Ett ledande industriellt ekosystem som drivs av skogens kraft

Innehåll

Introduktion

2 Detta är SCA
4 Året i korthet
6 VD-ord
8 Värdekedja
10 Ett globalt och lokalt företag
12 Skogen och klimatet
14 Biologisk mångfald
16 Trender

Strategi och verksamhet

18 Strategi
24 Skog
30 Trä
36 Massa
40 Containerboard
44 Förnybar energi
46 Logistik
48 Hållbar utveckling
50 Fossilfri värld
52 Värdefulla skogar
54 Effektiv resursanvändning
56 Ansvar för människa och samhälle
58 Aktien och ägarna

Förvaltningsberättelse

60 Förvaltningsberättelse
65 Hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen
66 Risker och riskhantering
71 Bolagsstyrning
78 Presentation av styrelse och revisor
80 Presentation av koncernledning

Finansiella rapporter och noter

82 Innehåll
84 Koncernens rapporter och noter
126 Moderbolagets rapporter och noter

Hållbarhetsfakta

136 Värdeskapande
137 Strategiska prioriteringar och koncernmål
141 Styrning och väsentlighet
144 Värdegrund
147 Lönsam tillväxt
148 Fossilfri värld
151 Värdefulla skogar
153 Effektiv resursanvändning
156 Ansvar för människa och samhälle
159 Sociala data
160 Miljödata
162 Om hållbarhetsredovisningen

Övrigt

163 Underskrifter

164 Revisionsberättelse
167 Översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen
168 GRI-index
170 Finansiell flerårsöversikt
171 Icke-finansiell flerårsöversikt
172 Definitioner och ordlista
173 Om årsstämman
174 SCAs utveckling

Hållbarhetsrapportens omfattning enligt årsredovisningslagen beskrivs på sidan 65. Hållbarhetsredovisning enligt GRI summeras i GRI-index på sidorna 168–169. Hållbarhetsfakta, med start på sidan 135, beskriver SCAs hållbarhetsarbete mer i detalj.

D etta är SCA

Europas största privata skogsägare

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige och drygt 40 000 hektar i Estland och Lettland. Med denna unika resurs som bas har SCA utvecklat en industri som skapar högsta möjliga värde i och av skogen.

D etta är SCA

Detta är SCA

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Kring denna förnybara resurs har SCA byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA produkter för kunder världen över.

Skog

Skogen är basen för SCAs verksamhet. På denna bas har SCA byggt ett industriellt ekosystem som skapar högsta möjliga värde i och av skog.

Containerboard

SCA producerar containerboard – papper för transportförpackningar. I ett integrerat pappersbruk produceras dessutom värdefulla biprodukter och grön energi.

Trä

65 procent av en skogsägares intäkt kommer från sågverken. En konkurrenskraftig sågverksindustri är motorn i skogsbruket.

Förnybar energi

Av den råvara och de biprodukter som inte blir trävaror, papper eller massa producerar SCA energi, grön el, biobränslen och gröna kemikalier. SCAs skogar ger goda lägen för vindkraftsproduktion.

Massa

Vad som inte kan bli trävaror, blir massa. Förutom massa producerar ett massabruk biflöden i form av gröna kemikalier, grön elektricitet, värme och råvara till biodrivmedel.

Logistik

Logistik är kärnverksamhet för ett skogsföretag. Råvara ska kostnadseffektivt transporteras till industrin och produkterna ska levereras till kunder över hela världen.

Skog, Trä, Massa och Containerboard är segment med full redovisning. Förnybar Energi och Logistik redovisas som delar i relevanta segment.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Året i korthet

Under år 2020 tog SCA avgörande steg mot en verksamhetsstruktur som i än högre grad skapar värde över tid.

2) Andel nettoomsättning före eliminering av internförsäljning

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	18 410	19 591
EBITDA1)	4 440	5 319
EBITDA-marginal, %1)	24,1	27,2
Rörelseresultat1)	2 839	3 703
Rörelsemarginal, %1)	15,4	18,9
Periodens resultat1)	2 239	2 847

Resultat per aktie, SEK1)	3,19	4,05
Föreslagen utdelning per aktie, SEK	2,00	0,00
Operativt kassaflöde	2 688	2 922
Strategiska investeringar	1 414	1 256
Sysselsatt kapital	79 834	77 107
Avkastning på sysselsatt kapital1) – industridelen, %	5,4	11,9
Nettolåneskuld/EBITDA1)	1,7x	1,6x

Medelantal anställda	4 196	4 253
Olycksfall, LTA per miljon arbetade timmar	5,6	7,4
Klimatnytta, miljoner ton koldioxid	9,6	10,5
Totalavkastning (TSR), %	51	41

1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten år 2020 och effekten av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar år 2019.

Viktiga händelser

SCA har under år 2020 tagit viktiga steg i omställningen av bolaget mot verksamheter och produkter med goda utsikter till tillväxt och långsiktig lönsamhet:

Avvecklar tryckpapper

SCA beslutade i september att avveckla tryckpappersproduktionen. 800 anställda, framför allt vid Ortvikens pappersbruk, berördes av avvecklingen.

Investerar i massa

SCA investerar 1,45 miljarder SEK i produktion av 300 000 ton kemisk termomekanisk massa, CTMP, på Ortvikens industriplats i Sundsvall.

Investerar i containerboard

På Obbola pappersbruk utanför Umeå pågår investeringen i ökad produktion av containerboard, papper för transportförpackningar. SCA investerar 7,5 miljarder SEK för att öka produktionen av kraftliner från 450 000 till 725 000 ton per år.

På Obbola pappersbruk pågår investeringen i ökad produktion av kraftliner.

VD- ord

Vi bygger SCA för framtiden

År 2020 har på många sätt varit exceptionellt. Coronapandemin har påverkat oss alla. Hälsa och säkerhet har högsta prioritet för SCA och vi införde tidigt restriktioner och åtgärder för att undvika smittspridning på våra arbetsplatser, skydda riskgrupper och för att säkerställa våra verksamheter. Så här långt har vi lyckats väl. Sjukfrånvaron i SCA har under året varit lägre än normalt. Produktion och kundleveranser har upprätthållits på bästa sätt och vi har kunnat genomföra tre stora underhållsstopp utan ökad smitta vare sig på våra arbetsplatser eller i kringliggande samhällen.

På grund av osäkerheten om coronapandemins effekter på världsekonomin och på SCAs verksamhet valde SCA att inte lämna någon utdelning för år 2019. Vår uttalade ambition är att ge aktieägarna en stabil och ökande utdelning och denna ambition ligger fast.

Fokus på lönsam tillväxt

Under år 2020 tog vi beslut om att lämna produktområde tryckpapper, ett segment där SCA varit verksamt i över 60 år. Skälet är den ökande graden av digitalisering. Tryckpapper har över tid konkurrerats ut som medium av digitala alternativ som läsplattor och telefoner, och vi har sett tryckpappersmarknaden minska med drygt 5 procent per år de senaste 15 åren. I samband med pandemins utbrott dök efterfrågan dramatiskt och över en natt försvann 30 procent av marknaden. Vår bedömning är att efterfrågan strukturellt kommer att fortsätta sjunka även efter pandemin.

Vi har en välinvesterad och konkurrenskraftig industri som ger hävstångseffekt på våra skogsresurser. Vi lägger nu allt fokus, och alla våra resurser, på produkter med tillväxt och goda framtidsutsikter. Massafabriken Östrand, som byggdes ut till dubbel kapacitet och startades år 2018, har under året stabiliserat produktionen på en hög nivå. Vi investerar i ett nytt justerverk och i världsledande teknik för digital sortering vid vårt sågverk i Bollsta. Det pågående projektet med att bygga en ny pappersmaskin i Obbola för tillverkning av högkvalitativt förpackningspapper – Kraftliner – löper trots pågående pandemi på enligt ursprunglig tidplan och budget.

Under året har vi även tagit beslut om att investera i en ny linje på Ortvikens industriplats för att producera 300 000 ton kemisk termomekanisk massa (CTMP) för huvudsaklig användning inom hygien- och förpackningsindustrierna. Denna satsning stärker ytterligare vår position inom segment Massa.

Våra investeringsprojekt inom växande produktsegment och marknader skapar förutsättningar för ökad lönsamhet för SCA. Därutöver bidrar de även till ett mer hållbart samhälle och säkerställer att vi än bättre tillvaratar vår norrländska skogsråvara. Våra investeringar syftar till att stärka vår integrerade värdekedja och långsiktigt skapa högre värden i och av vår skog. Detta gynnar såväl SCA som Europas största privata skogsägare som andra skogsägare i regionen.

Ledande totalavkastning

Vi bygger ett SCA som är starkt rustat för framtiden med målsättningen att en placering i bolaget ska vara en investering med god avkastning över tid. Sedan år 2017 har SCA genererat en totalavkastning på över 100 procent.

Vid sidan av målet att leverera en ledande totalavkastning till ägarna, har vi under året fastställt ett antal långsiktiga koncernmål som kommer att vara vägledande för våra strategiska prioriteringar. Vi ska bland annat öka klimatnyttan av vår verksamhet med 50 procent till år 2030, en klimatnytta som redan idag motsvarar utsläppen från Sveriges personbilar.

En växande skogsresurs

Skogen är kärnan och den unika tillgången i SCA. Det är på denna förnybara resurs som vi bygger verksamhet och värde – och vår skog växer.

Under år 2020 har vi fortsatt förvärva skog i Baltikum. Vi har nu genomfört nästan hälften av det program som siktar mot att SCA ska äga 100 000 hektar skogsmark i Baltikum år 2024. Då har vi en bra bas för att utveckla vår verksamhet i regionen, såväl när det gäller att sköta vår välväxande skogsresurs, som när det gäller att köpa virke från andra skogsägare.

Vi sköter vår skog med största omsorg för att den ska växa så bra som möjligt. Vår skogsinventering år 2019 visade att vi har ett högre virkesförråd och en högre tillväxt än vad vi tidigare beräknat. Under år 2020 har vi gjort en ny avverkningsberäkning baserad på dessa nya data om våra skogar.

En avverkningsberäkning är en simulering av skogens utveckling under mer än ett sekel givet ett antal förutsättningar, som en god naturvård, en rimlig jämnhet i avverkning och ett över tid stabilt eller växande virkesförråd. Avverkningsberäkningen visar att vi redan under den kommande femårsperioden kan öka avverkningen successivt med 25 procent, motsvarande drygt en miljon

VD- ord

"Vi lägger nu allt fokus på produkter med tillväxt."

Vi stöder FNs Global Compact och dess principer.

kubikmeter. Fortsatt högt engagemang i skogsvård och aktivt skogsbruk kommer att leda till att vi i framtiden kan öka avverkningen i våra skogar ytterligare.

Hållbart skogsbruk

Ökad tillväxt och avverkning innebär inte bara ökade intäkter och ökat skogsvärde. Det innebär också att mer koldioxid binds i våra växande skogar och att mer förnybar råvara kan bli produkter som kan ersätta sådana med ett större kolspår. Genom att sköta och använda en växande skogsresurs håller vi kol och olja kvar i marken och motverkar effektivt negativa klimatförändringar.

Sedan vi började inventera våra skogar i slutet av 1940-talet, har virkesförrådet ökat med 50 procent och tillväxten med mer än 100 procent. Därtill avverkar vi idag årligen mer än dubbelt så mycket skog som den uttagsnivå som var aktuell på 1950-talet. Rätt skött är skog en oändlig och till fullo förnybar resurs.

Bruket av våra skogar får dock inte gå ut över deras övriga värden. Att bevara skogens biologiska mångfald har hög prioritet.

Vi har i år genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att ge vårt arbete med naturvård större precision. Vi har identifierat vilka av alla de djur- och växtarter som finns i våra skogar, som påverkas negativt av skogsbruk med normal naturhänsyn. Vi har analyserat vilka livsmiljöer och andra villkor som dessa arter har och vi har lagt fast ett arbetssätt där vi systematiskt säkerställer tillgång till de livsmiljöer som dessa arter behöver. Det handlar både om att identifiera skog som vi ska undanta från brukande och om att skapa livsmiljöer som har blivit mer sällsynta i våra skogar.

Slutligen ska vi också värna skogens övriga värden, inte minst som en härlig miljö för rekreation och upplevelser.

Värdefulla skogar i alla avseenden är ett av de övergripande koncernmål som SCA fastställt under år 2020. Dessa koncernmål är långsiktiga och ska leda oss och guida omgivningens förväntningar mot var vi ska vara år 2030.

Välkommen ut i SCAs skogar!

Ulf Larsson

VD och koncernchef

Värdeked ja

Vi tar vara på hela trädet

SCA har byggt ett industriellt ekosystem som skapar högsta möjliga värde i, ur och av skogen genom förnybara produkter och en resurseffektiv värdekedja.

Sågverk

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Den mest värdefulla delen av trädet förädlas i sågverken till trävaror. En del av dessa blir fönsterkomponenter, målad panel eller hyllor. Drygt hälften av stocken blir trävaror. Resten blir flis för massaproduktion eller spån som förädlas till pellets. Barken används för energiproduktion.

Massa- och pappersbruk

SCAs fiberindustri producerar massa och papper. Massa- och pappersbruken försörjs med det virke från skogen som inte kan bli sågade trävaror, och med sågverksflis. Ett sulfatmassabruk producerar förutom massa, stora mängder förnybar energi. Bark används för energiproduktion, värme återvinns och ånga används för elproduktion. Biprodukter som tallolja och terpentin vidareförädlas till biodrivmedel och kemikalier.

Bioenergi

Energiförsörjningen av SCAs anläggningar sker nästan uteslutande med bioenergi. Biprodukter används för produktion av värme och el. SCA producerar också energi för extern leverans – grön el, fjärrvärme, oförädlade och förädlade biobränslen och biodrivmedel.

Vindkraft

SCAs 2,6 miljoner hektar skog rymmer ett stort antal goda vindlägen. SCA förbereder vindkraftsprojekt och arrenderar ut marken till kraftproducenter och gröna investerare, som producerar och säljer grön el.

Värdeked ja

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

E tt globalt och lokalt företag

SCA i världen och lokalsamhället

Av råvaran i skogarna i norra Sverige tillverkas produkter som efterfrågas av kunder över hela världen. Ambitionen är dock inte att sälja i så många länder som möjligt. SCA söker de marknader och kunder där bolagets produkter kan skapa störst värde och där SCA kan ta en betydande och strategisk position.

Nettoförsäljning per marknad år 2020

E tt globalt och lokalt företag

SCA i världen och lokalsamhället

Ett levande lokalsamhälle

SCA är en viktig källa till välstånd och välfärd i norra Sverige. Förutom att skapa sysselsättning för anställda och entreprenörer, köper SCA virke från privata skogsägare och produkter och tjänster från en rad lokala leverantörer.

Utbetalningar år 2020

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Skogen och klimatet

SCAs bidrag till ett fossilfritt samhälle

Växande skog binder koldioxid – aktivt skogsbruk ökar tillväxten genom bland annat förbättrade plantor, aktiv skogsvård, contortatall och gödsling.

Gödsling

Contortatall

Aktiv skogsvård

Förbättrade plantor

Ersätter 6,1 Mt CO2

Skogen och klimatet

2

Högre tillväxt möjliggör ökad substitution – förnybara alternativ ersätter fossila produkter och gör att kolet hålls kvar i marken.

SCAs klimatnytta uppgick år 2020 till 9,6 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från Sveriges personbilar.

För mer information se Hållbarhetsfakta, sidorna 148–149.

3

Investeringar och innovationer minskar koldioxidutsläppen och ökar lönsamheten.

Biologisk mångfald

Så värnar SCA skogens biologiska mångfald

SCAs skogsbruk söker förena hög och värdefull virkesproduktion med stor hänsyn till skogens övriga värden, framför allt dess biologiska mångfald. Av den stora mångfalden av djur- och växtarter har SCA identifierat 203 rödlistade arter i SCAs skogar som påverkas negativt av skogsbruk med normal naturhänsyn. För dessa arter tar SCA ett särskilt ansvar. Arterna domineras av svampar, mossor och lavar, samt insekter.

Sårbara arter behöver livsmiljöer som blir mer ovanliga i ett aktivt brukat skogslandskap. SCA har identifierat tolv specifika livsmiljöer som utifrån beståndsålder, trädkontinuitet, tillgång på död ved, lövförekomst, brandfält och andra faktorer karakteriserar naturliga ekosystem i regionen. Dessa livsmiljöer, som är särskilt betydelsefulla för de 203 ansvarsarterna, bevaras och förstärks på SCAs marker.

För alla de livsmiljöer som är kritiska för de 203 arterna, har SCA satt upp program och mål för att säkerställa tillgången på dessa. SCA kommer att rapportera utvecklingen av dessa program och hur väl de uppställda målen nås.

Exempel på SCAs ansvarsarter och deras behov:

Slät tallkapuschongbagge (Stephanopachys linearis)

Behov: Denna insekt lägger ägg i så kallade brandljud, skador i äldre tallars bark efter en skogsbrand. Larverna gnager där i gränsen mellan död och levande vävnad. Arten kräver att skogsbrand får skada stående äldre tallar.

Koralltaggsvamp (Hericium coralloides)

Behov: Växer på gamla, starkt förmultnade lågor av lövträd. Arten behöver lövdominerade bestånd som får bli riktigt gamla. Sådana bestånd går inte att skydda i Norrland, eftersom granen tar över. I stället måste man skapa lövdominerade bestånd som blir en lämplig livsmiljö om ett sekel.

Långskägg (Usnea longissima)

Behov: Behöver gammal barrnaturskog med trädkontinuitet som inte störts av brand.

En grön nystart

TRENDER

Den globala lågkonjunkturen orsakad av coronapandemin har gjort att stora resurser satsas på att få fart på världens ekonomier. På många håll, inte minst i den Europeiska unionen, är ambitionen att denna återstart ska bygga på en hållbar utveckling. Det gör förnybara resurser som skog till en nyckeltillgång.

Trender SCA agerar

Mycket stora resurser läggs på återhämtning efter coronapandemin

Coronapandemin har slagit hårt mot världens ekonomier. Vissa verksamheter och produkter har drabbats hårdare än andra. Världens länder lägger nu stora resurser för att de som drabbats hårdast av coronapandemin ska få igång produktion och sysselsättning efter perioder av nedstängning och andra effekter.

SCA levererar viktiga insatsvaror för hantering av

papper.

coronapandemins effekter, såsom massa till hygienprodukter.

SCA lämnar produkter med krympande efterfrågan, som tryckpapper, för att i stället investera i ökad produktion av produkter med ökande efterfrågan, som massa och förpackningspapper.

SCA försörjer en växande e-handel med förpacknings-

E-handel

En redan tidigare snabbt växande e-handel har ytterligare förstärkts under coronapandemin.

Klimatförändringar

Världens glaciärer smälter allt snabbare. Medeltemperaturerna i luft och hav ökar. Dramatiska väderhändelser blir vanligare. Beläggen blir allt fler för att klimatet blir varmare och att orsaken är de ökande utsläppen av växthusgaser.

Fokus på hållbar utveckling vid återstart Många länder har ambitionen att den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin måste vara hållbar.

Ökad efterfrågan på förnybar energi

Över etthundra länder har infört styrmedel som ska minska efterfrågan på fossil energi och öka efterfrågan på förnybar energi. Tvingande regler om inblandning av biodrivmedel är en vanlig metod.

Cirkulär ekonomi och bioekonomi

Under trycket från en ökande befolkning måste konsumtionen styras mot ökad hållbarhet. Produkter ska designas för att kunna återanvändas eller återvinnas och mer produkter behöver baseras på förnybar råvara. Engångsprodukter av plast förbjuds inom Europeiska unionen.

SCAs växande skogar binder alltmer koldioxid och SCAs produkter kan ersätta sådana som baseras på fossila material. Kolet kan därmed hållas kvar i marken.

SCAs hela verksamhet bygger på en resurseffektiv användning av en förnybar och växande tillgång, skogen.

SCA producerar bioenergi, grön el och utvecklar vindkraft. Bolaget driver utveckling av förnybara drivmedel.

Varje träd som SCA avverkar ersätts med minst två nya.

Träprodukter kan ersätta betong, stål och aluminium. Papper kan ersätta plast. Biobränslen kan ersätta fossila bränslen.

SCA arbetar ständigt med innovation och utveckling av sin värdekedja för att skapa högsta möjliga nytta och värde.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Coronapandemin har ytterligare drivit på utvecklingen av e-handel.

Introduktion Strategi och verksamhet Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter och noter Hållbarhetsfakta Övrigt

Strategi

Strategi för lönsam tillväxt

Ökat värde från varje träd

Växande förnybar skogstillgång

Strategi

Skogen är en förnybar tillgång som utgör kärnan i SCAs verksamhet. Kring skogen har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja. SCA vill växa sin skogsresurs och ytterligare öka värdet av varje träd.

Öka skogsresursen

SCA vill växa som skogsägare och öka tillväxten i befintligt skogsinnehav genom aktivt skogsbruk.

Öka tillväxt och avverkning

Ökad tillväxt möjliggör en successiv ökning av den årliga avverkningen med 25 procent.

Förvärva skogsmark

Förvärven av skog i Baltikum fortsätter.

Optimera naturhänsynen Öka precision och kvalitet i naturvårdsarbetet.

Investera i den integrerade värdekedjan

SCAs investeringar ska stärka den integrerade värdekedjan och ge god avkastning, samtidigt som en stabil balansräkning bibehålls.

Öka produktionen av massa

SCA investerar i SCA investerar i kemisk termomekanisk massa (CTMP) på Ortvikens industriplats och utforskar möjligheten till fortsatt expansion av Östrands massafabrik.

Öka produktionen av containerboard

Investering i ökad produktion av containerboard i Obbola, på tidtabell och budget.

Utveckla affärsmöjligheterna inom förnybar energi

Produktionen av vindkraft ökar på SCAs marker och utvecklingen av biodrivmedel och gröna kemikalier fortsätter.

Minska exponeringen mot tryckpapper

Under år 2020 togs beslut om att helt avveckla tryckpappersverksamheten.

SCAs stora skogsresurs är basen för bolagets verksamhet.

Strategi

Stark projektportfölj driver lönsam tillväxt

SCA ser goda möjligheter till fortsatt lönsam tillväxt. Investeringar ska bidra till SCAs värdekedja och det fortsatta värdeskapandet i och av SCAs skogsresurs. Projekten ska ge god avkastning, samtidigt som bolaget behåller en stabil balansräkning.

SCA driver utvecklingen av ny teknik för produktion av biodrivmedel och gröna kemikalier.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Strategi

Transformation – SCA 2025

SCA skapar högsta möjliga värde i kedjan skog – produkt – kund. Bolaget utvecklar alla länkar i denna värdekedja, satsar på produkter med tillväxt och lämnar produktområden med sämre utveckling.

Med den stora skogsresursen som bas har SCA byggt ett industriellt ekosystem som ska ta vara på och skapa värde i och av skogen. Bolaget arbetar både med att få skogsresursen att växa i areal, volym och värde och med att utveckla varje länk i värdekedjan.

Utvecklingen sker genom produktutveckling och trimning av befintliga processer, men också genom investeringar i nya produktområden och affärsverksamheter, samt avveckling av verksamheter med sämre framtidsutsikter.

Sedan 2010 har SCA tagit viktiga steg i bolagets transformation inom alla affärsområden. En växande skogsresurs förädlas i allt

effektivare industrier till produkter med tillväxt och goda utsikter till lönsam utveckling. Den ena processens biprodukt blir råvara i nästa länk i värdekedjan.

Råvaran styrs till den process och produkt som kan generera största värde. Trävaror och fiberprodukter kompletteras med produktion av energi och bränslen, för egen användning eller för leverans till kund.

Bolagets industriplatser utvecklas hela tiden och produktionen styrs till de produktionsenheter som har bäst konkurrenskraft och kan skapa störst värde av SCAs unika tillgång, skogen.

Växande skogstillgång Avverkning egen skog (k m3fub)

SCA sköter sitt skogsinnehav för att det långsiktigt ska växa och ge ökande avverkningsmöjligheter. Avverkning år 2010 och 2025 avser avverkningsplan vid respektive tidpunkt, år 2020 avser faktisk avverkning.

Effektiva sågverk

Sågverken är centrala för virkesvärdet. SCA har fem välinvesterade och effektiva sågverk som tillverkar produkter med hög betalningsförmåga för virket.

Efter att stegvis ha reducerat exponeringen mot tryckpapper, lämnade SCA i början av år 2021 helt detta produktområde som har en strukturellt krympande marknad.

Strategi

Andelen av Sveriges vindkraftskapacitet på SCAs mark är cirka 20 procent.

Massa – växande marknad

Kapacitet (k ton)

Den ökade produktionen av sulfatmassa på Östrands massafabrik kompletteras med ökad produktion av CTMP-massa på Ortvikens industriplats. Ökad efterfrågan på hygienprodukter och kartong ger ökad efterfrågan på massa.

* 1 200 är beslutad kapacitet och 200 utgör potentiell ytterligare ökning.

Investering i ökad produktion av containerboard Kapacitet (k ton)

Obbola kraftlinerbruk byggs ut från 450 000 till 725 000 ton. Den nya pappersmaskinen tas i drift år 2023.

Växande efterfrågan på förnybar energi Kapacitet vindkraft (TWh)

Med sitt stora skogsinnehav har SCA många bra vindlägen att erbjuda företag som vill investera i vindkraft. Samtidigt utvecklar SCA affärsmöjligheterna i biobränslen och biodrivmedel.

SKOG

Ökad tillväxt ger ökad avverkning

Skogen är kärnan i SCAs verksamhet. Skogen förvaltas långsiktigt och ansvarsfullt för att lägga grunden för en hållbar försörjning av förnybar råvara till bolagets industri. God skogsskötsel ger ökande tillväxt, som i sin tur ger uthålligt ökad avverkning. Nettoomsättning EBITDA Sysselsatt kapital Antal anställda

Europas största privata skogsinnehav säkrar råvaruförsörjningen

SCA äger 2,6 miljoner hektar skog varav 2,0 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Tillsammans med cirka 5 miljoner m3sk skogsmark i Baltikum uppgår SCAs totala virkesförråd till cirka 257 miljoner m3sk.

SCAs råvarubehov täcks till cirka 52 procent av virke från de egna skogarna och flis från egna sågverk. Även med det ökade råvarubehov som bolagets tillväxt medför, har SCA väsentligt högre självförsörjning än jämförbara skogsindustriföretag. Det stora skogsinnehavet ger säkrare råvaruförsörjning, underlättar investeringar och skapar större flexibilitet.

Varje träd som avverkas ersätts med minst två nya. SCAs skogsplantskola producerade i fjol 104 miljoner skogsplantor.

Strategi

Öka tillväxt och avverkning med bibehållen hög miljöambition
Förvärva skog som stöder försörjningen av egen industri
Öka precision och kvalitet i naturvårdsarbetet

Finansiella nyckeltal

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	6 486	6 956
EBITDA	2 213	1 740
EBITDA-marginal, %	34,1	25,0
Operativt kassaflöde	817	532
Strategiska investeringar	77	-
Sysselsatt kapital	61 706	57 776
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3,4	4,4
Avverkning av egen skog, tusen m3fub	4 818	4 419
Medelantal anställda	618	575

Andel av koncernen år 2020

2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader

Virkesköp från privata skogsägare

Merparten av det virke, som inte kommer från SCAs egen skog, köps från privata skogsägare som äger skog i norra Sverige. Med en avverknings- och skogsvårdsorganisation som täcker norra Sverige är SCA en attraktiv partner för skogsägare som vill ha tillgång till hög kompetens och väl anpassade maskiner för skötseln av den egna skogen. Genom en konkurrenskraftig industri upprätthåller SCA efterfrågan och värde på skogen även för andra skogsägare. SCAs kunskap om, och resurser för, den egna skogen kommer därmed även andra skogsägare till del. Virkesköpen från privata skogsägare kompletteras med köp från andra skogsföretag och viss import från Norden och Baltikum.

Skogsförvärv i Baltikum

SCA fortsätter att öka sitt skogsinnehav. Under år 2020 har bolaget köpt ytterligare 15 000 hektar skog i Baltikum och äger nu drygt 40 000 hektar skogsmark i Estland och Lettland. Jämfört med SCAs svenska innehav är den förvärvade skogen yngre, men produktionsförutsättningar och tillväxt är bättre eftersom skogen växer på bördigare mark och i varmare klimatläge.

SCAs skogar är tillgängliga för alla och rymmer rika möjligheter till upplevelser.

Ansvarsfullt skogsbruk

SCAs skogar sköts långsiktigt och med målet att de ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag. Att bevara den biologiska mångfalden, de många arterna av djur och växter, är ett av de viktigaste hållbarhetsmålen i SCAs skogsbruk. Skog med höga naturvärden undantas från skogsbruk, eller sköts så att naturvärdena förstärks. I alla skogsbruksåtgärder sparas skog för att ge variation och livsrum åt känsliga djur och växter.

SCAs skog är sedan 1999 certifierad enligt FSC® (Forest Stewardship Council®) (FSC® C004466) och sedan 2011 även certifierad enligt PEFC™ (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Oberoende revisorer kontrollerar att SCAs skogsbruk möter certifieringskraven. Produkter baserade på virke från ett certifierat skogsbruk, kan sedan i sin tur certifieras och erbjudas kunder med höga krav på hållbarhet. SCA uppmuntrar även sina leverantörer att certifiera sitt skogsbruk.

SCAs skogsbruk är certierat enligt FSC® (Forest Stewardship Council®) och PEFC™ (Programme for the Endorsement of Forest Certification).

Marknadsandel och konkurrenter

SCA har en marknadsandel av virkesköp från privata skogsägare i norra Sverige om 35 procent.

Andra aktörer på marknaden för virke i norra Sverige är:

Norra Skog (skogsägareföreningen i de fyra nordligaste länen)
Sveaskog (svenska statens skogsbolag)
Holmen
BillerudKorsnäs
Sågverksföretag

Lagar som styr skogsbruk och skogsförvaltning i Sverige

Skogsvårdslagen har funnits i olika versioner sedan år 1905 och innehåller regler för hur skogsbruk får bedrivas. Den kräver bland annat att avverkad skog ska föryngras, sätter gränser för lägsta ålder för skog som ska slutavverkas och innehåller krav på miljöhänsyn.

Jordförvärvslagen reglerar förvärv av skogsmark. Lagen innebär bland annat att en juridisk person inte får nettoförvärva skogsmark från privatpersoner, däremot från andra juridiska personer. Bakgrunden till lagen är att lagstiftaren vill att en viss andel av skogen ska ägas av privatpersoner.

Över hundra avverkningslag med skördare och skotare arbetar i SCAs skogar. En betydande andel utgörs av avverkningsentreprenörer.

Klimatnytta och bevarad mångfald

Växande träd binder koldioxid. Genom att SCAs skog har en årlig nettotillväxt på drygt tre miljoner skogskubikmeter (m3sk) virke, nettobinds över fyra miljoner ton koldioxid. Det är nästan fem gånger mer än de totala utsläppen av koldioxid från fossila källor i hela SCAs verksamhet, det vill säga skogsbruk, industriproduktion och transporter av råvaror och färdiga produkter, samt insatsvaror. SCA undantar viktiga livsmiljöer för känsliga djur och växter från skogsbruk och sköter skogarna så att förutsättningarna förbättras för arter med särskilda krav. Samtidigt strävar bolaget efter att dessa avsättningar ska vara så effektiva som möjligt. Tillväxt, det vill säga inbindning av koldioxid, och förnybar råvara är också viktiga miljövärden och SCA försöker nå så god balans som möjligt mellan dessa båda mål.

25 procent ökad avverkning

SCA genomför regelbundet noggranna skogstaxeringar. Den senaste genomfördes år 2019 och visade att SCA hade 11 miljoner m3sk högre virkesförråd än tidigare beräknat och 1 miljon m3sk högre årlig nettotillväxt. Bakgrunden till den högre tillväxten är god skogsskötsel och en hög tillväxt, framför allt i SCAs yngre och medelålders skog. Contortatallen med en högre tillväxt än den svenska tallen, ger ett betydande bidrag till tillväxtökningen.

Med skogsinventeringens detaljerade underlag om SCAs skogstillgång, har bolaget utarbetat en ny avverkningsplan med restriktioner för bland annat god naturhänsyn. Den nya avverkningsplanen innebär att SCA kan öka den planerade avverkningen från tidigare 4,3 miljoner m3fub till 5,4 miljoner m3fub per år. Ökningen

Tillväxt i SCAs skog 20201)

MSEK	Miljoner m3sk	Procent
Ingående volym Sverige 2020	249
Bruttotillväxt av skog	10,5	4,2%
Naturliga förluster och röjning	–1,4	–0,6%
Tillgänglig tillväxt	9,1	3,7%
Avverkning2)	–5,9	–2,4%
Nettotillväxt av skog	3,2	1,3%
Utgående balans Sverige 2020	252
Innehav Baltikum	5
Utgående volym 2020	257

1) Uppmätt virkesvolym och tillväxt i den skogstaxering som genomfördes 2019. 2) Motsvarar cirka 4,8 m3fub.

Skogsbestånd (volym)

görs successivt med full effekt från år 2025. Den kommer då att ge ett ökat kassaflöde om 300–400 MSEK per år.

Sedan den första skogsinventeringen i slutet av 1940-talet har SCAs virkesförråd ökat med mer än 50 procent och tillväxten har mer än fördubblats. Samtidigt har bolaget under dessa knappt 70 år avverkat mer än hela den virkesvolym som nu finns i SCAs skogar.

Med den avverkningsplan som SCA nu lagt fast kommer virkesförrådet att fortsätta växa, om än i lite långsammare takt än tidigare.

Den planerade avverkningen kommer att öka med 25 procent, successivt under den kommande femårsperioden. Den kommer sedan att ligga kvar på denna nya nivå i tio till femton år för att därefter ytterligare kunna öka.

Avverkning i egen skog (m m3fub) Stående virkesvolym (m m3sk)

Den senaste skogsinventeringen genomfördes 2019 och uppmätte ett virkesförråd på 249 miljoner m3sk vid utgången av året. Med den skogsskötselplan som den

senaste avverkningsberäkningen är baserad på, kommer virkesförrådet att fortsätta öka under de kommande decennierna, samtidigt som avverkningen ökar.

Skogens värde

m m3 fub

Mot bakgrund av priset på skogsmark i ett antal större och nyligen genomförda skogsmarksaffärer genomförde SCA år 2019 en översyn av metoden för värdering av skogstillgångar i bolagets balansräkning. Översynen visade att det sker ett stort antal skogstransaktioner i de områden där SCA har skogstillgångar, att värdet på större skogstillgångar generellt ligger på samma nivå som mindre och medelstora skogstillgångar, samt att värdet väsentligt överstiger tidigare bokfört värde.

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Uthållig avverkningsnivå Aktuell avverkning

Aktuell avverkning

Den första avverkningsberäkningen 1950 gav en uthållig avverkningsnivå på cirka 2 m m3fub. Genom god skogsskötsel har tillväxten ökat och den senaste avverkningsberäkningen ger en uthållig avverkningsnivå på 5,4 miljoner m3fub, en nivå

enligt avverkningsberäkning

Uthållig avverkningsnivå enligt avverkningsberäkning

som på 10–20 års sikt kommer att kunna öka ytterligare.

SCA har per den 31 december 2019 ändrat redovisningsmetod för värdering av bolagets skogstillgångar så att värdet baseras på försäljningstransaktioner i de områden där SCA äger skogstillgångar i Sverige. Det genomsnittliga marknadspriset som används till värdering av SCAs skogstillgångar uppgick till 291 SEK/m3sk den 31 december 2020. Tillämpat på SCAs stående virkesvolym om 257 miljoner m3 vid utgången av året var det bokförda värdet på SCAs skogstillgångar 74,9 miljarder SEK per den 31 december 2020.

Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult) är en av de större mäklarna och leverantörerna av marknadsstatistik och enligt Ludvig & Co var genomsnittspriset år 2020 i SCAs region, norra Sverige, cirka 296 SEK per m3sk rotstående skog.

SCAs köp och försäljning av skogsmark i Sverige

Köp	2016	2017	2018	2019	2020
Volym, tusen m3sk	123	261	197	429	288
Pris, SEK/m3sk	263	259	286	334	294

Försäljning	2016	2017	2018	2019	2020
Volym, tusen m3sk	176	385	192	959	319
Pris, SEK/m3sk	274	270	268	264	259

Skogsmarkspriser, nominella värden (SEK/m3)

Skogsmarkspriser norra Sverige	2016	2017	2018	2019	2020
Pris, SEK/m3sk	243	273	269	274	296

Källa: Ludvig & Co

Skog genererar värde på tre sätt: kassaflöde från avverkning, biologisk tillväxt och ökat markvärde.

Avverkning. Avverkning ger råvara till industrin och genererar kassaflöde. Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån fördubblats sedan år 1956.

Nettotillväxt. På 70 år har virkesförrådet ökat betydande då tillväxten är väsentligt högre än avverkningen. Detta ger förutsättningar för högre avverkning och ökat kassaflöde i framtiden.

Markvärde. Värdet på skogsmark i norra Sverige har ökat med över 200 procent realt och 4 000 procent nominellt sedan år 1956, enligt en uppskattning från Lantmäteriet.

Tillsammans har dessa tre värdeströmmar genererat en totalavkastning på SCAs skogsinnehav om cirka 10 procent per år sedan år 1956.

Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Ludvig & Co, Lantmäteriet, Svefa, FutureVistas

Not: Kassaflödet återinvesteras i skog CAGR: genomsnittlig årlig tillväxttakt

Baltikum – en skogsregion med potential att växa

Skogen i Estland och Lettland har en mycket god produktionsförmåga som av historiska skäl endast tas till vara i begränsad utsträckning.

Skog har varit en viktig del av försörjningen i Estland och Lettland så länge där har funnits människor. Estland har 2,2 miljoner hektar skog och Lettland 3,4 miljoner hektar, vilket i båda länderna motsvarar ungefär halva landarealen.

I båda länderna växlar skog och jordbruksmark, ungefär som i södra Sveriges slättmarker. Landskapet är ganska plant och markerna är i stort sett stenfria.

Liksom i Skandinavien utvecklades en skogsindustri med sågverk och även en början till massaindustri i slutet av 1800-talet. De båda världskrigen gick hårt fram med Baltikums skogar som avverkades för att ge värme, skydd och delvis även mat för passerande arméer och en hårt drabbad befolkning.

Även under åren efter andra världskriget brukades skogarna hårt. De förstatligades och gick in i den sovjetiska planekonomin. Engagemang och

resurser saknades ofta för att ersätta de hårt avverkade skogarna med nya och välväxande. I många fall blev resultatet en självföryngrad lövskog med inslag av barrträd.

Efter Sovjetunionens fall återbördades ungefär hälften av skogarna till tidigare ägare eller privatiserades. Det har lett till ett ökat engagemang för att ta till vara de mycket goda tillväxtmöjligheter som idag endast delvis har realiserats. Förutom skogsmark, finns det stora arealer med dåligt utnyttjad eller igenväxande jordbruksmark som skulle ha goda förutsättningar att bli högproduktiv skogsmark.

SCA äger nu drygt 40 000 hektar skog och mark med goda förutsättningar för skogsplantering. Skogarna är förhållandevis unga och har ett stort inslag av lövträd. Markens produktionsförmåga är emellertid hög och med god skogsskötsel kan potentialen tas till vara att skapa bestånd med hög volym och god tillväxt.

SCAs skogsinnehav

i Estland och Lettland
Areal skogsmark, ha	40 000
Mark som kan skogs planteras, ha	4 000
Trädslagsfördelning tall-gran-löv, procent	23-12-65
Virkesvolym, m3sk/ha	120
Bonitet, möjlig tillväxt, m3sk per ha och år	6,1

Marken i Estland och Lettland är i stor utsträckning plan och bördig. Med god skogsskötsel kan virkesproduktionen bli mycket hög.

Digitalisering ökar virkets värde

TRÄ

Trä

En konkurrenskraftig och lönsam sågverksindustri som tar vara på råvarans fulla potential är helt central för skogens värde. För skogsägaren kommer cirka 65 procent av intäkterna från sågtimret. Nettoomsättning EBITDA Sysselsatt kapital Antal anställda

SCA tillverkar förädlade trävaror för den europeiska byggvaruhandeln och träindustrier över hela världen.

SCA driver fem sågverk i nära anslutning till skogsråvaran. Sågverken är välinvesterade och tillhör de största i Europa med en årlig kapacitet på 2,2 miljoner kubikmeter sågade trävaror. De

har hög automatiseringsgrad och röntgenteknik för att maximera värdet av varje stock. Tekniken innebär att sågverken kan sortera, välja ut och anpassa stocken till kraven på slutprodukten.

SCA har också hyvlerier, målerier, impregnering och vidareförädling av biprodukter samt distribution till byggvaruhandeln.

Strategi

Stärka SCAs integrerade värdekedja sågtimret utgör ett träds största värde
Fortsatt lönsam tillväxt genom – Volymtillväxt i Bollsta och Tunadal
Förädlade och kundanpassade produkter
Produktionsoptimering för högsta effektivitet

Finansiella nyckeltal

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	6 296	6 325
EBITDA	657	789
EBITDA-marginal, %	10,4	12,5
Operativt kassaflöde	573	681
Strategiska investeringar	-	1
Sysselsatt kapital	3 302	3 443
Avkastning på sysselsatt kapital, %	11,8	14,6
Leveranser, trävaror, tusen m3	2 553	2 506
Medelantal anställda	1 165	1 235

2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader

Trä

Kundanpassade produkter

Den senvuxna norrländska veden har hög andel kärnved och små kvistar, vilket gör den lämpad för synligt trä, interiöranvändning och produkter med höga kvalitetskrav, såsom inner- och ytterpanel. SCA har valt att fokusera på två kundsegment, som kan nyttja dessa egenskaper och där utsikterna till lönsam tillväxt bedöms som bäst.

Träindustrin. Som leverantör till träförädlande industri tillverkar SCA kundanpassade produkter och komponenter som passar väl in i kundernas fortsatta förädling. Kunderna är främst tillverkare av möbler, dörrar, fönster, golv och tak.

Byggvaruhandeln. Till byggvaruhandeln levererar SCA förädlade produkter, färdiga att erbjudas konsument, samt kvalificerade distributionslösningar. För att erbjuda kompletta sortiment kombinerar SCA sina egna produkter med inköp från andra leverantörer. Kunderna är främst byggvarukedjor i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike och produkterna används av både proffs och hemmaanvändare.

Med denna inriktning har SCA nått högre och mer stabila marginaler över en konjunkturcykel och har haft en lönsam tillväxt på cirka 10 procent per år under de senaste 20 åren.

Innovativa lösningar

Träindustrin och byggvaruhandeln efterfrågar innovativa produkter som driver försäljningsökning. Med hjälp av råvara av hög kvalitet, röntgenteknik och processtyrning kan SCA till exempel erbjuda kunderna kärnfurutrall. Den är lika motståndskraftig som tryckimpregnerat virke, men tillverkas helt utan kemikalier. En annan ny produkt i bygghandeln är SCAs mellanstrukna ytterpanel med dold spikning, som ger snyggare fasad, enklare montage och förbättrad hållbarhet.

Ökad konkurrenskraft

I Bollsta sågverk investerar SCA cirka 600 MSEK i ett nytt justerverk, där virket kvalitetssorteras och längdjusteras före leverans. Justerverket ersätter två äldre verk och ger effektivare och högre produktion. Bollsta sågverk är redan sedan tidigare SCAs största, och ett av Europas effektivaste, sågverk och stärker nu sin konkurrenskraft ytterligare.

Sågverk

Munksund, Piteå Kapacitet: 420 000 m3/år

Rundvik, Nordmaling Kapacitet: 330 000 m3/år

Bollsta, Kramfors Kapacitet: 560 000 m3/år

Tunadal, Sundsvall Kapacitet: 540 000 m3/år

Gällö, Bräcke Kapacitet: 330 000 m3/år

Träförädling och distribution

Kapacitet hyvlade produkter: 600 000 m3/år

Kapacitet fönsterämnen: 5 miljoner löpmeter/år

Distribution till byggvaruhandeln: Skandinavien | Frankrike

Trä

Med rätt ytbehandling är trä ett material som tål ett tufft klimat.

Marknadsutvecklingen

Globalt ökar efterfrågan på förnybara material och intresset för att bygga bostäder i trä. Efterfrågan på träprodukter har haft en årlig tillväxt på 2–3 procent de senaste åren. Under år 2020 hade coronapandemin varierande inverkan på marknadsutvecklingen. Under första kvartalet medförde restriktioner i flertalet europeiska länder svårighet med distribution. Efterfrågan har varit stark inom byggvaruhandeln i Skandinavien, Storbritannien och övriga norra Europa och marknadspriserna för sågade trävaror har stärkts under året. Den europeiska exporten till USA har varit hög, främst på grund av stark efterfrågan inom byggvaruhandeln, stark nybyggnation och lägre import från Kanada, där produktionen minskade under våren för att öka igen under hösten.

Marknadsandel och konkurrenter

SCAs andel av den europeiska marknaden för barrträvaror är cirka 2 procent. Marknaden präglas av ett stort antal medelstora och mindre leverantörer med inriktning på olika produkter och geografiska marknader.

Andra stora trävaruleverantörer i Europa:

Stora Enso
Binderholz & Klenk Holz
Pfeifer Holz
Moelven

Timmerstocken är den mest värdefulla delen av ett träd. SCAs sågverk kan ta vara på dess fulla potential.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Trä

Datortomografi ser in i stocken

I Bollsta sågverk investerar SCA i den senaste tekniken för att kunna optimera värdet av varje stock. Med datortomografi, bildanalys och artificiell intelligens optimeras värdet hela vägen från timmerstock till färdig produkt.

Fortsatt expansion

Massa

Efter att ha fördubblat produktionen av sulfatmassa vid Östrands massafabrik, investerar SCA nu i ökad produktion av kemisk termomekanisk massa, CTMP. Nettoomsättning EBITDA Sysselsatt kapital Antal anställda

Ledande sulfatmassatillverkare

Östrands massafabrik är nu uppe i full produktion. Östrand är ledande i kvalitet, kostnadseffektivitet och miljöprestanda. Fabriken fokuserar framför allt på massa för mjukpapper, men levererar även massa till kartong och tryckpapper, samt specialprodukter som massa för filtertillverkning.

Barrsulfatmassa producerad av norrländsk vedfiber ger massa som efterfrågas för sin styrka. I mjukpapper kombineras den ofta med massa baserad på lövved, som björk eller eukalyptus. Olika massatyper bidrar med olika egenskaper i papperet. Eftersom barrsulfatmassa bidrar med styrka, kan den inte utan vidare ersättas av massa av annat ursprung och med andra egenskaper.

Strategi

Etablera Östrand som den ledande leverantören av barrsulfatmassa för mjukpapperstillverkare
Expandera CTMP på Ortvikens industriplats
Planera för fortsatt expansion av barrsulfatmassa

Finansiella nyckeltal

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	4 431	4 377
EBITDA	614	983
EBITDA-marginal, %	13,8	22,5
Operativt kassaflöde	468	716
Strategiska investeringar	79	347
Sysselsatt kapital	8 781	9 115
Avkastning på sysselsatt kapital, %	0,8	4,9
Leveranser, massa, tusen ton	839	741
Medelantal anställda	345	355

Andel av koncernen år 2020

2) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader

Massa

Från skog till färdig produkt i form av blekt barrsulfatmassa av ledande kvalitet.

Investering i CTMP

Vid Östrandsfabriken produceras cirka 100 000 ton kemisk termomekanisk massa, CTMP. Den används framför allt för tillverkning av mjukpapper och kartong. CTMP används exempelvis i mellanskiktet i vätskekartong för att ge stadga åt förpackningarna.

SCA har beslutat investera 1,45 miljarder SEK i en anläggning för produktion av 300 000 ton CTMP vid Ortvikens industriplats. I Ortviken finns befintlig utrustning och infrastruktur för tillverkning av tryckpapper, som kan användas för att med låg investeringskostnad få till stånd en mycket konkurrenskraftig anläggning. Den nya CTMP-fabriken kommer att tas i drift i början av år 2023.

Möjligheter till ytterligare ökad kapacitet

När CTMP-fabriken i Ortviken tas i drift, avvecklas den nuvarande CTMP-tillverkningen i Östrand. Detta ger förutsättningar för utökad produktion av sulfatmassa vid Östrands massafabrik.

Förnybar energi och gröna kemikalier

Efter utbyggnaden har Östrands massafabrik väsentligt förbättrat sin energieffektivitet. Fabriken täcker genom egen energiproduktion hela sitt behov av el och värme. Därtill levereras cirka 0,5 TWh grön el till nätet och cirka 0,2 TWh värme till Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät.

Östrandsfabriken levererar också biprodukter som tallolja och terpentin. Tallolja används bland annat som råvara för biodrivmedel, medan terpentin bland annat används som råvara för kosmetika.

Marknadsutvecklingen

Efterfrågan på blekt barrsulfatmassa ökar med cirka 2 procent per år över tid. I inledningen av år 2020 var priserna låga. Coronapandemin medförde stor osäkerhet i marknaden. Efterfrågan på massa till mjukpapper ökade, medan efterfrågan på massa till tryckpapper minskade drastiskt. Marknadsläget och priser stärktes under det andra halvåret, drivet inte minst av ökande efterfrågan i Kina.

Östrands massafabrik, Timrå

Produktionskapacitet

Blekt långfibrig barrsulfatmassa, NBSK: 900 000 ton/år. Massan används till bland annat mjuk-

Kemisk termomekanisk massa, CTMP:

papper, förpackningar, tryckpapper och filter.

100 000 ton/år. Massan används till bland annat förpackningar och hygienprodukter.

Grön el: 1,2 TWh/år vid full massaproduktion.

Marknadsandel och konkurrenter

SCAs andel av världsmarknaden för blekt barrsulfatmassa (NBSK) är 6 procent.

Andra stora aktörer är:

Metsä
Mercer
Paper Excellence
Södra
Ilim/International Paper

Massa

I den nya torklinjen skärs massan till ark, balas och emballeras.

CONTAINERBOARD

SCA växer inom förpackningspapper

Containerboard

SCA lämnar nu helt tryckpapper och segmentet kommer från år 2021 att endast omfatta kraftliner, ett strategiskt tillväxtområde med gynnsamma trender. I Obbola pappersbruk fortsätter investeringen i ökad produktion. Nettoomsättning EBITDA Sysselsatt kapital Antal anställda

Ledande producent av containerboard

Containerboard är ett förpackningspapper som används vid tillverkning av wellpappförpackningar och där utgör de yttre lagren av wellpappen. SCA producerar till helt övervägande del färskfiberbaserad containerboard, så kallad kraftliner, vid pappersbruken Munksund i Piteå och Obbola i Umeå.

SCA är en ledande producent av färskfiberbaserad containerboard, den tredje största i Europa och den största oberoende leverantören. I produktportföljen ingår en rad specialprodukter som kraftliner med vit tryckvänlig yta och våtstark kraftliner. Våtstark kraftliner används för förpackningar med särskilt höga krav, till exempel förpackningar för livsmedel eller tungt gods. Den senvuxna, norrländska vedråvaran ger styrka och är väl lämpad för materialeffektiva förpackningar av hög kvalitet. Huvudmarknaden är Europa.

Strategi

Genomföra beslutad investering i ökad kraftlinerproduktion vid Obbola pappersbruk
Fortsätta satsningen på att som oberoende leverantör erbjuda marknadens bästa service och produktsortiment
Fortsätta satsningen på specialsortiment som kraftliner med vit yta och våtstark kraftliner

Finansiella nyckeltal1)

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	7 916	9 229
EBITDA	1 190	2 064
EBITDA-marginal, %	15,0	22,4
Operativt kassaflöde	1 201	1 461
Strategiska investeringar	1 253	903
Sysselsatt kapital	7 739	7 471
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,2	21,8
Leveranser, kraftliner, tusen ton	840	812
Leveranser, tryckpapper, tusen ton	587	688
Medelantal anställda	1 421	1 423

Andel av koncernen år 2020

1) Nyckeltal inkluderar tryckpapper och containerboard (segment Papper). Från år 2021 kommer segmentet endast att inkludera containerboard.

2) Före eliminering av internförsäljning 3) Andel beräknad av total EBITDA exklusive centrala kostnader SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Containerboard

Investering i en ny pappersmaskin

I september år 2019 beslutade SCA om en investering på 7,5 miljarder SEK i Obbola pappersbruk. Investeringen omfattar bland annat en ny pappersmaskin och en ökad produktion av containerboard från dagens 450 000 ton till 725 000 ton. Den nya pappersmaskinen avses tas i drift i början av år 2023. Under investeringsperioden fortgår produktionen som vanligt.

Investeringen i Obbola ligger på tidtabell och budget.

Marknadsutvecklingen

Marknaden för containerboard fortsätter att växa, även under coronapandemin. Växande e-handel och omställningen från plastförpackningar till förnybara material ökar behovet av pappersförpackningar av hög kvalitet. Krav på livsmedelssäkerhet och hyllfärdiga förpackningar, som kan visas direkt i butik, ökar efterfrågan på färskfiberbaserade förpackningar utan kemikalier, med god tryckbarhet och styrka. Marknadspriserna för kraftliner sjönk under år 2020 på grund av en avmattad världskonjunktur. Under slutet av året förbättrades dock efterfrågan och lagernivåerna sjönk.

Digitalisering ändrar mediamönster

Efterfrågan på tryckpapper har minskat under lång tid. Mellan 2008 och 2019 har efterfrågan i Västeuropa gått ned med fem procent per år, när ändrade kommunikationsmönster till följd av digitaliseringen minskar behovet för tryckta medium som tidningar, tidskrifter och reklamtryck. Coronapandemin har drivit på utvecklingen ytterligare. Under första halvåret 2020 minskade efterfrågan på tryckpapper med ytterligare 30–40 procent när tidningskiosker stängde och annonsunderlaget för resor, butikshandel och evenemang minskade drastiskt.

SCA har successivt minskat sin exponering mot tryckpapper. År 2020 återstod endast Ortvikens pappersbruk i Sundsvall med produktion av bestruket och obestruket tryckpapper på tre pappersmaskiner.

Den 11 september beslutade SCA att helt avveckla tryckpappers produktionen och stänga alla tre pappersmaskinerna i Ortviken. Avvecklingen innebär att cirka 800 tjänster försvinner, framför allt på Ortvikens industriplats, men även i andra delar av SCAs verksamhet. Ortvikens industriplats ställs om för att i stället producera kemisk termomekanisk massa, CTMP, och för extern verksamhet såsom företaget Renewcells återvinning av textilfiber. Ortviken är en attraktiv industriplats med god infrastruktur och utmärkta logistikförutsättningar.

SCA har utvecklat Arcwise, teknik för att göra wellpappförpackningar i alla former.

Vid Obbola pappersbruk bygger SCA ut produktionen av kraftliner.

Containerboard

Obbola, Umeå

Produktionskapacitet: 450 000 ton/år

Produktsortiment: kraftliner med brunt ytskikt, för konsument- och transportförpackningar med inriktning på lättare och standardkvaliteter.

Munksund, Piteå

Produktionskapacitet: 415 000 ton/år

Produktsortiment: kraftliner med brunt och vitt ytskikt, för konsument- och transportförpackningar. Är specialiserat på mycket kraftiga produkter (Heavy Duty), våtstarka kvaliteter (Wet Strength) och förpackningspapper med vit yta och hög tryckbarhet (White-Top).

Marknadsandel och konkurrenter

Kraftliner

SCAs andel av marknaden för kraftliner i Europa är 12 procent.

Andra stora aktörer är:

Smurfit-Kappa
Mondi
Metsä
Stora Enso

SCA driver utvecklingen av bioenergi

Energi blir en allt viktigare del av SCAs värdekedja. Biprodukter och restströmmar från bolagets skogsbruk och industrier blir grön energi och genererar nya affärsmöjligheter. Samtidigt ökar produktionen av vindkraft på SCAs marker.

Fördubblad vindkraftsproduktion ger SCA högre arrenden

Som Europas största privata skogsägare, har SCA stora arealer mark med goda vindlägen. Just nu pågår en omfattande utbyggnad av vindkraft. I slutet av år 2020 var kapaciteten för produktion av vindkraftsel på SCAs mark 5,4 TWh per år vilket motsvarar cirka 20 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion. Vid slutet av 2023 kommer kapaciteten att vara uppe i 9 TWh per år.

SCA förbereder och utvecklar vindkraftsprojekt till aktörer som vill investera i grön energi. Som markägare får SCA ett arrende, baserat på intäkterna från försäljningen av den gröna el som produceras.

SCA har som långsiktigt mål att vindkraftsproduktionen på bolagets mark ska uppgå till 11 TWh 2025, vilket motsvarar behovet av el för att elektrifiera samtliga personbilar i Sverige.

Ledande leverantör av biobränslen

Allt virke som kan sågas, blir sågade trävaror. Den vedråvara som inte kan bli trävaror, används för produktion av papper och massa. De biprodukter från skogsbruk och industri som inte kan bli fiberråvara, används för energiproduktion. En stor andel av bioenergin används i SCAs egna anläggningar och bidrar till SCAs mycket små kolspår.

Under år 2020 producerade SCA 10,8 TWh bioenergi. 9,1 TWh användes i SCAs egna anläggningar och 1,7 TWh levererades till externa kunder. Av de externa leveranserna var 0,9 TWh förädlade biobränslen, det vill säga träpellets, och 0,8 TWh oförädlade biobränslen. SCA har en produktionskapacitet i hel- och delägda anläggningar på 300 000 ton pellets per år.

Biodrivmedel och gröna kemikalier

Den ökade produktionen vid den utbyggda Östrandsfabriken, ökar även tillverkningen av tallolja, en biprodukt från sulfatmassaprocessen. SCA och det finska energiföretaget St1 har inlett ett samarbete för att utvärdera investering i en anläggning för tillverkning av biodrivmedel vid St1s raffinaderi i Göteborg. Investeringen skulle ge en årlig produktion på 100 000 m3 biodrivmedel, vilket motsvarar ungefär en procent av Sveriges samlade behov.

SCA har erhållit miljötillstånd i första instans för ett bioraffinaderi vid Östrands massafabrik. Bolaget utvärderar möjligheten att tillverka biodrivmedel av svartlut, en biprodukt från massatillverkning. SCAs egenutvecklade process testas i en pilotanläggning vid Obbola pappersbruk. SCA utvärderar även möjligheten att producera biodrivmedel av fast biomassa, till exempel sågspån. I båda fallen kan den industriella infrastruktur, som finns vid Östrands massafabrik, och de biprodukter som genereras i SCAs industriproduktion utnyttjas. SCA har som långsiktigt mål att tillverka biodrivmedel av biprodukter från skogen om 260 000 m3, en volym motsvarande allt drivmedel till svenskt inrikesflyg.

Strategi

Maximera vindkraft på SCAs mark och utveckla eftermarknadsaffären
Optimera produktion, produktmix och lönsamhet i biobränsleaffären
Kommersialisera affärsmöjligheterna inom biodrivmedel och gröna kemikalier

SCA har kapacitet att producera 300 000 ton pellets per år. Pellets är både industribränsle och konsumentprodukt.

LOGISTIK

Effektiv logistik avgörande för lönsamheten

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Logistik

Logistik är en central del av SCAs verksamhet. Skogsråvaran ska transporteras till industrianläggningarna och produkter ska levereras till kunder över hela världen. Med avvecklingen av tryckpapper ställs nu SCAs logistiksystem för färdiga produkter om för att bättre anpassas till kraftliner, massa och trävaror.

Skogsindustrin är en logistikintensiv näring. Cirka 20 procent av SCAs kostnader utgörs av logistik. För att optimera godsflödena har SCA byggt upp egna logistiksystem både inom råvaruförsörjning och distribution av färdiga produkter. Inom den skogliga verksamheten är SCA en av Sveriges största användare av järnvägstransporter, med egna logistiksystem från skogarna i inlandet till industrierna vid kusten. SCAs järnvägssystem för transport av rundvirke är det största i Europa.

Råvarutransporter

Virket hämtas från skogar över hela norra Sverige. Alla virkestransporter startar på lastbil. Om avståndet till industrin är kort, körs virket direkt på lastbil. Om avståndet är längre än cirka 10 mil går virket till en järnvägsterminal och fraktas därifrån till industrin på tåg.

Det ökade virkesbehovet till den utbyggda massafabriken i Östrand levereras i hög grad med järnväg. Genom effektiva järnvägstransporter kan virket levereras också från Syd- och Mellansverige till konkurrenskraftig kostnad.

Effektiva lastbilstransporter är ekonomiska och miljövänliga. I Sverige tillåts numera 74-tons virkesbilar, vilka kan transportera cirka 15 procent mer virke och samtidigt minska miljöpåverkan. En begränsad men ökande del av vägnätet i norra Sverige är tillgänglig för 74-tons bilar, men SCA arbetar för att fler vägar ska kunna användas av de effektivare lastbilarna. SCA byter virke med andra skogsbolag för att reducera transportavstånden till industrin och därmed kostnader och utsläpp så mycket som möjligt.

Färdigvarutransporter

Under ett turbulent år som 2020 har en egen logistikorganisation och kontroll över transporterna varit av särskilt stort värde. Detta har bidragit till snabba och flexibla lösningar när förutsättningarna på kort tid förändrats.

Den dominerande delen av SCAs produkttransporter sker på fartyg. SCAs avveckling av tryckpapper ger ändrade logistikförutsättningar. Massa och trävaror transporteras i bulkfartyg och i container. Den planerade utbyggnaden av hamnarna i Sundsvall och Umeå skapar förutsättningar för större fartyg och effektivare containerhantering.

SCA opererar container-feeders mellan Umeå, Sundsvall och Rotterdam, där containrar lastas om till och från oceangående fartyg, pråmar och järnväg.

SCAs RoRo-fartyg optimeras för transport av kraftliner. De går på en fast rutt och tidtabell mellan SCAs terminaler i Umeå, Sundsvall, Kiel, Rotterdam och London.

Med dessa systemtransporter kan SCA upprätthålla hög kundservice till låg transportkostnad och miljöpåverkan.

För att optimera kapacitetsutnyttjandet erbjuder SCA kostnadseffektiva logistiklösningar för externa kunder. Såväl RoRo- som containerfartyg fraktar gods främst norrut från terminaler på kontinenten. De levererar till exempel insatsvaror för industrin och konsumentprodukter till Sydsverige och Mälardalen, för att sedan ta tomma containrar vidare till SCAs industrier i norr.

Inom Sverige opererar SCA järnvägspendlar mellan Piteå, Umeå och Skövde för leverans till sydskandinaviska kunder. Samma systemtåg transporterar produktionsmaterial norrut.

Andelen containertransporter av SCAs produkter ökar hela tiden.

En hållbar väg mot 2030

Hållbarhet är integrerat i SCAs hela verksamhet. För att göra långsiktiga prioriteringar och säkerställa hållbar utveckling har SCA faställt koncernmål som ska nås till år 2030.

Med hållbarhet i affärsidén

Ur välskötta skogar hämtar SCA en förnybar råvara för att i en resurseffektiv värdekedja tillverka produkter som kan ersätta sådana med större kolspår.

Hållbarhet är en viktig aspekt i varje verksamhet inom bolaget. På avgörande områden kan SCA bidra till en hållbar utveckling, men bolaget måste också arbeta med att minska den belastning på miljön som verksamheten kan medföra. Det är viktigt att ha en helhetssyn för att finna en optimal balans mellan olika hållbarhetsaspekter.

Hållbarhetsplattformen beskriver SCAs hela verksamhet. För att kunna driva utvecklingen har bolaget antagit koncernmål på områden som är särskilt viktiga och där SCA på ett avgörande sätt kan bidra till en hållbar utveckling.

Dessa långsiktiga mål ska vägleda långsiktiga prioriteringar. Målen preciseras i delmål och ska uppnås till år 2030.

Ökad klimatnytta

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Fossilfri värld

Växande skogar binder koldioxid och förnybara produkter ersätter fossila. SCAs redan betydande klimatnytta ska öka med 50 procent till år 2030.

Skog, produkter och låga utsläpp

Jordens klimat blir varmare och orsaken är framför allt människans användning av fossilt kol och de utsläpp av växthusgaser som följer med denna.

SCAs verksamhet påverkar klimatet på tre sätt. Växande träd binder koldioxid när de växer och SCAs skogar har en hög nettotillväxt. Av virket från dessa skogar tillverkar SCA produkter som kan ersätta sådana med ett större kolspår. Trä ersätter stål och betong. Papper ersätter plast. Biobränslen ersätter fossila bränslen. Genom att använda produkter baserade på den förnybara råvaran skog, kan det fossila kolet bli kvar i jorden. SCAs verksamhet genererar dock också utsläpp av fossil koldioxid, inte minst genom transporterna av råvaror och produkter.

SCA levererar klimatnytta

SCA har satt målet att öka sin klimatnytta med 50 procent till 2030. För att uppnå detta måste bolaget arbeta på samtliga tre områden.

SCA ska fortsätta sköta skogen för hög och värdefull tillväxt och öka skogstillgången genom förvärv. Bolaget kommer att öka produktionen av förnybara produkter och även utveckla produkter med ett ännu större bidrag i arbetet mot klimatförändringar, till exempel genom ökad produktion av biodrivmedel. Slutligen ska SCA också halvera utsläppen av växthusgaser från hela värdekedjan genom att välja effektiv och hållbar teknik.

Ökad produktion av förnybar el

SCAs skogar ger inte bara förnybar råvara utan även goda vindlägen. Ett ytterligare bidrag i klimatarbetet är den vindkraft som genereras på bolagets marker. SCA förbereder investeringar i vindkraftsproduktion som sedan genomförs av bolagets partners.

Kapaciteten för befintliga verk, samt de som är på väg att byggas, kommer att uppgå till 9 TWh år 2023. Målet är att nå en kapacitet, i drift eller under byggnation, på 11 TWh år 2025, vilket motsvarar behovet av el för att elektrifiera alla personbilar i Sverige.

I tabellen redovisas SCAs klimatnytta enligt modell beskriven av Holmgren och Kolar, se sca.com

Läs mer på sidan 148.

VÄRDEFULLA SKOGAR

Bevarad biologisk mångfald

Värdefulla skogar

Alla djur och växtarter som finns i SCAs skogar, ska kunna finna livsrum även i framtiden. Därför ökar SCA precisionen i arbetet med att bevara skogens biologiska mångfald.

Hänsyn i skogsbruket

Skogen i norra Sverige växer långsamt och tiden från en slutavverkning till nästa är uppemot, eller över, ett sekel. I SCAs skogsbruk ingår systematisk naturhänsyn i varje skogsbruksåtgärd under denna omloppstid. Genom att lämna kantzoner, trädgrupper, död ved och en lång rad andra hänsynsåtgärder bevaras livsmiljöer för de flesta av skogens växter och djur.

Stora delar av SCAs skogsinnehav är även renbetesmark, mark där renar betar under framför allt vintern. I nära dialog med de samebyar som driver renskötsel på SCAs marker, anpassar SCA sitt skogsbruk för att underlätta för renskötseln. Det kan handla om åtgärder som att skjuta upp avverkningen av lavbärande träd eller att anpassa plogningen av skogsbilvägar till renarnas flytt.

Skapa och bevara livsmiljöer

Det finns dock djur och växtarter som påverkas negativt av skogsbruk även med god naturhänsyn. Det är arter som har speciella krav på sina livsmiljöer. Det kan handla om arter som behöver bränd mark eller ved, eller arter som behöver gamla döende lövträd. Det kan också handla om arter som behöver miljöer som är stabila och opåverakde av skogsbruk under lång tid.

SCA har identifierat 203 rödlistade arter som har särskilda krav på livsmiljöer. För dessa arter har SCA upprättat planer för att säkerställa tillgången på lämpliga livsmiljöer. Det handlar såväl om att identifiera de miljöer som behöver undantas från skogsbruk som att nyskapa sådana miljöer som normalt skogsbruk med hänsyn inte ger upphov till.

Ansvarsfull virkesförsörjning

Hela SCAs skogsinnehav är certifierat enligt både FSC och PEFC. Av bolagets behov av råvara utgörs cirka 52 procent av virke från de egna skogarna och flis från egna sågverk. Resterande råvara köps in från privata skogsägare i norra Sverige, andra skogsbolag, skogsägarföreningar och en mindre andel importeras. Vedråvarans spårbarhet säkerställs genom att SCAs virkesinköp är tredjepartscertifierade enligt FSCs Chain of Custody och PEFCs Chain of Custody.

SCA arbetar för att maximera andelen certifierad vedråvara genom att uppmuntra sina virkesleverantörer att certifiera sitt skogsbruk. Minimikravet är att råvaran uppfyller FSCs standard för Controlled Wood. Detta innebär att SCA aktivt avstår från att köpa olagligt avverkad skog eller skog från kontroversiella källor. Det borgar också för att virket avverkas med god naturhänsyn.

Ansvarsfullt skogsbruk Genom ansvarsfull fiberanskaffning kombinerat med bevarad biologisk mångfald

100 procent av vedråvaran är spårbarhetscertifierad, det vill säga med minimikravet FSC standard för Controlled Wood. 81 procent är avverkad med högre hänsyn.

Ansvarsfull fiberanskaffning Livsmiljöer för SCAs ansvarsarter

Läs mer på sidan 151.

Inget ska gå till spillo

Effektiv resursanvändning

SCA strävar efter effektiv resurshushållning i varje länk i värdekedjan. Restprodukter blir råvara i nya produktionsprocesser eller energiråvara. Målet är att allt ska komma till nytta.

Ökad nytta genom innovation

SCA har kommit långt när det gäller att ta vara på råvara, sidoströmmar och restprodukter. Men det finns fortfarande stort utrymme att genom innovation öka den totala nyttan i värdekedjan. För femtio år sedan lades sågspån på deponi. För trettio år sedan eldades sågspån för att producera värme. Idag används sågspån för pelletsproduktion och pellets används som ett avancerat bränsle i massaindustrins kemikalieåtervinning. Nu utvecklas tekniken för att kunna göra avancerade biodrivmedel och gröna kemikalier av sågspån.

Råvaran används också allt effektivare. Genom att med modern teknik se in i timmerstockar kan man med precision tillverka trävaror som tar vara på stockens fulla potential. Det ger högre värde och mindre spill. Hela trädet tas till vara.

Resurseffektivitet i varje led

SCA arbetar fortlöpande för att ytterligare höja resurseffektiviteten. Sågverken arbetar på olika sätt med att höja utbytet och massabruken med vedåtgångstalet. I nuläget omvandlas över 65 procent av fiberråvaran till trävaror, papper, massa och pellets. Andra värdefulla produkter som tallolja och terpentin tas till vara

och förädlas. Resterande råvara omvandlas till energi och då med så stor andel el som möjligt.

Globalt sett är vatten en bristvara. SCAs verksamhet bedrivs inom geografiska områden med god tillgång till färskvatten. Färskvattnet kommer nästan uteslutande från ytvattentäkter och återanvänds flera gånger inom bolagets processer. Fokus har hittills varit att minimera miljöpåverkan genom att arbeta med att minska utsläpp till vatten och luft.

Effektiva transporter

Transporter är en viktig del av SCAs verksamhet, såväl transporten av råvara till bolagets industrier som transporten av produkter till SCAs kunder. SCA arbetar ständigt med att optimera transportlösningar genom exempelvis lastfyllnad och samordning.

Effektiva järnvägssystem och bilar som kan bära större last utan ökat vägslitage är viktiga sätt att utveckla råvarutransporterna.

Större fartyg och effektiva containersystem ökar effektiviteten i transporten av färdiga produkter och minskar miljöbelastningen. Genom att externt gods hanteras i norrgående flöden, ökar effektiviteten ytterligare.

En viktig del av SCAs utvecklingsarbete handlar om att utveckla en mer värdefull användning av bi- och restprodukter.

ANSVAR FÖR MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE

Alla ska komma hem hela och friska

Ansvar för människa och samhälle

SCA arbetar systematiskt för en hälso- och säkerhetskultur där alla medarbetare är engagerade och månar om varandra. Under år 2020 har coronapandemin ställt nya krav på planering för medarbetarnas hälsa och säkerhet.

Olycksfritt och hälsosamt

I program Zero arbetar SCA för att skapa en mogen hälso- och säkerhetskultur i hela bolaget och minska antalet olycksfall mot noll. Utvecklingen under året har varit fortsatt positiv. Förändringsresan fortsätter för att utveckla SCA mot målbilden.

Coronapandemin har inneburit drastiskt nya förutsättningar för SCAs medarbetare och verksamhet. När pandemin bröt ut infördes restriktioner avseende besök och resor i syfte att minska risken för smittspridning, skydda riskgrupper och hålla igång verksamhet och leveranser. Arbetsplatser och rutiner anpassades för att medarbetarna skulle kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt.

En särskild utmaning var de nödvändiga underhållsstopp som genomförs vid SCAs pappers- och massaindustrier. Vid dessa behöver ett stort antal experter från olika teknik- och serviceföretag göra koncentrerade insatser under en begränsad tid. Genom omsorgsfull planering och riktade åtgärder kunde underhållsstoppen genomföras utan störningar eller ökad smittspridning.

Ansvarsfull avveckling

olyckor och ohälsa förebyggs.

SCA beslutade under året att avveckla tryckpappersverksamheten efter ett par decennier av krympande efterfrågan, som

ytterligare förstärktes av coronapandemin. Cirka 800 medarbetare berördes, de flesta av dem vid Ortvikens pappersbruk i Sundsvall, men i alla delar av koncernen måste organisation och bemanning anpassas till de nya förutsättningarna.

Vid dagen för beslutet infomerades alla berörda anställda så snabbt som möjligt om förändringarna. Parallellt med förhandlingar om avvecklingen inledde SCA samarbete med Sundsvalls kommun och med organisationer som kan ge stöd vid omställning.

SCA investerar i produktion av kemisk termomekanisk massa, CTMP, vid Ortvikens industriplats och under året tecknades avtal med textilåtervinningsföretaget Renewcell som vill etablera en ny produktionslinje med cirka hundra arbetstillfällen i Ortviken.

Värdeskapande i lokalsamhället

SCA bidrar aktivt till livskraftiga lokalsamhällen och till den regionala utvecklingen. Genom SCAs verksamhet genereras direkta och indirekta värden som arbetstillfällen, inkomster från virkesförsäljning för privata markägare och uppdrag för entreprenörer och underleverantörer. Dessutom skapas förutsättningar för inkomster och upplevelser från jakt, fiske, rekreation och föreningsliv. SCA stöttar lokala föreningar inom idrott och kultur för att bidra till en meningsfull fritid och attraktiva bostadsorter.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Aktien och ägarna

SCA-aktien är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm. Under år 2020 steg aktien med 51 procent och bolagets börsvärde uppgick till cirka 101 miljarder SEK vid årets utgång.

Kursutveckling år 2020

Vid utgången av år 2020 noterades SCAs B-aktie till 143,30 (95,00) SEK och SCAs A-aktie till 147,80 (99,90) SEK, motsvarande ett börsvärde om 101 (67) miljarder SEK. SCAs B-aktie steg 51 (38) procent under året. Under samma period har index över de 30 mest omsatta aktierna, OMX Stockholm 30, ökat med 6 (26) procent. Den högsta stängningskursen för SCAs B-aktie var 143,45 SEK, vilket noterades den 16 december. Den lägsta stängningskursen var 77,88 SEK och noterades den 18 mars under en period då börsen överlag var negativt påverkad av den initiala fasen av pandemin. Totalavkastningen för SCAs B-aktie under 2020, det vill säga kursutvecklingen under året och aktieutdelningen, uppgick till 51 procent, vilket kan jämföras mot totalavkastningen för OMX 30 Stockholm om 7 procent. Sedan utdelningen av Essity år 2017 har totalavkastningen för SCAs B-aktie varit 138 procent, vilket kan jämföras mot totalavkastningen för OMX 30 Stockholm om 26 procent.

Aktiehandel

Under år 2020 omsattes det på samtliga marknadsplatser totalt cirka 1 611 (1 658) miljoner aktier i SCA. Den största handeln ägde rum på Nasdaq Stockholm där cirka 606 (670) miljoner SCA-aktier omsattes. Dagsomsättningen för SCA på Nasdaq Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka 2,6 miljoner aktier. Under året omsattes SCA-aktien även på andra handelsplatser, varav cirka 137 miljoner aktier på CBOE Chi-X, cirka 32 miljoner aktier på Turquoise och och cirka 836 miljoner aktier på övriga handelsplatser.

Ägarstruktur

SCA hade cirka 105 000 aktieägare per den 31 december 2020. Aktiekapitalet ägdes till cirka 61 (67) procent av svenska ägare och 39 (33) procent av ägare utanför Sverige vid utgången av året. Den största andelen utländska ägare återfinns i USA och Norge.

Aktiestruktur

SCAs aktiekapital utgörs av två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje B-aktie till en röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. Båda aktieslagen är noterade på Nasdaq Stockholm och ingår i segmentet Large Cap.

Utdelning och utdelningspolicy

SCA strävar efter att ge en långsiktigt stabil och stigande utdelning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde långsiktigt överstiger vad bolaget kan investera i lönsam tillväxt, och under förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, delas överskottet ut till aktieägarna.

För verksamhetsåret 2019 utgick ingen utdelning till följd av osäkerhet med anledning av coronapandemin. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2020.

Aktieägarkommunikation och aktieanalytiker

På sca.com finns information om bolaget i form av rapporter, presentationer och finansiell data samt en aktuell lista över analytiker som följer SCA.

Aktiens totalavkastning, index

SCAs tio största aktieägare, per den 31 december 2020

Ägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital %	Röster %
Industrivärden	33 785 290	38 300 000	10,3	29,3
Norges Bank	8 066 000	42 446 457	7,2	9,6
AMF Pension & Fonder	2 015 000	68 282 868	10,0	6,9
Handelsbanken Pensionsstiftelse	3 827 747	5 846 050	1,4	3,4
Alecta Pensionsförsäkring		30 586 095	4,4	2,4
Swedbank Robur Fonder		26 990 859	3,8	2,1
T. Rowe Price		22 909 135	3,3	1,8
BlackRock		22 198 763	3,2	1,7
Vanguard	195 098	17 545 150	2,5	1,5
Livförsäkringsbolaget Skandia	1 477 226	4 267 382	0,8	1,5
Tio största	49 366 361	279 372 759	46,8	60,2
Övriga	15 221 311	358 382 058	53,2	39,8
Totalt	64 587 672	637 754 817	100,0	100,0

Källa: Monitor av Modular Finance. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen. Verifikationsdatum kan variera för vissa aktieägare.

Aktieägarstruktur, per den 31 december 2020

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Kapital %	Röster %
1–500	77 448	10 407 392	1,5	1,7
501–1 000	12 154	9 370 910	1,3	1,5
1 001–5 000	12 692	27 570 600	3,9	4,5
5 001–10 000	1 699	12 199 348	1,7	2,0
10 001–20 000	668	9 430 465	1,3	1,3
20 001–50 000	337	10 637 009	1,5	1,6
50 001–100 000	123	8 765 769	1,2	1,2
100 001–	243	564 663 312	80,4	82,8
Anonymt ägande		49 297 684	7,0	3,4
Totalt	105 364	702 342 489	100,0	100,0

Ägarfördelning per land, kapital

Resultat per aktie (SEK)1)

3,19

1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten

Källa: Modular Finance.

Aktiens kurs- och omsättningsutveckling år 2020

Föreslagen utdelning per aktie (SEK)

Förvaltningsberättelse

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark i norra Sverige och Baltikum. Skogen är en realtillgång som växer varje år och utgör kärnan i SCAs verksamhet. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja som maximerar värdet av varje träd.

Verksamhet och organisationsstruktur

Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Runt denna resurs har SCA byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA produkter för kunder världen över med höga krav på kvalitet, leveranstrygghet, service och hållbarhet.

Den mest värdefulla delen av trädet är sågtimmer och så mycket av trädet som möjligt blir därför sågade trävaror för industriella kunder och byggvaruhandel. Bark används för energiproduktion. Flis tillsammans med övre delen av trädet blir massa och papper för kundernas vidareförädling till bland annat mjukpapper och förpackningar. Sågspån blir pellets för egen och andras energiproduktion. Ånga och andra biprodukter från massaproduktion blir värmeenergi till de närliggande fjärrvärmenäten, grön el och i framtiden även biodrivmedel eller gröna kemikalier.

Organisation och rapporterade segment

SCA är organiserat i fem affärsområden och en stödjande enhet.

Affärsområden

Affärsområde Skog har det övergripande ansvaret för försörjningen av SCAs skogsindustrier med vedråvara. Affärsområdet ansvarar för förvaltning och avverkning av SCAs egenägda skogsmark i Sverige och Baltikum, för inköpen av vedråvara från andra skogsägare samt för transporter av vedråvara till SCAs industrier.
Affärsområde Trä har ansvar för sågverksaffären som omfattar fem sågverk i Sverige och träförädlingsenheter samt distribution och grossistverksamhet inom trävaror i Sverige och Frankrike.
Affärsområde Massa ansvarar för pappersmassaaffären omfattande sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), båda idag producerade vid massafabriken i Östrand.
Affärsområde Containerboard ansvarar för förpackningspappersaffären, med tillverkning av wellpappråvara, så kallad kraftliner, vid pappersbruken i Obbola och Munksund. Under år 2020 beslutade SCA att avveckla tryckpappersproduktionen.
Affärsområde Förnybar energi driver och utvecklar SCAs affär inom området förnybar energi, till exempel utveckling av vindkraftsprojekt, pelletstillverkning och försäljning samt användande av biomassa och biprodukter från industrin för energiproduktion.

I den stödjande enheten Inköp och logistik ingår SCAs gemensamma inköpsfunktion. Enheten svarar också för SCAs logistiksystem för utleveranser till kund med specialanpassade fartyg och terminaler både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader.

Staber

SCA har fem koncernstaber: Kommunikation, Human Resources, Finans, Juridik samt Strategisk utveckling.

Segment

SCAs finansiella rapportering sker i form av fyra segment, vilka skiljer sig något från de ovan beskrivna affärsområdena, då Förnybar Energi inte är ett eget segment.

I segment Skog ingår affärsområde Skog samt de aktiviteter inom Förnybar energi vilka är kopplade till skogen men hanteras av affärsområde Förnybar energi, främst vindkraftsarrenden samt försäljning av biprodukter från skogen för energiändamål. I segment Trä ingår affärsområde Trä samt de aktiviteter vilka är kopplade till sågverken men hanteras av affärsområde Förnybar energi, främst pelletsverksamheten.

I segmenten Trä, Massa och Containerboard ingår också en utfördelning av resultatet från den stödjande enheten Inköp och logistik, motsvarande de resurser hos den stödjande enheten som respektive affärsområde tagit i anspråk. Affärsområde Skog använder inte den stödjande enhetens logistiktjänster.

Förvaltningsberättelse

Organisation

Händelser under året

Investeringar

Investering i utökad massakapacitet

SCA beslutade under året att investera 1,45 miljarder SEK i produktion av kemisk termomekanisk massa (CTMP) för en årlig produktion av 300 000 ton CTMP-massa vid Ortviken. Befintlig infrastruktur och vissa delar av befintlig produktionsanläggning kommer att användas. Investeringen påbörjas år 2021 med förväntad produktionsstart i den nya anläggningen i början av år 2023. SCA har idag kapacitet på 100 000 ton CTMP-massa vid Östrands massafabrik. Denna produktion kommer upphöra när den nya anläggningen tas i drift. Investeringen redovisas som en strategisk investering.

SCA investerar i kraftlinerbruket Obbola

SCA beslutade år 2019 att bygga en ny pappersmaskin för tillverkning av kraftliner vid sitt pappersbruk Obbola i Umeå kommun. Produktionen i Obbola ökar från dagens 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton årligen för att möta en förväntad ökning av efterfrågan på förnybara förpackningar. Den totala investeringen uppgår till cirka 7,5 miljarder SEK över en femårsperiod och redovisas som en strategisk investering. Investeringen inkluderar miljöinvesteringar om cirka 1 miljard SEK, som bland annat reducerar behovet av olja med 8 000 kubikmeter per år och förbättrar vattenreningskapaciteten. Investeringen ersätter nödvändiga reinvesteringar i Obbola om cirka 2,5 miljarder SEK.

Den nya pappersmaskinen byggs i en ny byggnad, i linje med den nuvarande pappersmaskinen. Det innebär att fabriken kommer att vara i full produktion under byggtiden och inför starten av den nya anläggningen år 2023 växla över från den gamla till den nya maskinen. Uppkörningstiden av den nya fabriken till full kapacitet beräknas till tre år. Investeringen ligger på tidtabell och budget.

Nytt justerverk i Bollsta

SCA beslutade år 2019 att bygga ett nytt justerverk vid sågverket i Bollsta som ersätter två gamla. Den totala investeringen uppgår till cirka 600 MSEK över en treårsperiod och är en del av bolagets befintliga ram för löpande nettoinvesteringar. Reinvesteringen innebär en koncentration av verksamheten till en enda plats, vilket sänker produktionskostnaderna, ökar effektiviteten och skapar en tydlig grund för fortsatt utveckling.

Förvärv

Förvärv av skogsmark i Baltikum

SCA har under året förvärvat skog i Lettland omfattande markareal om cirka 19 150 hektar, varav cirka 13 200 hektar skogsmark. Förvärvet stärker SCAs möjligheter att långsiktigt anskaffa virke i regionen. Affären avslutades under det fjärde kvartalet 2020 och köpeskillingen var cirka 450 MSEK. Vid utgången av året hade SCA ett skogsinnehav i Baltikum om totalt drygt 40 000 hektar skogsmark.

SCA avvecklar tryckpappersverksamheten

SCA beslutade i september 2020 att avveckla tryckpapperstillverkningen bestående av tre pappersmaskiner på Ortvikens industriplats med årlig omsättning om cirka 4 miljarder SEK. Efterfrågan på tryckpapper i Västeuropa har minskat med drygt 5 procent per år sedan 2008. Utbrottet av coronapandemin har inneburit en accelererad minskning av efterfrågan på SCAs tryckpapperskvaliteter med ytterligare cirka 30 procent. Samtliga tre pappersmaskiner stängdes sekventiellt under första kvartalet år 2021.

Avvecklingen av tryckpappersverksamheten medförde engångsposter med negativ effekt på årets resultat. I tabellen nedan framgår en sammanställning av engångsposter i huvudsak relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten. Avsättningar uppgick per 31 december 2020 till 756 MSEK. För vidare information avseende avsättningar, se not D8, sida 111. Resultateffekten från engångsposterna redovisas inom segment Övrigt.

MSEK	2020
Avsättningar till följd av omstruktureringskostnader	–756
Nedskrivningar rörelsekapital	–272
Övrigt	–19
Effekt på EBITDA	–1 047
Nedskrivningar anläggningstillgångar	–647
Effekt på rörelseresultat	–1 694

SCA avyttrar Wood Supply UK

SCA avyttrade under fjärde kvartalet Wood Supply UK, som tillverkar och distribuerar trä- och träbaserade produkter för byggmaterialhandeln i Storbritannien. SCA behåller sin organisation för försäljning av trävaror till industrikunder i Storbritannien. Försäljningen väntas minska SCA-koncernens nettoförsäljning med cirka 1 400 MSEK per år och EBITDA med cirka 25 MSEK per år. Nettolåneskulden minskade med cirka 150 MSEK som en följd av transaktionen.

Skogstaxering

Ökat virkesförråd enligt ny skogstaxering

SCA genomförde en ny skogstaxering under år 2019. Enligt den nya inventeringen uppskattades SCAs virkesförråd till 252 miljoner m3sk per den 31 december 2019, varav 249 miljoner m3sk i Sverige och 3 miljoner m3sk i Baltikum, en ökning med 11 miljoner m3sk jämfört med föregående inventering.

Den årliga bruttotillväxten i SCAs svenska skogsinnehav uppgår till cirka 10,5 miljoner m3sk enligt den nya taxeringen. Detta är 1 miljon m3sk högre än uppskattningen från den tidigare taxeringen. SCAs totala virkesförråd uppgick till 257 miljoner m3sk per den 31 december 2020 varav 5 miljoner m3sk i Baltikum.

Högre tillväxt möjliggör ökad avverkning

En högre tillväxt ger långsiktigt högre avverkningsmöjligheter och innebär samtidigt att SCAs skogars bidrag för att motverka negativa klimatförändringar ökar. Baserat på den nya skogstaxeringen genomfördes en ny avverkningsberäkning i början av år 2020 och enligt denna kan den planerade årliga avverkningen successivt öka från tidigare cirka 4,3 miljoner m3fub år 2020 till 5,4 miljoner m3fub år 2025. Den nya avverkningsplanen bidrar även till ett successivt ökande långsiktigt kassaflöde med full effekt från år 2025, då den ökade avverkningen förväntas bidra med en positiv kassaflödespåverkan om 300–400 MSEK per år.

Finansiell utveckling

Nettoomsättning

Efter en svagare marknad med sjunkande priser och stigande lagernivåer under det första halvåret 2020, stärktes marknaden successivt för samtliga produktområden förutom tryckpapper som fortsatte försvagas. Nettoomsättningen uppgick till 18 410 (19 591) MSEK, en minskning med 6 procent, varav pris/mix –8 procent, volym 2 procent, valuta 1 procent och avyttringar –1 procent. Minskningen relaterade främst till lägre försäljningspriser inom samtliga segment samt lägre leveransvolymer av tryckpapper, vilket motverkades av högre leveransvolymer inom övriga produktsegment.

I tillägg till nettoomsättningen uppgick SCAs övriga rörelseintäkter under år 2020 till 1 620 (2 191) MSEK. De övriga rörelseintäkterna utgörs av produkter och tjänster som inte är färdigvaror inom Trä, Massa och Papper, till exempel energiprodukter, försäljning av frakttjänster till externa kunder samt vindkraftsarrenden.

SCA är ett exportinriktat bolag där cirka 85 procent av nettoomsättningen hänför sig till försäljning utanför Sverige. De största enskilda exportmarknaderna är Storbritannien (19 procent av nettoomsättningen), Tyskland (12 procent) samt Frankrike (5 procent).

Kostnadsstruktur

SCAs totala rörelsekostnader under år 2020 uppgick till 15 590 (16 463) MSEK, en minskning med 5 procent jämfört med år 2019. Rörelsekostnaderna har reducerats med en positiv värdeförändring i biologiska tillgångar på 1 262 (717) MSEK, vilken förts till virke, flis och returfiber. Den största delen av kostnadsmassan utgörs av anskaffat virke, flis och returfiber (16 procent), övrigt råmaterial och förnödenheter (11 procent), personalkostnader (21 procent) samt transport- och distributionskostnader (25 procent).

Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 42 (41) MSEK, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av koncernens omsättning.

Kostnadsstruktur 20201)

1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten.

2) I virke, flis och returfiber ingår även förändring av varulager och värdeförändringar i biologiska tillgångar.

Resultat

EBITDA minskade till 3 393 (21 361) MSEK, vilket främst relaterade till två väsentliga engångseffekter, en negativ resultateffekt avseende avvecklingen av tryckpappersverksamheten om –1 047 MSEK och en positiv resultateffekt om cirka 16 miljarder SEK från ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar år 2019.

EBITDA justerad för ovan engångseffekter uppgick till 4 440 (5 319) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal om 24,1 (27,2) procent. Minskningen var främst hänförlig till lägre försäljningspriser inom samtliga segment och lägre leveransvolymer av tryckpapper, vilket motverkades av högre leveransvolymer av främst massa, högre andel avverkning av egen skog, ett högre resultat från omvärdering av biologiska tillgångar och lägre råvarukostnader.

Av- och nedskrivningar uppgick till 2 248 (1 696) MSEK. Nedskrivningar av anläggningstillgångar relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten uppgick till 647 MSEK.

Rörelseresultat justerat för engångseffekter avseende avvecklingen av tryckpappersverksamheten uppgick till 2 839 (3 703) MSEK.

Finansiella poster uppgick till –117 (–126) MSEK.

Koncernens skattekostnad uppgick till 261 (4 017) MSEK. Engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten medförde en minskad avsättning avseende uppskjuten skatt om 223 MSEK. Ändrad redovisningsmetod för värderingar av skogstillgångar medförde en avsättning avseende uppskjuten skatt om cirka 3 miljarder SEK år 2019.

Resultatet per aktie uppgick till 1,09 (22,10). Exklusive effekten av engångseffekter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten och ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar uppgick det till 3,19 (4,05) SEK.

Koncernens resultaträkning i sammandrag

					Jämfö
MSEK	2020	20201)	2019	20192)	relse %3)
Nettoomsättning	18 410	18 410	19 591	19 591	–6
Övriga rörelseintäkter	1 620	1 620	2 191	2 191	–26
Rörelsekostnader	–16 637	–15 590	–421	–16 463	–5
EBITDA	3 393	4 440	21 361	5 319	–17
Avskrivningar	–2 248	–1 601	–1 696	–1 616	–1
Rörelseresultat	1 145	2 839	19 665	3 703	–23
Finansiella poster	–117	–117	–126	–126
Resultat före skatt	1 028	2 722	19 539	3 577	–24
Skatter	–261	–483	–4 017	–730
Periodens resultat	767	2 239	15 522	2 847	–21

Nyckeltal
EBITDA-marginal, %	18,4	24,1	109,0	27,2
Resultat per aktie	1,09	3,19	22,10	4,05

1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten.

2) Exklusive effekten av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar.

3) Jämförelse exklusive effekt av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten år 2020 och effekt av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar år 2019.

Orsaker till förändringar av EBITDA (%), 2020 jämfört med 20191)

	2020
Pris/mix, %	–34
Volym, %	1
Råmaterialkostnad, %	21
Energikostnad, %	–2
Valuta, %	4
Övrigt, %	–7
Totalt, %	–17

1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten år 2020 och effekt av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar år 2019.

Förvaltningsberättelse

Kreditstruktur och tillgängliga kreditlöften

	Förfall år
Beviljat kreditbelopp MSEK1)	31 dec 2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026+
Syndikerade kreditlöften2)	7 000				5 000	2 000
Bilateralt kreditlöfte	2 2593)			1 918
Företagscertifikat
Obligationer (MTN)	3 700	1 200				1 300	1 200
Bilaterala lån	5 346		660	825	846	826	2 190
Totalt	18 305	1 200	660	2 743	5 846	4 126	3 390

1) Varav upptagna lån uppgår till 9 046 MSEK

2) Samtliga syndikerade kreditlöften är outnyttjade

3) Odragen del uppgår till 1 918 MSEK

Kassaflöde

Det kassamässiga rörelseöverskottet uppgick till 2 792 (4 382) MSEK. Kassaflödeseffekten från rörelsekapitalförändringar uppgick till 1 131 (–186) MSEK. Löpande nettoinvesteringar uppgick till –1 224 (–1 132) MSEK. Operativt kassaflöde var 2 688 (2 922) MSEK.

Strategiska investeringar under året relaterar främst till utbyggnaden i Obbola och uppgick till –1 414 (–1 256) MSEK. Kassaflödeseffekten av bolagsförvärv uppgick till –462 (–1 115) MSEK och relaterar främst till förvärv av skogsmark i Baltikum. Kassaflödeseffekten från avyttringar uppgick till 63 (370) MSEK. Betald skatt uppgick till –35 (–652) MSEK.

Operativ kassaflödesanalys

MSEK	2020	2019
Kassamässigt rörelseöverskott	2 792	4 382
Förändring av rörelsekapital	1 131	–186
Löpande nettoinvesteringar	–1 224	–1 132
Övrigt operativt kassaflöde	–11	–142
Operativt kassaflöde	2 688	2 922
Finansiella poster	–117	–126
Betald skatt	–35	–652
Övrigt	0	2
Rörelsens kassaflöde	2 536	2 146
Bolags- och tillgångsförvärv	–462	–1 115
Avyttringar	63	370
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 414	–1 256
Kassaflöde före utdelning	723	145

Finansiell ställning

SCAs sysselsatta kapital uppgick per 31 december 2020 till 79 834 (77 107) MSEK, en ökning under året med 2 727 MSEK.

Nettolåneskulden uppgick per 31 december 2020 till 7 671 (8 597) MSEK, en minskning med 926 MSEK. Nettolåneskuldsättningen uppgick till 1,7 (1,6) gånger EBITDA och skuldsättningsgraden till 10,6 (12,5) procent.

Bruttolåneskulden uppgick per 31 december 2020 till 10 354 MSEK och har en genomsnittlig löptid på cirka 4,5 år (inklusive leasingskulden). Lånestrukturen består av obligationer och bilaterala banklån. Leasingskulden uppgick till 751 MSEK. Outnyttjade kreditlöften uppgick till 8 918 MSEK. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 1 273 MSEK.

Balansräkningsstruktur

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Skogstillgångar	74 900	69 682
Uppskjuten skatt avseende växande skog	–14 977	–13 977
Rörelsekapital	2 759	3 748
Övrigt sysselsatt kapital, netto	17 152	17 654
Totalt sysselsatt kapital	79 834	77 107
Nettolåneskuld	7 671	8 597
Nettolåneskuld/EBITDA	1,7x	1,6x

Eget kapital	72 163	68 510
Nettolåneskuld/Eget kapital, %	10,6	12,5

Förvaltningsberättelse

Övrig koncerninformation

Moderbolag

Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), är ett bolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Moderbolaget äger också en stor del av bolagets skogstillgångar. Bolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Sundsvall och organisationsnummer 556012-6293.

Rörelsens intäkter under år 2020 uppgick till 273 (235) MSEK och resultat före skatt uppgick till –120 (–4) MSEK. Mer information återfinns på sidorna 126–134.

Innehav av egna aktier

SCA innehar inga egna aktier.

Aktiefördelning

Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december 2020 till 702 342 489, varav 64 587 672 A-aktier och 637 754 817 B-aktier. Ingen förändring av antalet A- eller B-aktier har skett under året.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 SEK per aktie eller 1 405 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 19 april 2021.

Miljöpåverkan i Sverige

Under år 2020 bedrev SCA 12 tillståndspliktiga verksamheter i Sverige. Värdet av leveranserna år 2020 från den tillståndspliktiga produktionen i dessa anläggningar motsvarar mer än 90 procent av koncernens nettoomsättning. Fyra tillstånd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen och ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2020 beslutade om riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna gäller fram till årsstämman 2024 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan dess.

SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not C3. Uppgifter om tillämpning av beslutade riktlinjer samt om bolagets kostnader för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not C3 samt i SCAs ersättningsrapport som finns tillgänglig på www.sca.com.

SCAs hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen

Hållbarhetsarbetet är integrerat i SCAs verksamhet vilket gör det naturligt att låta hållbarhetsrapporteringen i enlighet med ÅRL 6 kap 11§ vara en del av en kombinerad års- och hållbarhetsredovisning 2020. Denna rapport omfattar Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) och dess dotterbolag, se not F1 sidan 122. SCA-koncernen, dess verksamhet och affärsmodell beskrivs samlat i Förvaltningsberättelsen sidan 60. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen.

Styrningen av hållbarhetsarbetet beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten och i avsnitt Hållbarhetsfakta. SCAs Uppförandekod

är koncernens främsta styrdokument och utgör tillsammans med koncernens hållbarhetspolicy grunden för SCAs hållbarhetsarbete. Uppföljning och utvärdering av dessa policyer följer SCAs rutiner för internkontroll och revision, såsom beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 71–77. Utöver detta följs SCAs hållbarhetsmål och prioriteringar upp via koncernens Hållbarhetsråd.

Hantering av väsentliga risker inom hållbarhetsområdet utgör en del av koncernens samlade arbete med att identifiera och hantera risker. Processen, identifierade risker och hantering av dessa beskrivs i Förvaltningsberättelsen.

De strategiska prioriteringarna för hållbarhetsarbetet, var i SCAs värdekedja påverkan sker, på vilket sätt områdena är väsentliga för SCAs intressenter, hur de styrs samt de viktigaste resultatindikatorerna beskrivs i hållbarhetsfakta, se tabell på sidorna 138–139. Av tabellen framgår även hur sociala förhållanden, personalfrågor, miljö, mänskliga rättigheter samt antikorruption utgör en del av SCAs hållbarhetsarbete.

Förutom informationen ovan, beskrivs SCAs hållbarhetsarbete och utfallet av detta i avsnitt Hållbarhetsfakta, sidorna 135–162 och uppdelat per område i ÅRL enligt tabellen nedan:

Område	Övergripande	Sociala förhållanden och personalfrågor	Miljö	Mänskliga rättigheter	Antikorruption
Affärsmodell	8–9, 12–13
Policy och dess resultat	141, 138–139	156–159	145, 148–149, 151–155, 160–161	144–146	145
Risker och riskhantering	66–70	68–69	67–68	67–69	67–69
Mål och resultat	137, 139, 170–171	139, 145,159	139, 145, 160–161	139, 146	139, 145–146

Risker och riskhantering

SCA är exponerat för ett antal risker. Riskerna avser faktorer eller händelser som kan påverka SCAs varumärke och möjligheter att vara ett trovärdigt och hållbart företag med god lönsamhet över tid. Genom effektiv riskhantering arbetar SCA förebyggande för att minimera riskerna och för att reducera negativa effekter, om identifierade faktorer eller händelser skulle inträffa.

Många av de beskrivna faktorerna eller händelserna kan påverka företaget både positivt och negativt. Exempel på detta är "Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter" och "Råmaterialpriser".

SCA har valt att inte beskriva coronapandemin som en specifik risk utan har vägt in denna i respektive riskbedömning. Effekter på produktion och leveranser av SCAs produkter har under år 2020 varit begränsade. Osäkerheten är fortsatt stor och pandemin kan komma att ha effekt på SCA under år 2021.

Processer för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning efter rekommendation från koncernledningen. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker följer bolagets besluts- och delegeringsordning. Detta innebär att de flesta av SCAs operativa risker hanteras av SCAs affärsområden på lokal nivå men att hanteringen samordnas, om så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsområdenas löpande rapportering samt den årliga strategiprocessen, där identifiering, värdering och hantering av risk är en del av processen. Identifierade risker klassificeras efter sannolikhet att risken inträffar samt konsekvensen för SCAs prestation. Beslutade kontrollåtgärder följs upp och utvärderas inom ramen för bolagets internkontroll.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för hantering av koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisk. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse. Den utgör, tillsammans med bolagets instruktion för energihandel, ett ramverk för hanteringen.

SCA har en funktion för intern revision, vilken följer upp att SCAs organisation följer fastställda policyer och andra styrande dokument samt att organisationen genomför beslutade åtgärder för hantering av identifierade risker. Funktionen för intern revision rapporterar till styrelsen genom dess revisionsutskott.

Bedömning av potentiell påverkan på SCA baserad på kombinationen av sannolikhet och finansiell effekt.

Operativa risker Låg Medel Hög

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter Efterfrågan på SCAs produkter påverkas av en För de flesta produktområden där SCA verkar finns ett flertal konkurrerande producenter och tydliga marknadspriser. Utbudet bestäms av SCAs och dess konkurrenters tillgängliga produktionskapacitet. Marknadspriset sätts vid varje tillfälle baserat på utbud och efterfrågan. Försäljningskontrakten för SCAs

mängd faktorer såsom den allmänna konjunkturutvecklingen, men även mer specifika trender som trender i byggande och byggvaruhandel samt ökad e-handel. Andra produkter och tjänster kan vara substitut för SCAs produkter samtidigt som SCAs produkter kan ersätta andra produkter och material. Det stora behovet av att ersätta fossila material med förnybara alternativ gynnar SCA.

Påverkan:

Råmaterialpriser och andra kostnader för insatsvaror och tjänster

Marknadspriset varierar över tiden för många insatsvaror och tjänster som används i tillverkningen av SCAs produkter. Detta kan påverka resultatet både positivt och negativt. 79 procent av SCAs kostnadsbas på 15 590 MSEK utgörs av råmaterial, energi och andra insatsvaror och tjänster, inklusive distributionstjänster. SCAs kostnadsstruktur finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.

produkter kan ange att SCAs pris är någon typ av marknadspris baserat på exempelvis publicerade prisindex, ibland dock med viss tidsfördröjning jämfört med vad som händer på marknaden. Försäljningskontrakten kan också ange visst pris, som normalt gäller tills vidare. Variationer i marknadspriserna kan skapa betydande svängningar i resultatet för SCA.

Risken med varierande marknadspris kan mötas på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser eller prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att motverka effekten av prisvariationerna, åtminstone i de fall dessa är negativa och bedöms bli långsiktiga, kan åtgärder vidtas för att anpassa kostnadsbilden, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personal- och kapacitetsförändringar samt översyn av verksamhetsstrukturen. Övergång till alternativ produktion kan också bli aktuell där detta är möjligt.

Bolagets innovationsarbete syftar till att utveckla nya produkter och processlösningar som ökar konkurrenskraften.

Risken med insatsvarornas och tjänsternas prisvariationer samt variationernas inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs integrerade värdekedja innebär att råvaruflödena är integrerade från skogsråvara till färdiga skogsindustriprodukter. Denna integration innebär i sig en riskreducering. SCAs stora skogsinnehav innebär också en riskreducering. Under 2020 kom 52 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk.

Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och kan enligt interna regler säkra elprisrisken upp till 36 månader. Elprissäkringarna sker dels genom finansiella instrument, dels genom prisbindningar i leveransavtal. Under 2020 nettoköpte SCA 1,6 (1,8) TWh elektricitet, under 2021 minskar koncernens nettoexponering betydligt i samband med avvecklingen av tryckpappersverksamheten. För 2021 har 130 procent av de prognosticerade elinköpen prissäkrats och för 2022 60 procent. För 2023 har inga prissäkringar gjorts. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror än elenergi genom säkring. Andra alternativ att hantera variationer i kostnaderna är att omförhandla avtal, söka nya leverantörer eller ersätta insatsvaror och tjänster som gått upp i pris med andra varor och tjänster, vilka fyller samma funktion.

Transportkostnad utgör en stor del av SCAs kostnadsmassa. Genom egen logistikverksamhet kan systemet optimeras och risken minimeras. Större delen av försäljningen görs till marknader med bra logistiklösningar och med samma kostnadsbild som våra konkurrenter, vilket gör att det inte finns någon strukturell nackdel.

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

Miljöpåverkan

SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark, bullernivåer och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för att förhindra eller begränsa påverkan på miljön liksom kostnader för återställa miljöer som påverkats av SCAs verksamhet. Krav på återställande av miljön kan också avse effekter av SCAs tidigare, nu nedlagda verksamheter.

För SCAs industriella verksamhet i Sverige krävs tillstånd enligt miljöbalken, vilken också i övrigt påverkar SCAs verksamhet. Givna tillstånd sätter gränser för verksamhetens omfattning och tillåtna påverkan på omgivningen. Vid utökad eller ändrad verksamhet kan krav på ytterligare åtgärder tillkomma. Skogsverksamheten påverkas även av skogsvårdslagen och jordförvärvslagen.

ansvar. I tillägg till detta är mål för miljö och människa en integrerad del av SCAs affärsstrategi. Miljöriskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, kontrollprogram för efterlevnad av miljötillstånd och riskanalyser i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Genom resursanvändningssystemet RMS kontrollerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Uppgifterna används för intern styrning och uppföljning av satta mål. Alla anställda uppmuntras att rapportera in observationer och incidenter, vilka ligger till grund för arbetet med ständiga förbättringar. SCA bedriver även kontinuerligt arbete för att öka inslaget av förnybar energi och biobränslen samt för att minska mängden produktionsavfall. En beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i avsnittet Hållbarhetsfakta.

SCAs skogar sköts för att minimera risker för skador från insekter, bränder eller stormar. SCA arbetar med ständiga förbättringar tillsammans med forskare för att utveckla skogsbruksmetoder och plantmaterial. För att minska inverkan av ändrade körförhållanden till följd av kortare vintrar och större regnmängder, behövs god planering och flexibilitet. Med bolagets stora och geografiskt spridda skogs-

SCAs anläggningar ligger i områden med god tillgång till färskvatten från källor som bedöms som robusta. Bolagets anläggningar återanvänder större delen av det färskvatten som tas in och fokuserar

SCAs stora skogsinnehav har en betydande positiv klimatpåverkan genom ett nettoupptag av koldioxid. Genom god skogsskötsel skapas vitala och växtliga skogar, vilka har större motståndskraft mot klimatrelaterade skador än äldre, oskötta skogar. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan i den egna värdekedjan genom sänkt energikonsumtion, transportoptimering och minskade utsläpp av växthusgaser samt genom att erbjuda

Det är svårt att förutse hur olika arter i skogsbeståndet påverkas av ett ändrat klimat. SCA deltar i projekt och följer utvecklingen på detta område, för att vid behov anpassa skogsbruk och arbetet med

innehav ökar möjligheten till flexibla avverkningar och riskerna minskar.

på att minska utsläpp till vatten.

naturhänsyn.

förnybara produkter med låg klimatpåverkan.

SCAs hållbarhetspolicy anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom områdena miljö och socialt

Påverkan:

Klimatförändringar

Klimatförändringar innebär risker för SCAs verksamhet. Förändrade väderförhållanden kan orsaka torka, vilket i sin tur kan innebära ökade insektsskador och fler bränder. Fler stormar innebär en ökad risk för stormfällning. Avverkning och transport av virke kan påverkas av ett mildare och regnigare klimat med svårare terrängförhållanden, särskilt under våren. Politiska beslut i syfte att minska klimatpåverkan, kan påverka bolaget på olika sätt.

Med ändrat klimat kan den biologiska mångfalden i bolagets skogar påverkas genom att livsförutsättningarna för olika arter förändras. Tillgång till färskvatten kan påverkas negativt av ett varmare klimat.

Samtidigt kan klimatförändringar i form av global uppvärmning i viss mån förväntas ha positiv inverkan genom ett mer gynnsamt klimat för skogens tillväxt i norra Sverige.

För att motverka klimatförändringarna, ökar efterfrågan på förnybara och fossilfria alternativ, vilket är gynnsamt för SCA.

Affärsetik

Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av affärsetiska risker kan skada företagets varumärke och rykte på marknaden. SCA kan även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. Genom god affärsetik kan bolaget bidra till positiv utveckling i hela värdekedjan och minimera risken för korruption.

För att säkerställa att SCA lever upp till företagets kärnvärden och inte medverkar i eller kan kopplas till oetiska affärsmetoder har SCA en fastställd Uppförandekod. Den innefattar bland annat övergripande regler för hur SCA bedriver sin verksamhet och hur bolagets anställda ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden ses över årligen för att den ska fortsätta att vara relevant. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, relationer till medarbetarna och respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Alla anställda utbildas i koden dels i introduktionen för nyanställda, dels i form av repetitionsutbildning. För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar dessa värderingar, sker en utvärdering av potentiella partners innan samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs Uppförandekod och Leverantörsstandard vilket regleras i leverantörsavtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att Uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat kontroller i samband med förvärv, riskutvärdering av företagets egna enheter och leverantörer samt regelrätta platsrevisioner av SCAs enheter och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Anställda uppmanas att anmäla överträdelser. Ett visselblåsarsystem finns etablerat och misstänkta överträdelser behandlas i bolagets Complianceråd.

Legala risker

SCA bedriver verksamhet som omfattas av lagar och regelverk, som till stora delar är föremål för tillståndsplikt. SCA kan bli föremål för kommersiella tvister och andra rättsliga förfaranden.

SCA följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkerställa regelefterlevnad. Bolaget vidtar de åtgärder som krävs med anledning av regelförändringar samt genomför relevanta utbildningar för anställda i SCA. SCA verkar bland annat genom branschorganisationer för att tillvarata bolagets intressen i lagstiftningsfrågor. SCAs anläggningar följer fortlöpande upp sin miljöpåverkan och att givna tillstånd efterlevs.

Förtroendeskadliga risker

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

tillgodose olika intressenters behov.

Händelser kan inträffa som skadar förtroendet för SCA. Det kan till exempel vara fråga om anställda, entreprenörer eller andra leverantörer som inte följer gällande lagar och regler eller styrande dokument, såsom SCAs Uppförandekod. SCA kan också drabbas av olyckor som skadar förtroendet för SCAs förmåga att driva verksamheten på ett säkert och effektivt sätt.

Påverkan:

Risker kopplade till skogsbeståndet

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, varav 2 miljoner hektar utgörs av produktiv skogsmark. Det finns risk att värdet av skogsbeståndet minskar genom angrepp av skadeinsekter, betande klövdjur, stormar och brand. Värdet kan också förändras genom variationer i efterfrågan på vedråvara i SCAs region vilket i sin tur påverkar prisnivån i regionen. SCAs skogsskötsel kan komma i konflikt med renskötande samers verksamhet avseende markanvändning. Detta gäller även vid utarrendering av mark för vindkraftsprojekt.

Påverkan:

Biologisk mångfald

SCA använder stora mängder skogsråvara, som dels kommer från egen skog, dels köps från andra markägare. Vid all avverkning och återplantering finns risk att den biologiska mångfalden påverkas.

Risker i produktionsanläggningar

SCA har 16 produktionsanläggningar, främst i Sverige, men viss tillverkning finns även i Storbritannien. SCA äger också anläggningar för distribution såsom hamnanläggningar, virkesterminaler och skogsbilvägar i Sverige. Dålig arbetsmiljö i produktionsanläggningarna kan orsaka ohälsa och arbetsolycksfall med stora konsekvenser för enskilda medarbetare. En del av anläggningarna bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leveransproblem. När större projekt genomförs finns risk för störningar i befintlig verksamhet.

Påverkan av politiska beslut

SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administrativa regler, framför allt i Sverige där SCA har stora delar av verksamheten, men även på EUnivå. Påverkan kan komma från generella regler såsom regler om beskattning och finansiell rapportering, men också av mer specifika regler och praxis. Exempel är när SCA söker tillstånd för verksamhet enligt miljöbalken och politiska beslut avseende transporter och skogsbruk. Politiska beslut kan begränsa framtida avverkningsmöjligheter. Ett särskilt viktigt enskilt politiskt beslut är Storbritanniens utträde ur EU. Storbritannien är en av SCAs viktigaste marknader och står för cirka 19 procent av SCAs nettoomsättning.

Påverkan:

SCA arbetar aktivt med förbättrade skogsbruksmetoder och förädling av skogsplantor för att öka tillväxten i skogen. Aktivt skogsbruk kombinerat med en industri som förädlar skogsråvaran är väsentligt för att säkra värdet av skogstillgången. Den uthålliga avverkningspotentialen har sedan 1950 mer än fördubblats, samtidigt som virkesförrådet ökat med cirka 70 procent. Risken för angrepp av skadeinsekter hanteras med hjälp av omsorgsfull markberedning och särskilda skydd mot snytbaggar och granbarkborrar. Stammen av betande klövdjur hålls nere genom jakt på marker där SCA arrenderar ut jakträtten. SCAs skogsmark är spridd över stora delar av norra Sverige, vilket innebär att till exempel skogsbrand och stormar normalt inte kan påverka mer än en mindre del av skogsbeståndet. Skogen försäkras därför inte. SCA samråder med berörda samebyar avseende skogsskötsel och vindkraftsprojekt på SCAs mark. Samrådet omfattar anpassning av tidpunkt för avverkning, gödsling, markberedning och val av trädslag vid nyplantering. Vid vindkraftsprojekt sker samråd till exempel om vindkraftsparkens storlek, påverkan på rennäringen och eventuell påverkan på berörda samebyar.

SCA genomför utbildningar för att säkerställa att kunskap om regelverken finns hos SCAs anställda och verkar för att delägda verksamheter och anställda i dessa ska leva upp till motsvarande krav. SCA har en leverantörsstandard som avser att säkerställa att SCAs leverantörer och entreprenörer uppfyller de krav SCA ställer. SCA har system för hantering av plötsliga händelser, såsom olyckor, som riskerar att skada förtroendet för SCA. Bolaget har en rutin för att säkerställa att nya partners delar SCAs värderingar innan nya affärssamarbeten inleds. Vid behov genomförs revisioner på plats för att följa upp att SCAs kravnivå uppfylls. SCA uppdaterar löpande informationen på bolagets hemsida för att

SCA har som mål att bolagets skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som de är idag. SCA bedriver ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk där naturhänsyn är del i alla skogliga åtgärder. SCA arbetar för att bevara och förstärka biologisk mångfald på flera sätt. SCA gör frivilliga avsättningar där bolagets skogar med högst naturvärden undantas från skogsbruk. Hänsyn tas vid all avverkning, alternativa brukningsformer används och riktade åtgärder görs, så som återställande av våtmarker.

SCAs skogsbruk och virkesanskaffning är certifierade enligt FSC och PEFC i såväl Sverige som i Baltikum. SCA avstår aktivt från att köpa virke från kontroversiella källor. Minimikravet är att virket uppfyller FSCs standard för Controlled Wood.

SCA har nollvision när det gäller arbetsolycksfall och bedriver ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete för att minimera risken för personskador och för ohälsa. SCA arbetar förebyggande för att undvika att olyckor inträffar och när så sker, minimera effekten av olyckan. Målet är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, närboende, miljö, företagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer, vilket inkluderar inspektioner av och jämförelser med andra anläggningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det skadeförebyggande arbetet är också underhåll av anläggningar, utbildning av personal, god ordning och reda samt dokumentation. Produktionsanläggningarna arbetar kontinuerligt med att minska sina risker genom bland annat riskbedömningar och ständiga förbättringar. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade hos marknadsledande försäkringsbolag till återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. För att minimera pågående projekts påverkan på verksamhet tillsätts separata projektorganisationer som, tillsammans med eventuell befintlig verksamhet på platsen, gör löpande uppföljningar för att snabbt fånga upp eventuella störningar och vidta korrigerande åtgärder.

SCA arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar, förändrad lagstiftning och politiska beslut, som leder till ändrade förutsättningar för bolaget. SCA medverkar också i nationella och internationella branschorganisationer. Några nyckelområden för SCA är ägande- och brukanderätt av skogsmark, europeiska och globala regleringar inom miljö- och energiområdet, krav på användning av biobränslen och användning av returfiber. SCA följer utvecklingen inom prioriterade områden såsom resursanvändning generellt, och mer specifikt till exempel frågor om avfall och utsläpp till vatten och luft. EUs handel med utsläppsrätter, regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är viktiga att följa för SCA.

Även efter Storbritanniens utträde ur EU kommer landet att ha ett importbehov av trävaror, massa och papper. Det finns idag inga förväntningar på väsentliga förändringar av importtullar eller liknande begränsningar avseende SCAs produkter. Förutsatt stark brittisk ekonomi och stabila växelkurser förväntas SCA även fortsättningsvis ha betydande nettoomsättning i Storbritannien.

Kundberoende

SCAs tio största kunder svarade 2020 för cirka 31 procent av SCAs nettoomsättning. Risken vid alltför stort beroende av enskilda kunder är att uteblivna köp från en enstaka kund kan påverka SCAs resultat negativt.

Leverantörer

SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverantörer, vilka inte följer SCAs Leverantörsstandard kan orsaka problem även för SCA. Pandemier och andra globala eller regionala kriser kan ha en negativ påverkan på leverantörernas förmåga att producera liksom på rörligheten för varor och tjänster.

IT-säkerhet och risker i IT-system

SCA är beroende av IT-system för den fortlöpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets redovisning. Intrång av obehöriga i SCAs system kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. Dessa risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld.

Risker relaterade till personal

SCA behöver tillgång till kompetenta och engagerade medarbetare. Bolaget måste därför ha förmåga att attrahera och behålla nya talanger samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål.

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året

SCA arbetar kontinuerligt med att bygga relationer med nya kunder, för att minska konsekvenserna av uteblivna köp från etablerade kunder. Generellt är kunderna inom massa- och papperssegmenten stora företag, som tillverkare av mjukpapper och tillverkare av wellpappförpackningar. Inom affärsområde Trä har SCA under åren utvecklat helt nya kundsegment. Traditionellt distribueras sågade trävaror av generella grossister. SCA har nu byggt upp affärsrelationer med distributörer inom byggmaterialhandeln, vilka är mer inriktade på distribution till konsument inklusive gör-det-själv-segmentet. För denna kategori distribuerar SCA ofta varorna direkt till respektive kunds varuhus. Dessutom tillverkas vissa byggkomponenter för försäljning direkt till industrin.

För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal leverantörer. För virkesförsörjningen, i den del som inte täcks genom avverkningar i egen skog, har SCA byggt upp en virkesinköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela regionen. Genom organisationen har SCA relationer med cirka 18 000 privata skogsägare i regionen. SCA kan också sälja skogsvårdstjänster till dessa leverantörer. Cirka 120 entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningen, cirka 100 för transporterna till SCAs industrier och ytterligare ett sjuttiotal svarar för skogsvård.

För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden. Detta gäller också i de flesta fall leverantörer till underhåll, ny- och ombyggnad av anläggningar. Genom att SCA har tillgång till flera leverantörer minskar risken för uteblivna leveranser om en enskild leverantör får problem.

SCA har etablerat en leverantörsstandard som bland annat behandlar arbetsvillkor, hälsa och säkerhet och affärsetik. SCAs leverantörer måste uppfylla standarden och potentiellt genomgå revision. Revisioner planeras och genomförs utifrån ett riskperspektiv för att säkerställa att leveranser kommer från leverantörer som uppfyller SCAs krav.

SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT-processer och en organisation för IT-säkerhet. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, förändring av befintliga system och den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på väletablerade system. Ett arbete har gjorts för att att anpassa och vidareutveckla bolagets arbetssätt i förhållande till dataskyddsförordningen GDPR.

SCA arbetar på ett strukturerat sätt för att medarbetarna ska vara friska och må bra genom proaktivt friskvårdsarbete. SCA arbetar för hälsosamma och olycksfria arbetsplatser och har ett antal rutiner för att möjliggöra detta.

SCA har en etablerad successionsplanering för att säkra ledarförsörjningen och utbildningar för att stärka och utveckla ledare. SCA arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att säkerställa tillgången på medarbetare med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Genom utbildning, coachning och årliga utvecklingssamtal utvecklas medarbetarnas kompetens. Bolaget arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivarvarumärket. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna.

Bedömning av potentiell påverkan på SCA baserad på kombinationen av sannolikhet och finansiell effekt.

Finansiella risker Låg Medel Hög

Kreditrisk

Påverkan:

Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valuta	I tabellen anges nettoexponeringen för de tre		2020
SCAs exportinriktning gör SCAs verksamhet starkt valutaberoende. Cirka 85 procent av försäljningen sker i andra valutor än SEK. Huvuddelen av inköpen sker i SEK. Endast en mindre del av inköpen görs i andra valutor. Svängningar i valutakurserna påverkar	största valutorna under år 2020, samt övriga utländska valutor totalt, mätt som försäljning i respektive utländsk valuta minus inköp i samma valuta. I enlighet med SCAs finanspolicy valutasäkras denna exponering enligt följande: Alla balansräkningsposter i utländsk valuta säkras, liksom exponeringen i större beslutade och	EUR	437 MEUR
		USD	929 MUSD
		GBP	121 MGBP
		Övriga (omräknat till SEK)	623 MSEK
SCAs intäkter avsevärt och därmed resultatet.		Totalt	15 184 MSEK
Påverkan:	kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar.

Enligt policyn kan också transaktionsexponering avseende uppskattat framtida nettoflöde valutasäkras upp till 18 månader. Bolaget har för EUR/SEK, till genomsnittskursen 10,53, säkrat cirka 60 procent av den förväntade nettoexponeringen från försäljning minus inköp till och med andra kvartalet 2021 samt cirka 30 procent för det tredje kvartalet 2021 och 10 procent för fjärde kvartalet 2021. För USD/SEK har bolaget till genomsnittskursen 9,23 säkrat cirka 60 procent av den förväntade nettoexponeringen från försäljning minus inköp till och med andra kvartalet 2021 samt cirka 30 procent för tredje kvartalet 2021 och 10 procent för fjärde kvartalet 2021.

Omräkningsexponering, det vill säga den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till SEK, är av mindre betydelse för SCA eftersom balansomslutningen i dessa bolag endast utgör 3 procent av SCAs totala balansomslutning. Omräkningsexponeringen i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte.

Kreditexponeringen i kundfordringar uppgick den 31 december 2020 till 1 964 MSEK. Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kreditlimiter fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av varje kund. Den finansiella kreditexponeringen, där motparten är en finansiell aktör eller en förvaltare av pensionsmedel, uppgick den 31 december 2020 till 3 072 MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för likvida medel med 1 273 MSEK och kreditexponering i derivatinstrument med 322 MSEK. Målsättningen är att finansiella motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A- från minst två kreditbedömningsinstitut.

SCAs bruttolåneskuld uppgick den 31 december 2020 till 10 354 MSEK och den genomsnittliga löptiden, inklusive outnyttjade kreditlöften, till 4,5 år (med hänsyn till leasingskuld enligt IFRS 16). Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till cirka 8 918 MSEK och likvida medel till 1 273 MSEK. För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering till attraktiva villkor, har SCA en uttalad målsättning att upprätthålla en så kallad "investment grade rating". Kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor's (S&P) har under året bekräftat SCAs kreditbetyg "BBB-" med stabila utsikter.

SCA ska upprätthålla en finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 10 procent av koncernens årsomsättning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttoskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år, med hänsyn till outnyttjade kreditlöften. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs finansiering bestod den 31 december 2020 av kreditfaciliteter från en grupp av fyra banker med god kreditvärdighet, bilaterala lån och kreditlöften från flertalet banker, samt emitterade obligationer.

Ränterisk

Påverkan:

Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt.

Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt

inte fullgör sina betalningsåtaganden.

Likviditets- och refinansieringsrisk Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller

svårigheter att uppta nya lån.

SCAs policy är att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara i intervallet 3–36 månader. SCAs bruttolåneskuld, inklusive derivatinstrument exklusive leasingskuld enligt IFRS16, hade per den 31 december 2020 en genomsnittlig räntebindning på cirka 27 månader. Risken hanteras genom fasträntelån eller genom räntederivat. För känslighetsanalys, se not E7.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning syftar till att säkerställa SCAs åtaganden mot alla sina intressenter. Bolagsstyrningen ska också stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft.

Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidorna 71–81 På dessa sidor beskrivs regelverk och koncernens bolagsstyrning, inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året samt SCAs internkontroll. Vidare ges en översikt över ersättningar och ersättningsfrågor, se även SCAs ersättningsrapport som finns tillgänglig på www.sca.com. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Bolagsstyrningen ska vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad. Denna bolagsstyrningsrapport ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2020 enligt 6 kapitlet 6§ årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har granskats av bolagets revisor.

Risker och riskhantering, sidorna 66–70

SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som övergripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka styrande dokument och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.

Hållbarhet, sidorna 48–57, 135–162 samt 171

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell och verksamhet. Arbetet med att förbättra bolagets hållbarhetsprestanda stärker konkurrenskraften, reducerar risker och kostnader och attraherar talanger och investerare. Styrelse och VD har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCAs hållbarhetsarbete leds av koncernens Hållbarhetsråd där delar av koncernledningen och koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet leds av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Därtill finns ett antal tvärfunktionella nätverk för att hantera och samordna sakfrågor såsom arbetsmiljö och miljö.

Så här styrs SCA

Bolagsstämma/Årsstämma

SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, få ärenden behandlade samt rösta för samtliga sina aktier. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade aktieslag: A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie representerar 10 röster och varje B-aktie en röst. Årsstämman är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska framläggas. Vid bolagets årsstämma väljs bland annat bolagets styrelse och styrelsens ordförande. Årsstämman väljer också bolagets revisor.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säkerställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar och vid förvärv och avyttringar av verksamheter.

Årsstämman 2020 beslutade att styrelsen ska bestå av tio årsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter.

SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande följa bolagets verksamhet i dialog med VD och se till att övriga styrelseledamöter får information och underlag, som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och VDs arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor.

Revisionsutskott

Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revisorns

Bolagsstyrning

opartiskhet och självständighet samt lämnar rekommendation till valberedningen som underlag för val av revisor och bestämmande av arvode, liksom information till styrelsen om resultatet av revisionen med mera, för att uppfylla samtliga krav i EUs revisionsförordning. Revisionsutskottet beslutar om riktlinjer för upphandling av andra tjänster än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen utvärderar revisionsutskottet revisorsinsatsen och informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen.

Ersättningsutskott

Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för VD samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets övriga ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen samt bereder styrelsens ersättningsrapport.

Internrevision

Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process man är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt riskhantering. Internrevision rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för: försäljning, inköp, bokslut och finansiell rapportering, anläggningstillgångar, kompensationer och förmåner, personalrelaterade frågor, informationssäkerhet och IT-system, olika typer av projekt samt efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförandekoden och övergripande instruktioner.

Verkställande direktör (VD) och koncernledning

SCAs VD och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har VD en koncernledning vars arbete VD leder. Koncernledningen består av VD, ekonomi- och finansdirektör, cheferna för affärsområdena Skog, Papper, Massa, Trä och Förnybar energi samt chefen för den stödjande enheten Inköp och logistik. Vidare ingår i koncernledningen cheferna för koncernfunktionerna Human Resources, Juridik, Kommunikation och Strategisk utveckling. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för VD klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. VD tar i samråd med ordföranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.

SCA följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Varje affärsområde ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs- och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter VD och CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten.

Externa revisorer

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs redovisning, koncernens årsredovisning innefattande hållbarhetsredovisning, styrelsens och VDs förvaltning, årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Revisionen sker i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige, vilket även inkluderar granskning av att Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen efterlevts.

Läs mer om SCAs bolagsstyrning på www.sca.com. Där finns bland annat:

SCAs bolagsordning
Länk till Svensk kod för bolagsstyrning
Information från tidigare års bolagsstämmor från och med år 2015 (kallelser, protokoll, VDs anföranden) och pressmeddelanden från år 2012
Information från valberedningen från och med år 2006 (sammansättning, förslag och arbete)
Information inför årsstämman 2021 (kallelse, valberedningens förslag inklusive revisionsutskottets rekommendation, styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare, information om anmälningsrutiner för deltagande i stämman med mera)
Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med år 2007

Interna regelverk är bland annat:

Bolagsordning
Styrelsens arbetsordning
VD-instruktion
Uppförandekod
Övriga policydokument beslutade av styrelsen samt instruktioner beslutade av VD

Externa regelverk är bland annat:

Svensk aktiebolagslag
Svensk årsredovisningslag
IFRS
Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares
Svensk kod för bolagsstyrning
Tillämpliga EU-förordningar

Efterlevnad av regelverk på aktiemarknaden

Varken Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd eller någon annan myndighet eller självreglerande organ har under år 2020 utfärdat sanktioner mot SCA för överträdelse av de regler som gäller på aktiemarknaden.

Årsstämma

Årsstämma hölls tisdagen den 31 mars 2020 i Sundsvall. Vid stämman var 457 aktieägare företrädda, antingen personligen eller genom ombud, och dessa representerade cirka 65,3 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokaten Carl Svernlöv.

Stämman beslöt att ingen utdelning skulle lämnas för räkenskapsåret 2019. Vid årsstämman beslutades om omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Charlotte Bengtsson, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Ulf Larsson, Martin Lindqvist, Lotta Lyrå, Bert Nordberg, Anders Sundström och Barbara Milian Thoralfsson. Pär Boman omvaldes som ordförande. Ernst & Young omvaldes som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2021. Vidare fastställdes riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare, se not C3.

Fullständigt protokoll och information om årsstämman 2020, med bland annat VDs anförande, finns på www.sca.com.

Valberedning

Årsstämman 2017 beslutade om följande ordning, att gälla tills vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska utgöras av representanter för de fyra röstmässigt största ägarregistrerade aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen i augusti, samt styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträffade ägarförändringar befinnes angeläget, äger valberedningen, kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare som röstmässigt står näst i tur, så att det sammanlagda antalet ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som röstmässigt står näst i tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ersättning till ledamöterna i valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper intill dess sammansättning av nästkommande valberedning offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för ordföranden och envar av övriga ledamöter inklusive ersättning för utskottsarbete, samt förslag till revisor och revisorsarvode.

Valberedningen har i sitt arbete beaktat de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter relevanta för SCA.

Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval och arvode beaktat rekommendationen från revisionsutskottet.

Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2021

Valberedningen inför årsstämman 2021 har följande sammansättning:

Helena Stjernholm, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
Petter Johnsen, Norges Bank Investment Management
Anders Oscarsson, AMF Försäkring och fonder
Mikael Hallåker, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera
Pär Boman, styrelseordförande SCA

Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2021 framgår av kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida www.sca.com. Årsstämman 2021 kommer att hållas den 15 april.

Valberedningen har under år 2020 sammanträtt vid fem tillfällen. Styrelsens ordförande har redovisat den styrelseutvärdering som genomförts samt informerat valberedningen om styrelseoch utskottsarbetet under året.

Mångfaldspolicy

Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2020 har valberedningen tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en, med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållandena i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Årsstämman 2020 beslutade i enlighet med valberedningens förslag, vilket innebar att tio ledamöter valdes, varav fyra kvinnor och sex män. Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2021 har valberedningen arbetat med och tillämpat mångfaldspolicyn på motsvarande sätt, vilket resulterat i det förslag till styrelse som framgår av kallelsen till årsstämman.

Valberedningens förslag innebär att tio styrelseledamöter ska utses, varav fyra kvinnor och sex män.

Vid årsstämman 2020 valdes tio styrelseledamöter. Lotta Lyrå utträdde ur styrelsen per den 5 juni 2020, varefter SCAs styrelse består av nio stämmovalda ledamöter. Till detta kommer tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter för dessa.

Styrelsen för SCA består av de bolagsstämmovalda ledamöterna Pär Boman (ordförande), Charlotte Bengtsson, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Ulf Larsson, (VD och koncernchef), Martin Lindqvist, Bert Nordberg, Anders Sundström och Barbara Milian Thoralfsson.

Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen på sidan 75. SCA uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning innebärande att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.

Följande tre arbetstagarrepresentanter i styrelsen har utsetts för tiden intill årsstämman 2021: Roger Boström, Johanna Viklund Lindén och Hans Wentjärv samt deras suppleanter Per Andersson, Maria Jonsson och Stefan Lundkvist. Sedan Hans Wentjärv gått bort den 30 maj 2020 har han ersatts av Per Andersson. Ytterligare information om styrelseledamöterna finns på sidorna 78–79.

Styrelsens arbete

Under år 2020 har styrelsen sammanträtt 13 gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning. Arbetsordningen beskriver utförligt vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika styrelsesammanträden. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella rapporter. Styrelsen fastställer och utvärderar även bolagets övergripande mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler. Ytterligare en uppgift är att löpande följa upp den interna kontrollen av att bolaget och dess anställda följer interna och externa regler, och att bolaget har väl fungerande rutiner för informationsgivning till marknaden. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende internkontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen.

Under år 2020 har styrelsen bedrivit sedvanligt styrelsearbete, däribland strategifrågor.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens arbete, liksom dess ordförande och VD, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet. Under år 2020 skedde utvärderingen genom en frågeenkät och intervjuer utförda av utomstående konsult samt genom diskussioner i grupp och individuellt mellan styrelseordförande och ledamöterna. Utvärderingen täcker bland annat styrelsens arbetsformer, effektivitet, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten sammanställts. Valberedningen har också informerats om resultatet av utvärderingen.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ordförande, Pär Boman och Martin Lindqvist. Revisionsutskottet har under år 2020 haft 6 sammanträden. I sitt arbete med att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar, revisionsarbetet samt översyn av internkontrollrutiner och värdering av koncernens skogstillgång. Revisionsutskottet har även tagit fram en rekommendation till valberedningen som underlag för dess förslag till årsstämman avseende revisorsval och arvode.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet består av Pär Boman, ordförande, Bert Nordberg och Lennart Evrell. Ersättningsutskottet har under år 2020 haft 4 sammanträden. Arbetet under år 2020 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i koncernen.

Internrevision

Grunden för arbetet med internrevision är en riskbaserad årsplan. Planen tas fram genom en riskanalys, som baseras på underlag från verksamheten, ledningen och styrelsen. Årsplanen godkänns av revisionsutskottet. Under år 2020 genomfördes 12 interna revisionsuppdrag. Iakttagelser från revisionerna rapporteras till revisionsutskottet.

Arbetet innefattade under år 2020 bland annat uppföljning av organisationens arbete avseende effektiviteten i interna kontroller och uppföljning av regelefterlevnad, som i huvudsak omfattade SCAs styrande dokument inklusive Uppförandekoden.

Bolagsstyrning

Externa revisorer

Vid årsstämman 2020 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revisionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Fredrik Norrman är huvudansvarig för revisionen. Revisorn äger inte några aktier i bolaget.

Styrelsen har under år 2020, i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid 6 ordinarie styrelsesammanträden under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisionsutskottet. Vid dessa sammanträden har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat

revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstsammanträde en preliminär rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträffande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats till revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.

Styrelse och utskott

					Revisions		Ersättnings
Namn	Invald	Beroende	Styrelsen	Närvaro	utskottet	Närvaro	utskottet	Närvaro
Pär Boman	2010		Ordförande	13	Ledamot	6	Ordförande	4
Charlotte Bengtsson	2017		Ledamot	13
Lennart Evrell	2017		Ledamot	13			Ledamot	4
Annemarie Gardshol	2015		Ledamot	12
Ulf Larsson	2017		Ledamot	13
Martin Lindqvist	2017		Ledamot	13	Ledamot	6
Lotta Lyrå*	2017			8
Bert Nordberg	2012		Ledamot	13			Ledamot	4
Anders Sundström	2018		Ledamot	13
Barbara Milian Thoralfsson	2006		Ledamot	13	Ordförande	6

* Lotta Lyrå utträdde ur styrelsen per den 5 juni 2020.

Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen VD i Skogforsk
VD i SCA Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen

De största ägarna

Per den 31 december 2020 var AB Industrivärden bolagets största ägare, med ett innehav om totalt 33 785 290 A-aktier och 38 300 000 B-aktier, motsvarande 10,3 procent av det totala antalet aktier och 29,3 procent av det totala antalet röster i bolaget. Det finns ingen annan ägare i bolaget som direkt eller indirekt innehar aktier vars röstetal representerar en tiondel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

	Antal sammanträden år 2020
Styrelsen	13
Revisionsutskottet	6
Ersättningsutskottet	4

Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare – Industrivärden

Ersättningar, ledning och styrelse

Riktlinjer

Årsstämman 2020 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig ersättning, andra förmåner samt pension, se not C3.

Ersättning till VD och övriga ledande

befattningshavare

Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare redovisas i not C3.

Rörlig ersättning och strategiska mål

Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja koncernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på resultat, kassaflöde och kapitaleffektivitet. Det långsiktiga programmet baseras på SCA-aktiens långsiktiga totalavkastning i jämförelse med ett vägt index av andra jämförelsebolags aktier.

Ersättning till styrelsen

Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna framgår av not C4.

Ersättningsrapport

Styrelsen har lämnat en separat ersättningsrapport som finns tillgänglig på www.sca.com.

Internkontroll och finansiell rapportering

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. I Årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen. I dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning.

Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Beredningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har särskilt uppmanat bolagets revisor att i detalj granska hur väl reglerna för internkontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget.

Finansiell rapportering till styrelsen

Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordinarie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.

Extern finansiell rapportering

Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. VD ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets förvaltning och internkontroll.

Riskhantering

Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra prognoser.

Bolagsstyrning

Kontrollaktiviteter och uppföljning

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernfunktion Ekonomi och Finans och finns tillgängliga på koncernens intranät. Koncernfunktion Ekonomi och Finans ansvarar för att instruktioner och riktlinjer efterlevs genom bland annat bolagets internkontrollfunktion. Processägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affärsområdenas och den stödjande enhetens ekonomi- och controllerorganisationer vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Ett stöd för kontrollaktiviteterna är de budgetar som varje enhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prognoser.

SCA har ett standardiserat system av kontroller avseende processer av betydelse för bland annat den finansiella rapporteringen. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Därför upprättar varje enhet en förteckning över de faktiska kontroller som ska göras för enheten i fråga. Kontrollerna i dessa processer bedöms och uppdateras genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning genom internkontrollfunktionen. SCA har i vissa fall även anlitat hjälp för att utvärdera dessa kontroller från internrevisionen och externa parter.

Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet.

Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från VD och CFO samt genom återrapportering från internrevision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen. Internrevisionen rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisionens uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policyer. Resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom revisionsutskottet.

Internkontroll av övriga processer

Grunden till internkontrollen ligger i identifieringen av risker och riskbedömning. Årligen görs en genomgång av identifierade risker med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. Samtidigt görs en värdering av riskernas potentiella påverkan på resultat och varumärke, samt sannolikheten att risken ska inträffa.

Risker som hotar verksamhetens mål kopplas till bolagets processer. För respektive process och identifierade risker, definieras de kontrollaktiviteter som måste vara etablerade för att hantera riskerna samt en beskrivning av hur kontrollaktiviteternas effektivitet följs upp genom självutvärderingar.

Kontrollaktiviteter som möter de identifierade riskerna är dokumenterade och respektive kontrolls effektivitet utvärderas årligen genom självutvärderingar. Koncernens internkontrollfunktion sammanställer resultatet från självutvärderingarna och återrapporterar till ledning och styrelse.

Arbetet under år 2020

Under år 2020 har SCA fortsatt att utveckla ramverket för internkontroll. Omfattningen av självutvärdering av kontrollrutiner har utökats för att inkludera fler processer. Resultatet av självutvärderingen har rapporterats till styrelsen.

Styrelse och revisorer

Pär Boman (1961) Ingenjör, ekonomexamen, Ek dr hc

Ordförande i styrelsen sedan år 2015. Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken AB och Essity AB, vice styrelseordförande i AB Industrivärden och styrelseledamot i Skanska AB. Tidigare verkställande direktör i Handelsbanken under perioden 2006– 2015.

Invald: 2010 B-aktier: 10 000

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Charlotte Bengtsson (1971) Civilingenjör väg- och vattenbyggnad, tekn. doktor i stål- och träbyggnadsteknik

Verkställande direktör för forskningsinstitutet Skogforsk. Styrelseledamot i Södras forskningsstiftelse, Norra Skogs forskningsstiftelse, Nils och Dorthi Troedssons forskningsstiftelse.

Invald: 2017 B-aktier: 2 360

Oberoende i förhållande till SCAs större ägare.

Lennart Evrell (1954) Civilingenjör och ekonom

lande direktör i Boliden, Sapa och

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Annemarie Gardshol (1967) Civilingenjör

Verkställande direktör och koncernchef i PostNord Group AB, verkställande direktör i PostNord Sverige AB. Styrelseledamot i Essity AB. Tidigare verkställande direktör i PostNord Strålfors Group AB och olika chefsbefattningar inom PostNord och Gambro AB samt managementkonsult på McKinsey & Company.

Invald: 2015 B-aktier: 6 200

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Ulf Larsson (1962) Jägmästare

Verkställande direktör och koncernchef i SCA. Ordförande i Skogsindustriernas arbetsgivarförening, vice ordförande i Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna, styrelseledamot i Handelsbanken Region Umeå och CEPI, ledamot i Insynsrådet Västernorrlands län. Tidigare verkställande direktör för SCA Forest Products AB 2008–2017 samt vice vd för SCA 2016–2017.

Invald: 2017 Anställd sedan 1992 A-aktier: 12 000, B-aktier: 100 000

Oberoende i förhållande till SCAs större ägare.

Martin Lindqvist (1962) Ingenjör och civilekonom

Verkställande direktör och koncernchef för SSAB. Styrelseordförande i Jernkontoret samt i Stål och Metall. Vice styrelseordförande i Industriarbetsgivarna. Tidigare ledande befattningar inom bl a SSAB och NCC.

Invald: 2017

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Bert Nordberg (1956) Ingenjör

Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S. Styrelseledamot i Essity AB och SAAB AB. Tidigare olika chefsbefattningar inom Ericsson-koncernen och Digital Equipment Corp., verkställande direktör i Sony Mobile Communications AB under perioden 2009– 2012 och styrelseledamot i Black-Berry Ltd, Skistar AB, AB Electrolux och Axis AB.

Invald: 2012 B-aktier: 16 800

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Anders Sundström (1952) Akademiska studier i ekonomi och politik vid Umeå universitet

Styrelseordförande i Kaunis Holding, NMI Group, Hedlunda Industri AB och Ekhaga AB. Tidigare bl a styrelseordförande i Swedbank och KF. Mångårig operativ erfarenhet inom såväl industrin som den finansiella sektorn, bl a som verställande direktör för Folksam. innehaft flera ministerposter och andra politiska uppdrag.

Invald: 2018 B-aktier: 6 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Styrelseledamot i Epiroc, ICA, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Tidigare verkstäl-Munters.

Invald: 2017 B-aktier: 4 000

Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA

Styrelseledamot i Essity AB, Hilti AG och G4S Plc. Branschrådgivare till EQT. Verkställande direktör i NetCom ASA 2001–2005 och i Midelfart & Co AS 1995–2000. Tidigare styrelseledamot i AB Electrolux, Telenor ASA, Cable & Wireless Plc, Orkla ASA och Tandberg ASA.

Invald: 2006

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Arbetstagarrepresentanter

Per Andersson (1955) Pappers avd 29, SCA Obbola AB Medlem av LO.

Utsedd: 2020 som tillförordnad arbetstagarrepresentant i styrelsen. Tidigare suppleant.

Roger Boström (1971) Ordförande Pappers avd 167 vid SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik Medlem av LO.

Utsedd: 2013 B-aktier: 55

Johanna Viklund Lindén (1973) Ordförande Unionen vid SCA Graphic Sundsvall AB / SCA Sourcing & Logistics

Medlem av PTK. Utsedd: 2017 B-aktier: 166

Arbetstagarrepresentanter, suppleanter

Maria Jonsson (1966) Ordförande Unionen, SCA staber Medlem av PTK. Utsedd 2017.

Stefan Lundkvist (1977) Ordförande Pappers avd 158, SCA Munksund AB Medlem av LO. Utsedd 2017.

Hedersordförande

Bo Rydin Civilekonom, ek dr hc, tekn dr hc

Revisorer

Ernst & Young AB Huvudansvarig: Fredrik Norrman, auktoriserad revisor

Styrelsens sekreterare

Katarina Nilsson (1971) Jur kand Senior Vice President koncern-

stab Juridik, chefsjurist.

Anställd sedan 2019. B-aktier: 300

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2020.

Bolagsstyrning

Koncernledning

Ulf Larsson VD och koncernchef Jägmästare Anställd sedan 1992 A-aktier: 12 000 B-aktier: 100 000

Kristina Enander Affärsområdeschef Massa Civilingenjör kemiteknik med fysik Anställd sedan 1993 B-aktier: 11 786

Stina Danielsson HR-direktör Fil kand Anställd sedan 2005 B-aktier: 5 756

Mikael Källgren Affärsområdeschef Förnybar energi Energiingenjör Anställd sedan 2015 B-aktier: 3 685

Björn Lyngfelt

Kommunikationsdirektör Jägmästare Anställd sedan 1986 B-aktier: 12 500

Jerry Larsson Affärsområdeschef Trä Civilingenjör, MBA Anställd sedan 2003 B-aktier: 5 225

Bolagsstyrning

Från vänster: Mikael Källgren (affärsområdeschef Förnybar energi), Jonas Mårtensson (affärsområdeschef Skog), Stina Danielsson (HR-direktör), Magnus Svensson (direktör Inköp & Logistik), Mats Nordlander (affärsområdeschef Papper), Toby Lawton (ekonomi- och finansdirektör), Ulf Larsson (VD och koncernchef), Kristina Enander (affärsområdeschef Massa), Jerry Larsson (affärsområdeschef Trä), Katarina Nilsson (chefsjurist), Björn Lyngfelt (kommunikationsdirektör), Ole Terland (direktör Strategisk utveckling).

Den 1 februari 2021 tillträdde Anders Edholm som kommunikationsdirektör. Han efterträder Björn Lyngfelt som kommer att gå i pension.

Toby Lawton Ekonomi- och finansdirektör, CFO MA Anställd sedan 2017 B-aktier: 11 782

Mats Nordlander Affärsområdeschef Papper Maskiningenjör Anställd sedan 2015 B-aktier: 13 465

Jonas Mårtensson Affärsområdeschef Skog Civilingenjör Anställd sedan 2005 B-aktier: 28 042

Magnus Svensson Direktör Inköp & logistik Civilingenjör Anställd sedan 1993 B-aktier: 64 880

Katarina Nilsson Chefsjurist Jur kand Anställd sedan 2019 B-aktier: 300

Ole Terland Direktör Strategisk utveckling Teknologie licentiat Anställd sedan 2016 B-aktier: 33 659

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Finansiella rapporter och noter

Innehåll

Koncernens räkningar

Koncernens resultaträkning RR 84
Koncernens rapport över totalresultat TRR 85
Koncernens förändring i eget kapital EK 86
Koncernens balansräkning BR 87
Koncernens kassaflödesanalys KF 88

Koncernens noter

A. Redovisningsprinciper och användning av alternativa nyckeltal	B. Omsättning och resultat	C. Anställda	D. Operativa tillgångar och skulder	E. Kapitalstruktur och finansiering
sid 89–93	sid 94–98	sid 99–104	sid 105–111	sid 112–121
A1. sid 89 Övergripande redovis ningsprinciper och nya redovisningsregler	B1. sid 94 Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund	C1. sid 99 Personalkostnader	D1. sid 105 Immateriella anläggningstillgångar	E1. sid 112 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå
A2. sid 91 Användning av icke International Financial Reporting Standards (IFRS) resultatmått	B2. sid 97 Övriga rörelseintäkter	C2. sid 99 Personaldata	D2. sid 106 Materiella anläggnings tillgångar	E2. sid 114 Finansiella tillgångar och likvida medel
	B3. sid 97 Råvaror och förnöden heter	C3. sid 99 Ersättning till ledande befattningshavare	D3. sid 107 Skogstillgångar	E3. sid 114 Kundfordringar
	B4. sid 97 Övriga rörelsekostnader	C4. sid 101 Ersättning till styrelse ledamöter i moderbolaget	D4. sid 108 Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder	E4. sid 115 Finansiella skulder
	B5. sid 97 Skatter	C5. sid 102 Ersättning efter avslutad anställning	D5. sid 110 Varulager	E5. sid 117 Likviditetsrisk
			D6. sid 111 Övriga kortfristiga fordringar	E6. sid 117 Derivat och säkrings redovisning
			D7. sid 111 Övriga skulder	E7. sid 118 Finansiella intäkter och kostnader
Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkning,			D8. sid 111 Övriga avsättningar	E8. sid 119 Eget kapital
balansräkning, eget kapital och kassaflödesanalys markeras med följande symboler:			D9. sid 111 Leverantörsskulder

RR Koncernens resultaträkning

TRR Koncernens rapport över totalresultat

EK Koncernens förändring i eget kapital

BR Koncernens balansräkning

KF Koncernens kassaflödesanalys

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Moderbolagets räkningar
Moderbolagets resultaträkning MRR 126

Moderbolagets rapport över totalresultat MTRR 126
Moderbolagets förändring i eget kapital MEK 127
Moderbolagets balansräkning MBR 128
Moderbolagets kassaflödesanalys MKF 129

G. Övrigt	F. Koncernstruktur
sid 124–125	sid 122–123
sid 122 G1. verksamhet	F1. Dotterbolag	Anläggningstillgångar som innehas för försälj ning och avvecklad	sid 124
sid 122 G2. åtaganden	F2. Intressebolag	Eventualförpliktelser, ställda panter och	sid 125
sid 123 G3. närstående	F3. avyttringar	Bolagsförvärv och Transaktioner med	sid 125
G4. balansdagen		Händelser efter	sid 125

Moderbolagets noter

Noter till moderbolagets räkningar
sid 130–134
M1. Övriga rörelsekostnader	sid 130
M2. Personal- och styrelsekostnader	sid 130
M3. Personaldata	sid 130
M4. Avsättningar för pensioner	sid 130
M5. Bokslutsdispositioner	sid 130
M6. Skatter	sid 131
M7. Materiella anläggningstillgångar	sid 131
M8. Andelar i koncernbolag	sid 132
M9. Fordringar och skulder dotterbolag	sid 132
M10. Övriga kortfristiga fordringar	sid 132
M11. Finansiella instrument	sid 133
M12. Övriga kortfristiga skulder	sid 133
M13. Aktiekapital	sid 134
M14. Eventualförpliktelser och ställda panter	sid 134
M15. Förslag till vinstdisposition	sid 134

Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflödesanalys markeras med följande symboler:

MRR Moderbolagets resultaträkning

MTRR Moderbolagets rapport över totalresultat

MEK Moderbolagets förändring i eget kapital

MBR Moderbolagets balansräkning

MKF Moderbolagets kassaflödesanalys

Koncernens resultaträkning RR

MSEK	Not	2020	2019
Nettoomsättning	B1	18 410	19 591
Övriga rörelseintäkter	B1, B2	1 620	2 191
Förändring av varulager		–758	304
Värdeförändring biologiska tillgångar	D3	1 262	16 759
Råvaror och förnödenheter	B3	–6 415	–7 373
Personalkostnader	C1	–3 310	–2 997
Övriga rörelsekostnader	B4	–7 436	–7 100
Resultat från andelar i intressebolag	F2	20	–14
EBITDA		3 393	21 361
Av- och nedskrivningar		–2 248	–1 696
Rörelseresultat		1 145	19 665
Finansiella intäkter	E7	36	54
Finansiella kostnader	E7	–153	–180
Resultat före skatt		1 028	19 539
Skatter	B5	–261	–4 017
Periodens resultat		767	15 522
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		767	15 522
Innehav utan bestämmande inflytande		-	0
Medelantal aktier, miljoner		702,3	702,3
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK1)		1,09	22,10
Utdelning per aktie, SEK		2,002)	- 3)

1) Det finns inga utspädningseffekter.

2) Enligt styrelsens förslag.

3) I årsredovisningen för 2019 hade styrelsen lämnat ett förslag på utdelning på 2 kronor per aktie.

På årsstämman beslutades dock att inte lämna någon utdelning till följd av osäkerhet med anledning av covid-19.

Koncernens rapport över totalresultat TRR

MSEK	Not	2020	2019
RR Periodens resultat		767	15 522

Övrigt totalresultat för perioden:
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	D3	3 314	18 893
Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde		-	–2
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner		327	444
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat		–746	–3 984
Summa		2 895	15 351
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital		566	–489
Överfört till resultaträkningen för perioden		–515	209
Säkringskostnad		14	23
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet		–75	15
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat		–13	53
Summa		–23	–189
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt		2 872	15 162
Summa totalresultat för perioden		3 639	30 684

Summa totalresultat hänförligt till:
EK Moderbolagets aktieägare		3 639	30 684
EK Innehav utan bestämmande inflytande		-	0

Koncernens förändring i eget kapital EK

MSEK	2020	2019
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Värde vid periodens början	68 510	39 062
TRR Summa totalresultat för perioden	3 639	30 684
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	19	–8
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	–4	2
Utdelning kontant	-	–1 229
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	0	0
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–1	–1
Värde vid periodens slut	72 163	68 510

Innehav utan bestämmande inflytande
Värde vid periodens början	0	-
TRR Summa totalresultat för perioden	-	-
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	0	0
Värde vid periodens slut	-	0
Summa eget kapital, värde vid periodens slut	72 163	68 510

För ytterligare information, se not E8.

Koncernens balansräkning BR

MSEK	Not	2020	2019
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	D1	-	3
Övriga immateriella tillgångar	D1	320	208
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	D2	18 641	18 184
Skogstillgångar	D3	74 900	69 682
varav marktillgångar	D3	23 624	20 170
varav biologiska tillgångar	D3	51 276	49 512
Nyttjanderättstillgångar	D4	729	841
Innehav i intressebolag	F2	378	367
Överskott i fonderade pensionsplaner	C5	1 329	1 019
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	81	67
Uppskjutna skattefordringar	B5	15	13
Andra långfristiga tillgångar		5	2
Summa anläggningstillgångar		96 398	90 386

Omsättningstillgångar
Varulager	D5	4 044	5 014
Kundfordringar	E3	1 964	2 313
Aktuella skattefordringar	B5	1	105
Övriga kortfristiga fordringar	D6	987	790
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	0	3
Likvida medel	E2	1 273	454
Summa omsättningstillgångar		8 269	8 679

Summa tillgångar		104 667	99 065

EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	E6, E8
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	2 350
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	6 830
Reserver		17 320	14 693
Balanserade vinstmedel		45 663	44 637
Summa eget kapital Moderbolagets aktieägare		72 163	68 510
Innehav utan bestämmande inflytande		-	0
Summa eget kapital		72 163	68 510

Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	E4	8 488	5 888
Avsättningar för pensioner	C5	530	522
Uppskjutna skatteskulder	B5	16 648	15 780
Övriga långfristiga avsättningar	D8	90	30
Övriga långfristiga skulder	D7	135	131
Summa långfristiga skulder		25 891	22 351

Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder	E4	1 336	3 730
Leverantörsskulder	D9	3 319	3 336
Aktuella skatteskulder	B5	14	9
Kortfristiga avsättningar	D8	744	85
Övriga kortfristiga skulder	D7	1 200	1 044
Summa kortfristiga skulder		6 613	8 204
Summa skulder		32 504	30 555

Summa eget kapital och skulder		104 667	99 065

Koncernens kassaflödesanalys KF

MSEK	Not	2020	2019
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 028	19 539
Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfört		-	–3
T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		1 580	–15 401
		2 608	4 135
Betald skatt	B5	–35	–652
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		2 573	3 483
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av
Varulager		780	–605
Rörelsefordringar		–181	473
Rörelseskulder		532	–54
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 704	3 297

Investeringsverksamheten
Bolags- och tillgångsförvärv		–462	–1 115
Avyttringar		63	370
T:2 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar		–2 665	–2 289
T:2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar		108	-
Förvärv av finansiell tillgång		–8	–26
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2 964	–3 060
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	E4	3 875	1 011
Amortering av lån	E4	–3 785	–228
Utdelning		-	–1 229
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		90	–446

Periodens kassaflöde		830	–209
Likvida medel vid periodens början		454	648
Kursdifferens i likvida medel		–11	15
Likvida medel vid periodens slut	E2	1 273	454

T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

MSEK	2020	2019
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar	2 248	1 696
Värdering verkligt värde skogstillgångar	–1 262	–16 759
Resultat vid försäljning och byten av tillgångar	82	–202
Ej utbetalt avseende engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten	600	-
Övrigt	–88	–136
Summa	1 580	–15 401

T:2 Nettoinvestering i immateriella och materiella anläggningstillgångar

MSEK	2020	2019
Löpande nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	–1 143	–1 033
Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	–1 414	–1 256
Summa	–2 557	–2 289

För upplysningar om koncernens likviditetsreserv, se riskavsnittet på sidan 70.

A. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH ANVÄNDNING AV ALTERNATIVA NYCKELTAL

A1. ÖVERGRIPANDE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NYA REDOVISNINGSREGLER

Läsanvisning

Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler beskrivs nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not. För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter repektive intäktsoch kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade.

SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är:

Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund, not B1
Skatter, not B5
Ersättning efter avslutad anställning, not C5
Skogstillgångar, not D3
Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder, not D4

Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkningen, balansräkningen, eget kapital och kassaflödesanalysen samt tabell i noter markeras med följande symboler.

RR Koncernens resultaträkning
TRR Koncernens rapport över totalresultat
EK Koncernens förändring i eget kapital
BR Koncernens balansräkning
KF Koncernens kassaflödesanalys
Tx:x Hänvisning till tabell i not

Grunder för redovisningen

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2020. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden som grundprincip vid värdering av tillgångar och skulder. Biologiska tillgångar samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderas dock till verkligt värde via resultaträkningen. Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument vilka inte innehas för handel värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar till verkligt värde.

Ändring av redovisningsprinciper

IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Den 15 januari 2020 antogs ändringar av IFRS 9 och IFRS 7 till följd av referensräntereformen. SCA följer utvecklingen i övergången från interbankräntor till alternativa referensräntor och efter hur den fortlöper planeras övergången. Ändringarna ger undantag från att tillämpa specifika krav på säkringsredovisning för säkringsrelationer som direkt påverkas av denna reform. Undantagen avser säkringsredovisningen och syftar till att bolag inte ska behöva avbryta säkringsrelationer på grund av osäkerheter kring reformen. Reformen påverkar i dagsläget primärt SCAs kassaflödessäkringar med STIBOR-räntor som grund. Införandet förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. För vidare information avseende derivat och säkringsredovisning, se not E1 på sidan 112.

IFRS 3 Rörelseförvärv

IFRS 3 har ändrats avseende klassificering av rörelseförvärv. Förändringen gäller för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2020 eller senare. För att ett förvärv ska kunna klassificeras som ett rörelseförvärv måste en förvärvad uppsättning av aktiviteter och tillgångar minst inkludera resurser och en substantiell process som tillsammans i hög grad bidrar till förmågan att generera output. Input är alla ekonomiska resurser (exempelvis anläggningstillgångar) som skapar, eller kan bidra till att skapa output när en eller flera processer tillämpas på dem. Processer är exempelvis system och standarder som, vid tillämpning på en eller flera input, leder till output eller kan bidra till att skapa output. Output är de investeringsinkomster eller inkomster från ordinarie verksamhet, som genereras som ett resultat av input och processer som tillämpas på denna input.

Det finns möjlighet att göra ett frivilligt koncentrationstest, vilket är en förenklad bedömning av huruvida en förvärvad uppsättning aktiviteter och tillgångar inte är en rörelse. Det är inte fråga om rörelse om i stort sett hela det verkliga värdet av de förvärvade bruttotillgångarna är koncentrerade till en enda identifierbar tillgång eller grupp av liknande identifierbara tillgångar.

Förändringen av IFRS 3 har inte haft någon effekt för SCA då samtliga bolagsförvärv år 2020 har klassificerats som tillgångsförvärv. För vidare information avseende rörelseförvärv, se not F3 på sidan 123.

IFRS 16 Leasing

Den 28 maj 2020 infördes en lättnadsregel vilken innebär att en leasetagare inte behöver avgöra huruvida en hyresreducering föranledd av covid-19 innebär en modifiering i det befintliga leasingavtalet. Den förändrade betalningen redovisas istället direkt i resultaträkningen. SCA har under året inte tilldelats några rabatter relaterade till covid-19 varför lättnadsregeln inte får någon påverkan. För vidare information avseende leasing, se not D4 på sidan 108.

Konsolideringsprinciper

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernbolag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernbolag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller bestämmande inflytande över bolaget enligt de definitioner som anges nedan. Avyttrade koncernbolag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha bestämmande inflytande över bolagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Som dotterbolag konsolideras alla bolag där koncernen har bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande menas att SCA är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterbolaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernbolag till rapportvaluta

SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i SCAs koncernbolag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö som respektive bolag är verksamt i. Koncernbolagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i SCAs fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av omräkningsreserver i eget kapital.

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterbolags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av omräkningsreserver i eget kapital. Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterbolaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i bolaget som en del av realisationsresultatet.

Goodwill och övervärdesjusteringar, som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterbolag, ska på motsvarande sätt som nettotillgångarna i bolaget räknas om från sin funktionella valuta till rapportvalutan.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat.

För finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen. Övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat.

Redovisning av intäkter

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar ersättning för sålda varor och tjänster inom koncernens huvudsakliga verksamhet. Dessa består i sin helhet av intäkter från avtal med kund och redovisas enligt IFRS 15. Övriga rörelseintäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens huvudsakliga verksamhet och innefattar bland annat logistikintäkter från SCAs transportverksamhet, intäkter från försäljning av biprodukter från produktionen av koncernens huvudprodukter, intäkter från försäljning av skogsplantor och grus, intäkter från leasing, arrendeintäkter från jaktoch fiskerätter, vindkraft, samt realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Omräkningsdifferenser på kundfordringar redovisas också som övriga rörelseintäkter. Merparten av övriga rörelseintäkter är intäkter från avtal till kund och redovisas enligt IFRS 15. Intäkter från försäljning av egenproducerad energi, elcertifikat samt utsläppsrätter redovisas som minskade energikostnader. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden, innebärande att den beräknade värdeförändringen (effektivräntan) redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i resultaträkningen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt. För mer information om statliga stöd se not B2, B4 och D2.

A2. ANVÄNDNING AV ICKE-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS (IFRS) RESULTATMÅTT

I årsredovisningen refereras till ett antal icke-IFRS resultatmått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera bolagets verksamhet. Nedan beskrivs de olika icke-IFRS resultatmått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS.

Beräkning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS

RESULTATMÅTT	Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av omsättningen
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
EBITDA	Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt.	Måttet är ett komplement till rörelseresultatet då det visar det kassamässiga resultatet från verksamheten.
EBITDA-marginal	Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i procent av årets nettoomsättning.	Ett komplement till rörelsemarginal då måttet visar det kassamässiga resultatet i förhållande till nettoomsättningen. Ledningen använder måttet som ett av de viktigaste för att styra bolagets affärsenheter.
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av nettoomsättning under perioden.	Rörelsemarginal beskriver hur stor andel av nettoomsättningen som blir kvar som rörelseresultat.
Nettomarginal	Periodens resultat i procent av periodens nettoomsättning.	Nettomarginalen beskriver hur stor andel av nettoomsättningen som kvarstår efter avdrag för kostnader och skatt.
Strukturkostnader	Kostnader för nedskrivningar och personalkostnader i samband med strukturella förändringar av bolagets verksamhet.	Måttet visar de specifika kostnader som uppstått i samband med strukturella förändringar av verksamheten vilket bidrar till förståelse för underliggande kostnadsnivå i den löpande operativa verksamheten.
KAPITALMÅTT	Visar hur kapital nyttjas samt bolagets finansiella styrka
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Sysselsatt kapital	Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande skulder.	Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i rörelsen och som finansierats av ägare och långivare.
MSEK			2020	2019
SYSSELSATT KAPITAL
Totala tillgångar			104 667	99 065
Finansiella tillgångar och pensionstillgångar			–2 683	–1 543
Långfristiga ej räntebärande skulder			–16 873	–15 941
Kortfristiga ej räntebärande skulder			–5 277	–4 474
Sysselsatt kapital			79 834	77 107
SYSSELSATT KAPITAL PER SEGMENT
Skog			61 706	57 776
Trä			3 302	3 443
Massa			8 781	9 115
Papper			7 739	7 471
Övrigt			–1 694	–698
Sysselsatt kapital			79 834	77 107

Rörelsekapital Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder och andra ej räntebärande kortfristiga skulder).

Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet

Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet.

MSEK	2020	2019
RÖRELSEKAPITAL
Varulager	4 044	5 014
Kundfordringar	1 964	2 313
Övriga kortfristiga fordringar	987	790
Leverantörsskulder	–3 319	–3 336
Övriga kortfristiga skulder	–1 200	–1 044
Justeringar1)	283	11
Rörelsekapital	2 759	3 748

1) Justering av icke rörelserelaterade poster: fordringar från elcertifikat, leverantörsskulder från strategiska investeringar samt skulder från utsläppsrätter.

Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Rörelsekapital i procent av netto omsättningen	Beräknas som genomsnittet av 13 månaders rörelsekapital i procent av 12 månaders rullande nettoomsättning.	Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet.
Nettolåneskuld	Beräknas som kort- och långfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel).	Nettolåneskulden beskriver bolagets totala lånefinansiering och följs av ledningen.

MSEK	2020	2019
NETTOLÅNESKULD
Nettolåneskuld vid periodens början	8 597	7 020
Nettokassaflöde	–633	1 150
Omvärderingar mot eget kapital	–327	–443
Leasingskuld	–103	854
Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar	137	16
Nettolåneskuld vid periodens slut	7 671	8 597
Överskott i fonderade pensionsplaner	1 329	1 019
Långfristiga finansiella tillgångar	81	67
Kortfristiga finansiella tillgångar	0	3
Likvida medel	1 273	454
Finansiella tillgångar	2 683	1 543
Långfristiga finansiella skulder	8 488	5 888
Avsättningar för pensioner	530	522
Kortfristiga finansiella skulder	1 336	3 730
Finansiella skulder	10 354	10 140
Nettolåneskuld	7 671	8 597

Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Skuldsättningsgrad	Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.	Bidrar till att visa den finansiella risken och är det av ledningen mest använda måttet för att följa skuldsättningsnivån.

AVKASTNINGSMÅTT	Avkastning är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur mycket en tillgång förändras i värde från en tidigare tidpunkt
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Avkastning på syssel satt kapital, ROCE	Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra, i procent av de två senaste kvartalens genomsnittliga sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas. För industriella segment används enbart ROCE industridelen.	Används för att mäta avkastning på kapitalet som binds i verksamheten.
Avkastning på syssel satt kapital, ROCE – industridelen	Beräknas som koncernens avkastning på sysselsatt kapital exklusive rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelse segment Skog och en andel av Övrig verksamhet. Strategiska investeringar i industri som ej är tagen i drift och engångseffekter exkluderas. Detta mått gäller för alla industriella segment.	Visar den underliggande avkastningen på sysselsatt kapital för industridelen justerat för pågående strategiska investeringar.

MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	Övrig verksamhet	Summa koncernen
Räkenskapsåret 2020
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE
Rörelseresultat, MSEK	1 987	407	73	640	–268	2 839
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK	58 975	3 443	9 062	7 816	–1 231	78 065
Genomsnittlig pågående strategisk investering, MSEK	-	-	-	1 551	-	1 551
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE %	3,4	-	-	-	-	3,6
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen %	-	11,8	0,8	10,2	-	5,4

MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	Övrig verksamhet	Summa koncernen
Räkenskapsåret 2019
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE
Rörelseresultat, MSEK	1 528	511	453	1 498	–287	3 703
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK	34 599	3 502	9 283	7 062	–792	53 655
Genomsnittlig pågående strategisk investering, MSEK	-	-	–48	182	-	134
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE %	4,4	-	-	-	-	6,9
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen %	-	14,6	4,9	21,8	-	11,9

KASSAFLÖDESMÅTT	Olika mått samt kostnader som påverkat bolagets kassaflöde
Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Kassamässigt rörelseöverskott	EBITDA med avdrag för realisationsvinster och realisations förluster från materiella och immateriella tillgångar samt åter läggning av intäkter från andelar i intressebolag och resultatet från omvärderingen av biologiska tillgångar.	Måttet visar kassaflödet som resultaträkningen genererar vid beräkning av operativt kassaflöde.
Operativt kassaflöde	Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar samt strukturkostnader.	Ledningen styr affärsområdena med detta mått som visar det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten vilka enheterna själva kan påverka.

MSEK	2020	2019
OPERATIVT KASSAFLÖDE
Skog
Kassamässigt rörelseöverskott	948	875
Förändring av rörelsekapital	226	–229
Löpande nettoinvesteringar	–358	–113
Strukturkostnader m.m.	1	–1
Operativt kassaflöde	817	532

Trä
Kassamässigt rörelseöverskott	628	789
Förändring av rörelsekapital	235	197
Löpande nettoinvesteringar	–281	–287
Strukturkostnader m.m.	–9	–18
Operativt kassaflöde	573	681

Massa
Kassamässigt rörelseöverskott	613	981
Förändring av rörelsekapital	6	–178
Löpande nettoinvesteringar	–158	–126
Strukturkostnader m.m.	7	39
Operativt kassaflöde	468	716

Papper
Kassamässigt rörelseöverskott	1 196	2 068
Förändring av rörelsekapital	237	73
Löpande nettoinvesteringar	–244	–514
Strukturkostnader m.m.	12	–166
Operativt kassaflöde	1 201	1 461

Nyckeltal	Beskrivning	Användning av måttet
Rörelsens kassaflöde	Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkan från övrigt finansiellt kassaflöde.	Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen genererar, som potentiellt kan användas till strategiska initiativ såsom investe ringar eller förvärv.
Strategiska investe ringar i anläggningar	Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av bolag, investeringar i expansion av anlägg ningar eller i ny konkurrenskraftig teknik.	Visar storleken på de investeringar som görs för expansion av tillverkningskapacitet och andra tillväxtåtgärder.
Löpande netto investeringar	Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskrafts bevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär, med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar.	Visar storleken på de investeringar som krävs för att bibehålla befintlig kapacitet i verksamheten.

Koncernens operativa kassaflödesanalys

MSEK	20201)	2020	20191)	2019
RR EBITDA	4 440	3 393	5 319	21 361
Förändring biologiska tillgångar och andra icke kassaflödespåverkande poster	–1 287	–601	–937	–16 979
Kassamässigt rörelseöverskott	3 153	2 792	4 382	4 382
Förändring av rörelsekapital	745	1 131	–186	–186
Löpande nettoinvesteringar2)	–1 201	–1 224	–1 132	–1 132
Övrigt operativt kassaflöde	–12	–11	–142	–142
Operativt kassaflöde	2 685	2 688	2 922	2 922

1) Exklusive engångseffekter av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar för 2019 och avveckling av tryckpappersverksamheten för 2020.

2) Inkluderar 81 (99) MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Koncernen

B. OMSÄTTNING OCH RESULTAT

B1. RAPPORTERING PER RÖRELSESEGMENT SAMT INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUND

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Segment

Segment rapporteras enligt IFRS 8 Rörelsesegment på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets verkställande direktör som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har verkställande direktören koncernledningen, se avsnittet Bolagsstyrning i Förvaltningsberättelsen på sidan 71.

En beskrivning av innehållet i de fyra rörelsesegmenten återfinns på sidorna 24–43.

Intäkter från avtal med kund

SCA tillämpar IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. Standarden är uppbyggd enligt en kontrollbaserad modell i fem steg och den kräver att intäkter redovisas till ett belopp som återspeglar den ersättning som bolaget förväntar sig ha rätt till i utbyte av att överföra varor eller tjänster till en kund. Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (avtal) med kunder där leverans av varor och tjänster delas in i särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan eller tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid varuförsäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod, vilket är vanligt för tjänster.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

SCA har bedömt att kontrollen övergår till kund enligt IFRS 15 när risken övergår enligt tillämpade leveransvillkor.

SCAs avtal med kunder utgörs främst av ramavtal utan fastställda minimivolymer, vilket innebär att ett bindande avtal enligt kriterierna i IFRS 15 uppstår först då kunden gör ett avrop. SCAs prestationsåtaganden i avtalen utgörs av att tillhandahålla de varor som specificerats i avtalen.

Transaktionspriset utgörs i huvudsak av fast pris per såld kvantitet. Rörliga delar såsom kassarabatter, volymrabatter och leveransbonusar förekommer endast i liten omfattning och minskar transaktionspriset. Transaktionspris uppskattas till det värde som SCA bedömer kommer att tillfalla bolaget vid avtalets ingående. Transaktionspriset uppdateras löpande om förutsättningarna som ligger till grund för uppskattningen har ändrats. Prestationsåtaganden utgörs av försäljning av varor, vilka uppfylls vid en tidpunkt. Kontrollen övergår till kunden vid samma tillfälle som risken för varan övergår, i enlighet med de leveransvillkor (Incoterms) som tillämpas i avtalet. SCA tillämpar leveransvillkoret DAP (Delivered at place) för cirka 60 procent av försäljningsintäkterna, vilket innebär att risken övergår när varan ställts till kundens förfogande på överenskommen destination. För övriga tillämpade fraktvillkor övergår risken i samband med att varorna lastas på fartyg eller annat fraktfordon. Betalningsvillkor följer branschpraxis utan längre kredittider.

					Övrig		Summa
MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	verksamhet	Elimineringar	koncernen
TB1:1 Räkenskapsåret 2020
Extern försäljning	-	6 296	4 198	7 916	-	-	18 410
varav varor	-	6 296	4 198	7 916	-	-	18 410
Intern försäljning	6 486	0	233	-	-	–6 719	-
RR Nettoomsättning	6 486	6 296	4 431	7 916	-	–6 719	18 410
Övriga rörelseintäkter	618	859	728	1 659	58	–2 302	1 620
varav varor	559	551	3	105	–11	–305	902
varav tjänsteuppdrag	56	287	763	1 551	69	–2 004	722
varav övriga rörelseintäkter	3	21	–38	3	-	7	–4
Rörelsens kostnader	–4 891	–6 518	–4 545	–8 385	–1 338	9 021	–16 657
Resultat från andelar i intressebolag	-	20	-	0	-	-	20
EBITDA	2 213	657	614	1 190	–1 281	0	3 393
Av- och nedskrivningar	–226	–249	–540	–550	–682	0	–2 248
RR Rörelseresultat	1 987	407	73	640	–1 963	0	1 145
Övriga upplysningar
Sysselsatt kapital	61 706	3 302	8 781	7 739	–1 694	0	79 834
Nettoinvesteringar1)	–435	–281	–237	–1 497	–189	-	–2 639
1) Inkluderar 81 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt under år 2020.

Rapportering per rörelsesegment

MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa koncernen
TB1:1 Räkenskapsåret 2019
Extern försäljning	-	6 325	4 037	9 229	-	-	19 591
varav varor	0	6 325	4 037	9 229	-	-	19 591
Intern försäljning	6 956	-	340	-	-	–7 296	-
RR Nettoomsättning	6 956	6 325	4 377	9 229	-	–7 296	19 591
Övriga rörelseintäkter	847	1 029	692	2 023	54	–2 454	2 191
varav varor	636	562	1	120	–9	–325	985
varav tjänsteuppdrag	66	413	701	1 864	63	–2 134	973
varav övriga rörelseintäkter	145	54	–10	39	-	5	233
Rörelsens kostnader	–6 063	–6 560	–4 086	–9 188	15 740	9 749	–407
Resultat från andelar i intressebolag	-	–5	-	-	–9	-	–14
EBITDA	1 740	789	983	2 064	15 785	-	21 361
Av- och nedskrivningar	–212	–278	–530	–566	–110	-	–1 696
RR Rörelseresultat	1 528	511	453	1 498	15 675	-	19 665
Övriga upplysningar

Sysselsatt kapital	57 776	3 443	9 115	7 471	–698	-	77 107
Nettoinvesteringar1)	–113	–289	–473	–1 417	–96	-	–2 388

1) Inkluderar 99 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt under år 2019.

Rörelsesegment

SCA redovisar fyra rörelsesegment i enlighet med IFRS 8.

Segment Skog förvaltar 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2,0 miljoner brukas och försörjer SCAs skogsindustrier (Trä, Massa och Papper) med virke. SCA köper in ungefär lika mycket virke från andra skogsägare som bolaget avverkar i egen skog. Biprodukter går till energiproduktion.

Segment Trä omfattar fem sågverk och träförädlingsenheter med hyvlerier i Sverige, en delägd verksamhet i Frankrike samt distributions- och grossistverksamhet. Biprodukter går till energiproduktion. Sågverksverksamheten i Storbritannien avyttrades i december 2020.

Segment Massa omfattar produktion av sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP). Massan tillverkas i Östrand. Segment Papper består av förpackningspapper (kraftliner) som tillverkas i Obbola och i Munksund samt tryckpapper som tillverkas i Ortviken och används för tidskrifter, kataloger och reklamtryck.

Internleveranser

Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen.

Kunder

SCAs tio största kunder står för 31 (32) procent av bolagets omsättning. Intäkterna från den största kunden uppgår till 2 113 (2 279) MSEK och redovisas i segment Papper.

Intäkter från avtal med kund

Tabellerna nedan visar intäkter från avtal med kund i enlighet med IFRS 15.

MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa koncernen
Räkenskapsåret 2020
Nettoomsättning	6 486	6 296	4 431	7 916	-	–6 719	18 410
varav intäkter från avtal med kund, varor	6 486	6 296	4 431	7 916	-	–6 719	18 410
Övriga rörelseintäkter	618	859	728	1 659	58	–2 302	1 620
varav intäkter från avtal med kund, varor	559	551	3	105	–11	–305	902
varav intäkter från avtal med kund, tjänsteuppdrag	56	287	763	1 551	69	–2 004	722
varav övriga rörelseintäkter	3	20	–38	3	0	7	–5
varav intäkter från leasing	-	1	-	-	-	-	1

					Övrig		Summa
MSEK	Skog	Trä	Massa	Papper	verksamhet	Elimineringar	koncernen
Räkenskapsåret 2019
Nettoomsättning	6 956	6 325	4 377	9 229	0	–7 296	19 591
varav intäkter från avtal med kund, varor	6 956	6 325	4 377	9 229	-	–7 296	19 591
Övriga rörelseintäkter	847	1 029	692	2 023	54	–2 454	2 191
varav intäkter från avtal med kund, varor	636	548	4	126	-	–316	998
varav intäkter från avtal med kund,
tjänsteuppdrag	66	382	636	1 801	-	–1 961	924
varav övriga rörelseintäkter	145	99	52	96	54	–177	269

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Koncernen

			Nettoomsättning – såld till1)				Nettoomsättning – säljs från1)
TB1:1 Koncernen per land	2020 MSEK	%	2019 MSEK	%	2020 MSEK	%	2019 MSEK	%
Sverige	2 587	14	2 798	14	16 206	88	17 293	88

EU exkl Sverige
Storbritannien	3 503	19	3 468	18	1 777	10	1 621	8
Tyskland	2 132	12	2 795	14	-	-	-	-
Frankrike	934	5	1 160	6	-	-	175	1
Polen	576	3	606	3	-	-	-	-
Danmark	522	3	644	3	-	-	-	-
Spanien	518	3	633	3	-	-	-	-
Nederländerna	436	2	609	3	-	-	-	-
Italien	393	2	370	2	-	-	-	-
Finland	337	2	356	2	-	-	-	-
Belgien	271	1	423	2	-	-	-	-
Övriga	737	4	702	4	-	-	-	-
Summa EU exkl Sverige	10 359	56	11 766	60	1 777	10	1 796	9
Övriga Europa
Norge	861	5	945	5	-	-	-	-
Schweiz	119	1	135	1	-	-	-	-
Övriga	238	1	213	1	-	-	-	-
Summa Övriga Europa	1 218	7	1 293	7	-	-	-	-

Övriga världen
USA	1 352	7	739	4	-	-	-	-
Kina	707	4	1 033	5	-	-	-	-
Japan	524	3	607	3	-	-	-	-
Marocko	279	2	296	2	-	-	-	-
Egypten	248	1	184	1	-	-	-	-
Indien	75	0	147	1	-	-	-	-
Hongkong	1	0	5	-	427	2	502	3
Övriga	1 060	6	723	4	-	-	-	-
Summa Övriga världen	4 246	23	3 734	19	427	2	502	3
Summa koncernen	18 410	100	19 591	100	18 410	100	19 591	100

1) Nettoomsättning har redovisats utifrån två olika perspektiv, den första kolumnen "Nettoomsättning – såld till" utgår från försäljning till de länder där SCA har sina kunder, medan den andra kolumnen "Nettoomsättning – säljs från" består av intäkter från externa kunder där bolaget har sitt säte och i övriga länder från vilket bolaget får intäkter.

				Anläggningstillgångar1)
Koncernen per land	2020	Varav män, %	Varav kvinnor, %	2019	Varav män, %	Varav kvinnor, %	MSEK 2020	MSEK 2019
Sverige	3 888	79	21	3 816	80	20	92 910	87 869

EU exkl Sverige
Storbritannien	226	87	13	295	89	11	0	82
Tyskland	42	53	47	43	49	51	1	1
Lettland	13	43	57	4	75	25	1 229	541
Estland	9	66	34	8	73	27	448	420
Frankrike	7	71	29	12	91	9	1	4
Nederländerna	2	100	-	63	89	11	-	-
Övriga	2	100	-	3	100	-	1	1
Summa EU exkl Sverige	301	80	20	428	85	15	1 680	1 049
Övriga världen
Hongkong	7	43	57	9	35	65	0	-
Summa Övriga världen	7	43	57	9	35	65	0	-
Summa koncernen	4 196	79	21	4 253	81	19	94 590	88 918

1) Anläggningstillgångar består av goodwill, övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier, skogstillgångar

samt nyttjanderättstillgångar.

B2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Specifikation av övriga rörelseintäkter

MSEK	2020	2019
Transporter	841	885
Energi	663	908
Övrigt	116	398
RR Summa	1 620	2 191

Övriga upplysningar

Erhållna statliga stöd har ökat övriga rörelseintäkter med 19 (10) MSEK.

B3. RÅVAROR OCH FÖRNÖDENHETER

Specifikation av råvaror och förnödenheter

MSEK	2020	2019
Virke och flis	–3 196	–4 093
Övrigt råmaterial och förnödenheter	–1 747	–2 017
Inköp av varor för återförsäljning	–1 472	–1 263
RR Summa	–6 415	–7 373

B4. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

Specifikation av övriga rörelsekostnader

MSEK	2020	2019
Transporter	–3 718	–3 893
Energi1)	–755	–683
Reparation och underhåll	–821	–777
IT, telefoni och hyror	–233	–204
Övrigt	–1 909	–1 543
RR Summa	–7 436	–7 100

1) Efter avdrag för energiintäkter med 212 (338) MSEK.

Övriga upplysningar

Erhållna statliga stöd har reducerat rörelsens kostnader med 105 (105) MSEK. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till 42 (41) MSEK under perioden.

Specifikation av revisionskostnader

MSEK	2020	2019
EY
Revisionsuppdrag	–9	–10
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–1
Summa EY	–10	–11
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	0	0
Summa övriga revisorer	0	0
Summa	–10	–11

B5. SKATTER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt beräknas på periodens beskattningsbara resultat baserat på de skatteregler som är gällande i de länder där koncernen är verksam. Eftersom beskattningsbart resultat exkluderar kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla samt intäkter som inte är skattepliktiga, skiljer sig detta från resultaträkningens resultat före skatt. Aktuell skatt innefattar även justeringar avseende tidigare perioders redovisade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt redovisas också som aktuell inkomstskatt.

Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt för skattemässiga underskottsavdrag, i den utsträckning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och beräknas utifrån de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas inte på den initiala redovisningen av goodwill eller när en tillgång eller skuld redovisas för första gången, under förutsättning att tillgången eller skulden inte hänför sig till ett rörelseförvärv. SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sådana eventuella effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller om det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.

Redovisning av skatteeffekter styrs av hur den underliggande transaktionen redovisas. För poster i resultaträkningen redovisas skatteeffekten i resultaträkningen. Motsvarande gäller för transaktioner i eget kapital och totalresultat där skatteeffekten redovisas i respektive eget kapital och totalresultat.

Skatteskulder och skattefordringar nettoredovisas i de fall SCA har legal rätt till kvittning.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld. Det innebär att bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och den uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader.

Per 31 december 2020 redovisades 15 (13) MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga vinster i koncernen. Vid utgången av år 2020 fanns i koncernen skattemässiga underskottsavdrag på 46 (47) MSEK för vilka inte någon uppskjuten skattefordran redovisats. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt. SCA bedömer att det vid utgången av år 2020 inte finns några väsentliga osäkra skatteposter i de finansiella rapporterna vilka kan innebära en väsentlig justering av de redovisade värdena under nästkommande räkenskapsår.

Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not G2.

TB5:1 Skattekostnad

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

	2020		2019
MSEK	MSEK	%1)	MSEK	%1)
Aktuell skatt
Inkomstskatt för perioden	146	55,9	443	2,3
Justeringar för tidigare perioder	6	2,3	3	-
Aktuell skattekostnad	152	58,2	446	2,3
Uppskjuten skatt
Förändringar i temporära skillnader	80	30,6	3 726	19,1
Justeringar för tidigare perioder	32	12,3	–16	–0,1
Omvärderingar	–3	–1,1	–139	–0,7
TB5:3 Uppskjuten skattekostnad	109	41,8	3 571	18,3
RR Skattekostnad	261	25,4	4 017	20,6

1) Procentuell andel av resultat före skatt.

Förklaring av skattekostnad

Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt i varje land multiplicerat med landets skattesats.

	2020		2019
MSEK	MSEK	%	MSEK	%
Resultat före skatt	1 028		19 539
RR Skattekostnad	261	25,4	4 017	20,6
Förväntad skattekostnad	193	18,8	4 198	21,5
Skillnad	68	6,6	–181	–0,9
Skillnaden förklaras av:
Permanenta skillnader mellan redovisningsmässigt och skatte mässigt resultat
Andra permanenta effekter1)	35	3,4	–28	–0,1
Skatter hänförliga till tidigare perioder2)	38	3,7	–13	–0,1
Förändringar i värdet av uppskjutna skattefordringar	–2	–0,2	–1	-
Förändrade skattesatser3)	–3	–0,3	–139	–0,7
Summa	68	6,6	–181	–0,9

1) Andra permanenta effekter år 2020 avser i stort ej avdragsgill kostnad i samband med upplösning av hedgereserv kopplad till tryckpappersverksamheten, ej avdragsgill reaförlust hänförlig till avyttring av SCA Wood UK Ltd samt ej avdragsgill reaförlust på skogsmark. Andra permanenta effekter år 2019 avsåg huvudsakligen ej skattepliktig reavinst i samband med avyttring av logistikterminalen i Rotterdam och ej skattepliktiga intäkter från samgåendet med Groupe ISB, samt ej avdragsgill nedskrivning av övervärden.
2) Skatter hänförliga till tidigare perioder år 2020 avser till största del reservering av skattekostnad kopplad till en pågående skatterevision i Nederländerna samt justeringar av tidigare års taxeringar. Skatter hänförliga till tidigare perioder år 2019 avser till största del rättelse av aktuell skatt för tidigare år samt justeringar hänförliga till temporära skillnader på marktillgångar.
3) Förändrade skattesatser är i stort hänförlig till sänkning av den svenska bolagsskatten.

Aktuell skatteskuld

Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran (–)

MSEK	2020	2019
Värde vid årets början	–96	110
TB5:1 Aktuell skattekostnad	152	446
KF TB5:2 Betald skatt	–35	–652
Omräkningsdifferenser	1	–1
Förändringar hänförliga till avvecklad verksamhet	-	1
Övriga förändringar från förvärv, avyttring	–9	-
Värde vid årets slut	13	–96
BR varav aktuell skatteskuld	14	9
BR varav aktuell skattefordran	–1	–105

TB5:2 Betald skatt

Skattebetalningar av SCAs enheter per land, betald skatt (-).

MSEK	2020	2019
Frankrike	0	5
Nederländerna	-	–3
Japan	-	–3
Sverige	–24	–643
Storbritannien	–1	–3
Tyskland	–9	–5
Övrigt	–1	0
KF Summa	–35	–652

TB5:3 Uppskjuten skatteskuld 2020

Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran (–)

MSEK	Värde vid årets början	Uppskjuten skatte kostnad	Övriga föränd ringar2)	Värde vid årets slut
Immateriella anläggningstillgångar	3	0	0	3
Materiella anläggnings tillgångar	1 827	–81	0	1 746
Skogstillgångar	13 977	321	679	14 977
Finansiella anläggnings tillgångar	204	–10	53	247
Omsättningstillgångar	9	–31	10	–12
Avsättningar	–110	–129	8	–231
Skulder	–162	64	–15	–113
Framtida skatte- och underskottsavdrag	–13	–4	0	–17
Övrigt	32	–21	22	33
BR Summa1)	15 767	109	757	16 633

1) Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar 15 (13) MSEK, och uppskjutna skatteskulder 16 648 (15 780) MSEK.

2) Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS 19 med 67 MSEK samt IFRS 9 säkringsredovisade derivat med 17 MSEK. Vidare inkluderas uppskjuten skatt relaterad till förändring i verkligt värde av marktillgångar med 679 MSEK samt uppskjuten skatt relaterad till avyttringen av SCA Wood UK Ltd med –6 MSEK.

Underskottsavdrag

Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran har redovisats, anges med sitt skattevärde om 17 MSEK på raden framtida skatte- och underskottsavdrag i tabell TB5:3 . Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick per 31 december 2020 i bruttovärde till TB5:4 46 (47) MSEK. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 12 (12) MSEK. SCA bedömer det ej sannolikt att underskottsavdragen, för vilka uppskjuten skatt ej har redovisats, kommer att kvittas mot framtida vinster då dessa till stor del avser fållade kapitalförluster med begränsad rätt till avdrag för framtida kapitalvinster. Livslängden avseende underskottsavdragen fördelar sig enligt tabell TB5:4 .

TB5:4 Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats per 31 december 2020

Förfalloår	MSEK
2021–2024	16
2025 och senare	5
Obegränsad livslängd	25
Summa	46

C. ANSTÄLLDA

C1. PERSONALKOSTNADER

Personalkostnader

MSEK	Not	2020	2019
Löner och ersättningar		–2 101	–2 037
TC3:1A varav koncernledning		–56	–50
varav styrelse	C4	–8	–8
Pensionskostnader		–228	–272
varav förmånsbestämda pensionskostnader	C5	–77	–90
varav övriga pensionskostnader		–151	–182
Övriga sociala kostnader		–614	–601
Övriga personalkostnader		–3671)	–87
Summa personalkostnader		–3 310	–2 997

1) Innefattar avveckling av SCAs tryckpappersverksamhet med cirka 300 MSEK.

C2. PERSONALDATA

Medelantal anställda

	2020	2019
Medelantal anställda	4 196	4 253
varav män	3 311	3 425
varav kvinnor	885	828

C3. ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till styrelseledamot, verkställande direktör, vice verkställande direktör samt annan ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Principer för ersättning

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget genom konkurrenskraftig och marknadsmässig ersättning kan rekrytera, motivera och behålla kvalificerade medarbetare. Den sammanlagda ersättningen ska därför vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt vara relaterad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och prestation. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension, som sammantaget benämns totalersättning. Bolagets affärsstrategi återfinns på sidan 18.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning ska baseras på utfall i förhållande till kortsiktigt respektive långsiktigt uppsatta finansiella mål, mål som bidrar till sådana eller till värdeutvecklingen av bolagets aktie. Den ska vara relaterad till den fasta årliga lönen och vara maximerad. Rörlig ersättning ska vidare utgå som kontant ersättning och ska inte vara pensionsgrundande. Varken den kortsiktiga eller långsiktiga delen ska överstiga 50 procent av den fasta årliga lönen.

Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk tillväxt, resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa-säkerhetmiljö, individuella mål eller en kombination därav.

Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade till värdeutvecklingen av bolagets B-aktie mätt som TSR-index ("Total Shareholder Return") jämfört med ett vägt index sammansatta av OMX Stockholm 30 samt ett antal identifierade jämförelsebolags aktier över en treårsperiod.

För maximalt utfall krävs över 5 procent bättre utfall för SCA-aktien än för jämförelseindexet under flerårsperioden. Utbetalning av ersättning för uppnående av långsiktiga prestationsmål ska vidare förenas med krav på viss egen investering i SCA-aktien med krav på minst treårigt innehav.

I enskilda fall kan även rörlig ersättning i form av projektbonus utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till projektet (till exempel capex eller produktionsvolym) i syfte att främja genomförandet av projektet. Utvärdering av måluppfyllnad och utbetalning av bonus kan ske efter ett eller flera år. Sådan projektbonus ska inte överstiga 40 procent av den sammanlagda fasta årliga lönen under relevant period.

Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig ersättning där så är erforderligt och möjligt enligt lag, om det finns särskilda skäl för det och ett innehållande är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen inklusive dess hållbarhet. Bolaget ska vidare ha den möjlighet som följer av tillämplig lag att återkräva rörlig ersättning som utbetalas på felaktiga grunder.

Pensions- och övriga förmåner

Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensionsförmåner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Planerad pensionsålder är 65 år. Den premiebestämda pensionen ska uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga lönen.

Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring, bilförmån och friskvårdsbidrag.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag ska inte förekomma.

Beslutsprocess och rapportering

Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter ska även ingå att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, genomföra översyn samt följa och utvärdera tillämpning av dessa. Vid styrelsens respektive ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor ska ledande befattningshavare inte närvara i den mån denne berörs av frågorna.

Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställningsvillkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom uppgifter om totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid, tillika bolagets jämställdhetspolicy.

Styrelsen ska upprätta en ersättningsrapport.

Tillämpning och frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på redan ingångna avtal.

Tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare 2020

Fast lön

Den fasta lönens storlek är relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Lönen fastställs på individuell basis till en nivå där den, utifrån en samlad bedömning av befattningshavarens totala ersättning, bedöms vara konkurrenskraftig och marknadsmässig på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare omfattas av SCAs program för rörlig ersättning, där ersättning utgår i enlighet med SCAs bestämmelser. Den totala rörliga ersättningen kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 100 procent av den fasta lönen medan den rörliga ersättningen för övriga ledande befattningshavare maximalt kan uppgå till 80 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen är uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig del.

Den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive "STI") kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen. De för 2020 uppsatta STI-målen för verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören var inriktade på koncernens EBITDA, periodens resultat, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för industridelen samt utvecklingen av arbetsplatsolyckor som medför sjukskrivning (LTA). För de ledande befattningshavare som har stabsfunktioner, chefen för den stödjande enheten, Inköp och Logistik samt affärsområdeschefen för Skog, har STI-målen varit inriktade på koncernens resultat EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för industridelen samt utvecklingen av arbetsplatsolyckor som medför sjukskrivning (LTA). För affärsområdescheferna Trä, Massa och Papper har STI-målen utgjorts av EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital samt utvecklingen av arbetsplatsolyckor som medför sjukskrivning (LTA). Affärsområdeschefen för Förnybar Energi följer de koncerngemensamma målen, men har i tillägg målet EBITDA för affärsområdet.

Den långsiktiga delen (Long Term Incentive "LTI") kan för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen, där hälften av nettoutfallet (efter skatteavdrag) ska användas till förvärv av aktier i SCA. De förvärvade aktierna får därefter inte avyttras inom tre år efter inköp av aktier i det aktuella LTI-programmet.

LTI-målet baserar sig på totalavkastningen av bolagets B-aktie under en treårsperiod, mätt utifrån TSR-index i jämförelse med ett vägt index. För maximalt utfall krävs att prestationsmålet TSR för bolaget är 5 procent bättre än utfallet i jämförelsegruppen.

Utfall rörlig ersättning

För verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören har en STI-ersättning för 2020 utgått med 11,9 procent respektive 9,5 procent av den årliga fasta lönen (23,8 procents utfall av maximal STI-andel). För ledande befattningshavare i stabsfunktionerna har en STI-ersättning utgått med 9,5 procent av den årliga fasta lönen (23,8 procents utfall av maximal STI-andel). För övriga ledande befattningshavare med ett affärsområdesansvar har en STI-ersättning utgått med 6,8–22,8 procent av den årliga fasta lönen (mellan 17,1–57,1 procents utfall av maximal STI-andel). Det långsiktiga LTI-målet har för 2018– 2020 uppnåtts och resulterat i maximalt utfall för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, vilket utgör en LTI-ersättning motsvarande 50- respektive 40 procent av den fasta lönen.

Verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare har, som alla svenska tjänstemän inom SCA, rätt att växla utfallande belopp i rörliga program till pension. Förfarandet är kostnadsneutralt för SCA.

Pension

De ledande befattningshavarna omfattas av en premiebestämd pension, där bolaget årligen betalar en premie om 40 procent av den fasta lönen till verkställande direktören och en årlig premie om 30 procent av den fasta lönen till övriga ledande befattningshavare. En ledande befattningshavare har en förmånsbaserad pensionslösning. Avtalad pensionspremie till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare betalas så länge anställningsförhållandet fortgår, dock längst till och med månaden före den månad den ledande befattningshavaren uppnår 65 års ålder.

Övriga förmåner

Övriga förmåner utgörs av bilförmån och eventuella andra förmåner.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalet med verkställande direktören föreskriver en uppsägningstid om 24 månader från bolagets sida och en uppsägningstid om 6 månader från verkställande direktörens sida. Sker uppsägning från bolagets sida är verkställande direktören skyldig att stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden om bolaget begär detta. Om verkställande direktören, efter skriftligt godkännande från bolaget, tillträder ny anställning under uppsägningsperioden ska, om inte annat överenskommits, ny lön avräknas mot uppsägningslönen. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid från bolagets sida om 12 månader, som efter fem års tjänstgöring, från senaste anställning, ökas till 18 månader. Befattningshavarens uppsägningstid mot bolaget är 6 månader. En ledande befattningshavare har avvikande villkor, där uppsägningstiden från bolagets sida är 18 månader, som ökas till 24 månader efter tre års anställning. Om bolaget så begär ska befattningshavaren stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Ny lön från annan anställning avräknas mot uppsägningslönen. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess för ersättningar

Ersättningsutskottet har under året givit rekommendationer till styrelsen gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsledningen för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet. Frågor om ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har inte deltagit i handläggningen av ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts nödvändigt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sidan 74.

Nuvarande riktlinjer

De riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare, som årsstämman beslutade om 2020, gäller fram till årsstämman 2024 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan dess.

TC3:1A Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2020

SEK	Fast lön1)	Rörlig ersättning2)	Övriga förmåner	Summa lön och ersättningar
Verkställande direktören	9 250 000	5 725 7503)	130 078	15 105 828
Övriga ledande befattningshavare (11 st)	26 155 200	13 222 1284)	1 037 281	40 414 609
Summa	35 405 200	18 947 878	1 167 359	55 520 437

1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.

2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2020, men utbetalas under 2021.

3) Varav LTI program 4 625 000 SEK.

4) Varav LTI program 10 458 000 SEK.

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2019

SEK	Fast lön1)	Rörlig ersättning2)	Övriga förmåner	Summa lön och ersättningar
Verkställande direktören	8 500 000	4 479 5003)	126 125	13 105 625
Övriga ledande befattningshavare (11 st)	24 448 200	11 244 8494)	940 805	36 633 854
Summa	32 948 200	15 724 349	1 066 930	49 739 479

1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.

2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2019, men utbetalas under 2020.

3) Varav LTI program 4 250 000 SEK.

4) Varav LTI program 9 775 200 SEK.

I kategorin övriga ledande befattningshavare ingår 11 (11) personer, varav 8 (9) män och 3 (2) kvinnor.

TC3:1B Pensionskostnad 20201)

SEK
Verkställande direktören2)	3 859 438
Övriga ledande befattningshavare (11 st)2)	9 297 311
Summa	13 156 749

1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2020 års resultat, exklusive särskild löneskatt.

2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktören, uppgår till 47 966 300 SEK (värdet per 31 december 2020). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP.

Pensionskostnad 20191)

SEK

Summa	12 174 057
Övriga ledande befattningshavare (11 st)2)	8 621 740
Verkställande direktören2)	3 552 317

1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2019 års resultat, exklusive särskild löneskatt.

2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktören, uppgår till 44 986 000 SEK (värdet per 31 december 2019). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP.

C4. ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER I MODERBOLAGET

Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser ordinarie arvoden beslutade vid årsstämman 2020 till nästa årsstämma i april 2021. Till verkställande direktör och övriga anställda utgår ingen ersättning.

	Styrelsearvode		Arvode revisionsutskott		Arvode ersättningsutskott		Summa
SEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Pär Boman	1 875 000	1 875 000	260 000	260 000	140 000	140 000	2 275 000	2 275 000
Charlotte Bengtsson	625 000	625 000	-	-	-	-	625 000	625 000
Lennart Evrell	625 000	625 000	-	-	110 000	110 000	735 000	735 000
Annemarie Gardshol	625 000	625 000	-	-	-	-	625 000	625 000
Martin Lindqvist	625 000	625 000	260 000	260 000	-	-	885 000	885 000
Lotta Lyrå	112 848	625 000	-	-	-	-	112 848	625 000
Bert Nordberg	625 000	625 000	-	-	110 000	110 000	735 000	735 000
Anders Sundström	625 000	625 000	-	-	-	-	625 000	625 000
Barbara Milian Thoralfsson	625 000	625 000	360 000	360 000	-	-	985 000	985 000
Summa	6 362 848	6 875 000	880 000	880 000	360 000	360 000	7 602 848	8 115 000

SCAs styrelse bestod vid årets utgång av 3 kvinnor och 6 män. Lotta Lyrå lämnade på egen begäran SCA:s styrelse i juni.

C5. ERSÄTTNING EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Förmånsbestämda pensionsplaner

Det karaktäristiska för förmånsbestämda pensionsplaner är att ersättningen baseras på anställningstid och den ersättning som den anställde har vid eller nära pensioneringen. De aktuariella och de investeringsrelaterade riskerna avseende förmånsbestämda pensionsplaner bärs av bolaget. De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av bolagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta (se Viktiga bedömningar och antaganden). Aktuariella vinster och förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för de förmånsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt räntenetto. Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgiftsoch ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränteintäkten (diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs faktiska avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången), som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggningstillgång förutsatt att de inte begränsas av tillgångstaket i IAS 19. Övriga pensionsplaner, vilka ej är fullt ut fonderade alternativt ofonderade, redovisas som avsättningar för pensioner.

I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift. I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Planer där arbetsgivarens förpliktelse är begränsad till de premier som bolaget åtagit sig att betala klassificeras som avgiftsbestämda. I dessa planer är det arbetstagaren som bär investeringsrisken, det vill säga att de investerade tillgångarna kan vara otillräckliga för att ge den förväntade ersättningen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Ersättning vid uppsägning

Avgångsvederlag redovisas som lönekostnad i de fall koncernen har ett åtagande att ersätta de anställda vars anställning avslutats i förtid.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena och bedömningarna utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår SCA i första hand från AA-klassade företagsobligationer utgivna i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknadsförväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneökningsantagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från marknadsundersökningar. I TC5:5 presenteras de aktuariella antagandena. I TC5:6 beskrivs den redovisade avsättningens känslighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	2020	2019
TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden	2 087	1 913
TC5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–3 778	–3 296
TC5:4 Effekt av tillgångstaket	892	886
TC5:1 Avsättning för pensioner, netto	–799	–497

Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggningstillgång uppgick på balansdagen till BR 1 329 (1 019) MSEK och avsättningar för pensioner till BR 530 (522) MSEK. I förmånsbestämda åtaganden ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 164 (171) MSEK.

SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner i ett flertal dotterbolag. Den mest betydande förmånsbestämda pensionsplanen är pensionsplanen i Sverige, som framgår av TC5:1 .

TC5:1 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser per plan

			Åtagande		Förvaltnings tillgångar,	Effekt av		Löptid
MSEK	Aktiva	Fribrev	Pensionärer	Summa	verkligt värde	tillgångstaket	Netto	åtagande, år
Land
Sverige	790	413	542	1 745	–2 735	-	–990	20
Övriga	209	72	61	342	–1 043	892	191	12
Summa	999	485	603	2 087	–3 778	892	–799

Sverige

ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmånsbestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen ger pension i procent av olika löneintervall.

Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och bolaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

Övriga

Förutom de ovan beskrivna finns det ett antal mindre pensionsåtaganden i Belgien, Tyskland och Sverige. Några av planerna är fonderade.

Periodens kostnader för förmånsbestämda planer

MSEK	2020	2019
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, efter avdrag för premier betalda av de anställda	–211	–90
Pensionsskattekostnad	–9	–16
Räntenetto	5	1
Pensionskostnader före effekter av reduceringar och regleringar	–215	–105
Reduceringar och regleringar	30	-
Pensionskostnader efter effekter av reduceringar och regleringar	–185	–105

TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	1 913	2 010
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period	211	90
Räntekostnad	31	44
Pensionsskattekostnad	9	16
Vinster (–) och förluster (+) på reduceringar och regleringar	–30	-
Förvärv och avyttringar	-	–215
Utbetalda ersättningar	–62	–61
Betald pensionsskatt	–4	–2
Omvärdering: finansiella antaganden	127	103
Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden	–43	8
Pensionsskatt avseende omvärdering	–64	–87
Omräkningsdifferenser	–1	7
Värde vid periodens slut	2 087	1 913

Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av förändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan, eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhetsbaserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning.

TC5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar

MSEK	2020	2019
Verkligt värde vid periodens början	–3 296	–2 797
Ränteintäkt	–50	–61
Förvärv och avyttringar	-	188
Avgifter från deltagare i planen	-	–1
Avgifter från arbetsgivaren	–15	–17
Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar	55	51
Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt	–473	–654
Omräkningsdifferenser	1	–5
Verkligt värde vid periodens slut	–3 778	–3 296

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2020:

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2019:

Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 100 (98) procent på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera tillgångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2020 i likhet med föregående år.

TC5:4 Effekt av tillgångstaket

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	886	685
Räntekostnad	14	15
Övrig förändring av tillgångstaket	–8	186
Värde vid periodens slut	892	886

Effekt av tillgångstaket avser medel i en svensk stiftelse som kan användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa kategorier anställda.

TC5:5 Väsentliga aktuariella antaganden

	Sverige	Eurozon
2020
Diskonteringsränta	0,89	0,35
Förväntad löneökningstakt	2,56	1,97
Förväntad inflation	1,36	0,77
Förväntad livslängd, män1)	22	20
Förväntad livslängd, kvinnor1)	25	24
2019
Diskonteringsränta	1,51	0,78
Förväntad löneökningstakt	2,88	2,48
Förväntad inflation	1,63	1,23
Förväntad livslängd, män1)	22	21
Förväntad livslängd, kvinnor1)	25	24

1) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år.

TC5:6 Förändring av åtagande, ökat åtagande (–)

MSEK

Diskonteringsränta +0,25%	96
Prisinflation inklusive löneinflation +0,25%	–110
Livslängd +1 år	–90

Känslighetsanalysen är beräknad genom att ett antagande förändras och de övriga hålls konstanta.

Övriga upplysningar

Planer som omfattar flera arbetsgivare

SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Dessa förmåner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader tillhörande respektive bolag som omfattas av planen.

Budgeterade avgifter

De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensionsplaner år 2021 beräknas till 53 MSEK. Avgifter för planer som omfattar flera arbetsgivare beräknas för år 2021 till 9 MSEK.

D. OPERATIVA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

D1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Goodwill

Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv då överförd ersättning överstiger det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning och är en immateriell anläggningstillgång med en obestämbar nyttjandeperiod. Detta innebär att goodwill inte skrivs av utan årligen prövas för nedskrivning. All goodwill allokeras till de kassagenererande enheter som drar nytta av synergierna från rörelseförvärvet. Vid avyttring av koncernbolag redovisas goodwill, hänförligt till den avyttrade enheten, i realiserat resultat. Goodwill som uppstått vid förvärv av intressebolag eller ett joint venture inkluderas i redovisat värde på respektive intressebolag eller joint venture. De kassagenererande enheterna motsvaras av rörelsesegmenten enligt not B1.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör även patent, licenser och andra liknande rättigheter. Förvärvade sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, och skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod som varierar mellan 3 och 20 år.

Kundrelationer redovisas till verkligt värde vid förvärv. Värdena av dessa kundrelationer skrivs av över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan 3 och 15 år.

Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna använda den på det sätt som företagsledningen avser.

Nedskrivningsprövning

Goodwill prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter enligt SCAs rörelsesegment i not B1. I prövningen jämförs de bokförda värdena på de kassagenererande enheterna med återvinningsvärdena. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet fastställs genom diskontering av framtida kassaflöden, för att bestämma nyttjandevärdet. Beräkningen av de framtida kassaflödena grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tre åren. Det bokförda värdet för den kassagenererande enheten inkluderar goodwill med obestämbar nyttjandeperiod och tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, såsom anläggningstillgångar och rörelsekapital.

Värdet på tillgångar som skrivs av prövas vad gäller nedskrivningsbehov när det finns indikationer på att redovisat värde eventuellt inte är återvinningsbart. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet.

Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen för nedskrivningen inte längre föreligger. Återföring sker dock inte med ett belopp större än det bokförda värdet före nedskriving. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.

Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid

SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter och erhåller tillstånd att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår för respektive anläggning i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs. Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls, som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). Utsläppsrätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med faktiska koldioxidutsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker faktiska utsläpp reserveras underskottet värderat till aktuellt marknadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på leveransdagen.

Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläppsrätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande marknadspris. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förutbetalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med svenska staten avseende skulden för faktiska koldioxidutsläpp.

Immateriella anläggningstillgångar

	Goodwill		Övriga immateriella tillgångar
MSEK	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	24	46	583	445
Ackumulerade avskrivningar	-	-	–251	–242
Ackumulerade nedskrivningar	–24	–43	–53	–32
Summa	-	3	279	171
Värde vid periodens början	3	3	171	101
Investeringar	-	-	143	86
Försäljningar och utrangeringar	-	-	–3	-
Avyttring bolag1)	–3	-	–1
Omklassificeringar	-	-	7
Avskrivningar	-	-	–18	–16
Nedskrivningar	-	-	–20	-
Värde vid periodens slut	-	3	279	171
TD1:1 Utsläppsrätter, nettovärde	-	-	41	37
BR Värde vid periodens slut inklusive utsläppsrätter	-	3	320	208

1) Avyttring bolag avser i sin helhet avyttring av SCA Wood UK Ltd.

Prövning av nedskrivningsbehov

Den årliga prövningen avseende eventuellt nedskrivningsbehov för goodwill görs under fjärde kvartalet. Då SCA under det sista kvartalet 2020 avyttrat kvarvarande goodwill har ingen nedskrivningsprövning ägt rum. Den diskonteringsränta före skatt som använts vid nedskrivningstestet av goodwill 2019 var 7,61 procent. Under året har inga nedskrivningar gjorts.

Utöver det årliga nedskrivningstestet av de kassagenererande enheterna testas också individuella tillgångar om det föreligger en indikation på nedskrivningsbehov. Under perioden har immateriella anläggningstillgångar, i sin helhet hänförliga till tryckpappersverksamheten, skrivits ned med –20 MSEK.

TD1:1 Utsläppsrätter

MSEK	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	37	37
Summa	37	37
Värde vid periodens början	37	24
Erhållna utsläppsrätter	129	124
Försäljningar	–95	–94
Avräkning mot staten	–30	–17
Värde vid periodens slut	41	37

D2. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar med undantag för marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I de fall en investering i utländsk valuta har säkringsredovisats, redovisas resultatet av säkringen som en del av förvärvskostnaden. I anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar som ingår i stora projekt, tillkommer kostnader för intrimning och igångkörning. Försäljning av produkter av prima kvalitet från intrimningsperioden redovisas som nettoomsättning. Lånekostnader inkluderas i anskaffningsvärdet för investeringar överstigande 250 MSEK och som tar mer än 12 månader att färdigställa. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Intäkter från försäljning av produkter, som tillverkats under färdigställandet av anläggningen, redovisas över resultaträkningen.

Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas på separat rad i balansräkningen och ingår i not D3 Skogstillgångar.

Avskrivning och nedskrivning

Mark är inte föremål för avskrivning. Byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. När det vid bokslutstidpunkten finns en indikation på att en materiell anläggningstillgång minskat i värde prövas denna för eventuell nedskrivning.

Beräknade nyttjandeperioder

	Antal år
Massa och pappersbruk samt sågverk	10–25
Övriga maskiner	7–18
Verktyg	3–10
Fordon	4–5
Byggnader	15–50
Energianläggningar	15–30
Datorer	3–5
Kontorsutrustning	5–10
Hamnar och järnvägar	20–30
Markanläggningar	10–20

Redovisade värden

	Byggnader		Mark och mark anläggningar1)		Maskiner och inventarier4)		Pågående nyanläggningar2)3)4)		Summa materiella anläggnings tillgångar
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	5 731	5 764	3 557	3 440	31 219	30 916	3 408	1 691	43 915	41 811
Ackumulerade avskrivningar	–2 852	–2 752	–1 972	–1 841	–18 475	–17 685	-	-	–23 299	–22 278
Ackumulerade nedskrivningar	–259	–147	–84	–85	–1 625	–1 110	–7	–7	–1 975	–1 349
Summa	2 620	2 865	1 501	1 514	11 119	12 121	3 401	1 684	18 641	18 184
Värde vid periodens början	2 865	3 085	1 514	1 565	12 121	12 498	1 684	565	18 184	17 713
Investeringar	8	37	105	125	206	420	2 250	1 666	2 569	2 248
Försäljningar och utrangeringar	–1	–1	–1	-	–11	–5	-	-	–13	–6
Bolagsförsäljningar	–17	–203	–8	–5	–48	–72	-	-	–73	–280
Omklassificeringar	9	81	24	42	503	410	–543	–533	–7	-
Avskrivningar	–131	–142	–132	–132	–1 135	–1 132	-	-	–1 398	–1 406
Nedskrivningar	–112	-	–1	–82	–514	–2	-	-	–627	–84
Omräkningsdifferenser	–1	8	-	1	–3	4	10	–14	6	–1
BR Värde vid periodens slut	2 620	2 865	1 501	1 514	11 119	12 121	3 401	1 684	18 641	18 184

1) I mark och markanläggningar ingår skogsbilvägar till ett värde av 910 (901) MSEK. Årets investeringar i skogsbilvägar uppgick till 91 (90) MSEK och årets avskrivningar uppgick till 82 (80) MSEK.

2) Ränta har under perioden aktiverats i pågående nyanläggningar med 21 (0) MSEK. Genomsnittligt använd räntesats har varit 1 (1) procent.

3) Av utgående värde för pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar avser 2 324 (922) MSEK investeringsprojektet i Obbola.

4) I maskiner och inventarier 2020 ingår investeringsbidrag med 2 MSEK och i pågående nyanläggningar 2020 ingår investeringsbidrag med 8 MSEK.

D3. SKOGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Skogstillgångarna delas upp på rotstående skog och marktillgångar. Rotstående skog redovisas som en biologisk tillgång enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk. Marktillgångar redovisas som materiell anläggningstillgång enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Metoden för värdering av skogstillgångarna ändrades under år 2019. Effekten och en detaljerad beskrivning finns i SCAs årsredovisning för år 2019, not D3, sidan 105.

Det totala värdet på skogstillgångarna baseras på skogsmarkstransaktioner i de områden SCA äger skogstillgångar. Marknadsvärderingen baseras på statistik över transaktioner som finns tillgängliga från ett flertal marknadsaktörer. SCA hämtar in bearbetad fastighetsdata från externa specialister för värderingen. Statistiken kan ses som marknadsbekräftad indata enligt värderingsnivå 2. I SCAs fall används indata till värdering av skogstillgången som enligt IFRS 13 hänförs till olika nivåer i värderingshierarkin. För beskrivning av de olika värderingsnivåerna, se not E1. Värderingen hänförs i sin helhet till nivå 3. För att förfina den marknadsbekräftade indatan görs vissa justeringar med hjälp av icke observerbara indata. Utöver detta görs också en bedömning över vilken tidsperiod transaktioner ska inkluderas vid beräkning av ett genomsnittspris. Det har inte skett några förflyttningar mellan värderingsnivåer under året. En eventuell förflyttning mellan värderingsnivåer genomförs i samband med ett årsskifte.

I kombination med marknadstransaktioner och för att fastställa det verkliga värdet på koncernens biologiska tillgångar har även förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna diskonterats. Beräkningen för att fastställa värdet på biologiska tillgångar har baserats på befintliga hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverknings- och skogsvårdskostnader samt försäljningsomkostnader. Hänsyn tas till miljörestriktioner och andra begränsningar som gör att tillgångarna inte kan nyttjas maximalt och på bästa sätt. Beräkningen görs för en produktionscykel som för biologiska tillgångar, av SCA, bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen på raden värdeförändring biologiska tillgångar.

Värdet på marktillgångarna utgör residualen mellan totalt värde för att fastställa totalt marknadsvärde och värdet på de biologiska tillgångarna som baserats på diskonterade kassaflöden. Genom att diskontera kassaflöden som är kopplade till marktillgångarna har värdet på dessa styrkts ytterligare. Marktillgångar som är hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i enlighet med IAS 16 p. 31 och redovisas på en egen rad i balansräkningen under skogstillgångar. Värdeförändringen avseende mark redovisas i övrigt totalresultat och påverkar inte årets resultat.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

SCA har baserat sin värdering av skogstillgångarna i Sverige på skogsmarkstransaktioner i de områden där SCA äger skogstillgångar. Det framräknade marknadspriset är baserat på skogsmarkstransaktioner under de tre senaste åren. Marknadspriset utgör ett vägt treårigt snittpris som för år 2020 uppgår till 291 (276) kr/m3sk och ligger till grund för det totala genomsnittliga värdet per m3sk på SCAs skogstillgångar i Sverige. Marknaden i Baltikum bedöms prismässigt ligga i linje med SCAs innehav i Sverige och värderas därför till samma värde per m3sk. Fördelningen mellan biologiska tillgångar och mark för Baltikum beräknas efter en egen diskonterad kassaflödesmodell då produktionscyklerna skiljer sig åt.

Under 2020 har en ny hållbar avverkningsberäkning tagits fram baserat på 2019 års skogstaxering som visade en högre tillväxt i skogen än tidigare taxeringar. Detta ledde till att den nya avverkningsplanen innehåller en upptrappning av uttaget ur egen skog där SCA ämnar öka avverkningen till 5,4 miljoner m3fub under 2025 vilket kan jämföras med tidigare plan där nivån var 4,0 miljoner m3fub samma period. Per 31 december 2020 beräknas virkesvolymen uppgå till cirka 252 miljoner m3sk i Sverige. Utöver detta tillkommer virkesvolymer i Baltikum om cirka 5 miljoner m3sk.

I TD3:1 beskrivs det redovisade värdets känslighet med avseende på de mest väsentliga antagandena.

Skogstillgångar

MSEK	2020	2019
Skogstillgångar i Sverige1)	73 387	68 723
Skogstillgångar i Baltikum2)	1 513	959
Totalt värde på biologiska tillgångar och marktillgångar	74 900	69 682
Uppskjuten skatt hänförlig till skogstillgångar	14 977	13 977

1) Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Sverige har år 2020 baserats på en virkesvolym uppgående till cirka 252 miljoner m3sk multiplicerat med marknadspriset 291 kr/m3sk.

2) Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Baltikum har år 2020 baserats på en virkesvolym uppgående till cirka 5 miljoner m3sk multiplicerat med marknadspriset 291 kr/m3sk.

Biologiska tillgångar

MSEK	20201)	20191)
Värde vid periodens början	49 512	32 065
Förvärv biologiska tillgångar	397	709
Avyttring biologiska tillgångar	–13	–21
Övrig förändring av verkligt värde	2 598	1 807
Förändring till följd av avverkning	–1 218	–1 090
Förändring till följd av ny metod och nya antaganden	-	16 042
BR Värde på biologiska tillgångar vid periodens slut	51 276	49 512

1) Vid förvärv av skogstillgångar i Sverige och vid fördelningen av det verkliga värdet har 31 (31) procent av värdet allokerats till marktillgångar och 69 (69) procent till biologiska tillgångar. För de förvärv som genomförts i Estland och Lettland har 25 (25) procent av förvärvspriset allokerats till marktillgångar och 75 (75) procent till biologiska tillgångar.

Marktillgångar

MSEK	20201)	20191)
Värde vid periodens början	20 170	1 000
Anskaffning av marktillgångar	145	286
Avyttring av marktillgångar	–5	–9
Omvärdering av marktillgångar till verkligt värde	3 314	18 893
BR Värde på marktillgångar vid periodens slut	23 624	20 170
Anskaffningsvärde	1 657	1 501

I resultaträkningen redovisas biologiska tillgångars förändring i verkligt värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde på raden värdeförändring i biologiska tillgångar. Förändringen uppgår till 1 262 (16 759) MSEK. Utöver det kapitaliserar SCA återplanteringskostnader.

Årets värdering av biologiska tillgångar och marktillgångar har baserats på marknadsstatistik och diskonterade kassaflöden. Vid årets värdering av biologiska tillgångar användes samma värderingsmodell som tidigare med ett avkastningskrav uppgående till 3,6 (3,6) procent efter skatt.

När kassaflöden diskonterats har bedömda intäkter och kostnader räknats upp med 2 procents årlig inflation. Antagandet för framtida pris- och kostnadsnivå har baserats på tidigare års utfall som justerats för inflationen. Vid värderingen har ett genomsnittligt virkespris om 450 (442) SEK/m3fub använts. Det årliga uttaget var 2020 4,8 miljoner m3fub och antas vara stigande under den bedömda framtida produktionscykeln.

I genomsnitt fördelar sig uttaget på slutavverkning med 85 procent och gallring med 15 procent. Av detta förväntas 56 procent utgöra sågtimmer och 44 procent massaved.

SCAs skogsinnehav består av cirka 2,6 miljoner hektar skogstillgångar främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är produktiv skogsmark. SCA äger också drygt 40 000 hektar skogsmark i Estland och Lettland. Bruttotillväxten uppgår till cirka 10,5 miljoner m3sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotillväxten, det vill säga bruttotillväxten efter avverkning och naturliga förluster, beräknas vara cirka 3,2 miljoner m3sk per år i Sverige. Avverkningen 2020 uppgick till cirka 4,8 (4,4) miljoner m3fub.

Skogstillgångar

	20201)	20191)
Bokfört värde SEK/hektar skogstillgångar	36 989	34 412
Bokfört värde SEK/m3sk	291	276

1) Värdena är beräknade på produktiv areal.

TD3:1 Känslighetsanalys

MSEK	Förändring antagande	Förändring värde, före skatt 2020
Marknadspris baserat på marknadsstatistik1)	Prisförändring 5% på en total volym 257 miljoner m3sk	3 745
Skogsbeståndets virkesvolym1)	3 miljoner m3sk (ca 1%)	873

1) Känslighetstalen är baserade på marknadspriset som för år 2020 fastställts till 291 kr/m3sk. Känslighetstalen är baserade på hela värdet av skogstillgångar.

Marknadspris

Historiskt marknadspris treårssnitt 2016–2020 (kr/m3sk)

Avverkning

D4. NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR OCH LEASINGSKULDER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasetagare

Ett avtal är, eller innehåller ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en specificerad tidsperiod bestämma över användningen av en identifierbar tillgång i utbyte mot ersättning. När ett avtal ingås ska ett bolag bedöma huruvida avtalet är, eller innehåller ett leasingavtal. SCAs leasingavtal består i huvudsak av tåg, kontorslokaler, terminaler, lagerlokaler, övriga byggnader, diverse transportfordon samt tjänstebilar. Leasingavtal redovisas i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal, vilket innebär att en leasetagare vid ett leasingkontrakts ikraftträdande ska redovisa en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen. Standarden inkluderar lättnadsregler för korttidsavtal (leasingavtal där leasingperioden understiger 12 månader) samt leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. SCA tillämpar lättnadsreglerna vilket innebär att korttidsavtal och avtal där den underliggande tillgången är av lågt värde inte redovisas i balansräkningen. Avtal som omfattas av lättnadsreglerna utgörs till stor del av kopieringsmaskiner och kaffeautomater.

Vid leasingavtalets inledningsdatum värderas leasingskulden till nuvärdet av återstående leasingavgifter. Dessa omfattar fasta avgifter efter avdrag för eventuella förmåner, variabla leasingavgifter kopplade till index eller pris och belopp som förväntas betalas ut av leasetagaren enligt restvärdesgarantier. Leasingavgifter inkluderar även lösenpriset på en köpoption om leasetagaren är rimligt säker på att nyttja optionen och straffavgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja denna möjlighet. Variabla leasingavgifter som inte är kopplade till pris eller ränta kostnadsförs.

Leasingbetalningarna diskonteras med leasingavtalets implicita ränta om denna räntesats enkelt kan fastställas. Vid de fall den implicita räntan inte enkelt kan fastställas diskonteras leasingbetalningarna med SCAs marginella låneränta. En väsentlig del av SCAs leasingskuld har diskonterats med den marginella låneräntan. Den marginella låneräntan ska återspegla den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under motsvarande period med motsvarande säkerhet, för nyttjanderätten av en tillgång i en liknande ekonomisk miljö. SCA har utarbetat en metod för att fastställa den marginella låneräntan, vilken omfattar de enskilda dotterbolagens kreditvärdighet, den ekonomiska miljön, löptid på leasingavtal samt typ av tillgång. Uppdatering av den marginella låneräntan sker löpande av nya samt ändrade avtal. Efter inledningsdatumet ökar leasingskulden med

ränta på leasingskulden, men minskar i takt med betalda leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas med en ändrad diskonteringsränta vid det fall leasingperioden förändras eller om bedömningen av en option att köpa den underliggande tillgången förändras. Leasingskulden omvärderas med en oförändrad diskonteringsränta om belopp som förväntas betalas ut enligt en restvärdesgaranti förändras, eller de framtida leasingavgifterna förändras till följd av ändringar i pris eller index. Leasingskulderna rubriceras som finansiella skulder, se not E4.

Vid leasingavtalets inledningsdatum, den dag den underliggande tillgången finns tillgänglig för användning, redovisas en nyttjanderättstillgång. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde vilket inkluderar summan av den ursprungliga leasingskulden, eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av eventuella återställningskostnader. Vidare inkluderas i anskaffningsvärdet alla leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som mottagits i samband med tecknande av leasingavtalet. Efter inledningsdatumet värderas nyttjanderättstillgången till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar med beaktande av justeringar för en eventuell omvärdering av leasingskulden. Nyttjanderättstillgångar skrivs av under nyttjandeperioden om en köpoption är rimligt säker att nyttjas. I annat fall ska leasetagaren skriva av nyttjanderätten från inledningsdatumet, till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och leasingperiodens utgång. För beräknade nyttjandeperioder, se tabell TD4:1 .

Nedskrivningar behandlas i not D2.

Leasegivare

När SCA är leasegivare klassificeras varje avtal som antingen ett operationellt eller finansiellt leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt om avtalet innebär att de ekonomiska fördelar och risker som normalt förknippas med ägandet av den underliggande tillgången i allt väsentligt överförs. Ett leasingavtal klassificeras som operationellt om de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet av en underliggande tillgång i allt väsentligt inte överförs. Leasingavgifterna redovisas som inkomst linjärt under avtalstiden.

SCA har i slutet av 2020 tecknat avtal om andrahandsuthyrning av fastighet. Den nyttjanderätt som hyrs ut i andrahand klassificeras som operationell leasing. Klassificeringen sker främst med utgångspunkt i det huvudavtal som SCA har ingått och inte utifrån den underliggande tillgången.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

IFRS 16 föreskriver att alla avtal vid dess ingående ska bedömas med avseende på huruvida avtalet är eller inkluderar en lease. SCA utvärderar samtliga kontrakt som träder i kraft individuellt med undantag för avtal gällande tjänstebilar vilka utvärderas som en portfölj. I de fall ett hyresavtal innehåller en identifierbar tillgång, men SCA inte har rätten att erhålla väsentligen alla fördelar från användningen av tillgången eller inte har rätten att styra användningen av den identifierade tillgången, har SCA i samtliga fall bedömt att avtalet inte är eller innehåller ett leasingavtal. Ett avtal kan innehålla komponenter vilka inte ska klassificeras som leasingkomponenter, såsom inkluderade tjänster, personal och administration. SCA har för samtliga avtal valt att helt exkludera icke-leasing komponenter.

Leasingperioden definieras som den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med perioder som kan omfattas av en möjlighet att förlänga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja det alternativet, samt perioder som omfattar en möjlighet att säga upp leasingavtalet, om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja det alternativet. SCA innehar ett antal avtal där avtalsvillkoren tydligt omfattar förlängningsperioder. Rätt till förlängning har utnyttjats där SCA med rimlig säkerhet kan fastställa att avtalet skall förlängas. SCA har för inga hyreskontrakt där hyresperioden överstiger tio år nyttjat rätt till förlängning då bedömningen är att begreppet "med rimlig säkerhet" inte kan appliceras på ett sådant långt tidsintervall. För avtal vilka inkluderar rätt till förlängning under en ej specificerad tidsperiod och där SCA med rimlig säkerhet kommer att utnyttja denna rättighet har följande förlängningsperioder nyttjats; truckar och andra arbetsfordon 3 år, fastigheter 5 år. Ett antal avtal innefattar möjligheten att frånträda avtalen i förtid, men där en förtida uppsägning skulle utlösa en uppsägningsavgift vars storlek beror på när i tiden avtalen sägs upp. SCA har i inget fall beaktat möjligheten att frånträda ett avtal i förtid då ekonomiska incitament saknas mot bakgrund av de i många fall betydande uppsägningsavgifterna. I de fall SCA och motpart, var för sig har rätten att säga upp ett hyresavtal utan tillstånd från den andra parten utan en väsentlig ekonomisk påföljd, har SCA bedömt avtalet som ej verkställbart. I de fall endast motparten har rätt att säga upp avtalet så har avtalets uppsägningstid utgjort leasingperioden. När SCA har haft ensamrätt att säga upp ett avtal har leasingperioden i de flesta förekommande fallen bedömts vara 3–5 år enligt ovan beskrivning.

Restvärdesgarantier har i de fall det är tillämpligt beaktats vid fastställande av leasingavgiften.

Leasing där SCA är leasetagare enligt IFRS 16

Redovisade värden nyttjanderättstillgångar och leasingskulder

	Nyttjanderättstillgångar
MSEK	Fastigheter	Tåg	Arbets fordon	Tjänste bilar	Övrigt	Summa	Leasing skulder4)
2020 års värde vid periodens början	339	284	141	51	26	841	854
Leasingbetalningar1)	-	-	-	-	-	-	–203
Avskrivningar	–56	–35	–43	–40	–10	–184	-
Räntekostnader	-	-	-	-	-	-	30
Tillkommande och omvärderade kontrakt2)	22	-	30	42	9	103	108
Avslutade kontrakt3)	–6	-	–11	–4	0	–21	–26
Omräkningsdifferens	–10	-	0	0	-	–10	–12
BR Värde vid periodens slut	289	249	117	49	25	729	751

1) SCA har under året inte tilldelats några rabatter relaterade till covid-19.

2) Tillkommande kontrakt uppgår till 74 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 29 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser främst förlängning av hyresperioden för ett antal hyreskontrakt samt indexerade hyresbetalningar.

3) Avslutade kontrakt är till stora delar hänförliga till avyttringen av SCA Wood UK Ltd.

4) Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 603 MSEK som långfristig finansiell skuld och 148 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Koncernen

			Nyttjanderättstillgångar
MSEK	Fastigheter	Tåg	Arbets fordon	Tjänste bilar	Övrigt	Summa	Leasing skulder3)
2019 års värde vid periodens början	622	319	196	50	36	1 223	1 211
Leasingbetalningar	-	-	-	-	-	-	–204
Avskrivningar	–66	–35	–48	–31	–9	–189	-
Räntekostnader	-	-	-	-	-	-	46
Tillkommande och omvärderade kontrakt1)	86	-	17	34	-	137	137
Avslutade kontrakt2)	–318	-	–25	–2	–1	–346	–352
Omräkningsdifferens	15	-	1	-	-	16	16
BR Värde vid periodens slut	339	284	141	51	26	841	854

1) Tillkommande kontrakt uppgår till 90 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 47 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser i stort förlängning av hyresperioden för ett hyvleri i Storbritannien samt förlängning av hyresperiod för en bränslepelletsfabrik i Luleå.

2) Avslutade kontrakt är i huvudsak hänförliga till avyttringen av logistikterminalen i Rotterdam samt sammanslagningen av SCA Wood France och Groupe ISB.

3) Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 698 MSEK som långfristig finansiell skuld och 156 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4.

TD4:1 Beräknade nyttjandeperioder

	Antal år
Fastigheter	3–20
Tåg	10
Arbetsfordon	3–12
Tjänstebilar	3–4
Övrigt	2–8

Redovisade värden resultaträkning

MSEK	2020	2019
Avskrivningar nyttjanderättstillgångar	–184	–189
Räntekostnader leasingskuld	–30	–46
Leasingavgifter relaterade till avtal av mindre värde	–6	–5
Leasingavgifter relaterade till korttidsavtal	–57	–55
Variabla avgifter	–15	–14
Avslutade kontrakt	-	6
Summa	–292	–303

Kassaflöde

SCA redovisar en kassaflödeseffekt till följd av leasingkontrakt med 198 (280) MSEK. Kassaflödeseffekten inkluderar betalningar relaterade till kontrakt som inkluderar ett leasingavtal samt betalningar relaterade till avtal av mindre värde, korttidsavtal samt variabla avgifter.

Operationell leasing där SCA är leasegivare

Avtalet tecknat för andrahandsuthyrning av fastighet har en hyresperiod som löper på 19 år. Årets hyresintäkt uppgår till 1 MSEK. Hyresavtalet inkluderar inga variabla avgifter. Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingkontrakt förfaller enligt tabell nedan:

MSEK	2020
Inom 1 år	7
Mellan 1 år och 5 år	37
Längre än 5 år	90
Summa	134

D5. VARULAGER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först-in-först-ut-principen (FIFO) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för varulager och pågående arbeten innefattar kostnader för råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt tillverkningsrelaterade omkostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningspriset är det beräknade försäljningspriset som erhålls vid normala affärstransaktioner med avdrag för beräknade marknadsförings- och försäljningskostnader.

Avverkningsrätter för rotstående skog värderas till kontraktspriser, vilka i genomsnitt inte överstigit det lägsta av nettoförsäljnings- eller anskaffningsvärde.

Varulager

MSEK	2020	2019
Råvaror och förnödenheter	1 477	2 018
Reservdelar och förrådsartiklar	631	693
Varor under tillverkning	84	81
Färdiga varor	1 017	1 364
Avverkningsrätter	835	858
BR Summa	4 044	5 014

Nedskrivningar av varulager uppgick till 8 (14) MSEK under perioden.

D6. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Derivat

Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. SCA väljer dock att definiera derivat som används för att säkra rörelseposter som operativa derivat varför de redovisas på operativa rader i balansräkningen.

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2020	2019
Momsfordringar	231	243
Upplupna intäkter	25	35
Förutbetalda kostnader	216	168
Fordringar myndigheter	48	43
Derivat	319	100
Fordringar intressebolag	33	15
Övriga fordringar	115	186
BR Summa	987	790

D7. ÖVRIGA SKULDER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Derivat

Övriga skulder

MSEK	2020	2019
Övriga långfristiga skulder
Derivat	60	54
Övriga långfristiga skulder	75	77
BR Summa	135	131
Varav poster som förfaller till betalning senare än om 5 år	-	-
Övriga kortfristiga skulder
Derivat	185	66
TD7:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	799	709
Övriga rörelseskulder	216	269
BR Summa	1 200	1 044

TD7:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2020	2019
Upplupna sociala kostnader	105	107
Upplupen semesterlöneskuld	110	105
Övriga skulder till personal	132	113
Bonus och rabatter till kunder1)	65	109
Övriga poster	387	275
Summa	799	709

1) Principer för redovisning av intäkter från avtal med kund beskrivs i not B1.

D8. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Avsättningar redovisas i koncernens balansräkning när det finns ett legalt eller informellt åtagande till följd av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att reglera åtagandet. Det krävs också att det belopp som ska utbetalas kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningen värderas till nuvärdet av de förväntade utgifterna för att reglera åtagandet.

En reserv för omstruktureringsåtgärder redovisas när koncernen har fastställt en detaljerad plan och där antingen genomförandet har påbörjats eller huvuddragen av åtgärderna har kommunicerats med berörda parter. Omstruktureringskostnader omfattar bland annat kostnader för stängning av fabriker, nedskrivning av produktionsmaskiner eller kostnader för minskning av personal.

Övriga avsättningar

MSEK	Effektivi serings program	Miljö	Avveck ling	Övriga	Summa
Värde vid periodens början	4	55	-	56	115
Avsättningar	0	28	761	1	790
Ianspråktaganden	–1	–29	–3	–34	–67
Omräkningsdifferenser	-	-	–2	–2	–4
Värde vid periodens slut	3	54	756	21	834
Avsättningarna består av:
BR Långfristig del					90
BR Kortfristig del					744

Av periodens avsättningar för miljö avser 28 MSEK skuld för utsläpp av koldioxid, vilka kommer att betalas ut under år 2021. Periodens avsättning för avveckling avser engångskostnader till följd av den beslutade avvecklingen av tryckpappersverksamheten vid Ortvikens pappersbruk. Av den totala avsättningen för avveckling utgör drygt hälften personalkostnader, knappt 20 procent rivningskostnader på Ortvikens pappersbruk och resterande utgör övriga engångskostnader relaterade till avvecklingen. Övriga avsättningar består främst av avsättning för pensioner samt avsättning för löneskatt kopplat till kapitalförsäkringar. Övriga avsättningars ianspråktaganden under år 2020 avser till största del upplösning av reservering av pensioner samt upplösning av reservering kopplad till nedläggning av vidareförädlingsenhet i Frankrike.

D9. LEVERANTÖRSSKULDER

SCAs leverantörsskulder per 31 december 2020 uppgick till BR 3 319 (3 336) MSEK. Av den totala skulden avsåg 1 549 (1 683) MSEK skulder till leverantörer av rotstående skog, så kallade rotposter. Säljaren av rotposten har rätt till en i stort sett omedelbar betalning efter det att avverkning skett, dock kan en betalplan läggas upp vilken sträcker ut betalningen över en längre tid.

E. KAPITALSTRUKTUR OCH FINANSIERING

E1. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI OCH VÄRDERINGSNIVÅ

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt egetkapitalinstrument.

Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen. Egetkapitalinstrument samt låneskulder redovisas på likviddagen. Kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när fakturan skickats respektive erhållits.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde inklusive transaktionskostnader som är hänförliga till förvärvet. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde inkluderas inte transaktionskostnader. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen tills dess att rättigheten i avtalet har realiserats eller bolaget inte längre har rättighet till tillgången. Kontinuerligt genomförs, enligt expected loss model, en genomgång av de finansiella tillgångarna värderade till upplupet anskaffningsvärde för att utvärdera behovet av kreditförlustreservering.

Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som säkringsredovisats till verkligt värde, se not E4. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då SCA har fullgjort sina åtaganden.

För upplysning i not avseende räntebärande lån och placeringar beaktas gällande marknadsräntor för beräkning av det verkliga värdet.

SCA redovisar finansiella instrument med återstående löptid under 12 månader som kortfristiga tillgångar och skulder. De finansiella instrument som överstiger 12 månader och där bolaget har ovillkorad rättighet att senarelägga tillgångar och skulders reglering i minst 12 månader, redovisas som långfristiga tillgångar och skulder.

Klassificering och efterföljande redovisning

Vid förvärvstidpunkten klassificerar SCA de finansiella instrumenten i nedanstående kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar klassificeras i denna kategori om avsikten är att de ska säljas på kort sikt, och i sådana fall redovisas de löpande till verkligt värde via resultaträkningen. I denna kategori ingår även derivat med positiva marknadsvärden förutsatt att de inte säkringsredovisas.

Under året har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna kategori ingår derivat med negativt verkligt värde och som ej används för säkringsredovisning samt finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Kategorin inkluderar tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats i någon av de övriga kategorierna. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat minskat med eventuell nedskrivning.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori återfinns lånefordringar där betalningar kan fastställas på förhand och som ej är noterade på en aktiv marknad samt kundfordringar. Fordringarna uppstår när likvida medel, varor eller tjänster tillhandahålls direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgångarna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori ingår finansiella skulder som inte innehas för handel. Dessa redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntemetoden innebär att den beräknade värdeförändringen (effektivräntan) redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i resultaträkningen.

Derivat som används för säkringssredovisning

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna angivna i not E6.

Värderingsnivåer

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar. Verkligt värde för valutaoptioner fastställs med optionsprissättningsmodellen Black-Scholes.

Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte i sin helhet baseras på observerbara marknadsdata.

Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå

MSEK	Not	Värderings nivå	2020	2019
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	67	53
Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	2	0	3
Derivat – Övriga kortfristiga fordringar	D6	2	101	23
Summa			168	79
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivat – Kortfristiga finansiella skulder	E4	2	3	1
Derivat – Övriga kortfristiga skulder	D7	2	89	15
Derivat – Övriga långfristiga skulder	D7	2	17	-
Summa			109	16
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Egetkapitalinstrument	E2	3	14	14
Summa			14	14
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Kundfordringar	E3	-	1 964	2 313
Likvida medel	E2	-	1 273	454
Summa			3 237	2 767
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Långfristiga finansiella skulder exkl leasing	E4	-	7 866	5 190
Långfristiga finansiella skulder leasing	D4,E4	-	603	698
Kortfristiga finansiella skulder exkl leasing	E4	-	1 185	3 574
Kortfristiga finansiella skulder leasing	D4,E4	-	148	156
Leverantörsskulder	D9	-	3 319	3 336
Summa			13 121	12 954
Derivat som används för säkringsredovisning
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	-	0
Andra långfristiga tillgångar	-	2	3	2
Övriga kortfristiga fordringar	D6	2	218	78
Summa			221	80
Långfristiga finansiella skulder	E4	2	19	-
Övriga långfristiga skulder	D7	2	43	54
Övriga kortfristiga skulder	D7	2	96	52
Summa			158	106

De finansiella instrumenten redovisas till verkligt värde förutom låne- och kundfordringar samt finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värderingsgrunden för leasingskulder framgår av noten D4. SCA bedömer att det verkliga värdet i allt väsentligt överensstämmer med det redovisade värdet förutom för långfristiga skulder, för vilka verkligt värde redovisas i not E4.

Finansiella instrument i andra noter till balansräkningen

		2020		2019
MSEK	Not	Finansiella instrument	Varav derivat	Finansiella instrument	Varav derivat
Tillgångar
Finansiella tillgångar och likvida medel	E2	1 354	-	524	3
Andra långfristiga tillgångar		3	3	2	2
Kundfordringar	E3	1 964	-	2 313	-
Övriga kortfristiga fordringar	D6	319	319	100	100
Summa		3 640	322	2 939	105
Skulder
Finansiella skulder exkl. leasing	E4	9 073	20	8 764	-
Övriga långfristiga skulder	D7	60	60	54	54
Leasingskulder	D4, E4	751	-	854	-
Leverantörsskulder	D9	3 319	-	3 336	-
Övriga kortfristiga skulder	D7	185	185	67	67
Summa		13 388	265	13 075	121

E2. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH LIKVIDA MEDEL

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten. Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Egetkapitalinstrument utgörs av aktier vilka redovisas till verkligt värde. Aktierna innehas inte för handel varför värdeförändringar i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Värdeförändringar kopplade till valutaresultat redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar och likvida medel

		Redovisat värde
MSEK	2020	2019
Långfristiga finansiella tillgångar
TE2:1 Egetkapitalinstrument	14	14
Derivat	-	0
Kapitalplaceringar, övriga	67	53
BR Summa	81	67
Kortfristiga finansiella tillgångar
Derivat	0	3
BR Summa	0	3
Likvida medel
Kassa och bank	1 273	454
BR Summa	1 273	454
Summa finansiella tillgångar och likvida medel	1 354	524

Av koncernens likvida medel är 0 (0) MSEK ej fullt tillgängliga för användning av koncernen.

TE2:1 Egetkapitalinstrument

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	14	19
Omvärdering förd till eget kapital, netto	-	–5
Värde vid periodens slut	14	14

Fördelning av egetkapitalinstrument

MSEK	2020	2019
Aktier – Investa Företagskapital AB	-	-
Aktier – Shore Link AB	3	3
Aktier – Sundsvalls Hamn AB	4	4
Aktier – Bioenergi i Luleå AB	3	3
Övrigt	4	4
Summa	14	14

Innehavet i Investa Företagskapital AB har i sin helhet skrivits ner under 2019 då bolaget likviderats. Nedskrivningen har redovisats under övrigt totalresultat.

E3. KUNDFORDRINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar tillhör den kategori av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, då syftet med innehavet är att erhålla kontraktsenliga kassaflöden. Nedskrivning av finansiella tillgångar skall baseras på förväntade kreditförluster för den finansiella tillgångens återstående löptid. SCA tillämpar i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument, en förenklad nedskrivningsmodell för kundfordringar där den förväntade kreditförlusten redovisas för fordrans återstående löptid. SCA har historiskt sett inga väsentliga kundförluster och förlusterna har inte visat betydligt olikartade förlustmönster för olika kundsegment eller ekonomisk konjunktur, varför värderingen av förväntade kundförluster sker med hjälp av en matris. Reservering för osäkra kundfordringar baseras på individuell bedömning av förfallna kundfordringar på respektive kund. Grunden för bedömning av kreditrisk på den del av kundportföljen som inte bedömts individuellt är historiska kundförluster, där basen är genomsnittlig förlustfrekvens. Den genomsnittliga förlustfrekvensen justeras vid behov för att möta en förändring avseende kreditrisk. Den sammanlagda reserveringen av förväntade kundförluster, utöver de kundfordringar som har bedömts individuellt, uppgår vid 2020 års utgång tilll –3 (–3) MSEK. SCA har tecknat kreditförsäkringar för att sänka kreditrisken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar utgör 31 december 2020, 31 (23) procent av totala kundfordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs övriga rörelsekostnader. Omräkningsdifferenser på kundfordringar redovisas på raden övriga rörelseintäkter och uppgår till –22 (–5) MSEK. Omräkningsdifferenserna inkluderar säkringar i valutaderivat.

SCAs kundfordringar är generellt kortfristiga och diskonteras inte.

Kundfordringar

MSEK	2020	2019
Kundfordringar brutto	2 022	2 392
Avsättning för osäkra kundfordringar	–58	–79
BR TE3:1 Summa	1 964	2 313

TE3:1 Analys av kreditexponering i kundfordringar

MSEK	2020	2019
Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna	1 736	1 927
Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna
< 30 dagar	210	334
30–90 dagar	6	17
> 90 dagar	12	35
Summa kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna	228	386
Summa	1 964	2 313

SCA har en spridd kundstruktur med kunder inom många olika verksamhetsområden. SCAs tio största kunder svarade år 2020 för 31 (32) procent av SCAs försäljning. Mer information återfinns i avsnittet om kreditrisker på sidan 70.

Avsättning för osäkra kundfordringar

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	–79	–48
Individuell reservering för befarade kreditförluster	–13	–39
Reservering förväntad förlust, ej förfallna kundfordringar	0	0
Reservering förväntad förlust, förfallna kundfordringar	0	0
Konstaterade kreditförluster	21	1
Minskning på grund av återföring av reserveringar för befarad kreditförlust	13	7
Värde vid periodens slut	–58	–79

Periodens kostnad för osäkra fordringar uppgick till 19 (28) MSEK.

E4. FINANSIELLA SKULDER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Huvudprincipen för redovisning av SCAs finansiella skulder är att de initialt värderas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Transaktionskostnader periodiseras över lånets löptid.

Skulder som förfaller efter ett år eller senare kategoriseras som långfristiga skulder och övriga kategoriseras som kortfristiga skulder.

Finansiella skulder

MSEK	2020	2019
Långfristiga finansiella skulder
Obligationslån	2 500	1 200
Derivat	19	-
Andra långfristiga lån med löptid > 1 år < 5 år	2 000	2 419
Leasingskulder med löptid > 1 år < 5 år	205	127
Andra långfristiga lån med löptid > 5 år	3 366	1 571
Leasingskulder med löptid > 5 år	398	571
BR Summa	8 488	5 888

Kortfristiga finansiella skulder
Obligationslån	1 175	1 000
Amorteringar inom 1 år	-	-
Derivat	3	1
Lån med kortare löptid än 1 år	-	2 562
Leasingskulder med kortare löptid än 1 år	148	156
Upplupna finansiella kostnader	10	11
BR Summa	1 336	3 730
Summa finansiella skulder	9 824	9 618
Verkligt värde finansiella skulder1)	9 069	8 749

1) Verkligt värde av finansiella skulder redovisas exklusive leasingskulder.

Upplåning

Obligationslån och bilaterala lån

SCA har ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp om 8 000 (8 000) MSEK för emissioner på kapitalmarknaden. Den 31 december 2020 var nominellt 3 700 (2 200) MSEK utestående med en genomsnittlig löptid på 3,4 (1,2) år. Utöver obligationslånen har SCA ett flertal långa bilaterala lån med starka och väletablerade banker till ett nominellt belopp om 5 346 (3 977) MSEK.

Emitterat	Förfall	Redovisat värde MSEK	Verkligt värde MSEK
Obligation - rörlig ränta	2021	550	555
Obligation - fast ränta	2021	650	646
Obligation - fast ränta	2025	299	300
Obligation - rörlig ränta	2025	1 000	1 005
Obligation - fast ränta	2027	1 191	1 209
Summa		3 690	3 715

Bilaterala lån	Redovisat värde MSEK	Verkligt värde MSEK
Bilaterala lån med löptid > 1 år < 5 år	1 980	1 986
Bilaterala lån med löptid > 5 år	3 366	3 372
Summa	5 346	5 358

Företagscertifikatprogram

SCA har ett svenskt företagscertifikatprogram med en ram om 5 000 (5 000) MSEK, som nyttjas för kortfristig finansiering. Vid årets slut var 0 (2 500) MSEK utestående.

Rambelopp	Emitterat MSEK
Företagscertifikat 5 000 MSEK	-
Summa	-

Kreditfaciliteter

Rambelopp	Nominellt MSEK	Förfall	Totalt MSEK	Utnyttjat MSEK	Outnyttjat MSEK	Hållbarhetslänkad
Bilateralt kreditlöfte	2 259	2023	2 259	341	1 918	-
Syndikerat kreditlöfte	5 000	2024	5 000	-	5 000	Ja
Syndikerat kreditlöfte	2 000	2025	2 000	-	2 000	Ja
Summa	9 259		9 259	341	8 918

SCA har syndikerade bankfaciliteter i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likviditetsreserv. Under 2020 kompletterades den tidigare kreditfaciliteten med ytterligare en facilitet, med en ram om 2 000 MSEK. Utöver det har SCA en bilateral exportkreditfacilitet baserad på inköpsavtalet för pappersmaskinen i Obbola, varav 1 918 MSEK är outnyttjat.

De syndikerade faciliteterna var outnyttjade per 31 december 2020. Under 2020 togs ett första steg att integrera finansieringen till koncernens hållbarhetsarbete. SCAs befintliga kreditlöften med bankgruppen är numera länkade till två av koncernens viktigaste hållbarhetsmål avseende klimatnytta och skogshänsyn, se mer om dessa mål på sidorna 50–53.

Förfalloprofil bruttolåneskuld

Efter tillägg för nettoavsättningar för pensioner och avdrag för likvida medel, räntebärande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolåneskulden 7 671 (8 597) MSEK per 31 december 2020, se not A2. För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till sidan 70.

Förändringar i skulder från finansiella aktiviteter

			Omklassificering från kort till	Omvärde
MSEK	IB 2020	Kassaflöde	lång skuld	ringar	Övrigt	UB 2020
Kortfristiga finansiella skulder (exkl. leasingskulder)	3 574	–3 588	1 199	-	-	1 185
Långfristiga finansiella skulder (exkl. leasingskulder)	5 190	3 875	–1 199	-	-	7 866
Leasingskulder	854	–197	-	29	65	751
Derivat	0	-	-	22	-	22
Totala skulder från finansieringsaktiviteter	9 618	90	0	51	65	9 824

MSEK	IB 2019	Ingående skuld IFRS 16	Kassa flöde	Omklassificering från kort till lång skuld	Omvärde ringar	Övrigt	UB 2019
Kortfristiga finansiella skulder (exkl. leasingskulder)	2 562	–	–50	1 062	–	–	3 574
Långfristiga finansiella skulder (exkl. leasingskulder)	5 263	–	989	–1 062	–	–	5 190
Leasingskulder	0	1 211	–156	0	47	–248	854
Derivat	0	–	–	–	0	–	0
Totala skulder från finansieringsaktiviteter	7 825	1 211	783	0	47	–248	9 618

E5. LIKVIDITETSRISK

Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk hänvisas till sidan 70.

Likviditetsrisk

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
2020
Lån inklusive räntor	1 269	3 603	4 575
Leasingskuld inklusive räntor	185	246	573
Nettoreglerade derivat	0	–7	–11
Energiderivat	101	19	-
Leverantörsskulder	1 830	1 489	-
Summa	3 385	5 350	5 137
Bruttoreglerade derivat1)	5 638	622	-

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
2019
Lån inklusive räntor	3 631	3 764	1 583
Leasingskuld inklusive räntor	188	240	695
Nettoreglerade derivat	0	0	-
Energiderivat	27	2	-
Leverantörsskulder	1 718	1 618	-
Summa	5 564	5 624	2 278
Bruttoreglerade derivat1)	6 388	1 381	-

1) De bruttoreglerade derivaten har i stort sett motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.

E6. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Vid användning av säkringsredovisning dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Bedömningen av säkringens effektivitet dokumenteras, både vid ingången av transaktionen och löpande. Med effektivitet avses till vilken grad säkringsinstrumentet motverkar värdeförändringar i en säkrad posts verkliga värde eller kassaflöde. Ineffektiv del redovisas direkt i resultaträkningen.

Kassaflödessäkring

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och kassaflödet ändå förväntas inträffa redovisas effekten i eget kapital, under övrigt totalresultat tills kassaflödet påverkar resultatet. Om säkringen avser en balanspost, överförs resultatet från det egna kapitalet till den tillgång eller den skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången eller skulden fastställs för första gången. Vid säkringar av icke-finansiella tillgångar och skulder omförs resultatet av säkringen till anskaffningsvärdet utan en omklassificeringsjustering och påverkar därför inte övrigt totalresultat. I de fall det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som troligt, överförs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under övrigt totalresultat direkt till resultaträkningen. Kassaflödessäkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Transaktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens nettoomsättning och kostnader. Kassaflödessäkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot.

När optioner har använts för att säkra valutaflöden identifierar koncernen endast optionens realvärde som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutaoption redovisas via övrigt totalresultat i säkringsreserven i eget kapital. Förändringar i valutaoptionens tidsvärde hänförligt till säkrade poster redovisas, via övrigt totalresultat, i reserven för säkringskostnad i eget kapital.

Ekonomiska säkringar

I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultaträkningen.

Utestående derivat

MSEK	Valuta	Ränta	Energi	Summa
2020
Nominellt	5 813	2 450	216	8 479
Tillgång	314	-	8	322
Skuld	126	19	120	265

2019

Nominellt	7 625	2 450	606	10 681
Tillgång	65	0	40	105
Skuld	92	-	29	121

Kvittning av utestående derivat

MSEK	Tillgångar	Skulder
31 december 20201)
Bruttobelopp	324	267
Kvittningsbara belopp	–2	–2
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	322	265
ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen2)	–207	–207
Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal	115	58
31 december 20191)
Bruttobelopp	128	144
Kvittningsbara belopp	–23	–23
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	105	121
ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen2)	–69	–69
Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal	36	52
1) Utestående derivat brutto utan hänsyn till kvittningsrätt enligt ISDA-avtalen.

2) ISDA innebär ramavtal för finansiella transaktioner.

Balansräkning

SCA använder finansiella derivat för att hantera risker i valuta, ränta och energipris. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till Förvaltningsberättelsen. Ovan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning den 31 december 2020. För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not E1.

Resultaträkning

Säkringar avseende transaktionsexponeringen har påverkat periodens rörelseresultat med 170 (–374) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på balansdagen till 217 (41) MSEK. Valutasäkringar ökade anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde med 19 (8) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på balansdagen till –125 (–68) MSEK. Nettomarknadsvärdet för säkringar av ränterisk uppgick till –18 (0) MSEK. Räntederivat har påverkat periodens räntenetto med –5 (–5) MSEK.

Energiderivat har påverkat periodens rörelseresultat med –351 (131) MSEK. Under andra halvåret av 2020 har samtliga elderivat som säkrar elinköp för tryckpappersverksamheten på Ortviken avslutats.

Den totala resultateffekten blev –86 MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde om –14 (12) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not E7.

Känslighetsanalys

SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella instrument per den 31 december 2020 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Om den svenska kronan ensidigt kommer försvagas/förstärkas med 5 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar, leverantörsskulder samt kundfordringar minska/öka resultatet före skatt med 176 (231) MSEK. De finansiella säkringar som har längre löptid än 1 år skulle öka/minska det egna kapitalet med 3 (7) MSEK.

Om den svenska kronan ensidigt kommer försvagas/förstärkas med 5 procent kommer terminssäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde öka/minska det egna kapitalet med 18 (15) MSEK. För optionssäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde skulle en kronförstärkning om 5 procent innebära minskat eget kapital om 50 MSEK samt omvänt skulle en kronförsvagning om 5 procent öka det egna kapitalet med 51 MSEK.

Om energipriserna skulle öka/minska med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minska/öka energikostnader med 12 (78) MSEK. Utöver resultateffekten skulle det egna kapitalet öka/minska med 5 (36) MSEK. Koncernens totala energikostnad skulle dock påverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.

Utestående derivat med säkringsredovisning1)

				Säkringsreserv efter skatt




2	–16	–14	3	–11
213	–122	91	–19	72
-	–19	–19	4	–15
215	–157	58	–12	46



29	–27	2	-	2
50	–78	–28	5	–23
0	-	-	-	-
79	–105	–26	5	–21
	Tillgång	Skuld	Netto	Skatt

1) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat på sidan 117.

Resultat från säkringar av verkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen.

Säkringsreserv i eget kapital

Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller huvudsakligen under år 2021 och första kvartalet 2022. Resultatet efter skatt kommer att påverkas med 173 (33) MSEK med oförändrade valutakurser. Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller fram till och med september 2024. Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden kommer minska med 100 (72) MSEK efter skatt med oförändrade valutakurser.

Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller under år 2021 och 2022. Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas negativt med 12 MSEK för år 2021 och 2 MSEK för år 2022 med oförändrade priser.

E7. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader1)

MSEK	2020	2019
Resultat från aktier och andelar i andra bolag
Utdelning	-	8
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, placeringar	13	12
Andra finansiella intäkter	23	34
RR Summa finansiella intäkter	36	54

Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, upplåning2)	–75	–66
Räntekostnader, derivat	–24	–34
Räntekostnader, leasing	–30	–46
Andra finansiella kostnader	–24	–34
RR Summa finansiella kostnader	–153	–180
Summa	–117	–126

1) I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser med –1 (0) MSEK.

2) I räntekostnader, upplåning ingår kapitaliserad ränta med 21 (1) MSEK.

Känslighetsanalys

Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre, med oförändrad räntebindning och nettolåneskuld, skulle periodens räntekostnader varit 44 (49) MSEK högre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för 31 december 2020 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. För beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk hänvisas till sidan 70.

E8. EGET KAPITAL

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter för inköp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget

och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. När dessa aktier säljs inkluderas den erhållna försäljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktieägare.

Eget kapital uppgick totalt till 72 163 (68 510) MSEK den 31 december 2020. Tabellerna visar fördelning och periodens resultat.

				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
2020 års värde vid periodens början	2 350	6 830	14 693	44 637	68 510	0	68 510

RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen	-	-	-	767	767	-	767
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	-	-	3 314	-	3 314	-	3 314
Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde	-	-	-	-	-	-	-
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner2)	-	-	-	327	327	-	327
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	-	-	–679	–67	–746	-	–746
Summa	-	-	2 635	260	2 895	-	2 895
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–135	-	566	-	566
Överfört till resultaträkningen för perioden3)	-	-	186	-	–515	-	–515
Säkringskostnad	-	-	14	-	14	-	14
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	-	-	–75	-	–75	-	–75
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital4)	-	-	–13	-	–13	-	–13
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	-	-	2 612	260	2 872	-	2 872
TRR Periodens totalresultat	-	-	2 612	1 027	3 639	-	3 639
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	-	-	19	-	19	-	19
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	–4	-	–4	-	–4
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	0	0
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	–1	–1	-	–1
Utdelning - SEK per aktie5)	-	-	-	-	-	-	-
BR Värde vid periodens slut	2 350	6 830	17 320	45 663	72 163	-	72 163

1) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad, egetkapitalinstrument och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan 121.

2) Inklusive särskild löneskatt.

3) i samband med beslutet att avveckla verksamheten på Ortviken överfördes 86 MSEK avseende elderivat till resultaträkningen.

4) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 121.

5) SCA har inte lämnat någon utdelning under år 2020. Utdelning år 2019 uppgick till 1,75 SEK per aktie och avser moderbolagets ägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 2,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2020.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13.

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
2019 års värde vid periodens början	2 350	6 830	–113	29 995	39 062	-	39 062
RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen	-	-	-	15 522	15 522	-	15 522
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar	-	-	18 893	-	18 893	-	18 893
Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde	-	-	-	–2	–2	-	–2
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner2)	-	-	-	444	444	-	444
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	-	-	–3 892	–92	–3 984	-	–3 984
Summa	-	-	15 001	350	15 351	-	15 351
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–489	-	–489	-	–489
Överfört till resultaträkningen för perioden	-	-	209	-	209	-	209
Säkringskostnad	-	-	23	-	23	-	23
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	-	-	15	-	15	-	15
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital3)	-	-	53	-	53	-	53
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	-	-	14 812	350	15 162	-	15 162
TRR Periodens totalresultat	-	-	14 812	15 872	30 684	-	30 684
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	-	-	–8	-	–8	-	–8
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	2	-	2	-	2
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	0	0
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	–1	–1	-	–1
Utdelning 1,75 SEK per aktie4)	-	-	-	–1 229	–1 229	-	–1 229
BR Värde vid periodens slut	2 350	6 830	14 693	44 637	68 510	0	68 510

1) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad, egetkapitalinstrument och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan 121.

2) Inklusive särskild löneskatt.

3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 121.

4) Utdelning 1,75 (1,50) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. Styrelsen hade föreslagit årsstämman en utdelning om 2,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2019. På årsstämman beslutades dock att inte lämna någon utdelning till följd av osäkerhet med anledning av covid-19.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13.

Eget kapital, specifikation av reserver

	Omvärderingsreserv1)		Säkringsreserv2)		Omräkningsreserv
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Värde vid periodens början	15 001	-	–21	189	–287	–302
Omvärdering av marktillgångar	3 314	18 893	-	-	-	-
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	-	-	–135	–489	-	-
Överfört till resultaträkning för perioden	-	-	186	209	-	-
Säkringskostnad	-	-	14	23	-	-
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet3)	-	-	-	-	–75	15
Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital	–679	–3 892	–13	53	-	-
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	2 635	15 001	52	–204	–75	15
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	-	-	19	–8	-	-
Skatt på kassaflödessäkring överfört till anskaffningsvärde	-	-	–4	2	-	-
Värde vid periodens slut	17 636	15 001	46	–21	–362	–287

1) Årets förändring av omvärderingsreserven utgör omvärdering av marktillgångar. Omvärderingsreserven 2019 avser effekten vid byte av redovisningsprincip till omvärderingsmetoden för marktillgångar.

2) Se även not E6 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat.

3) Överföring av realiserad kursvinst avseende avyttrade bolag till resultaträkning ingår med 0 (0) MSEK.

Specifikation över inkomstskatt hänförlig till övrigt totalresultat för perioden

		2020			2019
MSEK	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner	327	–67	260	444	–92	352
Kassaflödessäkringar	51	–13	38	–280	53	–227
Säkringskostnad	14	-	14	23	-	23
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–75	-	–75	15	-	15
Omvärdering av marktillgångar	3 314	–679	2 635	18 893	–3 892	15 001
Resultat från egetkapitalinstrument som redovisas till verkligt värde	-	-	-	–2	-	–2
Periodens övriga totalresultat	3 631	–759	2 872	19 093	–3 931	15 162

Skuldsättningsgraden uppgick till 11 (13) procent per den 31 december 2020. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 64 Finansiell ställning. SCA strävar efter att ha en effektiv kapitalstruktur samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering ska säkerställas. Kassaflöde i förhållande till nettolåneskuld beaktas med målsättning att upprätthålla en kreditvärdighet motsvarande "investment grade". SCA har i kreditbetyg för lång upplåning BBB- från Standard & Poor´s. SCAs finansiella riskhantering beskrivs på sidan 70 i avsnittet Risker och riskhantering.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Koncernen

F. KONCERNSTRUKTUR

F1. DOTTERBOLAG

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Dotterbolag

De bolag där SCA-koncernen har bestämmande inflytande konsolideras som dotterbolag. Med bestämmande inflytande menas att SCA har ett sådant inflytande att SCA kan styra över dotterbolagets aktiviteter, har rätt till dess avkastning och har kontroll över dess exponering och genom sitt inflytande kan påverka avkastningen. De flesta av koncernens dotterbolag ägs till 100 procent.

Gällö Timber AB ägs till 50 procent av SCA och till 50 procent av AB Persson Invest. Det helägda dotterbolaget Gällö Skog AB har fusionerats med Gällö Timber AB under 2020. SCA bedöms ha ett bestämmande inflytande över Gällö Timber AB trots att SCA inte har majoriteten av rösterna i bolaget. Det bestämmande inflytandet utövas av SCA, då SCA har möjlighet att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen i Gällö Timber AB. Gällö Timber AB säljer sågade trävaror och omsättningen uppgick till 864 (628) MSEK. Utdelning från

bolaget har lämnats med 10 (15) MSEK. SCA-koncernen konsoliderar 100 procent av Gällö Timber AB.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en särskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Vid förvärv under 100 procent bestäms innehav utan bestämmande inflytande, antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Efterföljande förvärv upp till 100 procent samt avyttring av ägarandel i ett dotterbolag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en transaktion i eget kapital.

Förteckning över större dotterbolag

Koncernens andelar i större dotterbolag per den 31 december 2020. Nedan tabell visar helägda dotterbolag eller dotterbolag med väsentligt innehav och bestämmande inflytande som har en extern omsättning överstigande 100 MSEK under år 2020.

Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel 2020-12-31	Kapitalandel 2019-12-31
SCA Graphic Sundsvall AB	556093-6733	Sundsvall, Sverige	100	100
SCA Munksund AB	556237-4859	Piteå, Sverige	100	100
SCA Obbola AB	556147-1003	Umeå, Sverige	100	100
SCA Wood AB	556047-8512	Sundsvall, Sverige	100	100
SCA Wood Hong Kong Ltd	1134245	Hongkong, Kina	100	100
SCA Wood UK Ltd	2541468	Stoke-on-Trent, Storbritannien	-	100
SCA Wood Scandinavia AB	556302-0667	Sundsvall, Sverige	100	100
Gällö Timber AB	556801-1786	Bräcke, Sverige	50	50

F2. INTRESSEBOLAG

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Intressebolag

Intressebolag är bolag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda bolaget är ett dotterbolag. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intressebolag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterbolag och redovisat värde på intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar.

Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intressebolagen efter förvärvet redovisas på raden resultat från andelar i intressebolag i koncernens resultaträkning. Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive intressebolag.

Aktier i intressebolag

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	367	29
Investeringar	-	352
Nettoförändring i intressebolag1)	20	–14
Omräkningsdifferenser	–9	-
BR Värde vid periodens slut	378	367

Under det första kvartalet 2019 slog SCA Wood France S.A.S. och det franska bolaget Groupe ISB samman sina verksamheter inom träförädling och distribution av träprodukter i Frankrike. SCAs ägarandel i det sammanslagna bolaget Florencia S.A.S. uppgår till 38,5 procent.

1) I periodens nettoförändring ingår koncernens andel av intressebolagens

resultat efter skatt.

				Andel, %	Bokfört värde, MSEK
Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	2020	2019	2020	2019
Florencia S.A.S.	809 910 177	Rennes, Frankrike	38,5	38,5	358	347
Övrigt					20	20
Summa					378	367

F3. BOLAGSFÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Förvärv av dotterbolag

SCA tillämpar IFRS 3 Rörelseförvärv i samband med förvärv. Ett bolagsförvärv kan klassificeras som ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv. Om de förvärvade tillgångarna inte är en verksamhet/ rörelse ska transaktionen redovisas som ett tillgångsförvärv. Bolagsförvärv vars primära syfte är att förvärva bolagets fastigheter och där bolagets eventuella förvaltningsorganisation och administration är av underordnad betydelse för förvärvet, klassificeras som tillgångsförvärv. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt hänförligt till förvärvet.

Vid rörelseförvärv identifieras och klassificeras förvärvade tillgångar respektive övertagna skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten (så kallad förvärvsanalys). Förvärvstidpunkten är när bestämmande inflytande över det förvärvade bolaget erhålls. I förvärvsanalysen ingår även att identifiera tillgångar av immateriell karaktär såsom varumärken, patent, kundkontrakt eller liknande som inte finns redovisade i den förvärvade enheten. I de fall anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt identifierade immateriella tillgångar redovisas skillnaden som goodwill. Eventuella övervärden på materiella tillgångar skrivs av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Goodwill och starka varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan blir föremål för testning av nedskrivningsbehov vid den årliga nedskrivningsprövningen. Vissa varumärken och kundkontrakt skrivs av under dess bedömda nyttjandeperiod.

Överförd ersättning som är villkorad av framtida händelser värderas till verkligt värde. Eventuell värdeförändring redovisas i periodens resultat. Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt.

Bolag förvärvade under perioden ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till tidpunkten för avyttring.

Innehav utan bestämmande inflytande

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande bestäms för varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill (partiell goodwill) eller verkligt värde, vilket innebär att goodwill även redovisas på innehav utan bestämmande inflytande (full goodwill).

Vid successiva förvärv som leder till att ett bestämmande inflytande uppnås, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar i den förvärvade enheten till verkligt värde och resultatet av omvärderingen redovisas i resultaträkningen. Om det bestämmande inflytandet upphör vid avyttring av en verksamhet redovisas resultatet i resultaträkningen. Den del av den avyttrade verksamheten som fortfarande är kvar i koncernen värderas till verkligt värde vid avyttringstillfället varvid omvärderingseffekten redovisas i resultaträkningen.

Förvärv där bestämmande inflytande uppnås redovisas som en transaktion i eget kapital, det vill säga en överföring mellan eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Detsamma gäller för avyttringar som sker utan att bestämmande inflytande går förlorat.

Förvärv

Under 2020 förvärvades ca 13 200 hektar skogsmark i Lettland genom fem transaktioner till en köpeskilling om ca 450 MSEK på skuldfri basis. Förvärven har redovisats som tillgångsförvärv. För 2019 var motsvarande siffra 950 MSEK avseende förvärv av cirka 30 000 hektar skogsmark i Estland och Lettland.

Avyttringar

Under 2020 avyttrades dotterbolaget SCA Wood UK Ltd. Avyttringen innebar en realisationsförlust på cirka 90 MSEK. Under 2019 avyttrades dotterbolaget SCA Logistics B.V. (Rotterdam).

G. ÖVRIGT

G1. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLAD VERKSAMHET

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och det redovisade värdet. Tillgångarna skrivs inte längre av efter omklassificeringen. Vinsten är begränsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Vinster och förluster som redovisats vid omvärdering och avyttring redovisas i periodens resultat. För år 2020 finns inga anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

Avvecklad verksamhet

När en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område avyttras klassificeras den som en avvecklad verksamhet. Avyttringstillfället, eller den tidpunkt när verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning, styr när verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet.

Avvecklad verksamhet

Under 2019 avyttrades SCA Logistics B.V. Transaktionen påverkade rörelseresultatet med 78 MSEK. Kassaflödeseffekten uppgick till 370 MSEK. Transaktionen reducerade SCAs nettolåneskuld med 660 MSEK (inklusive minskning av leasingskuld).

Den avyttrade verksamheten har redovisats enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

G2. EVENTUALFÖRPLIKTELSER, STÄLLDA PANTER OCH ÅTAGANDEN

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse till följd av inträffade händelser som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Eventualförpliktelser

MSEK	2020	2019
Borgensförbindelser för
intressebolag	5	5
kunder och övriga	28	31
Övriga ansvarsförbindelser	19	18
Summa	52	54

SCA genomförde under år 2007 en så kallad "sale and leaseback" transaktion med en europeisk bank avseende sodapannan vid kraftlinerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets löptid är 25 år med rätt för SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2023. SCA har behållit alla risker och fördelar förknippade med ägandet. SCA har därför fortsatt redovisat sodapannan som en anläggningstillgång i balansräkningen. Nuvärdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK. Motsvarande belopp har investerats i ett värdepapper med kreditbetyg A utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesörja hyresbetalningar under avtalets löptid. Skulle motpartens kreditbetyg falla under BBB–, har SCA rätt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i förtid. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra, hyresavtalen, är SCA skyldigt att ersätta motparten för den skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan uppgå till maximalt 11 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anläggningen utan operativa inskränkningar. Leasingavtalet och depåarrangemanget har sedan år 2007 nettoredovisats i SCAs balansräkning.

G3. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

I den mån transaktioner med närstående har skett så har dessa baserats på vedertagna kommersiella villkor och prissättning i branschen och ingåtts under normala kommersiella villkor.

För information om löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner för styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, se not C3-C5.

I övrigt har inga transaktioner ägt rum mellan SCA och närstående.

Ställda panter

MSEK	2020	2019
Företagsinteckningar	-	20
Summa	-	20

Skulder för vilka vissa av dessa panter ställts som säkerhet uppgick till 0 (0) MSEK. Innehavet av företagsinteckningar har dödats under år 2020.

Åtaganden

SCA har en beslutad investering i Obbola på totalt 7,5 miljarder SEK över en femårsperiod. Per 31 december 2020 återstod 5,2 miljarder SEK, varav 3,0 miljarder SEK ett kontrakterat åtagande. Åtagandet avser i sin helhet anläggningstillgångar.

G4. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

I januari 2021 tecknade SCA ett kontrakt med en agent avseende en eventuell avyttring av de tre pappersmaskinerna på Ortviken under 2021 och 2022, efter att produktionen på dessa tre maskiner upphört under första kvartalet 2021. Kontraktet innehåller inga finansiella garantier och risken att kontraktet inte uppfylls är mycket hög. Kontraktet bedöms därför inte ha någon väsentlig effekt, positiv eller negativ, på de redovisade värdena per 31 december 2020 för engångskostnader i samband med avvecklingen av tryckpappersverksamheten.

Moderbolagets resultaträkning MRR

MSEK	Not	2020	2019
Rörelsens intäkter
Övriga rörelseintäkter		273	235
Summa intäkter		273	235
Rörelsens kostnader
Övriga rörelsekostnader	M1	–235	–160
Personalkostnader	M2	–102	–91
Avskrivningar		–89	–86
Summa rörelsens kostnader		–426	–337
Rörelseresultat		–153	–102
Finansiella poster	M11
Resultat från andelar i koncernbolag		-	-
Ränteintäkter och liknande resultatposter		164	192
Räntekostnader och liknande resultatposter		–131	–94
Summa finansiella poster		33	98
Resultat efter finansiella poster		–120	–4
Bokslutsdispositioner	M5	683	1 793
Resultat före skatt		563	1 789
Skatter	M6	–133	–390
Periodens resultat		430	1 399

Moderbolagets rapport över totalresultat MTRR

MSEK	2020	2019
Periodens resultat	430	1 399
Övrigt totalresultat	-	-
Summa totalresultat	430	1 399

Moderbolagets förändring i eget kapital MEK

MSEK	Aktiekapital1)	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserad vinst och periodens resultat2)	Summa eget kapital
2020 års värde vid periodens början	2 350	1 740	7 283	8 551	19 924
Utdelning	-	-	-	-	-
Periodens resultat	-	-	-	430	430
Värde vid periodens slut	2 350	1 740	7 283	8 981	20 354

2019 års värde vid periodens början	2 350	1 740	7 283	8 381	19 754
Utdelning 1,75 SEK per aktie	-	-	-	–1 229	–1 229
Periodens resultat	-	-	-	1 399	1 399
Värde vid periodens slut	2 350	1 740	7 283	8 551	19 924

1) Se även not M13.

2) För verksamhetsåret 2019 utgick ingen utdelning till följd av osäkerhet med anledning av covid-19.

Moderbolagets balansräkning MBR

MSEK	Not	2020	2019
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Byggnader och mark	M7	8 723	8 641
Materiella anläggningstillgångar		8 723	8 641
Andelar i koncernbolag	M8	9 604	9 604
Andra långfristiga fordringar		86	77
Finansiella anläggningstillgångar		9 690	9 681
Summa anläggningstillgångar		18 413	18 322
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	M9	12 726	12 100
Aktuella skattefordringar	M6	5	41
Övriga kortfristiga fordringar	M10	476	274
Kassa och bank	M11	1 063	148
Summa omsättningstillgångar		14 270	12 563
Summa tillgångar		32 683	30 885
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	M13	2 350	2 350
Uppskrivningsfond		1 740	1 740
Reservfond		7 283	7 283
Summa bundet eget kapital		11 373	11 373
Balanserad vinst		8 551	7 152
Periodens resultat		430	1 399
Summa fritt eget kapital		8 981	8 551
Summa eget kapital		20 354	19 924
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	M4	47	43
Avsättningar för skatter	M6	1 564	1 551
Summa avsättningar		1 611	1 594
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	M11	7 846	5 180
Övriga långfristiga skulder		82	56
Summa långfristiga skulder		7 928	5 236
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	M11	1 200	3 500
Skulder till dotterbolag	M9	1 298	517
Leverantörsskulder		9	0
Aktuella skatteskulder	M6	0	0
Övriga kortfristiga skulder	M12	283	114
Summa kortfristiga skulder		2 790	4 131
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		32 683	30 885

Moderbolagets kassaflödesanalys MKF

MSEK	Not	2020	2019
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		–120	–4
TM:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		23	–133
		–97	–137
Betald skatt	M6	–84	–485
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		–181	–622
Förändring i rörelsefordringar		–828	5 099
Förändring i rörelseskulder		985	–1 223
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–24	3 254
Investeringsverksamheten
Förvärv av anläggningstillgångar	M7	–184	–268
Förvärv av finansiella tillgångar	M8	–9	–4 863
Avyttring av finansiella tillgångar		-	-
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		83	285
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–110	–4 846
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		3 866	1 000
Amortering av lån		–3 500	–50
Utdelning		-	–1 229
Koncernbidrag	M5	683	1 793
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 049	1 514

Periodens kassaflöde		915	–78
Likvida medel vid periodens början		148	226
Likvida medel vid periodens slut		1 063	148

TM:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

MSEK	2020	2019
Avskrivningar på anläggningstillgångar	89	86
Realisationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar	–70	–256
Orealiserade kurseffekter/värdeförändringar på fordringar och finansiella tillgångar	–13	18
Förändring av avsättningar	17	19
Övriga poster	-	-
Summa	23	–133

Tilläggsupplysningar till kassaflödet

MSEK	2020	2019
Betalda och erhållna räntor
Betald ränta	–82	–58
Erhållen ränta	164	192
Summa	82	134

M. NOTER TILL MODERBOLAGETS RÄKNINGAR

M1. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

Revisionskostnader

MSEK	2020	2019
EY
Revisionsuppdrag	–4	–4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–1
Summa	–5	–5

M2. PERSONAL- OCH STYRELSEKOSTNADER

Personal- och styrelsekostnader

MSEK	2020	2019
Löner och ersättningar	–64	–58
varav koncernledning	–56	–50
varav styrelse	–8	–8
Pensionskostnader1)	–16	–12
Övriga sociala kostnader	–21	–20
Övriga personalkostnader	–1	–1
Summa	–102	–91

1) Moderbolagets pensionskostnader avser i sin helhet verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Pensionskostnaderna är 3 MSEK högre jämfört med vad som anges i not C3 vilket beror på en värdeökning av befintlig pensionsskuld till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.

M3. PERSONALDATA

Medelantal anställda

	2020	2019
Medelantal anställda	12	12
varav män	9	10
varav kvinnor	3	2

M4. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets avsättningar för pensioner tryggas dels via Tryggandelagen, dels via kapitalförsäkringar. Den huvudsakliga skillnaden mellan Tryggandelagens regler avseende pensioner och IAS 19 är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I moderbolaget förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer.

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensioner i egen regi

MSEK	2020	2019
Avsättningar enligt Tryggandelagen	32	28
Avsättningar utanför Tryggandelagens regler	15	15
MBR Summa	47	43

Av den totala pensionsskulden år 2020 uppgående till 47 MSEK, utgör 15 (15) MSEK direktpensionsskuld tryggad via kapitalförsäkringar. Direktpensionsskulden är inte tryggad i enlighet med Tryggandelagen. Kapitalförsäkringar redovisas bland andra långfristiga fordringar i balansräkningen. För resterande del av pensionsskulden har extern aktuarie genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 0,89 (0,7) procent.

Bolagets utestående pensionsförpliktelser enligt balansräkningen den 31 december 2020 avser verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.

För ytterligare information om moderbolagets pensionsplaner, se not C3.

M5. BOKSLUTSDISPOSITIONER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Vid redovisning av koncernbidrag tillämpar moderbolaget alternativregeln enligt RFR 2 och redovisar nettot av lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition.

Bokslutsdispositioner

MSEK	2020	2019
Koncernbidrag från dotterbolag	1 561	2 256
Koncernbidrag till dotterbolag	–878	–463
MRR Summa	683	1 793

M6. SKATTER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Skatteutjämning inom koncernen genomförs genom lämnade och erhållna koncernbidrag. Vid redovisning av koncernbidrag tillämpar moderbolaget alternativregeln enligt RFR 2 och redovisar nettot av lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition.

Moderbolaget redovisar merparten av koncernens svenska skatt. I tabellen TM6:1 beräknas den förväntade skattekostnaden utifrån resultat före skatt multiplicerat med aktuell skattesats.

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2020	2019
TM6:2 Uppskjuten skatt	13	2
Aktuell skatt	120	388
MRR Summa	133	390

TM6:1 Förklaring av skattekostnad

	2020		2019
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat före skatt	563		1 789
MRR Skattekostnad/intäkt	120	21,3	390	21,8
Förväntad skatt	121	21,4	383	21,4
Skillnad	–1	–0,1	7	0,4
Skillnaden förklaras av:
Skatter hänförliga till tidigare perioder	-	-	–1	-
Övriga poster	–1	–0,1	8	0,4
Summa	–1	–0,1	7	0,4

Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–)

MSEK	2020	2019
Värde vid periodens början	–41	56
Aktuell skattekostnad	120	388
Betald skatt	–84	–485
MBR Värde vid periodens slut	–5	–41

TM6:2 Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2020	2019
Förändringar i temporära skillnader	13	2
Summa	13	2

Avsättningar för skatter

MSEK	Värde vid periodens början	Uppskjuten skatte kostnad	Värde vid periodens slut
Byggnader och mark	1 556	19	1 575
Avsättningar för pensioner	–11	-	–11
Underskottsavdrag	0	-	0
Övrigt	6	–6	-
MBR Summa	1 551	13	1 564

M7. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. I moderbolaget redovisas rotstående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaffningsvärde. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvärdering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes till uppskrivningsfond i eget kapital.

I koncernredovisningen redovisas skogstillgångar till verkligt värde och delas upp på rotstående skog och marktillgångar. Rotstående skog redovisas som en biologisk tillgång enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk och marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas som materiell anläggningstillgång till verkligt värde enligt IAS 16 p.31 Materiella anläggningstillgångar. För mer information se not D2.

Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader		Mark och markanläggningar		Maskiner och inventarier		Total
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	173	172	4 499	4 330	5	5	4 677	4 507
Ackumulerade avskrivningar	–123	–119	–1 275	–1 191	–5	–5	–1 403	–1 315
Ackumulerade uppskrivningar	-	-	5 449	5 449	-	-	5 449	5 449
Planenligt restvärde	50	53	8 673	8 588	-	-	8 723	8 641

Värde vid periodens början	53	44	8 588	8 445	-	-	8 641	8 489
Investeringar	3	15	181	253	-	-	184	268
Avyttringar och utrangeringar	-	-	–13	–30	-	-	–13	–30
Periodens avskrivningar	–6	–6	–83	–80	-	-	–89	–86
MBR Värde vid periodens slut	50	53	8 673	8 588	-	-	8 723	8 641

I mark och markanläggningar ingår bokfört värde på skogstillgångar med 7 702 (7 631) MSEK.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

M8. ANDELAR I KONCERNBOLAG

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernbolag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Årligen görs en bedömning om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov av posten andelar i koncernbolag. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt och nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas i posten resultat från andelar i koncernbolag.

Nedskrivningsprövning

Prövningen innebär att bokfört värde på aktier i dotterbolag jämförs med koncernmässigt eget kapital. Årets nedskrivningsprövning av bokfört värde på aktier i dotterbolag har inte resulterat i någon nedskrivning.

Andelar i koncernbolag

MSEK	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	9 604	9 604
Redovisat värde	9 604	9 604

Värde vid periodens början	9 604	4 758
Investeringar	-	4 846
MBR TM8:1 Värde vid periodens slut	9 604	9 604

Under år 2019 lämnade moderbolaget ett ovillkorat aktieägartillskott till dotterbolaget SCA Graphic Holding AB, uppgående till 4 846 MSEK.

TM8:1 Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag per 31 december 2020

Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Antal andelar	Kapital andel, %	Redovisat värde, MSEK
Svenska dotterbolag
SCA Graphic Holding AB	556479-2058	Sundsvall, Sverige	1 000	100	9 604
SCA Skogsfastigheter AB	556207-6256	Sundsvall, Sverige	1 000	100	0
SCA Kraftfastigheter AB	556449-7237	Sundsvall, Sverige	1 000	100	0
Totalt redovisat värde dotterbolag					9 604

M9. FORDRINGAR OCH SKULDER DOTTERBOLAG

Fordringar och skulder dotterbolag

MSEK	2020	2019
Omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	10 957	9 780
Övriga fordringar	1 769	2 320
MBR Summa	12 726	12 100

Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	70	103
Övriga skulder	1 228	414
MBR Summa	1 298	517

M10. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2020	2019
TM10:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	130	17
Övriga fordringar	346	257
MBR Summa	476	274

TM10:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2020	2019
Förutbetalda finansiella kostnader	129	16
Övriga poster	1	1
Summa	130	17

M11. FINANSIELLA INSTRUMENT

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella tillgångar och skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med undantag för derivat, som redovisas till verkligt värde.

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument i moderbolaget är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper förutom att säkringsredovisning ej tillämpas, se not E1. Finansiella instrument kategoriseras i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument. För definitioner, se not E1.

Finansiella poster

MSEK	2020	2019
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelningar från dotterbolag	-	-

Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, dotterbolag	164	192

Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, externa	–105	–56
Räntekostnader, dotterbolag	–1	–5
Andra finansiella kostnader1)	–25	–33
MRR Summa	33	98

1) I posten ingår valutakursdifferenser, vilka netto uppgår till –1 (–1) MSEK.

Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

	Redovisat värde		Verkligt värde
MSEK	2020	2019	2020	2019
Lån med löptid >1 år <5 år	4 437	1 791	4 448	1 797
Lån med löptid >5 år	3 409	3 389	3 424	3 390
MBR Summa	7 846	5 180	7 872	5 187

Kortfristiga räntebärande skulder

	Redovisat värde		Verkligt värde
MSEK	2020	2019	2020	2019
Lån med löptid <1 år	1 200	3 500	1 201	3 507
MBR Summa	1 200	3 500	1 201	3 507

För mer information om upplåningsaktiviteter under året, se not E4.

Finansiella instrument per kategori

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK	2020	2019
Tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	22	21
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	10 957	9 780
Övriga kortfristiga fordringar	0	1
MBR Kassa och bank	1 063	148
Summa	12 042	9 950

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK	2020	2019
Skulder
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	7 846	5 180
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	1 200	3 500
Skulder till dotterbolag	70	103
Leverantörsskulder	8	0
Övriga kortfristiga skulder	10	10
Summa	9 134	8 793

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

MSEK	2020	2019
Derivat – Långfristiga finansiella tillgångar	-	-
Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar	-	3
Derivat – Övriga långfristiga fordringar	64	56
Derivat – Övriga kortfristiga fordringar	503	166
Summa	567	225

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

MSEK	2020	2019
Derivat – Övriga långfristiga skulder	82	56
Derivat – Övriga kortfristiga skulder	506	166
Summa	588	222

M12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2020	2019
TM12:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	47	43
Övriga rörelseskulder	236	71
MBR Summa	283	114

TM12:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2020	2019
Upplupna räntekostnader	8	4
Upplupna sociala kostnader	8	7
Upplupen semesterlöneskuld	2	1
Övriga skulder till personal	17	14
Övriga poster	12	17
Summa	47	43

M13. AKTIEKAPITAL

Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende eget kapital som presenteras under moderbolagets räkningar. Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, nyteckning, konverteringar, split samt dödande av aktier i eget förvar förändrats enligt nedanstående:

År	Händelse	Antal aktier	Ökning av aktiekapital	Inbetalt belopp MSEK
1993	Antal aktier 1 januari 1993	172 303 839

1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	-
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	-
1999	Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	-	0,1
2003	Konvertering av förlagsbevis	1 127 792	11,3	288,4
	Nyteckning genom optionsbevis IIB	1 697 683	17,0	434,5
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1
2007	Split 3:1	470 073 396	-	-
2017	Dödande av aktier i eget förvar	–2 767 605	-	-
2020	Antal aktier 31 december 2020	702 342 489

SCAs aktiekapital 31 december 2020

	Antal röster per aktie	Antal aktier	Aktiekapital MSEK
A-aktier	10	64 587 672	216
B-aktier	1	637 754 817	2 134
Summa		702 342 489	2 350

Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,35 SEK.

M14. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH STÄLLDA PANTER

Eventualförpliktelser

MSEK	2020	2019
Borgensförbindelser för dotterbolag	724	750
Övriga ansvarsförbindelser	333	285
Summa	1 057	1 035

Ställda panter

MSEK	2020	2019
Företagsinteckningar	-	20
Summa	-	20

Innehavet av företagsinteckningar har dödats under år 2020.

M15. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Bokslut 2020

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

Summa	8 981 496 586
Periodens resultat	430 279 508
Balanserade vinstmedel1)	8 551 217 078

Styrelsen och verkställande direktören föreslår:

Summa	8 981 496 586
– samt att återstående belopp balanseras	7 576 811 608
– att till aktieägarna utdelas 2,00 SEK per aktie	1 404 684 978

1) För verksamhetsåret 2019 utgick ingen utdelning till följd av osäkerhet med anledning av covid-19.

Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 15 april 2021.

Hållbarhetsfakta

Innehåll

136 Värdeskapande
137 Strategiska prioriteringar och koncernmål
141 Styrning och väsentlighet
144 Värdegrund
147 Lönsam tillväxt
148 Fossilfri värld
151 Värdefulla skogar
153 Effektiv resursanvändning
156 Ansvar för människa och samhälle
159 Sociala data
160 Miljödata
162 Om hållbarhetsredovisningen

Värdeskapande

SCAs hållbarhetsarbete är integrerat i koncernens verksamhet och affärsbeslut. SCAs hållbarhetsrapport för kalenderåret 2020 är en del av koncernens kombinerade årsredovisning.

Värdeskapande

SCA har ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet och hållbarhet är en integrerad del i bolagets verksamhet och i dess affärsmodell. SCAs hållbarhetsarbete omfattar sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål, vilka integreras i bolagets arbete och affärsutveckling. Koncernens arbete sammanfattas i SCAs hållbarhetsplattform som representerar bolagets verksamhet som helhet och är en viktig del av SCAs varumärke. Läs mer på sidan 49.

Värdegrunden är basen för SCAs företagskultur och betecknar det sätt bolaget interagerar med sina intressenter, gör affärer och bedriver verksamhet. Lönsam tillväxt är grunden för bolagets strategi och en del av hållbar utveckling. Långsiktig ekonomisk avkastning är en integrerad del av SCAs hållbarhetsplattform tillsammans med de övriga komponenterna Fossilfri värld, Värdefulla skogar, Effektiv resursanvändning samt Ansvar för människa och samhälle. Genom dessa sex komponenter bidrar SCA direkt eller indirekt till FNs samtliga 17 globala mål för hållbar utveckling.

Genom sin verksamhet bidrar SCA till värdeskapande för ett stort antal intressenter. Några exempel är:

Klimatnytta genom växande skogar som binder koldioxid och produkter som ersätter fossilbaserade alternativ
Möjliggörare av ett cirkulärt samhälle genom tillgång till förnybara produkter och förnybar energi
Aktieägarvärde för bolagets ägare
Värde på skogsmark genom en stabil avsättning till SCAs industrier
Arbetstillfällen i bolagets verksamhet och hos entreprenörer
Affärsmöjligheter för leverantörer av varor och tjänster
Rekreation och friluftsliv i bolagets skogar
Livskraftiga lokalsamhällen och regional utveckling genom bolagets närvaro och verksamhet

Ekonomiskt värdeskapande

SCA är en viktig källa till välstånd och välfärd. Genom bolagets verksamhet genereras ekonomiska värden för ägare, anställda, leverantörer, finansiärer och samhället.

Cirkelns yta utgörs av SCAs intäkter, inklusive värdeförändringar av biologiska tillgångar, totalt 21 313 MSEK (2019: 22 485 MSEK)

65,1% Betalningar till leverantörer inklusive andra skogsägare: 13 869 (14 169) MSEK
14,1% Löner, sociala avgifter och pensionsavsättningar till SCAs medarbetare: 3 003 (2 997) MSEK
6,6% Utdelning till aktieägare, enligt styrelsens förslag: 1 405 (0) MSEK
0,5% Ränta till långivare: 117 (126) MSEK
2,3% Inkomstskatter till samhället: 484 (730) MSEK
11,4% Kvar i SCA: 2 435 (4 463) MSEK

En stor del av betalningarna till leverantörer går till SCAs närområde i norra Sverige. Detta gäller framför allt inköp av vedråvara och entreprenadtjänster.

Av betalningarna till medarbetare avser 2 800 MSEK (93 procent) medarbetare i Sverige, företrädesvis i norra Sverige.

En betydande del av beloppet har gått vidare till kommuner och stat i Sverige genom inbetalda sociala avgifter, medarbetarnas inbetalningar av kommunal och statlig inkomstskatt samt genom konsumtion av varor och tjänster.

Av beloppet redovisade inkomstskatter avser 95 procent Sverige. Den mindre delen, 152 MSEK, utgörs av så kallad aktuell skattekostnad och resterande 332 MSEK av uppskjuten skatteintäkt.

Beloppet "kvar i SCA" utgörs av periodens resultat med återlagda avskrivningar och med avdrag för utdelning för år 2020 enligt styrelsens förslag.

Ytterligare uppgifter om kostnadsstruktur återfinns i Förvaltningsberättelsen och om inkomstskatter i finansiell not B2, B3 och B4.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR OCH KONCERNMÅL

SCAs koncernmål 2030 – Hållbarhetsmål

Under år 2020 har SCA vidareutvecklat sin hållbarhetsplattform och kompletterat med sex koncernmål, ett per komponent. Koncernmålen är långsiktiga och kompletteras med ett antal stöttande mål, som beskriver hur målen ska nås. Basåret är 2019. Genom ett fåtal tydliga mål och en tidshorisont till 2030 ges en tydlig riktning för såväl medarbetare som externa intressenter.

Målen har formulerats med utgångspunkt från de prioriterade områden som är resultatet av genomförd väsentlighetsanalys och som baseras på omvärldstrender, FNs 17 globala mål för hållbar utveckling, intressenternas förväntningar och bolagets strategiska prioriteringar. Läs mer om SCA hållbarhetsplattform under avsnitt Strategi och verksamhet sidan 49.

Hur: Alla medarbetare utbildas i Uppförandekoden med ambitionen att inga överträdelser av koden ska ske. Inköp från leverantörer som delar SCAs värderingar, där mer än 98 procent av avtalsleverantörerna har godkänt SCAs leverantörsstandard och där revisioner av leverantörernas verksamhet genomförs utifrån ett riskbaserat urval.

Värdegrund Lönsam tillväxt

Mål: Alla medarbetare följer SCAs Uppförandekod. Mål: En ledande totalavkastning, aktiekursens utveckling inklusive utdelning.

Hur: Ledande prestation, stabil och ökande utdelning till aktieägarna och en stark finansiell ställning med Investment Grade Credit Rating.

Hur: Ökad nettotillväxt i SCAs egna skogar som binder CO2 från atmosfären. En fossilfri värdekedja där första delmålet är att minska de fossila utsläppen med 50 procent till år 2030. Öka tillgången till förnybara produkter genom volymtillväxt och innovationer som ger ökad klimatnytta. Öka vindkraftsetableringen till 11 TWh på SCAs mark.

Fossilfri värld Värdefulla skogar

Mål: Öka SCAs klimatnytta från 10 till 15 miljoner ton CO2. Mål: 100 procent av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar.

Hur: 100 procent spårbarhetscertifierad vedråvara, där minimikravet är FSC Controlled Wood. 75 procent av vedråvaran kommer från skog som är certifierad eller inköpt råvara som avverkas i egen regi med SCA-hänsyn. Eget skogsbruk ska vara certifierat enligt FSC och PEFC. SCAs skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag.

Effektiv resursanvändning Ansvar för människa och samhälle

Hur: En nolIvision för arbetsplatsolyckor. En mogen hälsooch säkerhetskultur motsvarande fas 4 (interdependent) i DuPonts Bradley-kurva™. Ledare som kan möta framtiden och medarbetare som växer och utvecklas. Bidra till livskraftiga lokalsamhällen.

Mål: Zero waste, det vill säga inget slöseri. Mål: Ett olycksfritt och hälsosamt SCA.

Hur: Högt råvaruutbyte i varje process så att hela trädet tas till vara. Ökad förädlingsgrad för bolagets restströmmar genom nya användningsområden. Ökad energieffektivitet genom besparingsåtgärder på minst 50 GWh per år1). (ESAVE-program 2020–2025) samt genom att löpande minimera utsläpp och avfall.

1) Målet är baserat på bolagets energiförbrukning år 2020 och kan komma att justeras till följd av en ändrad energiförbrukning efter avveckling av tryckpappersverksamheten vid Ortviken.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR OCH KONCERNMÅL

Strategiska prioriteringar och måluppfyllnad

De strategiskt prioriterade områdena motsvarar var sin komponent i SCAs hållbarhetsplattform, se avsnitt Strategi och verksamhet sidan 49. SCAs väsentlighetsanalys redovisas på sidan 142.

Strategisk prioritering	Varför väsentligt	Påverkan i värdekedjan	Styrning	Väsentliga risker1)	SCAs väsentlighets analys 2)
Värdegrund	För att vara ett trovärdigt och transparent företag baseras verksamheten på en gemensam värde grund som tar sin utgångspunkt i SCAs kärn värden respekt, ansvar och högklassighet och som beskrivs i SCAs Uppförandekod som alla anställda ska leva upp till. Den ska genomsyra företagets affärsrelationer och hur intressenter bemöts. SCA strävar efter en hållbar leverantörs kedja med leverantörer och entreprenörer som delar bolagets värderingar.	Medarbetare, leverantörer, kunder, samhälle	• Uppförandekod • SCAs leverantörs standard • SCAs Complianceråd	• Affärsetik • Förtroende skadliga risker • Leverantörer	• Etik och värdegrund • Mänskliga rättigheter • Leverantörskontroll
Lönsam tillväxt	Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt. Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och lönsam till växt skapas genom att växa den förnybara skogsresursen och öka värdet som varje träd genererar.	Ägare, kunder, samhälle, med arbetare, leveran törer	• Ekonomistyrning • Finanspolicy • Affärsutvecklings planer • Resultatuppföljning	• Finansiella risker • Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter • Påverkan av politiska beslut	• Enligt bolagets strategi
Fossilfri värld	SCA producerar och säljer förnybara produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ och därigenom bidra till att minska den globala upp värmningen. SCA bidrar även till klimatnytta genom nettotillväxten i bolagets skogar, som tar upp koldioxid från atmosfären, och genom att kontinuerligt arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser från den egna värdekedjan.	Tillväxt i skogen, egna anlägg ningar, leveran törer, transporter, kunder	• Hållbarhetspolicy • SCAs Miljönätverk • Affärsutvecklings planer	• Politiska beslut • Klimatföränd ringar	• Klimatpåverkan • Gröna transporter • Förnybar energi
Värdefulla skogar	Skog är en viktig del i jordens ekosystem. SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk för att gynna den biologiska mångfalden och samtidigt säkra långsiktig tillgång till förnybar skogsråvara. Bolaget deltar aktivt i utveckling av skogsbruket för att utveckla skonsammare brukningsmetoder och stärka naturvärden. SCA uppmuntrar och hjälper andra skogsägare till ett ansvarsfullt skogsbruk.	Egen skog, privata skogsägare, lokal samhällen, kunder	• Skogsskötsel handboken • Kvalitetshand böcker för skogliga åtgärder, väg byggnation och transporter	• Risker kopplade till skogs beståndet • Biologisk mångfald • Klimat förändringar	• Ansvarsfullt skogs bruk • Biologisk mångfald • Leverantörskontroll
Effektiv resurs användning	SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurs effektiviteten, vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som vi hushållar med jordens resurser och minskar påverkan på miljön. Vatten är en livs viktig resurs och vi värnar om tillgången till rent vatten genom att minimera våra utsläpp. Vi arbetar fortlöpande för att minimera mängden avfall och att söka nya användningsområden för bolagets restströmmar. Genom innovation och produktutveckling utvecklas produkter som bidrar till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder.	Egen verksamhet, optimering av värdekedja, kunder	• Hållbarhetspolicy • SCAs Miljönätverk • ESAVE-program • SCAs Innovations nätverk	• Miljöpåverkan • Risker i produk tionsanlägg ningar	• Klimatpåverkan • Resurseffektivitet • Utveckling och innovation • Utsläpp
Ansvar för människa och samhälle	Medarbetarna är bolagets viktigaste resurs. SCA säkrar den framtida kompetensförsörjningen genom att utveckla medarbetarna och vara en inkluderande och attraktiv arbetsgivare som sätter hälsa och säkerhet först. Genom verksam heten skapas arbetstillfällen, både direkt och indirekt. SCA utvecklas tillsammans med, och bidrar till, de samhällen där företaget bedriver verksamhet.	Medarbetare (befintliga och potentiella), lokal samhällen	• Hållbarhetspolicy • Hälso-och säker hetspolicy • HR-policy • Styrgrupp ZERO • SCAs Arbetsmiljö nätverk	• Risker relate rade till personal • Risker i produktions anläggningar	• Hälsa och säkerhet • Samhällsengagemang • Mångfald • Kompetensförsörjning
1) Se avsnitt Risker och riskhantering. 2) Se avsnitt Styrning och väsentlighet.			5) I den icke-finansiella flerårsöversikten redovisas ett urval nyckeltal. 6) Målet kan komma att justeras till följd av ändrad energiförbrukning

4) Koncernmålen har år 2019 som basår.

efter avveckling av tryckpappersverksamheten vid Ortviken.

7) Resultat från medarbetarundersökningen år 2020.

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

STRATEGISKA PRIORITERINGAR OCH KONCERNMÅL

GRI indikator	Hållbarhets område3)	Koncernmål 2030 Övergripande hållbarhetsmål4)	Stödjande hållbarhetsmål	Utfall år 20205)
206-1	Mänskliga rättigheter Antikorruption	• Alla medarbetare följer SCAs Uppförandekod	• Alla medarbetare utbildas i Uppförande koden • Inga överträdelser av koden • Inköp från leverantörer som delar SCAs värderingar, >98% av avtalsleverantö rerna har godkänt SCAs leverantörs standard • Revisioner av leverantörernas verk samhet utifrån ett riskbaserat urval	• 96% • 7 bekräftade överträdelser • 94% • 3 revisioner på plats hos leveran törer samt cirka 3 500 revisioner i fält hos avverknings- och skogs vårdsentreprenörer
201-1	N/A	• En ledande totalavkastning (TSR)	• Totalavkastning, TSR • Stabil och ökande utdelning • Finansiell stabilitet – Investment Grade Credit Rating	• 51% • Ingen utdelning för år 2019 till följd av coronapandemin. Föreslagen utdelning år 2020 enligt styrelsens rekommendation • Investment Grade Credit Rating
305-5	Miljö	• Ökad klimatnytta från 10 till 15 miljoner ton CO2	• Öka den total klimatnyttan till 15 Mt CO2 • Nettoupptag av CO2 i skogen • Öka substitutionsnyttan från SCAs produkter • 50% lägre fossila utsläpp i värdekedjan, scope 1, 2 och 3, jämfört med år 2019 • Realisera 11 TWh beslutad kapacitet vindkraft på SCA-mark år 2025	• 9,6 miljoner ton CO2 • 4,4 miljoner ton CO2 • 6,1 miljoner ton CO2 • 0,86 miljoner ton CO2ekv. Minskning med 5% • 5,4 TWh
304-3 Miljö		• 100% av vedråvaran från ansvarsfullt skötta skogar	• 100% spårbarhetscertifierad vedråvara – Minimikrav FSC Controlled Wood • 75% av vedråvaran från skog som är certifierad eller avverkad med SCA hänsyn • Eget skogsbruk certifierat enligt FSC och PEFC • Bolagets skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag	• 100% • 81% • 100% av egen skog (skogsbruk) • Åtgärder för att säkra livsmiljöer för SCAs ansvarsarter definieras utifrån behov, se sidan 152
302-1	Miljö	• Zero waste – inget slöseri	• Högt råvaruutbyte i varje process • Öka förädlingsgraden och minska han teringskostnaden för restströmmarna • Öka energieffektiviteten genom bespa ringsåtgärder på minst 50 GWh per år baserat på bolagets energiförbrukning år 20206). (ESAVE-program 2020–2025) • Minimera utsläpp till vatten och luft. Minska utsläpp av suspenderade ämnen och fosfor med 10% från 2014 till 2020 • Minimera avfall till deponi och farligt avfall	• Mäts lokalt per produktionsenhet • Nytt mål, utvärderas första gången år 2021 • Energibesparingsprojekt år 2020 motsvarande 23 GWh • Utsläpp av suspenderade ämnen har ökat med 7% medan fosfor har minskat med 23% relativt basåret • 7 704 ton avfall till deponi eller hanterat som farligt avfall
403-9 405-1	Sociala förhål landen och personal Arbetsvillkor	• Ett olycksfritt och hälsosamt SCA	• Inga arbetsolycksfall med frånvaro • En mogen hälso- och säkerhetskultur. Förflyttning av hälso- och säkerhetskul turen till fas 4 i DuPonts Bradley-kurva™ • Utveckla ledare som kan möta framtiden • Medarbetare som växer och utvecklas • Bidra till livskraftiga lokalsamhällen	• LTA-frekvens 5,6 olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar • Nytt mål, utvärderas första gången år 2021 • Grönt ledarskapsindex7) • Grönt engagemangsindex7) • 58% av utbetalda medel gick till norra Sverige

STRATEGISKA PRIORITERINGAR OCH KONCERNMÅL

SCA och FNs Globala Mål

I arbetet med att utveckla SCAs hållbarhetsplattform utgjorde FNs 17 globala mål för hållbar utveckling en viktig del. SCA ser målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål. Detta beskrivs mer i detalj på sca.com. Nedan följer några exempel på hur bolaget bidrar till målen genom respektive komponent i SCAs hållbarhetsplattform.

Genom området "Värdegrund" bidrar SCA till målen 1, 2, 5, 8, 10, 12, 16, 17 bland annat genom sina krav på leverantörer, arbete mot korruption och partnerskapsprocesser kring miljöcertifierat skogsbruk och inom ramen för FNs Global Compact.

Genom "Lönsam tillväxt" bidrar SCA till mål 8 och 10 genom långsiktigt jobbskapande, bra arbetsvillkor och kompetensutveckling.

Genom "Fossilfri värld" bidrar SCA till målen 7, 12, 13 och 14. Ett exempel är företagets förnybara produkter som kan bidra till ett minskat fossilberoende och därmed en mer hållbar konsumtion kombinerat med klimatnytta.

Genom "Värdefulla skogar" bidrar SCA till målen 3, 6, 9, 11, 12, 13, 15 och 17 genom bland annat ansvarsfullt och aktivt skogsbruk inklusive FSC och PEFC certifiering och återskapande av våtmarker.

Genom "Ansvar för människa och samhälle" bidrar SCA till målen 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16 och 17 genom hälsosamma och säkra arbetsmiljöer och skapande av jobb och regional utveckling.

STYRNING OCH VÄSENTLIGHET

Styrning och väsentlighet

Hållbarhetsstyrning

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell och verksamhet. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att stärka konkurrenskraften, att reducera risker och kostnader samt att attrahera talanger och investerare.

VD har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCAs hållbarhetsarbete leds av koncernens Hållbarhetsråd där delar av koncernledningen och koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet leds av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Därtill finns ett antal tvärfunktionella nätverk för att hantera och samordna sakfrågor så som miljö och arbetsmiljö.

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma struktur som övrig verksamhet inom SCA-koncernen. En beskrivning finns i Bolagsstyrningsrapporten och i illustrationen nedan. Hållbarhetsarbetet baseras på SCAs värdegrund och regleras genom koncernens policyer, där Uppförandekoden och hållbarhetspolicyn utgör grunden för hållbarhetsarbetet.

Utifrån väsentlighetsanalys och strategiska prioriteringar formuleras koncernmålen, tillika hållbarhetsmålen. Dessa kompletteras på lokal nivå med enhetsspecifika mål. Risker kopplade till hållbarhetsområdet inkluderas i koncernens totala riskhantering, som redovisas i Förvaltningsberättelsen.

Uppföljning av hållbarhetsarbetet

Uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet följer SCAs rutiner för egenkontroll, internkontroll och revision, vilket beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten. Uppföljningen görs dels på enhetsnivå tillsammans med övrig måluppföljning, dels aggregerat på koncernnivå. Utfall för de koncernövergripande målen följs upp av koncernens tvärfunktionella nätverk och av SCAs Hållbarhetsråd. Vid avvikelser används den koncerngemensamma avvikelserutinen och korrigerande åtgärder identifieras och vidtas.

Externa initiativ, medlemskap i organisationer samt certifieringar

SCA tar hänsyn, och vill på olika sätt bidra, till initiativ, som syftar till att uppnå en mer hållbar värld. SCA är med i FNs Global Compact, ett initiativ med syfte att få företag att ta ansvar för FNs tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. SCA är även aktivt i ett antal internationella, nationella och regionala branschorganisationer.

SCA stödjer Agenda 2030 och FNs 17 globala mål för hållbar utveckling. Bolaget arbetar med målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål. Målen utgör ett viktigt underlag till bolagets väsentlighetsanalys.

SCA vill främja aktivt och ansvarsfullt skogsbruk och är engagerat i de båda internationella systemen för certifiering av skog och skogsråvara, Forest Stewardship Council (FSC) samt Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). SCA är aktiv både på internationell och nationell nivå. SCA agerar även för att öka förståelsen för hur aktivt skogsbruk och ökad användning av skogsindustriprodukter bidrar till att motverka klimatförändringar. SCA arbetar aktivt för att värna skogens biologiska mångfald. Detta görs både genom egna initiativ och genom medverkan i olika forskningsprogram och initiativ. Ett exempel är business@biodiversity Sweden. Merparten av SCAs verksamheter är certifierade enligt ISO 14001, 50001, 9001 samt 45001, enligt specifikation på sca.com.

SCA vill bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle och är medlem i Fossilfritt Sverige. SCA deltar i Världsnaturfondens Environmental Paper Company Index och är en del av Världsnaturfondens nätverk för företag och organisationer, Global Forest and Trade Network (GFTN).

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet

Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma modell som för övrig verksamhet inom SCA.

STYRNING OCH VÄSENTLIGHET

Intressentdialoger

SCA för kontinuerligt dialoger med olika intressentgrupper för att öka förståelsen för vilka områden som intressenterna anser bör prioriteras och för att kontinuerligt förbättra bolagets värdeskapande. SCA identifierar sina primära intressenter utifrån deras intresse och potentiella påverkan på koncernen och koncernens verksamhet, samt deras väsentliga påverkan av koncernens verksamhet. Detta sker på olika sätt, beroende av intressentgrupp och vilken del av verksamheten som berörs.

Affärsenheterna har en nära dialog med sina kunder och följer upp kundnöjdheten genom undersökningar, personliga möten och utvärderingar gjorda av oberoende parter. SCA träffar regelbundet investerare och analytiker. Koncernen genomför medarbetarundersökningar och årliga mål- och utvecklingssamtal för sina medarbetare. SCA kommunicerar även med andra grupper och privatpersoner gällande viktiga frågor för såväl enskilda lokala samhällen som samhället i stort och möten hålls regelbundet med personer som bor nära SCAs anläggningar. SCA har också nära dialog med olika intresseorganisationer som företräder verksamheter som påverkas av SCAs arbete, exempelvis naturvårdsorganisationer.

Dialogerna med intressenterna ger insikter om olika intressentgruppers förväntningar, bidrar till att utveckla långvariga relationer och kontinuerlig förbättring av koncernens verksamhet. Dialogerna ger också värdefull information när koncernen utvärderar sitt hållbarhetsarbete och prioriterar initiativ inom hållbarhetsområdet. I tabellen Intressentdialoger ges en överblick över de primära intressentgrupperna och en sammanfattning av de dialoger som genomförts under året samt de viktigaste slutsatserna som SCA dragit av dialogerna.

Intressenternas viktigaste frågor under år 2020

1. Coronapandemin påverkan på personalen, bolaget och marknaden
1. Avveckling av tryckpapper
1. Olika frågor om skogen och skogsbruket
1. Klimatet bolagets arbete, produkternas fördelar
1. EUs green deal och taxonomin

Väsentlighetsanalys

SCAs väsentlighetsanalys baseras på flera olika delar: Intressentdialoger, riktade undersökningar, sammanfattningar av omvärldstrender samt bolagets och ledningens strategiska prioriteringar. Analysen ligger till grund för SCAs strategiska inriktning och prioritering av hållbarhetsarbetet.

SCA genomför en väsentlighetsanalys vartannat år. Den senaste genomfördes år 2019 och slutsatserna redovisas i illustrationen Väsentlighetsanalys. Resultatet visar de områden som har störst betydelse för SCAs affärer och värdegrundsarbete utifrån genomförd analys.

Under år 2019 genomfördes en riktad undersökning där cirka 4 000 personer intervjuades. Den gjordes för att få en bild av intressentgruppernas prioriteringar. I undersökningen ingick investerare, ägare, analytiker, kunder, slutkonsumenter, leverantörer, intresseorganisationer, politiker och medarbetare. Bolagets bidrag och utmaningar kopplade till FNs 17 globala mål för hållbar utveckling utgjorde också en del av analysen. Intervjuerna genomfördes av extern part.

Följande områden gavs högst prioritet: Hälsa och säkerhet, ansvarsfullt skogsbruk, klimatpåverkan, etik och värdegrund samt resurseffektivitet.

Väsentlighetsanalys

De områden som har störst betydelse för SCA baserat på genomförd väsentlighetsanalys år 2019.

STYRNING OCH VÄSENTLIGHET

Intressentdialoger

Interaktion med bolagets intressenter har under år 2020 anpassats till coronapandemin. Under år 2020 har därför få fysiska träffar och exkursioner genomförts jämfört med ett normalt år. Digitala former har ersatt då detta varit möjligt.

Intressentgrupp	Hur vi för dialog	Huvudsakliga områden	Hur vi arbetar med frågorna
Kunder och konsumenter	Kundbesök, intervjuer, deltagande i kundevent och konferenser, mässor, utskick, hem sida, sociala medier	Klimatnytta, miljöpåverkan, miljö märkning, fiberinköp, skogsbruk, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, rennäring, hälsa och säkerhet, kundnytta, resurs effektivitet, innovation, kvalitet, produktsäkerhet, avveckling av tryckpapper	• Kundundersökningar och kundbesök • Besök av kunder för att visa bolagets värdekedja • Dialog och fältbesök för att visa ansvarsfullt skogbruk • Dialog om klimatavtryck, FSC- och PEFC-certifiering, produktsäkerhet • Utbildning i Uppförandekod och leverantörsstandard • Utveckling av nya produkter och servicekoncept tillsammans med kunder. Livscykelanalys av produkter • Besök hos kund av SCAs experter inom olika områden • Kunder som genomför revisioner av SCAs verksamhet • Kundtidningar till exempel SCA Wood Magazin och New Ways • Miljömärkningar med mera, exempelvis WWF ECPI • Deltagande i mässor på nationell och internationell nivå
Medarbetare	Mål- och utvecklings samtal, arbetsplats träffar, samverkans möten, webbenkäter, intranät, interna utbild ningar, ledarträffar	Hälsa och säkerhet, värdegrund och kultur på arbetsplatsen, attra hera och rekrytera, kompetens utveckling, successionsplanering, ersättningar, affärsetik, arbets förhållanden, resurseffektivitet, miljöpåverkan, produktutveckling, strategisk utveckling, avveckling av tryckpapper	• Koncernens ZERO-arbete för utveckling av hälso- och säkerhetskulturen, ISO 45001-certifiering (tidigare OHSAS 18001) • Riskanalyser och hantering i samband med pandemi • Samrådsverksamhet och separata möten kring omstrukturering Sundsvall • Nyttjande av samtalsverktyget "Hur är det hos oss?" och utbildning i SCAs Uppförandekod, antikorruption och affärsetik • Deltagande i studentmässor och samverkan med utbildningsväsendet • SCAs Ingenjörspodd och personaltidning SCA Inside • Introduktionsutbildning för nyanställda, kompetenshöjande insatser, ledarskapsträning, Early career program och internship
Investerare och ägare	Investerarträffar, till exempel i samband med kvartalsrapporter, kapi talmarknadsdagar, risk rapporter, årsstämma, intervjuer, hemsida	Finansiell utveckling, marknads utsikter, utdelning och finansiella mål, tillväxtområden, skogs - värdering, riskhantering, klimat påverkan, hållbarhet, bolagsstyr ning, avveckling av tryckpapper	• Årsstämma 31 mars 2020 • Löpande investerar- och analytikermöten under året • Roadshows i samband med kvartalsbokslut • Riskhantering som del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen • Kapitalmarknadsdag 3 december 2020
Leverantörer	Uppföljningsmöten, offertförfrågningar och upphandlingar, intervjuer, hemsida	Hälsa och säkerhet, leverantörs kontroller, affärsetik, mänskliga rättigheter, energiförbrukning, resurseffektivitet, klimatpåverkan, avveckling av tryckpapper	• SCAs leverantörsstandard som del av avtal • Leverantörsbedömningar och uppföljningsmöten • Riskbaserad leverantörsrevision på plats • Utbildning av inköpspersonal • Bedömning av länder och leverantörer utifrån hållbarhetsaspekter • EcoVadis plattform • Uppföljningsmöten med enskilda leverantörer
Privata skogsägare	Skogsägarträffar, fysiska som digitala, möten, kundtidning, hemsida, sociala medier	Långsiktigt och hållbart skogsbruk, skötselmetoder, skogsbruksplaner, äganderätt, skogsbrukscertifiering, naturhänsyn, lönsamhet	• Affärskontakter löpande under året • Nöjdkundintervjuer med privata skogsägare • Skogsägarträffar, ett fåtal under år 2020 till följd av pandemin • Vidareutvecklat Skogsvinge™ för utökad kundnytta • Samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB (gruppcertifiering för privata skogsägare) • Kundtidning Din Skog
Intresse organisationer	Möten i specifika frågor, intervjuer, rap porteringar till miljö märkningar och hållbar hetsindex, hemsida	Skogsbruk, biologisk mångfald, klimat- och miljöfrågor, resurs effektivitet, grön energi, mänskliga rättigheter, jakt, rennäring	• Intressentdialoger • Medlemskap och engagemang i organisationer som Skogsindustrierna, Confederation of European Paper Industries (CEPI), FSC och PEFC • Deltagande i revidering av den svenska FSC-standarden, andra stan darder och miljömärkningar • Fältbesök i bolagets skogar • Samarbete med BirdLife för att återställa våtmarker och för att gynna förutsättningarna för storugglor, så som slaguggla • Rundabordssamtal kring metodik för att följa och mäta biologisk mångald
Samhälle	Dialogmöten, lokala evenemang, samråds möten, intervjuer, hemsida	Hälsa och säkerhet, miljöfrågor, lokala frågor, förnybar energi, ren näring, arbetsmarknad, utbildning, samhällsengagemang, mångfalds frågor, mänskliga rättigheter	• Dialoger med lagstiftare, myndigheter, kommuner och opinionsbildare • Samråd och dialog kring investeringar, tillståndsärenden, sysselsättning och andra lokala frågor • Samrådsmöten med lokala samebyar och närboende till SCAs industrier och skogar • Styrelserepresentation eller deltagande i organisationer för regional utveckling, exempelvis Handelskamrarna och Ung Företagsamhet i de nordliga länen. • Varumärkesmätning. Deltagande i Skogen i skolan. Kalla Champs för att uppmuntra unga till rörelse och intresse för skogen • Tillsyn och årliga rapporteringar till myndigheter, till exempel miljörapport

VÄRDEGRUND

Värdegrund

SCA har en företagskultur som utgår från SCAs värdegrund. Det tar sig uttryck i det sätt SCA bemöter människor och på det sätt SCA gör affärer och bedriver verksamhet. De mänskliga rättigheterna ska respekteras av SCA och dess affärspartners. SCAs Uppförandekod är grunden för företagskulturen och medarbetarna utbildas regelbundet i koden.

Uppförandekod

SCAs Uppförandekod är ett ramverk för hur koncernens kärnvärden ansvar, högklassighet och respekt omsätts i praktisk handling och ska säkerställa att SCAs medarbetare lever upp till koncernens kärnvärden och inte medverkar i oetiska affärer och aktiviteter. SCA har nolltolerans för kränkande särbehandling, såsom diskriminering och sexuella trakasserier.

Uppförandekoden är koncernens främsta styrdokument inom hållbarhet och utgör tillsammans med SCAs hållbarhetspolicy grunden för koncernens hållbarhetsarbete. Koden, som antas av styrelsen, beskriver de riktlinjer inom affärsetik (inklusive antikorruption), hälsa och säkerhet, relationen till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter, miljö och samhälle som varje medarbetare ska följa. Uppförandekoden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag och FNs Global Compacts tio principer. Det går att läsa mer om SCAs Uppförandekod på sca.com.

Alla koncernens medarbetare omfattas av Uppförandekoden och genomgår regelbunden utbildning i koden. Den gäller för alla marknader där SCA har verksamhet. Alla nya medarbetare och tillfälligt anställda utbildas i koden som en del av introduktionen. Vart tredje år genomgår samtliga medarbetare en repetitionsutbildning. Andelen medarbetare som utbildats i Uppförandekoden uppgick till cirka 96 procent vid utgången av år 2020. Uppförandekoden utgör också grunden för SCAs leverantörsstandard.

Mänskliga rättigheter och allas lika värde

Mänskliga rättigheter är en viktig del i SCAs Uppförandekod, som ligger till grund för koncernens företagskultur och affärsrelationer. SCA tolererar inte barnarbete eller någon form av tvångsarbete i sina anläggningar eller i verksamheter som drivs av våra affärspartners. SCA följer strikt gällande nationell och internationell lagstiftning om minimiålder på alla platser där bolaget bedriver verksamhet. SCA värnar rättvisa arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, medarbetarnas fackliga rättigheter och rätt till kollektiva förhandlingar. SCA har varit medlemmar i FNs Global Compact sedan år 2008. Risker kopplade till mänskliga rättigheter har främst identifierats kopplade till affärsrelationer, arbetsmiljö och brukande av mark, se vidare under risker i Förvaltningsberättelsen. Alla misstänkta kränkningar av de mänskliga rättigheterna tas på stort allvar och hanteras på samma sätt som andra misstänkta fall av överträdelse mot SCAs Uppförandekod.

VÄRDEGRUND

SCA bygger sin affärsverksamhet på ärlighet, integritet och ansvarsfullt företagande. Tillämpliga lagar, föreskrifter och SCAs policyer med tillhörande instruktioner ska följas. Mutor och varje annan form av korrupt verksamhet är strängt förbjuden. Varken SCA eller någon som agerar för SCAs räkning får bevilja, erbjuda eller främja betalningar, gåvor eller andra förmåner som kan påverka eller kan uppfattas påverka objektiviteten av ett affärsbeslut eller myndighetsbeslut. All finansiell information måste redovisas korrekt enligt SCAs principer och inte vara missledande.

Antikorruption

Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. Härunder hör mutor som innebär att lämna, erbjuda, ta emot eller begära en otillbörlig förmån. Koncernen bedriver all verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler och tolererar inte någon form av korruption eller mutor. Arbetet mot korruption är en del av SCAs Uppförandekod. SCAs instruktion för antikorruption fastställer regler för att förhindra korruption i koncernens verksamhet oavsett land.

Alla SCAs medarbetare utbildas i koncernens Uppförandekod, där affärsetik är en del. De medarbetare som har ledande befattningar och/eller externa kontakter får utökad utbildning i antikorruption. Målgruppen är cirka 1 000 medarbetare. Ledningsgrupper och andra berörda personer får även utbildning i dessa frågor i form av miniseminarier.

Motverka kartellbildning

SCA följer konkurrenslagstiftningen och arbetar för att motverka kartellbildning, prissamarbeten, uppdelning av kunder eller geografiska marknader, otillbörligt samarbete vid budgivning eller missbruk av en dominerande ställning. SCA har ett program för att öka medarbetarnas kunskap om konkurrenslagstiftning. Målgruppen är medarbetare som har marknadsrelaterad kontakt med konkurrenter och omfattar cirka 290 medarbetare. SCA har riktlinjer för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen. Dessa skickas årligen ut till målgruppen, som får bekräfta att de tagit del. Förutom utbildning av medarbetare och nyanställda inom berörd målgrupp, genomförs löpande seminarier där frågeställningar och nyheter inom området diskuteras.

Visselblåsarsystem

Varje medarbetare har möjlighet att anmäla misstänkta överträdelser av Uppförandekoden. Rapportering kan ske till närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist eller fackliga företrädare. Det finns även en visselblåsarfunktion som är tillgänglig via sca.com och som är öppen även för personer som inte arbetar inom SCA. Anmälan, som kan lämnas anonymt, behandlas konfidentiellt, skyndsamt och professionellt av särskilt utsedda granskare med beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. Anmälningar som omfattas av visselblåsarsystemet och övriga misstankar om överträdelse av Uppförandekoden hanteras enligt SCAs rutiner. Även om ingen överträdelse kan bevisas, kan förebyggande åtgärder vidtas. Omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade ärenden följs upp av SCAs Complianceråd.

Efterlevnad av SCAs Uppförandekod, lagar och regler

Rapporterade fall och synpunkter under år 2020 (utfall år 2019 inom parentes)

SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna revisorer, bolagets internkontroll, rapportering av händelser och kontroller i samband med förvärv.

Uppförandekod

Under år 2020 rapporterades och utreddes 17 fall av potentiella överträdelser av Uppförandekoden, vilka bland annat avsåg trakasserier, stöld, intressekonflikt och olämpligt beteende. Av dessa bekräftades 7 (8) som överträdelser av koden. Vid årets utgång fanns tre pågående utredningar, samtliga från slutet av året.

Antikorruption och konkurrenslagar

Det finns inga pågående (0) utredningar mot SCA avseende överträdelse av antikorruptions- eller konkurrenslagstiftningen. SCA har inte heller varit föremål för någon rättslig process under året eller föregående år.

Arbetsmiljö

Allvarliga arbetsolycksfall och arbetsmiljöincidenter rapporteras till berörd myndighet i enlighet med gällande lagar. I de fall myndigheten bedömer att fel har begåtts, kan ärendet gå vidare till åklagare för prövning. Under år 2020 inträffade 0 händelser som medförde att åklagare väckte åtal eller utfärdade strafföreläggande. Från tidigare år har 0 (1) händelser lett till strafföreläggande eller företagsbot under år 2020.

Alla medarbetare uppmuntras, och har möjlighet, att rapportera incidenter och riskobservationer som skulle kunna medföra arbetsmiljörisker. Dessa används som en del i arbetet med ständiga förbättringar.

Yttre miljö

Det är viktigt att föra en aktiv dialog med de samhällen som kan påverkas av SCAs verksamheter. Detta är en del av koncernens intressentdialog och omfattar hela koncernens verksamhet, se avsnitt Intressentdialog. Dialogen kan exempelvis föras genom offentliga möten eller utifrån inkomna synpunkter. Alla miljömässiga synpunkter utreds enligt SCAs rutin och åtgärdas om möjligt. År 2020 registrerades 160 (81) synpunkter. Synpunkterna handlade om buller, lukt, utsläpp till omgivningen eller vår skogliga verksamhet. Medarbetarna har också möjlighet att rapportera incidenter som skulle kunna medföra miljökonsekvenser. Dessa används som en del i arbetet med ständiga förbättringar.

SCAs verksamheter är tillståndsgivna av myndigheter. Dessa tillstånd är förknippade med ett antal miljövillkor som enligt lag måste efterlevas. Vid överskridanden informeras myndigheterna. Korrigerande åtgärder vidtas dels akut, dels på längre sikt för att minska miljöpåverkan. Under år 2020 har 23 (24) miljöärenden hanterats av myndigheterna. Under året har 3 (2) ärenden lett till påföljd. Dessa rörde dagvatten och missade analyser på BioNorr samt instängsling inom krossprodukters verksamhetsområde.

VÄRDEGRUND

SCAs process för en hållbar leverantörskedja

Det är viktigt att bolagets leverantörer delar våra värderingar. Genom återkommande risk- och förbättringsgenomgångar kan vi utvecklas tillsammans.

Hållbar leverantörskedja

SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra varor och tjänster med hög kvalitet som tillverkas och levereras med respekt för människa och miljö. Potentiella affärspartners utvärderas innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik.

För att säkerställa att SCAs leverantörer delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en leverantörsstandard som leverantörerna ska uppfylla. SCAs leverantörsstandard baseras på koncernens Uppförandekod, se sca.com, de mänskliga rättigheterna och internationella standarder. SCA har ett externt system för att utvärdera leverantörernas hållbarhetsarbete. Baserat på riskbedömning genomförs även revisioner på plats. I början av år 2020 genomfördes 3 (3) revisioner innan coronapandemin begränsade möjligheterna till platsbesök.

För entreprenörer av avverknings- och skogsvårdstjänster finns en väl inarbetad rutin för leverantörsbedömning, kontroll och uppföljning i fält. Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard

och har kompletterats med krav och kontroller kopplade till skog och skogsbruk, bland annat i enlighet med PEFCs leverantörskontroll. Uppföljningarna i fält har endast påverkats marginellt av den pågående coronapandemin och cirka 3 500 har genomförts under år 2020.

SCA har avtal med ett stort antal leverantörer. För virkesförsörjningen från privata skogsägare har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela regionen. Genom denna organisation har SCA affärsrelationer med cirka 18 000 privata skogsägare. Virkesinköp från andra skogsbolag och större skogsägarföreningar sköts av en central inköpsfunktion, som även hanterar eventuell import av virke. Cirka 170 entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningen, cirka 100 för transporterna av virke till SCAs industrier och cirka 100 för skogsvårdsåtgärder.

För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden. Detta gäller också i de flesta fall leverantörer till underhåll samt ny- och ombyggnad av industrianläggningar.

LÖNSAM TILLVÄ X T

Lönsam tillväxt

Lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt är en viktig del av hållbar utveckling och utgör en komponent i SCAs hållbarhetsplattform. SCAs strategi för lönsam tillväxt beskrivs under strategiavsnittet på sidorna 18–23. Lönsam tillväxt skapar värden för SCAs intressenter och nyttjar SCAs industriella ekosystem för att skapa värde i, av och från bolagets stora skogsinnehav. Genom bolagets verksamhet skapas även lönsam tillväxt för kunder, leverantörer och samhällen där bolaget bedriver verksamhet.

Attraktiv investering

Genom att realisera bolagets strategi för lönsam tillväxt ska SCA ge en ledande totalavkastning, det vill säga aktiekursens utveckling inklusive utdelning, och en stabil och ökande utdelning till aktieägarna. Utfall år 2020 redovisas på sidan 58. En stabil finansiell ställning är en förutsättning och bas för att kunna investera i tillväxt. Detta mäts genom att bolaget ska inneha Investment Grade Credit Rating, se sidan 70.

Realisera strategin – Omstrukturering Sundsvall

Under året tog SCA beslut om att lämna produktområde tryckpapper och investera i produktion av kemisk termomekanisk massa (CTMP) på Ortvikens industriplats. Efterfrågan på tryckpapper har gått ned under ett flertal år till följd av ökad digitalisering och ändrade läs- och annonseringsvanor. Under pandemin har denna nedgång accelererat. Avvecklingen av tryckpappersverksamheten innebar att cirka 800 anställda berördes. De medarbetare som förlorar jobbet får samtalsstöd och SCA jobbar aktivt med kommun och myndigheter för att underlätta omställningen. SCA arbetar också för att utveckla Ortviken som industriplats genom att etablera annan verksamhet. Ett exempel är att hyra ut en del av anläggningen till bolaget Renewcell som kommer att återvinna kläder och producera nya fibrer till textilindustrin.

Fossilfri värld

Klimatpåverkan och klimatnytta

SCA vill bidra till att begränsa den globala uppvärmningen och arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan. Det sker på olika sätt: dels genom att minska de fossila utsläppen i värdekedjan, dels öka skogens upptag av CO2 från atmosfären, samt genom bolagets produkter som är förnybara och ersätter fossila alternativ. SCA bidrar också till andras omställning till fossilfrihet genom att möjliggöra tillgång till förnybar energi i olika former. SCAs mål är att öka klimatnyttan från 10 till 15 miljoner ton CO2 från år 2019 till år 2030. Det ska ske genom nettotillväxt i SCAs egna skogar som binder CO2 och genom att minska de fossila utsläppen i värdekedjan med 50 procent till år 2030 samt genom att öka volymen förnybara produkter och att genom innovation utveckla produkter med större klimatnytta.

Bolagets totala klimatnytta beräknas enligt den modell som SCA publicerade år 2019, se sca.com, och omfattar tre komponenter:

Den egna skogens upptag, där 1 m3sk i nettotillväxt motsvarar ett upptag om 1,375 ton/ m3sk CO2 från atmosfären och är samma faktor som används för Sveriges nationella rapportering.
De fossila utsläppen i värdekedjan, det vill säga från skogsbruket till kundens grind. Utsläppen beräknas enligt GHGprotokollet och omfattar scope 1, 2 och 3.
Den klimatnytta som uppstår då SCAs produkter ersätter fossila material och motsvarande mängd fossilt kol kan stanna kvar under jord, benämns substitutionseffekt.

SCA har valt att gruppera produkterna som träprodukter, massa och papper samt förnybar energi. För varje grupp finns substitutionsfaktorer redovisade på sca.com. Bolaget räknar potentialen för alla levererade produkter. För massa- och pappersprodukter räknas konservativt och effekten värderas som energiåtervinning. Modellen tar inte hänsyn till klimateffekten av att biogent kol lagras i produkterna under deras livslängd eller att fibrerna återvinns som returfiber ett flertal gånger.

Under år 2020 minskade den totala klimatnyttan från 10,5 till 9,6 miljoner ton CO2. Minskningen beror i första hand på en högre avverkning i egen skog till följd av blötare väder. Därmed minskade nettotillväxten i skogen. De fossila utsläppen i värdekedjan minskade med 5 procent totalt och i industriprocesserna med 14 procent. Substitutionsnyttan var i stort sett oförändrad då total såld volym minskade något. Den ökade massaproduktion balanserade inte fullt den lägre produktionen av tryckpapper.

Nettotillväxten i SCAs skogar band år 2020 4,4 (5,4) miljoner ton CO2, se förklaring ovan. Genom ansvarsfullt och aktivt skogsbruk, utveckling av plantmaterial, användandet av snabbväxande contortatall på lämpliga marker och gödsling kan tillväxten ökas. Då avverkningsnivån är lägre än tillväxten sker en nettotillväxt och därmed ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären.

Bolagets produkter medför klimatnytta då de ersätter fossila alternativ eller material med högre klimatpåverkan såsom stål, betong och plast. Substitutionseffekten uppgick år 2020 till cirka 6,1 (6,0) miljoner ton CO2. Detta exklusive effekten av att CO2 undantas från atmosfären under lång tid då trämaterial används

SCAs klimatnytta Motsvarar de fossila utsläppen från Sveriges personbilar

I tabellen redovisas SCAs klimatnytta enligt modell beskriven av Holmgren och Kolar, se sca.com.

Förändringen mellan åren förklaras i texten ovan.

i exempelvis byggnader eller möbler eller när fiberbaserade förpackningar och papper samlas in och återanvänds som returfiber. Fortsatt innovations- och utvecklingsarbete kommer att ge nya möjligheter till att ersätta fossila material och därmed ytterligare öka klimatnyttan från skogsbaserade produkter.

SCA har som mål att hela värdekedjan ska bli fossilfri. Ett delmål är att reducera värdekedjans fossila utsläpp med 50 procent från år 2019 till år 2030, vilket är i linje med att nå Parisavtalets 1,5 gradersmål. Genom systematiskt arbete, effektiviseringar och övergång till biobränslen har utsläppen från de egna industrierna halverats sedan år 2010 och industriprocesserna är idag 95 procent fossilfria. Utsläppen av växthusgaser i hela värdekedjan minskade under året med 5 procent och uppgick till 0,86 (0,91) miljoner ton CO2.

Av värdekedjans fossila utsläpp kommer cirka 35 (35) procent från den egna verksamheten och från inköpt el medan cirka 65 (65) procent kommer från källor utanför bolagets anläggningar. Den största enskilda källan är transporter som står för 50 procent av de totala utsläppen. Bolaget arbetar på olika sätt med att minska klimatpåverkan, exempelvis genom energieffektiviseringar, val av bränslen och optimering av logistiksystemet så som val av transportslag, lastfyllnad, val av transportväg och ecodriving. Investeringen i ökad kapacitet av kraftliner i Obbola innebär att ytterligare en fossil oljekälla på cirka 8 000 m3 kan elimineras efter idrifttagning.

SCA möjliggör tillgång till förnybar energi genom att överskottsvärme från bolagets fabriker levereras som fjärrvärme till kringliggande kommuner, försäljning av pellets och oförädlade biobränslen, försäljning av mottrycksel, försäljning av tallolja för vidareförädling till biodrivmedel samt genom att arrendera ut

mark för vindkraftsproduktion. Under år 2020 uppgick fjärrvärmeleveranserna till 0,3 (0,5) TWh, vilket motsvarar uppvärmning av nästan 30 000 villor. Vid slutet av år 2020 uppgick installerad kapacitet vindkraft till 5,4 (4,4) TWh per år. Den utbyggda massafabriken i Östrand bidrar genom sin energieffektivitet till ett överskott av grön el om 0,4 (0,3) TWh, vilket motsvarar ett mellanstort kraftvärmeverk.

EUs taxonomi för hållbara finanser

EU arbetar med att ta fram ett ramverk för att underlätta för finansiella aktörer att styra kapitalet till investeringar som stimulerar hållbar utveckling. Ramverket, taxonomin, kommer att ställa krav på bolagens rapportering så att intressenter kan bedöma hur stor del av bolagets verksamhet som är i linje med de kriterier som definieras i taxonomin. Taxonomins kriterier är ännu inte beslutade. SCA kommer att redovisa bolagets utfall på sca.com och att löpande uppdatera informationen där.

För taxonomin har EU definierat sex miljömål. Bolagets verksamheter ska bidra väsentligt till minst ett av målen utan att samtidigt orsaka väsentlig skada på något av de andra målen. SCA bidrar till samtliga av dessa sex miljömål på ett positivt sätt, se sca.com.
SCA har länge arbetat för ett ansvarsfullt skogsbruk och aktivt fortsatt att utveckla skogsbruket baserat på ny kunskap. SCAs skogsbruk är sedan mer än tjugo år certifierat enligt FSC. Skogsbruket är även certifierat enligt PEFC.
SCA har under de senaste tio åren halverat klimatpåverkan från den egna verksamheten.
SCA underlättar för många andra verksamheter att uppfylla taxonomin genom att tillhandahålla och öka tillgången till förnybara material och förnybar energi.

Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan

Fossila utsläpp från värdekedjan, från skogen till kundens grind, uppgick år 2020 till 0,86 miljoner ton CO2eq. Detta ska jämföras med den totala klimatnyttan från SCAs verksamhet på cirka 9,6 miljoner ton CO2, se ovan. I scope 1 ingår utsläpp från egenägda fartyg.

Utsläpp i miljoner ton CO2eq:

2020	2019
0,25	0,28
0,05	0,06
0,56	0,57
0,86	0,91

Koldioxidutsläpp från industri,

Effekt av expansionsprojekt massa

SCA arbetar aktivt för att minska de fossila koldioxidutsläppen. Sedan år 2010 har utsläppen halverats om effekter av expansionsprojekt massa 2018 exkluderas. Under ombyggnation och intrimning användes en högre andel olja.

Koldioxidutsläpp från transporter, fossil CO2

Under år 2020 minskade utsläppen något, främst på grund av minskade transporter till andra kontinenter. Även en minskad andel importerad skogsråvara har bidragit till kortare transportvägar.

TCFD

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) är ett initiativ där företag, för att öka transparensen, frivilligt kan välja att rapportera om hur risker och möjligheter till följd av klimatförändringar kan påverka företaget och dess lönsamhet. SCA är idag inte medlem av TCFD, men arbetar sedan länge med frågorna och nedan redovisas bolagets arbete enligt TCFDs struktur för att underlätta att finna relevant information.

Styrning

Klimatrelaterade risker och möjligheter ingår i bolagets totala riskhantering och affärsutvecklingsarbete. Styrelsen godkänner alla policyer inklusive hållbarhetspolicy och riskhanterings- och internkontrollspolicy. Hållbarhetsfrågor och risker diskuteras vid minst ett styrelsemöte varje år. Koncernledningen godkänner koncernmålen där klimatrelaterade mål ingår samt går årligen igenom uppdaterat riskscenario för bolaget. Dessutom hanteras risker och möjligheter löpande i linjeorganisationen och i tvärfunktionella nätverk. Bolaget utför årligen ett klimatbokslut för att bedöma värdekedjans fossila utsläpp. Bolaget beräknar årligen även sitt bidrag till klimatnytta enligt modell som redovisas på sca.com. Läs mer om bolagsstyrning på sidorna 71–81 och 141.

Strategi

SCA har identifierat ett antal klimatrelaterade risker och möjligheter. Dessa har integrerats i SCAs hållbarhetsplattform och klimatfrågan är också en central del i SCAs affärsstrategi. SCA har genom sin stora skogstillgång och förnybara produkter stora möjligheter att spela en betydande roll i omställningen mot minskat fossilberoende. Det ger SCA nya affärsmöjligheter som kan utvecklas och parallellt arbetar bolaget med att minska inverkan av eventuella effekter av ett förändrat klimat, främst inom skogsbruket. För att möjliggöra tillgången till förnybar energi såväl internt som externt, arbetar SCA med energieffektiviseringar, använder eget biobränsle och säljer överskottet i form av el, pellets, biobränslen och fjärrvärme. Dessutom etableras storskalig vindkraft på bolagets skogsmark tillsammans med affärspartners. Bolaget arbetar även med utveckling av biodrivmedel. Läs mer på sidorna 18–23, 45 och 49.

Riskhantering

Klimatrisker är en del av bolagets aggregerade riskanalys som görs årligen och uppdateras löpande vid behov. Klimatrelaterade risker har främst identifierats inom skogsbruket till följd av mer extremt väder och torka samt tillgång till färskvatten. Politiska beslut kopplade till klimatrisker kan också påverka bolaget. Läs mer i riskavsnittet på sidorna 66–69.

Mätetal och mål

I SCAs koncernmål ingår ett antal mål som relaterar till klimatpåverkan. SCAs klimatnytta ska öka från 10 till 15 miljoner ton CO2 från år 2019 till år 2030 och under samma period ska de fossila utsläppen i värdekedjan halveras. Bolaget ska genomföra energieffektiviseringsåtgärder motsvarande minst 50 GWh per år fram till år 2025 baserad på energiförbrukningen år 2020. Installerad vindkraft på SCAs mark ska öka till 11 TWh till år 2025. Fortsatt arbete för att öka resurseffektiviteten genom att öka vedutbyte och förädla restströmmar. Det sker genom lokala mål på bolagets enheter och är en del av målet Zero waste.

SCA rapporterar också GHG-utsläpp enligt Scope 1-2-3. Andra nyckeltal relaterade till energi- och resursförbrukning som berör klimatfrågan rapporteras också. Läs mer på sidorna 138–139, 148–149, 153–155 och 160–161.

VÄRDEFULLA SKOGAR

Värdefulla skogar

Ansvarsfullt skogsbruk

Skogen är basen för SCAs verksamhet. All vedråvara som används i SCAs produkter ska komma från ansvarsfullt brukade skogar. Koncernen bedriver ett ansvarsfullt, långsiktigt och lönsamt skogsbruk som genererar en värdefull råvara och bidrar till många andra värden. Samtidigt ska skogens natur- och upplevelsevärden bevaras. SCAs skogar ska i framtiden vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara som idag. Genom våra inköp av vedråvara arbetar SCA systematiskt med att säkerställa goda arbetsvillkor och hänsyn till biologisk mångfald, även utanför det egna innehavet.

Processerna i skogen är långa. Det tar nästan ett sekel för ett planterat träd att bli moget för avverkning och många processer i naturen tar ännu längre tid. SCAs planering av skogsskötseln sträcker sig över mer än hundra år. Varje träd som skördas ersätts av minst två nya. Under år 2020 levererade SCAs plantskolor cirka 103 miljoner skogsplantor, varav cirka 46 miljoner planterades i SCAs egna skogar. SCA erbjuder även plantering efter avverkning hos privata skogsägare och har infört en föryngringsgaranti där SCA tar hela ansvaret för den uppväxande skogen och gör en återväxtkontroll senast två år efter planteringen. Det ansvarsfulla och aktiva skogsbruket har resulterat i att SCA har en välskött skog, som bidrar med biologisk mångfald och naturupplevelser, där ett allt större uttag av förnyelsebara råvaror kan ske samtidigt som det stående virkesförrådet ökar. Läs mer om hur SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk på sca.com.

Certifierat skogsbruk

SCAs skogar är certifierade enligt de internationella systemen för skogsbrukscertifiering, Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC), vilka syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt skogsbruk. SCA medverkar tillsammans med andra sociala, miljö- och ekonomiska intressenter i utvecklingen av FSCs och PEFCs standarder och verksamheter.

Ansvarsfull råvaruanskaffning

SCA arbetar aktivt för ett ansvarsfullt skogsbruk, dels genom skötseln av den egna skogen, dels genom inköp av vedråvara från andra skogsägare. All vedråvara som SCA köper omfattas av spårbarhetscertifikat och uppfyller som lägst kraven i FSCs standard för Controlled Wood, FSC CW. Det innebär att virket inte får komma från kontroversiella källor, vilket omfattar skogar som avverkats olagligt, skogar med höga bevarandevärden där dessa värden hotas av skogsbruk eller från skogsbruk där urbefolkningars rätt eller mänskliga rättigheter kränks. SCAs virkesanskaffning är tredjepartscertifierad enligt PEFC och FSC Chain of Custody. SCA arbetar aktivt för att ständigt öka andelen vedråvara från skogsbruk som är certifierat och uppmuntrar externa leverantörer att certifiera sitt skogsbruk. SCA uppmuntrar även de markägare som inte har ett certifierat skogsbruk att lämna naturhänsyn vid avverkning som motsvarar FSCs krav (SCAhänsyn). Under år 2020 kom 63 (52) procent av förbrukad vedråvara från FSC- eller PEFC-certifierat skogsbruk och 18 (15) procent från avverkningar med SCA-hänsyn i egen regi hos privata skogsägare. Resterande volym uppfyller FSC CW. Ökningen i certifierad volym beror främst på ökad andel från egen skog.

Samverkan med rennäringen

På SCAs mark äger ett femtiotal samebyar rätt att bedriva renskötsel. För att samverka och skapa förståelse för varandras behov genomförs samråd, där frågor som tid för avverkning, markberedning, gödsling och val av trädslag vid återplantering behandlats. En viktig fråga för samebyarna är plantering av contortatall. Contortatallen har en hög tillväxt och bildar täta skogsbestånd som kan utgöra problem för rennäringen. Inom SCA föregås all plantering inom renskötselområdet av samråd med berörd sameby. Cirka 15 procent av bolagets skogar utgörs av

Ansvarsfull fiberanskaffning

SCAs virkesenhet ansvarar för inköp av all vedråvara till produktionen av trä-, massa- och pappersprodukter. Råvaruanskaffningen är tredjepartscertifierad enligt PEFC och FSC Chain of Custody. Den största mängden råvara kommer från certifierat skogsbruk. All råvara från

bolagets egna skogar ingår i denna andel. Resterande volymer är spårbarhetscertifierade enligt FSC CW, varav hälften kommer från avverkning där andelen skog undantagen för naturhänsyn motsvarar FSC-nivå (SCA-hänsyn). SCA uppmuntrar sina externa leverantörer att certifiera sitt skogsbruk för att öka tillgången till certifierad råvara.

SCAs produktionsanläggningar förbrukade 11,3 (11,2) miljoner kubikmeter vedråvara år 2020. Nästan all vedråvara kommer från norra Sverige.

Ursprungsland, andel av förbrukad	2020	2019
Sverige	96%	91%
Baltikum	1%	5%
Finland, Norge, Danmark	2%	2%
Polen, Skottland, Spanien	1%	2%

VÄRDEFULLA SKOGAR

contortatall och behov av åtgärder i befintliga bestånd för att underlätta för rennäringen hanteras också i samråden.

Under år 2020 har 120 (79) samrådsmöten genomförts med 25 (34) samebyar, där cirka 4 500 (7 500) skogsbestånd hanterats. Möjligheten att genomföra samråd begränsades kraftigt av coronapandemin. Uteblivna samråd innebär att beslut om skogsbruksåtgärder senareläggs. Under året har en ny samrådsprocess utvecklats, tillsammans med representanter för samebyarna, inom ramen för FSCs svenska skogsbruksstandard. Den omfattar bland annat en längre planeringshorisont samt att fler åtgärder beaktas som möjliggör samexistens mellan skogsbruk och rennäring i skogslandskapet. Samrådsprocessen bygger på principen om urfolkens samtycke (Free Prior and Informed Consent, FPIC).

Biologisk mångfald

Bevarandet av den biologiska mångfalden i koncernens skogar är det viktigaste miljömålet i SCAs skogsskötsel. Områden som är viktiga miljöer för känsliga djur- och växtarter undantas från skogsbruk i form av frivilliga avsättningar eller sköts med alternativa brukningsformer för att värna biologisk mångfald. Skog undantas från avverkning i de ekologiska landskapsplaner som SCA utvecklat för hela sitt innehav. Utvecklingen av de ekologiska landskapsplanerna inkluderar sedan många år dialog med länsstyrelserna och Naturvårdsverket kring skydd av skog. Även i de områden som inte rymmer särskilda naturvärden tar SCA omfattande hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder.

Under år 2020 har SCA infört ett nytt arbetssätt i syfte att öka precisionen i sitt arbete med att bevara biologisk mångfald. Arbetet utgår från den svenska Rödlistan över arter och deras hotstatus publicerad av SLU Artdatabank år 2020. Av totalt cirka 50 000 kända arter i Sverige finns omkring 17 000 i norra Sverige, där SCAs markinnehav ligger, varav cirka 7 400 finns i skog. 982 av dem finns upptagna på Rödlistan varav 685 påverkas negativt av skogsbruk. Av dessa arter har 203 betydelsefulla förekomster på SCAs markinnehav och betecknas därför som "SCAs ansvarsarter". Inriktningen i det fortsatta arbetet är att säkerställa att de livsmiljöer där arterna förekommer finns i bolagets skogar.

Naturvårdsareal, status 2020-12-31

Naturvårdsareal i form av	Antal hektar		% av produktiv skogsmark
Frivilliga avsättningar (FA) för att gynna biologisk mångfald1)	173 456	8,3	(8,3)
Naturhänsyn vid avverkning2)	-	14,2	(12,7)
Summa (över skogens omloppstid)		22,5	(21,0)
Därutöver tillkommer:

Alternativa brukningsformer 60 834 2,9 (2,9) 1) Redovisar den andel av SCAs produktiva skogsmark som vid utgången av 2020 var inkluderad i ekologiska landskapsplaner med syftet att gynna biologisk mångfald. De frivilliga avsättningarna presenteras på https://www.sca.com/sv/om-oss/var-skog/hitta-parlorna-i-vara-skogar/. 2) Visar andelen naturhänsyn vid avverkning avser ytor >0,1 ha inom planerad föryngringsavverkning på produktiv skogsmark.

Sett över en omloppstid och hela den produktiva skogsarealen innebär dessa nivåer att 22,5 procent lämnas som naturhänsyn.

Alternativa avverkningsformer är främst olika hyggesfria brukningsmetoder så som blädning, plockhuggning och skärmställning.

Under året har SCA identifierat de livsmiljöer som är kritiska för varje ansvarsart. Totalt bekräftades 400 000 hektar av de olika livsmiljöerna i SCAs ekologiska landskapsplaner, avsättningar och icke-produktiv mark (impediment). Utöver detta identifierades och sparades 10 procent inom planerade avverkningstrakter år 2020, som livsmiljöer för ansvarsarterna.

Arbete återstår för att klargöra vilka åtgärder som krävs i relation till de olika livsmiljöerna. Detta ligger till grund för det fortsatta arbetet med instruktioner, uppföljningar och behov av ytterligare forskning och kunskapsuppbyggnad. För mer information om SCAs arbete med biologisk mångfald, se sca.com.

Livsmiljöer för att värna biologisk mångfald

		I ekologiska landskaps planer1)	Vid avverk ningsplaner2)
	Kritiska livsmiljöer för SCAs ansvarsarter	Ha	% av areal
1	Barrnaturskog med trädkontinuitet	53 200	0,7
2	Barrnaturskog med kontinuitet av död ved	42 700	0,7
3	Öppen sandtallskog med trädkontinuitet	2 300
4	Barrskog o lövrik barrskog med trädkontinuitet på näringsrik mark	700	0,0
5	Ljusa tallskogar med kontinuitet på död ved	42 900
5b	Trädbevuxet Impediment	126 000
6	Lövrika skogar med död ved	22 400	0,2
7	Brandfält	1 900
8	Sump-, Bäck- och Strandskog	53 400	8,0
8b	Trädbevuxet Impediment	53 900
9	Levande /döda träd i solöppen miljö		0,8
	10 Plats- och artspecifik hänsyn	1 700
	Summa	401 100	10,53)

1) Identifierade livsmiljöer – areal avsatt eller under naturvårdsinriktad skötsel. 2) Andel areal identifierade och sparade som livsmiljöer i detaljplanering av avverkningstrakter.

3) Av produktiv skogsmark vilket motsvarar 8% av hela markinnehavet.

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald

Utförda åtgärder 2020	Antal hektar	% av föryngrings avverkad areal 2020
Naturvårdande skötsel (NS) i FA	567	2,5 (1,5)
Alternativa (hyggesfria) avverkningsformer utanför FA	533	2,3 (2,2)
Naturvårds- och hyggesbränning	121	0,5 (0,5)

Tabellen redovisar åtgärder som utförts under år 2020 för att gynna biologisk mångfald i relation till föryngringsavverkad areal inom SCAs skogsinnehav. För att återskapa biotoper och värdefulla substrat utförs olika åtgärder, där naturvårdsbränning är ett exempel. Bränning genomförs både på hyggen som sedan föryngras och i avsatta naturvårdskogar. Naturvärdesbedömning i fält utförs inför all föryngringsavverkning och kompletterande inventering utförs av personal med specialistkompetens i skogar där det bedöms kunna förekomma höga naturvärden.

Effektiv resursanvändning

Hela trädet används

SCA ska bedriva sin verksamhet så att påverkan på människa, miljö och egendom minimeras, och för att eliminera slöserier, Zero waste.

SCA arbetar aktivt för att ta tillvara hela trädet och alla delar av våra restströmmar. Den värdefullaste delen av trädet förädlas i sågverken till trävaror. En del av dessa blir fönsterkomponenter, målad panel eller hyllor. Drygt hälften av stocken blir trävaror. Resten blir flis för massaproduktion eller spån som förädlas till pellets. Barken används för energiproduktion.

Förutom färdiga produkter, resulterar SCAs processer i biprodukter, exempelvis bark, och restströmmar som till exempel innehåller lignin eller metaller som finns i vedråvaran. De flesta restströmmar, så som askor, grönlutsslam och mesa går idag till landbyggnad eller hanteras som avfall medan biprodukterna till stor del används för energiproduktion. SCA har som mål att öka förädlingsvärdet och minska hanteringskostnaden för dessa strömmar genom att finna nya användningsområden. SCA arbetar fortlöpande för att optimera resurseffektiviteten och energiprestandan genom att utveckla processer, produkter och arbetssätt.

Alla enheter i koncernen ska fortlöpande arbeta för att minimera sitt avfall genom att arbeta med effektiva processer, ökad återvinning och att undersöka nya användningsområden för sina restströmmar. SCAs enheter ska också aktivt följa sin energiförbrukning, sätta mål för energieffektivisering och vidta åtgärder för att nå målen.

Produktutveckling och innovation

Bolaget bedriver ett strukturerat innovationsarbete i enlighet med de strategiska prioriteringarna. En viktig prioritering är att hela tiden öka värdeskapandet från skogsråvaran dels genom högre råvaruutnyttjande och produktionseffektivitet, dels genom att förflytta produktportföljen till högre förädlingsvärde. Innovationsarbetet leder till ökad kundnytta genom utveckling av nya produkter och applikationsområden, där klimatnytta och resurseffektivitet förbättras genom de skogsbaserade produkterna.

Exempel från år 2020 är en digital färgväljare som lanserats inom konceptet SmartTimber och som underlättar för kunden att simulera och beställa önskad produkt. Andra exempel är utveckling av massakvaliteter inom premiumsegmentet, föryngringsgaranti som en tjänst för privata skogsägare för säkrare återplantering och digitaliseringar inom underhåll för att optimera åtgärdsintervall och spara energi.

Livscykelperspektiv

Ett viktigt hjälpmedel i SCAs hållbarhetsarbete är resursledningssystemet Resource Management System (RMS). I detta system följs resursåtgång och miljöpåverkan för produktionsanläggningar, transporter av råvaror och färdiga produkter. Genom livscykelanalyser kan klimat- och miljöpåverkan för koncernens produkter beräknas och utvärderas. Beräkningar visar

att SCAs produkter redan idag har ett litet kolspår. Störst klimateffekt uppnås när koncernens produkter ersätter andra produkter med en större klimatpåverkan.

Produktsäkerhet

SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra produkter och tjänster med hög kvalitet, som tillverkas och levereras med respekt för människa och miljö. Produkterna ska vara säkra för användaren och för miljön samt uppfylla kundernas och myndigheternas krav på produktsäkerhet. Vid produkt- och processutveckling tillämpas försiktighetsprincipen.

Råvaror och kemikalier som ingår i produkterna eller används i bolagets verksamhet utvärderas kontinuerligt och SCAs leverantörsstandard ställer höga krav på insatsvarornas produktsäkerhet. Baserat på tillgänglig kunskap arbetar vi aktivt för att identifiera och byta ut substitutionspliktiga produkter. Arbetet samordnas via koncernens Kemikalienätverk.

Råmaterial

Basen för SCAs produkter är färsk vedfiber. Därutöver används mindre mängder returfiber och oorganiska material i form av kaolinlera och kalciumkarbonat vid tillverkning av olika pappersprodukter. Dessutom används en liten mängd fossila organiska material i tillsatskemikalier. 52 (48) procent av vedråvaran som används kommer från egen skog och från egna sågverk.

Returfiber

SCA arbetar aktivt med att återvinna fiber. Kraftliner är en färskfiberbaserad pappersprodukt som främst används i de yttre, släta skikten i wellpapplådor. Kraftliner används för förpackningar där det ställs höga krav, till exempel i samband med långa transportavstånd, tunga varor, fuktiga förhållanden eller extra krav på renhet. Utöver färskfiber används mindre mängder av noggrant utvalda återvunna fiber i tillverkning av vissa kvaliteter. Färska fibrer är förnybara och tillsammans med återvunna fibrer utgör de ett kretslopp där ett kontinuerligt tillflöde av färskfiber behövs. Fibrerna kan återvinnas 5–7 gånger och är ett viktigt bidrag till en cirkulär ekonomi.

Vatten

SCA arbetar för att minska dels användningen av färskvatten, dels förekomsten av miljöpåverkande ämnen i processvatten samt att förbättra reningen av det vatten som släpps tillbaka till naturen. SCAs anläggningar ligger i områden med god tillgång till vatten och försörjs nästan uteslutande, 99 procent, med vatten i form av ytvatten. Resterande vatten kommer från kommunala ledningsnät. SCA följer förbrukningen, har kontrollprogram och styrning för att följa och förbättra avloppsvattnets kvalitet. Närmare 100 procent av allt förbrukat vatten återgår till recipient. Största delen, 66 procent, används som kylvatten och har aldrig haft kontakt med processen. I produktionsprocesserna används vatten till största delen för att transportera fibrer och återanvänds ett flertal gånger innan det renas mekaniskt och genom biologiska steg. Avloppsvattnet från massa- och pappersbruken går efter rening till Östersjön.

Energi

Vid beräkning av energianvändning för en produktionsanläggning inkluderas inköpt energi (värme, el och bränsle), energi som utvinns eller återvinns ur ved, lut, bark, slam, pappersrejekt samt egenproducerad el. En stor del av den energi som förbrukas kommer från förbränning av vedrester och el genererad via egen mottryckskraft. SCA är till 95 (95) procent fossilfritt i sin bränsleanvändning.

Den egenproducerade elenergi som inte förbrukas internt, levereras till det nationella elnätet. SCA levererar även energi till fjärrvärmesystem genom att ta vara på sekundärvärme från processen och ersätter på så vis fossila bränslen i de kommunala värmeverken.

SCAs energieffektiviseringsprogram ESAVE (Energy Savings and Efficiency) har sedan år 2003 bidragit till energibesparingar och ökad effektivitet. Målet för nuvarande programperiod 2020–2025 är att genomföra energibesparingsåtgärder om minst 50 GWh per år baserat på nuvarande energiförbrukning. ESAVE omfattar investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland medarbetarna. Inom ramen för ESAVE genomförs energikartläggningar som används för att sätta mål och prioritera åtgärder. All ny utrustning ska vara energieffektiv som standard. År 2020 hade SCA 7 enheter som omfattades av EU ETS (EU Emissions Trading System).

SCA köper och säljer värmeenergi nästan enbart i form av värme. Under år 2020 såldes 1 183 (1 675) TJ externt och 450 (473) TJ köptes in. Ånga utgjorde 78 (182) TJ av såld energi. Ingen kylning köptes eller såldes.

Transporter

Råmaterial transporteras till SCAs produktionsanläggningar och färdiga produkter levereras till SCAs kunder. SCA använder fartyg, tåg och lastbil utifrån avstånd och transportsystemens tillgänglighet för att få den lägsta klimatpåverkan. Val av bränsle ses över i takt med att tillgängligheten av förnybara drivmedel ökar.

Största delen av transportarbetet sker med fartyg i form av egenägda RoRo-fartyg, chartrade containerfartyg eller andra lastfartyg. Större delen av SCAs lastbilstransporter köps in från externa leverantörer. Stort fokus läggs på att maximera lastfyllnaden i lastbilar och fartyg, för att minimera energiåtgång och transportemissioner. Tunga fordon, så kallade 74-tons fordon, bidrar till effektivare transporter med lägre utsläpp. För transporterna av virke används 74-tons fordon där så är möjligt. Dock begränsas övergången av vissa vägbroars bärighet.

En stor del av utsläppen till luft kommer från transporter. SCA arbetar för att reducera utsläppen genom att öka fyllnadsgraden, utbilda i ecodriving, tillämpa olika tekniker för sänkt bränsleförbrukning och prioritera transportmedel med mindre miljöpåverkan.

Tågtransporter är ett koldioxideffektivt transportsätt, som prioriteras där så är möjligt. Andelen virkestransporter som sker med tåg har ökat de senaste åren. Tillgång till pålitligt järnvägsnät begränsar dock valmöjligheterna. På färdigvarusidan sköter systemtåg transporterna av kraftliner mellan Piteå och Umeå samt vidare ner till centrallagret i Skövde. På de nordgående systemtågstransporterna transporteras returfiber, som används som råvara i produktionen. Detta upplägg innebär att systemtåget är fullastat i båda riktningarna.

Fördelning av bränsleanvändning

Under år 2020 var SCAs bränsleanvändning inklusive inköpt el för ångproduktion till 95 procent fossilfri. Inköpt el från svenska elnät räknas till 97 procent fossilfri (enligt IEA). Avser svenska produktionsanläggningar.

Fördelning av transportarbete

Försäljningen till andra kontinenter har minskat något, vilket medför att andelen fartygstransporter har minskat något. Av landtransporterna sker cirka en tredjedel med järnväg.

Fördelning av elförsörjning

Vid SCAs anläggningar i Sverige genereras el genom mottryckskraft. Resterande behov köps från nationella elnät. Den expanderade massafabriken i Östrand genererar ett överskott av el som säljs externt. SCA är i dagsläget nettoköpare av el.

Fördelning av vattenförsörjning

Nästan hela SCAs vattenbehov kommer från ytvattenkällor så som stora älvar. Nästan hela mängden förbrukat vatten återgår till recipienten.

Utsläpp till luft och vatten

Bolagets totala utsläpp påverkas av produktionsnivå, produktmix och jämnhet i produktionen. SCAs produktionsanläggningar innehar miljötillstånd, vilket bland annat reglerar vad som får släppas ut. Utsläpp till luft omfattar alla förbränningsanläggningar oavsett bränsle vid SCAs produktionsanläggningar samt utsläpp från inköpt el och termisk energi. I de fall då energi levereras till en anläggning utanför SCA, minskas luftutsläppen i förhållande till den levererade energimängden. Utsläpp till luft redovisas i form av stoft, NOX, SO2 och fossil CO2.

SCAs avloppsvatten delas in i kylvatten och processvatten. Kylvatten, som utgör 66 procent av vattenanvändningen, har endast värmts upp och inte varit i kontakt med processflöden. Avloppsvattnet renas mekaniskt för att ta bort suspenderade ämnen, sand och partiklar samt med efterföljande biologisk rening som även reducerar upplösta ämnen och föroreningar som påverkar den kemiska syreförbrukningen (chemical oxygen demand, COD). Utsläpp till vatten redovisas som COD, suspenderade ämnen, AOX, kväve och fosfor.

Avfall och restströmmar

Att minimera avfall är ett av delmålen för koncernmålet Zero waste år 2030. SCA utgår från ett livscykelperspektiv och arbetar aktivt med resurseffektivitet. I SCAs industriella ekosystem tas biprodukter och restströmmar tillvara så långt det är möjligt. Det fasta avfallet återvinns till största delen genom att användas som råvara i andra processer, konstruktionsmaterial eller energiåtervinnas och utgörs främst av bioaska, slam, organiskt avfall och plast. SCA deltar i eller stöttar flera projekt för att utveckla mer värdeskapande användningsområden för bolagets restströmmar.

Endast en mindre mängd av använt material, cirka 0,2 procent av producerad produkt, och det som idag inte kan återanvändas, går till deponi eller utgörs av farligt avfall. Farligt avfall består till största delen av spillolja. Det innefattar även organiska lösningsmedel, batterier och lysrör. Exempel på material som idag går till deponi är så kallat kalkgrus. SCA fortsätter att arbeta för att minimera även dessa fraktioner.

Utsläpp från transporter,

NOX och SO2

Utsläpp till luft från industri, NOX 500 1 000 1 500 2 000 ton

Utsläppen av kväveoxider från SCAs industrier ökade under år 2020 på grund av förhöjd oljeförbrukning och högre massaproduktion.

2016 2017 2018 2019 2020

Utsläpp till luft från industri,

Utsläppen av svaveldioxid från SCAs industrier ökade under år 2020 på grund av förhöjd oljeförbrukning och högre massaproduktion.

SO2-utsläppen har minskat på grund av nya globala regler från år 2020 som innebär att svavelhalten i fartygsbränslet inte får överstiga 0,5 procent. Tidigare fanns bara en begräns-NOX SO2

2016 2017 2018 2019 2020

ning i Östersjön och Nordsjön på 0,1 procent.

Vattenutsläpp från industri, fosfor och kväve

Utsläppen av fosfor och kväve har under år 2020 ökat till följd av driftsproblem med reningsanläggningen på Obbola pappersbruk. Trimningsarbetet med koncernens vattenreningsanläggningar fortsätter.

Vattenutsläpp från industri, COD och suspenderade ämnen

COD har under år 2020 minskat jämfört med år 2019. Utsläppen av suspenderade ämnen under år 2020 har ökat till följd av driftsproblem med reningsanläggningen på Obbola pappersbruk.

Farligt avfall och avfall till deponi

Av den totala mängd material som SCA hanterar blir endast en mindre mängd avfall. Nästan allt avfall återvinns (94 procent). En mindre mängd (4 procent) läggs på deponi eller tas om hand som farligt avfall (2 procent). SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

ANSVAR FÖR MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE

Ansvar för människa och samhälle

SCA arbetar för att vara en säker och inkluderande arbetsgivare där medarbetarna når sin fulla potential i en arbetsmiljö som präglas av respekt för varandra, samhället och naturen. SCA ska vara ett ansvarsfullt bolag som deltar i samhällsutvecklingen och visar omsorg om människa och samhälle.

Hälsosam och säker arbetsmiljö

SCAs viktigaste mål är att alla medarbetare och alla som vistas på bolagets anläggningar ska komma hem friska och oskadda efter arbetet. Koncernen har en nollvision för arbetsplatsolyckor. SCAs hälso- och säkerhetspolicy beskriver koncernens hälsooch säkerhetskultur. Arbetsmiljöarbetet på SCAs större enheter är certifierade enligt ISO 45001 (tidigare OHSAS 18001).

SCA har samlat arbetet för att realisera nollvisionen under namnet ZERO. Detta arbete initierades av och rapporterar direkt till koncernens VD. Inom ZERO utvecklas den gemensamma hälso- och säkerhetskulturen, tränas ledare, förs dialoger kring säkra och osäkra beteenden och alla medarbetare uppmuntras att engagera sig och delta aktivt. ZERO omfattar även gemensamma rutiner och en enhetlig struktur för systematisk uppföljning, utvärdering och rapportering. "Safety performance review" har genomförts på två större anläggningar tillsammans med extern expertis, och legat till grund för den fortsatta prioriteringen av arbetet. Målet noll arbetsplatsolyckor har kompletterats med att nå en mogen (ömsesidigt beroende) hälso- och säkerhetskultur motsvarande definitionen i Bradleykurvan™ som utvecklats av DuPont.

SCA arbetar förebyggande med att identifiera och åtgärda brister och risker, rapportera och analysera inträffade händelser för att identifiera bakomliggande orsaker samt åtgärder för att

förhindra liknande händelser i framtiden. Lärdomar från inträffade händelser delas med övriga enheter inom koncernen. Varje medarbetare har rätt att avbryta ett arbete om situationen upplevs osäker. På varje enhet finns en tydlig skyddsorganisation, lokala mål och handlingsplaner.

SCA genomför utbildningsinsatser kring hälsa och säkerhet. Drygt 60 ledare, skyddsombud och andra som jobbar med att förbättra arbetsmiljön utbildades i BAM – Bättre arbetsmiljö och drygt 500 medarbetare i beteendebaserad säkerhet, ett metodiskt och enkelt sätt att uppmärksamma varandra att arbeta säkert. Det finns även lokala initiativ som främjar ett hälsosamt liv och en säker arbetsmiljö.

Alla SCAs medarbetare har tillgång till företagshälsovård som bedriver arbetsrelaterad hälsovård och proaktivt arbete för hälsa och välbefinnande. Företagshälsovården arbetar under sekretess och genomför även slumpvisa drogtester.

Under år 2020 inträffade 36 (49) arbetsplatsolyckor, som medförde frånvaro, vilket är en minskning med cirka 25 procent jämfört med föregående år. De vanligaste olycksfallsorsakerna var att medarbetare snubblade, halkade eller trampade snett. Näst vanligaste olycksfallsorsakerna var kläm-, slag- och stötskador.

Antalet frånvarodagar till följd av arbetsplatsolyckor har minskat och uppgick till 8 (11) dagar per olycka under år 2020 och totalt för året 310 (567) dagar. Ett fåtal olyckor står för större delen av frånvaron. Under år 2020 orsakade en snubbelolycka längst frånvaro. Som en del av det förebyggande arbetet rapporterades 18 079 (13 964) risk- och BBS-observationer.

Olycksfallsorsaker

Snubbla och halka är den vanligaste olycksfallsorsaken och utgjorde knappt 40 procent av olyckorna som medförde frånvaro år 2020.

Arbetsolycksfallsfrekvens

Olycksfallsfrekvensen (FR) mätt som antal arbetsolyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar har förbättrats med 25 procent jämfört med år 2019. Den positiva trenden är ett tydligt bevis på att ZERO-arbetet ger önskad effekt.

En positiv utveckling av hälso- och säkerhetskulturen är att fler och fler medarbetare deltar i det förebyggande arbetet bland annat genom att göra observationer. Antalet observationer har ökat markant med cirka 4 000 observationer till drygt 18 000, vilket motsvarar knappt 5 observationer per anställd.

ANSVAR FÖR MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE

Covid-19

År 2020 har på många sätt varit ett exceptionellt år på grund av coronapandemin som påverkat alla. Hälsa och säkerhet har alltid högsta prioritet inom SCA och bolaget införde därför tidigt restriktioner och åtgärder för att undvika smittspridning på arbetsplatserna, skydda riskgrupper och för att säkerställa verksamheten. Bolaget har gjort anpassningar för kritiska funktioner, delat arbetsgrupper och tillämpat handlingsplaner för styrt distansarbete. För produktionen har bolaget anpassat arbetsplatser och rutiner för att minimera risk för smitta.

Naturligtvis har även SCA haft medarbetare som drabbats av covid-19, men den totala sjukfrånvaron har under året varit på en normal nivå. Produktion och kundleveranser har upprätthållits på ett bra sätt. SCA har också kunnat genomföra tre stora underhållsstopp utan ökad smitta vare sig på våra arbetsplatser eller i kringliggande samhällen.

På grund av osäkerheten om coronapandemins effekter på världsekonomin och på SCAs verksamhet valde SCA att inte lämna någon utdelning till aktieägarna för år 2019. Pandemin har också påverkat andra delar av SCAs produkter och råvaror. Efterfrågan på hygienartiklar som toalettpapper ökade kraftigt i inledningen av pandemin, men minskade sedan lika mycket, för att under året återgå till normala nivåer. Efterfrågan på byggmaterial ökade kraftigt under året. Dels i Norden, men även på många andra ställen runt om i världen.

Medarbetarrelationer

Medarbetarna har representanter i styrelsen och i olika samverkansgrupper för att tillsammans med bolaget förbättra och utveckla verksamheten. Vid större förändringar genomförs konsekvensbedömningar.

Medarbetarundersökning, där alla anställda har möjlighet att delta, genomförs regelbundet. Baserat på resultatet tas handlingsplaner fram för att utveckla SCA. Undersökningen genomfördes under år 2020 helt digitalt och svarsprocenten var drygt 80 procent. Även medarbetare från de delar av koncernen som ska avvecklas deltog. Resultatet visade på bra engagemang, arbetsmiljö- och målfokus samt en fortsatt positiv utveckling gällande ledarskap och lagarbete.

I Sverige omfattas alla anställda, förutom koncernledningen, av kollektivavtal. För hela koncernen är andelen 92 procent. Arbetstider regleras efter lagar och avtal samt interna riktlinjer för tillgänglighet.

Mångfald och inkluderande kultur

SCA värnar alla människors lika värde och respekt för varandra. Det främjar samarbeten och gör att vi utvecklas, som människor och som bolag. Principerna för bolagets arbete inom området beskrivs i SCAs HR-policy och rutin för kränkande särbehandling. Likabehandlingsplaner med konkreta aktiviteter på enhetsnivå upprättas och följs upp årligen. Bolaget har också utvecklat en samtalsbox för att underlätta och uppmuntra dialog kring frågor och situationer som kan uppstå i vardagen. Genom att synliggöra och prata om dilemman kan SCAs medarbetare jobba för att skapa en ännu bättre arbetsplats.

Åldersstrukturen har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med 2019. Avser tillsvidareanställda vid årets slut.

Fördelning kvinnor och män totalt i koncernen

Andelen kvinnor totalt i koncernen uppgår till 21 procent, vilket är en liten ökning jämfört med 2019.

Aktivt arbete för inkludering och attraktivitet som arbetsgivare. Några exempel:

En levande Uppförandekod genom utbildning och samtalsverktyg för diskussioner kring värdegrund.
Introduktionsutbildning för alla nyanställda för gemensam värdegrund och inkludering.
Jämnare könsfördelning bland sommarvikarier. Trä, Skog samt Inköp och Logistik nådde alla över 44 procent kvinnor.
Stipendier vid Mittuniversitetet, deltagande i arbetsmarknadsmässor samt ökad synlighet i sociala medier.
Sommarvikariat där en högskolestudent fick pröva på att vara chef för SCA Underhåll under åtta veckor.
Early Career program, traineeprogram, där 2/3 är kvinnor.
Ett stort antal praktikplatser, dock reducerat antal under år 2020 till följd av coronapandemin.

Fördelning kvinnor och män för chefer i ledande position totalt i koncernen

Andel kvinnor bland chefer i ledande position, medlemmar i ledningsgrupper, utgör 23 procent (jämfört med 19 procent 2019 och 21 procent 2018).

ANSVAR FÖR MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE

För att öka mångfalden arbetar bolaget också med att bredda rekryteringsbasen genom förändringar i utformningen av rekryteringsannonser, en koncerngemensam rekryteringsfunktion samt samverkan med gymnasieskola, högskola och universitet. SCA Skog deltar till exempel i "Projekt jämställdhet i skogsbranschen 2020–2022", tillsammans med bland andra Holmen Skog, Norra skogsägarna, LRF, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Ett mål har även varit att nå en jämnare könsfördelning bland sommarvikarierna.

Kompetensförsörjning och utveckling

Utvecklingsbehovet identifieras utifrån enhetens och individens behov för att på bästa sätt kunna möta framtida utmaningar. SCA arbetar med fortbildning enligt den så kallade 70-20-10-modellen, det vill säga praktisk utbildning i arbetssituationen, coaching respektive formell utbildning. Utbildningar genomförs exempelvis inom ledarskap, arbetsmiljö, affärsetik och inom specifika kunskapsområden. SCA deltar också i utvecklingen av utbildningar i bristyrken såsom maskinförare. SCA erbjuder även arbetsplatspraktik och sommarjobb på kontor, industrianläggningar, plantskolor och i skogsbruket. Det är en bra och viktig bas för SCAs kompetensförsörjning samtidigt som ungdomarna får värdefull arbetslivserfarenhet. Under år 2020 fick 386 ungdomar sommarjobb hos SCA.

För att säkra branschens attraktionskraft och den långsiktiga försörjningen av kompetenta medarbetare, samarbetar SCA bland annat med skolor. SCA deltar i Skogen i skolan, ett program för att öka kunskapen om skog och skogsnäring bland elever och lärare, Tekniksprånget, ett landsomfattande praktikprogram för studenter som gått natur- och teknikprogrammen, för att öka intresset för ingenjörsyrket, samt Jobbsprånget för att underlätta för nyanlända akademiker att komma ut i arbetslivet.

Medarbetarskap och ledarskap

SCA strävar efter att ge varje medarbetare möjlighet att utveckla sin fulla potential och kunna verka i en omgivning av respekt och tillit. Alla medarbetare erbjuds årliga mål- och utvecklingssamtal för att följa upp prestation och trivsel, definiera utvecklingsområden och personliga mål. Alla nyanställda erbjuds en introduktionsutbildning och har en individuell introduktionsplan.

Alla chefer genomgår en dags introduktion till SCAs ledarskapsplattform som även omfattar SCAs strategi och bolagets förväntningar på sina ledare. Dessutom genomförs ett antal ledarprogram i förändringsledarskap och kortare utbildningar i rehabilitering och arbetsanpassning, rekrytering, mål- och utvecklingssamtal samt grundläggande arbetsrätt. Under år 2020 deltog totalt 99 chefer i dessa aktiviteter.

Samhällsengagemang

I enlighet med SCAs riktlinjer för samhällsengagemang prioriterar bolaget initiativ med tydlig koppling till SCAs värderingar, strategiska prioriteringar, kompetens och verksamhet samt geografisk närvaro. SCAs samhällsengagemang ska vara politiskt och religiöst obundet. För att vara relevant, idag och i framtiden, måste SCA utvecklas i samklang med det samhälle företaget är en del av. För SCA är samhällets utmaningar en källa till innovation och utveckling av affärsmodeller och produkterbjudanden.

SCA för kontinuerligt dialog med olika intressenter om hur koncernen kan bidra till att samhället utvecklas på ett bra sätt. Det gäller exempelvis i möten och samtal med kommunrepresentanter, lokalbefolkning, renskötande samer och närboende kring SCAs anläggningar. Koncernen sponsrar det lokala föreningslivet, har regelbundna utbyten med rekryteringsföretag och arbetsförmedlingar samt samarbetar på olika sätt med universitet och högskolor i norra Sverige.

SCA bidrar till den lokala ekonomin i kommuner i norra Sverige där bolaget bedriver verksamhet. Av SCAs drygt 4 100 medarbetare år 2020 var 93 procent anställda i Sverige och resterande 7 procent företrädesvis i Europa. Andelen som är anställda utanför Sverige kommer att minska i och med försäljningen av den brittiska verksamheten inom affärsområde Trä i december 2020. Förutom de direkta inbetalningarna i form av olika skatter, genererar SCA förutsättningar för att handel, servicetjänster och samhällsservice kan finnas kvar på mindre orter. SCAs industrier, där köp av virke från privata skogsägare är en mycket viktig del av råvaruförsörjningen, skapar arbetstillfällen i glesbygd såväl direkt som indirekt. SCAs skogar, inte minst de skogsbilvägar SCA anlägger, bidrar till ekoturism, jakt och fiske. Tillsammans skapar dessa verksamheter möjligheter för människor att leva och verka i bland annat Norrlands inland.

Närheten mellan SCAs forsknings- och utvecklingsenhet och Mittuniversitetet i Sundsvall bidrar till flera intressanta forsknings-och innovationsprojekt i regionen och till att attrahera forskarkompetens. SCA har samarbetar tillsammans med IBM, RISE Processum och BizMaker i Forest Business Accelerator för utveckling av startups med skogliga affärsidéer. Sedan starten år 2017 har 24 startupföretag deltagit i acceleratorprogrammet.

SCAs samhällsengagemang

Under år 2020 har coronapandemin påverkat många av de aktiviteter som bolaget normalt deltar i eller anordnar.

Exempel från år 2020

Samarbete med universitet för att nyttja AI-teknik för ett säkrare underhåll med mål att minska olycks- och haveririsker.
Kalla Champs kunde genomföras på ett anpassat sätt. Syftet var att uppmuntra unga till rörelse och hälsa genom utomhusaktiviteter i skogen.
Utveckling av ett tidigare deponiområde till ett fågelområde i Umeälvens delta för att gynna biologisk mångfald tillsammans med samarbetspartners.
Samarbete med Skogsstyrelsen för att utvärdera hyggesfritt skogsbruk på försöksytor i en av bolagets mångfaldsparker.
Stöd till föreningsliv och lokalt samhällsengagemang inom idrott, kultur och andra områden.
Planteringsutbildning för arbetslösa. Ett 40-tal personer gick en veckas utbildning för att sedan kunna söka jobb som skogsplantörer.

SOCIALA DATA

Sociala data för SCA-koncernen

I tabellen redovisas aggregerad data på koncernnivå för de verksamheter som vid varje aktuellt år ingått i koncernen. Data för Byggmaterialverksamheten i Storbritannien inom affärsområde Trä ingår under den del av år 2020 då SCA ägt verksamheten, se avsnitt Om hållbarhetsredovisningen för mer information.

	2020	2019	2018
Medelantal anställda	4196	4 253	4 216
Antal anställda1)	3829	4 118	4 121
varav män	3017	3 324	3 358
varav kvinnor	812	794	763
Antal visstidsanställda1)	422	433	410
varav män	281	307	306
varav kvinnor	141	126	104
Antal deltidsanställda1)	77	89	93
varav män	49	52	57
varav kvinnor	28	37	36
Åldersfördelning
<21 år	0%	0%	0%
21–30	15%	15%	14%
31–40	18%	18%	19%
41–50	24%	25%	26%
51–60	33%	33%	32%
61+	10%	9%	9%
Personalomsättning2)	14%	6%	8%
varav pensionering och omstrukturering3)	10%	2%	2%
varav övrigt	4%	4%	6%
Jämställdhet
Andel kvinnor i styrelsen (exklusive utsedda av anställda)	33%	40%	40%
Andel kvinnor i styrelsen (inklusive utsedda av anställda)	36%	38%	38%
Antal kvinnor i koncernledning	25%	17%	17%
Andel kvinnor, chefer i ledande positioner4)	23%	19%	21%
Andel kvinnor av totalt anställda	21%	19%	19%
Andel kvinnor av tjänstemän	34%	32%	32%
Andel kvinnor av kollektivanställda	12%	10%	10%
Hälsa och Säkerhet
Sjukfrånvaro totalt (kort- och långtidsfrånvaro)	3,9%	3,1%	3,5%
Antal arbetsplatsolyckor med frånvaro, LTA (varav utlandsenheter)	36 (5)	49 (5)	60 (10)
Antal arbetsplatsolyckor bland entreprenörer, CLTA5) (varav dödsolyckor)	24 (0)	17 (0)	33 (2)
Antal arbetsdagar som förlorats p.g.a. arbetsplatsolyckor, DLA6)	310	567	1 044
Arbetsplatsolyckornas allvarlighetsgrad, ASR, mätt som frånvarodagar/LTA	8,6	12,0	17,4
Arbetsolycksfallsfrekvens, FR, LTA/miljon arbetade timmar	5,6	7,4	9,1
Dödsolyckor	0	0	0
Total Recordable Incidents, TRI7)	124	164	171
Antal arbetade timmar, miljoner timmar	6,48	6,59	6,60

1) Avser anställda vid årets slut, 31 december.

2) Avser tillsvidareanställda.

3) För år 2020 avser 7 procentenheter avyttring av byggmaterialverksamheten i Storbritannien.

4) Avser medlemmar i ledningsgrupper.

5) Avser entreprenörer som utför arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller utför transporter.

6) Frånvaro från dag 1 efter olyckan.

7) Inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa arbetsuppgifter (RWC) och medicinskt behandlade olycksfall (MT). Utfall för år 2018 är ej verifierat utifrån definitionen.

MIL JÖDATA

Miljödata

Tabellen redovisar miljödata för SCAs produktionsanläggningar, där SCAs ägarandel är minst 50 procent. Redovisningen är mera omfattande än vad som berörs i text och grafer. I avyttrad verksamhet ingår verksamhet som SCA inte längre äger. Byggmaterialverksamheten i Storbritannien ingår i avyttrad verksamhet för år 2019 och år 2020.

			Summerat SCA			Summerat Massa- och pappersbruk	Summerat Trä och Energi		Ortvikens pappersbruk		massabruk	Östrands	Munksunds pappersbruk
		2020	2019	2018	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
PRODUKTION
Papper, massa och pellets	kton	2 434	2 460	2 178	2 245	2 273	189	187	581	696	839	761	385	369
Virke och sågade trävaror	1 000 m3	2 285	2 386	2 370			2 285	2 386

ENERGI
Elenergi
Mottryckskraft	GWh	852	1 006	731	852	1 006	0	0	45	65	6002)	6112)	114	178
El från nätet	GWh	1 915	2 078	2 225	1 737	1 893	178	185	1 2651)	1 5521)	9	8	223	152
TOTALT	GWh	2 767	3 083	2 956	2 589	2 898	178	185	1 310	1 616	609	619	337	330
Bränsle
Biobränsle	TJ	32 679	31 879	27 059	30 436	29 416	2 243	2 463	2 250	2 653	17 770 16 3256)		6 044	5 986
Fossilt bränsle	TJ	1 562	1 674	2 005	1 344	1 519	218	154	185	290	658	7156)	125	142
Elpannor	TJ	219	168	177	219	168	0	0	162	99	0	0	56	69
TOTALT	TJ	34 460	33 721	29 241	31 998	31 103	2 461	2 618	2 598	3 043	18 428 17 0406)		6 226	6 196
varav mottryckskraft	TJ	7 413	7 431	3 024	7 413	7 431	0	0	201	291	6 380	5 8186)	443	680

UTSLÄPP
Till luft
NOX som NO2	ton	2 106	1 995	1 831	2 010	1 891	97	104	149	165	1 161	1 043	428	400
SO2	ton	360	300	337	345	290	15	10	26	23	165	100	122	134

Stoft	ton	260	233	221	194	165	66	68	10	18	129	99	30	17
CO2 fossilt	kton	120	127	153	104	116	16	11	13	21	51	566)	9	10
CO2 fossilt, inköpt el	kton	27	27	27	24	24	3	4	17	19	0	0	3	2
CO2 biogent	kton	3 464	3 383	2 846	3 239	3 137	226	246	216	271	1 909	1 7506)	642	639
Till vatten
COD	ton	20 063	20 730	18 266	20 063	20 730	0	0	3 084	3 723	8 461	9 377	6 975	6 628
BOD	ton	3 948	3 916	3 939	3 884	3 847	64	69	79	77	745	899	2 830	2 758
Suspenderade ämnen	ton	2 628	1 873	1 892	2 627	1 871	1	2	142	119	954	782	876	804
AOX	ton	24	28	15	24	28	0	0	2	2	19	20	2	3
Fosfor (P)	ton	37	35	34	36	34	1	1	3	2	16	18	6	5
Kväve (N)	ton	325	274	290	322	271	3	3	56	66	167	119	42	44
Avloppsvatten (processvatten) Mm3		50	46	40	50	46	0	0	12	12	17	19	16	9

Fast avfall3)
Deponering	ton	5 394	4 947	5 946	4 089	3 470	1 305	1 477	12	4	33	21	1 492	2 918
Återvinning	ton	127 303 143 289		122 271	113 668	130 299	13 635	12 989	20 707	27 042	52 070	62 253	9 044	12 427
Farligt avfall	ton	2 310	1 878	1 357	1 433	1 360	878	518	204	206	520	391	230	97

RÅMATERIAL OCH SÅLDA BIPRODUKTER (TOTALT FÖR KONCERNEN)

Råmaterial	2020	2019	2018	Externt sålda biprodukter		2020	2019	2018
Rundved och sågverksflis	kton	4 600	4 600	4 000	El	TWh		0,35	0,02
Inköpt massa	kton	0	0	0	Fjärr- och spillvärme	TWh	0,33	0,47	0,50
Returpapper	kton	272	292	289	Fasta biobränslen5)	TWh	1,7	1,9	1,5
Oorganiskt material	kton	165	199	198	Tallolja, terpentin	kton	50	38	20
Organiskt fossilt material	kton	8	10	10
Vatten4)	Mm3	142	145	93

1) Största elförbrukningen går till framställning av TMP-massa och återvinns i form av ånga.

2) Siffran visar förbrukad mottrycksel. Överskottselen säljs externt och redovisas i tabell Externt sålda biprodukter.

3) Under år 2020 uppkom även 7 067 ton byggavfall från expansionsprojektet i Obbola, varav 70 procent var återvinningsbart.

4) Ökad vattenförbrukning mellan år 2018 och år 2019, beror på ökad massaproduktion och utgörs till största delen av kylvatten till ångturbiner.

5) Inklusive volymer från verksamheter där SCA har totalansvaret för försäljningen.

6) 2019 års utfall baserades på schablonberäkning för turbinens bränsleförbrukning i uppstartsskedet. Utfallet för 2019 har uppdaterats efter att faktisk verkningsgrad har uppmätts under 2020.

MIL JÖDATA

Obbola BioNorr pappersbruk Härnösand				Byggmaterial Stugun			Byggmaterial Tunadal		Bollsta sågverk		Gällö sågverk		Munksunds sågverk		Rundvik sågverk	sågverk	Tunadal	Avyttrad verksamhet
2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019

441	447	166	167	23 92	20 97	90	85	534	549	335	341	326	376	267	291	510	521	132
																			124


92	152	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0	0
240	181	30	31	6	6	4	3	40	40	17	17	23	26	18	20	35	36	4	6
333	333	30	31	6	6	4	3	40	40	17	17	23	26	18	20	35	36	4	6

4 371	4 452	415	422	6	7	1	2	581	659	289	261	399	441	223	266	327	405	0
376	372	1	2	0	0	0	0	69	49		0 0	13	24	4	4	121	66	9
0	0	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0
4 747	4 824	417	424	6	7	2	2	650	707	289	261	412	465	228	270	448	471	9
389	642	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0



272	283	0	0	1	1	0	0	48	57	22	19	6	6	14	13	6	7	0
32	32	0	0	0	0	0	0	2	1		0 0	1	3	0	0	12	6	0
26	31	55	53	0	0	0	0	3	6		0 0	0	0	8	8	0	0	0
30 3	29 2	0 0	0 0	0 0	0 0	0 0	0 0	5 1	4 0		0 0 0 0	1 0	2 0	0 0	0 0	9 0	5 0	1 1
472	478	40	41	1	1	0	0	56	63	28	25	38	42	32	35	31	39	0

1 543	1 002	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0
230	114	0	0	0	0	0	0	64	69		0 0	0	0	0	0	0	0	0
654	167	1	2	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0
2	2	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0
11	8	0	0	0	0	0	0	1	1		0 0	0	0	0	0	0	0	0
58	42	0	0	0	0	0	0	3	3		0 0	0	0	0	0	0	0	0
6	6	0	0	0	0	0	0	0	0		0 0	0	0	0	0	0	0	0

2 552	527	29	1 285	0	0	0	0	1 201	2	12	7	10	12	0	0	50	0	3
31 846 28 577		182	0	140	127	284	94	3 347	2 891	1 318	865	73	83	8 094	8 818	196	112	0
479	667	395	171	7	85	4	2	266	78		8 12	15	11	47	57	135	102	0

AOX Absorberbara organiska halogener

COD Chemical oxygen demand

CO2 Koldioxid

BOD Biochemical oxygen demand NO2 Kvävedioxid

NOX Kväveoxider SO2 Svaveldioxid SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

OM HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

Om hållbarhetsredovisningen

SCA publicerar en hållbarhetsredovisning per år. Den senaste redovisningen publicerades i mars 2020.

I juni 2017 delades hygienverksamheten ut i form av det noterade bolaget Essity. Jämförande data från år 2016 och bakåt i denna redovisning kommer från affärsenheten SCA Forest Products inom dåvarande SCA. Under år 2020 har avyttring av verksamhet inom affärsområde Trä i Storbritannien genomförts och ingår i redovisningen fram till ägarbytet den 1 december 2020. Den beslutade avvecklingen av tryckpappersproduktionen i Ortviken kommer att påverka utfallet först för år 2021. För övriga händelser under året hänvisas till Förvaltningsberättelsen.

Hållbarhetsarbetet är integrerat i koncernens verksamhet och hållbarhetsrapporten, enligt årsredovisningslagen, utgör en del av SCAs årsredovisning för år 2020. De områden som omfattas av lagkraven har tydliggjorts i Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till extern revisor tillsammans med årsredovisningen, se revisors rapport.

SCAs hållbarhetsrapport för år 2020 är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards, nivå Core. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen har översiktligt granskats av externa revisorer, se revisors rapport.

SCA har inte tagit något beslut om att ansluta sig till initiativet Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD. Bolagets rapportering täcker delvis TCFDs rekommendationer, se avsnitt om TCFD under Fossilfri värld sidan 150.

Hållbarhetsredovisningen innehåller även information om hur SCA arbetar med FNs Global Compacts tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.

Redovisningens avgränsningar

Hållbarhetsredovisningen omfattar SCA-koncernen, inklusive helägda dotterbolag samt dotterbolag där SCA äger minst 50 procent i bolaget, se not F1 under Finansiella noter. Om bolaget ägs till 50 procent eller mer ingår hela bolaget i redovisningen. Avyttrad eller förvärvad verksamhet ingår under den del av året som bolaget ägt verksamheten. Miljödata och resursanvändning anges för de tillverkande enheterna, det vill säga för massa- och pappersbruk samt för sågverk, byggmaterial- och pelletstillverkning. Sociala data anges för hela koncernen och avser egna anställda om inget annat anges.

Då rapporten är framtagen i enlighet med GRI Standards har principen om väsentlighet haft stor betydelse. Det betyder att rapportens innehåll bestäms av de frågor som är mest väsentliga för SCA och dess intressenter samt att det ska ge en komplett bild av verksamheten. Val av GRI-indikatorer har gjorts utifrån genomförd väsentlighetsanalys, se avsnittet Väsentlighetsanalys.

Datainsamling

Data som förekommer i rapporten samlas in med hjälp av olika system, främst koncernens redovisningssystem, miljö- och resursledningssystemet RMS, skogliga planeringssystem, SCAs HR-system och Afas Informationssystem om Arbetsmiljö (IA-systemen). Då det kan krävas antaganden och omräkningsfaktorer för vissa beräkningar medför detta en osäkerhetskälla. SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt.

RMS-systemet beskriver hur bolaget använder energi, vatten, transporter och råvaror samt genererar avfall och utsläpp. RMS-data används för intern styrning, uppföljning och analys, livscykelberäkningar och externa jämförelser. RMS-data rapporteras in på enhetsnivå utifrån direkta mätningar och inventeringar.

Energiförbrukningen tas fram på olika sätt, exempelvis genom direkta mätningar av förbrukningen eller beräkningar utifrån bränsleförbrukningen. De omvandlingsfaktorer som används erhålls från leverantörer eller hämtas från litteraturdata.

För majoriteten av koldioxidutsläppsberäkningarna använder SCA den globala standarden Greenhouse Gas Protocol för att mäta, hantera och rapportera koldioxiddata. För övrig miljödata använder SCA också erkända standarder för mätningar och beräkningar såsom Svensk Standard, Svenska Naturvårdsverket och IEAs faktorer. Klimateffekt anges i årsredovisningen som CO2 och avser CO2ekv om inget annat anges. Bolagets klimatnytta har kvantifierats utifrån den modell som publicerades av SCA under år 2019 och som redovisas på sca.com.

Utsläppen från transporter beräknas baserat på det totala utförda transportarbetet per transportsätt för levererade produkter, råvaror och insatsvaror. Emissionerna beräknas genom att transportarbetet per transportsätt (uttryckt i tonkilometer) multipliceras med typiska emissionsfaktorer för de olika transportsätten. De använda emissionsfaktorerna baseras på data från NTM, "Network for Transport Measures" (www.transportmeasures.org). För transporter med SCAs RoRo och containerfartyg används faktisk bränsleförbrukning och lastutnyttjande.

Personalrelaterad data kommer främst från SCAs HR-system. Kompletterande kvalitativa data samlas in i SCAs databas för hållbarhetsdata. Arbetsrelaterade skador och tillbud rapporteras och följs upp med hjälp av IA-systemet på varje enhet inom koncernen. Rapporteringen omfattar även entreprenörer som utför arbete inom SCAs anläggningsområden. Systemet används även för förebyggande rapportering av riskobservationer. Ett nytt system har utvecklats av SCA för att rapportera observationer av säkra och osäkra beteenden, BBS, som ett hjälpmedel för att utveckla hälso- och säkerhetskulturen i bolaget. Statistiken aggregeras till koncernnivå.

I de fall förändringar skett i jämförelse med tidigare år, kommenteras det i direkt anslutning till diagram eller tabell.

Underskrifter

Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp enligt not M13, se sidan 134, är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och ha möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.

Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 11 mars 2021. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 15 april 2021.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen för koncernen och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§, se sidan 65, och hållbarhetsredovisningen enligt Global Reporting Initiative, GRI, se GRI-index sidorna 168–169.

Sundsvall, 11 mars 2021

Pär Boman Styrelseordförande

Per Andersson Tillförordnad styrelseledamot, utsedd av de anställda

Charlotte Bengtsson Styrelseledamot

Roger Boström Styrelseledamot, utsedd av de anställda

Lennart Evrell Styrelseledamot Annemarie Gardshol Styrelseledamot

Martin Lindqvist Styrelseledamot

Styrelseledamot

Bert Nordberg

Anders Sundström Styrelseledamot

Barbara Milian Thoralfsson Styrelseledamot

Johanna Viklund Lindén Styrelseledamot, utsedd av de anställda

Ulf Larsson Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2021

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org nr 556012-6293

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2020 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 71–81 och hållbarhetsrapporten som definieras på sidan 65. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 71–134 och 163 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den

31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 71–81 respektive 65. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Skogsvärdering

Koncernens skogstillgångar delas upp i biologiska tillgångar som redovisas i enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk och marktillgångar som redovisas i enligt med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. För att bättre återspegla marknadsvärdet på koncernens skogstillgångar har SCA från och med 2019-12-31 valt att övergå till att redovisa koncernens skogstillgångar till marknadsvärde beräknat utifrån transaktioner i de områden där SCA har skogsmark. Förändringen innebär dels att redovisningsprincipen för skogsmark ändrats till omvärderingsmetoden, det vill säga att skogsmarken redovisas till verkligt värde där värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, dels att antaganden vid värdering av rotstående skog har ändrats. En beskrivning av värdering av skogstillgångar och viktiga antaganden framgår av not D3. Per den 31 december 2020 har biologiska tillgångar tagits upp till ett värde om 51,3 miljarder SEK och marktillgångar till ett värde om 23,6 miljarder SEK. Biologiska tillgångar redovisades per 31 december 2019 till 49,5 miljarder SEK och marktillgångar till 20,2 miljard SEK. Skogstillgångarna presenteras i not D3.

Värderingsprocessen är komplex då den kräver bedömningar och antaganden bland annat vad gäller marknadsstatistiken och uppdelningen av totalvärdet på mark och biologisk tillgång. Väsentliga bedömningsområden inkluderar marknadsstatistikens omfattning och fullständighet, ortspriser, diskonteringsränta samt virkespriser och avverkningskostnader. Värderingen klassificeras som en Nivå 3 värdering i enlighet med IFRS 13. Med hänsyn till ovan anser vi att värderingen av koncernens skogstillgångar utgör ett särskilt betydelsefullt område.

Beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

I vår revision har vi utvärderat och granskat bolagets process och metod för värdering av skogstillgångar på totalnivå och allokering av värde mellan biologiska tillgångar och markanläggningar. Vi har granskat marknadsstatistikens tillförlitlighet, nyckelantaganden, diskonteringsränta ("WACC") och annan källdata som använts av bolaget genom att t.ex. jämföra med externa datakällor, såsom transaktioner på marknaden, förväntad inflation, skogspriser och avverkningskostnader, bedömningar om framtida avverkningsvolymer och känsligheten i bolagets värderingsmodell. Vi har använt erforderliga värderingsspecialister i vårt team vid utförandet av vår granskning. Vi har särskilt fokuserat på känsligheten i beräkningarna samt bedömt bolagets historiska prognosticeringsförmåga. Vi har granskat upplysningarna som lämnas i not D3 ("Skogstillgångar"), särskilt vad gäller upplysningarna om vilka av de angivna antagandena som är mest känsliga vid beräkning avverkligt värde.

Avveckling av Tryckpapper

Den 11 september 2020 offentliggjorde SCA koncernen en nedläggning av produktionen av tryckpapper vid anläggningen i Ortviken inklusive tillhörande funktioner inom koncernen. I enlighet med kraven i IAS 16, 36 och 38 redovisade SCA nedskrivningar på 940 miljoner SEK för de tillgångar vars värde bedömdes inte kunna återvinnas under den nya bedömda nyttjandeperioden. I enlighet med IAS 19 och 37 redovisade koncernen även en omstruktureringsavsättning på 756 miljoner SEK varav 756 miljoner SEK kvarstod den 31 december 2020 för att täcka framtida utfästa kostnader. Nedskrivningarna beskrivs i not D1 och D2, omstruktureringsavsättningen samt dess antaganden beskrivs i not D8.

De redovisade beloppen är betydande för koncernens finansiella rapporter som helhet och är av engångskaraktär. Redovisningen är komplex och kräver bedömningar för att fastställa tillgångarnas återvinningsvärde liksom den uppskattning av framtida utgifter som ska reserveras i balansräkningen. Med avseende på ovanstående har vi fastställt att omstruktureringen är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

Under vår revision har vi granskat koncernens process för att upprätta nedskrivningsberäkningar och omstruktureringsavsättningar. Vi har granskat efterlevnaden av relevanta IFRS-standarder samt kartlagt de åtaganden och skyldigheter som omstruktureringen gett upphov till. Våra åtgärder omfattade granskning av de mest väsentliga antaganden som användes vid bedömningen av återvinningsvärdet på de tillgångar som påverkas av omstruktureringen. Detta har inkluderat att utvärdera ledningens uppskattningar om den kvarvarande verksamhetens intjäningsförmåga och behov av tillgångarna utifrån den plan som finns för omstruktureringen samt granskning av underliggande beräkningar. Vi har också granskat de antaganden som används för att fastställa avsättningarna för framtida utgifter för uppsägning av personal och avveckling av produktionsplatser på grund av omstruktureringen. De framtida utgifterna har i första hand jämförts med avtalade förpliktelser och i de fall avtal saknas har vi utvärderat ledningens uppskattning av kostnaderna genom jämförelse mot liknande förpliktelser där utfallet är känt samt granskning av underliggande beräkningar. Vi har även kontrollerat att de redovisade värdena överensstämmer med underliggande dokumentation. Slutligen har vi också granskat om de upplysningar som lämnats i not D1 och D2 rörande nedskrivningarna och i not D8 rörande omstruktureringsavsättningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–59, 135–162 och 168–176. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2020 utgör annan information. Det är styrelsen och VD som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilllämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om

ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 71–81 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sida 65 med hänvisningar och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Ernst & Young AB, med Fredrik Norrman som huvudansvarig revisor sedan 2020, utsågs till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs revisor av bolagsstämman den 31 mars 2020 och har varit bolagets revisor sedan 2016.

Stockholm den 11 mars 2021

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman Auktoriserad revisor

Översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen

Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs hållbarhetsredovisning

Till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, org nr 556012-6293

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA att översiktligt granska Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs hållbarhetsredovisning för år 2020. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI index på sidorna 168–169.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 162 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument, och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 11 mars 2021

Ernst & Young AB

Fredrik Norrman Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor GRI-index

GRI-index

SCA rapporterar i enlighet med GRI Standards, nivå Core. Alla indikatorer är från år 2016 utom GRI 403-9 som refererar till år 2018.

	GRI 102: Generella upplysningar
Indikator	Beskrivning	Sidhänvisning	Kommentar/reservation
Organisationsprofil
102-1	Organisationens namn	176
102-2	Viktiga varumärken, produkter och tjänster	3, sca.com
102-3	Huvudkontorets lokalisering	176
102-4	Verksamhetsländer	96
102-5	Ägarstruktur och bolagsform	58–59
102-6	Marknader	10–11, 96
102-7	Organisationens storlek	5, 94–96 (not B1)
102-8	Personalstyrka	96, 159, 162	Förutom egna anställda utgör entreprenörer som utför skogstjänster, ca 900 personer, den huvudsakliga gruppen som inte är anställda av SCA.
102-9	Leverantörskedja	146
102-10	Betydande förändringar i organisationen och dess leverantörskedja	5, 61–62
102-11	Tillämpning av försiktighetsprincipen	153
102-12	Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer och/eller omfattas av	141
102-13	Medlemskap i organisationer	141
Strategi och analys
102-14	Uttalande från ledande beslutsfattare	6–7
Etik och integritet
102-16	Värderingar, principer och etiska riktlinjer	144–146
Styrning
102-18	Styrningsstruktur	71–72, 141
Intressentdialog
102-40	Intressentgrupper	143
102-41	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	157
102-42	Identifiering och urval av intressentgrupper	142–143
102-43	Tillvägagångssätt för kommunikation med intressenter	142–143
102-44	Frågor som lyfts av intressenter och hantering av dessa	142–143
Redovisningsprofil
102-45	Enheter som ingår i rapporteringen	122 (not F1), 162
102-46	Process för att definiera redovisningens innehåll och frågornas avgränsning	162
102-47	Identifierade väsentliga områden	142
102-48	Reviderad information	162
102-49	Väsentliga förändringar	61–62
102-50	Redovisningsperiod	162
102-51	Datum för senaste redovisning	162
102-52	Redovisningscykel	162
102-53	Kontaktuppgifter för frågor om redovisningen	176
102-54	Uttalande om att redovisningen följer GRI Standards	162
102-55	GRI-index	168–169
102-56	Externt bestyrkande	163, 167

GRI-index

GRI 103: Hållbarhetsstyrning

Område	Indikator	103-1: Förklaring av väsentlighet och avgräns ningar, sidhänvisning	103-2: Styrning, sidhänvisning	103-3 Utvärdering av hållbarhetstyrningen, sidhänvisning
Ekonomiska resultat
GRI 201: Ekonomiskt resultat	201-1	142, 162	138–139, 141	141
Antikorruption
GRI 206: Konkurrenshämmande beteende	206-1	142, 162	138–139, 141	141
Energi
GRI 302: Energi	302-1	142, 154, 162	138–139, 141	141
Biologisk mångfald
GRI 304: Biologisk mångfald	304-3	142, 152, 162	138–139, 141	141
Utsläpp
GRI 305: Utsläpp	305-5	142, 162	138–139, 141	141
Hälsa och säkerhet
GRI 403: Hälsa och säkerhet	403-9	142, 162	138–139, 141, 156	141
Mångfald och jämställdhet
GRI 405: Mångfald och jämställdhet	405-1	142, 162	138–139, 141	141

GRI 403: Styrning av hälsa och säkerhet

	403-1: Ledningssystem för hälsa och säkerhet	403-2: Identifiering av faror, risker och händelseutredning	403-3: Hälsovård	403-4: Medarbetares del tagande, samråd och kommunikation i hälso- och säker hetsfrågor	403-5: Utbildning för medarbetare i hälsa och säkerhet	403-6: Främjande av medarbetares hälsa	403-7: Förhindrande och begränsning av påverkan på hälsa och säkerhet kopplad till affärsrelationer
Hälsa och säkerhet
403-9	156	141, 145, 156, 162	156	143, 156–157, 162	156	156–158	146, 153

Väsentliga hållbarhetsfrågor
Område	Indikator	Beskrivning	Sidhänvisning	Kommentar/reservation
Ekonomiska resultat
GRI 201: Ekonomiskt resultat	201-1	Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	136, 147
Antikorruption
GRI 206: Konkurrenshämmande beteende	206-1	Legala åtgärder för konkurrens begränsande beteende, konkur rensrätt och monopolpraxis	144–145
Energi
GRI 302: Energi	302-1	Energianvändning inom organisationen	154, 160–161
Biologisk mångfald
GRI 304: Biologisk mångfald	304-3	Skyddade eller restaurerade habitat	151–152
Utsläpp
GRI 305: Utsläpp	305-5	Minskning av växthusgas utsläpp	148–149, 160–161
Hälsa och säkerhet
GRI 403: Hälsa och säkerhet	403-9	Arbetsrelaterade skador	145, 156–157, 159, 162	För entreprenörer, som utfört arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verk samhet eller utfört transporter, sker enbart rapportering av CLTA och dödsolyckor.
Mångfald och jämställdhet
GRI 405: Mångfald och jämställdhet	405-1	Sammansättning av företaget	80–81, 96, 157–159	Avsteg på information om minoritets grupper i enlighet med svensk lag stiftning.

Flerårsöversikt

Finansiell flerårsöversikt

MSEK	2020	2019	2018	2017	20161)	20151)	20141)
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	18 410	19 591	18 755	16 664	15 373	16 152	15 412
EBITDA	4 4402)	5 3193)	5 252	3 648	3 385	3 781	3 300
Skog	2 213	1 740	1 394	1 363	1 238	1 213	1 240
Trä	657	789	904	670	531	484	607
Massa	614	983	709	482	530	970	768
Papper	1 190	2 064	2 468	1 479	1 246	1 317	855
Övrigt	–2342)	–2573)	–223	–346	–160	–203	–170
Avskrivningar	–1 6012)	–1 6163)	–1 250	–1 137	–1 114	–2 517	–1 218
Rörelseresultat	2 8392)	3 7033)	4 002	2 511	2 271	1 264	2 082
Finansiella poster	–117	–126	–29	–93	–84	–128	–221
Resultat före skatt	2 7222)	3 5773)	3 973	2 418	2 187	1 136	1 861
Skatter	–4832)	–7303)	–314	–544	–417	–262	–482
Periodens resultat	2 2392)	2 8473)	3 659	1 874	1 770	874	1 379
BALANSRÄKNING
Skogstillgångar	74 900	69 682	33 065	32 384	31 765	31 113	30 679
Uppskjutna skatteskulder relaterat till Skogstillgångar	–14 977	–13 977	–6 658	–6 905	–6 769	–6 626	–6 531
Rörelsekapital	2 759	3 748	3 735	2 861	2 740	3 002	3 118
Övrigt sysselsatt kapital	17 152	17 654	15 940	14 379	12 390	10 347	11 562
Sysselsatt kapital	79 834	77 107	46 082	42 719	40 127	37 836	38 828
Eget kapital	72 163	68 510	39 062	36 753	35 1274)	-	-
Nettolåneskuld	7 671	8 597	7 020	5 966	5 0004)	-	-
Sysselsatt kapital	79 834	77 107	46 082	42 719	40 127	37 836	38 828
KASSAFLÖDESANALYS
Operativt kassaflöde	2 688	2 922	2 751	2 273	1 917	2 481	1 469
Kassaflöde före utdelning	723	145	528	–754	–350	1 673	1 050
Löpande investeringar, netto	–1 2245)	–1 132	–1 002	–638	–959	–869	–876
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 414	–1 256	–1 967	–2 863	–2 231	–946	–184
NYCKELTAL
EBITDA-marginal	24,1%2)	27,2%3)	28,0%	21,9%	22,0%	23,4%	21,4%
Rörelsemarginal	15,4%2)	18,9%3)	21,3%	15,1%	14,8%	7,8%	13,5%
Avkastning på sysselsatt kapital, Industridelen	5,4%2)	11,9%	20,1%	12,5%	10,5%	2,2%	8,1%
Avkastning på sysselsatt kapital	3,6%2)	6,9%3)	9,0%	6,1%	5,8%	3,3%	5,4%
Rörelsekapital i procent av omsättningen	18,3%	20,2%	17,5%	17,7%	17,8%	18,6%	20,2%
Nettolåneskuld/EBITDA	1,7x2)	1,6x3)	1,3x	1,6x	1,5x4)	-	-
Nettolåneskuld/Eget kapital	11%	13%	18%	16%	14%4)	0%	0%
Data per aktie
Resultat, SEK/aktie	3,192)	4,053)	5,21	2,67	2,52	1,24	1,96
Utdelning, SEK/aktie	2,006)	0,00	1,75	1,50	-	-	-
Operativ kassaflöde, SEK/aktie	3,83	4,16	3,92	3,24	2,73	3,53	2,09

1) Omräknad finansiell information.

2) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten.

3) Exklusive effekten av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar.

4) Proforma. Proforma nettolåneskuld efter omallokering till 5 000 MSEK per den 31 december 2016. Proforma eget kapital beräknat som sysselsatt kapital.

minus proforma nettolåneskuld. Proformavärdet för nettolåneskuld använd i relation till EBITDA (ej proforma).

5) 81 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt.

6) Styrelsens förslag.

Flerårsöversikt

Icke-finansiell flerårsöversikt

		2020	2019	2018	2017
	Anställda utbildade i SCAs Uppförandekod	96%	96%	90%	90%
Värde grund	Andel av avtalsleverantörerna som godkänt SCAs leverantörsstandard	94%	93%	94%	75%
	Antal bekräftade överträdelser av SCAs Uppförandekod	7	8	2	-

	Aktiens totalavkastning (TSR)	51%	41%	–17%	-
Lönsam tilväxt	Credit rating	Investment	Investment	Investment	Investment
		Grade	Grade	Grade	Grade

	Klimatnytta1), miljoner ton CO2-ekvivalenter	9,6	10,5	8,0	-
	Upptag av CO2 genom nettotillväxt i SCAs skogar, miljoner ton CO2	4,4	5,4	4,0	4,0
Fossilfri värld	Fossila utsläpp i värdekedjan (Scope 1-2-3), miljoner ton CO2eq	0,86	0,91	0,88	-
	Specifika fossila utsläpp (Scope 1–2 exklusive transporter), kg CO2eq per ton produkt	69,6	79,5	72,2	-
	Fossilfri produktion (utsläpp från använda bränslen och el)	95%	95%	93%	95%
	Fossila utsläpp från transporter i värdekedjan, miljoner ton CO2eq	0,39	0,41	0,35	0,37
	Specifika fossila utsläpp från transporter i värdekedjan, g CO2eq per tonkm transportarbete	19,0	17,9	19,3	21,2
	Installerad kapacitet vindkraft på SCAs mark, TWh per år	5,4	4,4	2,6	2,3

	Stående volym i SCAs skogar2), miljoner m3sk	257	252	245	232
	Vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar, andel spåbarhetscertifierad vedråvara3)	100%	100%	100%	100%
Värdefulla skogar	Vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar, andel vedråvara från certifierat skogsbruk eller avverkat med SCA-hänsyn4)	81%	67%	71%	71%
	Återplantering, miljoner planterade plantor i SCAs skogar	46	35	36	32
	Naturvårdsareal5), % av produktiv skogsmark	22,5%	21,0%	20,0%	24,0%
	Antal samrådsmöten med renägande samebyar	120	79	69	65

	Förbrukad vedråvara, miljoner m3 fub	11,3	11,2	9,6	9,6
	Förbrukad elenergi, TWh	2,77	3,08	2,96	3,04
	Utsläpp till luft av kväveföreningar, ton NO2	2 106	1 995	1 831	1 696
Effektiv resurs användning	Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen, ton	2 628	1 873	1 892	2 786
	Avfall som går till deponi eller klassas som farligt avfall, ton	7 704	6 825	7 303	8 827

	Medelantal anställda	4 196	4 253	4 216	4 127
	Andel kvinnor i koncernen	21%	19%	19%	18%
och samhälle	Sjukfrånvaro, kort- och långtidsfrånvaro	3,9%	3,1%	3,5%	3,8%
	Arbetsolycksfallsfrekvens, LTA per miljoner arbetade timmar	5,6	7,4	9,1	10,4
Ansvar för människa	Förebyggande arbete – Risk- och beteendeobservationer, antal observationer	18 079	13 964	11 290	8 500
	Andel av utbetalningar som går till norra Sverige	58%	51%	-	-

1) Klimatnytta beräknad enligt modell lanserad av SCA 2019, se sca.com.

2) Ny skogstaxering 2019. Innehav i Baltikum inkluderat från och med 2019.

3) Vedråvara som lägst uppfyller FSCs standard för Controlled Wood.

4) SCA-hänsyn avser avverkning där lämnad naturhänsyn motsvarar FSCs krav på certifierat skogsbruk.

5) Naturvårdsareal avser frivilliga avsättningar och detaljhänsyn vid avverkning.

Definitioner och ordlista

Finansiella begrepp Ordlista

Resultatmått

EBITDA

Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt.

EBITDA-marginal

Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i procent av årets nettoomsättning.

Kapitalmått

Sysselsatt kapital

Balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med leverantörsskulder och andra kortfristiga ej räntebärande skulder.

Rörelsekapital

Kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande, kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder och andra ej räntebärande, kortfristiga skulder).

Nettolåneskuld

Finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel).

Avkastningsmått

Avkastning på sysselsatt kapital

Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra i procent av genomsnittet av de två senaste kvartalens sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas. För industriella segment används endast ROCE industridelen.

Avkastning på sysselsatt kapital – industridelen

Koncernens avkastning på sysselsatt kapital exklusive rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelsesegment Skog och en andel av övrig verksamhet. Strategiska investeringar i industri som ej är tagen i drift och engångseffekter exkluderas. Detta mått gäller för alla industriella segment.

Kassaflödesmått

Kassamässigt rörelseöverskott

EBITDA med avdrag för realisationsvinster och realisationsförluster från materiella och immateriella tillgångar samt återläggning av intäkter från andelar i intresseföretag och resultat från skogsomvärderingen.

Operativt kassaflöde

Summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i anläggningar samt strukturkostnader.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde.

Strategiska investeringar i anläggningar

Investeringar med syfte att öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny konkurrenskraftig teknik.

Löpande nettoinvesteringar

Konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar med syfte att bevara värdet på tillgångarna.

CTMP (kemisk termomekanisk massa) är en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad ved.

FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC-märkning av produkter baserade på råvara från FSC-certifierade skogar.

Kraftliner är ytskiktet i wellpapp baserat på färsk vedfiber.

m3fub (fastkubikmeter under bark) avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel. 1 m3fub motsvarar cirka 1,22 m3sk.

m3sk (skogskubikmeter) avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogskubikmeter. 1 m3sk motsvarar cirka 0,82 m3fub.

PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) Ett internationellt skogscertifieringssystem.

Produktiv skogsmark är mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år i genomsnitt över en omloppstid.

NBSK är blekt barrsulfatmassa som tillverkats genom att vedfiber kokas med kemikalier.

Sågade trävaror är sågat virke i olika storlekar för till exempel möbeltillverkning, snickeri eller byggnadsindustri.

Vedråvara avser färsk vedfiber som används i trä-, massa- och pappersprodukter.

Om årsstämman

Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls den 15 april 2021 genom poströstning. Det innebär att årsstämman kommer att genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående och att aktieägares utövande av rösträtt på årsstämman endast sker genom poströstning. Information om de av årsstämman fattade besluten offentliggörs samma dag när utfallet av poströstningen är slutligt sammanställt.

Registrering och anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena per den 7 april 2021, dels anmäla sig genom att avge sin poströst så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast den 14 april 2021.

För att ha rätt att delta i årsstämman måste en aktieägare som låtit förvaltarregistrera

sina aktier, förutom att anmäla sig till årsstämman genom att avge sin poströst, låta registrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställningen av aktieboken per den 7 april 2021. Sådan registrering kan vara tillfällig och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistreringar som gjorts av förvaltaren senast fredagen den 9 april 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Poströstning

Aktieägarna får utöva sin rösträtt vid årsstämman genom poströstning via ett särskilt formulär. Formuläret finns tillgängligt på bolagets hemsida www.sca.com. Poströstningsformuläret gäller som anmälan till årsstämman.

Det ifyllda och undertecknade formuläret ska skickas med post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, "Årsstämma",

c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till [email protected]. Aktieägare som är fysiska personer kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Sweden ABs hemsida https://anmalan. vpc.se/EuroclearProxy/.

Om aktieägaren poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas formuläret. Fullmaktsformulär på svenska och engelska tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på bolagets hemsida, www.sca.com. Fullmakt gäller 1 år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst 5 år. Om aktieägaren är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling, ej äldre än 1 år, som utvisar behörig firmatecknare biläggas formuläret.

Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.sca.com.

SCAs utveckling

Vedfibern har alltid skapat värde och SCA har över tid sökt bästa sätt att realisera detta värde, med växling från slutprodukt till slutprodukt som följd. Under år 2020 tog SCA avgörande steg mot en verksamhetsstruktur som i än högre grad skapar värde över tid.

Det första beslut som togs i SCAs styrelse var att investera i ett nytt sulfatmassabruk. Östrands massafabrik togs i drift år 1932 och var då som nu världens största produktionslinje för blekt barrsulfatmassa.

1932

SCA väljer tidningspapper som strategiskt utvecklingsområde. Sulfitmassafabriken Ortviken blev tidningspappersbruk. Två tidningspappersmaskiner byggdes 1956–1957 med en kapacitet på totalt 160 000 ton.

1958

1929

SCA-koncernen såg dagens ljus den 27 november 1929. Ett tiotal fristående skogsbolag samlades i en koncern med skog, sågverk, massafabriker, verkstäder och kraftbolag.

SCA börsintroduceras. När SCA inregistrerades på Stockholms fondbörs var antalet aktieägare cirka 17 000. Emissionen omfattade 375 000 aktier till ett pris på 130 SEK per aktie.

1950

Den första kraftlinermaskinen i Munksund körs igång år 1961 och blev startskottet för SCAs förpackningsrörelse. För att säkra avsättningen på liner gav sig SCA in på wellpappmarknaden och köpte ett antal anläggningar i Europa.

1961

SCAs utveckling

SCA sålde hela sin förpackningsverksamhet till DS Smith. SCA sålde också tryckpappersbruken utanför Sverige, Laakirchen och Aylesford.

2012

SCA beslutar att avveckla tryckpappersverksamheten och investerar i att öka produktionen av massa och containerboard.

2020

SCA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

1975

SCA tar sitt första steg mot att bli ett konsumentvaruföretag i och med köpet av det svenska hygienföretaget Mölnlycke. Under åren som följer blir SCA Europas ledande hygienföretag.

Efter ett historiskt beslut på årsstämman delades SCA i två noterade bolag – skogsbolaget SCA och hygienbolaget Essity, båda två ledare inom respektive bransch.

2017

175

Adresser

Huvudkontor

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ)

Organisationsnummer: 556012-6293 Postadress: 851 88 Sundsvall Besöksadress: Skepparplatsen 1

Webbplats: www.sca.com

Telefon: 060-19 30 00 E-post: [email protected]

För uppgifter om kontaktpersoner, se sca.com

SCAs historiska bildarkiv. Illustrationer: Fellow Designers, Saga-Mariah Sandberg och Nadja Nörbom. Papper: Inlaga – GraphoSilk 100 g/m2 från SCA. Omslag – Algro Advance 270 g/m2 SCAs årsredovisning är producerad med största möjliga miljöhänsyn. Vårt papper, GraphoSilk 100 g/m2

Foto: Mattias Andersson, Torbjörn Bergkvist, Isak Berglund Mattsson-Mårn, Michael Engman, Dennis Ersöz, Sanna Grannas, Jonna Jinton, Ola Kårén, Per-Anders Sjöquist, Patrick Trädgårdh, Liv Åhlund,

är tillverkat av råvara från ansvarsfullt skötta skogar i norra Sverige på Ortvikens pappersbruk, ett bruk med unikt låga utsläpp av koldioxid från fossila källor. Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2021

Produktion: SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson och Bold

Vedfibern – ett par millimeter lång, en bråkdel av en millimeter bred, ansvarsfullt skött så räcker den för evigt och den är basen för ett industriellt ekosystem.

AI assistant

Svenska Cellulosa AB — Annual Report 2020

2964_10-k_2021-03-18_31dee98b-ed79-4a35-89cf-74279cf6c379.pdf

Ett ledande industriellt ekosystem som drivs av skogens kraft

Innehåll

Introduktion

Strategi och verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter och noter

Hållbarhetsfakta

Övrigt

163 Underskrifter

Europas största privata skogsägare

Detta är SCA

Skog

Containerboard

Trä

Förnybar energi

Massa

Logistik

Viktiga händelser

Avvecklar tryckpapper

Investerar i massa

Investerar i containerboard

Vi bygger SCA för framtiden

Fokus på lönsam tillväxt

Ledande totalavkastning

En växande skogsresurs

Hållbart skogsbruk

Ulf Larsson

Vi tar vara på hela trädet

Sågverk

Massa- och pappersbruk

Bioenergi

Vindkraft

SCA i världen och lokalsamhället

Nettoförsäljning per marknad år 2020

SCA i världen och lokalsamhället

Ett levande lokalsamhälle

Utbetalningar år 2020

SCAs bidrag till ett fossilfritt samhälle

2

3

Så värnar SCA skogens biologiska mångfald

Exempel på SCAs ansvarsarter och deras behov:

Slät tallkapuschongbagge (Stephanopachys linearis)

Koralltaggsvamp (Hericium coralloides)

En grön nystart

Trender SCA agerar

Mycket stora resurser läggs på återhämtning efter coronapandemin

SCA levererar viktiga insatsvaror för hantering av

Klimatförändringar

Ökad efterfrågan på förnybar energi

Cirkulär ekonomi och bioekonomi

Strategi för lönsam tillväxt

Skogen är en förnybar tillgång som utgör kärnan i SCAs verksamhet. Kring skogen har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja. SCA vill växa sin skogsresurs och ytterligare öka värdet av varje träd.

Öka skogsresursen

Öka tillväxt och avverkning

Förvärva skogsmark

Investera i den integrerade värdekedjan

Öka produktionen av massa

Öka produktionen av containerboard

Utveckla affärsmöjligheterna inom förnybar energi

Minska exponeringen mot tryckpapper

Stark projektportfölj driver lönsam tillväxt

SCA driver utvecklingen av ny teknik för produktion av biodrivmedel och gröna kemikalier.

Transformation – SCA 2025

Massa – växande marknad

Investering i ökad produktion av containerboard Kapacitet (k ton)

Växande efterfrågan på förnybar energi Kapacitet vindkraft (TWh)

SKOG

Ökad tillväxt ger ökad avverkning

Europas största privata skogsinnehav säkrar råvaruförsörjningen

Strategi

Finansiella nyckeltal

Virkesköp från privata skogsägare

Skogsförvärv i Baltikum

Ansvarsfullt skogsbruk

Marknadsandel och konkurrenter

Lagar som styr skogsbruk och skogsförvaltning i Sverige

Svenska Cellulosa AB Annual Report 2020