Svenska Cellulosa AB — Annual Report 2014

Mar 23, 2015

"På havet måste allt fungera – alla dygnets timmar. Det gäller även hygienen!"

SCAs kvinnliga besättning Team SCA i Volvo Ocean Race

AMAZING WOMEN EVERYWHERE

Om kampanjen

SCA stödjer kvinnors rätt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhället. Vi vill göra det möjligt för kvinnor att verka på arenor som normalt är reserverade för män och vårt deltagande med en kvinnlig besättning, Team SCA, i världens tuffaste havskappsegling, Volvo Ocean Race, är ett exempel på detta. Som ett led i satsningen lanserade vi sajten Amazing Women Everywhere där vi lyfter fram fantastiska kvinnor som har eller haft en positiv inverkan på andra. Under nio månader kommer Team SCAs resa, präglad av utmaningar och hårt arbete, att inspirera miljontals människor över hela världen. Vi strävar efter att samla historier från hela världen och inspirera människor genom att illustrera att fantastiska kvinnor finns överallt.

För en god sak

För varje inspirerande kvinna du laddar upp på Amazing Women Everywhere-sajten så skänker SCA 1 EUR till Världsnaturfonden (WWF). Det är ett uttryck för vårt engagemang för att skapa värde för människor och miljö. WWF:s mål är att stoppa försämringen av miljön på vår planet och att bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.

Inledning

Detta är SCA flik
2014 i korthet flik
Vd-ord 2
SCAs produkter och tjänster 4
Viktigt för våra intressenter 6
Kunder och konsumenter 7
Dialog skapar insikt 8
SCAs strategi 10
SCAs tre strategiska prioriteringar; Tillväxt, Innovation och Effektivitet 14
Våra värdefulla varumärken 30
Hållbarhet ger lönsamma affärer 32
Ledarskap, kultur och medarbetare 33
Värde för våra intressenter 34
SCA-aktien 36
Information till aktieägare 39

Förvaltningsberättelse

^F Koncernen

Verksamhet och struktur 42
Förvärv, investeringar och avyttringar 43
Övrig koncerninformation 44
Omsättning och resultat 45
Operativt kassaflöde 46
Finansiell ställning 47

^F Affärsområden

Personliga hygienprodukter 48
Mjukpapper 56
Skogsindustriprodukter 62

^F Ansvar och styrning

Bolagsstyrning 68
Styrelse och revisorer 74
Koncernledning 76
Risker och riskhantering 78

^F Finansiella rapporter

Innehåll 84
Koncernens resultaträkning 85
Koncernens rapport över totalresultat 85
Koncernens förändringar i eget kapital 86
Koncernens operativa kassaflödesanalys 86
Koncernens kassaflödesanalys 87
Samband mellan koncernens kassaflödesanalys
och operativa kassaflödesanalys 88
Koncernens balansräkning 89
Moderbolagets räkningar 90
Noter 92
Årsredovisningen fastställs 133
Förslag till vinstdisposition 134
Revisionsberättelse 135

SCA-data

Flerårsöversikt 136
Kommentarer till flerårsöversikt 137
Beskrivning av kostnader 138
Råvaror, energi och transporter 138
Produktionsanläggningar 139
Definitioner och nyckeltal 140
Ordlista 140
Adresser 141
Utmärkelser och medlemskap 141

SCA 2014 i korthet

• Högsta resultatet före skatt någonsin.
• Två av de tre effektiviseringsprogrammen slutfördes som planerat vid årsskiftet 2014/2015.
• SCAs framgångsrika innovationsarbete fortsatte och ett trettiotal innovationer och produktlanseringar introducerades under bland annat varumärkena Libero, Libresse, Lotus, Saba, Tempo, TENA och Tork.
• Samarbetet med det kinesiska hygienföretaget Vinda stärktes genom att SCA överförde sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda, där SCA är majoritetsägare med 51,4 procents ägarandel.
• Joint venture-bolaget Asaleo Care i Australien, Nya Zeeland och Fiji börsintroducerades. SCAs ägande i Asaleo Care uppgår efter börsnoteringen till 32,5 procent.
• Som första svenska börsnoterade bolag lånade SCA 1 500 MSEK via en grön obligation. Likviden kommer att användas till investeringar inom projekt som har en positiv miljöpåverkan.
• Starten gick för Volvo Ocean Race 2014–2015 där SCA deltar med en kvinnlig besättning, Team SCA. Volvo Ocean Race är en unik plattform för att öka kännedomen om SCA och dess kund- och konsumentvarumärken.

Fakta om SCA

44000 medarbetare

Omsättning 104 miljarder SEK

Försäljning i cirka 100 länder

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som utvecklar och producerar hållbara

personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.

2014 i siffror

• Nettoomsättningen uppgick till 104 054 (92 873) MSEK.
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 11 849 (10 381) MSEK.
• Resultat före skatt, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 10 888 (9 320) MSEK.
• Resultat per aktie uppgick till 9,40 (7,90) SEK.
• Rörelsens kassaflöde uppgick till 8 149 (6 252) MSEK.
• Föreslagen utdelning är 5,25 (4,75) SEK per aktie.

Starka varumärken

Koncernen

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Affärsområden

Nyckeltal

	2014		20134)		20124)
	SEK	EUR2)	SEK	EUR2)	SEK	EUR2)
Nettoomsättning, MSEK/MEUR	104 054	11 449	92 873	10 741	89 229	10 255
Rörelseresultat, MSEK/MEUR	10 449	1 150	9 142	1 057	6 426	739
Rörelseresultat, MSEK/MEUR1)	11 849	1 304	10 381	1 201	9 040	1 039
Rörelsemarginal, %	10		10		7
Rörelsemarginal, %1)	11		11		10
Resultat före skatt, MSEK/MEUR	9 488	1 044	8 081	935	5 103	586
Resultat före skatt, MSEK/MEUR1)	10 888	1 198	9 320	1 078	7 717	887
Årets resultat, MSEK/MEUR	7 068	778	5 861	678	5 242	602
Årets resultat, MSEK/MEUR1)	8 244	907	6 681	773	7 483	860
Resultat per aktie, SEK	9,40		7,90		7,06
Resultat per aktie, SEK1)	11,07		9,07		10,25
Rörelsens kassaflöde per aktie, SEK	11,60		8,90		10,59
Utdelning, SEK	5,253)		4,75		4,50
Strategiska investeringar inkl förvärv, MSEK/MEUR	–2 324	–256	–7 394	–855	–16 844	–1 936
Avyttringar, MSEK/MEUR	206	23	1 716	198	17 682	2 032
Eget kapital, MSEK/MEUR	72 872	7 643	67 811	7 591	61 699	7 167
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10		10		8
Avkastning på sysselsatt kaptial, %1)	11		11		10
Avkastning på eget kapital, %	10		9		9
Avkastning på eget kapital, %1)	12		11		12
Skuldsättningsgrad	0,49		0,50		0,54
Skuldsättningsgrad, exklusive pensionsskuld	0,42		0,47		0,47
Medeltal anställda	44 247		36 871		35 653
Antal anställda per 31 december	43 772		36 464		37 694

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) För valutakurser se fotnot 1) på sidorna 86 och 89. 3) Föreslagen utdelning.

4) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Rörelsens kassaflöde MSEK

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Koncernens största marknader

SCAs försäljning per region

Operativt kassaflöde (andel av koncernen)

Mjukpapper, 60% Skogsindustriprodukter, 12% Personliga hygienprodukter, 28%

Sysselsatt kapital (andel av koncernen)

Mjukpapper, 53% Skogsindustriprodukter, 35% Personliga hygienprodukter,12% Mjukpapper, 62% Skogsindustriprodukter, 9% Personliga hygienprodukter, 29%

Antal anställda per 31 december (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 43 772

HÖGSTA RESULTATET FÖRE SKATT NÅGONSIN Vi lever i en värld där hygienprodukter är högt prioriterade

2014 levererade SCA det högsta resultatet före skatt någonsin och vi hade god organisk försäljningstillväxt. Vi ökade vårt rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, med 1 468 MSEK. Detta har vi lyckats med tack vare att vi fortsatt arbetet med våra strategiska prioriteringar tillväxt, innovation och effektivitet. Året präglades av en svag utveckling av världsekonomin och geopolitiska oroligheter. Den globala marknaden för hygienprodukter påverkades av ökad konkurrens och låg tillväxt på mogna marknader.

Makrotrender ökar efterfrågan på hygienprodukter

Välståndet i världen ökar vilket gör att allt fler konsumenter efterfrågar SCAs produkter och tjänster. När de mest grundläggande behoven som mat och husrum är uppfyllda väljer människor att prioritera hygienprodukter och det sker redan vid en inkomst om 2 USD per dag. Vi har dessutom en växande befolkning, vilket gör att det blir fler som efterfrågar hygienprodukter som till exempel barnblöjor, mensskydd och mjukpapper. Den åldrande befolkningen innebär också att behovet av inkontinensprodukter ökar.

Marknadspenetrationen för inkontinensprodukter är överlag låg och vi ser därför goda möjligheter att fortsätta växa, både på mogna marknader och på tillväxtmarknader. För övriga hygienprodukter innebär den relativt låga marknadspenetrationen på tillväxtmarknader en stor tillväxtpotential. Tillväxtmarknaderna svarar för en stor och ökande andel av SCAs omsättning. Under året stärkte SCA samarbetet med det kinesiska hygienföretaget Vinda, där SCA är majoritetsägare, genom att överföra sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Detta kommer att generera ömsesidiga fördelar både för SCA och Vinda, i synnerhet inom distribution, försäljning, innovation samt forskning och utveckling. Vinda får tillgång till en bredare produktportfölj, och SCAs varumärken kommer att ha potential att nå en bredare bas av konsumenter och kunder via Vindas omfattande och solida distributionsnätverk i Kina.

2013 etablerade vi oss i Indien där vi har lanserat våra varumärken Libero, Tempo och Tork. Under 2014 har vi framgångsrikt stärkt vår närvaro på denna tillväxtmarknad som har stor potential. I Indien har SCA lanserat sin största informationsoch utbildningssatsning någonsin. Under 2014 försåg SCA 2 300 läkare, 5 000 sjukhus och kliniker och 1,2 miljoner mammor och spädbarn med föräldrainformation samt kommunicerade vikten av god handhygien till fler än åtta miljoner människor. Under 2015 kommer en ny fabrik i Indien invigas för tillverkning av hygienprodukter.

De livsviktiga innovationerna

Avgörande för SCAs framgång är nöjda kunder och konsumenter. Viktigt här är förståelse för behov och önskemål och att vi förmår att omvandla dessa insikter i innovativa produkter och tjänster. Vi har de senaste åren arbetat intensivt med att öka innovationstakten och att snabbare föra ut innovationerna på marknaden och vi ser resultatet av dessa ansträngningar.

Under 2014 introducerade vi innovationer och produktlanseringar inom alla våra produktsegment under bland annat varumärkena Libero, Libresse, Lotus, Saba, Tempo, TENA och Tork. Totalt sett introducerade vi ett trettiotal innovationer och produktlanseringar. Inom inkontinensprodukter under vårt världsledande varumärke TENA lanserade vi TENA Pants Normal, en produkt som är bättre för både användare och miljö. Den är 20 procent tunnare, mer bekväm att bära och fortfarande lika säker som tidigare. Dessutom minskar den koldioxidutsläppen i både produktion och transporter.

Inom mjukpapper för storförbrukare under vårt globalt ledande varumärke Tork lanserade vi de IT- baserade tjänsterna Tork SmartFresh™ och Tork EasyCube™, som gör det möjligt att i realtid se när toaletterna i en offentlig miljö behöver städas eller när pappersbehållarna behöver fyllas på. De effektiviserar arbetet för våra kunder, samtidigt som toaletterna alltid är fräscha för besökarna. En annan innovation är Libresse Roll.Press.Go™ som gör det enklare att diskret och hygieniskt slänga använda mensskydd genom att rulla in bindan i förpackningen innan den slängs.

Fortsatt kostnadsfokus

Vårt arbete med att uppnå ökad kostnadseffektivitet fortsätter. Våra tre effektiviseringsprogram har fortsatt att leverera betydande produktivitetsförbättringar och besparingar inom bland annat produktion och inköp. De totala kostnadsbesparingarna uppgick till 3 935 MSEK under 2014. Vid årsskiftet avslutades två av de tre programmen. Jag vill dock understryka att det inte innebär att vi är klara. Framgång och lönsamhet förutsätter att SCA är i världsklass när det gäller produktivitet och kostnadseffektivitet.

Hållbar utveckling

Intresset för gröna obligationer ökar bland investerare som vill bidra till en mer hållbar utveckling. 2014 lånade vi som första svenska börsnoterade bolag 1,5 miljard SEK via en grön obligation, där pengarna kommer att användas till investeringar inom projekt som har en positiv miljöpåverkan, bland annat inom förnybar energi och energieffektiviseringar. Intresset från investerarna var stort och obligationen övertecknades. Jag är stolt över att vi fick högsta möjliga betyg och för femte året i rad kvalificerade oss till Climate Disclosure Leadership Index. Det höga betyget betyder att vi har en god förståelse för och rapportering av klimatrelaterade frågor.

Lyssna på vår omvärld

Vi måste hela tiden sträva efter ständiga förbättringar och att verka i enlighet med den tidsanda och det samhälle vi lever i. Ett exempel på detta är att vi förra året ändrade vår policy för nyttjande av affärsflyg. Vi ser även över fördelningen mellan affärsoch reguljärflyg och har redan en annan fördelning idag än för några år sedan.

Skogen är en värdefull tillgång

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark. Skogen utgör en unik resurs som ger oss tillgång till högkvalitativ skogsråvara som vi i vår produktion förädlar till sågade trävaror, massa, papper för förpackningar och tryck. Vi har en självförsörjandegrad på massa uppgående till cirka en fjärdedel. Skogen bidrar även positivt till vårt miljöarbete. Den ger möjlighet till energiproduktion genom vindkraft och biobränslen samtidigt som den lagrar och binder koldioxid. Vi har en nettotillväxt i skogen och våra växande skogar absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mer än utsläppen från hela SCAs användning av fossila bränslen i produktionen.

Vikten av hygien

SCA har under året genomfört den internationella undersökningen Hygiene Matters, med syftet att öka medvetenheten bland beslutsfattare, experter och allmänhet om kopplingen mellan hygien, hälsa och välbefinnande. Temat för året var "Kvinnor och hygien" och resultaten visar tydligt att det fortfarande finns behov som inte har uppfyllts bland kvinnor världen över i fråga om hygienprodukter och lösningar. Behovet är också stort vad gäller att öka kunskaperna om personlig hygien på ett sätt som skulle kunna vara till hjälp för att bekämpa

rådande tabun. Undersökningens resultat stärker SCAs målsättning att arbeta ännu hårdare för att uppfylla kvinnors behov och önskemål vad gäller personlig hygien och intimhygien för sig själva och sina familjer. SCA stödjer ett stort antal utbildningsinitiativ för flickor rörande menstruation och fysisk utveckling i Chile, Colombia, Malaysia, Mexiko och andra marknader.

Partnerskap för att bryta tabun

SCA ingick 2014 ett partnerskap med FNorganet WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council). Genom partnerskapet vill vi bryta tabut kring mens som äventyrar hälsan för miljontals kvinnor varje dag och öka medvetenheten om vikten av god hygien i samband med mens. Det har resulterat i en rad aktiviteter, till exempel att vi tillsammans med WSSCC i samband med vårt kvinnliga Team SCAs deltagande i Volvo Ocean Race utbildat unga flickor och volontärer från kåkstäder utanför Kapstaden i Sydafrika om mens och hygien och ordnat seminarier i ämnet.

Vi investerar i samhället

Företag skapar värde i de samhällen där de verkar på många sätt. Våra kunder får tillgång till innovativa lösningar som gör dem kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga, vi bidrar till att förenkla konsumenternas vardagsliv, vi skapar intäkter åt våra leverantörer och vi bidrar med arbetstillfällen och skatteintäkter till samhället. Våra 300 initiativ för samhällsengagemang bidrar ytterligare. Vi genomför utbildningar om hygien och hälsa, deltar i trädplanteringsprojekt och hjälper till vid katastrofer. Under 2014 delade vi till exempel ut 120 000 hygienkit till hemlösa i samarbete med Röda Korset och hygienprodukter till invånarna i Balkan när de drabbades av förödande översvämningar.

Kvinnliga Team SCA inspirerar globalt

SCA deltar med en kvinnlig besättning, Team SCA, i Volvo Ocean Race 2014–2015. Volvo Ocean Race är en unik plattform för att öka kännedomen om SCA-varumärket och våra kund- och konsumentvarumärken Libero, Libresse, Lotus, Nosotras, Saba, Tempo, TENA, Tork och Vinda. Tävlingen är ännu inte avslutad men vårt deltagande har redan rönt stor framgång. Med Team SCA vill vi ge kvinnor en möjlighet att delta på en arena som normalt är reserverad för män. Med deltagandet har vi framgångsrikt nått många målgrupper och fått en möjlighet till givande kund- och konsumentdialoger. Kunder och konsumenter har exempelvis

träffat vårt team och lärt känna SCA och hur våra produkter kan underlätta i vardagen. Våra kundmöten har lett till bra affärsdialoger. Deltagandet har fått global publicitet, våra medarbetare har engagerats på olika sätt och de olika hamnstoppen har gett möjlighet till flera CSR-aktiviteter. Kvinnorna i Team SCA har redan inspirerat tiotusentals människor världen över att våga satsa, träna och fokusera för att nå mål och uppnå drömmar.

Jag känner stor stolthet över det som vi i SCA lyckats åstadkomma tillsammans. Företaget har mycket att erbjuda miljontals människor världen över och jag är övertygad om att SCA kommer att fortsätta skapa stora värden för kunderna, medarbetarna, ägarna och samhället. Med de orden lämnar jag över till Magnus Groth som tar över som vd och koncernchef den 1 mars 2015.

Jan Johansson Vd och koncernchef Februari 2015

SCAs PRODUKTER OCH TJÄNSTER

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. SCA har försäljning i cirka 100 länder. 2014 var SCA nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 länder.

Personliga hygienprodukter

av SCAs nettoomsättning 2014

SCA är en globalt ledande aktör inom personliga hygienprodukter och erbjuder inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Inom dessa produktsegment erbjuder SCA dessutom produkter såsom våtservetter, tvål, barnoljor, lotion och bomullsrondeller. Produkterna säljs under SCAs globala, regionala och lokala varumärken såsom Libero, Libresse, Nosotras, Saba och TENA samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Distributionskanalerna är detaljhandel, apotek och vårdinstitutioner.

Läs mer om affärsområdet Personliga hygienprodukter på sidorna 48–55.

Mjukpapper

SCA är en globalt ledande aktör inom mjukpapper och tillverkar och säljer mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. Produktportföljen för konsumenter består av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Inom mjukpapper för konsumenter säljs produkterna till detaljhandeln både under SCAs egna varumärken såsom Lotus, Tempo och Vinda samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA, under det globalt ledande varumärket Tork, kompletta hygienlösningar med till exempel mjukpapper, tvål, behållare, service och underhåll till bland annat sjukhus, stora arbetsplatser, industrier, restauranger och hotell.

Läs mer om affärsområdet Mjukpapper på sidorna 56–61.

Inom affärsområdet Skogsindustriprodukter säljer SCA papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA är Europas största privata skogsägare och producerar skogsindustriprodukter med en stark miljöprofil.

Läs mer om affärsområdet Skogsindustriprodukter på sidorna 62–67.

VIKTIGT FÖR VÅRA INTRESSENTER

Väsentlighetsanalysen visar vilka områden som är viktiga för SCAs intressenter och den ligger till grund för våra framtida prioriteringar. Analysen, som genomfördes 2013, grundar sig på en undersökning av cirka 1 500 externa och interna intressenter. Resultatet sammanfaller väl med våra prioriteringar.

SCA har tidigare genomfört väsentlighetsanalyser 2008, 2010 och 2012. Resultatet av väsentlighetsanalysen 2013 visar att följande områden är de som intressenterna anser är viktigast:

• 1. Innovation
• 1. Kund- och konsumentnöjdhet
• 1. Affärsetik
• 1. Produktsäkerhet
• 1. Hälsa och säkerhet

Andra viktiga områden är varumärken, resurseffektivitet, skogstillgångar, marknadspositioner och mänskliga rättigheter. Sammanlagt deltog cirka 1 500 kunder, konsumenter, leverantörer, investerare, analytiker, journalister, representanter för intresseorganisationer och SCAmedarbetare. I resultatet av undersökningen gavs varje intressentgrupp samma vikt oavsett antal röster inom intressentgruppen. Vid en sammanvägning av samtliga intressenters resultat rankades innovation högst. Investerare och analytiker angav varumärken som den viktigaste frågan medan kunder och konsumenter ser kund- och konsumentnöjdhet som viktigast. Båda intressentgrupperna uppgav innovation som den näst viktigaste frågan. SCA-medarbetare ansåg att kundoch konsumentnöjdhet är det viktigaste området, följt av innovation och affärsetik.

1 Innovation ansågs av intressenterna vara det viktigaste området. Innovation är en av SCAs tre strategiska prioriteringar. Genom att utveckla och differentiera produkter och tjänster ökar kund- och konsumentnyttan samtidigt som bolagets marknadspositioner och varumärken stärks.

3 Affärsetik ges stor vikt av intressenterna. För SCA gäller att konkurrera på rättvisa villkor med nolltolerans för all form av korruption och oetiska affärsmetoder. SCA förväntar sig att bolagets leverantörer ska följa samma regler som SCA gör, i enlighet med vår globala leverantörsstandard.

4 Produktsäkerhet rankades som nummer fyra bland intressenterna. För SCA är produktsäkerhet en hög prioritet, inte minst eftersom många av bolagets produkter har kontakt med människors hud.

5 Hälsa och säkerhet rankades som nummer fem i undersökningen. Hälsa och säkerhet har högsta prioritet för SCA och den medarbetarundersökning som genomfördes 2013 bekräftar att medvetenheten bland våra medarbetare har gått upp signifikant. Under 2014 minskade olycksfrekvensen med 20 procent.

KUNDER OCH KONSUMENTER

Insikt i och förståelse för människors behov och beteenden är grundläggande för SCAs innovationer. Vi för ständigt dialog och interagerar med marknaden, där kundernas och konsumenternas återkoppling ligger till grund för nya insikter. Lyhördhet, tillgänglighet och tillförlitlighet är våra ledord.

Vem finns vi till för?

SCAs verksamheter möter många olika kunder, marknader och behov. Något förenklat talar vi om att SCAs produkter och tjänster finns till för kunder, konsumenter och användare. Kunder är företag som köper SCAs produkter och tjänster, till exempel restauranger, byggföretag, vårdgivare, apotek eller detaljhandeln. Konsumenter och användare är de individer som använder våra produkter. Det kan exempelvis vara en tonåring som köper mensskydd i snabbköpet, vårdpersonalen, alternativt en vårdtagare på en vårdinrättning som använder våra inkontinensprodukter eller en hemmasnickare som köper virke i bygghandeln.

Förståelse och insikt

Kundförståelse och konsumentinsikt är grunden för vad vi utvecklar och hur vi levererar innovationer till marknaden. Kundernas behov styr vilka idéer vi genererar, för att sedan utvecklas till en färdig produkt eller tjänst till marknaden. Vi följer makrotrender för att fånga upp förändringar i beteenden och söker situationer för att observera våra konsumenters och kunders faktiska beteenden. Det sker till exempel genom att vi gör hembesök, bjuder in till fokusgrupper eller gör djupintervjuer. Många värdefulla insikter och goda idéer fångas upp i samtal med SCAs säljare. Vi får även insyn i konsumenternas liv och erfarenheter av våra produkter genom att följa diskussionerna på våra egna sajter som www.libero.com och www.girls1st.com eller i sociala medier.

SCAs lansering av världens första stringtrosskydd för några år sedan är ett exempel på hur direkt återkoppling från konsumenterna resulterade i nya produkter. Användare skrev in och beskrev hur de brukade klippa sönder sina trosskydd för att de skulle passa i stringtrosorna. Utvecklingen av Tempo Ice är ett annat exempel på hur konsumentinsikt ligger till grund för en innovation. Näsduken med citrondoft utvecklades för att ge en kylande och uppfriskande effekt under varma sommardagar, en årstid då näsdukskonsumtionen vanligtvis är låg.

SCAs globala täckning gör att vi söker tillgodose de behov som många människor har gemensamt. Däremot anpassar vi produkter och tjänster efter lokala behov och kulturer. Det kan till exempel handla om hur förpackningar bör utformas eller vilka färger som är lämpliga i olika kulturer. Medan skandinaverna föredrar doftlösa produkter uppskattar man i länder som Mexiko och Italien parfymerade produkter.

Kundmätningar som förbättringsverktyg

Kundernas återkoppling är viktig för att kunna erbjuda bättre produkter och lösningar och samtliga affärsenheter har metoder för att undersöka kundnöjdhet.

Hygienverksamheten bedriver en systematisk kunduppföljning. Det inkluderar både externa rapporter och våra egna undersökningar. Exempelvis har SCA infört ett globalt system för kunduppföljning inom verksamheterna för inkontinensprodukter och mjukpapper. Rapporterna är viktiga som beslutsstöd för SCA och ger oss en indikation på kundnöjdhet och förbättringspotential, exempelvis genom så kallad Net Promotor Score.

Eftersom SCA utöver själva produkterna levererar viktig kunskap och stöd i utvecklingen av verksamheten, hos exempelvis vårdhem, värdesätter vi möjligheten till direktkontakt med kunderna. Det är så vi kan göra skillnad och skapa värde för kunderna och användarna.

Detaljhandeln står för en betydande del av SCAs omsättning. Vi använder externa jämförelserapporter där de största detaljhandelskedjorna bedömer sina leverantörer utifrån kriterier som kundservice, logistik, säljstöd, marknadsföring och produktutveckling. Konsumenter som handlar produkter i detaljhandeln följs däremot med hjälp av övergripande undersökningar om varumärkes- och produktkännedom.

När kunden inte är nöjd

SCA har väl etablerade rutiner för att ta emot synpunkter från kunder. Alla uppgifter som tas emot av vår kundtjänst förs in i SCAs globala affärssystem. Vi försöker alltid kompensera

missnöjda kunder direkt och tar också ställning till om det finns anledning till åtgärder bortom det enskilda fallet. Exempelvis får medarbetare i tillverkningen återkoppling för att kunna avgöra om det rör sig om produktionsfel.

Användarnas klagomål och synpunkter ger värdefull konsumentinsikt och det är viktigt att den kunskap som inhämtas förs vidare i organisationen. Under året undersökte vi hur vi bäst kan involvera våra utvecklingsteam, för att säkra att återkopplingen från kunderna tas med i produktutvecklingen.

SCAs system gör det möjligt att följa hur lång tid ett ärende har tagit samt identifiera eventuella kostnader för reklamationer och eventuella återkallelser. Antalet anmärkningar har legat på en jämn nivå de senaste åren. För Personliga hygienprodukter är klagomålsfrekvensen lägre än en på miljonen levererade produkter. Inom mjukpappersverksamheten är motsvarande siffra 2,4 per tusen ton.

DIALOG SKAPAR INSIKT

En systematisk intressentdialog ger SCA förståelse för intressenternas behov och deras förväntningar på SCA samt hur SCA lever upp till förväntningarna. Dialogen ger underlag till innovationer, beslut, prioriteringar och fortsatt väg framåt. Läs mer om intressentdialogen i Hållbarhetsredovisningen.

Kundkommentarer

"Travis Perkins Group har en diversifierad kundbas av detaljhandels- och grossistkunder, men den gemensamma nämnaren har varit att samtliga kunder behöver högkvalitativa sågade trävaror. SCA har alltid varit en högt värderad leverantör till koncernen, men under de senaste tre, fyra åren har vår relation utvecklats.

Efter en större genomgång av behoven i kund- och leveranskedjan fattade Travis Perkins beslutet att lägga ner den egna sågverksverksamheten vid två anläggningar i Storbritannien, och konsolideras med SCA i en ny anläggning. Den här investeringen har gjort det möjligt för Travis Perkins att utveckla ett väsentligt förbättrat kunderbjudande, samtidigt som man drar nytta av en effektivare tillverkning på den nya anläggningen.

Samarbetet mellan SCA och Travis Perkins ger nu båda bolagen en betydande konkurrensfördel i Storbritannien, där man drar nytta av skalfördelar inom tillverkningen och leveranskedjan. Detta i kombination med ett strategiskt, långsiktigt samarbete, innebär att vi kommer att kunna leverera bättre produkter och mervärde till våra kunder."

Ian Preedy, Group Commercial Director, Travis Perkins, Storbritannien

"SCA är ett progressivt och innovativt företag. Det är en välskött organisation med duktiga och kunniga medarbetare, samt ett starkt hållbarhetsfokus som vi uppskattar.

Vi har valt SCA som leverantör för att bolaget stödjer vår affärsmodell i egenskap av distributör. Redan från starten av vårt samarbete har SCA stöttat våra kundprogram och det stödet har fortsatt. SCA tillhandahåller dessutom kvalitetsprodukter till rimliga priser samt en komplett produktserie. Det uppskattas av våra kunder. SCA erbjuder även utmärkt support till Bunzls försäljningsteam. Bolaget kommunicerar öppet, ägnar tid åt Bunzls säljare och delar med sig av sitt expertkunnande för att identifiera möjligheter, förstå marknadssegmentens behov samt bli effektivare inom kategorin mjukpapper.

Med tanke på att både SCA och Bunzl är globala företag ser vi olika användningsområden för produkterna på olika marknader, vilket ger oss möjlighet att lyfta fram nya idéer inom olika områden. SCAs globala arbetssätt är välkoordinerat, med samarbeten utvecklade på alla viktiga nivåer i våra olika organisationer. Allt det här sammantaget gör SCA till en av våra viktigaste globala leverantörer som vi gör affärer med internationellt."

Pat Larmon, VD och koncernchef, Bunzl North America

"Asdas och SCAs relation baseras till stor del på samarbete. Relationen har utvecklats med tiden, och är transparent, inriktad på samsyn, utmanande på rätt sätt och med en hög grad av ömsesidig respekt.

Min uppfattning är att SCA är ett mycket framgångsrikt företag som bygger på en stark grund. Fokus verkar ligga på rätt saker – produktinnovation, en tydlig metod för utveckling av medarbetarna, kostnadsfokus samt en hållbar affärsmodell. Produktkvalitet och kundservice har alltid högsta standard.

SCAs styrkor är först och främst medarbetarna. Vi utmanar alltid våra leverantörer för att säkerställa att rätt personer arbetar för oss – det är något som alltid har fungerat hos SCA, och resultatet är att vi har skapat extremt starka band. SCA och Asdas företagskulturer påminner om

varandra, vilket innebär att det är enkelt för våra medarbetare att samarbeta.

Den andra viktiga punkten skulle vara vikten som läggs vid att driva innovationer inom detaljhandelns egna märkesvaror. SCA har alltid legat i framkant när det gäller marknadsledande produkter och inte bara likadana produkter som alla andra. Den tredje styrkan jag skulle lyfta fram är vårt öppna samtalsklimat. Våra samtal har alltid vara raka, uppriktiga och rättframma, vilket innebär att vi alltid vet var vi har varandra. Den sortens samarbetsanda har inneburit att det har skapats en mycket hög nivå av tillit som vi sedan har kunnat upprätthålla."

Paul Gillow, Senior Director,

Trading Strategy and Development, Asda, Storbritannien

"Barchester och SCA delar många likartade värderingar och mål. Sett till kvalitet uppfattar Barchester varumärket TENA som marknadsledande inom inkontinensprodukter. Men SCA nöjer sig inte med det. Bolaget verkar ständigt arbeta för att utveckla nya, bättre produkter som kommer att förbättra användarerfarenheten, göra att människor kan upprätthålla sin värdighet och få en god livskvalitet. Även om SCA inte är billigast på marknaden ger produkterna mycket bra värde, och SCA är noga med att alltid ha konkurrenskraftiga och prisvärda erbjudanden. Servicedelen är utmärkt, och SCAs sjukvårdsrådgivare tillhandahåller utbildning och support, vilket är viktigt för ett företag av Barchesters storlek. SCAs medarbetare är extremt professionella, kunniga och levererar tjänster och support med ett stort mått vänlighet och humor. SCA är framåtblickande, socialt ansvarstagande, pålitligt, realistiskt och rättvist.

När vi använder SCAs marknadsledande produkter är vi övertygade om att vi ger våra boende det bästa marknaden har att erbjuda. Vi uppmuntrar till användningen av moderna produkter som andas. Tack vare TENA-produkternas höga absorptionsförmåga får vi möjlighet att förutse och hantera antalet skydd som går åt, och därmed motsvarande kostnader. I fråga om serviceerbjudandet, utbildningen och den support som SCA levererar till våra boenden håller denna högsta klass. Vi kan, genom våra regelbundna ekonomiplaneringsmöten och den marknadsöversikt som SCA tillhandahåller, arbeta tillsammans för att fokusera på den utbildning eller support som behövs. Det här handlar om allt från att identifiera boenden som på nytt behöver gå igenom grundläggande bästa praxis, till att lägga upp planer för nya leveransrutiner. SCA är mycket effektiva när det gäller att leverera i enlighet

med dessa planer. Det är mycket viktigt för Barchester, eftersom det innebär att det finns en kontinuerlig förståelse för bästa praxis i fråga om kontinensvård, något som annars kan vara svårt att upprätthålla på grund av personalomsättning. Barchester kan, genom att säkerställa att produkter och rutiner på ett framgångsrikt sätt används på samtliga boenden, fortsätta att ligga i framkant i fråga om god personlig vård.

Vi har upprätthållit ett mycket bra samarbete med SCA under många år, och våra avtal har förnyats ett flertal gånger. Relationen känns öppen, ärlig och produktiv. Båda parters önskan om kontinuerliga förbättringar har lett till ett antal gemensamma initiativ som enligt vår uppfattning har gynnat både SCA och Barchester."

Linda Chirrey, Supplier Relationship Manager och Elizabeth Gallacher, Care Specialist, Barchester Health Care, Storbritannien

SCAs STRATEGI

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag. SCAs strategi baseras på en hållbar affärsmodell där värdeskapande för människa och miljö jämställs med tillväxt och lönsamhet för att säkerställa ett framgångsrikt företag på kort såväl som lång sikt.

Affärsidé:

"Att hållbart utveckla, producera, marknadsföra och sälja alltmer högförädlade produkter och tjänster för kunder och konsumenter inom hygien- och skogsindustrimarknaderna. Att tillfredsställa behoven genom bättre kund- och konsumentinsikt, kunskap om lokala och

regionala marknadsförutsättningar samt på ett högklassigt sätt ta våra produkter till marknaden. Detta kombinerat med global erfarenhet, starka varumärken, effektiv produktion och innovation."

Mål:

SCAs övergripande mål är att långsiktigt skapa ökat värde för våra aktieägare.

Avkastning på sysselsatt kapital

Koncernens övergripande lönsamhetsmål är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till 13 procent över en konjunkturcykel. För Personliga hygienprodukter är målet 30 procent, för Mjukpapper är målet 15 procent och inom Skogsindustriprodukter att vara i den övre kvartilen i branschen.

Tillväxt För Personliga hygienprodukter har SCA ett mål för årlig organisk försäljningstillväxt på 5–7 procent och inom Mjukpapper är målet 3–4 procent. Inom Skogsindustriprodukter är målet att växa i takt med marknaden.

Kapitalstruktur

Skuldsättningsgrad över en konjunkturcykel uppgående till 0,70 och med en skuldbetalningsförmåga på över 35 procent.

Människor

SCAs mål för människor avser innovation för människa & miljö, hygienlösningar, uppförandekod och hälsa & säkerhet för medarbetarna.

Miljö

SCAs miljömål inriktas mot klimat & energi, fiberinköp & biologisk mångfald och vatten.

Strategiska prioriteringar:

• Tillväxt för att öka närvaron och försäljningen på tillväxtmarknader samt stärka positionerna både på mogna marknader och tillväxtmarknader. Läs mer om hur SCA arbetat med lönsam tillväxt under 2014 på sidorna 14–19.
• Innovation för att öka kundoch konsumentnyttan, stärka våra marknadspositioner och varumärken och driva lönsam tillväxt. Läs mer om vårt innovationsarbete under 2014 på sidorna 20–25.
• Effektivitet för att stärka konkurrenskraften, minska kostnaderna och förbättra resultatet. Läs mer om vårt arbete med att öka effektiviteten i verksamheten under 2014 på sidorna 26–29.

Drivkrafter:

• Fler och äldre
• Högre levnadsstandard
• Hälsa och hygien
• En förändrad värld
• Förändrade kund-/ konsumentbeteenden
• Klimatförändringar
• Knappa resurser

DRIVKRAFTER

Globala makrotrender, från befolkningsökning och högre levnadsstandard till resursbrist och klimatförändring, ändrar snabbt förutsättningarna för vår affärsverksamhet. Genom att analysera omvärld och trender och ha en nära kund- och konsumentdialog tar SCA tillvara på drivkrafter som ger möjlighet att skapa en långsiktig hållbar tillväxt.

Fler och äldre

Vi blir fler i världen och vi blir äldre. Idag är vi 7 miljarder och FN förutspår att vi kommer att vara 9 miljarder år 2050. Medellivslängden stiger och världens äldre utgör den befolkningsgrupp som framöver kommer att öka mest. En växande befolkning medför en ökad efterfrågan på hygienprodukter och ger därmed tillväxtmöjligheter för SCA. Befolkningen kommer att öka mest i Asien, Latinamerika och Afrika. Närvaro på dessa marknader och anpassade produkter blir därför av strategisk vikt. En åldrande befolkning ökar trycket på äldrevården och allt fler äldre kommer att behöva vårdas i hemmet. Vi är även friskare och piggare och fortsätter att leva ett aktivt liv allt längre upp i åldrarna. Dessa faktorer ökar efterfrågan på kund- och konsumentanpassade inkontinenslösningar, både på mogna marknader och på tillväxtmarknader.

Högre levnadsstandard

Samtidigt som världens befolkning växer minskar fattigdomen i världen. Allt fler tjänar mer än 2 dollar per dag (FN:s definition av fattigdom) eller tar klivet upp i medelklassen. När de mest grundläggande behoven som mat och husrum är tillgodosedda är hälsa och hygien det område som prioriteras högst. Det skapar goda tillväxtmöjligheter och SCA arbetar med att utveckla affärsmodeller för konsumenter med begränsade resurser.

Hälsa och hygien

Dålig eller ingen tillgång till hygien och sanitet är en av de största globala utmaningarna att lösa. En bra hygien samt kunskap om hygien och hygienprodukter förbättrar människors hälsa och livskvalitet. SCA utvecklar kontinuerligt nya hygienlösningar och utbildar bland annat unga kvinnor om mens och pubertet samt barn om vikten av god handhygien. För många kvinnor i utvecklingsländer innebär tillgång till mensskydd skillnaden mellan att kunna gå i skolan och till arbetet eller tvingas stanna hemma. Inkontinensprodukter ger äldre möjlighet att leva ett mer aktivt liv.

En förändrad värld

Globalisering, urbanisering, en förskjuten maktbalans, politiska beslut, världsekonomin, lagstiftning och kulturella strömningar påverkar den värld SCA verkar i. Genom att försöka förutse och utvärdera de strukturella omvärldsförändringarna rustar vi för framtiden för att dra nytta av de fördelar samt hantera de utmaningar som förändringarna innebär. Politiska beslut påverkar SCA. Exempelvis påverkar beslut avseende hälsovård och ersättningssystem förutsättningarna för SCAs försäljning av inkontinensprodukter. SCA arbetar med att utbilda och informera om ersättningssystem i länder där SCA säljer inkontinensprodukter. De ekonomiska styrkeförhållandena förändras där tillväxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien får ett allt större inflytande.

Förändrade kund-/ konsumentbeteenden

Trender, teknikutveckling och rådande värderingar förändrar kunder och konsumenters beteende över tid. Att kunna förutse och överträffa kunders och konsumenters förväntningar blir därför allt viktigare.

• Hållbar konsumtion: Begränsade resurser, politiska prioriteringar samt kunniga och medvetna kunder och konsumenter ökar efterfrågan på hållbara produkter och tjänster.
• Ny teknik: Många inköp görs via e-handel vilket ändrar spelreglerna för bland annat marknadsföring och distribution.
• Företaget bakom varumärket: Kunder och konsumenter uppmärksammar avsändaren till produkter och tjänster i högre grad än tidigare och de ställer krav på att företag arbetar på ett ansvarsfullt sätt.
• Innovation: För att möta de ändrade beteendena krävs en hög grad av innovation av produkter, tjänster och affärsmodeller.

Klimatförändringar

Klimatfrågan är ett av de mest allvarliga miljöoch samhällsproblem som världen står inför. Myndigheter sätter mål för att minska koldioxidutsläppen och den privata sektorn förväntas bidra. SCA motverkar klimatförändringar genom investeringar i ny teknik, effektivitetsförbättringar och satsningar på biobränslen och vindkraft. Våra skogar har en årlig nettotillväxt på 1 procent. Det innebär att de varje år nettoabsorberar 2,6 miljoner ton koldioxid, vilket är mer än utsläppen från hela SCAs användning av fossila bränslen i den egna produktionen.

Knappa resurser

Den växande världsekonomin och en globalt växande befolkning gör att allt fler ska dela på jordens naturresurser.

• Energi: Tillgång till energi har utvecklats till en strategisk fråga i många länder. IEA (Internationella energirådet) förutspår att energibehovet kommer att öka med 40 procent fram till år 2035, vilket troligen innebär ökade kostnader och i vissa fall energibrist. Som en stor energianvändare är det en viktig fråga för SCA och vi arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringar. Ny teknik är inte bara mer resurseffektiv utan medför även oftast minskade utsläpp och avfall. Dessutom driver SCA utvecklingen inom förnybar energi som vindkraft och biobränsle. SCA har betydande fallrättigheter inom vattenkraft som med nuvarande lagstiftning inte är exploaterbara.
• Vatten: FN förutspår att två tredjedelar av världens befolkning kan komma att bo i områden med färskvattenbrist år 2025. Tillgång till vatten är kritiskt för mänskligheten, industrin och jordbruket. SCAs produktion är beroende av tillgång till vatten och vi arbetar mot ambitiösa mål för effektiv vattenanvändning.
• Skogsskötsel: Olaglig skogsavverkning och avverkning av skogar med högt bevarandevärde bidrar till avskogningen i världen och hotar den biologiska mångfalden. SCA har ett koncernmål för att kontrollera ursprunget på all vedråvara. Skogen utgör en betydelsefull del i vår värdekedja och säkrar tillgången till skogsråvara.
• Humankapital: Tillväxtländernas ekonomiska framsteg och alltmer kunskapsintensivt företagande på mogna marknader ökar behovet av kvalificerad arbetskraft och ledarskap. SCA investerar i utveckling och utbildning av våra medarbetare och arbetar strategiskt för att säkra vårt framtida behov av goda ledare.

MÅL OCH RESULTAT

Avkastning på sysselsatt kapital MÅL:

Koncernens övergripande lönsamhetsmål är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till 13 procent över en konjunkturcykel. För Personliga hygienprodukter är målet 30 procent, för Mjukpapper är målet 15 procent och inom Skogsindustriprodukter att vara i den övre kvartilen i branschen.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

RESULTAT 2014:

Koncernens avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 11 procent, exklusive jämförelsestörande poster. För Personliga hygienprodukter och Mjukpapper uppgick avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive jämförelsestörande poster, till 27 procent respektive 13 procent. Skogsindustriprodukters avkastning på sysselsatt kapital, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 7 procent.

Tillväxt

MÅL:

För Personliga hygienprodukter har SCA ett mål för årlig organisk försäljningstillväxt på 5–7 procent och inom Mjukpapper är målet 3–4 procent. Inom Skogsindustriprodukter är målet att växa i takt med marknaden.

Personliga hygienprodukter

Mjukpapper

RESULTAT 2014:

Koncernens organiska försäljningstillväxt uppgick till 3 procent (4 procent inklusive Vindas organiska försäljningstillväxt). För Personliga hygienprodukter och Mjukpapper uppgick den organiska försäljningstillväxten till 3 procent respektive 1 procent (3 procent inklusive Vindas organiska försäljningstillväxt). Skogsindustriprodukters organiska försäljningstillväxt uppgick till 10 procent.

Kapitalstruktur

MÅL:

Skuldsättningsgrad över en konjunkturcykel uppgående till 0,70 och med en skuldbetalningsförmåga på över 35 procent.

0,70

RESULTAT 2014:

Koncernens skuldsättningsgrad uppgick till 0,49 och skuldbetalningsförmågan uppgick till 39 procent.

Innovation för människa & miljö

MÅL:

Vi ska leverera bättre, säkra och miljöanpassade lösningar till våra kunder. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra resurseffektiviteten och minska miljöpåverkan genom att ta hän-

syn till nya innovationers hela livscykel.

RESULTAT 2014:

Vi lanserade ett flertal hållbara innovationer, som Libresse Roll.Press.Go™, Tork Easy-Cube™, Tork Xpressnap® Image line napkin dispenser, TENA Pants Normal, TENA Slip och TENA Comfort with ConfioAir™.

Hygienlösningar

MÅL:

Vi ska dela med oss av vår hygienkunskap till kunder och konsumenter och ge tillgång till prisvärda, hållbara hygienlösningar som bidrar till ett hälsosamt och värdigt liv. På de marknader där vi har närvaro ska vi:

• Sprida kunskap om hygien med anknytning till våra produkter och tjänster.
• Sträva efter att genomföra utbildningsprogram för flickor, kvinnor och vårdgivare.
• Sträva efter att erbjuda mest värde för konsumenterna genom prisvärda hygienlösningar för alla.

RESULTAT 2014:

SCA var nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 länder.

Cirka 400 miljoner personer använde SCAs produkter varje dag.

2 miljoner personer nåddes genom de hygienutbildningar som SCA bedriver i hela världen.

Vi erbjöd ett brett sortiment produkter som sträcker sig från premiumsegmentet till ekonomisegmenten.

Uppförandekod MÅL:

SCAs globala leverantörsstandard ska användas för att främja gemensamma värderingar och prioriteringar genom hela leverantörskedjan. I slutet av 2015 ska den finnas med i alla leverantörskontrakt.

Vi ska efterleva SCAs uppförandekod. Samtliga medarbetare ska genomgå regelbunden utbildning i koden.

RESULTAT 2014:

71 (75) procent av hygienverksamhetens och 83 (60) procent av skogsindustriverksamhetens leverantörsbas hade undertecknat SCAs globala leverantörsstandard.

93 (91) procent av medarbetarna hade utbildats i uppförandekoden.

Vi har en nollvision för arbetsplatsolyckor och vi ska minska olycksfrekvensen (FR) med 25 procent mellan 2011 och 2016.

OHSAS 18001 ska ha införts som standard på alla huvudanläggningar 2016.

RESULTAT 2014:

Olycksfrekvensen uppgick till 6,7 (8,4) per miljoner arbetade timmar. Jämfört med referensåret 2011 är minskningen 26 procent.

Vid slutet av 2014 hade 51 (45) procent av SCAs 67 huvudanläggningar certifierats i enlighet med OHSAS 18001.

Klimat & energi

MÅL:

Vi ska minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen och från inköpt el och värme med 20 procent till år 2020, med 2005 som referensår. Vi ska trefaldiga produktionen av biobränsle från våra skogar till år 2020, med 2010 som referensår. Vindkraftsproduktionen på SCAs skogsmark ska öka till 5 TWh till år 2020.

RESULTAT 2014:

Vid utgången av 2014 hade koldioxidutsläppen, i relation till produktionsnivån, minskat med 15,3 procent med 2005 som referensår. SCAs produktion av biobränslen från egna skogar uppgick till 687 GWh (870 GWh referensåret 2010). Vindkraftsproduktionen på egen mark uppgick till 1,1 (0,75) TWh.

Fiberinköp & Biologisk mångfald

Vi ska uppnå och bibehålla vårt mål om att ingen färskfiberbaserad råvara, inklusive pappersmassa, ska komma från kontroversiellt ursprung*.

Vi ska bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Minst 5 procent av vår produktiva skogsmark ska undantas från avverkning i våra ekologiska landskapsplaner. Ytterligare 5 procent av våra skogar ska undantas av naturhänsyn.

RESULTAT 2014:

MÅL:

All leverans av massa till SCAs anläggningar uppfyllde koncernmålet. Samtliga SCAs vedförbrukande enheter revideras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmålet.

7 procent av SCAs produktiva skogsmark undantogs långsiktigt från avverkning i våra ekologiska landskapsplaner. 14 procent av arealen i de områden som planerats för avverkning 2014 undantogs från avverkning av naturhänsyn.

Vår ambition är hållbart vattenbruk och vi ska minska vattenanvändningen i områden med vattenstress med 10 procent till år 2015, med 2010 som referensår. Samtliga SCAs massaoch pappersbruk ska förses med mekanisk och biologisk vattenrening till år 2015.

RESULTAT 2014:

Vid utgången av 2014 hade vattenanvändningen i områden med vattenstress, i relation till produktionsnivån, minskat med 13,7 procent med 2010 som referensår. Mekanisk och biologisk rening har installerats eller var under installation i samtliga koncernens 43 massaoch pappersbruk.

* Kontroversiellt ursprung definieras som:

• virke som avverkats olagligt, – virke från skogar med högt bevarandevärde,
• virke från områden där mänskliga rättigheter eller ursprungs-
• befolkningens rättigheter kränks.

SCAs TRE STRATEGISKA PRIORITERINGAR; TILLVÄXT, INNOVATION OCH EFFEKTIVITET

TILLVÄXT

SCA är väl positionerat för att tillvarata de tillväxtmöjligheter som finns på såval mogna marknader som på tillväxtmarknader.

Förändringar i den globala demografin som befolkningsökning, främst beroende av lägre spädbarnsdödlighet och ökad livslängd, samt ökad disponibel inkomst talar för fortsatt god tillväxt för hygienprodukter. Ökad disponibel inkomst leder till att fler människor prioriterar hygien när behoven av mat och boende är eller börjar bli tillgodosedda. På tillväxtmarknaderna ökar därför marknadspenetrationen och efterfrågan på hygienprodukter.

I vårt mål om hygienlösningar ska vi dela med oss av vår hygienkunskap till kunder och konsumenter och ge tillgång till prisvärda och hållbara hygienlösningar som bidrar till ett hälsosamt och värdigt liv.

Vikten av lönsam tillväxt

2014 ökade SCAs nettoomsättning med 12 procent. SCA har ledande positioner i Europa, Nordamerika, Latinamerika och Asien. Med starka globala och regionala marknadspositioner och varumärken, innovationskraft, effektiv produktion och med ett världsledande hållbarhetsarbete är SCA väl positionerat för att tillvarata de tillväxtmöjligheter som finns på såväl mogna marknader som på tillväxtmarknader.

Tillväxt kommer huvudsakligen att ske organiskt men också genom förvärv. SCA har ambitionen att växa och stärka positionerna både på mogna marknader och tillväxtmarknader, bland annat genom att bredda erbjudandet av produktkate-

gorier, produktsortiment och tjänster, samt att växa i nya segment och kanaler. På de marknader där SCA har verksamhet är den långsiktiga ambitionen att vara ledande och att stärka varumärkespositionerna.

Att öka hygienverksamhetens andel av SCAkoncernen har varit en strategisk inriktning för att minska konjunkturkänsligheten och därmed säkra en långsiktigt stabilare lönsamhet och tillväxt.

Tillväxtmarknadernas andel av nettoomsättningen har ökat och är

Resultat 2014

SCAs nettoomsättning ökade under 2014 med 12 procent jämfört med 2013 och uppgick till 104 054 (92 873) MSEK. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 3 procent varav volym var 2 procent och pris/ mix var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 2 procent och på tillväxtmarknader 9 procent. Tillväxtmarknader svarade för 31 procent av omsättningen inklusive Vinda. Förvärv av majoriteten i kinesiska Vinda ökade omsättningen med 7 procent. Avyttringar minskade omsättningen med 1 procent. Valutaeffekter ökade omsättningen med 3 procent.

SCA har under de senaste åren ökat hygienverksamhetens andel av koncernens omsättning och för 2014 är andelen 84 procent. Resterande 16 procent är relaterat till Skogsindustriprodukter.

SCA är majoritetsägare i det kinesiska hygienföretaget Vinda med en ägarandel på 51,4 procent. SCA har konsoliderat Vinda sedan första kvartalet 2014. Samarbetet med Vinda stärktes under 2014 genom att SCA överförde sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Ett exklusivt licensavtal ger Vinda möjlighet att marknadsföra och sälja SCAs varumärken TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor) och Libresse (mensskydd) i Kina, Hongkong och Macau. Vinda förvärvade SCAs varumärken Dr P för inkontinensprodukter och Sealer för barnblöjor. Transaktionen, som slutfördes den 1 oktober 2014, innebär att Vinda får tillgång till en bredare produktportfölj och SCAs varumärken får potential att nå en bredare bas av konsumenter och kunder via Vindas omfattande och solida distributionsnätverk i Kina. Fördelar ses inom distribution, försäljning, innovation samt forskning och utveckling för både SCA och Vinda.

Affärsområden:

Affärsområdet Personliga hygienprodukter ökade nettoomsättningen med 4 procent under 2014 jämfört med 2013, med försäljningstillväxt inom alla tre produktsegmenten. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 3 procent varav volym var 2 procent och pris/mix var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 0 procent och på tillväxtmarknader 7 procent. Tillväxtmarknader svarade för 43 procent av omsättningen. Valutaeffekter ökade omsättningen med 1 procent.

Affärsområdet Mjukpapper ökade nettoomsättningen med 19 procent under 2014 jämfört med 2013, med försäljningstillväxt inom båda produktsegmenten. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 1 procent varav pris/mix var 0 procent och volym var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten, inklusive Vindas organiska försäljningstillväxt, uppgick till 3 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 0 procent och på tillväxtmarknader 7 procent. Tillväxtmarknader svarade för 30 procent av omsättningen, inklusive Vinda. Förvärv av majoriteten i kinesiska Vinda ökade omsättningen med 14 procent. Avyttringar minskade omsättningen med 1 procent. Valutaeffekter ökade omsättningen med 5 procent.

SKOGSINDUSTRIPRODUKTER

Affärsområdet Skogsindustriprodukter ökade nettoomsättningen med 6 procent under 2014 jämfört med 2013. Försäljningstillväxten, exklusive valutaeffekter och avyttringar, uppgick till 10 procent varav pris/mix var 5 procent och volym var 5 procent. Avyttringen av tryckpappersbruket i Laakirchen minskade omsättningen med 5 procent. Valutaeffekter ökade omsättningen med 1 procent.

Exempel på tillväxtmarknader

Mexiko

I Mexiko är SCA marknadsledare inom inkontinensprodukter, under det globalt ledande varumärket TENA, och mensskydd, under det regionala varumärket Saba. Inom barnblöjor har SCA en nummer tre-position med bland annat varumärkena BabySens och DryKids. SCA har en nummer tvåposition inom mjukpapper för konsumenter, bland annat under varumärket Regio. Under det globala varumärket

Tork säljer SCA mjukpapper för storförbrukare i Mexiko och har en nummer tre-position.

SCA har fem produktionsanläggningar i Mexiko. 2014 omsatte koncernen 3 406 MSEK i Mexiko, vilket är cirka 3 procent av koncernens totala omsättning. Mexiko är SCAs nionde största marknad.

Brasilien

I Brasilien tillverkar och säljer SCA inkontinensprodukter. Försäljning av inkontinensprodukter under det globalt ledande varumärket TENA sker till premiumsegmentet. Dessutom tillverkar och säljer SCA inkontinensprodukter under det lokalt starka varumärket Biofral.

Brasilien är den tredje största detaljhandelsmarknaden i världen för inkontinensprodukter och den största på tillväxtmarknaderna.

I och med förvärvet av Pro Descart 2011 blev SCA Brasiliens näst största tillverkare av inkontinensprodukter. Sedan förvärvet har SCA växt och tagit marknadsandelar inom inkontinensprodukter.

SCA har en produktionsanläggning i Brasilien. 2014 omsatte SCA 514 MSEK i Brasilien.

Indien

Under 2013 introducerade SCA hygienprodukter i Indien. Den stora befolkningsmängden och det låga användandet av hygienprodukter innebär en potential för framtida tillväxt. Den indiska medelklassen växer varje år och när de mest grundläggande behoven som mat och husrum är tillgodosedda är hälsa och hygien det område som prioriteras.

SCA har introducerat varumärkena Libero för barnblöjor och barnvårdsprodukter, Tempo för mjukpapper för konsumenter samt Tork, det globalt ledande varumärket för mjukpapper för storförbrukare, i Indien.

I linje med SCAs mål att öka kunskapen om hygien, sanitet och hälsa på alla våra marknader försåg under 2014 SCA 2 300 läkare, 5 000 sjukhus och kliniker samt

Ryssland

SCA är marknadsledare i Ryssland inom mjukpapper med varumärkena Zewa (mjukpapper för konsumenter) och Tork (mjukpapper för storförbrukare). Inom personliga hygienprodukter är SCA nummer två inom inkontinensprodukter med varumärket TENA. SCA är nummer fyra både inom barnblöjor med varumärket Libero och inom mensskydd med varumärket Libresse.

SCA bedriver mjukpappersproduktion vid två produktionsanläggningar i Ryssland och har i år invigt ytterligare en pappersmaskin vid produktionsanläggningen i Sovetsk. SCA har också en produktionsanläggning för personliga hygienprodukter i Ryssland. 2014 omsatte SCA 3 120 MSEK i Ryssland, vilket är cirka 3 procent av koncernens totala omsättning.

Kina

Trender som ökad disponibel inkomst, en växande befolkning och medelklass gör att Kina är en växande marknad för hygienprodukter. Marknadspenetrationen av hygienprodukter är idag låg i Kina. Ett exempel på den låga marknadspenetrationen i Kina är att mjukpapperskonsumtionen per capita och år i landet endast är cirka en tredjedel av Västeuropas konsumtion.

SCA är idag majoritetsägare i det kinesiska hygienföretaget Vinda. Vinda är nummer tre på den kinesiska mjukpappersmarknaden som är världens näst största mjukpappersmarknad. I oktober 2014 överförde SCA sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Vinda förvärvade varumärkena Sealer för barnblöjor och Dr P för inkontinensprodukter av SCA och genom ett exklusivt licensavtal har Vinda nu möjlighet att marknadsföra och sälja SCAs varumärken TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor) och Libresse (mensskydd) i Kina, Hongkong och Macau. SCAs varumärken får möjlighet att nå fler kinesiska kunder och konsumenter genom Vindas starka och breda distributionsnät och Vinda får tillgång till en bredare produktportfölj. Fördelar ses inom distribution, försäljning, innovation samt forskning och utveckling för både SCA och Vinda.

Vinda har åtta produktionsanläggningar i Kina. En produktionsanläggning för personliga hygienprodukter och sju produktionsanläggningar för mjukpapper.

2014 var omsättningen 6 976 MSEK i Kina, vilket är cirka 7 procent av koncernens totala omsättning. Kina är SCAs femte största marknad.

1,2 miljoner mammor och spädbarn med föräldrainformation. SCA kommunicerade också vikten av god handhygien till fler än åtta miljoner människor. Utbildningsinsatserna är ett sätt för SCA att etablera sig i Indien samtidigt som SCA bidrar till förbättrad hälsa och till och med kan rädda liv genom förbättrade hygienkunskaper.

SCA investerar 150 MSEK i lokal produktion av hygienprodukter i sydvästra Indien. Produktion i fabriken startar under 2015.

SCAs TRE STRATEGISKA PRIORITERINGAR; TILLVÄXT, INNOVATION OCH EFFEKTIVITET

INNOVATION

På SCA har vi ambitionen att våra produkter ska underlätta vardagen för miljoner människor runtom i världen. Allt detta börjar och slutar med innovation. Genom att finnas nära kunden, förstå behoven och omvandla insikterna till produkter gör SCA skillnad i människors vardag.

Under 2014 har SCA introducerat ett trettiotal innovationer och produktlanseringar.

TENA ger möjlighet till en AKTIV LIVSSTIL

Inom produktsegmentet inkontinensprodukter med det globalt ledande varumärket TENA arbetar SCA ständigt för att förbättra livssituationen för människor som drabbats av inkontinens. TENA förbättrar livskvaliteten för de som lever med inkontinens och möjliggör för många att fortsätta vara sociala och aktiva. I det ingår både att ta fram förbättrade och nya produkter som underlättar vardagen, men också att bidra med kunskap och information. Inkontinens är i många delar av världen omgärdat av sociala tabun, vilket gör det viktigt att öka förståelsen och acceptansen för att därigenom öka marknadspenetrationen.

SCA har under 2014 introducerat flera innovationer och produktlanseringar under varumärket TENA, till exempel TENA Lady Normal and Extra with Body Shaped DRYZone. Den nya kroppsformade absorptionszonen är särskilt utformad för att erbjuda optimalt skydd mot läckage. Tillsammans med vår unika Fresh Odour Control™-teknik erbjuder det nya konceptet ett mycket bra skydd.

TENA ger möjlighet till BÄTTRE VÅRD

SCA arbetar också för att utveckla kontinensvården på vårdhem, sjukhus och inom äldreomsorgen. TENA Identifi är en banbrytande innovation för kontinensvård och ett svar på ett uttalat behov hos SCAs kunder. Lösningen baseras på en sensor som registrerar hur mycket urin som kommer och när. Informationen som samlas in under tre dygn ger underlag för en kontinensplan med individuellt anpassade inkontinensprodukter. Fördelar finns på flera plan – individens tillvaro förbättras och vårdpersonalen får tid att göra ett ännu bättre jobb, ofta till en lägre kostnad. TENA Identifi lanserades under 2013 och har sedan dess introducerats på åtta marknader.

Innovationer som gör skillnad i människors vardag

Med ledande varumärken som TENA, Tork, Libero, Libresse, Lotus, Nosotras, Saba, Tempo och Vinda är SCAs innovationer viktiga inslag i människors vardag världen över. Innovation driver tillväxt och lönsamhet och är en av bolagets tre strategiska prioriteringar. Innovation är avgörande för att bygga våra varumärken och uppfylla kundernas och konsumenternas behov.

SCAs innovationsprocess är djupt förankrad i koncernens strategi och affärsmodell. Innovationsarbetet baseras på omvärldstrender, kundoch konsumentinsikter, ny teknologi och nya affärsmodeller. I processen tar SCA också hänsyn till hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet. SCAs närvaro på både mogna marknader och tillväxtmarknader ger goda insikter om trender samt kund- och konsumentbehov.

Innovationsdriven kultur

Innovationsarbetet stöds av SCAs innovationsteam över hela världen, samt av en välutvecklad innovationskultur. SCAs strategi är att öka innovationstakten, dra nytta av globala skalfördelar

samt säkerställa att alla segment har en konkurrenskraftig och balanserad portfölj av innovationer. Särskilt fokus läggs på att utforska möjligheterna att bredda produktportföljen men även att öka utbudet av tjänster.

SCA uppmuntrar öppen innovation, det vill säga samarbete med externa parter. Öppen innovation utgör en viktig del av innovationsprocessen och har en mängd fördelar, som att ge impulser från närliggande branscher, göra utvecklingsprocesserna snabbare och att minska kostnaderna.

SCA är beroende av motiverade, kompetenta och högpresterande medarbetare som har ett personligt driv och som uppmuntras att vara

innovativa. För att ytterligare kunna ta tillvara medarbetarnas kreativitet och goda idéer har SCA skapat en intern innovationsplattform. Den kan användas under alla faser av ett projekt för att fråga efter lösningar och att hitta människor med rätt kunskaper.

Under 2014 introducerade SCA ett trettiotal innovationer och produktlanseringar och ansökte om 48 patent.

Christoph Michalski, chef SCA Global Hygiene Category: "INNOVATION ÄR EN DEL AV SCAs DNA"

1. Vad innebär innovation för SCA?

"Innovation är helt avgörande för SCA, liksom för de flesta företag. Det gäller inte bara våra produkter inom Mjukpapper, Personliga hygienprodukter och Skogsindustriprodukter, utan för hela verksamhetsprocessen. Varje dag är en mängd medarbetare involverade i innovation i bolaget. Deras arbete följer samma logik som produkt- och varumärkesinnovation. Det kräver insikter, inspiration, kreativitet, systematisk utveckling och risktagande – tillsammans med en hel del hårt arbete och disciplin."

"Våra innovationer är vanligtvis inriktade på tre områden: att tillfredsställa nya behov, förbättra befintliga produkter och förbättra hållberhetsaspekten. Det är en kontinuerlig process som utgår från konsument- och kundinsikter, där vi analyserar konkurrenterna, söker

efter nya idéer, nya material och nya produktprocesser – hela tiden med målet att förbättra."

2. Varför är innovation viktigt?

"Förbättrad produktprestanda är viktigt för att hela tiden hålla våra befintliga och betrodda produkter och varumärken aktuella. Innovation är viktigt för att skapa värde i verksamheten genom att det ökar kund- och konsumentnyttan, minskar kostnaderna och gör bolaget mer hållbart. Under 2014 introducerade vi ett trettiotal innovationer och produktlanseringar och ansökte om 48 patent."

3. Vad betyder – innovation är en del av SCAs DNA?

"Vad gäller våra varumärkes- och produktinnovationer har vi dedikerade resurser och alltmer avancerade processer och teknologier för att säkerställa att våra erbjudanden förblir konkurrenskraftiga och attraktiva för kunder och konsumenter. Eftersom produktinnovationerna direkt påverkar tillväxt och lönsamhet brukar vi lyfta fram dessa innovationer mer än andra."

"Men det finns många andra exempel: ESAVE är ett program för att sänka energianvändningen i våra fabriker. Det handlar om att hitta nya och kreativa sätt att minska energianvändningen utan att göra avkall på produkternas kvalitet eller driftsäkerheten. Nya sätt att nå ut till kunderna och nya sätt att optimera hur vi investerar i och samarbetar med handeln kräver också nya idéer, validering, formalisering, tester och slutligen lansering. Det finns också väsentliga inslag av innovation i våra produktionsprocesser. Skogsindustriprodukter har utvecklat en metod för att ta fram

och verifiera detaljerad skogsdata med hjälp av laserskanning. Metoden ger detaljerad information om exempelvis trädarter, höjd och ålder på träden – inte bara om SCAs egna skogar utan om alla skogar i norra Sverige. Den informationen erbjuds nu till privata skogsägare i området som en del av ett samarbete mellan SCA och dess leverantörer av vedråvara."

4. Berätta om att möta nya behov; kan du ge några exempel?

"Både TENA Identifi och TENA U-test är exempel där vi genom att lägga till en sensor eller detektor ger helt nya användningsområden för inkontinensprodukter, i dessa fall kartlägga mängd urin och frekvens eller för att upptäcka en urinvägsinfektion. Dessa innovationer är lätta att använda både för vårdpersonal och

för patienter. Tork EasyCube™ är en IT-baserad tjänst för offentliga toaletter. Den gör det möjligt för personalen att i realtid se när toaletterna i en offentlig miljö behöver städas eller när pappersbehållarna behöver fyllas på så att de kan optimera sina servicerutiner. Ett annat exempel är Libresse Roll.Press.Go™, som gör det enklare att diskret och hygieniskt slänga använda mensskydd genom att rulla in bindan i förpackningen innan den slängs."

5. Hur hänger innovation ihop med hållbarhet?

"Lägre energianvändning, mindre förpackningar, lägre materialförbrukning och mer optimerade material samt minskat avfall bidrar till hållbarhet för både bolaget och kunderna. Ett utmärkt exempel är trenden med tunnare barnblöjor. De nya och tunnare produkterna

Christoph Michalski, chef SCA Global Hygiene Category

ger högre komfort och mer rörlighet utan att ge avkall på absorptionsförmågan. Lägre materialanvändning leder dessutom till minskat avfall, lägre transportkostnader och maximal användning av hyllutrymmet för våra kunder i detaljhandeln."

Libero Up&Go Hela det europeiska Libero Up&Go-sortimentet har uppgraderats och fått en passform som är bättre anpassad efter barnets unika kropp och mjukt följer med i varje rörelse. De här blöjorna har en hög absorptionsförmåga vilket ger ett optimalt skydd mot läckage.

EXEMPEL PÅ INNOVATIONER OCH PRODUKTLANSERINGAR 2014

Libero Comfort

Hela utbudet av Libero Comfort har uppgraderats. Resåren runt benen är nu mjukare och mer följsam. Blöjorna har också fått bättre passform för ökad komfort.

Tempo Protect™ Nya Tempo Protect™ desinficerande näsdukar och våtservetter. Tempo Protect har lanserats i Hongkong.

Libresse CurveFit™ & Multistyle liners Trosskyddet Libresse CurveFit™ är unikt format för att passa perfekt till kroppsformen och ge maximal komfort. De nya trosskydden Multistyle har högsta absorptionsförmåga och är designade för att passa alla sorters trosor.

Tork Xpressnap® Image line napkin dispensers with Tork Xpressnap® Extra Soft Leaf Design napkins Den här nya serien med servettbehållare fokuserar på design och riktar sig till designmedvetna kunder. Samtidigt minskar servettförbrukningen med minst 25 procent jämfört med traditionella behållare. Servettbehållaren innehåller servetter av hög kvalitet. Behållarna tillverkas i aluminium och valnöt och finns i två storlekar. Vinnare av utmärkelsen Red Dot Product Design Award 2014.

Libresse Roll.Press.Go™

Libresse Roll.Press.Go™ är en hygienisk lösning för att komma till rätta med problemet med att slänga mensskydd. Nu kan man rulla ihop den använda bindan och lägga den i förpackningen och sedan försegla den genom att trycka ihop de självhäftande kanterna. Det är ett hygieniskt och diskret sätt att slänga använda mensskydd. Produkten säljs även under SCAs varumärken Bodyform, Nana, Nuvenia, Saba, Nosotras och Libra.

TENA Lady Normal and Extra with Body Shaped DRYZone

Den nya kroppsformade absorptionszonen är särskilt utformad för att erbjuda optimalt skydd mot läckage. Tillsammans med vår unika Fresh Odour Control™-teknik erbjuder det nya konceptet ett mycket bra skydd.

Tork SmartFresh™

Tork SmartFresh™ är en IT-baserad tjänst för offentliga toaletter. Den ger enkel åtkomst till data i realtid om antalet besök på toaletten så att städningen kan anpassas utifrån användning. Tork SmartFresh™ ger också toalettutrymmet en annan design och slutanvändaren får en ny sorts upplevelse av toalettbesöket, till exempel ingår en mediaskärm som kan visa information eller reklam. Dessutom bidrar Tork SmartFresh™ med fräschhet genom automatisk doft och toalettrengöring.

Tork EasyCube™

Tork EasyCube™ är en IT-baserad tjänst för offentliga toaletter. Den ger information i realtid om förbrukning, vilket ger en snabb överblick över var och när det behöver städas och behållare behöver fyllas på.

Tork Xpressnap® Drive Thru dispenser

Den nya servettbehållaren ser till att man inte tar för många servetter åt gången. Den är särskilt framtagen för att det ska gå snabbt och smidigt att ta en servett vid drive-in-luckan på snabbmatsrestauranger.

TENA Pants Normal

TENA Pants Normal är 20 procent tunnare, och den nya kroppsnära passformen gör dem bekvämare. En torrare och mjukare yta främjar god hudhälsa, och dubbla läckagebarriärer tillsammans med en koppformad kärna ger ett bra skydd.

SCAs TRE STRATEGISKA PRIORITERINGAR; TILLVÄXT, INNOVATION OCH EFFEKTIVITET

Vårt arbete med att öka effektiviteten stärker vår konkurrenskraft, minskar kostnaderna och förbättrar resultatet.

EFFEKTIVITET

HÅLLBART ENGAGEMANG

Hållbarhet är integrerat i SCAs affärsmodell och har avgörande betydelse för vår framgång och lönsamhet. Hållbarhetsarbetet bidrar till affärsnyttan på ett antal sätt.

Genom att arbeta för och investera i resurseffektivitet minskar både miljöpåverkan och kostnader.

SCAs energibesparingsprogram ESAVE har sedan 2003 bidragit till energibesparingar och ökad effektivitet inom samtliga affärsområden. År 2010 beslutade SCA om ett nytt mål för ESAVE: att minska energianvändningen per ton tillverkad produkt med 14 procent till 2020. Under 2014 genomfördes 113 ESAVEprojekt, och energianvändningen per ton tillverkad produkt minskade med 3,2 procent. Det motsvarar en minskning med 810 000 MWh i energianvändning jämfört med 2013. De ackumulerade energibesparingarna 2010– 2014 uppgår till 7,7 procent.

ESAVE omfattar investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, att göra medarbetarna delaktiga i det löpande förbättringsarbetet samt en allmän attitydförändring när det gäller energi inom SCA. I hela företaget används olika former av kunskapsspridning genom utbildning och nätverksevenemang, och ESAVE ingår i ett flertal yngre ingenjörers introduktionsprogram. Ett typiskt ESAVEprojekt kan vara att minska elanvändningen genom att förbättra eller byta ut pumpar, kompressorer, fläktar eller belysning. Erfarenheterna dokumenteras och är ett viktigt stöd i det framtida förbättringsarbetet.

Effektivare verksamhet stärker konkurrenskraften

Förbättrad kapitaleffektivitet, lägre kostnader och stärkt kassaflöde åstadkoms genom effektiviserings- och besparingsåtgärder samt optimering av sysselsatt kapital i samtliga delar av koncernen. Effektivare produktion och processer stärker konkurrenskraften och gör det möjligt för SCA att förbättra kundservice och kundnöjdhet. Det ger också i de flesta fall positiva miljöeffekter. Globala funktioner inom hygienverksamheten avseende bland annat innovations- och varumärkesarbetet samt produktion, inköp och logistik genererar kostnadssynergier och möjliggör en effektiv resursallokering. Av effektivitetsskäl väljer SCA att arbeta med partners i vissa delar av världen.

Resultat 2014

Under 2012 lanserade SCA tre besparingsprogram, två inom hygienverksamheten och ett inom Skogsindustriprodukter.

De totala kostnadsbesparingarna uppgick till 3 935 MSEK under 2014.

Kostnadsbesparingarna relaterade till det kostnads- och effektiviseringsprogram som berör hela SCAs hygienverksamhet, det vill säga Personliga hygienprodukter och Mjukpapper, uppgick under 2014 till cirka 2 255 MSEK. Merparten av besparingarna är relaterade till produktion och inköp. I produktionen har SCA arbetat med att standardisera sin produktion genom implementering av de mest effektiva processerna vid samtliga produktionsanläggningar. Inom inköp har det handlat om att uppnå skaleffekter genom att centralisera inköp på ett mer effektivt sätt samt genom konsolidering av leverantörer. De totala kostnadsbesparingarna förväntas uppgå till 300 MEUR med full effekt 2015. Programmet avslutades vid årsskiftet 2014/2015.

Effektiviseringsprogrammet för Skogsindustriprodukter har under 2014 inneburit en resultatförbättring med cirka 1 060 MSEK. Den totala resultatförbättringen förväntas uppgå till 1 300 MSEK med full effekt 2015. Programmet avslutades vid årsskiftet 2014/2015. Resultatförbättringarna har uppnåtts genom att minska fasta och rörliga kostnader, intäktsförbättringar genom ökad produktion och effektiviseringar samt förändrad produkt- och marknadsmix.

I samband med förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet identifierades synergier som kommer att leda till årliga kostnadsbesparingar uppgående till 125 MEUR med full effekt 2016. Besparingarna avser produktion, inköp, logistik samt försäljning och administration. Under 2014 uppgick besparingarna till cirka 620 MSEK.

Maskineffektivitet Konvertering

Personliga hygienprodukter

Maskineffektivitet Konvertering

Mjukpapper

Maskineffektivitet Pappersproduktion

Inköpskostnader

Personliga hygienprodukter och Mjukpapper

Logistikkostnader

Personliga hygienprodukter och Mjukpapper

Energikonsumtion

Mjukpapper

VÅRA VÄRDEFULLA VARUMÄRKEN

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag med ambitionen att bygga ett starkt koncernvarumärke och stärka länken till våra kund- och konsumentvarumärken.

SCA har genomgått stora förändringar de senaste åren med en rad förvärv och avyttringar runt om i världen. Att öka kännedomen om SCA och stärka kopplingen till företagets kund- och konsumentvarumärken, samt att ge kvinnor en möjlighet att verka på en arena som normalt varit reserverad för män, är några av anledningarna till SCAs deltagande med ett kvinnligt team, Team SCA, i Volvo Ocean Race 2014–2015.

Vårt deltagande med Team SCA och möjligheten att följa deras resa i Volvo Ocean Race spelar en viktig roll i SCAs förändringsresa för att öka kännedomen om SCA, våra produkter och de 80-tal varumärken som ingår i SCAs portfölj, varav TENA och Tork är globalt ledande och till exempel Lotus, Libresse, Tempo, Libero, Saba och Nosotras är regionalt starka.

Volvo Ocean Race är en unik global marknadsföringsplattform för att förena och koppla samman målgrupper som kunder, konsumenter, övriga externa målgrupper och medarbetare med SCAs verksamhet och varumärken över hela världen – för att stärka kännedomen om och bilden av SCA som ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag.

Inom ramen för SCAs deltagande med kvinnliga Team SCA i Volvo Ocean Race har olika möten och dialoger skapats med bland andra kunder och konsumenter, medarbetare och media under havskappseglingarna liksom vid de olika hamnstoppen. Man har fått möjlighet att möta vårt team och lära känna SCA och hur våra produkter och lösningar kan underlätta i vardagen för miljontals människor världen över. Den visuella identiteten för Team SCA är stark. Hundratusentals personer har passerat och besökt SCAs paviljong vid stoppen och vi har fått en god global medietäckning.

SCA arbetar för att skapa värde för människor och miljö. Vid hamnstoppen i Alicante, Spanien och Kapstaden, Sydafrika donerades trädplantor för trädplanteringsprojekt.

Vid samtliga stopp har vi bjudit in barn från lokala förskolor, skolor och barnhem för att visa och lära dem om hur god handhygien påverkar människors hälsa. Detta knyter an till vår mångåriga filosofi att utbilda människor i hela världen kring just dessa frågor.

Vi vill inspirera människor att leva sina liv fullt ut och satsa på sina mål och drömmar. Vi verkar för att öka medvetenheten om vikten av god hygien, bryta tabut kring inkontinens och stödja unga kvinnor i deras utveckling, bland annat genom att utbilda dem om vad som händer i kroppen vid pubertet och mens. I slutet av 2014 kommunicerade SCA samarbetet med Water Supply and Sanitation Collaborative Council (WSSCC), det enda FN-organ med fokus på sanitet- och hygienbehov hos utsatta människor. Som en del i samarbetet utbildade SCA och WSSCC unga flickor och kvinnor samt volontärer om menstruation och hygien i samband med Team SCAs stopp i Kapstaden.

Ett flertal andra kommunikationsaktiviteter har genomförts och bedrivs löpande. TV-serien "No Ordinary Women" har sänts och sänds under 2014 och 2015 i ett 30-tal länder. I en digital bildmosaik "Amazing Women Everywhere" kan foton och berättelser om inspirerande kvinnor delas. För varje foto som laddas upp skänker SCA 1 EUR till WWF. Ett samarbete med Getty Images bidrar till att lyfta fram och inspirera kvinnliga fotografer.

SCA och kvinnorna i Team SCA har redan inspirerat och motiverat tiotusentals människor världen över att våga tro på sig själva och satsa på sina mål och drömmar.

SCA och kvinnorna i Team SCA har redan inspirerat och motiverat tiotusentals människor världen över att våga tro på sig själva och satsa på sina mål och drömmar.

HÅLLBARHET GER LÖNSAMMA AFFÄRER

Hållbarhet är integrerat i SCAs affärsmodell och har avgörande betydelse för vår framgång och lönsamhet. Hållbarhetsarbetet bidrar till affärsnyttan på ett antal sätt.

Stärkt konkurrenskraft

Ett bra hållbarhetsarbete stärker kundrelationerna och vårt erbjudande. Kunderna vill samarbeta med trovärdiga leverantörer som har kontroll på sin verksamhet och som kan hjälpa dem att uppfylla sina egna hållbarhetsmål. SCAs väsentlighetsanalys visar att kundnöjdhet, innovation och produktsäkerhet är de viktigaste parametrarna för våra kunder. Innovationer som skapar värde för människor och miljö samtidigt som de är kostnadseffektiva är en viktig parameter för att differentiera vårt erbjudande, skapa tillväxt och förbättra lönsamheten.

Minskade kostnader

Genom att arbeta för och investera i resurseffektivitet minskar både miljöpåverkan och kostnader. Januari 2015 invigdes en ny mesaugn vid SCAs kraftlinerbruk i Munksund. Den gamla ugnen eldades med olja till skillnad från den nya som eldas med biobränslen. Detta minskar brukets fossila koldioxidutsläpp med 75 procent, motsvarande 20 000 ton, samtidigt som kostnaderna minskas med 50 MSEK per år. SCAs energieffektiviseringsprogram ESAVE och samordnade transporter är andra exempel på projekt som minskar kostnaderna och minskar påverkan på miljön.

Minskad risk

Genom att ha god förståelse för de risker bolaget möter kan åtgärdsplaner formuleras för att minimera och hantera riskerna. SCA har försälj-

Om Hållbarhetsredovisningen

SCA publicerar varje år en hållbarhetsredovisning. I den tillämpas Global Reporting Initiatives G4 core och en utförlig GRI-tabell återfinns på www.sca.com. Hållbarhetsredovisningen har granskats i sin helhet av PwC.

SCAs Hållbarhetsredovisning finns tillgänglig på engelska och svenska i tryckt version och på www.sca.com. Den utgör SCAs Communication on Progress (förbättringsrapport) som krävs av företag som undertecknat FN:s Global Compact.

Hållbarhetsredovisningen och årsredovisningen ska betraktas som en enhet där information kan förekomma i endera rapporten och i vissa fall i båda. Läs mer på www.sca.com eller i SCAs Hållbarhetsredovisning 2014. ning i cirka 100 länder och har ett stort antal leverantörer. Vi har en global leverantörsstandard och i slutet av 2015 ska den finnas med i alla leverantörskontrakt i vår globala leverantörsbas. Alla större SCA-anläggningar rapporterar in i den etiska databasen Sedex och vi uppmanar våra leverantörer att göra detsamma. Vi granskar förhållandena i våra anläggningar och vi undersöker affärsrisker i våra säljbolag (Business Practise Reviews).

Attrahera investerare och medarbetare

Hållbarhetsfrågor blir allt viktigare för många investerare. Av SCAs aktieägare gör 14 procent en utvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv enligt en undersökning av Vigeo. Vigeo jämförde även SCAs resultat med två konkurrenter och ett svenskt storbolag som betraktas som ledande på hållbarhetsområdet. SCA hade en klart högre andel investerare med hållbarhetskriterier än sina två konkurrenter och en något högre nivå än det svenska bolaget. Att arbeta i ett hållbart företag stärker medarbetarnas stolthet. Etik och värderingar är en mycket viktig faktor för att kunna rekrytera topptalanger.

Stärkt varumärke

Ett högklassigt hållbarhetsarbete stärker ett varumärkes identitet och skapar långsiktigt värde. Hållbarhet är en av hörnstenarna i SCAvarumärket och även en tungt vägande faktor i många av SCAs kund- och konsumentvarumärken.

SCAs hållbarhetsambitioner visar vilken sorts företag vi vill vara medan våra hållbarhetsmål har ett kortare perspektiv och är tydliga och mätbara.

SCAs ambitioner för människor och miljö

Ambitioner för människor

• Vi anses vara ett av världens mest trovärdiga företag genom att leverera hållbar tillväxt och värde för våra intressenter.
• Med våra hygienlösningar förbättrar vi hygienstandarden över hela världen. Vi utvecklar innovativa lösningar som förenklar en hälsosam och hållbar livsstil för miljontals existerande användare av våra produkter och tjänster och för miljarder människor på tillväxtmarknader.
• Vi stödjer kvinnors rätt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhället – socialt, utbildningsmässigt och professionellt – över hela världen genom att ge dem tillgång till och utbildning om hygienlösningar.

Ambitioner för miljö

• Vi levererar hållbara mervärdeslösningar till våra kunder från en säker, resurseffektiv och miljöanpassad värdekedja innefattande inköp, produktion samt forskning och utveckling.
• Vi motverkar klimatförändringar och minimerar vår påverkan på naturen genom en kombination av nya innovationer och tekniker, effektivitetsförbättringar, konsumentinitiativ och koldioxidupptag i våra skogar.
• Vi engagerar oss i biologisk mångfald i våra skogar och vi har åtagit oss att sköta och använda dem ansvarsfullt. Vi strävar efter att maximera det värde våra skogar tillför vårt ekosystem, klimat, kunder och samhälle genom en kombination av innovation, effektivitetsförbättringar samt klok och långsiktig skötsel.

LEDARSKAP, KULTUR OCH MEDARBETARE

Våra medarbetare är SCAs viktigaste tillgång. Koncernen är beroende av motiverade och kompetenta medarbetare som tänker nytt och bidrar till företagets framgång. Medarbetarnas engagemang och prestationer är avgörande för att SCA ska nå sina mål.

Ledarskap

SCA behöver ledare som inspirerar, utmanar och motiverar. SCAs ledare ska ge energi, mod och skapa förutsättningar för att alla ska kunna nå sin fulla potential och bidra till att företaget når sina mål. Bolagets ledare ska tillhandahålla verktygen som gör det möjligt för varje medarbetare att ta ansvar för den egna utvecklingen och prestationen. All professionell utveckling inom SCA utgår från affärsmålen, och förenar individens ambitioner med koncernens förväntningar. Var och en uppmuntras att utveckla de färdigheter som krävs för nuvarande och framtida positioner.

Kultur

Enligt de två senaste genomförda medarbetarundersökningarna kännetecknas SCA av stort medarbetarengagemang och ett behov av fortsatt fokus på innovation och resultat. Företagskulturen är en förutsättning för att effektivt leverera på SCAs strategi och tre strategiska prioriteringar. SCAs ledare förväntas ta ägarskap för sitt område och förväntar sig ägarskap från sitt team – varje dag. En förutsättning är att bygga förtroende mellan ledare och medarbetare samt medarbetare emellan, med öppen kommunikation och eget ansvar. För att nå en dynamisk företagskultur, där team driver innovation och medarbetare motiverar och kompletterar varandra, arbetar SCA för att attrahera människor med olika erfarenheter, personligheter, nationaliteter, perspektiv och kunskaper.

Professionell utveckling

Professionell utveckling för ledare och medarbetare på SCA är en kombination av affärsbehov och individuella drivkrafter. SCAs mål är att alla ska ha en individuell utvecklingsplan som följs upp under utvecklingssamtalen. SCA har en strukturerad, behovsbaserad modell för professionell utveckling, där vi lägger stor vikt vid kontinuerligt lärande på arbetsplatsen genom olika erfarenheter. De flesta utvecklingsaktiviteter är därmed kopplade till det dagliga arbetet och verkliga situationer. För att förstärka kompetensen inom ett specifikt område har vi ett antal fastställda utvecklingsprogram.

Aktiviteter inom ledarskapsutveckling

SCAs ledarskapsplattform utgör grunden för det vi förväntar oss av samtliga ledare i bolaget. Därmed är våra aktiviteter inom ledarskapsutveckling direkt kopplade till denna plattform. För att ytterligare förstärka specifika ledarskapsförmågor har vi fem grundläggande program för ledarskapsutveckling på SCA: Leadership@SCA är ett endags introduktionsprogram för alla nyutnämnda ledare, Core 1-program, för utveckling av ledare som har innehaft sin roll i 6–12 månader, samt två program för att skapa värde och driva verksamhetens utveckling och resultat. Under 2014 har vi utvecklat ett nytt ledarskapsprogram, Core 2, som syftar till att utveckla förmågan att leda i en komplex miljö, att engagera människor och driva förändringar. Programmet kommer att införas under 2015.

Aktiviteter inom funktionell utveckling

Under 2014 utvecklades också specifika plattformar för olika funktioner, med samma upplägg som vår ledarskapsplattform. Vi har därmed motsvarande utvecklingsaktiviteter för till exempel marknadsförare, och kommer att fortsätta att införa utvalda aktiviteter för andra funktioner under 2015. Huvuddelen av utvecklingsaktiviteterna fokuserar på kontinuerlig utveckling i det dagliga arbetet genom olika erfarenheter som krävs inom respektive funktion.

SCA GO! Program

SCA GO! Program är vårt program som ger nyutexaminerade studenter en chans att få sitt första jobb. Programmet utvecklades i enlighet med Life Inspiring Careers, SCAs globala koncept för att vara en attraktiv arbetsgivare världen över och för att säkerställa att vi även fortsättningsvis lockar till oss rätt medarbetare. Programmet omfattar en introduktion, arbete med utmanade projekt samt nätverksmöten, som kan hjälpa nyutexaminerade studenter att bli en del av SCA, utvecklas inom specifika områden och bygga upp ett eget nätverk och förmågor.

SCA GO! PROGRAM

"Jag har fått en verklig förståelse för omfattningen och komplexiteten av arbetet på ett riktigt globalt bolag, och inser hur viktiga varumärken är, både lokalt och över landsgränserna. Jag gillar variationen, det snabba tempot och kreativiteten i mitt arbete. Jag fick ta ansvar på riktigt från allra första början och fick leda egna projekt, och jag fick många möjligheter att anta utmaningar, som att presentera varumärkesplanerna för Bodyform 2015 på den årliga vinterkonferensen. Vi strävar särskilt efter att lyckas på digitala och sociala medier, eftersom de blir en allt viktigare kanal för att kommunicera med konsumenterna."

Alice Boardman, Assistant Brand Manager, SCA Hygiene Products UK och deltagare i SCA GO! programmet

VÄRDE FÖR VÅRA INTRESSENTER

Med utveckling i fokus samt en gedigen förståelse och lyhördhet för nya behov och krav, skapar vi hållbar tillväxt och lönsamhet och därmed värde för våra intressenter

Ägare

SCAs övergripande mål är att långsiktigt skapa ökat värde för våra aktieägare. Värde för SCAs ägare skapas genom en positiv aktiekursutveckling samt genom utdelning.

SCA strävar efter en långsiktigt stabil och stigande utdelning till aktieägarna. Över en konjunkturcykel används normalt cirka en tredjedel av rörelsens kassaflöde (efter räntekostnader och skatter) till utdelningen.

Resultat 2014: SCAs aktiekurs sjönk under 2014 med 15 procent. Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 10,5 procent till 5,25 (4,75) SEK per aktie. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,2 procent.

Andelen aktieägare som bara investerar i etiska och hållbara företag ökar. Av SCAs aktieägare gör 14 procent en utvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv. SCA finns representerat i hållbarhetsindex såsom FTSE4Good, OMX GES Sustainability Sweden PI och OMX GES Sustainability Nordic PI.

Kunder och konsumenter

För att öka kund- och konsumentnyttan arbetar SCA med att utveckla nya attraktiva produkter och tjänster, vidareutveckla och förbättra existerande erbjudanden samt att bredda erbjudandet. Med en omfattande kund- och konsumentinsikt strävar SCA inte enbart att tillfredsställa konsumenternas behov utan har ambitionen att överträffa förväntningarna.

SCA har många olika kunder, från företagskunder som detaljhandel, distributörer, tryckerier, restauranger, skolor samt sjuk- och hälsovården till konsumenter av SCAs produkter.

SCAs hållbarhetsarbete hjälper kunderna att uppnå sina egna hållbarhetsmål. Genom att gemensamt arbeta för ökad effektivitet och innovationsgrad kan SCA tillsammans med sina kunder leverera hållbara produkter av hög kvalitet som motsvarar och överträffar konsumenternas behov och förväntningar.

SCA arbetar med att informera om hygien samt om våra hygienprodukter och lösningar. På tillväxtmarknaderna säljer SCA hygienprodukter och lösningar anpassade till konsumenter med begränsade resurser.

Resultat 2014: SCA var nummer 1 eller 2 inom minst ett hygienproduktsegment i cirka 90 länder. Vi erbjöd ett brett sortiment produkter som sträcker sig från premiumsegmentet till ekonomisegmenten. SCA bedrev kontinuerligt utbildning för unga kvinnor om mens och pubertet, för barn om vikten av handhygien samt för sjuksköterskor om inkontinensvård. Våra produkter distribuerades till såväl stora företagskunder som till små, lokala butiker. Under året har klagomålsfrekvensen för personliga hygienprodukter varit mindre än en på miljonen levererade produkter och inom mjukpapper är motsvarande siffra 2,4 per tusen ton. Under 2014 introducerades ett trettiotal innovationer och produktlanseringar.

Räntor till långivare, 1% (961 MSEK) Fördelning av ekonomiskt värde per intressent 20141)

Inbetalda inkomstskatter, 2% (2 101 MSEK) Aktieägares utdelning, 3% (3 564 MSEK) Anställdas sociala kostnader, 3% (2 929 MSEK) Till bolagets förfogande, 13%2) (13 347 MSEK) Anställdas löner, 13% (13 592 MSEK) Leverantörer, 65%3) (67 559 MSEK)

1) Baserat på SCAs nettoomsättning 2014. 2) Löpande investeringar, struk-

• turkostnader, strategiska
• investeringar samt förvärv. 3) Råmaterial, transporter och distribution, energi och övriga kostnader för sålda varor.

Leverantörer

SCA strävar efter att ha transparenta och långsiktiga relationer med leverantörerna för att garantera både hög kvalitet och finansiell stabilitet för båda parter. Inköp utgör den största enskilda utgiften för SCA. För att nå stordriftsfördelar köps de flesta insatsvaror, som till exempel massa, elektricitet och kemikalier in centralt. Skogsråvara köps oftast in lokalt, vilket ger ett betydande ekonomiskt bidrag till lokala leverantörer och den lokala ekonomin. Ett annat sätt att bygga värde är att utveckla leverantörernas kompetens genom utbildning och samarbete. SCAs mål för ansvarsfulla inköp omfattar samtliga leverantörer av råmaterial och insatsvaror. SCAs globala leverantörsstandard lägger grunden till att leverantörerna uppfyller de högsta standarderna inom socialt och miljömässigt ansvar samt produktsäkerhet.

Resultat 2014: Under 2014 betalade SCA 67,6 miljarder SEK till sina leverantörer.

SCA fortsatte arbetet med att öka effektiviteten och samordna styrningen av leverantörskedjan genom att centralisera inköp av de globala handelsvarorna. 71 procent av hygienverksamhetens och 83 procent av skogsindustriverksamhetens leverantörer hade undertecknat SCAs globala leverantörsstandard och dess krav på socialt ansvar, produktsäkerhet och miljö.

Medarbetare

Våra medarbetare är SCAs viktigaste tillgång. Koncernen är beroende av motiverade och kompetenta medarbetare som tänker nytt och bidrar till företagets framgång. Medarbetarnas engagemang och prestationer är avgörande för att SCA ska lyckas med sin strategi, nå sina mål och fortsätta utvecklas. SCAs ledare ska ge energi, mod och skapa förutsättningar för att alla ska nå sin fulla potential. Vi skapar värde för våra medarbetare genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling samt en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. SCA erbjuder marknadsmässiga anställningsvillkor och förmåner.

Resultat 2014: Under 2014 betalade SCA cirka 13,6 miljarder SEK i löner till våra medarbetare.

Under 2014 har vi utvecklat ett nytt ledarskapsprogram, Core 2, som syftar till att utveckla förmågan att leda i en komplex miljö, att engagera människor och driva förändringar. Programmet kommer att införas under 2015.

Under 2014 utvecklades också specifika plattformar för olika funktioner, med samma upplägg som vår ledarskapsplattform. Vi har därmed motsvarande utvecklingsaktiviteter för till exempel marknadsförare, och kommer att fortsätta att införa utvalda program för andra funktioner under 2015. Huvuddelen av utvecklingsaktiviteterna fokuserar på kontinuerlig utveckling i det dagliga arbetet genom olika erfarenheter som krävs inom respektive funktion. SCA GO! Program är vårt program som ger nyutexaminerade studenter en chans att få sitt första jobb. Programmet utvecklades i enlighet med Life Inspiring Careers, SCAs globala koncept för att vara en attraktiv arbetsgivare världen över och för att säkerställa att vi även fortsättningsvis lockar till oss rätt medarbetare. Programmet omfattar en introduktion, arbete med utmanade projekt samt nätverksmöten, som kan hjälpa nyutexaminerade studenter att bli en del av SCA, utvecklas inom specifika områden och bygga upp ett eget nätverk och förmågor.

Samhälle

SCA bidrar till den lokala ekonomin som en stor arbetsgivare i många regioner och via sitt samhällsengagemang. Förutom inkomstskatt betalar SCA även fastighetsskatter, löneskatter, pensionsskatter, tull och energiskatter.

SCAs önskan är att stärka relationen till samhällena där vi verkar, och att göra skillnad i människors liv. I enlighet med SCAs riktlinjer för samhällsengagemang prioriterar vi initiativ med tydlig koppling till SCAs verksamhet, geografiska närvaro, kompetens samt kärnvärden: respekt, ansvar och högklassighet. Det gör att många av våra satsningar finns inom hygien, hälsa och miljö, och riktar sig ofta till kvinnor och barn. Bland SCAs initiativ märks såväl storskaliga satsningar som mindre projekt med lokalt fokus. Projekten omfattar allt från utbildning och donationer till katastrofhjälp och trädplantering. Många medarbetare och kunder intresserar sig för SCAs samhällsengagemang, och våra satsningar blir därmed också en konkurrensfördel i dessa sammanhang.

Resultat 2014: Under 2014 betalade SCA 2,1 miljarder SEK i inkomstskatter.

Under året investerade SCA omkring 24 MSEK i 300 lokala samhällsengagemangsprojekt. Under året ingick SCA partnerskap med WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council) som är det enda FN-organ med fokus på sanitet- och hygienbehov hos utsatta och marginaliserade människor. Genom partnerskapet med WSSCC vill SCA bryta tabut kring mens som äventyrar hälsan för miljontals kvinnor varje dag, öka medvetenheten om vikten av god hygien i samband med mens, och göra det möjligt för kvinnor och samhällen att vidta åtgärder så att mens inte blir ett hinder för kvinnor att fullt ut delta i samhället socialt, utbildningsmässigt och professionellt.

SCA-AKTIEN

SCA-aktien är noterad och handlas på börsen Nasdaq OMX Stockholm och som depåbevis (ADR nivå 1) i USA genom Deutsche Bank. Sista betalkurs 2014 för SCAs B-aktie på Nasdaq OMX Stockholm var 168,90 (198,00) SEK. SCAs börsvärde per den 31 december 2014 uppgick till 119 (140) miljarder SEK. Under 2014 sjönk aktiekursen med 15 procent. Motsvarande period steg OMX Stockholm 30 index med 10 procent. Den högsta slutkursen för SCAs B-aktie under året var 199,20 SEK, vilken noterades den 22 januari. Den lägsta noteringen var 157,50 SEK från den 16 oktober. Den föreslagna utdelningen är 5,25 (4,75) SEK per aktie, se vidare under Utdelning och utdelningspolicy på sid 38.

Index

På börsen Nasdaq OMX Stockholm ingår SCA bland annat i OMX Stockholm 30 index och inom sektorn Personal & Household Goods inom Consumer Goods. Förutom de index som är direkt knutna till Stockholmsbörsen finns SCA med i andra index som exempelvis FTSE Eurofirst 300. Inom MSCI ingår SCA i Household Products inom Consumer Staples. SCA finns också representerat i hållbarhetsindex såsom FTSE-4Good, OMX GES Sustainability Sweden PI och OMX GES Sustainability Nordic PI.

Likviditet

Under 2014 omsattes det på Nasdaq OMX Stockholm cirka 495 (462) miljoner SCA-aktier, motsvarande ett värde av cirka 88 (77) miljarder SEK. Dagsomsättningen för SCA på Nasdaq OMX Stockholm uppgick i genomsnitt till cirka 2 miljoner aktier, motsvarande ett värde av cirka 354 (307) MSEK. Handeln vid BATS Chi-X Europe, Turquoise och Burgundy omsatte under året cirka 261 miljoner SCA-aktier.

Ägande

Aktiekapitalet ägs till 39 (37) procent av svenskregistrerade ägare och 61 (63) procent av utländska ägare. Den största andelen av de utlandsregistrerade ägarna återfinns i USA och Storbritannien.

Totalavkastning 2012–2014

1) Vägt index av konkurrenternas totalavkastning. Konkurrenterna är valda för att motsvara SCAs verksamhet. Indexet används vid jämförelse med SCA-aktiens utveckling över en treårsperiod för den långsiktiga delen (LTI) i ledande befattningshavares rörliga ersättningar.

SCAs tio största aktieägare

Enligt SIS Ägarservice per den 30 december 2014 utgjorde följande företag, stiftelser och aktiefonder de tio största registrerade aktieägarna efter röstetal:

Ägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Röster (%)	Innehav (%)
Industrivärden AB	40 500 000	30 380 897	29,4	10,1
Handelsbanken*	19 857 841	12 503 289	14,3	4,5
Norges Bank Investment
Management	8 066 000	39 053 417	8,1	6,7
Skandia	2 336 684	851 899	1,6	0,5
Swedbank Robur fonder	–	12 516 218	0,8	1,8
AMF Försäkring & Fonder	–	10 468 117	0,7	1,5
SCA personalstiftelse	982 845	74 406	0,7	0,1
SEB Fonder & Trygg Liv	383 056	6 017 114	0,7	0,9
Andra AP-fonden	230 663	4 219 515	0,4	0,6
T Rowe Price fonder	–	6 250 034	0,4	0,9
* Inklusive fonder och stiftelser.				Källa: SIS Ägarservice

Data per aktie

Samtliga resultatmått inkluderar jämförelsestörande poster om inte annat anges.
Belopp i SEK per aktie där annat ej anges	2014	2013	2012	2011	2010
Resultat per aktie efter full skatt:
Efter utspädningseffekter	9,40	7,90	7,06	0,78	7,90
Efter utspädningseffekter, exkl. jämförelsestörande poster 7)	11,07	9,07	10,25	8,00	8,65
Före utspädningseffekter	9,40	7,90	7,06	0,78	7,90
Börskurs för B-aktien:
Genomsnittskurs under året	178,87	168,27	116,77	95,80	100,20
Årets slutkurs, 31 december	168,90	198,00	141,00	102,00	106,20
Rörelsens kassaflöde 1) 7)	11,60	8,90	10,59	7,55	9,24
Kassaflöde från den löpande verksamheten	16,92	13,43	15,95	14,44	15,68
Utdelning	5,252)	4,75	4,50	4,20	4,00
Utdelningstillväxt, % 3)	7	6	0	1	1
Direktavkastning, %	3,1	2,4	3,2	4,1	3,8
P/E-tal 4)	18	25	20	N/A	13
P/E-tal exkl. jämförelsestörande poster 4) 7)	15	22	14	13	12
Price/EBIT 5) 7)	15	19	21	47	14
Price/EBIT exkl. jämförelsestörande poster 5) 7)	14	17	15	14	13
Betavärde 6)	0,77	0,62	0,86	0,83	0,82
Andel utdelad vinst (före utspädning), %	56	60	64	N/A	51
Eget kapital, efter utspädningseffekter 7)	103	96	88	87	96
Eget kapital, före utspädningseffekter 7)	103	96	88	87	96
Inregistrerade aktier 31 december (milj st)	705,1	705,1	705,1	705,1	705,1
varav aktier i eget förvar (milj st)	2,8	2,8	2,8	2,8	2,8
1) Se definitioner av nyckeltal sid 140. 2) Enligt styrelsens förslag.	5) Börsvärde plus nettolåneskulder plus innehav utan bestämmande inflytande dividerat med rörelseresultat. (EBIT = earnings before

Aktiesymboler

Nasdaq OMX Stockholm	SCA A, SCA B
New York (ADR nivå 1)	SVCBY

Andel utländskt ägande, kapital

3) Rullande femårsvärden.

4) Aktiekursen vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter full skatt och utspädningseffekter.

interest and taxes). 6) Aktiens kursförändring jämfört med börsen som helhet (mäts på rullande 48-månader).

7) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Aktieägarstruktur

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav (%)	Röster (%)
1–500	48 565	8 350 442	1,2	1,3
501–1 000	11 897	9 102 850	1,3	1,3
1 001–5 000	13 017	28 086 960	4,0	4,3
5 001–10 000	1 697	12 119 986	1,7	1,8
10 001–20 000	750	10 741 629	1,5	1,3
20 001–	1 141	636 708 227	90,3	90,0
Summa	77 067	705 110 094	100,0	100,0

Aktiefördelning

31 dec 2014	Serie A	Serie B	Summa
Registrerat antal aktier	86 049 923	619 060 171	705 110 094
Varav aktier i eget förvar		2 767 605	2 767 605

Källa: Euroclear

Emissioner m.m. 1993–2014

Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedan:

		Antal aktier	Ökning av aktie kapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK	Serie A	Serie B	Summa
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10, emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7	62 145 880	131 821 657	193 967 537
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–	62 145 880	131 837 942	193 983 822
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–	62 145 880	135 254 055	197 399 935
1999	Nyemission 1:6, emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0	62 133 909	168 166 015	230 299 924
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0	61 626 133	168 775 422	230 401 555
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0	45 787 127	186 414 428	232 201 555
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1	41 701 362	190 500 706	232 202 068
2003	Konvertering av förlagsbevis och nyteckning genom optionsbevis IIB	2 825 475	28,3	722,9	40 437 203	194 590 340	235 027 543
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1	40 427 857	194 608 841	235 036 698
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–	112 905 207	592 204 887	705 110 094

Utdelning och utdelningspolicy

SCA strävar efter att ha en långsiktigt stabil och stigande utdelning till aktieägarna. Över en konjunkturcykel används normalt cirka en tredjedel av rörelsens kassaflöde (efter räntekostnader och skatter) till utdelning. Om rörelsens kassaflöde långsiktigt överstiger vad bolaget kan placera i lönsamma expansionsinvesteringar ska överskottet användas till amortering av skulder eller återföras till aktieägarna genom högre utdelning eller återköp av egna aktier. Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 10,5 procent till 5,25 (4,75) SEK per aktie för verksamhetsåret 2014. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,2

procent. Utdelningen 2014 motsvarar en direktavkastning på 3,1 procent, beräknat på SCAs aktiekurs vid utgången av året.

Incitamentsprogram

SCAs incitamentsprogram är utformade för att bidra till att skapa värde för aktieägarna. Programmet för ledande befattningshavare består av två komponenter varav den ena är kopplad till SCA-aktiens totalavkastning jämförd med ett index som består av SCAs största globala konkurrenter. För ytterligare information om programmets utformning, se not 6 (Personal- och styrelsekostnader) på sidorna 103–104.

Utdelning per aktie

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Årsstämma

Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls onsdagen den 15 april 2015, kl 15.00 i Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 13.30.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels torsdagen den 9 april 2015 vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken,

dels senast torsdagen den 9 april 2015 anmäla sin avsikt att delta i stämman.

Anmälan kan göras på något av följande sätt:

• per telefon 08-402 90 59,

vardagar kl 08.00–17.00

• via Internet: www.sca.com
• per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Group Function Legal Affairs, Box 200, 101 23 Stockholm

Förutom att anmäla sig måste aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, begära att tillfälligt föras in i aktieboken senast torsdagen den 9 april 2015 för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägaren bör i sådana fall underrätta förvaltaren om detta i god tid före torsdagen den 9 april 2015.

Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt, i förekommande fall, antal biträden. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på bolagets hemsida www.sca.com. Den som företräder juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig firmatecknare.

Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.sca.com

Valberedning

• Carl-Olof By, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
• Håkan Sandberg, Handelsbankens Pensionsstiftelse m.fl.
• Yngve Slyngstad, Norges Bank Investment Management
• Caroline af Ugglas, Skandia
• Sverker Martin-Löf, styrelseordförande SCA

Valberedningen utarbetar bland annat förslag till val av styrelseledamöter.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelningen fastställs till 5,25 SEK per aktie samt att avstämningsdag för utdelning ska vara fredagen den 17 april 2015. Utbetalning genom Euroclear Sweden AB beräknas kunna ske onsdagen den 22 april 2015.

Finansiell information 2015–2016

Delårsrapport (1 jan–31 mar 2015) 30 april 2015 Delårsrapport (1 jan–30 jun 2015) 16 juli 2015 Delårsrapport (1 jan–30 sep 2015) 29 oktober 2015 Bokslutsrapport för 2015 28 januari 2016 Årsredovisning för 2015 mars 2016

Årsredovisning, boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska (vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten) och kan laddas hem från SCAs hemsida www.sca.com. Årsredovisningen kan också beställas från:

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Koncernfunktion Communications Box 200 101 23 Stockholm Tel 08-788 51 00

Prenumerationer på publikationer:

Prenumeration på SCAs pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsrapporter kan ske genom registrering av e-postadress på SCAs hemsida.

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Koncernen

Verksamhet och struktur 42
Förvärv, investeringar och avyttringar 43
Övrig koncerninformation 44
Omsättning och resultat 45
Operativt kassaflöde 46
Finansiell ställning 47

Affärsområden

Personliga hygienprodukter 48
Mjukpapper 56
Skogsindustriprodukter 62

Ansvar och styrning

Bolagsstyrning 68
Styrelse och revisorer 74
Koncernledning 76
Risker och riskhantering 78

Finansiella rapporter

Innehåll 84
Koncernens resultaträkning 85
Koncernens rapport över totalresultat 85
Koncernens förändringar i eget kapital 86
Koncernens operativa kassaflödesanalys 86
Koncernens kassaflödesanalys 87
Samband mellan koncernens kassaflödes analys och operativa kassaflödesanalys 88
Koncernens balansräkning 89
Moderbolagets räkningar 90
Noter 92
Årsredovisningen fastställs 133
Förslag till vinstdisposition 134
Revisionsberättelse 135

Verksamhet och struktur

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter.

SCA delar upp och redovisar sin affär i tre affärsområden – Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter. Inom Personliga hygienprodukter finns tre produktsegment: inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Mjukpapper inkluderar mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. Skogsindustriprodukter inkluderar papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi.

Europa är SCAs största marknad. Koncernen har därutöver även starka positioner i Nordamerika, Latinamerika och Asien. Expansion sker både genom organisk tillväxt och förvärv och främst inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper.

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, vilket tryggar cirka hälften av koncernens virkesförsörjning och möjliggör även en effektiv råvaruintegration med god kontroll över kostnadsutvecklingen.

Organisation

SCA har sju affärsenheter:

• SCA AfH Professional Hygiene Europe, som erbjuder mjukpapper för storförbrukare.
• SCA Consumer Goods Europe, som erbjuder konsumentprodukter.
• SCA Incontinence Care Europe, som erbjuder inkontinensprodukter.
• SCA Asia Pacific, som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.

• SCA Americas, som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.

• SCA MEIA (Mellanöstern, Indien och Afrika), som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.

• SCA Forest Products, som erbjuder papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi.

Utöver affärsenheterna har SCA etablerat två globala enheter:

• Global Hygiene Category (GHC) med globalt ansvar inom hygienverksamheten för kundoch konsumentvarumärken samt innovation.
• Global Hygiene Supply (GHS) med globalt ansvar för inköp, produktionsplanering, teknologi och investeringar inom hygienverksamheten.

I organisationen finns sex koncernfunktioner: Finans & Ekonomi, Human Resources, Hållbarhet, Juridik, Kommunikation, samt Strategi & Affärsutveckling där även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services ingår. GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA.

Händelser under året

Som första svenska börsnoterade bolag lånade SCA 1 500 MSEK via en grön obligation. Likviden kommer att användas till investeringar inom projekt som har en positiv miljöpåverkan.

SCA stärkte sin närvaro i Mellanöstern genom förvärvet av återstående 50 procent av joint

venture-bolaget Fine Sancella i Jordanien från Nuqul Group.

Joint venture-bolaget Asaleo Care i Australien, Nya Zeeland och Fiji börsintroducerades. SCAs ägande i Asaleo Care uppgår efter börsnoteringen till 32,5 procent.

Samarbetet med det kinesiska hygienföretaget Vinda stärktes genom att SCA överförde sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda, där SCA är majoritetsägare med 51,4 procents ägarandel.

Händelser efter årets utgång

SCAs styrelseordförande Sverker Martin-Löf meddelade den 22 januari 2015 att han inte står till förfogande för omval för styrelseuppdrag i SCA vid årsstämman den 15 april 2015.

SCA meddelade den 10 februari 2015 att Jan Johansson avgår som vd och koncernchef den 28 februari 2015 och att Magnus Groth blivit utsedd till vd och koncernchef med tillträde den 1 mars 2015.

I tillägg till att styrelsen utsett Pricewaterhouse-Coopers att genomföra en extra granskning av nyttjandet av SCAs affärsflyg har dessutom Svante Forsberg, auktoriserad revisor, Deloitte och Johan Munck, fd. Justitieråd, utsetts att genomföra en granskning av bland annat nyttjandet av SCAs affärsflyg och representationsjakt.

En förundersökning har inletts av allmän åklagare. Undersökningen har föranletts av medieuppgifter.

* Inom koncernfunktion Strategi & Affärsutveckling ingår även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA.

Förvärv, investeringar och avyttringar

Stärkt närvaro i Mellanöstern

Under 2014 stärkte SCA sin närvaro i Mellanöstern genom förvärvet av återstående 50 procent av joint venture-bolaget Fine Sancella i Jordanien från Nuqul Group. Köpeskillingen för de återstående aktierna uppgick till cirka 25 MUSD (171 MSEK) på skuldfri bas. Fine Sancella är en ledande aktör i delar av Mellanöstern inom mensskydd med varumärkena Nana och Cinderella. Bolagets omsättning uppgick 2013 till cirka 200 MSEK.

Börsintroduktion av joint venture-bolaget Asaleo Care

Under 2014 börsintroducerades SCAs joint venture-bolag Asaleo Care i Australien, Nya Zeeland och Fiji på Australian Securities Exchange (ASX). SCAs ägande i Asaleo Care uppgår efter börsnoteringen till 32,5 procent. Asaleo Care tillverkar och marknadsför mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare, barnblöjor, mensskydd och inkontinensprodukter. Ledande varumärken inkluderar TENA, Tork, Sorbent, Libra och Treasures. 2013 hade bolaget en nettoomsättning på 625 MAUD (cirka 3,9 miljarder SEK) och ett rörelseresultat på 97 MAUD (cirka 610 MSEK) och cirka 1 050 heltidsanställda. Börsvärdet uppgick till cirka 995 MAUD (cirka 6 300 MSEK) varav SCAs ägarandel uppgick till cirka 323 MAUD (cirka 2 040 MSEK). SCA kommer även fortsättningsvis redovisa innehavet enligt kapitalandelsmetoden. TENA och Tork är SCAs globalt ledande varumärken för inkontinensprodukter respektive mjukpapper för storförbrukare. Dessa två varumärken kommer fortsatt att ägas av SCA men licensieras ut till Asaleo Care för försäljning av produkter under dessa varumärken i Australien, Nya Zeeland och Fiji.

Stärkt samarbete med det kinesiska hygienföretaget Vinda

Under 2014 stärkte SCA samarbetet med kinesiska Vinda genom att överföra sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Som en del av transaktionen tecknade SCA och Vinda ett exklusivt licensavtal för Vinda att marknadsföra och sälja SCAs varumärken: TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor) samt Libresse (mensskydd) i Kina, Hongkong och Macau. Avtalet innebär att Vinda erhåller rättigheterna till dessa varumärken på de angivna kinesiska marknaderna. Vinda förvärvade SCAs varumärken Dr P och Sealer i Kina. SCA har varit ägare i Vinda sedan 2007, blev majoritetsägare under 2013, och har konsoliderat Vinda sedan 2014. SCAs hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau hade under 2013 en nettoomsättning på cirka 600 MSEK. Köpeskillingen uppgår till cirka 1 144 MHKD (cirka 1 000 MSEK) på skuldfri bas vilket motsvarar SCAs bokförda värde. Vinda är noterat på Hongkongbörsen.

Investering i sågverket i Tunadal

Under 2014 beslutade SCA att investera cirka 500 MSEK i en ny såglinje på Tunadals sågverk. Genom denna investering kommer produktionen på sågverket att kunna öka till 540 000 kubikmeter sågade trävaror av gran. Den nya såglinjen beräknas vara i drift under 2016.

Övrig koncerninformation

Moderbolag

Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), äger merparten av den skogsmark och övrig fast egendom som hör till den skogliga verksamheten och upplåter avverkningsrätter till rotstående skog till dotterbolaget SCA Skog AB. Moderbolaget är i övrigt ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal affärsgruppsföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Rörelsens intäkter under 2014 uppgick till 414 (457) MSEK och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 4 116 (5 870) MSEK. Moderbolaget har, netto under året, investerat och avyttrat 0 (–150) MSEK i aktier och andelar i bolag utanför SCA. Investeringar i fastigheter och anläggningar uppgick under året till 544 (1 056) MSEK. Likvida medel vid årets slut uppgick till 0 (0) MSEK.

Forskning och utveckling

Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 1 050 (998) MSEK, vilket motsvarar 1 procent av koncernens omsättning. Forskning och utveckling koordineras och drivs med ett globalt perspektiv. Produktutveckling sker i nära samarbete med de lokala enheterna men även i direkt samarbete med kunder. Med ett lite längre tidsperspektiv bedrivs forskning och utveckling inom områdena material och teknologi.

Innehav av egna aktier

SCA genomförde under 2001 en riktad kontantemission av sammanlagt 1 800 000 aktier. Aktierna förvärvades därefter av SCA för att användas för överlåtelse till ledande befattningshavare och nyckelpersoner som omfattas av personaloptionsprogram. Programmet avslutades under 2009. Efter aktiesplit 2007 och överlåtelse av aktier under de avslutade programmen kvarstår 2 767 605 aktier i eget förvar.

Aktiefördelning

Under året har 1 367 612 aktier av serie A omvandlats till aktier av serie B. Vid årets utgång uppgick andelen A-aktier till 12,2 procent.

Utdelning

Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 10,5 procent till 5,25 (4,75) SEK per aktie. Sammanlagt beräknas utdelningen komma att uppgå till 3 687 (3 336) MSEK. Utdelningstillväxten under den senaste femårsperioden uppgår därmed till 7,2 procent. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra önskvärda investeringar. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 17 april 2015.

Miljöpåverkan i Sverige

Under 2014 bedrev SCA 15 tillståndspliktiga verksamheter i Sverige. Den tillståndspliktiga produktionen i dessa verksamheter motsvarar 15 procent av koncernens nettoomsättning. Fem tillstånd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Nio tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller. Ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2015 följande oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman.

"Ersättning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktörer, affärsenhetschef och motsvarande samt central stabschef. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen, liksom för andra ledande befattningshavare, ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara kopplad till den värdeutveckling för SCA-aktien som kommer aktieägarna till del. Program för rörlig ersättning bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa, eller underlåta, utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, medarbetare och övriga intressenter.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag bör inte förekomma.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 60 års ålder. För intjänande av pensionsförmånerna förutsättes att anställningsförhållandet bestått under lång tid, för närvarande 20 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på pension från 60 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen."

Styrelsens förslag överensstämmer med de av årsstämman 2014 beslutade riktlinjerna. Uppgifter om bolagets tillämpning av dessa riktlinjer samt uppgift om bolagets kostnad återfinns i not 6 på sidorna 103–104.

Omsättning och resultat

SCAs rörelseresultat för 2014, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 14 procent jämfört med föregående år. Bättre pris/mix, högre volymer, kostnadsbesparingar och förvärvet av majoriteten i kinesiska Vinda förbättrade resultatet.

Nettoomsättning

SCAs nettoomsättning för 2014 ökade med 12 procent jämfört med föregående år och uppgick till 104 054 (92 873) MSEK. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 3 procent varav volym var 2 procent och pris/mix var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 2 procent och på tillväxtmarknader 9 procent.

Resultat

SCAs rörelseresultat för 2014, exklusive jämförelsestörande poster om –1 400 (–1 239) MSEK, ökade med 14 procent jämfört med föregående år och uppgick till 11 849 (10 381) MSEK.

Finansiella poster minskade till –961 (–1 061) MSEK. Minskningen förklaras av lägre räntesatser som kompenserade för en högre genomsnittlig nettolåneskuld under året. Resultat före skatt, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 17 procent och uppgick till 10 888 (9 320) MSEK. Den genomsnittliga skattesatsen för årets löpande resultat, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 24,3 procent. Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster efter skatt om –1 176 (–820) MSEK uppgick till 8 244 (6 681) MSEK. Resultat per aktie hänförlig till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 11,07 (9,07) och inklusive till 9,40 (7,90) SEK.

Nyckeltal

Koncernens bruttomarginal uppgick till 25,5 procent jämfört med 25,1 procent föregående år och rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 11,4 procent jämfört med 11,2 procent föregående år. Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive jämförelsestörande poster, var oförändrad på 11 (11) procent. Avkastningen på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster, förbättrades och uppgick till 12 (11) procent. Räntetäckningsgraden ökade till 10,9 jämfört med 8,6 föregående år.

Resultat i sammandrag
MSEK	2014	20132)	20122)
Nettoomsättning	104 054	92 873	89 229
Bruttoresultat	26 534	23 288	22 194
Rörelseresultat1)	11 849	10 381	9 040
Finansiella poster	–961	–1 061	–1 323
Resultat före skatt1)	10 888	9 320	7 717
Skatter1)	–2 644	–2 639	–737
Periodens resultat från avyttringsgrupp	0	0	503
Årets resultat1)	8 244	6 681	7 483

1) Exklusive jämförelsestörande poster år 2014 om –1 400 MSEK före skatt och –1 176 MSEK efter skatt, 2013 om –1 239 MSEK före skatt och –820 MSEK efter skatt samt år 2012 om –2 614 MSEK före skatt och –2 241 MSEK efter skatt.

2) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Exklusive jämförelsestörande poster. Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Operativt kassaflöde

En god kontroll av det operativa kassaflödet är en viktig del i SCAs strategi för långsiktig konkurrenskraft. Det operativa kassaflödet uppgick till 11 184 (8 893) MSEK. Ökningen förklaras huvudsakligen av ett högre kassamässigt rörelseöverskott jämfört med föregående år.

Det kassamässiga rörelseöverskottet ökade med 16 procent till 16 250 (14 004) MSEK. Rörelsekapitalet ökade till följd av ökade lagervärden och kundfordringar. Rörelsekapitalet som andel av nettoomsättningen uppgick till 8 (8) procent. Löpande investeringar, ökade under året med 248 MSEK och uppgick till 3 737 (3 489) MSEK, motsvarande 4 (4) procent av nettoomsättningen. Det operativa kassaflödet ökade och uppgick till 11 184 (8 893) MSEK.

Finansiella poster minskade med 100 MSEK och uppgick till –961 (–1 061) MSEK. Minskningen var en effekt av lägre räntesatser som kompenserade för en högre genomsnittlig nettolåneskuld under året. Skattebetalningarna uppgick till 2 101 (1 741) MSEK. Rörelsens kassaflöde uppgick till 8 149 (6 252) MSEK.

Strategiska investeringar i anläggningar för att stärka den organiska tillväxten uppgick till 1 816 (1 906) MSEK. Årets utlägg för strategiska investeringar avsåg främst Mjukpapper i Kina, Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Indien samt Personliga hygienprodukter i Spanien och Mexiko.

Nettolåneskulden ökade under året med 2 028 MSEK och uppgick vid årets slut till 35 947 MSEK. Nettokassaflödet minskade nettolåneskulden med 2 467 MSEK. Marknadsvärderingar av pensionstillgångar och pensionsåtaganden, tillsammans med marknadsvärdering av finansiella instrument, ökade nettolåneskulden med 2 785 MSEK. Valutakursförändringar ökade nettolåneskulden med 1 710 MSEK.

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,49 (0,50) och skuldbetalningsförmågan uppgick till 39 (38) procent. Skuldsättningsgraden exklusive pensionsskulder uppgick till 0,42 (0,47).

Koncernens kassaflöde Avyttringar Kassaflöde före utdelning Rörelsens kassaflöde Strategiska investeringar i anläggningar Företagsförvärv MSEK 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 ^{2010 2011 2012 2013 2014} –20 000 –15 000 –10 000 –5 000

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Operativ kassaflödesanalys i sammandrag

MSEK	2014	20131)	20121)
Kassamässigt rörelseöverskott	16 250	14 004	13 068
Förändring av rörelsekapital	–446	–328	1 119
Löpande investeringar, netto	–3 737	–3 489	–3 272
Strukturkostnader m.m.	–883	–1 294	–988
Operativt kassaflöde	11 184	8 893	9 927
Finansiella poster	–961	–1 061	–1 323
Skattebetalning m.m.	–2 074	–1 580	–1 163
Rörelsens kassaflöde	8 149	6 252	7 441
Företagsförvärv	–508	–5 488	–14 873
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 816	–1 906	–1 971
Avyttringar	206	1 716	17 682
Kassaflöde före utdelning	6 031	574	8 279

1) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Mjukpapper, 60% Skogsindustriprodukter, 12% Personliga hygienprodukter, 28%

Finansiell ställning

Tillgångar och sysselsatt kapital

Koncernens totala tillgångar ökade med 7 procent jämfört med föregående år och uppgick till 154 736 (144 976) MSEK. Anläggningstillgångar ökade med 5 939 MSEK jämfört med föregående år till 115 485 MSEK, varav materiella anläggningstillgångar ökade med 4 486 MSEK till 86 030 MSEK och immateriella anläggningstillgångar ökade med 1 759 MSEK till 23 680 MSEK. Löpande och strategiska investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 607 MSEK och årets avskrivningar till 5 228 MSEK.

Omsättningstillgångar ökade med 3 821 MSEK till 39 251 (35 430) MSEK. Rörelsekapitalet uppgick till 8 350 (7 740) MSEK. Det sysselsatta kapitalet var 7 procent högre och uppgick till 108 819 (101 730) MSEK. Fördelningen av det sysselsatta kapitalet per valuta framgår av tabellen nedan.

Värdet i svenska kronor av koncernens utländska nettotillgångar uppgick vid årets slut till 57 922 MSEK, inklusive Vinda. Föregående år uppgick koncernens utländska nettotillgångar till 58 597 MSEK.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgick vid årets utgång till 72 872 (67 811) MSEK. Periodens nettoresultat ökade eget kapital med 7 068 (5 861) MSEK medan utdelning till aktieägare minskade eget kapital med 3 564 (3 303) MSEK. Eget kapital minskade till följd av omvärderingar av nettopensionsskulden till marknadsvärde, med 2 265 MSEK efter skatt. Omvärdering av finansiella instrument till marknadsvärde ökade eget kapital med 80 MSEK efter skatt. Valutakursförändringar, inklusive effekterna från säkringar av nettoinvesteringar i utlandet, efter skatt, ökade eget kapital med 4 006 MSEK. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, minskade eget kapital med 173 MSEK. Emissionskostnader i intressebolag minskade eget kapital med 49 MSEK. Effekten av ändring i förvärvsbalansen minskade eget kapital med 42 MSEK.

Finansiering

Koncernens räntebärande bruttolåneskuld uppgick vid årets slut till 38 886 MSEK. Föregående år uppgick den räntebärande bruttolåneskulden till 38 712 MSEK. Löptiden var 2,5 (2,6) år.

Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 35 947 (33 919) MSEK. Nettokassaflödet minskade nettolåneskulden med 2 467 MSEK. Vidare ökade nettolåneskulden till följd av marknadsvärdering av pensionstillgångar och pensionsåtaganden tillsammans med marknadsvärdering av finansiella instrument med 2 785 MSEK. Valutakursförändringar ökade nettolåneskulden med 1 710 MSEK.

Nyckeltal

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,49 (0,50). Exklusive pensionsskulden uppgick skuldsättningsgraden till 0,42 (0,47). Synlig soliditet uppgick till 44 (44) procent. Avkastningen på sysselsatt kapital och eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 11 (11) procent respektive 12 (11) procent. Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,99 (0,97) gånger. Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 8 (8) procent av nettoomsättningen.

	Koncernens sysselsatta kapital per valuta, MSEK
	2014	%	20131)	%	20121)	%
EUR	31 037	29	27 393	27	26 614	28
SEK	36 337	33	36 627	36	38 593	41
USD	7 192	7	6 145	6	6 595	7
GBP	5 452	5	4 894	5	5 489	6
Övriga	28 801	26	26 671	26	17 471	18
Summa	108 819	100	101 730	100	94 762	100

1) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Balansräkning koncernen

MSEK	2014	20131)	20121)
Immateriella tillgångar	23 680	21 921	17 929
Materiella anläggningstillgångar	56 345	52 777	47 771
Biologiska tillgångar	29 685	28 767	27 503
Övriga anläggningstillgångar	5 775	6 081	6 890
Summa anläggningstillgångar	115 485	109 546	100 093
Omsättningstillgångar	39 251	35 430	34 192
Summa tillgångar	154 736	144 976	134 285
Eget kapital	72 872	67 811	61 699
Långfristiga skulder	40 347	42 375	39 126
Kortfristiga skulder	41 517	34 790	33 460
Summa eget kapital och skulder	154 736	144 976	134 285
Rörelsekapital	8 350	7 740	7 125
Sysselsatt kapital	108 819	101 730	94 762
Nettolåneskuld	35 947	33 919	33 063

1) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Avkastning på eget kapital Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Sysselsatt kapital, andel av koncernen

Mjukpapper, 53% Skogsindustriprodukter, 35% Personliga hygienprodukter,12%

PERSONLIGA HYGIENPRODUKTER

SCA är en globalt ledande aktör inom personliga hygienprodukter och erbjuder inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Inom dessa produktsegment erbjuder SCA dessutom produkter såsom våtservetter, tvål, barnoljor, lotion och bomullsrondeller. Produkterna säljs under SCAs globala, regionala och lokala varumärken som till exempel Libero, Libresse, Nosotras, Saba och TENA samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Distributionskanalerna är detaljhandel, apotek och vårdinstitutioner.

Andel av koncernen

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Omsättningen inom affärsområdet Personliga hygienprodukter uppgick 2014 till cirka 31 miljarder SEK. Det enskilt största varumärket är TENA, ett globalt ledande varumärke för inkontinensprodukter, med en årlig omsättning på över 10 miljarder SEK. SCA hade vid slutet av 2014 tillverkning vid 29 produktionsanläggningar i 24 länder.

Marknad

Den globala marknaden för personliga hygienprodukter omsätter drygt 340 miljarder SEK och växer med cirka 4 procent årligen. Inkontinensprodukter är det segment inom personliga hygienprodukter som har den högsta tillväxttakten.

Tillväxten för den europeiska och nordamerikanska marknaden för inkontinensprodukter var stabil under 2014 jämfört med föregående år. Inom institutioner och hemvård var tillväxten låg och påverkades negativt av flera länders besparingsprogram som lett till förändringar i ersättningssystemen. Detaljhandelsmarknaden för inkontinensprodukter uppvisade fortsatt god tillväxt. På tillväxtmarknaderna ökade efterfrågan på inkontinensprodukter. Marknaden för inkontinensprodukter påverkades av ökad konkurrens och kampanjaktivitet. Den västeuropeiska marknaden för barnblöjor uppvisade stabil efterfrågan under 2014 jämfört med föregående år. Tillväxten var god på tillväxtmarknader. Den globala marknaden för barnblöjor präglades av intensiv konkurrens och kampanjaktivitet. I Europa uppvisade mensskyddsmarknaden en låg tillväxt under 2014. I Latinamerika ökade efterfrågan.

Förändringar i den globala demografin som befolkningsökning, främst beroende av lägre spädbarnsdödlighet och ökad livslängd, samt ökad disponibel inkomst talar för fortsatt god tillväxt för personliga hygienprodukter. Ökad disponibel inkomst leder till att fler människor prioriterar hygien när behoven av mat och boende är eller börjar bli tillgodosedda. På tillväxtmarknaderna ökar därför marknadspenetrationen och efterfrågan på personliga hygienprodukter.

SCAs marknadspositioner

		Nord
	Europa	amerika	Globalt
Inkontinensprodukter	1	3	1
Barnblöjor	2	–	4
Mensskydd	3	–	5

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Personliga hygienprodukter – global marknad

Östeuropa, 7% Nordamerika, 21% Latinamerika, 13% Asien, 35% Övriga, 6% Västeuropa, 18%

Tillväxtpotentialen för personliga hygienprodukter är störst på tillväxtmarknaderna, där marknadspenetrationen är betydligt lägre än på mogna marknader och där urbanisering, förbättrad infrastruktur och detaljhandeln utvecklas snabbt. Ett exempel på den lägre marknadspenetrationen på tillväxtmarknaderna är att konsumtionen per capita och år i Asien av barnblöjor och inkontinensprodukter är cirka en femtedel respektive cirka en sjundedel av Västeuropas konsumtion. På de mogna marknaderna har barnblöjor och mensskydd nått en hög marknadspenetration. Inkontinensprodukter har däremot fortfarande en relativt låg marknadspenetration på mogna marknader, särskilt låg är den bland män.

Inkontinens, som är klassat som en sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO), drabbar mellan 4–8 procent av världens befolkning vilket motsvarar ungefär 400 miljoner människor. Mycket tyder på att andelen drabbade ökar över hela världen som en följd av en åldrande befolkning. År 2020 beräknas antalet personer i världen över 60 år ha ökat med 20 procent och vara över en miljard. Förekomsten av inkontinens bland personer över 65 år beräknas vara mellan 15 och 20 procent. Bland kvinnor är förekomsten av inkontinens två gånger vanligare än bland män och minst en fjärdedel av världens kvinnor över 35 år beräknas drabbas någon gång i livet.

Inkontinens är i många delar av världen omgärdat av sociala tabun, vilket gör det viktigt att öka förståelsen och acceptansen för att därigenom öka marknadspenetrationen.

Institutioner och hemvård står för knappt 60 procent av den globala marknaden för inkontinensprodukter. Här ligger tonvikten på att leverera högkvalitativa produkter i kombination med kvalificerad rådgivning som förenklar hanteringen och sänker kostnaderna för vårdgivare. Detaljhandelsmarknaden svarar för drygt 40 procent av den globala marknaden.

SCAs konkurrenter inom personliga hygienprodukter är exempelvis Kimberly-Clark, Procter & Gamble och Unicharm.

SCA stärkte samarbetet med kinesiska Vinda

SCA är majoritetsägare i det kinesiska hygienföretaget Vinda med en ägarandel på 51,4 procent. Under året stärkte SCA samarbetet med Vinda genom att överföra sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Ett exklusivt licensavtal ger Vinda möjlighet att marknadsföra och sälja SCAs varumärken TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor) och Libresse (mensskydd) i Kina, Hongkong och Macau. Vinda förvärvade SCAs varumärken Dr P för inkontinensprodukter och Sealer för barnblöjor. Transaktionen, som slutfördes den 1 oktober 2014, innebär att Vinda får tillgång till en bredare produktportfölj och SCAs varumärken får potential att nå en bredare bas av konsumenter och kunder via Vindas omfattande och solida distributionsnätverk i Kina. Fördelar ses inom distribution, försäljning, innovation samt forskning och utveckling för både SCA och Vinda.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

SCAs verksamhet

Inkontinensprodukter

SCA erbjuder ett brett sortiment av inkontinensprodukter under varumärket TENA och är klar global marknadsledare. Det globala varumärket TENA har en årlig omsättning på över 10 miljarder SEK. SCAs erbjudande, som inkluderar både produkter och tjänster, förbättrar livskvaliteten för konsumenterna samtidigt som de minskar kostnaderna för de institutionella kunderna såsom vårdhem.

SCAs globala marknadsandel inom inkontinensprodukter är mer än dubbelt så hög som

den näst största aktörens. SCA är marknadsledare i Europa, Asien (exklusive Japan) och Latinamerika. SCA prioriterar hög tillväxt inom samtliga segment, förstärkt globalt marknadsledarskap samt fortsatt uppbyggnad av ledande positioner på tillväxtmarknader.

Inkontinens är i många delar av världen omgärdat av sociala tabun, vilket gör det viktigt att öka förståelsen och acceptansen samt livskvaliteten. SCA försöker bryta detta tabu genom upplysning, marknadsföring, utbildning och globala forum. SCA erbjuder produkter som förbättrar livskvaliteten för personer med inkontinens.

En åldrande befolkning och låg marknadspenetration innebär goda tillväxtmöjligheter för SCA, med varumärket TENA, inom inkontinensprodukter. För detaljhandeln arbetar SCA med information, annonsering och utveckling av alltmer diskreta, bekväma, lättanvända och effektiva produkter, allt med kunden och konsumentnyttan i fokus.

Användning av inkontinensprodukter

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Inkontinensprodukter – global marknad

Inkontinensprodukter – försäljningskanaler, global marknad

Barnblöjor

SCA erbjuder både öppna barnblöjor och byxbarnblöjor samt barnvårdsprodukter och är världens fjärde största aktör inom området och nummer två i Europa. I Europa erbjuder SCA barnblöjor under det egna varumärket Libero samt under detaljhandelns egna märkesvaror. SCAs starkaste marknad är Norden där varumärket Libero är marknadsledare.

SCA arbetar med att stärka de egna varumärkenas positioner både på mogna marknader och tillväxtmarknader, som till exempel Kina, Ryssland och Indien. På tillväxtmarknaderna finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt som en följd av låg penetration av barnblöjor och ökande efterfrågan.

Användning av barnblöjor

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Barnblöjor – global marknad

Barnblöjor

– varumärkeskategorier, Europamarknaden

• • Detaljhandelns egna märkesvaror, 24% Varumärken, 76%

Mensskydd

Inom mensskydd erbjuder SCA ett brett produktsortiment som inkluderar exempelvis bindor, trosskydd, tamponger och intimtvål. SCA är världens femte största aktör inom området och nummer tre i Europa. I Latinamerika är SCA marknadsledare.

En stor och växande andel av SCAs försäljning sker på tillväxtmarknader som Latinamerika, Ryssland, Östeuropa, Mellanöstern och Asien. På tillväxtmarknaderna erbjuder SCA förpackningar med färre mensskydd och produkter inom ekonomisegmentet för att öka tillgängligheten.

Exempel på regionala varumärken som stöds av SCAs globala varumärkesplattform är Libresse i Norden, Ryssland och Malaysia, Bodyform i Storbritannien, Nana i Frankrike samt Saba och Nosotras i Latinamerika.

SCA ser det som en viktig uppgift att sprida kunskap om hygien och menstruation. I Latinamerika, Asien och Europa genomförs skolprogram som riktar sig till flickor om vad som händer i kroppen vid puberteten och när man får mens. SCA ingick 2014 ett partnerskap med FNorganet WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council). Genom partnerskapet vill SCA bryta de tabu som omgärdar mens och som äventyrar hälsan för miljontals kvinnor varje dag samt öka medvetenheten om vikten av god hygien i samband med mens. Det har resulterat i en rad aktiviteter till exempel att SCA tillsammans med WSSCC, i samband med SCAs deltagande i Volvo Ocean Race med vårt kvinnliga besättningsteam, utbildat unga flickor och volontärer från kåkstäder utanför Kapstaden i Sydafrika om mens och hygien samt ordnat seminarier i ämnet.

SCA och WSSCC bryter tystnaden om mens

Tyg, papper eller lera som mensskydd? Tyvärr är det vardag för miljoner flickor och kvinnor. De har inte heller tillgång till privata toaletter, vatten eller tvål, och bindor är dyra eller finns helt enkelt inte att köpa. Många saknar den kunskap som krävs för att ta hand om sin hygien under menstruationen. Följderna är allvarliga – inte nog med att många drabbas av infektioner, de stannar också hemma från skolan eller jobbet, vilket i sin tur försämrar deras möjligheter till utbildning och inkomst.

Så ska ingen behöva ha det – det är bakgrunden till SCAs partnerskap med WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council). WSSCC är det enda FN-organ med fokus på sanitetoch hygienbehov hos utsatta och marginaliserade människor. Tillsammans vill vi bryta tystnaden kring mens som äventyrar miljoner kvinnors hälsa, öka kunskapen om menstruation och hygien och hjälpa kvinnor och samhällen röja de hinder som håller kvinnor från att delta fullt ut i samhället.

I samband med hamnstoppet i Kapstaden utbildade SCA och WSSCC flickor och volontärer om mens och hygien.

Användning av mensskydd

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Mensskydd – global marknad

Mensskydd – varumärkeskategorier, Europamarknaden

EXEMPEL PÅ INNOVATIONER OCH PRODUKTLANSERINGAR 2014

TENA Lady Normal and Extra with Body Shaped DRYZone

Den nya kroppsformade absorptionszonen är särskilt utformad för att erbjuda optimalt skydd mot läckage. Tillsammans med vår unika Fresh Odour Control™-teknik erbjuder det nya konceptet ett mycket bra skydd.

Libero Up&Go

Hela det europeiska Libero Up&Go-sortimentet har uppgraderats och fått en passform som är bättre anpassad efter barnets unika kropp och mjukt följer med i varje rörelse. De här blöjorna har en hög absorptionsförmåga vilket ger ett optimalt skydd mot läckage.

Libresse Roll.Press.Go™

Libresse Roll.Press.Go™ är en hygienisk lösning för att komma till rätta med problemet med att slänga mensskydd. Nu kan man rulla ihop den använda bindan och lägga den i förpackningen och sedan försegla den genom att trycka ihop de självhäf-

tande kanterna. Det är ett hygieniskt och diskret sätt att slänga använda mensskydd. Produkten säljs även under SCAs varumärken Bodyform, Nana, Nuvenia, Saba, Nosotras och Libra.

Libresse CurveFit™ & Multistyle liners

Trosskyddet Libresse CurveFit™ är unikt format för att passa per-

fekt till kroppsformen och ge maximal komfort. De nya trosskydden Multistyle har högsta absorptionsförmåga och är designade för att passa alla sorters trosor.

New TENA Slip with ConfioAirTM

TENA Slip har förbättrats med ConfioAir™, som är ett andningsbart material som gör att huden kan andas och därmed håller sig frisk. TENA Slip passar för medelstort till stort urinläckage.

TENA Pants Normal

TENA Pants Normal är 20 procent tunnare, och den nya kroppsnära passformen gör dem bekvämare. En torrare och mjukare yta främjar god hudhälsa och dubbla läckagebarriärer tillsammans med en koppformad kärna ger ett optimalt skydd.

Libero Comfort Hela utbudet av Libero Comfort har uppgraderats. Resåren runt benen är nu mjukare och mer följsam. Blöjorna har också fått bättre passform för ökad komfort.

Rörelsen 2014

Nettoomsättningen ökade med 4 procent och uppgick till 31 066 (29 736) MSEK. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 3 procent varav volym var 2 procent och pris/ mix var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 0 procent och på tillväxtmarknader 7 procent. Övertagande av distribution i Italien under första kvartalet 2014 påverkade försäljningen på mogna marknader negativt. Tillväxtmarknader svarade för 43 procent av omsättningen. Valutaeffekter ökade omsättningen med 1 procent.

Inom inkontinensprodukter, under det globalt ledande varumärket TENA, uppgick den organiska försäljningstillväxten till 2 procent. Tillväxten är främst hänförlig till tillväxtmarknaderna. Inom barnblöjor var den organiska försäljningstillväxten 2 procent. Tillväxten i Europa kompenserade för lägre försäljning i Asien och Latinamerika. Inom mensskydd uppgick den organiska försäljningstillväxten till 12 procent främst hänförlig till tillväxtmarknaderna och Västeuropa.

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, var i nivå med föregående år och uppgick till 3 526 (3 519) MSEK. Resultatet påverkades positivt av högre volymer, bättre pris/mix samt kostnadsbesparingar. Högre råvarukostnader till följd av en starkare dollar och högre priser samt investeringar i ökade marknadsaktiviteter påverkade resultatet negativt.

Rörelsemarginalen1) uppgick till 11,4 (11,8) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital1) uppgick till 27 (30) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 4 511 (4 485) MSEK. Det operativa kassaflödet minskade till 3 345 (3 398) MSEK som en följd av ökade investeringar.

Investeringar i anläggningar uppgick till 1 530 (940) MSEK.

Rörelseresultat1), MSEK:

3 526

Rörelsemarginal1):

11,4%

SCAs försäljning per produktsegment

Barnblöjor, 30% Mensskydd, 18% SCAs försäljning till detaljhandelns egna märkesvaror som andel av total försäljning: Inkontinensprodukter, 1% Barnblöjor, 27% Mensskydd, 7%

Inkontinensprodukter, 52%

SCAs försäljning per region

Nyckeltal1)

MSEK	2014	20132)
Nettoomsättning	31 066	29 736
Kassamässigt rörelseöverskott	4 511	4 485
Förändring rörelsekapital	–96	–76
Löpande nettoinvesteringar	–884	–763
Övrigt operativt kassaflöde	–186	–248
Operativt kassaflöde	3 345	3 398
Rörelseresultat	3 526	3 519
Rörelsemarginal, %	11	12
Sysselsatt kapital	13 578	11 607
Avkastning, %	27	30
Strategiska investeringar
anläggningar	–646	–177
företagsförvärv/avyttringar	–567	–44
Medeltal anställda	12 988	12 980
Antal anställda per 31 december	12 641	12 921

1) Exklusive jämförelsestörande poster. 2) Omräknat 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Tillväxtmarknaderna svarade för

43%

av affärsområdets omsättning 2014 och hade en organisk försäljningstillväxt på 7% för 2014.

MÅL

för affärsområdet Personliga hygienprodukter

• Avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 30 procent över en konjunkturcykel
• Årlig organisk försäljningstillväxt på 5–7 procent

MJUKPAPPER

SCA är en globalt ledande aktör inom mjukpapper och tillverkar och säljer mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. Produktportföljen för konsumenter består av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Inom mjukpapper för konsumenter säljs produkterna till detaljhandeln både under SCAs egna varumärken såsom Lotus, Tempo och Vinda samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA, under det globalt ledande varumärket Tork, kompletta hygienlösningar med till exempel mjukpapper, tvål, behållare, service och underhåll till bland annat sjukhus, stora arbetsplatser, industrier, restauranger och hotell.

Andel av koncernen

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Antal anställda per 31 december, 62% 26 997 anställda

Omsättningen inom affärsområdet Mjukpapper uppgick 2014 till cirka 57 miljarder SEK. Det globalt ledande varumärket Tork, inom mjukpapper för storförbrukare, är affärsområdets enskilt största och omsätter över 10 miljarder SEK årligen. Vid slutet av 2014 hade SCA produktion vid 56 anläggningar i 19 länder.

Marknad

Den globala marknaden för mjukpapper omsätter cirka 440 miljarder SEK och växer med 4 procent årligen. På mogna marknader uppgår tillväxten till låga ensiffriga tal medan den på tillväxtmarknaderna är betydligt högre.

Den västeuropeiska marknaden för mjukpapper för konsumenter uppvisade en låg tillväxt under 2014. I Europa och Nordamerika var tillväxten låg för mjukpapper för storförbrukare. Konkurrensen ökade i Nordamerika till följd av ökade produktionsinvesteringar främst riktade till konsumentmjukpapper vilket även påverkade marknaden för mjukpapper för storförbrukare. Den kinesiska och ryska mjukpappersmarknaden uppvisade god tillväxt.

Förändringar i den globala demografin som befolkningsökning, främst beroende av lägre spädbarnsdödlighet och ökad livslängd, samt ökad disponibel inkomst talar för fortsatt god tillväxt för mjukpapper. Ökad disponibel inkomst leder till att fler människor prioriterar hygien när behoven av mat och

boende är eller börjar bli tillgodosedda. På tillväxtmarknaderna ökar därför marknadspenetrationen och efterfrågan på mjukpapper.

Tillväxtpotentialen är störst på tillväxtmarknaderna, där marknadspenetrationen är betydligt lägre än på mogna marknader och där urbanisering, förbättrad infrastruktur och detaljhandeln utvecklas snabbt. Ett exempel på den lägre marknadspenetrationen på tillväxtmarknader är att mjukpapperskonsumtionen per capita och år i Östeuropa endast är cirka en tredjedel av Västeuropas konsumtion. Tillväxtmarknaderna växer snabbare än de mogna marknaderna till följd av en ökande disponibel inkomst och ökad användning av mjukpapper. På de mogna marknaderna sker tillväxt som ett resultat av förändrad livsstil och innovationer som leder till ett ökat användande.

SCAs konkurrenter inom mjukpapper är exempelvis Georgia-Pacific, Kimberly-Clark och Sofidel.

SCAs marknadspositioner

		Nord
	Europa	amerika	Globalt
Mjukpapper för konsumenter	1	–	2
Mjukpapper för storförbrukare	1	3	1

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Användning av mjukpapper

Mjukpapper – global marknad

SCAs verksamhet Mjukpapper för konsumenter

SCA är världens näst största leverantör av mjukpapper för konsumenter som inkluderar toalettpapper, hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. I Europa är SCA klar marknadsledare och har en marknadsandel som är ungefär dubbelt så stor som den näst största aktören. SCA har även starka positioner på flera tillväxtmarknader, som till exempel Ryssland och Colombia där SCA är marknadsledare och i Mexiko där SCA är nummer två. I Kina är SCA, genom majoritetsägandet av Vinda, nummer tre.

Produkter som säljs under egna varumärken står för cirka 62 procent av SCAs omsättning.

Resterande cirka 38 procent säljs under detaljhandelns egna märkesvaror. SCAs varumärkesportfölj består av många starka regionala och lokala varumärken. Tempo, Zewa, och Lotus är ledande varumärken i stora delar av Europa, medan Cushelle, Velvet och Plenty är starka varumärken i Storbritannien och på Irland och Edet i Norden och Nederländerna. Inom näsdukar är Tempo klar marknadsledare i Hongkong och Marocko. I Sydamerika säljer SCA produkter under varumärkena Familia och Favorita, med starka positioner på tillväxtmarknader som Colombia, Chile och Ecuador. På den mexikanska marknaden har SCA en stark position med varumärket Regio. Vinda är ett av de ledande varumärkena i Kina.

I Europa är målsättningen att ytterligare stärka varumärkespositionerna och samtidigt behålla den viktiga marknaden med detaljhandelns egna märkesvaror. Därför erbjuder SCA sedan flera år tillbaka kompletta serviceerbjudanden som omfattar produktion, leverans samt samarbete för produktutveckling, sortiment, design, marknadsföring och logistik tillsammans med några av de ledande detaljhandelskedjorna i Europa.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

Mjukpapper för storförbrukare

SCA är världens största leverantör av mjukpapper för storförbrukare med det globala varumärket Tork. Med storförbrukare avses institutioner och företag som sjukhus, vårdinstitutioner, stora arbetsplatser, industrier, restauranger och hotell, till vilka SCA utvecklar och säljer kompletta hygienlösningar med mjukpapper, tvål, behållare, service och underhåll. Produkterna distribueras via grossister och serviceföretag.

SCA är klar marknadsledare i Europa och har en marknadsandel som är mer än dubbelt så stor som den näst största aktören. I Nordamerika är SCA den tredje största aktören. SCAs marknadsställning är särskilt stark inom restaurang- och cateringbranschen i Nordamerika där ungefär varannan servett levereras från SCA. Även på tillväxtmarknaderna har SCA starka positioner, till exempel i Ryssland och Colombia, där SCA är marknadsledare.

Det globala varumärket Tork ger betydande synergier eftersom skillnaderna i konsumentoch kundkrav är små vad gäller mjukpapper och behållare i olika delar av världen.

SCA stärkte samarbetet med kinesiska Vinda

SCA är majoritetsägare i det kinesiska hygienföretaget Vinda med en ägarandel på 51,4 procent. Under året stärkte SCA samarbetet med Vinda genom att överföra sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda. Ett exklusivt licensavtal ger Vinda möjlighet att marknadsföra och sälja SCAs varumärken TENA (inkontinensprodukter), Tork (mjukpapper för storförbrukare), Tempo (mjukpapper för konsumenter), Libero (barnblöjor) och Libresse (mensskydd) i Kina, Hongkong och Macau. Vinda förvärvade SCAs varumärken

Dr P för inkontinensprodukter och Sealer för barnblöjor. Transaktionen, som slutfördes den 1 oktober 2014, innebär att Vinda får tillgång till en bredare produktportfölj och SCAs varumärken får potential att nå en bredare bas av konsumenter och kunder via Vindas omfattande och solida distributionsnätverk i Kina. Fördelar ses inom distribution, försäljning, innovation samt forskning och utveckling för både SCA och Vinda.

Varumärkeskategorier mjukpapper för konsumenter, Europamarknaden

Detaljhandelns egna märkesvaror, 53% Varumärken, 47%

Produktfördelning mjukpapper för konsumenter, Europamarknaden

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

EXEMPEL PÅ INNOVATIONER OCH PRODUKTLANSERINGAR 2014

Tempo Protect™ Nya Tempo Protect™ desinficerande näsdukar och våtservetter. Tempo Protect har lanserats i Hongkong.

Tork Xpressnap® Drive Thru dispenser

Den nya servettbehållaren ser till att man inte tar för många servetter åt gången. Den är särskilt framtagen för att det ska gå snabbt och smidigt att ta en servett vid drive-in-luckan på snabbmatsrestauranger.

Tork Xpressnap® Image line napkin dispensers with Tork Xpressnap® Extra Soft Leaf Design napkins Den här nya serien med servettbehållare fokuserar på design och riktar sig till designmedvetna kunder. Samtidigt minskar servettförbrukningen med minst 25 procent jämfört med traditionella behållare. Servettbehållaren innehåller servetter av hög kvalitet. Behållarna tillverkas i aluminium och valnöt och finns i två storlekar. Vinnare av utmärkelsen Red Dot Product Design Award 2014.

Tork EasyCube™ Tork EasyCube™ är en IT-baserad tjänst för offentliga toaletter. Den ger information i realtid om förbrukning, vilket ger en snabb överblick över var och när det behöver städas och behållare

behöver fyllas på.

Tork SmartFresh™

Tork SmartFresh™ är en ITbaserad tjänst för offentliga toaletter. Den ger enkel åtkomst till data i realtid om antalet besök på toaletten så att städningen kan anpassas utifrån användning. Tork SmartFresh™ ger också toalettutrymmet en annan design och slutanvändaren får en ny sorts upplevelse av toalettbesöket, till exempel ingår en mediaskärm som kan visa information eller reklam. Dessutom bidrar Tork SmartFresh™ med fräschhet genom automatisk doft och toalettrengöring.

Rörelsen 2014

Nettoomsättningen ökade med 19 procent och uppgick till 56 994 (48 096) MSEK. Den organiska försäljningstillväxten, vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 1 procent varav pris/mix var 0 procent och volym var 1 procent. Den organiska försäljningstillväxten, inklusive Vindas organiska försäljningstillväxt, uppgick till 3 procent. Den organiska försäljningstillväxten på mogna marknader var 0 procent och på tillväxtmarknader 7 procent. Tillväxtmarknader svarade för 30 procent av omsättningen inklusive Vinda. Förvärv av majoriteten i kinesiska Vinda ökade omsättningen med 14 procent. Avyttringar minskade omsättningen med 1 procent. Valutaeffekter ökade omsättningen med 5 procent.

Inom mjukpapper för konsumenter var den organiska försäljningstillväxten 1 procent. Försäljningsökningen under egna varumärken kompenserade för lägre försäljning av detaljhandelns egna märkesvaror som en följd av beslut att under första kvartalet 2014 lämna vissa kontrakt i Västeuropa med otillräcklig lönsamhet. Tillväxtmarknaderna uppvisade en god försäljningsökning. Inom mjukpapper för storförbrukare uppgick den organiska försäljningstillväxten till 3 procent. Ökningen var relaterad till Västeuropa och tillväxtmarknaderna. Försäljningen i Nordamerika påverkades negativt av den stränga vintern under det första kvartalet 2014.

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 16 procent (14 procent exklusive valutaeffekter och avyttringar) till 6 652 (5 724) MSEK. Högre volymer, bättre pris/ mix, kostnadsbesparingar, förvärvet i Kina och lägre energikostnader ökade resultatet. Högre råvaru- och distributionskostnader samt den stränga vintern i Nordamerika påverkade resultatet negativt. Förvärvet i Kina ökade resultatet med 9 procent. Avyttringar i Europa påverkade resultatet negativt med 2 procent. Exklusive Vinda var marginalen något högre än föregående år.

Rörelsemarginalen1) uppgick till 11,7 (11,9) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital1) uppgick till 13 (13) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott ökade till 9 760 (8 251) MSEK. Det operativa kassaflödet ökade till 7 343 (5 524) MSEK. Ökningen är främst hänförlig till ett högre kassamässigt rörelseöverskott samt lägre rörelsekapitalsbindning.

Investeringar i anläggningar uppgick till 2 835 (2 491) MSEK.

Rörelseresultat1), MSEK:

Rörelsemarginal1):

SCAs försäljning per produktsegment

Mjukpapper för storförbrukare, 36% Mjukpapper för konsumenter, 64%

SCAs försäljning per region

Nyckeltal1)

MSEK	2014	20132)
Nettoomsättning	56 994	48 096
Kassamässigt rörelseöverskott	9 760	8 251
Förändring rörelsekapital	55	–488
Löpande nettoinvesteringar	–1 849	–1 563
Övrigt operativt kassaflöde	–623	–676
Operativt kassaflöde	7 343	5 524
Rörelseresultat	6 652	5 724
Rörelsemarginal, %	12	12
Sysselsatt kapital	55 489	51 054
Avkastning, %	13	13
Strategiska investeringar
anläggningar	–986	–928
företagsförvärv/avyttringar	283	–4 752
Medeltal anställda	26 966	19 437
Antal anställda per 31 december	26 997	19 372

1) Exklusive jämförelsestörande poster. 2) Omräknat 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

Tillväxtmarknaderna svarade för

30%

av affärsområdets omsättning 2014 och hade en organisk försäljningstillväxt på 7% för 2014.

MÅL

för affärsområdet Mjukpapper

• Avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent över en konjunkturcykel
• Årlig organisk försäljningstillväxt på 3–4 procent

SKOGSINDUSTRI-PRODUKTER

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark och producerar skogsindustriprodukter med en stark miljöprofil. Verksamheten baseras på djup kundinsikt, hög innovationsförmåga och ett hållbarhetsperspektiv i alla led. SCA säljer papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi.

Andel av koncernen

Antal anställda per 31 december, 9% 4 134 anställda

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Omsättningen inom affärsområdet Skogsindustriprodukter uppgick under 2014 till cirka 16,5 miljarder SEK. SCA säljer papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi och har en välintegrerad värdekedja i Sverige mellan skogsinnehavet och produktionsanläggningarna. SCA hade vid slutet av 2014 tillverkning vid 18 anläggningar. Egen logistik är en del av integrationsstrategin med godsterminaler i Sverige och på kontinenten samt transporter på fartyg.

Marknad

Den europeiska marknaden för kraftliner, papper för wellpappförpackningar tillverkat av färsk vedfiber, uppgår till cirka 29 miljarder SEK och tillväxten över en konjunkturcykel uppgår till cirka 1 procent per år.

Den europeiska marknaden för tryckpapper uppgår till cirka 89 miljarder SEK. Den framtida efterfrågan förväntas minska som en följd av att färre läser tryckta medier och ökad konkurrens om reklaminvesteringar från elektroniska medier.

Marknaden i Europa för sågade trävaror uppgår till cirka 140 miljarder SEK med den huvudsakliga efterfrågan från bygg- och småhusindustrin som är relativt konjunkturberoende. Den framtida tillväxten förväntas uppgå till 1–2 procent. Branschen domineras av många små och medelstora producenter.

Massamarknaden för långfibrig massa har en långsiktig tillväxt på 2 procent per år.

I Europa ökade efterfrågan på sågade trävaror och kraftliner under 2014 jämfört med föregå-

ende år. Den europeiska efterfrågan på tryckpapper fortsatte att minska under 2014.

SCAs konkurrenter inom skogsindustriprodukter är exempelvis Holmen, Smurfit Kappa, Stora Enso och UPM.

SCAs verksamhet

Hela Skogsindustriprodukters produktion av papper, massa och sågade trävaror är koncentrerad till norra Sverige, i anslutning till SCAs skogsinnehav. SCAs skogsinnehav är certifierat enligt FSC®s krävande skogsbruksstandard och SCA är en av världens största leverantörer av FSC-certifierade skogsindustriprodukter.

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar FSC®- och PEFC™ certifierad skogsmark, varav 2 miljoner brukas. Under de senaste femtio åren har virkesförrådet i SCAs skogar ökat med närmare 50 procent, samtidigt som tillväxten och därmed den uthålliga avverkningspotentialen, har mer än dubblerats. Skogen utgör en unik resurs som ger oss tillgång till högkvalitativ skogsråvara som i vår produktion förädlas till sågade trävaror, massa och papper för förpackningar och tryck. Skogen bidrar även positivt till SCAs miljöarbete. Den ger möjlighet till energiproduktion genom vindkraft och biobränslen samtidigt som den lagrar och binder koldioxid. Ur ett samhällsperspektiv bidrar skogen med biologisk mångfald samtidigt som den utgör en källa till naturupplevelser och rekreation. Ansvarsfullt skogsbruk och återplantering av skog bidrar till att motverka klimatförändringar. Ett stort bidrag i klimatarbetet ger också bytet av produkter med ett större kolspår, som betong, plast och olja, mot produkter och material med ett mindre kolspår, som trävaror, papper och biobränslen. SCA har en nettotillväxt i skogen och företagets växande skogar absorberar 2,6 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mer än utsläppen från hela SCAs användning av fossila bränslen i den egna produktionen.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11. Exklusive jämförelsestörande poster.

Vindkraft

Arbetet fortsätter inom SCA Energy, med fokus på att driva och utveckla SCAs verksamhet inom förnybar energi.

SCA har som mål att till år 2020 öka vindkraftsproduktionen på SCAs skogsmark till 5 TWh. SCA och Statkraft bildade 2007 ett samägt bolag med syftet att etablera sex vindkraftsparker med en årlig kapacitet uppgående till cirka 3 TWh. Under 2014 invigdes Mörttjärnberget, den andra av de sex vindkraftsparkerna. Totalt har investeringsbeslut fattats om 186 vindkraftverk med en årlig produktionskapacitet på 1,6 TWh. Samtliga dessa vindkraftverk beräknas vara i drift 2015. Arbetet fortskrider med de projekt SCA driver tillsammans med Fred.Olsen Renewables och E.ON, båda med en potential i storleksordningen 2 TWh vindkraftsel per år. SCA fortsätter även arbetet med att utveckla egna projekt.

SCA är Europas tredje största leverantör av förpackningspapper baserat på färsk vedfiber – kraftliner. SCAs kraftlinerbruk i Munksund har specialiserat sig på förpackningspapper med vit yta och bra tryckbarhet, medan kraftlinerbruket i Obbola har specialiserat sig på kraftigare kvaliteter och förpackningspapper med hög våtstyrka. Efter investeringar under 2013 har Munksunds pappersbruk under 2014 ökat såväl den totala produktionen som produktionen av papper med vit yta. En ny biobränsledriven mesaugn innebär att användningen av olja och utsläppen av fossil koldioxid minskar dramatiskt.

SCAs försäljning av tryckpapper sker huvudsakligen till den västeuropeiska marknaden. De enskilt största marknaderna är Norden, Tyskland och Storbritannien. Ortvikens pappersbruk har kapacitet att producera 100 procent förädlade papperskvaliteter och har minskat sin exponering mot standardtidningspapper.

SCAs sågverksrörelse är den näst största i Europa. Inom området sågade trävaror är strategin att växa mot mer förädlade och kundanpassade produkter på marknader och med kunder med långsiktig tillväxt. Egen råvara, produktions- och logistikkunnande samt nära samarbete med kunderna ger konkurrensfördelar. Detta kombineras med produktivitet i världsklass. SCAs fem sågverk tillhör de största och effektivaste i Europa. Under 2014 togs beslut om en investering på cirka 500 MSEK i en ny såglinje i Tunadals sågverk i Sundsvall.

SCA är en kvalificerad leverantör av ändamålsanpassade trävaror till industrin för vidareförädling till bland annat panel, golv, fönster, dörrar och möbler. En växande marknad är också färdiga träkomponenter för till exempel fönstertillverkning. Produkter för byggmaterialhandeln levereras hyvlade och färdigförpackade. För byggmaterialhandeln är service och kvalificerade logistiklösningar av stor betydelse. SCA arbetar i nära samarbete med kunderna på huvudmarknaderna i Skandinavien, Frankrike och Storbritannien. I Storbritannien invigdes 2014 ett hyvleri i trakten av

Hull som säkerställer att de brittiska byggmaterialkunderna får precis de produkter de efterfrågar. SCA kompletterar stordriftsfördelar i sågverken i Sverige, som tillhör de största och mest produktiva i Europa, med kundnära vidareförädling på marknaden.

På massamarknaden har SCA positionerat sig i de högkvalitativa segmenten baserat på den goda egna tillgången på, samt kompetensen kring, den unika nordiska långfibriga skogsråvaran. Östrands massafabrik har en årlig kapacitet uppgående till 530 000 ton. Cirka 40 procent används inom SCA för framställning av mjukpapper och tryckpapper. Resten säljs till externa kunder.

Under 2014 producerade SCAs plantskolor 98,7 miljoner skogsplantor varav 62 procent såldes externt.

SCA är en av Europas största leverantörer av skogsbaserade biobränslen såsom grenar, toppar, stubbar, bark, sågspån, torv och vidareförädlade produkter som pellets och briketter. Under 2014 uppgick produktionen av biobränsle till 2,8 TWh.

Rörelsen 2014

Nettoomsättningen ökade med 6 procent och uppgick till 16 490 (15 525) MSEK. Försäljningstillväxten, exklusive valutaeffekter och avyttringar, uppgick till 10 procent varav pris/mix var 5 procent och volym var 5 procent. Avyttringen av tryckpappersbruket i Laakirchen minskade omsättningen med 5 procent. Valutaeffekter ökade omsättningen med 1 procent. Tryckpapper, kraftliner, sågade trävaror och massa uppvisade högre volymer och högre priser (inklusive valutaeffekter).

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 36 procent (38 procent exklusive avyttringar) och uppgick till 2 505 (1 843) MSEK. Högre priser (inklusive valutaeffekter), högre volymer, lägre energikostnader samt kostnadsbesparingar bidrog till det högre resultatet. Resultatet påverkades negativt av högre avverkningskostnader till följd av stormfällningar. Vinster på skogsbyten var lägre än föregående år och uppgick till 336 (583) MSEK. Avyttringen av tryckpappersbruket i Laakirchen påverkade resultatet negativt med 2 procent.

Rörelsemarginalen1) uppgick till 15,2 (11,9) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital1) uppgick till 7 (5) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 2 750 (1 927) MSEK och operativt kassaflöde till 1 440 (1 084) MSEK.

Investeringar i anläggningar uppgick till 1 060 (1 828) MSEK.

MÅL för affärsområdet Skogsindustriprodukter

• Avkastning på sysselsatt kapital ska vara i den övre kvartilen i branschen över en konjunkturcykel
• Växa i takt med marknaden

Rörelseresultat1), MSEK:

Rörelsemarginal1):

15,2%

SCAs försäljning per produktsegment

SCAs försäljning per region

Nyckeltal1)

MSEK	2014	20132)
Nettoomsättning	16 490	15 525
varav internt	424	367
Kassamässigt rörelseöverskott	2 750	1 927
Förändring rörelsekapital	–342	346
Löpande nettoinvesteringar	–876	–1 027
Övrigt operativt kassaflöde	–92	–162
Operativt kassaflöde	1 440	1 084
Rörelseresultat	2 505	1 843
Rörelsemarginal, %	15	12
Sysselsatt kapital	37 831	38 103
Avkastning, %	7	5
Strategiska investeringar
anläggningar	–184	–801
företagsförvärv/avyttringar	–18	817
Medeltal anställda	4 293	4 454
Antal anställda per 31 december	4 134	4 171
1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) Omräknat 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

BOLAGSSTYRNING

Uppgiften för bolagsstyrning är att säkerställa koncernens åtagande mot alla sina intressenter: aktieägare, kunder, leverantörer, kreditgivare, samhälle och medarbetare. Samtidigt måste bolagsstyrningen utformas på ett sätt som stödjer bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen måste vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad.

Bolagsstyrning, inklusive ersättningar sid 68–77

På dessa sidor beskrivs regelverk, koncernens bolagsstyrning inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året. Vidare redovisas här även ersättningar och ersättningsfrågor samt SCAs internkontroll. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning.

Riskhantering sid 78–83

SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som övergripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka policyer och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.

Hållbarhet sid 13 och 32

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att reducera risk och kostnader, stärka konkurrenskraften och attrahera talanger och investerare.

Så här styrs SCA

Årsstämma

SCAs högsta beslutande organ är årsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, att få ett ärende behandlat samt att rösta för samtliga sina aktier. Vid bolagets ordinarie årsstämma väljs bolagets styrelse. Årsstämman väljer också bolagets revisor.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation, ledning, riktlinjer och internkontroll. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar, förvärv och avyttringar av verksamheter.

Styrelsen ska enligt årsstämmans beslut bestå av nio årsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre ledamöter med tre suppleanter utsedda av de anställda.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande

följa bolagets verksamhet i dialog med vd och tillse att övriga styrelseledamöter får information och underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärdering av styrelsens och vd:s arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet samt biträder med förslag till årsstämmans revisorsval.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets andra ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen.

Internrevision

Inom SCA är det alla anställdas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process man är ansvarig för. Internrevision är sedan 2006 en

separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt riskhantering. Funktionen har 13 medarbetare, där chefen rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor och till CFO i övriga frågor. Internrevisorerna är geografiskt placerade runt om i världen där SCA har verksamhet. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för order, fakturering, inköp och finansiell rapportering, IT-system, efterlevnaden av SCAs policyer inkluderat uppförandekod, personalrelaterade frågor och olika typer av projekt. Funktionen arbetar även med intern rådgivning i internkontrollfrågor.

Verkställande direktör (vd)

SCAs vd och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han två vice vd:ar, varav en tillika är CFO, samt en koncernledning, se sidorna 76–77, vars arbete vd leder. Koncernledningen består av vd, vice vd:ar, affärsenhetscheferna och motsvarande samt cheferna för koncernfunktionerna Finans & Ekonomi, Human Resources, Hållbarhet, Juridik, Kommunikation samt Strategi & Affärsutveckling där även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services ingår.

Information om SCAs ägarstruktur återfinns på sid 36–37.

* Inom Strategi & Affärsutveckling ingår även ansvaret för Global Business Services (GBS) & IT-services. GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA.

GBS globala ansvarsområde är att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA. För hygienverksamheten finns dessutom ett särskilt ledningsorgan. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för vd klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Vd tar i samråd med ordföranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.

SCA har sju affärsenheter:

• SCA AfH Professional Hygiene Europe, som erbjuder mjukpapper för storförbrukare.
• SCA Consumer Goods Europe, som erbjuder konsumentprodukter.

• SCA Incontince Care Europe, som erbjuder inkontinensprodukter.

• SCA Asia Pacific, som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.

• SCA Americas, som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.
• SCA MEIA (Mellanöstern, Indien och Afrika), som erbjuder mjukpapper och personliga hygienprodukter.
• SCA Forest Products, som erbjuder papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi.

Utöver affärsenheterna har SCA etablerat två globala enheter:

• Global Hygiene Category (GHC) med globalt ansvar inom hygienverksamheten för kundoch konsumentvarumärken samt innovation.
• Global Hygiene Supply (GHS) med globalt ansvar för inköp, produktionsplanering, teknologi och investeringar inom hygienverksamheten.

Interna regelverk bland annat

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning
• Vd-instruktion
• Policydokument (exempelvis finans, kommunikation, risk management, pension, HR och mångfald) och instruktioner (attest och utbetalning)
• Uppförandekod

Externa regelverk bland annat

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk och internationell redovisningslag • Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter
• Svensk kod för bolagsstyrning

Läs mer om SCAs bolagsstyrning på www.sca.com

• Bolagsordning
• Svensk kod för bolagsstyrning
• Information från tidigare års bolagsstämmor från och med 2004 (kallelser, protokoll, vd:s anföranden och pressmeddelanden)
• Information från valberedningen fr.o.m. 2006 (sammansättning, förslag och arbete)
• Information inför årsstämman 2015 (kallelse, valberedningens förslag, styrelsens förslag till principer för ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare, information om anmälningsrutiner för deltagande i stämman med mera)
• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med 2005

SCAs affärsenheter följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsenheterna har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Affärsenheterna ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs- och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter vd och CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten. Genom arbetsordningar och instruktioner säkerställs att en rad frågor av väsentlig betydelse underställs koncernchefen och moderbolagets styrelse. SCA delar upp och redovisar sin affär i tre affärsområden – Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter.

Externa revisorer

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Arbetet under året

Årsstämma

Årsstämma hölls torsdagen den 10 april 2014 i Stockholm. Vid stämman var 1 208 aktieägare närvarande, antingen personligen eller genom ombud, vilket motsvarade 67,4 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokat Sven Unger.

Stämmans beslut

• att utdelningen för räkenskapsåret 2013 skulle uppgå till SEK 4,75 (4,50) per aktie,
• omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Rolf Börjesson, Jan Johansson, Leif Johansson, Sverker Martin-Löf, Bert Nordberg, Anders Nyrén, Louise Julian Svanberg och Barbara Milian Thoralfsson,
• omval av Sverker Martin-Löf som styrelseordförande,
• fastställande av riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare, se sidan 44 och not 6 på sidorna 103–104.

Fullständigt protokoll och information om årsstämma 2014, med bland annat vd:s anförande, finns på www.sca.com

Valberedning

Årsstämman 2012 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de lägst fyra och högst sex röstmässigt största aktieägarna samt styrelsens ordförande, tillika sammankallande och att detta beslut skall gälla tills vidare. Valberedningen ska lämna förslag till stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode samt ersättning för utskottsarbete, val av revisor och arvode för denne.

Valberedningen ska i sitt arbete beakta de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter, relevanta för SCA.

Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2015

Valberedningen inför årsstämman 2015 har följande sammansättning:

• Carl-Olof By, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
• Håkan Sandberg, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera
• Yngve Slyngstad, Norges Bank Investment Management
• Caroline af Ugglas, Skandia
• Sverker Martin-Löf, styrelseordförande SCA

Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2015 framgår av kallelsen till stämman på SCAs hemsida www.sca. com. Årsstämma 2015 hålls den 15 april, se sidan 39.

Valberedningen har sammanträtt vid två tillfällen. Styrelsens ordförande har presenterat den styrelseutvärdering som görs årligen samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbetet under året. Vid utarbetande av förslag till styrelse inför årsstämman 2015 har frågan om mångfald och en jämn könsfördelning uppmärksammats särskilt.

Styrelse

SCAs styrelse består av nio ledamöter valda av årsstämman.

Till styrelsen 2014 omvaldes Pär Boman, Rolf Börjesson, Jan Johansson, SCAs vd och koncernchef, Leif Johansson, Sverker Martin-Löf, Bert Nordberg, Anders Nyrén, Louise Julian Svanberg och Barbara Milian Thoralfsson. Sverker Martin-Löf valdes till ordförande.

Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen nedan. SCA uppfyller Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. De anställda har för tiden intill slutet av årsstämma 2017, utsett följande tre representanter i styrelsen, Roger Boström, Örjan Svensson och Thomas Wiklund samt deras suppleanter Per Andersson, Paulina Halleröd och Hans Nyqvist.

Styrelsens arbete

Under 2014 har styrelsen sammanträtt elva gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning som utförligt beskriver vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika styrelsemöten. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella rapporter. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende intern kontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen. Affärsenhetscheferna

Sammansättning av de största aktieägarna, valberedningen per 29 augusti 2014 (andel röster)

	%
AB Industrivärden	29,3
Handelsbanken*	14,3
Norges Bank Investment Management	8,1
Skandia	1,6

* Inklusive fonder och stiftelser.

Styrelse och utskott

			Utskott		Närvaro
Styrelse	Invald			Beroende1) Revisions- Ersättnings	Styrelse möten	Revisions utskott	Ersättnings utskott
Pär Boman	2010	n			11/11
Rolf Börjesson	2003			x	11/11		2/2
Jan Johansson	2008	n			11/11
Leif Johansson	2006			x	10/11		2/2
Sverker Martin-Löf, ordf.	1986	n	x	ordf.	11/11	5/5	2/2
Bert Nordberg	2012				11/11
Anders Nyrén	2001	n	ordf.		10/11	5/5
Louise Julian Svanberg	2012				11/11
Barbara Milian Thoralfsson	2006		x		10/11	5/5

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

n = Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare, AB Industrivärden. n = Vd i SCA beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

n = Beroende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt till bolagets större ägare, AB Industrivärden.

presenterar sina respektive verksamheter och aktuella frågor inom dessa för styrelsen.

I tillägg till att styrelsen utsett PricewaterhouseCoopers att genomföra en extra granskning av nyttjandet av SCAs affärsflyg har dessutom Svante Forsberg, auktoriserad revisor, Deloitte och Johan Munck, fd. Justitieråd, utsetts att genomföra en granskning av bland annat nyttjandet av SCAs affärsflyg och representationsjakt.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens arbete, liksom den verkställande direktörens, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet. Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen. Under 2014 skedde utvärderingen genom enkät och diskussioner mellan styrelseordförande och ledamöterna. Bland annat täcker utvärderingen styrelsens arbetsformer, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten sammanställts. Valberedningen har också informerats om resultatet av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet bestod under 2014 av Anders Nyrén, ordförande, Barbara Milian Thoralfsson och Sverker Martin-Löf. Revisionsutskottet har under året haft fem sammanträden. I sitt arbete att bland annat övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar, revisionsarbetet samt översyn av olika värderingsfrågor som prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, värdering av skogstillgångar samt förutsättningar för årets pensionsskuldsberäkningar.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet består av Sverker Martin-Löf, ordförande, Leif Johansson och Rolf Börjesson. Ersättningsutskottet har under året haft två sammanträden. Därutöver har ett antal ärenden hanterats per capsulam. Arbetet under 2014 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i koncernen.

Internrevision

Grunden för arbetet är en riskanalys vilken görs tillsammans med SCAs ledning. Riskanalysen utmynnar i en revisionsplan, vilken presenteras i revisionsutskottet. Under 2014 genomfördes drygt 120 revisionsprojekt. Under året rapporterade funktionen sina iakttagelser vid möte med revisionsutskottet.

Arbetet under 2014 omfattade bland annat uppföljning av enheternas arbete med processbaserad kontroll, uppföljning av effektiviteten i den interna styrningen och kontrollen, uppföljning av större besparingsprogram samt uppföljning i samriskbolag.

Externa revisorer

Vid årsstämma 2014 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Anna-Clara af Ekenstam är huvudansvarig för revisionen. Anna-Clara af Ekenstam är därutöver revisor i SAAB AB och Knowit AB. Revisorn innehar inte några aktier i bolaget.

Styrelsen har under 2014 i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid två ordinarie styrelsemöten under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisionsutskottet. Vid dessa möten har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstmöte muntligen en fördjupad rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträffande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.

Styrelsens och utskottens möten

Ersättningar, ledning och styrelse

Riktlinjer

Årsstämman 2014 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som bygger på en total ersättning, baserad på fast lön, rörlig ersättning och andra förmåner samt pension. Dessa riktlinjer föreslås oförändrade även till årsstämman 2015, se sidan 39 samt not 6 på sidorna 103–104.

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 6 på sidorna 103–104. Den rörliga ersättningen för vd, vice vd:ar, affärsenhetschefer har för 2014 varit maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 130 procent medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 90 procent.

Rörlig ersättning och strategiska mål

Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja koncernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på kassaflöde, rörelseresultat och tillväxt. Det långsiktiga programmet baseras på SCA-aktiens långsiktiga total avkastning.

Ersättning till styrelsen

Det sammanlagda arvodet till de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna uppgår enligt årsstämmans beslut till 7 780 000 SEK. Se vidare not 6 på sidorna 103–104.

Möjlig maximal ersättning, sammansättning Utfall rörliga ersättningar 2010–2014

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. I årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen och i dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning.

Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Beredningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har gett i uppdrag åt bolagets revisor att särskilt granska hur väl reglerna för intern kontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget.

Finansiell rapportering till styrelsen

Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordinarie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.

Extern finansiell rapportering

Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktören ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom årsbokslut granskar revisorn även halvårsbokslutet.

Riskhantering

Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system för inrapportering av bokslut har också införts. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra plansiffror. Viktiga kontrollaktiviteter av betydelse för den finansiella rapporteringen utförs med hjälp av IT-system. Se även Risk och riskhantering på sidorna 78–83.

Kontrollaktiviteter och uppföljning

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernens centrala controllerorganisation och finns lätt tillgängliga på koncernens intranät. Den centrala controllerorganisationen ansvarar för att instruktioner och riktlinjer efterlevs. Processägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affärsenheternas controllerorganisationer vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Därutöver har varje affärsenhet en ekonomiansvarig med ansvar för respektive affärsenhets finansiella rapportering. Ett stöd för kontrollaktiviteterna är de budgetar som varje affärsenhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prognoser.

SCA har infört ett standardiserat system av kontroller avseende processer av betydelse för den finansiella rapporteringen. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Därför upprättar varje enhet en förteckning över de faktiska kontroller som ska göras för enheten i fråga. Kontrollerna i dessa processer bedöms genom självutvärdering,

kompletterat med uppföljning genom enheten för intern revision. SCA har i vissa fall även anlitat extern hjälp för att utvärdera dessa kontroller.

Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Se även Internrevision på sidan 71.

Arbetet under 2014

Hela SCA använder sedan många år ett gemensamt inrapporteringssystem för finansiella rapporter. Allt fler enheter inom SCA inför också samma redovisningssystem, baserat på enhetligt IT-system. Under 2014 fortsatte arbetet med att anpassa det gemensamma redovisningssystemet i de från Georgia-Pacific förvärvade bolagen till det redovisningssystem som används av SCA. Detta arbete slutfördes under 2014, utom i Frankrike där omläggning till SCAs plattform sker under första hälften av 2015. Under 2014 utvecklade SCA även ett standarsystem för sin verksamhet inom tillväxtmarknader. Detta har införts i två länder, men kommer att implementeras vidare under 2015.

En annan utveckling är att redovisning och rapportering för flera enheter sker på samma plats, med så kallade Shared Service Centers. Rapporteringen blir därmed mer effektiv och likformig. Ett projekt med avsikt att minska antalet legala enheter inom SCA och därmed förenkla rapporterings- och systemstrukturerna fortsatte under 2014. 2012 bildades SCA Global Business Services (GBS) med ansvar för att tillhandahålla professionella och transaktionella tjänster inom finansområdet, personaladministrativ support, organisation av master data samt kontorsrelaterade tjänster och service för samtliga enheter inom SCA. Detta har kommit att gradvis påverka och effektivisera processerna.

STYRELSE OCH REVISORER

Valda av årsstämman

1 Sverker Martin-Löf (1943)

Tekn lic, Fil dr hc

Ordförande i styrelsen sedan 2002. Styrelseordförande i Industrivärden och SSAB. Vice ordförande i Ericsson och Handelsbanken. Styrelseledamot i Skanska. Vd och koncernchef i samt andra ledande befattningar

inom SCA 1977–2002. Invald: 1986

A-aktier: 3 000 B-aktier: 77 823

Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

2 Pär Boman (1961)

Ingenjör och ekonomexamen Vd, koncernchef och styrelseledamot i Handelsbanken. Styrelseledamot i Industrivärden.

Vice vd, Chef för Handelsbanken Markets 2002–2005, Vice vd, Chef för Regionbank Danmark, Handelsbanken 1998–2002, anställd i Handelsbanken sedan 1991. Invald: 2010 A-aktier: 1 000

3 Rolf Börjesson (1942)

Civ ing

Styrelseordförande i Biolight AB. Styrelseledamot i Avery Dennison Corporation och Huhtamäki Oyj. Vd och koncernchef i Rexam Plc 1996–2004, styrelseordförande i Rexam 2004–2008 samt styrelseordförande i Ahlsell AB 2007–2012. Vd i PLM AB 1989–1996. Invald: 2003

B-aktier: 25 350

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

4 Jan Johansson (1954)

Jur kand Vd och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i Handelsbanken, SSAB och Svenskt Näringsliv. Vd och koncernchef i Boliden AB 2001–2007 samt

vice vd i Vattenfall 1994–2001.

Invald: 2008

B-aktier: 84 800

Oberoende i förhållande till SCAs större ägare. SCA meddelade den 10 februari 2015 att Jan Johansson lämnar företaget som vd och koncernchef den 28 februari 2015.

5 Leif Johansson (1951) Civ ing

Styrelseordförande i Ericsson och AstraZeneca. Styrelseledamot i Ecolean AB. Preses (ordförande) i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ordförande i Nobelstiftelsens International Advisory Board samt medlem i ERT (European Round Table of Industrialists). Vd och koncernchef för AB Volvo 1997–2011. Vice vd i AB Electrolux 1988–1991, vd 1991–1994 och vd och koncernchef för AB Electrolux 1994–1997. Invald: 2006 B-aktier: 5 800

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

6 Bert Nordberg (1956) Ingenjör

Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S. Styrelseledamot i AB Electrolux och Sigma Connectivity AB. Tidigare olika chefsbefattningar inom Digital Equipment Corp. respektive Ericsson, 2009–2012 vd i Sony Mobile Communications. Styrelseledamot i BlackBerry Ltd 2013–2014 samt styrelseordförande i Sony Mobile Communications 2012–2013.

Invald: 2012 B-aktier: 5 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

7 Anders Nyrén (1954)

Civ ek, MBA, Ekon dr hc Vd och koncernchef i AB Industrivärden. Styrelseordförande i Handelsbanken och Sandvik. Styrelseledamot i Industrivärden, Volvo, Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskoleföreningen, Vice preses IVA. Vice vd i Skanska 1997–2001, Dir Markets och Corporate Finance Nordbanken 1996–1997, vice vd i Securum 1992–1996 samt vd i OM International AB 1987–1992. Invald: 2001 B-aktier: 1 200

Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

8 Louise Julian Svanberg (1958) Civ ek

Styrelseledamot i Careers Australia, 2011– och styrelseledamot i Advisory Board for Cue Ball Capital, Boston, 2008–.

Tidigare olika chefsbefattningar inom EF, varav 2002–2008 som företagets verkställande direktör och 2008–2010 som dess styrelseordförande. Invald: 2012 B-aktier: 15 000

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

9 Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA

Styrelseledamot i Telenor ASA, Norfolier GreenTec AS, Cable & Wireless Communications Plc, Hilti AG och ColArt International Holdings Ltd samt branchrådgivare till EQT. Vd och koncernchef i NetCom ASA 2001–2005 samt vd och koncernchef i Midelfart & Co AS 1995–2000. Styrelseledamot i AB Electrolux 2003–2014. Invald: 2006

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Utsedda av de anställda

10 Roger Boström (1971)

Vice ordförande Pappers avd 167 vid SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik, Timrå. Medlem av LO. Utsedd: 2013 B-aktier: 25

11 Örjan Svensson (1963)

Huvudskyddsombud vid SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet. Medlem av LO. Utsedd: 2005 B-aktier: 75

12 Thomas Wiklund (1955)

Skiftgående produktionsledare tillika ordförande för Ledarna på Munksunds pappersbruk. Medlem av PTK Utsedd: 2009

Suppleanter

Per Andersson (1955)

Anställd vid SCA Obbola, Umeå. Utsedd: 2013

Paulina Halleröd (1967)

Anställd vid SCA Hygiene Products, Göteborg. Utsedd: 2013

Hans Nyqvist (1968)

Anställd vid SCA Hygiene Products, Göteborg. Utsedd: 2013

Hedersordförande

Bo Rydin

Civ ek, Ek dr hc, Tekn dr hc

Revisorer

PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig: Anna-Clara af Ekenstam, auktoriserad revisor.

Styrelsens sekreterare

Mikael Schmidt (1960) Jur kand Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist. Anställd sedan 1992 B-aktier: 6 500

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2014.

KONCERNLEDNING

1 Jan Johansson (1954)

Vd och koncernchef Jur kand Anställd sedan 2007 B-aktier: 84 800 SCA meddelade den 10 februari 2015 att Jan Johansson lämnar företaget som vd och koncernchef den 28 februari 2015.

2 Fredrik Rystedt (1963) CFO och Vice vd Chef koncernfunktion Finance Civ ek Anställd sedan 2014 B-aktier: 3 000

3 Mats Berencreutz (1954) Vice vd Civ ing Anställd sedan 1981 B-aktier: 15 500

B-aktier: 2 450

4 Joséphine Edwall-Björklund (1964) Chef koncernfunktion Communications Kommunikationsexamen Anställd sedan 2012

5 Magnus Groth (1963) Chef SCA Consumer Goods Europe Civ ek, Civ ing Anställd sedan 2011 B-aktier: 8 050 SCA meddelade den 10 februari 2015 att Magnus Groth blivit utsedd till vd och koncernchef med tillträde den 1 mars 2015.

6 Gordana Landén (1964) Chef koncernfunktion Human Resources Fil kand Anställd sedan 2008 B-aktier: 4 623

7 Ulf Larsson (1962) Chef SCA Forest Products Jägmästare Anställd sedan 1992 B-aktier: 4 400

8 William Ledger (1967) Chef SCA Global Hygiene Supply Tekn kand, kemiingenjör Anställd sedan 2002 B-aktier: 4 880

Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2014.

9 Margareta Lehmann (1958) Chef SCA Incontinence Care Europe Civ ek

Anställd sedan 1983 B-aktier: 5 728

10 Don Lewis (1961) Chef SCA Americas Företagsekonom Anställd sedan 2002 SCA ADR: 11 465

11 Sune Lundin (1951) Chef SCA AfH Professional Hygiene Europe Civ ing Anställd sedan 2008 B-aktier: 15 700

12 Christoph Michalski (1966) Chef SCA Global Hygiene Category Civ ek Anställd sedan 2007

B-aktier: 19 070 13 Mikael Schmidt (1960) Chef koncernfunktion Legal Affairs, chefsjurist Jur kand Anställd sedan 1992

14 Robert Sjöström (1964) Chef koncernfunktion Strategy and Business Development, Global Business Services och IT

Civ ek, MBA Anställd sedan 2009 B-aktier: 12 000

B-aktier: 6 500

15 Kersti Strandqvist (1963) Chef koncernfunktion Sustainability Civ ing, Tekn lic Anställd sedan 1997 B-aktier: 8 447

16 Ulf Söderström (1964) Chef SCA Asia Pacific Företagsekonom, MBA Anställd sedan 2009 B-aktier: 14 000

17 Thomas Wulkan (1961) Chef SCA MEIA Företagsekonom Anställd sedan 2000 B-aktier: 5 350

Risker och riskhantering

SCA är exponerat för ett antal risker, vilka kan ha större eller mindre betydande påverkan på koncernen. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka påverkar SCAs möjligheter att nå uppställda mål för koncernen. Detta gäller såväl finansiella mål som mål inom andra områden. SCAs mål framgår av beskrivningen under avsnittet SCAs strategi på sidorna 10–13.

Många av de beskrivna riskerna kan påverka företaget både positivt och negativt. Detta betyder att vid en gynnsam utveckling av risken eller om riskhanteringen lyckas bemästra risken på ett bra sätt kan måluppfyllelsen bli bättre än förväntat. I denna mening innehåller riskerna även möjligheter för SCA. Exempel på detta är BNPutveckling och konjunktur, kostnader för insatsvaror, kund- och konsumentbeteenden samt variationer i marknadspris.

Beskrivningen i detta avsnitt avser den struktur som SCA-koncernen hade vid utgången av 2014.

SCAs struktur och värdekedja

SCAs struktur och spridda verksamhet medför i sig självt en viss grad av riskreducering. SCA verkar inom tre affärsområden som levererar till helt eller delvis olika kundsegment och slutförbrukare. Verksamheterna påverkas olika av konjunktur och den allmänna välståndsutvecklingen och konkurrenssituationen skiljer sig också åt.

SCA säljer via många olika kanaler och distributionsvägar.

Verksamheten har en stor geografisk spridning. Försäljning sker i cirka 100 länder världen över och tillverkningen bedrivs vid cirka 100 produktionsenheter i ett 30-tal länder. Ofta är försäljningen baserad på lokal tillverkning.

SCAs struktur innebär också att råvaruflödena till viss del är integrerade från skogsmark till färdiga konsumentprodukter. Under 2014 kom 52 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. Vedfibern används för SCAs tillverkning av massa, kraftliner, tryckpapper, inom sågverksrörelsen samt för tillverkning av mjukpapper. Eget skogsavfall används inom biobränsleverksamheten. Energi som genererats i produktionsprocessen används internt eller säljs.

Den färdiga massan används sedan i tillverkningen av framför allt mjukpapper. Under 2014 kom 26 procent av massabehovet från den egna massatillverkningen.

Processer för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning på koncernledningens rekommendationer. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer bolagets delegeringsordning, från styrelse till vd och från vd till affärsenhetschef. Det innebär att de flesta operativa risker hanteras av SCAs affärsenheter på lokal nivå men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsenheternas löpande rapportering samt den årliga strategiprocessen, där riskvärdering och riskhantering är en del av processen. I denna process har identifierade risker klassificerats efter sannolikhet att risken blir verklighet samt konsekvens för SCAs måluppfyllnad. Utfallet av denna utvärdering utgör en del av bedömningen av risker som beskrivs i detta avsnitt.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisker. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse och utgör tillsammans med SCAs energiriskpolicy ett ramverk för hanteringen. Riskerna sammanställs och följs upp löpande för att säkerställa att dessa riktlinjer efterföljs. SCA har även centraliserat annan riskhantering.

SCA har etablerat en enhet för intern revision vilken följer upp att SCAs organisation följer fastställda policyer.

Risker som påverkar SCAs förmåga att nå uppsatta mål

Risk Policy/Åtgärd Miljöpåverkan och klimatförändringar SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljön eller andra typer av negativa effekter. Frågan om klimatförändringens ekonomiska påverkan växer också i betydelse. SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy som anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom miljö och socialt ansvar. I tillägg till detta är mål för miljö och människan en integrerad del av SCAs affärsstrategi. Riskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöhanteringssystem, miljöriskundersökningar i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Koncernens stora skogsinnehav har en betydande positiv miljöpåverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara och tillhandahåller värdefulla ekosystemtjänster för samhället. Genom det omfattande resursanvändningssystemet RMS kontrollerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Uppgifterna används till intern styrning och uppföljning av satta mål. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion och minskade utsläpp av växthusgaser. Det sker ett kontinuerligt arbete för att minska den redan låga användningen av olja och kol samt att öka inslaget av förnybar energi, som vindkraft. En utförlig beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i hållbarhetsredovisningen. Påverkan av politiska beslut SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administrativa regler i cirka 100 länder i vilka koncernen är verksam. Dessa rör sig om generella regler såsom beskattning och finansiell rapportering. SCA påverkas också av mer specifika regler som tillståndsgivning enligt miljöbalken och kostnadsersättning inom hälsovårdssystemen. Genom SCAs enhet Public Affairs arbetar bolaget med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar, inklusive förändrad lagstiftning, och identifiera åtgärder som leder till förbättringar för alla relevanta intressentgrupper. SCA medverkar också i nationella och internationella branschorganisationer, vilka är de primära organen för deltagandet i den aktuella samhällsdebatten. I för bolaget viktiga frågor kan SCA även arbeta direkt tillsammans med myndigheter och allmänhet. Exempel på detta är i arbetet med att anlägga vindkraftverk på SCAs mark i Sverige. Ett nyckelområde för SCA är den globala energioch miljölagstiftningen. Då SCA har stor verksamhet i Europa och EU har en ledande roll i att utveckla miljölagstiftning så fokuserar SCA sina aktiviteter på EUs olika institutioner. SCA följer till exempel utvecklingen inom policyområden av stor vikt för bolaget, såsom resursanvändning generellt och frågor om vatten, luft och avfall till exempel avseende EUs handel med utsläppsrätter, EUs avfallsdirektiv och frågan om användandet av svavelhaltiga bränslen inom sjöfarten. Då den offentliga sektorn både är en betydelsefull kund och intressentgrupp för SCA är hälsodebatten viktig för bolaget, särskilt avseende utvecklingen av system för hälsovård med högre patientnytta och större kostnadseffektivitet. SCA arbetar också aktivt med att sprida erfarenheterna av olika nationella system till beslutsfattare i länder där nya strukturer byggs upp. Exempel på detta är uppbyggnaden av system för kostnadsfri förskrivning av inkontinenshjälpmedel i länder där sådan inte funnits tidigare. Påverkan av substitut Andra produktlösningar (substitut) kan ersätta produkter som ingår i SCAs utbud och därmed minska försäljningen. SCA kan också genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta marknadsandelar av substituten. Frågan om substitut är också kopplad till förändrade kund- och konsumentbeteenden och attityder vilka påverkar efterfrågan på vissa produkter och därmed lönsamheten. Substitut förekommer för i stort sett alla SCA-produkter. Det kan röra sig om andra produkter med liknande funktion, till exempel tygblöjor, tygtrasor för avtorkning i hemmet eller inom industrin, eller helt andra lösningar på kundens och konsumentens behov såsom elektriska handtorkare och spridning av nyheter genom elektroniska media i stället för på papper. SCA vidtar proaktiva åtgärder för att anpassa sig till förekomsten av substitut och ta tillvara möjlighe-Utvecklingsarbetet sker därför ofta i direkt samarbete med kunder. En allt viktigare faktor är ökad hållbarhet, både avseende miljö, ekonomi och sociala faktorer. Andra krav på SCAs innovation är önskan att skapa lönsam differentiering av SCAs produktutbud och skapa värde och tillväxt, både för kunderna och SCA (läs mer om innovation på sidorna 20–25). I många länder är penetrationsgraden låg, det vill

säga att endast en liten andel av befolkningen använder sig av SCAs produkter, jämfört med i utvecklade länder. För att öka acceptansen för produkterna arbetar SCA med attitydfrågor och att bryta tabun. Detta gäller även i Europa och Nordamerika, exempelvis inom inkontinensprodukter.

Beroende av stora kunder och distributörer

Detaljhandeln är SCAs största enskilda kundgrupp och den utövar därmed ett stort inflytande. Cirka 55 procent av SCAs omsättning säljs via detaljhandeln, dels under SCAs varumärken, dels under handelns egna varumärken. SCA använder också andra distributörer eller återförsäljare vilka kan påverka SCA. Generellt pågår inom flera av SCAs försäljningskanaler en konsolidering, vilket ökar beroendet av enskilda kunder. Det ökande beroendet kan leda till negativa konsekvenser, om SCA inte skulle leva upp till ställda krav.

SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder inom många olika verksamhetsområden. Inom detaljhandeln pågår en trend mot ökad koncentration, vilken framför allt lett till färre detaljhandelsföretag på nationell och regional nivå. Detta kan också rymma möjligheter genom närmare samarbeten. Fortfarande är antalet detaljhandelsföretag stort, vilket minskar risken för SCA. SCA använder också distributörer, framför allt för mjukpapper för storförbrukare. Här är antalet distributörer mycket stort och den internationella koncentrationen relativt liten.

terna att expandera SCAs affär genom att se substituten som en marknadspotential. Ett sätt att vara proaktiv är genom egen innovation, inklusive egen forskning och utveckling. En stor drivkraft för innovation är krav och önskemål från kunder och konsumenter.

SCAs tio största kunder svarade 2014 för 21 procent av SCAs försäljning. Den enskilt största kunden svarade för 3 procent av försäljningen. De flesta av dessa kunder var detaljhandelsföretag. Några större distributörer av mjukpapper för storförbrukare ingår också bland de tio största kunderna.

Kreditrisken i kundfordringar behandlas under avsnittet Kreditrisk på sidan 83.

Risk	Policy/Åtgärd
Variationer i marknadspris för SCAs produkter
Variationer i marknadspriserna för SCAs produk ter kan skapa stora svängningar i resultatet för produkten ifråga, i de fall variationerna inte är rela terade till förändrade kostnader för SCA.	Risken kan mötas på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser samt prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att minska effekten på SCA av pris variationerna vidtas åtgärder för att anpassa kost nadsbilden till sänkta marknadspriser, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personal- och kapacitetsreduktioner samt översyn av verksamhets strukturen. I andra fall kan produktens innehåll anpassas till den nya marknadsprisnivån. Förändrade marknadspriser inom några av SCAs produktsegment framgår av grafiken till höger. Bilden återger medelpriset per år (index 100) och sväng ningar kring detta under de senaste tio åren.	Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2004–2014 per produkt Index 130 120 110 100 90 80 Sågade trävaror (Furu) Medelpris för perioden Tryckpapper (LWC) Kraftliner Mjukpapper
Risker i anläggningar
SCA har cirka 100 produktionsanläggningar i ett 30-tal länder. Många av dessa bedriver kontinuer lig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leverans problem.	SCAs arbete inom detta område styrs av en Risk Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera försäkringsbara risker. Målet med riskhanteringen ur detta perspektiv är att på ett bra och kostnadseffek tivt sätt skydda medarbetare, miljön, företagets till gångar och verksamhet samt att minimera SCAs risk hanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa och vidmakthålla balans mellan skadeförebyggande och försäkringsskydd. Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av riskingenjörer och jämförelser med andra anlägg ningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det	skadeförebyggande arbetet innefattar också under håll av anläggningar, utbildning av personal, god ord ning och reda samt dokumentation. Varje år investe rar SCA i skadeförebyggande åtgärder och produk tionsanläggningarna arbetar kontinuerligt för att minska sina risker. Bland annat förses nya anlägg ningar regelmässigt med sprinklersystem. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade till återanskaff ningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. Inom EU sker försäkringen i eget bolag, med extern återför säkring för större skador. Utanför EU samarbetar SCA med marknadsledande försäkringsbolag.
Förekomst av oetiska affärsmetoder
SCA verkar i cirka 100 länder och i miljöer där oetiska affärsmetoder kan förekomma. Om SCA blir involverat i dessa affärsmetoder kan företagets rykte på marknaden skadas. SCA kan även drab bas av böter och andra juridiska sanktioner. SCA arbetar tillsammans med olika affärspartners, som kunder, distributörer, partners i samägda företag, leverantörer och andra. Skillnader i kultur och arbetssätt mellan SCA och dessa partners kan öka risken främst avseende affärsetik och hänsyn till mänskliga rättigheter.	För att säkerställa att SCAs organisation lever upp till företagets kärnvärden och inte dras in i oetiska affärs metoder finns en sedan 2004 fastställd uppfö randekod, vilken bland annat innefattar övergripande regler för företagets affärsmetoder. Utbildning av SCAs medarbetare avseende uppförandekoden sker kontinuerligt. För att säkerställa att SCA arbetar med lämpliga affärspartners sker en genomlysning av potentiella partners innan ett samarbete inleds. Genomlysningen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om företagsetik och arbetsmetoder. Leve rantörer förväntas följa SCAs uppförandekod och detta regleras som en del av leverantörsavtalen. SCAs utgångspunkt är att SCAs koncernpolicyer,	inklusive uppförandekod och hållbarhetspolicy, skall gälla för alla marknader där SCA är verksamt. Särskilt gäller detta i de fall då det gäller produkter med SCAs varumärken. SCA har etablerat ett antal metoder för att över vaka och säkerställa att uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat due diligence i sam band med förvärv, övervakning av leverantörskedjan samt regelrätta revisioner av SCAs enheter runt om i världen och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Närmare upplysningar om uppförandekoden och arbetet under 2014 återfinns i hållbarhetsredovis ningen.
Leverantörer
SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leve rantörer kan också orsaka SCA problem om de inte lever upp till gällande lagar och förordningar eller på annat sätt uppvisar ett oetiskt beteende.	För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantörer och tecknar löpande avtal med varierande löptider. För i stort sett alla vik tiga insatsvaror finns ett flertal olika leverantörer. Avta len säkerställer leveranser av en betydande andel insatsvaror samtidigt som effekterna av plötsliga kostnadsökningar begränsas. Ett djupare samarbete som också inkluderar utveckling av material och pro cesser sker med utvalda leverantörer. SCA utvärderar kontinuerligt alla viktiga leverantö rer för att säkerställa att de lever upp till SCAs krav i alla avseenden. Utvärderingen kan ske i form av frå	geformulär, besök på plats eller med hjälp av obero ende revisioner. För i stort sett alla viktiga insatsvaror utvärderar SCA följande faktorer hos nuvarande och potentiella leverantörer: • Kvalitet • Produktsäkerhet • Påverkan på miljö inklusive frågan om insats varornas ursprung • Användandet av kemikalier • Efterlevnad av SCAs uppförandekod Mer information finns i SCAs Hållbarhetsredovisning 2014.

Risk Policy/Åtgärd

Kostnader för insatsvaror

Marknadspriset för många insatsvaror, använda i tillverkningen av SCAs produkter, varierar över tiden vilket kan påverka SCAs resultat.

Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2004–2014 per produkt

Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs struktur innebär att råvaruflödena till betydande del produceras inom koncernen och därmed får prisförändringar mindre effekt på resultatet. Under 2014 kom 52 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk och 26 procent av massabehovet från egen massatillverkning.

Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och säkrar energiprisrisken för elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information om energiprisrisken och dess hantering återfinns på sidan 82. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring, även om det undantagsvis kan göras. Uppbyggnaden av en egen energiverksamhet, byggd på utnyttjandet av koncernens eget

innehav av skogsmark, har också inletts. Mer information om denna verksamhet återfinns i hållbarhetsredovisningen.

En stor kostnadspost är oljebaserade material och andra oljerelaterade kostnader, som till exempel transporter. De oljebaserade materialen används främst inom Personliga hygienprodukter samt generellt som förpackningsmaterial. Dessa och andra kostnader hanteras främst genom kompensation i form av höjda priser på SCAs produkter när så är möjligt eller med hjälp av förändrad produktspecifikation eller genom rationalisering av den egna verksamheten. Effekten av prisförändringar på insatsvaran kan fördröjas genom inköpsavtal.

SCAs relativa kostnader för olika viktiga insatsvaror beskrivs på sidan 138. Prisutvecklingen för några insatsvaror framgår av diagrammet till vänster.

Risker relaterade till medarbetare

SCA måste ha tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål.

Genom en strategisk bemanningsplanering säkerställer SCA tillgången på personer med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Rekryteringen kan ske både externt och internt, där den interna rekryteringen och rotationen underlättas genom en så kallad Job portal, där lediga befattningar utannonseras, både internt

och externt. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. En etablerad successionsplanering säkrar verksamheten. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna.

Legala risker

Ny lagstiftning i olika länder kan påverka SCA negativt. Rättsprocesser kan vara utdragna och kostsamma.

SCA följer utvecklingen av lagstiftningen genom sin interna juridiska stab samt genom externa rådgivare. En annan viktig fråga är hanteringen av SCAs immateriella tillgångar (patent, varumärken med mera), vilken till stor del är centraliserad. I de cirka 100 länder

där SCA verkar hanteras lokala juridiska frågor och tvister genom ett omfattande nätverk av lokala juridiska rådgivare.

Risker i IT-system

SCA är beroende av IT-system för den fortlöpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets resultatredovisning. SCA har etablerat ett ledningssystem för informationssäkerhet jämte kvalitetsrutiner som styr IT verksamheten. Uppföljning av informationssäkerheten sker genom kontinuerliga revisioner. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, för

förändring av befintliga system liksom för den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på välbeprövade produkter såsom SAP.

Risk	Policy/Åtgärd
Energiprisrisk
Energiprisrisk är risken att ökade energipriser påverkar SCAs rörelseresultat negativt. SCA är exponerat för prisförändringar på elektricitet och naturgas, men även priset på andra energiråvaror påverkar SCAs rörelseresultat både direkt och	SCA hanterar energiprisrisken centralt för elektricitet och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker säkras upp till 36 månader. Energiprissäkringar sker	För vidare information avseende finansiella pris säkringar, se not 18 Derivat.
	dels genom finansiella instrument och dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal.	Energiprissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion 2014-12-31
indirekt.	SCA säkerställer leverans av elektricitet och natur gas genom centralt förhandlade leveransavtal med	%
väletablerade leverantörer. Portföljen av leveransavtal ska ha en god spridning för att minimera SCAs mot	50
		40
	partsrisk. SCA köpte under 2014 cirka 7 (7; 7) TWh elektrici	30
	tet och cirka 8 (8; 8) TWh naturgas.	20
	Grafen visar SCAs prissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion av elektricitet och natur	10
	gas för de kommande tre åren. Grafen inkluderar	0 2015 2016 2017
	både finansiella säkringar och säkringar gjorda via	Elektricitet
	leveransavtal. En del av den svenska elexponeringen	Naturgas
	är säkrad för en längre period via leveransavtal som förfaller 2019.
Valutarisk
Transaktionsexponering	Transaktionsexponering
Transaktionsexponering är risken för att ändrade valutakurser för exportintäkter och import	Transaktionsexponeringen, som följer av export och import, kan säkras upp till 18 månader. Kontrakte	Prognos och säkringar avseende 2015 års

kostnader påverkar koncernens rörelseresultat och anläggningstillgångars anskaffningsvärde negativt.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av de utländska dotterbolagens balans- och resultaträkningar till SEK.

Långsiktig valutakänslighet

I tabellen nedan visas fördelningen av koncernens nettoomsättning och rörelsekostnader per valuta vilket ger en bild av koncernens långsiktiga valutakänslighet. De största exponeringarna finns i EUR, USD och GBP. Obalansen mellan försäljning och kostnader i SEK beror på att den svenska verksamheten har en hög exportandel som faktureras i främmande valutor.

Valuta	Försälj ning %	Kost nader %	Rörelse resultat1) MSEK	Bok slutskurs 2014-12-31	Snitt kurs 2014
EUR	42	37	9 431	9,5339	9,0885
USD	13	19	–4 912	7,8307	6,8380
GBP	9	5	5 078	12,1681	11,2678
CNY	6	5	2 357	1,2627	1,1101
SEK	6	17	–9 698
COP	3	3	363	0,0033	0,0034
MXN	3	3	875	0,5306	0,5145
RUB	3	3	864	0,1364	0,1814
Övriga	15	8	7 491
Summa	100	100	11 849

1) Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

rade framtida betalningar för anläggningstillgångar i främmande valuta kan säkras upp till hela anskaffningsvärdet.

Det prognostiserade valutanettoflödet mot SEK uppgår till 9 856 (9 153; 9 024) MSEK på årsbasis. De prognostiserade flödena förväntas infalla jämnt över tiden. Vid årsskiftet var ett nettoflöde mot SEK motsvarande 2 månader av 2015 års prognostiserade flöden säkrade. Majoriteten av säkringarna förfaller under första och andra kvartalet 2015.

I tabellen till höger visas prognos och säkringar av 2015 års flöden.

För vidare information avseende säkringar av transaktionsexponering, se not 18 Derivat.

flöden

Valuta	Netto flöden MSEK	Valuta inflöden MSEK	Valuta utflöden MSEK	Säkrade inflöden %	Säkrade utflöden %
GBP	3 474	4 110	–636	2	0
CNY	3 289	3 289	0	0	0
EUR	1 964		16 877 –14 913	1	2
RUB	1 282	1 321	–39	0	0
NOK	1 096	1 104	–8	0	0
CHF	777	793	–16	0	0
DKK	756	815	–59	14	0
JPY	643	643	0	18	0
Övriga	3 049	7 941	–4 892	1	0
SEK	–9 856		9 371 –19 227	1	1
USD	–6 474		6 541 –13 015	1	1

Omräkningsexponering

Policyn avseende omräkningsexponering för utländska nettotillgångar är att säkra en så stor andel mot SEK att koncernens skuldsättningsgrad är opåverkad av valutakursförändringar. Säkringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i främmande valutor finansieras med viss andel lån och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid säkring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsättningsgrad. Omräkningsexponering i de utländska dotterbolagens resultaträkningar kurssäkras inte.

Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick den 31 december 2014 till 72 482 (65 104; 54 468) MSEK. Valutafördelning framgår av tabellen till höger. Vid årsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 18 489 (18 733; 16 468) MSEK i utländsk valuta, vilket motsvarade en total matchningsgrad om 26 (30; 30) procent.

För vidare information avseende säkringar av omräkningsexponering, se not 18 Derivat.

Finansiering av sysselsatt kapital

		Sysselsatt Netto		Matchning finansiering
Valuta	kapital MSEK	låneskuld MSEK	2014 %	2013 %
EUR	31 037	6 492	21	26
CNY	12 905	1 729	13	3
USD	7 192	2 224	31	61
GBP	5 452	2 419	44	41
MXN	4 975	1 472	30	33
COP	2 632	363	14	21
RUB	1 901	852	45	48
Övriga	6 338	2 938	46	7
Summa valutor	72 482	18 489	26	30
SEK	36 337	17 458
Summa	108 819	35 947

Risk	Policy/Åtgärd
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden.	Kreditrisk i kundfordringar Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kredit kontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kredit	Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till 1 327 (526; 945) MSEK den 31 december 2014.
	limit fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt uti från en individuell bedömning av respektive kund.	kundfordringar per verksamhetsområde	Tio största kundernas andel av utestående
Finansiell kreditrisk Målsättningen är att motparterna ska ha ett kreditbe tyg om lägst A– från minst två av ratingsinstituten Moody's, Fitch och Standard & Poor's. SCA strävar efter att använda avtal vilka medger nettoberäkning av fordringar och skulder. Kreditex poneringen i derivatinstrument beräknas som mark nadsvärdet på instrumentet. Vid årsskiftet uppgick den totala kreditexponeringen till 11 313 (9 807; 9 321)		% 30 25 20 15 10 5 0 Personliga hygienprodukter och Mjukpapper
Likviditets- och refinansieringsrisk	MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för finan siella placeringar med 9 985 (9 281; 8 376) MSEK varav 6 034 (6 287; 6 354) MSEK var hänförligt till lea singtransaktioner (se not 33 Eventualförpliktelser).	Skogsindustriprodukter
Med likviditets- och refinansieringsrisk avses ris ken att SCA inte har möjlighet att möta sina betal ningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.	SCA ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en SCAs nettolåneskuld ökade med 2 028 MSEK under likviditetsreserv, bestående av likvida medel och out 2014. Bruttolåneskuldens genomsnittliga löptid upp nyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 10 procent gick vid årsskiftet till 2,5 (2,6; 2,3) år. Om kortfristiga av koncernens prognostiserade årsomsättning. För lån ersätts med långfristiga outnyttjade kreditlöften att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god uppgår löptiden till 3,6 år. Outnyttjade kreditlöften spridning av bruttolåneskuldens förfall. Bruttolåne uppgick vid årets slut till 19 396 MSEK. Dessutom fanns likvida medel om 3 815 MSEK. För vidare infor skulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år med hänsyn till outnyttjade kreditlöften som inte är lik mation se not 22 Kortfristiga finansiella tillgångar och viditetsreserv. Överskottslikviditet ska i första hand likvida medel samt not 25 Finansiella skulder.
	användas för att amortera externa skulder. SCAs policy är att inte medge villkor som ger långivarna rätt	Likviditetsreserv
	att säga upp lån eller justera räntan som en direkt	MSEK	2014 2013 2012
	följd av förändringar av SCAs finansiella nyckeltal eller	Outnyttjade kreditlöften	19 396 18 186 17 531
	kreditbetyg. Koncernens finansiering säkerställs i huvudsak	Likvida medel	3 815 3 785 2 118
	genom banklån, obligationslån samt via emissioner av företagscertifikat. Refinansieringsrisken i den kort fristiga upplåningen begränsas genom långfristiga kreditlöften från banksyndikat och enskilda banker med god kreditvärdighet.	Summa	23 211 21 971 19 649

Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt. SCA påverkas av ränteförändringar via finansnettot.

SCA strävar efter att uppnå en god spridning av ränteförfall för att undvika att stora lånevolymer är föremål för ränteomsättning vid samma tidpunkt. SCAs policy är att låna med kort räntebindning eftersom det är SCAs uppfattning att det leder till en lägre räntekostnad över tiden. Ränterisk och räntebindningsperiod mäts per valuta och den genomsnittliga räntebindningen ska vara i intervallet 3–36 månader.

SCAs finansnetto har minskat under 2014 som ett resultat av lägre räntesatser och en lägre genomsnittlig nettolåneskuld. SCAs största lånevalutor är SEK och EUR, se graf. SCA använder finansiella derivat för att åstadkomma önskad räntebindning och valutabalans. Bruttolåneskulden, inklusive derivatinstrument hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindning på 8,4 (9,8; 5,5) månader. Den genomsnittliga räntan på den totala utestående nettolåneskulden, inklusive

derivatinstrument uppgick vid årsskiftet till 2,64 (2,92; 3,10) procent.

FINANSIELLA RAPPORTER

Innehåll

Koncernens resultaträkning 85
Koncernens rapport över totalresultat 85
Koncernens förändringar i eget kapital 86
Koncernens operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning 86
Koncernens kassaflödesanalys 87
Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och
operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning 88
Koncernens balansräkning 89
Moderbolagets räkningar 90

Noter

Not 1	Redovisningsprinciper 92
Koncernen
Not 2	Viktiga bedömningar och antaganden 96
Not 3	Förvärv och avyttringar 97
Not 4	Rörelsens kostnader per kostnadsslag 99
Not 5	Rapportering för segment 100
Not 6	Personal- och styrelsekostnader 103
Not 7	Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 105
Not 8	Finansiella intäkter och kostnader 105
Not 9	Inkomstskatter 106
	Not 10 Immateriella anläggningstillgångar 107
	Not 11 Materiella anläggningstillgångar 108
	Not 12 Biologiska tillgångar 108
	Not 13 Joint venture och intressebolag 109
	Not 14 Aktier och andelar 111
	Not 15 Gemensam verksamhet 111
	Not 16 Förteckning över större dotterbolag 112
	Not 17 Långfristiga finansiella tillgångar 113
	Not 18 Derivat 114
	Not 19 Varulager 115
	Not 20 Kundfordringar 115
	Not 21 Övriga kortfristiga fordringar 115
	Not 22 Kortfristiga finansiella tillgångar och likvida medel 115
	Not 23 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 115
	Not 24 Eget kapital 116
	Not 25 Finansiella skulder 118
	Not 26 Avsättningar för pensioner 119
	Not 27 Övriga avsättningar 121
	Not 28 Övriga långfristiga skulder 121
	Not 29 Övriga kortfristiga skulder 121
	Not 30 Likviditetsrisk 121
	Not 31 Finansiella instrument per kategori 122
	Not 32 Kvittning av finansiella tillgångar och skulder 123
	Not 33 Eventualförpliktelser 123
	Not 34 Ställda panter 124
	Not 35 Effekter av omräkningar av föregående perioder 124

Moderbolaget
Not 36 Rörelseresultat 130
Not 37 Personal- och styrelsekostnader 130
Not 38 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 131
Not 39 Finansiella poster 131
Not 40 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 131
Not 41 Skatter 131
Not 42 Immateriella anläggningstillgångar 131
Not 43 Materiella anläggningstillgångar 131
Not 44 Andelar 132
Not 45 Fordringar hos och skulder till dotterbolag 132
Not 46 Övriga kortfristiga fordringar 132
Not 47 Eget kapital 132
Not 48 Avsättningar för pensioner 133
Not 49 Långfristiga räntebärande skulder 133
Not 50 Övriga kortfristiga skulder 133
Not 51 Ansvarsförbindelser 133
Not 52 Ställda panter 133
Not 53 Finansiella instrument per kategori 133
Not 54 Årsredovisningen fastställs 133
Förslag till vinstdisposition 134
Revisionsberättelse 135

Koncernens resultaträkning

			2014		20131)		20121)
Koncernen	Not	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)
Nettoomsättning	5	104 054	11 449	92 873	10 740	89 229	10 255
Kostnad för sålda varor	4	–77 520	–8 529	–69 585	–8 047	–67 035	–7 704
Bruttoresultat		26 534	2 920	23 288	2 693	22 194	2 551
Försäljnings- och administrationskostnader m.m.	4	–14 798	–1 628	–13 122	–1 518	–13 323	–1 531
Jämförelsestörande poster	4	–1 400	–154	–1 239	–143	–2 614	–300
Intäkter från andelar i intresseföretag och joint venture		113	12	215	25	169	19
Rörelseresultat		10 449	1 150	9 142	1 057	6 426	739
Finansiella intäkter	8	217	24	132	16	107	12
Finansiella kostnader	8	–1 178	–130	–1 193	–138	–1 430	–165
Resultat före skatt		9 488	1 044	8 081	935	5 103	586
Skatter	9	–2 420	–266	–2 220	–257	–364	–41
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		7 068	778	5 861	678	4 739	545
Resultat från avyttringsgrupp som innehas för försäljning3)		–	–	–	–	503	57
Årets resultat		7 068	778	5 861	678	5 242	602
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		6 599	726	5 547	642	4 956	569
Innehav utan bestämmande inflytande		469	52	314	36	286	33
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare
före utspädningseffekter		9:40		7:90		7:06
efter utspädningseffekter		9:40		7:90		7:06
Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare exklusive avyttrad verksamhet
före utspädningseffekter		9:40		7:90		6:34
efter utspädningseffekter		9:40		7:90		6:34
Utdelning per aktie, SEK		5:254)		4:75		4:50
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		6 599	726	5 547	642	4 956	569
Medelantal aktier före utspädning, miljoner		702,3		702,3		702,3
Medelantal aktier efter utspädning, miljoner		702,3		702,3		702,3
1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till	2) Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:09 (8:65; 8:70)					3) Förpackningsverksamheten som avyttrades i juni 2012 redovisas netto

1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till ändrade IFRS redovisningsregler för koncernredovisning och sam-

arbetsarrangemang (IFRS 10 och IFRS 11), se not 1 resp not 35.

3) Förpackningsverksamheten som avyttrades i juni 2012 redovisas netto på raden Resultat från avyttringsgrupp som innehas för försäljning. 4) Enligt styrelsens förslag.

Koncernens rapport över totalresultat

använts.

MSEK				2014	20131)	20121)
Periodens resultat				7 068	5 861	5 242
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner				–2 925	1 927	–2 011
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				660	–488	479
				–2 265	1 439	–1 532
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital				140	249	286
Överfört till resultaträkningen vid försäljning				–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital				–428	–123	–33
Överfört till resultaträkningen för perioden				344	49	–2
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar				3	26	13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet				5 169	656	–2 949
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet				–1 497	–423	1 134
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				359	–1312)	1
				4 090	303	–1 550
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt				1 825	1 742	–3 082
Summa totalresultat för perioden				8 893	7 603	2 160
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare				7 852	7 396	1 908
Innehav utan bestämmande inflytande				1 041	207	252
Per affärsområde		Nettoomsättning			Rörelseresultat 3)
MSEK	2014	20131)	20121)	2014	20131)	20121)

Personliga hygienprodukter	31 066	29 736	29 084	3 526	3 519	3 437
Mjukpapper	56 994	48 096	43 476	6 652	5 724	4 778
Skogsindustriprodukter	16 490	15 525	18 283	2 505	1 843	1 363
Övrigt	–45	95	1 240	–834	–705	–538
Internleveranser	–451	–579	–2 854	–	–	–
Summa	104 054	92 873	89 229	11 849	10 381	9 040
1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till ändrade IFRS redovisningsregler för kon	2) Varav –249 MSEK avser korrigering av räkenskapsår 2012.

cernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS 10 och IFRS 11), se not 1 respektive not 35.

3) Exklusive jämförelsestörande poster.

Koncernens förändringar i eget kapital

MSEK	2014	20131)	20121)
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Ingående balans per den 1 januari	63 271	59 706	60 752
Summa totalresultat för perioden	7 852	7 396	1 908
Utdelning	–3 336	–3 161	–2 950
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–112	–666	–
Emissionskostnader intressebolag	–49	–	–
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–4	–4	–4
Utgående balans	67 622	63 271	59 706
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående balans per den 1 januari	4 540	1 993	1 889
Summa totalresultat för perioden	1 041	207	252
Utdelning	–228	–142	–141
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–61	2 482	–7
Effekt av fastställande av förvärvsbalans	–42	–	–
Utgående balans	5 250	4 540	1 993
Summa eget kapital, utgående balans	72 872	67 811	61 699

1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till ändrade IFRS redovisningsregler för koncernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS10 och IFRS 11), se not 1 respektive not 35.

För ytterligare information, se not 24 Eget kapital.

Koncernens operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning

		2014	20131)		20121)
Koncernen	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)
Nettoomsättning	104 054	11 449	92 873	10 740	89 229	10 255
Rörelsens kostnader	–86 841	–9 555	–77 702	–8 985	–75 364	–8 661
Rörelseöverskott	17 213	1 894	15 171	1 755	13 865	1 594
Justering för icke kassamässiga poster	–963	–106	–1 167	–135	–797	–92
Kassamässigt rörelseöverskott	16 250	1 788	14 004	1 620	13 068	1 502
Förändring av
Varulager	–370	–40	76	9	507	59
Rörelsefordringar	–162	–18	115	13	1 350	155
Rörelseskulder	86	9	–519	–60	–738	–85
Förändring av rörelsekapital	–446	–49	–328	–38	1 119	129
Löpande nettoinvesteringar	–3 737	–411	–3 489	–403	–3 272	–376
Strukturkostnader m.m.	–883	–97	–1 294	–150	–988	–114
Operativt kassaflöde	11 184	1 231	8 893	1 029	9 927	1 141
Finansiella poster	–961	–106	–1 061	–122	–1 323	–153
Skattebetalning	–2 101	–231	–1 741	–201	–1 265	–145
Övrigt	27	3	161	17	102	13
Rörelsens kassaflöde	8 149	897	6 252	723	7 441	856
Strategiska investeringar och avyttringar
Företagsförvärv	–508	–56	–5 488	–635	–14 873	–1 709
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 816	–200	–1 906	–220	–1 971	–227
Summa strategiska investeringar	–2 324	–256	–7 394	–855	–16 844	–1 936
Avyttringar	206	22	1 716	198	17 682	2 032
Kassaflöde från investeringar och avyttringar	–2 118	–234	–5 678	–657	838	96
Kassaflöde före utdelning	6 031	663	574	66	8 279	952
Utdelning till aktieägare	–3 564	–392	–3 303	–382	–3 089	–355
Kassaflöde efter utdelning	2 467	271	–2 729	–316	5 190	597
Nettokassaflöde från avyttringsgrupp3)	–	–	–	–	468	54
Nettokassaflöde	2 467	271	–2 729	–316	5 658	651

Nettolåneskuld

		2014		2013		2012
	MSEK	MEUR	MSEK	MEUR	MSEK	MEUR
Nettolåneskuld vid årets början	–33 919	–3 797	–33 063	–3 841	–36 8203)	–4 1193)
Nettokassaflöde	2 467	271	–2 729	–316	5 658	651
Omvärderingar mot eget kapital	–2 785	–306	2 176	252	–1 787	–205
Valutaeffekter m.m.	–1 710	62	–117	130	–114	–168
Effekt av omklassificering av operativ skuld till nettolåneskuld4)	–	–	–186	–22	–	–
Nettolåneskuld vid årets slut	–35 947	–3 770	–33 919	–3 797	–33 063	–3 841

1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till ändrade IFRS redovisningsregler för koncernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS10 och IFRS 11), se not 1 respektive not 35.

2) Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:09 (8:65, 8:70) använts.

3) Inklusive nettolåneskuld i den förpackningsverksamhet som avyttrades den 30 juni 2012. 4) Avsättning för löneskatt på förmånsbestämda pensionsförpliktelser har omklassificerats till nettolåneskuld enligt IAS19 vid 2013 års början.

Koncernens kassaflödesanalys

	2014			20131)		20121, 2)
Koncernen	MSEK	MEUR3)	MSEK	MEUR3)	MSEK	MEUR3)
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt	9 488	1 044	8 081	934	5 782	664
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet4)	4 944	544	3 742	433	6 169	709
	14 432	1 588	11 823	1 367	11 951	1 373
Betald skatt	–2 101	–231	–1 741	–201	–1 375	–158
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	12 331	1 357	10 082	1 166	10 576	1 215
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring i varulager	–370	–41	77	9	441	51
Förändring i rörelsefordringar	–162	–18	115	13	–669	–77
Förändring i rörelseskulder	86	10	–520	–60	1 134	131
Kassaflöde från den löpande verksamheten	11 885	1 308	9 754	1 128	11 482	1 320
Investeringsverksamheten
Företagsförvärv5)	–508	–56	–1 998	–231	–14 145	–1 626
Avyttringar6)	206	23	1 371	158	17 068	1 962
Investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar7)	–5 733	–631	–5 653	–654	–5 902	–678
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	179	20	258	30	369	42
Utbetalning av lån till utomstående	–186	–21	–	–	–788	–91
Återbetalning av lån till utomstående	–	–	282	33	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6 042	–665	–5 740	–664	–3 398	–391
Finansieringsverksamheten
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–173	–19	–1 028	–119	–	–
Upptagna lån	–	–	2 011	233	–	–
Amortering av skuld	–2 334	–257	–	–	–5 628	–647
Utbetald utdelning8)	–3 564	–392	–3 303	–382	–3 091	–355
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–6 071	–668	–2 320	–268	–8 719	–1 002
Årets kassaflöde	–228	–25	1 694	196	–635	–73
Likvida medel vid årets början	3 785	424	2 118	246	2 806	314
Kursdifferens i likvida medel	258	1	–27	–18	–53	5
Likvida medel vid årets slut9)	3 815	400	3 785	424	2 118	246

1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till ändrade IFRS redovisningsregler för

koncernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS 10 och IFRS 11), se not 1 respektive 35.

2014	2013	2012
–	–	679
–	–	408
–	–	1 087
–	–	–110
–	–	977
–	–	–213
–	–	764
–	–	–321
–	–	–2
–	–	–39
–	–	–41
–	–	402

3) Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:09 (8:65; 8:70) använts.

4) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, MSEK	2014	2013	2012
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar	5 608	5 216	6 102
Verkligt värdevärdering skogstillgångar	–615	–574	–643
Vinster vid försäljning och byten av tillgångar	–350	–586	–156
Resultat vid avyttringar	395	157	851
Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram	234	661	559
Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfört	–396	–509	–381
Omvärdering av tidigare andel vid förvärv	–36	–564	–
Övrigt	104	–59	–163
Summa	4 944	3 742	6 169
5) Företagsförvärv, MSEK	2014	2013	2012
Immateriella tillgångar	23	2 908	3 077
Anläggningstillgångar	222	4 422	7 357
Rörelsetillgångar	86	2 522	4 987
Likvida medel	27	654	941
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–5	–732	–1 447
Nettoskuld exkl likvida medel	–20	–2 462	–728
Rörelseskulder	–29	–1 448	–3 263
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	–	911
Verkligt värde på nettotillgångar	304	5 864	11 835
Goodwill	269	1 759	3 353
Koncernmässigt värde på intresseföretagsandel	–72	–1 482	–88
Omvärdering av tidigare ägd andel	–35	–564	–15
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–2 822	–
Förvärvspris	466	2 755	15 085
Förvärvspris	–466		–2 755 – 15 085
Reglering av skulder avseende tidigare års förvärv	–	103	–1
Likvida medel i förvärvade verksamheter	27	654	941
Justering av likvida medel i slutlig förvärvsanalys Vinda	–69	–	–
Påverkan på koncernens likvida medel, Företagsförvärv	–508	–1 998	–14 145

6) Avyttringar, MSEK	2014	2013	2012
Immateriella tillgångar	–	37	14
Anläggningstillgångar	–	84	370
Rörelsetillgångar	–	1 175	1 417
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	1 855	3 378
Operativa tillgångar i avyttringsgrupp	–	–	21 096
Likvida medel	–	306	153
Likvida medel i avyttringsgrupp	–	–	200
Nettolåneskuld exklusive likvida medel	–	–345	8
Nettolåneskuld i avyttringsgrupp exklusive likvida medel	–	–	–617
Avsättningar	–	–120	–583
Rörelseskulder	–	–413	–767
Operativa skulder i avyttringsgrupp	–	–	–6 377
Resultat vid försäljning*	–	–156	–866
Resultat i avyttringsgrupp vid försäljning*	–	–	–5
Erhållen ersättning efter avyttringskostnader	0	2 423	17 421
Avgår:
Ej erhållen köpeskilling	–	–746	–
Likvida medel i avyttrade bolag	–	–306	–153
Likvida medel i avyttringsgrupp	–	–	–200
Tillkommer:
Betalning av fordran köpeskilling	206	–	–
Påverkan på koncernens likvida medel, Avyttringar	206	1 371	17 068
* Exklusive återföring av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag till resultaträkningen. Resultat

vid försäljning ingår i jämförelsestörande poster i resultaträkningen.

7) Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar

Utbetalningar på grund av investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar samt biolo- giska tillgångar uppgår till 5 733 (5 653; 5 902) MSEK. Investeringar finansierade genom finansiella lea- singavtal uppgår till 0 (0; 0) MSEK. Av totala investeringar 5 733 (5 653; 5 902) avser 1 816 (1 906; 2 095) åtgärder för att höja verksamhetens kapacitetsnivå (strategiska investeringar) och 3 917 (3 747; 3 807) åtgärder för att bibehålla kapacitetsnivån (löpande investeringar).

8) Inklusive utdelning till innehav utan inflytande.

9) Likvida medel, MSEK	2014	2013	2012
Kassa och bank	3 023	2 464	1 819
Kortfristiga placeringar, löptid < 3 månader	792	1 321	299
Summa	3 815	3 785	2 118

Koncernens totala likviditetsreserv uppgick vid årets slut till 23 211(21 971; 19 649) MSEK inklusive outnyttjade kreditlöften på 19 396 (18 186; 17 531) MSEK.

Betalda räntor, MSEK	2014	2013	2012
Betald ränta	–1 290	–1 302	–1 470
Erhållen ränta	124	68	87
Summa	–1 166	–1 234	–1 383

Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning

Kassaflöde från den löpande verksamheten
MSEK	2014	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten	11 885	9 754	11 482
Avgår
Kassaflöde från den löpande verksamheten i avyttringsgrupp	–	–	–764
Tillkommer
Löpande investeringar	–3 737	–3 489	–3 272
Upplupna räntor	1	–13	–4
Avgår upplupna räntor i avyttringsgrupp	–	–	–1
Rörelsens kassaflöde enligt operativ
kassaflödesanalys	8 149	6 252	7 441
MSEK	2014	2013	2012
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6 042	–5 740	–3 398
Avgår
Kassaflöde från investeringsverksamheten i avyttringsgrupp	–	–	321
Löpande investeringar	3 737	3 489	3 272
Utbetalning av lån till utomstående	186	–	788
Avgår kassaflöde från utbetalning av lån till utomstående i avyttringsgrupp	–	–	–26
Återbetalning av lån till utomstående	–	–282	–
Tillkommer
Nettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag	174	–2 117	–119
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–173	–1 028	–
Kassaflöde från strategiska investeringar och avyttringar enligt operativ kassaflödesanalys	–2 118	–5 678	838

Årets kassaflöde

MSEK	2014	2013	2012
Årets kassaflöde	–228	1 694	–635
Avgår
Utbetalning av lån till utomstående	186	–	788
Återbetalning av lån till utomstående	–	–282	–
Amortering av skuld	2 334	–	5 628
Upptagna lån	–	–2 011	–
Tillkommer
Nettoskuld i förvärvade och avyttrade verksamheter	174	–2 117	–119
Upplupna räntor	1	–13	–4
Nettokassaflöde enligt Koncernens
operativa kassaflödesanalys	2 467	–2 729	5 658

Koncernens balansräkning

		2014-12-31		2013-12-311)		2012-12-311)
Koncernen	Not	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	10	15 717	1 649	13 785	1 543	12 349	1 435
Övriga immateriella tillgångar	10	7 963	835	8 136	911	5 580	648
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	11	56 345	5 910	52 777	5 908	47 771	5 549
Biologiska tillgångar	12	29 685	3 114	28 767	3 220	27 503	3 195
Innehav i joint venture och intressebolag	13	1 088	114	1 020	114	2 257	262
Aktier och andelar	14	53	6	52	6	60	7
Överskott i fonderade pensionsplaner	26	3	0	442	49	682	79
Långfristiga finansiella tillgångar	17	3 137	329	2 748	308	2 895	336
Uppskjutna skattefordringar	9	1 186	124	948	106	891	104
Andra långfristiga tillgångar		308	32	871	97	105	12
Summa anläggningstillgångar		115 485	12 113	109 546	12 262	100 093	11 627
Omsättningstillgångar
Varulager	19	13 793	1 447	12 579	1 408	11 762	1 366
Kundfordringar	20	16 827	1 765	15 420	1 726	14 606	1 697
Aktuella skattefordringar	9	652	69	535	60	617	72
Övriga kortfristiga fordringar	21	2 852	299	2 543	285	2 751	319
Kortfristiga finansiella tillgångar	22	1 252	131	536	60	401	47
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	23	60	6	32	3	1 937	225
Likvida medel	22	3 815	400	3 785	424	2 118	246
Summa omsättningstillgångar		39 251	4 117	35 430	3 966	34 192	3 972
Summa tillgångar		154 736	16 230	144 976	16 228	134 285	15 599
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	24
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	247	2 350	263	2 350	273
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	716	6 830	764	6 830	793
Reserver		237	25	–3 281	–367	–3 691	–429
Balanserade vinstmedel		58 205	6 105	57 372	6 422	54 217	6 299
		67 622	7 093	63 271	7 082	59 706	6 936
Innehav utan bestämmande inflytande		5 250	550	4 540	508	1 993	232
Summa eget kapital		72 872	7 643	67 811	7 590	61 699	7 167
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	25	24 246	2 543	28 703	3 213	24 077	2 797
Avsättningar för pensioner	26	5 100	535	2 548	285	4 820	560
Uppskjutna skatteskulder	9	10 195	1 069	10 531	1 179	9 207	1 069
Övriga långfristiga avsättningar	27	600	63	416	46	817	95
Övriga långfristiga skulder	28	206	22	177	20	205	24
Summa långfristiga skulder		40 347	4 232	42 375	4 743	39 126	4 545
Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder	25	14 640	1 536	10 009	1 120	10 105	1 174
Leverantörsskulder		13 964	1 465	12 853	1 439	12 705	1 476
Aktuella skatteskulder	9	747	78	818	92	445	52
Kortfristiga avsättningar	27	986	103	1 167	131	947	110
Övriga kortfristiga skulder	29	11 180	1 173	9 943	1 113	9 258	1 075
Summa kortfristiga skulder		41 517	4 355	34 790	3 895	33 460	3 887
Summa skulder		81 864	8 587	77 165	8 638	72 586	8 432
Summa eget kapital och skulder		154 736	16 230	144 976	16 228	134 285	15 599

Sysselsatt kapital 108 819 11 414 101 730 11 387 94 762 11 008 Nettolåneskuld 35 947 3 770 33 919 3 797 33 063 3 841 1) Jämförelsetal för 2013 och 2012 har räknats om med hänsyn till de ändrade IFRS ändrade redovisningsregler för koncernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS 10 och IFRS 11), se not 1 respektive not 35.

2) Vid omräkning till EUR har balansdagskursen 9,53 (8,93; 8,61) använts.

Moderbolagets räkningar

Resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013
Administrationskostnader		–738	–838
Övriga rörelseintäkter		414	457
Övriga rörelsekostnader		–204	–212
Rörelseresultat	36, 37, 38	–528	–593
Finansiella poster	39
Resultat från andelar i koncernföretag		6 524	8 533
Resultat från andelar i andra företag		–	16
Ränteintäkter och liknande resultatposter		1 414	1 028
Räntekostnader och liknande resultatposter		–3 294	–3 114
Summa finansiella poster		4 644	6 463
Resultat efter finansiella poster		4 116	5 870
Bokslutsdispositioner	40	–17	–15
Skatt på årets resultat	41	69	–30
Årets resultat		4 168	5 825

Rapport över totalresultat
MSEK	2014	2013
Årets resultat	4 168	5 825
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat	4 168	5 825

MSEK	2014	2013
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	4 116	5 870
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet1)	–3 967	–5 554
	149	316
Betald skatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	149	316
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring i rörelsefordringar2)	95	1 674
Förändring i rörelseskulder2)	119	693
Kassaflöde från den löpande verksamheten	363	2 683
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag	0	218
Återbetalning av eget kapital från dotterbolag	–	64
Förvärv av anläggningstillgångar	–488	–584
Avyttring av finansiella tillgångar	–	181
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	284	504
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–204	383
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	3 177	95
Utbetald utdelning	–3 336	–3 161
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–159	–3 066
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	0	0
Likvida medel vid årets slut3)	0	0
1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2014	2013

Avskrivningar anläggningstillgångar	64	62
Förändring av upplupna poster	702	444
Utdelningsintäkt i form av erhållande av aktier i dotterbolag	–4 475	–5 376
Övrigt	–258	–684
Summa	–3 967	–5 554

2) De mellanhavanden moderbolaget har med svenska dotterbolag avseende skatter redovisas som förändring i rörelsefordringar respektive rörelseskulder.

3) Bolagets checkkonto är ett underkonto och redovisas i balansräkningen bland skulder till dotterbolag.

Tilläggsupplysningar

Betalda och erhållna räntor och utdelningar	2014	2013
Erhållen utdelning	6 200	7 267
Erhållet koncernbidrag	1 867	3 730
Lämnat koncernbidrag	–242	–219
Betald ränta	–2 046	–2 439
Erhållen ränta	182	368
Summa	5 961	8 707

Balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten		0	1
Immateriella anläggningstillgångar	42	0	1
Byggnader och mark		8 099	7 633
Maskiner och inventarier		9	11
Materiella anläggningstillgångar	43	8 108	7 644
Andelar	44	133 649	129 174
Fordringar hos dotterbolag	45	348	354
Andra långfristiga fordringar		123	123
Finansiella anläggningstillgångar		134 120	129 651
Summa anläggningstillgångar		142 228	137 296
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	45	3 637	1 740
Aktuella skattefordringar	41	18	18
Övriga kortfristiga fordringar	46	104	137
Kassa och bank		0	0
Summa omsättningstillgångar		3 759	1 895
Summa tillgångar		145 987	139 191

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital	47
Aktiekapital		2 350	2 350
Uppskrivningsfond		1 363	1 363
Reservfond		7 283	7 283
Summa bundet eget kapital		10 996	10 996
Balanserad vinst		38 670	36 181
Årets resultat		4 168	5 825
Summa fritt eget kapital		42 838	42 006
Summa eget kapital		53 834	53 002
Obeskattade reserver	40	213	197
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	48	619	598
Avsättningar för skatter	41	609	679
Övriga avsättningar		3	3
Summa avsättningar		1 231	1 280
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	45	2 326	2 180
Långfristiga räntebärande skulder	49	18 890	19 187
Övriga långfristiga skulder		0	0
Summa långfristiga skulder		21 216	21 367
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	45	67 217	62 293
Kortfristiga räntebärande skulder		1 726	581
Leverantörsskulder		54	38
Övriga kortfristiga skulder	50	496	433
Summa kortfristiga skulder		69 493	63 345
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		145 987	139 191
Ansvarsförbindelser	51	26 035	20 175
Ställda panter	52	158	157

Förändring i eget kapital (se även not 47)

MSEK	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Balanserad vinst och årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2012-12-31	2 350	1 363	7 283	39 342	50 338
Årets resultat				5 825	5 825
Utdelning, 4,50 SEK per aktie				–3 161	–3 161
Eget kapital 2013-12-31	2 350	1 363	7 283	42 006	53 002
Årets resultat				4 168	4 168
Utdelning, 4,75 SEK per aktie				–3 336	–3 336
Eget kapital 2014-12-31	2 350	1 363	7 283	42 838	53 834

Noter

1 Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning anges nedan. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under särskild rubrik.

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tilllämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2014. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller biologiska tillgångar (rotstående skog), finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen i resultatet eller övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar eller finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.

INFÖRANDE AV NYA OCH REVIDERADE IAS/IFRS

Nya IAS/IFRS standarder och ändringar (IAS/IFRS) samt tolkningar (IFRIC) som har trätt i kraft 2014 och antagits av EU:

Nedanstående förändringar i standarder (IAS/IFRS) samt nya och ändrade tolkningar (IFRIC) har trätt i kraft 2014 och antagits av EU.

• IFRS 10 Koncernredovisning
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang
• IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag
• IAS 27 Separata finansiella rapporter
• IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures
• Amendments to IAS 36: Recoverable Amount Disclosure for Non-Financial Assets • Amendments to IAS 39: Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting

Dessa standarder tillämpas retroaktivt, vilket innebär att resultat- och balansräkningarna för 2013 och 2012 har omräknats för att reflektera förändringarna i de nya och ändrade redovisningsstandarderna, effekterna av omräkningen återfinns i not 35. Det är främst IFRS 10 koncernredovisning och IFRS 11 Samarbetsarrangemang som påverkat omräkningarna. Övriga standarder bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens eller

• moderbolagets resultat eller finansiella ställning. • IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Kontrolldefinitionen är uppbyggd utifrån att innehavaren har förmåga att styra företaget, har rätt till avkastning och möjlighet att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Standarden ger ytterligare vägledning i de fall det inte är helt klart om bestämmande inflytande föreligger eller inte. Mot bakgrund av den nya standarden har en analys av aktieägaravtal genomförts. För några joint ventures (samriskbolag) har bedömningen blivit att SCA enligt IFRS 10 har bestämmande inflytande.
• IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" är en ny standard för klassificering av samarbetsarrangemang i joint ventures eller gemensam verksamhet. Avgörande för klassificering är hur rättigheter och förpliktelser delas av parterna i ett "samarbetsarrangemang". I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till tillgångar och skyldigheter för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar. Joint ventures kommer fortsättningsvis att redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

SCA har tidigare tillämpat klyvningsmetoden för merparten av sina joint ventures. För de bolag som fortsatt kommer att klassificeras som joint ventures tas klyvningsmetoden bort och ersätts av kapitalandelsmetoden, vilket kommer att medföra att tillgångar och skulder inte längre kommer att redovisas i balansräkningen utan ersättas av en nettopost inklusive goodwill per joint venture. Detsamma gäller för resultaträkningen där intäkter och kostnader ersätts med redovisning av en resultatandel som kommer att redovisas i resultaträkningen som "resultat från innehav i joint venture". Fortsatt gäller dock att de samarbetsarrangemang som klassificeras som gemensam verksamhet fortfarande redovisas enligt klyvningsmetoden.

• IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar utökade upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och icke-konsoliderade strukturerade företag.

Nya standarder, ändringar och tolkningar har publicerats av IASB men antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU:

• IFRS 9 Finansiella instrument utgavs i juli 2014 och är en ny standard som kommer att ersätta IAS 39. Standarden är uppdelad i tre områden:
• 1. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder
• 1. Nedskrivningar
• 1. Säkringsredovisning

Den första delen rör klassificering och värdering av finansiella instrument. Enligt den nya standarden finns tre kategorier av finansiella tillgångar; 1) Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde 2) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat och 3) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificering och värdering bestäms utifrån företagets affärsmodell för att hantera tillgången samt karaktären på tillgångens kontraktuella kassaflöden.

Där affärsmodellens syfte är att de finansiella tillgångarnas kontraktuella kassaflöden huvudsakligen består av kapitalbelopp och ränta redovisas den finansiella tillgången till upplupet anskaffningsvärde, är affärsmodellens syfte däremot dels att erhålla kassaflödena av kapitalbelopp och ränta men också att sälja tillgångarna, redovisas den finansiella tillgången till verkligt värde i övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar där kassaflöden inte består av kapitalbelopp och ränta redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Vinster och förluster på egetkapitalinstrument (ex aktier) redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. I de fall att instrumentet inte innehas för handel kan värdeförändringen vid initial redovisning alternativt redovisas inom övrigt totalresultat. Det är inte tillåtet att recirkulera vinster och förluster som redovisats i totalresultatet.

Den nya standarden innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder. För finansiella skulder klassificerade till verkligt värde över resultaträkningen redovisas den del av värdeförändringen som hänför sig till företagets kreditvärdighet i övrigt totalresultat.

Den andra delen introducerar en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare, i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. Modellen innebär att tillgångar med låg kreditrisk, där ingen väsentlig ökning av kreditrisken skett sedan ursprunglig redovisning, reserveras för kreditförluster som kan uppstå inom de närmaste 12 månaderna. I andra fall där kreditrisken sedan ursprunglig redovisning ökat väsentligt och där kreditrisken inte är låg reserveras för de kreditförluster som förväntas inträffa under tillgångens hela löptid.

För kundfordringar och leasingfordringar finns en förenklad modell där förlusterna redovisas med ett belopp som motsvarar den förväntade förlusten under fordrans förväntade återstående löptid.

Tredje delen rör säkringsredovisning. Den nya standarden fokuserar i större utsträckning på att spegla företagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta för att fler säkringsstrategier kan kvalificera för säkringsredovisning. Den nya standarden omfattar även icke-finansiella instrument och tillåter bland annat säkring av riskkomponenter i icke-finansiella poster. Det innebär att en komponent i en produkt eller prisformel kan säkras istället för som tidigare när enbart prisrisken på hela produkten kunde säkras. Säkrat föremål kan bestå av både en risk och ett derivat, exempelvis kan ett lån i utländsk valuta tillsammas med valutaderivatet utgöra det säkrade föremålet. Nettopositioner, under förutsättning att posterna i gruppen var för sig kvalificerar för säkringsredovisning, kvalificerar för säkringsredovisning. Hantering av tidsvärdet på optioner har förändrats genom att tidsvärdekomponenten redovisas som en separat komponent i övrigt totalresultat och tidpunkten för omklassificering till resultaträkningen är beroende av karaktären på den säkrade posten. Effektivitetsmätningen är mer kvalitativ och gränserna 80–125% tas bort på tillbakablickande ("retrospektiv") effektivitetsmätning. Den nya standarden förväntas träda i kraft 1 januari 2018. Standarden har ännu inte antagits av EU. Det är däremot tillåtet att förtidstillämpa den nya standarden. SCA kommer inte att förtidstillämpa den nya standarden. SCA har ännu ej utvärderat effekten av IFRS 9.

• IFRS 15 "Intäktsredovisning" gavs ut i maj 2014. Den nya standarden kommer att ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt SIC 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster.

I samband med att ett kundavtal identifieras uppstår en tillgång hos säljaren (en rättighet att erhålla ersättning) och en skuld till kunden (åtagande om överföring att leverera varor/tjänster) den så kallad balansräkningsansatsen. När det säljande bolaget har uppfyllt åtagandet genom leverans av varor eller tjänster till kunder redovisas en intäkt. Den nya intäktsstandarden är uppbyggd enligt en "kontrollbaserad" modell i fem steg för att bedöma när intäkten ska redovisas.

De fem stegen utgörs av:

• 1. Identifiera kontrakt
• 1. Identifiera de olika åtagandena
• 1. Fastställa transaktionspriset
• 1. Fördela transaktionspriset
• 1. Uppfylla åtaganden = redovisa intäkt

Standarden avser endast kontrakt med kunder och avser en affärsmässig överenskommelse mellan två eller fler parter. Vid identifiering av ett kontrakt ska flera kontrakt med samma kund slås samman till ett om kontrakten är nära i tiden eller beroende av varandra. Det ska också vara sannolikt att säljaren kommer att få betalt för kontraktet.

I nästa steg identifieras prestationsåtagandet i kontraktet. Det är viktigt att varan eller tjänsten är distinkt dvs varan/tjänsten ska vara tydligt urskiljbar och kunna användas enskilt eller tillsammans med andra för kunden tillgängliga resurser. Varan/tjänsten ska inte heller ha ett samband, vara integrerad, med andra åtaganden i kontraktet. Alla särskiljbara åtaganden ska redovisas separat, annars paketeras de tillsammans med andra varor/tjänster i "ett paket" som utgör ett gemensamt åtagande.

Transaktionspriset utgörs av ersättning för leverans av varor och tjänster enligt kontraktets villkor. I det fall ersättningen är rörlig fastställs den rörliga ersättningen enligt en av två metoder, antingen förväntat värde-metod eller mest sannolik metod. Den del av den rörliga ersättningen som företaget bedömer som mycket sannolikt att inte behöva återföra i framtiden, om uppskattningarna förändras, redovisas som intäkt.

Om företaget har mer än ett åtagande ska transaktionspriset fördelas på respektive åtagande i relation till de respektive åtagandenas fristående försäljningspriser. Saknas sådana priser ska det uppskattas. Standarden nämner tre olika modeller för värderingen (men utesluter inte andra) antingen genom bedömda marknadspriser eller genom förväntad tillverkningskostnad plus pålägg eller slutligen genom tillämpning av en residualmetod.

Sista steget, när företaget har uppfyllt sitt prestationsåtagande, är att redovisa intäkten. När kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller få nytta av varan/ tjänsten, anses varan/tjänsten vara överförd. Intäkt redovisas enligt dagens standarder när risker och förmåner för en vara är överförda i takt med att en tjänst utförs. I den nya standarden är det överföring av kontroll över den utlovade tillgången (vilken kan vara en tjänst) avgörande för när intäkten ska redovisas. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid försäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod, vilket är vanligt för tjänster. Intäkter redovisas antingen när kontraktet är färdigställt eller i takt med att kontraktet fullgörs. Tre olika kriterier har ställts upp för bedömningen om prestationsåtagandet uppfylls över tiden i) kunden erhåller omedelbar nytta när åtagandet uppfylls ii) Företagets prestationer skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar och iii) Företagets prestationer skapar inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter. Den nya standarden förväntas träda ikraft 1 januari 2017 men har ännu inte antagits av EU. SCA har ännu inte utrett konsekvenserna av den nya standarden, men standarden förväntas inte få en materiell effekt på koncernen.

Ingen av nedanstående IFRS eller IFRIC – tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen

• Amendments to IAS 1: Disclosure initiative
• Amendments to IFRS 10 and IAS 28: Sale or Contribution of Assets between an Investor and its Associate or Joint Venture
• Amendments to IAS 27: Equity Method in Separate Financial Statements
• Amendments to IAS 16 and IAS 41: Bearer Plants
• Amendments to IAS 16 and IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortization
• Amendments to IFRS 11: Accounting for Acquisitions of Interests in Joint Operations

ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag konsolideras alla företag där koncernen har kontroll. Med kontroll menas att SCA har förmåga att styra dotterföretaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Vid rörelseförvärv identifieras och klassificeras förvärvade tillgångar respektive övertagna skulder och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten (så kallad förvärvsanalys). Vid successiva förvärv när bestämmande inflytande uppnås, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar i den förvärvade enheten till verkligt värde och resultatet av omvärderingen redovisas i resultaträkningen. Effekter av omvärdering vid betalning av skulden relaterad till villkorad köpeskilling redovisas i periodens resultat. Om det bestämmande inflytandet upphör vid avyttring redovisas resultatet i resultaträkningen, eventuell kvarvarande andel i den rörelse som avyttras värderas då till verkligt värde vid avyttringstillfället och effekten redovisas även den i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt.

Samarbetsarrangemang

SCA klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet.

Gemensam verksamhet

Med gemensam verksamhet avses företag där SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till de tillgångar och skyldighet för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Värdering av förvärvade tillgångar och skulder enligt klyvningsmetoden görs på samma sätt som för dotterföretag. SCA klyver sin andel av företag klassificerade som gemensam verksamhet i tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i de finansiella rapporterna.

Joint venture

Med joint venture avses företag där SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar. Joint ventures kommer fortsättningsvis att redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att en nettopost inklusive goodwill redovisas per joint venture i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas en resultatandel som "resultat från innehav i joint ventures". Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive joint venture. De samarbetsarrangemang som redovisas enligt kapitalandelsmetoden värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag.

Intressebolag

Intressebolag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samarbetsarrangemang. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intressebolag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag och redovisat värde på intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar.

Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intressebolag efter förvärvet redovisas på en rad i koncernens resultaträkning. Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive intressebolag.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en särskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Vid förvärv under 100 procent när bestämmande inflytande uppnås bestäms innehav utan bestämmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Efterföljande förvärv upp till 100 procent samt avyttring av ägarandel i ett dotterföretag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en eget kapitaltransaktion.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta

De företag som ingår i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Dessa rapporter utgör grunden för koncernredovisningen.

Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor, vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar för alla koncernföretag, som har annan funktionell valuta än rapportvalutan räknas om till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive balansdag
• intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år
• alla omräkningsdifferenser som uppstår på nettotillgångar redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital under övrigt totalresultat.

Den valutakursdifferens som uppstår på de finansiella instrument som innehas för säkringar av dotterföretags nettotillgångar, förs även mot koncernens egna kapital under övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas både omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på de finansiella instrument som innehas för att valutasäkra nettotillgångarna i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas enligt samma principer som utlandsverksamheten.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Valutaresultat som uppkommer vid sådan omvärdering samt vid betalning av transaktionen redovisas i resultaträkningen, utom vad gäller, enligt IAS 39, godkända säkringstransaktioner avseende kassaflöden eller nettoinvesteringar där resultatet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga

Not 1 – Redovisningsprinciper, forts.

finansiella poster. Förändring i verkligt värde på monetära värdepapper utställda i utländsk valuta och klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, analyseras och den förändring som hänför sig till valutakursändringar redovisas i resultaträkningen medan övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Valutakursändringar på ickemonetära tillgångar, som klassificeras som tillgångar som kan säljas förs direkt till eget kapital under övrigt totalresultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

REDOVISNING AV INTÄKTER

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar verkligt värde på den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat hyresintäkter, som redovisas i den period uthyrningen avser, royalty och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

SEGMENTSRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets vd som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han två vice vd:ar och koncernledningen, se avsnittet Ansvar och styrning, Bolagsstyrning på sidorna 68–69. SCAs tre affärsområden Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter utgör rörelsesegment.

LEASING

Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiella leasar. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång och motsvarande finansiell skuld hänförs till räntebärande skulder. Det initiala värdet på båda dessa poster utgör det lägsta av tillgångarnas verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Framtida leasebetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader, så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. Råder osäkerhet om tillgången kommer att övertas vid leasingperiodens utgång skrivs tillgången av över leasingperioden om denna är kortare än den nyttjandetid som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar där risker och fördelar med ägandet i allt väsentligt kvarstår hos uthyraren klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga leasar som operationella leasar.

NEDSKRIVNINGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Värdet på tillgångar som skrivs av prövas vad gäller nedskrivningsbehov närhelst det finns indikationer på att redovisat värde eventuellt inte är återvinningsbart. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till dess återvinningsvärde. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen för den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Återföring sker dock inte med ett belopp större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare år. Vid bedömning av nedskrivningsbehov av goodwill grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter och bedömningen görs utifrån dessa enheters framtida kassaflöden. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.

SKATTER

Koncernens skattekostnad innefattar uppskjuten och aktuell skatt på koncernföretagens redovisade vinster under redovisningsperioden, justeringar avseende skatt för tidigare perioder samt periodens övriga förändringar av uppskjuten skatt. Ränteposter hänförliga till inkomstskatt samt eventuella källskatter vid koncerninterna transaktioner redovisas också som inkomstskatt. Uppskjuten skatt beräknas och redovisas på samtliga temporära skillnader mellan skattemässigt värde och bokfört värde. Uppskjuten skattefordran avseende avdragsgilla temporära skillnader, underskotts- och skatteavdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att de kan avräknas mot framtida överskott.

Uppskjuten skatt beaktas inte avseende ej avdragsgill goodwill, eller avseende temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas och som inte hänför sig till ett företagsförvärv och inte heller påverkar vare sig redovisat eller skattemässigt resultat.Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader, som hänför sig till investeringar i dotterföretag och andelar i gemensam verksamhet, redovisas inte i SCAs koncernredovisning då SCA AB i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det ej bedöms sannolikt att en återföring sker inom en snar framtid.

Värderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och beräknas utifrån de skattesatser som är beslutade per balansdagen. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. För poster som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i eget kapital under övrigt totalresultat.

Moderbolaget:

I moderbolagets bokslut redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet på de förvärvade nettotillgångarna, redovisas skillnaden som goodwill. När denna skillnad är negativ redovisas beloppet direkt i resultaträkningen. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande bestäms för varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill (partial goodwill) eller till verkligt värde vilket innebär att goodwill även redovisas på innehav utan bestämmande inflytande (full goodwill). Goodwill som uppstått vid förvärv av intresseföretag eller joint ventures inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget eller ett joint venture. Goodwill fördelas till de kassagenererande enheterna som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv för vilket goodwill uppstått. Årligen testas goodwill för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Gjorda nedskrivningar på goodwill återförs inte. Redovisat resultat från avyttring av koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.

Varumärken

Varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandetid skrivs inte av utan testas i samband med den årliga prövningen av de kassagenererande enheter som innehar goodwill eller sådana varumärken. Definitionen av de kassagenererande enheterna sammanfaller med de definierade rörelsesegmenten. Varumärken med begränsad nyttjandetid skrivs av linjärt under förväntad nyttjandetid som varierar mellan 3–10 år.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. I annat fall kostnadsförs utvecklingsutgiften då den infaller. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången tas i bruk eller producerar kommersiellt och under tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgår till 5–10 år.

Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid

Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld) när de erhålls. Rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. För tilldelade utsläppsrätter uppgår den redovisade kostnaden och avsättningen för utsläpp till utsläppsrätternas initiala marknadsvärde vid tidpunkten för tilldelningen. För anskaffade utsläppsrätter uppgår den redovisade kostnaden och avsättningen för utsläpp till dess inköpspris. Under året upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med gjorda koldioxidutsläpp. Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläppsrätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande marknadspris på balansdagen. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förutbetalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med staten avseende skulden för gjorda utsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker gjorda utsläpp reserverar SCA för underskottet värderat till aktuellt marknadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på likviddagen.

Övriga immateriella tillgångar

Till immateriella tillgångar hör även patent, licenser och andra rättigheter. Vid förvärv av sådana tillgångar redovisas anskaffningsvärdet som tillgång, som skrivs av linjärt under förväntad nyttjandetid som varierar mellan 3–20 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar inkluderade i stora projekt innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för intrimning och igångkörning. Utgifter för räntor under byggnads- och montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet för kvalificerade investeringsprojekt. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder uppgår till:

	Antal år
Massa och pappersbruk samt sågverk	10–25
Konverteringsmaskiner; övriga maskiner	7–18
Verktyg	3–10
Fordon	4–5
Byggnader	15–50
Energianläggningar	15–30
Datorer	3–5
Kontorsutrustning	5–10
Hamnar, järnvägar	20–30
Markanläggningar, skogsvägar	10–20

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas fortlöpande och justeras vid behov.

Moderbolaget:

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar, vilka redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, inkluderar rotstående skog som i koncernen klassificeras som biologisk tillgång. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvärdering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes då till uppskrivningsfond i eget kapital.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernens rotstående skog definieras och redovisas som en biologisk tillgång. Skogsmark och skogsbilvägar klassificeras som mark och markanläggningar. De biologiska tillgångarna värderas och redovisas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. Detta värde på koncernens rotstående skog beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna före skatt. Beräkningen baserar sig på befintliga, hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader, inklusive utgifter för lagstadgad återplantering. Hänsyn tas till miljörestriktioner och andra begränsningar och beräkningen görs för en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Den diskonteringsfaktor som används bygger på ett skogsbolags bedömda WACC (weighted average cost of capital).

Moderbolaget:

I moderbolaget redovisas rotstående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaffningsvärde.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen med undantag för lånefordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt andra finansiella skulder, vilka redovisas på likviddagen. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentens verkliga värde inklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när risken, samt rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet, har upphört eller då dessa på annat sätt överförts till annan motpart. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då SCA har fullgjort sina åtaganden eller då de på annat sätt utsläckts. SCA redovisar finansiella instrument med återstående löptid under 12 månader som kortfristiga tillgångar och skulder och de som överstiger 12 månader som långfristiga tillgångar och skulder. Redovisningen sker utifrån de kategorier som anges nedan.

Värdering

Verkligt värde på finansiella instrument beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För finansiella tillgångar och noterade värdepapper används aktuella kurser på balansdagen. I de fall det inte förekommer marknadsnoteringar fastställer SCA verkliga värden med hjälp av vanligt förekommande värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterade marknadsräntor för respektive löptid. Dessa beräknade kassaflöden fastställs baserat på tillgänglig marknadsinformation. Nedskrivning av finansiella tillgångar sker när det finns objektiva belägg för nedskrivning, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det inte är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. För upplysning i not avseende långfristiga lån beaktas gällande marknadsräntor för beräkning av det verkliga värdet. För kortfristiga lån och placeringar bedöms det verkliga värdet överensstämma med det bokförda värdet mot bakgrund av att en förändring av marknadsräntan inte ger någon materiell effekt på marknadsvärdet.

Likvida medel

Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten. Spärrade medel på bankkonton ingår inte i likvida medel.

Klassificering och efterföljande redovisning

Klassificering av finansiella instrument sker vid ursprunglig förvärvstidpunkt och det är syftet med transaktionen som styr valet av kategori. SCA klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångarna klassificeras i denna kategori om avsikten är att tillgångarna ska säljas på kort sikt. Derivat med positiva marknadsvärden ingår i denna kategori om de inte är identifierade som säkringar och uppfyller kraven för säkringsredovisning. Tillgångarna i denna kategori redovisas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Under året har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Hit räknas finansiella tillgångar som ej är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand och som SCA har för avsikt och förmåga att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den så kallade effektivräntemetoden, vilket innebär att periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar, som ej är derivat, är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som ej är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppstår när SCA tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgångarna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt, baserat på en individuell bedömning av osäkra fordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs rörelseresultat.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I denna kategori ingår finansiella tillgångar som inte är derivat och som hänförts till denna kategori vid förvärvstillfället eller inte har klassificerats i någon annan kategori. Tillgångarna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i det egna kapitalet under övrigt totalresultat. Den förändring som hänför sig till valutakursförändringar redovisas dock i resultaträkningen. Vid den tidpunkt tillgången avyttras omförs tidigare redovisat ackumulerat resultat i eget kapital till resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna kategori ingår derivat med negativt verkligt värde och som ej används för säkringsredovisning samt finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Under året har endast derivatinstrument klassificerats i denna kategori.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori ingår finansiella skulder som inte innehas för handel. Dessa redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Inför säkringsredovisning dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Bedömningen av säkringens effektivitet dokumenteras, både vid ingången av transaktionen och löpande. Med effektivitet avses till vilken grad säkringsinstrumentet motverkar värdeförändringar i en säkrad posts verkliga värde eller kassaflöde.

Kassaflödessäkring

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträkningen. Eventuell ineffektiv del i värdeförändringen redovisas direkt i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och kassaflödet ändå förväntas inträffa redovisas resultatet i eget kapital under övrigt totalresultat tills kassaflödet påverkar resultatet. Om säkringen avser en balanspost, överförs resultatet från det egna kapitalet till den tillgång eller den skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången eller skulden fastställs för första gången. I de fall det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som troligt överförs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under övrigt totalresultat direkt till resultaträkningen. Kassaflödessäkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Transaktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens nettoomsättning och kostnader. Kassaflödessäkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot.

Säkring av nettoinvestering i utlandet

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda att säkra SCAs nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten i det egna kapitalet redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverksamheten.

Säkring av verkligt värde

Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser. Det innebär för SCA att de långfristiga lån som är föremål för säkringsredovisning diskonteras utan kreditspread, då kreditspreaden bedömts få en marginell effekt på beräkningen, till marknadsränta och möter tillhörande räntederivats diskonterade kassaflöden till samma ränta. Eftersom hela värdeförändringen från derivaten redovisas direkt i resultaträkningen tas eventuell ineffektiv del från derivaten löpande i resultaträkningen.

Not 1 – Redovisningsprinciper, forts.

Ekonomiska säkringar

I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultaträkningen.

VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFO-metoden (först in/ först ut) eller vägda genomsnittspriser. För varor som produceras och hålls åtskilda för specifika projekt, fastställs anskaffningsvärdet dock med utgångspunkt i de specifika kostnader som går att hänföra till respektive vara. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning innefattar råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader, baserade på en normal produktionsnivå. Räntekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning av varan. Innehavet av avverkningsrätter avseende rotstående skog värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt inte överstiger det lägsta av nettoförsäljningsvärde och anskaffningsvärde.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Anläggningstillgångar (och avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom en försäljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och bokfört värde. Efter omklassificeringen görs inte längre avskrivningar på tillgångarna.

Vid en ökning av det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader redovisas en vinst. Vinsten är begränsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Både vinster och förluster på efterföljande värdeförändringar redovisas i årets resultat.

Klassificering som avvecklad verksamhet uppstår antingen när en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område avyttras. Avyttringstillfället, eller den tidpunkt när verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning, styr när verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet.

Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen. Jämförelsesiffrorna i resultaträkningen ändras som om den avvecklade verksamheten hade avvecklats vid ingången av jämförelseåret.

Moderbolaget:

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning klassificeras inte om och avskrivning upphör inte. Finns sådana tillgångar lämnas istället upplysningar.

EGET KAPITAL

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter för inköp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. När dessa aktier säljs inkluderas den erhållna försäljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktieägare.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensioner

Koncernen har ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav en del har förvaltningstillgångar. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggningstillgång. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, där sådana inte finns, statsobligationer eller bostadsobligationer utfärdade i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och med en återstående löptid som är jämförbar med den aktuella pensionsskuldens löptid. Aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den totala kostnaden för de förmånsbestämda planerna utgörs av personalkostnader, samt räntenetto som består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig nettopensionsskuld för året med hänsyn taget till avgifts- och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan ränteintäkten på förvaltningstillgångarna och SCAs avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Förutbetalda avgifter redovisas som tillgång endast i den utsträckning koncernen har rätt till återbetalning eller minskning av framtida betalningar. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. Särskild löneskatt (motsvarande avgifter) beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsskuld fastställd enligt IAS 19 och pensionsskuld fastställd enligt de regler som tillämpas i juridisk person. Löneskatten redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom vad gäller aktuariella vinster och förluster där löneskatten, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat.

Moderbolaget:

Moderbolaget tillämpar tryggandelagens regler avseende pensioner. Redovisningen följer FAR SRSs RedR 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Den huvudsakliga skillnaden jämfört med IAS 19 är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I detta nuvärde inkluderas dock en särskild reserv för framtida utbetalningar av tillägg på pensionerna motsvarande inflationen. I moderbolaget förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer.

Övriga förmåner efter avslutad anställning

Vissa koncernföretag tillhandahåller hälsovårdsförmåner efter pensioneringen. Åtagandet och de förväntade kostnaderna för dessa förmåner beräknas och redovisas på ett liknande sätt som gäller för förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättning vid uppsägning

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen har ett åtagande att ersätta de anställda vars anställning avslutats i förtid.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar avseende återställande, omstrukturering och legala tvister redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättningen värderas till nuvärdet av de förväntade utgifterna för att reglera åtagandet. Om effekten av tid är materiell sker diskontering med en räntesats före skatt. Ökningen i avsättning på grund av tid redovisas löpande som en räntekostnad i resultaträkningen.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

2 Viktiga bedömningar och antaganden

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som SCA bedömer ha störst inverkan på resultat och tillgångar och skulder diskuteras nedan.

VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Då marknadspris eller annat jämförbart värde saknas för tillgångar av SCAs omfattning värderas de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till värdet av förväntade framtida kassaflöden.

Till grund för beräkningen av dessa kassaflöden ligger avverkningsplanen från den senaste tillgängliga skogstaxeringen. Skogstaxeringar uppdateras vart tionde år. Beräkningen bygger även på antaganden om tillväxt, försäljningspriser, kostnader för avverkning och skogsvård samt kostnader för återplantering, vilket är en förutsättning för avverkning. Dessa antaganden är i huvudsak erfarenhetsbaserade och förändras endast i de fall förändring av nivåer för pris och kostnad bedöms vara långsiktiga. Kassaflödet omfattar en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Den diskonteringsfaktor som används är den kapitalkostnad (WACC, weighted average cost of capital), som normalt används vid värdering av motsvarande tillgångar.

Koncernens värde på biologiska tillgångar den 31 december 2014 uppgick till 29 685 MSEK. För vidare information se not 12.

GOODWILL

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Goodwill är fördelad på kassagenererande enheter som överensstämmer med koncernens rörelsesegment.

Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen baserar sig på koncernens befintliga strategiplaner. Planerna baseras på marknadsmässiga antaganden och omfattar förväntade framtida kassaflöden för den existerande verksamheten under den kommande tioårsperioden. Hänsyn till kassaflöden bortom tioårsperioden tas genom att en rörelseöverskottsmultipel appliceras på uthålligt kassaflöde. Multipeln överensstämmer med aktuella marknadsmultiplar för motsvarande verksamheter.

De diskonteringsfaktorer som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är de vid tillfället aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC) fastställda inom koncernen för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. Årets genomgång har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Koncernens värde på goodwill den 31 december 2014 uppgick till 15 717 MSEK. För vidare information se not 10.

PENSIONER

Kostnader liksom värdet på pensionsåtaganden för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.

Nettot av koncernens förmånsbestämda åtaganden och det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna uppgick till 5 097 MSEK den 31 december 2014. För vidare information se not 26.

SKATTER

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa är antaganden och bedömningar för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder samt beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Per 31 december 2014 redovisades 1 186 MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på antaganden om framtida skattepliktiga vinster. För vidare information se not 9. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not 27 respektive i not 33.

FÖRVÄRV

Under 2014 har SCA gjort ett antal mindre förvärv, vilka redovisats gemensamt i förvärvsbalansen för 2014, då inget enskilt förvärv har varit av materiell natur. Totalt uppgick årets förvärv till 508 MSEK inklusive övertagna nettolåneskulder.

SCAs dotterbolag Vinda förvärvade den 1 augusti ytterligare 59% i intresseföretaget Vinda Personal Care för 295 MHKD. Tidigare aktieinnehav i Vinda Personal Care har omvärderats enligt IFRS och medfört en positiv omvärderingseffekt om 33 MSEK.

I juni 2014 förvärvade SCA återstående 50 procent av samriskbolaget Fine Sancella i Jordanien från Nuqul Group. Överförd ersättning uppgick till 171 MSEK. Fine Sancella har i samband med ändrade IFRS redovisningsregler för koncernredovisning och samarbetsarrangemang (IFRS10 och IFRS11, se not 1 och not 35) konsoliderats som ett dotterbolag då SCA bedömts ha ett bestämmande inflytande. Förvärvet redovisas därför som en eget kapital transaktion vilket innebär att ingen förvärvsbalans upprättas.

Av årets förvärv 508 MSEK har 488 MSEK betalats med kontanter inklusive övertagande av likvida medel, resterande 20 MSEK utgörs av övertagna nettolåneskulder. Förvärvskostnader avseende årets förvärv ingår i rörelseresultatet med ca 25 MSEK.

Påverkan på omsättning och resultat från årets förvärv

Förvärv har påverkat koncernens nettoomsättning, från förvärvstidpunkten, med 210 MSEK och periodens resultat efter skatt med 2 MSEK. Om övriga förvärv skulle ha konsoliderats från 1 januari 2014, skulle den förvärvade nettoförsäljningen uppgått till 401 MSEK och resultat efter skatt med 7 MSEK.

Förvärvade verksamheter

Tabellen nedan visar verkligt värde på förvärvade nettotillgångar som redovisas på förvärvsdagen, redovisad goodwill samt påverkan på koncernens kassaflödesanalyser.

Förvärvsbalanser

MSEK	20141)	2013	2012
Immateriella tillgångar	23	2 908	3 077
Anläggningstillgångar	222	4 422	7 357
Rörelsetillgångar	86	2 522	4 987
Likvida medel	27	654	941
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–5	–732	–1 447
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–20	–2 462	–728
Rörelseskulder	–29	–1 448	–3 263
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	–	911
Verkligt värde på nettotillgångar	304	5 864	11 835
Goodwill	269	1 759	3 353
Koncernmässigt värde på intresseföretagsandel	–72	– 1 482	–88
Omvärdering av tidigare ägd andel	–35	–564	–15
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–2 822	–
Överförd ersättning	466	2 755	15 085
Överförd ersättning	–466	– 2 755	–15 085
Reglering av fordringar avseende tidigare års förvärv	–	103	–1
Likvida medel i förvärvade verksamheter	27	654	941
Justering av likvida medel i slutlig förvärvsanalys Vinda	–69	–	–
Påverkan på koncernens likvida medel, förvärv av
verksamheter (Koncernens kassaflödesanalys)	–508	–1 998	–14 145
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–173	–1 028	–
Förvärvad nettolåneskuld exkl likvida medel	–20	–2 462	–728
Justering av lnettolåneskuld i slutlig förvärvsanalys Vinda	193	–	–
Förvärv av verksamheter under året inkl övertagen nettolåneskuld
(Koncernens operativa kassaflödesanalys)	–508	–5 488	–14 873

1) Förvärvsbalansen för 2014 är preliminär.

Not 3 – Förvärv och avyttringar, forts.

JUSTERING AV PRELIMINÄRA FÖRVÄRVSBALANSER 2013

En förvärvsanalys är preliminär till dess den fastställs. En preliminär förvärvsanalys fastställs så fort ny information avseende tillgångar/skulder vid förvärvstidpunkten erhålls, men senast ett år från förvärvstillfället. Vid justering av förvärvsanalyser ändras resultatoch balansräkningarna för jämförelseperioden. Tidigare preliminärt redovisad förvärvsanalys för Vinda har fastställts under 2014. Då Vinda är ett börsnoterat bolag på Hong-Kong börsen stipulerar insiderreglerna att all information ska delges samtidigt till samtliga aktieägare, vilket innebär att den preliminära förvärvsanalysen byggde på av Vinda offentliggjord information.

På grund av avsaknad av detaljinformation för 2013 redovisas Vinda på en separat rad i notapparaten i enlighet med den preliminära förvärvsbalansen.

I den definitiva förvärvsanalysen har balansräkningen justerats till senare offentliggjord balansräkning per förvärvsdagen. Anläggningstillgångar har värderats till verkligt värde med tillhörande uppskjutna skatter. Värdering av immateriella tillgångar har justerats och fastställts vilket ökat tidigare redovisad goodwill. Slutlig förvärvsanalys med justeringar redovisas nedan.

Slutgiltig förvärvsanalys för Vinda

MSEK		Preliminär Nya antaganden	Slutgiltig
Immateriella tillgångar	2 895	–667	2 228
Anläggningstillgångar	4 393	349	4 742
Rörelsetillgångar	2 455	114	2 569
Likvida medel	642	–69	573
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–726	129	–597
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 461	193	–2 268
Rörelseskulder	–1 411	–137	–1 548
Verkligt värde på nettotillgångar	5 787	–88	5 699
Goodwill	1 743	46	1 789
Koncernmässigt värde på intressebolagsandel	–1 467	–	–1 467
Omvärdering av tidigare ägd andel	–564	–	–564
Innehav utan bestämmande inflytande	–2 812	42	–2 770
Överförd ersättning	2 687	0	2 687
Överförd ersättning	–2 687	–	–2 687
Likvida medel i förvärvad verksamhet	642	–69	573
Påverkan på koncernens likvida medel (Koncernens kassaflödesanalys)	–2 045	–69	–2 114
Förvärvad nettolåneskuld exkl likvida medel	–2 461	193	–2 268
Förvärv av verksamhet inklusive övertagen nettolåneskuld (Koncernens operativa kassaflödesanalys)	–4 506	124	–4 382

AVYTTRINGAR

Under 2014 har inga avyttringar skett. Slutbetalning har under året erhållits för under 2013 avyttrad mjukpappersverksamhet enligt villkoren för EU-kommisionens godkännande av SCA's förvärv av Geogia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet 2012.

Tillgångar och skulder ingående i avyttringar

MSEK	2014	2013	2012
Immateriella tillgångar	–	37	14
Anläggningstillgångar	–	84	370
Rörelsetillgångar	–	1 175	1 417
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	1 855	3 378
Operativa tillgångar i avyttringsgrupp	–	–	21 096
Likvida medel	–	306	153
Likvida medel i avyttringsgrupp	–	–	200
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–	–345	8
Nettolåneskuld i avyttringsgrupp exkl likvida medel	–	–	–617
Avsättningar	–	–120	–583
Rörelseskulder	–	–413	–767
Operativa skulder i avyttringsgrupp	–	–	–6 377
Resultat vid försäljning1)	–	–156	–866
Resultat i avyttringsgrupp vid försäljning1)	–	–	–5
Erhållen ersättning efter avyttringskostnader	–	2 423	17 421
Avgår:
Ej erhållen köpeskilling	–	–746	–
Ej erhållen köpeskilling i avyttringsgrupp	–	–	–
Likvida medel i avyttrade bolag	–	–306	–153
Likvida medel i avyttringsgrupp	–	–	–200
Tillkommer:
Betalning av fordran köpeskilling	206	–	–
Påverkan på koncernens likvida medel, Avyttringar (Koncernens kassaflödesanalys)	206	1 371	17 068
Avgår:
Avyttrad nettolåneskuld exkl likvida medel	–	345	–8
Kassaflöde från avyttringar inom avyttringsgrupp	–	–	5
Tillkommer:
Avyttrad nettolåneskuld i avyttringsgrupp exkl likvida medel	–	–	617
Avyttring av verksamheter under året inkl överlåten nettolåneskuld (Koncernens operativa kassaflödesanalys)	206	1 716	17 682

1) Exklusive återföring av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag till resultaträkningen. Resultat vid försäljning ingår i jämförelsestörande poster i resultaträkningen.

4 Rörelsens kostnader per kostnadsslag

Rörelsens kostnader uppgick totalt till –93 718 (–83 946; –82 972) MSEK under året. Tabellerna nedan visar fördelningen mellan olika kostnadsslag.

Rörelsens kostnader per funktion

MSEK	2014	2013	2012
Kostnad för sålda varor	–77 520	–69 585	–67 035
Försäljnings- och administrationskostnader	–14 798	–13 122	–13 323
Jämförelsestörande poster	–1 400	–1 239	–2 614
Summa	–93 718	–83 946	–82 972

Se även sidan 138 för beskrivning av kostnader.

Rörelsens kostnader per kostnadsslag

MSEK	Not	2014	2013	2012
Övriga intäkter		2 469	2 475	1 604
Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar	12	615	574	643
Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete1)		198	–184	–93
Råvaror och förnödenheter1)		–36 255	–30 095	–28 655
Personalkostnader1)	6	–17 700	–16 989	–16 088
Övriga rörelsekostnader1)		–37 081	–35 032	–33 964
Avskrivningar1)	7	–5 510	–5 005	–4 993
Nedskrivningar1)	7	–98	–211	–604
Omvärdering vid förvärv1)		362)	564	24
Resultat vid avyttring1)	3	–3923)	–44	–846
Summa		–93 718	–83 946	–82 972

1) Inklusive jämförelsestörande poster.

2) Omvärdering av tidigare eget kapitalandel till dess verkliga värde vid förvärv upp till 100 procent av Vinda Personal Care, Hongkong.

3) Beloppet avser i huvudsak nedskrivning av fordran på tilläggsköpeskilling från avyttringen av Laakirchen, Österrike 2013.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

Jämförelsestörande poster 2014 uppgår till –1 400 MSEK, en fördelning per funktion följer nedan:

MSEK	2014	2013	2012
Fördelning jämförelsestörande poster per funktion
Kostnad för såld vara	–436	–288	–300
Försäljnings- och administrationskostnader	–469	–740	–982
Nedskrivningar m.m.	–495	–211	–1 332
Summa	–1 400	–1 239	–2 614

Omstruktureringskostnader i jämförelsestörande poster uppgår totalt till –393 (–963; –696) MSEK, varav omstruktureringskostnader hänförliga till integrering av verksamhet med Vinda uppgår till 140 MSEK under 2014. Omstruktureringskostnaderna fördelas på Personliga hygienprodukter –144 (–51; –205) MSEK, Mjukpapper –257 (–710; –332) MSEK, Skogsindustriprodukter 12 (–158; –179) MSEK och övrig verksamhet –4 (–44; –75) MSEK. Omstruktureringskostnader som betalats ut uppgår till –347 (–939; –683) MSEK, fördelas på personalkostnader –302 (–765; –528) MSEK och övriga rörelsekostnader –45 (–174; –155) MSEK, omstruktureringskostnader om –46 (–24; –13) MSEK är nedskrivningar av rörelsekapital, främst lager.

De jämförelsestörande posterna består, förutom omstruktureringskostnader för de tidigare annonserade effektiviseringsprogrammen, av omvärderingseffekter avseende Vindas kundrelationer och varulager –152 MSEK (värdering hänförlig till förvärvsbalansen), integreringskostnader för Georgia-Pacific förvärvet –122 MSEK, kostnader hänförliga till förvärv och avyttringar –170 MSEK samt övriga poster uppgående till –68 MSEK.

I posten Nedskrivningar m.m. som uppgår till –495 MSEK ingår en nedskrivning av den beräknade resultatbaserade tilläggsköpeskillingen om –396 MSEK från avyttringen av Laakirchen 2013.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Valutakursdifferenser bidrar positivt till rörelseresultatet med –182 (60; 91) MSEK. Erhållna statliga bidrag har reducerat rörelsens kostnader med 71 (49; 38) MSEK. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till –1 050 (–998; –845) MSEK under året.

FÖRDELNING AV ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

MSEK	2014	2013	2012
Transportkostnader	–7 928	–7 292	–7 253
Energikostnader1)	–5 097	–5 050	–4 906
Inköpta färdiga varor för vidareförsäljning	–4 452	–4 890	–4 625
Marknadsföringskostnader	–4 655	–4 272	–4 167
Reparation och underhåll	–2 635	–2 701	–2 531
IT, telefoni och hyror	–1 339	–1 305	–1 345
Övriga rörelsekostnader, produktion	–5 062	–4 011	–4 080
Övriga rörelsekostnader, distribution, försäljning och administration	–5 247	–4 660	–4 395
Övrigt	–666	–851	–662
Summa	–37 081	–35 032	–33 964

1) Efter avdrag för energiintäkter med 954 (800; 913) MSEK.

ÖVRIGA INTÄKTER

I Övriga intäkter redovisas intäkter som kommer från aktiviteter eller försäljning av varor och tjänster utanför SCAs kärnverksamhet. Intäkterna kan vara av återkommande eller mer tillfällig karaktär. Under 2014 uppgick försäljning av varor och tjänster utanför SCAs kärnverksamhet till 1 550 MSEK. Intäkter från SCAs transportverksamhet uppgick till 733 MSEK och hyresintäkter till 108 MSEK. Intäkter av mer tillfällig karaktär uppgick till 78 MSEK, varav 77 MSEK avser vinster vid försäljning/byten av anläggningstillgångar.

OPERATIONELL LEASING

Framtida betalningsåtaganden i koncernen av minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2014	2013	2012
Inom 1 år	605	557	570
Mellan 2–5 år	1 324	1 186	1 250
Senare än 5 år	708	536	419
Summa	2 637	2 279	2 239

Årets kostnad avseende operationell leasing av tillgångar uppgick till –797 (–692; –633) MSEK. Leasingobjekten utgörs av ett stort antal objekt, såsom energianläggningar, lagerlokaler, kontor, övriga byggnader, maskiner och inventarier, IT-utrustning, kontorsutrustning samt diverse transportfordon. Bedömningen är, för ett antal av objekten, att det i realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid.

FINANSIELL LEASING

Framtida betalningsåtaganden i koncernen av minimileaseavgifter för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2014	2013	2012
Inom 1 år	44	16	54
Mellan 2–5 år	9	45	57
Senare än 5 år	–	–	26
Summa	53	61	137
Framtida kostnader för finansiell leasing	–3	–5	–21
Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	50	56	116

Årets totala utbetalningar avseende finansiellt leasade tillgångar var –17 (–55; –35) MSEK. Räntekostnad under året uppgick till –3 (–4; –4) MSEK och amortering av skuld –15 (–51; –24) MSEK. Avskrivningar på finansiellt leasade tillgångar uppgick till –9 (–18; –12) MSEK. Bokförda värdet på finansiellt leasade tillgångar per årsskiftet avseende byggnader/mark var 46 (138; 165) MSEK och avseende maskiner 12 (13; 5) MSEK.

För information om väsentliga leasingkontrakt se not 33 om Eventualförpliktelser.

REVISIONSKOSTNADER

Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK	2014	2013	2012
PwC
Revisionsuppdrag	–56	–50	–61
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–2	–2	–2
Skatterådgivning	–9	–19	–19
Övriga uppdrag	–13	–34	–52
Summa PwC	–80	–105	–134
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	–5	–5	–5
Skatterådgivning	–3	–13	–9
Övriga uppdrag	–7	–3	–2
Summa övriga revisorer	–15	–21	–16
Summa	–95	–126	–150

5 Rapportering för segment

Tabellerna nedan visar delar av koncernens balans- och resultaträkning uppdelad på rörelsegrenarna Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter.

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2014
INTÄKTER
Extern försäljning	31 066	56 994	16 066	–72	–	104 054
Intern försäljning	0	0	424	27	–451	0
Summa intäkter	31 066	56 994	16 490	–45	–451	104 054
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	3 526	6 652	2 505	–834	–	11 849
Jämförelsestörande poster	–252	–599	–392	–157	–	–1 400
Rörelseresultat	3 274	6 053	2 113	–991	–	10 449
Finansiella intäkter						217
Finansiella kostnader						–1 178
Årets skattekostnad						–2 420
Årets nettoresultat						7 068
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	21 363	76 768	49 048	2 870	–4 617	145 432
Kapitalandelar	33	90	39	926	–	1 088
Ej allokerade finansiella tillgångar						8 216
Summa tillgångar	21 396	76 858	49 087	3 796	–4 617	154 736
Investeringar/förvärv	–1 574	–2 827	–1 704	–135	–	–6 240
Avskrivningar	–1 039	–3 157	–1 206	–76	–	–5 478
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	2	–6	–953	–6	–	–963
MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2013
INTÄKTER
Extern försäljning	29 486	48 234	15 158	–5	–	92 873
Intern försäljning	250	–138	367	100	–579	0
Summa intäkter	29 736	48 096	15 525	95	–579	92 873
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	3 519	5 724	1 843	–705	–	10 381
Jämförelsestörande poster	–59	–656	–236	–288	–	–1 239
Rörelseresultat	3 460	5 068	1 607	–993	–	9 142
Finansiella intäkter						132
Finansiella kostnader						–1 193
Årets skattekostnad						–2 220
Årets nettoresultat						5 861
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Tillgångar	18 658	69 544	49 733	3 037	–4 528	136 444
Kapitalandelar	18	187	54	761	–	1 020
Ej allokerade finansiella tillgångar						7 512
Summa tillgångar	18 676	69 731	49 787	3 798	–4 528	144 976
Investeringar/förvärv	–1 068	–8 072	–1 939	–62	–	–11 141
Avskrivningar	–1 003	–2 690	–1 253	–59	–	–5 005
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	–1	–4	–1 164	2	–	–1 167

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Skogsindustri produkter	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2012
INTÄKTER
Extern försäljning	28 885	43 295	17 011	38	–	89 229
Intern försäljning	199	181	1 272	1 202	–2 854	0
Summa intäkter	29 084	43 476	18 283	1 240	–2 854	89 229
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	3 437	4 778	1 363	–538	–	9 040
Jämförelsestörande poster	–183	–680	–1 462	–289	–	–2 614
Rörelseresultat	3 254	4 098	–99	–827	–	6 426
Finansiella intäkter						107
Finansiella kostnader						–1 430
Årets skattekostnad						–364
Resultat från avyttringsgrupp						503
Årets nettoresultat						5 242
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	18 817	58 862	48 416	3 409	–3 572	125 932
Kapitalandelar	50	1 365	57	785	–	2 257
Ej allokerade finansiella tillgångar						6 096
Summa tillgångar	18 867	60 227	48 473	4 194	–3 572	134 285
Investeringar/förvärv	–2 878	–15 300	–2 112	–178	–	–20 468
Avskrivningar	–999	–2 408	–1 526	–60	–	–4 993
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	–2	1	–572	–224	–	–797

Jämförelsestörande poster fördelade på rörelsegrenarna

		2014	2013			2012
MSEK	Kost nader	Ned skrivning	Kost nader	Ned skrivning	Kost nader	Ned skrivning
Personliga hygienprodukter	–194	–58	–51	–8	–205	22
Mjukpapper	–568	–31	–531	–125	–592	–88
Skogsindustriprodukter	12	–404	–156	–80	–179	–1 283
Övrigt	–155	–2	–290	2	–306	17
Summa	–905	–495	–1 028	–211	–1 282	–1 332
Netto		–1 400		–1 239		–2 614

Rörelsesegment: SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag som utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. Dessa produktgrupper utgör den primära indelningsgrunden. Personliga Hygienprodukter består av tre produktsegment och erbjuder inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Mjukpapper består av mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare som till exempel sjukhus, stora arbetsplatser, restauranger och hotell. Mjukpapper till konsumenter består av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Inom mjukpapper för storförbrukare utvecklar och säljer SCA kompletta hygienlösningar med behållare, mjukpapper, tvål, service och underhåll. Skogsindustriprodukter säljer tryckpapper, förpackningspapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA har en välintegrerad värdekedja i Sverige mellan skogsinnehav och produktionsanläggningar. Massaproduktionen bidrar till koncernens råvaruintegration då koncernens pappersmassa huvudsakligen levereras internt. Koncernens pappersmassa produceras huvudsakligen av virke från koncernens egna skogar, vilka även till stor del försörjer sågverken.

Tillgångar och skulder: Tillgångar som ingår i respektive rörelsegren omfattar alla rörelsetillgångar som används i rörelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och anläggningstillgångar efter avdrag för rörelseskulder och avsättningar. Merparten av tillgångarna är direkt hänförliga till respektive rörelsegren. Tillgångar som är gemensamma för två eller flera rörelsegrenar har fördelats på rörelsegrenarna.

Internleveranser: Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsegrenarna har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen.

Kunder: SCA har inga kunder för vilka intäkterna överstiger 10 procent av företagets nettoomsättning. SCAs tio största kunder står för 21 procent av företagets omsättning.

Not 5 – Rapportering för segment, forts.

Koncernen per land

	Nettoomsättning					Medeltal anställda		Anläggningstillgångar1)
	2014		2013			Varav		Varav	2014	2013
	MSEK	%	MSEK	%	2014	kvinnor, %	2013	kvinnor, %	MSEK	MSEK
Sverige	5 524	5	5 691	6	5 576	26	5 688	26	44 659	43 910
EU exkl Sverige
Tyskland	11 442	11	10 632	11	3 391	18	3 390	18	6 244	5 998
Storbritannien	9 881	9	9 036	10	1 798	17	1 857	18	5 127	4 569
Frankrike	9 804	9	9 489	10	2 755	23	2 867	23	5 889	5 781
Spanien	5 556	5	5 317	6	1 137	24	1 173	24	4 041	3 589
Nederländerna	3 293	3	3 174	3	1 254	15	1 288	16	3 022	2 628
Italien	3 098	3	3 082	3	812	22	787	22	2 179	2 067
Belgien	1 843	2	1 770	2	382	24	396	24	2 856	2 751
Finland	1 687	2	1 623	2	362	28	379	28	812	737
Österrike	1 548	1	1 461	2	635	19	805	17	745	731
Danmark	1 446	1	1 395	2	83	63	89	63	1	1
Polen	967	1	810	1	606	24	596	24	912	869
Grekland	781	1	791	1	66	41	76	37	70	76
Ungern	649	1	604	1	137	57	141	56	4	3
Portugal	587	1	560	1	26	60	27	63	70	67
Tjeckien	522	1	535	1	71	60	71	59	0	1
Irland	452	0	447	0	23	25	32	25	28	26
Rumänien	275	0	264	0	26	69	24	75	1	2
Slovakien	234	0	228	0	779	32	783	33	593	572
Litauen	209	0	176	0	23	42	19	37	1	1
Övriga EU	978	1	613	1	21	76	14	79	17	0
Summa EU exkl Sverige	55 254	53	52 007	56	14 385	22	14 814	22	32 612	30 469
Övriga Europa
Ryssland	3 120	3	3 040	3	1 275	41	1 183	43	1 652	2 338
Norge	1 802	2	1 770	2	135	68	161	61	0	1
Schweiz	1 242	1	1 231	1	29	49	28	46	87	82
Turkiet	810	1	852	1	221	19	238	19	435	395
Ukraina	268	0	263	0	73	52	77	48	2	5
Övriga	273	0	467	1	–	–	6	33	–	–
Summa Övriga Europa	7 515	7	7 623	8	1 733	41	1 693	42	2 176	2 821
Övriga världen
USA	8 389	8	8 253	9	2 507	25	2 524	25	7 655	6 613
Kina	6 976	7	684	1	8 222	48	794	60	12 346	9 368
Colombia	3 492	3	3 385	4	3 091	31	2 983	31	2 224	2 276
Mexiko	3 406	3	3 191	3	2 418	26	2 329	26	4 143	3 883
Japan	1 328	1	1 368	2	118	79	116	77	6	1
Kanada	1 302	1	1 321	1	292	37	269	34	294	277
Ecuador	1 242	1	1 096	1	1 108	50	1 044	35	241	189
Malaysia	1 123	1	1 022	1	1 275	57	1 268	59	871	786
Chile	933	1	929	1	637	15	590	16	892	875
Hong Kong	931	1	350	1	19	66	22	73	0	12
Brasilien	514	0	426	1	501	43	469	43	222	216
Costa Rica	410	0	397	1	83	46	80	45	3	2
Marocko	377	0	254	0	–	–	–	–	–	–
Taiwan	349	0	347	0	300	43	294	41	713	1 283
Sydafrika	346	0	356	1	143	45	128	45	65	68
Tunisien	301	0	340	0	880	11	831	10	137	100
Argentina	296	0	293	0	298	39	275	41	86	94
Singapore	245	0	252	0	30	68	30	70	8	8
Filippinerna	137	0	250	0	16	48	36	53	8	7
Övriga	3 665	4	3 037	3	622	54	594	58	348	207
Summa Övriga världen	35 761	34	27 551	30	22 553	39	14 676	37	30 262	26 265
Summa koncernen	104 054	100	92 873	100	44 247	32	36 871	29	109 710	103 465

1) Anläggningstillgångar består av Goodwill, Övriga immateriella anläggningstillgångar, Byggnader, mark, maskiner och inventarier samt Biologiska tillgångar.

6 Personal- och styrelsekostnader

Personalkostnader

MSEK	2014	2013	2012
Löner och ersättningar	–12 648	–11 993	–11 678
varav Koncernledning	–144	–143	–134
varav Styrelse	–8	–6	–6
Pensionskostnader	–1 179	–1 129	–966
varav förmånsbestämda pensionsplaner	–541	–554	–254
varav avgiftsbestämda pensionsplaner	–638	–575	–712
Övriga sociala kostnader	–2 929	–2 768	–2 599
Övriga personalkostnader	–944	–1 099	–845
Summa1)	–17 700	–16 989	–16 088

1) Kostnader för genomförda effektivitetsförbättrande åtgärder på – 302 (–765; –528) MSEK ingår i totala personalkostnader.

Medeltal anställda

	2014	2013	2012
Medeltal anställda	44 247	36 871	35 878
varav kvinnor	32%	29%	30%
Antal länder	62	61	62

SCAs styrelseledamöter och ledande befattningshavare består av 21 (21; 21) procent kvinnor.

Andelen anställda i åldersgrupperna, %

2014	21–30 år	31–40 år	41–50 år	51–60 år
	23	31	25	16

Anställda under 20 år uppgår till 2 (2; 2) procent och över 60 år uppgår till 3 (3; 3) procent. SCA investerade under året ca 130 (117; 111) MSEK eller 2 900 (3 200; 3 100) SEK per anställd i kompetenshöjande åtgärder.

Förädlingsvärdet per anställd 2014 uppgick till 614 (678; 608) TSEK. Andelen högskoleutbildade uppgår till cirka 20 (18; 17) procent.

År 2014 lämnade 8 355 (5 495; 4 267) personer SCA medan 7 319 (4 887; 6 677) tillkom. I siffrorna ingår såväl frivillig avgång som effekterna av rationaliseringsåtgärder och pensioneringar. Därtill kan en betydande andel hänföras till sommararbeten för skolungdom och säsongsarbete.

Under 2014 har informationen om personalkostnader påverkats märkbart av att Vinda koncernen tillkommit, detta syns främst i personalkostnader, medelantal anställda samt övriga uppgifter. Informationen om antalet personer som lämnat och tillkommit under 2014 är påverkad av förvärvet av Vinda.

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER I MODERBOLAGET UNDER ÅRET

Till av årsstämman valda ledamöter som inte är anställda i bolaget utgick i enlighet med årsstämmans beslut följande ersättningar under 2014.

SEK	Styrelse arvode	Arvode revisionsutskott	Arvode ersätt ningsutskott	Summa
Sverker Martin-Löf (ordf)	2 100 000	130 000	135 000	2 365 000
Pär Boman	700 000			700 000
Rolf Börjesson	700 000		105 000	805 000
Jan Johansson	–			–
Leif Johansson	700 000		105 000	805 000
Louise Julian Svanberg	700 000			700 000
Bert Nordberg	700 000			700 000
Anders Nyrén	700 000	175 000		875 000
Barbara Milian Thoralfsson	700 000	130 000		830 000
Summa	7 000 000	435 000	345 000	7 780 000

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, tillika koncernchef, vice verkställande direktörerna, affärsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. För gruppens aktuella sammansättning, se sidan 76–77.

Årsstämmans riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2014 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

"Ersättning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktörer, affärsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen, liksom för andra ledande befattningshavare, ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara kopplad till den värdeutveckling för SCA aktien som kommer aktieägarna till del. Program för rörlig ersättning bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa, eller underlåta, utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag bör inte förekomma.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 60 års ålder. För intjänande av pensionsförmånerna förutsättes att anställningsförhållandet bestått under lång tid, för närvarande 20 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på pension från 60 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen."

Bolagets tillämpning av riktlinjerna

Bolaget har tillämpat de av stämman beslutade riktlinjerna på följande sätt.

Fast lön

Storleken på den fasta lönen är beroende av befattning och därmed sammanhängande ansvar och befogenheter. Den fastställs individuellt till en nivå, som tillsammans med övriga ersättningar, bedöms vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.

Rörlig ersättning

Den rörliga ersättningen är för koncernchefen, vice verkställande direktörer, affärsenhetscheferna och motsvarande maximerad till sammanlagt 100 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 130 procent medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 90 procent. Programmet för den rörliga ersättningen är uppdelat i en kortsiktig och en långsiktig del.

Den kortsiktiga delen ("Short Term Incentive" eller STI) kan för koncernchefen, vice verkställande direktörerna, affärsenhetschefer och motsvarande maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 80 procent av den fasta lönen medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 40 procent. De uppsatta STI-målen är för affärsenhetscheferna i huvudsak inriktat på operativt kassaflöde, kostnadskontroll, rörelseresultat och tillväxt för respektive affärsenhet. För koncernchefen och övriga till honom direktrapporterande chefer gäller mål om koncernens resultat före skatt, operativt kassaflöde och tillväxt. Vidare förekommer ett icke finansiellt mål vars andel utgör 10 procent av den rörliga ersättningen.

Den långsiktiga delen ("Long Term Incentive" eller LTI) kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. I gengäld måste befattningshavaren investera halva den rörliga LTI ersättningen, efter avdrag för skatt, i SCA aktier. Aktierna får därefter inte avyttras före utgången av tredje kalenderåret efter inträde i det aktuella LTI-programmet. Det uppsatta LTI-målet är baserat på värdeutvecklingen av bolagets B-aktie mätt som TSR-index jämfört med ett vägt index av konkurrenters och konsumentföretags aktier ("Total Shareholder Return" eller TSR) över en treårsperiod. Strukturen i LTI-delen fastställdes av styrelsen 2003.

Utfall rörlig ersättning

För koncernchefen, vice verkställande direktörerna och centrala stabschefer har en STIersättning för 2014 utgått med 28–35 procent av den fasta lönen. För affärsenhetscheferna har en STI-ersättning utgått med 15–46 procent av den fasta lönen. Det långsiktiga LTI-målet för 2012–2014 har uppnåtts och resulterat i maximalt utfall för koncernchefen och övriga ledande befattningshavare.

Övriga förmåner

Övriga förmåner utgår i vissa fall i form av bilförmån, bostadsförmån och skolavgifter.

Not 6 – Personal- och styrelsekostnader, forts.

Pension

Koncernchefens pensionsavtal har under 2014 förlängts så att denne har rätt att gå i pension från 65 år, istället för tidigare 60 år. Pensionen har fastställts till ett pensionsbelopp (från vilket avräkning sker för viss annan intjänad pensionsrätt) som tjänas in fram till 65 års ålder och motsvarar ca 58 procent av nuvarande fasta lönen ( pensionen kommer således inte påverkas av framtida reella löneökningar). Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 65 års ålder. Efterlevandepension kommer att utgå med ca hälften av ålderspensionen (från vilket avräkning sker för annan intjänad pensionsrätt).

För flertalet ledande befattningshavare föreligger en kombinerad förmåns- och premiebestämd pensionsplan som ger befattningshavaren rätt att vid 60 års ålder erhålla ålderspension (inklusive allmänna pensionsförmåner) med upp till 45 procent av den genomsnittliga lönen (exklusive rörlig ersättning) tre år närmast före pensionsåldern. För full pension förutsätts att anställningsförhållandet bestått under minst 20 år räknat från 40 års ålder. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 60 års ålder, under förutsättning att befattningshavaren, efter fyllda 40 år, varit anställd i koncernbolag minst tre år. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen. Utöver den förmånsbestämda pensionen, utgår en pension baserad på av bolaget inbetalda premier. Den för varje tjänstgöringsår inbetalda premien uppgår till 10 procent av befattningshavarens baslön och placeras i av denne vald fond- eller traditionell försäkring.

För en ledande befattningshavare föreligger en pensionsplan, vilken är stängd för nytillträde, som är förmånsbestämd och ger befattningshavaren rätt att vid 65 års ålder erhålla pension (inklusive allmänna pensionsförmåner) med upp till 70 procent av lönen (exklusive rörlig ersättning). Befattningshavaren äger dock rätt att gå i pension vid 60 års ålder med 70 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning) mellan 60 och 65 år och därefter med 50 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning). För full pension fordras normalt att befattningshavaren varit anställd under 20 år. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 65 eller 60 års ålder, under förutsättning att befattningshavaren, efter fyllda 40 år, varit anställd i koncernbolag minst tre år. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen.

För tre ledande befattningshavare föreligger en premiebestämd pensionsplan (utöver allmänna pensionsförmåner) till vilken bolaget inbetalar 30–40 procent av befattningshavarens fasta lön som placeras i vald fond- eller traditionell försäkring.

Två befattningshavare är anställda i bolag utanför Sverige. En befattningshavare omfattas av den premiebestämda pensionsplan som gäller för medarbetare i USA. En befattningshavare omfattas av den förmånsbestämda pensionsplanen som gäller för medarbetare i Belgien.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalet med koncernchefen föreskriver en uppsägningstid om två år vid uppsägning från bolagets sida. Koncernchefen äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om ett år. Sker uppsägning från bolagets sida är koncernchefen inte skyldig att tjänstgöra under uppsägningstiden. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller i normalfallet en uppsägningstid om ett till två år vid uppsägning från bolagets sida. Befattningshavaren äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om sex månader till ett år. Befattningshavaren förutsätts i normalfallet stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess för ersättningar

Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare föreslagit kriterier för bedömning av den rörliga ersättningen samt pensionsvillkor. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsledningen för verksamhetsåret 2014 har behandlats av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören, beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har ej deltagit i handläggningen av ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts erforderligt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sidan 51.

Styrelsens förslag till nya riktlinjer

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2015 oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. I 2015 års löneläge och med ett oförändrat antal ledande befattningshavare skulle ett maximalt utfall av rörlig ersättning innebära att kostnaden för bolaget, exklusive sociala avgifter, skulle komma att uppgå till cirka 80 MSEK.

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året

Fast lön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Summa lön och ersättningar
11 440 000	9 746 880	174 952	21 361 832
63 096 719	50 502 757	9 055 555	122 655 032
74 536 719	60 249 637	9 230 507	144 016 864

SEK	Pensionskostnad
Vd Jan Johansson	6 576 939
Övriga ledande befattningshavare (16 st)	26 713 323
Summa	33 290 262

Kommentarer till tabellerna:

• Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2014, men utbetalas under 2015.

• Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive särskild löneskatt.

7 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar uppgick totalt till 5 608 (5 224; 5 593) MSEK under året. Tabellen nedan visar fördelning.

MSEK	2014	2013	2012
Avskrivningar
Byggnader	723	650	614
Mark	136	131	119
Maskiner och inventarier	4 369	3 935	3 977
Delsumma	5 228	4 716	4 710
Patent, varumärken och liknande rättigheter	267	271	262
Balanserade utgifter för utveckling	15	18	20
Delsumma	282	289	282
Summa	5 510	5 005	4 992
Nedskrivningar
Byggnader	9	5	24
Mark	3	43	9
Maskiner och inventarier1)	50	131	479
Pågående nyanläggningar	–	–	0
Delsumma	62	179	512
Goodwill	–	–	89
Patent, varumärken och liknande rättigheter	36	–	–
Utsläppsrätter	–	8	–
Balanserade utgifter för utveckling	–	32	–
Delsumma	36	40	89
Summa1)	98	219	601
Totalt
Byggnader	732	655	638
Mark	139	174	128
Maskiner och inventarier	4 419	4 066	4 456
Pågående nyanläggningar	–	–	0
Delsumma	5 290	4 895	5 222
Goodwill	–	–	89
Patent, varumärken och liknande rättigheter	303	271	262
Utsläppsrätter	–	8	–
Balanserade utgifter för utveckling	15	50	20
Delsumma	318	329	371
Summa	5 608	5 224	5 593

1) I Summa nedskrivningar ingår återföring av nedskrivningar för maskiner och inventarier med – (–; – ) MSEK.

Avskrivningarna är baserade på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandetider återgivna i Not 1 Redovisningsprinciper under rubriken Materiella anläggningstillgångar.

8 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter uppgick totalt till 217 (132; 107) MSEK och finansiella kostnader uppgick totalt till –1 178 (–1 193; –1 430) MSEK under året. Tabellen nedan visar fördelning.

MSEK	2014	2013	2012
Resultat från aktier och andelar i andra företag
Utdelning	83	63	48
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, placeringar	132	69	57
Andra finansiella intäkter	2	–	2
Summa finansiella intäkter	217	132	107
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, upplåning	–1 280	–1 292	–1 399
Räntekostnader, derivat	208	191	37
Säkring av verkligt värde, orealiserade	–33	–3	6
Andra finansiella kostnader	–73	–89	–74
Summa finansiella kostnader	–1 178	–1 193	–1 430
Summa	–961	–1 061	–1 323

I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser 2 (–7; 2) MSEK.

Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre/lägre, med oförändrad räntebindning och volym i nettolåneskulden, skulle årets räntekostnader varit 108 (59; 179) MSEK högre/lägre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2014 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

För beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk hänvisas till sidan 83 i Förvaltningsberättelsen.

9 Inkomstskatter

SKATTEKOSTNAD

MSEK	2014	2013	2012
Aktuell skattekostnad	1 990	2 097	1 240
Uppskjuten skattekostnad	430	123	–876
Summa	2 420	2 220	364

Skattekostnaden utgör 25,5 (27,5; 7,1) procent av koncernens resultat före skatt. Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad enligt aktuella resultatnivåer i respektive land.

	2014		2013		2012
	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%
Skattekostnad	2 420	25,5	2 220	27,5	364	7,1
Förväntad skattekostnad	2 251	23,7	2 043	25,3	1 246	24,4
Skillnad	169	1,8	177	2,2	–882	–17,3
Skillnaden förklaras av:
Permanenta effekter1)
Effekter av dotterbolagsfinansiering	–21	–0,2	–27	–0,3	–82	–1,6
Effekter förvärv och avyttringar 2)	99	1,0	–124	–1,6	437	8,5
Andra permanenta effekter3)	185	2,0	174	2,2	–199	–3,9
Skatter hänförliga till tidigare år4)	–58	–0,6	111	1,4	253	5,0
Förändring i ej redovisade

Förändrade skattesatser6) 40 0,4 –5 –0,1 –1 331 –26,1 Summa 169 1,8 177 2,2 –882 –17,3 1) Permanenta effekter är hänförliga till permanenta skillnader mellan redovisningsmässigt och skattemässigt resultat.

uppskjutna skattefordringar5) –76 –0,8 48 0,6 40 0,8

• 2) Årets effekt är hänförlig till nedskrivning av fordran på tilläggsköpeskilling från avyttringen av Laakirchen 2013. Effekten år 2013 avser förvärv av aktier i Vinda. 2012 års effekt avser reaförlust på aktier hänförligt till avyttring av tidningspappersbruket i Aylesford i Storbritannien och effekter rörande avyttring av 50 procent av verksamheten i Australasien.
• 3) Årets effekter inkluderar 9 MSEK i kostnader avseende vinsthemtagningar inom koncernen. År 2013 inkluderar 49 MSEK och år 2012 inkluderar 28 MSEK i kostnader avseende motsvarande vinsthemtagningar. 4) Skatter hänförliga till tidigare år som redovisas år 2014 avser huvudsakligen effekter från Taiwan med –54 MSEK. År 2013 avser effekter från Tyskland och Mexiko som ökat skattekostnaden med 92 MSEK. År
• 2012 avser huvudsakligen en avsättning för skatterisk i Danmark som ökat skattekostnaden med 236 MSEK.
• 5) Årets förändring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar inkluderar –179 MSEK som avser verksamheten i Polen.
• 6) Förändringen av skattesatser år 2014 avser huvudsakligen omvärdering av uppskjutna skatter som effekt av bolagsskattehöjningen i Chile samt bolagsskattesänkningen i Spanien. År 2013 avser huvudsakligen effekten av bolagsskattesänkningen i Finland och år 2012 avser till största delen effekten av bolagsskattesänkningen i Sverige.

AKTUELL SKATT

Aktuell skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2014	2013	2012
Inkomstskatt för året	2 145	1 995	1 263
Justeringar för tidigare år	–155	102	–23
Summa	1 990	2 097	1 240

Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–)

Förändring under året av aktuell skatteskuld förklaras nedan:
MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	283	–172	–185
Aktuell skattekostnad	1 990	2 097	1 240
Betald skatt	–2 101	–1 741	–1 264
Övriga förändringar	–111	92	39

Övriga förändringar består av effekter från förvärv, avyttringar och omklassificeringar med –111 (91; 31) MSEK. Utgående aktuell skatteskuld består av skattefordringar 652 (535; 617) MSEK och skatteskulder 746 (818; 445) MSEK.

Omräkningsdifferenser 33 7 –2 Värde vid årets slut 94 283 –172

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2014	2013	2012
Förändringar i temporära skillnader	472	112	206
Justeringar för tidigare år	97	9	276
Övriga förändringar	–139	2	–1 358
Summa	430	123	–876

Övriga förändringar utgörs av effekter av förändrade skattesatser uppgående till 40 (–5; –1 331) MSEK samt omvärdering av uppskjutna skattefordringar med –179 (7; –27) MSEK.

Uppskjuten skatteskuld (+), skattefordran (–)

Förändring under året av uppskjuten skatteskuld förklaras nedan:

MSEK	Värde vid årets början	Uppskjuten skatte kostnad	Övriga föränd ringar	Omräk ningsdif ferenser	Värde vid årets slut
Immateriella anläggningstillgångar	984	63	254	203	1 504
Byggnader och mark	7 716	–230	–59	83	7 510
Maskiner och inventarier	4 176	117	–373	314	4 234
Finansiella anläggningstillgångar	–181	150	–236	–25	–292
Omsättningstillgångar	99	–51	–224	–5	–181
Avsättningar för pensioner	–566	46	–656	–80	–1 256
Övriga avsättningar	–122	115	–21	–10	–38
Skulder	–782	383	–7	–34	–440
Skatte- och underskottsavdrag	–1 836	–110	–2	–106	–2 054
Övrigt	95	–53	–14	–6	22
Summa	9 583	430	–1 338	334	9 009

Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS19 –660 MSEK, IAS39 –359 MSEK, effekter av förvärv, avyttringar och omklassificeringar –141 MSEK samt förändring i avsättningar för skatterisker med –178 MSEK. Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar 1 186 (948; 891) MSEK och uppskjutna skatteskulder 10 195 (10 531; 9 207) MSEK.

UNDERSKOTTSAVDRAG

Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran har redovisats anges med sitt skattevärde på raden Skatte- och underskottsavdrag i sammanställningen Uppskjuten skatteskuld (+), skattefordran (–) enligt ovan.

Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2014 till 2 644 (2 572; 3 430) MSEK. Livslängden avseende underskottsavdragen fördelas enligt nedan:

År	MSEK
2015	8
2016	9
2017	531
2018	944
2019 och senare	860
Obegränsad livslängd	292
Summa	2 644

I årets förändring avseende ej aktiverade underskottsavdrag ingår 4 MSEK som har förfallit och 12 MSEK som har utnyttjats eller aktiverats. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 839 MSEK.

ÖVRIGT

SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av disponibla vinstmedel i utländska dotteföretag. Sådana eventuella effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Se vidare not 1 Redovisningsprinciper under Skatter.

10 Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar uppgick totalt till 23 602 (21 804; 17 791) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning och rörelse under året.

		Goodwill		Varumärken			Licenser, patent och liknande rättigheter			Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
MSEK	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden	15 806	12 097	12 438	6 552	4 317	4 458	3 737	2 772	3 125	267	270	268
Ackumulerade avskrivningar	–	–	–	–118	–71	–35	–2 267	–1 943	–2 133	–184	–180	–170
Ackumulerade nedskrivningar	–89	–89	–89	–61	–57	–57	–8	–8	–12	–33	–33	–2
Förvärv av Vinda, se not 3	–	1 777	–	–	2 940	–	–	12	–	–	–	–
Summa	15 717	13 785	12 349	6 373	7 129	4 366	1 462	833	980	50	57	96
Värde vid årets början	13 785	12 349	9 584	7 129	4 366	1 752	833	980	816	57	96	63
Investeringar	–	–	–	–	–	–	115	90	76	6	12	10
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–1	–	–1	–	–	–
Företagsförvärv	308	1 759	3 381	–	2 895	2 695	20	13	365	3	–	–
Företagsförsäljningar	–	–8	–168	–	–28	–	–	–	0	–	–	–
Omklassificeringar	46	–389	–81	–1 242	–165	–52	591	–3	–26	–1	–	42
Årets avskrivningar	–	–	–	–33	–30	–20	–233	–241	–244	–15	–18	–20
Årets nedskrivningar	–	–	–89	–36	–	–	–	–	–	–	–32	–
Omräkningsdifferenser	1 578	74	–278	555	91	–9	137	–6	–6	0	–1	1
Värde vid årets slut	15 717	13 785	12 349	6 373	7 129	4 366	1 462	833	980	50	57	96

Årets företagsförvärv utgörs i huvudsak av förvärv av ytterligare 59% i intresseföretaget Vinda Personal Care , se not 3.

Omklassificeringar består till största delen av att tidigare preliminärt redovisad förvärvsanalys för Vinda har fastställts under 2014, se not 3.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV

Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehovet för goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. I testet jämförs de bokförda värdena på de kassagenererande enheterna (rörelsesegmenten) med återvinningsvärdena. Det bokförda värdet för den kassagenererande enheten inkluderar goodwill, varumärken med obestämbar nyttjandeperiod och tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, såsom anläggningstillgångar, varumärken och rörelsekapital.

Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen av nyttjandevärdet utgår från de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tre åren. Antaganden i strategiplanerna baseras på aktuella marknadspriser och kostnader med tillägg för realprissänkningar och kostnadsinflation samt antagen produktivitetsutveckling. Volymantagandena följer koncernens mål om en genomsnittlig tillväxt på 3 till 4 procent beroende på rörelsesegment. Volymantagandena är i linje med historiskt utfall och förväntad global marknadstillväxt. Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas när nedskrivningsbehov prövas. Förväntade framtida kassaflöden enligt strategiplanerna utgör grunden för beräkningen av återvinningsvärdet. En uthållig tillväxt om 2 procent har använts i beräkningen för år 4 till 10. Kassaflöden för tiden bortom tio år har beräknats genom att en rörelseöverskottsmultipel applicerats på beräknat uthålligt kassaflöde. Vid nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden används vid tillfället aktuell vägd kapitalkostnad (WACC) beslutad för respektive område inom koncernen. Diskonterade kassaflöden jämförs med bokfört värde för den kassagenererande enheten och nedskrivningsbehov kan föreligga om nuvärdet av de diskonterade kassaflödena understiger bokfört värde. Den årliga prövningen av nedskrivningsbehovet görs under fjärde kvartalet och 2014 års prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Känslighetsanalysen visar att rimliga förändringar i nyckelparametrar inte utlöser några nedskrivningar. Under 2013 har goodwill som tidigare specificerats som övrig verksamhet allokerats till Personliga hygienprodukter och Mjukpapper.

Utöver det årliga nedskrivningstestet av de kassgenererande enheterna testas också individuella tillgångar om det föreligger en indikation på nedskrivningsbehov. Ett varumärke inom Personliga hygienprodukter har till följd av en vikande marknad och ny strategi skrivits ner med –36 MSEK 2014.

UTSLÄPPSRÄTTER

SCA-koncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. SCA erhåller tillstånd, från respektive stat i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs, att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår. Vid utgången av 2014 har överskott av utsläppsrätter som inte behövs för att täcka avsättningen för gjorda utsläpp justerats med –3 (0; 1) MSEK till gällande marknadspris per balansdagen. I samband med detta har även den förutbetalda intäkten lösts upp med motsvarande belopp varför nettokostnaden för omvärderingen blev noll. Avräkning med respektive stat avseende 2014 års utsläpp kommer att ske under april 2015.

MSEK	2014	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden	88	117	146
Ackumulerade omvärderingar av överskott	–10	0	–7
Summa	78	117	139
Värde vid årets början	117	139	124
Erhållna utsläppsrätter	77	70	93
Inköp	0	1	29
Försäljningar	–57	–26	–5
Företagsförvärv	–	–	17
Företagsförsäljning	–	0	–14
Omklassificeringar	–	0	–1
Nedskrivningar	0	–8	–
Avräkning mot staten	–58	–63	–102
Omvärdering av överskott	–3	0	1
Omräkningsdifferenser	2	4	–3
Värde vid årets slut	78	117	139

Fördelning per rörelsesegment

	Goodwill				Varumärken		Genomsnittlig WACC	Genomsnittlig WACC
MSEK	2014	2013	2012	2014	2013	2012	efter skatt 2014%	före skatt 2014 %
Personliga hygienprodukter	3 338	3 005	2 986	1 325	1 213	1 242	7,1	10,1
Mjukpapper	12 322	10 743	8 598	5 048	5 916	3 124	5,8	8,3
Skosgsindustriprodukter	57	37	38	–	–	–	5,6	7,2
Övrig verksamhet	–	–	727	–	–	–
Summa	15 717	13 785	12 349	6 373	7 129	4 366

11 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar uppgick totalt till 56 345 (52 777; 47 771) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning på olika materiella tillgångssorter.

		Byggnader		Mark			Maskiner och inventarier			Pågående nyanläggningar
MSEK	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden	22 007	18 558	17 662	7 422	7 000	6 745	84 367	71 633	70 841	4 368	3 414	4 081
Ackumulerade avskrivningar	–9 023	–7 751	–7 536	–1 679	–1 530	–1 445	–50 009	–41 667	–41 099	–	–	–
Ackumulerade nedskrivningar	–222	–216	–213	–32	–50	–48	–847	–865	–1 209	–7	–8	–8
Materiella anläggningstillgångar i Vinda	–	867	–	–	–	–	–	3 392	–	–	–	–
Summa	12 762	11 458	9 913	5 711	5 420	5 252	33 511	32 493	28 533	4 361	3 406	4 073
Värde vid årets början	11 458	9 912	8 669	5 420	5 252	4 561	32 493	28 533	26 572	3 406	4 073	3 663
Investeringar	389	646	126	163	214	258	2 342	1 894	1 584	2 713	2 642	3 217
Försäljningar och utrangeringar	–13	–14	–4	–35	–3	–7	–56	–68	–36	–8	–34	–7
Företagsförvärv	1	861	1 738	1	–	896	52	3 330	3 940	2	–	110
Företagsförsäljningar	–	–4	–60	–	–24	–149	–	–29	–269	–	–	–7
Omklassificeringar	796	620	274	77	114	–106	1 143	2 739	1 775	–1 711	–3 223	–2 888
Årets avskrivningar	–723	–650	–614	–136	–131	–119	–4 369	–3 935	–3 977	–	–	–
Årets nedskrivningar	–9	–5	–24	–3	–43	–9	–50	–131	–479	–	–	0
Omräkningsdifferenser	863	92	–192	224	41	–73	1 956	160	–577	–41	–52	–15
Värde vid årets slut	12 762	11 458	9 913	5 711	5 420	5 252	33 511	32 493	28 533	4 361	3 406	4 073

Årets företagsförvärv utgörs i huvudsak av förvärv av ytterligare 59% i intresseföretaget Vinda Personal Care , se not 3.

Omklassificeringar består till största delen av att tidigare preliminärt redovisad förvärvsanalys för Vinda har fastställts under 2014, se not 3.

Ränta har under året aktiverats i maskiner och inventarier med 29 (23; 19) MSEK samt i pågående nyanläggningarmed 6 (1; 8) MSEK. Genomsnittligt använd räntesats har varit 2 (3; 4) procent.

SCAs skogstillgångar delas upp och redovisas dels som biologiska tillgångar, det vill säga rotstående skog, dels som marktillgångar. Rotstående skog som redovisas till verkligt värde enligt IAS 41 och IFRS 13 uppgick den 31 december 2014 till 29 685 (28 767; 27 503) MSEK. Totala värdet på SCAs skogstillgångar uppgick till 30 679 (29 740; 28 426) MSEK. Skillnaden, 994 (973; 923) MSEK, utgörs av skogsmark vilken redovisas i anläggningstillgången Mark.

Övrig förändring av verkligt värde 1 646 1 733 1 607 Förändring till följd av avverkning –1 031 –1 159 –964 Värde vid årets slut 29 685 28 767 27 503 Uppskjuten skatt hänförlig till rotstående skog 6 531 6 329 6 051

Rotstående skog
MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	28 767	27 503	26 729
Inköp och skogsbyten	375	775	154
Försäljning	–72	–85	–23

Värdeutveckling, rotstående skog 2014

I resultaträkningen redovisas förändring i verkligt värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde, inom kostnad för sålda varor, uppgående till 615 (574; 643) MSEK. Den orealiserade värdeökningen som redovisats under året avseende tillgångar som innehas vid rapporttillfället beräknas till 1 646 MSEK.

Under fjärde kvartalet genomfördes den årliga värderingen av rotstående skog. Samma värderingsmodell som användes 2012 och 2013 användes även 2014. Värderingen grundas från och med 2014 på en uppdaterad avverkningsplan som är baserad på 2012–2013 års skogstaxering. Vid värderingen 2014 gjordes ingen förändring av kalkylräntan (WACC) vilken uppgick till 6,25 procent. Värderingen i fjärde kvartalet, med den uppdaterade avverkningsplanen, medförde ingen justering av den verkligt värdeförändring av skogstillgången som redovisades löpande under året.

Värderingen klassificeras enligt IFRS 13 till nivå 3. Det verkliga värdet beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna före skatt, under en produktionscykel som bedömts till 100 år. Beräkningen baseras på befintliga hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader samt skogsvårdskostnader inklusive utgifter för lagstadgad återplantering. Bedömningen av framtida intäkter och kostnader grundar sig på utvecklingen av dessa under den senaste 10-årsperioden. Intäkter och kostnader räknas upp med 2 procents årlig inflation. I 2014 års värdering har ett genomsnittligt vedpris, före inflationsuppräkning, om 460 SEK/m3fub använts. Det årliga uttaget är stigande under den bedömda framtida produktionscykeln och uppgår till 4,3 miljoner m3fub år 2015 för att sluta på 5,9 miljoner m3fub år 2114. I genomsnitt fördelar sig uttaget på slutavverkning 89 procent och gallring 11 procent. 56 procent förväntas utgöra sågtimmer och 44 procent massaved. SCAs skogsinnehav består av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är produktiv skogsmark. Skogsbeståndet uppgår till 219 miljoner m3sk och fördelar sig på tall 40 procent, gran 36 procent, lövträd 15 procent samt contorta 9 procent. Medeltillväxten uppgår till cirka 3,9 m3sk per hektar och år. Avverkningen 2014 uppgick till cirka 4,2 miljoner m3fub. Av arealen skog är cirka 48 procent yngre än 40 år och 48 procent av virkesvolymen återfinns i skogar äldre än 80 år.

	2014	2013	2012
Värde/hektar produktiv skogsmark, SEK	14 843	14 397	13 765
Värde vedförråd SEK/m3sk	136	135	130

Känslighetsanalys

		Förändring antagande	Förändring värde, före skatt, MSEK
WACC	+ / –	0,25%	+ / –	1 770
Vedpris	+ / –	0,50% per år 2015–2024	+ / –	2 264
Avverkning	+ / –	0,50% per år 2015–2024	+ / –	397
Volym (avverkning och gallring)	+ / –	150 000 m3fub 2015–2024	+ / –	456

13 Joint venture och intressebolag

MSEK	2014	2013	2012
Joint venture
Ingående redovisat värde	837	771	8
Investeringar	129	10	3
Årets nettoökning i joint venture1)	–165	–49	58
Omvärderingseffekt vid ändrad ägarandel	–	46	–
Omklassificering från dotterbolag till joint venture	–	37	737
Omklassificeringar från joint venture till intressebolag	–719	–	–
Omräkningsdifferenser	40	22	–35
Värde vid årets slut	122	837	771
Intressebolag
Ingående redovisat värde	183	1 486	871
Investeringar	–	1	654
Företagsförvärv	–	58	1
Företagsförsäljningar	–	–13	–
Årets nettoökning i intressebolag1)	101	104	65
Omklassificering från intressebolag till dotterbolag	–72	–1 454	–88
Omklassificeringar på grund av ändrad förvärvsbalans	–11	–	–
Omklassificeringar från joint venture till intressebolag	719	–	–
Omräkningsdifferenser	46	1	–17
Värde vid årets slut	966	183	1 486
Värde vid årets slut joint venture och intressebolag	1 088	1 020	2 257

1) I årets nettoökning ingår koncernens andel av joint venture och intresseföretags resultat efter skatt samt poster redovisade direkt i eget kapital (båda efter avdrag för eventuella innehav utan bestämmande inflytande), därutöver ingår justering för under året erhållen utdelning.

Intressebolag utgörs av bolag där SCA har ett betydande inflytande och där andelen uppgår till mer än 20% och mindre än 50% av rösterna i dotterbolaget. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Bolag, där SCA genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten, klassificeras som joint venture. SCA har tidigare tillämpat klyvningsmetoden för merparten av sina joint ventures. Från om med den 1 januari 2014 redovisas joint venture enligt IFRS 11 Samarbetsarrangemang enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att tillgångar och skulder inte längre kommer att redovisas i balansräkningen utan ersätts av en nettopost inklusive goodwill per joint venture. I resultaträkningen ersätts intäkter och kostnader med redovisning av en resultatandel i resultaträkningen.

Redovisade joint venture och intressebolag är främst verksamma inom skogsindustriområdet med undantag för Vinda och Asaleo Care Ltd som är verksamma inom mjukpapper och personliga hygienprodukter. I juni börsintroducerades Asaleo Care i Australien, Nya Zeeland och Fiji på Australian Securities Exchange (ASX). SCAs ägande i Asaleo Care uppgår efter börsintroduktionen till 32,5 procent, varefter SCA kommer att redovisa företaget som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Asaleo Care tillverkar och marknadsför mjukpapper för konsumenter och storförburkare, barnblöjor, mensskydd och inkontinensprodukter. SCA har licensierat sina varumärken Tork och TENA till Asaleo Care för försäljning av dessa varumärken i Australien, Nya Zeeland och Fiji. Bunzl & Biach är verksamt inom returpappersmarknaden och förser SCAs hygienverksamhet med råvaror.

Finansiell information i tabellerna redovisas med 100 procent av respektive bolags verksamhet med undantag för tabellen andelar i joint venture och intressebolag där endast SCAs kapitalandel redovisas.

Not 13 – Joint venture och intressebolag, forts.

Bolagsnamn	Organisations nummer	Säte	Kapitalandel 2014-12-31, %	Kapitalandel 2013-12-31, %	Kapitalandel 2012-12-31, %	Redovisat värde 2014-12-31, MSEK	Redovisat värde 2013-12-31, MSEK	Redovisat värde 2012-12-31, MSEK
Intressebolag
Vinda Group	90235	Hong Kong	–	–	22	–	–	1 332
Asaleo Care Ltd	61 154 461 300	Melbourne	33	–	–	849	–	–
Övriga						117	183	154
Joint venture
Bunzl & Biach Ges.m.b.H	FN79555v	Vienna	49	49	–	112	94	–
Asaleo Care Ltd	61 154 461 300	Melbourne	–	50	50	–	734	761
Övriga						10	9	10
Bokfört värde vid årets slut						1 088	1 020	2 257

Nedan lämnas finansiell information för joint ventures och intressebolag.

Intressebolag, 100% av verksamheten

	Vinda			Asaleo Care Ltd			Övriga		Total
MSEK	20141)	20132)	20122)	2014	2013 3)	2012 3)	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Summerad resultaträkning
Nettoomsättning		5 706	5 257	3 890	3 943	4 359	2 066	2 155	2 027	5 956	11 804	11 643
Avskrivningar		–9	–7	–154	–172	–206	–52	–18	–18	–206	–200	–231
Rörelseresultat		598	676	375	486	–34	25	71	28	400	1 155	670
Ränteintäkter		3	6	0	0	0	3	2	3	3	5	9
Räntekostnader		–51	–42	–153	–231	–296	–32	–10	–1	–185	–292	–339
Övriga finansiella poster		37	0	–208	–54	–50	2	0	0	–206	–17	–50
Skattekostnad		–109	–159	5	–56	100	–1	–4	–2	4	–169	–61
Årets resultat		456	468	18	145	–280	31	49	20	49	650	208
Övrigt totalresultat		118	–3	106	79	–27	0	0	0	106	197	–30
Årets resultat		574	465	124	224	–307	31	49	20	155	847	178
Summerad balansräkning
Anläggningstillgångar			3 743	3 555	3 020	3 059	1 102	1 039	692	4 657	4 059	7 494
Kortfristiga placeringar			0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Likvida medel			633	226	314	478	98	56	42	324	370	1 153
Övriga omsättningstillgångar			2 192	1 161	998	1 044	492	666	698	1 653	1 664	3 934
Summa			6 568	4 942	4 332	4 581	1 692	1 761	1 432	6 634	6 093	12 581
Eget kapital			3 458	2 478	951	1 220	110	295	227	2 588	1 246	4 905
Långfristiga finansiella skulder			815	1 723	2 413	2 533	718	990	759	2 441	3 403	4 107
Övriga långfristiga skulder			0	78	239	163	0	0	0	78	239	163
Kortfristiga finansiella skulder			0	5	18	24	14	16	22	19	34	46
Övriga kortfristiga skulder			2 295	658	711	641	850	460	424	1 508	1 171	3 360
Summa			6 568	4 942	4 332	4 581	1 692	1 761	1 432	6 634	6 093	12 581
Marknadsvärde vid årets slut		10 834	8 885	6 402	–	–

1) Från och med 2014 konsolideras Vinda som dotterbolag, se not 16. 2) SCA har sedan tidigare varit delägare i Vinda, vilket redovisats som ett intresseföretag. I årsskiftet 2013 förvärvade SCA ytterligare andelar i Vinda och har nu 51,4% av rösterna i bolaget. Vinda är verksamt inom

mjukpapper och personliga hygienprodukter i Hongkong, Kina och Macau.

3) Asaleo Care redovisades som joint venture 2012 och 2013, efter börsintroduktion klassificerades företaget om till intresseföretag då SCA gick ner i ägande.

Joint venture, 100% av verksamheten

		Bunzl & Biach			Övriga			Total
MSEK	2014	20131)	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Summerad resultaträkning
Nettoomsättning	776	719	–	0	0	0	776	719	0
Avskrivningar	–9	–9	–	0	0	0	–9	–9	0
Rörelseresultat	20	16	–	2	2	1	22	18	1
Ränteintäkter	0	0	–	0	0	0	0	0	0
Räntekostnader	0	0	–	0	0	0	0	0	0
Övriga finansiella poster	1	1	–	0	0	0	1	1	0
Skattekostnad	–6	–4	–	0	0	0	–6	–4	0
Årets resultat	16	13	–	2	2	1	18	14	1
Övrigt totalresultat	40	40	–	0	0	0	40	40	0
Årets resultat	56	53	–	2	2	1	58	55	1
Summerad balansräkning
Anläggningstillgångar	53	56	–	0	0	0	53	56	0
Kortfristiga placeringar	0	0	–	0	0	–1	0	0	–1
Likvida medel	55	43	–	0	0	0	55	43	0
Övriga omsättningstillgångar	98	89	–	23	21	15	121	110	15
Summa	206	188	–	23	21	14	229	209	14
Eget kapital	94	88	–	3	3	3	97	91	3
Långfristiga finansiella skulder	48	52	–	0	0	0	48	52	0
Övriga långfristiga skulder	46	39	–	0	0	0	46	39	0
Kortfristiga finansiella skulder	0	0	–	0	0	0	0	0	0
Övriga kortfristiga skulder	18	9	–	20	18	11	38	27	11
Summa	206	188	–	23	21	14	229	209	14

1) Bunzl & Biach klassificerades som joint venture från den 1 april 2013 i samband med avyttringen av Laarkirchen.

14 Aktier och andelar

Aktier och andelar uppgick totalt till 53 (52; 60) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning och årets rörelse.

MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	52	60	69
Ökning genom förvärv av dotterbolag	–	–	1
Försäljningar	–	–8	–5
Övriga omklassificeringar	1	–	–
Nedskrivningar	–	–	–4
Omräkningsdifferenser	0	–	–1
Värde vid årets slut	53	52	60

Aktier och andelar avser innehav i övriga bolag som inte klassificeras som dotterbolag, samriskbolag eller intresseföretag. Innehavet är av operativ karaktär och har därmed inte klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Bokfört värde anses överensstämma med verkligt värde.

15 Gemensam verksamhet

I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till de tillgångar och skyldigheter för skulder som är kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

SCA har sedan tidigare redovisat flertalet av sina joint venture enligt klyvningsmetoden. Sedan 1 januari 2014 tillämpar SCA IFRS 11 Samarbetsarrangemang varvid merparten av SCAs tidigare joint venture omklassificerades till joint venture redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Några enstaka arrangemang klassificerades som gemensam verksamhet och kommer fortsatt att redovisas enligt klyvningsmetoden.

UNI-CHARM MÖLNLYCKE

Avtalet är utformat på ett sådant sätt att parterna i avtalet köper samtiliga produkter som produceras av bolaget. Produkterna prissätts på ett sådant sätt att verksamheten erhåller full kostnadstäckning för produktion- och finansieringskostnader, varför bolaget inte utsätts för någon kommersiell risk.

PRONARO

Pronaro verkar som en inköpsorganisation för ett antal pappersbruk genom att bolaget har möjlighet att förhandla bra priser, optimera lagernivåer, höja virkeskvaliteten samt minska ledtider och kostnader vid inköp av virke.

Inköpen bygger på prognostiserade volymer från pappersbruken som debiteras ett pris som täcker produktionskostnaderna. Kostnader för eventuella budgetavvikelsr samt kostnader för administration debiteras pappersbruken, varför bolaget inte utsätts för någon kommersiell risk.

	Organisations		Procentuell andel	Procentuell andel	Procentuell andel
Bolagsnamn	nummer	Säte	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Uni-Charm Mölnlycke B.V.	330 631	Hoogezand	40	40	40
OOO UCM Russia	7 107 512 332	Veniov	40	40	40
UCM INCO USA	27-0735859	Delaware	40	40	40
ProNARO GmbH	HRB 8744	Stockstadt	50	50	50
Nokianvirran Energia (NVE)	213 1790-4	Kotipaikka	27	–	–

16 Förteckning över större dotterbolag

Koncernens andelar i större dotterbolag 31 december 2014.

Urvalet av helägda dotterbolag eller delägda dotterbolag med väsentligt innehav utan bestämmande inflytande omfattar bolag med en omsättning överstigande 500 MSEK under 2014.

Bolagsnamn	Organisations nummer	Säte	Kapitalandel 2014-12-31	Kapitalandel 2013-12-31
SCA Hygiene Products S.A., France	509 395 109	Linselles, Bobigny	100	100
SCA Hygiene Products Nederland B.V.	135 724	Zeist	100	100
SCA Hygiene Products (Fluff) Ltd.	577 116	Dunstable	100	100
SCA Tissue North America LLC	58-2494137	Delaware	100	100
Vinda Group1)	90 235	Hong Kong	51	51
SCA Skog AB	556048-2852	Sundsvall	100	100
SCA Hygiene Products Vertriebs GmbH	HRB 713332	Mannheim	100	100
SCA Graphic Sundsvall AB	556093-6733	Sundsvall	100	100
SCA Hygiene Products AB	556007-2356	Göteborg	100	100
SCA Hygiene Products S.A., Spain	B28451383	Madrid	100	100
SCA Consumidor Mexico, S.A. de C.V.	SCM-931101-3S5	Mexico City	100	100
Productos Familia S.A., Colombia1)	Sharedertif. 1260	Medellin	50	50
SCA Tissue France SAS	702 055 187	Bois-Colombes	100	100
SCA Hygiene Products GmbH, Mannheim	HRB3248	Mannheim	100	100
SCA Timber AB	556047-8512	Sundsvall	100	100
SCA Hygiene Products S.p.a	3 318 780 966	Lucca	100	100
OOO SCA Hygiene Products Russia	4 704 031 845	Moscow	100	100
SCA Hygiene Products GmbH, Wiesbaden	HRB5301	Wiesbaden	100	100
SCA Hygiene Sp.z o.o.	KRS No. 0000427360	Warszawa	100	100
SCA Hygiene Products GmbH, Vienna	FN49537z	Vienna	100	100
SCA Hygiene Products SA-NV, Belgium	BE0405.681.516	Stembert	100	100
SCA Hygiene Products AFH Sales GmbH	HRB 710 878	Mannheim	100	100
SCA Obbola AB	556147-1003	Umeå	100	100
SCA Munksund AB	556237-4859	Piteå	100	100
SCA Hygiene Products Sp.z.o.o.	KRS No.0000086815	Olawa	100	100
SCA North America-Canada, Inc.	421 987	Ontario	100	100
SCA PERSONAL CARE INC.	23-3036384	Delaware	100	100
SCA Hygiene Products Sloviakia s.r.o	36 590 941	Gemerska Horka	100	100
SCA Hygiene Malaysia Sdn Bhd	320704-U	Kuala Lumpur	100	100
SCA Hygiene Products GmbH Neuss	HRB 14343	Neuss	100	100
SCA HP Supply SAS	509 599 619	Roissy, Bobigny	100	100
Familia del Ecuador1)	21761	Quito	50	50
SCA Hygiene Products A/S, Norway	915 620 019	Brønnøysund	100	100
SCA Timber Supply Ltd	8 033 620	Dunstable	100	100
SCA Hygiene Spain	D31235260	Allo	100	100
SCA Hygiene Marketing (M) Sdn Bhd	313228-T	Kuala Lumpur	100	100
SCA Hygiene Products AG	CH-020.3.917.992-8	Zug	99	99
SCA Hygiene Products A/S, Denmark	20 638 613	Allerød	100	100
SCA Chile SA	RUT:97.282.000-3	Santiago de Chile	100	100
SCA Hygiene Products Manchester Ltd	4 119 442	Dunstable	100	100
Sancella S.A.	B14441997	La Charguia	49	49
SCA Yildiz Kagit ve Kisisel Bakim Üretim A.S.	12559	Kocaeli	50	50
SCA Hygiene Products Kft	01-09-716945	Budapest	100	100
EVERBEAUTY CORPORATION	22 192 869	Hong Kong	100	100
SCA Timber Supply Skandinavien AB	556302-0667	Sundsvall	100	100
SCA Hygiene Products SA	283 601 000	Nea Ionia (Athens)	100	100
SCA do Brasil Indústria e Comércio Ltda	72.899.016/0001-99	Osasco	100	100

1) SCA-koncernen har ett fåtal dotterbolag som är delägda och som har ett väsentligt minoritetsintresse. Dotterbolagen är till största delen verksamma inom hygienverksamheten.

DELÄGDA DOTTERBOLAG MED VÄSENTLIGA MINORITETSINTRESSEN

Vinda

SCA har sedan 2007 varit delägare i Vinda, vilket redovisats som ett intressebolag. I slutet av 2013 förvärvade SCA ytterligare andelar i Vinda och har nu 51,4 procent av rösterna i bolaget. Vinda är verksamt inom mjukpapper och personliga hygienprodukter i Kina, Hongkong och Macau. Under 2014 har SCA lämnat lån till Vinda för finansiering av verksamheten samt till förvärv. Vindas marknadsvärde på Hongkong börsen var den 31 december 2014 11 551 MSEK.

Familia

Familia ägs till 50 procent av SCA och till 49,8 procent av familjen Gomez. SCA innehar inte majoriteten av rösterna men ledningen har bedömt att man har ett bestämmande inflytande över Familia. Bedömningen utgår från att SCA har möjlighet att styra de aktiviter som mest väsentligen påverkar avkastningen. Familia tillverkar och säljer produkter inom mjukpapper och personliga hygienprodukter i Sydamerika.

Finansiell information lämnas för dessa båda dotterbolag. Övriga dotterbolag redovisas ej då de var och en för sig inte har en materiell påverkan på koncernens ställning och resultat.

	Vinda1)
20142)	20132)	20122)	2014	2013	2012
7 042			6 366	5 998	5 749
725			741	778	727
523			565	563	465
–10			–	–	–
513			565	563	465
249			283	282	232
68			170	105	69
7 942	4 788		3 223	2 624	2 673
4 377	3 072		2 589	2 128	1 871
12 319	7 860		5 812	4 752	4 544
3 132	1 522		548	575	575
4 058	2 441		1 464	1 254	1 199
7 190	3 963		2 012	1 829	1 774
2 637	2 003		1 900	1 462	1 385
2 493	1 894		1 900	1 462	1 385
739			791	669	658
–2 092			–104	–173	–250
1 384			–494	–395	–284
31			193	101	124
					Familia1)

1) För mer information om bolagen, se förteckning på föregående sida. 2) SCA har sedan tidigare varit delägare i Vinda, vilket redovisats som ett intresseföretag. I slutet av 2013 förvärvade SCA ytterligare andelar i Vinda och har nu 51,4 procent av rösterna i bolaget, se not 16. Vinda är verksam inom mjukpapper och personliga hygienprodukter i Kina, Hongkong och Macau.

17 Långfristiga finansiella tillgångar

Långfristiga finansiella tillgångar uppgick totalt till 3 137 (2 748; 2 895) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning och förändringar under året.

MSEK	2014	2013	2012
Finansiella tillgångar som kan säljas	1 815	1 657	1 448
Derivat	751	836	1 192
Lånefordringar intressebolag	270	–	–
Lånefordringar övriga	301	255	255
Värde vid årets slut	3 137	2 748	2 895
Finansiella tillgångar som kan säljas
Värde vid årets början	1 657	1 448	1 034
Investeringar	12	3	132
Företagsförsäljning	–	–45	–
Årets omvärdering förd till eget kapital, netto	140	249	286
Omräkningsdifferenser	6	2	–4
Värde vid årets slut	1 815	1 657	1 448

Aktier i AB Industrivärden och pensionstillgångar hänförliga till vissa pensionsåtaganden har klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas. Dessa åtaganden ingår inte i den normala pensionsberäkningen som framgår av not 26 Avsättningar för pensioner.

Finansiellla tillgångar som kan säljas, verkligt värde

MSEK	2014	2013	2012
Aktier – AB Industrivärden	1 729	1 591	1 341
Pensionstillgångar utanför IAS19 beräkningen	77	58	99
Övrigt	9	8	8
Summa	1 815	1 657	1 448

Innehavet i AB Industrivärden uppgick till 12 108 723 (12 108 723; 12 093 643) aktier.

Om aktiemarknaden hade stigit/fallit med 15 procent, alla andra variabler oförändrade, och koncernens aktieinnehav förändrats i enlighet med aktiemarknaden så skulle det egna kapitalet ökat/minskat med 271 (247; 216) MSEK. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2014 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

BALANSRÄKNING

SCA använder finansiella derivat för att hantera valuta-, ränte- och energiprisrisker. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till sidorna 82–83 i Förvaltningsberättelsen. Nedan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning den 31 december 2014. För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not 31 Finansiella instrument per kategori.

Utestående derivat

		Varav
MSEK	Summa	Valuta1)	Ränta	Energi
2014
Nominellt	64 773	44 793	17 718	2 262
Tillgång	1 839	893	931	15
Skuld	1 082	575	207	300
2013
Nominellt	47 371	26 762	18 061	2 548
Tillgång	1 082	293	758	31
Skuld	647	178	307	162
2012
Nominellt	41 704	24 841	14 300	2 563
Tillgång	1 414	346	1 024	44
Skuld	484	178	188	118

1) Utestående före kvittningsrätt är nominellt 82 957 (79 844; 116 349) MSEK.

UTESTÅENDE DERIVAT MED SÄKRINGSREDOVISNING

Nedanstående tabell visar utestående derivat med säkringsredovisning den 31 december 2014.

Derivat med säkringsredovisning1)

		Varav
		Kassaflöde
		Transaktionsexponeringar				Nettoinvestering utländska enheter2)	Verkligt värde ränterisk
MSEK	Summa	Export- och importflöden	Investeringar	Räntor	Energi		finansiering
2014
Tillgång	1 222	13	4	–	4	281	920
Skuld	1 712	9	–	8	261	1 263	171
Säkringsreserv efter skatt	–188	0	3	–6	–185
2013
Tillgång	903	8	0	–	19	119	757
Skuld	925	41	6	33	111	471	263
Säkringsreserv efter skatt	–128	–26	–5	–25	–72
2012
Tillgång	2 714	27	–	–	26	1 637	1 024
Skuld	375	5	14	44	110	74	128
Säkringsreserv efter skatt	–88	17	–11	–34	–60

1) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat.

2) Avser derivat före kvittningsrätt.

Säkringsreserv i eget kapital

Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller till största delen under första halvåret 2015. Samtliga derivat som finns i säkringsreserven vid årets slut 2014 kommer att vara realiserade före 30 juni 2015. Resultatet efter skatt kommer påverkas negativt med 0 (negativt 26; positivt 17) MSEK med oförändrade valutakurser. Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller fram till och med januari 2017. Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden kommer minska med 3 (öka 5; öka 11) MSEK efter skatt med oförändrade valutakurser.

Derivat avseende säkring av räntekostnader förfaller i december 2015 samt i augusti 2017. Finansnettot kommer påverkas negativt med 6 (negativt 25; negativt 34) MSEK efter skatt med oförändrade räntenivåer.

Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller under 2015 och 2016. Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas negativt med 185 (negativt 72; negativt 60) MSEK med oförändrade priser.

Säkring av nettoinvesteringar

SCA har säkrat nettoinvesteringar i ett antal utvalda legala enheter i syfte att uppnå önskad säkringsgrad av utländskt sysselsatt kapital. Resultat från säkringspositioner har påverkat det egna kapitalet med totalt –1 497 (–423; 1 134) MSEK under året. Resultatet är till stor del hänförbart till säkringar av nettoinvesteringar i USD. Marknadsvärdet av utestående

RESULTATRÄKNING

Under året har transaktionsexponeringens säkringar påverkat årets rörelseresultat med –158 (48; 125) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till –77 (–61; 46) MSEK. Valutasäkringar ökade anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde med 3 (ökade 26; ökade 13) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 4 (–6; –14) MSEK.

Under året har energiderivaten påverkat årets rörelseresultat med –288 (–91; –46) MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde om –286 (–131; –74) MSEK.

Derivat har påverkat årets räntenetto med 175 (188; 43) MSEK. Nettomarknadsvärdet på utestående räntederivat uppgick vid årsskiftet till 724 (451; 836) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not 8 Finansiella intäkter och kostnader.

Känslighetsanalys

SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella instrument per den 31 december 2014 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar samt leverantörsskulder och kundfordringar minskat/ökat årets resultat före skatt med 4 (78; 51) MSEK.

Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent skulle valutasäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde ökat/minskat det egna kapitalet med 7 (0; 4) MSEK.

Om energipriserna hade ökat/minskat med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minskat/ökat årets energikostnader med 237 (251; 250) MSEK. Utöver resultateffekten skulle det egna kapitalet ökat/minskat med 89 (104; 137) MSEK. Koncernens totala energikostnad skulle dock påverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.

säkringstransaktioner uppgick vid årets slut totalt till –982 (–352; 1 563) MSEK. SCA säkrade vid årsskiftet nettoinvesteringar i utlandet uppgående till netto –10 474 MSEK. SCAs totala utländska nettoinvesteringar, exklusive Vinda, uppgick till 57 922 MSEK vid årsskiftet.

Säkrade nettoinvesteringar i utlandet, MSEK

Valuta	2014	2013	2012
USD	5 388	6 123	2 917
GBP	2 592	2 284	1 236
EUR	1 314	9 951	14 234
PLN	732	442	–
TWD	506	347	224
CLP	397	296	228
MXN	–897	–891	–771
Övriga	442	416	544
Summa	10 474	18 968	18 612

Varulager uppgick totalt till 13 793 (12 579; 11 762) den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning.

MSEK	2014	2013	2012
Råvaror och förnödenheter	4 163	3 052	3 120
Reservdelar och förrådsartiklar	1 812	1 893	1 817
Varor under tillverkning	1 165	1 246	1 035
Färdiga varor	6 179	5 924	4 989
Avverkningsrätter	463	441	788
Förskott till leverantörer	11	23	13
Summa	13 793	12 579	11 762

20 Kundfordringar

Kundfordringarna uppgick totalt till 16 827 (15 420; 14 606) MSEK den 31 december 2014. Tabellerna nedan visar fördelning, fördelning av förfallostruktur samt årets rörelse.

MSEK	2014	2013	2012
Kundfordringar brutto	17 091	14 570	14 796
Avsättning för osäkra kundfordringar	–264	–218	–190
Delsumma	16 827	14 352	14 606
Förvärv av Vinda, se not 3	–	1 068	–
Summa	16 827	15 420	14 606

Analys av kreditexponering i kundfordringar
MSEK	2014	2013	2012
Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna	14 742	12 785	12 659
Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna
< 30 dagar	1 513	1 184	1 500
30–90 dagar	413	234	274
> 90 dagar	159	149	173
Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna	2 085	1 567	1 947
Summa	16 827	14 352	14 606
Förvärv av Vinda, se not 3	–	1 068	–
Summa	16 827	15 420	14 606

Koncernen har totalt säkerheter, främst i form av tecknade kreditförsäkringar, uppgående till 1 513 (2 028; 1 479) MSEK. Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna ingår med 454 (459; 198) MSEK.

Avsättning för osäkra kundfordringar

MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	–218	–190	–163
Reservering för befarade kreditförluster	–51	–54	–24
Konstaterade förluster	14	7	22
Ökning på grund av förvärv	–9	–	–42
Minskning på grund av avyttringar	0	6	0
Minskning på grund av återföring av reservering för befa rad kreditförlust	13	13	14
Omräkningsdifferenser	–13	0	3
Värde vid årets slut	–264	–218	–190

Årets kostnad för osäkra fordringar uppgick till – 38 (– 41; – 11) MSEK.

21 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar uppgick totalt till 2 852 (2 544; 2 751) MSEK den 31 december 2014. Tabellerna nedan visar fördelning och specifikation av Övriga kortfristiga fordringar.

MSEK	2014	2013	2012
Fordringar på intressebolag	54	116	92
Upplupna finansiella intäkter	8	1	0
Derivat	70	72	129
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	695	584	770
Övriga kortfristiga fordringar	2 025	1 770	1 760
Summa	2 852	2 543	2 751

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2014	2013	2012
Momsfordringar	888	696	768
Leverantörer med debet saldo	190	140	113
Fordringar för el och gas	149	88	183
Fordringar mot myndigheter	118	82	40
Övriga fordringar	680	764	656
Summa	2 025	1 770	1 760

22 Kortfristiga finansiella tillgångar och likvida medel

Kortfristiga finansiella tillgångar uppgick totalt till 1 252 (536, 401) och likvida medel uppgick totalt till 3 815 (3 785, 2 118) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning.

Kortfristiga finansiella tillgångar

MSEK	2014	2013	2012
Finansiella tillgångar	2	38	6
Derivat	974	172	77
Lånefordringar övriga	276	326	318
Summa	1 252	536	401

Likvida medel MSEK 2014 2013 2012 Kassa och bank 3 023 2 464 1 819 Kortfristiga placeringar < 3 månader 792 1 321 299 Summa 3 815 3 785 2 118

För beskrivning av hur SCA hanterar sina kredit- och likviditetsrisker hänvisas till sidan 83 i Förvaltningsberättelsen.

23 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning uppgick totalt till 60 (32; 1 937) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning av tillgångsslag.

MSEK	2014	2013	2012
Övriga immateriella tillgångar	–	–	29
Byggnader	15	17	244
Mark	43	13	231
Maskiner och inventarier	1	1	1 357
Pågående nyanläggningar	1	1	76
Summa	60	32	1 937

Under 2014 har ytterligare marktillgångar om 30 MSEK hänförliga till Georgia–Pacific förvärvet 2012 hänförts till anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

24 Eget kapital

Eget kapital uppgick totalt till 72 872 (67 811; 61 699) MSEK den 31 december 2014. Tabellerna visar fördelning och årets rörelse.

MSEK	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	SCAs ägares eget kapital	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
2012 års värde vid årets början	2 350	6 830	–2 170	53 742	60 752	1 889	62 641
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				4 957	4 957	285	5 242
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				–2 011	–2 011	–	–2 011
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat				479	479	–	479
				–1 532	–1 532	–	–1 532
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			286		286	–	286
Överfört till resultaträkningen vid försäljning			–		–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			–33		–33	–	–33
Överfört till resultaträkningen för perioden			–2		–2	–	–2
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar			13		13	–	13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			–2 916		–2 916	–33	–2 949
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			1 134		1 134	–	1 134
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital3)			1		1	–	1
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt			–1 517	–1 532	–3 049	–33	–3 082
Summa totalresultat för perioden			–1 517	3 425	1 908	252	2 160
Förändring i koncernens sammansättning			–	–	–	–7	–7
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–4	–	–4	–	–4
Utdelning, 4:20 SEK per aktie				–2 950	–2 950	–141	–3 091
Värde vid årets slut	2 350	6 830	–3 691	54 217	59 706	1 993	61 699
2013
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				5 547	5 547	314	5 861
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				1 927	1 927	–	1 927
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat				–488	–488	–	–488
				1 439	1 439	–	1 439
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			249		249	–	249
Överfört till resultaträkningen vid försäljning			–		–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			–123		–123	–	–123
Överfört till resultaträkningen för perioden			49		49	–	49
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar			26		26	–	26
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			763		763	–107	656
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			–423		–423	–	–423
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital3)			–131		–131	–	–131
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt			410	1 439	1 849	–107	1 742
Summa totalresultat för perioden			410	6 986	7 396	207	7 603
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–666	–666	2 482	1 816
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–4	–4	–	–4
Utdelning, 4:50 SEK per aktie				–3 161	–3 161	–142	–3 303
Värde vid årets slut	2 350	6 830	–3 281	57 372	63 271	4 540	67 811

1) Omvärderingsreserv, Säkringsreserv, Tillgångar som kan säljas och Omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation på sidan 117.

2) Inklusive löneskatt.

3) Specifikation över inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat framgår på sidan 117.

MSEK	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	SCAs ägares eget kapital	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
2014	2 350	6 830	–3 281	57 372	63 271	4 540	67 811
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				6 599	6 599	469	7 068
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)				–2 925	–2 925	–	–2 925
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat				660	660	–	660
				–2 265	–2 265	–	–2 265
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital			140		140	–	140
Överfört till resultaträkningen vid försäljning			–		–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital			–428		–428	–	–428
Överfört till resultaträkningen för perioden			344		344	–	344
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar			3		3	–	3
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet			4 597		4 597	572	5 169
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet			–1 497		–1 497	–	–1 497
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital3)			359		359	–	359
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt			3 518	–2 265	1 253	572	1 825
Summa totalresultat för perioden			3 518	4 334	7 852	1 041	8 893
Emissionskostnad intressebolag			–	–49	–49	–	–49
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–112	–112	–61	–173
Effekt av fastställande av förvärvsbalans			–	–	–	–42	–42
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande			–	–4	–4	–	–4
Utdelning, 4:75 SEK per aktie4)				–3 336	–3 336	–228	–3 564
Värde vid årets slut	2 350	6 830	237	58 205	67 622	5 250	72 872

1) Omvärderingsreserv, Säkringsreserv, Tillgångar som kan säljas och Omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation nedan.

2) Inklusive löneskatt.

3) Specifikation över inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat framgår nedan. 4) Utdelning 4:75 (4:50 ;4:20) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 5:25 SEK per aktie för verksamhetsåret 2014.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not 47.

Eget kapital, specifikation av reserver

		Omvärderingsreserv1)			Säkringsreserv2)			Tillgångar som kan säljas			Omräkningsreserv
MSEK	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012	2014	2013	2012
Värde vid årets början	107	107	107	–128	–87	–68	519	270	–14	–3 779	–3 981	–2 195
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	–	–	–	–	140	249	286	–	–	–
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	–	–428	–123	–33	–	–	–	–	–	–
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	–	344	49	–2	–	–	–	–	–	–
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	–	3	26	13	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet3)	–	–	–	–9	–2	0	–	–	–	4 606	765	–2 920
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–1 497	–423	1 134
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital	–	–	–	30	9	3	0	0	–2	329	–140	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–60	–41	–19	140	249	284	3 438	202	–1 786
Värde vid årets slut	107	107	107	–188	–128	–87	659	519	270	–341	–3 779	–3 981

1) Omvärderingsreserven inkluderar effekten på eget kapital vid successiva förvärv.

2) Se även not 18 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat.

3) Överföring av realiserad kursvinst avseende avyttrade bolag till resultaträkningen ingår med – (3; –20) MSEK.

Specifikation över inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat

		2014			2013			2012
MSEK	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt	Före skatt	Skatte effekt	Efter skatt
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–2 925	660	–2 265	1 927	–488	1 439	–2 011	479	–1 532
Finansiella tillgångar som kan säljas	140	0	140	249	0	249	286	–2	284
Kassaflödessäkringar	–81	30	–51	–48	9	–39	–22	3	–19
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	5 169	–	5 169	656	–	656	–2 949	–	–2 949
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–1 497	329	–1 168	–423	–140	–563	1 134	–	1 134
Övrigt totalresultat	806	1 019	1 825	2 361	–619	1 742	–3 562	480	–3 082

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,49 den 31 december 2014 vilket understiger SCAs långsiktiga målsättning om 0,70. Skuldsättningsgraden avviker periodvis från målsättningen och under senaste tioårsperioden har den varierat mellan 0,49 och 0,70. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 47, Finansiell ställning. SCA har i kreditbetyg för lång upplåning Baa1/A– från Moodys respektive Standard & Poors's. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering på sidorna 82–83. På sidan 38 beskrivs även SCAs utdelningspolicy och kapitalstruktur.

25 Finansiella skulder

Den räntebärande bruttolåneskulden uppgick till 38 886 (38 712; 34 182) MSEK den 31 december 2014. Tabellen nedan visar den finansiella skuldens fördelning.

Finansiella skulder
		Redovisat värde
MSEK	2014	2013	2012
Kortfristiga finansiella skulder
Amorteringar inom 1 år	497	211	462
Obligationslån	4 177	1 021	–
Derivat	674	75	121
Lån med kortare löptid än 1 år	9 292	7 823	9 522
Förvärv av Vinda, se not 3	–	879	–
Summa1)	14 640	10 009	10 105
Långfristiga finansiella skulder
Obligationslån	14 646	15 921	12 897
Derivat	31	296	176
Andra långfristiga lån med löptid > 1 år < 5 år	5 447	8 694	8 404
Andra långfristiga lån med löptid > 5 år	4 122	2 160	2 600
Förvärv av Vinda, se not 3	–	1 632	–
Summa	24 246	28 703	24 077
Summa	38 886	38 712	34 182
Verkligt värde finansiella skulder	39 243	36 5002)	34 506

1) Verkligt värde för kortfristiga lån bedöms vara lika med redovisat värde.

2) Exklusive Vinda.

Upplåning

SCA har ett Euro Medium Term Note (EMTN) program med ett rambelopp om 3 000 MEUR (28 602 MSEK) för emissioner på den europeiska kapitalmarknaden. Den 31 december 2014 var nominellt 2 043 (2 131; 1 652) MEUR utestående med en löptid på 3,4 (4,0; 3,2) år. SCA nyttjar obligationsmarknaden utanför Europa och har emitterat en obligation i USA om 414 MUSD (3 240 MSEK).

Obligationslån

Emitterat	Förfall	Redovisat värde MSEK	Verkligt värde MSEK
Notes 414 MUSD	2015	3 346	3 346
Index Linked Interest Note 300 MSEK	2015	312	312
Index Linked Interest Note 500 MSEK	2015	519	519
Notes 1 800 MSEK	2016	1 891	1 871
Floating Rate Note 200 MSEK	2016	200	202
Notes 600 MEUR	2016	6 021	6 027
Green bond 1 500 MSEK	2019	1 498	1 536
Notes 500 MEUR	2023	5 036	5 132
Summa		18 823	18 945

SCA har ett svenskt och ett belgiskt företagscertifkatprogram som nyttjas för kort upplåning.

Företagscertifikatprogram1)

Rambelopp	Emitterat MSEK
Företagscertifikat 15 000 MSEK	5 117
Företagscertifikat 400 MEUR	142
Summa	5 259

1) Ingår i Lån med kortare löptid än 1 år i tabellen Finansiella skulder.

SCA har syndikerade bankfaciliteter i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likviditetsreserv. Kontrakterade bilaterala kreditlöften med banker utgör komplement till syndikeringarna.

Kreditfaciliteter

	Nominellt	Förfall	Totalt MSEK	Utnyttjat MSEK	Outnyttjat MSEK
Syndikerade kreditlöften	1 000 MEUR	2018	9 534	–	9 534
	1 000 MEUR	2019	9 534	–	9 534
Bilaterala kreditlöften	328 MSEK	2015	328	–	328
Summa			19 396	–	19 396

Förfalloprofil bruttolåneskuld

MSEK	Totalt	2015	2016	2017	2018	2019	2020+
Företagscertifikat	5 259	5 259	–	–	–	–	–
Obligationslån	18 823	4 177	8 112	–	–	1 498	5 036
Utnyttjande av kreditlöften	–	–	–	–	–	–	–
Övriga lån	14 972	5 372	4 154	1 515	1 132	330	2 469
Summa1)	39 054	14 808	12 266	1 515	1 132	1 828	7 505

1) I bruttolåneskulden ingår upplupna räntor med 168 MSEK.

Efter tillägg för nettoavsättning till pensioner och avdrag för likvida medel, räntebärande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolåneskulden 35 947 (33 919; 33 063) MSEK .

För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till sidan 83 i Förvaltningsberättelsen.

26 Avsättningar för pensioner

SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De mest betydande förmånsbestämda planerna baseras på anställningstid och den ersättning de anställda har vid eller nära pensioneringen. De totala pensionskostnaderna för de förmånsbestämda pensionsplanerna framgår nedan.

Årets kostnader för förmånsbestämda planer
MSEK	2014	2013	2012
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, exklusive premier betalda av de anställda.	–494	–514	–440
Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder	19	–7	15
Pensionsskattekostnad	–35	–40	–
Omvärderingar, netto	–33	–3	–38
Räntenetto	–65	–120	34
Pensionskostnad före effekter av regleringar	–608	–684	–429
Regleringar	2	10	4
Pensionskostnad efter effekter av regleringar	–606	–674	–425

De högre kostnaderna för 2014 och 2013 jämfört med 2012 är till största delen hänförliga till de nya redovisningsreglerna i IAS 19 som tillämpas från och med 2013.

Pensionsplaner med överskott redovisas som tillgång i balansräkningen förutsatt att de ej begränsas av tillgångstaket. Övriga pensionsplaner vilka ej är fullt fonderade alternativt ofonderade redovisas som Avsättningar för pensioner. Värdet av samtliga pensionsplaner fördelas på förmånsbestämda åtaganden och förvaltningstillgångar enligt nedan.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

MSEK	2014	2013	2012
Förmånsbestämda åtaganden	28 943	21 793	23 857
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–24 850	–20 603	–20 499
Effekt av tillgångstaket	1 004	916	780
Avsättning för pensioner, netto	5 097	2 106	4 138

Överskott i fonderade planer redovisade som räntebärande tillgång uppgick på balansdagen till 3 (442; 682) MSEK och avsättningar för pensioner till 5 100 (2 548; 4 820) MSEK. I förmånsbestämda åtaganden ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 2 363 (1 913; 2 101) MSEK.

Förmånsbestämda åtaganden

MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	21 793	23 857	20 625
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period	527	519	444
Räntekostnad	912	780	701
Kostnad avseende tjänstgöring tidigare perioder	–19	7	14
Pensionsskattekostnad	35	40	–
Regleringar och omföringar	9	214	16
Förvärv och avyttringar	–	–2 598	561
Utbetalda ersättningar	–932	–908	–727
Betald pensionsskatt	–20	–26	–
Omvärdering: finansiella antaganden	4 079	–1 053	2 216
Omvärdering: demografiska antaganden	38	388	108
Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden	–17	280	191
Pensionsskatt avseende omvärdering	221	–193	–
Omräkningseffekter	2 317	486	–292
Värde vid årets slut	28 943	21 793	23 857

Under 2013 ingår 186 MSEK i regleringar och omföringar till följd av omklassificering av löneskatt till pensionsskuld.

Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av förändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan m.m., eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhetsbaserade avvikelser. Oväntat höga eller låga tal för personalomsättning, förtidspensionering eller ökning av löner räknas som avvikelse från erfarenhetsbaserade grundantaganden.

Förändringen av koncernens förvaltningstillgångar fördelar sig enligt nedan:

Förvaltningstillgångar

MSEK	2014	2013	2012
Verkligt värde vid årets början	–20 603	–20 499	–17 971
Ränteintäkt	–883	–684	–758
Förvärv och avyttringar	–	2 123	465
Avgifter från deltagare i planen	–7	–4	–4
Avgifter från arbetsgivaren	–785	–571	–1 884
Utbetalda ersättningar, exkl regleringar	932	908	727
Utbetalda ersättningar avseende regleringar	10	16	–
Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt	–1 440	–1 461	–1 484
Administrationskostnader avseende pensionsåtaganden	25	–	–
Omräkningseffekter	–2 099	–431	410
Verkligt värde vid årets slut	–24 850	–20 603	–20 499

Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag:

	2014	2013	2012
Aktier och aktiefonder	59%	62%	55%
Räntebärande värdepapper	31%	31%	38%
Fastigheter	5%	3%	3%
Övrigt	5%	4%	4%
Totalt	100%	100%	100%

95% (97%, 97%) av tillgångarna på balansdagen handlas på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera tillgångarna.

Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per den 31 december 2014 i likhet med föregående år.

Effekt av tillgångstaket

MSEK	2014	2013	2012
Värde vid årets början	916	780	616
Räntekostnad	36	24	23
Övrig förändring av tillgångstaket	52	112	141
Värde vid årets slut	1 004	916	780

Effekt av tillgångstaket avser medel i två svenska stiftelser som kan användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa kategorier anställda.

Not 26 – Avsättningar för pensioner, forts.

Väsentliga aktuariella antaganden

	Sverige	Storbritannien	Eurozon	USA
2014
Diskonteringsränta	2,46	3,59	1,62	4,11
Förväntad löneökningstakt	3,25	4,00	3,00	N/A
Förväntad inflation	2,00	3,00	1,75	2,00
Förväntad livslängd, män1)	23	22	21	20
Förväntad livslängd, kvinnor1)	24	24	24	21
2013
Diskonteringsränta	3,94	4,54	3,10	4,92
Förväntad löneökningstakt	3,25	4,00	3,25	N/A
Förväntad inflation	2,00	3,00	2,00	2,00
Förväntad livslängd, män1)	23	22	22	19
Förväntad livslängd, kvinnor1)	24	24	24	21
2012

Diskonteringsränta 3,07 4,10 2,75 4,09 Förväntad löneökningstakt 3,25 3,80 3,25 N/A Förväntad inflation 2,00 2,60 2,00 2,00 Förväntad livslängd, män1) 23 21 22 19 Förväntad livslängd, kvinnor1) 24 24 24 21

1) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år.

De enskilda mest betydande pensionsplanerna fördelar sig enligt nedan, MSEK:

De aktuariella antagandena utgör de mest väsentliga antaganden som tillämpats vid beräkning av förmånsbestämda åtaganden på balansdagen.

SCA utgår från AA-klassade företagsobligationer som matchar durationen i åtagandena vid bestämmande av diskonteringsräntan. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om sådana företagsobligationer ej är tillgängliga.

Inflationsantagandena är baserade på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknadsförväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneökningsantagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från marknadsundersökningar.

Omvärderingseffekter uppkommer till följd av avvikelser från aktuariella och erfarenhetsbaserade antaganden, annan avkastning än förväntad samt eventuell förändring av tillgångstaket. Dessa effekter redovisas direkt i eget kapital i den period de uppstår. I tabellen nedan visas den förmånsbestämda förpliktelsens känslighet avseende de väsentliga aktuariella antagandena.

De förmånsbestämda åtagandenas känslighet för förändring av de väsentligaste aktuariella antagandena är:

Förändring av åtagande, ökat åtagande (–), MSEK
Diskonteringsränta +0,25%	1 173
Prisinflation inklusive löneinflation +0,25%	–973
Livslängd +1år	–1 030

Känslighetsanalysen ovan är beräknad genom att ett antagande förändras och de övriga hålls konstanta.

Land	Aktiva	Fribrev	Pensionärer	Åtagande Totalt	Förvaltnings tillgångar, verkligt värde	Effekt av tillgångstaket	Netto	Löptid åtagande, år
Nederländerna	1 541	783	932	3 256	–3 227	–	29	21
Storbritannien	1 817	6 182	6 717	14 716	–13 977	–	739	17
Sverige	1 778	758	1 097	3 633	–2 898	–	735	20
Tyskland	1 024	327	1 145	2 496	–2 070	–	426	17
USA	642	111	259	1 012	–814	–	198	13
Övriga	2 269	418	1 143	3 830	–1 864	1 004	2 970	13
Totalt	9 071	8 579	11 293	28 943	–24 850	1 004	5 097

De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensionsplaner 2015 beräknas till 730 MSEK.

Nederländerna

Planen är förmånsbestämd med premier betalade av företaget och förvaltas av en oberoende stiftelse. Överskott i fonden kvarstår som fondens tillgångar men kan nyttjas i form av premierabatt.

Planen är baserad på genomsnittlig lön och omfattar efterlevande- och sjukpension. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt lag. Planen tillämpar en strategi för att kontrollera ränterisken i planen, s k durationsmatchning.

Storbritannien

Planen är förmånsbestämd med premier betalade av företaget och den anställde samt förvaltas av en oberoende stiftelse enligt brittisk lag.

Överskott i pensionsfonden kvarstår som fondens tillgångar men kan nyttjas i form av premierabatt. Planen är slutlönebaserad och omfattar efterlevande- och sjukpension. Planen stängdes för nya deltagare i juli 2007. Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enligt överenskommelse med pensionsstiftelsen.

Sverige

ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmånsbestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen ger pension i procent av olika löneintervall. Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och företaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

Tyskland

Planen är en förmånsbestämd plan och omfattar utöver ålderspension även efterlevandeoch sjukpension. Planen förvaltas av en stiftelse och ger pension i procent av löneintervall och bygger på slutlön. Individuell pension som bygger på genomsnittlig lön förekommer också. Inga premieinbetalningar krävs av företaget eller den anställde. Företaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.

USA

Planen omfattar ålderspension, olycksfallsförsäkring och livförsäkring och är en förmånsbestämd plan med premier betalade av företaget. Förmånen bygger på ett schablonbelopp per tjänsteår och finansieras via en pensionsstiftelse.

Planen är ålagd att uppfylla minsta minimifonderingsnivå enlig lag. Överskott i pensionsfonden kan nyttjas i form av premierabatt.

Övriga

Det finns ett antal mindre pensionsåtaganden i ett 15-tal länder. De större är i Frankrike, Nederländerna, Norge, Sverige och Österrike. Några av planerna är fonderade.

Planer som omfattar flera arbetsgivare

SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension, för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Bolaget har också anställda i Finland som omfattas av den lagstadgade pensionsplanen TyEL, åtagandena tryggas via försäkringsbolaget Varma. Dessa förmåner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader tillhörande respektive företag som omfattas av planen. Avgifterna för dessa planer 2015 beräknas till 50 MSEK.

27 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar uppgick totalt till 1 586 (1 583; 1 764) MSEK per 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning av totalen och årets rörelse.

MSEK	Effektiviserings program	Löpande verksamhet	Skatterisker	Miljö	Legala tvister	Övriga	Summa
Värde vid årets början	846	46	298	142	119	132	1 583
Avsättningar under året	326	16	197	73	28	74	714
Ianspråkstaganden under året	–555	–43	–	–98	–24	–32	–752
Omklassificeringar	–	–1	–	–	–2	1	–2
Upplösning under året	–	–3	–2	–11	–3	–4	–23
Omräkningsdifferenser	48	4	1	–2	9	6	66
Värde vid årets slut	665	19	494	104	127	177	1 586
Avsättningarna består av:
Kortfristig del							986
Långfristig del							600

Under året har nya avsättningar gjorts med 714 MSEK, varav avsättningar för omstruktureringsprogram avser 326 MSEK och 197 MSEK avser avsättning för skatterisker. Av årets avsättningar för Miljö avser 62 MSEK skuld för utsläpp av koldioxid, vilka kommer att betalas ut under 2015. Av effektiviseringsprogrammens avsättningar har 555 MSEK betalats ut under 2014 och under 2015 beräknas 512 MSEK betalas ut. Under åren 2016, 2017 och 2018 beräknas 115 MSEK, 19 MSEK och 18 MSEK betalas ut.

Övriga långfristiga skulder uppgick totalt till 206 (177; 205) MSEK per 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning av totalen mellan derivat och övriga långfristiga skulder.

MSEK	2014	2013	2012
Derivat	57	36	28
Övriga långfristiga skulder	149	141	177
Summa	206	177	205

Övriga långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än om 5 år ingår med 19 (15; 13) MSEK.

29 Övriga kortfristiga skulder

Övriga långfristiga skulder uppgick till 11 180 (9 943; 9 258) MSEK den 31 december 2014. Tabellerna nedan visar fördelning av totalen samt specifikation av Upplupna kostnader och förutbetalda kostnader.

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2014	2013	2012
Skulder till intressebolag	–	4	6
Derivat	321	240	159
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	8 282	7 050	7 065
Övriga rörelseskulder	2 577	2 113	2 028
Förvärv av Vinda. se not 3	–	536	–
Summa	11 180	9 943	9 258
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
MSEK	2014	2013	2012

Summa	8 282	7 050	7 065
Övriga poster	2 478	2 063	2 266
Bonus och rabatter till kunder	3 715	3 057	2 793
Upplupna finansiella kostnader	177	170	156
Övriga skulder till personal	995	920	986
Upplupen semesterlöneskuld	526	491	519
Upplupna sociala kostnader	391	349	345

30 Likviditetsrisk

Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk hänvisas till sidan 83 i Förvaltningsberättelsen.

Likviditetsrisk

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
31 december 2014
Lån inklusive räntor	14 699	17 858	7 791
Nettoreglerade derivat	197	9	–
Energiderivat	244	57	–
Leverantörsskulder	12 893	1 071	–
Summa	28 033	18 995	7 791
Bruttoreglerade derivat1)	34 964	2 195	–
31 december 2013
Lån inklusive räntor	10 107	22 423	5 999
Nettoreglerade derivat	–60	55	–232
Energiderivat	126	36	–
Leverantörsskulder	11 968	885	–
Summa	22 141	23 399	5 767
Bruttoreglerade derivat1)	24 724	2 321	–
31 december 2012
Lån inklusive räntor	10 940	23 458	2 131
Nettoreglerade derivat	–4	203	–
Energiderivat	89	28	–
Leverantörsskulder	11 622	1 083	–
Summa	22 647	24 772	2 131
Bruttoreglerade derivat1)	24 309	2 334	–
1) De bruttoreglerade derivaten har, i stort sett, motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt

SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.

31 Finansiella instrument per kategori

Tabellen nedan visar kategoriindelning som gjorts avseende finansiella instrument:

		Varav
MSEK	Redovisat värde i balansräkningen	Låne- och kundfordringar	Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen1)	Derivat som används för säkrings - redovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	Investeringar som hålls till förfall
31 december 2014
Långfristiga finansiella tillgångar	3 137	252		–	794	1 815	276
Andra långfristiga tillgångar	2	–		–	2	–	–
Kundfordringar	16 827	16 827		–	–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	70	–		64	6	–	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	1 252	278		761	213	–	–
Likvida medel	3 815	3 815		–	–	–	–
Summa tillgångar	25 102	21 172		824	1 015	1 815	276
Långfristiga finansiella skulder	24 246		11 311	12 927	8
Övriga långfristiga skulder	57		–	2	55
Kortfristiga finansiella skulder	14 640		9 841	4 495	304
Leverantörsskulder	13 964		13 964	–	–
Övriga kortfristiga skulder	321		–	106	215
Summa skulder	53 228		35 116	17 530	582
31 december 2013
Långfristiga finansiella tillgångar	2 748	27		98	739	1 657	227
Andra långfristiga tillgångar	3	–		2	1	–	–
Kundfordringar	15 420	15 420		–	–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	72	–		46	26	–	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	536	366		127	43	–	–
Likvida medel	3 785	3 785		–	–	–	–
Summa tillgångar	22 564	19 598		273	809	1 657	227
Långfristiga finansiella skulder	27 071		10 979	15 796	296
Övriga långfristiga skulder	36		–	10	26
Kortfristiga finansiella skulder	9 130		8 534	590	6
Leverantörsskulder	12 853		12 853	–	–
Övriga kortfristiga skulder	240		–	107	133
Finansiella skulder Vinda	2 511
Summa skulder	51 841		32 366	16 503	461
31 december 2012
Långfristiga finansiella tillgångar	2 895	29		298	894	1 448	226
Andra långfristiga tillgångar	16	–		–	16	–	–
Kundfordringar	14 606	14 606		–	–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	129	–		74	55	–	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	401	324		39	38	–	–
Likvida medel	2 118	2 118		–	–	–	–
Summa tillgångar	20 165	17 077		411	1 003	1 448	226
Långfristiga finansiella skulder	24 077		10 958	12 943	176
Övriga långfristiga skulder	28		–	–	28
Kortfristiga finansiella skulder	10 105		9 984	105	16
Leverantörsskulder	12 705		12 705	–	–
Övriga kortfristiga skulder	159		–	51	108
Summa skulder	47 074		33 647	13 099	328

1) Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen avser lån för säkringsredovisning. För ytterligare information se Not 1 Redovisningsprinciper under rubriken Säkring av verkligt värde.

Fördelning per nivå vid värdering till verkligt värde

		Redovisat värde 31 december
MSEK	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsredovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	1	2	3
31 december 2014
Derivat	824	1 015		–	1 839	–
Långfristiga finansiella tillgångar	–		1 815	1 807	8	–
Summa tillgångar	824	1 015	1 815	1 807	1 847	–
Derivat	500	582		–	1 082	–
Kortfristiga finansiella skulder	4 126			–	4 126	–
Långfristiga finansiella skulder	12 904			–	12 904	–
Summa skulder	17 530	582		–	18 112	–

Fördelning per nivå vid värdering till verkligt värde

Redovisat värde 31 december					Varav verkligt värde per Nivå
MSEK	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsredovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	1	2	3
31 december 2013
Derivat	273	809		–	1 082	–
Långfristiga finansiella tillgångar	–		1 657	1 649	8	–
Summa tillgångar	273	809	1 657	1 649	1 090	–
Derivat	186	461		–	647	–
Kortfristiga finansiella skulder	521			–	521	–
Långfristiga finansiella skulder	15 796			–	15 796	–
Summa skulder	16 503	461		–	16 964	–
31 december 2012
Derivat	411	1 003		–	1 414	–
Långfristiga finansiella tillgångar	–		1 448	1 440	8	–
Summa tillgångar	411	1 003	1 448	1 440	1 422	–
Derivat	156	328		–	484	–
Kortfristiga finansiella skulder	–			–	–	–
Långfristiga finansiella skulder	12 943			–	12 943	–
Summa skulder	13 099	328		–	13 427	–

Ovan specificeras hur finansiella instrument, exklusive finansiella skulder, har värderats till verkligt värde enligt en verkligt värde-hierarki med följande tre nivåer:

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar.

Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata utan innehåller ledningens uppskattningar och bedömningar, exempelvis onoterade aktier. För ytterligare information se Not 1 Redovisningsprinciper under rubriken Värdering.

32 Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

MSEK	Tillgångar	Skulder
31 december 2014
Derivat
Bruttobelopp	3 163	2 406
Kvittningsbara belopp	–1 324	–1 324
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 839	1 082
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–567	–567
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	1 272	515
31 december 2013
Derivat
Bruttobelopp	1 641	1 206
Kvittningsbara belopp	–559	–559
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 082	647
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–451	–451
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	631	196
31 december 2012
Derivat
Bruttobelopp	3 072	2 142
Kvittningsbara belopp	–1 658	–1 658
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	1 414	484
ISDA avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen	–422	–422
Netto efter kvittning enligt ISDA avtal	992	62

Övriga finansiella tllgångar och skulder har inte kvittats i balansräkningen och är inte heller föremål för ramavtal avseende kvittning.

33 Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser uppgick till 1 884 (691; 594) MSEK per 31 december 2014. Tabellen nedan visar fördelning av totalen.

MSEK	2014	2013	2012
Borgensförbindelser för
intressebolag	17	19	20
kunder och övriga	51	48	46
Skattetvister	1 554	374	349
Övriga ansvarsförbindelser	262	250	179
Summa	1 884	691	594

Eventualförpliktelser avseende skatter är huvudsakligen relaterade till två tvister. Den svenska skattemyndigheten (Skatteverket) har beslutat om tillkommande skatter och skattetillägg för åren 2008–2012 på cirka 1 100 MSEK inklusive ränta. Tvisten gäller räntekostnader på lån i ett koncernbolag som uppkom i samband med att en verksamhet flyttades till Sverige under 2004. Den andra tvisten avser krav på tillkommande skatter i Spanien. Kravet från den spanska skattemyndigheten uppgår till cirka 300 MSEK inklusive ränta. Kravet har sin grund i omstruktureringsåtgärder som säljarna av ett spanskt bolag genomförde inför SCAs förvärv 1997. SCA har ställt säkerhet för skattens erläggande men bestrider kravet och har överklagat beslutet. För bägge dessa tvister gör SCA bedömningen att skattekraven inte kommer att stå sig vid en rättslig prövning. Någon reservering har mot denna bakgrund inte gjorts i bokslutet för de aktuella kraven.

Under 1996 genomförde SCA, med amerikanska banker som motparter, "lease-out/ lease-in" transaktioner avseende två LWC-anläggningar i Ortviken, Sverige. Löptiderna för transaktionerna var ursprungligen 32 respektive 36 år. SCA har emellertid möjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionerna år 2014 respektive 2015. Vid transaktionstillfället var nuvärdet av de hyresbelopp som SCA åtagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (611 MUSD), vilket belopp, enligt avtal, dels deponerats på konton i banker med rating om minst A–, dels placerats i amerikanska värdepapper med AA+ rating. Värdet av utestående depositioner och amerikanska värdepapper uppgick till 3,1 miljarder SEK per 31 december 2014. SCA står för kreditrisken gentemot depåbankerna. Om depåbankens rating i framtiden skulle försämras, har SCA möjlighet att flytta över depån till annan bank med bättre rating. SCA har dessutom skyldighet att göra detta om depåbankens rating sjunker under nivån A–. I januari respektive juni 2014 utnyttjade SCA sin rätt till förtida terminering av transaktionerna. Totalt har betalningar om 3,8 miljarder SEK (487 MUSD) gjorts under 2014 och 2015. Värdet på utestående depositioner och värdepapper har minskat med motsvarande belopp och efter inbetalningar uppgår risken till 144 MUSD.

Motparterna har accepterat att depositionerna används som betalningar för hyresåtagandena. Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner har sedan 1996 nettoredovisats i balansräkningen.

SCA genomförde även under 2000 en leasingtransaktion med amerikanska banker som motparter. Transaktionen avsåg Östrands massafabrik i Timrå, Sverige. Löptiden för transaktionen var ursprungligen 30 år. SCA har emellertid möjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2017. Vid transaktionstillfället var nuvärdet av de hyresbelopp som SCA åtagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (442 MUSD). Av detta belopp placerades ett belopp motsvarande 3,6 miljarder SEK, enligt avtal, dels på konton i bank, dels i amerikanska värdepapper, som vid avtalstillfället hade rating AA respektive AAA. Under 2009 avslutades leasingtransaktionen i förtid med en av de amerikanska bankerna. Värdet av utestående depositioner och amerikanska värdepapper uppgick därefter till 2,1 miljarder SEK per 31 december 2014. SCA står för kreditrisken gentemot depåbanken. Om depåbankens rating i framtiden skulle försämras, har SCA möjlighet att flytta över depån till annan bank med bättre rating. SCA har dessutom en skyldighet att byta ut de amerikanska värdepapperna om deras rating faller under AA– respektive A. Under 2008 föll de ursprungliga värdepapperens rating vilket har medfört att SCA bytt ut dessa mot bankgaranterade värdepapper samt amerikanska statsobligationer. Motparterna har accepterat att depositionerna används som betalningar för hyresåtagandena. Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner har sedan 2000 nettoredovisats i balansräkningen. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra hyresavtalen, är SCA skyldigt att ersätta motparterna den ekonomiska skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan maximalt uppgå till cirka 8 procent av nuvärdet av hyresbeloppen, vilket efter ovan

Not 33 – Eventualförpliktelser, forts.

nämnda förtida avslut uppgår till 227 MUSD. Avtalen har, liksom i 1996 års transaktioner, utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses följa vad som är sedvanligt för denna typ av transaktioner.

SCA genomförde under 2007 en transaktion konstruerad som en "sale and leaseback" med en europeisk bank avseende den nya sodapannan vid kraftlinerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets ursprungliga löptid var 25 år med rätt för SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2023. Nuvärdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK vilket belopp har investerats i ett värdepapper med rating A utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesörja hyresbetalningar under avtalets löptid. Skulle motpartens rating falla under BBB–, har SCA rätt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i förtid. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra, hyresavtalen är SCA skyldigt att ersätta motparten för den skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan uppgå till maximalt 12 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anläggningen utan operativa inskränkningar. Leasingavtalet och depåarrangemanget har sedan 2007 nettoredovisats i SCAs balansräkning.

SCA har ett tioårigt prisbestämt avtal med en norsk elleverantör omfattande leverans av el motsvarande cirka 17 procent av SCA Graphic Sundsvalls beräknade förbrukning. Avtalet trädde i kraft under 2009.

35 Effekter av omräkningar av föregående perioder

EFFEKTER AV OMRÄKNINGAR AV FÖREGÅENDE PERIODER

Från och med den 1 januari 2014 tillämpar SCA IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IAS 27 Separata finansiella rapporter samt IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture. Dessa standarder tillämpas retroaktivt, vilket innebär att resultat- och balansräkningarna för 2013 och 2012 har räknats om för att reflektera förändringarna i de nya och ändrade redovisningsstandarderna.

Mot bakgrund av de nya standarderna har en analys av aktieägaravtal genomförts. Genomgången har lett till att några joint ventures har klassificerats som dotterbolag där SCA bedömts ha det bestämmande inflytandet. Flera av de bolag som tidigare betraktas

Ställda panter uppgick totalt till 481 (424; 426) MSEK 31 december 2014 och tabellen nedan visar fördelning.

	Panter avseende		Totalt
MSEK	finansiella skulder	Övrigt	2014	2013	2012
Fastighetsinteckningar	11	–	11	10	10
Företagsinteckningar	36	20	56	50	50
Övrigt	276	138	414	364	366
Summa	323	158	481	424	426

Skulder för vilka vissa av dessa panter ställts som säkerhet uppgick till 5 (5; 5) MSEK.

som samriskbolag (joint venture) och som klyvts in i SCAs balansräkning har bedömts utgöra joint venture enligt den nya klassificeringen och kommer fortsatt redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Ett fåtal bolag har bedömts vara gemensam verksamhet och kommer fortsatt att tillämpa klyvningsmetoden.

For en utförligare beskrivning av förändringarna i redovisningsprinciper hänvisas till not 1. Nedan redovisas de effekter som omräkningarna av IFRS 10 och IFRS 11 har medfört för jämförelseåren i SCAs balansräkningar den 31 december, 2013 och den 31 december, 2012 samt för resultaträkning och kassaflöde för åren 2012 och 2013.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

			2013		2012
MSEK	Not	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Nettoomsättning	5	89 019	3 854	92 873	85 408	3 821	89 229
Kostnad för sålda varor	4	–67 006	–2 579	–69 585	–64 449	–2 586	–67 035
Bruttoresultat		22 013	1 275	23 288	20 959	1 235	22 194
Försäljnings- och administrationskostnader m.m.	4	–12 285	–837	–13 122	–12 472	–851	–13 323
Jämförelsestörande poster1)	4	–1 251	12	–1 239	–2 634	20	–2 614
Intäkter från andelar i intresseföretag		206	9	215	159	10	169
Rörelseresultat		8 683	459	9 142	6 012	414	6 426
Finansiella intäkter	8	120	12	132	91	16	107
Finansiella kostnader	8	–1 120	–73	–1 193	–1 355	–75	–1 430
Resultat före skatt		7 683	398	8 081	4 748	355	5 103
Skatter	9	–2 119	–101	–2 220	–251	–113	–364
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		5 564	297	5 861	4 497	242	4 739
Resultat från avyttringsgrupp som innehas för försäljning		–	–	–	503	–	503
Årets resultat		5 564	297	5 861	5 000	242	5 242
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		5 547	–	5 547	4 956	–	4 956
Innehav utan bestämmande inflytande		17	297	314	44	242	286
Resultat per aktie
Resultat per aktie , SEK – moderbolagets aktieägare
före utspädningseffekter		7:90		7:90	7:06		7:06
efter utspädningseffekter		7:90		7:90	7:06		7:06
Resultat per aktie, SEK – modebolagets aktieägare exklusive avyttrad verksamhet
före utspädningseffekter		7:90		7:90	6:34		6:34
efter utspädningseffekter		7:90		7:90	6:34		6:34
Utdelning per aktie, SEK		4:75		4:75	4:50		4:50
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		5 547		5 547	4 956		4 956
Medeltal aktier före utspädning, miljoner		702,3		702,3	702,3		702,3
Medeltal aktier efter utspädning, miljoner		702,3		702,3	702,3		702,3
1) Fördelning jämförelsestörande kostnader per funktion
Kostnad för såld vara		–288	–	–288	–300	–	–300
Försäljnings och administrationskostnader		–740	–	–740	–982	–	–982
Nedskrivningar m.m.		–223	12	–211	–1 352	20	–1 332
Total jämförelsestörande poster		–1 251	12	–1 239	–2 634	20	–2 614

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Periodens resultat	5 564	297	5 861	5 000	242	5 242
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	1 974	–47	1 927	–2 011	–	–2 011
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	–500	12	–488	479	–	479
	1 474	–35	1 439	–1 532	–	–1 532
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	249	–	249	286	–	286
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–	–	–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–123	–	–123	–33	–	–33
Överfört till resultaträkningen för perioden	49	–	49	–2	–	–2
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	26	–	26	13	–	13
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	845	–189	656	–2 984	35	–2 949
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–423	–	–423	1 134	–	1 134
Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat	–1311)	–	–131	1	–	1
	492	–189	303	–1 585	35	–1 550
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	1 966	–224	1 742	–3 117	35	–3 082
Summa totalresultat för perioden	7 530	73	7 603	1 883	277	2 160
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	7 396	–	7 396	1 908	–	1 908
Innehav utan bestämmande inflytande	134	73	207	–25	277	252
1) Varav –249 MSEK avser korrigering av räkenskapsår 2012.

Nettoomsättning per affärsområde

	2013				2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Personliga hygienprodukter	26 914	2 822	29 736	26 294	2 790	29 084
Mjukpapper	46 987	1 109	48 096	42 375	1 101	43 476
Skogsindustriprodukter	15 525	–	15 525	18 283	–	18 283
Övrigt	125	–30	95	1 268	–28	1 240
Internleveranser	–532	–47	–579	–2 812	–42	–2 854
Summa	89 019	3 854	92 873	85 408	3 821	89 229

Rörelseresultat per affärsområde1)

	2013				2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Personliga hygienprodukter	3 201	318	3 519	3 180	257	3 437
Mjukpapper	5 595	129	5 724	4 640	138	4 778
Skogsindustriprodukter	1 843	–	1 843	1 363	–	1 363
Övrigt	–705	–	–705	–537	–1	–538
Summa	9 934	447	10 381	8 646	394	9 040

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Ingående balans per den 1 januari	59 706	–	59 706	60 752	–	60 752
Summa totalresultat för perioden	7 396	–	7 396	1 908	–	1 908
Utdelning	–3 161	–	–3 161	–2 950	–	–2 950
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–666	–	–666	–	–	–
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–4	–	–4	–4	–	–4
Utgående balans	63 271	–	63 271	59 706	–	59 706
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående balans per den 1 januari	458	1 535	1 993	539	1 350	1 889
Summa totalresultat för perioden	134	73	207	–25	277	252
Utdelning	–41	–101	–142	–49	–92	–141
Förändring i koncernens sammansättning	2 482	–	2 482	–7	–	–7
Utgående balans	3 033	1 507	4 540	458	1 535	1 993
Summa eget kapital, utgående balans	66 304	1 507	67 811	60 164	1 531	61 699

Not 35 – Effekter av omräkningar av föregående perioder, forts.

KONCERNENS OPERATIVA KASSAFLÖDESANALYS EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Nettoomsättning	89 019	3 854	92 873	85 408	3 821	89 229
Rörelsens kostnader	–74 361	–3 341	–77 702	–71 995	–3 369	–75 364
Rörelseöverskott	14 658	513	15 171	13 413	452	13 865
Justering för väsentliga icke kassamässiga poster	–1 166	–1	–1 167	–789	–8	–797
Kassamässigt rörelseöverskott	13 492	512	14 004	12 624	444	13 068
Förändring av
Varulager	133	–57	76	561	–54	507
Rörelsefordringar	123	–8	115	1 411	–61	1 350
Rörelseskulder	–540	21	–519	–813	75	–738
Förändring av rörelsekapital	–284	–44	–328	1 159	–40	1 119
Löpande nettoinvesteringar	–3 427	–62	–3 489	–3 161	–111	–3 272
Strukturkostnader m.m.	–1 292	–2	–1 294	–978	–10	–988
Operativt kassaflöde	8 489	404	8 893	9 644	283	9 927
Finansiella poster	–1 000	–61	–1 061	–1 264	–59	–1 323
Skattebetalning	–1 634	–107	–1 741	–1 193	–72	–1 265
Övrigt	134	27	161	84	18	102
Rörelsens kassaflöde	5 989	263	6 252	7 271	170	7 441
Strategiska investeringar och avyttringar
Företagsförvärv	–5 466	–22	–5 488	–14 872	–1	–14 873
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 868	–38	–1 906	–1 863	–108	–1 971
Summa strategiska investeringar	–7 334	–60	–7 394	–16 735	–109	–16 844
Avyttringar	1 716	–	1 716	17 682	–	17 682
Kassaflöde från strategiska investeringar och avyttringar	–5 618	–60	–5 678	947	–109	838
Kassaflöde före utdelning	371	203	574	8 218	61	8 279
Utdelning till aktieägare	–3 202	–101	–3 303	–2 997	–92	–3 089
Kassaflöde efter utdelning	–2 831	102	–2 729	5 221	–31	5 190
Nettokassaflöde från avyttringsgrupp1)	–	–	–	468	–	468
Nettokassaflöde	–2 831	102	–2 729	5 689	–31	5 658

1) Operativt kassaflöde i Avyttringsgrupp som avyttrades den 30 juni 2012 redovisas på en rad.

NETTOLÅNESKULD

	2013				2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Nettolåneskuld vid årets början	–32 927	–136	–33 063	–36 648	–172	–36 820
Nettokassaflöde	–2 831	102	–2 729	5 689	–31	5 658
Omvärderingar mot eget kapital	2 223	–47	2 176	–1 847	60	–1 787
Valutaeffekter m.m.	–165	48	–117	–121	7	–114
Effekt av omklassificering av operativ skuld till nettolåneskuld1)	–186	–	–186	–	–	–
Nettolåneskuld vid årets slut	–33 886	–33	–33 919	–32 927	–136	–33 063

1) Avsättning för löneskatt har omklassificerats till nettolåneskuld enligt IAS 19.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt	7 683	398	8 081	5 427	355	5 782
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	3 665	77	3 742	6 130	39	6 169
	11 348	475	11 823	11 557	394	11 951
Betald skatt	–1 634	–107	–1 741	–1 303	–72	–1 375
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	9 714	368	10 082	10 254	322	10 576
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring i varulager	133	–56	77	495	–54	441
Förändring i rörelsefordringar	123	–8	115	–607	–62	–669
Förändring i rörelseskulder	–540	20	–520	1 059	75	1 134
Kassaflöde från den löpande verksamheten	9 430	324	9 754	11 201	281	11 482
Investeringsverksamheten
Förvärv av verksamheter	–1 976	–22	–1 998	–14 144	–1	–14 145
Avyttrade verksamheter	1 371	–	1 371	17 068	–	17 068
Investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar	–5 550	–103	–5 653	–5 673	–229	–5 902
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	255	3	258	359	10	369
Utbetalning av lån till utomstående	–	–	–	–1 081	293	–788
Återbetalning av lån till utomstående	390	–108	282	–	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–5 510	–230	–5 740	–3 471	73	–3 398
Finansieringsverksamheten
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–1 028	–	–1 028	–	–	–
Upptagna lån	1 955	56	2 011	–	–	–
Amortering av skuld	–	–	–	–5 421	–207	–5 628
Utbetald utdelning	–3 202	–101	–3 303	–2 999	–92	–3 091
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–2 275	–45	–2 320	–8 420	–299	–8 719
Årets kassaflöde	1 645	49	1 694	–690	55	–635
Likvida medel vid årets början	2 017	101	2 118	2 752	54	2 806
Kursdifferens i likvida medel	–13	–14	–27	–45	–8	–53
Likvida medel vid periodens slut	3 649	136	3 785	2 017	101	2 118

Not 35 – Effekter av omräkningar av föregående perioder, forts.

SAMBAND MELLAN KASSAFLÖDESANALYS OCH OPERATIV KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNING

Kassaflöde från den löpande verksamheten

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Kassaflöde från den löpande verksamheten	9 430	324	9 754	11 201	281	11 482
Avgår
Kassaflöde från den löpande verksamheten i avyttringsgrupp	–	–	–	–764	–	–764
Tillkommer
Löpande investeringar	–3 427	–62	–3 489	–3 161	–111	–3 272
Upplupna räntor	–14	1	–13	–4	–	–4
Avgår
Upplupna räntor i avyttringsgrupp	–	–	–	–1	–	–1
Rörelsens kassaflöde enligt Operativ kassaflödesanalys	5 989	263	6 252	7 271	170	7 441

Kassaflöde från investeringsverksamheten

	2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–5 510	–230	–5 740	–3 471	73	–3 398
Avgår
Kassaflöde från investeringsverksamheten i avyttringsgrupp	–	–	–	321	–	321
Löpande investeringar	3 427	62	3 489	3 161	111	3 272
Utbetalning av lån till utomstående	–	–	–	1 081	–293	788
Avgår
Kassaflöde från utbetalning av lån till utomstående i avyttringsgrupp	–	–	–	–26	–	–26
Återbetalning av lån till utomstående	–390	108	–282	–	–	–
Tillkommer
Nettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag	–2 117	–	–2 117	–119	–	–119
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–1 028	–	–1 028	–	–	–
Kassaflöde från strategiska investeringar och avyttringar enligt Operativ kassaflödesanalys	–5 618	–60	–5 678	947	–109	838

Årets kassaflöde

		2013			2012
MSEK	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
Årets kassaflöde	1 645	49	1 694	–690	55	–635
Avgår
Utbetalning av lån till utomstående	–	–	–	1 081	–293	788
Återbetalning av lån till utomstående	–390	108	–282	–	–	–
Amortering av skuld	–	–	–	5 421	207	5 628
Upptagna lån	–1 955	–56	–2 011	–	–	–
Tillkommer
Nettoskuld i förvärvade och avyttrade verksamheter	–2 117	–	–2 117	–119	–	–119
Upplupna räntor	–14	1	–13	–4	–	–4
Nettokassaflöde enligt Operativ kassaflödesanalys	–2 831	102	–2 729	5 689	–31	5 658

KONCERNENS BALANSRÄKNING EFTER OMRÄKNING I ENLIGHET MED IFRS 10 OCH IFRS 11

		2013-12-31				2012-12-31
MSEK	Not	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning	Före omräkning	Omräkning IFRS 10 & IFRS 11	Efter omräkning
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	10	13 630	155	13 785	12 169	180	12 349
Övriga immateriella tillgångar	10	8 031	105	8 136	5 460	120	5 580
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	11	51 803	974	52 777	46 702	1 069	47 771
Biologiska tillgångar	12	28 767	–	28 767	27 503	–	27 503
Innehav i intresseföretag	13	1 258	–238	1 020	2 457	–200	2 257
Aktier och andelar	14	52	–	52	60	–	60
Överskott i fonderade pensionsplaner	26	442	–	442	682	–	682
Långfristiga finansiella tillgångar	17	2 779	–31	2 748	2 932	–37	2 895
Uppskjutna skattefordringar	9	867	81	948	818	73	891
Andra långfristiga tillgångar		853	18	871	87	18	105
Summa anläggningstillgångar		108 482	1 064	109 546	98 870	1 223	100 093
Omsättningstillgångar
Varulager	19	12 071	508	12 579	11 264	498	11 762
Kundfordringar	20	14 941	479	15 420	14 105	501	14 606
Aktuella skattefordringar	9	417	118	535	517	100	617
Övriga kortfristiga fordringar	21	2 453	90	2 543	2 653	98	2 751
Kortfristiga finansiella tillgångar	22	227	309	536	168	233	401
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	23	32	–	32	1 937	–	1 937
Likvida medel	22	3 649	136	3 785	2 017	101	2 118
Summa omsättningstillgångar		33 790	1 640	35 430	32 661	1 531	34 192
Summa tillgångar		142 272	2 704	144 976	131 531	2 754	134 285
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	24
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	–	2 350	2 350	–	2 350
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	–	6 830	6 830	–	6 830
Reserver		–3 281	–	–3 281	–3 691	–	–3 691
Balanserade vinstmedel		57 372	–	57 372	54 217	–	54 217
		63 271	–	63 271	59 706	–	59 706
Innehav utan bestämmande inflytande		3 033	1 507	4 540	458	1 535	1 993
Summa eget kapital		66 304	1 507	67 811	60 164	1 535	61 699
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	25	28 444	259	28 703	23 759	318	24 077
Avsättningar för pensioner	26	2 546	2	2 548	4 861	–41	4 820
Uppskjutna skatteskulder	9	10 432	99	10 531	9 107	100	9 207
Övriga långfristiga avsättningar	27	414	2	416	814	3	817
Övriga långfristiga skulder	28	172	5	177	199	6	205
Summa långfristiga skulder		42 008	367	42 375	38 740	386	39 126
Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder	25	9 828	181	10 009	9 955	150	10 105
Leverantörsskulder		12 504	349	12 853	12 325	380	12 705
Aktuella skatteskulder	9	745	73	818	378	67	445
Kortfristiga avsättningar	27	1 158	9	1 167	937	10	947
Övriga kortfristiga skulder	29	9 725	218	9 943	9 032	226	9 258
Summa kortfristiga skulder		33 960	830	34 790	32 627	833	33 460
Summa skulder		75 968	1 197	77 165	71 367	1 219	72 586
Summa eget kapital och skulder		142 272	2 704	144 976	131 531	2 754	134 285
Sysselsatt kapital		100 190	1 540	101 730	93 091	1 671	94 762
Nettolåneskuld		33 886	33	33 919	32 927	136	33 063

Noter – Moderbolaget

36 Rörelseresultat

Rörelseresultat per kostnadsslag
MSEK	2014	2013
Övriga rörelseintäkter	414	457
Övriga externa kostnader	–379	–443
Personal- och styrelsekostnader	–353	–389
Avskrivningar	–64	–62
Övriga rörelsekostnader, exklusive avskrivningar	–146	–156

Summa –528 –593 I posten övriga externa kostnader ingår konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader, förvaltningskostnader med mera.

REVISIONSKOSTNADER

Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK	2014	2013
PwC
Revisionsuppdrag	–9	–9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	–1
Skatterådgivning	–2	–1
Övriga uppdrag	–6	–11
Summa	–17	–22

LEASING

Framtida betalningsåtaganden för ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2014	2013
Inom 1 år	49	44
Mellan 2–5 år	111	126
Senare än 5 år	5	26
Summa	165	196

Årets kostnad avseende leasing av tillgångar uppgick till –48 (–45) MSEK. Leasingobjekten utgörs av transportmedel, kontorslokaler samt teknisk utrustning. I realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid.

37 Personal- och styrelsekostnader

Löner och ersättningar

MSEK	2014	2013
Styrelse1), vd, vice vd:ar och ledande befattningshavare (5 st (5 st))	– 76	– 72
varav rörlig lön	–32	– 30
Övriga anställda	–121	– 116
Summa	–197	– 188

1) Av årsstämman beslutade ersättningar till styrelse uppgick till –7,8 (–6,3) MSEK. För mer information se not 6.

Sociala kostnader

MSEK	2014	2013
Summa sociala kostnader	–150	– 194
varav pensionskostnader2)	– 92	– 136

2) Av moderbolagets pensionskostnader avser –36 (–56) MSEK styrelse, vd, vice vd och ledande befattningshavare. Även tidigare vd:ar, vice vd:ar och dess efterlevande ingår. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 344 (326) MSEK.

Pensionskostnader

MSEK	2014	2013
Pensionering i egen regi
Kostnad exklusive räntekostnad	– 43	– 81
Räntekostnad (redovisad bland personalkostnader)	– 16	– 14
	– 59	– 95
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier	– 21	– 17
Övrigt	7	1
	– 73	– 111
Avkastningsskatt	0	0
Särskild löneskatt på pensionskostnader	–16	– 24
Kostnad för kreditförsäkring m.m.	– 3	– 1
Årets pensionskostnad	–92	– 136

Årets avgifter för sjuk- och familjepension som är försäkrad i Alecta uppgår till –3 (–2) MSEK. 2015 års premier beräknas uppgå till –2 MSEK, se även not 26 Avsättningar till pensioner. I personalkostnader ingår övriga personalkostnader med –9 (–10) MSEK.

Medelantalet anställda

	2014	2013
Sverige	117	108
varav kvinnor, %	51	51

Andelen anställda i åldersgrupperna, %
2014	21–30 år	31–40 år	41–50 år	51–60 år	61– år
	8	21	43	21	7

Styrelseledamöter är till 17 (17) procent kvinnor och av ledande befattningshavare är 24 (24) procent kvinnor.

38 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

MSEK	2014	2013
Byggnader	–5	–4
Markanläggningar	–56	–55
Maskiner och inventarier	–2	–3
Delsumma	–63	–62
Balanserade utgifter för utveckling	–1	0
Summa	–64	–62

39 Finansiella poster

MSEK	2014	2013
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar från dotterbolag	6 200	7 268
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag	1 591	1 964
Lämnade koncernbidrag till dotterbolag	–1 267	–699
Resultat från andelar i andra företag
Utdelning från andra bolag	–	9
Realisationsresultat	–	7
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, externa	0	68
Ränteintäkter, dotterbolag	1 414	960
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, externa	–1 775	–1 230
Räntekostnader, dotterbolag	–1 519	–1 884
Summa	4 644	6 463

40 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan ingår med 213 (197) MSEK i moderbolagets obeskattade reserver.

41 Skatter

Skatt på årets resultat

MSEK			2014	2013
Uppskjuten skattekostnad (+) intäkt (–)			–70	30
Aktuell skattekostnad (+) intäkt (–)			1	–
Summa			–69	30
	2014			2013
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Skattekostnad/intäkt	–69	–1,7	30	0,5
Förväntad skatt	902	22,0	1 288	22,0
Skillnad	–971	–23,7	–1 258	–21,5
Skillnaden förklaras av:
Skatter hänförliga till tidigare perioder	–50	–1,2	80	1,4
Ej skattepliktiga utdelningar från dotterbolag	–1 364	–33,3	–1 599	–27,3
Ej skattepliktiga koncernbidrag från dotterbolag	–53	–1,3	–143	–2,5
Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterbolag	457	11,1	395	6,7
Övertagna ersättningsfonder för mark	35	0,9	–	–
Andra skattefria/icke avdragsgilla poster	4	0,1	9	0,2
Summa	–971	–23,7	–1 258	–21,5

Moderbolaget deltar i koncernens skatteutjämningssystem och betalar merparten av koncernens totala svenska skatter. Dessa redovisas som lämnade och erhållna koncernbidrag i resultaträkningen.

AKTUELL SKATTESKULD (+), SKATTEFORDRAN (–)

Förändring under perioden av aktuell skattefordran förklaras nedan:

MSEK	2014	2013
Värde vid årets början	–18	–18
Aktuell Skatteintäkt	1	–
Betald skatt	–1	0
Skattekostnad övriga koncernbolag	–	–
Värde vid årets slut	–18	–18

UPPSKJUTEN SKATTEKOSTNAD (+), SKATTEINTÄKT (–)

MSEK	2014	2013
Förändringar i temporära skillnader	–20	–50
Justeringar för tidigare perioder	–50	80
Summa	–70	30

AVSÄTTNINGAR FÖR SKATTER

Förändring under året av avsättningar för skatter förklaras nedan:

MSEK	Värde vid årets början	Uppskjuten skattekostnad	Värde vid årets slut
Byggnader och mark	1 442	88	1 530
Avsättningar för pensioner	–120	–3	–123
Underskottsavdrag	–604	–155	–759
Övrigt	–39	0	–39
Summa	679	–70	609

42 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden	20	20
Ackumulerade avskrivningar	–20	–19
Planenligt restvärde	0	1
Värde vid årets början	1	1
Investeringar	0	0
Årets avskrivningar	–1	0
Värde vid årets slut	0	1

43 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader		Mark och markan läggning		Maskiner och inventarier
MSEK	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Ackumulerade anskaffnings värden	165	148	3 876	3 357	23	23
Ackumulerade avskrivningar	–100	–95	–853	–796	–14	–12
Ackumulerade uppskrivningar	–	–	5 011	5 019	–	–
Planenligt restvärde	65	53	8 034	7 580	9	11
Värde vid årets början	53	57	7 580	6 654	11	13
Investeringar	17	1	527	1 056	0	1
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–17	–76	0	0
Årets avskrivningar	–5	–5	–56	–54	–2	–3
Värde vid årets slut	65	53	8 034	7 580	9	11

I mark ingår skogsmark med 7 340 (6 915) MSEK.

44 Andelar

		Dotterbolag	Intressebolag		Övriga bolag
MSEK	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Ackumulerade anskaffnings värden	133 636	129 161	–	–	13	13
Ackumulerade uppskrivningar	140	140	–	–	–	–
Ackumulerade nedskrivningar	–140	–140	–	–	–	–
Planenligt restvärde	133 636	129 161	–	–	13	13
Värde vid årets början	129 161	124 066	–	–	13	187
Investeringar	4 475	5 377	–	–	–	2
Återbetalning av eget kapital	–	–64	–	–	–	–
Försäljningar	–	–218	–	–	–	–152
Årets omvärdering	–	–	–	–	–	–24
Värde vid årets slut	133 636	129 161	–	–	13	13

2014 års händelser avser ytterligare investering av nya aktier i det belgiska bolaget SCA Capital NV.

Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag 2014-12-31

Bolagsnamn	Organisations nummer	Säte	Antal andelar	Kapital andel %	Redovisat värde MSEK
Svenska dotterbolag:
Fastighets- och Bostads aktiebolaget FOBOF	556047-8520	Stockholm	1 000	100	0
SCA Försäkrings aktiebolag	516401-8540	Stockholm	140 000	100	14
SCA Kraftfastigheter AB	556449-7237	Stockholm	1 000	100	0
SCA Research AB	556146-6300	Stockholm	1 000	100	0
SCA Hedging AB	556666-8553	Stockholm	1 000	100	0
Utländska dotterbolag:
SCA Group Holding BV	33181970	Amsterdam	246 347	100	94 350
SCA Capital NV	0810.983.346	Diegem	1 199 999	100	38 993
SCA UK Holdings Ltd	03665635	Dunstable	1	0	0
SCA Hygiene Products S.p.A.	03318780966	Capannori	125 000	25	279
Totalt redovisat värde dotterbolag					133 636

45 Fordringar hos och skulder till dotterbolag

MSEK	2014	2013
Anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	348	354
Summa	348	354
Omsättningstillgångar
Övriga fordringar	3 637	1 740
Summa	3 637	1 740
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	2 326	2 180
Summa	2 326	2 180
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	65 897	61 022
Övriga skulder	1 320	1 271
Summa	67 217	62 293

46 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2014	2013
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	60	24
Övriga fordringar	44	113
Summa	104	137

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2014	2013
Förutbetalda hyror	6	6
Förutbetalda finansiella kostnader	1	0
Förutbetalda pensionspremier	4	4
Övriga poster	49	14
Summa	60	24

Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende Eget kapital som presenteras på sidan 91. Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedanstående:

År	Händelse	Antal aktier	Ökning av aktiekapital	Inbetalt belopp MSEK
1993	Antal aktier 1 januari 1993	172 303 839
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–
1999	Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1
2003	Konvertering av förlagsbevis	1 127 792	11,3	288,4
	Nyteckning genom optionsbevis IIB	1 697 683	17,0	434,5
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–
2014	Antal aktier 31 december 2014	705 110 094

SCAs aktiekapital 31 december 2014

Antal röster	Antal aktier	Aktiekapital MSEK
10	86 049 923	287
1	619 060 171	2 063
	705 110 094	2 350

Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,33 SEK.

Innehav av egna aktier uppgick vid årets början och vid årets slut till 2 767 605 aktier. Aktierna innehades som ett led i de personaloptionsprogram som förföll 2008 och 2009.

48 Avsättningar för pensioner

Moderbolaget har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Nedan beskrivs de förmånsbestämda planer moderbolaget har.

PRI–PENSIONER

Pensionsskulderna avseende PRI-pensioner har tryggats genom en gemensam svensk SCA-pensionsstiftelse. Marknadsvärdet av moderbolagets del av stiftelsens tillgångar uppgick per den 31 december 2014 till 98 (88) MSEK. De två senaste åren har ingen gottgörelse erhållits. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna uppgick per den 31 december 2014 till 113 (107) MSEK. Pensionsutbetalningar har skett med – 6 (– 6) MSEK under 2014. Eftersom tillgångarna 2014 understiger pensionsförpliktelserna med 15 (19) MSEK redovisas det som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen ingår nedan.

ÖVRIGA PENSIONSFÖRPLIKTELSER

I koncernens not 6 Personal- och styrelsekostnader, beskrivs de övriga förmånsbestämda pensionsplaner moderbolaget har. Nedanstående tabell visar förändringen mellan åren.

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensionering i egen regi

MSEK	2014	2013
Värde vid årets början	598	536
Omklassificering	–	5
Kostnad exklusive räntekostnad	43	81
Räntekostnad (redovisad bland personalkostnader)	16	14
Utbetalning av pensioner	–38	–38
Värde vid årets slut	619	598

Extern aktuarie har genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 2,6 (2,6) procent. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive balansdag.

Nästa års förväntade utbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 37 MSEK.

49 Långfristiga räntebärande skulder

	Redovisat värde		Verkligt värde
MSEK	2014	2013	2014	2013
Obligationslån	13 933	11 766	14 721	12 086
Andra långfristiga lån med löptid >1 år <5 år	2 985	5 454	3 100	5 624
Andra långfristiga lån med löptid >5 år	1 972	1 967	2 048	1 870
Summa	18 890	19 187	19 869	19 580

Obligationslån

Emitterat	Förfall	Redovisat värde MSEK	Verkligt värde MSEK
Notes 1 800 MSEK	2016	1 800	1 870
Floating Rate Note 200 MSEK	2016	200	203
Notes 600 MEUR	2016	5 719	6 025
Green bond 1 500 MSEK	2019	1 498	1 534
Notes 500 MEUR	2023	4 716	5 089
Summa		13 933	14 721

50 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2014	2013
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	419	428
Övriga rörelseskulder	77	5
Summa	496	433

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2014	2013
Upplupna räntekostnader	261	235
Upplupna sociala kostnader	26	26
Upplupen semesterlöneskuld	11	13
Övriga skulder till personal	59	59
Övriga poster	62	95
Summa	419	428

51 Ansvarsförbindelser

MSEK	2014	2013
Borgensförbindelser för
dotterbolag	26 020	20 161
Övriga ansvarsförbindelser	15	14
Summa	26 035	20 175

Moderbolaget har ställt borgen i förhållande till koncernens engelska pensionsplan för den situation att planen upplöses eller något av de i planen ingående bolagen blir insolvent.

MSEK	Övrigt	Total 2014	Total 2013
Företagsinteckningar	20	20	20
Övrigt	138	138	137
Summa	158	158	157

53 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster. De finansiella instrument som finns i moderbolaget kategoriseras till låne- och kundfordringar för tillgångarna och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde för skulderna. Inga andra kategorier har nyttjats under de senaste två åren. Balansposterna är inte fullt ut avstämningsbara, då dessa kan innehålla poster som ej är finansiella instrument.

Låne- och kundfordringar
MSEK	2014	2013
Tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	123	123
Räntebärande fordringar hos dotterbolag	348	354
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	2 524	282
Övriga kortfristiga fordringar	43	41
Kassa och bank	0	0
Summa	3 038	800
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
MSEK	2014	2013

Skulder
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	2 326	2 180
Räntebärande skulder	18 890	19 187
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	1 726	581
Skulder till dotterbolag	65 950	61 594
Leverantörsskulder	54	39
Övriga kortfristiga skulder	261	235
Summa	89 207	83 816

54 Årsredovisningen fastställs

Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 15 april 2015.

Förslag till vinstdisposition

Bokslut 2014

Vinstdisposition moderbolaget
Fritt eget kapital i moderbolaget är:
balanserade vinstmedel	38 669 576 137
årets nettovinst	4 168 657 987
Summa	42 838 234 124
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägarna utdelas 5,25 SEK per aktie	3 687 298 0671)
samt att återstående belopp balanseras	39 150 936 057
Summa	42 838 234 124

1) Baserat på antalet utestående aktier den 31 december 2014. Utdelningsbeloppet kan komma att ändras på grund av att aktier i eget förvar kan komma att omsättas fram till avstämningsdagen den 17 april 2015. Bolagets egna kapital skulle ha varit 591 971 012 kronor lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § a Årsredovisningslagen.

Stockholm den 20 februari 2015

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Sverker Martin-Löf

Styrelseordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot, Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot utsedd av de anställda

utsedd av de anställda utsedd av de anställda

Jan Johansson Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Pär Boman Roger Boström Rolf Börjesson Leif Johansson Bert Nordberg

Anders Nyrén Louise Julian Svanberg Örjan Svensson Barbara Milian Thoralfsson Thomas Wiklund Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot, Styrelseledamot Styrelseledamot,

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org.nr 556012-6293

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–134.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 10 mars 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Oberoende bestyrkanderapport avseende Hållbarhetsredovisningen

Huvudansvarig revisor

I detta dokument på sidorna 13 och 32 ingår ett utdrag ur hållbarhetsredovisningen. En fullständig hållbarhetsredovisning har upprättats av bolaget. I denna finns inkluderat vår fullständiga bestyrkanderapport. Vår slutsats från utförd granskning är att det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de i den fullständiga bestyrkanderapporten angivna kriterierna.

Stockholm den 10 mars 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Anna-Clara af Ekenstam Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far

Flerårsöversikt1)

MSEK	2014	20132)	20122)	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning 3)	104 054	92 873	89 229	81 337	82 731	109 358	110 449	105 913	101 439	96 385
Rörelseresultat	10 449	9 142	6 426	2 299	7 793	8 190	8 554	10 147	8 505	1 928
Personliga hygienprodukter	3 526	3 519	3 437	2 645	2 922	3 235	2 912	2 960	2 799	2 474
Mjukpapper	6 652	5 724	4 778	3 150	3 041	3 946	2 375	1 724	1 490	1 577
Förpackningar	–	–	–	–	–	413	1 493	2 651	2 072	1 775
Skogsindustriprodukter	2 505	1 843	1 363	2 423	2 915	2 503	2 207	2 870	2 475	1 886
Övrig verksamhet 4)	–2 234	–1 944	–3 152	–5 919	–1 085	–1 907	–433	–58	–331	–5 784
Finansiella intäkter	217	132	107	129	57	158	246	193	179	156
Finansiella kostnader	–1 178	–1 193	–1 430	–1 454	–1 227	–1 802	–2 563	–2 103	–1 851	–1 651
Resultat före skatt	9 488	8 081	5 103	974	6 623	6 546	6 237	8 237	6 833	433
Skatter	–2 420	–2 220	–364	–1 267	–1 755	–1 716	–639	–1 076	–1 366	21
Periodens resultat från avyttringsgrupp	–	–	503	900	724	–	–	–	–	–
Årets resultat	7 068	5 861	5 242	607	5 592	4 830	5 598	7 161	5 467	454
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar (exkl. finansiella fordringar)	112 345	106 356	96 516	83 428	105 655	111 745	113 866	104 150	95 994	101 840
Fordringar och varulager	34 124	31 077	29 736	25 577	31 890	30 605	36 121	33 793	29 907	29 356
Anläggningstillgångar till försäljning	60	32	1 937	3 379	93	105	102	55	2 665	68
Finansiella fordringar	3 140	3 190	3 577	2 083	3 254	2 062	2 499	3 663	2 970	2 035
Kortfristiga finansiella tillgångar	1 252	536	401	292	220	194	642	366	409	237
Likvida medel	3 815	3 785	2 118	2 644	1 866	5 148	5 738	3 023	1 599	1 684
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	–	–	–	21 601	–	–	–	–	–	–
Summa Tillgångar	154 736	144 976	134 285	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050	133 544	135 220
Eget kapital	67 622	63 271	59 706	60 752	67 255	67 156	66 450	63 590	58 299	56 343
Innehav utan bestämmande inflytande	5 250	4 540	1 993	539	566	750	802	689	664	767
Avsättningar	15 295	13 079	14 027	12 651	13 908	13 351	13 292	14 199	14 240	17 035
Låneskulder, räntebärande	39 692	39 305	35 204	37 834	37 297	44 766	52 886	42 323	38 601	39 036
Rörelse- och övriga ej räntebärande skulder	26 877	24 781	23 355	19 627	23 952	23 836	25 538	24 249	21 740	22 039
Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	–	–	–	7 601	–	–	–	–	–	–
Summa skulder och eget kapital	154 736	144 976	134 285	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050	133 544	135 220
Sysselsatt kapital 5)	105 409	95 349	87 059	83 374	84 664	112 264	105 955	96 368	96 192	95 341
Nettolåneskuld, inkl pensionsskulder	–35 947	–33 919	–33 063	–36 648	–34 406	–40 430	–47 002	–37 368	–36 399	–39 826
KASSAFLÖDESANALYS
Operativt kassaflöde	11 184	8 893	9 927	7 418	8 725	14 133	7 813	8 127	6 304	7 471
Rörelsens kassaflöde	8 149	6 252	7 441	5 306	6 490	11 490	3 810	4 508	2 772	4 362
Kassaflöde före utdelning	6 031	574	8 279	2 671	5 049	8 483	77	1 473	1 538	1 768
Löpande nettoinvesteringar	–3 737	–3 489	–3 272	–3 250	–3 017	–4 037	–5 353	–5 165	–5 672	–4 859
Expansionsinvesteringar, anläggningar	–1 816	–1 906	–1 971	–1 637	–2 254	–3 031	–3 109	–1 342	–935	–2 086
Företagsförvärv	–508	–5 488	–14 873	–983	–484	–51	–1 764	–4 545	–323	–428
Avyttringar	206	1 716	17 682	–15	1 297	75	1 140	2 852	48	1
NYCKELTAL 6)
Soliditet, %	44	44	44	44	47	45	42	44	44	42
Räntetäckningsgrad, ggr	10,9	8,6	4,9	1,7	6,7	5,0	3,7	5,3	5,1	1,3
Skuldbetalningsförmåga inkl pensionsskulder, %	39	38	38	36	35	31	26	35	29	27
Skuldsättningsgrad inkl. pensionsskuld	0,49	0,50	0,54	0,60	0,51	0,60	0,70	0,58	0,62	0,70
Skuldsättningsgrad exkl. pensionsskuld	0,42	0,47	0,47	0,52	0,48	0,55	0,66	0,58	0,59	0,62
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10	10	8	4	8	7	8	11	9	2
Avkastning på sysselsatt kapital exkl jämförelsestörande poster, %	11	11	10	9	9	9	8	10	9	8
Avkastning på eget kapital, %	10	9	9	1	8	7	9	12	9	1
Rörelsemarginal, %	10	10	7	3	9	7	8	10	8	2
Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, %	11	11	10	10	10	9	8	9	8	8
Nettomarginal, % 7)	7	6	5	0	6	4	5	7	6	0
Kapitalomsättningshastighet, ggr 2)	0,99	0,97	1,02	0,98	0,98	0,97	1,04	1,10	1,05	1,01
Rörelsens kassaflöde, SEK/aktie	11:60	8:90	10:59	7:55	9:24	16:36	5:42	6:42	3:95	6:22
Resultat, SEK/aktie	9:40	7:90	7:06	0:78	7:90	6:78	7:94	10:16	7:75	0:61
Utdelning, SEK/aktie 8)	5:25	4:75	4:50	4:20	4:00	3:70	3:50	4:40	4:00	3:67

1) Till och med år 2009 ingår förpackningsverksamhet som avyttrades i juni 2012. 2) Omräknat 2012 och 2013 i enlighet med IFRS 10 och 11.

3) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2009.

4) 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009, 2007 och 2005 inkluderar jämförelsestörande poster om –1 400 MSEK, –1 239 MSEK, –2 614 MSEK, –5 439 MSEK, –702 MSEK, –1 458 MSEK, 300 MSEK och –5 365 MSEK.

5) Genomsnittsberäkning av sysselsatt kapital beräknas med 5 mätpunkter.

6) Nyckeltal definieras på sid 140.

7) Nettomarginal 2012 exkluderar periodens resultat från avyttringsgrupp. 8) Utdelning 2014 avser föreslagen utdelning.

Kommentarer till flerårsöversikt

Resultaträkningen

Nettoomsättning

Under 2006 bidrog volymtillväxt till att SCAs omsättning för första gången översteg 100 miljarder SEK. År 2008 ökade omsättningen med 4 procent och uppgick till drygt 110 miljarder SEK. SCAs europeiska förpackningsverksamhet omklassificerades till Avyttringsgrupp som innehas för försäljning med retroaktiv justering från och med 2010. Omsättningen minskade med 24 procent under 2010 främst på grund av omklassificeringen av den europeiska förpackningsverksamheten men också på grund av negativa valutaeffekter samt avyttring av den asiatiska förpackningsverksamheten. Nettoomsättningen för 2011 minskade med 2 procent då både Personliga hygienprodukter samt Mjukpapper hade lägre försäljning medan Skogsindustriprodukter var i stort sett oförändrad. Samtliga affärsområden påverkades negativt av valutaeffekter. Under 2012 genomfördes en rad strategiska förvärv och avyttringar. Bland annat förvärvades Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och SCAs europeiska förpackningsverksamhet avyttrades. Nettoomsättningen för 2012 ökade med 5 procent. Både Personliga hygienprodukter och Mjukpapper ökade medan Skogsindustriprodukter minskade omsättningen. Under 2013 avyttrades den österrikiska tryckpappersanläggningen i Laakirchen samt de delar av Georgia Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet som EU-kommissionen krävde att SCA skulle avyttra i samband med förvärvet 2012. Nettoomsättningen ökade med 4 procent och var främst relaterad till förvärv och högre volymer. Från och med 2014 konsolideras det kinesiska mjukpappersbolaget Vinda. Nettoomsättningen ökade med 12 procent och var främst relaterad till förvärv, valutaeffekter och högre volymer.

Rörelseresultat

Fram till 2006 påverkades Personliga hygienprodukter av stigande råvarukostnader och hård konkurrens, dock var tillväxten god på både etablerade och nya marknader. Under 2007 förbättrades resultatet. Under 2008 låg rörelseresultatet stabilt, medan det 2009 ökade med 11 procent till följd av en förbättrad produktmix, högre priser samt lägre råvarukostnader. Under 2010 minskade resultatet. Högre volymer och sänkta kostnader kompenserade inte för ökade kostnader för råvaror och marknadsaktiviteter samt negativa valutaeffekter. Rörelseresultatet för 2011 minskade med 5 procent exklusive valutaeffekter jämfört med föregående år. Högre volymer och priser samt kostnadsbesparingar kompenserade inte för de ökade råvarukostnaderna. Under 2012 ökade rörelseresultatet med 20 procent jämfört med föregående år. Högre volymer och priser, förbättrad produktmix, lägre råvarukostnader samt kostnadsbesparingar låg

bakom resultatförbättringen. Under 2013 ökade resultatet med 1 procent. Resultatet påverkades positivt av högre volymer, kostnadsbesparingar och förvärv. Investeringar i ökade marknadsaktiviteter ökade volymerna men belastade resultatet främst inom barnblöjor. Högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter påverkade resultatet negativt. Under 2014 var rörelseresultatet i nivå med föregående år. Högre volymer, bättre pris/mix samt kostnadsbesparingar påverkade resultatet positivt, medan högre råvarukostnader och investeringar i marknadsaktiviteter påverkade resultatet negativt.

Mjukpappersverksamheten upplevde ett antal år (2005–2006) med lägre priser, högre råvaruoch energikostnader samt negativa valutaeffekter. Under 2007 vände den negativa trenden och rörelseresultatet ökade. Från och med fjärde kvartalet 2007 ingår förvärvet av Procter & Gambles europeiska mjukpappersenhet i SCAs mjukpappersverksamhet vilket har haft en positiv inverkan på resultatet. Under 2008 ökade resultatet främst till följd av förvärv samt högre priser och volymer, vilket motverkades av högre råvarukostnader. Under 2009 ökade resultatet till följd av högre priser och lägre råvarukostnader. SCA satsade på tillväxtmarknader, bland annat Ryssland, vilket bidrog positivt till resultatutvecklingen. Under 2010 minskade resultatet för Mjukpapper jämfört med föregående år på grund av kraftigt ökade råvarukostnader. Rörelseresultatet för 2011 ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Högre priser, förändrad produktmix samt ökade volymer påverkade positivt medan ökade råvaru- och distributions kostnader samt negativa valutaeffekter påverkade resultatet negativt. Under 2012 ökade rörelseresultatet med 47 procent. Högre priser, förbättrad produktmix, ökade volymer, förvärv, lägre råvarukostnader samt kostnadsbesparingar bidrog till resultatförbättringen. Resultatet för 2013 ökade med 21 procent jämfört med föregående år. Resultatförbättringen berodde på förvärv, ökade volymer och kostnadsbesparingar. Förvärv utgjorde 9 procent av resultatförbättringen. Högre energi- och råvarukostnader, negativa valutaeffekter samt något lägre priser minskade resultatet. Under 2014 ökade rörelseresultatet med 16 procent till följd av högre volymer, bättre pris/mix, kostnadsbesparingar och förvärvet av kinesiska Vinda. Högre råvaru- och distributionskostnader samt den stränga vintern i Nordamerika minskade resultatet.

Under 2005 medförde prissänkningar ett lägre resultat inom Förpackningar. Under 2006 förbättrades priserna successivt, först på wellpappråvara, vilket sedan medförde prishöjningar på wellpapp och därmed förbättrades resultatet. För Förpackningar genomfördes även successiva prishöjningar under 2007. SCA avyttrade den nordamerikanska förpackningsverksamheten under första kvartalet 2007. Rörelseresultatet minskade under 2008 på grund av den finansiella krisen och den lågkonjunktur som följde. Produktionsminskningar inom linerverksamheten och lägre efterfrågan på wellpapp medförde resultatförsämringar. Lågkonjunkturen fortsatte under 2009 och resultatet inom Förpackningar försämrades med 72 procent jämfört med 2008. Under 2010 avyttrades den asiatiska förpackningsverksamheten. Under 2012 avyttrades den europeiska förpackningsverksamheten och omklassificerades därmed till Avyttringsgrupp som innehas för försäljning med retroaktiv justering från och med 2010.

Skogsindustriprodukter förbättrade resultatet successivt från 2005–2007. Resultatförbättringen var främst en effekt av högre priser. Leveranserna för tryckpapper och sågade trävaror under 2008 var stabila, men resultatet minskade på grund av ökade energi- och råvarukostnader. Under 2009 ökade resultatet framför allt för tryckpapper, där högre priser samt lägre råvarukostnader och produktivitetsförbättringar bidrog positivt. Under 2010 ökade resultatet med 16 procent beroende på produktivitetsförbättringar samt genomförda prishöjningar inom massa och sågade trävaror. Under 2011 minskade resultatet med 17 procent vilket huvudsakligen förklaras av högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter. Under 2012 minskade rörelseresultatet med 44 procent. Det lägre resultatet förklaras till största delen av lägre priser och negativa valutaeffekter inom samtliga produktkategorier till följd av en starkare svensk krona. Under 2013 avyttrades den österrikiska tryckpappersanläggningen i Laakirchen. Resultatet ökade med 35 procent jämfört med föregående år vilket berodde på kostnadsbesparingar, lägre råvarukostnader samt vinster på skogsbyten. Under 2014 ökade resultatet med 36 procent till följd av högre priser (inklusive valutaeffekter), högre volymer, lägre energikostnader samt kostnadsbesparingar. Resultatet påverkades negativt av högre avverkningskostnader på grund av stormfällningar, lägre vinster på skogsbyten, samt avyttringen av tryckpappersbruket i Laakirchen.

Kassaflödesanalys

Totalt har 50 miljarder SEK investerats i expansion under den redovisade tioårsperioden, varav 29 miljarder SEK är hänförliga till företagsförvärv. Underhållsinvesteringar har uppgått till 42 miljarder SEK och har varit på en jämn nivå, cirka 4 procent, i förhållande till omsättningen.

Nyckeltal

Under den redovisade perioden har koncernens utdelning ökat från 3,67 SEK till föreslagna 5,25 SEK, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning om cirka 4,1 procent per år. Föreslagen utdelning om 5,25 SEK per aktie är en ökning om 10,5 procent från föregående år.

Beskrivning av kostnader

SCA-koncernen		Personliga hygienprodukter
Totala rörelsekostnader1): 92 318 MSEK
Energi, 6%
Övriga kostnader för sålda varor3), 28%
Råvaror och förnödenheter, 39%
Varav			Varav
Massa	12%
Returpapper	4%
Virke/flis	4%
Superabsorbenter	2%
Non woven	2%
Övrigt4)	15%
Totalt råvaror och förnödenheter	39%
		Försäljnings- och administrationskostnader 2)5), 16% Transport- och distributionskostnader, 11%

Mjukpapper			Skogsindustriprodukter
	Totala rörelsekostnader1): 50 467 MSEK
	Försäljnings- och administrationskostnader, 13%
	Energi, 8%
	Transport- och distributionskostnader, 11%
	Övriga kostnader för sålda varor, 25%
	Råvaror och förnödenheter, 43%
	Varav
	Massa	18%
	Returpapper	6%
	Övrigt	19%
	Totalt råvaror och förnödenheter	43%

Totala rörelsekostnader1): 27 667 MSEK
Försäljnings- och administrationskostnader, 27%
Energi, 1%
Transport- och distributionskostnader, 8%
Övriga kostnader för sålda varor, 21%
Råvaror och förnödenheter, 43%
Varav
Massa	9%
Superabsorbenter	8%
Non woven	7%
Övrigt	19%

Totala rörelsekostnader1): 13 992 MSEK
Försäljnings- och administrationskostnader 5), 1%
Energi, 4%
Transport- och distributionskostnader, 20%
Övriga kostnader för sålda varor, 39%
Råvaror och förnödenheter, 36%
Varav
Virke/flis	21%
Övrigt	15%
Totalt råvaror och förnödenheter	36%

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) I Försäljnings- och administrationskostnader ingår kostnader för marknadsföring med 5 procentenheter.

3) De två största posterna i Övriga kostnader för sålda varor utgörs av personal och avskrivningar med 11 repektive 6 procentenheter.

4) I Övrigt under råvaror och förnödenheter ingår bland annat kostnader för kemikalier och förpackningsmaterial samt plastmaterial.

5) I Försäljnings- och administrationskostnader för Skogsindustriprodukter ingår vinster från skogsbyten.

Råvaror, energi och transporter

Virkes- och fliskonsumtion

Mjukpapper, 9% Skogsindustriprodukter, 91% Personliga hygienprodukter, 0%

Totalt 11,0 miljoner kubikmeter

varav 52% virke från egen skog och flis från egna sågverk och 48% från externa inköp

Energikonsumtion Transporter

Massakonsumtion Returpapperskonsumtion

Totalt 2,8 miljoner ton

Mjukpapper, 81% Skogsindustriprodukter, 3% Personliga hygienprodukter, 16%

Mjukpapper, 87% Skogsindustriprodukter, 13% Personliga hygienprodukter, 0%

Totalt 2,5 miljoner ton varav 5% från egen insamling och 95% från externa inköp

varav 26% från egna massabruk och 74% från externa inköp

Totalt 30 miljarder ton kilometer

Produktionsanläggningar (Kapacitet anges i tusentals ton, där annat ej anges, och per år)

Mjukpapper

Personliga hygienprodukter

Produktionsanläggning	Land
Annaba	Algeriet
Buenos Aires	Argentina
Sao Paulo	Brasilien
Caloto	Colombia
Rio Negro	Colombia
San Cristobal	Dominikanska Republiken
Lasso	Ecuador
Kairo	Egypten
Amman	Jordanien
Drummondville	Kanada
Wuhan	Kina
Shah Alam	Malaysia
Ecatepec	Mexiko
Guadalajara	Mexiko
Gennep	Nederländerna
Hoogezand	Nederländerna
Olawa	Polen
Veniov	Ryssland
Jeddah	Saudiarabien
Gemerská Hôrka	Slovakien
Valls	Spanien
Falkenberg	Sverige
Mölnlycke	Sverige
Kliprivier	Sydafrika
Kao Hsiung	Taiwan
Ksibet el Mediouni	Tunisien
Istanbul	Turkiet
Istanbul	Turkiet
Bowling Green	USA

Produktionsanläggning	Land	Kapacitet	Produktionsanläggning	Land	Kapacitet
Stembert	Belgien	75	La Riba	Spanien	26
Santiago	Chile	61	Mediona	Spanien	45
Cajica	Colombia	70	Valls	Spanien	120
Medellin	Colombia	39	Chesterfield	Storbritannien	31
Lasso	Ecuador	24	Manchester	Storbritannien	50
Nokia	Finland	67	Oakenholt	Storbritannien
Gien	Frankrike	145	Prudhoe	Storbritannien	91
Hondouville	Frankrike	78	Stubbins	Storbritannien	105
Kunheim	Frankrike	50	Lilla Edet	Sverige	100
Le Theil	Frankrike	62	Kostheim	Tyskland	152
Orleans	Frankrike	35	Mannheim	Tyskland	279
Altopascio	Italien	25	Neuss	Tyskland	105
Collodi	Italien	42	Witzenhausen	Tyskland	30
Lucca	Italien	140	Barton	USA	180
Beijing	Kina	30	Flagstaff	USA	55
Zhejiang	Kina	150	Menasha	USA	211
Guangdong	Kina	380	South Glens Falls	USA	60
Hubei	Kina	180	Ortmann	Österrike	130
Liaoning	Kina	55
Sichuan	Kina	45	Konverteringsanläggningar:
Shangdong	Kina	50	St. Etienne du Rouvray	Frankrike
Monterrey	Mexiko	57	Dubai	Förenade Arabemiraten
Sahagun	Mexiko	60	Lucca	Italien
Uruapan	Mexiko	36	Hlohovec	Slovakien
Cuijk	Nederländerna	51	Mapacasa	Spanien
Suameer	Nederländerna 1)	8	Skelmersdale	Storbritannien
Sovetsk	Ryssland	90	Bellemont	USA
Svetogorsk	Ryssland	55	Greenwich	USA
Allo	Spanien	160	Neennah	USA
Summa					4 158

Produktionsanläggning	Land	Kapacitet
La Riba	Spanien	26
Mediona	Spanien	45
Valls	Spanien	120
Chesterfield	Storbritannien	31
Manchester	Storbritannien	50
Oakenholt	Storbritannien	68
Prudhoe	Storbritannien	91
Stubbins	Storbritannien	105
Lilla Edet	Sverige	100
Kostheim	Tyskland	152
Mannheim	Tyskland	279
Neuss	Tyskland	105
Witzenhausen	Tyskland	30
Barton	USA	180
Flagstaff	USA	55
Menasha	USA	211
South Glens Falls	USA	60
Ortmann	Österrike	130

Konverteringsanläggningar:
St. Etienne du Rouvray	Frankrike
Dubai	Förenade Arabemiraten
Lucca	Italien
Hlohovec	Slovakien
Mapacasa	Spanien
Skelmersdale	Storbritannien
Bellemont	USA
Greenwich	USA
Neennah	USA

Skogsindustriprodukter

Produktionsanläggning	Land	Obestruket papper	Bestruket papper	Kraftliner	CTMP massa	Sulfat massa	Totalt massa och papper	Sågade trävaror 1 000 m3
Ortviken	Sverige	390	510				900
Östrand	Sverige				100	430	530
Munksund	Sverige			415			415	400
Obbola	Sverige			450			450
Bollsta	Sverige							550
Tunadal	Sverige							500
Rundvik	Sverige							300
Gällö Timber	Sverige							320
Summa		390	510	865	100	430	2 295	2 070

Definitioner och nyckeltal

Kapitalmått

Sysselsatt kapital Koncernens och affärsområdenas sysselsatta kapital beräknas som ett genomsnitt av balansräkningens totala tillgångar, exklusive räntebärande tillgångar och pensionstillgångar, minskat med totala skulder, exklusive räntebärande skulder och pensionsskulder.

Eget kapital Koncernens balansräkning utvisar ett eget kapital som är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. (Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver har beräknats till 22,0 procent för svenska bolag och till den för varje land gällande skattesatsen för utländska bolag.)

Nettolåneskuld Utgörs av koncernens räntebärande skulder inklusive pensionsskuld och upplupna räntor med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt kapitalplaceringsaktier.

Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till totalt antal inregistrerade aktier.

Finansiella mått

Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av summa tillgångar.

Skuldsättningsgrad Uttrycks som nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.

Räntetäckningsgrad Beräknas enligt nettometoden, enligt vilken rörelseresultatet divideras med finansiella poster.

Kassamässigt resultat Beräknas som resultat före skatt

med återläggning av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, intäkter från andelar i intresseföretag, poster av engångskaraktär och med avdrag för skattebetalning.

Skuldbetalningsförmåga Uttrycks som kassamässigt resultat i förhållande till genomsnittlig nettolåneskuld.

Rörelseöverskott Beräknas som rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar och intäkter från andelar i intresseföretag.

Operativt kassaflöde Utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande investeringar i anläggningar och strukturkostnader.

Rörelsens kassaflöde Utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och skattebetalning samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde.

Strategiska investeringar Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik.

Löpande investeringar Utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Organisk försäljningstillväxt Försäljningstillväxt vilken exkluderar valutaeffekter, förvärv och avyttringar.

Marginalmått m.m.

Rörelseöverskottsmarginal Rörelseöverskott i procent av årets nettoomsättning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.

Nettomarginal Årets resultat i procent av årets nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastningsmått

Avkastning på sysselsatt kapital För koncernen beräknas avkastning på sysselsatt kapital som rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital För koncernen beräknas avkastning på eget kapital som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Övriga mått

Förädlingsvärde per anställd Rörelseresultatet med tillägg för lönekostnader och lönebikostnader dividerat med genomsnittligt antal anställda.

Ordlista

CTMP (kemisk termomekanisk massa) en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad barrved.

FSC® – Forest Stewardship Council en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk, som har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC-märkning av produkter av ved som kommer från FSC-certifierade skogar.

Kraftliner ytskiktet i wellpapp baserat på färsk vedfiber.

Liner ytskiktet i wellpapp. Finns i olika kvaliteter: kraftliner, baserat på färsk vedfiber och testliner, baserat på returfiber.

LWC-papper (Light Weight Coated) är ett bestruket papper med högt innehåll av mekanisk massa. Det används för kvalitetstidskrifter och reklamtryck med höga krav på färgtryck.

Mjukpapper för konsumenter utgörs exempelvis av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter och näsdukar. Mjukpapper för storförbrukare mjukpapper som säljs till storförbrukare såsom sjukhus, restauranger, hotell, kontor och industri.

M3f eller m3fub fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel.

M3sk skogskubikmeter avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogskubikmeter.

PEFC™ – Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Ett internationellt skogscertifieringssystem.

Personliga hygienprodukter definieras här som inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd.

Produktiv skogsmark mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år.

Sulfatmassa massa från vedfiber som behandlas kemiskt, vanligtvis genom kokning.

Superabsorbenter samlingsnamn för ett antal syntetiska absorberande material baserade på polymerer. Viktigt material i personliga hygienprodukter såsom blöjor och bindor.

Sågade trävaror sågat virke i olika storlekar för till exempel till möbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke.

Adresser

SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ)

Box 200, 101 23 STOCKHOLM. Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com

Affärsenheter

SCA INCONTINENCE CARE EUROPE 405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Bäckstensgatan 5, Mölndal Tel 031-746 00 00 Fax 031-746 19 00

SCA AMERICAS

2929 Arch Street Suite 2600 PHILADELPHIA, PA 19104 USA Tel +1 610 499 3700 Fax +1 610 499 3402

GHC

(GLOBAL HYGIENE CATEGORY) 405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Bäckstensgatan 5, Mölndal Tel 031-746 00 00 Fax 031-746 19 00

SCA CONSUMER GOODS EUROPE Postfach 1265 DE-85730 ISMANING Tyskland Besökare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644

SCA ASIA PACIFIC

5th Floor, Building 1 No.3 Fenyang Road Xuhui District SHANGHAI 200031 Kina Tel +86 21 2405 9800

GHS

(GLOBAL HYGIENE SUPPLY) Postfach 1265

DE-85730 ISMANING Tyskland Besökare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644

SCA AfH PROFESSIONAL HYGIENE EUROPE

Postfach 1265 DE-85730 ISMANING Tyskland Besökare: Adalperostrasse 31 Tel +49 89 970 06 0 Fax +49 89 970 06 644

SCA FOREST PRODUCTS

851 88 SUNDSVALL Sverige Besökare: Skepparplatsen 1 Tel 060-19 30 00, 19 40 00 Fax 060-19 34 97

GBS

(GLOBAL BUSINESS SERVICES) Box 200 101 23 STOCKHOLM Sverige

Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00 Fax 08-788 53 80

SCA MEIA

Universite Mah. Baglarici Cad. No:29 Kat:6 Avcılar 34320 ISTANBUL Turkiet Tel + 90 212 509 38 22 Fax: + 90 212 676 01 06

SCAs insatser och resultat uppmärksammas – SCA ingår i ett antal hållbarhetsindex och har mottagit en rad prestigefyllda utmärkelser.

SCA engagerar sig på global, regional och lokal nivå i ledande organisationer för att bidra till en hållbar framtid för företag, samhälle och miljö.

Utmärkelser Medlemskap

Denna årsredovisning är producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Torbjörn Bergkvist, Juliana Fälldin, Peter Hoelstad, Olof Holdar, Ana Caroline de Lima, Håkan Lindgren, Alecsandra Racula Dragoi, Rick Tomlinson och SCA. Tryck: Göteborgstryckeriet 2015.