AI assistant
NCC Group — Annual Report (ESEF) 2021
Mar 14, 2022
Preview isn't available for this file type.
Download source fileÅrsredovisning 2021
Our core is construction
Varje generation har ansvar för att underhålla och utveckla vår gemensamma samhällsinfrastruktur för att skapa möjligheter idag och för framtiden. Bygg-, underhålls- och utvecklingsprojekt initieras av våra kunder eller av NCC. NCC:s syfte är att med vår expertis och kompetens som grund ta kunden genom byggprocessen för att få ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC är ett kunskapsbaserat företag vars kärna är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Vår verksamhet omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial. Vi behöver vara experter på processens olika delar men vi måste också kunna få dem att samverka. NCC driver för närvarande utvecklingsinitiativ inom kompetensutveckling, digitalisering och ett ökat utnyttjande av expertis och data från hela företaget.
Om rapporten
NCC:s årsredovisning för 2021 avges av styrelsen och verkställande direktören.
ESEF-rapport
NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig värdepappersmarknaden.
Omslagsbild: Granåsen idrottsanläggning
Projektet omfattar tillbyggnad, förbättringar och nybyggnationer vid de båda hoppbackarna, ny skidskyttearena, ny skidbro, nytt domarhus, nya läktare, ny arena med skjutbana integrerad med läktare, ny sittlift samt markarbete i anslutning till backar och tillfartsvägar. Hela idrottsparken ska vara färdig till 2027.
CEEQUAL, en internationell hållbarhetsrating för infrastrukturprojekt.
Introduktion
Detta är NCC
| Medarbetare | 10 | |
| Ekonomisk redovisning | 12 | |
| Förvaltningsberättelse | 15 | |
| Vinstdisposition | 22 | |
| Tillgångar | 27 | |
| Egendom, anläggningar och system | 28 | |
| Moderbolagets balansräkning | 29 | |
| Anläggningstillgångar | 41 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 45 | |
| Likvida medel | 46 | |
| Eget kapital | 56 | |
| Styrelsens och koncernchefens försäkran | 57 | |
| Ansvarigt revisionsbolag | 58 | |
| Supplerande upplysningar | 59 |
Hållbarhetsrapport
- Hållbarhetsredovisning
- Hållbarhetsåtaganden
- Klimatpåverkan
- Hälsa och säkerhet
- Bolagsstyrning
Ansvarig revisor
Revisionsberättelse
Koncernledning
VD och koncernchef
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
”Vi ska vara branschens bästa arbetsgivare för alla som attraheras av komplexiteten i en byggprocess.”
NCC fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Vårt målmedvetna och systematiska arbete för en stabil och hållbar förbättring av lönsamheten har gett utdelning. Våra kunder har också värdesatt att vi arbetar i en nära dialog i våra projekt, för bästa möjliga slutresultat. Vi har avyttrat några enheter som har varit olönsamma eller inte strategiskt riktiga. Vi håller kursen stabil genom bättre kostnadsstyrning, kontroll och tydligare processer. Vändningen har skett inom samtliga affärsområden med undantag för Property Development, eftersom den har påverkats mer av pandemin. Vi står nu väl positionerade för en fortsatt förbättring.
Bygg och anläggning NCC Infrastructure
Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, transporter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Norden. Genom hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruktion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsammans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället.
NCC Building Sweden
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
NCC Building Nordics
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder för att gemensamt forma framtidens hållbara stadsdelar.
Utveckling NCC Property Development
Utvecklar, hyr ut och säljer fastigheter med fokus på kontorsfastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, skapar vi attraktiva och verksamhetsanpassade fastighetslösningar på tillväxtmarknader i Norden.
NCC Industry
Utvecklar, producerar och säljer hållbara stenmaterial- och asfaltprodukter. Vi har en komplett leveranskedja som också är väl integrerad med NCC:s byggverksamhet.
Vi bygger för framtiden
Vi ska vara branschens bästa arbetsgivare för alla som attraheras av komplexiteten i en byggprocess.
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
NCC fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Vårt målmedvetna och systematiska arbete för en stabil och hållbar förbättring av lönsamheten har gett utdelning. Våra kunder har också värdesatt att vi arbetar i en nära dialog i våra projekt, för bästa möjliga slutresultat. Vi har avyttrat några enheter som har varit olönsamma eller inte strategiskt riktiga. Vi håller kursen stabil genom bättre kostnadsstyrning, kontroll och tydligare processer. Vändningen har skett inom samtliga affärsområden med undantag för Property Development, eftersom den har påverkats mer av pandemin. Vi står nu väl positionerade för en fortsatt förbättring.
Finansiella mål och utfall
| Mål för 2022: Nettoskuld 1) <2,5 x EBITDA | Utfall 2021 –0,3 x EBITDA |
|---|---|
| Utdelningspolicy | |
| >40% vinst per aktie | Utfall 2021 27% |
- Nettoskulden exkluderar pensionsskuld och leasingskuld.
- Finansiella mål och utfall
| Mål för 2022: 3,0 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | Utfall 2021 3,7 |
|---|---|
| Klimat och energi | |
| Mål för 2025: <2,0 kg CO 2 e per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| Mål för 2030: 2,0 CO 2 e-utsläpp per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
- Koldioxid- ekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid.
- Inkluderar utsläpp från färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.
| Utfall 2021 | |
|---|---|
| Hälsa och säkerhet Mål för 2022: 3,0 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | Utfall 2021 3,7 |
| Klimat och energi Mål för 2025: <2,0 kg CO 2 e per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| Mål för 2030: 2,0 CO 2 e-utsläpp per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. 2) Inkluderar utsläpp från färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. |
Hållbarhetsmål och utfall
| Utfall 2021 | |
|---|---|
| Hälsa och säkerhet | |
| Mål för 2022: 3,0 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | Utfall 2021 3,7 |
| Klimat och energi | |
| Mål för 2025: <2,0 kg CO 2 e per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| Mål för 2030: 2,0 CO 2 e-utsläpp per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. 2) Inkluderar utsläpp från färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. |
|
| Omfattning av utsläpp per ton såld volym (CO 2 e) | 2021 |
| Betong, stål, asfalt och transporter | 2,4 |
| Koldioxidutsläpp | 1,3 |
| Metanutsläpp | 0,3 |
| Lustgasutsläpp | 0,2 |
| Utsläppsintensitet | |
| Totala utsläpp (miljoner ton CO 2 e) | 1,4 |
| Sålda volymer (miljoner ton) | 1,5 |
| Utsläppsintensitet (kg CO 2 e per ton såld volym) | 2,4 |
| Omfattning av utsläpp per ton köpt volym (CO 2 e) | 2021 |
| Inköpta varor och tjänster, inklusive betong, stål, asfalt och transporter (omfattning 2). | 1,4 |
| Utsläppsintensitet | 2021 |
| Totala utsläpp (miljoner ton CO 2 e) | 1,4 |
| Köpta volymer (miljoner ton) | 1,5 |
| Utsläppsintensitet (kg CO 2 e per ton köpt volym) | 2,4 |
| 2021 | |
|---|---|
| Finansiella mål och utfall | |
| Nettoskuld 1) | <2,5 x EBITDA |
| Utdelningspolicy | >40% vinst per aktie |
| Utfall 2021 | |
| Nettoskuld 1) | –0,3 x EBITDA |
| Vinst per aktie | 27% |
| 1) Nettoskulden exkluderar pensionsskuld och leasingskuld. | |
| Finansiella mål och utfall | Mål för 2022: |
| Nettoskuld 1) | <2,5 x EBITDA |
| Utdelningspolicy | >40% vinst per aktie |
| Utfall 2021 | |
| Nettoskuld 1) | –0,3 x EBITDA |
| Vinst per aktie | 27% |
| 1) Nettoskulden exkluderar pensionsskuld och leasingskuld. | |
| Hälsa och säkerhet | Mål för 2022: 3,0 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar |
| Utfall 2021 3,7 | |
| Klimat och energi | Mål för 2025: <2,0 kg CO 2 e per ton såld volym |
| Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym | |
| Mål för 2030: 2,0 CO 2 e-utsläpp per ton såld volym | |
| Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym | |
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. 2) Inkluderar utsläpp från färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. |
Utfall 2021 |
| 99 x 27 | |
| 97 x 25 | |
| 1,26 | |
| Stål | |
| Leverantörer | |
| 3 |
Finansiella mål och utfall
| Mål för 2022: | Utfall 2021 | |
|---|---|---|
| Nettoskuld 1) | <2,5 x EBITDA | –0,3 x EBITDA |
| Utdelningspolicy | >40% vinst per aktie | 27% |
| 1) Nettoskulden exkluderar pensionsskuld och leasingskuld. | ||
| Hälsa och säkerhet | Mål för 2022: 3,0 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar | Utfall 2021 3,7 |
| Klimat och energi | Mål för 2025: <2,0 kg CO 2 e per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym |
| Mål för 2030: 2,0 CO 2 e-utsläpp per ton såld volym | Utfall 2021 2,4 kg CO 2 e per ton såld volym | |
| 1) Koldioxidekvivalenter, dvs utsläpp av växthusgaser uttryckt som motsvarande mängd koldioxid. 2) Inkluderar utsläpp från färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt. |
||
| Utfall 2021 | ||
| Betong, stål, asfalt och transporter | 2,4 | |
| Koldioxidutsläpp | 1,3 | |
| Metanutsläpp | 0,3 | |
| Lustgasutsläpp | 0,2 | |
| Utsläppsintensitet | ||
| Totala utsläpp (miljoner ton CO 2 e) | 1,4 | |
| Sålda volymer (miljoner ton) | 1,5 | |
| Utsläppsintensitet (kg CO 2 e per ton såld volym) | 2,4 | |
| Omfattning av utsläpp per ton köpt volym (CO 2 e) | ||
| Inköpta varor och tjänster, inklusive betong, stål, asfalt och transporter (omfattning 2). | 1,4 | |
| Utsläppsintensitet | ||
| Totala utsläpp (miljoner ton CO 2 e) | 1,4 | |
| Köpta volymer (miljoner ton) | 1,5 | |
| Utsläppsintensitet (kg CO 2 e per ton köpt volym) | 2,4 | |
| Tabellens innehåll: | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | 2020-01-01 | 2020-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-01-01 | 2020-12-31 |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-01-01 | 2021-12-31 |
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2021-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2021-12-31 | |
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2020-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2020-12-31 | |
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | 2019-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2019-12-31 | |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 2019-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2019-12-31 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | 2019-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2019-12-31 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 2019-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2019-12-31 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 2019-12-31 | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | 2019-12-31 | |
| iso4217:SEK | iso4217:SEK | |
| xbrli:shares | xbrli:shares |
| 2021-01-01 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 |
| 2020-01-01 | 2020-12-31 | |
|---|---|---|
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:FinancialEffectOfCorrectionsOfAccountingErrorsMember | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:OtherReservesMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | ||
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | ||
| 213800WRGLW3CY4MHW53 |
| 2019-12-31 | |
|---|---|
| ifrs-full:IssuedCapitalMember | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | |
| ifrs-full:OtherReservesMember | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 | |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | |
| 213800WRGLW3CY4MHW53 |
Under 2021 förbättrades koncernens rörelseresultat med 176 MSEK till 1 155 MSEK. Rörelseresultatet från Property Development, som inkluderar projektutveckling och fastighetsförvaltning, ökade väsentligt.
Styrelsen föreslår att vinsten per aktie ska höjas till minst 9,00 SEK för 2022. Målet är att öka vinsten per aktie till minst 7,00 SEK för 2024. Målen för rörelseresultat, marginal och avkastning på sysselsatt kapital för industriaffären, samt på avkastning på sysselsatt kapital för fastighetsutvecklingsaffären.
Implementering av strategin
NCC:s kärnkompetens är att hantera komplexiteten i byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter. Detta är utgångspunkten för koncernens strategiska inriktning och vår gemensamma operationella modell. Vi arbetar utifrån ett antal strategiska initiativ där vi får ut styrkan av att vara ett stort nordiskt företag med en bredd av verksamhetsområden. Vi förenar det stora företagets kompetens, erfarenhet och expertis med lokal förankring och beslutskraft.
Vår väl etablerade position
Vår väl etablerade position bygger på att vi har medarbetare med gedigen kompetens, bred erfarenhet och ett starkt engagemang. Då komplexiteten ökar i byggprojekten ställs allt större krav på proaktivitet, ledarskap, samarbete och kundförståelse. Vår ambition är att ha de mest kunniga och erfarna medarbetarna i branschen, och vi utvecklar kontinuerligt våra medarbetare för att dessa ska ha relevant kompetens. Till våra strategiska initiativ hör just kompetenshöjning för kärnverksamheten genom utbildningar, i bland annat projektstyrning och ledarskap, men också genom kunskapsdelning i nätverk, chefsinvolvering och praktik.
Vi har bedrivit ett omfattande arbete för att höja medarbetarnas kompetens. Utöver ordinarie utbildningar har vi haft fokus på
Vår storlek är vår styrka
2021 blev en bekräftelse på att vårt förändringsarbete har givit resultat, och vi går stärkta in i 2022 med förbättrad lönsamhet och högre rörelseresultat. Arbetet enligt vår strategiska plan för en stabil och hållbar förbättring av lönsamheten har haft positiv effekt. Vi har byggt vidare på vår position som ett brett nordiskt företag med lokal närvaro, där vi drar nytta av vår samlade kunskap och kompetens, har ett datainformerat arbetssätt och beteenden som driver förändring.
Datainformerat arbetssätt
Kunskapsdelning inom och mellan team, projekt och affärsområden är en nyckelfaktor för att få ut värdet av att vara ett affärsdrivande företag. Genom datainformerat arbetssätt och datadriven styrning kan vi uppnå bättre resultat och ökad effektivitet. Medarbetarna uppmuntras till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, och det finns system och forum som stödjer detta.
Gemensamma värderingar och beteenden
För att fortsätta genomföra den förändring vi vill uppnå krävs också ett högt medarbetarengagemang samt en gemensam värdegrund och kultur. Företagskulturen baseras på gemensamma värderingar och beteenden och är även en grundsten i NCC:s strategiska inriktning.
2021 har vi haft en bra dialog med våra medarbetare och medarbetarna har gett positiv feedback på den interna kommunikationen och arbetet med att få ut värdet av att vara ett nordiskt företag. Cirka tre fjärdedelar av medarbetarna har ansett att det har varit en positiv utveckling och att de har bidragit till att driva förbättringar och förändringar.
Attraktiv arbetsgivare
NCC är en stor arbetsgivare på de nordiska marknader där vi är verksamma. Vi skapar sysselsättning åt dels egna medarbetare dels ett stort antal anställda hos underleverantörer. Vi ska vara branschens bästa arbetsgivare för alla som attraheras av komplexiteten i en byggprocess. En framgångsrik kompetensförsörjning är också en förutsättning för att vi ska lyckas med vår strategiska plan.
Skapa värde genom hållbarhet
NCC utvecklar och bygger för framtiden och hållbarhet integreras i vår affärsstrategi, kultur och dagliga verksamhet. Vi arbetar för att bidra positivt till de globala målen för hållbar utveckling och minska negativ påverkan. Detta stöds av vår hållbarhetsstrategi och vårt hållbarhetsarbete, och vi prioriterar klimatarbete för att bidra till en omställning.
Stark säkerhetskultur
Hälsa och säkerhet har högsta prioritet för NCC. Vi bedriver ett strukturerat arbete för att eliminera olyckor, och har fokus på noggranna rutiner, säkra beteenden och användning av teknik för att se till att våra arbetsplatser är säkra. Ett exempel är en digital lösning för att stödja onboarding av nya medarbetare, för att säkerställa att alla som går in genom grinden till en produktionsarbetsplats har rätt kompetens, genomgått rätt utbildningar och fått information om den arbetsplats de ska jobba på, vilket synkroniseras med medarbetarnas passerkort. Under 2021 lanserade vi en ny inriktning för Hälsa och säkerhet. NCC:s mål är att helt eliminera allvarliga incidenter och olyckor och vi mäter det bland annat genom att följa och sätta mål för frånvarotal för olyckor som leder till frånvaro mer än fyra dagar.
2021 har det förekommit 17 frånvaroorsakande olyckor och 18 fall där personskador inte lett till frånvaro, jämfört med 2020 då det var 17 respektive 15. Vårt förbättringsarbete på såväl koncernnivå som i affärsområdena fortsätter 2022.
Klimatförändringarna
Klimatförändringarna ställer tydliga krav på en omställning, och det krävs att både offentliga och privata aktörer tar sitt ansvar. Detta gör att vi arbetar med klimatomställningen genom att utveckla fossilfria byggprocesser och energieffektivisera vår produktion. Samverkan med våra intressenter är en förutsättning för att nå resultat.
Vi har visat att vi kan leverera klimatförbättringar. Vi har tillsammans med Volvo Lastvagnar utvecklat en digital tjänst för att optimera lasterna vid bortforsling av schaktmassor. Lastbilarnas kapacitet kan användas till nästan 100 procent, jämfört med i genomsnitt 70 procent i dagens transporter av schaktmassor, vilket innebär en minskning med 30 procent i antal transporter. Detta motsvarar cirka 1000 ton i minskade koldioxidutsläpp.
Vi har arbetat medvetet och systematiskt med att ställa om. Under 2021 uppgick våra CO2-utsläpp i verksamheten till 3,1 miljoner ton. Vårt mål är att minska utsläppen från egen produktion med 20 procent till 2025.
Vårt arbete för att minimera klimatpåverkan rör inte bara vår egen verksamhet, utan vi ser till hela värdekedjan. Under året har vi kartlagt utsläppen från asfalt, betong och stål, samt påbörjat en kartläggning av utsläppen från transporter. Vårt mål är att halvera utsläppen från vår produktion till 2030, och nå netto- noll till 2045.
Vi har varit tidiga med och bedriver ett fokuserat arbete för att genomföra klimatberäkningar i byggprojekt, där klimatberäkningsprocessen blir allt mer digitaliserad för att säkerställa hög kvalitet. Vi är övertygade om att vår förmåga att bidra med data kommer att ge möjlighet till bättre beslut både nu och i framtiden. Centralt är också att fortsätta energieffektivisera processer och produktion, såsom att ersätta fossila energikällor med förnyelsebara i våra asfaltverk. 2021 har vi också tagit ytterligare steg för att analysera och redovisa klimatrisker och möjligheter enligt ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer.
Coronapandemin
Verksamheten har under året klarat sig väl genom pandemin. Vårt fokus har legat på att säkerställa en god arbetsmiljö och att minimera smittspridningen och ha en hög säkerhet på arbetsplatserna tack vare omfattande åtgärder. Jag är stolt över hur medarbetarna har hanterat dessa utmaningar.
Cement
I februari 2022 stängde cementproduktionen i Slite ner för året efter att den dominerande tillverkarens tillstånd för kalkbrytning löpt ut. Den långsiktiga osäkerheten kring cementförsörjningen är bekymmersam. Vi har därför valt att förbereda för en eventuell cementbrist genom nära dialog med leverantörer och interna åtgärder. Fallet Cementa tydliggör behovet av snabbare och mer förutsägbara processer för att hantera samhällsviktiga industrier i Sverige.
Omvärld och marknad
Byggbranschen följer den generella ekonomiska utvecklingen relativt nära. Hård konkurrens har lett till en viss press på marginalerna, men den underliggande marknaden är god. Efterfrågan på byggnation och bostäder i samhället och den underliggande marknaden är god.
Trots en pressad omvärld har vi fortsatt att ligga i framkant av samhällsbyggandet och leda byggprojekt som kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och komplexa samhällsproblem. Ett angeläget exempel är VA-infrastrukturen som är underinvesterad och i behov av förnyelse i Sverige. Det är en bransch där NCC har specialistkompetens, och det kommer behövas samverkan och kunskapsdelning för att åstadkomma förbättringar.
Ett starkare NCC
Vi har bedrivit ett systematiskt arbete under året för att utveckla och stärka NCC och få ut värdet av att vara ett stort och brett företag. Jag är stolt över förändringsarbetet som vi har genomfört, där vårt mål är att bli Europas referensföretag som expert på byggprocessen.Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare, kunder, sam- arbetspartners och aktieägare för året som har gått. Vi står nu starkare och är samtidigt väl positionerade för att skapa en stabil och hållbar lönsamhet och tillväxt. Vi investerar för framtiden och skapar långsiktigt värde för våra aktieägare, kunder, samarbets- partners och medarbetare, och bidrar till ökad samhällsnytta.
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
NCC är ett kunskapsbaserat företag där grunden utgörs av förmå- gan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. NCC bygger, underhåller och utvecklar den byggda miljön vilket skapar möjligheter för samhället att utvecklas. Utvecklingen av den fysiska miljön ska ske på ett så hållbart sätt som möjligt, för en positiv påverkan och ett bättre samhälle för både nuvarande och framtida generationer.
Byggprocessen karaktäriseras av många intressenter, behov av bred kompetens och expertkunskap, samt samordning mellan många olika aktörer. Till NCC:s styrkor hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. Vi är stolta över slutresultatet av ett projekt och det bidrag det ger till samhället, men har fokus på att vara experter på processen som leder dit.
NCC ska vara det mest kompetenta och betrodda företaget proaktiv byggexpert prioriterar NCC att vara tidigt involverat med kunderna, föreslå lösningar, bidra med idéer och ny kunskap.
Gemensam operationell modell
NCC:s operationella modell beskriver hur NCC bedriver verksam- heten i linje med sin strategiska riktning. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med en bredd av verksamhetsområden och lokal förankring skapar, och låta kunderna ta del av dessa fördelar. För detta krävs kunskap och kompetens, ett datainformerat arbetssätt för att stödja kunskapsdelning samt beteenden som nyttjar kunskapen och driver förändring. Läs mer om hur NCC arbetar med kunskaps- och kompetensutveckling samt driver förändring genom önskade beteenden på sidan 10.
NCC:s utvecklingsinitiativ är samlade inom fyra fokusområden:
- Bygga ett kunskapsbaserat företag och en kultur som baseras på gemensamma värderingar och beteenden.
- Ha ett datainformerat arbetssätt, vilket kräver att NCC
- Vara proaktiva gentemot kunderna för att hantera komplexiteten i byggprocessen och använda och utveckla vår expertis och erfarenhet.
- Dra nytta av koncernens samlade expertkunskap för att utveckla byggprocessen.
NCC driver detta i ett antal strategiska initiativ, däribland utbildningssatsningen NCC Academy.
Digitalisering och ett datainformerat arbetssätt
En koncern av NCC:s storlek skapar enorma datamängder. - datan och med en ökad digitalisering av processer underlättas kunskapsdelning mellan projekt och olika affärsområden. Detta möjliggör för NCC att bättre dra nytta av koncernens samlade kunskap och kompetens och för medarbetarna att fatta datain- formerade beslut, vilket skapar värde, förbättrar produktiviteten och ökar konkurrenskraften.
NCC har en stark och väletablerad position på den nordiska marknaden som är komplexa för kunderna. Till NCC:s framgångsfaktorer hör att dra nytta av koncernens samlade kompetens och erfarenhet, att fatta datainformerade beslut, samt att driva förändring genom önskade beteenden.
Med data och expertkunskap genom byggprocessen
Vårt syfte
Vårt syfte är att ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter.
Hantera komplexiteten i byggprocessen
En kunskapsbaserat företag
En kultur baserad på gemensamma värderingar och beteenden
Vår grund
Vår grund är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess.
Vår position
Proaktiva byggexperter som förverkligar komplexa projekt tillsammans med våra kunder.
NCC tar en aktiv del i branschsamarbeten för att påskynda och dra nytta av en digital omvandling. NCC är till exempel medlem i Combient, ett industrisamarbete med syfte att påskynda den digitala transformationen. Medlemskapet är ett verktyg för NCC att bli mer datainformerat, lära av andra bolag och utbyta kunskaper över branschgränser.
Kunskapsdelning är centralt för att NCC ska dra nytta av koncernens samlade expertkunskap om byggprocessen och vidare utveckla förmågan att lösa våra kunders utmaningar. funktioner, affärsområden och länder, så säkerställer NCC att den samlade kunskapen, kompetensen och kapaciteten kommer kunderna till del.
Bygger tillsammans
Trondheim, Norge; ett samarbetsprojekt mellan affärsområdena - rådena möta de höga kraven med tillhörande ambitiösa miljömål.
bygga en tågdepå i Nässjö, där de kombinerade erfarenheterna och lärdomarna från tidigare byggda tågdepåer samt sanerings- projekt utgjorde framgångsfaktorer för att erhålla affären. Ett exempel på effektiv kunskapsöverföring är uppdraget att bygga en kontorsfastighet i trä för Byggnadsstyrelsen i Odense, Norge, och tack vare denna samlade kunskap och erfarenhet vann NCC projektet i Danmark.
Sverige
-
-
Danmark
-
- Property Development
- Norge
- Danmark
- Building Nordics
- Finland
Material
- materials
Marknad
NCC har verksamhet i Danmark, Finland, fragmenterad med ett stort antal aktörer. NCC har en stark position i alla nordiska länder där bolaget har verksamhet. Alla sina respektive marknader. (Källa: Byggfakta och Euroconstruct).
Marknadsnärvaro
De länder där respektive affärsområde bedriver verksamhet.
7
NCC tar ett långsiktigt ansvar och arbetar aktivt för att bidra till omställningen och minska klimatpåverkan från produktion av ma- terial och genom hela byggprocessen; minska koldioxidutsläpp, effektivisera energianvändning, ha en ansvarsfull resursanvänd- ning samt öka återanvändning och återvinning av material. NCC tillhandahåller data och expertkunskap samt omfattande digital information om processer och produkter, vilket bidrar till att driva en positiv förändring.
Minskat klimatavtryck
NCC strävar efter att minimera den egna klimatpåverkan och eliminera koldioxidutsläpp från hela värdekedjan. NCC har som målmedvetet med att ställa om.
intressenter för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt är av största vikt för att uppnå en lägre klimatpåverkan och nå målet om klimatneutralitet.
NCC:s delmål är att minska utsläppen från sin egen verksamhet (scope 1 och 2) 1)
Koldioxidutsläppen relaterade till inköpt el, fjärrvärme och fjärr- kyla har minskat under året. Detta beror till största delen på ener- gieffektiviseringar samt en ökad användning av el från förnybara källor. Andelen förnybara bränslen har ökat under året. Koldioxidutsläppen relaterade till bränslen har ökat något till följd av en ökning i den totala mängden inköpta bränslen.
NCC arbetar också för att reducera koldioxidutsläppen i värde- 1) till störst: betong, stål, asfalt och transporter 2) , mätt som kg CO e per köpt volym. Läs mer på s.91-92.
Noggrann kartläggning av scope 3-utsläpp
Under året som har gått har NCC genomfört ett arbete med att kartlägga klimatutsläppen inom kategorierna betong, stål, asfalt och transporter. Att ta fram kvalitetssäkrad data för inköpta volymer av dessa produktgrupper är en viktig pusselbit i helhets- arbetet med att minska utsläppen.
Vägen mot ett klimatneutralt betongbyggande
Användningen av betong hör till ett av koncernens största scope till den mängd och kvalitet betong och armering som används. Mer än 90 procent av klimatpåverkan för betong orsakas av tillverkning av cement, som är en komponent i betong. Under året har NCC tagit fram en intern färdplan för ett klimatneutralt betongbyggande, vilket inkluderar att minska andelen cement i betong, optimera betongrecept, se över utformningen av konstruktioner för att minimera betongmängden samtidigt som rätt hållfasthet och funktion säkras, samt minska spill i produktionen. För att nå ett klimatneutralt byggande krävs samarbete, produkt utveckling, innovation, kravställning och kunskapsdelning med leverantörer, kunder och andra aktörer i branschen, inte minst för att minska utsläppen från betonganvändningen generellt.
två åttavåningshus och två tvåvåningshus, i Helsingborg. NCC har och betong.# Betong
Betongen har optimerats genom att minska mängderna betong, minimera spill, använda rätt betong på rätt plats och förbättra produktionseffektiviteten. Genom att minska betongåtgången med 24 procent har NCC lyckats minska miljöpåverkan. Transporter, asfalt och stål NCC håller också på att ta fram en färdplan för hur klimatavtrycket från inköpta material ska minskas. Jämfört med tidigare har NCC lyckats minska utsläppen från transporter av material och andra leverantörer med 20 procent. När det gäller asfalt och stål är det viktigt att arbetet för datainsamling och minskning av utsläpp görs i samverkan, för att driva klimatarbetet framåt. Läs mer om hur NCC arbetar för att optimera transporter på sidan 92. Handlingsplaner ska även tas fram för de mål som gäller asfalt och stål.
Klimatanpassning
Klimatförändringarnas effekter är påtagliga och förväntas öka i framtiden, och samhällets, kunders och övriga intressenters förväntningar på en omställning är tydliga. Till riskerna kopplade till klimatförändringarna hör stigande temperaturer, översvämningar och extremväder, samtidigt som nya möjligheter skapas genom att använda innovativa tekniker. NCC utvecklar material som hjälper samhället i anpassningen till ett förändrat klimat, exempelvis dräneringsprodukter, samt att byggnader och anläggningsprojekt i allt större utsträckning byggs för att kunna hantera framtida klimateffekter. Ett exempel är NCC:s uppdrag att bygga en tunnel för att hantera dagvatten och översvämningsrisk i Jönköping.
Klimatberäkningar
NCC har varit tidiga med och bedriver ett fokuserat arbete med att genomföra klimatberäkningar i byggprojekt, där klimatberäkningsprocessen blir allt mer digitaliserad för att säkerställa hög kvalitet.
1) Scope 1: Direkta utsläpp från organisationens egna källor. Detta är utsläpp från exempelvis drivmedel till egna fordon, bränsle till fabriker och byggarbetsplatser. Scope 2: Indirekta utsläpp från köpt energi, såsom el eller värme, som köps och används av organisationen. Utsläpp uppstår under produktionen av energin och räknas till den som använder energin. Scope 3: Alla övriga indirekta utsläpp från organisationens värdekedja. Detta kan vara utsläpp från exempelvis inköpta material, transporter, leverantörers verksamhet samt transporter, användning och sluthantering av produkter.
Energi
Vissa centrala och viktiga delar i arbetet med att minska koldioxidavtrycket är energieffektivisering i processer och produktion, samt att ersätta fossila energikällor med förnyelsebara. Mängden fossil energi som används inom NCC har minskat med 14 procent jämfört med 2015, och produktionen av egen energi har ökat med 6 procent. Har varit att ställa om asfaltverk till att drivas med biobränsle, där fossila bränslen i huvudsak har ersatts med träpellets. Dessa råvaror används till att producera värme och el. Ett exempel är anläggningar i Sverige som drivs med biobränsle. Planen är att konvertera driften av ytterligare asfaltverk i Norge till förnybara istället för fossila bränslen. NCC undersöker också möjligheterna att byta från naturgas till biogas på de två största asfaltverken i Danmark. Omfattande arbete har också genomförts för att minska antalet starter och stopp av asfaltverken. Vidare har NCC arbetat med att hålla ingående återvunnen asfalt som blandas in i asfalten torrt, för att minska energiåtgången vid asfalttillverkning. NCC ökar användningen av förnybar energi och har som målsättning att enbart köpa förnybar el. 2021 uppgick andelen förnybar el till 78 procent. NCC har också fortsatt med energikartläggning av den egna verksamheten och produktionen, vilket innefattar en detaljerad analys av energi- och klimatpåverkan från specifika områden och processer i produktionen. Energikartläggningen innefattar bland annat platsbesök, mätningar och beräkningar på asfaltverk och täkter samt byggarbetsplatser. Utifrån kartläggningen kan ytterligare åtgärder vidtas för att effektivisera energianvändningen och minska utsläppen.
Datainformerat arbetssätt
NCC har tillämpat en datainformerad strategi för att förbättra energieffektiviteten, vilket har lett till ett systematiskt tillvägagångssätt för att identifiera och eliminera onödig energiförbrukning.
IoT-lösning minskar energiförbrukning på danska byggarbetsplatser
NCC har implementerat en IoT-lösning (Internet of Things) för att optimera energianvändningen på sina byggarbetsplatser i Danmark, vilket har lett till kraftigt minskade CO2-utsläpp och lägre kostnader. En kartläggning som NCC har gjort visade att ungefär hälften av energiförbrukningen på byggarbetsplatser i Danmark utgörs av uppvärmning av byggbodar, belysning och användning av andra maskiner. Genom att arbeta datainformerat kunde NCC reducera denna energiförbrukning med 20 procent.
NCC:s IoT-lösning har möjliggjort en noggrann övervakning och styrning av energikrävande utrustning, såsom värmesystem i byggbodar, belysning och andra maskiner. Detta systematiska tillvägagångssätt har lett till att onödig energiförbrukning kunnat identifieras och elimineras.
I ett pilotprojekt på en byggarbetsplats i Danmark kunde NCC uppnå en energibesparing på 20 procent genom att använda denna IoT-lösning. NCC ser stor potential för ytterligare implementering av denna lösning i Danmark, och ytterligare implementering kommer att ske under 2022. Utöver energibesparingar på de egna projekten ser NCC stor potential för kunderna att använda denna lösning på färdiga byggprojekt eller på andra byggnader som redan är i drift.
Kultur
NCC verkar för att främja biologisk mångfald där täktverksamhet bedrivs, både under produktionsfasen och under efterbehandlingen i samband med avslut. NCC har utvecklat en metod som främjar biologisk mångfald i täkter; NCC Kielo, där NCC arbetar strukturerat utifrån ett antal kriterier. Ytterligare tre täkter blev Kielo-täkter under året, däribland Helle i Norge.
Datainformerat arbetssätt
NCC arbetar datainformerat i sina byggprojekt med syftet att öka effektiviteten och minska miljöpåverkan.
IoT-lösning minskar energiförbrukning på danska byggarbetsplatser
NCC har implementerat en IoT-lösning (Internet of Things) för att optimera energianvändningen på sina byggarbetsplatser i Danmark, vilket har lett till kraftigt minskade CO2-utsläpp och lägre kostnader. En kartläggning som NCC har gjort visade att ungefär hälften av energiförbrukningen på byggarbetsplatser i Danmark utgörs av uppvärmning av byggbodar, belysning och användning av andra maskiner. Genom att arbeta datainformerat kunde NCC reducera denna energiförbrukning med 20 procent.
NCC:s IoT-lösning har möjliggjort en noggrann övervakning och styrning av energikrävande utrustning, såsom värmesystem i byggbodar, belysning och andra maskiner. Detta systematiska tillvägagångssätt har lett till att onödig energiförbrukning kunnat identifieras och elimineras.
I ett pilotprojekt på en byggarbetsplats i Danmark kunde NCC uppnå en energibesparing på 20 procent genom att använda denna IoT-lösning. NCC ser stor potential för ytterligare implementering av denna lösning i Danmark, och ytterligare implementering kommer att ske under 2022. Utöver energibesparingar på de egna projekten ser NCC stor potential för kunderna att använda denna lösning på färdiga byggprojekt eller på andra byggnader som redan är i drift.
Datainformerat arbetssätt
NCC arbetar datainformerat i sina byggprojekt med syftet att öka effektiviteten och minska miljöpåverkan.
IoT-lösning minskar energiförbrukning på danska byggarbetsplatser
NCC:s ledarskap och kultur
NCC:s ledarskap och kultur har genomgått en transformering under 2021, med fokus på att utveckla en stark företagskultur som drivs av ärlighet, respekt och tillit. De kopplar samman kultur med affärsnytta genom att peka på vilka beteenden som driver en hållbar verksamhet. Genom att definiera en tydlig vision och processer för att förstärka de önskade beteendena, säkerställer NCC att alla medarbetare förstår och bidrar till företagets framgång. För att beskriva det beteende NCC förväntar sig av chefer och medarbetare kan starka delar av kulturen utvecklas, samtidigt som önskade kulturförändringar får ett ökat driv framåt.
Medarbetarutveckling 2021
Under 2021 har 78 procent av NCC:s medarbetare genomgått en förändringsprocess, vilket har lett till ökad engagemang och förändring på individ-, team- och företagsnivå. Arbetet har letts av NCC:s chefer med stöd av facilitatorer, NCC-medarbetare som har fått utbildning i att bistå i förändringsuppdraget. Parallellt har samtliga prestationsdrivande processer och kompetensutvecklingsprogram uppdaterats. Detta omfattar bland annat processer för medarbetardialog, ledarskapsutbildning, rekrytering och successionsplanering.
NCC:s ledarskapsmodell har syftet att vara ett tydligt och fungerande ledningsverktyg, från ledningsarbete till exempelvis startmöten i projekten. Under 2022 planeras för en ny medarbetarundersökning anpassad för att stödja det kontinuerliga arbetet med att utveckla och förstärka företagskulturen.
Hälsa och säkerhet
En säker och hälsosam arbetsmiljö har alltid högsta prioritet för NCC. NCC:s medarbetare ska alltid kunna gå till jobbet med förvissningen att alla på arbetsplatsen gör sitt yttersta för att skapa en miljö utan olyckor. Detsamma gäller för alla NCC:s samarbetspartners, leverantörer och underentreprenörer.# NCC AB (publ)
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2021. Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser medför att inte alla summor summerar exakt.
Koncernförhållande
Nordstjernan AB hade vid utgången av 2021 ett innehav om 26,5 procent av rösterna och 25,9 procent av kapitalet i NCC AB, och är därmed ett av NCC AB:s största intresseföretag till Nordstjernan AB.
Verksamhet
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial.
Verksamheten under året
Marknaden
De långsiktiga marknadsförutsättningarna för entreprenadverksamhet, fastighetsutveckling och industriverksamhet i Norden är goda. Det finns en fortsatt hög efterfrågan på investeringar i nyproduktion av bostäder, drivet av tillväxt och utveckling i storstadsregionerna och kring andra tillväxtregioner. Detta driver också satsningar på infrastruktur som vägar, järnvägar och energilösningar. Generellt är också marknaden för renovering och ombyggnad god. Det är också stort intresse för investeringar i fastigheter. De länder där NCC har infrastrukturverksamhet har ambitiösa och omfattande infrastrukturplaner för långsiktiga offentliga satsningar på såväl nybyggnad som renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av en god marknad för infrastruktur och underhåll. NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP.
Coronapandemin
Trots att coronapandemin präglade även 2021 har NCC:s verksamhet kunnat fungera väl under hela året tack vare fortsatta anpassningar i verksamheten. Samtliga projekt har kunnat fortgå. Det finns en risk att pandemin kan få konsekvenserna på den globala ekonomin av pandemin och NCC påverkas av den generella konjunkturen och utvecklingen av BNP.
Förändringar bland ledande befattningshavare
Den 1 januari 2021 utökades NCC:s koncernledning så att även medlemmarna i den tidigare utökade koncernledningen ingår.
Hälsa och säkerhet
Olycksfallsfrekvensen på produktionsarbetsplatserna
Under 2021 ses en mindre ökning av olyckor med mer än fyra dagars frånvaro. Det ger en tydlig signal om att en fortsatt nedgång aldrig kan tas för given. Det fokuserade och systematiska arbetet som omfattat insatser inom olika områden, såsom attityder, beteenden och ledarskap, rapportering och analys samt förbättrade arbetsrutiner och planering behöver fortsätta med oförminskad kraft. Under 2021 har NCC lanserat en ny inriktning för Hälsa och säkerhet, som ska implementeras under 2022. Målet är att även NCC:s företagskultur är en grundpelare i företagets strategiska inriktning och bidrar till utvecklingen av NCC som ett kunskapsbaserat företag. NCC har en väl etablerad värdegrund och arbetar aktivt med att utveckla den.
En kultur baserad på gemensamma värderingar och beteenden
Olycksfallsfrekvens
NCC har ett koncernövergripande mål inom hälsa och säkerhet för antal arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar.
| År | Olycksfallsfrekvens (per miljon arbetade timmar) |
|---|---|
| 2016 | 3,5 |
| 2017 | 2,9 |
| 2018 | 2,9 |
| 2019 | 2,6 |
| 2020 | 2,4 |
| 2021 | 2,4 |
1) Olycksfallsfrekvens: Arbetsplatsolyckor som leder till frånvaro mer än fyra dagar från ordinarie arbete per miljon arbetade timmar.

Star behaviors
- Ha och visa passion för att prestera: Vi utmanar oss själva och varandra att hela tiden bli bättre samt överträffa våra mål och resultat.
- Bygg tillsammans: Vi arbetar aktivt för att säkerställa att vi har en helhetssyn, att vi arbetar över kompetens- och organisationsgränser, och med våra kunder.
- Genomför och följ upp: Vi tar datainformerade beslut, kommunicerar dem tydligt och ser alltid till att det som beslutats blir genomfört.
- Agera med omtanke: Vi tar ansvar för vår arbetsmiljö, vår hälsa och säkerhet, och vi ser till att våra kund- och samhällsrelationer bygger på långsiktighet och integritet för att säkerställa en säker, hållbar verksamhet av hög kvalitet.
NCC:s fortsatta arbete med arbetsmiljö
NCC vill fortsättningsvis reducera alla typer av olyckor men samtidigt att eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång. NCC:s arbetsmiljöarbete tar därmed steget till en konkret målsättning om noll allvarliga incidenter och noll olyckor med dödlig utgång på NCC:s arbetsplatser. Bättre underlag från incidentrapportering och en förbättrad analys har höjt kunskapen inom NCC om var, hur och när de allvarliga incidenterna kan uppstå. En bärande del i NCC:s arbete framåt är att arbeta systematiskt med proaktivitet och att identifiera och implementera säkerhetsbarriärer mellan potentiella risker och medarbetarna. En säkerhetsbarriär kan vara av organisatorisk, mänsklig eller teknisk art, beroende på vad som effektivast hanterar risker i en viss situation.
Kompetensutveckling
Kompetensförsörjning
NCC är en långsiktig och stabil arbetsgivare på samtliga nordiska marknader. Att ha och utveckla medarbetare med relevant kompetens är avgörande för NCC:s framgång. NCC:s verksamhet är dessutom kunskapsintensiv och för att fortsätta vara konkurrenskraftiga krävs ständigt ny kunskap och nya förmågor. Fokus på proaktivitet och ledarskap, samarbetsförmåga och kundförståelse är faktorer som påverkar vilka kompetenser NCC behöver. Kapaciteten att använda företagets samlade erfarenheter kombinerat med medarbetarnas individuella kompetens är grunden för bolagets långsiktiga konkurrenskraft. Ambitionen är att bygga en lärande organisation och utveckla de mest kompetenta medarbetarna i branschen.
NCC Academy har som målsättning att erbjuda branschens bästa kompetensutveckling, även för de allra yngsta medarbetarna. Förutom att säkerställa en stabil succession av framtida ledare, inte minst för att leda det pågående arbetet med att utveckla nya affärsmodeller. NCC har som vision att skapa en god arbetsmiljö och möjlighet till personlig utveckling för alla medarbetare.
Utbildning och utveckling
I NCC genomförs regelbundet chefsutbildningar och utvecklingsprogram. För 2021 uppgick antalet deltagare till 19 000 medarbetare, varav 40 procent var kvinnor.
Genom att kontinuerligt arbeta med att kompetensutveckla medarbetarna, utveckla och attrahera nya talanger och öka medarbetarnas engagemang, bibehåller och stärker NCC sin position som arbetsgivare i branschen. Programmen syftar till att höja kompetensen hos deltagarna och ger effekter i form av aktiva nätverk, kunskapsöverföring och nya affärsmöjligheter.
Engagemang och inkludering
NCC följer medarbetarnas engagemang genom medarbetarundersökningar och kan se en stadig ökning de senaste tre åren. NCC är övertygat om att en hög grad av inkludering, ett stort medarbetarengagemang och stolthet över vad NCC åstadkommer, bidrar till ett bättre resultat. Under 2021 har samtliga medarbetare involverats i arbetet att vidareutveckla NCC och dess mål. Genom en bred och öppen dialog om förväntningar på medarbetare, chefer och teamets beteenden ges möjlighet att påverka sin egen möjlighet att prestera väl samt engagera sig i teamets och NCC:s övergripande resultat.
Uppdaterade mål för mångfald och inkludering har lanserats under året. NCC behöver rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team och arbeta aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Balans mellan kvinnor och män i NCC:s ledningsgrupper och inkludering är delar som följs upp. För att stärka arbetsgivarvarumärket har NCC formulerat ett nytt Employer Value Proposition som ska stärka bilden av NCC som ett attraktivt företag där människor bygger varandra för att utvecklas och samtidigt bidra till NCC:s resultat. Till grund för arbetet ligger den strategiska inriktningen, dialog med medarbetare och de senaste årens starka resultat i medarbetarundersökningen.
NCC Academy
NCC Academy är ett strategiskt initiativ på NCC och har idag en portfölj av olika ledarskapsprogram anpassade för att utveckla framtida och nuvarande ledare inom NCC-koncernen. Några exempel är:
Mega Project Management Program
Förbereder seniora projektledare att ta sig an projekt i miljardklassen. Programmet är utvecklat och genomförs i samarbete med IMD Business School och Chalmers University of Technology.
Senior Executive Program
Utvecklar och stärker individers förmåga att leda affärsledning för de högre chefsnivåerna, såsom avdelnings- och divisionschefer. Programmet drivs tillsammans med Handelshögskolan Stockholm och IMD.
Praktiskt ledarskap
Utvecklingsprogram riktat till platschefer för att stärka dem i sin roll som ledare på byggarbetsplatsen. Omfattar huvudområdena organisation, kommunikation och ledarskap.
Strategic leadership program
Utbildningsprogram med fokus på ledarskap, strategi, ekonomi, förändring och innovation. Det är anpassat för interna och externa ledare som vill utvecklas till att ta en större ledarroll.# NCC AB
Management Report
The Group management from January 1, 2021, comprises: Tomas Carlsson, President and CEO; Susanne Lithander, CFO; Lars Magnusson, Head of NCC Building Nordics; Catarina Molén-Runnäs, NCC Building Nordics; Ylva HR Manager; Maria Grimberg, Communications Director; - Director and replaced Klaus Kaae, who continues within NCC as Senior Advisor.
Order Intake
Order intake amounted to 55,786 (51,199) MSEK.
The increase in order intake was attributable to higher order intake in Norway. Currency effects impacted order intake by –314 (–557) MSEK.
Order backlog
The Group's order backlog amounted to 55,763 (50,945) MSEK at year-end. The increase in the order backlog is mainly attributable to NCC Building Nordics and NCC Sweden. Currency effects impacted the order backlog by 711 (–1,256) MSEK.
Net Sales
Net sales amounted to 53,414 (53,922) MSEK during 2021. The lower net sales are due to reduced sales in NCC Sweden. NCC Sweden's net sales were impacted by two factors. Firstly, lower order intake in 2020, and secondly, that the year's order intake has not yet resulted in large volumes in new projects. Both NCC Infrastructure and NCC Building Sweden exceeded the previous year, as well as Building Sweden surpassing 2020. Currency effects reduced net sales by –372 (–789) MSEK.
Year's Result
NCC Group's operating profit for 2021 amounted to 1,825 (1,360) MSEK. The increase is attributable to the higher order intake within NCC Sweden, which benefited from higher margins in projects and lower overhead costs. NCC Building Sweden's increased profit is attributable to higher volumes and better underlying profitability.
NCC Sweden's operating profit was impacted by the decrease in net sales, and primarily due to the negative profit development within the Asfalt division, and mainly due to the lower order intake in the division's Nordic operations. Lower order intake within NCC Sweden and NCC Building Sweden resulted in lower sales volumes and consequently lower operating profit.
NCC Building Nordics' operating profit increased as a result of higher margins in projects and lower overhead costs. NCC Building Sweden's increased profit is attributable to higher volumes and better underlying profitability.
NCC Sweden's operating profit was impacted by the decrease in net sales, and primarily due to the negative profit development within the Asfalt division, and mainly due to the lower order intake in the division's Nordic operations. NCC Building Sweden's increased profit is attributable to higher volumes and better underlying profitability.
NCC Sweden's operating profit increased as a result of higher margins in projects and lower overhead costs. NCC Building Sweden's increased profit is attributable to higher volumes and better underlying profitability.
NCC Sweden's operating profit increased as a result of higher margins in projects and lower overhead costs. NCC Building Sweden's increased profit is attributable to higher volumes and better underlying profitability.
NCC Building Sweden
Orderingång (MSEK) 14 369
Nettoomsättning (MSEK) 13 868
Rörelseresultat (MSEK) 457
NCC Building Sweden
| Nettoomsättning | Orderingång |
|---|---|
| Sverige 78 (74)% | Danmark 8 (9)% |
| Norge 14 (17)% | Väg 18 (19)% |
| anläggning 16 (17)% | Markarbeten 30 (28)% |
| Grundläggning 10 (9)% | Övrigt 5 (7)% |
| Väg 12 (11)% | anläggning 18 (20)% |
| Markarbeten 26 (31)% | Grundläggning 11 (12)% |
| Övrigt 8 (7)% |
| MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Orderingång | 18 377 | 14 080 |
| Nettoomsättning | 16 339 | 18 271 |
| Rörelseresultat | 391 | 357 |
| Rörelsemarginal % | 2,4 | 2,0 |
| Medelantal anställda | 4 313 | 4 444 |
| Nyckeltal | Andel av NCC totalt |
|---|---|
| Nettoomsättning | 29 (32)% |
| Rörelseresultat | 20 (19)% |
| Sysselsatt kapital | 19 (18)% |
| Medelantal anställda | 35 (33)% |
Forshuvuds kraftverk i Borlänge, Sverige.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse 14
Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 14 369 (14 484) MSEK, vilket är lägre jämfört med föregående år och motsvarade knappt 60% av den totala orderingången under året. Av antalet bostäder utgjorde knappt hälften av dessa hyresrätter. Under året har andelen samhällsbyggnader minskat till 12 (30) procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet, jämfört med föregående år. Större projekt som orderanmäldes under året var bostäder i Bromstensstaden i Stockholm, ca 670 MSEK, uppdrag avseende ombyggnation och renovering av en handelsplats i Malmö, ca 510 MSEK samt kontor i Umeå på ca 550 MSEK. Orderstocken ökade och uppgick till 18 046 (17 670) MSEK vid årets slut.
Nettoomsättningen ökade under 2021 jämfört med föregående år och uppgick till 13 868 (13 375) MSEK. Bostäder var under 2021 den största kategorin med 27 procent, vilket var i linje med föregående år, följt av samhällsbyggnader med 25 procent och kontor med 21 procent. Rörelseresultatet förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 457 (381) MSEK. Orderingången för NCC Building Sweden har påverkats positivt av högre volym samt av bättre underliggande lönsamhet. Även rörelsemarginalen utvecklades positivt under perioden.
Orderingång (MSEK) 14 369
Nettoomsättning (MSEK) 13 868
Rörelseresultat (MSEK) 457
| Nettoomsättning | Orderingång |
|---|---|
| Kontor 15 (10)% | Bostäder 27 (26)% |
| Samhällsbyggnader 25 (29)% | Övrigt 14 (14)% |
| Kontor 21 (12)% | Bostäder 37 (26)% |
| Samhällsbyggnader 12 (30)% | Övrigt 11 (14)% |
| MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Orderingång | 14 369 | 14 484 |
| Nettoomsättning | 13 868 | 13 375 |
| Rörelseresultat | 457 | 381 |
| Rörelsemarginal % | 3,3 | 2,9 |
| Medelantal anställda | 2 736 | 3 066 |
| Nyckeltal | Andel av NCC totalt |
|---|---|
| Nettoomsättning | 24 (23)% |
| Rörelseresultat | 23 (20)% |
| Sysselsatt kapital | 10 (11)% |
| Medelantal anställda | 22 (23)% |
Våghuset Göteborg, Sverige
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse 15
NCC Building Nordics
Orderingång (MSEK) 13 297
Nettoomsättning (MSEK) 11 324
Rörelseresultat (MSEK) 410
MSEK. Ökningen jämfört med föregående år är drivet av den norska verksamheten, med stora beställningar avseende samhällsbyggnader. Kontor och bostäder står för 40 procent av den totala orderingången följt av samhällsbyggnader vars andel utgör en femtedel av orderingången. Projekt som orderregistrerats under året innefattade bland andra sjukhus i Uleåborg Finland om ca 1 300 MSEK samt ett uppdrag avseende renovering av ett bostadsområde i Drammen, Norge. I Sverige registrerades tilläggsbeställningar till det pågående projektet Kista Ängar i Stockholm. I Finland registrerades tilläggsbeställningar till det pågående projektet OOPS i Espoo. I Norge registrerades byggnation av kontoren Teknobyen samt Valle Vision till ett värde av ca 650 MSEK.
Orderstocken ökade och uppgick till 17 271 (14 856) MSEK vid årets slut. NCC Building Nordics nettoomsättning minskade under året till 11 324 (12 134) MSEK. Minskningen hänförs främst till Finland och Norge. Segmentet bostäder var under året det största segmentet med 31 procent av nettoomsättningen, följt av samhällsbyggnader med 25 procent och kontor med 25 procent. Ombyggnad har minskat. Rörelseresultatet förbättrades till 410 (343) MSEK. Projekt som resultatavräknats under Optiplan i fjärde kvartalet 2020 bidrog positivt med MSEK 40 till 2020 års resultat. Rörelseresultatet har ökat i samtliga länder och påverkas positivt av bättre projektmarginaler. Rörelsemarginalen förbättrades gentemot föregående år.
Orderingång (MSEK) 13 297
Nettoomsättning (MSEK) 11 324
Rörelseresultat (MSEK) 410
NCC Building Nordics
| Nettoomsättning | Orderingång |
|---|---|
| Danmark 45 (38)% | Norge 13 (14)% |
| Finland 42 (48)% | Kontor 17 (16)% |
| Bostäder 31 (26)% | Samhälls- byggnader 25 (24)% |
| Övrigt 5 (5)% | Kontor 25 (30)% |
| Bostäder 15 (30)% | Ombygg 19 (13)% |
| Samhälls- byggnader 37 (22)% | Övrigt 4 (5)% |
| MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Orderingång | 13 297 | 11 877 |
| Nettoomsättning | 11 324 | 12 134 |
| Rörelseresultat | 410 | 343 |
| Rörelsemarginal % | 3,6 | 2,8 |
| Medelantal anställda | 2 372 | 2 545 |
| Nyckeltal | Andel av NCC totalt |
|---|---|
| Nettoomsättning | 20 (21)% |
| Rörelseresultat | 21 (18)% |
| Sysselsatt kapital | 7 (6)% |
| Medelantal anställda | 19 (19)% |
OOPS i Espoo, Finland
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse 16
NCC Infrastructure
Orderingång (MSEK) 10 755
Nettoomsättning (MSEK) 10 755
Rörelseresultat (MSEK) 220
s am heten som avyttrades i slutet av året. Den lägre orderingången kompenserades delvis av högre orderingång i den norska verksamheten. Stenverksamhetens orderingång ökade från den svenska och danska verksamheten.
MSEK. Asfaltverksamheten hade något lägre nettoomsättning än föregående år, vilket till stor del beror på en minskad volym i Danmark. Stenverksamheten ökade nettoomsättningen från den svenska och danska verksamheten. Sålda volymer stenmaterial uppgick till 28 976 (28 508) tusen ton. Ökningen förklaras av högre volymer stenmaterial i den svenska och danska verksamheten. Samtidigt har mottagningen av material för återvinning och återanvändning ökat. Sålda volymer asfalt uppgick till 6 096 (6 219) tusen ton.
Resultatutvecklingen för asfaltverksamheten och asfaltering på Vestkapp, Norge påverkades negativt av lägre volymer i den svenska och norska verksamheten. Rörelseresultatet förbättrades till 220 (386) MSEK. Övriga infrastrukturverksamheter påverkades också av en engångsåterbetalning av överskott från ett tidigare projekt. Rörelseresultatet var högre i stenverksamheten beroende på god utveckling i den svenska, danska och danska verksamheten.
Orderingång (MSEK) 10 755
Nettoomsättning (MSEK) 10 755
Rörelseresultat (MSEK) 220
NCC Infrastructure
| Nettoomsättning | Orderingång |
|---|---|
| Sverige 54 (55)% | Danmark 19 (19)% |
| Norge 18 (16)% | Finland 9 (10)% |
| Asfalt och beläggning 75 (76)% | Stenmaterial 25 (24)% |
| Asfalt och beläggning 74 (75)% | Stenmaterial 26 (25)% |
| MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 10 755 | 10 869 |
| Rörelseresultat | 220 | 386 |
| Rörelsemarginal % | 2,0 | 3,5 |
| Sysselsatt kapital | 4 772 | 4 465 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 4,4 | 7,8 |
| Medelantal anställda | 2 826 | 3 321 |
| Tusentals ton stenmaterial 1) | 28 976 | 28 508 |
| Tusentals ton asfalt 1) | 6 096 | 6 219 |
1) Såld volym.
| Nyckeltal | Andel av NCC totalt |
|---|---|
| Nettoomsättning% | 19 (19)% |
| Rörelseresultat | 11 (20)% |
| Sysselsatt kapital | 27 (27)% |
| Medelantal anställda | 23 (24)% |
Asfaltering på Vestkapp, Norge
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse 17
NCC Property Development
Omsättningen för NCC Property Development ökade under 2021 och uppgick till 4 775 (2 737) MSEK. Rörelseresultatet var högre jämfört med föregående år och uppgick till 820 (–108) MSEK. Under året har sju (fem) projekt resultatavräknats, varav tre i Danmark, två i Finland, ett i Sverige och ett i Norge. Resultat från resultatavräknade projekt, markförsäljningar, resultat från tidigare försäljningar, exempelvis upplösning av tidigare gjorda avsättningar för hyresgarantier och projektkostnader bidrog till det förbättrade resultatet för året. Driftnettot uppgick till 4 (6) MSEK under 2021. Under året startades tre (fem) fastighetsprojekt, och samtliga var kontorsprojekt. Vid utgången av 2021 var 11 (15) projekt pågående och ännu inte resultatavräknade med en total projektkostnad på 5,9 (5,7) Mdr SEK. Detta motsvarar en färdigställandegrad om 57 (49) procent, medan uthyrningsgraden uppgick till 58 (57) procent.# NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse
Property Development
Under året träffades 24 avtal i 20 projekt, varav 14 med resultatavräknas under året.
| NCC Property Development | Nettoomsättning (MSEK) | Rörelseresultat (MSEK) |
|---|---|---|
| Sverige | 23 (74)% | |
| Danmark | 24 (1)% | |
| Norge | 24 (1)% | |
| Finland | 29 (24)% |
| MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 775 | 2 737 |
| Rörelseresultat | 478 | 434 |
| Sysselsatt kapital | 6 567 | 6 433 |
| Rörelsemarginal % | 10,0 | 15,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 7,5 | 8,0 |
| Medelantal anställda | 106 | 107 |
| Nyckeltal | Andel av NCC totalt |
|---|---|
| Nettoomsättning | 8 (5)% |
| Nettoomsättning | |
| Rörelse- resultat | 25 (23)% |
| Sysselsatt kapital | 37 (38)% |
| Medelantal anställda | 1 (1)% |
Frederiks Plads i Århus, Danmark
Pågående fastighetsutvecklingsprojekt per 2021-12-31
| Projekt | Typ | Stad | Såld, beräknas resultatavräknas | Färdigställandegrad, % | Uthyrningsbar area, kvm | Uthyrningsgrad, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kontorværket 1 | Kontor | Köpenhamn | 33 | 15 | 900 | 100 |
| Totalt Danmark | 33 | 15 | 900 | 100 | ||
| Fredriksberg D | Kontor | |||||
| Kulma21 | Kontor | Q3 2022 | 75 | 8 400 | 99 | |
| We Land | Kontor | 51 | 7 | 700 | 5 | |
| Totalt Finland | 24 | 21 | 300 | 22 | ||
| Bromma Blocks | Kontor | Stockholm | 41 | 37 | 400 | 36 |
| Kineum Gårda²) | Kontor | Göteborg | 82 | 51 | 900 | 67 |
| Brick Studios | Kontor | Göteborg | Q4 2022 | 79 | 100 | 93 |
| Våghuset | Kontor | Göteborg | 61 | 16 | 200 | 74 |
| Vesta³) | Kontor | Göteborg | 60 | 11 | 100 | 64 |
| Nova | Kontor | Solna | Q4 2024 | 26 | 800 | 31 |
| Björken | Övrigt | Örebro | 24 | 9 | 800 | 0 |
| Totalt Sverige | Q1 2022 | 81 | 900 | 100 | ||
| Totalt | 64 | 149 | 000 | 61 |
1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling) i tretton tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, vilket motsvaras av maximalt ca 150 MSEK.
2) Kineum Gårda Göteborg, Sverige är ett samarbete med Platzer, ett svenskt noterat fastighetsbolag, i ett hälftenägt bolag. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet.
3) NCC kommunicerade i Q2 2017 att Platzer har en option att förvärva fastigheten i Mölndal i samband med att den färdigställs. Under Q3 valde Platzer att använda optionen och parterna har tecknat avtal om försäljning. Tillträdet är villkorat av en uthyrningsgrad på 80 procent.
4) Projektet Bettorp kommer, till följd av senarelagt tillträde, att resultatavräknas under första kvartalet 2022 istället för i fjärde kvartalet 2021 som tidigare kommunicerats.
Kineum Gårda Göteborg, Sverige
Finansiell ställning
Avkastning
Avkastning på eget kapital var 32 (37) procent. Avkastning på sysselsatt kapital var 16 (12) procent.
Sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital uppgick till 16 925 MSEK, jämfört med 17 371 MSEK föregående år. Den främsta förklaringen till minskningen är lägre finansiella anläggningstillgångar och ökade kundfordringar under årets fjärde kvartal i affärsområde NCC Property Development.
Nettoskulden
Total nettoskuld uppgick till –2 932 (–4 823) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år förklaras av en minskad pensions- och leasingskuld samt minskning av företagets nettoskuld. Företagets nettoskuld var positiv, dvs nettokassa, vid slutet av året med 766 (64) MSEK. Ökningen av företagets nettokassa beror främst på ett operativt kassaflöde från verksamheten samt investeringar i rörelsekapital. Genomsnittlig löptid, exklusive leasing- och pensionsskuld, uppgick till 14 (34) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till ca 3 100 (2 900) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 34 (22) månader.
Soliditet och skuldsättningsgrad
Soliditeten per den 31 december 2021 var 20 (14) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,5 (1,2).
Kassaflöde
- Kassaflöde från löpande verksamhet uppgick till 6 207 MSEK, jämfört med 3 071 MSEK föregående år. Nettoinbetalningar för köpta och betalade projekt i affärsområde Property Development samt erhållna förskottsbetalningar i affärsområde Building Sweden.
- Kassaflöde från investeringsverksamhet uppgick till –2 747 MSEK (–463) MSEK. Den lägre nivån i investeringsverksamhet beror främst på erhållna köpeskillingar från sålda dotterbolag och verksamheter.
- Kassaflöde från finansieringsverksamhet uppgick till –1 277 MSEK (–1 322) MSEK. Förändringen förklaras främst av högre betald utdelning till aktieägarna under 2021 jämfört med föregående år.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 3 048 (2 330) MSEK. En ny treårig revolverande kreditfacilitet om 280 MEUR med två ettåriga förlängningsoptioner tecknades den 30 december 2021.
Säsongseffekter
Nettoomsättning och rörelseresultat påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Miljöpåverkan
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet utgörs av mark- och grundläggningsverksamhet samt ett antal pålfabriker, men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. I Sverige har NCC Infrastructure tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion och pål- tillverkning som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för mark- och grundläggningsverksamhet kräver miljökonsekvensbeskrivning. NCC Infrastructure bedriver också ett antal miljö- och återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka omfattas av miljöbalkens bestämmelser. Lagstadgad hållbarhetsrapport
I enlighet med lagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen fristående rapport.
Personal
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var 13 002 (14 388) under 2021. Förutom kollektivavtalade anställningsvillkor, som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer förekom- mer inte i enskild detalj redovisad omfattning, men nyttjas i samtliga affärsområden.
Ersättningar
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd, och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) samt deras personal kostnader och ledande befattningshavares ersättningar, finns i avsnittet Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsnivåerna stämmer i huvudsak med de som beslutades av årsstämman 2021, se nedan.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2021
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestäm- mande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av års- stämman 2021 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Styrelsen bedömer att lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare tillämpats i enlighet med styrelsens intentioner.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Dessa riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncernled- ningen, sammanlagt för närvarande elva personer. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2022. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Styrelsens förslag till årsstämman 2022 gällande:
Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet
Vid arbetet med att implementera bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, är det avgörande att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För att uppnå detta är det viktigt att bolaget kan erbjuda konkurrens- kraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.
Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram
Koncernen tillämpar ett långsiktigt, prestationsbaserat incitamentsprogram, som är prestationsbaserade. Programmen omfattar koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen, för närvarande ca 180 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärs- strategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande, med fokus på lönsamhet och hållbarhet. Utfallet av MUP 2021 fastställdes under 2024, och baserades på genomsnittligt resultat per aktie. Utfallet av MUP 2022 kommer att utvärderas under 2025.
För mer information om dessa program, och de kriterier som utfallet är beroende av, se not 4, sid. 37–40.
Fortsatt tillämpning av MUP: Värdebevisprogram
Två program: MUP 2021 och MUP 2022. MUP 2021 har nu utvärderats för perioden 2021–2023.
Former av ersättning
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensions- förmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Fast ersättning.
Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras årligen men med möjlighet att revidera för två år som längst.
Rörlig ersättning.# Vinstdisposition
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Balanserade vinstmedel | Disponeras enligt följande: |
|---|---|
| 3 910 321 015 | Utdelas till aktieägarna |
| | |
| Summa SEK | 3 910 321 015 |
Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av de makroekonomiska förutsättningarna.
Styrelsen föreslår för räkenskapsåret 2021 en utdelning på - tillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 3,00 SEK är den 7 april 2022 och för den andra utbetalningen om 3,00 SEK föreslås den 8 november 2022. Detta motsvarar enligt förslaget beräknas den första utbetalningen ske via Euroclear Sweden AB den 12 april 2022 och den andra den 11 november 2022.
Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv delas ut på årsstämman.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse 22
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
verksamhet och effektiv riskhantering en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag.
stärka och utveckla förebyggande åtgärder. NCC har gjort en värdering av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.
Operationella och strategiska risker
| Riskområde | Beskrivning Störningar i detta arbete riskerar påverka affärskritiska processer. NCC följer den tekniska utvecklingen, säkerställer långsiktig ledning av it-system och processer för att stödja och skydda verksamheten. IT-system och applikationer kan i dagens digitala värld drabbas av störningar, intrång och attacker som kan leda till manipulerad information, bristande tillgänglighet för användare och system, samt informationsförluster. NCC:s säkerhetsstrategi tillsammans med NCC:s utvecklingsplan inom IT säkerställer att organisationen har en robust leveransförmåga för att hantera informationssäkerhetsrisker. NCC fortsätter med etableringen av ett ledningssystem för informationssäkerhet och ett Cyber Security Operation Center som ökar förmågan att övervaka hot och kapaciteten för motståndskraft mot säkerhetsincidenter.
Klimatpåverkan
Klimatfrågan påverkar hela världen och leder till förändringar i arbetssätt och produkter där det är av stor vikt att delta i den förändringen för att vara fortsatt konkurrenskraftig. Med ökat fokus på klimatfrågan har det blivit en affärsrisk att inte anpassa sig till nya klimatregler och krav som finns tillgängliga i dag. För NCC innebär klimatförändringar en risk i form av extrema väderförhållanden. Från och med 2021 redovisar NCC klimatrisker och möjligheter enligt ramverket Task Force on Climate related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. Läs mer om TCFD på sidorna 84–85. NCC har tydliga mål för att reducera utsläpp av koldioxid. NCC arbetar kontinuerligt med att integrera klimatfrågan i projektutvecklingsprocessen samt med att driva innovation för att hitta nya klimatvänliga lösningar och minska sitt koldioxidutsläpp. Läs mer om NCC:s klimatanpassning och arbetet med att minska koldioxidutsläppen på sidorna 91–94.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse
24 Känslighets- och riskanalys
Siffrorna är baserade på utfall 2021.
| Förändring | Resultateffekt MSEK (årsbasis) | Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) | Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) | Kommentarer |
|---|---|---|---|---|
| NCC Infrastructure | ||||
| Volym 1) | 61 | 1,0 | 0,5 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | 163 | 2,7 | 1,4 | |
| NCC Building Sweden | ||||
| Volym 1) | 53 | 0,9 | 0,5 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | 139 | 2,3 | 1,2 | |
| NCC Building Nordics | ||||
| Volym 1) | 52 | 0,9 | 0,5 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| Rörelsemarginal | 113 | 1,9 | 1,0 | |
| NCC Industry | ||||
| Volym 1) | 25 | 0,4 | 0,2 | NCC Industry påverkas av råvarupriser samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| Rörelsemarginal | 108 | 1,8 | 0,9 | |
| Kapitalrationalisering | 5 | 0,1 | 0,7 | |
| NCC Property Development | ||||
| Försäljningsvolym, projekt | 79 | 1,3 | 0,7 | NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av värdeutvecklingen av fastighetsprojekt. Hur fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| Försäljningsmarginal, projekt | 47 | 0,8 | 0,4 | |
| Koncernen | ||||
| Ränteförändring nettoskuld 2) | 9 | 0,2 |
1) Vid denna volymförändring antas overheadkostnader vara oförändrade.
2) Exklusive pensionsskuld.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förvaltningsberättelse
25
MSEK
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 53 414 | 53 922 |
| Kostnader för produktion | 4, 5, 9, 15, 16, 24, 33 | –48 894 | –49 589 |
| Bruttoresultat | 4 | 4 520 | 4 333 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 6, 15, 16 | –2 808 | –2 967 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 16 | 5 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 7, 15, 16 | –16 | –24 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 8 | –4 | 6 |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 10 | 12 | 12 |
| Rörelseresultat | 1 | 1 825 | 1 360 |
| Finansiella intäkter | 11 | 20 | 30 |
| Finansiella kostnader | 11 | –80 | –110 |
| Finansnetto | –60 | –80 | |
| Resultat före skatt | 1 | 1 765 | 1 281 |
| Skatt på årets resultat | 23 | –257 | –22 |
| Årets resultat | 1 508 | 1 259 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 508 | 1 259 | |
| Årets resultat | 1 508 | 1 259 |
| 2021 | 2020 | ||
|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt, SEK | 14,02 | 11,68 | |
| Per aktie | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning under året | 107,6 | 107,8 | |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 107,6 | 107,7 |
Koncernens resultaträkning
MSEK
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 508 | 1 259 | |
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | 14 | 99 | –12 |
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | 99 | –12 | |
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | |||
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | 18 | 21 | |
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | 15 | –2 | |
| Årets övrigt totalresultat | 23 | 90 | 5 |
| Årets totalresultat | 1 598 | 1 264 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 598 | 1 264 | |
| Övrigt totalresultat | 1 598 | 1 264 |
Koncernens rapport över totalresultatet
26
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Koncernens resultaträkning/Koncernens rapport över totalresultatet
MSEK
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 19, 32, 36 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 15 | 1 852 | 1 800 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 33 | 5 |
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 1 600 | 1 952 |
| Rörelsefastigheter | 16 | 790 | 875 |
| Maskiner och inventarier | 16 | 2 296 | 2 306 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 18, 20 | 82 | 93 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 22 | 12 | 8 |
| Övriga långfristiga fordringar | 23 | 19 | 19 |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | 60 | 58 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 7 714 | 8 099 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 33 | 2 | 2 |
| Exploateringsfastigheter | 24 | 1 005 | 1 492 |
| Pågående fastighetsprojekt | 24 | 5 370 | 4 610 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 24 | 496 | 496 |
| Andelar i intresseföretag | 24 | 4 | 31 |
| Material- och varulager | 25 | 1 059 | 953 |
| Skattefordringar | 70 | 58 | |
| Kundfordringar | 36 | 7 748 | 7 084 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 | 1 367 | 1 349 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 952 | 907 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 10 | 3 | 12 |
| Övriga fordringar | 22 | 55 | 74 |
| Kortfristiga placeringar 1) | 20, 35 | 4 871 | 4 174 |
| Likvida medel | 35 | 2 561 | 2 155 |
| Summa omsättningstillgångar | 21 707 | 20 450 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 29 421 | 28 549 |
1) Finansiella placeringar avsedda att innehas till förfall. Tillgången har löptid som överstiger tre månader.
Koncernens balansräkning
MSEK
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 1 | ||
| Aktiekapital | 26 | 8 67 | 8 67 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | 14 | 57 | –14 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 3 | 3 076 | 1 405 |
| Summa eget kapital | 5 844 | 3 972 | |
| SKULDER | 1, 19, 32, 36 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 2 038 | 3 965 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 47 | 60 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 29 | 1 997 | 2 832 |
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 46 | 19 |
| Övriga avsättningar | 28 | 2 608 | 2 586 |
| Summa långfristiga skulder | 7 154 | 9 639 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27, 33 | 2 176 | 606 |
| Leverantörsskulder | 4 | 4 567 | 4 487 |
| Skatteskulder | 22 | 66 | 66 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 2 | 4 830 | 4 104 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 3 588 | 3 727 |
| Avsättningar | 28 | 13 | 19 |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 1 227 | 1 930 |
| Summa kortfristiga skulder | 16 422 | 14 938 | |
| Summa skulder | 23 577 | 24 577 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 29 421 | 28 549 |
27
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Koncernens balansräkning
MSEK
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 127 | 140 | |
| Bruttoresultat | 127 | 140 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 5, 6, 7 | –114 | –263 |
| Rörelseresultat | 13 | –123 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 7, 8 | 1 048 | 1 057 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 12 | 14 | 14 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 1 | 3 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –22 | –30 |
| Resultat före skatt | 1 052 | 921 | |
| Bokslutsdispositioner | 13 | 452 | 153 |
| Skatt på årets resultat | 23 | –90 | 20 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 415 | 1 095 |
Moderbolagets resultaträkning
| 2021 | 2020 | ||
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 415 | 1 095 | |
| Övriga omräkningsposter vid omräkning av utländska verksamheter | –1 | 2 | |
| Årets övriga totalresultat | –1 | 2 | |
| Årets totalresultat | 1 413 | 1 097 |
Moderbolagets rapport över totalresultat
28
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Moderbolagets resultaträkning/Moderbolagets rapport över totalresultatet
| Not | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 32, 36 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och inventarier | 16 | 0 | 0 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 4 477 | 4 530 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | 30 | 25 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 4 552 | 4 600 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 553 | 4 600 | |
| Omsättningstillgångar |
Koncernen
| MSEK | Not | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 2 972 | 3 026 |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 1 556 | 1 399 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 21 | 18 | 22 |
| Varulager | 25 | 467 | 531 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 689 | 781 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 6 | 7 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 5 | 13 | |
| Skattefordringar | 128 | 64 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 | 2 | |
| SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR | 829 | 867 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 35 | 721 | |
| SUMMA FINANSIELLA PLACERINGAR | 1 545 | 1 119 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 097 | 5 719 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1, 32, 36 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 26 867 | 867 | |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| SUMMA BUNDET EGET KAPITAL | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 2 496 | 1 944 | |
| Årets resultat | 1 415 | 1 095 | |
| SUMMA FRITT EGET KAPITAL | 3 910 | 3 039 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 4 951 | 4 080 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 28 | 6 | 6 |
| SUMMA AVSTTNINGAR | 6 | 6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder 1) | 27 | 800 | 0 |
| Övriga långfristiga skulder | 6 | 4 | 0 |
| SUMMA LÅNGTIDIGA SKULDER | 804 | 0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 10 | 8 | 8 |
| Skulder till koncernföretag | 27 | 147 | |
| Skatteskulder | 12 | 5 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder 1) | 27 | 800 | 0 |
| Övriga skulder | 13 | 12 | 12 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 40 | 44 |
| SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER | 1 135 | 829 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 097 | 5 719 |
1) Avser räntebärande skulder som en del av en låneportfölj.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Moderbolagets balansräkning
Koncernen
EGET KAPITAL OCH SKULDER
| MSEK | Övrigt | Reserver | Balanserat resultat | SUMMA EGET KAPITAL |
|---|---|---|---|---|
| I NNEHAVANDE ÅR | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||
| SUMMA ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | ||||
| Utdelning | ||||
| SUMMA FÖRDELNING PÅ EGET KAPITAL | ||||
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 1 844 | –14 497 | |
| Pågående projekt | 42 | –42 | 0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 1 844 | –10 135 | |
| FÖREGÅENDE ÅR | ||||
| Årets resultat | ||||
| Övrigt totalresultat | 15 | 7 | ||
| SUMMA ÖVRIGT TOTALRESULTAT | 15 | 7 | ||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 10 | 10 | ||
| Utdelning | –5 38 | –5 38 | ||
| SUMMA FÖRDELNING PÅ EGET KAPITAL | –5 42 | –5 42 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 1 844 | 57 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 1 844 | 5 844 |
Moderbolaget
| MSEK | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Årets resultat | SUMMA EGET KAPITAL |
|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat | ||
| I NNEHAVANDE ÅR | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||
| SUMMA ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | ||||
| Utdelning | ||||
| SUMMA FÖRDELNING PÅ EGET KAPITAL | ||||
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 174 | 1 407 | |
| Vinstdisposition | ||||
| Årets resultat | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||
| SUMMA ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | ||||
| Utdelning | ||||
| SUMMA FÖRDELNING PÅ EGET KAPITAL | ||||
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 174 | 1 944 | |
| Vinstdisposition | ||||
| Årets resultat | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||
| SUMMA ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | ||||
| Utdelning | ||||
| SUMMA FÖRDELNING PÅ EGET KAPITAL | ||||
| SUMMA EGET KAPITAL | 867 | 174 | 2 496 |
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Förändringar i eget kapital
DAGENS VERKSAMHET
| MSEK | Not | 2021 | 2020 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Rörelseresultat | 1 825 | 1 360 | 13 | –123 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 253 | 1 564 | 0 | 1 | |
| Betalda och erhållna räntor | –9 | –7 | 9 | –13 | |
| Betald skatt | –2 41 | –1 8 | 8 | –34 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 829 | 2 656 | –35 | –122 | |
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 24 | 3 666 | 2 092 | ||
| Investeringar i fastighetsprojekt | 24 | –3 467 | –3 353 | ||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 35 | –7 | 6 | 8 | 174 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –570 | –1 087 | 3 | –89 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 260 | 1 569 | –32 | –211 |
INVESERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv dotterföretag / rörelse | 35 | –18 | –111 | |
Försäljning dotterföretag / rörelse | 35 | 18 | 9 | –2 | 0
Investering materiella anläggningstillgångar | 16 | –7 1 | 0 | –601 | 2
Försäljning materiella anläggningstillgångar | 16 | 16 | 8 | 14 | 5
Finansiella placeringar | –2 | –4 | |
SUMMA INVESTERINGSVERKSAMHET | 50 | 39 | 12 | 14
Investering immateriella anläggningstillgångar | 16 | –59 | –2 | 4 |
Försäljning immateriella anläggningstillgångar | 16 | 1 | 2 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | –36 | 3 | –4 | 63 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 896 | 1 106 | –38 | –307
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning | –5 38 | –2 6 9 | –538 | –269
Förvärv av egna aktier | –13 | –3 4 | –13 | –34
Koncernbidrag och utdelningar, erhållna | 1 807 | 1 853 | |
Upptagna lån | 36 | 639 | 141 | 526 |
Amortering av lån | 36 | –31 | 216 | –752 | –1 230
Amortering av leasingskulder | 33 | –688 | –135 | 5 |
Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar | 18 | | | |
Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –2 | 4 | 0 | –1 | 0
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 35 | –1 492 | 2 | –1 322 | 499 | 406
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 404 | –2 17 | 461 | 99 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 | 155 | 2 416 | 259 | 164
Kursdifferens i likvida medel | 2 | –4 | 4 | –3 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 35 | 2 561 | 2 155 | 721 | 259
Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader | 487 | 174 | |
SUMMA KASSAFLÖDE | 35 | 3 048 | 2 330 | 721 | 259
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 31 |
2021 | 2 021 |
2020 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | |
Innehållsförteckning noter
- Not 1 Redovisningsprinciper 33
- Not 2 Intäktsredovisning 34
- Not 3 Rapportering av rörelsesegment 35
- Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 37
- Not 5 Avskrivningar 40
- Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisions företag 41
- Not 7 Nedskrivningar 41
- Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag 41
- Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 41
- Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter 41
- Not 11 Finansnetto 42
- Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 42
- Not 13 Bokslutsdispositioner 42
- Not 14 Eget kapital 42
- Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 43
- Not 16 Materiella anläggningstillgångar 44
- Not 17 Andelar i koncernföretag 45
- Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures 46
- Not 19 Gemensamma verksamheter 46
- Not 20 Finansiella placeringar 47
- Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 47
- Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar 48
- Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder 48
- Not 24 Omsättningsfastigheter 50
- Not 25 Material- och varulager 51
- Not 26 Aktiekapital 51
- Not 27 Räntebärande skulder 51
- Not 28 Övriga avsättningar 51
- Not 29 Pensioner 52
- Not 30 Övriga skulder 54
- Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 54
- Not 32 Transaktioner med närstående 55
- Not 33 Leasing 55
- Not 34 Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser 57
- Not 35 Kassaflödesanalys 57
- Not 36 Omklassificering av finansiella instrument 59
- Not 37 Uppgifter om moderbolaget 66
- Not 38 Händelser efter balansdagen 66
- Not 39 Disposition av företagets vinst 66
Noter NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
Grund för rapportens upprättande
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande
av styrelsen den 15 februari 2022. Moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5 april 2022.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Att upprätta årsredovisning i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Dessa uppskattningar och bedömningar har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens
upprättande. Eftersom uppskattningar och bedömningar avser framtida händelser, är det sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid
utnyttjande av nya eller ändrade redovisningsregler, eller vid
förändringar av de generella ekonomiska läget. De områden som innefattar en hög grad av bedömningar, som är komplexa eller sådana områden
där man inte har någon exakt redovisningsmässig möjlighet att fastställa värdet, har särskild uppmärksamhet ägnats åt under förberedelsen av redovisningsinformationen i enlighet
med IFRS. Effekterna av dessa bedömningar beskrivs i respektive not.
Nya IFRS samt ändringar i IFRS som tillämpas från 2021
Här har inga nya eller ändrade IFRS-standarder tillämpats som har haft en betydande effekt på koncernens finansiella rapportering för räkenskapsåret som börjar efter 1 januari 2021. För 2021 tillämpar NCC förändringarna i IFRS 9 Finansiella instrument avseende lättnadsreglerna gällande referensräntereformen. Lättnaderna avser framåtriktade kriterier för säkringsredovisning så att dessa inte påverkas på ett missvisande sätt av ett
byte av referensränta. Effekterna av ändringarna bedöms som
icke materiella för koncernen, varken för innevarande år och förväntas inte heller ha det på kommande perioder eller framtida transaktioner.
Nya IFRS samt ändringar i IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Här har inga nya eller ändrade IFRS-standarder tillämpats som har en betydande effekt på koncernens finansiella rapportering för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2022.# Not 2 Intäktsredovisning
I samband med dessa förändringar träder nya redovisningsprinciper för intäktsredovisning ikraft 1 januari 2022 har ännu inte fastställts i detalj men de förväntas medföra vissa effekter. Vissa delar av koncerntillämpningen kommer att behöva anpassas.
Moderbolagets redovisning jämfört med koncernredovisningen
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper är att moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med RFR 2. Koncernen redovisar utdelningar från dotterbolag till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed inte tillämpat vissa nya redovisningsregler för finansiella instrument.
Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens:
- Lånekostnader, se not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
- Dotterföretag, se not 17 Andelar i koncernföretag
- Intresseföretag, se not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
- Samarbetsarrangemang, se not 19 Gemensamma verksamheter
- Inkomstskatter, se not 23, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
- Pensioner, se not 29 Pensioner
- Leasing, se not 33 Leasing
- Finansiella instrument, se not 36 Finansiella instrument och instrument till verkligt värde
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter som moderbolaget har ett bestämmande inflytande över. Exkluderade är helägda dotterföretag i likvidation, eller som är föremål för rekonstruktion. Även samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Förvärvsmetod
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I resultaträkningen tas eventuell förlust eller vinst från det förvärvade företaget upp från och med förvärvstidpunkten.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande, överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivning.
Regulatorisk kapital och minoritetsandel
Regulatorisk kapital och minoritetsandel redovisas som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen av förluster hänförliga till minoritetsandelarna, exklusive eventuella ackumulerade förluster som överstiger minoritetens andel i dotterföretaget.
För information om orderingången, se sid. 13.
| Koncernen | NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | Delsumma bygg- och anläggning | NCC Industry | NCC Property Development | Övrigt och elimineringar | 1) Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderstock 31 december 2021 | 18 923 | 18 046 | 17 271 | 54 240 | 1 554 | –32 | 55 | 763 |
| Varav förväntas intäktsredovisas: | ||||||||
| Inom ett år | 11 111 | 10 375 | 10 145 | 31 630 | 910 | 242 | 32 | 783 |
| Inom två år | 4 542 | 6 453 | 5 289 | 16 285 | 633 | 123 | 17 | 041 |
| Längre fram än två år | 3 270 | 1 218 | 1 837 | 6 325 | 11 | –397 | 5 | 939 |
| Extern nettoomsättning 2021 2) | 15 668 | 12 464 | 9 829 | 37 961 | 10 120 | 4 768 | 566 | 53 414 |
| Extern nettoomsättning 2020 | 17 279 | 11 842 | 10 724 | 39 845 | 10 098 | 2 728 | 1 252 | 53 922 |
1) Road Services redovisas inom Övrigt och elimineringar och dess orderstock per 31 dec 2021 uppgick till 486 MSEK. Se vidare om övrigt och elimineringar på sid 36 under årets resultat.
2) För nettoomsättning per tjänst/produkt se Not 3.
Tidpunkt för intäktsredovisning
- Över tid (successivt)
-
Intäktsredovisning sker över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överenskommelse med kunden.
- Intäkterna i NCC Building och NCC Infrastructure redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma verksamhetsår.
- Intäkterna från Road Services redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma verksamhetsår.
- Intäkter från asfalt och stenmaterial redovisas normalt vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.
-
Vid en tidpunkt
- Intäkterna från fastighetsutveckling redovisas vid en tidpunkt, med hänvisning till not 24, Fastigheter. För information om orderingången, se sid. 13.
Upparbetade ej fakturerade intäkter
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 35 424 | 34 267 |
| Fakturering pågående entreprenader | –34 057 | –32 919 |
| Summa | 1 367 | 1 349 |
Fakturerade ej upparbetade intäkter
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Förskottsfakturering pågående entreprenader | 54 183 | 50 425 |
| Upparbetade intäkter av de förskottsfakturerade entreprenaderna | –49 353 | –46 321 |
| Summa | 4 830 | 4 104 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 84 778 (80 558) MSEK för 2021 och tidigare. Under 2021 redovisade intäkter som härör från arbete utfört 2020 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2020 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2021.
Redovisningsprinciper
NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande upp- fylls över tid (successiv vinstavräkning), eller vid en tidpunkt.
Intäkterna omfattar väsentligt av:
- Intäkter från entreprenader och liknade uppdrag
- Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
- Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag
Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdig- ställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av intäkter och vinst vid successiv vinstavräkning tillämpas följande definitioner:
- Projektintäkt: totala intäkter hänförliga till entreprenaduppdraget. Intäkterna ska vara av sådan karaktär att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av faktiska inbetalningar eller annat vederlag.
- Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten.• Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader. Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projekt- kostnad och färdigställandegrad kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning. Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa kan fastställas. Ändringar i projektens omfattning, till exempel tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara ("enforceable"). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del den anses verkställbar. Intäkter från ändringsarbeten och liknande redovisas inte förrän det är bekräftat att de kommer att ge upphov till intäkter. Samma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffavgifter där intäkten redovisas när villkoren är uppfyllda och det är troligt att betydande återföring av redovisade intäkter inte blir nödvändigt. Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som kortfristig eller långfristig skuld beroende på den förväntade tidpunkten för fakturering. Förskott erläggs vanligen under projektets löptid. Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC utför ett projekt som beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
Resultat
År 1 | År 2
------- | --------
Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10
Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt.
Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av- nyttjat färdigställda byggnader. De olika delarna av ett fastighetsutvecklingsprojekt utgör ett enda prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med färdigställandet av den sålda fastigheten. Intäkter från fastighetsutveckling redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om däremot de identifierade prestationsåtagandena inte uppfyller villkoren för successiv vinstavräkning redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Det finns faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Om ett fastighetsutvecklingskontrakt uppfyller villkoren för successiv vinstavräkning, intäkterna ska redovisas successivt i takt med att arbetet utförs. Om däremot ett fastighetsutvecklingskontrakt uppfyller villkoren för en tidpunktsredovisning, intäkterna redovisas när kontrollen överförs till kunden. Då det inte finns någon alternativ användning för den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning för arbetet som utförts, redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Successiv vinstavräkning av projekt
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. NCC följer strikta processer för att säkerställa att projektredovisningen följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenhet och bedömning av projektets framdrift och kostnader, samt bedömning av eventuella risker, till exempel ändringar i projektets omfattning. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet.
Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnade till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.
| Koncernen, 2021 | NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | NCC Property Development | Summa segment | Övrigt och elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 15 668 | 12 464 | 9 829 | 10 120 | 4 768 | 52 849 | 566 | 53 414 |
| Intern nettoomsättning | 672 | 1 404 | 1 496 | 635 | 8 | 4 214 | –4 214 | 0 |
| Total nettoomsättning | 16 339 | 13 868 | 11 324 | 10 755 | 4 775 | 57 062 | –3 648 | 53 414 |
| Avskrivningar | –343 | –71 | –87 | –668 | –13 | –1 183 | –125 | –1 307 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 4 | –29 | –25 | –25 | ||||
| Andel i intresse företags resultat | 6 | 4 | 10 | 10 | ||||
| Rörelseresultat | 391 | 457 | 410 | 220 | 478 | 1 956 | –130 | 1 825 |
| Finansnetto | –60 | |||||||
| Skatt | 1 765 | |||||||
| Nettoresultat | 4 772 | 6 567 | 12 055 |
| Koncernen, 2020 | NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | NCC Property Development | Summa segment | Övrigt och elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 17 279 | 11 842 | 10 724 | 10 098 | 2 728 | 52 671 | 1 252 | 53 922 |
| Intern nettoomsättning | 992 | 1 533 | 1 410 | 771 | 10 | 4 716 | –4 716 | 0 |
| Total nettoomsättning | 18 271 | 13 375 | 12 134 | 10 870 | 2 737 | 57 387 | –3 465 | 53 922 |
| Avskrivningar | –359 | –64 | –125 | –653 | –25 | –1 226 | –186 | –1 412 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 0 | –24 | –24 | –24 | ||||
| Andel i intresse företags resultat | –1 | –8 | 4 | 17 | 12 | 12 | ||
| Rörelseresultat | 357 | 381 | 343 | 386 | 434 | 1 902 | –542 | 1 360 |
| Finansnetto | –80 | |||||||
| Skatt | 1 281 | |||||||
| Nettoresultat | 4 465 | 6 433 | 11 375 |
Färdiga projekt och anläggningar som är uthyrda eller på annat sätt ställs till förfogande av NCC.
Not 3 Rapportering av rörelsesegment
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som det finansiella bokslutet fördelas mellan de olika segmenten.
NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bl a tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och underhåll.
NCC Building Sweden utför byggtjänster för både privata och offentliga kunder, såsom kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus och industrilokaler.
NCC Building Nordics utför mark- och anläggningsarbeten, och arbetar med allt från markexploatering och asfalt till pålning och asfaltbeläggning.
NCC Industry utför monterings- och tillverkningsarbeten av prefabricerade betongelement i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknads mässiga villkor. I segmentsrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna utifrån svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i Övrigt och elimineringar. Från tid till annan kan bland Övrigt och elimineringar också vissa poster redovisas, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten nedlagda verksamheten. Det kan också finnas poster hänförliga till den kvarvarande verksamheten i Road Services redovisas här.# Redovisningsprinciper
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken
rörelseintäkter och rörelsekostnader härrör. Denna rörelseverksamhet är sådan att
dess ekonomiska resultat regelbundet utvärderas av koncernens högste
verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt
för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av
rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter 35
Intäkter per produkt 2021
| NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | |
|---|---|---|---|---|
| Väg | 2 953 | |||
| Järnväg | 2 860 | |||
| Energi & Vattenanläggn. | 2 565 | |||
| Markarbeten | 4 873 | |||
| Industri | 646 | |||
| Kontor | 2 043 | 1 901 | ||
| Bostäder | 3 821 | 3 518 | ||
| Stommar & Grundläggn | 2 604 | 2 537 | ||
| Tjänster | 3 504 | 2 782 | ||
| Asfalt & Beläggning | 8 047 | |||
| Stenmaterial | 2 709 | |||
| Grundläggning | 1 659 | |||
| Övrigt | 784 | 1 895 | 587 | |
| SUMMA | 16 339 | 13 868 | 11 324 | 10 755 |
Intäkter per produkt 2020
| NCC Infrastructure | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Industry | |
|---|---|---|---|---|
| Väg | 3 520 | |||
| Järnväg | 3 135 | |||
| Energi & Vattenanläggn. | 3 097 | |||
| Markarbeten | 5 029 | |||
| Industri | 601 | |||
| Kontor | 1 364 | 1 912 | ||
| Bostäder | 3 515 | 3 198 | ||
| Stommar & Grundläggn | 2 843 | 3 539 | ||
| Tjänster | 3 820 | 2 874 | ||
| Asfalt & Beläggning | 8 233 | |||
| Stenmaterial | 2 637 | |||
| Grundläggning | 1 659 | |||
| Övrigt | 1 231 | 1 834 | 611 | |
| SUMMA | 18 271 | 13 375 | 12 134 | 10 870 |
Övrigt och elimineringar
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag | Road Services, kvarvarande verksamhet | Elimineringar av internvinster | Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern, bl.a. pensioner och sale and leaseback) | |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | -49 | 564 | 34 | 2 |
| 2020 | -168 | 1 764 | -64 | -513 |
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 | |
| Extern nettoomsättning | -131 | -542 | ||
| Rörelseresultat | 566 | 1 252 | -131 | -542 |
Orderingång
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Sverige | 31 940 | 32 120 |
| Danmark | 8 613 | 8 014 |
| Norge | 8 888 | 4 327 |
| Finland | 6 344 | 6 738 |
| SUMMA | 55 785 | 51 200 |
Orderstock
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Sverige | 32 197 | 31 557 |
| Danmark | 9 504 | 9 380 |
| Norge | 7 257 | 3 987 |
| Finland | 6 805 | 6 020 |
| SUMMA | 55 763 | 50 944 |
Netto omsättning
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Sverige | 32 199 | 3 299 |
| Danmark | 1 820 | 1 847 |
| Norge | 7 129 | 6 657 |
| Finland | 6 095 | 6 996 |
| SUMMA | 47 243 | 48 800 |
Anläggnings tillgångar 1)
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Sverige | 3 166 | 3 299 |
| Danmark | 1 820 | 1 847 |
| Norge | 1 667 | 1 674 |
| Finland | 219 | 455 |
| SUMMA | 6 872 | 7 275 |
1)
Immateriella tillgångar inkluderar förvärvade kundkontrakt, patent och andra
immateriella tillgångar samt andra tillgångar som hänför sig till verksamheten
och som har en förväntad livslängd som överstiger ett år. Avskrivningar sker
enligt plan. Förvärvade kundkontrakt med begränsad livslängd skrivs av under
kontraktets löptid.
1)
immateriella tillgångar hänförliga till förvärv.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter 36
Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantal anställda 1)
| 2021 | 2020 | ||
|---|---|---|---|
| Antal anställda varav män % varav kvinnor % | Antal anställda varav män % varav kvinnor % | ||
| Moderbolaget | |||
| Sverige | 51 18 35% 33 65% | 52 21 40% 31 60% | |
| Dotterföretag | |||
| Sverige | 7 813 6 563 84% 1 250 16% | 7 784 7 262 85% 522 15% | |
| Norge | 1 806 1 617 90% 189 10% | 1 770 1 593 90% 177 10% | |
| Finland | 1 327 1 067 80% 260 20% | 1 281 1 025 80% 256 20% | |
| Danmark | 1 955 1 692 87% 263 13% | 1 904 1 674 88% 230 12% | |
| Övriga länder | 50 38 76% 12 24% | 90 73 81% 17 19% | |
| Totalt i dotterföretag | 12 951 10 977 85% 1 974 15% | 12 829 11 627 85% 2 202 15% | |
| Koncernen totalt | 13 002 10 995 85% 2 007 15% | 12 881 11 648 85% 2 233 15% |
1) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster.
Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning
| 2021-12-31 | 2020-12-31 | |
|---|---|---|
| män, % kvinnor, % | män, % kvinnor, % | |
| Styrelse | 70 30 | 70 30 |
| Styrelse, över anställningsavtal | 57 43 | 57 43 |
| Koncernledningen | 45 55 | 57 43 |
| Koncernledningen, anställd i moderbolaget | 33 67 | 50 50 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare 1) samt övriga anställda
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare | Övriga anställda | |
| Moderbolaget, Sverige | ||
| Löner och andra ersättningar | 32 52 83 | 26 56 81 |
| Sociala kostnader | 52 55 | – |
| – varav pensionskostnad | 6 15 21 | 6 26 32 |
| Pensionsåtagande | 5 3 | |
| Koncernen | ||
| Löner och andra ersättningar | 62 8 237 8 299 | 58 8 613 8 671 |
| Sociala kostnader | 4,8 3,7 | |
| – varav pensionskostnad | 2 940 2 817 | 11 935 11 784 |
| Pensionsåtagande | 15 5 |
1)
Med detta avses styrelseledamöter (exklusive styrelseordföranden) samt koncernledningen inkl. vd.
Ledande befattningshavares villkor och ersättningar
Omfattningen av ersättning till de ledande befattningshavarna styrs av principerna för ersättning till koncernledningen. Dessa principer fastställs av styrelsen, med hjälp av kompensationskommittén. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av vd och fastställs av styrelsen.
Ersättning till vd och övriga ledande befattnings havare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattnings havare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen.
Fast ersättning för vd
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 787 500 SEK per månad.
Rörlig ersättning
För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen maximerad till 75 procent av fast
ersättning för helåret, baserat på vissa finansiella nyckeltal samt en individuell
bedömning. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2021 maximalt 50 procent av fast ersättning.
Pensionsvillkor för vd
Vd har under år 2021 haft en premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 40 procent av avtalad fast lön. Vds pensionsålder är 65 år.
Pensionsvillkor för övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande avtal, en tilläggspension som baseras på individuella löner överstigande 7,5 inkomstbasbelopp och upp till 30 inkomstbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter 37
Avgångsvillkor
Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångs vederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag.
Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ny anställning eller inkomst som den anställde erhåller som en följd av att NCC säger upp anställningen. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbets- givare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under upp sägningsperioden.
Aktierelaterade ersättningar
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
Långsiktigt incitamentsprogram
Styrelsen har, i syfte att skapa incitament för ledande befattningsha-
vare att bidra till bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt,
infört ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattnings-
havare i syfte att tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning. LTI 2021 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagar-
na investerar i egna aktier, Sparaktier. Varje Sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3-6 Prestations- aktier. Förutsättningen för att erhålla prestationsaktier är att deltagaren har kvar sina Sparaktier vid programmets slut. Om deltagaren inte har kvar sina Sparaktier vid programmets slut görs ingen tilldelning av Prestationsaktier.
Prestationsmål
Det antal aktier som slutligen kommer att tilldelas/ utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2021 till och med 31 december 2023). De grundläggande förutsättningarna för utfall från LTI 2021 är att NCC- koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt under programperioden 2021–2023 samt under programmets sista år (dvs. 2023). Det mål som fastställts för LTI 2021 utgörs av vinst per aktie (EPS). Tilldel-
ningen av Prestationsaktier baseras på en trappa där det finns en undre
målnivån respektive övre målnivån avseende den ackumulerade utvecklingen av EPS under perioden 2021-2023. Om miniminivån inte uppnås ska ingen tilldelning av Prestationsaktier ske. Om den övre målnivån uppnås eller överskrids tillde- las 100 procent Prestationsaktier. Om miniminivån överskrids men den övre
målnivån inte uppnås, tillämpas en linjär skala. Förutsättningen för tilldelning är
att det fastställda prestationsmålet presenterats i årsredovisningen eller ersättningsrapporten för 2023.
Fördelning
Koncernchefen (en person) får förvärva Sparaktier för ett belopp motsvaran-
de högst 10 procent av sin Grundlön och kan erhålla högst sex Prestationsakti-
er för varje innehavd Sparaktie. Koncernledningen (tio personer) får förvärva Sparaktier för ett belopp mot- svarande högst 7,5 procent av sin respektive Grundlön och kan erhålla högst fem Prestationsaktier för varje innehavd Sparaktie.# Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner
LTI 2021
Vid ett antagande om en aktiekurs om 150 kronor och maximalt utfall, det vill säga om bolaget vid varje tilldelningstillfälle uppnår samtliga prestationsmål, kommer programmets totala kostnader, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 68,3 miljoner kronor, vilket motsvarar värdet av cirka 0,42 procent av totala antalet aktier i bolaget. Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig betalkurs under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
Återköp av egna aktier
Styrelsen för bolaget har beslutat om att återköpa upp till 3 000 000 B-aktier under perioden fram till årsstämman 2025. Återköpen ska ske på NASDAQ Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för återköpta aktier ska ske kontant. Styrelsen har även fattat ett beslut gällande återköp av egna aktier som ska täcka åtaganden enligt bolagets långsiktiga incitamentsprogram, och 88 000 B-aktier återköptes under andra kvartalet 2021.
Överlåtelse av egna aktier
Styrelsen har beslutat om överlåtelse av högst 2 500 000 B-aktier för leverans av B-aktier till deltagarna av LTI 2021. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår ovan, enligt vilka tilldelning av B-aktier till deltagarna sker. Styrelsen beslutade även att överlåtelse av högst 200 000 B-aktier ska kunna ske för att täcka kostnader, i huvudsak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och kostnader för eventuella emissioner av nya aktier, vilka kan uppkomma i samband med överlåtelse av aktier som har återköpts.
Det förslag som ligger till grund för planerad överlåtelse av B-aktier avser tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2018, LTI 2019 och LTI 2020) samt LTI 2021. 14 300 B-aktier överläts inom ramen för LTI 2018 under andra kvartalet 2021.
LTI 2018
Prestationsperioden avseende LTI 2018 löpte ut den 31 december 2020. Det redovisade resultatet hänför sig till en total utdelning i form av nyemitterade aktier till de anställda som uppnått fastställda prestationsmål.
Aktier till ett sammanlagt värde av 11 662 370 kronor har emitterats och överlåtits, varav 2 460 754 kronor utgörs av kontant ersättning till de deltagare i Danmark som inte erhåller aktier utan enbart kontant ersättning, samt 16 604 kronor i kontant ersättning för utdelningskompensation. Värdet på de aktier som överläts under perioden uppgick till 9 185 012 kronor. Aktiekurs för inlösta aktier per lösendagen uppgick till 159,10 kronor.
LTI 2019
Styrelsen har beslutat om ett LTI-program 2019 baserat på enbart prestationsmål, och i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. Prestationsperioden avseende LTI 2019 löpte ut den 31 december 2021. För det redovisade resultatet innebär det att prestationer avseende samtliga tre prestationsmål har uppnåtts och därigenom har rätten till aktietilldelning uppstått. För aktietilldelning kommer tilldelning att ske under maj/juni 2022.
LTI 2020
Styrelsen har beslutat om ett LTI-program 2020 baserat på enbart prestationsmål, och i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. Prestationsperioden avseende LTI 2020 löper mellan den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2022. Prestationen avseende de förutbestämda målen kommer att utvärderas och redovisas i samband med årsstämman 2023.
38 NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 8 Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2021
| TSEK | Grundlön 1) 2) | Rörlig ersättning 3) | Aktierelaterad ersättning 4) | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Pensionsåtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Geir Magne Aarstad | 600 | |||||
| Simon de Château | 500 | |||||
| Mats Jönsson | 625 | |||||
| Birgit Nørgaard | 625 | |||||
| Angela Langemar Olsson | 675 | |||||
| Summa styrelsen | 4 750 | |||||
| Vd Tomas Carlsson | 9 597 | 607 | 1 690 | 129 | 3 776 | 1 211 |
| Övriga ledande befattningshavare 5) | 13 613 | 760 | 229 | 253 | 2 260 | 4 416 |
| Summa moderbolaget | 27 960 | 1 367 | 1 919 | 382 | 6 036 | 5 627 |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 6) | 25 197 | 3 412 | 1 369 | 425 | 5 411 | 9 211 |
| Totalt ledande befattningshavare | 53 157 | 4 779 | 3 288 | 807 | 11 447 | 14 838 |
1) Lönesumma avser för respektive verksamhetsår utbetald lön. I den totala grundlönen för Vd och övriga ledande befattningshavare ingår semesterersättning. Ersättningar för styrelsearbete fastställs av bolagsstämman.
2) Ersättning för styrelseuppdrag avser grundarvode för innehavd styrelsepost. Del av styrelsearvode kan utgå i form av aktier i bolaget.
3) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår utbetalt belopp.
4) Belopp avser avsatt/återfört för pågående LTI-program 2019, 2020 samt 2021. I beloppet ingår även utbetald ersättning avseende avslutat LTI-program 2018.
5) Under året har det skett förflyttningar av anställda och utträde samt invals av ny VD samt Inköpsdirektören from 1 november 2021.
6) Under året har det skett förflyttningar av anställda.
Not 8 Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2020
| TSEK | Grundlön 1) 2) | Rörlig ersättning 3) | Aktierelaterad ersättning, avsatt/återfört 4) | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Pensionsåtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga styrelseledamöter | ||||||
| Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Geir Magne Aarstad | 600 | |||||
| Tomas Billing 5) | 301 | |||||
| Simon de Château 6) | 363 | |||||
| Mats Jönsson | 625 | |||||
| Birgit Nørgaard | 591 | |||||
| Ulla Litzén 5) | 185 | |||||
| Angela Langemar Olsson | 661 | |||||
| Summa styrelsen | 4 887 | |||||
| Vd Tomas Carlsson 7) | 11 102 | 1 755 | 450 | 115 | 3 780 | 829 |
| Övriga ledande befattningshavare 8) | 6 338 | 229 | 514 | 145 | 2 033 | 1 787 |
| Summa moderbolaget | 22 327 | 1 984 | 964 | 260 | 5 813 | 2 616 |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag 9) | 30 112 | 1 716 | 179 | 338 | 5 530 | 2 789 |
| Totalt ledande befattningshavare | 52 439 | 3 700 | 1 143 | 597 | 11 343 | 5 405 |
1) Lönesumma avser för respektive verksamhetsår utbetald lön. I den totala grundlönen för Vd och övriga ledande befattningshavare ingår semesterersättning. Ersättningar för styrelsearbete fastställs av bolagsstämman. I beloppet ingår avgångsvederlag för en övrig ledande befattningshavare i dotterföretag om 4 205 688 SEK samt lön och ersättningar under uppsägningstiden.
2) Ersättning för styrelseuppdrag avser grundarvode för innehavd styrelsepost. Del av styrelsearvode kan utgå i form av aktier i bolaget.
3) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår utbetalt belopp.
4) Belopp avsatt/återfört under året för avslutat LTI-program 2017 samt för pågående LTI-program 2018, 2019 samt 2020.
5) Uppsagt styrelsearbete samt för Tomas Billing och Ulla Litzén ersättning för styrelsearbete i NCC AB för 2014.
6) Styrman är för Swedish Maritime Directorate, med efterföljande godkännande av Styrelsen för 2014.
7) Vissa 2021 har VD:n erhållit ersättning som motsvarar det avtalade värdet för samtliga avtalade aktier i samband med utnyttjande av optioner. Ingen ersättning utgick dock.
8) Under året har det skett förflyttningar av anställda.
9) Under året har det skett förflyttningar av anställda.
Koncernen och Moderbolaget
| Antal Aktierätter | Syntetiska aktier | Aktierätter | Syntetiska aktier | |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 572 594 | 446 563 | 92 264 | 92 264 |
| Tilldelade under perioden | 317 116 | 69 276 | ||
| Förfallna, ej utdelade | –121 939 | –121 939 | –24 302 | –24 302 |
| Överfört från koncernbolag | 4 379 | 4 379 | ||
| Tilldelade ersättningsaktier LTI 2018 | –4 625 | –4 625 | –794 | –794 |
| Förverkade under perioden | –19 095 | –10 399 | –5 379 | –5 379 |
| Utestående vid periodens utgång | 744 051 | 309 600 | 135 444 | 66 168 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 | 0 | 0 |
Tilldelning av aktier som sker under incitamentsprogram baseras på företagets resultat. Tilldelningen av B-aktier sker genom att bolaget köper aktier.
Utfallna ersättningsaktier som sker under mandatperioden löper ut efter avtalad löptid på två och ett halvt år till ett halvt år. Aktiekurs för inlösta aktier per lösendagen uppgick till 159,10 SEK.Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar
2021 | 2020
------- | --------
Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget
Aktierätter | 4 | 0 | 4 | 0
Aktierätter med villkor | 3 | 1 | 3 | 1
Sociala kostnader | 4 | 1 | 2 | 0
Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | 11 | 2 | 9 | 1
Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier | 14 | 3 | 11 | 2
Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner | 14 | 3 | 11 | 2
Not 5 Avskrivningar
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –46 | –75 |
| Rörelsefastigheter | –61 | –54 |
| Byggnader och markanläggningar | –261 | –290 |
| Maskiner och inventarier | –554 | –558 |
| Övriga anläggningstillgångar | –385 | –435 |
| Summa avskrivningar | –1 307 | –1 412 |
Redovisningsprinciper
Komponentavskrivning tillämpas för anläggningstillgångar, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas årligen för värdenedgång. Komponentavskrivning innebär att varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter där varje komponent skrivs av separat baserat på dess bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
Immateriella anläggningstillgångar
* Licenser och patent: I takt med konstaterad substansvärdeminskning
* Programvaror: 10–33 procent
* Andra immateriella tillgångar: 10–33 procent
Materiella anläggningstillgångar
* Rörelsefastigheter: 1,4–10 procent
* Markanläggningar: 3,7–5 procent
* Materialtäkter: I takt med konstaterad substansvärdeminskning
* Byggnader och anläggningar: 14–20 procent
* Maskiner och inventarier, inklusive datorutrustning: 5–33 procent
* Transportmedel: Denna post har sålts för värdet av de anställdas förmån.
Verkligt värde och antaganden för aktierätter
| | LTI 2019 | LTI 2020 | LTI 2021 |
|---|---|---|---|
| | Koncernen | Moder bolaget | Koncernen | Moder bolaget | Koncernen | Moder bolaget |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 8 076 | 1 294 | 7 960 | 1 207 | 8 219 | 1 800 |
| Aktiepris, SEK | 134,07 | 134,07 | 122,71 | 122,71 | 132,49 | 132,49 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,67 | 1,67 | 1,77 | 1,77 | 1,90 | 1,90 |
Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
Redovisningsprinciper
Aktierelaterad ersättning
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram redovisas som en kostnad och en ökning av eget kapital. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska aktier som utgivits värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet vid tilldelningstillfället beräknas baserat på värdet av NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av. Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från bedömningen av om prestationsmålen kommer att uppnås vid intjäningsperiodens slut.
Syntetiska aktier som inte är noterade på börsen betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa kostnader baserat på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället. För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitamentsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
40 NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag
| | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 |
| Revisionsföretag | | | | |
| PwC | | | | |
| Revisionsuppdrag | 18 | 18 | 5 | 4 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Skattekonsultationer | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga revisorer | | | | |
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | | |
| Revision utöver revisionsuppdraget | | | | |
| Skattekonsultationer | | | | |
| Summa arvoden och kostnads- ersättningar till revisorer och revisionsföretag | 20 | 20 | 6 | 7 |
PwC har under 2021 tillhandahållit icke-revisionstjänster om ca 1 MSEK. Uppdraget inkluderade hållbarhetsfrågor, men inga värderingstjänster. Revisionsuppdrag uppgår till 18 MSEK varav 11 MSEK till PwC Sverige. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige.
Not 7 Nedskrivningar
| | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 |
| Nedskrivningar av omsättningstillgångar | | | | |
| Exploateringsfastigheter | –10 | | | |
| Summa nedskrivningar av omsättningstillgångar | –10 | | | |
| Nedskrivningar av andelar i dotterföretag | | | | |
| Aktier i dotterföretag | –79 | –97 | | |
| Summa nedskrivningar av andelar i dotterföretag | –79 | –97 | | |
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | | | | |
| Rörelsefastigheter | –19 | –8 | | |
| Maskiner och inventarier | 4 | –16 | | |
| Summa nedskrivningar och åter- förda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar | –16 | –24 | | |
| Summa nedskrivningar | –105 | –24 | –79 | –97 |
Redovisningsprinciper
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag
| | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 |
| Utdelning | 1 127 | 1 154 | | |
| Realisationsresultat vid försäljning | –46 | 9 | | |
| Nedskrivningar | –79 | –97 | | |
| Summa | –46 | 9 | 1 048 | 1 057 |
Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter | –39 026 | –39 687 |
| Lagerförändringar | –106 | 54 |
| Personalkostnader | –11 238 | –11 488 |
| Avskrivningar | –1 307 | –1 412 |
| Nedskrivningar | –25 | –24 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader | –51 703 | –52 557 |
Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –2 | –9 |
| Räntekostnader till kreditinstitut | –12 | –10 |
| Finansiell del av pensionskostnad | –4 | –4 |
| Kursdifferenser | –3 | |
| Bonus, ej aktiverat | –4 | –4 |
| Summa | –22 | –30 |
Redovisningsprinciper
Aktiverade räntekostnader för externa lån utgör en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala låneförbrukningen överstiger den egna finansieringen och räntekostnaderna är hänförliga till projekt som kräver en viss färdigställandetid. I andra fall aktiveras inte räntekostnader. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighetsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter 41
Not 11 Finansnetto
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar värderade till verkligt värde | 1 | 3 |
| Finansiella placeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 5 | 6 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 1 | 2 |
| Räntekostnader skulder värderade till verkligt värde | 13 | 14 |
| Netto valutakursförändringar | 0 | 2 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 4 |
| Finansiella intäkter | 20 | 30 |
| Finansiella kostnader till upplupet anskaffningsvärde | –42 | –91 |
| Övriga finansiella kostnader | –38 | –18 |
| Finansiella kostnader | –80 | –110 |
| Finansnetto | –60 | –80 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik | –1 | 2 |
| 1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om kapitaliserade räntor. | | |
Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen
| Koncernen | 2021 | 2020 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| | valutakurser | | |
| | 2021 | 2020 1) | 2021 |
| Nettoomsättning | 53 787 | 53 414 | –372 |
| Rörelseresultat | 1 842 | 1 825 | –17 |
| Rörelseresultat, exklusive immateriella tillgångar | 1 783 | 1 765 | –17 |
| Årets resultat | 1 521 | 1 508 | –13 |
| 1) 2021 års siffror omräknade till 2020 års kurser. | | | |
Genomsnittskurs jan–dec | Balansdagskurs 31 dec
| Land | SEK | Valuta | 2021 | 2020 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Danmark | 100 DKK | 136,41 | 140,68 | 138,04 | 134,98 |
| Euroland | 1 EUR | 10,14 | 10,49 | 10,27 | 10,04 |
| Norge | 100 NOK | 99,80 | 97,86 | 102,76 | 95,46 |
Not 13 Bokslutsdispositioner
| Boksluts dispositioner | Moderbolaget |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Erhållna koncernbidrag | 593 | 681 |
| Lämnade koncernbidrag | –141 | –527 |
| Summa | 452 | 153 |
Not 14 Eget kapital
Omräkningsreserv
| | Koncernen |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Ingående omräkningsreserv | –127 |
| Justerad ingående balans, 1 januari | –86 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 101 | –124 |
| Årets förändringar i verkligt värde på lager | –2 | –3 |
| Utgående omräkningsreserv | 14 | –127 |
Verkligt värdereserv
| | Koncernen |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Ingående verkligt värdereserv | | |
| Utgående verkligt värdereserv | 0 | 0 |
Säkringsreserv
| | Koncernen |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Ingående säkringsreserv | –17 | –23 |
| Årets förändringar i verkligt värde av finansiella instrument | 56 | –13 |
| Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument kopplade till säkringsredovisning | 18 | 21 |
| Årets förändringar i verkligt värde | –15 | –2 |
| Utgående säkringsreserv | 42 | –17 |
Omvärderingsreserv
| | Koncernen |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Ingående omvärderingsreserv | 1 | 1 |
| Utgående omvärderingsreserv | 1 | 1 |
Summa reserver
| | Koncernen |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Ingående reserver | –144 | –23 |
| Justerad ingående balans, 1 januari | –101 |
| Årets förändring av | | |reserver:
| – Omräkningsreserv | 99 | –127 |
| – Säkringsreserv | 59 | 6 |
| Utgående reserver | 57 | –144 |
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av finansiella poster och valuta-exponeringar som ingår i en nettoinvestering i utländsk verksamhet.
Säkringsreserv
Säkringsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en netto investering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserv
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som klassificeras som till verkligt värde med
verkan i totalresultat.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade värdeförändringen av finansiella instrument som används för att säkra kassaflöden, som förväntas inträffa i framtiden och som redovisas i totalresultat.
Omvärderingsreserv
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv av
verksamheter som inte är förvärv eller avyttringar av tillgångar som uppstått vid omvärdering av finansiella tillgångar som värderats till verkligt värde med påverkan i totalresultat.
42 NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar
Koncernen
Förvärvade immateriella tillgångar 2021
| Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 020 | 254 | 639 |
| Investeringar | 11 | 6 | 16 |
| | –10 | –5 | –15 |
| | –2 | 18 | 16 |
| Årets omräkningsdifferens | 58 | 6 | 7 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 078 | 258 | 665 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –137 | –395 | –532 |
| | 9 | 5 | 14 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –3 | –6 |
| Årets avskrivning enligt plan | –11 | –34 | –46 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –1 | –143 | –430 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –221 | –16 | –2 |
| | |||
| | |||
| Årets omräkningsdifferens | –3 | 1 | 2 |
| Årets nedskrivningar | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –225 | –15 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 800 | 102 | 241 |
| Restvärde vid årets slut | 1 852 | 100 | 235 |
Moderbolaget har fr.o.m 2021 inga immateriella anläggningstillgångar, alla investeringar av dessa görs i koncernens dotterbolag.
Koncernen
Moder bolaget
Förvärvade immateriella tillgångar 2020
| Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 127 | 282 | 665 | 947 |
| Investeringar | 18 | 6 | 24 | 48 |
| | –19 | –50 | –9 | –59 |
| | 12 | –11 | 1 | –38 |
| Årets omräkningsdifferens | –88 | –8 | –13 | –21 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 020 | 254 | 639 | 893 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –2 | –177 | –344 | –522 |
| | 47 | 8 | 55 | 110 |
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 5 | 4 | 9 |
| Årets avskrivning enligt plan | –11 | –64 | –75 | –150 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –137 | –395 | –532 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –232 | –16 | –40 | –57 |
| | 5 | |||
| | 38 | 38 | 38 | 114 |
| Årets omräkningsdifferens | 6 | |||
| Årets nedskrivningar | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –221 | –16 | –2 | –18 |
| Restvärde vid årets början | 1 893 | 89 | 280 | 368 |
| Restvärde vid årets slut | 1 800 | 102 | 241 | 342 |
Goodwill per rörelsesegment
| Rörelsesegment | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 256 | 252 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Building Nordics | 321 | 304 |
| | 1 042 | 1 010 |
| Totalt NCC koncernen | 1 852 | 1 800 |
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter 43
Not 15 Immateriella tillgångar, forts.
Nedskrivningsprövning för goodwill i kassagenererande enheter
Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen samt vid varje
indikator på att det kan finnas en värdeminskning av en tillgång. Den årliga
nedskrivningsprövningen sker i samband med tredje
kvartalets rapportering, i syfte att identifiera eventuell överkurs som
skulle kunna föranleda en nedskrivning. För enheter där
nedskrivningsbehovet bedöms vara lågt och prövningen sker i dessa fall med en förenklad modell. Följande viktiga antaganden har använts i modellen: Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Rörelsemarginal: Förväntad rörelsemarginal har satts till ett treårigt genom- snitt. Antagandet har baserats på tidigare erfarenheter. Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2021, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten. Antag-
anden som har gjorts har en inverkan på bedömningen av återvinningsvärdet. Diskonteringsränta: Den vägda kapitalkostnaden, WACC, beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Diskonteringsräntorna efter skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följande: Infrastructure 8,8 (8,5), Building kapitalstruktur, vilken möjliggör en större grad av skuldsättning än för övriga segment, vilket då reducerar deras vägda kapitalkostnad. För koncernen som helhet uppgår diskonteringsräntan till 8,8 (8,3) procent efter skatt.
Nedskrivning och riskanalys
Tillgångarnas värde under prognosperioden 2022-2025. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar för samtliga affärsområden cirka 2 procent. Förväntad prognostiserad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Årets nedskrivningsprövning visade att inga nedskrivningsbehov förelåg för något av segmenten vid en ökning av diskonteringsräntan med en halv procent- enhet. Inte heller förelåg något nedskrivningsbehov vid minskning av rörelse- marginalen med en halv procentenhet eller en minskning av den långsiktiga tillväxttakten med en procentenhet.
Övriga immateriella tillgångar
Tillgångar som uppstår i samband med förvärv av företag och verksamheter som inte är förvärv. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder. Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning,
kostnad för brutet material eller förbrukning. Här ingår även mjukvaror och licenser.
Omvärdering av immateriella tillgångar som har ett begränsat nyttjande
liv beräknas som anskaffningsvärdet dividerat med återstående nyttjande tid, upp till en
maxnivå om 20 års tillgångstid. Tillgångar som har ett obegränsat antal år avser
exempelvis varumärken och licenser.
Redovisningsprinciper
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansda- gens valutakurs.
Tillgångar som uppstår i samband med förvärv av företag och verksamheter som inte är förvärv.
kostnad. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på
användning, eller annan förslitning som kan uppstå.
kan uppstå. Exempel på dessa tillgångar är licenser, programvaror och varumärken.
Förvärvade immateriella tillgångar
Omfattar immateriella tillgångar som aktiverats enligt IAS 38 Immateriella tillgångar.
10 000 SEK.
Nedskrivningar
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av goodwill
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka
påverkar bedömningen av återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet baseras på nuvärdet av framtida kassaflöden från den kassagenererande enhet som goodwillen hänför sig till, alternativt ett verkligt värde uppskattat utifrån marknadspris. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvaran- de goodwill påverkas.
Not 16 Materiella anläggningstillgångar
Koncernen 2021
| Rörelse fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 506 | 7 341 |
| Investeringar | 45 | 720 |
| | –89 | –1 059 |
| | –9 | –114 |
| Årets omräkningsdifferens | 29 | 178 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 482 | 7 067 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –631 | –5 056 |
| | 33 | 821 |
| Avvecklade verksamheter | 1 | 1 |
| | 108 | 108 |
| Årets omräkningsdifferens | –13 | –116 |
| Årets nedskrivningar 1) | –19 | –19 |
| Återförda nedskrivningar | 4 | 4 |
| Årets avskrivningar | –61 | –554 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut | –692 | –4 792 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 |
| Restvärde vid årets början | 875 | 2 306 |
| Restvärde vid årets slut | 790 | 2 296 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –64 | –65 |
44 NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 16 Materiella anläggningstillgångar, forts.
Redovisningsprinciper
Rörelsefastigheter
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till an- skaffningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning.
Maskiner och inventarier
Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstill- gångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.# Not 17 Andelar i koncernföretag
Moderbolaget
Redovisat värde
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|
| Fastighetsföretag: | ||||
| AB G & M Fastighetsutveckling, 556743-6232, Solna | 100 | 1 | 963 | 963 |
| Summa andelar fastighetsföretag | 963 | 963 | ||
| Övriga företag: | ||||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark | 100 | 400 | 134 | 133 |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge | 100 | 17 500 | 1 120 | 1 119 |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna | 100 | 500 | 418 | 414 |
| NCC Försäkringsaktiebolag, 516401-8151, Solna | 100 | 500 | 78 | 78 |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna | 100 | 1 000 | 4 | 4 |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna | 100 | 2 | 7 | 1 |
| AB NCC Property Development AB, 19940816-0942, Stockholm | 100 | 4 | 95 | 94 |
| AB NCC Property Development AB, 19940816-0942, Stockholm | 100 | 275 | 1 642 | 1 641 |
| AB NCC Property Development AB, 19940816-0942, Stockholm | 100 | 120 | 16 | 16 |
| Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm | 100 | 50 | 67 | 8 |
| 8Industries AB, 559149-5550, Solna 3) | ||||
| Summa andelar övriga företag | 3 514 | 3 567 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 4 477 | 4 530 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Fusionerad in i NCC Sverige AB under 2021
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget dotterbolag är materiellt, och ingen goodwill bokförs. Totalt antal dotterbolag uppgår till 130 (136).
Förvärvsmetoden innebär att tillgångar och skulder i koncernföretag som förvärvas nyvärderas. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures
Koncernen
Redovisat värde
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel % | Antal andelar | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|
| Asfalt & Maskin AS, 960 585 593, Norge | 5 | |||
| Hercules-Trevi Foundation AB, 556185-3788, Stockholm | 50 | 1 | 1 | 1 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm | 50 | 1 | 5 | 5 |
| Sjællands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Danmark | 50 | 7 | 6 | |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala | 7 | |||
| Övriga NCC-ägda intressebolag | 9 (10) st | 1 | 1 | |
| Summa | 14 | 25 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Redovisningsprinciper
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras ej då det ej ger mer än 50 procent av rösterna, eller då ledningen bedömer att det ej finns ett betydande inflytande. Ett sådant bolag kan vara ett dotterbolag i juridisk mening, men där ingen kontroll föreligger.
I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där parterna inte har ensam kontroll över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Not 19 Gemensamma verksamheter
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 1 447 | 1 271 |
| Kostnader | –1 410 | –1 241 |
| Resultat | 38 | 30 |
| Anläggningstillgångar | 36 | 33 |
| Omsättningstillgångar | 4 269 | 2 880 |
| Summa tillgångar | 4 305 | 2 913 |
| Långfristiga skulder | 34 | 22 |
| Kortfristiga skulder | 4 044 | 2 728 |
| Summa skulder | 4 078 | 2 750 |
| Nettotillgångar | 227 | 163 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har kontroll över den dagliga driften av entreprenaden, men delar resultatet och riskerna med andra parter.
Förteckning över gemensamma verksamheter
| Koncernen | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC-Konsortiet I/S | 50 |
| Handelsbolag NCC-DPR Data Centre Contractors | 50 |
| HNB Fjernvarme I/S | 70 |
| AB NCC Property Development AB. NCC Rådhuset Byggnader AB | 50 |
| AB NCC Property Development AB. NCC Byggnader Sverige AB | 50 |
| AB NCC Property Development AB. NCC Byggnader Sverige AB | 50 |
| Konsortium NCC - Brøndum I/S | 70 |
| Konsortium NCC Bygg AB. Avfallshantering i Stockholm AB | 50 |
| Miljöfabriken 2000 AB | 50 |
| Milman Miljömuddring | 50 |
| NCC-LHR Gentofte Konsortiet I/S | 65 |
| AB.SMC. Miljöröran-Gräv AB. JV | 50 |
| NCC/SMET Konsortiet I/S | 50 |
| NCC/SMET Østerbro Tunnel Konsortiet I/S | 50 |
| NCC-W&F West Link Contractors HB | 60 |
| NCC SMET Kalvebod Konsortiet IS | 77 |
| AB. NCC Rådhuset. NCC. AB. Byggnader. Byggnader AB | 50 |
| Ørestad Down Town P/S | 60 |
När ett samarbetsarrangemang kräver att NCC redovisar sin andel av tillgångar och skulder, samt sin andel av intäkter och kostnader, för arrangemanget, kallas det en gemensam verksamhet. Ett sådant arrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras proportionellt. Då bolaget inte har kontroll över den operativa verksamheten, men har rätt till netto tillgångar är det att betrakta som en investering i aktier, som redovisas enligt IAS 28. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär. I moderbolaget redovisas samarbetsarrangemang till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Not 20 Finansiella placeringar
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 68 | 68 |
| Summa | 68 | 68 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Räntebärande värdepapper | 401 | 104 |
| Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Räntebärande värdepapper | 86 | 70 |
| Summa | 487 | 174 |
Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan –0,4 (–0,4) procent och 0,7 (0,7) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 3 månader och 3 år och 11 månader.
Värdet av finansiella placeringar som är anläggningstillgångar bedöms inte vara väsentligt skilda från upplupet anskaffningsvärde.
Not 21 Finansiella anläggningstillgångar
Moderbolaget, 2021
| Andelar koncern företag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 664 | 45 | 25 | 6 734 |
| Tillkommande tillgångar | 27 | 5 | 31 | 63 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 690 | 45 | 30 | 6 766 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 134 | –2 134 | ||
| Årets nedskrivningar | –79 | –79 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 213 | –2 213 | ||
| Restvärde vid årets slut | 4 477 | 45 | 30 | 4 552 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
Moderbolaget, 2020
| Andelar koncern företag | Andra långfristiga värdepapper | Andra långfristiga fordringar 1) | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 6 548 | 45 | 5 | 6 599 |
| Tillkommande tillgångar | 115 | 20 | 135 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 664 | 45 | 25 | 6 734 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –2 037 | –2 037 | ||
| Årets nedskrivningar | –97 | –97 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 134 | –2 134 | ||
| Restvärde vid årets slut | 4 530 | 45 | 25 | 4 600 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden.# Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 11 | 6 |
| Räntebärande värdepapper 1) | 107 | 109 |
| Övriga långfristiga räntebärande fordringar | 11 | 11 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar | 128 | 125 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 9 | 5 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 26 | 53 |
| Förskott till leverantörer | 2 | 4 |
| Derivat som innehas för säkring | 62 | 18 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 454 | 660 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 552 | 740 |
1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar.
NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha
placerings- tillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för
verksamheten. Våra placeringstillgångar uppgick till 5 435 (5 424) mkr och
bestod av aktier, fonder och räntebärande värdepapper.
Räntebärande tillgångar avser Räntebärande värdepapper enligt tabellen.
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –183 | –97 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –74 | 75 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –257 | –22 |
Moderbolaget
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –95 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 20 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –75 | 20 |
Koncernen
| Effektiv skatt | Skatt, % Resultat | Skatt, % Resultat |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Resultat före skatt | 1 765 | 1 281 |
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –364 | –274 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –10 | –2 |
| Ändrad skattesats 1) | –2 | –1 |
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –17 | –57 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 116 | 223 |
| Aktiverade underskottsavdrag | 1 | –1 |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag | –2 | –3 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 14 | 71 |
| Övrigt | 6 | 24 |
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –257 | –22 |
Moderbolaget
| Effektiv skatt | Skatt, % Resultat | Skatt, % Resultat |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Resultat före skatt | 1 505 | 1 074 |
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –310 | –230 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | ||
| Ändrad skattesats 1) | ||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –20 | –21 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 236 | 251 |
| Aktiverade underskottsavdrag | ||
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag | ||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 6 | |
| Övrigt | 4 | 16 |
| Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt | –90 | 20 |
1) Skattesatsen i Sverige ändrades per 2021-01-01 från 21,4 procent till 20,6 procent. Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där.
Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | –194 | –23 |
| Summa | –209 | –25 |
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Koncernen
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 391 | 354 |
| Förvärv dotterföretag | 8 | 7 |
| Redovisad skatt på årets resultat | –78 | 77 |
| Ändrad skattesats 1) | –2 | –1 |
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat | –2 | |
| Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat | –209 | –23 |
| Omräkningsdifferenser | 32 | –37 |
| Övrigt | 1 | 16 |
| Utgående bokfört värde | 144 | 391 |
Moderbolaget
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 25 | 5 |
| Förvärv dotterföretag | ||
| Redovisad skatt på årets resultat | 1 | 21 |
| Ändrad skattesats 1) | –1 | |
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat | ||
| Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat | ||
| Omräkningsdifferenser | ||
| Övrigt | 4 | |
| Utgående bokfört värde | 30 | 25 |
1) Skattesatsen i Sverige ändrades per 2021-01-01 från 21,4 procent till 20,6 procent.
Koncernen
| Tillgångar | Skulder | Netto | |
|---|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 35 | 35 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3 | –1 | |
| Ej avslutade projekt | –965 | ||
| Exploateringsfastigheter | 26 | 41 | |
| Obeskattade reserver | –269 | ||
| Avsättningar | 288 | 272 | |
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 412 | 604 | |
| Underskottsavdrag 1) | 598 | 466 | |
| Övrigt | 16 | 54 | –2 |
| Uppskjuten skattefordran / uppskjuten skatteskuld | 1 378 | 1 395 | –1 234 |
| Kvittning | –770 | –808 | 770 |
| Netto uppskjuten skattefordran / skatteskuld | 609 | 587 | –464 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 598 (466) MSEK avser 585 (465) MSEK verksamhet i Norge. De skattemässiga underskottsavdragen
fördelar sig på följande områden: Rörelse, Kapital och Finansiella poster. Ett omfattande åtgärdsprogram startades i Norge för att omstrukturera
verksamheten och begränsa framtida förluster. Programmet löper enligt plan. NCC har genomfört ett omfattande åtgärdsprogram som löper enligt plan.
Moderbolaget
| Tillgångar | Skulder | Netto | |
|---|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | |
| Avsättningar | 30 | 25 | |
| Netto uppskjuten skattefordran / skatteskuld | 30 | 25 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder. Under 2021 har NCC inte haft några materiella underskottsavdrag där upp- skjuten skatt ej har bokats.
Redovisningsprinciper
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig
disposition som avser vinster hänförliga till juridisk person och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som boksluts- disposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, forts.
Not 24 Omsättningsfastigheter
Koncernen, 2021
| Exploaterings fastigheter | Pågående fastighets projekt | Färdigställda fastighets projekt | Summa fastighets projekt 1) | Färdigställda bostäder | Andelar i intresseföretag | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 550 | 4 619 | 590 | 6 759 | 63 | 295 | 7 117 |
| Investeringar | 21 | 3 067 | 243 | 3 331 | 136 | 3 467 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –69 | –1 171 | –2 426 | –3 666 | –3 666 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 16 | 63 | 2 | 81 | 81 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 147 | 5 325 | 95 | 6 567 | 0 | 431 | 6 998 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –58 | –9 | –94 | –161 | –63 | –223 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 7 | –26 | –19 | –19 | |||
| Årets nedskrivningar | –10 | –10 | –10 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –2 | –3 | –3 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –142 | 45 | –95 | –192 | –192 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 492 | 4 610 | 496 | 6 599 | 0 | 295 | 6 894 |
| Restvärde vid årets slut | 1 005 | 5 370 | 0 | 6 374 | 0 | 431 | 6 805 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
Koncernen, 2020
| Exploaterings fastigheter | Pågående fastighets projekt | Färdigställda fastighets projekt | Summa fastighets projekt 1) | Exploaterings fasigheter bostäder | Färdig ställda bostäder | Andelar i intresseföretag | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 469 | 3 053 | 1 033 | 5 555 | 49 | 63 | 263 | 5 930 |
| Investeringar | 491 | 2 621 | 212 | 3 324 | 29 | 3 353 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –43 | –383 | –1 598 | –2 024 | –2 024 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –35 | –110 | –4 | –148 | –4 | –152 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 550 | 4 619 | 590 | 6 759 | 0 | 63 | 295 | 7 117 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –78 | –11 | –97 | –186 | –49 | –63 | –298 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 19 | 2 | 21 | 21 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 3 | 5 | 5 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –58 | –9 | –94 | –160 | 0 | –63 | –223 | |
| Restvärde vid årets början | 1 391 | 3 042 | 936 | 5 369 | 0 | 0 | 263 | 5 632 |
| Restvärde vid årets slut | 1 492 | 4 610 | 496 | 6 599 | 0 | 0 | 295 | 6 894 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development. För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se sid. 19.
Redovisningsprinciper
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
* Exploateringsfastigheter
* Pågående fastighetsprojekt
* Färdigställda fastighetsprojekt
Exploateringsfastigheter
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubri- ceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör.
Pågående fastighetsprojekt
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett utvecklingskontrakt ingås för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation. Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när färdigställandet är genomfört och projektet överlämnats för att säljas eller förvaltas. Omrubricering sker även om fastigheterna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat. Under 2022 beräknas tre pågående fastighetsprojekt att resultatavräknas, se vidare sidan 19 för ytterligare information. Kapitaliserad ränta för pågående fastighetsprojekt uppgår under året till 76 (58) TSEK. Ränta för kapitalisering har under 2021 uppgått till 1,50%-1,97%.
Färdigställda fastighetsprojekt
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.
Värdering av fastighetsprojekt
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombygg- nation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utveck- lärs, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt di- rektavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkast- ningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt. Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet. Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadrat meter mark.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av omsättningsfastigheter
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkast- ningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC anser att prognoserna som ligger till grund för denna värdering är tillräckligt väl underbyggda. En förändring i gjorda antaganden kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Not 25 Material- och varulager
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Stenmaterial | 665 | 657 |
| Byggmaterial | 136 | 150 |
| Övrigt | 259 | 146 |
| Summa | 1 059 | 953 |
Redovisningsprinciper
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).
Not 26 Aktiekapital
Förändringar i aktiekapitalet
| Antal aktier | Aktiekapital, MSEK | |
|---|---|---|
| 2020 | ||
| Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| 2021 | ||
| Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
B-aktier i eget förvar
| Antal aktier | |
|---|---|
| 2019 | |
| Vid årets slut | 530 267 |
| 2020 | |
| Återköp | 234 000 |
| Vid årets slut | 764 267 |
| 2021 | |
| Återköp | 88 000 |
| Försäljning | –6 570 |
| Tilldelning | –4 625 |
| Vid årets slut | 841 072 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 81 193 (213 813) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 12 914 123 | 95 521 699 | 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera.
Förändring av antal aktier och röster
| A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar | A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier | Antal röster | Procent av röster (%) | Procent av kapital (%) | Slutkurs 31/12 2021 | Börsvärde, MSEK | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 2019 | 13 209 129 | 94 696 426 | 107 905 555 | ||||||
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2020 | –213 813 | 213 813 | |||||||
| Återköpta aktier 2020 | –234 000 | –234 000 | |||||||
| Antal aktier per 31/12 2020 | 12 995 316 | 94 676 239 | 107 671 555 | ||||||
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2021 | –81 193 | 81 193 | |||||||
| Återköpta aktier 2021 | –88 000 | –88 000 | |||||||
| Försäljning av återköpta aktier 2021 | 6 570 | 6 570 | |||||||
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | 4 625 | 4 625 | |||||||
| Antal aktier per 31/12 2021 | 12 914 123 | 94 680 627 | 107 594 750 | 129 141 230 | 94 680 627 | 223 821 587 | 58% | 42% | 100% |
Redovisningsprinciper
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvar- ande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel.
Not 27 Räntebärande skulder
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare 1) | 850 | 2 501 |
| Leasingskulder | 1 187 | 1 464 |
| Summa | 2 038 | 3 965 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare 1) | 1 650 | |
| Skulder till intressebolag | 12 | 6 |
| Leasingskulder, kortfristig del | 513 | 591 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 8 |
| Summa | 2 176 | 606 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 213 | 4 571 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 800 (800) MSEK, varav 800 (0) MSEK är kortfristigt. Lånet har amorterats i sin helhet 8 januari 2022. För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och räntebindningstid.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balans- räkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
| Moderbolag | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 800 | |
| Summa | 800 | 0 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Koncernföretag | 141 | 751 |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 800 | |
| Summa | 941 | 751 |
| Totalt räntebärande skulder | 1 741 | 751 |
För återbetalningstider och villkor se not 36, Finansiella instrument och räntebindningstid.
Not 28 Övriga avsättningar
Koncernen, 2021
| Garantier | Övrigt | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 303 | 1 302 | 2 605 |
| Årets avsättning | 381 | 97 | 477 |
| Årets utnyttjande | –293 | – | –293 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –79 | –130 | –209 |
| Utfall | –25 | –60 | –85 |
| Omräkningsdifferenser | 20 | 20 | 40 |
| Utgående balans | 1 332 | 1 288 | 2 621 |
Koncernen, 2020
| Garantier | Övrigt | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 389 | 1 412 | 2 801 |
| Årets avsättning | 531 | 747 | 1 278 |
| Årets utnyttjande | –474 | –623 | –1 097 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –60 | –192 | –252 |
| Utfall | –50 | –8 | –58 |
| Omräkningsdifferenser | –33 | –34 | –67 |
| Utgående balans | 1 303 | 1 302 | 2 605 |
Moderbolaget, 2021
Moderbolaget, 2020
Fördelning av övriga avsättningar
| Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|
| 2021 | 2020 |
| Återställningsreserv | 221 |
| Omstruktureringskostnader | 13 |
| Övrigt | 1 055 |
| Övriga avsättningar | 1 288 |
| Garantiåtaganden | 1 332 |
| Summa | 2 621 |
Redovisningsprinciper
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerhet i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del avsättningar är för projekt förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet uppar- betas. Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas endast om det är sannolikt att en utströmning av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Garantiåtaganden
Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt som kostnaderna förväntas uppkomma. Kostnaden för garantier redovisas initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserv
Avsättningar för återställningsåtaganden täcker kostnader för framtida restaureringar av markytor. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna gör kontinuerligt efter det att framtida kostnader för restaurering bedöms uppstå. Utgiften för reserven belastas resultaträkningen i takt med att projektet upparbetas.
Övriga avsättningar
För avsättningar för omstruktureringskostnader krävs att det finns en formell och detaljerad omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.## Viktiga uppskattningar och bedömningar
Garantiåtaganden
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
Pensioner
Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställning. NCC-koncernen har i huvudsak förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och även två mycket små pensionsordningar i Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevs havare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala beståndet. Utöver detta erhåller vissa av de anställda tjänstepension utöver ITP2-planen, där tjänstepensionen baseras på faktiskt löneunderlag och inte slutlönebaserad ålderspension. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Pensionsstiftelsen som har tillgångar som vida överstiger förpliktelserna enligt ITP2-planen. De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
- Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar tillgångarnas nuvärde.
- Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden.
- Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att portföljen ska ge bästa möjliga avkastning.
- Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet.
Pensionskostnad
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 269 | 265 |
| Räntekostnad | 99 | 133 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –71 | –94 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 297 | 304 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 638 | 480 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 159 | –1 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 1 094 | 783 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i resultaträkningen. Förändringar i pensionsskuld och pensionstillgångar aktiveras.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Förmånsbestämda pensioner (ITP) är samtliga planer hos Alecta, med en individuell pensionsplan som är fonderad i pensionsförsäkring. Avtal med Alecta är att pensionen är garanterad, vilket innebär att det är Alecta som bär risken för denna garanti. För detta har NCC-koncernen ett avtal med Alecta att betala premier. Alecta lämnar inte ifrån sig information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt för NCC-koncernen att redovisa dessa poster separat. Den pensionsåtagande som avser Alecta är således en tjänstepensionsplan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,08 (0,10) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av pensionsförsäkring, eller att teckna pensionsförsäkring med premieberäkning baserad på en högre löneunderlagsnivå. Vid hög konsolidering kan premieberäkningar bli billigare. Vid utgången av 2021 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 (148) procent.
Not 28 Övriga avsättningar, forts.
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar | ||
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 8 831 | 8 598 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 7 223 | 6 317 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 1 608 | 2 281 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 390 | 551 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 1 997 | 2 832 |
Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 1 997 | 2 832 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 1 997 | 2 832 |
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Sverige | 1 987 | 2 823 |
| Norge | 10 | 10 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 1 997 | 2 832 |
Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 8 598 | 8 158 |
| Utbetalda ersättningar | –212 | –206 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 368 | 398 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden | 84 | –56 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade antaganden om livslängdsförväntan | 1 305 | |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december | 8 840 | 8 598 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 21 (20) år.
Förändring av förvaltningstillgångar
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 6 317 | 5 871 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 22 | |
| Gottgörelse | –7 | –8 |
| Beräknad avkastning | 71 | 94 |
| Aktuariella vinster och förluster | 842 | 338 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 7 223 | 6 317 |
Förvaltningstillgångarna består av:
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 268 | 1 159 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 2 332 | 1 627 |
| Hedgefonder, noterade | 1 051 | 932 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 1 756 | 1 589 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 816 | 1 010 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 7 223 | 6 317 |
Aktuariella antaganden, vägda snittvärden, %
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 1,85 | 1,13 |
| Framtida löneökningar, % | 3,25 | 2,50 |
| Framtida pensionsökningar, % | 2,25 | 1,50 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,4 | 22,4 |
I Sverige tillämpas DUS14.
Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december 2021
| Koncernen | Ökning, % | Minskning,% |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –9,8 | 8,6 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 2,7 | –3,0 |
| Framtida pensionsökningar, 0,5 procentenheters förändring | 6,8 | –7,6 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 4,3 | –5,1 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning. Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar samtidigt som andra antaganden är oförändrade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att 0 MSEK blir betalda under 2021 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
Kostnad avseende pensioner
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 7 | 10 |
| Räntekostnad | 4 | 4 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 11 | 14 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 15 | 18 |
| Delsumma | 26 | 32 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 5 | 5 |
| Årets pensionskostnad | 31 | 37 |
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året | 193 | 188 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 7 | 10 |
| Räntekostnad | 4 | 4 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –9 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året | 195 | 193 |
Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 226 | 218 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 21 | 8 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 247 | 226 |
Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på:
| 2021 | 2020 | |
|---|---|---|
| Aktier | 124 | 99 |
| Fonder | 37 | 34 |
| Räntebärande fordringar | 86 | 93 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 247 | 226 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 800 (800) MSEK. Lånet amorterades i sin helhet 8 januari 2022.
Utöver detta finansiella åtagande är Pensionsstiftelsen skyldig att tillhandahålla pensionsförmåner och pensionsersättningar för de anställda som har pensionsförpliktelser, vilka inte är helt eller delvis tryggade genom externa tillgångar som används av företaget.
Netto pensionsförpliktelser
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi | 195 | 193 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar | 247 | 226 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 52 | 33 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 0 | 0 |
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 1,85 | 1,13 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balans dagen.
Redovisningsprinciper
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.# Not 29 Pensioner, forts.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden | Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | X |
| Finland | X | X |
| Norge | X | X |
| Övriga länder | X | X |
Förmånsbestämda pensionsplaner
Förmånsbestämda pensionsplaner kan vara både pensions- och livförsäkringsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs för samtliga tjänstgöringsperioder till och med balansdagen och förutsätter en bedömning av pensionsberättigades ålder och livslängd. Pensionsåtagandena redovisas som en finansiell skuld. Om det finns ett överskott av tillgångar som inte kan användas för att minska framtida avgiftsinbetalningar förrän i framtiden redovisas detta som en tillgång, dock inte högre än det framtida pensionskapitalet. För svenska pensionsplaner redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensions åtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltnings tillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Avgiftsbestämda pensionsplaner i koncernen innebär att koncernen åtar sig att betala en fastställd avgift till en extern pensionsleverantör för de anställda. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Pensionsförpliktelser Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys
Not 30 Övriga skulder
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 3 | X |
| Övriga långfristiga skulder | 47 | 57 |
| Summa | 47 | 60 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 183 | 525 |
| Skulder till intresseföretag | 7 | X |
| Derivat som innehas för säkring | 44 | 68 |
| Skulder fastighetsförvärv | 126 | X |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 000 | 1 204 |
| Summa | 1 227 | 1 930 |
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | |
| Lönerelaterade kostnader | 1 988 | 2 369 | 28 |
| Förutbetalda hyresintäkter | 19 | 4 | X |
| Förutbetalda intäkter hyres garantier | 150 | 84 | X |
| Projektrelaterade kostnader | 1 016 | 769 | X |
| Administrationskostnader | 46 | 62 | 12 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 294 | 308 | X |
| Övriga kostnader | 74 | 132 | 1 |
| Summa | 3 588 | 3 727 | 40 |
Not 32 Transaktioner med närstående
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCCs dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Anställningsvillkor och ersättningar.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang | ||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 41 | 36 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang | 13 | 3 |
| Utdelning från intresseföretag | X | X |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 11 | 6 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang | 20 | 9 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 12 | 6 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang | 1 | 9 |
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 87 | 86 |
| Inköp från koncernföretag | 11 | 12 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 1 | 3 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 2 | 9 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 127 | 1 154 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 410 | 1 040 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 141 | 751 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 6 | 14 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 22 561 | 20 258 |
Not 33 Leasing
NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som tex hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –647 | –725 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –42 | –49 |
| Totala kostnader aktiverade leasingavtal | –689 | –774 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd | –1 565 | –1 786 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal | –1 565 | –1 786 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –2 253 | –2 560 |
| Vinst från sale-and-leaseback transaktioner | 223 | X |
| Resultat före finansiella poster | –688 | –765 |
| Koncernen – Skulder för leasingavtal | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 513 | 591 |
| Långfristiga leasingskulder | 1 187 | 1 464 |
| Totala leasingskulder | 1 700 | 2 055 |
För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36.
| Koncernen | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Leasegivare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||
| Leasingbetalningar under året | 52 | 25 |
| Ej diskonterade framtida leasing betalningar som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 68 | 43 |
| Mellan 1 och 5 år | 10 | 88 |
| Efter 5 år | 20 | X |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 130 | 150 |
| Moderbolaget | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Leasetagare | ||
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 2 | 3 |
| Efter 1 men mindre än 5 år | 2 | 2 |
| Senare än 5 år | X | X |
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 4 | 5 |
Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 14 (24) MSEK.
Nyttjanderättstillgångar 2021
| Rörelsefastigheter | Maskiner & Inventarier | Markarrenden | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 452 | 1 973 | 10 | 3 435 |
| Årets ökning av leasingavtal | 109 | 199 | –8 | 300 |
| Avyttringar och utrangeringar | –103 | –296 | –1 | –400 |
| Minskningar av leasingåtaganden | –93 | –93 | X | X |
| Årets omräkningsdifferens | 27 | 32 | 58 | X |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 484 | 1 815 | 2 | 3 300 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –409 | –1 064 | 1 | –1 472 |
| Avyttringar och utrangeringar | 98 | 256 | X | 353 |
| Minskningar av leasingåtaganden | 93 | 93 | X | X |
| Årets avskrivningar | –261 | –385 | –646 | X |
| Årets omräkningsdifferens | –11 | –16 | –27 | X |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –583 | –1 116 | 0 | –1 699 |
| Restvärde vid årets början | 1 043 | 909 | 11 | 1 963 |
| Restvärde vid årets slut | 901 | 699 | 2 | 1 602 |
Nyttjanderättstillgångar 2020
| Rörelsefastigheter | Maskiner & Inventarier | Markarrenden | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 989 | 1 801 | 49 | 2 839 |
| Årets ökning av leasingavtal | 772 | 425 | 12 | 1 209 |
| Överföring inom NCC-koncernen | 1 | X | X | 1 |
| Avyttringar och utrangeringar | –268 | –205 | –50 | –523 |
| Årets omräkningsdifferens | –41 | –50 | –92 | X |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 452 | 1 973 | 10 | 3 435 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –259 | –815 | 2 | –1 073 |
| Avyttringar och utrangeringar | 128 | 167 | X | 296 |
| Årets omräkningsdifferens | 12 | 19 | 31 | X |
| Årets avskrivningar | –290 | –435 | –1 | –725 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –409 | –1 064 | 1 | –1 472 |
| Restvärde vid årets början | 730 | 986 | 51 | 1 767 |
| Restvärde vid årets slut | 1 043 | 909 | 11 | 1 963 |
Redovisningsprinciper
NCC som leasetagare
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasingavgifter i NCC AB kostnadsförs löpande. Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskulder. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången under leasingperioden och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inledningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasing avgifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nyttjanderätts tillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar.# Not 33 Leasing, forts.
Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätter skrivs av under leasingperioden, med undantag för tomträtter/markarrenden som inte är föremål för avskrivning. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskrivning respektive resultat vid försäljning. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala upplåningsräntan. Denna beräknas genom en intern modell.
NCC som leasegivare
NCC har inga kapitaliserade leasingavtal eller leasingintäkter avseende finansiella leasingavtal. NCC redovisar endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.
Sale-and-leaseback
En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och samtidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCCs försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Värdering av leasingavtal
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 så använder NCC en diskonteringsränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner respektive leasingavtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden respektive dotterbolags marginella upplåningsränta. Vid förändring av dessa diskonteringsräntor så kommer de framtida leasingbetalningarna i form av leasingskuld att värderas om och medför då redovisningsmässiga effekter för koncernen som helhet.
Not 34 Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med ägande rättsförbehåll m.m. | 444 | 528 | ||
| Spärrade bankmedel | ||||
| Summa | 444 | 528 | ||
| Övriga ställda säkerheter | 10 | 8 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 453 | 537 | ||
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncernbolags räkning | 22 540 | 20 258 | ||
| Övriga borgens- och ansvars förbindelser | 117 | 114 | 21 | 21 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag | 136 | 137 | ||
| Summa borgens- och garantiförpliktelser 1) | 253 | 251 | 22 561 | 20 279 |
1) På grund av att borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen inte elimineras, redovisas de borgensåtaganden som NCC AB forfarande har utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 19 (19) och för moderbolag 19 (19)). Kvarstående volym avser bl.a säkerhet avseende exploateringsavtal och har förmånstagare i form av kommuner och privata företag och kommer vidare hanteras under 2022. Genom avtal, NCC AB och Bonava AB emellan, hålls NCC AB skadelös av Bonava AB för alla åtaganden. Dessutom har NCC AB erhållit säkerhet från kreditförsäkringsbolag för de åtaganden som fortfarande är utestående för räkning, numera helägda Bonavabolag.
Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll
Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
• utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag
• NCC Treasury AB:s upplåning
• fullgörande av entreprenadavtal
Eventualförpliktelser m.m.
Tvister och rättsliga processer
NCC blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för t.ex. påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, vilket kan medföra betydande finansiella konsekvenser. Det kan inte uteslutas att sådana tvister kan ha negativ påverkan.
Tillståndspliktiga verksamheter
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalt- och täkt verksamhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC inte uppfylla myndighetskrav kan det leda till böter eller andra sanktioner. Den finansiella påverkan av sådan verksamhet bedöms som liten.
Ställda säkerheter
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar för framtida utgifter eller garantier. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningarna kan komma att justeras vid nya omständigheter eller tillkommande information. Det kan inte uteslutas att sådana justeringar kan medföra negativa konsekvenser.
Not 35 Likvida medel
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2021 | 2020 | 2021 | 2020 | |
| Kassa och bank | 2 561 | 2 155 | ||
| Summa likvida medel | 2 561 | 2 155 | ||
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader | 487 | 174 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 721 | 259 | ||
| Summa | 721 | 259 |
Likvida medel som inte är tillgängliga för användning med följande utgångspunkt:
• De är kopplade till regleringar i låneavtal.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Förvärv av anläggningstillgångar
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar, exklusive nyttjanderättstillgångar leasing, för 782 (625) MSEK varav 0 (0) MSEK är förvärv i samband med företagsköp.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar gjordes för 3 (4) MSEK, varav 0 MSEK är förvärv i samband med företagsköp.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar gjordes för 17 (14) MSEK, varav 0 MSEK i icke-helägda bolag.
Moderbolaget
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 14 MSEK, varav 0 MSEK är förvärv i samband med företagsköp.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför endast mindre kursdifferenser i likvida medel kan uppkomma.
Upplysningar om erhållna och betalda räntor
Koncernen
Under perioden erhållen ränta uppgick till 2 (16) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 10 (95) MSEK.
Moderbolaget
Under perioden erhållen ränta uppgick till 1 (3) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 14 (24) MSEK.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Löpande verksamhet | 59 | 72 |
| Förändring av rörelsekapital | –5 | 45 |
| Investeringsverksamhet | –78 | –8 |
| Finansieringsverksamhet | 26 | –7 |
| Summa | 3 | 102 |
Likvida medel som inte är tillgängliga för användning
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 232 | 229 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning | 232 | 229 |
Transaktioner som inte medför betalningar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Ökning nyttjanderättstillgångar leasing | 300 | 1 209 |
Utdrag ur förvaltningsberättelse
Finansiell översikt
| Koncernen | UB 2020 | Leasingavtal | Ränte- uppräkning | Valutakurs- differenser | UB 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 2 576 | 42 | –57 | 2 561 | ||
| Räntebärande fordringar | –425 | –295 | 2 | –718 | ||
| Leasingskulder | 2 055 | –688 | 327 | –42 | 48 | 1 700 |
| Summa räntebärande skulder och leasingskulder | 4 206 | –941 | 327 | –42 | –7 | 3 543 |
| Utdelning | –538 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –13 | |||||
| Summa | –1 492 |
| Moderbolaget | UB 2020 | Koncernbidrag | Valutakurs- differenser/övrigt | UB 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 1 551 | –610 | 941 | ||
| Långfristiga räntefria skulder | 4 | 2 | 6 | ||
| Summa räntebärande skulder och leasingskulder | 1 555 | –608 | –452 | 351 | |
| Räntebärande fordringar | –683 | 539 | –596 | ||
| Summa | 872 | –69 | –452 | 351 |
Övriga förändringar i rörelsekapital
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | –128 | 26 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | –204 | 1 547 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | –436 | –1 400 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –768 | 174 |
| 2021 Jan–dec | 2020 Jan–dec | |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –4 823 | –4 489 |
| Förändring av rörelseförlust | 1 896 | 1 106 |
| Förändring av leasingskuld | –290 | –1 100 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –13 | –34 |
| Förändring av pensionsskuld | 835 | 8 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 2 | –44 |
| Betald utdelning | –538 | –269 |
| Nettoskuld utgående balans | –2 932 | –4 823 |
| Varav pensionsskuld | –1 997 | –2 832 |
| Varav leasingskuld enligt IFRS 16 | –1 700 | –2 055 |
| Utfall av finansiella anläggningar | 766 | 64 |
Redovisningsprinciper
Likvida medel
Likvida medel utgörs av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
Not 36 Finansiella instrument och Finanspolicy (Principer för riskhantering)
Finanspolicy
Gruppen har en finanspolicy som styr koncernens finansiella riskhantering. Den omfattar principer för hantering av ränterisker, valutarisk, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury ansvarar för att implementera ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet.
Koncernens koncernredovisning av finansiella instrument har centraliserats till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens kassaflöden, finansiella placeringar, räntebetalningar, effektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, prisrisk i elprodukter samt kundkreditrisker i respektive affärsområde.
Avtalsvillkor
NCC har tillgång till en syndikerad kreditfacilitet som tecknats med en grupp banker. Den 30 december 2021 tecknades en ny treårig kreditfacilitet om 280 (260) MEUR, vilken kan utnyttjas för att finansiera koncernens verksamhet och uppfylla nyckeltalsrestriktionen. NCC verkställer ett ramverk för den syndikerade kreditfaciliteten.
Referensräntereformen
NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar sina finansiella instrument och finansiella villkor för att kunna hantera de förändringar som sker på marknaden.
Finansiella risker
Ränterisker
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s finansiella resultat, kassaflöden samt placeringar. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel 1) inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning för att säkerställa att finansiella instrument balanserar effekterna av ränteförändringar. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1). NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 400 (400) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntereformen. Ineffektivitet kan uppstå om de ekonomiska sambanden mellan ränteswappen och underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underliggande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2021. Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företagsskuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel 1) var 9 (15) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel 1) uppgick till 3 048 (2 330) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 2 (3) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 513 (2 516) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 6 (12) månader. Per den 31 december 2021 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebärande företagsskulden med ett nominellt värde på 590 (590) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2021 netto till 3 (1) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 3 (1) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,5 (1,5) och 2,8 (3,8) år med en genomsnittlig fast ränta på -0,03 (-0,03) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 10 (8) MSEK givet de volymer och den löptid som gäller per balansdagen.
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)
| 2021 | 2020 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | 1–3 år |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 800 | 800 | 836 | 12 | 337 | 160 | ||||
| Räntebärande skulder | 1 729 | 4 | 860 | 1 748 | 4 | 16 | 972 | 756 | ||
| Leasingskulder | 1 797 | 545 | 714 | 297 | 241 | 2 228 | 640 | 865 | 366 | |
| Ränteswappar | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||||
| Oljeterminer | 2 | 2 | 8 | 1 | 5 | 2 | ||||
| Leverantörsskulder | 4 567 | 4 567 | 4 487 | 4 487 | ||||||
| Totalt | 8 896 | 5 371 | 1 407 | 1 580 | 297 | 241 | 9 308 | 4 491 | 673 | 2 177 |
1) Exklusive pensionsskuld.
Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)
| 2021 | 2020 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | |
| Valutaterminer | ||||||
| Netto | –27 | –27 | –51 | –45 |
Valutarisker
Valutarisk utgör risken för att förändringar i valutakurser påverkar NCC:s finansiella resultat, kassaflöden samt placeringar. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs.
| 2021 | 2020 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | |
| Valutaterminer | ||||||
| Netto | –27 | –27 | –51 | –45 |
Ränterisker
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s finansiella resultat, kassaflöden samt placeringar. NCC:s policy för ränterisk är att den genomsnittliga återstående räntebindningstiden för NCC:s räntebärande företagsskuld ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader. NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 400 (400) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntereformen. Ineffektivitet kan uppstå om de ekonomiska sambanden mellan ränteswap och underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underliggande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2021. Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företagsskuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel 1) var 9 (15) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel 1) uppgick till 3 048 (2 330) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 2 (3) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 513 (2 516) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 6 (12) månader. Per den 31 december 2021 hade NCC ränteswappar knutna till den räntebärande företagsskulden med ett nominellt värde på 590 (590) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2021 netto till 3 (1) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 3 (1) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,5 (1,5) och 2,8 (3,8) år med en genomsnittlig fast ränta på -0,03 (-0,03) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 10 (8) MSEK givet de volymer och den löptid som gäller per balansdagen.En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 1 (2) MSEK samt övrigt totalresultat med 6 (9) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar.
1) Likvida medel och kortfristiga placeringar.
Förfallostruktur räntebindning 1)
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | 1 926 | 77 | ||
| 2022 | 2 213 | 88 | 290 | 11 |
| 2023 | 100 | 4 | 100 | 4 |
| 2024 | 200 | 8 | 200 | 8 |
| Totalt | 2 513 | 100 | 2 516 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
Valutarisker
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultat. Exponering sker i första hand via transaktionsexponering.
Transaktionsexponering
I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker i första hand via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som används för säkring av transaktionsexponering klassificeras som kassaflödessäkringar. Om villkoren för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda, eller om säkringsinstrumentet upphör att existera, kan en omklassificering ske till resultat.
Nettoposter som kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassaflödet inträffar, vid omräkning av osäkrade kundfordringar och leverantörsskulder, kan påverka resultatet.
Om en 10-procentig förändring sker av den svenska kronan i förhållande till euro skulle det påverka årsresultatet med MSEK 26, med antagandet att övriga faktorer inte påverkas.
Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder.
| Motvärde i MSEK | Brutto exponering | Säkrad andel MSEK | Säkrad andel % | Värdeutveckling i MSEK efter skatt på osäkrad andel | Brutto exponering | Säkrad andel MSEK | Säkrad andel % | Värdeutveckling i MSEK efter skatt på osäkrad andel |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | ||||||||
| EUR | 1 951 | 1 638 | 84 | 12 | 1 551 | 1 321 | 85 | 9 |
| DKK | 104 | 30 | 29 | 3 | 159 | 23 | 14 | 5 |
| NOK | 157 | 144 | 91 | 1 | 329 | 182 | 55 | 6 |
| Övriga | 218 | 185 | 85 | 1 | 108 | 83 | 77 | 1 |
| Totalt | 2 431 | 1 997 | 82 | 17 | 2 147 | 1 609 | 75 | 21 |
Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar.
| Motvärde i MSEK | Brutto exponering | Säkrad andel MSEK | Säkrad andel % | Värdeutveckling i MSEK efter skatt på osäkrad andel | Brutto exponering | Säkrad andel MSEK | Säkrad andel % | Värdeutveckling i MSEK efter skatt på osäkrad andel |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | ||||||||
| EUR | 74 | 37 | 50 | 1 | 352 | 322 | 91 | 1 |
| DKK | 69 | 23 | 33 | 2 | 22 | 21 | 95 | |
| NOK | 7 | 5 | ||||||
| Totalt | 150 | 60 | 40 | 4 | 378 | 343 | 91 | 1 |
Finansiering via valutaderivat
1) Valutaswappar.
| Motvärde i MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Köp +/- | DKK 2 042 | DKK 1 478 |
| Köp +/- | EUR 332 | EUR 236 |
| Köp +/- | NOK –363 | NOK –1 145 |
| Netto | 2 011 | 569 |
1) Valutaswappar.
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer.
Prognostiserad volym inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer.
| 2021 | 2020 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) | 482 581 | 5 838 | 235 453 | 290 | 621 499 | 7 447 | 300 371 | 313 |
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 11 620 | 1 092 | 10 311 | 217 | 20 907 | 500 | 16 066 | 4 341 |
| Säkrad andel (%) | 2 | 19 | 4 | 0 | 3 | 7 | 5 | 1 |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 34 | 3 | 30 | 1 | 51 | 1 | 38 | 11 |
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 2 930 | 2 843 | 2 940 | 2 902 | 2 429 | 2 729 | 2 364 | 2 631 |
Försäljning av bitumen
I och med en förändring av indexbasen för prissättning av bitumen hos NCC:s största leverantör under 2020 fanns det kontrakt till indexreglerat pris där index mot kund inte överensstämde med det index som leverantören använde för prissättning av bitumen. Detta innebar att NCC Industry löpte risk att de två indexen utvecklades på olika sätt. Risken hanterades av NCC Treasury via oljeterminer på kundsidan. Totalt säkrades 2020, 37 511 ton bitumen avseende kontrakterad försäljning där index i kundavtalet avvek från index för prissättning av inköpt bitumen. Under 2021 har inga nya säkringar av försäljning gjorts. Den utestående säkringspositionen, av koncernens säkrade kontrakterade volym försäljning av bitumen med indexreglerat pris som avvek från index i inköpet från leverantören, uppgick vid årsskiftet till 873 (5 183) ton, motvärde SEK 2 (11) MSEK, varav 873 (4 310) ton förfaller om 3-12 månader samt 0 (873) ton förfaller efter 1 år. Utestående säkringsposition vid årsskiftet uppgår till samma belopp som den kontrakterade försäljningen. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av försäljningen är resultat- säkrade.
Prisrisker i el
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av inköp av el är resultat- säkrade.
Den utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 43 (42) MSEK, varav 5 (4) MSEK förfaller inom 3 månader, 20 (19) MSEK förfaller om 3-12 månader samt 18 (19) MSEK förfaller efter 1 år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto 39 (0) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 39 (0) MSEK. Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2021 förändra övrigt totalresultat med 7 (3) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
Kreditrisker
Exponering mot kreditrisker i NCC-koncernen utgörs huvudsakligen av fordringar på kunder och hanteras av kreditavdelningen samt av finansiella motparter. Kreditriskhanteringen sker enligt en försiktig policy.
Räntebärande skulder 1)
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | ||||
| EUR | 5 | |||
| NOK | ||||
| SEK | 2 513 | 100 | 2 510 | 100 |
| Totalt | 2 513 | 100 | 2 516 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld och leasingskuld.
Finansiering via valutaderivat 1)
| Motvärde i MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Köp +/- DKK | 2 042 | 1 478 |
| Köp +/- EUR | 332 | 236 |
| Köp +/- NOK | –363 | –1 145 |
| Netto | 2 011 | 569 |
1) Valutaswappar.
Finansiering via valutaswappar
1) Valutaswappar.
| Motvärde i MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Köp +/- DKK | 2 042 | 1 478 |
| Köp +/- EUR | 332 | 236 |
| Köp +/- NOK | –363 | –1 145 |
| Netto | 2 011 | 569 |
Finansiering via valutaderivat
Finansiering via valutaswappar
Finansiering via valutaderivat
| Motvärde i MSEK | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Köp +/- DKK | 2 042 ## Not 27. Financial instruments |
Transactions are only entered into with creditworthy counterparties with a minimum rating of A- (Standard & Poor's) or equivalent international rating, and local banks with a rating at least equivalent to the country's creditworthiness where NCC operates. ISDA's (International Swaps and Derivatives Association) netting framework agreement with all counterparties regarding derivative trading is used. The investment policy specifies the maximum credit exposure and maturity for different counterparties. The total counterparty exposure for derivatives, calculated as net receivables per counterparty, amounted to SEK 100 (41) at the end of 2021. Net receivables per counterparty are calculated using the market valuation method, i.e., the market value of the derivative plus a risk adjustment (1% of the nominal amount). The calculated gross exposure to counterparty risk for liquid assets and short-term investments amounted to SEK 3,048 (2,330).
Translation exposure
According to Group Treasury Policy, the Group's translation exposure shall not be hedged against currency fluctuations. The Group's net investments in foreign subsidiaries. The table below shows the Group's net investments in foreign subsidiaries and the currency risk of the translation exposure. As of December 31, 2021, a five percent weakening of the Swedish krona against other currencies would result in a change in other comprehensive income of SEK 160 (137), see the table below.
| Currency | Net investment MSEK | Currency risk 5% MSEK | Net investment MSEK | Currency risk 5% MSEK |
|---|---|---|---|---|
| DKK | 1,968 | 98 | 1,714 | 86 |
| EUR | 468 | 23 | 448 | 22 |
| NOK | 767 | 38 | 583 | 29 |
| Total | 3,203 | 160 | 2,745 | 137 |
Price risks
Price risks in bitumen
Part of the sales of paving contracts in NCC Industry are at index-regulated prices where the index to the customer corresponds to the index used by the supplier for pricing bitumen, which means that NCC Industry is not exposed to risk from changes in bitumen prices. There are also fixed-price contracts without index where Industry is exposed to risk from changes in bitumen prices. The price risk is managed by Group Treasury through oil futures. The policy is to hedge larger customer contracts when the work is to be performed later than two months from the order. NCC ensures that oil derivatives are priced with the same underlying index as applies to suppliers and that the number of tons of bitumen purchased per month exceeds the number of tons of bitumen hedged per month. The hedged quantity of bitumen purchases corresponds to the derivative's quantity (hedging ratio 1:1). Ineffectiveness may occur if the timing of bitumen purchases deviates from the derivative's expiry date. The fair value of oil futures used for hedging the purchase and sale of the price risk in bitumen amounted to a net of SEK 4 (-5), of which the ineffectiveness of SEK 0 (-3) is recognised in the income statement, while the effective portion of SEK 4 (-2) is recognised in other comprehensive income. Of this, SEK 6 (2) is recognised in the balance sheet as other receivables, SEK 0 (2) as other non-current liabilities, and SEK 2 (5) as other current liabilities. Given the outstanding oil futures on the balance sheet date, a 10 percent increase in bitumen prices as of December 31, 2021, would change other comprehensive income by SEK 2 (3) and the income statement by SEK 0 (0). The sensitivity analysis is based on all other factors remaining unchanged.
Purchase of bitumen
The table below shows the Group's purchase of bitumen and the hedged proportion via oil futures during the year.
| 2021 | 2020 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Purchase bitumen tons | Hedged amount tons | Hedged amount via oil futures % | Purchase bitumen tons | Hedged amount tons | Hedged amount via oil futures % | |
| Total | 298 | 215 | 33 | 417 | 11 | 286 |
Not 27. Financial instruments
Credit risks in receivables
The risk that the Group's customers will not fulfil their commitments, i.e., that payment is not received from customers, constitutes a credit risk. The Group's customers are credit-assessed prior to any assignment of contracts and in connection with larger orders. Creditworthiness is assessed using various credit reporting agencies. For larger customer receivables, the risk of credit losses is limited through various types of collateral. These can include, for example, bank guarantees, escrows in building credit facilities, parent company guarantees, and other payment guarantees. The proportion of customer receivables with some type of collateral amounts to 16.8% (15.5%) for the year.
Age analysis of receivables
| 2021 | 2020 | |||
|---|---|---|---|---|
| Group | Gross | Reserve for doubtful receivables | Gross | Reserve for doubtful receivables |
| Not yet due receivables | 5,921 | 5,415 | ||
| Overdue receivables 1–30 days | 463 | – | 1,460 | |
| Overdue receivables 31–60 days | 41 | –5 | 105 | |
| Overdue receivables 61–180 days | 150 | –25 | 144 | –5 |
| Overdue receivables >180 days | 1,900 | –698 | 1,802 | –837 |
| Total | 8,476 | –728 | 7,926 | –842 |
The reserve for doubtful receivables relates partly to ongoing discussions or disputes with the customer and partly to identified/expected credit losses, which are mainly attributable to the customer's lack of payment capacity. Receivables overdue >180 days are essentially caused by ongoing discussions/disputes with the customer and do not concern the customer's creditworthiness. The reserve for doubtful receivables overdue >180 days therefore relates primarily to previous disputes and does not reflect assessed payment capacity. Apart from these, customer losses are low, meaning the reserve for doubtful receivables overdue <180 days is low. Provisions for doubtful customer receivables and reversals thereof, which are mainly attributable to ongoing discussions/disputes with the customer, so-called performance obligations, are recognised as reduced revenue in the company's construction projects and are consequently included as net sales in the income statement. Identified or expected credit losses arising from the customer's financial difficulties are recognised in the income statement either as costs for production or as selling and administrative expenses. See also under accounting principles.
Reserve for doubtful receivables
| Group | 2021 | 2020 |
|---|---|---|
| Opening balance | –842 | –1,903 |
| Provisions during the year | –252 | –266 |
| Reversal of previously made write-downs | 401 | 1,229 |
| Translation differences | –36 | 98 |
| Closing balance | –728 | –842 |
Fair value of financial instruments
The Group's financial instruments are recognised at fair value in the balance sheet, primarily short-term investments in residential bonds and interest-bearing funds, as well as derivatives. Short-term investments are valued according to prices quoted on a well-functioning secondary market for the same instruments. Valuation at fair value for currency forwards, currency options, oil futures, and electricity futures is based on established models with observable input data such as interest rates, currencies, and commodity prices. The valuation of interest rate swaps is based on forward interest rates derived from observable yield curves. Discounting does not have a significant impact on the valuation of derivatives.
For financial assets such as receivables, short-term interest-bearing receivables, other receivables, and liquid assets, and for liabilities such as trade payables and other non-interest-bearing liabilities, the fair value is not considered to deviate significantly from the carrying amount. For long-term bond holdings (long-term interest-bearing receivables) and short-term investments accounted for at amortised cost, the fair value is based on prices quoted on a well-functioning secondary market. For short and long-term bond loans listed on Nasdaq Stockholm, fair value has been calculated based on prices quoted on a well-functioning secondary market. Fair value for unlisted long-term bonds has been calculated by discounting future cash flows at interest rates that reflect current market assessments of the time value of money and the specific risks associated with the instrument. The fair value for other long- and short-term interest-bearing liabilities is not considered to deviate significantly from the carrying amount.
| Group, 2021 | Financial assets measured at fair value through profit or loss 1) | Derivatives used in hedge accounting | Financial assets measured at amortised cost | Financial assets measured at fair value through other comprehensive income, equity instruments | Financial liabilities measured at fair value through profit or loss 1) | Other liabilities | Sum of carrying amount | Sum of fair value |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Long-term securities holdings | 68 | 68 | 68 | 68 | ||||
| Long-term interest-bearing receivables | 128 | 128 | 128 | 128 | ||||
| Other long-term receivables | 5 | 5 | 5 | 5 | ||||
| Customer receivables | 7,748 | 7,748 | 7,748 | 7,748 | ||||
| Short-term interest-bearing receivables | 103 | 103 | 103 | 103 | ||||
| Other receivables | 8 | 54 | 35 | 97 | 97 | 97 | 97 | |
| Short-term investments | 401 | 86 | 487 | 487 | 487 | |||
| Cash and cash equivalents | 2,561 | 2,561 | 2,561 | 2,561 | ||||
| Total assets | 409 | 59 | 10,661 | 68 | 11,196 | 11,196 | 11,196 | 11,196 |
| Long-term interest-bearing liabilities | 2,038 | 2,038 | 2,038 | |||||
| Other long-term liabilities | 47 | 47 | 47 | |||||
| Provisions for pensions and similar obligations | 1,997 | 1,997 | 1,997 | |||||
| Short-term interest-bearing liabilities 2) | 2,176 | 2,176 | 2,176 | |||||
| Trade payables | 4,567 | 4,567 | 4,567 | |||||
| Other short-term liabilities | 5 | 39 | 44 | 44 | 44 | |||
| Total liabilities | 10,825 | 10,869 | 10,869 | 10,869 | 10,869 |
1) Mandatorily measured at fair value.
2) Loans from NCC Group's Pension Foundation included at SEK 800 million.
Fair value of financial liabilities
Financial liabilities measured at fair value through profit or loss and financial liabilities measured at fair value through other comprehensive income are recognised at fair value in the balance sheet. For financial liabilities measured at fair value through profit or loss, any unrealised gains and losses are recognised in the income statement. For financial liabilities measured at fair value through other comprehensive income, any unrealised gains and losses are recognised in other comprehensive income. For financial liabilities not measured at fair value, the fair value is not considered to deviate materially from the carrying amount.# NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
27 Värderingsprinciper för finansiella instrument
I kommande tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under 2020 har inga ändringar skett vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Koncernen, 2020
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) | Finansiella tillgångar värderade till upplupet an- skaffningsvärde | Finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 68 | 68 | ||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 125 | 125 | 126 | |||
| Övriga långfristiga fordringar | 1 | 1 | 1 | |||
| Kundfordringar | 7 084 | 7 084 | 7 084 | |||
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 126 | 126 | 126 | |||
| Övriga fordringar | 58 | 76 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 104 | 104 | 174 | |||
| Likvida medel | 2 155 | 2 155 | 2 155 | |||
| Summa tillgångar | 9 618 | 104 | 68 | 0 | 9 809 | 9 810 |
| Långfristiga räntebärande skulder 2) | 3 965 | 3 965 | ||||
| Övriga långfristiga skulder | 57 | 57 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 832 | 2 832 | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 606 | 606 | ||||
| Leverantörsskulder | 4 487 | 4 487 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 39 | 39 | ||||
| Summa skulder | 0 | 0 | 0 | 12 080 | 0 | 12 080 |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
Moderbolaget, 2021
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 689 | 689 | 689 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 721 | 721 | 721 | |
| Summa tillgångar | 1 410 | 45 | 0 | 1 455 |
| Övriga långfristiga skulder | 6 | 6 | 6 | |
| Leverantörsskulder | 10 | 10 | 10 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder 1) | 800 | 800 | 800 | |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 147 | 147 | 147 | |
| Summa skulder | 0 | 963 | 0 | 963 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
Moderbolaget, 2020
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 781 | 781 | 781 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 259 | 259 | 259 | |
| Summa tillgångar | 1 041 | 45 | 0 | 1 086 |
| Långfristiga räntebärande skulder 1) | 800 | 800 | 800 | |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 4 | 4 | |
| Leverantörsskulder | 8 | 8 | 8 | |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 765 | 765 | 765 | |
| Summa skulder | 0 | 1 577 | 0 | 1 577 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK.
64 NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Noter
27 Värderingsprinciper för finansiella instrument (forts.)
| 2021 | 2020 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument som inte används i säkringsredovisning | 401 | 401 | 104 | 104 | ||||
| Övriga | 8 | 8 | 10 | 10 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 59 | 59 | 9 | 9 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||||
| Eget kapitalinstrument | 68 | 68 | 68 | 68 | ||||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 128 | 128 | 126 | 126 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 86 | 86 | 70 | 70 | ||||
| Summa tillgångar | 536 | 214 | 0 | 750 | 291 | 196 | 0 | 387 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument som inte används i säkringsredovisning | 39 | 39 | 39 | 39 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 5 | 5 | 32 | 32 | ||||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 1 600 | 2 614 | 4 214 | 1 582 | 2 970 | 4 552 | ||
| Summa skulder | 44 | 1 600 | 2 614 | 4 258 | 71 | 1 614 | 2 970 | 4 623 |
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell redovisar ett urval av finansiella tillgångar och skulder där det är möjligt att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2021 | 2020 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | |||
| Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | |
| Redovisade bruttobelopp 1) | 67 | 43 | 19 | 71 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning | –24 | –24 | –19 | –19 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning | 43 | 19 | 0 | 52 |
1) Med belopp som omfattas av avtal om nettning redovisas verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga fordringar med 0 (0) MSEK och i övriga fordringar med 8 (10) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 5 (1) MSEK och i övriga fordringar med 54 (8) MSEK.
I belopp som omfattas av avtal om nettning redovisas verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 39 (39) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga skulder med 0 (3) MSEK och övriga kortfristiga skulder med 5 (29) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat.
Upptagande till balansräkningen sker för första gången då bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på balansdagen finansiella tillgångar och finansiella skulder.
Finansiella tillgångar
- Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
- Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)
- Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella skulder
- Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
- Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde (inklusive garantier, borgensförbindelser med mera)
Vid upptagande till balansräkningen initialt redovisas en finansiell tillgång till verkligt värde inklusive transaktionskostnader om de inte är betydande. Vid en finansiell skuld tas den upp till verkligt värde minus transaktionskostnader som kan hänföras till transaktionen.
Värdering av finansiella tillgångar och skulder
För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde tillämpas en värderingsmodell som bygger på de nivåer som anges i IFRS 13. Vid upptagande till balansräkningen värderas finansiella tillgångar till verkligt värde.
27 Värderingsprinciper för finansiella instrument (forts.)
| 2021 | 2020 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | |||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||
| Derivatinstrument som inte används i säkringsredovisning | 401 | 401 | ||
| Övriga | 8 | 8 | ||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 59 | 59 | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||
| Eget kapitalinstrument | 68 | 68 | ||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 128 | 128 | ||
| Kortfristiga placeringar | 86 | 86 | ||
| Summa tillgångar | 536 | 214 | 0 | 750 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||
| Derivatinstrument som inte används i säkringsredovisning | 39 | 39 | ||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 5 | 5 | ||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||
| Övriga räntebärande skulder | 1 600 | 2 614 | 4 214 | |
| Summa skulder | 44 | 1 600 | 2 614 | 4 258 |
- Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
- Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
- Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Redovisningsprinciper (forts.)
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Undantag gäller för säkringsinstrument som inte ingår i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena. Värderingen sker till upplupet anskaffningsvärde. Avsättningar för kreditförluster görs när det finns indikationer på en försämring av kundens betalningsförmåga. Värdet justeras för eventuella förluster. Värdet baseras på att endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet ska erhållas. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument)
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med avsikt att inte delta i den löpande verksamheten eller att använda dem som säkringsinstrument. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Derivat som används i säkringsredovisning
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.# Financial Instruments
Debts are valued at amortized cost. Impairment of financial assets and a reserve for losses on these are reported as a deduction from the asset. The Group’s financial investments and liabilities are recognized at fair value through profit or loss and at fair value through other comprehensive income. Loss reserves are booked according to one of the following methods: • booked for loss events that can be expected to occur within 12 months • booked for loss events that can be expected to occur during the asset’s entire lifetime. Loss reserve for the asset’s entire lifetime is made if the credit risk for the financial asset has increased significantly since initial recognition and loss reserve within 12 months is made if this is not the case. For trade receivables, contract assets and lease receivables, a loss reserve for the asset’s entire lifetime is always made according to the simplified model in IFRS 9. The valuation of expected credit losses must reflect an objective view of past events, current conditions, and forecasts of future economic conditions. Each invoice is valued individually, but invoices that are more than 180 days overdue are reserved for unless specific circumstances prevail. Trade receivables, contract assets and lease receivables are written off when deemed uncollectible.
Hedging Accounting
NCC applies hedging accounting within the following categories: hedging of currency exposure and hedging of price risk in bitumen and electricity. If the hedge no longer meets the criteria for hedging accounting or the hedging instrument is sold, expired, terminated or redeemed, hedge accounting ceases prospectively. When hedge accounting ceases, any amount accumulated in the hedging reserve in equity is transferred to the income statement until:
• the hedged item is recognised in profit or loss, or the hedged item expires or is sold (applies to hedging of a transaction that results in a non-financial item, e.g. an asset, or an operating lease obligation)
• the hedged item is recognised in equity.
When hedging accounting ceases, the amount that has been accumulated in the hedging reserve is reclassified immediately to profit or loss.
Hedging of Currency Exposure
Foreign currency translation of financial assets and liabilities is performed at the closing rate of the balance sheet date. Currency differences arising from the translation of receivables and liabilities relating to operational activities are recognized in profit or loss, while currency differences arising from financial instruments relating to financial activities are recognized in other comprehensive income.
Hedging of Interest Rate Exposure
Interest derivatives are used for managing interest rate risk. Hedge accounting is applied where effective hedging relationships can be proven. Changes in value are recognized, after considering the tax effect, in other comprehensive income and are accumulated in the hedging reserve. If the hedging relationship is terminated, the accumulated amount in the hedging reserve is reclassified to profit or loss.
Hedging of Price Risks in Bitumen and Electricity
NCC Industry hedges the price risk for bitumen for larger contracts to be performed later than two months after ordering by taking out oil futures. Changes in effective hedging are recognized in other comprehensive income and accumulated in the hedging reserve, and any inefficiency is recognized in the income statement. To smooth out variations in the Swedish electricity market, NCC has chosen to gradually build up the volume of electricity contracts to the respective delivery point over a three-year period through electricity derivatives. Changes in effective hedging are recognized in other comprehensive income and accumulated in the hedging reserve, and any ineffectiveness is recognized in the income statement.
Receivables and Liabilities in Foreign Currency
Receivables and liabilities in foreign currency are revalued at the balance sheet date rate. Currency differences arising from the translation of receivables and liabilities relating to operational activities are recognized in profit or loss, while currency differences arising from financial instruments relating to financial activities are recognized in other comprehensive income.
Financial Instruments in the Parent Company
The parent company’s financial instruments are measured at amortized cost, less any write-downs and taking into account accrued income effects at the balance sheet date. As the Group applies common risk management, reference is made, regarding qualitative and quantitative risk information, to the disclosures provided for the Group above.
Important Estimates and Judgments
Valuation of Receivables
NCC's trade receivables, including receivables for sold property projects, are valued at amortized cost. These include receivables for sales and impairment losses for doubtful receivables.
Note 37 Parent Company Information
NCC AB, organization number 556034-5174, is a Swedish-registered limited liability company and is domiciled in Solna. NCC AB's shares are listed on Nasdaq Stockholm, Large Cap segment. The head office address is NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna. The consolidated financial statements for 2021 comprise the parent company and its subsidiaries, referred to together as the Group. The Group also includes investments in associated companies, joint ventures, and joint operations. The ownership interest of Nordstjernan AB as of December 31, 2021, was 17 percent of the capital and 48 percent of the votes in NCC AB. Nordstjernan AB, organization number 556000-1421, is domiciled in Stockholm.
Note 38 Events After the Balance Sheet Date
During the first months of 2022, there was widespread infection and restrictions due to the coronavirus pandemic in all markets. This led to increased absence both at NCC and among subcontractors, and occasional temporary production disruptions and delays. Generally, however, the disruptions were minor, and the majority of operations have progressed well. The war in Ukraine, which broke out at the end of February, entails risks of impacting the global economy, price increases for input goods and energy, and disruptions in supply chains. NCC has no operations in the affected countries. However, NCC may be affected, primarily by price changes and availability of oil and oil-based products, as well as by increased energy prices. To a lesser extent, the availability of labor may also be temporarily affected. In the long term, NCC is affected by global economic development.
Note 39 Disposition of Company Profit
The Board proposes that the available profit of SEK 3,910,321,015 be disposed of as follows:
| Description | Amount (SEK) |
|---|---|
| Ordinary dividend to shareholders 6.00 SEK per share 1) | 645,568,500 |
| Carried forward to new account | 3,264,752,515 |
| Total SEK | 3,910,321,015 |
1) The total amount of the proposed dividend is calculated based on the number of outstanding shares as of March 10, 2022.
Statement of Financial Position
NCC AB – Financial Reporting – Notes
Statement of Assurance
The Board of Directors and the President hereby assure that the consolidated financial statements and the annual financial statements have been prepared in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS), as adopted by the EU, and generally accepted accounting principles in Sweden, and give a true and fair view of the Group's and the parent company's financial position and results. The management report for the Group and the parent company provides a fair overview of the Group's and the parent company's operations, financial position, and results, and describes the material risks and uncertainties facing the parent company and the companies included in the Group. The annual financial statements and consolidated financial statements were approved for issue by the Board of Directors on March 10, 2022. The Group's income statement and balance sheet, and the parent company's income statement and balance sheet will be subject to adoption at the annual general meeting on April 10, 2022.
Solna, March 10, 2022
| Signature | Role |
|---|---|
| Alf Göransson | Chairman of the Board |
| Geir Magne Aarstad | Board Member |
| Viveca Ax:son Johnson | Board Member |
| Simon de Château | Board Member |
| Mats Jönsson | Board Member |
| Angela Langemar Olsson | Board Member |
| Birgit Nørgaard | Board Member |
| Karl-Johan Andersson | Employee Representative |
| Karl G Sivertsson | Board Member |
| Harald Stjernström | Employee Representative |
| Tomas Carlsson | President |
Our audit report was issued on March 11, 2022.
PricewaterhouseCoopers AB
| Signature | Role |
|---|---|
| Ann-Christine Hägglund | Authorized Auditor |
| Erik Bergh | Lead Engagement Partner |
| Auktoriserad revisor | Authorized Auditor |
Audit Report
To the Annual General Meeting of NCC AB (publ), org. nr 556034-5174
Report on the Annual Financial Statements and Consolidated Financial Statements
Statements
We have audited the annual financial statements and the consolidated financial statements of NCC AB (publ) for the year 2021. The company's annual financial statements and consolidated financial statements are included on pages 12-67 of this document.# Revisionsberättelse
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av NCC AB:s (publ) resultat och finansiella ställning per den 31 december 2021 samt koncernens resultat och finansiella ställning för samma period enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risker för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen. Vi identifierade och bedömde de risker som, enligt vår professionella bedömning, är mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra.
Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen. Vår revision syftar till att identifiera väsentliga felaktigheter som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att erhålla tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för våra uttalanden.
Vår revision anpassades till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens beslut och bedömningar avseende redovisningen som påverkar vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure, då dessa i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister.
Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde. Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda projekt- och koncernredovisningsfrågor, externa rapporteringsfunktioner, enhetlig tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om årsredovisningen är fri från väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslutsfattande som användare av årsredovisningen gör baserat på dessa rapporter.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetsnivåer (se nedan). Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
| Särskilt betydelsefullt område | Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi granskat den andra informationen. Vår granskning har utförts i enlighet med ISA (International Standards on Auditing) och god revisionssed i Sverige.
Vårt ansvar enligt dessa standarder har bland annat innefattat att, genom att inhämta revisionsbevis, skaffa oss en rimlig grad av säkerhet om huruvida den andra informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseende.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och befogenheter, granska och övervaka företagets finansiella rapportering, interna kontroll och riskhantering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan föreligger. Avvikelser kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB (publ) för år 2021 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
70
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Revisionsberättelse
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation.
Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB (publ) för år 2021.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten #[checksum] upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Detta innefattar den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid upptäcker en väsentlig felaktighet om en sådan föreligger. Avvikelser kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.# Revisionsberättelse
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och granskning av historisk finansiell information samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av filformatet . According to Commission Delegated Regulation (EU) 2019/815 of 17 December 2018, and an avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar tillgänglig.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 30 mars 2021 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.
Stockholm den 11 mars 2022
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Erik Bergh
Auktoriserad revisor
71
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Revisionsberättelse
Flerårsöversikt
RESULTATRÄKNING, MSEK
| IFRS 15 2017 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 54 441 | 57 346 | 58 234 | 53 922 | 53 414 | |
| Kostnader för produktion | –14 014 | –14 014 | –11 641 | –15 175 | –15 736 | –15 829 |
| Bruttoresultat | 3 981 | 2 140 | 4 101 | 4 333 | 4 520 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –6 377 | –6 377 | –6 719 | –6 755 | –6 728 | –6 710 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 1 | 1 | 12 | –15 | –7 | 165 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –27 | –27 | –16 | –66 | –65 | –120 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 21 | 21 | 18 | 9 | –102 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 11 | 42 | 21 | 12 | 10 |
| Rörelseresultat | 1 075 | –764 | 1 296 | 1 360 | 1 825 | |
| Finansiella intäkter | 39 | 39 | 36 | 34 | 30 | 20 |
| Finansiella kostnader | –174 | –174 | –156 | –180 | –141 | –104 |
| Finansnetto | –91 | –91 | –85 | –112 | –80 | –60 |
| Resultat före skatt | 983 | –849 | 1 184 | 1 281 | 1 765 | |
| Skatt | –105 | –104 | 99 | –719 | –66 | –618 |
| Periodens resultat | 877 | –750 | 875 | 1 259 | 1 508 | |
| Hänförs till: | ||||||
| NCC:s aktieägare | 872 | –875 | 873 | 1 259 | 1 508 | |
| Minoritetsintresse | 5 | 5 | 6 | 2 | ||
| Periodens resultat | 877 | –750 | 875 | 1 259 | 1 508 |
Ändrade redovisningsprinciper – IFRS 15, jämförelsetalen för 2017 har omräknats
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2017 omräknats på grund av att IFRS 15 tillämpas från och med 1 januari 2018. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2017 om inte annat framgår. Förändringen innebär i korthet att kraven har skärpts när det gäller att redovisa intäkter från kunder ("contract assets" och "contract liabilities") relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande. Förändringarna berör affärsområdena Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure.
72
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Flerårsöversikt
BALANSRÄKNING, MSEK
| IFRS 15 2017 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Goodwill | 1 848 | 1 861 | 1 893 | 1 800 | 1 852 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 335 | 335 | 339 | 368 | 342 | 335 |
| Nyttjanderättstillgångar | 493 | 1 716 | 1 952 | 1 600 | ||
| Rörelsefastigheter | 880 | 880 | 915 | 899 | 875 | 790 |
| Maskiner och inventarier | 2 712 | 2 559 | 2 611 | 2 306 | 2 296 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 129 | 129 | 119 | 114 | 93 | 82 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 575 | 575 | 195 | 144 | 125 | 128 |
| Övriga långfristiga fordringar | 26 | 26 | 119 | 34 | 19 | 23 |
| Uppskjutna skattefordringar | 239 | 338 | 531 | 524 | 587 | 609 |
| Summa anläggnings tillgångar | 6 843 | 7 133 | 8 302 | 8 099 | 7 714 | |
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Nyttjanderättstillgångar | 51 | 11 | 2 | |||
| Exploateringsfastigheter | 1 696 | 1 633 | 1 391 | 1 492 | 1 005 | |
| Pågående fastighetsprojekt | 1 039 | 2 292 | 3 042 | 4 610 | 5 370 | |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 870 | 870 | 308 | 936 | 496 | |
| Andelar i intresseföretag | 226 | 263 | 295 | 431 | ||
| Material- och varulager | 764 | 764 | 902 | 1 008 | 953 | 1 059 |
| Skattefordringar | 241 | 241 | 146 | 50 | 58 | 70 |
| Kundfordringar | 8 882 | 9 629 | 8 674 | 7 084 | 7 748 | |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 554 | 1 276 | 1 360 | 1 349 | 1 367 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 170 | 1 418 | 1 556 | 907 | 952 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 167 | 167 | 163 | 226 | 126 | 103 |
| Övriga fordringar | 687 | 687 | 608 | 555 | 740 | 552 |
| Kortfristiga placeringar | 41 | 41 | 72 | 63 | 174 | 487 |
| Likvida medel | 3 063 | 1 197 | 2 416 | 2 155 | 2 561 | |
| Summa omsättningstillgångar | 20 174 | 19 868 | 21 589 | 20 450 | 21 707 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 | 28 549 | 29 421 |
| EGET KAPITAL | ||||||
| Aktieägarnas kapital | 5 168 | 2 931 | 3 044 | 3 972 | 5 844 | |
| Minoritetsintresse | 12 | 12 | 17 | |||
| Summa Eget kapital | 5 179 | 2 948 | 3 044 | 3 972 | 5 844 | |
| SKULDER | ||||||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 669 | 1 342 | 3 649 | 3 965 | 2 038 | |
| Övriga långfristiga skulder | 54 | 54 | 8 | 52 | 60 | 47 |
| Pensioner, ansvarsförsäkringar och liknande | 1 407 | 2 279 | 2 840 | 2 832 | 1 997 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 438 | 438 | 297 | 170 | 196 | 464 |
| Övriga avsättningar | 1 889 | 2 563 | 2 777 | 2 586 | 2 608 | |
| Summa långfristiga skulder | 5 456 | 6 488 | 9 488 | 9 639 | 7 154 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 919 | 919 | 1 051 | 848 | 606 | 2 176 |
| Leverantörsskulder | 5 179 | 5 164 | 4 275 | 4 487 | 4 567 | |
| Skatteskulder | 95 | 95 | 100 | 66 | 22 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 5 905 | 6 311 | 6 354 | 4 104 | 4 830 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 207 | 3 452 | 3 878 | 3 727 | 3 588 | |
| Avsättningar | 24 | 24 | 68 | 24 | 19 | 13 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 052 | 1 520 | 1 878 | 1 930 | 1 227 | |
| Summa kortfristiga skulder | 16 382 | 17 566 | 17 358 | 14 938 | 16 422 | |
| Summa skulder | 21 838 | 24 054 | 26 846 | 24 577 | 23 577 | |
| TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 | 28 549 | 29 421 |
73
NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Flerårsöversikt
NYCKELTAL
| IFRS 15 2017 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| RÖRELSERESULTAT, MSEK | ||||||
| Nettoomsättning | 54 441 | 57 346 | 58 234 | 53 922 | 53 414 | |
| Rörelseresultat | 1 075 | –764 | 1 296 | 1 360 | 1 825 | |
| Resultat före skatt | 983 | –849 | 1 184 | 1 281 | 1 765 | |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 238 | 1 669 | 2 992 | 1 921 | 1 099 | |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 1 152 | 2 602 | 3 281 | 3 353 | 3 467 | |
| LIKVIDITET, MSEK | ||||||
| Rörelsekapital | 2 158 | –789 | 2 214 | 1 569 | 2 260 | |
| Rörelsekapital, exklusive kontraktstillgångar | –783 | –783 | –826 | –715 | –947 | –707 |
| Rörelsekapital, exklusive kontraktstillgångar exklusive leasing | –278 | –278 | –276 | –214 | –195 | –707 |
| Rörelsekapital, exklusive kontraktstillgångar exklusive leasing och | –1 372 | –1 372 | –1 512 | –1 106 | –1 896 | |
| Rörelsekapital, exklusive kontraktstillgångar exklusive leasing och | –1 372 | –1 372 | –1 512 | –1 106 | –1 896 | |
| Förändring av likvida medel | –714 | –714 | –1 206 | 1 219 | –624 | 406 |
| Avkastningsmått | ||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 18 | 17 | –12 | 32 | 37 | 32 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13 | 12 | –17 | 13 | 12 | 16 |
| Räntabilitet, % | ||||||
| EBITDA % | 3,6 | 3,3 | 0,8 | 4,7 | 5,2 | 5,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 9,8 | 8,5 | –7.4 | 9,1 | 12,7 | 23,0 |
| Soliditet, % | 20 | 19 | 11 | 10 | 14 | 20 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 15 | 15 | 17 | 25 | 26 | 21 |
| Skuldsättning | ||||||
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,0 | 0,0 | 1,0 | 1,5 | 1,2 | 0,5 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 9 174 | 7 619 | 10 382 | 11 375 | 12 055 | |
| Sysselsatt kapital, snitt | 9 138 | 8 780 | 9 936 | 10 983 | 11 430 | |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 5,8 | 6,0 | 6,5 | 5,9 | 4,9 | 4,7 |
| Utgående ränta, % 1) | 2,0 | 2,0 | 1,3 | 1,1 | 1,1 | 1,1 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år 1) | 0,6 | 0,6 | 0,5 | 1,2 | 1,0 | 0,5 |
| Orderläge, MSEK | ||||||
| Orderingång | 56 777 | 61 842 | 58 048 | 51 199 | 55 786 | |
| Orderstock | 51 734 | 56 837 | 57 800 | 50 945 | 55 763 | |
| Resultat per aktie, SEK | ||||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning | 9,29 | 8,07 | –7.04 | 8,09 | 11,68 | 14,02 |
| Utdelning per aktie | 19,97 | 19,97 | –7.18 | 20,50 | 14,56 | 21,00 |
| Utdelning per aktie, före och efter utspädning | 12,59 | 12,59 | –4.18 | 14,01 | 10,26 | 17,62 |
| P/E-tal, före utspädning | 17 | 19 | –16 | 19 | 13 | 12 |
| Utdelning ordinarie | 8,00 | 8,00 | 4,00 | 2,50 | 5,00 | 6,00 |
| Direktavkastning, % | 5,1 | 5,1 | 2,9 | 3,3 | 3,3 | 3,6 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 51,04 | 47,81 | 27,13 | 28,21 | 36,89 | 54,32 |
| Börskurs/eget kapital, % | 308 | 329 | 508 | 543 | 407 | 309 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 157,30 | 157,30 | 137,80 | 153,20 | 150,00 | 167,70 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||
| Totalt antal utgivna aktier 3) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,5 | 0,8 | 0,8 |
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut | 108,1 | 108,1 | 108,0 | 107,9 | 107,7 | 107,6 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,0 | 107,8 | 107,6 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 16 997 | 14 896 | 16 548 | 16 144 | 18 035 | |
| Personal | ||||||
| Medelantal anställda | 17 762 | 16 523 | 15 273 | 14 388 | 13 002 |
1) Exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
2) Utdelning 2021 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.# NCC 2021 — Ekonomisk redovisning — Flerårsöversikt
| Kvartalsvärden, 2021 | Helår | Kvartalsvärden, 2020 | Helår |
|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 |
| Koncernen | |||
| Orderingång | 14 255 | 16 568 | 8 905 |
| Orderstock | 56 096 | 58 816 | 54 525 |
| Nettoomsättning | 10 140 | 12 745 | 14 531 |
| Rörelseresultat | -200 | 487 | 877 |
| Rörelsemarginal | -2,0 | 3,8 | 6,0 |
| Resultat efter skatt | -158 | 388 | 706 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | -1,45 | 3,61 | 6,56 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK | 586 | -772 | 1 389 |
| Soliditet % | 14 | 14 | 17 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 5 234 | 5 772 | 5 637 |
NCC Infrastructure
Orderingång | 5 432 | 6 769 | 2 933 | 3 242 | 18 377 | 4 776 | 3 253 | 3 249 | 2 803 | 14 080
Orderstock | 18 296 | 20 865 | 20 047 | 18 923 | 18 923 | 21 106 | 19 760 | 18 598 | 16 200 | 16 200
Nettoomsättning | 3 486 | 4 118 | 3 789 | 4 946 | 16 339 | 4 092 | 4 763 | 4 230 | 5 185 | 18 271
Rörelseresultat | 40 | 115 | 123 | 115 | 391 | 40 | 105 | 115 | 97 | 357
Rörelsemarginal, % | 1,1 | 2,8 | 3,2 | 2,3 | 2,4 | 1,0 | 2,2 | 2,7 | 1,9 | 2,0
NCC Building Sweden
Orderingång | 3 665 | 4 203 | 2 290 | 4 210 | 14 369 | 4 458 | 3 729 | 2 438 | 3 860 | 14 484
Orderstock | 18 256 | 18 700 | 17 846 | 18 046 | 18 046 | 17 630 | 17 898 | 17 602 | 17 670 | 17 670
Nettoomsättning | 3 079 | 3 697 | 2 990 | 4 102 | 13 868 | 3 384 | 3 464 | 2 735 | 3 792 | 13 375
Rörelseresultat | 90 | 129 | 100 | 137 | 457 | 87 | 90 | 78 | 126 | 381
Rörelsemarginal, % | 2,9 | 3,5 | 3,4 | 3,3 | 3,3 | 2,6 | 2,6 | 2,9 | 3,3 | 2,9
NCC Building Nordics
Orderingång | 2 093 | 2 906 | 1 780 | 6 518 | 13 297 | 3 247 | 2 179 | 1 247 | 5 203 | 11 877
Orderstock | 14 852 | 14 919 | 14 003 | 17 271 | 17 271 | 16 916 | 15 178 | 13 671 | 14 856 | 14 856
Nettoomsättning | 2 420 | 2 680 | 2 788 | 3 437 | 11 324 | 2 856 | 3 142 | 2 795 | 3 342 | 12 134
Rörelseresultat | 39 | 88 | 111 | 172 | 410 | 50 | 62 | 50 | 181 | 343
Rörelsemarginal, % | 1,6 | 3,3 | 4,0 | 5,0 | 3,6 | 1,7 | 2,0 | 1,8 | 5,4 | 2,8
NCC Industry
Orderingång | 2 884 | 2 984 | 2 309 | 2 119 | 10 297 | 2 918 | 3 315 | 2 011 | 2 360 | 10 606
Nettoomsättning | 822 | 3 107 | 3 769 | 3 058 | 10 755 | 926 | 3 139 | 3 706 | 3 099 | 10 870
Rörelseresultat | -168 | 243 | 273 | 220 | 2 220 | -79 | 244 | 390 | 115 | 386
Rörelsemarginal, % | -20,4 | 7,8 | 7,2 | 0,1 | 2,0 | -8,5 | 7,8 | 10,5 | 3,7 | 3,5
NCC Property Development
Nettoomsättning | 1 136 | 40 | 2 072 | 1 528 | 4 775 | 1 577 | 679 | 18 | 464 | 2 737
Rörelseresultat | 47 | -16 | 277 | 179 | 478 | 323 | 68 | -11 | 54 | 434
Sysselsatt kapital | 5 703 | 6 401 | 5 517 | 6 567 | 6 567 | 4 624 | 5 337 | 5 793 | 6 433 | 6 433
Rörelsemarginal, % | 4,1 | -40,0 | 13,4 | 11,7 | 10,0 | 20,5 | 10,1 | -15,3 | 11,6 | 15,9
Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Kvartalsdata
Finansiella nyckeltal
Avkastning på eget kapital
Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav i gemensamtägda företag, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat inklusive räntesubventioner, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapital- allokering och värdeskapande.
Direktavkastning
Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto
Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
EBITDA
Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej byggrelaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing.
Genomsnittlig räntebindningstid
Genomsnittlig räntebindningstid för koncernens finansiella skulder, i år.
Företagets nettoskuld
Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsskuld.
Genomsnittligt eget kapital
Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genom snittligt sysselsatt kapital.
Nettoinvesteringar
Utgående balans minus ingående balans plus avskriv ningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggnings till gångar och omsättningsfastigheter.
Nettoomsättning
Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entrepre- nadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. För koncernens internt producerade bostäder motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på försäljnings- kontrakt.
Net Debt/EBITDA
Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.
Orderingång
Värdet av nya order som tecknats under perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock
Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i pågående projekt. För koncernens egna projekt motsvarar orderstocken värdet av försäljnings- kontrakt som ännu inte har blivit färdig- redovisade.
P/E-tal
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt
Årets resultat hänförligt till NCC:s aktie ägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntebärande företagsskuld
Räntebärande skulder exklusive uppskjutna skatteskulder.
Räntetäckningsgrad
Rörelseresultat före finansiella poster dividerat med finansiella räntekostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning
Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Total nettoskuld
Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.
Utgående ränta
Genomsnittlig utgående ränta på koncernens räntebärande skulder.
Valutaeffekt
Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens
Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata
Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Hållbarhetsredovisning
NCC är ett av Nordens ledande företag inom kommersiell fastig- hetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt- och stenmaterial, och arbetar kontinuerligt och systema- tiskt för att bidra i omställningen till ett mer hållbart samhälle. NCC bygger, underhåller och utvecklar den byggda miljön med fokus på hur material, metoder och processer kan minska belastningen på miljön och bidra positivt till samhället. NCC är ett kunskapsbaserat företag och grunden är förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess. Styrkan är ett proaktivt arbete för att ta kunden genom byggprocessen, för ett positivt slutresultat för alla intressenter.
Skapa värde genom hållbarhet
NCC ska vara en drivande partner och genom samarbete och dialog med kunder, olika samhällsaktörer och andra intressent- grupper möjliggöra byggnation av hälsosamma och trygga miljöer. Genom fastighetsutvecklingen är NCC ett stöd i stadsplaneringen kring hur människor kan utvecklas och må bra i både kontorsbygg- nader och omgivande miljöer. NCC tillhandahåller expertkunskap samt omfattande digital information om processer och produkter för att stödja beslut grundade på fakta och högkvalitativ data, vilket bidrar till att skapa en positiv förändring nu och i framtiden. NCC tar ett långsiktigt ansvar och arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom hela byggprocessen; minska koldioxidut- släpp, effektivisera energianvändning, ha en ansvarsfull resurs- användning, minska användning av jungfruligt material, sluta kretsloppet för material och öka mängden återvunnet material samt minska mängden av det avfall som genereras i byggprocessen. NCC verkar för en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla medarbetare, med målet att reducera alla typer av olyckor i enlig- het med NCC:s nollvision, men med ökat fokus på att eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång. Vidare ska NCC hålla den högsta etiska standard och bedriva en verksamhet med sunda arbetsvillkor.
Minskad klimatpåverkan
Inom NCC:s affärsområden bedrivs olika aktiviteter för att minska klimatpåverkan från den egna materialtillverkningen och produk- tionen, liksom från drift och underhåll av de färdiga produkterna. Arbetet med att reducera koldioxidutsläppen i värdekedjan fokuseras på de fyra områden där klimatpåverkan är som störst: betong, stål, asfalt och transporter. Under året som har gått har NCC arbetat med att kartlägga klimatutsläppen inom dessa priori- terade områden och redovisar initialt, från och med 2021, utsläpp relaterade till färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.# Hållbarhetsstrategi
Hållbarhetsstyrning
NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Under året har NCC uppdaterat sitt hållbarhetsramverk i syfte att bättre åskådliggöra vilka områden och frågor som är viktigast för NCC att arbeta med och där påverkan är som störst. Ramverket är indelat i åtta fokusområden: Data och expert kunskap, Naturresurser och biologisk mångfald, Material och cirkularitet, Klimat och energi, Hälsa och säkerhet, Medarbetare och team, Etik och compliance samt Ekonomiskt resultat. En god och uthållig lönsamhet är en förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Ramverket presenteras på s.79.
Grunden för hållbarhetsarbetet utgörs av koncernens värderingar och önskade beteenden, Star behaviors. NCC verkar också för att bidra positivt till och minska den negativa påverkan på de globala målen för hållbar utveckling. Detta arbete utgår från koncernens hållbarhetsramverk. Läs mer nedan.
Mål
NCC har externa mål inom två områden: Hälsa och säkerhet samt Klimat och energi. Dessa två mål kopplar till koncernens prioriterade fokusområden när det gäller att proaktivt arbeta för en hållbar utveckling för alla intressenter. NCC har även ett antal interna mål som styrs av uppförandekoden.
Finansiella upplysningar
NCC publicerar årligen en investerarrapport för gröna obligationer, rapporterar till CDP samt tar ytterligare steg 2021 för att redovisa klimatrisker och möjligheter enligt ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. NCC omfattas av EU:s taxonomi och redovisar enligt denna taxonomi.
De globala målen för hållbar utveckling
NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC har tidigare valt ut fyra globala mål där koncernen har störst möjlighet att bidra genom olika samhällslösningar, samt identifierat interna mål kopplade till koncernens egna leverantörer och för koncernens erbjudanden, se nedan. NCC har också utvärderat de globala målen på delmålsnivå och valt ut 50 av de 169 delmålen som relevanta och vägvisande. NCC avser att fortsätta arbetet med att implementera de globala målen i verksamheten, bland annat genom att utveckla nya lösningar och affärsmodeller för att stärka deras bidrag till de globala målen samt genom att öka kunskapen och engagemanget hos medarbetarna.
Positiv påverkan genom kärnaffären
NCC:s expertkunskap och lösningar påverkar den hållbara utvecklingen på platser där människor bor, arbetar, reser och tillbringar sin fritid. NCC har en viktig roll att spela i det nordiska bidraget till målen 7: hållbar energi för alla; 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur; 11: hållbara städer och samhällen; samt 12: hållbar konsumtion och produktion. Genom att planera och utforma den socialt ansvarsfulla bebyggda miljön bidrar NCC till minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad luftkvalitet samt ökad social inkludering. Detta åstadkoms bland annat genom att skapa inkluderande samhällen med bostäder och infrastruktur. Det handlar också om att bygga resilienta lösningar och samhällen som kan hantera klimatförändringar i form av till exempel stigande temperaturer och ökade regnmängder. Arbetet med cirkulära flöden är ett led i att minska resursanvändning och avfallsmängder liksom NCC:s strävan mot ett oberoende av fossila bränslen är också viktiga aspekter i att minska koncernens klimatpåverkan och bidra till en omställning av hela bygg- och anläggningsbranschen.
Hantering av resurser
Koncernen har länge varit proaktiv i sitt arbete med att utveckla erbjudanden och arbetsmetoder som förbättrar situationen för både människor och miljö. Därför ser NCC mål 3: god hälsa och välbefinnande; 6: rent vatten och sanitet; 7: hållbar energi för alla; 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur; 11: hållbara städer och samhällen; 12: hållbar konsumtion och produktion; 13: bekämpa klimatförändringarna; 14: hav och marina resurser och 15: ekosystem och biologisk mångfald, som en grundläggande del av verksamheten och en förutsättning för att på lång sikt bibehålla de naturresurser som NCC behöver. Människors hälsa och välbefinnande förbättras genom den fysiska utformningen av samhällen och infrastruktur. Genom att integrera gröna områden i urbana miljöer och gynna olika arter i täkter bidrar NCC också till ökad biologisk mångfald och hållbara ekosystem. Även om tillgången till rent vatten i Norden idag är relativt god, så anser NCC att rent vatten, hav och marina resurser är viktiga mål att främja, exempelvis genom ekosystemtjänster och vatteneffektivisering i hela värdekedjan.
Värderingsstyrt
NCC genomför aktiviteter som främjar mål 4: god utbildning; 5: jämställdhet; 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt; 10: minskad ojämlikhet; 16: fredliga och inkluderande samhällen samt 17: genomförande och globalt partnerskap. NCC höjer kunskap och kompetens inom dessa områden internt i företaget genom utbildningar. NCC följer principer för jämställdhet, minskad ojämlikhet samt anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt som direkt kan kopplas till målen 5, 8 och 10. NCC arbetar för att motverka korruption och mutor och verkar för de allra högsta etiska principer. NCC verkar för att främja sysselsättning av unga, säkerställa en hälsosam och säker arbetsmiljö och proaktivt arbeta mot all typ av diskriminering. Samarbete och partnerskap med olika intressenter är en förutsättning för att ställa om mot en hållbar värld år 2030, vilket avspeglas i mål 16 och 17. Läs mer på www.ncc.se/globalamalen.
Medlemskap, initiativ och nätverk inom hållbarhet
NCC deltar i branschsamarbeten och initiativ för ett hållbart näringsliv på alla marknader, och tar en aktiv del i arbetet i exempelvis branschföreningar, näringslivsorganisationer och handelskamrar. Nedan följer ett mindre urval av åtaganden som NCC undertecknat samt organisationer där NCC arbetar aktivt genom exempelvis en styrelseplats.
Undertecknade åtaganden och riktlinjer som NCC ställt sig bakom
- FN:s Global Compact
- Fossilfritt Sverige
- Sveriges Bergmaterialindustri – SBMI
- Överenskommelse för att motverka mutor och korruption (ÖMK)
- Task Force on Climate-Related Financial Disclosures
Urval av medlemskap, nätverk och stödjande av initiativ
- CDP (tidigare Carbon Disclosure Project)
- Branschorganisationerna Byggföretagen (Sverige), EBA (Norge), DI Byggeri (Danmark) och Finländska byggindustriernas förbund (Rakennusteollisuus RY)
- Sweden Green Building Council, Green Building Council Denmark, Green Building Council Finland, Norwegian Green Building Council
- Entreprenørforeningen – Bygg og Anlegg (Norge), Foreningen for Byggeriets Samfundsansvar (Danmark)
- Institutet Mot Mutor (IMM), Transparency International – Sweden
- Sydsvenska handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren, Stockholms handelskammare
Vår kärna
Förmågan att hantera komplexiteten i en byggprocess
Vårt syfte
Ta kunden genom byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter
Våra värderingar
Ärlighet / Respekt / Tillit
Våra Star behaviors
Ha och visa passion för att prestera / Bygg tillsammans / Genomför och följ upp / Agera med omtanke
Fokusområden
Hälsa och säkerhet
- Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Naturresurser och biologisk mångfald
- Biologisk mångfald
- Råmaterial
- Vatten
Data och expertkunskap
- Energieffektiva konstruktioner och byggnader
- Produkter och koncept med hållbarhetsmärkning
- Miljövarudeklarationer och klimatberäkningar
Medarbetare och team
- Mångfald och inkludering
- Medarbetarengagemang
- Icke-diskriminering
- Lärande och utveckling
Material och cirkularitet
- Utformning och materialval
- Återvinning och återbruk
- Avfall
Etik och compliance
- Antikorruption
- Sund konkurrens
- Mänskliga rättigheter
- Leverantörsutvärdering
Klimat och energi
- Utsläpp av växthusgaser
- Energi
- Klimatanpassning
Ekonomiskt resultat
- Stabil och uthållig lönsamhet
NCC:s hållbarhetsramverk
NCC:s hållbarhetsramverk utgör utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete. Utöver de strategiska principerna och de åtta fokusområdena kompletteras arbetet med mål som ska bidra till en stärkt hållbarhetsprestation.
Hållbarhetsstyrning
Hållbarhetsarbetet i NCC styrs bland annat av koncernens hållbarhetsramverk, uppförandekoden och andra policyer som till exempel hållbarhetspolicy med miljöpolicy, hälso- och säkerhetspolicy samt direktiv för regelefterlevnad. NCC stödjer FN-initiativet Global Compact och dess tio principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. NCC följer också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen med försiktighetsprincipen, som innebär att NCC förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.
Uppförandekod
NCC:s uppförandekod beskriver det förväntade beteendet hos alla berörda parter: medarbetare, chefer, styrelse och affärspartners, och grundar sig på NCC:s värderingar och frivilliga initiativ som koncernen har antagit. Alla medarbetare utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder, och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete. NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Medvetenheten om uppförandekoden i NCC är mycket god.
NCC:s uppförandekod för leverantörer
NCC:s affärspartners har en viktig roll i verksamheten och NCC förväntar sig att de ska respektera och leva upp till koncernens värderingar. Leverantörer ska följa NCC:s uppförandekod för leverantörer.# Uppförandekoden för leverantörer
Uppförandekoden för leverantörer gäller alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, och inkluderar direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter, samt i förekommande fall även anställda hos leverantörer och dess underleverantörer och mellanhänder. NCC har också en Ask Me- och en Tell Me-funktion. NCC uppmuntrar medarbetare att ställa frågor via Ask me-funktionen och ge feedback. I de fall då en medarbetare är osäker på hur ett agerande ska tolkas. Ditt eget agerande eller en kollegas, kan du använda dig av funktionen. Till personer som svarar på frågor hör medarbetares chefer samt representanter från HR, Legal, Finance och Compliance. Vid eventuella tveksamheter uppmanas alla medarbetare att fråga innan de agerar. Tell Me är en visselblåsarfunktion där medarbetare och andra intressenter, anonymt om så önskas, kan anmäla misstankar om beteenden eller ageranden som bryter mot NCC:s värderingar och uppförandekod. Alla anmälningar utreds på ett sakligt och noggrant sätt, vid behov även tillsammans med extern expertis, för att garantera en rättssäker hantering. Information om hur koncernen hanterar personuppgifter och eventuella förfrågningar gällande denna information samt information om hur man gör en anmälan enligt Tell Me publiceras på NCC:s externa webbplats och på intranätet. NCC utbildar löpande medarbetare i regelefterlevnad och antikorruption, konkurrensrätt samt GDPR. Läs mer under Etik och compliance, sidan 99.
Hållbarhetsorganisation
Vd är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete och NCC:s koncernledning fattar beslut om vilka koncerngemensamma hållbarhetsmål som ska följas upp. Hållbarhetsarbetet bedrivs i de fem affärsområdena och samordnas regelbundet såväl per land som på koncernnivå där detta är relevant. I affärsområdena implementeras och drivs hållbarhetsarbetet genom respektive affärsområdeschef. Samtliga affärsområden har en hållbarhetschef. Styrelsen informeras löpande om olika delar av koncernens hållbarhetsarbete. Styrelsen granskar och följer upp såväl hållbarhetsarbete som -strategi, samt att NCC:s arbetar i linje med koncernens hållbarhetsmål. NCC:s Sustainability Board hanterar NCC:s gemensamma hållbarhetsrelaterade uppgifter. Permanenta medlemmar är affärsområdenas hållbarhetschefer, chef för Sustainability Governance, chef för hållbarhetskommunikation samt representant från R&I och från Purchasing. Representanter från andra delar av koncernen deltar vid behov. Sustainability Board har mandat att besluta för NCC om hållbarhetsfrågor tillsammans med NCC:s Sustainability Sponsors: CFO och chef för Finance & IT, samt kommunikationsdirektör. Respektive affärsområde rapporterar, i samarbete med sin hållbarhetsorganisation, utfallet av sina mål. Koncerngemensamma mål och initiativ koordineras av enheten Sustainability Reporting and Control. Sustainability Reporting Forum består av medlemmar från affärsområdenas hållbarhetsorganisationer och arbetar främst med mål och hållbarhetsdata samt samordnar datainsamling avseende hållbarhetsdata. Vidare ansvarar de olika koncernfunktionerna, som Communication, Purchasing, Finance, Strategy och HR, för sina hållbarhetsrelaterade aktiviteter.
Complianceorganisationen
NCC:s arbete med compliancerelaterade frågor sker via NCC Compliance som har en styrgrupp. I styrgruppen ingår repre- sentanter från koncernstaber och från samtliga affärsområden.
Arbetsmiljöorganisationen
Det övergripande arbetsmiljöarbetet koordineras av koncernens HR-funktion. HR-funktionen har ett övergripande ansvar för arbetsmiljöarbetet samt specialister som arbetar med hälsa och säkerhet. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen delegeras till ledare med personalansvar.
| Område | Policyer |
|---|---|
| Antikorruption | Uppförandekod, Direktiv för regelefterlevnad |
| Miljö | Hållbarhetspolicy med miljöpolicy, Uppförandekod för leverantörer |
| Sociala frågor inkl. personal och mänskliga rättigheter | Uppförandekod, Policy för hälsa och säkerhet, Direktiv för hälsa och säkerhet, Uppförandekod för leverantörer, Alkohol- och drogpolicy |
NCC:s policyer
80 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Hållbarhetsstyrning
NCC har en löpande dialog med sina intressenter i syfte att få insikt om vilka frågor som är viktigast för intressenterna samt deras behov och förväntningar på NCC. De viktigaste intressentgrupperna är: aktieägare, investerare och banker, medarbetare, kunder, leverantörer och underentreprenörer, samhälle och övriga intressenter. De delas in efter den utsträckning de påverkas av eller påverkar NCC. Hållbarhetsfrågorna är ett viktigt område. NCC:s policyer är ett viktigt resultat av det bolaget gör för att förstå sina intressenter.
Intressentdialog
| Intressentgrupp | Frågor i fokus # Väsentlig påverkan
NCC:s fokusområden
NCC:s väsentliga frågor Motsvarande frågor enligt GRI Standards hos leverantörer i NCC:s verksamhet hos kunder
Data och expertkunskap
Egen fråga x x x
Produkter och koncept med
Miljövarudeklarationer och klimatberäkningar - x x
Naturresurser och biologisk mångfald
Biologisk mångfald Biologisk mångfald x
Råmaterial Material x x
Vatten Vatten och utsläpp x
Material och cirkularitet
Utformning och materialval Material x x x
Återvinning och återbruk Material x x x
Avfall Avfall x x x
Klimat och energi
Utsläpp av växthusgaser Utsläpp x x
Energi Energi x x
Klimatanpassning Ekonomiskt resultat x x
Hälsa och säkerhet
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen x x
Medarbetare och team
Mångfald och inkludering Mångfald och jämställdhet x
Medarbetarengagemang Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen x x
Icke-diskriminering Icke-diskriminering x
Lärande och utveckling Utbildning x
Etik och compliance
Antikorruption Antikorruption x x x
Sund konkurrens Konkurrenshämmande beteende x x
Mänskliga rättigheter Leverantörsutvärdering – socialt x
Leverantörsutvärdering Leverantörsutvärdering – socialt och miljö x
Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat x
82 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Väsentlighetsanalys
EU:s taxonomi
Vid framtagandet av koncernens siffror har NCC följt instruktionerna i taxonomiförordningen som utgivits av Europeiska kommissionen. Omsättningen inbegriper intäkter som erkänts i enlighet med IAS 1 p.82a och rapporteringen är endast baserad på externa intäkter. För NCC tillämpliga investeringar (CapEx) ingår årets anskaffningar av materiella, så väl som immateriella, anläggningstillgångar, exklusive goodwill, samt justeringar av tillkommande nyttjanderätter i enlighet med IAS 16 p.73 e i och iii, IAS 38 p.118 e i samt IFRS 16 p.53 h. Driftsutgifterna (OpEx) består av kostnader för kortsiktiga leasingavtal då övriga punkter i taxonomin avseende driftsutgifter ej bedöms tillämpliga för NCC.
För att utreda hur stor del av NCC:s omsättning som totalt omfattas av EU:s taxonomi har NCC under året analyserat vilka av respektive affärsområdes ekonomiska aktiviteter som omfattas. För entreprenadverksamheten, det vill säga affärsområdena Infrastructure, Building Sweden och Building Nordics, har bedömningarna gjorts på bygg- och anläggningsprojektnivå. I de fall projekt - skrivs i Taxonomiförordningens delegerade akt med gransknings- - erats som den ekonomiska aktivitet som ansågs vara projektets huvudverksamhet. Om ett projekt exempelvis har avsett uppfö- rande av vindkraftsfundament med tillhörande underhållsväg har - teten "4.3 Elproduktion från vindkraft" då denna aktivitet omfattar "Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el från vindkraft” och utgör projektets huvudsakliga syfte.
För affärsområdena Building Sweden och Building Nordics antas samtliga projekt i produktportföljen omfattas av taxonomin. Även för affärsområdet Property Development omfattas alla projekt för- utom rena markförsäljningar. För affärsområdet Infrastructure har en översiktlig genomgång av projekt på motsvarande 80 procent av den årliga omsättningen gjorts. För återstående del, i huvudsak korta, små projekt, har dessa fördelats enligt den fördelning och klassning av projekt som utgör spannet mellan 60–80 procent av Infrastructures omsättning.
Gällande affärsområdet Industry, som inte har en projektbaserad verksamhet, har hela verksamheten utvärderats. De delar som berör återvinning och återanvändning av material, såsom återvunnen asfalt, återanvänt entreprenadberg och återvunnet stenmaterial, omfattas av taxonomin. Arbetet med att analysera uppfyllnad av tekniska gransknings- verksamheten pågår. Innehållet i NCC:s taxonomirapportering baseras på den information som fanns tillgänglig den sista januari 2022.
15, 16 och 33 på sidorna 43, 44 respektive 55 och 56. För mer information kring omsättningen se not 2 och 3 på sidorna 34, 35 och 36.
KPI:er
| Ekonomisk aktivitet 1) | Totalt i SEK | Andel av ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin (%) | Andel av ekonomiska aktiviteter som inte omfattas av taxonomin (%) |
|---|---|---|---|
| Omsättning | |||
| Byggande och fastigheter | 29 490 310 502 | 100% | 0% |
| Transporter | 7 491 021 058 | 96% | 4% |
| Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering | 2 952 337 555 | 98% | 2% |
| Energi | 994 192 088 | 97% | 3% |
| Övrigt 4) | 11 920 664 797 | 0% | 100% |
| Totalt | 52 848 514 000 | 77% | 23% |
| CapEx 2) | |||
| Totalt | 1 067 136 000 | 37% | 63% |
| OpEx 3) | |||
| Totalt | 1 013 843 187 | 89% | 11% |
1) De ekonomiska aktiviteter som omfattas i respektive affärsområde är, enligt kategoriseringen i Taxonomiförordningens delegerade akt med gransknings- kriterier för de två klimatrelaterade målen i taxonomin, Annex I och II, där Annex I avser begränsning av klimatförändringarna samt Annex II avser anpassning till klimatförändringarna:
* NCC Industry: 5.9 (enligt Annex I)
* NCC Infrastructure: 4.3, 4.5, 4.9, 4.10, 4.12, 4.14, 4.15, 4.19, 4.20, 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.9, 6.13, 6.14, 6.15, 6.16, 7.1, 7.2 (enligt Annex I)
* NCC Infrastructure: 4.3, 4.5, 4.9, 4.10, 4.12, 4.14, 4.15, 4.19, 4.20, 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 6.13, 6.14, 6.15, 6.16, 7.1, 7.2 (enligt Annex II)
* NCC Building Sweden och NCC Building Nordics: 7.1, 7.2 (enligt Annex I och Annex II)
* NCC Property Development: 7.1 (enligt Annex I och Annex II)
2) CapEx för respektive affärsområde hämtas ur interna system och för att beräkna den procentuella andelen CapEx som omfattas av taxonomin används andel av omsättningen för respektive affärsområde i den byggande verksamheten som fördelningsnyckel. För NCC Industry beräknas CapEx som som omfattas av taxonomin som summan av investeringar i utrustning för återvinning av asfalt samt mobila stenkrossar och annan utrustning på anläggningar där stenmaterial tas emot för återvinning och återanvändning. NCC Property Development bedöms för 2021 inte ha någon CapEx som är aktuell för taxonomirapporteringen.
3) OpEx för respektive affärsområde omfattar kortsiktiga leasingavtal och hämtas ur interna system. För att beräkna den procentuella andelen som omfattas av taxonomin används andel av omsättningen för respektive affärsområde som fördelningsnyckel. NCC Property Development bedöms för 2021 inte ha någon OpEx som är aktuell för taxonomirapporteringen.
4) Under Övrigt redovisas den del av omsättningen som härrör från ekonomiska aktiviteter som inte faller in under kategorierna ovan.
83 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — EU:s taxonomi
Risker
| Möjligheter | Regulatoriska risker/möjligheter | Risker/möjligheter kopplade till marknad/anseende | Fysiska risker/möjligheter |
|---|---|---|---|
| Ökad efterfrågan på klimatrelaterad rapportering | Ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster | Översvämning, erosion eller jordskred på köpt mark | |
| Ökat pris på koldioxidutsläpp och råvaror | Förändringar i tillgång till kapital på grund av klimatrelaterad reglering | Förseningar i projekt på grund av extrema väderhändelser | |
| Ökad klimatrelaterad reglering av byggnader och infrastruktur | Ökade förväntningar på att NCC bidrar till begränsandet av klimateffekter | Skador på lager, material och konstruktioner på grund av extrema väderhändelser | |
| Skador på färdigställda byggnader på grund av extrema väderhändelser | |||
| Ökad efterfrågan på produkter och tjänster kopplade till klimatanpassning | |||
| Förändring av arbetssäsongens längd |
Task Force on Climate-related Financial Disclosures
NCC har under 2021 initierat arbetet för att redovisa klimatrisker och möjligheter enligt ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Klimatförändringar påverkar samhället och människor och leder till förändringar i arbetssätt och produkter, och en anpassning är av stor vikt för att fortsätta vara konkurrenskraftigt. NCC arbetar kontinuerligt med att integrera klimatfrågan i projektutvecklingsprocessen samt med att driva utveckling för att främja användande av klimatvänliga produkter och lösningar, minska sina koldioxidutsläpp, samt verka för en ökad resiliens.
Styrning
NCC:s vd är övergripande ansvarig för koncernens klimatrelaterade risker och möjligheter. Koncernledning och respektive affärsområde hanterar klimatrelaterade risker och möjligheter på en operativ nivå. Arbetet i de fem affärsområdena samordnas regelbundet såväl per land som på koncernnivå där det är relevant. Styrelsen ansvarar för NCC:s övergripande strategi och fastställer koncernens mål inklusive de klimatrelaterade mål som lades fast 2020. Styrelsen får löpande uppdateringar om arbetet i affärsområdena inklusive arbetet med klimatrelaterade risker Vidare hanterar NCC:s Sustainability Board koncernens gemensamma hållbarhetsrelaterade uppgifter inom klimat och miljö. Läs mer under Hållbarhets styrning samt i Bolags styrnings rapporten. Under 2022 kommer NCC att fortsätta utveckla arbetet med klimatrelaterade risker och möjligheter samt rapportering.
Strategi
NCC:s strategiska inriktning är att vara ett kunskapsföretag med kunskap och expertis för att hantera komplexiteten i en byggprocess. Detta gäller även koncernens arbete med klimatfrågor. Koncernens hållbarhetsramverk (se s.79) är en utgångspunkt för arbetet. Klimat och energi är ett av de prioriterade områdena.# Respektive affärsområde har under året genomfört en bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter för koncernen utifrån två scenarier: RCP 2,6 dvs ett scenario med en uppvärmning på 2°C och RCP 8,5, dvs ett scenario med en uppvärmning på 4°C grader, i enlighet med FN:s klimatpanels IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) scenarier.
Bedömningarna för båda scenarierna är gjorda dels på kort sikt, år 2030, och dels på lång sikt, år 2050. När det gäller påverkan från riskerna är skillnaden mellan de två olika scenarierna relativt liten, och i tabellen nedan redovisas därför bara en samlad bedömning av utfallet.
I tabellen framgår de huvudsakliga klimatrelaterade riskerna och möjligheterna för koncernen. Bedömningen av vad som är betydande är gjord utifrån finansiell påverkan, det vill säga Infrastructure, Building och Business-områdena har bedömt dessa risker och möjligheter som betydande, så redovisas dessa risker och möjligheter uppdelade på typ av verksamhet.
Tabellen ovan beskriver de huvudsakliga klimatrelaterade riskerna och möjligheterna som har utvärderat. I ett antal workshoppar har sedan de största riskerna och möjligheterna bedömts utifrån sin påverkan på sitt eget ansvarsområde.
Regulatorisk risk – Ökat pris på koldioxidutsläpp och råvaror
NCC:s industriella verksamhet köper stora mängder energi i form av bränsle, främst för produktion av asfalt. Det innebär att även en relativt liten prisökning kan få påverkan på verksamheten. För att mitigera denna risk arbetar NCC aktivt med att ersätta fossila bränslen med förnybara, med målet att minst 95 procent av energin i de svenska asfaltverken ska komma från biobränsle från och med 2025, och att arbeta för att konvertera asfaltverken i Norge och Danmark (se sid 91). Även i övriga delar av verksamheten pågår arbetet med att ersätta fossila bränslen, antingen med förnybara alternativ eller med elektricitet. Initiativ för energieffektivisering pågår i hela koncernen. Verksamheten strävar även efter att öka mängden återvunnet stenmaterial och asfalt i produktionen, för att minska användningen av jungfruligt material.
Regulatorisk möjlighet – Ökat pris på koldioxidutsläpp och råvaror
För NCC:s industriella verksamhet ligger möjligheterna i att fortsätta ligga i framkant vad gäller övergången till elektricitet eller förnybart bränsle från fossila motsvarigheter. En prisökning på stenmaterial skulle även det vara gynnsamt för verksamheten.
Största risker/möjligheter entreprenadverksamhet
Största risker/möjligheter fastighetsutveckling
Största risker/möjligheter industri
84 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Task Force on Climate-related Financial Disclosures
Gröna företagsobligationer
Under 2019 gav NCC för första gången ut gröna företagsobligationer. De noterades på Nasdaq Stockholm till ett värde av 1,6 miljarder kronor. Även fem procent av innehavet i 100-miljoners kronor genom en grön privat placering under 2019. Obligationerna investerades i projekt, omvandling till förnyelsebara energikällor vid asfalttillverkning, energieffektivisering av fastigheter, samt ökad återvinning av asfalt. Det gröna ramverket för företagsobligationer har utarbetats av Danske Bank, och uppdaterades i april 2021. Ramverket klassas som ”Medium green”, den näst högsta nivån i CICERO:s bedömningar, och styrningsstrukturen gavs betyget ”Excellent”, vilket är högsta betyg. då NCC är en betydande aktör på den nordiska marknaden för byggnation. Då dessa obligationer medför att NCC kan erbjuda byggnader med högre klimatprestanda än övriga aktörer på marknaden.
Regulatorisk risk – Ökad klimatrelaterad reglering av byggnader och infrastruktur
För att vända denna risk till en möjlighet för NCC:s entreprenadverksamhet behöver NCC säkerställa resurser till utveckling av verktyg och arbetssätt samt följa den fastslagna planen att digitalisera verksamheten, både för att säkerställa ökad klimatprestanda i de konstruktioner NCC uppför samt öka de cirkulära materialflödena i sina byggprojekt.
Marknadsrisk – Ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster
För att vända denna risk till en möjlighet för NCC:s fastighetsutvecklingsverksamhet behöver NCC säkerställa resurser till utveckling av verktyg och arbetssätt samt följa den fastslagna planen att digitalisera verksamheten, både för att säkerställa ökad klimatprestanda i de konstruktioner NCC uppför samt öka de cirkulära materialflödena i sina byggprojekt.
Marknadsmöjlighet – Ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster
NCC har en långtgående plan för hur verksamheten ska digitaliseras, något som kommer medföra stora möjligheter framöver, vad gäller att leverera de byggnader och konstruktioner med hög klimatprestanda som marknaden med stor sannolikhet kommer att efterfråga.
Marknadsmöjlighet – Förändringar i tillgång till kapital på grund av klimatrelaterad reglering
Finansiering och tillgång till kapital kommer att bli allt mer beroende av klimatrelaterade investeringar. Då NCC:s industriella verksamhet har ett stort fokus på att ställa om mot minskat fossilberoende ser man att det kommer vara gynnsamt för framtiden.
Fysisk risk – Översvämning, erosion eller jordskred på köpt mark
Denna typ av risk finns för alla projekt som innefattar vattenverksamhet. Fler entreprenader kan påverkas av höjda vattennivåer vid nederbörd och när vindar tilltar i omfattning och styrka. NCC har god kompetens inom detta område men kommer ha fortsatt fokus på kompetensutveckling för att säkra att denna
möjliga risk vänds till en möjlighet.
Fysisk möjlighet – Ökad efterfrågan på produkter och tjänster kopplade till klimatanpassning
Att anpassa infrastruktur för klimatförändringarna kommer att bli ett marknadssegment som ökar och behovet för dessa tjänster kommer därmed att växa. Ökade klimatförändringar kommer att möjliggöra produkter och tjänster som ökar den generella hållbarheten i anläggningar. Exempelvis klimatanpassad vatten- och avloppsteknik, samt utökade erosionsskydd och höjning av vägar för att förhindra översvämningar eller åtgärder för att minska konsekvenserna från skyfall. Även uppgradering av dammar och kraftverk för att klara klimatförändringar. Detta innebär ökade möjligheter för NCC:s entreprenadverksamhet. Ökad komplexitet i byggprojekt är en fördel för NCC. NCC är ett kunskapsbaserat företag, experter på komplexa byggprojekt under utmanande förhållanden. För att säkerställa att NCC tar tillvara på de möjligheter som finns kommer de att fortsätta bygga kompetens kring nya material och tekniker. NCC kommer under 2022 att fortsätta att utvärdera vidare hur klimatrelaterade risker och möjligheter påverkar koncernens finansiella rapportering och övriga mål, baserat på genomförda scenarioanalyser.
Riskhantering
NCC har gjort en bedömning och analys av påverkan och sannolikhet för de mest relevanta klimatrelaterade riskerna och möjligheterna. För att säkerställa att riskerna hanteras och integreras i respektive affärsområde har det varit ett samarbete mellan hållbarhetschefer, strategichefer, riskansvariga och ledning. Slutresultatet har sedan validerats av koncernledningen.
En utbildningsinsats för kompetenshöjning inom klimatrelaterade risker och möjligheter och möjliga kommande framtidsscenarier, baserat på klimatforskning, har genomförts under 2021.
2021 innebar att NCC har en process för att utvärdera och hantera risker relaterade till klimatförändringar att integreras i den ordinarie riskprocessen för strategiska risker.
Mål och mätetal
NCC rapporterar koncernens CO2-utsläpp för scope 1, 2 och 3. Uppföljning av utsläpp har skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Under 2022 kommer NCC att fortsätta arbetet med att följa uppsatta mål relaterade till klimatrelaterade risker och möjligheter samt utreda om ytterligare mätvärden och mål behövs.
85 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Task Force on Climate-related Financial Disclosures
Data och expertkunskap
NCC:s fokusområden
NCC tillhandahåller data och expertkunskap till sina intressenter för att stödja datainformerade och hållbara beslut, vilket bidrar till en positiv förändring. Genom att arbeta datainformerat förbättrar NCC både sin egen och sina kunders hållbarhetsprestanda, vilket bidrar till att förbättra produktiviteten och öka konkurrenskraften samt till att möjliggöra hållbara lösningar. Genom att bygga upp och dela expertis bidrar NCC också till kunskapsutveckling kring hållbara lösningar och arbetssätt i hela branschen. Med hjälp av tillförlitlig och relevant data kan NCC genom klimatberäkningar och miljövarudeklarationer ta fram faktisk klimatpåverkan för projekt och produkter, förenkla arbetet för att göra hållbara produktval och följa upp koncernens eget hållbarhetsarbete på arbetsplatserna. Med expertkunskap kring materialval och kring byggprocessen kan NCC bidra till att kunder och andra intressenter kan göra hållbara val och fatta avvägda beslut inför och under byggprocessen. Samarbete i tidiga skeden är också en viktig faktor för att skapa bästa möjliga lösning. Tillgång till tillförlitlig och kvalitativ hållbarhetsdata är en konkurrensfördel och innebär att NCC kan göra skillnad och åstadkomma förändring, och vara en ännu bättre ledsagare till kunderna genom hela byggprocessen.Vid egen fastighetsutveckling är NCC:s tillgång till data och kunskap inom stads- och samhällsutveckling och hur man till exempel skapar bra kontorsmiljöer viktigt för slutresultatet. Digitaliseringen är en förutsättning för att NCC ska kunna dra nytta av koncernens samlade information, kunskap och kompetens och effektivisera och utveckla hållbarhetsarbetet. En ökad digitalisering och standardisering krävs också för kunskapsdelning med andra aktörer i branschen, för att driva förändring och lyckas med klimatomställningen, för att ha ett effektivt resursutnyttjande samt en god spårbarhet och kontroll i värdekedjan. Exempel på ett projekt där NCC tack vare noggrann datainsamling och ett datainformerat arbetssätt lyckades nå och överträffa högt uppsatta hållbarhetsmål, såsom reducerad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp, är projektet VA4, renovering av 500 bostäder i Albertslund utanför Köpenhamn, Danmark. Till åtgärderna hörde bland annat att använda eldrivna arbetsmaskiner, optimera lastning av transporter, använda fjärrvärme för torkning av material samt att avfallet sorterades effektivt för att kunna återvinnas.
Klimatberäkningar
NCC bedriver ett fokuserat arbete med att genomföra klimatberäkningar i byggprojekt, där klimatberäkningsprocessen blir allt mer digitaliserad för att säkerställa hög kvalitet. Klimatberäkningar syftar till att få en översikt av och kontroll på den totala klimatpåverkan från ett projekt, och inkluderar bland annat data och relaterade koldioxidutsläpp kopplade till använda material, energianvändning och avfall. Detta är också ett viktigt steg på vägen till en klimatdeklaration, där en byggnadens klimatpåverkan under sin livscykel ska deklareras.
Intresset och efterfrågan från kunderna på klimatberäkningar ökar. Därför gör NCC också kundinvolvering och kundmöten till en naturlig del av arbetet, exempelvis genom kundseminarium. NCC har även ett internt kompetenscenter med klimatberäkningsexperter. Vidare arbetar NCC med att ta fram referensvärden för olika typer av byggnader, för att öka kunskaperna kring vilken påverkan olika val har.
Miljövarudeklarationer
Enligt Svanens och Miljöbyggnads krav måste alla byggnader ha miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration) och en allt större andel av NCC:s basmaterial såsom asfalt och stenmaterial miljövarudeklareras. Miljövarudeklarationer är ett sätt att standardisera miljöpåverkan hos produkter och leverera information om miljöpåverkan för en produkts hela livscykel, från utvinning av sten och andra råmaterial fram till leverans till kund samt vid framtida återvinning. Härigenom får kunderna en transparent och jämförbar livscykelanalys av produkten. Kunderna får tillgång till objektiv och tillförlitlig data, och kan därmed bedöma produkternas miljöprestanda; detta förenklar för kunderna att göra miljömedvetna val och minska sina klimatavtryck. NCC:s miljövarudeklarationer är dessutom plats- och miljöspecifika. Med hjälp av EPD:erna internt för att göra faktabaserade klimat- och miljöförbättringar i sina produktionsprocesser. Hittills har NCC publicerat 18 miljövarudeklarationer för asfalt i Sverige, varav 16 under 2021. NCC har publicerat totalt 21 miljövarudeklarationer för stenmaterial i Danmark, Finland, Norge och Sverige, varav 11 under 2021. Ungefär 60 procent av NCC:s svenska asfaltverk har en miljövarudeklaration idag 1). Målet är att alla asfaltverk i Sverige ska ha en publicerad miljövarudeklaration under 2022 2). En effektiv och tillförlitlig process för att samla in kvalitativ och relevant data är en förutsättning för att framgångsrikt miljöv aru- deklarera produkter.
Certifieringar och Miljöprestanda
| Miljöcertifiering | Svanen | BREEAM | LEED | DGNB | MILJÖBYGGNAD | CEEQUAL |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal |
| NCC | 4 | Pass | – | Bronze | – | Bronze |
| – | Silver | 1 | Silver | 6 | Good | – |
| 2019 | 2020 | 2021 | 2019 | 2020 | 2021 | 2019 |
| Totalt | 3 | 2 | 4 | 9 | 3 | 5 |
Alla projekt ska ha ett gemensamt uppföljningssystem och miljösystem, där ett urval av miljöcertifieringar används för att säkerställa att projektens miljöprestanda uppfylls. Exempel på certifieringar som används är Miljöbyggnad och BREEAM.
NCC:s miljöarbete
NCC:s arbetsmetoder och certifieringar samt uppföljning av byggprocesser med fokus på miljöpåverkan och ekosystemtjänster.
- Miljövarudeklarationer
- Process för att få byggnader och konstruktioner att bli certifierade.
- NCC har som mål att arbeta med certifieringsprocesser för olika typer av byggnader.
1) EPD:erna kan laddas ned på www.environdec.com.
2) LCA:er kan laddas ned på www.ncc.se/hallbarhet.
Hållbarhetsområden och GRI-standarder
- Naturresurser och biologisk mångfald
- GRI 303 Vatten och utsläpp
- GRI 304 Biologisk mångfald
Hållbar fastighetsutveckling och projekt
NCC har kunskap om och tar hänsyn till biologisk mångfald i sina byggprojekt. Affärsområdet Property Development har som ambition att beakta biologisk mångfald i alla projekt, utifrån varje fastighets unika förutsättningar. Detta sker bland annat genom att integrera gröna lösningar som sedumtak eller biotoptak.
Hållbar arbetsplats
NCC har utvecklat ett eget arbetssätt kallat Sustainable site, eller Hållbar arbetsplats. Det innebär att alla NCC:s arbetsplatser har en gemensam grund att utgå ifrån i hållbarhetsarbetet, oavsett land eller verksamhet, från planering och genom hela projektets gång. Arbetssättet kontrolleras mot en checklista där alla områden som påverkar hållbarhet finns med. Genom detta arbetssätt kan arbetet systematiseras. Tillämpningen av Hållbar arbetsplats är obligatorisk för alla projekt inom affärsområdet Building Sweden som har ett projektvärde över 20 MSEK, inom Infrastructure för projekt som har ett projektvärde över 100 MSEK och inom Building Nordics för projekt över 40 MNOK i Norge och 50 MDKK i Danmark, samt att det används i viss utsträckning i Finland. Affärsområdet Industry använder det för täkter inom området stenmaterial. Hållbar arbetsplats har vidareutvecklats under året med förändringar och skärpning av krav, för att ytterligare stötta projektens fokus på klimat och andra hållbarhetsfrågor. Hållbar arbetsplats följs upp vid miljö ronder och internrevisioner.
Naturresurser och biologisk mångfald
NCC strävar efter en hållbar förvaltning av resurser, för att säkerställa väl fungerande ekosystem och en ansvarsfull användning av naturresurser.
Metod för att främja biologisk mångfald i täkter
NCC verkar för att främja biologisk mångfald där täktverksamhet bedrivs, både under produktionsfasen och under efterbehandlingen i samband med avslut. Utvinning av stenmaterial orsakar förändringar i naturen. För att motverka en negativ påverkan har NCC utvecklat en metod som främjar biologisk mångfald i täkter; NCC Kielo, där NCC arbetar strukturerat utifrån ett antal kriterier. Genom detta arbete kan arter gynnas i det unika mikroklimat som täkter skapar. Det kan röra sig om att skapa förutsättningar för hotade fåglar, insekter, groddjur eller växter som vill ha näringsfattig jord eller andra speciella habitat för att trivas och fortplanta sig. För att klassas som en NCC Kielo-täkt krävs en systematisk förundersökning, målsättning, plan, granskning och uppföljning av arbetet, samt en sammanställning av det biologiska resultatet för att se effekten. NCC har totalt ca 220 täkter i Norden och 11 av dessa är godkända Kielo-täkter, varav fyra i Danmark, tre i Finland, två i Norge och två i Sverige. Målet för 2021 var att sex nya täkter skulle bli Kielo-täkter. Tre nya Kielo-täkter tillkom under året.
Fastighetsutveckling och projekt
NCC har kunskap om och tar hänsyn till biologisk mångfald i sina byggprojekt. Affärsområdet Property Development har som ambition att beakta biologisk mångfald i alla projekt, utifrån varje fastighets unika förutsättningar. Detta sker bland annat genom att integrera gröna tak i form av sedumtak eller biotoptak.
- 1) EPD:erna kan laddas ned på www.environdec.com.
- 2) LCA:er kan laddas ned på www.ncc.se/hallbarhet.
NCC har egen fastighetsutveckling och tar stor hänsyn till data och kunskap inom stads- och samhällsutveckling. Digitaliseringen är en förutsättning för att NCC ska kunna dra nytta av koncernens samlade information, kunskap och kompetens och effektivisera och utveckla hållbarhetsarbetet. En ökad digitalisering och standardisering krävs också för kunskapsdelning med andra aktörer i branschen, för att driva förändring och lyckas med klimatomställningen, för att ha ett effektivt resursutnyttjande samt en god spårbarhet och kontroll i värdekedjan. NCC:s projektutveckling har en strävan efter att optimera koldioxidutsläpp, klimatpåverkan och energianvändning.
En utredning genomförd av ByggVinst under 2021 fokuserar på NCC:s produktionsarbeten. Utredningen har granskat hur NCC arbetar med utredning av nya bostäder, infrastrukturprojekt och stadsdelar. Dessutom undersöks utredning av täkter inom området stenmaterial, där NCC är verksamma. Ett flertal projekt har studerats, bland annat NCC:s bygge av Granåsens vintersportarena i Trondheim i Norge. Byggnaden har utformats med målet att nå den högsta möjliga BREEAM-rankingen Outstanding, vilket blir den första gången för NCC i Finland och bland de första sådana byggnaderna i Finland. Till ett av Building Swedens och Property Developments största projekt har NCC:s arbete med miljövarudeklarationer lett till att BREEAM-certifieringen uppnåtts.
NCC har under 2021 fortsatt utveckla produkter och koncept kopplade till hållbara byggnader och asfalt; ”Smart choices for a better world”. Detta inkluderar produkter och lösningar för att minska miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv såsom NCC Green Asphalt och NCC Machine Sand, samt produkter och lösningar för att hantera den negativa påverkan av klimatförändringar såsom dränerande produkter och NCC Armour Stone. NCC har också en metod för att öka biologisk mångfald i NCC:s täkter, se Naturresurser och biologisk mångfald.# Även inom infrastrukturprojekt är biologisk mångfald en viktig parameter och hanteras utifrån kraven och förutsättningarna i respektive projekt. Detta kan vara faunaåtgärder under och över vägar, alltifrån att älgar ska kunna passera säkert över vägar, till grodtunnlar och hasselmuspassager under vägkroppar. Det kan även innebära skyddsåtgärder för känsliga arter samt plantering och restaurering av trädbestånd när områden ska exploateras. Ett exempel är upprustningen av Forshuvuds vattenkraftverk, då NCC också arbetade med att förhindra att grumligt vatten från anläggningsarbeten rinner ut i vattendrag uppströms. Till andra exempel hör saneringar av markområden som genomförs med hänsyn till arters övervintrings- och fortplantningsperioder, som t ex inför bygget av stadsdelen Vårvik i Trollhättan. I internutbildningar för projektansvariga ingår frågan om artskydd och åtgärder som krävs då fridlysta arter hittas. Under året har också utbildningsinsatser genomförts kring hantering av invasiva arter.
Råmaterial
Byggprocessen är materialintensiv, och det krävs stora mängder resurser för att färdigställa en byggnad eller en konstruktion. NCC strävar efter att använda naturresurser och råmaterial så effektivt som möjligt, och utvecklar produkter och lösningar där NCC med bibehållen kvalitet kan hushålla med resurserna och samtidigt effektivisera arbetet. Läs mer under Material och cirkularitet.
NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
Återvinning av hållbara material och produkter, minimera och ansvarsfullt hantera det avfall som skapas i byggprocessen samt projektera och konstruera för att möjliggöra återvinning och återbruk.
Utformning och materialval
Arbetet med frågor som rör val av material, cirkularitet och produktutveckling är integrerat i hela byggprocessen. Det sker i nära samarbete med kunder och genom interna och externa processer för att säkerställa att valet av material och lösningar bidrar till ett hållbart samhälle.
De material som har störst klimatpåverkan är betong, stål och asfalt. Ett effektivt resursutnyttjande, inköp av material med lägsta möjliga miljöpåverkan och ökad återvinning är centralt. Även vid användning av andra material, såsom berg- och stenmaterial, har NCC höga hållbarhetsmål.
Betong
Klimatpåverkan för betongkonstruktioner (betong och stål) är relaterad till den mängd och kvalitet betong som används. Mer än 90 procent av klimatpåverkan för betong orsakas av tillverkning av cement, som är en komponent i betong. NCC bedriver ett noggrant och uthålligt arbete med att implementera kontinuerliga förbättringar i verksamheten för att möjliggöra ett effektivt resursutnyttjande, och har under året kartlagt sin betonganvändning. NCC har tagit fram en intern färdplan, struktur och process för att mäta och ta fram kvalitetssäkrad data, med målet att nå ett klimatneutralt betongbyggande. Detta inkluderar att minska andelen cement i betong, se över utformningen av konstruktioner för att minimera betongmängden samtidigt som rätt hållfasthet och funktion säkras, minska spill i produktionen, samt återvinna och återbruka betong där det är möjligt.
Material och cirkularitet
- GRI 301 Material
- GRI 306 Avfall
Stenmaterial
NCC ska ha en ansvarsfull utvinning av stenmaterial, vilken bedrivs på täkter i Sverige, Danmark, Norge och Finland. NCC använder i första hand krossat grus (stenmaterial) framför naturgrus (så kallad singel). Ett av Sveriges miljömål innebär att naturgrusanvändning ska undvikas för att bevara grusåsar för framtida vattenförsörjning. NCC utvecklar ersättningsprodukter från krossat bergmaterial för att minska användningen av naturgrus, t ex för betongtillverkning. Sand är en naturresurs som är viktig inom byggnation och tillverkning. NCC har utvecklat så kallade maskinsandsprodukter som kan ersätta natursand och naturgrus inom byggnation. NCC:s maskintillverkade sand baseras på sten som krossas, siktas och förädlas för att uppfylla kundernas krav för olika tillämpningsområden. Maskinsanden kan ersätta natursand eller -grus vid betongproduktion, asfaltproduktion, samt bygg- och infrastrukturprojekt. Den kan även användas vid exempelvis sandning när det är vinterväglag. Framtagandet av maskinsand är också ett sätt för NCC att få massbalans i sina täkter, vilket är viktigt för en hållbar drift med lägre energiåtgång och klimatpåverkan, samt ett led i NCC:s arbete med att värna naturresurser.
Massbalans
Målsättningen med massbalans är att ta tillvara på allt stenmaterial som utvinns i en täkt. Genom att arbeta med massbalans säkerställer NCC att stenmaterialet används effektivt. Detta innebär att så kallat överflödigt material eller restmaterial från täkten, som tidigare kunde betraktas som ett avfall, används som råvara för nya produkter. Genom att tillvarata det som tidigare var en restprodukt, kan NCC minska behovet av att utvinna ny naturgrus och sand. Det som tidigare betraktades som en restprodukt tvättas och bearbetas till en mer anpassad form och används framförallt för betongprodukter. Ett framgångsrikt arbete med massbalans minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen. Ett nära samarbete med kunder för att möta kundkraven är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med massbalans.
Vatten
För infrastrukturprojekten är en noggrann vattenhantering central. NCC gör noggranna analyser och riskbedömningar för påverkan på vatten inför varje projektstart; hur grundvattnet påverkas och hur avrinning sker. NCC tar fram åtgärder för hur projekten ska drivas för att minimera påverkan på vatten. Lösningarna utformas för att minska risker för negativ påverkan.
Inom Industry är vattenanvändningen kartlagd samt mäts och följs upp för de asfaltverk och täkter som har en miljövarudeklaration (EPD). Detta inkluderar ursprung på det färskvatten som används (grundvatten, ytvatten, kranvatten etc.) samt mängden färskvatten som används under ett år. NCC har under året initierat ytterligare arbete för att kartlägga sin användning av och påverkan på vatten, för att i ett nästa steg bättre kunna mäta och redovisa detta.
Styrning
NCC:s hållbarhetspolicy med miljöpolicy är styrande policy. Exempel på ett pågående projekt där betong med lägre klimatpåverkan har använts är E02 Centralen, en del av Västlänken i Göteborg. NCC har använt anläggningsbetong med slagginblandning vid gjutningen av så kallade slitsmurar (tunnelväggar), där ca hälften av anläggningscementen har ersatts med slagg. Jämfört med den initiala klimatkalkylen och utgångsläget för entreprenaden så har detta lett till en minskning av koldioxidutsläppen med 17 000 ton CO ₂ e. Totalt i projektet kommer reduktionen att uppgå till cirka 46 500 ton CO ₂ e jämfört med utgångsläget, tack vare NCC:s arbete med att ta fram optimerade betongrecept. NCC bedriver också forskning och innovation kring att effektivisera betonganvändningen och främja en cirkulär hantering av betong. Ett av initiativen syftar till att utveckla hållbara lösningar för att återvinna betong och binda CO ₂ i betongavfallet. Vidare samarbetar NCC med leverantörer, kunder och andra aktörer i branschen gällande produktutveckling och innovation. Exempel på samarbeten med betongleverantörer är initiativ för att minska andelen cement i betong, och att ersätta natursand eller grus vid betongproduktion med maskinsand. Se även s.91.
Stål
NCC strävar efter att köpa in armeringsstål med låg klimatpåverkan. För att ha kontroll på materialets klimatpåverkan köper NCC framförallt in armeringsstål som har miljövarudeklarationer (EPD:er). Majoriteten av det armeringsstål som köps in i Sverige, Danmark och Norge har EPD:er. Läs mer under Klimat och energi.
Asfalt
NCC:s ambition är att använda återvunnen asfalt i så stor utsträckning som möjligt.
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Återvunnen asfalt (RAP), % | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 |
Den ökade andelen RAP gör att klimatpåverkan för all asfalt NCC tillverkade under 2021 var ca 5 300 ton CO ₂ e lägre jämfört med 2015.
Återbruk och återvinning av byggmaterial
NCC fokuserar på att återanvända och återvinna material i byggprocessen, vilket minskar behovet av nya resurser och minskar avfallsmängderna. Ett exempel är arbetet med att återvinna betongkonstruktioner, med fokus på stomdelar och betong för återbruk inom ny- och ombyggnation. Till andra cirkulära initiativ hör ett projekt för återvinning av linoleumgolv. Genom att samla in utrivna linoleumgolv kan materialet användas som råvara vid produktion av nya golv. Rester av materialet kan nyttjas som fyllmedel vid tillverkning av ny linoleum. Klimatbesparingen för varje återvunnen kvadratmeter linoleumgolv i projektet är cirka 5 kg CO ₂ e. Vidare arbetar NCC med materialåtervinning av uttjänta fönster, där processer för att demontera och returnera fönster för cirkulärt återbruk har etablerats, samt med återvinning av byggpallar. Initiativet att återvinna byggpallar leder till ekonomiska besparingar genom minskade containerkostnader och ersättning för pallarna vid returnering, men minskar också mängden avfall på byggarbetsplatserna och minskade koldioxidutsläpp från nyproduktion av pallar. Under 2021 returnerade NCC drygt 26 000 pallar i Sverige.
Prisbelönt pionjärprojekt
Vid bygget av kontorsbyggnaden Kristian Augusts Gate 13 (KA-13) i Oslo har NCC och andra aktörer arbetat för att effektivt öka återanvändningen av material. Cirka 80 procent av materialet i kontorsbyggnaden utgörs av återvunnet material: stål, begagnade dörrar, fönster, toaletter, kakel m.m. Det är det enskilt största byggprojektet i Norge vad gäller återvinning och återbruk av material, och kan bidra med kunskap till hela branschen. Utsläppen av växthusgaser, inklusive utsläpp från energi, materialanvändning och transport, har minskat med cirka 40 procent jämfört med en konventionell byggnation av ett liknande projekt. KA-13 har vunnit Oslo kommuns miljöpris, och är ett exempel på där NCC:s expertkunskap inom återbruk har bidragit till ett prisbelönt projekt med extraordinära lösningar.
Cirkulär masshantering
Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord- och bergmaterial än nödvändigt, och NCC strävar efter att öka återanvändningen av massor som tidigare deponerades. Ett exempel på cirkulär masshantering är när schaktmassor från ett projekt återanvänds i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnadsmassor, och där massorna har de tekniska och miljömässiga kvaliteter som krävs.Under året har NCC arbetat med att förbättra förutsättningarna för cirkularitet inom materialhantering genom ökad användning av digitala verktyg för analys av berget för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material. Denna metod har bland annat tillämpats vid hanteringen av entreprenadberg från utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Styrning sker genom samordning av materialflöden, planering och uppföljning av mottagna och levererade massor samt utveckling av strategier för att optimera användningen av berg- och jordmaterial. För att säkerställa spårbarhet med hjälp av GTIN, som bland annat då registreras i loggböcker mm. Asfalt består i princip av två saker: krossat stenmaterial och det oljebaserade bindemedlet bitumen, och är till 100 procent återvinningsbart. Genom att använda återvunnen asfalt minskar åtgången av bitumen och jungfruligt stenmaterial. Återvinning sker genom att använd asfalt blandas i den nya asfalten som tillverkas i asfaltverk. Asfalten kan också återvinnas på plats vid asfaltering av vägar genom så kallad repaving- eller remixing-teknik. Graden av återvinning bestäms framförallt av regelverk och av tekniken och kapaciteten på asfaltverken. All asfaltbeläggning som tas bort vid ombyggnad eller underhåll, där NCC kan styra graden av återvinning, återvinns. NCC använder så mycket återvunnen asfalt som regelverk och myndigheter tillåter, och förbättrar kontinuerligt tekniken och kapaciteten för återvinning i asfaltverken. Under 2021 bestod den totala mängden producerad asfalt av 26 (26) procent återvunnen asfalt. Inblandning av återvunnen asfalt innebär att utsläppen av växthusgaser är ca 16 800 ton CO 2 e lägre per år, i jämförelse med om asfalten hade producerats med konventionell teknik utan inblandning av återvunnen asfalt.
Berg- och jordmaterial
Cirkularitet av berg- och jordmaterial är ett komplext men viktigt område som avser att minska klimateffekterna relaterade till utvinning, schaktning och transport av sten och jordmassor samt förhindra utarmningen av naturens resurser. Affärsområdet Industry arbetar med att främja återanvändning och återvinning av stenmaterial, jordmassor, grus, betong, asfalt och trädgårdsavfall, och både köper och tar emot material från NCC:s andra affärsområden, samt från externa kunder. Industry strävar efter att öka volymen mottaget material för återanvändning och återvinning samt att öka volymen sålt återvunnet material. 2021 tog NCC emot 493 kton material för återanvändning och återvinning (exkl asfalt) och sålde 738 kton återvunnet material (exkl asfalt). Det kan jämföras med 2020 då NCC tog emot 396 kton material för återanvändning och återvinning samt sålde 715 kton återvunnet material.
Återvinning och återbruk
I de fall där det går att säkerställa spårbarhet kan material flyttas mellan olika arbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leverantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen, och återvinna eller återanvända material. Samverkan kring cirkularitet sker också mellan fastighetsutveckling och entreprenadverksamheten utifrån projektens förutsättningar och möjligheter.
Spårbarhet
NCC:s ambition är att endast använda material och produkter som är miljö- och hälsomässigt sunda. På sikt är målet att allt ingående material i byggnader ska kunna återanvändas när byggnadens livslängd har uppnåtts. Ett viktigt led i övergången till mer återvinningsbara produkter och material är att ställa krav på leverantörer och att arbeta med spårbarhet genom hela värdekedjan. NCC:s arbete med digitalisering stödjer koncernens hållbarhetsambitioner. Digitala modeller och verktyg är en förutsättning för arbetet med att exempelvis minimera spill i produktionen, göra rätt materialval med hänsyn till påverkan genom hela livscykeln, hantera innehåll av kemikalier och öka recirkulering av byggmaterial vid renovering och rivning.
Återhus
Ett initiativ i Sverige där NCC arbetar för att främja cirkulära arbetsmetoder och ta tillvara på material och delar från hus, är forskningsprojektet Återhus. I projektet samarbetar NCC med andra branschaktörer för att möjliggöra återbruk av tunga komponenter från befintliga byggnader.
89NCC 2021 — Hållbarhetsrapport — Fokusområden
mängden avfall, samt verka för en resurseffektiv hantering av det avfall som uppstår. Detta inkluderar utvecklingsarbete och att initiera olika pilotprojekt. NCC deltar även i forskningsprojekt inom området. Till dessa hör projekt kring cirkulär emballageplast i byggbranschen tillsammans med Chalmers Industriteknik, samt digital innovation i cirkulära affärsekosystem tillsammans med Ragnsells och RISE.
Mål och plan framåt
Att arbeta för en ökad cirkularitet såsom hållbara material- och konstruktionsval har stor betydelse för att koncernen ska lyckas nå målet om klimatneutralitet. Exempelvis Building Sweden har ambitionen att minska koldioxidutsläppen och att skapa nya möjligheter för cirkulära materialflöden. För 2030 ska den plast som levereras till NCC:s arbetsplatser inom Building Sweden bestå av minst 30 procent återvunnet material samt vara 100 procent återvinningsbar. NCC redovisar avfallsmängder i byggproduktionen (Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure) enligt kategorierna i tabellen nedan.
Redovisningsprinciper
NCC samlar in statistiken för avfall via avfallsleverantörer och sammanställer per enhet (division eller affärsområde). Den aggregeras och sammanställs därefter på koncernnivå.
# Styrning
NCC följer upp och styr avfallsarbetet på byggarbetsplatserna genom löpande avstämningar av avfallsstatistik, i produktionsmöten och vid miljöronder. För hantering av det avfall som uppstår på byggarbetsplatsen har NCC har etablerade samarbeten. I Sverige har NCC ett etablerat samarbete med Ragnsells för återvinning och sortering av avfall i olika kategorier. Ragnsells sammanställer och levererar avfallsstatik till NCC på regelbunden basis. NCC och Ragnsells har även en regelbunden dialog för att utveckla nya arbetssätt och effektivisera arbetet med avfallshantering.
För att stödja en effektiv styrning och uppföljning är NCC skyldig att använda IT-system för produktionsuppföljning samt IT-system för avfallshantering.
Avfall
NCC arbetar för att minimera avfall i produktionen, och verkar för att minimera uppkomsten av avfall i hela byggprocessen. NCC samarbetar med olika aktörer i värdekedjan, för att ställa om till en cirkulär och hållbar byggprocess samt minimera den negativa påverkan på människor och miljö som uppkomsten av avfall ger upphov till.
Avfallets påverkan på människor och den omgivande miljön
Bygg- och anläggningssektorn är den sektor som efter gruvsektorn genererar mest avfall i Sverige 1) . Bygg- och rivningsavfall orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan, från utvinning av naturresurser och produktion av material till avfallshantering vid byggnation och rivning. I bygg- och anläggningsproduktionen genereras stora mängder avfall som utgör en risk för människors hälsa och den omgivande miljön; med risk för bland annat läckage till mark och vatten vid bristfällig hantering av avfall.
# NCC:s arbete i hela byggprocessen
NCC verkar för en effektiv användning av material och kemiska produkter ur ett livscykelperspektiv och arbetar i enlighet med EU:s avfallstrappa, vilket innebär prioritetsordningen att först och främst förebygga avfall, för att sedan i fallande ordning återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och som ett sista alternativ bortskaffa, dvs deponi. Det förebyggande arbetet i de tidiga skedena i processen är viktigt för att lyckas uppnå goda resultat. Det handlar om lag- och kundkrav samt att säkra en väl fungerande design, planering och projektering där mål och åtgärder för cirkularitet och avfall är integrerat. Det sker ett aktivt arbete i alla affärsområden, som bl a handlar om att använda mer återbrukat material, säkerställa giftfria material, ett standardiserat byggande med måttbeställda och förprefabricerade produkter för att minska spill samt att projektera byggnaderna så att materialet går att återanvända och återvinna (se även exempel ovan).
## På byggarbetsplatserna
På byggarbetsplatserna arbetar NCC med att minska materialanvändningen och förebygga uppkomsten av avfall. NCC har höga krav på avfallssortering i verksamheten och har lösningar för att återinföra byggspill och material inom verksamheten. Väsentliga aktiviteter handlar om att säkerställa att överblivet inköpt material kan återbrukas, skydda väderkänsligt material, minimera förpackningar genom smarta transportlösningar och att ha en väl utbyggd sortering. När det gäller kemikalier upprättas en kemikalieförteckning för att säkerställa en korrekt avfallshantering av dessa. Till de organisatoriska aspekterna hör att projekt har en avfallshanteringsplan och att avfallssamordnarmöten hålls. Vidare utbildar och informerar NCC medarbetarna regelbundet. NCC:s krav avser både egna medarbetare och alla underentreprenörer som arbetar på NCC:s byggarbetsplatser. De väsentliga materialkategorier som ger upphov till stora mängder avfall är gips, plast, betong, tegel, trä och metall. De vanligaste materialen som ger upphov till avfall idag är lastpallar, golvspill, mattor, gips, tegel och plast. Genom ett systematiskt arbete kan NCC hantera och optimera den cirkulära användningen av olika restprodukter som uppstår, exempelvis förpackningsmaterial.# Affärsmodeller och samarbeten i värdekedjan
NCC samarbetar med aktörer såsom leverantörer, transportföretag, konsultföretag samt kunder.
Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod 2021
| Restprodukt och avfallskategori | Total vikt, ton | % | Total vikt, ton | % | Total vikt, ton | % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Icke farligt avfall | ||||||
| Sortering | 5 961 | 11 | 8 189 | 17 | 9 802 | 19 |
| Energiåtervinning | 7 617 | 14 | 9 023 | 19 | 8 894 | 18 |
| Återanvänding/materialåtervinning | 37 036 | 69 | 27 563 | 58 | 27 662 | 55 |
| Plast | 1 069 | |||||
| Trä | 14 149 | |||||
| Gips | 3 825 | |||||
| Metall | 11 664 | |||||
| Betong, tegel, kakel/klinkers | 1 546 | |||||
| Övrigt återanvändning/återvinning | 4 783 | |||||
| Deponi | 1 445 | 5 | 2 194 | 5 | 2 887 | 16 |
| Farligt avfall | ||||||
| Specialbehandling | 608 | 1 | 611 | 1 | 813 | 2 |
| Total mängd genererat avfall | 53 667 | 47 580 | 50 058 |
Den totala mängden avfall har ökat något under 2021, delvis beroende på att rapporteringen har utvidgats och antalet rapporterande enheter har ökat. Andelen material som återanvänds eller materialåtervinns har dock fortsatt att öka och har stigit från 48% 2016 till 69% 2021. Arbetet fortsätter för att säkerställa att så mycket som möjligt av det avfall som uppstår vid våra byggprojekt återvinns eller återanvänds. Återvinningstäckningen är en viktig del i arbetet för att nå miljömålen. Detta gäller särskilt för byggspill. Ansvaret för att samla in och rapportera avfall delas mellan platschef och miljöledare. Denna rapportering täcker traditionellt byggspill. Jord-, sten- och fyllnadsmassor, som är direkt beroende av projektens omfattning, är en stor volym som också ingår i statistiken över avfall.
Avfall per byggd area
| Byggd area (m²) | Totala mängden avfall (kg) | Kg avfall/m² |
|---|---|---|
| 513 208 | 19 573 681 | 38,1 |
Tabellen innehåller data för nyproducerade byggnader där projekten slutförts under 2021.
1) Se www.ncc.se/organisation/ledningssystem-och-certifieringar/miljocertifieringar/eko-cykel-ncc/miljokommunikation-och-rapportering/
NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
Klimat och energi
- GRI 302 Energi
- GRI 305 Utsläpp
NCC strävar efter att eliminera utsläpp från hela värdekedjan, vilket är en grundförutsättning för att nå klimatneutralitet och för att bidra till att begränsa den globala temperaturökningen. NCC:s mål är att vara klimatneutralt 2045.
Byggbranschen står för stora utsläpp av växthusgaser och klimat frågan är en prioriterad fråga för NCC. För att minska klimatpåverkan har NCC fokus på material och transporter som koncernen använder såväl som ökad användning av förnybara bränslen och el, energieffektivitet samt processförbättringar.
Minskat klimatavtryck
NCC arbetar fokuserat och målmedvetet för att eliminera kol dioxidutsläpp från hela värdekedjan, vilket krävs för att nå klimatneutralitet. Samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt är av största vikt.
NCC:s mål är att minska utsläppen från sin egen verksamhet (scope 1 och 2) 1) med 60 procent till år 2030 (basår 2015), mätt som ton koldioxidekvivalenter per MSEK i omsättning. 2021 uppgick utsläpps intensiteten till 3,5 CO₂e ton/MSEK, vilket motsvarar en minskning med 41 procent jämfört med 2015. Koldioxidutsläppen relaterade till inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla har minskat under året. Detta beror till största delen på energieffektiviseringar samt en ökad användning av el från förnybara källor. Även andelen förnybara bränslen har ökat under året. Koldioxidutsläppen relaterat till bränslen har dock ökat något till följd av en ökning i total mängd inköpta bränslen.
Scope 3
De fyra områden där klimatpåverkan är störst är utsläpp relaterade till betong, asfalt, stål och transporter. Under året som har gått har NCC arbetat med att kartlägga klimatutsläppen inom dessa områden och ta fram prognoser för att bedöma vilka åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Att ta fram kvalitets säkrad data för betong, asfalt, stål och transporter är en viktig pusselbit i arbetet med att minska utsläppen.
Målet för betong, asfalt och stål är att minska utsläppen med 50 procent CO₂e till år 2030, mätt som kg CO₂e per köpt volym, jämfört med 2015. Initialt rapporteras volymer för färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.
Omfattningen av insamlad data har utökats under året och används för att identifiera och prioritera klimatåtgärder. Data för betong, asfalt och stål samt transporter är strategiskt viktiga för att uppnå målen för scope 3. Målet för transporter är att minska utsläppen med 50 procent CO₂e till år 2030 jämfört med 2015. Arbetet fortgår med att kartlägga och mäta utsläppen för transporter.
Betong
För att minska klimatpåverkan och nå en reduktion om 50 procent till år 2030 har NCC tagit fram en intern färdplan och processer för att mäta och ta fram kvalitetssäkrad data, med målet att nå ett klimatneutralt betongbyggande. För hela verksamheten innebär detta att optimera betongrecept och blanda in olika tillsatser som flygaska och slagg. Arbetet med att optimera mängden betong och minska användningen av cement sker successivt för att minimera mängden betong samtidigt som rätt hållfasthet och funktion säkras både produktionstekniskt och i färdiga konstruktioner. Till andra åtgärder hör att minska spill i produktionen, samt att återvinna och återbruka betong där det är möjligt.
Miljöavgiften sätter pris på miljöpåverkan från betong med syfte att driva hållbarhetsarbetet framåt.
Asfalt
NCC:s asfalttillverkning står för 36 (38) procent av koncernens koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). Asfaltdivisionens totala koldioxidutsläpp, från både asfalttillverkning och utläggning, står för 59 (61) procent av koncernens totala utsläpp (scope 1 och 2).
Den primära åtgärden för att minska klimatutsläppen är en fortsatt konvertering av asfaltverken till att kunna drivas med biobränsle. Samtliga asfaltverk i Sverige har nu konverterats till att kunna drivas med biobränsle. I Sverige är målet att minst 95 procent av energin i asfaltverken ska komma från biobränsle (huvudsakligen träpellets) från och med 2024 och framåt. Det kan jämföras med 2015 då andelen biobränsle uppgick till 53 procent.
I Norge har NCC för avsikt att konvertera alla asfaltverk från att värmas med enbart fossil gasol och eldningsolja till att värmas med biobränsle, huvudsakligen träpellets. Målet är att konvertera samtliga verk till och med 2026. I Norge har alla verk utom två konverterats. Lokala förutsättningar vid vissa asfaltverk begränsar konverteringen. I Danmark undersöker NCC möjligheterna att byta från naturgas till biogas på de två största asfaltverken i Danmark. Dessa två verk står för ca 1/3 av affärsområdet Industrys totala energi användning vid asfalttillverkning i Danmark. Vidare arbetar NCC med att ersätta fossilt bitumen med bio baserade bindemedel i asfalten.
Green asphalt
NCC strävar efter att utveckla mer miljöanpassade asfaltprodukter och öka andelen återvunnen asfalt i produktionen. Läs mer under Material och cirkularitet. NCC Green asphalt är samlingsnamnet på NCC:s metod att framställa asfalt som har väsentligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionellt tillverkad asfalt. Metoden omfattar inblandning av återvunnen asfalt, minskad tillverkningstemperatur och användning av biobränsle. NCC har idag 56 asfaltverk som samtliga utom ett producerar NCC Green Asphalt.
Stål
För att nå en halvering av klimatpåverkan från armeringsstål är medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåverkan avgörande. EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s krav. Armering från återvunnet stål är också en viktig komponent i NCC:s resa mot klimatneutralitet. Genom att använda återvunnet stål kan energianvändningen minskas med upp till 75 procent 2) jämfört med produktion av stål från malm. För att armeringsstål ska bli fossilfritt, behövs även nya tekniker för framställning av stål. Ett exempel är HYBRIT-initiativet 3), där NCC har anlagt ett bergrum för vätgaslagring, som ska möjliggöra fossilfri stålproduktion. Processen vid framställning av fossilfritt stål innebär att reducering av järnmalm inte kommer ske med kol och koks utan med vätgas som framställs med fossilfria energikällor. Järnet smälts sedan med ljusbågsugn som även den drivs med fossilfria energikällor.
1) Scope 1: Utsläpp relaterade till förbrukning av bränslen i asfaltverk samt från egna fordon och maskiner. Scope 2: Utsläpp relaterade till produktionen av den el, fjärrvärme och fjärrkyla verksamheten använder. Scope 3: Indirekta utsläpp från inköpt material och externa tjänster, resor, underleverantörers fordon och maskiner, transporter samt rivning av koncernens produkter och avfall.
2) https://celsa-steelservice.se/kvalite-och-miljo/gront-stal/
3) https://www.hybritdevelopment.se/en-fossilfri-framtid/en-vardekedja-for-fossilfritt-stal/
Transporter
NCC arbetar för att optimera logistikkedjorna och effektivisera transporter för att minska koldioxidutsläppen. Stora insatser krävs för att nå målet om en 50-procentig minskning av koldioxidutsläppen. NCC använder ett stort antal underleverantörer för transporter, och det är centralt att arbetet för datainsamling och utsläppsminskning inkluderar dessa och även kan driva klimatarbetet framåt för samtliga aktörer.
NCC har under året påbörjat ett arbete för att kartlägga utsläppen från transporter, vilket inkluderar både egna och inköpta transporter. Fokus har varit på att ta fram handlingsplaner och processer för datainsamling. En viktig åtgärd för att reducera antalet transporter är att optimera lastningen vid bygg- och anläggningsprojekt. Att säkerställa optimala laster på lastbilarna medför såväl minskade utsläpp som lägre kostnader. Digitala verktyg för att samla in data på ett strukturerat sätt bidrar till insikter som kan leda till en bättre planering av transportarbetet samt förenklad administration.
Till klimatreducerande åtgärder som har genomförts under året hör också att inom affärsområdet Industry kartlägga hur maskiner används, i syfte att minska tomgångskörning, samt att utbilda hjullastarförare i eco-driving där mål sätts på minskad tomgångskörningstid på hjullastarna på varje täkt.NCC deltar även i externa initiativ så som att utveckla en branschgemensam standard för att redovisa utsläpp för transporter, samt tar en aktiv roll i projektet Energiledningssystem på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), där målet är att sänka energiomsättningen i transportsektorn.
Energi Centralt i arbetet med att minska koldioxidavtrycket är energieffektivisering i processer och produktion, och att ersätta fossila energikällor med förnyelsebara. Koldioxidutsläpp relaterade till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla har minskat sedan 2015. För att fortsätta minska koldioxidutsläppen arbetar NCC med en rad olika initiativ såsom fortsatta energieffektiviseringar, ökad inblandning av förnybart bränsle i arbetsmaskiner, fortsatt installation av laddinfrastruktur för eldrift vid nya projekt, samt arbete med att integrera fjärrvärme och fjärrkyla på arbetsplatser. Property Development strävar efter att följa upp energiprestandan i alla sina projekt.
Asfaltverk En viktig åtgärd under året har varit en fortsatt utfasning av fossila bränslen och fortsätta ställa om asfaltverken till att drivas med biobränsle, där fossila bränslen har ersatts med i huvudsak träpellets (läs under Asfalt, ovan). Omfattande arbete har också genomförts under året för att minska antalet starter och stopp av asfaltverken, för att minska energianvändningen. Till ytterligare åtgärder hör att minska fukt i stenmaterial som blandas in i asfalten och hålla detta torrt, för att reducera energiåtgången vid asfalttillverkning.
Energikartläggning NCC har fortsatt genomföra en energikartläggning av den egna verksamheten och av sina leverantörer för att identifiera och implementera ytterligare energieffektiviseringar i produktionen. Kartläggningen inkluderar bland annat platsbesök, mätningar och beräkningar på asfaltverk och täkter samt byggarbetsplatser. Utifrån kartläggningen kan åtgärder för energieffektivisering identifieras och implementeras på ett mer riktat sätt. Exempel på ett utvecklingsinitiativ är Gullåkraskolan i Staffanstorp i Sverige, där den förväntade fjärrvärmekostnaden halverades för uppvärmning och uttorkning under produktionstiden. Genom att noggrant kontrollera och styra värmetillförseln, fuktnivåer och temperaturen i lokalerna minskade energi-användningen drastiskt. Den faktiska fjärrvärmeanvändningen var 413 MWh, motsvarande 14,4 ton CO2e för projektet.
Förnybar el NCC har som målsättning att enbart köpa förnybar el. 2021 uppgick andelen förnybar el till 95 (93) procent av den totala elanvändningen. Affärsområdet Property Developments ambition är att varje byggnad ska producera lokal energi på plats.
NCC ska fortsätta investera i förnybara energikällor. Det innebär att vi kommer att fortsätta testa och implementera eldrivna arbetsmaskiner så som hjullastare, hjulgrävare och bandgrävare, samt energieffektiva transformatorer för att minska energianvändningen i våra fabriker och på våra byggarbetsplatser. I Norge har koncernen haft fortsatt fokus på att ha fossilfria arbetsplatser, vilket innebär att endast fossilfritt bränsle eller maskiner som drivs av el används på arbetsplatserna, och två byggarbetsplatser i Oslo har som målsättning att bli utsläppsfria.
Fjärrvärme/fjärrkyla inom organisationen
| MWh 2021 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 0 | –100% | 75 | 598 | 624 | 22 | 1 286 | 209 |
| Fjärrvärme | 27 647 | –44% | 29 560 | 42 508 | 29 156 | 29 207 | 48 933 | 49 239 |
| Fjärrkyla/Fjärrvärme, totalt | 27 647 | –44% | 29 635 | 43 106 | 29 780 | 29 229 | 50 219 | 49 448 |
Behovet av fjärrvärme och fjärrkyla varierar från år till år. Hur mycket fjärrvärme och fjärrkyla som köpts beror till stor del på de projekt som pågått under året, var de varit placerade samt i vilken fas de har befunnit sig.
Elanvändning inom organisationen
| MWh 2021 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från förnybara källor 1) | 162 558 | 59% | 159 561 | 157 204 | 152 259 | 118 754 | 108 927 | 102 360 |
| Övrig elektricitet | 8 879 | –93% | 12 037 | 13 535 | 18 559 | 55 259 | 102 861 | 131 120 |
| Elektricitet, totalt | 171 437 | –27% | 171 598 | 170 736 | 170 817 | 174 013 | 211 787 | 233 480 |
1) Vattenkraft och vindkraft.
Fokusområden
Hållbarhetsarbete
Exempel på ett utvecklingsprojekt som har inletts under året är Vätgas i Västernorrland, där SCA och NCC testar hur eldrivna arbetsmaskiner så som hjullastare, hjulgrävare och bandgrävare kan fungera och integreras i verkliga miljöer i bygg- och anläggningsprojekt samt vid underhåll av vägar och järnvägar. Målet är att utvärdera hur eldrivna arbetsmaskiner kan fungera i en produktionsarbetsplats.
Fossilfritt Sverige
Sedan 2018 är NCC delaktigt i arbetet för ett Fossilfritt Sverige. Organisationen har som mål att driva Sverige mot en fossiloberoende framtid, och har samlat 300 aktörer som vill göra Sverige fossiloberoende. Arbetet med tillämpningen av denna färdplan har fortsatt under 2021.
Klimatförändringar – risker och möjligheter
NCC är beroende av en stor mängd råmaterial, bränsle och andra resurser för att bedriva sin verksamhet. Förändringar i tillgång, pris och tillhandahållande av dessa varor på grund av klimatförändringar, samt framtida skatter på bränslen, energi eller koldioxid, kan påverka NCC:s kostnadsbas. NCC strävar efter att långsiktigt minska sin klimatpåverkan, fasa ut fossila bränslen och röra sig mot en mer cirkulär användning av råmaterial. Klimatförändringar som exempelvis extremväder, översvämningar och stigande temperaturer kan också leda till förändrade byggprocesser och förändrade förutsättningar för att bedriva bygg- och anläggningsverksamhet. Risken för översvämningar, erosion och jordskred kan också ha en negativ påverkan på medarbetarnas säkerhet, såväl som på förvaringen av material på byggnadsarbetsplatser. NCC utvecklar material och produkter som hjälper samhället i anpassningen till ett förändrat klimat, exempelvis dräneringsprodukter, samt att byggnader och anläggningsprojekt i allt större utsträckning byggs för att kunna hantera framtida klimateffekter. NCC genomför riskbedömningar för samtliga projekt. Läs mer om klimatrelaterade risker och möjligheter s.84.
Mål
NCC:s mål är att vara klimatneutralt 2045. Delmålen är:
* 60 procent minskning av CO2e (scope 1och 2) till år 2030 (basår 2015) mätt som ton CO2e per MSEK i omsättning
* 50 procent minskning av CO2e (scope 3) till år 2030 (basår 2015) för betong, asfalt, stål och transporter 4) mätt som kg CO2e per köpt volym. Initialt rapporteras volymer för färsk betong, armeringsstål och internt köpt asfalt.
NCC vill genom detta mål främja en mer hållbar utveckling och bidra till ett minskat klimatavtryck för hela värdekedjan. Det finns en ambition att successivt öka andelen av koncernens scope 3-utsläpp.
Utsläppsintensiteten uppgick till 3,5 CO2e ton/MSEK för 2021, vilket innebär att utsläppen relaterade till scope 1 och 2 har minskat med 41 procent sedan 2015. Koldioxidutsläppen relaterade till inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla har minskat under året. Andelen förnybar el fortsätter att öka och står nu för 95% av inköpt el. Även andelen förnybara bränslen har ökat under året. Totalt ses dock en liten ökning i totala utsläpp relaterat till scope 1 på grund av en ökning i totala mängden inköpta bränslen.Bidragande orsaker är ett delvis ändrat tillvägagångsätt vid insamlingen av bränsledata, som syftar till att fånga data på en mer detaljerad nivå, samt variationer i verksamhetens affärsmix. För scope 3, se grafer sidan 94.
För beräkning av utsläpp har omräkning från förbrukning till utsläpp skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Marknadsbaserad beräkningsmetodik används för att beräkna växthusgasutsläppen från el och uppvärmning. Platsbaserad beräkningsmetod redovisas också men ligger inte till grund för beräkningar kring klimatmålet. NCC använder inte klimatkompensation. Information om inköpta volymer av bränslen, el, uppvärmningsenergi, färsk betong, armeringsstål samt asfalt samlas in från NCC:s leverantörer. Det egenutvecklade digitala verktyget Tolero har använts för sammanställning av statistiken som ligger till grund för den redovisade klimatdatan. I de fall NCC inte kan erhålla tredjepartsverifierad data för utsläppsfaktorer från leverantörer, används emissionsfaktorer från DEFRA eller Naturvårdsverket beroende på geografiskt område.
Verksamhetens bränsleanvändning är en betydande del av koncernens totala utsläpp, vilket ger en god bild av NCC:s klimatavtryck. Förutsättningarna för vad som är möjligt att begära in beträffande historiska värden skiljer sig åt mellan länder och leverantörer. För betong ingår data för färsk betong. Underliggande data på volymer, inklusive kopplade EPD-baserade emissionsfaktorer används för att beräkna koldioxidutsläpp, speciellt på den svenska marknaden. På övriga marknader kommer volymer från fakturor att användas för att beräkna utsläpp. Vidare är emissionsfaktorer för respektive hållfasthetsklass använda.
Bränsleanvändning inom organisationen
| MWh 2021 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 192 683 | 84% | 164 725 | 137 273 | 111 879 | 114 206 | 87 893 | 104 786 |
| Fossila bränslen | 751 719 | –27% | 746 055 | 854 982 | 889 356 | 951 544 | 906 966 | 1 034 349 |
| Bränslen totalt | 944 402 | –17% | 910 780 | 992 255 | 1 001 234 | 1 065 750 | 994 854 | 1 139 135 |
1) Bränslen inkluderar köpta drivmedel till fordon, uppvärmning, industriella processer samt tex uttorkningsprocesser på byggarbetsplatser. NCC fortsätter att minska sin användning av fossila bränslen. Sedan 2015 har användningen minskat med 27 procent, till stor del på grund av konverteringen till biobränslen i de svenska och norska asfaltverken.# Total energianvändning i organisationen
| MWh | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Energianvändning totalt | 1 143 487 | –20% | 1 112 013 | 1 206 097 | 1 201 831 | 1 268 992 | 1 256 865 | 1 422 063 |
1) Total energianvändning är en summa av redovisad energianvändning för el, fjärrvärme, fjärrkyla och bränsle.
Utsläppsnivåer
Utsläppsnivåer är direkt relaterade till tekniska krav för olika typer av byggnadsverk, och projektportföljen varierar över tid. Basåret 2015 är valt för att korrespondera med basår för energi, asfalt och stål. Det pågår ett arbete med att sätta basnivån så att denna avspeglar vår produktmix och variation mellan länder, samt är i enlighet med kommande branschbasnivå. Att använda material mer effektivt och minska materialanvändningen genom tex konstruktionsoptimering och minskat spill är en viktig del arbetet mot minskad klimatpåverkan från byggsektorn. Därför kommer basnivån för betong att kompletteras med ett nyckeltal så att effekten av minskade volymer betong inkluderas. För asfalt beräknas klimatpåverkan enligt standard för miljövarudeklarationer (EPD). För 2021 redovisas data på internt köpt asfalt som svarar för cirka 85 procent av totala volymen köpt asfalt. Arbete pågår för att kunna redovisa kvalitetssäkrad data för den totala volymen inköpt asfalt.
Växthusgasutsläpp från NCC:s verksamhet
Marknadsbaserad beräkningsmetod
| 2021 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp, 1) CO₂e (tusen ton) | 185 | –41% | 185 | 216 | 227 | 260 | 267 | 312 |
| varav scope 1 2) | 181 | –29% | 179 | 209 | 217 | 234 | 223 | 255 |
| varav scope 2 3) | 4 | –94% | 6 | 7 | 10 | 26 | 44 | 57 |
| Nettomsättning, MSEK | 53 414 | 1% | 53 922 | 58 234 | 57 346 | 54 608 | 52 934 | 53 116 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utsläppsintensitet, CO₂e (ton)/MSEK | 3,5 | –41% | 3,4 | 3,7 | 4,0 | 4,8 | 5,0 | 5,9 |
| CO₂e (ton)/MWh | 0,163 | –26% | 0,166 | 0,179 | 0,189 | 0,205 | 0,212 | 0,219 |
Platsbaserad beräkningsmetod, CO₂e (ton)
| 2021 | Förändring jämfört med basåret 2015, % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CO₂e (ton) | 9 619 | –60% | 11 217 | 12 184 | 11 360 | 11 078 | 8 929 | 24 280 |
1) Växthusgaserna N₂O, CH₄ och CO₂ inkluderas i beräkningarna.
2) Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet, varav 0,8 (tusen ton) från förbränning av biomassa (år 2021).
3) Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning.
4) Utsläpp från transporter rapporteras inte för 2021.
5) För mer information se redovisningsprinciper ovan.
För stål baseras NCC:s basnivå för armering på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer samt armeringstillverkare i Europa och deras EPD:er. Nivåerna för CO₂e för stål varierar mycket beroende på mängden skrot i tillverkningen och energieffektiviteten hos tillverkare. Basnivån för armeringsstål har satts till 1000 kg CO₂e /ton och basåret till 2015. Klimatbelastningen åskådliggörs med början 2017, då det saknas kvalitetsgranskade EPD-värden inrapporterade för Finland. Data med siffror omräknade från inköpsvolymer ingår inte, till följd av bristande tillförlitlighet. NCC köper även andra typer av stål exempelvis konstruktionsstål som används i stommar. Arbete pågår för att kunna redovisa klimatpåverkan även från dessa ståltyper.
| 2018 | 2017 | 2019 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Betong (kg CO₂e/m³) | 0 | 100 | 200 | 300 | 400 |
Utfall 2021: 6% från 2017
Grafen ovan visar utsläpp från färsk betong i medelvärde i CO₂e/m³. Arbetet med att samla in data är under uppbyggnad. Dataunderlag i redovisningen är data från Sverige 2017–2021, Danmark 2020–2021, Norge 2017 och 2021, samt Finland 2020–2021.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2019 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Asfalt (kg CO₂e/ton) | 0 | 10 | 20 | 30 | 40 |
Utfall 2021: 37% från 2015
Grafen ovan visar volymen internt köpt asfalt vilket motsvarar ca 85 % av totala volymen.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2019 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Armeringsstål (kg CO₂e/ton) | 0 | 200 | 400 | 600 | 800 | 1 000 |
Utfall 2021: 41% från 2015
Grafen ovan visar data för armeringsstål 2017–2019 för Sverige och Norge. För 2020 och 2021 inkluderas även data för Danmark. Basnivå för armering baseras på en sammanställning av värden från beställare, branschorganisationer samt armeringstillverkare i Europa och deras EPD:er.
För att stödja en effektiv styrning och uppföljning är NCC anslutna till TWI.
Hälsa och säkerhet
NCC ska ha en trygg, säker och hälsosam arbetsmiljö. NCC:s mål är att reducera alla typer av olyckor, och att eliminera allvarliga incidenter och olyckor med dödlig utgång. NCC har ett koncernövergripande mål inom hälsa och säkerhet för antal olyckor i förhållande till arbetade timmar (så kallat Lost Time Injury Frequency, LTIF). Målet för 2022 är en olycksfallsfrekvens på 3,0 för olyckor med mer än fyra dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar. Under 2021 uppgick denna olycksfallsfrekvens till 3,7.
Covid-19
Arbetet under 2021 har givetvis påverkats av coronapandemin. För att minimera smittspridningen av coronaviruset på arbetsplatserna har NCC vidtagit en rad åtgärder. Till dessa hör noggranna riskbedömningar, omfattande informationsinsatser, låta genomföra covid-tester i vissa situationer och en systematisk hantering av smittrisker och sjukdomsutbrott. NCC:s produktionsarbetsplatser har kunnat vara i drift hela tiden under pandemin, men det har rått tydliga begränsningar för besök. Det har inneburit att hälso- och säkerhetsrevisioner både av chefer och av arbetsmiljöpersonal har minimerats. Förvaltning och förbättring av hälso- och säkerhetsarbete som görs av kontorspersonal har framgångsrikt fortgått, delvis hemifrån delvis via digitala kanaler.
Ny strategisk inriktning
Under året har NCC tagit fram en ny strategisk inriktning för hälso- och säkerhetsarbetet för att reducera olyckor generellt samt eliminera allvarliga olyckor och incidenter. De allvarliga olyckorna ska hindras genom att arbetet fokuseras på aktiviteter för att komma åt rotorsaker och systematiska brister i arbetsmiljön. Det handlar om att arbeta förebyggande med ett förbättrat ledarskap och stärkt säkerhetskultur, bland annat för arbetsmoment som kranlyft, arbete på höjd och arbete nära och kring tunga maskiner. Till aktiviteterna hör god planering, säkert beteende samt tekniska säkerhetsbarriärer. Handlingsplaner för dessa områden ska implementeras i alla affärsområden under 2022.
Inga olyckor
Ett exempel där säkerhetsarbetet har gett gott resultat är avdelning Stone Materials Denmark, som nådde milstolpen att inte ha en enda olycka som ledde till frånvaro under en tolvmånadersperiod.
Riskhantering
Avgörande för hälso- och säkerhetsarbetet är att förutse och bygga bort de moment eller situationer som skapar risk för olyckor. NCC arbetar för att alla NCC:s medarbetare och underentreprenörer ska ha god riskmedvetenhet. Varje arbetsdag inleds med en daglig säkerhetsgenomgång för att göra alla medarbetare medvetna om eventuella risker med dagens arbetsuppgifter, samt säkerställa att riskerna är hanterade innan arbetet påbörjas. Vidare kommer arbetsprocesser att utvecklas där det krävs för att ytterligare stärka förebyggandet och riskarbetet. Ett tydligt exempel är att varje projekt måste genomgå en riskanalys innan arbetet startar. För att stödja en effektiv styrning och uppföljning är NCC anslutna till TWI.
Riskanalys
Varje projekt måste genomgå en riskanalys innan dessa startar. Riskanalysen ska utöver detta omfatta en säkerhetsanalys för varje riskfyllt arbetsmoment. Utöver högriskområden för allvarliga skador är de största riskerna för sjukdom för medarbetare i produktionen kopplade till arbete med asbest, belastningsskador och arbete med kvarts- haltigt damm. Sett till hela organisationen är organisatorisk och psykosocial hälsa en risk. Urledvridning, vrickning, sträckning, benbrott, sår och ytliga skador är de vanligaste förekommande skadorna i alla länder.
GRI 403 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Sjukfrånvaro
| Sjukfrånvaro % (Alla typer av sjukdom och ohälsa) | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 3,3 | 3,5 | 2,9 |
| Norge | 5,3 | 5,8 | 4,7 |
| Danmark | 4,0 | 3,7 | 3,6 |
| Finland | 2,7 | 4,2 | 3,8 |
| Totalt | 3,6 | 3,6 | 3,1 |
1) Från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem.
Tillbud och observationer
| 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|
| Sverige | 11 648 | 10 520 | 8 413 |
| Norge | 4 658 | 6 023 | 5 290 |
| Danmark | 9 935 | 8 723 | 6 440 |
| Finland | 11 342 | 11 641 | 17 825 |
| Totalt | 37 583 | 36 907 | 37 968 |
1) Från NCC:s system för arbetsmiljö. Data inkluderar NCC:s anställda och underleverantörer.
Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor
| 2021 | 2020 | 2019 | 2021 | 2020 | 2019 | 2021 | 2020 | 2019 | 2021 | 2020 | 2019 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsrelaterade dödsolyckor | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador 1) | Sverige | 7 | 4 | 3 | 0,29 | 0,20 | |||||||
| Underentreprenörer | 8 | 0 | 0 | 0,11 | 0,04 | 0,06 | |||||||
| Norge | 1 | 0 | 0 | 0,01 | 0 | 0 | |||||||
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||
| Danmark | 1 | 4 | 0 | 0,01 | 0,05 | 0 | |||||||
| Underentreprenörer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||
| Finland | 1 | 2 | 2 | 0,01 | 0,02 | 0,02 | |||||||
| Underentreprenörer | 5 | 0 | 0 | 0,04 | 0 | 0 | |||||||
| Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador | Totalt NCC:s anställda | 10 | 10 | 5 | 0,42 | 0,20 | |||||||
| Totalt Underentreprenörer | 13 | 0 | 0 | 0,04 | 0,00 | 0,00 |
Not) Underentreprenörer inkluderar även inhyrd personal. Data för NCC:s anställda är hämtad från NCC:s system för arbetsmiljö och lönesystem. Totalt antal arbetade timmar för NCC:s anställda och extern personal (underentreprenörer och inhyrd personal) är 40 350 960 timmar.
1) Skada med bestående men eller över 30 dagars frånvaro.# Hållbarhets rapport — Fokusområden
Datainformerad utveckling
Alla olyckor och incidenter ska rapporteras i NCC:s koncern- gemensamma incidentrapporteringssystem. Det kan göras via dator eller en applikation i telefonen. Systemet kan användas av alla som vistas på en av NCC:s arbetsplatser. En rapporterad olycka skickas i systemet till ansvarig chef som har i uppdrag att följa upp och arbeta fram säkerhetsförbättringar.
Genom detta system kan man även rapportera negativa säkerhetsobservationer. Den rapporteringen främjar medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet, ger organisatio- nen möjlighet att fånga upp potentiella risker i ett tidigt skede och exponerar föredömen. Den data som samlas i incidentrapporteringssystemet används för att på ett mer övergripande plan utvärdera risker och arbeta fram gemensamma lösningar, samt för rapportering.
Arbetsmiljösamarbeten
Alla i egna organisationer som har ett arbetsmiljöansvar, skydds- ombud och NCC:s arbetsmiljöråd. Arbetsmiljöråden består av företrädare från alla fackföreningar som är verksamma inom NCC och de samverkar aktivt vid beslutsgruppen gällande NCC:s arbetsmiljö.
Alla medarbetare har möjlighet att påverka och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Företagshälsovård
Företagshälsovård tillhandahålls av NCC genom externa vårdgivare i enlighet med varje lands socialförsäkringssystem. Alla personuppgifter hanteras enligt GDPR. Företagshälso- vården tillhandahålls under arbetstid för medarbetare.
Via företagshälsovården erbjuds alla medarbetare årligen en möjlighet att träffa en hälsocoach för ett individuellt samtal. Den ger medarbetarna tillgång till professionell hälsoråd- givning. Den ger också NCC stöd för hantering av medarbetarnas hälsa bland annat då vårdgivaren med uppgifter från Frisklinjen kan uppmärksamma upprepad kortvarig frånvaro och arbetsre- laterad ohälsa. NCC:s underleverantörer hanterar sina anställdas hälso- och sjukvård enligt sina respektive fackliga avtal.
Utbildning och engagemang
Avgörande för ett systematiskt säkerhetsarbete är att samla kunskap (se ovan under Datadriven utveckling) och att de personer som ska utföra arbetet får rätt utbildning. Det är därför obligatoriskt för alla medarbetare och underentreprenörer att genomgå säker- hetsutbildning innan arbete påbörjas på en produktionsarbetsplats.
Utbildning och engagemang i arbetsmiljöfrågor är centralt för att uppnå nolltolerans för olyckor.
Under 2021 har NCC utvecklat ett digitalt stöd för att genomfö- ra och registrera utförda utbildningar och underlätta introduktio- nen till produktionsarbetsplatser. Detta ska i sin tur synkroniseras med passerkorten på byggarbetsplatsen för att säkerställa att rätt personer har rätt kompetens. Systemet ska under 2022 först komma i bruk på NCC:s produktionsarbetsplatser i Sverige för att därefter successivt implementeras i övriga länder.
I arbetsmiljöorganisationen säkras hög kompetens genom formell utbildning och lång erfarenhet. Till årliga initiativ för att skapa ytterligare engagemang och höja säkerhetsmedvetandet, främja ett säkert beteende och stärka den ge- mensamma säkerhetskulturen hör temadagen Awareness Day, en dag tillägnad säkerhet och arbetsmiljöfrågor, samt Hälso- och säkerhetsveck- an, då alla medarbetare genomför olika hälso- och säkerhetsaktiviteter. Båda dessa initiativ ägde rum även 2021, trots coronapande- min, men med anpassade aktiviteter och särskilda åtgärder vidtagna för att kunna genomföras på ett säkert sätt. Nytt för 2021 är också ett koncerngemensamt arbete med Star behaviors, läs mer på sidan 10.
Mål
Målet är att 2022 nå en LTIF4-frekvens på 3,0 (arbetsrelaterade olyckor med mer än fyra kalenderdagars frånvaro per en miljon arbetade timmar).
Utfall och kommentar
Under 2021 uppgick LTIF4 till 3,7, vilket är något högre än helåret 2020 med 3,6. Resultaten varierar mellan affärsområdena, där affärsområde Building Sweden och Building Nordics under 2021 ligger under målet 3,0 som har satts för 2022. Det pågår ett syste- matiskt arbete på koncernnivå såväl som i varje affärsområde.
Olycksstatistik
| Antal olyckor/skador | per miljon arbetade timmar | Antal olyckor utan frånvaro |
|---|---|---|
| Sverige | 2021 | 2020 |
| NCC:s anställda | 95 | 103 |
| Underentreprenörer | 76 | 86 |
| Norge | 2021 | 2020 |
| NCC:s anställda | 11 | 6 |
| Underentreprenörer | 5 | 5 |
| Danmark | 2021 | 2020 |
| NCC:s anställda | 28 | 33 |
| Underentreprenörer | 29 | 19 |
| Finland | 2021 | 2020 |
| NCC:s anställda | 14 | 13 |
| Underentreprenörer | 43 | 57 |
| Totalt | 2021 | 2020 |
| NCC:s anställda | 148 | 155 |
| Underentreprenörer | 153 | 167 |
96 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
Styrning
NCC:s policy samt direktiv för hälsa och säkerhet omfattar alla medarbetare och alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser.
Ledningssystem
NCC:s policy samt direktiv för hälsa och säkerhet är integrerade i koncernens och affärsområdenas ledningssystem. Ledningssys- temet för hälsa och säkerhet omfattar alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC:s an- ställda, inhyrd personal, leverantörer och underentreprenörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller lednings- systemet. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifierade enligt ISO 14001 följer en miljöpolicy som även innefattar arbetsmiljöfrågor. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklusive Norge) vilken är införd i nationella lagar och förordningar, samt övriga nationella regleringar. Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC:s an- ställda, inhyrd personal, leverantörer och underentreprenörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller lednings- systemet. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifierade enligt ISO 14001 följer en miljöpolicy som även innefattar arbetsmiljöfrågor.
Forts.
| Arbetsrelaterade olyckor/skador, olycksfallsfrekvens samt dödsolyckor | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer | Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer per miljon arbetade timmar | Olyckor utan frånvaro | ||||||
| 2021 | 2020 | 2019 | 2021 | 2020 | 2019 | 2021 | 2020 | 2019 |
| Sverige | ||||||||
| NCC:s anställda | 95 | 103 | 116 | 7,5 | 7,4 | 7,5 | 288 | 399 |
| Underentreprenörer | 76 | 86 | 133 | 25,3 | 9,3 | 14,4 | 179 | 197 |
| Norge | ||||||||
| NCC:s anställda | 11 | 6 | 10 | 3,7 | 2 | 3 | 53 | 49 |
| Underentreprenörer | 5 | 5 | 4 | 1 | 0,9 | 0,6 | 10 | 11 |
| Danmark | ||||||||
| NCC:s anställda | 28 | 33 | 28 | 8,6 | 9,3 | 8 | 120 | 133 |
| Underentreprenörer | 29 | 19 | 28 | 7,7 | 5,1 | 8,9 | 34 | 32 |
| Finland | ||||||||
| NCC:s anställda | 14 | 13 | 20 | 6,6 | 5,2 | 7,2 | 22 | 28 |
| Underentreprenörer | 43 | 57 | 53 | 15 | 13,7 | 13,3 | 47 | 28 |
| Totalt | ||||||||
| NCC:s anställda | 148 | 155 | 176 | 6,9 | 6,7 | 7 | 483 | 609 |
| Underentreprenörer | 153 | 167 | 218 | 8,2 | 7,4 | 9,5 | 270 | 268 |
96 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
NCC strävar efter att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team, samt arbetar för att ingen ska uteslutas.
Mångfald och inkludering
NCC har behov av de mest kompetenta, kunniga och erfarna människorna i branschen för att fortsätta växa och nå framgång. Det är därför viktigt att vara ett attraktivt val för samtliga mål- grupper som har den kompetens som NCC efterfrågar. Under året har NCC jobbat med att förbättra och utveckla förmågan att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande team, samt arbetat för att ingen ska uteslutas.
- Rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen
- Stödja utvecklingen av högpresterande team
- Arbetar aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar
Uppföljning av målen sker på koncernnivå, medan aktiviteter för att främja målen planeras och genomförs inom respektive affärsområde.
Initiativ för ökad mångfald
NCC har i dag genomfört ett antal egna och externa initiativ för att attrahera och behålla kvinnor i alla roller och befattningar. Genom att uppmuntra till ett könsmedvetet ledarskap, samt genom olika initiativ för att främja inkludering och mångfald, exempelvis vid chefers arbetsmiljöuppföljning och vid onboarding av nyan- ställda. Vidare lyfter NCC fram förebilder och personer med olika bakgrund och erfarenheter i samband med rekrytering. Till ytterligare exempel hör ett lokalt projekt där NCC har tagit fram ett lärlingspaket riktat enbart till kvinnor som inte har någon byggutbildning, men som vill lära sig mer om och arbeta inom byggbranschen. Syftet är att bredda rekryteringsbasen och attrahera kvinnor. Vidare har NCC representanter i utbildningsråd för yrkeshögskolor, som bland annat har till uppgift att planera, organisera och granska yrkesutbildningar samt arbeta för att få in fler kvinnor och andra minoritetsgrupper i dessa utbildningar.
I Stella, NCC:s kvinnliga nätverk i Sverige, får kvinnor möjlig- het att utbyta erfarenheter och utvecklas i sina roller. Stella har idag cirka 500 medlemmar. Exempel på genomförda aktiviteter inom Stella är studiebesök och inspirationsföreläsningar. NCC deltar även i externa initiativ såsom Mentorskapsprogrammet Pepp, för kvinnor på Chalmers tekniska högskola, KTH och Luleå universitet, samt i Diversitas som är Norges ledande nätverk för kvinnor och minoritetsgrupper inom bygg- och anläggningsbranschen.
Icke-diskriminering
NCC accepterar ingen form av diskriminering och agerar kraftfullt när incidenter rapporteras. Ingen medarbetare ska diskrimineras avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsvariation, ålder, eller något annat. Skulle någon form av trakasserier, diskriminering eller kränkan- de särbehandling upptäckas har NCC en väl inarbetad process och handlingsplaner så att lämpliga åtgärder vidtas.
NCC:s anmälningsfunktion Tell Me finns tillgänglig för alla medarbetare och underentreprenörer, både externa som interna, där händelser som upplevs bryta mot NCC:s uppförandekod kan rapporteras anonymt. Fem ärenden kopplade till diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling har rapporterats genom Tell Me-funktionen under året. NCC vidtar alltid åtgärder, såsom disciplinära åtgärder, när det är lämpligt.# Medarbetarengagemang
NCC genomför regelbundet medarbetarundersökningar för att fånga upp medarbetarnas åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och trivsel. Undersökningarna inkluderar även frågor som rör användning av NCC:s uppförandekod. Den senaste koncerngemensamma medarbetarundersökningen genomfördes 2020, och nästa undersökning ska genomföras under 2022.
Under 2020 uppgav fem procent av de svarande i NCC:s medarbetarundersökning att de upplevt diskriminering på grund av kön eller ålder, trakasserier eller mobbing under året, vilket är samma nivå som 2019. Motsvarande mätning har inte gjorts under 2021.
Under 2021 har medarbetardialogerna inkluderat bland annat internutbildningar, arbetsplatsmöten och medarbetarsamtal, inklusive diskussioner om arbetssätt och arbetssituationer.
Medarbetare och team
GRI 404 Utbildning
GRI 405 Mångfald och jämställdhet
GRI 406 Icke-diskriminering
Gemensamma värderingar och beteenden
NCC:s värderingar och Star behaviors utgör grundstenar i NCC:s företagskultur och strategiska inriktning. Star behaviors är ett antal beteenden som ska vägleda hur alla medarbetare på NCC ska agera, för att möjliggöra förändring och bidra till att göra NCC till ett starkare företag. Under året har NCC gjort en stor satsning på att implementera Star behaviors genom workshoppar med merparten av alla medarbetare.
Star behaviors integreras i HR-processer så som medarbetarsamtal, introduktion för nyanställda, successionsplanering och arbetssätt, samt utgör en viktig del i NCC:s utbildningar. Läs mer om Star behaviors på sidan 10.
Kollektivavtal och medarbetare
NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren på samtliga marknader. Totalt omfattas 91 procent av NCC:s medarbetare av kollektivavtal. I Sverige och Norge omfattas samtliga medarbetare, i Danmark och Finland tillämpas kollektivavtal, men i viss mån även lokala avtal.
NCC har 12 401 medarbetare (per utgången av 2021). Liksom andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer förekommer främst inom Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure.
Könsfördelning 1) på NCC
| 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| Andel, % | |||
| Styrelse | 43 | 57 | 43 |
| Koncernledning | 55 | 45 | 43 |
| Ledningsgrupper | 34 | 66 | 34 |
| Chefer | 18 | 82 | 18 |
| Anställda | 16 | 84 | 16 |
| Tjänstemän | 28 | 72 | 27 |
| Yrkesarbetare | 3 | 97 | 2 |
1) Ledningsgrupper i mätningen inkluderar ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande
Åldersfördelning 1) på NCC
| 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|
| <30 | 30-50 | >50 | |
| Andel, % | |||
| Styrelse | 0 | 0 | 100 |
| Koncernledning | 0 | 45 | 55 |
| Ledningsgrupper 1) | 1 | 58 | 41 |
| Chefer | 2 | 59 | 39 |
| Anställda | 14 | 50 | 36 |
| Tjänstemän | 9 | 56 | 35 |
| Yrkesarbetare | 20 | 42 | 38 |
1) Ledningsgrupper i mätningen inkluderar ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande
Individuella utvecklingsmöjligheter
Medarbetare som börjar på NCC får en onboardingplan som tillgodoser att individen har relevant utbildning för den aktuella befattningen. Därefter övergår planering av medarbetarens kompetensutveckling till en individuell utvecklingsplan, som utvärderas och uppdateras vid det årliga medarbetarsamtalet. NCC erbjuder kompetensutveckling inom områden såsom teknik, ledarskap, arbetsmiljö, projektledning och ekonomi. En del utbildningar är obligatoriska för vissa befattningar. Utbildningarna ska möta individens behov av att utvecklas i sitt nuvarande arbete såväl som att få personlig utveckling, samt säkerställa att NCC behåller sin attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Satsning på ledarutveckling
Tillgång till rätt kompetens är av yttersta vikt för NCC:s fortsatta framgångar och tillväxt; förmågan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens. NCC erbjuder medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling anpassad till individens och företagets behov.
NCC:s ledarskapsprogram omfattar olika faser i ledares utveckling för att säkerställa en framgångsrik successionsplanering. De olika utbildningsinsatserna består av traditionell undervisning, e-learning samt sammansatta utbildningsprogram och längre utbildningar, vilka samlas inom NCC Academy.
En stor kompetenssatsning har genomförts under året. Denna innefattar vidareutveckling av utbildningarna:
- NCC Mega Project Management Program, för mycket erfarna personer med nyckelkompetenser. Det koncerngemensamma programmet riktar sig till de medarbetare som kan och vill ta steget till att leda riktigt stora och komplexa byggprojekt
- Strategic Leadership Program för framtida ledartalanger
- Praktiskt ledarskap för chefer i olika delar av verksamheten
- Arbetsledarprogrammet och Platschefsprogrammet, som är utvecklade för att utbilda arbetsledare och platschefer.
NCC har också tagit fram ett Senior Executive Program tillsammans med IMD Business School.
Mål
- Rekrytera, utveckla och behålla de mest kompetenta personerna i branschen
- Stödja utvecklingen av högpresterande team
- Arbeta aktivt för att ingen utesluts på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar
Anställningsformer 2021
| Heltid | Deltid | |
|---|---|---|
| Antal anställda 1) | Män | Kvinnor |
| Sverige | 6 434 | 1 233 |
| Norge | 1 256 | 164 |
| Danmark | 1 721 | 230 |
| Finland | 927 | 233 |
| Totalt NCC | 10 338 | 1 860 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av 2021 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av 2021 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
Det styrande ramverket för arbetet med att främja mångfald, inkludering och motverka diskriminering utgörs av NCC:s uppförandekod samt Direktiv för regelefterlevnad. Utbildningar utvärderas löpande och följs upp genom bl a enkäter, intervjuer, prov och redovisningar.
Anställningsformer 2021
| Tillsvidareanställning | Visstidsanställning | |
|---|---|---|
| 2021 | 2020 | |
| Antal anställda 1) | Män | Kvinnor |
| Sverige | 7 784 | 8 539 |
| Norge | 1 438 | 1 440 |
| Danmark | 2 001 | 2 269 |
| Finland | 1 178 | 1 393 |
| Totalt NCC | 12 401 | 13 641 |
1) Medarbetardata i tabellen avser antalet anställda vid utgången av 2021 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
Kollektivavtal 2021
| Antal anställda 1) | Antal med kollektivavtal | Procent med kollektivavtal | Antal med kollektivavtal | Procent med kollektivavtal | Antal med kollektivavtal | Procent med kollektivavtal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | 2021 | 2021 | 2020 | 2020 | 2019 | 2019 | |
| Sverige | 7 784 | 100 | 100 | 8 539 | 100 | 9 152 | 100 |
| Norge | 1 438 | 100 | 100 | 1 440 | 100 | 1 534 | 100 |
| Danmark | 1 097 | 55 | 55 | 1 325 | 58 | 1 311 | 59 |
| Finland | 934 | 79 | 79 | 1 200 | 82 | 1 343 | 83 |
| Totalt NCC | 11 253 | 91 | 91 | 14 504 | 92 | 13 340 | 93 |
Etiska affärsmetoder
NCC ska agera i enlighet med högsta etiska standarder och med transparens, och vara en pålitlig partner genom hela värdekedjan. Koncernens uppförandekod är en viktig del i arbetet med compliance, både som intern kompass för att beskriva hur NCC:s medarbetare ska agera och som extern kommunikation för att tydliggöra NCC:s förväntningar på sina leverantörer och affärspartners. Uppförandekoden utgör också grunden för uppförandekoden för leverantörer, som är en del av NCC:s avtal med leverantörer. Övriga intressenter informeras om koncernens uppförandekod genom NCC:s hemsida, kontrakt och avtal.
NCC arbetar kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs i alla samarbeten som koncernen har, och att inga överträdelser sker exempelvis när det gäller konkurrenssituationer och affärsetik. NCC utvärderar ledningssystem för compliance genom analys av statistik från Ask Me- och Tell Me-funktionerna, medarbetarenkäter och resultat av internrevisioner.
Under 2021 rapporterades genom visselblåsningsfunktionen Tell Me och genom andra rapporteringslinjer 88 (64) misstänkta överträdelser mot uppförandekoden, vilket är något högre än föregående år. Incidenterna gällde främst bristande efterlevnad av regler, som exempelvis felaktiga fakturor eller avsteg från rutiner som syftar till att säkerställa korrekt rapportering och spårbarhet. Av de ärenden som avslutades under året ledde fyra ärenden till uppsägningar och 42 till andra åtgärder, som exempelvis samtal, att rutiner och processer förändrades eller att riktade kommunikationsinsatser genomfördes.
Genom analys av risken att NCC:s uppförandekod inte efterlevs i relation till affärspartners som har en uppenbar koppling till korruption, genomförs riskbedömningar. Vid riskbedömningen identifieras och prioriteras leverantörer och affärspartners som har en hög riskprofil.
NCC bedriver verksamhet i en bransch där komplexa projekt och leverantörskedjor samt både privata och offentliga kunder leder till en ökad korruptionsrisk. Risker för korruption kan uppstå i relation till NCC:s affärspartners, vilket inkluderar leverantörer, samt är också kopplat till beteenden hos anställda i relation till offentliga tjänstemän och andra kundrepresentanter. NCC har en antikorruptionspolicy och genomför antikorruptionsträning som täcker alla verksamheter och länder.# NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
Etik och compliance
NCC genomför årligen riskbedömningar på koncernövergripande nivå där både koncernstab och NCC:s affärsområden värderar och bedömer risker inom verksamheten. Korruption identifieras som en risk, dock ej en hög risk med tanke på att NCC:s verksamhet bedrivs i länder med låg korruptionsrisk enligt Transparency International Corruption Perception Index. Ökad risk för korruption kan dock förekomma i vissa delar av verksamheten. Vidare bedriver NCC verksamhet i en bransch där det historiskt sätt har förekommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens ett fokusområde hos NCC. NCC utvärderar och förbättrar kontinuerligt sin styrning över compliance. Under 2021 har NCC uppdaterat, kommunicerat och implementerat nya policyer och riktlinjer för att förebygga korruption och konkurrensrättsliga överträdelser, däribland Koncernens direktiv för regelefterlevnad som innehåller NCC:s policyer Bekämpning av Korruption och Sund Konkurrens.
Antalet anmälda misstänkta överträdelser mot uppförandekoden som hanterats har ökat under året (se nedan), vilket NCC ser som en positiv utveckling av de nya riktlinjerna samt kommunikations- och utbildningsinitiativen under 2021. NCC:s målsättning är att utbilda alla tjänstemän i etik, konkurrensrätt, antikorruption och GDPR. Under 2021 har 1 380 medarbetare inklusive ledningsgrupper utbildats inom compliance och antikorruption, varav 554 i Sverige, 116 i Norge, 361 i Danmark och 349 i Finland. Under året har även 2 056 medarbetare genomgått träning i GDPR och 5 367 i konkurrensrätt, vilket är en ny utbildning som rullades ut under 2021 och som är obligatorisk för alla tjänstemän. Det är obligatoriskt för nya medarbetare att fullgöra dessa tre kurser inom den första anställningsmånaden. Under 2021 har NCC även arbetat med att implementera sina Star behaviors hos medarbetarna, där värderingar och etik är en central del av det önskade beteendet hos medarbetarna. Cirka tre fjärdedelar av medarbetarna, inklusive yrkesarbetare, har deltagit i workshops under 2021.
Under 2021 har över 600 seniora chefer genomgått en intern utbildning i uppförandekoden för företagets mest seniora chefer. NCC är medlem i Transparency International Sweden och svenska Institutet Mot Mutor (IMM), följer Näringslivskoden från IMM och har en policy samt riktlinjer för antikorruptionsarbetet.
Styrelsen har antagit en gemensam policy, ”Överenskommelse för att motverka mutor och korruption”, som grund för arbetet med att motverka korruption inom NCC och i samverkan med externa aktörer. NCC har även medverkat i bildandet av ett svenskt Ethical Trading Initiative (ETI), ett aktörsöverskridande initiativ för att främja goda arbetsvillkor i produktionsländer. NCC arbetar kontinuerligt med att motverka korruption i leverantörskedjan. NCC har under året utrett två fall av misstänkt korruption. NCC kunde inte bekräfta korruption i den ena utredningen och den andra utredningen är fortfarande pågående. Under 2021 har inget avtal med en leverantör avslutats på grund av korruption. Inga publika legala fall av korruption har inträffat under 2021.
Under året har ett mindre antal anmälningar gällande bristande efterlevnad av uppförandekoden för företagets mest seniora chefer hanterats. Ingen överträdelse av konkurrenslagen har lett till rättsliga åtgärder under 2021.
| Tell Me | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| 88 | 64 | 53 |
Ansvarsfulla inköp
NCC arbetar för att ha en ansvarsfull leverantörskedja där verksamheten bedrivs enligt sunda arbetsvillkor och på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Till grund för arbetet ligger koncernens uppförandekod för leverantörer som alla leverantörer ska åta sig att följa. Uppförandekoden för leverantörer inkluderar riktlinjer för lag- efterlevnad och ett etiskt agerande, samt riktlinjer för att motverka otillåten påverkan och konkurrensbegränsande beteenden. Följande områden är särskilt viktiga: uppföljning av leverantörers lagstiftning, konkurrenslagstiftning, värna mänskliga rättigheter, främja mångfald och inkludering, ha säkra och hälsosamma arbetsplatser och minska miljöpåverkan.
För att säkerställa att leverantörer följer uppförandekoden upphandlar NCC varor och tjänster genom avtal som uppfyller EU:s regelverk, eller motsvarande.
Bred leverantörsbas
NCC genomför inköp som innefattar allt från byggmaterial till resor och kontorsmaterial. Leverantörerna är geografiskt spridda och finns i Sverige såväl som i andra länder såsom Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina. Leverantörsbasen består av ramavtalsleverantörer, internationella leverantörer, nordiska projektinköpsleverantörer, samt interna leverantörer. NCC arbetar för att minska det totala antalet leverantörer. En del i detta arbete är att öka andelen inköp som görs genom ramavtal. Syftet är att förbättra kontrollen, effektivisera inköpsar- betet, främja hållbarhetsfokuset i värdekedjan samt sänka NCC:s inköpskostnader. NCC har drygt 1 400 ramavtal motsvarande 78% av inköpsvolymen för hemtagna inköp.
Den totala inköpsvolymen är indelad i olika kategorier, där de tio största produktionsrelaterade kategorierna är: Transporter/ Etik och compliance GRI 205 Antikorruption GRI 206 Konkurrenshämmande beteende GRI 308 Leverantörsutvärdering – miljö GRI 414 Leverantörsutvärdering – socialt
99NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
Ekonomiskt resultat
GRI 201 Ekonomiskt resultat
En sund och uthållig lönsamhet utgör grunden för koncernens hållbarhetsarbete. NCC strävar efter att ha en stabil och hållbar lönsamhetsförbättring och skapa värde för sina intressenter.
Revisors yttrande avseende den Lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2021 på de i rutan till vänster angivna sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inrikt- ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats
Stockholm den 11 mars 2022
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Erik Bergh
Auktoriserad revisor
Om rapporten
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Hållbarhetsredovis- ningen, som avser verksamhetsåret 2021, är upprättad i enlighet med GRI Standarder nivå Core. Den är upprättad enligt GRI:s principer om inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och tillförlitlig redovisning. Rapporten upprättades enligt FN:s Global Compact. På sidorna 78–100 presenteras fördjupad hållbarhetsinformation och nyckeltal. För GRI-index, se följande sidor. Redovisningen är inte granskad av tredje part. Koncernens förra hållbarhetsredovisning public- erades 8 mars 2021. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen. Inga revideringar av tidigare års lämnad hållbarhetsin- formation har gjorts i denna årsredovisning. Vidare har inga väsentliga förändringar skett i organisationen, aktiekapitalstrukturen eller leveran- törskedjan som har påverkat hållbarhetsrapporteringen under 2021.
Kontaktperson: CFO samt chef för Finance & IT Susanne Lithander, 08-585 510 00, [email protected]
Lagstadgad hållbarhetsrapport
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Hållbarhetsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen är inkluderad i årsredovisningen på följande sidor: 2–3, 8–11, 23–25, och 78–103. NCC:s affärsmodell och hållbarhetsramverk presenteras på sidorna 2 och 78–79, miljö på sidorna 83-85, 87–94, sociala förhållanden på sidorna 95–100, medarbetare på sidorna 95–98, mänskliga rättigheter på sidorna 97–100 samt antikorruption på sidorna 99–100. Riskbeskriv- ningar återfinns på sidorna 27–28. informationen avser informationen hela NCC-koncernen, inklusive direkta, helägda dotterbolag.
Anläggningsentreprenader, Tekniska installationer, Byggmaterial/ VA-material/Verktyg och förnödenheter, Väg/Park/Järnväg, Hyresmaterial, Interiör, Bärande konstruktioner, Produktions- material industri, Betong/Form/Armering samt Exteriör.
Ökat samarbete
NCC samarbetar med de större ramavtalsleverantörerna för att utveckla hållbara datadrivna lösningar, öka produktiviteten samt bedriva kontinuerlig kvalitetsutveckling. Vidare arbetar NCC tillsammans med leverantörerna för att minska koldioxidutsläppen, främja en ansvarsfull användning av naturresurser och för ökad cirkularitet. Ett exempel under året är att NCC har kartlagt användningen av plast, som ett led i Building Swedens kommande krav på att den plast som levereras till arbetsplatserna ska innehålla en viss del återvunnet material och vara anpassat för återvinning. För information om hur NCC arbetar med hälsa och säkerhet med sina leverantörer, se Hälsa och säkerhet. Under året har NCC också initierat ett arbete för att på ett mer strukturerat och enhetligt sätt utvärdera, utveckla och förbättra samarbetet med leverantörerna.
Granskning
Alla större ramavtalsleverantörer utvärderas initialt, innan ett samarbete påbörjas. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s uppförandekod och att leverantörerna arbetar i enlighet med ISO 9001/14001, genomför NCC granskningar av ramavtalsleverantörerna. Åtta ramavtalsleverantörer har tredjepartsgranskats under året. Inga av dessa var nya 2021.Samtliga utomnordiska materialleverantörer, med avtal som löpte under 2021, har utvärderats initialt innan ett samarbete påbörjades. För att utvärdera och utveckla utomnordiska leverantörer arbetar NCC också med kompletterande granskningar av hur dessa arbetar med socialt ansvar, kvalitet, miljö samt hälsa och säkerhet. Under året har NCC genomfört cirka 110 granskningar av utomnordiska leverantörer, varav 25 var av nya leverantörer. NCC är medlem i Amfori BSCI (The Business Social Compliance Initiative) och får därigenom tillgång till ytterligare verktyg för att utbilda leverantörerna. NCC:s egen granskning kompletteras med att dessa leverantörer integreras i Amfori BSCI:s processer, för utbildning och samarbete. NCC följer regelbundet upp granskningarna av såväl ramavtalsleverantörer som av utomnordiska leverantörer. Skulle avvikelser och bristande efterlevnad noteras under leverantörsgranskningen så ska detta justeras av leverantören enligt en åtgärdsplan. Om inte åtgärderna genomförs, kan samarbetet med leverantören komma att upphöra.
Skapat och distribuerat ekonomiskt värde
| MSEK | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Skapat ekonomiskt värde | |||
| Kunder | 53 561 | 53 940 | 58 262 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | |||
| Leverantörer | –40 497 | –41 092 | –44 673 |
| Anställda | –8 299 | –8 671 | –9 392 |
| Långivare | –60 | –80 | –112 |
| Staten (kostnadsförd skatt och sociala avgifter) | –3 197 | –2 839 | –3 211 |
| Aktieägare 1) | –646 | –538 | –540 |
| Behållet ekonomiskt värde | 862 | 720 | 334 |
1) Föreslagen utdelning.
NCC 2021 — Hållbarhets rapport — Fokusområden
GRI-index
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 101: Foundation, 2016 | ||||
| GRI 102: Generella upplysningar, 2016 | ||||
| 102-1 Organisationens namn | 12 | |||
| 102-2 Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster | 2, 12 | |||
| 102-3 Huvudkontorets lokalisering | 12 | |||
| 102-4 Verksamhetens lokalisering | 2 | |||
| 102-5 Ägande och företagsform | 12, 21–22, 104 | |||
| 102-6 Marknader som organisationen är verksam på | 2 | |||
| 102-7 Organisationens storlek | 2–3, 26–28 | |||
| 102-8 Information om anställda och andra arbetare | 20, 97–98 | |||
| 102-9 Leverantörskedja | 1–10, 99–100 | |||
| 102-10 Väsentliga förändringar gällande organisationen eller dess leverantörskedja | 51, 100 | |||
| 102-11 Försiktighetsprincipen | 7, 80 | |||
| 102-12 Externa initiativ | 79, 99 | |||
| 102-13 Medlemskap i organisationer | 79 | |||
| Strategi | ||||
| 102-14 Uttalande från vd | 4–5 | |||
| 102-15 Huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter | 23–24, 84–85, 93 | |||
| Etik och integritet | ||||
| 102-16 Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer | 1–10, 10–11, 79–80, 99–100 | |||
| Styrning | ||||
| 102-18 Bolagsstyrning | 80, 84, 104–107 | |||
| Intressentdialog | ||||
| 102-40 Lista över intressentgrupper | 81 | |||
| 102-41 Kollektivavtal | 3, 97–98 | |||
| 102-42 Tillvägagångssätt vid identifiering av intressenter | 81 | |||
| 102-43 Tillvägagångssätt vid intressentdialog | 81 | |||
| 102-44 Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen | 81–82 | |||
| Om redovisningen | ||||
| 102-45 Rapportörsorganisationens namn och externa revisionsupplysningar | 20, 45, 100 | |||
| 102-46 Förteckning över de väsentliga ämnena och avgränsningar | 82, 100 | |||
| 102-47 Lista över väsentliga ämnen | 82 | |||
| 102-48 Justeringar av tidigare lämnad information | 100 | |||
| 102-49 Förändringar i redovisningen | 82 | |||
| 102-50 Redovisningsperiod | 100 | |||
| 102-51 Datum för publicering av senaste redovisningen | 100 | |||
| 102-52 Redovisningscykel | 100 | |||
| 102-53 Kontaktperson för frågor angående redovisningen | 100 | |||
| 102-54 Rapportering i enlighet med GRI Standards | 100 | |||
| 102-55 GRI -index | 101–103 | |||
| 102-56 Externt bestyrkande | 100 |
GRI 200: Ekonomiska standarder
Ekonomiskt resultat
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78, 82, 104–109 | |||
| GRI 201: Economic Performance, 2016 | ||||
| 201-1 Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 100 |
101 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — GRI-index
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| 201-2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter orsakade av klimatförändringar | 24, 84–85 |
Antikorruption
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 82, 99–100, 105 | |||
| GRI 205: Anti corruption, 2016 | ||||
| 205-1 Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption | 99 | |||
| 205-2 Kommunikation kring och utbildning i antikorruptionspolicyer och rutiner | 99 | |||
| 205-3 Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder | 99 |
Konkurrenshämmande beteende
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 82, 99–100, 105 | |||
| GRI 206: Anti competitive Behavior, 2016 | ||||
| 206-1 Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och monopolfrämjande beteende, samt resultat | 99 |
GRI 300: Miljöstandarder
Material
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 82, 84, 88–90, 105 | |||
| GRI 301: Materials, 2016 | ||||
| 301–2 Andel återvunnet material | 89 |
Energi
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 91–93, 105 | |||
| GRI 302: Energy, 2016 | ||||
| 302-1 Energiförbrukning i organisationen | 92–93 |
Vatten och utsläpp
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 88, 105 | |||
| Utsläpp | 34 |
Biologisk mångfald
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 87, 105 | |||
| GRI 304: Biodiversity, 2016 | ||||
| 304-1 Verksamhetsplatser som ägs, hyrs eller förvaltas, i eller i anslutning till, skyddade områden samt områden med rik biologisk mångfald utanför skyddade områden | – |
Utsläpp
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 3, 8–9, 24, 78–80, 82–85, 91–94 | |||
| GRI 305: Emissions, 2016 | ||||
| 305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) | 8–9, 91–94 | |||
| 305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 2) | 8–9, 91–94 | |||
| 305-4 Intensitet avseende växthusgasutsläpp | 94 | |||
| 305-5 Minskning av utsläpp av växthusgaser | 93–94 |
Avfall
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 88–90 | |||
| Avfallshantering | 35 | |||
| 306-1 Generering av avfall och väsentlig avfallsrelaterad påverkan | 90 | |||
| 306-2 Hantering av väsentlig avfallsrelaterad påverkan | 90 | |||
| 306-3 Genererat avfall | 90 |
Leverantörsutvärdering miljö
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 99 | |||
| GRI 308: Supplier Environmental Assessment, 2016 | ||||
| 308-1 Nya leverantörer som granskats avseende miljömässig påverkan | 99–100 |
GRI 400: Sociala standarder
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 3, 10, 23, 78–80, 82, 95–96 | |||
| GRI 403: Occupational Health and Safety, 2018 | ||||
| 403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet | 95–96 | |||
| 403-2 Identifiering av risker och möjligheter samt åtgärder för att hantera dessa | 95–96 | |||
| 403-3 Arbetsrelaterad hälsovård | 95–96 | |||
| 403-4 Arbetstagarnas deltagande, samråd och kommunikation om arbetsrelaterad hälsa och säkerhet | 95–96 | |||
| 403-5 Utbildningar för arbetstagarna om hälsa och säkerhet | 95–96 | |||
| 403-6 Främjande av arbetstagarnas hälsa | 95–96 | |||
| 403-7 Förebyggande och lindring av påverkan på hälsa och säkerhet hos affärspartners | 95–96 | |||
| 403-8 Antal arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för hälsa och säkerhet | 95–96 | |||
| 403-9 Arbetsrelaterade skador och olyckor | 95–96 |
Utbildning
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 97–98 | |||
| GRI 404: Education, 2016 | ||||
| 404-2 Program och utbildningar för anställdas utveckling | 97–98 |
Mångfald och jämställdhet
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 82, 97–98 | |||
| GRI 405: Diversity and Equal Opportunity, 2016 | ||||
| 405-1 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare | 97–98 |
Icke-diskriminering
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 23, 78–80, 82, 97–98 | |||
| GRI 406: Non- discrimination, 2016 | ||||
| 406-1 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder | 97–98 |
Leverantörsutvärdering socialt
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 99 | |||
| GRI 414: Supplier Social Assessment, 2016 | ||||
| 414-1 Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan | 99–100 |
Mänskliga rättigheter
| GRI-standard | Upplysning | FN:s Global Compacts Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Avsteg från standarden och orsak |
|---|---|---|---|---|
| GRI 103: Management Approach, 2016 | ||||
| 103-1–3 Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning | 78–80, 82, 86–87 | |||
| Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan | ||||
| NCC–1 Mänskliga rättigheter | 86–87 |
103 NCC 2021 — Hållbarhets rapport — GRI-index
Bolagsstyrningsrapport
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolagsstyrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.# Så styrs NCC
1 Aktieägare
Vid årsskiftet 2021 hade NCC AB ca 39 704 aktieägare med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 16,83 procent av kapitalet och 48,18 procent av rösterna.
2 Bolagsstämma
Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen, saknas. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.
3 Valberedning
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
4 Styrelse, revisionsutskott och projektutskott
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är representerade i styrelsen. Under 2021 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sidorna 110-111. Styrelsens ordförande är Alf Göransson (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 110). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Angela Langemar Olsson, Mats Jönsson och Birgit Nørgaard. Ordförande i revisionsutskottet är Angela Langemar Olsson. Styrelsens projektutskott utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson och Geir Magne Aarstad. Ordförande i projektutskottet är Alf Göransson.
Diagram över styrningsstruktur:
Aktieägare
1 Bolagsstämma
2 Valberedning
3 Extern revision (Revisionsbolag)
7 Revisionsutskott
4 Projektutskott
4 Internrevision
8 Styrelse
7 bolagsstämmovalda styrelseledamöter
3 arbetstagarrepresentanter
4 Compliance
8 Intern kontroll
8 Vd
Koncernledning och koncernstaber
5 Affärsområden
NCC Infrastructure
NCC Building Sweden
NCC Building Nordics
NCC Industry
NCC Property Development
6 Så styrs NCC
5 Vd och koncernledning
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 112). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”, sid 108). Bolaget har inte utsett någon vice vd. Under 2021 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development, chefsjuristen, personaldirektören, inköpsdirektören, kommunikationsdirektören och IT-direktören. För information om koncernledningen, se sidorna 112-113. Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
6 Affärsområdenas styrning
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har ett råd för översyn där bland annat affärsområdeschefen och ett urval av andra nyckelpersoner ingår. Detaljerade riktlinjer för affärsområdeschefernas befogenheter anges i särskilda delegationsbeslut. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
7 Extern revision
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år. Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2022, PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund utsetts. För mer information om revisorn, se sid 111.
8 Intern styrning och kontroll
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. För att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll har NCC interna regelverk och styrande dokument som styr verksamheten. Därigenom äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel inköps- och leverantörskontroller. Detsamma gäller beslutsfattande, ekonomisk rapportering, miljö och arbetsmiljö. Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och kräver därför en anpassad styrning. Styrningen av enskilda projekt anpassas efter projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och vice vd.
Beslut gällande anbud:
- Anbud på projekt upp till 100 MSEK beslutas av respektive affärsområdeschef.
- Anbud på projekt upp till 500 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef.
- Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd.
- I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott.
- Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR) processen.
Beslut gällande investeringar i egen regi:
- Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd.
- Investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse.
- Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
Angående internrevision, se sid 109, punkt 5, Uppföljning.
Compliance
Compliance-funktionens ansvar är att granska och utvärdera frågor kring regelefterlevnad inom organisationen för att säkerställa att ledningen och medarbetarna i koncernen efterlever lagar och regler samt etiska riktlinjer inom de främsta riskområdena såsom antikorruption och konkurrensrätt. Compliance-funktionen övervakar även implementeringen av program som säkerställer personuppgiftshantering inom koncernen. NCC:s Group Head of Compliance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig Compliance Report, eventuella incidenter och status över pågående utredningar, vilken presenteras för NCC:s styrelse. Funktionen leds av koncernens Group Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten. NCC:s arbete med compliance-relaterade frågor sker via NCC Group Head of Compliance tillsammans med utvalda representanter inom varje affärsområde och koncernstaber.
Hållbarhetsarbetet
Vd är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete. Koncernledningen ansvarar för att sätta och följa upp koncernens hållbarhetsmål. Det operativa hållbarhetsarbetet bedrivs i NCC:s affärsområden. Affärsområdena ansvarar för att sätta upp strategier och aktiviteter för att nå målen. Arbetet koordineras av affärsområdenas hållbarhetschefer. Samverkan sker mellan affärsområdena men också genom andra funktioner i organisationen, exempelvis inköps- och HR-funktioner. Styrelsen informeras löpande om olika delar av koncernens hållbarhetsarbete. Styrelsen granskar och följer upp såväl hållbarhetsarbete som -strategi, samt att NCC arbetar i linje med koncernens hållbarhetsmål. NCC:s Sustainability Board hanterar NCC:s gemensamma hållbarhetsrelaterade uppgifter. Permanenta medlemmar är affärsområdenas hållbarhetschefer, chef för Sustainability Governance, chef för hållbarhetskommunikation samt representant från R&I och från Purchasing. Koncerngemensamma mål och initiativ koordineras av enheten Sustainability Reporting and Control, som också ansvarar för rapportering, datainsamling och att säkerställa data för kommande krav.
Interna regelverk
- Bolagsordning
- Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd
- Revisionsutskottets arbetsordning
- Projektutskottets arbetsordning
- Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning
- NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer
- Group Compliance Directive
- Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy
- Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd
Viktiga externa regelverk
- Aktiebolagslagen
- Börsens regelverk
- Svensk kod för bolagsstyrning
- Årsredovisningslagen
- Bokföringslagen
- Marknadsmissbruksförordningen
Årsstämma 2021
Årsstämma 2021 genomfördes, i syfte att motverka spridning av coronaviruset, genom enbart poströstning, utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående, den 30 mars 2021. Förslag till utdelning för verksamhetsåret 2020 framlades för årsstämman. Vid stämman hade 90,2 procent av aktiekapitalet och 69,2 procent av det totala antalet röster företrätts.
Vid årsstämman 2021 beslutades bland annat följande:
- Utdelning för verksamhetsåret 2020 om 5,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen.
- Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Viveca Ax:son Johnson, Geir Magne Aarstad, Simon de Château, Mats Jönsson, Angela Langemar Olsson och Birgit Nørgaard.
- Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande.# Arvode till styrelsen och dess utskott
Beslutades utgå med totalt 5 150 000 SEK. Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning samt ersättningsrapporten antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2021 Aktieprogram) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
För att täcka åtaganden enligt LTI 2021 Aktieprogram bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 560 000 B-aktier, samt överlåta för tilldelning av prestationsaktier till deltagarna i LTI 2021 Aktieprogram, högst 365 000 B-aktier. Överlåtelse ska kunna ske av högst 100 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm för att administrera deltagarnas inköp av sparaktier. Överlåtelse ska även ske av högst 200 000 B-aktier för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2019, LTI 2020 samt LTI 2021 Aktieprogram).
Resultat- och balansräkningar för 2020 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsens arbete
Styrelsen hade under år 2021 sex ordinarie möten, ett extra möte samt ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen.
Styrelsen genomförde, i anslutning till ett styrelsemöte, arbetsplatsbesök i Göteborg. I övrigt genomförde styrelsen, på grund av coronaviruset, inte arbetsplatsbesök i samma utsträckning som tidigare år.
Andra ledande befattningshavare
Utskott har hållit sex möten 2021 där samtliga ledamöter var närvarande. Styrelsens projektutskott medverkar i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenadverksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2021 behandlat åtta projekt och hållit sju möten där samtliga ledamöter varit närvarande.
Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseledamöter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget har även redovisats för valberedningen.
Återköp av egna aktier
Bolaget innehar 841 072 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de pågående långsiktiga incitamentsprogrammen. Under 2021 har 6 570 aktier sålts för att täcka kostnader, 4 625 aktier överförts till deltagarna i LTI 2018 och 88 000 aktier återköpts.
Ersättning till bolagsledningen
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som helhet, finner sig vara kompetent för detta kan styrelsen besluta att ombesörja ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande efter styrelsens mandat. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner.
Årsstämman 2021 beslutade om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2021 Aktieprogram) omfattande vd, bolagsledning samt ytterligare upp till 180 ledande befattningshavare inom koncernen. LTI 2021 Aktieprogram är ett treårigt program som innebär att deltagarna genom egen investering blir aktieägare vid programmets start. Kortfristig rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar.
Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. Information om ersättning till ledande befattningshavare finns i not 4, sidorna 37-40.
Valberedning 2021
Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 27 april 2021: Bengt Engström (Stjernan AB), Simon Blecher (fondförvaltare Carnegie Fonder), Peter Guve (förvaltare AMF Fonder) samt Mats Gustafsson (förvaltare och ägaransvarig vid Lannebo Fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Peter Guve ersattes senare av Sussi Kvart (Handelsbanken Fonder). Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrelsens arbetsår 2021
Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans
| Datum | Styrelsemöte |
|---|---|
| 10 december | Genomgång av NCC Property Development, Avrapportering compliance-ärenden, Successionsplanering, Styrelsens utvärdering av sitt eget arbete |
| 1 november | Kvartalsrapport, Genomgång av NCC Building Sweden, Strategi, EU-taxonomi |
| 21 september | Styrelsemöte (extra), Genomgång av asfaltverksamheten |
| 20 juli | Halvårsrapport, Group Tax Policy |
| 30 juni–1 juli | Strategi, Genomgång av NCC i västsverige, Mega-projektanalys, Avrapportering Sustainability, Avrapportering Compliance |
| 27 januari | Genomgång av NCC Building Nordics, Bokslut 2020, Årsredovisning, Förslag till vinstdisposition, Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning, Övriga förslag till årsstämman, Bolagsstyrningsrapport, Slutlig revisorsrapport |
| 30 mars | Konstituerande styrelsemöte, Firmatecknare utses, Ledamöter i styrelsens utskott utses |
| 27 april | Kvartalsrapport, Genomgång av kommunikationsfunktionen samt NCC:s varumärke, LTI-frågor, Konkurrentanalys |
| Styrande dokument, bl.a.: – Group Treasury Policy – Instruktion för revisionsutskottet – Arbetsordning och beslutsdirektiv |
Styrelsens ansvar för intern kontroll
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
1 Riskbedömning och riskhantering
NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen är identifierade och att en tillräcklig kontroll omfattning har upprättats.
Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och kreditrisker. Dessa risker följs upp i den löpande rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt:
- Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av bland annat affärsområdeschef, affärsområdescontroller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialistfunktioner. Deltagarna i dessa möten varierar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, orderläget, prognos och alternativ budget. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investeringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upprättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och september och budget för nästkommande år i november.
- NCC AB:s styrelse får månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte presenteras NCC:s ekonomiska situation.
- Kvartalsvis uppföljning av väsentliga krav och tvister, som även rapporteras till styrelsen.
- Årsvis analys av verksamheten och av koncernens kommitté för uppföljning av strategiska risker.
Finansiella risker
Finansiella risker hanteras av funktionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Treasury alltid ska konsulteras och där Group Treasury erhåller mandat att hantera denna. Finansiella risker, vilka även kan påverka rapportering är exempelvis brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance respektive NCC Försäkring.# Styrelsens rapport om intern kontroll
2 Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. NCC:s interna kontroll kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, manualer och arbetsbe-teman. Detta medför att styrelsen föreskriver ett antal centrala styrmedel för verksamheten. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsord-ning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö. NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncerndirektiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen fastställer. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområ-denas motsvarande direktiv och attestregler. Basen för den inter-na kontrollen är det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, instruk-tioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
3 Kontrollaktiviteter
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner.
Styrelsens rapport om intern kontroll
| Riskbedömning | Kontrollaktivitet | Uppföljning |
|---|---|---|
| 1 | 3 | 5 |
| Kontrollmiljö | Information och kommunikation | |
| 2 | 4 |
108 NCC 2021 — Bolagsstyrningsrapport — Styrelsens rapport om intern kontroll
Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncer-nens drift som att företagets interna mål uppnås. Att säker-ställa att alla lagar och bindande regler följs är ett grundläggande krav. Affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inklude-rar valutor eller är av större ekonomiskt värde följs upp enligt koncernens övergripande riktlinjer.
NCC har sedan ett antal år ett antal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministra-tion för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC. Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kon-sekventa rutiner och tillämpas på ett enhetligt sätt för att i så stor utsträckning som möjligt standardisera och effektivisera arbetssättet inom varje enhet och därmed på ett effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utveck-lar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att rutiner som syftar till att begränsa risker har fungerat så som planerat.
4 Information och kommunikation
Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, instruktioner och övriga styrdokument sker fortlöpande i olika former. Dessa kan vara allt från information i intranätet till fysiska möten, utbildningar och seminarier. Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdate-ras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från EUs regelverk. ChefsController är centralt ansvarig för dokument avsedda att hantera den löpande verksamhetens interna kontroll.
NCC har ett flertal centrala stödfunktioner som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den löpande verksamhetens interna kontroll. Ledningssystemet i NCC är digitaliserat. Det är uppdelat i olika nivåer: Övergripande policyer, Affärsområdespolicyer, Instruktioner och Mallar/Stöd.
NCC har ett flertal centrala stödfunktioner som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den löpande verksamhetens interna kontroll.
- Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
- Redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
- Ramverk för självutvärdering av intern kontroll.
- Attestinstruktioner.
Allt detta som beskrivs ovan är sammantaget en del av ett omfattande och kontinuerligt arbete med att upprätthålla och systematiskt utveckla ett välanpassat och effektivt ledningssystem. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemen-samt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är tillfredsställande och effektiv är NCC:s ekonomidirektör.
5 Uppföljning
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av under-laget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen. Verksamhetssystem, som är affärsområdenas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via affärsområdesmöten i de olika affärsområdena och där punktin-satser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisa-tionen eller externa konsulter med rätt kompetens för uppgiften. NCC har en oberoende internrevisionsfunktion. Funktionen leds av chefen för internrevision och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhante-ring och interna kontrollprocesser. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet. Vid revisionsutskottets möten 2021 har PwC deltagit vid samt-liga dessa. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med jämna mellanrum granska koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering samt att följa upp arbetet med finansiell rapportering och bolagets interna kontroll. Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därut-över har styrelsens ordförande direkt kontakt med externa revisorn under året. För att säkra ett förbättrat resultat från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredras rapporter från revisionen av affärsområden och dotterföretag på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport. För mer information om kontroll och styrning i NCC, bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2021 på sidorna 104-113 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revi-sionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovis-ningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 11 mars 2022
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
109NCC 2021 — Bolagsstyrningsrapport — Styrelsens rapport om intern kontroll
Alf Göransson
Styrelseordförande
Ordförande i projektutskottet
Född 1957. Internationell ekonom. Invald år: 2019 (styrelseledamot), ordförande sedan 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis, Hexpol och AxFast, styrelse-ledamot i Sweco, Attendo, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex. Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncern-chef för NCC och koncernchef för Svedala Industri.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 1 526 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 10 000 B-aktier
Mats Jönsson
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1957. Civ.ing. Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava, Tengbomgruppen och Lekolar samt styrelseledamot Coor och Assemblin. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 20 000 B-aktier
Geir Magne Aarstad
Styrelseledamot
Ledamot i projektutskottet
Född 1960. Civ.ing. Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande och partner i GRAA AS, styrelseord-förande i Beerenberg AS och Segulah Brekke & Strand Akustikk AS. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för AL Rahhi Contracting Company Ltd (Saudiarabien), vd för Skanska Norge och regionchef för Skanska Norge.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 600 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 200 B-aktier genom privat bolag
Angela Langemar Olsson
Styrelseledamot
Ordförande i revisionsutskottet
Född 1970. Civ.ek. Invald år: 2018
Övriga uppdrag: CFO i Bonnier Group, Senior Advisor i Nordstjernan samt styrelseledamot i Bonava och Voxear Technologies.# Styrelse 110 NCC 2021 — Bolagsstyrningsrapport — Styrelse
Viveca Ax:son Johnson
Styrelseledamot
Född 1963. Invald år: 2014
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Nordstjernan och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Styrelseledamot i Bonava, FPG Media, Prima Vård Sverige, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse samt Parkinson Research Foundation.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vice ordförande Nordstjernan, ordförande samt olika positioner inom Nordstjernankoncernen.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Nej
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 64 000 (inkl. närstående) samt 25 000 A-aktier och 41 000 B-aktier genom privat bolag
Birgit Nørgaard
Styrelseledamot
Ledamot i revisionsutskottet
Född 1958. Civ.ek. och MBA
Invald år: 2017
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Norisol A/S (samt koncernbolagen NRSL Holding A/S og NO Invest A/S), vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i DSV A/S, WSP Global Inc., RGS Nordic A/S, ABP, Dansk Vækstkapital II och Consolis Group SAS.
Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 625 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 6 500 B-aktier
Simon de Château
Styrelseledamot
Född 1970. Civ.ek.
Invald år: 2020
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom.
Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer.
Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja
Oberoende gentemot större aktieägare: Ja
Närvaro, styrelsemöten: 8 (8)
Total ersättning: 500 TSEK
Aktieinnehav i NCC AB*: 40 000 B-aktier
Karl G. Sivertsson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1961. Snickare och kranförare.
Invald år: 2009
Anställd i NCC sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland.
Aktieinnehav i NCC AB*: 200 B-aktier
Karl-Johan Andersson
Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant
Född 1964. Beläggningsarbetare.
Invald år: 2011
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Harald Stjernström
Född 1962. Projektchef inom NCC Building, avd Hus Stockholm.
Invald år: 2018
Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna.
Aktieinnehav i NCC AB*: 0
Mats Johansson
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Född 1955. Byggnadssnickare.
Invald år: 2011
Anställd i NCC sedan 1977. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare, arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Ronneby Industrifastigheter samt vice ordförande Byggnads region Småland/Blekinge.
Aktieinnehav i NCC AB*: 510 B-aktier
Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Huvudansvarig revisor.
Född 1966.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i JM, Atrium Ljungberg, Scandi Standard och Business Sweden.
Erik Bergh
Auktoriserad revisor.
Född 1979.
Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor på Formpipe Software samt medpåskrivande revisor i Cloetta.
Styrelsens sekreterare
Ann-Marie Hedbeck
Född 1972. Jur.kand.
Chefsjurist i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska.
Anställd i NCC sedan 2017.
Aktieinnehav i NCC AB: 430
- Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2021.
Koncernledning
Tomas Carlsson
VD och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA.
VD och koncernchef sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012.
Tidigare erfarenheter bland annat: VD Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 71 334 B-aktier och 130 376 köpoptioner
Joachim Holmberg
Chef för affärsområde NCC Property Development
Född 1971. Civ.ing.
Chef NCC Property Development sedan 2019.
Anställd i NCC sedan 2019.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsutvecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 3 200 B-aktier
Ylva Lagesson
Chef för affärsområde NCC Industry
Född 1971. Civ.ing.
Chef NCC Industry sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2018 samt 1997–2000 och 2006–2017.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef för Development and Operations Services, NCC, vd för Nobelhuset. Dessförinnan bland annat vice divisionschef NCC Building, chef för marknad och affärsutveckling på NCC Construction Sverige samt ett antal roller inom entreprenad och produktion.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Aros Bostadsutveckling samt Svensk Byggtjänst.
Aktieinnehav i NCC AB*: 5 415 B-aktier
Henrik Landelius
Chef för affärsområde NCC Building Sweden
Född 1975. Civ.ing.
Chef NCC Building Sweden sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2014 samt 2005–2011.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division NCC Building Sverige, vice vd NCC Construction Sverige, chef Projektutveckling Fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg samt affärschef NCC Construction Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 4 844 B-aktier och 6 518 köpoptioner
Susanne Lithander
Chef för Finance & IT
Född 1961. Civ.ek.
Chef för Finance & IT sedan 2018, chef för Finance & IT sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Intrum Justitia. Flera ledande positioner inom Ericsson.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs Group.
Aktieinnehav i NCC AB*: 2 335 B-aktier
Catarina Molén-Runnäs
Chef för affärsområde NCC Building Nordics
Född 1966. Civ.ing.
Chef NCC Building Nordics sedan 2020.
Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988-1999.
Tidigare erfarenheter bland annat: VD Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projekt- och fastighetsutveckling i Norden och Västeuropa, där hon har haft ledande befattningar och en bred erfarenhet från NCC 1988–1999.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 356 B-aktier
Kenneth Nilsson
Chef för affärsområde NCC Infrastructure
Född 1961. Civ.ing.
Chef NCC Infrastructure sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefs-positioner inom Skanska, bl a som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg- och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef, projekt- och arbetsledare.
Aktieinnehav i NCC AB*: 2 408 B-aktier och 14 957 köpoptioner
Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör
Född 1969. Civ.ek.
Kommunikationsdirektör sedan 2019.
Anställd i NCC sedan 2019.
Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikationskonsult och chef för JKL.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande Insamlingsstiftelsen Operation Smile Sverige.
Aktieinnehav i NCC AB*: 4 165 B-aktier
Klaus Kaae var tillförordnad inköpsdirektör från den 1 januari 2021. Johan Lindqvist tillträdde som inköpsdirektör den 1 november 2021.
Johan Lindqvist
Inköpsdirektör
Född 1975. Civilekonom
Inköpsdirektör sedan 1 november 2021.
Anställd i NCC sedan 2021.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing North America Volvo Bus Corporation 2016-2021, Vice President Global Purchasing Volvo Buses 2015-2016, Purchasing Director Volvo Buses 2012-2015, Volvo Global Trucks Purchasing 2001-2011.
Aktieinnehav i NCC AB*: 1 356 B-aktier
Ann-Marie Hedbeck
Chefsjurist
Född 1972. Jur.kand.
Chefsjurist sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2017.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska.
Aktieinnehav i NCC AB*: 430 B-aktier
Marie Reifeldt
Personaldirektör
Född 1963. Socionom
Personaldirektör sedan 2018.
Anställd i NCC sedan 2007.
Tidigare erfarenheter bland annat: HR-chef för NCC Construction Sverige, HR-chef koncern Bravida, personal-direktör Teracom, personalchef Stokab och personalchef Stockholm Energi Elnät.
Aktieinnehav i NCC AB*: 2 926 B-aktier
- Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2021.
ÅRSSTÄMMAN OCH KALLELSER TILL STYRELSEMÖTEN
NCC har hållit följande tillfällen:
- 5 april Årsstämma
- 28 april Delårsrapport januari–mars
- 19 juli Halvårsrapport januari–juni
- 1 november Delårsrapport januari–september
- 31 januari 2023 Bokslutskommuniké 2022
Årsstämman sker i maj i enlighet med ett beslut som fattades av styrelsen.
Webbplatsen www.ncc.se, e-post samt meddelanden via webbplatsen har använts för att skicka ut kallelser med delårsrapporter sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning.# NCC 2021 — Bolagsstyrning — Finansiell information och kontakt
NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar kommersiell fastighetsutveckling, bygg- och infrastrukturprojekt samt produktion av asfalt och stenmaterial. 2021 omsatte NCC ca 53 miljarder SEK och hade 13 000 anställda. NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, ncc.se
Granåsen Idrottspark (från omslagets framsida) Under utvecklingsfasen har NCC i stor utsträckning använt digitala verktyg och 3D-modeller i sin kommunikation inom projektorganisationen och med tredje parter såsom backhoppningsintressenter på lokal, nationell och internationell nivå. Detta säkerställer att alla inblandade har samma förståelse för det pågående arbetet och det slutgiltiga resultatet.
Aktieägarinformation
För aktieägare som vill ha uppdateringar om NCC A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag finns det en möjlighet att följa kursutvecklingen på www.ncc.se. Informationen publiceras i form av pressmeddelanden.
Om du vill ha mer information, kan du använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för investor relations är Maria Grimberg, telefon 070-896 12 88, e-post: [email protected].
Årsstämma
Årsstämma hålls den 5 april 2022 kl. 16.30. Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm. För mer information angående årsstämman, vänligen besök www.ncc.se.
Årsredovisningen för 2021 har offentliggjorts och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 24 februari 2022. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. NCC AB, Org.nr 556034-5174, säte Solna.
Aktieinformation
NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, www.ncc.se
Aktieägarinformation på ncc.se
På www.ncc.se finns det en samlad informationssida för aktieägare. Denna sida innehåller mer information om NCC:s aktieägare.
Finansiell information och kontakt
NCC:s 10 största ägare
| Namn | NCC A | NCC B | Kapital | Röster |
|---|---|---|---|---|
| Nordstjernan | 10 000 000 | 8 251 759 | 16,83% | 48,18% |
| Carnegie Fonder | 6 890 000 | 6,35% | 3,07% | |
| Lannebo Fonder | 6 244 150 | 5,76% | 2,78% | |
| State Street Bank and Trust co, w9 | 30 906 | 4 020 664 | 3,74% | 1,93% |
| Handelsbanken fonder | 3 978 263 | 3,67% | 1,77% | |
| Länsförsäkringar fondförvaltning AB | 3 746 039 | 3,45% | 1,67% | |
| Nordea Nordic Small Cap Fund | 2 467 893 | 2,28% | 1,10% | |
| JP Morgan Chase bank na | 113 065 | 2 354 328 | 2,28% | 1,55% |
| Verdipapirfondet Odin Sverige | 2 450 000 | 2,26% | 1,09% | |
| CBNY-Norges Bank | 4 239 | 2 373 915 | 2,19% | 1,08% |
| Summa 10 största | 10 148 215 | 43 364 123 | 49,35% | 64,47% |
| Övriga ägare | 2 765 908 | 52 157 576 | 50,65% | 35,53% |
- Per 31 dec 2021.
Prenumerationstjänst
På vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på den information du önskar få.
NCC-aktien och nyckeltal
Om du vill ha en överblick av NCC-aktien och nyckeltal, rekommenderar vi att du besöker vår hemsida på www.ncc.se. Där kan du se totalavkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveckling med nordiska konkurrenter.
Om du vill veta mer om vår aktieutveckling, kan du kontakta oss.
Mer information/kontaktperson
Maria Grimberg
Kommunikationsdirektör
Tel: 070-896 12 88
E-post: [email protected]
Läs gärna vår digitala årsredovisning: https://annualreport.ncc.se/