Årsredovisning 2016

SCAs vision är att öka välbefi nnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa

Inledning

2 SCA i korthet
4 Året i korthet
8 Vd-ord
10 En värld i förändring
12 SCAs strategi
14 Mål
23 Strategier
30 Värdeskapande för SCAs intressenter
32 SCA-aktien
34 Information till aktieägare

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernen

38 Verksamhet och struktur
40 Förvärv, investeringar och avyttringar
42 Övrig koncerninformation
43 Omsättning och resultat
44 Operativt kassaflöde
45 Finansiell ställning

Affärsområden

48 Personliga hygienprodukter
54 Mjukpapper
60 Skogsindustriprodukter

Ansvar och styrning

66 Bolagsstyrning
72 Styrelse och revisorer
74 Koncernledning
76 Risker och riskhantering

Finansiella rapporter och noter

82 Innehåll
84 Koncernens resultaträkning
84 Koncernens rapport över totalresultat
85 Koncernens förändring i eget kapital
85 Koncernens operativa kassaflödesanalys
86 Koncernens kassaflödesanalys
87 Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och operativa kassaflödesanalys
88 Koncernens balansräkning
89 Noter
129 Moderbolagets räkningar
134 Årsredovisningen fastställs
135 Förslag till vinstdisposition
136 Revisionsberättelse

SCA-data

140 Flerårsöversikt
141 Kommentarer till flerårsöversikt
142 Beskrivning av kostnader
142 Råvaror, energi och transporter
143 Produktionsanläggningar
144 Definitioner och nyckeltal
144 Ordlista 145 Adresser
145 Utmärkelser och medlemskap

VISION

Att öka välbefinnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa

AFFÄRSIDÉ

Att hållbart utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja värdeskapande hygien- och skogsindustriprodukter och tjänster

117 314 MSEK NETTOOMSÄTTNING 2016

JUSTERAT RÖRELSERESULTAT 2016

13 989 MSEK

Exklusive jämförelsestörande poster

FÖRSÄLJNING I CIRKA

100 LÄNDER

MEDARBETARE

SCA i korthet

Personliga hygien produkter

SCA är en globalt ledande aktör inom personliga hygienprodukter. Bolaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Inom dessa produktsegment erbjuder SCA dessutom produkter som våtservetter, tvål, lotion, barnoljor och bomullsrondeller. Produkterna säljs under SCAs globala och regionala varumärken som till exempel Libero, Libresse, Nosotras, Saba och TENA samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Distributionskanalerna är detaljhandel, onlineförsäljning, apotek och vårdinstitutioner.

Läs mer om affärsområdet Personliga hygienprodukter på sidorna 48–53.

Mjukpapper

SCA är en globalt ledande aktör inom mjukpapper. Bolaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för stor förbrukare. Produktportföljen för konsumenter består av toalett- och hushålls papper, näs dukar, ansikts-, våt- och pappers servetter. Inom mjukpapper för konsumenter säljs produkterna till detaljhandeln både under SCAs egna varu märken, som till exempel Lotus, Regio, Tempo och Zewa, samt under detalj handelns egna märkesvaror. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA, under det globalt ledande varumärket Tork, kompletta hygienlösningar med till exempel toalettpapper, pappershanddukar, pappers servetter, handtvål, handlotion, handdes infektion, behållare, rengörings- och avtorkningsprodukter, sensorteknik, service och underhåll till bland annat institutioner och företag. Distributions kanalerna är detaljhandel, onlineförsäljning och distributörer.

Läs mer om affärsområdet Mjukpapper på sidorna 54–59.

Skogsindustriprodukter

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar miljöcertifierad skogsmark och producerar skogsindustriprodukter med en stark miljöprofil. SCAs skogstillgång är en unik växande resurs som utgör kärnan i affärsområdets verksamhet och som möjliggör försörjning av vedråvara och energi till konkurrenskraftig kostnad till bolagets skogsindustriverksamhet. Bolaget har en välintegrerad värdekedja med produktionsanläggningar i anslutning till skogsinnehavet. SCA utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer sågade trävaror, massa, kraftliner, tryckpapper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Läs mer om affärsområdet Skogsindustriprodukter på sidorna 60–65.

Nettoomsättning 2016 (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 29%

Mjukpapper, 57%

Skogsindustriprodukter, 14%

Nettoomsättning och justerad rörelsemarginal1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 & 11.

Nettoomsättning per distributionskanal 2016

Business to business, 36%

Vårdsektor, 10%

Justerat resultat före skatt1) och utdelning per aktie

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 & 11.

Justerat rörelseresultat1) 2016 (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 29%

Mjukpapper, 56% Skogsindustriprodukter, 15%
1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelsens kassafl öde

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 & 11.

2016 2015

Året i korthet

KONCERNEN 2016

Nettoomsättning	MSEK	Resultat per aktie	SEK
117 314	(115 316)	7,93	(9,97)
Ökade med 2 procent jämfört med 2015.
Organisk försäljning	%	Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)	%
+2 %	(+5%)	12,5 %	(12,0%)
Exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar.
Justerat rörelseresultat1)	MSEK	Justerad avkastning på eget kapital1)	%
13 989	(13 014)	11,0 %	(11,6%)
Ökade med 7 procent jämfört med 2015 (8 procent exklusive omräkningsvalutaeffekter, förvärv och avyttringar).
Justerad rörelsemarginal1)	%	Rörelsens kassaflöde MSEK
11,9 %	(11,3%)	10 382	(9 890)
Justerat resultat före skatt1)	MSEK	Föreslagen utdelning per aktie	SEK
13 070	(12 059)	6,00	(5,75)
Ökade med 8 procent jämfört med 2015.

Nyckeltal

	SEK	EUR2)	SEK	EUR2)
Nettoomsättning, MSEK/MEUR	117 314		12 406 115 316	12 334
Rörelseresultat, MSEK/MEUR	11 279	1 193	10 9474)	1 1714)
Justerat rörelseresultat, MSEK/MEUR1)	13 989	1 480	13 014	1 392
Rörelsemarginal, %	9,6		8,7
Justerad rörelsemarginal, %1)	11,9		11,3
Resultat före skatt, MSEK/MEUR	10 360	1 096	9 992	1 069
Justerat resultat före skatt, MSEK/MEUR1)	13 070	1 383	12 059	1 290
Årets resultat, MSEK/MEUR	6 012	636	7 452	797
Justerat årets resultat, MSEK/MEUR1)	8 295	877	8 753	936
Resultat per aktie, SEK	7,93		9,97
Justerat resultat per aktie, SEK1)	11,18		11,82
Rörelsens kassaflöde per aktie, SEK	14,78		14,08
Eget kapital per aktie, SEK	112,78		107,35
Utdelning, SEK/aktie	6,003)		5,75
Strategiska investeringar inkl. förvärv, MSEK/MEUR	–10 862	–1 149	–3 218	–344
Avyttringar, MSEK/MEUR	489	52	329	35
Eget kapital, MSEK/MEUR	79 519	8 319	75 691	8 290
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,1		10,1
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %1)	12,5		12,0
Avkastning på eget kapital, %	7,9		9,9
Justerad avkastning på eget kapital, %1)	11,0		11,6
Skuldsättningsgrad	0,44		0,39
Skuldsättningsgrad, exklusive pensionsskuld	0,39		0,36
Medeltal anställda	46 171		44 000
Antal anställda per 31 december	46 429		44 051

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) För valutakurser se fotnot 1) på sidan 84 och fotnot 2) på sidan 85.

3) Av styrelsen föreslagen utdelning. 4) Inkluderar försäljning av värdepapper, 970 MSEK, 103,7 MEUR.

Beslut om omstruktureringsåtgärder inom mjukpappersproduktionen i Frankrike och Spanien.
Barnblöjverksamheten i Mexiko avvecklades som en del av arbetet med att åtgärda svaga marknadspositioner med otillräcklig lönsamhet.
Beslutade att avveckla hygienverksamheten i Indien som en följd av SCAs bedömning att lönsamhet inte kan uppnås inom rimlig tid. Avvecklingen kommer att ske under första kvartalet 2017.
Lanserade tillsammans med FN-organet Water Supply and Sanitation Collaborative Council, rapporten "Hygiene Matters 2016/17". Rapporten fokuserar på tabun och stigman kring inkontinens och menstruation och har en nära koppling till FN:s hållbarhetsmål.
Utnämndes av CDP, en internationell icke vinstdrivande organisation som arbetar för hållbara ekonomier, till global ledare för sina strategier och åtgärder för att motverka klimatförändringar. SCA kvalificerade sig även till CDP:s lista "Climate A".

VIKTIGA HÄNDELSER 2016:

Initierat arbete för att kunna föreslå årsstämman 2017 att besluta om att dela SCA-koncernen i två noterade bolag; hygien och skogsindustri.
Ingick avtal om förvärv av BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag som utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 3405) MEUR. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter och förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.
Förvärvet av Wausau Paper Corp., en ledande nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, slutfördes. SCA är efter förvärvet nummer två inom mjukpapper för storförbrukare på den nordamerikanska marknaden.
Avyttringen av hygienverksamheten i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea för integration med Vinda slutfördes. SCA är majoritetsägare i Vinda, ett av Kinas största hygienbolag.
Ny produktionsanläggning för inkontinensprodukter i Brasilien invigdes.

5) Beräknad per 31 december 2016.

INITIERAT ARBETE FÖR ATT KUNNA FÖRESLÅ ÅRSSTÄMMAN 2017 ATT BESLUTA OM ATT DELA SCA-KONCERNEN I TVÅ NOTERADE BOLAG; HYGIEN OCH SKOGSINDUSTRI

Den 24 augusti 2016 meddelade SCA att bolaget skulle initiera ett arbete för att kunna föreslå årsstämman 2017 att besluta om att dela SCA-koncernen i två noterade bolag; ett för hygienverksamheten och ett för skogsindustriverksamheten. En uppdelning av koncernen och utdelning samt notering av aktierna i det dotterbolag som idag bedriver hygienverksamheten bedöms öka fokus, kundnytta, utvecklingsmöjligheter samt möjligheten för respektive bolag att framgångsrikt kunna realisera sina strategier under ledning av separata, engagerade ledningsgrupper, skilda styrelser och med oberoende tillgång till kapital. Detta bedöms långsiktigt öka värdet för SCAs aktieägare. Dessutom har synergierna mellan verksamheterna minskat över tid och är idag begränsade. En utvärdering har gjorts av olika metoder och strukturella alternativ för att genomföra en fullständig uppdelning av de båda verksamheterna i två självständiga bolag. Till årsstämman 2017

har styrelsen därför lämnat förslag om utdelning av samtliga aktier i och notering av bolagets hygienverksamhet. Utdelningen till aktieägarna föreslås ske i proportion till deras innehav av A- respektive

B-aktier. Om aktieägarna beslutar i enlighet med förslaget, planeras det nya hygienbolaget att delas ut och noteras på Nasdaq Stockholm senast under andra halvåret 2017.

SCA FÖRVÄRVAR BSN MEDICAL, ETT LEDANDE MEDICINTEKNISKT FÖRETAG

Den 19 december 2016 meddelade SCA att bolaget ingått ett avtal att förvärva BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag. BSN medical utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 3401) MEUR. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter. Transaktionen förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

BSN medical är ett innovativt medicintekniskt företag med välkända varumärken som Leukoplast, Cutimed, JOBST, Delta Cast, Delta Lite och Actimove. Bolaget har en försäljningsorganisation med försäljning i över 140 länder och produktion i elva länder samt cirka 6 000 medarbetare.

Förvärvet av BSN medical passar SCA strategiskt mycket väl och stöder bolagets vision; att öka välbefinnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa, två områden som är nära sammankopplade. BSN medical har ledande marknadspositioner inom flera attraktiva medicintekniska produktkategorier och skapar en ny tillväxtplattform med framtida branschkonsolideringsmöjligheter. SCAs inkontinensverksamhet, med det globalt ledande varumärket TENA, delar samma

positiva marknadsegenskaper, kundbas och försäljningskanaler som BSN medical, vilket möjliggör snabbare tillväxt genom korsvis försäljning.

BSN medicals redovisade nettoomsättning för 2015 uppgick till 861 MEUR (8 050 MSEK), justerad EBITDA2) på 201 MEUR (1 879 MSEK), justerat rörelseresultat3) på 137 MEUR (1 281 MSEK), en justerad rörelsemarginal3) på 15,9 procent och en justerad avkastning på sysselsatt kapital3) som uppgick till 7,7 procent. Redovisad nettoomsättning för BSN medical de första nio månaderna 2016 uppgick till 627 MEUR (5 872 MSEK), justerad EBITDA2) på 151 MEUR (1 414 MSEK), justerat rörelseresultat3) på 103 MEUR (965 MSEK) och en justerad rörelsemarginal3) på 16,4 procent.

Förvärvet förväntas bidra positivt till SCAs vinst per aktie från första året. BSN medical har en affärsmodell som ger starkt kassaflöde och låg kapitalbindning.

Transaktionskostnaderna uppgår till cirka 25 MEUR varav cirka 15 MEUR redovisas som en jämförelsestörande post under fjärde kvartalet 2016. Den återstående kostnaden kommer att redovisas som en jämförelsestörande post under andra kvartalet 2017. Immateriella tillgångar relaterade till förvärvet förväntas uppgå till cirka 2,7 miljarder EUR. Förvärvet kommer att vara helt lånefinansierat och SCA har bindande kreditlöften tillgängliga. SCAs avsikt är att även fortsättningsvis upprätthålla en solid investment grade rating.

¹⁾ Beräknad per 31 december 2016.

²⁾ Exklusive jämförelsestörande poster.

³⁾ Exklusive jämförelsestörande poster och inklusive BSN medicals avskrivningar hänförliga till förvärvsbalans.

Hygien berör oss alla

Med SCAs affärsmodell och hygienlösningar bidrar SCA till att höja hygienstandarden i världen. Två bärande områden i Hygiene Matters-initiativet är en global konsumentundersökning och rapporten Hygiene Matters. Rapporten 2016/2017 tar upp det ekonomiska värdet av att investera i hygien, att bryta tabun och stigman som omger menstruation och inkontinens samt innovativa lösningar för framtiden. För första gången togs rapporten fram i samverkan med WSSCC (Water Supply and

Sanitation Collaborative Council). WSSCC är det enda FN-organ som enbart arbetar med sanitet- och hygien frågor.

Rapporten lanserades i anslutning till FN:s generalförsamlings session i New York i slutet av september 2016. Huvudtalare var Amina Mohammed, ordförande för WSSCC och vice generalsekreterare i FN samt medicine doktor Ewa Björling, bland annat tidigare handelsminister i Sverige och ledamot i SCAs styrelse. En intresseväckande debatt med framstående representanter från bland annat UN Sustainable Development Solutions Network och CEO Water Mandate hölls.

I oktober 2016 samlades bolag, myndigheter och intresseorganisationer i New York för att delta i UN Foundations dialog om FN:s globala agenda för hållbar utveckling. UN Foundation fungerar som en länk till FN. Organisationen samlar näringsliv och civilsamhälle för att hjälpa FN att ta itu med några av världens mest angelägna frågor, däribland global hälsa.

Amina Mohammed, vice generalsekreterare i FN och ordförande i WSSCC, var en av huvudtalarna när Hygiene Matters-rapporten lanserades i New York i september 2016.

Bland SCAs representanter på plats fanns vd och koncernchef Magnus Groth som också inledningstalade. Han talade om kopplingen mellan hygien, hälsa och välbefi nnande och framhöll att näringslivet har en betydelsefull roll i sammanhanget. Han belyste också att sam verkan mellan offentliga och privata aktörer är avgörande för att världen ska lyckas nå FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals).

Just samverkan mellan sektorer som ett sätt att inspirera beslutsfattare och föra världen framåt var också temat för fl era av paneldebatterna under dialogmötet. SCA bidrar genom omfattande engagemang i hygien och hälsa, och genom att dela sina insikter med andra.

SCA hade även bjudit in ett antal kunder och samarbetspartners för att diskutera hur dessa kan arbeta för att stötta FN:s hållbarhetsmål samt hur FN:s mål kommer att påverka näringslivet. Detta i sig kan stötta kunderna och SCAs samarbetspartners i deras hållbarhetsarbete.

I september 2016 lanserade SCA tillsammans med FN-organet WSSCC rapporten "Hygiene Matters 2016/2017".

Vikten av hygien

Varje dag förlitar sig cirka 500 miljoner människor på SCAs hygienprodukter för att leva ett hälsosamt liv. SCAs vd och koncernchef Magnus Groth bidrar sedan oktober 2016 regelbundet med ledare till Huffi ngton Post, en så kallad HuffPo-skribent. Hans artiklar handlar om vikten av hygien och visar på kopplingen mellan hygien, hälsa och välbefi nnande.

Två starka verksamheter med attraktiva erbjudanden

– spännande framtid för hygien- och skogsindustriverksamheterna

2016 var ett händelserikt år för SCA. Vi initierade ett arbete för att kunna föreslå årsstämman 2017 att besluta om att dela SCA-koncernen i två noterade bolag; ett hygienbolag och ett skogsindustribolag. Under året vidareutvecklade vi vår strategi och skapade en ny vision. Förvärvet av Wausau Paper Corp., en ledande nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, slutfördes och integrerades på ett framgångsrikt sätt. Vi stärkte vårt samarbete med Vinda för att bygga en ledande asiatisk hygienverksamhet. Under slutet av året ingick vi avtal om förvärv av medicinteknikföretaget BSN medical. Förvärvet av BSN medical passar SCA strategiskt mycket väl och stöder vår vision att öka välbefinnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa. Genom ett framgångsrikt innovationsarbete förbättrade vi våra kund- och konsumenterbjudanden och stärkte våra marknadspositioner inom många produktsegment. Dessutom fortsatte vi att effektivisera värdekedjan och åtgärda underpresterande marknadspositioner.

Starkt resultat

Nettoomsättningen och det justerade rörelseresultatet1) ökade med 2 respektive 7 procent under året. Den organiska försäljningen, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, ökade med 2 procent under 2016 och påverkades av en delvis utmanande marknadssituation för hygienprodukter och kapacitetsneddragningar. Det justerade rörelseresultatet1), exklusive omräkningsvalutaeffekter, förvärv och avyttringar, ökade med 8 procent och den justerade rörelsemarginalen1) ökade med

0,6 procentenheter och uppgick till 11,9 procent. Den justerade avkastningen på sysselsatt kapital1) uppgick till 12,5 procent och det operativa kassaflödet ökade med 16 procent. Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 4,3 procent till 6,00 SEK per aktie.

Initierat arbete för att dela upp SCA

SCA har under ett par decennier ökat hygienverksamhetens andel av koncernens omsättning. Under 2016 svarade hygienverksamheten för 86 procent och skogsindustriverksamheten för 14 procent av

koncernens omsättning. Våra hygien- och skogsindustriverksamheter är två starka verksamheter med attraktiva erbjudanden inom sina respektive områden. Synergierna mellan verksamheterna har minskat under åren och är idag begränsade. En uppdelning av koncernen och utdelning samt notering av aktierna i det dotterbolag som idag bedriver hygienverksamheten bedöms öka fokus, kundnytta, utvecklingsmöjligheter samt möjligheten för respektive bolag att framgångsrikt kunna realisera sina strategier under ledning av separata, engagerade

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

ledningsgrupper, skilda styrelser och med oberoende tillgång till kapital. Det känns därför som ett naturligt steg att föreslå årsstämman 2017 att dela upp SCA-koncernen i två noterade bolag; ett hygienbolag och ett skogsindustribolag.

Reserveringar avseende skattemål och konkurrensmål

Under året reserverade vi 1 300 MSEK för pågående skattemål i Sverige och Österrike. Nyligen avgivna domar i liknande mål tyder på att praxis ändrats och därför gjorde vi denna reservering. Vi reserverade även 1 090 MSEK för pågående konkurrensmål i Chile, Colombia, Polen, Spanien och Ungern. Dessa mål avser i allt väsentligt tidsperioden mellan 2000–2013. Vi tolererar inte någon form av otillåtet samarbete med konkurrenter och vi arbetar intensivt med att minimera riskerna för oetiskt beteende, bland annat genom utbildning av medarbetare i konkurrenslagstiftning.

Öka välbefinnandet i världen

SCAs vision är att öka välbefinnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa. Hälsa, välbefinnande och sanitet är några av grundpelarna i Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling, mål som vi aktivt stödjer. Målen syftar till att bidra till en bättre värld men skapar även affärsmöjligheter på befintliga och nya marknader. Vi har kunskapen, erfarenheten, produkterna, lösningarna och engagemanget för att bidra till att förbättra hygienstandarden i världen och bryta tabun kring områden som menstruation och inkontinens. I september lanserade vi vår femte Hygiene Matters-rapport som syftar till att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande. Rapporten baseras på en global undersökning och lanserades i samband med Förenta Nationernas generalförsamlings session i New York. Vi samarbetar även med United Nations Foundation som syftar till att föra samman företag, myndigheter och intresseorganisationer för samverkan kring FN:s mål för hållbar utveckling.

Innovationer stärker vårt erbjudande

Vi är ett bolag som finns nära kunder och konsumenter, vilket gör att vi kan omvandla kund- och konsumentinsikter till produkter och lösningar som möter befintliga och nya behov. Vår satsning på digitalisering inom många områden, inte minst inom e-handel, har fortsatt. Kunder och konsumenter uppskattar att kunna handla online, exempelvis våra inkontinensprodukter, vilket är praktiskt, lätt och diskret.

Under 2016 lanserade vi 23 innovationer som förbättrat vårt erbjudande och stärkt våra marknadspositioner och varumärken. Innovationer lanserades inom mjukpapper för konsumenter, bland annat under varumärkena Lotus, Plenty, Regio, Tempo och Zewa, inom mensskydd, bland annat under varumärkena Bodyform, Libresse och Nosotras, inom barnblöjor under varumärkena Drypers och Libero samt inom mjukpapper för storförbrukare och inkontinensprodukter under de två världsledande varumärkena Tork och TENA. Vi vill bidra till ett cirkulärt samhälle där resursåtgång och avfall ska minimeras och slutna eller nya kretslopp skapas. För att få inspiration till nya innovationer och affärslösningar har vi gått med i Circular Economy 100 (CE 100), ett

program inom ramen för Ellen MacArthur Foundation som har till syfte att verka för en cirkulär ekonomi.

Genom ett framgångsrikt innovationsarbete förbättrade vi våra kund- och konsument erbjudanden och stärkte våra marknadspositioner inom många produktsegment. Dessutom fortsatte vi att effektivisera värdekedjan och åtgärda underpresterande marknadspositioner." "

Värdeskapande förvärv och investering

I slutet av året ingick vi avtal om förvärv av medicinteknikföretaget BSN medical. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 3402) MEUR. BSN medical har ledande marknadspositioner inom flera attraktiva medicintekniska produktkategorier och skapar en ny tillväxtplattform med framtida branschkonsolideringsmöjligheter. Medicinteknikbolaget delar samma positiva marknadsegenskaper, kundbas och försäljningskanaler som vår inkontinensverksamhet, med det globalt ledande varumärket TENA, vilket möjliggör högre tillväxt genom korsvis försäljning. Transaktionen är villkorad av godkännanden från konkurrensmyndigheter och förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Förvärvet av Wausau Paper Corp., en nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, slutfördes under året och arbetet med att integrera verksamheten går enligt plan. Efter förvärvet är SCA den näst största aktören inom mjukpapper för storförbrukare på den nordamerikanska marknaden.

Vår investering i fördubblad massaproduktion vid Östrands massabruk i Sverige fortgår som planerat. Fram till den sista december 2016 hade vi investerat 2,6 miljarder SEK av de planerade cirka 7,8 miljarder SEK. Produktionsstart planeras till andra kvartalet 2018. Investeringen kommer ge anläggningen en kostnadsposition och miljöprestanda i världsklass.

Åtgärder för förbättrad lönsamhet på tillväxtmarknader

I slutet av året beslutade vi att avveckla hygienverksamheten i Indien. Efter fyra år på den indiska marknaden är vår bedömning tyvärr att lönsamhet inte kan uppnås inom rimlig tid. Vi prioriterar tillväxt på utvalda tillväxtmarknader som Kina, Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland, där vi redan har starka marknadspositioner.

Vårt arbete med att åtgärda svaga marknadspositioner har fortsatt under året. Vår mexikanska barnblöjverksamhet har haft en svag marknadsposition och otillfredsställande lönsamhet under en längre tid, vilket ledde fram till beslutet att avveckla verksamheten. För vår övriga hygien-

verksamhet är Mexiko en högprioriterad marknad.

Under året slutfördes avyttringen av SCAs hygienverksamhet i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea till Vinda. SCA är majoritetsägare

i Vinda, ett av Kinas största hygienbolag. Transaktionen stärker samarbetet mellan SCA och Vinda, och gör det möjligt för oss att ytterligare dra nytta av våra gemensamma styrkor för att bygga en ledande asiatisk hygienverksamhet.

I Brasilien invigde vi vår nya produktionsanläggning för inkontinensprodukter, vilket stärker konkurrenskraften.

Fortsatt effektiviseringsarbete

Arbetet med effektiviseringar och kostnadsbesparingar fortsatte under året. Vi lanserade Tissue Roadmap, vilket är en tioårig plan för att effektivisera produktionen och öka kapitaleffektiviteten för att öka värdeskapandet inom affärsområdet Mjukpapper. I linje med planen har vi under året avvecklat en anläggning i Spanien och genomfört omstruktureringsåtgärder vid två anläggningar i Frankrike.

Avslutningsvis

2017 är våra viktigaste prioriteringar att fortsätta att växa med god lönsamhet och samtidigt på ett bra sätt genomföra de initiativ som påbörjats de senaste åren. Jag ser en spännande framtid för såväl hygiensom skogsindustriverksamheten. Större insikt om att jordens tillgångar är begränsade gynnar förnybara produkter som massa, sågade trävaror och pappersprodukter. Ökad medvetenhet om hur hygien, hälsa och välbefinnande hör ihop, i kombination med en växande och åldrande befolkning, leder till ökad efterfrågan på hygienprodukter, produkter vi alla behöver varje dag.

Magnus Groth Vd och koncernchef

En värld i förändring

Globala makrotrender, från befolkningsökning och högre levnadsstandard till resursbrist och klimatförändring, ändrar snabbt förutsättningarna för SCAs affärsverksamhet. Genom att analysera omvärld och trender samt ha en nära kund- och konsumentdialog tar SCA tillvara på drivkrafter som ger möjlighet att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt.

Växande och åldrande befolkning

Världens befolkning ökar och lever längre. Den globala befolkningen är i dag drygt 7 miljarder. FN förutspår att den kommer att vara över 9 miljarder år 2050. En växande befolkning medför en ökad efterfrågan på hygienprodukter och ger därmed tillväxtmöjligheter för SCA. Befolkningen kommer att öka mest i Asien, Latinamerika och Afrika. Närvaro på dessa marknader och marknadsanpassade lösningar är därför av strategisk vikt. SCA prioriterar tillväxt på utvalda tillväxtmarknader som Kina, Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland.

En åldrande befolkning ökar trycket på äldrevården och allt fler äldre kommer att behöva vårdas i hemmet. Samtidigt är människor friskare och piggare och fortsätter att leva ett aktivt liv längre upp i åldrarna. Fler äldre ökar efterfrågan på inkontinensprodukter, både på mogna marknader och på tillväxtmarknader, då förekomsten av inkontinens bland personer över 65 år beräknas vara mellan 15 och 20 procent.

Högre levnadsstandard

Samtidigt som befolkningen växer minskar fattigdomen i världen. Allt fler tjänar mer än 2 dollar per dag (Världsbankens definition av fattigdom) eller tar klivet upp i medelklassen. När de mest grundläggande behoven som mat och husrum är tillgodosedda är hygienen det som prioriteras högst. Detta skapar goda tillväxtmöjligheter för SCA. På tillväxtmarknaderna säljer SCA hygienprodukter och lösningar anpassade till konsumenter med begränsade resurser.

Globala insikter om hälsa och hygien

Begränsad eller ingen tillgång till hygien och sanitet är en av de största globala utmaningarna att lösa. Insikten om att en god hygien förbättrar hälsa och välbefinnande ökar i världen. SCA utvecklar kontinuerligt nya hygienlösningar och utbildar bland annat unga kvinnor om menstruation och pubertet samt barn om vikten av god handhygien. Inkontinensprodukter ger äldre möjlighet att leva ett mer aktivt och värdigt liv.

Växande ekonomier och en värld i förändring

Globalisering, urbanisering, politiska beslut, världsekonomin, lagstiftning och kulturella strömningar påverkar SCA. Genom att försöka förutse de strukturella omvärldsförändringarna arbetar SCA för att dra nytta av de fördelar samt hantera de utmaningar förändringarna innebär. De ekonomiska styrkeförhållandena förändras och tillväxtmarknader som Kina och Brasilien blir mer betydelsefulla.

Förändrade kundoch konsumentbeteenden

Trender, teknikutveckling och rådande värderingar förändrar kunder och konsumenters beteende. Att kunna förutse och överträffa kunders och konsumenters förväntningar blir därför viktigare.

Hållbar konsumtion: Begränsade resurser, politiska prioriteringar samt medvetna kunder och konsumenter ökar efterfrågan på hållbara produkter och tjänster.
Digitalisering: Många inköp görs via e-handel vilket ändrar spelreglerna för bland annat produktutveckling, marknadsföring och distribution. Kunder och konsumenter efterfrågar i allt högre grad digitala lösningar.
Företaget bakom varumärket: Kunder och konsumenter uppmärksammar avsändaren till produkter och tjänster i högre grad och ställer krav på att företag arbetar på ett ansvarsfullt sätt.

• Innovation: För att möta de ändrade beteendena krävs innovation av produkter, tjänster och affärsmodeller.

Knappa resurser

Den växande världsekonomin och en globalt växande befolkning gör att allt fl er ska dela på jordens resurser.

Energi: IEA (Internationella energirådet) förutspår att det globala energibehovet kommer att öka med en tredjedel fram till år 2040, vilket troligen innebär ökade kostnader och i vissa fall energibrist. Som en stor energianvändare är det en viktig fråga för SCA och koncernen arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringar. Ny teknik är inte bara mer resurseffektiv utan medför även oftast minskade utsläpp.
Vatten: FN förutspår att två tredjedelar av världens befolkning kan komma att bo i områden med färskvattenbrist år 2025. Tillgång till vatten är kritiskt för mänskligheten, industrin och jordbruket. SCAs produktion är beroende av tillgång till vatten och koncernen arbetar mot ambitiösa mål för effektiv vattenanvändning.
Skogsskötsel: Olaglig skogsavverkning och avverkning av skogar med högt bevarandevärde bidrar till avskogningen i världen och hotar den biologiska mångfalden. SCA har som ett koncernmål att kontrollera ursprunget på all vedråvara. Skogen utgör en betydelsefull del i SCAs värdekedja och säkrar tillgången till skogsråvara.
Humankapital: Tillväxtländernas ekonomiska framsteg och alltmer kunskapsintensivt företagande ökar behovet av kvalifi cerad arbetskraft och ledarskap. SCA investerar i utveckling och utbildning av sina medarbetare och arbetar strategiskt för att säkra framtida behov av medarbetare och kompetens.

Klimatförändringar

Klimatförändringar är ett av de mest allvarliga miljö- och samhällsproblem världen står inför. Myndigheter sätter mål för att minska koldioxidutsläppen och den privata sektorn förväntas bidra. SCA arbetar aktivt för att motverka klimatförändringar genom investeringar i ny teknik, effektivitetsförbättringar och satsningar på biobränslen och vindkraft. SCAs skogar har en nettotillväxt som medför att de nettoabsorberar mer koldioxid än utsläppen från hela bolagets användning av fossila bränslen i den egna produktionen.

Intressenter påverkar SCAs vägval

SCAs prioriteringar utgår från vad som är viktigt för intressenterna

VÄSENTLIGHETSANALYSEN visar vilka frågor som är viktiga för SCA och bolagets intressenter. Den ligger till grund för SCAs strategi och hållbarhetsarbete. Analysen grundar sig på en undersökning bland 1 100 externa och interna intressenter. SCA har genomfört väsentlighetsanalyser 2008, 2010, 2012, 2013 och 2015. Resultatet av väsentlighetsanalysen 2015 visar att intressenterna anser att följande områden är viktigast: 1. Innovation

1. Kund- och konsumentnöjdhet
1. Affärsetik
1. Transparens
1. Hälsa och säkerhet

Innovation ansågs av intressenterna vara det viktigaste området. Genom att fi nnas nära kunder och konsumenter, förstå behoven och omvandla insikterna till produkter och tjänster bidrar SCA positivt i människors vardag, vilket i sin tur stärker bolagets marknadspositioner och varu märken.

Kund och konsumentnöjdhet var det område som rankades näst högst av intressenterna. Kundförståelse och konsument insikt avgör vilka innovationer SCA utvecklar och hur den färdiga produkten eller tjänsten levereras till marknaden. Konsumentdialogen sker bland annat med hjälp av fokus grupper eller genom djupintervjuer. Mycket kunskap fås från SCAs säljare och SCA gör regelbundna kundnöjdhetsundersökningar.

Affärsetik gavs stor vikt av intressenterna. Fri och rättvis konkurrens är en viktig grundpelare i varje samhälle och för varje hållbar affärsverksamhet. SCA har nolltolerans mot all form av korruption och oetiska affärsmetoder och förväntar sig att bolagets leverantörer ska följa samma regler i enlighet med SCAs globala leverantörsstandard. Under 2016 implementerade SCA ett initiativ inom etik och integritet i syfte att sätta än mer fokus på dessa frågor i det dagliga arbetet, samt öka medvetenheten om risker samt vikten av ett ansvarsfullt ledarskap. En kultur som präglas av integritet börjar med två viktiga insikter: att omgivningen har stor inverkan på individers agerande samt att det är nödvändigt att hantera etiska gråzoner. Utbildningsinsatsen inleddes i koncernledningen och togs vidare till bolagets 150 högsta chefer. I början av 2017 kommer omkring 1 000 medarbetare att ha tagit del av programmet. Därefter kommer det att införlivas i SCAs ledar utveckling.

Andra viktiga områden var mänskliga rättigheter, resurseffektivitet, skogstillgångar, bolagsstyrning och produktsäkerhet. Sammanlagt deltog cirka 1 100 kunder, konsumenter, leverantörer, investerare, analytiker, medierepresentanter, intresseorganisationer och SCAmedarbetare. Intressentgruppernas svar har viktats för att ge en mer rättvisande bild av resultatet.

SCAs strategi

VISION Att öka välbefi nnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa

AFFÄRSIDÉ Att hållbart utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja värdeskapande hygien- och skogsindustriprodukter och tjänster
	MÅL
Skapa ökat värde för aktie ägarna genom lönsam tillväxt	Öka livskvaliteten varje dag för fl er människor	Bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle	Skapa förutsättningar för våra medarbetare att uppnå sin fulla potential i ett vinnande lag
	STRATEGIER
Vinna på utvalda marknader och produktkategorier	Fokusera på kunder och konsumenter	Genom innovation bygga större varumärken	Förbättra effektiviteten

"Att öka välbefi nnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa"

SCAs vision är att öka välbefi nnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa. Medvetenheten kring hur hälsa, hygien och välbefi nnande hör ihop ökar i världen, samtidigt som begränsad eller ingen tillgång till hygien och sanitet är en av de största globala utmaningarna att lösa. SCA vill vara den självklara experten inom hygienrelaterade frågor. Inom SCA fi nns kunskapen, erfarenheten, produkterna och lösningarna samt engagemanget att bidra till att förbättra hygienstandarden i världen. Genom att utbilda, informera och sprida kunskap om vikten av en god hygien och bryta de tabun som fi nns kring inkontinens och menstruation vill SCA initiera en global dialog om kopplingen mellan hygien och hälsa. Cirka 500 miljoner människor använder SCAs hygienprodukter varje dag. Genom att fi nnas nära kunder och konsumenter, förstå behoven och omvandla insikterna till ledande lösningar bidrar SCA positivt i människors vardag.

VISION AFFÄRSIDÉ

Koncernens affärsidé är att hållbart utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja värdeskapande hygien- och skogsindustriprodukter och tjänster.

SCAs vision bryts ner i fyra mätbara mål och strategier med tydliga kopplingar till intressentgrupper som aktieägare, kunder och konsumenter, samhälle och medarbetare:

MÅL

Skapa ökat värde för aktieägarna genom lönsam tillväxt

SCAs övergripande mål är att skapa långsiktigt värde för sina aktieägare och att SCA-aktien ska leverera en högre totalavkastning än konkurrenternas. För att öka värdeskapande och aktiens totalavkastning fokuserar SCA på lönsam tillväxt. SCA investerar i framtida tillväxt och arbetar för att öka lönsamheten samt växa där lönsamheten är hög. På varje geografisk marknad och inom varje produktkategori som SCA har närvaro är ambitionen att generera en avkastning som överstiger kapitalkostnaden och som förbättrar kassaflödet.

Öka livskvaliteten varje dag för fler människor

Det som gör SCA framgångsrikt är förståelsen, kunskapen och insikten om kunders och konsumenters behov och förmågan att omvandla detta till innovativa erbjudanden som ökar livskvalitet och underlättar människors vardag. SCA strävar efter att erbjuda mest värde för kunder och konsumenter med prisvärda hygienlösningar för alla och anpassar sina erbjudanden till lokala och regionala marknadsförhållanden för att öka hygienstandarden världen över. SCA vill nå fler människor genom att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande.

Bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle

Den cirkulära ekonomin är en affärsmodell som innebär att minimera resursåtgång och avfall samt skapa kretslopp för återanvändning, återvinning eller kompostering. Arbetet mot att bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle innebär ett behov av nya affärslösningar och innovationer samtidigt som det skapar nya affärsmöjligheter. För SCA innebär det att fortsätta arbetet med en affärsmodell och innovationsprocess som tar hänsyn till hela livscykeln. SCA har en hög ambitionsnivå vad gäller resursanvändning och har som mål att återvinna och använda 100 procent av sitt produktionsavfall per 2030.

Skapa förutsättningar för våra medarbetare att uppnå sin fulla potential i ett vinnande lag

SCAs framgång avgörs av motiverade, engagerade och resultatorienterade medarbetare. Som en global arbetsgivare strävar SCA efter att erbjuda nya möjligheter för medarbetare att utvecklas och förverkliga sin fulla potential. Bolaget värdesätter de erfarenheter medarbetare kan få från arbete inom olika geografier, roller, funktioner eller affärsområden. SCA utvecklar engagerade, ansvarsfulla och inkluderande ledare. Bolaget tror på att olikheter bidrar till framgång och strävar efter mångfald avseende såväl nationalitet och kön, som kompetens och personlighet.

LÄS MER PÅ SIDORNA 14–22

STRATEGIER

Vinna på utvalda marknader och produktkategorier

På de marknader och inom de produktkategorier som SCA väljer att ha verksamhet strävar bolaget efter att ha en position som nummer 1 eller nummer 2. SCA jämför sig mot de bästa konkurrenterna inom varje produktkategori på respektive geografisk marknad och strävar efter att prestera bättre eller i nivå med den bästa konkurrenten. SCA har en klar prioritering vilka geografiska marknader bolaget ska vara närvarande på, samt vilka produktkategorier som ska erbjudas på dessa marknader.

Fokusera på kunder och konsumenter

SCA finns till för sina kunder och konsumenter. Viktiga konkurrensfördelar för SCA är bolagets förståelse, kunskap och insikt i kunders och konsumenters behov och köpbeteenden, globala expertis, starka kundrelationer och kunskap om lokala och regionala marknadsförhållanden. För att förstå behoven och förväntningarna för bolaget en kontinuerlig dialog med kunder och konsumenter. Utifrån olika typer av kundmätningar och undersökningar skapas kundförståelse och konsumentinsikt som avgör vilka innovationer SCA utvecklar och hur affärsstrategin formuleras och genomförs.

Genom innovation bygga större varumärken

Framgångsrika innovationer och starka varumärken går hand i hand. Innovativa produkter och lösningar underlättar vardagen för människor och stärker SCAs varumärken och marknadspositioner. Starka varumärken innebär att bolaget kan öka innovationernas genomslagskraft. SCAs innovationsstrategi innefattar att öka innovationstakten, dra nytta av globala stordriftsfördelar och säkerställa att alla produktsegment har en konkurrenskraftig och balanserad innovationsportfölj.

Förbättra effektiviteten

SCA arbetar för att förbättra effektiviteten i hela värdekedjan. Centralt i detta arbete är att etablera rätt strukturer och att effektivisera alla delar i verksamheten. Genom att samtliga områden inom SCA samverkar på ett integrerat och effektivt sätt ska en varaktigt positiv resultateffekt uppnås. Genom att effektivisera och maximera produktionen, minimera avfallet och kontinuerligt finna sätt för att reducera material- och logistikkostnader, stärker bolaget konkurrenskraften, sänker kostnader och förbättrar resultatet samt minskar miljöpåverkan. SCA arbetar för att dra nytta av globala skalfördelar och kunskaper för att effektivisera i alla delar av verksamheten och etablera en produktions- och leverantörskedja i världsklass.

LÄS MER PÅ SIDORNA 23–29

Arbete för långsiktigt värdeskapande

SCAs övergripande mål är att skapa långsiktigt värde för sina aktieägare och att SCA-aktien ska leverera en högre totalavkastning än konkurrenternas. SCAs strategiska ramverk stöder SCAs övergripande mål. Bolaget har även kvantitativa mål för att styra verksamheten och öka aktieägarvärdet; finansiella mål avseende organisk försäljningstillväxt, avkastning på sysselsatt kapital och kapitalstruktur samt mål för människor och miljö.

Finansiella mål och utdelning

Koncernens övergripande lönsamhetsmål är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till 13 procent över en konjunkturcykel. För Personliga hygienprodukter är målet 30 procent, för Mjukpapper är målet 15 procent och inom Skogsindustriprodukter att vara i den övre kvartilen i branschen. 2016 uppgick koncernens justerade avkastning på sysselsatt kapital, exklusive jämförelsestörande poster, till 12,5 procent.

För Personliga hygienprodukter har SCA ett mål för årlig organisk försäljningstillväxt på 5–7 procent och inom Mjukpapper är målet 3–4 procent. Inom Skogsindustriprodukter är målet att växa i takt med marknaden. För 2016 ökade koncernens organiska försäljning med 2 procent. För Personliga hygienprodukter och Mjukpapper ökade den organiska försäljningen med 3 procent respektive 3 procent. Skogsindustriprodukters organiska försäljning minskade med 3 procent.

SCA strävar efter att ge en långsiktig stabil och stigande utdelning till sina aktieägare. Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 4,3 procent till 6,00 (5,75) SEK per aktie för verksamhetsåret 2016. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,4 procent. Utdelningen 2016 motsvarar en direktavkastning på 2,3 procent, beräknat på SCAs aktiekurs vid utgången av året.

Investering i framtida tillväxt

SCA är väl positionerat för att tillvarata de tillväxtmöjligheter som finns på såväl mogna som tillväxtmarknader. På de marknader där SCA har verksamhet är den långsiktiga ambitionen att vara ledande och att stärka varumärkespositionerna, bland annat genom ett aktivt innovationsarbete som förbättrar SCAs kund- och konsumenterbjudande och stärker SCAs varumärken. SCA har ambitionen att öka tillväxtmarknadernas andel av nettoomsättning och vinst. Bolaget prioriterar tillväxt på utvalda tillväxtmarknader som Kina, Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland, där bolaget har starka marknadspositioner. Tillväxtmarknader svarade för 32 procent av SCAs nettoomsättning 2016.

SCA ser en möjlighet att utöver den organiska försäljningstillväxten även växa genom förvärv. Förvärvet av Wausau Paper Corp., en ledande nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, slutfördes under 2016 och integrerades på ett framgångsrikt

sätt. SCA är efter förvärvet nummer två inom mjukpapper för storförbrukare på den nordamerikanska marknaden. I december 2016 ingick SCA ett avtal att förvärva BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag. BSN medical har ledande marknadspositioner inom flera attraktiva medicintekniska produktkategorier och skapar en ny tillväxtplattform med framtida branschkonsolideringsmöjligheter. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter och förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Öka lönsamheten

På varje geografisk marknad och inom varje produktkategori som SCA har närvaro är ambitionen att generera en avkastning som överstiger kapitalkostnaden och som förbättrar kassaflödet. Där det inte är fallet fokuserar SCA på att förbättra lönsamheten. Inom produktkategorier och på marknader där SCA gör bedömningen att nödvändiga investeringar inte beräknas vara värdeskapande och där lönsamheten inte kan förbättras inom rimlig tid har SCA tagit beslut om att avveckla verksamheten. Investering i tillväxt ska bara ske där avkastningen på sysselsatt kapital är högre än kapitalkostnaden. Inom inkontinensprodukter i Nordamerika har SCA framgångsrikt prioriterat att nå tillfredställande lönsamhet före försäljningstillväxt. Åtgärder har vidtagits för att minska kostnader, avveckla icke lönsamma produkterbjudanden och satsa på färre men

1) Vägt index av konkurrenternas totalavkastning. Konkurrenterna är valda för att motsvara SCAs verksamhet. Indexet används vid jämförelse med SCA-aktiens utveckling över en treårsperiod för den långsiktiga delen (LTI) i ledande befattningshavares rörliga ersättningar.

Totalavkastning 2014–2016 Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

mer lönsamma produkter. I Brasilien invigdes under 2016 en ny produktionsanläggning för inkontinensprodukter, vilket möjliggör en förbättrad lönsamhet för verksamheten. SCA har under året avvecklat barnblöjverksamheten i Mexiko på grund av svag marknadsposition med otillräcklig lönsamhet. De investeringar som krävdes för att förbättra produkterbjudande och marknadsposition bedömdes inte vara värde skapande. SCA har även beslutat att avveckla hygienverksamheten i Indien som en följd av bedömningen att lönsamhet inte kan uppnås inom rimlig tid.

Inom Skogsindustriprodukter investerar SCA i fördubblad massaproduktion vid Östrands massabruk. Produktions starten beräknas till andra kvartalet 2018. Vid utgången av 2016 hade 2,6 miljarder SEK av de planerade cirka 7,8 miljarder SEK investerats. Investeringen förväntas, på sikt, innebära en ökning av omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal.

Kostnads- och kapitaleffektivitet är av högsta prioritet för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten och kassafl ödet i koncernen. SCA strävar ständigt efter att effektivisera leverantörs- och produktionskedjan och få bättre effekt av skalfördelar för att uppnå en mer effektiv värdekedja. För att förbättra effektiviteten och ytterligare öka värdeskapandet inom affärsområdet Mjukpapper lanserades under 2016 "Tissue Roadmap". Detta är en tioårig plan för att optimera leverantörs- och produktionskedjan, öka kostnads- och kapitaleffektivitet och säkerställa kapacitet för framtida tillväxt samt möjliggöra snabbare produktionsanpassning i samband med innovationer och produktuppgraderingar.

Tillväxt där lönsamheten är hög

SCA prioriterar att investera och växa marknadspositioner där lönsamheten är hög. Investeringar sker exempelvis i form av innovationsarbete, marknadsföringsaktiviteter och uppgraderade eller nya maskiner. Genom fokus på innovation och att förbättra och expandera kund- och konsumenterbjudanden arbetar SCA för att stärka sina marknadspositioner och varumärken, förbättra pris och produktmix samt öka försäljningen. Under 2016 lanserade SCA 23 innovationer, bland annat inom mjukpapper för storförbrukare och inkontinensprodukter under de två världsledande varumärkena Tork och TENA. SCA har under 2016 till exempel investerat i tillväxt inom mensskydd i Europa och i Latinamerika för att växa snabbare än marknaden, ta marknadsandelar och driva lönsam tillväxt. Investeringar har gjorts i innovationsarbete för att förbättra och expandera kunderbjudandet samt i marknadsföringsaktiviteter. Satsningarna har resultaterat i stärkta marknadspositioner och ökad organisk försäljning både i Europa och Latinamerika.

Belöningssystem som stöder ett långsiktigt värdeskapande

Den rörliga ersättningen för koncernchefen, vice verkställande direktörer och affärsenhetscheferna och motsvarande stöder koncernens arbete för värdeskapande och mål avseende organisk försäljningstillväxt och avkastning på sysselsatt kapital.

Programmet för den rörliga ersättningen är uppdelat i en kortsiktig och en långsiktig del. Den långsiktiga delen baseras på värdeutvecklingen av bolagets B-aktie mätt som Total Shareholder Return-index jämfört med ett vägt index av konkurrenters och konsument företags aktier över en treårsperiod. Den kortsiktiga delen är i huvudsak inriktad på mål för operativt kassafl öde, kostnadskontroll, rörelseresultat och organisk försäljningstillväxt för respektive affärsenhet. Målen ges olika vikt beroende på vilken typ av verksamhet respektive chef är ansvarig för. Som chef över en verksamhet med otillfredsställande lönsamhet är vikten hög för målet avseende exempelvis rörelseresultat men låg avseende organisk försäljningstillväxt. På samma sätt är vikten hög avseende organisk försäljningstillväxt för en chef som är ansvarig för en verksamhet som har god lönsamhet.

Finansiella mål och utfall

ORGANISK FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT1)

MÅL

Under 2016 ökade koncernens organiska försäljning med 2 procent. För Personliga hygienprodukter och Mjukpapper ökade den organiska försäljningen med 3 procent respektive 3 procent. Skogsindustriprodukters organiska försäljning minskade med 3 procent.

KAPITALSTRUKTUR

MÅL

SCAs mål är att ha en effektiv kapitalstruktur samtidigt som långsiktig tillgång till lånefi nansiering skall säkerställas. Kassafl öde i förhållande till nettolåneskuld beaktas med målsättning att upprätthålla en solid investment grade rating.

SCA hade en solid investment grade rating UTFALL 2016

1) Exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

MÅL

Under 2016 uppgick koncernens justerade avkastning på sysselsatt kapital1) till 12,5 procent. För Personliga hygienprodukter och Mjukpapper uppgick den justerade avkastningen på sysselsatt kapital1) till 31,8 procent respektive 13,5 procent. Skogsindustriprodukters justerade avkastning på sysselsatt kapital1) uppgick till 5,7 procent.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Mål för människa och miljö och utfall

Mätbara mål och uppföljning är viktiga drivkrafter för SCAs hållbarhetsarbete. Transparenta mål gör det även lättare för interna och externa intressenter att följa hur hållbarhetsarbetet utvecklas.

= Ej enligt plan

= Enligt plan

= Ej enligt plan, åtgärder identifierade

1) Exklusive Vinda. 2) Exklusive anläggningarna i Munksund och Östrand.

MÅL

Vi ska minska koldioxid utsläppen från fossila bränslen och från inköpt el och värme med 20 procent till år 2020, med 2005 som referensår.

Vi ska trefaldiga produktionen av biobränsle från våra skogar till år 2020, med 2010 som referensår.

Vi ska öka vindkraftsproduktionen på SCAs skogsmark till 5 TWh till år 2020.

UTFALL 20161)

Vid utgången av 2016 hade koldioxid utsläppen, i relation till produktionsnivån, minskat med 18,4 procent.

SCAs produktion av bio bränslen från egna skogar uppgick till 740 GWh.

Vindkraftsproduktionen på egen mark uppgick till 2,3 TWh.

Minskning av koldioxidutsläpp

Fiberinköp & Biologisk mångfald

MÅL

All färsk vedfi ber i våra produkter ska vara FSC®- eller PEFC™ certifi erade, eller uppfylla FSC:s standard för kontrollerat virke.

Vi ska bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Minst 5 procent av vår produktiva skogsmark ska undantas från avverkning i ekologiska landskapsplaner. Ytterligare 5 procent av våra skogar ska undantas av naturhänsyn.

MÅL

Våra anläggningar ska minska nivåerna av suspenderade ämnen med 10 procent.

Våra mjukpappersanläggningar ska minska volymerna avlopps vatten och organiskt avfall (BOD) med 10 procent.

Skogsindustrianläggningarna ska minska utsläppen av fosfor med 10 procent.

Samtliga mål ska vara uppfyllda 2020 med 2014 som basår.

UTFALL 20161)

2016 levererades 6,5 miljoner ton färskfi ber i form av virke, massa, förpackningar, moderrullar och produkter från tredje part. 57 procent av fi bern var FSC/PEFC-certifi erad, 42 procent uppfyllde FSC:s kriterier för kontrollerat virke och 1 procent kom från kontrollerade leverantörer.

7 procent av SCAs produktiva skogsmark undantas långsiktigt från avverkning i våra ekologiska landskapsplaner. 13 procent av arealen som planerats för avverkning 2016 undantogs av naturhänsyn.

UTFALL 20161) 2)

Nivåerna av suspenderade ämnen i våra anläggningar minskade med 12,5 procent.

Volymerna avloppsvatten minskade med 1,5 procent och organiskt avfall med 3,3 procent i våra mjukpappersanläggningar.

Hållbarhetsredovisningen och årsredovisningen ska betraktas som en enhet där information kan förekomma i endera rapporten och i vissa fall i båda. Läs mer på www.sca.com eller i SCAs Hållbarhetsredovisning 2016.

Utsläppen av fosfor ökade med 35,6 procent i våra skogsindustrianläggningar. Andel fi ber som är FSC/PEFCcertifi erad eller uppfyller FSC:s standard för kontrollerat virke

Minskning av suspenderade ämnen

Investering i kunskap för ökad livskvalitet

Inom SCA finns kunskapen, erfarenheten, produkterna och lösningarna samt engagemanget för att bidra till att förbättra hygienstandarden i världen. Via utbildningsprogram, där 2 000 000 människor utbildades under 2016, delar SCA med sig av sina kunskaper om hygien. Till exempel utbildar SCA barn om vikten av att tvätta händerna, flickor om menstruation och pubertet samt sjuksköterskor om inkontinensvård.

SCA fortsätter att utveckla sina produktkategorier och varumärken för att erbjuda innovativa lösningar, bibehålla och ytterligare stärka relationer med kunder och bryta tabun för att åstadkomma positiva förändringar och effekter i människors liv. För att uppnå målet om att öka livskvaliteten för fler människor har bolaget flera strategier som bidrar till detta. Från att vinna på utvalda marknader och produktkategorier – som hjälper SCA att fokusera på de regioner och produktkategorier där bolaget kan få störst genomslagskraft – till att fokusera på kunder och konsumenter, där SCAs nära dialog med kunder och konsumenter hjälper bolaget att förstå och samla in information om behov och köpbeteenden och att genom innovation bygga större varumärken.

Investering i kunskap

SCA investerar i kunskap för att förbättra hygienstandarden i världen och samtidigt skapa affärsmöjligheter. SCA delar med sig av sin hygienkunskap till barn, kvinnor och män, föräldrar, anhöriga och vårdgivare över hela världen och arbetar för att bryta tabun som finns till exempel kring menstruation och inkontinens.

2 miljoner människor utbildades genom SCAs hygienutbildningar i världen

Exempel på SCAs hygienutbildningar under 2016:

1 485 400 unga kvinnor utbildades om menstruation och pubertet, framför allt i Latinamerika och Asien. Utbildningarna i skolorna har till syfte att undervisa om vad som händer i kroppen, bryta tystnaden och tabut kring menstruation samt att bygga en marknad för SCAs varumärken.

95 500 sjuksköterskor och annan vårdpersonal utbildades om inkontinens, individanpassad inkontinensvård, hudvård och demens runt om i världen.

34 900 personer utbildades i handtvätt. Med hjälp av seriefigurerna Max och Ella får barn utföra experiment, lösa problem och lära sig praktiska knep kring handhygien på ett roligt och inspirerande sätt. "Ellas handtvättsäventyr" finns som app för iPad och Android.

Hygiene Matters – ett initiativ för att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande

Alltför ofta skjuts hygienfrågor, som berör miljontals människor över hela världen, åt sidan som om de inte existerar.

Syftet med SCAs Hygiene Mattersinitiativ är att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande och förbättra hygienstandarden i världen. Många av aktiviteterna kan också kopplas till FN:s hållbarhetsmål. Initiativet fokuserar bland annat på att bryta de tabun som finns till exempel kring menstruation och inkontinens, belysa hygienens ekonomiska inverkan samt främja innovation inom hygiensektorn för att stödja en hållbar utveckling av denna.

SCA har samlat kunskaper och initierat samtal om hygienens roll och betydelse under många år och via Hygiene Matters-initiativet sedan 2008. En viktig del av initiativet är Hygiene Mattersrapporten. Hygiene Matters-rapporten 2016/2017 syftar bland annat till att höja medvetenheten bland intressenter om de åtgärder som behövs. Rapporten baseras på en global undersökning som omfattar 12 000 personer från tolv olika länder och deras perspektiv på frågor som rör hygien, hälsa och välbefinnande. SCA är stolt över att för första gången ha utvecklat och lanserat rapporten i samarbete med FN-organet Water Supply and Sanitation Collaborative Council.

I oktober 2016 sammankallade SCA och United Nations Foundation till den fjärde årliga dialogen om FN:s globala agenda i syfte att bidra till att förbättra hygienstandarden världen över, samt stödja FN:s globala mål för hållbar utveckling.

SCA är redo att föra en global dialog. Följ dialogen på www.HygieneMatters.com

Cirkulär ekonomi både utmaning och möjlighet

Några exempel på hur SCA bidrar till en cirkulär ekonomi (från vänster): Tillverkning av biodrivmedel av restprodukter, Tork Xpressnap-behållare designade för att minska konsumtionen samt Okay Compressed där innovativ komprimeringsteknik minskar klimatpåverkan med 8 procent över pappersrullens livscykel.

Den cirkulära ekonomin är en affärsmodell som innebär att minimera resursåtgång och avfall samt skapa slutna eller nya kretslopp för återanvändning, återvinning eller kompostering. Arbetet mot att bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle innebär ett behov av nya affärslösningar och innovationer samtidigt som det skapar nya affärsmöjligheter. SCA arbetar systematiskt och utifrån ett holistiskt synsätt för att uppnå detta långsiktiga mål.

Allt fler människor ska dela på jordens resurser. Detta ställer krav på samhällen och företag att överge den linjära ekonomin, där produkter tillverkas och slängs, och istället övergå till en cirkulär ekonomi.

Sedan början av 1990-talet arbetar SCA med livscykelanalyser som innebär en komplett miljöanalys av en produkts värdekedja, från råvara, produktion och transport till användning och avfallshantering. SCAs hygienprodukter har minskat sin klimatpåverkan (carbon footprint) under de senaste åren (läs mer i SCAs Hållbarhetsredovisning sidorna 14, 15 och 40) och SCA fortsätter arbetet med resurseffektiva produkter och nya tjänster för kunderna. SCA arbetar sedan länge med lösningar för pappersbehållare som innebär att konsumenten kan minska sin användning. Tork Xpressnap är ett exempel där SCA garanterar kunderna en 25-procentig minskning av servettkonsumtionen och Tork SmartOne ett annat som medger en konsumtionsminskning av toalettpapper med upp till 40 procent.

SCA arbetar ständigt med att förbättra resurseffektiviteten i verksamheten, bland annat genom effektiviseringsprogrammet ESAVE (Energy Savings and Efficiency) som sedan 2010 minskat energianvändningen per ton tillverkad produkt med 9 procent, vilket motsvarar en minskning av energikonsumtionen med 1,8 TWh. Under 2016 genomfördes 101 projekt och energianvändningen minskade med 0,9 procent. SCA har även startat ett motsvarande program för råmaterial, MSAVE, som syftar till att optimera kostnaden samt minimera miljöpåverkan och avfall från råmaterialen. SCA har som mål att återvinna och använda 100 procent av produktionsavfall och bi-produkter från produktionen. Redan idag återvinns 65 procent.

SCA har ambitionen att designa produkter för en cirkulär ekonomi för att en allt större andel ska kunna återanvändas eller återvinnas på ett effektivt sätt. Därför är en minskning av konsumentavfall ett annat fokusområde. SCA har bland annat tagit fram en tjänst där använda pappershanddukar från Tork samlas in hos kunderna och skickas till en lokal SCA-anläggning för produktion av nya pappersprodukter (se även SCAs Hållbarhetsredovisning sidan 29). SCAs hygienproduktportfölj består i huvudsak av engångsprodukter och för att bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle arbetar SCA nu för att hitta affärsmodeller som innehåller en effektiv insamling av använda produkter och en teknologi som separerar de olika material som finns i produkterna på ett sätt som skapar nya attraktiva returmaterial.

För att skapa nya affärsmodeller och innovationer behöver SCA hitta nya partnerskap och samarbeten. Under 2016 anslöt sig företaget till Circular Economy 100 (CE100), ett program inom ramen för Ellen MacArthur Foundation som syftar till att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Medlemskapet i CE100 kommer också stärka SCAs förmåga att bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling, i synnerhet mål nummer 12, Hållbar konsumtion och produktion, samt nummer 13, Bekämpa klimatförändringen.

Mål | Skapa förutsättningar för våra medarbetare att uppnå sin fulla potential i ett vinnande lag Mål | Skapa förutsättningar för våra medarbetare att uppnå sin fulla potential i ett vinnande lag

Vinnande företagskultur med värdeskapande i fokus

SCAs framgång avgörs av motiverade, engagerade och resultatorienterade medarbetare. I sin tur erbjuder SCA möjligheten till en karriär i ett globalt bolag med en vision om att öka välbefinnandet i världen genom ledande lösningar inom hygien och hälsa.

Talanger och kompetens avgörande för SCAs framgång

Som en global arbetsgivare strävar SCA efter att erbjuda nya möjligheter för medarbetare att utvecklas och förverkliga sin fulla potential. En karriär inom bolaget kan ske i flera dimensioner. Oavsett om en medarbetare vill utvecklas inom nuvarande roll, byta arbete på samma nivå eller ta ett större ansvar inom organisationen, vill SCA stödja medarbetare att uppnå sina ambitioner i samklang med bolagets affärsbehov. Bolaget värdesätter de erfarenheter medarbetare kan få från arbete inom olika geografier, roller, funktioner eller affärsområden och ser positivt på både kontinuitet och variation i uppdrag.

Inom SCA är alla ansvariga för sin egen utveckling. Samtliga medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där de individuella utvecklingsplanerna är en kombination av affärsbehov och individens egen ambition. För att säkerställa det långsiktiga behovet av medarbetare och kompetens arbetar SCA utifrån en strategisk bemanningsplan som definierar behovet av framtida talanger och kompetens för att framgångsrikt leverera företagets strategi. Bolaget tror på en öppen och aktiv arbetsmarknad för att främja rörlighet. Lediga positioner görs tillgängliga på SCAs jobbportal: sca.com/sv/Karriar/Lediga-jobb/.

SCA har koncerngemensamma utvecklingsprogram inom olika funktioner, exempelvis ledarskap, försäljning, marknadsföring och produktion. Utbildningar i SCAs uppförandekod och IT-säkerhet är en del av bolagets introduktionsprocess för nyanställda.

Attraktiv arbetsgivare

SCA har ambitionen att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av både nuvarande och potentiella medarbetare. Under konceptet "Life Inspiring Careers" stärks kännedomen om SCA som arbetsgivare och belyser det unika med att arbeta för SCA. Konceptet fokuserar på marknader där SCA, genom sin strategiska bemanningsplanering, definierar ett behov av att attrahera och rekrytera duktiga medarbetare för framtiden. För att rekrytera nyutexaminerade talanger inom exempelvis försäljning, marknadsföring, IT, forskning och utveckling samt produktion genomförde SCA 2016 den tredje omgången av "GO! Program". Programmet ger nyutexaminerade ett första arbete på arbetsmarknaden. Under de två åren programmet pågår har dessa medarbetare individuella mål för sin utveckling.

Starka ledare – förutsättning för framgång

SCAs ledarskapsplattform är grunden till företagets talang- och ledarskapsutveckling. Bolaget anser att utveckling bäst sker genom en kombination av nya utmaningar på arbetet, lärande genom andra och utbildning. Lyhörda och engagerade ledare har en stor betydelse för att medarbetarna framgångsrikt ska kunna implementera SCAs strategi. SCAs ambition är därför att ha starka ledare som kan involvera och stärka sina medarbetare, driva prestation samt ge och ta kontinuerlig återkoppling.

Vinnande företagskultur med medarbetaren i fokus

Engagemang och vinnande lagarbete utmärker SCAs företagskultur. Engagerade medarbetare är en förutsättning för att skapa en dynamisk kultur där man trivs, känner ägarskap och arbetar tillsammans för att framgångsrikt kunna uppnå affärsmålen. Medarbetarnas åsikter är betydelsefulla för SCAs framgång. Att veta vad medarbetarna tycker om en rad punkter som rör bolaget – såsom ledarskap, medarbetarnas egna engagemang, innovationskultur och kundorientering – är grunden för att kunna identifiera både bolagets starka områden och de som behöver förbättras. Detta mäts genom medarbetarundersökningar som genomförs

regelbundet. Vid senaste undersökningen deltog 88 procent av medarbetarna. Extra höga resultat uppnåddes inom områden som Engagemang, Företagsimage och kultur samt Målorientering. Resultatet från undersökningarna har kontinuerligt stigit under de år den genomförts. Det visar på en positiv, inkluderande och resultatinriktad företagskultur som skapar engagemang och lojalitet över tid.

Hälsosam och säker arbetsplats

SCA har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Det är med sorg SCA beklagar att en tragisk dödsolycka inträffade under 2016. SCA arbetar aktivt med åtgärder för att säkerställa att liknade olyckor inte upprepas.

Under 2016 genomförde SCA sin andra globala säkerhetsvecka för att öka medvetenheten och förbättra kunskapen om säkra arbetsmetoder för hela verksamheten.

SCA fokuserar på hälsobefrämjande åtgärder för medarbetare i produktionen med arbete relaterat till tunga lyft och enformiga rörelser. Ett förebyggande åtgärdsprogram har tagits fram.

Under 2016 minskade olycksfrekvensen med 27 procent och 2014–2016 minskade den med 31 procent. Målet är att reducera olycksfrekvensen med 50 procent mellan 2014 och 2020.

Etik – från efterlevnad till ledarskap

Under 2016 implementerade SCA ett initiativ inom etik och integritet i syfte att sätta än mer fokus på dessa frågor i det dagliga arbetet samt vikten av ett ansvarsfullt ledarskap. En kultur som präglas av integritet börjar med två viktiga insikter: att omgivningen har stor inverkan på individers agerande samt att det är nödvändigt att förstå och hantera etiska gråzoner.

Utbildningsinsatsen inleddes i koncernledningen och togs vidare till bolagets 150 högsta chefer. I början av 2017 kommer omkring 1 000 ledare att ha tagit del av programmet. Därefter kommer den att införlivas i SCAs ordinarie ledarutveckling.

Strategi | Vinna på utvalda marknader och produktkategorier

Med ambitionen att vara bättre än konkurrenterna

Prioriterade marknader

SCA har en klar prioritering av vilka geografiska marknader bolaget ska vara närvarande på, samt vilka produktkategorier som ska erbjudas på dessa marknader. Försäljning sker i cirka 100 länder. I ett 90-tal av dessa är SCA nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment. SCAs fokus är att växa de lönsamma marknadspositionerna och öka marknadsandelarna. SCA har ambitionen att öka tillväxtmarknadernas andel av nettoomsättning och vinst. Bolaget prioriterar tillväxt på utvalda tillväxtmarknader som Kina, Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland, där bolaget har starka marknadspositioner. Tillväxtmarknader svarade för 32 procent av bolagets nettoomsättning 2016.

SCA är global marknadsledare inom inkontinensprodukter under varumärket TENA samt inom mjukpapper för storförbrukare under varumärket Tork. Dessutom har SCA starka regionala varumärken och marknadspositioner inom barnblöjor, mensskydd och mjukpapper för konsumenter under varumärken

som till exempel Libero, Libresse, Nosotras, Regio, Saba, Tempo, Vinda och Zewa.

Avyttringen av hygienverksamheten i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea till Vinda, där SCA är majoritetsägare, slutfördes under 2016. Transaktionen stärker SCAs samarbete med Vinda för att bygga en ledande asiatisk hygienverksamhet.

Åtgärda svaga marknadspositioner

Under 2016 har SCA arbetat vidare med att åtgärda svaga marknadspositioner med otillräcklig lönsamhet. SCA prioriterar att ha närvaro på marknader och inom produktkategorier där bolaget har en ledande marknadsposition med goda bruttomarginaler och där investeringar i tillväxt ger en god avkastning. Inom produktkategorier och på marknader där SCA gör bedömningen att nödvändiga investeringar inte beräknas vara värdeskapande och där lönsamheten inte kan förbättras inom rimlig tid, har SCA tagit beslut om att avveckla verksamheten. Detta har under 2016 resulterat i att bolaget avvecklat barnblöjverksamheten i Mexiko samt beslutat om att avveckla hygienverksamheten i Indien.

Expandera kunderbjudandet

För att växa sina produktkategorier och stärka marknadspositioner, arbetar SCA kontinuerligt för att förbättra och expandera kund- och konsumenterbjudandet. SCA erbjuder till exempel våtservetter inom hygienverksamhetens alla produktkategorier. Även hudvårdsprodukter och tvål passar väl in.

SCA erbjuder tvål inom produktkategorierna mjukpapper för storförbrukare, barnblöjor, inkontinensprodukter och mensskydd. Att expandera kunderbjudandet handlar också om att erbjuda service och lösningar till kunder och konsumenter. Inom mjukpapper för storförbrukare till exempel så fokuserar SCA på att hjälpa sina kunder genom att erbjuda service och lösningar som gör att kunderna kan vara mer effektiva och nå bättre resultat samtidigt som det förbättrar kundernas hållbarhetsprofil.

Förvärv av BSN medical

SCA ser också över möjligheter att addera nya produktkategorier inom hygienverksamheten på marknader där bolaget har en stark position och försäljningsorganisation. Under 2016 ingick SCA ett avtal att förvärva BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag som utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. BSN medical har ledande marknadspositioner inom flera attraktiva medicintekniska produktkategorier och skapar en ny tillväxtplattform med framtida branschkonsolideringsmöjligheter. SCAs inkontinensverksamhet, med det globalt ledande varumärket TENA, delar samma positiva marknadsegenskaper, kundbas och försäljningskanaler som BSN medical, vilket möjliggör snabbare tillväxt genom korsvis försäljning. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter och förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Erbjudanden som underlättar vardagen

SCA fi nns till för sina kunder och konsumenter. För att förstå behoven och förväntningarna, och hur SCA bäst kan möta dessa, för bolaget en kontinuerlig dialog med kunder och konsumenter. Under 2016 har SCAs produkter och lösningar bland annat förenklat städningen av offentliga toaletter och gett människor med inkontinens möjlighet till ett fortsatt aktivt liv.

TORK SMARTONE® – DET SMARTA VALET

Sheffi eld Teaching Hospitals NHS Foundation Trust (STHFT) levererar högkvalitativ hälsooch sjukvård i regionen South Yorkshire i Storbritannien. De bedriver sin verksamhet på fem olika platser i staden Sheffi elds centrum. Med sina över 13 000 anställda är det absolut nödvändigt att alla toaletter – både för patienter och besökare – alltid är rena, välstädade och fullt utrustade.

Hygien är högsta prioritet för STHFT. Stora sjukhus med många patienter och besökare behöver effektiva hygienprodukter som fungerar bra när det är mycket folk i rörelse. Sjukhusen ser också ett behov av att minska avfallet och att göra lokalvårdsarbetet mer kostnadseffektivt. STHFT var bekymrade över den mängd papper som verkade slösas bort på grund av att papper slängdes på golvet på sjukhusens toaletter. Detta gjorde även att det rutinmässiga arbetet med att rengöra toaletterna blev svårare och mer tidskrävande för städpersonalen. Problemet ledde till ökade kostnader och gjorde toaletterna mindre hygieniska, eftersom det överblivna papper som ströddes över golven innebar försämrad hygien. STHFT behövde en ny produkt för toaletterna som kunde lösa problemen med det ökade arbetet och den försämrade hygienen

Tork SmartOne® är designat för användning i krävande miljöer som till exempel sjukhus, skolor, sportarenor och fl ygplatser. Det här är verksamheter som ofta har toaletter med många besökare och där det ställs extra höga krav på kostnadskontroll och god hygien. Förbrukningen av toalettpapper kan minskas med upp till 40 procent jämfört med vanliga behållare för jumborullar. Utmatningen av ett ark i taget bidrar också till att förbättra hygienen och minskar risken för stopp i avloppen.

men som också gjorde att toaletterna blev enklare och mindre tidskrävande att underhålla. De valde Tork SmartOne® från SCA.

Både praktisk och dekorativ

STHFT valde Tork SmartOne® eftersom den tillhandahöll en praktisk lösning på de hygienoch kostnadsproblem som de ställdes inför. Jackie Morris, lokalvårdschef förklarar: "Vi använde redan Tork på ett antal utvalda toaletter och vi var nöjda med hur pålitliga produkterna var. Efter ett toaletter och vi var nöjda med hur

besök på kongressen NHS Infection Control Conference blev vi imponerade av Tork SmartOne®, både vad det gällde utseende, den kontrollerade utmatningen och att det

var ett helt slutet system. Vi har nu installerat 2 400 behållare för toalettrullar av modellen Tork SmartOne® på våra sjukhus och vi planerar att sätta upp fl er i framtiden."

TENAs produkter ger komfort, diskretion och pålitlighet. Med hjälp av TENA känner jag mig trygg och jag kan fortsätta göra allt som jag gillar att göra." "

ATT KÄNNA SIG TRYGG MED TENA

"Att leva med inkontinens behöver inte vara ett tabu. I stället behöver vi lära oss att prata om det och inte vara rädda för att söka hjälp." Så säger Edwina White, en kvinna som levt med inkontinens i nästan tio år.

Edwina White är en pensionerad psykoterapeut som bor i Storbritannien. Hon blev inkontinent när hon var 67 år. Hon medger dock att hon under en tid ignorerade det och hoppades att det skulle bli bättre av sig själv, i stället för att söka hjälp. "Till slut tog jag mod till mig och uppsökte en specialist och detta ledde även till att jag erkände att jag hade ett problem", berättar hon.

Edwina är idag en mycket aktiv 77-åring. Hon är med i den lokala kören och i en bokklubb, gillar att gå på teater och reser regelbundet till Hongkong för att besöka sin son och till Australien för att besöka sin syster. Hon gillar också att åka på semester med vänner till Cornwall och Frankrike. "Att ha inkontinens påverkar mitt liv precis varje dag", medger Edwina. "Det är hemskt. Jag känner att det är något som är helt utom min kontroll."

"Mitt råd till en person som har drabbats av inkontinens är att ta det på allvar och att ta hjälp av en specialist. Men även att prata om det med vänner och familj. Prova mediciner, ingrepp och övningar. Och under tiden kan du känna dig trygg och säker med att ingen märker något genom att helt enkelt använda TENA. TENAs produkter ger komfort, diskretion och pålitlighet. Med hjälp av TENA känner jag mig trygg och jag kan fortsätta göra

allt som jag gillar att göra." avslutar Edwina.

KUNDMÄTNINGAR SOM FÖRBÄTTRINGSVERKTYG

Kundernas återkoppling är viktig för att kunna erbjuda bättre produkter och lösningar och SCAs affärsenheter har metoder för att undersöka kundnöjdhet. Användarnas synpunkter och klagomål ger värdefull konsumentinsikt och det är viktigt för SCA att den kunskap som inhämtas förs vidare i organisationen.

Hygienverksamheten bedriver en systematisk kunduppföljning vilket inkluderar både externa rapporter och SCAs egna undersökningar. Exempelvis har SCA ett globalt system för kunduppföljning för inkontinensprodukter och mjukpapper. Rapporterna är viktiga som beslutsstöd för SCA och ger en indikation på kundnöjdhet och förbättringspotential. Eftersom SCA, utöver själva produkterna, levererar viktig kunskap och stöd i utvecklingen av verksamheten, hos exempelvis vårdhem, värdesätts möjligheten till direktkontakt med kunderna.

Detaljhandeln står för en betydande del av SCAs omsättning. SCA använder externa jämförelserapporter där de största detaljhandelskedjorna bedömer sina leverantörer utifrån kriterier som kundservice, logistik, säljstöd, marknadsföring och produktutveckling. Konsumenter som handlar produkter i detaljhandeln förstås med hjälp av undersökningar om varumärkes- och produktkännedom.

Återkoppling från kunder

SCA har rutiner för att ta emot synpunkter från kunder. Alla uppgifter som tas emot av SCAs kundtjänst förs in i ett globalt affärssystem. SCA försöker alltid återkoppla till missnöjda kunder direkt och tar också ställning till om det fi nns anledning till åtgärder bortom det enskilda fallet. Exempelvis får medarbetare i tillverkningen återkoppling för att kunna avgöra om det rör sig om produktionsfel.

Kund- och konsumentinsikt, kreativitet och mod driver innovation och större varumärken

Vi på SCA är stolta över de 23 innovationer som lanserades under 2016. De är resultatet av en innovationsprocess som är djupt förankrad i bolagets strategi och affärsmodell. SCAs innovationsarbete stöds av bolagets innovationsteam runt om i världen och av en välutvecklad innovationskultur samt viljan att hela tiden skapa ökad kund- och konsumentnytta. Varje dag är ett stort antal medarbetare involverade i bolagets innovationsarbete. Deras arbete kräver insikt, inspiration, disciplin, kreativitet och mod.

Ökad kund- och konsumentnytta

Innovation är nyckeln till att tillfredsställa nya eller förändrade behov i en snabbrörlig värld. Kund- och konsumentnyttan står alltid i fokus. SCAs innovationsarbete börjar alltid med en insikt om ett behov hos kunder eller konsumenter. Bolagets årliga marknadsstudier inkluderar interaktion med över 150 000

människor för att säkerställa att bolaget verkligen förstår kund- och konsumentbehoven. Bolagets innovationsarbete inbegriper även marknadstrender, ny teknologi och nya affärsmodeller. SCA beaktar hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet i processen. Bolagets innovationsstrategi innefattar att öka innovationstakten, dra nytta av globala stordriftsfördelar och säkerställa att alla produktsegment har en konkurrenskraftig och balanserad innovationsportfölj. Särskilt fokus har SCA på att utforska möjligheten att bredda den befi ntliga produktportföljen, samt att expandera erbjudandet av produkter och lösningar för att ytterligare öka kund- och konsumentnyttan. Allt detta är riktlinjer för innovationsarbetet och hur existerande produkter ska förbättras, hur nya behov ska tillfredsställas och hur större varumärken ska byggas.

Innovativ marknadsföring

En stor del av SCAs innovationer är fokuserade på produkter och lösningar, men för att vara framgångsrik i dagens digitala värld krävs mer än bara bra produkter. Det krävs kreativa och framåtblickande strategier som innefattar nya kanaler och teknologier för att kunna leverera och slå igenom med modiga budskap och konsumentvänliga kampanjer. Det är till exempel avgörande att också vara innovativ i hur att engagera och socialt interagera med kunder och konsumenter för att bygga starka varumärken och kundlojalitet. Ett exempel på en kampanj som fått mycket positiv uppmärksamhet och vunnit prestigefulla utmärkelser som Cannes Gold Lion, är SCAs "Red.fi t"-kampanj för Libresse, ett av SCAs varumärken för mensskydd. "Red.fi t" kampanjen utmanar de tabun som fi nns kring menstruation inom idrottsvärlden och är ett bevis på att SCA är innovativt även i sin marknadsföring.

Resurseffektivare produktion

Lika viktiga är de innovationer som underlättar och effektiviserar SCAs leverantörs- och produktionskedja. Genom att utveckla rätt teknik i nära samarbete med leverantörer, att bygga om maskiner och lansera innovationer i tid och med rätt kvalitet strävar bolaget kontinuerligt efter att fi nna det bästa sättet att effektivisera och maximera produktionen, minimera avfallet och att reducera material- och logistikkostnader. SCA strävar efter att förbättra resurseffektiviteten och minska miljöpåverkan. Alla delar i värdekedjan behöver samarbeta och interagera för att nå resultat.

"Red.fi t"-kampanjen utmanar de tabun som fi nns kring menstruation inom idrottsvärlden. Filmen kan du se på www.libresse.se.

ULTRATUNNA BINDOR

En uppgradering har gjorts av premiumsortimentets ultratunna bindor. Bindorna med SecureFit™ och

Triple Protection är specialdesignade för att ge en bra passform och sitta säkert. Bindan har ett förstärkt läckageskydd bak, en kärna som absorberar snabbt och barriärer längs kanterna för bästa komfort och säkerhet.

NY GLOBAL VISUELL IDENTITET FÖR HUSHÅLLSPAPPER

2016 lanserade SCA för första gången en global förpackningsdesign för sitt hushållspapper. Syftet är att ytterligare stärka de olika varumärkena genom att harmonisera hur förpackningarna ser ut och känns på olika marknader.

Effektivitet – en förutsättning för framgång

SCA arbetar för att förbättra effektiviteten i hela värdekedjan. Centralt i detta arbete är att etablera rätt strukturer och att effektivisera alla delar i verksamheten. Genom att samtliga områden inom SCA samverkar på ett integrerat och effektivt sätt ska en varaktigt positiv resultateffekt uppnås. Genom att effektivisera och maximera produktionen, minimera avfallet och kontinuerligt fi nna sätt för att reducera material- och logistikkostnader, stärker bolaget konkurrenskraften, sänker kostnader och förbättrar resultatet samt minskar miljöpåverkan.

SCA arbetar för att dra nytta av globala skalfördelar och kunskaper för att effektivisera i alla delar av verksamheten och etablera en produktions- och leverantörskedja i världsklass. Inom SCA ansvarar två globala funktioner för inköp, produktion, logistik och teknologi: Global Hygiene Supply Personal Care och Global Hygiene Supply Tissue.

Säkerhet i allt vi gör

Under 2016 genomförde SCA sin andra globala säkerhetsvecka för att öka medvetenheten och förbättra kunskapen om säkra

Målet är att halvera olycksfrekvensen 2014–2020

arbetsmetoder för hela verksamheten. På SCAs arbetsplatser genomfördes aktiviteter på temat "Vänner på arbetet – tillsammans är vi säkrare" för att påminna om att "vi är säkrare när vi tar hand om varandra och ser efter varandra varje dag".

Under 2016 minskade olycksfrekvensen med 27 procent och 2014–2016 minskade den med 31 procent. Målet är att reducera olycksfrekvensen med 50 procent mellan 2014 och 2020.

Leverantörs- och produktionskedja i världsklass

Många olika delar kännetecknar en leverantörs- och produktionskedja i världsklass: säkerhet, kostnadseffektivitet, resurseffektivitet, kvalitet, fl exibilitet, utmärkt servicenivå och kapitaleffektivitet. Det är avgörande för verksamheten att ha en effektiv leverantörsoch produktionskedja med kostnadskonkurrenskraftiga produktspecifi kationer och effektiv inköpsprocess, samt en produktion och logistik som optimerar lönsamhet och

avkastning på sysselsatt kapital i alla delar av bolaget. Ett exempel på detta är inom produktionen av mensskydd i Europa, där nyttjandegraden av maskiner förbättrats markant genom att öka maskiners hastighet och effektivitet. Detta har möjliggjort för SCA att hantera försäljningstillväxten inom mensskydd med existerande produktionslinjer och att senarelägga investeringar.

Tissue Roadmap

För att förbättra effektiviteten och ytterligare öka värdeskapandet inom Mjukpapper lanserades under 2016 "Tissue Roadmap". Detta är en tioårig plan för att optimera leverantörsoch produktionskedjan, öka kostnads- och kapitaleffektivitet och säkerställa kapacitet för framtida tillväxt samt att möjliggöra snabbare produktionsanpassning i samband med innovationer och produktuppgraderingar. Den balanserar strukturella och organiska effektiviseringsmöjligheter i leverantörs- och produktionskedjan med kapacitetsexpansion på utvalda marknader. I Europa har åtgärder genomförts under 2016 för att ytterligare förbättra effektiviteten och stärka konkurrenskraften. En produktionsanläggning för mjukpapper i Sant Joan de Mediona, Spanien, har avvecklats och omstruktureringsåtgärder har genomförts vid produktionsanläggningarna Hondouville och Saint-Etienne-du-Rouvray i Frankrike.

Smartare användning av material

Kostnad för sålda varor är en stor del av nettoomsättningen. SCA driver effektivitetsförbättringar och kostnadsbesparingar inom alla områden för att reducera kostnaden för sålda varor som procent av nettoomsättningen. Råmaterial är den största delen av kostnad för sålda varor. Betydande besparingar har kunnat göras genom smartare användning av material, reducering av produktionsavfall, materialoptimering och användande av nya material med lägre kostnad. Dessa åtgärder har också resulterat i reducerad klimatpåverkan genom ökad resurseffektivitet.

Globalt energibesparingsprogram reducerar klimatpåverkan

Energi är ett prioriterat område för kontinuerlig förbättring för SCA. 2003 infördes ESAVE (Energy Savings and Efficiency), som är ett strukturerat energibesparingsprogram för att minska produktionsenheternas energiförbrukning. ESAVE har bidragit till ökad effektivitet, energi- och kostnadsbesparingar samt reducerad klimatpåverkan. Under 2016 implementerades 101 ESAVE-projekt som resulterade i 0,9 procent reducering av använd energi per ton producerade produkter.

Snabbare innovationslanseringar

Att etablera effektivare produktion och processer möjliggör snabbare innovationslanseringar och kundanpassningar. Detta ger i sin tur förbättrad kundservice och kundnöjdhet. För SCA handlar det om att utveckla rätt teknik i nära samarbete med leverantörer, att bygga om maskiner och att lansera innovationer i tid. Att både möjliggöra snabbare innovationslanseringar och samtidigt förbättra utförandet är en nyckel till framgång. Ökat samarbete genom hela värdekedjan bidrar till värdeskapande både inom såväl produktion som försäljning.

Framgångsrikt effektiviseringsarbete i SCAs skogsindustriverksamhet

SCAs skogsindustriverksamhet verkar på en internationell marknad. Såväl kunder som konkurrenter finns över hela världen. Konkurrenskraften påverkas av faktorer som produktkvalitet, hållbarhet och servicenivå, men också av externa faktorer som råvarutillgång och råvarukostnad, nivån på löner och andra lokala kostnader, avstånd till kund och inte minst valuta.

När konkurrenskraft och lönsamhet påverkas starkt av externa faktorer, blir det desto

viktigare att arbeta med de konkurrensfaktorer som ett företag faktiskt kan påverka. En sådan faktor, den kanske viktigaste, är produktionseffektivitet.

Skogsindustriverksamheten har en lång tradition av att arbeta med att utveckla och förbättra produktionseffektiviteten. Även om effektiviseringsarbetet är ständigt pågående och aldrig färdigt, kan man ta betydande steg framåt genom att fokusera på olika komponenter i detta arbete.

Sedan millennieskiftet har skogsindustriverksamheten drivit fyra fokuserade övergripande resultatförbättringsprogram. Några av dessa har fokuserat på att minska kostnader, direkta eller indirekta. Andra har haft ett bredare anslag och även fokuserat på ökade intäkter. Gemensamt för dessa program har varit att de haft tydliga mål nedbrutna på de olika produktionsenheterna. Programmen har sökt mobilisera många av de anställda både i idéarbetet och genomförandet och uppföljning har skett omsorgsfullt.

Detta framgångsrika arbetssätt fortsätter nu i det systematiska och långsiktiga arbetet med att förbättra lönsamheten.

Värdeskapande för SCAs intressenter

SCAs vision och strategiska ramverk har tydliga kopplingar till SCAs intressentgrupper och syftar till att maximera det långsiktiga värdeskapandet. Genom att hållbart utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja värdeskapande hygien- och skogsindustriprodukter och tjänster skapar SCA värde för aktieägare, kunder och konsumenter, leverantörer, medarbetare och samhälle. Verksamheten bygger på en hållbar affärsmodell där värdeskapande för människor och miljö sätts i centrum.

2) Löpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt förvärv. 3) Råmaterial, transporter och distribution, energi och övriga kostnader för sålda varor. Räntor till långivare,1%(919 MSEK)

SAMHÄLLE

SCA vill nå fler människor genom att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande som bidrar till ökad kunskap och livskvalitet, med anknytning till SCAs produkter och lösningar. Det som gör SCA framgångsrikt är förståelsen, kunskapen och insikten om kunders och konsumenters behov och förmågan att omvandla detta till innovativa erbjudanden som ökar livskvalitet och underlättar människors vardag. SCA strävar efter att erbjuda mest värde för kunderna och konsumenterna med prisvärda hygienlösningar för alla och anpassar sina erbjudanden till lokala och regionala marknadsförhållanden för att öka hygienstandarden världen över.

SCA strävar efter att ha transparenta och långsiktiga relationer med leverantörerna för att garantera både hög kvalitet och finansiell stabilitet för båda parter. Inköp utgör den största enskilda utgiften för SCA. För att nå stordriftsfördelar köps insatsvaror, som till exempel massa, elektricitet och kemikalier in centralt. SCAs mål för ansvarsfulla inköp omfattar samtliga leverantörer. SCAs globala leverantörsstandard lägger grunden till att leverantörerna uppfyller de högsta standarderna inom socialt och miljömässigt ansvar samt produktsäkerhet.

SCAs framgång avgörs av motiverade, engagerade och resultatorienterade medarbetare. Som en global arbetsgivare strävar SCA efter att erbjuda nya möjligheter för medarbetare att utvecklas och förverkliga sin fulla potential. Bolaget värdesätter de erfarenheter medarbetare kan få från arbete inom olika geografier, roller, funktioner eller affärsområden. Värde för medarbetarna skapas genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling samt en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. SCA erbjuder marknadsmässiga anställningsvillkor och förmåner.

SCA bidrar till den lokala ekonomin som en stor arbetsgivare i många regioner och via sitt samhällsengagemang. Förutom inkomstskatt betalar SCA även tull, fastighets-, löne-, pensions- och energiskatter. Samhällets utmaningar är en källa för innovation och utveckling av företags affärsmodeller och produkterbjudanden. SCAs verksamhet, som är länkad till hälsa och hygien, svarar väl mot att lösa utmaningar i samhället, både på mogna marknader och tillväxtmarknader. SCA engagerar sig även i samhället via projekt med en tydlig koppling till företagets värderingar, expertis, verksamhet och geografiska närvaro. Fokus är hygien och hälsa, ofta med anknytning till kvinnor och barn.

Utfall 2016

• SCAs aktiekurs steg med 4 procent under 2016. Styrelsen föreslår en ökning av utdelningen med 4,3 procent till 6,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2016. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,4 procent.

Utfall 2016

• SCA var nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i ett 90-tal länder och erbjöd ett brett sortiment produkter som sträcker sig från premiumsegmentet till ekonomisegmenten. Under året lanserades 23 innovationer. SCA bedrev kontinuerligt utbildning för unga kvinnor om menstruation och pubertet, för barn om vikten av handhygien samt för sjuksköterskor om inkontinensvård.

Utfall 2016

• Under 2016 betalade SCA cirka 79,2 miljarder SEK till sina leverantörer. Vid utgången av 2016 kom 46 procent av hygienverksamhetens inköpskostnader från leverantörer som åtagit sig att följa kriterierna i SCAs globala leverantörsstandard. Av skogsindustriverksamhetens 23 största leverantörer hade 87 procent undertecknat leverantörsstandarden.

Utfall 2016

• Under året betalade SCA cirka 15,8 miljarder SEK i löner till sina medarbetare.

Utfall 2016

• Under 2016 betalade SCA cirka 3,8 miljarder SEK i inkomstskatter. Löneskatterna för året uppgick till cirka 3,4 miljarder SEK. Under året investerade SCA cirka 32 MSEK i cirka 400 lokala samhällsengagemangsprojekt. Under 2016 utbildade SCA två miljoner människor i hygien runt om i världen.

SCA-aktien

SCA-aktien är noterad och handlas på börsen Nasdaq Stockholm och som depåbevis (ADR nivå 1) i USA genom Deutsche Bank. Sista betalkurs 2016 för SCAs B-aktie på Nasdaq Stockholm var 257,30 (246,50) SEK. SCAs börsvärde per den 31 december 2016 uppgick till 181 (173) miljarder SEK. Under 2016 steg aktiekursen för SCAs B-aktie med 4 procent. Motsvarande period steg OMX Stockholm 30 index med 5 procent. Den högsta slutkursen för SCAs B-aktie under året var 274,70 SEK, vilken noterades den 11 juli. Den lägsta noteringen var 225,10 SEK från den 8 januari. Den föreslagna utdelningen är 6,00 (5,75) SEK per aktie, se vidare under Utdelning och utdelningspolicy på sidan 34.

Index

På börsen Nasdaq Stockholm ingår SCA bland annat i OMX Stockholm 30 index, OMX Nordic 40 och inom sektorn Personal & Household Goods inom Consumer Goods. Förutom de index som är direkt knutna till Stockholmsbörsen finns SCA med i andra index som exempelvis FTSE Eurofirst Index och FTSE Global Equity Index. Inom MSCI ingår SCA i Household Products inom Consumer Staples. SCA finns också representerat i hållbarhetsindex som FTSE4Good, OMX GES Sustainability Sweden PI och OMX GES Sustainability Nordic PI.

Likviditet

Under 2016 omsattes det på Nasdaq Stockholm cirka 415 (540) miljoner SCA-aktier, motsvarande ett värde av cirka 105 (119) miljarder SEK. Dagsomsättningen för SCA på Nasdaq Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka 1,6 miljoner aktier, motsvarande ett värde av cirka 415 (474) MSEK. Under året omsatte handeln vid BATS Chi-X cirka 227 miljoner SCA-aktier, handeln vid Turquoise cirka 87 miljoner SCAaktier och handeln vid övriga handelsplatser cirka 17 miljoner SCA-aktier.

Ägande

Aktiekapitalet ägs till 42 (36) procent av svenskregistrerade ägare och 58 (64) procent av utländska ägare. Den största andelen av de utlandsregistrerade ägarna återfinns i USA och Storbritannien. Av SCAs aktieägare gör minst 13 procent en utvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv.

Totalavkastning 2014–2016

SCAs tio största aktieägare

Den 31 december 2016 utgjorde följande företag, stiftelser och aktiefonder de tio största registrerade aktieägarna efter röstetal:

Ägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier		Röster (%) Kapital (%)
AB Industrivärden	35 000 000	31 800 000	29,7%	9,5%
Norges Bank Investment Management	8 066 000	31 220 168	8,7%	5,6%
SHB resultatandelsstiftelse Oktogonen	3 150 000	–	2,4%	0,4%
Swedbank Robur Fonder	–	27 442 314	2,1%	3,9%
Skandia	2 038 110	908 021	1,7%	0,4%
AMF Försäkring & Fonder	–	18 859 380	1,5%	2,7%
SHB pensionskassa	1 303 000	–	1,0%	0,2%
SCAs Personalstiftelse	982 845	74 406	0,8%	0,1%
SEB Fonder	–	8 366 603	0,7%	1,2%
Första AP-fonden	–	8 209 809	0,6%	1,2%

Källa: Euroclear

Data per aktie

Samtliga resultatmått inkluderar jämförelsestörande poster om inte annat anges.
Belopp i SEK per aktie där annat ej anges	2016	2015	2014	2013	2012
Resultat per aktie efter full skatt:
Efter utspädningseffekter	7,93	9,97	9,40	7,90	7,06
Efter utspädningseffekter, exkl. jämförelsestörande poster 7)	11,18	11,82	11,07	9,07	10,25
Före utspädningseffekter	7,93	9,97	9,40	7,90	7,06
Börskurs för B-aktien:
Genomsnittskurs under året	253,73	222,03	178,87	168,27	116,77
Årets slutkurs, 31 december	257,30	246,50	168,90	198,00	141,00
Rörelsens kassafl öde 1) 7)	14,78	14,08	11,60	8,90	10,59
Kassafl öde från den löpande verksamheten	22,15	19,92	16,92	13,43	15,95
Utdelning	6,002)	5,75	5,25	4,75	4,50
Utdelningstillväxt, % 3)	7	8	7	6	0
Direktavkastning, %	2,3	2,3	3,1	2,4	3,2
P/E-tal 4)	32	25	18	25	20
P/E-tal exkl. jämförelsestörande poster 4) 7)	23	21	15	22	14
Price/EBIT 5) 7)	19	19	15	19	21
Price/EBIT exkl. jämförelsestörande poster 5) 7)	15	16	14	17	15
Betavärde 6)	0,70	0,70	0,77	0,62	0,86
Andel utdelad vinst (före utspädning), %	76	58	56	60	64
Eget kapital, efter utspädningseffekter 7)	113	107	103	96	88
Eget kapital, före utspädningseffekter 7)	113	107	103	96	88
Inregistrerade aktier 31 december (milj st)	705,1	705,1	705,1	705,1	705,1
varav aktier i eget förvar (milj st)	2,8	2,8	2,8	2,8	2,8

Föreslagen utdelning per aktie, 2016

6,00 SEK

1) Se defi nitioner av nyckeltal på sidan 144.

2) Av styrelsen föreslagen utdelning.

3) Rullande femårsvärden.

4) Aktiekursen vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter full skatt och utspädningseffekter.

5) Börsvärde plus nettolåneskulder plus innehav utan bestämmande infl ytande dividerat med rörelseresultat. (EBIT = earnings before interest and taxes).

6) Aktiens kursförändring jämfört med börsen som helhet (mäts på rullande 48-månader).

7) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 & 11.

Aktieägarstruktur, per den 31 december 2016

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav (%)	Röster (%)
1–500	53 287	8 731 480	1,2	1,5
501–1 000	11 937	9 165 432	1,3	1,5
1 001–5 000	12 839	27 788 369	3,9	4,7
5 001–10 000	1 741	12 497 397	1,8	2,0
10 001–20 000	769	11 009 058	1,6	1,5
20 001–	1 276	635 918 358	90,2	88,8
Summa	81 849	705 110 094	100,0	100,0

Källa: Euroclear

Aktiefördelning, per den 31 december 2016
	Serie A	Serie B	Summa
Registrerat antal aktier	64 594 572	640 515 522	705 110 094
-varav aktier i eget innehav		2 767 605	2 767 605

Aktiesymboler

Nasdaq Stockholm	SCA A, SCA B
New York (ADR nivå 1)	SVCBY

Andel utländskt ägande, kapital

per den 31 december 2016

Källa: Euroclear

Utlandet, 58% Sverige, 42%

Emissioner m.m. 1993–2016

Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedan:

			Ökning av aktie	Inbetalt belopp,
		Antal aktier	kapital, MSEK	MSEK	Serie A	Serie B	Summa
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10, emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7	62 145 880	131 821 657	193 967 537
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–	62 145 880	131 837 942	193 983 822
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–	62 145 880	135 254 055	197 399 935
1999	Nyemission 1:6, emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0	62 133 909	168 166 015	230 299 924
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0	61 626 133	168 775 422	230 401 555
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0	45 787 127	186 414 428	232 201 555
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1	41 701 362	190 500 706	232 202 068
2003	Konvertering av förlagsbevis och nyteckning genom optionsbevis IIB	2 825 475	28,3	722,9	40 437 203	194 590 340	235 027 543
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1	40 427 857	194 608 841	235 036 698
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–	112 905 207	592 204 887	705 110 094

Utdelning och utdelningspolicy

SCA strävar efter att ge långsiktig stabil och stigande utdelning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde, långsiktigt överstiger vad bolaget kan investera i lönsam expansion och under förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, distribueras överskottet till aktieägarna. Styrelsen föreslår en ökning av utdelningen med 4,3 procent till 6,00 (5,75) SEK per aktie för verksamhetsåret 2016. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,4 procent. Utdelningen 2016 motsvarar en direktavkastning på 2,3 procent, beräknat på SCAs aktiekurs vid utgången av året.

Incitamentsprogram

SCAs incitamentsprogram är utformade för att bidra till att skapa värde för aktieägarna. Programmet för ledande befattningshavare består av två komponenter varav den ena är kopplad till SCA-aktiens totalavkastning jämförd med ett index som består av SCAs största globala konkurrenter. För ytterligare information om programmets utformning, se not C3 (Ersättning till ledande befattningshavare) på sidorna 102–103.

Utdelning per aktie

Information till aktieägare

FÖRSLAG TILL ÅRSSTÄMMAN 2017 ATT BESLUTA OM ATT GENOM UTDELNING DELA SCA-KONCERNEN I TVÅ NOTERADE BOLAG; HYGIEN OCH SKOGSINDUSTRI

notering av bolagets hygienverksamhet. Utdelningen till aktieägarna föreslås ske i proportion till deras innehav av A- respektive B-aktier. Om aktieägarna beslutar i enlighet med förslaget, planeras det nya

hygienbolaget att delas ut och noteras på Nasdaq Stockholm senast under andra halvåret 2017.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls onsdagen den 5 april 2017, kl 15.00 i Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 13.30.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i års stämman ska

dels torsdagen den 30 mars 2017 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken,

dels senast torsdagen den 30 mars 2017 anmäla sin avsikt att delta i stämman. Anmälan kan göras på något av följande sätt:

per telefon 08-402 90 59,
vardagar kl 08.00-17.00 • på bolagets hemsida: www.sca.com
per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Group Function Legal Affairs, Box 200, 101 23 Stockholm

För aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare gäller följande för att ha rätt att delta i stämman. Förutom att anmäla sig måste sådan aktieägare inregistrera sina aktier i eget namn, så att vederbörande är registrerad i aktieboken torsdagen den 30 mars 2017. Aktieägaren bör i sådant fall underrätta banken eller förvaltaren om detta i god tid

före torsdagen den 30 mars 2017. Sådan registrering kan vara tillfällig.

Vid anmälan uppges namn, person-/ organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt, i förekommande fall, antal biträden. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär tillhandahålls av bolaget på begäran och fi nns även tillgängligt på bolagets hemsida www.sca.com. Den som företräder juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig fi rmatecknare.

Kallelsen till årsstämman återfi nns på bolagets hemsida www.sca.com.

VALBEREDNING

Helena Stjernholm, AB Industrivärden,
Petter Johnsen, Norges Bank Investment Management
Håkan Sandberg, Handelsbankens Pensionsstiftelse m.fl .
Hans Sterte, Skandia
Pär Boman, styrelseordförande SCA

Valberedningen utarbetar bland annat förslag till val av styrelse ledamöter.

FINANSIELL INFORMATION 2017 – 2018

Delårsrapport (1 jan–31 mar 2017) 27 april 2017 Delårsrapport (1 jan–30 jun 2017) 18 juli 2017 Delårsrapport (1 jan–30 sep 2017) 26 oktober 2017 Bokslutsrapport 2017 26 januari 2018 Årsredovisning 2017 mars 2018

Årsredovisning, boksluts- och delårs rapporter publiceras på svenska och engelska (vid eventuella skillnader i versionerna hän visas till den svenska texten) och kan laddas hem från SCAs hemsida www.sca.com. Årsredovisningen kan också beställas från:

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Koncernfunktion Communications Box 200 101 23 Stockholm Tel 08-788 51 00

6,00

SEK

Föreslagen utdelning per aktie

UTDELNING

Styrelsen föreslår att utdelningen fastställs till 6,00 SEK per aktie samt att avstämningsdag för utdelning ska vara fredagen den 7 april 2017. Utbetalning genom Euroclear Sweden AB beräknas kunna ske onsdagen den 12 april 2017.

Styrelsen föreslår vidare att samtliga aktier i det helägda dotter bolaget SCA Hygiene AB delas ut till aktieägarna i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. För vidare information se sidan 34.

Prenumerationer på publikationer

Prenumeration på SCAs pressmeddelanden, delårsrapporter och boksluts rapporter kan ske genom registrering av e-postadress på SCAs hemsida.

Förvaltningsberättelse

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernen

Verksamhet och struktur Förvärv, investeringar och
avyttringar
Övrig koncerninformation
Omsättning och resultat
Operativt kassaflöde
Finansiell ställning

Affärsområden

Personliga hygienprodukter
Mjukpapper
Skogsindustriprodukter

Ansvar och styrning

Bolagsstyrning
Styrelse och revisorer
Koncernledning
Risker och riskhantering

Finansiella rapporter och noter

Innehåll
Koncernens resultaträkning
Koncernens rapport över totalresultat
Koncernens förändringar i eget kapital
Koncernens operativa kassaflödesanalys
Koncernens kassaflödesanalys Samband mellan koncernens
kassaflödesanalys och operativa kassaflödesanalys
Koncernens balansräkning
Noter
Moderbolagets räkningar
Årsredovisningen fastställs
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse

Verksamhet och struktur

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som hållbart utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.

SCA delar upp och redovisar sin affär i tre affärsområden – Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter. Personliga hygienprodukter inkluderar inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Mjukpapper inkluderar mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. Skogsindustriprodukter inkluderar sågade trävaror, massa, kraftliner, tryckpapper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Europa är SCAs största marknad. Koncernen har därutöver även starka positioner i Nordamerika, Latinamerika och Asien. Expansion sker både genom organisk tillväxt och förvärv och främst inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper.

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, vilket tryggar cirka hälften av koncernens virkesförsörjning och möjliggör även en effektiv råvaruintegration med god kontroll över kostnadsutvecklingen.

Organisation

SCA har följande fem affärsenheter:

SCA Incontinence Care, erbjuder inkontinens produkter i Europa och Nordamerika.
SCA Consumer Goods, erbjuder personliga hygienprodukter och mjukpapper i Europa, Mellanöstern och Afrika.
SCA Latin America, erbjuder personliga hygienprodukter och mjukpapper i Latinamerika.
SCA AfH Professional Hygiene, erbjuder mjukpapper för storförbrukare i Europa och Nordamerika.
SCA Forest Products, erbjuder sågade trävaror, massa, kraftliner, tryckpapper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Utöver affärsenheterna har SCA etablerat tre globala enheter:

• Global Hygiene Category (GHC) med globalt ansvar inom hygienområdet för kund- och konsumentvarumärken samt innovation.

Global Hygiene Supply Tissue (GHS-T) med globalt ansvar för inköp, produktion, logistik och teknologi inom Mjukpapper.
Global Hygiene Supply Personal Care (GHS-PC) med globalt ansvar för inköp, produktion, logistik och teknologi inom Personliga hygienprodukter.

I organisationen fi nns sex koncernfunktioner: Finans & Ekonomi, Human Resources, Hållbarhet, Juridik, Kommunikation samt Strategi & Affärsutveckling där även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services ingår. GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom fi nansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA.

Händelser under året

Initierat arbete för att kunna föreslå årsstämman 2017 att besluta om att dela SCAkoncernen i två noterade bolag; hygien och skogsindustri.

SCA ingick avtal om förvärv av BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag som utvecklar, tillverkar, mark-

1) Beräknad per den 31 december 2016.

nadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 3401) MEUR. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter och förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Förvärvet av Wausau Paper Corp., en ledande nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, slutfördes. SCA är efter förvärvet nummer två inom mjukpapper för stor förbrukare på den nordamerikanska marknaden.

Avyttringen av hygienverksamheten i Sydost asien, Taiwan och Sydkorea för

* Inom koncernfunktion Strategi & Affärsutveckling ingår även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom fi nansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA.

integration med Vinda slutfördes. SCA är majoritetsägare i Vinda, ett av Kinas största hygienbolag.

En ny produktionsanläggning för inkontinensprodukter i Brasilien invigdes.

Beslut om omstruktureringsåtgärder inom mjukpappersproduktionen i Frankrike och Spanien togs.

Barnblöjverksamheten i Mexiko avvecklades som en del av arbetet med att åtgärda svaga marknadspositioner med otillräcklig lönsamhet.

SCA beslutade att avveckla hygienverksamheten i Indien som en följd av SCAs bedömning att lönsamhet inte kan uppnås inom rimlig tid. Avvecklingen kommer att ske under första kvartalet 2017. Beslut om omstruktureringsåtgärder inom SCA beslutade att avveckla hygienverksam-

Förvärv, investeringar och avyttringar

Initierat arbete för att kunna föreslå årsstämman 2017 att besluta om att dela SCA-koncernen i två noterade bolag; hygien och skogsindustri

till aktieägarna planeras ske i proportion till deras innehav av A- respektive B-aktier. Om aktieägarna beslutar i enlighet med förslaget, planeras det nya hygienbolaget att delas ut och noteras på Nasdaq Stockholm senast under andra halvåret 2017.

Förvärv av BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag

Under 2016 meddelade SCA att bolaget ingått ett avtal att förvärva BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag. BSN medical utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 3401) MEUR. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter. Transaktionen förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Förvärvet förväntas bidra positivt till SCAs vinst per aktie från första året. BSN medical har en affärsmodell som ger starkt kassaflöde och låg kapitalbindning.

Förvärvet förväntas generera årliga synergier om minst 30 MEUR, med full effekt tre år efter att transaktionen slutförts. Omstruktureringskostnaderna förväntas uppgå till cirka 10 MEUR och tas under de första tre åren efter slutförandet av transaktionen. Transaktionskostnaderna uppgår till cirka 25 MEUR varav cirka 15 MEUR redovisas som en jämförelsestörande post under fjärde kvartalet 2016. Den återstående kostnaden kommer att redovisas som en jämförelsestörande post under andra kvartalet 2017. Immateriella tillgångar relaterade till förvärvet förväntas uppgå till cirka 2,7 miljarder EUR. Förvärvet kommer att vara helt lånefinansierat och SCA har bindande kreditlöften tillgängliga. SCAs avsikt är att även fortsättningsvis upprätthålla en solid investment grade rating.

2) Exklusive jämförelsestörande poster. 3) Exklusive jämförelsestörande poster och inklusive BSN

¹⁾ Beräknad per 31 december 2016.

medicals avskrivningar hänförliga till förvärvsbalans.

SCA slutförde förvärvet av Wausau Paper Corp., en nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare

Under 2016 meddelade SCA att förvärvet av Wausau Paper Corp., en ledande nordamerikansk tillverkare av mjukpapper för storförbrukare, har slutförts för en total köpeskilling om 513 MUSD kontant. Bolaget tillverkar och marknadsför mjukpapper för storförbrukare samt marknadsför tvål och behållare. De sammanslagna verksamheterna ger kunderna tillgång till ett omfattande utbud av produkter för restaurang- och catering, högkvalitativt mjukpapper samt produkter för toalettutrymmen. Förvärvet förväntas generera årliga synergier om cirka 40 MUSD, med full effekt tre år efter att transaktionen slutförts. Synergierna förväntas inom inköp, produktion, logistik, minskad import, ökade volymer av premiumprodukter, samt lägre försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringskostnaderna förväntas uppgå till cirka 50 MUSD.

SCA slutförde avyttringen av hygienverksamheten i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea till Vinda

Under 2016 meddelade SCA att avyttringen av hygienverksamheten i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea för integration med Vinda International Holdings Limited ("Vinda") slutförts. SCA är majoritetsägare i Vinda, ett av Kinas största hygienbolag. Som en del av transaktionen har SCA och Vinda tecknat ett exklusivt licensavtal att marknadsföra och sälja SCAs varumärken: TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor), samt Libresse (mensskydd) i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea. Genom avtalet erhåller Vinda rättigheterna till dessa produktvarumärken på angivna asiatiska marknader. Vinda förvärvade varumärkena Drypers, Dr.P, Sealer, Prokids, EQ Dry samt Control Plus på angivna marknader. Köpeskillingen uppgick till 2,8 miljarder HKD på skuldfri bas. Vinda är noterat på Hongkongbörsen.

Avyttring av innehav i återvinningsföretaget IL Recycling

Under 2016 avyttrade SCA sin ägarandel om 33,33 procent i återvinningsföretaget IL Recycling för en köpeskilling om 236 MSEK.

Avveckling av produktionsanläggning för mjukpapper i Spanien

Under 2016 meddelade SCA att en produktionsanläggning för mjukpapper i Sant Joan de Mediona, Spanien, avvecklas. Beslutet är i linje med bolagets strategi att optimera den geografiska produktionsstrukturen i syfte att driva kostnads- och kapitaleffektivitet och öka värdeskapandet inom Mjukpapper. Produktionsanläggningen har en årlig kapacitet på 45 000 ton.

Omstruktureringsåtgärder av produktionsanläggningar för mjukpapper i Frankrike

Under 2016 meddelade SCA att bolaget för att ytterligare förbättra effektiviteten och stärka konkurrenskraften inom mjukpappersverksamheten beslutat att genomföra omstruktureringsåtgärder vid produktionsanläggningarna i Hondouville och Saint-Etienne-du-Rouvray i Frankrike. I Saint-Etienne-du-Rouvray har SCA beslutat att avyttra produktionen av table-top produkter för konsumenter för att fokusera på anläggningens kärnverksamhet; produktion av hushålls- och toalettpapper.

Avveckling av barnblöjverksamheten i Mexiko

Under 2016 meddelade SCA att bolaget som en del av arbetet med att åtgärda svaga marknadspositioner med otillräcklig lönsamhet beslutat att avveckla barnblöjverksamheten i Mexiko. Barnblöjverksamheten i Mexiko hade en nettoomsättning på cirka 340 MSEK under 2015.

Avveckling av hygienverksamheten i Indien

Under 2016 meddelade SCA att bolaget beslutat att avveckla hygienverksamheten i Indien. Efter fyra år på den indiska marknaden är SCAs bedömning att lönsamhet inte uppnås inom rimlig tid. SCA prioriterar tillväxt på utvalda tillväxtmarknader som Kina, Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland, där bolaget redan har starka marknadspositioner. Hygienverksamheten i Indien hade en nettoomsättning på cirka 110 MSEK under 2015, varav majoriteten var relaterad till barnblöjor. Avvecklingen kommer att ske under första kvartalet 2017.

HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

SCA stärker mjukpappersverksamheten i Storbritannien

Den 26 januari 2017 meddelade SCA att bolaget för att möta ökad efterfrågan på högkvalitativt mjukpapper och stärka produkterbjudandet i Storbritannien investerar i en TAD-maskin (Through Air Drying) vid sin mjukpappersanläggning i Skelmersdale. SCA har också beslutat om stängning av en äldre mjukpappersmaskin i Stubbins samt tecknat avtal om att avyttra mjukpappersanläggningen i Chesterfield till Sidcot Group Limited. Åtgärderna är en del av SCAs Tissue Roadmap och ligger i linje med bolagets strategi att effektivisera produktionen och säkerställa kapacitet för framtida tillväxt för att öka värdeskapandet inom affärsområdet Mjukpapper. Båda initiativen är föremål för sedvanligt samråd med arbetstagarrepresentanter.

Efter investeringen vid mjukpappersanläggningen i Skelmersdale om cirka 160 MSEK, kommer produktionskapaciteten av TAD-moderrullar att uppgå till 28 000 ton. Kostnaden för stängningen av den äldre mjukpappersmaskinen i Stubbins, med en årlig produktionskapacitet på 20 000 ton, förväntas uppgå till cirka 120 MSEK och kommer att redovisas som en jämförelsestörande post varav merparten i det första kvartalet 2017. Av kostnaderna förväntas cirka 70 MSEK vara kassaflödespåverkande.

Sidcot Group Limited kommer att betala en köpeskilling om cirka 3 MGBP (cirka 35 MSEK) för produktionsanläggningen i Chesterfield. Anläggningen producerar moderrullar men har ingen konverteringskapacitet. SCA kommer inte ha ett internt behov av den typ av moderrullar som produceras vid anläggningen. Den årliga produktionskapaciteten uppgår till 31 000 ton. En nedskrivning om cirka 10 MSEK redovisas som en jämförelsestörande post i det fjärde kvartalet 2016. Transaktionen förväntas slutföras under första kvartalet 2017.

Övrig koncerninformation

Moderbolag

Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), äger merparten av den skogsmark och övrig fast egendom som hör till den skogliga verksamheten och upplåter avverkningsrätter till rotstående skog till dotterbolaget SCA Skog AB. Moderbolaget är i övrigt ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal affärsgruppsföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Rörelsens intäkter under 2016 uppgick till 539 (430) MSEK och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 42 902 (10 097) MSEK. Moderbolaget har, netto under året, avyttrat 6 (–7) MSEK i aktier och andelar i bolag utanför SCA. Investeringar i fastigheter och anläggningar uppgick under året till 165 (157) MSEK. Likvida medel vid årets slut uppgick till 0 (0) MSEK.

Forskning och utveckling

Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 1 258 (1 093) MSEK, vilket motsvarar cirka 1,1 procent av koncernens omsättning. Forskning och utveckling koordineras och drivs med ett globalt perspektiv. Produktutveckling sker i nära samarbete med de lokala enheterna men även i direkt samarbete med kunder. Med ett lite längre tidsperspektiv bedrivs forskning och utveckling inom områdena material och teknologi.

Innehav av egna aktier

SCA genomförde under 2001 en riktad kontantemission av sammanlagt 1 800 000 aktier. Aktierna förvärvades därefter av SCA för att användas för överlåtelse till ledande befattningshavare och nyckelpersoner som omfattas av personaloptionsprogram. Programmet avslutades under 2009. Efter aktiesplit 2007 och överlåtelse av aktier under de avslutade programmen kvarstår 2 767 605 aktier i eget förvar. Styrelsen har inte haft något bemyndigande att återköpa egna aktier under år 2016.

Aktiefördelning

Under året har 2 847 037 aktier av serie A omvandlats till aktier av serie B. Vid årets utgång uppgick andelen A-aktier till 9,2 procent.

Utdelning

Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 4,3 procent till 6,00 (5,75) SEK per aktie eller 4 214 (4 038) MSEK. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,4 procent och under den senaste tioårsperioden till 4,1 procent. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 7 april 2017.

Miljöpåverkan i Sverige

Under 2016 bedrev SCA 13 tillståndspliktiga verksamheter i Sverige. Den tillståndspliktiga produktionen i dessa verksamheter motsvarar 15 procent av koncernens nettoomsättning. Fem tillstånd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller. Ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2017 följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman.

"Ersättning till ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör, vice verkställande direktör, affärsenhetschef och motsvarande samt central stabschef. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Rörlig ersättning skall vara maximerad och relaterad till den fasta lönen, baserat på resultatutfall i förhållande till årliga respektive långsiktigt uppsatta mål. Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag skall inte förekomma. Pensionsförmåner ska, där så

är möjligt, endast innehålla premiebestämda pensionsförmåner och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från 65 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Styrelsen skall ha rätt att frångå de fastställda riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på redan ingångna avtal."

Uppgifter om bolagets tillämpning av tidigare beslutade riktlinjer samt uppgift om bolagets beräknade kostnader för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not C3 på sidorna 102–103.

Användning av non-International Financial Reporting Standards ("IFRS") resultatmått

I juli 2016 gav ESMA (the European Securities and Market Authority) ut riktlinjer för redovisning av alternativa nyckeltal i företagens finansiella rapporter och prospekt. Alternativa nyckeltal avser sådana resultatmått som inte återfinns i IFRS. Dessa resultatmått har tillkommit för att hjälpa såväl användare, investerare och ledning att analysera företagets verksamhet och ett flertal av dessa är vedertagna finansiella nyckeltal. I Förvaltningsberättelsen och i de finansiella rapporterna samt noterna återfinns dessa alternativa resultatmått. En beskrivning av resultatmåtten ock hur dessa används återfinns i not A2, Användning av non-International Financial Reporting Standards ("IFRS") resultatmått.

Omsättning och resultat

SCAs justerade rörelseresultat1) för 2016 ökade med 7 procent jämfört med föregående år (8 procent exklusive omräkningsvalutaeffekter, förvärv och avyttringar). Högre volymer, bättre pris/mix, kostnadsbesparingar, lägre råvaru- och energikostnader samt förvärv ökade resultatet.

Nettoomsättning

SCAs nettoomsättning för 2016 ökade med 2 procent jämfört med föregående år och uppgick till 117 314 (115 316) MSEK. Den organiska försäljningen, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, ökade med 2 procent varav volym var 1 procent och pris/mix var 1 procent. Den organiska försäljningen på mogna marknader var i nivå med föregående år och ökade på tillväxtmarknader med 7 procent.

Resultat

SCAs justerade rörelseresultat för 2016, vilket exkluderar jämförelsestörande poster om –2 710 (–2 067) MSEK, ökade med 7 procent

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

jämfört med föregående år och uppgick till 13 989 (13 014) MSEK.

Finansiella poster minskade till –919 (–955) MSEK. Minskningen förklaras av lägre räntor och positiva valutaomvärderingseffekter. Justerat resultat före skatt1) ökade med 8 procent och uppgick till 13 070 (12 059) MSEK. Den genomsnittliga skattesatsen för årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 36,5 procent. Skattesatsen, exklusive jämförelsestörande poster och en skattereservering om cirka 1,3 miljarder SEK relaterad till bland annat pågående skattemål i Sverige och Österrike, uppgick till 26 procent. Justerat resultat för perioden, vilket exkluderar jämförelsestörande poster efter skatt om

–2 283 (–1 301) MSEK uppgick till 8 295 (8 753) MSEK. Periodens resultat uppgick till 6 012 (7 452) MSEK. Justerat resultat per aktie1) hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till 11,18 (11,82) SEK. Resultat per aktie uppgick till 7,93 (9,97) SEK.

Nyckeltal

Koncernens justerade bruttomarginal1) uppgick till 26,9 (25,9) procent och justerad rörelsemarginal1) uppgick till 11,9 (11,3) procent. Justerad avkastning på sysselsatt kapital1) förbättrades och uppgick till 12,5 (12,0) procent. Justerad avkastning på eget kapital1) uppgick till 11,0 (11,6) procent. Räntetäckningsgraden ökade till 12,3 (11,5).

Resultat i sammandrag
MSEK	2016	2015	2014
Nettoomsättning	117 314	115 316	104 054
Justerat rörelseresultat 1)	13 989	13 014	11 849
Jämförelsestörande poster 2)	–2 710	–2 067	–1 400
Rörelseresultat	11 279	10 947	10 449
Finansiella poster 3)	–919	–955	–961
Resultat före skatt	10 360	9 992	9 488
Justerat resultat före skatt 1)	13 070	12 059	10 888
Skatter 4)	–4 348	–2 540	–2 420
Resultat för året	6 012	7 452	7 068

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) Inkluderar försäljning av värdepapper, 970 MSEK för 2015.

3) Inkluderar ej försäljning av värdepapper, 970 MSEK för 2015. 4) Inklusive reservering om cirka 1 300 MSEK för 2016 samt cirka 300 MSEK för 2015.

Nettoomsättning, andel av koncernen

Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal1)

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Justerat resultat per aktie efter utspädningseffekter1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Operativt kassafl öde

En god kontroll av det operativa kassafl ödet är en viktig del i SCAs strategi för långsiktig konkurrenskraft. Det operativa kassafl ödet uppgick till 14 948 (12 921) MSEK. Ökningen förklaras av rörelsekapitalförändringar samt ett högre kassamässigt rörelseöverskott jämfört med föregående år.

Det kassamässiga rörelseöverskottet ökade med 6 procent till 19 343 (18 312) MSEK. Rörelsekapitalet minskade till följd av ökade leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet som andel av netto omsättningen uppgick till 6 (7) procent. Löpande investeringar, ökade under året med 1 019 MSEK och uppgick till 5 181 (4 162) MSEK, motsvarande 4 (4) procent av nettoomsättningen. Det operativa kassafl ödet ökade och uppgick till 14 948 (12 921) MSEK.

Finansiella poster minskade med 36 MSEK och uppgick till –919 (–955) MSEK. Minskningen förklaras av lägre räntor och positiva valutaomvärderingseffekter. Skattebetalningarna uppgick till 3 799 (2 208) MSEK.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Operativt kassafl öde, andel av koncernen

Rörelsens kassafl öde uppgick till 10 382 (9 890) MSEK.

Strategiska investeringar i anläggningar för att stärka den organiska tillväxten uppgick till 4 264 (3 125) MSEK. Årets utlägg för strategiska investeringar avser främst investeringen i ökad kapacitet vid Östrands massafabrik i Sverige och investeringen i en ny produktionsanläggning för inkontinensprodukter i Brasilien.

Nettolåneskulden har under året ökat med 5 883 MSEK och uppgick vid årets slut till 35 361 MSEK. Nettokassafl ödet ökade nettolåneskulden 3 784 MSEK. Marknadsvärdering av pensionstillgångar samt uppdateringar av de antaganden och bedömningar som

påverkar värderingen av pensionsskulden, netto tillsammans med marknadsvärdering av fi nansiella instrument, ökade nettolåneskulden med 1 526 MSEK. Marknadsvärderingseffekten är till största del hänförbar till antaganden om lägre diskonteringsräntor som ökar pensionsskulden. Valutakursförändringar ökade nettolåneskulden med 573 MSEK.

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,44 (0,39). Exklusive pensionsskulden uppgick skuldsättningsgraden till 0,39 (0,36). Skuldbetalningsförmågan uppgick till 40 (47) procent.

	Operativ kassafl ödesanalys i sammandrag
--	------------------------------------------	--

MSEK	2016	2015	2014

Kassamässigt rörelseöverskott	19 343	18 312	16 250
Förändring av rörelsekapital	1 970	–399	–446
Löpande investeringar, netto	–5 181	–4 162	–3 737
Strukturkostnader m.m.	–1 184	–830	–883
Operativt kassafl öde	14 948	12 921	11 184
Finansiella poster	–919	–955	–961
Skattebetalning m.m.	–3 647	–2 076	–2 074
Rörelsens kassafl öde	10 382	9 890	8 149
Företagsförvärv	–6 598	–93	–508
Strategiska investeringar i anläggningar	–4 264	–3 125	–1 816
Avyttringar	489	329	206
Kassafl öde före utdelning	9	7 001	6 031

Investeringar i anläggningar

Operativt kassafl öde per affärs område

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Finansiell ställning

Tillgångar och sysselsatt kapital

Koncernens totala tillgångar ökade med 9 procent jämfört med föregående år och uppgick till 165 748 (152 372) MSEK. Anläggningstillgångar ökade med 13 503 MSEK jämfört med föregående år till 124 745 MSEK, varav materiella anläggningstillgångar ökade med 8 303 MSEK till 92 954 MSEK och immateriella anläggningstillgångar ökade med 4 155 MSEK till 27 007 MSEK. Löpande och strategiska investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 9 798 MSEK och årets avskrivningar till 5 861 MSEK.

Omsättningstillgångar minskade med 127 MSEK till 41 003 (41 130) MSEK. Rörelsekapitalet uppgick till 6 883 (8 167) MSEK. Det sysselsatta kapitalet var 9 procent högre och uppgick till 114 880 (105 169) MSEK. Fördelningen av det sysselsatta kapitalet per valuta framgår av tabellen nedan.

Värdet i svenska kronor av koncernens utländska nettotillgångar uppgick vid årets slut till 61 009 MSEK. Föregående år uppgick koncernens utländska nettotillgångar till 62 196 MSEK.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgick vid årets utgång till 79 519 (75 691) MSEK. Periodens resultat ökade eget kapital med 6 012 (7 452) MSEK medan utdelning till aktieägare minskade eget kapital med 4 228 (3 903) MSEK. Eget kapital minskade till följd av marknadsvärdering av pensionstillgångar samt uppdateringar av de antaganden och bedömningar som påverkar värderingar av pensionsskulden, netto med 1 114 MSEK efter skatt. Värdering av fi nansiella instrument till marknadsvärde ökade det egna kapitalet med 564 MSEK efter skatt. Valutakursförändringar, inklusive effekterna från säkringar av nettoinvesteringar i utlandet, efter skatt, ökade eget kapital med 2 312 MSEK. Eget kapital ökade till följd av en riktad nyemission till innehav utan bestämmande infl ytande i Vinda med 431 MSEK och minskade på grund av förvärv av innehav utan bestämmande infl ytande med 156 MSEK. Övrigt ökade eget kapital med 7 MSEK.

Finansiering

Koncernens räntebärande bruttolåneskuld uppgick vid årets slut till 36 716 (33 822) MSEK. Löptiden var 3,9 (3,4) år. Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 35 361 (29 478) MSEK. Nettokassafl ödet ökade nettolåneskulden med 3 784 MSEK. Marknadsvärdering av pensionstillgångar samt uppdateringar av de antaganden och bedömningar som påverkar värderingen av pensionsskulden, netto tillsammans med marknadsvärdering av fi nansiella instrument, ökade nettolåneskulden med 1 526 MSEK. Marknadsvärderingseffekten är till största del hänförbar till antaganden om lägre diskonteringsräntor som ökar pensionsskulden. Valutakursförändringar ökade nettolåneskulden med 573 MSEK.

Nyckeltal

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,44 (0,39). Exklusive pensionsskulden uppgick skuldsättningsgraden till 0,39 (0,36). Synlig soliditet uppgick till 44 (46) procent. Justerad avkastning på sysselsatt kapital och eget kapital1) uppgick till 12,5 (12,0) respektive 11,0 (11,6) procent. Kapitalomsättnings hastigheten uppgick till 1,05 (1,06) gånger. Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 6 (7) procent

av nettoomsättningen. 1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Koncernens sysselsatta kapital per valuta, MSEK

	2016	%	2015	%	2014	%
EUR	25 420	22	24 097	23	31 037	29
SEK	39 661	35	39 464	38	36 337	33
USD	14 419	13	7 124	7	7 192	7
GBP	4 783	4	4 879	5	5 452	5
Övriga	30 597	26	29 605	27	28 801	26
Summa	114 880	100	105 169	100	108 819	100

Balansräkning koncernen

MSEK	2016	2015	2014
Immateriella tillgångar	27 007	22 852	23 680
Materiella anläggningstillgångar	62 184	54 532	56 345
Biologiska tillgångar	30 770	30 119	29 685
Övriga anläggningstillgångar	4 784	3 739	5 775
Summa anläggningstillgångar	124 745	111 242	115 485
Omsättningstillgångar	41 003	41 130	39 251
Summa tillgångar	165 748	152 372	154 736
Eget kapital	79 519	75 691	72 872
Långfristiga skulder	50 274	36 481	40 347
Kortfristiga skulder	35 955	40 200	41 517
Summa eget kapital och skulder	165 748	152 372	154 736
Rörelsekapital	6 883	8 167	8 350
Sysselsatt kapital	114 880	105 169	108 819
Nettolåneskuld	35 361	29 478	35 947

Nettolåneskuld, skuldsättningsgrad och skuldbetalningsförmåga

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital och eget kapital1)

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Sysselsatt kapital, andel av koncernen

Personliga hygienprodukter, 12%

Skogsindustriprodukter, 35%

Mjukpapper, 53%

SCAs affärsområden

PERSONLIGA HYGIENPRODUKTER

Personliga hygienprodukter utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd.

Mjukpapper utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare.

MJUKPAPPER SKOGSINDUSTRIPRODUKTER

Skogsindustriprodukter utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer sågade trävaror, massa, kraftliner, tryck papper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Sidorna 60 – 65

Personliga hygienprodukter

SCA är en globalt ledande aktör inom personliga hygienprodukter. Bolaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Inom dessa produktsegment erbjuder SCA dessutom produkter som våtservetter, tvål, lotion, barnoljor och bomullsrondeller. Produkterna säljs under SCAs globala och regionala varumärken som Libero, Libresse, Nosotras, Saba och TENA samt under detalj handelns egna märkesvaror. Distributionskanalerna är detaljhandel, onlineförsäljning, apotek och vårdinstitutioner.

Andel av koncernen 2016

4 255 MSEK

JUSTERAT

29 % NETTOOMSÄTTNING 29 RÖRELSERESULTAT1)

33 651 MSEK

MSEK

SYSSELSATT

ANTAL

13 072 PER DEN 31 DECEMBER 2016

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelsen 2016

Nettoomsättning 33 651MSEK

Justerat rörelseresultat1) 4 255 MSEK

Justerad rörelsemarginal1) 12,6 %

Nettoomsättningen minskade med 2 procent och uppgick till 33 651 (34 344) MSEK. Den organiska försäljningen, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, ökade med 3 procent varav volym var 2 procent och pris/mix var 1 procent. Avyttringen av barnblöjverksamheten i Sydafrika minskade nettoomsättningen med 1 procent. Den organiska försäljningen på mogna marknader ökade med 2 procent och på tillväxtmarknader med 3 procent. Tillväxtmarknader svarade för 41 procent av nettoomsättningen. Valutaeffekter minskade nettoomsättningen med 4 procent.

Inom inkontinensprodukter, under det globalt ledande varumärket TENA, ökade den organiska försäljningen med 2 procent. Tillväxten är relaterad till tillväxtmarknaderna och Västeuropa. Inom barnblöjor minskade den organiska försäljningen med 1 procent. Västeuropa uppvisade hög tillväxt medan försäljningen på tillväxtmarknaderna minskade. Inom mensskydd ökade den organiska försäljningen med 10 procent och är relaterad till tillväxtmarknaderna och Västeuropa.

Justerat rörelseresultat1) ökade med 7 procent (10 procent exklusive omräkningsvalutaeffekter och avyttringar) och uppgick till 4 255 (3 990) MSEK. Resultatet påverkades positivt av högre volymer, bättre pris/mix och kostnadsbesparingar. Högre råvarukostnader påverkade resultatet negativt. Försäljningskostnaderna var högre och investeringar i ökade marknadsaktiviteter genomfördes. Det brittiska pundet och den mexikanska peson har försvagats mot ett fl ertal handelsvalutor, vilket påverkade resultatet negativt.

Justerad rörelsemarginal1) uppgick till 12,6 (11,6) procent.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1) uppgick till 31,8 (29,2) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 5 314 (5 018) MSEK. Det operativa kassafl ödet uppgick till 4 723 (3 792) MSEK.

Investeringar i anläggningar uppgick till 1 896 (1 743) MSEK.

1) Exklusive jämförelse störande poster.

Mål

Årlig organisk försäljnings tillväxt på 5–7 procent
Avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 30 procent över en kon junk tur cykel

Utfall 2016

Organisk försäljning +3%

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

31,8%

Nettoomsättning per produktsegment

Inkontinensprodukter, 53% Barnblöjor, 28% Mensskydd, 19%

SCAs försäljning till detaljhandelns egna märkesvaror som andel av total försäljning: Inkontinensprodukter, 1% Barnblöjor, 36% Mensskydd, 6%

Nettoomsättning per region

Nyckeltal

MSEK	2016	2015
Nettoomsättning	33 651	34 344
Kassamässigt rörelseöverskott	5 314	5 018
Förändring rörelsekapital	289	–314
Löpande nettoinvesteringar	–805	–840
Övrigt operativt kassafl öde	–75	–72
Operativt kassafl öde	4 723	3 792
Justerat rörelseresultat1)	4 255	3 990
Justerad rörelsemarginal, %1)	12,6	11,6
Sysselsatt kapital	13 665	13 148
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %1)	31,8	29,2
Strategiska investeringar
anläggningar	–1 091	–903
företagsförvärv/avyttringar	197	23
Medeltal anställda	13 154	12 688
Antal anställda per 31 december	13 072	12 700

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoomsättning och justerad rörelsemarginal1)

1) Exklusive jämförelse störande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Justerat rörelseresultat och justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

1) Exklusive jämförelse störande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Tillväxtmarknaderna svarade för

av affärsområdets nettoomsättning 2016. På tillväxtmarknaderna ökade den organiska försäljningen med 3 procent för 2016.

Nettoomsättningen inom affärsområdet Personliga hygienprodukter uppgick under 2016 till cirka 34 miljarder SEK. Det globalt ledande varumärket för inkontinensprodukter TENA är Personliga hygienprodukters största varumärke, ett "billion dollar brand" med en årlig nettoomsättning på över 15 miljarder SEK. Vid slutet av 2016 hade SCA tillverkning vid 27 produktionsanläggningar i 21 länder.

Marknad

Förändringar i den globala demografi n som befolkningsökning, främst beroende av lägre spädbarnsdödlighet och ökad livslängd, samt ökad disponibel inkomst talar för fortsatt god tillväxt för personliga hygienprodukter. Ökad disponibel inkomst leder till att fl er människor prioriterar hygien när behoven av mat och boende är eller börjar bli tillgodosedda. På tillväxtmarknaderna ökar därför efterfrågan på personliga hygienprodukter. Tillväxtpotentialen för personliga hygienprodukter är också störst på tillväxtmarknaderna, där marknadspenetrationen är betydligt lägre än på mogna marknader och där urbanisering, förbättrad infrastruktur och detaljhandeln utvecklas snabbt. Exempel på den lägre marknadspenetrationen på tillväxtmarknaderna är att konsumtionen av barnblöjor och inkontinensprodukter per capita och år i Asien är cirka en femtedel respektive cirka en sjättedel av Västeuropas konsumtion. På de mogna marknaderna har barnblöjor och mensskydd nått en hög marknadspenetration. Inkontinensprodukter har däremot för

vissa produktsegment fortfarande en låg marknadspenetration på mogna marknader. Särskilt låg är den bland män.

Marknadstillväxten påverkas positivt av globala trender avseende hygien och hälsa och en ökad medvetenhet, i synnerhet på tillväxtmarknaderna, om hygienens betydelse för att förbättra hälsa och undvika sjukdomar.

Inkontinens, som är klassat som en sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO), drabbar 4–8 procent av världens befolkning, vilket motsvarar ungefär 400 miljoner människor. Mycket tyder på att andelen drabbade ökar över hela världen som en följd av en åldrande befolkning. År 2020 beräknas antalet personer i världen över 60 år ha ökat med 13 procent och vara över en miljard. Förekomsten av inkontinens bland personer över 65 år beräknas vara mellan 15 och 20 procent.

Under 2016 uppvisade de europeiska och nordamerikanska marknaderna för inkontinensprodukter inom vårdsektorn högre efterfrågan men fortsatt prispress till följd av intensiv konkurrens. De europeiska och nordamerikanska detaljhandelsmarknaderna för inkontinensprodukter uppvisade hög tillväxt. Tillväxtmarknaderna uppvisade en högre efterfrågan på inkontinensprodukter. Den globala marknaden för inkontinensprodukter präglades av fortsatt hög konkurrens. I Europa var efterfrågan stabil på barnblöjor och mensskydd. På tillväxtmarknaderna ökade efterfrågan på barnblöjor och mensskydd. Den globala marknaden för barnblöjor och fl era marknader för mensskydd präglades av ökad konkurrens och kampanjaktivitet.

SCAs konkurrenter inom personliga hygienprodukter är exempelvis Kimberly-Clark, Procter & Gamble och Unicharm.

SCAs marknadspositioner

	GLOBALT	EUROPA	NORD AMERIKA	LATIN AMERIKA	ASIEN
Inkontinens produkter	1	1	4	1	3
Barnblöjor	4	2	–	6	6
Mensskydd	6	3	–	1	12

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Personliga hygienprodukter – global marknad

SCAs verksamhet

INKONTINENSPRODUKTER

Erbjudande och marknadsposition: SCA erbjuder ett brett sortiment av inkontinensprodukter under varumärket TENA och är global marknadsledare. SCAs erbjudanden, som inkluderar både produkter och tjänster, förbättrar livskvaliteten för konsumenter. De minskar kostnaderna för de institutionella kunderna som vårdhem. SCAs erbjudanden inkluderar även ett utbud av hudvårdsprodukter, våtservetter och tvätthandskar. Med TENA Solutions hjälper SCA vårdhem att tillhandahålla den bästa vården genom att erbjuda rutiner, analysverktyg och utbildning. Fördelarna inkluderar förbättrat välbefi nnande för vårdtagarna, en bättre arbetsmiljö för vårdgivarna, minskad resursförbrukning samt en lägre totalkostnad.

SCAs globala marknadsandel inom inkontinensprodukter är ungefär dubbelt så hög som den näst största aktörens. SCA är marknadsledare i Europa, Asien (exklusive Japan) och Latinamerika.

Strategi: SCA prioriterar att stärka TENAs globala marknadsledande position genom att driva lönsam tillväxt och växa snabbare än marknaden. Tillväxt ska ske genom att öka marknadsandelar, öka penetrationen och expandera kunderbjudandet genom att öka försäljningen inom till exempel hudvårdsprodukter och våtservetter. Innovationsarbetet är viktigt och handlar om att förstå behoven hos kunder och konsumenter för att ständigt förbättra produkter och tjänster och utveckla erbjudandet för att ytterligare öka kundnöjdhet och varumärkeslojalitet. I Nordamerika har SCA under varumärket TENA haft en mer utmanande situation och prioriterat att nå tillfredställande lönsamhet före försäljningstillväxt. Åtgärder har genomförts för att minska kostnader, avveckla icke lönsamma produkterbjudanden och satsa på färre men mer lönsamma produkter. Under 2016 lanserades exempelvis TENA Overnight Underwear i Nordamerika.

I och med att inkontinens i många delar av världen är omgärdat av sociala tabun är det viktigt att öka förståelsen och acceptansen för att höja livskvaliteten för de personer som lider av inkontinens. SCA gör detta genom att:

Arbeta aktivt för att bryta de tabun som fi nns kring inkontinens och fortsätta att investera för att öka marknadspenetrationen genom upplysning, marknadsföring, utbildning och globala forum. För detaljhandeln arbetar SCA med information, annonsering och utveckling av alltmer diskreta, bekväma, lättanvända och effektiva produkter, allt med kund- och konsumentnyttan i fokus.
Anordna seminarier och utbildningsprogram för sjuksköterskor och professionella vårdgivare, inom ramen för hälso- och sjukvårdssystemen i olika länder.
Arbeta med beslutsfattare och myndigheter i olika länder för att hjälpa till att etablera hållbara ersättningssystem.

Användning av inkontinensprodukter

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Ökat digitalt fokus

Att handla inkontinensprodukter genom e-handelsplattformar är både bekvämt och diskret. SCAs strategi är att, med varumärket TENA, öka e-handelsförsäljningen av inkontinensprodukter till konsumenter. Ett ökat digitalt fokus innebär även att använda digitala lösningar för att förbättra effektivitet, att bygga kund- och konsumentlojalitet, ständigt utveckla SCAs e-handelslösningar för att göra det ännu enklare att beställa inkontinensprodukter och att sprida kunskap om inkontinens via sociala plattformar

som Facebook och YouTube. För konsumenter innebär detta lättillgänglig information om inkontinens och möjligheten att enkelt och diskret kunna beställa inkontinensprodukter av någon av SCAs e-handelspartners eller av TENAs 17 e-handelsplattformar världen över. För kunder och vårdgivare innebär detta en möjlighet att erbjuda tjänster utöver den faktiska produkten. Exempel på detta är onlineutbildningar, hemleverans vid beställning online och lojalitetsprogram.

Liberoklubben är en plattform för diskussion, råd och information. 75% av Liberos målgrupp i Norden är medlemmar i klubben. Genom Liberoklubben förs en dialog mellan Libero och föräldrar men också mellan föräldrar.

BARNBLÖJOR

Erbjudande och marknadsposition: SCA erbjuder både öppna barnblöjor och byxbarnblöjor samt barnvårdsprodukter som våtservetter, schampo, lotion och barnoljor. I Europa erbjuder SCA barnblöjor under det egna varumärket Libero samt under detaljhandelns egna märkesvaror. SCA är världens fjärde största aktör inom området och nummer två i Europa. SCAs starkaste marknad är Norden, där varumärket Libero är marknadsledare. Exempel på andra starka, regionala varumärken är Drypers i Sydostasien och Pequeñin i Sydamerika.

Strategi: SCA arbetar med att stärka de egna varumärkenas positioner både på mogna marknader och tillväxtmarknader, samt öka lönsamheten inom barnblöjor. Strategin är att vara nummer ett eller två inom de utvalda marknader där SCA är verksamt. Inom barnblöjor är det viktigt att ha ett premium- alternativt superpremiumerbjudande för att vara konkurrenskraftig. Genom ett kontinuerligt innovationsarbete utvecklar SCA sitt kunderbjudande både för egna varumärken och för detaljhandelns egna märkesvaror. Under varumärket Libero lanserades 2016 ett nytt premiumsortiment, Libero Newborn och Libero Comfort. Som en del i arbetet med att hantera svaga marknadspositioner med otillfredsställande lönsamhet avvecklade SCA barnblöjverksamheten i Mexiko under fjärde kvartalet 2016. Dessutom beslutades under 2016 att avveckla hygienverksamheten i Indien, vilken till största del bestod av försäljning av barnblöjor. Avvecklingen kommer ske under första kvartalet 2017.

MENSSKYDD

Erbjudande och marknadsposition: Inom mensskydd erbjuder SCA ett brett produktsortiment som inkluderar exempelvis bindor, trosskydd, tamponger, intimtvål och intimservetter. SCA är världens sjätte största aktör inom segmentet och nummer tre i Europa. I Latinamerika är SCA marknadsledare.

En stor och växande andel av SCAs försäljning sker på tillväxtmarknader som Latinamerika, Ryssland, Östeuropa, Mellanöstern och Asien. Exempel på regionala varumärken som stöds av SCAs globala varumärkesplattform är Libresse i Norden, Ryssland och Malaysia, Bodyform i Storbritannien, Nana i Frankrike, Mellanöstern och Nordafrika, samt Saba och Nosotras i Latinamerika.

Strategi: SCAs strategi är att vara det snabbast växande varumärket för mensskydd globalt och att öka försäljningen med bibehållen god lönsamhet. Genom innovation arbetar SCA med att förbättra kunderbjudandet och expandera produktkategorin med exempelvis intimservetter och intimtvål för att öka marknadsandel och varumärkeslojalitet. Genom en varumärkesplattform för mensskydd och globala reklamkampanjer nås fl er konsumenter på olika geografi ska marknader med samma produktförbättringar. SCA arbetar

med att bryta de tabun som omger menstruation och sprida kunskap om hygien och menstruation. I Latinamerika, Asien och Europa genomförs utbildningsprogram som riktar sig till fl ickor om vad som händer i kroppen vid puberteten och när man får menstruation.

Användning av barnblöjor

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Exempel på innovationer 2016

INKONTINENSPRODUKTER

TENA Lady Mini och Maxi Night

TENA leder utvecklingen av produkter för nattbehov. TENA Lady Mini & TENA Maxi Night med Triple Protection är speciellt utformade för att ge en god nattsömn. Produkterna har extra absorptionsförmåga och läckagesäkra lösningar för att bibehålla en torr och komfortabel känsla även när man ligger ner. Nattprodukterna har liksom alla övriga TENA Lady-produkter både Silky Softness och Fresh Odour control för en mjuk känsla och optimal diskretion.

Lights by TENA

Ultratunna bindor som är kroppsformade för en bättre passform. Snabbtorkande toppskikt för varaktig torrhet och fräschhet. Det ger ett optimalt skydd utan att kompromissa med diskretion. FeelFresh Technology låser snabbt fukt och kontrollerar lukt från oväntade små läckage, för

att hjälpa konsumenten att känna sig fräsch och säker hela dagen.

BARNBLÖJOR

Libero Comfort

Libero Comfort har fått nya och mjukare läckagebarriärer gjorda i ett helt nytt bomullsliknande material. Det nya, super-

mjuka skyddet sluter tätt om benen och ger samtidigt en blöja som är skön att ha på sig. Nya Libero Comfort sitter bekvämt och håller barnets hud torr i alla lägen – dag som natt.

Nya Libero Comfort är även dermatologiskt testad.

Libero Newborn

Libero Newborn med GentleCare har fått ett nytt supermjukt insidesmaterial som är anpassat för det nyfödda barnets känsliga hud, utan att kompromissa med absorptionen. Det nya insidesmaterialet har en skön bomullsliknande känsla som ger den mjukhet som är viktig för de allra minsta bebisarna.

Nya Libero Newborn är även dermatologiskt testad.

MENSSKYDD

Libresse ProSkin-Formula

Libresse uppgraderar sitt utbud av trosskydd med en ny produkt som både släpper igenom luft och innehåller ProSkin-Formula, en pH-balanserad mjölksyra. Libresse ProSkin-Formula är ett trosskydd som inte bara skyddar underkläderna utan också är milt mot kvinnans känsliga intimhud.

Ultratunna bindor

En uppgradering har gjorts av premiumsortimentets ultratunna bindor. Bindorna med SecureFit™ och

Triple Protection är special designade för att ge en bra passform och sitta säkert. Bindan har ett förstärkt läckageskydd bak, en kärna som absorberar snabbt och barriärer längs kanterna för bästa komfort och säkerhet.

SCA investerar i att

sprida kunskap om hygien Det fi nns en tydlig koppling mellan god hygien och en bättre hälsa och välbefi nnande. SCA har kunskapen, erfarenheten och viljan att bidra till en förbättrad hygienstandard världen över. Genom utbildningsprogram, som årligen når 2 000 000 människor, sprider SCA kunskap och bryter den tystnad och de tabun som fi nns kring hygienrelaterade frågor som inkontinens och menstruation. 2016 släppte SCA sin femte Hygiene Matters-rapport för att initiera en global dialog på temat hygien, hälsa och välbefi nnande. Årets rapport, baserad på en global undersökning, lanserades för första gången i partnerskap med FN-organet WSSCC (Water, Supply & Sanitation Collaborative Council). Undersökningen omfattar 12 000 personer från tolv länder och deras perspektiv på frågor som rör hygien, hälsa och välbefi nnande.

SCA lanserade under 2016 "Red.fi t" – en global kampanj på temat "Inget blod ska hålla oss tillbaka" för att sprida kunskap om menstruationscykelns faser.

Användning av mensskydd

Mjukpapper

SCA är en globalt ledande aktör inom mjukpapper. Bolaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. Produktportföljen för konsumenter består av toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansikts-, våt- och pappers servetter. Inom mjukpapper för konsumenter säljs produkterna till detaljhandeln både under SCAs egna varumärken, som till exempel Lotus, Regio, Tempo och Zewa, samt under detaljhandelns egna märkes varor. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA, under det globalt ledande varumärket Tork, kompletta hygienlösningar med till exempel toalettpapper, pappershanddukar, pappersservetter, handtvål, hand lotion, handdesinfektion, behållare, rengörings- och avtorkningsprodukter, sensorteknik, service och underhåll till bland annat institutioner och företag. Distributionskanalerna är detaljhandel, onlineförsäljning och distributörer.

Andel av koncernen 2016

Rörelsen 2016

Nettoomsättning 67 561 MSEK

Justerat rörelseresultat1) 8 155 MSEK

Justerad rörelsemarginal1) 12,1 %

Nettoomsättningen ökade med 5 procent och uppgick till 67 561 (64 184) MSEK. Den organiska försäljningen, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, ökade med 3 procent varav pris/mix var 1 procent och volym var 2 procent. Förvärvet av Wausau Paper Corp. ökade netto omsättningen med 5 procent. Den organiska försäljningen på mogna marknader minskade med 1 procent och på tillväxtmarknader ökade den med 10 procent. Tillväxtmarknader svarade för 32 procent av nettoomsättningen. Valutaeffekter minskade nettoomsättningen med 3 procent.

Inom mjukpapper för konsumenter ökade den organiska försäljningen med 3 procent. Tillväxten är relaterad till hög tillväxt på tillväxtmarknaderna, framför allt Kina, Latinamerika och Ryssland. Inom mjukpapper för storförbrukare ökade den organiska försäljningen med 3 procent. Ökningen var relaterad till Västeuropa och tillväxtmarknaderna.

Justerat rörelseresultat1) ökade med 13 procent (12 procent exklusive omräkningsvalutaeffekter och förvärv) och uppgick till 8 155 (7 217) MSEK. Bättre pris/mix, högre volymer, kostnadsbesparingar, lägre råvaru- och energikostnader och förvärv ökade resultatet. Förvärvet av Wausau Paper Corp. ökade rörelseresultatet med 4 procent. Försäljningskostnaderna var högre och investeringar i ökade marknadsaktiviteter genomfördes. Det brittiska pundet och den mexikanska peson har försvagats mot ett fl ertal handelsvalutor, vilket påverkade resultatet negativt.

Justerad rörelsemarginal1) uppgick till 12,1 (11,2) procent.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1) uppgick till 13,5 (12,9) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 11 970 (10 703) MSEK. Det operativa kassa fl ödet uppgick till 9 334 (7 667) MSEK.

Investeringar i anläggningar uppgick till 4 101 (3 536) MSEK.

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Mål

Årlig organisk försäljnings tillväxt på 3–4 procent
Avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent över en konjunkturcykel

Utfall 2016

Nyckeltal

MSEK	2016	2015
Nettoomsättning	67 561	64 184
Kassamässigt rörelseöverskott	11 970	10 703
Förändring rörelsekapital	861	–285
Löpande nettoinvesteringar	–3 159	–2 260
Övrigt operativt kassafl öde	–338	–491
Operativt kassafl öde	9 334	7 667
Justerat rörelseresultat1)	8 155	7 217
Justerad rörelsemarginal, %1)	12,1	11,2
Sysselsatt kapital	61 335	55 053
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %1)	13,5	12,9
Strategiska investeringar
anläggningar	–942	–1 276
företagsförvärv/avyttringar	–6 395	0
Medeltal anställda	28 742	27 210
Antal anställda per 31 december	29 192	27 024

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoomsättning och justerad rörelsemarginal1)

Justerad rörelsemarginal1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Justerat rörelseresultat och justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Tillväxtmarknaderna svarade för

av affärsområdets nettoomsättning 2016. På tillväxtmarknaderna ökade den organiska försäljningen med 10 procent för 2016.

Nettoomsättningen inom affärsområdet Mjukpapper uppgick under 2016 till cirka 68 miljarder SEK. Det globalt ledande varumärket för mjukpapper för stor förbrukare Tork är Mjukpappers största varumärke, ett "billion dollar brand" med en årlig nettoomsättning på över 15 miljarder SEK. Vid slutet av 2016 hade SCA tillverkning vid 59 produktionsanläggningar i 20 länder.

Marknad

Förändringar i den globala demografi n som befolkningsökning, främst beroende av lägre spädbarnsdödlighet och ökad livslängd, samt ökad disponibel inkomst talar för en fortsatt god tillväxt för mjukpapper. Ökad disponibel inkomst leder till att fl er människor prioriterar hygien när behoven av mat och boende är eller börjar bli tillgodosedda. På tillväxtmarknaderna ökar därför efterfrågan på mjukpapper. Tillväxtpotentialen för mjukpapper är också störst på tillväxtmarknaderna, där marknadspenetrationen är betydligt lägre än på mogna marknader och där urbanisering, förbättrad infrastruktur och detaljhandeln utvecklas snabbt. Ett exempel på den lägre marknadspenetrationen på tillväxtmarknader är att mjukpapperskonsumtionen per capita och år i Östeuropa endast är cirka en tredjedel av Västeuropas konsumtion. På de mogna marknaderna sker tillväxt som ett resultat av förändrad livsstil och innovationer som leder till ett ökat användande. Marknads tillväxten påverkas positivt av globala trender avseende hygien och hälsa och en ökad medvetenhet, i synnerhet på tillväxtmarknaderna, om

hygienens betydelse för att förbättra hälsan och undvika sjukdomar.

Under 2016 uppvisade den europeiska marknaden för mjukpapper för konsumenter låg tillväxt och ökad konkurrens. De europeiska och nordamerikanska marknaderna för mjukpapper för storförbrukare uppvisade låg tillväxt. Tillväxten var något högre i Europa jämfört med Nordamerika. Den kinesiska mjukpappersmarknaden uppvisade högre efterfrågan.

SCAs konkurrenter inom mjukpapper är exempelvis Georgia-Pacifi c, Hengan, Kimberly-Clark och Sofi del.

Mjukpapper för konsumenter Mjukpapper för storförbrukare 1 1 EUROPA – 2 NORD-AMERIKA 2 1 GLOBALT 3 3 LATIN-AMERIKA 1 3 ASIEN

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Mjukpapper – global marknad

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Användning av mjukpapper

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Exempel på varumärken

SCAs verksamhet

MJUKPAPPER FÖR KONSUMENTER

Erbjudande och marknadsposition: SCA är världens näst största leverantör av mjukpapper för konsumenter. SCAs produktsortimentet inkluderar toalett- och hushållspapper, näsdukar, ansikts-, våt-, och pappers servetter.

I Europa är SCA marknadsledare och har en marknadsandel som är ungefär dubbelt så stor som den näst största aktören. SCA har även starka positioner på fl era tillväxtmarknader, till exempel i Ryssland och Colombia där SCA är marknadsledare och i Mexiko där SCA är nummer två. I Kina är SCA, genom majoritetsägandet av Vinda, nummer ett.

Produkter som säljs under SCAs egna varumärken svarar för 64 procent av SCAs omsättning och resterande 36 procent säljs under detaljhandelns egna märkesvaror. SCAs varumärkesportfölj består av många starka regionala och lokala varumärken. Tempo, Zewa och Lotus är ledande varumärken i stora delar av Europa. Cushelle, Velvet och Plenty är starka varumärken i Storbritannien och Irland, och Edet i Norden och Nederländerna. Inom näsdukar är Tempo marknadsledare i Hongkong och Marocko. I Sydamerika säljer SCA produkter under varumärkena Familia och Favorita, med starka positioner på tillväxtmarknader som

Colombia, Chile och Ecuador. På den mexikanska marknaden har SCA en stark position med varumärket Regio. Vinda är det ledande varumärket i Kina.

Strategi: På de marknader där SCA är närvarande är strategin att vara den ledande leverantören av starka varumärken genom en hög innovationstakt och framgångsrik marknadsföring. SCA arbetar också med att expandera produktkategorin för att ytterligare stärka kunderbjudandet. Till exempel lanserades under 2016 fuktade toalettpapper under varumärket Lotus samt våtservetter under varumärket Tempo. Inom konsumentmjukpapper prioriterar SCA att öka lönsamheten genom att minska kostnader och öka effektivitet inom inköp, produktion och distribution. I Europa är målet att ytterligare stärka SCAs ledande marknadsposition och SCAs egna varumärken samt öka de egna varumärkenas andel av den totala försäljningen. SCA har också ambitionen att vara den bästa leverantören av detaljhandelns varumärken.

Tissue Roadmap:

För att förbättra effektiviteten och ytterligare öka värdeskapandet inom Mjukpapper lanserades under 2016 "Tissue Roadmap". Detta är en tioårig plan för att optimera leverantörs- och produktionskedja, öka kostnads- och kapitaleffektivitet och säkerställa kapacitet för framtida tillväxt. Syftet är också att möjliggöra en snabbare produktionsanpassning i samband med innovationer och produktuppgraderingar. Den balanserar strukturella och organiska effektiviseringsmöjligheter i leverantörs- och produktionskedjan med kapacitetsexpansion på utvalda marknader. I Europa har åtgärder genomförts under 2016 för att ytterligare förbättra effektiviteten och stärka konkurrenskraften. En produktionsanläggning för mjukpapper i Sant Joan de Mediona, Spanien, har avvecklats och omstruktureringsåtgärder har genomförts vid produktionsanläggningarna Hondouville och Saint-Etienne-du-Rouvray i Frankrike.

Under 2016 relanserades Tork SmartOne® med ny design och nya funktioner. Tork SmartOne® är ett toalettpapperssystem som är designat för användning i krävande miljöer som till exempel skolor, sjukhus, sportarenor och fl ygplatser. Förbrukningen av toalettpapper kan minskas med upp till 40 procent jämfört med vanliga behållare för jumborullar.

MJUKPAPPER FÖR STORFÖRBRUKARE

Erbjudande och marknadsposition: SCA är, med det globala varumärket Tork, världens största leverantör av mjukpapper för storförbrukare. Med storförbrukare avses institutioner och företag som vårdinstitutioner, kontor, universitet, industrier, restauranger, hotell och arenor till vilka SCA utvecklar och säljer kompletta hygienlösningar med till exempel toalettpapper, pappershanddukar, pappersservetter, handtvål, hand lotion, handdesinfektion, behållare, rengörings- och avtorkningsprodukter, sensorteknik, service och underhåll. Produkterna distribueras via grossister och serviceföretag.

SCA är marknadsledare i Europa och har en marknadsandel som är ungefär dubbelt så stor som den näst största aktören. Efter förvärvet av Wausau Paper Corp., som slutfördes den 21 januari 2016, är SCA den näst största leverantören i Nordamerika. SCAs marknadsställning är särskilt stark inom restaurangbranschen i Nordamerika, där ungefär varannan servett levereras från SCA. Även på tillväxtmarknaderna har SCA starka positioner, till exempel i Ryssland och Colombia, där SCA är marknadsledare.

Det globala varumärket Tork ger betydande synergier eftersom skillnaderna i

kundkrav är små vad gäller mjukpapper och behållare i olika delar av världen.

Strategi: SCA prioriterar att stärka Torks globala marknadsledande position genom lönsam tillväxt och att växa snabbare än marknaden samt växa till att bli marknadsledande i Nordamerika. SCA arbetar för att öka kundnöjdhet och lojalitet genom att hjälpa sina kunder att bli mer effektiva och miljövänliga samt förbättra hygienstandarden. Stort fokus ligger på hållbarhet. Exempelvis har SCA under 2016 relanserat Tork Smart-One® med ny design och nya funktioner. Tork SmartOne® är ett toalettpapperssystem som är designat för användning i krävande miljöer som till exempel skolor, sjukhus, sportarenor och fl ygplatser. Det här är verksamheter som ofta har toaletter med många besökare och där det ställs extra höga krav på kostnadskontroll och god hygien. Förbrukningen av toalettpapper kan minskas med upp till 40 procent jämfört med vanliga behållare för jumborullar. Utmatningen av ett ark i taget bidrar också till att förbättra hygienen samt att minska risken för stopp i avloppen.

Under 2016 har SCA arbetat med att integrera Wausau Paper Corp. Förvärvet passar SCA strategiskt mycket väl och stärker SCAs närvaro och produktionskapacitet i Nordamerika. Wausau Papers produktportfölj kompletterar SCAs utbud i Nordamerika. Förvärvet förväntas generera årliga synergier om cirka 40 MUSD, med full effekt tre år efter att transaktionen har slutförts. Synergierna förväntas inom inköp, produktion, logistik, minskad import, ökade volymer av premiumprodukter, samt lägre försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringskostnaderna förväntas uppgå till cirka 50 MUSD.

Exempel på innovationer 2016

MJUKPAPPER FÖR KONSUMENTER

Lotus fuktade toalettpapper

Lotus fuktade toalettpapper är ett perfekt komplement till torrt toalettpapper, för en fräsch och ren känsla. Premiumsortimentet av Lotus fuktade toalettpapper fi nns i fyra olika varianter.

Nya Okay® Compressed hushållspapper

Nya Okay® Compressed hushållspapper görs med hjälp av patenterad teknik som komprimerar de enskilda arken, vilket gör Okay® Compressed mindre skrymmande än vanligt hushållspapper. Det är både lättare att bära och förvara och en 30% mindre förpackning behövs.

MJUKPAPPER FÖR STORFÖRBRUKARE

Tork Washstation Behållare

En pappersbehållare med hög kapacitet som rymmer extra långa rullar

(350 meter), samt är designad för att vara lätt att rengöra och därmed hygienisk. Behållaren är vattentät.

Ny global visuell identitet för hushållspapper

Tork Easy HandlingTM-förpackningar för toalettpapper

Tork Easy Handling™-förpackningarna är gjorda för att göra livet lite lättare för alla som dagligen arbetar med produkter från Tork. Den nya förpackningen för Tork SmartOne® toalettpappersrullar är lätt att bära och har perforerade öppningar som sparar tid och gör det enklare när

man behöver bära runt en redan öppnad förpackning. Det gör att städpersonalen kan utföra sina arbetsuppgifter snabbare, effektivare och med en bättre ergonomi som skonar kroppen.

Skogsindustriprodukter

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar miljöcertifi erad skogsmark och producerar skogsindustriprodukter med en stark miljöprofi l. SCAs skogstillgång är en unik växande resurs som utgör kärnan i affärsområdets verksamhet och som möjliggör försörjning av vedråvara och energi till konkurrens kraftig kostnad till bolagets skogsindustriverksamhet. Bolaget har en välintegrerad värdekedja med produkt ionsanläggningar i anslutning till skogsinne havet. SCA utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer sågade trävaror, massa, kraftliner, tryck papper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Andel av koncernen 2016

Rörelsen 2016

Nettoomsättning 16 587 MSEK

Justerat rörelseresultat1) 2 211 MSEK

Justerad rörelsemarginal1) 13,3 %

Nettoomsättningen minskade med 4 procent och uppgick till 16 587 (17 279) MSEK. Den organiska försäljningen, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, minskade med 3 procent varav pris/mix var –3 procent och volym var 0 procent. Stängningen av en tryckpappersmaskin

under fjärde kvartalet 2015 minskade nettoomsättningen med 3 procent. Valutaeffekter minskade nettoomsättningen med 1 procent.

Sågade trävaror uppvisade lägre priser (inklusive valutaeffekter) och högre volymer. Massa och kraftliner uppvisade lägre priser (inklusive valutaeffekter) och lägre volymer. Tryckpapper uppvisade högre priser (inklusive valutaeffekter) och lägre volymer.

Justerat rörelseresultat1) minskade med 15 procent och uppgick till 2 211 (2 605) MSEK. Lägre priser (inklusive valutaeffekter) och högre energikostnader minskade resultatet. Lägre distributionsoch råvarukostnader påverkade resultatet positivt.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1) uppgick till 5,7 (6,9) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 2 639 (3 319) MSEK. Det operativa kassafl ödet uppgick till 1 884 (2 501) MSEK.

Investeringar i anläggningar uppgick till 3 190 (1 815) MSEK.

Mål

Växa i takt med marknaden
Avkastning på sysselsatt kapital ska vara i den övre kvartilen i branschen över en konjunktur cykel

Utfall 2016

Nyckeltal

MSEK	2016	2015
Nettoomsättning	16 587	17 279
varav internt	511	482
Kassamässigt rörelseöverskott	2 639	3 319
Förändring rörelsekapital	119	95
Löpande nettoinvesteringar	–959	–869
Övrigt operativt kassafl öde	85	–44
Operativt kassafl öde	1 884	2 501
Justerat rörelseresultat1)	2 211	2 605
Justerad rörelsemarginal, %1)	13,3	15,1
Sysselsatt kapital	40 109	37 216
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %1)	5,7	6,9
Strategiska investeringar
anläggningar	–2 231	–946
företagsförvärv/avyttringar	112	279
Medeltal anställda	4 275	4 153
Antal anställda per 31 december	4 165	4 276
1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoomsättning och justerad

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Justerat rörelseresultat och justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoomsättningen inom affärsområdet Skogsindustriprodukter uppgick under 2016 till cirka 17 miljarder SEK. SCA hade vid slutet av 2016 tillverkning vid 18 anläggningar.

SCAs skogsindustriverksamhets produktion är koncentrerad till norra Sverige i anslutning till skogsinnehaven, vilket möjliggör effektivt nyttjande genom hela värdekedjan från ung skogsplanta via avverkningsbar skog till förädlade produkter.

SCA är en av Europas största leverantörer av skogsbaserade biobränslen där grenar, toppar, stubbar, bark, sågspån och torv vidareförädlas till pellets, briketter eller eldas direkt i egna eller externa värme- eller kraftvärmeanläggningar.

Under 2016 använde SCA biobränsle motsvarande nära 8 TWh i den egna verksamheten och strax över 1 TWh såldes externt. Användningen i den egna verksamheten har ökat kraftigt de senaste åren då fossil olja i massaproduktionen har ersatts med pellets. Utöver detta producerar och säljer SCA fjärrvärme externt motsvarande 0,4 TWh per år. SCAs strategi vad avser vindkraft är baserad på upplåtelse av lämplig skogsmark mot arrende alternativt delägande. Delar av den skogsmark SCA äger har mycket goda vindlägen och vid utgången av 2016 var 320 vindkraftverk i drift eller under uppförande på SCAs mark, vilka har en normalårsproduktion om cirka 2,5 TWh. Ambitionen är att vindkraftsproduktionen på SCAs skogsmarker ska öka till 5 TWh till år 2020.

Marknad

Skog

Lönsamt skogsbruk består framför allt av de löpande avverkningsuttagen, värdeökningen genom den biologiska tillväxten av skogen samt framtida prisökningar på skogsmark. Exempel på andra stora svenska skogsägare är Bergvik Skog, Holmen och Sveaskog.

Sågade trävaror

Den huvudsakliga efterfrågan på trävaror kommer från bygg- och småhusindustrin där 85 procent av trävarorna används inom byggsektorn. Byggindustrin i Norden befinner sig i en stark expansionsfas, genom stora behov av ny-, om- och tillbyggnad. Detta gynnar sågverken och bidrar till god efterfrågan på marknaden för trävaror. En betydande andel av SCAs sågade trävaror säljs via SCAs försäljningskontor. Resterande säljs via tredjepartagenter och via egna grossister. Kunderna inom sågade trävaror utgörs främst av bygg-, vidareförädlingsindustri och byggvaruhandeln. SCAs konkurrenter inom sågade trävaror är exempelvis Holmen, Moelven, Setra, Stora Enso, Södra och Vida.

Under 2016 ökade den europeiska efterfrågan på sågade trävaror.

Massa

Inom massa har SCA framför allt verksamhet inom blekt långfibrig massa "NBSK", som kännetecknas av hög styrka och renhet. Marknadsutvecklingen har gynnats av tillväxten inom både hygien och förpackningssegmenten och av att den minskade efterfrågan på grafiskt papper har minskat mängden vit returfiber1) i omlopp. Vissa papperstillverkare använder därför färskfiber i större utsträckning. Massaprisets utveckling påverkas av lagerförändringar, kapacitetsutnyttjande och marknadsförväntningar hos

1) Vit returfiber kan användas för produktion av vissa papperskvaliteter men behöver kompletteras med färskfiber. Då efterfrågan på grafiskt papper minskat har detta även lett till minskad tillgång på vit returfiber vilket innebär att efterfrågan på färskfiber har ökat.

köpare och säljare. Typiska slutprodukter inom NBSK sortimentet utgörs av grafiska papper, mjukpapper och vita förpackningar. SCAs konkurrenter inom NBSK massaproduktion är exempelvis Mercer International, Metsä Fiber, Stora Enso, Södra och UPM. Massaprodukter säljs huvudsakligen genom massabrukets försäljningsorganisation och distribueras genom SCAs logistiksystem till företagskunder.

Papper

Globalisering, ökad handel, digitalisering samt ökad levnadsstandard driver efterfrågan på förpackningslösningar samtidigt som miljömedvetenhet gynnar förnybara material som pappersprodukter och kartong. Kunderna inom kraftliner, förpackningspapper baserat på färsk vedfiber, utgörs av wellpapproducenter och andra förpackningstillverkare. Pappersprodukter på nyckelmarknader säljs genom SCAs försäljningskontor till företagskunder. Slutmarknaderna för tryckpapper utgörs främst av tidskrifter, kataloger och reklamtryck. SCAs konkurrenter inom tryckpapper är exempelvis Holmen, Stora Enso och UPM samt inom kraftliner International Paper, Mondi, Smurfit Kappa och Stora Enso.

Under 2016 ökade den europeiska efterfrågan på kraftliner. Den europeiska efterfrågan på tryckpapper fortsatte att minska under 2016.

SCAs skogsindustriverksamhet

Skog

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar miljöcertifierad skogsmark, varav 2 miljoner hektar produktiv skogsmark. Skogsmarken är belägen i norra delen av Sverige. Skogen utgör en unik och växande resurs som ger SCA tillgång till högkvalitativ skogsråvara som förädlas till sågade, hyvlade och målade trävaror, massa samt förpackningar och tryckpapper.

Under de senaste 50 åren har virkesförrådet i SCAs skogar ökat med närmare 50 procent samtidigt som tillväxten och därmed den uthålliga avverkningspotentialen mer än fördubblats. Skogsbeståndets virkesvolym uppgår till 230 miljoner m3sk och utgörs av tall, contortatall, gran och lövträd. Bruttotillväxten uppgår till cirka 9,5 miljoner m3sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotillväxten, det vill säga bruttotillväxten efter avverkning och naturliga förluster, beräknas vara cirka 3 miljoner m3sk per år.

Den nuvarande planerade avverkningstakten är 4,3 miljoner m3fub per år. Den planerade avverkningen motsvarar 50–60 procent av den årliga bruttotillväxten eftersom SCAs yngre skogar står för en stor del av tillväxten. När de yngre skogarna når avverkningsbar ålder runt 2035 kommer avverkningstakten att stiga för att i början av nästa sekel, med de beräkningsmetoder och förutsättningar som nu gäller, nå cirka 6 miljoner m3fub per år.

SCAs skogstillgångar är i mycket gott skick och tack vare den fördelaktiga åldersprofilen och andelen snabbväxande contortatall är tillväxttakten hög trots skogsbeståndets nordliga läge och därmed lägre bonitet. Vid utgången av 2016 utgjorde skog yngre än 80 år cirka 75–80 procent av den produktiva skogsarealen. Under de kommande 20 åren förväntas 20 procent av tillväxten komma från bolagets contortatallbestånd som började etableras under 1970-talet och som når optimal avverkningsbar ålder omkring 2030 till 2040. Contortatallen växer cirka 35–40 procent snabbare än inhemsk planterad tall. Vid utgången av 2016 utgjorde contortatall cirka 9 procent av skogsbeståndet.

För att öka värdet på den skog som ska slutavverkas sker gallring av planterad skog en till två gånger innan slutavverkning när träden är mellan 80 och 120 år. Gallring utgör ungefär 15–20 procent av SCAs årliga virkesuttag från egen skog.

Avverkningen i bolagets egna skogar motsvarar cirka 50 procent av bolagets totala virkesförbrukning. Resterande del av virkesförbrukningen kommer nästan uteslutande från andra norrländska skogar och endast marginella volymer kommer från gränshandel med norska och finska skogsägare samt Baltikum.

Forskning och utveckling inom SCAs skogsbruksverksamhet bedrivs huvudsakligen vid Bogrundets plantskola och har en omfattande plantkvalitetsuppföljning som ger värdefull information för både plantodling, skogsvård och utveckling av nästa generations plantor. Under 2016 producerade bolagets plantskolor 77 miljoner skogsplantor varav 52 procent såldes externt.

Sågade trävaror

SCA är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter för bygg- och inredningsindustrin med en årlig produktionskapacitet på 2,1 miljoner m3 sågade trävaror. Verksamheten omfattar fem sågverk i Sverige, träförädlingsenheter med hyvlerier och målerier i Sverige, Frankrike och Storbritannien samt distributions- och grossistverksamhet. Sågverken är strategiskt belägna i anslutning till bolagets skogsinnehav och tillhör de mest effektiva och moderna anläggningarna i Europa med kapacitet för stora volymer. Under den senaste tioårsperioden har SCA styrt investeringar så att elva sågverk har blivit fem välinvesterade sågverk samtidigt som kapaciteten och vidareförädlingsgraden har höjts väsentligt. Under senhösten 2016 har en av världens snabbaste såglinjer tagits i drift i Tunadal efter en investering om cirka 500 MSEK. Bolaget producerar förädlade och kundanpassade produkter till marknader som bedöms ha långsiktig tillväxt.

Det norrländska timret växer långsamt och ger ett starkt, lätt och miljövänligt konstruktionsmaterial med specifi ka kvalitetsfördelar som utnyttjas i den sofi stikerade styrningen av timret direkt integrerat med sågverk och vidareförädling. Det norrländska timret är relativt fritt från större kvistar, vilket ger en estetisk fördel samt ger högre hållfasthet i konstruktioner. Den höga andelen kärnved respektive höstved ger även trävarorna en högre dimensionsstabilitet.

Bolaget levererar ändamålsanpassade trävaror till industrin för vidareförädling till bland annat panel, golv, fönster, dörrar och möbler, vilka är marknadssegment som värdesätter de norrländska trävarornas unika kvalitetsfördelar. Produkter för byggmaterialhandeln levereras hyvlade och i förekommande fall impregnerade och färdigförpackade och för dessa kunder är service och kvalifi cerade logistiklösningar av stor betydelse. SCA arbetar i nära samarbete med kunderna på huvudmarknaderna i Skandinavien, Frankrike och Storbritannien och kompletterar stordriftsfördelar i sågverken i Sverige med kundnära vidareförädling av produkter såsom hyvling och målning.

SCAs verksamhet inom sågade trävaror har de senaste 20 åren uppvisat en stark tillväxt och marknadssegmenteringen har lett till att cirka 25 procent av sågade trävaror idag säljs som standardträvaror, cirka 30 procent säljs till industrisegmentet för vidareförädling och resterande cirka 45 procent säljs till byggvaruhandeln.

Massa

På massamarknaden har SCA positionerat sig i de styrkekrävande segmenten baserat på den egna goda tillgången på, samt kompetensen kring, den nordiska långfi briga skogsråvaran. Bolagets massafabrik i Östrand producerar årligen cirka 430 000 ton blekt barrsulfatmassa (NBSK) under varumärket Celeste, och cirka 100 000 ton kemitermomekanisk massa (CTMP), under varumärket Star. Celeste används till ett stort antal applikationer, bland annat mjukpapper, tryckpapper, specialpapper och fi lter. Star utmärks för sin höga bulk och används i produkter som till exempel mjukpapper, bulkigt (voluminöst) papper och kartong.

Varumärkena Celeste och Star står för produkter med en unik miljöprofi l med låg klimatpåverkan, god energieffektivitet och låga utsläpp som uppfyller kriterierna som är satta av såväl Svanen som EU Ecolabel. Både Celeste och Star innehar certifi ering som stödjer kontrollerat virke och ansvarsfullt skogsbruk. Cirka 15 procent av produktionen vid Östrands massafabrik används inom SCAs skogsindustriverksamhet för framställning av tryckpapper.

För att möta den långsiktigt ökande efterfrågan på massa beslutade SCA under 2015 att investera i ökad kapacitet för massaproduktion vid Östrands massafabrik i Timrå. Den årliga produktionskapaciteten av blekt sulfatmassa beräknas öka från nuvarande 430 000 ton till cirka 900 000 ton. Investeringen, som är en av de största industrisatsningarna i Sverige, beräknas uppgå till cirka 7,8 miljarder SEK under en treårsperiod. Vid utgången av 2016 hade 2,6 miljarder SEK investerats i Östrand, vilket motsvarar cirka 34 procent av den totala investeringen. Produktionsstarten är beräknad till andra kvartalet 2018. Investeringen i Östrand förväntas, på sikt, innebära en ökning av omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal. Den utbyggda massafabriken innebär en ökad efterfrågan på massaved och sågverksfl is i norra Sverige för lång tid framöver, med positiv effekt för skogsvärdet.

Papper

SCAs årliga produktionskapacitet uppgår till 865 000 ton kraftliner och 775 000 ton tryckpapper.

Den nordliga norrländska barrveden med sina långa slanka fi brer är väl anpassad för att tillverka starka pappersprodukter och härigenom kan SCA erbjuda kunderna lättare, materialeffektivare och miljövänliga produkter. SCA använder dessutom björkråvaran

till att tillverka white-top kraftliner, en stark kraftliner med ett vitt tryckvänligt ytskikt. Starka materialeffektiva förpackningar visar fortsatt ökad efterfrågan.

Bolaget är Europas tredje största producent och den största ointegrerade leverantören av kraftliner, förpackningspapper baserat på färsk vedfi ber. Produkterna används huvudsakligen för de synliga ytskikten i wellpapp, så kallad kraftliner. SCAs kraftlinerbruk i Munksund är specialiserat på förpackningspapper med vit yta och bra tryckbarhet, på mycket kraftiga produkter samt på våtstarka kvaliteter, medan kraftlinerbruket i Obbola är främst inriktat mot standardkvaliteter inklusive lättare kvaliteter. Bolaget har de senaste åren gjort betydande investeringar i båda bruken för ökad produktion och förbättrad kvalitet, samt för minskade kostnader och förbättrad energieffektivitet. Till exempel togs under 2015 ett nytt kokeri i drift vid bruket i Obbola.

Inom tryckpapper satsar bolaget på de främsta kvalitetssegmenten inom journalpapper; bestruket och obestruket offset papper med hög ljushet. Dessa används för tidskrifter, kataloger och reklamtryck. SCA fokuserar på de segment där det tryckta mediet har bäst konkurrensförutsättningar relativt digitala medier. Den optimala råvaran för högkvalitativa tryckpapper är färsk granved vilket SCA förfogar över i närområdet. Bolagets försäljning av tryckpapper sker huvudsakligen till den västeuropeiska marknaden. De enskilt största marknaderna är Norden, Tyskland och Storbritannien. Under 2015 tog bolaget beslut om att stänga en tidningspappersmaskin, den minsta och äldsta av pappersbruket Ortvikens fyra maskiner. Bruket är även efter stängningen av denna maskin ett av världens största tryckpappersbruk och har förutsättningar för att vara ett av de mest konkurrenskraftiga.

Bolagsstyrning

Uppgiften för bolagsstyrning är att säkerställa koncernens åtagande mot alla sina intressenter: aktieägare, kunder, leverantörer, kreditgivare, samhälle och medarbetare. Samtidigt måste bolagsstyrningen utformas på ett sätt som stödjer bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen måste vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad.

Denna bolagsstyrningsrapport ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2016 enligt 6 kapitlet 6§ årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har granskats av bolagets revisor.

Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidor 66–75

På dessa sidor beskrivs regelverk, koncernens bolagsstyrning inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året. Vidare redovisas här även ersättningar och ersättningsfrågor samt SCAs internkontroll. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning med beaktande av de ändringar som gjordes i koden den 1 december 2016 (www.bolagsstyrning.se).

Riskhantering, sidor 76–81

SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som övergripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka

policyer och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.

Hållbarhet, läs mer i SCA Hållbarhetsredovisning 2016

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att reducera risk och kostnader, stärka konkurrenskraften och attrahera talanger och investerare.

Så här styrs SCA

Årsstämma

SCAs högsta beslutande organ är årsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, att få ärende behandlat samt att rösta för samtliga sina aktier. Vid bolagets årsstämma väljs bolagets styrelse. Årsstämman väljer också bolagets revisor. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade aktieslag: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst och varje B-aktie en tiondels röst.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation, ledning, riktlinjer och internkontroll. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar, förvärv och avyttringar av verksamheter.

Styrelsen ska bestå av årsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre ledamöter med tre suppleanter utsedda av de anställda.

SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande följa bolagets verksamhet i dialog med vd och se till att övriga styrelseledamöter får information och underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och vd:s arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet samt lämnar rekommendation till valberedningen som underlag för dess förslag till bolagsstämmans val av revisor och information till styrelsen om resultatet av revisionen med mera för att uppfylla samtliga krav i EU:s revisionsförordning. Revisionsutskottet beslutar om riktlinjer för upphandling av andra tjänster än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen utvärderar Revisionsutskottet revisorsinsatsen och informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för vd samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen.

Internrevision

Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process man är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt riskhantering. Funktionen har 13 medarbetare och rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor. Internrevisorerna är geografiskt placerade runt om i världen där SCA har verksamhet. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för försäljning, finansiell rapportering, IT-system, personalrelaterade frågor, olika typer av projekt och efterlevnaden av SCAs policyer inkluderat uppförandekod. Funktionen arbetar även med intern rådgivning i internkontrollfrågor och riskhantering.

Verkställande direktör (vd)

SCAs vd och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han två vice vd, samt en koncernledning, se sidorna 74–75, vars arbete vd leder. Koncernledningen består av vd, CFO, affärsenhetscheferna och cheferna för de tre globala enheterna Global Hygiene Category (GHC), Global Hygiene Supply Tissue (GHS-T) och Global Hygiene Supply Personal Care (GHS-PC) samt cheferna för koncernfunktionerna Human Resources, Hållbarhet, Juridik, Kommunikation och Strategi & Affärsutveckling. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för vd klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Vd tar i samråd med ordföranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.

SCA har följande fem affärsenheter:

SCA Incontinence Care, erbjuder inkontinensprodukter i Europa och Nordamerika.
SCA Consumer Goods, erbjuder personliga hygienprodukter och mjukpapper i Europa, Mellanöstern och Afrika.
SCA Latin America, erbjuder personliga hygienprodukter och mjukpapper i Latinamerika.
SCA AfH Professional Hygiene, erbjuder mjukpapper för storförbrukare i Europa och Nordamerika.
SCA Forest Products, erbjuder sågade trävaror, massa, kraftliner, tryckpapper, pellets och annat biobränsle samt fjärrvärme och grön el.

Utöver affärsenheterna har SCA tre globala enheter:

• Global Hygiene Category (GHC) med globalt ansvar inom hygienområdet för kund- och konsumentvarumärken samt innovation.

Global Hygiene Supply Tissue (GHS-T) med globalt ansvar för inköp, produktion, logistik och teknologi inom Mjukpapper.
Global Hygiene Supply Personal Care (GHS-PC) med globalt ansvar för inköp, produktion, logistik och teknologi inom Personliga hygienprodukter.

SCAs affärsenheter följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsenheterna har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Affärsenheterna ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs- och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Reviewmöten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter vd och CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten. Genom arbetsordningar och instruktioner säkerställs att en rad frågor av väsentlig betydelse underställs koncernchefen och moderbolagets styrelse. SCA delar upp och redovisar sin affär i tre affärsområden – Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter.

Externa revisorer

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och vd:s förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Interna regelverk bland annat

Bolagsordning
Styrelsens arbetsordning
Vd-instruktion
Uppförandekod
Policydokument (exempelvis finans, kommunikation, risk management, pension, HR och mångfald) och instruktioner

Externa regelverk bland annat

Svensk aktiebolagslag
IFRS
Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter
Svensk kod för bolagsstyrning

Efterlevnad av regelverk på aktiemarknaden

SCA har under år 2016 inte sanktionerats av Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd eller någon annan myndighet eller självreglerande organ för överträdelse av de regler som gäller på aktiemarknaden.

Läs mer om SCAs bolagsstyrning på www.sca.com

Bolagsordning
Svensk kod för bolagsstyrning
Information från tidigare års bolagsstämmor från och med år 2005 (kallelser, protokoll, vd:s anföranden och pressmeddelanden)
Information från valberedningen från och med år 2006 (sammansättning, förslag och arbete)
Information inför årsstämman 2017 (kallelse, valberedningens förslag inklusive revisionsutskottets rekommendation, styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare, information om anmälningsrutiner för deltagande i stämman med mera)
Tidigare års bolagsstyrnings-

Arbetet under året

Årsstämma

Årsstämma hölls torsdagen den 14 april 2016 i Stockholm. Vid stämman var 1 571 aktieägare företrädda, antingen personligen eller genom ombud, och dessa representerade cirka 63,2 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokaten Eva Hägg.

Stämmans beslut

• att utdelningen för räkenskapsåret 2015 skulle uppgå till 5,75 (5,25) SEK per aktie, omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Bert Nordberg, Louise Svanberg, Barbara Milian Thoralfsson, Annemarie Gardshol och Magnus Groth, samt nyval av styrelseledamöterna Ewa Björling, Maija-Liisa Friman och Johan Malmquist, omval av Pär Boman som styrelseordförande, fastställande av riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare, se sidan 70 och not C3 på sidorna 102–103.

Fullständigt protokoll och information om årsstämma 2016, med bland annat vd:s anförande, finns på www.sca.com

Valberedning

Årsstämman 2016 beslutade om följande ordning, att gälla tills vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska utgöras av representanter för de, lägst fyra och högst sex, röstmässigt största aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen i augusti, samt styrelsens ordförande, vilken även ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträffade ägarförändringar befinnes angeläget, äger

valberedningen, för det fall antalet ledamöter understiger sju, kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare som röstmässigt står i tur, så att det sammanlagda antalet ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Ersättning till ledamöterna i valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper intill dess sammansättning av nästkommande valberedning offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för ordföranden och envar av övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete, samt förslag till revisor och revisorsarvode.

Valberedningen ska i sitt arbete beakta de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter, relevanta för SCA.

Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2017

Valberedningen inför årsstämman 2017 har följande sammansättning:

Helena Stjernholm, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
Petter Johnsen, Norges Bank Investment Management
Håkan Sandberg, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera
Hans Sterte, Skandia
Pär Boman, styrelseordförande SCA

Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2017 framgår av kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida www.sca.com. Årsstämma 2017 kommer att hållas den 5 april, se sidan 35.

Valberedningen har sammanträtt vid sju tillfällen fram till och med 31 januari 2017. Styrelsens ordförande har redovisat den styrelseutvärdering som genomförts samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbetet under året. Vid utarbetande av förslag till styrelse inför årsstämman 2017 har frågan om mångfald och en jämn könsfördelning uppmärksammats särskilt och valberedningen har härvid tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy vid framtagande av sitt förslag. Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval beaktat rekommendationen från Revisionsutskottet.

Styrelse

SCAs styrelse består av nio ledamöter valda av årsstämman.

Till styrelsen 2016 omvaldes Pär Boman, Annemarie Gardshol, Bert Nordberg, Louise Svanberg, Barbara Milian Thoralfsson och Magnus Groth. Vidare valdes som nya ledamöter Ewa Björling, Maija-Liisa Friman och Johan Malmquist. Pär Boman valdes till ordförande.

Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen på sidan 68. SCA uppfyller Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stäm-

Sammansättning av de största aktieägarna, valberedningen per 31 augusti 2016 (andel röster)

	%
AB Industrivärden	29,8
Norges Bank Investment Management	8,7
Handelsbankens stiftelser m fl	3,8
Skandia	1,9

Styrelse och utskott

Beroende	Revisions- Ersättnings		Styrelse	Revisions
			(11)	utskott (7)	Ersättnings utskott (3)
■	x	ordf.	11/11	7/7	3/3
			8/8
			8/8
			11/11
			8/8
	x	x	11/11	7/7	3/3
		x	11/11		3/3
	ordf.		11/11	7/7
■			11/11

1) Invaldes i styrelsen den 14 april 2016.

2) Styrelsemöten 1 januari–31 december 2016. ■ = Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare, AB Industrivärden.

■ = Vd i SCA beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

■ = Beroende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt till bolagets större ägare, AB Industrivärden.

movalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. Fem av styrelseledamöterna är kvinnor, vilket motsvarar 55 procent av totalt antal bolagsstämmovalda ledamöter. De anställda har för tiden intill slutet av årsstämma 2018, utsett följande tre representanter i styrelsen, Roger Boström, Örjan Svensson och Thomas Wiklund samt deras suppleanter Per Andersson, Paulina Halleröd och Hans Nyqvist.

Styrelsens arbete

Under 2016 har styrelsen sammanträtt 11 gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning som utförligt beskriver vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika styrelsemöten. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella rapporter. Styrelsen fastställer och utvärderar även bolagets övergripande mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler med avseende på bl.a. bolagets sociala ansvar, exempelvis SCAs uppförandekod. Ytterligare en viktig uppgift är att löpande följa upp den interna kontrollen av att bolaget och dess anställda följer relevanta interna och externa regler, och att bolaget har väl fungerande rutiner för informationsgivning till marknaden. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende intern kontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen. Affärsenhetscheferna presenterar sina respektive verksamheter och aktuella frågor inom dessa.

Under år 2016 har ett fokusområde för styrelsen varit den planerade uppdelningen av bolaget i en hygiendel och en skogsindustridel som kommunicerats under året. Detta arbete har avsett förberedande åtgärder inför ett eventuellt förslag till utdelning av aktier i SCA Hygiene AB att presenteras för aktieägarna inför årsstämman 2017. Arbetet har även avsett förberedelser inför en börsnotering av SCA Hygiene AB för att bolaget ska uppfylla noteringskraven på Nasdaq Stockholm. En viktig del i detta arbete har varit att samtliga stämmovalda styrelseledamöter i SCA under året utsågs till styrelseledamöter i SCA Hygiene AB, och därefter deltagit vid styrelsemöten i respektive bolag.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens arbete, liksom den verkställande direktörens, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet. 2016 användes extern expertis avseende intervjufrågorna. Under 2016 skedde utvärderingen genom en anonymiserad frågeenkät och intervjuer och diskussioner i grupp och individuellt mellan styrelseordförande och ledamöterna. Bland annat täcker utvärderingen styrelsens arbetsformer, effektivitet, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten sammanställts. Valberedningen har också informerats om hela resultatet av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ordförande, Pär Boman och Bert Nordberg. Revisionsutskottet har under året haft sju sammanträden. Dessutom har ledamöter haft interna möten med internrevision, revisorerna och CFO samt haft sammanträden med revisorer och CFO i Vinda, Hong Kong. I sitt arbete med att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar, revisionsarbetet samt översyn av olika värderingsfrågor som prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, värdering av skogstillgångar samt förutsättningar för årets pensionsskuldsberäkningar. Revisionsutskottet har även tagit fram en rekommendation till Valberedningen som underlag för dess förslag till årsstämman avseende revisorsval.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet består av Pär Boman, ordförande, Bert Nordberg och Louise Svanberg. Ersättningsutskottet har under året haft tre sammanträden. Arbetet under 2016 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i koncernen.

Internrevision

Grunden för arbetet är en riskanalys vilken görs tillsammans med SCAs ledning. Riskanalysen utmynnar i en revisionsplan, vilken presenteras i revisionsutskottet. Under 2016 genomfördes cirka 110 revisionsprojekt. Under året rapporterade funktionen sina iakttagelser vid möte med revisionsutskottet.

Arbetet under 2016 omfattade bland annat uppföljning av enheternas arbete med processbaserad kontroll, uppföljning av effektiviteten i den interna styrningen och kontrollen, uppföljning av regelefterlevnad enligt SCA policys inklusive uppföljning av uppförandekoden.

Externa revisorer

Vid årsstämma 2016 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revisionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Hamish Mabon är huvudansvarig för revisionen. Hamish Mabon är därutöver revisor i Skanska AB, AB Tetra Pak och Husqvarna AB.

Revisorn äger inte några aktier i bolaget. Styrelsen har under år 2016 i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid två ordinarie styrelsemöten under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisionsutskottet. Vid dessa möten har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstmöte muntligen en fördjupad rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträffande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.

Ersättningar, ledning och styrelse

Riktlinjer

Årsstämman 2016 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som bygger på en total ersättning, baserad på fast lön, rörlig ersättning och andra förmåner samt pension, se not C3 på sidorna 102–103. Dessa riktlinjer föreslås förenklas och ändras till årsstämman 2017, se sidan 35.

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare redovisas i not C3 på sidorna 102–103. Den rörliga ersättningen för vd, CFO och affärsenhetschefer har för 2016 varit maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För två affärsenhetschefer, verksamma i Amerika, är det maximala utfallet 110–130 procent medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 90 procent.

Rörlig ersättning och strategiska mål

Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja koncernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på kassafl öde, rörelseresultat och tillväxt. Det långsiktiga programmet baseras på SCAaktiens långsiktiga totalavkastning.

Ersättning till styrelsen

Det sammanlagda arvodet till de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna uppgår enligt årsstämmans beslut till 7 995 000 SEK. Se vidare not C3 på sidorna 102–103.

Möjlig maximal ersättning, sammansättning

Fast lön Short Term Incentive Long Term Incentive

Utfall rörliga ersättningar 2012–2016

Intern kontroll och finansiell rapportering

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. I årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen och i dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning.

Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Beredningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har gett i uppdrag åt bolagets revisor att särskilt granska hur väl reglerna för intern kontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget.

Finansiell rapportering till styrelsen

Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordinarie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.

Extern finansiell rapportering

Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktören ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets förvaltning och internkontroll.

Riskhantering

Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra plansiffror. Viktiga kontrollaktiviteter av betydelse för den finansiella rapporteringen utförs med hjälp av IT-system. Se även Risk och riskhantering på sidorna 76–81.

Kontrollaktiviteter och uppföljning

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernfunktion Finance och finns lätt tillgängliga på koncernens intranät. Koncernfunktion Finance ansvarar för att instruktioner och riktlinjer efterlevs. Processägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affärsenheternas controllerorganisationer vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Därutöver har varje affärsenhet en ekonomiansvarig med ansvar för respektive affärsenhets finansiella rapportering. Ett stöd för kontrollaktiviteterna är de budgetar som varje affärsenhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prognoser.

SCA har infört ett standardiserat system av kontroller avseende processer av betydelse för den finansiella rapporteringen. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Därför upprättar varje enhet en förteckning över de faktiska kontroller som ska göras för enheten i fråga. Kontrollerna i dessa processer bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning genom enheten för internrevision. SCA har i vissa fall även anlitat extern hjälp för att utvärdera dessa kontroller.

Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Se även Internrevision på sidan 69.

Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från vd och CFO samt genom återrapportering från Internrevision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen. Internrevision rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisions uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policies, och resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom revisionsutskottet.

Arbetet under 2016

Hela SCA använder sedan många år ett gemensamt inrapporteringssystem för finansiella rapporter. Allt fler enheter inom SCA inför också samma redovisningssystem, baserat på enhetligt IT-system.

En annan utveckling är att redovisning och rapportering för flera enheter sker på samma plats, med så kallade Shared Service Centers. Rapporteringen blir därmed mer effektiv och likformig. Arbetet med att minska antalet legala enheter inom SCA och därmed förenkla rapporterings- och systemstrukturerna fortsatte under året. SCA Global Business Services (GBS) med ansvar för att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA har under året fortsatt arbetet med att effektivisera processerna.

Styrelse och revisorer

Valda av årsstämman

1 Pär Boman (1961)

Ingenjör, ekonomexamen, Ek dr hc Ordförande i styrelsen sedan 2015. Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken AB, vice styrelseordförande i AB Industrivärden och styrelseledamot i Skanska AB. Tidigare vd och koncernchef i Handelsbanken. Andra ledande befattningar inom Handelsbanken under

tiden 1998–2002.

Invald: 2010

A-aktier: 1 000

Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

2 Ewa Björling (1961)

Medicine doktor och docent från Karolinska Institutet. Styrelseledamot i Biogaia AB och Mobilaris AB. Handelsminister 2007–2014, samt nordisk samarbetsminister 2010–2014. Tidigare styrelseledamot i Försäkringskassan och SIDA.

Invald: 2016

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

3 Maija-Liisa Friman (1952) Civ ing

Styrelseordförande i Helsinki Deaconess Institute. Vice styrelseordförande i Neste Corporation och styrelseledamot i Finnair, LKAB, Securities Market Association och Boardman Oy. Tidigare styrelseledamot i TeliaSonera, Rautarukki, Metso, Ekokem och Talvivaara Mining Company Plc samt koncernchef för Aspocomp Group Plc 2004–2007, verkställande direktör för Vattenfall Oy och Gyproc Oy.

Invald: 2016

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

4 Annemarie Gardshol (1967)

Civ ing Vd i PostNord Strålfors Group. Olika ledande befattningar inom PostNord AB och ingår i PostNords koncernledning sedan 2012. Tidigare styrelseledamot i Etac AB och Bygghemma AB samt olika chefsbefattningar inom Gambro AB. Invald: 2015 B-aktier: 700 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

5 Johan Malmquist (1961)

Civ Ek Styrelseordförande i Tingstad Pappers AB. Styrelseledamot i Elekta AB, Getinge, Trelleborg, Mölnlycke Healthcare AB, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (Chalmersstiftelsen) och Dunkerstiftelserna. 1997–2015 verkställande direktör och koncernchef för Getinge. Var tidigare styrelseledamot i Capio AB. Invald: 2016

B-aktier: 4 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

6 Bert Nordberg (1956)

Ingenjör

Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S. Styrelseledamot i AB Electrolux, SAAB, Skistar AB, Axis AB.

Tidigare olika chefsbefattningar inom Digital Equipment Corp. respektive Ericsson, 2009–2012 vd i Sony Mobile Communications AB. Styrelseledamot i BlackBerry Ltd 2013–2014 samt styrelseordförande i Sony Mobile Communications AB 2012–2013.

Invald: 2012 B-aktier: 5 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2016.

7 Louise Svanberg (1958) Civ ek

Styrelseledamot och rådgivare i Careers Australia Group, Australien, ledamot i Advisory Board for Cue Ball Capital, Boston och ledamot i MPM Bio-tech, investment committee.

Tidigare olika chefsbefattningar inom EF, varav 2002–2008 som företagets verkställande direktör och 2008–2010 som dess styrelseordförande. Invald: 2012

B-aktier: 15 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

8 Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA

Styrelseordförande i ColArt Holdings Ltd. Styrelseledamot i Hilti AG, G4S Plc, Norfolier GreenTec AS samt branschrådgivare till EQT. Vd i NetCom ASA 2001–2005 samt vd i Midelfart & Co AS 1995–2000. Tidigare styrelseledamot i AB Electrolux, Telenor ASA, Cable & Wireless Plc, Orkla ASA och Tandberg ASA. Invald: 2006

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

9 Magnus Groth (1963)

Civ ek, Civ ing Vd och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i Acando AB. Tidigare Chef, SCA Consumer Goods Europe 2011–2015. Vd i Studsvik AB (publ) 2006–2011 och SVP Vattenfall 2001–2005. Anställd sedan 2011 Invald: 2015 B-aktier: 16 250 Oberoende i förhållande till SCAs större ägare.

Utsedda av de anställda

10 Roger Boström (1971)

Ordförande Pappers avd 167 vid SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik, Timrå. Medlem av LO. Utsedd: 2013 B-aktier: 25

11 Örjan Svensson (1963)

Huvudskyddsombud vid SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet. Medlem av LO. Utsedd: 2005 B-aktier: 75

12 Thomas Wiklund (1955)

Skiftgående produktionsledare tillika ordförande för Ledarna på Munksunds pappersbruk. Medlem av PTK. Utsedd: 2009

Suppleanter

Per Andersson (1955) Anställd vid SCA Obbola, Umeå. Utsedd: 2013

Paulina Halleröd (1967)

Anställd vid SCA Hygiene Products, Göteborg. Utsedd: 2013 B-aktier: 370

Hans Nyqvist (1968) Anställd vid SCA Hygiene Products, Göteborg. Utsedd: 2013

Hedersordförande

Bo Rydin Civ ek, Ek dr hc, Tekn dr hc

Revisorer

Ernst & Young AB Huvudansvarig: Hamish Mabon, auktoriserad revisor

Styrelsens sekreterare

Mikael Schmidt (1960) Jur kand Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist. Anställd sedan 1992 B-aktier: 14 000

Koncernledning

FRÅN OCH MED DEN 1 JANUARI 2017

1 Magnus Groth (1963)

Vd och koncernchef Civ ek, Civ ing Anställd sedan 2011 B-aktier: 16 250

2 Fredrik Rystedt (1963)

CFO och vice vd Chef koncernfunktion Finance Civ ek Anställd sedan 2014 B-aktier: 7 500

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2016.

3 Ulf Larsson (1962)

Vice vd Chef SCA Forest Products Jägmästare Anställd sedan 1992 B-aktier: 22 700

4 Joséphine Edwall-Björklund (1964)

Chef koncernfunktion Communications Kommunikationsexamen Anställd sedan 2012 B-aktier: 5 017

5 Pablo Fuentes (1973)

Chef SCA Latin America Civ ek MBA Anställd sedan 2006 B-aktier: 9 448

6 Donato Giorgio (1973)

Chef SCA Global Hygiene Supply Tissue Civ ing Anställd sedan 2009 B-aktier: 2 998

7 Ulrika Kolsrud (1970)

Chef SCA Global Hygiene Supply Personal Care Civ ing Anställd sedan 1995 B-aktier: 2 541

8 Margareta Lehmann (1958)

Chef SCA Incontinence Care Civ ek Anställd sedan 1983 B-aktier: 10 311

9 Don Lewis (1961)

Chef SCA AfH Professional Hygiene Civ ek Anställd sedan 2002 SCA ADR: 18 802

10 Mikael Schmidt (1960)

Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist Jur kand Anställd sedan 1992 B-aktier: 14 000

11 Georg Schmundt-Thomas (1962) Chef Global Hygiene Category PhD, MA

Anställd sedan 2016

12 Robert Sjöström (1964)

Chef koncernfunktion Strategy and Business Development, Global Business Services och IT Civ ek, MBA Anställd sedan 2009 B-aktier: 12 000

13 Kersti Strandqvist (1963)

Chef koncernfunktion Sustainability and Public Affairs Civ ing, Tekn lic Anställd sedan 1997 B-aktier: 11 197

14 Anna Sävinger Åslund (1969)

Chef koncernfunktion Human Resources HR Managementexamen Anställd sedan 2001 B-aktier: 2 375

15 Volker Zöller (1967)

Chef SCA Consumer Goods Företagsekonom Anställd sedan 1994 B-aktier: 5 830

Risker och riskhantering

SCA är exponerat för ett antal risker, vilka kan ha större eller mindre betydande påverkan på koncernen. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka påverkar SCAs möjligheter att nå uppställda mål för koncernen. Detta gäller såväl finansiella mål som mål inom andra områden. SCAs mål framgår av beskrivningen på sidorna 14–22.

Många av de beskrivna riskerna kan påverka företaget både positivt och negativt. Detta betyder att vid en gynnsam utveckling av risken eller om riskhanteringen lyckas bemästra risken på ett bra sätt kan måluppfyllelsen bli bättre än förväntat. I denna mening innehåller riskerna även möjligheter för SCA. Exempel på detta är BNP-utveckling och konjunktur, kostnader för insatsvaror, kundoch konsumentbeteenden samt variationer i marknadspris.

Beskrivningen i detta avsnitt avser den struktur som SCA-koncernen hade vid utgången av 2016.

SCAs struktur och värdekedja

SCAs struktur och spridda verksamhet medför i sig självt en viss grad av riskreducering. SCA verkar inom tre affärsområden som levererar till helt eller delvis olika kundsegment och slutförbrukare. Verksamheterna påverkas olika av konjunktur och den allmänna välståndsutvecklingen och konkurrenssituationen skiljer sig också åt. SCA säljer via många olika kanaler och distributionsvägar.

Verksamheten har en stor geografisk spridning. Försäljning sker i cirka 100 länder världen över och tillverkningen bedrivs vid cirka 100 produktionsenheter i ett 30-tal länder. Ofta är försäljningen baserad på lokal tillverkning.

SCAs struktur innebär också att råvaruflödena till viss del är integrerade från skogsmark till färdiga konsumentprodukter. Under 2016 kom 48 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. Vedfibern används för SCAs tillverkning av massa, kraftliner, tryckpapper, inom sågverksrörelsen samt för tillverkning av mjukpapper. Eget skogsavfall används inom biobränsleverksamheten. Energi som genererats i produktionsprocessen används internt eller säljs.

Den färdiga massan används sedan i tillverkningen av framför allt mjukpapper. Under 2016 motsvarade den egna massatillverkningen 23 procent av SCAs massakonsumtion.

Processer för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning på koncernledningens rekommendationer. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer bolagets delegeringsordning, från styrelse till vd och från vd till affärsenhetschef. Det innebär att de flesta operativa risker hanteras av SCAs affärsenheter på lokal nivå men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsenheternas löpande rapportering samt den årliga strategiprocessen, där riskvärdering och riskhantering är en del av processen. I denna process har identifierade risker klassificerats efter sannolikhet att risken blir verklighet samt konsekvens för SCAs måluppfyllnad. Utfallet av denna utvärdering utgör en del av bedömningen av risker som beskrivs i detta avsnitt.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisker. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse och utgör tillsammans med SCAs energiriskpolicy ett ramverk för hanteringen. Riskerna sammanställs och följs upp löpande för att säkerställa att dessa riktlinjer efterföljs. SCA har även centraliserat annan riskhantering.

SCA har etablerat en enhet för intern revision vilken följer upp att SCAs organisation följer fastställda policyer.

Risker som påverkar SCAs förmåga att nå uppsatta mål

Risk	Policy/Åtgärd
Miljöpåverkan och klimatförändringar
SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medföra kostna der för återställande av miljön eller andra typer av negativa effekter. Frågan om klimatförändringens ekonomiska påverkan växer också i betydelse.	SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy som anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom miljö och socialt ansvar. I tillägg till detta är mål för miljö och människan en integrerad del av SCAs affärsstrategi. Riskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, miljörisk undersökningar i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Koncernens stora skogsinnehav har en betydande positiv miljöpåverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara och tillhandahåller värdefulla eko systemtjänster för samhället.	Genom resursanvändningssystemet RMS kontrol lerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, trans porter och råvaror. Uppgifterna används till intern styrning och uppföljning av satta mål. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion och minskade utsläpp av växthus gaser. Det sker ett kontinuerligt arbete för att öka inslaget av förnybar energi och biobränsle, som vind kraft. SCA arbetar även med att minska mängden produktionsavfall. En utförlig beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i hållbarhetsredovisningen.
Påverkan av politiska beslut
SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administrativa regler i cirka 100 länder i vilka koncernen är verksam. Dessa rör sig om gene rella regler såsom beskattning och finansiell rap portering. SCA påverkas också av mer specifika regler som till exempel tillståndsgivning enligt bland annat miljöbalken och kostnadsersättning inom hälsovårdssystemen.	SCAs enhet Public Affairs arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar och förändrad lagstiftning, och identifiera åtgärder som leder till för bättringar av policyområden/regleringar till fördel för SCAs intressentgrupper. SCA medverkar också i nationella och internationella branschorganisationer, vilka är de primära organen för deltagandet i den aktuella samhällsdebatten och för att förbättra rele vanta policyområden. Ett nyckelområde för SCA är den globala energi och miljölagstiftningen. Eftersom SCA har stor verk samhet i Europa så fokuserar SCA sina aktiviteter på EUs olika institutioner. SCA följer utvecklingen inom prioriterade policyområden som resursanvändning generellt, och mer specifikt frågor om avfall, utsläpp till vatten och luft. Detta innebär att EUs handel med	utsläppsrätter, EUs regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är viktiga att följa. Då den offentliga sektorn både är en betydelsefull kund och intressentgrupp för SCA är hälsodebatten viktig för bolaget, särskilt avseende utvecklingen av system för hälsovård med högre patientnytta och större kostnadseffektivitet. SCA arbetar också aktivt med att sprida erfarenheterna av och lösningar från olika nationella system till beslutsfattare i länder där nya strukturer byggs upp. Exempel på detta är upp byggnaden av system för kostnadsfri eller subventio nerad förskrivning av inkontinenshjälpmedel i länder där sådan inte funnits tidigare.
Påverkan av substitut
Andra produktlösningar (substitut) kan ersätta produkter som ingår i SCAs utbud och därmed minska försäljningen. SCA kan också genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta marknadsandelar av substituten. Frågan om substitut är också kopplad till förändrade kund och konsumentbeteenden och attityder vilka påverkar efterfrågan på vissa produkter och därmed lönsamheten.	Substitut förekommer för i stort sett alla SCA-produk ter. Det kan röra sig om andra produkter med lik nande funktion, till exempel tygblöjor, tygtrasor för avtorkning i hemmet eller inom industrin, eller helt andra lösningar på kundens och konsumentens behov som elektriska handtorkare och spridning av nyheter genom digitala media i stället för på papper. SCAs arbete med kund- och konsumentinsikt vägle der innovationsarbetet så att nya produkter och tjäns ter säkerställer konkurrenskraft och att företagets erbjudande ständigt utvecklas för att möta kunders och konsumenters behov. Nya tekniska lösningar tas fram genom egen forskning och utveckling såväl som tillsammans med leverantörer. Utvecklingsarbetet sker därför ofta i direkt samarbete med kunder och med material- och maskinleverantörer för att direkt	koppla till krav och önskemål från kunder samtidigt som effektivare processer och produkter tas fram. En allt viktigare faktor är ökad hållbarhet, både avseende miljö, ekonomi och sociala faktorer. Andra krav på SCAs innovation är önskan att skapa lönsam differentiering av SCAs produktutbud och skapa värde och tillväxt, både för kunderna och SCA (läs mer om innovation på sidorna 26–27). I många länder är penetrationsgraden låg, det vill säga att endast en liten andel av befolkningen använ der sig av SCAs produkter, jämfört med i utvecklade länder. För att öka acceptansen för produkterna arbetar SCA med attitydfrågor och att bryta tabun. Detta gäller även i Europa och Nordamerika, exem pelvis inom inkontinensprodukter.

Beroende av stora kunder och distributörer

Detaljhandeln är SCAs största enskilda kundgrupp och den utövar därmed ett stort inflytande. Cirka 55 procent av SCAs nettoomsättning säljs via detaljhandeln, dels under SCAs varumärken, dels under detaljhandelns egna märkesvaror. SCA använder också andra distributörer eller återförsäljare vilka kan påverka SCA. Generellt pågår inom flera av SCAs försäljningskanaler en konsolidering, vilket ökar beroendet av enskilda kunder. Det ökande beroendet kan leda till negativa konsekvenser, om SCA inte skulle leva upp till ställda krav.

SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder inom många olika verksamhetsområden. Inom detaljhandeln pågår en trend mot ökad koncentration, vilken framför allt lett till färre detaljhandelsföretag på nationell och regional nivå. Detta kan också rymma möjligheter genom närmare samarbeten. Fortfarande är antalet detaljhandelsföretag stort, vilket minskar risken för SCA. SCA använder också distributörer, framför allt för mjukpapper för storförbrukare. Här är antalet distributörer mycket stort och den internationella koncentrationen relativt liten.

SCAs tio största kunder svarade 2016 för 23 procent av SCAs nettoomsättning. Den enskilt största kunden svarade för 3 procent av nettoomsättningen. De flesta av dessa kunder var detaljhandelsföretag. Några större distributörer av mjukpapper för storförbrukare ingår också bland de tio största kunderna.

Kreditrisken i kundfordringar behandlas under avsnittet Kreditrisk på sidan 81.

Risk	Policy/Åtgärd
Variationer i marknadspris för SCAs produkter
Variationer i marknadspriserna för SCAs produk ter kan skapa stora svängningar i resultatet för produkten ifråga, i de fall variationerna inte är relaterade till förändrade kostnader för SCA.	Risken kan mötas på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser samt prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att minska effekten på SCA av pris variationerna vidtas åtgärder för att anpassa kost nadsbilden till sänkta marknadspriser, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personal- och kapacitetsreduktioner samt översyn av verksamhets strukturen. I andra fall kan produktens innehåll anpassas till den nya marknadsprisnivån. Förändrade marknadspriser inom några av SCAs produktsegment framgår av grafiken till höger. Bilden återger medelpriset per år (index 100) och sväng ningar kring detta under de senaste tio åren.	Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2006–2016 per produkt Index 120 100 80 60 40 20 0 Sågade trävaror (Furu) Medelpris för perioden Tryckpapper (LWC) Kraftliner Mjukpapper
Risker i anläggningar
SCA har cirka 100 produktionsanläggningar i ett 30-tal länder. Många av dessa bedriver kontinuer lig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leverans problem.	SCAs arbete inom detta område styrs av en Risk Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera försäkringsbara operativa risker. Målet med riskhan teringen ur detta perspektiv är att på ett bra och kost nadseffektivt sätt skydda medarbetare, miljön, före tagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa och vidmakthålla balans mellan skadeföre byggande och försäkringsskydd. Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av riskingenjörer och jämförelser med andra anlägg ningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det	skadeförebyggande arbetet innefattar också under håll av anläggningar, utbildning av personal, god ord ning och reda samt dokumentation. Varje år investe rar SCA i skadeförebyggande åtgärder och produk tionsanläggningarna arbetar kontinuerligt för att minska sina risker. Bland annat förses nya anlägg ningar regelmässigt med sprinklersystem. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade till återanskaff ningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. Inom EU sker försäkringen framför allt i eget bolag, med extern återförsäkring för större skador. Utanför EU samarbetar SCA med marknadsledande försäkrings bolag.
	Förekomst av oetiska affärsmetoder och brott mot mänskliga rättigheter
SCA verkar i cirka 100 länder och i miljöer där oetiska affärsmetoder och kränkningar av mänsk liga rättigheter kan förekomma. Om SCA blir invol verat i dessa affärsmetoder kan företagets rykte på marknaden skadas. SCA kan även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. SCA arbetar tillsammans med olika affärspartners, som kunder, distributörer, partners i samägda företag, leverantö rer och andra. Skillnader i kultur och arbetssätt mellan SCA och dessa partners kan öka risken främst avseende affärsetik och hänsyn till mänsk liga rättigheter.	För att säkerställa att SCAs organisation lever upp till företagets kärnvärden och inte medverkar i eller län kas till oetiska affärsmetoder finns en sedan 2004 fastställd uppförandekod, vilken bland annat innefat tar övergripande regler för hur företaget bedriver sin verksamhet. Koden revideras årligen för att säker ställa att hänsyn tas till nya lagar och riktlinjer. Koden innehåller principer om bl.a. affärsetik, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och miljö m.m. SCAs koncernpolicyer, inklusive uppfö randekod och hållbarhetspolicy, ska gälla för alla marknader där SCA är verksamt. Utbildning av SCAs samtliga medarbetare avseende uppförandekoden sker kontinuerligt. För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar dessa värderingar sker en utvärdering av potentiella partners innan ett	samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs uppfö randekod och detta regleras som en del av leveran törsavtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att över vaka och säkerställa att uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat due diligence i sam band med förvärv, riskutvärdering av företagets egna enheter och dess leverantörer, samt regelrätta plats revisioner av SCAs enheter runt om i världen och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. När mare upplysningar om uppförandekoden och arbetet under 2016 återfinns i hållbarhetsredovisningen.

Leverantörer

SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverantörer kan också orsaka SCA problem om de inte lever upp till gällande lagar och förordningar eller på annat sätt uppvisar ett oetiskt beteende.

För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantörer och tecknar löpande avtal med varierande löptider. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns ett flertal olika leverantörer. Avtalen säkerställer leveranser av en betydande andel insatsvaror samtidigt som effekterna av plötsliga kostnadsökningar begränsas. Ett djupare samarbete som också inkluderar utveckling av material och processer sker med utvalda leverantörer.

SCA utvärderar kontinuerligt leverantörer för att säkerställa att de lever upp till SCAs krav i alla avseenden i enlighet med en riskbaserad metodik där speciell vikt läggs vid leverantörer i riskländer samt riskbranscher såsom fiber och bomull. Utvärderingen kan ske i form av frågeformulär, besök på plats eller med hjälp av oberoende revisioner. För i stort sett alla viktiga insatsvaror utvärderar SCA följande faktorer hos nuvarande och potentiella leverantörer:

Kvalitet
Produktsäkerhet
Påverkan på miljö inklusive frågan om insatsvarornas ursprung
Användandet av kemikalier
Efterlevnad av SCAs uppförandekod

Mer information finns i SCAs Hållbarhetsredovisning 2016.

Risk Policy/Åtgärd

Kostnader för insatsvaror

Marknadspriset för många insatsvaror, använda i tillverkningen av SCAs produkter, varierar över tiden vilket kan påverka SCAs resultat.

Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2006–2016 per produkt

Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs struktur innebär att råvaruflödena till betydande del produceras inom koncernen och därmed får prisförändringar mindre effekt på resultatet. Under 2016 kom 48 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk och den egna massatillverkningen motsvarade 23 procent av SCAs massakonsumtion.

Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och säkrar energiprisrisken för elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information om energiprisrisken och dess hantering återfinns på sidan 80. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring, även om det undantagsvis kan göras. Uppbyggnaden av en egen energiverksamhet, byggd på utnyttjandet av koncernens eget

innehav av skogsmark, har också inletts. Mer information om denna verksamhet återfinns i hållbarhetsredovisningen.

En stor kostnadspost är oljebaserade material och andra oljerelaterade kostnader, som till exempel transporter. De oljebaserade materialen används främst inom Personliga hygienprodukter samt generellt som förpackningsmaterial. Dessa och andra kostnader hanteras främst genom kompensation i form av höjda priser på SCAs produkter när så är möjligt eller med hjälp av förändrad produktspecifikation eller genom rationalisering av den egna verksamheten. Effekten av prisförändringar på insatsvaran kan fördröjas genom inköpsavtal.

SCAs relativa kostnader för olika viktiga insatsvaror beskrivs på sidan 142. Prisutvecklingen för några insatsvaror under de senaste tio åren framgår av diagrammet till vänster.

Risker relaterade till medarbetare

SCA måste ha tillgång till kompetenta och motive rade medarbetare samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål.	SCA arbetar på ett strukturerat sätt för att medarbe tare skall vara friska och må väl genom proaktivt friskvårdsarbete såsom utbildningar, träning, specialinsatser till exempel för att sluta röka samt att i ett flertal länder erbjuda hälsoundersökningar. SCA lägger även stor vikt vid säkerhetsarbete i samtliga enheter. Mer information finns i SCAs Hållberhets redovisning 2016. Genom en strategisk bemanningsplanering säker ställer SCA tillgången på personer med rätt kompe	tens vid rätt tillfälle. Rekryteringen kan ske både externt och internt, där den interna rekryteringen och rotationen underlättas genom en så kallad Job portal, där lediga befattningar utannonseras, både internt och externt. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärs mässiga prioriteringar. En etablerad successions planering säkrar verksamheten. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna.
Legala risker
Ny lagstiftning i olika länder kan påverka SCA negativt. Rättsprocesser kan vara utdragna och kostsamma.	SCA följer utvecklingen av lagstiftningen genom sin interna juridiska stab samt genom externa rådgivare. En annan viktig fråga är hanteringen av SCAs imma teriella tillgångar (patent, varumärken med mera), vilken till stor del är centraliserad. I de cirka 100 länder	där SCA verkar hanteras lokala juridiska frågor och tvister genom ett omfattande nätverk av lokala juridiska rådgivare.
Risker i IT-system
SCA är beroende av IT-system för den fort löpande verksamheten. Störningar eller felaktig heter i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser. Fel aktig hantering av finansiella system kan påverka företagets resultatredovisning. Dessa risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld.	SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inklu derar styrning, standardiserade IT processer och en organisation för informationssäkerhet. IT-säkerhets arbetet innefattar en kontinuerlig riskbedömning, infö randet av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. Standardiserade processer	finns för implementering av nya system, för förändring av befintliga system liksom för den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på välbeprövade produkter såsom SAP.

Energiprisrisk är risken att ökade energipriser

indirekt.

Energiprisrisk

Risk Policy/Åtgärd

påverkar SCAs rörelseresultat negativt. SCA är exponerat för prisförändringar på elektricitet och naturgas, men även priset på andra energiråvaror påverkar SCAs rörelseresultat både direkt och SCA hanterar energiprisrisken centralt för elektricitet och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker säkras upp till 36 månader. Energiprissäkringar sker dels genom finansiella instrument och dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal.

SCA säkerställer leverans av elektricitet och naturgas genom centralt förhandlade leveransavtal. Portföljen av leveransavtal ska ha en god spridning för att minimera SCAs motpartsrisk.

SCA köpte under 2016 cirka 7 (8; 7) TWh elektricitet och cirka 8 (8; 8) TWh naturgas.

Grafen visar SCAs prissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion av elektricitet och naturgas för de kommande tre åren. Grafen inkluderar både finansiella säkringar och säkringar gjorda via leveransavtal. Skogsindustriprodukter har främst elektricitetkonsumtion i Sverige.

För vidare information avseende finansiella prissäkringar, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Energiprissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion 2016-12-31

Valutarisk

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering är risken för att ändrade valutakurser för exportintäkter och importkostnader påverkar koncernens rörelseresultat och anläggningstillgångars anskaffningsvärde negativt.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av de utländska dotterföretagens balans- och resultaträkningar till SEK.

Långsiktig valutakänslighet

I tabellen nedan visas fördelningen av koncernens nettoomsättning och rörelsekostnader per valuta vilket ger en bild av koncernens långsiktiga valutakänslighet. De största exponeringarna finns i EUR, USD och GBP. Obalansen mellan försäljning och kostnader i SEK beror på att den svenska verksamheten har en hög exportandel som faktureras i främmande valutor.

	Försälj ning	Kost nader	Rörelse resultat1)	Bok slutskurs	Snitt kurs
Valuta	%	%	MSEK	2016-12-31	2016
EUR	39	36	9 203	9 5582	9 4560
USD	16	25	–6 936	9 0840	8 5435
GBP	9	4	6 074	11 1624	11 5778
CNY	9	5	4 930	1 3079	1 2866
SEK	4	12	–7 466
MXN	3	2	1 516	0 4390	0 4585
COP	3	3	420	0 0030	0 0028
RUB	3	2	772	0 1492	0 1282
Övriga	14	11	5 476
SUMMA	100	100	13 989

1) Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen, som följer av export och import, kan säkras upp till 18 månader. Kontrakterade framtida betalningar för anläggningstillgångar i främmande valuta kan säkras upp till hela anskaffningsvärdet.

Det prognostiserade valutanettoflödet mot SEK uppgår till –10 535 (–10 844; –9 856) MSEK. Vid årsskiftet var ett nettoflöde mot SEK motsvarande 5 månader av 2017 års prognostiserade flöden säkrade. Majoriteten av säkringarna förfaller under första kvartalet 2017. I tabellen till höger visas prognos och säkringar av 2017 års flöden. Skogsindustriprodukters nettoexport består mestadels av export från Sverige och är därmed exponerad för svenska kronans utveckling. För vidare information avseende säkringar av transaktionsexponering, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Omräkningsexponering

Policyn avseende omräkningsexponering för utländska nettotillgångar är att säkra en så stor andel mot SEK att koncernens skuldsättningsgrad är opåverkad av valutakursförändringar. Säkringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i främmande valutor finansieras med viss andel lån och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid säkring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsättningsgrad. Omräkningsexponering i de utländska

dotterföretagens resultaträkningar kurssäkras inte. Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick

den 31 december 2016 till 75 219 (65 705; 72 482) MSEK. Valutafördelning framgår av tabellen till höger. Vid årsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 19 273 (16 898; 18 489) MSEK i utländsk valuta, vilket motsvarade en total matchningsgrad om 28 (28; 26) procent. Skogsindustriprodukter har mestadels verksamhet i Sverige, därmed är omräkningsexponeringen begränsad.

Prognos och säkringar avseende 2017 års flöden

Valuta	Netto flöden MSEK	Valuta inflöden MSEK	Valuta utflöden MSEK	Säkrade inflöden %	Säkrade utflöden %
GBP	4 432	5 019	–587	1	0
EUR	5 090		19 604 –14 514	12	0
CNY	3 697	3 697	0	0	0
NOK	1 077	1 086	–9	0	0
PLN	975	2 154	–1 179	2	0
RUB	987	1 039	–52	0	0
DKK	782	831	–49	0	0
CHF	761	818	–57	0	0
MXN	759	1 752	–993	1	0
Övriga	2 838	4 604	–1 766	2	0
USD	–10 862		5 817 –16 679	6	1
SEK	–10 535		8 840 –19 375	0	42

För vidare information avseende säkringar av omräkningsexponering, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Finansiering av sysselsatt kapital

	Sysselsatt		Matchning finansiering
Valuta	kapital MSEK	Netto låneskuld MSEK	2016 %	2015 %
EUR	25 420	4 609	18	27
CNY	13 402	4 026	30	33
USD	14 419	5 238	36	30
GBP	4 783	1 019	21	11
MXN	4 309	1 221	28	29
COP	2 599	462	18	28
RUB	2 209	515	23	24
Övriga	8 078	2 183	27	11
Summa valutor	75 219	19 273	28	28
SEK	39 661	16 088
Summa	114 880	35 361

Risk Policy/Åtgärd

Kreditrisk

Kreditrisk i kundfordringar

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kreditlimit fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund.

Finansiell kreditrisk

Målsättningen är att motparterna ska ha ett kreditbetyg om lägst A– från minst två av ratinginstituten Moody's, Fitch och Standard & Poor's.

SCA strävar efter att använda avtal vilka medger nettoberäkning av fordringar och skulder. Kreditexponeringen i derivatinstrument beräknas som marknadsvärdet på instrumentet. Vid årsskiftet uppgick den totala kreditexponeringen till 8 666 (9 152; 11 313) MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för finansiella placeringar med 7 695 (8 393; 9 985) MSEK varav 3 214 (3 309; 6 034) MSEK var

hänförligt till leasingtransaktioner (se not G3 Eventualförpliktelser och ställda panter). Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till 971 (759; 1 327) MSEK den 31 december 2016.

Tio största kundernas andel av utestående kundfordringar per verksamhetsområde

Personliga hygienprodukter och Mjukpapper

Skogsindustriprodukter

Likviditets- och refinansieringsrisk

Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.

Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden.

För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering, oavsett konjunktur och till attraktiva villkor, strävar SCA efter att upprätthålla en solid investment grade rating.

SCA ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 10 procent av koncernens prognostiserade årsomsättning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttolåneskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år med hänsyn till outnyttjade kreditlöften som inte är likviditetsreserv. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs policy är att inte medge villkor som ger långivarna rätt att säga upp lån eller justera räntan som en direkt följd av förändringar av SCAs finansiella nyckeltal eller kreditbetyg.

Koncernens finansiering säkerställs i huvudsak genom banklån, obligationslån samt via emissioner av företagscertifikat. Refinansieringsrisken i den kortfristiga upplåningen begränsas genom långfristiga kreditlöften från banksyndikat och enskilda banker med god kreditvärdighet.

SCAs nettolåneskuld ökade med 5 883 MSEK under 2016. Bruttolåneskuldens genomsnittliga löptid uppgick vid årsskiftet till 3,9 (3,4; 2,5) år. Om kortfristiga lån ersätts med långfristiga outnyttjade kreditlöften uppgår löptiden till 4,4 år. Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till 19 164 MSEK. Dessutom fanns likvida medel om 4 482 MSEK. För vidare information se not E2 Finansiella tillgångar och likvida medel samt not E4 Finansiella skulder.

Likviditetsreserv
MSEK	2016	2015	2014
Outnyttjade kreditlöften	19 164	18 583	19 396
Likvida medel	4 482	5 042	3 815
Summa	23 646	23 625	23 211

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt. SCA påverkas av ränteförändringar via finansnettot.

SCA strävar efter att uppnå en god spridning av ränteförfall för att undvika att stora lånevolymer är föremål för ränteomsättning vid samma tidpunkt. SCAs policy är att låna med kort räntebindning eftersom det är SCAs uppfattning att det leder till en lägre räntekostnad över tiden. Ränterisk och räntebindnings period mäts per valuta och den genomsnittliga räntebindningen ska vara i intervallet 3–36 månader.

SCAs finansnetto har minskat under 2016 som en följd av lägre räntor och positiva valutaomvärderingseffekter. SCAs största lånevalutor är SEK, CNY och USD, se graf. SCA använder finansiella derivat för att åstadkomma önskad räntebindning och valutabalans. Bruttolåneskulden, inklusive derivatinstrument, hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindning på 8,5 (9,3; 8,4) månader. Den genomsnittliga räntan på den totala utestående nettolåneskulden, inklusive

derivatinstrument, uppgick vid årsskiftet till 2,69 (2,90; 2,64) procent.

Bruttolåneskuld fördelad per valuta

Finansiella rapporter och noter

Innehåll

Koncernens räkningar

Koncernens resultaträkning RR 84
Koncernens rapport över totalresultat 84
Koncernens förändring i eget kapital 85
Koncernens operativa kassaflödesanalys,
tilläggsupplysning OKF 85

Koncernens kassaflödesanalys KF 86
Samband mellan koncernens kassaflödesanalys
och operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning 87
Koncernens balansräkning BR 88

Innehåll koncernens noter
A. Redovisnings principer och använd ning av alternativa nyckeltal (APM)	B. Omsättning och resultat	C. Anställda	D. Operativa tillgångar och skulder		E. Kapitalstruktur och finansiering
sid 89–94	sid 95–101	sid 101–106	sid 107–112		sid 113–120
A1. Övergripande redovisnings principer och nya redovis ningsregler 89	B1. Rapportering för segment 95	C1. Personalkostnader 101	D1. Immateriella anläggnings tillgångar	107	E1. Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå	113
A2. Användning av ("IFRS") Non-International Financial Reporting Standards Resultatmått 91	B2. Rörelsekostnader 99	C2. Personaldata 101	D2. Materiella anläggnings tillgångar	110	E2. Finansiella tillgångar och likvida medel	114
	B3. Revisionskostnader 99	C3. Ersättning till ledande befattningshavare 102	D3. Biologiska tillgångar	111	E3. Kundfordringar	115
	B4. Inkomstskatter 100	C4. Ersättning till styrelse ledamöter i moderbolaget 104	D4. Varulager	112	E4. Finansiella skulder	115
		C5. Ersättning efter avslutad anställning 104	D5. Övriga kortfristiga fordringar	112	E5. Likviditetsrisk	116
			D6. Övriga skulder	112	E6. Derivat och säkrings redovisning	116
			D7. Övriga avsättningar	112	E7. Finansiella intäkter och kostnader	118
					E8. Eget kapital	119

Belopp som är avstämningsbara mot balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och den operativa kassaflödesanalysen markeras med följande symboler:

RR Resultaträkning

KF Kassaflödesanalys

OKF Operativ kassaflödesanalys

Moderbolagets räkningar ....................... 129 Moderbolagets resultaträkning Rapport över totalresultat Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets balansräkning Moderbolagets förändring i eget kapital

Innehåll moderbolagets noter

M.

Noter till moderbolagets räkningar

sid 130–139

M1. Rörelseresultat	130
M2. Personal- och styrelsekostnader	130
M3. Skatter	131
M4. Immateriella anläggningstillgångar	131
M5. Materiella anläggningstillgångar	132
M6. Andelar	132
M7. Fordringar hos och skulder till dotterföretag	132
M8. Övriga kortfristiga fordringar	133
M9. Finansiella instrument	133
M10. Övriga kortfristiga skulder	133
M11. Aktiekapital	134
M12. Eventualförpliktelser och ställda panter 134
M13. Årsredovisningen fastställs	134
M14. Förslag till vinstdisposition	135
M15. Revisionsberättelse	136

Innehåll koncernens noter Koncernens noter forts.

G. Övrigt	Koncernstruktur
		sid 127–128
G1.	121	Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	127
G2. Leasing	Delägda dotterföretag med väsentliga minoritetsintressen 122		127
G3.	Joint venture och intresseföretag 122	Eventualförpliktelser och ställda panter	128
G4 närstående	Gemensam verksamhet 124	Transaktioner med	128
	Aktier och andelar 124
	Förvärv och avyttringar 125

Koncernens resultaträkning RR

		2016		2015		2014
Koncernen Not	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)
Nettoomsättning B1	117 314	12 406	115 316	12 334	104 054	11 449
Kostnad för sålda varor B2	–85 721	–9 065	–85 476	–9 142	–77 520	–8 529
Jämförelsestörande poster B2	–529	–56	–323	–35	–436	–48
Bruttoresultat	31 064	3 285	29 517	3 157	26 098	2 872
Försäljnings- och administrationskostnader m.m. B2	–17 756	–1 877	–17 025	–1 821	–14 798	–1 628
Jämförelsestörande poster B2	–2 181	–231	–1 7442)	–1862)	–964	–106
Intäkter från andelar i intresseföretag och joint venture	152	16	199	21	113	12
Rörelseresultat	11 279	1 193	10 9472)	1 1712)	10 449	1 150
Finansiella intäkter E7	132	14	2053)	223)	217	24
Finansiella kostnader E7	–1 051	–111	–1 160	–124	–1 178	–130
Resultat före skatt	10 360	1 096	9 992	1 069	9 488	1 044
Skatter B4	–4 348	–460	–2 540	–272	–2 420	–266
Periodens resultat	6 012	636	7 452	797	7 068	778
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	5 570	589	7 002	749	6 599	726
Innehav utan bestämmande inflytande	442	47	450	48	469	52
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare
före utspädningseffekter	7:93		9:97		9:40
efter utspädningseffekter	7:93		9:97		9:40
Utdelning per aktie, SEK	6:004)		5:75		5:25
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	6 012	636	7 002	749	6 599	726
Medelantal aktier före utspädning, miljoner	702,3		702,3		702,3
Medelantal aktier efter utspädning, miljoner	702,3		702,3		702,3

1) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Genomsnittskursen 9,46 (9,35; 9,09) har använts.

2) Inkluderar försäljning av värdepapper, 970 MSEK, 103,7 MEUR.

3) Inkluderar ej försäljning av värdepapper, 970 MSEK, 103,7 MEUR. 4) Enligt styrelsens förslag.

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	2016	2015	2014
RR Periodens resultat	6 012	7 452	7 068
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–1 525	2 562	–2 925
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	411	–558	660
	–1 114	2 004	–2 265
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–1	318	140
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–970	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	495	–499	–428
Överfört till resultaträkningen för perioden	274	342	344
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–19	–	3
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	2 652	–1 871	5 169
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–437	–58	–1 497
Övrigt totalresultat från intresseföretag	12	–17	–
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	–89	44	359
	2 887	–2 711	4 090
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	1 773	–707	1 825
Summa totalresultat för perioden	7 785	6 745	8 893
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	7 108	6 510	7 852
Innehav utan bestämmande inflytande	677	235	1 041

Per rörelsesegment			Nettoomsättning	Rörelseresultat1)
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Personliga hygienprodukter	33 651	34 344	31 066	4 255	3 990	3 526
Mjukpapper	67 561	64 184	56 994	8 155	7 217	6 652
Skogsindustriprodukter	16 587	17 279	16 490	2 211	2 605	2 505
Övrigt	26	–9	–45	–632	–798	–834
Internleveranser	–511	–482	–451	–	–	–
Summa		117 314 115 316 104 054		13 989	13 014	11 849

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Koncernens förändring i eget kapital

Koncernen	2016	2015	2014
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Värde vid periodens början	70 401	67 622	63 271
Summa totalresultat för perioden	7 108	6 510	7 852
Utdelning	–4 038	–3 687	–3 336
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande	240	–	–
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning	–110	–	–
Emissionskostnader riktad nyemission	–4	–	–
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–799	–40	–112
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, utspädning	348	–	–
Emissionskostnader intresseföretag	–	–	–49
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–4	–4	–4
Värde vid periodens slut	73 142	70 401	67 622
Innehav utan bestämmande inflytande
Värde vid periodens början	5 290	5 250	4 540
Summa totalresultat för perioden	677	235	1 041
Utdelning	–190	–216	–228
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande	199	–	–
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning	110	–	–
Emissionskostnader riktad nyemission	–4	–	–
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	643	21	–61
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, utspädning	–348	–	–
Effekt av fastställande av förvärvsbalans	–	–	–42
Värde vid periodens slut	6 377	5 290	5 250
Summa eget kapital, värde vid periodens slut	79 519	75 691	72 872

För ytterligare information, se not E8 Eget kapital.

Koncernens operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning OKF

		2016 2015				2014


































Nettolåneskuld vid periodens slut	–35 361	–3 700	–29 478	–3 228	–35 947	–3 770

1) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Genomsnittskursen 9,46 (9,35; 9,09) har använts.

2) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Balansdagskursen 9,56 (9,13; 9,53) har använts för nettolåneskulden.

Koncernens kassaflödesanalys KF

Not MSEK MEUR1) MSEK MEUR1) MSEK MEUR1) 10 360 1 096 9 992 1 069 9 488 1 044 T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 7 025 743 6 604 706 4 944 544 17 385 1 839 16 596 1 775 14 432 1 588 B4 –3 799 –402 –2 208 –236 –2 101 –231 13 586 1 437 14 388 1 539 12 331 1 357 Förändring av Varulager 1 076 114 –1 390 –149 –370 –41 Rörelsefordringar –236 –25 –1 129 –121 –162 –18 Rörelseskulder 1 130 119 2 120 227 86 10 15 556 1 645 13 989 1 496 11 885 1 308 F6 –4 420 –467 –74 –8 –508 –56 F6 489 52 329 35 206 23 T:2 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar –9 388 –993 –7 591 –812 –5 733 –631 206 21 304 33 179 20 – – – – –186 –21 – – 2 046 219 – – 141 15 177 19 – – –12 972 –1 372 –4 809 –514 –6 042 –665 435 46 – – – – –50 –5 –11 –1 –173 –19 16 165 1 710 11 100 1 187 3 485 383 –15 614 –1 651 –15 039 –1 608 –5 819 –640 –4 228 –447 –3 903 –417 –3 564 –392 –3 292 – 347 –7 853 –839 –6 071 –668 – 708 –74 1 327 143 –228 –25 5 042 533 3 815 400 3 785 424 148 10 –100 9 258 1 E2 4 482 469 5 042 552 3 815 400			2016	2015	2014
	Koncernen
	Den löpande verksamheten
	RR Resultat före skatt


	Betald skatt
	Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
	Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital




	Kassaflöde från den löpande verksamheten
	Investeringsverksamheten
	Företagsförvärv
	Avyttringar

	Försäljning av materiella anläggningstillgångar
	Utbetalning av lån till utomstående
	Försäljning av värdepapper
	Återbetalning av lån till utomstående
	Kassaflöde från investeringsverksamheten
	Finansieringsverksamheten
	Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande
	Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
	Upptagna lån
	Amortering av lån
	Utdelning3)
	Kassaflöde från finansieringsverksamheten
	Periodens kassaflöde
	Likvida medel vid periodens början
	Kursdifferens i likvida medel
	Likvida medel vid periodens slut2)

1) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Genomsnittskursen 9,46 (9,35; 9,09) har använts. 2) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Balansdagskursen 9,56 (9,13; 9,53) har använts.

3) Inklusive utdelning till innehav utan bestämmande inflytande.

För koncernens likviditetsreserv se riskavsnittet på sidan 81.

T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

MSEK	2016	2015	2014
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar	6 815	8 216	5 607
Verkligt värdevärdering skogstillgångar	–689	–476	–615
Resultat vid försäljning och byten av tillgångar	19	21	–350
Resultat vid försäljning av värdepapper	–	–970	–
Resultat vid avyttringar	–265	–92	395
Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram	571	232	234
Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfört	–262	–302	–396
Omvärdering av tidigare andel vid förvärv	–	–	–36
Reservering för pågående konkurrensmål	813	–	–
Övrigt	23	–25	105
Summa	7 025	6 604	4 944

T:2 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar
MSEK	2016	2015	2014
Åtgärder för att höja verksamhetens kapacitetsnivå (strategiska investeringar)	–4 264	–3 125	–1 816
Åtgärder för att bibehålla kapacitetsnivån (löpande investeringar)	–5 388	–4 466	–3 917
Investeringar i finansiell leasing	264	–	–
Summa	–9 388	–7 591	–5 733

Betalda räntor, MSEK	2016	2015	2014
Betald ränta	–889	–1 148	–1 290
Erhållen ränta	116	80	124
Summa	–773	–1 068	–1 166

Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning

Kassaflöde från den löpande verksamheten
MSEK	2016	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten	15 556	13 989	11 885
Justeringsposter
Löpande investeringar	–5 181	–4 162	–3 737
Upplupna räntor	8	64	1
Övrigt	–1	–1	–
Rörelsens kassaflöde enligt koncernens operativa kassaflödesanalys	10 382	9 890	8 149
Kassaflöde från investeringsverksamheten
MSEK	2016	2015	2014
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–12 972	–4 809	–6 042
Justeringsposter
Löpande investeringar	5 181	4 162	3 737
Utbetalning av lån till utomstående	–	–	186
Försäljning av värdepapper	–	–2 046	–
Återbetalning av lån från utomstående	–141	–177	–
Nettolåneskuld i förvärvade och avyttrade företag	–2 128	–	174
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–50	–11	–173
Finansiell skuld (tilläggsköpeskilling) vid förvärv	–	–9	–
Investeringar via finansiell leasing	–264	–	–
Övrigt	1	1	–
Kassaflöde från strategiska investeringar och avyttringar enligt koncernens operativa kassaflödesanalys	–10 373	–2 889	–2 118
Periodens kassaflöde
MSEK	2016	2015	2014
Periodens kassaflöde	–708	1 327	–228
Justeringsposter
Amortering av lån	15 614	15 039	5 819
Upptagna lån	–16 165	–11 100	–3 485
Utbetalning av lån till utomstående	–	–	186
Försäljning av värdepapper	–	–2 046	–
Återbetalning av lån från utomstående	–141	–177	–
Nettolåneskuld i förvärvade och avyttrade verksamheter	–2 128	–	174
Finansiell skuld (tilläggsköpeskilling) vid förvärv	–	–9	–
Investeringar via finansiell leasing	–264	–	–
Upplupna räntor	8	64	1
Nettokassaflöde enligt koncernens operativa kassaflödesanalys	–3 784	3 098	2 467

Koncernens balansräkning BR

		2016		2015		2014
Koncernen	Not	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)
Anläggningstillgångar
Goodwill	D1	19 257	2 015	15 412	1 688	15 717	1 649
Övriga immateriella tillgångar	D1	7 750	811	7 440	815	7 963	835
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	D2	62 184	6 506	54 532	5 972	56 345	5 910
Biologiska tillgångar	D3	30 770	3 219	30 119	3 299	29 685	3 114
Innehav i joint venture och intresseföretag	F3	1 123	117	1 078	118	1 088	114
Aktier och andelar	F5	46	5	45	5	53	6
Överskott i fonderade pensionsplaner	C5	1 186	124	371	41	3	–
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	722	76	1 032	113	3 137	329
Uppskjutna skattefordringar	B4	1 465	153	1 063	116	1 186	124
Andra långfristiga tillgångar		242	25	150	16	308	32
Summa anläggningstillgångar		124 745	13 051	111 242	12 183	115 485	12 113
Omsättningstillgångar
Varulager	D4	14 347	1 501	14 661	1 606	13 793	1 447
Kundfordringar	E3	17 811	1 863	16 829	1 843	16 827	1 765
Aktuella skattefordringar	B4	741	78	872	96	652	69
Övriga kortfristiga fordringar	D5	2 898	304	2 831	310	2 844	298
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	568	59	775	85	1 260	132
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	G1	156	16	120	13	60	6
Likvida medel	E2	4 482	469	5 042	552	3 815	400
Summa omsättningstillgångar		41 003	4 290	41 130	4 505	39 251	4 117
Summa tillgångar		165 748	17 341	152 372	16 688	154 736	16 230
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	E8
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	246	2 350	257	2 350	247
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	714	6 830	748	6 830	716
Reserver		400	42	–2 242	–246	237	25
Balanserade vinstmedel		63 562	6 650	63 463	6 951	58 205	6 105
		73 142	7 652	70 401	7 710	67 622	7 093
Innehav utan bestämmande inflytande		6 377	667	5 290	580	5 250	550
Summa eget kapital		79 519	8 319	75 691	8 290	72 872	7 643
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	E4	31 360	3 281	21 475	2 352	24 246	2 543
Avsättningar för pensioner	C5	5 602	586	2 771	303	5 100	535
Uppskjutna skatteskulder	B4	11 718	1 226	11 076	1 213	10 195	1 069
Övriga långfristiga avsättningar	D7	1 413	148	901	99	600	63
Övriga långfristiga skulder	D6	181	19	258	28	206	22
Summa långfristiga skulder		50 274	5 260	36 481	3 995	40 347	4 232

Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder Leverantörsskulder	E4	5 357 15 750	561 1 648	12 452 14 351	1 364 1 572	14 817 13 964	1 554 1 465
Aktuella skatteskulder	B4	935	98	827	91	747	78

Kortfristiga avsättningar Övriga kortfristiga skulder	D7 D6	1 447 12 466	151 1 304	990 11 580	108 1 268	986 11 003	103 1 154

Summa kortfristiga skulder		35 955	3 762	40 200	4 403	41 517	4 355
Summa skulder Summa eget kapital och skulder		86 229 165 748	9 022 17 341	76 681 152 372	8 398 16 688	81 864 154 736	8 587 16 230

Eventualförpliktelser och ställda panter se not G3
Sysselsatt kapital		114 880	12 019	105 169	11 518	108 819	11 414
Nettolåneskuld		35 361	3 700	29 478	3 228	35 947	3 770

1) Omräkning till EUR redovisas för läsarens bekvämlighet. Balansdagskursen 9,56 (9,13; 9,53) har använts.

A. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH ANVÄNDNING AV ALTERNATIVA NYCKELTAL (APM)

A1. ÖVERGRIPANDE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NYA REDOVISNINGSREGLER

LÄSANVISNING

Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not, se användning av bedömningar nedan.

Belopp som är avstämningsbara mot balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och den operativa kassaflödesanalysen markeras med följande symboler.

BR Balansräkning
RR Resultaträkning
KF Kassaflödesanalys
OKF Operativ kassaflödesanalys
Tx:x Hänvisning till tabell i not

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2016. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller biologiska tillgångar (rotstående skog), finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen i resultatet eller övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar eller finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2016

Från och med 1 januari 2016 tillämpar SCA följande nyheter och tillägg till IFRS:

Amendments to IAS 1: Disclosure Initiative
Annual Improvements to IFRSs 2012–2014 Cycle
Amendments to IAS 27: Equity Method in Separate Financial Statements • Amendments to IAS 16 and IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of
Depreciation and Amortization
Amendments to IFRS 11: Accounting for Acquisitions of Interests in Joint Operations

Ovanstående standarder bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat eller finansiella ställning.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2016

Under 2017 kommer inga nya standarder att implementeras. Däremot kommer ett antal förändringar av redan befintliga standarder (amendments) att införas. Se nedan:

Amendments to IAS 12: Recognition of Deferred Tax Assets for Unrealized losses.
Amendments to IAS 7: Disclosure Initiative

Dessa förändringar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernen.

Nedanstående beskriver de väsentliga standarder som kommer att tillämpas från och med datum för ikraftträdande. Någon förtidstillämpning är inte planerad.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument utgavs i juli 2014 och är en ny standard som kommer att ersätta IAS 39. Standarden är uppdelad i tre områden; klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar och

SCA Årsredovisning 2016 89

säkringsredovisning. Standarden kommer att träda i kraft från den 1 januari 2018 med tidigare tillämpning tillåten.

Företagets affärsmodell för att hantera tillgången samt karaktären på tillgångens kontraktuella kassaflöden utgör underlag för klassificering och värdering varvid de finansiella tillgångarna klassificeras i någon av följande tre kategorier: 1) Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde 2) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat och 3) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Den nya standarden innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder.

Standarden introducerar en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare, i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. Modellen innebär att för tillgångar med låg kreditrisk reserveras för kreditförluster som kan uppstå inom de närmaste tolv månaderna. I andra fall där kreditrisken sedan ursprunglig redovisning ökat väsentligt och där kreditrisken inte är låg reserveras för de kreditförluster som förväntas inträffa under tillgångens hela löptid.

En förenklad modell har tagits fram för kundfordringar och leasingfordringar, där den förväntade förlusten redovisas under fordrans förväntade återstående löptid.

Den nya standarden fokuserar i större utsträckning på att spegla företagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta för att fler säkringsstrategier kan kvalificera för säkringsredovisning.

SCA har utvärderat de nya reglerna för säkringsredovisning och kommit fram till att dessa kommer att ge SCA ökade möjligheter att arbeta med säkringsredovisning samt underlätta arbetet med dokumentation av säkringsredovisning för SCA. När det gäller nedskrivningar är det för SCAs del främst kundfordringar som berörs och de kvantitativa effekterna bedöms vara relativt små. SCA kommer inte att förtidstillämpa IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter. Den nya standarden kommer att ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Commmittee) 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt SIC (Standing Interpretation Committee of the IASC, föregångare till IFRIC) 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster. Standardens ikraftträdande har skjutits fram ett år och träder i kraft 1 januari 2018. Under året har ytterligare förtydliganden gjorts genom IFRS 15 Clarification, som ger ytterligare vägledning för när en vara eller tjänst i ett kontrakt ska redovisas separat eller tillsammans med andra varor och tjänster.

Den nya standarden är uppbyggd enligt en "kontrollbaserad" modell i fem steg. Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (kontrakt) med kunder där leverans av varor/tjänster delas in i särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. I vissa fall kan varan/tjänsten integreras med andra åtaganden i kontraktet, varvid ett paket av varor/tjänster utgör ett gemensamt åtagande. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan/tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid försäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod vilket är vanligt för tjänster. Tre olika kriterier har ställts upp för om prestationsåtagandet uppfylls över tiden. Antingen erhåller kunden omedelbar nytta när åtagandet uppfylls eller så förbättrar företagets prestationer en tillgång som kunden kontrollerar eller så skapar företagets prestationer inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter. IFRS 15 syftar till att skapa en mer jämförbar och transparent finansiell rapportering, vilket kommer att uppnås genom uppdelning av kundkontrakt enligt ovan men även genom att betydligt fler upplysningar lämnas om hur och när intäkter genereras. Upplysningarna omfattar både kvantitativa och kvalitativa upplysningar för att läsaren ska kunna förstå företagets affär. Upplysningarna omfattar bl.a. upplysning om avtal med kunder, uppdelning av intäkter i geografi, kategori eller liknande med avstämning mot redovisade segment, upplysningar om balansposterna samt information om väsentliga bedömningar.

A1. ÖVERGRIPANDE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NYA REDOVISNINGSREGLER, FORTS.

En projektgrupp inom SCA har under 2016 analyserat konsekvenserna av ett byte av intäktsstandard till 2018. Gruppens huvuduppgift har varit att introducera och utbilda olika delar av koncernen i vad den nya standarden innebär och vilka effekter den får på SCA. Därutöver har gruppen bl.a tagit fram ett frågeformulär för att kunna fastställa vilka olika kontraktstyper som finns i koncernen. Formuläret har diskuterats på olika nivåer med företagets regioner. Kontakter har tagits med affärsutvecklingsavdelningarna för olika produkter, speciellt inom inkontinensprodukter och mjukpapper för storförbrukare, för att identifiera om SCAs produktutbud innefattar tjänster eller om den framtida utvecklingen av nya produkter kommer att omfatta tjänster. Vidare har information inhämtats avseende hur bonus och rabatter hanterats i SCAs kontrakt och redovisning.

Konstateras kan att SCAs försäljning främst består av försäljning av produkter och i en mycket begränsad omfattning tjänster, varför det har bedömts att ingen särredovisning av tjänster är nödvändig. Utvecklingen kommer fortsatt att följas och vid en ökning av tjänsteutbudet kan en särredovisning bli aktuell.

Den nya redovisningsstandarden har gått från ett "risk and rewards" koncept till att mer fokusera på när kontroll har gått över till kunden, vilket har inneburit att frakt-klausuler fått en mer framträdande roll. I projektet har konstaterats att för vissa transporter har SCA bokfört försäljningsintäkterna innan kontroll övergått till kunden, omfattningen har dock inte bedömts vara materiell. Sammantaget innebär detta att den nya standarden inte förväntas ha någon väsentlig inverkan på SCAs redovisning av intäkter. Däremot kommer SCA under 2017 att säkerställa att underlag finns för de utökade upplysningskraven.

IFRS 16 Leases

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC–15 och SIC–27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Undantagna är endast avtal understigande 12 månader eller tillgångar med lågt värde exempelvis hyresavtal för datorer och kontorsmöbler. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden.

SCA kommer att behöva göra en kartläggning av de leasingavtal som finns i koncernen för att bedöma vilka åtgärder som behövs dels för att anpassa redovisningen till den nya standarden och dels i vilken utsträckning som SCA fortsatt ska leasa utrustning. Kostnaden för operationella leasingavtal för räkenskapsåret 2016 uppgår till 857 MSEK. Per den 31 december 2016 uppgick det odiskonterade beloppet avseende betalningsåtagande för operationella leasingavtal till ca 3 500 MSEK. En tillämpning av IFRS 16 skulle dock innebära att ett lägre belopp skulle redovisas som skuld och tillgång då delar av leasingavtalen kan avse service och då de framtida betalningsåtagandena dessutom ska diskonteras. För mer information om bolagets leasingåtaganden, inklusive förfallostruktur se not G2.

ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt.

Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade.

SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är:

Biologiska tillgångar, D3 Goodwill, D1 Pensioner, C5 Skatter, B4 Avsättningar, D7

SCAs bedömningar och antaganden återfinns i respektive not.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag konsolideras alla företag där koncernen har kontroll. Med kontroll menas att SCA har förmåga att styra dotterföretaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Samarbetsarrangemang

SCA klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar och redovisas därför enligt kapitalandelsmetoden. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till tillgångar och skyldighet för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samarbetsarrangemang. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intresseföretag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. För ytterligare information se not F3.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernföretag till rapportvaluta

SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i SCAs koncernföretag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö där respektive företag är verksamt. Koncernföretagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i SCAs fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till respektive periods genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv).

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterföretags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterföretaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i företaget som en del av realisationsresultatet.

Goodwill och övervärdesjusteringar som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterföretag ska på motsvarande sätt som nettotillgångarna i företaget räknas om från sin funktionella valuta till rapportvalutan.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat.

Har ett finansiellt instrument klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen, övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat.

REDOVISNING AV INTÄKTER

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, är ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat intäkter från SCAs transportverksamhet och hyresintäkter, vilka redovisas i den period uthyrningen avser samt royalties och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

A2. ANVÄNDNING AV NON-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS ("IFRS") RESULTATMÅTT

Riktlinjer avseende alternativa nyckeltal för företag med värdepapper noterad på en reglerad marknad inom EU har givits ut av ESMA (The European Securities and Markets Authority). Dessa riktlinjer ska tillämpas på alternativa nyckeltal som används från och med den 3 juli 2016.

I årsredovisningen refereras till ett antal icke-IFRS resultatmått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera företagets verksamhet. Nedan beskriver vi de olika icke-IFRS resultatmått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS.

SCA koncernens styrelse har fastställt att koncernens övergripande lönsamhetsmål är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till 13% över en konjunkturcykel. För Personliga hygienprodukter är målet 30% och för Mjukpapper är målet 15%, inom Skogsindustriprodukter är målet att vara i den övre kvartilen i branschen. Tillväxtmålet är för Personliga hygienprodukter en årlig organisk försäljningstillväxt på 5–7 procent och inom Mjukpapper är målet 3–4 procent. Inom Skogsindustriprodukter är målet att växa i takt med marknaden.

Det är viktigt för SCA att ha en effektiv kapitalstruktur samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering skall säkerställas. Kassaflöde i förhållande till nettolåneskuld beaktas med målsättning att upprätthålla en solid investment grade rating.

Nedan beskrivs ett antal finansiella resultatmått och hur dessa mått används för att analysera företagets målsättning.

AVKASTNINGSMÅTT	Avkastning är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur mycket en tillgång förändras i värde från en tidigare tidpunkt
Icke IFRS-mått	Beskrivning	Orsak till användning av måttet
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE	Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra i procent av de två senaste kvartalens sysselsatta kapital.	Det centrala måttet för att mäta avkastning på allt det kapital som binds i verksamheten.
Avkastning på eget kapital	För koncernen beräknas avkastning på eget kapital som periodens resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.	Visar ur ett aktieägarperspektiv vilken avkastning som ges på ägarnas investerade kapital i bolaget.

KAPITALMÅTT	Visar hur kapital nyttjas samt företagets finansiella styrka

BERÄKNING AV FINANSIELLA RESULTATMÅTT SOM INTE ÅTERFINNS I IFRS REGELVERK

KAPITALMÅTT	Visar hur kapital nyttjas samt företagets finansiella styrka
Icke IFRS-mått	Beskrivning	Orsak till användning av måttet
Eget kapital	Koncernens balansräkning utvisar ett eget kapital som är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver har beräknats till 22,0 procent för svenska bolag och till den för varje land gällande skattesatsen för utländska bolag.	Eget kapital är skillnaden mellan koncernens tillgångar och skulder, vilket motsvarar koncernens egna kapital som tillskjutits av ägare samt koncernens samlade vinster.
Eget kapital per aktie	Eget kapital i förhållande till totalt antal inregistrerade aktier.	Ett mått på hur mycket eget kapital det finns per aktie som används vid värdering per aktie i relation till aktiekursen.
Soliditet	Eget kapital uttryckt i procent av summa tillgångar.	Ett traditionellt mått för att visa finansiell risk, uttryckt som hur stor del av det bundna kapitalet som finansierats av ägarna.

A2. ANVÄNDNING AV NON-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS ("IFRS") RESULTATMÅTT, FORTS.

KAPITALMÅTT	Visar hur kapital nyttjas samt företagets finansiella styrka
Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Sysselsatt kapital	Koncernens och affärsområdenas sysselsatta kapital beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive räntebärande tillgångar och och pensionsskulder.	pensionstillgångar, minskat med totala skulder, exklusive räntebärande skulder	Måttet visar hur mycket totalt kapital som används i rörelsen och är därmed den ena komponenten i att mäta avkastning från verksamheten.
MSEK		2016	2015	2014
SYSSELSATT KAPITAL
Totala tillgångar		165 748	152 372	154 736
Finansiella tillgångar		–6 958	–7 220	–8 215
Långfristiga ej räntebärande skulder		–13 312	–12 235	–11 001
Kortfristiga ej räntebärande skulder		–30 598	–27 748	–26 701
Sysselsatt kapital		114 880	105 169	108 819

SYSSELSATT KAPITAL
Personliga hygienprodukter		13 665	13 149	13 578
Mjukpapper		61 335	55 054	55 489
Skogsindustriprodukter		40 109	37 216	37 831
Övrigt		–229	–250	1 921
Sysselsatt kapital		114 880	105 169	108 819
Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Kapitalomsättningshastighet	Årets försäljning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.	Visar på ett tydligt sätt hur effektivt det sysselsatta kapitalet används. Kapitalomsättningshastighet är tillsammans med omsättningstillväxt och rörelsemarginal en nyckelkompo nent för att följa värdeskapande.
Rörelsekapital	rörelsefordringar minus kortfristiga rörelseskulder.	Koncernens och affärsområdenas kortfristiga kapital beräknas som kortfristiga	Måttet visar hur mycket rörelsekapital som binds i rörelsen och kan sättas i relation till nettoomsättningen för att förstå hur effektivt det bundna rörelsekapitalet används.
MSEK		2016	2015	2014
RÖRELSEKAPITAL
Varulager		14 347	14 661	13 793
Kundfordringar		17 811	16 829	16 827
Övriga kortfristiga fordringar		2 898	2 831	2 844
Leverantörsskulder		–15 750	–14 351	–13 964
Övriga kortfristiga skulder		–12 466	–11 580	–11 004
Justeringar		43	–223	–146
Rörelsekapital		6 883	8 167	8 350

Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Nettolåneskuld	Nettolåneskuld utgörs av koncernens räntebärande skulder inklusive kort- och långfristiga fordringar samt kapitalplaceringsaktier.	pensionsskuld och upplupna räntor med avdrag för likvida medel, räntebärande	Nettolåneskulden är det mest relevanta måttet för att visa den totala lånefinansieringen.
MSEK		2016	2015	2014
NETTOLÅNESKULD
Överskott i fonderade pensionsplaner		1 186	371	3
Långfristiga finansiella tillgångar		722	1 032	3 137
Kortfristiga finansiella tillgångar		568	775	1 260
Likvida medel		4 482	5 042	3 815
Finansiella tillgångar		6 958	7 220	8 215
Långfristiga finansiella skulder		31 360	21 475	24 246
Avsättningar för pensioner		5 602	2 771	5 100
Kortfristiga finansiella skulder		5 357	12 452	14 816
Finansiella skulder		42 319	36 698	44 162
Nettolåneskuld		35 361	29 478	35 947

Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Skuldsättningsgrad		Skuldsättningsgrad uttrycks som nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.	Bidrar till att visa den finansiella risken och är det av ledningen mest använda måttet för att följa skuldsättnings nivån.
Skuldbetalningsförmåga	Skuldbetalningsförmåga uttrycks som kassamässigt resultat i förhållande till genomsnittlig nettolåneskuld.		Ett finansiellt mått som visar företagets förmåga att betala sina skulder.
Räntetäckningsgrad	divideras med finansiella poster.	Räntetäckningsgrad beräknas enligt nettometoden, enligt vilken rörelseresultatet Nyckeltalet anger företagets förmåga att täcka sina räntekostnader.

RESULTATMÅTT		Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av omsättningen
Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Organisk försäljning	Försäljning vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar.		Måttet är av stor vikt för ledningen för att följa underliggande försäljning drivet av volym- pris- och mixändringar för jämförbara enheter mellan olika perioder.
MSEK		2016	2015	2014
ORGANISK FÖRSÄLJNING
Personliga hygienprodukter
Organisk försäljning		865	2 282	853
Valutaeffekt		–1 313	1 015	465
Förvärv/Avyttringar		–245	–18	12
Rapporterad förändring		–693	3 279	1 330

Mjukpapper
Organisk försäljning		1 818	2 588	749
Valutaeffekt		–1 375	4 602	2 158
Förvärv/Avyttringar		2 934	0	5 990
Rapporterad förändring		3 377	7 190	8 897

Skogsindustriprodukter
Organisk försäljning		–557	537	1 548
Valutaeffekt		–134	252	143
Förvärv/Avyttringar		0	0	–726
Rapporterad förändring		–691	789	965
Koncernen
Organisk försäljning		2 131	5 412	3 139
Valutaeffekt		–2 822	5 868	2 766
Förvärv/Avyttringar		2 689	–18	5 276
Rapporterad förändring		1 998	11 262	11 181

Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet

Justerat bruttoresultat	Nettoomsättning minus kostnad för sålda varor exklusive jämförelsestörande poster.		Justerat bruttoresultat är rensat för jämförelsestörande poster och är därmed ett bättre mått än bruttoresultat för att visa företagets marginaler före påverkan av kostnader såsom försäljnings- och administrativa kostnader.
Rörelseöverskott/EBITDA	Rörelseöverskott beräknas som rörelseresultat före avskrivningar och intresseföretag.	nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar och intäkter från andelar i	Måttet är ett komplement till rörelseresultat då det visar det kassamässiga resultatet från verksamheten.
Justerat rörelseöverskott/EBITDA	Justerat rörelseöverskott beräknas som rörelseresultat före avskrivningar och intresseföretag exklusive jämförelsestörande poster.	nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar och intäkter från andelar i	Måttet är ett komplement till rörelseresultat då det visar det kassamässiga resultatet från verksamheten justerat för påverkan av jämförelsestörande poster.
MSEK		2016	2015	2014
RÖRELSEÖVERSKOTT/EBITDA
Rörelseresultat		11 279	10 947	10 449
Intäkter från andelar i intresseföretag och joint ventures		–152	–199	–113
Avskrivningar		6 258	5 961	5 478
Rörelseöverskott		17 385	16 709	15 814
Jämförelsestörande poster		2 710	2 067	1 400
Avskrivningar i jämförelsestörande poster		–80	0	0
Justerat Rörelseöverskott		20 015	18 776	17 214
Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Rörelseöverskottsmarginal/ EBITDA-marginal	Rörelseöverskott i procent av årets nettoomsättning.		Ett komplement till rörelsemarginal då måttet visar det kassamässiga överskottet i förhållande till netto omsättningen.
Jämförelsestörande poster	förvärv, omstruktureringar, nedskrivningar och andra specifika händelser.	SCA har under jämförelsestörande poster inkluderat kostnader i samband med	Separat redovisning av poster som stör jämförbarhet mellan olika perioder ger en ökad förståelse för bolagets operativa verksamhet.
Omstruktureringskostnader	Kostnader för nedskrivningar och personalkostnader i samband med omstruktureringar.		Måttet visar de specifika kostnader som uppstått i samband med omstrukturering av en specifik verksamhet vilket bidrar till bättre förståelse för underliggande kostnadsnivå i den löpande operativa verksamheten.
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.		Rörelsemarginal är en nyckelkomponent tillsammans med försäljningstillväxt och kapitalets omsättningshastighet för att följa värdeskapande.
Justerat rörelseresultat	Beräknas som rörelseresultat före finansiella poster och skatt exklusive jämförelsestörande poster.		Justerat rörelseresultat är ett nyckelmått för styrning av koncernens resultatenheter och ger en bättre förståelse för resultatprestation i verksamheten än icke justerat rörelseresultat.
Finansnettomarginal	Finansnetto dividerat med nettoomsättning.		Måttet visar relationen mellan finansnettot och nettoomsättningen.

A2. ANVÄNDNING AV NON-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS ("IFRS") RESULTATMÅTT, FORTS.

RESULTATMÅTT forts.	Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av omsättningen
Icke IFRS-mått	Beskrivning	Orsak till användning av måttet
Justerat resultat före skatt	Beräknas som rörelseresultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster.	Ett användbart mått för att visa det totala resultatet för bolaget inklusive finansering, men ej påverkat av skatt och poster som stör jämförbarhet med tidigare perioder.
Justerat resultat för perioden	Periodens resultat efter avdrag för jämförelsestörande poster.	Redovisar periodens totala intjäningsförmåga.
Nettomarginal	Periodens resultat i procent av årets nettoomsättning.	Nettomarginalen visar hur stor del av nettoomsättningen som kvarstår efter att alla företagets kostnader, förutom bolagsskatten, har dragits av.

KASSAFLÖDESMÅTT Olika mått samt kostnader som påverkat företaget kassaflöde
Icke IFRS-mått	Beskrivning		Orsak till användning av måttet
Kassamässigt rörelseöverskott	av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, för skattebetalning.	Kassamässigt rörelseöverskott beräknas som resultat före skatt med återläggning intäkter från andelar i intresseföretag, jämförelsestörande poster och med avdrag	del av uppföljningen av kassaflödet.	Måttet visar kassaflödet som resultatet genererar och är en
Operativt kassaflöde	och struktur kostnader.	Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande investeringar i anläggningar	Ett viktigt styrmått internt i organisationen som visar det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten inklusive samtliga delar som enheterna själva styr över.
MSEK		2016	2015	2014
OPERATIVT KASSAFLÖDE
Personliga Hygienprodukter
Kassamässigt rörelseöverskott		5 314	5 018	4 511
Förändring av rörelsekapital		289	–314	–96
Löpande nettoinvesteringar		–805	–840	–884
Strukturkostnader m.m.		–75	–72	–186
Operativt kassaflöde		4 723	3 792	3 345
Mjukpapper
Kassamässigt rörelseöverskott		11 970	10 703	9 760
Förändring av rörelsekapital		861	–285	55
Löpande nettoinvesteringar		–3 159	–2 260	–1 849
Strukturkostnader m.m.		–338	–491	–623
Operativt kassaflöde		9 334	7 667	7 343

Skogsindustriprodukter
Kassamässigt rörelseöverskott		2 639	3 319	2 750
Förändring av rörelsekapital		119	95	–342
Löpande nettoinvesteringar		–959	–869	–876
Strukturkostnader m.m.		85	–44	–92
Operativt kassaflöde		1 884	2 501	1 440

Icke IFRS-mått	Beskrivning	Orsak till användning av måttet
Rörelsens kassaflöde	Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och skattebetalning samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde.	Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen generar och som potentiellt kan användas till strategiska initiativ som strategiska investeringar eller förvärv.
Strategiska investeringar i anläggningar	Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftigare teknik.	Visar storleken på de investeringar som görs för expansion och andra tillväxtåtgärder.
Löpande investeringar	Löpande investeringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings, ersättnings- eller miljökaraktär.	Visar storleken på de investeringar som krävs för att bibehålla befintlig kapacitet i tillverkningen.

B. OMSÄTTNING OCH RESULTAT

B1. RAPPORTERING FÖR SEGMENT

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets vd och koncernchef som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han en vice vd och koncernledningen, se avsnittet Ansvar och styrning, Bolagsstyrning på sidorna 66–67. SCAs tre affärsområden Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter utgör rörelsesegment.

Tabellerna nedan visar delar av koncernens balans- och resultaträkning uppdelad på rörelsesegmenten Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter.

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2016
INTÄKTER
TB1:2 Extern försäljning	33 651	67 561	16 076	26	–	117 314
Intern försäljning	–	–	511	–	–511	–
RR Summa intäkter	33 651	67 561	16 587	26	–511	117 314
RESULTAT
Resultat per rörelsesegment	4 255	8 155	2 211	–632	–	13 989
TB1:1 Jämförelsestörande poster	–1 011	–1 815	122	–6	–	–2 710
RR Rörelseresultat	3 244	6 340	2 333	–638	–	11 279
RR Finansiella intäkter						132
RR Finansiella kostnader						–1 051
RR Periodens skattekostnad						–4 348
RR Periodens resultat						6 012
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	22 483	84 778	51 811	3 333	–4 738	157 667
BR Kapitalandelar	346	795	27	–45	–	1 123
Ej allokerade finansiella tillgångar				6 958		6 958
BR Summa tillgångar	22 829	85 573	51 838	10 246	–4 738	165 748
Investeringar/förvärv	–2 207	–10 409	–3 321	–313	–	–16 250
Avskrivningar	–1 105	–3 951	–1 114	–88	–	–6 258
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	8	49	–692	–38	–	–673

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2015
INTÄKTER
TB1:2 Extern försäljning	34 344	64 184	16 797	–9	–	115 316
Intern försäljning	–	–	482	–	–482	–
RR Summa intäkter	34 344	64 184	17 279	–9	–482	115 316
RESULTAT
Resultat per rörelsesegment	3 990	7 217	2 605	–798	–	13 014
TB1:1 Jämförelsestörande poster	–614	–618	–1 280	445	–	–2 067
RR Rörelseresultat	3 376	6 599	1 325	–353	–	10 947
RR Finansiella intäkter						205
RR Finansiella kostnader						–1 160
RR Periodens skattekostnad						–2 540
RR Periodens resultat						7 452
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	20 871	75 825	48 719	3 664	–5 006	144 073
BR Kapitalandelar	301	727	34	16	–	1 078
Ej allokerade finansiella tillgångar				7 221		7 221
BR Summa tillgångar	21 172	76 552	48 753	10 901	–5 006	152 372
Investeringar/förvärv	–1 810		–1 913	–247	–	–7 665
		–3 695
Avskrivningar	–1 124	–3 552	–1 194	–91	–	–5 961

B1. RAPPORTERING FÖR SEGMENT, FORTS.

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2014
INTÄKTER
TB1:2 Extern försäljning	31 066	56 994	16 066	–72	–	104 054
Intern försäljning	–	–	424	27	–451	–
RR Summa intäkter	31 066	56 994	16 490	–45	–451	104 054
RESULTAT
Resultat per rörelsesegment	3 526	6 652	2 505	–834	–	11 849
TB1:1 Jämförelsestörande poster	–252	–599	–392	–157	–	–1 400
RR Rörelseresultat	3 274	6 053	2 113	–991	–	10 449
RR Finansiella intäkter						217
RR Finansiella kostnader						–1 178
RR Periodens skattekostnad						–2 420
RR Periodens resultat						7 068
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	21 363	76 768	49 048	2 870	–4 617	145 432
BR Kapitalandelar	33	90	39	926	–	1 088
Ej allokerade finansiella tillgångar				8 216		8 216
BR Summa tillgångar	21 396	76 858	49 087	12 012	–4 617	154 736
Investeringar/förvärv	–1 574	–2 827	–1 704	–135	–	–6 240
Avskrivningar	–1 039	–3 157	–1 206	–76	–	–5 478
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	2	–6	–953	–6	–	–963

TB1:1 Jämförelsestörande poster fördelade på rörelsegrenarna

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrigt	Total
Räkenskapsåret 2016
Omstruktureringskostnader	–356	–458	7	11	–796
Kostnader	–438	–938	–	–114	–1 490
Nedskrivning m.m.	–217	–419	115	97	–424
Summa	–1 011	–1 815	122	–6	–2 710
Räkenskapsåret 2015
Omstruktureringskostnader	–72	–289	–52	–319	–732
Kostnader	–1	–70	0	–71	–142
Nedskrivning m.m.	–541	–259	–1 228	–135	–2 163
Resultat vid försäljning av värdepapper				970	970
Summa	–614	–618	–1 280	445	–2 067
Räkenskapsåret 2014
Omstruktureringskostnader	–144	–257	12	–4	–393
Kostnader	–50	–311	–	–151	–512
Nedskrivning m.m.	–58	–31	–404	–2	–495
Summa	–252	–599	–392	–157	–1 400

Rörelsesegment: SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. Dessa produktgrupper utgör den primära indelningsgrunden. Personliga hygienprodukter består av tre produktsegment och erbjuder inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Mjukpapper består av mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare som till exempel sjukhus, stora arbetsplatser, restauranger och hotell. Mjukpapper till konsumenter består av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA kompletta hygienlösningar med behållare, mjukpapper, tvål, service och underhåll. Skogsindustriprodukter säljer papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA har en välintegrerad värdekedja i Sverige mellan skogsinnehavet och Skogsindustriprodukters produktionsanläggningar. Massaproduktionen bidrar till koncernens råvaruintegration då koncernens massa delvis levereras internt. Koncernens massa produceras delvis av virke från koncernens egna skogar, vilka även till stor del försörjer sågverken. Övrig verksamhet består av koncerngemensamma funktioner och ej allokerad skatt.

Tillgångar och skulder: Tillgångar som ingår i respektive rörelsesegment omfattar alla rörelsetillgångar som används i rörelsesegmenten, huvudsakligen kundfordringar, lager och anläggningstillgångar efter avdrag för rörelseskulder och avsättningar. Merparten av tillgångarna är direkt hänförliga till respektive rörelsesegment. Tillgångar som är gemensamma för två eller flera rörelsesegment har fördelats på rörelsesegmenten.

Internleveranser: Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen.

Kunder: SCA har inga kunder för vilka intäkterna överstiger 10 procent av företagets nettoomsättning. SCAs tio största kunder står för 23 (23; 21) procent av företagets omsättning.

B1b. RAPPORTERING FÖR SEGMENT, FORTS.

			Nettoomsättning – såld till1)						Nettoomsättning – säljs från1)
	2016		2015		2014		2016		2015		2014
TB1:2 Koncernen per land	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%
Sverige	5 834	5	5 764	5	5 524	5	16 660	14	17 283	15	16 757	16
EU exkl Sverige
Tyskland	12 110	10	12 007	11	11 442	11	10 443	9	10 023	9	9 644	9
Storbritannien	10 832	9	11 728	10	9 881	9	9 557	8	10 414	9	8 677	8
Frankrike	10 125	9	10 205	10	9 804	9	9 489	8	9 431	8	9 144	9
Spanien	5 844	5	5 864	5	5 556	5	5 622	5	5 746	5	5 553	5
Nederländerna	3 534	3	3 483	3	3 293	3	3 235	3	3 161	3	2 923	3
Italien	3 281	3	3 332	3	3 098	3	3 224	3	3 226	3	2 965	3
Belgien	1 963	2	1 943	2	1 843	2	1 521	1	1 515	1	1 454	1
Finland	1 742	1	1 785	2	1 687	2	1 467	1	1 475	1	1 401	1
Österrike	1 662	1	1 629	1	1 548	1	1 679	1	1 646	1	1 562	2
Danmark	1 481	1	1 510	1	1 446	1	953	1	976	1	888	1
Polen	1 169	1	1 113	1	967	1	694	1	727	1	638	1
Ungern	806	1	795	1	649	1	851	1	710	1	628	1
Grekland	639	1	673	1	781	1	384	0	415	0	516	0
Tjeckien	583	0	564	0	522	1	503	0	482	0	453	0
Irland	507	0	477	0	452	0	388	0	375	0	351	0
Portugal	394	0	492	0	587	1	257	0	241	0	221	0
Rumänien	324	0	257	0	275	0	272	0	239	0	226	0
Kroatien	278	0	237	0	244	0	–	0	–	0	–	0
Slovakien	246	0	254	0	234	0	388	0	370	0	361	0
Litauen	234	0	226	0	209	0	182	0	173	0	170	0
Övriga EU	804	1	806	1	734	1	308	0	288	0	279	0
Summa EU exkl Sverige	58 558	50	59 380	52	55 254	53	51 417	44	51 633	45	48 054	46
Övriga Europa
Ryssland	2 880	2	3 024	3	3 120	3	3 061	3	3 178	3	3 247	3
Norge	1 704	1	1 741	2	1 802	2	1 117	1	1 130	1	1 172	1
Schweiz	1 346	1	1 325	1	1 242	1	1 195	1	1 200	1	1 082	1
Turkiet	557	0	725	0	810	1	537	0	789	1	812	1
Ukraina	291	0	300	0	268	0	264	0	280	0	236	0
Övriga	318	0	305	0	273	0	0	0	0	0	0	0
Summa Övriga Europa	7 096	6	7 420	6	7 515	7	6 174	5	6 577	6	6 549	6

Övriga världen
USA	13 385	11	10 459	10	8 389	8	13 325	11	10 227	9	8 216	8
Kina	10 495	9	9 562	9	6 976	7	13 148	11	10 456	9	7 299	7
Mexiko	4 038	3	4 140	4	3 406	3	4 509	4	4 680	4	3 886	4
Colombia	3 441	3	3 513	4	3 492	3	3 978	3	3 960	3	3 810	4
Kanada	1 677	1	1 479	1	1 302	1	1 525	1	1 505	1	1 334	1
Japan	1 390	1	1 324	1	1 328	1	718	1	679	1	467	0
Malaysia	1 298	1	1 343	1	1 123	1	373	0	1 701	1	1 412	1
Ecuador	1 295	1	1 402	1	1 242	1	1 291	1	1 400	1	1 242	1
Hong Kong	1 126	1	1 068	1	931	1	455	0	385	0	599	1
Chile	1 036	1	1 095	1	933	1	1 015	1	1 072	1	919	1
Costa Rica	495	0	519	0	410	0	499	0	523	0	415	0
Brasilien	461	0	563	0	514	0	460	0	561	0	514	0
Argentina	380	0	451	0	296	0	372	0	452	0	306	0
Taiwan	363	0	400	0	349	0	83	0	333	0	444	0
Marocko	361	0	346	0	377	0	43	0	0	0	0	0
Tunisien	326	0	342	0	301	0	546	0	624	1	662	1
Indien	282	0	224	0	85	0	163	0	108	0	34	0
Dominikanska Republiken	255	0	216	0	159	0	121	0	114	0	84	0
Peru	253	0	220	0	163	0	12	0	7	0	3	0
Singapore	230	0	252	0	245	0	46	0	186	0	162	0
Nicaragua	159	0	174	0	142	0	0	0	0	0	0	0
Egypten	144	0	203	0	313	0	39	0	53	0	46	0
Sydafrika	123	0	371	0	346	0	79	0	331	0	334	0
Övriga Summa Övriga världen	2 813 45 826	2 39	3 086 42 752	3 37	2 939 35 761	4 34	263 43 063	0 37	466 39 823	0 34	506 32 694	0 32
Summa koncernen	117 314		100 115 316		100 104 054	100	117 314		100 115 316		100 104 054	100

1) Nettoomsättning har redovisats utifrån två olika perspektiv, den första kolumnen Nettoomsättning – såld till utgår från försäljning till de länder där SCA har sina kunder. SCAs så kallade "footprint", medan den andra kolumnen Nettomsättning – säljs från utgår från ett IFRS 8 perspektiv dvs intäkter från

externa kunder där företaget har sitt säte och i samtliga övriga länder från vilket företaget får intäkter.

B1c. RAPPORTERING FÖR SEGMENT, FORTS.

					Medeltal anställda						Anläggningstillgångar1)
		Varav	Varav		Varav	Varav		Varav	Varav	2016	2015	2014
TB1:2 Koncernen per land	2016	män, %	kvinnor, %	2015	män, %	kvinnor, %	2014	män, %	kvinnor, %	MSEK	MSEK	MSEK
Sverige	5 502	73	27	5 481	73	27	5 576	74	26	50 294	46 465	44 659
EU exkl Sverige
Tyskland	3 410	81	19	3 382	81	19	3 391	82	18	6 377	5 839	6 244
Storbritannien	1 779	82	18	1 767	82	18	1 798	83	17	4 436	4 998	5 127
Frankrike	2 552	76	24	2 677	76	24	2 755	77	23	5 298	5 331	5 889
Spanien	1 182	75	25	1 173	76	24	1 137	76	24	3 707	3 812	4 041
Nederländerna	1 277	84	16	1 260	84	16	1 254	85	15	2 414	3 030	3 022
Italien	851	77	23	830	78	22	812	78	22	2 567	2 043	2 179
Belgien	381	78	22	373	77	23	382	76	24	465	770	2 856
Finland	311	72	28	321	73	27	362	72	28	811	819	812
Österrike	616	82	18	628	82	18	635	81	19	728	707	745
Danmark	91	36	64	84	37	63	83	37	63	3	3	1
Polen	687	71	29	625	74	26	606	76	24	1 081	882	912
Ungern	134	42	58	136	43	57	137	43	57	6	3	4
Grekland	53	55	45	53	54	46	66	59	41	14	64	70
Tjeckien	67	37	63	68	41	59	71	40	60	1	–	–
Irland	15	67	33	17	70	30	23	75	25	27	26	28
Portugal	22	50	50	23	43	57	26	40	60	71	68	70
Rumänien	31	39	61	24	33	67	26	31	69	10	–	1
Kroatien	9	33	67	7	29	71	6	33	67	–	–	–
Slovakien	746	71	29	761	70	30	779	68	32	652	580	593
Litauen	25	48	52	23	58	42	23	58	42	–	–	1
Övriga EU	36	33	67	30	33	67	15	20	80	1	1	17
Summa EU exkl Sverige	14 275	77	23	14 262	78	22	14 385	78	22	28 669	28 976	32 612

Övriga Europa
Ryssland	1 374	60	40	1 296	59	41	1 275	59	41	1 817	1 432	1 652
Norge Schweiz	104 30	38 37	62 63	105 29	36 42	64 58	135 29	32 51	68 49	2 88	2 82	– 87
Turkiet	235	80	20	264	82	18	221	81	19	402	430	435
Ukraina	68	47	53	67	46	54	73	48	52	4	1	2
Övriga	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Summa Övriga Europa	1 811	60	40	1 761	61	39	1 733	59	41	2 313	1 947	2 176

Övriga världen
USA	3 376	76	24	2 497	75	25	2 507	75	25	14 685	7 806	7 655
Kina	10 341	54	46	8 166	53	47	8 222	52	48	13 025	13 131	12 346
Mexiko	2 389	76	24	2 438	73	27	2 418	74	26	3 370	3 666	4 143
Colombia	3 561	69	31	3 154	69	31	3 091	69	31	2 104	1 880	2 224
Kanada	283	65	35	281	64	36	292	63	37	261	224	294
Japan	104	22	78	112	23	77	118	21	79	4	5	6
Malaysia	347	46	54	1 306	44	56	1 275	43	57	845	762	871
Ecuador	1 104	66	34	1 148	59	41	1 108	50	50	305	263	241
Hong Kong	6	50	50	5	60	40	19	34	66	1 323	–	–
Chile	596	80	20	647	83	17	637	85	15	884	792	892
Costa Rica	89	54	46	88	54	46	83	54	46	3	3	3
Brasilien	507	62	38	501	61	39	501	57	43	816	411	222
Argentina	345	60	40	302	60	40	298	61	39	69	63	86
Taiwan	66	55	45	276	57	43	300	57	43	602	552	713
Marocko	13	46	54	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Tunisien	894	88	12	864	88	12	880	89	11	170	180	137
Indien	229	96	4	185	94	6	106	90	10	–	175	158
Dominikanska Republiken	115	73	27	107	64	36	102	55	45	10	8	9
Peru	12	50	50	10	37	63	24	18	82	–	–	1
Singapore	8	25	75	32	31	69	30	32	68	9	8	8
Nicaragua	8	37	63	8	37	63	9	33	67	–	–	–
Egypten	5	–	–	4	–	–	1	–	–	–	2	2
Sydafrika	20	35	65	108	55	45	143	55	45	3	1	65
Övriga	165	80	20	257	65	35	396	48	52	197	183	186
Summa Övriga världen	24 583	64	36	22 496	63	37	22 553	61	39	38 685	30 115	30 262
Summa koncernen	46 171	69	31	44 000	69	31	44 247	68	32		119 961 107 503 109 710

1) Anläggningstillgångar består av goodwill, övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier samt biologiska tillgångar.

B2. RÖRELSEKOSTNADER

Rörelsens kostnader per funktion och kostnadsslag

Rörelsens kostnader per funktion

MSEK	2016	2015	2014
RR Kostnad för sålda varor	–85 721	–85 476	–77 520
RR Försäljnings- och administrationskostnader	–17 756	–17 025	–14 798
RR TB2:1 Jämförelsestörande poster	–2 710	–2 067	–1 400
Summa	–106 187 –104 568		–93 718

Se även sidan 142 för beskrivning av kostnader.

Rörelsens kostnader per kostnadsslag
MSEK	Not	2016	2015	2014
TB2:2 Övriga intäkter		1 794	1 834	2 469
Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar	D3	689	476	615
Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete1)		–214	680	198
Råvaror och förnödenheter1)		–41 091	–42 166	–36 255
Personalkostnader1)	C1	–20 513	–19 529	–17 700
TB2:3 Övriga rörelsekostnader1)		–40 245	–38 709	–37 081
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar1)	D1	–397	–293	–282
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar1)	D2	–5 861	–5 668	–5 228
Nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar1) D1		–137	–554	–36
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar1)	D2	–420	–1 639	–62
Nedskrivningar intresseföretag		–	–62	–
Finansiella poster		208	970	–
Omvärdering vid förvärv1)		–	–	36
Resultat vid avyttring1)	F6	–	92	–392
Summa		–106 187 –104 568		–93 718

1) Inklusive jämförelsestörande poster.

TB2:1 Jämförelsestörande poster

Fördelning jämförelsestörande poster per funktion

MSEK	2016	2015	2014
Kostnad för sålda varor	–529	–323	–436
Försäljnings- och administrationskostnader	–1 757	–551	–469
Nedskrivningar m.m.	–424	–2 163	–495
Resultat vid försäljning av värdepapper	–	970	–
RR Summa	–2 710	–2 067	–1 400

Fördelning jämförelsestörande poster per kostnadsslag
MSEK	2016	2015	2014
Nedskrivningar lager av färdiga produkter och produkter i arbete	–156	–30	–221
Råvaror och förnödenheter	–102	–15	–14
Personalkostnader	–69	–350	–282
Övriga rörelsekostnader	–1 955	–479	–396
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–43	–	–
Avskrivningar materiella anläggningstillgånga	–36	–	–32
Nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–137	–554	–
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	–420	–1 639	–99
Nedskrivningar av intresseföretag	–	–62	–
Omvärdering vid förvärv	–	–	36
Resultat vid avyttring	208	92	–392
Resultat vid försäljning av värdepapper	–	970	–
RR Summa	–2 710	–2 067	–1 400

Fördelning jämförelsestörande poster per kategori

MSEK	2016
Kostnader för legala tvister	–1 086
Kostnader för nedläggning av verksamhet i Spanien och Frankrike	–757
Kostnader för nedläggning av verksamhet i Indien	–374
Kostnader i samband med Wausau förvärvet	–204
Kostnader för nedläggning av verksamhet i Mexiko	–174
Transaktionskostnader BSN medical	–143
Nedskrivning av Smart Fresh verksamheten	–75
Kostnader för eventuell uppdelning av SCA koncernen i två noterade bolag	–12
Resultat vid försäljning av IL Recycling	218
Övrigt	–103
RR Summa	–2 710

För information om Jämförelsestörande poster per segment hänvisas till not B1 Rapportering för segment.

TB2:2 Övriga intäkter

MSEK	2016	2015	2014
Försäljning som inte tillhör kärnverksamheten	1 141	1 114	1 736
SCAs transportverksamhet	653	720	733
Summa	1 794	1 834	2 469

TB2:3 Fördelning av övriga rörelsekostnader

MSEK	2016	2015	2014
Transportkostnader	–8 433	–8 457	–7 928
Energikostnader1)	–4 860	–5 308	–5 097
Inköpta färdiga varor för vidareförsäljning	–4 826	–4 315	–4 452
Marknadsföringskostnader	–5 523	–5 223	–4 655
Reparation och underhåll	–3 189	–2 758	–2 635
IT, telefoni och hyror	–1 805	–1 638	–1 339
Övriga rörelsekostnader, produktion	–4 695	–4 949	–5 062
Övriga rörelsekostnader, distribution, försäljning och administration	–4 849	–5 341	–5 247
Övrigt	–2 065	–720	–666
Summa	–40 245	–38 709	–37 081

1) Efter avdrag för energiintäkter med 795 (800; 954) MSEK.

Övriga upplysningar

Valutakurseffekter bidrar negativt till rörelseresultatet med –80 (–175; –182) MSEK. Erhållna statliga bidrag har reducerat rörelsens kostnader med 86 (90; 71) MSEK. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till – 1 258 (– 1 093; –1 050) MSEK under perioden.

B3. REVISIONSKOSTNADER

Revisionskostnader
MSEK	2016	2015	2014
PWC
Revisionsuppdrag	–13	–59	–56
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–2	–2
Skatterådgivning	–12	–17	–9
Övriga uppdrag	–22	–24	–13
Summa PwC	–48	–102	–80
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	–6	–5	–5
Skatterådgivning	–4	–4	–3
Övriga uppdrag	–2	–8	–7
Summa övriga revisorer	–12	–17	–15
EY
Revisionsuppdrag	–53	–	–
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–	–
Skatterådgivning	–	–	–
Övriga uppdrag	–5	–	–
Summa EY	–59	–	–
Summa	–119	–119	–95

B4. INKOMSTSKATTER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt beräknas på periodens beskattningsbara resultat baserat på de skatteregler som är gällande i de länder där koncernen är verksam. Eftersom beskattningsbart resultat exkluderar kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla samt intäkter som inte är skattepliktiga så skiljer sig detta från resultaträkningens resultat före skatt. Aktuell skatt innefattar även justeringar avseende tidigare perioders redovisade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt samt källskatter vid koncerninterna transaktioner redovisas också som aktuell inkomstskatt.

Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och beräknas utifrån de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas inte på den initiala redovisningen av goodwill eller när en tillgång eller skuld redovisas för första gången under förutsättning att tillgången eller skulden inte hänför sig till ett förvärv. SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av disponibla vinstmedel i utländska dotterföretag. Sådana eventuella effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.

Redovisning av skatteeffekter styrs av hur den underliggande transaktionen redovisas. För poster i resultaträkningen redovisas skatteeffekten i resultaträkningen, motsvarande gäller för transaktioner i eget kapital och totalresultat där skatteeffekten redovisas i respektive eget kapital och totalresultat.

Skatteskulder och skattefordringar nettoredovisas i de fall SCA har legal rätt till kvittning.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

För företag som verkar globalt och därmed tillämpar väsentligt skilda skattelagstiftningar är komplexiteten att bestämma uppskjuten skattefordran och skatteskuld stor. Det innebär att bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar företagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. Per 31 december 2016 redovisades 1 465 MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga vinster i koncernen. Vid utgången av 2016 fanns i koncernen skattemässiga underskottsavdrag på 4 687 MSEK för vilka inte någon uppskjuten skattefordran redovisats. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt.

Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not D7 respektive i not G3.

Skattekostnad

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2016	%	2015	%	2014	%
Aktuell skatt
Inkomstskatt för perioden	2 872	27,7	2 019	20,2	2 145	22,6
Justeringar för tidigare perioder	1 656	16,0	–2	–0,0	–155	–1,6
Aktuell skattekostnad	4 528	43,7	2 017	20,2	1 990	21,0
Uppskjuten skatt
Förändringar i temporära skillnader	–46	–0,4	323	3,2	472	5,0
Justeringar för tidigare perioder	–419	–4,1	349	3,5	97	1,0
Omvärderingar	285	2,8	–149	–1,5	–139	–1,5
TB4:2 Uppskjuten skattekostnad	–180	–1,7	523	5,2	430	4,5
RR Skattekostnad	4 348	42,0	2 540	25,4	2 420	25,5

Förklaring av skattekostnaden

Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt i varje land multiplicerat med landets skattesats.

Skattekostnad

MSEK	2016	%	2015	%	2014	%
RR Resultat före skatt	10 360		9 992		9 488
RR Skattekostnad	4 348	42,0	2 540	25,4	2 420	25,5
Förväntad skattekostnad	2 258	21,8	2 267	22,7	2 251	23,7
Skillnad	2 090	20,2	273	2,7	169	1,8
Skillnaden förklaras av:
Permanenta skillnader mellan redovis ningsmässigt och skattemässigt resultat
Effekter av dotterföretagsfinansiering	–152	–1,5	–71	–0,7	–21	–0,2
Effekter av förvärv och avyttringar	27	0,3	–23	–0,2	99	1,0
Skatter avseende vinsthemtagningar inom koncernen	37	0,4	27	0,3	9	0,1
Andra permanenta effekter1)	377	3,6	17	0,2	176	1,9
Skatter hänförliga till tidigare perioder2)	1 237	12,0	347	3,4	–58	–0,6
Förändringar i värdet av uppskjutna skattefordringar3)	668	6,4	23	0,2	–76	–0,8
Förändrade skattesatser	–104	–1,0	–47	–0,5	40	0,4
Summa	2 090	20,2	273	2,7	169	1,8

1) Andra permanenta effekter avser huvudsakligen ej avdragsgilla kostnader hänförliga till pågående konkurrensmål.

2) Skatter hänförliga till tidigare perioder för år 2016 avser till största del en pågående skattetvist i Sverige om 1 223 MSEK. Effekten hänförlig till år 2015 innehåller en skattereservering på 294 MSEK avseende en

skattetvist i Spanien. År 2014 avser huvudsakligen effekter från Taiwan med –54 MSEK. 3) Förändringar i värdet av uppskjutna skattefordringar för 2016 avser främst omvärdering av underskottsavdrag i Spanien på 227 MSEK, i Brasilien med 185 MSEK samt i Indien med 213 MSEK. Summan för år 2015 innehåller utnyttjande av ej aktiverade förluster i Belgien på –81 MSEK samt 62 MSEK som avser verksamheten i Asien. 2014 års förändringar i värdet av uppskjutna skattefordringar inkluderar –179 MSEK som avser verksamheten i Polen.

B4. INKOMSTSKATTER, FORTS.

Aktuell skatteskuld

Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran (–)
MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	–45	95	283
Aktuell skattekostnad	4 528	2 017	1 990
KF TB4:1 Betald skatt	–3 799	–2 208	–2 101
Övriga förändringar från förvärv, avyttringar och omklassifice ringar	–487	13	–111
Omräkningsdifferenser	–3	38	34
Värde vid periodens slut	194	–45	95
BR varav aktuell skatteskuld	935	827	747
BR varav aktuell skattefordran	741	872	652

TB4:1 Betald skatt

Skattebetalningar av SCA-enheter i olika länder, betald skatt (–)

MSEK	2016	2015	2014
Land
Sverige	–1 313	–79	–65
Tyskland	–516	–358	–271
Spanien	–405	–90	–90
Nederländerna	–215	–59	–191
Kina	–146	–236	–51
Belgien	–144	–80	–91
Storbritannien	–136	–115	–92
Österrike	–94	–100	–60
Italien	–94	–87	–77
Mexiko	–88	–121	–107
Colombia	–83	–72	–179
Ecuador	–67	–41	–21
Ryssland	–64	–59	–81
Slovakien	–61	–30	–39
Japan	–57	–35	–45
Danmark	–40	–26	–36
Finland	–37	–48	–8
Norge	–30	–41	–34
Costa Rica	–26	–14	–12
Polen	–26	–2	–26
Övriga länder	–157	–515	–525
KF Summa	–3 799	–2 208	–2 101

Betald skatt per region 2016, % av koncernen

Asien, 5% Amerika, 8% Övriga, 0% Europa, 87%

C. ANSTÄLLDA

C1. PERSONALKOSTNADER

Personalkostnader
MSEK	Not	2016	2015	2014
Löner och ersättningar		–14 535	–13 810	–12 648
TC3:1 varav Koncernledning		–140	–163	–144
varav Styrelse	C4	–8	–6	–8
Pensionskostnader		–1 392	–1 403	–1 179
varav förmånsbestämda pensionskostnader	C5	–612	–669	–541
varav övriga pensionskostnader		–780	–734	–638
Övriga sociala kostnader		–3 357	–3 246	–2 929
Övriga personalkostnader		–1 229	–1 070	–944
Summa1)		–20 513	–19 529	–17 700

1) Kostnader för genomförda effektivitetsförbättrande åtgärder på –60 (–255; –302) MSEK ingår i totala personalkostnader.

TB4:2 Uppskjuten skatteskuld

Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran (–)

MSEK	Värde vid periodens början	Upp skjuten skatte kostnad	Övriga föränd ringar5)	Omräk nings differen ser	Värde vid periodens slut
Immateriella anläggningstillgångar	1 435	89	85	70	1 679
Materiella anläggnings tillgångar	11 437	–234	524	285	12 012
Finansiella anläggningstillgångar	–89	180	–52	8	47
Omsättningstillgångar	–260	–42	20	–6	–288
Avsättningar	–497	–386	–127	–53	–1 063
Skulder	–655	–290	367	–28	–606
Framtida skatte- och underskottsavdrag	–1 405	526	–541	–69	–1 489
Övrigt	47	–23	–66	3	–39
BR Summa4)	10 013	–180	210	210	10 253

4) Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar 1 465 (1 063; 1 186) MSEK och uppskjutna skatteskulder 11 718 (11 076; 10 195) MSEK.

5) Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS19 med –436 MSEK, IAS39 med 184 MSEK, förändring i avsättningar för skatterisker med 575 MSEK, förändringar avseende avyttringar och förvärv med –221 MSEK samt omklassificeringar med 108 MSEK.

Underskottsavdrag

Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran har redovisats anges med sitt skattevärde om 1 489 MSEK som framgår i TB4:2 . Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick den 31 december 2016 i bruttovärde till 4 687 (2 649; 2 644) MSEK. Livslängden avseende underskottsavdragen fördelas enligt tabell nedan.

I periodens förändring avseende ej aktiverade underskottsavdrag ingår 85 MSEK som har förfallit och 64 MSEK som har utnyttjats eller aktiverats. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 1 382 MSEK (779; 812).

Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats per 31 december 2016

Förfalloår	MSEK
2017	85
2018	917
2019	1
2020	1
2021 och senare	1 001
Obegränsad livslängd	2 682
Summa	4 687

C2. PERSONALDATA

Personaldata

	2016	2015	2014
Anställda under 20 år, %	1	1	2
Anställda över 60 år, %	3	3	3
Investeringar i kompetenshöjande åtgärder
totalt, MSEK	160	157	130
per anställd, SEK	3 500	3 500	2 900
Förädlingsvärde per anställd, TSEK	662	668	614
Andel högskoleutbildade, %	22	22	20
Antal anställda som lämnat under perioden	6 328	5 600	8 355
Antal anställda som tillkommit under perioden	8 432	5 988	7 319

I siffrorna för antal anställda som lämnat under perioden ingår såväl frivillig avgång samt pensioneringar. Därtill kan en betydande andel hänföras till sommararbeten för skolungdom och säsongsarbete.

C2. PERSONALDATA, FORTS.

Under 2016 har SCA haft anställda i 60 länder (61; 62). SCAs styrelseledamöter och ledande befattningshavare består av 38 (39; 21) procent kvinnor.

C3. ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, tillika koncernchef, vice verkställande direktörerna, affärsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. För gruppens aktuella sammansättning, se sidorna 74–75.

Årsstämmans riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktörer, affärsenhetschef och motsvarande samt central stabschef. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen, liksom för andra ledande befattningshavare, ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara kopplad till den värdeutveckling för SCA-aktien som kommer aktieägarna

till del. Program för rörlig ersättning bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa, eller underlåta, utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag bör inte förekomma. Redan avtalade pensionsförmåner i bolaget är antingen förmåns eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och kan ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 60 års ålder. För intjänande av fulla förmånsbestämda pensionsförmåner förutsättes att anställningsförhållandet bestått under lång tid, för närvarande 20 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på pension från 60 års ålder. Pensionsförmåner i nya anställningsavtal ska, där så är möjligt, endast innehålla premiebestämda pensionsförmåner och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från 65 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen."

Bolagets tillämpning av riktlinjerna

Bolaget har tillämpat de av stämman beslutade riktlinjerna på följande sätt.

Fast lön

Storleken på den fasta lönen är beroende av befattning och därmed sammanhängande ansvar och befogenheter. Den fastställs individuellt till en nivå, som tillsammans med övriga ersättningar, bedöms vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.

Rörlig ersättning

Den rörliga ersättningen är för koncernchefen, vice verkställande direktörer, affärsenhetscheferna och motsvarande maximerad till sammanlagt 100 procent av den fasta lönen. För två affärsenhetschefer, verksamma i Amerika, är det maximala utfallet 110–130 procent medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 90 procent. Programmet för den rörliga ersättningen är uppdelat i en kortsiktig och en långsiktig del. Den kortsiktiga delen (Short Term Incentive eller "STI") kan för koncernchefen, vice verkställande direktören, affärsenhetschefer och motsvarande maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. För affärsenhetscheferna, verksamma i Amerika, är det maximala utfallet 60–80 procent av den fasta lönen medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 40 procent. De uppsatta STI-målen är för affärsenhetscheferna i huvudsak inriktat på operativt kassaflöde, kostnadskontroll, rörelseresultat och tillväxt för respektive affärsenhet. För koncernchefen och övriga till honom direktrapporterande chefer gäller mål om koncernens resultat före skatt, operativt kassaflöde och tillväxt. Vidare förekommer ett icke finansiellt mål vars andel utgör 10–30 procent av den rörliga ersättningen. Den långsiktiga delen (Long Term Incentive eller "LTI") kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. Befattningshavaren skall investera halva den rörliga LTI-ersättningen, efter avdrag för skatt, i SCA aktier. Aktierna får därefter inte avyttras före utgången av tredje kalenderåret efter inköp av aktier i det aktuella LTI-programmet. Det uppsatta LTI-målet är baserat på värdeutvecklingen av bolagets B-aktie mätt som TSR-index jämfört med ett vägt index av konkurrenters och konsumentföretags aktier (Total Shareholder Return eller "TSR") över en treårsperiod. Strukturen i LTI-delen fastställdes av styrelsen 2003.

Utfall rörlig ersättning

För koncernchefen, vice verkställande direktörerna och centrala stabschefer har en STI-ersättning för 2016 utgått med 25–35 procent av den fasta lönen. För affärsenhetscheferna har en STI-ersättning utgått med 8–37 procent av den fasta lönen. Det långsiktiga LTI-målet för 2014–2016 har uppnåtts och resulterat i maximalt utfall för koncernchefen och övriga ledande befattningshavare.

Övriga förmåner

Övriga förmåner utgår i vissa fall i form av bilförmån, bostadsförmån och skolavgifter.

Pension

Koncernchefen har premiebestämd pension som baserar sig på en av bolaget inbetald årlig premie om 40 procent av den fasta lönen, och utöver avtalad premie de grundläggande pensionsförmånerna i ITP-planen med begränsning av ålderspensionsförmåner till löneinkomster om högst 7,5 inkomstbelopp. Pensionsåldern för koncernchefen är 65 år. För sex ledande befattningshavare i Sverige föreligger en kombinerad förmåns- och premiebestämd pensionsplan som ger befattningshavaren rätt att vid 60 års ålder erhålla ålderspension (inklusive allmänna pensionsförmåner) med upp till 45 procent av den genomsnittliga lönen (exklusive rörlig ersättning) tre år närmast före pensionsåldern. För full pension förutsätts att anställningsförhållandet bestått under minst 20 år räknat från 40 års ålder. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 60 års ålder, under förutsättning att befattningshavaren, efter fyllda 40 år, varit anställd i koncernbolag

C3. ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE, FORTS.

minst tre år. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen. Utöver den förmånsbestämda pensionen, utgår en pension baserad på av bolaget inbetalda premier. Den för varje tjänstgöringsår inbetalda premien uppgår till 10 procent av befattningshavarens fasta lön och placeras i av denne vald fond- eller traditionell försäkring. För fyra ledande befattningshavare i Sverige föreligger en premiebestämd pensionsplan (utöver allmänna pensionsförmåner) till vilken bolaget inbetalar 30–40 procent av befattningshavarens fasta lön som placeras i vald fond- eller traditionell försäkring. Fem befattningshavare är anställda i bolag utanför Sverige, varav tre befattningshavare omfattas av premiebestämd pension och två omfattas av förmånsbestämd pension.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalet med koncernchefen föreskriver en uppsägningstid om två år vid uppsägning från bolagets sida. Koncernchefen äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om ett år. Sker uppsägning från bolagets sida är koncernchefen inte skyldig att tjänstgöra under uppsägningstiden. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller i normalfallet en uppsägningstid om ett till två år vid uppsägning från bolagets sida. Befattningshavaren äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om sex månader till ett år. Befattningshavaren förutsätts i normalfallet stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag.

Ersättning till ledande befattningshavare

TC3:1 Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2016

SEK	Fast lön	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Summa lön och ersättningar
Vd och koncernchef Magnus Groth	11 000 000	8 998 0002)	87 738	20 085 738
Övriga ledande befatt ningshavare (15 st) 4)	63 817 033	49 682 4303)	6 248 771	119 748 234
Summa	74 817 033	58 680 430	6 336 509	139 833 972

1) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2016, men utbetalas under 2017.

2) Varav LTI program 5 500 000 SEK.

3) Varav LTI program 31 680 631 SEK.

4)) Under året har två affärsområden avvecklats. Ersättningar och förmåner för de två affärsområdescheferna ingår i tabellen, men inte i antalet ledande befattningshavare.

Pensionskostnad 20161)

SEK

Summa	26 873 371
Övriga ledande befattningshavare (15 st) 3)	22 377 410
Vd och koncernchef Magnus Groth 2)	4 495 961

1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2016 års resultat, exklusive särskild löneskatt.

2) Utestående pensionsförpliktelser uppgår till 15 741 000 SEK.

3) Utestående pensionsförpliktelser uppgår till 162 635 322 SEK.

Berednings- och beslutsprocess för ersättningar

Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare tagit ställning till kriterier för den rörliga ersättningen samt pensionsvillkor. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsledningen för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören, beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har ej deltagit i handläggningen av ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts erforderligt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sidan 69.

Styrelsens förslag till nya riktlinjer

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2017 vissa förändringar i riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i syfte att förenkla och förtydliga riktlinjerna och dess tillämpning. I tillägg föreslås att styrelsen, i enskilda fall, har rätten att frångå riktlinjerna om särskilda skäl föreligger. I 2017 års löneläge och med ett oförändrat antal ledande befattningshavare skulle ett maximalt utfall av rörlig ersättning innebära att kostnaden för bolaget, exklusive sociala avgifter, skulle komma att uppgå till cirka 73 MSEK.

Åtagande till tidigare Vd:ar och koncernchefer

För tidigare verkställande direktörer och koncernchefer har SCA återstående ej finansierade åtaganden uppgående till 157 MSEK. Dessa kostnader har redovisats tidigare år och består till största del av pensionsåtaganden.

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året 2015

SEK	Fast lön	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Summa lön och ersättningar
Vd och koncernchef Magnus Groth 2)	7 922 878	7 713 7184)	428 659	16 065 255
Övriga ledande befatt ningshavare (17st)	61 717 544	50 270 3855)	8 912 198	120 900 127
F d Vd och koncernchef Jan Johansson 3)	25 491 326	0	380 318	25 871 644
Summa	95 131 748	57 984 103	9 721 175	162 837 026

1) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2015, men utbetalas under 2016.

2) Vd och koncernchef Magnus Groth, som tillträdde sin befattning den 1 mars, uppbar fast årslön om 9,5 MSEK. I anslutning till omreglering av Vd och koncernchefens pensionsavtal till en premiebestämd pension fastställdes den fasta årslönen till 11 MSEK från den 15 december. Därmed sker inte något fortsatt intjänande av pensionsförpliktelser.

3) F d Vd och koncernchef Jan Johansson, som entledigades från befattningen den 1 mars, uppbär avtalsenliga anställningsförmåner under uppsägningstiden om två år med undantag för rörlig ersättning. Beloppen ovan avser Jan Johanssons fasta lön, förmåner och pensionskostnad för perioden 2015 och fram till och med den 28 februari 2017 då anställningen upphör.

4) Varav LTI program 3 992 608 SEK 5) Varav LTI program 28 218 873 SEK.

Pensionskostnad 20151)

SEK
Vd och koncernchef Magnus Groth 2)	3 153 521
Övriga ledande befattningshavare (17st) 3)	63 845 664
F d Vd och koncernchef Jan Johansson 4)	25 027 185
Summa	92 026 370

1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2015 års resultat, exklusive särskild löneskatt.

2) Utestående pensionsförpliktelser uppgår till 16 304 000 SEK. 3) Utestående pensionsförpliktelser uppgår till 155 571 000 SEK.

4) Utestående pensionsförpliktelser uppgår till 83 014 000 SEK.

C4. ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER I MODERBOLAGET UNDER ÅRET

Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser beslutade arvoden vid årsstämman den 14 april 2016 för tiden till nästa årsstämma i april 2017.

Till Vd och koncernchef och övriga anställda utgår ingen ersättning.

	Styrelsearvode		Arvode revisionsutskott		Arvode ersättnings utskott		Summa
SEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Pär Boman (ordf)	2 100 000	2 100 000	200 000	130 000	135 000	135 000	2 435 000	2 365 000
Eva Björling	700 000						700 000
Maija-Liisa Friman	700 000						700 000
Annemarie Gardshol	700 000	700 000					700 000	700 000
Leif Johansson		700 000				105 000		805 000
Louise Svanberg	700 000	700 000			105 000	105 000	805 000	805 000
Johan Malmquist	700 000						700 000
Bert Nordberg	700 000	700 000	200 000	130 000	105 000		1 005 000	830 000
Barbara Milian Thoralfsson	700 000	700 000	250 000	175 000			950 000	875 000
Summa	7 000 000	5 600 000	650 000	435 000	345 000	345 000	7 995 000	6 380 000

C5. ERSÄTTNING EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Förmånsbestämda pensionsplaner

Det karaktäristiska för förmånsbestämda pensionsplaner är att ersättningen baseras på anställningstid och den ersättning som den anställde har vid eller nära pensioneringen. De aktuariella och de investeringsrelaterade riskerna avseende förmånsbestämda pensionsplaner bärs av företaget.

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av företagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta (se viktiga bedömningar och antaganden nedan). Aktuariella vinster och förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för de förmånsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt räntenetto. Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgifts- och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränteintäkten (diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs faktiska avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggningstillgång förutsatt att de inte begränsas av "Tillgångstaket" i IAS 19. Övriga pensionsplaner vilka ej är fullt ut fonderade alternativt ofonderade redovisas som Avsättningar för pensioner.

I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift. I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Planer där arbetsgivarens förpliktelse är begränsad till de premier som företaget åtagit sig att betala klassificeras som avgiftsbestämda. I dessa planer är det arbetstagaren som bär investeringsrisken det vill säga att de investerade tillgångarna kan vara otillräckliga för att ge den förväntade ersättningen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser.

Övriga förmåner efter avslutad anställning

Vissa koncernföretag tillhandahåller hälsovårdsförmåner efter pensioneringen. Åtagandet och de förväntade kostnaderna för dessa förmåner beräknas och redovisas på ett liknande sätt som gäller för förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättning vid uppsägning

Avgångsvederlag redovisas som lönekostnad när koncernen har ett åtagande att ersätta de anställda vars anställning avslutats i förtid.

C5. ERSÄTTNING EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING, FORTS.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av antaganden och bedömningar. De väsentligaste antagandena och bedömningarna utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår SCA i första hand från AAklassade företagsobligationer utgivna i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknadsförväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneökningsantagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från marknadsundersökningar. I TC5:5 presenteras de mest väsentliga aktuariella antagandena. I TC5:6 beskrivs den redovisade avsättningens känslighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

MSEK	2016	2015	2014
TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden	32 352	27 101	28 943
TC5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–29 234	–25 863	–24 850
TC5:4 Effekt av tillgångstaket	1 298	1 162	1 004
TC5:1 Avsättning för pensioner, netto	4 416	2 400	5 097

Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggningstillgång uppgick på balansdagen till BR 1 186 (371; 3) MSEK och avsättningar för pensioner till BR 5 602 (2 771; 5 100) MSEK. I förmånsbestämda åtaganden ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 2 461 (1 929; 2 363) MSEK.

SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner i ett flertal dotterföretag. De mest betydande förmånsbestämda är pensionsplanerna i Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA, som beskrivs nedan:

TC5:1TC5:1 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser per plan

MSEK				Åtagande	Förvaltnings tillgångar,	Effekt av		Löptid
Land	Aktiva	Fribrev	Pensionärer	totalt	verkligt värde	tillgångstaket	Netto	åtagande, år
Nederländerna	1 976	1 012	1 044	4 032	–3 725	–	307	24
Storbritannien	1 603	6 663	7 171	15 437	–14 591	–	846	20
Sverige	1 624	696	953	3 273	–3 588	–	–315	20
Tyskland	1 180	346	1 042	2 568	–2 466	–	102	16
USA	825	135	432	1 392	–1 034	–	358	16
Övriga	2 357	885	2 408	5 650	–3 830	1 298	3 118	13
Summa	9 565	9 737	13 050	32 352	–29 234	1 298	4 416

Nederländerna

Planen är förmånsbestämd med premier betalade av företaget och förvaltas av en oberoende stiftelse. Överskott i fonden kvarstår som fondens tillgångar men kan nyttjas i form av premierabatt. Planen är baserad på genomsnittlig lön och omfattar efterlevande- och sjukpension. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt lag. Planen tillämpar en strategi för att kontrollera ränterisken i planen, så kallad löptidsmatchning.

Storbritannien

Planen är förmånsbestämd med premier betalade av företaget och den anställde samt förvaltas av en oberoende stiftelse enligt brittisk lag.

Överskott i pensionsfonden kvarstår som fondens tillgångar men kan nyttjas i form av premierabatt. Planen är slutlönebaserad och omfattar efterlevandeoch sjukpension.

Planen stängdes för nya deltagare i juli 2007. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt överenskommelse med pensionsstiftelsen.

Sverige

ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmånsbestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen ger pension i procent av olika löneintervall.

Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och företaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

Periodens kostnader för förmånsbestämda planer

MSEK	2016	2015	2014
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, efter avdrag för premier betalda av de anställda	–584	–646	–494
Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder	–23	–21	19
Pensionsskattekostnad	–36	–65	–35
Omvärderingar, netto	–5	–2	–33
Räntenetto	–100	–143	–65
Pensionskostnad före effekter av regleringar	–748	–877	–608
Regleringar	–	–	2
Pensionskostnad efter effekter av regleringar	–748	–877	–606

Tyskland

Planen är en förmånsbestämd plan och omfattar utöver ålderspension även efterlevande- och sjukpension. Planen förvaltas av en stiftelse och ger pension i procent av löneintervall och bygger på slutlön. Individuell pension som bygger på genomsnittlig lön förekommer också. Inga premieinbetalningar krävs av företaget eller den anställde. Företaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

USA

Planen omfattar ålderspension, olycksfallsförsäkring och livförsäkring och är en förmånsbestämd plan med premier betalade av företaget. Förmånen bygger på ett schablonbelopp per tjänsteår och finansieras via en pensionsstiftelse. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt lag. Överskott i pensionsfonden kan nyttjas i form av premierabatt.

Övriga

Det finns ett antal mindre pensionsåtaganden i ett 15-tal länder. Några av planerna är fonderade.

TC5:2 Förmånsbestämda åtaganden

MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	27 101	28 943	21 793
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period	598	657	527
Räntekostnad	971	893	912
Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder	23	21	–19
Pensionsskattekostnad	36	65	35
Regleringar och omföringar	–15	11	9
Förvärv och avyttringar	2 168	–	–
Utbetalda ersättningar	–1 137	–1 040	–932
Betald pensionsskatt	–63	–43	–20
Omvärdering: finansiella antaganden	4 167	–1 888	4 079
Omvärdering: demografiska antaganden	–34	–149	38
Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden	–588	–43	–17
Pensionsskatt avseende omvärdering	16	–340	221
Omräkningsdifferenser	–891	14	2 317
Värde vid periodens slut	32 352	27 101	28 943

Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av förändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan m.m., eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhetsbaserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning eller ökning av löner. Förvärv och avyttringar under 2016 avser förvärvet av Wausau

TC5:3 Förvaltningstillgångar

MSEK	2016	2015	2014
Verkligt värde vid periodens början	–25 863	–24 850	–20 603
Ränteintäkt	–909	–775	–883
Förvärv och avyttringar	–1 473	–	–
Avgifter från deltagare i planen	–14	–11	–7
Avgifter från arbetsgivaren	–1 036	–991	–785
Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar	1 129	1 040	932
Utbetalda ersättningar, avseende regleringar	30	2	10
Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt	–2 133	–275	–1 440
Administrationskostnader avseende pensionsåtaganden	40	24	25
Omräkningsdifferenser	995	–27	–2 099
Verkligt värde vid periodens slut	–29 234	–25 863	–24 850

Förvärv och avyttringar under 2016 avser förvärvet av Wausau.

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag, 2016:

Fastigheter, 5% (1 462 MSEK)
Övrigt, 3% (877 MSEK)

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag, 2015:

Aktier och aktiefonder, 60% (15 517 MSEK)
Räntebärande värdepapper, 31% (8 018 MSEK)
Fastigheter, 6% (1 552 MSEK)
Övrigt, 3% (776 MSEK)

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag, 2014:

Aktier och aktiefonder, 59% (14 660 MSEK)
Räntebärande värdepapper, 31% (7 704 MSEK)
Fastigheter, 5% (1 243 MSEK)
Övrigt, 5% (1 243 MSEK)

Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 95% (94%, 95%) på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera tillgångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per den 31 december 2016 i likhet med föregående år.

TC5:4 Effekt av tillgångstaket

MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	1 162	1 004	916
Räntekostnad	38	25	36
Övrig förändring av tillgångstaket	98	133	52
Värde vid periodens slut	1 298	1 162	1 004

Effekt av tillgångstaket avser medel i två svenska stiftelser som kan användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa kategorier anställda.

TC5:5 Väsentliga aktuariella antaganden

		Stor
	Sverige	britannien	Eurozon	USA
2016
Diskonteringsränta	2,73	2,72	1,31	4,13
Förväntad löneökningstakt	2,75	3,00	2,85	N/A
Förväntad inflation	1,50	3,00	1,60	N/A
Förväntad livslängd, män1)	22	22	22	20
Förväntad livslängd, kvinnor1)	25	25	24	22
2015
Diskonteringsränta	3,27	3,85	1,94	4,38
Förväntad löneökningstakt	2,75	3,50	2,85	N/A
Förväntad inflation	1,50	3,00	1,60	N/A
Förväntad livslängd, män1)	22	22	22	20
Förväntad livslängd, kvinnor1)	25	25	24	22
2014

Diskonteringsränta	2,46	3,59	1,62	4,11
Förväntad löneökningstakt	3,25	4,00	3,00	N/A
Förväntad inflation	2,00	3,00	1,75	N/A
Förväntad livslängd, män1)	23	22	21	20
Förväntad livslängd, kvinnor1)	24	24	24	21

1) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år.

De förmånsbestämda åtagandenas känslighet för förändring av de väsentligaste aktuariella antagandena är:

TC5:6 Förändring av åtagande, ökat åtagande (–)

1 329
–925
–1 174

Känslighetsanalysen ovan är beräknad genom att ett antagande förändras och de övriga hålls konstanta.

Planer som omfattar flera arbetsgivare

SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension, för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Bolaget har också anställda i Finland som omfattas av den lagstadgade pensionsplanen TyEL, åtagandena tryggas via försäkringsbolaget Varma. Dessa förmåner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader tillhörande respektive företag som omfattas av planen.

Budgeterade avgifter

De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensionsplaner 2017 beräknas till 1 006 MSEK. Avgifter för planer som omfattar flera arbetsgivare beräknas för 2017 till 51 MSEK.

D. OPERATIVA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

D1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Goodwill

Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv då överförd ersättning överstiger det verkliga värdet på förvärvade nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning och är en immateriell anläggningstillgång med en obestämbar nyttjandeperiod. Detta innebär att goodwill inte skrivs av utan årligen prövas för nedskrivning. All goodwill allokeras till de kassagenererande enheter som drar nytta av synergierna från rörelseförvärvet. Vid avyttring av koncernföretag inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten, i realisationsresultatet. Goodwill som uppstått vid förvärv av intresseföretag eller ett joint venture inkluderas i redovisat värde på respektive intresseföretag eller joint venture.

Varumärken

Varumärken uppstår antingen i samband med förvärv eller genom avtal om köp av varumärke. Varumärket redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen för nedskrivning tillsammans med nedskrivningsprövningen av goodwill. Varumärken med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod som varierar mellan 3–10 år.

Licenser, patent och liknande rättigheter

Till immateriella tillgångar hör även patent, licenser och andra liknande rättigheter. Förvärvade sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod som varierar mellan 3–20 år.

Kundrelationer

Kundrelationer redovisas till verkligt värde vid förvärv. Värdena av dessa kundrelationer skrivs av över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan 3–15 år.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

I samband med den årliga prövningen avseende eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill görs en beräkning av återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen av nyttjandevärdet grundar sig på de treåriga strategiplaner som fastställts av koncernledningen, vilka i sin tur grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga bedömningarna och antagandena avser prognoser för organisk tillväxt, vinstmarginal och använd diskonteringsränta. De diskonteringsräntor som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är de vid tillfället aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC) fastställda inom koncernen för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet.

komma att ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången tas i bruk under tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgår till mellan 5–10 år.

Nedskrivningsprövning

Goodwill prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter. SCAs kassagenererande enheter sammanfaller med de definierade rörelsesegmenten. I prövningen jämförs de bokförda värdena på de kassagenererande enheterna med återvinningsvärdena. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet fastställs genom diskontering av framtida kassaflöden, för att bestämma nyttjandevärdet. Beräkningen av de framtida kassaflödena grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tre åren. Det bokförda värdet för den kassagenererande enheten inkluderar goodwill, varumärken med obestämbar nyttjandeperiod och tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, såsom anläggningstillgångar, varumärken och rörelsekapital. Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas när nyttjandevärdet beräknas.

Värdet på tillgångar som skrivs av prövas vad gäller nedskrivningsbehov närhelst det finns indikationer på att redovisat värde eventuellt inte är återvinningsbart.

I de fall en tillgångs eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet.

Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen för nedskrivningen inte längre föreligger. Återföring sker dock inte med ett belopp större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare år. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.

Antaganden för vinstmarginal baseras på aktuella marknadspriser och kostnader med tillägg för realprissänkningar och kostnadsinflation samt antagen produktivitetsutveckling. Tillväxtantagandena följer koncernens mål om en genomsnittlig tillväxt på 3 till 4 procent beroende på rörelsesegment, vilket är i linje med historiskt utfall och förväntad global marknadstillväxt.

Förväntat uthålligt framtida kassaflöde för perioder bortom strategiplanens planeringshorisont extrapoleras från strategiplanens slutår till och med år 10 med en antagen uthållig tillväxt om 2 procent. Värdet av kassaflöden för tiden bortom tio år har beräknats genom att en rörelseöverskottsmultipel applicerats på beräknat uthålligt kassaflöde.

D1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, FORTS.

Goodwill
MSEK	2016	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden	19 452	15 472	15 806
Ackumulerade nedskrivningar	–195	–60	–89
Summa	19 257	15 412	15 717
Värde vid periodens början	15 412	15 717	13 785
Företagsförvärv	3 379	–	308
Företagsförsäljningar	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	46
Nedskrivningar	–135	–87	–
Omräkningsdifferenser	601	–218	1 578
BR Värde vid periodens slut	19 257	15 412	15 717

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

		Varumärken		Licenser, Patent och Balanserade utgifter för liknande rättigheter utvecklingsarbeten			Summa Övriga Immateriella tillgångar
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden	6 782	6 647	6 552	4 528	3 889	3 737	273	286	267	11 583	10 822	10 556
Ackumulerade avskrivningar	–318	–244	–118	–2 937	–2 471	–2 267	–173	–182	–184	–3 428	–2 897	–2 569
Ackumulerade nedskrivningar	–452	–532	–61	–5	–2	–8	–33	–36	–33	–490	–570	–102
Summa	6 012	5 871	6 373	1 586	1 416	1 462	67	68	50	7 665	7 355	7 885
Värde vid periodens början	5 871	6 373	7 129	1 416	1 462	833	68	50	57	7 355	7 885	8 019
Investeringar	–	–	–	155	221	115	10	35	6	165	256	121
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–1	–2	–1	–	–	–	–1	–2	–1
Företagsförvärv	33	–	–	180	–	20	–	–	3	213	–	23
Företagsförsäljningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	76	–1 242	128	–	591	3	–	–1	131	76	–652
Avskrivningar1)	–59	–27	–33	–324	–251	–233	–14	–15	–15	–397	–293	–281
Nedskrivningar	–	–464	–36	–2	–	–	–	–3	–	–2	–467	–36
Omräkningsdifferenser	167	–87	555	34	–14	137	0	1	0	201	–100	692
Värde vid periodens slut	6 012	5 871	6 373	1 586	1 416	1 462	67	68	50	7 665	7 355	7 885
TD1:1 Utsläppsrätter, nettovärde										85	85	78
BR Värde vid periodens slut inklusive utsläppsrätter										7 750	7 440	7 963

1) Avskrivning på Varumärken och kundrelationer ingår i Försäljnings- och administrationskostnader m.m. medan Licenser och patent ingår i Kostnad för sålda varor.

Prövning av nedskrivningsbehov

Den årliga prövningen avseende eventuellt nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod görs för respektive rörelsesegment under fjärde kvartalet, och 2016 års prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Känslighetsanalyser visar att rimliga förändringar i nyckelparametrar inte medför några nedskrivningsbehov. Utöver det årliga nedskrivningstestet av de kassagenererande enheterna, vilka sammanfaller med de definierade rörelsesegmenten, testas också individuella tillgångar, goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod om det föreligger en indikation på nedskrivningsbehov. Under perioden har goodwill skrivits ned med –135 MSEK, detta i samband med avvecklingen av barnblöjsverksamheten i Mexiko med –67 MSEK och avvecklingen av Tork SmartFresh med –68 MSEK. Varumärkenas återvinningsvärde har fastställts genom en nuvärdesberäkning där förväntade framtida kassaflöden diskonterats med en WACC före skatt mellan 5,8 till 19,2 procent, beroende på marknad, för att bestämma nyttjandevärdet. Den WACC före skatt som använts vid nedskrivningstestet av goodwill visas i tabellen nedan.

Fördelning per rörelsesegment

	Goodwill			Varumärken			WACC, före skatt %
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Personliga hygienprodukter	3 036	2 757	3 338	1 109	1 069	1 325	11,3	10,3	10,1
Mjukpapper	16 216	12 655	12 322	4 903	4 802	5 048	8,3	8,4	8,3
Skogsindustriprodukter	5	–	57	–	–	–	5,7	6,1	7,2
Summa	19 257	15 412	15 717	6 012	5 871	6 373

D1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, FORTS.

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid

SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter.

Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls från respektive EU-stat, som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). Rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med gjorda koldioxidutsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker gjorda utsläpp reserverar SCA för underskottet värderat till aktuellt marknadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på leveransdagen.

Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläppsrätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande marknadspris på balansdagen. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förutbetalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med staten avseende skulden för gjorda utsläpp.

TD1:1 Utsläppsrätter

MSEK	2016	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden	98	93	88
Ackumulerade omvärderingar av överskott	–13	–8	– 10
Summa	85	85	78
Värde vid periodens början	85	78	117
Erhållna utsläppsrätter	104	93	77
Inköp	–	4	0
Försäljningar	–30	–29	– 57
Omklassificeringar	–	–	–
Nedskrivningar	–	–3	– 0
Avräkning mot staten	–71	–54	– 58
Omvärdering av överskott	–2	0	– 3
Omräkningsdifferenser	–1	–4	2
Värde vid periodens slut	85	85	78

D2. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I de fall en investering i utländsk valuta har säkringsredovisats, redovisas resultatet av säkringen, som en del av förvärvskostnaden. I anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar som ingår i stora projekt, tillkommer kostnader för intrimning och igångkörning. Lånekostnader inkluderas i anskaffningsvärdet för investeringar överstigande 250 MSEK och som tar mer än 12 månader att färdigställa. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs direkt i resultaträkningen.

Avskrivning och nedskrivning

Mark är inte föremål för avskrivning. Byggnader, maskiner och inventarier skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. När det vid bokslutstidpunkten finns en indikation på att en materiell anläggningstillgång minskat i värde prövas denna för eventuell nedskrivning.

Beräknade nyttjandeperioder

	Antal år
Massa och pappersbruk samt sågverk	10 –25
Konverteringsmaskiner, övriga maskiner	7–18
Verktyg	3 –10
Fordon	4 –5
Byggnader	15 –50
Energianläggningar	15 –30
Datorer	3 –5
Kontorsutrustning	5 –10
Hamnar, järnvägar	20 –30
Markanläggningar, skogsvägar	10 –20

Redovisade värden

		Byggnader		Mark och markanläggningar Maskiner och inventarier		Pågående nyanläggningar
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden	24 980	22 802	22 007	7 701	7 437	7 422	96 247	86 804	84 367	7 125	4 023	4 368
Ackumulerade avskrivningar	–10 725	–9 653	–9 023	–2 006	–1 826	–1 679	–58 321	–52 403 –50 009		–24	–	–
Ackumulerade nedskrivningar	–485	–407	–222	–68	–70	–32	–2 202	–2 173	–847	–38	–2	–7
Summa	13 770	12 742	12 762	5 627	5 541	5 711	35 724	32 228	33 511	7 063	4 021	4 361
Värde vid periodens början	12 742	12 762	11 458	5 541	5 711	5 420	32 228	33 511	32 493	4 021	4 361	3 406
Investeringar	315	505	389	211	154	163	2 841	2 337	2 342	6 431	4 337	2 713
Försäljningar och utrangeringar	–34	–2	–13	–10	–7	–35	–117	–134	–56	–	–23	–8
Företagsförvärv	511	–	1	28	–	1	2 289	–	52	68	–	2
Företagsförsäljningar	–	–	–	10	–	–	–	–48	–	–	–	–
Omklassificeringar	686	926	796	–53	28	77	2 626	3 361	1 143	–3 536	–4 516	–1 711
Avskrivningar1)	–811	–873	–723	–148	–143	–136	–4 878	–4 652	–4 369	–24	–	–
Nedskrivningar	–159	–197	–9	–102	–48	–3	–127	–1 394	–50	–32	–	–
Omräkningsdifferenser	520	–379	863	150	–154	224	862	–753	1 956	135	–138	–41
Värde vid periodens slut	13 770	12 742	12 762	5 627	5 541	5 711	35 724	32 228	33 511	7 063	4 021	4 361

Summa materiella anläggningstillgångar

MSEK	2016	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden		136 053 121 066 118 164
Ackumulerade avskrivningar	–71 076	–63 882 –60 711
Ackumulerade nedskrivningar	–2 793	–2 652	–1 108
Summa	62 184	54 532	56 345
Värde vid periodens början	54 532	56 345	52 777
Investeringar	9 798	7 333	5 607
Försäljningar och utrangeringar	–161	–166	–112
Företagsförvärv	2 896	–	56
Företagsförsäljningar	10	–48	–
Omklassificeringar	–277	–201	305
Avskrivningar1)	–5 861	–5 668	–5 228
Nedskrivningar	–420	–1 639	–62
Omräkningsdifferenser	1 667	–1 424	3 002
BR Värde vid periodens slut	62 184	54 532	56 345

1) Ingår i Kostnad för sålda varor.

Årets nedskrivningar om –420 MSEK är främst hänförliga till omstrukturering av mjukpappersverksamheterna i Frankrike och Spanien samt avvecklingen av hygienverksamheten i Indien och blöjverksamheten i Mexiko.

Ränta har under perioden aktiverats i maskiner och inventarier med 19 (47; 29) MSEK samt i pågående nyanläggningar med 41 (3; 6) MSEK. Genomsnittligt använd räntesats har varit 10 (7; 2) procent.

D3. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens rotstående skog definieras och redovisas som en biologisk tillgång till verkligt värde enligt IAS 41 "Jord och skogsbruk" och IFRS 13 "Värdering till verkligt värde". Skogstillgångarna delas upp och redovisas dels som biologisk tillgång och dels som marktillgångar enligt IAS 16 "Materiella anläggningstillgångar". Skogsmark och skogsbilvägar klassificeras som mark och markanläggningar. Det verkliga värdet på koncernens rotstående skog beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna före skatt och klassificeras enligt IFRS 13 till nivå 3. Beräkningen baseras på befintliga hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader samt skogsvårdskostnader inklusive utgifter för lagstadgad återplantering. Hänsyn tas till miljörestriktioner och andra begränsningar och beräkningen görs för en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Den diskonteringsränta som används bygger på ett skogsbolags bedömda WACC (weighted average cost of capital).

Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen inom kostnad för sålda varor.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Då marknadspris eller annat jämförbart värde saknas för tillgångar av SCAs omfattning värderas de biologiska tillgångarna till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. De viktigaste bedömningarna och antagandena avser framtida vedpriser, avverkningskostnader, avverkningsvolymer och diskonteringsränta. Förväntad framtida avverkningsvolym och tillväxt grundar sig, från och med 2014 på den skogstaxering som gjordes 2012–2013. En ny skogstaxering utförs omkring vart åttonde år. Bedömningen av framtida intäkter och kostnader grundar sig på utvecklingen av dessa under den senaste 5-årsperioden. I TD3:1 beskrivs det redovisade värdets känslighet med avseende på de mest väsentliga antagandena.

Biologiska tillgångar
MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	30 119	29 685	28 767
Inköp och skogsbyten	17	33	375
Försäljning	–55	–75	–72
Övrig förändring av verkligt värde	1 472	1 549	1 646
Förändring till följd av avverkning	–783	–1 073	–1 031
BR Värde vid periodens slut	30 770	30 119	29 685
Uppskjuten skatt hänförlig till rotstående skog	6 769	6 626	6 531

I resultaträkningen redovisas förändring i verkligt värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde, inom kostnad för sålda varor, uppgående till 689 (476; 615) MSEK. Den orealiserade värdeökningen som redovisats under året avseende tillgångar som innehas vid rapporttillfället beräknas till 1 472 MSEK.

Vid värderingen av rotstående skog användes samma värderingsmodell som tidigare har använts. Vid värderingen 2016 sänktes kalkylräntan (WACC) från 6,25 procent till 5,25 procent som en anpassning till det lägre ränteläget i Sverige. Den sänkta kalkylräntan har givit en värdeökning på cirka 7 100 MSEK. Bedömda intäkter och kostnader räknas upp med 2 procents årlig inflation. Antagandet för framtida pris- och kostnadsnivå har vid tidigare års värderingar baserats på utfallet de närmast föregående 10 åren. Användningen av ett 10-årssnitt ger priser och kostnader som är relativt långt ifrån nuvarande nivåer. Antagandet för priser och kostnader baseras därför istället på genomsnittet av 5 års historiskt utfall. Anpassningen till ett 5-årssnitt har givit en värdeminskning om ca 6 700 MSEK. Vid 2016 års värdering har ett genomsnittligt virkespris om 432 (467) SEK/m3fub använts. Det årliga uttaget antas vara stigande under den bedömda framtida produktionscykeln och uppgår till 4,3 miljoner m3fub år 2017 för att sluta på 5,9 miljoner m3fub år 2116.

I genomsnitt fördelar sig uttaget på slutavverkning med 89 procent och gallring med 11 procent. 56 procent förväntas utgöra sågtimmer och 44 procent massaved.

SCAs skogsinnehav består av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är produktiv skogsmark. Skogsbeståndets virkesvolym uppgår till 230 miljoner m3sk och fördelar sig på olika trädslag enligt diagram nedan. Bruttotillväxten uppgår till cirka 9,5 miljoner m3sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotillväxten, d v s bruttotillväxten efter avverkning och naturliga förluster beräknas vara cirka 3 miljoner m3sk per år. Avverkningen 2016 uppgick till cirka 4,1 miljoner m3fub.

	2016	2015	2014
Värde/hektar produktiv skogsmark, SEK	15 385	15 060	14 843
Värde vedförråd SEK/m3sk	134	136	136

TD3:1 Känslighetsanalys

			Förändring värde, före skatt
MSEK	Förändring antagande		2016	2015	2014
WACC	0,25%	+ / –	2 238	1 805	1 770
Vedpris	0,50% de första 10 åren	+ / –	2 884	2 309	2 264
Avverkningskostnad	0,50% de första 10 åren	+ / –	742	494	397
Volym (slutavverkning)	150.000 m3fub de första 10 åren	+ / –	412	463	456

Skogsareal Virkesvolym Skogsbestånd Tall, 40% Gran, 36% Lövträd, 15% Contorta, 9% Andel yngre än 40 år, 48% Andel äldre än 80 år, 48%

D4. VARULAGER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas främst genom tillämpning av först införst ut-principen (FIFO) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för varulager och pågående arbeten innefattar kostnader för råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt tillverkningsrelaterade omkostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningspriset är det beräknade försäljningspriset som erhålls vid normala affärstransaktioner med avdrag för beräknade försäljningskostnader.

Avverkningsrätter för rotstående skog värderas till kontraktspriser, vilka i genomsnitt inte överstigit det lägsta av nettoförsäljnings- eller anskaffningsvärde.

Varulager
MSEK	2016	2015	2014
Råvaror och förnödenheter	4 254	4 731	4 163
Reservdelar och förrådsartiklar	1 906	1 734	1 812
Varor under tillverkning	1 346	1 243	1 165
Färdiga varor	6 349	6 421	6 179
Avverkningsrätter	489	523	463
Förskott till leverantörer	3	9	11
BR Summa	14 347	14 661	13 793

Nedskrivningar av varulager uppgick till 258 (45; 235) MSEK under perioden. För ytterligare information, se not B2.

D5. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2016	2015	2014
Momsfordringar	908	1 000	888
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter1)	644	537	695
Leverantörer med debetsaldo	155	229	190
Fordringar för el och gas	171	169	149
Fordringar mot myndigheter	112	124	118
Derivat	314	70	70
Fordringar på intresseföretag	19	1	54
Övriga fordringar	575	701	680
BR Summa	2 898	2 831	2 844

1) Upplupna finansiella intäkter har omklassificerats till kortfristiga finansiella fordringar och specificeras i not E2.

D6. ÖVRIGA SKULDER

Övriga skulder
MSEK	2016	2015	2014
Övriga långfristiga skulder
Derivat	2	108	57
Övriga långfristiga skulder	179	150	149
BR Summa	181	258	206
Varav poster som förfaller till betalning senare än om fem år	28	16	19
Övriga kortfristiga skulder
Derivat	76	379	321
TD6:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter1)	9 527	8 653	8 105
Övriga rörelseskulder	2 863	2 548	2 577
BR Summa	12 466	11 580	11 003

1) Upplupna finansiella kostnader har omklassificerats till kortfristiga finansiella skulder och specificeras i not E4.

TD6:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
MSEK	2016	2015	2014
Upplupna sociala kostnader	481	463	391
Upplupen semesterlöneskuld	717	618	526
Övriga skulder till personal	1 167	1 073	995
Bonus och rabatter till kunder	4 116	3 886	3 715
Övriga poster	3 046	2 613	2 478
Summa	9 527	8 653	8 105

D7. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Avsättningar redovisas i koncernens balansräkning när det finns ett legalt eller informellt åtagande till följd av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att reglera åtagandet. Det krävs också att det belopp som ska utbetalas kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningen värderas till nuvärdet av de förväntade utgifterna för att reglera åtagandet.

En reserv för omstruktureringsåtgärder redovisas när koncernen har fastställt en detaljerad plan och där antingen genomförandet har påbörjats eller huvuddragen av åtgärderna har kommunicerats med berörda parter. Omstruktureringskostnader omfattar bland annat kostnader för stängning av fabriker, nedskrivning av produktionsmaskiner eller kostnader för minskning av personal.

VBA VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Storleken på de avsättningar som gjorts avseende pågående nationella konkurrensutredningar är baserad på bolagets bästa bedömning gjord i samråd med lokal expertis inom området. Avseende skatterisker så är även de baserade på SCAs bästa bedömning som oftast görs i samråd med lokal skattexpertis.

Övriga avsättningar

	Effekti vise
MSEK	rings program	Skatte risker	Miljö	Legala tvister		Övriga Summa
Värde vid periodens början	581	784	92	48	386	1 891
Avsättningar	738	91	76	1 173	95	2 173
Ianspråkstaganden	–402	–358	–72	–312	–41	–1 185
Omklassificeringar	–	–	–14	96	–67	15
Upplösningar	–28	–	–2	–2	–40	–72
Omräkningsdifferenser	28	3	–2	6	3	38
Värde vid periodens slut	917	520	78	1 009	336	2 860
Avsättningarna består av:
BR Kortfristig del						1 447
BR Långfristig del						1 413

Fördelning av övriga avsättningar på förfallotider

Av periodens avsättningar för Miljö avser 75 MSEK skuld för utsläpp av koldioxid, vilka kommer att betalas ut under 2017. Av effektiviseringsprogrammens avsättningar har 402 MSEK betalats ut under 2016. Avsättningarna för effektiviseringsprogram karaktäriseras av personalkostnader och stängningskostnader i samband med omstruktureringsåtgärder. Skatterisker består främst av en skattetvist hänförlig till Danmark. Legala tvister består huvudsakligen av reserver avseende konkurrensärenden, vilka främst är hänförliga till Polen, Chile, Ungern och Spanien. Under året har även avsättning och utbetalning gjorts avseende ett konkurrensärende i Colombia. Avsättningarna för legala tvister har påverkats av omklassificering mellan kategorierna. Övriga avsättningar består främst av reserver i samband med tidigare avyttringar av verksamheter, reservering för slutreglering av en tidigare gjord investering och reserv avseende eventuellt tillkommande emballagekostnader.

E. KAPITALSTRUKTUR OCH FINANSIERING

E1. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI OCH VÄRDERINGSNIVÅ

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen. Finansiella tillgångar som kan säljas samt låneskulder redovisas på likviddagen. Kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när fakturan skickats respektive erhållits.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde, och för vissa instrument som inte värderas till verkligt värde, inkluderas transaktionskostnader. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen tills dess att rättigheten i avtalet har realiserats eller företaget inte längre har rättighet till tillgången. Nedskrivning av finansiella tillgångar sker när det finns objektiva belägg för nedskrivning, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det inte är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden.

Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde utom i de fall de säkringsredovisats till verkligt värde. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då SCA har fullgjort sina åtaganden.

SCA redovisar finansiella instrument med återstående löptid under 12 månader som kortfristiga tillgångar och skulder, samt de som överstiger 12 månader som långfristiga tillgångar och skulder.

Värdering till verkligt värde

För de finansiella instrument där det finns marknadsnoteringar används aktuella kurser för värdering till verkligt värde (Nivå 1). I de fall det inte finns marknadsnoteringar för instrumenten fastställer SCA verkliga värden med hjälp av vanligt förekommande värderingsmodeller, där noterade priser på liknande tillgångar eller skulder på aktiva marknader används (Nivå 2).

För upplysning i not avseende långfristiga lån beaktas gällande marknadsräntor för beräkning av det verkliga värdet. För kortfristiga lån och placeringar bedöms det verkliga värdet överensstämma med det bokförda värdet mot bakgrund av att en förändring av marknadsräntan inte ger någon materiell effekt på marknadsvärdet.

Klassificering och efterföljande redovisning

Vid förvärvstidpunkten klassificerar SCA de finansiella instrumenten i nedanstående kategorier.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar klassificeras i denna kategori om avsikten är att de ska säljas på kort sikt, och i sådana fall redovisas de löpande till verkligt värde via resultaträkningen.

I denna kategori ingår även derivat med positiva marknadsvärden om de inte säkringsredovisas. Under året har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Hit räknas finansiella tillgångar där betalningar kan fastställas på förhand och som SCA avser att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den så kallade effektivräntemetoden, vilket innebär att periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.

Lånefordringar och kundfordringar

I denna kategori återfinns lånefordringar där betalningar kan fastställas på förhand och som ej är noterade på en aktiv marknad samt kundfordringar. Fordringarna uppstår när SCA tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgångarna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Kategorin inkluderar tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats i någon av de övriga kategorierna. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna kategori ingår derivat med negativt verkligt värde och som ej används för säkringsredovisning samt finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori ingår finansiella skulder som inte innehas för handel. Dessa redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas i enlighet med redovisningsprinciperna angivna i E6 Derivat och Säkringsredovisning.

E1. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI OCH VÄRDERINGSNIVÅ, FORTS.

Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå
		Värde
MSEK	Not	ringsnivå	2016	2015	2014
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivat – Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	52	41	–
Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	2	169	465	761
Derivat – Övriga kortfristiga fordringar	D5	2	92	70	64
Summa			313	576	825
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Långfristiga finansiella skulder	E4	2	16 021	10 967	12 904
Kortfristiga finansiella skulder	E4	2	424	5 634	4 126
Derivat – Långfristiga finansiella skulder	E4	2	19	–	23
Derivat – Kortfristiga finansiella skulder	E4	2	502	467	369
Derivat – Övriga långfristiga skulder	D6	2	–	12	2
Derivat – Övriga kortfristiga skulder	D6	2	46	59	106
Summa			17 012	17 139	17 530
Låne- och kundfordringar
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	–	24	233	252
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	–	385	42	286
Kundfordringar	E3	–	17 811	16 829	16 827
Likvida medel	E2	–	4 482	5 042	3 815
Summa			22 702	22 146	21 180
Finansiella tillgångar som kan säljas
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	1	82	75	1 807
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	2	8	8	8
Summa			90	83	1 815
Investeringar som hålles till förfall
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	–	–	296	276
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Långfristiga finansiella skulder	E4	–	15 317	10 394	11 311
Kortfristiga finansiella skulder	E4	–	4 328	6 329	10 018
Leverantörsskulder	–	–	15 750	14 351	13 964
Summa			35 395	31 074	35 293
Derivat som används för säkringsredovisning
Långfristiga finansiella tillgångar	E2	2	556	379	794
Andra långfristiga tillgångar	–	2	154	2	2
Övriga kortfristiga fordringar	D5	2	222	–	6
Kortfristiga finansiella tillgångar	E2	2	14	268	213
Summa			946	649	1 015
Långfristiga finansiella skulder	E4	2	3	115	8
Övriga långfristiga skulder	D6	2	2	96	55
Kortfristiga finansiella skulder	E4	2	103	21	304
Övriga kortfristiga skulder	D6	2	30	320	215
Summa			138	552	582

De finansiella instrumenten redovisas till verkligt värde förutom låne- och kundfordringar samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. SCA bedömer att det verkliga värdet i allt väsentligt överensstämmer med det redovisade värdet förutom för långfristiga skulder, för vilka verkligt värde redovisas i not E4 Finansiella skulder.

Värderingsnivåer

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar.

Finansiella instrument i andra noter till balansräkningen
		2016		2015		2014
MSEK	Not	Finansiella instrument	Varav derivat	Finansiella instrument	Varav derivat	Finansiella instrument	Varav derivat
Tillgångar
Finansiella till gångar och likvida medel	E2	5 772	791	6 849	1 153	8 212	1 768
Andra långfris tiga tillgångar		154	154	2	2	2	2
Kundfordringar	E3	17 811	–	16 829	–	16 827	–
Övriga kortfris tiga fordringar	D5	314	314	70	70	70	70
Summa		24 051	1 259	23 750	1 225	25 111	1 840
Skulder
Finansiella skulder	E4	36 717	627	33 927	603	39 063	704
Övriga långfris tiga skulder	D6	2	2	108	108	57	57
Leverantörs skulder		15 750	–	14 351	–	13 964	–
Övriga kortfris tiga skulder	D6	76	76	379	379	321	321
Summa		52 545	705	48 765	1 090	53 405	1 082

E2. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH LIKVIDA MEDEL

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten. Spärrade medel på bankkonton ingår inte i likvida medel.

Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas till verkligt värde. Värdeförändringar exklusive valutaresultat redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat medan valutaresultat redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar och likvida medel

		Redovisat värde
MSEK	2016	2015	2014
Långfristiga finansiella tillgångar
TE2:1 Finansiella tillgångar som kan säljas	90	83	1 815
Derivat	608	420	751
Lånefordringar, intresseföretag	–	207	270
Lånefordringar, övriga	24	322	301
BR Summa	722	1 032	3 137
Kortfristiga finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar	19	–	2
Derivat	183	733	974
Upplupna finansiella intäkter1)	–	1	8
Lånefordringar, övriga	366	41	276
BR Summa	568	775	1 260
Likvida medel
Kassa och bank	3 126	2 554	3 023
Kortfristiga placeringar <3 månader	1 356	2 488	792
BR Summa	4 482	5 042	3 815
Summa finansiella tillgångar och likvida medel	5 772	6 849	8 212

1) Upplupna finansiella intäkter har tidigare specificerats i not D5 Övriga kortfristiga fordringar.

Likvida medel per den 31 december 2016 inkluderar 1 683 (1 089) MSEK som inte är fullt tillgängliga för användning av koncernen eller för vilka andra begränsningar finns, huvudsakligen likvida medel i länder där det råder valutarestriktioner eller andra legala restriktioner. Därmed är det inte möjligt att omedelbart använda dessa likvida medel i andra delar av koncernen, dock är det vanligen möjligt att använda dessa inom verksamheten i respektive land.

E2. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI OCH VÄRDERINGSNIVÅ, FORTS.

TE2:1 Finansiella tillgångar som kan säljas
MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	83	1 815	1 657
Investeringar	4	–	12
Avyttring värdepapper	–	–2 046	–
Omvärdering förd till eget kapital, netto	–1	318	140
Omräkningsdifferenser	4	–4	6
Värde vid periodens slut	90	83	1 815

Finansiella tillgångar som kan säljas
MSEK	2016	2015	2014
Aktier – AB Industrivärden	–	–	1 729
Pensionstillgångar utanför IAS19 beräkningen	82	75	77
Övrigt	8	8	9
Summa	90	83	1 815

Aktier i pensionstillgångar hänförliga till vissa pensionsåtaganden har klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Dessa tillgångar ingår inte i den normala pensionsberäkningen som framgår av not C5 Ersättning efter avslutad anställning.

E3. KUNDFORDRINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde efter avsättning för osäkra kundfordringar. Avsättning för osäkra kundfordringar baseras på en individuell bedömning av respektive kund. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs rörelseresultat. Omräkningsdifferenser på kundfordringar redovisas på raden nettoomsättning. SCAs kundfordringar är generellt kortfristiga och diskonteras inte.

Kundfordringar
MSEK	2016	2015	2014
Kundfordringar brutto	18 195	17 132	17 091
Avsättning för osäkra kundfordringar	–384	–303	–264
BR TE3:1 Summa	17 811	16 829	16 827

TE3:1 Analys av kreditexponering i kundfordringar MSEK 2016 2015 2014 Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna 15 834 15 127 14 742 Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna < 30 dagar 1 439 1 200 1 513 30–90 dagar 297 266 413 > 90 dagar 241 236 159 Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna 1 977 1 702 2 085 Summa 17 811 16 829 16 827

SCA har en spridd kundstruktur, med kunder inom många olika verksamhetsområden. SCAs tio största kunder svarade 2016 för 23,0 procent av SCAs försäljning. Den enskilt största kunden svarade för 3,4 procent av försäljningen. Mer information återfinns i avsnittet om kreditrisker på sidan 81. Koncernen har totalt säkerheter, främst i form av tecknade kreditförsäkringar, uppgående till 867 (1 593, 1 513) MSEK. Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna ingår med 59 (767;454) MSEK.

Avsättning för osäkra kundfordringar

MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	–303	–264	–218
Reservering för befarade kreditförluster	–159	–127	–51
Konstaterade förluster	27	71	14
Ökning på grund av förvärv	–	–	–9
Minskning på grund av avyttringar	–	–	0
Minskning på grund av återföring av reserveringar för befarad kreditförlust	56	9	13
Omräkningsdifferenser	–5	8	–13
Värde vid periodens slut	–384	–303	–264

Periodens kostnad för osäkra fordringar uppgick till –103 (–118, –38) MSEK. Av detta belopp avser en större del kundförluster i Grekland.

E4. FINANSIELLA SKULDER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Huvudprincipen för redovisning av SCAs finansiella skulder är att de initialt värderas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Transaktionskostnader redovisas linjärt över lånets löptid.

I de fall lån med fast ränta säkras med derivat redovisas både lånet och derivatet till verkligt värde s k säkring av verkligt värde. De långfristiga lån som är föremål för säkringsredovisning diskonteras till marknadsränta utan kreditspread. Räntederivatets kassaflöden diskonteras till samma marknadsränta som lånet och värdeförändringarna möts i resultaträkningen.

MSEK	2016	2015	2014
Kortfristiga finansiella skulder
Amorteringar inom 1 år	256	471	497
Obligationslån	–	7 445	4 177
Derivat	604	480	674
Lån med kortare löptid än 1 år	4 400	3 950	9 292
Upplupna finansiella kostnader1)	97	106	177
BR Summa2)	5 357	12 452	14 817
Långfristiga finansiella skulder
Obligationslån	18 708	14 725	14 646
Derivat	23	123	31
Andra långfristiga lån med löptid > 1 år < 5 år	8 139	3 162	5 447
Andra långfristiga lån med löptid > 5 år	4 490	3 465	4 122
BR Summa	31 360	21 475	24 246
		33 927	39 063
Summa finansiella skulder	36 717

1) Upplupna finansiella kostnader har tidigare specificerats i not D6 Övriga skulder. 2) Verkligt värde för kortfristiga lån bedöms vara lika med redovisat värde.

E4. FINANSIELLA SKULDER, FORTS.

Upplåning

SCA har ett Euro Medium Term Note (EMTN) program med ett rambelopp om 4 000 MEUR (38 233 MSEK) för emissioner på den europeiska kapitalmarknaden. Den 31 december 2016 var nominellt 2 217 (2 441; 2 043) MEUR utestående med en löptid på 4,8 (4,1; 3,4) år.

Obligationslån

Emitterat	Förfall	Redovisat värde, MSEK	Verkligt värde, MSEK

Notes 600 MSEK	2019	603	602
Notes 900 MSEK	2019	910	908
Green bond 1 500 MSEK	2019	1 499	1 522
Notes 300 MEUR	2020	2 895	2 871
Notes 500 MEUR	2021	4 733	4 739
Notes 500 MEUR	2023	5 157	5 269
Notes 300 MEUR	2025	2 911	2 921
Summa		18 708	18 832

SCA har ett svenskt och ett belgiskt företagscertifikatprogram som nyttjas för kort upplåning.

Företagscertifikatprogram1)

Rambelopp	Emitterat MSEK
Företagscertifikat 15 000 MSEK	750
Företagscertifikat 400 MEUR	909
Summa	1 659

1) Ingår i Lån med kortare löptid än 1 år i tabellen Finansiella skulder.

SCA har syndikerade bankfaciliteter i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likviditetsreserv. Kontrakterade bilaterala kreditlöften med banker utgör komplement till syndikeringarna.

Kreditfaciliteter

	Nominellt	Förfall	Totalt MSEK	Utnyttjat MSEK	Outnyttjat MSEK
Syndikerade kreditlöften	1 000 MEUR	2021	9 558	–	9 558
	1 000 MEUR	2019	9 558	–	9 558
Bilaterala kreditlöften	48 MSEK	2017	48	–	48
Summa			19 164	–	19 164

1) I bruttolåneskulden ingår upplupna räntor med 97 MSEK.

Efter tillägg för nettoavsättningar för pensioner och avdrag för likvida medel, räntebärande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolåneskulden 35 361 (29 478; 35 947) MSEK. För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till sidan 81.

E5. LIKVIDITETSRISK

Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk hänvisas till sidan 81.

Likviditetsrisk

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
2016
Lån inklusive räntor	5 059	21 094	11 475
Nettoreglerade derivat	–6	–27	–
Energiderivat	29	1	–
Leverantörsskulder	14 519	1 231	–
Summa	19 601	22 299	11 475
Bruttoreglerade derivat1)	38 315	2 443	1 373
2015
Lån inklusive räntor	12 204	12 483	10 284
Nettoreglerade derivat	–18	–76	–69
Energiderivat	357	96	–
Leverantörsskulder	13 244	1 107	–
Summa	25 787	13 610	10 215
Bruttoreglerade derivat1)	41 262	1 025	293
2014
Lån inklusive räntor	14 699	17 858	7 791
Nettoreglerade derivat	197	9	–
Energiderivat	244	57	–
Leverantörsskulder	12 893	1 071	–
Summa	28 033	18 995	7 791
Bruttoreglerade derivat1)	34 964	2 195	–

1) De bruttoreglerade derivaten har i stort sett motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.

E6. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Vid användning av säkringsredovisning dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Bedömningen av säkringens effektivitet dokumenteras, både vid ingången av transaktionen och löpande. Med effektivitet avses till vilken grad säkringsinstrumentet motverkar värdeförändringar i en säkrad posts verkliga värde eller kassaflöde. Ineffektiv del redovisas direkt i resultaträkningen.

Kassaflödessäkring

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och kassaflödet ändå förväntas inträffa redovisas resultatet i eget kapital under övrigt totalresultat tills kassaflödet påverkar resultatet. Om säkringen avser en balanspost, överförs resultatet från det egna kapitalet till den tillgång eller den skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången eller skulden fastställs för första gången. I de fall det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som troligt överförs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under övrigt totalresultat direkt till resultaträkningen. Kassaflödessäkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Transaktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens nettoomsättning och kostnader. Kassaflödessäkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot.

Säkring av nettoinvestering i utlandet

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda att säkra SCAs nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten i det egna kapitalet redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverksamheten.

E6. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING, FORTS.

Säkring av verkligt värde

Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser. Det innebär för SCA att de långfristiga lånen till fast ränta som är föremål för säkringsredovisning diskonteras utan kreditspread till marknadsränta och möter tillhörande räntederivats diskonterade kassaflöden till samma ränta.

Ekonomiska säkringar

I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultaträkningen.

Utestående derivat
		varav
MSEK	Summa	Valuta1)	Ränta	Energi
2016
Nominellt	56 599	38 695	16 094	1 810
Tillgång	1 259	351	561	347
Skuld	705	664	11	30
2015
Nominellt	84 713	64 639	18 133	1 941
Tillgång	1 225	660	538	27
Skuld	1 090	516	121	453
2014
Nominellt	64 773	44 793	17 718	2 262
Tillgång	1 839	893	931	15
Skuld	1 082	575	207	300

1) Utestående före kvittningsrätt är nominellt 110 115 (135 448, 82 957) MSEK.

Kvittning av utestående derivat

MSEK	Tillgångar	Skulder
31 december 2016
Bruttobelopp	2 394	1 840
Kvittningsbara belopp	–1 135	–1 135
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 259	705
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–288	–288
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	971	417
31 december 2015
Bruttobelopp	2 236	2 101
Kvittningsbara belopp	–1 011	–1 011
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 225	1 090
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–472	–472
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	753	618
31 december 2014
Bruttobelopp	3 163	2 406
Kvittningsbara belopp	–1 324	–1 324
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 839	1 082
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–567	–567
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	1 272	515

Balansräkning

SCA använder finansiella derivat för att hantera valuta-, ränte- och energiprisrisker. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till Förvaltningsberättelsen. Ovan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning den 31 december 2016. För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not E1 Finansiella instrument per kategori.

Resultaträkning

Säkringar avseende transaktionsexponeringen har påverkat periodens rörelseresultat med 18 (54; –158) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 45 (28; –77) MSEK. Valutasäkringar minskade anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde med 19 (oförändrat 0; ökade 3) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 24 (–17; 4) MSEK.

Energiderivat har påverkat periodens rörelseresultat med –225 (–360; –288) MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde om 317 (–426; –286) MSEK. Derivat har påverkat periodens räntenetto med –68 (16; 175) MSEK. Nettomarknadsvärdet på utestående räntederivat uppgick vid årsskiftet till 550 (417; 724) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not E7 Finansiella intäkter och kostnader.

Känslighetsanalys

SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella instrument per den 31 december 2016 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar, leverantörsskulder samt kundfordringar minskat/ökat periodens resultat före skatt med 113 (26; 4) MSEK.

Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent skulle valutasäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde ökat/minskat det egna kapitalet med 46 (63; 7) MSEK. Om energipriserna hade ökat/minskat med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minskat/ökat periodens energikostnader med 259 (187; 237) MSEK. Utöver resultateffekten skulle det egna kapitalet ökat/minskat med 136 (73; 89) MSEK. Koncernens totala energikostnad skulle dock påverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.

Utestående derivat med säkringsredovisning1)

				Säkrings
				reserv efter skatt



329	–23	306	–78	228
45	–10	35	–8	27
374	–33	341	–86	255
Derivat med säkringsredovisning utan säkringsreserv
Säkring av nettoinvestering i utlandet
704	–537	167

561	–8	553
1 639	–578	1 061	–86	255



2	–393	–391	102	–289
1	–18	–17	–4	–21
3	–411	–408	98	–310

Säkring av nettoinvestering i utlandet
860	–259	601

538	–115	423
1 401	–785	616	98	–310
	Tillgång	Skuld Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Derivat med säkringsredovisning utan säkringsreserv	Netto	Skatt

1) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat. 2) Derivat före kvittning.

E6. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING, FORTS.

					Säkrings
MSEK	Tillgång	Skuld	Netto	Skatt	reserv efter skatt
2014
Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv
Kassaflödessäkringar
Energirisk	4	–261	–257	72	–185
Ränterisk	–	–8	–8	2	–6
Valutarisk	17	–9	8	–5	3
Summa	21	–278	–257	69	–188
Derivat med säkringsredovisning utan säkringsreserv
Säkring av nettoinvestering i utlandet
Valutarisk2)	281	–1 263	–982
Säkring av verkligt värde
Ränterisk	920	–171	749
Summa	1 222	–1 712	–490	69	–188

2) Derivat före kvittning.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkring av nettoinvestering i utlandet redovisas i omräkningsreserven se not E8. Resultat från säkringar av verkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen.

Säkringsreserv i eget kapital

Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller huvudsakligen under första kvartalet 2017. Resultatet efter skatt kommer påverkas med 9 (0; 0) MSEK med oförändrade valutakurser. Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller fram till och med juni 2019. Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden kommer minska med 18 (öka 21; minska 3) MSEK efter skatt med oförändrade valutakurser.

Derivat avseende säkring av räntekostnader avslutades under 2015.

Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller under 2017 och 2018. Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas positivt med 228 (negativt 289; negativt 185) MSEK med oförändrade priser.

SCA har säkrat nettoinvesteringar i ett antal utvalda legala enheter i syfte att uppnå önskad säkringsgrad av utländskt sysselsatt kapital. Resultat från säkringspositioner har påverkat det egna kapitalet med totalt –437 (58; –1 497) MSEK under året. Resultatet är till stor del hänförbart till säkringar av nettoinvesteringar i EUR. Marknadsvärdet av utestående säkringstransaktioner uppgick vid periodens slut totalt till 167 (601; –982) MSEK. SCA säkrade vid årsskiftet nettoinvesteringar i utlandet uppgående till netto –11 405 MSEK. SCAs totala utländska nettoinvesteringar, uppgick till 61 009 MSEK vid årsskiftet.

E7. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader
MSEK	2016	2015	2014
Resultat från aktier och andelar i andra företag
Utdelning	2	80	83
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, placeringar	115	73	132
Andra finansiella intäkter	15	52	2
Summa finansiella intäkter	132	205	217
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, upplåning	–842	–1 073	–1 280
Räntekostnader, derivat	–92	7	208
Säkring av verkligt värde, orealiserade	24	9	–33
Andra finansiella kostnader	–141	–103	–73
Summa finansiella kostnader	–1 051	–1 160	–1 178
Summa	–919	–955	–961

I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser 15 (52; 2) MSEK.

Känslighetsanalys

Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre/lägre, med oförändrad räntebindning och volym i nettolåneskulden, skulle periodens räntekostnader varit 103 (66; 108) MSEK högre/lägre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2016 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. För beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk hänvisas till sidan 81.

E8. EGET KAPITAL

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter för inköp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. När dessa aktier säljs inkluderas den erhållna försäljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktieägare.

Eget kapital uppgick totalt till 79 519 (75 691; 72 872) MSEK den 31 december 2016. Tabellerna visar fördelning och periodens resultat.

						Innehav utan
		Övrigt				bestäm	Totalt
MSEK	Aktie kapital	tillskjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	SCAs ägares eget kapital	mande inflytande	eget kapital
2016 års värde vid periodens början	2 350	6 830	–2 242	63 463	70 401	5 290	75 691
RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen				5 570	5 570	442	6 012
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				–1 526	–1 526	1	–1 525
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				411	411	–	411
				–1 115	–1 115	1	–1 114
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			–1		–1		–1
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			495		495		495
Överfört till resultaträkningen för perioden			274		274		274
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar			–19		–19		–19
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			2 418		2 418	234	2 652
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			–437		–437		–437
Övrigt totalresultat från intresseföretag				12	12		12
Skatt på poster redovisade direkt i/ överförda från eget kapital3)			–88	–1	–89		–89

Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt			2 642	–1 104	1 538	235	1 773
Periodens totalresultat			2 642	4 466	7 108	677	7 785
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande				240	240	199	439
Riktad nyemission till innehav utan bestämmande inflytande, utspädning				–110	–110	110	–
Emissionskostnader riktad nyemission				–4	–4	–4	–8
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande				–799	–799	643	–156
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, utspädning				348	348	–348	–
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande				–4	–4		–4
Utdelning, 5:75 SEK per aktie4)				–4 038	–4 038	–190	–4 228
BR Värde vid periodens slut	2 350	6 830	400	63 562	73 142	6 377	79 519
MSEK
2015 års värde vid periodens början	2 350	6 830	237	58 205	67 622	5 250	72 872
RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen				7 002	7 002	450	7 452
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				2 562	2 562	–	2 562
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				–558	–558	–	–558
				2 004	2 004	–	2 004
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			318		318		318
Överfört till resultaträkningen vid försäljning			–970		–970		–970
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			–499		–499		–499
Överfört till resultaträkningen för perioden			342		342		342
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			–1 656		–1 656	–215	–1 871
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			–58		–58		–58
Övrigt totalresultat från intresseföretag				–17	–17		–17
Skatt på poster redovisade direkt i/ överförda från eget kapital3)			44		44		44
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt			–2 479	1 987	–492	–215	–707
Periodens totalresultat			–2 479	8 989	6 510	235	6 745
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande				–40	–40	21	–19
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande				–4	–4		–4
Utdelning, 5:25 SEK per aktie4)				–3 687	–3 687	–216	–3 903
BR Värde vid periodens slut	2 350	6 830	–2 242	63 463	70 401	5 290	75 691

1) Omvärderingsreserv, Säkringsreserv, Tillgångar som kan säljas och Omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation nedan.

2) Inklusive löneskatt.

3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår nedan. 4) Utdelning 5:75 (5:25; 4:75) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 6:00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2016.

E8. EGET KAPITAL, FORTS.

MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	SCAs ägares eget kapital	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
2014 års värde vid periodens början	2 350	6 830	–3 281	57 372	63 271	4 540	67 811
RR Periodens resultat redovisat i resultaträkningen				6 599	6 599	469	7 068
Periodens övriga totalresultat
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				–2 925	–2 925	–	–2 925
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				660	660	–	660
				–2 265	–2 265	–	–2 265
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			140		140	–	140
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			–428		–428	–	–428
Överfört till resultaträkningen för perioden			344		344	–	344
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar			3		3	–	3
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			4 597		4 597	572	5 169
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			–1 497		–1 497	–	–1 497
Skatt på poster redovisade direkt i/ överförda från eget kapital3)			359		359	–	359
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt			3 518	–2 265	1 253	572	1 825
Periodens totalresultat			3 518	4 334	7 852	1 041	8 893
Emissionskostnad intresseföretag			–	–49	–49	–	–49
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–112	–112	–61	–173
Effekt av fastställande av förvärvsbalans			–	–	–	–42	–42
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–4	–4	–	–4
Utdelning, 4:75 SEK per aktie4)			–	–3 336	–3 336	–228	–3 564
BR Värde vid periodens slut	2 350	6 830	237	58 205	67 622	5 250	72 872

1) Omvärderingsreserv, Säkringsreserv, Tillgångar som kan säljas och Omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation nedan.

2) Inklusive löneskatt. 3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår nedan.

4) Utdelning 5:75 (5:25; 4:75) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 6:00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2016.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M11.

Eget kapital, specifikation av reserver

		Omvärderingsreserv1)		Säkringsreserv2)		Tillgångar som kan säljas			Omräkningsreserv
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	107	107	107	–310	–188	–128	7	659	519	–2 046	–341	–3 779
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	–	–	–	–	–1	318	140
Överfört till resultaträkning vid försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–970	–			–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	–	495	–499	–428	–	–	–	–	–	–
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	–	274	342	344	–	–	–	–	–	–
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	–	–19	–	3	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet3)	–	–	–	–1	5	–9	–	–	–	2 419	–1 661	4 606
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet										–437	–58	–1 497
Skatt på poster redovisade direkt i/ överförda från eget kapital	–	–	–	–184	30	30	–	–	0	96	14	329
Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt	–	–	–	565	–122	–60	–1	–652	140	2 078	–1 705	3 438
Värde vid periodens slut	107	107	107	255	–310	–188	6	7	659	32	–2 046	–341

1) Omvärderingsreserven inkluderar effekten på eget kapital vid succesiva förvärv.

2) Se även not E6 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat. 3) Överföring av realiserad kursvinst avseende avyttrade företag till resultaträkning ingår med –13 (–; –) MSEK.

Specifikation över inkomstskatt hänförlig till periodens övriga totalresultat		2016			2015			2014
MSEK	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–1 525	411	–1 114	2 562	–558	2 004	–2 925	660	–2 265
Finansiella tillgångar som kan säljas	–1	–	–1	–652	–	–652	140	0	140
Kassaflödessäkringar	750	–184	566	–157	30	–127	–81	30	–51
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	2 652	–	2 652	–1 871	–	–1 871	5 169	–	5 169
Övrigt totalresultat från intresseföretag	12	–1	11	–17	–	–17	–	–	–
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–437	96	–341	–58	14	–44	–1 497	329	–1 168
Periodens övriga totalresultat	1 451	322	1 773	–193	–514	–707	806	1 019	1 825

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,44 den 31 december 2016. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 45 Finansiell ställning. Kapitalstrukturmålet för SCA är att ha en effektiv kapitalstruktur samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering skall säkerställas. Kassaflöde i förhållande till nettolåneskuld beaktas med målsättning att upprätthålla en solid investment grade rating. SCA har i kreditbetyg för lång upplåning Baa1/BBB+ från Moodys respektive Standard & Poors´s. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering på sidorna 78–83. På sidan 34 och 16 beskrivs även SCAs utdelningspolicy och kapitalstruktur.

F. KONCERNSTRUKTUR

F1. DOTTERFÖRETAG

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Dotterföretag

De företag där SCA koncernen har kontroll konsolideras som dotterföretag. Med kontroll menas att SCA har ett sådant inflytande att det kan styra över dotterföretagets aktiviteter, har rätt till dess avkastning och har kontroll över dess exponering och genom sitt inflytande kan påverka sin avkastning. De flesta av koncernens dotterföretag ägs till 100 procent, vilket innebär att SCA har kontroll över företagen. I Vinda äger SCA 54,6 procent och i Familia 50 procent, även här har SCA kontroll trots att det finns väsentliga minoritetsintressen i dessa företag.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en särskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Vid förvärv under 100 procent när bestämmande inflytande uppnås bestäms innehav utan bestämmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Efterföljande förvärv upp till 100 procent samt avyttring av ägarandel i ett dotterföretag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en eget kapitaltransaktion.

Förteckning över större dotterföretag

Koncernens andelar i större dotterföretag 31 december 2016. Urvalet av helägda dotterföretag eller dotterföretag med väsentligt innehav utan bestämmande inflytande omfattar företag med en extern omsättning överstigande 500 MSEK under 2016.

Företagsnamn	Organisationsnummer Säte		Kapitalandel 2016-12-31	Kapitalandel 2015-12-31	Kapitalandel 2014-12-31
SCA Hygiene Products SAS	509 395 109	Saint-Ouen, Frankrike	100	100	100
SCA Hygiene Products Nederland B.V.	30-135 724	Zeist, Nederländerna	100	100	100
SCA Hygiene Products (Fluff) Ltd.	577 116	Dunstable, Storbritannien	100	100	100
SCA Tissue North America LLC	58-2494137	Delaware, USA	100	100	100
Vinda International Holdings Ltd1)	90235	Hong Kong, Kina	55	51	51
Wausau Paper Towel & Tissue LLC	41-2218501	Wisconsin, USA	100	–	–
SCA Skog AB	556048-2852	Sundsvall, Sverige	100	100	100
SCA Hygiene Products Vertriebs GmbH	HRB 713 332	Mannheim, Tyskland	100	100	100
SCA Graphic Sundsvall AB	556093-6733	Sundsvall, Sverige	100	100	100
SCA Hygiene Products AB	556007-2356	Göteborg, Sverige	100	100	100
SCA Hygiene Products S.L.	B28451383	Puigpelat, Spanien	100	100	100
SCA Consumidor Mexiko, S.A. de C.V.	SCM–931101-3S5	Mexiko City, Mexiko	100	100	100
Productos Familia S.A. Colombia1)	8909001619	Medellin, Colombia	50	50	50
SCA Timber AB	556047-8512	Sundsvall, Sverige	100	100	100
SCA Hygiene Products SPA	3 318 780 966	Altopascio, Italien	100	100	100
SCA Hygiene Products Russia OOO	704 031 845	Moskva, Ryssland	100	100	100
SCA Hygiene Sp.z.o.o.	KRS No. 0000427360	Warszawa, Polen	100	100	100
SCA Hygiene Products GmbH	FN49537z	Wien, Österrike	100	100	100
SCA Hygiene Products SA-NV	BE0405.681.516	Stembert, Belgien	100	100	100
SCA Hygiene Products AFH Sales GmbH	HRB 710 878	Mannheim, Tyskland	100	100	100
SCA Obbola AB	556147-1003	Umeå, Sverige	100	100	100
SCA Munksund AB	556237-4859	Piteå, Sverige	100	100	100
SCA North America-Canada Inc.	421984	Ontario, Canada	100	100	100
OY SCA Hygiene Products AB	0165027-5	Espoo, Finland	100	100	100
SCA PERSONAL CARE INC.	23-3036384	Delaware, USA	100	100	100
Productos Familia del Sancela Ecuador S.A.1)	1791314379001	Quito, Ecuador	50	50	50
SCA Hygiene Products AS	915 620 019	Oslo, Norge	100	100	100
SCA Timber Supply Ltd	2541468	Stoke on Trent, Storbritannien	100	100	100
SCA Hygiene Products AG	CHE–106.977.885	Schenkon, Schweiz	99	99	99
SCA Hygiene Products A/S	DK20 638 613	Allerød, Danmark	100	100	100
SCA Chile SA	94.282.000-3	Santiago de Chile, Chile	100	100	100
Sancella S.A.	B14441997	La Charguia, Tunisien	49	49	49
SCA Hygiene Products Kft	01-09-716945	Budapest, Ungern	100	100	100
SCA Timber Supply Skandinavien AB	556302-0667	Sundsvall, Sverige	100	100	100
Uni-Charm Mölnlycke kk	0104-01-046146	Tokyo, Japan	49	49	49
SCA Hygiene Products s.r.o.	485 36 466	Prag, Tjeckien	100	100	100
SCA Hygiene Spain, SL	B31235260	Allo, Spanien	100	100	100
SCA Hygiene Products Slovakia s.r.o.	36 590 941	Gemerska Horska, Slovakien	100	100	100
SCA Hygiene Products GmbH Wiesbaden	HRB 5301	Mainz-Kostheim, Tyskland	100	100	100
SCA Tissue France SAS	702 055 187	Bois-Colombes, Frankrike	100	100	100
SCA Hygiene Products GmbH Mannheim	HRB 3248	Mannheim, Tyskland	100	100	100
SCA Hygiene Products GmbH Neuss	HRB14343	Neuss, Tyskland	100	100	100
SCA Hygiene Products Sp.z.o.o.	KRS No. 0000086815	Olawa, Polen	100	100	100
SCA Hygiene Products Supply SAS	509 599 619	Roissy, Bobigny, Frankrike	100	100	100
SCA Hygiene Products Manchester Ltd	4 119 442	Dunstable, Storbritannien	100	100	100

1) SCA-koncernen har ett fåtal dotterföretag som är delägda och som har ett väsentligt minoritetsintresse. Dotterföretagen är till största delen verksamma inom hygienverksamheten se TF2:1 .

F2. DELÄGDA DOTTERFÖRETAG MED VÄSENTLIGA MINORITETSINTRESSEN

Vinda

Vinda är ett av Kinas största hygienbolag. SCA har varit ägare i Vinda sedan 2007, blev majoritetsägare i slutet av 2013 och har konsoliderat Vinda sedan första kvartalet 2014. Under 2014 avyttrade SCA sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau för integration med Vinda. Under 2016 godkändes SCAs avyttring av verksamheten i Sydostasien, Taiwan och Sydkorea för integration med Vinda av bolagets oberoende aktieägare varefter transaktionen genomfördes den 1 april 2016. Efter denna transaktion och vid periodens slut uppgår SCAs ägarandel till 54,6 procent. Under 2017 förväntas Vinda förvärva en egendom genom en riktad aktiemission som beräknas späda ut SCAs ägarandel till cirka 52,1 procent. Vindas marknadsvärde på Hong Kong börsen var vid utgången av perioden 19 329 (16 533; 11 551) MSEK.

Familia

Familia ägs till 50 procent av SCA och till 49,8 procent av familjen Gomez. SCA har bedömts ha ett bestämmande inflytande över Familia trots att SCA inte innehar majoriteten av rösterna i bolaget. Det bestämmande inflytandet utövas av SCA, då SCA har möjlighet att styra de aktiviteter som mest väsentligen påverkar avkastningen i Familia. Familia är verksam på den Sydamerikanska marknaden och säljer produkter inom mjukpapper och personliga hygienprodukter.

Finansiell information

Finansiell information lämnas för dessa båda dotterföretag nedan. Finansiell information för övriga dotterföretag har inte redovisats, då dessa var och en för sig inte har haft någon materiell påverkan på koncernens resultat och ställning. Balansräkningarna har redovisats med hänsyn tagen till hur Vinda och Familia har redovisats i SCAs koncernredovisning, varvid hänsyn tagits till justering för övervärden i samband med förvärv.

TF2:1 Dotterföretag med väsentliga minoritetsintressen, 100 procent av verksamheten

		Vinda1)		Familia1)
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Summerad resultaträkning
Nettoomsättning	13 297	10 463	7 024	6 075	6 186	5 650
Rörelseresultat	1 038	736	500	733	783	719
Periodens resultat	685	302	368	236	607	499
- Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare	374	155	189	115	311	247
Periodens övriga totalresultat	–94	194	1 371	486	–684	41
- Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare	–51	119	857	270	–412	27
Periodens totalresultat	591	496	1739	722	–77	540
- Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare	323	274	1 046	385	–101	274
- Varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	268	222	693	337	24	266
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	55	88	63	87	92	145
Summerad balansräkning
Anläggningstillgångar	17 327	13 587	12 535	3 250	2 917	3 344
Omsättningstillgångar	5 669	4 623	4 320	2 825	2 494	2 453
Summa	22 996	18 210	16 855	6 075	5 411	5 797
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	7 573	5 895	5 715	2 398	2 089	2 259
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	4 503	3 570	3 437	1 764	1 510	1 583
Långfristiga skulder	5 394	4 543	3 165	475	486	548
Kortfristiga skulder	5 526	4 202	4 538	1 438	1 326	1 407
Summa	22 996	18 210	16 855	6 075	5 411	5 797

Kassaflöde från löpande verksamheten	2 439	810	739	569	440	767
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 129	–1 322	–2 092	–60	–135	–103
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	583	171	1 384	–349	–249	–475
Periodens kassaflöde	1 893	–341	31	160	56	189

1) För mer information om bolagen, se Förteckning över större dotterföretag.

F3. JOINT VENTURE OCH INTRESSEFÖRETAG

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Samarbetsarrangemang

SCA klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet som senare presenteras i not F4.

Joint venture

Med joint venture avses företag där SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att en nettopost inklusive goodwill redovisas per joint venture i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas en resultatandel som en del av "Intäkter från andelar i intresseföretag och joint venture". Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive joint venture. De samarbetsarrangemang som redovisas enligt kapitalandelsmetoden värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag. SCAs enskilt största joint venture är Bunzl & Biach G.m.b.H., Vienna som förser hygienverksamheten med råvaror.

Intresseföretag

Koncernens andel av intresseföretagens resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretag efter förvärvet redovisas som en del av en rad i koncernens resultaträkning "Intäkter från andelar i intresseföretag och joint venture". Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive intresseföretag.

F3. JOINT VENTURE OCH INTRESSEFÖRETAG, FORTS.

Redovisade värden för joint ventures och intresseföretag
MSEK	2016	2015	2014
Joint venture
Värde vid periodens början	114	122	837
Investeringar	–	–	129
Nettoökning i joint venture1)	10	4	–165
Omklassificeringar mellan joint venture och intresseföretag	–	–8	–719
Omräkningsdifferenser	6	–4	40
Värde vid periodens slut	130	114	122
Intresseföretag
Värde vid periodens början	964	966	183
Investeringar	–	68	–
Företagsförsäljningar	–43	–	–
Nettoökning i intresseföretag1)	5	41	101
Nedskrivning av intresseföretag	–	–62	–
Omklassificering mellan intresseföretag och dotterföretag	–	–7	–72
Omklassificeringar på grund av ändrad förvärvsbalans	–	–	–11
Omklassificeringar mellan joint venture och intresseföretag	–	8	719
Omräkningsdifferenser	67	–50	46
Värde vid periodens slut	993	964	966
TF3:1 Värde vid periodens slut joint venture och BR intresseföretag	1 123	1 078	1 088

1) I periodens nettoökning ingår koncernens andel av joint venture och intresseföretagsresultat efter skatt samt poster redovisade direkt i eget kapital (båda efter avdrag för eventuella innehav utan bestämmande inflytande), därutöver ingår justering under perioden för erhållen utdelning vilket uppgår för joint venture bolagen till 2 (11; 10) MSEK samt för intressebolagen 147 (125; 16) MSEK.

Joint venture och intresseföretag

Asaleo Care Ltd

Från och med 2014 redovisas Asaleo Care Ltd, Australien som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden efter att företaget introducerats på Australian Securities Exchange (ASX). I samband med börsintroduktionen minskades SCAs andel till 32,5 procent från tidigare 50 procent. Under 2015 genomförde bolaget ett återköpsprogram av aktier från marknaden som SCA inte deltog i, detta medförde att SCA's andel av Asaleo Care ökade till 34,7 procent under sista kvartalet 2015. Detta har fortsatt under 2016, vilket har ökat SCA's andel i bolaget till 35,9 procent. Asaleo Care tillverkar och marknadsför mjukpapper för konsumenter och storförbrukare, barnblöjor, mensskydd och inkontinensprodukter. SCA har licensierat sina varumärken Tork och TENA till Asaleo Care för försäljning av dessa varumärken i Australien, Nya Zeeland och Fiji.

Bunzl & Biach

Bunzl & Biach är ett joint venture som är verksamt inom returpappersmarknaden och förser SCAs hygienverksamhet med råvaror.

TF3:1 Väsentliga joint ventures och intresseföretag, 100 procent av verksamheten

		Joint ventures			Intresseföretag
		Bunzl & Biach		Asaleo Care Ltd			Total
MSEK	2016	2015	2014	2016	2015	2014	2016	2015	2014
Summerad resultaträkning
Nettoomsättning	955	852	776	3 851	3 946	3 890	4 806	4 798	4 666
Avskrivningar	–11	–11	–9	–185	–169	–154	–196	–180	–163
Rörelseresultat	22	31	20	597	736	375	619	767	395
Ränteintäkter	–	–	–	2	3	–	2	3	–
Räntekostnader	–	–	–	–67	–64	–153	–67	–64	–153
Övriga finansiella poster	1	3	1	–2	–3	–208	–1	–	–207
Skattekostnad	–	–8	–6	–155	–193	5	–155	–201	–1
Periodens resultat	23	26	16	375	479	18	398	505	34
Periodens övriga totalresultat	–	–1	–	31	–49	106	31	–50	106
Periodens totalresultat	23	25	16	406	430	124	429	455	140
Summerad balansräkning
Anläggningstillgångar	118	106	53	3 600	3 343	3 555	3 718	3 449	3 608
Likvida medel	15	10	55	199	214	226	214	224	281
Övriga omsättningstillgångar	120	93	98	1 269	1 159	1 161	1 389	1 252	1 259
Summa tillgångar	253	209	206	5 068	4 716	4 942	5 321	4 925	5 148
Långfristiga finansiella skulder	60	50	48	2 121	1 792	1 723	2 181	1 842	1 771
Övriga långfristiga skulder	46	47	46	252	181	78	298	228	124
Kortfristiga finansiella skulder	–	–	–	28	24	5	28	24	5
Övriga kortfristiga skulder	25	16	18	652	668	658	677	684	676
Summa skulder	131	113	112	3 053	2 665	2 464	3 184	2 778	2 576
Nettotillgångar	122	96	94	2 015	2 051	2 478	2 137	2 147	2 572
Koncernens andel av nettotillgångar	60	47	46	725	711	806	785	758	852
Justering till verkligt värde	58	56	66	178	119	43	236	175	109
Redovisat värde av företagen	118	103	112	903	830	849	1 021	933	961
Redovisat värde för övriga joint ventures							12	11	10
Redovisat värde för övriga intresseföretag							90	134	117
BR TF3:2 Redovisat värde för joint ventures och intresseföretag							1 123	1 078	1 088
Marknadsvärde vid periodens slut				5 296	5 495	6 402

F3. JOINT VENTURE OCH INTRESSEFÖRETAG, FORTS.

TF3:2 Redovisade värden för joint ventures och intresseföretag

Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel 2016-12-31, %	Kapitalandel 2015-12-31, %	Kapitalandel 2014-12-31, %	Redovisat värde 2016-12-31, MSEK	Redovisat värde 2015-12-31, MSEK	Redovisat värde 2014-12-31, MSEK
Joint Venture
Bunzl & Biach GmbH	FN79555v	Wien, Österrike	49	49	49	118	103	112
Övriga						12	11	10
Intresseföretag
Asaleo Care Ltd	61 154 461 300	Melbourne, Australien	36	35	33	903	830	849
Övriga						90	134	117
BR TF3:1 Redovisat värde vid periodens slut						1 123	1 078	1 088

F4. GEMENSAM VERKSAMHET

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Med gemensam verksamhet avses företag där SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till de tillgångar och skyldigheter för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Värdering av förvärvade tillgångar och skulder enligt klyvningsmetoden görs på samma sätt som för dotterföretag. SCA klyver sin andel av företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i de finansiella rapporterna. Ett fåtal företag inom SCA-koncernen har bedömts vara gemensam verksamhet nämligen Uni-Charm Mölnlycke, ProNARO och Nokianvirran Energia, där parterna i avtalet förvärvar samtliga produkter och tjänster från företagen och företagen drivs med resultat nära noll.

Gemensam verksamhet

Företagsnamn	Organisations nummer	Säte	Kapital andel 2016- 12-31	Kapital andel 2015- 12-31	Kapital andel 2014- 12-31
Uni-Charm Mölnlycke B.V.	02-330 631	Hoogezand, Nederländerna	40	40	40
ProNARO GmbH	HRB 8744	Stockstadt, Tyskland	50	50	50
Nokianvirran Energia Oy (NVE)	213 1790-4	Kotipakka, Finland	27	27	27

Uni-Charm Mölnlycke

Uni-Charm har klassificerats som en gemensam verksamhet då parterna i avtalet köper samtliga produkter som producerats av företaget. Produkterna prissätts på ett sådant sätt att verksamheten erhåller full kostnadstäckning för produktions- och finansieringskostnader. Det medför att företaget i samarbetet drivs med ett resultat nära noll och därför inte utsätts för ett kommersiellt risktagande. Detta samarbete har verksamhet i Hoogezand Nederländerna, Veniov Ryssland, och Delaware USA.

F5. AKTIER OCH ANDELAR

Aktier och andelar

MSEK	2016	2015	2014
Värde vid periodens början	45	53	52
Årets investeringar	1	–	–
Försäljningar	–1	–7	–
Övriga omklassificeringar	–	–	1
Nedskrivningar	–	–	–
Omräkningsdifferenser	1	–1	–
BR Värde vid periodens slut	46	45	53

Aktier och andelar avser innehav i övriga företag som inte klassificeras som dotterföretag, samarbetsarrangemang eller intresseföretag. Innehavet är av operativ karaktär och har därmed inte klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Bokfört värde anses överensstämma med verkligt värde.

ProNARO

Ett antal pappersbruk har gått samman och bildat företaget, ProNARO, vars huvudsakliga uppgift är att förhandla bra priser, optimera lagernivåer, höja virkeskvaliteten samt minska ledtider och kostnader vid inköp av virke. ProNAROs inköp bygger på prognostiserade volymer från pappersbruken. Företagets produktions- och administrationskostnader debiteras pappersbruken genom det pris som virket åsätts. Vid eventuella budget- eller prisavvikelser debiteras pappersbruken för dessa ytterligare kostnader, vilket medför att ProNARO inte utsätts för någon kommersiell risk.

Nokianvirran Energia

SCA har med två andra intressenter ingått ett avtal för ett gemensamt, så kallat, Mankala bolag på den finska energimarknaden där de gemensamma parterna tillverkar värme och ånga av biobränsle. Varje delägare är i samarbetet skyldig att stå för de fasta kostnaderna i proportion till sitt ägande i företaget, samt betala för de använda råvarorna vid tillverkning av värme och ånga proportionerligt till sin konsumtion. Företaget är således inte vinstdrivande eftersom parterna bär sina respektive kostnader. Bolaget förväntas gå med ett resultat nära noll och är därför inte utsatt för några kommersiella risker.

F6. FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Förvärv av dotterföretag

SCA tillämpar IFRS 3, Rörelseförvärv, i samband med förvärv. Vid rörelseförvärv identifieras och klassificeras förvärvade tillgångar respektive övertagna skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten (så kallad förvärvsanalys). I förvärvsanalysen ingår även att bedöma om det finns tillgångar av immateriell karaktär såsom varumärken, patent, kundkontrakt eller liknande som inte finns redovisade i den förvärvade enheten. I de fall anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt identifierade immateriella tillgångar i bolaget redovisas skillnaden som goodwill. Eventuella övervärden på materiella tillgångar skrivs av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Goodwill och starka varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan blir föremål för testning av nedskrivningsbehov vid den årliga nedskrivningsprövningen. Vissa varumärken och kundkontrakt skrivs av under dess bedömda nyttjandeperiod.

Överförd ersättning som är villkorad av framtida händelser, värderas till verkligt värde, eventuell värdeförändring redovisas i periodens resultat.

Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt.

Företag förvärvade under perioden ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till tidpunkten för avyttring.

Innehav utan bestämmande inflytande

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande bestäms för varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill (partiell goodwill) eller verkligt värde vilket innebär att goodwill även redovisas på innehav utan bestämmande inflytande (full goodwill).

Vid successiva förvärv som leder till att ett bestämmande inflytande uppnås, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar i den förvärvade enheten till verkligt värde och resultatet av omvärderingen redovisas i resultaträkningen. Om det bestämmande inflytandet upphör vid avyttring av en verksamhet redovisas resultatet i resultaträkningen, den del av den avyttrade verksamheten som fortfarande är kvar i koncernen värderas till verkligt värde vid avyttringstillfället varvid omvärderingseffekten redovisas i resultaträkningen.

Förvärv där bestämmande inflytande uppnås som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en eget kapitaltransaktion, det vill säga en överföring mellan eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Detsamma gäller för avyttringar som sker utan att bestämmande inflytande går förlorat.

Förvärv

Den 13 oktober 2015 meddelade SCA att bolaget lade ett offentligt bud på Wausau Paper Corp., en av de största tillverkarna av mjukpapper för storförbrukare på den nordamerikanska marknaden. Den 17 november 2015 godkändes affären av amerikanska myndigheter och på bolagsstämman den 20 januari 2016 accepterade Wausau Papers aktieägare budet från SCA. Transaktionen slutfördes den 21 januari 2016 varvid SCA förvärvade samtliga aktier. Från och med detta datum konsoliderar SCA Wausau. Överförd ersättning uppgår till 513 MUSD (4 401 MSEK) kontant. Goodwill motiveras av synergier mellan SCA och Wausau Paper bland annat genom att ge kunderna en bred portfölj av produkter. Förvärvet förväntas generera årliga synergier om cirka 40 MUSD, med full effekt tre år efter att transaktionen slutförts. Synergierna förväntas inom inköp, produktion, logistik, minskad import, ökade volymer av premiumprodukter samt lägre försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringskostnaderna förväntas uppgå till cirka 50 MUSD.

Kostnader för förvärvet uppgår till 90 MSEK.

Två mindre förvärv har gjorts under året Sensassure i Kanada och Swedscot i Storbritannien med en sammantagen köpeskilling om 50 MSEK av vilken 19 MSEK avser tilläggsköpeskilling som kommer att erläggas om vissa resultatmått uppnås.

Påverkan på omsättning och resultat från periodens förvärv

Förvärvet av Wausau har påverkat koncernens nettoomsättning från förvärvstidpunkten med 2 996 MSEK, justerat rörelseresultat med 272 MSEK och periodens resultat, inklusive jämförelsestörande poster, före skatt med 32 MSEK. Om förvärvet hade konsoliderats från 1 januari 2016, skulle den förväntade nettoomsättningen uppgått till 3 164 MSEK och resultat före skatt, inklusive jämförelsestörande poster med 48 MSEK. Förvärven av Sensassure och Swedscot har påverkat koncernens nettoomsättning med 9 MSEK och periodens resultat före skatt med –1 MSEK. Om förvärven hade konsoliderats från 1 januari 2016, skulle den förväntade nettoomsättningen uppgått till 42 MSEK och resultat före skatt med –2 MSEK.

F6. FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR, FORTS.

Förvärvade verksamheter

Tabellen nedan visar verkligt värde på förvärvade nettotillgångar som redovisas på förvärvsdagen, redovisad goodwill samt påverkan på koncernens kassaflödesanalyser.

Förvärvsbalanser
MSEK	2016	2015	2014
Immateriella tillgångar	213	–	23
Materiella anläggningstillgångar	2 896	–	56
Övriga anläggningstillgångar	–	66	166
Rörelsetillgångar	682	–	86
Likvida medel	14	2	27
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–71	–	–5
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 128	–	–20
Rörelseskulder	–534	–	–29
Verkligt värde på nettotillgångar	1 072	68	304
Goodwill	3 379	–	269
Koncernmässigt värde på intresseföretagsandel	–	–	–72
Omvärdering av tidigare ägd andel	–	–	–35
Överförd ersättning	4 451	68	466
Överförd ersättning	–4 451	–68	–466
Tilläggsköpeskilling	19	–	–
Reglering av köpeskilling avseende tidigare års förvärv	–2	–6	–
Likvida medel i förvärvade verksamheter	14	–	27
Justering av likvida medel i slutlig förvärvsanalys Vinda	–	–	–69
KF Påverkan på koncernens likvida medel, förvärv av verksamheter	–4 420	–74	–508
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–50	–19	–173
Förvärvad nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 128	–	–20
Justering av nettolåneskuld i slutlig förvärvsanalys Vinda	–	–	193

OKF Förvärv av verksamheter under perioden inkl övertagen nettolåneskuld	–6 598	–93	–508

Specifikation av förvärvsbalans 2016

MSEK	Wausau	Övriga	Total
Immateriella tillgångar	213	–	213
Materiella anläggningstillgångar	2 896	–	2 896
Rörelsetillgångar	672	10	682
Likvida medel	14	–	14
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–71	–	–71
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 127	–1	–2 128
Rörelseskulder	–525	–9	–534
Verkligt värde på nettotillgångar	1 072	–	1 072
Goodwill	3 329	50	3 379
Överförd ersättning	4 401	50	4 451
Överförd ersättning	–4 401	–50	–4 451
Tilläggsköpeskilling	–	19	19
Reglering av köpeskilling avseende tidigare års förvärv	–	–2	–2
Likvida medel i förvärvade verksamheter	14	–	14
KF Påverkan på koncernens likvida medel,
förvärv av verksamheter	–4 387	–33	–4 420
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–	–50	–50
Förvärvad nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 127	–1	–2 128
OKF Förvärv av verksamheter under perioden inkl övertagen nettolåneskuld	–6 514	–84	–6 598

Justering av preliminära förvärvsbalanser 2016

En förvärvsanalys är preliminär till dess den fastställs. En preliminär förvärvsanalys ändras så fort ny information avseende tillgångar/skulder vid förvärvstidpunkten erhålls, men senast ett år från förvärvstillfället fastställs den preliminära förvärvsanalysen. Vid justering av förvärvsanalyser ändras resultat- och balansräkningarna för jämförelseperioden. Den preliminära förvärvsanalysen för Wausau har justerats jämfört med kvartal 1 då ytterligare information erhållits om marknadsvärden och nya beräkningar har gjorts avseende immateriella tillgångar. Övriga förvärvsanalyser upprättade under förra året har fastställts i enlighet med de preliminära förvärvsanalyserna.

Förvärv efter rapportperiodens slut

Den 19 december 2016 meddelade SCA att bolaget ingått ett avtal att förvärva BSN medical, ett ledande medicintekniskt företag. BSN medical utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom sårvård, kompressionsbehandling och ortopedi. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 1 400 MEUR och övertagande av nettoskuld till cirka 1 340 MEUR. Förvärvet kommer att vara helt lånefinansierat och SCA Hygiene-koncernen har bindande kreditlöften tillgängliga. Transaktionen är villkorad av sedvanliga godkännanden från konkurrensmyndigheter. Transaktionen förväntas slutföras under andra kvartalet 2017.

Avyttringar

I juni avyttrade SCA sin ägarandel om 33% i återvinningsföretaget IL Recycling. Köpeskillingen uppgick till 239 MSEK och reavinsten uppgick till 218 MSEK.

I november avyttrade SCA kvarvarande anläggningstillgångar i Kina som inte ingick i den hygienverksamhet som fördes över till Vinda år 2014. Köpeskillingen uppgick till 169 MSEK och resulterade i en reavinst på 40 MSEK exklusive avyttringskostnader och återföring av realiserad kursdifferens i den avyttrade verksamheten, inklusive avyttringskostnader och återföring av realiserad kursdifferens uppgick resultatet till –26 MSEK. Utöver dessa avyttringar har ersättningar erhållits för en del mindre avyttringar i Kina och Sverige, totalt uppgick köpeskillingen för dessa till 30 MSEK och rearesultatet till 27 MSEK.

Samtliga rearesultat har redovisats bland jämförelsestörande poster i resultaträkningen. I övrigt har slutreglering skett av tilläggsköpeskilling för den under 2015 avyttrade barnblöjverksamheten i Sydafrika med 59 MSEK.

Tillgångar och skulder ingående i avyttringar

MSEK	2016	2015	2014
Materiella anläggningstillgångar	–10	48	–
Övriga anläggningstillgångar	44	–	–
Rörelsetillgångar	3	68	–
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	124	–	–
Likvida medel	8	–	–
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–	–	–
Rörelseskulder	–16	–	–
Resultat vid försäljning1)	285	0	–
Erhållen ersättning efter avyttringskostnader	438	116	–
Avgår:
Ej erhållen köpeskilling	–	–67	–
Likvida medel i avyttrade företag	–8	–	–
Tillkommer:
Betalning av fordran köpeskilling	59	280	206
KF Påverkan på koncernens likvida medel, Avyttringar	489	329	206
Avgår:
Avyttrad nettolåneskuld exkl likvida medel	–	–	–
OKF Avyttring av verksamheter under perioden inkl överlåten nettolåneskuld	489	329	206

1) Exklusive återföring av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade företag till resultaträkningen. Resultat vid försäljning ingår i jämförelsestörande poster i resultaträkningen.

G. ÖVRIGT

G1. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificering värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och det redovisade värdet. Tillgångarna skrivs inte längre av efter omklassificeringen. Vinsten är begränsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Vinster och förluster som redovisats vid omvärdering och avyttring redovisas i periodens resultat.

När en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område avyttras klassificeras den som en avvecklad verksamhet. Avyttringstillfället, eller den tidpunkt när verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning, styr när verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet.

Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen. Resultaträkningen korrigeras för jämförelseperioden som om den avvecklade verksamheten redan hade avvecklats vid ingången av jämförelseperioden.

G2. LEASING

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasingavtal klassificeras och redovisas antingen som operationella eller finansiella. I de fall ett leasingavtal i allt väsentligt innebär att de risker och fördelar normalt förknippade med ägande har överförts till SCA klassificeras leasingavtalen som finansiella. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång med en motsvarande räntebärande skuld. Det initiala värdet på båda dessa poster utgör det lägsta av tillgångarnas verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Framtida leaseavgifter fördelas mellan amortering och ränta, så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. Råder osäkerhet om tillgången kommer att övertas vid leasingperiodens utgång skrivs tillgången av över leasingperioden om denna är kortare än den nyttjandetid som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal där risker och fördelar med ägandet i allt väsentligt kvarstår hos uthyraren klassificeras som operationell leasing, och leaseavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Leasingkostnader
MSEK	2016	2015	2014
Operationell leasing	–842	–816	–797
Finansiell leasing, avskrivning	–10	–7	–9
Finansiell leasing, räntekostnad	–5	–2	–3
Summa	–857	–825	–809

Operationell leasing, framtida minimileaseavgifter

MSEK	2016	2015	2014
Inom 1 år	602	624	605
Mellan 2–5 år	1 384	1 235	1 324
Senare än 5 år	1 453	623	708
Summa	3 439	2 482	2 637

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

MSEK	2016	2015	2014
Byggnader	59	53	15
Mark	31	67	43
Maskiner och inventarier	66	–	1
Pågående nyanläggningar	–	–	1
BR Summa	156	120	60

För 2016 är anläggningstillgångar som innehas för försäljning hänförligt till avveckling av en produktionsanläggning av mjukpapper i Spanien om 59 MSEK samt avveckling av hygienverksameten i Indien om 97 MSEK.

De operationella leasingobjekten utgörs av ett stort antal objekt, såsom lagerlokaler, kontor, övriga byggnader, maskiner och inventarier, IT-utrustning, kontorsutrustning samt diverse transportfordon. Bedömningen är, för ett antal av objekten, att det i realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid.

Finansiell leasing, framtida minimileaseavgifter

MSEK	2016	2015	2014
Inom 1 år	260	9	44
Mellan 2–5 år	1	13	9
Senare än 5 år	–	35	–
Summa	261	57	53
Varav ränta	0	–18	–3
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter	261	39	50

Övriga upplysningar

Periodens totala utbetalningar avseende finansiellt leasade tillgångar uppgick till –46 (–13; –17) MSEK varav amortering av skuld – 41 (–11; –15) MSEK. Det bokförda värdet på finansiellt leasade tillgångar per årsskiftet avseende byggnader/mark var 9 (39; 46) MSEK och avseende maskiner 264 (9; 12) MSEK. De väsentliga händelserna under 2016 var att ett hyreskontrakt avseende en sodapanna omförhandlades och avslutades samt att ett kontrakt avseende ett distributionscenter avslutades. Det omförhandlade kontraktet för sodapannan ledde till att kontraktet redovisats som en finansiellt leasad tillgång med ett bokfört värde uppgående till 258 MSEK vid slutet av rapportperioden. Sodapannan kommer att förvärvas för sitt bokförda värde under 2017. Distributionscentret förvärvades under 2016 för 29 MSEK. För information om väsentliga leasingkontrakt se not G3 om Eventualförpliktelser.

G3. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH STÄLLDA PANTER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse till följd av inträffade händelser som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Eventualförpliktelser
MSEK	2016	2015	2014
Borgensförbindelser för:
intresseföretag	13	15	17
kunder och övriga	55	54	51
Skattetvister	–	1 302	1 554
Övriga eventualförpliktelser	227	256	262
Summa	295	1 627	1 884

Avsättning för övriga ansvarsförbindelser ovan avser återvinningsavgifter/ skatter för emballage i Frankrike där kravet är föremål för rättslig prövning.

SCA genomförde 2000 en leasingtransaktion med amerikanska banker som motparter. Transaktionen avsåg Östrands massafabrik i Timrå, Sverige. Löptiden för transaktionen var ursprungligen 30 år. Under januari 2017 har SCA avvecklat denna transaktion utan ekonomiska konsekvenser. Vid transaktionstillfället var nuvärdet av de hyresbelopp som SCA åtagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (442 MUSD). Av detta belopp placerades ett belopp motsvarande 3,6 miljarder SEK, enligt avtal, dels på konton i bank, dels i amerikanska värdepapper, som vid avtalstillfället hade rating AA respektive AAA. Värdet av utestående depositioner och amerikanska värdepapper uppgick till 2,7 miljarder SEK per 31 december 2016. SCA stod för kreditrisken gentemot

G4. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med närstående har baserats på vedertagna kommersiella villkor i branschen och har ingåtts under normala kommersiella villkor.

Joint ventures och samarbetsarrangemang rubriceras som närstående. Transaktioner med dessa parter är inte väsentliga och specificeras ej särskilt nedan. För information om SCAs andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag se not F3 och F4.

För information om löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner för styrelse, vd och andra ledande befattningshavare se not C3 och C4.

I övrigt har inga transaktioner ägt rum mellan SCA och närstående som väsentligen påverkat företagets ställning och resultat.

depåbanken. Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner har sedan 2000 nettoredovisats i balansräkningen.

SCA genomförde under 2007 en transaktion konstruerad som en "sale and leaseback" med en europeisk bank avseende den nya sodapannan vid kraftlinerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets ursprungliga löptid var 25 år med rätt för SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2023. Nuvärdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK vilket belopp har investerats i ett värdepapper med rating A utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesörja hyresbetalningar under avtalets löptid. Skulle motpartens rating falla under BBB–, har SCA rätt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i förtid. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra, hyresavtalen är SCA skyldigt att ersätta motparten för den skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan uppgå till maximalt 11 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anläggningen utan operativa inskränkningar. Leasingavtalet och depåarrangemanget har sedan 2007 nettoredovisats i SCAs balansräkning.

SCA har ett tioårigt prisbestämt avtal med en norsk elleverantör omfattande leverans av el motsvarande cirka 17 procent av SCA Graphic Sundsvalls beräknade förbrukning. Avtalet trädde i kraft under 2009.

Ställda panter

			Total
MSEK	Panter avseende finansiella skulder	Övrigt	2016	2015	2014
Fastighetsinteckningar	7	–	7	11	11
Företagsinteckningar	35	20	55	52	56
Övrigt	–	130	130	430	414
Summa	42	150	192	493	481

Skulder för vilka vissa av dessa panter ställts som säkerhet uppgick till 0 (5; 5) MSEK.

Moderbolagets räkningar

Resultaträkning RR

MSEK Not	2016	2015
Administrationskostnader	–829	–1 109
Övriga rörelseintäkter	539	430
Övriga rörelsekostnader	–202	–200
Rörelseresultat M1	–492	–879

Finansiella poster M9
Resultat från andelar i koncernföretag	44 191	12 191
Ränteintäkter och liknande resultatposter	266	25
Räntekostnader och liknande resultatposter	–1 063	–1 240
Summa finansiella poster	43 394	10 976
Resultat efter finansiella poster	42 902	10 097
Bokslutsdispositioner M3	–12	–16
Skatt på periodens resultat M3	–345	–349
Periodens resultat	42 545	9 732

Rapport över totalresultat
MSEK	2016	2015
Periodens resultat	42 545	9 732
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat	42 545	9 732

MSEK	2016	2015
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	42 902	10 097
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet T:1	–33 087	–1 576
	9 815	8 521
Betald skatt	–	–8
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	9 815	8 513
Förändring i rörelsefordringar1)	128	–42
Förändring i rörelseskulder1)	–258	–983
Kassaflöde från den löpande verksamheten	9 685	7 488
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	–1	–6 346
Kapitalisering av dotterföretag	–75 000	–
Avyttring av dotterföretag	167 601	–
Förvärv av anläggningstillgångar	–139	–126
Avyttring av finansiella tillgångar	6	10
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	24	31
Kassaflöde från investeringsverksamheten	92 491	–6 431
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	–	2 630
Amortering av lån	–98 138	–
Utbetald utdelning	–4 038	–3 687
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–102 176	–1 057
Periodens kassaflöde	0	0
Likvida medel vid periodens början	0	0
Likvida medel vid periodens slut2)	0	0

T:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2016	2015
Avskrivningar på anläggningstillgångar	72	68
Förändring av upplupna poster	–632	498
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	681	102
Ej kassaflödespåverkande utdelning	–32 493	–
Utdelningsintäkt i form av reducering finansiell intern skuld	–	–2 272
Realisationsresultat vid försäljning av fastigheter	–44	–64
Förändring av avsättningar	–671	92
Summa	–33 087	–1 576

1) De mellanhavanden moderbolaget har med svenska dotterföretag avseende skatter redovisas som förändring i rörelsefordringar respektive rörelseskulder.

2) Bolagets checkkonto är ett underkonto och redovisas i balansräkningen bland skulder till dotterföretag.

Tilläggsupplysningar

Betalda erhållna räntor och utdelningar	2016	2015
Erhållen utdelning	43 623	10 688
Erhållet koncernbidrag	1 548	1 339
Lämnat koncernbidrag	–64	–68
Betald ränta	–1 233	–1 406
Erhållen ränta	427	227
Summa	44 301	10 780

Balansräkning BR

MSEK	Not	2016	2015
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten		–	0
Immateriella anläggningstillgångar	M4	–	0
Byggnader och mark		8 271	8 182
Maskiner och inventarier		0	8
Materiella anläggningstillgångar	M5	8 271	8 190
Andelar	M6	79 772	139 886
Fordringar hos dotterföretag	M7	–	186
Andra långfristiga fordringar		108	126
Finansiella anläggningstillgångar		79 880	140 198
Summa anläggningstillgångar		88 151	148 388
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterföretag	M7	61 063	2 345
Aktuella skattefordringar	M3	26	26
Övriga kortfristiga fordringar	M8	58	59
Kassa och bank		0	0
Summa omsättningstillgångar		61 147	2 430
Summa tillgångar		149 298	150 818
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	M11	2 350	2 350
Uppskrivningsfond		1 363	1 363
Reservfond		7 283	7 283
Summa bundet eget kapital		10 996	10 996
Balanserad vinst		44 845	39 151
Periodens resultat		42 545	9 732
Summa fritt eget kapital		87 390	48 883
Summa eget kapital		98 386	59 879
Obeskattade reserver	M3	242	230
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	M2	24	713
Avsättningar för skatter	M3	1 303	958
Övriga avsättningar		3	3
Summa avsättningar		1 330	1 674
Långfristiga skulder
Skulder till dotterföretag	M7	–	–
Långfristiga räntebärande skulder	M9	2 272	16 556
Övriga långfristiga skulder		0	0
Summa långfristiga skulder		2 272	16 556
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterföretag	M7	46 558	64 319
Kortfristiga räntebärande skulder	M9	217	7 484
Leverantörsskulder		60	27
Övriga kortfristiga skulder	M10	233	649
Summa kortfristiga skulder		47 068	72 479
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		149 298	150 818

Förändring i eget kapital (se även not M11)

MSEK	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Balanserad vinst och periodens resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2014-12-31	2 350	1 363	7 283	42 838	53 834
Periodens resultat				9 732	9 732
Utdelning 5,25 SEK per aktie				–3 687	–3 687
Eget kapital 2015-12-31	2 350	1 363	7 283	48 883	59 879
Periodens resultat				42 545	42 545
Utdelning 5,25 SEK per aktie				–4 038	–4 038
Eget kapital 2016-12-31	2 350	1 363	7 283	87 390	98 386

M. NOTER TILL MODERBOLAGETS RÄKNINGAR

M1. RÖRELSERESULTAT

Rörelseresultat per kostnadsslag

MSEK Not	2016	2015
Övriga rörelseintäkter	539	430
Övriga externa kostnader	–310	–586
Personal- och styrelsekostnader	–514	–517
Avskrivningar balanserade utvecklingskostnader M4	0	0
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar M5	–71	–68
Övriga rörelsekostnader, exklusive avskrivningar	–136	–138
RR Summa	–492	–879

I posten övriga externa kostnader ingår konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader, förvaltningskostnader med mera.

Revisionskostnader MSEK 2016 2015

EY
Revisionsuppdrag	–10	–
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	–
Skatterådgivning	0	–
Övriga uppdrag	–2	–
Summa	–13	–
PWC
Revisionsuppdrag	–	–9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–1	0
Skatterådgivning	–7	–14
Övriga uppdrag	–19	–6
Summa	–27	–29

Leasing

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget redovisar samtliga leasar som operationella leasar.

Framtida betalningsåtaganden för ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2016	2015
Inom 1 år	–	24
Mellan 2–5 år	–	71
Senare än 5 år	–	–
Summa	–	95

Periodens kostnad avseende leasing av tillgångar uppgick till –25 (–120) MSEK. I 2015 års kostnad ingick en förtida terminering av ett leasingkontrakt med 73 MSEK. Leasingobjekten har utgjorts av transportmedel, kontorslokaler samt teknisk utrustning. Samtliga utestående leasingkontrakt har per 31 december 2016 överförts till dotterföretaget SCA Hygiene AB.

M2. PERSONAL- OCH STYRELSEKOSTNADER

Löner och ersättningar

MSEK	2016	2015
Styrelse1) vd, vice vd:ar och ledande befattningshavare (6st (5 st))	–73	–85
varav rörlig lön	–31	–25
Övriga anställda	–129	–149
Summa	–202	–234

1) Av årsstämman beslutade ersättningar till styrelse uppgick till –8,0 (–6,4) MSEK. För mer information se not C1–C4.

Sociala kostnader

MSEK	2016	2015
Summa sociala kostnader	–299	–272
varav pensionskostnader2)	–235	–198

2) Av moderbolagets pensionskostnader avser –101 (–100) MSEK styrelse, vd, vice vd och ledande befattningshavare. Även tidigare vd:ar, vice vd:ar och dess efterlevande ingår. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick innan verksamhetsöverlåtelseavtalet mellan bolaget och SCA Hygiene AB till 497 (409) MSEK. Bolagets utestående pensionsförpliktelser enligt balansräkningen 31 december 2016 avser pensionsförpliktelse till vice vd.

Pensionskostnader

MSEK	2016	2015
Pensionering i egen regi
Kostnad exklusive räntekostnad	–152	–127
Räntekostnad (redovisad bland personalkostnader)	–6	–12
	–158	–139
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier	–24	–27
Övrigt	–3	5
	–185	–161
Avkastningsskatt	0	0
Särskild löneskatt på pensionskostnader	–47	–36
Kostnad för kreditförsäkring m.m.	–3	–1
Periodens pensionskostnad	–235	–198

Årets avgifter för sjuk- och familjepension som är försäkrad i Alecta uppgår till –3 (–2) MSEK. 2017 års premier beräknas uppgå till 3 MSEK, se även Avsättning för pensioner i denna not. I personalkostnader ingår övriga personalkostnader med –13 (–11) MSEK.

Medelantalet anställda

	2016	2015
Sverige	120	118
varav kvinnor, %	50	53

Andelen anställda i åldersgrupperna, %
2016 21–30 år 31–40 år 41–50 år 51–60 år
	5	23	36	29	7

Styrelseledamöter är till 42 (30) procent kvinnor och av ledande befattningshavare är 33 (35) procent kvinnor.

M2. PERSONAL- OCH STYRELSEKOSTNADER, FORTS.

Avsättningar för pensioner

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget tillämpar tryggandelagens regler avseende pensioner. Den huvudsakliga skillnaden jämfört med IAS 19 är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I detta nuvärde inkluderas dock en särskild reserv för framtida utbetalningar av tillägg på pensionerna motsvarande inflationen. I moderbolaget förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer.

PRI-pensioner

Pensionsskulderna avseende PRI-pensioner har tryggats genom en gemensam svensk SCA-pensionsstiftelse. Marknadsvärdet av moderbolagets del av stiftelsens tillgångar uppgick per den 31 december 2016 till 127 (111) MSEK. De två senaste åren har ingen gottgörelse erhållits. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna uppgick per den 31 december 2016 till 125 (119) MSEK. Pensionsutbetalningar har skett med –7 (–7) MSEK under 2016. 2016 översteg tillgångarna pensionsförpliktelserna varför tidigare års avsättning i balansräkningen på 8 MSEK kunnat lösas upp.

Övriga pensionsförpliktelser

I koncernens not C3 Ersättning till ledande befattningshavare, beskrivs de övriga förmånsbestämda pensionsplaner moderbolaget har. Nedanstående tabell visar förändringen mellan åren.

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensionering i egen regi

MSEK	2016	2015
Värde vid periodens början	713	619
Erhållen ersättning för övertagande av pensionsförpliktelser	24	–
Lämnad ersättning för överlämnande av pensionsförpliktelser	–839	–
Kostnad exklusive räntekostnad	152	127
Räntekostnad (redovisas bland personalkostnader)	6	12
Utbetalning av pensioner	–32	–45
BR Värde vid periodens slut	24	713

Extern aktuarie har genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 0,8 (1,9) procent. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive balansdag. Majoriteten av pensionsförpliktelserna har överlåtits per 30 december 2016 till dotterföretaget SCA Hygiene AB. Formellt överförs pensionsförpliktelserna då Länsstyrelsen lämnat sitt medgivande, vilket väntas ske under 2017. Nästa års förväntade utbetalningar avseende ovanstående förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 30 MSEK, vilka kommer att belasta dotterföretaget SCA Hygiene AB. En del av pensionsåtagandena är säkerställda genom kapitalförsäkringar som redovisas bland andra långfristiga fordringar i balansräkningen.

M3. SKATTER

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

I moderbolagets bokslut redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2016	2015
Uppskjuten skatt	345	349
Aktuell skatt	0	0
RR Summa	345	349

Förklaring av skattekostnaden

Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt multiplicerat med aktuell skattesats.

	2016		2015
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
RR Resultat före skatt	42 890		10 081
RR Skattekostnad/intäkt	345	0,8	349	3,5
Förväntad skatt	9 436	22,0	2 218	22,0
Skillnad	–9 091	–21,2	–1 869	–18,5
Skillnaden förklaras av:
Skatter hänförliga till tidigare perioder	0	0,0	14	0,2
Ej skattepliktiga utdelningar från dotterföretag	–9 597	–22,4	–2 351	–23,3
Ej skattepliktiga koncernbidrag från dotterföretag1)	–49	–0,1	–50	–0,5
Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterföretag1)	394	0,9	487	4,8
Andra skattefria/icke avdragsgilla poster	161	0,4	31	0,3
Summa	–9 091	–21,2	–1 869	–18,5

1) Ej skattepliktiga respektive ej avdragsgilla konernbidrag utgörs av den återbetalning som sker från/till respektive dotterföretag uppgående till 78% av koncernbidraget.

Moderbolaget deltar i koncernens skatteutjämningssystem och betalar merparten av koncernens totala svenska skatter. Dessa redovisas som lämnade och erhållna koncernbidrag i resultaträkningen. Nettot av lämnat och erhållet koncernbidrag per dotterföretag uppgår till 22% och utgör respektive dotterföretags andel av koncernens totala skattekostnad.

Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–)

MSEK	2016	2015
Värde vid periodens början	–26	–18
Aktuell skattekostnad	0	0
Betald skatt	0	–8
BR Värde vid periodens slut	–26	–26

Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2016	2015
Förändringar i temporära skillnader	345	335
Justeringar för tidigare perioder	0	14
Summa	345	349

Avsättningar för skatter

MSEK	Värde vid periodens början	Uppskjuten skattekostnad	Värde vid periodens slut
Byggnader och mark	1 539	–3	1 536
Avsättningar för pensioner	–144	149	5
Underskottsavdrag	–399	205	–194
Övrigt	–38	–6	–44
BR Summa	958	345	1 303

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan ingår med 242 (230) MSEK i moderbolagets obeskattade reserver.

M4. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

MSEK	2016	2015
Ackumulerade anskaffningsvärden	–	20
Ackumulerade avskrivningar	–	–20
Planenligt restvärde	–	0
Värde vid periodens början	0	0
Investeringar	–	–
Försäljningar och utrangeringar	0	–
Periodens avskrivningar	0	0
BR Värde vid periodens slut	–	0

M5. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. I moderbolaget redovisas rotstående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaffningsvärde. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvärdering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes till uppskrivningsfond i eget kapital.

Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader Mark och markanläggning		Maskiner och inventarier Total
MSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Ackumulerade anskaffningsvärden	166	166	4 186	4 029	5	25	4 357	4 220
Ackumulerade avskrivningar	–110	–106	–977	–913	–5	–17	–1 092	–1 036
Ackumulerade uppskrivningar	–	–	5 006	5 006	–	–	5 006	5 006
Planenligt restvärde	56	60	8 215	8 122	0	8	8 271	8 190
Värde vid periodens början	60	65	8 122	8 034	8	9	8 190	8 108
Investeringar	1	1	164	154	0	2	165	157
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–7	–6	–6	–1	–13	–7
Periodens avskrivningar	–5	–6	–64	–60	–2	–2	–71	–68
BR Värde vid periodens slut	56	60	8 215	8 122	0	8	8 271	8 190

I mark ingår skogsmark med 7 393 (7 384) MSEK.

M6. ANDELAR

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Andelar i koncernföretag Dotterföretag Övriga företag Total MSEK 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Ackumulerade anskaffningsvärden 79 772 139 982 0 6 79 772 139 988 Ackumulerade avskrivningar – 140 – – – 140 Ackumulerade nedskrivningar – –242 – – – –242 Planenligt restvärde 79 772 139 880 0 6 79 772 139 886 Värde vid periodens början 139 880 133 636 6 13 139 886 133 649 Investeringar 108 174 6 346 – – 108 174 6 346 Försäljningar –167 601 0 –6 –7 –167 607 –7 Periodens nedskrivningar –681 –102 – – –681 –102 BR TM6:1 Värde vid periodens slut 79 772 139 880 0 6 79 772 139 886

Under 2016 har bolaget förvärvat tre koncerninterna företag till ett värde av sammanlagt 0 MSEK. Därutöver har bolaget lämnat kapitaltillskott till dotterföretag med sammanlagt 75 681 MSEK samt erhållit nya aktier i SCA Capital NV i form av en engångsutdelning till ett värde av 32 493 MSEK. Samtliga aktier i SCA Group Holding BV har avyttrats till bokfört värde 95 836 MSEK. Nedskrivning av aktier i dotterföretag har skett med 681 MSEK. Per 30 december 2016 överläts samtliga aktier i sex dotterföretag till bokfört värde via verksamhetsöverlåtelseavtal med SCA Hygiene AB. Aktierna i SCA Försäkringsaktiebolag ingick i överlåtelsen men i väntan på Finansinspektionens godkännande redovisas innehavet bland andelar i dotterföretag.

M7. FORDRINGAR HOS OCH SKULDER TILL DOTTERFÖRETAG

Fordringar hos och skulder till dotterföretag

MSEK	2016	2015
Anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	–	186
BR Summa	–	186
Omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	59 604	625
Övriga fordringar	1 459	1 720
BR Summa	61 063	2 345
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	–	–
BR Summa	–	–
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	45 766	64 108
Övriga skulder	792	211
BR Summa	46 558	64 319

TM6:1 Moderbolagets innehav av aktier i dotterföretag 2016-12-31

Företagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Antal andelar	Kapitalandel %	Redovisat värde MSEK
Svenska dotterföretag:
SCA Hygiene AB	556325-5511	Stockholm, Sverige	5 000	100	75 000
SCA Försäkringsaktiebolag	516401-8540	Stockholm, Sverige	140 000	100	14
SCA Graphic Holding Aktiebolag	556479-2058	Stockholm, Sverige	1 000	100	4 758
SCA Skogsfastigheter AB	556207-6256	Stockholm, Sverige	1 000	100	0
SCA Kraftfastigheter Aktiebolag	556449-7237	Stockholm, Sverige	1 000	100	0
Totalt redovisat värde dotterföretag					79 772

Tyska dotterföretag som undantas från offentliga uppgifter. Följande tyska företag behöver inte i enlighet med SEC. 264 para 3 German Commercial Code ("HGB") upprätta koncernredovisning, eftersom samtliga

dotterföretag omfattas av den koncernredovisning som upprättas av SCA AB.

SCA GmbH, med säte i Mannheim, Tyskland
SCA Hygiene Products Holding GmbH, med säte i Ismaning, Tyskland
SCA Hygiene Products GmbH Neuss, med säte i Neuss, Tyskland
SCA Hygiene Products GmbH, med säte i Mannheim, Tyskland
SCA Hygiene Products GmbH, med säte i Wiesbaden, Tyskland
SCA Hygiene Products AFH Sales GmbH med säte i Mannheim, Tyskland
SCA Hygiene Products Vertriebs GmbH med säte i Mannheim, Tyskland
SCA Hygiene Products GmbH Witzenhausen, med säte i Witzenhausen, Tyskland 9. SCA Hygiene GmbH, med säte i Mannheim, Tyskland

M8. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Övriga kortfristiga fordringar
MSEK	2016	2015
TM8:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	22
Övriga fordringar	36	37
BR Summa	58	59
TM8:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror	–	6
Förutbetalda finansiella kostnader	–	1
Förutbetalda pensionspremier	–	0
Övriga poster	22	15
Summa	22	22

M9. FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella poster
MSEK	2016	2015
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar från dotterföretag	46 623	10 688
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag	1 312	1 669
Lämnade koncernbidrag till dotterföretag	–63	–64
Nedskrivningar av aktier i dotterföretag	–681	–102
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, externa	0	0
Ränteintäkter, dotterföretag	266	25
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, externa	–419	–607
Räntekostnader, dotterföretag	–537	–563
Andra finansiella kostnader 1)	–107	–70
RR Summa	43 394	10 976

1) Andra finansiella kostnader särredovisas från och med 2015. I posten ingår valutakursdifferenser, vilka netto uppgår till 5 (0) MSEK.

Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

		Redovisat värde	Verkligt värde
MSEK	2016	2015	2016	2015
Obligationslån	–	14 490	–	14 666
Andra långfristiga lån med löptid>1 år <5 år	1 149	149	1 171	161
Andra långfristiga lån med löptid >5 år	1 123	1 917	1 175	1 980
BR Summa	2 272	16 556	2 346	16 807

Samtliga utestående obligationslån har under 2016 bytt motpart till SCA Hygiene AB. Alla andra utestående långfristiga lån per balansdagen har under 2017 bytt motpart till SCA Hygiene AB.

Finansiella instrument per kategori

RP REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har valt i enlighet med p. 3 i RFR 2 att inte tillämpa IAS 39. Moderbolaget redovisar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten. Valutaderivat som används för att säkra utländska fordringar och skulder omvärderas till bokslutsdagens kurs för att möta valutaomvärderingen i fordran/skulden. Räntederivat som används för att säkra ränteexponering i finansiella fordringar eller skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster. De finansiella instrument som finns i moderbolaget kategoriseras till låne- och kundfordringar för tillgångarna och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde för skulderna. Inga andra kategorier har nyttjats under de senaste två åren. Balansposterna är inte fullt ut avstämningsbara, då dessa kan innehålla poster som ej är finansiella instrument.

Låne- och kundfordringar
MSEK	2016	2015
Tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	108	126
Räntebärande fordringar hos dotterföretag	–	186
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterföretag1)	59 943	1 105
Övriga kortfristiga fordringar	34	35
Kassa och bank	0	0
Summa	60 085	1 452

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK	2016	2015
Skulder
Långfristiga skulder
Skulder till dotterföretag	–	–
Räntebärande skulder	2 272	16 556
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	217	7 484
Skulder till dotterföretag1)	45 829	64 152
Leverantörsskulder	60	27
Övriga kortfristiga skulder	16	268
Summa	48 394	88 487

1) I raden Fordringar hos dotterföretag ingår bokfört värde på finansiella derivat gentemot dotterföretag med 6 (162) MSEK. I raden Skulder till dotterföretag ingår bokfört värde på finansiella derivat gentemot dotterföretag med 35 (344) MSEK. Netto verkligt värde på dessa derivat uppgår till –18 (–169) MSEK. Derivatens nominella värde uppgår till 2 548 (32 264) MSEK.

M10. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2016	2015
TM10:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	179	596
Övriga rörelseskulder	54	53
BR Summa	233	649

TM10:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2016	2015
Upplupna räntekostnader	16	268
Upplupna sociala kostnader	5	36
Upplupen semesterlöneskuld	1	18
Övriga skulder till personal	1	84
Övriga poster	156	190
Summa	179	596

M11. AKTIEKAPITAL

Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende Eget kapital som presenteras på sidan 130. Akitekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedanstående:

Förändring av SCAs aktiekapital

ÅR	Händelse	Antal aktier	Ökning av aktiekapital	Inbetalt belopp MSEK
1993	Antal aktier 1 januari 1993	172 303 839
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteck ningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–
1999	Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1
2003	Konvertering av förlagsbevis	1 127 792	11,3	288,4
	Nyteckning genom optionsbevis IIB	1 697 683	17,0	434,5
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–
2016	Antal aktier 31 december 2016	705 110 094

SCAs aktiekapital 31 december 2016

	Antal röster	Antal aktier	Aktiekapital MSEK
A-aktier	10	64 594 572	225
B-aktier	1	640 515 522	2 125
Summa		705 110 094	2 350

Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,33 SEK. Innehav av egna aktier uppgick vid årets början och vid årets slut till 2 767 605 aktier. Aktierna innehades som ett led i de personaloptionsprogram som förföll 2008 och 2009.

M12. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH STÄLLDA PANTER

Eventualförpliktelser

MSEK	2016	2015
Borgensförbindelser för dotterföretag	76 476	13 072
Övriga ansvarsförbindelser	17	17
Summa	76 493	13 089

Moderbolaget har ställt borgen i förhållande till koncernens engelska pensionsplan för den situation att planen upplöses eller något av de i planen ingående företagen blir insolvent.

Ställda panter

MSEK	2016	2015
Företagsinteckningar	20	20
Övrigt	130	134
Summa	150	154

M13. ÅRSREDOVISNINGEN FASTSTÄLLS

Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 5 april 2017.

M14. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Bokslut 2016

Vinstdisposition moderbolaget
Fritt eget kapital i moderbolaget är:
balanserade vinstmedel	44 844 697 534
årets nettovinst	42 545 369 155
Summa	87 390 066 689
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägarna utdelas 6,00 SEK per aktie	4 214 054 9341)
samt att återstående belopp balanseras	83 176 011 755
Summa	87 390 066 689

1) Baserat på antalet utestående aktier den 31 december 2016. Utdelningsbeloppet kan komma att ändras på grund av att aktier i eget förvar kan komma att omsättas fram till avstämningsdagen den 7 april 2017. Bolagets egna kapital skulle ha varit 22 526 665 kronor högre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § a Årsredovisningslagen.

Stockholm den 23 februari 2017

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Pär Boman Styrelseordförande Roger Boström Styrelseledamot, utsedd av de anställda Ewa Björling Styrelseledamot Maija-Liisa Friman Styrelseledamot Annemarie Gardshol Styrelseledamot Johan Malmquist Styrelseledamot Bert Nordberg Styrelseledamot Louise Svanberg Styrelseledamot Örjan Svensson Styrelseledamot, utsedd av de anställda Barbara Milian Thoralfsson Styrelseledamot Thomas Wiklund Styrelseledamot, utsedd av de anställda

Magnus Groth Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 februari 2017 Ernst & Young AB

Hamish Mabon Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

M15. REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org.nr 556012-6293

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 36–135 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av goodwill och andra immateriella tillgångar (varumärken)

Värdet av goodwill och andra immateriella tillgångar (varumärken) med obestämbar nyttjandeperiod uppgår per den 31 december 2016 till 25,3 miljarder SEK. Nedskrivningsprövning är en komplex process och innehåller en hög grad av bedömning avseende framtida kassaflöden och andra antaganden. Vi har därför bedömt att värdering av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är ett särskilt betydelsefullt område. Bolaget utför årligen nedskrivningsprövningar samt även i de fall där nedskrivningsindikatorer har identifierats. Återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet fastställs såsom nyttjandevärdet, vilket beräknas utifrån det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden. Centrala antaganden i dessa beräkningar utgör framtida tillväxt, bruttovinst samt tillämpad diskonteringsränta. Processen är till sin natur grundad på uppskattningar och bedömningar, inte minst då den grundas på estimat avseende hur bolagets verksamhet kommer att påverkas av framtida utveckling på marknaden och av övriga ekonomiska skeenden, och de underliggande beräkningarna är komplexa.

I vår revision har vi utvärderat och granskat nyckelantaganden, tillämpning av erkänd värderingsteori, diskonteringsränta (benämnd WACC – "Weighted Average Cost of Capital") och annan källdata som använts av bolaget. Genom att t.ex. jämföra med externa datakällor, såsom förväntad inflation eller bedömningar om framtida marknadstillväxt och genom att bedöma känsligheten i bolagets värderingsmodell. Vi har använt erforderliga värderingsspecialister i vårt team vid utförandet av vår granskning. Vi har särskilt fokuserat på känsligheten i beräkningarna och har gjort en oberoende bedömning om huruvida det föreligger en risk att rimligt sannolika händelseförlopp skulle ge upphov till en situation där återvinningsvärdet skulle understiga redovisade värden. I denna bedömning har vi även bedömt bolagets historiska prognostiseringsförmåga. Vi har slutligen bedömt om upplysningar som lämnas i not D1 ("Immateriella tillgångar") i bolagets noter är ändamålsenliga, särskilt vad gäller upplysningarna om vilka av de angivna antagandena som är mest känsliga vid beräkning av nyttjandevärdet.

Skogsvärdering

Koncernens skogstillgångar redovisas som en biologisk tillgång till verkligt värde enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk samt med tillämpning av IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Per den 31 december 2016 har skogen tagits upp till ett värde om 30,8 miljarder SEK. Verkligt värde på koncernens skog beräknas utifrån nuvärdet av framtida kassaflöden före skatt och klassificeras som en Nivå 3 värdering i enlighet med IFRS 13. Värderingsprocessen är komplex då noterade marknadsvärderingar inte finns för dessa tillgångar. Biologiska tillgångar värderas därför utifrån nuvärdet av framtida kassaflöden. Nyckelbedömningar utgör framtida skogspriser, avverkningskostnader, volymantaganden och diskonteringsränta vilka inbegriper en hög grad av bedömningar av bolaget.

I vår revision har vi utvärderat och granskat nyckelantaganden, tillämpning av erkänd värderingsteori, diskonteringsränta ("WACC") och annan källdata som använts av bolaget genom att t.ex. jämföra med externa datakällor, såsom förväntad inflation, skogspriser och avverkningskostnader eller bedömningar om framtida avverkningsvolymer och genom att bedöma känsligheten i bolagets värderingsmodell. Vi har använt erforderliga värderingsspecialister i vårt team vid utförandet av vår granskning. Vi har särskilt fokuserat på känsligheten i beräkningarna. Vi har vidare bedömt bolagets historiska prognostiseringsförmåga. Vi har slutligen bedömt om upplysningar som lämnas i not D3 ("Biologiska tillgångar") i bolagets noter är ändamålsenliga, särskilt vad gäller upplysningarna om vilka av de angivna antagandena som är mest känsliga vid beräkning av verkligt värde.

Skatterisker och legala tvister

Avsättning för skatterisker och legala tvister uppgick till 1,5 miljarder SEK i rapport över finansiell ställning för koncernen per 31 december 2016. Som framgår av not D7 så avser avsättningarna främst ett skatteärende i Danmark samt för konkurrensärenden i Chile, Polen, Spanien och Ungern. Avsättningarna görs utifrån bolagets bästa bedömning av utfallet i dessa skatteärenden och legala tvister vilket baseras på gällande regler och praxis inom respektive område. Vidare har bolaget under 2016 tagit en skattekostnad på 1,2 miljarder SEK som är hänförligt till skattetvister som initierats tidigare år. Som framgår av not B4 avser detta främst ett skatteärende i Sverige.

Beräkningar av framtida utgifter för skatterisker och legala tvister innefattar ett antal bedömningar från bolagets sida och förändringar i dessa kan få en betydande påverkan på redovisad avsättning. Mot bakgrund av detta har vi bedömt redovisning av avsättningar för skatterisker och legala tvister samt relaterade kostnader som ett särskilt betydelsefullt område.

I vår revision har vi utvärderat bolagets process för att bedöma utfallet av de legala tvisterna samt storleken på avsättningarna. Vi har utvärderat bolagets process för identifiering och bedömning av skatterisker samt storlek på avsättningarna. Vår granskning har innefattat att ta del av skriftväxling med myndigheter, jämförelser mot gällande lagstiftning samt utfall av liknande tvister. Vi har beaktat utlåtande från bolagets interna såväl som externa juridiska rådgivare. I vår revision har vi inkluderat våra skattespecialister. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar är ändamålsenliga.

Intäktsredovisning och relaterade försäljningsincitament

Intäktsredovisning och redovisning av relaterade försäljningsincitament är områden med ett större inslag av uppskattningar och bedömningar. Vi har konstaterat att rabatter eller avdrag på försäljningspriser i vissa fall kan vara väsentliga. Normala incitament kopplat till försäljning redovisas som en reduktion av bolagets intäkter. Bolaget använder sig av flera olika incitament för att öka försäljningen. Incitamenten kan t.ex. vara strukturerade som procentuella avdrag på försäljningen, rabatter per styck, fasta belopp med eller utan trösklar eller på annat sätt. Bolaget beräknar estimat på slutliga incitament på grundval av information som finns tillgängligt vid periodens slut. I vår revision har vi granskat bolagets intäktsredovisning med fokus på dylika bonusar och rabatter. Vi har utvärderat bolagets intäktsprocess samt testat bolagets kontroller inom processen. Vi har även granskat bolagets upplupna kostnader avseende bonus och rabatter till kunder per den 31 december 2016 vilka uppgick till 4,1 miljarder SEK mot underliggande kundavtal samt utfört retrospektiv analys av reserven per 31 december 2015. Vår granskning har även innefattat granskning av kreditfakturor och andra justeringar av kundfordringar som skett efter den 31 december 2016. I vår revision har vi även testat större utbetalningar till bolagets kunder som skett under 2016 för att bekräfta att de varit förenliga med ingångna avtal och även periodiserats korrekt redovisningsmässigt. Vi har slutligen även granskat manuella bokföringsordrar relaterade till bonus och rabatter för att bekräfta att tillräckliga underlag och lämpliga attester finns för dessa bokningar.

Förstagångsrevision

Vi har under året tillträtt som revisorer. Bolaget bedriver verksamhet i ett flertal verksamhetsgrenar i närmare 100 marknader. En förstagångsrevision av ett bolag med sådan omfattande och geografiskt spridd verksamhet involverar ett antal överväganden som inte förekommer vid återkommande revisioner. Tillkommande planeringsaktiviteter och avvägningar blir nödvändiga för att etablera en lämplig revisionsstrategi och revisionsplan inklusive:

Erhålla tillräcklig kunskap om bolaget och dess affärsverksamhet inklusive dess kontrollmiljö och informationssystem för att göra en riskbedömning och utveckla en revisionsstrategi och revisionsplan;
Erhålla revisionsbevis avseende ingående balanser inklusive tillämpningen av redovisningsprinciper; och
Kommunicera med tidigare revisorer.

Innan vi valdes till revisorer i april 2016 tog vi fram en utförlig plan för att genomföra revisorsbytet. Under våren 2016 började vi med att inhämta material för att skapa en förståelse för risker för fel i den finansiella rapporteringen samt bolagets ramverk för intern kontroll. Vårt arbete inkluderade en nära interaktion med tidigare revisorer och genomgång av deras avrapportering från tidigare år, samt utförande av de formella revisionsåtgärder som föreskrivs av god revisionssed. Vidare genomfördes genomgångar med bolagets internrevisionsavdelning för att ta del av deras syn på verksamheten, risker och väsentliga iakttagelser från deras granskning samt en utvärdering av nyckelområden inom redovisning och revision från tidigare år. Vi utförde även en granskning av bolagets system för intern kontroll för att förstå bolagets affärsprocesser och processer för finansiell rapportering. På grundval av detta arbete presenterades vår revisionsplan för revisionskommittén i maj 2016 och vi har rapporterat status och väsentliga iakttagelser från vår revision löpande under året.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–35 och 139–146. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, även enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Övriga upplysningar

Revisionen av årsredovisningen för år 2015 och 2014 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 21 mars 2016 samt 10 mars 2015 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Stockholm den 23 februari 2017

Ernst & Young AB

Hamish Mabon Auktoriserad revisor

OBEROENDE BESTYRKANDERAPPORT AVSEENDE HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

I detta dokument på sidorna 18–19, 22, 28 och 30–31 ingår ett utdrag ur hållbarhetsredovisningen. En fullständig hållbarhetsredovisning har upprättats av bolaget. I denna finns inkluderat vår fullständiga bestyrkanderapport. Vår slutsats från utförd granskning är att det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de i den fullständiga bestyrkanderapporten angivna kriterierna.

Stockholm den 23 februari 2017

Ernst & Young AB

Hamish Mabon Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Outi Alestalo Specialistmedlem i FAR

Flerårsöversikt1)

MSEK	2016	2015	2014	20132)	20122)	2011	2010	2009	2008	2007
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning 3)	117 314	115 316	104 054	92 873	89 229	81 337	82 731	109 358	110 449	105 913
Rörelseresultat4)	11 279	10 947	10 449	9 142	6 426	2 299	7 793	8 190	8 554	10 147
Personliga hygienprodukter	4 255	3 990	3 526	3 519	3 437	2 645	2 922	3 235	2 912	2 960
Mjukpapper	8 155	7 217	6 652	5 724	4 778	3 150	3 041	3 946	2 375	1 724
Förpackningar	–	–	–	–	–	–	–	413	1 493	2 651
Skogsindustriprodukter	2 211	2 605	2 505	1 843	1 363	2 423	2 915	2 503	2 207	2 870
Övrig verksamhet 5)	–3 342	–2 865	–2 234	–1 944	–3 152	–5 919	–1 085	–1 907	–433	–58
Finansiella intäkter 6)	132	205	217	132	107	129	57	158	246	193
Finansiella kostnader	–1 051	–1 160	–1 178	–1 193	–1 430	–1 454	–1 227	–1 802	–2 563	–2 103
Resultat före skatt	10 360	9 992	9 488	8 081	5 103	974	6 623	6 546	6 237	8 237
Skatter	–4 348	–2 540	–2 420	–2 220	–364	–1 267	–1 755	–1 716	–639	–1 076
Periodens resultat från avyttringsgrupp	–	–	–	–	503	900	724	–	–	–
Periodens resultat	6 012	7 452	7 068	5 861	5 242	607	5 592	4 830	5 598	7 161
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar (exkl. finansiella fordringar)	122 837	109 839	112 345	106 356	96 516	83 428	105 655	111 745	113 866	104 150
Fordringar och varulager	35 797	35 194	34 124	31 077	29 736	25 577	31 890	30 605	36 121	33 793
Anläggningstillgångar till försäljning	156	120	60	32	1 937	3 379	93	105	102	55
Finansiella fordringar	1 908	1 403	3 140	3 190	3 577	2 083	3 254	2 062	2 499	3 663
Kortfristiga finansiella tillgångar	568	774	1 252	536	401	292	220	194	642	366
Likvida medel	4 482	5 042	3 815	3 785	2 118	2 644	1 866	5 148	5 738	3 023
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	21 601	–	–	–	–
Summa Tillgångar	165 748	152 372	154 736	144 976	134 285	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050
Eget kapital	73 142	70 401	67 622	63 271	59 706	60 752	67 255	67 156	66 450	63 590
Innehav utan bestämmande inflytande	6 377	5 290	5 250	4 540	1 993	539	566	750	802	689
Avsättningar	17 320	13 847	15 295	13 079	14 027	12 651	13 908	13 351	13 292	14 199
Låneskulder, räntebärande	36 717	34 980	39 692	39 305	35 204	37 834	37 297	44 766	52 886	42 323
Rörelse- och övriga ej räntebärande skulder	32 192	27 854	26 877	24 781	23 355	19 627	23 952	23 836	25 538	24 249
Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	7 601	–	–	–	–
Summa skulder och eget kapital	165 748	152 372	154 736	144 976	134 285	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050
Sysselsatt kapital 7)	111 980	108 549	105 409	95 349	87 059	83 374	84 664	112 264	105 955	96 368
Nettolåneskuld, inkl pensionsskulder	–35 361	–29 478	–35 947	–33 919	–33 063	–36 648	–34 406	–40 430	–47 002	–37 368
KASSAFLÖDESANALYS
Operativt kassaflöde	14 948	12 921	11 184	8 893	9 927	7 418	8 725	14 133	7 813	8 127
Rörelsens kassaflöde	10 382	9 890	8 149	6 252	7 441	5 306	6 490	11 490	3 810	4 508
Kassaflöde före utdelning	9	7 001	6 031	574	8 279	2 671	5 049	8 483	77	1 473
Löpande nettoinvesteringar	–5 181	–4 162	–3 737	–3 489	–3 272	–3 250	–3 017	–4 037	–5 353	–5 165
Expansionsinvesteringar, anläggningar	–4 264	–3 125	–1 816	–1 906	–1 971	–1 637	–2 254	–3 031	–3 109	–1 342
Företagsförvärv	–6 598	–93	–508	–5 488	–14 873	–983	–484	–51	–1 764	–4 545
Avyttringar	489	329	206	1 716	17 682	–15	1 297	75	1 140	2 852
NYCKELTAL 8)
Soliditet, %	44	46	44	44	44	44	47	45	42	44
Räntetäckningsgrad, ggr	12,3	11,5	10,9	8,6	4,9	1,7	6,7	5,0	3,7	5,3
Skuldbetalningsförmåga inkl pensionsskulder, %	40	47	39	38	38	36	35	31	26	35
Skuldsättningsgrad inkl. pensionsskuld	0,44	0,39	0,49	0,50	0,54	0,60	0,51	0,60	0,70	0,58
Skuldsättningsgrad exkl. pensionsskuld	0,39	0,36	0,42	0,47	0,47	0,52	0,48	0,55	0,66	0,58
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10	10	10	10	8	4	8	7	8	11
Avkastning på sysselsatt kapital exkl jämförelsestörande poster, %	13	12	11	11	10	9	9	9	8	10
Avkastning på eget kapital, %	8	10	10	9	9	1	8	7	9	12
Rörelsemarginal, %	10	9	10	10	7	3	9	7	8	10
Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, %	12	11	11	11	10	10	10	9	8	9
Nettomarginal, % 9)	5	7	7	6	5	0	6	4	5	7
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,05	1,06	0,99	0,97	1,02	0,98	0,98	0,97	1,04	1,10
Rörelsens kassaflöde, SEK/aktie	14,78	14,08	11,60	8,90	10,59	7,55	9,24	16,36	5,42	6,42
Resultat, SEK/aktie	7,93	9,97	9,40	7,90	7,06	0,78	7,90	6,78	7,94	10,16
Utdelning, SEK/aktie 10)	6,00	5,75	5,25	4,75	4,50	4,20	4,00	3,70	3,50	4,40

1) Till och med år 2009 ingår förpackningsverksamhet som avyttrades i juni 2012.

2) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 & 11.

3) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2009.

4) 2015 inkluderar försäljning av värdepapper, 970 MSEK. 5) 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2007 inkluderar jämförelsestörande poster om –2 710 MSEK, –2 067 MSEK, –1 400 MSEK, –1 239 MSEK, –2 614 MSEK, –5 439 MSEK, –702 MSEK,

–1 458 MSEK och 300 MSEK.

6) 2015 inkluderar ej försäljning av värdepapper, 970 MSEK.

7) Genomsnittsberäkning av sysselsatt kapital beräknas med 5 mätpunkter.

8) Nyckeltal definieras på sidan 144.

9) Nettomarginal 2012 exkluderar periodens resultat från avyttringsgrupp.

10)Utdelning 2016 avser föreslagen utdelning.

Kommentarer till flerårsöversikt

Resultaträkningen Nettoomsättning

År 2008 ökade omsättningen med 4 procent. SCAs europeiska förpackningsverksamhet omklassificerades till Avyttringsgrupp som innehas för försäljning med retroaktiv justering från och med 2010. Omsättningen minskade med 24 procent under 2010 främst på grund av omklassificeringen av den europeiska förpackningsverksamheten men också på grund av negativa valutaeffekter samt avyttring av den asiatiska förpackningsverksamheten. Under 2012 genomfördes en rad strategiska förvärv och avyttringar. Bland annat förvärvades Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och SCAs europeiska förpackningsverksamhet avyttrades. Nettoomsättningen för 2012 ökade med 5 procent. Under 2013 avyttrades den österrikiska tryckpappersanläggningen i Laakirchen samt de delar av Georgia Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet som EU-kommissionen krävde att SCA skulle avyttra i samband med förvärvet 2012. Nettoomsättningen ökade med 4 procent. Från och med 2014 konsolideras det kinesiska mjukpappersbolaget Vinda med retroaktivitet för 2012 och 2013. Under 2014 ökade nettoomsättningen med 12 procent. 2015 ökade nettoomsättningen med 11 procent varav 5 procent var organisk försäljningstillväxt. 2016 förvärvades det nordamerikanska mjukpappersföretaget Wausau Paper Corp., och nettoomsättningen ökade med 2 procent varav 2 procent var organisk.

Rörelseresultat

Resultatet för Personliga hygienprodukter låg stabilt 2008, medan det 2009 ökade med 11 procent. Under 2010 minskade resultatet. Rörelseresultatet för 2011 minskade med 5 procent exklusive valutaeffekter jämfört med föregående år. Högre volymer och priser samt kostnadsbesparingar kompenserade inte för de ökade råvarukostnaderna. Under 2012 ökade rörelseresultatet med 20 procent jämfört med föregående år. Högre volymer och priser, förbättrad produktmix, lägre råvarukostnader samt kostnadsbesparingar låg bakom resultatförbättringen. Under 2013 ökade resultatet med 1 procent. Resultatet påverkades positivt av högre volymer, kostnadsbesparingar och förvärv. Investeringar i ökade marknadsaktiviteter ökade volymerna men belastade resultatet främst inom barnblöjor. Högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter påverkade resultatet

negativt. Under 2014 var rörelseresultatet i nivå med föregående år. Högre volymer, bättre pris/mix samt kostnadsbesparingar påverkade resultatet positivt, medan högre råvarukostnader och investeringar i marknadsaktiviteter påverkade resultatet negativt. Under 2015 ökade rörelseresultatet 13 procent där högre volymer och bättre pris/mix kompenserade för högre råmaterialkostnader och ökade investeringar i marknadsaktiviteter. Under 2016 ökade resultatet med 7 procent framför allt beroende på högre volymer och bättre pris/mix. Negativa valutaeffekter från det brittiska pundet och den mexikanska peson påverkade resultatet negativt.

Under 2010 minskade resultatet för Mjukpapper jämfört med föregående år på grund av kraftigt ökade råvarukostnader. Rörelseresultatet för 2011 ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Under 2012 ökade rörelseresultatet med 47 procent. Högre priser, förbättrad produktmix, ökade volymer, förvärv, lägre råvarukostnader samt kostnadsbesparingar bidrog till resultatförbättringen. Resultatet för 2013 ökade med 21 procent jämfört med föregående år. Resultatförbättringen berodde på förvärv, ökade volymer och kostnadsbesparingar. Under 2014 ökade rörelseresultatet med 16 procent till följd av högre volymer, bättre pris/mix, kostnadsbesparingar och förvärvet av kinesiska Vinda. Under 2015 ökade rörelseresultatet med 8 procent. Högre volymer, förbättrad pris/mix och kostnadsbesparingar kompenserade för högre kostnader för råmaterial som till största delen berodde på en starkare US dollar. Resultatet för 2016 ökade med 13 procent beroende på bättre pris/mix, högre volymer, kostnadsbesparingar, lägre råvaru- och energikostnader samt förvärvet av Wausau Paper Corp.

Rörelseresultatet för Förpackningar minskade under 2008 på grund av den finansiella krisen och den lågkonjunktur som följde. Lågkonjunkturen fortsatte under 2009 och resultatet inom Förpackningar försämrades med 72 procent. Under 2010 avyttrades den asiatiska förpackningsverksamheten. Under 2012 avyttrades den europeiska förpackningsverksamheten och omklassificerades därmed till Avyttringsgrupp som innehas för försäljning med retroaktiv justering från och med 2010.

Under 2008 minskade resultatet i Skogsindustriprodukter på grund av ökade energioch råvarukostnader. Under 2009 ökade

resultatet framför allt för tryckpapper, där högre priser samt lägre råvarukostnader och produktivitetsförbättringar bidrog positivt. Under 2010 ökade resultatet med 16 procent beroende på produktivitetsförbättringar samt genomförda prishöjningar inom massa och sågade trävaror. Under 2011 minskade resultatet främst på grund av högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter. Under 2012 minskade rörelseresultatet främst på grund av lägre priser och negativa valutaeffekter till följd av en starkare svensk krona. Under 2013 avyttrades den österrikiska tryckpappersanläggningen i Laakirchen. Resultatet ökade med 35 procent vilket berodde på kostnadsbesparingar, lägre råvarukostnader samt vinster på skogsbyten. Under 2014 ökade resultatet med 36 procent till följd av högre priser (inklusive valutaeffekter), högre volymer, lägre energikostnader samt kostnadsbesparingar. Under 2015 ökade resultatet med 4 procent, 17 procent exklusive vinster på skogsbyten. Resultatet för 2016 minskade med 15 procent främst på grund av lägre priser inom sågade trävaror, massa och kraftliner.

Kassaflödesanalys

Totalt har 60 miljarder SEK investerats i expansion under den redovisade tioårsperioden, varav 35 miljarder SEK är hänförliga till företagsförvärv. Underhållsinvesteringar har uppgått till 41 miljarder SEK och har varit på en jämn nivå, cirka 4 procent, i förhållande till omsättningen.

Nyckeltal

Under den redovisade perioden har koncernens utdelning ökat från 4,40 SEK till föreslagna 6,00 SEK, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning om cirka 4,1 procent per år. Föreslagen utdelning om 6,00 SEK per aktie är en ökning om 4,3 procent från föregående år.

Beskrivning av kostnader

Totala rörelsekostnader1): 59 514 MSEK

Transport- och distributionskostnader, 11%
Övriga kostnader för sålda varor, 25%
Råvaror och förnödenheter, 44%

Varav
Massa	19%
Returpapper	7%
Övrigt	18%
Totalt råvaror och förnödenheter	44%

SCA-koncernen Personliga hygienprodukter

Totala rörelsekostnader1): 29 450 MSEK

Försäljnings- och administrationskostnader, 29%

Energi, 1% Transport- och distributionskostnader, 8%
Övriga kostnader för sålda varor, 20%
Råvaror och förnödenheter, 42%

Varav
Massa	10%
Superabsorbenter	6%
Non woven	8%
Övrigt	18%
Totalt råvaror och förnödenheter	42%

Mjukpapper Skogsindustriprodukter

Energi, 3% Försäljnings- och administrationskostnader, 4% Totala rörelsekostnader1): 14 370 MSEK

Transport- och distributionskostnader, 19%

Övriga kostnader för sålda varor, 41%

Råvaror och förnödenheter, 33%

Varav
Virke/flis	20%
Övrigt	13%
Totalt råvaror och förnödenheter	33%

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) I Försäljnings- och administrationskostnader ingår kostnader för marknadsföring med 5 procentenheter.

3) De två största posterna i Övriga kostnader för sålda varor utgörs av personal och avskrivningar med 12 respektive 5 procentenheter.

4) I Övrigt under råvaror och förnödenheter ingår bland annat kostnader för kemikalier och förpackningsmaterial samt plastmaterial.

Råvaror, energi och transporter

Virkes- och fliskonsumtion

Mjukpapper, 9% Personliga hygienprodukter, 0%

Skogsindustriprodukter, 91%

Totalt 10,8 miljoner kubikmeter

varav 48% virke från egen skog och flis från egna sågverk och 52% från externa inköp

Energikonsumtion5) Transporter5)

Totalt 24,8 TWh

5) Exklusive Vinda.

Mjukpapper, 84% Skogsindustriprodukter, 2% Personliga hygienprodukter, 14%

Totalt 3,1 miljoner ton

SCAs egna massatillverkning motsvarade 23% av massakonsumtionen

Andra transportmedel, 31% Fartyg, 69%

Totalt 30 miljarder ton kilometer

Massakonsumtion Returpapperskonsumtion

Personliga hygienprodukter, 0%

Mjukpapper, 88%

Skogsindustriprodukter, 12%

Totalt 2,6 miljoner ton varav 100% från externa inköp

Produktionsanläggningar1) (Kapacitet anges i tusentals ton, där annat ej anges, och per år)

Personliga hygienprodukter
Produktionsanläggning	Land
Annaba	Algeriet
Buenos Aires	Argentina
Jarinu	Brasilien
Caloto	Colombia
Rio Negro	Colombia
San Cristobal	Dominikanska Republiken
Lasso	Ecuador
Ranjangaon	Indien
Drummondville	Kanada
Hubei	Kina
Zhejiang	Kina
Shah Alam 1 & 2	Malaysia
Ecatepec	Mexiko
Gennep	Nederländerna
Hoogezand	Nederländerna
Olawa	Polen
Veniov	Ryssland
Gemerská Hôrka	Slovakien
Valls	Spanien
Falkenberg	Sverige
Mölnlycke	Sverige
Kao Hsiung	Taiwan
Ksibet el Mediouni	Tunisien
Gebze (Istanbul)	Turkiet
Tuzla (Istanbul)	Turkiet
Bowling Green	USA

Mjukpapper

Produktionsanläggning	Land	Kapacitet
Stembert	Belgien	75
Santiago	Chile	45
Cajica	Colombia	70
Medellin	Colombia	39
Lasso	Ecuador	26
Nokia	Finland	67
Gien	Frankrike	145
Hondouville	Frankrike	60
Kunheim	Frankrike	50
Le Theil	Frankrike	65
Altopascio	Italien	25
Collodi	Italien	42
Lucca	Italien	140
Beijing	Kina	30
Hubei	Kina	180
Liaoning	Kina	55
Shangdong	Kina	110
Sichuan	Kina	75
Xinhui, Sanjiang	Kina	440
Zhejiang	Kina	150
Monterrey	Mexiko	57
Sahagun	Mexiko	60
Uruapan	Mexiko	38
Cuijk	Nederländerna	52
Suameer	Nederländerna 2)	8
Sovetsk	Ryssland	90
Svetogorsk	Ryssland	55
Allo	Spanien	160
La Riba	Spanien	26
Valls	Spanien	132

Produktionsanläggning	Land	Kapacitet
Chesterfield	Storbritannien	31
Manchester	Storbritannien	50
Oakenholt	Storbritannien	68
Prudhoe	Storbritannien	92
Stubbins	Storbritannien	70
Lilla Edet	Sverige	100
Kostheim	Tyskland	152
Mannheim	Tyskland	283
Neuss	Tyskland	112
Witzenhausen	Tyskland	32
Barton	USA	180
Flagstaff	USA	55
Harrodsburg	USA	55
Middletown	USA	100
Menasha	USA	211
South Glens Falls	USA	64
Ortmann	Österrike	132

Konverteringsanläggningar:

Frankrike
Förenade Arabemiraten
Indien
Italien
Slovakien
Spanien
Storbritannien
USA
USA
USA

Summa 4 354

Skogsindustriprodukter

Produktionsanläggning	Land	Obestruket papper	Bestruket papper	Kraftliner	CTMP massa	Sulfat massa	Totalt massa och papper	Sågade trävaror 1 000 m3
Ortviken	Sverige	255	520				775
Östrand	Sverige				100	430	530
Munksund	Sverige			415			415	400
Obbola	Sverige			450			450
Bollsta	Sverige							560
Tunadal	Sverige							540
Rundvik	Sverige							320
Gällö Timber	Sverige							320
Summa		255	520	865	100	430	2 170	2 140

2) Non woven-produktion.

Definitioner och nyckeltal

Kapitalmått

Sysselsatt kapital Koncernens och affärsområdenas sysselsatta kapital beräknas som balansräkningens totala tillgångar, exklusive räntebärande tillgångar och pensionstillgångar, minskat med totala skulder, exklusive räntebärande skulder och pensionsskulder.

Eget kapital Koncernens balansräkning utvisar ett eget kapital som är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. (Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver har beräknats till 22,0 procent för svenska bolag och till den för varje land gällande skattesatsen för utländska bolag.)

Nettolåneskuld Utgörs av koncernens räntebärande skulder inklusive pensionsskuld och upplupna räntor med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt kapitalplaceringsaktier.

Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till totalt antal inregistrerade aktier.

Finansiella mått

Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av summa tillgångar.

Skuldsättningsgrad Uttrycks som nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.

Räntetäckningsgrad Beräknas enligt nettometoden, enligt vilken rörelseresultatet divideras med finansiella poster.

Kassamässigt rörelseöverskott Beräknas som resultat före skatt med återläggning av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, intäkter från andelar i intresseföretag, jämförelsestörande poster och med avdrag för skattebetalning.

Skuldbetalningsförmåga Uttrycks som kassamässigt resultat i förhållande till genomsnittlig nettolåneskuld.

Rörelseöverskott Beräknas som rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar och intäkter från andelar i intresseföretag.

Operativt kassaflöde Utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande investeringar i anläggningar och omstruktureringskostnader.

Rörelsens kassaflöde Utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och skattebetalning samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde.

Strategiska investeringar i anläggningar Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik.

Löpande investeringar Utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Organisk försäljning Försäljning vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar.

Marginalmått m.m.

Rörelseöverskottsmarginal Rörelseöverskott i procent av årets nettoomsättning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.

Nettomarginal Årets resultat i procent av årets nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastningsmått

Avkastning på sysselsatt kapital Ackumulerad avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra i procent av ett genomsnitt av de två senaste kvartalens sysselsatta kapital.

Avkastning på eget kapital För koncernen beräknas avkastning på eget kapital som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Övriga mått

Förädlingsvärde per anställd Rörelseresultatet med tillägg för lönekostnader och lönebikostnader dividerat med genomsnittligt antal anställda.

För fler definitioner, se not A2 Användning av non-international financial reporting standards ("IFRS") resultatmått på sidorna 91–94.

Ordlista

CTMP (kemisk termomekanisk massa) en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad ved.

FSC® – Forest Stewardship Council en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk, som har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC-märkning av produkter baserade på råvara från FSC-certifierade skogar.

Kraftliner ytskiktet i wellpapp baserat på färsk vedfiber.

LWC-papper (Light Weight Coated) är ett bestruket papper med högt innehåll av mekanisk massa. Det används för kvalitetstidskrifter och reklamtryck med höga krav på färgtryck.

Mjukpapper för konsumenter utgörs exempelvis av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter och näsdukar.

Mjukpapper för storförbrukare mjukpapper som säljs till storförbrukare såsom sjukhus, restauranger, hotell, kontor och industri.

M3f eller m3fub fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel.

M3sk skogskubikmeter avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogskubikmeter.

PEFC™ – Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Ett internationellt skogscertifieringssystem.

Personliga hygienprodukter definieras här som inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd.

Produktiv skogsmark mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år i genomsnitt över en omloppstid.

Sulfatmassa massa som tillverkats genom att vedfiber kokas med kemikalier.

Superabsorbenter samlingsnamn för ett antal syntetiska absorberande material baserade på polymerer. Viktigt material i personliga hygienprodukter såsom blöjor och bindor.

Sågade trävaror sågat virke i olika storlekar för till exempel till möbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke.

Adresser

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ)

Box 200, 101 23 STOCKHOLM, Sverige Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com

Affärsenheter

SCA INCONTINENCE CARE 405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Mölndals bro 2, Mölndal

SCA LATIN AMERICA

Tel 031-746 00 00

Javier Barros Sierra 555 5to Piso Col. Santa Fe, Del. Alvaro Obregon, Mexiko D.F. 01210 DISTRITO FEDERAL Mexiko Tel +52 55 5002 8500

GHC

(GLOBAL HYGIENE CATEGORY) 405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Mölndals bro 2, Mölndal Tel 031-746 00 00

SCA CONSUMER GOODS Adalperostrasse 31 DE-85737 ISMANING Tyskland Tel +49 89 9700 6 600

SCA FOREST PRODUCTS 851 88 SUNDSVALL Sverige Besökare: Skepparplatsen 1 Tel 060-19 30 00, 19 40 00

GHS TISSUE (GLOBAL HYGIENE SUPPLY TISSUE) Adalperostrasse 31 DE-85737 ISMANING Tyskland Tel +49 89 9700 6 600 SCA AfH PROFESSIONAL HYGIENE 2929 Arch Street Suite 2600 PHILADELPHIA, PA 19104 USA Tel +1 610 499 3700

GHS PERSONAL CARE (GLOBAL HYGIENE SUPPLY PERSONAL CARE) 405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Mölndals bro 2, Mölndal Tel 031-746 00 00

GBS (GLOBAL BUSINESS SERVICES) Box 200 101 23 STOCKHOLM Sverige Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00

Utmärkelser och medlemskap

SCAs insatser och resultat uppmärksammas. Vi ingår i ett antal hållbarhetsindex och har mottagit en rad prestigefyllda utmärkelser.

SCA engagerar sig på global, regional och lokal nivå i ledande organisationer för att bidra till en hållbar framtid för företag, samhälle och miljö.

WWF Environmental Paper Index

Hygiene Matters – ett initiativ för att driva en global dialog om hygien, hälsa och välbefinnande

Bristande hygien och sanitet står i vägen för miljontals människors hälsa och välbefinnande samt försörjning och utveckling. SCA har samlat kunskaper och initierat samtal om hygienens roll och betydelse under många år och via Hygiene Matters-initiativet sedan 2008. Med Hygiene Matters-initiativet vill SCA öka medvetenheten om vikten av hygien och dess koppling till hälsa och välbefinnande samt bryta tabun kring frågor som menstruation och hygien. Med SCAs affärsmodell och hygienlösningar bidrar SCA till att höja hygienstandarden i världen. Två bärande områden i Hygiene Mattersinitiativet är en global konsumentundersökning och rapporten Hygiene Matters. Rapporten 2016/2017 tar upp det ekonomiska värdet av att investera i hygien, att bryta tabun och stigman som omger menstruation och inkontinens samt innovativa lösningar för framtiden. För första gången togs rapporten fram i samverkan med WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council). WSSCC är det enda FN-organ som enbart arbetar med sanitet- och hygienfrågor.

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ) Box 200, 101 23 STOCKHOLM, Sverige Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com

AI assistant

Svenska Cellulosa AB — Annual Report 2016

2964_10-k_2017-03-10_206f16ef-c1a7-41f1-9992-189279c4a7d5.pdf

Årsredovisning 2016

Inledning

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernen

Ansvar och styrning

Finansiella rapporter och noter

SCA-data

VISION

AFFÄRSIDÉ

FÖRSÄLJNING I CIRKA

SCA i korthet

Personliga hygien produkter

Mjukpapper

Skogsindustriprodukter

Nettoomsättning och justerad rörelsemarginal1)

Justerat resultat före skatt1) och utdelning per aktie

Rörelsens kassafl öde

Året i korthet

KONCERNEN 2016

VIKTIGA HÄNDELSER 2016:

INITIERAT ARBETE FÖR ATT KUNNA FÖRESLÅ ÅRSSTÄMMAN 2017 ATT BESLUTA OM ATT DELA SCA-KONCERNEN I TVÅ NOTERADE BOLAG; HYGIEN OCH SKOGSINDUSTRI

SCA FÖRVÄRVAR BSN MEDICAL, ETT LEDANDE MEDICINTEKNISKT FÖRETAG

Hygien berör oss alla

Vikten av hygien

Två starka verksamheter med attraktiva erbjudanden

– spännande framtid för hygien- och skogsindustriverksamheterna

Starkt resultat

Initierat arbete för att dela upp SCA

Reserveringar avseende skattemål och konkurrensmål

Öka välbefinnandet i världen

Innovationer stärker vårt erbjudande

Värdeskapande förvärv och investering

Åtgärder för förbättrad lönsamhet på tillväxtmarknader

Fortsatt effektiviseringsarbete

Avslutningsvis

En värld i förändring

Växande och åldrande befolkning

Högre levnadsstandard

Globala insikter om hälsa och hygien

Växande ekonomier och en värld i förändring

Förändrade kundoch konsumentbeteenden

Knappa resurser

Klimatförändringar

Intressenter påverkar SCAs vägval

SCAs prioriteringar utgår från vad som är viktigt för intressenterna

SCAs strategi

"Att öka välbefi nnande genom ledande lösningar inom hygien och hälsa"

VISION AFFÄRSIDÉ

MÅL

Skapa ökat värde för aktieägarna genom lönsam tillväxt

Öka livskvaliteten varje dag för fler människor

Bidra till ett hållbart och cirkulärt samhälle

Skapa förutsättningar för våra medarbetare att uppnå sin fulla potential i ett vinnande lag

LÄS MER PÅ SIDORNA 14–22

STRATEGIER

Vinna på utvalda marknader och produktkategorier

Fokusera på kunder och konsumenter

Genom innovation bygga större varumärken

Förbättra effektiviteten

Arbete för långsiktigt värdeskapande

Finansiella mål och utdelning

Investering i framtida tillväxt

Öka lönsamheten

Tillväxt där lönsamheten är hög

Belöningssystem som stöder ett långsiktigt värdeskapande

Finansiella mål och utfall

ORGANISK FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT1)

MÅL

KAPITALSTRUKTUR

MÅL

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

MÅL

Justerad avkastning på sysselsatt kapital1)

Mål för människa och miljö och utfall

MÅL

UTFALL 20161)

MÅL

Svenska Cellulosa AB Annual Report 2016