning | 33–38, 40–43, 96 | |
| 2-10 | Nominering och val av högsta styrande organ | 33–34 | |
| 2-11 | Ordförande för högsta styrande organ | 40 | |
| 2-12 | Högsta styrande organets roll gällande översyn av hantering av påverkan | 36, 95, 97 | |
| 2-13 | Delegering av ansvar för att hantera påverkan | 33–36, 95 | |
| 2-14 | Högsta styrande organets roll gällande hållbarhetsrapportering | 17, 36, 95, 123 | |
| 2-15 | Intressekonflikter | 35, 39–41, 113–115 | |
| 2-16 | Kommunikation av kritiska frågeställningar | 36–39, 95, 113 | |
| 2-17 | Samlad kunskap hos det högsta styrande organ | 33, 36, 40–41 | |
| 2-18 | Utvärdering av det högsta styrande organets arbete | 33–34 | |
| 2-19 | Ersättningspolicy | 57–60 | |
| 2-20 | Process för att fastställa ersättningar | 34–35, 57–60 | |
| 2-21 | Årlig total ersättningsgrad | 59 |
NCC AB rapporterar härmed i enlighet med GRI Standarder och redovisningen gäller rapporteringsperioden 1 januari – 31 december 2023
GRI 1-standard
- GRI 1: Foundation 2021
GRI Sektor Standard
Ingen sektorstandard som gäller NCC:s verksamhet är tillgänglig ännu från GRI
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
NCC 2023 130
Övrigt
| GRI Standard | Upplysningens namn | Sidhänvisning | Krav som avsteg gjorts från | Skäl till avsteget | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| VÄSENTLIGA FRÅGOR | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor, 2021 | Process för att fastställa väsentliga frågor | 96–97 | |||
| Lista med väsentliga frågor | 97 | ||||
| Ekonomiskt resultat | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 1–7, 15, 17, 93–97 | |||
| GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 | Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter som en följd av klimatförändringar | 32 | |||
| Anti-korruption | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 29, 37–39, 93–97, 113–115 | |||
| GRI 205: Anti-korruption 2016 | Verksamheter utvärderade gällande risker relaterade till korruption | 29, 113–115 | |||
| Kommunikation och utbildning om anti-korruptionspolicyer och procedurer | 113–115 | ||||
| Bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder | 113–115 | ||||
| Konkurrensbegränsande beteende | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 29, 93–97, 113–115 | |||
| GRI 206: Konkurrenshämmande beteende 2016 | Rättsliga fall gällande konkurrensbegränsande beteende, konkurrenslagstiftning och monopollagstiftning | 113–115 | |||
| Material | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 10–13, 93–101 | |||
| GRI 301: Material 2016 | Återvunnet insatsmaterial som används | 100–101 | |||
| Energi | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 3, 93–98, 102–104 | |||
| GRI 302: Energi 2016 | Energianvändning inom den egna organisationen | 103, 106 | |||
| Vatten och utsläpp | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–99, 117–118 | |||
| GRI 303: Vatten och utsläpp 2018 | Interaktioner med vatten som en delad resurs | 99 | Avsteg från 303-1. Tillvägagångssätt för att identifiera vatten- relaterad påverkan, hur organisationen arbetar med intressenter för att fövalta vatten som en delad resurs. Information saknas. Ambition att rap- portera när CSRD implementeras. | ||
| Hantering av avloppsvattenrelaterad påverkan | 98–99, 117–118 | ||||
| Vattenanvändning | Avsteg från 303-5. Information om vattenanvändning. Information saknas. Ambition att rap- portera när CSRD implementeras. | ||||
| Biologisk mångfald | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–99 | |||
| GRI 304: Biologisk mångfald 2016 | Skyddade eller återställda livsmiljöer | 99 | |||
| Utsläpp av växthusgaser | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 3,10–13, 32, 93–98, 102–106 | |||
| GRI 305: Utsläpp | Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) | 102–106 | |||
| Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) | 102–106 | ||||
| Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) | 102–106 | ||||
| Utsläppsintensitet av växthusgaser | 3, 93, 102–105 | ||||
| Minskning av växthusgasutsläpp | 102–106 | ||||
| Avfall | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–98, 100–101, 118 | |||
| GRI 306: Avfall 2020 | Avfallsgenerering och signifikant avfallsrelaterad påverkan | 100–101 | |||
| Hantering av signifikant avfallsrelaterad påverkan | 100–101 | ||||
| Genererat avfall | 101 |
NCC 2023 131
| GRI Standard | Upplysningens namn | Sidhänvisning | Krav som avsteg gjorts från | Skäl till avsteget | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsbedömning – Miljökriterier | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–97, 113–115 | |||
| GRI 308: Bedömning av leverantörer utifrån miljökriterier 2016 | Nya leverantörer som granskats enligt miljökriterier | 113–115 | |||
| Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 3, 27–28, 93–97, 107–109 | |||
| GRI 403: Hälsa och säkerhet 2018 | Arbetsmiljöledningssystem | 107–109 | |||
| Riskidentifiering, riskbedömning och incidentundersökning | 27–28, 107–109, 113–115 | ||||
| Arbetshälsovårdstjänster | 107–109 | ||||
| Medarbetardeltagande, konsultation och kommunikation gällande hälsa och säkerhet | 107–109 | ||||
| Träning och utbildning gällande hälsa och säkerhet | 107–109 | ||||
| Främjande av medarbetares hälsa | 107–109 | ||||
| Förebyggande och hantering av hälso- och säkerhetspåverkan på arbetsplatsen direkt kopplade till affärsrelationer | 107–109 | ||||
| Medarbetare som omfattas av arbetsmiljöledningssystem | 107–109 | ||||
| Arbetsrelaterade skador | 107–109 | ||||
| Träning och utbildning | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–97, 110–112 | |||
| GRI 404: Träning och utbildning 2016 | Program för uppgradering av anställdas färdigheter och övergångsstöd | 110–112 | |||
| Andel anställda som får regelbunden utvärdering av prestation och karriärutveckling | 111 | Avsteg från 404-3. Andel anställda som genomfört utvärdering. Information saknas. | Samtliga anställda erbjuds årlig utvärdering och uppföljning. | ||
| Mångfald och lika möjligheter | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 9, 93–97, 110–112 | |||
| GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016 | Mångfald i ledningar och bland medarbetare | 110, 112 | |||
| Icke-diskriminering | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 9, 94–97, 110–112 | |||
| GRI 406: Icke-diskriminering 2016 | Incidenter av diskriminering och vidtagna korrigerande åtgärder | 110–112 | |||
| Leverantörsbedömning – Sociala kriterier | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–97, 113–115 | |||
| GRI 414: Leverantörsbedömning – Socialt 2016 | Nya leverantörer som granskats enligt sociala kriterier | 113–115 | |||
| Certifierade konstruktioner och byggnader | |||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Styrning av väsentlig fråga | 93–98, 116 | |||
| Företagsspecifik upplysning: Certifierade konstruktioner och byggnader NCC-1 | Typ av hållbarhetscertifieringar, antal och gradering av märkning | 116 |
Introduktion
Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport
Hållbarhetsrapport
NCC 2023 132
Övrigt
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2024 vid följande tillfällen:
- 3 maj: Delårsrapport Q1 2024
- 16 juli: Delårsrapport Q2 samt jan–jun 2024
- 25 oktober: Delårsrapport Q3 samt jan–sep 2024
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning, men det går att beställa genom kontakt med bolaget. Under fliken ”Investor Relations” finns kursutveckling för NCC:s A - och B- aktie med uppdatering var 15:e minut varje handels dag samt relevanta nyckeltal.
NCC skickar normalt pressmeddelanden på engelska och svenska för alla ordrar och avtal över 150 MSEK. En lista över kommunicerade ordrar över 150 MSEK finns på NCC:s webbplats. Mindre ordrar kan kommuniceras endast på lokalt språk. Samtliga pressmeddelanden finns på NCC:s webbplats.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Maria Grimberg, telefon 070 -896 12 88, e-post: [email protected].
Årsstämma
Årsstämma hålls den 9 april 2024 kl. 15.30. Plats: SPACE Arena, Sergels torg, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 8 mars 2024. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
NCC AB, Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på ncc.se.
Aktieägarinformation på ncc.se
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC. Här finns också en lista över de analytiker som löpande följer NCC.
I enlighet med beslut fattat av årsstämman den 31 mars 2023 har NCC dragit in egna aktier av serie B som tidigare återköpts av bolaget. Aktiekapitalet är oförändrat eftersom det samtidigt beslutats att öka aktiekapitalet genom en fondemission, se sidan 26. Den 1 februari sålde Nordstjernan 3 636 501 A-aktier och innehar inte längre några aktier i NCC. Försäljningen genomfördes till ett pris motsvarande 130 SEK per aktie.# Introduktion
För information om aktuell ägarfördelning se vår webbplats, ncc.se/investor-realtions/ncc-aktien/agarfordelning.
Finansiell information
NCC:s 10 största ägare per 31 dec 2023
| Namn | NCC A | NCC B | Kapital | Röster |
|---|---|---|---|---|
| OBOS | 5 000 000 | 3 355 140 | 8,38% | 26,19% |
| Nordstjernan | 3 636 501 | 3,65% | 17,85% | |
| Carnegie Fonder | 5 327 408 | 5,34% | 2,62% | |
| Första AP-fonden | 4 687 374 | 4,70% | 2,30% | |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 332 862 | 840 080 | 1,18% | 2,05% |
| Vanguard | 107 773 | 2 931 218 | 3,05% | 1,97% |
| Nordea Funds | 3 478 011 | 3,49% | 1,71% | |
| ODIN Fonder | 2 917 681 | 2,92% | 1,43% | |
| Unionen | 2 656 122 | 2,66% | 1,30% | |
| Handelsbanken Fonder | 2 561 479 | 2,57% | 1,26% | |
| Summa 10 största | 9 077 136 | 28 754 513 | 37,92% | 58,68% |
| Övriga ägare | 2 471 717 | 59 457 590 | 62,08% | 41,32% |
NCC 2023 133
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport Övrigt
Our core is construction
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hospital Nordsjælland var på omslaget till årsredovisningen 2022.
Detta har hänt under 2023 på Nyt Hospital Nordsjælland
Nyt Hospital Nordsjælland, Danmark ”NCC är huvudentreprenör för det nya sjukhuset i Nordsjælland. År 2023 var det år då fyrklövern tog form. Betongarbetena är klara, och man kan nu bilda sig en slutgiltig bild av sjukhuset utifrån, oavsett om man står i söder, öster, norr eller väster. Sjukhuset är det största enskilda byggprojektet i Nordsjällands historia och kommer att bli ett av Danmarks sex så kallade ’supersjukhus’ när det öppnar 2026, med kapacitet att hantera en halv miljon besökare varje år.” Fokus riktas nu från avslutningsarbeten mot de inre arbetena. Gipsväggar reser sig i flera områden samtidigt som installationerna pågår på flera nivåer. Fasaderna är monterade, och det silverfärgade kalziptaket tar form och kommer att vara färdigt på våren 2024.
Introduktion
Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Hållbarhetsrapport
NCC 2023 134
Övrigt
Prenumerationstjänst
Via vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på NCC:s finansiella rapporter och pressmeddelanden.
NCC-aktien och nyckeltal
Kursinformation finns med 15 minuters fördröjning och du har även möjlighet att se total avkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC -aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.
Mer information/ kontaktperson
Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör & Investor Relations-ansvarig
Tel: 070 -896 12 88
E post: [email protected]
Läs gärna vår digitala årsredovisning: ncc.se/annualreport2023
Produktion: NCC i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson
Tryckeri: Åtta45
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa bygg processer bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. 2023 omsatte NCC cirka 57 miljarder SEK och hade cirka 12 200 anställda.
NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, ncc.se