AI assistant
Systemair — Annual Report 2025
Aug 6, 2025
Preview isn't available for this file type.
Download source file1 MAJ 2024 – 30 APRIL 2025 Års- & hållbarhetsredovisning 2024/2025
Innehåll
-
Introduktion
- Om Systemair .......................................................... 3
- Året i korthet ............................................................ 4
- VD har ordet ............................................................. 6
- Produkter och lösningar ....................................... 8
-
Strategi & värdeskapande
- Industritrender ........................................................ 10
- Strategiska prioriteringar ...................................... 12
- Finansiella mål ......................................................... 13
- Hållbarhetsmål ........................................................ 14
- Värdeskapande ....................................................... 16
- Fem skäl att investera ............................................ 18
- Aktien och aktieägare ............................................ 19
-
Hållbarhet
- Hållbarhet på Systemair ........................................ 22
- Hållbarhetsstrategi ................................................. 24
- Ramverk .................................................................... 26
-
Marknad
- Marknadsöversikt ................................................... 36
- Marknadsområden ................................................. 38
- Produkter och utveckling ...................................... 40
-
Produktion
- Produktion och logistik .......................................... 42
- Produktionsanläggningar ...................................... 44
-
Styrning
- Bolagsstyrningsrapport ....................................... 46*)
- Bolagsstyrning ........................................................ 52
- Riskhantering .......................................................... 56
- Förvaltningsberättelse .......................................... 59
-
Finansiella rapporter
- Ekonomisk redovisning ......................................... 66
- Finansiella noter ..................................................... 74
- Revisionsberättelse ............................................... 102
- Nyckeltal & definitioner ........................................ 105
-
Hållbarhetsredovisning
- Allmänna upplysningar ..................................... 107**)
- Miljöinformation ..................................................... 114
- Social information .................................................. 133
- Ansvarsfullt företagande ...................................... 142
- Index ......................................................................... 144
- Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten ................... 149
-
Årsstämman
- Årsstämma .............................................................. 150
) Bolagsstyrningsrapporten är en del av koncernens förvaltningsberättelse
*) Hållbarhetsrapportens omfattning enligt årsredovisningslagen framgår på sidan 107.
INTRODUKTION OM SYSTEMAIR 3
Ren och hälsosam inomhusluft
Systemair erbjuder marknadens bredaste sortiment av energieffektiva fläktar, ventilationsaggregat samt produkter för luftdistribution, luftkonditionering och luftridåer för alla typer av lokaler. Våra lösningar är anpassningsbara och enkla att välja, installera och använda.
Om Systemair
Systemair grundades 1974 av styrelseordföranden Gerald Engström, börsnoterades 2007 och tillhör sedan tre år tillbaka Large Cap-segmentet på Nasdaq Stockholm. Systemair har 26 moderna och välinvesterade produktionsanläggningar som alla kännetecknas av effektiv, förbättringsinriktad och säker produktion. Bolaget har sitt säte och huvudkontor i Skinnskatteberg, Sverige.
Koncernens 6 700 medarbetare är den drivande kraften bakom ett 90-tal rörelsedrivande bolag med verksamhet i 51 länder i Europa, Nordamerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Bolagets produkter och lösningar marknadsförs under varumärkena Systemair, Frico, Fantech och Menerga.
Våra värderingar
Systemairs grundläggande värderingar – att prioritera, förenkla och skapa tillit – formar vårt företagsklimat och vägleder oss när vi fattar beslut, oavsett var i världen vi jobbar. De vägleder oss i hur vi som medarbetare ska uppträda i vårt dagliga arbete, såväl mot varandra och våra kunder som mot våra intressenter.
Förbättrad luftkvalitet
Systemairs produkter förbättrar människors välbefinnande genom att skapa hälsosamma inomhusmiljöer med hög luftkvalitet. Produkterna har en positiv inverkan inom fem områden:
- Hälsa: Effektiva ventilationssystem ger ett hälsosamt inomhusklimat var du än befinner dig.
- Miljö: Energieffektiva ventilationssystem kräver mindre energi, vilket resulterar i lägre koldioxidutsläpp.
- Ekonomi: Ventilationssystem med energiåtervinning ger lägre kostnader för uppvärmning och kylning.
- Produktivitet: Fördelarna för hälsa och produktivitet med ett bra inomhusklimat är vetenskapligt bevisat.
- Säkerhet: Ventilation är en säkerhetsfråga och används bland annat till att ventilera vägtunnlar och garage samt suga ut rök från byggnader i händelse av brand.
INTRODUKTION ÅRET I KORTHET 4
Året i korthet
Ett år med ökad tillväxt, förbättrad lönsamhet och minskad skuldsättning. Resultatet bäddar för nya utvecklingsmöjligheter i en marknad med goda tillväxtmöjligheter, drivet av energibesparing och fortsatt fokus på ett förbättrat inomhusklimat.
Nyckeltal
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Mkr | 12 301,5 | 12 256,6 | 12 057,9 | 9 634,5 | 8 519,2 |
| Organisk tillväxt % | 2,0 | 4,1 | 15,9 | 12,7 | 2,1 |
| Rörelseresultat Mkr | 1 100,4 | 963,0 | 1 401,4 | 769,8 | 676,7 |
| Rörelsemarginal % | 8,9 | 7,9 | 11,6 | 8,0 | 7,9 |
| Justerad rörelsemarginal % | 9,1 | 8,8 | 9,2 | 8,5 | 8,5 |
| Vinstmarginal % | 7,7 | 7,1 | 10,7 | 7,7 | 6,6 |
| Justerad vinstmarginal % | 7,9 | 8,0 | 8,3 | 8,2 | 7,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 14,8 | 14,2 | 20,1 | 14,5 | 13,1 |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital % | 15,1 | 15,6 | 16,2 | 15,4 | 13,2 |
| Resultat per aktie före utspädning Kr | 3,27 | 3,10 | 5,00 | 2,61 | 1,95 |
| Resultat per aktie efter utspädning Kr | 3,27 | 3,10 | 5,00 | 2,61 | 1,95 |
| Justerat resultat per aktie före utspädning Kr | 3,39 | 3,68 | 3,58 | 2,86 | 2,18 |
| Justerat resultat per aktie efter utspädning Kr | 3,39 | 3,68 | 3,58 | 2,86 | 2,41 |
| Eget kapital per aktie före utspädning Kr | 27,70 | 27,14 | 25,32 | 18,34 | 15,89 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning Kr | 27,67 | 27,13 | 25,31 | 18,34 | 15,89 |
| Soliditet % | 61,5 | 57,7 | 54,7 | 45,5 | 47,9 |
| Utdelning per aktie 1) Kr | 1,35 | 1,20 | 1,10 | 0,90 | 0,75 |
| Antal anställda vid periodens utgång | 6 729 | 6 616 | 6 587 | 6 660 | 6 380 |
1) Styrelsen föreslår att årsstämman den 28 augusti 2025 beslutar om en utdelning på 1,35 kr (1,20) per aktie.
INTRODUKTION ÅRET I KORTHET 5
INTRODUKTION VD HAR ORDET 6
ROLAND KASPER, VD SYSTEMAIR
Fortsatt tillväxt i en utmanande tid
Årets höjdpunkter omfattar strategiska investeringar och direktiv som stärker Systemairs position som branschledande företag.
En framtidsbransch
Ventilationsbranschen fortsatte att växa försiktigt under året, vilket återspeglades i Systemairs omsättning på 12,3 miljarder SEK, en organisk ökning med 2,0 procent jämfört med föregående år, samtidigt som vårt justerade rörelseresultat uppgick till 1 125 miljoner SEK.# Under 2024 lanserades en uppdaterad version av EU:s energiprestandadirektiv, som innebär att man inte enbart måste redovisa och förbättra fastigheters energiprestanda och dess framtida möjliga potential, utan även inomhus- luftens kvalitet och åtgärder för att förbättra denna vid byggprojekt. Detta kommer att leda till ett större fokus och en ökad efterfrågan på effektiva luftbehandlingsprodukter, vilket i sin tur kommer att gynna Systemair. Effekterna av det nya direktivet kommer att kunna ses i framtida projekt och borgar för en fortsatt positiv utveckling för fastighetsventilationen i Europa. Långsiktiga investeringar Med framtidens behov av energieffektiva ventilations- lösningar har vi under året genomfört många framåtriktade investeringar för att kunna möta marknadens behov av våra produkter. Utöver maskininvesteringar i Kanada och Spanien slutfördes en nybyggnation på 16 000 kvadratmeter i Litauen, vilket fördubblade produktionsytan i Ukmerge. Där produceras produkter för bostadsventilation och luftbehandlingsaggregat för kommersiella miljöer. Tillskottet kommer att ge utrymme för mer produktion, men även en större utvecklingsavdelning med avancerad mätutrustning och testmöjligheter för framtida produkter. I juni slutfördes flytten av Menergas produktion till vår anläggning i Maribor, Slovenien som kompletterades med olika maskin- och produktionsuppgraderingar. Detta medför ökad effektivitet och möjlighet, då ny teknik och spännande utveckling på den nya plattformen kommer att ge oss bättre konkurrenskraftiga produkter. Expansion på flera marknader I Asien förvärvades Phem Engineering i Malaysia i början av året. Den snabba integrationen, och det fina lokala samarbetet med vår befintliga organisation, ger en väldigt bra bas för att växa vår affär i regionen i rask takt, samtidigt som exporten till ASEAN-marknaden samt Australien och Nya Zeeland medger stor potential framöver. I Saudiarabien har vi, med hjälp av vårt regionala huvud- kontor i Riyadh, etablerat en mindre lokal produktion för fläktar, för att tillgodose en ökad efterfrågan på produkter ”Made in Saudi Arabia”, något som öppnar upp dörren för större projekt på en expansiv marknad.
INTRODUKTION VD HAR ORDET
Systemairs starka tillväxt i Indien har medfört att vi har fått kapacitetsbegränsningar. Detta kunde vi i mars lösa med en flytt av vår anläggning i Hyderabad till en ny, betydligt större fabrik om cirka 20 000 kvadratmeter som färdigställdes inom rekordtid av vår lokala organisation. Med våra tre stora anläggningar i Indien kan vi nu fortsätta ta del av den expansiva marknaden och utöka vår organisation på plats. Lansering av nya lösningar Systemair har alltid varit väldigt aktiva på de stora internationella mässorna. Årets upplaga av ISH, ventilationsbranschens största mässa i Europa, slog besöksrekord med 166 000 deltagare. Systemair visade nya och spännande produkter, däribland vår nya högeffektiva axialfläkt AXC och de uppmärksammade integrerade värmepumpslösningarna för Geniox- och Topvex-aggregat med miljövänliga köldmedel. Menerga presenterade i samma monter sitt nya luftbehandlingsaggregat för simhallsventilation med en integrerad värmepumpslösning som har ett GWP-värde på 1, det vill säga ett naturligt köldmedel! Systemair firade 50 år Året 2024 firade Systemair 50 år som företag. Denna viktiga milstolpe uppmärksammades under en festkväll med vår grundare och styrelseordförande, Gerald Engström, i Västerås tillsammans med 600 medarbetare. Under året fyllde även vårt tyska dotter- bolag, Systemair GmbH, i Windischbuch 30 år. Firandet sammanföll med invigningen av en 4 500 kvadratmeter stor utbyggnad och ett öppet hus-evenemang för över 4 000 gäster.
Roland Kasper
Vd och koncernchef
EU:s skärpta energikrav ökar behovet av effektiva luftbehandlingsprodukter
- 2,0 % organisk tillväxt
- 12,3 miljarder SEK nettoomsättning
- 1 125miljoner SEK justerat rörelseresultat
Ren och frisk luft för en ökad livskvalitet i vardagen
Energieffektiva lösningar för mindre koldioxidutsläpp
PRODUKTER OCH LÖSNINGAR
APPLIKATIONSOMRÅDEN
Luft som ökar livskvaliteten
Bra luftkvalitet bidrar till god hälsa och ökad livskvalitet. Systemairs produkter skapar ett hälsosamt och säkert inomhusklimat där vi befinner oss i vardagen, såsom bostäder, kontor, industrier och sjukhus. Dessutom bidrar de till lägre energianvändning som ger minskade koldioxidutsläpp – bättre för dig och för miljön.
Kontor och offentliga miljöer
Ren luft och en behaglig temperatur är viktigt för att vi ska må bra och kunna prestera. En ökad urbanisering innebär att behovet av att behandla luften ökar. Våra luftbehandlingsaggregat ger ett välavvägt och energi- effektivt inomhusklimat på kontor, shoppingcenter och i olika offentliga miljöer. Dessutom erbjuder vi brandklassade fläktar, frånluftsfläktar och andra effektiva systemlösningar.
Industri- och verkstadslokaler
God luftkvalitet och korrekt temperaturkontroll för olika arbetsområden och produktionsprocesser bidrar till en hälsosam arbetsmiljö i såväl industri- som verkstads- lokaler. Våra luftbehandlingsaggregat presterar väl i tuffa förhållanden, vilket ökar arbetsplatsens säkerhet, trivsel och produktivitet.
Infrastruktur och transport
Ventilation är ett viktigt redskap för att hantera avgaser och andra föroreningar. Systemairs tunnelfläktar är pålitliga, säkra att underhålla och uppfyller samtliga brand-, säkerhets- och energikrav. Våra brandgas- fläktar för parkeringshus reglerar till exempel luftens koldioxidhalter och suger ut farliga rökgaser i händelse av brand – och sparar energi i den dagliga driften.
Bostäder
Vi erbjuder kompletta lösningar för bostadsventilation, från villor till större lägenhetskomplex. Våra bostads- aggregat erbjuder en balanserad ventilation och värmeväxlare som är tysta, effektiva och tar liten plats. Samtliga aggregat kan även levereras med avancerade, uppkopplingsbara styrenheter för att kontrollera luft- flödet och temperaturen i olika rum.
Sjukhus
Sjukhus har extra höga krav på luftens kvalitet, temperatur och hygien. Våra produkter och lösningar säkerställer en optimal luftkvalitet inomhus tack vare rätt kombination av ventilationssystem, hygiencertifierade enheter och högeffektiva filterlösningar för bland annat operationssalar.
Skolor
Ventilationssystem har blivit en allt viktigare del av skolor och offentliga byggnader. Vårt omfattande produktsortiment gör att vi kan erbjuda den optimala lösningen för ett hälsosamt inomhusklimat, vilket hjälper såväl elevers som lärares prestations- och inlärningsförmåga och ökar deras välbefinnande.
Hotell- och besöksnäring
Frisk luft och ett perfekt tempererat inomhusklimat kan lyfta en upplevelse. Våra tysta, väldesignade och energieffektiva ventilationslösningar varken syns eller hörs, vilket ger gästerna en så bra och hälsosam upplevelse som möjligt under sin vistelse.
Datacenter
Luftbehandlingsaggregat och kylsystem är avgörande för datacenters driftskostnader. Vårt breda produkt- utbud ger en optimal och energieffektiv lösning. Vi kan dessutom testa enheterna anpassade för datacenter under värmebelastning och i utmanande förhållanden i våra specialiserade laboratorier.
STRATEGI & VÄRDESKAPANDE
INDUSTRITRENDER
STRATEGI OCH VÄRDESKAPANDE
Drivkrafter och trender som gör oss starkare
Trender som skiftande demografi, hållbarhet och digitalisering resulterar i starka drivkrafter för att, med hjälp av ventilationslösningar, uppnå energieffektivitet och förbättrad luftkvalitet inomhus.
- Efterfrågan på en modern hälso- och sjukvård
- Fokus på förbättrad luftkvalitet inomhus
- Smarta byggnader
- Omvandling av fossildrivna uppvärmningskällor
- Statliga klimatincitament
- Ökad efterfrågan på datalagring
Aktuella trender som formar ventilationsbranschen
Övergripande trender resulterar i branschspecifika trender som Systemair tar hänsyn till i sin strategi och sitt utförande.
- Transparens i försörjningskedjan
Ett ärligt, öppet agerande och spårbarhet i hela leveranskedjan blir ett måste för att uppfylla både lagstiftning och krav från kunder. - Konsolidering av branschen
Mer avancerade produktlösningar, högre energi- effektivitetskrav, enkel installation och tillförlitlig drift bidrar till konsolideringen av ventilationsbranschen. - Smarta styrsystem
Avancerade styrsystem som är kompatibla med större systemlandskap ger ännu större effektivitet och förlänger produkternas livslängd. - Regionalisering
Föränderliga kundbehov kräver erbjudanden som är regionalt anpassade, i kombination med en global närvaro för support och leverans. - Cirkulär ekonomi
Resurseffektivitet och driftsoptimering ger en större marknad för service och uppgradering av redan installerade produkter.
STRATEGISKA PRIORITERINGAR
Strategiska prioriteringar
- Attraktivt erbjudande baserat på standardiserade plattformar
Vi erbjuder ett brett utbud av kvalitetsprodukter som bygger på standardiserade plattformar och har energieffektivitet och förbättrad luftkvalitet som ledstjärnor. Produkterna möjliggör uppkopplade och smarta lösningar. - Hållbar och framtidssäker verksamhet
Vi ser till produktens hela livscykel, för att öka resurseffektiviteten och minska klimatavtrycket i skapandet av alltmer hållbara produkter. Vår serviceverksamhet arbetar för att optimera produkter i drift och verkar för långsiktighet och hållbarhet. - Effektivt verksamhetsupplägg med ständiga förbättringar
Vi förbättrar fortlöpande vår lönsamhet med hjälp av stordriftsfördelar och effektiv produktutveckling centrerad kring standardisering. Vi har en stark lokal närvaro där beslutsfattandet är decentraliserat. Verksamheten stärks av gemensamma värderingar, processer och system. - Medarbetarutveckling och starka relationer
Vi är en attraktiv arbetsplats med en inkluderande kultur där medarbetarutveckling och entreprenörsanda främjas. Detta hjälper oss att bygga starka relationer internt och externt med expertis och tillit som grund.# STRATEGI & VÄRDESKAPANDE
Stark position som drar nytta av strukturell tillväxt Vi har en global och diversifierad kundbas, vilket ger oss en stabil och motståndskraftig grund för lönsam tillväxt och en aktiv förvärvsagenda. Systemair är vårt huvudvarumärke – andra varumärken används endast när detta har en tydlig affärsfördel.
| 20/21 | 21/22 | 22/23 | 23/24 | 24/25 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 8,5 | 9,5 | 8,8 | 9,1 | ||
| 47,9 | 45,5 | 54,7 | 57,7 | 61,5 | |
| 2,11 | 2,33 | 2,95 | 3,19 | 3,15 |
FINANSIELLA MÅL
Finansiella mål
| Mål | Måluppfyllelse | Kommentarer Bolaget har även godkända vetenskapligt baserade utsläppsmål genom Science Based Targets initiative (SBTi).
Spridd risk
Systemair är ett globalt företag med egna säljbolag i 51 länder, 26 produktionsanläggningar i 18 länder och export till fler än 135 länder. Det betyder att bolaget minimerar de risker som kan uppstå på vissa platser eller marknader. Vidare bidrar bolagets styrning och kontroll till att identifiera och hantera risker och möjligheter
Fem skäl att investera i Systemair
En investering i Systemairs aktie är en investering i Europas största leverantör av ventilationsprodukter med marknadens mest kompletta produktprogram. Vi erbjuder en stark, stabil tillväxt och investerar fortlöpande för framtiden. Marknadsutsikterna är goda och drivs av trender som energieffektivisering, hållbarhet, digitalisering och urbanisering.
Kursutveckling 10 år
| Systemair | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning (SEK) | ||||||||||||
| Omsatt antal aktier, tusental |
Kursutveckling 12 månader
| OMX Stockholm PI | maj | juni | juli | aug. | sep. | okt. | nov. | dec | jan. | feb. | mars | apr. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
17 STRATEGI & VÄRDESKAPANDE
AKTIEN OCH AKTIEÄGARE
Aktien och aktieägare
Systemairs aktie är sedan den 12 oktober 2007 noterad på Nasdaq OMX Nordiska börs på Large Cap-listan. Introduktionspriset var 78 kronor per aktie (före split 4:1 under 2021/22), vilket motsvarade ett börsvärde om cirka 4,1 mdr kronor. Börsvärdet den 30 april 2025 var cirka 17,1 (15,6) mdr kronor. Kortnamnet på börsen är SYSR.
Aktiekapital och rösträtt
Aktiekapitalet uppgår till 52,0 Mkr fördelat på 208 000 000 aktier med samma rösträtt. Kvotvärde är 0,25 krona per aktie.
Kursutveckling
Vid utgången av räkenskapsåret 2024/25 var slutkursen 82,20 kronor, en uppgång med 9,6 procent jämfört med vid räkenskapsårets början. Under nämnda period minskade OMX Stockholm_PI index med 2,8 procent. Antalet omsatta Systemairaktier på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 22 895 508 (17 615 329) vilket motsvarar en omsättningshastighet på 11,0 (8,5) procent under räkenskapsåret.
Årsstämmans bemyndigande
Årsstämman 2024 beslutade att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, besluta om att öka bolagets aktiekapital genom nyemission av aktier. Med stöd av bemyndigandet får bolaget emittera upp till högst tio procent av antalet aktier i bolaget, vid tidpunkten för årsstämman 2024. Emission ska ske på marknadsmässiga villkor med förbehåll för marknadsmässig emissionsrabatt i förekommande fall.
Aktieägare
De två största delägarna, Färna Invest AB med en ägarandel om 42,8 procent respektive ebm-papst AB med 10,7 procent, har inte förändrat sina innehav under räkenskapsåret. Övriga större aktieägare är Alecta Tjänstepension Ömsesidigt vars innehav var 7,8 (7,5) procent, Swedbank Robur Fonder AB med 6,5 (7,6) procent samt Nordea Funds AB med 5,2 (4,9) procent. Antalet aktieägare fortsätter att öka och uppgick per bokslutsdagen den 30 april 2025 till 8 444 (8 071).
20 STRATEGI & VÄRDESKAPANDE
AKTIEN OCH AKTIEÄGARE
Incitamentsprogram
Vid årsstämmorna 2021, 2022 och 2023 beslutades om program för teckningsoptioner för ledande befattningshavare. Överlåtelse av teckningsoptionerna till deltagarna har gjorts till ett pris motsvarande deras marknadsvärde enligt extern oberoende värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmodell (Black-Scholes). Programmen löper över fyra år. Under räkenskapsåret har 63 000 teckningsoptioner återköpts, till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde, från anställda som avslutat sin anställning. Systemair har även ett utestående aktieincitamentsprogram för cirka 70 ledande befattningshavare och nyckelpersoner baserat på att deltagarna investerar i aktier med egna medel. För varje investeringsaktier kan max fem prestationsaktier erhållas vilket motsvarar högst 600 000 aktier, cirka 0,3 procent av totalt antal aktier. Deltagarna erhåller prestationsaktier under förutsättning att anställningen kvarstår och prestationsvillkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemairaktiens totalavkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker efter offentliggörande av delårsrapporten för maj–juli 2027.
| Optionsprogram | Antal optioner | Motsvarande antal aktier | Andel av totalt antal aktier | Lösenkurs | Lösenperiod |
|---|---|---|---|---|---|
| LTIP 2023 | 357 500 | 357 500 | 0,17% | 77,5 | 17 aug 2026 - 30 sep 2027 |
| LTIP 2022 | 485 740 | 485 740 | 0,23% | 58,3 | 18 aug 2025 - 30 sep 2026 |
| LTIP 2021 | 532 000 | 532 000 | 0,26% | 98,2 | 19 aug 2024 - 30 sep 2025 |
| Totalt | 1 375 240 | 1 375 240 | |||
| Aktieincitamentsprogram | |||||
| Max antal investeringsaktier | Max antal prestationsaktier | Tilldelningstillfälle | |||
| LTIP 2024 | 120 000 | 640 000 | 0,31% | Q1 2027 (Aug 2027) | |
| Totalt | 2 015 240 | 1,0% |
Aktieåterköp
Styrelsen för Systemair AB beslutade i april 2025 att, med stöd av bemyndigande från årsstämman den 29 augusti 2024, återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq Stockholm. Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs aktie- och prestationsbaserade program (se ovan), det vill säga att säkerställa leverans av prestationsaktier till deltagarna. Återköpet administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Återköpet genomfördes under april 2025 och omfattade 320 000 aktier. Återköpet skedde på Nasdaq Stockholm i enlighet med gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till 23,5 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant. Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet inga egna aktier.
Utdelningspolicy och utdelning
Styrelsen föreslår att årsstämman den 28 augusti 2025 beslutar om en utdelning på 1,35 kr (1,20) per aktie. Exkluderat för aktier som för närvarande innehas av bolaget, motsvarar det en utdelning om 280,4 Mkr (249,6). Den föreslagna utdelningen motsvarar 41,3 procent av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 207 680 000 stycken.
Aktieägareinformation
Ledningen deltar aktivt vid träffar med analytiker, investerare, övriga aktiesparare och media. Detta är viktigt för att öka intresset för Systemairaktien och för att ge både nuvarande och nya aktieägare goda möjligheter att värdera koncernen så rättvisande som möjligt. Pressmeddelanden publiceras omgående när en för verksamheten väsentlig händelse inträffat. Dessa arkiveras också på hemsidan sedan börsnoteringen 2007. Delårsrapporter publiceras också som pressmeddelanden och arkiveras sedan 2007 på hemsidan. Årsbokslut publiceras på hemsidan och är arkiverade där sedan 2005. På hemsidan finns även finansiella data sedan 2007. Likaså finns där aktiedata sedan börsnoteringen 2007.
Analytiker
De analytiker som under räkenskapsåret kontinuerligt följt Systemair är följande:
- Æ Handelsbanken Capital Markets
Hanna Grimborg, 073-022 38 75 - Æ Nordea Markets
Carl Ragnerstam, 010-156 28 17 - Æ DNB Banks ASA
Douglas Lindahl, 08-597 91 202 - Æ Redeye
Henrik Alveskog, 08-545 01 345 - Æ Carnegie
Anna L.## STRATEGI & VÄRDESKAPANDE
AKTIEN OCH AKTIEÄGARE
Aktieägarstruktur
| Innehav antal aktier | Antal ägare | Antal aktier | Andel ägare i % | Marknadsvärde (KSEK) |
|---|---|---|---|---|
| 1-500 | 6 335 | 825 235 | 0,40% | 67 834 |
| 501-1 000 | 818 | 639 234 | 0,31% | 52 545 |
| 1 001-5 000 | 944 | 2 062 766 | 0,99% | 169 559 |
| 5 001-20 000 | 194 | 1 725 714 | 0,83% | 141 854 |
| 20 001- | 153 | 202 427 051 | 97,32% | 16 639 504 |
| Total antal utestående aktier | 8 444 | 207 680 000 | 99,85% | 17 071 296 |
De tio största ägarna
| Ägare | Procent | Antal aktier |
|---|---|---|
| Färna Invest AB | 42,83% | 89 076 648 |
| ebm-papst AB | 10,69% | 22 239 080 |
| Alecta Tjanstepension Omsesidigt | 7,76% | 16 150 000 |
| Swedbank Robur Fonder | 6,47% | 13 465 645 |
| Nordea Funds AB | 5,25% | 10 913 114 |
| SEB Investment Management | 2,84% | 5 913 319 |
| Tredje AP-Fonden | 2,71% | 5 634 712 |
| Lannebo kapitalförvaltning | 2,34% | 4 859 579 |
| Carnegie Fonder AB | 2,16% | 4 500 000 |
| The Bank of New York Mellon SA/NV, W8IMY | 2,14% | 4 458 212 |
| Övriga | 14,65% | 30 469 691 |
| Totalt antal utestående aktier | 99,85% | 207 680 000 |
) Styrelseordförande Gerald Engströms helägda privata bolag
*) Totalt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav om 320 000 aktier.
Källa: Euroclear AB den 30 april 2025.
HÅLLBARHET
HÅLLBARHET PÅ SYSTEMAIR
Hållbarhet på Systemair
Systemairs hållbarhetsåtagande inkluderar miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor. Vi tror att verkliga framsteg nås genom att alla företagsfunktioner utvecklar kunskap och förståelse för sina viktigaste hållbarhetsfrågor. Vi är stolta över att våra energieffektiva produkter och lösningar gör verklig skillnad i att minska fastigheters energianvändning och därmed bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Våra ventilationslösningar levererar god luftkvalitet, vilket gör en viktig skillnad för inomhusluften. Den genomsnittliga personen tillbringar 90 procent av sin tid inomhus och andas mellan 10 och 20 kubikmeter luft per dag. Därför är det viktigt att inomhusluften är bra, både för vår hälsa och för vårt välbefinnande, vilket återspeglas i allt högre krav, understödda av forskning om vikten av god inomhusluft.
40 procent av det globala energibehovet kommer från byggnader, vilka i sin tur står för betydande koldioxidutsläpp. Energieffektiv ventilation spelar därför en viktig roll för en fossilfri framtid. Våra ventilationsprodukters energianvändning är låg i relation till den skillnad som de gör för byggnadens totala energibehov då de återvinner värme och kyla.
Systemair lägger också stor vikt vid miljö- och klimatfrågor i den egna verksamheten och värdekedjan. Vi fortsätter till exempel att investera i solcellsanläggningar och arbetar kontinuerligt med att energieffektivisera och minska utsläppen från vår produkttillverkning. Dessutom har vi en standardiserad lösning för att beräkna koldioxidavtrycket för våra produkter och kan därför enkelt tillhandahålla EPD:er*.
Sociala och affärsetiska frågor innefattar både ett ansvarstagande inom vår egen verksamhet samt gentemot våra externa partner såväl som samhället i stort. Systemair verkar i en global kontext och vi arbetar aktivt med att se till att vi har rätt processer på plats för att upprätthålla ansvarsfulla affärer gentemot våra kunder och leverantörer. I vår egen verksamhet är arbetsplatssäkerheten högsta prioritet där vi strukturerat och hängivet arbetar med att minska antalet skador. Lika möjligheter för alla är en central fråga och en del av att ständigt utveckla verksamheten för att vara en attraktiv arbetsgivare.
- EPD = Environmental Product Declaration.
Framsteg under året
Det har varit ett händelserikt år för världen i stort och även för synen och fokuset på hållbarhet. Vi bevakar givetvis omvärldshändelser och hur det påverkar Systemair, samtidigt låter vi det inte påverka våra prioriteringar eftersom vi ser vår uthållighet som en viktig konkurrensfaktor. En av våra betydande milstolpar för året är att våra utsläppsmål blivit godkända av Science Based Targets initiative (SBTi), ett bevis på att vi tar vårt ansvar för att begränsa klimatförändringarna. Glädjande rör sig merparten av våra prioriterade mätetal åt rätt håll. Mest stolta är vi över att våra utsläpp fortsatt minska under året och så även andelen skador med sjukfrånvaro.
Förberedelser och anpassningar till EU:s nya ramverk för hållbarhetsrapportering, CSRD*, har varit en stor del av arbetet under året. I år har vi upprättat en hållbarhetsredovisning strukturerad efter CSRD:s ramverk. Vi kommer att fortsätta utveckla redovisningen under kommande år för att leva upp till nödvändiga krav. Det här kapitlet ger en översikt över vad vi fokuserar på inom vårt hållbarhetsarbete och de viktigaste framstegen som gjorts. I hållbarhetsredovisningen på sidan 107 presenteras vårt hållbarhetsarbete mer grundligt.
Avslutningsvis vill jag betona vikten av att ha energisnålhet som ett måste, oavsett om man producerar nya byggnader eller renoverar befintliga. När man väljer lösningar för byggnader är det nödvändigt att dessa beslut baseras på ett livscykel- perspektiv. Det ger en lägre totalkostnad för kunden, driver utveckling av rätt teknik och bidrar framför allt till en lägre energianvändning och därmed också minskade utsläpp.
Energieffektivitet är ett måste vid både nyproduktion och renovering
Lee Morgan, Hållbarhetschef
- CSRD = Corporate Sustainability Reporting Directive
Systemair stödjer UN Global Compact
Systemair respekterar de 10 principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption
27 % Av vår omsättning klassas som hållbar enligt EU:s taxonomi
HÅLLBARHETSSTRATEGI
Hållbarhetsstrategi
Systemairs övergripande strategi har brutits ner i en specifik hållbarhetsstrategi. I grunden finns ett ramverk som definierar tillvägagångssättet för att driva rätt utveckling och förändring. Ramverket består av fyra fokusområden med utvalda kärnfrågor, baserade på vad som är väsentligt för Systemair.
| Fokusområden | Kärnfrågor | Mål # HÅLLBARHET RAMVERK
Hållbara affärer
För de anställda som inte har tillgång till dator tillhandahålls likvärdig utbildning. Vår policy för ansvarsfulla affärer har löpande uppdaterats för att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner.
Bekämpa korruption
Systemair arbetar aktivt för att minska risken för korruption i alla dess former. Noll incidenter av korruption. Vår antikorruptionspolicy uppdaterades under året. En workshop har genomförts med deltagande från våra företag som befinner sig i länder som har en högre risk för korruption. Inga korruptionsincidenter har rapporterats under året.
Ansvarsfull leverantörskedja
Systemair tillämpar hållbarhetskrav på leverantörer för en ansvarsfull leverantörskedja med låg risk. Våra största och nya leverantörer har åtagit sig att följa vår leverantörskod. Systemair har vidareutvecklat den leverantörsportal som tidigare införts. Portalen ger oss bättre översikt, kontroll och uppföljning av de lagkrav och förväntningar som finns. Ytterligare förberedelser pågår för att uppfylla framtida lagar om tillbörlig aktsamhet.
- 97 % av nya leverantörer har genomgått vår kvalificeringsprocess för ett ansvarfullt inköp
- 100 % av våra största leverantörer har bekräftat att de uppfyller vår leverantörskod
28
HÅLLBARHET RAMVERK
Hållbar arbetsplats
Systemair arbetar ständigt för att vara en attraktiv arbetsgivare då vår långsiktiga framgång är beroende av att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Säkerhet och goda arbetsförhållanden har högsta prioritet på våra arbetsplatser. Alla medarbetare ska behandlas med respekt och ingen ska utsättas för kränkande behandling. Vi tror på styrkan av att vara olika och främjar aktivt vikten av mångfald och en inkluderande kultur.
Kärnfrågor
- Arbetsplatssäkerhet
- Kompetens- och medarbetarutveckling
- Lika möjligheter och en inkluderande kultur
29
HÅLLBARHET RAMVERK
UTVECKLING I PRAKTIKEN
Talangprogram med konkreta resultat
Systemairs globala talangprogram Polarstar, gav under året 12 medarbetare möjligheten att accelerera sin utveckling. Deltagarna medverkade i en kombination av digitala och fysiska träffar, avsedda att förbättra deras förmåga att utveckla och leda större projekt i framtiden. Målsättningen med det nio månader långa programmet är att skapa en talangpool som aktiveras vid till exempel förvärv av andra bolag, förändringsinitiativ eller tillfälliga uppdrag. Med hjälp av nya insikter från både interna och externa föreläsare arbetade man även på fyra olika projekt vars resultat presenterades i maj 2025. Projekten omfattade allt från prognosverktyg, nya KPI:er och marknadsbaserad prissättning för Systemairs säljteam till ett nytt internt mentorskapsprogram ämnat att stärka kvinnors representation och avancemang inom företaget – i linje med hållbarhetsmålet att öka andelen kvinnliga ledare på Systemair.
Framsteg under året
| Kärnfrågor | Mål | Framsteg och utfall # HÅLLBARHET RAMVERK
UTVECKLING I PRAKTIKEN
(Källa: WHO, april 2025)
Framsteg under året
| Kärnfrågor | Mål | Framsteg och utfall |
|---|---|---|
| Energieffektiva lösningar | Systemair tillhandahåller energieffektiva lösningar som bidrar till ett lägre energibehov för byggnader, vilket också leder till lägre koldioxidutsläpp. | - Minska absoluta utsläpp för användning av sålda produkter (scope 3) med 25 procent år 2030/31, med 2023/24 som basår, samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51. Under 2024/25 fick Systemair sitt utsläppsmål för scope 3 godkänt av SBTi. Utfallet för 2024/25 visar utsläpp i samma nivå som basåret 2023/24. Uträkningarna innehåller estimat och osäkerheter i data och Systemair arbetar för att minska osäkerheten över tid. Målet kommer att nås genom att utveckla produkter som är alltmer energieffektiva tillsammans med att länders utsläpp för produktion av el går ner successivt. |
| Bättre inomhusluft | Systemair bidrar till en bättre allmänhälsa genom att tillhandahålla produkter som förbättrar luftkvaliteten inomhus. | Genomföra dedikerade insatser för att öka medvetandet om vikten av bra inomhusluft och samverka med forskning. Under året har Systemair medverkat på flera tillställningar och spridit kunskap om vikten av god inomhusluft. Bland annat på branschmässan ISH 2025 i Frankfurt och genom kampanjen "Ventilation - The Heart of Air Treatment". |
| Livscykelperspektiv och resurseffektivitet | Systemair strävar efter att minska sina produkters negativa miljöpåverkan genom att designa med ett livscykelperspektiv och med resurseffektivitet som en ledstjärna. | Öka antal produkter med miljödeklaration (EPD). Hittills har 98 EPD:er tagits fram och godkänts. Varje EPD täcker oftast mer än en produkt. Försäljningar av uppgraderingsprojekt, där komponenter istället för hela produkten byts ut, ökar. Systemair har även aktivt deltagit i branschorganisationer och standardiseringsorgan för att driva på utvecklingen av krav och standarder för att uppnå en högre resurseffektivitet, såsom standardiseringen av hur en EPD ska utformas. |
100 000 000 m³/h Hälsosam luft från våra levererade ventilationsaggregat i år
2,0 TWh Minskat energibehov från fastigheter tack vare våra levererade ventilationsaggregat i år
34
Modernisering av vattenpark med upp till 30 procent lägre driftskostnader
När Skien Fritidspark, en av Norges största vattenparker, stod inför stigande energikostnader och minskad effektivitet i sina installerade enheter från 2007, fann Systemair en hållbar lösning, utan att någonsin behöva stänga parken. Skien sökte en uppgradering som moderniserade deras befintliga enheter med hjälp av den senaste ventilationstekniken. Genom att ersätta föråldrade komponenter med toppmoderna delar kunde Systemair förbättra energieffektiviteten avsevärt. Parkens energiförbrukning beräknas minska med mellan 25 och 30 procent och leda till betydande besparingar i Skiens driftskostnader. Vidare minskade behovet av framtida underhållsarbete av enheterna, samtidigt som deras livscykel förlängdes med hela 15 år. Dessutom gav uppgraderingen en rad andra fördelar, inklusive en jämnare luftfördelning och lägre ljudnivåer. Detta är ett bra exempel på hur Systemair kan, genom att byta ut komponenter till mer energieffektiva alternativ, utöka en produkts livstid på ett hållbart och cirkulärt sätt. Skien fick ett moderniserat system och långsiktig effektivitet samtidigt som mindre resurser användes. Att bara ersätta de viktigaste delarna är ett resurseffektivt tillvägagångssätt för att förlänga produktens livstid och förbättra energieffektiviteten.
35
Luft med minsta möjliga miljöpåverkan
"I grund och botten handlar det om att flytta luft på smartaste möjliga sätt”, förklarar Ola Markusson, teknik- och produktutvecklingschef på Systemair. Detta uppnår man bland annat genom att utnyttja luftens energi, återvinna värme och använda den senaste tekniken inom fläktar, kontrollsystem och köldmedier. Men utvecklingen av energieffektiva produkter börjar långt före designfasen. Systemairs medverkan i branschorganisationer hjälper företaget att identifiera framtida krav och möjligheter redan i ett tidigt stadie. Sedan startar arbetet med att ta fram nya lösningar, understött av laboratorier där man kan verifiera sina framsteg. ”Men det viktigaste redskapet är vårt interna entreprenörskap”, påpekar Ola. ”Min uppgift är många gånger att fungera som en katalysator för teamarbete genom att samordna vårt tekniska kompetensnätverk.” På 2025 års upplaga av ISH, ventilationsbranschens största mässa, presenterades några av resultaten, inklusive en uppdaterad Topvex med integrerad värmepump. Vid framtagandet tog man hänsyn till produktens och dess köldmedels klimatavtryck, men även i vilket land den ska användas. Genom att definiera detta temperaturområde kan man till exempel avgöra huruvida den ska erbjuda kontinuerlig drift eller behöver stå emot kallare klimat. Under året lanserades också en värmepump som drivs av koldioxid, en kostnads- och energieffektiv produkt som ger en mycket låg GWP (global warming potential), ett mätvärde för produkters inverkan på den globala uppvärmningen. ”Detta är ett praktexempel på ren luft på rätt ställe med minsta möjliga miljöpåverkan”, avslutar Ola.
Ola Markusson, Teknik- och produktutvecklingschef
36
MARKNAD
MARKNADSÖVERSIKT
Europas ledande leverantör av ventilationsprodukter
Merparten av våra produkter går till kommersiella byggnader och bostadshus, liksom till nybyggnationer och renoveringar av befintliga byggnader. Även om nybyggnationsmarknaden visar tecken på en inbromsning i vissa geografiska områden så ökar renoveringsmarknaden som ett resultat av högre krav på energieffektivitet och hållbarhet.
Brett produkterbjudande och lokal närvaro
Vi ska alltid vara våra kunders främsta produktleverantör. En stark regional och lokal närvaro på viktiga marknader gör att vi kan hjälpa våra kunder, oavsett var i världen de befinner sig. Dessutom prioriterar vi att alltid kunna erbjuda hög produkttillgänglighet och leveranssäkerhet. I dagens läge är ventilation mer än bara luftväxling; dess klimatavtryck står i centrum. Menerga CO2mpass minskar ditt koldioxidavtryck samtidigt som den levererar prestanda i toppklass. Systemair är Europas ledande leverantör av ventilationsprodukter tack vare sitt breda produktprogram och sin starka lokala närvaro. Verksamhetsåret har gett en fortsatt god efterfrågan på våra produkter på de flesta marknader. Dessutom har vi utökat vårt produktutbud med cirka 140 nya produkter.
37
Infrastruktur
- 26 produktionsanläggningar
- 3 distributionscentraler
- 11 tekniska center
- 51 länder med egen säljorganisation
- 135 export till fler än 135 länder
= Länder med produktion och säljbolag
= Länder med säljbolag
= Systemairs huvudkontor finns i Skinnskatteberg, Sverige
| 17% | 44% | 12% | 12% | 15% | |
|---|---|---|---|---|---|
38
MARKNADSOMRÅDEN
Systemairs marknadsområden
| Område | Andel av omsättning | Tillväxt | Organisk tillväxt |
|---|---|---|---|
| Norden | 1,7 % | 3,2 % | - |
| Västeuropa | -1,3 % | -0,2 % | - |
| Östeuropa & OSS | 1,0 % | 3,4 % | - |
| Nordamerika | 2,2 % | 5,0 % | - |
| Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 2,1 % | 3,5 % | - |
| - 10 | - 5 | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 24/25 | 23/24 | 22/23 | 21/22 | 20/21 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| - 5 | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 40 | 24/25 | 23/24 | 22/23 | 21/22 | 20/21 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| - 25 | - 20 | - 15 | - 10 | - 5 | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 24/25 | 23/24 | 22/23 | 21/22 | 20/21 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | 24/25 | 23/24 | 22/23 | 21/22 | 20/21 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 24/25 | 23/24 | 22/23 | 21/22 | 20/21 |
| :- | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: | :-: |
| | | | | | | | | | | | | |
39
Kommentar
- Norden: Norden har under året sett en stabil utveckling. Renoveringar har över lag fortsatt att öka i regionen, samtidigt som fortsatta investeringar i industriventilation varit en bra bas. Norge har haft en mer positiv utveckling under andra halvan av året. Som applikation är bostadsventilation fortfarande något svagare. Finland och Danmark utvecklar sig väl under året. I Danmark är det drivet av nya produkter och integrerade lösningar för våra luftbehandlingsaggregat.
- Västeuropa: Västeuropa utvecklades olika. Medan marknaden i södra Europa visat sig starkare och utvecklats väl, är det fortfarande Tyskland som under året haft utmaningar. Storbritannien och Irland har visat stabil tillväxt. Här har vi under året slutfört integrationen av Group SCS i Systemair UK. Nederländerna har haft en svagare utveckling medan Belgien varit positiv. Under året slutfördes även flytten av Menergas produktion till Maribor, Slovenien.
- Östeuropa & OSS: Östeuropa och OSS har fortsatt haft en allmänt lugnare marknad och visar en utveckling mer i linje med föregående år. I Tjeckien, Slovenien och Slovakien har vi under året haft en bättre utveckling, främst inom luftbehandlingsaggregat och luftdistribution.
- Nordamerika: Nordamerika har haft en god utveckling under året. Detta främst på grund av en stark utveckling av bostadsventilation och luftbehandlingsaggregat i Kanada samt fortsatta investeringar i industriprojekt i Mexiko. Den amerikanska marknaden försvagades inför presidentvalet och har sedan varit mer volatil, främst med anledning av pågående tulldiskussioner.
- Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika: Regionen Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika har visat en blandad utveckling under året. Sydafrika, Marocko och Turkiet har haft en negativ utveckling pga låg marknadsaktivitet, medan försäljningen i Indien och Malaysia har utvecklats väldigt väl under året. Förvärvet av PHEM i Malaysia har integrerats och leveranser till våra olika marknader har påbörjats. I Saudiarabien har vi etablerat en lokal produktion för att kunna möta den starkt expansiva marknaden med fläktar ”Made in Saudi Arabia”.
40
PRODUKTER OCH UTVECKLING
Nya produkter, smartare lösningar
Ny teknik ger smartare, mer anpassningsbara och energieffektiva lösningar, vilket är vad marknaden efterfrågar. För att identifiera vilka drivkrafter som påverkar och driver marknaden krävs en dynamisk produktutvecklingsprocess som använder insikter om kundbehov, trender, myndighetskrav och de nya teknikernas möjligheter.# Värdeskapande produktutveckling
Arbetet har fortsatt genom förstärkt samarbete runt plattformarna Geniox, Topvex och Controls. Accessprojektet i Controls möjliggör uppkopplade produkter, fjärrövervakning och -kontroll. Systemair Fusion är en produktserie där vi integrerar olika produkter med hjälp av styrenheten för att kunna erbjuda verifierade applikationer till våra kunder med en kort tid till marknad.
Produktutveckling handlar främst om att ta fram produkter som möter marknadens efterfrågan, men ventilationsbranschen har en rad regleringar. Vilka krav, värden och mått gäller för energieffektivitet, koldioxidavtryck och liknande på olika marknader? Vi har valt att ta en aktiv roll i certifierings-, standardiserings- och branschorganisationer och har även goda kontakter med nationella och internationella forskningsinstitut och myndigheter. Under verksamhetsåret har vi dessutom fortsatt vårt arbete med att certifiera Systemairs laboratorier enligt ISO 17025.
MARKNAD PRODUKTER OCH UTVECKLING
Hög energiåtervinning och effektivitet – året runt
En av de nya produkterna som lanserades under året är Geniox HP Defrost, en allt i ett-enhet med en integrerad reversibel värmepump som erbjuder både kylning och uppvärmning av ventilationsluft. Den nya enhetens kompakta design sparar utrymme i byggnader och kräver varken utomhuskondensatorer eller nya rör. Värmepumpen fungerar ner till -20 grader utan en avfrostningscykel, vilket ger hög energieffektivitet under kalla vinterdagar och en större värmeåtervinning, plus att man sparar värdefull energi som annars hade gått till avfrostningen. Enheten kan dessutom styras via en app med förprogrammerade funktioner som optimerar dess drift. Geniox HP Defrost har en låg installationskostnad och kräver minimalt underhåll under sin långa tekniska livslängd. Lösningen kommer fylld med köldmedel från fabriken och kan placeras var som helst i byggnaden för 100 procent frisk luft, året runt. Geniox luftbehandlingsaggregat erbjuder idealisk energibesparing och låg driftskostnad, med lång livslängd och minsta möjliga påverkan på miljön.
PRODUKTION PRODUKTION OCH LOGISTIK
PRODUKTION OCH LOGISTIK
Fokus på produkttillgänglighet
Systemair är ett globalt bolag med kunder i 135 länder. På samma gång är vi ett decentraliserat företag med målsättningen att finnas nära våra kunder, både geografiskt och tillgänglighetsmässigt. Ett av Systemairs viktigaste kundlöften är vår höga produkttillgänglighet. För att kunna möta olika marknaders specifika behov runt om i världen använder vi lokala säljbolag och ett stort antal egenägda produktionsanläggningar. Denna kundnära produktion gör att vi kan erbjuda rätt produkter och snabba leveranser med minsta möjliga miljöpåverkan.
Världshändelser som påverkar försörjningskedjan
Under året har vi fortsatt att aktivt arbeta med att se över våra försörjningskedjor och utvärdera våra leverantörer för att säkerställa att vi har tillgång på komponenter. Detta påverkas dels av krigen i Ukraina och i Mellanöstern, dels det generellt fortsatt osäkra omvärldsläget.
Eget produktionssystem baserat på Lean
Standardisering och automatisering ger produktionseffektivitet. Vi arbetar efter vårt eget produktionssystem, Systemair Production Model (SPM). Modellen baseras på det välkända Lean-konceptet med ordning och reda, standardiserat arbete, daglig styrning och kontinuerliga förbättringar. Vår produktion handlar till största del om plåtbearbetning och montering. Dessa bearbetade plåtdetaljer monteras bland annat i fläktar och ventilationsaggregat. Att klippa, skära, stansa och bocka plåtar är något som kan automatiseras i hög grad. Vi har även gjort ett flertal investeringar och projekt för att öka vår kapacitet och effektivitet. Vår främsta prioritet är dock att utveckla medarbetare i hela organisationen genom rekrytering och utbildning samt att ge både ledare och medarbetare större ansvar och befogenheter.
PRODUKTION PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR
Egna produktionsanläggningar
Systemair har som strategi att äga sina produktionsanläggningar. Totalt uppgår de ägda anläggningarna till mer än 300 000 kvadratmeter med ett sammanlagt bokfört värde om 1,3 miljarder kronor, vilket innebär att Systemair kan säkerställa en mer hållbar och effektiv produktion. Här följer fyra exempel.
Hyderabad, Indien
Systemair har tre moderna produktionsanläggningar i Indien, två i Greater Noida och en i Hyderabad. I Hyderabad har vi flyttat produktionen till en ny lokal på 20 000 kvadratmeter. Det ger en god möjlighet för att fortsätta tillväxten de närmaste åren. De välinvesterade anläggningarna sysselsätter totalt 720 medarbetare, kompletterade av nio inhemska säljkontor. Systemair Indien, som är certifierat enligt ISO 9001:2015 och 14001:2015, tillverkar luftdistributionsprodukter, luftbehandlingsaggregat, fläktar och brandsäkerhetsprodukter för den växande indiska marknaden. Det LEED Platinum-certifierade huvudkontoret i Greater Noida huserar även ett R&D- och testcenter.
Maribor, Slovenien
Systemair har tillverkat produkter i Maribor sedan 2005. Idag har vi såväl en produktionsanläggning som ett distributionscenter och kontor som uppmäter totalt 17 000 kvadratmeter på orten. I fabriken, med en hög grad av automatisering, tillverkas brandgasfläktar, industriella luftridåer och luftbehandlingsaggregat. Under 2024 flyttades tillverkningen av Menergas produktportfölj av luftbehandlingsaggregat till Maribor från Mülheim i Tyskland. Produktionsanläggningen är certifierad enligt ISO 9001:2015 och erbjuder en avancerad arbetsmiljö med välutbildad personal för att säkerställa att vi uppfyller högsta tänkbara kvalitetsstandard. Systemair Slovenien har cirka 240 anställda.
- 26 produktionsanläggningar globalt
- 300 000 m² ägda anläggningar
Milano, Italien
SagiCofim är sedan 2022 del av Systemair-koncernen och har lång erfarenhet inom filtrering och luftdistribution. Med placering nära Milano har vi verksamhet på två platser: huvudkontor och filtertillverkning i Cernusco sul Naviglio och en ny luftdonstillverkning och en ny logistikhub i Arluno. Lagret i Arluno betjänar även Systemair Italien. 2025 markerar ett år av förändring, med produktionsstart av en ny renrumsproduktionsenhet i Cernusco och en fullständig flytt av tidigare produktion i Bareggio till Arluno. SagiCofim har ett stort fokus på processinnovation och produktutveckling. Med 160 anställda fortsätter SagiCofim att satsa på kvalitet, tillförlitlighet och ständiga förbättringar – kärnvärden som definierar vår identitet och driver långsiktig tillväxt.
Windischbuch, Tyskland
I Windischbuch ligger huvudkontoret för Systemair Tyskland samt en modern produktion- och lagerverksamhet. Fabriken tillverkar främst kanal-, tak- och axialfläktar och fungerar även som kompetenscenter för Systemairkoncernens axialfläktar. På den cirka 27 000 kvadratmeter stora anläggningen tillverkas också olika brandgasfläktar och explosionssäkra fläktar. Windischbuch fungerar även som distributionscenter för den central- och sydeuropeiska marknaden. Anläggningens moderna, 2 300 kvadratmeter stora testcenter har riggar som kan mäta luftprestanda och akustik i flöden på upp till 600 000 kubikmeter per timme samt utrustning för att mäta dragkraften hos jetfläktar.
| Fastigheter, yta m² | Nordamerika | Norden | Västeuropa | Östeuropa & OSS | Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika |
|---|---|---|---|---|---|
| Bouctouche, Kanada (ägd) | 12 300 | ||||
| Tillsonburg, Kanada (ägd) | 11 800 | ||||
| Lenexa, KS, USA (ägd) | 14 600 | ||||
| Århus, Danmark (ägd) | 23 000 | ||||
| Eidsvoll, Norge (ägd) | 8 500 | ||||
| Hässleholm, Sverige (ägd) | 10 000 | ||||
| Skinnskatteberg, Sverige (ägd) | 52 000 | ||||
| Milano, Italien (ägd) | 11 450 | ||||
| Waalwijk, Nederländerna (ägd) | 8 200 | ||||
| Fuenlabrada, Madrid, Spanien (hyrd) | 7 800 | ||||
| Móstoles, Madrid, Spanien (hyrd) | 22 600 | ||||
| Langenfeld, Tyskland (hyrd) | 3 900 | ||||
| Mülheim An Der Ruhr, Tyskland (ägd) | 1 500 | ||||
| Windischbuch, Tyskland (ägd) | 26 900 | ||||
| Ukmergė, Litauen (ägd) | 31 400 | ||||
| Bratislava, Slovakien (ägd) | 12 000 | ||||
| Maribor, Slovenien (ägd) | 17 500 | ||||
| Pardubice, Tjeckien (hyrd) | 17 600 | ||||
| Pardubice, Tjeckien (ägd) | 19 200 | ||||
| Dilovasi, Istanbul, Turkiet (ägd) | 28 000 | ||||
| Hyderabad, Indien (hyrd) | 20 000 | ||||
| Greater Noida, New Delhi, Indien (ägd) | 15 700 | ||||
| Kuala Lumpur, Malaysia (ägd) | 16 000 | ||||
| Kuala Lumpur, Malaysia (hyrd) | 2 000 | ||||
| Johannesburg, Sydafrika (hyrd) | 6 000 | ||||
| Melbourne, Australien (hyrd) | 2 200 | ||||
| Riyadh, Saudiarabien (hyrd) | 3 750 |
STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningen i Systemair# AB (publ) sker via årsstämman, bolagsordningen, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholm regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning. Så här styrs Systemair
Revisorer
Bolagsstämma
Valberedning
Styrelse
Koncernchef
Business Boards
Dotterbolag
Ersättningsutskottet
Revisionsutskottet
Intern kontrollmiljö
Koncernledning
Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning
Det är god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktie är upptagen till handel på en reglerad marknad, att tillämpa Koden. Systemair tillämpar Koden utan undantag.
Valberedningen i Systemair utgörs av representanter för tre av de röstmässigt största aktieägarna. Inför årsstämman 2025 har ebm-papst AB valt att avstå sin plats i valbe- redningen. Den fjärde största ägaren Swedbank Robur Fonder har därför kontaktats. Valberedningen har utsetts att bestå av nedanstående personer:
- Magnus Tell, Alecta
- Gerald Engström, Färna Invest AB
- Lennart Francke, Swedbank Robur Fonder
Ordförande i valberedningen är Magnus Tell och han representerar Alecta som äger 7,8 procent av kapital och röster. Gerald Engström, även styrelseordförande, representerar det helägda bolaget Färna Invest som äger 42,8 procent av aktiekapital och röster. Swedbank Robur Fonder äger 6,5 procent av kapital och röster och representeras av Lennart Francke.
Aktieägare och aktiekapital
Systemair AB (org.nr. 556160–4108) har sitt säte i Skinnskatteberg, Västmanlands län, och är sedan 12 oktober 2007 noterad under förkortningen ”SYSR” på Nasdaq OMX Nordiska börs i Stockholm, listan för stora bolag (Large cap). Systemair AB hade per bokslutsdagen 8 444 aktieägare.
Största enskilda ägare är Färna Invest AB, som äger 42,8 procent av kapital och röster och kontrolleras till 100 procent av styrelseordförande Gerald Engström. Övriga större aktieägare är ebm-papst AB, Järfälla, helägt dotterbolag till ebm-papst GmbH, Mulfingen, Tyskland, med 10,7 procent av kapital och röster samt Alecta Tjänstepension Ömsesidigt med 7,8 procent av kapital och röster.
Samtliga aktier har ett kvotvärde om 0,25 kr. Per bokslutsdagen 30 april 2025 uppgick totalt antal utestående aktier till 208 000 000 av ett och samma aktieslag. Se i övrigt avsnittet om Aktien, sidan 19.
47
STYRNING
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsens arbete under året
Återkommande punkter på styrelsens agenda:
- Affärsläget och väsentliga händelser
- Intern ekonomisk uppföljning – resultat, likviditet, valutaläget och finansiering
- Extern finansiell rapportering (kvartalsrapporter)
- Investeringar över 10 Mkr
- Förvärv
- Organisation och personal
- Policyer
- Vd:s redogörelse av affärsläget
- Riskinhantering
- Hållbarhetsfrågor
Besök hos dotterbolag
För att fördjupa förståelsen av verksamheten.
Strategi
Styrelsen har under hösten en fördjupad strategidiskussion.
Årsbokslut
I juni behandlar styrelsen det gångna årets bokslut där även revisor deltar.
Budget
Under våren tar styrelsen ställning till koncernens budget för det kommande året.
| December | November | Oktober | September | Augusti | Juli | Juni | Maj | April | Mars | Februari | Januari |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bolagsordningen
Systemair är ett publikt bolag, vars verksamhet bland annat är att bedriva tillverkning och försäljning av ventilations-, kyl- och värmeprodukter. Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter med högst tre suppleanter. Därutöver har de fackliga organisationerna, enligt svensk lag, rätt att utse två ledamöter och två suppleanter. Styrelsen ska ha sitt säte i Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län. Granskningen av bolagets årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska utföras av ett registrerat revisionsbolag eller en revisor, med eller utan revisorssuppleant. Bolagets räkenskapsår är 1 maj–30 april.
För den kompletta bolagsordningen hänvisas till Systemairs webbplats: Bolagsstyrning (https://group.systemair.com/sv/).
Valberedningen
Årsstämman 2024 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre största aktieägarna. Avstämningsdag för fastställande av de största aktieägarna är den 31 januari 2025. Efter samråd mellan bolagets tre största aktieägare har ebm-papst AB valt att avstå sin plats i valberedningen. Den fjärde största ägaren Swedbank Robur Fonder tillfrågades därför om att ingå i valberedningen.
Valberedningen ska lämna förslag till val av ordförande vid stämman, styrelse och styrelseordförande, val av revisorer i samråd med revisions- utskottet, förslag till arvode till styrelseordföranden och övriga styrelseledamöter, förslag till ersättning för utskottsarbete samt förslag till revisionsarvode. Förslagen ska beslutas av årsstämman.
Valberedningen har under 2024/25 haft två protokollförda möten. Ingen ersättning har utgått för medverkan i valberedningen. Valberedningens förslag inför årsstämman 2025 framgår av kallelsen till stämman publicerad på Systemairs webbplats Hem (systemair.com). Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till någon av valberedningens ledamöter.
Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2025
| Ledamot | Representant för | Konakt (e-post) |
|---|---|---|
| Magnus Tell, ordförande valberedningen | Alecta | [email protected] |
| Gerald Engström | Färna Invest AB, samt styrelseordförande | gerald.engströ[email protected] |
| Lennart Francke | Swedbank Robur Fonder | [email protected] |
Styrelseledamöternas närvaro och beroendeställning
| Beroende/oberoende | Styrelse | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | Invald år | Bolag | Ägare | Antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 8 | 1 | 6 | |||||
| Gerald Engström | 8 | 1 | - | 1974 | Ber. | Ber. | |
| Patrik Nolåker | 8 | 1 | - | 2016 | Ober. | Ober. | |
| Carina Andersson | 8 | 1 | 6 | 2015 | Ober. | Ober. | |
| Niklas Engström | 8 | - | - | 2021 | Ber. | Ber. | |
| Gunilla Spongh | 8 | - | 6 | 2019 | Ober. | Ober. | |
| Daniel Wilhelmsson 1) | 8 | - | - | 2023 | - | - | |
| Ricky Sten 1) | 8 | - | - | 2014 | - | - |
1) Arbetstagarrepresentant
48
STYRNING
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsen
Mångfaldhetspolicy avseende styrelsens storlek och sammansättning
Systemairs mångfaldhetspolicy avseende styrelsens storlek och sammansättning anger att Systemairs styrelse ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Sammansättningen ska präglas av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska också eftersträvas. Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Styrelseledamot ska inte utses för längre tid än till slutet av nästa årsstämma.
Styrelsens sammansättning under räkenskapsåret
Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2024 av fem stämmovalda ledamöter; Carina Andersson, Gerald Engström (ordförande), Niklas Engström, Patrik Nolåker (vice ordförande) och Gunilla Spongh. Vid årsstämman 2024 omvaldes samtliga leda- möter. Gerald Engström valdes till styrelsens ordförande och Patrik Nolåker valdes till styrelsens vice ordförande. De anställda har utsett två representanter, Daniel Wilhelmsson, Unionen och Ricky Sten, IF Metall. En närmare presentation av styrelsens ledamöter återfinns på sidorna 54–55 i årsredovisningen. Som styrelsens sekreterare fungerar CFO, Anders Ulff. Som framgår av tabellen är samtliga av stämman valda styrelseledamöter, utom Gerald Engström och Niklas Engström, oberoende i förhållande till bolaget. Ledande befattningshavare deltar vid behov i styrelsesammanträden som föredragande.
Styrelsens arbete
Under verksamhetsåret 2024/25 hade styrelsen sju sammanträden samt ett konstituerande möte. Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen sammanträda vid minst sex tillfällen under verksamhetsåret. Samtliga beslut som styrelsen fattat har varit enhälliga och är protokollförda. Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens arbete och dess inbördes arbetsfördelning, inklusive utskottsarbete, beslutsordningen inom styrelsen och styrelsens mötesordning. Vidare har verkställande direktören regelbunden kontakt med styrelsens ordförande. Styrelsen har under året utvärderat sitt arbete och samtliga ledamöter har deltagit i utvärderingen och framfört synpunkter. Styrelsens ordförande är ansvarig för utvärderingen
Ersättningsutskott
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Carina Andersson (utskottets ordförande), Gerald Engström och Patrik Nolåker. Utskottets uppgift är:
- att för styrelsen bereda frågor rörande ersättning i form av fast och rörlig lön, pension, avgångsvederlag samt eventuella övriga ersättningsformer för ledande befattningshavare
- att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare
Organisation
| President & CEO | VP Products and Technologies | VP Sales | VP Global Supply Chain | VP M&A | CFO | VP Marketing |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Roland Kasper | Martin Dahlgren | Olle Glassel | Anders Gustafsson | Ulrika Hellman | Anders Ulff | Björn-Osvald Skandsen |
Business Boards
Dotterbolag i Norden
Dotterbolag i Västeuropa
Dotterbolag i Östeuropa och OSS
Dotterbolag i Nordamerika
Dotterbolag i Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika
Centrala supportfunktioner
- Hållbarhet
- Inköp
- IT
- Juridik
- Logistik
- Marknadsföring och kommunikation
- Produktutveckling
- Produktionsstyrning
- Redovisning
49
STYRNING
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
- att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer.
Utskottets ledamöter utses årligen av styrelsen vid det första ordinarie styrelsemötet och ska bestå av tre ledamöter. Ingen ledamot ska delta i frågor som gäller hans eller hennes egen ersättning. Utskottet har haft ett protokollfört möte under verksamhetsåret där samtliga ledamöter var närvarande.
Revisionsutskott
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av styrelse- ledamöterna Carina Andersson och Gunilla Spongh (utskottets ordförande).# STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Utskottet har bland annat i uppgift att övervaka bolagets interna kontroll och riskhantering samt hålla sig informerad om den externa revisionen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, biträda vid upprättandet av förslag till beslut om revisorsval, övervaka den finansiella rapporteringen, diskutera värderingsfrågor som prövning av nedskrivningsbehov, samt hålla sig informerad om Systemairs inverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet. Utskottet har haft sex protokollförda möten där även bolagets CFO, en koncerncontroller samt revisor deltagit. Vid dessa möten har bland annat behandlats riskbedömning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, upphandling av revisionstjänster och IT-säkerhet. Rapportering från utförda internkontroller har lämnats. Mötena har protokollförts och avrapporterats på nästkommande styrelsemöte.
Koncernledning
Koncernchefen Roland Kasper, som också är verkställande direktör i moderbolaget, ansvarar för den löpande kontrollen av koncernen. Till honom rapporterar koncernens ledningsgrupp som vid räkenskapsårets utgång bestod av Vice President Products & Technologies Martin Dahlgren, Vice President Sales Olle Glassel, Vice President Global Supply Chain Anders Gustafsson, Vice President M&A Ulrika Hellman, Vice President Marketing Björn-Osvald Skandsen samt CFO Anders Ulff. Koncernchefen Roland Kasper leder arbetet i koncernens ledningsgrupp. Koncernledningen har löpande möten under året för att gå igenom resultatet för koncernen och för enskilda dotterbolag, marknads- och affärsläge samt besluta i strategiska och operativa frågor inom ramar som styrelsen fastställt. Ett möte per år är mer omfattande och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående och målsättningar på koncernnivå och bolagsnivå formuleras. Eftersom organisationen inom Systemair präglas av en rak och enkel kommunikation så är även de informella löpande kontakterna mellan ledningspersoner en viktig del i styrningen. Kortare avstämningsmöten hålls normalt sett veckovis. För att stödja ledningsgruppen på koncernnivå finns redovisning samt en operationell ledningsgrupp med funktionerna produktutveckling, inköp, produktion, IT, logistik, sälj, produktledning, affärsutveckling, hållbarhet, juridik och kommunikation.
I april 2025 meddelade styrelsen för Systemair att man kommit överens om att Roland efter 10 år som VD och koncernchef lämnar Systemair. Arbetet med att rekrytera en ny VD och koncernchef pågår och Roland kvarstår i sin roll fram till att en ny ordinarie VD och koncernchef tillsatts.
Business boards och dotterbolagens styrning
Systemairkoncernen omfattar 85 rörelsedrivande bolag. Moderbolag är Systemair AB (org.nr. 556160–4108) som äger flertalet dotterbolag direkt. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent, förutom Divid AB i Jönköping Sverige som ägs till 60 procent, Sagicofim SAS i Frankrike som ägs till 79 procent och Frico A/S i Danmark som ägs till 60 procent.
Verksamheten i dotterbolagen styrs övergripande via så kallade business boards, som närmast kan beskrivas som dotterbolagens operativa styrelse. I denna ingår en till två personer från koncernledningen och/eller annan nyckelperson från moderbolaget samt dotterbolagets verkställande direktör. Varje business board formulerar mål och följer upp ekonomiskt utfall, beslutar i viktigare marknads- och produktfrågor samt är länken mellan moderbolaget och respektive dotterbolag i olika organisatoriska frågor. Business board träffas två till fyra gånger per år. Varje dotterbolag har, om lagen så kräver i respektive land, även en formell styrelse.
Styrning av hållbarhetsarbete
Systemairs övergripande strategi har brutits ned i en specifik hållbarhetsstrategi, se sidorna 24–33. Tillsammans med vår uppförandekod innefattar den de väsentliga hållbarhetsämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, som ligger till grund för rapportering enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Systemairs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhetsarbetet. Koncernledningen äger Systemairs hållbarhetsstrategi och ansvarar för dess prioriteringar. Varje fokusområde i hållbarhetsstrategin har en ägare i koncernledningen, för utveckling finns en tilldelad funktionsansvarig som är närmast knuten till respektive kärnfråga i varje fokusområde. Kärnfrågorna har tillhörande nyckeltal och, i de flesta fall, en policy och mål. En utvecklingsplan uppdateras årligen för varje kärnfråga tillsammans med funktionsansvarig. Aktivitetsplaner görs för de största dotterbolagen för att säkerställa att rätt aktiviteter genomförs för att nå Systemairs övergripande hållbarhetsmål. Varje dotterbolags VD ansvarar för att aktivitetsplanen uppdateras och att förutsättningar skapas för att genomföra aktiviteterna.
Incitament för hållbarhetsprestation
Koncernledningen och personer i ledande befattningar har en rörlig komponent i sin ersättning där hållbarhetsprestation utgör en av bedömningsgrunderna för den rörliga ersättningen. För mer information se sidan 108.
Riskhantering hållbarhetsarbete
Systemair analyserar sina risker relaterade till hållbarhetsfrågor som en del av Systemairs övergripande riskhanteringsprocess för att säkerställa att risker identifieras, bedöms och sedan hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För mer information se sidorna 56–58 och 77–78 om vilka risker som finns och hur de hanteras.
Rapportering av hållbarhet
Varje kvartal samlas utvalda hållbarhetsdata in från dotterbolagen och årligen genomförs en större informationsinsamling i samband med rapportering av räkenskapsåret. För mer information se hållbarhetsredovisningen på sidorna 107–148. De kvartalsvisa och årliga rapporterade uppgifterna återkopplas i en rapport till varje dotterbolags VD. Systemairs business boards gör en genomgång av varje företags prestation i kärnfrågor 1-2 gånger per år. Utfall och framsteg rapporteras till koncernledningen och styrelsen en gång per år.
Ersättning till ledande befattningshavare
Riktlinjer
Årsstämman 2024 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningen till ledande befattningshavare ska – utifrån den marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. Ersättningssystemet ska bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner, som till exempel förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitamentsprogram, beslutade av årsstämman, förekomma.
Fast lön och förmåner ska fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön baseras på tydligt fastställda och mätbara kvalitativa och kvantitativa mål med syfte att främja bolagets strategi, långsiktiga värdeskapande och hållbarhet. Den rörliga lönen utgår som en andel av den fasta lönen och kan maximalt uppgå till 40 procent av årslönen för koncernchefen, 25 procent för övriga ledande befattningshavare och 15 procent för övriga nyckelpersoner. Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 11.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om tolv månader vid uppsägning från Bolagets sida och en uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verkställande direktören eller annan ledande befattningshavare.
Pensioner
Styrelsens ordförande och styrelsens ledamöter har inga pensionsförmåner för sina styrelseuppdrag. Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd och inte överstiga 35 procent av den fasta lönen. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan och grundas på den fasta lönen. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Under 2024/25 uppgick pensionskostnaderna för ledande befattningshavare till totalt 5,6 Mkr.
Årsstämman 2024
Vid årsstämman den 29 augusti 2024 i Skinnskatteberg var 164 röstberättigade aktieägare närvarande, alternativt insänt giltiga poströster, vilket motsvarade 91 procent av antalet aktier och röster i bolaget. Gerald Engström, ordförande i Systemair, valdes till stämmans ordförande. Styrelseordföranden Gerald Engström informerade om styrelsens arbete, redogjorde för riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och för arbetet i styrelsens utskott. Vidare höll koncernchefen Roland Kasper ett anförande om Systemairs verksamhet under räkenskapsåret 2023/24. Ansvarige revisorn Johan Holmberg föredrog delar ur revisionsberättelsen.
Beslut som fattades vid årsstämman:
- Att bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret.
- Att till styrelseledamöter omvälja Gerald Engström, Carina Andersson, Niklas Engström, Patrik Nolåker och Gunilla Spongh.
- Att välja Gerald Engström till styrelsens ordförande och Patrik Nolåker till styrelsens vice ordförande.
- Att styrelsearvodet ska utgå med 870 000 kronor till ordföranden, 590 000 kronor till vice ordföranden samt 365 000 kronor till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter. Ersättningen till revisionsutskottet utgå med sammanlagt 165 000 kronor, varav 110 000 kronor till utskottets ordförande och 55 000 kronor till övrig ledamot.# STYRNING
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Därutöver ska ersättning till ersättningsutskottet utgå med sammanlagt 50 000 kronor, varav 30 000 kronor till utskottets ordförande och 20 000 kronor till övrig ledamot. Æ Att aktieutdelning ska utgå med 1,20 kronor per aktie. Æ Att valberedningen ska utgöras av de tre största aktieägarna baserat på ägaruppgifterna per den 31 januari 2024. Æ Att ställa ut teckningsoptioner inom ramen för incitamentsprogrammet LTIP 2024 till ett antal personer med ledande befattningar inom bolaget. Æ Att fram till årsstämman 2024 ge styrelsen bemyndigande att fatta beslut om nyemission upp till högst tio procent av antalet aktier i bolaget. Æ Att utgiva teckningsoptioner med anledning av LTIP 2022. Protokollet från årsstämman 2024 finns publicerat på webbplatsen: https://group.systemair.com/sv/investerare/bolagsstyrning/arsstamma
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen
Styrelsens rapport över intern kontroll för räkenskapsåret 2024/25
Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod för Bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna redogörelse har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och beskriver hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Revisionsutskottet har en väsentlig uppgift i att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen, vilket omfattar frågor om internkontroll och efterlevnad av regler, kontroll av rapporterade värden och bedömningar samt övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i ramverket för intern kontroll, den så kallade COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) modellen.
51 STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Kontrollmiljö
Ett effektivt styrelsearbete är grunden för en god intern kontroll. Kontrollmiljön i Systemair kännetecknas av korta avstånd mellan koncernledning och de operativa enheterna. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande dokument för att skapa och vidmakthålla en väl fungerande kontrollmiljö av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland kan nämnas styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören och finanspolicy. Ekonomimanualer, instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av moderbolagets controllerorganisation. Inom styrelsen finns ett revisionsutskott inrättat. Det har till uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterföljs och vidareutvecklas. Vidare upprätthåller utskottet löpande relationer med bolagets revisor. Revisionsutskottet och styrelsen har redovisnings- och revisionsfrågor som återkommande punkt på agendan vid de fyra möten då kvartalsrapporterna behandlas.
Riskbedömning
Systemairs styrelse ansvarar för att väsentliga finansiella risker samt att risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets resultat och ställning. Styrelse och revisionsutskott samt ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv, där jämförelser av resultat- och balansposter mot tidigare rapportering och budget är ett viktigt stöd. Vidare sker fortlöpande riskbedömningar i samband med strategisk planering, budgetering, prognostisering och förvärvsaktiviteter.
Kontrollaktiviteter
Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernens centrala controllerorganisation och finns lätt åtkomliga på koncernens intranät. Samtliga bolag i koncernen rapporterar fem arbetsdagar efter månadens slut i ett gemensamt koncernkonsoliderings- och rapporteringssystem, vilket bland annat innebär att avvikelser och eventuella fel snabbt kan fångas upp och rättas till. Koncernen omfattade på bokslutsdagen ett 90-tal dotterbolag som till största delen ägs direkt av moderbolaget Systemair AB. Dotterbolagen är juridiska enheter med egna fullständiga resultat- och balansräkningar. Varje enskilt dotterbolag rapporterar månadsvis till moderbolaget där koncernkonsolidering sker. Centrala controllers har ett direkt uppföljningsansvar för ett antal bolag, som de löpande följer och analyserar. Genomgång av utfall mot planer och mål sker kontinuerligt tillsammans med representanter för dotterbolagen, business boards och koncernledningen. Koncernen har för flertalet dotterbolag ett gemensamt helintegrerat affärssystem som innebär ett mycket effektivt verktyg för styrning, kontroll och uppföljning. För större beslut såsom vid förvärv, investeringar och väsentligare avtal så finns tydliga beslutsordningar och beslutsprocesser. Varje enhet besöks också regelbundet av representanter från business boards och koncernledningen, varvid den interna kontrollen och finansiella rapporteringen utvärderas löpande.
Information och kommunikation
Verkställande direktör tillsammans med CFO ansvarar för att all information som publiceras externt, som till exempel kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationsmaterial i samband med analytikermöten, är korrekta och av god kvalitet. Bolagets revisor har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är väsentliga för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för styrelsen. Styrelsen erhåller månadsvis ett rapportpaket som bland annat omfattar fullständiga bokslut för varje väsentligt dotterbolag samt konsoliderat för koncernen. Vidare ingår ett antal nyckeltal och jämförande parametrar, där periodens utfall ställs mot budget och utfall föregående år. Styrelsens arbetsordning reglerar vilka rapporter och vilken information av finansiell karaktär som löpande och till varje styrelsemöte ska presenteras. För att skapa en medvetenhet hos koncernens medarbetare om policyer och manualer finns information tillgänglig för alla berörda på koncernens intranät. För att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig har styrelsen därtill fastställt en informationspolicy.
Uppföljning
Systemair präglas av enkelhet i den juridiska och operativa strukturen samt av väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem. Styrelsen och revisionsutskottet samt koncernledningen följer upp efterlevnaden av antagna policyer och riktlinjer. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation och inför publiceringen av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Koncernledning och business board går månadsvis igenom resultatet för varje dotterbolag och diskuterar avvikelser mot plan med respektive dotterbolags verkställande direktör. I de externa revisorernas uppgift ingår att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna har löpande kontakt och rapporterar direkt till styrelsen och revisionsutskottet. Under året har ett antal interna granskningar av dotterbolagen genomförts av controllerorganisationen. Detta arbete följer en standardiserad modell, där bland annat olika betydelsefulla frågeställningar kopplade till interna riktlinjer och policyer följs upp. Arbetsformerna runt den interna granskningen vidareutvecklas kontinuerligt och en årsplan för granskningsinsatserna finns fastlagd och behandlas av styrelsen.
Intern revision
Systemair har en enkel operativ struktur med goda förutsättningar för intern kontroll. Efterlevnaden av bolagets utarbetade styr- och internkontrollsystem följs regelbundet upp av koncernens controllers. Till detta kommer också business boards och koncernledningens löpande uppföljning. Vidare finns även styrelsens kontroll och uppföljning. Den löpande dialogen mellan bolaget och de externa revisorerna samt de kontroller som utförs av ovan nämnda instanser, bedöms för närvarande vara tillräckliga för att säkerställa att den interna kontrollen håller en god nivå. Styrelsen utvärderar årligen behovet av internrevision och har för närvarande kommit till slutsatsen att en särskild intern granskningsfunktion inte skulle medföra någon väsentlig fördel. Bedömningen utvärderas löpande och en omprövning sker på nytt under räkenskapsåret 2025/26.
52 STYRNING BOLAGSSTYRNING
53 STYRNING BOLAGSSTYRNING
Ledningsgrupp
Anders Gustafsson
Vice President Global Supply Chain
Utbildning: Civilingenjör Maskinteknik, Linköpings Tekniska Högskola
Förr: Produktionsdirektör, Atlas Copco, Secoroc Division, SVP Supply Operations Konecranes PLC
Innehav: 3 970 aktier och 57 240 teckningsoptioner
Född: 1964
Anställd sedan: 2022
Roland Kasper
VD och Koncernchef
Utbildning: Dipl. Ing. Energi och Värmeteknik, Fachhochschule Giessen, Tyskland
Förr: Marknads- och säljchef Systemair AB, Produkt- och Marknadsansvarig på FläktWoods AB och ABB Ventilation Products GmbH
Innehav: 92 800 aktier och 90 000 teckningsoptioner
Född: 1969
Anställd sedan: 2007
Björn-Osvald Skandsen
Vice President Marketing, Director Frico and MD Systemair AS, Norway
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik, Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet och MBA i varumärkeshantering, Norges Handelshögskola
Förr: Direktör för Teknik och Marknad på GK Inneklima, Chef för Teknisk support på Systemair-koncernen och säljchef för Systemair i Sverige
Innehav: 3 200 aktier och 74 700 teckningsoptioner
Född: 1973
Anställd sedan: 2018, 2000-2006
Ulrika Hellman
Vice President M&A
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm
Förr: Head of M&A and Business Development, ASSA ABLOY Global Solutions, Head of M&A AddLife, Strategy & M&A Sandvik Materials Technology, Client Executive Swedbank Large Corporates & Institutions, Head of TMT-sector team Swedbank Corporate Finance, Director Group M&A Telia Company, Manager KPMG Corporate Finance, Institutional Sales and Equity research Swiss Bank Corporation
Innehav: 3 000 aktier
Född: 1969
Anställd sedan: 2024
Anders Ulff
CFO
Utbildning: Ekonomie Magister-examen Uppsala universitet# STYRNING
BOLAGSSTYRNING
Styrelse
Niklas Engström
Styrelseledamot
Koncernchef och styrelseledamot RVM Systems
Utbildning: Civilekonom IBA (International Business Academy) Stockholms universitet
Förr: Dotterbolagschef samt Affärsutvecklings direktör Systemair
Innehav: 6 484
Född: 1978
Invald i styrelsen: 2021
Oberoende: Nej
Ricky Sten
Arbetstagarrepresentant
Materialhanterare
Född: 1968
Invald i styrelsen: 2014
Gerald Engström
Styrelseordförande
Styrelseledamot i Hanza Holding och Bluefish Pharmaceuticals AB
Utbildning: Gymnasieingenjör, ekonomistudier Stockholms universitet
Förr: Bl.a. VD och Koncernchef i Systemair AB och VD i Ziehl-ebm AB
Innehav: 89 076 648 (aktierna ägs av Färna Invest AB)
Född: 1948
Invald i styrelsen: 1974
Oberoende: Nej
Carina Andersson
Styrelseledamot
Styrelseordförande i Carbomax AB. Styrelseledamot i LKAB och Papershell AB.
Utbildning: Bergsingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm (KTH)
Förr: Ledande befattning på Sandvik AB, VD för Ramnäs Bruk AB och Scana Ramnäs AB
Innehav: 4 000
Född: 1964
Invald i styrelsen: 2015
Oberoende: Ja
Gunilla Spongh
Styrelseledamot
Styrelseordförande i Bluefish Pharmaceuticals. Styrelseledamot i AQ group, Byggmax group, Consivo group, Meds Apotek, Momentum group, ViaCon, OptiGroup, Dacke Industri och SafeRoad.
Utbildning: Civilingenjör Industriell ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola
Förr: CFO Preem, Chef Internationella Affärer och CFO Mekonomen Group
Innehav: 4 000
Född: 1966
Invald i styrelsen: 2019
Oberoende: Ja
Daniel Wilhelmsson
Arbetstagarrepresentant
Elkonstruktör
Född: 1973
Invald i styrelsen: 2023
Patrik Nolåker
Vice styrelseordförande
Styrelseordförande i RVM Systems, Saferoad Group, ViaCon Group och Fibo Group. Styrelseledamot i iMPREG.
Utbildning: Gymnasieingenjör, Civilekonom, MBA från Maastricht School of Management
Förr: Koncernchef på Dywidag Systems International S.a.r.l. och Alimak Hek Group samt ledande befattningar inom Atlas Copco och ABB
Innehav: 40 000
Född: 1963
Invald i styrelsen: 2016
Oberoende: Ja
RISKHANTERING
Riskhantering
Systemairs verksamhet medför risker som i varierande omfattning kan påverka koncernen negativt. Riskerna kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå fastställda mål enligt bolagets affärsplan. Systemair arbetar med en process för riskhantering där nyckelfunktioner samt koncernledningen involveras för att säkerställa att risker hanteras på rätt sätt. Nedan presenteras en sammanfattning av Systemairs risker, tillsammans med de riskkontrollåtgärder som görs för att minska riskerna. Risktrenden presenteras och risknivån på en skala 1 till 10, där 1 är ingen risk och 10 mycket hög. Risknivån är en sammanvägning av sannolikhet och påverkan. Mer information om våra risker och vårt riskarbete finns på sidan 77–78 under not 2. Systemair redovisar även sina fysiska klimatrelaterade risker i hållbarhetsredovisningen på sidan 114.
| Riskområde | Risk | Beskrivning | Risknivå | Risk- trend | Riskkontrollåtgärder # STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsbeskrivning och ekonomisk information
Allmänt
Styrelsen och verkställande direktören för Systemair AB (publ), organisationsnummer 556160-4108, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2024/25, bolagets femtioandra verksamhetsår. Systemair AB (publ) har sitt säte och huvudkontor i Skinnskatteberg. Systemair, Frico, Fantech och Menerga är koncernens huvudsakliga varumärken.
Systemair står för ett standardiserat komplett sortiment av ventilationsprodukter som aggregat, fläktar och luftdon med fokus på att förenkla för vår kund, installatören. Frico är specialiserade på luftburna värmesystem av typen luftridåer, värmefläktar samt strålningsvärmare. Fantech är ett varumärke som används i Nordamerika. Produkterna omfattar fläktar och andra ventilationsprodukter samt ventilationsaggregat med värmeåtervinning för enfamiljshus. Menergas verksamhet omfattar luftbehandlingsaggregat för simhallar samt komfort- och processventilation med extra hög verkningsgrad.
Med produktionsanläggningar i 18 länder och totalt över 300 000 m² produktions- och lageryta är Systemair en betydande internationell aktör inom sina produktområden. Via egna säljbolag marknadsförs Systemairs produkter i 51 länder samt via agenter och distributörer i ytterligare cirka 80 länder. Koncernens kunder är i huvudsak ventilationsinstallatörer och distributörer av ventilations- och elprodukter.
Aktien
Vid räkenskapsårets utgång uppgick aktiekapitalet till 52,0 Mkr fördelat på 208 000 000 aktier med samma rösträtt. Kvotvärde är 0,25 kr per aktie. Bolagets aktie är sedan 12 oktober 2007 noterad under förkortningen ”SYSR” på Nasdaq OMX Nordiska börs på Large Cap-listan. Antalet aktieägare uppgick på bokslutsdagen till 8 444 stycken.
Styrelsen för Systemair AB beslutade i april 2025 att, med stöd av bemyndigande från årsstämman den 29 augusti 2024, återköpa egna aktier på Nasdaq Stockholm. Syftet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs aktie- och prestationsbaserade program, det vill säga att säkerställa leverans av prestationsaktier till deltagarna. Återköpet administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Återköpet genomfördes under april 2025 och omfattade 320 000 aktier. Återköpet skedde på Nasdaq Stockholm i enlighet med gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till 23,5 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant. Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet inga egna aktier. Antalet utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav av 320 000 aktier uppgick vid räkenskapsårets utgång till 207 680 000 aktier.
Styrelse och koncernledning
Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2024 av fem stämmovalda ledamöter; Carina Andersson, Gerald Engström (ordförande), Niklas Engström, Patrik Nolåker (vice ordförande) och Gunilla Spongh. Vid årsstämman 2024 omvaldes samtliga sittande ledamöter. Gerald Engström omvaldes till styrelsens ordförande och Patrik Nolåker omvaldes till vice ordförande.
Koncernens ledningsgrupp består av koncernchefen Roland Kasper, som också är verkställande direktör i moderbolaget, Anders Ulff – CFO, Olle Glassel – VP Sales, Anders Gustafsson – VP Global Supply Chain, Björn-Osvald Skandsen – VP Marketing & Frico, Ulrika Hellman – VP M&A och Martin Dahlgren – VP Products & Technology.
I april 2025 meddelade styrelsen för Systemair att man kommit överens om att koncernchefen Roland Kasper lämnar Systemair. Arbetet med att rekrytera en koncernchef pågår och Roland kvarstår i sin roll fram till att en ny ordinarie koncernchef tillsatts.
Koncernen
Omsättning och resultat
Koncernens omsättning uppgick till 12 301 Mkr (12 257), vilket är en ökning med 0,4 procent jämfört med föregående verksamhetsår. Justerat för såväl valutaeffekter som förvärv ökade nettoomsättningen med 2,0 procent. Tillväxten relaterad till förvärv var 0,4 procent och valutaeffekter minskade omsättningen med 2,0 procent under räkenskapsåret.
Försäljningen i Norden ökade under året med 1,7 procent. Justerat för valutaeffekter ökade försäljningen med 3,2 procent. Den norska marknaden är den största inom regionen med en försäljning om 765 Mkr. Försäljningen i Norge minskade under året med 1,4 procent medan de svenska, danska och finska marknaderna ökade.
I Västeuropa minskade försäljningen med 1,3 procent. Justerat för valutapåverkan minskade försäljningen med 0,2 procent. Den största marknaden inom regionen, och också totalt sett för hela koncernen, är Tyskland som minskade med 8,4 procent. Övriga större marknader inom Västeuropa som visade god tillväxt under året var främst Irland, Italien, Portugal och Belgien.
Östeuropa och OSS visade en ökning med 1,0 procent under året. Tjeckien, Azerbaijan och Serbien växte medan Slovenien och Slovakien minskade. Justerat för valutaeffekter ökade försäljningen med 3,4 procent.
Omsättningen på den nordamerikanska marknaden ökade med 2,2 procent jämfört med föregående år. Framför allt den kanadensiska marknaden visade tillväxt under räkenskapsåret medan den amerikanska marknaden minskade. Justerat för valutakurseffekter ökade försäljningen med 5,0 procent.
Försäljningen i Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika ökade med 2,1 procent under året. Justerat för valutaeffekter och förvärv ökade försäljningen med 3,5 procent. Indien, Australien och Malaysia uppvisade god tillväxt under året.
Resultat
Rörelseresultatet för räkenskapsåret uppgick till 1 100,4 Mkr (963,0). Rörelsemarginalen uppgick till 8,9 procent (7,9). Justerat rörelseresultat uppgick till 1 125,4 Mkr (1 085,0) vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal om 9,1 procent (8,8). Justeringsposterna inkluderar en nedskrivning av goodwill om 11,8 Mkr, kundförluster i Tjeckien och Marocko om 13,9 Mkr, förvärv av försäljningsagenter i Tyskland om 27,1 Mkr samt realisationsvinst vid försäljning av Menergas produktionsfastighet i Tyskland om 27,8 Mkr.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till 3 374,2 Mkr (3 214,9), en ökning med 159,3 Mkr. Förvärvade företag bidrar med 12,9 Mkr av kostnadsökningen varför försäljnings- och administrationskostnaderna i jämförbara enheter har ökat med 146,4 Mkr eller 4,6 procent. Försäljningskostnaderna har belastats med 28,5 Mkr (13,7) avseende förväntade kundförluster.
De finansiella intäkterna uppgår till 19,4 Mkr (12,3) och utgörs av ränteintäkter. Finansiella kostnader för året uppgår till -177,0 Mkr (–110,9). Räntekostnader på externa lån utgör -55,7 Mkr (–83,3) och ränktekostnader hänförliga till leasing uppgår till -16,4 Mkr (-13,6).
Årets skattekostnad uppgår till -256,6 Mkr (–210,6), vilket motsvarar en skattebelastning på 27,2 procent (24,4) beräknat på resultat efter finansiella poster.
Investeringar
Räkenskapsårets totala investeringar, exklusive avyttringar, uppgick till 520,9 Mkr (448,9). Bruttoinvesteringar, exklusive avyttringar, i nybyggnationer och maskiner uppgick till 456,4 Mkr (386,6). Förvärv och tidigare innehållna köpeskillingar uppgick till 33,0 Mkr (37,7). Avskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 299,4 Mkr (291,4). Avskrivningar hänförliga till nyttjanderättstillgångar uppgick totalt till 149,6 Mkr (122,4). Årets nedskrivningar var totalt 11,8 Mkr (8,3).
Förvärv, avyttringar och etableringar
I maj 2024 förvärvades aggregattillverkaren PHEM Engineering SDN BHD i Malaysia.
Finansiella risker
Regelbundna revisioner av IT-system genomförs av egen personal samt av externa revisorer och konsulter. Utbildningar inom IT-säkerhet utförs för att minska risken att medarbetare blir offer för attacker som nätfiske (phishing).
| Riskområde | Risk Beskrivning | Risknivå | Risk- trend | Riskkontrollåtgärder |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella risker | ||||
| Valutarisk – transaktions- exponering | Betydande handel finns i valutor som bland andra EUR, vilket innebär en valutaexponering. | 5 | Något tilltagande | Valutasäkring sker periodvis av cirka 50 procent av EUR/SEK-exponeringen. En intern kvartalsvis process finns etablerad för att analysera behovet av prisförändringar mot kunder baserat på förändrade komponentpriser och valuta. Risktrenden är något tilltagande eftersom Systemair växer på marknader utanför Europa. För att minska risken investerar Systemair i att utveckla koncernens finansfunktion. |
| Valutarisk– omräknings- exponering | Utländska tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor vid konsolidering. | 3 | Stabil | Finansiering av större investeringar görs normalt genom upplåning i motsvarande valuta. |
| Belånings- och ränterisk | Risken att kraftigt förändrade omständigheter på bolagsmarknader leder till problem att teckna nya lån. Kraftigt försämrat ränteläge kan leda till försämrat resultat för koncernen. | 3 | Minskande | Finansiell riskhantering diskuteras löpande inom revisionsutskottet och styrelsen. Koncernens finansiering har till största delen centraliserats till moderbolaget. Risknivån har sänkts eftersom Systemairs skuldsättningsgrad är låg och statsräntor har under året sänkts. |
| Kredit- och likviditetsrisk | Risken att en kund inte kan fullfölja sitt betalningsåtagande. | 3 | Stabil | Strikta kreditpolicyer tillämpas och det förekommer ingen större koncentration av kreditrisk. Systemair arbetar aktivt med att förbättra rutiner och processer för kreditprövning och betalning. Under året har en finansiell exportpolicy tagits fram med tydligare riktlinjer för att minska risken av kreditförluster i exportländer. |
| Företagsförvärv | Vid förvärv finns det en risk relaterad till värderingen av målen gentemot urvalet. Att integrera förvärvade verksamheter kan vara en komplex och krävande process. | 4 | Stabil | Det finns ingen garanti för att ett förvärv blir framgångsrikt, även om Systemair har lång erfarenhet inom området. Årliga nedskrivningsprövningar görs på förvärvad goodwill. Om de redovisade värdena inte bedöms vara motiverade i sådana tester kan det resultera i en nedskrivning som påverkar koncernens resultat. Processen för tillbörlig aktsamhet i uppköp utvecklas löpande för att utvärdera och hantera risker. |
59# STYRNING OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kassaflöde och finansiell ställning
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital under året uppgick till 1 332,0 Mkr (982,3). Förändringar i rörelsekapitalet, främst beroende på ökade lager och minskade övriga rörelseskulder, påverkade kassaflödet med -151,5 Mkr (+350,9). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till netto -614,2 Mkr (–898,1) till följd av minskad nettoupplåning. Räntebärande skulder uppgick på balansdagen omräknat till SEK till totalt 1 293,0 Mkr (1 462,2) och nettoskuldsättningen vid årets utgång uppgick till 901,0 Mkr (1 070,2). Nettoskulden genom EBITDA uppgick till 0,56 (0,76). Koncernens soliditet uppgick till 61,5 procent (57,7) vid utgången av räkenskapsåret. Det av styrelsen antagna soliditetsmålet om minst 30 procent uppfylls därmed med god marginal.
Koncernens finanspolicy
Systemair har etablerat dotterföretag med verksamhet i 51 länder och i 18 av dessa länder har vi också egen produktion. Systemairs produkter säljs i cirka 135 länder världen över.
Koncernens finansiella risktagande styrs av mandat godkända av Systemair AB:s styrelse. Finansiell förvaltning på övergripande nivå sker i moderbolaget, som också ansvarar för övervakningen av överensstämmelse med koncernens finanspolicy. Funktionen för finansiell förvaltning ska säkerställa att tillgången på kapital och likviditet är säkrad. Exponeringar mot finansiell risk hålls inom mandat som styrelsen godkänt. Syftet med koncernens finanspolicy är att ge tydlig ansvarsfördelning och att fastställa riktlinjer och regler för vilka finansiella risker som kan accepteras inom koncernen och hur dessa risker ska hanteras.
All finansieringsverksamhet för koncernen i form av risk och valutahantering samt upplåning sköts centralt av moderbolaget i Skinnskatteberg. Koncernens finanspolicy utgör ramverket för såväl hantering av finansiella risker som för finansiella aktiviteter i allmänhet. För hantering av betalningar och likvida flöden finns centrala koncernkontosystem.
Systemair AB har beviljat kort- och långfristiga lån till sina dotterbolag. Värdet av dessa omräknat till svenska kronor var på balansdagen 1 718,2 Mkr (1 658,0).
Exponering mot Ryssland, Ukraina och Belarus
Vid räkenskapsårets utgång uppgick antalet anställda i Ryssland, Ukraina och Belarus till 221 personer. Systemairs omsättning i regionen utgör 1,1 procent av koncernens totala omsättning för räkenskapsåret. I Ryssland finns 12 lokala säljkontor med tillhörande lager. I Moskva finns en produktionsanläggning med tillhörande mark som efter nedskrivning är bokförd till 46,5 Mkr. Goodwill och övriga anläggningstillgångar är fullt nedskrivna. Rörelsekapital främst i varulager samt kassa uppgår till 101,1 Mkr. För närvarande är det inte möjligt att föra ut dessa pengar ur Ryssland. Bolagets kostnader har löpande anpassats efter den vikande försäljningsvolymen.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Systemair utsätts för strategiska, operativa, finansiella och regelefterlevnadsrisker i sin verksamhet. De strategiska riskerna är framförallt kopplade minskad omsättning till följd av makroekonomisk och geopolitisk utveckling. Operativa riskfaktorer är till exempel störningar i försörjningskedjan och IT-relaterade risker. De finansiella risker som Systemair identifierat i sin verksamhet omfattar valutarisk, belånings- och ränterisk samt kredit- och likviditetsrisk samt företagsförvärv. Inom affärsetiska risker förekommer risker med lägre sannolikhet men med högre påverkan som till exempel korruption och brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Systemairs väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer beskrivs närmare i not 2.
Finansiell översikt
Under de senaste tio åren har koncernens omsättningstillväxt i genomsnitt uppgått till 7,9 procent per år. Den genomsnittliga årliga rörelsemarginalen (EBIT) under samma period har uppgått till 7,5 procent men med en positiv utvecklingskurva under de senaste åren. Den genomsnittliga soliditeten för de senaste tio åren har uppgått till 48,3 procent. Av koncernens totala omsättning är 95 procent (95) till kunder utanför Sverige. Ytterligare information om koncernens finansiella utveckling finns i den nyckeltalssammanställning som finns efter noterna till resultat- och balansrapporterna. För fler nyckeltal och beräkning av dessa hänvisas till sidorna 105–106 och till Systemairs hemsida: https://group.systemair.com/sv/investerare/finansiell-information/finansiell-data/
Femårsöversikt
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 301 | 12 527 | 12 058 | 9 634 | 8 519 |
| EBIT | 1 100 | 963 | 1 401 | 770 | 677 |
| Rörelsemarginal | 8,9% | 7,9% | 11,6% | 8,0% | 7,9% |
| Soliditet | 62% | 58% | 55% | 46% | 48% |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 15% | 14% | 20% | 15% | 13% |
| Medeltalet anställda | 6 555 | 6 453 | 6 299 | 6 358 | 5 864 |
Framtidsutsikter
Systemairs orderingång och aktivitetsnivå är god på flera viktiga marknader samtidigt som det finns potential för återhämtning på ytterligare några marknader. Systemair ser potential för en god marknadsutveckling även om det finns en osäkerhet kring flera geopolitiska faktorer. Med marknadens bredaste produktprogram för energieffektiv ventilation har Systemair goda förutsättningar för långsiktig och lönsam tillväxt. En lokal närvaro med säljbolag och lokala lager på många marknader samt en regional produktionsstrategi gör att vi står väl rustad även under geopolitiskt osäkra tider.
Säsongseffekter
Verksamheten inom Systemair påverkas av säsongsmässiga svängningar. En högre aktivitet råder normalt under hösten till följd av att många byggnationer slutförs innan vintern. Under årets kallare perioder ökar också efterfrågan på värmeprodukter samtidigt som mönstret är tvärtom för luftkonditioneringsprodukter. Normalt är det andra kvartalet, augusti till oktober, det försäljningsmässigt starkaste för Systemair.
Finansiella mål
Systemair har följande finansiella mål:
* Æ Den genomsnittliga årliga omsättningstillväxten över en konjunkturcykel ska uppgå till minst 10 procent.
* Æ Den genomsnittliga rörelsemarginalen över en konjunkturcykel ska uppgå till minst 10 procent.
* Æ Soliditeten ska inte understiga 30 procent.
* Æ Utdelningen ska uppgå till cirka 40 procent av resultatet efter skatt.
Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare att gälla för tiden från och med årsstämman 2025 föreslås utformas enligt nedan, vilket också i huvudsak överensstämmer med de riktlinjer som gällt från föregående årsstämma.
Ersättningen till ledande befattningshavare skall – utifrån den marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Ersättningssystemet skall bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner som till exempel förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitamentsprogram, beslutade av årsstämman, förekomma.
Fast lön och förmåner skall fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön baseras på företagets resultat med syfte att främja bolagets strategi, långsiktiga värdeskapande och hållbarhet. Den rörliga lönen utgår som en andel av den fasta lönen och kan maximalt uppgå till 40 procent av årslönen för koncernchefen, 25 procent för övriga ledande befattningshavare och 15 procent till övriga nyckelpersoner. Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd och inte överstiga 35 procent av löneunderlaget. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida och en uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verkställande direktören eller annan ledande befattningshavare.
Aktie- och aktiekursbaserade incitamentsprogram
Vid årsstämmorna 2021, 2022 och 2023 beslutades om program för teckningsoptioner för ledande befattningshavare.# STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Utestående program
| Program | Antal optioner | Motsvarande antal aktier | Andel av totalt antal aktier | Lösenkurs | Lösenperiod |
|---|---|---|---|---|---|
| LTIP 2023 | 357 500 | 357 500 | 0,2% | 77,50 | 17 aug 2026 – 30 sep 2027 |
| LTIP 2022 | 485 740 | 485 740 | 0,2% | 58,30 | 18 aug 2025 – 30 sep 2026 |
| LTIP 2021 | 532 000 | 532 000 | 0,3% | 98,20 | 19 aug 2024 – 30 sep 2025 |
| Totalt | 1 375 240 | 1 375 240 |
Aktieincitaments- program
| Program | Max antal Invsteringsaktier | Max antal prestationsaktier | Tilldelningstillfälle |
|---|---|---|---|
| LTIP 2024 | 120 000 | 640 000 | 0,3% Q1 2027 (Aug 2027) |
| Totalt | 2 015 240 | 1,0% |
Under räkenskapsåret har 63 000 teckningsoptioner återköpts, till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde, från anställda som avslutat sin anställning. Systemair har även ett utestående aktieincitamentsprogram för cirka 70 ledande befattningshavare och nyckelpersoner baserat på att deltagarna investerar i aktier med egna medel. För varje investeringsaktier kan max fem prestationsaktier erhållas vilket motsvarar högst 600 0000 aktier, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av totalt antal aktier. Ytterligare 40 000 aktier kan utges som kompensation för eventuella utdelningar under perioden. Deltagarna erhåller prestationsaktier under förutsättning att anställningen kvarstår och prestationsvillkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemairaktiens totalavkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker efter offentliggörande av delårsrapporten för maj-juli 2027.
Produktutveckling
För Systemair är det avgörande att kontinuerligt utveckla energieffektiva och långsiktigt hållbara ventilationsprodukter. Därför är det viktigt att förstå marknadens möjligheter och kundens behov av bland annat förbättrat inomhusklimat och ökad säkerhet. Inom flera områden ställs dessutom allt strängare krav på produkterna och tillhörande produktdeklarationer. Teknikorganisationen utgörs av cirka 250 ingenjörer och tekniker med spetskompetens inom olika områden. Arbetet är uppdelat på 21 utvecklingsgrupper i 15 länder varav 11 har tekniska center för avancerad testning. Under det gångna året har ett projektkontor etablerats och arbetet med att förenkla och standardisera arbetet ytterligare pågår. Dessutom har samordningen mellan olika enheter lyfts fram som en viktig faktor för att öka effektiviteten inom utvecklingsarbetet. Vi fortsätter därför att utveckla gemensamma produktplattformar i flera fabriker och samarbetar mer mellan disciplinerna utveckling, produktion, inköp och logistik för ökad effektivitet. Årligen satsar Systemair, genom de 21 utvecklingsgrupperna i 15 länder, cirka 440 000 timmar på att utveckla nya eller förbättrade produkter och tjänster. Lönekostnaden motsvarar cirka 2 procent av omsättningen.
Hållbarhetsarbete
Hållbarhetsfrågor har länge varit en central och naturlig del inom Systemair. Vikten av bra inomhusluft ökar i betydelse och samhället är beroende av hälsosam och bra luft genom energi- och resurseffektiva lösningar för ventilation, värme och kyla. Våra lösningar spelar en viktig roll i vårt engagemang för att bidra till en mer hållbar planet. Hållbarhet är en del av vår strategi och alltmer integrerad i vår verksamhet. Vårt hållbarhetsramverk fokuserar på fyra områden som bidrar till tio av de globala hållbarhetsmålen. Systemairs hållbarhetsstrategi presenteras på sidorna 24–33. Systemairs hållbarhetsredovisning publiceras årligen som en integrerad del av företagets årsredovisning och upprättas på en konsoliderad basis. Omfattningen av konsolideringen för hållbarhetsredovisningen är densamma som för de finansiella rapporterna och omfattar därmed perioden 1 maj 2024 till 30 april 2025. Systemair arbetar med att implementera EU:s nya lagstiftning om hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), i år är hållbarhetsredovisningen uppställd enligt CSRD:s struktur. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Systemair upprättat en hållbarhetsredovisning för moderbolaget och koncernen som återfinns på sidorna 22–35, 56–58, 107 samt 126–132, och på https://group.systemair.com/sv/investerare/rapporter-och-presentationer/. Omfattningen av den fullständiga hållbarhetsredovisningen framgår av ESRS- och GRI-index på sidorna 144–148. På sidan 149 framgår revisorns yttrande om att Systemair upprättat en lagstadgad hållbarhetsrapport.
Kvalitets- och miljöledningssystem
Av koncernens 26 tillverkningsanläggningar är 25 stycken certifierade enligt ISO 9001. Endast en av anläggningarna i Kanada saknar certifiering. Systemair lägger stor vikt vid att strikt följa lagkraven på miljöområdet. Miljöfrågorna och miljöarbetet är ett prioriterat område och vi har fokus på att ständigt förbättra metoder och arbetssätt för att minska miljöbelastningen. Av koncernens 26 tillverkningsanläggningar är 15 stycken certifierade enligt ISO 14001, motsvarande 58 procent. Systemair anser att koncernens tillverkningsanläggningar och verksamheter uppfyller kraven i alla väsentliga miljölagar och miljöbestämmelser som bolaget omfattas av.
Moderbolaget
Moderbolagets nettoomsättning för räkenskapsåret var 213,5 Mkr (192,7). Rörelseresultatet uppgick till -221,1 Mkr (-202,0). Antalet anställda i Moderbolaget uppgick till 74 personer (67). Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består av koncerninterna tjänster.
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står:
- Överkursfond: 35 206 751 kr
- Fond för verkligt värde: - 5 167 245 kr
- Balanserad vinst: 1 646 616 967 kr
- Årets vinst: 306 134 427 kr
- Totalt: 1 982 790 900 kr
Styrelsen föreslår att årsstämman den 28 augusti 2025 beslutar om en utdelning på 1,35 kr (1,20) per aktie. Exkluderat för aktier som för närvarande innehas av bolaget, motsvarar det en utdelning om 280,4 Mkr (249,6). Den föreslagna utdelningen motsvarar 41,3 procent av koncernens nettoresultat.
FINANSIELLA RAPPORTER
INNEHÅLL
Finansiella rapporter
- Innehåll
-
Noter
-
Æ Koncernens resultatrapport ........................................................................................................................................................... 66
- Æ Koncernens rapport över totalresultatet .................................................................................................................................... 66
- Æ Koncernens balansrapport ............................................................................................................................................................. 67
- Æ Koncernens förändring av eget kapital ........................................................................................................................................ 68
- Æ Koncernens kassaflödesanalys ...................................................................................................................................................... 69
- Æ Moderbolagets resultaträkning ..................................................................................................................................................... 70
- Æ Moderbolagets rapport över totalresultatet .............................................................................................................................. 70
- Æ Moderbolagets balansräkning ....................................................................................................................................................... 71
- Æ Moderbolagets förändring av eget kapital .................................................................................................................................. 72
- Æ Moderbolagets kassaflödesanalys ................................................................................................................................................ 73
- Æ Not 1 | Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper ..................................... 74
- Æ Not 2 | Risker och riskhantering ............................ 77
- Æ Not 3 | Rapportering per segment ....................... 78
- Æ Not 4 | Upplysning för geografiska områden ..... 79
- Æ Not 5 | Intäkternas fördelning ................................ 79
- Æ Not 6 | Kostnadsslagsindelning ............................. 80
- Æ Not 7 | Arvoden till revisorer .................................. 80
- Æ Not 8 | Leasing ........................................................... 80
- Æ Not 9 | Övriga rörelseintäkter ................................. 81
- Æ Not 10 | Övriga rörelsekostnader .......................... 81
- Æ Not 11 | Anställda och personalkostnader ......... 82
- Æ Not 12 | Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar .... 84
- Æ Not 13 | Finansiella intäkter .................................... 84
- Æ Not 14 | Finansiella kostnader ................................ 84
- Æ Not 15 | Skatt på årets resultat .............................. 84
- Æ Not 16 | Immateriella och materiella anläggningstillgångar ............................... 85
- Æ Not 17 | Andra långfristiga fordringar .................. 88
- Æ Not 18 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ............................. 88
- Æ Not 19 | Varulager .................................................... 88
- Æ Not 20 | Kundfordringar ......................................... 88
- Æ Not 21 | Aktiekapital och förslag på utdelning ... 89
- Æ Not 22 | Upplåning och finansiella instrument .. 90
- Æ Not 23 | Upplupna kostnader och förut betalda intäkter ............................... 92
- Æ Not 24 | Bokslutsdispositioner, övriga .................. 92
- Æ Not 25 | Obeskattade reserver .............................. 92
- Æ Not 26 | Avsättningar för pensioner ..................... 92# FINANSIELLA RAPPORTER
EKONOMISK REDOVISNING
Koncernens resultatrapport
Mkr, 1 Maj - 30 April
| Not | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 301,5 | 12 256,6 |
| Kostnad för sålda varor | -8 37,6 | -8 042,9 |
| Bruttoresultat | 4 463,9 | 4 213,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 247,4 | 268,9 |
| Försäljningskostnader | -2 733,5 | -2 616,7 |
| Administrationskostnader | -640,7 | -598,2 |
| Övriga rörelsekostnader | -237,3 | -375,9 |
| Nettovinst på monetära poster | 0,6 | 71,2 |
| Rörelseresultat | 1 100,4 | 963,0 |
| Finansiella intäkter | 19,4 | 12,3 |
| Finansiella kostnader | -177,0 | -110,9 |
| Resultat efter finansiella poster | 942,8 | 864,4 |
| Skatt | -256,6 | -210,6 |
| Årets resultat | 686,2 | 653,8 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 680,7 | 645,6 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5,5 | 8,2 |
| Resultat per aktie före utspädning 1) | 3,27 | 3,10 |
| Resultat per aktie efter utspädning 1) | 3,27 | 3,10 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier under räkenskapsåret före utspädning 1) | 207 985 489 | 208 000 000 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier under räkenskapsåret efter utspädning 1) | 208 147 729 | 208 110 000 |
1) Systemair AB har ställt ut 2 015 240 teckningsoptioner och prestationsaktier till personer med ledande befattningar inom bolaget. För ytterligare information se not 11.
Koncernens rapport över totalresultatet
Mkr, 1 Maj - 30 April
| Not | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 686,2 | 653,8 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||
| Poster som har omförts eller senare kan omföras till årets resultat | ||
| Omräkningsdifferenser, utlandsverksamheter | -278,6 | 43,2 |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | ||
| Förändring av förmånsbaserade pensioner, brutto före skatt | -4,1 | -2,0 |
| Skatt på förändring förmånsbeskattade pensioner | 0,5 | 0,3 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | -282,2 | 41,5 |
| Summa totalresultat för året | 404,0 | 695,3 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 398,5 | 687,1 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5,5 | 8,2 |
Koncernens balansrapport
Mkr
| Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| 22 Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Goodwill | 965,5 | 1 025,8 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 11,7 | - |
| Varumärken, kundrelationer | 185,9 | 217,5 |
| Övriga immateriella tillgångar | 64,4 | 70,2 |
| 1 227,5 | 1 313,5 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och mark | 1 335,7 | 1 346,0 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 550,4 | 553,4 |
| Inventarier och verktyg | 223,5 | 211,7 |
| Pågående nyanläggningar | 173,3 | 242,6 |
| 2 282,9 | 2 353,7 | |
| Nyttjanderättstillgångar | 411,8 | 373,3 |
| Finansiella och övriga anläggningstillgångar | ||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 1,5 | 1,7 |
| Andelar i intresseföretag | 27,5 | 28,9 |
| Uppskjuten skattefordran | 182,6 | 159,8 |
| Andra långfristiga fordringar | 39,9 | 50,2 |
| 251,5 | 240,6 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 173,7 | 4 281,1 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager | ||
| Råvaror och förnödenheter | 966,0 | 1 004,0 |
| Varor under tillverkning | 166,5 | 172,4 |
| Färdiga varor | 939,6 | 947,6 |
| 2 072,1 | 2 124,0 | |
| Kundfordringar | 2 283,6 | 2 471,1 |
| Skattefordringar | 76,8 | 75,8 |
| Övriga fordringar | 208,2 | 250,9 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 134,4 | 170,5 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 5,0 | 5,0 |
| 2 708,0 | 2 973,3 | |
| Kassa och bank | 421,0 | 414,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 5 201,1 | 5 511,6 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9 374,8 | 9 792,7 |
| Mkr | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 52,0 | 52,0 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 12,4 | 12,8 | |
| Omräkningsreserv | 433,3 | 711,9 | |
| Balanserade vinstmedel inkl årets resultat | 5 262,6 | 4 868,8 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 5 760,3 | 5 645,5 | |
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 7,9 | 8,3 | |
| Totalt eget kapital | 5 768,2 | 5 653,8 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 22 | 467,9 | 470,4 |
| Leasingskuld | 22 | 289,5 | 256,9 |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 32,2 | 27,3 |
| Avsättningar för uppskjuten skatteskuld | 15 | 88,3 | 98,7 |
| Övriga avsättningar | 27 | 77,5 | 71,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 22 | 10,7 | 21,6 |
| Summa långfristiga skulder | 966,1 | 946,8 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 22 | 405,1 | 609,9 |
| Leasingskuld | 22 | 130,5 | 125,0 |
| Leverantörsskulder | 976,9 | 938,7 | |
| Skatteskulder | 197,3 | 188,4 | |
| Övriga skulder | 452,9 | 625,8 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 477,8 | 704,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 640,5 | 3 192,1 | |
| Summa skulder | 3 606,6 | 4 138,9 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9 374,8 | 9 792,7 |
Ställda säkerheter 35
Koncernens förändring av eget kapital
Mkr
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Övrigt Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Omräkningsreserv | |
| Eget kapital 30 april 2023 | 52,0 | 10,4 | 668,7 |
| Utdelningar | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - |
| Emmission av teckningsoptioner | - | 2,4 | - |
| Omvärdering förvärvsoption | - | - | - |
| Övrigt totalresultat | - | - | 43,2 |
| Eget kapital 30 april 2024 | 52,0 | 12,8 | 711,9 |
| Utdelningar | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - |
| Emmission av teckningsoptioner | - | -0,4 | - |
| Återköp egna aktier | - | - | - |
| Omvärdering förvärvsoption | - | - | - |
| Övrigt totalresultat | - | - | -278,6 |
| Eget kapital 30 april 2025 | 52,0 | 12,4 | 433,3 |
Koncernens kassaflödesanalys
Mkr, 1 Maj - 30 April
| Not | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | 1 100,4 | 963,0 |
| Erhållen ränta | 15,3 | 10,0 |
| Erlagd ränta | -77,1 | -101,9 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | 37 | 566,2 |
| Betald skatt | -272,8 | -220,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1 332,0 | 982,3 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Varulager | -120,5 | 323,7 |
| Kortfristiga fordringar | 17,2 | -131,9 |
| Leverantörsskulder | 114,8 | -76,7 |
| Kortfristiga skulder | -163,0 | 235,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 180,5 | 1 333,2 |
| Investeringsverksamhet | ||
| Förvärv av dotterföretag | 33 | -33,0 |
| Avyttringar av dotterföretag | 33 | - |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -7,9 | -24,6 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -456,4 | -386,6 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 47,1 | 60,5 |
| Återköp egna aktier | -23,5 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -473,7 | -389,7 |
| Finansieringsverksamhet | ||
| Upptagna lån | 22 | 121,5 |
| Amortering av lån | 22 | -234,0 |
| Amortering leasingskuld | 22 | -149,0 |
| Utdelning till aktieägare | -252,1 | -230,8 |
| Likvid för teckningsoptioner | -0,4 | 2,4 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | -100,2 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -614,2 | -898,1 |
| Ökning/Minskning av likvida medel | 92,6 | 45,4 |
| Likvida medel vid årets början | 414,3 | 339,9 |
| Kursdifferens i likvida medel | -85,9 | 29,0 |
| Likvida medel vid årets slut | 421,0 | 414,3 |
Moderbolagets resultaträkning
Mkr, 1 Maj - 30 April
| Not | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 213,5 | 192,7 |
| Kostnad för sålda varor | - | - |
| Bruttoresultat | 213,5 | 192,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 13,4 |
| Försäljningskostnader | -168,0 | -153,6 |
| Administrationskostnader | 7, 8 | -135,5 |
| Övriga rörelsekostnader | 10 | -144,5 |
| Rörelseresultat | 11, 12 | -221,1 |
| Resultat från finansiella investeringar | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 28 | 293,8 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 13 | 83,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 14 | -104,7 |
| Resultat efter finansiella poster | 51,8 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | 260,9 |
| Resultat före skatt | 312,7 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -6,6 |
| Årets resultat | 306,1 |
Moderbolagets rapport över totalresultatet
Mkr, 1 Maj - 30 April
| 2024/25 | 2022/23 | |
|---|---|---|
| Årets resultat | 306,1 | 192,5 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 0,0 | 0,0 |
| Summa totalresultat för året | 306,1 | 192,5 |
Moderbolagets balansräkning
Mkr
| Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 11,7 | - |
| Licenser och övriga immateriella anläggningstillgångar | 18,2 | 23,6 |
| 29,9 | 23,6 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 0,8 | 1,1 |
| Inventarier och verktyg | 7,2 | 3,1 |
| Pågående nyanläggningar | 17,6 | 21,6 |
| 25,6 | 25,8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag | 29 | 2 573,4 |
| Andelar i intresseföretag | 30 | 5,9 |
| Fordringar hos koncernföretag | 34 | 523,9 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 19,6 |
| Andra långfristiga fordringar | 17 | 8,2 |
| 3 131,0 | 3 032,9 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 186,5 | 3 082,3 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kundfordringar | 20 | 0,3 |
| Fordringar hos koncernföretag | 1 194,3 | |
| Skattefordringar | 10,8 | |
| Övriga fordringar | 42,1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 20,2 |
| 1 267,7 | 1 187,8 | |
| Kassa och bank | - | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 267,7 | 1 187,8 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4 454,2 | 4 270,1 |
| Mkr | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL & SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 52,0 | 52,0 |
| Reservfond | 10,0 | 10,0 | |
| Fond för |
Moderbolagets förändring av eget kapital
Mkr
| Fritt eget kapital | Aktiekapital | Reservfond | Fond för utvecklingsutgifter | Överkursfond | Fond för verkligt värde | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 30 april 2023 | 52,0 | 10,0 | 0,3 | 35,2 | -5,2 | 1 961,8 | 2 054,1 |
| Utdelning | -228,8 | -228,8 | |||||
| Årets resultat | 192,5 | 192,5 | |||||
| Fond för utvecklingsutgifter | -0,3 | 0,3 | - | ||||
| Eget kapital 30 april 2024 | 52,0 | 10,0 | 0,0 | 35,2 | -5,2 | 1 925,8 | 2 017,8 |
| Utdelning | -249,6 | -249,6 | |||||
| Årets resultat | 306,1 | 306,1 | |||||
| Återköp egna aktier | -17,8 | -17,8 | |||||
| Fond för utvecklingsutgifter | 11,7 | -11,7 | - | ||||
| Eget kapital 30 april 2025 | 52,0 | 10,0 | 11,7 | 35,2 | -5,2 | 1 952,8 | 2 056,5 |
Utbetald utdelning 2024 uppgick till 249,6 Mkr motsvarande 1,20 kr per aktie.
Moderbolagets kassaflödesanalys
Mkr, 1 Maj - 30 April
| Not | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -221,1 | -202,0 |
| Erhållen ränta | 83,8 | 103,7 |
| Erlagd ränta | -62,3 | -85,3 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m | -7,3 | 31,8 |
| Betald inkomstskatt | 0,2 | -0,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -206,7 | -152,1 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Kortfristiga fordringar | 55,9 | 129,5 |
| Leverantörsskulder | 5,6 | 9,6 |
| Kortfristiga skulder | -2,8 | 7,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -148,0 | -5,7 |
| Investeringsverksamhet | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | - | -3,4 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -19,2 | -23,0 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | - | 4,1 |
| Förvärv/kapitaltillskott i dotterföretag | -148,9 | -45,1 |
| Utdelning på aktier i dotterföretag | 338,7 | 454,4 |
| Erhållna koncernbidrag | 125,3 | 183,3 |
| Återköp egna aktier | -23,5 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 272,4 | 570,3 |
| Finansieringsverksamhet | ||
| Utdelning till aktieägare | -249,6 | -228,8 |
| Upptagna lån | 304,5 | 184,4 |
| Amortering av lån | -179,3 | -520,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -124,4 | -564,6 |
| Ökning/Minskning av likvida medel | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel vid årets början | - | - |
| Likvida medel vid årets slut | - | - |
FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER
Noter
Not 1 | Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper
Koncernredovisningen för Systemair AB för det räkenskapsår som slutar den 30 april 2025 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 2 juli 2025 för publicering och kommer att föreläggas årsstämman 2025 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) med säte i Skinnskatteberg, Sverige.
Grunder för upprättandet av redovisningen
Systemairs koncernredovisning baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag för Finansiella derivatinstrument och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde. Alla belopp anges, om inget annat sägs, i miljoner svenska kronor (Mkr). Med resultaträkning menas antingen koncernens resultatrapport eller moderbolagets resultaträkning.
Ändrade och nya redovisningsprinciper för året
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende klassificering av skulder samt upplysningskrav, framför allt kopplade till skulder förenade med kovenanter, trädde ikraft 1 januari 2024. Upplysningar om Systemairs konvenanter finns i not 21 och 22. Ändringarna har inte haft någon materiell inverkan på Systemairs finansiella rapporter. Inga andra nya och/eller ändrade redovisningsstandarder som trädde i kraft 1 januari 2024 och tillämpas av koncernen från den 1 maj 2024 har haft någon väsentlig inverkan på Systemairs finansiella rapporter.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2024 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa nya IFRS- eller IFRIC-ändringar förväntas ha någon betydande effekt på koncernens finansiella rapporter framöver.
IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och ska tillämpas av Systemair från och med 1 maj 2027, givet att EU godkänner standarden. Den nya standarden innebär att nya krav på presentation av intäkter och kostnader införs i resultaträkningen, dessa ska delas in i fem olika kategorier. Vidare införs två obligatoriska delsummeringar, ”Rörelseresultat” och ”Resultat före finansiering och inkomstskatter”. Standarden inför även krav på upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande valmöjligheter för utformning av rapport över kassaflöden bort. Effekterna av den nya standarden på Systemairs finansiella rapporter har ännu inte utvärderats fullt ut.
Uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverk
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS Redovisningsstandarder) såsom de är antagna inom EU. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med svensk lag genom tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets finansiella rapporter har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation, RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.
Koncernredovisning
Grunder för konsolidering
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. De finansiella rapporterna för Moderföretaget och dotterföretagen som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Alla koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinster eller förluster som uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av koncernredovisningen elimineras i sin helhet.
Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilken är den dag då moderföretaget får det bestämmande inflytandet, och ingår i koncernredovisningen fram till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Normalt erhålls det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag genom innehav av mer än 50 procent av röstberättigande aktier men kan även erhållas på annat sätt till exempel genom avtal.
Dotterföretag som förvärvats redovisas i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Detta gäller även direkt förvärvade rörelser. Förvärvsmetoden innebär bland annat att anskaffningsvärdet för aktierna, eller för den direkt förvärvade rörelsen, fördelas på förvärvade tillgångar, övertagna åtaganden och skulder vid förvärvstidpunkten på basis av dessas verkliga värden vid denna tidpunkt. Eventuella tilläggsköpeskillingar värderas till verkligt värde. Om anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar utgör skillnaden goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat som övrig rörelsekostnad. I de fall där en omvärdering sker till verkligt värde av villkorad köpeskilling redovisas denna i rörelseresultatet.
Innehav utan bestämmande inflytande är den del av resultatet och nettotillgångarna i ett delägt företag som tillkommer andra ägare. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet ingår i koncernresultat- räkningens resultat efter skatt. Andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen men särredovisas skiljt från eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare
Nettoomsättning
Intäktsströmmar
Intäktsströmmarna som finns representerade inom koncernen är relaterade till att försäljning av ventilations- och värmeprodukter och till mindre del tjänster av typen installationsarbete och service. Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i samband med fysisk leverans till motpart). Försäljning sker också i vissa fall i projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak över tid, vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet. Eventuella tjänster såsom installation och service intäktsförs vanligen när åtagandet slutförts.
Garantier
Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som utökade servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Segmentsrapportering
Koncernen tillverkar och säljer ventilationsprodukter. Systemairs högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD i moderbolaget tillika koncernchef, styr och leder verksamheten per legalt bolag.# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 1, forts.
Antalet legala bolag inom Systemair uppgår till cirka 90 stycken och koncernen har därför, enligt IFRS 8 Rörelsesegment lika många segment. Eftersom det blir alltför detaljerad information att presentera 90 segment föreslår standarden att aggregering sker om de ekonomiska egenskaperna är likartade och segmenten liknar varandra även gällande andra faktorer såsom typen av produkter och typen av kunder. Systemair aggregerar i de geografiska områdena Europa samt Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Marknadssegmentet Europa står för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort antal marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller tillverkning och försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger likartade ekonomiska förhållanden inom området varför sammanslagning av de legala enheterna inom området skett. Systemair anser att en redovisning för de sammanslagna segmenten Europa samt Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika dessutom blir mer överskådlig. Nettoomsättning, Rörelseresultat, Räntekostnader, Resultat efter finansnetto, Tillgångar, Investeringar och Avskrivningar redovisas per sammanslaget segment. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens legala hemvist och konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.
Finansiell rapportering i hyperinflationsekonomier
Sedan den 30 juni 2022 har Turkiets ekonomi ansetts befinna sig i hyperinflation. Som ett resultat av det har de finansiella rapporterna för Systemairs dotterbolag i Turkiet justerats för effekterna av inflationen, i enlighet med IAS 29 Finansiell rapportering i hyperinflationsekonomier med retroaktiv tillämpning från den 1 maj 2022. Detta innebär att:
Æ Den historiska kostnaden för ickemonetära tillgångar och skulder har justerats för att spegla förändringar i valutans köpkraft. Omräkningen har gjorts med hjälp av konsumentprisindex som publicerats av Turkish Statistical Institute.
Æ Resultaträkningens olika poster har justerats med inflationsindex.
Æ Alla komponenter i dotterbolagets finansiella rapporter i koncernredovisningen har omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna till SEK har förts mot Övrigt totalresultat i enlighet med IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.
Æ Siffrorna för räkenskapsår påbörjade före 1 maj 2022 har inte ändrats. De sammanlagda effekterna i koncernens finansiella rapporter framgår av not 32.
75
FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 1, forts.
Nedskrivningar
Löpande under året bedöms om det finns tillgångar som kan ha minskat i värde. Vid en sådan bedömning beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, varumärken med obestämbar nyttjandeperiod samt för immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet även årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentliga oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med räntesats som baseras på riskfri ränta justerad för den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts .
Finansiella instrument
Systemairs finansiella instrument består av derivat, kundfordringar, likvida medel, leverantörsskulder, upplupna leverantörskostnader, räntebärande skulder, förvärvsoptioner och tilläggsköpeskillingar. Skulder till kreditinstitut löper med rörlig ränta eller i vissa fall med kort bindningstid. Derivat värderas till verkligt värde via resultaträkningen baserat på indata motsvarande nivå 2 enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Förvärvsoptioner och tilläggsköpeskillingar värderas motsvarande nivå 3 enligt IFRS 13.
Beräkningen av optionen att köpa resterande 10 procent av aktierna i Systemair HSK, Turkiet, har varit beroende av förväntat resultat före avskrivningar och skatt (EBITDA) samt värdeutvecklingen för marken och byggnad där den turkiska produktions- anläggningen är placerad. En ökning av förväntat resultat efter skatt tillsammans med en värdeökning på marken innebar en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld var reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld har förts över koncernens eget kapital. Under räkenskapsåret 2024/25 har skulden reglerats i sin helhet och Systemair äger därefter 100 procent av Systemair HSK i Turkiet.
Beräkningen av optionen att köpa resterande 40 procent av aktierna i Frico A/S, Danmark, är till en del beroende av rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2023/24 och 2024/25 och för resterande del beroende av rörelseresultatet för räkenskapsår 2026/27 till och med 2029/30. En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld är reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld förs över koncernens eget kapital. För räkenskapsåret maj 2024 – april 2025 har skulden värderats upp med 9,5 Mkr och är nu värderad till 24,9 Mkr. Skulden för förvärvsoptionen redovisas dels som Kortfristig, dels som Långfristig skuld, ej räntebärande i balansräkningen.
Övriga finansiella tillgångar och skulder har korta löptider. Härav bedöms de verkliga värdena på samtliga finansiella instrument approximativt motsvara bokförda värden. Systemair har inte nettoredovisat några finansiella tillgångar och skulder. För mer detaljerad information angående finansiella instrument se not 22.
Leasing
Systemair utvärderar alla nya avtal för att se om de innehåller leasingkomponenter. Avgörande för om det föreligger ett avtal är rätten till de huvudsakliga ekonomiska värdena vid användningen av tillgången och rätten att kontrollera användningen av tillgången samt att leverantören inte har en substantiell utbytesrätt. Systemair har beslutat att separera icke-leasing komponenter och leasingkomponenter i avtal hänförliga till byggnader. Utgifter hänförliga till icke-leasingkomponenter ska kostnadsföras. För övriga tillgångsslag skall icke-leasingkomponenter ingå i beräkningsunderlaget för nyttjanderätt och leasingskuld.
Vid ingången av ett nytt leasingavtal bedöms om Systemair kommer att välja att förlänga avtalet, köpa de underliggande tillgångarna, eller utnyttja förtidsuppsägning. I de fall avtalen är öppna, utan definierat slutdatum, kan lokala lagar och regler ge besittningsskydd för leasetagaren. Det medför att Systemair som leasetagare själv måste fastställa vilken kontraktslängd som anses rimlig istället för att ta hänsyn till uppsägningsklausulen i avtalen. Leasetagaren fastställer kontraktsperioden genom att bedöma faktorer som till exempel fastighetens betydelse för affärsverksamheten, egna planerade eller genomförda investeringar i den hyrda fastigheten och marknadsläget för fastigheten.
När leasingskulden och nyttjanderättens storlek beräknas tillämpas i första hand den implicita räntan i avtalet. I de fall den inte går att fastställa används i stället den marginella låneräntan, vilken motsvarar den ränta bolaget skulle erbjudits om anskaffningen finansierats med lån från ett finansiellt institut. Systemair börjar skriva av sina nyttjanderätter från kontraktets startdatum och väljer den avskrivningstid som är kortast av den ekonomiska livslängden eller hyresperioden.
Systemair tillämpar lättnadsregler i samband med leasingredovisning, vilken innebär att balansräkningen inte kommer återge korttidsleasingavtal (kortare än 12 månader) och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 000 USD). Korttidsavtal och lågvärdesavtal kostnadsförs
76
FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 1, forts.
Väsentliga uppskattningar och antaganden
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. De uppskattningar och antaganden som skulle innebära en risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår redovisas nedan.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Koncernledningen genomför varje år en nedskrivningsprövning för goodwill i enlighet med den redovisningsprincip som redogjorts för ovan. Ett antal uppskattningar måste genom- föras i denna prövning. För mer detaljerad information angående nedskrivningsprövning av goodwill se not 16.
Avsättningar för pensioner
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av avsätt- ningar för pensioner. Nuvärdesberäkningen av posten bygger på aktuariella antaganden. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfa- renhet som rimliga förväntningar på framtiden.Beträffande pensionsförpliktelser baseras nuvärdesberäkningen på antaganden som redovisas i not 26.
Uppskjuten skattefordran
Systemair har skattemässiga underskottsavdrag, vilka främst tillkommit genom förvärv av bolag där underskott har funnits från bedriven verksamhet, men även i löpande verksamhet i främst nystartade bolag. Koncernledningen har gjort antaganden och bedömningar om dessa dotterföretags framtida intjäningsförmåga och utifrån detta bedömt möjligheterna till framtida kvittning av vinster mot dessa förluster. Om Systemairs verksamhet framledes inte skulle lyckas generera tillräckliga skattepliktiga överskott kan bolagets redovisade uppskjutna skattefordringar bli föremål för nedskrivning. Skattefordringar kan också komma att bli föremål för nedskrivningar för de fall skattemyndigheterna anser att underskotten inte kan utnyttjas helt eller delvis. Om inte bolaget kan utnyttja de skattemässiga underskottsavdragen fullt ut kan detta komma att påverka bolagets resultat och finansiella ställning negativt.
Tvister
Systemair är involverat i tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Befarade kreditförluster
Bedömningen av befarade kreditförluster hanteras lokalt i varje bolag enligt en lokal kreditpolicy upprättad enligt en central mall. Utestående kundfordringar bevakas och rapporteras regelbundet inom varje bolag och inom koncernen. För mer information om kundfordringar och befarande kreditförluster hänvisas till not 20 Kundfordringar.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Det innebär att moderbolaget följer IFRS så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. På balansdagen omräknas monetära fordringar och skulder som är uttryckta i annan valuta än SEK till den kurs som då gäller. Uppkomna kursdifferenser påförs resultaträkningen. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen klassificeras denna post som uppskjuten skatt respektive eget kapital. Bokslutsdispositioner redovisas med bruttobelopp i resultaträkningen i moderbolaget. Samtliga erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Moderbolaget har tidigare tillämpat fem års avskrivning på goodwill. För närvarande finns ingen goodwill i moderbolaget. Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal där alla leasingavtal ska redovisas via balansräkningen. Istället redovisas leasingavgifterna i resultaträkning med påverkan på rörelseresultatet.
Hållbarhetsrelaterade faktorers påverkan på de finansiella noterna
Hållbarhet innefattar miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor (ESG). Möjlig finansiell påverkan är främst kopplad till effekter av de pågående klimatförändringarna, ökande krav samt incitament för Systemairs ESG-prestation. Incitament finns både i form av rörlig lön och gentemot långivare där räntekostnaden påverkas av bolagets hållbarhetsprestation. För att lindra de pågående klimatförändringarna investerar Systemair i bland annat solcellsanläggningar, elbilar samt energieffektiviseringsåtgärder i syfte att minska utsläpp inom scope 1 och 2. Systemair investerar även i utsläppsfri el genom utsläppscertifikat i vissa av dotterbolagen. Inga betydande investeringar för klimatanpassningsåtgärder har genomförts och det finns inga planerade, i framtiden kan det komma att förändras. Anpassningar till ett förändrat klimat och investeringar i energisnålare teknik gynnar Systemair positivt, det är dock inte möjligt att särskilja hur stor påverkan dessa effekter har på Systemairs omsättning. Värdering av tillgångar och eventuella nedskrivningstester har inte påverkats av klimatrelaterade faktorer, det kan komma att förändras i framtiden. Som helhet bedömer Systemair att det inte finns någon betydande påverkan på Systemairs finansiella noter för detta räkenskapsår. I takt med att Systemair utvecklar sin hållbarhetsredovisning enligt CSRD kommer hållbarhetsrelaterade faktorers koppling till bolagets finansiella noter att förtydligas samt hur stor påverkan de har.
77
FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 2 | Risker och riskhantering
Systemairs verksamhet medför risker som i varierande omfattning kan påverka koncernen negativt. Dessa risker kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå fastställda mål enligt bolagets affärsplan. Systemair arbetar med en process för riskhantering där företagsledningen och nyckelfunktioner är involverade för att säkerställa att risker hanteras på rätt sätt genom att identifiera, utvärdera, minimera och följa upp risker. Koncernens risksituation uppdateras löpande. Prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge mest negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar påverkan på verksamheten.
Nedanstående tabell beskriver de hypotetiska effekterna på Systemairs rörelseresultat 2024/25 då vissa faktorer förändras. Beräkningarna nedan är hypotetiska och skall inte tolkas som en indikator på att vissa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller, om de förändras, storleken på deras förändring. Verkliga förändringar och deras påverkan kan bli större eller mindre än vad som anges i nedanstående tabell. Dessutom är det troligt att faktiska förändringar kommer att påverka flera poster. Försiktighet bör därför iakttagas i tolkningen av känslighetsanalysen då förändringar i de olika posterna kan komma att ha motverkande effekt.
Känslighetsanalys avseende effekter på rörelseresultatet 2024/25
| Mkr | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| +/- 5% i försäljningspriser | +/- 615 | +/- 613 |
| +/- 5% i materialkostnader | +/- 442 | +/- 441 |
| +/- 5% i försäljnings- och administrationskostnader | +/- 169 | +/- 161 |
| +/- 5% i balanskurser, effekt på nettotillgångar | +/- 166 | +/- 158 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/EUR | +/- 63 | +/- 47 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/NOK | +/- 4 | +/- 4 |
| +/- 5% i valutakurs mellan SEK/USD | +/- 4 | +/- 4 |
Av Systemairs totala försäljning sker 95 procent (95) i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Viktiga valutor för Systemair är EUR, USD och NOK, vilka redovisas ovan. Av tabellen framgår att en förändring av kursen på euro med +/- 5 procent skulle påverka rörelseresultatet med cirka 63 Mkr (47) för 2024/25. Denna effekt motverkas till stor del av effekter på finansnettot genom kursvinster och kursförluster på upplåning i EUR. Systemairs nettotillgångar i utländsk valuta uppgår till 4 479 Mkr (4 352), där de största tillgångarna återfinns i EUR, CZK och CAD. En förändring om 5 procent skulle påverka nettotillgångarna med 166 Mkr (158).
Strategiska risker och marknadsrisker
Marknad och makroekonomisk utveckling
Systemairs produkter används såväl inom nybyggnation som i renovation och uppgradering av byggnader. Byggbranschen har normalt uppvisat ett cykliskt mönster, främst inom nybyggnation, medan renovation och uppgradering ofta minskat de cykliska mönstren. Branschens utveckling är i stor utsträckning påverkad av det allmänna ekonomiska läget, vilket i sin tur påverkas av exempelvis räntenivå, arbetslöshet, inflation, politiska beslut, skatter, aktiemarknadens utveckling och andra faktorer. Systemairs försäljning är också utsatt för säsongsvariationer, då det oftast är lägre försäljning under juli och december. Förändrade förutsättningar för byggbranschen kan vara svåra att förutsäga och en avmattning inom byggbranschen på Systemairs marknader skulle kunna leda till att efterfrågan på bolagets produkter minskar och/eller till att priset på bolagets produkter faller, vilket kan få negativa effekter på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Handels- och geopolitik
Risken för negativa handelspolitiska beslut, tullar eller sanktioner. Systemair verkar på en global marknad där det finns geopolitiska risker som kan påverka verksamheten negativt. Systemair bedriver via dotterbolag eller representationskontor egen verksamhet i 50-talet länder, varav flera länder är under stark utveckling och omvandling mot marknadsekonomi. Bolaget är därmed utsatt för sådana risker som följer av internationell affärsverksamhet såsom handelspolitiska beslut i form av införande eller utökande av tullar på bolagets marknader, vilket skulle väsentligt kunna störa bolaget. Därutöver finns det skillnader i regelverk mellan olika länder, begränsat rättsligt skydd för immateriella rättigheter i vissa länder, olika redovisningsstandarder och skattesystem, skiftande betalningsvillkor mellan olika länder och risk för politisk instabilitet. Var och en av ovanstående risker skulle kunna få negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Konkurrens
Risken för minskad försäljning och marginal på grund av ökad priskonkurrens från tillverkare i lågkostnadsländer som rör sig närmare Systemairs huvudmarknad. Marknaden är fragmenterad och konkurrensutsatt, innebärande att det finns ett större antal små, lokala företag och ett mindre antal större internationella företag som är aktiva på Systemairs marknader. I det fall en snabb internationell konsolidering sker inom ventilationsbranschen och Systemair inte är del av den konsolideringen finns risk för utslagning. Vissa av Systemairs nuvarande eller framtida konkurrenter kan ha större resurser än Systemair och kan komma att använda sig av dessa för att öka sina marknadsandelar genom aggressiva prissättningsstrategier. Detta kan leda till att Systemair tvingas sänka sina priser för att kunna konkurrera och inte förlora marknadsandelar. Om Systemair utsätts för ökad priskonkurrens eller förlorar marknadsandelar kan det få negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.# Hållbarhetsarbete
Hållbarhet är ett område som ökar allt mer i betydelse. Företag förväntas och kravsätts genom både lagar och mer specifika marknadskrav inom allt fler hållbarhetsdimensioner. Det innefattar både sociala och miljömässiga frågor såväl som övergripande styrning för säkerställandet av en ansvarsfull verksamhet. Det finns flertalet viktiga intressenter för Systemair i sitt hållbarhetsarbete som påverkas av och kan påverka viktiga frågor. Eftersom hållbarhet är ett område med stort allmänfokus samtidigt som det är under stark utveckling finns det risk att Systemairs hållbarhetsarbete inte lever upp till interna såväl som externa krav och förväntningar vilket kan få en negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Produktansvar
Systemairs kunder förväntar sig normalt ingående information om ventilationsprodukternas prestanda. Vid marknadsföring och försäljning tillhandahåller därför Systemair detaljerade produktspecifikationer och bolaget genomför kontinuerliga tester i egna testanläggningar för att försäkra sig om att produkterna möter specifikationerna. Det kan dock inte uteslutas att produkter som bolaget sålt inte motsvarar produktspecifikationerna, vilket kan få till följd att ersättningskrav riktas mot bolaget. Vidare är bolaget underkastat lagregler om produktansvar som kan, i händelse av person- eller sakskada, berättiga en skadelidande till ersättning från bolaget. Bolaget har tecknat en global produktansvarsförsäkring, vilken bedöms av bolaget kunna täcka eventuella skadeståndsanspråk. Detta kan dock inte garanteras. För de fall ersättningskrav med framgång riktas mot bolaget som inte täcks av bolagets försäkring, kan det komma att få negativ inverkan på bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.
Efterlevnad av produktkrav
Systemair har ett brett produktutbud inom ventilation och tillhörande produkter som tillhandahålls på flera marknader världen över. Det finns ett flertal förordningar, direktiv och certifieringar där Systemair löpande övervakar vad respektive produkt har för efterlevnadskrav. Det kan ändå inte uteslutas att Systemair har risk för att tappa viktiga certifieringar eller att det saknas annan nödvändig dokumentation, vilket kan leda till minskad försäljning. Denna risk kan komma att ha negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Varumärke och kommunikation
Systemair har flera varumärken, varav det huvudsakliga varumärket är Systemair. Varje varumärke har en varumärkesstrategi och kommunikationsriktlinjer för att minimera risken av varumärkesskada. Det kan inte uteslutas att varumärkesskada inträffar, till exempel orsakad av att produkter inte lever upp till varumärkeslöftet eller annan kommunikation relaterad till Systemairs varumärken och rykte. Eventuell skada på Systemairs varumärken och rykte kan få negativ inverkan på bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.
Operationella risker
Produkttillgänglighet
Risken för material- och komponentbrist till produkter är mer volatil sedan pandemin och geopolitiska händelser senaste åren som satt spår i den globala försörjningskedjan. Fläktmotorer är betydande komponenter, vars leverantörer är strategiskt viktiga för Systemair. Vissa av Systemairs produkter är utvecklade tillsammans med dessa leverantörer varför Systemair till viss del är beroende av att dessa tillverkare även fortsättningsvis kan leverera motorer till bolaget. Leveransproblem från dessa leverantörer skulle därför kunna störa Systemairs produktion och leda till en negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.
En annan viktig komponent i Systemairs produkter är stål i form av plåt, varför bolagets verksamhet i viss mån påverkas av fluktuationer i stålpriset och eventuella störningar i stålleveranser. Historiskt har prisökningar kunnat fördelas mellan de olika aktörerna, men det finns inga garantier för att så kommer att ske även framledes. Om inte eventuella framtida prisökningar kan fördelas mellan marknadsaktörerna kan det få en negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Produktionsanläggningar och distributionscentraler
Systemairs verksamhet är beroende av dess produktionsanläggningar och distributionscentraler. Om någon av dessa förstörs, stängs eller om utrustningen i anläggningarna blir allvarligt skadad, kan produktion och distribution av Systemairs produkter komma att försvåras eller avbrytas under en viss tid. Ett omfattande och långvarigt driftstopp kan ha stor påverkan på bolagets förmåga att producera eller distribuera de aktuella produkterna. Systemair har tecknat försäkringar mot egendomsskada och driftavbrott till de belopp som bolaget anser vara tillräckliga, trots detta kan det inte garanteras att hela bolagets förlust kommer att ersättas vid eventuella skador. Skador på produktions- eller distributionsanläggningar kan därför få negativa effekter på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Klimatförändringar
De pågående klimatförändringarna är en global utmaning som har en djupgående påverkan på planeten och mänskligheten som helhet. Den globala uppvärmningen resulterar i en rad förändringar, såsom smältande polarisar, stigande havsnivåer, extrema väderhändelser och förändringar i ekosystemen. Det ökar även risken för vissa typer av naturkatastrofer. Följdeffekter av klimatförändringarna beror på geografisk plats och vilka förutsättningar som finns där. Systemair har tillverkning på flera platser runt om i världen där effekter eller händelser till följd av klimatförändringarna kan bli verklighet vilket kan stoppa eller försvåra Systemairs produktion. Systemair ser regelbundet över behov av eventuella klimatanpassningar, men det kan inte uteslutas att Systemairs verksamhet skulle kunna drabbas. Om Systemair drabbas kan det få en negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
IT-infrastruktur
Systemair har en väl utbyggd IT-infrastruktur, där affärssystemet utgör den mest centrala delen, som är viktig för Systemairs förmåga att leverera produkter till sina kunder vid utsatt tid och för att hantera kundfordringar och lagernivåer. Svårigheter att underhålla, skydda, uppgradera och integrera dessa system kan leda till ökade kostnader och försämrat renommé bland kunder. Dessutom är dessa system sårbara för bland annat elbrist, systemfel, dataintrång, datavirus och för fel på nätverken. Om IT-infrastrukturen fallerar kan det få negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Kompetensförsörjning
Systemair är som andra företag beroende av tillgång till rätt och tillräcklig kompetens för att uppfylla de kort- och långsiktiga förväntningar såväl som att uppfylla företagets strategi. Konkurrensen för viss kompetens är hård och det påverkar Systemairs utvecklingshastighet. Systemair arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna anställa och behålla rätt och tillräcklig kompetens. Det kan inte uteslutas att rätt och tillräcklig kompetens alltid finns tillgänglig och det kan få negativ inverkan på 78 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER Not 2, forts. bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.
Arbetsmiljö
Systemair har tillverkning och därför finns det risk för arbetsrelaterad olycka och skada. Systemair arbetar kontinuerligt med att stärka arbetet och kulturen för att minska risken för arbetsskada, speciellt de mer allvarliga som leder till sjukfrånvaro. Det kan inte uteslutas att arbetsskador sker och mer allvarliga kan resultera i en negativ inverkan på bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.
Finansiella risker
Systemairkoncernen utsätts för finansiella risker genom sin internationella verksamhet och genom sin lånefinansiering. Finansiell risk uppkommer vid förändringar i valutakurser och räntor som resulterar i variationer i koncernens kassaflöden och när krediter skall omförhandlas. Finansiell risk inbegriper även risken att en motpart inte infriar sina åtaganden. Riskhanteringen inom koncernen syftar till att begränsa de negativa effekterna som kan uppkomma på koncernens resultat och kassaflöde. Kontroll och uppföljning sker löpande av den centrala finansfunktionen och återfinns även i de större dotterbolagen.
Valutarisk – transaktionsexponering
Vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder uppstår en transaktionsrisk om betalning sker i en annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Systemairs betydande internationella verksamhet innebär en omfattande försäljning i olika valutor och därmed valutariskexponering. Valutarisken är främst gentemot EUR och USD, vilka delvis säkrats enligt Systemairs valutapolicy. Systemair tillämpar inte säkringsredovisning. Den främsta valutaexponeringen inom koncernen finns hos de svenska koncernbolagen. Svenska koncernbolags fakturering har under 2024/25 skett till 43 procent (42) i SEK, till 56 procent (57) i EUR och till 1 procent (1) i övriga valutor. Utöver det finns valutaexponering även i Systemair HSK i Turkiet där 38 procent (72) av faktureringen skett i EUR och 14 procent (26) skett i USD. Årligen görs en uppskattning av det framtida nettoinflödet av EUR som kan valutasäkras upp till 50 procent. Kontrakten sträcker sig maximalt 18 månader framåt. På balansdagen fanns inga terminskontrakt i EUR/SEK inom koncernen.
Valutarisk – omräkningsexponering
Omräkningsexponering uppstår vid konsolideringen då de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder räknas om till svenska kronor. Systemair omräknar tillgångar, skulder och eget kapital till vid balansdagen gällande valutakurser samt resultaträkningarna till räkenskapsårets medelkurser. Kursdifferenser som uppkommer genom denna metod förs direkt till övrigt totalresultat. Systemair har valt att delvis valutakurssäkra omräkningsexponeringen. Detta kan få till följd att valutakurseffekter uppkommer som påverkar koncernens egna kapital.Värdet av utländska nettotillgångar på balansdagen uppgick till 4 479 Mkr (4 352). Större nettotillgångar utgörs av 2 416 Mkr (2 312) i EUR, 323 Mkr (331) i CZK, 305 Mkr (289) i CAD, 243 Mkr (188) i DKK, 194 Mkr (189) i GBP, 186 Mkr (210) i USD, 165 Mkr (150) i TRY, 156 Mkr (147) i INR, 145 Mkr (119) i MYR, 144 Mkr (140) i NOK och 127 Mkr (130) i RUB. Valutaeffekten på eget kapital redovisas som omräkningsdifferens, vilken uppgick till -278,6 Mkr (+43,2).
Belånings- och ränterisk
Systemair avser att även fortsättningsvis finansiera viss del av verksamheten genom att ta upp lån från kreditinstitut. Låneavtal innehåller villkor med sedvanliga restriktioner, så kallade covenants. Denna belåning innebär vissa risker för bolagets aktieägare. Bland annat kan Systemair, vid kraftigt förändrade omständigheter på bolagets marknader, få problem att teckna nya kreditfaciliteter och därmed behöva använda en större del av kassaflödet för räntebetalning och amortering.
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Systemair är nettolåntagare, nettoskuldsättningen uppgick vid räkenskapsårets utgång till 901,0 Mkr (1 070,2), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. Räntebärande skulder uppgick på balansdagen omräknat till SEK till totalt 1 293,0 Mkr (1 462,2). Enligt Systemairs finanspolicy ska räntebindningstiden för 2024/25 uppgå till 3–12 månader. En förändring av upplåningsräntan med +/- 1 procent- enhet skulle påverka koncernens finansnetto med cirka 9 Mkr (11) för den kommande 12 månaders perioden.
Kredit- och likviditetsrisk
Kreditrisk avser risken att motpart till Systemair inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden, vilket kan leda till en förlust för bolaget. Kreditbedömningen görs med stöd av den kunskap som bolagets ledning har om kunden samt vid behov med hjälp av kreditprövningsföretag. Varje kund har också en kreditgräns och för överskridande av denna fordras att en ny kreditprövning görs.
Likviditetsrisk avser risken för att bolaget på grund av brist på likvida medel inte kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden eller har minskad möjlighet att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Likviditeten påverkas i stor grad av krediter till kunder och krediter från leverantörer. I takt med att Systemairs verksamhet expanderat på nya marknader med varierande betalningskultur har kredittiderna ökat något. Detta har medfört en ökad kostnad för kapitalbindning samt en större risk för kreditförluster och därmed en större risk för negativ inverkan på bolagets likviditet och resultat. Systemair har de senaste åren haft en medveten strategi för att öka andelen långfristiga lån för att därigenom säkerställa den långfristiga likviditeten i koncernen.
Företagsförvärv
Förvärv av företag kan medföra flera finansiella och operationella risker. Systemair har under en följd av år genomfört ett betydande antal företagsförvärv. De förvärvade företagen har integrerats med Systemairs övriga verksamhet. De förvärv som skett har i vissa fall varit bolag som har haft operativa och finansiella problem. Systemair har en fortsatt ambition att expandera genom förvärv och i framtiden kan ytterligare företag, som kompletterar eller utökar bolagets verksamhet, komma att förvärvas. Det finns även risk för att integrationen av förvärvade bolag blir mer kostsam eller tar längre tid än förväntat och att beräknade synergieffekter inte uppnås som förväntat eller inte uppnås överhuvudtaget. Dessa risker och andra förvärvsrelaterade risker kan komma att ha negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Affärsetiska risker
Korruption
Risken för korruption eller mutor i strid med internationella lagar är ett problem för flera, framför allt internationella företag, där vetskapen om vad korruption är kan vara bristfällig bland alla parter involverade beroende på kunskap samt även lokal kultur och kutym. Systemair verkar i byggnads- branschen i en global kontext där risken för korruption är bedömd som hög i vissa länder. Denna risk kan komma att ha negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Arbetarrättigheter och mänskliga rättigheter
Risken för kränkning av internationella arbetarrättigheter eller mänskliga rättigheter varierar generellt bland företag beroende på bransch och geografisk placering. I vissa länder där Systemair har verksamhet finns det en generellt högre risk för kränkning av dessa rättigheter hänförligt riskindex som indikerar till exempel landets demokratiska tillstånd och andra faktorer som visar på hur välutvecklat ett land är i fråga om dessa rättigheter. Dessa risker kan komma att ha negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Sanktioner
Systemair har en global verksamhet med försäljning till mer än 135 länder. Sanktioner har ökat senaste åren och kan gälla länder, företag samt enskilda individer. Systemair arbetar aktivt med att ha uppdaterad information gällande sanktioner i relevanta system och kommunicera internt om vilka sanktioner som gäller och hur det påverkar vår verksamhet. Det kan ändå inte helt uteslutas att Systemair omedvetet bryter mot sanktioner, vilket skulle kunna kan ha en negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Not 3 | Rapportering per segment
Koncernens verksamhet består i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilationsprodukter. Den interna uppföljningen av verksamheten sker per legalt bolag av Systemairs högsta verkställande beslutsfattare. Varje legalt bolag är därmed ett rörelsesegment. Om flera länder och marknader har likartade ekonomiska egenskaper kan dessa slås samman i segmentsredovisningen. Systemair gör sammanslagningar till segmenten Europa samt till Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Marknadssegmentet Europa står för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort antal marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller tillverkning och försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger likartade ekonomiska förhållanden inom området varför sammanslagning av de legala enheterna inom området är motiverat. Systemair anser att en redovisning för de sammanslagna segmenten dessutom blir mer överskådlig. Moderbolaget redovisas i ett separat segment, Koncerngemensamt. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens legala hemvist och konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.
| Amerika, Mellanösten, Asien, Australien och Afrika | Koncern gemensamt | Elimi- neringar | Koncernen Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | ||||
| Nettoomsättning, extern | 3 383,4 | - | - | 12 301,5 |
| Nettoomsättning, intern | 23,6 | 213,5 | -462,0 | - |
| Rörelseresultat | 185,7 | -221,6 | - | 1 100,4 |
| Rörelsemarginal, % | 5,5 | - | - | 8,9 |
| Räntekostnader | -14,9 | -31,7 | - | -72,1 |
| Resultat e. fin. netto | 88,3 | -287,6 | - | 942,8 |
| Vinstmarginal, % | 2,6 | - | - | 7,7 |
| Tillgångar | 2 097,0 | 4 464,2 | -3 523,3 | 9 374,8 |
| Investeringar | -119,7 | -83,1 | - | -473,7 |
| Av- och nedskrivningar | 97,3 | 14,7 | - | 460,8 |
| 2023/24 | ||||
| Nettoomsättning, extern | 3 249,1 | - | - | 12 256,6 |
| Nettoomsättning, intern | 36,8 | 192,7 | -413,3 | - |
| Rörelseresultat | 293,6 | -201,4 | - | 963,0 |
| Rörelsemarginal, % | 9,0 | - | - | 7,9 |
| Räntekostnader | -25,9 | -53,4 | - | -96,0 |
| Resultat e. fin. netto | 186,2 | -389,2 | - | 864,4 |
| Vinstmarginal, % | 5,7 | - | - | 7,1 |
| Tillgångar | 2 420,6 | 4 279,7 | -3 166,9 | 9 792,7 |
| Investeringar | -79,0 | -69,7 | - | -389,7 |
| Av- och nedskrivningar | 72,5 | 17,3 | - | 422,1 |
Not 4 | Upplysning för geografiska områden
Koncernens verksamhet indelas geografiskt huvudsakligen i Norden, Västeuropa (exkluderat Norden), Östeuropa och OSS, Nord- och Sydamerika samt Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Region Norden omfattar länderna Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland. I region Västeuropa ingår Andorra, Belgien, Cypern, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Monaco, Nederländerna, Portugal, San Marino, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Region Östeuropa inklusive OSS består av Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Estland, Georgien, Kazakstan, Kosovo, Kroatien, Lettland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tadjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Ungern och Uzbekistan. Nord- och Sydamerika avser Argentina, Brasilien, Bolivia, Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Kanada, Mexiko, Panama, Peru, Puerto Rico, Surinam, Uruguay och USA. Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika avser Algeriet, Angola, Australien, Bahrain, Bangladesh, Benin, Botswana, Brunei, Egypten, Elfenbenskusten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Gabon, Ghana, Indien, Indonesien, Irak, Israel, Japan, Jordanien, Kambodja, Kap Verde, Kenya, Kina, Kuwait, Libanon, Malaysia, Maldiverna, Marocko, Mauritius, Mocambique, Mongoliet, Namibia, Nepal, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Qatar, Rwanda, Saudiarabien, Senegal, Seyshellerna, Singapore, Sri Lanka, Swaziland, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Tanzania, Thailand, Tunisien, Turkiet, Uganda and Vietnam.
Fördelning av försäljningsintäkter nedan baseras på den geografiska marknad där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. I tabellen till höger redovisas extern nettoomsättning på Systemairs tio största marknader baserad på kundens hemvist. Systemair har en väldigt bred kundbas med nära 100 000 kunder och ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 1 procent av företagets totala omsättning, vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder.# Geografisk fördelning
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||
|---|---|---|---|---|
| *) | Koncernen | |||
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Norge | 765,1 | 776,0 | 78,3 | 71,3 |
| Sverige | 658,0 | 653,6 | 289,6 | 292,9 |
| Övriga Norden | 685,9 | 644,7 | 117,3 | 133,6 |
| Totalt Norden | 2 109,0 | 2 074,3 | 485,2 | 497,8 |
| Tyskland | 1 324,3 | 1 445,2 | 464,5 | 474,3 |
| Storbritannien | 707,2 | 752,7 | 99,8 | 102,1 |
| Frankrike | 703,0 | 702,0 | 24,1 | 30,8 |
| Italien | 600,9 | 555,7 | 221,7 | 236,4 |
| Spanien | 454,6 | 447,5 | 398,8 | 374,5 |
| Övriga Västeuropa | 1 602,1 | 1 562,2 | 294,7 | 318,4 |
| Totalt Västeuropa | 5 392,1 | 5 465,3 | 1 503,6 | 1 536,5 |
| Östeuropa inkl. OSS | 1 450,3 | 1 436,3 | 958,8 | 1 010,5 |
| USA | 784,5 | 891,2 | 105,4 | 124,4 |
| Kanada | 612,1 | 491,5 | 252,9 | 267,1 |
| Övriga Nord- och Sydamerika | 92,9 | 75,1 | 0,4 | 0,9 |
| Totalt Nord- och Sydamerika | 1 489,5 | 1 457,8 | 358,7 | 392,4 |
| Indien | 447,9 | 413,9 | 143,2 | 135,7 |
| Övriga Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 1 412,7 | 1 409,0 | 472,7 | 467,6 |
| Totalt Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 1 860,6 | 1 822,9 | 615,9 | 603,3 |
| 12 301,5 | 12 256,6 | 3 922,2 | 4 040,5 |
*) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar.
Moderbolagets försäljning omfattar uteslutande koncerninterna tjänster till andra koncernföretag.
Moderbolaget
Fördelning per marknad
| Nettoomsättning | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Norden | 56,4 | 49,8 |
| Västeuropa | 79,8 | 74,1 |
| Östeuropa inkl. OSS | 36,3 | 30,7 |
| Nordamerika | 17,6 | 15,6 |
| Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 23,4 | 22,5 |
| Totalt | 213,5 | 192,7 |
Not 5 | Intäkternas fördelning
Koncernens intäkter genereras i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilations- produkter samt service av ventilationsprodukter. Totala intäkter för räkenskapsåret uppgick till 12 301,5 Mkr (12 256,6) varav service av ventilationsprodukter utgjorde 603,8 Mkr (586,0).
Tabellen nedan visar intäkternas fördelning per segment.
| Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | Europa | Koncernen | |
|---|---|---|---|
| 2024/25 | |||
| Försäljning av ventilations- och värmeprodukter, redovisade vid en viss tidpunkt | 8 210,7 | 3 126,9 | 11 337,6 |
| Försäljning av ventilations- och värmeprodukter, redovisade över tid | 155,8 | 204,3 | 360,1 |
| Service redovisad vid en viss tidpunkt | 271,3 | 48,5 | 319,8 |
| Service redovisad över tid | 280,3 | 3,7 | 284,0 |
| Totalt | 8 918,1 | 3 383,4 | 12 301,5 |
| 2023/24 | |||
| Försäljning av ventilations- och värmeprodukter, redovisade vid en viss tidpunkt | 8 342,3 | 2 988,8 | 11 331,1 |
| Försäljning av ventilations- och värmeprodukter, redovisade över tid | 97,4 | 242,1 | 339,5 |
| Service redovisad vid en viss tidpunkt | 294,4 | 4,5 | 298,9 |
| Service redovisad över tid | 273,4 | 13,7 | 287,1 |
| Totalt | 9 007,5 | 3 249,1 | 12 256,6 |
Koncernen Kontraktsbalanser
| 2024/25 | 2023/24 | |
|---|---|---|
| Avtalstillgångar | 14,8 | 14,7 |
| Avtalsskulder | 0,2 | 0,2 |
Merparten av koncernens försäljning sker med 30 till 60 dagars betalningsvillkor.
80 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER
Not 6 | Kostnadsslagsindelning
| Kostnad | Försäljnings- kostnader | Administrations- kostnader | Sålda varor | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | ||||
| Materialkostnader | -4 963,1 | - | - | -4 963,1 |
| Personalkostnader | -1 839,2 | -1 553,2 | -383,3 | -3 775,7 |
| Avskrivningskostnader | -218,3 | -178,6 | -36,0 | -432,9 |
| Övriga kostnader | -817,0 | -1 001,7 | -221,4 | -2 040,1 |
| Totalt | -7 837,6 | -2 733,5 | -640,7 | -11 211,8 |
| 2023/24 | ||||
| Materialkostnader | -5 391,0 | - | - | -5 391,0 |
| Personalkostnader | -1 839,6 | -1 453,7 | -366,0 | -3 659,3 |
| Avskrivningskostnader | -205,2 | -159,4 | -30,8 | -395,4 |
| Övriga kostnader | -607,1 | -1 003,6 | -201,4 | -1 812,1 |
| Totalt | -8 042,9 | -2 616,7 | -598,2 | -11 257,8 |
Not 7 | Arvoden till revisorer
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| EY | ||||
| Revisionsuppdraget | -10,9 | -9,8 | -4,2 | -3,6 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | -0,4 | -0,1 | -0,4 | - |
| Totalt EY | -11,3 | -9,9 | -4,6 | -3,6 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdraget | -4,5 | -3,7 | - | - |
| Revision utöver revisionsuppdraget | -0,3 | -1,0 | - | - |
| Skatterådgivning | -3,0 | -3,2 | - | - |
| Övriga tjänster | -2,0 | -1,9 | - | - |
| Totalt Övriga | -9,8 | -9,8 | - | - |
| Totalt | -21,1 | -19,7 | -4,6 | -3,6 |
Not 8 | Leasing
Koncernens leasinavtal består främst av lagerlokaler, maskiner, inventarier, fordon respektive kontorsbyggnader. Som tillägg till ovan leasar Systemair totalt fem av sina fabriker varav dessa, specifikt, inhyser fyra enskilda produktionsanläggningar. Generellt är leasing- avtalen stipulerade med en fast hyresperiod. Med tillägg till detta innehåller vissa specifika leasinaavtal en option med möjligheten att förlänga en, tidigare avtalad, leasingperiod. Respektive leasingavtal förhandlas separat och inbegriper olika former av villkor vilka även innehåller särskilda kovenanter. Leasingavtalens utformning inkluderar såväl en rörlig som fast del (avgift) vilket baseras på kontraktets avtalade nyttjanderätt samt i kombination med tillägg för värdering av leasingskulden. Med tillägg till ovan inbegriper leasingavalen komponenter som är definierade som rent leasingrelaterade, samt kan i särkilda fall, innehålla komponenter som är definierade som icke leasingrelaterade. Beräkningen av kontraktets avtalade nyttjanderätt respektive leasingskuld tar endast hänsyn till delar vilka är definierade som leasingrelaterade komponenter.
Årets totala räntekostnader, vilka finns redovisade under avsnittet finansiella kostnader, uppgår till -16,4 Mkr (-13,6). På helårsbasis redovisades leasingrelaterade av- och nedskrivingar om totalt -149,6 Mkr (-122,4). Kortfristiga respektive leasingrelaterade tillgångar samt de med ett fördefinierat lågt värde har kostnadsförts med 11,6 Mkr (10,4). Uppskjuten skatt avseende nyttjanderättstillgångar var vid utgången av året 1,5 Mkr (1,7).
Nyttjanderättstillgångar
| Koncernen | Byggnader och mark | Personbilar och andra fordon | Övriga nyttjande- rättstillgångar |
|---|---|---|---|
| 2024/25 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 511,4 | 154,3 | 16,6 |
| Nyupptagen leasing | 130,0 | 78,5 | 3,4 |
| Lösen av leasing/förfallna och avslutade kontrakt | -75,8 | -53,8 | -6,1 |
| Omräkningsdifferens | -35,0 | -8,0 | -1,8 |
| Totalt | 530,6 | 171,0 | 12,1 |
| Ackumulerad avskrivning | |||
| Vid årets början | -238,8 | -60,4 | -9,7 |
| Lösen av leasing | 67,3 | 57,7 | 6,0 |
| Omräkningsdifferens | 19,4 | 5,2 | 1,0 |
| Årets avskrivning | -83,7 | -62,4 | -3,5 |
| Totalt | -235,8 | -59,9 | -6,2 |
| Bokfört värde | 294,8 | 111,1 | 5,9 |
| Koncernen | Byggnader och mark | Personbilar och andra fordon | Övriga nyttjande- rättstillgångar |
|---|---|---|---|
| 2023/24 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 415,1 | 123,0 | 16,9 |
| Nyupptagen leasing | 177,6 | 66,2 | 4,6 |
| Lösen av leasing/förfallna och avslutade kontrakt | -95,6 | -34,7 | -5,3 |
| Omräkningsdifferens | 14,3 | -0,2 | 0,4 |
| Totalt | 511,4 | 154,3 | 16,6 |
| Ackumulerad avskrivning | |||
| Vid årets början | -237,9 | -53,0 | -10,0 |
| Lösen av leasing | 91,8 | 27,9 | 5,2 |
| Omräkningsdifferens | -9,2 | -1,3 | -0,1 |
| Årets avskrivning | -83,6 | -34,0 | -4,8 |
| Totalt | -238,9 | -60,4 | -9,7 |
| Bokfört värde | 272,5 | 93,9 | 6,9 |
81 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER
Not 8, forts.
| Koncernen | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende kontrakt som förfaller till betalning | ||
| Inom ett år | 130,9 | 124,0 |
| Inom 1 – 2 år | 100,5 | 93,0 |
| Inom 2 – 5 år | 160,7 | 135,2 |
| Längre än 5 år | 73,4 | 72,9 |
| Totalt | 465,5 | 425,1 |
| Koncernen | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Leasingskuldens förfallostruktur | ||
| Inom ett år | 130,6 | 125,6 |
| Inom 1 – 2 år | 94,5 | 86,9 |
| Inom 2 – 5 år | 133,5 | 111,0 |
| Längre än 5 år | 61,4 | 58,5 |
| Totalt | 420,0 | 382,0 |
Moderbolaget
Bokförda leasingkostnader
| 2024/25 | 2023/24 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 1,9 | 1,2 |
| Inom 1 – 2 år | 1,7 | 0,8 |
| Inom 2 – 5 år | 1,9 | 0,8 |
| Totalt | 5,5 | 2,8 |
Operationell leasing avser främst hyresavtal för kontorsfastigheter samt leasing av förmånsbilar för anställda.
Not 9 | Övriga rörelseintäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Kursvinster av rörelsekaraktär | 95,8 | 129,7 | 5,3 | 7,3 |
| Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 30,6 | 31,3 | - | - |
| Erhållna statliga stöd | 1,5 | 4,7 | - | - |
| Diverse övriga intäkter | 119,5 | 103,2 | 8,1 | 11,8 |
| Totalt | 247,4 | 268,9 | 13,4 | 19,1 |
Not 10 | Övriga rörelsekostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Kursförluster av rörelsekaraktär | -117,8 | -150,0 | -9,4 | -6,6 |
| Koncerninterna kostnader | - | - | -79,8 | -61,1 |
| Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | -0,7 | -2,8 | - | - |
| Nedskrivninar av anläggningstillgångar | -11,8 | -8,3 | - | - |
| Diverse övriga kostnader | -107,0 | -214,8 | -55,3 | -49,6 |
| Totalt | -237,3 | -375,9 | -144,5 | -117,3 |
Diverse övriga kostnader föregående räkenskapsår inkluderar omstruktureringskostnader i samband med flytten av Menergas produktion till Slovenien om 125 Mkr. Flytten har slutförts under nuvarande räkenskapsår.
82 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER
Not 11 | Anställda och personalkostnader
| 2024/25 | 2023/24 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medeltal anställda | Varav män | Medeltal anställda | Varav män | |
| Moderbolaget | 71 | 50 | 63 | 42 |
| Dotterbolag i: | ||||
| Norden | 904 | 765 | 924 | 746 |
| Sverige | 554 | 462 | 554 | 445 |
| Danmark | 177 | 164 | 187 | 166 |
| Finland | 20 | 15 | 19 | 11 |
| Norge | 153 | 124 | 164 | 127 |
| Västeuropa | 2 043 | 1 617 | 2 080 | 1 608 |
| Belgien | 46 | 37 | 44 | 38 |
| England | 107 | 103 | 140 | 110 |
| Grekland | 16 | 10 | 13 | 7 |
| Frankrike | 62 | 43 | 58 | 41 |
| Nederländerna | 173 | 167 | 198 | 148 |
| Irland | 17 | 16 | 17 | 16 |
| Italien | 210 | 142 | 204 | 137 |
| Portugal | 22 | 14 | 23 | 16 |
| Schweiz | 57 | 45 | 55 | 45 |
| Spanien | 577 | 439 | 548 | 405 |
| Tyskland | 730 | 579 | 755 | 624 |
| Österrike | 26 | 22 | 25 | 21 |
| Östeuropa inkl. OSS | 1 488 | 999 | 1 407 | 946 |
| Azerbajdzjan | 9 | 8 | 9 | 8 |
| Belarus | 4 | 1 | 4 | - |
| Bulgarien | 5 | 3 | 4 | 2 |
| Estland | 14 | 8 | 14 | 8 |
| Georgien | 3 | - | 2 | - |
| Kazakstan | 6 | 3 | 5 | 2 |
| Kroatien | 10 | 7 | 8 | 7 |
| Lettland | 7 | 6 | 7 | 6 |
| Litauen | 271 | 184 | 267 | 175 |
| 2024/25 | 2023/24 | |||
| Medeltal anställda | Varav män | Medeltal anställda | Varav män | |
| Östeuropa inkl. OSS | ||||
| Polen | 52 | 39 | 56 | 42 |
| Rumänien | 7 | 7 | 6 | 4 |
| Ryssland | 211 | 100 | 191 | 89 |
| Serbien | 9 | 4 | 9 | 5 |
| Slovakien | 275 | 181 | 263 | 171 |
| Slovenien | 266 | 204 | 222 | 182 |
| Tjeckien | 330 | 238 | 332 | 241 |
| Ukraina | 2 | - | 3 | - |
| Ungern | 7 | 6 | 5 | 4 |
| Nord- och Sydamerika | 518 | 340 | 532 | 336 |
| Kanada | 337 | 228 | 352 | 226 |
| Mexiko | 9 | 4 | 9 | 4 |
| Peru | 11 | 8 | 10 | - |
| USA | 161 | 100 | 161 | 106 |
| Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 1 531 | 1 231 | 1 447 | 1 187 |
| Australien | 49 | 46 | 44 | 43 |
| Förenade Arabemiraten | 13 | 11 | 13 | 11 |
| Indien | 713 | 714 | 654 | 667 |
| Kina | 5 | 4 | 4 | 4 |
| Marocko | 36 | 25 | 36 | 25 |
| Malaysia | 193 | 131 | 142 | 100 |
| Nya Zeeland | 19 | 19 | 16 | 14 |
| Saudiarabien | 40 | 41 | 32 | 28 |
| Singapore | 12 | 7 | 12 | 7 |
| Sydafrika | 90 | 42 | 124 | 82 |
| Turkiet | 351 | 184 | 359 | 199 |
| Qatar | 10 | 7 | 11 | 7 |
| Totalt | 6 555 | 5 002 | 6 453 | 4 685 |
| Koncernen | Andelen kvinnor i styrelse och ledning, % | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Styrelse exklusive arbetstagarrepresentanter | 40% | 40% | ||
| Koncernledning | 14% | 14% | ||
| Företagsledningar | 7% | 9% |
Löner och ersättningar
| Sociala kostnader | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Styrelse och VD | Moderbolaget | |||
| 6,4 | 8,9 | 2,9 | 4,3 | |
| Dotterbolag i Norden | 20,1 | 18,6 | 6,9 | 6,3 |
| Västeuropa |
FINANSIELLA NOTER
Not 11, forts.
Koncernens ersättningar till ledande befattningshavare under året
| Grundlön/ arvode | semester- tillägg | Rörlig ersättning | Övriga ersättning | Pensions- kostnad | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | ||||||
| Gerald Engström – Styrelsens ordförande | 0,9 | 0,9 | ||||
| Patrik Nolåker – Styrelsens vice ordförande | 0,6 | 0,6 | ||||
| Carina Andersson – Ledamot | 0,5 | 0,5 | ||||
| Niklas Engström – Ledamot | 0,4 | 0,4 | ||||
| Gunilla Spongh – Ledamot | 0,5 | 0,5 | ||||
| Roland Kasper – Koncernchef | 5,2 | 0,2 | 1,4 | 0,1 | 1,0 | 7,9 |
| Andra ledande befattningshavare 1) | 13,9 | 0,4 | 2,1 | 0,5 | 4,6 | 21,5 |
| Summa | 22,0 | 0,6 | 3,5 | 0,6 | 5,6 | 32,3 |
Under rörlig ersättning ingår även aktierelaterad ersättning från programmet LTIP 2024 (totalt 1,5 Mkr (-)).
1) Avser totalt 6 personer
Koncernens ersättningar till ledande befattningshavare under året
| Grundlön/ arvode | semester- tillägg | Rörlig ersättning | Övriga ersättning | Pensions- kostnad | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023/24 | ||||||
| Gerald Engström – Styrelsens ordförande | 0,8 | 0,8 | ||||
| Patrik Nolåker – Styrelsens vice ordförande | 0,6 | 0,6 | ||||
| Carina Andersson – Ledamot | 0,4 | 0,4 | ||||
| Niklas Engström – Ledamot | 0,4 | 0,4 | ||||
| Gunilla Spongh – Ledamot | 0,5 | 0,5 | ||||
| Roland Kasper – Koncernchef | 4,9 | 0,4 | 1,0 | 0,1 | 1,5 | 7,9 |
| Andra ledande befattningshavare 1) | 12,2 | 0,4 | 1,2 | 0,4 | 4,4 | 18,6 |
| Summa | 19,8 | 0,8 | 2,2 | 0,5 | 5,9 | 29,2 |
1) Avser totalt 7 personer
Arvodet till styrelsen är sammanlagt 2 770 tkr (2 655) och fördelas med 870 tkr (830) till ordföranden, 590 tkr (560) till vice ordföranden, 365 tkr (350) till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter. Därutöver har ersättning utgått till revisionsutskottet med sammanlagt 165 tkr (165) varav 110 tkr (110) till utskottets ordförande och 55 tkr (55) till övrig ledamot. Ersättning har även utgått till ersättningsutskottet med 30 tkr (30) till utskottets ordförande och 20 tkr (20) till övrig ledamot.
| Löner och ersättningar | Sociala kostnader |
|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 |
| Övriga anställda | |
| Moderbolaget | 61,9 |
| Dotterbolag i Norden | 546,4 |
| Västeuropa | 1 157,9 |
| Östeuropa inkl. OSS | 397,3 |
| Nord- och Sydamerika | 280,3 |
| Övriga världen | 218,7 |
| Summa övriga anställda | 2 662,5 |
Av de sociala kostnaderna i moderbolaget avsåg 17,1 Mkr (16,6) pensionskostnader, varav pensionskostnader för styrelse och VD utgjorde 0,9 Mkr (1,5). I övriga koncernföretag var pensionskostnaderna 98,2 Mkr (91,4), varav till styrelser och VD 8,2 Mkr (7,1).
Ersättningspolicy
Styrelsens ordförande och ledamöter erhåller ersättning enligt årsstämmans beslut. Arvode till arbetstagarrepresentanter utgår med 30 tkr (30) per år. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från ersättningskommittén bestående av Carina Andersson, Gerald Engström samt Patrik Nolåker. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.
Ledande befattningshavare utgörs förutom Koncernchef och Verkställande Direktör Roland Kasper av Vice President Products and Technologies Martin Dahlgren, Vice President Sales Olle Glassel, Vice President Global Supply Chain Anders Gustafsson, Vice President M&A Ulrika Hellman, Vice President Products and Marketing Björn-Osvald Skandsen samt CFO Anders Ulff.
Ersättningen till ledande befattningshavare skall – utifrån den marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. Ersättningssystemet skall bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner som till exempel förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitamentsprogram, beslutade av årsstämman, förekomma.
Fast lön och förmåner skall fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön baseras på företagets resultat med syfte att främja bolagets strategi, långsiktiga värdeskapande och hållbarhet. Den rörliga lönen utgår som en andel av den fasta lönen och kan maximalt uppgå till 40 procent av årslönen för koncernchefen, 25 procent för övriga ledande befattningshavare och 15 procent för övriga nyckelpersoner. Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd och inte överstiga 35 procent av den fasta lönen. Omfattningen av pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan och grundas på den fasta lönen. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida och en uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verkställande direktören eller annan ledande befattningshavare.
Aktie- och aktiekursbaserade incitamentsprogram
Vid årsstämmorna 2021, 2022 och 2023 beslutades om program för teckningsoptioner för ledande befattningshavare. Överlåtelse av teckningsoptionerna till deltagarna har gjorts till ett pris motsvarande deras marknadsvärde enligt extern oberoende värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmodell (Black-Scholes). Programmen löper över fyra år. Under räkenskapsåret har 63 000 teckningsoptioner återköpts, till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde, från anställda som avslutat sin anställning.
| Program | Antal optioner | Motsvarande antal aktier | Andel av totalt antal aktier | Lösenkurs | Lösenperiod |
|---|---|---|---|---|---|
| LTIP 2023 | 357 500 | 357 500 | 0,2% | 77,50 | 17 aug 2026 – 30 sep 2027 |
| LTIP 2022 | 485 740 | 485 740 | 0,2% | 58,30 | 18 aug 2025 – 30 sep 2026 |
| LTIP 2021 | 532 000 | 532 000 | 0,3% | 98,20 | 19 aug 2024 – 30 sep 2025 |
| Totalt | 1 375 240 | 1 375 240 |
| Program | Max antal aktier | Max antal aktier (Investerings-) | Aktieincitaments- | Prestations- |
|---|---|---|---|---|
| LTIP 2024 | 120 000 | 640 000 | 0,3% | Q1 2027 (Aug 2027) |
| Totalt | 2 015 240 | 1,0% |
Systemair har även ett utestående aktieincitamentsprogram för cirka 70 ledande befattningshavare och nyckelpersoner baserat på att deltagarna investerar i aktier med egna medel. För varje investeringsaktier kan max fem prestationsaktier erhållas vilket motsvarar högst 600 0000 aktier, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av totalt antal aktier. Ytterligare 40 000 aktier kan utges som kompensation för eventuella utdelningar under perioden. Deltagarna erhåller prestationsaktier under förutsättning att anställningen kvarstår och prestationsvillkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemairaktiens totalavkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker efter offentliggörande av delårsrapporten för maj – juli 2027.
Not 12 | Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | - | 0,3 | - | 0,3 |
| Varumärken, kundrelationer | 24,2 | 26,6 | - | - |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 32,5 | 31,2 | 11,5 | 13,5 |
| Byggnader och markanläggningar | 62,1 | 61,6 | - | - |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 121,1 | 113,5 | 0,3 | 0,8 |
| Inventarier och verktyg | 59,5 | 58,1 | 1,3 | 1,2 |
| Nyttjanderättstillgångar | 149,6 | 122,4 | - | - |
| 449,0 | 413,7 | 13,1 | 15,8 |
Avskrivningar fördelade per funktion
| Kostnad för sålda varor | Försäljningskostnader | Administrationskostnader | Övriga rörelsekostnader | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| 224,0 | 213,0 | - | - | - | - | - | - | |
| 183,9 | 163,3 | 5,9 | 8,4 | |||||
| 37,2 | 32,0 | 6,6 | 6,7 | |||||
| 3,9 | 5,4 | 0,6 | 0,7 | |||||
| Summa | 449,0 | 413,7 | 13,1 | 15,8 |
Not 13 | Finansiella intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Ränteintäkter externa | 19,4 | 12,3 | 3,0 | 3,7 |
| Ränteintäkter koncernbolag | - | - | 80,8 | 100,0 |
| Netto valutakursförändring finansiella instrument | - | - | - | 32,8 |
| Summa | 19,4 | 12,3 | 83,8 | 136,5 |
Not 14 | Finansiella kostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Räntekostnader externa | -55,7 | -83,3 | -31,4 | -54,4 |
| Räntekostnader koncernbolag | - | - | -30,9 | -30,0 |
| Räntekostnad leasing | -16,4 | -13,6 | - | - |
| Netto valutakursförändring finansiella instrument | -92,8 | -8,8 | -42,4 | - |
| Övriga finansiella kostnader | -12,1 | -5,2 | - | -1,0 |
| Summa | -177,0 | -110,9 | -104,7 | -85,4 |
Not 15 | Skatt på årets resultat
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Aktuell skatt | -265,8 | -215,1 | -1,1 | -1,4 |
| Uppskjuten skatt | 9,2 | 4,5 | -5,5 | 4,9 |
| Summa | -256,6 | -210,6 | -6,6 | 3,5 |
Koncernens skattekostnad utgör 27,2 procent (24,4) av koncernens resultat före skatt. Den högre skattebelastningen förklaras av ej aktiverade underskottsavdrag i bolag som gör förluster. Skattesatsen för moderbolaget har för räkenskapsåret varit 20,6 procent (20,6).
Vid utgången av räkenskapsåret hade Systemairkoncernen uppskjutna skattefordringar om 76,6 Mkr (61,5) avseende underskottsavdrag vilka ej beaktats vid beräkning av uppskjuten skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas under förutsättning att det är sannolikt att underskottsavdrag kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott baserat på bedömning i varje enskilt bolag. Inga tidsbegränsningar i livslängd förekommer för de underskottsavdrag motsvarande de uppskjutna skattefordringar som aktiverats. Motsvarande gäller även för de uppskjutna skattefordringar som ej beaktats på 326 Mkr. Motsvarande gäller även för de uppskjutna skattefordringar som ej beaktats på 295 Mkr. Uppskjuten skatt på förluster som ej beaktats avser främst Tyskland, Australien och Sydafrika.# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 15, forts.
Förändring av uppskjuten skatt, temporära skillnader och underskottsavdrag
| Redovisat Koncernen balans 1 maj 2024/25 | Redovisat över resultaträkningen | i övrigt totalt resultat | Omräkningsdifferens | Utgående balans 30 april 2025 |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -43,2 | 17,4 | - | 2,5 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 41,6 | 0,4 | - | -1,1 |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 15,8 | 1,1 | -0,5 | -1,1 |
| Obeskattade reserver | -43,1 | 9,6 | - | - |
| Underskottsavdrag | 61,5 | 18,3 | - | -3,2 |
| Övrigt | 28,5 | -6,9 | - | -3,3 |
| Summa | 61,1 | 39,9 | -0,5 | -6,2 |
| Redovisat Koncernen balans 1 maj 2023/24 | Redovisat över resultaträkningen | i övrigt totalt resultat | Omräkningsdifferens | Utgående balans 30 april 2024 |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -46,6 | 4,2 | - | -0,8 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 42,8 | -1,9 | - | 0,7 |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 17,3 | -2,3 | 0,3 | 0,5 |
| Obeskattade reserver | -46,1 | 3,0 | - | - |
| Underskottsavdrag | 70,7 | -10,6 | - | 1,4 |
| Övrigt | 4,2 | 25,5 | - | -1,2 |
| Summa | 42,3 | 17,9 | 0,3 | 0,6 |
Not 16 | Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Koncernen
| Goodwill | Aktiverade utvecklingskostnader | Varumärken, kundrelationer | Övriga immateriella tillgångar | Byggnader och mark | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Inventarier och verktyg | Pågående anläggningar | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början 2024/25 | 1 188,8 | 13,0 | 661,0 | 314,7 | 2 235,7 | 1 609,4 | 822,1 | 242,6 |
| Anskaffning via företagsförvärv | 26,5 | - | 6,3 | - | - | 0,7 | 0,5 | - |
| Årets anskaffning | - | - | - | 7,9 | 79,2 | 128,2 | 80,3 | 168,7 |
| Försäljning/Utrangering | - | - | - | -2,3 | -70,7 | -16,7 | -20,9 | -3,5 |
| Omklassificering | - | 11,7 | - | 12,4 | 78,9 | 58,7 | 20,9 | -182,6 |
| Omräkningsdifferens | -85,6 | - | -45,9 | 0,2 | -169,0 | -181,7 | -156,0 | -51,9 |
| Vid årets slut | 1 129,7 | 24,7 | 621,4 | 332,9 | 2 154,1 | 1 598,6 | 746,9 | 173,3 |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||||
| Vid årets början | - | -9,1 | -443,5 | -244,4 | -831,6 | -1 035,3 | -607,2 | - |
| Försäljning/Utrangering | - | - | 2,3 | 60,3 | 16,0 | 19,2 | - | |
| Omräkningsdifferens | - | - | 32,2 | 6,3 | 72,3 | 112,6 | 127,3 | - |
| Årets avskrivning | - | - | -24,2 | -32,5 | -62,1 | -121,1 | -59,5 | - |
| Summa | - | -9,1 | -435,5 | -268,3 | -761,1 | -1 027,8 | -520,2 | - |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | -163,0 | -3,9 | - | -0,1 | -58,1 | -20,7 | -3,2 | - |
| Omräkningsdifferens | 10,6 | - | - | -0,1 | 0,8 | 0,3 | - | - |
| Årets nedskrivning | -11,8 | - | - | - | - | - | - | - |
| Summa | -164,2 | -3,9 | - | -0,2 | -57,3 | -20,4 | -3,2 | - |
| Bokfört värde | 965,5 | 11,7 | 185,9 | 64,4 | 1 335,7 | 550,4 | 223,5 | 173,3 |
Koncernen
| Goodwill | Aktiverade utvecklingskostnader | Varumärken, kundrelationer | Övriga immateriella tillgångar | Byggnader och mark | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Inventarier och verktyg | Pågående anläggningar | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början 2023/24 | 1 145,7 | 13,0 | 637,7 | 261,6 | 2 305,8 | 1 385,4 | 671,3 | 136,1 |
| Anskaffning via företagsförvärv | 7,9 | - | 3,7 | - | - | 0,6 | - | - |
| Årets anskaffning | - | - | - | 24,6 | 55,3 | 79,0 | 41,6 | 210,7 |
| Försäljning/Utrangering | - | - | - | -0,8 | -135,8 | -67,3 | -49,2 | -14,7 |
| Omklassificering | - | - | - | 17,6 | 7,5 | 107,0 | 21,7 | -153,8 |
| Omräkningsdifferens | 35,2 | - | 19,6 | 11,7 | 2,9 | 105,3 | 136,1 | 64,3 |
| Vid årets slut | 1 188,8 | 13,0 | 661,0 | 314,7 | 2 235,7 | 1 609,4 | 822,1 | 242,6 |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||||
| Vid årets början | - | -8,8 | -405,4 | -202,8 | -772,1 | -890,6 | -477,4 | - |
| Försäljning/Utrangering | - | - | 1,9 | 39,7 | 40,3 | 48,4 | - | |
| Omräkningsdifferens | - | - | -11,5 | -12,3 | -37,6 | -71,5 | -120,1 | - |
| Årets avskrivning | - | -0,3 | -26,6 | -31,2 | -61,6 | -113,5 | -58,1 | - |
| Summa | - | -9,1 | -443,5 | -244,4 | -831,6 | -1 035,3 | -607,2 | - |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | -157,1 | -3,9 | - | -0,1 | -61,3 | -21,8 | -3,5 | - |
| Omräkningsdifferens | -2,7 | - | - | - | 3,2 | 1,0 | 0,3 | - |
| Försäljning/Utrangering | - | - | - | - | 5,2 | - | - | - |
| Årets nedskrivning | -3,2 | - | - | - | - | -5,1 | - | - |
| Summa | -163,0 | -3,9 | - | -0,1 | -58,1 | -20,7 | -3,2 | - |
| Bokfört värde | 1 025,8 | - | 217,5 | 70,2 | 1 346,0 | 553,4 | 211,7 | 242,6 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill samt varumärken med obestämbar livslängd
Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter, legala enheter, och prövats för nedskrivningsbehov. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av ledningen och täcker en femårsperiod. Ledningen har fastställt de finansiella planerna baserat på tidigare resultat, erfarenheter och förväntningar på marknadsutvecklingen. Planerna inkluderar bland annat antaganden om produktlanseringar, prisutveckling, försäljningsvolymer, konkurrerande produkter och kostnadsutveckling. Kassaflödet bortom femårsperioden har antagits ha en årlig tillväxt motsvarande 2–4 procent per år. Diskonteringsräntan före skatt varierar mellan de olika kassagenererande enheterna från 12 till 25 procent (13–26). I tabellen till höger framgår fördelning av goodwill per kassagenererande enhet för de 10 enskilt största goodwillposterna samt varumärke med obestämbar livslängd, genomsnittligt estimerad tillväxt och bruttomarginal under prognosperioden samt diskonteringsränta före skatt för respektive enhet vilka använts vid beräkningar av nyttjandevärden. Värdet för Systemair HSK i Turkiet är justerat för hyperinflation enligt IAS 29. Återvinningsvärdet för de testade enheterna överstiger deras redovisade värden och därmed har inga nedskrivningar redovisats. Men givet den nuvarande makroekonomiska situationen i Turkiet föreligger dock vissa svårigheter i att bedöma diskonteringsräntan. Känslighetsanalyser har gjorts avseende estimerad bruttomarginal, tillväxttakt och diskonteringsränta. Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. Systemair har konstaterat att det finns marginal i beräkningarna för samtliga enheter.
2024/25
| Kassagenererande enhet | Land | Goodwill 30 april 2025 | Varumärke som omfattas av nedskrivnings-prövning | Genomsnittligt estimerad tillväxt | Genomsnittlig bruttomarginal | Diskonterings-ränta före skatt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Systemair HSK | Turkiet | 94,2 | - | 12% | 23% | 25% |
| Sagicofim Group | Italien | 82,7 | 30,4 | 6% | 28% | 17% |
| Systemair Production B.V | Nederländerna | 66,2 | - | 4% | 25% | 12% |
| Systemair Ltd | Storbritannien | 62,6 | - | 11% | 31% | 14% |
| Koolair Group | Spanien | 62,6 | 63,7 | -1% | 28% | 15% |
| Systemair India Pvt LTD | Indien | 49,9 | - | 8% | 19% | 18% |
| Recutech | Tjeckien | 35,7 | - | 12% | 24% | 13% |
| Burda WT GmbH | Tyskland | 34,8 | - | 5% | 44% | 14% |
| Systemair Schweiz AG | Schweiz | 33,2 | - | 11% | 46% | 12% |
| Systemair Italy s.r.l | Italien | 32,3 | - | 9% | 32% | 18% |
| Övriga bolag | 411,3 | |||||
| Summa | 965,5 | 94,1 |
2023/24
| Kassagenererande enhet | Land | Goodwill 30 april 2024 | Varumärke som omfattas av nedskrivnings-prövning | Genomsnittlig estimerad tillväxt | Genomsnittlig bruttomarginal | Diskonterings-ränta före skatt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Systemair HSK | Turkiet | 103,9 | - | 10% | 23% | 26% |
| Sagicofim Group | Italien | 88,6 | 32,6 | 10% | 29% | 18% |
| Systemair B.V | Nederländerna | 70,9 | - | 4% | 26% | 13% |
| Koolair Group | Spanien | 67,0 | 68,3 | 2% | 28% | 16% |
| Systemair India Pvt LTD | Indien | 57,5 | - | 9% | 18% | 18% |
| Group SCS | Storbritannien | 46,1 | - | 8% | 25% | 15% |
| Recutech | Tjeckien | 37,9 | - | 17% | 25% | 13% |
| Burda WTG | Tyskland | 37,3 | - | 9% | 44% | 14% |
| Systemair Italy s.r.l | Italien | 34,6 | - | 9% | 33% | 18% |
| Systemair Schweiz AG | Schweiz | 34,1 | - | 7% | 46% | 13% |
| Övriga bolag | 447,9 | |||||
| Summa | 1 025,8 | 100,9 |
Moderbolaget
| Aktiverade utvecklingskostnader | Goodwill | Licenser m.m. | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Inventarier och verktyg | Pågående anläggningar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början 2024/25 | 13,0 | 0,7 | 105,5 | 12,9 | 19,5 | 21,6 |
| Årets anskaffning | - | - | - | - | 19,2 | - |
| Omklassificering | 11,7 | - | 6,1 | - | 5,4 | -23,2 |
| Vid årets slut | 24,7 | 0,7 | 111,6 | 12,9 | 24,9 | -1,6 |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||
| Vid årets början | -9,1 | -0,7 | -81,9 | -11,8 | -16,4 | - |
| Årets avskrivning | - | - | -11,5 | -0,3 | -1,3 | - |
| Summa | -9,1 | -0,7 | -93,4 | -12,1 | -17,7 | - |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | -3,9 | - | - | - | - | - |
| Summa | -3,9 | - | - | - | - | - |
| Bokfört värde | 11,7 | - | 18,2 | 0,8 | 7,2 | -1,6 |
Moderbolaget
| Aktiverade utvecklingskostnader | Goodwill | Licenser m.m. | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Inventarier och verktyg | Pågående anläggningar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början 2023/24 | 13,0 | 0,7 | 92,2 | 11,6 | 18,7 | 14,7 |
| Årets anskaffning | - | - | 3,4 | - | - | 23,0 |
| Omklassificering | - | - | 9,9 | 1,3 | 3,5 | -14,7 |
| Försäljning/utrang- ering | - | - | - | - | -2,7 | -1,4 |
| Vid årets slut | 13,0 | 0,7 | 105,5 | 12,9 | 19,5 | 21,6 |
| Ackumulerad avskrivning | ||||||
| Vid årets början | -8,8 | -0,7 | -68,4 | -11,0 | -15,2 | - |
| Årets avskrivning | - | -0,3 | -13,5 | -0,8 | -1,2 | - |
| Summa | -9,1 | -0,3 | -81,9 | -11,8 | -16,4 | - |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | -3,9 | - | - | - | - | - |
| Summa | -3,9 | - | - | - | - | - |
| Bokfört värde | - | - | 23,6 | 1,1 | 3,1 | 21,6 |
Not 17 | Andra långfristiga fordringar
| Koncernen 2024/25 | Koncernen 2023/24 | Moderbolaget 2024/25 | Moderbolaget 2023/24 | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 50,2 | 14,4 | 8,0 | 8,1 |
| Tillkommande fordran | 2,7 | 51,9 | 1,2 | - |
| Reglerade fordringar | -8,9 | -14,5 | -0,4 | - |
| Nedskrivningar | -1,4 | -0,2 | -0,6 | -0,1 |
| Omklassificering | 0,1 | -1,6 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | -2,8 | 0,2 | - | - |
| Utgående balans | 39,9 | 50,2 | 8,2 | 8,0 |
Not 18 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen 2024/25 | Koncernen 2023/24 | Moderbolaget 2024/25 | Moderbolaget 2023/24 | |
|---|---|---|---|---|
| Förutbetald hyra | 42,7 | 48,6 | - | - |
| Förutbetalda försäkringspremier | 18,3 | 11,4 | - | - |
| Serviceavtal och programlicenser | 26,5 | 22,9 | 17,5 | 13,5 |
| Övrigt | 46,9 | 87,6 | 2,7 | 4,1 |
| Summa | 134,4 | 170,5 | 20,2 | 17,6 |
Not 19 | Varulager
Direkt materialkostnad under# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 20 | Kundfordringar
Året uppgick till 4 963,2 Mkr (5 390,8). Inkuransreserven har minskat med 25,0 Mkr. Total inkuransreserv uppgår till 132,5 Mkr (157,5), vilket motsvarar 5,8 procent (6,6) av lagervärdet före avdrag för inkurans.
Åldersanalys av kundfordringar, inklusive reserv
| Koncernen 2024/25 | Koncernen 2023/24 | Moderbolaget 2024/25 | Moderbolaget 2023/24 | |
|---|---|---|---|---|
| Ej förfallna | 1 907,5 | 2 050,0 | 0,3 | - |
| < 90 dagar | 274,0 | 313,4 | - | - |
| 90-180 dagar | 44,0 | 54,5 | - | - |
| 181-360 dagar | 24,1 | 24,6 | - | - |
| > 360 dagar | 34,0 | 28,6 | - | - |
| Totalt | 2 283,6 | 2 471,1 | 0,3 | - |
I enlighet med IFRS 9 tillämpar Systemair en värderingsmetodik vad gäller beräkning av kreditförlustreserv för kundfordringar som innebär att förväntad kreditförlust under kundfordringens hela löptid beaktas i beräkningen av kreditförlustreserv. Individuell värdering av utestående kundfordringar sker dock alltid när så är mer lämpligt. Modellen med att beräkna förväntade kreditförluster baseras på fem olika nivåer av förfallodagar, allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall, enligt tabellen ovan. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker om inte en individuell bedömning indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster under en femårsperiod justerat för förlustreserveringar som en individuell framåtblickande bedömning av förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge, kännedom om kund och marknad till exempel. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna är per 30 april 2025 i intervallet 0,1–68,6 procent (0,1–69,8). Systemair tillämpar som regel inte kreditförsäkring, men om så är fallet undantagsvis, så accepteras en reservering reducerad med försäkrat belopp. En enskild kundfordring skrivs bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan om reglering av motparten. Under räkenskapsåret 2024/25 har resultatet belastats med 28,5 Mkr (13,7) avseende befarade kundförluster. Avsättning för osäkra kundfordringar i koncernen uppgår till 4,4 procent (3,6) av totala kundfordringar. Kundkreditrisk hanteras i varje dotterbolag som har upprätta en kreditpolicy enligt en central mall. Utestående kundfordringar bevakas och rapporteras regelbundet inom varje bolag och inom koncernen. Systemair har en väldigt bred kundbas med nära 100 000 kunder och ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 1 procent av företagets totala omsättning, vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder. Kostnaden för förväntade och konstaterade kundförluster belastar försäljningsomkostnaderna.
Reserv för förväntade kreditförluster
| Koncernen 2024/25 | Koncernen 2023/24 | Moderbolaget 2024/25 | Moderbolaget 2023/24 | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 93,3 | 91,7 | 0,8 | 0,8 |
| Avsättning för befarade | 37,3 | 30,9 | - | - |
| Återfört outnyttjat | -6,4 | -18,3 | - | - |
| Konstaterade förluster | -12,5 | -13,4 | - | - |
| Förvärvade avsättningar | - | 0,1 | - | - |
| Omräkningsdifferens | -7,6 | 2,3 | - | - |
| Utgående balans | 104,1 | 93,3 | 0,8 | 0,8 |
Avsatt reserv för förväntade kreditförluster fördelar sig enligt följande per ålderskategori.
| Koncernen 2024/25 | Koncernen 2023/24 | Moderbolaget 2024/25 | Moderbolaget 2023/24 | |
|---|---|---|---|---|
| Ej förfallna | 2,5 | 2,6 | - | - |
| Förfallna < 90 dagar | 3,4 | 9,1 | - | - |
| Förfallna 90 – 180 dagar | 4,3 | 2,9 | - | - |
| Förfallna 181 – 360 dagar | 19,5 | 12,7 | - | - |
| Förfallna > 360 dagar | 74,4 | 66,0 | 0,8 | 0,8 |
| Reserv för förväntade kreditförluster, totalt | 104,1 | 93,3 | 0,8 | 0,8 |
| Koncernen 2024/25 | Bruttobelopp kundfordringar | Förlustreserv | Förväntad förlustrisk, % |
|---|---|---|---|
| Ej förfallna | 1 910,0 | 2,5 | 0,1% |
| Förfallna < 90 dagar | 277,4 | 3,4 | 1,2% |
| Förfallna 90 – 180 dagar | 48,3 | 4,3 | 8,9% |
| Förfallna 181 – 360 dagar | 43,6 | 19,5 | 44,7% |
| Förfallna > 360 dagar | 108,4 | 74,4 | 68,6% |
| Totalt | 2 387,7 | 104,1 | 4,4% |
| Koncernen 2023/24 | Bruttobelopp kundfordringar | Förlustreserv | Förväntad förlustrisk, % |
|---|---|---|---|
| Ej förfallna | 2 052,5 | 2,6 | 0,1% |
| Förfallna < 90 dagar | 322,5 | 9,1 | 2,8% |
| Förfallna 90 – 180 dagar | 57,5 | 2,9 | 5,1% |
| Förfallna 181 – 360 dagar | 37,3 | 12,7 | 34,0% |
| Förfallna > 360 dagar | 94,6 | 66,0 | 69,8% |
| Totalt | 2 564,4 | 93,3 | 3,6% |
Not 21 | Aktiekapital och förslag på utdelning
| År | Åtgärd | Kvotvärde | Förändring aktiekapital, Mkr | Förändring Totalt antal aktier | Mkr A-aktier | Mkr B-aktier | Mkr aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalanser maj 2007 | 52,0 | 500 000 | 20 000 | 520 000 | |||
| 2007/08 | Split 100:1 | 1 | - | 50 000 000 | 2 000 000 | 52 000 000 | |
| 2007/08 | Omstämpling av aktier till ett aktieslag 1) | 1 | - | -50 000 000 | -2 000 000 | 52 000 000 | |
| 2021/22 | Split 4:1 | 0,25 | - | - | - | 208 000 000 | |
| Vid årets slut april 2025 | 0,25 | - | - | - | 208 000 000 |
1) Årsstämman den 25 juni 2007 beslutade att Bolaget endast skall ha ett aktieslag. Per den 30 april 2025 omfattade det registrerade aktiekapitalet 52 000 000 kronor uppdelade på 208 000 000 aktier av en och samma serie med en röst per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.
Aktieåterköp
Styrelsen för Systemair AB beslutade i april 2025 att, med stöd av bemyndigande från årsstämman den 29 augusti 2024, återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq Stockholm. Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs aktie- och prestationsbaserade program, det vill säga att säkerställa leverans av prestationsaktier till deltagarna. Återköpet administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Återköpet genomfördes under april 2025 och omfattade 320 000 aktier. Återköpet skedde på Nasdaq Stockholm i enlighet med gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till 23,5 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant. Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet inga egna aktier. Antal utestående aktier per den 30 april 2025 var 207 680 000 st.
Kapitalhantering
Styrelsen för Systemair har fastställt en målsättning att soliditeten lägst ska uppgå till 30 procent. För räkenskapsåret 2024/25 uppnåddes en soliditet om 61,5 procent (57,7). Övriga finansiella kovenanter som mäts med anledning av befintliga finansieringsavtal med Nordea Bank AB och Svenska Handelsbanken AB är räntetäckningsgrad och nettoskuldsättningsgrad. Målet för räntetäckningsgraden är lägst 3,50 och under räkenskapsåret mättes räntetäckningsgraden till 9,90 (14,05). Målet för nettoskuldsättningsgraden är högst 3,50 och under räkenskapsåret 2024/25 mättes nettoskuldsättningsgraden till 0,56 (0,76). Det kan därmed konstateras att samtliga kovenanter uppnåddes under räkenskapsåret.
Omräkningsreserv
Valutaeffekten på eget kapital redovisas som omräkningsdifferens. Omräkningsdifferensen uppstår i konsolideringen när de utländska dotterbolagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor. Systemair omräknar tillgångar, skulder och eget kapital efter vid balansdagen gällande valutakurser samt att omräkna resultaträkningarna till räkenskapsårets medelkurser. Kursdifferenser som uppkommer genom denna metod förs direkt till övrigt totalresultat. Omräkningsdifferensen i eget kapital var för räkenskapsåret 2024/25 -278,6 Mkr (+43,2).
Fond för utvecklingsutgifter – moderbolaget
Vid aktivering av utvecklingsutgifter ska motsvarande belopp som aktiveras föras över från balanserade vinstmedel till en särskild bunden fond i eget kapital, fond för utvecklingsutgifter. Fonden ska minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring. Moderbolagets fond för utvecklingsutgifter uppgick till 11,7 Mkr vid räkenskapsårets utgång.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står:
Överkursfond 35 206 751 kr
Fond för verkligt värde - 5 167 245 kr
Balanserad vinst 1 646 616 967 kr
Årets vinst 306 134 427 kr
Summa: 1 982 790 900 kr
Styrelsen föreslår att årsstämman den 28 augusti 2025 beslutar om en utdelning på 1,35 kr (1,20) per aktie. Exkluderat för aktier som för närvarande innehas av bolaget, motsvarar det en utdelning om 280,4 Mkr (249,6). Den föreslagna utdelningen motsvarar 41,3 procent av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 207 680 000 stycken.
Aktiedata
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 1) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier per 30/4 2) | 207 680 000 | 208 000 000 | 208 000 000 | 208 000 000 | 52 000 000 |
| Vinst efter skatt per aktie, (SEK) | 3,27 | 3,10 | 5,00 | 2,61 | 1,95 |
| Kassaflöde per aktie, (SEK) | 5,68 | 6,41 | 2,83 | 1,13 | 4,78 |
| Eget kapital per aktie, (SEK) | 27,70 | 27,14 | 25,32 | 18,34 | 15,89 |
| Aktiekurs, bokslutsdagen | 82,20 | 75,00 | 88,90 | 62,40 | 63,50 |
| Högst betalt under året, (SEK) | 101,40 | 94,40 | 93,20 | 105,50 | 73,63 |
| Lägst betalt under året, (SEK) | 68,40 | 56,40 | 46,35 | 59,63 | 31,95 |
| Utdelning per aktie, föreslagen (SEK) 3) | 1,35 | 1,20 | 1,10 | 0,90 | 0,75 |
| P/E-tal efter skatt | 25,14 | 24,19 | 17,78 | 23,91 | 32,52 |
| Direktavkastning, (%) | 1,64 | 1,60 | 1,24 | 1,44 | 1,18 |
| Utdelningsandel, (%) | 41,28 | 38,71 | 22,00 | 34,48 | 38,41 |
| Antal omsatta aktier | 22 895 508 | 17 615 329 | 24 172 634 | 14 750 312 | 15 388 069 |
| Omsättningshastighet (%) | 11,01 | 8,47 | 11,62 | 7,09 | 7,40 |
1) Den 7 september 2021 genomfördes Systemair en aktiesplit, 4:1. Efter aktiespliten har det totala antalet aktier i Systemair ökat från 52 000 000 aktier till 208 000 000 aktier. Jämförelsesiffrorna för tidigare perioder har justerats.
2) Totalt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav om 320 000 aktier.
3) Styrelsen föreslår en utdelning om 1,35 kronor (1,10) per aktie vid årsstämman i Skinnskatteberg den 28 augusti 2025.# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 22 | Upplåning och finansiella instrument
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 |
| Långfristiga skulder | |||
| Banklån mellan ett och fem år | 377,8 | 382,2 | 285,3 |
| Banklån mer än fem år | 90,1 | 88,2 | - |
| 467,9 | 470,4 | 285,3 | 282,1 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 319,9 | 419,3 | 267,8 |
| Kortfristig del av banklån | 85,2 | 190,6 | - |
| 405,1 | 609,9 | 267,8 | 428,4 |
| Total upplåning | 873,0 | 1 080,3 | 553,1 |
| Fördelning mellan banker | |||
| Nordea Bank Abp, Filial i Sverige | 389,3 | 628,6 | 387,9 |
| Svenska Handelsbanken AB | 165,1 | 92,2 | 165,2 |
| Övriga banker | 318,6 | 359,5 | - |
| 873,0 | 1 080,3 | 553,1 | 710,5 |
| SHB | Nordea | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 |
| Lån per valuta | |||
| EUR | -28,6 | 20,9 | 238,9 |
| SEK | 228,8 | 152,9 | 191,7 |
| USD | - | - | -77,0 |
| NOK | - | - | -71,9 |
| DKK | - | - | -80,4 |
| Övriga valutor | -35,1 | -81,6 | 188,0 |
| Totalt | 165,1 | 92,2 | 389,3 |
| Lånebelopp | Viktad räntesats | Lånebelopp | Viktad räntesats | |
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | |||
| Långfristiga lån | ||||
| Koncernen | 467,9 | 3,17% | 470,4 | 3,31% |
| Moderbolag | 285,3 | 3,45% | 282,1 | 4,90% |
| Kortfristiga lån | ||||
| Koncernen | 405,1 | 4,27% | 609,9 | 6,63% |
| Moderbolag | 267,8 | 3,28% | 428,4 | 5,25% |
Beviljade externa limiter på checkräkningskrediter uppgick i koncernen till 1 364,3 Mkr (1 360,6) och i moderbolaget till 1 170,0 Mkr (1 170,0). Outnyttjad checkräkningskredit i koncernen uppgick till 1 044,4 Mkr (941,3). Checkräkningskrediten löper med rörlig ränta. Beviljade RCF facilitet uppgår i moderbolaget till 1 029,1 Mkr (1 052,6). Outnyttjad RCF i moderbolaget uppgick till 1 029,1 Mkr (1 052,6). I koncernens finansieringsavtal med Nordea Bank Abp, Filial i Sverige och Svenska Handelsbanken AB så finns finansiella covenanter. Under året finns även nya finansiella covenanter med EBRD för upplåning hos dotterbolag, Systemair HSK i Turkiet. De nyckeltal som mäts är räntetäckningsgrad, nettoskuldsättningsgrad samt soliditet, vilka mäts kvartalsvis som ett rullande 12-månaders värde. Löpande under året uppfyllde koncernen alla gällande covenantvillkor.
Förändring av skulder i finansieringsverksamheten
| Koncernen | 2024-04-30 | Förvärv/ Avyttringar | Nyupptagen Kassaflöde | Leasing | Omräknings- differenser | 2025-04-30 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga finansiella skulder | 470,4 | 66,2 | 3,9 | - | -72,6 | 467,9 |
| Skuld för leasing | 381,9 | -149,0 | 0,6 | 218,7 | -32,2 | 420,0 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 190,6 | -80,7 | - | - | -24,7 | 85,2 |
| Checkräkningskredit | 419,3 | -26,4 | - | - | -73,0 | 319,9 |
| Totala finansiella skulder | 1 462,2 | -189,9 | 4,5 | 218,7 | -202,5 | 1 293,0 |
| Moderbolaget | ||||||
| Långfristiga finansiella skulder | 282,1 | 3,2 | - | - | - | 285,3 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 47,0 | -47,0 | - | - | - | - |
| Checkräkningskredit | 381,4 | -113,6 | - | - | - | 267,8 |
| Totala finansiella skulder | 710,5 | -157,4 | - | - | - | 553,1 |
| Koncernen | 2023-04-30 | Förvärv/ Avyttringar | Nyupptagen Kassaflöde | Leasing | Omräknings- differenser | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga finansiella skulder | 516,6 | -35,5 | - | - | -10,7 | 470,4 |
| Skuld för leasing | 259,4 | -124,0 | - | 241,4 | 5,1 | 381,9 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 113,6 | 96,1 | - | - | -19,1 | 190,6 |
| Checkräkningskredit | 952,7 | -581,2 | - | - | 47,8 | 419,3 |
| Totala finansiella skulder | 1 842,3 | -644,6 | - | 241,4 | 23,1 | 1 462,2 |
| Moderbolaget | ||||||
| Långfristiga finansiella skulder | 339,7 | -57,6 | - | - | - | 282,1 |
| Kortfristiga finansiella skulder | - | 47,0 | - | - | - | 47,0 |
| Checkräkningskredit | 910,9 | -529,5 | - | - | - | 381,4 |
| Totala finansiella skulder | 1 250,6 | -540,1 | - | - | - | 710,5 |
Not 22, forts.
Förfallostruktur
Förfallostruktur avseende framtida avtalade räntebetalningar baserat på nuvarande räntenivåer, amorteringar och övriga finansiella skulder.
| 2025/26 | 2026/27 | 2027/28 | 2028/29 | 2029/30 | Senare | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebetalningar | ||||||
| Lån | 18,5 | 12,6 | 3,4 | 3,0 | 2,6 | 4,6 |
| Ränta checkräkningskredit | 11,2 | - | - | - | - | - |
| Total räntekostnad | 29,7 | 12,6 | 3,4 | 3,0 | 2,6 | 4,6 |
| Amorteringar | ||||||
| Lån | 85,2 | 313,7 | 25,4 | 19,6 | 19,1 | 90,1 |
| Rörelsekredit | 319,9 | - | - | - | - | - |
| Leasingskulder | 130,5 | 99,8 | 72,2 | 53,9 | 31,6 | 32,0 |
| Långfristiga skulder | 8,2 | - | - | - | - | - |
| Övriga skulder | 1 190,9 | - | - | - | - | - |
| Totalt odiskonterade betalningar | 1 726,5 | 421,7 | 97,6 | 73,5 | 50,7 | 122,1 |
Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder i koncernen
Värdering till verkligt värde innehåller en värderingshierarki avseende indata till värderingarna. Denna värderingshierarki indelas i tre nivåer, som överensstämmer med de nivåer som introducerades i IFRS 13 Finansiella instrument: Upplysningar. De tre nivåerna utgörs av:
- Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder som företaget har tillgång till vid värderingstidpunkten. Systemair har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder som värderas enligt nivå 1.
- Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka direkt eller indirekt är observerbara för tillgången eller skulden. Det kan även avse andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden såsom räntenivåer, avkastningskurvor, volatilitet och multiplar. Terminskontrakt är värderade till marknadsvärde enligt nivå 2, det vill säga verkligt värde fastställt utifrån värderingstekniker med observerbara marknadsdata, antingen direkt eller indirekt som inte inkluderats i nivå 1 (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument).
- Nivå 3: Icke observerbara indata för tillgången eller skulden. På denna nivå beaktas antaganden som marknadsaktörer skulle använda sig av vid prissättningen av tillgången eller skulden, inkluderat riskantaganden.
Beräkningen av optionen att köpa resterande 10 procent av aktierna i Systemair HSK, Turkiet, har varit beroende av förväntat resultat före avskrivningar och skatt (EBITDA) för räkenskapsåren fram till 2023/24, samt värdeutvecklingen för marken och byggnad där den turkiska produktionsanläggningen är placerad. En ökning av förväntat resultat efter skatt tillsammans med en värdeökning på marken innebar en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld var reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld har förts över koncernens eget kapital. Under räkenskapsåret maj 2024 – april 2025 har skulden reglerats i sin helhet och Systemair äger därefter 100 procent av Systemair HSK i Turkiet.
Beräkningen av optionen att köpa resterande 40 procent av aktierna i Frico A/S, Danmark, är till en del beroende av rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2023/24 och 2024/25 och för resterande del beroende av rörelseresultatet för räkenskapsår 2026/27 till och med 2029/30. En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld är reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld förs över koncernens eget kapital. För räkenskapsåret maj 2024 – april 2025 har skulden värderats upp med 9,5 Mkr och är nu värderad till 24,9 Mkr. Skulden för förvärvsoptionen redovisas dels som Kortfristig, dels som Långfristig skuld, ej räntebärande i balansräkningen.
För samtliga poster, med undantag av upplåning, är det bokförda värdet en approximation av det verkliga värdet, varför dessa poster inte indelas i nivåer enligt värderingshierarkin. Lån till kreditinstitut löper till största del med rörlig ränta. Bokfört värde på lån bedöms i allt väsentligt motsvara verkligt värde.
| Värdeförändring Systemair förvärvsoption | 2024/25 | 2023/24 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| HSK Turkiet | Frico A/S Danmark | Totalt | HSK Turkiet | Frico A/S Danmark | Totalt | |
| Ingående balans | 98,8 | 16,5 | 115,3 | 27,5 | 11,6 | 39,1 |
| Värdeförändring/ Reglering | -100,2 | 9,5 | -90,7 | 81,2 | 4,5 | 85,7 |
| Omräknings- differens | 1,4 | -1,1 | 0,3 | -9,9 | 0,4 | -9,5 |
| Utgående balans | - | 24,9 | 24,9 | 98,8 | 16,5 | 115,3 |
| Värderat till anskaffningsvärde | Värderat till verkligt värde via resultatet | Totalt finansiella tillgångar | Icke finansiella tillgångar | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | - | - | - | 1 227,5 | 1 227,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | - | - | - | 2 282,9 | 2 282,9 |
| Nyttjanderättstillgångar | 411,8 | - | 411,8 | - | 411,8 |
| Andelar i intressebolag | - | - | - | 27,5 | 27,5 |
| Finansiella placeringar | - | 1,5 | 1,5 | - | 1,5 |
| Långfristiga fordringar | 8,2 | - | 8,2 | 31,7 | 39,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | - | - | - | 182,6 | 182,6 |
| Varulager | - | - | - | 2 072,1 | 2 072,1 |
| Övriga fordringar | 2 360,4 | - | 2 360,4 | 347,6 | 2 708,0 |
| Likvida medel | 421,0 | - | 421,0 | - | 421,0 |
| Summa tillgångar | 2 789,6 | 1,5 | 2 791,1 | 6 583,7 | 9 374,8 |
| Finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet | Totala finansiella skulder | Icke finansiella skulder | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | - | - | - | 5 768,2 | 5 768,2 |
| Avsättningar till pensioner | - | - | - | 32,2 | 32,2 |
| Uppskjutna skatteskulder | - | - | - | 88,3 | 88,3 |
| Övriga avsättningar | - | - | - | 77,5 | 77,5 |
| Övriga långfristiga skulder | - | 8,2 | 8,2 | 2,5 | 10,7 |
| Räntebärande skulder | 873,0 | - | 873,0 | - | 873,0 |
| Leasingskulder | 420,0 | - | 420,0 | - | 420,0 |
| Övriga skulder | 1 174,2 | 16,7 | 1 190,9 | 914,0 | 2 104,9 |
| Summa eget kapital och skulder | 2 467,2 | 24,9 | 2 492,1 | 6 882,7 | 9 374,8 |
Förvärvsoption för resterande del i Frico A/S, Danmark är redovisad som kortfristig övrig skuld med 16,7 Mkr och som långsiktig övrig skuld med 8,2 Mkr.
Not 22, forts.# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 23 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 | |
| Löne- och semesterskuld | 201,5 | 207,2 | 13,4 | 11,3 |
| Skuld arbetsgivaravgifter | 42,4 | 54,0 | 4,9 | 6,2 |
| Provisioner och bonus | 38,3 | 43,6 | 1,9 | 3,0 |
| Kundbonus | 31,1 | 33,3 | - | - |
| Garanti och servicearbeten | 22,1 | 13,6 | - | - |
| Revisionsarvoden | 6,9 | 7,2 | - | - |
| Övrigt | 135,5 | 345,4 | 9,0 | 32,8 |
| Summa | 477,8 | 704,3 | 29,2 | 53,3 |
Not 24 | Bokslutsdispositioner, övriga
| Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Erhållna koncernbidrag | 261,7 | 125,3 |
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan | -0,8 | -1,0 |
| Summa | 260,9 | 124,3 |
Not 25 | Obeskattade reserver
| Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan | 2,5 | 1,7 |
| Summa | 2,5 | 1,7 |
93
Not 26 | Avsättningar för pensioner
Systemair har flera olika planer för ersättning efter avslutad anställning. Planerna är antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination av de båda. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar en premie till separat juridisk enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser. Avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period när de anställda utför tjänsten ersättningen avser. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering. De förmånsbestämda planerna värderas separat för respektive plan utifrån de förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Den skuld som redovisas under rubriken Avsättningar för pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Kostnaden för förmånsbestämd pensionsplan bryts ner i olika kategorier så som kostnad för intjäning, räntekostnad eller intäkt och omvärderings- effekter. Kostnaden för intjäning rapporteras som en operativ kostnad och klassificeras som Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrationskostnader beroende på individens funktion. Räntekostnad eller intäkt redovisas i finansnettot och omvärderingseffekterna redovisas i totalresultatet. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen med hjälp av oberoende aktuarier som använder sig av Projected Unit Credit-metoden. Beräkningen grundar sig på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden så som diskonteringsränta, förväntad inflation, förväntad löneökning och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Nedan följer en kort beskrivning av de väsentligaste pensionsplanerna.
Sverige
En del av tjänstemännen i Sverige har en förmånsbestämd pensionsplan, ITP 2. Planen baseras på slutlön och för full pension krävs 30 års intjänande. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finaniseras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024/25 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltnings- tillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Årets avgifter för förmånsbestämda pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till cirka 6,7 Mkr (7,8). Avgifterna för 2025/26 bedöms ligga i linje med 2024/25. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 170 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 procent (158).
Schweiz
Förmånsbestämda planer i Schweiz måste finansieras genom en separat juridiskt administrativ förvaltad pensionsfond. I detta avseende definierar schweizisk lag endast en obligatorisk lägstanivå. Försäkringsplan; företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse. Enligt IAS 19 klassificeras planen som en förmånsbestämd plan men planen har fastställda avgifter. Enligt schweizisk lag garanterar stiftelsen de intjänade förmånsbelopp som årligen fastställs för den anställde. Ränta kan komma att läggas till balansen. Vid pensionstillfället har den anställde rätt att ta ut pensionen som en klumpsumma, en livränta eller en del som klumpsumma och få resterande del omvandlad till fast livränta enligt de taxor som fastställs av den kollektiva stiftelsen. Enligt schweizisk lag ska stiftelsen garantera en lägsta nivå avseende investeringen. I övrigt ansvarar stiftelsen för hur förvaltartillgångarna investeras.
Italien
Enligt italiensk lag har en anställd, i händelse av uppsägning, rätt till ett avgångsvederlag, så kallad TFR. I korthet beräknas TFR individuellt genom en del av den anställdes årliga bruttolön och en skälig omvärdering av det belopp som tjänats in fram till tiden för uppsägningen. Genom förändringar i italiensk lagstiftning, 1 januari 2007, är alla företag med mer än 50 anställda skyldiga att betala in den beräknade TRF-skulden till en kompletterande pensionsfond eller till INPS statlig fond. Alla ersättningar efter avslutad anställning som ska betalas i framtiden ska betalas via någon av ovannämnda fonder. Därav klassificeras fonden som en avgiftsbestämd plan i och med lagändringen. Pensionsskulden per den 30 april 2025 avseende förmånsbestämda pensionsplaner baserar sig på intjänade belopp i TFR per den 31 december 2006. Det motsvarar det belopp som företaget måste betala ut när en anställd uppnår pensionsålder eller i händelse av den anställdes uppsägning.
Frankrike
I Frankrike betalas pension ut till de anställda vid pensionstillfället i enlighet med gällande kollektivavtal. Planen är förmånsbestämd och baseras på slutlön. Det finns inga minikrav reglerade.
94
Not 26, forts.
Information per land, 30 April 2025
| Belopp som ingår i balansräkningen – för förmånsbestämda Pensionsplaner | Schweiz | Italien | Frankrike | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt | 44,5 | 9,9 | 6,7 | 6,3 | 67,4 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -35,2 | - | - | - | -35,2 |
| Pensionsavsättning, netto | 9,3 | 9,9 | 6,7 | 6,3 | 32,2 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | |||||
| Kostnader avseende tjänstgöring | 1,5 | - | 0,6 | 0,6 | 2,7 |
| Lönekostnad | - | - | 0,3 | - | 0,3 |
| Räntekostnad / (vinst) | 0,1 | 0,1 | 0,2 | - | 0,4 |
| Nettokostnad i resultaträkningen | 1,6 | 0,1 | 1,1 | 0,6 | 3,4 |
| Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år | 17 | 9 | 17 | - | - |
| Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, % | |||||
| Diskonteringsränta | 1,30 | 3,44 | 3,60 | - | - |
| Förväntad avkastning tillgångar | 1,50 | - | - | - | - |
| Förväntad löneökning | 1,00 | 3,00 | 2,00 | - | - |
| Förväntad inflation | 0,50 | 2,00 | 2,00 | - | - |
Information per land, 30 April 2024
| Belopp som ingår i balansräkningen – för förmånsbestämda Pensionsplaner | Schweiz | Italien | Frankrike | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt | 35,3 | 10,6 | 6,2 | 4,1 | 56,2 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -28,8 | - | - | - | -28,8 |
| Pensionsavsättning, netto | 6,5 | 10,6 | 6,2 | 4,1 | 27,4 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | |||||
| Kostnader avseende tjänstgöring | 2,1 | - | 0,3 | 1,1 | 3,5 |
| Lönekostnad | - | - | -0,1 | - | -0,1 |
| Räntekostnad / (vinst) | 0,1 | 0,2 | 0,2 | - | 0,5 |
| Nettokostnad i resultaträkningen | 2,2 | 0,2 | 0,4 | 1,1 | 3,9 |
| Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år | 16 | 9 | 17 | - | - |
| Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, % | |||||
| ## FINANSIELLA NOTER |
Not 26, forts. Känslighetsanalys
Nedanstående tabell visar effekten på värdet av pensionsförpliktelsen baserat på antagna förändringar.
| Förändring av antagande (%) | Effekt, Mkr | Förändring av antagande (%) | Effekt, Mkr |
|---|---|---|---|
| Diskonterings- ränta +1,0 | -3,8 | -1,0 | 4,4 |
| Inflationstakt +0,5 | 1,4 | -0,5 | -1,2 |
| Framtida löneökning +0,5 | 0,3 | -0,5 | -0,3 |
| Förväntad livslängd +1,0 | -2,0 | -1,0 | 0,7 |
| Personalom- sättning +0,5 | -0,3 | -0,5 | -0,3 |
Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan de andra antagandena hålls oförändrade. Metoden visar skuldens känslighet för ett enskilt antagande. Detta är en förenklad metod då de aktuariella antagandena vanligtvis är korrelerade.
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna
| 2024/25 | 2023/24 | |
|---|---|---|
| Aktier och liknande finansiella instrument | 0,4 | 0,4 |
| Räntebärande papper, m.m. | 23,9 | 20,1 |
| Fastigheter | 8,6 | 6,9 |
| Övriga | 2,3 | 1,4 |
| Totalt | 35,2 | 28,8 |
Belopp som redovisas i övrigt totalresultat
| 2024/25 | 2023/24 | |
|---|---|---|
| Aktuariella vinster/förluster, brutto | -4,1 | -2,0 |
| Skatteeffekt | 0,5 | 0,3 |
| Netto i eget kapital | -3,6 | -1,7 |
Not 27 | Övriga avsättningar
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2024/25 | 2023/24 | |
| Belopp vid årets ingång | 71,9 | 83,3 |
| Avsättningar under året | 32,9 | 16,5 |
| Förvärvade avsättningar | 15,8 | - |
| Ianspråktagande under året | -14,6 | 3,8 |
| Återförda avsättningar | -25,8 | -34,6 |
| Omklassificeringar | 1,9 | - |
| Omräkningsdifferenser | -4,6 | 2,9 |
| Belopp vid årets utgång | 77,5 | 71,9 |
Avsättningar om totalt 32,9 Mkr (30,9) avser garantikostnader och 31,9 Mkr (30,0) avser personalrelaterade avsättningar.
Not 28 | Resultat från andelar i koncernföretag
| Moderbolaget | |
|---|---|
| 2024/25 | |
| Utdelning från dotterbolag | 338,7 |
| Nedskrivning aktieägartillskott | -64,9 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | - |
| Realisationsvinst försäljning dotterbolag | 20,0 |
| Summa | 293,8 |
Not 29 | Andelar i koncernföretag
Specifikation av moderbolagets innehav av aktier i koncernföretag.
| Dotterföretag | Org.nr | Säte | Kapitalandel i % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Systemair Produktion AB | 559000-1516 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 000 | 1,1 |
| Divid Holding AB | 556714-7581 | Jönköping, SE | 60 | 1 000 | 15,5 |
| Frico AB | 556573-3812 | Partille, SE | 100 | 500 000 | 288,5 |
| Kanalfläkt Design Alliuq AB | 556823-9577 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 500 | 164,6 |
| Kanalfläkt Industrial Service AB | 556063-2530 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 5 000 | 1,2 |
| Systemair Home AB | 556772-1518 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 | 6,0 |
| Systemair Sverige AB | 556601-0566 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 | 8,4 |
| VEAB Heat Tech AB | 556138-3166 | Hässleholm, SE | 100 | 3 000 | 65,7 |
| Pacific Ventilation Pty. LTD | Australien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair AB MMC | Azerbajdzjan | 100 | - | 0,1 | |
| Systemair NV | Belgien | 100 | - | 27,8 | |
| Menerga NV | Belgien | 100 | - | 20,1 | |
| Systemair EOOD | Bulgarien | 100 | - | 0,1 | |
| Systemair a/s | Danmark | 100 | 10 | 101 | |
| Frico A/S | Danmark | 60 | - | 4,4 | |
| Systemair Trading LLC | Dubai, FAE | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair AS | Estland | 100 | 4 170 | 17,4 | |
| Systemair Oy | Finland | 100 | 20 | 0,4 | |
| Systemair SAS | Frankrike | 100 | 9 994 | 6,6 | |
| Systemair LLC | Georgien | 100 | - | 0,2 | |
| Systemair Hellas S.A. | Grekland | 100 | 15 000 | 8,7 | |
| Systemair Hong Kong Ltd | Hong Kong | 100 | 300 000 | 0,2 | |
| Systemair India Pvt. Ltd | Indien | 100 | 320 000 | 161,3 | |
| Systemair Ltd | Irland | 100 | 1 | 0,1 | |
| Systemair Italy s.r.l | Italien | 100 | - | 55,3 | |
| SagiCofim Spa | Italien | 100 | 200 000 | 387,2 | |
| Systemair Inc. | Kanada | 100 | 44 600 | 29,6 | |
| Systemair TOO | Kazakstan | 100 | - | 2,1 | |
| Systemair d.o.o. | Kroatien | 100 | - | 0,0 | |
| Poly-Rek d.o.o. | Kroatien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair SIA | Lettland | 100 | 250 | 1,1 | |
| Systemair UAB | Litauen | 100 | 1 020 | 11,0 | |
| UAB Menerga | Litauen | 100 | - | 25,5 | |
| Systemair Sdn Bhd | Malaysia | 100 | 1 500 000 | 20,6 | |
| Phem Malaysia | Malaysia | 100 | - | 32,5 | |
| Systemair Maroc SARL | Marocko | 100 | - | 89,7 | |
| Systemair Mexico | Mexiko | 100 | - | 3,3 | |
| Systemair Production B.V. | Nederländerna | 100 | - | 119,2 | |
| Systemair B.V. | Nederländerna | 100 | - | 0,1 | |
| Frico B.V. | Nederländerna | 100 | 40 | 11,1 | |
| Systemair AS | Norge | 100 | 82 000 | 21,7 | |
| Frico AS | Norge | - | - | 0,1 | |
| Menerga AS | Norge | 100 | 50 | 20,8 | |
| Systemair NZ LTD | Nya Zeeland | 100 | - | 6,3 | |
| Systemair Peru SAC. | Peru | 100 | 20 000 | 3,6 | |
| Systemair SA | Polen | 100 | 200 | 0,9 | |
| Systemair SA | Portugal | 100 | 200 000 | 26,1 | |
| Systemair Middle East LLC. | Qatar | 100 | - | 0,4 | |
| Systemair Rt | Rumänien | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| OOO Systemair | Ryssland | 100 | - | 0,0 | |
| LCC Systemair Production | Ryssland | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair RHQ | Saudi Arabien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair for Electrical Equip- ment KSA | Saudi Arabien | 100 | - | 8,2 | |
| Systemair Suisse AG | Schweiz | 100 | 250 | 47,0 | |
| Menerga GmbH | Schweiz | 100 | 210 | 11,7 | |
| Systemair d.o.o. Beograd | Serbien | 100 | - | 12,4 | |
| Systemair (SEA) Pte Ltd | Singapore | 100 | 1 000 000 | 6,2 | |
| Systemair Production a.s. | Slovakien | 100 | - | 68,5 | |
| Systemair AS | Slovakien | 100 | 22 | 0,5 | |
| Systemair d.o.o. | Slovenien | 100 | - | 43,0 | |
| Systemair HVAC S.L.U. | Spanien | 100 | - | 26,4 | |
| Koolair S.L | Spanien | 100 | - | 41,9 | |
| Systemair Ltd | Storbritannien | 100 | 1 000 000 | 129,0 | |
| Systemair (Pty) Ltd | Sydafrika | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| Systemair a.s. | Tjeckien | 100 | - | 21,5 | |
| 2VV s.r.o | Tjeckien | 100 | - | 110,1 | |
| Recutech s.r.l.o | Tjeckien | 10 | - | 4,8 | |
| Systemair HSK Hav. Ekip. San. ve Tic. Ltd | Turkiet | 100 | 2 150 | 183,2 | |
| Systemair GmbH | Tyskland | 100 | - | 11,1 | |
| Frico GmbH | Tyskland | - | - | 0,0 | |
| Lautner Enegiespartechnik GmbH | Tyskland | 100 | - | 0,0 | |
| LGB GmbH | Tyskland | 100 | - | 38,9 | |
| Menerga GmbH | Tyskland | 100 | - | 0,0 | |
| Tekadoor GmbH | Tyskland | 100 | - | 30,5 | |
| Systemair TOV | Ukraina | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair Rt | Ungern | 100 | 2 000 | 4,5 | |
| Systemair Mfg. Inc. | USA | 100 | 500 | 32,1 | |
| Systemair GmbH | Österrike | 100 | - | 40,0 | |
| Totalt | 2 573,4 |
| Dotterföretag | Org.nr | Säte | Kapitalandel i % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Systemair Produktion AB | 559000-1516 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 000 | 1,1 |
| Divid Holding AB | 556714-7581 | Jönköping, SE | 60 | 1 000 | 15,5 |
| Frico AB | 556573-3812 | Partille, SE | 100 | 500 000 | 288,5 |
| Kanalfläkt Design Alliuq AB | 556823-9577 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 500 | 164,6 |
| Kanalfläkt Industrial Service AB | 556063-2530 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 5 000 | 1,2 |
| Systemair Home AB | 556772-1518 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 | 6,0 |
| Systemair Sverige AB | 556601-0566 | Skinnskatteberg, SE | 100 | 1 000 | 8,4 |
| VEAB Heat Tech AB | 556138-3166 | Hässleholm, SE | 100 | 3 000 | 65,7 |
| Pacific Ventilation Pty. LTD | Australien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair AB MMC | Azerbajdzjan | 100 | - | 0,1 | |
| Systemair NV | Belgien | 100 | - | 27,8 | |
| Menerga NV | Belgien | 100 | - | 20,1 | |
| Systemair EOOD | Bulgarien | 100 | - | 0,1 | |
| Systemair a/s | Danmark | 100 | 10 | 101 | |
| Frico A/S | Danmark | 60 | - | 4,4 | |
| Systemair Trading LLC | Dubai, FAE | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair AS | Estland | 100 | 4 170 | 17,4 | |
| Systemair Oy | Finland | 100 | 20 | 0,4 | |
| Systemair SAS | Frankrike | 100 | 9 994 | 6,6 | |
| Systemair LLC | Georgien | 100 | - | 0,2 | |
| Systemair Hellas S.A. | Grekland | 100 | 15 000 | 8,7 | |
| Systemair Hong Kong Ltd | Hong Kong | 100 | 300 000 | 0,2 | |
| Systemair India Pvt. Ltd | Indien | 100 | 320 000 | 161,3 | |
| Systemair Ltd | Irland | 100 | 1 | 0,1 | |
| Systemair Italy s.r.l | Italien | 100 | - | 55,3 | |
| SagiCofim Spa | Italien | 100 | 200 000 | 387,2 | |
| Systemair Inc. | Kanada | 100 | 44 600 | 29,6 | |
| Systemair TOO | Kazakstan | 100 | - | 2,1 | |
| Systemair d.o.o. | Kroatien | 100 | - | 0,0 | |
| Poly-Rek d.o.o. | Kroatien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair SIA | Lettland | 100 | 250 | 1,1 | |
| Systemair UAB | Litauen | 100 | 1 020 | 11,0 | |
| UAB Menerga | Litauen | 100 | - | 25,5 | |
| Systemair Sdn Bhd | Malaysia | 100 | 1 500 000 | 20,6 | |
| Phem Malaysia | Malaysia | 100 | - | 32,5 | |
| Systemair Maroc SARL | Marocko | 100 | - | 89,7 | |
| Systemair Mexico | Mexiko | 100 | - | 3,3 | |
| Systemair Production B.V. | Nederländerna | 100 | - | 119,2 | |
| Systemair B.V. | Nederländerna | 100 | - | 0,1 | |
| Frico B.V. | Nederländerna | 100 | 40 | 11,1 | |
| Systemair AS | Norge | 100 | 82 000 | 21,7 | |
| Frico AS | Norge | - | - | 0,1 | |
| Menerga AS | Norge | 100 | 50 | 20,8 | |
| Systemair NZ LTD | Nya Zeeland | 100 | - | 6,3 | |
| Systemair Peru SAC. | Peru | 100 | 20 000 | 3,6 | |
| Systemair SA | Polen | 100 | 200 | 0,9 | |
| Systemair SA | Portugal | 100 | 200 000 | 26,1 | |
| Systemair Middle East LLC. | Qatar | 100 | - | 0,4 | |
| Systemair Rt | Rumänien | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| OOO Systemair | Ryssland | 100 | - | 0,0 | |
| LCC Systemair Production | Ryssland | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair RHQ | Saudi Arabien | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair for Electrical Equip- ment KSA | Saudi Arabien | 100 | - | 8,2 | |
| Systemair Suisse AG | Schweiz | 100 | 250 | 47,0 | |
| Menerga GmbH | Schweiz | 100 | 210 | 11,7 | |
| Systemair d.o.o. Beograd | Serbien | 100 | - | 12,4 | |
| Systemair (SEA) Pte Ltd | Singapore | 100 | 1 000 000 | 6,2 | |
| Systemair Production a.s. | Slovakien | 100 | - | 68,5 | |
| Systemair AS | Slovakien | 100 | 22 | 0,5 | |
| Systemair d.o.o. | Slovenien | 100 | - | 43,0 | |
| Systemair HVAC S.L.U. | Spanien | 100 | - | 26,4 | |
| Koolair S.L | Spanien | 100 | - | 41,9 | |
| Systemair Ltd | Storbritannien | 100 | 1 000 000 | 129,0 | |
| Systemair (Pty) Ltd | Sydafrika | 100 | 1 000 | 0,0 | |
| Systemair a.s. | Tjeckien | 100 | - | 21,5 | |
| 2VV s.r.o | Tjeckien | 100 | - | 110,1 | |
| Recutech s.r.l.o | Tjeckien | 10 | - | 4,8 | |
| Systemair HSK Hav. Ekip. San. ve Tic. Ltd | Turkiet | 100 | 2 150 | 183,2 | |
| Systemair GmbH | Tyskland | 100 | - | 11,1 | |
| Frico GmbH | Tyskland | - | - | 0,0 | |
| Lautner Enegiespartechnik GmbH | Tyskland | 100 | - | 0,0 | |
| LGB GmbH | Tyskland | 100 | - | 38,9 | |
| Menerga GmbH | Tyskland | 100 | - | 0,0 | |
| Tekadoor GmbH | Tyskland | 100 | - | 30,5 | |
| Systemair TOV | Ukraina | 100 | - | 0,0 | |
| Systemair Rt | Ungern | 100 | 2 000 | 4,5 | |
| Systemair Mfg. Inc. | USA | 100 | 500 | 32,1 | |
| Systemair GmbH | Österrike | 100 | - | 40,0 |
Specifikation av moderbolagets indirekt ägda dotterföretag.
| Indirekt ägda | Moderföretag | Säte | Kapitalandel i % |
|---|---|---|---|
| Divid Promaster AB | Divid Holding AB | Jönköping, Sverige | 100 |
| Kanalfläkt Tekniska AB | Kanalfläkt Industrial Service AB | Skinnskatteberg, Sverige | 100 |
| Menerga AB | Kanalfläkt Industrial Service AB | Skinnskatteberg, Sverige | 100 |
| Systemair IOOO | UAB Menerga | Belarus | 100 |
| Frico SAS | Frico AB | Frankrike | 100 |
| Sagicofim SAS | Sagicofim Spa | Frankrike | 79*) |
| Divid Srl | Divid Holding AB | Italien | 100 |
| Systemair OOO | UAB Menerga | Kaliningrad | 100 |
| Systemair Commercial AHU | Systemair Inc. | Kanada | 100 |
| Frico AS | Frico AB | Norge | 100 |
| Menerga Polska | Systemair SA | Polen | 100 |
| Koolair Fabricacion S.L.U. | Koolair S.L. | Spanien | 100 |
| Safeair S.L. | Koolair S.L. | Spanien | 100 |
| Metalisteria Medular S.L. | Koolair S.L. | Spanien | 100 |
| Recutech s.r.o | 2VV s.r.o | Tjeckien | 90 |
| Burda Worldwide Technologi- es GmbH | Frico AB | Tyskland | 100 |
| Frico GmbH | Frico AB | Tyskland | 100 |
| Frico GmbH AT | Frico AB | Österrike | 100 |
*) Intressebolaget Effebi Srl i Italien äger 20 procent av Sagicofim SAS i Frankrike.
Specifikation av förändring av koncernföretag
| Moderbolaget | |
|---|---|
| 2024/25 | |
| Vid årets början | 2 414,8 |
| Årets anskaffningar | 142,8 |
| Årets avyttringar | - |
| Årets nyemissioner | 75,5 |
| Årets nedskrivningar | -59,7 |
| Summa | 2 573,4 |
Not 30 | Andelar i intresseföretag
| | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|---|---|
| | 2024/25 | 2023/24 | 2024/25 | 2023/24 |
| Vid årets början | 28,9 | 17,3 | 5,9 | 5,9 |
| Årets andel i intresse- företags resultat | -0,1 | 11,3 | - | - |
| Omräkningsdifferens | -1,3 | 0,3 | - | - |
| Summa | 27,5 | 28,9 | 5,9 | 5,9 |
Rapportperiodens slut för intresseföretaget MR Studios är den 31 december. Bolaget redovisas med en månads eftersläpning. Bolaget ägs av Systemair AB. Rapportperiodens slut för intressebolaget Effebi Srl är den 31 december. Bolaget redovisar med en månaders eftersläpning. Bolaget ägs av Sagicofim Spa. Ingen utdelning har erhållits under räkenskapsåret.
Specifikation av värden och ägd andel
| Land | Intäkter | Totalresultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MR Studios | Tjeckien | 10,1 | -1,0 | 5,9 | 0,5 | 5,4 | 40,0 |
| Effebi Srl | Italien | 94,8 | 3,1 | 96,1 | 32,1 | 64,0 | 50,0 |
| Land | Intäkter | Totalresultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MR Studios | Tjeckien | 11,6 | 1,0 | 7,2 | 0,2 | 7,0 | 40,0 |
| Effebi Srl | Italien | 95,0 | 5,6 | 101,6 | 36,5 | 65,1 | 50,0 |
Not 31 | Jämförelsestörande poster – justerat rörelseresultat
| Koncernen | |
|---|---|
| 2024/25 | |
| Nettoomsättning | - |
| Kostnad för sålda varor | - |
| Övriga rörelseintäkter | 27,8 |
| Försäljningskostnader | -41,0 |
| Administrationskostnader | - |
| Övriga rörelsekostnader | -11,8 |
| Nettovinst monetära poster | 71,2 |
| Totalt | -25,0 |
| Rörelseresultat | 1 100,4 |
| Justerat rörelseresultat | 1 125,4 |
Rörelseresultatet för räkenskapsår 2024/25 inkluderar nedskrivning av goodwill om 11,8 Mkr (övriga rörelsekostnader), kundförluster i Tjeckien och Marocco om 13,9 Mkr (försäljningskostnader), förvärv av agenter i Tyskland om 27,1 mkr (försäljningskostnader) samt realisationsvinst vid försäljning av fastighet i Tyskland om 27,8 Mkr (Övriga rörelseintäkter).# FINANSIELLA RAPPORTER
FINANSIELLA NOTER
Not 32 | Inflationsjustering Turkiet
Sedan den 30 juni 2022 har Turkiets ekonomi ansetts befinna sig i hyperinflation. Som ett resultat av det har de finansiella rapporterna för Systemairs dotterbolag i Turkiet justerats för effekterna av inflationen, i enlighet med IAS 29 Finansiell rapportering i hyperinflationsekonomier med retroaktiv tillämpning från den 1 maj 2022. Detta innebär att:
- Den historiska kostnaden för icke-monetära tillgångar och skulder har justerats för att spegla förändringar i valutans köpkraft. Omräkningen har gjorts med hjälp av konsumentprisindex som publicerats av Turkish Statistical Institute.
- Resultaträkningens olika poster har justerats med inflationsindex.
- Alla komponenter i dotterbolagets finansiella rapporter i koncernredovisningen har omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna till SEK har förts mot Övrigt totalresultat i enlighet med IAS 21.
- Siffrorna för räkenskapsår påbörjade före 1 maj 2022 har inte ändrats.
De sammanlagda effekterna i koncernens finansiella rapporter framgår enligt tabellen nedan:
| 2024/25 | 2023/24 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | -66,4 | -24,7 |
| Kostnad för sålda varor | 38,4 | -55,7 |
| Bruttoresultat | -28,0 | -80,4 |
| Övriga rörelseintäkter | -5,4 | -3,7 |
| Försäljningskostnader | 9,2 | 2,8 |
| Administrationskostnader | 2,7 | 1,0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6,5 | 20,7 |
| Nettovinst på monetära poster | 0,6 | 71,2 |
| Rörelseresultat | -14,4 | 11,6 |
| Finansnetto | 6,6 | 2,2 |
| Resultat efter finansiella poster | -7,8 | 13,8 |
| Skatt på periodens resultat | 0,9 | -0,3 |
| Periodens resultat | -6,9 | 13,5 |
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Goodwill | -8,1 | 3,3 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 5,6 | 3,2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 19,7 | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 1,7 | -60,9 |
| Varulager | 0,5 | 4,7 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 19,4 | -49,7 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 19,4 | -49,7 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | 34,7 | -57,7 |
| Långfristiga skulder | -3,0 | - |
| Kortfristiga skulder | -12,3 | 7,9 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 19,4 | -49,7 |
Not 33 | Förändringar i koncernens sammansättning – rörelseförvärv, etableringar och avyttringar
Förvärvade bolag
I maj 2024 förvärvades aggregattillverkaren PHEM Engineering SDN BHD I Malaysia. Bolaget hade vid förvärvstidpunkten 40 anställda och hade för senaste räkenskapsåret, som slutade i mars 2024, en omsättning som motsvarade 47 Mkr. Köpeskillingen för förvärvet kan preliminärt fördelas enligt följande:
| 2024/25 | Mkr | Phem | Totalt |
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde exkl. förvärvskostnader | 32,2 | 32,2 | |
| Förvärvade tillgångar | |||
| Verkligt värde övertagna nettotillgångar | 15,9 | 15,9 | |
| Goodwill | 16,3 | 16,3 | |
| Identifierbara nettotillgångar | |||
| Kundrelationer | 6,3 | ||
| Maskiner och inventarier | 1,2 | ||
| Varulager | 5,0 | ||
| Kundfordringar | 8,6 | ||
| Övriga omsättningstillgångar | 1,9 | ||
| Likvida medel | 3,1 | ||
| Uppskjuten skatteskuld | -0,9 | ||
| Räntebärande skulder | -0,1 | ||
| Övriga rörelseskulder | -9,2 | ||
| Totalt | 15,9 |
| 2023/24 | Mkr | Menerga d.o.o. | Totalt |
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde exkl. förvärvskostnader | 14,0 | 14,0 | |
| Förvärvade tillgångar | |||
| Verkligt värde övertagna nettotillgångar | 8,2 | 8,2 | |
| Goodwill | 5,8 | 5,8 | |
| Identifierbara nettotillgångar | |||
| Varumärken och kundrelationer | 2,3 | ||
| Maskiner och inventarier | 0,6 | ||
| Finansiella och övriga anläggningstillgångar | 0,2 | ||
| Varulager | 6,5 | ||
| Kundfordringar | 10,0 | ||
| Övriga omsättningstillgångar | 1,2 | ||
| Likvida medel | 1,8 | ||
| Räntefria skulder | -0,4 | ||
| Övriga rörelseskulder | -14,0 | ||
| Totalt | 8,2 |
Förvärvet förskottsbetalades i april 2023.
| Förvärvens effekt på kassaflödet | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Köpeskillingar | -32,2 | -14,9 |
| Ej utbetald köpeskilling | 6,4 | 14,0 |
| Likvida medel i de förvärvade bolagen | 3,1 | 1,8 |
| Utbetald köpeskilling avseende tidigare års förvärv | -10,1 | -38,6 |
| Transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag | -0,2 | - |
| Förändring av koncernens likvida medel efter förvärven | -33,0 | -37,7 |
Den totala kassaflödeseffekten för förvärv och tidigare innehållna köpeskillingar uppgår till -33,0 Mkr. Transaktionskostnader om totalt 0,2 Mkr i samband med förvärvet har belastat resultatet. Kundrelationer har värderats till det diskonterade nuvärdet av framtida betalningsströmmar. Nyttjandeperioden har bedömts till 5 år. Förvärvsgoodwill är hänförlig till de förvärvda bolagens starka marknadsposition, förväntade synergieffekter som förväntas uppstå efter förvärvet samt bolagets bedömda framtida intjäningsförmåga. Det förvärvade bolagets nettoomsättning från förvärvstidpunkt till räkenskapsårets utgång uppgår till 55,5 Mkr. Rörelseresultatet för motsvarande period uppgår till -0,5 Mkr. Utbetald tidigare innehållen köpeskilling hänförs till förvärvet av SCS i Storbritannien.
Avyttrade bolag
Inget bolag har avyttrats under räkenskapsåret 2024/25.
| 2023/24 | Mkr | Well Technology OÜ | Totalt |
|---|---|---|---|
| Avyttrade tillgångar och skulder | |||
| Övriga immateriella tillgångar | 1,9 | ||
| Maskiner och inventarier | 7,9 | ||
| Finansiella tillgångar | 4,1 | ||
| Varulager | 39,7 | ||
| Övriga omsättningstillgångar | 10,7 | ||
| Likvida medel | 1,3 | ||
| Räntefria skulder | -0,1 | ||
| Övriga rörelseskulder | -50,9 | ||
| Netto | 14,7 | 14,7 |
| Avyttrade bolags effekt på kassaflödet | 2023/24 |
|---|---|
| Likvida medel | -1,3 |
| Förändring av koncernens likvida medel vid försäljning | -1,3 |
Not 34 | Fordringar hos koncernföretag
| Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Specifikation av förändring | ||
| Vid årets början | 584,2 | 543,4 |
| Utlåning | 49,0 | 94,8 |
| Återbetalningar | -67,4 | -70,3 |
| Nedskrivningar | - | -6,3 |
| Omklassificeringar | 8,8 | - |
| Valutajusteringar | -50,7 | 22,6 |
| Vid årets slut | 523,9 | 584,2 |
Not 35 | Ställda säkerheter
| Koncernen | 2024/25 | 2023/24 | Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | |||||
| för egna skulder till kreditinstitut | |||||
| Företagsinteckningar | 221,7 | 190,5 | - | - | - |
| Fastighetsinteckningar | 260,2 | 304,0 | - | - | - |
| Pantsatta nettotillgångar / aktier i dotterbolag | 176,8 | 199,9 | 32,1 | 32,1 | |
| Totalt | 658,7 | 694,4 | 32,1 | 32,1 | |
| Ställda säkerheter fördelade per bank | |||||
| Nordea Abp, Filial i Sverige | 282,0 | 307,2 | 32,1 | 32,1 | |
| Svenska Handelsbanken AB | 28,1 | 28,1 | - | - | |
| Övriga banker | 348,6 | 359,1 | - | - | |
| Totalt | 658,7 | 694,4 | 32,1 | 32,1 |
Pantsatta aktier i dotterbolag består av samtliga aktier i Systemair Mfg Inc, USA. Säkrat belopp för moderbolaget består av aktiernas bokförda värde. I koncernen motsvarar värdet eget kapital plus eventuella övervärden. Säkerheterna togs ut i samband med förvärvet av bolaget.
Not 36 | Eventualförpliktelser
| Koncernen | 2024/25 | 2023/24 | Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|---|---|---|
| Borgen för dotterföretag | - | - | 585,2 | 673,1 | |
| Borgen och övriga ansvarsförbindelser 1) | 251,9 | 305,3 | 105,2 | 136,5 | |
| Totalt | 251,9 | 305,3 | 690,4 | 809,6 |
1) Består till största delen av koncerninterna moderbolagsgarantier samt bankgarantier. Moderbolaget har ställt ut externa bankgarantier samt interna garantier för dotterbolagens räkning till ett belopp av 82,4 Mkr. Dotterbolagen har ställt ut lokala bankgarantier till ett totalt belopp av 145,7 Mkr.
Not 37 | Tilläggsinformation till kassaflödesanalys
| Koncernen | 2024/25 | 2023/24 | Moderbolaget | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|---|---|---|
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | |||||
| Avskrivningar anläggningstillgångar | 299,4 | 291,4 | 13,1 | 15,8 | |
| Avskrivningar nyttjanderättstillgångar | 149,6 | 122,4 | - | - | |
| Nedskrivningar | 11,8 | 8,3 | - | - | |
| Förändringar i avsättningar | 8,6 | -12,6 | 1,9 | - | |
| Orealiserade kursvinster och kursförluster | 100,9 | -28,9 | -24,7 | 16,0 | |
| Avsättningar till pensioner | 4,8 | -0,1 | - | - | |
| Resultat från avyttring av anläggningstillgångar | -25,9 | -26,3 | - | - | |
| Övriga poster | 17,0 | -23,0 | 2,4 | - | |
| Totalt | 566,2 | 331,2 | -7,3 | 31,8 |
Not 38 | Uppgifter om moderbolaget
Systemair AB är ett svenskregistrerat publikt aktiebolag med säte i Skinnskatteberg. Adressen till huvudkontoret är Industrivägen 3, 739 30 Skinnskatteberg. Bolagets organisationsnummer är 556160-4108. Koncernredovisningen för 2024/25 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda Koncernen.
Not 39 | Resultat per aktie
| Koncern | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning (kr) | 3,27 | 3,10 |
| Resultat per aktie efter utspädning (kr) | 3,27 | 3,10 |
| Periodens resultat | 686,2 | 653,8 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 680,7 | 645,6 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5,5 | 8,2 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning *) | 207 985 489 | 208 000 000 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning *) | 208 147 729 | 208 110 000 |
*) Systemair har i April 2025 genomfört ett återköp om totalt 320 000 egna aktier. Värdet visar genomsnittligt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav. Systemair AB har ställt ut 2 015 240 teckningsoptioner och prestationsaktier till personer med ledande befattningar inom bolaget.
Not 40 | Transaktioner med närstående
Systemair AB (publ.) köpte hotell- och konferenstjänster från WG Hotelldrift AB som ägs av Gerald och Wenche Engström för 1,7 Mkr (3,0). För transaktioner med ledande befattningshavare hänvisas till not 11. Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick till 155,6 Mkr (139,1). Moderbolagets försäljning till koncernbolag framgår av not 4. För moderbolagets fordringar hos koncernföretag hänvisas till not 34. Skulder till koncernföretag uppgår till 1 753,2 Mkr (1 447,4). Moderbolagets ränteintäkter från närstående bolag uppgick till 80,8 Mkr (100,0) och räntekostnader till närstående bolag uppgick till 30,9 Mkr (-30,0).
Not 41 | Händelser efter bokslutsårets utgång
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
Försäkran
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen samt hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.Skinnskatteberg, 2 juli 2025
Roland Kasper VD och Koncernchef
Gerald Engström Styrelseordförande
Patrik Nolåker Vice Styrelseordförande
Carina Andersson Styrelseledamot
Niklas Engström Styrelseledamot
Gunilla Spongh Styrelseledamot
Ricky Sten Arbetstagarrepresentant
Daniel Wilhelmsson Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.
Ernst&Young AB
Johan Holmberg Auktoriserad revisor
FINANSIELLA RAPPORTER
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Systemair AB (publ), org nr 556160-4108
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 2024-05-01 – 2025-04-30 med undantag för bolagsstyrnings- rapporten på sidorna 46–55. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 59–100 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisnings- lagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 30 april 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 30 april 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer koncernens balans- och resultatrapport samt moderbolagets resultat- och balansräkning.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Värdering av goodwill och andelar i koncernföretag
Beskrivning av området
Goodwill uppgår till 966 MSEK i koncernens balansrapport och andelar i koncernföretag uppgår till 2 573 MSEK i moderbolagets balansräkning per balansdagen. Som framgår av not 1 och stycket avseende nedskrivningar, prövar bolaget minst årligen, och vid eventuell indikation på värdenedgång, att redovisade värden på goodwill inte överstiger återvinningsvärdet. För andelar i koncernföretag bedöms löpande om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinnings- värde och ställs i relation till det bokförda värdet. Återvinningsvärde fastställs genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet, vilket för bolaget sammanfaller med respektive dotterbolag, genom en nuvärdesberäkning av uppskattade framtida kassaflöden. Som framgår av not 16 har kassaflödena för de finansiella planerna godkänts av ledningen och omfattar en femårsperiod. Planerna inkluderar bland annat antaganden om prisutveckling, försäljningsvolymer, och kostnads- utveckling. Vidare har antaganden gjorts om diskonteringsränta samt tillväxt bortom femårsperioden.
I koncernen har nedskrivning av goodwill gjorts under räkenskapsåret om 12 MSEK vilket framgår av not 16. I moderbolaget har nedskrivning av andelar i koncernföretag gjorts under räkenskapsåret om 60 MSEK vilket framgår av not 29. Till följd av de betydande värdena på goodwill i koncernen, respektive andelar i koncernbolag i moderbolaget, samt till följd av de väsentliga antaganden och upp- skattningar som krävs för att beräkna nyttjandevärdet, har vi bedömt att värdering av goodwill och andelar i koncernbolag är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Hur detta område beaktades i revisionen
I vår revision har vi utvärderat bolagets process för att upprätta nedskrivningstest samt bolagets rutiner för att identifiera indikationer på värdenedgång av goodwill samt i andelar i koncernbolag. Vi har granskat hur kassagenererande enheter identifieras, utvärderat bolagets värderingsmetoder och beräkningsmodeller med stöd från våra värderingsspecialister samt bedömt rimligheten i gjorda antaganden. Vi har utfört känslighetsanalyser för förändringar i väsentliga antaganden och genomfört jämförelser mot historiska utfall samt precision i tidigare gjorda prognoser. Rimligheten i använd diskonteringsränta och långsiktig tillväxt för respektive enhet har vi utvärderat genom jämförelser med andra bolag i samma bransch. Slutligen har vi bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen är ändamålsenliga.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–45, 56–58 och 105–152. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredo- visningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksam- heten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.# Revisionsberättelse
Revisorns granskning av årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har reviderat Systemair AB (publs) årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2024-05-01 – 2025-04-30.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och därmed ge en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 30 april 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat- och balansräkningarna.
I enlighet med aktiebolagslagen har vi även lämnat ett uttalande till styrelsen om att vi har granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, samt om att någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Systemair AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och därmed ger en rättvisande bild. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att årsredovisningen och koncernredovisningen ska vara upprättade utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål är att inhämta en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet är fri från väsentliga felaktigheter, vare سواء de beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. En rimlig grad av säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de, enskilt eller tillsammans, rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar baserat på årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som en del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
- identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
- skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
- utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
- drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
- utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
- planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
104 FINANSIELLA RAPPORTER REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse, forts.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 2024-05-01 – 2025-04-30. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalande
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Systemair AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.# Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkande- uppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Ernst & Young AB, Hamngatan 26, 111 47, Stockholm, utsågs till Systemair ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 29 augusti 2024 och har varit bolagets revisor sedan räkenskapsåret 2005/2006. Systemair blev ett företag av allmänt intresse räkenskapsåret 2007/2008. Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.
Ernst & Young AB
Johan Holmberg
Auktoriserad revisor
105
FINANSIELLA RAPPORTER NYCKELTAL & DEFINITIONER
Nyckeltal och definitioner
Alternativa nyckeltal
Systemair presenterar, i delårsrapporter och årsredovisning, nyckeltal som kompletterar de finansiella mått som definieras enligt IFRS, så kallade alternativa nyckeltal, APM. Bolaget anser att dessa nyckeltal ger värdefull information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation, trender, förmåga att återbetala skuld, investera i nya affärsmöjligheter och återspeglar koncernens förvärvsintensiva affärsmodell. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella nyckeltal på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara. De ska därför inte ses som en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Nedan presenteras definitioner och beräkningar, varav flertalet är alternativa nyckeltal.
Definitioner av nyckeltal
| 2024/25 maj-apr | 2023/24 maj-apr | 2022/23 maj-apr | |
|---|---|---|---|
| Antalet anställda | |||
| Antalet anställda vid slutet av rapportperioden. Nyanställda, avslutade anställningar, deltidsanställda respektive betalt övertidsarbete omräknas till heltidstjänster | 6 729 | 6 616 | 6 587 |
| Avkastning på eget kapital | |||
| Resultat efter skatt före minoritetsandel, beräknat på rullande 12-månadersbasis, dividerat med genomsnittligt eget kapital exkl minoritetsandel. | |||
| Resultat efter skatt före minoritetsandel rullande 12, Mkr | 686,1 | 653,8 | 1 044,7 |
| Genomsnittligt eget kapital, Mkr | 5 855,6 | 5 541,0 | 4 620,9 |
| Avkastning på eget kapital | 11,7% | 11,8% | 22,6% |
| Avkastning på sysselsatt kapital | |||
| Resultat efter finansiella intäkter, beräknat på rullande 12-månadersbasis, dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. | |||
| Resultat efter finansiella intäkter rullande 12, Mkr | 1 076,2 | 1 028,7 | 1 479,0 |
| Genomsnittlig sysselsatt kapital, Mkr | 7 279,0 | 7 254,3 | 7 355,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 14,8% | 14,2% | 20,1% |
| EBITDA | |||
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar | |||
| Rörelseresultat, Mkr | 1 100,4 | 963,0 | 1 401,4 |
| Av- och nedskrivningar, Mkr | 460,8 | 422,1 | 568,3 |
| EBITDA, Mkr | 1 561,2 | 1 385,1 | 1 969,7 |
| Eget kapital per aktie | |||
| Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut | |||
| Eget kapital exklusive minoritet, Mkr | 5 760,3 | 5 645,5 | 5 265,6 |
| Antal aktier, miljoner st | 208,0 | 208,0 | 208,0 |
| Eget kapital per aktie, kr | 27,70 | 27,14 | 25,32 |
| Kassagenerering | |||
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar rullande 12, Mkr | 1 561,2 | 1 385,1 | 1 969,7 |
| Ej kassaflödespåverkande avsättningar i rörelsekapitalet rullande 12, Mkr | 8,6 | -12,6 | 30,0 |
| Förändringar i rörelsekapital rullande 12, Mkr | -151,6 | 350,9 | -634,9 |
| Investeringar i maskiner och inventarier rullande 12, Mkr | -456,4 | -386,6 | -325,7 |
| Summa | 961,8 | 1 336,8 | 1 039,1 |
| Rörelseresultat rullande 12, Mkr | 1 100,4 | 963,0 | 1 401,4 |
| Kassagenerering | 87,4% | 138,8% | 74,1% |
106
| 2024/25 maj-apr | 2023/24 maj-apr | 2022/23 maj-apr | |
|---|---|---|---|
| FINANSIELLA RAPPORTER NYCKELTAL & DEFINITIONER | |||
| Nettoskuld genom justerad EBITDA | |||
| Nettoskuld i förhållande till justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar (justerat EBITDA). | |||
| Räntebärande skulder | 1 293,0 | 1 462,2 | 1 842,3 |
| Likvida medel | 421,0 | 414,3 | 339,9 |
| Justerad EBITDA | 1 574,5 | 1 510,4 | 1 498,4 |
| Nettoskuld genom justerad EBITDA | 0,55 | 0,69 | 1,00 |
| Nettoskuldsättning | |||
| Räntebärande skulder + avsättning pensioner reducerat med likvida medel och kortfristiga placeringar | |||
| Räntebärande skulder, Mkr | 1 292,9 | 1 462,2 | 1 842,2 |
| Avsättningar pensioner, Mkr | 34,1 | 27,3 | 24,7 |
| Likvidamedel o kortfristiga placeringar, Mkr | 426,0 | 419,3 | 343,7 |
| Nettoskuldsättning, Mkr | 901,0 | 1 070,2 | 1 523,2 |
| Operativt kassaflöde per aktie | |||
| Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden. | |||
| Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | 1 180,5 | 1 333,2 | 587,7 |
| Antal aktier, miljoner st | 208,0 | 208,0 | 208,0 |
| Operativt kassaflöde per aktie, kr | 5,68 | 6,41 | 2,83 |
| Organisk tillväxt | |||
| Förändring av omsättning i jämförbara enheter efter justering för förvärv och valutakurseffekter. | |||
| Nettoomsättning för jämförbara enheter, Mkr | 12 498,9 | 12 554,5 | 11 168,8 |
| Föregående års nettoomsättning, Mkr | 12 256,6 | 12 057,9 | 9 634,5 |
| Organisk tillväxt | 2,0% | 4,1% | 15,9% |
| Resultat per aktie | |||
| Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden. | |||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | 680,7 | 645,6 | 1 039,6 |
| Antal aktier, miljoner st | 208,0 | 208,0 | 208,0 |
| Resultat per aktie | 3,27 | 3,10 | 5,00 |
| Rörelsemarginal | |||
| Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. | |||
| Rörelseresultat, Mkr | 1 100,4 | 963,0 | 1 401,4 |
| Nettoomsättning, Mkr | 12 301,5 | 12 256,6 | 12 057,9 |
| Rörelsemarginal | 8,9% | 7,9% | 11,6% |
| Rörelseresultat (EBIT) | |||
| Resultat före finansiella poster och skatt, Mkr | 1 100,4 | 963,0 | 1 401,4 |
| 2024/25 maj-apr | 2023/24 maj-apr | 2022/23 maj-apr | |
|---|---|---|---|
| 2024/25 maj-apr | 2023/24 maj-apr | 2022/23 maj-apr | |
| Soliditet | |||
| Justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen. | |||
| Justerat eget kapital, Mkr | 5 768,2 | 5 653,8 | 5 272,5 |
| Balansomslutning, Mkr | 9 374,8 | 9 792,7 | 9 633,1 |
| Solidet | 61,5% | 57,7% | 54,7% |
| Sysselsatt kapital | |||
| Balansomslutning minus icke räntebärande skulder. | |||
| Balansomslutning, Mkr | 9 374,8 | 9 792,7 | 9 633,1 |
| Icke räntebärande skulder, Mkr | 2 302,9 | 2 661,8 | 2 472,3 |
| Sysselsatt kapital | 7 071,9 | 7 130,9 | 7 160,8 |
| Tillväxt | |||
| Tillväxten är förändringen av nettoomsättningen i förhållande till föregående periods nettoomsättning. | |||
| Nettoomsättning, Mkr | 12 301,5 | 12 256,6 | 12 057,9 |
| Föregående års nettoomsättning, Mkr | 12 256,6 | 12 057,9 | 9 634,5 |
| Tillväxt | 0,4% | 1,6% | 25,2% |
| Vinstmarginal | |||
| Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning | |||
| Resultat efter finansiella poster, Mkr | 942,8 | 864,4 | 1 294,9 |
| Nettoomsättning, Mkr | 12 301,5 | 12 256,6 | 12 057,9 |
| Vinstmarginal | 7,7% | 7,1% | 10,7% |
107
HÅLLBARHETSREDOVISNING ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Hållbarhetsredovisning
Om hållbarhetsredovisningen [BP-1 & BP-2]
Systemairs hållbarhetsredovisning publiceras årligen som en integrerad del av företagets årsredovisning. Årsredovisningen presenterar en sammanfattning av företagets räkenskaper och förvaltning, och beskriver företagets arbete med de viktigaste hållbarhetsfrågorna under året. Hållbarhetsredovisningen upprättas på en konsoliderad basis.# Omfattningen av konsolideringen för hållbarhetsredovisningen
Omfattningen av konsolideringen för hållbarhetsredovisningen är densamma som för de finansiella rapporterna och omfattar därmed perioden 1 maj 2024 – 30 april 2025. Den föregående redovisningen publicerades i augusti 2024. På sidan 149 framgår revisorns yttrande om att Systemair upprättat en lagstadgad hållbarhetsrapport.
Systemair arbetar med att implementera EU:s nya lagstiftning om hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), denna hållbarhetsredovisning är uppställd enligt CSRD:s struktur. Hållbarhetsredovisningen täcker Systemairs egna verksamheter samt aktiviteter uppströms och nedströms i värdekedjan. Systemair rapporterar även enligt GRI Standard (2021). I ESRS- och GRI-indexet på sidan 144 framgår upplysningar om alla GRI-standarder och ESRS-krav.
Upplysning om särskilda omständigheter
Systemair har avvikit från ESRS definierade tidshorisonter vid genomförandet av scenarioanalyser för en klimatrisk- bedömning. Tidshorisonterna för scenarioanalysen är 2020-2040 för kort sikt, 2040-2060 för medellång sikt och lång sikt bortom år 2060. Ytterligare upplysningar för specifika datapunkter enligt ESRS 2 anges vid respektive datapunkt.
Index för hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen
I tabellen nedan finns sidhänvisningar till vilka delar som utgör Systemairs hållbarhetsredovisning enligt kraven i årsredovisningslagen.
-
- Innehåll
- Allmänna upplysningar [ESRS 2]
- Om hållbarhetsredovisningen ................................... 107
- Styrning ........................................................................... 108
- Strategi ............................................................................ 109
- Dubbel väsentlighetsanalys ....................................... 110
- Miljöinformation [ESRS E]
- Klimatförändringar ....................................................... 114
- Miljöföroreningar .......................................................... 120
- Resursanvändning och cirkulär ekonomi ............... 122
- Ytterligare miljöinformation ....................................... 125
- EU:s taxonomi ............................................................... 126
- Social information [ESRS S]
- Den egna arbetskraften .............................................. 133
- Arbetstagare i värdekedjan ........................................ 139
- Konsumenter och slutanvändare ............................. 141
- Ansvarsfullt företagande [ESRS G1] ........................ 142
- ESRS - och GRI Index ............................................................ 144
- Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten ................................... 149
| Område | Övergripande | Miljö | Sociala förhållanden och personal | Mänskliga rättigheter | Antikorruption |
|---|---|---|---|---|---|
| Affärsmodell | s. 3, 16-17, 36, 109 | ||||
| Policy och dess resultat | s. 24-33, 108-109 | s. 30-33, 116, 120-122 | s. 26-29, 133-134, 139 | s. 26-29, 133-134, 139, 142-143 | s. 26-27, 142-143 |
| Risker och dess hantering | s. 18, 26-27, 49, 51, 56-58, 77-78, 108-109 | s. 31, 57-58, 77-78, 114, 120, 122 | s. 26-27, 58, 77-78, 133, 139, 141 | s. 26-27, 78, 133, 139 | s. 26-27, 57, 78, 143 |
| Mål och resultat | s. 14-15, 27, 29, 31, 33, 108 | s. 14, 31, 33, 114-119, 122-126 | s. 15, 27, 29, 134-138 | s. 27, 138, 140, 142-143 | s. 27, 142-143 |
För Systemairs uppförandekod och policyer se: https://group.systemair.com/sv/hallbarhet/uppforandekod-policys/
108
HÅLLBARHETSREDOVISNING
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Styrning
Styrelse och koncernledning [GOV-1 & GOV-2]
Systemairs övergripande strategi har brutits ned i en specifik hållbarhetsstrategi, se sidorna 24–33. Tillsammans med uppförandekoden innefattar den de väsentliga hållbarhetsämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, som ligger till grund för rapportering enligt CSRD.
Systemairs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhetsarbetet. Koncernledningen äger Systemairs hållbarhetsstrategi och ansvarar för dess prioriteringar. Varje fokusområde i hållbarhetsstrategin har en ägare i koncernledningen, för utveckling finns en tilldelad funktionsansvarig som är närmast knuten till respektive kärnfråga i varje fokusområde. Kärnfrågorna har tillhörande nyckeltal och, i de flesta fall, en policy och mål.
En utvecklingsplan uppdateras årligen för varje kärnfråga tillsammans med funktionsansvarig. Aktivitetsplaner görs för de största dotterbolagen för att säkerställa att rätt aktiviteter genomförs för att nå Systemairs övergripande hållbarhetsmål. Varje dotterbolags VD ansvarar för att aktivitetsplanen uppdateras och att förutsättningar skapas för att genomföra aktiviteterna.
Styrelsens sammansättning under räkenskapsåret bestod av fem stämmovalda ledamöter. Vid årsstämman 2024 omvaldes samtliga ledamöter. En närmare presentation av styrelsen och dess arbete återfinns på sidorna 46–49. Styrelsen består endast av icke-exekutiva medlemmar och tre av styrelsemedlemmarna är oberoende. Två arbetstagarrepresentanter är utsedda vilka deltar på Systemairs styrelsemöten. Ledande befattningshavare inom Systemair deltar vid behov i styrelsesammanträden.
Varje kvartal samlas utvalda hållbarhetsdata in från dotterbolagen och årligen genomförs en större informationsinsamling i samband med rapportering av räkenskapsåret. De kvartalsvisa och årliga rapporterade uppgifterna återkopplas i en rapport till varje dotterbolags VD. Systemairs business boards gör en genomgång av varje företags prestation i kärnfrågor 1-2 gånger per år. Utfall och framsteg rapporteras till styrelsen och koncernledningen en gång per år. Styrelsens revisionsutskott hålls informerade om Systemairs inverkan, risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.
Integrering av hållbarhetsrelaterad prestation i incitamentsprogram och hållbar finansiering [GOV-3 & E1 GOV-3]
Systemairs ersättningsutskott förbereder förslag gällande fast och rörlig ersättning till ledande befattningshavare som sedan presenteras inför och godkänns av styrelsen. Styrelsearvodet påverkas ej av Systemairs hållbarhetsprestationer.
Koncernledningen och personer i ledande positioner har en rörlig del i sin ersättning där hållbarhetsprestation är ett av bedömningskriterierna, för mer information gällande ersättningar till ledande befattningshavare se sida 50. Andelen av den rörliga ersättningen kopplad till hållbarhet varierar beroende på personens befattning.
Systemair utvärderar hållbarhetsprestation och baserar den rörliga ersättningen på måluppfyllelsen av följande tre mål:
- Ökad andel kvinnliga ledare
- Minskad utsläppsintensitet i scope 1 och 2
- Minskning av arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro (enligt LTIFR)
I oktober 2023 länkade Systemair sina kreditfaciliteter hos Nordea och Handelsbanken om totalt 1,4 miljarder till de egna hållbarhetsmålen. Räntekostnaderna för lånen justeras utifrån utfallet för fyra hållbarhetsmål. För 2024/25 uppnådde Systemair tre utav de fyra målen.
Riskhantering, tillbörlig aktsamhet och intern kontroll över hållbarhetsrapportering [GOV-4 & GOV-5]
Systemair analyserar risker relaterade till hållbarhetsfrågor 1-2 gånger per år som en del av Systemairs övergripande riskhanteringsprocess för att säkerställa att risker identifieras, bedöms och sedan hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För mer information se sidorna 56–58 och 77–78 om vilka risker som finns och hur de hanteras.
Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes en bedömning på vilka hållbarhetsrelaterade finansiella risker och möjligheter som har en inverkan på Systemair på kort, medellång och lång sikt, se sidan 110 för mer information. För Systemairs klimatrelaterade risker, se sidan 114.
Systemair arbetar med en process för riskhantering där företagsledningen och nyckelfunktioner är involverade för att säkerställa att risker hanteras på rätt sätt genom att identifiera, utvärdera, minimera och följa upp risker. Koncernens risksituation uppdateras löpande. Prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge störst negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar påverkan på verksamheten. Risknivån är en sammanvägning av sannolikhet och påverkan.
Systemairs hållbarhetsdata baseras på dotterbolagens information som rapporteras i ett online-baserat verktyg. För att säkerställa datakvaliteten genomförs kvalitetskontroller av den inrapporterade informationen. Utöver detta utförs interna revisioner av koncernens bolag, i syfte att följa upp och främja en kontinuerlig utveckling av hållbarhetsarbetet inom hela organisationen.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Styrelsesammanställning | |||
| Antal | 5 | 5 | 5 |
| Kvinnor | 40% | 40% | 40% |
| Oberoende | 60% | 60% | 60% |
| Icke-exekutiva medlemmar | |||
| 30-50 år | 1 | 1 | 1 |
| Äldre än 50 år | 4 | 4 | 4 |
| Exekutiva medlemmar | |||
| 30-50 år | 0 | 0 | 0 |
| Äldre än 50 år | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 5 | 5 | 5 |
| Arbetstagarrepresentation | 2 | 2 | 2 |
109
HÅLLBARHETSREDOVISNING
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Systemair arbetar systematiskt med tillbörlig aktsamhet för att identifiera och hantera risker kopplade till affärsetik och socialt ansvar. Inom den egna verksamheten finns en process i linje med OECD:s upplägg för tillbörlig aktsamhet. Risker identifieras och utvärderas baserat på vilket land dotterbolagen verkar i, antal anställda samt om det är ett tillverkande företag.
Interna intressenter spelar också en viktig del i identifieringen och bedömningen. Business board, lokal ledning och andra nyckelroller har ett ansvar att informera koncernledningen om möjliga eller faktiska kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter uppmärksammats.
Den lokala ledningen ska ordna dialog med nyckelintressenter som fackliga organisationer, där sådana finns, som en del av identifieringen och bedömningen. Vid bolagsförvärv genomförs en hållbarhetsgranskning som en del av tillbörlig aktsamhet för att kunna ta hänsyn till förvärvsobjektets hållbarhetsprestation.# Hållbarhetsredovisning
Allmänna upplysningar
För mer information om hur Systemair arbetar med tillbörlig aktsamhet gentemot leverantörer, se sidorna 139–140.
Ledningssystem
Som en del i hållbarhetsstyrningen använder Systemair miljöledningssystemet ISO 14001:2015. 15 av 26 produktionsanläggningar är ISO 14001-certifierade. Systemair har som mål att alla produktionsanläggningar ska vara certifierade enligt ISO 14001-standarden senast 2030 (med undantag för de tillverkande företag som förvärvas efter 1 januari 2027). Systemair har TiA-systemet för att främja arbetet med en säker arbetsmiljö i alla tillverkande enheter, med undantag för de senaste förvärven. 25 utav 26 produktionsanläggningar är även certifierade enligt ISO 9001-standarden för kvalitetsledning.
Strategi
Strategi, affärsmodell och värdekedja [SBM-1]
Systemairs affärsmodell bygger på ett helhetserbjudande kring högkvalitativa ventilationsprodukter, fokuserat på standardisering, leveranssäkerhet och tillgänglighet. Kundens behov sätts först samtidigt som Systemair verkar för hållbarhet och att arbeta ansvarsfullt i hela värdekedjan. Genom att erbjuda energieffektiva produkter bidrar Systemair till att minska fastigheters energiförbrukning och därmed också klimatpåverkan. Systemairs övergripande strategi är indelad i fem centrala områden, se sidan 12 för mer information. Den övergripande strategin har brutits ned i en specifik hållbarhetsstrategi som presenteras på sidorna 24–33. Tillsammans med uppförandekoden innefattar den de väsentliga hållbarhetsämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen.
Systemairs värdekedja består främst av leverantörer, den egna verksamheten, kunder och slutanvändare av Systemairs produkter.
Värdekedja uppströms
Större delen av inköpt material och varor är stål, elmotorer och andra komponenter till ventilationsutrustning. Systemairs leverantörer finns huvudsakligen i Europa och Nordamerika, vilket innebär att de oftast är bundna av nationella lagar och förordningar som säkerställer acceptabla arbetsförhållanden. Utsläppen från tillverkning av stål är generellt sett höga och elmotorer består till största delen av metaller, också kopplat till höga utsläpp. Generellt i försörjningskedjan för metall är det allmänt känt att det finns en högre risk för kränkningar och brott både gällande mänskliga rättigheter och miljölag.
Systemairs egen verksamhet
Systemair har verksamhet i 51 länder och tillverkning i 19. Tillverkningsanläggningarna sysselsätter majoriteten av Systemairs anställda. Tillverkningen består till största delen av plåtbearbetning och montering. Några av de större anläggningarna har en pulverlackeringsanläggning. Möjlig miljöpåverkan är i allmänhet låg för att vara en tillverkande verksamhet, med mycket begränsad användning av vatten samt möjliga miljöföroreningar. Vid bearbetning och montering av plåt kan skador och olyckor inträffa. Risken att kränka mänskliga och arbetstagares rättigheter hanteras i Systemairs interna process för tillbörlig aktsamhet. Beroende på verksamhetsland finns det en förhöjd risk att kränka mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Eftersom Systemair är ett tillverkande företag finns det en hög andel ingenjörer och tekniker, vilket totalt sett resulterar i fler anställda som är män.
Värdekedja nedströms
Systemairs produkter säljs till större delen av världen och produkterna är främst avsedda för ventilation i de flesta typer av byggnader. Utöver ventilation säljer Systemair produkter för värme och kyla. Systemairs kunder är till största del fastighetsägare eller entreprenörer som renoverar eller bygger nya byggnader. Systemair har även en serviceverksamhet. Systemair arbetar med att utveckla cirkulära affärskomponenter för att gradvis övergå till en mer hållbar framtida affärsmodell. Systemair erbjuder till exempel eftermontering och uppgradering av befintlig utrustning på vissa marknader.
Systemairs produkter är till största delen fasta installationer i byggnader med en teknisk livslängd på i allmänhet 10-25 år. Under drifttiden förbrukar de flesta produkter energi, mestadels elektricitet. Beroende på plats och elproduktionsmix bidrar detta till koldioxidutsläpp. De flesta produkter är tillverkade av metall som är möjlig att återvinna. För all annan hantering av uttjänta produkter beror det i hög grad på avfallshanteringsförmågan i det land produkterna tas ur bruk i. Eftersom Systemair är ett globalt företag som är verksamt inom byggbranschen anses risken för korruption vara högre än normalt, starkt beroende av verksamhetsland.
Intressenters intressen och synpunkter [SBM-2]
Systemairs intressenter består främst av styrelse, investerare, kunder, anställda, leverantörer och samhället i stort. Systemair strävar efter en kontinuerlig dialog med intressenterna om hållbarhetsfrågor via flera forum. Aktieägare har också möjlighet att uttrycka sina åsikter till ledningen och styrelsen vid bolagsstämmor. Denna dialog stödjer utvecklingen av företagets hållbarhetsarbete och dess prioriteringar för att säkerställa att hållbarhetsstrategin utformas för att möta intressenternas värderingar, förväntningar och krav.
Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har Systemair samlat in synpunkter från intressenter genom workshops, intervjuer och enkäter. Informationen har använts för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för Systemair.
Dubbel väsentlighetsanalys och tidigare väsentlighetsbedömning
Syftet med väsentlighetsanalysen är att fastställa vilka miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor (ESG) som är väsentliga för Systemair. Det innefattar Systemairs egen verksamhet och dess värdekedja. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) anger omfattningen och fokus för Systemairs hållbarhetsarbete samt ESRS-rapportering.
Metod dubbel väsentlighetsanalys [IRO-1]
Den dubbla väsentlighetsanalysen sätter grunden för ett företags CSRD-rapportering. Ett viktigt syfte är att förstå vad ett företag strategiskt ska prioritera för en framgångsrik transformation till en framtida hållbar affärsmodell. Redan befintliga väsentlighetsbedömningar bör användas som en viktig input att bygga vidare på. Begreppet dubbel väsentlighet kommer från att bedöma både hur företagets verksamhet inverkar på människa och miljö, och hur ett företag påverkas ekonomiskt av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. En DMA är iterativ, och behöver ses över regelbundet.
Systemair har följt en metod som består av 6 steg:
- Identifiering av intressenter – För att förstå vilka Systemairs intressenter är och för att fastställa delaktighet i DMA-processen.
- Beskrivning av värdekedjan – För att förstå ESG-egenskaper, beroenden och kopplingarna för Systemairs värdekedja beskrivs de utifrån sambandet med Systemairs uppströms och nedströms värdekedja samt egen verksamhet och påverkan på lokalsamhällen.
- Första prioritering av relevanta ESG-aspekter – För att fokusera utvärderingen på de ämnen som kan vara väsentliga tas ämnen, som på grund av Systemairs verksamhet med säkerhet inte är väsentliga, bort från vidare utvärdering.
- Positiv och negativ inverkan – ESG-aspekterna bedöms utifrån hur stor deras negativa och positiva inverkan är på miljö och/eller människa.
- Risker och möjligheter – ESG-aspekterna bedöms utifrån de risker och möjligheter Systemair har ur ett ekonomiskt perspektiv.
- Kalibrering, validering och slutsats – Resultatet av bedömningen av inverkan, risker och möjligheter kalibreras, valideras och sammanfattas för slutsats om väsentliga frågor.
För att bedöma inverkan har Systemair fört en dialog med flera intressentgrupper genom workshops, intervjuer och enkäter. Detta har inkluderat koncernledningen, operationell ledningsgrupp och investerare. För att validera och justera analysens resultat har ytterligare information samlats in från kunder, leverantörer och medarbetare. Slutligen har resultaten förankrats i Systemairs revisionsutskott.
Systemair har analyserat både positiv och negativ inverkan genom att följa riktlinjerna i ESRS 1 för att bedöma skala, omfattning och sannolikhet. För negativ inverkan har även hänsyn tagits till återställbarhet. Bedömningen har genomförts med hjälp av en skala från 0 till 5 för varje parameter. Ett tröskelvärde har tillämpats för att avgöra väsentlighet för negativ respektive positiv inverkan vid bedömningen av det sammanvägda resultatet av alla parametrar. Tröskelvärdet sattes baserat på spridningen av resultaten och dess relativa viktning. Utfallet ansågs rimligt baserat på Systemairs erfarenhet och kunskap om dess värdekedja, tillsammans med tidigare väsentlighetsbedömningen som bekräftade utfallet.
För att bedöma finansiella risker och möjligheter genomförde koncernens hållbarhetsfunktion den initiala bedömningen som sedan kalibrerades och justerades efter dialog med koncernledningen. Vid bedömningen har en skala från 0 till 5 använts för att bedöma sannolikheten för att en händelse inträffar samt dess potentiella finansiella magnitud. Skalan på den finansiella magnituden sattes utefter Systemairs övergripande riskprocess. Utöver sannolikhet och finansiell magnitud kompletterades varje risk- och möjlighetsbedömningen med tidshorisont utifrån ESRS 1 riktlinjer om kort, medellång och lång. Tröskelvärdet för väsentlighet sattes utifrån riskspridning samt vad Systemair anser rimligt och relevant för dess verksamhet och värdekedja. Utfallet från Systemairs övergripande riskbedömningsprocess bekräftar att utfallet är trovärdigt gällande Systemairs hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.# HÅLLBARHETSREDOVISNING ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Resultat dubbel väsentlighetsanalys [SBM-3 & IRO-2]
Utfallet från Systemairs dubbla väsentlighetsanalys presenteras i ett diagram för en bättre förståelse av prioriteringen mellan de olika hållbarhetsaspekterna, både gällande inverkan på människa och miljö samt finansiell påverkan på Systemair. Siffrorna i diagrammet hänvisar till efterföljande tabell som även redogör för om ett delämne är väsentligt eller inte samt eventuella tillhörande kommentarer. Ämnen som bedömts som väsentliga överensstämmer väl med Systemairs hållbarhetsstrategi och bekräftar utfallet från den tidigare väsentlighetsanalysen.
Ämne Delämne Väsentligt? Kommentar
| Ämne | Delämne | Väsentligt? | Kommentar |
|---|---|---|---|
| E1 Klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar (1) | Ja | |
| Begränsning av klimatförändringar (2) | Ja | ||
| Energi (3) | Ja | ||
| E2 Miljöföroreningar | Miljöförorening av luft (4) | Delvis | Delämnet luftföroreningar och specifikt inomhusluft i nedströms värdekedjan har bedömts som väsentligt. Miljöföroreningar har bedömts som väsentliga i värdekedjan uppströms. |
| Miljöförorening av vatten (5) | Delvis | ||
| Miljöförorening av mark (5) | Delvis | ||
| Miljöförorening av levande organismer och livsmedelsresurser (5) | Delvis | ||
| Ämnen som inger betänkligheter (5) | Delvis | ||
| Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (5) | Delvis | ||
| Mikroplast (6) | Delvis | ||
| E3 Vatten och marina resurser | Vatten (7) | Nej | Hela E3 bedöms som icke väsentlig för Systemair. Systemair har mycket begränsad vattenanvändning i tillverkningsprocesserna. På grund av tidigare rapportering och etablerade rutiner om vattenuttag från egen verksamhet kommer GRI 303-3 att ingå i rapporteringen. |
| Marina resurser (7) | Nej | ||
| E4 Biologisk mångfald och ekosystem | Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald (8) | Nej | Hela E4 bedöms som icke väsentligt. Systemairs produktionsanläggningar är inte belägna i eller i närheten av känsliga naturområden. |
| Konsekvenser för arters tillstånd (8) | Nej | ||
| Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd (8) | Nej | ||
| Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster (8) | Nej | ||
| E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Resursinflöden, inklusive resursanvändning (9) | Ja | |
| Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster (10) | Ja | ||
| Avfall (11) | Delvis | Endast avfall från egen verksamhet har bedömts som väsentligt. | |
| S1 Den egna arbetskraften | Arbetsvillkor (12) | Delvis | Underdelämnet Balans mellan arbete och privatliv har bedömts som icke väsentligt. |
| Likabehandling och lika möjligheter för alla (13) | Ja | ||
| Andra arbetsrelaterade rättigheter (14) | Ja | ||
| S2 Arbetskraft i värdekedjan | Arbetsvillkor (15) | Delvis | Underdelämnet Balans mellan arbete och privatliv har bedömts som icke väsentligt. |
| Likabehandling och lika möjligheter för alla (16) | Nej | ||
| Andra arbetsrelaterade rättigheter (17) | Ja | ||
| S3 Berörda samhällen | Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (18) | Nej | Hela S3 bedöms som icke väsentlig för Systemair. |
| Samhällens civila och politiska rättigheter (19) | Nej | ||
| Urfolks rättigheter (20) | Nej | ||
| S4 Konsumenter och slutanvändare | Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare (21) | Nej | |
| Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare (22) | Delvis | Specifikt produktsäkerhet, en del av underdelämnet Hälsa och säkerhet, har bedömts som väsentligt. | |
| Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare (23) | Nej | ||
| G1 Affärsetik | Företagskultur (24) | Ja | |
| Skydd för visselblåsare (25) | Ja | ||
| Djurskydd (26) | Nej | ||
| Politiskt engagemang (27) | Nej | ||
| Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inkl. betalningsrutiner (28) | Nej | ||
| Korruption och mutor (29) | Ja |
Tidigare väsentlighetsbedömning
Systemair har genomfört en väsentlighetsanalys för att identifiera relevanta hållbarhetsfrågor. Analysen bestod av fyra moment: en benchmarking och konkurrentutblick för att identifiera relevanta hållbarhetsfrågor, ett arbetsmöte för att bedöma Systemairs interna syn på hållbarhetsfrågornas sociala, miljömässiga och ekonomiska påverkan, intervjuer och enkätundersökningar, samt ett avslutande arbetsmöte med ledningsgruppen. De första två momenten användes för att utveckla ett frågeformulär som distribuerades till Systemairs intressenter. Respondenterna fick ranka de hållbarhets- frågor som de ansåg ha störst påverkan på beslut och bedömningar som de gör relaterat till Systemair. Totalt deltog 1 154 personer, varav 14 kunder, 1 131 anställda och 10 investerare i enkätundersökningen. Dessutom intervjuades tre investerare. Intressenternas svar viktades för att ge en rättvis bild av resultatet. I det avslutande arbetsmötet med ledningsgruppen vägdes respondenternas prioritering av hållbarhetsfrågorna mot Systemairs interna bedömning av hållbarhetsfrågornas ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. Väsentlighetsanalysen genomfördes år 2020 och har setts över varje år, vilket har resulterat i mindre uppdateringar.
Väsentlighetsanalys
| Mycket viktigt | Viktigt | Viktigt | Mycket viktigt | |
|---|---|---|---|---|
| Påverkan på intressenternas bedömningar och beslut | Betydelse för Systemairs ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan | |||
| 1. Affärsetik | X | |||
| 2. Mutor och korruption | X | |||
| 3. Leverantörskontroller | X | |||
| 4. Energieffektiva och hållbara produkter | X | |||
| 5. Förbättrat inomhusklimat | X | |||
| 6. Energieffektiv verksamhet | X | |||
| 7. Utsläpp | X | |||
| 8. Hälsa och säkerhet | X | |||
| 9. Kompetensutveckling | X | |||
| 10. Mångfald och jämlikhet | X |
MILJÖINFORMATION
Miljöinformation
På Systemair är miljö och klimat en viktig del av hållbarhetsarbetet. Den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade klimatförändringar, miljöföroreningar i leverantörsledet samt resursanvändning och cirkulär ekonomi som väsentliga områden. Systemair arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan, ställa miljökrav på leverantörer och främja resurseffektivitet i produktutvecklingen. Inom miljöföroreningar identifierades även att kvaliteten på inomhusluften är väsentlig i värdekedjan nedströms, detta som en möjlighet eftersom ventilationsprodukter spelar en avgörande roll i att tillhandahålla tillräckligt bra inomhusluft. Systemair följer utvecklingen inom andra miljöområden och agerar ansvarsfullt i frågor som rör vattenanvändning och biologisk mångfald.
Klimatförändringar [ESRS E1]
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar [E1 IRO-1]
Klimatförändringar utgör en global utmaning som påverkar hela planeten och medför ökade risker för extremväder samt störningar i såväl Systemairs egna verksamhet som i de globala leveranskedjorna. För att möta denna utmaning tar Systemair sitt ansvar genom att arbeta aktivt för att minska sina utsläpp – både inom den egna verksamheten och i värdekedjan. Parallellt med detta utvärderar Systemair regelbundet behov av eventuell klimatanpassning för att hantera extremväder och andra klimatrelaterade risker. Genom ett systematiskt och långsiktigt hållbarhetsarbete stärker Systemair sin motståndskraft och bidrar till den globala omställningen. Det har även identifierats att minskad energianvändning är en väsentlig affärsmöjlighet nedströms i värdekedjan, då efterfrågan på produkter som förbättrar en byggnads energieffektivitet förväntas öka. Utöver affärsmöjligheten ger bättre energieffektivitet en väsentlig positiv inverkan på miljön med minskade och undvikna utsläpp.
Klimatriskanalys [SBM-3]
Systemair har genomfört en klimatrelaterad riskanalys med fokus på fysiska klimatrisker. Analysen omfattade de största produktionsanläggningarna globalt och fokuserade på bolagets egna verksamhet. Övergångsrisker har ännu inte inkluderats i denna analys. Ett återkommande hot är skyfall och resulterande översvämningar, vilket kan orsaka skador på anläggningar och avbrott i verksamheten. Värmeböljor förväntas också bli vanligare, vilket kan leda till elavbrott till följd av ökad efterfrågan på el, samt innebära arbetsmiljörisker för Systemairs medarbetare. De identifierade riskerna är starkt beroende av geografisk placering. Den genomförda analysen har baserats på IPCC:s ”Shared Socioeconomic Pathway” (SSP). Utgångspunkten i analysen är de två etablerade klimatscenarierna: det optimistiska SSP1-2.6 och det mer pessimistiska SSP5-8.5. Dessa scenarier bygger på både socioekonomiska utvecklingsvägar och prognostiserade temperaturökningar. Tidsramarna för analysen var 2020-2040 (kort sikt), 2020-2040 (medellång sikt) och efter 2060 (lång sikt). Analysen har tagit hjälp av flera datakällor bland annat IPCC:s verktyg WGI Interactive Atlas samt World Resources Institutes (WRI) verktyg Aqueduct. Analysen resulterade i en riskmatris där risker k ategoriserades baserat på en skala från väldigt låg till väldigt hög. Vid kategoriseringen av riskerna har Systemair beaktat både sannolikheten för händelsernas inträffande samt deras påverkan på verksamheten om de skulle inträffa. Systemair bedömer i dagsläget att klimatrelaterade risker inte förväntas ha någon väsentlig finansiell påverkan på koncernens verksamhet inom de närmsta 5 åren, på längre sikt kan riskerna öka i sannolikhet och påverkansgrad vilket kan resultera i mer påtaglig finansiell påverkan. Klimatriskanalysen kommer att vidareutvecklas för att täcka en större del av Systemairs verksamhet och för att kunna bedöma påverkansstorlek av övergångsrisker.
Omställningsplan [E1-1]
Systemair har två omställningsplaner, en för scope 1 och 2 samt en för scope 3, innehållande de viktigaste åtgärderna för att utsläpp ska minska i tillräcklig takt för att nå det kortsiktiga utsläppsmålet år 2030/31, godkänt av Science Based Targets initiatives (SBTi).# HÅLLBARHETSREDOVISNING
MILJÖINFORMATION
Scope 1 och 2 behandlas separat från scope 3 eftersom det innefattar hela värdekedjan utanför Systemairs direkta påverkan, även om scope 2 är indirekta utsläpp har Systemair större möjlighet att påverka eftersom det är företaget som nyttjar den levererade energin. De identifierade åtgärderna är i linje med Systemairs hållbarhetsstrategi och har sedan tidigare påbörjats då de är en central del i hur Systemair arbetar med utsläppsreduktion inom scope 1 och 2. För scope 3 är det kortsiktiga utsläppsmålet satt på kategori 11, Användning av sålda produkter, eftersom det estimeras stå för 97 procent av Systemairs totala utsläpp. Storleken på dessa utsläpp beror på att de flesta av Systemairs produkter använder energi, oftast elektricitet, vid användning av produkterna. Eftersom beräkningen ska göras utifrån hela produkternas förväntade livslängd ger det en stor energianvändning. Systemair säljer produkter globalt och i flera länder med hög andel fossil elproduktion vilket ger en hög utsläppsfaktor (kg CO 2 e / kWh) som i sin tur appliceras på den estimerade energianvändningen.
115
HÅLLBARHETSREDOVISNING
MILJÖINFORMATION
Scope 1 och 2 med målet att minska absoluta utsläpp med 42% år 2030/31, med 2023/24 som basår.
| Aktivitet | Status | Kostnader | Mål |
|---|---|---|---|
| Minska den fossilbaserade uppvärmningen av våra fastigheter | Flera av Systemairs produktionsanläggningar använder naturgas som energikälla för uppvärmning. Där det är möjligt och ekonomiskt försvarbart kommer Systemair att konvertera till andra fossilfria lösningar, t.ex. värmepumpslösning driven av utsläppsfri el. Under 2024/25 genomfördes åtgärder för att minska användningen av naturgas. Störst påverkan hade flytten av Menergas produktion från Tyskland till Slovenien samt en uppgradering av lack-anläggningen i Koolair. På grund av en kallare vinter gick naturgasförbrukning upp på flera av våra anläggningar. Köpt naturgas ökade med 2,9 procent och utsläppen med lika mycket. Systemair planerar för utbyte av värmesystem och framtida investeringar är under utredning där både kostnad- och möjlig utsläppsminskning finns med som bedömningsparametrar. Ytterligare investeringarna kommer att behövas för att nå 2030/31 målet. | Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och målet att minska utsläpp från naturgas med 35 procent år 2030/31 jämfört 2023/24. | |
| Öka andelen eldrivna företagsbilar | I de länder där det finns en infrastruktur på plats för elbilsladdning och att det är ekonomiskt försvarbart kommer Systemair att gradvis elektrifiera fordonsflottan. Under 2024/25 implementerades ett mätetal för antal elbilar i koncernen. Utfall för 2024/25 var att 14,4 procent av fordonsflottan består av elbilar. Utsläpp från fordon minskade med 9,3 procent under året. Totalkostnaden för en elbil jämfört en fossildriven beror på körsträcka under nyttjandeperioden. För Systemair bedöms totalkostnaden för en elbil jämfört en fossildriven vara likvärdig och bilar kommer att bytas ut i takt med att leasingkontrakt löper ut. | Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och målet är att minska utsläpp från fordon med 60 procent år 2030/31. | |
| Öka andelen egenproducerad el från solcellsanläggningar | Minska utsläppen genom att ersätta el köpt från det allmänna elnätet med solenergi producerad på våra egna fastigheter. Systemair producerade 2024/25 el från solcellsanläggningar motsvarande 2 837 000 kWh, vilket motsvarade 9,2 procent av det totala elbehovet under året. Utsläpp från el med den marknadsbaserade metoden minskade med 10,4 procent under året. Systemair har hittills installerat solcellsanläggningar i Belgien, Malaysia, Slovakien, Tyskland, Portugal och Turkiet. Framtida investeringar är under utredning där både kostnad- och möjlig utsläppsminskning finns med som bedömningsparametrar. Ytterligare investeringarna kommer att behövas för att nå 2030/31 målet. Investeringarna förväntas successivt återbetala sig genom lägre elkostnader. | Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 2 genom att investera i solcellsanläggningar och målet är att minska utsläpp från el med 50 procent 2030/31 jämfört basår 2023/24. | |
| Minska utsläpp från el genom aktivt val av el som är utsläppsfri | Minskade utsläpp från köpt el genom att aktivt välja elkontrakt med utsläppsfri el, alternativt köpa certifierad el som är utsläppsfri. Systemair köpte 2024/25 utsläppsfri el för 9 985 155 kWh motsvarande 35,2 procent av det totala köpta elbehovet under året. Att aktivt välja utsläppsfri el innebär inga ökade kapitalutgifter, men ökade driftsutgifter. Systemair kommer att prioritera solcells-investeringar där möjligt och köpa utsläppsfri el i den mängd som krävs för att möta utsläppsmålet. | Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 2 och används för att nå målet för utsläppsminskning inom scope 2 för el på 50 procent. Solcellsinvesteringar prioriteras och eventuell ytterligare utsläppsfri el köps för att nå upp till målet. | |
| Öka energieffektiviteten i våra produktionsanläggningar | Aktiviteten innefattar både optimering av befintlig utrustning och förbättring av fastigheter. Samt optimering av Systemairs produktionsapparat överlag. Under 2024/25 genomfördes flera mindre och större förbättringar av produktionsutrustning och fastigheter. Den största förbättringen kommer från produktionsflytten av Menerga, från Tyskland till den befintliga anläggning i Maribor, Slovenien. Energieffektiviteten för Systemairs produktion förbättrades totalt med 8,1 procent under 2024/25. Energieffektiviseringsåtgärder är oftast en del av andra förbättringsåtgärder, som nya maskiner eller optimering av produktionsapparaten. Ytterligare kostnader för specifikt energieffektivisering bedöms som låga. | Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och 2 och har som mål att minska energiintensiteten i Systemairs produktionsanläggningar med 5 procent varje år. |
Scope 3, och Användning av sålda produkter, med målet att minska absoluta utsläpp med 25% år 2030/31, med 2023/24 som basår.
| Aktivitet | Status | Kostnader | Mål |
|---|---|---|---|
| Energieffektivare produkter | Systemair har ett brett sortiment inom ventilation och marknadsför även produkter för värme och kyla. En stor del av produkterna använder energi i drift, oftast elektricitet. Eftersom produkterna har lång livslängd gör det att produkternas estimerade energianvändning är stor. Det visar på vikten av att kontinuerligt utveckla mer energieffektiva produkter. Flera aktiviteter är pågående för att minska energibehovet som produkterna behöver i drift. Det är dels drivet av Systemairs egna ambitioner att utveckla energieffektiva produkter samt av förordningar som Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR). | Inga ytterligare kostnader uppstår utan är en del av Systemairs redan befintliga produktutvecklingskostnader. Det finns inget etablerat mätsätt för energieffektiviteten av alla Systemairs produkter. Bedömningen är att mer energieffektiva produkter kommer att bidra med cirka 10-15 procentenheter av de totalt 25 procent som hela målet utgör för 2030/31. | |
| Den globala elmarknadens omställning till elproduktion med lägre utsläpp | För att den globala uppvärmningen ska hållas på en hanterlig nivå har de flesta länder i världen åtagit sig att minska sina utsläpp genom så kallade NDC (Nationally Determined Contributions). I tillägg finns EU:s klimatlag, "Fit for 55" som anger att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp. Systemair kan ej påverka varje lands fullföljande av sitt åtagande att minska sina utsläpp i tillräcklig takt. | Inga ytterligare kostnader för Systemair. För att Systemair ska klara sitt scope 3 mål till 2030/31 krävs det att länder minskar sina utsläpp för elproduktion. Om länders NDC fullföljs är bedömningen att det kommer att göra en skillnad på cirka 25-30 procentenheter. Eftersom varje lands åtagande inte kan garanteras är det totala scope 3 målet för 2030/31 satt på en lägre nivå, 25 procent. |
116
HÅLLBARHETSREDOVISNING
MILJÖINFORMATION
Långsiktigt utsläppsmål och nettonollutsläpp
Systemair ska på lång sikt minska sina absoluta scope 1, 2 och 3 utsläpp med 90 procent och nå nettonollutsläpp senast räkenskapsåret 2050/51. Omställningsplanen på lång sikt innefattar samma typ av aktiviteter som för de kortsiktiga, Systemair ser ökat samarbete med leverantörer som viktigt på lång sikt för att finna lösningar som minskar utsläpp från scope 3 och kategori 1, Inköpt material. Systemair är beroende av att varje land tar sitt ansvar och minskar utsläpp för främst elproduktion, men även övriga utsläpp, i tillräckligt snabb takt. Teknikutveckling för att tillverka material med mycket låga eller inga växthusgasutsläpp, samt en mognande marknad för mer resurseffektiva lösningar och affärsupplägg kommer också att vara en viktig del i att minska utsläppen. För de utsläpp som inte kan elimineras kommer Systemair att välja lämpliga och effektiva neutraliseringsåtgärder.
Policyer relaterade till klimatförändringar [E1-2]
Systemair har tre koncernövergripande policys som innehåller viktiga aspekter för klimatförändringar: Uppförandekoden, Policyn för miljö och Policyn för hållbara produkter. Policyerna finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem.
Systemairs uppförandekod
Koncernens uppförandekod innehåller ett avsnitt för miljö och klimat och hur Systemair som företag ska agera för att minska sin påverkan på klimatförändringar. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs styrelse. Det är specifikt följande som tas upp:
- Systemair följer tillämpliga lagar och förordningar rörande sin verksamhet och produkter för att säkerställa miljöefterlevnad.
- Systemair har en försiktighetsstrategi i miljöfrågor och ser till att utvärdera effekterna av affärsbeslut.
- Systemair är medvetet om den miljö- och klimatpåverkan som dess verksamhet har och ser till att integrera och utvärdera relevanta aspekter i affärsplanering och beslutsfattande.# Hållbarhetsredovisning
Miljöinformation
Æ Systemair väljer miljövänlig teknik för att minimera avfall, utsläpp och föroreningar.
Policy för miljö
Koncernens policy för miljö omfattar klimatfrågor samt andra miljörelaterade områden. Policyn behandlar frågor inom ingående material, produktionsprocesser och avfall för att höja resursutnyttjandet som i sin tur ger lägre växthusgasutsläpp i värdekedjan. Det finns ett dedikerat avsnitt för energieffektivisering och utsläppsminskning innehållande att dotterbolag i koncernen ska övervaka och rapportera sin energianvändning och kontinuerligt se över hur den kan minskas. Specifikt för utsläpp inom scope 1 och 2 ska dotterbolagen rapportera tillhörande energianvändning och ha en förståelse för vilka utsläpp de har, samt kontinuerligt se över hur deras utsläpp kan minskas. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Policy för hållbara produkter
Systemair har en koncernövergripande policy för hur hållbarhetsaspekter ska tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen. De aspekter som främst berör minskade utsläpp är materialval i designfasen, som ska utvärderas utifrån koldioxidavtryck, samt att design av produkten även ska ta hänsyn till produktionsprocessen för att minimera spill och energibehov vid tillverkning. Design och teknik som påverkar driftsfasen ska noggrant utvärderas för energioptimering eftersom det har stor påverkan på produktens totala energibehov i drift som i sin tur leder till växthusgasutsläpp beroende på vilken utsläppsfaktor elen har som använts. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Åtgärder relaterade till klimatförändringar [E1-3]
Systemair arbetar kontinuerligt med att minska sina utsläpp, bland annat genom att köpa utsläppsfri el, minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning samt investera i solpaneler och eldrivna fordon. Kontinuerlig energieffektivisering är en viktig del av att minska Systemairs utsläpp, i utvecklingen av produkter, i tillverkningen såväl som för hela verksamheten. Sedan år 2023/24 har Systemairs solcellsinstallationer bidragit till att minska växthusgasutsläppen med 1 563 ton CO₂e, jämfört med utsläppsnivåerna från det lokala elnätet, varav 1 048 ton var från 2024/25. Efter genomförda energieffektiviseringar, investeringar i solcellsteknik samt ökad andel inköp av el från förnybara källor och kärnkraft har bolaget under räkenskapsåret 2024/25 minskat sina marknadsbaserade CO₂eutsläpp från elförbrukning med 999 ton jämfört med föregående år (2023/24). Ytterligare utsläppsminskningar förväntas framöver till följd av planerade investeringar i energieffektivisering, elektrifiering av fordonsflottan, utbyggnad av solenergi samt inköp av utsläppsfri el. Dessa åtgärder bedöms sammantaget bidra till en fortsatt betydande minskning av Systemairs växthusgasutsläpp. Systemairs åtagande att installera solpaneler på egna anläggningar innebär att finansiella resurser behöver avsättas, men dessa investeringar förväntas successivt återbetala sig genom lägre elkostnader för dotterbolagen. Om investeringar i solceller inte bidrar tillräckligt mycket för att Systemair ska nå sitt kortsiktiga utsläppsmål kommer andelen utsläppsfri el att ökas, vilket skulle innebära en något högre elkostnad jämfört med el utan specificerat ursprung. Denna merkostnad bedöms inte vara väsentlig.
117 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Mål relaterade till klimatförändringar [E1-4]
Systemair arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser från den egna verksamheten och i värdekedjan. Under det gångna året har Systemairs utsläppsmål godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi), både kortsiktiga och långsiktiga mål. Systemair har sedan tidigare även ett mål för att minska utsläppsintensiteten:
- Minska utsläppsintensiteten – Halverad utsläppsintensitet inom scope 1 och 2 år 2030/2031, med 2019/20 som basår.
- Minska absoluta utsläpp scope 1 och 2 – Minska absoluta utsläpp inom scope 1 och 2 med 42 procent år 2030/31, med 2023/24 som basår. Samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51.
- Minska absoluta utsläpp scope 3 – Minska absoluta utsläpp för användning av sålda produkter (scope 3) med 25 procent år 2030/31 med basår 2023/24. Samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51.
Energianvändning [E1-5]
Systemair samlar in energidata från dotterbolagen på kvartalsbasis. Uppgifterna baseras på leverantörsfakturor, mätaravläsningar eller andra tillförlitliga källor. Denna metod säkerställer en konsekvent och verifierbar rapportering av energianvändning i hela koncernen. För att säkerställa en så korrekt och transparent redovisning som möjligt av energianvändningen har Systemair i första hand strävat efter att använda primär data gällande ursprunget för den elektricitet och fjärrvärme som förbrukats. Det innebär att, där det varit möjligt, specifik informa- tion inhämtats från dotterbolagen alternativt från energileverantörer om produktionsmixen. I de fall där primär data inte har varit tillgänglig har i stället sekundärdata använts från tillförlitliga och erkända källor, såsom nationella energimyndigheter eller internationella databaser. Dessa källor ger en representativ bild av respektive lands genomsnittliga elproduktionsmix och möjliggör en rimlig uppskattning av elektriciteten och fjärrvärmens ursprung. Under räkenskapsåret 2024/25 har den totala energianvändningen minskat med cirka 2 600 MWh jämfört med föregående år. Minskningen motsvarar en reduktion om 3,8 procent och förklaras främst av lägre förbrukning av drivmedel för fordon samt minskad användning av fjärrvärme. För elektricitet ingår även såld el i sammanställning, vilket inträffar när solcellsanläggningar genererat mer än vad den egna verksamheten behövde. Det motsvarar 272 MWh, innebärande att den verkliga energianvändningen för Systemair var 30 917 MWh för 2024/25, med hänsyn till det har energianvändningen för el minskat med 2,8 procent jämfört förra året och den totala energianvändningen med cirka 2 900 MWh motsvarande 4,2 procent. Fram till och med räkenskapsåret 2023/24 har Systemair inte haft tillgång till detaljerade data över inköpt el uppdelad på ursprung från kärnkraft respektive förnybara källor. För dessa år har därför beräkningarna baserats på respektive lands genomsnittliga produktionsmix av el för 2023/24 och 2022/23.
| Energianvändning | 2024/25 Energi- användning (MWh) | 2024/25 Andel av total (%) | 2023/24 Energi- användning (MWh) | 2023/24 Andel av total (%) | 2022/23 Energi- användning (MWh) | 2022/23 Andel av total (%) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Energianvändning från bränslen | 30 910 | 47% | 31 958 | 46% | 38 097 | 48% |
| Kol och kolprodukter | 0 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| Råolja och oljebaserade produkter | 16 660 | 25% | 18 008 | 26% | 18 392 | 23% |
| Naturgas | 14 250 | 22% | 13 950 | 20% | 19 705 | 25% |
| Övriga fossila bränslen | 0 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| Förnybara bränslen | 0 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| Elektricitet | 31 189 | 47% | 31 815 | 46% | 35 911 | 46% |
| Inköpt el från förnybara källor | 13 554 | 20% | 15 289 | 22% | 17 394 | 22% |
| Inköpt el från kärnkraft | 6 028 | 9% | 5 681 | 8% | 7 502 | 10% |
| Inköpt el från fossila källor | 8 770 | 13% | 9 265 | 13% | 10 711 | 14% |
| Egen-producerad el från förnybara källor | 2 837 | 4% | 1 579 | 2% | 304 | 0% |
| Fjärrvärme | 4 121 | 6% | 5 053 | 7% | 4 642 | 6% |
| Förnybara källor | 3 214 | 5% | 4 097 | 6% | 3 535 | 4% |
| Fossila källor | 907 | 1% | 956 | 1% | 1 106 | 1% |
| Total fossil energi- användning | 40 587 | 61% | 42 180 | 61% | 49 915 | 63% |
| Total energianvändning kärnkraft | 6 028 | 9% | 5 681 | 8% | 7 502 | 10% |
| Total förnybar energi- användning | 19 605 | 30% | 20 966 | 30% | 21 233 | 27% |
| Total energianvändning | 66 221 | 100% | 68 827 | 100% | 78 649 | 100% |
GRI 302-1 & 302-4 Energiintensitet i tillverkande bolag
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Total energianvändning (MWh) | 66 221 | 68 827 | 78 649 |
| Nettoomsättning från tillverkande företag (MSEK) | 11 450 | 11 436 | 11 917 |
| Energiintensitet I tillverkande bolag (MWh/MSEK) | 5,8 | 6,0 | 6,6 |
118 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Utsläpp av växthusgaser [E1-6]
Systemair beräknar sina växthusgasutsläpp i enlighet med vägledningen från GHG-protokollet samt Science Based Targets initiative (SBTi). Utsläppen redovisas i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Utsläpp rapporteras enligt två metoder: den platsbaserade (location-based) och den marknadsbaserade (market-based) metoden, i enlighet med definitionerna i GHG-protokollet. Systemair samlar kvartalsvis in data från dotterbolag om energianvändning som ger upphov till växthusgasutsläpp. För scope 2-utsläpp strävas efter att använda primärdata för utsläppsfaktorer från elleverantörerna. När sådan data inte är tillgänglig tillämpas utsläppsfaktorer från andra tillförlitliga källor, enligt både den platsbaserade (location-based) och marknadsbaserade (market-based) metoden. Systemair arbetar för att öka andelen primärdata i syfte att bättre förstå utsläppen. Systemairs verksamhet omfattas inte av EU:s system för handel med utsläppsrätter eller andra liknande system. Andelen scope 1-utsläpp som omfattas av reglerade utsläppshandelssystem uppgår därför till 0 procent. Under räkenskapsåret 2024/25 har de marknadsbaserade växthusgasutsläppen minskat med totalt cirka 1 400 ton CO₂e jämfört med föregående år. Minskningen förklaras huvudsakligen av två faktorer: en reduktion av utsläpp från drivmedel med cirka 400 ton samt en minskning om cirka 1 000 ton från elförbrukning. Den senare utvecklingen är främst ett resultat av ökad andel egenproducerad solel samt en högre andel inköpt el från förnybara källor och kärnkraft samt energieffektiviseringar. Utsläpp från drivmedel har justerats eftersom ett dotterbolag fick felaktig information från en leverantör gällande mängden använt drivmedel. Historiska siffror har därmed uppdaterats vilket resulterat i cirka 50 ton lägre utsläpp för drivmedel jämfört med tidigare rapporterade siffror.# Utsläpp av CO2e, scope 1 och 2
| Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| Scope 1 | |||||
| Naturgas | 2 901 | 41% | 2 818 | 39% | 3 974 |
| Eldningsolja | 87 | 1% | 76 | 1% | 86 |
| Gasol | 185 | 3% | 177 | 2% | 224 |
| Drivmedel fordon | 3 579 | 51% | 3 946 | 54% | 3 977 |
| Övrigt | 275 | 4% | 247 | 3% | 51 |
| Totalt, scope 1 | 7 026 | 7 264 | 8 312 | ||
| Scope 2 | |||||
| El (market-based) | 8 615 | 97% | 9 614 | 95% | 10 681 |
| El (location-based) | 7 250 | 96% | 7 277 | 94% | 7 942 |
| Fjärrvärme | 266 | 3% (m); 4% (l) | 453 | 5% (m); 6% (l) | 442 |
| Totalt scope 2 (market-based) | 8 881 | 10 067 | 11 123 | ||
| Totalt scope 2 (location-based) | 7 516 | 7 730 | 8 384 | ||
| Totalt scope 1 och 2 (market-based) | 15 907 | 17 331 | 19 435 | ||
| Totalt scope 1 och 2 (location-based) | 14 542 | 14 994 | 16 696 |
GRI 305-1&2
Systemair har ett mål att halvera sin utsläppsintensitet som motsvarar de totala utsläppen i scope 1 och 2 i relation till Kostnad för Sålda Varor (KSV). I detta mätetal tas eventuella avyttrade verksamheter bort både vad gäller utsläpp och KSV. På samma sätt läggs eventuella förvärvade verksamheter till. Detta gäller för alla år som redovisas. Eftersom historiska utsläpp har uppdaterats påverkar även det de historiska värdena.
Utsläppsintensitet - Kostnad sålda varor (KSV)
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 | 2019/20 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utsläppsintensitet KSV (Ton CO2e/MSEK) | 2,01 | 2,11 | 2,33 | 2,95 | 3,19 | 3,15 |
| Skillnad gentemot basår | -36% | -33% | -26% | -6% | 1% | 0% |
Utsläppsintensiteten har även beräknats i relation till Systemairs nettoomsättning för att sätta utsläppsnivåerna i proportion till den ekonomiska aktiviteten. I beräkningen inkluderas endast utsläpp från de företag som ingick i koncernen under respektive rapporteringsperiod.
Utsläppsintensitet - Nettoomsättning
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Totala scope 1 och 2 utsläpp (ton CO2e) | 15 907 | 17 331 | 19 435 |
| Nettoomsättning (MSEK) | 12 301 | 12 257 | 12 058 |
| Utsläppsintensitet (ton CO2e/MSEK) | 1,29 | 1,41 | 1,61 |
HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Utsläpp (market-based)
| Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| Scope 1 | 7 026 | 44% | 7 264 | 42% | 8 312 |
| Scope 2 | 8 881 | 56% | 10 067 | 58% | 11 123 |
| Totalt, scope 1 och 2 | 15 907 | 17 331 | 19 435 |
Utsläpp (location-based)
| Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av scope (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| Scope 1 | 7 026 | 48% | 7 264 | 48% | 8 312 |
| Scope 2 | 7 516 | 52% | 7 730 | 52% | 8 384 |
| Totalt, scope 1 och 2 | 14 542 | 14 994 | 16 696 |
Scope 3 utsläpp är nedan redovisade för Systemairs aktiviteter uppströms och nedströms. Beräkningarna är baserade på i första hand aktivitetsbaserad information där information funnits tillgänglig, i andra hand utgiftsbaserad information och i tredje hand estimat med hjälp av benchmark och andra relevanta källor. Systemair arbetar kontinuerligt med att stärka tillförlitligheten i rapportering av scope 3-utsläpp. Ett viktigt steg i detta arbete är att öka andelen aktivitetsbaserad information i beräkningarna. Genom att ersätta schablonvärden med mer specifika data från faktiska verksamhetsaktiviteter fås en mer korrekt bild av de indirekta utsläppen i värdekedjan. Detta är en del av det långsiktiga arbetet för att förbättra transparensen. Utsläppen inom scope 3 är uteslutande störst för Användning av sålda produkter, motsvarande 97 procent av de totala utsläppen. Dessa utsläpp bygger på estimat av energianvändningen i drift under hela produkternas förväntade livstid, samt utsläppsfaktorer för den elektricitet som finns i det land som produkten har sålts i. Vilka utsläpp som varje land har påverkar utfallet stort, om bara utsläppsfri el använts som utsläppsfaktor blir utsläppen noll. Flera av Systemairs produkter sparar energi för andra produkter i en byggnad, främst värme- och kylutrustning, denna besparing är betydande och motsvarar en mycket större energimängd än den som produkterna i fråga själva förbrukar. I scope 3 får denna besparing ej tillgodoräknas och således ingår inte dessa besparingar och undvikna utsläpp i redovisningen för scope 3 utsläpp. För 2024/25 har scope 3 utsläpp minskat med cirka 20 000 ton CO2e, jämfört föregående år som också är basår för science-based targets. Uträkningarna innehåller estimat och osäkerheter i data, det gäller främst Användning av sålda produkter samt Inköpta varor och tjänster. Systemair arbetar för att minska osäkerheten över tid. Platsbaserade (location-based) utsläppsfaktorer har använts för 2023/24 och 2024/25 från samma källa, AIB (2023). Historisk data har justerats jämfört med tidigare rapportering på grund av vidareutvecklade kalkylmodeller och löpande kvalitetssäkring av data. Systemair kommer fortsatt att arbeta med att förstå utsläppen i värdekedjan för att kunna förbättra hur utsläpp beräknas och för att kunna följa upp att implementerade förbättringar åstadkommer önskvärd skillnad.
Utsläpp (scope 3)
| 2024/25 | 2023/24 | |||
|---|---|---|---|---|
| Utsläpp (ton CO2e) | Andel av total (%) | Utsläpp (ton CO2e) | Andel av total (%) | |
| Aktiviteter uppströms | ||||
| Inköpta varor och tjänster | 188 592 | 2,0% | 191 548 | 2,0% |
| Kapitalvaror | 7 148 | 0,1% | 9 987 | 0,1% |
| Bränsle- och energirelaterade aktiviteter | 3 019 | 0,0% | 3 268 | 0,0% |
| Transport och distribution | 13 133 | 0,1% | 12 977 | 0,1% |
| Avfallshantering | 3 317 | 0,0% | 2 771 | 0,0% |
| Tjänsteresor | 12 063 | 0,1% | 11 651 | 0,1% |
| Pendling | 8 259 | 0,1% | 7 994 | 0,1% |
| Hyrda tillgångar | 605 | 0,0% | 555 | 0,0% |
| Aktiviteter nedströms | ||||
| Transport och distribution | 1 730 | 0,0% | 1 709 | 0,0% |
| Bearbetning av sålda produkter | 11 | 0,0% | 11 | 0,0% |
| Användning av sålda produkter | 9 258 437 | 97,4% | 9 275 617 | 97,4% |
| Avfallshantering av sålda produkter | 8 820 | 0,1% | 8 932 | 0,1% |
| Uthyrda tillgångar | 264 | 0,0% | 265 | 0,0% |
| Franchise | Inte relevant | 0,0% | Inte relevant | 0,0% |
| Investeringar | 53 | 0,0% | 56 | 0,0% |
| Totalt | 9 505 450 | 100% | 9 527 341 | 100% |
GRI 305-3
Koldioxidkrediter och internt koldioxidpris [E1-7 & E1-8]
Systemair använder i dagsläget inte så kallade växthusgasupptag och koldioxidkrediter som en del av klimatarbetet. Strategin går för närvarande ut på att minska de direkta och indirekta utsläppen genom energieffektivisering, fossilfri el, högre andel elbilar och optimerade processer i hela värdekedjan. Målet för nettonollutsläpp är senast räkenskapsåret 2050/51, för att uppnå detta kommer Systemair högst troligt i framtiden behöva nyttja neutraliseringsåtgärder som växthusgasupptag för att kompensera de utsläpp som inte går att eliminera helt. Dessa åtgärder kommer att väljas efter noggrann analys och i enlighet med vedertagna standarder för att säkerställa verklig klimatnytta. Systemair ser koldioxidkrediter och växthusgasupptag som ett komplement till, inte en ersättning för, utsläppsminskande insatser. Prioriteten är fortsatt att minska utsläpp där de uppstår, samtidigt kommer vissa utsläpp inte vara möjliga att reducera helt – och för dessa kommer växthusgasupptag och koldioxidkrediter att spela en viktig roll i Systemairs långsiktiga klimatstrategi. Systemair använder i dagsläget inte ett internt koldioxidpris som ett verktyg i verksamhetsstyrningen eller investeringsbedömning. Däremot tas möjliga utsläppsminskningar hänsyn till i investeringsbedömningar och andra större beslut som kan påverka Systemairs utsläpp. Systemair utesluter inte att införa ett internt koldioxidpris i framtiden.
HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Miljöföroreningar [ESRS E2]
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till miljöföroreningar [E2 IRO-1]
Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har Systemair genomfört en analys av sina anläggningar och affärsaktiviteter. I denna process har det bedömts att miljöföroreningar inte har en väsentlig påverkan inom den egna verksamheten. Systemair har och kommer ändå fortsatt att arbeta ansvarsfullt med att hantera och minimera sin miljöpåverkan och för att uppfylla krav i väsentliga miljölagar och miljöbestämmelser som bolaget omfattas av. Det har även identifierats att sämre inomhusluft till följd av ökande luftföroreningar är en väsentlig affärsmöjlighet nedströms i värdekedjan, då efterfrågan på produkter som förbättrar inomhusluftens kvalitet förväntas öka. Utöver affärsmöjligheten ger bättre inomhusluft en väsentlig positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Uppströms i värdekedjan har det bedömts att miljöföroreningar generellt sett är en väsentlig aspekt, särskilt med hänsyn till att produktion av stål och elektronik kan medföra betydande miljöpåverkan. Systemair har därför bedömt det som väsentligt och kommer fortsatt arbeta med att kontrollera leverantörer och samverka för att hantera miljöpåverkan kopplad till miljöföroreningar.
Policyer relaterade till miljöföroreningar [E2-1]
Systemair har en koncernövergripande policy för ansvarsfullt inköp som även innefattar Systemairs leverantörskod som behandlar hantering av miljöföroreningar uppströms i värdekedjan. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen. Systemairs stora och alla nya leverantörer behöver godkänna Systemairs leverantörskod för att kvalificera som leverantörer samt bekräfta att de uppfyller relevant miljölagstiftning som till exempel REACH-förordningen. Leverantörskoden specificerar att det är leverantörens ansvar att identifiera miljöpåverkan och i sin tur minimera möjlig negativ inverkan på samhället, miljön och naturresurser, samtidigt som allmänhetens hälsa och säkerhet skyddas. Viktiga miljöaspekter som täcks av leverantörskoden är: Æ Att alla nödvändiga miljötillstånd och rapportering uppfylls och hanteras på ett korrekt sätt. Æ Att det arbetas förebyggande med att minimera eller eliminera miljöföroreningar. Æ Att farliga ämnen och farligt avfall ska hanteras på ett säkert och korrekt sätt och det ska arbetas för att minimera eller eliminera användandet av farliga ämnen.# HÅLLBARHETSREDOVISNING
MILJÖINFORMATION
Att fast avfall ska arbetas med på ett systematiskt vis för att hantera det på ett korrekt sätt och för att kunna analysera hur avfallet kan minskas och för att korrekt avfallshanteringsmetod ska användas.
Att eventuella luftföroreningar ska identifieras och övervakas för att minimeras eller om möjligt elimineras samt att eventuellt utsläpp av dem ska följa tillämpliga miljölagar.
Att följa eventuella materialrestriktioner enligt lag eller kundkrav gällande förbud av specifika ämnen.
Att hantera vatten på ett ansvarsfullt sätt och mäta den förbrukning som används samt där möjligt minimera användningen av vatten och att eventuellt förorenat vatten ska hanteras på ett korrekt sätt för att säkerställa att förorenat vatten inte släpps ut.
Systemairs arbetar ansvarsfullt med frågor rörande miljöförorening i den egna verksamheten även om det inte bedömts som väsentligt att rapportera på. Det finns tre koncernövergripande policyer som innehåller viktiga aspekter för miljöföroreningar i den egna verksamheten: Uppförandekoden, Policyn för miljö och Policyn för hållbara produkter. Policyerna finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem.
Systemairs uppförandekod
Koncernens uppförandekod innehåller ett avsnitt för miljö och klimat och hur Systemair som företag ska agera för att minska sin påverkan på miljön. Det är specifikt följande som tas upp:
- Systemair följer tillämpliga lagar och förordningar rörande sin verksamhet och produkter för att säkerställa miljöefterlevnad.
- Systemair har en försiktighetsstrategi i miljöfrågor och ser till att utvärdera effekterna av affärsbeslut.
- Systemair är medvetet om den miljö- och klimatpåverkan som dess verksamhet har och ser till att integrera och utvärdera relevanta aspekter i affärsplanering och beslutsfattande.
- Systemair väljer miljövänlig teknik för att minimera avfall, utsläpp och föroreningar.
Policy för miljö
Koncernens policy för miljö behandlar frågor rörande miljöföroreningar, områden som tas upp är:
- Krav på att ha ett miljöledningssystem på plats.
- Att mäta och följa upp avfall för att säkerställa korrekt hantering och att reducera där möjligt. Specifikt ska mängden avfall som skickas till deponi eller förbränning minimeras och där möjligt elimineras.
- Att mäta och minska det farliga avfallet, genom att ersätta farliga ämnen med andra alternativ där möjligt.
- Att hantera kemikalier på ett korrekt sätt för att inte orsaka miljöförorening.
- Att hantera vatten på ett ansvarsfullt sätt, specifikt i de områden som har en mellan till hög nivå av vattenstress.
- Att följa lokal miljölagstiftning.
Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Policy för hållbara produkter
Systemair har en koncernövergripande policy för hur hållbarhetsaspekter ska tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen. Utvecklingen av en produkts cirkularitet och resurseffektivitet får inte göras på bekostnad av ökade miljöföroreningar, samt att eventuella farliga ämnen måste minimeras och där möjligt elimineras.
Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Åtgärder relaterade till miljöföroreningar [E2-2]
Systemair säkerställer leverantörsåtaganden för ansvarsfullt arbete med miljöföroreningar genom att kräva att Systemairs största och nya leverantörer bekräftar att de uppfyller Systemairs leverantörskod. Alla Systemairs största leverantörer har för år 2024/25 bekräftat att de följer leverantörskoden.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Andel nya leverantörer som bekräftat leverantörskoden | |||
| Miljökriterier | 97% | 97% | 95% |
| Sociala kriterier | 97% | 97% | 95% |
GRI 308-1 & 414-1 Systemair genomför även granskningar varje år på plats hos leverantörer, under 2024/25 genomfördes 21 stycken. Granskningen innefattar ett avsnitt som behandlar miljöfrågor för ett ansvarsfullt och korrekt miljöarbete. Vilka leverantörer som väljs för platsbesök varje år baseras på affärsvolym och om det finns behov av förbättringar. Under året har implementeringen av nya processer och system för leverantörskontroll och övervakning fortsatt. Systemairs centrala inköpsfunktion ansvarar för att säkerställa tillräckliga processer för kontroll av Systemairs leverantörer och att nödvändig utbildning tillhandahålls till lokal inköpspersonal, bland annat ges utbildning för att auditera lokala leverantörer.
Mål relaterade till miljöföroreningar [E2-3]
Systemair har som mål att de största och alla nya leverantörer ska bekräfta Systemairs leverantörskod. Ytterligare mål kan behöva sättas för att bättre mäta och följa upp miljöföroreningar i leverantörsledet. För Systemairs egna verksamhet finns målet att alla tillverkande verksamheter ska vara ISO 14001-certifierade senast år 2030/31, med undantag för förvärv som görs år 2027 eller senare. För år 2024/25 har 58 procent av Systemairs tillverkande verksamheter ISO 14001-certifiering, under året har två av Systemairs tillverkande anläggningar erhållit certifieringen.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi [ESRS E5]
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5 IRO-1]
Inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har Systemair genomfört en analys av bolagets anläggningar och affärsaktiviteter. Slutsatsen från analysen är att resursanvändning och cirkulär ekonomi är ett väsentligt område för Systemair. Avfall bedömdes väsentligt enbart för den egna verksamheten baserat på Systemairs möjlighet till att påverka och minska den negativa inverkan som avfall har på miljön. Cirkulär ekonomi är en identifierad långsiktig trend för byggnadsbranschen och kan även ses inom flera andra branscher, framförallt där någon form av tillverkning finns. För Systemair innebär det främst en affärsmöjlighet genom att arbeta med att gradvis öka andelen produkter och ett erbjudande överlag som stödjer en övergång till en mer cirkulär ekonomi.
Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5-1]
Systemair har koncernövergripande policyer som innehåller viktiga aspekter för resursanvändning och cirkulär ekonomi: Policyn för miljö och Policyn för hållbara produkter. Policyerna finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem.
Policy för miljö
Policyn behandlar frågor för ingående material, produktionsprocesser och avfall för att höja resursutnyttjandet och för att öka cirkularitet. För avfall tas följande aspekter upp:
- Krav på att ha ett miljöledningssystem på plats.
- Att mäta och följa upp avfall för att säkerställa korrekt hantering och att reducera där möjligt. Specifikt ska mängden avfall som skickas till deponi eller förbränning minimeras och där möjligt elimineras.
- Att mäta och minska det farliga avfallet, genom att ersätta farliga ämnen med andra alternativ där möjligt.
- Att följa lokal miljölagstiftning.
Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Policy för hållbara produkter
Systemair har en koncernövergripande policy för hur hållbarhetsaspekter ska tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen. De aspekter som berör resursanvändning och cirkulär ekonomi är materialval i designfasen och att design av produkten ska ta hänsyn till produktionsprocessen för att minimera spill och energibehov vid tillverkning. Design och teknik som påverkar produktens livslängd samt enkelheten att underhålla produkten utvärderas för att om möjligt öka livslängden och så att eventuella uttjänta delar enkelt kan bytas för att produkten fortsatt ska fungera. När produkten slutligen blir uttjänt och har nått slutet av livet ska det vara enkelt att ta isär den för att komponenter och material ska kunna tas om hand på rätt sätt och möjliggöra att de återanvänds eller återställs alternativt återvinns.
Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Åtgärder relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5-2]
Systemair designar produkter ur ett livscykelperspektiv och övervakar utvecklingen av de olika krav och rekommendationer som är kopplade till utvecklingen av hållbara produkter. Ett livscykelperspektiv innebär att ta hänsyn till produktens hela liv genom dess värdekedja med miljö- och klimataspekter i beaktande. Exempelvis genom att förenkla underhåll av produkten för att möjliggöra en ökad livslängd. Ett viktigt styrmedel i produktutvecklingen är de förväntningar som marknaden har såväl som att möta de krav som ställs i direktiv och förordningar. Systemair har ett stort engagemang i utvecklandet av Ecodesign (ESPR) och arbetar med kompetensutveckling kring frågor som cirkularitet och kommande krav om en produkts miljö- och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Systemair har även aktivt deltagit i branschorganisationer och standardiseringsorgan för att driva på utvecklingen av krav och standarder för att uppnå en högre resurseffektivitet, som standardiseringen av hur en EPD ska utformas. Under året har utvecklingen av arbetet med LCA och EPD fortsatt för att den process och det systemstöd som finns ska fungera på ett effektivt sätt samt för att datakvaliteten gradvis ska förbättras för en mer rättvisande bild av en produkts koldioxidavtryck. Vid slutet av år 2024/25 hade 98 stycken EPD:er tagits fram och godkänts. Försäljningen av uppgraderingsprojekt, där komponenter istället för hela produkten byts ut, har ökat under året.De flesta av Systemairs produkter utgör fasta installationer och att erbjuda möjlighet till uppgradering av redan installerad utrustning minskar belastningen på miljön då enstaka komponenter och styrning kan bytas ut istället för att byta ut hela ventilationsinstallationen. Det gör att den befintliga installationen får ett längre liv och en ökad energieffektivitet samt att de utbytta komponenterna tas om hand på rätt sätt.
Systemair arbetar kontinuerligt med att minska mängden avfall som genereras i den egna verksamheten genom att använda material mer effektivt. En produkts miljöavtryck påverkas även av spill från produktion. I flera av Systemairs anläggningar, har det investerats i coil- anläggningar med plåt på rulle, istället för att använda formatplåt, materialanvändningen har då minskat med i snitt 12 procent. Förutom att minska spill arbetas det med att sortera och återvinna avfall i produktionen. Utöver detta strävar Systemair efter att öka andelen avfall som går till återvinning eller återanvändning, i stället för att hanteras genom deponi eller andra bortskaffningsmetoder.
Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5-3]
Systemair har som mål att öka antalet miljödeklarationer i from av EPD:er för produkter, utfallet för 2024/25 var 98 stycken. Mer specifika mål är under utredning för att bättre kunna mäta och följa upp Systemairs produkters resursanvändning och cirkularitet. För avfall har Systemair som övergripande mål att minska mängden i förhållande till produktionsvolym, något som är en del av Systemairs program för ständiga förbättringar. För att komplettera målet om minskat avfall har Systemair satt ett mål att öka andelen avfall från den egna verksamheten som styrs bort från bortskaffande (t.ex. genom återanvändning, materialåtervinning eller annan återvinning) till 90 procent senast 2030/31. För år 2024/25 uppgår denna andel till 83 procent. Målet omfattar de övre nivåerna i avfallshierarkin: återanvändning, återvinning och annan återvinning. De mål som Systemair har fastställt är frivilliga och inte lagstadgade.
Resursinflöden [E5-4]
Systemairs huvudsakliga materialinflöden består av olika stål och annan plåt, elmotorer och elektronikkomponenter, dessa material bedöms ha störst miljöpåverkan. Systemair samman- ställer årligen vikt för inköpt metall, motsvarande majoriteten av den totala inköpta vikten.
Inköpt metall 2024/25
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Stål | 33 080 | 83,8% |
| Aluminium | 4 887 | 12,4% |
| Övrig metall | 1 526 | 3,9% |
| Totalt | 39 493 | 100,0% |
Inköpt metall 2023/24
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Stål | 27 989 | 83,3% |
| Aluminium | 3 438 | 10,2% |
| Övrig metall | 2 179 | 6,5% |
| Totalt | 33 606 | 100,0% |
Inköpt metall 2022/23
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Stål | 32 482 | 86,3% |
| Aluminium | 4 219 | 11,2% |
| Övrig metall | 958 | 2,5% |
| Totalt | 37 659 | 100,0% |
Systemair arbetar på att utveckla möjligheten till att sammanställa vikten av hela materialinflö- det uppdelat i relevanta kategorier såsom andelen återvunnet material.
124 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Resursutflöden [E5-5]
Systemairs huvudsakliga materialutflöden består av tillverkade produkter – såsom ventilationsaggregat, fläktar och annan utrustning för ventilation, värme och kyla – samt avfall som genereras i tillverkningsprocessen. Detta avfall utgörs främst av metallskrot som går till återvinning, men inkluderar även andra material såsom plast och kartong.
Systemair fokuserar i allt högre grad på att utveckla produkter med högre resurseffektivitet och cirkularitet. Det innebär bland annat att utveckla produkternas reparerbarhet, livslängd och återvinningsbarhet. Det avfall som genereras i Systemairs verksamhet består huvudsakligen av metaller, såsom stållegeringar och aluminium, samt förpackningsmaterial som kartong och plast. Detaljerade data från dotterbolagen om avfallets samman- sättning samlas inte in, uppskattningsvis motsvarar cirka 85 procent av vikten för det genererade avfallet metall, varav den absoluta merparten går till återvinning.
Systemair samlar in avfallsdata från dotterbolag med tillverkande verksamhet varje kvartal. Denna data kategoriseras i farligt och icke-farligt avfall och redovisar hur mycket avfall som hanterats enligt olika avfallshanterings- metoder. Systemair genererar inget radioaktivt avfall.
Avfall 2024/25
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 10 321 | 84,7% |
| Återvinning | 8 761 | 71,9% |
| Återanvändning | 154 | 1,3% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 1 406 | 11,5% |
| Avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 1 861 | 15,3% |
| Deponi | 751 | 6,2% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 73 | 0,6% |
| Övrigt | 1 037 | 8,5% |
| Totalt | 12 182 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Avfall 2023/24
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 10 137 | 88,7% |
| Återvinning | 7 821 | 68,4% |
| Återanvändning | 141 | 1,2% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 2 175 | 19,0% |
| Avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 1 291 | 11,3% |
| Deponi | 471 | 4,1% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 97 | 0,9% |
| Övrigt | 723 | 6,3% |
| Totalt | 11 428 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Avfall 2022/23
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 12 228 | 88,3% |
| Återvinning | 9 846 | 71,1% |
| Återanvändning | 60 | 0,4% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 2 321 | 16,8% |
| Avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 1 617 | 11,7% |
| Deponi | 563 | 4,1% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 231 | 1,7% |
| Övrigt | 824 | 5,9% |
| Totalt | 13 845 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Farligt avfall 2024/25
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Farligt avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 47 | 17,6% |
| Återvinning | 9 | 3,4% |
| Återanvändning | 5 | 2,0% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 33 | 12,2% |
| Farligt avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 222 | 82,4% |
| Deponi | 0 | 0,1% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 37 | 13,6% |
| Övrigt | 185 | 68,7% |
| Totalt | 270 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Farligt avfall 2023/24
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Farligt avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 102 | 44,9% |
| Återvinning | 10 | 4,3% |
| Återanvändning | 19 | 8,3% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 73 | 32,3% |
| Farligt avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 124 | 55,1% |
| Deponi | 0 | 0,0% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 35 | 15,7% |
| Övrigt | 89 | 39,4% |
| Totalt | 226 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Farligt avfall 2022/23
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Farligt avfall som avletts från bortskaffande, totalt | 86 | 34,9% |
| Återvinning | 14 | 5,7% |
| Återanvändning | 33 | 13,7% |
| Andra återvinningsoperationer (inkl. energiåtervinning) | 38 | 15,5% |
| Farligt avfall som dirigerats till bortskaffande, totalt | 160 | 65,1% |
| Deponi | 7 | 3,0% |
| Förbränning utan energiåtervinning | 38 | 15,3% |
| Övrigt | 115 | 46,8% |
| Totalt | 245 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Andel återvunnet och icke återvunnet avfall 2024/25
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Återvunnet och Återanvänt | 10 369 | 83,3% |
| Icke-återvunnet/återanvänt | 2 083 | 16,7% |
| Totalt | 12 452 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Andel återvunnet och icke återvunnet avfall 2023/24
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Återvunnet och Återanvänt | 10 239 | 87,9% |
| Icke-återvunnet/återanvänt | 1 416 | 12,1% |
| Totalt | 11 654 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
Andel återvunnet och icke återvunnet avfall 2022/23
| Vikt i ton | Andel av total | |
|---|---|---|
| Återvunnet och Återanvänt | 12 314 | 87,4% |
| Icke-återvunnet/återanvänt | 1 777 | 12,6% |
| Totalt | 14 091 | 100,0% |
GRI 306-3,4 & 5
125 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Ytterligare miljöinformation
De miljöaspekter som inte har bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA), är fortsatt viktiga för Systemair. Systemair följer utvecklingen inom dessa områden och beaktar dem i hållbarhetsarbetet. Systemair har tidigare rapporterat på GRI 303-3 för vattenuttag och kommer fortsatt att göra det, även GRI 304-1 för biologisk mångfald kommer fortsatt att redogöras för.
Vatten [GRI 303-3]
Systemairs produktion använder lite vatten i sina processer. Majoriteten av vattnet som används i verksamheten är för hygiensyften, såsom toaletter, duschar, städning och dricksvatten. Under innevarande år inkluderar rapporteringen även en redogörelse för vattenförbrukningen hos dotterbolag som är lokaliserade inom områden med vattenstress. För att avgöra om verksamheten är belägen i områden med vattenstress, har verktyget Aqueduct använts, som tillhandahålls av World Resources Institute.
Vattenuttag i kubikmeter 2024/25
| Kubikmeter | |
|---|---|
| Kommunalt vatten | 60 362 |
| Grundvatten från egen brunn | 30 911 |
| Insamlat regnvatten | 339 |
| Totalt | 91 612 |
| Varav i vattenstressade områden | 45 920 |
Vattenuttag i kubikmeter 2023/24
| Kubikmeter | |
|---|---|
| Kommunalt vatten | 62 497 |
| Grundvatten från egen brunn | 17 928 |
| Insamlat regnvatten | 20 |
| Totalt | 80 445 |
| Varav i vattenstressade områden | 33 962 |
Vattenuttag i kubikmeter 2022/23
| Kubikmeter | |
|---|---|
| Kommunalt vatten | 62 346 |
| Grundvatten från egen brunn | 16 619 |
| Insamlat regnvatten | 20 |
| Totalt | 78 985 |
| Varav i vattenstressade områden | 30 584 |
Biologisk mångfald [GRI 304-1]
Systemair bedöms ha liten påverkan på den biologiska mångfalden på grund av typ av tillverkning och att inga produktionsanläggningar finns i eller nära områden som är klassade som naturkänsliga enligt till exempel Natura 2000. Systemair tar frågan om bevarandet av den biologiska mångfalden på allvar och arbetar för att vidareutveckla det interna angreppssättet. Biologisk mångfald är avgörande för att planetens ekosystem ska fungera och det ses allmänt som ett stort hot framöver om den biologiska mångfalden inte tas om hand om på ett ansvarsfullt sätt. Ett varierat ekosystem möjliggör viktiga ekosystemtjänster, som ren luft och vatten, pollinering av grödor, naturlig bekämpning av skadedjur och reglering av klimatet.
I Systemairs policy för hållbara produkter finns riktlinjer om att minska eventuella skadliga ämnen för naturen. I miljöpolicyn finns riktlinjen om att alla produktionsbolag inom Systemair måste säkerställa att ingen skada sker på den lokala biologiska mångfalden. Dotterbolag uppmanas att aktivt engagera sig i lokala initiativ som syftar till att främja den biologiska mångfalden. Vid etablering av nya byggnader, områden eller verksamheter krävs en riskbedömning för att bedöma deras potentiella påverkan på miljön och den biologiska mångfalden.
126 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
EU:s Taxonomi
EU:s Taxonomiförordning består av sex miljömål. Systemair rapporterar all sin taxonomiomfattade verksamhet inom första miljömålet, begränsning av klimatförändringar. Utav resterande miljömål har Systemair ekonomisk verksamhet inom det andra miljömålet, Anpassning till klimatförändringar, samt det fjärde miljömålet Cirkulär ekonomi. Bedömningen är att för Systemair innefattar det första miljömålet de relevanta ekonomiska verksamheterna som också skulle vara möjliga att rapportera under miljömål 2 och 4. Eftersom Systemair har störst aktivitet inom miljömål 1, och för att inte dubbel- rapportera, redogörs därför allt inom miljömål 1.
Rapporteringen består av ett antal nyckeltal som visar hur stor del av företagets verksamhet som både omfattas av taxonomin samt uppfyller taxonomins krav, så kallad taxonomiförenlig. Dessa två nyckeltal ska redovisas på omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Nyckeltalen baseras på ett klassificeringssystem innehållande en lista över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. För Systemair är detta främst förknippat med den ekonomiska verksamheten 3.5. Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader. I varje ekonomisk verksamhet finns tekniska kriterier som anger vad som är miljömässigt hållbart och inte. Hur effektiv ventilation, värme och kyla är spelar en viktig roll för en fastighets energibehov. Fossila källor används ofta för att fylla detta energibehov världen över och därför är det angeläget att få ner tillförd energi.# HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION 2024/25
EU:s taxonomi brister i dagsläget på att specificera kriterier på taxonomiförenlig teknik eller liknande för framför allt kommersiella fastigheter, det finns endast för mindre ventilationsenheter som är avsedda för bostäder samt för värmepumpsprodukter. Likt andra branscher och rapporterande företag görs därför tolkningar av taxonomins tekniska kriterier för att få en rättvis bild av vilka, i Systemairs fall, produkter som gör viktigast skillnad i att minska energibehovet för fastigheter och därmed bidrar till att begränsa klimatförändringarna.
För att identifiera omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter har en kartläggning genomförts för att på artikelnivå avgöra vilka produkter som både omfattas och i vissa fall även är förenliga, beroende på taxonomins tekniska kriterier och gjorda tolkningar. De tolkningar som gjorts är följande:
- För ventilationsaggregat som inte går under EU-förordningar används Eurovent Certita Certification. Eurovents certifiering är en vedertagen branschstandard och den innehåller ett liknande energiklassificerings-system som EU:s energimärkning. Energiklass A+ och A har tolkats uppfylla de tekniska kriterierna.
- För specifikt den nordamerikanska marknaden där EU-förordningar eller Eurovent-certifiering inte har någon tyngd eller större marknadsrelevans har tekniken energiåtervinning använts som tolkning för om kommersiella och större ventilationsaggregatet uppfyller de tekniska kriterierna. Energiåtervinning är en utav de viktigaste teknikerna inom ventilation för att kraftigt minska den totala energianvändningen för värme och kyla i fastigheter. För aggregat som används i bostäder på den nordamerikanska marknaden har certifieringen Energy Star använts som tolkning för uppfyllande av de tekniska kriterierna.
- Övriga delar i ett ventilationssystem som har en täthetsklass, till exempel ventilationskanaler. De tekniska kriterierna tolkas uppfyllas om täthetsklassen uppfyller klass C eller D enligt standard EN 1751.
- För filter har standarden ISO 16890 och tillhörande energiklasser från Eurovents certifiering använts som tolkning för att bedöma vilka filter som är taxonomiomfattande. Energiklass A+ och A tolkas som taxonomiförenliga.
Systemair säljer även energiåtervinningsutrustning som separata produkter och för de som har en EPD (Environmental Product Declaration) har det rapporterats under den ekonomiska verksamheten 3.6. Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik. Inom den ekonomiska verksamheten 7.3. Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning har Systemair rapporterat den del av sin serviceverksamhet som omfattas av taxonomin samt uppfyller relevanta kriterier.
För att vara förenlig enligt taxonomin krävs förutom uppfyllande av de tekniska kriterierna även uppfyllande av kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) och minimiskyddsåtgärder.
Utfall för år 2024/25 och jämförelse gentemot år 2023/22
Utfall för taxonomiförenlig omsättning för 2024/25 blev 27 procent och för år 2023/24 var utfallet 26 procent. För taxonomiomfattande omsättning var utfallet i år 42 procent respektive 41 procent föregående år. För kapitalutgifter ökade den taxonomiförenliga andelen från 30 procent 2023/24 till 34 procent 2024/25, taxonomiomfattande kapitalutgifterna ökade från 38 procent till 47 procent. För driftsutgifter var det taxonomiförenliga utfallet 30 procent för 2023/24 och 29 procent för 2024/25, för taxonomi-omfattande driftsutgifter var utfallet 46 procent respektive 45 procent för 2024/25.
Den taxonomiförenliga omsättningen har ökat med 1 procent till största del beroende på en ökad försäljning av luftbehandlingsaggregatserien Topvex som har Eurovents energiklass A+ och A samt att försäljningen av bostadsaggregat med EU:s energimärkning A+ och A har ökat under året relativt föregående år.
För kapitalutgifter förklaras ökningen av att det varit en högre andel investeringar i utrustning som möjliggör produktion av taxonomiomfattande och taxonomiförenliga produkter samt en högre andel investeringar i den ekonomiska verksamheten 7.3.
Driftsutgifternas nedgång förklaras av att fördelningen av driftsutgifterna i dotterbolagen i relation till andel taxonomiförenlig och taxonomiomfattande omsättning gett ett totalt sett lägre utfall för året.
Redovisningsprinciper
Redovisningen omfattar alla Systemairs bolag som är hel- eller majoritetsägda. För mer information om Systemairs finansiella redovisning se not 1 Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper på sidan 74.
127
HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION 2024/25
Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Omsättning (3) | Andel av omsättningen (4) | Begränsningar av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Miljöföroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, år 2023/24 (18) | Kategori möjliggörande verksamhet (19) | Kategori omställningsverksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | % | % | % | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik samt Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning. | CCM 3.5. 3.6. 7.3. | 3 330 | 27% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | Ja | Ja* | Ja* | Ja | Ja* | Ja | 26% | E | ||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 3 330 | 27% | 27% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||
| Varav möjliggörande verksamheter | 3 330 | 27% | 27% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | E | |||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | T | ||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik samt Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning. | CCM 3.5. 3.6. 7.3. | 1 789 | 15% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 15% | |||||||||
| Omsättningen för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomi-förenliga) (A.2) | 1 789 | 15% | 15% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||
| Totalt (A.1+A.2) | 5 119 | 42% | 42% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 41% | |||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| *För 7.3. är (13), (14) och (16) ej applicerbara för den ekonomiska verksamheten. | |||||||||||||||||||
| Omsättningen för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 7 183 | 58% | |||||||||||||||||
| Totalt (A+B) | 12 301 | 100% |
Omsättning
Omsättningen som rapporterats baseras på den externa nettoomsättningen. För omsättning i de ekonomiska verksamheterna 3.5. och 3.6. har enbart omsättning från produkter använts som rapporterings-underlag innebärande att reservdelar och tillbehör inte inkluderats, med undantag för de produkter som har en täthetsklass samt för filter med en Eurovent energiklass.
Produkter som omfattas av taxonomin och de som uppfyller de tekniska kriterierna har kartlagts på artikelnivå i Systemairs centrala affärssystem som används av merparten av Systemairs bolag, motsvarande cirka 75 procent av den totala externa omsätt-ningen. I resterande bolag har produkter identifierats av expertis inom varje bolag samt baserat på internförsäljning registrerad i det centrala affärssystemet.
Verksamhet inom 7.3. utgör en mindre andel av den totala omsättningen, i brist på tillräckligt detaljerade data har den taxonomiomfattade andelen och den taxonomiförenliga estimerats baserad på extern nettoomsättningen för serviceverksamhet i relation till andel omfattad och förenlig extern nettoomsättning i 3.5. för respektive bolag.
128
Kapitalutgifter
Systemair redovisar sina kapitalutgifter enligt IFRS, bestående av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt leasing. För att bedöma taxonomiomfattade och taxonomiförenliga kapitalutgifter ska investeringar genomförda under verksamhetsåret bedömas utifrån ifall de kan relateras till taxonomiomfattade samt taxonomiförenliga produkter eller ifall de omfattas av de ekonomiska verksamheterna 7.3., 7.4., 7.5. eller 7.6. 1).
Varje bolag har utifrån denna definition och anpassade instruktioner först identifierat investeringar genomförda under året som hör till 7.3., 7.4., 7.5. och 7.6. eftersom de inte är relaterade till vilka produkter som säljs. Efter att dessa kapitalutgifter har särredovisats, har resterande investeringar bedömts till hur stor grad de kan relateras till dels taxonomiomfattade produkter och dels till taxonomiförenliga produkter.
För leasing har av förenklingsskäl varje bolags taxonomiomfattade omsättningsfördelning använts som beräkningsnyckel. Hänsyn har även tagits för eventuella taxonomiomfattade tillägg i materiella och immateriella tillgångar som härrör från rörelseförvärv. Goodwill har ej inkluderats då det inte omfattas av IAS 38 som sätter definitionen för taxonomins immateriella tillgångar.
1) Enligt Annex 1 i Taxonomiförordningen: 7.3. Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning; 7.4. Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (och parkeringsplatser kopplade till byggnader); 7.5. Installation, underhåll och reparation av instrument och utrustning för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda; 7.6. Installation, underhåll och reparation av förnybar energiteknik.# HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
2024/25 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Kapitalutgifter (3) | Andel av kapitalutgifter (4) | Begränsningar av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Miljöföroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) kapitalutgifter, år 2023/24 (18) | Kategori möjliggörande verksamhet (19) | Kategori omställningsverksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | % | E | T | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | CCM 3.5. 3.6. | 224 | 32% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | 29% | E | |
| Kapitalutgifter relaterade till ekonomiska verksamheter | 7.3., 7.4., 7.5., 7.6. CCM 7.3. 7.4. 7.5. 7.6. | 16 | 2% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | Ja | N/A | N/A | Ja** | N/A | Ja | 1% | E | ||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 240 | 34% | 34% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 30% | E | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | 240 | 34% | 34% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 30% | E | |||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | CCM 3.5. 3.6. | 86 | 12% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 7% | |||||||||
| Kapitalutgifter relaterade till ekonomiska verksamheter | 7.3., 7.4., 7.5., 7.6. CCM 7.3. 7.4. 7.5. 7.6. | 1 | 1% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 1% | |||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomi- förenliga) (A.2) | 87 | 13% | 13% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 8% | ||||
| Totalt (A.1+A.2) | 327 | 47% | 47% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 38% | ||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| Gäller endast 7.3. som är bedömd som "Ja" då ingen investering i den ekonomiska verksamheten varit relaterad till byggnadsisolering. | |||||||||||||||||||
| Omsättningen för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 373 | 53% | |||||||||||||||||
| Totalt (A+B) | 700 | 100% | 129 |
HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
Driftsutgifter
Enligt taxonomins definition av driftsutgifter inkluderas direkta utgifter som relateras till forskning och utveckling, byggnads- renovering, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar som utförs av företaget eller en för detta ändamål anlitad tredje part och som krävs för säkerställandet av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion. Denna definition utgör den totala basen för att beräkna de taxonomiomfattade och taxonomiförenliga driftsutgifterna. Varje bolag har utifrån taxonomins definition och anpassade instruktioner identifierat och rapporterat dess totala bas för driftsutgifter. På grund av brist på tillräckligt detaljerad information, för att kunna avgöra taxonomiomfattade och taxonomiförenliga driftsutgifter, har varje bolags taxonomiomfattade och taxonomi- förenliga omsättningsfördelning använts som beräkningsnyckel.
2024/25 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Driftsutgifter (3) | Andel av driftsutgifter (4) | Begränsningar av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Miljöföroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år 2023/24 (18) | Kategori möjliggörande verksamhet (19) | Kategori omställningsverksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "J; N; N/ EL" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | "Ja/ Nej" | % | E | T | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik samt Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning. | CCM 3.5. 3.6. 7.3. | 48 | 29% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | Ja | Ja* | Ja | Ja* | Ja | 30% | E | ||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiför- enliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 48 | 29% | 29% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 30% | E | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | 48 | 29% | 29% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 30% | E | |||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål teknik samt Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning. | CCM 3.5. 3.6. 7.3. | 27 | 16% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 16% | |||||||||
| Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomi- förenliga) (A.2) | 27 | 16% | 16% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 16% | ||||
| Totalt (A.1+A.2) | 75 | 45% | 45% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 46% | ||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| *För 7.3. är (13), (14) och (16) ej applicerbara för den ekonomiska verksamheten. | |||||||||||||||||||
| Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 90 | 55% | |||||||||||||||||
| Totalt (A+B) | 165 | 100% | 130 |
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
För att klassas som taxonomiförenlig krävs utöver uppfyllande av de tekniska kriterierna att den ekonomiska verksamheten inte orsakar något betydande skada inom de andra miljöområden som finns i taxonomin. Eftersom Systemair enbart rapporterar inom miljöområde 1 är det område 2 till 6 som presenteras nedan.
-
Anpassning till klimatförändringar (12)
För att inte orsaka någon betydande skada krävs att en utvärdering av fysiska klimatrisker genomförs på berörd verksamhet. Systemair har genomfört en analys på klimatrelaterade risker på berörda verksamheter. Se sidan 114 och avsnittet Klimatriskanalys. -
Vatten och marina resurser (13)
Systemairs tillverkning använder oftast inget vatten och när det används är det mycket begränsat, den har därmed ingen betydande påverkan. I de områden där det råder en högre risk för vattenbrist som Systemair verkar i har det genom analysen av klimatrelaterade risker identifierats var verksamheten behöver implementera åtgärder för att minska risken. -
Cirkulär ekonomi (14)
För att leva upp till kraven inom cirkulär ekonomi har taxonomin brutit ner det i fyra delar. - Den första syftar till att där möjligt återanvända material eller material bestående av återvunnet material. Systemair har en policy inom design och produktutveckling för att stegvis göra produkterna mer hållbara. Den innehåller bland annat att materialval ska utmanas för en högre resurseffektivitet och ett lägre koldioxidavtryck.
- Den andra syftar till att där möjligt designa för en längre livslängd, enkelhet att återvinna och enkel att underhålla. Systemairs policy inom design och produktutveckling innehåller bland annat att design ska ske med hela produktens livscykel i beaktande ökad livslängd och enkelhet att underhålla såväl som att produkten ska kunna tas om hand på bästa sätt när den är uttjänt.
- Den tredje syftar till att där möjligt hantera avfall på ett hållbart sätt under tillverknings- processen. Systemair har en policy för miljö som alla tillverkningsanläggningar ska följa och den innehåller att avfall ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt och att det som kan återvinnas ska återvinnas.
- Den fjärde syftar till att där möjligt ha information och spårbarhet på skadliga ämnen i de tillverkade produkternas livscykel. Systemair arbetar kontinuerligt med uppföljning för att minimera risken att något skadligt ämne skulle finnas i produkterna.
131 HÅLLBARHETSREDOVISNING MILJÖINFORMATION
-
Miljöföroreningar (15)
Systemair har processer på plats och arbetar löpande med att följa upp de ämnen som är skadliga enligt de EU-direktiv och -förordningar som finns. Systemair bedömer inte att någon ekonomisk verksamhet som tolkats som taxonomiförenlig orsakar någon betydande skada. -
Biologisk mångfald och ekosystem (16)
Systemair följder de lokala miljölagar och bestämmelser som finns för att nyttja ny mark och få godkänt av myndigheter att etablera på marken. Ingen av Systemairs tillverkande anläggningar befinner sig i eller nära ett naturskyddsområde.
Minimiskyddsåtgärder (17)
För att klassas som taxonomiförenlig krävs utöver uppfyllande av de tekniska kriterierna att den ekonomiska verksamheten överensstämmer med minimiskyddsåtgärderna. De är tillsvidare uppdelade inom fyra områden som redogörs för nedan:
* Mänskliga rättigheter – Systemair stödjer UN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption. Dessa 10 principer tillsammans med OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande konventioner utgör en viktig grund för vad Systemair åtar sig att upprätthålla med ett ansvarsfullt företagande. Det här är en del av Systemairs uppförandekod.
* Korruption – Systemair har nolltolerans mot korruption. Det finns även en dedikerad policy för antikorruption. Läs mer om antikorruptionsarbetet på sidan 142.
* Skatt – Systemair strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta lagar och förordningar i det aktuella landet.# HÅLLBARHETSREDOVISNING
MILJÖINFORMATION
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
- Nej
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
- Nej
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
- Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
- Nej
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
- Nej
- Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
- Nej
SOCIAL INFORMATION
Social information
Den egna arbetskraften [ESRS S1]
För att säkerställa Systemairs långsiktiga framgång är det viktigt att kunna attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Systemair strävar ständigt efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Säkerhet är högsta prioritet på företagets arbetsplatser och Systemair främjar aktivt vikten av mångfald och en inkluderande kultur. Ingen ska behöva gå till sin arbetsplats oroad över för sin fysiska eller psykiska hälsa. Systemair tolererar inte våld, hot, trakasserier, mobbning eller liknande kränkningar. Systemair har en lång historik av ansvarsfullt företagande och tar samhällsansvar på de orter som verksamhet finns. Goda relationer med omvärlden är avgörande för Systemairs långsiktiga framgång, bolaget strävar efter att förstå de lokala samhällen som verksamhet finns på. Systemair har ett aktivt engagemang i samhällsaktiviteter som bidrar till den lokala ortens utveckling, för att gynna det lokala näringslivet samt stödja skolor och utbildningar. Systemair följer alltid respektive lands lagar och affärsbeslut fattas med företagets och de anställdas bästa i åtanke.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften [S1 SBM-3]
Utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen har Systemair identifierat vilken inverkan på människan samt risker och möjligheter som finns relaterade till den egna arbetskraften. Nedan områden presenterar de viktigaste aspekterna.
En modern och säker arbetsmiljö
I Systemairs tillverkningsanläggningar och lager inträffar olyckor som leder till skador, på lång sikt är ambitionen att inga olyckor och skador ska ske. I den dagliga verksamhet används systematiska arbetssätt för säkerhet och hälsa för att proaktivt förebygga skador, särskilt de skador som leder till sjukfrånvaro. Genom att dela kunskap om olyckor, tillbud och risker i det gemensamma rapporteringssystemet förebyggs incidenter.
Prestations- och medarbetarutveckling
Systemairs framgång under 50 år har baserats på en stark värdegrund och att ge medarbetarna friheten att utvecklas och växa med företaget. Förmågan att attrahera och behålla rätt personal är en strategisk fråga för ett välmående företag samt för att behålla en konkurrenskraftig utvecklingstakt. Systemair arbetar kontinuerligt med att vara en attraktiv arbetsgivare bland annat genom att leverera utbildning och träning i ledarskap. Den hållbara omställningen är en affärsmöjlighet för Systemair som kan bidra till både långsiktig tillväxt och ge nya utvecklingsmöjligheter för medarbetare.
Mångfald och lika möjligheter
Som ett globalt företag ses mångfald som en tillgång i verksamheten och i affärer och projekt runt om i världen. På Systemair ska alla känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Det som räknas är kunskap, erfarenhet och prestation i just rollen och ingen diskriminering på grund av sexuell läggning, kön, ålder, etnicitet eller religion är tillåten. Alla anställda ska behandlas med respekt och ingen anställd ska utsättas för mobbning eller kränkande behandling.
Mänskliga rättigheter och arbetsrätt
Systemair står upp för grundläggande rättigheter och strävar efter att se till att kränkningar av mänskliga rättigheter inte sker. Detta görs delvis genom utbildning och kommunikation av företagets uppförandekod och genom att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och andra vedertagna internationella standarder. I länder där det generellt finns en högre risk för rättighetskränkning har Systemair utvecklat en process för tillbörlig aktsamhet för att strukturerat kunna analysera och minska risken för att kränka mänskliga rättigheter eller bryta mot arbetsrätt. Systemair har tillverkande verksamhet i länder där det finns en förhöjd risk för tvångsarbete (Saudiarabien, Indien, Turkiet, Malaysia) och barnarbete (Indien, Turkiet).
Policyer relaterade till den egna arbetskraften [S1-1]
Systemairs relation till sina anställda styrs av flera koncernövergripande policyer: Uppförandekoden, Policyn för hälsa & säkerhet och Policyn för mångfald & inkludering. Policyerna finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem.
Systemairs uppförandekod
Koncernens uppförandekod består av riktlinjer kring hur Systemair såväl som en anställd ska agera på arbetsplatsen. Uppförandekoden är baserad på internationella ramverk; UN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption som bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande konventioner. Uppförandekoden gäller för alla juridiska enheter och anställda inom koncernen. Den godkänns årligen av Systemairs styrelse. För den egna arbetskraften är det specifikt följande som uppförandekoden innehåller:
- Att alltid respektera FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och se till att inte vara medskyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter.
- Systemair accepterar inte barnarbete eller tvångsarbete i den egna verksamheten.
- Ingen anställd ska bemötas annorlunda eller få ofördelaktig behandling när det gäller anställning eller arbetsuppgifter på grund av ålder, etnicitet, nationalitet, kön, religion, sexuella preferenser eller funktionshinder.
- Alla anställda i en chefsposition måste utöva sitt ledarskap utifrån en ståndpunkt av objektivitet och fri från partiskhet.
- Våld eller hot om våld på arbetsplatsen, trakasserier, mobbning eller liknande kränkningar av anställda tolereras inte. Detta gäller även på affärsrelaterade resor och vid kundunderhållning.
- Ständigt högt fokus på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen med ett systematiskt tillvägagångssätt för att minska arbetsrelaterade skador.
- Att Systemairs anställda inte får distribuera, inneha, använda eller arbeta under påverkan av droger eller alkohol på någon av Systemairs arbetsplatser.
- Att Systemair ska respektera rätten till föreningsfrihet och ett effektivt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, i enlighet med nationell lag.
Systemair har en process för tillbörlig aktsamhet i den egna verksamheten. Processen bygger på OECD:s process på sex steg för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för hur faktisk och potentiell negativ inverkan på den egna arbetskraf- ten ska hanteras. Visselblåsarfunktionen redogörs för i uppförandekod. Funktionen ger anställda och externa intressenter möjligheten att rapportera misstänkta oegentligheter med anonymitet och utan repressalier samt med en rättvis utredning av tredje part. Fallen rapporteras till Systemairs revisionsutskott, en del av Systemairs styrelse.
Policy för hälsa och säkerhet
Koncernens policy för hälsa och säkerhet anger Systemairs åtagande att tillhandahålla säkra och hälsosamma arbetsförhållanden för att förebygga arbetsrelaterade skador och ohälsa. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.
Policy för mångfald och inkludering
Policyn för mångfald och inkludering syftar till att främja jämställdhet och mångfald för att sträva mot lika möjligheter och rättvisa arbetsförhållanden oavsett kön, ålder, etnicitet, nationalitet, funktionshinder, religion, sexuell läggning. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av koncern-VD.
Engagemang med och feedback från anställda [S1-2 & S1-3]
Systemairs engagemang med anställda och deras representanter bygger på flera kommunikationskanaler. Systemairs värderingar kommuniceras till anställda på deras lokala språk tillsammans med koncernens uppförandekod där så är möjligt. Information delas med anställda genom möten, rapporter och andra interna kommunikationsplattformar.# HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Årliga utveckling- och prestationssamtal genomförs av chefer, det är en tvåvägsdiskussion där medarbetarna både kan ge och ta emot feedback. Anställda uppmuntras att ha en öppen dialog med direkta chefer. Dessutom kan anställda alltid ha löpande kontakt med sin fackliga representant där en facklig representant har utsetts. På produktionsanläggningar genomförs säkerhetsronder för att skapa dialog kring arbetsplatssäkerhet och ergonomi. Systemair använder ett webbaserat informationssystem för rapportering och analys av riskobservationer, tillbud och arbetsolyckor. Systemet täcker hela processen, från inrapporterat ärende och utredning, inklusive riskbedömning och orsaksanalys, till åtgärder och uppföljning. Anställda uppmanas att rapportera avvikelser från Systemairs värderingar och policyer till sina chefer, lokala HR-avdelningar eller att vidarebefordra ärendet till andra högre chefer. Anställda kan också rapportera genom visselblåsarfunktionen. Vid avvikelser från Systemairs värderingar och policyer vidtas lämpliga åtgärder. Åtgärderna varierar beroende på ärendets typ och svårighetsgrad och hanteras inom verksamheten eller eskaleras inom organisationen vid behov.
Åtgärder relaterade till den egna arbetskraften [S1-4]
Systemair genomför löpande åtgärder inom verksamheten för att minska negativ inverkan på den egna personalstyrkan och öka positiva effekter där det är möjligt. På Systemair är upprätthållandet av goda arbetsförhållanden och säkra arbetsplatser högsta prioritet för att minska skador som har en negativ inverkan på personalstyrkan. Varje dotterbolag med produktion gör en årlig plan för att förbättra sitt hälso- och säkerhetsarbete, inkluderande mål för förbättringar, huvudaktiviteter och hur det följs upp.
Systemair verkar i en mansdominerad bransch, det krävs åtgärder för att öka antalet kvinnor i företaget. I Systemairs rekryteringsprocess lyfts mångfald och jämställdhet fram som en styrka. Kunskap, erfarenhet och kompetens ska vara de avgörande faktorer för att välja rätt kandidat. En högre mångfald leder till en mer dynamisk och stimulerande arbetsmiljö som skapar en positiv inverkan på personalstyrkan.
Hög personalomsättning kan ha en negativ inverkan på arbetskraften. När anställda lämnar företaget genomförs exitintervjuer när det är relevant för att bättre förstå orsaken och för att kunna forma åtgärder som minskar risken för att viktig kompetens, kunskap och erfarenhet lämnar företaget.
Mål relaterade till den egna arbetskraften [S1-5]
Systemair ser den egna arbetskraften som en viktig del av företags konkurrenskraft och arbetar aktivt med att förbli en attraktiv arbetsgivare och för att kunna erbjuda en alltmer hållbar arbetsplats. Tre mål har satts upp, målen är baserade på relevans för Systemairs egna arbetskraft och har fastställts av Systemairs koncernledning:
- Arbetsplatssäkerhet – Minska skador som leder till sjukfrånvaro med minst 15 procent per år
- Kompetens- och medarbetarutveckling – Personalomsättning i nivå med branschsnittet
- Lika möjligheter och en inkluderande kultur – Minst 25 procent kvinnliga ledare senast år 2025/26
Systemairs dotterbolag har ansvar att följa upp målen och föra dialog med medarbetare om dem, dotterbolagen sätter aktiviteter och plan för hur prestationen ska förbättras. Målen för arbetsrelaterade skador och kvinnliga ledare följs upp kvartalsvis och utfall på målen kommuniceras genom Systemairs delårsrapporter och internt till ledning och lokal ledning. Personalomsättning följs upp årligen.
135
HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Uppgifter om företagets anställda [S1-6]
Systemair redovisar antal personer för anställda, och inte i heltidsekvivalenter (FTE). Rapporteringen visar status i slutet av varje rapporteringsperiod. För anställda per land och per kön se not 11 på sidan 82, denna uppställning visar antal anställda i heltidsekvivalenter (FTE).
Antal anställda fördelat på region och anställningsform
| Norden | Västeuropa | Nordamerika | Östeuropa och OSS | Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | |
| Fast anställning (tillsvidare-, deltid- och provanställning) | 1 036 1 037 1 057 | 2 046 2 087 2 116 | 550 572 550 | 1 452 1 398 1 497 | 1 520 1 454 1 275 |
| Tidsbegränsad anställning | 43 10 39 | 31 38 44 | 11 0 0 | 64 19 31 | 11 0 0 |
| Totalt | 1 079 1 047 1 096 | 2 077 2 125 2 160 | 561 572 550 | 1 516 1 417 1 528 | 1 531 1 454 1 275 |
GRI 2-7
Totalt antal anställda fördelat på kön* och region
| Män | Kvinnor | Totalt | |
|---|---|---|---|
| 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | |
| Norden | 805 779 835 | 274 268 261 | 1 079 1 047 1 096 |
| Västeuropa | 1 586 1 649 1 693 | 491 475 466 | 2 077 2 125 2 160 |
| Nordamerika | 344 343 328 | 217 229 222 | 561 572 550 |
| Östeuropa och OSS | 1 036 972 1 048 | 480 445 480 | 1 516 1 417 1 528 |
| Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 1 327 1 253 1 107 | 204 201 168 | 1 531 1 454 1 275 |
| Totalt | 5 098 4 996 5 011 | 1 666 1 618 1 597 | 6 764 6 615 6 609 |
GRI 2-8
Antal anställda fördelat på kön* och anställningsform
| Män | Kvinnor | Totalt | |
|---|---|---|---|
| 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | |
| Heltid | 4 499 4 508 4 525 | 1 455 1 423 1 422 | 5 954 5 932 5 948 |
| Deltid | 487 456 397 | 163 160 150 | 650 616 547 |
| Tidsbegränsad anställning | 112 32 89 | 48 35 25 | 160 67 114 |
| Totalt | 5 098 4 996 5 011 | 1 666 1 618 1 597 | 6 764 6 615 6 609 |
Nyanställningar och personalomsättning per kön*
| Män | Kvinnor | Totalt | |
|---|---|---|---|
| 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | |
| Antal nya medarbetare | 967 576 845 | 297 275 300 | 1 264 851 1 145 |
| Nyanställningsomsättning | 14,3% 8,7% 12,8% | 4,4% 4,2% 4,5% | 18,7% 12,9% 17,3% |
| Antal medarbetare som slutat | 900 615 795 | 257 239 261 | 1 157 854 1 056 |
| Personalomsättning | 13,3% 9,3% 12,0% | 3,8% 3,6% 3,9% | 17,1% 12,9% 16,0% |
GRI 401-1
*I regionen Västeuropa fanns under 2022/23 och 2023/24 en medarbetare som inte identifierar sig som specifikt man eller kvinna, personen är medräknad i det totala antalet anställda.
136
HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Nyanställningar och personalomsättning per region
| Norden | Västeuropa | Nordamerika | Östeuropa och OSS | Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | 2024/25 2023/24 2022/23 | |
| Antal nya medarbetare | 141 68 176 | 253 226 192 | 175 198 195 | 336 145 258 | 359 214 324 |
| Nyanställningsomsättning | 2,1% 1,0% 2,7% | 3,7% 3,4% 2,9% | 2,6% 3,0% 3,0% | 5,0% 2,2% 3,9% | 5,3% 3,2% 4,9% |
| Antal medarbetare som slutat | 85 88 134 | 318 229 219 | 172 208 161 | 249 235 272 | 333 94 270 |
| Personalomsättning | 1,3% 1,3% 2,0% | 4,7% 3,5% 3,3% | 2,5% 3,1% 2,4% | 3,7% 3,6% 4,1% | 4,9% 1,4% 4,1% |
Nyanställningsomsättning beräknas som antalet nyanställda medarbetare under året dividerat med det totala antalet anställda. Personalomsättning beräknas som antalet medarbetare som avslutat sin anställning under året dividerat med det totala antalet anställda. Nyanställningar och personalomsättning för 2023/24 har justerats på grund av felaktig rapportering från ett dotterbolag.
Uppgifter om icke-anställda i Systemairs egna arbetskraft [S1-7]
Icke-anställda definieras som de som har avtal med Systemair om att utföra arbete. Systemair nyttjar icke-anställda både i produktion och på tjänstemannasidan. Systemair arbetar med att sätta upp rutiner för att på koncernnivå kunna samla in data om detta underämne enligt ESRS-kraven. Varje dotterbolag följer de nationella riktlinjer och lagar som finns vid nyttjande av icke-anställda.
Kollektivavtal [S1-8]
Systemair stödjer den tredje principen i UN Global Compact: Företag bör skydda föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar. I de fall kollektivavtal inte finns följer Systemair lokal lagstiftning och anställningsvillkoren beskrivs i de anställdas anställningsavtal. Information om väsentliga organisationsförändringar kommuniceras i god tid till arbetstagarrepresentanter, eller direkt till anställda vars anställning väsentligt påverkas.
Andel anställda med kollektivavtal
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Andel anställda som omfattas av kollektivavtal (%) | 35 | 34 | 34 |
GRI 2-30
Andel anställda med kollektivavtal per land inom EEA eller region utanför EEA
| Land/Region | Andel anställda | Land/Region | Andel anställda | Land/Region | Andel anställda | Land/Region | Andel anställda |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 94% | Grekland | 100% | Norge | 17% | Spanien | 99% |
| Belgien | 0% | Irland | 0% | Österrike | 96% | Storbritannien | 0% |
| Bulgarien | 0% | Italien | 100% | Polen | 0% | Tjeckien | 0% |
| Danmark | 60% | Kroatien | 100% | Portugal | 0% | Tyskland | 1% |
| Estland | 0% | Lettland | 0% | Rumänien | 0% | Ungern | 0% |
| Finland | 14% | Litauen | 0% | Slovakien | 0% | Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 2% |
| Frankrike | 97% | Nederländerna | 99% | Slovenien | 98% | Nordamerika | 40% |
137
HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Mångfald hos Systemair [S1-9]
I Systemairs rekryteringsprocesser ska mångfald och jämställdhet främjas. På Systemair är det viktigt att alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Vid rekrytering är det kunskap, erfarenhet och kompetens som är de avgörande faktorer och ingen form av diskriminering är tillåten på grund av sexuell läggning, kön, ålder, etnicitet eller religion. Den högsta ledningen består av koncernledning som stöttas av en operationell ledningsgrupp. Styrelsen har en mångfaldhetspolicy beskriven på sidan 48.
Ålders- och könsfördelning för anställda
| Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024/25 | 2024/25 | 2023/24 | 2023/24 | 2022/23 | 2022/23 | |
| Koncernledning | ||||||
| 30-50 år | 0 | 0% | 0 | 0% | 2 | 0% |
| Över 50 år | 7 | 14% | 6 | 17% | 4 | 0% |
| Operationell ledningsgrupp | ||||||
| 30-50 år | 8 | 25% | 9 | 11% | 8 | 25% |
| Över 50 år | 11 | 18% | 10 | 30% | 8 | 25% |
| Alla medarbetare | ||||||
| Under 30 år | 1 302 | 20% | 1 212 | 21% | 1 206 | 22% |
| 30-50 år | 3 567 | 25% | 3 472 | 24% | 3 459 | 24% |
| Över 50 år | 1 895 | 27% | 1 931 | 27% | 1 944 | 26% |
| Totalt | 6 764 | 25% | 6 615 | 24% | 6 609 | 24% |
GRI 405-1
Utbildning och kompetensutveckling [S1-13]
Systemair ser medarbetar- och kompetensutveckling som ett viktigt fokusområde för mer inspirerade, motiverade och kunniga medarbetare. Av den anledningen drivs ett e-learning- system kallat Systemair Academy.# HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Det är en utbildningsplattform för att ge utbildning inom flera områden. Utöver onlineutbildning genomförs flertalet utbildningsinsatser lokalt för att höja kompetens och vidareutbilda.
Utbildning uppdelat på kön*
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Män | Män | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Totalt | Totalt | Totalt | |
| Totalt antal timmar | 13 359 | 11 418 | 14 009 | 43 163 | 39 740 | 38 710 | 56 522 | 51 218 | 59 048 |
| Antal anställda | 1 666 | 1 618 | 1 597 | 5 097 | 4 996 | 5 011 | 6 764 | 6 615 | 6 609 |
| Antal timmar i genomsnitt | 8,0 | 7,1 | 8,8 | 8,5 | 8,0 | 7,7 | 8,4 | 7,7 | 8,9 |
404-1
Ambitionen är att erbjuda alla medarbetare minst ett utvecklingssamtal om året för att ytterligare främja anställdas möjlighet till utveckling.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Andel som har haft minst ett utvecklingssamtal | |||
| Kvinnor | 62% | 59% | 52% |
| Män | 67% | 60% | 53% |
| Samtliga anställda | 66% | 60% | 52% |
404-3
Tillräckliga löner och ersättningsindikatorer [S1-10 & S1-16]
Systemair följer gällande lagstiftning i de länder där verksamhet finns vilket innebär att lönerna är över eller uppfyller den obligatoriska minimilönen. Systemairs dotterbolag har ansvar att sätta tillräckliga löner för anställda och för att se till att lika arbete ger lika lön. Flera av Systemairs verksamheter omfattas av nationell lag där en lönekartläggning är obligatorisk. I de dotterbolag som har kollektivavtal säkerställs tillräckliga löner genom vedertagna processer för en transparent och rättvis hantering. Lönerna bestäms baserat på roll och arbetsansvar, erfarenhet och prestation. Systemair tillämpar prestationsbaserade bonusprogram och långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram för flera roller, nivåer och personer i ledande positioner inom företaget. Praxis gällande marknadsmässig pension och andra förmåner följs i de länderna som verksamhet finns för en konkurrenskraftig total ersättning. Systemair har en decentraliserad företagsmodell med dotterbolag i de flesta delar av världen, det finns inget gemensamt HR-system. Systemair ser över möjligheten att kunna analysera ersättningsnivåer för att bättre kunna avgöra om tillräckliga löner har satts. I not 11 på sidan 83 redogörs för löner, andra ersättningar och sociala kostnader uppdelat på moderbolaget samt per marknadsregion. Ersättning till styrelse och koncern VD redogörs på sidan 82 och not 11.
Socialt skydd [S-11]
Socialt skydd mot inkomstbortfall på grund av stora livshändelser säkerställer finansiell stabilitet under oväntade svårigheter. Det kan inkludera statliga program eller arbetsgivarförmåner utformade för att stödja individer som står inför händelser som sjukdom, förlust av jobb, arbetsskada och förvärvad funktionsnedsättning, föräldraledighet eller pension. Systemair har majoriteten av sina anställda i länder med bra sociala skyddsprogram. Systemairs dotterbolag har ett ansvar att tillse ett skydd i nivå med gällande nationell praxis i de länder där de offentliga skydden inte är tillräckliga.
138 HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Hälsa och säkerhet [S1-14]
För Systemair är det högsta prioritet att upprätthålla goda arbetsförhållanden och säkra arbetsplatser. Ingen ska behöva känna oro för sin hälsa, varken fysiskt eller psykiskt, när de går till sin arbetsplats. För att kunna förebygga arbetsmiljörisker krävs kunskap. Genom att informe- ra om inträffade olycksfall, tillbud och risker kan nya skador förhindras på andra arbetsplatser. Systemair använder TiA, ett webbaserat informationssystem för rapportering och analys av riskobservationer, tillbud och arbetsolyckor. Systemet täcker hela processen, från inrapporterat ärende och utredning, inklusive riskbedömning och orsaksanalys, till åtgärder och uppföljning. Systemair har en nollvision för arbetsrelaterade skador och har tillsvidare satt som mål att minska antal arbetsrelaterade skador som leder till sjukfrånvaro med 15 procent år till år beräknat utifrån LTIFR, utfallet för i år blev -19 procent. LTIFR står för Lost time injury frequency rate och Systemair använder en normaliseringsfaktor på 1 000 000 timmar.
Anställda
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Antal | Frekvens (LTIFR) | Antal | |
| Arbetsrelaterade skador | 86 | 7,1 | 102 |
| Arbetade timmar | 12 155 299 | 11 706 165 | 12 299 262 |
| Dödsfall på grund av arbetsrelaterad ohälsa eller skada | 0 | 0 | 0 |
| Antal fall av arbets- relaterad ohälsa | 14 | 1,2 | 10 |
GRI 403-9 & 403-10
Icke-anställda
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Antal | Frekvens (LTIFR) | Antal | |
| Arbetsrelaterade skador | 2 | 2,2 | 3 |
| Arbetade timmar | 901 714 | 792 991 | 325 610 |
| Dödsfall på grund av arbetsrelaterad ohälsa eller skada | 0 | 0 | 0 |
| Antal fall av arbets- relaterad ohälsa | 0 | 0,0 | 0 |
GRI 403-9 & 403-10
Systemair rapporterar på genomsnittlig sjukfrånvaro för att få en bättre indikation på anställdas hälsostatus och välbefinnande. Sjukfrånvaron beräknas genom att ta antalet sjukdagar delat med antalet tillgängliga arbetsdagar. Sjukfrånvaron i Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika har justerats från 0,9 till 1 procent för 2023/24.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro i procent | |||
| Norden | 5,0% | 5,1% | 5,1% |
| Västeuropa | 6,3% | 5,8% | 6,1% |
| Nordamerika | 2,4% | 4,1% | 4,4% |
| Östeuropa och OSS | 4,9% | 5,1% | 5,3% |
| Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika | 1,4% | 1% | 1% |
| Totalt | 4,2% | 4,2% | 4,6% |
Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter [S1-17]
Systemair har nolltolerans mot diskriminering. Alla ska känna sig välkomna och ha samma möjligheter oavsett bakgrund. Ingen kränkande särbehandling utifrån de sju diskrimine- ringsgrunderna – kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – får förekomma. Det senaste året har fyra fall av diskriminering rapporterats. Systemair har utrett fallen och vidtagit åtgärder.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Diskrimineringsincidenter | |||
| Antal diskrimineringsfall | 4 | 2 | 3 |
GRI 406-1
Ingen allvarlig inverkan som kränker mänskliga rättigheter har inträffat.
139 HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Arbetstagare i värdekedjan [ESRS S2]
Systemair är inköpare av material, komponenter och tjänster och har därmed ett ansvar att ställa krav på försörjningskedjan. Systemair använder cirka 6 000 leverantörer. Leverantörerna utvärderas och väljs utifrån förmågan att leverera på affärsmässiga grunder samt att de uppfyller Systemairs leverantörskod med riktlinjer om arbetarrättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, miljökrav samt affärsetik.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2 SBM-3]
Systemairs leverantörer finns huvudsakligen i Europa och Nordamerika, vilket innebär att de oftast är bundna av nationella lagar och förordningar som säkerställer acceptabla arbetsförhållanden. Det finns alltid en risk att oetiska affärs- förhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter kan ske. Systemair arbetar för att främja säkra arbetsförhållanden och accepterar inte tvångsarbete, trakasserier och andra kränkningar av mänskliga rättigheter. För att hantera risker i försörjningskedjan och för att vidta proaktiva åtgärder har Systemair en policy för ansvarsfullt inköp och en leverantörsportal för att systematiskt samla in information för att kunna bedöma leverantörers prestation och risk. Systemair utför riskbedömning och utvärderar leverantörer för att identifiera förbättringar som leverantörer kan behöva genomföra med avseende på sina anställda. Leverantörer av metall och elektronik bedöms ha störst inverkan på arbetare i värdekedjan, främst inom riskområdena för tvångsarbete, barnarbete samt undermålig arbetsmiljö och mest relevant i de länder där det finns en högre risk för att kränka mänskliga och arbetsrättsliga rättigheter.
Policyer relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2-1]
Systemair har policyer för ansvarsfullt och etiskt agerande i värdekedjan med riktlinjer för leverantörer och kunder. De finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem. Under 2024/25 identifierades inga överträdelser mot arbets- tagare i värdekedjan enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s åtta grundläggande konventioner.
Systemairs uppförandekod
Systemair arbetar aktivt i leverantörs- och kundled för att upprätthålla ansvarsfulla affärer, där uppförandekoden utgör en viktig grund för detta. Uppförandekoden är baserad på internationella ramverk; UN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption som bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande konventioner. Dessa ramverk utgör en viktig grund för vad Systemair åtar sig att upprätthålla med ett ansvarsfullt företagande. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs styrelse. För arbetstagare i värdekedjan är det specifikt följande som uppförandekoden innehåller:
- Att alltid respektera FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och se till att inte vara medskyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter.
- Systemair accepterar inte barnarbete eller tvångsarbete hos leverantörer.
- Systemairs leverantörer ska utvärderas och väljas utifrån deras förmåga att leverera på sunda kommersiella villkor och deras förmåga att leva upp till Systemairs uppförandekod för leverantörer. Leverantörskoden ställer krav på att arbetsförhållanden är säkra, att arbetstagare behandlas med respekt och värdighet och att verksamheten bedrivs etiskt.
- Systemair arbetar aktivt med att säkerställa produktsäkerhet och för att minska risken för hälso- och säkerhetsrisker (för användare såväl som installatörer).
Policy för ansvarsfullt inköp och Systemairs leverantörskod
Policyn ställer krav och sätter riktlinjer för hur Systemair ska hantera sina leverantörer på ett ansvarsfullt sätt.# HÅLLBARHETSREDOVISNING
SOCIAL INFORMATION
Engagemang och åtgärder relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2-2, S2-3 & S2-4]
Policyn har tagits fram för att stärka Systemairs arbete med att utföra tillräcklig kontroll och verifiering av leverantörer, inklusive aktiviteter för tillbörlig aktsamhet av mänskliga och arbetstagares rättigheter. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen. Systemairs uppförandekod för leverantörer ställer krav på leverantörer till Systemair. Genom en leverantörsportal samlas in bekräftelse från leverantören att den uppfyller de riktlinjer som finns i leverantörskoden. Alla Systemairs nya samt största leverantörer måste bekräfta att de följer koden. Systemairs leverantörskod är adopterad från Responsible Business Alliance (RBA) för att säkerställa korrekt och heltäckande innehåll. RBA-koden fastställer standarder för att säkerställa att arbetsförhållandena i försörjningskedjan är säkra, att arbetare behandlas med respekt och värdighet samt att affärsverksamheten är miljöansvarigt och bedrivs etiskt. Leverantörskoden inkluderar även krav på att leverantören ska ha en process för tillbörlig aktsamhet gällande inköp av mineraler för att rimligtvis försäkra att de är inköpta på ett sätt som överensstämmer med OECD:s riktlinjer för ansvarsfulla leverantörskedjor av mineraler från konfliktdrabbade och högriskområden, eller ett likvärdigt och erkänt ramverk för tillbörlig aktsamhet.
Policy för ansvarsfulla affärer
Som ett globalt företag är det av största vikt för Systemair att agera med hög integritet och i enlighet med gemensamma etiska riktlinjer. Systemair följer internationella sanktioner och säkerställer via screening att alla affärspartners gör detsamma. Systemair beaktar sanktionslistor från FN, EU, Storbritannien och USA i efterlevnad. Systemair samarbetar med människor och organisationer över hela världen, vilket ställer höga krav på ett ansvarsfullt agerande i alla delar av verksamheten. Systemairs policy för ansvarsfulla affärer speglar företagets kärnvärden och fungerar som vägledning i det dagliga arbetet. Den syftar till att upprätthålla ett gott rykte hos kunder, leverantörer, anställda, aktieägare, myndigheter och allmänheten. Policyn ger praktisk vägledning, tydliggör ansvar och minskar risker inom hela Systemair. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President Sales som sitter i koncernledningen.
140 HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Arbetstagare i värdekedjan finns främst hos Systemairs leverantörer. Systemair genomför granskningar varje år på plats hos leverantörer, under 2024/25 genomfördes 21 stycken. Vilka leverantörer som väljs för platsbesök varje år baseras på affärsvolym och om det finns behov av förbättringar. Under året har implementeringen av nya processer och system för leverantörskontroll och övervakning fortsatt. Systemairs centrala inköpsfunktion ansvarar för att säkerställa tillräckliga processer för kontroll av Systemairs leverantörer och att nödvändig utbildning tillhandahålls till lokal inköpspersonal, bland annat ges utbildning för att auditera lokala leverantörer. För att ett företag ska kunna anlitas som leverantör till Systemair måste ett självutvärderingsformulär fyllas i via en leverantörsportal. Formuläret innehåller frågor om efterlevnad av uppförandekoden för leverantörer, finansiell stabilitet, produktförsäkring och miljökrav för material. Detta innehåller de viktigaste leverantörsdata och att de bekräftar att de följer förordningar, certifiering och standarder relevanta för den marknad som det är avsett för. Systemair premierar att göra inköp lokalt det ger också en bättre förståelse och insikt om arbetstagares villkor, inklusive vilka risker som kan finnas kopplat till exempelvis individer i utsatta situationer som migranter, barn, kvinnor och etniska minoriteter. Systemair arbetar för att minimera risker relaterade till kränkningar av mänskliga och arbetstagares rättigheter. Processen för tillbörlig aktsamhet baseras på en riskbedömning där leverantörernas lokalisering och andel av Systemairs inköpskostnader används som bedömningsgrund. För att bedöma risknivå används vedertagna riskindex. Resultatet av bedömningarna ger input på aktiviteter för tillbörlig aktsamhet. Om det bedöms nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att minska risken planeras de för, genomförs och följs upp. Om Systemair har konstaterats orsaka eller bidragit till en negativ inverkan på mänskliga rättigheter eller arbetsrätt i värdekedja, kommer Systemair att vidta lämpliga åtgärder och arbeta för en rättvis lösning samt om nödvändigt bidra till att helt eller delvis återställa det som inträffat. Uppföljning av vidtagna åtgärder planeras för att bedöma om de haft önskad effekt. För att information från en arbetstagare hos Systemairs leverantörer ska nå Systemair behöver det göras i samband med besök på plats, genom revisioner eller via kontakt med representanter från Systemair. Systemairs visselblåsartjänst, är också ett alternativ för att uppmärksamma på möjliga oegentligheter. För ytterligare information om visselblåsartjänsten, se sidan 143.
Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2-5]
Systemair har som mål att alla stora leverantörer har bekräftat att de följer Systemairs uppförandekod för leverantörer. De största leverantörerna väljs baseras på affärsvolym, varje år granskas och justeras vilka som är de största leverantörerna. Utfall för 2024/25 är att alla av Systemairs största leverantörer har bekräftat att de uppfyller leverantörskoden. Systemair har som mål att granska alla nya leverantörer för att säkerställa att de lever upp till leverantörskoden. Leverantörskoden berör bland annat frågor inom miljö, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter.
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Miljökriterier | 97% | 97% | 95% |
| Sociala kriterier | 97% | 97% | 95% |
GRI 308-1 & 414-1
141 HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIAL INFORMATION
Konsumenter och slutanvändare [ESRS S4]
Systemair har ett brett produktsortiment inom ventilation och tillhandahåller även produkter för värme och kyla. De installeras och används för flera behov där det behövs ventilation, värme och kyla. Människan är beroende av bra luft för hälsan och ett gott inomhusklimat överlag för välbefinnande. Det gör att Systemairs produkter finns nära människan och innehåller samtidigt rörliga delar som till exempel fläktbladen i en fläkt samt att det oftast finns någon form av elektronik. Rörliga delar kan utgöra en säkerhetsrisk om de lossnar i hög fart samt att elektronik kan medföra en risk om inte installerat på ett korrekt sätt. Att tillhandahålla säkra produkter är ett prioriterat ämne för Systemair.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare [S4 SBM-3]
Systemairs produkter monteras i framför allt byggnader och installeras till största del av installatörer eller andra yrkesprofessioner som hanterar ventilationsutrustning. Slutanvändarna är de människor som använder byggnaderna som bostad, arbetsplats eller för andra behov. Den väsentliga risken som identifierats är om en produkt skulle ha bristande kvalitet medförande en säkerhetsrisk, vilket i sin tur skulle kunna ge en negativ inverkan på människan om den skadas. Det här kan leda till en finansiell påverkan i form av böter för produktfel och eventuella rättsliga kostnader samt att Systemairs rykte kan skadas.
Produktsäkerhet för konsumenter och slutanvändare [S4-1, S4-2, S4-3, S4-4 & S4-5]
Systemairs uppförandekod framhåller vikten av god produktsäkerhet och att aktivt arbeta med att säkerställa att produkter inte ska orsaka några hälso- och säkerhetsrisker. Systemair följer övergripande direktiv och respektive lands lagar för att efterleva produktsäkerhetsföreskrifter. I Systemairs policy för hållbara produkter beskrivs produktutvecklingsprocessen och att produktsäkerhet alltid ska ha högsta prioritet och att avkall inte får göras gentemot andra möjliga utvecklingsaspekter. Systemair har en decentraliserad bolagsstruktur och produktsäkerhetsfrågor hanteras lokalt i respektive produktions- och säljbolag för att kunna leva upp till de olika nationella produktsäkerhetsstandarder som finns. Det innebär att kontakt med till exempel installatörer, kunder och slutanvändare görs med lokala säljare, kundservicemedarbetare samt nödvändig teknisk personal för att kunna samarbeta och vägleda i alla frågor som rör Systemairs produkter. Om en produkt skulle visa sig ha en brist innebärande att produktsäkerheten äventyras startas en utredning tillsammans med Systemairs tillverkande bolag i fråga alternativt den externa leverantör som tillverkar produkten för att fastställa lämplig åtgärd till bristen. Systemair testar och kvalitetssäkrar samtliga produkter. För inköpt material görs kontinuerligt kvalitetskontroller för ingående komponenter. Produktsäkerhetskrav beaktas vid starten av ett utvecklingsprojekt. Genom tvärfunktionella team är det möjligt att analysera riskerna över produktens hela livscykel och i förväg minska eventuella risker. Med ett koncerngemensamt informationssystem underlättas informationsdelningen mellan bolag och funktioner inom koncernen för att den senaste informationen ska finnas tillgänglig där den behövs. Kvalitet, prestanda och produktsäkerhet har hög prioritet för Systemair. Systemairs mål är att ingen skada ska ske till följd av bristande produktegenskaper. Om en produkt från Systemair har åsamkat skada på grund av produktfel kommer Systemair att samarbeta fullt ut i nödvändiga utredningar och processer för att fastställa orsak och tillräckliga åtgärder för att kompensera och/eller återställa skadan utifrån det som slutligen bedöms rättvist beroende på omfattning, typ och allvarlighet av skada. Systemair har även en omfattande global produktansvarsförsäkring.# HÅLLBARHETSREDOVISNING ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Ansvarsfullt företagande [ESRS G1]
Systemairs verksamhet ska bedrivas på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Som ett globalt företag är det viktigt för Systemair att upprätthålla vedertagna standarder för en korrekt och etisk affär. Systemair följer alltid lagarna i det berörda landet och affärsbeslut fattas i företagets och anställdas bästa intresse. Systemair strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta lagar och förordningar i det aktuella landet. Lokal lagstiftning om karteller och konkurrens ska alltid följas. Systemairs produkter och tjänster ska marknadsföras och säljas på ett sätt som är försvarbart av såväl kommersiella som etiska skäl, det vill säga utifrån faktorer som kvalitet, pris, produktsäkerhet, leveranssäkerhet och servicenivå. Systemair har en dedikerad policy för Antikorruption och har nolltolerans mot korruption; anställda får inte kräva, erbjuda eller acceptera mutor eller andra otillåtna förmåner för att behålla en kund eller säkra en affär. Systemairs grundläggande värderingar – att prioritera, förenkla och skapa tillit – formar företagskulturen och vägleder i beslut och det dagliga arbetet, oavsett plats i världen.
Styrelsens roll relaterat till ansvarsfullt företagande [G1 GOV-1 & IRO-1]
Systemairs styrelse har det övergripande ansvaret för att Systemair har en ansvarsfull verksamhet. Styrelsens revisionsutskott har till uppgift att övervaka företagets interna kontroll och riskhantering. Koncernledningen ansvarar för att tillse att det operativa arbetet i koncernen lever upp till nödvändiga standarder för att upprätthålla en ansvarsfull verksamhet. En närmare presentation av styrelsen, revisionsutskottet och koncernledningens arbete återfinns på sidorna 46–49.
Systemairs uppförandekod godkänns av styrelsen och revideras en gång per år för att säkerställa relevant och korrekt innehåll. Koncernledningen ansvarar för den övergripande efterlevnaden av koden. Systemairs centrala hållbarhetsfunktion ansvarar för att utveckla och revidera koden. Den lokala ledningen har det operativa ansvaret för att koden efterlevs i sin verksamhet och har ett extra ansvar att främja en kultur där koden följs samt är förpliktad att utbildning ges till alla anställda.
Systemairs policy för antikorruption kompletterar uppförandekoden och anger koncernövergripande krav och ger vägledning i specifika situationer där korruption kan uppstå. Policyn godkänns av Systemairs koncernchef och den ses över årligen för att upprätthålla uppdaterade och relevanta riktlinjer i ämnet. Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att policyn efterlevs. Den lokala VD:n för respektive dotterbolag ansvarar för att implementera och övervaka efterlevnaden i sitt företag. Systemairs centrala hållbarhetsfunktion ansvarar för att utveckla och revidera policyn.
Specifika mål inom ansvarsfullt företagande är:
- Ansvarsfull och etisk verksamhet – Alla anställda ska genomgå utbildning i uppförandekoden
- Bekämpa korruption – Noll incidenter av korruption
- Ansvarsfull leverantörskedja – Alla våra största och nya leverantörer har åtagit sig att följa vår leverantörskod
Policyer relaterat till ansvarsfullt företagande och företagskultur [G1-1]
Systemair har policyer för ansvarsfullt och etiskt företagande. Policyer finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs ledningssystem.
-
Systemairs uppförandekod – Systemair arbetar aktivt i den egna verksamheten och i leverantörs- och kundled för att upprätthålla ansvarsfulla affärer, uppförandekoden utgör en viktig grund för detta. Uppförandekoden är baserad på internationella ramverk; UN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption som bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande konventioner. Dessa ramverk utgör en viktig grund för vad Systemair åtar sig att upprätthålla med ett ansvarsfullt företagande. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs styrelse. För etiskt företagande är det specifikt följande som uppförandekoden innehåller:
- Att alltid följa de lagar och förordningar som gäller i de länder där Systemair är verksamt.
- Upprätthålla öppen och saklig kommunikation med myndigheter och samhälle.
- Säkerställa korrekt bokföring som överensstämmer med gällande lagstiftning och regler.
- Att inte delta i konkurrensbegränsande metoder.
- Nolltolerans mot korruption i alla dess former, inklusive mutor, utpressning, bedrägeri och förskingring.
- Alla anställda måste undvika situationer där deras personliga intressen står i konflikt med plikterna och kraven i deras befattning.
- Transaktioner med närstående personer som måste baseras på armlängdsprincipen.
-
Policy för antikorruption – Innehållande koncernövergripande krav och vägledning i specifika situationer där korruption kan uppstå. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs koncern-VD. Korruption kan ske på flera sätt, i allmänhet innebär det att erbjuda eller ta emot något av värde i syfte att påverka ett beslut eller en handling. För att ge Systemairs anställda tydliga riktlinjer har följande situationer specificerats:
- Mutor
- Agenter, tredje parter och andra affärsrepresentanter
- Underlättande betalningar
- Gåvor och gästfrihet
- Kostnader för resor, logi och underhållning
- Politiska donationer
- Välgörenhetsbidrag och sponsring
-
Policy för skatt – Innehåller ett ramverk för skattehantering inom Systemair. Systemair ska agera på ett transparent sätt som balanserar aktieägarnas intressen med samhällets intressen, bolaget strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta lagar och förordningar i det aktuella landet. Systemair har ett affärsmässigt förhållningssätt till sina skattekostnader och ägnar sig inte åt aggressiv skatteplanering eller konstgjorda och onormala skattestrukturer i skatteparadis eller på andra ställen som är avsedda för skatteflykt. Skattepolicyn gäller för alla dotterbolag inom koncernen samt anställda och har godkänts av Systemairs styrelse. Den fastställer principerna för efterlevnad och redovisning av skatter, internprissättning och hantering av skatterisker. Skattepolicyn omfattar alla skatter som bolagsskatt, mervärdesskatt, sociala avgifter, fastighetsskatt och tullar.
-
Policy för ansvarsfulla affärer – Läs mer på sidan 139.
- Policy för ansvarsfullt inköp och leverantörskod – Läs mer på sidan 139.
Information om uppförandekoden och policyer ges till anställda i samband med nyanställning. Utbildning i uppförandekoden görs årligen med en obligatorisk onlineutbildning för alla anställda. Om en anställd inte kan genomföra utbildningen online har den anställdes chef ansvaret att anordna lämplig utbildning baserat på innehållet i uppförandekoden.
Skydd för visselblåsare
Systemair tillhandahåller ett visselblåsningssystem som erbjuder möjligheten att anonymt rapportera avvikelser och otillbörligt beteende. Detta system utgör en kanal för medarbetare att göra anmälningar utan rädsla för repressalier. Systemet är avsett att främja en kultur av öppenhet och ansvarsutkrävande inom organisationen. Anmälningarna tas emot och utreds av en extern part för att säkerställa objektivitet och oberoende. Ärenden är sedan rapporterade till revisionsutskottet, tillika Systemairs visselblåsarkommitté.
| Visselblåsarfall | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|
| Inkomna anmälningar | 13 | 20 | 7 |
| Kvalificerade visselblåsarärenden | 0 | 0 | 1 |
| Kvalificerade ärenden som ledde till disciplinär åtgärd | 0 | 0 | 0 |
Antikorruption [G1-3 & G1-4]
Systemair genomför en riskbedömning på korruption en gång per år som en del av den övergripande riskhanteringsprocess. Systemairs övergripande riskhanteringsprocess bygger på fyra steg: identifiering, bedömning, begränsning och övervakning. Systemair är ett globalt företag och risken för incidenter beror på verksamhetsland, kombinerat med en ledningsbedömning. Landsrisk baseras på erkända korruptionsriskindex. För att förebygga korruptionsincidenter har Systemair en dedikerad utbildning på antikorruption som är obligatorisk för alla tjänstemän. Systemair har inte haft några rapporterade fall av korruption under 2024/25.
| Korruptionsincidenter | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|
| Antal korruptionsincidenter | 0 | 0 | 0 |
| Antal incidenter där anställda avskedats eller utsatts för annan disciplinär åtgärd på grund av korruption | 0 | 0 | 0 |
| Antal fall där kontrakt med samarbetspartners inte förnyats på grund av korruptionsöverträdelser | 0 | 0 | 0 |
GRI 205-3
Efterlevnad av lagar och förordningar
Systemair följer aktuell lagstiftning i de länder där företaget har verksamhet. Information som samlas in och rapporteras på omfattar både miljömässig och socioekonomisk lagefterlevnad.
| Avvikelser mot lagar och förordningar | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|
| Antal fall | 0 | 1 | 0 |
| Totalt monetärt värde av böter (SEK) | 0 | 182 290 | 0 |
| Icke-monetära sanktioner | 0 | 0 | 0 |
GRI 2-27
Systemair deltar inte i priskarteller eller liknande och konkurrerar på lika villkor. I Systemairs uppförandekod framgår att varje lands lagar alltid ska följas samt att företaget inte deltar i några konkurrensbegränsande aktiviteter.# HÅLLBARHETSREDOVISNING INDEX
Index ESRS - och GRI index
| Upplysningskrav | Beskrivning | Avsnitt, sida | Avsteg och kommentarer |
|---|---|---|---|
| GRI 2 - Allmänna Upplysningar | |||
| BP-1 | Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna | 107 | GRI 2-2, 2-3 |
| BP-2 | Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter | 107 | GRI 2-4 |
| GOV-1 | Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll | 108, 142 | GRI 2-9, 2-12, 2-13, 2-14, 405-1 |
| GOV-2 | Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan | 108 | GRI 2-9, 2-12, 2-13, 2-14 |
| GOV-3 | Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem | 108 | GRI 2-19, 2-20 |
| GOV-4 | Förklaring om tillbörlig aktsamhet | 108-109 | |
| GOV-5 | Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering | 108-109 | GRI 201-2 |
| SBM-1 | Strategi, affärsmodell och värdekedja | 109 | GRI 2-6 |
| SBM-2 | Intressenters intressen och synpunkter | 109-110 | GRI 2-29 |
| SBM-3 | Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 111-114, 133, 139, 141 | GRI 201-2 |
| IRO-1 | Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter | 110, 114, 120, 122, 142 | GRI 3-1 |
| IRO-2 | Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring | 144-148 | GRI 3-2 |
| ESRS E1 - Klimatförändringar | |||
| E1-1 | Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna | 114-116 | |
| E1-2 | Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna | 116 | |
| E1-3 | Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer | 116 | |
| E1-4 | Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna | 117 | |
| E1-5 | Energianvändning och energimix | 117 | GRI 302-1, 3 & 4 |
| E1-6 | Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp | 118-119 | GRI 305-1,2,3 & 4 |
| E1-7 | Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter | 119 | |
| E1-8 | Intern koldioxidprissättning | 119 | |
| ESRS E2 - Miljöföroreningar | |||
| E2-1 | Policyer relaterade till miljöförorening | 120-121 | |
| E2-2 | Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening | 122 | GRI 308-1 |
| E2-3 | Mål relaterade till miljöförorening | 122 | |
| E2-4 | Miljöförorening av luft, vatten och mark | Ej väsentligt | |
| E2-5 | Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter | Ej väsentligt | |
| E2-6 | Förväntade finansiella effekter av miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter | Ej väsentligt | |
| ESRS E5 - Resursanvändning och cirkulär ekonomi | |||
| E5-1 | Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi | 122 | |
| E5-2 | Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi | 123 | |
| E5-3 | Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi | 123 | |
| E5-4 | Resursinflöden | 123 | |
| E5-5 | Resursutflöden | 124 | GRI 306-3,4 & 5, 145 |
HÅLLBARHETSREDOVISNING INDEX
Övriga GRI-upplysningar
| GRI Standard | Upplysning | Avsnitt, sida | Avsteg och kommentarer |
|---|---|---|---|
| GRI 2: Generella upplysningar 2021 | |||
| 2-1 | Information om organisationen | not 1 s. 74, not 29 s. 96-97, not 38 s. 100 | |
| 2-5 | Extern försäkran | 149 | Systemairs hållbarhetsredovisning är inte externt granskad. |
| 2-10 | Nominering och val av det högsta styrande organet | 46-55 | |
| 2-11 | Ordförande för det högsta styrande organet | 55 | |
| 2-15 | Intressekonflikter | 46-55 | |
| 2-16 | Kommunikation av kritiska frågor | 50-59, 108 | |
| 2-17 | Samlad kunskap hos det högsta styrande organet | 50-59, 108 | |
| 2-18 | Utvärdering av det högsta styrande organets prestation | 46-55 | |
| 2-19 | Ersättningspolicyer | 48-50, not 11 s. 82-83, 108 | |
| 2-20 | Process för att fastställa ersättningar | 47-50, 108 | |
| 2-21 | Total årlig ersättningskvot | 82-83 | Systemair har inte fullt ut kartlagt kompensationsförhållandet i koncernen. |
| 2-22 | Uttalande om strategi för hållbar utveckling | 6-7 | |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | |||
| 3-3 | Hantering av väsentliga frågor | Rapporteras löpande i hållbarhetsredovisningen. | |
| Specifika upplysningar – GRI 200: Ekonomi | |||
| GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 | |||
| 201-1 | Genererat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 66-106 | Se "Finansiella rapporter" |
| 201-3 | Fastställda förmånsplaner och andra pensionsplaner | 62, not 1 s.76, not 11 s. 82–83, not 26 s. 93-95 | |
| 201-4 | Ekonomiskt stöd mottaget från regeringen | Not 9 s. 81 | |
| Specifika upplysningar – GRI 300: Miljö | |||
| GRI 303: Vatten och utloppsvatten 2018 | |||
| 303-3 | Vattenuttag | 125 | |
| GRI 304: Biologisk mångfald | |||
| 304-1 | Verksamheternas geografiska placering i eller nära skyddade områden för biologisk mångfald | 125 | Ingen av Systemairs produktionsanläggningar ligger i eller nära områden som är skyddade i fråga om biologisk mångfald. Därför redovisas inte specifik geografisk plats för alla Systemairs verksamheter samt annan platsspecifik information. |
HÅLLBARHETSREDOVISNING INDEX
Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning
| Upplysningskrav | Relaterad datapunkt | Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar | Referens i tredje pelaren | Referens i referens- värdesförordningen | Referens i EU:s klimatlag | Kommentar, sidhänvisning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| ESRS 2 GOV1 | Jämnare könsfördelning i styrelserna | punkt 21 d | x | x | | 108 |
| ESRS 2 GOV1 | Procentandel oberoende styrelseledamöter | punkt 21 e | x | | 108 | |
| ESRS 2 GOV4 | Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) | punkt 30 | x | | 108-109 | |
| ESRS 2 SBM1 | Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen | punkt 40 d i | x | x | x | Ej väsentligt |
| ESRS 2 SBM1 | Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion | punkt 40 d ii | x | x | | Ej väsentligt |
| ESRS 2 SBM1 | Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen | punkt 40 d iii | x | x | | Ej väsentligt |
| ESRS 2 SBM1 | Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak | punkt 40 d iv | x | | Ej väsentligt | |
| ESRS E11 | Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 | punkt 14 | x | 114-116 | ||
| ESRS E11 | Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet | punkt 16 g | x | x | | SBTi i enlighet med Paris-avtalet. |
| ## INDEX | ||||||
| Upplysningskrav | Relaterad datapunkt | Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar | Referens i tredje pelaren | Referens i referens- värdesförordningen | Referens i EU:s klimatlag | Kommentar, sidhänvisning |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| ESRS E14 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser | punkt 34 | x | x | x | | 117 |
| ESRS E15 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) | punkt 38 | x | | 117 | ||
| ESRS E15 Energiförbrukning och energimix | punkt 37 | x | | 117 | ||
| ESRS E15 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan | punkterna 40–43 | x | | 117 | ||
| ESRS E16 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 | punkt 44 | x | x | x | | 118-119 |
| ESRS E16 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp | punkterna 53–55 | x | x | | 188 | |
| ESRS E17 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter | punkt 56 | x | 119 | |||
| ESRS E19 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker | punkt 66 | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS E19 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk | punkt 66 a | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS E19 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk | punkt 66 c | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS E19 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser | punkt 67 c | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS E19 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter | punkt 69 | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS E24 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark | punkt 28 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS E31 Vattenresurser och marina resurser | punkt 9 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS E31 Särskild strategi | punkt 13 | x | Ej väsentligt | |||
| ESRS E31 Hållbara oceaner och hav | punkt 14 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS E31 Totalt återvunnet och återanvänt vatten | punkt 28 c | x | Ej väsentligt | |||
| ESRS E31 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet | punkt 29 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS 2 – IRO 1 – E4 | Punkt16 a | i x | Ej väsentligt | |||
| ESRS 2 – IRO 1 – E4 | Punkt 16 b | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS 2 – IRO 1 – E4 | Punkt 16 c | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS E42 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven | punkt 24 c | x | Ej väsentligt | |||
| 148 HÅLLBARHETSREDOVISNING INDEX | ||||||
| Upplysningskrav | Relaterad datapunkt | Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar | Referens i tredje pelaren | Referens i referens- värdesförordningen | Referens i EU:s klimatlag | Kommentar, sidhänvisning |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| ESRS E42 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven | punkt 24 c | x | Ej väsentligt | |||
| ESRS E42 Policyer för att behandla avskogning | punkt 24 d | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS E55 Icke-återvunnet avfall | punkt 37 d | x | | 124 | ||
| ESRS E55 Farligt avfall och radioaktivt avfall | punkt 39 | x | 124 | |||
| ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete | punkt 14 f | x | | 133 | ||
| ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete | punkt 14 g | x | | 133 | ||
| ESRS S11 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter | punkt 20 | x | | 133-134 | ||
| ESRS S11 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 | punkt 21 | x | | 133-134 | ||
| ESRS S11 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel | punkt 22 | x | | 133-134 | ||
| ESRS S11 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana | punkt 23 | x | | 133-134 | ||
| ESRS S13 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor | punkt 32 c | x | 134 | |||
| ESRS S114 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor | punkt 88 b och c | x | x | | 138 | |
| ESRS S114 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom | punkt 88 e | x | Ej redovisat | |||
| ESRS S116 Ojusterad löneklyfta mellan könen | punkt 97 a | x | x | | Ej redovisat | |
| ESRS S116 Överdrivet hög VD-lön | punkt 97 b | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS S117 Fall av diskriminering | punkt 103 a | x | | 138 | ||
| ESRS S117 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer | punkt 104 a | x | x | | 138 | |
| ESRS 2 SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan | punkt 11 b | x | | 139 | ||
| ESRS S21 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter | punkt 17 | x | | 139 | ||
| ESRS S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan | punkt 18 | x | | 139 | ||
| ESRS S21 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer | punkt 19 | x | x | | 139 | |
| ESRS S21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 | punkt 19 | x | | 139 | ||
| ESRS S24 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led | punkt 36 | x | | Ej redovisat | ||
| ESRS S31 Människorättsåtaganden | punkt 16 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS S31 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer | punkt 17 | x | x | | Ej väsentligt | |
| ESRS S34 Människorättsfrågor och människorättsincidenter | punkt 36 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS S41 Policyer för konsumenter och slutanvändare | punkt 16 | x | x | | Ej väsentligt | |
| ESRS S41 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer | punkt 17 | | Ej väsentligt | |||
| ESRS S44 Människorättsfrågor och människorättsincidenter | punkt 35 | x | | Ej väsentligt | ||
| ESRS G11 FN:s konvention mot korruption | punkt 10 b | x | | 142-143 | ||
| ESRS G11 Skydd för visselblåsare | punkt 10 d | x | | 143 | ||
| ESRS G14 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor | punkt 24 a | x | x | | 143 | |
| ESRS G14 Standarder för bekämpning av korruption och mutor | punkt 24 b | x | | 143 | ||
| 149 HÅLLBARHETSREDOVISNING | ||||||
| ## Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten | ||||||
| Till bolagsstämman i Systemair AB, org.nr 556160-4108 |
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024-05-01 – 2025-04-30 på sidorna 22–35, 56–58, 107 och 126–132 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats. Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.
Ernst & Young AB
Johan Holmberg
Auktoriserad revisor
150 ÅRSSTÄMMA
Årsstämman
Årsstämman hålls torsdagen den 28 augusti 2025, klockan 15.00 i Aulan, Systemair Expo, Skinnskatteberg. Visning av Produktion och produktpresentationer äger rum i anslutning till stämman med samling kl. 13.00 vid Systemairs Expo, i Skinnskatteberg.
Rätt att delta samt anmälan
För att ha rätt att delta och rösta på stämman behöver du vara direktregistrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken på avstämningsdagen onsdagen den 20 augusti 2025 samt ha anmält ditt deltagande på stämman till bolaget senast fredagen den 22 augusti 2025. Om du vill kontrollera att du är direktregistrerad som aktieägare i aktieboken ber vi dig att kontakta din bank.
Anmälan ska ske antingen via formulär på: group.systemair.com/sv/registration/, per telefon 0222-440 00 eller via post till Systemair AB, Receptionen, 739 30 Skinnskatteberg. Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, eventuella biträden (högst två) och antal aktier uppges.
Aktieägare, som företräds genom ombud, ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktens giltighetstid får anges till längst fem år från utfärdandet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbsida group.systemair.com/sv/ och kan även beställas genom att kontakta receptionen. Den som företräder juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande handling som styrker firmateckning. Fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar måste vara tillgängliga vid årsstämman, fullmakt måste uppvisas i original.
Fullständig kallelse
Fullständig kallelse till årsstämma, ekonomisk och övrig information finns på Systemairs webbplats group.systemair.com/sv.
Kalender
- 28 augusti 2025 Delårsrapport Q1, 2025/26
- 4 december 2025 Delårsrapport Q2. 2025/26
151
Varumärket Systemair omfattar ett brett sortiment av högkvalitativa ventilationsprodukter som fläktar, produkter för luftdistribution, produkter för luftkonditionering och ventilationsaggregat för både komfort- och säkerhets- ventilation. Systemair har en stark position som en ledande tillverkare av energieffektiva ventilationsprodukter. Med varumärket Frico erbjuder Systemair helhets- lösningar med produkter för luftburen uppvärmning och vi är marknadsledande inom luftridåer och luftburen värme i Europa. Frico finns representerat i 70 länder via dotterbolag eller distributörer. Varumärket står för 80 års samlad erfarenhet av att utveckla produkter som ger kunderna behagligt inomhusklimat. Under vårt varumärke Fantech utvecklar, konstruerar och marknadsför vi ventilationslösningar i Nordamerika. Produkterna säljs till återförsäljare i USA och Kanada av egna säljare och agenter. Varumärket Fantech använder vi för bostadsmarknaden medan varumärket Systemair används för kommersiella projekt där behovet av energieffektiva lösningar är stort. Menerga är ett marknadsledande varumärke i Europa för ventilationsaggregat inom segmenten simhallar, precisionsventilation och datacenterkyla. Bolaget grundades 1980 och produkterna marknadsförs i hela Europa med Tyskland som största marknad.