AI assistant
VNV Global — Annual Report 2007
Feb 13, 2008
3125_10-k_2008-02-13_e57733f2-3290-454a-830e-dbb0c79c9720.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Pressrelease 080213
Tolvmånadersrapport Vostok Nafta Investment Ltd. avseende perioden 1 januari 2007–31 december 2007
- Periodens resultat blev 282,77 miljoner US-dollar (MUSD) (69,63 för perioden 1 januari 2007–31 december 2006). Resultat per aktie blev under perioden 6,14 USD (1,51). Resultatet för kvartalet uppgick till 178,87 MUSD (1 oktober 2006–31 december 2006: 69,24). Resultat per aktie blev under kvartalet 3,89 (1,50).
- Koncernens substansvärde uppgick till 803,95 MUSD den 31 december 2007 (31 december 2006; 385,04), motsvarande 17,47 USD per aktie (8,37). Givet en växelkurs SEK/USD om 6,4683 var motsvarande värden 5 200,22 miljoner svenska kronor (MSEK) respektive 113,00 SEK.
- Under perioden 1 januari 2007–31 december 2007 ökade substansvärdet per aktie i USD med 108,72% (exklusive effekt av emissionslikvid: +51,29%). Under samma period ökade RTS-index med 19,23% mätt i USD. Under perioden 1 oktober 2007–31 december 2007 ökade substansvärdet per aktie med 28,64% (RTSindex: +10,60%).
- Antalet utestående aktier och teckningsrätter per utgången av december 2007 uppgick till 46 020 901.
- Vostok Naftas substansvärde per aktie per den 31 januari 2008 uppgick till 19,47 USD (124,03 SEK).
Bakgrund
För att synliggöra värdet av de icke Gazpromrelaterade innehaven i Gamla Vostok Nafta , erbjuda en mer direkt och väl genomlyst exponering mot Vostok Naftas portfölj av tillgångar, samt tillgodose olika investerares riskpreferenser godkände aktieägarna i Vostok Gas Ltd vid en extra bolagsstämma den 24 maj 2007 styrelsens förslag om en omstrukturering av Gamla Vostok Nafta.
Omstruktureringen innebar en avknoppning av den icke Gazpromrelaterade delen av Gamla Vostok Naftas portfölj i form av ett nytt bolag, Nya Vostok Nafta. Som en följd av omstruktureringen ändrade Gamla Vostok Nafta den 24 maj 2007 namn till Vostok Gas Ltd, samtidigt som Nya Vostok Nafta övertog namnet Vostok Nafta Investment Ltd.
Den styrelse som valdes på extra bolagsstämma i Vostok Gas den 30 mars 2007 har övergått till att verka i Vostok Nafta. Vidare fortsätter Vostok Gas företagsledning att fortsätta att leda både Vostok Nafta och Vostok Gas efter omstruktureringen.
För information om redovisningsprinciper och finansiella effekter av omstruktureringen, se not 1 och 2 på sid 24.
Vostok Nafta – legal struktur
Vostok Nafta Investment Ltd registrerades i Bermuda den 5 april 2007 med registreringsnummer 39861. En namnändring från Vostok Nafta Holding Investment Ltd ägde rum i juni 2007.
Per den 31 december 2007 består koncernen av ett bermudianskt moderbolag, ett helägt cypriotiskt dotterbolag ett helägt ryskt dotterbolag samt ett helägt svenskt dotterbolag. Vostok Naftas depåbevis (SDB) är från den 4 juli 2007 noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm (tidigare Stockholmsbörsen), Mid Cap-segmentet, under kortnamnet VNIL SDB.
Räkenskapsåret är 1 januari–31 december.
Koncernens resultatutveckling för perioden samt substansvärde
Under perioden var resultatet från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen 157,58 MUSD (61,91). Resultat från investeringar i intresseföretag var 124,52 MUSD (–). Utdelningsintäkter har redovisats med 10,09 MUSD (12,54)
Rörelsekostnaderna för perioden blev –5,71 MUSD (–3,44).
Finansnettot uppgick till –2,16 MUSD (0,61).
Periodens nettoresultat efter skatt blev 282,77 MUSD (69,63).
Redovisat eget kapital uppgick till 803,95 MUSD (385,04) per 31 december 2007, vilket även motsvarar substansvärdet vid samma tidpunkt.
Koncernens resultatutveckling för kvartalet
Under kvartalet var resultatet från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen 118,02 MUSD (57,21). Resultat från investeringar i intresseföretag var 64,02 MUSD (2,17). Utdelningsintäkter har redovisats med 0,54 MUSD (11,75).
Rörelsekostnaderna för perioden blev –2,39 MUSD (–1,22).
Finansnettot uppgick till -0,50 MUSD (1,19).
Periodens nettoresultat efter skatt blev 178,87 MUSD (69,24).
Moderbolaget
Moderbolaget tillhandahåller koncernens dotterbolag finansiering på marknadsmässiga villkor. Resultatet för perioden 5 april 2007–31 december 2007 uppgår till 3,22 MUSD.
Likviditet
Koncernens likvida medel definierade som kassa och bankbehållning korrigerad för ej förfallna likvider för genomförda köp och försäljningar uppgick per den 31 december 2007 till 30,70 MUSD (-2,50).
Ledningens rapport
Marknaderna
Tillräckligt har skrivits om effekterna på den globala ekonomin från subprime-krisen i USA för att det inte ska vara nödvändigt att ha någon mer omfattande diskussion kring ämnet i denna rapport. Kommer krisen på bolånemarknaden att leda till en långsammare amerikansk tillväxt, och kanske till och med en negativ tillväxt under de kommande kvartalen? Svaret på den frågan är Ja. Kommer den att leda till en kollaps för den globala efterfrågan? Nej, troligtvis inte. Den på senaste tiden så avfärdade teorin om den ekonomiska affärscykeln tycks åter vara aktuell, och vi går nu mot en svagare period. Detta kommer att påverka de typiskt cykliska industrisektorerna – sektorer som tidigare upplevt några mycket goda år. Vi ser dock en begränsad risk för en längre avmattning, om ens någon, när det gäller priset på många av råvarorna – inklusive olja, koppar och zink. Den fortsatt höga prisnivån är en effekt av utbudsproblem, problem som till viss del tas i tu med i och med att investeringar i ny produktionskapacitet kommer till stånd – även om dessa investeringar ännu inte har bidragit till någon reell ökning av produktionen. Efterfrågan på olja behöver inte bara kvarstå på dagens nivå, utan de facto minska för att de existerande utbudskällorna ska kunna möta det behov som föreligger.
Mot denna bakgrund ser vi att Ryssland väl kommer att kunna stå emot den kommande ekonomiska avmattningen. En kortsiktig försvagning av råvarupriserna, exempelvis om priset på olja faller till nivåer om mellan 65 och 70 USD/fat i en momentumdriven nedgång där man kortsiktigt försöker diskontera en veritabel kollaps i efterfrågan, skulle kunna få som effekt att Rysslands BNP-tillväxt faller till nivåer kring 5 procent – från dagens 8 procent. En sådan utveckling skulle faktiskt kunna ha en positiv effekt på den svårvunna kampen mot inflationen i landet. Ett flertal år med en BNP-tillväxt om mellan 7 och 8 procent har
fört med sig tecken på en överhettning – vilket framför allt syns på inflationen, som uppgick till 12,6 procent i årstakt under januari 2008.
Det inhemska sparandet i Ryssland, särskilt det offentliga, är också tillräckligt högt för att det ska kunna verka som en dämpande faktor på den trista utvecklingen kring världens utvecklade marknader på kort till medellång sikt.
Generellt sett leder en högre inflation till att marginalerna för råvaruexportörerna krymper, vilket innebär att man som investerare måste göra en mer selektiv urgallring för att hitta vinnarna inom dessa sektorer. Bolag som har ett inhemskt fokus, inte bara på kostnader utan också på intäkter, kommer uppenbarligen att stå som vinnare i relativa termer. Ytterligare en tydligt framträdande effekt av den allt hetare makroekonomiska situationen i Ryssland är rubelns tilltagande styrka. Rysslands centralbanks ovilja att använda en stärkt valuta som ett inflationsbekämpande hjälpmedel har sin bakgrund i omtanken om de inhemska industriernas konkurrenskraft. Med en ny rysk president utsedd i mars 2008 kan vi eventuellt förvänta oss mer dramatiska åtgärder kring den stärkta rubeln, kanske också i kombination med återupptagna ansträngningar för att genomföra fortsatta strukturella reformer.
Men, frågan är om de ansträngningarna verkligen kommer att återupptas? Den allmännt utbreda åsikten är för tillfället att Dmitry Medvedev endast är en temporär ersättare för president Putin – och att Putin med största sannolikhet kommer tillbaka som president 2012. Mot bakgrund av detta skulle ingenting förändras efter valet i mars, och president Putins position som ledare för partiet Förenade Ryssland, som vann vinterns parlamentsval, och hans uttalade ambition att bli Rysslands framtida premiärminister förstärker bara detta intryck.
Det finns dock en annan teori, som förefaller oss mer trovärdig. Enligt välunderrättade observatörer ställer sig Putin positiv till att inta en mer icke-verkställande roll för att utöva sitt inflytande framöver. Detta är knappast möjligt nu, då han varit ovillig att lämna ifrån sig makten till en mindre liberal kandidat – som på ett framgångsrikt sätt hade kunnat balansera olika grupperingars intressen samtidigt som den övergripande situationen hölls under strikt kontroll. Samtidigt har inte Medvedev varit redo att ta över all makt själv, på grund av hans än så länge begränsade erfarenhet och track record när det kommer till det viktiga statsmannaskapet. Om så är fallet har Medvedev ett bredare mandat än vad den allmänna uppfattningen gör gällande. Då skulle Medvedev också, om hans första presidentpriod blir framgångsrik, mycket väl kunna stanna kvar vid makten även under en andra period – förutsatt att Putin inte saknar presidentmakten och ansvaret alltför mycket, utan istället nöjer sig med en fortsatt mer informell roll genom vilken han kan utöva sitt inflytande.
Några huvudelement med avseende på tidigare fastslagna policys kommer utan tvekan att kvarstå orubbade, som exempelvis arbetet med att ge Ryssland ett större inflytande på den internationella arenan, och den bibehållna kontrollen över de strategiska resurserna – områden som båda från tid till annan kommer att kunna leda till att nya spänningar uppstår i förhållandet till väst. Samtidigt kan man förvänta sig att åtgärder för att gradvis minska inflytandet från de olika siloviki-grupperna vidtas, att korruptionen minskar och fortsatta satsningar på strategiskt viktiga program inom det nationella utbildningsväsendet, hälsovården och bostadsbyggandet samt nya infrastruktursatsningar.
Vostok Nafta
Vostok Nafta söker aktivt efter nya investeringsmöjligheter inom ramen för de makroekonomiska teman som till viss utsträckning redan återfinns i vår portfölj. Dessa teman kan beskrivas på följande sätt: oljepriset, råvarornas supercykel, den ryska kraftsektorns omstrukturering, ryska
infrastrukturuppgraderingar och normalisering (eller – "Det som fungerar väst kommer också att fungera i öst").
Till detta kommer det faktum att vi numer befinner oss i en situation där vi blir uppvaktade med allt fler investeringspropåer, vilket är ett resultat av vår långa närvaro på marknaden. Med anledning av den mer ansträngda likviditetssituationen på de globala marknaderna har vi, till vår smala lycka, under den senaste tiden upplevt mindre konkurrens på köpsidan - vilket också lett till en värderingssituation som utan tvekan är mer fördelaktig än den som rådde för sex månader sedan.
Vi har ökat vårt fokus på onoterade investeringar under de senaste åren. Så som beskrivits i den senaste kvartalsrapporten har vår förmåga att agera inom denna tillgångsklass märkbart stärkts genom ett antal nyanställningar vid vårt Moskvakontor. Den svagare marknaden för noterade tillgångar har också givit upphov till allt fler möjligheter inom såväl tradingsegmentet (de större bolagen) samt potentiellt sett längre investeringar inom segmentet för de mindre bolagen.
Under perioden har vi investerat i ett större bolag, dock i ett större bolag med en extremt illikvid handel – nämligen Alrosa. Aktien har många av de karaktärsdrag som Gazprom hade då den tidigare ägarrättsbegränsningen fortfarande fanns på plats. Alrosas fundamentala förutsättningar finns beskrivna längre fram i denna rapport, men värt att notera är att vi förutspår att en av de utlösande faktorerna för en omvärdering av aktien är Bolagets stundande omstrukturering och påföljande börsnotering (2009).
Vi har under denna period som rapporten täcker också slutfört en riskkapitalinvestering i Tinkoff Credit Systems (TCS), genom en kombination av lånefinansiering och aktieköp. Invsteringar på lånefinansieringssidan är inte något som vi typiskt sätt söker, men i just denna situation var det de facto nödvändigt för att "få in en fot i aktiedörren" i detta potentiellt mycket attraktiva företag. Det låne- och aktiefinansieringspaket som vi tagit en del av ger oss en högavkastande exponering på lånesidan, men också cirka två procent av aktierna i bolaget. En kortfattad beskrivning av TCS följer längre fram i denna rapport.
Om vi blickar framåt, ser vi att Vostok Nafta kommer att vara engagerade i ett flertal nya investeringar, i såväl onoterade som noterade bolag, under den första halvan av 2008. Dessa nya investeringar kommer att finansieras genom en viss omsättning av tillgångarna i den existerande portföljen, men också genom en ökad belåning. Vår nuvarande upplåning löper ut i april, och vi arbetar för närvarande med en refinansiering av denna – med en utökning till mer "normala" nivåer om mellan 15 och 20 procent.
Vostok Naftas portföljutveckling
Vostok Naftas substansvärde, eller Net Asset Value (NAV), per aktie ökade under perioden 1 oktober 2007–31 december 2007 med 28,64 procent, vilket kan jämföras med med RTS-index, som ökade med 10,60 procent.
Utveckling i procent, 1 oktober –31december 2007
Ukraina
Den politiska dragkampen i Ukraina fortsätter. Även om den ledande koallitionen i parlamentet formades i slutet av december, dock med en hårfin majoritet om 2 röster, tog det flera upphetsade sittningar innan Radan (det ukrainska parlamentet) kunde utse Yulia Tymoshenko till ny premiärminister. Trots nyårsledigheten tog såväl parlamentet som kabinettet därefter omedelbart upp sitt arbete.
Sedan dess har Ukraina haft en betydligt mer dynamisk regering än vad landet hade under 2007. På agendan för parlamentet står ett nationellt genombrott, vilket kräver betydande lagstiftande insatser. Det åtestår dock fortfarande att se huruvida Yulia Tymoshenko och hennes anhängare har lärt sig av läxorna från 2005. De första signalerna kring detta är blandade. Å ena sidan sker en kraftansats för att skriva nya lagar, å andra sidan är det samma gamla spel som fortsätter kring en revision av flera tidigare genomförda privatiseringar (Luhansk Teplovoz och Zaporizhia Ferroalloy Plant utgör omedelbara exempel). Detta tillsammans med en utbredd populism – vilket bland annat visar sig i att man nu börjar betala pengar till de forna insättarna i den tidigare sovjetiska sparbanken. Dessutom har det åter dykt upp tecken på rivaliteten mellan president Yuschenko och premiärminister Tymoshenko, framför allt i form av presidentens inblandning i premiärministerns sätt att sköta den viktiga frågan kring landets gasförsörjning (se ytterligare detaljer nedan), samt i form av det faktum att presidenten bad regeringen att se över sina privatiseringsplaner bara timmar efter att dessa godkänts av parlamentet.
Det tycks dock fortfarande som om privatiseringar utgör ett av de få trovärdiga sätten för landets regering att finansiera växande budgetutgifter, och vi ser därför vissa uppmuntrande tecken på att dessa privatiseringar nu rullar vidare. Detaljerna kring de sedan länge emotsedda privatiseringarna av Odessa Portside Plant och Ukrtelecom (en betydligt större privatisering än den tidigare förväntade andelen om 67,79 procent av bolaget) har äntligen offentliggjorts. Regeringen har till och med vidtagit åtgärder för att snabba på privatiseringarna, bland annat genom att utse Andriy Portnov, en medlem av den styrande
regeringskoallitionen, till tillförordnad ordförande för den statliga tillgångsfonden. Parlamentet, som måste godkänna detta utnämnande, är dock fortfarande blockerat i frågan av oppositionens ledamöter. Eftersom utnämningen av ordföranden för den statliga tillgångsfonden inte heller kan avfärdas utan bifall från parlamentet intervenerade president Yushchenko dock omedelbart och omintetgjorde därmed regeringens drag – en liten seger för lagarnas efterlevnad i Ukraina.
Vi ser också en avsaknad av politisk konsolidering och/eller offentligt samförstånd kring reformarbetet, vilket skulle kunna fortsätta att begränsa regeringens handlingskraft. Ett exempel på detta är att moratoriumet för landförsäljningar har löpt ut, men att landreformen trots detta har blivit försenad i yttterligare ett år – detta på grund av avsaknaden av politisk handlingskraft, samt delade meningar inom den styrande koallitoionen.
Denna blanding av populism och ett begränsat handlingsutrymme ska ses mot bakgrund av allt sämre globala makroekonomiska parametrar, vilket särskilt gäller inflationstrycket. I en sådana situation lider också Ukraina, ett land som saknar en aktiv inflationsbekämpningspolitik. Den senaste konsumentprisindexrapporten bekräftade att konsumentpriserna återigen sköt i höjden i januari, då de noterade en uppgång om 2,9 procent jämfört med månaden innan. Detta följer på ökningar om 2,1 procent i december och 2,2 procent i november. Mätt i årstakt uppgår inflationen för närvarande till 19,8 procent, vilket är den högsta siffran som uppmätts sedan år 2000. Det främsta exemplet på denna allt högre inlation är matpriserna, som ökade med 4,3 procent i januari jämfört med december – medan prisökningarna på bränslerelaterade produkter sjönk till 1,2 procent, jämfört med 3,8 procent i december och 9,1 procent i november.
Gasproblemen fortsätter
De frågor som rör Ukrainas gasimport, en import som numer uppgår till mellan 50 och 55 bcmpa och som därmed också kostar landet en hel del pengar, står ofrånkomligen högst upp på det nya kabinettets agenda. Så här i början av året har fokus för de återupptagna attackerna kommit att ligga på RosUkrEnergos roll och de generella principerna för gasleveranserna till Ukraina.
Oleh Dubyna, som tidigare var chef för det statsägda ukrainska energiholdigbolaget NAK UEC, utsågs nyligen till chef för Naftogaz Ukraine. Under sina första besök i Moskva gjorde han ett kontroversiellt uttalande om att Ukraina skulle vilja genomföra en betydande höjning av gastransittarifferna för rysk gas som transporteras genom Ukraina till Europa – från den nuvarande nivån om 1,7 USD/mcm/100 kilometer till cirka 7 USD/mcm/100 kilometer. Enligt Dubynas sätt att se på frågan skulle denna ökning hjälpa Ukraina att hantera de kraftigt stigande gaspriserna.
Trots detta kom president Yushchenko att uttala sin ovilja inför detta scenario, då han hävdade att en utveckling som den som beskrivits ovan skulle leda till en motsvarande höjning av transporttarifferna för den gas som kommer Ukraina tillhanda då den transporteras genom Ryssland till Ukraina – och därmed ge en ökning av det inhemska gaspriset i Ukraina. Detta är ett antagande som stödjs av en enkel, övergripande räkneövning: Ryssland transporterar cirka 125–127 bcmpa genom det 950 till 1100 kilometer långa ukrainska pipelinesystemet till Europa, medan 50–55 bcmpa gas från Centralasien transporteras en sträcka om cirka 2 500 kilometer, genom Gazproms pipelinenätverk, till Ukraina. Som ett resultat av detta är transportkostnaderna i paritet så länge tarifferna på båda sidor av gränsen är kopplade till varandra. För Gazprom skulle en höjning av tarifferna vara neutral, medan Naftogaz Ukraine kanske har en förhoppning
om att kunna förbättra sina finanser genom att lägga ökande intäkter från Ryssland till bolagets kassa – medan man för kostnadsökningen som är hänförlig till de stigande transporttarifferna vidare till de inhemska industrella gasköparna. Givet de uppenbara riskerna för den ekonomiska tillväxten i Ukraina och de negativa effekterna på befolkningen som en sådan situation ger upphov till tycker vi att president Yuschenkos motstånd mot det här förslaget är berättigad, och vi är därför skeptiska till huruvida transporttarifferna verkligen kommer att förändras.
Efter dessa initiala motgångar kom Oleh Dubyna att rikta sin offensiv mot RosUkrEnergo, och krävde tillstånd att köpa 50 bcmpa gas direkt från de centralasiatiska producenterna, framför allt Turkmenistan, under 2008. De praktiska detaljerna i detta förslag är oklara, då all gas i Turkmenistan redan avtalats bort och transportkapaciteten kontrakterats till RosUkrEnergo. Så förutsatt att Gazprom inte går med på att eliminera denna mellanhand har Dubynas förslag ingen framtid.
Under tiden som detta pågår har den kalla vintern i Centralasien och avledandet av gas för att möta den ökande lokala efterfrågan fått till följd att mängden gas som strömmar genom RosUkrEnergos system till konsumenterna i Ukraina minskat. Gazprom kom därför att ersätta den saknade gasen genom att leverera egen gas, utanför uppställda kontrakt – gas som därmed kom att betinga ett pris om 314,7 USD/mcm. Detta motsvar det europeiska marknadspriset, vilket överenskommits tidigare i de då uppställda generella principerna för Rysslands leveranser av gas till Ukraina. I ett drag ämnat att sätta agendan inför president Yuschenkos och premiärminister Tymoshenkos besök i Moskva den 12 februari 2008 skickade Gazprom nyligen ut en pressrelease där man insisterade på att Ukraina skulle betala av samtliga gasrelaterade skulder – som numer uppgår till 1,5 miljarder USD.
Ukraina tar plats i WTO
På den positiva sidan märks att Ukrainas president Viktor Yuschenko och WTO:s generalsekreterare Pascal Lamy i början av februari undertecknade ett protokoll för att erbjuda Ukraina inträde i världshandelsorganisationen. Detta sätter punkt för över 13 år av förhandlingar mellan Ukraina och WTO. Nu kommer inträdesdokumenten inom två veckor att skickas till parlamentet för godkännande. Deadlinen för detta godkännande är den 4 juli 2008. Landet kommer sedan att bli medlem av WTO 30 dagar efter att paketet godkänts – vilket innebär att medlemskapet torde bli klart under sommaren 2008. Officiella företrädare för Ukrainas regering uppskattar att ett medlemskap i WTO skulle kunna addera ytterligare 1,5 till 2,0 procents BNP-tilväxt för Ukraina.
Riktningen i Ukrainas utrikespolitik är utan tvekan fortsatt pro-europeisk. Medan Ryssland fortfarande är en mycket viktig handelspartner och granne, är det rörelsen mot Europa som på ett mycket tydligt sätt definierar den fortsatta utvecklingen.
Nyemission i Poltava GOK
Vid en extra bolagsstämma den 7 december 2007 godkände aktieägarna i den ukrainska järnmalmspelletstillverkaren Poltava GOK en ökning av bolagets aktiekapital i syfte att finansiera de fastslagna expansionsplanerna.
På grund av de brister som finns i den ukrainska lagstiftningen gällande kapitalmarknaderna, får de lokala bolagen endast ge ut nya aktier till en kostnad som uppgår till aktiernas nominella värde – vilket givetvis
bara är legalt nonsens som leder till att bolagen inte har något incitament att öka sitt marknadsvärde. Som ett resultat av detta kom Poltava GOK:s nyemission att bli förknippad med en mycket stor utspädningseffekt, vilket tvingade de dåvarande aktieägarna att deltaga i den stängda tecknigsprocessen för att undvika att deras innehav i bolaget späddes ut i värde.
Ovanpå det sedan tidigare totalt auktoriserade aktiekapitalet om 1 149 384 000 hryvnyas gav bolaget i samband med emissionen ut 25 350 000 nya aktier till en kurs om vardera 9,96 hryvnyas (cirka två dollar per aktie – medan aktierna vid den tidpunkten handlades till en kurs om över 16 USD). Detta tillförde bolaget 252 486 000 hryvnyas, samtidigt som det ökade antalet utestående aktier med cirka 22 procent.
Den stängda teckningen i emissionen innehöll två steg:
Det första steget: 28 Dec 2007–22 Jan 2008, teckning med företrädesrätt för existerande aktieägare i relation till dessas ägarandel i bolaget
Det andra steget: 23 Jan 2008–25 Jan 2008, aktieägarna kunde köpa de icke-distribuerade aktierna enligt först-till-kvarnen-principen (vilket troligtvis ledde till att majoritetsägaren till det i London noterade bolaget Ferrexpo kom att teckna de flesta aktierna i detta steg)
Då nyemissionen hanterades av bolaget självt, och inte med stöd av någon mäklare, var den behäftad med ytterligare några problem. Först och främst var situationen sådan att teckningen endast kunde ske genom fysisk personlig närvaro vid PGOK:skontor i Komsomolsk city i regionen Poltava – inga brev, fax eller email accepterades. För det andra vidtogs inga särtskilda åtgärder för depåbevisinnehavarna, då emissionen sågs som en intern ukrainsk angelägenhet. Endast med mycket vältimad hjälp från Bank of New Yorks depåbevisavdelning möjliggjordes det för Vostok Nafta och andra depåbevisinnehavare att teckna aktier i Poltava GOK:s nyemission.
Kol
Priserna på kol, såväl energikol som koks, skjuter i höjden – och trotsar därmed de återkommande farhågorna om en amerikansk recession och dess möjliga effekter på de globala råvarupriserna. Anledningarna till detta är flera - med kortsiktiga sådana ovanpå mer långsiktiga, strukturella förändringar:
- På efterfrågesidan leder den fortsatta ekonomiska tillväxten i Kina och Indien (som tillsammans med övriga asiatiska länder står för mer än hälften av den globala kolkonsumtionen) till ett ökat tryck på de globala leverantörerna av kol, särskilt efter det att Kina under inledningen av 2007 kom att bli nettoimportör av kol
- detta ledde till betydande flaskhalsproblem på infrastruktursidan i Australien och Indonesien (ett land som numer är den största exportören av energikol), vilket spädde på de långsiktiga strukturella problemen på utbudssidan
- Till detta kom det faktum att ett flertal händelser under inledningen av 2008 bidrog till att ytterligare öka den kortsiktiga och medellångsiktiga pressen på världens kolproduktion – inkluderande:
-
I Kina fick omfattande snöstormar till följd att kraftproducenternas tillgång till energikol begränsades då transporten i stort sett stoppades, vilket i sin tur ledde till att all export nu stoppats till och med april
-
I Australien har regn lett till att kolgruvorna i Queensland har översvämmats vilket tvingat världens största exportörer av koks att deklarera force majeure
- I Sydafrika, ett land som också är en betydande exportör av energikol, har elavbrot tvingat flera kolgruvor att stänga
Som ett resultat av de ovan angivna händelserna har priset på spotmarknaden kommit att hamna kring 210 USD/ton för koks under inledningen av 2008, medan de allra senaste transaktionerna gjorts till ett pris om 275 USD/ton. Då 40 procent av världens elektricitet och huvuddelen av stål- och cementproduktionen är beroende av möjligheten att elda kol har energikolpriset stigit så högt som till 130 USD/ton. Analytikerna håller för närvarande på att höja sina prognoser för energikolpriset genom att lyfta sin genomsnittliga prisförväntan till en nivå kring 125 USD/ton.
Ryssland, idag världens tredje största kolexportör, kommer troligtvis inte att höja sin produktion för att på så sätt kompensera för den globala utbudsbristen. En allt mer påtaglig kolbrist i Kina, den främsta exportmarknaden för de ryska kolproducenterna, skapar dock en mycket lönsam exportmöjlighet för dessa – och bidrar samtidigt till att pressa upp de inhemska kolpriserna i Ryssland. Detta betyder exempelvis att uppstarten av bearbetbetningsanläggningen i Listvyazhnaya, vilken möjliggör för Belon att uppgradera sin produktion av energikol till exportkvalitet, kom vid en mycket passande tidpunkt.
Black Earth Farming
Black Earth Farming Limited (BEF) var ett av de första utländskt finansierade företagen att göra betydande investeringar i ryska jordbrukslandstillgångar. BEF har tack vare sitt tidig etablerande uppnått en stark marknadsposition i regionerna Kursk, Tambov, Lipetsk, Samara, Voronezh, Kaluga och Ryazan i Ryssland. Den 31 december 2007 kontrollerade BEF över 289 000 hektar av den mycket bördiga jordbruksmarken i svartajordenregionen, en ökning med cirka 169 000 hektar sedan början av 2007. Av den totala arealen mark under kontroll, var 247 403 hektar på väg att genomgå ägarregistrering, 29 126 hade redan registrerats och 12 770 hektar var mark som var föremål för långtidsarenden.
I december 2007 noterades BEF framgångsrikt på OMX First North i Stockholm, i en börsnotering som övertecknades flera gånger. Genom noteringen tillfördes BEF 1 920 miljoner SEK (brutto) då 38 400 000 svenska depåbevis utgavs (inklusive övertilldelningsoptionen). I samband med noteringen av bolagets aktier noterades också BEF:s obligationer på OMX Nordic exchange.
Det kapital som nu tagits in kommer att användas för att fortsätta förvärven av jordbruksmark, och för att utveckla BEF:s jordbruksrörelse. BEF har dock gått in i ett nytt skede av mer begränsade och noga utvalda förvärv av jordbruksmark – där bolaget framförallt koncentrerar sig på att köpa mark som ligger i anslutning till redan existerande tillgångar. Denna närhet är viktig i syfte att skapa logistiska fördelar och andra synnergier. Samtidigt investerar bolaget betydande summor i moderna maskiner och utrustning, i kombination med investeringar i andra operativa förbättringar - så som nogrann jordanalys och i att utbilda den lokala arbetsstyrkan i moderna jordbrukstekniker.
BEF genomförde under 2006 sin första skörd, omfattande cirka 5 900 hektar. Under 2007 skördade BEF cirka 52 000 hektar spannmål, företrädesvis vete. De årligen ökande skördarna visar på ett tydligt sätt resultaten av BEF:s åtgärder för att kontinuerligt, och snabbt, göra bolagets existerande jordbruksmark effektivt skördningsbar efter åratal av underutveckling.
Sida 10 av 29
Kontakt East Holding
Kontakt East Holding AB (KEH) är ett svenskt holdingbolag som investerar i företag verksamma inom sökmedia och vägledande media i Ryssland och därtill associerade marknader. KEH har för närvarande investeringar inom affärsområdena Directory Services och Consumer eCommerce. Affärsområdet Directory Services erbjuder sina kunder katalogtjänster såväl off-line som on-line och verksamheten bedrivs i ett antal dotterbolag som tillsammans ger KEH en ledande marknadsställning i Ryssland. Directory Services ger ut kataloger som täcker Moskva, S:t Petersburg och ytterligare åtta ryska distrikt. On-linetjänsterna erbjuds genom websiterna www.yellow-pages.ru, www.yell.ru och www.perm1.ru.
I oktober 2007 lanserade KEH sin första e-handelslösning genom dotterbolaget KEH eCommerce och websiten Avito.ru. Internetsiten erbjuder en enkel och mycket lättillgänglig plattform för företag och konsumenter som genom radannonser vill köpa och sälja varor och tjänster på internet. I november samma år meddelade KEH att bolaget tecknat ett långsiktigt avtal med SUP, ett ledande ryskt mediföretag med fokus på onlinetjänster. Avtalet innebar att Avito.ru nu blir en integrerad del av en av Rysslands tio ledande internetsajter, Livejournal. Avito.ru hade redan innan detta avtal undertecknades etablerat sig som en av Rysslands mest snabbväxande online-marknadsplatser och genom avtalet med SUP har sajten kommit att erhålla en betydande ökning av exponeringen mätt i användare och trafik. Efter en mycket omfattande julhandel har sajten nu över 70 000 objekt och fler än 30 000 registrerade användare.
Senare under 2007 genomförde KEH en fulltecknad nyemission, som gav bolaget ett kapitaltillskott om cirka 102 miljoner SEK före emissionskostnader. KEH har under de senaste åren varit den ledande aktören inom vägledande media i Ryssland, och ämnar fortsätta spela en ledande roll i den konsolidering av marknaden som väntas ske under 2008. För att uppnå detta mål kan det bli aktuellt med fler förvärv av företag verksamma i större ryska städer. Dessutom räknar KEH med att lansera ytterligare minst en plattform inom affärsområdet consumer eCommerce. Vostok Nafta ser en betydande potential i såväl KEH:s existerande verksamhet som i de ryska marknaderna för sökmedia och vägledande media i allmänhet. En nyemission var ett naturligt steg för KEH att underlätta fortsatt tillväxt och nya investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Därför var Vostok Nafta, i egenskap av en av två större aktieägare i KEH, positiva till den ovan nämnda nyemissionen och valde att utnyttja samtliga tilldelade teckningsrätter.
Alrosa
Vi har under perioden investerat i världens näst största producent av oslipade diamanter, Alrosa. Bolaget, som har sin bas i Yakutia, står för 97 procent av Rysslands totala diamantproduktion – och för cirka 25 procent av världens totala produktion av oslipade diamanter. Alrosa driver underjordsgruvor och dagbrott med en uppsskattad reservlivslängd om 25 år, samt sju huvudsakliga produktionsanläggningar för malmbearbetning – med en uppskattad genomströmningskapacitet om 30 miljoner ton per år. Under 2006 producerade Alrosa diamanter till ett totalt värde om 2 332,2 miljoner USD, samtidigt som man tillverkade polerade diamanter till ett värde om 141,1 miljoner USD. Oslipade diamanter säljs framförallt till smyckestillverkningsindustrin, men används också för slitstarka material i industrin. Bolaget beskär och slipar själva en liten del av sin produktion inom ramen för dotterbolaget Brillianty Alrosa. Vid sidan av sin ryska verksamhet har Alrosa också ett betydande intresse i ett diamantproduktionsbolag i Angola i Afrika.
Alrosas bolagsform är för närvarande ett stängt aktiebolag, och den största aktieägaren är den ryska staten och Republiken Sacha (Jakutien). Planerna på en börsnotering i London, Hong Kong eller Toronto under 2009 har dock nyligen kommunicerats. Efter denna notering kommer den ryska staten ha en kontrollpost i bolaget, om 50 procent plus en aktie.
Tinkoff Credit Systems
Tinkoff Credit Systems (TCS ) bank är Rysslands första för ändamålet uppbygda kreditkortsföretag. Bolaget, som grundades av den välkände ryska entreprenören och konsumentproduktspecialisten Oleg Tinkov, inledde sin kommersiella verksamhet i juni 2007 och har aggressiva planer på att bli Rysslands ledande kreditkortsutgivare.
TCS styrs av ett talangfullt team av erfarna experter som tidigare varit anställda av Visa, Master Card, McKinsey och flera av de ledande ryska bankerna. TCS:s affärsmodell är helt och hållet uppbyggd kring avsaknaden av lokala kontor, och bolagets huvudsakliga kanal för att nå sina kunder är postväsendet. Banken planerar att sprida sina kort över i stort sett hela Ryssland, med riktade insatser mot kunder som lever upptagna, aktiva liv i de ryska städerna. För att kunna nå sina ambitiösa mål har TCS handlat upp den absolut bästa tekniska plattformen på marknaden – vilken möjliggör för företaget att hantera kundanskaffning, service och betalningshantering.
Banken genererar ränteintäkter på de utestående kredikortsskulderna, dessutom tar man ut en årlig serviceavgift, uttagsavgifter och andra avgifter (förseningsavgifter). De grundläggande ränteavgifterna kvarstår på nivåer kring 36 procent (genomsnittlig effektiv årsränta) för såväl köp som kontantuttag. För att uppmuntra en god betalningsdisciplin kommer räntan i det fall betalningen försenas att stiga till 54 procent, samtidigt som en betydande avgift tas ut. TCS målsättning är att nå en marknadsandel om 3-5 procent 2010. Enligt bankens egna beräkningar kommer kreditkortssegmentet att växa i värde från dagens 7 miljarder USD till mellan 20 och 25 miljarder USD, vilket skulle möjliggöra för TCS att bygga upp en kredikortsportfölj om totalt 1,5 miljarder USD.
Även om de kommer från en låg nivå, har de ryska bankernas lån till ryska individer ökat tolvfaldigt under de senaste fem åren. Trots denna explosiva utveckling är de ryska konsumenterna även fortsättningsvis underbelånade i en global jämförelse. År 2006 utgjorde konsumentlånen endast 7 procent av Rysslands BNP, jämfört med 12 procent i Kazakhstan och 17 procent i Storbritannien. När det gäller kreditkortsbelåningen är situationen sådan att det idag endast finns ett riktigt kredikort per 20 invånare i Ryssland, medan varje person i västeuropa har i genomsnitt mellan 2 och 3 kreditkort. Med en befolkning om 142 miljoner människor och en dubbelsiffrig tillväxt i de disponibla inkomsterna kommer den ryska konsumentutlåningen att fortsätta uppvisa en stark tillväxt framöver.
I september 2007 blev Goldman Sachs en av minoritetsaktieägarna i TCS. I december 2007 kom Vostok Nafta att ingå i en syndikerad låneuppgörelse med TCS. Genom denna uppgörelse förband vi oss att låna ut 500 miljoner rubel, samtidigt som vi fick teckningsoptioner (warrants) som motsvarar strax under två procent av det egna kapitalet i TCS.
Investeringar
Under perioden uppgick nettoinvesteringar i finansiella tillgångar till 151,82 MUSD (139,14).
Sida 12 av 29
Större nettoförändringar i portföljen under det senaste kvartalet var som följer: Köp (aktier)
- 160,429,053 Kuzbassrazrezugol
Försäljningar (aktier)
- 57,500 Silvinit Pref
- 177,700 Tatneft ADR
- 10,578,336 Luganskteplovoz
Portföljstruktur
En uppställning av koncernens aktieportfölj till marknadsvärde per den 31 december 2007 visas nedan. Vostok Naftas största investering är Black Earth Farming som motsvarar 25,11 % av portföljvärdet. Övriga stora innehav är Kuzbassrazrezugol (12,04%) och TNK BP Holding pref (10,34%).
Vostok Naftas portfölj per den 31 december 2007
| Antal aktier |
Bolag | Marknads- kurs (USD) |
Marknads- värde (USD) |
Procent av portföljen |
|---|---|---|---|---|
| Olja – Ryssland | ||||
| 1 000 000 | Bashneft pref | 10,75 | 10 750 000 | 1,31% |
| 488 000 | Gazprom Neft ADR | 21,00 | 10 248 000 | 1,25% |
| 5 789 903 | Kherson Oil Refinary | 0,05 | 283 705 | 0,03% |
| 2 025 | Orsk Refinary stam | 35,00 | 70 875 | 0,01% |
| 538 | Orsk Refinary pref | 29,70 | 15 979 | 0,00% |
| 27 800 | Tatneft ADR | 120,00 | 3 336 000 | 0,41% |
| 1 200 000 | Tatneft pref | 3,60 | 4 320 000 | 0,53% |
| 45 468 616 | TNK BP Holding pref | 1,87 | 85 026 312 | 10,34% |
| 9 378 | Transneft pref | 1 980,00 | 18 568 440 | 2,26% |
| Totalt olja – Ryssland | 132 619 311 | 16,13% | ||
| Olja – övriga länder | ||||
| 233 250 Caspian Services Inc | 3,25 | 758 063 | 0,09% | |
| Totalt olja – övriga länder | 758 063 | 0,09% | ||
| Totalt olja | 133 377 374 | 16,22% | ||
| Gas | ||||
| 100 000 Yakutgazprom | 0,15 | 15 000 | 0,00% | |
| Totalt gas | 15 000 | 0,00% | ||
| Kraft | ||||
| 72 500 000 Dagestan Regional | 0,19 | 13 775 000 | 1,67% | |
| 2 618 241 Kyrgyzenergo | 0,06 | 168 688 | 0,02% | |
| 300 000 Sayano Shushenskaya GES | 1,80 | 540 000 | 0,07% | |
| 20 903 442 Volzhskaya GES | 0,97 | 20 276 339 | 2,47% | |
| 12 570 000 Zeiskaya GES pref | 0,50 | 6 285 000 | 0,76% | |
| Totalt kraft | 41 045 027 | 4,99% |
Vostok Naftas portfölj per den 31 december 2007 (forts.)
| Antal aktier |
Bolag | Marknads- kurs (USD) |
Marknads- värde (USD) |
Procent av portföljen |
|---|---|---|---|---|
| Övriga | ||||
| 966 | Alrosa Co Ltd | 28 000 | 27 048 000 | 3,30% |
| 161 952 | Armada | 20,50 | 3 320 016 | 0,40% |
| 929 700 | Belon | 80,00 | 74 376 000 | 9,04% |
| 26 715 404 | Black Earth Farming Ltd | 7,73 | 206 510 073 | 25,11% 1) |
| 272 107 | Dakor | 26,76 | 7 282 400 | 0,89% |
| 31 274 | Gaisky GOK | 680,00 | 21 266 320 | 2,59% |
| 39 000 | Gornozavodsk Cement | 600,00 | 23 400 000 | 2,85% |
| 1 600 000 | Kamkabel | 5,07 | 8 112 000 | 0,99% |
| 375 000 | Kemerovo Azot | 37,25 | 13 968 750 | 1,70% |
| 2 940 000 | Kontakt East Holding AB | 4,30 | 12 636 120 | 1,54% 1) |
| 1 470 000 | Kontakt East Holding AB BTA | 4,10 | 6 022 443 | 0,73% 1) |
| 231 434 053 | Kuzbassrazrezugol | 0,43 | 99 053 775 | 12,04% |
| 1 516 055 | Poltavsky GOK GDR | 15,06 | 22 831 788 | 2,78% |
| 9 000 | Priargunsky Industrial Ord | 515,00 | 4 635 000 | 0,56% |
| 1 200 | Priargunsky Industrial pref | 320,00 | 384 000 | 0,05% |
| 11 004 813 | Rusforest Ltd | 21 521 056 | 2,62% 1,3) | |
| 275 000 | Shalkiya Zinc | 4,00 | 1 100 000 | 0,13% |
| 151 000 | Sibcement | 170,00 | 25 670 000 | 3,12% |
| 2 000 000 | Sistema | 1,64 | 3 280 000 | 0,40% |
| 6 167 161 | Systemseparation | 0,25 | 1 523 289 | 0,19% |
| Tinkoff Credit System lån | 6 207 844 | 0,75% 2) | ||
| Tinkoff Credit System WTS | 2 000 000 | 0,24% | ||
| 1 124 045 | Uchalinsky GOK | 19,00 | 21 356 855 | 2,60% |
| Volga – Nash Dom lån | 2 930 000 | 0,36% 2) | ||
| 523 800 | Waymore Holding (TKS) | 22,38 | 11 720 549 | 1,43% |
| Totalt övriga | 647 956 278 | 78,79% | ||
| Totalt | 822 393 679 | 100,00% |
-
Dessa investeringar är i balansräkningen upptagna som investeringar i intressebolag.
-
Dessa investeringar är i balansräkningen upptagna som lånefordringar.
-
Dessa investerigar är upptagna till anskaffningskostnad.
Resultaträkningar – koncernen
| (TUSD) | Not | 1 jan 2007- 31 dec 2007 |
1 jan 2006- 31 dec 2006 |
1 okt 2007- 31 dec 2007 |
1 okt 2006- 31 dec 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från finansiella tillgångar | |||||
| värderade till verkligt värde via | |||||
| resultaträkningen | 157 579 | 61 908 | 118 023 | 57 205 | |
| Resultat från investeringar i | |||||
| intresseföretag | 124 521 | - | 64 021 | 2 170 | |
| Utdelningsintäkter | 10 087 | 12 541 | 543 | 11 747 | |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 325 | - | 57 | - |
| Totala rörelseintäkter | 292 512 | 74 449 | 182 641 | 71 122 | |
| Rörelsens kostnader | -5 705 | -3 441 | -2 385 | -1 224 | |
| Rysk kupongskattekostnad på | |||||
| utdelningsintäkter | -1 499 | -1 897 | -74 | -1 767 | |
| Rörelseresultat | 285 309 | 69 111 | 180 183 | 68 131 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Ränteintäkter | 1 225 | 584 | 416 | 1 181 | |
| Räntekostnader | -3 709 | - | -954 | - | |
| Valutakursvinster/-förluster, netto | 538 | 26 | 96 | 13 | |
| Övriga finansiella kostnader | -210 | - | -57 | - | |
| Totala finansiella intäkter och | |||||
| kostnader | -2 155 | 610 | -498 | 1 194 | |
| Resultat före skatt | 283 154 | 69 721 | 179 684 | 69 324 | |
| Skatt | -389 | -88 | -811 | -88 | |
| Periodens resultat | 282 765 | 69 633 | 178 874 | 69 236 | |
| Resultat per aktie (USD) | 6,14 | 1,51 | 3,89 | 1,50 | |
| Resultat per aktie efter utspädning (USD) | 6,14 | 1,51 | 3,88 | 1,50 |
| (TUSD) 31 dec 2007 31 dec 2006 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar |
|
|---|---|
| Kontorsinventarier 545 |
316 |
| Totala materiella anläggningstillgångar 545 |
316 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |
| 294 808 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 566 566 |
|
| Investeringar i intresseföretag 92 374 246 690 |
|
| Lånefordringar 9 138 |
- |
| Totala finansiella anläggningstillgångar 387 182 822 394 |
|
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |
| Kassa och likvida medel 5 124 27 528 |
|
| Fordringar på närstående 4 894 |
611 |
| Obetalda aktietransaktioner 3 172 |
- |
| Övriga kortfristiga fordringar 699 |
358 |
| Totala omsättningstillgångar 6 093 36 293 |
|
| TOTALA TILLGÅNGAR 393 591 859 232 |
|
| EGET KAPITAL (inklusive periodens resultat) 803 954 385 043 |
|
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |
| Uppskjuten skatteskuld 1 358 |
11 |
| Totala långfristiga skulder 1 358 |
11 |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |
| Räntebärande kortfristiga skulder | |
| Upplåning 50 438 |
- |
| Icke räntebärande kortfristiga skulder | |
| Skatteskuld 106 |
585 |
| Skulder till närstående 586 |
- |
| Obetalda aktietransaktioner - 7 626 |
|
| Övriga kortfristiga skulder 1 818 |
27 |
| Upplupna kostnader 972 |
299 |
| Totala kortfristiga skulder 53 920 8 537 |
|
| TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER 859 232 393 591 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER |
|
| Ställda panter 822 394 |
- |
| Ansvarsförbindelser - |
- |
Sida 17 av 29
Förändringar i eget kapital – koncernen
| Ackumulerat resultat |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | inklusive | ||||
| (TUSD) | Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
periodens resultat |
Minoritets intresse |
Totalt |
| Eget kapital per 31 december 2005 | - | - | 209 035 | 156 | 209 191 |
| Periodens resultat 1 januari 2006– 31 december 2006 |
- | - | 69 633 | - | 69 633 |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader 1 januari 2006–31 december |
|||||
| 2006 | - | - | 69 633 | - | 69 633 |
| Transaktioner mellan Vostok Gas och Vostok Nafta |
- | - | -11 855 | - | -11 855 |
| Genom ägartillskott tillförda tillgångar och skulder (not 1) |
- | - | 118 230 | - | 118 230 |
| Reversering av minoritetsintresse som uppkommit vid företagsförvärv |
- | - | - | -156 | -156 |
| - | - | 106 375 | -156 | 106 219 | |
| Eget kapital per 31 december 2006 | - | - | 385 043 | - | 385 043 |
| Periodens resultat 1 januari 2007– | |||||
| 31 december 2007 | - | - | 282 765 | - | 282 765 |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader 1 januari 2007–31 december |
|||||
| 2007 | - | - | 282 765 | - | 282 765 |
| Personaloptionsprogram: | |||||
| -värde på anställdas tjänstgöring | - | 125 | - | - | 125 |
| Likvid från utgivande av teckningsoptioner | - | - | 476 | - | 476 |
| Genom ägartillskott tillförda tillgångar och | |||||
| skulder (not 1) | - | - | -10 903 | - | -10 903 |
| Utnyttjande av emitterade | |||||
| teckningsoptioner | 46 021 | - | -46 021 | - | |
| Erhållet från nyemission (not 2) | - | 146 351 | - | - | 146 351 |
| Valutakursdifferenser | - | - | 97 | 97 | |
| 46 021 | 146 476 | -56 351 | - | 136 146 | |
| Eget kapital per 31 december 2007 | 46 021 | 146 476 | 611 467 | - | 803 954 |
Kassaflödesanalys – koncernen
| (TUSD) | Not | 1 jan 2007- 31 dec 2007 |
1 jan 2006- 31 dec 2006 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från årets verksamhet | |||
| Resultat före skatt | 283 154 | 69 721 | |
| Justering för: | |||
| Ränteintäkter | -1 225 | -584 | |
| Räntekostnader | 3 709 | - | |
| Valutakursvinster | -538 | -25 | |
| Avskrivningar | 78 | 40 | |
| Resultat från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
-157 579 | -61 908 | |
| Resultat från investeringar i intresseföretag | -124 521 | - | |
| Övriga icke-kassaflödespåverkande poster | 1 127 | - | |
| Förändringar i kortfristiga fordringar | -9 072 | 4 795 | |
| Förändringar i kortfristiga skulder | 10 | 18 887 | |
| Kassaflöde använt i/från verksamheten | -4 858 | 30 926 | |
| Investeringar i finansiella tillgångar till värderade till verkligt värde via | |||
| resultaträkningen | -354 036 | -395 763 | |
| Försäljning av finansiella tillgångar till värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
219 482 | ||
| Ökning av lånefordringar | -11 081 | 256 622 - |
|
| Investeringar i dotterföretag | -6 181 | - | |
| Erhållna räntor | 1 225 | 2 | |
| Betald skatt | -606 | - | |
| Betalda räntor | -1 975 | -12 | |
| Totalt kassaflöde använt i årets verksamhet | -163 499 | -108 225 | |
| Kassaflöde använt för investeringar | |||
| Investeringar i kontorsinventarier | -307 | -264 | |
| Totalt kassaflöde använt för investeringar | -307 | -264 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Erhållet från upplåning | 49 750 | - | |
| Erhållet från nyemission | 146 350 | - | |
| Transaktioner mellan Vostok Gas och Vostok Nafta Genom ägartillskott tillförda tillgångar och skulder |
- -10 903 |
-11 855 118 230 |
|
| Erhållet från försäljning av teckningsrätter | 476 | - | |
| Totalt kassaflöde från finansieringsverksamheten | 185 673 | 106 375 | |
| Förändring av kassa och likvida medel | 21 866 | -2 114 | |
| Kassa och likvida medel vid periodens början | 5 124 | 7 212 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 538 | 26 | |
| Kassa och likvida medel vid periodens slut | 27 528 | 5 124 |
Finansiella nyckeltal – koncernen
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1 | 46,06 | 20,88 |
| Soliditet, % 2 | 93,57 | 97,83 |
| Eget kapital/aktie, USD 3 | 17,47 | 8,37 |
| Resultat/aktie, USD 4 | 6,14 | 1,51 |
| Resultat/aktie efter full utspädning, USD 5 | 6,14 | 1,51 |
| Substansvärde/aktie, USD 6 | 17,47 | 8,37 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för perioden | 46 020 901 | 46 020 901 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för perioden efter full utspädning | 46 020 901 | 46 020 901 |
| Antal aktier vid periodens slut | 46 020 901 | 46 020 901 |
Intill utnyttjandet av teckningsoptionerna och slutförandet av nyemissionen finns endast en emitterad aktie i bolaget. Det antal aktier som använts för en meningsfull beräkning av nyckeltal per aktie är det antal aktier som finns emitterade efter full anslutning till emissionserbjudandet.
-
- Räntabilitet på sysselsatt kapital definieras som koncernens resultat plus räntekostnader plus/minus valutakursdifferenser på finansiella lån dividerat med totalt genomsnittligt sysselsatt kapital (genomsnittet av periodens balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder).
-
- Soliditet definieras som eget kapital i relation till totalt kapital.
-
- Eget kapital/aktie USD definieras som eget kapital dividerat med totalt antal aktier vid periodens slut.
-
- Resultat per aktie USD definieras som periodens resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för perioden.
-
- Resultat per aktie efter full utspädning USD definieras som periodens resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier för perioden med beaktande av full utspädning.
-
- Substansvärde/aktie USD definieras som eget kapital dividerat med totalt antal aktier vid periodens slut.
Resultaträkning – moderbolaget
| (TUSD) | 5 apr 2007– 31 dec 2007 |
1 okt 2007 – 31 dec 2007 |
|---|---|---|
| Rörelsens kostnader | -3 464 | -1 716 |
| Rörelseresultat | -3 464 | -1 716 |
| Finansiella intäkter och kostnader | ||
| Ränteintäkter | 6 735 | 3 503 |
| Räntekostnader | 0 | - |
| Valutakursvinster/-förluster, netto | -48 | -61 |
| Totala finansiella intäkter och kostnader | 6 687 | 3 442 |
| Periodens resultat | 3 222 | 1 725 |
| Balansräkning – moderbolaget | |
|---|---|
| (TUSD) | 31 dec 2007 |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |
| Aktier i dotterbolag | 377 695 |
| Lån till koncernföretag | 150 795 |
| Totala finansiella anläggningstillgångar | 528 490 |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |
| Kassa och likvida medel | 113 |
| Fordingar på närstående | 6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 261 |
| Totala omsättningstillgångar | 379 |
| TOTALA TILLGÅNGAR | 528 870 |
| EGET KAPITAL (inklusive periodens resultat) | 527 674 |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |
| Icke räntebärande kortfristiga skulder | |
| Skulder till koncernföretag | 188 |
| Övriga skulder | 152 |
| Upplupna kostnader | 855 |
| Totala kortfristiga skulder | 1 195 |
| TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER | 528 870 |
| STÄLLDA PANTER och ANSVARSFÖRBINDELSER | |
| Ställda panter | - |
| Ansvarförbindelser | - |
Förändringar i eget kapital – moderbolaget
| (TUSD) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Ackumulerat resultat inklusive periodens resultat |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Periodens resultat | - | - | 3 222 | 3 222 |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader 5 april 2007 – 31 december 2007 |
- | - | 3 222 | 3 222 |
| Personaloptionsprogram: | ||||
| -värde på anställdas tjänstgöring | - | 125 | - | 125 |
| Likvid från utgivande av teckningsoptioner | - | 476 | 476 | |
| Aktieemission | 0 | - | - | 0 |
| Utnyttjande av emitterade teckningsoptioner | 46 021 | - | 331 479 | 377 500 |
| Erhållet från nyemission | - | 146 351 | - | 146 351 |
| 46 021 | 146 476 | 331 955 | 524 452 | |
| Eget kapital per 31 december 2007 | 46 021 | 146 476 | 335 177 | 527 674 |
Not 1. Redovisninsprinciper
Denna delårsreapport har upprättats i enlighet med IAS 34 Interim Financial Reporting. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts som i framtagandet av årsredovingen för Vostok Nafta Investment Ltd 2006.
Transaktionerna då Vostok Nafta förvärvat dotterföretag samt icke Gazpromrelaterade tillgångar vilka redovisats i andra bolag inom Vostok Gas-koncernen utgör transaktioner mellan företag under samma bestämmande inflytande. Dessa transaktioner har redovisats till de värden som posterna var redovisade till i det överlåtande företaget, d.v.s. den så kallade redovisade värde-metoden (predecessor accounting) har tillämpats.
De överförda resultaträkningsposter som tidigare redovisats i andra företag inom Vostok Gas-koncernen än de nu i sin helhet överförda koncernföretagen avser icke-Gazpromrelaterade realiserade och orealiserade vinster och förluster från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultat från investeringar i intresseföretag, utdelningsintäkter med tillhörande kupongskattekostnader samt administrativa kostnader hänförliga till den icke-Gazpromrelaterade verksamheten.
Övertagandet av dessa resultaträkningsposter och tillgångar har redovisats med eget kapital som motpost, d.v.s. som om överföringen av de icke Gazpromrelaterade resultaträkningsposterna och tillgångarna till Vostok Nafta skett genom ett ägartillskott. Posten "Genom ägartillskott tillförda tillgångar och skulder" innefattar med andra ord nettot av de tillgångsöverföringar till Vostok Nafta som inte redovisats över Vostok Naftas resultaträkning, och som således i huvudsak utgörs av nettoinvesteringar i finansiella tillgångar, intäktsförda men ej erhållna utdelningar (netto efter kupongskatt), förändringar i obetalda aktietransaktioner samt kostnadsförda men ej betalda administrationskostnader.
Lånefordringar
Lånefordringar och andra fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som inte är noterade på en aktiv marknad. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden. Med denna beräknas den räntesats som krävs för att diskontera förväntade inbetalningar under det finansiella instrumentets bedömda löptid.
Not 2. Omstrukturering av Vostok Nafta
I samband med Omstruktureringen av Vostok Gas har Vostok Komi (Cyprus) Ltd (ett företag i Vostok Nafta-koncernen) förvärvat tillgångar av Austro (Cyprus) Ltd (ett företag i Vostok Gas-koncernen) om totalt 377,5 MUSD. Förvärvade tillgångar avser
- icke Gazpromrelaterad aktieportfölj om 370,7 MUSD
- obetalda aktietransaktioner om 1,8 MUSD, samt
- likvida medel om 5,0 MUSD.
Betalning av förvärvade tillgångar har skett genom utgivande av skuldebrev om 377,5 MUSD till Austro. Räntekostnad avseende skuldebrevet, som bar en ränta på 9%, har redovisats om 1,2 MUSD. Vostok
Sida 24 av 29
Nafta har därefter sålt 46 020 900 Teckningsoptioner till Vostok Gas för 377,5 MUSD, vilka betalats genom utgivande av skuldebrev; Vostok Nafta fick således en fordran på Vostok Gas om 377,5 MUSD, vilken användes för att reglera skulden till Austro
Utöver tillgångarna enligt ovan har Vostok Nafta förvärvat Vostok Komi (Cyprus) Ltd och dess dotterbolag Vostok Nafta Sverige AB från Vostok Gas för en total köpskilling av 185 TUSD.
Efter aktiesplit i Vostok Gas inlöstes hälften av dessa aktier i utbyte mot Teckningsoptioner i Vostok Nafta. Varje teckningsoption berättigade innehavaren till ett nyemitterat depåbevis i Vostok Nafta till ett pris av 22 SEK.
Den 4 juli 2007 slutfördes omstruktureringen av Gamla Vostok Nafta genom noteringen av Nya Vostok Naftas SDB på OMX Nordic Exchange Stockholm. Likviden från nyemissionen uppgår netto efter nyemissionskostnader till ca 146 MUSD (ca 990 MSEK).
Not. 3 Närståendetransaktioner
Under perioden har Vostok Nafta varit involverat i följande närståendetransaktioner:
- tillgångar förvärvade från Vostok Gas enligt not 2, ovan,
- arvoden för managementtjänster har fakturerats Vostok Gas Ltd till ett värde av 268 TUSD,
- utgifter för gemensamma tjänster har betalats av Vostok Gas Sverige AB till Vostok Nafta Sverige AB för ett belopp om 338 TUSD,
- hyra av kontorslokaler i Stockholm har betalts till Lundin Mining AB till ett belopp av 167 TUSD,
- hyra av kontorslokaler i Stockholm har fakturerats Lundin Mining AB och Kontakt East Holding AB till ett belopp om 114 TUSD.
Per 31 december 2007 uppgick utestående skulder till Vostok Gas till 581 TUSD.
Verksamhets- och branschrelaterade risker
Landsspecifika risker
De risker som är förknippade med Ryssland och övriga OSS-länder är generella för alla investeringar i dessa länder och är inte utmärkande för något specifikt portföljinnehav. En investering i Vostok Nafta kommer att bli föremål för risker som är förenade med ägande och förvaltning av investeringar och i synnerhet för risker med ägande och förvaltning i Ryssland och övriga OSS-länder.
Eftersom dessa länder fortfarande, ekonomiskt sett, befinner sig i en utvecklingsfas påverkas investeringar av ovanligt stora resultatskiftningar och andra faktorer bortom Bolagets kontroll som kan komma att negativt påverka värdet på Vostok Naftas justerade egna kapital. Investerare bör därför uppmärksamma att investeringsverksamhet i Ryssland och andra OSS-länder innebär en hög risk och kräver särskilda hänsynstaganden, inklusive de som nämns nedan, som vanligtvis inte förknippas med investering i aktier i mer välreglerade länder.
Sida 25 av 29
Instabilt statsstyre, både lokalt och federalt, skulle kunna påverka investeringar negativt. Inget av OSSländerna har ett fullt utvecklat rättssystem som är jämförbart med de i mer utvecklade länder. Befintliga lagar och bestämmelser tillämpas ibland inkonsekvent och såväl domstolsväsendets självständighet som effektivitet utgör fortfarande en betydande risk. Lagändringar har skett och kommer troligtvis att fortsätta att ske i snabb takt och det är fortfarande svårt att förutse effekten av lagstiftningsändringar och lagstiftningsbeslut för de bolag som Vostok Nafta kommer att investera i, eller för marknadssegment som Bolaget är eller kommer att vara verksam inom. Det kan vara svårare att få upprättelse eller att tillvarata sina rättigheter i OSS-länder än i vissa andra rättsstater.
Valutarisk
Bolagets ryska investeringar görs i RUB eller USD. Den officiella växelkursen för RUB påverkar därför direkt eller indirekt värdet på investeringarna, men det är inte möjligt att kvantifiera denna påverkan eftersom företag har olika valutakänslighet. Dessutom har investerare i Bolagets Depåbevis olika basvalutor. Bolagets räkenskaper upprättas i USD då detta är den funktionella valutan. Sammantaget innebär detta att valutakursernas fluktuationer kan komma att påverka portföljens substansvärde på olika sätt som inte nödvändigtvis avspeglar realekonomiska förändringar i de underliggande tillgångarna. Varje investerare tillråds att göra sin egen analys av den valutarisk som föreligger i Bolagets portfölj.
Ränterisk
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Lån upptaget till rörlig ränta utsätter koncernen för en kassaflödesrisk. Baserat på olika scenarier kan koncernen hantera denna ränterisk genom att ingå i ränteswapavtal som växlar rörlig ränta till fast ränta. Vid användande av ränteswapavtal utsätts koncernen för en ränterisk med avseende på förändringar i verkligt värde till följd av förändringar i marknadsräntan.
Förvärvs- och avyttringsrisk
Förvärv och avyttringar är per definition ett naturligt inslag i Vostok Naftas verksamhet. Samtliga förvärv och avyttringar är förenade med osäkerhet. Bolagets uttalade exitstrategi är att sälja sina innehav till strategiska investerare eller via marknaden. Det finns inga garantier för att Bolaget kommer att lyckas sälja sina andelar och bolag för det pris som aktien vid avyttringstillfället handlas för på marknaden. Vostok Nafta kan alltså misslyckas med att sälja sina innehav i ett portföljbolag eller vara tvugna att göra det för mindre än dess maximala värde eller med förlust. Om Vostok Nafta avyttrar hela eller delar av en investering i ett portföljbolag kan Bolaget komma att erhålla mindre än det potentiella värdet för andelarna, och Bolaget kan komma att erhålla mindre än det investerade beloppet.
Vostok Nafta är verksamt på marknader som kan utsättas för konkurrens när det gäller investeringsmöjligheter. I framtiden kan sålunda andra investerare konkurrera med Vostok Nafta om den typ av investeringar som Bolaget avser att göra. Det finns ingen garanti för att Vostok Nafta i framtiden inte kommer att utsättas för konkurrens som skulle kunna ha en negativ effekt på Bolagets avkastning från investeringar. Genom att vara en aktiv finansiell ägare i de bolag Vostok Nafta investerar i och därigenom tillföra ett mervärde genom sin kompetens och sitt nätverk kan Bolaget delvis bemöta denna risk.
Sida 26 av 29
Trots att Bolaget anser att det kommer att finnas möjligheter till förmånliga förvärv för Vostok Nafta i framtiden finns det inte någon garanti för att sådana förvärvsmöjligheter någonsin uppstår eller att Bolaget ifall sådana förvärvsmöjligheter uppstod skulle ha tillgängliga resurser för att fullborda sådana förvärv.
Redovisningspraxis och annan information
Praxis inom redovisning, finansiell rapportering och revision i Ryssland och andra OSS-länder kan inte jämföras med den som finns i väst. Detta beror framförallt på att redovisning och rapportering enbart har varit en funktion av anpassning till skattelagstiftningen. Den sovjetiska traditionen att inte publicera information i onödan är fortfarande uppenbar. Det formella kravet på ryska företag är att vara återhållsam med att offentliggöra information. Vidare är tillgången av extern analys, pålitlig statistik och historiska data bristfällig. Effekterna av inflation kan dessutom vara svåra för externa betraktare att analysera. Även om särskild utökad redovisning upprättas, och revision företas i enlighet med internationell standard, kan några garantier inte lämnas när det gäller informationens fullständighet eller tillförlitlighet. Bristande information och svag redovisningsstandard kan tänkas påverka Vostok Nafta negativt vid framtida investeringsbeslut.
Bolagsstyrningsrisk
Missbruk av bolagsstyrning är fortfarande ett problem i Ryssland. Minoritetsaktieägare kan bli illa behandlade på olika sätt, bland annat vid försäljning av tillgångar, transferprissättning, utspädning, begränsad tillgång till årsstämmor och begränsning av utomstående investerare att ta plats i styrelser. Vidare är försäljning av tillgångar och transaktioner med närstående vanligt förekommande. Transferprissättning tillämpas allmänt av bolag för värdeöverföring från dotterbolag och utomstående investerare till olika typer av holdingbolag. Det händer att bolag försummar att följa de lagar som reglerar aktieemissioner såsom föranmälan i tillräckligt god tid för utövande av företrädesrätt. Det är även allmänt utbrett att förhindra aktieregistrering. Trots att oberoende auktoriserade registratorer ska hålla de flesta aktieregistren är en del fortfarande i bolagsledningens händer, vilket sålunda kan leda till registermanipulering. Bolagsledningen skulle kunna vidta omfattande strategiska åtgärder utan att erhålla korrekt samtycke från aktieägarna. Aktieägarnas möjlighet att på ett korrekt och representativt sätt utöva sin rätt att uttrycka åsikter samt fatta beslut försvåras väsentligt.
Bristfälliga redovisningsregler och normer har hindrat utvecklingen av ett effektivt system för att avslöja oegentligheter och öka insynen. Aktieägare kan dölja sitt ägande genom att förvärva aktier genom utlandsbaserade skalbolagsstrukturer som inte är påvisbart knutna till den nyttjandeberättigade, vilket ger upphov till egennyttiga transaktioner, insideraffärer och intressekonflikter. Den ryska finansinspektionens roll att som reglerare av aktiemarknaden garantera effektiv insyn och se till att oegentligheter avslöjas försvåras av bristen på juridiska och administrativa verkställighetsverktyg.
Brister i lagstiftningen för bolagsstyrning, juridisk verkställighet och bolagsstiftning kan leda till fientliga uppköp, där minoritetsaktieägares rättigheter kan åsidosättas eller missbrukas, vilket kan komma att påverka Vostok Nafta negativt.
Beroende av nyckelpersoner
Vostok Nafta är beroende av de ledande befattningshavarna. Särskild betydelse för Bolagets utveckling har dess verkställande direktör, Per Brilioth. Det kan inte uteslutas att Vostok Nafta allvarligt skulle påverkas om någon av de ledande befattningshavarna lämnade Bolaget.
Investeringar i tillväxtmarknader
Investeringar i tillväxtmarknader såsom Ryssland medför en rad legala, ekonomiska och politiska risker. Många av dessa risker går inte att kvantifiera eller förutsäga och förknippas vanligtvis inte heller med investeringar i utvecklade ekonomier. Presumtiva investerare bör vidare vara medvetna om att Ryssland genomgår snabba förändringar, vilket gör att den information som presenteras i Prospektet kan komma bli inaktuell relativt snabbt.
Internationella kapitalflöden
Ekonomisk oro på en tillväxtmarknad tenderar att inverka negativt även på aktiemarknaden i andra tillväxtländer eller aktiekursen på bolag verksamma i sådana länder, då investerare väljer att allokera om sina investeringsflöden till mer stabila och utvecklade marknader. Under sådana perioder kan Bolagets aktiekurs påverkas negativt. Finansiella problem eller en ökning av upplevd risk relaterad till en tillväxtmarknad kan hämma utländska investeringar i dessa marknader och påverka landets ekonomi negativt. Vid en sådan ekonomisk nedgång kan även Bolagets verksamhet, omsättning och resultatutveckling komma att påverkas negativt.
Politisk instabilitet
Ryssland har under senare år genomgått en djupgående politisk och social förändring. Värdet av Vostok Naftas tillgångar kan komma att påverkas av osäkerheter såsom politisk eller diplomatisk utveckling, social eller religiös instabilitet, förändring av regeringspolitiken, skatte- och räntesatser, inskränkningar i politisk och ekonomisk utveckling av lagar och bestämmelser i Ryssland, stora policyförändringar eller brist på intern samsyn mellan ledare, verkställande och beslutande organ samt starka ekonomiska grupper. Dessa risker innebär i synnerhet expropriation, förstatligande, konfiskering av tillgångar och lagstiftningsändringar när det gäller nivån av utländskt ägande. Vidare kan politiska förändringar vara mindre förutsägbara i ett tillväxtland såsom Ryssland än i andra mer utvecklade länder. Sådan instabilitet kan i vissa fall komma att få en negativ inverkan på såväl Bolagets verksamhet som aktiekurs. Sedan Sovjetunionens fall 1991 har den ryska ekonomin från tid till annan uppvisat
- signifikant nedgång i BNP
- svagt banksystem med begränsad likviditetstillförsel till utländska företag
- växande svart och grå ekonomisk marknad
- hög kapitalflykt
- hög korruptionsnivå och ökad organiserad ekonomisk brottslighet
- hyperinflation
Sida 28 av 29
- signifikant ökning av arbetslösheten.
Det är inte säkert att det rådande positiva makroekonomiska läget i Ryssland med en stigande BNP, relativt stabil valuta och en relativt modest inflation kommer att bestå. Vidare är den ryska ekonomin till stor del beroende av produktion och export av olja och naturgas vilket gör den sårbar för fluktuationer på oljeoch gasmarknaden. En nedgång i olje- och gasmarknaden kan få en betydande negativ effekt på den ryska ekonomin.
Kommande rapporttillfällen
Vostok Naftas tremånadersrapport för perioden 1 januari 2007–31 mars 2008 kommer att publiceras den 21 maj 2008.
Den 13 februari 2008
Per Brilioth Verkställande direktör
För ytterligare information, kontakta Per Brilioth eller Robert Eriksson. Telefon: 08-545 015 50. www.vostoknafta.com