NCC Group — Annual Report (ESEF) 2022

Mar 9, 2023

Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Varje generation har ansvar för att underhålla och utveckla vår gemensamma samhällsinfrastruktur för att skapa möjligheter idag och i framtiden. Bygg-, underhålls- och utvecklings projekt initieras av våra kunder eller av NCC. NCC:s syfte är att med vår samlade expertis och kompetens som grund ta kunden genom byggprocessen för att få ett positivt slut resultat för alla intressenter. NCC är ett kunskapsbaserat företag vars kärna är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vår verksamhet omfattar bygg- och infrastruktur projekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. Vi är experter på processens olika delar men också på att få dem att samverka. NCC driver utvecklingsinitiativ inom kompetensutveckling, digitalisering och att öka nyttjande av expertis och data från hela företaget.

Our core is construction

Om rapporten

NCC:s årsredovisning för 2022 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den lagstadgade årsredovisningen granskats av NCC:s externa revisor. Hållbarhetsberättelsen utgörs av den lagstadgade årsredovisningen enligt 6 kap. Årsredovisningslagen. NCC rapporterar även GRI-standarder.

Introduktion

Detta är NCC

• Översikt 2
• Strategi 6
• Investerare 14
• Lagstadgad årsredovisning 25
• Hållbarhetsrapport 29
• Bolagsstyrning 151
• Val av revisor 156
• Förvaltningsberättelse 57
• Finansiell information 58
• Moderbolag 74
• Dotterbolag 75
• Finansiella rapporter 76
• Koncernens resultat 77
• Koncernens finansiella ställning 78
• Koncernens kassaflöden 79
• Koncernens förändringar i eget kapital 80
• Moderbolagets finansiella rapporter 81
• Moderbolagets resultat 81
• Moderbolagets finansiella ställning 82
• Moderbolagets kassaflöden 83
• Moderbolagets förändringar i eget kapital 84
• Noter 85
• Hållbarhetsrapport
• Hållbarhetsrisker
• Hållbarhetsmål
• Styrelsemedlemmars ersättning
• Bolagsstyrning
• Styrelsen
• Voteringsrätt
• Verkställande direktör
• Valberedning
• ESEF-rapport

NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (ESEF).

Omslagsbild Nyt Hospital Nordsjælland, Danmark. Ett av de projekt inom hälsa och sjukvård som NCC jobbat med under 2022 är byggandet av det nya supersjukhuset som är ett av Danmarks mest digitaliserade byggprojekt. En toppmodern anläggning bestående av fyra våningar med 17 000 kvadratmeter yta och med funktioner som till exempel akutmottagning och intensivvårdsavdelning, operationssalar, diagnostik, kvinnor-barn-funktioner, kirurgi, internmedicin, neurologi, onkologi, audiologifunktioner och mycket mer. Sjukhuset ska stå klart 2025.

Vi bygger för framtiden

NCC Infrastructure

Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, transporter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Sverige, Norge och Danmark. Med expertis som omfattar hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruktion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsammans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället.

NCC Building Sweden

Bygger och renoverar bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.

NCC Building Nordics

Bygger och renoverar bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.

NCC Property Development

Utvecklar, hyr ut och säljer fastigheter med fokus på kontorsfastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, och med stort fokus på hållbarhet och samarbete, ska utvecklade fastighetslösningar på tillväxtmarknader i Norden.

NCC Industry

Utvecklar, producerar och säljer stenmaterial- och asfaltprodukter till bygg- och infrastrukturprojekt i Sverige, Norge och Danmark samt stenmaterial i Finland. Verksamheten bildar en naturlig förädlingskedja som också är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.

• Bygg och anläggning
• Industri
• Utveckling

2 NCC 2022 – NORDIC CONSTRUCTION COMPANY AB – ORG NR 556035-3837

Finansiella mål och utfall

	Utfall 2022 (2)	Mål 2030
Färsk betong	25 %	90 %
Asfalt	35 %	75 %
Armeringsstål	39 %	96 %
Transporter	15 %	94 %

	Utfall 2022	Mål 2022	Utfall 2022	Mål 2030	Mål 2022
X EBITDA
Orderingång (MSEK)	98,153
Nettoomsättning (MSEK)	91,265
Rörelseresultat (MSEK)	4,195
Hållbarhetsmål och utfall
Hälsa och säkerhet
LTIF4 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalender dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.	7.0	5.0
Klimat och energi
Scope 1 & 2 Mål: 60 procent minskning av CO2e
Utsläppsintensiteten uppgick till 0.18 kg CO2e per kg omsatt stenmaterial, asfalt och transporter, mätt som kg CO2e per köpt volym.	18 %
NCC ska vara klimatneutralt 2045
Scope 3 20 procent transporter, utsläpp, under 2022 Mål: 18 procent minskning av CO2e

Noter för finansiella mål
1) Rörelseresultat före räntor, skatter, avskrivningar och nedskrivningar exklusive poster hänförliga till förvärv och försäljningar samt effekter av redovisningsmässiga omvärderingar av finansiella tillgångar, inklusive leasingskuld.
2) Styrelsen har föreslagit en utdelning på 6 SEK per aktie för 2022.

Noter för hållbarhet
1) EBITDA exklusive poster hänförliga till förvärv och försäljningar samt effekter av redovisningsmässiga omvärderingar av finansiella tillgångar.
2) Detta mått omfattar än så länge endast färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.
3) Utfall 2022
4) LTIF är den vanligaste metoden att mäta den rapporterade olycksfrekvensen.

Vid det här laget vet vi att 2022 blev ett mer oroligt år för världen än vad vi hade väntat oss. Effekterna av pandemin var ännu inte helt borta när Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina inleddes och Europa stod inför nya utmaningar. Vi möter en komplex verklighet med kriser och utmaningar på många plan parallellt; ekonomiskt, politiskt och klimatrelaterat. Osäkerheten inför de kommande åren är betydande. Samtidigt är vår bransch gynnad också av stabiliserande faktorer. När vissa segment går ned, bidrar andra till att utvecklas och växa. Marknaden behöver också investera i ny infrastruktur och nya bostäder. Det gäller för oss att vara väl positionerade, välja rätt och genomföra med disciplin. Detta är också en grundsten i vår strategiska inriktning, som ligger fast och som leder oss, i goda såväl som i mer osäkra tider.

Årets resultat

Under 2022 har NCC fortsatt att utvecklas väl och leverera goda resultat. Andra har haft större utmaningar. Rörelseresultatet minskar vilket naturligtvis är en besvikelse. Orderingången har varit god under året som helhet och vi har en stark orderstock inom samtliga affärsområden i entreprenadverksamheten. Vårt största affärsområde, Infrastructure, har utvecklats stabilt genom disciplin och fokus både när det gäller val av och genomförande av projekt. Fokus har varit på att prioritera segment där NCC:s styrkor kommer till sin rätt.# Vd och koncernchef

Tomas Carlsson, Vd och koncernchef

I byggverksamheten i Building Sweden och Building Nordics har det vuxit fram ett starkt affärsmannaskap som framgångsrikt driver verksamheten framåt och möter kundernas förväntningar på att leverera en komplett, attraktiv och effektiv byggprocess. Våra verksamheter levererar därmed väl. Resultaten tyngs dock av enstaka projekt och avdelningar som gjort nedskrivningar, vilket påverkar resultatet. Affärsområde Industry, med verksamhet inom stenmaterial- och asfalttillverkning, har haft ett tufft år. Särskilt asfaltverksamheten har påverkats av svåra yttre förutsättningar i form av stigande energipriser men också haft inre utmaningar där styrning och ledarskap har behövt förändras. Arbetet pågår och jag ser positivt på verksamhetens förmåga att återhämta sig till sin fulla potential. Kommersiell fastighetsutveckling, inom affärsområde Property Development, har mött effekterna av snabbt stigande räntor och en svag marknad som har tvingat oss att anpassa oss. NCC har en högkvalitativ portfölj av kommersiella fastighetsprojekt. Vi kommer att vänta ut möjligheterna att få ut värdena från pågående projekt om det behövs. Vi kommer också att fortsätta att undersöka möjligheter att starta nya projekt men med lägre risknivå.

Struktur och samarbete ger stadga i orostider

NCC har en stark position på den nordiska byggmarknaden som vi har fortsatt att utveckla under 2022. Det är ett år med blandade resultat där många delar av verksamheten utvecklats väl men där andra mött stora utmaningar främst till följd av oro och förändring i omvärlden.

Effekter av ett osäkert omvärldsläge

Omvärldens osäkerhet och förändringarna i Europa har på ett negativt sätt påverkat stora delar av byggsektorn. För NCC har det inneburit stora prishöjningar på insatsvaror och byggmaterial, energipriser, en ökad inflation samt att ränteuppgången tvingat fram en anpassning av vårt fastighetsutvecklingsprojekt, vilket har inneburit en nedskrivning av projektet. Målet kvarstår, men har naturligtvis blivit svårare att nå på grund av osäkerheten i omvärlden. Ett återköpsprogram har genomförts under året där NCC köpt tillbaka aktier för MSEK 1 050. Omsättningen för helåret ökade med 10 procent till 60 098 MSEK. Nettoomsättningen har däremot sjunkit med 10 procent jämfört med föregående år. Utifrån den osäkerhet kring hur marknaden utvecklas framöver, och det kan innebära såväl risker som möjligheter, är det också en fördel att vi har ett visst handlingsutrymme.

Branschledande kärnkompetens

Vi vill att våra kunder ska uppfatta oss som experter och som proaktiva genom hela byggprocessen. Den positionen kräver att vi har medarbetare med rätt kompetens, erfarenhet och inställning som dessutom får möjlighet att lära och utvecklas hela tiden. Framgångsrik kompetensförsörjning är en absolut förutsättning för att vi ska lyckas leverera ökande kundvärde och nå våra mål. Vi ska vara attraktiva för de bästa medarbetarna och se till att de får arbeta med rätt saker. För att säkerställa det erbjuder vi bland annat en omfattande utbildningssatsning som vi har vidareutvecklat under året i samarbete med akademiska institutioner både i Norden och i Europa. Jag är själv engagerad i att driva på kompetensutvecklingen och är personligen involverad i samtliga större utbildningsprogram.

Tidig involvering

Andelen större projekt där vi på olika sätt arbetar tillsammans med kunden i ett tidigt skede har ökat. Det är ett framgångsrikt sätt för oss att driva kundvärde eftersom vi vet att de projekt som är väl projekterade inför start och som genomförs utan ändringar ger bäst resultat i form av förutsägbarhet, tid och produktivitet. Både för kunderna och för oss som entreprenör.

Stark säkerhetskultur

Det är med stor sorg jag konstaterar att NCC under året inte varit förskonat från allvarliga olyckor eller olyckor med dödlig utgång. Noggranna analyser görs av alla dessa händelser för att kunna lära och dra rätt slutsatser. Arbetet med att göra arbetsdagen säker för alla fortsätter, med fokus på att helt eliminera allvarliga olyckor och incidenter. Vi genomför återkommande aktiviteter för att öka kunskapen och främja en god säkerhetskultur och vi arbetar med utveckling och test av såväl digitala som tekniska lösningar.

Hållbar utveckling

NCC stödjer FN:s Global Compact och dess tio principer, vilka integreras i vår affärsstrategi, kultur och dagliga verksamhet. Vi arbetar organiserat för att minska vår negativa påverkan på klimatet och bidra positivt till globala målen för hållbar utveckling. I det gemensamma förbättringsarbetet har vi en tydlig strategi för hur vi som företag kan bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle där människor och natur kan leva och utvecklas. Ett sådant exempel är betong, där vi har ett internt program för att på olika sätt minska utsläppen från betong och där varje affärsområde har egna planer. Dialog och samverkan med alla aktörer i värdekedjan är en förutsättning för att nå framgång. NCC:s expertis kring byggprocessen och dess förutsättningar är grunden också för arbetet med att möta kundernas förväntningar om att hela tiden kunna minska klimatpåverkan och uppfylla högt ställda miljökrav. I nära dialog med våra kunder och övriga intressenter kan vi tillämpa den kunskap vi har för att tillsammans fatta bra beslut och göra rätt val. Hela näringslivet förbereder sig nu för att samla in, analysera och presentera mer hållbarhetsrelaterade data enligt nya och förbättrade regelverk. Uppföljning av hållbarhetsdata är viktigt för ökad transparens men också för att kunna fatta rätt beslut. Vi är bara i början av den här utvecklingen. Alla intressenter behöver ha ett klokt förhållningssätt till hur bolagen och organisationerna presenterar resultat och hur de är uppbyggda bakom hållbarhetsredovisningen, som naturligtvis kommer att bli mer precis och ändamålsenlig över tid.

Materialförsörjning och tillståndsprocesser

2022 blev det andra året som Sverige stod utan en egen cementförsörjning efter att företaget Cementa inte fått nödvändiga tillstånd för att utvinna kalksten under en längre tid. Vårt bolag fick respit på några år. Det är mycket bra. För att klara den omställning som näringslivet står inför, inte minst i Sverige, krävs snabbare och mer koordinerat arbete med tillståndsprocesser för att hantera hållbarhetsfrågorna. Vi behöver en tydlig och konsekvent politik för att hantera detta. För NCC, och för branschen, är materialförsörjningen avgörande.

“Vi vill att våra kunder ska uppfatta oss som experter och som proaktiva genom hela byggprocessen.”

Värdet av det stora företaget

NCC tackar alla medarbetare, kunder, samarbetspartners och aktieägare för året som har gått. Vår strategiska inriktning som bygger på att kultivera och använda vår expertposition kring byggprocessen i nära och tidigt samarbete med våra kunder ligger fast. Detta är rätt både för de av våra verksamheter som möter stor efterfrågan och för de som ser en avvaktande sådan. Våra gemensamma processer och det stora företagets resurser och ramar skapar förutsättningar för välgrundade beslut. Vi är väl förankrade och fokuserade enbart på vår nordiska hemmamarknad. Samtidigt är vi stora nog att kunna bära fokuserade utvecklingsinitiativ och bygga expertis inom utvalda segment. Det ger oss stadga, energi och möjligheter att fortsätta bidra positivt till samhällsutvecklingen under 2023.

Tomas Carlsson, Vd och koncernchef

NCC är ett kunskapsbaserat företag där grunden utgörs av förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Verksamheten omfattar husbyggnation och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. NCC bygger, renoverar och utvecklar den byggda miljön vilket skapar möjligheter för samhället att utvecklas. Vi arbetar som experter i nära samarbete med kunder för att uppfylla kundernas förväntningar och krav och säkerställa att utvecklingen av den fysiska miljön sker med så positiv påverkan som möjligt på samhället för både nuvarande och framtida generationer. Byggprocessen karaktäriseras av många intressenter, behov av både bred kompetens och expertkunskap samt samordning och effektivitet. Detta kräver att vi skapar värde genom att vara experter och genom att arbeta nära våra kunder. Vårt erbjudande till kunderna handlar bland annat om att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter.Vi är alltid stolta över våra projekt och de bidrag de tillför till samhället när de väl är genomförda, men vårt fokus ligger på att vara experter på processen som leder dit. NCC ska vara det mest kompetenta och betrodda företaget på marknaden när det gäller att genomföra byggprojekt. Som proaktiv byggexpert prioriterar NCC att vara tidigt involverade med kunderna, föreslå lösningar och bidra med idéer och ny kunskap.

NCC:s strategiska inriktning – skapa värde av det stora byggbolaget

NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med en bredd av verksamhetsområden och lokal förankring skapar, och låta kunderna ta del av dessa fördelar. NCC:s strategiska initiativ är samlade inom fyra fokusområden:

• Bygga ett kunskapsbaserat företag och en kultur som baseras på gemensamma värderingar och beteenden.
• Ha ett datainformerat arbetssätt, som innebär att följa upp resultatet via kundundersökningar, medarbetarundersökningar, produktionsuppföljning och digitalisering.
• Vara proaktiva gentemot kunderna för att hantera komplexiteten i byggprocessen och använda och utveckla vår expertis och erfarenhet.
• Dra nytta av vår samlade expertkunskap för att utveckla byggprocessen.

NCC har en stark och väletablerad position på den nordiska marknaden kombinerat med lokal närvaro. Grunden är förmågan att hantera byggprocessen med ett stort engagemang i att skapa kundvärde. Genom att utveckla våra arbetssätt, använda oss av digitala verktyg och systematiskt samla in och analysera data gör vi det möjligt för oss att vidta åtgärder, säkerställa våra kunders förväntningar och möta deras krav. Denna modell bygger på att vi som företag har en djup förståelse för kundens behov, samt att vi kan integrera den samlade kompetensen och erfarenheten, att fatta datainformerade beslut, samt att driva förändring genom tydlighet kring önskade beteenden.

Skapa kundvärde baserat på kunskap och erfarenheter

NCC:s syfte är att ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter.# Hantera komplexiteten i byggprocessen
Ett kunskapsbaserat företag
En kultur baserad på gemensamma värderingar och beteenden

Vår grund

Vår grund är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess.

Vår position

Proaktiva byggexperter som förverkligar komplexa projekt tillsammans med våra kunder.

Ett kunskapsbaserat företag

Värdet i att vara ett stort byggbolag ligger i möjligheten att kunna använda och förmedla sitt kunnande i större skala. NCC har till exempel kunnat använda och förmedla sitt kunnande i större skala vid byggnation av sjukhus, badhus, vattenrenings- och avloppsanläggningar liksom vid hanteringen av biologisk mångfald vid våra bergtäkter, för att nämna några områden.

För att göra detta krävs att vi uppmuntrar våra Star Behaviors, men också att vi kontinuerligt vässar vår kompetens inom områdena som påverkar lönsamhet och effektivitet. Utbildningar och motiverande karriärmöjligheter och vår utvecklingssatsning NCC Academy är viktiga komponenter i det arbetet. Läs mer om hur NCC arbetar med kunskaps- och kompetensutveckling samt driver förändring genom sitt arbete med hållbarhetsmålen på sidorna 14–15.

Ledande kompetens inom vattenrening- och avloppsanläggningar

Exempel på ett område där NCC har utvecklat ledande kompetens är inom vattenrening. Genom att ta ett helhetsansvar är NCC en attraktiv partner för kunder i detta växande segment. Genom tidig involvering och ett nära samarbete kan NCC bidra till effektiva projekt. Under 2022 har vi tecknat avtal om ombyggnation och kapacitetsökning av Käppala avloppsreningsverk på Lidingö utanför Stockholm. Arbetet görs för att möta ökade miljökrav, samtidigt som verket ska fungera under hela byggtiden.

Digitalisering och ett datainformerat arbetssätt

En koncern av NCC:s storlek skapar enorma datamängder. En effektiv kunskapsdelning kräver att informationen är strukturerad, lättillgänglig och lätt att dela. Genom att systematisera informationen och med en ökad digitalisering av processer underlättas kunskapsdelning mellan projekt och olika affärsområden. Detta möjliggör för NCC att bättre dra nytta av koncernens samlade kunskap och kompetens och för medarbetarna att fatta datainformerade beslut, vilket skapar kundvärde, förbättrar produktiviteten och ökar konkurrenskraften.

NCC driver digitaliseringsfrågan och förmågan att fatta datainformerade beslut också externt, och tar en aktiv roll i branschsamarbeten för att påskynda en digital omvandling. Bland annat har NCC tagit ledande roller inom det svenska strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment och ENCORD, det europeiska nätverket av byggföretag för forskning och utveckling. NCC är också en del av nätverket Combient, ett industrisamarbete med syfte att påskynda den digitala transformationen. Medlemskapet är ett verktyg för NCC att bli mer datainformerat, lära av andra bolag och utbyta kunskaper över branschgränser.

Gemensam modell i koncernen ger starka affärsområden

Gemensamt för alla verksamheter i koncernen är viljan att vara proaktiva gentemot kunderna samt att vara tidigt involverade för att kunna använda och utveckla vår expertis och erfarenhet. Vi är också eniga i att vi ska dra nytta av vår samlade expertkunskap för att utveckla byggprocessen. Varje affärsområde har också sina egna utgångspunkter och utmaningar. Därför kommer strategiska initiativ som att arbeta närmare kund och att samla experter och deras kunskap att vara baserade i våra affärsområden.

• Sverige
  • Infrastructure
  • Building
  • Sweden Industry: Asfalt och stenmaterial
  • Property Development
• Danmark
  • Infrastructure
  • Building
  • Nordics Industry: Asfalt och stenmaterial
  • Property Development
• Norge
  • Infrastructure
  • Building
  • Nordics Industry: Asfalt och stenmaterial
  • Property Development
• Finland
  • Building
  • Nordics Industry: Stenmaterial
  • Property Development

Käppala avloppsreningsverk, Stockholm

Marknad

NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer. NCC har en stark position i alla nordiska länder där bolaget har verksamhet. Procent beräknat på andel av nettoomsättningen.

Klimatomställningen

Klimatomställningen ställer stora krav på byggindustrin i stort men innebär också stora möjligheter. Omställningen av samhället i en hållbar riktning och nödvändig anpassning till klimatförändringar öppnar upp för investeringar i infrastruktur, utveckling av energilösningar, upprustning och energieffektivisering i befintliga byggnader. Klimatomställningen innebär förändrade förutsättningar, kräver nytänkande och nya lösningar i ett snabbt föränderligt samhälle.

NCC:s ambition är att spela en ledande roll i arbetet med att skapa ett klimatneutralt samhälle. Genom att möta kundernas behov. Här kan NCC bidra med sitt stora kunnande och breda erfarenhet som är villiga att hjälpa våra kunder med insiktsfulla lösningar. Vi har förstått att klimatfrågorna måste genomsyra affären på en djup nivå och ser decentralisering och ansvarstagande hos alla enheter som grundläggande. För att bidra till klimatomställningen krävs också samverkan och dialog med kunder, leverantörer och andra aktörer i branschen. Vi måste tillsammans arbeta för att lösa utmaningarna och minska klieffekterna genom utveckling av arbetssätt, material, produkter och lösningar.

NCC arbetar för att minska koldioxid- utsläpp, effektivisera energi an- vändning, ha en ansvarsfull resursan- vändning samt öka återanvändning och återvinning av material. Vi tillhandahåller data, expertkunskap och digital information om processer och produkter, något som bidrar till spår- barhet samtidigt som det driver en positiv förändring.

Arbetet mot målet att minska utsläppen i värdekedjan har hittills riktat in sig främst på fyra prioriterade områden:

• Betong
• Stål
• Asfalt
• Utsläpp i produktion

Läs mer om NCC:s hållbarhetsarbete på sidan 24.

Prioriterat område Betong

Betong är idag det mest använda byggmaterialet i världen. Enligt RISE (Research Institutes of Sweden) används varje år 2,5 miljoner ton putsad betong. Cement är en väsentlig del och har stor klimatpåverkan. Cement är också en central ingrediens för betongens hållfasthet, brandsäkerhet och hållbarhet. Det är ett centralt material i många byggprojekt, i allt från husbyggnation till infrastrukturkon- struktioner som broar, vattenreningsverk, vindkraftverk och kraftvärmeverk. Samti- digt har det stor klimatpåverkan. NCC bygger, underhåller och utvecklar den byggda miljön. Kunskap, data och expertis kring hur material, metoder och processer påverkar belastningen på miljö och klimat och på samhället i stort är en förutsättning i arbetet. Under 2022 har ett fokusområde varit att fastställa gemensamma vägar för att minska klimatpåverkan från betongbyggande.

Expertkunskap och samarbete i klimatomställningen

Betong består av ballast (sand, sten, grus), cement, som används som bindemedel, och vatten. Merparten av cementens klimatpåverkan orsakas av tillverkningen av cement, då stora mängder koldioxid släpps ut.

NCC har som mål att halvera klimatutsläppen från betong framåt 2030. Visionen är att nå netto noll 2050. NCC samlar data för en mindre mängd av den betong som används, färsk betong, men arbete pågår för att utöka datainsamling- en. Vid 2025 ska 70 procent av all betong som levereras av NCC vara klimatförbättrad.

Gemensam färdplan

NCC arbetar utifrån en gemensam färdplan för betongbyggande både på koncernnivå, där koordineringen sker, och i varje affärs- område. Ambitionen är att alla medarbetare ska involveras och ha kunskap om den klimatneutrala betongen som påverkar omställningen. Arbetet kräver nära sam- arbete med leverantörer och med andra aktörer i värdekedjan liksom att hänsyn tas till regulatoriska aspekter. NCC:s färdplan ligger i linje med såväl nationella som internationella färdpla- ner. Arbetet har två faser: Minimera och transformera.

På uppdrag av Vattenfall AB rustar NCC upp vattenkraftverket Lilla Edet för att höja säker- heten och klara framtida vattenflöden. I den nya dammen byggs i klimatförbättrad betong som minskar både koldi oxidutsläppen och risken för betongsprickor. Det nya beton- greceptet har utvecklats tillsammans med Vattenfall och RISE. Historiskt sett har inte denna typ av betong använts i den här omfattningen och i den här typen av konstruktion. Betongreceptet har tagits fram för att minimera sprickor som uppstår när betongen härdar. Flygaskan och den större ballasten bidrar till minskad värmeutveckling för betongen vilket också ger mindre temperaturrörelser. Det gör att det krävs mindre kylning för att hantera dessa rörelser.

Nytt betongrecept minskar sprickor och koldioxidutsläpp vid upprustning av vattenkraftverket Lilla Edet

Minimera klimatpåverkan från betongbyggandet

Arbetet med att minimera klimatpåverkan sker utifrån tre perspektiv:

• Rätt betong på rätt plats: Inte använda högre betongkvalitet än vad respektive konstruktions olika delar kräver men som ändå svarar mot kraven på funktion, hållfasthet och beständighet.
• Minimera mängden cement i betong: Öka användningen av s.k. klimatförbätt- rad betong. Det innebär att byta ut en del av cementen mot material som liknar cement men som har lägre klimatpå- verkan. Idag ersätts cementen med alternativa material som är restprodukter från andra industriella processer.
• Minimera volymen betong: Optimera konstruktionen och minimera alla komponenter i ett bygge. NCC ser över utformningen av konstruktioner för en effektiv resursanvändning, minimerar betong mängden samt arbetar för att minska spill i produktionen.# Transformera betongbyggandet

Att halvera klimatpåverkan är möjligt inom ramen för dagens kunskap, känd tillgänglig teknologi och befintliga lösningar. För att småningom nå klimatneutralitet behöver vi omdefiniera innovationer, där vi inte bara behöver ny teknik, utan också nya metoder och material, är den andra delen i NCC:s färdplan; att transformera betongbyggandet. Detta arbete är ännu i ett tidigt skede men innefattar bland annat att stötta utveckling och främja användning av tekniker som infångning av koldioxid från cementproduktion för återvinning eller lagring, utveckla byggtekniskt innovativa lösningar samt att verka för ökad återvinning och ökat återbruk av betong.

Nationella initiativ

NCC deltar i en rad nationella initiativ för att reducera byggandets klimatavtryck, exempelvis:

• I Danmark är NCC partner i ”Bæredygtigt Beton initiativs road map”, där det är ett gemensamt initiativ för att minska CO2-utsläpp från bygg- och infrastrukturprojekt.
• I Finland deltar NCC i ett regeringsinitiativ tillsammans med branschaktörer för att utveckla sektorspecifika initiativ, med syftet att minska koldioxidutsläppen.
• I Norge har NCC gått med i ”Einarenten til 2030”, där fastighetssektorn ska främja ett hållbart, cirkulärt och klimatneutralt byggande till 2030.
• I Sverige är NCC partner till ”Färdplan för den fossilfria och cirkulära bygg- och anläggningssektorn”, där NCC ska ta ansvar för sin del i att ha en klimatneutral leverantörskedja senast 2045.

Minskad klimatpåverkan vid husprojekt

• NCC har i byggprojekt som lyckats väl med att minska klimatpåverkan från betong. Affärsområdet Building Sweden har under året fattat beslut om att alla projekt ska ha klimatförbättrad betong som utgångspunkt, som en del i genomförandet av den gemensamma färdplanen.
• För projektet vid Värnhem i Malmö har NCC utfört stommar och elva radhus samt komplementbyggnader på uppdrag av Helsingborgshem. Fokus i upphandlingen var minskad klimatpåverkan under byggprocessen. Byggnaderna kommer att förses med solceller och det är ett projekt som bygger på platsgjuten konstruktion samt betong med mindre klimatpåverkan än traditionell cement. Även i det här fallet har man valt betong med mindre klimatpåverkan än traditionell cement, och där man har använt cement med 50 procent slagg.

En del bjälklag som gjuts har en betong med endast 100 kg CO2/m3, vilket i det här sammanhanget är mycket lågt. I bostadsprojektet Kungsörnen i Helsingborg har NCC arbetat fokuserat med att minska klimatpåverkan genom att minska mängden betong, minimera spill, optimera betonganvändningen samt slimma konstruktionen. NCC har i stora delar återanvänt formmaterial och betong med 50 procent slagg. Genom detta strukturerade och målmedvetna arbete har klimatpåverkan minskats till närmare hälften jämfört med andra motsvarande byggprojekt.

Mer nöjda medarbetare och mer kompetenta projektteam

Påsjö Äng i Helsingborg, Sverige

Att attrahera och utveckla de bästa medarbetarna i branschen är avgörande för NCC:s konkurrenskraft. Gemensamma värderingar och beteenden är en grundpelare i NCC:s strategiska inriktning. Under 2022 har vi fortsatt bygga en framgångsrik kultur utifrån NCC:s Star behaviors - fyra beteenden som guidar alla medarbetare i vardagen och samtidigt beskriver vad som förväntas av oss på NCC.

Efter lanseringen börjar vi nu se positiva effekter av beteendena, såsom samarbete, kundorientering och kunskapsdelning. NCC har ett gott rykte bland våra kandidater, som ger höga betyg i uppföljningen av rekryteringsprocessen. Medarbetarundersökningen visar på ett högt engagemang och en vilja att rekommendera NCC som arbetsgivare. NCC har under året lanserat en ny, moderniserad medarbetarundersökning som genom bland annat ökad frekvens och transparens fokuserar på ständiga förbättringar och på teamets prestation.

NCC vill rekrytera och behålla den bästa kompetensen i branschen. En alltmer komplex byggprocess kräver specialister och experter inom många olika områden. För att tillgodose ett ökat kompetensbehov behöver vi nå en så stor och relevant kompetensbas som möjligt. Mångfald och inkludering är därför en förutsättning för att lyckas. NCC har nolltolerans mot diskriminering; ingen medarbetare ska hindras i sin Expertkompetens genom hela byggprocessen.

Vi utvecklar branschens bästa projektteam

• 2022 har NCC gett 2,674 medarbetare utbildning i byggprojekt över hela Norden, tillsammans med våra kunder. Expertis och erfarenhet gör att våra projektteam kan förutse och hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår under en byggprocess och föreslå proaktiva lösningar till kund.
  • 2,594 Antal medarbetare i Norden
  • 0,84 Norge
  • 0,61 Danmark
  • 0,24 Finland
  • 1,74 Sverige

Högt medarbetarengagemang

• 87% Från NCC:s medarbetarundersökning, över externt benchmark.
• 86% ”NCC erbjuder goda karriärmöjligheter”. Återkoppling från kandidater i NCC:s rekryteringsprocesser.
• 87% ”Jag är trygg med att jag inte kommer bli diskriminerad, trakasserad eller mobbad på NCC.” Från NCC:s medarbetarundersökning, över externt benchmark.

Gott rykte bland kandidater

Nolltolerans mot diskriminering

NCC är en långsiktig och stabil arbetsgivare på den nordiska marknaden. utveckling och karriär på grund av orättvis behandling och vi strävar efter och följer upp balans mellan kvinnor och män i NCC:s ledningsgrupper.

Olycksfallsfrekvens

NCC har ett koncernövergripande mål inom hälsa och säkerhet för antal arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetstimmar, där det finns en risk för dödlig utgång. NCC har de senaste åren successivt lyckats sänka olycksfallsfrekvensen på produktionsarbetsplatserna, dock med en mindre ökning under 2022 jämfört med 2021.

Under 2022 var olycksfallsfrekvensen 10,2 per miljon, jämfört med 8,0 under 2021. Fram till 2023 har vi som mål att ha nått 7,0.

NCC Site Introduction

NCC Site Introduction är en ny, säker och effektiv digital introduktion för cirka 110,000 personer som varje år introduceras till NCC:s produktionsarbetsplatser. Den nya gemensamma processen förenklar de obligatoriska steg som alla, NCC-anställda, underleverantörer samt deras partners, behöver genomgå innan de börjar arbeta på någon av NCC:s arbetsplatser. Alla ska innan ankomst ha genomfört NCC:s arbetsplatsintroduktion med godkänt resultat. Under 2022 startade utrullningen i Sverige och den fortsätter också i de övriga nordiska länderna under 2023.

En säker och hälsosam arbetsmiljö är högsta prioritet för NCC

Alla medarbetare på NCC:s arbetsplatser ska bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö där alla kommer hem skadefria efter arbetsdagen. Hälso- och säkerhetsarbetet inkluderar alltid leverantörer och underentreprenörer. NCC har som mål att reducera alla typer av olyckor samt eliminera allvarliga incidenter och olyckor.

Utfall	Mål
10,2	7,0
2026	2023
2022	2021
2020	2019
2018	2017
2016

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2022.

Verksamhet

NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial.

Verksamheten under året

Marknaden

NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP. Kostnadsökningar och stigande räntor har en dämpande effekt på marknaden. Under hela 2022 har marknaden påverkats av stigande priser särskilt på vissa insatsvaror och energi. På sikt leder högre priser till minskad efterfrågan. Stigande räntor påverkar också intresset för investeringar i nya fastigheter. Marknaden för bostäder och kontor påverkas mest av det ekonomiska läget.Samtidigt är de långsiktiga marknadsförutsättningarna för entreprenadverksamhet, fastighetsutveckling och industriverksamhet i Norden fortsatt goda. Stora industrisatsningar planeras i delar av Sverige. Det föreligger ett behov av att bygga fler bostäder och på samhällsbyggnader som exempelvis skolor, fängelser, sjukhus och äldreboenden, drivet av tillväxt och utveckling i storstadsregionerna och kring andra tillväxtregioner. Detta driver i sin tur även satsningar på stadsnära infrastruktur som broar, vägar och järnvägar, samt investeringar i energilösningar. Generellt är också marknaden för renovering och ombyggnad god. I de länder där NCC har infrastrukturverksamhet, föreligger också satsningar på såväl nybyggnad som renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av investeringar i infrastruktur och underhåll.

Omvärldsfaktorer
I februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina vilket har fått en rad följdeffekter i världsekonomin. NCC har ingen verksamhet i Ukraina, Ryssland eller Belarus och inte heller några stora direkta affärsförbindelser. Inflation har också förstärkt en redan pågående trend av kostnadsökningar på viktiga insatsvaror, inte minst på energi, vilket kan påverka NCC och NCC:s kunder. En nedåtgående konjunktur och sjunkande BNP utgör en risk för NCC på längre sikt. Högre räntor kan också påverka bland annat förutsättningarna för försäljning av fastigheter. Det har också en påverkan på den generella byggmarknaden i enlighet med beskrivningen i riskavsnittet i årsredovisningen. När det gäller försörjningen av cement i Sverige har osäkerheten minskat då cementproduktionen på Gotland beviljats ett nytt fyraårigt tillstånd. En ny långsiktig tillståndsprocess ska inledas, varför det fortfarande råder osäkerhet på längre sikt. Coronapandemin medförde restriktioner i samtliga verksamhetsländer under början av året och det är inte uteslutet att fortsatta effekter av pandemin kan komma att påverka NCC:s produktion eller orsaka störningar i leveranskedjan.

Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 54 198 (53 414) MSEK. Samtliga affärsområden ökade nettoomsättningen förutom NCC Property Development där färre projekt resultatavräknades jämfört med föregående år. Valutaeffekter påverkade nettoomsättningen med 1 082 (–372) MSEK. Se texterna per affärsområde för mer information.

Rörelseresultat
Rörelseresultatet uppgick till 1 358 (1 825) MSEK. Det lägre rörelseresultatet är främst drivet av NCC Industry och NCC Building Sweden. Rörelseresultatet i NCC Infrastructure har stadigt förbättrats under året. I NCC Building Sweden har kostnadsökningar och nedskrivningar av ett fåtal bostadsprojekt i det tredje kvartalet om 120 MSEK belastat rörelseresultatet. I NCC Building Nordics som helhet är rörelseresultatet lägre än föregående år, främst hänförligt till kostnadsökningar och omstruktureringskostnader i Finland. Den danska verksamheten har generellt en stark marknad och visar goda resultat. Stigande priser på energi och insatsvaror har inneburit utmaningar för NCC Industry. För vissa delar av asfaltsverksamheten har de stigande priserna inneburit större utmaningar vilket resulterade i ett lägre rörelseresultat. Stenverksamheten är stabil. Rörelseresultatet i NCC Property Development är i linje med föregående år. Övrigt och elimineringar uppgick till totalt –161 (–130) MSEK där bland annat resultat från NCC AB och mindre dotter- och intresseföretag ingår med –131 (–58) MSEK. Kostnaden för sjukförsäkringspremier med 124 MSEK. Internvinster ingår med –44 (34) MSEK. Övriga koncernjusteringar, främst pensioner och leasing, ingår med 15 (–107) MSEK.

Finansiella poster och årets resultat
Finansnettot uppgick till –59 (–60) MSEK. En högre företagsskuld och högre räntekostnader påverkade negativt vilket kompenserades av en högre kapitalisering av räntor inom NCC Property Development. Årets resultat före skatt uppgick till 1 299 (1 765) MSEK. Årets skatt uppgick till –230 (–257) MSEK och den effektiva skattesatsen var 18 (15) procent. Under året genomfördes tre skattefria försäljningar, Kineum Gårda, Fredriksberg D och Bettorp. Under föregående år genomfördes sju skattefria försäljningar av projekt. Vissa markförsäljningar genomfördes också föregående år. Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 069 (1 508) MSEK.

Årets totalresultat
Årets totalresultat uppgick till 2 963 (2 413) MSEK. Det högre resultatet förklaras främst av omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, 2 039 (942) MSEK. Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat redovisas separat, se not 23.

Finansiell ställning
Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 29 565 (29 421) MSEK. De största förändringarna avser en lägre pensionsskuld som motverkas av en nedgång i likvida medel. Sysselsatt kapital uppgick per den 31 december till 11 480 (12 055) MSEK. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 12 (16) procent. Avkastningen på eget kapital uppgick till 17 (32) procent.

Nettoskuld
Koncernens nettoskuld uppgick per den 31 december till –3 000 (–2 932) MSEK. fastighetsprojekt är, trots lägre investeringar, lägre än föregående år till följd av färre sysselsatta personer i verksamheten. Effekter från övrigt rörelsekapital har förbättrats under året trots att förskottsfaktureringen föregående år var högre i samtliga entreprenadverksamheter. Effekter från ökade leverantörsskulder har förbättrats. Effekter från ökade leverantörsskulder har förbättrats.

Den totala nettoskulden var i princip oförändrad, till följd av att pensionsskulden minskade lika mycket som företagets nettoskuld ökade. Företagets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsskuld och leasingskuld, gick från nettokassa till nettoskuld och uppgick vid årets slut till –1 561 (766) MSEK. Orsaken till ökningen var investeringar i rörelsekapital. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till 28 (14) månader vid kvartalets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften per 31 december uppgick till 5,1 (3,1) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 29 (34) månader.

Soliditet och skuldsättningsgrad
Soliditeten per den 31 december 2022 var 24 (20) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,4 (0,5).

Soliditet
Soliditeten uppgick till 24 % i 2022.

NCC påverkas alltid av en säsongsmässigt låg aktivitet under det första kvartalet. 2018 gjordes en genomlysning av verksamheten som resulterade i stora nedskrivningar, avsättningar och omvärderingar i tredje kvartalet.

	2018	2019	2020	2021	2022
Avkastning på eget kapital	-20	-10	0	10	20
Avkastning på sysselsatt kapital	30	40

Avkastning på sysselsatt kapital har minskat till följd av det lägre resultatet medan avkastningen på eget kapital minskat något mer, framförallt beroende på ökningen av eget kapital.

Större projekt
Projekt >500 MSEK
Ordervärde och beräknat färdigställande kan komma att ändras under projektets gång. Interna projekt är inte inkluderade.

Miljöpåverkan
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet samt ett antal pålfabriker, men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Inom NCC Industry är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion och påltillverkning som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.

Lagstadgad hållbarhetsrapport
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ORDERLÄGE

Projektportfölj per 31 december 2022

NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2022	Färdigställandegrad 31 dec 2022	Beräknat färdigställande	Nya projekt 2022
983	12%	2025	Bostäder, Herlev DK
946	2%	2026	Vatten- och reningsanläggning, Lidingö SE
711	33%	2024	Häkte, Kristianstad SE
605	23%	2024	Bostäder, Köpenhamn DK
530	38%	2024	Universitetsbyggnad, Esbo FI

Pågående projekt

NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2022	Färdigställandegrad 31 dec 2022	Beräknat färdigställande	Projekt
6 541	70%	2026	Järnvägstunnel, Västlänken/Centralen Göteborg SE
5 195	65%	2026	Järnvägstunnel, Västlänken/Korsvägen, Göteborg SE
4 767	54%	2025	Sjukhus, Hillerød DK
2 432	42%	2025	Sjukhusbyggnad, Eskilstuna SE
2 100	85%	2024	Järnvägssträcka, Lund Arlöv SE
1 994	77%	2024	Bostäder, hotell och restauranger, Köpenhamn DK
1 982	21%	2025	Järnvägsstation, Drammen NO
1 926	88%	2023	Ny ö med bostäder & parkering, Köpenhamn DK
1 801	16%	2026	Tunnelbanestation, Hagastaden, Stockholm SE
1 525	85%	2024	Tunnelbyggnation, Färöarna NO
1 492	15%	2025	Sjukhusprojekt etapp 2, Uleåborg FI
1 361	87%	2023	Sjukhusprojekt, Uleåborg FI
1 325	94%	2023	Snabbspårväg Bybanen, Bergen NO
1 266	88%	2023	Bostadsrenovering radhus, Albertslund DK
1 200	97%	2023
1 194	19%	2025	Kontor, Göteborg SE
1 065	21%	2025	Kontor, Trondheim NO
1 063	90%	2023	Hotell vid Liseberg, Göteborg SE
1 047	48%	2025	Tunnelbanedepå, Stockholm SE
1 002	16%	2024	Kontor, Odense DK
852	58%	2024	Badhus/vattenpark, Göteborg SE
763	52%	2024	Kontor, Helsingfors FI
763	99%	2023	Järnvägssträcka, Oslo NO
747	90%	2023	Bostadsrenovering, Roskilde DK
731	77%	2026	Kajkonstruktion, hamnen, Norrköping SE
679	13%	2025	Bostäder, Solna SE
659	55%	2024	Bostadsrenovering, Malmö SE
628	60%	2024	Avloppsreningsverk, Kristianstad SE
609	48%	2023	Kontor, Oslo NO
604	81%	2023	Idrottsanläggning, Trondheim NO
561	99%	2023
520	22%	2024	Kontor/bostäder, Umeå SE

Avslutade projekt 2022

NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2022	Färdigställandegrad 31 dec 2022	Beräknat färdigställande	Projekt
1 815	100%	2022	Järnvägssträcka Venjar-Eidsvoll Nord, Eidsvoll NO
1 573	100%	2022	Bostäder och lokaler, Aarhus DK
946	100%	2022	Universitetsbyggnader, Uppsala SE
786	100%	2022
770	100%	2022	Teknikbyggnad, Helsingborg SE
750	100%	2022	Bostäder, Köpenhamn DK
703	100%	2022	Kontor, Solna SE
696	100%	2022	Kontor, Helsfyr, Oslo NO
696	100%	2022	Bostäder, Uppsala SE

Orderingång, orderstock, nettoomsättning och resultat per affärsområde

MSEK	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021
	Orderingång		Orderstock		Nettoomsättning		Rörelseresultat
NCC Infrastructure	15 391	18 377	17 291	18 923	17 256	16 339	429	391
NCC Building Sweden	14 711	14 369	18 587	18 046	14 178	13 868	252	457
NCC Building Nordics	12 321	13 297	17 127	17 271	13 568	11 324	347	410
NCC Industry 1)	11 638	10 297	1 958	1 554	11 268	10 755	8	220
NCC Property Development	1 301	4 775			482	478	-10	-1
Summa	54 060	56 339	54 963	55 794	57 571	57 062	1 518	1 956
Övrigt och elimineringar	–775	–553	32	–32	–3 373	–3 648	–161	–130
Koncernen	53 285	55 786	54 995	55 763	54 198	53 414	1 358	1 825

1) Beloppen för NCC Industry 2021 inkluderar Asfalt Finland.

Orderingång och nettoomsättning per land

MSEK	Orderingång		Nettoomsättning
	2022	2021	2022	2021
Sverige	33 170	31 940	31 360	31 122
Danmark	10 541	8 613	10 073	9 068
Norge	5 239	8 888	7 285	7 129
Finland	4 336	6 344	5 480	6 095
Koncernen	53 285	55 786	54 198	53 414

ORDERLÄGE

Orderingång

Orderingången i NCC Infrastruc ture uppgick till MSEK 15,4 (18,4). orderingången i NCC Infrastruc ture uppgick till MSEK 15,4 (18,4). Drivet av det prioriterade produktsegmentet Energi & vattenanläggning ökade orderingången med cirka 1 Mdr SEK under senare delen av året. I NCC Building Sweden var orderingången MSEK 14,7 (14,4), där Samhällsbyggnader stod för den största ökningen. Även i NCC Building Nordics var fortsatt Samhällsbyggnader störst och total orderingång uppgick till MSEK 12,3 (13,3). Orderingången ökade i Danmark men sjönk i Norge och Finland. I NCC Industry var orderingången högre i både asfalt- och stenmaterialverksamheten. Många ordrar innehåller olika element av tidig involvering eller sker i partnering vilket innebär att NCC:s kompetens utnyttjas väl och med bättre möjligheter för riskhantering. Stort fokus läggs på att kontrollera risk och hantera kostnadsökningar i enlighet med etablerade processer och beslutsmandat.

Projektstorlek i orderingång

Diagrammet avser 42 Mdr SEK av den totala order- ingången på 53 Mdr SEK.

• 500 MSEK: 12%

• 200-499 MSEK: 66%
• 100-199 MSEK: 20%
• < 100 MSEK: 2%

NCC Infrastructures orderingång uppgick till MSEK 15,4 (18,4). Orderingången i NCC Infrastructure är hänförlig till verksamheten i Norge och Sverige. Större delen av orderingången, 30 procent, är hänförlig till Energi & vattenanläggning. Ombyggnationen av Käppalaverket på Lidingö för att öka reningsverkets kapacitet och renings förmåga är ett exempel på nytt projekt under året. Markarbeten utgör fortsatt en hög andel av NCC Infrastructures orderingång och uppgick till 28 (26) procent. Järnväg har en andel på 15 procent. Större infrastrukturprojekt såsom Drammen järnvägsstation och tunnelbanestationen i Haga staden i Stockholm orderregistrerades föregående år.

NCC Infrastructure

MSEK	2022	2021
Orderingång	15 391	18 377
Nettoomsättning	17 256	16 339
Rörelseresultat	429	391
Rörelsemarginal %	2,5	2,4
Medelantal anställda	4 118	4 313

Nyckeltal

Orderstocken minskade jämfört med föregående år men är fortfarande på en hög nivå.

Nettoomsättningen ökade och uppgick till MSEK 17,3 (16,3). Orderingången hänförlig till Energi & vattenanläggning uppgick till 17 (16) procent, en lägre andel jämfört med orderingången, men utgör fortfarande en viktig del av verksamheten. Mark arbeten och Järnväg stod fortsatt för en hög andel av NCC Infrastructures verksamhet. Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 74 (78) procent av omsättningen medan Norge och Danmark står för 15 (14) respektive 11 (8) procent av nettoomsättningen.

Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till 429 (391) MSEK till följd av en högre nettoomsättning samt en bättre produkt portfölj. Försäljningen av NCC NoDig hade en liten positiv effekt på rörelseresultatet. Rörelseresultatet i affärs området påverkas dock fortfarande negativt av några större infrastrukturprojekt med låg marginal som pågått under en längre tid.

Andel av NCC totalt

	Nettoomsättning	Rörelseresultat	Medelantal anställda
NCC Infrastructure	32%	32%	28%

Nettoomsättning per land

• Sverige: 74%
• Norge: 15%
• Danmark: 11%

Nettoomsättning per produktsegment

• Energi & Vatten: 28% (18%)
• Anläggning: 28% (26%)
• Järnväg: 15% (13%)
• Grundläggning: 11% (14%)

Orderingång per produktsegment

• Energi & Vatten: 28% (18%)
• Anläggning: 28% (26%)
• Järnväg: 15% (13%)
• Grundläggning: 11% (14%)

NCC Building Sweden

MSEK	2022	2021
Orderingång	14 711	14 369
Nettoomsättning	14 178	13 868
Rörelseresultat	252	457
Rörelsemarginal %	1,8	3,3
Medelantal anställda	2 677	2 736

Nyckeltal

Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till MSEK 14,7 (14,4), där Samhällsbyggnader stod för den största andelen av orderingången och uppgick till 31 (12) procent. Bostäder minskade till 22 (37) procent medan övriga produktsegment var i linje med föregående år. Större projekt som orderregistrerades under året var byggnation av nytt häkte och lokaler för frivård i Kristianstad samt byggnationen av en kontors- och stationsbyggnad som byggs i direkt anslutning till Göteborgs centralstation och Västlänkens station Centralen.

Orderstocken har stärkts jämfört med föregående år och uppgick till MSEK 18,6 (18,0) vid årets slut.

Nettoomsättningen uppgick till MSEK 14,2 (13,9), där bostäder fortsatt stod för den största delen av nettoomsättningen, 30 (27) procent.

Rörelseresultatet uppgick till 252 (457) MSEK. Nedskrivningar i det tredje kvartalet om cirka 120 MSEK i ett fåtal bostadsprojekt påverkade rörelseresultatet negativt. Rörelseresultatet har dessutom påverkats negativt av något lägre projektmarginaler främst i bostadsprojekt till följd av ökade materialkostnader.

Andel av NCC totalt

	Nettoomsättning	Rörelseresultat	Medelantal anställda
NCC Building Sweden	26%	19%	35%

Nettoomsättning per produktsegment

• Kontor: 17 (15)%
• Bostäder: 30 (27)%
• Renovering/Ombyggnad: 16% (17%)
• Samhällsbyggnader: 27% (26%)
• Övrigt: 10% (15)%

Orderingång per produktsegment

• Kontor: 18 (21)%
• Bostäder: 22 (37)%
• Renovering/Ombyggnad: 16% (17%)
• Samhällsbyggnader: 27% (26%)
• Övrigt: 17% (9)%

NCC Building Nordics

MSEK	2022	2021
Orderingång	12 321	13 297
Nettoomsättning	13 568	11 324
Rörelseresultat	347	410
Rörelsemarginal %	2,6	3,6
Medelantal anställda	2 258	2 180

NCC Building Nordics orderingång uppgick till MSEK 12,3 (13,3). Orderingången sjönk i samtliga länder, men främst i Finland. Samhällsbyggnader stod för den största delen av orderingången precis som föregående år och uppgick till 36 (37) procent. Andelen bostäder uppgick till 32 (15) procent där ökningen beror på orderregistreringar i Norge och Danmark för uppförande av hyresbostäder. Minskningen av andelen kontor till 10 (25) procent, beror på att ett antal större kontorsprojekt, bland annat Trondheim och Odense, orderregistrerades föregående år.# NCC Building Nordics

MSEK	2022	2021
Orderingång	12 321	13 297
Nettoomsättning	13 568	11 324
Rörelseresultat	347	410
Rörelsemarginal %	2,6	3,6
Medelantal anställda	2 470	2 372

Projekt som orderregistrerats under året innefattade bland andra en ny etapp av ett sjukhusprojekt i Hilleröd utanför Köpenhamn, uppförandet av cirka 440 hyresbostäder i Herlev utanför Köpenhamn, ett campus i Åbo och två projekt med hyreslägenheter i Åbo.

MSEK vid året slut. Nettoomsättningen uppgick till 13 568 (11 324) MSEK, där ökningen till stor del bidrog till ökningen. I linje med föregående år stod samhällsbyggnader och bostäder för knappt två tredjedelar av nettoomsättningen.

Rörelseresultatet uppgick till 347 (410) MSEK. Det lägre rörelseresultatet och den lägre rörelsemarginalen var främst hänförlig till kostnadsökningar och omstruktureringskostnader i Finland.

Nettoomsättning per produktsegment

Samhällsbyggnader	Bostäder	Kontor	Övrigt
27%	31%	15%	2%
(32%)	(31%)	(17%)	(5%)

Nettoomsättning per land

Danmark	Finland	Norge
18%	26%	56%
(19%)	(17%)	(64%)

Orderingång per produktsegment

Kontor	Bostäder	Samhällsbyggnader	Övrigt
15%	32%	30%	23%
(17%)	(15%)	(27%)	(18%)

Danmark	Finland	Norge
10%	32%	58%
(25%)	(15%)	(60%)

NCC Industry

MSEK	2022	2021
Nettoomsättning	11 268	10 065
Rörelseresultat	8	488
Rörelsemarginal %	0,1	4,9
Operativt sysselsatt kapital	4 411	4 711
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %	0,3	10,4
Medelantal anställda	2 564	2 826
Tusentals ton stenmaterial 1)	28 443	28 976
Tusentals ton asfalt 1)	4 803	5 178

1) Såld volym.
2) I jämförelseperioden 2021 har Asfalt Finland, som såldes i december 2021, exkluderats. Orderingången hade varit 588 MSEK högre respektive 691 MSEK högre jämförelseperioden om Asfalt Finland hade inkluderats. Rörelseresultatet hade varit 268 MSEK lägre. Såld volym asfalt hade varit 918 tusen ton högre.

NCC Industrys orderingång uppgick till 11 268 (10 065) MSEK, en ökning jämfört med föregående år i både asfalt- och stenmaterialverksamheten. Efter att asfaltverksamheten avyttrades i slutet av 2021 och jämförelsesiffrorna har justerats för att få jämförbarhet mellan åren. Nettoomsättningen ökade jämfört med föregående år till 11 268 (10 065) MSEK.

Nettoomsättning per produktsegment

Stenmaterial	Asfalt och beläggning	Övrigt
27%	73%	0%
(32%)	(68%)	(0%)

Nettoomsättning per land

Norge	Danmark	Övrigt
56%	18%	26%
(64%)	(10%)	(26%)

Orderingång per produktsegment

Stenmaterial	Asfalt och beläggning	Övrigt
27%	73%	0%
(32%)	(68%)	(0%)

NCC Property Development

MSEK	2022	2021
Nettoomsättning	1 301	4 775
Rörelseresultat	482	478
Rörelsemarginal %	37,0	10,0
Operativt sysselsatt kapital	7 996	6 330
Avkastning på operativt sysselsatt kapital %	6,7	7,7
Medelantal anställda	112	106

Nettoomsättningen för NCC Property Development uppgick till 1 301 (4 775) MSEK, Rörelseresultatet uppgick till 482 (478) MSEK för 2022. Under 2022 har tre projekt, Fredriksberg D, Bettorp (Örebro vårdboende) och Kineum Gårda resultatavräknats jämfört med sju projekt under föregående år (Valle View, Viborg, K11, Omega CH, Kvarnängen och Nya Karolinska). Kineum Gårda var ett joint venture-projekt vilket innebär att NCC:s andel av resultatet redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Rörelseresultatet påverkades positivt under året av resultat från tidigare försäljningar och upplösning av tidigare gjorda avsättningar för hyresgarantier och utvecklingsrisker. Resultatavräkning av försäljning av mark i Järva Krog till Aros Bostad, vars första del ursprungligen var planerad till tredje kvartalet 2022, kommer att ske i första kvartalet 2023 i enlighet med pressmeddelandet den 26 september 2022.

Fastighetsprojekt Tre projekt startades under året vilket är samma antal som föregående år. Tre projekt är sålda och beräknas resultatavräknas under perioden 2023 till slutet av 2024. Hyreskontrakt tecknades under året. Vid utgången av året var 11 (11) projekt pågående men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 7 232 (5 943) MSEK, vilket motsvarar en total färdigställandegrad om 68 (57) procent. Total uthyrningsgrad uppgick till 59 (58) procent. Driftnettot uppgick till 37 (4) MSEK för helåret.

Operativt sysselsatt kapital uppgick till 7 996 (6 330) MSEK, vilket motsvarar en ökning av fastighetstillgångar i pågående projekt.

Sverige	Danmark	Finland
62%	13%	25%
(67%)	(13%)	(20%)

Kontor	Bostäder	Logistik
74%	19%	7%
(71%)	(18%)	(11%)

Kontor	Bostäder	Logistik
74%	19%	7%
(71%)	(18%)	(11%)

Fastighetsutvecklingsprojekt per 2022-12-31

Pågående fastighetsutvecklingsprojekt

Projekt	Typ	Stad	Såld, beräknas resultatavräknas	Färdigställande grad, %	Uthyrningsbar area, kvm	Uthyrningsgrad, %
Kontorværket 1	Kontor	Köpenhamn	Q1 2023	84	15 900	100
Totalt Danmark				84	15 900	100
Kulma21	Kontor	Helsingfors		83	7 700	100
We Land	Kontor	Helsingfors		45	21 300	20
Totalt Finland				56	29 000	43
Bromma Blocks	Kontor	Stockholm		92	51 900	74
Brick Studios	Kontor	Göteborg		82	16 200	94
Våghuset	Kontor	Göteborg		84	11 000	89
MIMO ²)	Kontor	Göteborg	Q4 2024	52	31 700	35
Nova	Kontor	Solna		65	9 800	2
Arendal Albatross ³)	Logistik	Göteborg	Q1 2024	45	34 000	100
Habitat 7	Kontor	Göteborg		19	8 100	0
Flow Hyllie	Kontor	Malmö		21	10 200	40
Totalt Sverige				69	172 900	60
Totalt				68	217 800	59

1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling) i sex tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, vilket motsvaras av maximalt ca 35 MSEK.
2) NCC kommunicerade i Q2 2017 att Platzer har en option att förvärva fastigheten i Mölndal i samband med att den färdigställs. Under Q3 2021 valde Platzer att använda optionen och parterna har tecknat avtal om försäljning. Tillträdet är villkorat av en uthyrningsgrad på 80 procent.
3) Projektet är sålt och uthyrningsgraden uppgår till 100 procent då uthyrningsrisken övergått till köparen.

Personal

Medelantalet anställda i NCC-koncernen uppgick till 16 700 (17 400) under 2022. På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer förekommer främst inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure.

Ersättningar

En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i koncernledningen finns i avsnittet "Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar". De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2023 överensstämmer med de som beslutades av årsstämman 2022, se nedan.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2022

Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2022 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Styrelsen bedömer att lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare tillämpats i enlighet med riktlinjerna.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernledningen, sammanlagt för närvarande elva personer. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

Vid arbetet med att implementera bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, är det avgörande att bolaget kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning.# Ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.

Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram

Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i bolaget. Programmen omfattar koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen, för närvarande ca 180 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet.

Prestationskraven för LTI 2020 innefattar rörelsemarginal (EBIT) och antalet arbetsplatsolyckor. För LTI 2021 är målet ackumulerad vinst per aktie (EPS) för åren 2021–2023. Inget nytt LTI-program inrättades för perioden 2022–2024. För mer information om programmen, och de kriterier som utfallet är beroende av, se not 4.

Former av ersättning

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Fast ersättning

Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras årligen men med möjlighet att revidera för två år som längst.

Rörlig ersättning

Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål som mäts per verksamhetsår. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga affärsstrategi och intressen. Kriterierna för rörlig kontant ersättning överensstämmer därför i huvudsak med koncernens långsiktiga finansiella prestation.

Den rörliga kontanta ersättningen baseras i huvudsak på finansiella mål, och i tillägg kan en mindre del baseras på anpassade funktionsmål eller verksamhetsmål, för affärsområdescheferna antal arbetsplatsolyckor (med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per en miljon arbetade timmar).

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats sker bedömning/fastställelse av i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen av rörlig kontantersättning till vd. När det gäller rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar vd för bedömningen.

Bedömningen sker i enlighet med dessa riktlinjer och sker efter att det finansiella utfallet har fastställts i enlighet med årsredovisningen. Utfallet i förhållande till uppsatta mål mäts för rörliga ersättningar efter prestationsperioden, dvs. efter verksamhetsårets slut.

Den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd är maximerad till 75 procent av den fasta lönen. För de övriga i koncernledningen är den maximerad till 40 eller 50 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen.

Bolagets åtaganden för kortsiktig rörlig ersättning gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget maximalt cirka 29 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är pensionsgrundande med undantag för ersättning till vd.

Pension och övriga förmåner

NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön.

Vd har premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 42 procent av avtalad fast lön. Övriga i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har utöver ITP 2 (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän) även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. För övriga medarbetare gäller pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas. Rörlig lön och övriga förmåner ska i övrigt inte vara pensionsgrundande om inte annat följer av lag eller kollektivavtal.

Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor 21 NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. ITP 1 tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt. Pensionsåldern för koncernledningen är 65 år.

Övriga förmåner

NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 % av den årliga kontantlönen.

Upphörande av anställning

Uppsägningstider och avgångsvederlag.

Medlem av koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ har i normalfallet sex månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare.

Uppsägningstiden uppgår till sex månader vid uppsägning på initiativ av medlem i koncernledningen, utan rätt till avgångsvederlag.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen av vd:s ersättning, övriga anställdas ersättning samt NCC:s resultat de senaste fem åren redovisas i ersättningsrapporten.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Styrelsen ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

NCC-aktien

Per den 31 december 2022 omfattade bolagets aktiekapital 231 498 418 aktier, varav 57 974 604 aktier av serie A och 173 523 814 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK.

A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.

Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har inga A-aktier omvandlats till B-aktier.

Återköpsprogram

Vid årsstämman den 5 april 2022 bemyndigade årsstämman styrelsen att, vid ett ingånget avtal om förvärv, återköpa bolagets egna aktier av serie B till ett antal som innebär att bolaget vid var tid efter förvärv innehar sammanlagt högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet var att ge styrelsen större möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur till kapitalbehovet från tid till annan.

Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, vid ett ingånget avtal om förvärv, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B avseende högst 4 000 000 aktier, huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2019, LTI 2020 samt LTI 2021 Aktieprogram).

NCC har återköpt 3 000 000 B-aktier till snittkursen 101,02 SEK, motsvarande 9,29 procent av aktiekapitalet. NCC har inte sålt några B-aktier 2022.

Styrelsen har inte utnyttjat sitt bemyndigande att återköpa 3 000 000 B-aktier till snittkursen 123,24 SEK, motsvarande 0,01 procent av aktiekapitalet, till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet från 2019.

NCC innehar 1 418 000 B-aktier i eget förvar till snittkursen 101,46 SEK.

Aktieägare

Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 88 321 (71 450).

Nordstjernan AB är största enskilda ägare med 8,93 (16,83) procent av kapitalet och 24,31 (48,18) procent av rösterna. I december 2022 förvärvade det norska bolaget OBOS 6,46 procent av kapitalet och 23,15 procent av rösterna från Nordstjernan och är därmed näst största enskilda ägare.

Efter genomförandet av återköpsprogrammet innehar NCC 10,00 (0,78) procent av kapitalet och 4,83 (0,37) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna.

De tio största ägarna svarade tillsammans för 49,28 (51,53) procent av kapitalet och 64,62 (65,59) procent av rösterna.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten utgör separat del i NCC årsredovisning 2022 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.Utdelning

Vid årsstämman den 5 april 2022 fastställdes styrelsens förslag till utdelning om 6,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2021, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Avstämningsdag för den första utbetalningen om 3,00 SEK per aktie var den 7 april 2022. För den andra utbetalningen om 3,00 SEK per aktie var avstämningsdagen den 8 november 2022.

Väsentliga händelser under året

I april beslutade styrelsen om att nyttja bemyndigandet från årsstämman 2022 om att återköpa egna B-aktier. Styrelsen fattade även beslut om en justerad utdelningspolicy där cirka 60 procent av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Den 11 maj inledde NCC sitt återköpsprogram och det avslutades den 18 november då maximalt antal aktier hade återköpts.

I maj kommunicerade NCC att Grete Aspelund tillträder som affärsområdeschef för NCC Industry. Ylva Lagesson kvarstod som affärsområdeschef till den 1 oktober då Grete Aspelund tillträdde.

I juli tecknade NCC avtal om att länka kreditfacilitet om 280 MEUR som tecknades i december 2021. I september emitterade NCC gröna obligationer för ett värde av 1 miljard kronor med 3 års löptid.

Det gröna ramverket för obligationerna uppdaterades i juni 2022 med hjälp av CICERO Shades of Green, ett oberoende forskningscenter knutet till Universitetet i Oslo. Ramverket klassas som ”medium green”.

Den 26 september meddelade NCC att NCC:s rörelseresultat för tredje kvartalet skulle komma att påverkas negativt av det ekonomiska läget, främst drivet av asfaltverksamheten inom affärsområde Industry. Till följd av bristande projektstyrning gjordes också, orelaterat till detta, nedskrivningar i ett fåtal bostadsprojekt i Sverige om cirka 120 MSEK.

Med anledning av OBOS förvärv av aktier i NCC i december tillträdde OBOS CFO Trond Stabekk som ny ledamot i NCC:s valberedning. Tobias Kaj som nominerades av Lannebo Fonder och Sussi Kvart som nominerades av Handelsbanken Fonder lämnade samtidigt valberedningen med anledning av tidigare genomförda ägarförändringar.

Händelser efter balansdagen

Styrelsen föreslår att stämman beslutar om indragning av 8 674 866 B-aktier (motsvarande 80 procent av NCC:s innehav per den 31 december 2022) samt i samband med indragningen av egna aktier genomför en fondemission för att återställa aktiekapitalet. Resterande 2 168 716 B-aktier föreslås bevaras i eget förvar i syfte att täcka åtaganden enligt de långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammen.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag och uppgick till 153 (127) MSEK. Medelantal anställda uppgick till 60 (51) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till 0 (–79) MSEK.

Utdelningen från moderbolaget, justerat för återköpta aktier, uppgick till totalt 618 MSEK varav 323 MSEK betalades i april och 295 MSEK betalades i november.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Beskrivning	Belopp (SEK)
Balanserade vinstmedel	3 491 299 466
Utdelas till aktieägarna	585 533 440
I ny räkning balanseras	2 905 766 026
Summa	3 491 299 466

Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av bolagets framtida vinstutveckling och de makroekonomiska förutsättningarna.

NCC:s styrelse har för räkenskapsåret 2022 föreslagit en utdelning på 6,00 (6,00) SEK per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Detta motsvarar 55 procent av årets resultat efter skatt. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 3,00 SEK föreslås bli den 4 april 2023 med utbetalning den 11 april 2023. För den andra utbetalningen om 3,00 SEK föreslås avstämningsdagen vara den 6 november 2023 med utbetalning den 9 november 2023.

Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att publiceras på den finansiella webbplatsen.

Säsongseffekter

Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.

Belopp och datum

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Hantering av operationella, strategiska och finansiella risker är en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag.

Översikt av de största riskerna på koncernnivå

Riskkategori	Risk	Sannolikhet	Konsekvens	Förändring
Marknad	1. Geopolitiskt läge	Högst sannolik	Betydande	Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
	2. Volatilitet på marknaden	Kan inträffa	Allvarlig	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
	3. Brist på material och prishöjningar	Kan inträffa	Allvarlig	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
Medarbetare	4. Kompetensförsörjning och ledarskap	Kan inträffa	Betydande	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
	5. Hälsa och säkerhet	Kan inträffa	Allvarlig	Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
Ledning	6. Ledning av verksamheten	Kan inträffa	Betydande	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
	7. Leverantörskedja	Kan inträffa	Allvarlig	Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
IT	8. Koncerngemensam IT-utveckling	Kan inträffa	Betydande	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
	9. IT-säkerhet (informationssäkerhet)	Kan inträffa	Allvarlig	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
Efterlevnad	10. Regelefterlevnad (Compliance)	Kan inträffa	Betydande	Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021

Konsekvens: Mindre (>10 MSEK) Märkbar (>50 MSEK) Allvarlig (>100 MSEK) Betydande (>250 MSEK)
Sannolikhet: Högst osannolik Osannolik Kan inträffa Högst sannolik

Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021
Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2021

Styrelsen har fortlöpande arbetat med att identifiera, utvärdera och hantera risker. Genom att implementera kontinuerliga förbättringar i interna kontroller samt stärka och utveckla förebyggande åtgärder. NCC har gjort en värdering av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.

De största riskerna på koncernnivå

| Risk | Riskbeskrivning • Koncerngemensamma utvecklingsprogram genomförs för projektledare och chefer, som exempelvis Mega Project Management Program, program för ledande befattningshavare, strategiska ledarskapsprogram och praktiska ledarskapsprogram för platschefer.
• Workshops med Star Behaviors har genomförts för att förbättra kulturen och beteendet i hela organisationen.
• En process för att följa upp framstegen har implementerats. Star behaviors är grunden för samtliga ledarskapsprogram.

Vi vill fortlöpande fyller på med rätt kompetens och erfarenhet.

1. Hälsa och säkerhet

Vår vision är att alla ska komma hem från jobbet varje dag lika friska och säkra som de kom till jobbet. Det förekommer fortfarande olyckor med dödlig utgång och allvarliga olyckor, och de sker ofta inom de tre riskområdena arbete på hög höjd, tunga kranlyft samt användning av tunga fordon. I de analyser som görs framkommer att grundorsakerna i huvudsak är dålig planering, mindre inblandning från produktionsledningen samt olämpligt beteende och högriskbeteenden bland byggnadsarbetarna.

Vi har som mål att implementera fler skyddande barriärer mellan människor och risken för en olycka. Många arbetsmoment inom koncernen innehåller riskfyllda moment för byggnadsarbetarna som ställer höga krav på korrekt utbildning och skyddsutrustning, och inte minst en etablerad säkerhetskultur där medarbetarnas hälsa och säkerhet har högsta prioritet.
• Vi har en strategisk inriktning med målet att reducera alla typer av olyckor, och att eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång.
• Vi genomför systematiskt arbete för att förbättra och öka antalet digitala och fysiska säkerhetsbarriärer i samarbete med koncernens gemensamma inköpsavdelning, NCC Group Purchasing. Syftet är att öka nivån av inbyggda säkerhetsbarriärer i utrustningen, maskinerna och fordonen vi köper, hyr eller leasar, samt att öka den nivå av säkerhetsbarriärer vi kräver för utrustning, maskiner och fordon som används av våra underentreprenörer.
• Vi genomför ett intensivt arbete för att förbättra vår arbetsplatsintroduktion (Site Introduction) harmonisera och digitalisera säkerhetskraven för NCC:s arbetsplatser. Alla medarbetare, leverantörer och underentreprenörer måste genomgå vår arbetsplatsintroduktion för att få tillträde till våra arbetsplatser i framtiden. Detta för att öka medvetenheten om säkerheten.
• Förtydligande av vad som gäller för hela koncernen och vad alla chefer måste veta. På koncernnivå upprättas tydliga bestämmelser och riktlinjer för säkerhetsarbetet, och instruktioner tas fram för varje affärsområde, allt för att uppnå visionen om noll olyckor på våra arbetsplatser. Alla rapporterade incidenter analyseras i syfte att förbättra det skadeförebyggande arbetet, med särskilt fokus på att skapa en kultur som uppmuntrar till en säker arbetsmiljö.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

| Risk | Riskbeskrivning # NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Kundkreditrisk

Med kundkreditrisk avses risken att NCC:s kunder inte kan fullgöra sina betalningar till NCC för levererade varor eller utförda tjänster. Kundkreditrisker hanteras inom NCC genom gemensamma riktlinjer och rutiner för kreditvärdering av kunder, såväl vid avtal ingås med kunder, dels fortlöpande i den operativa uppföljningen. NCC:s kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av varierande storlek och inom olika geografiska områden samt en stor kundbas.

Successiv vinstavräkning

I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC successiv vinstavräkning, vilket innebär att resultat tas fram i takt med färdigställande. Om projektets bedömda resultat försämras under projektets produktionstid, kan det medföra att tidigare redovisat resultat behöver återläggas. Genom projektstyrning, dvs löpande uppföljning av produktions kalkyler, avstämning av utfört arbete och slut lägesprognoser m.m., säkerställs att informationen är rättvisande.

Leverantörsrisk

Risk för att underleverantörer går i konkurs och inte fullföljer sina åtaganden. Kontroll av leverantörer och utveckling av leverantörskedja.

27 NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Känslighets- och riskanalys

Siffrorna är baserade på utfall 2022.

Förändring Resultateffekt * netto, MSEK (årsbasis)	Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter)	Påverkan räntabilitet på operativt sysselsatt kapital, (%-enheter)	Kommentarer
NCC Infrastructure
Volym 1) * 5%	62	0,8	0,5
Rörelsemarginal * 1%	173	2,1	1,5
NCC Building Sweden
Volym 1) * 5%	45	0,6	0,4
Rörelsemarginal * 1%	142	1,8	1,2
NCC Building Nordics
Volym 1) * 5%	55	0,7	0,5
Rörelsemarginal * 1%	136	1,7	1,2
NCC Industry
Volym 1) * 5%	24	0,3	0,2
Rörelsemarginal * 1%	113	1,4	1,0
Kapitalrationalisering 3) * 10%	20	0,2	0,5
NCC Property Development
Försäljningsvolym, projekt * 10%	50	0,6	0,4
Försäljningsmarginal, projekt * 1%	12	0,2	0,1
Koncernen
Ränteförändring nettoskuld 2) * 1%	31	0,4
1) Vid denna volymförändring antas overheadkostnader vara oförändrade
2) Exklusive pensionsskuld
3) Operativt sysselsatt kapital

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 28

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Klimatförändringar påverkar människor och samhälle, vilket bland annat leder till förändringar i arbetsmetoder och produkter. Klimatanpassning är därmed avgörande om NCC ska behålla sin konkurrenskraft. Av den anledningen är Klimat och energi ett av de prioriterade områdena i NCC:s Hållbarhetsramverk (se sidan 83) och NCC arbetar med att hantera sina betydande klimatrelaterade risker och möjligheter. Som ett led i det arbetet påbörjade NCC 2021 arbetet med att rapportera i enlighet med TCFD-ramverket, ett arbete som har fortsatt 2022. Det innebär att utifrån de riktlinjer som har utvecklats av TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) rapportera NCC:s klimatrelaterade risker och möjligheter. Analysen presenteras utifrån TCFD:s fyra viktigaste tematiska områden.

Styrning

NCC:s styrelse övervakar hållbarhetsstrategin för hela koncernen. Styrelsen hålls uppdaterad om affärsområdenas arbete, inklusive klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar halvårsrapporter om NCC:s hållbarhetsarbete, inklusive framsteg och kommentarer på satta mål för koldioxidreduktion. NCC:s vd har det övergripande ansvaret för koncernens klimatrelaterade frågor. vd:n, med stöd av koncernledningen, diskuterar utfallen från processen för bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter.

Riskhantering

NCC har bedömt sannolikheten och konsekvenserna för ett brett spektrum av klimatrelaterade frågor, inklusive olika typer av klimatrelaterade risker (t.ex. Reglering, Teknik, Lag, Marknad, Fysiska) och möjligheter. NCC inledde 2022 en process för att integrera sin bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter i den ordinarie riskprocessen för bredare strategiska risker. Detta inkluderade att testa en pilotversion av den integrerade metoden med samtliga affärsområden. Resultaten från denna pilottest kommer att påverka den slutgiltiga utformningen av NCC:s integrerade riskbedömningsprocess, som kommer att bli klar 2023. Tabellen nedan visar de klimatrelaterade risker och möjligheter som NCC har bedömt som mest betydelsefulla för sin verksamhet. Dessa viktiga klimatrelaterade risker och möjligheter hanteras av respektive affärsenhet, med granskning och av koncernledningen.

Strategi

För att komma vidare med denna strategiska prioritering arbetar NCC med att integrera klimatfrågan i projektutvecklingsprocessen, driva utvecklingen för att främja användningen av klimatanpassade produkter och lösningar, minska de egna koldioxidutsläppen och arbeta för ökad motståndskraft. Som en del av den klimatrelaterade riskbedömningsprocess som NCC tidigare har genomfört, har varje affärsområde utvärderat klimatrelaterade risker och möjligheter för koncernen utifrån två scenarier: RCP 2.6, vilket innebär ett scenario med en uppvärmningsnivå på 2°C grader, och RCP 8.5, ett scenario med en varningsnivå på 4°C grader, i enlighet med FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringars scenarier.

Mätvärden och mål

NCC beräknar sina utsläpp av växthusgaser enligt Greenhouse Gas Protocol, som presenteras på sidorna 94–97. NCC har ett övergripande mål om klimatneutralitet 2045, samt en minskning på 60 procent av CO2e-utsläppen (scope 1 och 2, basår 2015), mätt i ton CO2e per MSEK försäljning, och en minskning på 50 procent av CO2e-utsläppen (scope 3, basår 2015), från betong, asfalt, stål och transporter, mätt i kg CO2e per inköpt volym. NCC har påbörjat en process för att undersöka om ytterligare mätvärden och mål behövs för att lämpligt övervaka och hantera NCC:s mest betydande klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta arbete ska vara färdigt 2023.

Kategoriöversikt	Risk/Möjlighet	Primär potentiell ekonomisk påverkan på NCC
Fysiska risker	Potentiella negativa effekter av klimatförändringar på NCC till följd av de fysiska effekterna av klimatförändringar. Förändringar i nederbördsmönster medför risk för översvämningar, erosion och skred på köpt mark, pågående projekt eller på redan utvecklade fastigheter och anläggningar.	Ökade indirekta (drifts)kostnader.
Övergångsrisker	Potentiella negativa effekter av klimatförändringar på NCC till följd av övergången till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp. Koldioxidprismekanismer (t.ex. högre bränsle- och energipriser, koldioxidskattekostnader på NCC-verksamheter). Förändrat kundbeteende – Om NCC inte bidrar till en koldioxidsnål ekonomi i den hastighet som kunderna kräver, kan vi möjligen se en minskad efterfrågan på våra produkter och tjänster.	Ökade direkta kostnader.
Möjligheter	Potentiella positiva effekter relaterade till klimatförändringar på en organisation. Utveckling och/eller utbyggnad av varor och tjänster med låga utsläpp.	Ökade intäkter till följd av ökad efterfrågan på produkter och tjänster. Användning av energikällor med lägre utsläpp. Avkastning på investeringar i lågutsläppsteknik. Resurseffektivitet (t.ex. ökad återvinning). Minskade direkta driftskostnader.

29 NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – TASK FORCE ON CLIMATE-RELATED FINANCIAL DISCLOSURES

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2022	2021
Nettoomsättning	2	54 198	53 414
Kostnader för produktion	4, 5, 9, 15, 16, 24, 33	–50 202	–48 894
Bruttoresultat	3	3 996	4 520
Försäljnings- och administrationskostnader	4, 6, 15, 16	–2 981	–2 808
Resultat från försäljning av rörelsefastigheter	16	22	16
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar	7, 15, 16	–16	5
Resultat från försäljning av koncernföretag	8	59	–4
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	262	10
Rörelseresultat		1 358	1 825
Finansiella intäkter	11	29	20
Finansiella kostnader	11	–87	–80
Finansnetto		–59	–60
Resultat efter finansiella poster		1 299	1 765
Skatt på årets resultat	23	–2 30	–2 57
Årets resultat		1 069	1 508
Hänförs till:
NCC:s aktieägare		1 069	1 508
Årets resultat		1 069	1 508

Resultat per aktie

	Resultat efter skatt, SEK, före utspädning	Resultat efter skatt, SEK, efter utspädning
	10 , 2	9 , 14
	0 , 2	0 , 2

Antal aktier, miljoner

	2022	2021
Totalt antal utgivna aktier	10 8 , 4	10 8 , 4
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året	10 3 , 9	10 7, 6
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året	10 3 , 9	10 7, 6
Antal utestående aktier vid årets slut	9 7, 6	1 0 7, 6

Koncernens rapport över totalresultatet

MSEK	Not	2022	2021
Årets resultat		1 069	1 508

MSEK	2022	2021
Årets resultat	2 963	2 413
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	22	9
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	99	9
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat	10	2
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	–4	4
Poster som inte kan omföras till årets resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	23	–12
Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat	–15	275
Årets övrigt totalresultat	157	1 943
Årets totalresultat	2 963	2 413
Hänförs till: NCC:s aktieägare	2 963	2 413
Årets summa totalresultat	2 963	2 413

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – KONCERNENS RESULTATRÄKNING/KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2022	2021
TILLGÅNGAR	1, 19, 32, 36
Anläggningstillgångar		8 037	7 714
Goodwill	15	1 943	1 852
Övriga immateriella tillgångar	15	326	335
Nyttjanderättstillgångar	33	1 420	1 600
Rörelsefastigheter	16	909	790
Maskiner och inventarier	16	2 504	2 296
Långfristiga värdepappersinnehav	18, 20	83	82
Långfristiga räntebärande fordringar	22	18	4
Övriga långfristiga fordringar	36	12	23
Uppskjutna skattefordringar	23	564	609
Omsättningstillgångar		21 528	21 707
Nyttjanderättstillgångar	33	2	2
Exploateringsfastigheter	24	1 179	1 005
Pågående fastighetsprojekt	24	7 171	5 370
Färdigställda fastighetsprojekt	24	74	431
Andelar i intresseföretag	24	1 079	1 059
Material- och varulager	25	118	70
Skattefordringar		8 205	7 748
Upparbetade ej fakturerade intäkter		2 1410	1 367
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		857	952
Kortfristiga räntebärande fordringar		117	10
Övriga fordringar	22	386	552
Kortfristiga placeringar	20, 35	394	487
Likvida medel	35	534	2 561
SUMMA TILLGÅNGAR		29 565	29 421
EGET KAPITAL	1
Aktiekapital	26	867	867
Övrigt tillskjutet kapital		1 844	1 844
Reserver	14	331	57
Balanserat resultat inklusive årets resultat		4 140	3 076
Aktieägarnas kapital		7 183	5 844
Summa eget kapital		7 183	5 844
SKULDER	1, 19, 32, 36
Långfristiga skulder		6 770	7 154
Långfristiga räntebärande skulder	27, 33	3 286	2 038
Övriga långfristiga skulder	30	60	47
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	29	1 997	1 977
Uppskjutna skatteskulder	23	943	464
Övriga avsättningar	28	2 481	2 608
Kortfristiga skulder		15 612	16 422
Kortfristiga räntebärande skulder	27, 33	1 012	2 176
Leverantörsskulder		5 165	4 567
Skatteskulder	14	22	14
Fakturerade ej upparbetade intäkter		4 754	4 830
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	3 512	3 588
Avsättningar	28	7	13
Övriga kortfristiga skulder	30	1 148	1 227
Summa skulder		22 382	23 577
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		29 565	29 421

1) Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader ingår, se kassaflödesanalysen.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – KONCERNENS BALANSRÄKNING

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2022	2021
Årets resultat	1 205	1 415
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	–1	–1
Årets övrigt totalresultat	0	–1
Årets summa totalresultat	1 205	1 413

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2022	2021
Nettoomsättning	1, 32	153	127
Bruttoresultat		153	127
Försäljnings- och administrationskostnader	4, 5, 6, 7	–231	–114
Rörelseresultat		–78	13
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	7, 8	1 081	1 048
Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar	13	12	12
Resultat från finansiella omsättningstillgångar		1	1
Räntekostnader och liknande resultatposter	10	–10	–22
Resultat efter finansiella poster		1 006	1 052
Bokslutsdispositioner	13	233	452
Skatt på årets resultat	23	–34	–90
ÅRETS RESULTAT		1 205	1 415

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING/MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER TOTALRESUL- TAT

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2022	2021
TILLGÅNGAR	1, 32, 36
Anläggningstillgångar		4 562	4 553
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	16	0	0
Summa materiella anläggningstillgångar		0	0
Finansiella anläggningstillgångar		4 562	4 552
Andelar i koncernföretag	17	4 487	4 477
Andra långfristiga värdepappersinnehav		45	45
Uppskjutna skattefordringar	23	29	30
Summa finansiella anläggningstillgångar		4 562	4 552
Omsättningstillgångar		816	1 545
Kortfristiga fordringar		603	824
Kundfordringar		1	1
Fordringar hos koncernföretag		463	689
Övriga kortfristiga fordringar		5	5
Skattefordringar		130	128
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		4	1
Summa kortfristiga fordringar		603	824
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	35	213	721
Summa omsättningstillgångar		816	1 545
SUMMA TILLGÅNGAR		5 378	6 097
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 32, 36
Eget kapital		4 532	4 951
Bundet eget kapital		1 041	1 041
Aktiekapital	26	867	867
Reservfond	174	174	174
Summa bundet eget kapital		1 041	1 041
Fritt eget kapital		3 491	3 910
Balanserat resultat		2 287	2 496
Årets resultat		1 205	1 415
Summa fritt eget kapital		3 491	3 910
Summa eget kapital		4 532	4 951
Avsättningar		6	6
Övriga avsättningar	28	6	6
Summa avsättningar		6	6
Långfristiga skulder		3	6
Övriga långfristiga skulder	3	3	6
Summa långfristiga skulder		3	6
Kortfristiga skulder		836	1 135
Leverantörsskulder		13	10
Skulder till koncernföretag		27	711
Skatteskulder		65	125
Kortfristiga räntebärande skulder	1)	27	800
Övriga skulder		16	13
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	30	40
Summa kortfristiga skulder		836	1 135
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		5 378	6 097

1) Avser lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING

Förändringar i eget kapital

Koncernen

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | | | | | | |
---|---|---|---|---|---|---|---
MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserat resultat | Summa eget kapital | |
Ingående eget kapital 2021-01-01 | 867 | 1 844 | –10 | 1 1 362 | 3 972 | 3 972 |
Årets resultat | | | | 1 508 | 1 508 | 1 508 |
Övrigt totalresultat | | | 15 | 7 748 | 905 | 905 |
Summa totalresultat | | | 15 | 2 256 | 2 413 | 2 413 |
Försäljning / Förvärv av egna aktier | –1 | 3 | –13 | | –1 | 3 | –13 |
Prestationsbaserat incitamentsprogram | | | 10 | | 10 | 10 |
Utdelning | –5 38 | | | –5 38 | –53 8 | –53 8 |
Summa transaktioner med koncernens ägare | –5 | 42 | –542 | | –54 2 | –54 2 |
Utgående eget kapital 2021-12-31 | 867 | 1 844 | 57 | 3 076 | 5 844 | 5 844 |
Årets resultat | | | | 1 069 | 1 069 | 1 069 |
Övrigt totalresultat | | | 275 | 1 619 | 1 894 | 1 894 |
Summa totalresultat | | | 275 | 2 688 | 2 963 | 2 963 |
Försäljning / Förvärv av egna aktier | –1 | 0 | 0 | 9 | –1 | 0 | 0 | 9 |
Prestationsbaserat incitamentsprogram | | | 3 | | 3 | 3 |
Utdelning | –618 | | | –618 | –618 | –618 |
Summa transaktioner med koncernens ägare | –1 | 62 | 4 | | –1 | 624 | –1 624 |
Utgående eget kapital 2022-12-31 | 8 67 | 1 844 | 3 31 | 4 140 | 7 183 | 7 183 |

Moderbolaget

MSEK	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital	Summa eget kapital	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat
Ingående eget kapital 2021-01-01	1 041	4 080	5 121	867	174	1 944	1 095
Vinstdisposition		–1 095	–1 095			–1 095	1 095
Årets resultat		1 415	1 415				1 415
Övrigt totalresultat	–1	–1	–1				–1
Summa totalresultat	–1	319	318				1 414
Försäljning / Förvärv av egna aktier		–13	–13				–13
Prestationsbaserat incitamentsprogram		10	10				10
Utdelning		–538	–538				–538
Utgående eget kapital 2021-12-31	1 040	2 960	4 000	867	174	2 496	1 415
Vinstdisposition		–1 415	–1 415			–1 415	1 415
Årets resultat		1 205	1 205				1 205
Övrigt totalresultat		0	0				0
Summa totalresultat	0	1 205	1 205				1 205
Försäljning / Förvärv av egna aktier		–1 009	–1 009				–1 009
Prestationsbaserat incitamentsprogram		3	3				3
Utdelning		–618	–618				–618
Utgående eget kapital 2022-12-31	1 040	2 287	3 327	867	174	2 287	1 205

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Kassaflödesanalyser

Koncernen

MSEK	Not	2022	2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		1 358	1 825
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
– Avskrivningar	5	1 231	1 307
– Nedskrivningar och återförda nedskrivningar	7	16	16
– Resultat sålda anläggningstillgångar		–112	–17
– Förändringar avsättningar	28	–2	3
– Övrigt		–8	18
Summa poster som inte ingår i kassaflödet		881	1 253
Betalda och erhållna räntor		–2	4
Betald skatt		–2 18	–2 41
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet		1 997	2 829
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Försäljningar i fastighetsprojekt	24	1 406	3 666
Investeringar i fastighetsprojekt	24	–2 924	–3 467
Övriga förändringar i rörelsekapital	35	–2 13	–76
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		–1 731	–570
Kassaflöde från den löpande verksamheten		265	2 260
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv dotterföretag / rörelse	35	–18	–
Försäljning dotterföretag / rörelse	35	19	0
Investering materiella anläggningstillgångar	16	–939	–710
Försäljning materiella anläggningstillgångar	16	360	168
Investering finansiella anläggningstillgångar		–10	–2
Försäljning finansiella anläggningstillgångar	32	50	13
Investering immateriella anläggningstillgångar	15	–3	–59
Försäljning immateriella anläggningstillgångar	15	1	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–401	–363
Kassaflöde före finansiering		–136	1 896
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning		–618	–538
Förvärv av egna aktier		–1009	–13
Koncernbidrag och utdelningar, erhållna		1 674	1 807
Upptagna lån	36	1 895	697
Amortering av lån	36	–1 650	–752
Amortering av leasingskulder	33	–623	–688
Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar		–59	18
Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar		16	9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	35	–1896	–1492
Årets kassaflöde		–2031	404
Likvida medel vid årets början		2 561	2 155
Kursdifferens i likvida medel	4	2	4
Likvida medel vid årets slut	35	534	2 561
Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader		394	487
Totalt likvida tillgångar vid periodens slut	35	928	3 048

Moderbolaget

MSEK	Not	2022	2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		–78	13
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
– Avskrivningar		0	0
– Nedskrivningar och återförda nedskrivningar		0	0
– Resultat sålda anläggningstillgångar		0	0
– Förändringar avsättningar	28	0	0
– Övrigt		–13	0
Summa poster som inte ingår i kassaflödet		–13	0
Betalda och erhållna räntor		–9	–5
Betald skatt		–94	–34
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet		–191	–35
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Försäljningar i fastighetsprojekt		0	0
Investeringar i fastighetsprojekt		–3 467	0
Övriga förändringar i rörelsekapital	35	–26	3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		–26	3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–217	–32
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv dotterföretag / rörelse		0	0
Försäljning dotterföretag / rörelse	35	18	9
Investering materiella anläggningstillgångar	16	0	0
Försäljning materiella anläggningstillgångar	16	0	0
Investering finansiella anläggningstillgångar		–2	0
Försäljning finansiella anläggningstillgångar	13	12	12
Investering immateriella anläggningstillgångar	15	–59	0
Försäljning immateriella anläggningstillgångar	15	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–61	21
Kassaflöde före finansiering		–278	–11
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning		–618	–538
Förvärv av egna aktier		–1009	–13
Koncernbidrag och utdelningar, erhållna		1 807	1 674
Upptagna lån	36	141	0
Amortering av lån	36	–941	–752
Amortering av leasingskulder	33	0	0
Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar		0	0
Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar		–107	–145
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–719	226
Årets kassaflöde		–997	215
Likvida medel vid årets början		721	259
Kursdifferens i likvida medel		0	0
Likvida medel vid årets slut		–276	721
Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader		0	0
Totalt likvida tillgångar vid periodens slut		–276	721

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – KASSAFLÖDESANALYSER

Innehållsförteckning noter

Not 1# Redovisningsprinciper
37

Not 2 Intäktsredovisning

38

Not 3 Rapportering av rörelsesegment

39

Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

41

Not 5 Avskrivningar

44

Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag

45

Not 7 Nedskrivningar

45

Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag

45

Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

45

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

45

Not 11 Finansnetto

46

Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen

46

Not 13 Bokslutsdispositioner

46

Not 14 Eget kapital

46

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

47

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

48

Not 17 Andelar i koncernföretag

49

Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures

50

Not 19 Gemensamma verksamheter

50

Not 20 Finansiella placeringar

51

Not 21 Finansiella anläggningstillgångar

51

Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar

52

Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

52

Not 24 Omsättningsfastigheter

54

Not 25 Material- och varulager

55

Not 26 Aktiekapital

55

Not 27 Räntebärande skulder

56

Not 28 Övriga avsättningar

56

Not 29 Pensioner

57

Not 30 Övriga skulder

59

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

59

Not 32 Transaktioner med närstående

59

Not 33 Leasing

59

Not 34 Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser

61

Not 35 Kassaflödesanalys

61

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

63

Not 37 Uppgifter om moderbolaget

70

Not 38 Händelser efter balansdagen

70

Not 39 Disposition av företagets vinst

70

Noter NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER

36

Not 1 Redovisningsprinciper

Grund för rapportens upprättande

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncer- ner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR).

Årsredovisning- en är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2023.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta årsredovisning i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Dessa uppskattningar och bedömningar har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Dessa uppskattningar och bedömningar kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarknaden då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget. De områden som innefattar en hög grad av bedömningar, som är komplexa eller sådana områ- den där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC, anges i respektive not.

Nya IFRS samt ändringar i IFRS som tillämpas

Ett fåtal förändringar av befintliga standarder samt tolkningar trädde ikraft för räkenskapsåret. NCC tillämpar förändringarna i IFRS 9 Finansiella instrument avseende lättnadsreglerna gällande referensräntereformen. Lättnaderna avser framåtriktade kriterier för säkringsredovisning så att dessa inte påverkas på ett missvisande sätt av ett möjligt framtida byte av referensräntor.

I april 2021 publicerade IFRS Interpretations Committee ett agenda deci- sion som avser hur redovisning av konfigurations- och anpassningskostnader i molnbaserade arrangemang ska ske. Baserat på denna publikation görs en bedömning huruvida ett system eller en mjukvara är att betrakta som en immateriell tillgång, lease eller servicekontrakt. Redovisning av konfigura- tions- och anpassningskostnader sker därefter baserat på denna bedömning. Om implementationsutgifterna inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en immateriell tillgång kostnadsförs de i takt med att implementations- tjänsterna utförs enligt avtal. I de fall betalning sker i förskott för tjänsterna redovisas en tillgång i form av en förutbetald kostnad. Inom NCC pågår ett arbete för utvärdering av framtida effekter med anledning av denna publika- tion och huruvida ändringen kommer få en väsentlig påverkan på koncernens planerade investeringar. Under 2022 har ändringen inte haft en väsentlig påverkan på NCC.

Övriga förändringar av standarder och tolkningar har inte haft någon vä- sentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter innevarande år och för- väntas inte heller ha det på kommande perioder eller framtida transaktioner.

Nya IFRS samt ändringar i IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett fåtal förändringar av befintliga standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2023. IFRS 17 Försäkringsavtal antogs av EU i november 2021 och träder ikraft den 1 januari 2023. IFRS 17 ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal och syftar, till skillnad mot IFRS 4, att utgöra ett komplett regelverk för värdering och presentation av försäkringsavtal. Syftet är att öka transparens och jämförbarhet mellan bolag som är berör- da av förändringen. Vid utvärdering av den nya standarden har NCC gjort bedömningen att den inte kommer medföra några förändringar för koncer- nen. Övriga förändringar som träder ikraft 1 januari 2023 förväntas inte ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Moderbolagets redovisning jämfört med koncernredovisningen

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redo- visar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Rådet för finansiell rapportering har medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreg- lerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.

Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisnings- principer från koncernens:
* Lånekostnader, se not 10 Räntekostnader och liknunda resultatposter
* Dotterföretag, se not 17 Andelar i koncernföretag
* Intresseföretag, se not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
* Samarbetsarrangemang, se not 19 Gemensamma verksamheter
* Inkomstskatter, se not 23, Skatt på årets resultat, uppskjutna skatteford- ringar och uppskjutna skatteskulder
* Pensioner, se not 29 Pensioner
* Leasing, se not 33 Leasing
* Finansiella instrument, se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksam- heter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytan- de samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.

Förvärvsmetod

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncer- nen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvär- vade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan be- stämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balans- räkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.

Eliminering av transaktioner inom koncernen

Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimine- ras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsar- rangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 32, Transaktioner med närstående.

Intern prissättning

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.

Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang

Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktio- nell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlag- da redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.

Fastighetsinnehav

NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
* Rörelsefastigheter, som innehas för att användas i den egna verksamheten. Se not 16, Materiella anläggningstillgångar.
* Omsättningsfastigheter, som innehas för utveckling och försäljning i rörel- sen. Se not 24, Omsättningsfastigheter.

Eget kapital

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.

Effekter av ändrade redovisningsprinciper

Inga effekter av ändrade redovisningsprinciper under 2022.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER

Not 2 Intäktsredovisning

	NCC Infrastructure	NCC Building Sweden	NCC Building Nordics	Delsumma bygg- och anläggning	NCC Industry	NCC Property Development	Övrigt och elimineringar 1)	Koncernen
Orderstock 31 december 2022	17 291	18 587	17 127	53 005	1 958	32	54 995
Varav förväntas intäktsredovisas:
Inom ett år	10 925	11 024	10 745	32 694	1 285	125	34 105
Inom två år	3 876	5 245	4 892	14 013	489	45	14 546
Längre fram än två år	2 491	2 318	1 490	6 298	183	–138	6 344
Extern nettoomsättning 2022 2)	16 687	12 763	12 530	41 981	10 643	1 301	274	54 198
Extern nettoomsättning 2021	15 668	12 464	9 829	37 961	10 120	4 768	566	53 414

1) Road Services redovisas inom Övrigt och elimineringar och dess orderstock per 31 dec 2022 uppgick till 253 MSEK. Se vidare om övrigt och elimineringar i not 3.
2) För nettoomsättning per tjänst/produkt se not 3.

Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheterna redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överens- kommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet, där intäkterna redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma kalenderår. En del av NCC Industrys intäkter redovisas vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalt och stenmaterial, något som åter- speglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.

Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheterna förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsent- ligt komma att intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se not 24, Omsättningsfastigheter. För information om orderingången, se avsnittet ”orderläge” i förvaltningsberättelsen.

Upparbetade ej fakturerade intäkter

Koncernen	2022	2021
Upparbetade intäkter pågående entreprenader	36 088	35 424
Fakturering pågående entreprenader	–34 678	–34 057
Summa	1 410	1 367

Fakturerade ej upparbetade intäkter

Koncernen	2022	2021
Förskottsfakturering pågående entreprenader	67 038	54 183
Upparbetade intäkter av de förskottsfakturerade entreprenaderna	–62 283	–49 353
Summa	4 754	4 830

Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 98 372 (84 778 ) MSEK för 2022 och tidigare. Under 2022 redovisade intäkter som härör från arbete utfört 2021 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2021 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2022.

Redovisningsprinciper

NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:

• Intäkter från entreprenader och liknade uppdrag
• Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
• Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.

Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag

Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resul- tat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:

• Projektintäkt: totala intäkter hänförliga till entreprenaduppdraget. Intäk- terna ska vara av sådan karaktär att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av faktiska inbetalningar eller annat vederlag.
• Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten.
• Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader.

Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt- och kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstav- räkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsed- da händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.

Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.

Avtalsändringar (”contract modifications”), relaterade till ändrings- och till- läggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara (”enforceable”). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständig- heter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt.

Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakture- rade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsätt- ningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.

Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet be- räknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräk- nade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.

	År 1	År 2
Vinstavräkning vid färdigställande	0	10
Enligt successiv vinstavräkning	5	5

Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entrepre- nadtjänsten avräknas successivt.

Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling

I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad. I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgö- ra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat. Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kon- troll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ använd- ning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överläm- nade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kun d.

Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyr- ning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyr- ningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.

Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.

Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.redovisas vid tidpunkten för leverans till kund. Viktiga uppskattningar och bedömningar Successiv vinstavräkning av projekt Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnade till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.

Koncernen, 2022

	NCC Infrastructure	NCC Building Sweden	NCC Building Nordics	NCC Industry	NCC Property Development	Summa rörelsesegment	Övrigt och elimineringar	Koncernen
Extern nettoomsättning	16 687	12 763	12 530	10 643	1 301	53 925	274	54 198
Intern nettoomsättning	569	1 415	1 037	625	0	3 646	–3 646	0
Total nettoomsättning	17 256	14 178	13 568	11 268	1 301	57 571	–3 373	54 198
Avskrivningar	–369	–60	–91	–604	–14	–1 138	–94	–1 231
Andel i intresseföretags resultat	0	0	0	3	258	261	1	262
Rörelseresultat	429	252	347	8	482	1 518	-161	1 358
Finansnetto	–59
Resultat efter finansiella poster	1 299
Operativt sysselsatt kapital	4 411	7 996

Not 3 Rapportering av rörelsesegment

NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande rörelsesegment har identifierats:

• NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bl.a. tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och underhåll.
• NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger framförallt bostäder och kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus samt kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
• NCC Industrys verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt pålning och asfaltbeläggning.
• NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Samtliga transaktioner mellan de olika rörelsesegmenten sker på marknadsmässiga villkor. I rörelsesegmentsrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna utifrån svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i Övrigt och elimineringar. Bland Övrigt och elimineringar kan också vissa andra poster redovisas, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i rörelsesegmenten bedrivna verksamheten. I Övrigt och elimineringar ingår även moderbolaget och den kvarvarande verksamheten i Road Services.

Redovisningsprinciper

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 39

Nettoomsättning per produktsegment 2021

Produktkategori	NCC Infrastructure	NCC Building Sweden	NCC Building Nordics	NCC Industry
Väg	2 953
Järnväg	2 860
Energi & Vattenanläggning	2 565
Markarbeten	4 873
Industri				646
Kontor		2 043	1 901
Bostäder		3 821	3 518
Renovering/Ombyggn.		2 604	2 537
Samhällsbyggnader		3 504	2 782
Asfalt & Beläggning				8 047
Stenmaterial				2 709
Grundläggning				1 659
Övrigt		1 895	587
Summa	16 339	13 868	11 324	10 755

Koncernen, 2021

	NCC Infrastructure	NCC Building Sweden	NCC Building Nordics	NCC Industry	NCC Property Development	Summa rörelsesegment	Övrigt och elimineringar	Koncernen
Extern nettoomsättning	15 668	12 464	9 829	10 120	4 768	52 849	566	53 414
Intern nettoomsättning	672	1 404	1 496	635	8	4 214	–4 214	0
Total nettoomsättning	16 339	13 868	11 324	10 755	4 775	57 062	–3 648	53 414
Avskrivningar	–343	–71	–87	–668	–13	–1 183	–125	–1 307
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar	4	–29	–25	–25
Andel i intresseföretags resultat	6	4	10	10
Rörelseresultat	391	457	410	220	478	1 956	–130	1 825
Finansnetto	–60
Resultat efter finansiella poster	1 765
Operativt sysselsatt kapital	4 660	6 330

Not 3 Rapportering av rörelsesegment, forts.

Nettoomsättning per produktsegment 2022

Produktkategori	NCC Infrastructure	NCC Building Sweden	NCC Building Nordics	NCC Industry
Väg	2 319
Järnväg	3 313
Energi & Vattenanläggning	2 880
Markarbeten	4 419
Industri				830
Kontor		2 447	2 010
Bostäder		4 174	4 161
Renovering/Ombyggn.		2 572	2 818
Samhällsbyggnader		3 218	4 258
Asfalt & Beläggning				8 225
Stenmaterial				3 043
Grundläggning				1 971
Övrigt		1 768	320
Summa	17 256	14 178	13 568	11 268

Övrigt och elimineringar

	2022	2021
Extern nettoomsättning
NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag	2	–131
Road Services, kvarvarande verksamhet	274	564
Elimineringar av internvinster	–44	34
Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan rörelsesegment och koncern, bl.a. pensioner ¹) och sale and leaseback)	15	–107
Summa	274	566
Rörelseresultat
NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag	–49
Road Services, kvarvarande verksamhet	–1	–9
Summa	–161	–130

¹) För mer information se not 29 Pensioner

Geografiska områden

	Orderingång 2022	Orderingång 2021	Orderstock 2022	Orderstock 2021	Nettoomsättning 2022	Nettoomsättning 2021	Anläggningstillgångar ¹) 2022	Anläggningstillgångar ¹) 2021
Sverige	33 170	31 940	32 841	32 197	31 360	31 122	3 177	3 166
Danmark	10 541	8 613	10 338	9 504	10 073	9 068	1 988	1 820
Norge	5 239	8 888	5 473	7 257	7 285	7 129	1 696	1 667
Finland	4 336	6 344	6 343	6 805	5 480	6 095	241	219

¹) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 33), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 40

Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Medelantal anställda ¹)

	2022	2021
	Antal anställda	varav män %
Moderbolaget
Sverige	60	37%
Dotterföretag
Sverige	7 523	83%
Norge	1 757	89%
Finland	1 158	78%
Danmark	1 956	86%
Övriga länder ²⁾	31	74%
Totalt i dotterföretag	12 425	84%
Koncernen totalt	12 485	84%

¹) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster.
²) Avser Lettland. I övriga länder bedriver NCC ingen verksamhet.

Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning	2022-12-31	2021-12-31
	män, %	kvinnor, %
Styrelse	80	20
Styrelse av årsstämman valda ledamöter	67	33
Koncernledningen	45	55
Koncernledningen, anställd i moderbolaget	33	67

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare ¹) samt övriga anställda

	2022	2021
	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda
Moderbolaget, Sverige
Löner och andra ersättningar	48	48
Sociala kostnader	56	52
– varav pensionskostnad	6	15
Förändring pensionsåtagande	5	2
Koncernen
Löner och andra ersättningar	78	8 540
– varav tantiem o dyl.	19	5
Sociala kostnader	2 774	2 940
– varav pensionskostnad	11 933	11 935
Förändring pensionsåtagande	9	4

¹) Ledande befattningshavare avser 6 (6) personer i moderbolaget och 5 (5) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser koncernledningen inkl. vd.

Ledande befattningshavares villkor och ersättningar

Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.

Vds ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.

Fast ersättning för vd

Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 812 000 SEK per månad.

Rörlig ersättning

För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen maximerad till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i huvudsak är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2022 maximalt 40 eller 50 procent av fast ersättning.

Pensionsvillkor för vd

Vd har under år 2022 haft en premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 42 procent av avtalad fast lön.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 41

Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.

Avgångsvillkor

Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.

Aktierelaterade ersättningar

Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.

Långsiktigt incitamentsprogram

Inget långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram föreslogs under 2022.

Överlåtelse av egna aktier

I syfte att säkerställa leverans av B-aktier, samt för att täcka kostnader, i huvudsak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2019, LTI 2020 och LTI 2021), beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 200 000 B-aktier ska kunna ske. LTI 2019 kom att omfatta sammanlagt 154 553 st B-aktier inklusive aktier avsedda att täcka sociala kostnader, men ingen försäljning av aktier gjordes med anledning av det pågående återköpsprogrammet.

LTI 2019

Prestationsperioden avseende LTI 2019 löpte ut den 31 december 2021. Både det finansiella prestationsmålet och arbetsmiljömålet uppnåddes delvis, och utfallet blev knappt 40 % av maximalt utfall. Aktier och syntetiska aktier levererades under maj 2022 till kvarvarande deltagare i programmet. Totalt levererades 75 230 stycken aktier och motsvarande 52 180 stycken syntetiska aktier utbetalades. 27 143 stycken aktier var avsedda att täcka sociala kostnader. Någon utdelningskompensation betalades inte ut. Leverans gjordes till 141 stycken deltagare. Aktiekursen per lösendagen var 123,24 kronor.

LTI 2020

Ett nytt LTI-program lanserades under 2020 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. Prestationsperioden avseende LTI 2020 löpte ut den 31 december 2022. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen för perioden, och för arbetsmiljömålet antalet arbetsplatsolyckor med fyra dagars frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Både det finansiella målet och arbetsmiljömålet uppnåddes delvis och regleras i maj/juni 2023.

LTI 2021

Ett nytt LTI-program lanserades under 2021 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna investerar i egna aktier, Sparaktier. Varje Sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målet uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3-6 Prestationsaktier. För LTI 2021 är målet ackumulerad vinst per aktie (EPS) för åren 2021–2023. För närmare information om programmet, se årsredovisningen för 2021. Prestationsperioden avseende LTI 2021 löper mellan den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2023. Prestationen avseende det förutbestämda målet kommer att utvärderas och redovisas i samband med årsstämman 2024.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 42

Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2022

	Grundlön 1) 2)	Rörlig ersättning 3)	Aktierelaterad ersättning 4)	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Pensionsåtagande
Styrelsens ordförande Alf Göransson	1 625				120	4 092
Övriga styrelseledamöter
Geir Magne Aarstad	600
Simon de Château	500
Mats Jönsson	625
Birgit Nørgaard	625
Angela Langemar Olsson	675
Summa styrelsen	4 650				120	4 092
Vd Tomas Carlsson 7)	10 953	7 088	2 516	385	2 390	7 334
Övriga ledande befattningshavare 5)	15 808	5 232	1 718	385	2 390	7 334
Summa moderbolaget	31 411	12 320	4 234	505	6 482	9 313
Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6)	20 533	6 296	2 063	275	4 784	15 410
Totalt ledande befattningshavare	51 944	18 615	6 297	780	11 266	24 723

1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, arbetstidsförkortning och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2021 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2022.
3) Rörlig ersättning avser 2021, godkänt och utbetalt 2022.
4) Belopp avser avsatt/återfört för pågående LTI-program 2020 samt 2021. I beloppet ingår även utbetald ersättning avseende avslutat LTI-program 2019.
5) Häri ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören.
6) Häri ingår 5 befattningar, för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development. Tidigare chefen för NCC Industry, Ylva Lagesson ingår till och med 30 september 2022 och nuvarande chefen för NCC Industry ingår från och med 1 oktober.
7) Förändringen av Vds grundlön jämfört mot föregående år beror på lönerevision samt förändring semesterlöneskuld.

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2021

	Grundlön 1) 2)	Rörlig ersättning 3)	Aktierelaterad ersättning 4)	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Pensionsåtagande 8)
Styrelsens ordförande Alf Göransson	1 225				129	3 776
Övriga styrelseledamöter
Viveca Ax:son Johnson 7)	500
Geir Magne Aarstad	600
Simon de Château	500
Mats Jönsson	625
Birgit Nørgaard	625
Angela Langemar Olsson	675
Summa styrelsen	4 750				129	3 776
Vd Tomas Carlsson	9 597	607	1 690	129	3 776	1 164
Övriga ledande befattningshavare 5)	13 613	760	229	253	2 260	4 246
Summa moderbolaget	27 960	1 367	1 919	382	6 036	5 410
Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6)	25 197	3 412	1 369	425	5 411	13 454
Totalt ledande befattningshavare	53 157	4 779	3 288	807	11 447	18 864

1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, arbetstidsförkortning och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2020 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2021.
3) Rörlig ersättning avser 2020, godkänt och utbetalt 2021.
4) Belopp avser avsatt/återfört för pågående LTI-program 2019, 2020 samt 2021. I beloppet ingår även utbetald ersättning avseende avslutat LTI-program 2018.
5) Häri ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören och Chefsjuristen för helåret 2022 samt Personaldirektören from 1 juni 2021 och Inköpsdirektören from 1 november 2021.
6) Häri ingår 7 befattningar, för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development för helåret 2021 samt Personaldirektören fram till 31 maj 2021 och tillförordnade Inköpsdirektören fram till 31 oktober 2021.
7) Viveca Ax:son Johnson avgick ur styrelsen vid årsstämman 5 april 2022.
8) Föregående års siffror har justerats och inkluderar nu tidigare befattningar i dotterbolag hos nuvarande ledande befattningshavare.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 43

Aktierätter

	Koncernen Aktierätter	Koncernen Syntetiska aktier	Moderbolaget Aktierätter	Moderbolaget Syntetiska aktier
Utestående vid periodens början	744 051	309 600	135 444	66 168
Förfallna, ej utdelade	–117 258	–80 584	–18 276	–18 276
Tilldelade ersättningsaktier LTI 2019	–75 230	–52 180	–12 103	–12 103
Förverkade under perioden	–7 860	–5 094	–488	–488
Utestående vid periodens utgång	543 703	171 742	104 577	35 301
Inlösningsbara vid periodens slut	0	0	0	0

Samtliga aktierätter och syntetiska aktier har lösenpris noll kronor. Utestående aktierätter och syntetiska aktier har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på ett och ett halvt år till ett halvt år. Aktiekurs för inlösta aktier per lösendagen uppgick till 123,24 SEK.

Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar

	2022 Koncernen	2022 Moderbolaget	2021 Koncernen	2021 Moderbolaget
Aktierätter	12	2	10	2
Syntetiska aktier	3	1
Sociala kostnader	4	1
Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning	12	2	17	4
Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier	8	2	14	3
Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner	8	2	14	3

Verkligt värde och antaganden för aktierätter

	LTI 2020 Koncernen	LTI 2020 Moderbolaget	LTI 2021 Koncernen	LTI 2021 Moderbolaget
Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK	12 530	1 929	13 809	3 051
Aktiepris, SEK	122,71	122,71	132,49	132,49
Lösenpris, SEK	0	0	0	0
Aktierätternas löptid, år	0,5	0,5	1,5	1,5
Riskfri ränta, %	1,77	1,77	1,90	1,90

Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 44

Redovisningsprinciper

Aktierelaterad ersättning

Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av. Det verkliga värdet är baserat på genomsnittlig aktiekurs de nästkommande tio dagarna efter årsstämman aktuellt år. Justering sker även löpande för de aktierätter som inte förväntas tjänas in, detta innebär att den slutliga uppfyllandegraden uppskattas kvartalsvis och det verkliga värdet justeras därefter.

Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.

Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut. När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.

För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Not 5 Avskrivningar

Koncernen	2022	2021
Immateriella tillgångar	–50	–46
Rörelsefastigheter	–60	–61
Rörelsefastigheter, nyttjanderättstillgångar	–247	–261
Maskiner och inventarier	–552	–554
Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar	–322	–385
Summa avskrivningar	–1 231	–1 307

Redovisningsprinciper

Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:

• Immateriella anläggningstillgångar
  • Nyttjanderätter: I takt med konstaterad substansvärdeminskning
  • Programvaror: 10–33 procent
  • Andra immateriella tillgångar: 10–33 procent
• Materiella anläggningstillgångar
  • Rörelsefastigheter: 1,4–10 procent
  • Markanläggningar: 3,7–5 procent
  • Materialtäkter: I takt med konstaterad substansvärdeminskning
  • Inredning i förhyrda lokaler: 14–20 procent
  • Maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar: 5–33 procent

Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag

Koncernen		2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Revisionsföretag PwC
Revisionsuppdrag		20	18	5	5
Revision utöver revisionsuppdraget		1	1	1	1
Skattekonsultationer
Övriga tjänster		1	1	1	1
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag
Revision utöver revisionsuppdraget
Skattekonsultationer
Summa arvoden och kostnadser-sättningar till revisorer och revisionsföretag		21	20	6	6

PwC har under 2022 tillhandahållit icke-revisionstjänster om ca 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och hållbarhetsfrågor, men inga värderingstjänster. Revisionsuppdrag uppgår till 20 MSEK varav 12 MSEK till PwC Sverige. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige. PwC Sverige har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige.

Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen	2022	2021
Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter	–40 540	–39 026
Lagerförändringar	–19	–106
Personalkostnader	–11 392	–11 238
Avskrivningar	–1 231	–1 307
Nedskrivningar	–25
Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader	–53 183	–51 703

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter

Moderbolaget	2022	2021
Räntekostnader koncernföretag	–6	–2
Räntekostnader till kreditinstitut	–12
Finansiell del av pensionskostnad	–4	–4
Andra finansiella poster	–4
Summa	–10	–22

I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.

Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Utdelning	1 081	1 127
Realisationsresultat vid försäljning	59	–46
Nedskrivningar	–79
Summa	59	–46	1 081	1 048

Not 7 Nedskrivningar

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Nedskrivningar av omsättningstillgångar
Exploateringsfastigheter	–10
Summa nedskrivningar av omsättningstillgångar	–10
Nedskrivningar av andelar i dotterföretag
Aktier i dotterföretag	–79
Summa nedskrivningar av andelar i dotterföretag	–79
Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar
Rörelsefastigheter	–19
Maskiner och inventarier	4
Summa nedskrivningar och återförda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar	–16
Summa nedskrivningar	0	–25	0	–79

NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 45

Not 11 Finansnetto

Koncernen	2022	2021
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde	2	1
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	8	5
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	4	1
Nettovinst på finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde	13	13
Netto valutakursförändringar	1
Övriga finansiella intäkter	1	1
Finansiella intäkter	29	20
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–66	–42
Övriga finansiella kostnader	–21	–38
Finansiella kostnader 1)	–87	–80
Finansnetto	–59	–60

1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om kapitaliserade räntor.
* Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik –3 –1

Not 14 Eget kapital

Specifikation av posten Reserver i eget kapital

Koncernen	2022	2021
Omräkningsreserv
Ingående omräkningsreserv	14	–86
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	229	101
Omräkningsdifferens hänförlig till avyttrad verksamhet	–2
Utgående omräkningsreserv	243	14
Säkringsreserv
Ingående säkringsreserv	42	–17
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	102	56
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat	–44	18
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	–12	–15
Utgående säkringsreserv	87	42
Omvärderingsreserv
Ingående omvärderingsreserv	1	1
Utgående omvärderingsreserv	0	1
Summa reserver
Ingående reserver	57	–101
Årets förändring av reserver:
– Omräkningsreserv	229	99
– Säkringsreserv	46	59
Utgående reserver	331	57

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprätthållit sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.

Not 13 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget	2022	2021
Erhållna koncernbidrag	330	593
Lämnade koncernbidrag	–97	–141
Summa	233	452

Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen

Koncernen	2022 valutakurser	2021 1)	2022 Valutaeffekt
Nettoomsättning	53 116	54 198	1 082
Rörelseresultat	1 326	1 358	31
Resultat efter finansiella poster	1 272	1 299	27
Årets resultat	1 050	1 069	19

1) 2022 års siffror omräknade till 2021 års kurser.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 46

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

	Koncernen
	2022	2021
	Förvärvade immateriella tillgångar	Förvärvade immateriella tillgångar
	Goodwill	Nyttjanderätter
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	2 078	258
Investeringar	10	19
Avyttringar och utrangeringar	–37	–37
Omklassificeringar	5	1
Årets omräkningsdifferens	97	8
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	2 174	244
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–1	–143
Avyttringar och utrangeringar	37	36
Omklassificeringar	–2	–2
Årets omräkningsdifferens	–2	–4
Årets avskrivning enligt plan	–15	–35
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–4	–127
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–225	–15
Årets omräkningsdifferens	–3
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–227	–16
Restvärde vid årets början	1 852	100
Restvärde vid årets slut	1 943	101

Moderbolaget har fr.o.m 2021 inga immateriella anläggningstillgångar, alla investeringar av dessa görs i koncernens dotterbolag .

Goodwill per rörelsesegment

Rörelsesegment	2022	2021
NCC Infrastructure	262	256
NCC Building Sweden	233	233
NCC Building Nordics	337	321
NCC Industry	1 111	1 042
Totalt NCC koncernen	1 943	1 852

Nedskrivnings prövning för goodwill i kassagenererande enheter

Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. För att kunna pröva nedskrivningsbehov har goodwill allokerats till kassagenererande enheter enligt NCC:s affärsmässiga organisation, det vill säga NCC:s fem affärsområden. Nedskrivningsprövningen görs utifrån affärsområdenas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräkningarna av återvinningsvärden baseras alla på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig. De mest väsentliga antagandena var:

• Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 1,9 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där NCC verkar.
• Rörelsemarginal: Prognostiserad rörelsemarginal har satts till ett fyraårigt genomsnitt. Antagandet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter och annan extern tillgänglig information.
• Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2022, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 47

Not 15 Immateriella tillgångar, forts.

• Vägd kapitalkostnad, WACC: Beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en planerad långsiktig marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Den vägda kapitalkostnaden före skatt för respektive kassa-genererande enheter ser ut som följande: NCC Infrastructure: 8,6 (8,8), NCC Building Sweden 8,1 (8,8), NCC Building Nordics 8,7 (8.8) och NCC Industry 6,8 (5,1). För NCC Industry var den är vägda kapitalkostnaden lägre än för övriga affärsområden till följd av en annan kapitalstruktur. Av NCC Industrys tillgångar uppskattas cirka 40 procent vara belåningsbara vilket möjliggör en högre grad av skuldsättning än för övriga affärsområden och reducerar därmed kapitalkostnaden. Beräkningarna är iterativa och förutsättningarna prövas årligen. I NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics finns i princip inga belåningsbara tillgångar, deras operativa sysselsatta kapital är negativt.

Nedskrivning och riskanalys

Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2023-2026. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar cirka 2 procent för samtliga affärsområden. Förväntad prognosticerad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Inget nedskrivningsbehov identifierades. Med anledning av ökad volatilitet på marknaden, drivet av högre inflation och stigande marknadsräntor, i kombination med lägre rörelseresultat i NCC Industry har NCC utfört ytterligare nedskrivningstest under fjärde kvartalet. NCC justerade även den vägda kapitalkostnaden för Industry: andelen räntebärande skulder ökade i den långsiktiga marknadsmässiga kapitalstrukturen vilket motverkades av att eget kapital ökade i förhållande till kapitalstrukturen föregående år. Som efterföljande tabellen visar identifierades inte heller vid något nedskrivningsbehov vid uppföljande prövning .

Känslighetsanalys nyttjandevärdets påverkan

Tabellen visar effekten i MSEK på de kassagenererande enheternas återvinningsvärden om den vägda kapitalkostnaden, framtida rörelsemarginal eller den långsiktiga tillväxten skulle justeras i enlighet med angivna procentenheter.

	2022
NCC Industry
Nyttjandevärde minus bokfört värde är överskott / underskott	1 337
Vägd kapitalkostnad efter skatt (WACC)	6,8%
Nyttjandevärdets påverkan (negativa värden):
Rörelsemarginal under prognosperioden, -0,5%	-795
Långsiktig tillväxt, -1%	-927
Vägd kapitalkostnad efter skatt (WACC), +0,5%	-537

Övriga immateriella tillgångar

I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder. Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Övrigt består till största delen av programvaror och licenser. Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs. Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal. För avskrivningstider för immateriella tillgångar se not 5.

Nedskrivningar

NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av goodwill
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 48

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

	Koncernen
	2022	2021
	Rörelsefastigheter	Maskiner och inventarier
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 482	7 067
Investeringar	74	834
Ökning genom förvärv av rörelse	1	1
Avyttringar och utrangeringar	–69	–653
Omklassificeringar	90	–15
Årets omräkningsdifferens	54	182
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 631	7 415
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början	–692	–4 792
Avyttringar och utrangeringar	60	533
Omklassificeringar	–8	20
Årets omräkningsdifferens	–21	–121
Årets avskrivningar	–60	–552
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 1)	–723	–4 912
Ackumulerade uppskrivningar vid årets början	21
Omklassificeringar	–21
Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut	0
Restvärde vid årets början	790	2 296
Restvärde vid årets slut	909	2 504
1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut.	–78	–69

Not 16 Materiella anläggningstillgångar, forts.

Rörelsefastigheter
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.# Maskiner och inventarier

Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter som direkt kan hänföras till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet för anskaffningen. För samtliga avskrivningstider se not 5.

Viktiga uppskattningar och antaganden

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och att tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av underhåll av en materiell anläggningstillgång redovisas som kostnader i resultaträkningen. Moderbolaget har from 2021 i princip inga materiella anläggningstillgångar då all investering av dessa sker i koncernens dotterbolag.

2021

Koncernen	Rörelsefastigheter	Maskiner och inventarier	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 506	7 341	8 847
Investeringar	45	720	766
Avyttringar och utrangeringar	–89	–1 059	–1 148
Omklassificeringar	–9	–114	–124
Årets omräkningsdifferens	29	178	207
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 482	7 067	8 548
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början	–631	–5 056	–5 687
Avyttringar och utrangeringar	33	821	854
Avvecklade verksamheter	1	1	2
Omklassificeringar	108	0	108
Årets omräkningsdifferens	–13	–116	–129
Årets nedskrivningar 1)	–19	–19	–38
Återförda nedskrivningar	4	0	4
Årets avskrivningar	–61	–554	–615
Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut	–692	–4 792	–5 484
Ackumulerade uppskrivningar vid årets början	21	0	21
Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut	21	0	21
Restvärde vid årets början	875	2 306	3 181
Restvärde vid årets slut	790	2 296	3 086

1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut.
–64 | –65 | –129

Not 17 Andelar i koncernföretag

Namn, Organisationsnummer, Säte	Kapitalandel, % 1)	Antal andelar 2)	Redovisat värde 2022	Redovisat värde 2021
Fastighetsföretag:
NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna	100	1 964	963	964
Summa andelar fastighetsföretag			963	964
Övriga företag:
NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark	100	400	136	134
NCC Norge AS, 911 274 426, Norge	100	17 500	1 121	1 120
NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna	100	500	421	418
NCC Försäkringsaktiebolag, 516401-8151, Solna	100	500	78	78
NCC International AB, 556033-5100, Solna	100	1 000	4	4
NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna	100	2	7	7
NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland	100	4	96	95
NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna	100	275	1 644	1 642
NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna	100	120	16	16
Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm	100	50	0	0
Summa andelar övriga företag			3 523	3 514
Summa andelar i koncernföretag			4 487	4 477

1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.

NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 125 (130) stycken. Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året, alternativt blivit indirekt ägda dotterbolag i NCC:s nuvarande struktur.

Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.

Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures

Namn, Organisationsnummer, Säte	Kapitalandel % 1)	Antal andelar 2)	Redovisat värde 2022	Redovisat värde 2021
Hercules-Trevi Foundations AB, 556185-3788, Solna	50	1	1	1
Oraser AB, 556293-2722, Stockholm	50	1	5	5
Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Danmark	50	8	7	7
Övriga NCC-ägda intressebolag (9 (10) st)			1	1
Summa			15	14

1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.

Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.

Not 19 Gemensamma verksamheter

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.

	2022	2021
Intäkter	1 377	1 447
Kostnader	–1 339	–1 410
Resultat	38	38
Anläggningstillgångar	31	36
Omsättningstillgångar	5 680	4 282
Summa tillgångar	5 711	4 318
Långfristiga skulder	43	34
Kortfristiga skulder	5 410	4 057
Summa skulder	5 453	4 091
Nettotillgångar	258	227

Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.

Förteckning över gemensamma verksamheter

Koncernen	Ägd andel, %
Arandur OY	33
ARC-Konsortiet I/S	50
Handelsbolag NCC-DPR Data Centre Contractors	50
HNB Fjernvarme I/S	70
Holding Big Apple Housing Oy	50
Kiinteistö Oy Polaristontti 2	50
Kiinteistö Oy Polaristontti 3	50
Konsortium NCC - Brøndum I/S	70
Konsortiet Nyt Assens Renseanlæg I/S	50
Miljöfabriken 2000 AB	50
Milman Miljömuddring	50
NCC-OHL Lund-Arlöv, fyra spår HB	50
NCC/SMET Konsortiet I/S	50
NCC/SMET Østerbro Tunnel Konsortiet I/S	50
NCC-W&F West Link Contractors HB	60
NCC SMET Kalvebod Konsortiet IS	77
Polaris Business Park Oy	50
Vandlinjen Entreprise Konsortium, VEK I/S	50

Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För information om joint ventures, se not 18, Investeringar i intresseföretag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär.

Not 20 Finansiella placeringar

	2022	2021
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument
Ej börsnoterade värdepapper	68	68
Summa	68	68
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande värdepapper	374	401
Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande värdepapper	20	86
Summa	394	487

Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan 0,1 (–0,4) procent och 3,3 (0,7) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 10 månader och 4 år och 6 månader. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.

Not 21 Finansiella anläggningstillgångar

Moderbolaget, 2022

	Andelar koncernföretag	Andra långfristiga värdepapper	Andra långfristiga fordringar 1)	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	6 690	45	30	6 766
Tillkommande tillgångar	10	0	–1	9
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	6 700	45	29	6 775
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–2 213	0	0	–2 213
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–2 213	0	0	–2 213
Restvärde vid årets slut	4 487	45	29	4 562

Moderbolaget, 2021

	Andelar koncernföretag	Andra långfristiga värdepapper	Andra långfristiga fordringar 1)	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	6 664	45	25	6 734
Tillkommande tillgångar	27	0	5	32
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	6 690	45	30	6 766
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–2 134	0	0	–2 134
Årets nedskrivningar	–79	0	0	–79
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–2 213	0	0	–2 213
Restvärde vid årets slut	4 477	45	30	4 552

1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.

I moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.# Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar

	Koncernen
	2022	2021
Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	7	11
Räntebärande värdepapper 1)	165	107
Övriga långfristiga räntebärande fordringar	12	11
Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar	184	128
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	2	9
Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt	23	26
Förskott till leverantörer	2	2
Derivat som innehas för säkring	135	62
Övriga kortfristiga fordringar	224	454
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar	386	552

1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar.

Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Koncernen			Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Skatt på årets resultat
Aktuell skattekostnad	–119	–183	–33	–95
Uppskjuten skatteintäkt/ kostnad	–111	–74	–1	5
Totalt redovisad skatt på årets resultat	–230	–257	–34	–90

Effektiv skatt

Koncernen			Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
	Skatt, % Resultat	Skatt, % Resultat	Skatt, % Resultat	Skatt, % Resultat
Resultat före skatt	1 299	1 765	1 239	1 505
Skatt enligt gällande skattesats för bolaget	–21% –268	–21% –364	–21% –255	–21% –310
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag	0% –3	–1% –10
Andra icke avdragsgilla kostnader	–3% –35	–1% –17	0% –1	–1% –20
Ej skattepliktiga intäkter	10% 134	7% 116	18% 225	16% 236
Skatteeffekt till följd av årets ej aktiverade underskottsavdrag	–5% –61	0% –2
Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	0% 1
Skatteeffekt till följd av förändrad värdering av underskottsavdrag	0% –3
Skatt hänförlig till tidigare år	1% 8	1% 14	0% –1	0% 0
Övrigt	1% –2	1% 6	0% –2	0% 4
Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt	–18% –230	–15% –257	–3% –34	–6% –90

NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2022 och 2021 har dessa krav uppfyllts. Dessa placeringstillgångar avser räntebärande värdepapper enligt tabellen.

Långfristiga räntebärande fordringar avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Pensionsfordran.

Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.

Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat

Koncernen
	2022
Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar	–12
Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–420
Summa	–432

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen		Koncernen		Moderbolaget		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022
Ingående bokfört värde	144	391	30	25
Förvärv dotterföretag	8
Redovisad skatt på årets resultat	–111	–78	–1	1
Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat	–432	–209
Omräkningsdifferenser	–2	32
Övrigt	22	1	4
Utgående bokfört värde	–379	144	29	30

Koncernen

	Tillgångar		Skulder		Netto
	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Materiella anläggningstillgångar	95	35			95	35
Finansiella anläggningstillgångar	3	3			3	3
Ej avslutade projekt			–1 121	–965	–1 121	–965
Exploateringsfastigheter	29	26			29	26
Obeskattade reserver			–254	–269	–254	–269
Avsättningar			267	288	267	288
Personalförmåner / Pensionsavsättningar	412	–14	–14		412
Underskottsavdrag 1)	616	598			616	598
Övrigt	16				16
Uppskjuten skattefordran / uppskjuten skatteskuld	1 011	1 378	–1 390	–1 234	–379	144
Kvittning	–902	–770	902	770
Netto uppskjuten skattefordran / skatteskuld	109	609	–488	–464	–379	144

1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 616 (598) MSEK avser 605 verksamhet i Norge. De skattemässiga underkskottsavdragen kan nyttjas mot framtida vinster utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Verksamheterna har historiskt gått med överskott, marknadsförutsättningarna är goda och redovisade förluster är en funktion av strukturella och projektspecifika svårigheter. För att hantera dessa initierade och påbörjade NCC under sista kvartalet 2018 ett omfattande åtgärdsprogram som löper enligt plan.

Moderbolaget

	Tillgångar		Skulder		Netto
	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Avsättningar	29	30			29	30
Netto uppskjuten skattefordran / skatteskuld	29	30			29	30

Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag.

Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där.

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition.

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.

Not 24 Omsättningsfastigheter

Koncernen, 2022

	Exploaterings- fastigheter	Pågående fastighets- projekt	Färdigställda fastighets- projekt	Summa fastighets- projekt 1)	Färdigställda bostäder	Andelar i intresse- företag	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 147	5 325	95	6 567	0	431	6 998
Investeringar	344	2 463		2 807	117		2 924
Avyttringar och utrangeringar	8	–347	–591	–930	–476		–1 406
Omklassificeringar	–227	–378	591	–14	–14
Årets omräkningsdifferens	54	121	8	183	3		185
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 326	7 184	103	8 613	0	74	8 687
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–142	45	–95	–192	0		–192
Avyttringar och utrangeringar	–8			–8			–8
Omklassificeringar	8	–54		–46	–46
Årets nedskrivningar
Årets omräkningsdifferens	–5	–1	–8	–14			–14
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–147	–12	–103	–262			–262
Restvärde vid årets början	1 005	5 370	0	6 374	0	431	6 805
Restvärde vid årets slut	1 179	7 171	0	8 350	0	74	8 424

1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.

Koncernen, 2021

	Exploa- terings- fastigheter	Pågående fastighets- projekt	Färdigställda fastighets- projekt	Summa fastighets- projekt 1)	Färdigställda bostäder	Andelar i intresse- företag	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 550	4 619	590	6 759	63	295	7 117
Investeringar	21	3 067	243	3 331	136		3 467
Avyttringar och utrangeringar	–69	–1 171	–2 426	–3 666			–3 666
Omklassificeringar	–372	–1 253	1 687	62	–63	–1
Årets omräkningsdifferens	16	63	2	81		81	81
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 147	5 325	95	6 567	0	431	6 998
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–58	–9	–94	–161	–63	–223
Avyttringar och utrangeringar	7	–26		–19			–19
Omklassificeringar	–80	54		26	0	63	63
Årets nedskrivningar	–10			–10			–10
Årets omräkningsdifferens	–1	–2		–3			–3
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–142	45	–95	–192			–192
Restvärde vid årets början	1 492	4 610	496	6 599	0	295	6 894
Restvärde vid årets slut	1 005	5 370	0	6 374	0	431	6 805

1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.

För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen.

Pågående fastighetsprojekt

Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.

Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation.

Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.

Under 2023 beräknas ett pågående fastighetsprojekt att resultatavräknas, se vidare i fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen.

Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighetsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår.

Kapitaliserad ränta för pågående fastighetsprojekt uppgår under året till 107 (76) TSEK.# Ränta för kapitalisering har under 2022 uppgått till 1,5%–3,8%.

Färdigställda fastighetsprojekt

Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.

Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet.

Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader.

Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.

Fastighetsprojekt

Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:

• Exploateringsfastigheter
• Pågående fastighetsprojekt
• Färdigställda fastighetsprojekt

Exploateringsfastigheter

Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om. Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER

Not 25 Material- och varulager

Koncernen	2022	2021
Stenmaterial	739	665
Byggmaterial	95	136
Övrigt	245	259
Summa	1 079	1 059

Redovisningsprinciper

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).

Not 26 Aktiekapital

Förändringar i aktiekapitalet

	Antal aktier	Aktiekapital, MSEK
2021
Vid årets slut	108 435 822	867
2022
Vid årets slut	108 435 822	867

B-aktier i eget förvar

	Antal aktier
2020
Vid årets slut	764 267
2021
Återköp	88 000
Försäljning	–6 570
Tilldelning	–4 625
Vid årets slut	841 072
2022
Återköp	10 077 740
Tilldelning	–75 230
Vid årets slut	10 843 582

Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 0 (81 193) A-aktier omvandlats till B-aktier.

Not 24 Omsättningsfastigheter, forts.

Värdering av fastighetsprojekt

I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.

Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.

Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt. Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.

Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av omsättningsfastigheter

Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. En förändring i gjorda antaganden kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.

Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:

	A-aktier	B-aktier	Summa
Antal	12 914 123	95 521 699	108 435 822

A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 14.

A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar

	A-aktier	B-aktier	Totalt A- och B-aktier
Antal aktier per 31/12 2020	12 995 316	94 676 239	107 671 555
Omvandling av A-aktier till B-aktier	–81 193	81 193
Återköpta aktier	–88 000		–88 000
Försäljning av återköpta aktier	6 570		6 570
Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram	4 625		4 625
Antal aktier per 31/12 2021	12 914 123	94 680 627	107 594 750
Återköpta aktier		–10 077 740	–10 077 740
Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram		75 230	75 230
Antal aktier per 31/12 2022	12 914 123	84 678 117	97 592 240

	Antal röster	Procent av röster (%)	Procent av kapital (%)
A-aktier	129 141 230	60	13
B-aktier	84 678 117	40	87
Summa	213 819 347	100	100

	Slutkurs 31/12 2022	Börsvärde, MSEK
A-aktier	108,50	1 401
B-aktier	97,25	8 235
Summa		9 636

Resultat per aktie före och efter utspädning

	2022	2021
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets stamaktieägare, Mkr	1 069	1 508
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier under året, miljoner	103,9	107,6
Resultat per aktie före utspädning, kronor	10,29	14,02
Utspädande aktier från Prestationsbaserade aktieprogram
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier efter utspädning, miljoner	103,9	107,6
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	10,29	14,02

Redovisningsprinciper

Återköp av aktier

Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel.

Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande aktier. Aktier i eget förvar är inte inkluderade i beräkningen av resultat per aktie. NCC tar löpande hänsyn till utspädande effekt från det prestationsbaserade aktieprogrammet vid beräkningen, dock har detta inte givit någon väsentlig effekt under 2021 eller 2022.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER

Moderbolaget, 2022

	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	6	6
Utgående balans	6	6

Moderbolaget, 2021

	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	6	6
Utgående balans	6	6

Specifikation övriga avsättningar och garantier

Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021	2022
Återställningsreserv	248	221
Omstruktureringskostnader	7	13
Övrigt	958	1 055	6
Övriga avsättningar	1 212	1 288	6
Garantiåtaganden	1 276	1 332
Summa	2 488	2 621	6

Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerhet i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del avsättningar är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Garantiåtaganden

Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper på cirka två till tre år.

Återställningsreserv

Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns och är ämnad för att täcka framtida kostnader. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna gör kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.

Övriga avsättningar

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

# Garantiåtaganden

Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner.## Not 28 Övriga avsättningar

Koncernen, 2022

	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	1 332	1 288	2 621
Årets avsättning	283	325	608
Årets utnyttjande	–264	–261	–525
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–119	–168	–287
Omklassificering	1	1	2
Omräkningsdifferenser	44	27	71
Utgående balans	1 276	1 212	2 488

Koncernen, 2021

	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	1 303	1 302	2 605
Årets avsättning	381	97	477
Årets utnyttjande	–293	–293	–586
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–79	–130	–209
Omräkningsdifferenser	20	20	40
Utgående balans	1 332	1 288	2 621

Not 27 Räntebärande skulder

Koncernen

	2022	2021
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut och investerare 1)	2 250	850
Leasingskulder	1 036	1 187
Summa	3 286	2 038
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare 1)	539	1 650
Skulder till intressebolag	1	12
Leasingskulder, kortfristig del	472	513
Övriga kortfristiga skulder	1	2
Summa	1 012	2 176
Totalt räntebärande skulder	4 297	4 213

1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 0 (800) MSEK, varav 0 (800) MSEK är kortfristigt. För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och finansiell riskhantering. Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Moderbolag

	2022	2021
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	697	141
Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse	800
Summa	697	941
Totalt räntebärande skulder	697	941

För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.

Not 29 Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställning. I NCC-koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige samt två mycket små pensionsordningar i Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns fyra mindre förmånsbestämda planer av vilka samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen. De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:

• Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar skulden.
• Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden.
• Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att portföljen ska ge bästa möjliga avkastning.
• Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet.

Pensionskostnad

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Förmånsbestämda planer:
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	248	269
Räntekostnad	166	99
Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar	–134	–71
Summa kostnad förmånsbestämda planer	280	297
Summa kostnad avgiftsbestämda planer	653	638
Löneskatt och avkastningsskatt	395	159
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 329	1 094

Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och i finansnettot. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.

Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2022 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,011 (0,13) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 (172) procent.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Helt eller delvis fonderade förpliktelser:
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	6 616	8 831
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	6 669	7 223
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	–53	1 608
Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter	–15	390
Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)	–68	1 997

Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	–68	1 997
Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)	–68	1 997

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:

	Sverige	Norge	Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –)
Koncernen, 2022	–78	10	–68
Koncernen, 2021	1 987	10	1 997

Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari	8 840	8 598
Utbetalda ersättningar	–223	–212
Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad	414	368
Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden	–2 416	84
Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden	1	–
Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december	6 615	8 840

Planernas vägda genomsnittliga löptider är 20 (21) år.

Förändring av förvaltningstillgångar

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari	7 223	6 317
Gottgörelse	–7	–7
Beräknad avkastning	134	71
Tillskjutna medel	93
Aktuariella vinster och förluster	–775	842
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december	6 669	7 223

Förvaltningstillgångarna består av:

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Svensk aktiemarknad, noterade	763	1 268
Utländsk aktiemarknad, noterade	1 796	2 332
Hedgefonder, noterade	571	1 051
Räntebärande värdepapper, noterade	3 063	1 756
Räntebärande värdepapper, onoterade	475	816
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december	6 669	7 223

Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.

Aktuariella antaganden, vägda snittvärden, %

	Koncernen, 2022	Koncernen, 2021
Diskonteringsränta, %	3,85	1,85
Framtida löneökningar, %	3,00	3,25
Förväntad inflation, %	2,00	2,25
Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år	22,4	22,4

Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december 2022

	Koncernen	Ökning, %	Minskning, %
Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring		–7,1	7,9
Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring		2,3	–2,0
Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring		6,4	–5,8
Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring		3,5	–3,5

Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning. Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.

Koncernen uppskattar att cirka 50 MSEK blir betalda under 2023 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer. Den av Alecta beslutade indexeringen om 10,84 procent för 2023 har beaktats i årets värdering i enlighet med IAS 19 och medfört att förpliktelsen ökat med cirka fem procent.

Kostnad avseende pensioner

	Moderbolaget, 2022	Moderbolaget, 2021
Pensioner i egen regi
Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi	37	7
Räntekostnad	4	4
Kostnader för pensionering i egen regi	41	11
Pensioner genom försäkring
Försäkringspremier	14	15
Delsumma	55	26
Särskild löneskatt på pensionskostnader	5	5
Årets pensionskostnad	60	31

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser

	Moderbolaget, 2022	Moderbolaget, 2021
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året	196	193
Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet	37	7
Räntekostnad	4	4
Utbetalning av pensioner	–8	–9
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året	230	195

Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar

	Moderbolaget, 2022	Moderbolaget, 2021
Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	247	226
Avkastning på särskilt avskilda tillgångar	21	21
Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	268	247

Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på:

	Moderbolaget, 2022	Moderbolaget, 2021
Aktier	103	124
Fonder	23	37
Räntebärande fordringar	142	86
Verkligt värde vid utgången av året	268	247

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 58

Netto pensionsförpliktelser

Moderbolaget	2022	2021
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året	230	195
Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar	268	247
Överskott i särskilt avskilda tillgångar	39	52
Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser	0	0

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Moderbolaget	2022	2021
Diskonteringsränta per 31 december	3,85	1,85

Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.

NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.

Land	Förmånsbestämda pensionsåtaganden	Avgiftsbestämda pensionsåtaganden
Sverige	X	X
Danmark	X
Finland	X
Norge	X	X
Övriga länder	X

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.

Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer. Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Pensionsförpliktelser Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan.

Not 30 Övriga skulder

	2022	2021
Övriga långfristiga skulder
Derivat som innehas för säkring	60	47
Övriga långfristiga skulder	60	47
Övriga kortfristiga skulder
Förskott från kunder	91	183
Derivat som innehas för säkring	9	44
Övriga kortfristiga skulder	1 048	1 000
Summa	1 148	1 227

	2022	2021
Transaktioner med koncernföretag
Försäljning till koncernföretag	115	87
Inköp från koncernföretag	–9	–11
Ränteintäkter från koncernföretag	1	1
Räntekostnader till koncernföretag	–6	–2
Utdelning från koncernföretag	1 081	1 127
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	675	1 410
Räntebärande skulder till koncernföretag	697	141
Rörelseskulder till koncernföretag	13	6
Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag	30 167	22 561

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 59

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Lönerelaterade kostnader	1 798	1 988	21	28
Finansiella kostnader	13
Förutbetalda hyresintäkter	23	19
Förutbetalda intäkter hyresgarantier	35	150
Projektrelaterade kostnader	1 047	1 016
Administrationskostnader	46	46	10	12
Drifts- och försäljningskostnader	451	294
Övriga kostnader	99	74
Summa	3 512	3 588	30	40

Not 32 Transaktioner med närstående

Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCC:s dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. För mellanhavanden med NCC-koncernens Pensionsstiftelse, se not 29 och 36.

Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.

	2022	2021
Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang
Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang	42	41
Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang	–14	–13
Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang	7	11
Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang	6	20
Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang	1	12
Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang	1	1

Not 33 Leasing

NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsevastigheter som t.ex. hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.

	2022	2021
Resultaträkning
Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar	–568	–647
Räntekostnader för leasingskulder	–41	–42
Totala kostnader aktiverade leasingavtal	–609	–689
Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd	–1 664	–1 565
Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal	–1 664	–1 565
Totala kostnader från leasingavtal	–2 273	–2 253
Totalt kassaflöde gällande leasingavtal	–623	–688

Koncernen – Skulder för leasingavtal

	2022	2021
Kortfristiga leasingskulder	472	513
Långfristiga leasingskulder	1 036	1 187
Totala leasingskulder	1 507	1 700

För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36.

Leasegivare		2022	2021
Framtida leasingbetalningar
Fördelade på förfalloperioder:
Leasingbetalningar under året		86	52
Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut:
Inom 1 år		147	68
Inom mer än 1 år men mindre än 5 år		22	10
Efter 5 år		0	0
Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar		254	130

Leasetagare		2022	2021
Framtida leasingbetalningar
Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut:
Inom 1 år		2	2
Efter 1 men mindre än 5 år		3	2
Senare än 5 år		0	0
Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar		5	4

Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 10 (14) MSEK.

Nyttjanderättstillgångar

	2022
	Rörelsefastigheter	Maskiner & Inventarier	Markarrenden	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 484	1 815	2	3 300
Årets ökning av leasingavtal	215	164	1 380
Avyttringar och utrangeringar	–255	–276	–531
Omklassificeringar	–11	–342	1	–352
Årets omräkningsdifferens	39	37	76
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 472	1 398	4	2 874
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–583	–1 116	0	–1 699
Avyttringar och utrangeringar	230	274	504
Omklassificeringar	11	342	–1 353
Årets avskrivningar	–246	–322	–1	–567
Årets omräkningsdifferens	–19	–21	–40
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–608	–842	–2	–1 450
Restvärde vid årets början	901	699	2	1 602
Restvärde vid årets slut	864	555	2	1 422

	2021
	Rörelsefastigheter	Maskiner & Inventarier	Markarrenden	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	1 452	1 973	10	3 435
Årets ökning av leasingavtal	109	199	–8	300
Avyttringar och utrangeringar	–103	–296	–1	–400
Omklassificeringar	–93	–93
Årets omräkningsdifferens	27	32	58
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	1 484	1 815	2	3 300
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–409	–1 064	1	–1 472
Avyttringar och utrangeringar	98	256	353
Omklassificeringar	93	93
Årets avskrivningar	–261	–385	–646
Årets omräkningsdifferens	–11	–16	–27
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–583	–1 116	0	–1 699
Restvärde vid årets början	1 043	909	11	1 963
Restvärde vid årets slut	901	699	2	1 602

Not 33 Leasing, forts.

NCC som leasetagare

IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasingavgifter i NCC AB kostnadsförs löpande.

Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen.# Not 33 Leasing, forts.

Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjande- rättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inledningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventu- ella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmon- tering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande.

Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingav- gifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nytt- janderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder.

Nyttjanderätter skrivs av under leasingperio- den. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskriv- ning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpan- de respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markar- renden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den le- gala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd.

NCC som leasegivare

En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operatio- nellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.

Sale-and-leaseback

En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en till- gång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och sam- tidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCCs försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försälj- ningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.

Not 34 Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Ställda säkerheter
För egna skulder:
Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m.	415	444
Summa	415	444
Övriga ställda säkerheter	9	10
Totalt ställda säkerheter	424	453
Borgens- och garantiförpliktelser
Egna förbindelser:
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning	30 145	22 540
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser	135	117	22	21
Solidariskt med andra företag:
Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag	114	136
Summa borgens- och garantiförpliktelser 1)	249	253	30	167

1) På grund av att borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen inte elimineras, redovisas de borgensåtaganden som NCC AB forfaran- de har utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 19 (19) och för moderbolag 19 (19)). Kvarstående volym avser bl.a säkerhet avseende exploateringsavtal och har förmånstagare i form av kommuner och privata företag och kommer vidare hante- ras under 2023. Genom avtal, NCC AB och Bonava AB emellan, hålls NCC AB skadelös av Bonava AB för alla åtaganden. Dessutom har NCC AB erhållit säkerhet från kreditförsäk- ringsbolag för de åtaganden som fortfarande är utestående för räkning, numera helägda Bonavabola g.

Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll

Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.

Borgensförbindelser för koncernbolags räkning

Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
* utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
* NCC Treasury AB:s upplåning
* fullgörande av entreprenadavtal

Eventualförpliktelser m.m.

Tvister och rättsliga processer

NCC blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvis- ter eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksam- heterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för t.ex. påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från nu gjorda bedömningar.

Not 35 Kassaflödesanalys

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Kassa och bank	534	2 561
Summa likvida medel	534	2 561
Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader	394	487
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB			213	721
Summa enligt kassaflödesanalys			213	721

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel/kassa och bank med följande utgångspunkt:
* De har obetydlig risk för värdefluktuationer.
* De kan lätt omvandlas till kassamedel.
* De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.

Förvärv av anläggningstillgångar

Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar, ex- klusive nyttjanderättstillgångar leasing, för 936 (782) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 190 (193) MSEK varav 0 (4) MSEK ej medfört kassaflöde.

Moderbolaget

Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (0) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats. Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför endast mindre kursdifferenser i likvida medel kan uppkomma.

Upplysningar om erhållna och betalda räntor

Under perioden erhållen ränta uppgick till 5 (2) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 29 (10) MSEK.

Under perioden erhållen ränta uppgick till 1 (1) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 6 (14) MSEK.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av leasingavtal

Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 använder NCC en diskonteringsrän- ta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner, respektive leasingavtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden, respektive dotterbolags marginella upplåningsränta. Vid förändring av dessa diskonte- ringsräntor kommer de framtida leasingbetalningarna i form av leasingskuld att värderas om och medför då redovisningsmässiga effekter för koncernen som helhet.

Tillståndspliktiga verksamheter

NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalt- och täkt- verksamhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens be- drivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra betydande kostnader.

Redovisningsprinciper

Ställda säkerheter

Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balans- räkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.

Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera

Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningarna är i flera fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än det nu bedömda.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 61

Icke kassaflödespåverkande förändringar i finansieringsverksamheten

Koncernen	UB 2021	Kassaflöden	Ej kassaflödespåverkande poster	UB 2022	Förändring leasingavtal	Ränte- uppräkning	Valutakurs- differenser
Räntebärande skulder	2 561	244	44	2 849
Räntebärande fordringar	–718	110	–87	–695
Leasingskulder	1 700	–623	437	–41	37	1 507
Summa finansieringsverksamheten	3 543	–269	437	–41	–9	3 661

Utdelning –618
Förvärv av egna aktier –1 009
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 896

---

Moderbolaget	UB 2021	Kassaflöden	Ej kassaflödespåverkande poster	UB 2022	Koncernbidrag 2022	Valutakurs- differenser/övrigt
Räntebärande skulder	947	–244	–3	3 700
Räntebärande fordringar	–596	486	–233	–343
Summa finansieringsverksamheten	351	242	–233	–3 357

---

Övriga förändringar i rörelsekapital MSEK

Koncernen	2022	2021
Ökning (–) / Minskning (+) av varulager	–62	–128
Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar	–78	–204
Ökning (+) / Minskning (–) av skulder	–73	–436
Övriga förändringar i röresekapital	–213	–768

---

Nettoskuldens utveckling

Koncernen, MSEK

	2022 Jan–dec	2021 Jan–dec
Nettoskuld ingående balans	–2 932	–4 823
Kassaflöde före finansiering	–136	1 896
Förändring av leasingskuld	–376	–290
Förvärv/försäljning av egna aktier	–1 009	–13
Förändring av pensionsskuld	2 066	835
Valutakursdifferenser i likvida medel	4	2
Betald utdelning	–618	–538
Nettoskuld utgående balans	–3 000	–2 932
Varav pensionsskuld	68	–1 997
Varav leasingskuld enligt IFRS 16	–1 507	–1 700
Varav övrig nettokassa / nettoskuld	–1 561	766

---

Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.

---

Not 35 Kassaflödesanalys, forts.

Kassaflöde hänförligt från andelar i gemensamma verksamheter

Koncernen	2022	2021
Löpande verksamhet	61	59
Förändring av rörelsekapital	60	–5
Investeringsverksamhet	–8	–78
Finansieringsverksamhet	–3	26
Summa kassaflöde	110	3

Likvida medel som inte är tillgängliga för användning

Koncernen	2022	2021
Likvida medel i gemensamma verksamheter	342	232
Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning	342	232

Transaktioner som inte medför betalningar

Koncernen	2022	2021
Ökning nyttjanderättstillgångar leasing	380	300

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 62

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Finanspolicy (Principer för riskhantering)

Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker beslutas av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet. Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncern- gemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.

Avtalsvillkor

NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till bindande krediter om 280 MEUR och 2 000 MSEK. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.

Referensräntereformen

NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansie- ringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital. NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företags- skuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbind- ningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 2 790 (2 513) MSEK, till 28 (14) månader.

Förfallostruktur kapitalbindning

Förfallotid	2022		2021
	Räntebärande skulder	Andel %	Belopp	Andel %
2022	1 663	66%
2023	540	19%	100	4%
2024	750	27%	750	30%
2025	1 000	36%
2026
2027	500	18%
Totalt	2 790	100%	2 513	100%

1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 0 (800) MSEK.
2) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.

NCC har följande marknadsfinansieringsprogram:

Marknadsfinansieringsprogram	Ram	Utnyttjat Nom MSEK
Commercial paper (CP) program i Finland	300 MEUR
Commercial paper (CP) program i Sverige	4 000 MSEK	130
Medium Term Note (MTN) i Sverige 1)	5 000 MSEK	2 350
Totalt		2 480

1) 2 350 (1 700) MSEK är gröna obligationer varav 1 750 (1 600) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm

Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 89 (68) procent av marknadsfinansieringsprogram.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsbe- redskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansie- ringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsbered- skapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande mark- nadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 5 071 (3 127) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,4 (2,8) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 928 (3 048) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 11 (12) procent av omsättningen.

Förfallostruktur outnyttjade bindande kreditfaciliteter

Förfallotid	2022		2021
	Belopp	Andel %	Belopp	Andel %
2022	253	8%
2023	202	4%
2024	1 750	35%	2 874	92%
2025	1 311	62%
Totalt	5 071	100%	3 127	100%

1) RCF 280 MEUR med förfall i december 2025 har en ettårig förlängningsoption.

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive rän- tebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.

Löptidsanalys (belopp inklusive ränta) 1)

	2022	2021
	Totalt	<3 mån
Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse	800	800
Räntebärande skulder	3 044	402
Leasingskulder	1 586	500
Ränteswappar	1
Oljeterminer	3
Leverantörsskulder	5 165	5 165
Totalt	9 798	5 568

1) Exklusive pensionsskuld.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 63

Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)

	2022				2021
	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år
Valutaterminer – utflöde	–3 929	–3 262	–586	–81	–4 781	–3 505	–1 166	–110
Valutaterminer – inflöde	3 987	3 303	601	83	4 754	3 478	1 164	112
Nettoflöde från bruttoreglerade derivat	58	41	15	2	–27	–27	-2	2

Ränterisker

Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel 1) inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerstäl- ler NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överens- stämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1).# NCC

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.

NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 475 (400) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påver- kas av referensräntereformen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överens- stämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underliggande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2022.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företags- skuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel 1) var 13 (9) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel 1) uppgick till 928 (3 048) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 4 (2) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 790 (2 513) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 12 (6) månader. Per den 31 december 2022 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebärande företagsskulden med ett nominellt värde på 475 (590) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2022 netto till 17 (3) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 14 (3) MSEK samt kort- fristiga fordringar om 3 (0) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,8 (0,5) och 1,8 (2,8) år med en genomsnittlig fast ränta på 1,0 (-0,03) procent.

En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 9 (10) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 0 (1) MSEK samt övrigt totalresultat med 5 (6) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar.

1) Likvida medel och kortfristiga placeringar.

Förfallostruktur räntebindning

Räntebärande skulder inkl. ränteswappar	Förfallotid	Belopp (MSEK)	Andel (%)
2022		2 790	100
2023	88	1 764	63
2024	4	375	14
2025	14	650	23
Totalt		2 790	100

Räntebärande skulder inkl. ränteswappar	Förfallotid	Belopp (MSEK)	Andel (%)
2021		2 513	100
2023	8	200	8
2024
2025
Totalt		2 513	100

1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.

Valutarisker

Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.

Transaktionsexponering

I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkrings- redovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp (säkrings- kvot 1:1) samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassaflödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.

Valutautflöden

Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder.

Motvärde i MSEK	Brutto- utflöde	Säkrad andel MSEK	Säkrad andel %	Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel
2022
EUR	2 530	2 136	84	16
DKK	71	28	39	2
NOK	222	173	78	2
Övriga	151	110	73	2
Totalt	2 973	2 448	82	21

Motvärde i MSEK	Brutto utflöde	Säkrad andel MSEK	Säkrad andel %	Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel
2021
EUR	1 951	1 638	84	12
DKK	104	30	29	3
NOK	157	144	91	1
Övriga	218	185	85	1
Totalt	2 431	1 997	82	17

Valutainflöden

Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.

Motvärde i MSEK	Brutto inflöde	Säkrad andel MSEK	Säkrad andel %	Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel
2022
EUR	18	1	74	37
DKK	86	55	63	1
NOK	7
Övriga	2
Totalt	105	55	52	2

Motvärde i MSEK	Brutto inflöde	Säkrad andel MSEK	Säkrad andel %	Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel
2021
EUR	50	1	37	50
DKK	69	23	33	2
NOK
Övriga
Totalt	150	60	40	4

Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto 29 (9) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 2 (2) MSEK samt övriga fordringar 30 (9) MSEK och som övriga långfristiga skulder 0 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 3 (2) MSEK.

Valutafördelning av finansiering

Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal va- luta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till.

Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswap- par. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.

Räntebärande skulder

Motvärde i MSEK	Belopp (MSEK)	Andel (%)
2022
DKK	59	2
SEK	2 731	98
Totalt	2 790	100

Motvärde i MSEK	Belopp (MSEK)	Andel (%)
2021
DKK
SEK	2 513	100
Totalt	2 513	100

1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.

Finansiering via valutaderivat

Motvärde i MSEK	Köp +/Sälj –
2022
DKK	1 580
EUR	518
NOK	108
PLN	55
Netto	2 261

Motvärde i MSEK	Köp +/Sälj –
2021
DKK	2 042
EUR	332
NOK	-363
PLN
Netto	2 011

1) Valutaswappar.

Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2022 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.

Kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden, utestående säkringsposition

Nedanstående tabell visar den utestående totala säkringspositionen per valuta vid årsskiftet avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.

Motvärde i MSEK	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år
2022
EUR	956	307	566	83	953	270	600	83
NOK	40	32	8		105	38	39	28
PLN	22	15	7		52	26	24	2
CZK	6	6
Övriga	0
Totalt	1 018	354	581	83	1 116	334	669	113
Totalt kontrakterade...	1 407	378	795	234	1 566	349	990	227
Säkrad andel (%)	72	94	73	35	71	96	68	50

Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden:

	EUR valutaterminer	NOK valutaterminer	PLN valutaterminer	CZK valutaterminer
2022	10,87	1,08	2,24	0,40
	10,67	1,07	2,24	0,40
	10,98	1,08	2,22
	10,87	0,99	2,22
2021	10,22	0,98	2,24
	10,21	0,99	2,19
	10,23	0,98	2,19
	10,18

Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym totala inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.

	2022				2021
	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1år	Totalt	<3 mån	3 mån–1 år	>1 år
Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton)	454 277	5 495	221 644	453 241	581 581	5 838	235 453	290
Säkringsposition via oljeterminer (ton)	3 161	152	2 859	150	11 620	1 092	10 311	217
Säkrad andel (%)	1	3	1	2	19	4
Säkringsposition motvärde MSEK	15	1	13	1	34	3	30	1
Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK)	4 649	5 060	4 565	5 835	2 930	2 843	2 940	2 902

Försäljning av bitumen

Under 2022 har inga säkringar av försäljning gjorts. Den utestående säk- ringspositionen av koncernens säkrade kontrakterade volym försäljning av bitumen uppgick vid årsskiftet till 0 (873) ton, motvärde SEK 0 (2) MSEK.

Prisrisker i el

I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassi- ficerade som kassaflödessäkringar.

Utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 136 747 (139 332) MWh, varav 25 054 (24 669) MWh förfaller inom 3 månader, 49 405 ( 50 958) MWh förfaller om 3–2 månader och 62 287 (63 706) MWh förfaller efter ett år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto 68 (39) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 68 (39) MSEK.

Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2022 förändra övrigt totalresultat med 13 (7) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.

Kreditrisker

Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet.# Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.

Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.

Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 193 (100) MSEK vid utgången av 2022. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1% på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 928 (3 048) MSEK

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier. Andel kundfordringar med någon typ av säkerhet uppgår för året till 17,6% (16,8%).

Omräkningsexponering

Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras. Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2022 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av övrigt totalresultat med 186 (160) MSEK, se tabellen nedan.

Motvärde i MSEK	2022		2021
	Nettoinvestering	Valutarisk 5%	Nettoinvestering	Valutarisk 5%
DKK	2 262	113	1 968	98
EUR	569	28	468	23
NOK	897	45	767	38
Totalt	3 729	186	3 203	160

Prisrisker

Prisrisker i bitumen

En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet (säkringskvot 1:1). Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt.

Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av inköp och försäljning av prisrisken i bitumen uppgick till netto –2 (4) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (6) MSEK, övriga långfristiga skulder 0 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 2 (2) MSEK. Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpriset med 10 procent per 31 december 2022 förändra övrigt totalresultat med 1 (2) MSEK samt resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.

Inköp av bitumen

Nedanstående tabell visar koncernens totala inköp av bitumen samt säkrad andel via oljeterminer under året.

| | 2022 | | | 2021 | |
| :---------------- | :----- | :------------- | :------------------- | :----- | :------------- | :------------------- |
| | Inköp bitumen ton | Säkrad andel ton | Säkrad andel via oljeterminer % | Inköp bitumen ton | Säkrad andel ton | Säkrad andel via oljeterminer % |
| Totalt | 234 890 | 54 582 | 23 | 298 215 | 33 417 | 11 |

Åldersanalys kundfordringar

| Koncernen | 2022 | | | 2021 | |
| :---------------- | :----- | :----------------------------- | :----- | :----- | :----------------------------- | :----- |
| | Brutto | Reserv för osäkra fordringar | Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
| Ej förfallna kundfordringar | 6 176 | | 5 921 | |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 533 | –24 | 463 | –1 |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 101 | –1 | 41 | –5 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 131 | –10 | 150 | –25 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 1 987 | –689 | 1 900 | –698 |
| Summa | 8 928 | –723 | 8 476 | –728 |

Inom NCC finns dels bedömda/befarade kundförluster som i huvudsak är hänförliga till pågående diskussioner eller tvister med beställaren och dels konstaterade/befarade kreditförluster som i huvudsak är hänförliga till bristande betalningsförmåga hos beställaren. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och avser inte en fråga om beställarens kreditvärdighet. Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Förutom dessa är kundförlusterna låga, vilket innebär att reserven för osäkra fordringar förfallna <180 dagar är låg.

Reserveringar för osäkra kundfordringar samt återföringar av desamma, vilka i huvudsak är hänförligt till pågående diskussioner/tvister med beställaren, s.k. performace obligations, redovisas som minskade intäkter i bolagets entreprenadprojekt och ingår följaktligen som nettoomsättning i resultaträkningen. De konstaterade eller befarade kreditförluster som uppkommer med anledning av kundens bristande betalningsförmåga återfinns istället som kostnader för produktion eller som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen. Se även under redovisningsprinciper.

Reserv för osäkra fordringar

Koncernen	2022	2021
Ingående balans	–728	–842
Årets reservering	–249	–252
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	268	401
Omräkningsdifferenser	–14	–36
Utgående balans	–723	–728

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar i bostadsobligationer och räntefonder samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument. Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.

För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga obligationsinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde

Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.

Klassificering av finansiella instrument

Koncernen, 2022	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Derivat som används i säkringsredovisning	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga värdepappersinnehav				68			68	68
Långfristiga räntebärande fordringar			184				184	175
Pensionsfordran				68			68	68
Övriga långfristiga fordringar			16				16	16
Kundfordringar			8 205				8 205	8 205
Kortfristiga räntebärande fordringar			118				118	118
Övriga fordringar			34	101			135	160
Kortfristiga placeringar				374		20	394	394
Likvida medel			534				534	534
Summa tillgångar			9 091	169		20	9 280	9 384
Långfristiga räntebärande skulder					3 286		3 286	3 240
Övriga långfristiga skulder					59	60	119	120
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Kortfristiga räntebärande skulder 2)			1 012				1 012	1 012
Leverantörsskulder					5 165		5 165	5 165
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter					13		13	13
Övriga kortfristiga skulder					6	3	9	9
Summa skulder			1 012		8 523	63	9 595	9 559

1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.

Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.

I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.

Koncernen, 2021

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga värdepappersinnehav			68			68	68
Långfristiga räntebärande fordringar		128				128	128
Övriga långfristiga fordringar		5				5	5
Kundfordringar		7 748				7 748	7 748
Kortfristiga räntebärande fordringar		103				103	103
Övriga fordringar		8			54	62	97
Kortfristiga placeringar	401	86				487	487
Likvida medel		2 561				2 561	2 561
Summa tillgångar	401	10 639	68	0	54	11 162	11 196
Långfristiga räntebärande skulder				2 038		2 038	2 038
Övriga långfristiga skulder				47		47	47
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser					1 997	1 997	1 997
Kortfristiga räntebärande skulder 2)				2 176		2 176	2 176
Leverantörsskulder					4 567	4 567	4 567
Övriga kortfristiga skulder					39	39	44
Summa skulder	0	0	0	4 261	6 503	10 845	10 869

1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.

Moderbolaget, 2022

	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav		45		45	45
Kundfordringar	1			1	1
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	463			463	463
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	213			213	213
Summa tillgångar	677	45	0	722	722
Övriga långfristiga skulder			3	3	3
Leverantörsskulder			13	13	13
Kortfristiga räntebärande skulder			0	0	0
Kortfristiga skulder till koncernföretag			711	711	711
Summa skulder	0	0	727	727	727

Moderbolaget, 2021

	Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Andra långfristiga värdepappersinnehav		45		45	45
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	689			689	689
Tillgodohavanden i NCC Treasury AB	721			721	721
Summa tillgångar	1 410	45	0	1 455	1 455
Övriga långfristiga skulder			6	6	6
Leverantörsskulder			10	10	10
Kortfristiga räntebärande skulder 1)			800	800	800
Kortfristiga skulder till koncernföretag			147	147	147
Summa skulder	0	0	963	963	963

1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.

Koncernen 2022

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kortfristiga placeringar	374			374	401			401
Derivatinstrument	34			34	8			8
Derivatinstrument som används i säkringsredovisning	117			117	59			59
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Eget kapitalinstrument	68			68	68			68
Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde
Långfristiga räntebärande fordringar		175		175		128		128
Kortfristiga placeringar		20		20		86		86
Summa tillgångar	573	195	0	768	536	214	0	750
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	3			3	39			39
Derivatinstrument som används i säkringsredovisning	6			6	5			5
Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde
Övriga räntebärande skulder		1 724		1 724		1 600		1 600
Summa skulder	9	1 724	0	1 733	44	1 600	0	1 644

Kvittning av finansiella instrument

NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.

	Koncernen 2022	Koncernen 2021
	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder
Redovisade bruttobelopp 1)	151	9
Belopp som omfattas av avtal om nettning	–7	–7
Nettobelopp efter avtal om nettning	144	2

1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga fordringar med 0 (0) MSEK och i övriga fordringar med 34 (8) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 16 (5) MSEK och i övriga fordringar med 101 (54) MSEK. I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 3 (39) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga kortfristiga skulder med 6 (5) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat.

Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
* Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
* Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument),
* Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde,
* Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
* Derivat som används i säkringsredovisning samt
* Övriga skulder.

En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)

Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnetto.

• Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
• Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
• Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Derivat som används i säkringsredovisning

Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.

Övriga finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori.# Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Nedskrivning
NCC tillämpar nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa redovisas som ett avdrag på tillgången. Detta avser finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader
* bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid.

Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 180 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning.

Säkringsredovisning

NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat.

När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
* den inkluderas i den icke-finansiella postens anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället (gäller för säkring av en transaktion som resulterar i redovisning av en icke-finansiell post) eller
* den omklassificeras till resultatet i samma period eller perioder som det säkrade förväntade kassaflödet påverkar resultatet (gäller för andra kassaflödessäkringar).

Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.

Säkring av valutarisk i transaktionsflöden

Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Säkring av koncernens räntebindning

För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.

Säkring av prisrisker i bitumen och el

NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar. Förändringar i effektiva säkringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.

För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en treårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.

Finansiella instrument i moderbolaget

För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Värdering av fordringar

NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.

Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.

Not 39 Disposition av företagets vinst

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel 3 491 299 466

Disponeras enligt följande:

Post	Belopp
Ordinarie utdelning till aktieägarna 6,00 SEK per aktie 1)	585 533 440
I ny räkning balanseras	2 905 766 026
Summa SEK	3 491 299 466

1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 7 mars 2023.

Not 38 Händelser efter balansdagen

Styrelsen föreslår att stämman beslutar om indragning av 8 674 866 B-aktier (motsvarande 80 procent av NCC:s innehav per den 31 december 2022) samt i samband med indragningen av egna aktier genomför en fondemission för att återställa aktiekapitalet. Resterande 2 168 716 B-aktier föreslås bevaras i eget förvar i syfte att täcka åtaganden enligt de långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammen.

Not 37 Uppgifter om moderbolaget

NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna, Sverige. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap. Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna.

Koncernredovisningen för år 2022 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter.

NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – NOTER 70

Fastställelse

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.

Solna den 7 mars 2023

Alf Göransson
Styrelseordförande

Geir Magne Aarstad
Styrelseledamot

Simon de Château
Styrelseledamot

Mats Jönsson
Styrelseledamot

Angela Langemar Olsson
Styrelseledamot

Birgit Nørgaard
Styrelseledamot

Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant

Karl G Sivertsson
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant

Harald Stjernström
Styrelseledamot arbetstagarrepresentant

Tomas Carlsson
Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2023

PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor

Erik Bergh
Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2023.

71 NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – FASTSTÄLLELSE

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB (publ) för år 2022. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12–71 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.# Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns indikationer på att styrelsen och verkställande direktören har kringgått den interna kontrollen och därmed givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om koncernens finansiella rapporter. Vi beaktade helheten, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar som ger upphov till risker. Dessa risker var vägledande för vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infra. Detta utöver andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister. Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde. Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda finansiella uppgifter samt av system och processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet för att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med anledning av årsredovisningen och koncernredovisningen. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, vilka vi använde som vägledning för att fastställa revisionens omfattning som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och ackumulerade felaktigheter på årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Särskilt betydelsefullt område

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt 2022 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 43 (43) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. Prognoserna innehåller bedömningar av kostnader för t.ex. arbetskraft, material, underentreprenörer och garantiåtaganden. De senare kan från tid till annan kräva uppdaterade bedömningar även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings och tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område. Se avsnitten ”Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag”, ”Väsentliga uppskattningar och bedömningar” (delavsnitten ”Successiv vinstavräkning av projekt”, ”Garantiåtagande” och ”Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera”) i not 2 Intäktsredovisning, not 28 Övriga avsättningar och not 34 Ställda säkerheter, borgens- garanti- och eventualförpliktelser (delavsnittet ”Eventualförpliktelser m.m.”). Vi har utvärderat och på stickprovsbasis testat utvalda nyckelkontroller i s.k. beslutsgrindar i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. Vi har utfört analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av intäkter och kostnader som redovisas i koncernredovisningen och som ligger till grund för ledningens bedömningar. På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen. Vi har med NCC diskuterat de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt. För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Vi har för utvalda tvister även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud. Vi har fört en dialog även med företagsledningen och revisionsutskottet kring NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras. Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s antaganden och uppskattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har dock kommunicerat att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor och att slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen på sidorna 72 till 131. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2022 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.# Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, ansvara för uppföljningen av revisionen.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka väsentliga felaktigheter som kan uppstå. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Stockholm den 8 mars 2023

PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Erik Bergh
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet som kan uppstå. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och kassaflödesinformation samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.# NCC 2022 – LAGSTADGAD ÅRSREDOVISNING – REVISIONSBERÄTTELSE

Flerårsöversikt

RESULTATRÄKNING, MSEK

	2018	2019	2020	2021	2022
Nettoomsättning	57 346	58 234	53 922	53 414	54 198
Kostnader för produktion	–55 205	–54 134	–49 589	–48 894	–50 202
Bruttoresultat	2 140	4 101	4 333	4 520	3 996
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 875	–2 811	–2 967	–2 808	–2 981
Resultat från försäljning av rörelsefastigheter	12	–11	–3	165	22
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	–82	–22	–24	–16	0
Resultat från försäljning av koncernföretag	18	9	–46	59
Resultat från andelar i intresseföretag	42	21	12	10	262
Rörelseresultat	–764	1 296	1 360	1 825	1 358
Finansiella intäkter	36	34	30	20	29
Finansiella kostnader	–121	–146	–110	–80	–87
Finansnetto	–85	–112	–80	–60	–59
Resultat före skatter	–849	1 184	1 281	1 765	1 299
Skatt	99	–309	–22	–257	–230
Periodens resultat	–750	875	1 259	1 508	1 069
Hänförs till:
NCC:s aktieägare	–756	873	1 259	1 508	1 069
Periodens resultat	–750	875	1 259	1 508	1 069

BALANSRÄKNING, MSEK

TILLGÅNGAR	2018	2019	2020	2021	2022
Anläggningstillgångar
Goodwill	1 861	1 893	1 800	1 852	1 943
Övriga immateriella tillgångar	339	368	342	335	326
Nyttjanderättstillgångar	493	1 716	1 952	1 600	1 420
Rörelsefastigheter	915	899	875	790	909
Maskiner och inventarier	2 559	2 611	2 306	2 296	2 504
Långfristiga värdepappersinnehav	119	114	93	82	83
Långfristiga räntebärande fordringar	195	144	125	128	184
Pensionsfordran	68
Övriga långfristiga fordringar	119	34	19	23	36
Uppskjutna skattefordringar	531	524	587	609	564
Summa anläggnings tillgångar	7 133	8 302	8 099	7 714	8 037
Omsättningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar	51	11	2	2
Exploateringsfastigheter	1 633	1 391	1 492	1 005	1 179
Pågående fastighetsprojekt	2 292	3 042	4 610	5 370	7 171
Färdigställda fastighetsprojekt	308	936	496
Andelar i intresseföretag	226	263	295	431	74
Material- och varulager	902	1 008	953	1 059	1 079
Skattefordringar	146	50	58	70	118
Kundfordringar	9 629	8 674	7 084	7 748	8 205
Upparbetade ej fakturerade intäkter	1 276	1 360	1 349	1 367	1 410
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 418	1 556	907	952	857
Kortfristiga räntebärande fordringar	163	226	126	103	117
Övriga fordringar	608	555	740	552	386
Kortfristiga placeringar	72	63	174	487	394
Likvida medel	1 197	2 416	2 155	2 561	534
Summa omsättnings tillgångar	19 868	21 589	20 450	21 707	21 528
SUMMA TILLGÅNGAR	27 001	29 890	28 549	29 421	29 565

EGET KAPITAL
Aktieägarnas kapital	2 931	3 044	3 972	5 844	7 183
Summa eget kapital	2 948	3 044	3 972	5 844	7 183
SKULDER
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	1 342	3 649	3 965	2 038	3 286
Övriga långfristiga skulder	8	52	60	47	60
Omsatta skulder	2 279	2 840	2 832	1 997
Uppskjutna skatteskulder	297	170	196	464	943
Övriga avsättningar	2 563	2 777	2 586	2 608	2 481
Summa långfristiga skulder	6 488	9 488	9 639	7 154	6 770
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	1 051	848	606	2 176	1 012
Leverantörsskulder	5 164	4 275	4 487	4 567	5 165
Skatteskulder	100	66	22	14
Fakturerade ej upparbetade intäkter	6 311	6 354	4 104	4 830	4 754
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	3 452	3 878	3 727	3 588	3 512
Avsättningar	68	24	19	13	7
Övriga kortfristiga skulder	1 520	1 878	1 930	1 227	1 148
Summa kortfristiga skulder	17 566	17 358	14 938	16 422	15 612
Summa skulder	24 054	26 846	24 577	23 577	22 382
SUMMA EK. KAPITAL OCH SKULDER	27 001	29 890	28 549	29 421	29 565

NCC 2022 – EKONOMISK REDOVISNING – FLERÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL

	2018	2019	2020	2021	2022
RÖRELSERESULTAT OCH NETTOOMSÄTTNING
Nettoomsättning	57 346	58 234	53 922	53 414	54 198
Rörelseresultat	–764	1 296	1 360	1 825	1 358
Resultat före skatter	–849	1 184	1 281	1 765	1 299
Periodens resultat	–750	875	1 259	1 508	1 069
Investeringar i anläggningstillgångar	1 669	2 992	1 921	1 099	1 320
Investeringar i fastighetsprojekt	2 602	3 281	3 353	3 467	2 924
FINANSIELLA FLÖDEN
Resultat från löpande verksamhet före finansiella poster och skatt	–375	2 214	1 569	2 260	265
Resultat från finansiella placeringar	–782	–701	–463	–363	–401
Resultat från investeringsverksamhet	–1 157	1 512	1 106	1 896	–136
Resultat från finansieringsverksamhet	–717	–308	–1 322	–1 492	–1 896
Förändring av likvida medel	–1 866	1 219	–260	406	–2 027
AVKASTNINGSMÅTT
Avkastning på eget kapital, %	–18	32	37	32	17
Avkastning på sysselsatt kapital, %	–9	13	12	16	12
LÖNSAMHET OCH FINANSIELL STABILITET
EBITDA %	0,8	4,7	5,2	5,9	4,8
Räntetäckningsgrad, ggr	–6,0	9,1	12,7	23,0	15,9
Soliditet, %	11	10	14	20	24
Räntebärande skulder/balansomslutning, %	17	25	26	21	15
Nettokassa +/Nettoskuld	–	–3 045	–4 489	–4 823	–2 932
Skuldsättningsgrad, ggr	1,0	1,5	1,2	0,5	0,4
Sysselsatt kapital vid periodens slut	7 619	10 382	11 375	12 055	11 480
Sysselsatt kapital, snitt	8 780	9 936	10 983	11 430	11 766
Kapitalomsättningshastighet, ggr	6,5	5,9	4,9	4,7	4,6
Utgående ränta, % ¹⁾	1,3	1,1	1,1	1,1	4,1
Genomsnittlig räntebindningstid, år ¹⁾	0,5	1,2	1,0	0,5	1,0
ORDERLÄGE, MSEK
Orderingång	61 842	58 048	51 199	55 786	53 285
Orderstock	56 837	57 800	50 945	55 763	54 995
RESULTAT PER AKTIE, SEK
Resultat efter skatt, före och efter utspädning	–7,00	8,09	11,68	14,02	10,29
Resultat per aktie, före utspädning	–3,47	20,50	14,56	21,00	2,55
Resultat per aktie, efter utspädning	–10,71	14,01	10,26	17,62	–1,30
P/E-tal, före utspädning	–20	19	13	12	9
Utdelning ordinarie	4,00	2,50	5,00	6,00	6,00
Direktavkastning, %	2,9	3,3	3,3	3,6	6,2
Eget kapital, före och efter utspädning	27,13	28,21	36,89	54,32	73,60
Börskurs/eget kapital, %	508	543	407	309	132
Börskurs vid periodens slut, NCC B	137,80	153,20	150,00	167,70	97,25
ANTAL AKTIER, MILJONER
Totalt antal utgivna aktier ³⁾	108,4	108,4	108,4	108,4	108,4
Återköp av aktier vid periodens slut	0,4	0,5	0,8	0,8	10,8
Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut	108,0	107,9	107,7	107,6	97,6
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden	108,1	108,0	107,8	107,6	103,9
Börsvärde, före utspädning, MSEK	14 896	16 548	16 144	18 035	9 636
PERSONAL
Medelantal anställda	16 523	15 273	14 388	13 002	12 485

¹⁾ Exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
²⁾ Utdelning 2022 avser styrelsens förslag till årsstämman.
³⁾ Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.

## NCC 2022 – EKONOMISK REDOVISNING – FLERÅRSÖVERSIKT Kvartalsvärden, 2022 Helår Kvartalsvärden, 2021 Helår MSEK	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Koncernen
Orderingång	16 635	12 763	11 607	12 280	53 285	14 255	16 568	8 905	16 059	55 786
Orderstock	62 510	60 960	59 047	54 995	54 995	56 096	58 816	54 525	55 763	55 763
Nettoomsättning	10 111	14 001	14 068	16 018	54 198	10 140	12 745	14 531	15 998	53 414
Rörelseresultat	–170	474	510	544	1 358	–144	487	877	605	1 825
Resultat före skatter	–175	464	490	520	1 299	–152	476	864	577	1 765
Resultat efter skatt	–147	383	425	407	1 069	–124	388	706	538	1 508
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–1,37	3,59	4,13	4,13	10,29	–1,15	3,61	6,56	5,00	14,02
Resultat från investeringsverksamhet	–360	-1 505	692	1 037	–136	586	-772	1 389	687	1 896
Soliditet %	20	20	22	24	24	14	14	17	20	20
Nettokassa +/Nettoskuld	–	–3 529	–4 383	–3 619	–3 000	–3 000	–4 120	–4 878	–3 247	–2 932

NCC Infrastructure

	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Orderingång	4 404	3 056	4 466	3 465	15 391	5 432	6 769	2 933	3 242	18 377
Orderstock	20 170	18 434	18 967	17 291	17 291	18 296	20 865	20 047	18 923	18 923
Nettoomsättning	3 501	4 359	4 135	5 262	17 256	3 486	4 118	3 789	4 946	16 339
Rörelseresultat	42	124	139	124	429	40	115	123	115	391
Rörelsemarginal, %	1,2	2,8	3,4	2,4	2,5	1,1	2,8	3,2	2,3	2,4

NCC Building Sweden

	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Orderingång	4 792	3 726	2 367	3 825	14 711	3 665	4 203	2 290	4 210	14 369
Orderstock	19 679	19 685	19 035	18 587	18 587	18 256	18 700	17 846	18 046	18 046
Nettoomsättning	3 099	3 778	3 028	4 273	14 178	3 079	3 697	2 990	4 102	13 868
Rörelseresultat	92	117	–56	98	252	90	129	100	137	457
Rörelsemarginal, %	3,0	3,1	–1,8	2,3	1,8	2,9	3,5	3,4	3,3	3,3

NCC Building Nordics

	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Orderingång	4 852	2 680	2 321	2 469	12 321	2 093	2 906	1 780	6 518	13 297
Orderstock	19 464	19 282	18 485	17 127	17 127	14 852	14 919	14 003	17 271	17 271
Nettoomsättning	2 855	3 346	3 226	4 140	13 568	2 420	2 680	2 788	3 437	11 324
Rörelseresultat	56	92	104	95	347	39	88	111	172	410
Rörelsemarginal, %	2,0	2,8	3,2	2,3	2,6	1,6	3,3	4,0	5,0	3,6

NCC Industry ²⁾

	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Orderingång	2 755	3 776	2 333	2 774	11 638	2 626	2 713	2 236	2 134	9 708
Nettoomsättning	977	3 280	3 637	3 374	11 268	821	2 908	3 383	2 953	10 065
Rörelseresultat	–305	240	50	23	8	–252	280	306	154	488
Rörelsemarginal, %	–31,2	7,3	1,4	0,7	0,1	–30,6	9,6	9,0	5,2	4,9
Operativt sysselsatt kapital ¹⁾	4 991	5 361	5 101	4 411	4 411	4 742	5 150	5 189	4 711	4 711

### ÖVRIGT	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2022	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	2021
Nettoomsättning	329	58 836	77	1 301	1 136	40	2 072	1 528	4 775
Rörelseresultat	29	1 183	268	482	47	–25	277	179	478
Rörelsemarginal, %	8,9	2,0	21,9	348,8	37,0	4,1	–62,6	13,4	11,7	10,0
Operativt sysselsatt kapital ¹⁾	6 905	7 495	7 627	7 996	7 996	5 914	6 279	5 403	6 330	6 567

Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.

¹⁾ Vissa avdelningar: Innefattar verksamhet som är gemensam för alla affärsområden.
²⁾ För jämförelseperioden 2021 har Asfalt Finland som såldes i december 2021, exkluderats.# Kvartalsdata 79 NCC 2022 – EKONOMISK REDOVISNING – KVARTALSDATA

Definitioner

Avkastning på eget kapital
Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt sysselsatt kapital
Rörelseresultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt operativt sysselsatt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande.

Direktavkastning
Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.

Driftsnetto
Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.

EBITDA
Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej byggrelaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.

Eget kapital per aktie före och efter utspädning
Utgående eget kapital före och efter utspädning i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.

Genomsnittlig räntebindningstid
Återstående räntebindningstid vägd med finansiella instrument.

Företagets nettoskuld
Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.

Genomsnittligt eget kapital
Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.

Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettoinvesteringar
Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.

Nettoomsättning
Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. Uppskjuten vinst utgör en intäktsredovisning på övermottagna entreprenaduppdrag.

Net Debt/EBITDA
Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.

Operativt sysselsatt kapital
Räntebärande anläggningstillgångar, aktuell skattefordran, räntebärande kortfristiga fordringar samt kassa och bank, reducerat med räntefria skulder där aktuell och uppskjuten skatteskuld är undantagna.

Orderingång
Värdet av erhållna projekt och förändringar på beställningar. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.

Orderstock
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande entreprenadorder samt projekt i egen regi för försäljning.

P/E-tal
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.

Resultat per aktie, efter skatt
Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.

Räntebärande företagsskuld
Räntebärande skulder exklusive leasingskuld samt uppskjutna skatteskulder.

Räntetäckningsgrad
Rörelseresultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader i förhållande till räntekostnader.

Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Skuldsättningsgrad
Nettoskuld dividerad med eget kapital.

Soliditet
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.

Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.

Total avkastning
Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Total nettoskuld
Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.

Utgående ränta
Nominell ränta vägd med balansdagens utgående exponering.

Valutaeffekt
Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.

Valutakursdifferens
Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.

Återköp egna aktier i aktiedata
Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.

Finansiella nyckeltal 80 NCC 2022 – EKONOMISK REDOVISNING – DEFINITIONER

NiCCi, NCC:s robothund

NCC 2022 81

NCC är ett av Nordens ledande byggföretag. Koncernen bedriver verksamhet inom bygg- och anläggningsprojekt, produktion av asfalt- och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Denna hållbarhetsrapport omfattar NCC:s arbete med att bedriva och utveckla verksamheten så att den skapar långsiktigt värde såväl ekonomiskt som med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och trygghet samt etik och styrning. Förutom denna hållbarhetsrapport lämnar också NCC en särskild investerarrapport för bolagets gröna obligationer samt rapporterar klimatutsläpp till CDP. Under 2022 har NCC uppdaterat sitt ramverk för hållbara företagsobligationer som är noterade på Nasdaq Stockholm. Det gröna ramverket hänvisar till den andra uppdateringen av ICMA Green Bond Principles. Det klassificeras som Medium Green. NCC har också under 2022 länkat NCC:s hållbarhetsmål till en existerande lånefacilitet.

Hållbarhetsramverk

NCC har ett hållbarhetsramverk som grund för koncernens arbete. Det vilar på en bas som består av NCC:s kärna i form av syfte, värderingar, önskvärda beteenden (Star behaviors). Förutom långsiktigt ekonomiskt resultat och en stärkt konkurrenskraft, omfattar ramverket sju fokusområden. Data och expertkunskap är ett särskilt fokusområde som grundas i NCC:s syfte, att vara ett kunskapsföretag vars uppgift är att ta kunden genom en komplex byggprocess till ett positivt slutresultat för alla intressenter. Att lägga resurser och prioritet vid att samla, använda och utveckla expertis är därför ett fokusområde som har ett egenvärde för ett kunskapsföretag, samtidigt som det är grund för beslut och aktiviteter inom de övriga sex områdena. Tre områden berör miljörelaterade frågor: Klimat och energi, Material och cirkularitet samt Naturresurser och biologisk mångfald. Två områden berör viktiga sociala dimensioner kring människors hälsa och humanresurser: Hälsa och säkerhet samt Medarbetare och team. Ett område är inriktat på hur företaget bedriver sin verksamhet: Etik och compliance.

Mål

NCC har koncerngemensamma mål inom två områden: Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet. Vi redovisar och följer upp arbetet på koncernnivå även inom övriga områden. Varje affärsområde har sedan för sin verksamhet relevanta mål och styrtal.

De globala målen

NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC:s möjlighet att bidra är integrerat i hållbarhetsramverket och det övergripande arbetet i koncernen med att utveckla verksamheten. NCC avser att fortsätta att implementera de globala målen i verksamheten, framförallt i affärsområdenas verksamheter.

Positiv påverkan genom kärnaffären

NCC:s kärnverksamhet, att bygga och utveckla den fysiska miljön, har förutsättningar att bidra till mål 7 (Hållbar energi för alla), 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) samt 11 (Hållbara städer och samhällen).

Hantering av resurser

NCC har möjlighet att med sina erbjudanden bidra till att utveckla produkter och arbetsmetoder som förbättrar situationen för både människor och miljö. Där har NCC möjlighet att bidra till mål 3 (God hälsa och välbefinnande), 12 (Hållbar produktion och konsumtion), 14 (Hav och marina resurser) samt 15 (Ekosystem och biologisk mångfald). Detta är en grundläggande del av verksamheten.

Värderingsstyrda utgångspunkter: Ärlighet, respekt och tillit

NCC arbetar också utifrån tydliga och värderingsstyrda principer för att främja mål 5 (Inkluderande och jämställd samhällsutveckling), 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Samarbete och partnerskap med olika intressenter är en förutsättning för att ställa om mot en hållbar värld 2030, vilket framgår av mål 17 (Globalt partnerskap). Läs mer på ncc.se/globalamalen.

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsmål och utfall

Hållbarhetsmål	Utfall 2022	Mål 2022	Mål 2030
Hälsa och säkerhet	LTIF4: 3,0
Klimat och energi	Scope 1 & 2: 270 ton CO₂e/MSEK (2022). Utsläppsintensiteten uppgick till 3,9 ton CO₂e/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 31 procent jämfört med 2021.		NCC ska vara klimatneutralt 2045
Transporter (3)	Utfall 2022: 27 %		Mål 2030: 24 %
Färsk betong (2)	Utfall 2022: 17 %		Mål 2030: 14 %
Asfalt (2)	Utfall 2022: 35 %		Mål 2030: 34 %
Armeringsstål (2)	Utfall 2022: 39 %		Mål 2030: 36 %
Scope 3	96 ton CO₂e (2022) baserat på 2021 års inköp av stål, asfalt och transporter, mätt som kg CO₂e per köpt volym.

NCC:s hållbarhetsramverk

NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångs- punkten för koncernens hållbarhetsarbete. Ramverket är indelat i åtta fokus områden: Data och expert kunskap, Natur resurser och biologisk mångfald, Ma - terial och cirkularitet, Klimat och energi, Häl- sa och säkerhet, Medar betare och team, Etik och compliance samt Ekonomiskt resultat. En god och uthållig lönsamhet är en förut - sättning för ett långsiktigt håll bar hetsarbete. Grunden för hållbarhetsarbetet utgörs av koncernens värderingar och önskade bete - enden, Star behaviors.

Värdekedjan

NCC:s arbete för att bidra till ett hållbart samhälle rör inte bara den egna verk - samheten, utan hela värdekedjan. Den består uppströms av två typer av material: återvunnet eller återbrukat material och utvinning av råmaterial. Förädling sker av återvunnet och utvunnet råmaterial. Material går både direkt till NCC genom egen utvinning, återvinning eller återbruk, eller köps in. Medarbetarna hör uppströms entreprenörer, konsulter och övriga intressenter. Övriga intressenter hör entreprenörer, konsulter och övriga intressenter. Arbetet i sig är att bygga och utveckla hållbara byggnader och anläggningar, därefter brukare av byggnader och anläggningar. Till slut kan byggnader och anläggningar, vilken i sin tur hänger samman med återvunnet och återbrukat material uppströms.

Påverkan i värdekedjan

NCC:s leverantörsarbete och val av ma- terial samt förädling av material och i transporteringsprocesser.

NCC:s arbete har fokus på: Naturresurser och Cirkularitet, Klimat och energi, Hälsa och säkerhet, Människor och Team samt Etik och compliance.

NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Vår vision är att vara ledande inom hållbara bygg lösningar.

Vår kärna

• Förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess
• Vårt syfte: Ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter
• Våra värderingar: Ärlighet / Respekt / Tillit
• Våra Star behaviors:
  • Ge allt och ta sitt ansvar
  • Genomför och följ upp / Agera med omtanke

Vår grund

• Data och expertkunskap: Forskning kring konstruktioner och byggnader, Produkter och koncept med hållbarhets- märkning, Miljövarudekla- rationer och kli- matberäkningar.
• Hälsa och säkerhet: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Naturresurser och biologisk mångfald: Miljöpåverkan, mångfald, Råmaterial, Vatten.
• Medarbetare och team: Mångfald och inkludering, Medarbetar- engagemang, Kompetensutveckling, Lärande och utveckling.
• Material och cirkularitet: Utformning och materialval, Återvinning och återbruk, Avfall.
• Etik och compliance: Antikorruption, Sund konkurrens, Mänskliga rättigheter, Leverantörs- utvärdering.
• Klimat och energi: Utsläpp av växthusgaser, Energi, Klimat- anpassning.

Fokusområden

• Naturresurser och biologisk mångfald
• Material och cirkularitet
• Klimat och energi
• Hälsa och säkerhet
• Medarbetare och team
• Etik och compliance
• Stabil och uthållig lönsamhet
• Ekonomiskt resultat

Hållbarhetsstyrning

Den grundläggande principen inom NCC är att arbetet med hållbarhet ska styras och följas upp på samma sätt som all verksam - het inom koncernen. Det innebär att vd är ytterst ansvarig för arbetet. NCC:s styrelse informeras löpande om olika delar av koncernens arbete, inklusive det som omfattas av hållbarhetsramverket. Olika delar av arbetet presenteras på sty - relsens möten av koncernfunktioner eller affärsområden. Styrelsen granskar och föl - jer upp att NCC arbetar i linje med koncer- nens mål. Det har under 2022 inte funnits något särskilt utskott inom styrelsen med ansvar för hållbarhetsarbetet. Från och med 2023 kommer styrelsens revisions - utskott att särskilt hantera frågor relatera- de till hållbarhetsrapportering.

NCC:s koncernledning behandlar re - gelbundet det koncerngemensamma ar- betet och har på varje möte någon form av rapportering kring frågor som omfat - tas av hållbarhetsramverket. Under 2022 har detta arbete bland annat handlat om att utveckla färdplaner för att minska kli - matpåverkan från betong och transporter, uppföljning av strategisk inriktning kring hälsa och säkerhet samt kompetensut - veckling. Koncernledningen har också haft gemensamma övningar kring antikorrup - tion och compliance. Riskgenomgång och genomgång av klimatrelaterade ris - ker avrapporteras och diskuteras också i koncernledningen.

Varje affärsområde har ansvar för sitt hållbarhetsarbete. Genom att sätta verksamhetsgemen- samma mål som följs upp vid regelbundna affärsgenomgångar. NCC har under 2022 haft ett gemensamt forum för samordning och styrning av strategiska miljö- och klimatfrågor för samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner. Där koordineras arbetet inom de områden i hållbarhetsramverket som handlar om miljö och klimat.

Chefer har ansvar för att koordinera arbetet inom andra områden. Det övergripande arbetsmiljöar - betet koordineras av koncernens arbets- miljöchef. Genom att säkerställa att alla har ett arbetsmiljöansvar samt specialister som arbetar med hälsa och säkerhet. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen delegeras till ledare med personalansvar. Arbetet med compliance - relaterade frågor sker via NCC Group Head of Compliance tillsammans med utvalda representanter från koncernfunktioner och från samtliga affärsområden. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansva - rar för processen för uppföljning av tillvara- tagande av mänskliga rättigheter.

Policyer och styrande dokument

NCC har en rad policyer och styrande doku- ment som är relevanta för arbetet med de frågor som omfattas av hållbarhetsramver - ket. Samtliga policyer, direktiv och styran- de dokument finns tillgängliga i Group Management System (GMS) där de är tillgängliga för samtliga medarbetare. Varje affärsområde kan ha egna styrande dokument för att uppnå samtliga mål och effektiva system.

NCC:s uppförandekod beskriver vilket uppförande som NCC förväntar sig av medarbetare, ledning, styrelse och affärs - partners. Den grundar sig på NCC:s värde- ringar, önskade beteenden (Star behaviors) samt på de frivilliga initiativ som koncer - nen har antagit. Alla medarbetare utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete. NCC:s koncernledning an - svarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten.

NCC har också en uppförandekod för leverantörer. Den gäller för alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster och inkluderar direkta och indirekta leve - rantörer, tjänsteleverantörer, underleve- rantörer, mellanhänder och agenter samt i förekommande fall även anställda hos le - verantörer och dess underleverantörer och mellanhänder. Läs mer i avsnittet Etik och compliance på sidan 194 respektive Mänskliga rättigheter på sidan 119.

Viktiga policyer och styrande dokument	Policy	Område
Uppförandekod	Uppförandekod	Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad
Uppförandekod för leverantörer	Uppförandekod för leverantörer	Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad
Hållbarhets- och miljöpolicy	Hållbarhets- och miljöpolicy	Miljö, sociala frågor, styrning och regelefterlevnad
Policy för hälsa och säkerhet	Policy för hälsa och säkerhet	Sociala frågor
Direktiv för hälsa och säkerhet	Direktiv för hälsa och säkerhet	Sociala frågor
Direktiv för regelefterlevnad	Direktiv för regelefterlevnad	Styrning och regelefterlevnad
Alkohol- och drogpolicy	Alkohol- och drogpolicy	Sociala frågor
Skattepolicy	Skattepolicy	Styrning och regelefterlevnad

NCC har en löpande dialog med sina intres- senter för att få insikt om vilka frågor som är viktigast för dem och för att ta del av deras förväntningar på och behov av aktivi - tetet från NCC. De viktigaste intressentgrup- perna är kunder, medarbetare, leverantörer och underentreprenörer, aktieägare, inves - torer, banker och övriga representanter för det finansiella samhället samt experter och representanter för olika samhällsgrupper.

Syftet med dessa dialoger är att få insikt om vilka frågor som är viktigast för dem och att ta del av deras förväntningar på och behov av aktiviteter från NCC. NCC har löpande kontakt med intres - sentgrupperna inom ramen för den löpan- de verksamheten, men genomför också strukturerade undersökningar, bland annat kundundersökningar och medarbetar - undersökningar. NCC har också utifrån en fastlagd plan genomfört riktade och för - djupade dialoger med olika intressentgrup- per särskilt inriktade på förväntningarna på koncernens hållbarhetsarbete. Under 2021 har projekt genomförts med kund- representanter samt koncerngemensamma leverantörer. Under 2022 har NCC genomfört dialoger med kunder där frågor om NCC:s hållbarhetsarbete stod i fokus.

Intressentgrupp

Här sammanfattas NCC:s löpande dialoger med olika intressentgrupper.

Intressentgrupp	Frågor i fokus	Typ av dialog
Aktieägare, investera- re, banker och övriga representanter för det finansiella samhället	Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt etiskt företagande med fokus på sunda arbetsvillkor, antikorrup- tionsarbete och mänskliga rättigheter. Hälsa och säkerhet för medarbetare. Löpande riskkartläggning och riskhantering. Arbete för minskad klimatpåverkan, ökad cirkularitet och bättre materialanvändning.	Löpande dialoger, årsredovisning, kvartalsrapporter, investerarträffar, bolagsstyrningsdialoger.

Medarbetare
Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärutveckling. Ansvarsfullt etiskt företagande. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Gott ledarskap. Likabehandling, Mångfald och inkludering. Daglig dialog på arbetsplatserna, medarbetarundersökning, arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, säkerhetsronder på arbetsplatserna, arbetsplatsmöten, internutbildningar, incidentuppföljning, medarbetarsamtal, studentrelationer. Program för yngre talanger där de bereds möjlighet att bidra till företagets utveckling och ge sitt perspektiv. Under 2022 har NCC utvecklat en ny medarbetarundersökning för att öka delaktighet och transparens samt kunna göra tätare och snabbare mätningar. En ny plattform och ett nytt arbetssätt lanserades under hösten 2022 och kommer att utvärderas ytterligare.

Kunder
Sunda arbetsvillkor. Hälsa och säkerhet. Kontroll över leverantörskedjan. Aktivt arbete med minskad klimatpåverkan inklusive energieffektivitet, cirkularitet, återbruk, biologisk mångfald. Personliga möten, samarbetsprojekt, kundundersökningar. Under 2022 har intervjuer och rundabordssamtal genomförts, se ovan.

Leverantörer och underentreprenörer
Sunda arbetsvillkor med hänsyn till mänskliga rättigheter. Klimatpåverkan. Cirkularitet och mångfald. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling som skapar möjlighet till utveckling. Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, leverantörsträffar, leverantörsrevisioner, samarbetsprojekt. Under 2021 har 34 procent av leverantörerna fått en form av leverantörsbedömning.

Samhälle
God dialog med det omgivande samhället inför, under och efter bygg- och arbetsprocess för ett bra slutresultat för alla intressenter. Deltagande i utveckling av ny kunskap genom relationer med experter. Närboendedialog som ofta sker i samverkan med NCC:s kunder. Samarbete med högskolor och universitet. Hållbarhetsarbete särskilt berörts. Dialoger har under året genomförts inom affärsområdet Construction. Climate Change är en av tre huvudsakliga drivkrafter tillsammans med Resurs- och cirkuläritetseffektivitet samt Hälsa och säkerhet. Kunddialogerna under 2022 har betonat vikten av samverkan och samarbete i olika skeden av projekt. Affärschefer lyftes var klimatfrågan och behovet av att minska utsläppen, material och circularitet vilket också inkluderade fokus på återbruk. Frågan om biologisk mångfald har ökat i betydelse. Det är också viktigt med sunda arbetsvillkor, ett effektivt arbete mot korruption och god kontroll över leverantörskedjan. Vidare deltar NCC i branschsamarbeten och initiativ för ett hållbart näringsliv på samtliga marknader och tar en aktiv roll i branschföreningar, näringslivsorganisationer och handelskamrar där vi har verksamhet. NCC har också undertecknat eller ställt sig bakom åtaganden såsom:
* FN:s Global Compact
* Task Force on Climate-Related Financial Disclosure
* CDP (tidigare Carbon Disclosure Project)
* Fossilfritt Sverige
* Strakstiltak för klimat och miljö för norsk bygg- och anläggningsindustri
* Överenskommelse för att motverka mutor och korruption (ÖMK)

Rådet för externa intressenter är en plattform där NCC är en aktiv medlem eller har en styrelseplats:
* Construction Industry Development Council (CIDC) (Hong Kong) och Swedish Construction Federation (SC F) (Sverige)
* Finnish Construction Industry and Real Estate Federation (RT) (Finland)
* Swedish Construction Industry and Real Estate Federation (Sverige)
* Swedish Construction Federation, Finland
* Swedish Construction Federation, Denmark
* Swedish Construction Federation, Norway
* Norwegian Association of Building Contractors (NAVF) (Norge) och Finnish Association of Building Technology (FIB) (Finland)
* Swedish Construction Federation, Norway
* Stockholm Chamber of Commerce, Sydsvenska handelskammaren, Västsvenska handelskammaren

85
NCC 2022 • LEADERSHIP • KONCERNENS HÅLLBARHETSARBETE

Frågor och engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågorna för NCC används insikter från intressentdialoger, löpande dialog med företagets intressenter, analyser av NCC:s strategiska frågor, risker, utmaning och mål samt makrotrender och drivkrafter i samhället. Principen för väsentlighetsanalys används för att identifiera de väsentliga frågorna. I dialogen med intressenterna har hållbarhetsramverket legat till grund för att validera väsentliga frågor. En förändring efter de kunddialoger som genomförts under 2022 är att energi och energieffektivisering identifierats som ett väsentligt område även för intressentgruppen kunder. NCC:s hållbarhetsramverk och därmed väsentliga frågor har validerats av koncernledningen. Under 2022 har arbetet inletts med en fördjupning av väsentlighetsanalysen längs hela värdekedjan som förberedelse för kommande krav.

86
NCC 2022 • LEADERSHIP • HÅLLBARHETSARBETE

Väsentlig påverkan

NCC:s fokusområden

NCC:s väsentliga frågor

Motsvarande frågor enligt GRI Standards	hos leverantörer i NCC:s verksamhet	hos kunder	Data och expertkunskap
Egen fråga	x	x	x
Produkter och koncept med miljövarudeklarationer och klimatberäkningar	-	x	x
Naturresurser och biologisk mångfald	x	x	x
Råmaterial	Material	Material	Material
Vatten	Vatten och utsläpp	Vatten och utsläpp	Vatten och utsläpp
Material och cirkularitet	Utformning och materialval	Material	Material
Återvinning och återbruk	Material	Material	Material
Avfall	Avfall	Avfall	Avfall
Klimat och energi	Utsläpp av växthusgaser	Utsläpp	Utsläpp
Energi	Energi	Energi	Energi
Klimatanpassning	Ekonomiskt resultat	Ekonomiskt resultat	Ekonomiskt resultat
Hälsa och säkerhet	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Medarbetare och team	Mångfald och inkludering	Mångfald och jämställdhet	Mångfald och jämställdhet
Medarbetarengagemang	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Lärande och utveckling	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Etik och compliance	Antikorruption	Antikorruption	Antikorruption
Sund konkurrens	Konkurrenshämmande beteende	Konkurrenshämmande beteende	Konkurrenshämmande beteende
Mänskliga rättigheter	Leverantörsutvärdering – socialt	Leverantörsutvärdering – socialt	Leverantörsutvärdering – socialt och miljö
Leverantörsutvärdering	Leverantörsutvärdering – socialt och miljö	Leverantörsutvärdering – socialt och miljö	Leverantörsutvärdering – socialt och miljö
Ekonomiskt resultat	Ekonomiskt resultat	Ekonomiskt resultat	Ekonomiskt resultat

Data och expertkunskap

NCC-1 Data och expertkunskap: Egen fråga och miljövarudeklarationer

NCC tillhandahåller data och expertkunskap genom att anpassa sina produkter och koncept för att möta kunders efterfrågan på klimatsmarta lösningar. Genom att integrera miljövarudeklarationer och klimatberäkningar ges kunder möjlighet att göra informerade val gällande miljöpåverkan.

Miljövarudeklarationer och klimatberäkningar gör det möjligt att välja den mest miljömässigt hållbara lösningen i varje enskilt fall. Genom att arbeta med ett datadrivet angreppssätt ökar möjligheterna att systematiskt minska klimatpåverkan, oavsett om det handlar om energieffektivitet eller valet av material.

Genom att samarbeta med externa aktörer minskar också möjligheten till orealistiska klimatavtryck, och fler kan få konkreta klimatförbättringar. Om vi inte kan garantera att alla våra koldioxidutsläpp som en klimatkalkyl är lika bra, och därför inte heller kan garantera alla våra utsläpp som klimatberäkningar. Genom att som klimatkalkyl säkerställa våra koldioxidutsläpp som klimatberäkningar. Genom att som klimatkalkyl säkerställa våra koldioxidutsläpp som klimatberäkningar, och därför inte heller kan garantera alla våra utsläpp som klimatberäkningar. Genom att som klimatkalkyl säkerställa våra koldioxidutsläpp som klimatberäkningar, och därför inte heller kan garantera alla våra utsläpp som klimatberäkningar.

Ett datainformerat arbetssätt säkerställer att vi har en förståelse för hur vi kan bidra till kundernas och andra intressenters miljörelaterade affärsmål. Genom att systematiskt följa upp, analysera och dra lärdomar från dessa resultat kan vi fortsätta utveckla och förbättra våra produkter och tjänster.

När det kommer till miljövarudeklarationer och klimatberäkningar, är det viktigt att ha tillgång till trovärdig data och expertis. Därför arbetar vi aktivt med att utveckla partnerskap med externa aktörer, som exempelvis RISE, för att säkerställa att vår data och våra beräkningar är korrekta och uppdaterade.

Digitalisering och standardisering

NCC arbetar med att digitalisera och standardisera arbetet med miljövarudeklarationer, vilket ger möjlighet att integrera dessa i sina produkter och tjänster. Genom att exempelvis BIM-anpassa sina produkter och öka användningen av digitala verktyg för att styra och följa upp klimatkalkyler och leverantörskedjor. Genom att exempelvis BIM-anpassa sina produkter och öka användningen av digitala verktyg för att styra och följa upp klimatkalkyler och leverantörskedjor.

Pågående utveckling

NCC:s program och systematiska arbete med miljövarudeklarationer, vilket ger möjlighet att integrera dessa i sina produkter och tjänster. Genom att exempelvis BIM-anpassa sina produkter och öka användningen av digitala verktyg för att styra och följa upp klimatkalkyler och leverantörskedjor.
* Miljövarudeklarationer i alla led, vilket ger möjlighet att styra och följa upp klimatkalkyler och leverantörskedjor.
* Vi har ett system för att digitalisera våra verktyg och utveckla vår kompetens inom miljöredovisning och analys.
* Leverantörer får kontinuerligt information om våra krav på klimatberäkningar och analyser.
* Genom att samverka med aktörer inom branschen säkerställer vi att vi arbetar med det som är viktigast för våra kunder.# Klimatberäkningar

NCC strävar efter att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att minska klimatpåverkan från sina verksamheter. Miljöarbetet syftar till att identifiera och styra klimatrisker och möjligheter för att skapa ett klimatneutralt samhälle.

Miljöcertifieringar

Miljöcertifiering	Antal	Antal	Antal	Antal	Antal	Antal
Svanen
BREEAM
LEED
DGNB
MILJÖBYGGNAD
BREEM Infrastructure (CEEQUAL)
RTS
Antal	Antal	Antal	Antal	Antal	Antal	Antal
3 Pass – Bronze
– Bronze
– Bronze
– Pass
1 Upphandling
Upphandling
Upphandling
Upphandling
8 Upphandling
Upphandling
1 Upphandling
Upphandling
5 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad
Miljöbyggnad
2 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
2020	2020	2021	2022	2020	2021	2022
Total	2	4	3	3	5	5

Fler än hälften av NCC:s nybyggda hus certifieras enligt de ledande miljösystemen, vilket ställer höga krav på hållbara byggprocesser. Detta ställer höga krav på NCC:s miljöarbete och produktutveckling.

Miljövarudeklarationer (EPD) är ett viktigt verktyg för att göra det lättare att välja miljövänliga byggprodukter. Genom att uppfylla krav i miljöcertifieringssystem för EPD:er gör NCC det lättare att välja gröna produkter.

Miljövarudeklarationer har idag betydelse för att upphandla och erbjuda miljövänliga alternativ. Miljövarudeklarationer kan också användas för att styra och utveckla hållbarhetsarbetet.

Miljövarudeklarationer

EPD:er Totalt	Antal	Antal	Antal
2022	2021	2020	Land
23	5	15	SE
31	11	11	9
1			SE

NCC:s Hållbarhetsarbete, miljövarudeklarationer samt ambitioner gällande klimatneutralitet är de mest betydande och utvecklande strategierna. Genom att involvera hela kedjan skapar NCC ett mer hållbart samhälle.

NCC strävar efter att bidra till en hållbar samhällsutveckling, genom att minska klimatpåverkan från sina verksamheter. Miljöarbetet syftar till att identifiera och styra klimatrisker och möjligheter för att skapa ett klimatneutralt samhälle.

NCC strävar efter att bidra till ett mer hållbart samhälles utveckling genom att minska klimatpåverkan från sina verksamheter. Miljöarbetet syftar till att identifiera och styra klimatrisker och möjligheter för att skapa ett klimatneutralt samhälle.

NCC strävar efter att bidra till ett hållbart samhälles utveckling genom att minska klimatpåverkan från sina verksamheter. Miljöarbetet syftar till att identifiera och styra klimatrisker och möjligheter för att skapa ett klimatneutralt samhälle.

NCC strävar efter att bidra till ett hållbart samhälles utveckling genom att minska klimatpåverkan från sina verksamheter. Miljöarbetet syftar till att identifiera och styra klimatrisker och möjligheter för att skapa ett klimatneutralt samhälle.

Hållbar / Ansvarsfull arbetsplats

NCC strävar efter att skapa attraktiva arbetsplatser med goda förutsättningar för sina medarbetare. Detta görs genom att arbeta med och ständigt utveckla våra arbetsmiljöfrågor och vårt ledarskap.

NCC:s ambition är att vara en arbetsgivare som bidrar till medarbetarnas utveckling och välmående.

Tillväxt

NCC strävar efter att skapa tillväxt genom att erbjuda attraktiv och produktiv arbetsmiljö. Detta görs genom att arbeta med och ständigt utveckla våra arbetsmiljöfrågor och vårt ledarskap.

Naturresurser

NCC:s utsläpp från sin verksamhet sker i huvudsak vid drivning av maskiner och transporter. Detta beror på att nya sålda hus och transporter sker för att uppnå klimatneutralitet. NCC har fokus på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.

Stenmaterial

NCC:s stenmaterial är en viktig del i den cirkulära ekonomin. Den har en livslängd som en investering och bidrar till att minska behovet av nyproduktion. NCC arbetar kontinuerligt för att öka andelen återanvänt och återvunnet stenmaterial.

Naturliga resurser

NCC strävar efter att minimera påverkan från användning av naturresurser. Detta sker genom att öka andelen återanvänt och återvunnet material, samt genom att effektivisera transporter.

Miljövarudeklarationer

Miljövarudeklarationer	Antal EPD:er
Totalt
2022	23
2021	5
2020	15
Land	SE
SE
DK, FI, NO, TR	31
SE	1

NCC arbetar aktivt för att inkludera och erbjuda miljövarudeklarationer (EPD:er) för sina produkter. Detta görs genom att leverera EPD:er för byggnader och genom att arbeta med miljövarudeklarationer.

NCC har som mål att minst 90 % av sina hus ska vara miljövarudeklarerade. NCC arbetar för att uppnå detta mål genom att erbjuda EPD:er för sina byggnader och genom att arbeta med miljövarudeklarationer.

NCC arbetar aktivt med miljövarudeklarationer. NCC strävar efter att erbjuda EPD:er för sina produkter.

NCC har ett etablerat arbete med miljövarudeklarationer, vilket inkluderar ett stort antal EPD:er.

NCC har ett betydande antal miljövarudeklarationer. NCC strävar efter att erbjuda EPD:er för sina produkter.

Stenmaterial

NCC är en ledande leverantör av stenmaterial, med fokus på effektiva och miljöanpassade transporter.

Råmaterial

NCC:s råmaterial är en viktig del av den cirkulära ekonomin. Detta är en strategisk satsning som bidrar till att minska behovet av nyproduktion. NCC arbetar kontinuerligt för att öka andelen återanvänt och återvunnet stenmaterial.

NCC strävar efter att minimera påverkan från användning av naturresurser. Detta sker genom att öka andelen återanvänt och återvunnet material, samt genom att effektivisera transporter.

NCC och miljöberäkningar GRI 303: Vatten; GRI 304: Biologisk mångfald.# NCC 2022 –strömning och materialval

Massbalans

NCC strävar efter en cirkulär affärsmodell genom att ta tillvara på överblivet material och sälja det som nya råmaterial. Detta minskar behovet av jungfruligt material och bidrar till en hållbar utveckling. Genom att ersätta en stor del av det jungfruliga materialet med återvunnet minskar man klimatpåverkan.

Biologisk mångfald

Samhällsbyggnadssektorn bidrar till biologisk mångfald genom att främja utrotning av arter. Detta är en viktig milstolpe för att uppnå Agenda 2030. NCC:s arbete med biologisk mångfald är en del av deras arbete för att uppnå Agenda 2030.

NCC Kielo

Kielo är ett certifieringssystem som syftar till att främja biologisk mångfald på täkter. Kielo-godkända täkter har höga krav på biologisk mångfald och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige.

Kielo-godkända täkter	Antal
Tillgängliga	2
Efter	4
Slut	2
Planerade	3

Fastighetsutveckling

NCC utvecklar och bygger innovativa projekt med fokus på hållbarhet. Genom att minimera klimatpåverkan och skapa attraktiva stadsmiljöer bidrar NCC till en mer hållbar framtid.

Utformning och materialval

NCC:s arbete med utformning och materialval syftar till att minimera miljöpåverkan och maximera livscykelperspektivet.

NCC Kielo

NCC Kielo syftar till att främja biologisk mångfald i täkter genom att erbjuda en miljö för biologisk mångfald och bidra till ett långsiktigt positivt ekosystemvärde.

Design

NCC strävar efter en cirkulär affärsmodell genom att ta tillvara på överblivet material och sälja det som nya råmaterial.

Design och materialval

NCC:s arbete med utformning och materialval syftar till att minimera miljöpåverkan och maximera livscykelperspektivet.

Design och materialval

NCC:s arbete med utformning och materialval syftar till att minimera miljöpåverkan och maximera livscykelperspektivet.# SVEVIK ASEN AB (publ)

INTERNATIONELL CEMENTDIREKTIV

Återvunnen asfalt (RAP), %

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
RAP, %	0%	5%	10%	15%	20%	25%	30%

Spårbarhet

Stål

Cirkulär masshantering

Avfall

På byggarbetsplatserna

Återvinning och återbruk# Financial Review

Income Statement

Balance Sheet

		2022	2021
NCC 2022
	Total weight, ton
	%
Restprodukt og avfallskategori
Icke farligt avfall
Sortering		2587	1987
Återvinningsmaterial		9023	9023
Osorterad restprodukt		7332	7358
	Förbränning	1325	1419
	Utomlandsförbränning	149	149
	Kompostering	3453	3825
	Biogas	2088	2028
	Behandling, nedbrytning, annnan...	2460	2060
	Osorterad restprodukt/Osorterad...	1435	4783
Deponi		2760	2194
Farligt avfall
Yttre färdning		702	702
Total mängd genererat avfall		53085	53667

The waste volumes for 2022 were somewhat lower than in 2021, primarily due to a reduced volume of residual products from construction and demolition waste, as well as a decrease in the volumes of sorted residual products and unsorted residual products. The company’s total generated waste volume decreased by approximately 1% compared to the previous year. The proportion of residual products from construction and demolition waste that were exported for incineration decreased, and the proportion of residual products from construction and demolition waste that were incinerated increased. Waste for landfilling decreased slightly.

Goals and Plan Forward

In 2022, the company’s operations resulted in a generation of residual products from construction and demolition waste. This is due to a focus on increasing the recycling rate and reducing the volumes of unsorted residual products. The company will continue to work to improve the material recovery of construction and demolition waste and to increase the proportion of waste that is recycled.

In 2021, the company’s operations resulted in the generation of residual products from construction and demolition waste. The company’s operations in 2020 resulted in the generation of residual products from construction and demolition waste, with a total volume of 24 tonnes. Approximately 14 tonnes of this was exported for incineration, and 10 tonnes were handled as residual waste.

The company’s operations generated residual products from construction and demolition waste and unsorted residual waste, with the company’s operations in 2020 resulting in the generation of residual products from construction and demolition waste.

Waste volume per type and handling method

Restprodukt och avfallskategori	Total vikt, ton	%	Total vikt, ton	%	Total vikt, ton	%
	2022		2021		2020
Icke farligt avfall
Sortering	2587	12	1987	11	189	17
Återvinningsmaterial	9023	11	9023	14	9023	19
Osorterad restprodukt/Osorterad restprodukt/Osorterad restprodukt	7332	73	7358	73	5881	58
Förbränning	1325	14	1419	14	149	14
Utomlandsförbränning	149	1	149	1	149	1
Kompostering	3453	3	3825	3
Biogas	2088	1	2028	1
Behandling, nedbrytning, annan...	2460	3	2060	2
Osorterad restprodukt/Osorterad restprodukt/Osorterad...	1435	4	4783	4
Deponi	2760	4	2194	5	2194	5
Farligt avfall
Yttre färdning	702	1	702	1	702	1
Total mängd genererat avfall	53085		53667		47580

Total amount of waste
In 2022, the company’s generated residual waste from construction and demolition waste amounted to 24 tonnes. In 2021, the corresponding figure was 24 tonnes. NCC's environmental targets are to achieve zero waste to landfill and to increase the proportion of waste that is recycled.

The proportion of residual products from construction and demolition waste that were exported for incineration decreased, and the proportion of residual products from construction and demolition waste that were incinerated increased. Waste for landfilling decreased slightly.

Paving work

GRI 302 – Energy

GRI 305 – Emissions

NCC strives for zero emissions to air and water. The company’s residual product management relates to the generation of waste and the management of residual products. NCC’s residual product management is based on reducing the amount of waste and increasing the proportion of recycling. In 2022, the company’s residual product management operations generated 24 tonnes.

The company’s waste management includes residual products from construction and demolition waste and unsorted residual products. NCC’s waste management includes residual products from construction and demolition waste. The company’s operations in 2020 resulted in the generation of residual products from construction and demolition waste.

Reporting principles climate

The company’s climate reporting relates to the company’s direct and indirect emissions. The company reports its emissions in accordance with the Greenhouse Gas Protocol. The company’s climate reporting is based on the Greenhouse Gas Protocol. The company’s climate reporting is based on the Greenhouse Gas Protocol.

The company’s climate reporting includes Scope 1, 2 and 3 emissions. Scope 1 and 2 emissions are reported in tonnes of CO2 equivalents (CO2e). Scope 3 emissions are reported in tonnes of CO2e.

Scope 1

Scope 2

Scope 3

The company reports its Scope 1, 2 and 3 emissions in accordance with the Greenhouse Gas Protocol.

Scope 1 Emissions

	Scope 1 emissions (tonnes CO2e)	Scope 1 emissions (tonnes CO2e)	Scope 1 emissions (tonnes CO2e)
	2022	2021	2020
Own stationary combustion	15069	15069	15069
Own mobile combustion	38271	38271	38271
Internal transport	24528	24528	24528
Total Scope 1	77868	77868	77868

Scope 1
The company’s Scope 1 emissions are comprised of emissions from its own stationary and mobile combustion.

Scope 2 Emissions

	Scope 2 emissions (tonnes CO2e)	Scope 2 emissions (tonnes CO2e)	Scope 2 emissions (tonnes CO2e)
	2022	2021	2020
Purchased electricity	5246	5246	5246
Purchased heat	161	161	161
Total Scope 2	5407	5407	5407

Scope 2
The company’s Scope 2 emissions are comprised of emissions from purchased electricity and heat.

Scope 3 Emissions

In 2022, the company’s Scope 3 emissions amounted to 24,831 tonnes CO2e. In 2021, the corresponding figure was 24,831 tonnes CO2e. The company’s operations are characterized by a high degree of outsourcing and a reliance on purchased services.

Emissions from the value chain
The company’s Scope 3 emissions are comprised of emissions from purchased goods and services, capital goods, fuel- and energy-related activities, upstream transportation and distribution, waste generated in operations, business travel, employee commuting, upstream leased assets, downstream transportation and distribution, processing of sold products, use of sold products, end-of-life treatment of sold products, downstream leased assets, franchises, and investments.

Use of sold products
The company’s Scope 3 emissions from the use of sold products amounted to 15,800 tonnes CO2e.

Purchased goods and services
The company’s Scope 3 emissions from purchased goods and services amounted to 15,800 tonnes CO2e.

Waste generated in operations
In 2022, the company’s Scope 3 emissions from waste generated in operations amounted to 15 tonnes. The company’s operations generated 15 tonnes of waste in 2022.

Other relevant Scope 3 emissions
Other relevant Scope 3 emissions include emissions from upstream transportation and distribution, business travel, and employee commuting.

Calculation of Scope 3 emissions
The calculation of Scope 3 emissions is based on data from suppliers and other relevant sources. The company’s Scope 3 emissions from purchased goods and services, capital goods, fuel- and energy-related activities, upstream transportation and distribution, waste generated in operations, business travel, employee commuting, upstream leased assets, downstream transportation and distribution, processing of sold products, use of sold products, end-of-life treatment of sold products, downstream leased assets, franchises, and investments.

In 2022, the company's Scope 3 emissions amounted to 24,831 tonnes CO2e. The company's Scope 3 emissions from purchased goods and services, capital goods, fuel and energy-related activities, upstream transportation and distribution, waste generated in operations, business travel, employee commuting, upstream leased assets, downstream transportation and distribution, processing of sold products, use of sold products, end-of-life treatment of sold products, downstream leased assets, franchises, and investments.

Purchased goods and services
The company’s Scope 3 emissions from purchased goods and services amounted to 15,800 tonnes CO2e.

Use of sold products
The company’s Scope 3 emissions from the use of sold products amounted to 15,800 tonnes CO2e.

Waste generated in operations
In 2022, the company’s Scope 3 emissions from waste generated in operations amounted to 15 tonnes. The company’s operations generated 15 tonnes of waste in 2022.

Other relevant Scope 3 emissions
Other relevant Scope 3 emissions include emissions from upstream transportation and distribution, business travel, and employee commuting.

Calculation of Scope 3 emissions
The calculation of Scope 3 emissions is based on data from suppliers and other relevant sources. The company’s Scope 3 emissions from purchased goods and services, capital goods, fuel- and energy-related activities, upstream transportation and distribution, waste generated in operations, business travel, employee commuting, upstream leased assets, downstream transportation and distribution, processing of sold products, use of sold products, end-of-life treatment of sold products, downstream leased assets, franchises, and investments.

Climate

NCC strives to minimize its climate impact and contribute to a sustainable society. The company has set ambitious climate targets to reduce its greenhouse gas emissions. The company’s climate work is based on systematic measurement and follow-up of its climate impact.

Greenhouse gas emissions
The company’s greenhouse gas emissions are reported in accordance with the Greenhouse Gas Protocol. The company reports its Scope 1, 2 and 3 emissions.

Scope 1
Scope 1 emissions are direct emissions from sources owned or controlled by the company.

Scope 2
Scope 2 emissions are indirect emissions from the generation of purchased electricity, heat, steam, and cooling.

Scope 3
Scope 3 emissions are all other indirect emissions that occur in the company's value chain.

Environmental Policy

The company’s environmental policy is to minimize its environmental impact and contribute to a sustainable society. The company has set ambitious environmental targets to reduce its greenhouse gas emissions and waste generation. The company’s environmental work is based on systematic measurement and follow-up of its environmental impact.

Greenhouse gas emissions
The company’s greenhouse gas emissions are reported in accordance with the Greenhouse Gas Protocol. The company reports its Scope 1, 2 and 3 emissions.

Waste management
The company’s waste management policy is to minimize its waste generation and maximize recycling. The company has set ambitious targets to reduce its waste generation and increase recycling rates.

Resource efficiency
The company’s resource efficiency policy is to minimize its consumption of natural resources and maximize the reuse and recycling of materials.

Climate
NCC’s climate targets are to achieve net-zero greenhouse gas emissions by 2045. The company aims to reduce its Scope 1 and 2 emissions by 50% by 2030, compared to 2020 levels. The company also aims to reduce its Scope 3 emissions by 30% by 2030, compared to 2020 levels.

Waste
NCC’s waste targets are to achieve zero waste to landfill by 2030. The company also aims to increase its recycling rate to 70% by 2030.

Resource efficiency
NCC’s resource efficiency targets are to reduce its consumption of virgin materials by 20% by 2030, compared to 2020 levels.

Reporting of emissions and waste

The company’s environmental reporting includes data on greenhouse gas emissions, waste generation, and resource efficiency. The company reports its Scope 1, 2 and 3 emissions in tonnes of CO2e. The company reports its waste generation in tonnes.

Material recovery

The company aims to maximize the material recovery of construction and demolition waste and to increase the proportion of waste that is recycled.

Landfill

The company aims to achieve zero waste to landfill by 2030.

Environmental targets
NCC’s environmental targets are to achieve net-zero greenhouse gas emissions by 2045. The company aims to reduce its Scope 1 and 2 emissions by 50% by 2030, compared to 2020 levels. The company also aims to reduce its Scope 3 emissions by 30% by 2030, compared to 2020 levels.

Waste
NCC’s waste targets are to achieve zero waste to landfill by 2030. The company also aims to increase its recycling rate to 70% by 2030.

Resource efficiency
NCC’s resource efficiency targets are to reduce its consumption of virgin materials by 20% by 2030, compared to 2020 levels.

Waste volumes

The company’s waste volumes for 2022 were somewhat lower than in 2021, primarily due to a reduced volume of residual products from construction and demolition waste, as well as a decrease in the volumes of sorted residual products and unsorted residual products. The company’s total generated waste volume decreased by approximately 1% compared to the previous year. The proportion of residual products from construction and demolition waste that were exported for incineration decreased, and the proportion of residual products from construction and demolition waste that were incinerated increased. Waste for landfilling decreased slightly.

Waste generation 2022
The company’s generated residual waste from construction and demolition waste amounted to 24 tonnes. In 2021, the corresponding figure was 24 tonnes.

Waste management
The company’s waste management policy is to minimize its waste generation and maximize recycling. The company has set ambitious targets to reduce its waste generation and increase recycling rates.

Resource efficiency
The company’s resource efficiency policy is to minimize its consumption of natural resources and maximize the reuse and recycling of materials.

Climate
NCC’s climate targets are to achieve net-zero greenhouse gas emissions by 2045. The company aims to reduce its Scope 1 and 2 emissions by 50% by 2030, compared to 2020 levels. The company also aims to reduce its Scope 3 emissions by 30% by 2030, compared to 2020 levels.

Reporting of emissions and waste

The company’s environmental reporting includes data on greenhouse gas emissions, waste generation, and resource efficiency. The company reports its Scope 1, 2 and 3 emissions in tonnes of CO2e. The company reports its waste generation in tonnes.

Material recovery

The company aims to maximize the material recovery of construction and demolition waste and to increase the proportion of waste that is recycled.

Landfill

The company aims to achieve zero waste to landfill by 2030.

Environmental targets
NCC’s environmental targets are to achieve net-zero greenhouse gas emissions by 2045. The company aims to reduce its Scope 1 and 2 emissions by 50% by 2030, compared to 2020 levels. The company also aims to reduce its Scope 3 emissions by 30% by 2030, compared to 2020 levels.

Växthusgasutsläpp från NCC:s verksamhet Marknadsbaserad beräkningsmetod 2022

Förändring jämfört med basåret 2015, %

	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Växthusgasutsläpp, 1) CO 2 e (tusen ton)	135	–50%	151	161	189	202	217	232
 	131		148	155	182	192	190	188
 	4		4	7	10	6	27	44
 	54 198	53 414	52 994	57 294	55 898	53 452	51 984	52 155
Utsläppsintensitet, CO 2 e (ton)/MSEK	2,5	–52%	2,8	3,0	3,3	3,6	4,1	4,5
CO 2 e (ton)/MWh	0,147	–32%	0,151	0,160	0,173	0,185	0,200	0,209
CO 2 e (ton)	8 190		11 217	12 184	14 970	11 078	8 929	24 280
 	149	– 144	174	149	135	143	–	–
 2  2  



-         



   



   -   

	CO 2 e (tusen ton)	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
	135	–50%	151	161	189	202	217	232
 	131		148	155	182	192	190	188
 	4		4	7	10	6	27	44
 	54 198		53 414	52 994	57 294	55 898	53 452	51 984
Utsläppsintensitet, CO 2 e (ton)/MSEK	2,5	–52%	2,8	3,0	3,3	3,6	4,1	4,5
CO 2 e (ton)/MWh	0,147	–32%	0,151	0,160	0,173	0,185	0,200	0,209
CO 2 e (ton)	8 190		11 217	12 184	14 970	11 078	8 929	24 280
 	149	–	144	174	149	135	143	–
 2  2  



   



   -   

Växthusgasutsläpp från NCC:s verksamhet

	2022	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Växthusgasutsläpp, 1) CO 2 e (tusen ton)	135	–50%	151	161	189	202	217	232	271
 	131		148	155	182	192	190	188	217
 	4		4	7	10	6	27	44	54
 	54 198		53 414	52 994	57 294	55 898	53 452	51 984	52 155
Utsläppsintensitet, CO 2 e (ton)/MSEK	2,5	–52%	2,8	3,0	3,3	3,6	4,1	4,5	5,2
CO 2 e (ton)/MWh	0,147	–32%	0,151	0,160	0,173	0,185	0,200	0,209	0,215
CO 2 e (ton)	8 190		11 217	12 184	14 970	11 078	8 929	24 280
 	149	–	144	174	149	135	143	–	–
 2  2  



   

Bränsle	2022	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
	178 893			137 273	111 879		87 893
	9 998		751 719		854 982		951 544	
Bränslen totalt	736 159	–26%	944 402	910 780	992 255	1 001 234	1 065 750	994 854

 

	Total energianvändning 1) i organisationen MWh	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Energianvändning totalt	915 780	–27%	1 143 487	1 112 013	1 206 097	1 201 831	1 268 992	1 256 865
   -   -   - 

    -   - 



   



Bränsle	2022	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
	178 893			137 273	111 879		87 893
	9 998		751 719		854 982		951 544	
Bränslen totalt	736 159	–26%	944 402	910 780	992 255	1 001 234	1 065 750	994 854

 

	Total energianvändning 1) i organisationen MWh	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Energianvändning totalt	915 780	–27%	1 143 487	1 112 013	1 206 097	1 201 831	1 268 992	1 256 865
   -   -   - 

Klimatrisker och möjligheter

  -   -      - -   -  

Energi

-      -   - 

	Bränsleanvändning 1) inom organisationen MWh	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
	178 893			137 273	111 879		87 893
	9 998		751 719		854 982		951 544	
Bränslen totalt	736 159	–26%	944 402	910 780	992 255	1 001 234	1 065 750	994 854

    -   - 



   





   



   

Förnybar el inom organisationen

MWh	2022	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Fjärrvärme/fjärrkyla inom organisationen
Fjärrkyla/Fjärrvärme, totalt	24 162	–52%	23 931	29 635	43 106	29 780	29 229	50 219

Större delen av fjärrkylans/fjärrvärmens energitillförsel sker genom fjärrvärme. NCC har ett avtal om fjärrvärme som baseras på biomassa.

Elanvändning inom organisationen

MWh	2022	Förändring jämfört med basåret 2015, %	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Elkraft som inte tillförs via fjärrvärme	147 347	–18%	157 204	152 259	118 754	108 927	108 927	108 927
Elektricitet, totalt	155 459	–27%	165 890	171 598	170 736	170 817	174 013	211 787

Förändringen avser främst en minskning av elanvändningen för byggnader som ägs och förvaltas av NCC Property Development. NCC har under de senaste åren gjort bedömningar att anpassa lokalytan som inte används. Lokalytan har under åren minskats till följd av neddragningar och en ökad effektivisering av fastighetsbeståndet.

Mål och plan framåt

NCC ska fortsätta sitt långsiktiga arbete med hållbarhet och har som mål att minska CO2-utsläppen från den egna verksamheten till 2025:

• 20 % av den förnybara elen ska vara från källsortering (avfall och biomassa) samt ha en certifiering.
• 90 % av den förnybara elen ska vara från vindkraft.
• Minska elanvändningen med 15 % samt att minska energi som inte tillförs från förnybara källor.

Utfall och kommentar

Elanvändningen, 155 TWh, har minskat med 27 % jämfört med 2015. Förändringen beror främst på att NCC har minskat lokalyta som inte används, samt en ökad effektivisering av fastighetsbeståndet.

NCC:s fjärrvärme/fjärrkyla har ökat jämfört med föregående år. Denna ökning beror till största delen på att NCC har tecknat avtal gällande fjärrvärme för samtliga fastigheter inom den egna organisationen. Under 2022 har fjärrvärmeleveransen skett med energi från förnybara källor.

GRI 403: Arbetsmiljö och hälsa

Sjukfrånvaro

NCC:s anställda	Sjukfrånvaro % (Alla typer av sjukdom och ohälsa)
	2022
Total	4,7

Tillbud och observationer

	2022	2021	2020
Total NCC anställda	7 420	37 583	36 907
Underentreprenörer	30 957

Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor

	2022	2021	2020	2022	2021	2020	2022	2021	2020	2022	2021	2020
	Arbetsrelaterade dödsolyckor	Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor	Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador	Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador
Totalt NCC:s anställda	1	0	0	0,05	0	0	23	10	10	1,1	0,42	0,42
Underentreprenörer	1	1	1	0,05	0,05	0,04

Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor

	Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer	Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer per miljon arbetade timmar	Olyckor utan frånvaro
	2022	2021	2020
Totalt NCC:s anställda	159	148	155
Underentreprenörer	221	153	167

Till följd av det systematiska riskarbetet sker en omfördelning av resurser för att förebygga olyckor. Syftet är att minska antalet allvarliga och dödliga arbetsplatsolyckor genom insatser som fokuserar på proaktiva åtgärder.

NCC:s verksamhet

NCC:s arbete med arbetsmiljö och hälsa är en integrerad del av verksamheten. Ansvar för arbetsmiljö och hälsa finns på samtliga nivåer inom koncernen, från styrelse till den enskilde medarbetaren.

Strategisk inriktning

2015 har NCC lanserat ett antal program som syftar till att öka det interna säkerhetsarbetet samt minska riskerna för olyckor och skador. Programmen ska leda till att alla anställda och underentreprenörer gör sitt yttersta för att varje arbetsdag ska vara säker.

Fokus ligger på att stärka säkerhetskulturen och minska antalet allvarliga olyckor.

En gemensam vision för arbetsmiljö och hälsa 2015 är att minska antalet olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar till noll. Det innebär att varje anställd har ett ansvar att bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Riskarbetet

Hälsa och säkerhet inom NCC handlar om att förebygga olycksfall och ohälsa. Detta sker genom att identifiera och analysera risker, samt vidta åtgärder för att minimera dem. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en grundförutsättning för att uppnå en bra arbetsmiljö.

NCC genomför årligen riskanalyser och arbetsmiljörevisioner. Dessa åtgärder är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor

	2022	2021	2020	2022	2021	2020	2022	2021	2020	2022	2021	2020
	Arbetsrelaterade dödsolyckor	Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor	Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador	Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador
Totalt NCC:s anställda	1	0	0	0,05	0	0	23	10	10	1,1	0,42	0,42
Underentreprenörer	1	1	1	0,05	0,05	0,04

Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor

	Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer	Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer per miljon arbetade timmar	Olyckor utan frånvaro
	2022	2021	2020
Totalt NCC:s anställda	159	148	155
Underentreprenörer	221	153	167

Det har skett en olycka med dödlig utgång bland NCC:s anställda. Olycksfrekvensen för olyckor med en dags frånvaro eller mer har minskat. Underentreprenörerna har haft en minskning av dödsolyckor. NCC:s egna anställda har en ökad frekvens av mycket allvarliga arbetsrelaterade skador.# Vision och förtröttshet

Data och expertkunskap bidrar till ökad säkerhet. Genom att kombinera omfattande dataanalys med gedigen expertkunskap skapas förutsättningar för säkrare transporter och effektivare maskinanvändning. Detta ger en stark position som leverantör av helhetslösningar. Maskinoperatörernas förmåga att identifiera och hantera risker är centralt för att undvika olyckor.

En god arbetsmiljö är en grundförutsättning för att medarbetarna ska trivas och prestera sitt bästa. Genom en aktiv arbetsmiljöstrategi arbetar NCC för att alla medarbetare ska känna sig trygga och ha möjlighet att utvecklas.

Data och expertkunskap bidrar till ökad säkerhet. Genom att kombinera omfattande dataanalys med gedigen expertkunskap skapas förutsättningar för säkrare transporter och effektivare maskinanvändning. Detta ger en stark position som leverantör av helhetslösningar. Maskinoperatörernas förmåga att identifiera och hantera risker är centralt för att undvika olyckor.

En god arbetsmiljö är en grundförutsättning för att medarbetarna ska trivas och prestera sitt bästa. Genom en aktiv arbetsmiljöstrategi arbetar NCC för att alla medarbetare ska känna sig trygga och ha möjlighet att utvecklas.

NCC strävar efter att medarbetarna ska känna sig trygga och ges möjlighet att utvecklas.

Arbetsmiljösamarbeten

NCC har ett strukturerat samarbete med sina arbetsmiljöombud och skyddsverksamheten. Detta innebär ett gemensamt ansvar för att upprätthålla en god arbetsmiljö. NCC arbetar aktivt för att förebygga ohälsa och olycksfall genom att arbeta med riskbedömningar och riskhantering.

NCC har ett samarbete med företagshälsovården.

Företagshälsovård

Företagshälsovården är en viktig resurs för att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. NCC har en etablerad relation med Feelgood som erbjuder ett brett utbud av tjänster inom företagshälsovård.

Företagshälsovården har en viktig roll i att stödja arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet.

Utbildning och engagemang

För att uppnå bästa resultat är det viktigt att medarbetarna känner engagemang och har den kunskap som krävs. Detta sker genom fortbildning, delaktighet och att medarbetarna ges möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Företagsledningen har ett uttalat ansvar för att ständigt förbättra arbetsmiljön och att den inte är sämre än den lagliga minimistandarden.

De som är närmast verksamheten och därmed närmast riskerna är också de som har bäst kunskap om hur de kan hanteras.

NCC strävar efter att medarbetarna ska känna trygghet och att de har goda förutsättningar att prestera utifrån sin förmåga.

Genom ett nära samarbete med skyddsombud och arbetsmiljöingenjörerna arbetar NCC för att säkerställa att arbetsmiljöarbetet bedrivs aktivt.

NCC har en god dialog med företagshälsovården.

NCC strävar efter att öka medarbetarnas engagemang.

NCC har ett stort engagemang för att medarbetarna ska känna sig trygga och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

NCC har som ambition att medarbetarna ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

NCC strävar efter att medarbetarna ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

NCC strävar efter att medarbetarna ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

Mål

NCC har som mål att medarbetarna ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa. Målet är att minska risken för ohälsa och olycksfall.

Med målet att ha en arbetsplats med så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt, arbetar NCC kontinuerligt med sina hållbarhetsmål.

NCC har som mål att alla medarbetare ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

Åtgärder

NCC har som mål att alla medarbetare ska känna trygghet och ha goda förutsättningar att prestera sitt bästa.

Utbildning

Mångfald och inkludering

Könsfördelning

1) på NCC

	2021		2022
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Totalt	37%	63%	37%	63%
Koncernledning	33%	67%	33%	67%
Mellanchef	35%	65%	35%	65%
Anställd	24%	76%	23%	77%
Operativ	28%	72%	27%	73%
Utsänd	41%	59%	43%	57%
Hållbarhetsansvarig	2%	98%	2%	98%

Åldersfördelning 1) på NCC

	<30	30–50	>50	<30	30–50	>50
Totalt	100%	100%		100%	100%	100%
Koncernledning	18%	72%	10%	27%	51%	22%
Mellanchef	16%	74%	10%	16%	74%	10%
Anställd	15%	75%	10%	15%	75%	10%
Operativ	25%	61%	14%	25%	61%	14%
Utsänd	30%	50%	20%	30%	50%	20%
Hållbarhetsansvarig	20%	56%	24%	20%	57%	23%

Mellanchefer och anställda har i snitt färre unga medarbetare.

Mål

NCC strävar efter att vara ett ledande företag med en hög grad av mångfald och inkludering.

Åtgärder

NCC strävar efter att vara ett ledande företag med en hög grad av mångfald och inkludering.

Mångfald och inkludering

Könsfördelning

1) på NCC

	2021		2022
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Totalt	37%	63%	37%	63%
Koncernledning	33%	67%	33%	67%
Mellanchef	35%	65%	35%	65%
Anställd	24%	76%	23%	77%
Operativ	28%	72%	27%	73%
Utsänd	41%	59%	43%	57%
Hållbarhetsansvarig	2%	98%	2%	98%

Åldersfördelning 1) på NCC

	<30	30–50	>50	<30	30–50	>50
Totalt	100%	100%		100%	100%	100%
Koncernledning	18%	72%	10%	27%	51%	22%
Mellanchef	16%	74%	10%	16%	74%	10%
Anställd	15%	75%	10%	15%	75%	10%
Operativ	25%	61%	14%	25%	61%	14%
Utsänd	30%	50%	20%	30%	50%	20%
Hållbarhetsansvarig	20%	56%	24%	20%	57%	23%

Mellanchefer och anställda har i snitt färre unga medarbetare.

Rapportering

NCC redovisar följande data enligt GRI 404 Utbildning och lärande. GRI 405 Mångfald och lika möjligheter. GRI 406 Diskriminering och åtgärder mot diskriminering.

• Sexuell mångfald: NCC har som vision att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald. Hela koncernen utgör en attraktiv arbetsplats där hela företagskoncernen präglas av en hög grad av mångfald. NCC strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare.

• Mångfaldsarbete: NCC har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald och inkludering.

• Diskriminering: NCC har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald och inkludering.

NCC har som mål att vara ett ledande företag med en hög grad av mångfald och inkludering.

NCC har som mål att vara ett ledande företag med en hög grad av mångfald och inkludering.

Rapportering

NCC redovisar följande data enligt GRI 404 Utbildning och lärande. GRI 405 Mångfald och lika möjligheter. GRI 406 Diskriminering och åtgärder mot diskriminering.

• Sexuell mångfald: NCC har som vision att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald. Hela koncernen utgör en attraktiv arbetsplats där hela företagskoncernen präglas av en hög grad av mångfald. NCC strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare.

• Mångfaldsarbete: NCC har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald och inkludering.

• Diskriminering: NCC har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare med en hög grad av mångfald och inkludering.

Mellanchefer och anställda har i snitt färre unga medarbetare.# Kollektivavtal och medarbetare

Kollektivavtal

NCC har tecknat kollektivavtal för de anställda som omfattas av dessa. Dessa avtal är en viktig del av NCC:s sätt att arbeta och hantera personalfrågor. De ger en trygghet för de anställda och skapar tydliga ramar för anställningsvillkor och arbetsmiljö.

Kollektivavtal 2022

Antal anställda	Antal med kollektivavtal	Procent med kollektivavtal	Antal med kollektivavtal	Procent med kollektivavtal	Antal med kollektivavtal	Procent med kollektivavtal
Tjänstemän	7 784	100%	8 539	100%	9 700	100%
Arbetare	1 435	100%	1 438	100%	1 440	100%
Produktionsmedarbetare	1 097	55%	1 325	58%	1 471	61%
Övriga	934	79%	1 116	82%	1 218	83%
Totalt NCC	11 250	91%	12 418	91%	13 829	92%

1) Antal anställda som omfattas av kollektivavtal, fördelat på tjänstemän, arbetare, produktionsmedarbetare och övriga.

Anställningsformer 2022

Antal anställda	Heltid Män	Heltid Kvinnor	Deltid Män	Deltid Kvinnor
Tjänstemän	7 413	1 310	47	54
Arbetare	1 250	171	4	10
Produktionsmedarbetare	1 832	249	18	42
Övriga	825	225	10	10
Totalt NCC	11 320	1 955	79	116

*Antal anställda som omfattas av kollektivavtal, fördelat på heltids- och deltidsanställningar, samt kön.

Aktiviteter

• Kollektivavtal: NCC följer gällande kollektivavtal och strävar efter att ha goda relationer med fackliga organisationer. Arbetsmiljö och anställningsvillkor regleras i dessa avtal.
• Anställningsformer: NCC erbjuder olika anställningsformer som tillsvidareanställning och visstidsanställning. Majoriteten av anställda har tillsvidareanställning.
• Mål: Att bibehålla en hög andel anställda som omfattas av kollektivavtal och att erbjuda trygga och attraktiva anställningsvillkor.

Medarbetarengagemang

NCC anser att engagerade medarbetare är en förutsättning för företagets framgång. Därför arbetar NCC aktivt med att öka medarbetarnas engagemang och trivsel. Detta görs genom olika aktiviteter och initiativ som syftar till att skapa en positiv arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda.

Individuella utvecklingsmöjligheter

NCC strävar efter att ge sina anställda goda möjligheter till personlig och professionell utveckling. Detta sker genom interna utbildningar, mentorskapsprogram och karriärutvecklingsplaner. NCC erbjuder även möjligheter till vidareutbildning och kurser som är relevanta för den anställdes roll och karriär.

Satsning på ledarutveckling

NCC satsar på att utveckla sina ledare genom olika program och utbildningar. Syftet är att ge ledarna de verktyg och kunskaper som krävs för att leda sina team på ett effektivt sätt och skapa en god arbetsmiljö. NCC ser ledarutveckling som en viktig investering för att säkerställa företagets långsiktiga framgång.

Aktiviteter

• Ledarutvecklingsprogram: NCC erbjuder ett ledarutvecklingsprogram som syftar till att stärka ledarnas kompetenser inom områden som kommunikation, konflikthantering och förändringsledning.
• Mentorskap: Ett mentorskapsprogram erbjuds där erfarna ledare stöttar nya eller mindre erfarna ledare.
• Feedback och utvecklingssamtal: Regelbundna utvecklingssamtal och feedbackmöten genomförs för att stödja ledarnas individuella utveckling.

Mål

• Att stärka ledarnas kompetenser och förmåga att leda sina team effektivt.
• Att främja en positiv arbetsmiljö och en kultur av lärande och utveckling.
• Att säkerställa att ledarna har de verktyg och det stöd de behöver för att kunna driva företagets strategi och mål.

Redovisningsprinciperna som används i denna rapport följer gällande lagstiftning och god redovisningssed. Syftet är att ge en rättvisande bild av NCC:s finansiella ställning och resultat.

Aktiviteter 2022

• Utbildning: Anställda inom ekonomifunktionen har genomgått utbildningar i nya redovisningsstandarder och regelverk.
• Revision: En extern revision har genomförts för att säkerställa att redovisningen följer gällande principer.
• Mål: Att bibehålla en hög kvalitet i redovisningsarbetet och att följa gällande redovisningsprinciper.

Mål

• Att upprätthålla transparens och tillförlitlighet i den finansiella rapporteringen.
• Att säkerställa efterlevnad av gällande lagar och regler för redovisning.
• Att kontinuerligt förbättra redovisningsprocesserna.# NCC 2022

Mutor och korruption, konkurrensrätt

NCC ska agera i enlighet med företagets interna riktlinjer för etik och regelefterlevnad. Företaget har policys som styr externa kontakter samt regler för gåvor och representation. Tillsammans säkerställer dessa att vi uppfyller de legala kraven och att vi har god praxis för att undvika korruption.

Extern Kommunikation
Leverantörsansvar
Tillgångar
NCC har en uttrycklig policy för förvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsförvärvsför\u0003# Lagstadgad hållbarhetsrapport

105 NCC 2022

GRI 201

NCC strävar efter

NCC strävar efter i sin ekonomiska styrning att skapa såväl ekonomiskt som samhälleligt värde. Denna integrerade styrning leder till ett resultat som är hållbart för bolaget och för den omvärld där NCC verkar.

Skapat och distribuerat ekonomiskt värde

NCC arbetar med att skapa ekonomiskt värde genom att bedriva en lönsam affärsverksamhet. NCC:s bidrag till samhället i form av direkta och indirekta ekonomiska värden sammanställs nedan.

Skapat ekonomiskt värde	2022	2021	2020
Distribuerat ekonomiskt värde
Intäkter – Kostnader för sålda resurser	53 940	53 191	40 497
Leverantörer – Kostnader för inköpta resurser	–41 791	–40 497	–41 092
Mellanhandslöner	–8 299	–8 299	–8 299
Personal – Löner och sociala avgifter	–59	–264	–80
Skatter – Bolagsskatt	–3 005	–3 197	–2 839
Statliga bidrag	10	–186	–538
Behållet ekonomiskt värde	720	720	720

NCC:s bidrag till samhället

Lagstadgad hållbarhetsrapport

Uppdrag och ansvarsfördelning

Här finns uppdrag och ansvarsfördelning för det arbetet med hållbarhetsfrågor som bedrivs inom NCC.

Granskningens inriktning och omfattning

NCC har utarbetat den här hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards 2016 (särskilt GRI 201: Economic Performance) och EU Taxonomin.

Enligt lagkrav ska NCC:s årsredovisning innehålla en hållbarhetsrapport. NCC:s styrelse har det yttersta ansvaret för denna rapport och att den uppfyller lagkrav och tillämpliga normer.

Uttalande

Tillämpliga hållbarhetsrapporter	2022
Omsättning från verksamheter som direkt bidrar till EU:s miljömål	37 564
Investeringar (Capex) som direkt bidrar till EU:s miljömål	1 265

NCC AB

Erik Bergh
Styrelseordförande

EU Taxonomin

NCC:s rapportering av taxonomiförenliga aktiviteter sker i enlighet med EU:s förordningar.

Total omsättning

Enligt EU:s regelverk för taxonomin ska bolagen specificera sin totala omsättning. Omsättningen inkluderar intäkter från försäljning, uthyrning och andra prestationer som är direkt kopplade till de ekonomiska aktiviteter som bolaget bedriver. NCC har inte gjort några avdrag för kostnader eller andra poster när det gäller omsättningsvärdet.

NCC tillämpar denna definition för den totala omsättningen som redovisas, som motsvarar 100 procent av intäkterna i resultaträkningen.

Tillämplig omsättning

NCC:s tillämpliga omsättning avser den andel av omsättningen som genereras från en ekonomisk aktivitet som klassificeras som taxonomiförenlig. För att en aktivitet ska klassificeras som taxonomiförenlig ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU:s miljömål, inte skada andra miljömål väsentligt, samt uppfylla grundläggande sociala krav.

NCC har sammanställt omsättningen för de ekonomiska aktiviteter som har bedömts vara taxonomiförenliga.

Total capex

NCC:s totala investeringar (capex) omfattar investeringar i materiella anläggningstillgångar, anläggningar, egenproducerade anläggningstillgångar, investeringsfastigheter och andra immateriella tillgångar.

EU Taxonomin

NCC:s taxonomiförenliga omsättning och investeringar, vilka utgör cirka 70 procent av omsättningen och 100 procent av investeringskostnaderna för respektive kategori, redovisas enligt det nya regelverket.

Tillämplig omsättning

NCC:s taxonomiförenliga omsättning hänför sig till samtliga ekonomiska aktiviteter som anses vara taxonomiförenliga. Dessa omfattar främst omsättning från ny- och ombyggnation av fastigheter som uppfyller EU Taxonomins krav på betydande bidrag till miljömässig hållbarhet, samt omsättning från underhålls- och renoveringsarbeten där arbetet utförs med ett miljömässigt fokus och syftar till energieffektivisering och minskad energianvändning.

NCC:s omsättning har utvärderats i enlighet med EU Taxonomins kriterier för tekniska granskningskriterier. Följande aktiviteter har bedömts vara taxonomiförenliga:

• Nybyggnation av hus och fastigheter med ett starkt miljöfokus.
• Omfattande renoveringar som leder till en betydande energibesparing.
• Underhåll som syftar till att upprätthålla energieffektiviteten.# Tillämplig capex
  (MSEK)
  | | 2022 | 2021 |
  |---|---|---|
  | Tillämplig capex | 751 | 695 |
  | Taxonomiförenlig capex | 8 | 10 |

Applicable capex means investments in property, plant and equipment. Investments related to a new plant, a new facility, or the acquisition of new equipment, and significant upgrades or improvements to existing tangible assets. Investments that increase the capacity or efficiency of an asset, or that extend its useful life. Investments in intangible assets related to such tangible assets, such as software licenses or patents.

This definition applies to the Company’s tangible and intangible assets that are used in the Company’s operations or that are held for rental to third parties.

Taxonomy-aligned capex means investments in tangible and intangible assets that are used in the Company’s operations or that are held for rental to third parties, and that are taxonomy-aligned.

Total capex

2022
Total capex amounted to MSEK 751 during 2022. The majority of this capex related to ongoing investments in expansion and efficiency improvements, as well as investments in new technology and infrastructure. The company’s strategic investments in renewable energy solutions, digitalization and modernization of its facilities are key drivers for the capex. Investments in intangible assets are included in the capex, primarily related to software and digital solutions.

2021
Total capex amounted to MSEK 695 during 2021. The capex was driven by ongoing investments in expansion and efficiency improvements, as well as investments in new technology and infrastructure. The company’s strategic investments in renewable energy solutions, digitalization and modernization of its facilities are key drivers for the capex. Investments in intangible assets are included in the capex, primarily related to software and digital solutions.

Applicable opex

(MSEK)

	2022	2021
Applicable opex	54,198	48,468

Applicable opex relates to the operating expenses of the Company. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses. The Company’s applicable opex is driven by the scale of its operations, the level of its production, and its strategic initiatives. The company's investments in renewable energy solutions, digitalization and modernization of its facilities are key drivers for the opex.

Taxonomy-aligned opex

(MSEK)

	2022	2021
Taxonomy-aligned opex	1,4	1,4

Taxonomy-aligned opex means operating expenses that are related to taxonomy-aligned economic activities. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses, which are directly attributable to the Company’s taxonomy-aligned economic activities.

Method

The company has analysed its taxonomy-aligned revenues, capex and opex for 2022. The analysis is based on the European Commission’s Taxonomy and related Delegated Acts. The company has performed the analysis by assessing each of its economic activities against the criteria for significant contribution and the criteria for not causing significant harm (DNSH).

For 2022, the company’s revenues from taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 751. This represents 1.4% of the company’s total revenues. The taxonomy-aligned revenues are primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2022, the company’s capex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 8. This represents 0.6% of the company’s total capex. The taxonomy-aligned capex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2022, the company’s opex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 1.4. This represents 1.4% of the company’s total applicable opex. The taxonomy-aligned opex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

The company has also analysed its taxonomy-aligned revenues, capex and opex for 2021. The analysis is based on the European Commission’s Taxonomy and related Delegated Acts. The company has performed the analysis by assessing each of its economic activities against the criteria for significant contribution and the criteria for not causing significant harm (DNSH).

For 2021, the company’s revenues from taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 695. This represents 1.4% of the company’s total revenues. The taxonomy-aligned revenues are primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2021, the company’s capex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 10. This represents 1.2% of the company’s total capex. The taxonomy-aligned capex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2021, the company’s opex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 1.4. This represents 1.4% of the company’s total applicable opex. The taxonomy-aligned opex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

Criteria for significant contribution

Criteria concerning the avoidance of significant harm (DNSH)

Category	Economic activities	Code/codes	Absolute revenue	Percentage of revenue	Climate change mitigation	Climate change adaptation	Water and marine resources	Circular economy	Pollution	Biodiversity and ecosystems	Minimum safeguards	Taxonomy-aligned revenue share, 2022	Taxonomy-aligned revenue share, 2021	Enabling	Transition activities
TOTAL	ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, %	Of which: Taxonomy-aligned NACE codes	Turnover	Percentage of turnover	Climate Change Mitigation	Climate Change Adaptation	Water and marine resources	Circular economy	Pollution	Biodiversity and ecosystems	Yes/No	Yes/No	Yes/No	Yes/No	Yes/No
	A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, %	Of which: Taxonomy-aligned economic activities
	A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned revenue)		751	1.4%	1.4%						Yes	Yes	Yes	Yes	Yes
	A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned)	Of which: Other NACE codes	41,468	76.5%
	Total (A.1 + A.2)		42,218	77.9%	1.4%
B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY	Total turnover for activities not covered by the taxonomy (No)		11,925	22.1%
Total (A + B)			54,198	100%

| Category | Economic activities | Code/codes | Absolute capex | Percentage of capex | Climate change mitigation | Climate change adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Minimum safeguards | Taxonomy-aligned capex share, 2022 | Taxonomy-aligned capex share, 2021 | Enabling | Transition activities |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTAL | ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned NACE codes | Capital Expenditure | Percentage of Capital Expenditure | Climate Change Mitigation | Climate Change Adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No |
| | A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned economic activities | | | | | | | | | | | | | | |
| | A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned capex) | | 8 | 0.6% | 0.6% | | | | | | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes |
| | A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned) | Of which: Other NACE codes | 1,294 | 99.4% | | | | | | | | | | | | |
| | Total (A.1 + A.2) | | 1,302 | 100% | 0.6% | | | | | | | | | | | |
| B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY | Total capex for activities not covered by the taxonomy (No) | | 10,623 | 100% | | | | | | | | | | | |
| Total (A + B) | | | 11,925 | 100% | | | | | | | | | | | |

| Category | Economic activities | Code/codes | Absolute opex | Percentage of opex | Climate change mitigation | Climate change adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Minimum safeguards | Taxonomy-aligned opex share, 2022 | Taxonomy-aligned opex share, 2021 | Enabling | Transition activities |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTAL | ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned NACE codes | Operating Expenses | Percentage of Operating Expenses | Climate Change Mitigation | Climate Change Adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No |
| | A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned economic activities | | | | | | | | | | | | | | |
| | A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned opex) | | 1.4 | 1.4% | 1.4% | | | | | | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes |
| | A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned) | Of which: Other NACE codes | 98.6 | 98.6% | | | | | | | | | | | | |
| | Total (A.1 + A.2) | | 100 | 100% | 1.4% | | | | | | | | | | | |
| B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY | Total opex for activities not covered by the taxonomy (No) | | 54,098 | 100% | | | | | | | | | | | |
| Total (A + B) | | | 54,198 | 100% | | | | | | | | | | | |

Taxonomy-aligned capex

(MSEK)

	2022	2021
Taxonomy-aligned capex	8	10

Taxonomy-aligned capex means investments in tangible and intangible assets that are used in the Company’s operations or that are held for rental to third parties, and that are taxonomy-aligned.

Taxonomy-aligned opex

(MSEK)

	2022	2021
Taxonomy-aligned opex	1.4	1.4

Taxonomy-aligned opex means operating expenses that are related to taxonomy-aligned economic activities. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses, which are directly attributable to the Company’s taxonomy-aligned economic activities.

Total opex

(MSEK)
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Total opex | 54,198 | 48,468 |

Total operating expenses (opex) is defined as the total costs incurred by the company in a given period, excluding capital expenditures. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses. The company’s total opex is driven by the scale of its operations, the level of its production, and its strategic initiatives.

Applicable opex

(MSEK)

	2022	2021
Applicable opex	54,198	48,468

Applicable opex relates to the operating expenses of the Company. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses. The Company’s applicable opex is driven by the scale of its operations, the level of its production, and its strategic initiatives. The company's investments in renewable energy solutions, digitalization and modernization of its facilities are key drivers for the opex.

Taxonomy-aligned opex

(MSEK)

	2022	2021
Taxonomy-aligned opex	1.4	1.4

Taxonomy-aligned capex

(MSEK)

	2022	2021
Taxonomy-aligned capex	8	10

Method

The company has analysed its taxonomy-aligned revenues, capex and opex for 2022. The analysis is based on the European Commission’s Taxonomy and related Delegated Acts. The company has performed the analysis by assessing each of its economic activities against the criteria for significant contribution and the criteria for not causing significant harm (DNSH).

For 2022, the company’s revenues from taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 751. This represents 1.4% of the company’s total revenues. The taxonomy-aligned revenues are primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2022, the company’s capex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 8. This represents 0.6% of the company’s total capex. The taxonomy-aligned capex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2022, the company’s opex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 1.4. This represents 1.4% of the company’s total applicable opex. The taxonomy-aligned opex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

The company has also analysed its taxonomy-aligned revenues, capex and opex for 2021. The analysis is based on the European Commission’s Taxonomy and related Delegated Acts. The company has performed the analysis by assessing each of its economic activities against the criteria for significant contribution and the criteria for not causing significant harm (DNSH).

For 2021, the company’s revenues from taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 695. This represents 1.4% of the company’s total revenues. The taxonomy-aligned revenues are primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2021, the company’s capex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 10. This represents 1.2% of the company’s total capex. The taxonomy-aligned capex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

For 2021, the company’s opex related to taxonomy-aligned economic activities amounted to MSEK 1.4. This represents 1.4% of the company’s total applicable opex. The taxonomy-aligned opex is primarily related to the Company’s investments in renewable energy solutions and energy efficiency measures.

Criteria for significant contribution

Criteria concerning the avoidance of significant harm (DNSH)

| Category | Economic activities | Code/codes | Absolute revenue | Percentage of revenue | Climate change mitigation | Climate change adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Minimum safeguards | Taxonomy-aligned revenue share, 2022 | Taxonomy-aligned revenue share, 2021 | Enabling | Transition activities |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTAL | ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned NACE codes | Turnover | Percentage of turnover | Climate Change Mitigation | Climate Change Adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No |
| | A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned economic activities | | | | | | | | | | | | | | |
| | A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned revenue) | | 751 | 1.4% | 1.4% | | | | | | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes |
| | A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned) | Of which: Other NACE codes | 41,468 | 76.5% | | | | | | | | | | | | |
| | Total (A.1 + A.2) | | 42,218 | 77.9% | 1.4% | | | | | | | | | | | |
| B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY | Total turnover for activities not covered by the taxonomy (No) | | 11,925 | 22.1% | | | | | | | | | | | |
| Total (A + B) | | | 54,198 | 100% | | | | | | | | | | | |

| Category | Economic activities | Code/codes | Absolute capex | Percentage of capex | Climate change mitigation | Climate change adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Minimum safeguards | Taxonomy-aligned capex share, 2022 | Taxonomy-aligned capex share, 2021 | Enabling | Transition activities |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTAL | ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned NACE codes | Capital Expenditure | Percentage of Capital Expenditure | Climate Change Mitigation | Climate Change Adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No |
| | A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned economic activities | | | | | | | | | | | | | | |
| | A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned capex) | | 8 | 0.6% | 0.6% | | | | | | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes |
| | A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned) | Of which: Other NACE codes | 1,294 | 99.4% | | | | | | | | | | | | |
| | Total (A.1 + A.2) | | 1,302 | 100% | 0.6% | | | | | | | | | | | |
| B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY | Total capex for activities not covered by the taxonomy (No) | | 10,623 | 100% | | | | | | | | | | | |
| Total (A + B) | | | 11,925 | 100% | | | | | | | | | | | |

| Category | Economic activities | Code/codes | Absolute opex | Percentage of opex | Climate change mitigation | Climate change adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Minimum safeguards | Taxonomy-aligned opex share, 2022 | Taxonomy-aligned opex share, 2021 | Enabling | Transition activities |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTAL | ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned NACE codes | Operating Expenses | Percentage of Operating Expenses | Climate Change Mitigation | Climate Change Adaptation | Water and marine resources | Circular economy | Pollution | Biodiversity and ecosystems | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No | Yes/No |
| | A. ACTIVITIES COVERED BY THE TAXONOMY, % | Of which: Taxonomy-aligned economic activities | | | | | | | | | | | | | | |
| | A.1. Taxonomy-aligned economic activities (Taxonomy-aligned opex) | | 1.4 | 1.4% | 1.4% | | | | | | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes |
| | A.2. Activities covered by the taxonomy but not environmentally sustainable (not taxonomy-aligned) | Of which: Other NACE codes | 98.6 | 98.6% | | | | | | | | | | | | |
| | Total (A.1 + A.2) | | 100 | 100% | 1.4% | | | | | | | | | | | |
| B. ACTIVITIES NOT COVERED BY THE TAXONOMY | Total opex for activities not covered by the taxonomy (No) | | 54,098 | 100% | | | | | | | | | | | |
| Total (A + B) | | | 54,198 | 100% | | | | | | | | | | | |

Taxonomy-aligned opex

(MSEK)

Total opex

(MSEK)
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Total opex | 54,198 | 48,468 |

Total operating expenses (opex) is defined as the total costs incurred by the company in a given period, excluding capital expenditures. This includes costs such as personnel costs, material costs, depreciation and amortization, and other operating expenses. The company’s total opex is driven by the scale of its operations, the level of its production, and its strategic initiatives.

Applicable opex

(MSEK)

Taxonomy-aligned opex

(MSEK)

Kategori	Kod/koder	Absolut omsättning	Andel av omsättningen	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Taxonomiförenlig andel av driftsutgifter, 2022	Taxonomiförenlig andel av driftsutgifter, 2022	Möjliggörande	Omställningsverksamhet	Ekonomiska verksamheter
Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Tillverkning		80,6	3,4%
Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter		1,8	0,1%
Tillverkning av maskiner och utrustning (ej motorsport)		26,9	1,1%
Tillverkning av elutrustning		6,9	0,3%
Tillverkning av andra transportmedel		1,9	0,1%
Tillverkning av möbler		1,4	0,1%
Tillverkning av andra produkter		37,8	1,6%
Tillverkning av papper och pappersprodukter		3,3	0,1%
Tillverkning av konstgjorda metallvaror, utom maskiner och utrustning		0,0	0,0%
Tillverkning av gummi- och plastprodukter		2,0	0,1%
Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter		0,0	0,0%
Tillverkning av textilier		0,0	0,0%
Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak		0,0	0,0%
Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter		0,0	0,0%
Tillverkning av elektrisk utrustning		0,0	0,0%
Tillverkning av annan maskinutrustning		0,0	0,0%
Tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar		0,0	0,0%
Tillverkning av övriga transportmedel (fartyg, tåg, flygplan etc.)		0,0	0,0%
Tillverkning av möbler		0,0	0,0%
Tillverkning av diverse varor		0,0	0,0%
Kapitalutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		991	35,7%
Totalt (A.1 + A.2)		1 025	36,9%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas driftsutgifter (A.1)

Verksamhet	Driftsutgifter (MSEK)	Andel av totala driftsutgifter
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas driftsutgifter	34	1,2%
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Jordbruk, skogsbruk och fiske	80,6	3,4%
Jordbruk	1,8	0,1%
Skogsbruk	26,9	1,1%
Fiske	6,9	0,3%
Tillverkning	37,8	1,6%
Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter	3,3	0,1%
Tillverkning av maskiner och utrustning (ej motorsport)	0,0	0,0%
Tillverkning av elutrustning	0,0	0,0%
Tillverkning av andra transportmedel	0,0	0,0%
Tillverkning av möbler	0,0	0,0%
Tillverkning av andra produkter	0,0	0,0%
Tillverkning av papper och pappersprodukter	0,0	0,0%
Tillverkning av konstgjorda metallvaror, utom maskiner och utrustning	0,0	0,0%
Tillverkning av gummi- och plastprodukter	0,0	0,0%
Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter	0,0	0,0%
Tillverkning av textilier	0,0	0,0%
Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak	0,0	0,0%
Tillverkning av datorer, elektroniska och optiska produkter	0,0	0,0%
Tillverkning av elektrisk utrustning	0,0	0,0%
Tillverkning av annan maskinutrustning	0,0	0,0%
Tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar	0,0	0,0%
Tillverkning av övriga transportmedel (fartyg, tåg, flygplan etc.)	0,0	0,0%
Tillverkning av möbler	0,0	0,0%
Tillverkning av diverse varor	0,0	0,0%
Tillverkning av andra transportmedel (t.ex. fartyg, tåg, flygplan)	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten	0,0	0,0%
Drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten	0,0	0,0%
Drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten	0,0	0,0%
Materialåtervinning av ofarligt avfall	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av avfallshanteringssystem	0,0	0,0%
Drift av avfallshanteringssystem	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av avfallshanteringssystem	0,0	0,0%
Drift av avfallshanteringssystem	0,0	0,0%
Materialåtervinning av ofarligt avfall	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem	0,0	0,0%
Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik	0,0	0,0%
Infrastruktur för järnvägstransport	0,0	0,0%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål)	0,0	0,0%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart	0,0	0,0%
Uppförande av nya byggnader	0,0	0,0%
Drift av fastigheter	0,0	0,0%
Utbyggnad och drift av fastigheter	0,0	0,0%
Drift av fastigheter	0,0	0,0%
Energi	0,0	0,0%
Elproduktion från vattenkraft	0,0	0,0%
Överföring och distribution av el	0,0	0,0%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla	0,0	0,0%
Kombinerad produktion av värme/kyla från bioenergi	0,0	0,0%
Totalt (A.1 + A.2)	1 025	36,9%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Kategorier av verksamheter som inte omfattas av taxonomin	Driftsutgifter (MSEK)	Andel av totala driftsutgifter
Verksamheter som inte omfattas av taxonomin	1 750	63,1%
Totalt (A + B)	2 775	100%

110 NCC 2022

4.5. Elproduktion från vattenkraft

Verksamheter som bedriver elproduktion från vattenkraft, som är en taxonomiförenlig verksamhet. Verksamheten är dessutom anpassad till klimatförändringar genom att tillgodose behovet av energi och bidra till att omställningen till ett fossilfritt samhälle kan ske och samtidigt uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

4.9. Överföring och distribution av el

Verksamheter som bedriver överföring och distribution av el, som är en taxonomiförenlig verksamhet. Energöverföring och distribution tillgodoses genom att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen. Även om en enskild anläggning kan vara en "enabling activity", till exempel en del av en anläggning som är en del av en taxonomiförenlig verksamhet, kan den ändå klassificeras som en egen taxonomiförenlig verksamhet om den är en stödfunktion för att möjliggöra en taxonomiförenlig verksamhet, men också om den bedriver verksamhet för överföring och distribution av el.

4.15. Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Verksamheter som bedriver fjärrvärme- eller fjärrkyladistribution, som är en taxonomiförenlig verksamhet. För att vara en taxonomiförenlig verksamhet måste uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten, inklusive dräneringssystem och system för avloppsrening, uppfylla kraven för att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

4.20. Kombinerad produktion av värme/kyla från bioenergi

Verksamheter som bedriver kombinerad produktion av värme och/eller kyla från bioenergi, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

5.1. Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem

Verksamheter som bedriver uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem, som är taxonomiförenliga verksamheter. Verksamheten ska uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen. Dessutom ska de uppfylla krav på minimiskyddsåtgärder för att säkerställa en lämplig nivå av miljömässig och social hänsyn.

5.2. Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem

Verksamheter som bedriver förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem, som är taxonomiförenliga verksamheter.

5.3. Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

Verksamheter som bedriver uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten, som är taxonomiförenliga verksamheter. Verksamheten ska uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

5.4. Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten

Verksamheter som bedriver förnyelse av system för uppsamling och rening av avloppsvatten, som är taxonomiförenliga verksamheter.

5.9. Materialåtervinning av ofarligt avfall

Verksamheter som bedriver materialåtervinning av ofarligt avfall, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

6.13. Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur för enpersonsfordon och cykellogistik, som är taxonomiförenliga verksamheter.

6.14. Infrastruktur för järnvägstransport

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur för järnvägstransport, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

6.15. Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål)

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart och som är taxonomiförenliga verksamheter.

6.16. Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart, som är taxonomiförenliga verksamheter.

7.1. Uppförande av nya byggnader

Verksamheter som bedriver uppförande av nya byggnader, som är taxonomiförenliga verksamheter.

Verksamhet	Driftsutgifter (MSEK)	Andel av driftsutgifter
Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	991	35,7%
Totalt (A.1 + A.2)	1 025	36,9%

Verksamhet	Driftsutgifter (MSEK)	Andel av driftsutgifter
Verksamheter som inte omfattas av taxonomin	1 750	63,1%
Totalt (A + B)	2 775	100%

111 NCC 2022

4.5. Elproduktion från vattenkraft

Verksamheter som bedriver elproduktion från vattenkraft, som är en taxonomiförenlig verksamhet. Verksamheten är dessutom anpassad till klimatförändringar genom att tillgodose behovet av energi och bidra till att omställningen till ett fossilfritt samhälle kan ske och samtidigt uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

4.9. Överföring och distribution av el

Verksamheter som bedriver överföring och distribution av el, som är en taxonomiförenlig verksamhet. Energöverföring och distribution tillgodoses genom att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

4.15. Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Verksamheter som bedriver fjärrvärme- eller fjärrkyladistribution, som är en taxonomiförenlig verksamhet. För att vara en taxonomiförenlig verksamhet måste uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av avloppsvatten, inklusive dräneringssystem och system för avloppsrening, uppfylla kraven för att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

4.20. Kombinerad produktion av värme/kyla från bioenergi

Verksamheter som bedriver kombinerad produktion av värme och/eller kyla från bioenergi, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

5.1. Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem

Verksamheter som bedriver uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem, som är taxonomiförenliga verksamheter. Verksamheten ska uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen. Dessutom ska de uppfylla krav på minimiskyddsåtgärder för att säkerställa en lämplig nivå av miljömässig och social hänsyn.

5.2. Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem

Verksamheter som bedriver förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem, som är taxonomiförenliga verksamheter.

5.3. Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

Verksamheter som bedriver uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten, som är taxonomiförenliga verksamheter. Verksamheten ska uppfylla krav på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för alla sex miljömålen.

5.4. Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten

Verksamheter som bedriver förnyelse av system för uppsamling och rening av avloppsvatten, som är taxonomiförenliga verksamheter.

5.9. Materialåtervinning av ofarligt avfall

Verksamheter som bedriver materialåtervinning av ofarligt avfall, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

6.13. Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur för enpersonsfordon och cykellogistik, som är taxonomiförenliga verksamheter.

6.14. Infrastruktur för järnvägstransport

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur för järnvägstransport, som är en taxonomiförenlig verksamhet.

6.15. Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål)

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart och som är taxonomiförenliga verksamheter.

6.16. Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart

Verksamheter som bedriver uppförande, anpassning och drift av infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart, som är taxonomiförenliga verksamheter.

7.1. Uppförande av nya byggnader

Verksamheter som bedriver uppförande av nya byggnader, som är taxonomiförenliga verksamheter.

7.7.# Förvärv och ägande av byggnader

(Källor: EU-taxonomiförordningen, artikel 3.1.c i förordning (EU) 2020/852)

Taxonomiförenliga aktiviteter
(Källor: Förordning (EU) 2021/2139, bilaga I, samt förordning (EU) 2022/1214)

Fastigheter ska uppfylla följande krav för att klassificeras som miljömässigt hållbara:

1. Fastigheten måste uppfylla ett av de sex miljömålen i förordning (EU) 2020/852 och inte på ett betydande sätt skada något av de andra fem miljömålen.
2. Fastigheten ska uppfylla minimikrav för skydd av biologisk mångfald och ekosystem, vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, utsläpp av föroreningar och ändlig materia, samt anpassning till klimatförändringar.

Fastigheter som uppfyller kravet på väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar, vilket kräver minskad miljöpåverkan eller avsevärt minskar nega- tiva miljöeffekter från fastighetsbeståndet, måste uppfylla följande kriterier:

• Utsläpp av växthusgaser ska ha utretts, redovisats och jämförts med lokala eller nationella referensvärden och uppnått en nivå som är minst 15 procent bättre än referensvärdet för byggnader av motsvarande typ.
• Energiprestandan för byggnaden ska bestämmas genom energideklaration i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, och vara avsedd att vara i enlighet med kraven för nära-nollenergibyggnader, motsvarande klass A enligt energideklarationen.
• Om byggnaden inte kan uppfylla dessa energikrav, ska de anpassas till de krav som gäller för byggnader som ska uppfylla energikrav enligt energi- direktivet.
• Energi som tillförs byggnaden ska komma från förnybara energikällor eller utgöras av uppvärmning eller kyla som uppfyller kraven i punkt 1.

Sektor 6 – Transport
NCC:s fastighetsinnehav delas upp i sektorer. NCC:s fastighetsinnehav delas upp i sektorer för att förklara innehavet utifrån de tre huvudsakliga segmenten för fastigheter och transporter. NCC:s anpassar sina rapporter för att uppfylla kraven i de taxonomiförenliga aktiviteterna (20.15 Återvinning och återanvändning av material).

Kriterier för väsentligt bidrag – begränsning av klimatförändringar
Fastigheter som uppfyller kravet på väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar, vilket kräver minskad miljöpåverkan eller avsevärt minskar nega- tiva miljöeffekter från fastighetsbeståndet, ska uppfylla följande kriterier:

1. Noggranna utredningar ska göras av lokala eller nationella referensvärden för växthusgasutsläpp för motsvarande byggnadstyper.
2. Energiprestandan för byggnaden ska bestämmas genom energideklaration, som ska vara avsedd att vara i enlighet med kraven för nära-nollenergibyggnader, motsvarande klass A enligt energideklarationen.
3. Om byggnaden inte kan uppfylla dessa energikrav, ska de anpassas till de krav som gäller för byggnader som ska uppfylla energikrav enligt energi- direktivet.
4. Energi som tillförs byggnaden ska komma från förnybara energikällor eller utgöras av uppvärmning eller kyla som uppfyller kraven i punkt 1.

Sektor 7 – Bygg och fastigheter
Byggnader och fastigheter som utför tjänster i enlighet med EU-taxonomin. NCC:s anpassar sina rapporter för att uppfylla kraven i de taxonomiförenliga aktiviteterna (21.15 Återvinning och återanvändning av material), (21.16 Byggande av byggnader), (21.17 Tillhandahållande av lokaler och byggnader) och (21.18 Tillhandahållande av lokaler och byggnader). Fastigheter som uppfyller kraven för att bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringar, genom att minska miljöbelastningen eller minska negativ miljöpåverkan från fastighetsinnehavet.

Kriterier för väsentligt bidrag – begränsning av klimatförändringar
Återvinning och återanvändning av material, eller avsevärt minskande av negativ miljöpåverkan från fastighetsinnehavet, för att uppfylla kriterierna för fastighetsinnehav med väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar, uppfyller villkor gällande energieffektivitet, utsläpp av växthusgaser och utsläpp av andra föroreningar.

• Att tillhandahålla utredningar av lokala eller nationella referensvärden för växthusgasutsläpp som är minst 15 procent bättre än referensvärdet för byggnader av motsvarande typ.
• Energiprestandan för byggnaden ska vara avsedd att vara i enlighet med kraven för nära-nollenergibyggnader, motsvarande klass A enligt energideklarationen.
• Om byggnaden inte kan uppfylla dessa energikrav, ska de anpassas till de krav som gäller för byggnader som ska uppfylla energikrav enligt energi- direktivet.
• Energi som tillförs byggnaden ska komma från förnybara energikällor eller utgöras av uppvärmning eller kyla som uppfyller kraven i punkt 1.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH)

1. Begränsning av klimatförändringar
   Inom fastighetssektorn ska byggnader uppfylla de tekniska specifikationerna för att bidra till begränsning av klimatförändringar, vilket är att minimera utsläpp av växthusgaser genom metoder som:

   • Utredning, redovisning och jämförelse med lokala eller nationella referensvärden för växthusgasutsläpp, samt att de uppfyller kraven för nära-nollenergibyggnader.

2. Anpassning till klimatförändringar
   Omfattningen av återvinning och återanvändning av material för byggnader (21.15) och tillhandahållande av lokaler och byggnader (21.17, 21.18), ska genomföras med hänsyn till klimatanpassning, genom att följa kriterierna för fastighetsinnehav med väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar, förutsatt att alla följande kriterier är uppfyllda:

   • Genomförande av riskbedömningar för klimatförändringarnas påverkan, med hänsyn till risken för extrema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar.

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
   Omfattningen av återvinning och återanvändning av material för byggnader (21.15) och tillhandahållande av lokaler och byggnader (21.16, 21.17), ska genomföras med hänsyn till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, genom att följa kriterierna för fastighetsinnehav med väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar.

4. Omställning till en cirkulär ekonomi
   Omfattningen av återvinning och återanvändning av material för byggnader (21.15) och tillhandahållande av lokaler och byggnader (21.16), ska genomföras med hänsyn till omställning till en cirkulär ekonomi, genom att följa kriterierna för fastighetsinnehav med väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar.

Taxonomiförenliga aktiviteter för 2022

Kod	Benämning på den ekonomiska aktiviteten enligt EU-taxonomin
20.15	Återvinning och återanvändning av material
21.15	Återvinning och återanvändning av material
21.16	Byggande av byggnader
21.17	Tillhandahållande av lokaler och byggnader
21.18	Tillhandahållande av lokaler och byggnader

112 NCC 2022 • UNICREDIT# Förebyggande och bekämpning av föroreningar

NCC verkar för att minska miljöpåverkan från sina verksamheter och arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa föroreningar. Detta sker genom att integrera miljöhänsyn i alla led i värdekedjan, från planering och inköp till utförande och avfallshantering.

Miljöarbete och miljökrav

NCC har en miljöpolicy som styr arbetet med att minimera miljöpåverkan. Miljöarbetet syftar till att minska utsläpp till luft och vatten, minska mängden avfall och främja en cirkulär ekonomi. Detta uppnås genom krav på entreprenörer, inköp av miljövänliga material och produkter samt genom att sträva efter att alltid arbeta enligt gällande lagstiftning och andra miljölagar.

Miljöcertifiering

Alla NCC:s verksamhetsområden är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Detta innebär att det finns ett systematiskt arbete för att identifiera, hantera och ständigt förbättra miljöprestanda. Miljöledningssystemet är en integrerad del av affärsverksamheten och omfattar alla processer och aktiviteter som kan påverka miljön.

Miljöhänsyn i praktiken

NCC:s miljöarbete innebär bland annat:

• Energieffektivitet: Minskat energianvändning genom energieffektiva lösningar i byggnader och anläggningar, samt användning av förnybara energikällor.
• Resurseffektivitet: Minimering av materialanvändning och främjande av återanvändning och återvinning.
• Utsläpp till luft och vatten: Minskade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar samt kontroll av utsläpp till vatten för att minimera påverkan på ekosystem.
• Hantering av farliga ämnen: Säker hantering och bortskaffande av farliga ämnen för att förhindra spridning till miljön.
• Biologisk mångfald: Skydd och återställande av biologisk mångfald i samband med bygg- och anläggningsprojekt.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

NCC bidrar till att skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem genom sitt arbete med hållbara bygg- och anläggningsprojekt. Genom att integrera miljöhänsyn i planering och utförande kan negativ påverkan på den biologiska mångfalden minimeras och positiva effekter skapas.

Åtgärder för biologisk mångfald

NCC:s insatser för biologisk mångfald inkluderar:

• Identifiering och kartläggning: Kartläggning av befintlig biologisk mångfald och ekologiskt känsliga områden före projektstart.
• Minimering av påverkan: Utformning av projektlösningar som minimerar intrång och störningar på känsliga ekosystem och arter.
• Återställande och kompensationsåtgärder: Återställande av skadade livsmiljöer och genomförande av kompensationsåtgärder för att bibehålla eller öka den biologiska mångfalden.
• Samarbete med experter: Samarbete med ekologer och andra experter för att säkerställa att åtgärderna är effektiva och anpassade till lokala förhållanden.

Miljöåterställning och kompensationsåtgärder

NCC arbetar aktivt med miljöåterställning och kompensationsåtgärder i sina projekt. Detta kan innebära att återställa mark och vegetation efter avslutade byggprojekt, anlägga nya livsmiljöer eller genomföra andra åtgärder för att kompensera för eventuell negativ miljöpåverkan. Ett exempel är att skapa våtmarker eller plantera träd för att gynna biologisk mångfald.

NCC:s strategi för biologisk mångfald har som mål att säkerställa att projekt genomförs på ett sätt som respekterar och bevarar den biologiska mångfalden. Detta inkluderar att undvika negativ påverkan, minimera risker och, där det är möjligt, bidra till en positiv utveckling av ekosystem och livsmiljöer.

Minimiskyddsåtgärder

NCC tillämpar minimiskyddsåtgärder i syfte att uppfylla lagkrav och kundönskemål. Dessa åtgärder är utformade för att minimera negativ påverkan på miljön och säkerställa att arbetet sker på ett ansvarsfullt sätt.

NCC:s miljöarbete omfattar bland annat:

• Hantering av miljöfarliga ämnen: Säker hantering och bortskaffande av farliga ämnen för att förhindra spridning till miljön.
• Hantering av avfall: Minimering av avfallsmängder och främjande av återanvändning och återvinning.
• Användning av godkända kemikalier: Endast användning av kemikalier som är godkända enligt gällande regelverk.

Miljöåterställning och kompensationsåtgärder är viktiga delar av NCC:s miljöarbete. Syftet är att återställa den biologiska mångfalden och de ekologiska värdena i områden där NCC bedriver verksamhet. Genom att anpassa anläggningsarbeten och kompensera för eventuell negativ påverkan kan NCC bidra till en positiv miljöutveckling.

Till exempel genomför NCC ofta åtgärder för att återställa mark och vegetation efter avslutade byggprojekt. Detta kan innebära att plantera träd och buskar, anlägga ängsmark eller skapa andra typer av livsmiljöer som gynnar biologisk mångfald. Dessa åtgärder kan också innefatta att skapa våtmarker eller anlägga dammar som bidrar till ökad biologisk mångfald.

NCC arbetar aktivt med att integrera miljöhänsyn i alla sina projekt. Detta innebär att planera och utföra arbeten på ett sätt som minimerar den negativa miljöpåverkan och där det är möjligt bidrar till en positiv miljöutveckling.

Miljöskydd

NCC:s miljöskyddsåtgärder inkluderar:

• Utsläpp till luft och vatten: Begränsning av utsläpp till luft och vatten för att minimera påverkan på ekosystem.
• Energianvändning: Minskad energianvändning genom energieffektiva lösningar och användning av förnybara energikällor.
• Hantering av avfall: Minimering av avfallsmängder och främjande av återanvändning och återvinning.

Beskattning

NCC redovisar skatt i enlighet med gällande lagstiftning och skatteregler. Detta inkluderar både direkta och indirekta skatter som påverkar företagets verksamhet.

NCC:s skattepolicy syftar till att uppfylla lagkrav och bidra till samhällsutvecklingen genom att betala skatt i de länder där verksamhet bedrivs.

Skatter

NCC betalar bland annat:

• Bolagsskatt: Skatt på företagets vinster.
• Moms: Skatt på varor och tjänster.
• Arbetsgivaravgifter: Avgifter som arbetsgivare betalar på löner.

Sund konkurrens

NCC arbetar för att upprätthlla en sund konkurrens och motverka all form av korruption och mutor. Företaget följer principer om affärsetik och integritet i all sin verksamhet.

Antikorruption och bekämpning av mutor

NCC har en nolltoleranspolicy mot korruption och mutor. Detta innebär att företaget inte tolererar någon form av mutor, bestickning eller andra otillbörliga fördelar.

NCC:s policyer och riktlinjer syftar till att säkerställa en sund konkurrens och förhindra all form av korruption och mutor.

Antikorruption

NCC arbetar aktivt för att förhindra korruption genom att:

• Utbilda personal: Regelbundna utbildningar om antikorruptionsfrågor för all personal.
• Riskbedömningar: Genomföra riskbedömningar för att identifiera och hantera korruptionsrisker.
• Rapporteringskanaler: Etablera rapporteringskanaler där anställda kan rapportera misstänkta fall av korruption anonymt.

Korruption

NCC har en strikt policy mot korruption och mutor. Företaget arbetar för att säkerställa att alla anställda och affärspartners följer lagar och regler kring antikorruption och mutor.

NCC:s policy mot korruption är tydlig:

• Nolltolerans: NCC har nolltolerans mot mutor och korruption.
• Affärsetik: Företaget värnar om affärsetik och integritet.

Sund konkurrens

NCC arbetar för att upprätthålla en sund konkurrens och motverka alla former av korruption och mutor. Företaget följer principer om affärsetik och integritet i all sin verksamhet.

Antikorruption och bekämpning av mutor

NCC har en nolltoleranspolicy mot korruption och mutor. Detta innebär att företaget inte tolererar någon form av mutor, bestickning eller andra otillbörliga fördelar.

NCC:s policyer och riktlinjer syftar till att säkerställa en sund konkurrens och förhindra all form av korruption och mutor.

Antikorruption

NCC arbetar aktivt för att förhindra korruption genom att:

• Utbilda personal: Regelbundna utbildningar om antikorruptionsfrågor för all personal.
• Riskbedömningar: Genomföra riskbedömningar för att identifiera och hantera korruptionsrisker.
• Rapporteringskanaler: Etablera rapporteringskanaler där anställda kan rapportera misstänkta fall av korruption anonymt.

Korruption

NCC har en strikt policy mot korruption och mutor. Företaget arbetar för att säkerställa att alla anställda och affärspartners följer lagar och regler kring antikorruption och mutor.

NCC:s policy mot korruption är tydlig:

• Nolltolerans: NCC har nolltolerans mot mutor och korruption.
• Affärsetik: Företaget värnar om affärsetik och integritet.

NCC arbetar för att upprätthålla en sund konkurrens och motverka alla former av korruption och mutor. Företaget följer principer om affärsetik och integritet i all sin verksamhet.

Antikorruption

Korruption

Beskattning

NCC redovisar skatt i enlighet med gällande lagstiftning och skatteregler. Detta inkluderar både direkta och indirekta skatter som påverkar företagets verksamhet.

NCC:s skattepolicy syftar till att uppfylla lagkrav och bidra till samhällsutvecklingen genom att betala skatt i de länder där verksamhet bedrivs.

Skatter

NCC betalar bland annat:

• Bolagsskatt: Skatt på företagets vinster.
• Moms: Skatt på varor och tjänster.
• Arbetsgivaravgifter: Avgifter som arbetsgivare betalar på löner.

Mänskliga rättigheter

NCC strävar efter att respektera mänskliga rättigheter och verka för att ingen kränks. Detta återspeglas i företagets arbete med att ständigt förbättra sitt hållbarhetsarbete och sina etiska riktlinjer.

Mänskliga rättigheter inom NCC-koncernen

NCC:s engagemang för mänskliga rättigheter bygger på FN:s Global Compact och dess principer samt på den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

NCC:s ambition är att:

• Respektera mänskliga rättigheter: Undvika att bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter genom sitt agerande och sina affärsrelationer.
• Skydda anställda: Säkerställa goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö för alla anställda.
• Främja rättvisa: Främja rättvisa och icke-diskriminering samt motverka alla former av exploatering.

NCC:s arbete med mänskliga rättigheter innefattar bland annat:

• Riskbedömningar: Genomföra riskbedömningar för att identifiera och hantera risker relaterade till mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i leverantörskedjan.
• Policyer och riktlinjer: Utarbeta och implementera policyer och riktlinjer som säkerställer respekt för mänskliga rättigheter.
• Utbildning: Utbilda anställda om mänskliga rättigheter och vikten av att respektera dem.
• Dialog: Föra dialog med intressenter för att förstå och adressera eventuella farhågor relaterade till mänskliga rättigheter.

NCC:s åtagande att respektera mänskliga rättigheter innebär att företaget tar ansvar för sina egna handlingar och påverkan på omvärlden.

NCC arbetar för att minimera effekterna av sina verksamheter och affärsrelationer på mänskliga rättigheter. Företaget genomför riskbedömningar för att identifiera och hantera risker relaterade till mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i leverantörskedjan. NCC har även implementerat policyer och riktlinjer som säkerställer respekt för mänskliga rättigheter.

NCC har ett tydligt engagemang för att respektera mänskliga rättigheter. Detta åtagande är en integrerad del av företagets hållbarhetsarbete och etiska riktlinjer.

• Arbetsförhållanden: NCC strävar efter att säkerställa goda arbetsförhållanden och en säker arbetsmiljö för alla anställda.
• Diskriminering: Företaget arbetar aktivt mot diskriminering och för att främja jämställdhet.
• Leverantörskedjan: NCC arbetar med sina leverantörer för att säkerställa att även de respekterar mänskliga rättigheter.

NCC:s arbete med mänskliga rättigheter baseras på internationella konventioner och principer, inklusive FN:s Global Compact.

Företaget strävar efter att minimera sin påverkan på mänskliga rättigheter. Detta görs genom att:

• Riskbedömningar: Identifiera och hantera risker relaterade till mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i leverantörskedjan.
• Policyer och riktlinjer: Utarbeta och implementera policyer och riktlinjer som säkerställer respekt för mänskliga rättigheter.
• Utbildning: Utbilda anställda om mänskliga rättigheter och vikten av att respektera dem.
• Dialog: Föra dialog med intressenter för att förstå och adressera eventuella farhågor relaterade till mänskliga rättigheter.

NCCs åtagande att respektera mänskliga rättigheter innebär att företaget tar ansvar för sina egna handlingar och påverkan på omvärlden.

NCC:s engagemang för mänskliga rättigheter är omfattande och omfattar bland annat:

• Arbetsförhållanden: Säkerställa goda arbetsförhållanden och en säker arbetsmiljö för alla anställda.
• Icke-diskriminering: Främja jämställdhet och motverka alla former av diskriminering.
• Fackliga rättigheter: Respektera fackliga rättigheter och möjligheten till kollektiva förhandlingar.
• Barnarbete och tvångsarbete: Motverka barnarbete och tvångsarbete i hela verksamheten och leverantörskedjan.

NCC:s arbete med mänskliga rättigheter baseras på internationella konventioner och principer, inklusive FN:s Global Compact och den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

NCC har identifierat följande områden som särskilt relevanta för mänskliga rättigheter:

1. Arbetsrätt: Reglering av anställningsförhållanden, löner, arbetstider och arbetsmiljö.
2. Barnarbete och tvångsarbete: Motverkande av alla former av barnarbete och tvångsarbete.
3. Icke-diskriminering och lika möjligheter: Främjande av jämställdhet och motverkande av diskriminering baserad på kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller andra faktorer.
4. Ansvarsfulla inköp: Säkerställande att leverantörer och underentreprenörer respekterar mänskliga rättigheter.
5. Informationssäkerhet: Skydd av personuppgifter och integritet.

NCC:s arbete med mänskliga rättigheter är en kontinuerlig process som involverar alla delar av organisationen. Företaget strävar efter att integrera respekt för mänskliga rättigheter i alla sina beslut och processer.# Human Rights Due Diligence

Human Rights Due Diligence – process

Översikt
The process for human rights due diligence (HRDD) is built upon the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGPs). This process involves six key steps, as illustrated in Figure 1 below.

Figure 1. Due diligence-process och stödjande åtgärder

Step	Description
1	Integrate a responsible sourcing policy into all management systems and processes.
2	Assess human rights impacts in all operations and business relationships. Identify and prioritize adverse impacts.
3	Cease, prevent, or mitigate negative impacts.
4	Track implementation and the effectiveness of the process.
5	Enable remediation and stakeholder engagement.
6	Report externally on due diligence and mitigation efforts.

1 NCC 2022 
 UNGC FULLFILMENT 

The approach to human rights due diligence is based on the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGPs) and involves integrating due diligence into the company’s management systems and processes, and to continuously improve the process. Integrating due diligence into all operations: Due diligence involves all parts of the company and applies to all the company's operations and business relationships. The due diligence process includes taking action to prevent and mitigate adverse human rights impacts that the company causes or contributes to, or that are directly linked to its operations, products or services by its business relationships.

Konsekvensanalys av mänskliga rättigheter

2022
The Swedish companies have, based on the UNGPs, conducted a human rights impact assessment and consequently updated their internal policies and procedures. The HRDD process is anchored in the company's operational units and relies on the knowledge of the HRDD process for the respective operational units.

A majority of the companies analysed have identified that the company’s own activities are most relevant for the HRDD. Furthermore, companies’ value chain has been identified as the second most relevant for due diligence. All companies addressed the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

When assessing the companies, the analyses revealed that the companies’ own activities are most relevant. Furthermore, the companies’ value chain has been identified as the second most relevant for due diligence. All companies address the UNGPs policy on human rights and due diligence process - risk analysis and supplier assessment.

Description of Own Activities

Own Activities	Risk Areas
Integration of human rights into processes	Human rights due diligence and impact assessment: risk analysis and supplier assessment.
Due diligence of own operations	Work to prevent adverse human rights impacts in operations and business relations.
Discrimination	Equal opportunities and non-discrimination.
Own activities	Work environment
Own activities	Discrimination
Own activities	Equal opportunities and non-discrimination
Own activities	Work environment
Own activities	Discrimination
Own activities	Equal opportunities and non-discrimination
Own activities	Work environment
Own activities	Discrimination
Own activities	Equal opportunities and non-discrimination

1 Integrate a responsible sourcing policy into all management systems and processes.
2 Assess human rights impacts in all operations and business relationships. Identify and prioritize adverse impacts.
3 Cease, prevent, or mitigate negative impacts.
4 Track implementation and the effectiveness of the process.
5 Enable remediation and stakeholder engagement.
6 Report externally on due diligence and mitigation efforts.

The UNGC countries, Sweden, Denmark and Norway have, in accordance with the UNGPs, updated their HRDD policy and management systems. The HRDD process is anchored in the company’s operational units and relies on the knowledge of the HRDD process for the respective operational units.

A majority of the companies analysed have identified that the company’s own activities are most relevant for the HRDD. Furthermore, the companies’ value chain has been identified as the second most relevant for due diligence. All companies address the UNGPs policy on human rights and due diligence process - risk analysis and supplier assessment.

NCC 2022 
 UNGC FULLFILMENT 

The approach to human rights due diligence is based on the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGPs) and involves integrating due diligence into the company’s management systems and processes, and to continuously improve the process. Integrating due diligence into all operations: Due diligence involves all parts of the company and applies to all the company's operations and business relationships. The due diligence process includes taking action to prevent and mitigate adverse human rights impacts that the company causes or contributes to, or that are directly linked to its operations, products or services by its business relationships.

Stärka minimiskyddsåtgärderna och efterlevnad av miljökrav i processer

Bolagsstyrning och efterlevnad

The company’s efforts to manage human rights risks in business relationships involves both ensuring that the UNGPs’ due diligence process is integrated into management systems and processes, and continuously improving the process. The company’s due diligence efforts are aimed at preventing and mitigating adverse human rights impacts that the company causes or contributes to, or that are directly linked to its operations, products or services by its business relationships, and regarding the companies’ supplier relationships, both the UNGC and HRDD.

The companies’ work with their suppliers and business relationships entails that the company’s management systems and processes comply with relevant legislation and human rights standards. All companies address the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

Discrimination
Equal opportunities and non-discrimination
Own activities
Work environment
Integration of human rights into processes: Integration of human rights into management systems and processes; risk analysis and supplier assessment.
Due diligence of own operations: Work to prevent adverse human rights impacts in operations and business relations.
Work environment
Discrimination
Equal opportunities and non-discrimination
Own activities
Work environment
Discrimination
Equal opportunities and non-discrimination
Own activities
Work environment
Discrimination
Equal opportunities and non-discrimination

Integerera mänskliga rättigheter i processer

The companies’ approach is to integrate the UNGPs’ due diligence process into management systems and processes, and to continuously improve the process. It is therefore important that the company’s management systems and processes include the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

The companies apply the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment. Impact assessments are carried out in accordance with the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

The UNGC companies’ approach to human rights and due diligence process is to integrate them into their management systems and processes and to continuously improve the process. Impact assessments are conducted in accordance with the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

The UNGC companies have updated their due diligence policy and management systems. The HRDD process is anchored in the company’s operational units and relies on the knowledge of the HRDD process for the respective operational units.

The UNGC companies’ approach to human rights and due diligence process is to integrate them into their management systems and processes and to continuously improve the process. Impact assessments are conducted in accordance with the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

NCC 2022
The approach to human rights due diligence is based on the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGPs) and involves integrating due diligence into the company’s management systems and processes, and to continuously improve the process. Integrating due diligence into all operations: Due diligence involves all parts of the company and applies to all the company's operations and business relationships. The due diligence process includes taking action to prevent and mitigate adverse human rights impacts that the company causes or contributes to, or that are directly linked to its operations, products or services by its business relationships.

The UNGC companies have updated their due diligence policy and management systems. The HRDD process is anchored in the company’s operational units and relies on the knowledge of the HRDD process for the respective operational units.

Due diligence process and supporting measures

Due diligence process	Description
1	Integrate a responsible sourcing policy into all management systems and processes.
2	Assess human rights impacts in all operations and business relationships. Identify and prioritize adverse impacts.
3	Cease, prevent, or mitigate negative impacts.
4	Track implementation and the effectiveness of the process.
5	Enable remediation and stakeholder engagement.
6	Report externally on due diligence and mitigation efforts.

The companies’ HRDD policy is to integrate due diligence into their management systems and processes, and to continuously improve the process. It is therefore important that the company’s management systems and processes include the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

Initialt fokus på leverantörskedjan
NCC’s HRDD policy is to integrate due diligence into its management systems and processes, and to continuously improve the process. It is therefore important that the company’s management systems and processes include the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

The companies integrate HRDD into their management systems and processes and continuously improve the process. Impact assessments are carried out in accordance with the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

NCC integrates HRDD into its management systems and processes and continuously improves the process. Impact assessments are conducted in accordance with the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

NCC’s HRDD policy is to integrate due diligence into its management systems and processes, and to continuously improve the process. It is therefore important that the company’s management systems and processes include the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

NCC’s HRDD policy is to integrate due diligence into its management systems and processes, and to continuously improve the process. It is therefore important that the company’s management systems and processes include the UNGPs’ policy on human rights and due diligence process – risk analysis and supplier assessment.

GRI Standard	Upplysningens namn	Sidhänvisning	Avsteg från krav	Skäl till avsteget	Förklaring
Generella upplysningar
2021	Organisationen och dess rapporteringsmetoder	2.1, 15, 16, 17
	Årlig om­sättning och marknads­närvaro	17, 18
	Styrning	22-23
	Aktiviteter och medarbetare	20
	Tillväxt och förvärv	20
	Förvaltning och ledning	20
	Rapportering i enlighet med	117
	GRI 1-standard	24
	GRI Sektor Standard
	Rapportering enligt standarder	117
Väsentliga frågor
2021	Väsentliga frågor	25
	Miljö­aspekter	26
Ekonomiskt resultat
2021	Ekonomiskt resultat	26
	Omsättning	241-242			Nettoomsättning
	Finansiella resultat	241-242			Resultat från finansiella investeringar
	Omsättning	saknas
Marknadsnärvaro
2021	Marknadsnärvaro	26
	Omsättning	242
	Omsättning	241-242
Anti-korruption
2021	Anti-korruption	27
	Anticorruption	247
	Rapportering	247-248
	Hantering av företagskultur	247
Konkurrensbegränsande beteende
2021	Konkurrensbegränsande beteende	27
	Konkurrensbegränsande beteende	250
Material
2021	Material	27
	Omsättning	242
Energi
2021	Energi	27
	Omsättning	242
Vatten och utsläpp
2021	Vatten och utsläpp	27
	Utsläpp	243
	Utsläpp	243
	Rapportering
Biologisk mångfald
2021	Biologisk mångfald	27
	Omsättning	243
	Bevarande av biologisk mångfald
Utsläpp av växthusgaser
2021	Utsläpp av växthusgaser	27
	Omsättning	247
	Utsläpp	Scope 1	247-248
	Utsläpp	Scope 2	247-248
	Utsläpp	Scope 3	247-248
	Utsläpp	Utsläpp av växthusgaser	248
Avfall
2021	Avfall	27
	Omsättning	241
	Avfall	Avfallshantering	241-242
	Hantering
Leverantörsbedömning – Miljökriterier
2021	Leverantörsbedömning – Miljökriterier	27
	Omsättning	247
	Nya leverantörer som granskats enligt miljökriterier	248
Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet
2021	Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet	27
	Omsättning	247
	Hälsa och säkerhet
	Omsättning
	Omsättning
	Omsättning
	Omsättning
	Omsättning
	Omsättning
Träning och utbildning
2021	Träning och utbildning	27
	Omsättning	247
	Utbildning
	Omsättning
Mångfald och lika möjligheter
2021	Mångfald och lika möjligheter	27
	Omsättning	248
Icke-diskriminering
2021	Icke-diskriminering	27
	Omsättning	245-247
	GRI 406: Icke-diskriminer-ing	2016
	Omsättning	245-247
Leverantörsbedömning – Sociala kriterier
2021	Leverantörsbedömning – Sociala kriterier	27
	Omsättning	248
	Omsättning
GRI 406: Icke-diskriminer-ing
	Uppsättning:
	Hantering av olyckor

Bolagsstyrningsrapport

NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolagsstyrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

1 Aktieägare

Vid årsskiftet 2022/2023 hade NCC AB ca 44 000 aktieägare med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 8,93 procent av kapitalet och 24,31 procent av rösterna.

2 Bolagsstämma

Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning.# Kallelseförfarandet till bolagsstämma

Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.

Årsstämma 2022

Årsstämma 2022 hölls på Norra Latin i Stockholm den 5 april. 175 aktieägare var representerade, vilket motsvarade 49 procent av aktiekapitalet och 66,8 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman finns tillgängligt på bolagets hemsida, ncc.se.

Vid årsstämman 2022 beslutades bland annat följande:

• Utdelning för verksamhetsåret 2021 om 6,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen.
• Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Geir Magne Aarstad, Simon de Château, Mats Jönsson, Angela Langemar Olsson och Birgit Nørgaard. Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande. Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson hade avböjt omval.
• Arvode till styrelsen och dess utskott beslutades utgå med totalt 4 650 000 SEK.
• Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning samt ersättningsrapporten antogs.
• I syfte att ge styrelsen större möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur till kapitalbehovet från tid till annan bemyndigade årsstämman styrelsen att, fram till nästa årsstämma, besluta om återköp av bolagets egna aktier av serie B till ett antal som innebär att bolaget vid var tid efter förvärv innehar sammanlagt högst tio procent av samtliga aktier i bolaget.
• Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, fram till nästa årsstämma, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B avseende högst 200 000 aktier för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2019, LTI 2020 samt LTI 2021 Aktieprogram).
• Resultat- och balansräkningar för 2021 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.

Valberedning

Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvodet till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa.

Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.

Valberedning 2022

Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 5 april 2022 Peter Hofvenstam (Nordstjernan AB), Simon Blecher (Carnegie Fonder), Tobias Kaj (Lannebo Fonder) och Sussi Kvart (Handelsbanken Fonder), med Peter Hofvenstam som valberedningens ordförande. Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.

Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning.

Med anledning av OBOS förvärv av aktier i NCC i december 2022 tillträdde Trond Stabekk, CFO vid OBOS, som ny ledamot i NCC:s valberedning. Tobias Kaj och Sussi Kvart lämnade samtidigt valberedningen. Valberedningens sammansättning speglar därmed ägarförhållandena i bolaget och består sedan dess av Peter Hofvenstam (ordförande), Simon Blecher och Trond Stabekk.

Valberedningens förslag till årsstämman 2023.

Styrelse, revisionsutskott och projektutskott

Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är representerade i styrelsen. Under 2022 var sex styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sidorna 127–128.

Styrelsens ordförande är Alf Göransson (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 127). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.

Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Angela Langemar Olsson, Mats Jönsson och Birgit Nørgaard. Ordförande i revisionsutskottet är Angela Langemar Olsson.

Styrelsens projektutskott utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson och Geir Magne Aarstad. Ordförande i projektutskottet är Alf Göransson.

Styrelsens arbete

Styrelsen hade under år 2022 sex ordinarie möten, tre extra möten samt ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen.

Styrelsen genomförde, i anslutning till ett styrelsemöte, arbetsplatsbesök i Helsingfors. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och ekonomi- och affärsområdeschef varit närvarande och chefsjuristen har varit sekreterare.

Revisionsutskottet ska inom ramen för styrelsearbetet bl.a. övervaka bolagets interna kontroll, riskhantering och revision samt efterlevnad av lagar och bestämmelser samt bolagets uppförandekod. Mer om revisionsutskottets uppgifter framgår av punkt 5, Uppföljning. Utskottet har under 2022 hållit sju möten. Samtliga ledamöter var närvarande vid sex av dessa möten och vid ett möte var två av tre ledamöter närvarande.

Styrelsens projektutskott medverkar i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenadverksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2022 behandlat sex projekt och hållit fyra möten där samtliga ledamöter varit närvarande.

Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseledamöter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget har även redovisats för valberedningen.

Vd och koncernledning

Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sidan 129).

Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”, sidan 125). Bolaget har inte utsett någon vice vd.

Under 2022 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development. Därutöver ingår även ekonomi- och affärsområdeschef, chefsjuristen, personaldirektören, inköpsdirektören och kommunikationsdirektören. För information om medlemmar i koncernledningen, se sidorna 129–130.

Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.

Ersättning till bolagsledningen

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, inte har inrättat ett sådant utskott, ska hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter.

Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande efter styrelsens mandat.

Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner.

För detaljerad information om ersättningar avseende styrelse, vd och övriga ledande befattningshavare se sidorna 41–44.

Affärsområdenas styrning

Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi- och affärsområdeschef samt respektive affärsområdeschef deltar. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.

Extern revision

För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år.

Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2023, PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund utsetts. För mer information om revisorn, se sidan 128.

Intern styrning och kontroll

NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. Styrelsen har fastställt en policy som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och finansiella åtaganden. Exempelvis beslutsbefogenheter rörande valuta- och ränterisker, borgensförbindelser, och entreprenadöverlåtelser.

Vidare har styrelsen fastställt interna styrande dokument avseende koncerngemensamma styrande dokument exempelvis policyer för finansiell rapportering, uppförandekod, miljö och arbetsmiljö.# SÅ STYRS NCC

Interna regelverk

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd
• Revisionsutskottets arbetsordning
• Projektutskottets arbetsordning
• Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning
• NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer
• Group Compliance Directive
• Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy
• Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd

Viktiga externa regelverk

• Aktiebolagslagen
• Nasdaq Nordics regelverk
• Svensk kod för bolagsstyrning
• Årsredovisningslagen
• Bokföringslagen
• Marknadsmissbruksförordningen

Organisation och uppföljning

Antalet pågående projekt i produktion tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund.

Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschefen. Varje projekt genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR)-processen.

Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.

Angående internrevision, se sidan 126, punkt 5, Uppföljning.

Anbud på projekt överstigande 300 MSEK

	JAN	FEB	MAR	APR	MAJ	JUN	JULI	AUG	SEP	OKT	NOV	DEC
Styrelsens arbetsår 2022
Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans.
Styrelsemöte 9 december												X
Genomgång av NCC Building Sweden Budget 2023 Avrapportering compliance-ärenden Successionsplanering Förslag till bonussystem Kommande IT-investeringar Styrelsens utvärdering av sitt eget arbete
Styrelsemöte 31 oktober										X
Kvartalsrapport Genomgång av NCC Infrastructure Genomgång av NCC Industry Strategi och NCC Academy Projekt Analys av stora projekt
Styrelsemöte (extra) 26 september									X
Uppdatering om NCC:s resultat
Styrelsemöte 18 juli							X
Halvårsrapport
Styrelsemöte 30 juni–1 juli						X	X
Strategi Genomgång av verksamheten i Building Nordics / Finland Successionsplanering och uppföljning av Star Behaviors Vd:s genomgång av ledningsgruppen Avrapportering Compliance Avrapportering Sustainability Genomgång arbetsmiljöfrågor
Styrelsemöte 1 februari	X
Genomgång av NCC Industry Bokslut 2021 Årsredovisning Strategi Kommande IT-investeringar Förslag till vinstdisposition och utdelningspolicy Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning Övriga förslag till årsstämman Bolagsstyrningsrapport Slutlig revisorsrapport
Styrelsemöte (extra) 24 mars			X
Försäljnings- och investeringsärenden
Styrelsemöte 27 april				X
Kvartalsrapport Genomgång av NCC Property Develop- ment NCC:s marknadsposition Återköp av egna aktier LTI-tilldelning Konkurrentanalys Styrande dokument, bl.a.: – Group Treasury Policy – Insider Policy – Arbetsordning och beslutsdirektiv
Konstituerande styrelsemöte 5 april				X
Firmatecknare utses Ledamöter i styrelsens utskott utses
Styrelsemöte (extra) 18 maj					X
Investeringsfråga och information om organisationsförändring, NCC Industry m.m.

Compliance

Compliance funktionens ansvar är att granska och utvärdera frågor kring reg elefterlevnad inom organisationen för att säkerställa att ledningen och medarbetarna i koncernen efterlever lagar och regler samt etiska riktlinjer inom de främsta riskområdena såsom antikorruption och konkurrensrätt. Compliance funktionen övervakar även implementeringen av program som säkerställer personuppgiftshantering inom koncernen.

NCC:s Group Head of Compliance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig Compliance Report, eventuella incidenter och status över pågående utredningar, vilken presenteras för NCC:s styrelse. Funktionen leds av koncernens Group Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten.

NCC:s arbete med compliance relaterade frågor sker via NCC Group Head of Compliance tillsammans med utvalda representanter inom varje affärsområde och koncernstaber.

Hållbarhetsarbetet

Vd är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete inklusive ekonomisk hållbarhet. Koncernledningen ansvarar för att sätta och följa upp koncernens hållbarhetsmål. Det operativa hållbarhetsarbetet bedrivs i NCC:s affärsområden. Affärsområdena ansvarar för att sätta upp strategier och aktiviteter för att nå målen. Arbetet koordineras av affärsområdenas hållbarhetschefer. Samverkan sker mellan affärsområdena men också genom andra funktioner i organisationen, exempelvis HR-funktioner. Styrelsen informeras löpande om olika delar av koncernens hållbarhetsarbete. Styrelsen granskar och följer upp såväl hållbarhetsarbete som strategi, samt att NCC arbetar i linje med koncernens hållbarhetsmål.

NCC har under 2022 haft ett gemensamt Sustainability Board med representanter för samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner. Där koordineras arbetet inom de områden i hållbarhetsramverket som handlar om miljö och klimat.

Under 2022 har ett antal projekt genomförts för att koordinera arbetet inom andra områden. Det övergripande arbetsmiljöarbetet koordineras av koncernens arbetsmiljöchef.

Arbetsmiljöarbetet drivs av koncernens arbetsmiljöchef samt specialister som arbetar med hälsa och säkerhet. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen delegeras till ledare med personalansvar.

Arbetet med compliancerelaterade frågor sker gemensamt med utvalda representanter från koncernfunktioner och från samtliga affärsområden. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för processen för uppföljning av tillvaratagande av mänskliga rättigheter.

Återköp av egna aktier

Styrelsen beslutade den 27 april 2022 att nyttja bemyndigandet från årsstämman 2022 om återköp av egna aktier löpande fram till årsstämman 2023 med ett maximalt belopp om 1,5 miljarder SEK. Under 2022 har 0 aktier av serie B sålts, 75 230 aktier överförts till deltagarna i LTI 2019 och 10 077 740 aktier återköpts. Totalt innehar NCC 10 843 582 aktier.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.

1 Riskbedömning

NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen hanteras i bolagets fastställda processer. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt finansiella risker som kan påverka rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.

I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt:

• Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av vd och ekonomi- och finansdirektör samt affärsområdeschef, affärsområdescontroller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialistfunktioner. Deltagarna i dessa möten varierar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, orderläge, resultatutfall, prognos och alternativ budget. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investeringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upprättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och september och budget för nästkommande år i november.
• NCC AB:s styrelse får månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte presenteras NCC:s ekonomiska situation.
• Kvartalsvis uppföljning av väsentliga krav och tvister, som även rapporteras till styrelsen.
• Årsvis analys av verksamheten och av koncernens kommitté för uppföljning av strategiska risker.

2 Kontrollmiljö

Finansiella risker, såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och andra finansiella risker, hanteras av specialist funktionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Treasury alltid ska konsulteras och där Group Treasury bedömer det lämpligt, involveras i finansiella transaktioner. Risk som också kan påverka rapportering är exempelvis brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance respektive NCC Försäkring.# 2 Kontrollmiljö

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen. Kontrollmiljö känneteknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbeskrivningar.

Syftet med att ha effektiva kontrollstrukturer är att säkerställa att bolagets mål uppnås och att styrningen bidrar till att risker hanteras. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö. Viktiga komplement till de formella strukturerna är koncernens arbete med värderingar och beteenden som stödjs och görs levande från koncernledningen, genom ledare och chefer för att nå samtliga medarbetare.

NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncerndirektiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direktiv och attestregler.

Basen för den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, instruktioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.

3 Kontrollaktiviteter

NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som att internkontrollen tillgodoser de krav som ställs på bolaget gällande exempelvis lagar och interna riktlinjer samt att identifiera och minimera interna och externa risker.

För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning, projektprognos, starttillstånd och projektavslut. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekt och fullständigt dokumenterade.

Till de gemensamma funktionerna hör både de centrala bolagsfunktionerna (Administration) och de två större SSC-enheterna, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC. Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som identifierar och minimerar risker samt att de integreras på ett effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad.

Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är anpassad till risken, vilket innebär att varje process har en kontrollerande funktion som förebygger och/eller identifierar eventuella fel och att den kontroll har utförts så som planerat.

4 Information och kommunikation

Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, manualer och de formella ledningssystemen som är styrande för den finansiella rapporteringen kommuniceras i regel via den interna kommunikationsplattformen (MyNCC). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från Nasdaq Stockholm. Det är ekonomi- och controllerorganisationen som med hjälp av dessa styrande dokument svarar för den finansiella rapporteringen.

MyNCC innehåller bland annat:

• Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
• Redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
• Ramverk för självutvärdering av intern kontroll.
• Attestinstruktioner.

Alla styrande dokument ska vara dokumenterade och kommunicerade till samtliga medarbetare. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Avrapportering av status av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC:s controllerfunktion.

5 Uppföljning

Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen. Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas.

Den interna kontrollen följs via olika typer av granskningar i de olika affärsområdena. Ekonomioch controllerorganisationen används där det bedöms värdeskapande. I de fall där rätt kompetens saknas internt används externa konsulter, vilka på uppdrag av respektive ansvarig ledning granskar verksamhetsprocesser. Återkoppling kring dessa granskningar sker till lämpliga led inom verksamheten för att främja att rätt arbete och kontroller sker av rätt person vid rätt tidpunkt.

NCC har en oberoende internrevisionsfunktion. Funktionen leds av internrevisionschefen och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser inom hela koncernen, så även hel- och majoritetsägda dotterbolag. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet. PwC har deltagit vid samtliga av revisionsutskottets möten 2022. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med hjälp av internrevisionen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och internrevision.

Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med extern revisor och bolagets ekonomidirektör under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.

För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se och Uppförandekod.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2022 på sidorna 121–130 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 8 mars 2023

Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor

Erik Bergh
Auktoriserad revisor

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseordförande
Ordförande i projektutskottet

Född 1957. Internationell ekonom.
Invald år: 2019 (styrelseledamot), ordförande sedan 2020.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis, Hexpol och AxFast, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 1 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 10 000 B-aktier

Geir Magne Aarstad

Styrelseledamot
Ledamot i projektutskottet

Född 1960. Civ.ing.
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande och partner i GRAA AS, styrelseordförande i Beerenberg AS och Brekke & Strand Akustikk AS.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för AL Rajhi Contracting Company Ltd (Saudiarabien), vd för Skanska Norge och regionchef för Skanska Norge.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 600 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 200 B-aktier genom privat bolag

Simon de Château

Styrelseledamot

Född 1970. Civ.ek.
Invald år: 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom.
Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer.# NCC 2022 – BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT – STYRELSE

Styrelseledamöter

Fredrik Paulsson
Styrelseordförande
Född 1967. Civ.ing.
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Castellum AB. Styrelseledamot i Klövern AB, Skanska AB och Veidekke ASA.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för NCC Construction Sweden, affärsområdeschef NCC Housing, divisionschef NCC Building.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 750 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 14 700 B-aktier

Ulf Per Carlén
Styrelseledamot
Född 1961. Civ.ing.
Invald år: 2019
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Södra Cell AB. Styrelseledamot i Norra Skog AB, Nyköping Energi AB och Energiföretagen Sverige AB.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för Jernkontoret, Vd för WSP Sverige AB, Vd för Infranord AB.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 2 500 B-aktier

Mats Jönsson
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1957. Civ.ing.
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava, Tengbomgruppen och Lekolar samt styrelseledamot i Assemblin.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 9 (10)
Total årlig ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 90 000 B-aktier

Angela Langemar Olsson
Styrelseledamot
Ordförande i revisionsutskottet
Född 1970. Civ.ek.
Invald år: 2018
Övriga uppdrag: CFO i Bonnier Group, Senior Advisor i Nordstjernan samt styrelseledamot i Bonava, Adlibris och Voxear Technologies.
Tidigare erfarenheter bland annat: Investment Director och CFO, Nordstjernan, koncerncontroller, Hufvudstaden och Assistant Controller, Swedish Match.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Nej
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 20 000 B-aktier

Birgit Nørgaard
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1958. Civ.ek. och MBA
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Norisol A/S (samt koncernbolagen NRSL Holding A/S og NO Invest A/S), vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i DSV A/S, WSP Global Inc., RGS Nordic A/S, ABP, Dansk Vækstkapital II och Consolis Group SAS.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 10 (10)
Total årlig ersättning: 675 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 700 B-aktier

Karl G. Sivertsson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1961. Snickare och kranförare.
Invald år: 2009
Anställd i NCC sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland.
Aktieinnehav i NCC AB*: 200 B-aktier

Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1964. Beläggningsarbetare.
Invald år: 2011
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Harald Stjernström
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1962. Projektchef inom NCC Building, avd. Hus Stockholm.
Invald år: 2018
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Bengt Göransson
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1959. Installationsledare.
Invald år: 2017
Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Thomas Gustafsson
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1963. Betongarbetare.
Invald år: 2022
Anställd i NCC sedan 1988. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Vice ordförande i Byggnads region Öst, ordförande i Kinda-kretsen, Östergötland.
Aktieinnehav i NCC AB*: 6 B-aktier

*Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2022.

Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund
Huvudansvarig revisor.
Född 1966.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i JM, Atrium Ljungberg, Scandi Standard och Business Sweden.

Erik Bergh
Auktoriserad revisor.
Född 1979.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i Attendo samt Formpipe Software.

Styrelsens sekreterare

Ann-Marie Hedbeck
Född 1972. Jur.kand.
Chefsjurist i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska.
Anställd i NCC sedan 2017.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 402 B-aktier

NCC 2022 – BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT – KONCERNLEDNING

Koncernledning

Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA.
Vd och koncernchef sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 120 964 B-aktier

Grete Aspelund
Chef för affärsområde NCC Industry
Född 1971. Cand. polit.
Chef NCC Industry sedan 1 oktober 2022.
Anställd i NCC sedan 2022.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Sweco Norge, vd Nemko AS samt Ramböll Management Norway.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Nemko AS och NHO (Næringslivets Hovedorganisasjon).
Aktieinnehav i NCC AB*: 0

Henrik Landelius
Chef för affärsområde NCC Building Sweden
Född 1975. Civ.ing.
Chef NCC Building Sweden sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2014 samt 2005–2011.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division NCC Building Sverige, vice vd NCC Construction Sverige, chef Projektutveckling Fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg samt affärschef NCC Construction Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 7 500 B-aktier

Susanne Lithander
Chef för Affärsutveckling Finance & IT
Född 1961. Civ.ek.
Chef för Affärsutveckling Finance & IT sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs. Vice President Finance & IT samt positioner inom Ericsson.
Övriga uppdrag: Styrelseledamo i Svedbergs Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 3 900 B-aktier

Catarina Molén-Runnäs
Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing.
Chef NCC Building Nordics sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988-1999.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projekt- och fastighetsutveckling i Rörpost och Affärsutveckling inom Skanska.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 356 B-aktier

Kenneth Nilsson
Chef för affärsområde NCC Infrastructure
Född 1961. Civ.ing.
Chef NCC Infrastructure sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefs positioner inom Skanska, bl.a. som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg- och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef samt projekt- och arbetsledare.
Aktieinnehav i NCC AB*: 4 115 B-aktier

Joachim Holmberg
Chef för affärsområde NCC Property Development
Född 1971. Civ.ing.
Chef NCC Property Development sedan 2019.
Anställd i NCC sedan 2019.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsutvecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 3 200 B-aktier

Johan Lindqvist
Inköpsdirektör
Född 1975. Civ.ek.
Inköpsdirektör sedan 2021.
Anställd i NCC sedan 2021.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing Volvo Group Canada Inc, Vice President Global Purchasing Volvo Bussar samt inköpschef inom Volvo Lastvagnar.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 356 B-aktier

Ylva Lagesson var affärsområdeschef för NCC Industry och medlem av koncernledningen t.o.m. 30 september 2022.

Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör
Född 1969. Civ.ek.
Kommunikationsdirektör sedan 2019.
Anställd i NCC sedan 2019.
Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikationskonsult och chef för JKL.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande Insamlingsstiftelsen Operation Smile Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 066 B-aktier

Ann-Marie Hedbeck
Chefsjurist
Född 1972. Jur.kand.
Chefsjurist sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2017.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 402 B-aktier

Marie Reifeldt
Personaldirektör
Född 1963. Socionom
Personaldirektör sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2007.
Tidigare erfarenheter bland annat: HR-chef för NCC Construction Sverige, HR-chef koncern Bravida, personaldirektör Teracom, personalchef Stokab och personalchef Stockholm Energi Elnät.
Aktieinnehav i NCC AB*: 3 751 B-aktier

*Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2022.

NCC 2022 – BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT – KONCERNLEDNING

Finansiell information och kontakt

NCC:s datum för publicering av finansiell information under verksamhetsåret 2023 vid följande tillfällen:

• 26 april Delårsrapport januari–mars
• 18 juli Halvårsrapport januari–juni
• 31 oktober Delårsrapport januari–september
• 30 januari 2024 Bokslutskommuniké 2023

All finansiell information från NCC:s webbplats, ncc.se, där all information på NCC:s webbplatsen även publiceras på svenska och engelska. På webbplatsen finns även pressmeddelanden sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning. Men det går att beställa genom kontakt med bolaget.

Vår Investor Relations

Investor Relations finns tillgänglig då B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal.

Aktuell information

Via ncc.se pressmeddelanden.

Erbjudande om att ta del av

Företagsinformation från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen ncc.se, skicka e-post till ir@ncc.se, skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00.# Mer information/ kontaktperson

Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör & Investor Relations-ansvarig
Tel: 070 -896 12 88
E post: ir@ncc.se

Läs gärna vår digitala årsredovisning: ncc.se/annualreport2022

Produktion: Narva
Tryckeri: Åtta45

NCC:s 10 största ägare*

Namn	NCC A	NCC B	Kapital	Röster
Nordstjernan	4 991 641	4 692 735	8,93%	24,31%
OBOS BBL	5 000 000	2 000 000	6,46%	23,15%
NCC AB	10 843 582		10,00%	4,83%
Carnegie Fonder	7 543 277		6,96%	3,36%
Vanguard	201 302	3 276 766	3,21%	2,35%
Livförsäkringsbolaget Skandia	332 862	669 970	0,92%	1,78%
Nordea Fonder	3 264 890		3,01%	1,45%
Unionen	3 153 593		2,91%	1,40%
ODIN Fonder	2 917 681		2,69%	1,30%
Indecap AB	2 867 576		2,64%	1,28%
Summa 10 största	10 192 943	40 560 100	47,73%	65,21%
Övriga ägare	2 721 180	54 961 599	52,27%	34,79%

• Per 31 dec 2022. Aktieägarinformation på ncc.se

Årsstämma

Årsstämma hålls den 31 mars 2023 kl. 14.30. Plats: SPACE Arena, Sergels torg, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman.

Kallelse till årsstämma har skett via pressmeddelanden via ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 24 februari 2023. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

NCC AB, Org.nr 556034-5174, säte Solna.

Adresser till bolagen i NCC-koncernen

Prenumerationstjänst

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som händer inom NCC-koncernen, följ oss på vår webbplats, ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 24 februari 2023. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Genom att prenumerera på nyhetsflödet på ncc.se får du samtliga pressmeddelanden.

NCC-aktien och nyckeltal

Aktiemarknadsdata, inklusive utavanza (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.

När du väljer att ta del av information för NCC-aktien, följ oss på ncc.se/aktier. Mer information om hur du som aktieägare gör kan läsa mer på ncc.se

Informationen för NCC-koncernen är Maria Grimberg, telefon 070 -896 12 88, e post: ir@ncc.se.

Projekt

Granåsen Idrottspark i Trondheim

I föregående årsredovisning visade vi hur Granåsen idrottspark såg ut då. Efter rivning av de gamla backarna och byggna- derna gjordes grundarbeten, grävning och grund- läggning, VA- och elarbeten. Det första gjutarbetet på det som ska bli det nya domartornet är på god väg. Premiärhoppet genomförs i den nya backen! Sommaren 2023 överlämnas anläggningen till Trondheim kommun, i god tid före skid-VM i Trondheim 2025.

• SEP 2022
• NOV 2022
• FEB 2023

Sedan dess har mycket hänt. Arbetet som pågått sedan april 2021 genomförs av NCC i Norge med resurser från både NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Vi har utnyttjat hela vår samlade kompetens i ett projekt där många och kompli cerade byggnads- moment ingått. Granåsen Idrottspark i Trondheim har vidareutvecklas till en åretrunt-anläggning utformad för träning och tävlingar, barn och unga, parasporter och stora evenemang. Granåsen på omslaget till års redovisningen 2021.

NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa bygg processer bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. 2022 omsatte NCC ca 54 miljarder SEK och hade 47 500 medarbetare.

2022 – BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT – FINANSIELL INFORMATION OCH KONTAKT 131

Under 2022 har ett återköpsprogram genomförts: Läs mer på sidan 22.

Fastighetsutveckling

På ncc.se finner du mer information om hur vi arbetar med att driva och utveckla fastighetsprojekt i våra nordiska marknader, vilket skapar framtidens samhälle.

NCC AB, Org.nr 556034-5174, säte Solna. Årsstämma hålls den 31 mars 2023 kl. 14.30. Plats: SPACE Arena, Sergels torg, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman. Kallelse till årsstämma har skett via pressmeddelanden via ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 24 februari 2023. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.