Svenska Cellulosa AB — Annual Report 2011

Apr 27, 2012

SCA Årsredovisning 2011

Vi gör skillnad i människors vardag

Innehåll

n Inledning Detta är SCA ................................................................. flik Vd-ord ................................................................................. 2 SCA-aktien ....................................................................... 4 Strategi ............................................................................... 6 ❯❯❯

Förvaltningsberättelse

n Koncernen

Verksamhet och struktur 12
Förvärv, investeringar och avyttringar 13
Övrig koncerninformation 14
Omsättning och resultat 15
Operativt kassaflöde 16
Finansiell ställning 17
Innovation 18
Varumärken 19

n Affärsområden

Personliga hygienprodukter 20
Mjukpapper 28
Skogsindustriprodukter 36
Förpackningar 42

n Ansvar och styrning

Bolagsstyrning 48
Styrelse och revisorer 54
Koncernledning 56
Risker och riskhantering 58
Hållbarhet 64

n Finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning 69
Koncernens rapport över totalresultat 69
Koncernens förändringar i eget kapital 70
Koncernens operativa kassaflödesanalys 70
Koncernens kassaflödesanalys 71
Koncernens balansräkning 73
Moderbolagets räkningar 74
Noter 76
Förslag till vinstdisposition 112
Revisionsberättelse 113

n SCA-data

Flerårsöversikt 114
Kommentarer till flerårsöversikt 115
Beskrivning av kostnader 116
Råvaror, energi och transporter 116
Produktionskapaciteter 117
Definitioner och nyckeltal 118
Ordlista 119
Årsstämma och valberedning 120
Finansiell information 2012–2013 120
Adresser 121

SCA publicerar varje år en separat hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på engelska och svenska i tryckt version och på www.sca.com

utvecklar, producerar och marknadsför personliga hygienprodukter, mjukpapper, skogsindustriprodukter samt förpackningslösningar**. SCA har försäljning i fler än 100 länder under många starka varumärken.

Detta är SCASCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som SCA skapar värde genom att infria kunders och konsumenters behov i en anda av innovation, ständig effektivisering och med en uttalad vilja att bidra till en hållbar utveckling. Under 2011 omsatte SCA 106 miljarder SEK och hade cirka 44 000 anställda.

Nettoomsättning (andel av koncernen)

• Mjukpapper, 36% Förpackningar, 25% Personliga hygienprodukter, 23%
• Skogsindustriprodukter, 16%

Totalt koncernen: 105 750 MSEK

Rörelseresultat (andel av koncernen)

Exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoomsättning och rörelsemarginal1)

Exklusive jämförelsestörande poster.

1) Nettoomsättningen för SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

Resultat, utdelning och kassaflöde per aktie

Resultat exkluderar jämförelsestörande poster.

Utdelning 2011 avser föreslagen utdelning.

Personliga hygienprodukter

Affärsområdet består av tre produktsegment: inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Produktion sker vid 29 anläggningar i 24 länder. Försäljning i fler än 100 länder över hela världen.

Förpackningar**

SCA är en fullserviceleverantör av förpackningar som erbjuder både transport- och konsumentförpackningar. SCA har ett innovationscenter och 16 designcenter. Produktion sker vid cirka 110 anläggningar i 20 länder. Försäljning i 36 länder i Europa.

Mjukpapper*

Mjukpapper för konsumenter omfattar toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Inom mjukpapper för storförbrukare – AFHmjukpapper – levererar SCA kompletta hygienlösningar till företag och institutioner. Produktion sker vid 45 anläggningar i 18 länder. Försäljning i ett 80-tal länder över hela världen.

Skogsindustriprodukter

Produktionen består av tryckpapper, pappersmassa och sågade trävaror och sker vid 18 anläggningar i tre länder. Försäljning främst i Europa, men även i Asien, Nordafrika och Nordamerika.

* I november 2011 annonserade SCA förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en årlig försäljning på cirka 12 miljarder SEK. Förvärvet beräknas vara fullt genomfört under andra kvartalet 2012.

** I januari 2012 annonserade SCA försäljningen av förpackningsverksamheten – exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Försäljningen beräknas vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

Avseende den franska delen av förpackningsrörelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att förvärva verksamheten. Processen involverar överläggningar med berörda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat.

Operativt kassaflöde (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 8 577 MSEK

Mjukpapper, 35% Förpackningar, 19% Personliga hygienprodukter, 12%

Sysselsatt kapital (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 97 939 MSEK

Totalt koncernen: 43 697

SCAs försäljning per region

Medeltal anställda (andel av koncernen)

Koncernens största marknader

Omsättning, MSEK
Tyskland
Storbritannien
USA
Frankrike
Italien
Sverige
Spanien
Nederländerna
Australien
Mexiko
	0	4 000	8 000	12 000	16 000

Året i korthet

• Nettomsättningen1) uppgick till 105 750 (106 965) MSEK
• Resultat före skatt2) uppgick till 7 934 (8 492) MSEK
• Resultat per aktie uppgick till 0:78 (7:90) SEK
• Föreslagen utdelning är 4:20 (4:00) per aktie

1) Nettoomsättningen från SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nyckeltal (inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning)

	2011			2010		2009
	SEK	EUR2)	SEK	EUR2)	SEK	EUR2)
Nettoomsättning, MSEK/MEUR4)	105 750	11 719	106 965	11 221	109 358	10 324
Rörelseresultat, MSEK/MEUR	3 548	393	8 677	911	8 190	773
Rörelseresultat, MSEK/MEUR1)	9 224	1 022	9 608	1 008	9 648	910
Rörelsemarginal, %	3		8		7
Rörelsemarginal, %1)	9		9		9
Resultat före skatt, MSEK/MEUR	2 258	250	7 561	794	6 546	618
Resultat före skatt, MSEK/MEUR1)	7 934	879	8 492	891	8 004	755
Årets resultat, MSEK/MEUR	607	67	5 592	587	4 830	456
Årets resultat, MSEK/MEUR1)	5 920	656	6 281	659	5 906	557
Resultat per aktie, SEK	0:78		7:90		6:78
Resultat per aktie, SEK1)	8:34		8:89		8:32
Rörelsens kassaflöde per aktie, SEK	9:09		10:53		16:36
Utdelning, SEK	4:203)		4:00		3:70
Strategiska investeringar inkl förvärv, MSEK/MEUR	–2 893	–321	–2 920	–306	–3 082	–291
Eget kapital, MSEK/MEUR	61 291	6 857	67 821	7 538	67 906	6 577
Avkastning på sysselsatt kapital, %	4		8		7
Avkastning på sysselsatt kaptial, %1)	9		9		9
Avkastning på eget kapital, %	1		8		7
Avkastning på eget kapital, %1)	9		9		9
Skuldsättningsgrad, ggr	0,60		0,51		0,60
Medeltal anställda	43 697		45 341		49 531

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) För valutakurser se fotnot 1) på sidorna 69 och 73.

3) Föreslagen utdelning.

4) Nettoomsättningen för SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

Utmärkelser och erkännanden

SCA utnämndes till ett av världens mest etiska företag av Ethisphereinstitutet i USA.

År 2008 blev SCA medlem av FN:s Global Compact.

SCA ingår i Dow Jones Sustainability Index, ett av världens mest prestigefyllda hållbarhetsindex.

SCA är medlem i World Business Council for Sustainable Development (wbcsd).

SCA ingår i Carbon Disclosure Leadership Index.

Sedan 2001 ingår SCA i det globala hållbarhetsindexet FTSE4Good.

SCA ingår i Global Challenges Index som introducerades av Hannover-börsen och undersökningsföretaget Oekom Research 2007.

I WWF:s miljöutvärdering av Europeiska pappersföretag 2011 fick SCA högst poäng i både mjukpappersklassen och klassen för wellpappråvara.

Ett starkare SCA

2011 har varit ett händelserikt år för SCA. I slutet på året annonserades förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och i början av 2012 annonserades försäljningen av SCAs förpackningsverksamhet. Transaktionerna stärker SCA och bidrar till större synergier i den europeiska rörelsen, minskad konjunkturkänslighet, ökad tillväxt samt successivt högre vinst per aktie. Under verksamhetsåret har SCA också genomfört viktiga effektiviseringsåtgärder, ökat lanseringstakten av nya produkter samt lyckats växa inom samtliga affärsområden på både mogna marknader och tillväxtmarknader.

Året präglades av omfattande naturkatastrofer och politiska oroligheter, svaga statsfinanser i ett flertal länder samt av fortsatt höga råvarupriser och valutaförändringar. Genom ökad effektivitet och innovation har vi skapat tillväxt och ytterligare stärkt vår långsiktiga konkurrenskraft. Omsättningen steg med 4 procent, i lokala valutor, jämfört med föregående år. Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster och valutaeffekter, var i nivå med föregående år. Ökade volymer i kombination med prishöjningar och kostnadsbesparingar har kompenserat för 3,2 miljarder SEK i ökade råvarukostnader. Jag kan konstatera att vår strategi visat sig fortsatt framgångsrik och vi är ett starkare SCA idag än för ett år sedan.

Väsentliga strukturaffärer

I november träffade SCA avtal om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en årlig försäljning på cirka 12 miljarder SEK. Förvärvet passar SCA strategiskt mycket väl och bidrar till ett starkare produkterbjudande samt ökad geografisk närvaro i Europa. Årliga synergier uppskattas till cirka 1,1 miljarder SEK, med full effekt tre år efter att affären har genomförts. När full effekt av synergierna har uppnåtts beräknas resultatet per aktie att öka med 1:70 SEK.

I januari 2012 annonserades försäljningen av SCAs förpackningsverksamhet, exklusive de två kraftlinerbruken i Sverige, för cirka 15,3 miljarder SEK. Förpackningsverksamheten, exklusive de båda kraftlinerbruken, hade 2011 en nettoomsättning på cirka 24,4 miljarder SEK och ett rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader på cirka 1,5 miljarder SEK. Som en följd av avyttringen kommer vinst per aktie att minska med 0:73 SEK.

Förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och försäljningen av förpackningsverksamheten beräknas vara fullt genomförda under det andra kvartalet 2012. De båda transaktionerna stärker SCA och bidrar till större synergier och successivt högre vinst per aktie samt reducerar skuldsättningsgraden till cirka 0,5.

SCA är idag världens tredje största hygienbolag inom sina produktkategorier och försäljningen av förpackningsverksamheten möjliggör en fortsatt ökad tillväxt inom hygienverksamheten. I takt med att hygienprodukter utgör en ökad andel av koncernens försäljning minskar konjunkturkänsligheten, vilket möjliggör en långsiktigt stabil lönsamhet, tillväxt och värdeskapande.

Strategi för hållbar tillväxt

SCAs affärsstrategi ligger fast, med starkt fokus på kostnader, kassaflöde, kapitaleffektivitet, innovation och tillväxt.

Omstruktureringsprogram och besparingsåtgärder i hela koncernen har minskat kostnaderna. En förbättrad produktivitet och effektivitet i stora delar av verksamheten har bidragit till ökad kapitaleffektivitet. Effektivare produktion ger i regel också positiva miljöeffekter. Ett exempel på detta är att koncernen under de senaste åren genomfört cirka 1 700 småskaliga energieffektiviseringar som resulterat i både minskade koldioxidutsläpp och årliga besparingar på cirka 700 MSEK.

Vårt fokus på att vara effektiva har bidragit till möjligheten att öka tillväxttakten och förutom avtalet om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet har vi under året genomfört förvärv inom hygienverksamheten i Turkiet och Brasilien, två strategiskt viktiga tillväxtmarknader. Våra globala varumärken TENA (inkontinensprodukter) och Tork (mjukpapper för storförbrukare), med en årlig omsättning på över 10 miljarder SEK vardera, har stärkt sina marknadspositioner under 2011 och vi har lyckats växa inom samtliga affärsområden på både mogna marknader och tillväxtmarknader.

För att möjliggöra ökad tillväxt initierades också en omorganisation inom hygienverksamheten under året. Den nya organisationen, som effektuerades den 1 januari 2012, kommer att bidra till ökad effektivitet och marknadsnärvaro.

Beslut har även fattats om att investera i befintlig verksamhet, bland annat i mjukpappersenheterna i Ryssland och Tyskland.

"Vår inriktning på att vara effektiva har bidragit till möjligheten att också öka tillväxttakten."

Jan Johansson, vd och koncernchef

Insikt och innovation ökar konkurrenskraften

Innovation genomsyrar alla verksamheter inom SCA och är ett verktyg för att utveckla och differentiera våra produkter och tjänster, behålla och stärka marknadspositioner samt bygga starkare varumärken. Innovation driver tillväxt och lönsamhet genom att öka utbudet till befintliga kunder på befintliga marknader, men även genom att attrahera nya kunder på nya marknader.

Vår närhet till kunder och konsumenter i över 100 länder tillsammans med SCAs lokala innovationscenter utgör grunden för koncernens innovationsarbete, som bygger på djup kunskap om människors behov idag och i framtiden. Under 2011 ökade vi innovationstakten, ansökte om 74 nya patent och lanserade ett flertal nya produkter och koncept.

SCA öppnade också ett nytt innovationscentrum i Kina, med syfte att öka kunskapen om den kinesiska marknaden och utveckla det regionala produkterbjudandet.

Världsledande hållbarhetsarbete skapar värde

Hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet är av stor betydelse för kunder och konsumenter och är därmed även en viktig drivkraft i vårt innovationsarbete. Genom att utveckla nya produkter och tjänster kan vi möta den ökande efterfrågan på hållbara och säkra produkter.

Hållbarhet är en integrerad del i SCAs verksamhet och spelar en viktig roll för koncernens tillväxt och värdeskapande. För att ytterligare förstärka och förbättra hållbarhetsarbetet vidareutvecklade SCA under 2011 sin hållbarhetsstrategi med ett antal nya ambitioner och mål. Medan ambitionerna förklarar den långsiktiga visionen så är målen konkreta och mätbara och utgör steg på vägen för att nå ambitionerna.

Under året initierades bland annat en utbildningskampanj av koncernens samtliga anställda när det gäller SCAs Uppförandekod. Vårt prisbelönade hållbarhetsarbete stärker också konkurrenskraften och varumärket.

SCAs starka affärsmässiga engagemang i hygienfrågor bidrar även till att höja hygienstandarden och förebygga ohälsa i världen, också en viktig aspekt av hållbarhet. SCAs rapport "Hygiene Matters" samlar fakta och kunskap inom hygienområdet – en satsning som dessutom är ett viktigt stöd i koncernens innovationsarbete.

Positionerat för ökad tillväxt

SCA har höga ambitioner. Vi vill vara bäst inom de verksamhetsområden vi är verksamma. Målet är att uthålligt vara nummer ett eller nummer två på de marknader vi har verksamhet. Med starka globala och regionala marknadspositioner och varumärken, innovationskraft samt effektiv produktion är SCA välpositionerat för att tillvarata tillväxtmöjligheter på såväl mogna marknader som tillväxtmarknader.

Vi strävar efter att växa och förstärka befintliga positioner, men även efter att etablera nya marknadsledande positioner. Koncernens tillväxt kommer huvudsakligen att ske organiskt, inom både gamla och nya segment, men också genom förvärv. För Personliga hygienprodukter är det årliga organiska tillväxtmålet 5–7 procent och för Mjukpapper 3–4 procent. Inom Skogsindustriprodukter och Förpackningar är målsättningen att växa i takt med marknaden.

SCAs långsiktiga mål är att växa inom hygienprodukter och bredda produktportföljen och ambitionen är att öka antalet globala varumärken.

Tillväxtmöjligheterna för SCAs hygienprodukter är goda. Ökad konsumtion och ökad befolkning i kombination med förbättrad levnadsstandard – framför allt den växande medelklassen i tillväxtländerna – ökar efterfrågan på hygienprodukter. Även världens åldrande befolkning – som bland annat betyder ökad efterfrågan på inkontinensprodukter – talar till SCAs fördel.

SCA är en av Europas mest lönsamma producenter av skogsindustriprodukter samt Europas största privata skogsägare. Skogen är en realtillgång med en stabil och uthållig värdetillväxt. Förutom sitt värdefulla bidrag till råvaruintegrationen erbjuder skogen en potential för energiproduktion, i form av biobränsle. Det stora markinnehavet är också väl lämpat för vindkraft. Under verksamhetsåret har SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildat ett samägt bolag för att bygga två vindkraftsparker på SCAs marker, motsvarande en årlig produktion om 2 TWh.

Vi gör skillnad i människors vardag

SCAs verksamhet grundades i den svenska skogen för mer än 80 år sedan. Detta arv har lärt oss ta ansvar för både människor och miljö – en förutsättning för att vara ett långsiktigt lönsamt företag. Hållbart värdeskapande och innovation är kärnan i vårt erbjudande där våra produkter och tjänster förenklar vardagen för miljoner människor runt om i världen – varje dag, året om.

2010 adderade vi tillväxt till koncernens strategi och jag kan konstatera att vårt fokus på att vara effektiva har bidragit till möjligheten att också öka tillväxttakten. Vi möter 2012 som ett starkare företag och jag är övertygad om att våra engagerade medarbetare tillsammans med en tydlig strategi och en ökad efterfrågan på våra produkter kommer att bidra till en fortsatt lönsam tillväxt för SCA – och öka värdet för våra ägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter.

Jan Johansson, vd och koncernchef

SCA-aktien

Sista betalkurs 2011 för SCAs B-aktie på Nasdaq OMX Stockholm var 102:00 (106:20) SEK. SCAs börsvärde uppgick till 72 (74) miljarder SEK. Börsvärdet motsvarar knappt 2 (2) procent av Nasdaq OMX Stockholms samlade värde. Sedan början av 2011 har aktiekursen sjunkit med 4 procent. Under motsvarande period sjönk Nasdaq OMX Stockholm med 17 procent. Den högsta slutkursen för SCAs B-aktie under året var 114:90 SEK vilken noterades den 27 januari. Den lägsta noteringen var 76:45 SEK från den 19 augusti. Den föreslagna utdelningen är 4:20 SEK per aktie, se vidare under stycket Utdelning.

Handel med SCA-aktier

SCA-aktien är noterad och handlas på börsen Nasdaq OMX Stockholm och som depåbevis (ADR nivå 1) i USA genom Deutsche Bank.

Förutom de index som är direkt knutna till Stockholmsbörsen finns SCA med i andra index som FTSE Eurotop 300 och MSCI Eurotop 300. SCA finns också representerat i hållbarhetsindex såsom FTSE4Good Index och Dow Jones Sustainability Europe index.

Likviditet

Under 2011 omsattes det på Nasdaq OMX Stockholm 645 (678) miljoner SCA-aktier, motsvarande ett värde av cirka 61 (67) miljarder SEK. Dagsomsättningen för SCA på Nasdaq OMX Stockholm uppgick i genomsnitt till 2,6 miljoner aktier motsvarande ett värde av 242 (267) MSEK. Handeln vid Chi-X, BATS Europe, Burgundy och Turquoise omsatte under året cirka 243 miljoner SCA-aktier, vilket motsvarar cirka 25 procent av den totala omsättningen av aktien.

Ägande

Aktiekapitalet ägs till 55 (57) procent av svenskregistrerade ägare och 45 (43) procent av utländska ägare. Den största andelen av de utlandsregistrerade ägarna återfinns i Storbritannien och USA, med en ägarandel om 17 respektive 15 procent.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit en utdelning till aktieägarna på 4:20 SEK per aktie för verksamhetsåret 2011. Utdelningen 2011 motsvarar en direktavkastning på 4,1 procent per aktie, beräknat på SCAs aktiekurs vid utgången av året. SCAs utdelningspolicy finns beskriven på sidan 10.

1) Vägt index av konkurrenternas totalavkastning. Även över en fem- och tioårsperiod är SCA-aktiens totalavkastning högre än konkurrenternas. Konkurrenterna är valda för att motsvara SCAs verksamhet. De utgörs till 40 procent av hygienföretag, 30 procent av förpackningsföretag och till 30 procent skogsföretag. Indexet används vid jämförelse med SCA-aktiens utveckling över en treårsperiod för den långsiktiga delen (LTI) i ledande befattningshavares rörliga ersättningar.

SCAs tio största aktieägare

Totalavkastning 2007–2011

Enligt Euroclears offentliga aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade aktieägare per den 31 december 2011, utgjorde följande företag, stiftelser och aktiefonder de tio största registrerade aktieägarna efter röstetal (före utspädning):

Ägare	Antal röster	Röster (%)	Antal aktier	Innehav (%)
AB Industrivärden	458 700 000	29,13	70 800 000	10,04
Handelsbanken*	221 728 580	14,08	34 391 294	4,88
Norges Bank Investment Management **		6,61	–	5,03
Skandia	38 656 885	2,46	4 364 581	0,62
Alecta	32 715 000	2,08	10 413 000	1,48
SEB*	32 036 339	1,47	31 871 216	2,27
AMF – Försäkring och Fonder	17 469 054	1,11	17 469 054	2,48
Swedbank Robur fonder	14 567 285	0,93	14 402 162	2,04
Andra AP-fonden	11 772 631	0,75	7 966 684	1,13
Afa Försäkring	9 886 344	0,63	9 886 344	1,4

** Inklusive fonder och stiftelser. Källa: Euroclear ** Enligt flaggningsmeddelande 10 juni 2011.

4 SCA Årsredovisning 2011

Data per aktie
Samtliga resultatmått inkluderar jämförelsestörande poster om inte annat anges.
Belopp i SEK per aktie där annat ej anges	2011	2010	2009	2008	2007
Resultat per aktie efter full skatt:
Efter utspädningseffekter	0:78	7:90	6:78	7:94	10:16
Efter utspädningseffekter, exkl jämförelsestörande poster	8:34	8:89	8:32	7:94	9:80
Före utspädningseffekter	0:78	7:90	6:78	7:94	10:17
Börskurs för B-aktien:
Genomsnittskurs under året	95:80	100:20	83:18	84:76	119:00
Årets slutkurs, 31 december	102:00	106:20	95:45	66:75	114:50
Rörelsens kassaflöde 1)	9:09	10:53	16:36	5:42	6:42
Utdelning	4:202)	4:00	3:70	3:50	4:40
Utdelningstillväxt,% 3)	4	4	5	6	9
Direktavkastning, %	4,1	3,8	3,9	5,2	3,8
P/E-tal 4)	N/A	13	14	12	11
P/E-tal, exkl jämförelsestörande poster 4)	12	12	11	8	12
Price/EBIT 5)	31	13	13	11	12
Price/EBIT, exkl jämförelsestörande poster 5)	12	11	11	11	12
Betavärde 6)	0,83	0,82	0,78	0,84	0,73
Andel utdelad vinst (före utspädning), %	N/A	51	55	44	41
Eget kapital, efter utspädningseffekter	87	96	96	95	91
Eget kapital, före utspädningseffekter	87	96	96	94	90
Inregistrerade aktier 31 december (milj. st)	705,1	705,1	705,1	705,1	705,1
varav aktier i eget förvar (milj. st)	2,8	2,8	2,8	2,8	3,2

Aktiesymboler

Nasdaq OMX Stockholm	SCA A, SCA B
New York (ADR nivå 1)	SVCBY

Ägarfördelning per land, kapital

Ägarkategorier, kapital

1) Se definitioner av nyckeltal sidan 118.

2) Enligt styrelsens förslag.

4) Aktiekursen vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter full skatt och utspädningseffekter.

5) Börsvärde plus nettolåneskulder plus innehav utan bestämmande inflytande dividerat med rörelseresultat. (EBIT = earnings before interest and taxes).

6) Aktiens kursförändring jämfört med börsen som helhet (mäts på rullande 48-månader).

Aktieägarstruktur Innehav Antal aktieägare Antal aktier Innehav (%) Röster (%) 1–500 48 309 8 871 627 1,26 1,27 501–1 000 13 629 10 450 356 1,48 1,39 1 001–5 000 15 394 33 822 392 4,80 4,68 5 001–10 000 2 087 14 931 097 2,12 1,99 10 001–15 000 558 6 983 624 0,99 0,94 15 001–20 000 295 5 290 540 0,75 0,56 20 001– 1 241 624 760 458 88,60 89,17 Summa 81 513 705 110 094 100,00 100,00

Andel utländskt ägande

	2011	2010	2009	2008	2007
%	45	43	42	41	43

Aktiefördelning
31 december 2011	Serie A	Serie B	Summa aktier
Registrerat antal aktier	96 590 430	608 519 664	705 110 094
varav aktier i eget förvar		2 767 605	2 767 605

Källa: Euroclear

Emissioner m.m. 1993–2011

Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedan:

		Antal aktier	Ökning av aktie kapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK	Serie A	Serie B	Summa
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10, emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7	62 145 880	131 821 657	193 967 537
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–	62 145 880	131 837 942	193 983 822
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–	62 145 880	135 254 055	197 399 935
1999	Nyemission 1:6, emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0	62 133 909	168 166 015	230 299 924
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0	61 626 133	168 775 422	230 401 555
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0	45 787 127	186 414 428	232 201 555
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1	41 701 362	190 500 706	232 202 068
2003	Konvertering av förlagsbevis och nyteckning genom optionsbevis IIB	2 825 475	28,3	722,9	40 437 203	194 590 340	235 027 543
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1	40 427 857	194 608 841	235 036 698
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–	112 905 207	592 204 887	705 110 094

³⁾ Rullande tioårsvärden.

Strategi för hållbar tillväxt

SCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, skogsindustriprodukter samt förpackningslösningar*. Koncernens omsättning uppgår till cirka 106 miljarder SEK, varav hygienverksamheten utgör cirka 60 procent. SCA har försäljning i över 100 länder under många starka varumärken, bland andra TENA och Tork, som båda är globalt ledande varumärken.

** I januari 2012 annonserade SCA försäljning av förpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Försäljningen bedöms vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

Att vara effektiv och innovativ för att skapa hållbar tillväxt är en väl fungerande strategi för långsiktig konkurrenskraft. Dessa prioriteringar utgör grunden i SCA-modellen, som är vägledande för koncernens strategiska arbete. SCAs närhet till kunderna och konsumenterna, kännedom om lokala och regionala marknadsförhållanden i kombination med globala erfarenheter, starka varumärken, effektiv produktion och innovationskraft är viktiga konkurrensfaktorer. Detta gäller även hållbarhetsarbetet, som utgör en integrerad del i verksamheten och i koncernens strategi för tillväxt och värdeskapande.

Drivkrafter

Omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Några av dessa förändringar har haft stor betydelse för SCAs utveckling. Genom att analysera omvärld och trender tar SCA tillvara på drivkrafter som ger möjlighet att skapa en långsiktig hållbar tillväxt.

En växande och åldrande befolkning

När SCA grundades 1929, uppgick världens befolkning till cirka 2 miljarder. Enligt FN:s beräkningar är befolkningen på väg mot 9 miljarder år 2050 och den blir också allt äldre. Under de kommande tio åren kommer personer över 65 år att öka med 33 procent. Sammantaget bidrar detta till en ökande efterfrågan på SCAs hygienprodukter.

Ökat välstånd

Det globala välståndet ökar vilket stärker köpkraften hos kunder och konsumenter, särskilt på SCAs tillväxtmarknader som Asien, Latinamerika och Östeuropa. Den växande medelklassen vill ha tillgång till produkter och tjänster, valfrihet och välbefinnande. Något som öppnar dörren för nya affärsmodeller för SCA.

Hälsa och hygien

En växande och åldrande befolkning, ökat välstånd och en större kunskap om hygienens betydelse för en högre levnadsstandard ökar efterfrågan på hygienprodukter.

Snabb teknisk utveckling

Den snabba tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter för SCA att utveckla innovativa, effektiva och hållbara lösningar för processer, produkter, produktion etc.

Real BNP per capita (USD) 7 000 7 500 8 000 8 500 9 000 2010 2015 2020 1,8%/år 1,3%/år Ökat välstånd

Befolkningstillväxt

Hållbar konsumtion

Jordens begränsade resurser, politiska prioriteringar och mer kunniga och medvetna kunder och konsumenter ökar efterfrågan på hållbara produkter och tjänster. En förändring i attityd och beteende driver innovation av produkter, tjänster och affärsmodeller för att möta ökade krav på hållbar konsumtion.

Pris och prestanda

Konsumenter, kunder och professionella inköpare efterfrågar i ökande omfattning högre kvalitet och mer värde för pengarna. En trend som driver efterfrågan i de segment där SCA är starkt.

Affärsidé

Att hållbart utveckla, producera och marknadsföra alltmer högförädlade produkter och tjänster inom Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Skogsindustriprodukter och Förpackningar*. SCAs produkter förenklar vardagen för hundratals miljoner människor dagligen runt om i världen och genererar starka kassaflöden, vilket möjliggör en god utdelningstillväxt och ökat värde i SCA-aktien.

Styrkor

Med starka globala och regionala marknadspositioner och ledande varumärken, innovationskraft, effektiv produktion och med ett världsledande hållbarhetsarbete är SCA väl positionerat att tillvarata de tillväxtmöjligheter som finns på såväl mogna marknader som på tillväxtmarknader.

Global närvaro och ledande positioner SCA är ett globalt företag med starka ledande

positioner i Västeuropa och Nordamerika samt på tillväxtmarknader som Latinamerika, Östeuropa och Ryssland samt Sydostasien. SCAs närhet till kunder och konsumenter i över 100 länder bidrar till en ökad kännedom om lokala och regionala marknadsförhållanden vilket möjliggör att SCA kan dra nytta av tillväxtmöjligheter. Globala erfarenheter möjliggör också skalfördelar. Gemensamma funktioner för innovations- och varumärkesarbete samt produktion inom hygienverksamheten genererar kostnadssynergier och ett effektivt resursutnyttjande.

Insikt om kunder och konsumenter

SCAs närvaro på många lokala och regionala marknader tillsammans med SCAs regionala och lokala innovationscenter i världen, utgör basen i innovationsarbetet, som bygger på omfattande insikter om kunders och konsumenters behov idag och i framtiden.

Världsledande hållbarhetsarbete

Hållbarhetsarbetet utgör en integrerad del i verksamheten och i koncernens strategi för tillväxt och värdeskapande. Hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet är viktiga drivkrafter i utvecklingen av nya produkter och tjänster. En stark profilering och positionering inom hållbarhet för såväl koncernens produktvarumärken som varumärket SCA bidrar till ökad konkurrenskraft och tillväxt. SCAs prisbelönade hållbarhetsarbete bidrar också till bättre resursutnyttjande, minskad miljöpåverkan, lägre kostnader och risker.

Starka varumärken

SCA har omfattande kunskap och en lång erfarenhet av att bygga ledande lokala, regionala och globala varumärken. Koncernen har en portfölj med starka produktvarumärken, där TENA och Tork är exempel på globalt ledande varumärken inom hygienverksamheten, med en respektive omsättning på mer än 1 miljard EUR. SCA är garanten för koncernens alla produktvarumärken och borgar för att stärka och utveckla värdet på respektive varumärke.

Strategiska prioriteringar

Att vara effektiv, innovativ och skapa hållbar tillväxt är en väl fungerande strategi för långsiktig konkurrenskraft.

SCA-modellen

Effektivitet

SCA verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad och kontinuerligt arbete med kostnadseffektivitet är avgörande för konkurrenskraften. Att minska kostnaderna och öka kapitaleffektiviteten leder till förbättrat kassaflöde och värdeskapande.

Förbättrad kapitaleffektivitet, lägre kostnader och stärkt kassaflöde åstadkoms genom omstrukturerings- och effektiviserings- samt besparingsåtgärder och optimering av sysselsatt kapital i samtliga delar av koncernen. Effektivare produktion ger i regel också positiva miljöeffekter och lägre kostnader. Ett exempel på detta är att koncernen under de senaste åren genomfört cirka 1 700 småskaliga energieffektiviseringar som resulterat i både minskade koldioxidutsläpp och årliga besparingar på cirka 700 MSEK. SCA tillvaratar synergier mellan verksamheterna och förbättrar produktiviteten, förädlingskedjan samt avvecklar icke konkurrenskraftiga enheter. Globala funktioner inom hygienverksamheten avseende bland annat innovations- och varumärkesarbetet samt produktion genererar kostnadssynergier och möjliggör en effektiv resursallokering.

Exempel på aktiviteter och resultat under 2011

• • Effektiviseringsprogram inom hygien- och förpackningsverksamheten
• • Omorganisation inom hygienverksamheten
• • Förbättrad produktivitet och effektivitet har bidragit till ökad kapitaleffektivitet

SCAs närvaro i över 100 länder tillsammans med lokala innovationscenter runt om i världen utgör basen i innovationsarbetet, som bygger på omfattande insikter om kunders och konsumenters behov idag och i framtiden. Innovation är ett medel för att utveckla och differentiera SCAs produkter och tjänster, behålla och stärka marknadspositioner, bygga starkare varumärken, driva tillväxt och lönsamhet genom att öka utbudet till befintliga kunder på befintliga marknader samt attrahera nya kunder på nya marknader. Hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet är faktorer av stor betydelse för kunder och konsumenter och därmed även i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Innovationsarbetet är ett viktigt medel för att utveckla hållbarhetsarbetet och bidrar till att bättre möta den ökande efterfrågan på hållbara och säkra produkter. Särskilt fokus läggs också på att hitta nya och mer kostnadseffektiva och hållbara produktionslösningar och processer. Nya innovationer möjliggör bättre resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan.

Inom hygienverksamheten är den strategiska inriktningen att öka innovationstakten, dra nytta av globala skalfördelar samt säkerställa att alla segment har en konkurrenskraftig och balanserad portfölj av innovationer. Särskilt fokus läggs på att utforska möjligheterna att bredda produktportföljen.

Inom Skogsindustriprodukter och Förpackningar är den strategiska inriktningen att öka värdet för kunden och finna nya alternativa användningsområden för befintliga produkter och tjänster.

Exempel på aktiviteter och resultat under 2011

• • Nytt innovationscenter i Kina
• • Ökad innovations- och lanseringstakt
• • Nya produktlanseringar såsom TENA Belt, Fresh Fruit+ och Tork tvålbehållare
• • Ansökan om 74 patent

Tillväxt

SCA har starka ledande positioner i Västeuropa, Nordamerika, Latinamerika, Östeuropa och Ryssland samt Sydostasien. Med starka globala och regionala marknadspositioner och varumärken, innovationskraft, effektiv produktion och med ett världsledande hållbarhetsarbete är SCA väl positionerat för att tillvarata de tillväxtmöjligheter som finns på såväl mogna marknader som på tillväxtmarknader. SCAs konkurrenskraft gynnas också av koncernens breda produktportfölj, med starka varumärken och råvaruintegration.

På de marknader där SCA har verksamhet är ambitionen att vara ledande. Alla verksamheter på mogna marknader, som Västeuropa och Nordamerika, ska fortsätta att stärka positionerna. Utöver att försvara och stärka ställningen på mogna marknader är inriktningen att vidareutveckla positionerna på tillväxtmarknader, i första hand i regioner där SCA redan har verksamhet.

Tillväxt kommer huvudsakligen att ske organiskt, inom både gamla och nya segment, men också genom förvärv. På befintliga marknader är ambitionen att fortsätta växa bland annat genom att bredda erbjudandet av produktkategorier, produktsortiment och tjänster. En strategisk prioritering är också att öka antalet globala varumärken.

Exempel på aktiviteter och resultat under 2011

• • Avtal om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet
• • Förvärv av Pro Descart i Brasilien samt San Saglik och Komili i Turkiet
• • Ökad lanseringstakt av nya produkter
• • Stärkta marknadspositioner för Tork och TENA
• • Omorganisation av hygienverksamheten
• • Ökad försäljning på tillväxtmarknader
• • Investeringar i utökad kapacitet för Mjukpapper
• • Etablering av försäljningskontor i Kina för Skogsindustriprodukter
• • Expansion inom inkontinensprodukter i Kina

Hållbarhet

Hållbarhetsarbetet utgör en integrerad del i verksamheten och i koncernens strategi för tillväxt och värdeskapande.

Under 2011 erhöll SCA flera av världens mest prestigefyllda utmärkelser inom hållbarhet. SCA ingår i Dow Jones Sustainability Index och FTSE 4Good Index och har även blivit utnämnt till ett av världens mest etiska företag av Ethisphere. Läs mer om koncernens hållbarhetsarbete på sidan 64.

Ett fortsatt aktivt hållbarhetsarbete tillsammans med en stark profilering och positionering inom hållbarhet för såväl koncernens produktvarumärken som varumärket SCA bidrar till ökad konkurrenskraft och tillväxt.

Hygienverksamheten

SCA är idag världens tredje största hygienbolag inom sina produktkategorier och försäljningen av förpackningsverksamheten möjliggör en fortsatt ökad tillväxt inom hygienverksamheten. Försäljningen av hygienprodukter uppgår till 64 miljarder SEK och svarar för cirka 60* procent av koncernens totala försäljning. Tillväxtmöjligheterna är fortsatt goda för hygienprodukter och drivs i huvudsak av den globala befolkningsökningen, en åldrande befolkning, ökad marknadspenetration samt ökad disponibel inkomst. På mogna marknader ökar dessutom kundernas och konsu-

SCAs marknadspositioner 2011

	Europa	Nord amerika	Globalt
Inkontinensprodukter	1	3	1
Barnblöjor	3	–	4
Mensskydd	3	–	5
Mjukpapper för konsumenter	1	–	3
Mjukpapper för storförbrukare	1	3	2
Förpackningar	2
Tryckpapper	4
Sågade trävaror	2

SCA är Europas största privata skogsägare.

menternas intresse för och krav på både bekvämlighet och hållbarhetsfrågor. Högre levnadsstandard och ökad konsumtion av hygienprodukter är starkt korrelerade.

SCA prioriterar tillväxt inom hygienprodukter. I takt med att hygienprodukter utgör en ökad andel av koncernens försäljning minskar konjunkturkänsligheten vilket möjliggör en långsiktig stabil lönsamhet, tillväxt och värdeskapande.

Skogsindustriprodukter och Förpackningar** SCA är en av Europas mest lönsamma producenter av skogsindustriprodukter och Europas näst största förpackningsföretag. Fortsatt arbete med effektivitet och innovation är viktiga initiativ liksom att öka andelen förädlade produkter. Arbetet med

Ökad andel Hygienverksamhet

att utveckla värdekedjan och göra den mer effektiv och hållbar samt att finna nya produktområden i nära samarbete med kunderna är också prioriterat för att stärka konkurrenskraften. För Skogsindustriprodukter är inriktningen främst att öka andelen kundanpassade produkter inom såväl tryckpapper som sågade trävaror. Förutom sitt värdefulla bidrag till råvaruintegrationen erbjuder skogen en potential för energiproduktion, både i form av biobränslen och vindkraft.

Inom Förpackningar satsar SCA långsiktigt på att utveckla de ledande positionerna inom avancerade förpackningar i segment med hög förädlingsgrad. Dessa segment har en stabilare tillväxttakt och erbjuder SCA framtida expansionsmöjligheter med god tillväxt.

** Efter fullt genomförande av förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet samt avyttring av förpackningsverksamheten kommer hygienverksamheten att svara för cirka 80 procent av koncernens totala omsättning.

** I januari 2012 annonserade SCA försäljning av förpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Försäljningen bedöms vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

Mål

SCAs övergripande mål är att långsiktigt skapa ökat värde för aktieägare och leverera en bättre total avkastning.

Finansiella mål

Avkastning på sysselsatt kapital

Koncernens övergripande lönsamhetsmål är att avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 13 procent över en konjunkturcykel.

Tillväxt

För Personliga hygienprodukter har SCA ett årligt organiskt tillväxtmål på 5–7 procent och inom Mjukpapper är målet 3–4 procent.

Inom Skogsindustriprodukter och Förpackningar är målsättningen att växa i takt med marknaden.

Kapitalstruktur

Långsiktig skuldsättningsgrad uppgående till 0,70.

Hållbarhetsmål

Under 2011 utvecklade SCA ett antal nya hållbarhetsmål. Miljömålen behandlar klimat och energi, vattenanvändning, fiberinköp samt biologisk mångfald. Målen relaterade till människor behandlar hälsa och säkerhet, hygienlösningar, hållbar innovation samt efterlevnad av SCAs Uppförandekod. Mer information finns på sidorna 64–67.

Avkastning och kapitalstruktur

Avkastningskrav på löpande verksamhet

SCA mäter och utvärderar lönsamheten i den löpande verksamheten genom uppföljning av avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Målet för avkastning på det sysselsatta kapitalet i koncernen har satts till 13 procent över en konjukturcykel och varierar mellan affärsområdena utifrån deras skilda förutsättningar.

Avkastningskrav på investeringar

SCAs avkastningskrav på expansionsinvesteringar ska möta det avkastningskrav som satts för respektive affärsområde. Avkastningskravet bestäms av kapitalmarknadens bedömda avkastningskrav på en investering i SCA-aktier och av aktuella nivåer på den långa räntan. Avkastningskravet, den vägda kapitalkostnaden, baseras på SCAs kapitalstruktur utifrån en skuldsättningsgrad om 0,70.

Utdelningspolicy

SCA strävar efter att ha en långsiktigt stabil och stigande utdelning. Över en konjunkturcykel används normalt cirka en tredjedel av rörelsens kassaflöde (efter räntekostnader och skatter) till utdelning. Om rörelsens kassaflöde långsiktigt överstiger vad bolaget kan placera i lönsamma expansionsinvesteringar ska överskottet användas till amortering av skulder eller återföras till aktieägarna genom högre utdelning eller återköp av egna aktier. Styrelsen har beslutat att föreslå en utdelning för verksamhetsåret 2011 om 4:20 SEK, en ökning med 5 procent jämfört med 2010. Under den senaste tioårsperioden har utdelningen därmed ökat i genomsnitt med 3,7 procent per år.

Kapitalstruktur

SCAs skuldsättningsgrad mätt som nettolåneskuld relaterat till redovisat eget kapital var 0,60 per den 31 december 2011. Detta var lägre än SCAs långsiktiga målsättning som är 0,70. Målet för skuldsättningsgraden om 0,70 har valts med tanke på SCAs affärsrisk och sammansättningen av produktportföljen samt det betydande skogsinnehavet. Periodvis kan dock skuldsättningsgraden avvika från målet. Under den senaste tioårsperioden har skuldsättningsgraden varierat mellan 0,44 och 0,70. SCA har kreditbetyg för lång upplåning om Baa1/BBB+ och för kort upplåning P2/A2 från Moody's respektive Standard & Poor's samt kort kreditbetyg K1 i Sverige från Standard & Poor's. För mer detaljerad information om SCAs finansiella riskhantering, se sidorna 62–63.

Incitamentsprogram

SCAs incitamentsprogram är utformade för att bidra till att skapa värde för aktieägarna. Programmet för ledande befattningshavare består av två komponenter: dels uppfyllandet av kassaflödes-, tillväxt- och resultatmål som styrelsen beslutar årligen, dels en koppling till SCAaktiens utveckling jämförd med ett index som består av SCAs största globala konkurrenter. För ytterligare information om programmets utformning se not 6 (Personal- och styrelsekostnader) på sidan 88.

Nettolåneskuld och skuldbetalningsförmåga

Nyckeltal
	2011	2010	2009
Rörelseresultat
Marginal (%) 1) 2)	8,7	9,0	8,8
Rörelsens kassaflöde
Utfall (Mdr SEK)	6,4	7,4	11,5
Avkastningsmått
Avkastning sysselsatt kapital (%) 1)	9,0	9,1	8,6
Avkastning eget kapital (%) 1)	9,0	9,4	8,8
Finansiella mått
Skuldsättningsgrad (ggr)	0,6	0,5	0,6
Dito marknadsvärde justerat (ggr)	0,5	0,5	0,6
Skuldbetalningsförmåga (%)	36	35	31

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

Utdelning per aktie

Förvaltningsberättelse

n Koncernen

Verksamhet och struktur 12
Förvärv, investeringar och avyttringar 13
Övrig koncerninformation 14
Omsättning och resultat 15
Operativt kassaflöde 16
Finansiell ställning 17
Innovation 18
Varumärken 19

n Affärsområden

Personliga hygienprodukter 20
Mjukpapper 28
Skogsindustriprodukter 36
Förpackningar 42

n Ansvar och styrning

Bolagsstyrning 48
Styrelse och revisorer 54
Koncernledning 56
Risker och riskhantering 58
Hållbarhet 64

n Finansiella rapporter

Innehåll 68
Koncernens resultaträkning 69
Koncernens rapport över totalresultat 69
Koncernens förändringar i eget kapital 70
Koncernens operativa kassaflödesanalys 70
Koncernens kassaflödesanalys 71
Samband mellan koncernens kassaflödes
analys och operativ kassaflödesanalys 72
Koncernens balansräkning 73
Moderbolagets räkningar 74
Noter 76
Årsredovisningen fastställs 111
Förslag till vinstdisposition 112
Revisionsberättelse 113

Verksamhet och struktur

SCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som utvecklar, producerar och marknadsför personliga hygienprodukter, mjukpapper, tryckpapper, sågade trävaror samt förpackningar*. SCA erbjuder produkter som förenklar människors vardag.

Europa är SCAs huvudmarknad, men koncernen har även starka positioner i Nordamerika, Latinamerika och Stillahavsasien. Expansion sker genom organisk tillväxt och förvärv, främst inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper. SCA äger cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark, vilket säkerställer cirka hälften av koncernens virkesförsörjning och möjliggör en effektiv råvaruintegration med god kontroll över kostnadsutvecklingen. Som ett naturligt komplement till skogsverksamheten bedriver SCA en omfattande sågverksrörelse.

Organisation

SCA består av fyra affärsområden – Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Förpackningar och Skogsindustriprodukter. Sedan årskiftet är affärsområdena organisatoriskt uppdelade i åtta affärsenheter. SCAs europeiska hygienverksamhet är organiserad i tre affärsenheter: SCA AFH Professional Hygiene Europe som fokuserar på mjukpapper för storförbrukare. SCA Consumer Goods Europe, som fokuserar på konsumentprodukter, och SCA Incontinence Care Europe för tillverkning och försäljning av inkontinensprodukter. I Europa finns också SCA Forest Products som tillverkar tryckpapper, massa, virke och sågade trävaror. Affärsenheterna SCA Asia Pacific och SCA Americas omfattar mjukpapper och personliga hygienprodukter. En ny affärsenhet, SCA MEIA, har upprättats för Middle East, India, Africa, för att säkerställa fokus på tillväxtmarknader. Affärsenheten SCA Packaging, som tillverkar och säljer förpackningslösningar, är under avyttring.

Därutöver finns tre globala enheter: en för kategoristyrning inom hygienområdet (varumärken och innovation), benämnd Global Hygiene Category (GHC), en enhet ansvarar för inköp, produktionsplanering, teknologi och investeringar inom hygienverksamheten, benämnd Global Hygiene Supply (GHS) medan en särskild enhet bygger upp och ansvarar för gemensamma supportfunktioner, benämnd Global Business Services (GBS).

Händelser under året

Under året avyttrades den grekiska och ryska förpackningsrörelsen.

SCA beslutade att etablera ett samägt bolag för sin befintliga hygienverksamhet i Australasien med det australiensiska företaget Pacific Equity Partners (PEP).

I Brasilen förvärvades Pro Descart, den näst största aktören inom inkontinensprodukter. I Turkiet förvärvades 95 procent av San Saglik, den näst största aktören inom inkontinensprodukter och 50 procent av Komili, den fjärde största producenten av barnblöjor och mensskydd.

SCA har träffat avtal om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet. Affären passar SCA strategiskt mycket väl och kommer att stärka produkterbjudandet liksom den geografiska närvaron i Europa. Transaktionen är föremål för sedvanlig prövning av berörda myndigheter och beräknas vara fullt genomförd under det andra kvartalet 2012.

Under året togs beslut att investera i en uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund i Sverige.

SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under året ett samägt bolag för att bygga två vindkraftsparker på SCAs marker i Västernorrland.

Den nya mesaugnen vid Östrands massafabrik invigdes.

För att stödja den långsiktiga strategin och stärka konkurrenskraften initierade SCA en omorganisation av den globala hygienverksamheten. Organisationen gäller från och med januari 2012.

* I januari 2012 annonserade SCA försäljning av förpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Försäljningen beräknas vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

Förvärv, investeringar och avyttringar

Strategiskt mjukpappersförvärv i Europa

SCA har träffat avtal om att förvärva Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en årlig försäljning 2010 på 11,9 miljarder SEK (1,25 miljarder EUR). Det erbjudna priset är 12 miljarder SEK (1,32 miljarder EUR). Affären passar SCA strategiskt mycket väl och kommer att stärka produkterbjudandet liksom den geografiska närvaron i Europa. De årliga synergierna uppskattas till 125 miljoner EUR med full effekt tre år efter att affären har genomförts. Transaktionen är föremål för sedvanlig prövning av berörda myndigheter och beräknas vara fullt genomförd under det andra kvartalet 2012.

Etablering av verksamhet i Brasilien och Turkiet

Under 2011 etablerade SCA verksamhet på två strategiskt viktiga marknader. I Brasilien förvärvades Pro Descart, den näst största aktören inom inkontinensskydd. I Turkiet förvärvades 95 procent av San Saglik, den näst största aktören inom inkontinensskydd och 50 procent av Komili, den fjärde största producenten av barnblöjor och mensskydd. Totalt förvärvspris för verksamheterna i Brasilien och Turkiet uppgår till 764 MSEK.

Utökad kapacitet inom mjukpapper

Under året togs beslut om att investera i utökad kapacitet inom mjukpapper i Ryssland, Tyskland och USA. Vid anläggningen i Sovetsk, Ryssland investeras cirka 1,2 miljarder SEK och i Kostheim, Tyskland investeras cirka 1,1 miljarder SEK i två nya mjukpappersmaskiner, båda med en årskapacitet på 60 000 ton vardera. I USA kommer en mjukpappersmaskin att uppgraderas till en kostnad av 460 MSEK.

Uppgradering av pappersmaskin och sodapanna

Under fjärde kvartalet beslöt SCA om en investering på totalt 540 MSEK för uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund, Sverige. Investeringen syftar främst till att öka produktionen av förädlade produkter, som kraftliner med vitt ytskikt.

Utbyggnad av vindkraft

SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under året ett samägt bolag för att bygga en vindkraftspark på SCAs marker i Västernorrland, Sverige. Området har en potentiell vindkraftsproduktion om cirka 2 TWh per år. I samarbetsprojektet med norska Statkraft påbörjades under året byggnation av de första vindkraftsparkerna.

Ny mesaugn och ombyggd tidningspappersmaskin

Under slutet av året invigdes den nya mesaugnen vid Östrands massafabrik, Sverige. Den kommer att minska de fossila koldioxidutsläppen med 80 procent samtidigt som kostnaderna minskar med cirka 50 MSEK på årsbasis. Under året fattades beslut om att investera 350 MSEK i ombyggnation av en tidningspappersmaskin i Ortviken i Sundsvall, Sverige för att möjliggöra produktion av högre papperskvaliteter.

Investering i sågade trävaror

I Bollsta, Sverige ökades produktionskapaciteten av sågade trävaror genom en investering på cirka 300 MSEK i två nya biobränslepannor, ökad torkkapacitet och uppgradering av såglinjen. Investeringen medför energiförsörjning från eget biobränsle istället för olja.

Avyttring av SCAs grekiska och ryska förpackningsverksamhet

Under året avyttrades den grekiska förpackningsrörelsen med en årlig omsättning på cirka 500 MSEK. Avyttringen har skett till ett turkiskt företag där SCA har 49-procentig intresseandel. Även den ryska förpackningsverksamheten i Kuban och S:t Petersburg med en total årsomsättning om cirka 430 MSEK har avyttrats.

JV i Australasien för SCAs befintliga hygienverksamhet

SCA beslutade i november att etablera ett samägt bolag för sin befintliga hygienverksamhet i Australasien, med en omsättning på 4 400 MSEK 2010. Samarbetet i Australasien möjliggör en mer effektiv finansiering och ökar utvecklingstakten i verksamheten. SCA och det australiensiska företaget Pacific Equity Partners (PEP) innehar 50 procent vardera i bolaget. Transaktionen medför att verksamheten kommer att dekonsolideras och redovisas som ett samriskbolag, enligt kapitalandelsmetoden. I samband med refinansieringen av verksamheten och avyttringen av 50 procent av aktierna erhöll SCA i början av 2012 cirka 3 200 MSEK. I samband med transaktionen gjordes en nettoförlust med 654 MSEK som belastade resultatet under det fjärde kvartalet 2011.

Avyttring av SCAs förpackningsverksamhet

Den 17 januari 2012 träffades avtal med DS Smith om en avyttring av SCAs förpackningsverksamhet, exklusive de två kraftlinerbruken i Sverige. Avseende den franska delen av förpackningsrörelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att förvärva verksamheten. Processen involverar överläggningar med berörda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Köpeskillingen uppgår till 1,7 miljarder EUR på skuldfri bas. Verksamheten hade 2011 en nettoomsättning på cirka 24,4 miljarder SEK (2,5 miljarder EUR) och cirka 12 000 anställda. I samband med transaktionen har en nedskrivning skett av tillgångar med 3 946 MSEK under fjärde kvartalet. Transaktionen förutsätter ett godkännande av berörda myndigheter.

Övrig koncerninformation

Moderbolag

Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), äger merparten av den skogsmark och övrig fast egendom som hör till den skogliga verksamheten och upplåter avverkningsrätter till rotstående skog till dotterbolaget SCA Skog AB. Moderbolaget är i övrigt ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal affärsgruppsföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Rörelsens intäkter under 2011 uppgick till 174 (185) MSEK och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 2 128 (2 890) MSEK. Moderbolaget har, netto under året, investerat och avyttrat 114 (0) MSEK i aktier och andelar i bolag utanför SCA. Investeringar i fastigheter och anläggningar uppgick under året till 118 (133) MSEK. Likvida medel vid årets slut uppgick till 0 (0) MSEK.

Forskning och utveckling

Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 832 (713) MSEK, vilket motsvarar 0,8 procent av koncernens omsättning. Forskning och utveckling bedrivs både centralt och lokalt i de olika affärsenheterna. Den centrala verksamheten bedrivs i form av forskning och utveckling inom områdena material och teknologi, medan de lokala enheterna arbetar med produktutveckling, ofta i direkt samarbete med kunder.

Innehav av egna aktier

SCA genomförde under 2001 en riktad kontantemission av sammanlagt 1 800 000 aktier. Aktierna förvärvades därefter av SCA för att användas för överlåtelse till ledande befattningshavare och nyckelpersoner som omfattades av personaloptionsprogram. Programmet avslutades under 2009.

Efter aktiesplit 2007 och överlåtelse av aktier under de avslutade programmen kvarstår 2 767 605 aktier i eget innehav.

Aktiefördelning

Under året har 4 817 848 aktier av serie A omvandlats till aktier av serie B. Vid årets utgång uppgick andelen A-aktier till 13,7 procent. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 2 767 605.

Utdelning

Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen med 5,0 procent till 4:20 (4:00) SEK per aktie. Sammanlagt beräknas utdelningen komma att uppgå till cirka 2 950 (2 809) MSEK. Utdelningstillväxten under den senaste tioårsperioden uppgår därmed till 4 procent. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra önskvärda investeringar. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 3 april 2012.

Miljöpåverkan i Sverige

SCA bedriver 16 tillståndspliktiga och sex anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga produktionen i dessa verksamheter motsvarar 17 (14) procent av koncernens nettoomsättning.

Sex tillstånd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Nio tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller. Ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller.

Den anmälningspliktiga verksamheten avser tillverkning av wellpappförpackningar (tre anläggningar), cellplastförpackningar (två anläggningar) och skyltförpackningar (en anläggning).

Tillverkningen av wellpappförpackningar, cellplastförpackningar och skyltförpackningar påverkar den yttre miljön genom utsläpp till luft och vatten samt genom fast avfall.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2012 följande oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman.

"Ersättning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktör, affärsenhetschef och motsvarande samt central stabschef. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen, liksom för andra ledande befattningshavare, ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara kopplad till den värdeutveckling för SCA-aktien som kommer aktieägarna till del. Program för rörlig ersättning bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa, eller underlåta, utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag bör inte förekomma.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 60 års ålder. För intjänande av pensionsförmånerna förutsättes att anställningsförhållandet bestått under lång tid, för närvarande 20 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på pension från 60 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen".

Styrelsens förslag överensstämmer med de av årsstämma 2011 beslutade riktlinjerna. Uppgifter om bolagets tillämpning av dessa riktlinjer samt uppgift om bolagets kostnad återfinns i Årsredovisningen not 6 sidan 88.

Omsättning och resultat

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster och valutaeffekter, var i nivå med föregående år. Genomförda prisökningar och kostnadsbesparingar i kombination med ökade volymer kompenserade för ökade råvaru-, energioch distributionskostnader.

Nettoomsättning

SCAs nettoomsättning minskade något och uppgick till 105 750 MSEK (106 965) MSEK. Omsättningen steg med 4 procent i lokal valuta jämfört med föregående år. Valutakursförändringar minskade koncernens nettoomsättning med 5 procent. Omsättningen inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper minskade med 1 respektive 2 procent, framförallt på grund av valutakurseffekter medan ökade priser och volymer bidrog till en omsättningsökning. Omsättningsökningen på tillväxtmarknaderna, exklusive valutaeffekter, uppgick till 13 procent för Personliga hygienprodukter och till 10 procent för Mjukpapper. Förpackningsverksamheten* minskade sin omsättning med 1 procent, framförallt på grund av negativa valutaeffekter och avyttrade verksamheter, medan ökade priser och volymer bidrog till en omsättningsökning. Skogsindustriprodukters nettoomsättning var i nivå med föregående år.

Resultat

Rörelseresultatet, exklusive omstruktureringskostnader om 5 676 (931) MSEK, var lägre än föregående år och uppgick till 9 224 (9 608) MSEK. Personliga hygienprodukter minskade sitt resultat med 9 procent och Mjukpapper ökade med 4 procent. Förpackningsverksamheten* ökade sitt resultat med 21 procent och Skogsindustriprodukter minskade med 18 procent. Högre priser och volymer samt kostnadsbesparingar kompenserade för ökade råvaru-, energi- och distributionskostnader. Det lägre resultatet är en följd av den svenska kronans förstärkning.

Finansiella poster uppgick till –1 290 (–1 116) MSEK. Ökningen förklaras av högre räntesatser som delvis kompenserades av en lägre genomsnittlig nettolåneskuld. Resultatet före skatt, exklusive omstruktureringskostnader försämrades med 558 MSEK och uppgick till 7 934 (8 492) MSEK. Den genomsnittliga skattesatsen för årets löpande resultat, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 25 procent. Årets resultat, exklusive omstruktureringskostnader efter skatt om 5 313 (689) MSEK uppgick till 5 920 (6 281) MSEK. Resultat per aktie, exklusive omstruktureringskostnader minskade till 8:34 (8:89) SEK och inklusive till 0:78 (7:90) SEK.

Nyckeltal

Koncernens bruttomarginal, exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 22,4 procent jämfört med 23,0 procent föregående år och rörelsemarginalen uppgick till 8,7 procent jämfört med 9,0 procent föregående år. Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive omstruktureringskostnader, var oförändrad och uppgick till 9 procent och avkastningen på eget kapital uppgick till 9 procent, även den oförändrad mot föregående år. Räntetäckningsgraden minskade till 2,8 jämfört med 7,8 föregående år.

* I januari 2012 annonserade SCA försäljning av förpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Försäljningen beräknas vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

Resultat i sammandrag (inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning)
MSEK	2011	2010	2009
Nettoomsättning 1)	105 750	106 965	109 358
Bruttoresultat	23 639	24 618	26 113
Rörelseresultat 2)	9 224	9 608	9 648
Finansiella poster	–1 290	–1 116	–1 644
Resultat före skatt 2)	7 934	8 492	8 004
Skatter 2)	–2 014	–2 211	–2 098
Årets resultat 2)	5 920	6 281	5 906

1) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

2) Exklusive jämförelsestörande poster år 2011 om –5 676 MSEK före skatt och –5 313 MSEK efter skatt, 2010 om –931 MSEK före skatt och –689 MSEK efter skatt samt år 2009 om –1 458 MSEK före skatt och –1 076 MSEK efter skatt.

Exklusive jämförelsestörande poster.

Resultat per aktie efter utspädningseffekter

Nettoomsättning, andel av koncernen

Exklusive jämförelsestörande poster.

Operativt kassaflöde

En god kontroll av det operativa kassaflödet är en bärande del i SCAs strategi för långsiktig konkurrenskraft. Rörelsens kassaflöde uppgick till 6 383 (7 399) MSEK. Minskningen förklaras huvudsakligen av ett lägre kassamässigt rörelseöverskott samt högre rörelsekapitalbindning som en följd av högre kundfordringar.

Det kassamässiga rörelseöverskottet minskade med 4 procent till 14 465 (15 097) MSEK. Rörelsekapitalet ökade främst till följd av högre kundfordringar och högre lagervärden beroende på högre råvarupriser. Rörelsekapitalet som andel av nettoomsättningen uppgick till 9 (8) procent. Löpande investeringar, vilka under året ökade med 100 MSEK och uppgick till 3 747 (3 647) MSEK, motsvarade 4 procent av nettoomsättningen. Det operativa kassaflödet minskade och uppgick till 8 577 (9 755) MSEK.

Finansiella poster ökade med 174 MSEK och uppgick till –1 290 (–1 116) MSEK. Ökningen var en effekt av högre räntesatser som delvis kompenserades av en genomsnittligt lägre nettolåneskuld. Skatteutbetalningarna uppgick till 961 (1 255) MSEK. Rörelsens kassaflöde uppgick till 6 383 (7 399) MSEK.

Strategiska investeringar för att stärka den organiska tillväxten uppgick till 1 910 (2 427) MSEK. Årets utlägg för strategiska investeringar avsåg främst Mjukpapper i Tyskland, Ryssland

och Mexiko, Personliga hygienprodukter i Malaysia samt Förpackningar i Tyskland.

Nettolåneskulden ökade under året med 2 242 MSEK och uppgick vid årets slut till 36 648 MSEK. Nettokassaflödet minskade nettolåneskulden med 884 MSEK. Marknadsvärderingar av pensionstillgångar och pensionsåtaganden, tillsammans med marknadsvärdering av finansiella instrument, ökade nettolåneskulden med 3 505 MSEK. Valutakursförändringar, till följd av svenska kronans förstärkning, minskade nettolåneskulden med 379 MSEK.

Skuldsättningsgraden ökade till 0,60 (0,51) och skuldbetalningsförmågan förbättrades till 36 (35) procent.

MSEK	2011	2010	2009
Kassamässigt rörelseöverskott	14 465	15 097	15 733
Förändring av rörelsekapital	–1 245	–1 042	3 307
Löpande investeringar, netto	–3 747	–3 647	–4 037
Strukturkostnader m.m.	–896	–653	–870
Operativt kassaflöde	8 577	9 755	14 133
Finansiella poster	–1 290	–1 116	–1 644
Skattebetalning m.m.	–904	–1 240	–999
Rörelsens kassaflöde	6 383	7 399	11 490
Strategiska investeringar netto	–2 601	–1 623	–3 007
Kassaflöde före utdelning	3 782	5 776	8 483

Operativt kassaflöde per affärsområde Personliga hygienprodukter Förpackningar Mjukpapper MSEK 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 2007 2008 2009 2010 2011 Skogsindustriprodukter

Operativt kassaflöde, andel av koncernen

Mjukpapper, 37% Förpackningar, 15% Skogsindustriprodukter, 18% Personliga hygienprodukter, 30%

Finansiell ställning

Tillgångar och sysselsatt kapital

Koncernens totala tillgångar minskade med 3 procent jämfört med föregående år och uppgick till 139 004 (142 978) MSEK. Anläggningstillgångar minskade med 23 398 MSEK jämfört med föregående år till 85 511 MSEK, varav materiella anläggningstillgångar minskade med 13 568 MSEK till 42 599 MSEK och immateriella anläggningstillgångar minskade med 8 896 MSEK till 12 062 MSEK. Materiella anläggningstillgångar minskade, främst till följd av omklassificering till tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning med 10 968 MSEK. Löpande och strategiska investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 820 MSEK och årets avskrivningar till 5 624 MSEK. Immateriella anläggningstillgångar minskade, främst till följd av nedskrivningar och omklassificering till tillgångar i avyttringsgrupp med 8 896 MSEK.

Omsättningstillgångar minskade med 2 177 MSEK till 31 892 (34 069) MSEK, främst till följd av omklassificering till tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning. Rörelsekapitalet uppgick till 9 183 (8 899) MSEK. Det sysselsatta kapitalet var 4 procent lägre och uppgick till 97 939 (102 227) MSEK. Fördelningen av det sysselsatta kapitalet per valuta framgår av tabellen till höger.

Värdet i svenska kronor av koncernens utländska nettotillgångar uppgick vid årets slut till 72 984 (76 596) MSEK. Minskningen beror i huvudsak på nedskrivningen av tillgångar inom Förpackningar samt hygienverksamheten i Australasien.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgick vid årets utgång till 61 291 (67 821) MSEK. Periodens nettoresultat ökade eget kapital med 607 (5 592) MSEK medan utdelning till aktieägare minskade eget kapital med 2 898 (2 657) MSEK. Eget kapital minskade av omvärderingar av nettopensionsskulden till marknadsvärde, med 2 607 MSEK efter skatt. Omvärderingen av finansiella instrument till mark-

nadsvärde minskade eget kapital med 696 MSEK efter skatt. Valutakursförändringar, inklusive effekterna från säkringar av nettoinvesteringar i utlandet, minskade eget kapital med 936 MSEK.

Finansiering

Koncernens räntebärande bruttolåneskuld uppgick vid årets slut till 37 128 (36 506) MSEK. Löptiden var vid samma tidpunkt 2,9 år.

Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 36 648 (34 406) MSEK. Nettokassaflödet påverkade med 884 MSEK. Vidare ökade nettolåneskulden till följd av marknadsvärdering av pensionstillgångar och pensionsåtaganden tillsammans med

marknadsvärdering av finansiella instrument med 3 505 MSEK. Valutakursförändringar till följd av svenska kronans förstärkning, minskade nettolåneskulden med 379 MSEK.

Nyckeltal

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,60 (0,51) gånger och synlig soliditet uppgick till 52 (47) procent. Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) och eget kapital (ROE), exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 9 (9) respektive 9 (9) procent. Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 1,04 (1,02) gånger. Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 9 (8) procent av nettoomsättningen.

Koncernens sysselsatta kapital per valuta, MSEK

	2011	%	2010	%	2009	%
EUR	28 868	30	31 381	31	35 139	32
SEK	35 646	36	35 141	34	35 745	33
USD	7 564	8	7 639	8	8 339	8
GBP	6 167	6	7 322	7	8 182	8
Övriga	19 694	20	20 744	20	20 931	19
Summa	97 939	100	102 227	100	108 336	100

Balansräkning koncernen

MSEK	2011	2010	2009
Immateriella tillgångar	12 062	20 958	22 551
Materiella anläggningstillgångar	42 599	56 167	61 404
Biologiska tillgångar	26 729	26 069	25 397
Övriga anläggningstillgångar	4 121	5 715	4 455
Summa anläggningstillgångar	85 511	108 909	113 807
Omsättningstillgångar	31 892	34 069	36 052
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	21 601	–	–
Summa tillgångar	139 004	142 978	149 859
Eget kapital	61 291	67 821	67 906
Långfristiga skulder	41 219	38 158	44 356
Kortfristiga skulder	28 893	36 999	37 597
Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	7 601	–	–
Summa eget kapital och skulder	139 004	142 978	149 859
Rörelsekapital	9 183	8 899	8 126
Sysselsatt kapital	97 939	102 227	108 336
Nettolåneskuld	36 648	34 406	40 430

Sysselsatt kapital, andel av koncernen

Innovation för lönsam tillväxt

Innovation är ett medel för att utveckla och differentiera SCAs produkter och tjänster, behålla och stärka marknadspositioner, bygga starkare varumärken och driva tillväxt.

SCAs närvaro i över 100 länder tillsammans med regionala och lokala innovationscenter runt om i världen utgör basen i innovationsarbetet. Med utgångspunkt i kundernas behov arbetar SCA med en innovationsprocess som säkerställer att koncernen ständigt utvecklar nya produkter och tjänster, stärker marknadspositionerna och driver tillväxt. Det finns ett antal interaktiva drivkrafter som föder behovet av fortlöpande innovationsarbete. Generellt sett arbetar SCA med innovationer för att:

• • Tillgodose ändrade krav från och behov hos kunder och konsumenter.
• • Skapa en långsiktig, vinstgivande differentiering i förhållande till konkurrenterna.
• • Skapa värde genom att kombinera ökat kundoch konsumentvärde med sänkta kostnader i tillverkning.
• • Generera tillväxt i försäljning och vinst samt öka antalet kunder och konsumenter.

Hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet är av stor betydelse för kunder och konsumenter och är därmed även en viktig drivkraft i SCAs innovationsarbete. Genom att utveckla nya produkter och tjänster möts den ökande efterfrågan på hållbara och säkra produkter.

SCAs innovationsarbete bidrar till ett differentierat produkterbjudande och ett ökat mervärde för SCAs kunder och konsumenter. Fokus ligger framförallt på att förfina befintliga och utveckla nya produkter och varumärken samt öka utbudet till befintliga kunder på befintliga marknader samt attrahera nya kunder på nya marknader. Därigenom skapas också värde för SCAs aktieägare och övriga intressenter.

SCAs innovationsprocess

SCAs innovationsprocess är djupt förankrad i koncernens strategi och affärsmodell. Den utgör ett stöttande ramverk för idégenerering och innovation baserat på omvärldstrender, insikter kring kund- och konsumentbehov samt teknikutveckling. De innovationsrelaterade processerna förfinas och effektiviseras ständigt.

Innovationsarbetet vilar på de tre grundstenarna kund- och konsumentinsikt, ny teknologi och affärsmodell.

SCAs patentverksamhet

Antal patentansökningar är en direkt följd av innovationsarbetet och under 2011 ansökte SCA om 74 patent. Patentverksamheten bedrivs i en central supportorganisation med globalt fokus. SCAs patentavdelning sysselsätter ett 30-tal personer som tillsammans med affärsorganisationen driver och skapar immaterialrättsligt värde som direkt kopplas till SCAs tillväxt och lönsamhet. Patentarbetet bedrivs genom branschbevakning och säkerställande av rätt skydd för SCAs produktlösningar och innovationer för att skapa och underhålla en värdefull patentportfölj.

Antal patentansökningar per affärsområde

	2011
Personliga hygienprodukter	35
Mjukpapper	32
Förpackningar	3
Skogsindustriprodukter	4

Globala varumärken inom hygienverksamheten:

Inom inkontinensprodukter är SCA världsledande med det globala varumärket TENA. TENA säljs i över 100 länder och omsätter

över 1 miljard EUR.

Den globala marknadsandelen uppgår till 25 procent. I Europa och Nordamerika är marknadsandelen 41 respektive 20 procent.

Inom mjukpapper för storförbrukare är SCA världens näst största leverantör med det globala varumärket Tork.

Tork säljs i 80 länder och omsätter över 1 miljard EUR.

I Europa är SCA marknadsledare med 20 procents andel. Även i Nordamerika uppgår SCAs marknadsandel till 20 procent.

Exempel på regionala varumärken inom hygienverksamheten:

SCAs starkaste marknad inom barnblöjor är Norden där varumärket Libero har 60 procents marknadsandel. Inom byxblöjor i Sverige och Norge har Libero över 80 procents marknadsandel. Libero växer snabbt i Ryssland och delar av Östeuropa.

Värdeskapande varumärkesarbete

SCAs varumärkesarbete syftar till att bygga tydliga och starka varumärken baserat på hög kund- och konsumentinsikt. I detta arbete har innovationer en viktig roll.

SCAs strategi är att bygga ett starkt koncerngemensamt varumärke där SCA är garanten för koncernens alla produktvarumärken och borgar för att produkter, råvaror, processer och hela verksamheten utvecklas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

Strategin är vidare att bygga en varumärkesportfölj med ledande produktvarumärken; globalt, regionalt och lokalt. Ambitionen är att öka antalet

globala varumärken. Genom kategoriexpansion under ledande varumärken kapitaliserar SCA på den starka varumärkesportföljen.

Lyhördhet och insikter kring kunders och konsumenters behov driver både innovations- och affärsverksamheten – och är avgörande för att utveckla SCAs varumärken. I det arbetet spelar medarbetarnas kompetens och engagemang en huvudroll. Inom hygienverksamheten, där huvuddelen av koncernens produktvarumärken finns, arbetar SCA aktivt med en varumärkesutbildning i egen regi under namnet SCA Brand Academy.

Varumärkesmodell

För att säkerställa ständig utveckling av SCAs varumärken bedrivs arbetet enligt en gemensam metod och modell. Arbetssättet tydliggör positionering av respektive varumärke, med syfte att utveckla, aktivera och följa upp samlade aktiviteter – från innovation och produktutveckling till konsumenten i butik. Varumärkesmodellen möjliggör också en konsekvent uppföljning av satta mål samt genererar kostnadssynergier och möjliggör en effektiv resursallokering. Varumärkesportföljen utvärderas i den årliga strategiprocessen.

Varumärket SCA sammanfattas av c/o life:

För att våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra människor runtom i världen. För att våra råvaror och vårt sätt att arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln. Och för att vi bryr oss.

Libresse är SCAs ledande varumärke för mensskydd och har en marknadsledande position i Norden med 32 procents marknadsandel och med stark tillväxt i Ryssland.

Varumärket har också lanserats framgångsrikt i Malaysia.

Tempo är SCAs varumärke inom mjukpapper för konsumenter med starka marknadspositioner i Europa. Tempo erbjuder produkter för personlig hygien, bland annat toalettpapper, ansiktsservetter och näsdukar.

Inom näsdukar är Tempo marknadsledande i Hong Kong med närmare 70 procents marknadsandel. Tempo växer också i Mellanöstern och Asien.

SCAs barnblöjor säljs i Sydostasien under varumärket Drypers, som är marknadsledare i Malaysia, med närmare 40 procents marknadsandel, och i Singapore, med närmare 20 procents marknadsandel. Drypers har även framskjutna positioner i Thailand och Filippinerna.

Saba är SCAs varumärke för mensskydd i Mexiko och Centralamerika.

Saba har en stark position i Mexiko med cirka 35 procents marknadsandel och framskjutna positioner på flera marknader i Centralamerika.

Plenty är SCAs ledande varumärke inom mjukpapper för konsumenter för produkter inom hem och hushåll i Europa. Plenty har starka marknadspositioner i England, Holland, Österrike och Schweiz.

Ökad kunskap bryter tabun i Kina I Kina har medellivslängden ökat med nästan tio år under de senaste fyrtio åren. Det innebär att det tabubelagda problemet med vuxeninkontinens blir allt mer påtagligt. För att de äldre i Kina ska få ett värdigare liv är det viktigt att bryta tystnaden kring inkontinens. Svaret är mer kunskap och förståelse.

Genom ett omfattande utbildningsprogram för sjuksköterskor bidrar SCA till att bryta tabun och skapa kunskap kring inkontinens och TENAs inkontinensprodukter. I början av 2012 hade SCA utbildat över 6 000 sjuksköterskor på närmare 1 100 sjukhus.

Personliga hygienprodukter

SCA är en av världens största aktörer inom personliga hygienprodukter och erbjuder inkontinensprodukter, barnblöjor och mensskydd. Produkterna säljs via detaljhandeln, apotek och vårdinstitutioner i fler än 100 länder under ledande globala, regionala och lokala varumärken. Innovationer är en grundläggande del i strategin och en förutsättning för att stärka SCAs position på den globala marknaden.

Omsättningen inom affärsområdet Personliga hygienprodukter uppgick under 2011 till cirka 25 miljarder SEK.

SCAs personliga hygienprodukter säljs under egna varumärken samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Det enskilt största produktvarumärket i portföljen är TENA, ett globalt varumärke för inkontinensprodukter, med en årlig omsättning på över 1 miljard EUR.

Marknad

Den globala marknaden för personliga hygienprodukter omsätter drygt 300 miljarder SEK och växer med cirka 4 procent årligen. Av totalmarknaden svarar Europa för 27 procent, Nordamerika för 20 procent och Asien för 25 procent. På de mogna marknaderna har barnblöjor och mensskydd nått en hög marknadspenetration, medan inkontinensprodukter, vars efterfrågan drivs av en åldrande befolkning, fortfarande har en relativt låg marknadspenetration.

På tillväxtmarknaderna ökar användningen av samtliga produktkategorier i takt med att den disponibla inkomsten och medvetenheten om hygienens betydelse ökar.

Innovation och produktutveckling

Under 2011 har SCA fortsatt att utveckla nya produkter i en allt snabbare takt, flyttat fram positionerna på såväl mogna marknader som tillväxtmarknader och stärkt såväl det globala varumärket TENA som de regionala och lokala varumärkena.

Innovation är en grundläggande del i strategin och en förutsättning för att driva försäljning, öka marknadsandelar, stärka varumärken och bygga kundlojalitet. Innovationsarbetet baseras på kund- och konsumentinsikt och SCA satsar betydande resurser på att fördjupa insikterna om konsumenters och kunders behov. Dessa insikter utgör grunden i SCAs innovationsarbete och produktutveckling.

Personliga hygienprodukter – global marknad

Personliga hygienprodukter – global marknad per produktsegment

Sysselsatt kapital, 12% 11 052 MSEK

9 352 anställda

Andel av koncernen SCAs marknadspositioner

	Nord
	Europa	amerika	Globalt
Inkontinensprodukter	1 (41%)	3 (20%)	1 (25%)
Barnblöjor	3 (11%)	–	4 (5%)
Mensskydd	3 (8%)	–	5 (6%)

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Strategiska prioriteringar:

• • Stärka SCAs världsledande position inom inkontinensprodukter med varumärket TENA.
• • Effektivisering av produktion och distribution.
• • Fördjupa insikten om konsument- och kundbehov samt öka innovations- och lanseringstakten.
• • Öka tillväxttakten på tillväxtmarknaderna.
• • Tillväxt genom kategoriexpansion under globala varumärken.
• • Öka andelen högvärdesprodukter.
• • Utveckla arbetet med globala varumärkesplattformar.

Hållbarhetsaspekter och produktsäkerhet är prioriterade faktorer bland SCAs kunder och konsumenter och således även två centrala drivkrafter i SCAs innovationsarbete. Efterfrågan på denna typ av produkter och tjänster har under det senaste året ökat.

Tillväxt

Under året har SCA ökat försäljningen av personliga hygienprodukter på såväl mogna marknader som på tillväxtmarknader. Omsättningen för affärsområdet ökade, exklusive valutaeffekter, med 5 procent. På tillväxtmarknaderna ökade omsättningen, exklusive valutakursförändringar, med 13 procent.

Tillväxt är ett prioriterat område i SCAs strategi och sker huvudsakligen organiskt inom gamla och nya segment men också genom förvärv. SCAs mål för affärsområdet är en årlig organisk tillväxt på 5–7 procent. Under året har SCA genomfört ett antal förvärv på strategiskt viktiga tillväxtmarknader.

Det brasilianska hygienföretaget Pro Descart med en årlig omsättning på 360 MSEK förvärvades i september. Företaget är näst störst på den brasilianska inkontinensmarknaden och har även försäljning av barnblöjor och våtservetter. Brasilien är det folkrikaste landet i Sydamerika och har en god ekonomisk tillväxt. Marknaden för hygienprodukter i landet har stor tillväxtpotential, inte

Finansiella mål:

• • 5–7 procent årlig organisk tillväxt
• • 30 procent avkastning på sysselsatt kapital

Utfall 2011:

• • Tillväxt1) 5%
• • Avkastning på sysselsatt kapital2) 24%
• • Rörelsemarginal2) 11%

1) Exklusive valutaeffekter. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.

minst inom inkontinensskydd, som uppvisat tvåsiffriga tillväxttal.

Under året förvärvades även 50 procent av det turkiska hygienföretaget Komili med en årlig omsättning på 530 MSEK. Företaget är Turkiets fjärde största producent av barnblöjor och mensskydd. Dessutom förvärvades 95 procent av hygienföretaget San Saglik. Företaget är näst störst inom inkontinensprodukter i Turkiet med en årlig omsättning om 100 MSEK. SCA har därmed ett komplett produkterbjudande inom personliga hygienprodukter i Turkiet.

Flera faktorer talar för en fortsatt god tillväxt för Personliga hygienprodukter, inte minst på tillväxtmarknaderna, där efterfrågeökningen drivs

av innovation, global befolkningsökning, åldrande befolkning, högre marknadspenetration och ökad disponibel inkomst.

Produktion och effektivitet

SCA hade vid slutet av 2011 tillverkning vid 29 produktionsanläggningar i 24 länder. Produkterna distribueras via detaljhandel, apotek och vårdinstitutioner i fler än 100 länder. Produktionen effektiviseras ständigt genom moderniseringar av och investeringar i nya och existerande anläggningar. Därmed förbättras också kostnadsstrukturen och driftsäkerheten.

Under 2011 investerades i lokal produktion av inkontinensprodukter i Ryssland.

Under året genomfördes ett omstruktureringsprogram inom SCAs barnblöjsverksamhet i syfte att förbättra lönsamheten och stärka konkurrenskraften. Omstruktureringsprogrammet resulterade i att SCA koncentrerade den huvudsakliga tillverkning av barnblöjor för detaljhandeln till den befintliga tillverkningsenheten i Olawa, Polen.

Ett nytt effektiviseringsprogram har inletts för hela affärsområdet under året.

Inkontinensprodukter

Inkontinens drabbar 5–7 procent av världens befolkning. Det motsvarar närmare 500 miljoner människor, vilket medfört att Världshälsoorganisationen (WHO) numera klassar inkontinens som

Inkontinensprodukter – marknadsandelar, globalt

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

en sjukdom. Mycket tyder samtidigt på att andelen drabbade ökar över hela världen med en åldrande befolkning, högre andel överviktiga samt ett ökat barnafödande.

Förekomsten av inkontinens är tre gånger vanligare bland kvinnor än män och beräkningar visar att en fjärdedel av världens kvinnor över 35 år någon gång i livet drabbas. Inkontinens är omgärdat av sociala tabun och det är därför viktigt att öka förståelsen och acceptansen kring inkontinens som medför stora kostnader för samhället och sociala konsekvenser för de drabbade. Efterfrågan stärks genom upplysning och marknadsföring som stöds av effektiva, bekväma och lättillgängliga produkter. Marknadspenetrationen för användande av inkontinensprodukter är relativt låg i Västeuropa och Nordamerika och ännu lägre i tillväxtmarknader.

Marknaden

Den globala marknaden för inkontinensprodukter uppgår till cirka 60 miljarder SEK och växer med cirka 5 procent per år. Europa står för knappt 40 procent, Nordamerika för drygt 20 procent och Asien för knappt 30 procent.

Institutions- och hemvård utgör 60 procent av den globala marknaden för inkontinensprodukter. Här ligger tonvikten på att leverera högkvalitativa produkter i kombination med kvalificerad rådgivning som förenklar hanteringen och sänker kost-

Inkontinensprodukter – global marknad

naderna för vårdgivare. Detaljhandelsmarknaden svarar för 40 procent av den globala marknaden.

SCAs position och varumärken

SCA säljer inkontinensprodukter i över 100 länder och inom produktsegmentet är SCA världsledande med det globala varumärket TENA, med en årlig omsättning på över 1 miljard EUR.

SCAs globala marknadsandel inom inkontinensprodukter uppgick under 2011 till 25 procent och marknadsandelen i Europa och Nordamerika är 41 procent respektive 20 procent. SCA har under året stärkt marknadspositionerna tack vare ett breddat och förbättrat produkterbjudande.

SCA prioriterar hög tillväxt inom samtliga segment, förstärkt globalt marknadsledarskap samt fortsatt uppbyggnad av ledande positioner i Östeuropa, Ryssland, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Kina är en marknad med låg penetration och gynnsamma demografiska förhållanden där tillväxtpotentialen är hög för inkontinensprodukter. Under året fortsatte arbetet med det omfattande utbildningsprogrammet i Kina med fokus på inkontinensfrågor. Syftet med programmet är att öka kunskap och penetrationen. Programmet startade år 2009 och har sedan dess genomförts på närmare 1 100 sjukhus och omfattar över 6 000 sjuksköterskor.

Inkontinensprodukter – försäljningskanaler, globalt

Under året har SCA etablerat verksamhet i Turkiet och Brasilien och därmed skapat en god plattform för fortsatt tillväxt på de två strategiskt viktiga tillväxtmarknaderna.

För detaljhandeln arbetar SCA med information, annonsering och utveckling av alltmer diskreta, lättanvända och effektiva produkter.

Innovationer

SCA lanserade under 2011 en rad nya innovationer inom produktsegmentet inkontinensprodukter.

Under varumärket TENA lanserades nya TENA Protective Underwear, ett könsspecifikt inkontinensskydd som ser ut som underkläder. SCA var det första företaget att lansera denna typ av produkt i Europa.

Under året lanserades även nya TENA Belt som är ett inkontinensskydd med tvättbart bälte för ökad hudkomfort. Innovationen bygger på lokal kunskap om användningsmönster inhämtad från den kinesiska marknaden. Det tvättbara bältet medför att mindre material går åt till själva skyddet. Konstruktionen som har utarbetats tillsammans med vårdpersonal är utformad för att minska arbetsbelastningen för personal och minska produktens miljöpåverkan (carbon footprint). TENA Belts miljöpåverkan är 25 procent lägre än för TENAs tidigare produkt.

Med prisvärda hygienprodukter i små förpackningar gör SCA vardagen lättare för miljontals låginkomsttagare i tillväxt- och utvecklingsländer. På så vis får de tillgång till produkter som de annars inte skulle ha råd med. I Latinamerika, till exempel, där blöjorna ofta säljs i små lokala servicebutiker med försäljning bakom disk, var SCA först med att lansera enstycksförpackade blöjor. Dessa blöjor löser kraven på billiga produkter, i kombination med bibehållen hygien, då affärsinnehavarna av tradition tidigare ofta brutit större blöjpaket för att sälja produkterna styckvis.

Barnblöjor

Det finns närmare 400 miljoner barn i världen. Majoriteten av alla barn föds idag i Mellanöstern, Afrika och Indien. Användandet och förbrukningen av barnblöjor styrs av den disponibla inkomsten, varför marknaderna i Västeuropa och Nordamerika är helt penetrerade. En majoritet av världens barn saknar fortfarande engångsblöjans praktiska och effektiva hygien. Med stigande inkomster på tillväxtmarknaderna ökar efterfrågan på barnblöjor.

Marknaden

Den globala marknaden för barnblöjor uppgår till cirka 155 miljarder SEK och beräknas växa med knappt 4 procent per år. Europa svarar för drygt 20 procent och har en låg tillväxttakt. Den kraftigaste marknadstillväxten sker i Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika där barnafödandet är högt och hushållsinkomsterna ökar.

SCAs position och varumärken

SCA säljer barnblöjor i cirka 70 länder och är den tredje största aktören inom produktsegmentet i Europa med en marknadsandel på 11 procent. I

Europa erbjuder SCA barnblöjor under både egna varumärken och under detaljhandelns egna märkesvaror.

Den starkaste marknaden är Norden där SCAs varumärke Libero har en marknadsandel på 60 procent. SCA har även ledande positioner i Sydostasien med varumärket Drypers samt i Sydamerika med varumärket Pequeñín.

Fokus ligger på att stärka de egna varumärkenas positioner på mogna marknader som Norden och Nya Zeeland samt på snabbväxande marknader i Östeuropa, Ryssland, Latinamerika, Mellanöstern och Sydostasien. På tillväxtmarknaderna finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt som en följd av låg penetration av barnblöjor och hög efterfrågan.

Innovationer

SCA lanserade under året en ny tunn barnblöja i Norden och Ryssland under varumärket Libero. Lanseringen har möjliggjorts tack vare ny produktionsteknik, som dels reducerar massaanvändningen och dels effektiviserar användningen av så kallade superabsorbenter som påverkar blöjans uppsugningsförmåga. Förutom ökad komfort och

rörlighet för barnet ger den nya tunnare produkten minskade logistik- och transportkostnader samt effektiviserar hanteringen av produkten för både återförsäljare och slutkund.

Genom kategoriexpansion stärks SCAs produkterbjudande på redan befintliga marknader. Varumärkena Libero i Norden, Drypers i Sydostasien och Pequeñin i Colombia utökade under året sortimenten med en linje barnvårdsprodukter.

På de latinamerikanska marknaderna har SCA framgångsrikt lanserat enstycksförpackade barnblöjor. Produkterbjudandet är speciellt framtaget för att tillgodose behoven hos konsumenter med låg disponibel inkomst.

Användning av barnblöjor

Barnblöjor – global marknad

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Barnblöjor – varumärkeskategorier, Europa

Webbsajt som gör skillnad i tonårstjejers vardag

Första kyssen. Första sommarjobbet. Första festen. Första mensen. Tonåren är fyllda av förstagångsupplevelser och viktiga steg mot vuxenvärlden.

SCA har under varumärket Libresse lanserat webbsajten girls1st.se, som vänder sig till tonårstjejer där de kan ställa frågor, ge varandra råd och ventilera sina problem. Ända sedan starten 2010 har webbplatsen utgjort en gemenskap som verkligen gör skillnad i tonårstjejernas liv. Här knyts känslomässiga band på en plattform där allt inte handlar om att sälja och utveckla en produkt.

Under varumärket Libresse i Norden och Nosotras i Latinamerika har förbättrade tamponger samt intimtvål utvecklats. Syftet med kategoriexpansionen är att stärka och dra nytta av befintliga varumärken och distributionsnät.

Mensskydd

Det vanligaste globala hygienrelaterade problemet är ekonomi. Många kvinnor har inte råd att köpa de produkter de behöver för sin personliga hygien. En annan utmaning är att menstruation i vissa delar av världen fortfarande är ett tabubelagt ämne. SCA har tagit fram särskilda produktlösningar som riktar sig till konsumenter med låg disponibel inkomst, samt genomför utbildningsinsatser i syfte att minska de tabun som i vissa fall förknippas med menstruation.

Marknaden

Världsmarknaden för mensskydd uppgår till cirka 90 miljarder SEK och växer med cirka 3 procent per år. Den europeiska marknaden motsvarar drygt 25 procent och växer med 1 procent. I Europa domineras marknaden av bindor, som utgör cirka 50 procent, medan trosskydd och tamponger står för cirka 25 procent vardera.

SCAs position och varumärken

SCA säljer mensskydd i fler än 80 länder. I Europa är SCA den tredje största aktören med 8 procents marknadsandel. SCA har starka marknadspositioner i Latinamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland. En växande andel av SCAs försäljning sker i Latinamerika, Ryssland, Östeuropa och Mellanöstern.

Exempel på regionala varumärken som stöds av SCAs globala varumärkesplattform är Libresse i Norden och Ryssland, Libra i Australien, Bodyform i Storbritannien, Nana i Frankrike, Nordafrika och Mellanöstern samt Saba och Nosotras i Latinamerika.

Innovationer

Under året fortsatte lanseringen av SCAs egenutvecklade dubbla trosskydd. Produkten som tidigare lanserats i Latinamerika och Australien lanserades under året även i Frankrike. Det dubbla

trosskyddet består av två tunna trosskydd ovanpå varandra och genom att dra av det yttersta lagret kan konsumenten fortsätta att känna sig fräsch under dagen. Eftersom det är två trosskydd i ett behöver konsumenten inte alltid ta med sig nya trosskydd.

Under varumärket Libresse i Norden och Nosotras i Latinamerika utvecklades förbättrade tamponger samt intimtvål. Syftet med kategoriexpansionen är att stärka och dra nytta av befintliga varumärken och distributionsnät.

För att öka kunskapen om menstruation och SCAs Libresse-produkter lanserades webbsidan Girls1st.se. Genom ett antal interaktiva funktioner kan användaren diskutera med andra besökare på sidan. Målet med lanseringen är att fungera som en naturlig mötesplats och ett forum för diskussion kring tonårstjejers första mens och tonåringars liv i allmänhet.

Användning av mensskydd

Mensskydd – global marknad

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Mensskydd – varumärkeskategorier, Europa

Viktiga händelser

• • Stärkt globalt ledarskap för varumärket TENA för inkontinensprodukter.
• • Ökad innovations- och lanseringstakt.
• • Investering i lokal produktion av inkontinensskydd i Ryssland.
• • Etablering av verksamhet i Turkiet och Brasilien genom förvärv.
• • Påbörjat effektiviseringsprogram.

Rörelseresultat, MSEK: Rörelsemarginal:

2 645 11%

Rörelsen 2011

Nettoomsättningen minskade med 1 procent (ökade med 5 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 24 775 (25 027) MSEK. Högre volymer ökade omsättningen med 3 procent och förvärv ökade omsättningen med 2 procent. På tillväxtmarknaderna ökade omsättningen, exklusive valutakursförändringar, med 13 procent.

Omsättningen för inkontinensprodukter under varumärket TENA ökade, exklusive valutaeffekter, med 4 procent. Omsättningen för barnblöjor ökade, exklusive valutaeffekter, med 7 procent, främst relaterat till föregående års förvärv i Mexiko. Omsättningen för mensskydd ökade, exklusive valutaeffekter, med 1 procent drivet av en god försäljningsökning i Latinamerika.

Under året har flera nya produkter lanserats, bland annat inkontinensskydd utformade som underkläder för både män och kvinnor samt TENA Belt, ett inkontinensskydd som ger förbättrad hudkomfort för användaren.

SCA är marknadsledare i Norden inom barnblöjor med varumärket Libero. Under året har SCA utökat sortimentet av barnvårdsprodukter under varumärket Libero. I Norden och Ryssland lanserades en tunnare och bekvämare barnblöja.

Under 2011 etablerade SCA verksamhet på två strategiskt viktiga marknader. I Brasilen förvärvades Pro Descart, den näst största aktören inom inkontinensprodukter. I Turkiet förvärvades 95 procent av San Saglik, den näst största aktören inom inkontinensprodukter och 50 procent av Komili, den fjärde största producenten av barnblöjor och mensskydd.

Rörelseresultatet var 9 procent lägre än föregående år (5 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 2 645 (2 922) MSEK. Resultatet påverkades positivt av högre volymer, priser och kostnadsbesparingar. Resultatet minskade som en följd av negativa valutaeffekter och 628 MSEK i ökade råvarukostnader.

Rörelsemarginalen uppgick till 10,7 (11,7) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 24 (26) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 3 745 (4 111) MSEK. Det operativa kassaflödet minskade till 2 823 (3 230) MSEK som en följd av ett lägre kassamässigt rörelseöverskott och högre löpande investeringar som delvis kompenserades av ett lägre rörelsekapital.

Investeringar i anläggningar uppgick till 895 (1 358) MSEK.

Nyckeltal1)
MSEK	2011	2010
Nettoomsättning	24 775	25 027
Kassamässigt rörelseöverskott	3 745	4 111
Förändring rörelsekapital	133	–166
Löpande nettoinvesteringar	–689	–545
Övrigt operativt kassaflöde	–368	–170
Operativt kassaflöde	2 823	3 230
Rörelseresultat	2 645	2 922
Rörelsemarginal, %	11	12
Sysselsatt kapital	11 052	11 201
Avkastning, %	24	26
Strategiska investeringar
anläggningar	–206	–813
företagsförvärv/avyttringar	–614	–412
Medeltal anställda	9 352	8 610

1) Exklusive omstruktureringskostnader.

SCAs försäljning per produktsegment

SCAs försäljning per region

Smart behållare sparar servetter och pengar

Många små restauranger har problem med att kunderna tar en hel hög med servetter trots att de bara använder några få. Servetterna måste fyllas på hela tiden. Det blir skräpigt och kostar en massa onödiga pengar.

Lösningen på problemet är lika enkel som effektiv. SCAs Torkdispenser fylls på med vikta servetter och sedan matas en servett i taget fram och kunderna tar faktiskt bara så många de behöver. Resultatet? Servettförbrukningen minskar och färre påfyllningar behövs. Denna hållbara innovation har en positiv påverkan på både miljön och resultatet. Att hygienen blir bättre – ja det får man på köpet!

Mjukpapper

SCA är världens tredje största mjukpappersföretag. Inom mjukpapper för konsumenter erbjuder bolaget produkter som toalettpapper, hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Produkterna säljs både under egna varumärken och som handelns egna märkesvaror. Inom mjukpapper för storförbrukare – som institutioner, sjukhus, stora arbetsplatser, restauranger och hotell – utveckar och säljer SCA kompletta hygienlösningar med behållare, mjukpapper, tvål, service och underhåll.

I november 2011 annonserade SCA förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en årlig försäljning på cirka 12 miljarder SEK. Förvärvet beräknas vara fullt genomfört under det andra kvartalet 2012.

Omsättningen inom affärsområdet Mjukpapper uppgick under 2011 till drygt 39 miljarder SEK.

Försäljningen inom affärsområdet sker under SCAs egna varumärken samt under detaljhandelns egna märkesvaror. Det globalt ledande produktvarumärket Tork för storförbrukare, är affärsområdets enskilt största. Tork omsätter över 1 miljard EUR årligen och finns tillgängligt på över 80 marknader över hela världen.

Marknad

Den globala marknaden för mjukpapper omsätter cirka 390 miljarder SEK och växer med 4 procent årligen. Europa svarar för drygt 25 procent och Nordamerika för cirka 30 procent av totalmarknaden och tillväxten är 3 respektive 2 procent.

På tillväxtmarknaderna ökar användandet av mjukpapper med höga ensiffriga tal. Intressanta marknader är bland annat Ryssland, Latinamerika och Asien. Tillväxten är starkare på tillväxtmarknaderna än på de mognare marknaderna i väst och är hänförlig till ökande disponibel inkomst och ökad användning av mjukpapper.

SCA är världens tredje största mjukpappersföretag. SCAs globala marknadsandel inom mjukpapper för konsumenter uppgick under 2011 till 8 procent och inom mjukpapper för storförbrukare till 16 procent.

Innovation och produktutveckling

Innovationsarbetet inom affärsområdet Mjukpapper baseras på förmågan att förstå vad morgondagens konsumenter och kunder efterfrågar. SCA satsar betydande resurser på insikts- och innovationsarbete där all produktutveckling sker med en djup kund- och konsumentinsikt som bas. Under de senaste åren har ett stort antal nya och uppgraderade produkter lanserats samtidigt som ser-

Kg/capita/år 5 10 15 20 25 Användning av mjukpapper

Östeuropa

Latin- Asien amerika

Mjukpapper – global marknad

Västeuropa

Nordamerika

Andel av koncernen

Medeltal anställda, 39% 17 181 anställda

SCAs marknadspositioner

	Nord
	Europa	amerika	Globalt
Mjukpapper för konsumenter	1 (25%)	–	3 (8%)
Mjukpapper för storförbrukare	1 (20%)	3 ( 20%)	2 (16%)

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Strategiska prioriteringar:

• • Stärka det globala varumärket Tork och öka tillväxten inom mjukpapper för storförbrukare.
• • Fortsatt satsning på konsument- och kundinsikt, innovationer, produktutveckling och marknadsföring.
• • Öka närvaron på tillväxtmarknaderna.
• • Fortsatt utveckling av varumärkesplattformen inom mjukpapper för konsumenter i Europa.
• • Förstärka positionerna för egna varumärken inom mjukpapper för konsumenter.
• • Stärka produkterbjudanden till detaljhandelns egna märkesvaror.
• • Utnyttja den kommersiella styrkan i den ledande postionen inom miljöområdet.

vicenivån har höjts. I fokus står utveckling av material och funktion för bredare sortiment, bättre hållbarhet, mjukhet och absorptionsförmåga samt olika sorters behållare för att erbjuda bekvämare och mer effektiv användning.

Tillväxt

Under året har SCA ökat försäljningen av mjukpapper för både konsumenter och storförbrukare. Omsättningen för affärsområdet ökade, exklusive valutakursförändringar, med 4 procent. Tillväxtmarknaderna ökade omsättningen, exklusive valutakursförändringar, med 10 procent. SCAs mål för affärsområdet är en årlig organisk tillväxt på 3–4 procent.

Marknadspenetrationen utanför Västeuropa och Nordamerika är fortfarande relativt låg med stor tillväxtpotential.

SCA har träffat avtal om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en årlig försäljning på cirka 12 miljarder SEK. Affären passar SCA strategiskt mycket väl och kommer att stärka SCAs produkterbjudande liksom den geografiska närvaron i Europa. De årliga synergierna uppskattas till 125 MEUR med full effekt tre år efter affärens slutförande och rörelsemarginalen för affärsområdet Mjukpapper beräknas att öka med 2–2,5 procentenheter. Georgia-Pacifics produktportfölj består till cirka 70 procent av varumärkesprodukter. Förvärvet bidrar till en ökad andel försäljning under egna varumärken.

MSEK %

Nettoomsättning och rörelsemarginal

^{2007 2008 2009 2010 2011 0}

Nettoomsättning Marginal

Finansiella mål:

• • 3–4 procent årlig organisk tillväxt
• • 13 procent avkastning på sysselsatt kapital

Utfall 2011:

• • Tillväxt1) 4%
• • Avkastning på sysselsatt kapital2) 9%
• • Rörelsemarginal2) 8%
• 1) Exklusive valutaeffekter. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.

Transaktionen är föremål för sedvanlig prövning av berörda myndigheter. Förvärvet beräknas vara fullt genomfört under det andra kvartalet 2012.

Produktion och effektivitet

SCA bedriver mjukpappersproduktion vid 45 anläggningar i totalt 18 länder. Tillverkningsprocesser och logistik optimeras genom ständiga förbättringar och genom investeringar i effektivare anläggningar samt nedläggning av olönsam kapacitet. Integration av tidigare förvärv har möjliggjort en rationalisering av den europeiska mjukpappersverksamheten och produktionen har koncentrerats till effektiva anläggningar med geografiskt strategiska lägen.

Rörelseresultat ROCE MSEK % 0 800 1 600 2 400 3 200 4 000 ^{2007 2008 2009 2010 2011 0} 2 4 6 8 10 Rörelseresultat och ROCE

Ett nytt effektiviseringsprogram har inletts under året.

För att ytterligare stärka konkurrenskraften genom kostnadseffektiv produktion samt öka tillväxten på tillväxtmarknaderna har SCA under året tagit beslut om att investera i en andra mjukpappersmaskin vid anläggningen i Sovetsk, Ryssland. Den nya mjukpappersmaskinen har en kapacitet på 60 000 årston och produktionen baseras på färskfiber. Produktionsstart är planerad till 2013. I april togs även beslut om att investera i en ny mjukpappersmaskin i Kostheim, Tyskland. Satsningen görs primärt för att möta ökad efterfrågan inom mjukpapper för storförbrukare. Den nya mjukpappersmaskinen får en kapacitet på 60 000 årston och produktionsstart är planerad till 2013.

Mjukpapper för konsumenter

I produktsegmentet mjukpapper för konsumenter ingår toalettpapper, hushållspapper, ansiktsservetter, näsdukar och servetter. Efterfrågan på mjukpapper styrs bland annat av disponibel inkomst och av marknadspenetration. I västvärlden förbrukas betydligt mer mjukpapper per capita och år jämfört med förbrukningen i till exempel Latinamerika och Asien. I västvärlden används fler kategorier och mjukpapper köps för specifika ändamål, hushållspapper och servetter används i köket, speciellt mjukpapper används i garaget eller i bilen. För den personliga hygienen används olika sorters

Inom näsdukar har Tempo 70 procents marknadsandel i Hongkong. Tempo är även marknadsledare i stora delar av Europa.

mjukpapper såsom toalettpapper, näsdukar och ansiktsservetter. Penetrationen skiljer sig även åt mellan de olika produktkategorierna.

Marknaden

Världsmarknaden för mjukpapper för konsumenter omsätter cirka 300 miljarder SEK och växer med 4 procent årligen. Europa svarar för drygt 25 procent och Nordamerika för knappt 30 procent av totalmarknaden och tillväxten är 3 respektive 2 procent. I Östeuropa är tillväxten snabbare än på de mognare marknaderna i väst som en följd av ökande disponibel inkomst och ökad användning av mjukpapper.

Toalettpapper och hushållspapper har hög penetration på mogna marknader. Tillväxt i dessa kategorier sker genom geografisk expansion tillsammans med ökad andel av produkter med högre värdeinnehåll som till exempel hushållspapper med rengöringsmedel, näsdukar med lotion och ansiktsservetter i praktiska och snygga boxar. Ansiktsservetter är för övrigt en av de snabbast växande kategorierna i Asien.

SCAs position och varumärken

SCA är störst i Europa inom mjukpapper för konsumenter med 25 procents marknadsandel och den tredje största leverantören globalt med en marknadsandel om 8 procent. SCA säljer mjukpapper för konsumenter i cirka 60 länder och företaget är idag den största leverantören i

Europa samt på den snabbväxande marknaden i Ryssland.

SCAs varumärkesportfölj består av sju stora globala och regionala varumärken och ett antal lokala varumärken. Tempo, Plenty och Zewa är marknadsledare i stora delar av Europa medan Cushelle, Velvet och Edet är starka i Storbritannien och i Norden. Inom näsdukar är Tempo marknadsledande i Hong Kong med cirka 70 procents marknadsandel. I Sydamerika säljer SCA produkterna genom samägda bolag under varumärkena Familia och Favorita, med starka positioner på tillväxtmarknader som Colombia, Ecuador och Chile. På den mexikanska marknaden har SCA en stark position med bland annat varumärket Regio. I Australien är SCA den näst största mjukpappersleverantören.

För att bättre möta konsumenters behov samt över tid bygga starkare varumärken för mjukpapper för konsumenter har en ny varumärkesplattform utvecklats i Europa. Syftet är att effektivisera varumärkesportföljen och även särskilja mellan produkter avsedda för personlig hygien och produkter för hem och hushåll. Ett färre antal starka varumärken möjliggör ökat fokus på innovation och leder även till effektivare marknadsinvesteringar. Arbetet med att implementera varumärkesplattformen går enligt plan.

Omkring 40 procent av produkterna i Europa säljs under SCAs varumärken, medan resterande del säljs som detaljhandelns egna märkesvaror.

Målsättningen är att ytterligare stärka varumärkespositionerna på de mogna europeiska marknaderna och samtidigt bibehålla den viktiga marknaden med detaljhandelns egna märkesvaror. Därför erbjuder SCA sedan flera år tillbaka kompletta serviceerbjudanden som omfattar produktion, leverans samt servicesamarbete för produktutveckling, sortiment, design, marknadsföring och logistik i samarbete med några av de ledande detaljhandelskedjorna i Europa.

Innovationer

Inom mjukpapper för konsumenter fortsatte lanseringen av Tempo Complete care näsdukar med lotion som är det första mjukpapperet i världen med patent för en lotion som inte sjunker in i papperet utan överförs till huden vid användning. Förra året lanserades en variant med eucalyptusdoft och lotion som förebygger röd och irriterad hud vid förkylning. I år kom uppföljaren – Tempo Ice – med menthol som verkar uppfriskande.

Ansiktsservetter är en av de kategorier som växer på både mogna marknader och tillväxtmarknader. Under året lanserades Tempo Galaxy, en ansiktsservett av hög kvalitet i nydesignad ask.

Varumärkeskategorier mjukpapper för konsumenter, Europa

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Marknadsandelar mjukpapper för konsumenter, Europa

Med höst och förskolestart kommer sjukdomar och en stigande sjukfrånvaro bland barn och personal. Bristande kunskap om handhygien har visat sig vara en bidragande orsak. Men med förbättrad handhygien kan smittspridningen minska kraftigt. Från tre års ålder kan många barn tvätta händerna själva om de får undervisning i hur man gör. SCA hjälper förskolor att anpassa tvättutrymmen så att barnen enkelt når tvål och handdukar. Pappershanddukar ska användas istället för frottéhanddukar eftersom bakterier växer till sig i fuktiga och smutsiga miljöer. SCA har även tagit fram ett anpassat undervisningsmaterial för ökad handhygien i förskolan. Rena händer är glada händer.

Mjukpapper för storförbrukare

Med storförbrukare avses institutioner och företag som sjukhus, vårdinstitutioner, stora arbetsplatser, restauranger och hotell, till vilka SCA utvecklar och säljer kompletta hygienlösningar med behållare, mjukpapper, tvål, service och underhåll. Produkterna distribueras via grossister och serviceföretag.

Marknaden

Den globala marknaden för mjukpapper för storförbrukare uppgår till cirka 95 miljarder SEK, varav Nordamerika och Västeuropa står för cirka 35 respektive 30 procent och växer årligen med knappt 3 procent i Västeuropa och omkring 1 procent i Nordamerika. Tillväxten i övriga delar av världen är betydligt högre. På tillväxtmarknader som Ryssland ligger den årliga tillväxten på närmare 10 procent.

SCAs position och varumärken

SCA är världens näst största aktör inom mjukpapper för storförbrukare och har en global marknadsandel om 16 procent med varumärket Tork som säljs i 80 länder och omsätter över 1 miljard EUR årligen.

Det globala varumärket Tork ger betydande synergier eftersom skillnaderna i konsument- och kundkrav är små vad gäller mjukpapper och dispensersystem i olika delar av världen. SCA är marknadsledare i Europa med 20 procents marknadsandel. I Nordamerika är SCA den tredje största aktören med 20 procents marknadsandel.

SCAs marknadsställning är särskilt stark inom snabbmatssektorn i Nordamerika där nästan varannan servett levereras från SCA.

Innovationer

Inom mjukpapper för storförbrukare lanserades under året en ny och mer användarvänlig tvålbehållare i Tork Elevation-serien.

SCA är den första tillverkaren av mjukpapper för storförbrukare som fått sitt pappershanddukssortiment certifierat av BPI (Biodegradable Products Institute), en av de största oberoende kompostcertifieringsgrupperna i USA. BPI-certifieringen verifierar att pappershanddukarna är oskadliga och snabbt bryts ned i kommunala och kommersiella komposteringsanläggningar.

Torks pappershanddukar Universal och Advanced är även försedda med certifieringarna EcoLogo™ och Green Seal™ som bevis på en ännu högre standard för kostnadseffektiva, hållbara produktlösningar.

SCAs miljöcertifierade mjukpappersprodukter bidrog under året till nya kontrakt i Europa, Nordamerika och Stillahavsasien.

Marknadsandelar mjukpapper för storförbrukare, Nordamerika

Data bygger på marknadsdata och SCAs uppskattning.

Lekfull välgörenhets kampanj i Ryssland Välgörenhet med fokus på socialt ansvarstagande är en fråga som fått allt större uppmärksamhet över hela världen på senare år. Inte minst i Ryssland.

Med utgångspunkt i detta arbetar SCA och varumärket Zewa i Ryssland med kampanjen "Give Children a Touch of Care". För varje såld Zewa-produkt märkt med kampanjens logotyp donerar SCA en rubel till välgörenhetsorganisationen "Children's Houses". Pengarna används till att köpa leksaker och utrustning till lekparker som i sin tur skänks till ryska barnhem. Kampanjen har sedan lanseringen 2010 bidragit till att fler än 3 000 föräldralösa barn fått en lite drägligare och lekfullare tillvaro.

SCAs miljöcertifierade mjukpapper skapar nya affärer

Gröna fastigheter blir allt populärare, delvis till följd av krav på minskad energianvändning och annan miljöpåverkan men även för att fastighetsförvaltare har upptäckt att miljötänket är bra för affärerna, med ökad produktivitet, lägre frånvaro och friskare anställda.

Så är exempelvis fallet med Empire State Building i New York, där fastighetsförvaltaren har påbörjat ett program för att göra byggnaden mer miljömässigt hållbar. I programmet ingick att företagsledningen såg över inköpen, i synnerhet till toaletterna som används av tusentals anställda och miljontals turister som varje år besöker skyskrapan. För att vara säkra på att pappersprodukterna följde den gröna

strategin valde fastighetsförvaltaren SCAs varumärke Tork, som är tillverkat av 100 procent returfiber. Hållbara inköp hjälper fastigheter att få erkännanden av oberoende verifieringssystem som LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), framtaget av US Green Building Council, rådet för gröna fastigheter i USA.

Akademiska institutioner ligger långt framme i arbetet med gröna strategier. På Tulane University i New Orleans utforskade studenterna i en miljöförening metoder för att förbättra miljön på campusområdet. De upptäckte att universitetet köpte allt toalettpapper från en stor papperstillverkare som hämtade

råvaran från gammelskog. Miljöföreningen startade en kampanj för att hitta ett bättre alternativ och lyckades få universitetsledningen att byta till SCAs varumärke Tork. Idag hjälper det beslutet universitetet mot målet att få sina fastigheter LEED-certifierade.

Studenterna på Tulane är bara ett exempel på hur konsumenter, särskilt aktiva och informerade yngre sådana, blir mer medvetna om miljöfrågor och på så sätt gör att hållbarhetsfrågor blir ett affärsargument.

SCAs miljöcertifierade mjukpappersprodukter bidrog under året till nya kontrakt i Europa, Nordamerika och Stillahavsasien.

Viktiga händelser

• • Avtal om att förvärva Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet.
• • Ökade marknadsandelar för varumärket Tork.
• • Ökad innovations- och lanseringstakt av nya produkter.
• • Start av effektiviseringsprogram.
• • Ökad andel högvärdesprodukter.

Rörelseresultat, MSEK: Rörelsemarginal:

3 150 8%

Rörelsen 2011

Nettoomsättningen minskade med 2 procent (ökade med 4 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 39 118 (39 870) MSEK. Högre priser och volymer ökade omsättningen med 2 respektive 2 procent. På tillväxtmarknaderna ökade omsättningen, exklusive valutakursförändringar, med 10 procent. Omsättningen för mjukpapper för konsumenter ökade, exklusive valutaeffekter, med 3 procent. Tillväxtmarknaderna uppvisar en stark försäljningsökning.

Omsättningen för mjukpapper för storförbrukare ökade, exklusive valutaeffekter, med 6 procent. Ökningen är främst relaterad till stark tillväxt i Östeuropa samt Nord- och Latinamerika.

Inom mjukpapper för storförbrukare ökade SCA marknadsandelarna i Europa under varumärket Tork. SCAs miljöcertifierade mjukpappersprodukter bidrog till nya kontrakt i Europa, USA och Stillahavsasien. Inom mjukpapper för storförbrukare lanserades under året en ny mer användarvänlig tvålbehållare i Tork Elevationserien.

SCA har träffat avtal om förvärv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en försäljning 2010 på 11,9 miljarder SEK (1,25 miljarder EUR). Det erbjudna priset är 12 miljarder SEK (1,32 miljarder EUR). Affären passar SCA strategiskt mycket väl och kommer att stärka produkterbjudandet liksom den geografiska närvaron i Europa. De årliga synergierna uppskattas till 125 MEUR med full effekt tre år efter att affären har genomförts. Redan första året bedöms transaktionen bidra till en ökning av vinst per aktie och kassaflöde. Med fullt genomförda synergier bedöms vinsten per aktie öka med cirka 1:70 SEK. Transaktionen är föremål för sedvanlig prövning av berörda myndigheter. Förvärvet bedöms vara fullt genomfört under det andra kvartalet 2012.

Rörelseresultatet förbättrades med 4 procent (10 procent exklusive valutaeffekter) till 3 150 (3 041) MSEK. Högre priser och förändrad produktmix samt ökade volymer påverkade resultatet positivt. Kraftigt ökade råvarukostnader om 338 MSEK och högre distributionskostnader samt negativa valutaeffekter minskade rörelseresultatet.

Rörelsemarginalen uppgick till 8,1 (7,6) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 9 (8) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott ökade och uppgick till 5 347 (5 277) MSEK. Det operativa kassaflödet uppgick till 3 446 (4 033) MSEK. Ett högre rörelsekapital minskade kassaflödet.

Investeringar i anläggningar uppgick till 2 353 (2 522) MSEK.

Nyckeltal1)

MSEK	2011	2010
Nettoomsättning	39 118	39 870
Kassamässigt rörelseöverskott	5 347	5 277
Förändring rörelsekapital	–510	–27
Löpande nettoinvesteringar	–1 186	–1 113
Övrigt operativt kassaflöde	–205	–104
Operativt kassaflöde	3 446	4 033
Rörelseresultat	3 150	3 041
Rörelsemarginal, %	8	8
Sysselsatt kapital	34 096	35 586
Avkastning, %	9	8
Strategiska investeringar
anläggningar	–1 167	–1 409
företagsförvärv/avyttringar	–10	–17
Medeltal anställda	17 181	17 327

1) Exklusive omstruktureringskostnader.

SCAs försäljning per produktsegment

SCAs försäljning per region

En miljon hyllor – med effektiv resursanvändning I augusti 2010 inledde SCA Timber och TräTeam ett unikt samarbete för tillverkning av massiva trähyllor åt en av världens största möbelkedjor – från råvara till färdigpackad hylla.

Produktionen baseras på råvara från SCAs skogar som levereras via SCAs sågverk i Bollsta till den samägda produktionsanläggningen i Kramfors. Väl där hyvlas, scannas och kapas årligen omkring 45 000 kubikmeter trävara till hyllkomponenter genom ett automatiserat produktionssystem. Därefter spikas hyllkomponenterna ihop till drygt 1 miljon hyllsegment för att distribuera till möbelkedjans varuhus i norra Europa. Det kostnadseffektiva samarbetet integrerar samtliga produktionsled vilket minimerar spill och maximerar resursanvändningen.

Skogsindustriprodukter

SCA är Europas största privata skogsägare och en av regionens mest lönsamma producenter av skogsindustriprodukter. Inom affärsområdet Skogsindustriprodukter erbjuder SCA tryckpapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. Här ingår magasinspapper, tidningspapper, träkomponenter för husbyggnad och möbeltillverkning, kundanpassade träprodukter för byggvaruhandeln och biobränslen. Verksamheten baseras på djup kundinsikt, hög innovationsförmåga och ett hållbarhetsperspektiv i alla led.

Affärsområdet Skogsindustriprodukter omsatte under 2011 cirka 17 miljarder SEK.

SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2 miljoner brukas.

Innovation

Innovation är en bärande del i affärsområdets strategi att utveckla verksamheten mot mer avancerade produkter i högvärdesegmentet och mot mer attraktiva kunderbjudanden. Fokus ligger på lönsam tillväxt genom vidareförädling och kundanpassning i segment med god prisutveckling. Arbetet gör det möjligt för Skogsindustriprodukter att röra sig uppåt i värdekedjan och producera produkter och lösningar med högre värde och marginaler. Detta möjliggör en differentiering från den övriga branschen samtidigt som behoven hos affärspartners och kunder möts.

Inom tryckpapper sker en ständig utveckling för att möta de krav och behov som tidningar eller tidskrifter har gällande profil och image.

Inom sågade trävaror utvecklar och vidareförädlar SCA ändamålsanpassade produkter för interiör, snickeri och byggvaruhandeln. I allt högre och växande utsträckning skräddarsys produkterna för kommande steg i förädlingskedjan och stöds av service och lagerhållning integrerade med kundens distribution och försäljning.

Utvecklingsarbetet begränsas inte enbart till produkten utan fokuserar även på utveckling av affärsmodeller, service och distributionslösningar i nära samarbete med SCAs kunder.

Tillväxt

Fortsatt arbete med effektivitet och kunddrivet innovationsarbete är viktigt för att stärka positionerna och förbättra lönsamheten. Inriktningen är främst att öka andelen kundanpassade produkter inom såväl tryckpapper som sågade trävaror. Arbetet med att utveckla och effektivisera värdekedjan och göra den mer hållbar i kombination med att utveckla nya produktområden är också viktigt för stärkt konkurrenskraft.

Trä fortsätter att stärka sin position som material. Materialets goda miljö- och klimategenskaper bidrar till att flera länder stimulerar en ökad träanvändning. Denna trend väntas fortsätta och det är snarare råvarutillgången än efterfrågan som kommer att vara styrande för marknadsutvecklingen för träprodukter.

I syfte att öka produktionskapaciteten av trä och produktionen av förnybar energi investerade SCA under året i två nya biobränslepannor, ökad torkkapacitet och en uppgradering av såglinjen i Bollsta sågverk i Sverige. Åtgärderna väntas bidra till en ökad produktionskapacitet och minskade produktionskostnader.

Arbetet inom affärsenheten SCA Energy, med fokus på att driva och utveckla SCAs produktion av förnybar energi, intensifierades i samband med att SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade det samägda bolaget FORSCA AB. Målet för bolaget är att uppföra två vindkraftsparker med en årlig kapacitet motsvarande 2 TWh per år, på SCAs marker i Västernorrland, Sverige.

Statkraft A/S och SCA bildade år 2007 det gemensamma bolaget Statkraft SCA Vind AB. Syftet med bolaget är att etablera sju vindkraftsparker i Västernorrland och Jämtland. Under året startade bygget av två vindkraftsparker som är planerade att tas i drift under 2012 och 2013 och då tillsammans producera cirka 480 GWh per år.

Andel av koncernen

Tryckpappersdefinitioner

LWC-papper Light Weight Coated

LWC-papper är ett bestruket papper med högt innehåll av mekanisk massa. Det används för kvalitetstidskrifter och reklamtryck med höga krav på färgtryck.

SC-papper Super Calandered

SC-papper är ett tunt tryckpapper med högglansig yta och högt innehåll av mekanisk och/eller returpappersmassa. Det används för kataloger, tidskrifter och reklamtryck.

Tidningspapper

Papper för dagstidningar, baserat på mekanisk massa av färsk vedfiber, alternativt returfiber.

Strategiska prioriteringar:

• • Rationalisera och effektivisera för hög lönsamhet.
• • Öka andelen mer förädlade och kundanpassade produkter inom såväl tryckpapper som sågade trävaror.
• • Utökad råvaruintegration.
• • Utnyttja den kommersiella styrkan i den ledande positionen inom miljöområdet avseende bland annat förnybar råvara och återvinningsbara produkter.
• • Utnyttja potentialen för energiproduktion och effektiva energilösningar som finns i SCAs stora skogsinnehav och skogsmark samt inom industriernas processer och biprodukter.

Produktion och effektivitet

SCA har tillverkning vid 18 anläggningar i tre länder. Egen logistik är en del av integrationsstrategin med godsterminaler i Sverige och på kontinenten samt transporter på fartyg.

SCAs skogsinnehav är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. Innehavet förvaltas i ett mycket långsiktigt perspektiv. Integrationen av egen skogsråvara är en viktig del av strategin som bidrar till ett stabilt kassaflöde, försörjningssäkerhet och bättre möjligheter till kvalitets- och kostnadskontroll. Betydelsen av skogsinnehavet ökar ständigt med skärpt konkurrens om virkesråvara i norra Europa och stigande efterfrågan på biobränslen från energisektorn.

Produktiva, kostnadseffektiva produktionsanläggningar – och inte nödvändigtvis en hög marknadsandel – är en förutsättning för god lönsamhet. Som en följd av det tillämpar SCA ett så kallat "strong-mill concept", som koncentrerar resurserna till ett antal stora, högteknologiska pappers- och massabruk och sågverk. Dessa är lokaliserade i Sverige, Österrike och Storbritannien. Koncentrationen av resurser och kunskap skapar

Finansiella mål:

• 11 procents avkastning på sysselsatt kapital

Utfall 2011:

• • Tillväxt1) 1%
• • Avkastning på sysselsatt kapital2) 6%
• • Rörelsemarginal2) 12%

1) Exklusive valutaeffekter. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.

en plattform för värdebyggande innovation som resulterar i marknadsledande produktutveckling och tillverkning.

Tryckpapper

Marknaden

Den europeiska marknaden för tryckpapper uppgår till 115 miljarder SEK, varav ungefär hälften utgörs av magasinspapper och hälften av tidningspapper. Marknaden är väl konsoliderad i Europa och de fem största aktörernas marknadsandel är 80 procent eller högre för flertalet tryckpapperskvaliteter.

Den trendmässiga förväntade marknadstillväxten för tryckpapper har justerats ned till följd av en ökad konkurrens om publik och reklaminvesteringar från elektroniska medier. För magasinspapper förväntas fortsatt volymtillväxt, dock i första hand i Asien och Sydamerika. Den globala tidningspappersmarknaden förväntas vara mer stabil, med en svag minskning i Europa och Nordamerika.

SCAs position

SCAs försäljning av tryckpapper sker huvudsakligen till den västeuropeiska marknaden och till de stora utgivarna av tidningar och magasin. De enskilt största marknaderna är Norden, Tyskland och Storbritannien.

I Sverige producerar SCA tryckpapper av färsk vedfiber vid Ortvikens pappersbruk, som utnyttjar den höga kvaliteten på råvaran från de egna skogarna. I södra England, nära Europas största koncentration av pappersanvändare, använder delägda Aylesford Newsprint 100 procent returpapper för tillverkning av tidningspapper.

I Österrike, nära såväl de stora skogarna i Alpregionen som stora befolkningscenter, utnyttjar

Under de senaste femtio åren har virkesförrådet i SCAs FSC-certifierade skogar ökat med närmare 50 procent, samtidigt som tillväxten och därmed den uthålliga avverkningspotentialen har mer än dubblerats.

Laakirchens pappersbruk såväl färsk fiber från skogen som returfiber i tillverkningen av högkvalitativt tryckpapper.

SCA har framförallt specialiserat sig på de främsta kvalitetssegmenten inom magasinspapper, det vill säga SC- och LWC-papper, som bland annat används till tidskrifter, kataloger och avancerat reklamtryck. Satsningen på kvalitetssegmenten stöds av ett djupt kunnande inom papperstillverkning med innovationsförmåga och kapacitet att välja rätt råvara för specifika massaoch papperskvaliteter.

Mätt i produktion är SCA den fjärde största tryckpapperstillverkaren i Europa. Bland tillverkarna av LWC-papper är SCA nummer sex, bland SC-papper nummer fyra och inom tidningspapper är SCA nummer sex.

Massa, virke och sågade trävaror Marknaden

Den europeiska marknaden för sågade trävaror uppgår till cirka 135 miljarder SEK med den huvudsakliga efterfrågan från bygg- och småhusindustrin. Branschen domineras av många små och medelstora sågverk. De fem ledande leverantörerna, som finns i Skandinavien och Centraleuropa har tillsammans mindre än 20 procent av den europeiska marknaden.

Massamarknaden är utsatt för starka fluktuationer i både volym och pris i hård internationell konkurrens.

SCAs position

SCAs sågverksrörelse är den näst största i Europa. Inom området sågade trävaror är strategin att växa mot mer förädlade och kundanpassade produkter på marknader med långsiktig tillväxt. Egen råvara, produktions- och logistikkunnande samt nära samarbete med kunderna ger konkurrensfördelar.

SCA är en kvalificerad leverantör av ändamålsanpassade trävaror till industrin för vidareförädling till bland annat panel, golv, fönster, dörrar och möbler. En växande marknad är också färdiga träkomponenter för till exempel fönstertillverkning. Produkter för byggmaterialhandeln levereras ofta hyvlade och färdigförpackade.

För byggmaterialhandeln är service och kvalificerade logistiklösningar av stor betydelse. SCA arbetar i nära samarbete med kunderna på huvudmarknaderna i Skandinavien, Frankrike och Storbritannien. I Italien, Asien, Nordafrika och

USA är SCA en specialiserad leverantör på flera nischmarknader.

På massamarknaden har SCA positionerat sig i de högkvalitativa segmenten baserat på den goda egna tillgången på skogsråvara och på en hög miljöprofil med bland annat helt klorfri produktion, TCF. Skogsindustriprodukter har en årlig produktionskapacitet uppgående till 520 000 ton massa. Cirka 40 procent används inom SCA för produktion av mjukpapper och tryckpapper. Resten säljs till externa kunder.

Under de senaste 50 åren har virkesförrådet i SCAs FSC-certifierade skogar ökat med närmare 50 procent, samtidigt som tillväxten och därmed den uthålliga avverkningspotentialen, har mer än dubblerats. SCA är en av Europas största leverantörer av skogsbaserade biobränslen såsom grenar, toppar, stubbar, bark, sågspån, torv och vidareförädlade produkter som pellets och briketter.

Tryckpapper, producenter i Europa (kapacitet)

Källa: Pöyry, PPPC

Sågade trävaror, marknadsandelar Europa

Liten grön revolution i Sverige

Hur kan man plantera dubbelt så många skogsplantor med samma miljöpåverkan och dessutom minska kostnaden? Svaret är enkelt. Man halverar storleken på plantorna.

SCA Skog producerar årligen omkring 100 miljoner skogsplantor, varav omkring 30 miljoner används av SCA. För att effektivt kunna hantera och sälja dessa enorma kvantiteter skogsplantor lanserade SCA i Sverige under året den nya plantan PowerPot. Tack vare det halverade formatet kan antalet plantor i varje plantlåda dubbleras. På så sätt reduceras transportkostnaderna samtidigt som plantören kan bära med sig fler plantor vid plantering. Sammantaget bidrar det till stora effektivitetsvinster för både SCA och företagets kunder.

Viktiga händelser

• • Samägt vindkraftsbolag bildat.
• • Ny mesaugn invigd vid massafabriken i Östrand.
• • Ombyggnation av tidningspappersmaskin.
• • Ökad andel förädlade produkter.

Rörelseresultat, MSEK: Rörelsemarginal:

2 001 12%

Rörelsen 2011

Nettoomsättningen var i nivå med föregående år (ökade med 1 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 17 180 (17 123) MSEK. Högre priser på främst tryckpapper samt förvärv ökade omsättningen med 2 respektive 1 procent. Lägre volymer minskade omsättningen med 2 procent.

Den västeuropeiska efterfrågan på magasinspapper har till och med november 2011 minskat med 4 procent jämfört med samma period föregående år. Efterfrågan på tidningspapper minskade med 3 procent under samma period. Priserna för såväl magasinspapper som för tidningspapper ökade under 2011 jämfört med föregående år.

SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under året ett samägt bolag för att bygga två vindkraftsparker på SCAs marker i Västernorrland. Området har en potentiell vindkraftsproduktion om cirka 2 TWh per år. I samarbetsprojektet med norska Statkraft påbörjades under året bygget av de första vindkraftsparkerna. Vindkraft är ett exempel på nya användningsområden för SCAs skogstillgångar.

Under slutet av året invigdes den nya mesaugnen vid Östrands massafabrik. Den kommer att minska koldioxidutsläppen med 80 procent samt minska kostnaderna med cirka 50 MSEK på årsbasis.

Under året fattades beslut om ombyggnation av en tidningspappersmaskin i Ortviken i Sundsvall för att möjliggöra produktion av högre papperskvaliteter.

Rörelseresultatet minskade med 18 procent och uppgick till 2 001 (2 455) MSEK. Resultatet för tryckpappersverksamheten förbättrades till 183 (–88) MSEK. Högre priser inom tryckpapper kompenserade för högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter. Det lägre rörelseresultatet inom massa- och sågverksrörelserna förklaras huvudsakligen av högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter. Genomförda produktivitetsförbättringar påverkade resultatet positivt.

Rörelsemarginalen uppgick till 11,6 (14,3) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 6 (8) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till 2 700 (3 216) MSEK och operativt kassaflöde till 1 642 (1 860) MSEK.

Investeringar i anläggningar uppgick till 1 200 (888) MSEK.

Nyckeltal1)
MSEK	2011	2010
Nettoomsättning	17 180	17 123
varav internt	1 624	1 628
Kassamässigt rörelseöverskott	2 700	3 216
Förändring rörelsekapital	227	–706
Löpande nettoinvesteringar	–936	–797
Övrigt operativt kassaflöde	–350	147
Operativt kassaflöde	1 642	1 860
Rörelseresultat	2 001	2 455
Rörelsemarginal, %	12	14
Sysselsatt kapital	32 294	31 475
Avkastning, %	6	8
Strategiska investeringar
anläggningar	–264	–91
företagsförvärv /avyttringar	–284	–83
Medeltal anställda	4 263	4 186

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

SCAs försäljning per produktsegment

SCAs försäljning per region

Smart förpackning räddar liv

För medicinbranschen är temperaturreglerade förpackningar viktiga. De behövs när känsligt innehåll som kräver en viss temperatur ska skickas från A till B.

Denna logistiska utmaning har nu blivit betydligt enklare för SCA Packagings kunder. SCA Packaging har tagit fram en smart temperaturreglerad förpackningslösning med namnet ZeoCool. Listigt utformade isoleringsmaterial skyddar medicinskt material från temperaturförändringar under transporten i upp till 120 timmar. Förpackningsmaterialet reagerar på den omgivande temperaturen och kan både absorbera och tillföra värme. På detta vis bevaras kvaliteten på produkterna under transporten vilket kan rädda liv i världens mest avlägsna hörn.

Förpackningar

SCA är Europas näst största förpackningsföretag. Inom affärsområdet erbjuder SCA förpackningar som används för livsmedel, sällanköpsvaror och industriprodukter. Här inkluderas allt från konsument- och skyltförpackningar för butiksledet, hyllfärdiga förpackningslösningar, kundanpassade skyddsförpackningar och transportförpackningar, till hela servicekoncept för producerande företag och detaljhandeln. I januari 2012 annonserade SCA att förpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola, avyttras. Försäljningen beräknas vara fullt genomförd under andra kvartalet 2012.

I januari 2012 annonserade SCA att förpackningsverksamheten, exklusive de två kraftlinerbruken i Sverige, avyttras till DS Smith. Avseende den franska delen av förpackningsrörelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att förvärva verksamheten. Processen involverar överläggningar med berörda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Köpeskillingen uppgår till 1,7 miljarder EUR på skuldfri bas. Transaktionen förutsätter ett godkännande av berörda konkurrensmyndigheter och beräknas vara fullt genomförd under det andra kvartalet 2012.

Under 2011 omsatte affärsområdet Förpackningar cirka 27 miljarder SEK.

Marknad

Den europeiska wellpappmarknaden värderas till omkring 235 miljarder SEK och växer över en konjunkturcykel med cirka 2–3 procent årligen.

De två största marknadskategorierna för wellpappförpackningar är livsmedels- och tillverkningsindustrin med cirka 40 respektive 30 procents marknadsandel. Inom livsmedelsindustrin är bearbetade livsmedel det största segmentet, följt av färska livsmedel och drycker. Sällanköpsvaror är en annan stor marknadskategori och svarade under 2011 för cirka 15 procent av totalmarknaden.

Behovsanpassade och ändamålsenliga förpackningar är en förutsättning för internationell handel och är därmed en viktig välfärdsskapande faktor i världsekonomin. Förpackningar används i allt större utsträckning till att både transportera, marknadsföra och sälja sitt innehåll. Förpackningen blir därmed en viktig budbärare av varumärken och marknadskommunikation.

Dagens samhälle kräver förpackningar som tillåter en hållbar distribution, gjorda av material med minsta möjliga miljöpåverkan. SCAs integrationssystem följer denna princip, där wellpapproduktionen börjar med fiber från skogen och slutar med att återvinnas som returfiber. Hela värdekedjan, från skog till återvinning, hanteras inom koncernen.

Innovation och produktutveckling

SCA strävar efter att utveckla optimala förpackningslösningar när det gäller funktion, design, logistik, transport och miljöpåverkan. Ett annat viktigt innovationsområde är att genom innovativa förpackningslösningar stärka detaljhandelns försäljning och minska komplexiteten i logistik för industrin.

Att skapa attraktiva möjligheter till exponering av varor i butik är viktigt för att stärka kundernas varumärken. Syftet är att anpassa och optimera förpackningarnas funktionalitet utifrån logistiska krav och leverera en komplett lösning för varje steg i förpackningskedjan.

Innovationsarbetet bedrivs från SCAs centrala innovationscenter i Bryssel samt från 16 designcenter i Europa. I dessa center utvecklas nya förpackningslösningar, testas nya materiallösningar och designredskap i nära samarbete med kunderna.

SCA analyserar hela leveranskedjan för att minimera materialåtgången och maximera material- och energiåtervinning. Förpackningsdesign kan ha en stor miljöpåverkan. Rätt design ger SCA möjlighet att förse kunderna med förpackningar som garanterar optimalt resultat utan onödigt spill. Rätt design bidrar även till bättre användande av transportutrymmet. Om varorna kan fraktas mer tätpackade krävs det färre transporter och därmed minskar bränsleförbrukningen och utsläppen. Rätt design kräver rätt verktyg och under designprocessen använder SCA egna verktyg och experter.

SCAs marknadspositioner

	Europa
Wellpapp	2 (8%)
Wellpappråvara	2 (8%)
Källa: SCA, Fefco

Strategiska prioriteringar:

• • Fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten.
• • Erbjuda mer kompletta förpackningslösningar och mervärdeserbjudanden.
• • Leda utvecklingen på förpackningsmarknaden med innovation och produktutveckling.
• • Tillvarata tillväxtmöjligheter inom lönsamma högvärdessegment.
• • Fortsatt fokus på Europa.

Tillväxt

SCAs målsättning är att växa i takt med den europeiska förpackningsmarknaden. Liksom tidigare är arbetet med effektivitet och innovation två fortsatt viktiga initiativ för att öka andelen förädlade produkter. Arbetet med att utveckla värdekedjan och göra den mer effektiv och hållbar samt att finna nya produktområden är också initiativ för stärkt konkurrenskraft. Den långsiktiga konkurrenskraften gynnas också av SCAs miljöprofil.

Trenden är tydlig mot lättare förpackningar och förpackningar med ökade krav på tryckkvalitet. Efterfrågan på konsumentvaruförpackningar är stabil och följer konsumtionsutvecklingen. Tillväxten för transportförpackningar är konjunkturkänslig och varierar med utvecklingen för handel och tillverkningsindustrin. Högvärdessegmenten är mindre konjunkturkänsliga än emballage för kapitalvaror.

SCA satsar långsiktigt på att utveckla de ledande positionerna inom avancerade förpackningar i segment med hög förädlingsgrad. Dessa segment har en stabilare tillväxttakt och erbjuder SCA framtida expansionsmöjligheter med god tillväxt.

Finansiella mål:

• 10 procents avkastning på sysselsatt kapital

Utfall 2011:

• • Tillväxt1) 8%
• • Avkastning på sysselsatt kapital2) 9%
• • Rörelsemarginal2) 7%
• 1) Exklusive valutaeffekter samt avyttringar och
• nedläggningar. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.

I december togs beslut om att investera i befintlig kraftlinerproduktion i Munksund, Piteå, med målet att öka produktionen av ett starkt specialpapper med vitt ytskikt, så kallad "White-Top Kraftliner". Produkten används bland annat till förpackningar för snabbrörliga konsumentvaror med högkvalitativt tryck. Genom investeringen kommer Munksund att kunna öka kapaciteten från 360 000 till 415 000 årston. Den uppgraderade maskinen beräknas kunna tas i drift under 2013.

Förpackningen som garanterar kall champagne. SCAs uppdrag från Moët et Chandon att lyfta fram champagne som den perfekta drycken för varma dagar, resulterade i den isotermiska förpackningen Fresh Pack. Förpackningen håller champagnen sval i två timmar och kan återanvändas vid andra tillfällen.

Produktion och effektivitet

SCA har cirka 110 anläggningar och bruk i 20 länder i Europa. Av dessa anläggningar ligger 20 i östeuropeiska länder. Försäljning sker i 36 länder. Wellpappråvara produceras vid sex bruk varav fyra producerar återvunna kvaliteter. SCAs två kraftlinerbruk i Sverige inkluderas inte i den pågående avyttringen.

SCA driver en integrerad affärsmodell där kunderna erbjuds stora fördelar i form av ett effektivt och hållbart produktionsnätverk. För att stärka konkurrenskraften genom kostnadseffektiv produktion optimeras tillverkningsprocesser och logistik genom ständiga förbättringar, investeringar i effektivare anläggningar samt nedläggning av olönsam kapacitet.

SCAs position

SCA är den näst största producenten av wellpapp och wellpappråvara i Europa med en marknadsandel om 8 respektive 8 procent. Marknaden i Europa är fragmenterad och kapaciteten hos de fem största producenterna av wellpapp och wellpappråvara uppgår till cirka 40 procent.

SCA har goda marknadspositioner inom transportförpackningar där kunder ofta söker långsiktiga samarbetspartners för kompletta logistikoch designlösningar. SCA har en stark position inom högvärdessegmenten för livsmedel och sällanköpsvaror tack vare sin marknadsledande ställning inom innovation och design. Tillsammans med kunder arbetar SCA fram kompletta förpackningslösningar med mycket höga krav på förpackningarnas kvalitet och utseende. SCA har också starka positioner inom snabbväxande internationella lyxvaror där kvaliteten och produktpresentationen och varumärket förstärks med hjälp av paketeringen.

Samtidigt som de ledande positionerna inom avancerade förpackningar utvecklas i segment med hög förädlingsgrad så effektiviseras och förbättras även mer standardiserade förpackningslösningar för till exempel transport och emballage av industrikomponenter.

Innovationer

Att skapa attraktiva möjligheter till exponering av varor i butik är viktigt för att stärka kundernas

SCA Hybrid³ är en prisbelönt förpackning utvecklad för säkra transporter av ofarliga standardvätskor. Den innovativa förpackningslösningen tillverkas av återvinningsbar plastfilmsförsedd kraftig wellpappkvalitet som är godkänd för livsmedel. En SCA Hybrid³ kan enkelt frakta 1 000 kg blöta produkter på ett säkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt.

Källa: SCA

Wellpapp, producenter i Europa (kapacitet) Wellpappråvara, producenter i Europa (kapacitet)

Hållbar idé för färskare frukt och grönt

Varje år slängs omkring en tredjedel av allt livsmedel som produceras globalt. Under 2011 motsvarade detta 1,3 miljarder ton mat. I låginkomstländer försvinner det mesta under produktionen, men i utvecklade länder slängs mycket färdig mat.

SCA Packaging ligger långt framme med att utveckla metoder och innovationer för att minska denna ohållbara situation. Ett exempel är SCAs prototyp för ett nytt förpackningskoncept Fresh Fruit+. Genom att tillsätta ett etylenabsorberande ämne i den wellpapp som används till frukt och grönt bromsas mognadsprocessen. Kunder världen över kan därmed se fram emot fräschare frukt och grönsaker.

Viktiga händelser

• • I januari 2012 annonserade SCA avyttringen av förpackningsverksamheten, exklusive de två kraftlinerbruken i Sverige.
• • Ökad innovationstakt.
• • Förbättrad lönsamhet.

Rörelseresultat, MSEK: Rörelsemarginal:

1 909 7%

Rörelsen 2011

I januari 2012 annonserade SCA att förpackningsverksamheten – exklusive de två kraftlinerbruken i Sverige – avyttras till DS Smith. Avseende den franska delen av förpackningsrörelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att förvärva verksamheten. Processen involverar överläggningar med berörda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Köpeskillingen uppgår till 1,7 miljarder EUR på skuldfri bas. Transaktionen förutsätter ett godkännande av berörda konkurrensmyndigheter.

Nettoomsättningen minskade med 1 procent (ökade med 8 procent exklusive valutaeffekter samt avyttringar) och uppgick till 26 650 (26 831) MSEK. Högre priser ökade nettoomsättningen med 8 procent. Högre råvarukostnader och valutaeffekter påverkade resultatet negativt.

Under året avyttrades de grekiska och ryska förpackningsrörelserna. Avyttrade verksamheter minskade omsättningen med 5 procent.

Under året togs beslut om investeringar i uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund i Sverige. Investeringen syftar främst till att öka produktionen av förädlade produkter, som kraftliner med vitt ytskikt.

Rörelseresultatet ökade med 21 procent (26 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 1 909 (1 577) MSEK. Det förbättrade resultatet förklaras av högre priser och volymer samt kostnadsbesparingar, vilket kompenserade för cirka 1,6 miljarder SEK i ökade råvarukostnader.

Rörelsemarginalen uppgick till 7,2 (5,9) procent.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 9 (7) procent.

Kassamässigt rörelseöverskott förbättrades och uppgick till 3 181 (2 921) MSEK. Det operativa kassaflödet ökade till 1 366 (1 168) MSEK som en följd av det högre kassamässiga rörelseöverskottet och lägre investeringar som kompenserade för det högre rörelsekapitalet.

Investeringar i anläggningar uppgick till 1 135 (1 195) MSEK.

Nyckeltal1)

MSEK	2011	2010
Nettoomsättning2)	26 650	26 831
varav internt	546	565
Kassamässigt rörelseöverskott	3 181	2 921
Förändring rörelsekapital	–664	–330
Löpande nettoinvesteringar	–862	–1 023
Övrigt operativt kassaflöde	–289	–400
Operativt kassaflöde	1 366	1 168
Rörelseresultat	1 909	1 577
Rörelsemarginal, %	7	6
Sysselsatt kapital	18 478	22 229
Avkastning, %	9	7
Strategiska investeringar
anläggningar	–273	–172
företagsförvärv/avyttringar	305	1 278
Medeltal anställda	12 901	15 218

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

2) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010.

SCAs försäljning per produktsegment

Källa: SCA

Bolagsstyrning i en föränderlig värld

Den globala miljö inom vilken SCA idag bedriver sin verksamhet är på alla sätt och inom alla områden mycket skiftande och snabbt föränderlig. Variationen och den höga förändringstakten i vår omvärld ställer mycket stora krav på att ha en väl fungerande och effektiv bolagsstyrning.

En viktig uppgift för bolagsstyrning är att säkerställa koncernens åtagande mot alla sina intressenter: aktieägare, kunder, leverantörer, kreditgivare, samhälle och medarbetare. Samtidigt måste bolagsstyrningen utformas på ett sätt som stödjer bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen måste vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad.

För att bidra till ökad effektivitet, marknadsnärvaro och tillväxt initierade SCA under året en omorganisation av den globala hygienverksamheten. Den nya organisationen effektuerades i januari 2012.

Bolagsstyrning, inklusive ersättningar – sid 48–57

På dessa sidor beskrivs regelverk, koncernens bolagsstyrning inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redogörs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året. Vidare redovisas här även ersättningar och ersättningsfrågor samt SCAs internkontroll. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning.

Riskhantering – sid 58–63

SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som övergripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka policyer och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.

Hållbarhet – sid 64–67

SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsverksamhet och värderingar. På samma sätt som styrning och ansvar utgår från mål och strategier, gör hållbarhetsarbetet det. Det hjälper bolaget att reducera risk och kostnader, stärka konkurrenskraften och attrahera talanger och investerare.

Läs mer om SCAs bolagsstyrning på www.sca.com

• • Bolagsordning
• • Svensk kod för bolagsstyrning
• • Information från tidigare års bolagsstämmor från och med 2004 (kallelser, protokoll, vd:s anföranden och pressmeddelanden)
• • Information från valberedningen fr.o.m 2006 (sammansättning, förslag och arbete)
• • Information inför årsstämman 2012 (kallelse, valberedningens förslag, styrelsens förslag till principer för ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare, information om anmälningsrutiner för deltagande i stämman med mera)
• • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med 2005

Så här styrs SCA

Årsstämma

SCAs högsta beslutande organ är årsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, att få ett ärende behandlat samt att rösta för samtliga sina aktier. Vid bolagets ordinarie årsstämma väljs bolagets styrelse. Årsstämman väljer också bolagets revisor.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation, ledning, riktlinjer och internkontroll. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut vid större investeringar, förvärv och avyttringar av verksamheter.

Styrelsen ska enligt årsstämmans beslut bestå av åtta årsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre ledamöter med tre suppleanter utsedda av de anställda.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande följa bolagets verksamhet i dialog med vd och tillse att övriga styrelseledamöter får information och underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärdering av styrelsens och vd:s arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet, som inte har någon egen beslutanderätt, övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet samt biträder med förslag till bolagsstämmans revisorsval.

Information om SCAs ägarstruktur återfinns på sidan 5.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet, som inte har någon egen beslutanderätt, bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagets ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen.

Internrevision

Inom SCA är det alla anställdas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process man är ansvarig för. Internrevision är sedan 2006 en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll

samt riskhantering. Funktionen har tolv anställda, där chefen rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor och till CFO i övriga frågor. Internrevisorerna är geografiskt placerade runt om i världen där SCA har verksamhet. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för order, fakturering, inköp och finansiell rapportering, IT-system, efterlevnaden av SCAs policyer inkluderat Uppförandekod, personalrelaterade frågor och olika typer av projekt. Funktionen arbetar även med intern rådgivning i internkontrollfrågor.

Verkställande direktör (vd)

SCAs vd och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han två vice vd:ar, varav en tillika är CFO, samt en koncernledning, se sidorna 56–57, vars arbete vd

Interna regelverk bland annat

• • Bolagsordning
• • Styrelsens arbetsordning
• • Vd-instruktion
• • Policydokument (exempelvis finans, kommunikation, risk management, pension, HR) och instruktioner (attest och utbetalning)
• • Uppförandekod

Externa regelverk bland annat

• • Svensk aktiebolagslag
• • Svensk och internationell redovisningslag
• • Nasdaq OMX Stockholms regelverk
• • Svensk kod för bolagsstyrning

leder. Koncernledningen består av vd, vice vd:ar, affärsenhetscheferna och motsvarande samt cheferna för de centrala staberna Finans och ekonomi, Kommunikation, Strategi och affärsutveckling, Hållbarhet, HR och Juridik. För hygienverksamheten finns dessutom ett särskilt ledningsorgan. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för vd klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Vd tar i samråd med ordföranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.

SCA har under 2011 bedrivit verksamhet inom fyra affärsområden (Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Skogsindustriprodukter och Förpackningar) som är organisatoriskt uppdelade i åtta affärsenheter. Därutöver finns tre särskilda globala enheter: en för kategoristyrning inom hygienområdet (varumärken och innovation), benämnd Global Hygiene Category (GHC), en enhet ansvarar för inköp, produktionsplanering, teknologi och investeringar inom hygienverksamheten, benämnd Global Hygiene Supply (GHS) medan en särskild enhet bygger upp och ansvarar för gemensamma supportfunktioner, benämnd Global Business Services (GBS).

SCAs affärsenheter följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsenheterna har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Affärsenheterna ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärsoch resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Reviewmöten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter vd och CFO med flera. Dessa möten kompletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten. Genom arbetsordningar och instruktioner säkerställs att en rad frågor av väsentlig betydelse underställs koncernchefen och moderbolagets styrelse.

Externa revisorer

Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.

Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen och Revisionsstandard i Sverige enligt FAR SRS, vilken bygger på internationella revisionsstandarder enligt International Federation of Accountants (IFAC).

Arbetet under året

Årsstämma

Årsstämma hölls måndagen den 7 april 2011 i Stockholm. Vid stämman närvarade 869 aktieägare, antingen personligen eller genom ombud, vilket motsvarade 60,5 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokat Sven Unger.

Stämmans beslut

• • att utdelningen för räkenskapsåret 2010 skulle uppgå till SEK 4:00 (3:70) per aktie,
• • omval av styrelseledamöterna Pär Boman, Rolf Börjesson, Sören Gyll, Jan Johansson, Leif Johansson, Sverker Martin-Löf, Anders Nyrén och Barbara M. Thoralfsson,
• • omval av Sverker Martin-Löf som styrelseordförande,
• • fastställande av riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra ledande befattningshavare, se sidan 52 och not 6 på sidan 88.

Fullständigt protokoll och information om årsstämma 2011, med bland annat vd:s anförande, finns på www.sca.com

Valberedning

Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen inför årsstämman 2012 skall utgöras av representanter för de lägst fyra och högst sex röstmässigt största aktieägarna samt styrelsens ordförande, tillika sammankallande. Valberedningen ska lämna förslag till stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode samt ersättning för utskottsarbete, val av revisor och arvode för denne samt förslag till valberedning inför årsstämman 2013. Valberedningen ska i sitt arbete beakta de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter, relevanta för SCA.

Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2012

Valberedningen inför årsstämman 2012 har följande sammansättning:

• • Carl-Olof By, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
• • Håkan Sandberg, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera
• • Torbjörn Callvik, Skandia Liv
• • Bo Selling, Alecta
• • Sverker Martin-Löf, styrelseordförande SCA

Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2012 framgår av kallelsen till stämman på SCAs hemsida www.sca.com. Årsstämma 2012 hålls den 29 mars, se sidan 120.

Valberedningen har sammanträtt vid fyra tillfällen. Styrelsens ordförande har presenterat den styrelseutvärdering som görs årligen samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbetet under året.

Styrelse

SCAs styrelse består av åtta ledamöter valda av årsstämman.

Till styrelsen 2011 omvaldes Pär Boman, Rolf Börjesson, Sören Gyll, Jan Johansson, SCAs vd och koncernchef, Leif Johansson, Sverker Martin-Löf, Anders Nyrén och

Barbara M. Thoralfsson. Sverker Martin-Löf valdes till ordförande.

Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen nedan. SCA uppfyller Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. De anställda har för tiden intill slutet av årsstämma 2013, utsett följande tre representanter i styrelsen, Lars Jonsson, Örjan Svensson och Thomas Wiklund samt deras suppleanter, Anders Engqvist, Bert-Ivar Pettersson samt Harriet Sjöberg.

Styrelsens arbete

Under 2011 har styrelsen sammanträtt tio gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning som utförligt beskriver vilka ordinarie dagordningspunkter som skall förekomma vid årets olika styrelsemöten. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar och fastställande av finansiella rapporter. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende intern kontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen. Affärsenhetscheferna presenterar sina respektive verksamheter och aktuella frågor inom dessa för styrelsen.

Sammansättning av de största aktieägarna, valberedningen 2011 (andel röster)

29,1
14,1
2,5
2,1

* Inklusive fonder och stiftelser.

Styrelse och utskott

				Utskott		Närvaro
Styrelse	Invald	Beroende1)		Revisions- Ersättnings	Styrelse möten	Revisions utskott	Ersättnings utskott
Pär Boman	2010	n			10/10
Rolf Börjesson	2003			x	10/10		2/2
Sören Gyll	1997		x		10/10	5/5
Jan Johansson	2008	n			10/10
Leif Johansson	2006			x	10/10		2/2
Sverker Martin-Löf, ordf.	1986	n	x	ordf.	10/10	5/5	2/2
Anders Nyrén	2001	n	ordf.		10/10	5/5
Barbara Milian Thoralfsson	2006				10/10

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

n = Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare, AB Industrivärden.

n = Vd i SCA, beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt till bolagets större aktieägare, AB Industrivärden.

n = Beroende i förhållande till bolagsledningen.

Styrelsens arbete har även under 2011 präglats av centrala framtidsfrågor för koncernen. Där märks särskilt förvärvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, förvärv inom hygienverksamheten i Brasilien och Turkiet samt avyttringen av förpackningsverksamheten.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens arbete, liksom den verkställande direktörens, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet. Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen. Under 2011 skedde utvärderingen genom enkät och diskussioner mellan styrelseordförande och ledamöterna. Bland annat täcker utvärderingen styrelsens arbetsformer, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resultaten sammanställts. Valberedningen har också informerats om resultatet av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet bestod under 2011 av Anders Nyrén, ordförande, Sören Gyll och Sverker Martin-Löf. Revisionsutskottet har under året haft fem sammanträden. I sitt arbete att bland annat övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas granskningar, revisionsarbetet samt översyn av olika värderingsfrågor som prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, värdering av skogstillgångar samt förutsättningar för årets pensionsskuldsberäkningar.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet består av Sverker Martin-Löf, ordförande, Leif Johansson och Rolf Börjesson. Ersättningsutskottet har under året haft två sammanträden. Därutöver har ett antal ärenden hanterats per capsulam, exempelvis vid olika ledningsförändringar. Arbetet under 2011 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i koncernen.

Internrevision

Grunden för arbetet är en riskanalys vilken görs tillsammans med SCAs ledning. Riskanalysen utmynnar i en revisionsplan, vilken presenteras i revisionsutskottet. Under 2011 genomfördes cirka 120 revisionsprojekt. Under året rapporterade funktionen sina iakttagelser vid varje möte med revisionsutskottet samt vid ett tillfälle även till SCAs styrelse.

Arbetet under 2011 omfattade också uppföljning av enheternas arbete med processbaserad kontroll, uppföljning och rapportering av effektiviteten i den interna styrningen och kontrollen samt särskilda bedömningar av internkontrollen i länder där SCA gör stora investeringar samt i samriskbolag.

Externa revisorer

Vid årsstämma 2008 utsågs, för en mandatperiod om fyra år, revisionsföretaget Pricewaterhouse-Coopers AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Anders Lundin är huvudansvarig för revisionen. Anders Lundin är därutöver revisor i AarhusKarlshamn AB, AB

Electrolux, Husqvarna AB, AB Industrivärden samt Melker Schörling AB. Revisorn innehar inte några aktier i bolaget.

Styrelsen har under 2011 i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid två ordinarie styrelsemöten under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisionsutskottet. Vid dessa möten har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstmöte muntligen en fördjupad rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då skall redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträffande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.

Styrelsens och utskottens möten

Ersättningar, ledning och styrelse

Riktlinjer

Årsstämman 2011 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som bygger på en total ersättning, baserad på fast lön, rörlig ersättning och andra förmåner samt pension. Dessa riktlinjer föreslås oförändrade även till årsstämman 2012, se sidan 14.

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare

Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 6 på sidan 88. Den rörliga ersättningen för vd, vice vd:ar, affärsenhetschefer har för 2011 varit maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 110 procent medan motsvarande begränsning för övriga befattningshavare är 90 procent.

Rörlig ersättning och strategiska mål

Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja koncernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på kassaflöde, rörelseresultat och tillväxt. Det långsiktiga programmet baseras på SCA-aktiens långsiktiga totala avkastning.

Ersättning till styrelsen

Det sammanlagda arvodet till de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna uppgår enligt årsstämmans beslut till 5 200 000 SEK. Se vidare not 6 på sidan 88.

Möjlig maximal ersättning, sammansättning

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. I årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen och i dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning.

Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Beredningen innefattar frågor om internkontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, uppskattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har gett i uppdrag åt bolagets revisor att särskilt granska hur väl reglerna för intern kontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget.

Finansiell rapportering till styrelsen

Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordinarie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.

Extern finansiell rapportering

Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktören ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom årsbokslut granskar revisorn även halvårsbokslutet.

Riskhantering

Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system för inrapportering av bokslut har också införts. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra plansiffror. Viktiga kontrollaktiviteter av betydelse för den finansiella rapporteringen utförs med hjälp av IT-system. Se även Risk och riskhantering på sidorna 58–63.

Kontrollaktiviteter och uppföljning

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernens centrala controllerorganisation och finns lätt tillgängliga på koncernens intranät. Den centrala controllerorganisationen ansvarar för att instruktioner och riktlinjer efterlevs. Processägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affärsenheternas controllerorganisationer vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Därutöver har varje affärsenhet en ekonomiansvarig med ansvar för respektive affärsenhets finansiella rapportering. Ett stöd för kontrollaktiviteterna är de budgetar som varje affärsenhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prognoser.

Under senare år har SCA infört ett standardiserat system av kontroller avseende processer av betydelse för den finansiella rapporteringen. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Därför upprättar varje enhet en förteckning över de faktiska kontroller som ska göras för enheten i fråga. Kontrollerna i dessa processer bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning genom enheten för

intern revision. SCA har i vissa fall även anlitat extern hjälp för att utvärdera dessa kontroller.

Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Se även Internrevision på sidan 51.

Arbetet under 2011

Hela SCA använder sedan många år ett gemensamt inrapporteringssystem för finansiella rapporter. Allt fler enheter inom SCA inför också samma redovisningssystem. Under 2011 infördes det gemensamma redovisningssystemet i bland annat Malaysia. En annan utveckling är att redovisning och rapportering för flera enheter sker på samma plats, med så kallade Shared Service Centers. Rapporteringen blir därmed mer effektiv och likformig. Under året infördes nya sådana centra i bland annat Frankrike. Ett projekt med avsikt att minska antalet legala enheter inom SCA och därmed förenkla rapporterings- och systemstrukturerna påbörjades under 2010 och fortsatte 2011. Projektet har utvecklats till att också omfatta en samordning av SCAs globala processer inom finans och HR. Detta kommer att gradvis påverka de faktiska processerna under 2012. En uppföljning har också gjorts av koncernens processbaserade kontroller. Uppföljningen visar att de flesta av SCAs enheter har dessa kontroller på plats och att de fungerar väl.

Styrelse och revisorer

Valda av årsstämman

Pär Boman (1961) Ingenjör och ekonomexamen Vd, koncernchef och styrelse-

ledamot i Handelsbanken. Invald: 2010 A-aktier: 1 000 Oberoende i förhållande till bolagets större ägare.

Sverker Martin-Löf (1943) Tekn lic, Fil dr hc Ordförande i styrelsen sedan 2002, tidigare vd och koncernchef i SCA. Styrelseordförande i Industrivärden, SSAB och Skanska. Vice ordförande i Ericsson. Styrelseledamot i Handelsbanken. Invald: 1986 A-aktier: 3 000 B-aktier: 77 823 Oberoende av bolaget och bolagsledningen.

Sören Gyll (1940) Tekn dr hc Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Invald: 1997 B-aktier: 4 407 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Rolf Börjesson (1942)

Styrelseordförande i Ahlsell AB och Biolight AB. Styrelseledamot i Avery

Civ ing

Invald: 2003 B-aktier: 17 850 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs

större ägare.

Jan Johansson (1954) Jur kand Vd och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i Handelsbanken och SSAB. Invald: 2008 B-aktier: 61 900

Leif Johansson (1951) Civ ing Styrelseordförande i Ericsson. Preses (ordförande) i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Ordförande i ERT (European Round Table of Industrialists). Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv. Invald: 2006 B-aktier: 6 040 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Anders Nyrén (1954) Civ ek, MBA Vd i AB Industrivärden och koncernchef. Styrelseordförande i Sandvik och vice ordförande i Handelsbanken. Styrelseledamot i Ericsson, Ernströmgruppen, Industrivärden, SSAB, Volvo, Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskoleföreningen. Invald: 2001 B-aktier: 1 200 Oberoende av bolaget och bolagsledningen.

Utsedda av de anställda Suppleanter

Örjan Svensson (1963)

Huvudskyddsombud vid SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet. Medlem av LO. Utsedd: 2005 B-aktier: 75

Lars Jonsson (1956) Ordförande Pappers avd 167 vid SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik, Timrå. Medlem av LO. Utsedd: 2005

Thomas Wiklund (1955)

Skiftgående produktionsledare tillika ordförande för Ledarna på Munksunds pappersbruk. Medlem av PTK Utsedd: 2009

Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA Styrelseledamot i Electrolux AB, Fleming Invest AS, Norfolier AS, Orkla ASA och Telenor ASA. Invald: 2006 B-aktier: 3 000 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare.

Harriet Sjöberg (1946)

Unionen-ordförande SCA Hygiene Products AB, Göteborg. Medlem av PTK. Utsedd: 2001 B-aktier: 1 815

Bert-Ivar Pettersson (1955) Arbetsledare vid SCA Graphic Sundsvall AB, Ortvikens pappersbruk, Sundsvall. Medlem av PTK. Utsedd: 2005

Anders Engqvist (1958) Maskinoperatör vid SCA Packaging Sweden AB, Värnamo. Medlem av LO. Utsedd: 2005

Hedersordförande

Bo Rydin Civ ek, Ek dr hc, Tekn dr hc

Revisorer

PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig: Anders Lundin, Auktoriserad revisor.

Styrelsens sekreterare

Anders Nyberg (1951) Jur kand Chef koncernstab Corporate Legal Affairs, chefsjurist. B-aktier: 36 846

Koncernledning

Jan Johansson (1954) Vd och koncernchef Jur kand Anställd sedan 2007 B-aktier: 61 900

Lennart Persson (1947) CFO och Vice vd Chef koncernstab Finance Företagsekonom Anställd sedan 1987 B-aktier: 41 965

William Ledger (1967) Chef Global Hygiene Supply Tekn kand, kemiingenjör Anställd sedan 2002

Magnus Groth (1963) Chef SCA Consumer Goods Europe Civ ek, Civ ing Anställd sedan 2011

Mats Berencreutz (1954) Vice vd Civ ing Anställd sedan 1981 B-aktier: 7 600

Robert Sjöström (1964) Chef koncernstab Strategy and Business Development inklusive Global Business Services Civ ek, MBA Anställd sedan 2009 B-aktier: 7 400

Sune Lundin (1951) Chef SCA AFH Professional Hygiene Europe Civ ing Anställd sedan 2008 B-aktier: 6 950

Christoph Michalski (1966) Chef Global Hygiene Category Civ ek Anställd sedan 2007 B-aktier: 8 850

Margareta Lehmann (1958) Chef SCA Incontinence Care Europe Civ ek Anställd sedan 1983 B-aktier: 1 398

Thomas Wulkan (1961) Chef SCA MEIA Företagsekonom

Anställd sedan 2000 B-aktier: 3 800

Don Lewis (1961) Chef SCA Americas Företagsekonom

Ulf Söderström (1964) Chef SCA Asia Pacific Företagsekonom, MBA Anställd sedan 2009 B-aktier: 4 500

Ulf Larsson (1962) Chef SCA Forest Products Jägmästare Anställd sedan 1992 B-aktier: 4 400

Michael Cronin (1958) Chef SCA Packaging Marknadsföringsexamen Anställd sedan 2010 B-aktier: 5 000

Kersti Strandqvist (1963) Chef koncernstab Corporate Sustainability Civ ing, Tekn lic Anställd sedan 1997 B-aktier: 1 397

Gordana Landén (1964)

Gordana Landén

Chef koncernstab Corporate Human Resources Fil kand Anställd sedan 2008 B-aktier: 3 617

Anders Nyberg (1951) Chef koncernstab Corporate Legal Affairs, chefsjurist Jur kand Anställd sedan 1988 B-aktier: 36 846

Camilla Weiner (1968) Chef koncernstab Corporate Communications Civ ek Anställd sedan 2010 B-aktier: 1 200

Risker och riskhantering

Risker som kan påverka måluppfyllelsen

SCA är exponerat för ett antal risker, vilka kan ha större eller mindre betydande påverkan på koncernen. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka påverkar SCAs möjligheter att nå uppställda mål för koncernen. Detta gäller såväl finansiella mål som mål inom andra områden. SCAs mål framgår av beskrivningen under avsnittet Strategi på sidorna 6–10.

Många av de beskrivna riskerna kan påverka företaget både positivt och negativt. Detta betyder att vid en gynnsam utveckling av risken eller om riskhanteringen lyckas bemästra risken på ett bra sätt kan måluppfyllelsen bli bättre än förväntat. I denna mening innehåller riskerna även

möjligheter för SCA. Exempel på detta är BNPutveckling och konjunktur, kostnader för insatsvaror, kund- och konsumentbeteenden samt variationer i marknadspris.

SCAs struktur och värdekedja

SCAs struktur och spridda verksamhet medför i sig själv en viss grad av riskreducering. SCA verkar inom fyra affärsområden som levererar till helt eller delvis olika kundsegment och slutförbrukare. De olika verksamheterna påverkas delvis olika av konjunktur och den allmänna välståndsutvecklingen. Konkurrenssituationen skiljer sig också åt i olika verksamheter. SCA säljer via många olika kanaler och distributionsvägar.

Verksamheten har en stor geografisk spridning. Försäljning sker i fler än 100 länder världen över och tillverkningen bedrivs vid cirka 250 produktionsenheter i ett 40-tal länder. Ofta är försäljningen baserad på lokal tillverkning.

SCAs struktur innebär också att råvaruflödena till viss del är integrerade från skogsmark till färdiga konsumentprodukter. Under 2011 kom 50 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog. Vedfibern används för SCAs tillverkning av avsalumassa, wellpappråvara, tryckpapper, inom sågverksrörelsen samt för tillverkning av mjukpapper. Eget skogsavfall används inom biobränsleverksamheten. Energi som genererats i produktionsprocessen används internt eller säljs.

BNP-utveckling och konjunktur Miljöpåverkan och klimatförändringar Påverkan av politiska beslut Påverkan av substitut Beroende av stora kunder och

SCAs volymutveckling är kopplad till utvecklingen av BNP och därmed sammanhörande faktorer, som till exempel industriproduktion, i de länder som är SCAs huvudsakliga marknader. Variationer i BNPutvecklingen påverkar efterfrågan på vissa av SCAs produkter.

SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljön. Frågan om klimatförändringens ekonomiska påverkan växer också i betydelse.

Policy/Åtgärd

Risk

SCA har reducerat påverkan av den allmänna ekonomiska konjunkturutvecklingen genom satsning på hygienverksamheten. Övriga verksamheter är mer konjunkturberoende.

Personliga hygienprodukter och Mjukpapper svarade 2011 för 59 procent av SCAs omsättning. Försäljningen till detaljhandelsmarknaden, vilken utgör huvuddelen av omsättningen inom hygienprodukter, är mer beroende av etablerade konsumtionsmönster och distribution än av konjunktursituationen. Institutions- och hemvårdssegmentet för inkontinensprodukter är också relativt konjunkturoberoende, även om det i vissa länder kan påverkas av den offentliga budgetsituationen. Det mest konjunkturkänsliga segmentet inom hygienverksamheten utgörs av mjukpapper för storförbrukare, vilket påverkas av konsumtionen av mjukpapper utanför hemmet, till exempel inom industri, kontor samt inom hotell- och restaurangbranschen.

Ett mer konjunkturkänsligt affärsområde är Förpackningar, vilket 2011 svarade för 25 procent av omsättningen. Volymutvecklingen påverkas av utvecklingen inom livsmedelsindustrin (cirka 45 procent av volymerna) och tillverkningsindustrin (cirka 30 procent). Även Skogsindustriprodukterna är konjunkturkänsliga. Försäljningen av tryckpapper, vilken utgör 8 procent av SCAs försäljning, påverkas av svängningar i annonskonjunkturen. Den relativt konjunkturberoende bygg- och småhusindustrin påverkar SCAs verksamhet inom sågade trävaror, vilken utgör 5 procent av omsättningen.

För samtliga verksamheter gäller att SCA hanterar effekten av förekommande konjunktursvängningar med åtgärder för att sänka kostnaderna samt att se över kapacitets- och produktionsstruktur.

SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy, vilken anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom miljö och socialt ansvar. Riskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöhanteringssystem, miljöriskundersökningar i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar.

Koncernens stora skogsinnehav har en betydande positiv miljöpåverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara.

Genom det omfattande resursanvändningssystemet RMS kontrollerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Uppgifterna används till intern styrning och uppföljning av satta mål. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion och minskade utsläpp av växthusgaser. Det sker ett kontinuerligt arbete för att minska den redan låga användningen av olja och kol samt att öka inslaget av förnybar energi, som vindkraft. En utförlig beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i Hållbarhetsredovisningen.

Den färdiga avsalumassan används sedan i tillverkningen av framför allt mjukpapper och personliga hygienprodukter. Under 2011 kom 41 procent av massabehovet från den egna massatillverkningen. SCA är också en stor aktör på returfibermarknaden. Den egna insamlingen svarade 2011 för 35 procent av koncernens behov, vilka främst avsåg mjukpapper och förpackningar men även SCAs tryckpappersverksamhet använde sig av den insamlade returfibern.

Processer för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning på koncernledningens rekommendationer. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer bolagets delegeringsordning, från styrelse till vd och från vd till affärsenhetschef. Det innebär att de flesta operativa risker hanteras av SCAs affärsenheter på lokal nivå men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsenheternas löpande rapportering samt den årliga strategiprocessen, där risker och riskhantering är en del av processen.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisker. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse och utgör tillsammans med SCAs energiriskpolicy ett ramverk för hanteringen. Riskerna sammanställs och följs upp löpande för att säkerställa att dessa riktlinjer efterföljs. SCA har även centraliserat annan riskhantering.

SCA har etablerat en stabsfunktion för intern revision vilken följer upp att organisationen efterlever koncernens policyer.

Risker och riskhantering

De viktigaste risker som påverkar SCAs förmåga att nå uppsatta mål presenteras på sidorna 58–63 tillsammans med en beskrivning av hur dessa risker hanteras.

Miljöpåverkan och klimatförändringar Påverkan av politiska beslut	Påverkan av substitut	Beroende av stora kunder och distributörer
SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och biologiska processer, vilket kan medföra och administrativa regler i de fler än 100 länder i kostnader för återställande av miljön. Frågan vilka koncernen är verksam. Dessa rör sig om om klimatförändringens ekonomiska påver generella regler såsom beskattning och finansiell kan växer också i betydelse. rapportering. SCA påverkas också av mer speci fika regler som tillståndsgivning enligt miljöbalken och kostnadsersättning inom hälsovårds systemen.	Andra produktlösningar (substitut) kan ersätta produkter som ingår i SCAs utbud och därmed minska försäljningen. SCA kan också genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta mark nadsandelar av substituten. Frågan om substitut är också kopplad till förändrade kund- och kon sumentbeteenden och attityder vilka påverkar efterfrågan på vissa produkter och därmed lön samheten.	Detaljhandeln är SCAs största enskilda kund grupp och utövar därmed ett stort inflytande. SCA använder också andra distributörer eller återförsäljare vilka kan påverka SCA. Generellt pågår inom flera av SCAs försäljningskanaler en konsolidering, vilket ökar beroendet av enskilda kunder. Det ökande beroendet kan leda till nega tiva konsekvenser, om SCA inte skulle leva upp till ställda krav.	Ri sk
SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy, Genom SCAs funktion Public Affairs arbetar bola vilken anger riktlinjerna för koncernens åtgär get med interna nätverk för att bevaka och utvär der inom miljö och socialt ansvar. Riskerna dera omvärldsförändringar, sätta prioriteter och ta minimeras genom förebyggande arbete i form fram samordnade handlingsplaner. SCA medver av certifierade miljöhanteringssystem, miljö kar också i nationella och internationella bransch riskundersökningar i samband med förvärv organisationer, vilka är de primära organen för samt saneringsprojekt vid nedläggning av deltagandet i den aktuella samhällsdebatten. anläggningar. I för bolaget viktiga frågor kan SCA även arbeta Koncernens stora skogsinnehav har en direkt tillsammans med myndigheter och allmän betydande positiv miljöpåverkan genom het. Exempel på detta är i arbetet med att absorption av koldioxid. Skogen garanterar anlägga vindkraftverk på SCAs mark i mellersta dessutom tillgång till förnybar skogsråvara. Sverige samt de regelbundna samråden med Genom det omfattande resursanvänd svenska samer avseende samverkan mellan ningssystemet RMS kontrollerar SCA hur skogsbruk och renskötsel. företaget utnyttjar energi, vatten, transporter Ett nyckelområde för SCA är den globala och råvaror. Uppgifterna används till intern energi- och miljölagstiftningen. Då SCA har stor styrning och uppföljning av satta mål. SCA verksamhet i Europa och EU har en ledande roll i arbetar aktivt med att reducera klimatpåver att utveckla miljölagstiftning så fokuserar SCA kan genom sänkt energikonsumtion och sina aktiviteter på EUs olika institutioner. SCA föl minskade utsläpp av växthusgaser. Det sker jer till exempel utvecklingen inom policyområden ett kontinuerligt arbete för att minska den av stor vikt för bolaget, såsom resursanvändning redan låga användningen av olja och kol samt generellt och frågor om vatten, luft och avfall till att öka inslaget av förnybar energi, som vind exempel avseende EUs handel med utsläppsrät kraft. En utförlig beskrivning av SCAs arbete ter, EUs avfallsdirektiv och frågan om användan och styrning inom detta område ges i Hållbar det av svavelhaltiga bränslen inom sjöfarten. hetsredovisningen. SCA arbetar aktivt med att sprida erfarenhe terna av olika nationella system till beslutsfattare i länder där nya strukturer byggs upp. Exempel på detta är uppbyggnaden av system för kostnadsfri förskrivning av inkontinenshjälpmedel i länder där	Substitut förekommer för i stort sett alla SCA-pro dukter. Det kan röra sig om andra produkter med liknande funktion, till exempel tygblöjor, förpack ningar av plast och tygtrasor för avtorkning, eller helt andra lösningar på kundens och konsumen tens behov såsom elektriska handavtorkare och spridning av nyheter genom elektronisk media i stället för på papper. SCA vidtar proaktiva åtgärder för att anpassa sig till förekomsten av substitut och ta tillvara möj ligheterna att expandera SCAs affär genom att se substituten som en marknadspotential. Ett sätt att vara proaktiv är genom egen innovation, inklusive egen forskning och utveckling. En stor drivkraft för innovation är krav och önskemål från kunder och konsumenter. Utvecklingsarbetet sker därför ofta i direkt samarbete med kunder. En allt viktigare fak tor är ökad hållbarhet, både avseende miljö, eko nomi och sociala faktorer. Andra krav på SCAs innovation är önskan att skapa lönsam differentie ring av SCAs produktutbud och skapa värde och tillväxt, både för kunderna och SCA (läs mer om innovation på sidan 18). I många länder är penetrationsgraden låg, det vill säga att endast en liten andel av befolkningen använder sig av SCAs produkter, jämfört med i utvecklade länder. För att öka acceptansen för produkterna arbetar SCA med attitydfrågor och att bryta tabun. Detta gäller även i Europa och Nordamerika, exempelvis inom inkontinenspro	SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder inom många olika verksamhetsområden. Inom detaljhandeln pågår en trend mot ökad kon centration, vilken hittills framför allt betytt färre detaljhandelsföretag på nationell och regional nivå. Detta kan också rymma möjligheter genom närmare samarbeten. Fortfarande är antalet detaljhandelsföretag stort, vilket minskar risken för SCA. SCA använder också distributörer, fram för allt för mjukpapper för storförbrukare. Här är antalet distributörer mycket stort och den interna tionella koncentrationen relativt liten. SCAs tio största kunder svarade 2011 för 13 procent av SCAs försäljning. Den enskilt största kunden svarade för 2 procent av försäljningen. De flesta av dessa kunder var detaljhandelsföretag. Några större distributörer för mjukpapper för stor förbrukare ingår också bland de tio största kun derna. Kreditrisken i kundfordringar behandlas under avsnittet Kreditrisk på sidan 63.	Po lic y/ Åt gä rd

SCA har de senaste åren expanderat verksamheten på nya geografiska tillväxtmarknader utanför Västeuropa och Nordamerika. Expansionen kan, om förhållandena är annorlunda än på redan etablerade marknader, medföra nya risker för SCA.

Expansion på nya marknader Variationer i marknadspris för SCAs produkter

Variationer i marknadspriserna för SCAs produkter kan skapa stora svängningar i resultatet för produkten ifråga, i de fall variationerna inte är relaterade till förändrade kostnader för SCA.

Risker i anläggningar Leverantörer Kostnader för insatsvaror Risker relaterade till anställda, legala risker

SCA har ett stort antal produktionsanläggningar i ett 40-tal länder. Många av dessa bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leveransproblem.

Policy/Åtgärd

Risk

SCA kan expandera verksamheten på olika sätt. Försäljning av SCAs produkter på nya marknader kan skötas av agenter eller av egna säljbolag. I de fall tillverkning på den lokala marknaden är aktuell, kan den ske i ett samriskbolag med andra ägare eller i form av att SCA förvärvar eller startar ett helägt bolag. Ett samriskbolag minskar risken för SCA genom samarbete med en partner med god lokalkännedom.

En förstudie genomförs innan verksamheten startar. Beroende på hur verksamheten avses bedrivas görs förstudien på olika sätt, till exempel genom marknadsstudier och genomgång av juridiska förutsättningar inklusive miljölagstiftning, så kallad due diligence av existerande bolag och bedömningar av affärsklimat och förekommande affärsmetoder på marknaden ifråga. Det görs även en riskanalys av miljömässiga och affärsetiska frågeställningar.

När verksamheten väl kommit igång har SCA ofta förbättrat sin kunskap om marknaden och kan därigenom anpassa verksamheten. Viktigt är att rekrytera personal med rätt värderingar samt genom kommunikation upprätthålla kontakten med marknaden ifråga. SCAs koncernpolicyer, inklusive Uppförandekod och hållbarhetspolicy, gäller för alla marknader där SCA är verksamt.

Risken för att variationer i marknadspriser skapar stora svängningar i resultatet kan mötas på flera sätt. En mindre del av kontrakten, framför allt inom wellpapp, har indexerats för att motsvara underliggande kostnadsbild. Långtidskontrakt till fasta priser samt prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att minska effekten på SCA av prisvariationerna vidtas åtgärder för att anpassa kostnadsbilden till sänkta marknadspriser, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personaloch kapacitetsreduktioner samt översyn av verksamhetsstrukturen. I andra fall kan produktens innehåll anpassas till den nya marknadsprisnivån.

Förändrade marknadspriser inom några av SCAs produktsegment framgår av nedanstående grafik. Bilden återger medelpriset per år (index 100) och svängningar kring detta under de senaste tio åren.

SCAs arbete inom detta område styrs av en Risk Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera försäkringsbara risker. Målet med riskhanteringen ur detta perspektiv är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljön, företagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa och vidmakthålla balans mellan skadeförebyggande och försäkringsskydd.

Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av riskingenjörer och jämförelser med andra anläggningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det skadeförebyggande arbetet innefattar också underhåll av anläggningar, utbildning av personal, god ordning och reda samt dokumentation. Varje år investerar SCA i skadeförebyggande åtgärder och befintliga anläggningar arbetar kontinuerligt för att minska sina risker. Bland annat förses nya anläggningar regelmässigt med sprinklersystem. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade till återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. Inom EU sker försäkringen i eget bolag, med extern återförsäkring för större skador. Utanför EU samarbetar SCA med marknadsledande försäkringsbolag.

Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2001–2011 per produkt

Leverantörer	Kostnader för insatsvaror	Risker relaterade till anställda, legala risker samt risker i IT-system
SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverantö rer kan också orsaka SCA problem om de inte lever upp till gällande lagar och förordningar eller på annat sätt uppvisar ett oetiskt beteende.	Marknadspriset för många insatsvaror, använda i tillverkningen av SCAs produkter, varierar över tiden vilket kan påverka SCAs resultat.	Risker relaterade till anställda SCA måste ha tillgång till kompetenta och motive rade medarbetare samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål. Legala risker Ny lagstiftning i olika länder kan påverka SCA negativt. Rättsprocesser kan vara utdragna och kostsamma. Risker i IT-system SCA är beroende av IT-system för den fortlöpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kri tiska system har en direkt påverkan på produktio nen. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets resultatredovisning.	Ri sk
För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantörer och tecknar löpande avtal med varierande löptider. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns ett flertal olika leve rantörer. Avtalen säkerställer leveranser av en bety dande andel insatsvaror samtidigt som effekterna av plötsliga kostnadsökningar begränsas. Ett dju pare samarbete som också inkluderar utveckling av material och processer sker med utvalda leverantörer. SCA utvärderar kontinuerligt alla viktiga leveran törer för att säkerställa att de lever upp till SCAs krav i alla avseenden. Utvärderingen kan ske i form av frågeformulär, besök på plats eller med hjälp av oberoende revisioner. För i stort sett alla viktiga insatsvaror utvärderar SCA följande faktorer hos nuvarande och potentiella leverantörer: • Kvalitet • Produktsäkerhet • Påverkan på miljö inklusive frågan om insats varornas ursprung • Användandet av kemikalier • Efterlevnad av SCAs Uppförandekod	Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs struktur innebär att råvaruflödena till bety dande del produceras inom koncernen och därmed får prisförändringar mindre effekt på resultatet. Under 2011 kom 50 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och 41 procent av massabehovet från egen massatillverkning. Den egna insamlingen av returfiber svarade för 35 procent av koncernens behov. Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och säkrar energipris risken för elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information om energiprisrisken och dess hantering återfinns på sidan 62. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring, även om det undantagsvis kan göras. En stor kostnadspost är oljebaserade material och andra oljerelaterade kostnader, som till exem pel transporter. De oljebaserade materialen används främst inom Personliga hygienprodukter samt generellt som förpackningsmaterial. Dessa och andra kostnader hanteras främst genom kom pensation i form av höjda priser på SCAs produkter när så är möjligt eller med hjälp av förändrad pro duktspecifikation eller genom rationalisering av den egna verksamheten. Effekten av prisförändringar på insatsvaran kan fördröjas genom inköpsavtal. SCAs relativa kostnader för olika viktiga insats varor beskrivs på sidan 116. Prisutvecklingen för några insatsvaror framgår nedan. Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2001–2011 per produkt	Risker relaterade till anställda Genom en strategisk bemanningsplanering säker ställer SCA tillgången på personer med rätt kom petens vid rätt tillfälle. Rekryteringen kan ske både externt och internt, där den interna rekryteringen och rotationen underlättas genom en så kallad Job portal, där lediga befattningar utannonseras, både internt och externt. Löner och andra villkor skall vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärs mässiga prioriteringar. En etablerad successionspla nering säkrar verksamheten. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna. Legala risker SCA följer utvecklingen av lagstiftningen genom sin interna juridiska stab samt genom externa råd givare. En annan viktig fråga är hanteringen av SCAs immateriella tillgångar (patent, varumärken med mera), vilken till stor del är centraliserad. I de 100-tal länder där SCA verkar hanteras lokala juri diska frågor och tvister genom ett omfattande nät verk av lokala juridiska rådgivare. Risker i IT-system SCA har etablerat ett ledningssystem för informa tionssäkerhet jämte kvalitetsrutiner som styr IT verk samheten. Uppföljning av informationssäkerheten sker genom kontinuerliga revisioner. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, för förändring av befintliga system liksom för den dagliga driften. Större delen av SCAs systemland skap bygger på välbeprövade produkter såsom SAP.	Po lic y/ Åt gä rd

Returpapper (OCC) Elenergi (Nordpool)

Massa (NBSK, USD) Medelpris för perioden

SCAs motpartsrisk.

Energiprisrisk Valutarisk | Transaktionsexponering Valutarisk | Omräkningsexponering Kreditrisk Likviditets- och refinansieringsrisk Ränterisk

Energiprisrisk är risken att ökade energipriser påverkar SCAs rörelseresultat negativt. SCA är exponerat för prisförändringar på elektricitet och naturgas men även priset på andra energiråvaror påverkar SCAs rörelseresultat både direkt och indirekt.

valutakurser för exportintäkter och importkostnader påverkar koncernens rörelseresultat och anläggningstillgångars anskaffningsvärde negativt.

Transaktionsexponering är risken för att ändrade

Transaktionsexponeringen, som följer av export och import, kan säkras upp till 18 månader. Kontrakterade framtida betalningar för anläggningstillgångar i främmande valuta kan säkras upp till hela anskaffningsvärdet.

Det prognostiserade valutanettoflödet mot SEK uppgår till 10 544 (10 430; 9 667) MSEK på årsbasis. De prognostiserade flödena förväntas infalla jämnt över tiden. Vid årsskiftet var ett nettoflöde mot SEK motsvarande 2,7 månader av 2012 års prognostiserade flöden säkrade. Majoriteten av säkringarna förfaller under första och andra kvartalet 2012.

I tabellen nedan visas säkringar av 2012 års flöden samt dess prognos.

För vidare information avseende säkringar av transaktionsexponering, se not 18 Derivat på sidan 98.

Prognos och säkringar avseende 2012 års flöden

Valuta	Netto flöden MSEK	Valuta inflöden MSEK	Valuta utflöden MSEK	Säkrade inflöden %	Säkrade utflöden %
GBP	2 001	4 290	–2 289	16	7
RUB	1 398	1 440	–42	7	0
EUR	1 358		16 490 –15 132	5	5
DKK	1 055	1 537	–482	33	0
NOK	963	1 096	–133	21	0
CHF	919	1 017	–98	13	0
JPY	839	861	–22	87	0
CAD	829	1 312	–483	10	4
USD	–1 824	6 181	–8 005	6	11
Övriga	3 006	6 558	–3 552	9	5
SEK	–10 544		7 808 –18 352	56	11

Policyn avseende omräkningsexponering för utländska nettotillgångar är att säkra en så stor andel mot SEK att koncernens skuldsättningsgrad är opåverkad av valutakursförändringar. Säkringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i främmande valutor finansieras med viss andel lån och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid säkring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsättningsgrad. Omräkningsexponering i de utländska dotterbolagens resultaträkningar kurssäkras inte.

Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick den 31 december 2011 till 62 293 (67 086; 72 591) MSEK. Valutafördelning framgår av tabellen nedan. Vid årsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 23 572 (22 141; 26 530) MSEK i utländsk valuta, vilket motsvarade en total matchningsgrad om 38 (33; 37) procent.

För vidare information avseende säkringar av omräkningsexponering, se not 18 Derivat på sidan 98.

Finansiering av sysselsatt kapital

	Sysselsatt	Netto		Matchning finansiering
Valuta	kapital MSEK	låneskuld MSEK	2011 %	2010 %
EUR	28 868	10 215	35	29
USD	7 564	2 196	29	30
GBP	6 167	3 615	59	36
MXN	5 021	2 361	47	54
RUB	2 288	1 289	56	51
DKK	1 797	769	43	45
PLN	1 410	841	60	61
COP	1 339	404	30	34
Övriga	7 839	1 882	24	23
Summa valutor	62 293	23 572	38	33
SEK	35 646	13 076
Summa	97 939	36 648

Energiprissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion 2011-12-31

Långsiktig valutakänslighet

Valuta	Försälj ning %	Kost nader %	Rörelse resultat1) MSEK	Bok slutskurs 2011-12-31	Snitt kurs 2011
EUR	50	47	7 407	8,9383	9,0241
USD	10	14	–2 717	6,9198	6,4809
GBP	8	5	3 922	10,6676	10,3934
SEK	8	17	–8 042
RUB	3	3	78	0,2150	0,2210
MXN	3	2	617	0,4938	0,5234
AUD	3	1	1 548	7,0236	6,6901
DKK	2	1	1 046	1,2028	1,2115
Övriga	13	10	5 365
Summa	100	100	9 224

I tabellen till vänster visas fördelningen av koncernens nettoomsättning och rörelsekostnader per valuta vilket ger en bild av koncernens långsiktiga valutakänslighet. De största exponeringarna finns i EUR, USD, GBP och SEK. Obalansen mellan försäljning och kostnader i SEK beror på att den svenska verksamheten har en hög exportandel som faktureras i främmande valutor.

1) Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

Omräkningsexponering är den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av de utländska dotterbolagens balans- och resultaträkningar till SEK.

Risk Policy/Åtgärd

citet och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker säkras upp till 36 månader. Energiprissäkringar sker dels genom finansiella instrument och dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal. SCA säkerställer leverans av elektricitet och

naturgas genom centralt förhandlade leveransavtal med väletablerade leverantörer. Portföljen av leveransavtal ska ha en god spridning för att minimera

SCA köpte under 2011 cirka 7 (7; 7) TWh elektri-

Grafen nedan visar SCAs prissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion av elektricitet och naturgas för de kommande tre åren. Grafen inkluderar både finansiella säkringar och säkringar gjorda via leveransavtal. En del av den svenska elexponeringen är säkrad för en längre period via

För vidare information avseende finansiella pris-

citet och cirka 9 (9; 9) TWh naturgas.

leveransavtal som förfaller 2019.

säkringar, se not 18 Derivat på sidan 98.

SCA hanterar energiprisrisken centralt för elektri-

Valutarisk Omräkningsexponering	Kreditrisk	Likviditets- och refinansieringsrisk	Ränterisk
Omräkningsexponering är den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av de utländska dot terbolagens balans- och resultaträkningar till SEK.	Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs motparter i finansiella kontrakt eller kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden.	Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalnings förpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.	Med ränterisk avses risken att förändringar i ränte nivån påverkar SCA negativt. SCA påverkas av rän teförändringar via finansnettot.	Ri sk
Policyn avseende omräkningsexponering för utländska nettotillgångar är att säkra en så stor andel mot SEK att koncernens skuldsättningsgrad är opåverkad av valutakursförändringar. Säkringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i främ mande valutor finansieras med viss andel lån och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid säkring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsättningsgrad. Omräk ningsexponering i de utländska dotterbolagens Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta upp gick den 31 december 2011 till 62 293 (67 086; 72 591) MSEK. Valutafördelning framgår av tabellen nedan. Vid årsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 23 572 (22 141; 26 530) MSEK i utländsk valuta, vilket motsvarade en total match För vidare information avseende säkringar av om räkningsexponering, se not 18 Derivat på sidan 98.	Finansiell kreditrisk Målsättningen är att motparterna ska ha ett kredit betyg om lägst A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. SCA strävar efter att använda avtal vilka medger nettoberäkning av fordringar och skulder. Från 2011 bestäms kreditexponeringen i derivatinstru ment som marknadsvärdet på instrumentet. Jämfö rande år, som innehåller ett riskpåslag, har inte räk nats om. Vid årsskiftet uppgick den totala kreditexpone ringen till 9 739 (13 128; 16 103) MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för finansiella avistain strument med 7 487 (8 296; 11 927) MSEK varav 6 167 (6 431; 6 779) MSEK var hänförligt till leasing transaktioner (se not 32 Eventualförpliktelser). Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till 820 (4 832; 4 176) MSEK den 31 december 2011. Kreditrisk i kundfordringar Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kre ditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kreditlimit fastställs och följs upp löpande. Kund fordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respek tive kund. Grafen nedan visar de tio största kunder nas andel av utestående kundfordringar per verk samhetsområde.	SCA ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 10 procent av koncernens prognostiserade årsomsätt ning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttolåneskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs policy är att inte medge villkor som ger lån givarna rätt att säga upp lån eller justera räntan som en direkt följd av förändringar av SCAs finansiella nyckeltal eller kreditbetyg. Koncernens finansiering säkerställs i huvudsak genom banklån, obligationslån samt via emissioner av företagscertifikat. Refinansieringsrisken i den kortfristiga upplåningen begränsas genom medel fristiga kreditlöften från banksyndikat och enskilda banker med god kreditvärdighet. SCAs nettolåneskuld ökade med 2 242 MSEK under 2011 främst till följd av en högre pensions skuld. Bruttolåneskuldens genomsnittliga löptid uppgick vid årsskiftet till 2,9 (2,9; 2,6) år. Om kort fristiga lån ersätts med långfristiga outnyttjade kre ditlöften uppgår löptiden till 3,6 år. Outnyttjade kre ditlöften uppgick vid årets slut till 21 016 MSEK. Dessutom fanns likvida medel om 2 752 MSEK. Under året refinansierades lån om sammanlagt cirka 6 150 MSEK, varav huvuddelen avser en Eurobond om 600 MEUR (5 363 MSEK) emitterad i maj 2011 till ett 150-tal europeiska investerare. Dessutom tecknades under november 2011 ett lånelöfte om 1 100 MEUR (9 832 MSEK) relaterat till SCAs bud att förvärva Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet. För vidare information se not 22 Kortfristiga finansiella tillgångar och likvida medel på sidan 99 samt not 25 Finansiella skulder på sidan 102.	SCA strävar efter att uppnå en god spridning av ränteförfall för att undvika att stora lånevolymer är föremål för ränteomsättning vid samma tidpunkt. SCAs policy är att låna med kort räntebindning eftersom det är SCAs uppfattning att det leder till en lägre räntekostnad över tiden. Ränterisk och ränte bindningsperiod mäts per valuta och den genom snittliga räntebindningen ska vara i intervallet 3–15 månader. SCAs finansnetto har ökat under 2011 som ett resultat av högre räntesatser. SCAs största låneva lutor är SEK och EUR, se graf nedan. SCA använ der finansiella derivat för att åstadkomma önskad räntebindning och valutabalans. Bruttolåneskulden, inklusive derivatinstrument, hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindning på 6,2 (6,5; 4,8) måna der. Den genomsnittliga räntan på den totala ute stående nettolåneskulden, inklusive derivatinstru ment, uppgick vid årsskiftet till 4,14 (3,36; 2,89) procent.	Po lic y/ Åt gä rd
	Tio största kundernas andel av utestående kundfordringar per verksamhetsområde % 20 15 10 5 0 Personliga hygienprodukter och Mjukpapper Förpackningar Skogsindustriprodukter	Likviditetsreserv MSEK 2011 2010 2009 Outnyttjade kreditlöften 21 016 28 393 33 400 Likvida medel 2 752 1 866 5 148 Summa 23 768 30 259 38 548	Bruttolåneskuld fördelad per valuta MSEK 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 SEK EUR AUD GBP MXN USD RUB PLN DKKÖvriga Bruttolåneskuld

Höjd ambitionsnivå

Hållbarhet är en integrerad del i SCAs verksamhet och i företagets strategi för tillväxt och värdeskapande. Under 2011 höjde SCA ambitionsnivån inom hållbarhet.

För SCA handlar hållbarhet om att skapa värde för människor och miljö – värden som gynnar kunder och konsumenter, medarbetare och aktieägare, liksom omgivande miljö och samhällen. Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete förbättrar konkurrenskraften, minskar kostnader och risker, gör SCA till en attraktiv investering och arbetsgivare samt stärker varumärket.

Under 2011 vidareutvecklade SCA sin hållbarhetsstrategi med ett antal nya ambitioner och mål. Medan ambitionerna förklarar den långsiktiga visionen så är målen konkreta och mätbara och utgör steg på vägen för att nå ambitionerna. Mätbarhet är prioriterat inom SCA – för att skapa transparens och tillgodose intressenternas förväntningar men även för att driva hållbarhetsarbetet framåt.

Hållbarhetsstrategin utvecklas kontinuerligt, nya målsättningar och nyckeltal kommer att införas medan andra, redan uppfyllda mål, kommer att avslutas. Detta för att skapa värde, driva innovation och integrera hållbarhetsarbetet än mer i affärsverksamheten.

Ambitioner för människor

• • Vi anses vara ett av världens mest trovärdiga företag genom att leverera hållbar tillväxt och värde för våra intressenter.
• • Med våra hygienlösningar förbättrar vi hygienstandarden över hela världen. Vi utvecklar innovativa lösningar som förenklar en hälsosam och hållbar livsstil för miljontals existerande användare av våra produkter och tjänster och för miljarder människor på tillväxtmarknader.
• • Vi stödjer kvinnors rätt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhället – socialt, utbildningsmässigt och professionellt – över hela världen genom att ge dem tillgång till och utbildning om hygienlösningar.
• • Vi främjar resurseffektivitet med våra förpackningslösningar genom att skydda produkterna och dess specifika egenskaper i leverantörskedjan, samtidigt som vi stöttar varumärkesoch konsumentkommunikationen.

Ambitioner för miljö

• Vi levererar hållbara mervärdeslösningar till våra kunder från en säker, resurseffektiv och miljöanpassad värdekedja innefattande inköp, produktion samt forskning och utveckling.

• • Vi motverkar klimatförändringar och minimerar vår påverkan på naturen genom en kombination av nya innovationer och tekniker, effektivitetsförbättringar, konsumentinitiativ och koldioxidupptag i våra skogar.
• • Vi engagerar oss i biologisk mångfald i våra skogar och vi har åtagit oss att sköta och använda dem ansvarsfullt. Vi strävar efter att maximera det värde våra skogar tillför vårt ekosystem, klimat, kunder och samhälle genom en kombination av innovation, effektivitetsförbättringar samt klok och långsiktig skötsel.

Mål för människor

Hälsa & säkerhet för medarbetarna

Vi har en nollvision för arbetsplatsolyckor och vi ska minska olycksfallsfrekvensen (FR) med 25 procent mellan 2011–2016.

Vi ska dela med oss av vår hygienkunskap till kunder och konsumenter och ge tillgång till prisvärda, hållbara hygienlösningar som bidrar till ett hälsosamt och värdigt liv. På de marknader där vi har närvaro ska vi:

• • Sprida kunskap om hygien med anknytning till våra produkter och tjänster.
• • Sträva efter att genomföra utbildningsprogram för flickor, kvinnor och vårdgivare.
• • Sträva efter att erbjuda mest värde för konsumenterna genom prisvärda hygienlösningar till alla.

Hållbar innovation

Vi ska leverera bättre, säkra och miljöanpassade lösningar till våra kunder. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra resurseffektiviteten och minska miljöpåverkan med hänsyn tagen till nya innovationers hela livscykel.

Uppförandekod

• • SCAs leverantörsstandard ska användas för att främja gemensamma värderingar och prioriteringar genom hela leverantörskedjan. Från 2015 ska den finnas med i alla leverantörskontrakt.
• • Vi ska efterleva SCAs Uppförandekod. Samtliga anställda ska få regelbunden utbildning i koden.

Mål för miljö

• • Vi ska minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen och från inköpt el och värme med 20 procent till år 2020, med 2005 som referensår.
• • Vi ska trefaldiga produktionen av biobränsle från våra skogar till år 2020, med 2010 som referensår.
• • Vindkraftsproduktionen från SCAs skogar ska öka till 5 TWh till år 2020 med 2010 som referensår.

Vatten

• • Vår ambition är hållbart vattenbruk och vi ska minska vattenanvändningen i områden med vattenstress med 10 procent till år 2015, med 2010 som referensår.

• • Samtliga SCAs massa- och pappersbruk ska förses med mekanisk och biologisk vattenrening till år 2015.

• • Vi ska uppnå och bibehålla vårt mål om att ingen färskfiberbaserad råvara, inklusive pappersmassa och wellpappråvara, ska komma från kontroversiella källor*.

• • Vi ska bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Minst 5 procent av vår produktiva skogsmark ska undantas för avverkning i våra ekologiska landskapsplaner och ytterligare 5 procent av våra skogar ska undantas av naturhänsyn.

^* Kontroversiellt ursprung definieras som:

^– Virke som avverkats olagligt.

^– Virke från skogar med högt bevarande värde.

^– Virke från områden där mänskliga rättigheter eller ursprungsbefolkningens rättigheter kränks.

Ekonomiskt ansvar

Hållbarhetsarbetet har stor betydelse för SCAs förmåga att attrahera kunder, anställda och investerare. Från ett ägarperspektiv bidrar arbetet med hållbarhet till att öka värdet på bolaget.

Att skapa värde för intressenter

Genom affärsverksamheten bidrar SCA till att skapa ekonomisk utveckling i samhället och ekonomisk utveckling hos intressenterna, både direkt och indirekt.

SCA förser kunder med produkter och köper varor och tjänster från sina leverantörer. Lön betalas till de anställda, som i sin tur bidrar till samhällsekonomin med skatter och köpkraft. Aktieägarna får utdelning och samhället inkomster i form av skatter. SCAs samhällsengagemang bidrar positivt till lokalsamhällena. På tillväxtmarknader bidrar SCAs verksamhet till ekonomisk utveckling i regionen genom de affärsrelationer som SCA har med lokala intressenter, såsom anställda och lokala leverantörer.

Hållbart företagande viktigt för långsiktig konkurrenskraft

De senaste åren har intresset för hållbarhet från kunder och konsumenter ökat starkt. Vid kontraktsförhandlingar är det allt vanligare att kunderna ställer både frågor och krav, främst inom miljöområdet men även inom socialt och ekonomiskt ansvar. En undersökning som SCA genomförde och som besvarades av 400 anställda med kundkontakter visar att hållbarhetsarbetet spelar en viktig affärsmässig roll. Så mycket som 41 procent svarade att hållbarhetsarbetet varit direkt avgörande för utgången av kontraktsförhandlingar.

Ökande andel investerare med hållbarhetskrav

Allt fler investerare bedömer SCA ur ett hållbarhetsperspektiv. Stora institutionella investerare adderar ofta miljö- och sociala parametrar till sin riskanalys medan olika typer av hållbarhetsfonder följer strategin att enbart investera i bolag som tillhör de bästa ur ett miljö-, socialt- och ekonomiskt perspektiv.

Andelen SCA-aktier som har ägare som utvärderar bolagets hållbarhetsarbete uppgick vid den senaste mätningen (2010) till uppskattningsvis 21 procent. SCA-aktien är inkluderad i 83 europeiska hållbarhetsfonder vilket innebär att SCA tillhör de företag som är mest frekvent förekommande i dessa fonder.

SCA ingår i många hållbarhetsindex

SCA är inkluderat i Dow Jones Sustainability Index, ett av världens mest prestigefyllda hållbarhetsindex. Sedan 2001 ingår SCA i FTSE4Good Index, ett index som mäter resultat och prestanda hos företag som uppfyller globalt erkända normer för företagsansvar. Carbon Disclosure Leadership Index, Global Challenges Index, Vigeo, Orange SeNSe Fund och OMX GES Nordic Sustainability Index är exempel på andra index och fonder där SCA finns inkluderat. Under 2011 var intresset för SCA fortsatt stort från SRI-investerare (Socially Responsible Investors). SCA medverkade i två konferenser för hållbarhetsinvesterare och ordnade en välbesökt studieresa till företagets skogsindustriella verksamhet i Sundsvall.

Utgiftsstruktur per intressent

	MSEK	%
Leverantörer	77 197	71
Anställdas löner	15 046	13
Till bolagets förfogande*	7 536	7
Anställdas sociala kostnader	4 135	4
Aktieägares utdelning	2 898	3
Inbetalda inkomstskatter	961	1
Räntor till långivare	1 290	1

* Löpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt förvärv.

SCAs Hållbarhetseffekt

"Omtanke och respekt för människor och miljö är centralt i SCAs sätt att arbeta.

Det är den lins vi använder för att se på världen – från helhetsperspektivet ner till enskilda aktiviteter som skogsavverkning, att utvärdera en ny innovation eller ta fram en ny blöja.

Det innebär att vi ständigt utmanar oss själva för att leverera lösningar som gör skillnad i vardagslivet. Och det går att åstadkomma otroligt mycket genom att leva efter våra kärnvärden respekt, högklassighet och ansvar."

Miljöansvar

SCA strävar efter att minimera sin påverkan på miljön i så stor utsträckning som möjligt. Tyngdpunkten i miljöarbetet ligger på klimat och energi, fiberinköp och biologisk mångfald samt vattenhantering.

Klimat och energi

SCA är ett energiintensivt företag och för att klara koncernens koldioxidmål krävs energieffektiviseringar och stora investeringar. SCA arbetar systematiskt med att byta ut användningen av kol och olja mot naturgas och biobränsle.

Under 2011 invigdes en ny mesaugn som eldas med träpellets vid Östrands massafabrik. Den ersätter två oljeeldade ugnar som förbrukade 17 000 m3 eldningsolja. Investeringen minskar de fossila koldioxidutsläppen med 50 000 ton eller 80 procent och reducerar energikostnaderna med 50 MSEK årligen.

Ett annat sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att söka alternativa energikällor. SCA är engagerat i vindkraftprojekt med norska företagen Statkraft samt Fred.Olsen Renewables som vardera har en årlig potentiell kapacitet på cirka 2 TWh. SCA har även påbörjat projekteringsarbeten för två vindkraftparker på egen hand, ett projekt som har en årlig potential på 1,2 TWh.

ESAVE är koncernens program för energi-

effektivisering. Sedan starten 2003 har cirka

1 700 projekt genomförts som har gett ekonomiska besparingar på cirka 700 MSEK per år. Under 2011 genomfördes 360 projekt som ledde till en minskning av de fossila koldioxidutsläppen med 54 000 ton och en minskning av energiförbrukningen med 1,7 procent per producerat ton.

Ansvarsfull användning av skogsråvara

SCA bedriver ett omfattande arbete för att kontrollera dels sitt eget skogsbruk och dels externa leverantörer. SCA är, med sitt innehav av 2,6 miljoner hektar skogsmark, Europas största privata skogsägare.

Den egna skogen är certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council), den strängaste internationella standarden för skogsbruk. SCA är en av världens största leverantörer av FSC-certifierade produkter. Allt virke som levereras till SCAs pappers- och massabruk samt sågverk är FSC-certifierat eller uppfyller FSC-kriterierna för kontrollerat virke.

SCA köper in stora kvantiteter råmaterial i form av färskfiber eller som har färskfiber som ursprung, till exempel massa eller kraftliner. För att säkerställa att inget färskfiberbaserat material som används i koncernens tillverkning härrör från kontroversiella källor utvärderar SCA existerande och potentiella leverantörer.

SCAs skogar har en nettotillväxt på 1 procent, vilket innebär att de nettoabsorberar 2,6 miljoner ton koldioxid årligen. Det är lika mycket som de sammantagna utsläppen av koldioxid från SCAs egen produktion.

Systematiskt arbete för bättre vattenanvändning

SCA använder stora mängder vatten vid tillverkningen av massa och papper. År 2010 avslutades koncernens dåvarande mål för vattenhantering som 2011 ersattes med två nya målsättningar.

SCA har valt att koncentrera sina insatser inom vattenhantering i områden med vattenbrist. Företaget har identifierat tio anläggningar i Italien, Spanien, Australien, Colombia, Mexiko och USA som är belägna i områden med vattenbrist. Dessutom ska koncernens samtliga massa- och pappersanläggningar förses med mekanisk och biologisk vattenrening till år 2015.

SCA redovisar resultat för 2011 för sina tidigare målsättningar. De nya målen kommer att följas upp 2012.

1. Koldioxidutsläppen ska minskas med 20 procent

SCA ska minska sina utsläpp av koldioxid från fossila bränslen och från inköpt el och värme med 20 procent i relation till produktionsnivån till år 2020 med år 2005 som referensår.

Resultat 2011

Vid utgången av 2011 hade koldioxidutsläppen minskat med 7,3 procent i relation till produktionsnivån.

2. Ansvarsfull användning av skogsråvara

SCA ska tillämpa metoder som säkerställer att ingen vedfiber eller material som tillverkas av färsk vedfiber har ett kontroversiellt ursprung. Målet omfattar även inköpt fiber som massa och wellpappråvara.

Resultat 2011

• • All leverans av massa till SCAs anläggningar uppfyller koncernmålet.
• • Samtliga SCAs vedförbrukande enheter revideras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmålet.
• • SCAs förpackningsverksamhet har kontroll över ursprunget i mer än 95 procent av den kraftliner som affärsenheten använder.

3. Förbättrad vattenanvändning

SCA har som mål att uppnå en hållbar vattenanvändning och minska vattenanvändningen i områden med vattenstress med 10 procent till år 2015, med 2010 som referensår. Samtliga SCAs massa- och pappersbruk ska förses med mekanisk och biologisk vattenrening till år 2015.

Resultat 2011

Vid utgången av 2011 hade vattenanvändningen i områden med vattenstress minskat med 0,1 procent. Av koncernens 45 massa- och pappersbruk är 43 försedda med mekanisk och biologisk rening.

Socialt ansvar

SCAs arbete med socialt ansvar är en viktig del av SCAs hållbara företagande. Arbetet baseras på Uppförandekoden, vilken utgör själva grunden för SCAs inställning till frågor som hälsa och säkerhet, relationen till medarbetarna, hänsyn till mänskliga rättigheter, affärsetik och samhällsengagemang.

SCAs Uppförandekod

SCA arbetar för att Uppförandekoden och policyer efterlevs av alla medarbetare över hela världen. Uppföljning av avvikelser från koden sker genom regelbundna kontroller. Under 2011 rapporterades totalt 27 fall av överträdelser av Uppförandekoden.

Utvärderingar av affärsetik (Business Practice Reviews) genomförs regelbundet av SCAs enhet för internrevision. Sedan 2005 genomför SCA utvärderingar av Uppförandekoden vid anläggningar i länder där risken att den inte efterlevs bedöms vara förhöjd.

Kontroll av leverantörer

Under 2010 utvecklades en ny global leverantörsstandard för SCAs hygienverksamhet där efterlevnad av SCAs värderingar och etiska principer utgör en viktig del. SCA ställer höga krav på socialt ansvarsfulla förhållanden i den egna verksamheten och ställer motsvarande krav på leverantörer och övriga affärspartners. Under 2011 implementerades den nya standarden i hygienverksamheten medan motsvarande leverantörsstandarder utvecklades i förpacknings- och skogsindustriverksamheten.

Hälsa och säkerhet

Säkerhet på arbetsplatsen är prioriterat inom SCA, vilket inte minst avspeglas i det nya hållbarhetsmålet för hälsa och säkerhet. Nyckelindikatorer är en viktig del i hälso- och säkerhetsarbetet och utgör grunden för riskanalys och kontinuerliga förbättringar.

Relationen till medarbetarna

År 2011 genomfördes för första gången en koncerngemensam medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var mycket god (82 procent). Undersökningen visade på ett mycket stort engagemang hos medarbetarna medan ledarskap och återkoppling identifierades som förbättringsområden. Resultaten har kommunicerats och diskuterats i organisationen och åtgärdsplaner har upprättats.

Hälsa och säkerhet, nyckeltal

	2011	2010	2009	2008	2007
Antal olyckor med förlorad arbetstid som följd	492	569	564	685	770
Antal förlorade arbetsdagar på grund av olyckor	11 070	13 810	15 947	16 181	15 812
Olyckornas svårighetsgrad1)	22,5	24,3	28,3	23,7	20,5
Antal olyckor per 100 anställda	1,3	1,5	1,4	1,6	1,8
Olycksfallsfrekvens	7,1	8,3	7,3	8,5	9,5
Dödsolyckor	1	1	2	0	32)

1) Antal förlorade arbetsdagar på grund av olyckor dividerat med antal olyckor med förlorad arbetstid som följd.

2) Två SCA-anställda och en entreprenör.

1. Efterlevnad av Uppförandekoden

SCAs Uppförandekod är en integrerad del i den dagliga verksamheten.

Resultat 2011

• • Start för global utbildningskampanj av Uppförandekoden.
• • Utvärderingar av SCAs Uppförandekod genomfördes i Malaysia och Ryssland. Utvärderingar av affärsetik genomfördes i Centralamerika och Grekland.
• • Implementering av den globala leverantörsstandarden i hygienverksamheten.
• • Utveckling av motsvarande standarder i förpacknings- och skogsindustriverksamheten.

SCA publicerar varje år en separat hållbarhetsredovisning. I den tillämpas GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer på nivå A+ och en utförlig GRI-tabell återfinns på www.sca.com. Hållbarhetsredovisningen har granskats i sin helhet av PwC.

SCAs hållbarhetsredovisning finns tillgänglig på engelska och svenska i tryckt version och på www.sca.com. Den utgör SCAs Communication on Progress (förbättringsrapport) som krävs av företag som undertecknat FN:s Global Compact.

Hållbarhetsredovisningen och årsredovisningen ska betraktas som en enhet där information kan förekomma i endera rapporten och i vissa fall i båda.

Läs mer på www.sca.com eller i SCAs Hållbarhetsredovisning 2011.

Om Hållbarhetsredovisningen

Finansiella rapporter

Innehåll

Koncernens resultaträkning 69
Koncernens rapport över totalresultat 69
Koncernens förändringar i eget kapital 70
Koncernens operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning 70
Koncernens kassaflödesanalys 71
Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och
operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning 72
Koncernens balansräkning 73
Moderbolagets räkningar 74

Noter

Not 1	Redovisningsprinciper 76
Koncernen
Not 2	Viktiga bedömningar och antaganden 80
Not 3	Förvärv och avyttringar 81
Not 4	Rörelsens kostnader per kostnadsslag 82
Not 5	Rapportering för segment 84
Not 6	Personal- och styrelsekostnader 88
Not 7	Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 90
Not 8	Finansiella intäkter och kostnader 90
Not 9	Inkomstskatter 91
	Not 10 Immateriella anläggningstillgångar 92
	Not 11 Materiella anläggningstillgångar 93
	Not 12 Biologiska tillgångar 94
	Not 13 Andelar i intressebolag 95
	Not 14 Aktier och andelar 95
	Not 15 Samriskbolag 95
	Not 16 Förteckning över större dotterbolag, samriskbolag och intressebolag 96
	Not 17 Långfristiga finansiella tillgångar 97
	Not 18 Derivat 98
	Not 19 Varulager 99
	Not 20 Kundfordringar 99
	Not 21 Övriga kortfristiga fordringar 99
	Not 22 Kortfristiga finansiella tillgångar och likvida medel 99
	Not 23 Anläggningstillgångar och skulder som innehas för försäljning 99
	Not 24 Eget kapital 100
	Not 25 Finansiella skulder 102
	Not 26 Avsättningar för pensioner 103
	Not 27 Övriga avsättningar 105
	Not 28 Övriga långfristiga skulder 105
	Not 29 Övriga kortfristiga skulder 105
	Not 30 Likviditetsrisk 105
	Not 31 Finansiella instrument per kategori 106
	Not 32 Eventualförpliktelser 107
	Not 33 Ställda panter 107

Moderbolaget

Not 34 Rörelseresultat 108
Not 35 Personal- och styrelsekostnader 108
Not 36 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 108
Not 37 Finansiella poster 108
Not 38 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 108
Not 39 Skatter 109
Not 40 Immateriella anläggningstillgångar 109
Not 41 Materiella anläggningstillgångar 109
Not 42 Andelar 110
Not 43 Fordringar hos och skulder till dotterbolag 110
Not 44 Övriga kortfristiga fordringar 110
Not 45 Eget kapital 110
Not 46 Avsättningar för pensioner 111
Not 47 Långfristiga räntebärande skulder 111
Not 48 Övriga kortfristiga skulder 111
Not 49 Ansvarsförbindelser 111
Not 50 Ställda panter 111
Not 51 Finansiella instrument per kategori 111
Not 52 Årsredovisningen fastställs 111
Förslag till vinstdisposition 112
Revisionsberättelse 113

Koncernens resultaträkning*

		2011		2010		2009
Koncernen	Not	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)
Nettoomsättning	5	81 337	9 013	82 731	8 679	85 707	8 093
Kostnad för sålda varor	4	–61 701	–6 837	–61 906	–6 494	–62 982	–5 947
Bruttoresultat		19 636	2 176	20 825	2 185	22 725	2 146
Försäljnings- och administrationskostnader m m	4	–11 981	–1 328	–12 426	–1 304	–13 427	–1 268
Jämförelsestörande poster	4	–5 439	–603	–702	–73	–162	–15
Intäkter från andelar i intresseföretag		83	10	96	10	34	3
Rörelseresultat		2 299	255	7 793	818	9 170	866
Finansiella intäkter	8	129	14	57	6	135	13
Finansiella kostnader	8	–1 454	–161	–1 227	–129	–1 569	–149
Resultat före skatt		974	108	6 623	695	7 736	730
Skatter	9	–1 267	–140	–1 755	-184	–1 958	–185
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		–293	–32	4 868	511	5 778	545
Resultat från avyttringsgrupp som innehas för försäljning	3	900	100	724	76	–948	–89
Årets resultat		607	68	5 592	587	4 830	456
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		548	61	5 552	583	4 765	450
Innehav utan bestämmande inflytande		59	7	40	4	65	6
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare
före utspädningseffekter		0:78		7:90		6:78
efter utspädningseffekter		0:78		7:90		6:78
Utdelning per aktie, SEK		4:202)		4:00		3:70
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		548		5 552		4 765
Medelantal aktier före utspädning, miljoner		702,3		702,3		702,3
Medelantal aktier efter utspädning, miljoner		702,3		702,3		702,3

* Förpackningsverksamheten under försäljning redovisas netto på raden Resultat från avyttringsgrupp som innhas för försäljning.

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	2011	2010	2009
Periodens resultat	607	5 592	4 830
Övrigt totalresultat för perioden
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–3 512	523	–949
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–352	328	331
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	0	8	0
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–172	711	–202
Överfört till resultaträkningen för perioden	–308	–234	319
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	19	15	–10
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–684	–8 633	–2 750
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–252	4 613	1 391
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	1 023	–292	192
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–4 238	–2 961	–1 678
Summa totalresultat för perioden	–3 631	2 631	3 152
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	–3 690	2 699	3 164
Innehav utan bestämmande inflytande	59	–68	–12

Per affärsområde	Nettoomsättning 3) 5)				Rörelseresultat 4) 5)
MSEK	2011	2010	2009	2011	2010	2009
Personliga hygienprodukter	24 775	25 027	25 581	2 645	2 922	3 235
Mjukpapper	39 118	39 870	41 260	3 150	3 041	3 946
Förpackningar5)	26 650	26 831	27 235	1 909	1 577	413
Skogsindustriprodukter	17 180	17 123	16 908	2 001	2 455	2 503
Tryckpapper	8 854	8 526	9 759	183	–88	1 253
Massa, virke och sågade trävaror	8 326	8 597	7 149	1 818	2 543	1 250
Övrigt	1 881	1 855	1 470	–481	–387	–449
Internleveranser	–3 854	–3 471	–3 096	–	–	–
Summa	105 750	106 965	109 358	9 224	9 608	9 648

1) Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53; 10:59) använts. 2) Enligt styrelsens förslag.

3) Nettoomsättningen för SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

4) Exklusive jämförelsestörande poster.

5) Inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning.

Koncernens förändringar i eget kapital

MSEK	2011	2010	2009
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Ingående balans per den 1 januari	67 255	67 156	66 450
Summa totalresultat för perioden	–3 690	2 699	3 164
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–4	–1	–
Utdelning	–2 809	–2 599	–2 458
Utgående balans	60 752	67 255	67 156
Minoritetsintressen
Ingående balans per den 1 januari	566	750	802
Summa totalresultat för perioden	59	–68	–12
Utdelning	–89	–58	–40
Förändring i koncernens sammansättning	3	–58	–
Utgående balans	539	566	750
Summa eget kapital, utgående balans	61 291	67 821	67 906

För ytterligare information, se not 24 Eget kapital.

Koncernens operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning1)

	2011		2010		2009
Koncernen	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)	MSEK	MEUR2)
Nettoomsättning3)	105 750	11 719	106 965	11 221	109 358	10 324
Rörelsens kostnader	–90 684	–10 049	–91 144	–9 561	–92 916	–8 772
Rörelseöverskott	15 066	1 670	15 821	1 660	16 442	1 552
Justering för väsentliga icke kassamässiga poster	–601	–67	–724	–76	–709	–67
Kassamässigt rörelseöverskott	14 465	1 603	15 097	1 584	15 733	1 485
Förändring av
Rörelsefordringar	–894	–99	–3 197	–335	1 556	147
Varulager	–562	–62	–1 866	–196	2 210	209
Rörelseskulder	211	23	4 021	422	–459	–44
Förändring av rörelsekapital	–1 245	–138	–1 042	–109	3 307	312
Löpande nettoinvesteringar	–3 747	–415	–3 647	–383	–4 037	–381
Strukturkostnader m.m.	–896	–100	–653	–69	–870	–82
Operativt kassaflöde	8 577	950	9 755	1 023	14 133	1 334
Finansiella poster	–1 290	–143	–1 116	–117	–1 644	–155
Skattebetalning	–961	–106	–1 255	–131	–1 003	–94
Övrigt	57	6	15	1	4	0
Rörelsens kassaflöde	6 383	707	7 399	776	11 490	1 085
Strategiska investeringar, strukturkostnader och avyttringar
Företagsförvärv	–983	–109	–493	–52	–51	–5
Expansionsinvesteringar, anläggningar	–1 910	–211	–2 427	–254	–3 031	–286
Summa strategiska investeringar	–2 893	–320	–2 920	–306	–3 082	–291
Avyttringar	292	32	1 297	136	75	7
Kassaflöde från strategiska strukturkostnader, investeringar och avyttringar	–2 601	–288	–1 623	–170	–3 007	–284
Kassaflöde före utdelning	3 782	419	5 776	606	8 483	801
Försäljning av egna aktier			–	–	–	–
Utdelning till aktieägare	–2 898	–321	–2 657	–280	–2 498	–236
Nettokassaflöde	884	98	3 119	326	5 985	565

Nettolåneskuld

		2011	2010		2009
	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)
Nettolåneskuld vid årets början	–34 406	–3 825	–40 430	–3 916	–47 002	–4 298
Nettokassaflöde	884	98	3 119	326	5 985	565
Omvärderingar mot eget kapital	–3 505	–388	695	73	–729	–69
Valutaeffekter m m	379	15	2 210	–308	1 316	–114
Nettolåneskuld vid årets slut	–36 648	–4 100	–34 406	–3 825	–40 430	–3 916

1) Inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning.

2) Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53, 10:59) använts. 3) Nettoomsättningen för SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

Koncernens kassaflödesanalys inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning*

		2011		2010	2009
Koncernen	MSEK	MEUR**	MSEK	MEUR**	MSEK	MEUR**
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt	2 258	250	7 561	793	6 546	618
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet1)	10 093	1 118	5 751	603	6 431	607
	12 351	1 368	13 312	1 396	12 977	1 225
Betald skatt	–961	–106	–1 255	–132	–1 003	–95
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	11 390	1 262	12 057	1 264	11 974	1 130
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring i varulager	–562	–62	–1 866	–196	2 210	209
Förändring i rörelsefordringar	–894	–99	–3 197	–335	1 556	147
Förändring i rörelseskulder	211	23	4 021	422	–459	–43
Kassaflöde från den löpande verksamheten	10 145	1 124	11 015	1 155	15 281	1 443
Investeringsverksamheten
Förvärv av verksamheter2)	–932	–103	–458	–48	–45	–4
Avyttrade verksamheter3)	109	12	1 205	126	71	7
Investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar4)	–5 911	–655	–6 370	–668	–7 215	–681
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	265	29	303	32	150	14
Utbetalning av lån till utomstående	–179	–20	–	–	–	–
Återbetalning av lån till utomstående	–	–	934	98	672	63
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6 648	–737	–4 386	–460	–6 367	–601
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	294	33	–	–	–	–
Amortering av skuld	–	–	–7 179	–753	–6 966	–658
Utbetald utdelning***	–2 898	–321	–2 657	–279	–2 498	–236
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–2 604	–288	–9 836	–1 032	–9 464	–894
Årets kassaflöde	893	99	–3 207	–337	–550	–52
Likvida medel vid årets början	1 866	207	5 148	499	5 738	524
Kursdifferens i likvida medel	–7	2	–75	45	–40	27
Likvida medel vid periodens slut5)	2 752	308	1 866	207	5 148	499
*** Kassaflöde i sammandrag hänförlig till den förpackningsverksamhet som är under försäljning särredovisas		*** Vid omräkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53; 10:59) använts.

*** Kassaflöde i sammandrag hänförlig till den förpackningsverksamhet som är under försäljning särredovisas i not 3.

*** Inklusive utdelning till minoritet.

1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, MSEK	2011	2010	2009
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar	11 235	6 442	7 428
Verkligt värdevärdering skogstillgångar	–623	–629	–668
Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram	40	577	463
Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfört	–408	–482	–499
Övrigt	–151	–157	–293
Summa	10 093	5 751	6 431

2) Förvärv av verksamheter, MSEK	2011	2010	2009
Anläggningstillgångar	819	415	38
Rörelsetillgångar	125	116	32
Likvida medel	11	3	1
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–27	–112	–
Nettoskuld exkl likvida medel	–51	–35	–6
Rörelseskulder	–90	–31	–24
Innehav utan bestämmande inflytande	-3	-	-
Verkligt värde på nettotillgångar	784	356	41
Goodwill	314	83	37
Förvärvspris	1 098	439	78
Förvärvspris	– 1 098	–439	–78
Ej utbetald köpeskilling avseende förvärv	155	–	32
Reglering av skulder avseende tidigare års förvärv	–	–22	0
Likvida medel i förvärvade verksamheter	11	3	1
Påverkan på koncernens likvida medel, förvärv av verksamheter	–932	–458	–45

3) Avyttrade verksamheter, MSEK 2011 2010 2009 Anläggningstillgångar 195 1 262 80 Rörelsetillgångar 432 853 27 Likvida medel 22 135 1 Nettolåneskuld exkl likvida medel –56 –92 –4 Avsättningar –6 –19 – Rörelseskulder –303 –742 –24 Innehav utan bestämmande inflytande – –58 – Resultat vid försäljning exklusive återföring till resultaträkningen av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag –33 1 –8 Erhållen ersättning efter avyttringskostnader 251 1 340 72 Avgår: Ej betald köpeskilling –109 – – Likvida medel i avyttrade bolag –22 –135 –1 Likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag –11 – – Påverkan på koncernens likvida medel, Avyttrade verksamheter (Koncernens kassaflödesanalys) 109 1 205 71

4) Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar Utbetalningar på grund av investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar samt biologiska tillgångar uppgår till 5 911 (6 370; 7 215) MSEK. Därutöver har investeringar uppgående till 11 (7; 3) MSEK finansierats genom finansiella leasingavtal. Av totala investeringar 5 922, (6 377; 7 218) MSEK inklusive finansiella leasingavtal avser 1 910 (2 427; 3 031) MSEK expansionsinvesteringar och 4 012 (3 950; 4 187) MSEK löpande investeringar.

5) Likvida medel, MSEK	2011	2010	2009
Kassa och bank	1 121	1 291	1 570
Kortfristiga placeringar, löptid < 3 månader	1 631	575	3 578
Summa	2 752	1 866	5 148

Koncernens totala likviditetsreserv uppgick vid årets slut till 23 768 (30 259; 38 548) MSEK inklusive outnyttjade kreditlöften på 21 016 (28 393; 33 400) MSEK.

Summa	–1 338	–1 285	–1 932
Erhållen ränta	45	43	89
Betald ränta	–1 383	–1 328	–2 021
Betalda räntor, MSEK	2011	2010	2009

Samband mellan koncernens kassaflödesanalys och operativa kassaflödesanalys, tilläggsupplysning

10 145 –3 747 –15 6 383 2011	11 015 –3 647 31 7 399	15 281 –4 037 246 11 490
	2010	2009
–6 648	–4 386	–6 367
3 747	3 647	4 037
179	–	–
–	–934	–672
132	57	–2
–11	–7	–3
		–3 007
	–2 601	–1 623

Årets kassaflöde
MSEK	2011	2010	2009
Årets kassaflöde	893	–3 207	–550
Avgår
Utbetalning av lån till utomstående	179	–	–
Återbetalning av lån till utomstående	–	–934	–672
Amortering av skuld	–	7 179	6 966
Upptagna lån	–294	–	–
Tillkommer
Nettoskuld i förvärvade och avyttrade verksamheter	132	57	–2
Upplupna räntor	–15	31	246
Investering via finansiell leasing	–11	–7	–3
Nettokassaflöde enligt Koncernens operativa kassaflödesanalys	884	3 119	5 985

Koncernens balansräkning

		2011-12-31		2010-12-31		2009-12-31
Koncernen	Not	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)	MSEK	MEUR1)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	10	9 433	1 055	17 688	1 966	19 147	1 855
Övriga immateriella tillgångar	10	2 629	294	3 270	363	3 404	330
Byggnader, mark, maskiner och inventarier	11	42 599	4 766	56 167	6 243	61 404	5 947
Biologiska tillgångar	12	26 729	2 991	26 069	2 898	25 397	2 460
Innehav i intressebolag	13	1 067	119	1 021	113	979	95
Aktier och andelar	14	69	8	77	9	80	8
Överskott i fonderade pensionsplaner	26	2	0	1 056	118	230	22
Långfristiga finansiella tillgångar	17	2 081	233	2 198	244	1 832	177
Uppskjutna skattefordringar	9	715	80	1 169	130	1 156	112
Andra långfristiga tillgångar		187	21	194	21	178	17
Summa anläggningstillgångar		85 511	9 567	108 909	12 105	113 807	11 023
Omsättningstillgångar
Varulager	19	11 009	1 232	12 511	1 391	11 459	1 110
Kundfordringar	20	11 548	1 292	15 616	1 736	16 103	1 560
Aktuella skattefordringar	9	377	42	547	61	332	32
Övriga kortfristiga fordringar	21	2 643	295	3 216	357	2 711	262
Kortfristiga finansiella tillgångar	22	292	33	220	24	194	19
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	23	3 379	378	93	10	105	10
Likvida medel	22	2 644	296	1 866	207	5 148	499
Summa omsättningstillgångar		31 892	3 568	34 069	3 786	36 052	3 492
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	3	21 601	2 417
Summa tillgångar		139 004	15 552	142 978	15 891	149 859	14 515
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	24
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2 350	263	2 350	261	2 350	228
Övrigt tillskjutet kapital		6 830	764	6 830	677	6 830	661
Reserver		-2 170	-243	–543	–60	2 682	260
Balanserade vinstmedel		53 742	6 013	58 618	6 597	55 294	5 355
		60 752	6 797	67 255	7 475	67 156	6 504
Innehav utan bestämmande inflytande		539	60	566	63	750	73
Summa eget kapital		61 291	6 857	67 821	7 538	67 906	6 577
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder	25	27 711	3 100	23 459	2 608	30 343	2 939
Avsättningar för pensioner	26	3 301	370	3 108	345	3 567	345
Uppskjutna skatteskulder	9	9 350	1 046	10 800	1 201	9 784	948
Övriga långfristiga avsättningar	27	640	72	553	61	477	46
Övriga långfristiga skulder	28	217	24	238	26	185	18
Summa långfristiga skulder		41 219	4 612	38 158	4 241	44 356	4 296
Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder	25	9 266	1 037	13 047	1 450	13 761	1 333
Leverantörsskulder		10 866	1 216	13 574	1 509	12 364	1 198
Aktuella skatteskulder	9	247	28	388	43	385	37
Kortfristiga avsättningar	27	629	70	894	99	1 107	107
Övriga kortfristiga skulder2)	29	7 885	882	9 096	1 011	9 980	967
Summa kortfristiga skulder		28 893	3 233	36 999	4 112	37 597	3 642
Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	3	7 601	850
Summa eget kapital och skulder		139 004	15 552	142 978	15 891	149 859	14 515

Eventualförpliktelser och ställda panter, se not 32 respektive 33.

Sysselsatt kapital	97 939	10 957	102 227	11 363	108 336	10 493
Nettolåneskuld inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning	36 648	4 100	34 406	3 825	40 430	3 916

1) Vid omräkning till EUR har balansdagskursen 8,94 (9,00;10,32) använts.

2) Från och med 2010 ingår växelskulder i leverantörsskulder istället för övriga kortfristiga skulder. Omklassificering har skett för jämförelseåret 2009.

Moderbolagets räkningar

Resultaträkning 1)

MSEK	Not	2011	2010
Administrationskostnader		–630	–477
Övriga rörelseintäkter		174	185
Övriga rörelsekostnader		–171	–179
Rörelseresultat	34, 35, 36	–627	–471
Finansiella poster	37
Resultat från andelar i koncernföretag		5 436	4 794
Kostnader från andelar i andra företag		–5	–2
Ränteintäkter och liknande resultatposter		629	912
Räntekostnader och liknande resultatposter		–3 305	–2 343
Summa finansiella poster		2 755	3 361
Resultat efter finansiella poster		2 128	2 890
Bokslutsdispositioner	38	–13	–9
Skatt på årets resultat	39	173	–383
Årets resultat		2 288	2 498

Rapport över totalresultat

MSEK	2011	2010
Årets resultat	2 288	2 498
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat	2 288	2 498

Kassaflödesanalys 1)

MSEK	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	2 128	2 890
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet2)	150	–598
	2 278	2 292
Betald skatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	2 278	2 292
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring i rörelsefordringar3)	4 684	–3 706
Förändring i rörelseskulder3)	–3 963	689
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 999	–725
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag4)	–370	–
Förvärv av anläggningstillgångar	–212	–115
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	25	10
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–557	–105
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	367	3 428
Utbetald utdelning	–2 809	–2 598
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–2 442	830
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	0	0
Likvida medel vid årets slut5)	0	0

1) Bolaget redovisar i enlighet med RFR2 erhållna och lämnade koncernbidrag i resultaträkningen bland finansiella poster. Omräkning har skett för jämförelseår. Viss justering har även skett i kassaflödesanalysen.

2) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2011	2010
Avskrivningar anläggningstillgångar	53	49
Förändring av upplupna poster	83	–662
Övrigt	14	15
Summa	150	–598

3) De mellanhavanden moderbolaget har med svenska dotterbolag avseende skatter redovisas som förändring i rörelsefordringar respektive rörelseskulder.

4) Kapitaltillskott.

5) Bolagets checkkonto är ett underkonto och redovisas i balansräkningen bland skulder till dotterbolag.

Tilläggsupplysningar

Betalda och erhållna räntor och utdelningar	2011	2010
Erhållen utdelning	3 839	3 068
Erhållet koncernbidrag	6 910	2 285
Lämnat koncernbidrag	–4 692	–1 302
Betald ränta	–2 795	–1 631
Erhållen ränta	265	214
Summa	3 527	2 634

Balansräkning 1)

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten		1	1
Immateriella anläggningstillgångar	40	1	1
Byggnader och mark		6 490	6 425
Maskiner och inventarier		14	16
Materiella anläggningstillgångar	41	6 504	6 441
Andelar	42	124 484	124 005
Fordringar hos dotterbolag	43	2 894	471
Andra långfristiga fordringar		125	128
Finansiella anläggningstillgångar		127 503	124 604
Summa anläggningstillgångar		134 008	131 046
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	43	1 394	6 005
Aktuella skattefordringar	39	18	18
Övriga kortfristiga fordringar	44	100	96
Kassa och bank		0	0
Summa omsättningstillgångar		1 512	6 119
Summa tillgångar		135 520	137 165

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital	45
Aktiekapital		2 350	2 350
Uppskrivningsfond		1 363	1 363
Reservfond		7 283	7 283
Summa bundet eget kapital		10 996	10 996
Balanserad vinst		35 950	36 261
Årets resultat		2 288	2 498
Summa fritt eget kapital		38 238	38 759
Summa eget kapital		49 234	49 755
Obeskattade reserver	38	169	156
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	46	491	453
Avsättningar för skatter	39	423	596
Övriga avsättningar		1	1
Summa avsättningar		915	1 050
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	43	2 181	–
Långfristiga räntebärande skulder	47	13 630	9 256
Övriga långfristiga skulder		0	0
Summa långfristiga skulder		15 811	9 256
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	43	68 935	76 743
Leverantörsskulder		87	18
Övriga kortfristiga skulder	48	369	187
Summa kortfristiga skulder		69 391	76 948
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		135 520	137 165
Ansvarsförbindelser	49	22 286	26 441
Ställda panter	50	156	155

Förändring i eget kapital 1) (se även not 45)

MSEK	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Balanserad vinst och årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2009-12-31	2 350	1 363	7 283	38 859	49 855
Årets resultat				2 498	2 498
Utdelning, 3:70 SEK per aktie				–2 598	–2 598
Eget kapital 2010-12-31	2 350	1 363	7 283	38 759	49 755
Årets resultat				2 288	2 288
Utdelning, 4:00 SEK per aktie				–2 809	–2 809
Eget kapital 2011-12-31	2 350	1 363	7 283	38 238	49 234

1) Bolaget redovisar i enlighet med RFR2 erhållna och lämnade koncernbidrag i resultaträkningen istället för

som tidigare år i balanserad vinst. Omräkning har skett för jämförelsår.

Noter

Not 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning anges nedan. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under särskild rubrik.

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer, och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2011. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller biologiska tillgångar (rotstående skog), finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar eller dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.

INFÖRANDE AV NYA OCH REVIDERADE IAS/IFRS

Nya IAS/IFRS standarder och ändringar (IAS/IFRS) samt tolkningar (IFRIC) som har trätt i kraft 2011 och antagits av EU:

Nedanstående förändring i standarder (IAS/IFRS) samt nya och ändrade tolkningar (IFRIC) har trätt i kraft 2011 och antagits av EU. Ingen av dessa har haft någon väsentlig betydelse för SCAs finansiella rapportering;

• • IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas
• • IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar
• • IAS 24 Upplysningar om närstående
• • IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering
• • IFRIC 19 Konvertering av finansiella skulder till egetkapitalinstrument
• • IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång m.m.

Nya standarder, ändringar och tolkningar har publicerats av IASB men antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU:

• • IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat effekten. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• • IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• • IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• • IFRS 11 "Joint Arrangements" är en ny standard för klassificering av joint arrangements i joint ventures eller joint operations. Joint ventures (samriskbolag) kommer fortsättningsvis att redovisas enligt eget kapitalmetoden. Koncernen avser att tillämpa IFRS 11 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU
• • IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 12 på de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU

• IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tilllåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.

Ingen av nedanstående IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

• • IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
• • IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter
• • IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda finansiella tillgångar
• • IAS 27 Separata finansiella rapporter
• • IAS 28 Innehav i intresseföretag och Joint venture (samriskbolag)

ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut är upprättad i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag konsolideras alla företag där koncernen innehar eller förfogar över mer än 50 procent av rösterna eller där koncernen genom avtal eller på annat sätt ensam utövar ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Vid rörelseförvärv identifieras och klassificeras förvärvade tillgångar respektive övertagna skulder och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten (så kallad förvärvsanalys). Vid successiva förvärv när bestämmande inflytande uppnås, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar i den förvärvade enheten till verkligt värde och resultatet av omvärderingen redovisas i resultaträkningen. Effekter av omvärdering vid betalning av skulden relaterad till villkorad köpeskilling redovisas i periodens resultat. Om det bestämmande inflytandet upphör vid avyttring redovisas resultatet i resultaträkningen, eventuell kvarvarande andel i den rörelse som avyttras värderas då till verkligt värde vid avyttringstillfället och effekten redovisas även den i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt.

Samriskbolag (Joint ventures)

Med samriskbolag avses företag där SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Redovisning av samriskbolag sker enligt klyvningsmetoden. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag.

Intressebolag

Intressebolag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samriskbolag. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intressebolag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag och redovisat värde på intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar.

Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intressebolag efter förvärvet redovisas på en rad i koncernens resultaträkning. Resultatandelen beräknas utifrån SCAs kapitalandel i respektive intressebolag.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en särskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i övrigt totalresultat är hänförligt till moderbolagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Vid förvärv under 100 % när bestämmande inflytande uppnås bestäms innehav utan bestämmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Efterföljande förvärv upp till 100 % samt avyttring av ägarandel i ett dotterföretag som inte leder till förlust av bestämmande inflytande redovisas som en egetkapitaltransaktion.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

De företag som ingår i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Dessa rapporter utgör grunden för koncernredovisningen.

Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar för alla koncernföretag, som har annan funktionell valuta än rapportvalutan räknas om till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• • tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive balansdag
• • intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år
• • alla omräkningsdifferenser som uppstår redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital under övrigt totalresultat.

Den valutakursdifferens som uppstår på de finansiella instrument som innehas för att valutasäkra dessa nettotillgångar, förs även den mot koncernens egna kapital under övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas både omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på de finansiella instrument som innehas för att valutasäkra nettotillgångarna i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas enligt samma principer som utlandsverksamheten. Finansiella rapporter för dotterföretag i ett höginflationsland inflationsjusteras enligt prisindex för det aktuella landet innan dessa rapporter inkluderas i koncernredovisningen.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Valutaresultat som uppkommer vid sådan omvärdering samt vid betalning av transaktionen redovisas i resultaträkningen, utom vad gäller, enligt IAS 39, godkända säkringstransaktioner avseende kassaflöden eller nettoinvesteringar där resultatet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Förändring i verkligt värde på monetära värdepapper utställda i utländsk valuta och klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, analyseras och den förändring som hänför sig till valutakursändringar redovisas i resultaträkningen medan övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser för ickemonetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas som en del av verkligt värderesultatet. Omräkningsdifferenser för ickemonetära finansiella tillgångar, som klassificeras som tillgångar som kan säljas förs direkt till eget kapital under övrigt totalresultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Redovisning av intäkter

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar verkligt värde på den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat hyresintäkter, som redovisas i den period uthyrningen avser, royalty och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

SEGMENTSRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets vd som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han vice vd och koncernledningen, se avsnittet Ansvar och styrning, Bolagsstyrning på sidan 48–49. SCAs fyra affärsområden Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Förpackningar och Skogsindustriprodukter utgör rörelsesegment varav Skogsindustriprodukter delats upp i två segment, Tryckpapper samt Massa, virke och sågade trävaror.

Leasing

Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiella leasar. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång och motsvarande finansiell skuld hänförs till räntebärande skulder. Det initiala värdet på båda dessa poster utgör det lägsta av tillgångarnas verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Framtida leasebetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader, så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. Råder osäkerhet om tillgången kommer att övertas vid leasingperiodens utgång skrivs tillgången av över leasingperioden om denna är kortare än den nyttjandetid som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar där risker och fördelar med ägandet i allt väsentligt kvarstår hos uthyraren klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga leasar som operationella leasar.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Värdet på tillgångar som skrivs av prövas vad gäller nedskrivningsbehov närhelst det finns indikationer på att redovisat värde eventuellt inte är återvinningsbart. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till dess återvinningsvärde. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen för den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Återföring sker dock inte med ett belopp större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare år. Vid bedömning av nedskrivningsbehov av goodwill grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter och bedömningen görs utifrån dessa enheters framtida kassaflöden. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.

Skatter

Koncernens skattekostnad innefattar uppskjuten och aktuell skatt på koncernföretagens redovisade vinster under redovisningsperioden, justeringar avseende skatt för tidigare perioder samt periodens övriga förändringar av uppskjuten skatt. Ränteposter hänförliga till inkomstskatt samt eventuella källskatter vid koncerninterna transaktioner redovisas också som inkomstskatt. Uppskjuten skatt beräknas och redovisas på samtliga temporära skillnader mellan skattemässigt värde och bokfört värde. Uppskjuten skattefordran avseende avdragsgilla temporära skillnader, underskotts- och skatteavdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att de kan avräknas mot framtida överskott.

Uppskjuten skatt beaktas inte avseende ej avdragsgill goodwill, eller avseende temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas och som inte hänför sig till ett företagsförvärv och inte heller påverkar vare sig redovisat eller skattemässigt resultat.

Värderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och beräknas utifrån de skattesatser som är beslutade per balansdagen. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. För poster som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i eget kapital under övrigt totalresultat. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader, som hänför sig till investeringar i dotterföretag och andelar i samriskbolag, redovisas inte i SCAs koncernredovisning då SCA AB i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det ej bedöms sannolikt att en återföring sker inom en snar framtid.

Moderbolaget:

I moderbolagets bokslut redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Not 1 Forts.

Immateriella tillgångar Goodwill

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet på de förvärvade nettotillgångarna, redovisas skillnaden som goodwill. När denna skillnad är negativ redovisas beloppet direkt i resultaträkningen. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande bestäms för varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill (partial goodwill) eller till verkligt värde vilket innebär att goodwill även redovisas på innehav utan bestämmande inflytande (full goodwill). Goodwill som uppstått vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget. Goodwill fördelas till de kassagenererande enheter inom varje rörelsesegment som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv för vilket goodwill uppstått. Årligen testas goodwill för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Gjorda nedskrivningar på goodwill återförs inte. Redovisat resultat från avyttring av koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.

Varumärken

Varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandetid skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov på motsvarande sätt som för goodwill. Kassagenererande enheter identifierade för dessa varumärken utgör den geografiska marknad där varumärket finns. Varumärken med begränsad nyttjandetid skrivs av linjärt under förväntad nyttjandetid som varierar mellan 3–7 år.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. I annat fall kostnadsförs utvecklingsutgiften då den infaller. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången tas i bruk eller producerar kommersiellt och under tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgår till 5–10 år.

Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid

Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld) när de erhålls. Rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. För tilldelade utsläppsrätter uppgår den redovisade kostnaden och avsättningen för utsläpp till utsläppsrätternas initiala marknadsvärde vid tidpunkten för tilldelningen. För anskaffade utsläppsrätter uppgår den redovisade kostnaden och avsättningen för utsläpp till dess inköpspris. Under året upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med gjorda koldioxidutsläpp. Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläppsrätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande marknadspris på balansdagen. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förutbetalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med staten avseende skulden för gjorda utsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker gjorda utsläpp reserverar SCA för underskottet värderat till aktuellt marknadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på likviddagen.

Övriga immateriella tillgångar

Till immateriella tillgångar hör även patent, licenser och andra rättigheter. Vid förvärv av sådana tillgångar redovisas anskaffningsvärdet som tillgång, som skrivs av linjärt under förväntad nyttjandetid som varierar mellan 3–20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar inkluderade i stora projekt innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för intrimning och igångkörning. Utgifter för räntor under byggnads- och montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet för kvalificerade investeringsprojekt. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder uppgår till:

	Antal år
Massa och pappersbruk samt sågverk	10–25
Konverteringsmaskiner; övriga maskiner	7–18
Verktyg	3–10
Fordon	4–5
Byggnader	15–50
Energianläggningar	15–30
Datorer	3–5
Kontorsutrustning	5–10
Hamnar, järnvägar	20–30
Markanläggningar, skogsvägar	10–20

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas fortlöpande och justeras vid behov.

Moderbolaget:

Moderbolagets materiella anläggningstillgångar, vilka redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, inkluderar rotstående skog som i koncernen klassificeras som biologisk tillgång. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvärdering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes då till uppskrivningsfond i eget kapital.

Biologiska tillgångar

Koncernens rotstående skog definieras och redovisas som en biologisk tillgång. Skogsmark och skogsbilvägar klassificeras som mark och markanläggningar. De biologiska tillgångarna värderas och redovisas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. Detta värde på koncernens rotstående skog beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från tillgångarna före skatt. Beräkningen baserar sig på befintliga, hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader, inklusive utgifter för lagstadgad återplantering. Hänsyn tas till miljörestriktioner och andra begränsningar och beräkningen görs för en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Den diskonteringsfaktor som används bygger på ett skogsbolags bedömda WACC (weighted average cost of capital).

Moderbolaget:

I moderbolaget redovisas rotstående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaffningsvärde.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen med undantag för lånefordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt andra finansiella skulder, vilka redovisas på likviddagen. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentens verkliga värde inklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när risken, samt rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet, har upphört eller då dessa på annat sätt överförts till annan motpart. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då SCA har fullgjort sina åtaganden eller då de på annat sätt utsläckts. SCA redovisar finansiella instrument med återstående löptid under 12 månader som kortfristiga tillgångar och skulder och de som överstiger 12 månader som långfristiga tillgångar och skulder. Löptiden för nyttjade lån under syndikerade kreditlöften redovisas med samma löptid som kreditlöftet. Redovisningen sker utifrån de kategorier som anges nedan.

Värdering

Verkligt värde på finansiella instrument beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För finansiella tillgångar och noterade värdepapper används aktuella kurser på balansdagen. I de fall det inte förekommer marknadsnoteringar fastställer SCA verkliga värden med hjälp av vanligt förekommande värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterade marknadsräntor för respektive löptid. Dessa beräknade kassaflöden fastställs baserat på tillgänglig marknadsinformation. Nedskrivning av finansiella tillgångar sker när det finns objektiva belägg för nedskrivning, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det inte är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. För upplysning i not avseende långfristiga lån beaktas gällande marknadsräntor och en uppskattning av SCAs riskpremie för beräkning av det verkliga värdet. För kortfristiga lån och placeringar bedöms det verkliga värdet överensstämma med det bokförda värdet mot bakgrund av att en förändring av marknadsräntan inte ger någon materiell effekt på marknadsvärdet.

Likvida medel

Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten. Spärrade medel på bankkonton ingår inte i likvida medel.

Klassificering och efterföljande redovisning

Klassificering av finansiella instrument sker vid ursprunglig förvärvstidpunkt och det är syftet med transaktionen som styr valet av kategori. SCA klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångarna klassificeras i denna kategori om avsikten är att tillgångarna ska säljas på kort sikt. Derivat med positiva marknadsvärden ingår i denna kategori om de inte är identifierade som säkringar och uppfyller kraven för säkringsredovisning. Tillgångarna i denna kategori redovisas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Under året har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Hit räknas finansiella tillgångar som ej är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand och som SCA har för avsikt och förmåga att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den så kallade effektivräntemetoden, vilket innebär att periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls. Under året har inte någon finansiell tillgång klassificerats i denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som ej är derivat, med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som ej är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppstår när SCA tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgångarna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt, baserat på en individuell bedömning av osäkra fordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs rörelseresultat.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I denna kategori ingår finansiella tillgångar som inte är derivat och som hänförts till denna kategori vid förvärvstillfället eller inte har klassificerats i någon annan kategori. Tillgångarna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i det egna kapitalet under övrigt totalresultat. Den förändring som hänför sig till valutakursförändringar redovisas dock i resultaträkningen. Vid den tidpunkt tillgången avyttras omförs tidigare redovisat ackumulerat resultat i eget kapital till resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna kategori ingår derivat med negativt verkligt värde och som ej används för säkringsredovisning samt finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna i denna kategori värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Under året har endast derivatinstrument klassificerats i denna kategori.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori ingår finansiella skulder som inte innehas för handel. Dessa redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Inför säkringsredovisning dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Bedömningen av säkringens effektivitet dokumenteras, både vid ingången av transaktionen och löpande. Med effektivitet avses till vilken grad säkringsinstrumentet motverkar värdeförändringar i en säkrad posts verkliga värde eller kassaflöde.

Kassaflödessäkring

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträkningen. Eventuell ineffektiv del i värdeförändringen redovisas direkt i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och kassaflödet ändå förväntas inträffa redovisas resultatet i eget kapital under övrigt totalresultat tills kassaflödet påverkar resultatet. Om säkringen avser en balanspost, överförs resultatet från det egna kapitalet till den tillgång eller den skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången eller skulden fastställs för första gången. I de fall det prognostiserade kassaflödet som ligger till grund för säkringstransaktionen inte längre bedöms som troligt överförs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under övrigt totalresultat direkt till resultaträkningen. Kassaflödessäkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Transaktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens nettoomsättning och kostnader. Kassaflödessäkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot.

Säkring av nettoinvestering i utlandet

Resultat vid omvärdering av derivat avsedda att säkra SCAs nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten i det egna kapitalet redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverksamheten.

Säkring av verkligt värde

Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser. Det innebär för SCA att de långfristiga lån som är föremål för säkringsredovisning diskonteras utan kreditspread till marknadsränta och möter tillhörande räntederivats diskonterade kassaflöden till samma ränta. Eftersom hela värdeförändringen från derivaten redovisas direkt i resultaträkningen tas eventuell ineffektiv del från derivaten löpande i resultaträkningen.

Ekonomiska säkringar

I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFO-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. För varor som produceras och hålls åtskilda för specifika projekt, fastställs anskaffningsvärdet dock med utgångspunkt i de specifika kostnader som går att hänföra till respektive vara. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning innefattar råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader, baserade på en normal produktionsnivå. Räntekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning av varan. Innehavet av avverkningsrätter avseende rotstående skog värderas till kontraktspriser, som genomsnittligt inte överstiger det lägsta av nettoförsäljningsvärde och anskaffningsvärde.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar (och avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom en försäljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och bokfört värde. Efter omklassificeringen görs inte längre avskrivningar på tillgångarna.

Vid en ökning av det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader redovisas en vinst. Vinsten är begränsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Både vinster och förluster på efterföljande värdeförändringar redovisas i årets resultat.

Klassificering som avvecklad verksamhet uppstår antingen när en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område avyttras. Avyttringstillfället, eller den tidpunkt när verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning, styr när verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet.

Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen. Jämförelsesiffrorna i resultaträkningen ändras som om den avvecklade verksamheten hade avvecklats vid ingången av jämförelseåret.

Moderbolaget:

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning klassificeras inte om och avskrivning upphör inte. Finns sådana tillgångar lämnas istället upplysningar.

Eget kapital

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter för inköp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktieägare. När dessa aktier säljs inkluderas den erhållna försäljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktieägare.

Ersättningar till anställda Pensioner

Koncernen har ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav en del har förvaltningstillgångar. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggningstillgång. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller, där sådana inte finns, statsobligationer utfärdade i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och med en återstående löptid som är jämförbar med den aktuella pensionsskuldens löptid. Aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat i den period de uppstår. Den totala kostnaden avseende förmånsbestämda planer fördelas mellan personalkostnader och finansiella kostnader. Den finansiella kostnaden beräknas utifrån nettovärdet på respektive plan vid årets ingång och den diskonteringsfaktor som fastställts för respektive land. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Förutbetalda avgifter redovisas som tillgång endast i den utsträckning koncernen har rätt till återbetalning eller minskning av framtida betalningar. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorad av att de anställda kvarstår i tjänst under en viss angiven period. I sådana fall fördelas kostnaden linjärt över denna tidsperiod. Särskild löneskatt (motsvarande avgifter) beräknas på mellanskillnaden mellan pensionskostnad fastställd enligt IAS 19 och pensionskostnad fastställd enligt de regler som til lämpas i juridisk person. Löneskatten redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom vad gäller aktuariella vinster och förluster där löneskatten, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat.

Moderbolaget:

Moderbolaget tillämpar tryggandelagens regler avseende pensioner. Redovisningen följer FAR SRSs RedR 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Den huvudsakliga skillnaden jämfört med IAS 19 är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I detta nuvärde inkluderas dock en särskild reserv för framtida utbetalningar av tillägg på pensionerna motsvarande inflationen. I moderbolaget förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer.

Övriga förmåner efter avslutad anställning

Vissa koncernföretag tillhandahåller hälsovårdsförmåner efter pensioneringen. Åtagandet och de förväntade kostnaderna för dessa förmåner beräknas och redovisas på ett liknande sätt som gäller för förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättning vid uppsägning

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen har ett åtagande att ersätta de anställda vars anställning avslutats i förtid.

Avsättningar

Avsättningar avseende återställande, omstrukturering och legala tvister redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättningen värderas till nuvärdet av de förväntade utgifterna för att reglera åtagandet. Om effekten av tid är materiell sker diskontering med en räntesats före skatt. Ökningen i avsättning på grund av tid redovisas löpande som en räntekostnad i resultaträkningen.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

Not 1 Forts. Not 2 viktiga bedömningar och antaganden

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som SCA bedömer ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Då marknadspris eller annat jämförbart värde saknas för tillgångar av SCAs omfattning värderas de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till värdet av förväntade framtida kassaflöden.

Till grund för beräkningen av dessa kassaflöden ligger avverkningsplanen från den senaste tillgängliga skogstaxeringen. Skogstaxeringar uppdateras vart tionde år. Beräkningen bygger även på antaganden om tillväxt, försäljningspriser, kostnader för avverkning och skogsvård samt kostnader för återplantering, vilket är en förutsättning för avverkning. Dessa antaganden är i huvudsak erfarenhetsbaserade och förändras endast i de fall förändring av nivåer för pris och kostnad bedöms vara långsiktiga. Kassaflödet omfattar en produktionscykel som av SCA bedöms uppgå till i genomsnitt 100 år. Den diskonteringsfaktor som används är den kapitalkostnad (WACC, weighted average cost of capital), som normalt används vid värdering av motsvarande tillgångar.

Koncernens värde på biologiska tillgångar den 31 december 2011 uppgick till 26 729 MSEK. För vidare information se not 12.

GOODWILL

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Goodwill är fördelad på kassagenererande enheter som överensstämmer med koncernens rörelsesegment.

Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen baserar sig på koncernens befintliga strategiplaner. Planerna baseras på marknadsmässiga antaganden och omfattar förväntade framtida kassaflöden för den existerande verksamheten under den kommande tioårsperioden. Hänsyn till kassaflöden bortom tioårsperioden tas genom att en rörelseöverskottsmultipel appliceras på uthålligt kassaflöde. Multipeln överensstämmer med aktuella marknadsmultiplar för motsvarande verksamheter.

De diskonteringsfaktorer som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är de vid tillfället aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC) fastställda inom koncernen för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. Årets genomgång har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov. Koncernens värde på goodwill den 31 december 2011 uppgick till 9 433 MSEK. För vidare information se not 10.

PENSIONER

Kostnader liksom värdet på pensionsåtaganden för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.

Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på marknadsräntan på högkvalitativa företagsobligationer med löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser. I de fonderade tillgångarna ingår aktier och obligationer. Den förväntade avkastningen på dessa är beräknad utifrån antagandet att avkastningen på obligationer är lika med räntan på en 10-årig statsobligation samt att aktieavkastningen uppgår till samma ränta men med tilllägg för en riskpremie.

Nettot av koncernens förmånsbaserade åtaganden och det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna uppgick till 4 505 MSEK den 31 december 2011. För vidare information se not 26.

SKATTER

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa är antaganden och bedömningar för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder samt beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Per 31 december 2011 redovisades 715 MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på antaganden om framtida skattepliktiga vinster. För vidare information se not 9. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not 27 respektive i not 32.

NOT 3 FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

FÖRVÄRV

Årets förvärv uppgick till totalt 983 MSEK inklusive övertagna nettolåneskulder. Förvärven avser i huvudsak:

			Förvärvspris1),	Goodwill,	Förvärvad	Totalt innehav
Bolag	Verksamhet	Förvärvstidpunkt	MSEK	MSEK	andel %	efter förvärv %
San Saglik, Turkiet	Personliga hygienprodukter	Augusti, 2011	100	2	95	95
Komili Kagit, Turkiet	Personliga hygienprodukter	Augusti, 2011	260	–	50	50
Pro Descart, Brasilien	Personiga hygienprodukter	September, 2011	404	311	100	100

1) Förvärvspris utgörs av köpeskilling inklusive övertagen nettolåneskuld.

Ovanstående förvärv har redogjorts för i Förvaltningsberättelsen sidan 13 under avsnittet Förvärv, investeringar och avyttringar. Del av förvärvspriset för Pro Descart, Brasilien kommer att betalas under perioden 2012 till 2014 vilket reducerat kassaflödet från årets förvärv med 155 MSEK. Utöver dessa förvärv har SCA i maj utnyttjat sin köpoption och övertagit ägandet av tre fartyg, ingående i Skogsindustriprodukters distributionssystem, till förvärvspriset 277 MSEK. Av årets förvärv 983 MSEK har 932 MSEK betalats med kontanter inklusive övertagna likvida medel, resterande del 51 MSEK utgörs av övertagna nettolåneskulder. Förvärvskostnader avseende årets förvärv ingår i rörelseresultatet med ca 17 MSEK.

Verkligt värde på förvärvade fordringar uppgår till 88 MSEK vilket överensstämmer med det avtalsenliga bruttobeloppet för förfallna fordringar. Goodwill avser förvärv av marknadsandelar, där enskilt värde på annan tillgång inte har identifierats. Förvärvad goodwill är inte avdragsgillt vid inkomstbeskattningen i vare sig Brasilien eller Turkiet. Det finns inga planer på att avyttra hela eller delar av någon av de förvärvade verksamheterna.

Påverkan på omsättning och resultat från årets förvärv

Förvärven av verksamheterna inom personliga hygienprodukter i Turkiet bidrog till att SCAs nettoomsättning under 2011 ökade med 37 MSEK medan rörelseresultatet minskade med 6 MSEK. Om verksamheterna i Turkiet skulle ha konsoliderats från 1 januari 2011, skulle den förvärvade verksamhetens nettoförsäljning uppgått till ca 110 MSEK och rörelseförlusten till ca 18 MSEK. Förvärvet av Pro Descart i Brasilien bidrog till att SCAs nettoomsättning under 2011 ökade med 130 MSEK medan rörelseresultatet minskade med 15 MSEK. Om Pro Descarts verksamhet skulle ha konsoliderats från 1 januari 2011, skulle den förvärvade verksamhetens nettoförsäljning uppgå till ca 400 MSEK och rörelseförlusten till ca 45 MSEK.

Förvärvade verksamheter

Nedanstående tabell visar verkligt värde på förvärvade nettotillgångar som redovisas på förvärvsdagen, redovisad goodwill samt påverkan på koncernens kassaflödesanalyser avseende samtliga förvärv. Förvärvsbalansen kan komma att förändras för Pro Descart då genomgång av bolagets skattesituation ännu ej är färdigställd, i övrigt förväntas ingen större förändring ske under 2012 av nedanstående förvärvsbalanser. Under 2011 har inte någon ändring gjorts av preliminär förvärvsbalans avseende förvärv 2010.

Förvärvsbalanser (2011 preliminär)

MSEK	2011	2010	2009
Anläggningstillgångar	819	415	38
Rörelsetillgångar	125	116	32
Likvida medel	11	3	1
Avsättningar och andra långfristiga skulder	–27	–112	–
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–51	–35	–6
Rörelseskulder	–90	–31	–24
Innehav utan bestämmande inflytande	–3	–	–
Verkligt värde på nettotillgångar	784	356	41
Goodwill1)	314	83	37
Förvärvspris	1 098	439	78
Förvärvspris	–1 098	–439	–78
Ej utbetald köpeskilling avseende förvärv	155	–	32
Reglering av skulder avseende tidigare års förvärv	–	–22	–
Likvida medel i förvärvade verksamheter	11	3	1
Påverkan på koncernens likvida medel, förvärv av verksamheter (Koncernens kassaflödesanalys)	–932	–458	–45
Förvärvad nettolåneskuld exkl likvida medel	–51	–35	–6
Förvärv av verksamheter under året inkl övertagen nettolåneskuld (Koncernens operativa kassaflödesanalys)	–983	–493	–51
1) Specificering av investering i goodwill;
MSEK	2011	2010	2009
Investering i goodwill avseende förvärv	314	83	42
Återbetalning av tidigare år erlagt förvärvspris	–	–	–5
Summa	314	83	37

AVYTTRINGAR

I maj avyttrade SCA den grekiska förpackningsverksamheten till ett turkiskt förpackningsföretag där SCA har 49% intresseandel. Erhållen köpeskilling uppgick till 142 MSEK varav 9 MSEK har betalats och resterande köpeskilling kommer att betalas fram till 2018 enligt fastställd betalningsplan. Återstående fordran har diskonterats till nuvärde och redovisas som en avgående post i kassaflödet med 109 MSEK. Omsättningen i den grekiska förpackningsverksamheten uppgick under 2010 till ca 500 MSEK. I maj respektive november avyttrades två ryska förpackningsanläggningar i Kuban och St Petersburg. Erhållen köpeskilling uppgick till 62 MSEK för Kuban och 86 MSEK för St Petersburg. Årsomsättningen uppgick i Kuban till ca 220 MSEK och i St Petersburg till ca 210 MSEK.

I april 2010 avyttrade SCA sin asiatiska förpackningsverksamhet och under 2009 avyttrades SCAs andel i det hälftenägda samriskbolaget Godrej SCA Hygiene Ltd, Indien och pappersbruket i Pratovechio, Italien.

Tillgångar och skulder ingående i avyttringar

MSEK	2011	2010	2009
Anläggningstillgångar	195	1 262	80
Rörelsetillgångar	432	853	27
Likvida medel	22	135	1
Nettolåneskuld exkl likvida medel	–56	–92	–4
Avsättningar	–6	–19	–
Rörelseskulder	–303	–742	–24
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–58	–
Resultat vid försäljning exklusive återföring till resultaträk ningen av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag	–33	1	–8
Erhållen ersättning efter avyttringskostnader	251	1 340	72
Avgår:
Ej erhållen köpeskilling	–109	–	–
Likvida medel i avyttrade bolag	–22	–135	–1
Likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag	–11	–	–
Påverkan på koncernens likvida medel, Avyttrade verksamheter
(Koncernens kassaflödesanalys)	109	1 205	71
Avyttrad nettolåneskuld exkl likvida medel	56	92	4
Nettolåneskuld exkl likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag	127	–	–
Avyttring av verksamheter under året inkl överlåten nettolåneskuld (Koncernens operativa kassaflödesanalys)	292	1 297	75

Verksamhet under avyttring till förpackningsföretaget DS Smith

I januari 2012 träffades avtal om avyttring av förpackningsverksamheten exklusive kraftlinerverksamheten i Sverige. I koncernens resultaträkning har förpackningsverksamhetens intäkter och kostnader brutits ut för räkenskapsåret och varje jämförelseår och redovisas på raden Resultat från avyttringsgrupp som innehas för försäljning. I koncernens balansräkning har tillgångar och skulder i förpackningsverksamheten brutits ut för räkenskapsåret 2011 och redovisas på raderna Tillgångar och Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning. I beräkningen av avyttringsgruppens resultat för perioden, tillgångar och skulder samt kassaflöden, har SCA använt samma redovisningsprinciper som för övriga koncernen, med vissa särskilda tillägg och antaganden, vilka redogörs för i detta avsnitt. I samband med pågående försäljning har nedskrivningar av tillgångar skett till ett värde som överensstämmer med avtalad köpeskilling. De enheter som ingår i avyttringsgruppen omfattar samtliga de bolag som ägs direkt eller indirekt av SCA och som ingår i den del av Förpackningar som avses säljas. Redovisad skattekostnad har baserats på vad som beräknats för respektive enhet med tillämpliga justeringar för avyttringsgruppen och övriga koncernen i helhet. Detta tillvägagångssätt har också tillämpats för poster i finansnettot. Övriga poster har beräknats och klassificerats på samma grunder som för den övriga SCA-koncernen.

Av följande sammanställningar framgår förpackningsverksamhetens intäkter och kostnader för räkenskapsåret samt varje jämförelseår, tillgångar och skulder i sammandrag per sista december 2011 samt kassaflödesanalys i sammandrag för räkenskapsåret och varje jämförelseår.

Resultaträkning för avyttringsgrupp som innehas för försäljning

MSEK	2011	2010	2009
Nettoomsättning	24 413	24 234	23 651
Kostnad för sålda varor	–20 410	–20 441	–20 263
Bruttoresultat	4 003	3 793	3 388
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 518	–2 695	–3 073
Jämförelsestörande poster	–237	–229	–1 296
Intäkter från andelar i intresseföretag	1	15	1
Rörelseresultat	1 249	884	–980
Finansiella poster	35	54	–210
Resultat före skatt	1 284	938	–1 190
Skatter	–384	–214	242
Resultat från avyttringsgrupp som innehas
för försäljning	900	724	–948

2011
14 673
6 928
21 601
2 650
4 951
7 601

MSEK	2011	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 574	1 539	1 026
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–678	–754	–775
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–521	–313	123
Årets kassaflöde från avyttringsgrupp som innehas för försäljning	375	472	374

nOT 4 Rörelsens kostnader per kostnadsslag

Rörelsens kostnader per funktion

MSEK	2011	2010	2009
Kostnad för sålda varor	–61 701	–61 906	–62 982
Försäljnings- och administrationskostnader	–11 981	–12 426	–13 427
Jämförelsestörande poster	–5 439	–702	–162
Summa	–79 121	–75 034	–76 571
Avyttringsgrupp	–23 165	–23 365	–24 632
Summa inklusive avyttringsgrupp	–102 286	–98 399	–101 203

Se även sidan 114 för beskrivning av kostnader.

Rörelsens kostnader per kostnadsslag
MSEK	Not	2011	2010	2009
Övriga intäkter		5 053	4 513	4 052
Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar	12	623	629	668
Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete1)	19	512	63	–1 431
Råvaror och förnödenheter1)	19	–39 327	–37 250	–33 621
Personalkostnader1)	6	–20 228	–21 137	–22 737
Övriga rörelsekostnader1)		–37 684	–38 775	–40 706
Avskrivningar	7	–5 927	–6 324	–6 828
Nedskrivningar1)	7	–5 308	–118	–600
Summa		–102 286	–98 399	–101 203

1) Inklusive jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster 2011 uppgår totalt till 5 676 MSEK varav 237 MSEK avser avyttringsgrupp. Av totala jämförelsestörande poster avser 5 308 MSEK nedskrivningar och 368 MSEK övriga kostnader. I nedskrivningar ingår nedskrivning av goodwill och varumärken med 4 984 MSEK varav 3 946 MSEK avser den avyttrade förpackningsverksamheten, 1 036 MSEK hygienverksamheten i Australasien samt 2 MSEK övriga nedskrivningar av goodwill. I jämförelsestörande poster ingår omstruktureringskostnader med totalt 955 (931; 1 458) MSEK varav 180 (246;1 458) MSEK avser Förpackningar, 369 (622; –) MSEK Personliga hygienprodukter, 291(–;–) MSEK Mjukpapper och 88 (63;–) MSEK Skogsindustriprodukter. Av omstruktureringskostnaderna avser 595 (787;741) MSEK omstruktureringskostnader som betalas, 324 (118; 600) MSEK avser nedskrivningar av anläggningstillgångar och 36 (26;117) MSEK avser nedskrivning av rörelsekapital, främst lager. Omstruktureringskostnaderna som betalas utgörs av personalkostnader 517 (603; 499) MSEK och övriga rörelsekostnader 78 (184; 242) MSEK.

Övriga intäkter

I Övriga intäkter redovisas intäkter som kommer från aktiviteter eller försäljning av varor och tjänster utanför SCAs kärnverksamhet. Intäkterna kan vara av återkommande eller mer tillfällig karaktär. Under 2011 uppgick försäljning av varor och tjänster utanför SCAs kärnverksamhet till 4 355 MSEK, intäkter från SCAs transportverksamhet uppgick till 555 MSEK, hyresintäkter till 45 MSEK och royaltyintäkter till 15 MSEK. Intäkter av mer tillfällig karaktär uppgick till 82 MSEK varav 77 MSEK avser vinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

Övriga rörelsekostnader

MSEK	2011	2010	2009
Transportkostnader	–8 614	–8 989	–9 450
Energikostnader1)	–6 154	–6 289	–6 866
Inköpta färdiga varor för vidareförsäljning	–5 025	–4 797	–4 626
Marknadsföringskostnader	–3 696	–4 052	–4 227
Reparation och underhåll	–3 160	–3 211	–3 361
IT, telefoni och hyror	–2 153	–2 925	–3 052
Övriga rörelsekostnader, produktion	–3 591	–3 431	–3 476
Övriga rörelsekostnader, distribution, försäljning och administration	–4 245	–3 558	–3 581
Övrigt	–1 046	–1 523	–2 067
Summa	–37 684	–38 775	–40 706
Avyttringsgrupp	7 396	7 509	7 884
Summa exklusive avyttringsgrupp	–30 288	–31 266	–32 822

1) Efter avdrag för energiintäkter med 929 (903; 1 059) MSEK.

Övriga upplysningar

Valutakursdifferenser ingår i rörelseresultatet med 252 (232;–23) MSEK. Erhållna statliga bidrag har reducerat rörelsens kostnader med 78 (52;63) MSEK. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till 832 (713;738) MSEK.

Operationell leasing

Framtida betalningsåtaganden i koncernen av minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2011	2010	2009
Inom 1 år	1 452	1 054	994
Mellan 2–5 år	2 967	2 490	2 402
Senare än 5 år	1 908	1 389	1 528
Summa	6 327	4 933	4 924
Avyttringsgrupp	–1 143	–1 245	–1 085
Summa exklusive avyttringsgrupp	5 184	3 688	3 839

Årets kostnad avseende operationell leasing av tillgångar uppgick till 1 214 MSEK. Leasingobjekten utgörs av ett stort antal objekt, såsom energianläggningar, lagerlokaler, kontor, övriga byggnader, maskiner och inventarier, it-utrustning, kontorsutrustning samt diverse transportfordon. För ett antal av objekten är bedömningen att det i realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid.

Finansiell leasing

Framtida betalningsåtaganden i koncernen av minimileaseavgifter för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2011	2010	2009
Inom 1 år	49	920	121
Mellan 2–5 år	118	112	1 213
Senare än 5 år	–	54	48
Summa	167	1 086	1 382
Framtida kostnader för finansiell leasing	–22	–40	–97
Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	145	1 046	1 285
Avyttringsgrupp
Inom 1 år	–25	–7	–6
Mellan 2–5 år	–30	–37	–38
Senare än 5 år	–	–11	–16
Summa	–55	–54	–61
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	7	7	2
Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing avyttringsgrupp	–48	–47	–59
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing exklusive avyttringsgrupp	97	999	1 226

Årets totala utbetalningar avseende finansiellt leasade tillgångar uppgick till 35 (112;170) MSEK. Under året har 7 (19;44) MSEK redovisats som räntekostnad och 18 (93;126) MSEK som amortering av skuld. Avskrivningar på finansiellt leasade tillgångar har under året uppgått till 16 (89;115) MSEK. Bokförda värdet på finansiellt leasade tillgångar per årsskiftet var 120 (152;179) MSEK avseende byggnader/mark och 9 (873;1 084) MSEK avseende maskiner.

För information om väsentliga leasingkontrakt se not 32 om Eventualförpliktelser. Ett kontrakt avseende en pappersmaskin i Laakirchen har i januari 2011 lösts i förtid.

Revisionskostnader

Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK	2011	2010	2009
PwC
Revisionsuppdrag	80	71	73
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	2	–
Skatterådgivning	20	8	–
Övriga uppdrag	36	10	15
Summa PwC	139	91	88
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	1	2	3
Skatterådgivning	8	2	–
Övriga uppdrag	5	3	2
Summa övriga revisorer	14	7	5
Summa	153	98	93
Avyttringsgrupp	–28	–27	–23
Summa exklusive avyttringsgrupp	125	71	70

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget och skatterådgivning ingick under 2009 i övriga uppdrag men särredovisas från och med 2010.

Övriga uppdrag avser från och med 2010 främst konsultationer i samband med förvärv och avyttringar.

					Massa, virke
MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Förpackningar	Tryckpapper	och sågade trävaror	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2011
INTÄKTER
Extern försäljning	24 436	38 885	26 104	8 490	7 066	769	–	105 750
Intern försäljning	339	233	546	364	1 260	1 112	–3 854	0
Summa intäkter	24 775	39 118	26 650	8 854	8 326	1 881	–3 854	105 750
Avyttringsgrupp	–	–	–24 413	–	–	–	–	–24 413
Summa intäkter exklusive avyttringsgrupp	24 775	39 118	2 237	8 854	8 326	1 881	–3 854	81 337
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	2 645	3 150	1 909	183	1 818	–481	–	9 224
Jämförelsestörande poster	–744	–597	–4 152	–37	–51	–95	–	–5 676
Rörelseresultat	1 901	2 553	–2 243	146	1 767	–576	–	3 548
Avyttringsgrupp
Resultat	–	–	–1 486	–	–	–	–	–1 486
Jämförelsestörande post	–	–	237	–	–	–	–	237
Rörelseresultat exklusive avyttringsgrupp	1 901	2 553	–3 492	146	1 767	–576	–	2 299
Ränteintäkter								136
Räntekostnader								–1 426
Årets skattekostnad								–1 651
Årets nettoresultat								607
Avyttringsgrupp
Ränteintäkter								–7
Räntekostnader								–28
Årets skattekostnad								384
Årets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp								–293
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	17 399	45 880	4 724	6 748	37 808	7 940	–9 445	111 054
Avgår till avyttringsgrupp	–	–	21 601	–	–	–	–	21 601
Kapitalandelar	252	653	–	14	40	108	–	1 067
Ofördelade tillgångar								5 282
Summa tillgångar	17 651	46 533	26 325	6 762	37 848	8 048	–9 445	139 004
Investeringar	–1 584	–2 366	–1 262	–444	–1 086	–163	–	–6 905
Avskrivningar	–1 101	–2 210	–1 284	–753	–539	–40	–	–5 927
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	–14	91	–30	1	–586	–63	–	–601

MSEK	Personliga hygienprodukter	Mjukpapper	Förpackningar	Tryckpapper	Massa, virke och sågade trävaror	Övrig verksamhet	Elimineringar	Summa Koncernen
Räkenskapsåret 2010
INTÄKTER
Extern försäljning	24 729	39 672	26 266	8 179	7 316	803	–	106 965
Intern försäljning	298	198	565	347	1 281	1 052	–3 741	0
Summa intäkter	25 027	39 870	26 831	8 526	8 597	1 855	–3 741	106 965
Avyttringsgrupp	–	–	–24 234	–	–	–	–	–24 234
Summa intäkter exklusive avyttringsgrupp	25 027	39 870	2 597	8 526	8 597	1 855	–3 741	82 731
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	2 922	3 041	1 577	–88	2 543	–387	–	9 608
Jämförelsestörande poster	–622	–	–246	–63	–	–		–931
Rörelseresultat	2 300	3 041	1 331	–151	2 543	–387	–	8 677
Avyttringsgrupp
Resultat	–	–	–1 113	–	–	–	–	–1 113
Jämförelsestörande post	–	–	229	–	–	–	–	229
Rörelseresultat exklusive avyttringsgrupp	2 300	3 041	447	–151	2 543	–387	–	7 793
Ränteintäkter								64
Räntekostnader								–1 180
Årets skattekostnad								–1 969
Årets nettoresultat								5 592
Avyttringsgrupp
Ränteintäkter								–7
Räntekostnader								–47
Årets skattekostnad								214
Årets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp								4 868
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	16 873	47 102	30 420	7 031	36 507	8 131	–9 592	136 472
Kapitalandelar	–	595	370	14	27	16	–	1 022
Ofördelade tillgångar								5 484
Summa tillgångar	16 873	47 697	30 790	7 045	36 534	8 147	–9 592	142 978
Investeringar	–1 884	–2 558	–1 322	–312	–749	–45	–	–6 870
Avskrivningar	–1 189	–2 265	–1 399	–797	–577	–97	–	–6 324
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	–28	23	–40	–4	–601	–73	–	–723

	Personliga				Massa, virke och sågade	Övrig		Summa
MSEK	hygienprodukter	Mjukpapper	Förpackningar	Tryckpapper	trävaror	verksamhet	Elimineringar	Koncernen
Räkenskapsåret 2009
INTÄKTER
Extern försäljning	25 378	41 055	26 701	9 526	6 096	602	0	109 358
Intern försäljning	203	205	534	233	1 053	868	–3 096	0
Summa intäkter	25 581	41 260	27 235	9 759	7 149	1 470	–3 096	109 358
Avyttringsgrupp	–	–	–23 651	–	–	–	–	–23 651
Summa intäkter exklusive avyttringsgrupp	25 581	41 260	3 584	9 759	7 149	1 470	–3 096	85 707
RESULTAT
Resultat per rörelsegren	3 235	3 946	413	1 253	1 250	–449	–	9 648
Jämförelsestörande poster	–	–	–1 458	–	–	–	–	–1 458
Rörelseresultat	3 235	3 946	–1 045	1 253	1 250	–449	–	8 190
Avyttringsgrupp
Resultat	–	–	–316	–	–	–	–	–316
Jämförelsestörande post	–	–	1 296	–	–	–	–	1 296
Rörelseresultat exklusive avyttringsgrupp	3 235	3 946	–65	1 253	1 250	–449	–	9 170
Ränteintäkter								158
Räntekostnader								–1 802
Årets skattekostnad								–1 716
Årets nettoresultat								4 830
Varav avyttringsgrupp
Ränteintäkter								–23
Räntekostnader								233
Årets skattekostnad								–242
Årets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp								5 778
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar	16 856	49 363	34 183	8 243	34 747	5 082	–6 588	141 886
Kapitalandelar	8	552	373	18	19	9	–	979
Ofördelade tillgångar								6 994
Summa tillgångar	16 864	49 915	34 556	8 261	34 766	5 091	–6 588	149 859
Investeringar	–2 092	–2 658	–1 479	–728	–468	–27	–	–7 452
Avskrivningar	–1 178	–2 496	–1 713	–809	–562	–70	–	–6 828
Kostnader, utöver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar	–13	5	–48	–4	–643	–6	–	–709

Jämförelsestörande poster

		2011		2010		2009
MSEK	Kost nader	Ned skrivning	Kost nader	Ned skrivning	Kost nader	Ned skrivning
Personliga hygienprodukter	–107	–637	–527	–95	–	–
Mjukpapper	51	–648	–	–	–	–
Förpackningar	–153	–3 999	–223	–23	–858	–600
Tryckpapper	–37	–	–63	–	–	–
Massa, Skog och sågade trävaror	–29	–22	–	–	–	–
Övrigt	–93	–2	–	–	–	–
Summa	–368	–5 308	–813	–118	–858	–600
Netto		–5 676		–931		–1 458

Rörelsesegment: Koncernen är organiserad i fem huvudsakliga produktgrupper, personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper samt massa, virke och sågade trävaror. Produktgrupperna utgör den primära indelningsgrunden. Mjukpapper omfattar bland annat toalettpapper, hushållspapper och pappersnäsdukar som säljs till detaljhandeln samt toalettpapper, produkter för handavtorkning, servetter och produkter för avtorkning inom industri och kontor och dessa produkterna säljs till företagskunder inom industri, kontor, hotell, restauranger och catering, sjukvård samt andra institutioner. Personliga hygienprodukter omfattar inkontinensskydd, barnblöjor och mensskydd. Förpackningar omfattar wellpapp samt skydds- och specialförpackningar. Rörelsegrenen omfattar även wellpappråvara vilken huvudsakligen levereras internt och bidrar till koncernens råvaruintegrering. Tryckpapper omfattar tidningspapper och magasinspapper. Rörelsegrenen massa, virke och sågade trävaror bidrar också till koncernens råvaruintegration då koncernens pappersmassa och virke huvudsakligen levereras internt. Dessutom produceras koncernens pappersmassa huvudsakligen av virke från koncernens egna skogar vilka även till stor del försörjer sågverken.

Tillgångar och skulder: De tillgångar som ingår i respektive rörelsegren innefattar alla rörelsetillgångar som används i rörelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och anläggningstilgångar efter avdrag för avsättningar. Merparten av tillgångarna är direkt hänförliga till respektive rörelsegren. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma för två eller flera rörelsegrenar fördelats på rörelsegrenarna.

Internleveranser: Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsegrenarna har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen.

Koncernen per land

		Nettoomsättning				Medeltal anställda			Anläggningstillgångar1)
	2011		2010			Varav		Varav	2011	2010
	MSEK	%	MSEK	%	2011	kvinnor, %	2010	kvinnor, %	MSEK	MSEK
Sverige	7 444	7	7 865	7	6 668	26	6 552	26	38 742	41 537
EU exkl Sverige
Tyskland	14 890	14	14 558	14	6 150	19	6 139	21	8 729	10 688
Storbritannien	9 098	9	9 233	9	2 592	22	2 570	18	5 673	7 106
Frankrike	8 442	8	8 399	8	2 410	27	2 663	27	2 889	3 160
Italien	7 758	7	7 492	7	2 150	19	2 226	18	4 746	4 779
Spanien	4 867	5	4 874	4	968	29	986	26	2 343	2 432
Nederländerna	4 560	4	4 900	5	1 886	6	1 944	15	2 848	2 915
Danmark	2 653	3	2 851	3	826	28	937	28	1 742	1 814
Belgien	2 497	2	2 463	2	807	25	838	25	776	809
Österrike	2 347	2	2 323	2	1 478	15	1 489	15	2 586	2 775
Finland	1 547	1	1 511	1	327	37	333	37	640	654
Polen	1 232	1	1 189	1	918	27	840	27	1 080	1 126
Tjeckien	1 068	1	1 025	1	623	45	652	45	238	296
Ungern	1 066	1	1 232	1	595	37	759	37	167	197
Grekland	888	1	1 246	1	158	24	419	24	27	238
Rumänien	387	1	352	0	147	39	122	36	98	104
Portugal	385	1	498	1	37	57	37	51	69	46
Slovakien	353	0	278	0	755	31	791	33	526	598
Litauen	335	0	304	0	196	32	182	33	77	70
Irland	327	0	327	0	18	44	21	43	78	79
Övriga EU	730	1	661	1	97	35	90	33	69	88
Summa EU exkl Sverige	65 430	62	65 716	61	23 138	22	24 038	23	35 401	39 974
Övriga Europa
Ryssland	2 776	3	2 664	2	1 389	44	1 491	44	1 974	1 864
Schweiz	1 880	2	1 746	2	248	37	238	36	241	244
Norge	1 762	2	1 908	2	256	48	243	44	168	167
Turkiet	313	0	224	0	65	5	206	6	80	239
Ukraina	278	0	273	0	73	49	61	46	6	7
Övriga	506	0	460	1	11	45	8	63	0	0
Summa Övriga Europa	7 515	7	7 275	7	2 042	42	2 247	40	2 469	2 521
Övriga världen
USA	8 549	8	9 014	8	2 683	26	2 591	26	7 449	7 502
Australien	3 170	3	3 241	3	739	29	726	25	1 935	2 695
Mexiko	2 804	3	2 638	2	2 605	24	2 780	21	3 983	4 277
Colombia	1 570	1	1 504	2	1 298	40	1 300	29	1 122	1 039
Japan	1 436	1	1 267	2	58	72	57	72	3	4
Kanada	1 038	1	1 130	1	338	46	286	39	390	420
Nya Zeeland	912	1	945	1	561	21	573	20	1 046	1 319
Malaysia	890	1	913	1	1 286	57	1 240	52	959	922
Chile	400	1	463	0	224	78	239	8	411	460
Ecuador	387	0	368	0	472	32	480	33	87	87
Costa Rica	359	0	305	0	85	38	87	34	2	2
Sydafrika	260	0	259	0	88	56	98	50	27	30
Marocko	236	0	311	0	–	–	–	–	–	–
Singapore	182	0	211	0	31	68	68	49	8	8
Kina	133	0	589	1	187	53	957	41	8	2
Övriga	3 035	4	2 951	3	1 194	42	1 022	43	627	395
Summa Övriga världen	25 361	24	26 109	25	11 849	35	12 504	31	18 057	19 162
Delsumma	105 750	100	106 965	100	43 697	27	45 341	26	94 669	103 194
Avgår till avyttringsgrupp	–24 413		–24 234		–12 051				–13 279
Summa koncernen	81 337		82 731		31 646				81 390

1) I Anläggningstillgångar ingår Goodwill, Övriga immateriella anläggningstillgångar, Byggnader, mark, maskiner och inventarier samt Biologiska tillgångar.

Not 6 personal- och styrelsekostnader

Personalkostnader

MSEK	2011	2010	2009
Löner och ersättningar	15 046	15 654	16 596
varav Koncernledning	101	107	104
varav Styrelse	5	5	5
Pensionskostnader	958	915	1 278
varav förmånsbaserade pensionsplaner	261	162	518
varav avgiftsbestämda pensionsplaner	697	753	760
Övriga sociala kostnader	3 114	3 382	3 596
Övriga personalkostnader	1 110	1 186	1 267
Summa1)	20 228	21 137	22 737
Avyttringsgrupp	–5 682	–5 676	–6 834
Summa exklusive avyttringsgrupp	14 546	15 461	15 903

1) Av totala personalkostnader är 517 (603;499) MSEK hänförliga till kostnader för genomförda effektivitetsförbättrande åtgärder.

Medeltal anställda

	2011	2010	2009
Medeltal anställda	43 697	45 341	49 531
varav kvinnor	27%	26%	27%
Antal länder	58	61	61

Av totala antalet styrelseledamöter och ledande befattningshavare är 16 (14;18) procent kvinnor.

Andelen anställda i åldersgrupperna, %

2011	21–30 år	31–40 år	41–50 år	51–60 år
	18	27	30	20

Knappt 2 (2;2) procent av de anställda är under 20 år och knappt 3 (3;2) procent över 60 år. SCA investerade år 2011 ca 151 (147; 246) MSEK eller drygt 3 500 (3 200; 5 000) SEK per anställd i kompetenshöjande åtgärder.

Förädlingsvärdet per anställd 2011 uppgick till 519 (633; 600) TSEK. Andelen högskoleutbildade uppgår till cirka 16 (16; 15) procent.

År 2011 lämnade 5 207 (4 269) personer SCA medan 4 809 (4 262) tillkom. I siffrorna ingår såväl frivillig avgång som effekterna av rationaliseringsåtgärder och pensioneringar. Därtill kan en betydande andel hänföras till sommararbeten för skolungdom och säsongsarbete.

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER I MODERBOLAGET UNDER ÅRET

Till av årsstämman valda ledamöter som inte är anställda i bolaget utgick i enlighet med årsstämmans beslut följande ersättningar under 2011.

SEK	Styrelse arvode	Arvode revisionsutskott	Arvode ersätt ningsutskott	Summa
Sverker Martin-Löf (ordf)	1 500 000	125 000	100 000	1 725 000
Pär Boman	500 000			500 000
Rolf Börjesson	500 000		100 000	600 000
Sören Gyll	500 000	125 000		625 000
Jan Johansson
Leif Johansson	500 000		100 000	600 000
Anders Nyrén	500 000	150 000		650 000
Barbara Milian Thoralfsson	500 000			500 000
Summa	4 500 000	400 000	300 000	5 200 000

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, tillika koncernchef, vice verkställande direktörerna, affärsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. För gruppens aktuella sammansättning, se sid 56–57.

Årsstämmans riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2011 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

"Ersättning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktör, affärsenhetschef samt central stabschef. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen, liksom för andra ledande befattningshavare, ska den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara kopplad till den värdeutveckling för SCA-aktien som kommer aktieägarna till del. Program för rörlig ersättning bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa, eller underlåta, utbetalning av rörlig ersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag bör inte förekomma.

Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från lägst 60 års ålder. För intjänande av pensionsförmånerna förutsättes att anställningsförhållandet bestått under lång tid, för närvarande 20 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på pension från 60 års ålder. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Frågor om ersättning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen."

Bolagets tillämpning av riktlinjerna

Bolaget har tillämpat de av stämman beslutade riktlinjerna på följande sätt.

Fast lön

Storleken på den fasta lönen är beroende av befattning och därmed sammanhängande ansvar och befogenheter. Den fastställs individuellt till en nivå, som tillsammans med övriga ersättningar, bedöms vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.

Rörlig ersättning

Den rörliga ersättningen är för koncernchefen, vice verkställande direktörer, affärsenhetscheferna och motsvarande maximerad till sammanlagt 100 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 110 procent medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 90 procent.

Programmet för den rörliga ersättningen är uppdelat i en kortsiktig och en långsiktig del.

Den kortsiktiga delen ("Short Term Incentive" eller STI) kan för koncernchefen, vice verkställande direktörerna, affärsenhetschefer och motsvarande maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. För en affärsenhetschef, verksam i Amerika, är det maximala utfallet 60 procent av den fasta lönen medan motsvarande begränsning för övriga ledande befattningshavare är 40 procent. De uppsatta STI-målen är för affärsenhetscheferna i huvudsak inriktat på operativt kassaflöde, kostnadskontroll, rörelseresultat och tillväxt för respektive affärsenhet. För koncernchefen och övriga till honom direktrapporterande chefer gäller mål om koncernens resultat före skatt och kassaflöde före utdelningar. Vidare förekommer ett icke finansiellt mål vars andel utgör 10–20 procent av den rörliga ersättningen.

Den långsiktiga delen ("Long Term Incentive" eller LTI) kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. I gengäld måste befattningshavaren investera halva den rörliga LTIersättningen, efter avdrag för skatt, i SCA aktier. Aktierna får därefter inte avyttras före utgången av tredje kalenderåret efter inträde i det aktuella LTI-programmet. Det uppsatta LTI-målet är baserat på värdeutvecklingen av bolagets B-aktie mätt som TSR-index jämfört med ett vägt index av konkurrenters aktier ("Total Shareholder Return" eller TSR) över en treårsperiod. Strukturen i LTI-delen fastställdes av styrelsen 2003.

Utfall rörlig ersättning

För koncernchefen, vice verkställande direktörerna och centrala stabschefer har en STIersättning för 2011 utgått med 2–13 procent av den fasta lönen. För affärsenhetscheferna har en STI-ersättning utgått med 5–35 procent av den fasta lönen. Det långsiktiga LTI-målet för 2009–2011 har uppnåtts och resulterat i maximalt utfall för koncernchefen och övriga ledande befattningshavare.

Övriga förmåner

Övriga förmåner utgår i vissa fall i form av bilförmån, bostadsförmån och skolavgifter.

Pension

För koncernchefen, som har rätt att gå i pension vid 60 års ålder, är pensionsavtalet så utformat att ålderspension (exklusive allmänna pensionsförmåner och tidigare intjänade fribrev) utgår mellan 60 och 65 år med cirka 40 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning) och därefter med cirka 20 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning) livsvarigt. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 60 års ålder. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen vid dödsfall före 65 års ålder och därefter till cirka 30 procent av ålderspensionen (inklusive tidigare intjänade fribrev).

För flertalet ledande befattningshavare föreligger en kombinerad förmåns- och premiebestämd pensionsplan som ger befattningshavaren rätt att vid 60 års ålder erhålla ålderspension (inklusive allmänna pensionsförmåner) med upp till 45 procent av den genomsnittliga lönen (exklusive rörlig ersättning) tre år närmast före pensionsåldern. För full pension förutsätts att anställningsförhållandet bestått under minst 20 år räknat från 40 års ålder. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 60 års ålder, under förutsättning att befattningshavaren, efter fyllda 40 år, varit anställd i koncernbolag minst tre år. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen. Utöver den förmånsbestämda pensionen, utgår en pension baserad på av bolaget inbetalda premier. Den för varje tjänstgöringsår inbetalda premien uppgår till 10 procent av befattningshavarens baslön och placeras i av denne vald fond- eller traditionell försäkring.

För några ledande befattningshavare föreligger en pensionsplan, vilken är stängd för nytillträde, som är förmånsbestämd och ger befattningshavaren rätt att vid 65 års ålder erhålla pension (inklusive allmänna pensionsförmåner) med upp till 70 procent av lönen (exklusive rörlig ersättning). De äger dock rätt att gå i pension vid 60 års ålder med 70 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning) mellan 60 och 65 år och därefter med 50 procent av avgångslönen (exklusive rörlig ersättning). För full pension fordras normalt att befattningshavaren varit anställd under 20 år. Vid avgång före pensionsåldern erhålles fribrev på pension att utgå från 65 eller 60 års ålder, under förutsättning att befattningshavaren, efter fyllda 40 år, varit anställd i koncernbolag minst tre år. Efterlevandepension uppgår till cirka 50 procent av ålderspensionen.

För två ledande befattningshavare föreligger en premiebestämd pensionsplan (utöver allmänna pensionsförmåner) till vilken bolaget inbetalar 30–40 procent av befattningshavarens fasta lön som placeras i vald fond- eller traditionell försäkring.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtalet med koncernchefen föreskriver en uppsägningstid om två år vid uppsägning från bolagets sida. Koncernchefen äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om ett år. Sker uppsägning från bolagets sida är koncernchefen inte skyldig att tjänstgöra under uppsägningstiden. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller i normalfallet en uppsägningstid om ett till två år vid uppsägning från bolagets sida. Befattningshavaren äger motsvarande rätt med iakttagande av en uppsägningstid om sex månader till ett år. Befattningshavaren förutsätts i normalfallet stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess för ersättningar

Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare föreslagit kriterier för bedömning av den rörliga ersättningen samt pensionsvillkor. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsledningen för verksamhetsåret 2011 har behandlats av ersättningsutskottet och, när det gäller verkställande direktören, beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har ej deltagit i handläggningen av ersättningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts erforderligt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se sid 51.

Styrelsens förslag till nya riktlinjer

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2012 oförändrade riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare.

I 2012 års löneläge och med ett oförändrat antal ledande befattningshavare skulle ett maximalt utfall av rörlig ersättning innebära att kostnaden för bolaget, exklusive sociala avgifter, skulle komma att uppgå till cirka 70 MSEK.

Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner under året

SEK	Fast lön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Summa exkl pension	Pensionskostnad
Vd Jan Johansson	9 000 000	5 400 000	134 423	14 534 423	6 289 306
Övriga ledande befattningshavare (14 st)	47 153 163	31 212 453	8 070 974	86 436 590	23 447 612
Summa	56 153 163	36 612 453	8 205 397	100 971 013	29 736 918

Kommentarer till tabellen:

• Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2011, men utbetalas under 2012.

• Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive särskild löneskatt.

NOT 7 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar

MSEK	2011	2010	2009
Avskrivningar
Byggnader	835	836	891
Mark	114	109	114
Maskiner och inventarier	4 675	5 054	5 475
Delsumma	5 624	5 999	6 480
Patent, varumärken och liknande rättigheter	272	292	306
Balanserade utgifter för utveckling	31	33	42
Delsumma	303	325	348
Summa	5 927	6 324	6 828
Nedskrivningar
Byggnader	53	94	163
Mark	40	13	7
Maskiner och inventarier1)	225	11	406
Pågående nyanläggningar	6	–	–
Delsumma	324	118	576
Goodwill	4 910	–	–
Patent, varumärken och liknande rättigheter	74	0	24
Delsumma	4 984	0	24
Summa1)	5 308	118	600
Totalt
Byggnader	888	930	1 054
Mark	154	122	121
Maskiner och inventarier	4 900	5 065	5 881
Pågående nyanläggningar	6	–	–
Delsumma	5 948	6 117	7 056
Goodwill	4 910	–	–
Patent, varumärken och liknande rättigheter	346	292	306
Balanserade utgifter för utveckling	31	33	66
Delsumma	5 287	325	372
Summa	11 235	6 442	7 428
Avyttringsgrupp	–915	–1 130	–1 891
Summa exklusive avyttringsgrupp	10 320	5 312	5 537

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader

MSEK	2011	2010	2009
Resultat från aktier och andelar i andra företag
Utdelning	44	32	53
Realisationsresultat, nedskrivningar	0	–2	0
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, placeringar	72	27	89
Andra finansiella intäkter	20	7	16
Summa finansiella intäkter	136	64	158
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, upplåning	–1 370	–1 237	–1 644
Räntekostnader, derivat	14	78	–169
Säkring av verkligt värde, orealiserade	–8	8	32
Andra finansiella kostnader	–62	–29	–21
Summa finansiella kostnader	–1 426	–1 180	–1 802
Summa	–1 290	–1 116	–1 644
Avyttringsgrupp	–35	–54	210
Summa exklusive avyttringsgrupp	–1 325	–1 170	–1 434

I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser 20 (7; 16) MSEK.

Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre/lägre, med oförändrad räntebindning och volym i nettolåneskulden, skulle årets räntekostnader varit 177 (158; 243) MSEK högre/ lägre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

För beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk hänvisas till sidan 63 i Förvaltningsberättelsen.

1) I Summa nedskrivningar ingår återföring av nedskrivningar för maskiner och inventarier med 62 (–; –) MSEK.

Avskrivningarna är baserade på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade nyttjandetider återgivna i avsnittet redovisningsprinciper på sidan 78.

Not 9 inkomstSkatter

Skattekostnad
---------------

MSEK	2011	2010	2009
Aktuell skattekostnad	1 142	1 038	1 532
Uppskjuten skattekostnad	509	931	184
Summa	1 651	1 969	1 716
Avyttringsgrupp	–384	–214	242
Summa exklusive avyttringsgrupp	1 267	1 755	1 958

Skattekostnaden utgör 73,1 (26,0; 26,2) procent av koncernens resultat före skatt. Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella resultatnivåer i respektive land.

	2011		2010		2009
	MSEK	%	MSEK	%	MSEK	%
Skattekostnad inklusive avyttringsgrupp	1 651	73,1	1 969	26,0	1 716	26,2
Förväntad skattekostnad	435	19,3	1 908	25,2	1 801	27,5
Skillnad	1 216	53,8	61	0,8	–85	–1,3
Skillnaden förklaras av:
Permanenta effekter1)
Effekter av annan dotter bolagsfinansiering	–139	–6,2	–135	–1,7	–175	–2,7
Goodwillnedskrivning och valutapåverkan2)	1 231	54,5	–	–	–	–
Andra permanenta effekter3)	–18	–0,8	159	2,1	236	3,6
Skatter hänförliga till tidigare år4)	86	3,8	3	0,0	–114	–1,7
Förändring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar5)	76	3,4	34	0,4	–8	–0,1

Förändrade skattesatser6) –20 –0,9 – – –24 –0,4 Summa 1 216 53,8 61 0,8 –85 –1,3

1) Permanenta effekter är hänförliga till permanenta skillnader mellan redovisningsmässigt och skattemässigt resultat.

2) Årets effekter av goodwillnedskrivning och valutapåverkan avser avyttringarna av förpackningsverksamheten och 50 procent av verksamheten i Australasien.

3) Årets effekter inkluderar 35 MSEK i kostnader avseende vinsthemtagningar inom koncernen. År 2010 inkluderar 34 MSEK och år 2009 inkluderar 15 MSEK i kostnader avseende motsvarande vinsthemtagningar.

4) Skatter hänförliga till tidigare år som redovisas 2011 avser huvudsakligen nedskrivning av skattetillgångar tillhörande verksamheten i Australien. Under 2010 har upplösning av en tidigare reservering för skatterisker minskat skattekostnaden med –33 MSEK. År 2009 avser huvudsakligen rätt till framtida skatteavdrag hänförliga till utländska källskatter.

5) Förändring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar 2011 inkluderar 43 MSEK som avser verksamheten i Storbritannien. År 2009 har uppskjutna skattefordringar i Mexiko skrivits ned med 21 MSEK.

6) Förändringen av skattesatser 2011 avser huvudsakligen omvärdering av uppskjutna skatter som en effekt av bolagskattesänkning i Storbritannien. Förändrade skattesatser 2009 avser omvärdering av uppskjutna skatter till följd av bolagskattehöjning i Mexiko.

AKTUELL SKATT

Aktuell skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2011	2010	2009
Inkomstskatt för året	1 125	1 142	1 471
Justeringar för tidigare år	17	–104	61
Summa	1 142	1 038	1 532
Avyttringsgrupp	–271	–168	102
Summa exklusive avyttringsgrupp	871	870	1 634

Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–)

Förändring under året av aktuell skatteskuld förklaras nedan:

MSEK	2011	2010	2009
Värde vid årets början	–159	53	–483
Aktuell skattekostnad	1 142	1 038	1 532
Betald skatt	–961	–1 255	–1 003
Övriga förändringar	–3	–5	–4
Omräkningsdifferenser	–3	10	11
Värde vid årets slut	16	–159	53
Avgår till avyttringsgrupp	–146
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	–130

Övriga förändringar består av effekter från förvärv och avyttringar med –3 (–5; –4) MSEK. Utgående aktuell skatteskuld består av skattefordringar 377 (547; 332) MSEK och skatteskulder 247 (388; 385) MSEK.

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–)

MSEK	2011	2010	2009
Förändringar i temporära skillnader	453	849	417
Justeringar för tidigare år	69	108	–175
Övriga förändringar	–13	–26	–58
Summa	509	931	184
Avyttringsgrupp	–113	–46	140
Summa exklusive avyttringsgrupp	396	885	324

Övriga förändringar utgörs av effekter av förändrade skattesatser uppgående till –20 (0; –24) MSEK, omvärdering av uppskjutna skattefordringar med 7 (0; 5) MSEK samt aktivering av skattefordringar avseende rätt till framtida skatteavdrag med 0 (–26; –39) MSEK.

Uppskjuten skatteskuld (+), skattefordran (–)

Förändring under året av uppskjuten skatteskuld förklaras nedan:

MSEK	Värde vid årets början	Uppskjuten skatte kostnad	Övriga för ändringar	Omräknings differenser	Värde vid årets slut
Immateriella anläggningstillgångar	338	433	13	1	785
Byggnader och mark	7 802	377	9	–4	8 184
Maskiner och inventarier	4 969	–283	2	20	4 708
Finansiella anläggningstillgångar	21	–2	–162	–1	–144
Omsättningstillgångar	–9	32	–23	1	1
Avsättningar för pensioner	–313	259	–740	–8	–802
Övriga avsättningar	31	–76	–18	1	–62
Skulder	–310	–76	–26	11	–401
Skatte- och underskottsavdrag	–2 944	–115	95	36	–2 928
Övrigt	46	–40	–51	0	–45
Summa	9 631	509	–901	57	9 296
Avgår till avyttringsgrupp			–661		–661
Summa exklusive avyttringsgrupp			–1 562		8 635

Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS19 –905 MSEK, IAS39 –118 MSEK, effekter av förvärv och avyttringar 69 MSEK, tillgångar avsedda för försäljning 53 MSEK samt avgår till avyttringsgrupp –661 MSEK. Utgående uppskjuten skatteskuld består av uppskjutna skattefordringar 715 (1 169; 1 156) MSEK och uppskjutna skatteskulder 9 350 (10 800; 9 784) MSEK.

Underskottsavdrag

Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick den 31 december 2011 till 1 699 (1 898; 1 892) MSEK. Av dessa har 185 MSEK en obegränsad livslängd. Återstoden av kvarvarande del förfaller enligt nedan:

År	MSEK
2012	73
2013	5
2014	5
2015	34
2016 och senare	1 397
Summa	1 514

Av ej aktiverade underskottsavdrag har 47 MSEK förfallit under 2011 och 598 MSEK utnyttjats eller aktiverats. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 553 MSEK.

Utöver ovan angivna underskottsavdrag den 31 december 2011 så uppgår avyttringsgruppens underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatt ej har redovisats till 276 MSEK.

Övrigt

SCA redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag, intressebolag och samriskbolag. Eventuella framtida effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.

NOT 10 Immateriella anläggningstillgångar

		Goodwill			Varumärken			Licenser, patent och liknande rättigheter			Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
MSEK	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden	15 481	17 688	19 147	1 806	2 316	2 104	3 084	3 009	3 190	473	497	562
Ackumulerade avskrivningar	–	–	–	–20	–124	–129	–2 252	–2 106	–2 005	–327	–312	–316
Ackumulerade nedskrivningar	–3 962	–	–	–56	–200	–201	–8	–9	–15	–21	–21	–28
Summa	11 519	17 688	19 147	1 730	1 992	1 774	824	894	1 170	125	164	218
Avgår till avyttringsgrupp	–2 086						–112			–62
Summa exklusive avyttringsgrupp	9 433			1 730			712			63
Värde vid årets början	17 688	19 147	19 374	1 992	1 774	1 594	894	1 170	1 611	164	218	254
Investeringar	–	–	–	–	–	–	115	142	104	11	5	31
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–	–3	–1	0	–8	–
Företagsförvärv	314	83	37	100	203	–	–	–	–	–	–	–
Företagsförsäljningar	–53	–75	–10	–	–	–	–1	–107	–	–	–9	–
Omklassificeringar	–1 408	–36	30	–218	24	209	84	17	–206	–20	2	4
Årets avskrivningar	–	–	–	–10	–10	–11	–263	–282	–295	–31	–33	–42
Årets nedskrivningar	–4 910	–	–	–74	–	–	–	–	–	–	–	–24
Omräkningsdifferenser	–112	–1 431	–284	–60	1	–18	–5	–43	–43	1	–11	–5
Värde vid årets slut	11 519	17 688	19 147	1 730	1 992	1 774	824	894	1 170	125	164	218
Avgår till avyttringsgrupp	–2 086						–112			–62
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	9 433						712			63

Den pågående avyttringen av förpackningsverksamheten och omstruktureringen av ägandet i Australasien har medfört omklassificering av immateriella tillgångar till posterna Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning samt Anläggningstillgångar som innehas för försäljning. Inom förpackningsverksamheten har goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar inklusive utsläppsrätter omklassificerats med 2 086 MSEK respektive 226 MSEK till Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning (se not 3). Inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar omklassificerats med 1 385 MSEK respektive 241 MSEK till Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (se not 23).

I samband med omklassificeringarna har goodwill och varumärken tillhörande dessa verksamheter omvärderats enligt IFRS 5. Inom förpackningsverksamheten har goodwill skrivits ner med 3 946 MSEK och inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har goodwill samt varumärken skrivits ner med 962 MSEK respektive 74 MSEK. Nedskrivningarna redovisas som jämförelsestörande poster i koncernens resultaträkning.

Årets företagsförvärv utgörs av goodwill från i huvudsak förvärvet av Pro Descart, Brasilien samt varumärken från förvärvet av San Saglik, Turkiet samt Pro Descart, Brasilien (se not 3). Företagsförsäljningar av förpackningsverksamhet i Grekland och Ryssland har medfört att goodwill har minskat med totalt 76 MSEK (se not 3). Goodwill hänförlig till förpackningsverksamheten i Turkiet har minskat med 23 MSEK på grund av omklassificering av samriskbolag till intressebolag (se not 13). Övriga immateriella anläggningstillgångar har ökat med 87 MSEK till följd av omklassificeringar från materiella anläggningstillgångar, främst pågående nyanläggningar.

Prövning av nedskrivningsbehov

Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov för goodwill som fördelar sig på rörelsesegment enligt följande:

Goodwill per rörelsesegment

	Genomsnittlig WACC 2011,
MSEK	%	2011	2010	2009
Personliga hygienprodukter	6,0	508	2 546	2 557
Mjukpapper	6,3	8 125	8 232	8 746
Förpackningar		–	6 112	6 970
Tryckpapper	5,4	176	173	188
Massa, virke och sågade trävaror	5,4	29	29	30
Övrig verksamhet	5,4	595	596	656
Summa		9 433	17 688	19 147

Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tio åren. Antaganden i strategiplanerna baseras på aktuella marknadspriser och kostnader med tillägg för realprissänkningar och kostnadsinflation samt antagen produktivitetsutveckling. Volymantaganden följer koncernens mål om en genomsnittlig tillväxt på 3 till 4 procent beroende på rörelsesegment och geografisk marknad. Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas när nedskrivningsbehov för goodwill prövas. Förväntade framtida kassaflöden enligt strategiplanerna utgör grunden för beräkningen av återvinningsvärdet. En uthållig tillväxt om 2 procent har använts i beräkningen. Kassaflöden för tiden bortom tio år har beräknats genom att en rörelseöverskottsmultipel applicerats på beräknat uthålligt kassaflöde. Vid nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden används aktuell vid tillfället vägd kapitalkostnad (WACC) beslutad för respektive område inom koncernen. Diskonterade kassaflöden jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital per kassagenererande enhet och nedskrivningsbehov kan föreligga om diskonterade kassaflöden understiger bokfört värde på sysselsatt kapital. Då beräkning av återvinningsvärdet baseras på koncernledningens strategiplaner för de kommande 10 åren, kan det beräknade värdet avvika från vad som erhålls vid en omedelbar avyttring. Den beslutade försäljningen av förpackningsverksamheten samt omstruktureringar av ägandet i Australasien har av detta skäl föranlett årets nedskrivning av goodwill. Prövning av nedskrivningsbehov görs under fjärde kvartalet och 2011 års prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov för kvarvarande goodwill. Känslighetsanalysen visar att rimliga förändringar i nyckelparametrar inte utlöser några nedskrivningar.

Utöver goodwill finns i koncernen även förvärvade varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden bedöms vara obestämbar då det är fråga om väl etablerade varumärken inom sina respektive marknader, som koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla. De varumärken som har identifierats och värderats avser 2011 års förvärv av personlig hygienverksamhet i Brasilien och Turkiet, 2010 års förvärv av Personal Care i Sydamerika, 2007 års förvärv av europeisk mjukpappersverksamhet samt 2004 års förvärv i Mexiko, Australien och Malaysia. Anskaffningsvärdet på varumärken fastställs vid förvärvstillfället enligt den så kallade Relief from royalty-metoden. Årligen genomförs prövning av nedskrivningsbehov. Prövningen görs under fjärde kvartalet och sker per varumärke eller grupp av varumärken. Bedömningen görs av den vid förvärvstillfället fastställda royaltysatsen samt bedömd framtida försäljningsutveckling under 10 år. För tiden bortom tio år används multipel. Vid nuvärdesberäkning används aktuell WACC för respektive marknad. Årets prövningar avseende bokfört värde på varumärken i 2011 års bokslut visade inget nedskrivningsbehov för varumärken. Vid årets slut uppgick värdet för SCAs varumärken med obestämbar nyttjandeperiod till 1 725 (1 977; 1 745) MSEK.

UTSLÄPPSRÄTTER

SCA-koncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. SCA erhåller tillstånd, från respektive stat i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs, att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår. Vid utgången av 2011 har överskott av utsläppsrätter som inte behövs för att täcka avsättningen för gjorda utsläpp justerats med –20 MSEK till gällande marknadspris per balansdagen. I samband med detta har även den förutbetalda intäkten lösts upp med motsvarande belopp varför nettokostnaden för omvärderingen blev noll. Avräkning med respektive stat avseende 2011 års utsläpp kommer att göras under april 2012.

MSEK	2011	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden	195	222	253
Ackumulerade omvärderingar av överskott	–19	–2	–11
Summa	176	220	242
Avgår till avyttringsgrupp	–52
Summa exklusive avyttringsgrupp	124
Värde vid årets början	220	242	327
Erhållna utsläppsrätter	237	221	307
Försäljningar	–91	–3	–72
Omklassificeringar	–	0	–
Avräkning mot staten	–170	–212	–307
Omvärdering av överskott	–20	–2	–1
Omräkningsdifferenser	0	–26	–12
Värde vid årets slut	176	220	242
Avgår till avyttringsgrupp	–52
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	124

Not 11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Byggnader			Mark			Maskiner och inventarier			Pågående nyanläggningar
MSEK	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden	21 634	22 290	24 257	6 826	6 945	7 118	84 930	85 057	90 183	4 160	4 866	4 217
Ackumulerade avskrivningar	–9 760	–9 578	–9 825	–1 418	–1 360	–1 230	–51 166	–50 201	–50 821	–	–	–
Ackumulerade nedskrivningar	–389	–496	–423	–76	–52	–46	–1 168	–1 304	–2 026	–6	–	–
Summa	11 485	12 216	14 009	5 332	5 533	5 842	32 596	33 552	37 336	4 154	4 866	4 217
Avgår till avyttringsgrupp	–2 941			–911			–6 341			–775
Summa exklusive avyttringsgrupp	8 544			4 421			26 255			3 379
Värde vid årets början	12 216	14 009	13 917	5 533	5 842	5 968	33 552	37 336	38 106	4 866	4 217	5 709
Investeringar	286	318	794	141	139	125	2 594	2 146	3 315	2 801	3 651	2 763
Försäljningar och utrangeringar	–13	–59	–26	–88	–41	–15	–62	–91	–117	–3	–29	–23
Företagsförvärv	0	10	2	0	5	0	361	142	13	1	1	0
Företagsförsäljningar	–68	–443	0	–9	–	–	–16	–452	–67	–	–18	–2
Omklassificeringar1)	75	535	888	–68	146	34	1 300	2 087	3 089	–3 402	–2 766	–4 054
Årets avskrivningar	–835	–836	–891	–114	–109	–114	–4 675	–5 054	–5 475	0	0	0
Årets nedskrivningar	–53	–94	–163	–40	–13	–7	–225	–11	–406	–6	0	0
Omräkningsdifferenser	–123	–1 224	–512	–23	–436	–149	–233	–2 551	–1 122	–103	–190	–176
Värde vid årets slut	11 485	12 216	14 009	5 332	5 533	5 842	32 596	33 552	37 336	4 154	4 866	4 217
Avgår till avyttringsgrupp	–2 941			–911			–6 341			–775
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	8 544			4 421			26 255			3 379

1) Under 2011 har anläggningstillgångar förändrats på grund av omklassificeringar till Anläggningstillgångar som innehas för försäljning med –1 786 MSEK, till immateriella anläggningstillgångar med –87 MSEK samt till Aktier intressebolag –222 MSEK.

Den pågående avyttringen av förpackningsverksamheten och omstruktureringen av ägandet i Australasien har medfört omklassificiering av materiella tillgångar till posterna Anläggningstillgångar som innehas för försäljning samt Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning. Inom förpackningsverksamheten har materiella anläggningstillgångar omklassificerats med 10 968 MSEK till Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning (se not 3 sidan 81). Inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har materiella anläggningstillgångar omklassificerats med 1 752 MSEK till Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (se not 23 sidan 99).

Under året har ränta under byggnadstiden aktiverats i byggnader med 9 (8; 35) MSEK, i maskiner och inventarier med 18 (1;30) MSEK samt i pågående nyanläggningar med 28 (35; 66) MSEK. Genomsnittligt använd räntesats har varit 4 (4; 11) procent. Statliga stöd har reducerat årets investeringar för byggnader med 1 (–; 5) MSEK samt maskiner och inventarier med 13 (13; 30) MSEK.

Not 12 biologiska tillgångar

SCAs skogstillgångar delas upp och redovisas dels som biologiska tillgångar, det vill säga rotstående skog, dels som marktillgångar. Rotstående skog redovisas till verkligt värde och uppgick den 31 december 2011 till 26 729 (26 069; 25 397) MSEK. Totala värdet på SCAs skogstillgångar uppgick till 27 652 (26 983; 26 309) MSEK. Skillnaden, 923 (914; 912) MSEK, utgörs av skogsmark vilken redovisas i anläggningstillgången Mark.

Rotstående skog
MSEK	2011	2010	2009
Värde vid årets början	26 069	25 397	24 711
Inköp	40	47	20
Försäljning	–3	–4	–2
Förändring till följd av tillväxt	1 616	1 692	1 601
Förändring till följd av avverkning	–993	–1 063	–933
Värde vid årets slut	26 729	26 069	25 397
Uppskjuten skatt hänförlig till rotstående skog	7 030	6 856	6 679

I resultaträkningen redovisas förändringar i verkligt värde och förändringar till följd av avverkning som ett nettovärde uppgående till 623 (629; 668) MSEK.

Under fjärde kvartalet genomfördes den årliga värderingen av rotstående skog. Samma värderingsmodell som användes 2009 och 2010 användes även 2011.

Värderingen grundades på avverkningsplanen som är baserad på 2006–2007 års skogstaxering. Vid värderingen 2011 gjordes ingen förändring av kalkylräntan (WACC) vilken uppgick till 6,25 procent och värderingen i fjärde kvartalet medförde ingen justering av den planerade verkligt värdeförändring av skogstillgången som redovisades löpande under året.

SCAs skogsinnehav består av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark främst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner är produktiv skogsmark. Skogsbeståndet uppgår till 209 miljoner m3sk och fördelar sig på tall 43 procent, gran 39 procent, lövträd 13 procent samt contorta 5 procent. Medeltillväxten uppgår till cirka 3,9 m3sk per hektar och år. Avverkningen 2011 uppgick till cirka 4,4 miljoner m3fub. Av arealen skog är cirka 50 procent yngre än 40 år medan 60 procent av virkesvolymen återfinns i skogar äldre än 80 år.

	2011	2010	2009
Värde/hektar produktiv skogsmark, SEK	13 177	13 047	12 711
Värde vedförråd SEK/m3sk	128	125	123

Känslighetsanalys

Värdeutveckling, rotstående skog 2011

		Förändring antagande	före skatt, MSEK	Förändring värde,
WACC	+ / –	0,25%	+ / –	1 642
Vedpris, realt1)	+ / –	0,50% per år 2012–2021	+ / –	2 141
Avverkning, realkostnad	+ / –	0,50% per år 2012–2021	+ / –	496
Volym (avverkning och gallring)	+ / –	150 000 m3 fub 2013–2035	+ / –	721

1) Jämfört med de prisantaganden som gjorts i värderingsmodellen.

NOT 13 Andelar i intresseBOLAG

MSEK	2011	2010	2009
Värde vid årets början	1 021	979	983
Investeringar	358	12	5
Årets nettoökning i intressebolag1)	64	96	17
Omklassificeringar samriskbolag eller dotterbolag	239	–4	–
Årets nedskrivningar	–20	–	–1
Omräkningsdifferenser	7	–62	–25
Värde vid årets slut	1 669	1 021	979
Avgår till avyttringsgrupp	–602
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	1 067

1) I årets nettoökning ingår koncernens andel av intresseföretags resultat efter skatt och eventuella innehav utan bestämmande inflytande samt justering för under året erhållen utdelning.

Investeringar under 2011 avser i huvudsak Komili i Turkiet 252 MSEK samt Henvålens Fjällgård AB, 87 MSEK.

Omklassificering 2011 avser den Turkiska förpackningsverksamheten som tidigare konsoliderades med klyvningsmetoden och ingick i rapporteringen av samriskbolag.

Koncernens innehav i större dotterbolag, samriskbolag och intressebolag framgår av not 16.

Koncernens totala fordran på intresseföretag uppgick den 31 december 2011 till 40 (35; 64) MSEK, varav 2 (2; 3) MSEK var räntebärande. Koncernens totala skulder till intressebolag den 31 december 2011 uppgick till 5 (7; 5) MSEK, varav 0 (0; 0) MSEK var räntebärande.

Not 14 Aktier och andelar

MSEK	2011	2010	2009
Värde vid årets början	77	80	73
Ökning genom förvärv av dotterbolag	7	–	14
Försäljningar	–1	–1	–4
Övriga omklassificeringar	–6	–	–2
Nedskrivningar	–3	–	–
Omräkningsdifferenser	–1	–2	–1
Värde vid årets slut	73	77	80
Avgår till avyttringsgrupp	–4
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	69

Aktier och andelar avser innehav i övriga bolag som inte klassificeras som dotterbolag, samriskbolag eller intresseföretag samt tillgångar som inte klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas då innehavet är av operativ karaktär. Bokfört värde anses överensstämma med verkligt värde.

Koncernens innehav i större dotterbolag, samriskbolag och intressebolag framgår av not 16.

Not 15 Samriskbolag

Samriskbolag, det vill säga bolag som SCA äger tillsammans med andra parter och där parterna genom avtal har ett gemensamt bestämmandeinflytande, konsolideras enligt klyvningsmetoden.

Flertalet samriskbolag är verksamma inom hygienområdet, huvudsakligen i Latinamerika. Ett samriskbolag producerar tidningspapper och har sin verksamhet i Storbritannien. Under 2011 etablerade SCA ett samägande av det turkiska bolaget Komili tillsammans med Yildiz Holding. SCAs andel av resultat och balansposter samt medeltal anställda i samriskbolag som ingår i SCA-koncernen, framgår nedan:

MSEK	2011	2010	2009
Resultaträkning
Nettoomsättning	5 434	5 856	5 430
Kostnad för sålda varor	–4 408	–4 713	–4 220
Bruttoresultat	1 026	1 143	1 210
Försäljnings- och administrationskostnader m m	–1 175	–940	–869
Rörelseresultat	–149	203	341
Finansiella poster	–76	–39	–82
Resultat före skatt	–225	164	259
Skatter	–40	–59	–84
Årets resultat	–265	105	175
Avyttringsgrupp	–2	–16	10
Årets resultat exklusive avyttringsgrupp	–267	89	185
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	–265	105	175

MSEK	2011	2010	2009
Balansräkning
Anläggningstillgångar	2 280	2 968	3 004
Omsättningstillgångar	1 955	1 967	1 893
Summa	4 235	4 935	4 897
Avgår till avyttringsgrupp	–160	–	–
Summa exklusive avyttringsgrupp	4 075	–	–
Eget kapital	2 147	2 824	2 841
Långfristiga skulder	544	626	551
Kortfristiga skulder	1 544	1 485	1 505
Summa eget kapital och skulder	4 235	4 935	4 897
Avgår till avyttringsgrupp	–160
Summa exklusive avyttringsgrupp	4 075
	2011	2010	2009
Medelantalet anställda	3 105	3 231	2 936
varav kvinnor, %	27	27	26
Medelantal anställda avyttringsgrupp	–87	–240	–229
varav kvinnor, %	6	8	8
Medelantal anställda exklusive
avyttringsgrupp	3 018	2 991	2 707
varav kvinnor, %	27	28	28
MSEK	2011	2010	2009
Sysselsatt kapital	2 396	3 033	3 353
varav avyttringsgrupp	51
Nettolåneskuld, inkl pensionsskuld	510	498	513
varav avyttringsgrupp	21

MSEK	2011	2010	2009
Styrelser, vd:ar och vice vd:ar	22	25	16
varav rörlig lön	1	0	0
Övriga anställda	329	260	328
Löner och ersättningar	352	285	344
Pensionskostnader1)	12	12	11
Övriga sociala kostnader1)	119	89	71
Summa	483	386	426
Avyttringsgrupp	–17	–47	–50
Summa exklusive avyttringsgrupp	466	339	376

1) Sociala kostnader uppgår till totalt 131 (101; 82) MSEK varav pensionskostnader 12 (12; 11) MSEK.

Medeltal anställda fördelat på land

	2011			2010		2009
		Varav kvinnor, %		Varav kvinnor, %		Varav kvinnor, %
Algeriet	114	4	90	14	41	14
Argentina	123	46	121	63	27	52
Chile	224	11	239	8	241	8
Colombia	1 298	29	1 300	29	1 249	30
Ecuador	472	32	480	33	429	32
Storbritannien	169	13	172	13	170	13
Tunisien	358	13	338	13	328	11
Turkiet	52	6	207	6	187	6
Övriga länder	295	52	284	60	264	55
Summa	3 105	27	3 231	26	2 936	27
Avyttringsgrupp	–87	6	-240	8	-229	8
Summa exklusive avyttringsgrupp	3 018	27	2 991	28	2 707	28

Koncernens innehav i större dotterbolag, samriskbolag och intresseföretag framgår av not 16.

Not 16 Förteckning över större dotterbolag, samriskbolag och Intressebolag

Koncernens innehav av aktier och andelar i större bolag 31 december 2011.

Urvalet av dotterbolag och samriskbolag omfattar bolag med en omsättning överstigande 500 MSEK under 2011.

Bolagsnamn	Organisations nummer	Säte	Kapitalandel %
Dotterbolag
SCA Skog AB SCA Hygiene Products GmbH, Mannheim	556048-2852 HRB3248	Sundsvall Mannheim	100 100
SCA Graphic Sundsvall AB	556093-6733	Sundsvall	100
SCA Hygiene Products Nederland B.V.	135724	Zeist	100
SCA Tissue North America LLC	58-2494137	Delaware	100
SCA Hygiene Products (Fluff) Ltd.	577116	Dunstable	100
SCA Hygiene Products AB	556007-2356	Göteborg	100
SCA Hygiene Products S.A., France	509395109	Linselles	100
SCA Hygiene Products S.A., Spain	B28451383	Madrid	100
SCA Timber AB	556047-8512	Sundsvall	100
SCA Hygiene Products S.p.a	3318780966	Lucca	100
SCA Packaging Italia SpA	MI 6562/1999	Milan	100
Copamex Comercial SA de CV	SCM-931101-3S5	Mexico City	100
SCA Packaging Benelux BV	8046917	Eerbeek	100
SCA Packaging Stiftung & Co KG	HRB12688	Leipzig	100
SCA Graphic Laakirchen AG	FN171841h	Laakirchen	100
SCA Hygiene Products GmbH, Wiesbaden	HRB5301	Wiesbaden	100
SCA Packaging Containerboard Deutschland GmbH	HRB7360	Aschaffenburg	100
OOO SCA Hygiene Products Russia	4704031845	Svetogorsk	100
SCA Hygiene Australasia Pty Ltd	62004191324	South Yarra	100
SCA Hygiene Products GmbH, Vienna	FN49537z	Vienna	100
SCA Packaging Obbola AB	556147-1003	Umeå	100
SCA Hygiene Products Inc	421987	Ontario	100
SCA Packaging Munksund AB	556237-4859	Piteå	100
SCA Hygiene Products SA-NV, Belgium	BE405.681.516	Stembert	100
SCA Packaging Sweden AB	556036-8507	Värnamo	100
SCA Personal Care, Inc	23-3036384	Delaware	100
SCA Hygiene Products AFH Sales GmbH	HRB 710 878	Mannheim	100
SCA Packaging Denmark A/S	CVR 21 15 37 02	Grenå	100
Uni-Charm Mölnlycke B.V.	330631	Hoogezand	100
SCA Hygiene Products Sp.z.o.o.	KRS No.000008615	Olawa	100
SCA HP Supply SAS	509599619	Roissy	100
SCA Hygiene Australasia Limited	1470756	Auckland	100
SCA Hygiene Products Sloviakia s.r.o	36590941	Gemerskâ Hôrka	100
SCA Packaging Ltd	53913	Aylesford	100
SCA Hygiene Products A/S, Norway	915620019	Brønnøysund	100
SCA Hygiene Products GmbH Neuss	HRB 14343	Neuss	100
SCA Hygiene Malaysia Sdn Bhd	320704-U	Kuala Lumpur	100
SCA Packaging Nicollet SAS	B766500011	Neuilly sur Seine	100
SCA Hygiene Products AG	CH-020.3.917.992-8	Zug	99
SCA Emballage France SAS	B352398796	Nanterre	100
Sancella Pty Ltd	55005442375	Ailsa St, Box Hill	100
Bunzl & Biach Ges.m.b.H	FN79555v	Vienna	100
SCA Hygiene Marketing (M) Sdn Bhd	313228-T	Kuala Lumpur	100
SCA Packaging Belgium NV	RPR 0436-442-095	Gent	100
SCA Hygiene Products A/S, Denmark	20638613	Allerod	100
OY SCA Hygiene Products AB	F101650275	Helsinki	100
SCA Hygiene Products Manchester Ltd	4119442	UK/ Dunstable	100
SCA Packaging FULDA GmbH	HBR902	Fulda	100
SCA Timber Supply Ltd	2541468	Stoke on Trent	100
Manufacturas Papeleras Canarias S.L	B35089242	Telde (Gran Canaria)	100
SCA Hygiene Products Kft	01-09-716945	Budapest	100
SCA Packaging Ceska Republica S.R.O	44222882	Jílové u Dêcˆ ína	100
Gällö Timber AB, (50% - option 2016-2021)	556801-1786	Bräcke	100
SCA Hygiene Products SA	283601000	Nea lonia (Athens)	100
SCA Packaging Hungary Kft	13-09-076580	Nagykata	100

	Organisations			Kapitalandel	Värde vid årets
Bolagsnamn	nummer	Säte	Antal andelar	%	slut, MSEK
Joint Ventures
Aylesford Newsprint Holdings Ltd	2816412	Aylesford		50
Productos Familia S.A., Colombia	Sharecertif. 1260	Medellin		50
Intressebolag
Vinda Hong Kong	92035	Cayman Islands	169 531 897	19	623
Lantero Carton SA	A-81907701	Madrid	100	25	261
Komili Kagit ve Kisisel Bakim Üretim A.S. Group	12559	Istanbul	50	50	252
SelkasanKagitvePeketleme MalzemeleriImalati	5433	Manisa	1	49	150
GAE Smith	1075198	Leicester	44 300	50	99
Henvålens Fjällgård AB	556861-6220	Frösön	400	40	88
Kaplamin Ambalaj Sanayi ve Ticaret AS	288-k 813	Izmir	1	29	33
OVA SCA Pack. Ambalaj Sanayi Ve Ticaret AS	4702	Mersin	1	37	29
SCA Packaging Ambalaj Sanayi Ticaret AS	Altinova-55	Merlova	1	23	27
IL Recycling AB	556056-2687	Stockholm	28 000	33	21
Papyrus Altpapierservice Ges.m.b.H.	FN124517p	Wien	1	32	20
Övriga					66
Summa					1 669
Avyttringsgrupp					–602
Summa exklusive avyttringsgrupp					1 067

Not 17 LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

MSEK	2011	2010	2009
Finansiella tillgångar som kan säljas	1 034	1 366	1 042
Derivat	986	750	714
Lånefordringar intressebolag	2	2	2
Lånefordringar övriga	63	80	74
Värde vid årets slut	2 085	2 198	1 832
Avgår till avyttringsgrupp	–4
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	2 081
Finansiella tillgångar som kan säljas
Värde vid årets början	1 366	1 042	714
Investeringar	20	325	3
Avyttringar	–	–324	–
Årets omvärdering förd till eget kapital, netto	–351	336	330
Omräkningsdifferenser	–1	–13	–5
Värde vid årets slut	1 034	1 366	1 042

Utöver aktier i AB Industrivärden har pensionstillgångar hänförliga till vissa pensionsåtaganden klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Åtaganden ingår inte i den normala pensionsberäkningen som framgår av not 26 Avsättningar för pensioner.

Finansiellla tillgångar som kan säljas, verkligt värde

MSEK	2011	2010	2009
Aktier – AB Industrivärden	931	1 262	929
Pensionstillgångar utanför IAS19 beräkningen	95	96	105
Övrigt	8	8	8
Summa	1 034	1 366	1 042

Innehavet i AB Industrivärden uppgick till 10 682 679 (10 525 655; 10 525 655) aktier. Inga reserveringar har gjorts under 2011, 2010 eller 2009 för värdeminskningar avseende finansiella tillgångar som kan säljas.

Om aktiemarknaden hade stigit/fallit med 15 procent, alla andra variabler oförändrade, och koncernens aktieinnehav förändrats i enlighet med aktiemarknaden så skulle det egna kapitalet ökat/minskat med 154 (204;155) MSEK. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

Balansräkning

SCA använder finansiella derivat för att hantera valuta-, ränte- och energiprisrisker. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till sidorna 62–63 i Förvaltningsberättelsen. Nedan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning den 31 december 2011. För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not 31 Finansiella instrument per kategori.

Utestående derivat

		Varav			Avgår till
MSEK	Summa	Valuta1)	Ränta	Energi	Avyttrings grupp
2011
Nominellt	42 571	29 626	10 669	2 284	–8
Tillgång	1 354	327	920	107	–
Skuld	646	304	172	171	–1
2010
Nominellt	43 098	25 051	16 053	1 994
Tillgång	1 462	532	676	254
Skuld	553	314	173	66
2009
Nominellt	43 562	26 794	15 204	1 564
Tillgång	1 011	286	694	31
Skuld	788	400	125	263

1) Nominellt 112 609 (99 758; 98 688) MSEK är utestående före kvittningsrätt.

Resultaträkning

Under året har transaktionsexponeringens säkringar påverkat årets rörelseresultat med 260 (427; 98) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 18 (278; 117) MSEK. Valutasäkringar ökade anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde med 19 (ökade 26; minskade 10) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till –4 (–40; –10) MSEK.

Under året har energiderivaten påverkat årets rörelseresultat med 0 (–98; –302) MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde om –64 (188; –232) MSEK.

Derivat har påverkat årets räntenetto med 6 (86; –137) MSEK. Nettomarknadsvärdet på utestående räntederivat uppgick vid årsskiftet till 749 (503; 569) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not 8 Finansiella intäkter och kostnader.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalys har gjorts på de finansiella instrumentens risk som SCA var exponerat för den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt.

Om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar samt leverantörsskulder och kundfordringar ökat/ minskat årets resultat före skatt med 31 (95; 226) MSEK.

Valutasäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffningsvärde skulle, om den svenska kronan ensidigt hade försvagats/förstärkts med 5 procent, ökat/minskat det egna kapitalet med 7 (10; 0) MSEK.

Om energipriserna hade ökat/minskat med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minskat/ökat årets energikostnader med 236 (235; 110) MSEK. Utöver resultateffekten skulle det egna kapitalet ökat/minskat med 129 (144; 157) MSEK. Den totala energikostnaden för koncernen skulle dock påverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.

UTESTÅENDE DERIVAT MED SÄKRINGSREDOVISNING

Nedanstående tabell visar utestående derivat med säkringsredovisning den 31 december 2011.

Derivat med säkringsredovisning1)

		Varav
			Kassaflöde
		Transaktionsexponeringar				Netto	Verkligt
MSEK	Summa	Export och import flöden	Investe	ringar Räntor Energi		investering utländska enheter2)	värde ränterisk finansiering
2011
Tillgång	1 976	19	3	–	91	942	921
Skuld	637	12	7	35	149	312	122
Säkringsreserv efter skatt	–70	5	–3	–26	–46
2010
Tillgång	2 390	210	19	32	219	1 266	644
Skuld	290	11	34	–	59	56	130
Säkringsreserv efter skatt	275	147	–14	24	118
2009
Tillgång	886	109	7	–	24	52	694
Skuld	703	25	17	–	255	281	125
Säkringsreserv efter skatt	–89	61	11	–	–161

1) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat. 2) Avser derivat före kvittningsrätt.

Säkringsreserv i eget kapital

Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller till största delen under första halvåret 2012. Före 2012 års utgång kommer alla derivat som finns i säkringsreserven vid årets slut 2011 att vara realiserade. Med oförändrade valutakurser kommer resultatet efter skatt att påverkas positivt med 5 (147; 61) MSEK. Valutaderivat avseende säkring av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller fram till och med december 2012. Med oförändrade valutakurser kommer anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden att öka med 3 (öka 14; minska 11) MSEK efter skatt.

Derivat avseende säkring av räntekostnader förfaller i december 2015. Med oförändrade räntenivåer skulle finansnettot påverkas negativt med 26 (positivt 24; –) MSEK efter skatt.

De derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller under 2012 och 2013. Med oförändrade priser kommer koncernens resultat efter skatt att påverkas negativt med 46 (positivt 118; negativt 161) MSEK.

Säkring av nettoinvesteringar

För att uppnå önskad säkringsgrad av utländskt sysselsatt kapital har SCA säkrat nettoinvesteringar i ett antal utvalda legala enheter. Totalt under året har resultat från säkringspositioner påverkat det egna kapitalet med 13 (4 613; 1 391) MSEK. Resultatet är till stor del hänförbart till säkringar av nettoinvesteringar i EUR. Under året har 265 MSEK omförts från eget kapital till resultaträkningen i samband med avyttringen av 50 procent av verksamheten i Australasien. Det totala marknadsvärdet av utestående säkringstransaktioner uppgick vid årets slut till 630 (1 210; –229) MSEK. Totalt säkrade SCA vid årsskiftet nettoinvesteringar i utlandet uppgående till netto 35 228 MSEK. SCAs totala utländska nettoinvesteringar uppgick till 72 984 MSEK vid årsskiftet.

Säkrade nettoinvesteringar i utlandet, MSEK

Valuta	2011	2010	2009
EUR	29 971	30 517	30 700
GBP	1 466	1 448	2 023
USD	2 673	1 325	1 015
DKK	1 281	–	–
CAD	339	204	–
MXN	–728	–147	206
Övriga	226	–663	–319
Summa	35 228	32 684	33 625

Not 19 Varulager

MSEK	2011	2010	2009
Råvaror och förnödenheter	3 297	3 045	2 971
Reservdelar och förrådsartiklar	1 840	1 809	1 912
Varor under tillverkning	1 034	1 289	812
Färdiga varor	5 614	5 303	5 095
Avverkningsrätter	1 089	1 047	650
Förskott till leverantörer	14	18	19
Summa	12 888	12 511	11 459
Avgår till avyttringsgrupp	–1 879
Summa exklusive avyttringsgrupp	11 009

NOT 20 KUNDFORDRINGAR

MSEK	2011	2010	2009
Kundfordringar brutto	16 461	16 069	16 642
Avsättning för osäkra kundfordringar	–445	–453	–539
Summa	16 016	15 616	16 103
Avgår till avyttringsgrupp	–4 468
Summa exklusive avyttringsgrupp	11 548

MSEK	2011	2010	2009
Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna	13 811	13 875	13 851
Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna
< 30 dagar	1 712	1 367	1 665
30–90 dagar	304	265	408
> 90 dagar	189	109	179
Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna	2 205	1 741	2 252
Summa	16 016	15 616	16 103
Avgår till avyttringsgrupp	–4 468
Summa exklusive avyttringsgrupp	11 548

Totalt har koncernen säkerheter i form av främst tecknade kreditförsäkringar uppgående till 1 434 (1 603; 1 755) MSEK. Av dessa avser 331 (213; 220) MSEK kategorin Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna.

Avsättning för osäkra kundfordringar

MSEK	2011	2010	2009
Värde vid årets början	–453	–539	–450
Reservering för befarade kreditförluster	–50	–67	–261
Konstaterade förluster	2	47	73
Minskning på grund av avyttringar	21	15	4
Minskning på grund av återföring av reservering för befarad kreditförlust	27	42	74
Omräkningsdifferenser	8	49	21
Värde vid årets slut	–445	–453	–539
Avgår till avyttringsgrupp	278
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	–167

Totalt uppgick årets kostnad för osäkra fordringar till –26 (–43; –186) MSEK. För beskrivning av hur SCA hanterar sina kreditrisker hänvisas till sidan 63 i Förvaltningsberättelsen.

Not 21 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2011	2010	2009
Fordringar på intressebolag	38	32	61
Upplupna finansiella intäkter	29	2	18
Derivat	144	539	217
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	680	641	681
Övriga kortfristiga fordringar	2 092	2 002	1 734
Summa	2 983	3 216	2 711
Avgår till avyttringsgrupp	–340
Summa exklusive avyttringsgrupp	2 643

Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2011	2010	2009
Momsfordringar	851	859	596
Leverantörer med debet saldo	254	145	195
Fordringar för el och gas	169	115	141
Fordringar mot myndigheter	48	43	87
Övriga fordringar	770	840	715
Summa	2 092	2 002	1 734
Avgår till avyttringsgrupp	–236
Summa exklusive avyttringsgrupp	1 856

Not 22 Kortfristiga finansiella tillgångar och likvida medel

Kortfristiga finansiella tillgångar

MSEK	2011	2010	2009
Finansiella tillgångar	5	12	4
Derivat	193	108	66
Lånefordringar övriga	97	100	124
Summa	295	220	194
Avgår till avyttringsgrupp	–3
Summa exklusive avyttringsgrupp	292

Likvida medel

2011	2010	2009
1 121	1 291	1 570
1 631	575	3 578
2 752	1 866	5 148
–108
2 644

För beskrivning av hur SCA hanterar sina kredit- och likviditetsrisker hänvisas till sidan 63 i Förvaltningsberättelsen.

NOT 23 Anläggningstillgångar och skulder som innehas för försäljning

MSEK	2011	2010	2009
Goodwill	1 385	–	–
Övriga immateriella tillgångar	241	–	–
Byggnader	283	–	–
Mark	216	50	57
Maskiner och inventarier	921	43	48
Pågående nyanläggningar	382	–	–
Summa	3 428	93	105
Avgår till avyttringsgrupp	–49
Summa exklusive avyttringsgrupp	3 379

SCA beslutade att etablera ett samägt bolag för sin befintliga hygienverksamhet i Australasien under fjärde kvartalet. Baserat på detta har för verksamheten som avses dess anläggningstillgångar klassificerats och redovisats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning enligt IFRS 5. Nedskrivning av tillgångar har skett till ett värde som överensstämmer med avtalad köpeskilling

Avseende försäljning av delar av förpackningsverksamheten, se Not 3.

						Innehav utan
MSEK 2009	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Reserver1)	Balanserad vinst	SCAs ägares eget kapital	bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Värde vid årets början	2 350	6 830	3 580	53 690	66 450	802	67 252
Årets resultat redovisat i resultaträkningen	–	–	–	4 765	4 765	65	4 830
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)	–	–	–	–911	–911	–38	–949
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	331	–	331	–	331
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	–202	–	–202	–	–202
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	319	–	319	–	319
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	–10	–	–10	–	–10
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–	–	–2 701	–	–2 701	–49	–2 750
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–	–	1 391	–	1 391	–	1 391
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital4)	–	–	–26	208	182	10	192
Övrigt totalresultat, netto efter skatt	–	–	–898	–703	–1 601	–77	–1 678
Summa totalresultat	–	–	–898	4 062	3 164	–12	3 152
Utdelning, 3:50 SEK per aktie3)	–	–	–	–2 458	–2 458	–40	–2 498
Värde vid årets slut	2 350	6 830	2 682	55 294	67 156	750	67 906
2010
Årets resultat redovisat i resultaträkningen	–	–	–	5 552	5 552	40	5 592
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)	–	–	–	528	528	–5	523
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	328	–	328	–	328
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–	8	–	8	–	8
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	711	–	711	–	711
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	–234	–	–234	–	–234
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	15	–	15	–	15
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–	–	– 8 529	–	–8 529	–104	–8 633
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–	–	4 613	–	4 613	–	4 613
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital4)	–	–	–137	–156	–293	1	–292
Övrigt totalresultat, netto efter skatt	–	–	–3 225	372	–2 853	–108	–2 961
Summa totalresultat	–	–	–3 225	5 924	2 699	–68	2 631
Förändring i koncernens sammansättning	–	–	–	–	–	–58	–58
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–1	–1	–	–1
Utdelning, 3:70 SEK per aktie3)	–	–	–	–2 599	–2 599	–58	–2 657
Värde vid årets slut	2 350	6 830	–543	58 618	67 255	566	67 821
2011
Årets resultat redovisat i resultaträkningen	–	–	–	548	548	59	607
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner2)	–	–	–	–3 517	–3 517	5	–3 512
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	–352	–	–352	–	–352
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–	–	–	–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	–172	–	–172	–	–172
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	–308	–	–308	–	–308
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	19	–	19	–	19
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–	–	–680	–	–680	–4	–684
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–	–	–252	–	–252		–252
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital4)	–	–	118	906	1 024	–1	1 023
Övrigt totalresultat, netto efter skatt	–	–	–1 627	–2 611	–4 238	0	–4 238
Summa totalresultat Förändring i koncernens sammansättning	– –	– –	–1 627 –	–2 063 –	–3 690 –	59 3	–3 631 3
Omvärderingseffekt vid förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–4	–4	–	–4
Utdelning, 4:00 SEK per aktie3)	–	–	–	–2 809	–2 809	–89	–2 898
Värde vid årets slut	2 350	6 830	–2 170	53 742	60 752	539	61 291

1) Omvärderingsreserv, Säkringsreserv, Tillgångar som kan säljas och Omräkningsreserv ingår i raden Reserver i balansräkningen, se specifikation på nästa sida.

2) Inklusive löneskatt.

3) Utdelning 4:00 (3:70; 3:50) SEK per aktie avser moderbolagets aktieägare. För verksamhetsåret 2011 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 4:20 SEK per aktie.

4) Specifikation över inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat framgår på nästa sida.

För ytterligare information i anslutning till eget kapital se moderbolagets not 45.

Eget kapital, specifikation av reserver

		Omvärderingsreserv1)			Säkringsreserv2)			Tillgångar som kan säljas			Omräkningsreserv
MSEK	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009	2011	2010	2009
Värde vid årets början	107	107	107	275	–89	–180	338	3	–327	–1 263	2 661	3 980
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Resultat från värdering till verkligt värde redovisat i eget kapital	–	–	–	–	–	–	–352	328	331	–	–	–
Överfört till resultaträkningen vid försäljning	–	–	–	–	–	–	–	8	–	–	–	–
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital	–	–	–	–172	711	–202	–	–	–	–	–	–
Överfört till resultaträkningen för perioden	–	–	–	–308	–234	319	–	–	–	–	–	–
Överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar	–	–	–	19	15	–10	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet3)	–	–	–	0	8	9	–	–	–	–680	–8 537	–2 710
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet4)	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–252	4 613	1 391
Skatt på poster redovisade direkt i / överförda från eget kapital	–	–	–	118	–136	–25	–	–1	–1	–	–	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	-	-	-	–343	364	91	–352	335	330	–932	–3 924	–1 319
Värde vid årets slut	107	107	107	–68	275	–89	–14	338	3	–2 195	–1 263	2 661

1) Omvärderingsreserven inkluderar effekten på eget kapital vid successiva förvärv.

2) Se även not 18 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat.

3) Varav överföring till resultaträkningen av realiserad kursvinst avseende avyttrade bolag ingår med –228 (–87; 1) MSEK.

4) Varav överföring till resultaträkningen av tidigare års resultat från säkringspositioner avseende avyttrade bolag ingår med –265 (–; –) MSEK.

Specifikation över inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat

		2011			2010			2009
	Före	Skatte	Efter	Före	Skatte	Efter	Före	Skatte	Efter
MSEK	skatt	effekt	skatt	skatt	effekt	skatt	skatt	effekt	skatt
Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–3 512	905	–2 607	523	–155	368	–949	218	–731
Finansiella tillgångar som kan säljas	–352	0	–352	336	–1	335	331	–1	330
Kassaflödessäkringar	–461	118	–343	492	–136	356	107	–25	82
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	–684	–	–684	–8 633	–	–8 633	–2 750	–	–2 750
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet	–252	–	–252	4 613	–	4 613	1 391	–	1 391
Övrigt totalresultat	–5 261	1 023	–4 238	–2 669	–292	–2 961	–1 870	192	–1 678

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,60 den 31 december 2011 vilket understiger SCAs långsiktiga målsättning om 0,7. Skuldsättningsgraden avviker periodvis från målsättningen och under senaste tioårsperioden har den varierat mellan 0,44 och 0,70. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs på sidan 17, Finansiell ställning. SCA har i kreditbetyg för lång upplåning Baa1/ BBB+ från Moodys respektive Standard & Poors. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering på sidan 58. På sidan 10 beskrivs även SCAs utdelningspolicy och kapitalstruktur.

Den 31 december 2011 uppgick den räntebärande bruttolåneskulden till 37 128 (36 506; 44 104) MSEK inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning. Tabellen nedan visar den finansiella skuldens fördelning:

Finansiella skulder

		Redovisat värde
MSEK	2011	2010	2009
Kortfristiga finansiella skulder
Amorteringar inom 1 år	442	399	646
Obligationslån	–	5 966	2 000
Derivat	258	204	307
Lån med kortare löptid än 1 år	8 607	6 478	10 808
Summa1)	9 307	13 047	13 761
Avgår till avyttringsgrupp	–41
Summa exklusive avyttringsgrupp	9 266
Långfristiga finansiella skulder
Obligationslån	13 206	7 258	12 805
Derivat	158	173	125
Andra långfristiga lån med löptid > 1 år < 5 år	10 930	10 233	13 266
Andra långfristiga lån med löptid > 5 år	3 527	5 795	4 147
Summa	27 821	23 459	30 343
Avgår till avyttringsgrupp	–110
Summa exklusive avyttringsgrupp	27 711
Summa	37 128	36 506	44 104
Avgår till avyttringsgrupp	–151
Summa exklusive avyttringsgrupp	36 977
Verkligt värde finansiella skulder	36 913	36 418	43 919
Avgår till avyttringsgrupp	–159
Verkligt värde finansiella skulder exklusive avyttringsgrupp	36 754

1) Verkligt värde för kortfristiga lån bedöms vara lika med redovisat värde.

Upplåning

För emissioner på den europeiska kapitalmarknaden har SCA ett Euro Medium Term Note (EMTN) program med ett rambelopp om 3 000 MEUR (26 815 MSEK). Den 31 december 2011 var nominellt 1 631 (1 801; 1 737) MEUR utestående med en löptid på 4,3 (3,2; 3,0) år. SCA nyttjar obligationsmarknaden utanför Europa och har emitterat en obligation i USA om 450 MUSD (3 114 MSEK).

Obligationslån

		Redovisat värde	Verkligt värde
Emitterat	Förfall	MSEK	MSEK
Notes 500 MSEK	2014	500	521
Notes 500 MSEK	2014	545	521
Notes 450 MUSD	2015	3 496	3 352
Index Linked Interest Note 300 MSEK	2015	331	313
Index Linked Interest Note 500 MSEK	2015	551	522
Notes 1 800 MSEK	2016	1 902	1 872
Floating Rate Note 200 MSEK	2016	200	207
Notes 600 MEUR	2016	5 681	5 555
Summa		13 206	12 863

SCA har ett svenskt och ett belgiskt företagscertifkatprogram som nyttjas för kort upplåning.

Företagscertifikatprogram1)

Rambelopp	Emitterat MSEK
Företagscertifikat 15 000 MSEK	5 142
Företagscertifikat 400 MEUR	–
Summa	5 142

1) Ingår i Lån med kortare löptid än 1 år i tabellen Finansiella skulder.

För att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likviditetsreserv har SCA syndikerade bankfaciliteter. Förutom dessa har SCA kontrakterade bilaterala kreditlöften med banker.

Kreditfaciliteter

	Nominellt	Förfall	Totalt MSEK	Utnyttjat MSEK	Outnyttjat MSEK
Syndikerade kreditlöften	1 000 MEUR	2014	8 938	–	8 938
	1 000 MEUR	2016	8 938	–	8 938
Bilaterala kreditlöften	640 MSEK	2012	640	–	640
	2 500 MSEK	2013	2 500	–	2 500
Summa			21 016	–	21 016

Dessutom finns lånelöfte på 1 100 MEUR (9 832 MSEK) relaterat till SCAs bud att förvärva Georgia Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet.

I tabellen nedan visas bruttolåneskuldens förfall:

Förfalloprofil bruttolåneskuld

MSEK	Total	2012	2013	2014	2015	2016	2017+
Företagscertifikat	5 142	5 142	–	–	–	–	–
Obligationslån	13 206	–	–	1 045	4 378	7 783	–
Utnyttjande av kreditlöften	–	–	–	–	–	–	–
Övriga lån	18 927	4 312	4 347	503	4 148	2 688	2 929
Summa 1)	37 275	9 454	4 347	1 548	8 526	10 471	2 929

1) I bruttolåneskulden ingår upplupna räntor med 147 MSEK.

Efter tillägg för nettoavsättning till pensioner och avdrag för likvida medel, räntebärande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolåneskulden 36 648 (34 406; 40 430) MSEK inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning.

För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till sidan 63 i Förvaltningsberättelsen.

Not 26 Avsättningar för pensioner

SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbaserade pensionsplaner. De mest betydande förmånsbestämda planerna baseras på anställningstid och den ersättning som de anställda har vid eller nära pensioneringen.

De totala pensionskostnaderna för de förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan.

MSEK	2011	2010	2009
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, exklusive premier betalda av de
anställda	443	393	338
Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare
perioder	0	–9	99
Räntekostnad	1 009	996	1 094
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–1 069	–1 025	–863
Pensionskostnad före effekter av
reduceringar och regleringar	383	355	669
Reduceringar (Curtailment)	–25	–35	–18
Regleringar (Settlements)	0	0	1
Netto pensionskostnad efter effekter av
reduceringar och regleringar	358	320	651
Avyttringsgrupp	43	–4	125
Netto pensionskostnad exklusive
avyttringsgrupp	315	324	526

Av pensionskostnaden för förmånsbaserade planer redovisas 96 (kostnad 158, kostnad 133) MSEK som en finansiell kostnad vilken beräknats utifrån nettovärdet på respektive plan vid årets ingång.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en 10-årig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå till samma ränta med tillägg för en riskpremie.

Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån hur stor andel som utgörs av aktier respektive obligationer. Vid årets utgång var 53 (61; 55) procent av förvaltningstillgångarna totala verkliga värde placerade i aktier, 44 (39; 45) procent utgjordes av räntebärande placeringar och 3 procent av fastigheter. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2011 var –606 (2 533; 2 896) MSEK.

Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningen, Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner vilka balansmässigt ej är fullt fonderade alternativt ofonderade redovisas som Avsättningar till pensioner. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på överskott i fonderade pensionsplaner respektive avsättningar till pensioner enligt nedan.

MSEK	2011	2010	2009
Avsättningar för pensioner	4 691	3 108	3 567
Avgår till avyttringsgrupp	–1 390
Avsättningar för pensioner exklusive avytt ringsgrupp	3 301	3 108	3 567
Överskott i fonderade pensionsplaner	–186	–1 057	–230
Avgår till avyttringsgrupp	184
Överskott i fonderade pensionsplaner exklusive avyttringsgrupp	–2	–1 057	–230
Avsättning för pensioner netto	4 505	2 051	3 337
Avgår till avyttringsgrupp	–1 206
Avsättning för pensioner netto, exklusive avyttringsgrupp	3 299

I sammanställningen nedan specificeras nettovärdet av förmånsbaserade pensionsåtaganden inklusive förpackningsverksamheten under försäljning.

MSEK	2011	2010	2009
Förmånsbaserade åtaganden	21 988	19 953	20 232
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–17 471	–17 889	–16 921
Nettovärde	4 517	2 064	3 411
Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	–12	–13	–74
Avsättning för pensioner netto	4 505	2 051	3 337

Årets aktuariella vinster och förluster är negativa och uppgår till 3 152 (358; –1 026) MSEK. Inklusive omräkningsdifferenser uppgår de ackumulerade vinsterna och förlusterna vilka redovisats på detta sätt därmed till – 3 930 (– 740; – 1 210) MSEK.

Utöver effekten av ändrade aktuariella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan med mera, har aktuariella vinster och förluster uppkommit med anledning av avvikelse från grundantaganden vad gäller erfarenhetsbaserade antaganden. Som avvikelse från erfarenhetsbaserade räknas oväntat höga eller låga tal för personalomsättning, förtidspensionering, livslängd eller ökning av löner samt avvikelse från förväntad avkastning på förvaltningstillgångar.

Den procentuella effekten av sådana avvikelser då det gäller de förmånsbaserade åtagandena uppgår till cirka 0 (2; 2) procent. Då det gäller förvaltningstillgångarna är avvikelsen –10 (8; –12) procent vilket innebär att avkastningen på förvaltningstillgångarna var lägre än förväntat under 2011. Utöver vad som redovisas i nettovärdet som förvaltningstillgångar mot befintliga åtaganden, finns tillgångar i två svenska stiftelser uppgående till 616 (886; 640) MSEK som kan användas för eventuella framtida löften om förtida avgång för vissa kategorier anställda.

SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension, för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Dessa förmåner redovisas såsom en avgiftsbestämd plan då nettot efter avdrag för tillgång hos försäkringsgivaren endast uppgår till mindre belopp samt för att SCA inte haft tillgång till tillräcklig information för att redovisa åtagandet som förmånsbestämd plan. Årets avgifter för sjuk- och familjepension som är försäkrad i Alecta uppgår till 17 (27; 25) MSEK.

Följande tabell visar nettovärdet av avsättning för pensioner inklusive förpackningsverksamheten under försäljning uppdelat på fonderade respektive ofonderade pensionsplaner. I fonderade planer ingår tidigare särredovisade delvis fonderade planer. Finanasieringsnivån varierar beroende på plan.

MSEK	2011	2010	2009
Fonderade planer
Förmånsbaserade åtaganden	20 013	18 057	18 091
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–17 471	–17 889	–16 921
Nettovärde fonderade planer	2 542	168	1 170
Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	–34	–42	–57
Avsättning för pensioner, fonderade planer	2 508	126	1 113
Ofonderade planer
Förmånsbaserade åtaganden	1 975	1 896	2 241
Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	22	29	–17
Avsättning för pensioner, ofonderade planer	1 997	1 925	2 224
Avsättning för pensioner netto	4 505	2 051	3 337

I likhet med föregående år ingår inga finansiella instrument utställda av företaget i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2011-12-31.

SCAs budgeterade avgifter för de förmånsbaserade åtagandena uppgår till 442 MSEK varav avyttringsgrupp 33 MSEK för 2012.

Följande tabell förklarar nettopensionsskuldens utveckling.

	2011		2010		2009
MSEK	Förmånsbaserade åtaganden	Förvaltnings tillgångar	Förmånsbaserade åtaganden	Förvaltnings tillgångar	Förmånsbaserade åtaganden	Förvaltnings tillgångar
Värde vid årets början	19 953	–17 889	20 332	–16 921	17 108	–14 419
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period	489	–	451	–	431	–
Räntekostnad	1 009	–	996	–	1 094	–
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	–1 069	–	–1 025	–	–863
Kostnad avseende tjänstgöring tidigare perioder	–1	–	–63	–	64
Förvärv och avyttringar	–25	–	3	–	–4	–
Reduceringar, regleringar och omföringar	–17	–	–19	–	28	–8
Avgifter från deltagare i planen	–	–46	–	–58		–68
Avgifter från arbetsgivaren	–	–1 057	–	–988		–872
Utbetalda ersättningar	–994	994	–1 098	1 098	–1 112	1 114
Aktuariella vinster och förluster	1 477	1 675	1 146	–1 508	3 095	–2 069
Omräkningseffekter	97	–79	–1 795	1 513	–372	264
Värde vid årets slut	21 988	–17 471	19 953	–17 889	20 332	–16 921
Avgår till avyttringsgrupp netto	–1 239
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	20 749
varav:
Sverige	3 426	–2 147	2 584	–2 710	2 817	–2 202
Storbritannien	9 735	–8 556	8 711	–8 345	8 553	–8 157
Eurozon	7 221	–5 775	7 148	–5 857	7 635	–5 668

Väsentliga aktuariella antaganden

	Sverige	Storbritannien	Eurozon
2011
Diskonteringsränta	3,66	4,87	4,80
Förväntad löneökningstakt	3,25	4,00	3,25
Förväntad inflation	2,00	3,00	2,00
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,37	6,54–6,63	4,19–6,10
2010
Diskonteringsränta	5,03	5,63	4,69
Förväntad löneökningstakt	3,25	4,00	3,25
Förväntad inflation	2,00	3,00	2,00
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	5,80	7,20–7,41	4,45–5,73
2009
Diskonteringsränta	4,25	5,66	4,96
Förväntad löneökningstakt	3,50	4,00	3,25
Förväntad inflation	2,00	2,80	2,00
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,17	6,70–7,54	4,18–6,28

De aktuariella antagandena utgör de mest väsentliga antaganden som tillämpats vid beräkning av förmånsbaserade åtaganden på balansdagen. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar tillämpas vid beräkning av efterföljande års pensionskostnad.

Aktuariella vinster och förluster uppkommer till följd av avvikelser från aktuariella och erfanenhetsbaserade antaganden samt annan avkastning än förväntad. Dessa vinster och förluster redovisas direkt i eget kapital i den period de uppstår. En förändring av diskonteringsräntan med , 25 procentenheter påverkar den total förpliktelsens värde med cirka 820 msek. Med beaktande av att 53 procent av förvaltningstillgångarna är placerade i aktier så skulle 10 procent uppgång/nedgång på totala aktieinnehavet medföra en värdeförändring om cirka 925 MSEK.

Not 27 Övriga avsättningar

	Effektiviserings	Löpande	Skatte		Legala
MSEK	program	verksamhet	risker	Miljö	tvister	Övriga	Summa
Värde vid årets början	900	14	247	219	63	4	1 447
Avsättningar under året	595	7	1	161	16	347	1 127
Ianspråkstaganden under året	–735	–9	–	–191	–13	–10	–958
Omklassificeringar	19	–	–	–	–	–	19
Upplösning under året	–	–5	–	–	–4	–20	–29
Omräkningsdifferenser	–5	–	–	–	–	–1	–6
Värde vid årets slut	774	7	248	189	62	320	1600
Avgår till avyttringsgrupp	–280	–2	–	–46	–1	–2	–331
Värde vid årets slut exklusive avyttringsgrupp	494	5	248	143	61	318	1 269
Avsättningarna består av:
Kortfristig del							629
Långfristig del							640

Övriga avsättningar uppgår till 1 600 (1 447; 1 584) MSEK varav 331 MSEK avser den förpackningsverksamhet som är under försäljning. Under året har nya avsättningar gjorts med 1 127 MSEK, varav 595 MSEK avser avsättningar för omstruktureringsprogram. Av årets avsättningar för Miljö, totalt 161 MSEK, avser 145 MSEK skuld för utsläpp av koldioxid. Av effektiviseringsprogrammens avsättningar har 735 MSEK betalats ut under 2011, 322 MSEK beräknas betalas ut under 2012, 102 MSEK under 2013 och resterande 70 MSEK

NOT 28 Övriga långfristiga skulder

MSEK	2011	2010	2009
Derivat	39	7	75
Övriga långfristiga skulder	180	231	110
Summa	219	238	185
Avgår till avyttringsgrupp	–2
Summa exklusive avyttringsgrupp	217

Av övriga långfristiga skulder förfaller 27 (136; 34) MSEK till betalning senare än om 5 år.

NOT 29 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2011	2010	2009
Skulder till intressebolag	4	7	5
Derivat	191	169	280
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	7 449	7 298	8 071
Övriga rörelseskulder	1 731	1 622	1 624
Summa	9 375	9 096	9 980
Avgår till avyttringsgrupp	–1 490
Summa exklusive avyttringsgrupp	7 885
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2011	2010	2009
Upplupna sociala kostnader	431	397	535
Upplupen semesterlöneskuld	885	813	939
Övriga skulder till personal	1 101	1 221	1 297
Upplupna finansiella kostnader	176	134	181
Bonus och rabatter till kunder	2 415	2 328	2 511
Övriga poster	2 441	2 405	2 608
Summa	7 449	7 298	8 071
Avgår till avyttringsgrupp	–1 067
Summa exklusive avyttringsgrupp	6 382

Från och med 2010 ingår växelskulder i leverantörsskulder istället för i övriga rörelseskulder. Redovisat värde på övriga rörelseskulder för jämförelseåret 2009 har därmed minskat med 92 MSEK medan leverantörsskulder har ökat med motsvarande belopp.

under 2014. Avsättningar för effektiviseringsprogram har förändrats under 2011 på grund av omklassificeringar med 19 MSEK från övriga rörelseskulder.

Övervägande del inom Övrigt avser löneskatt på aktuariella vinster och förluster, som bokas mot eget kapital, i enlighet med IAS 19. Denna post kommer inte att betalas ut.

Not 30 likviditetsrisk

Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflöden. För beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetssrisk hänvisas till sidan 63 i Förvaltningsberättelsen.

Likviditetsrisk

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1–5 år	Mer än 5 år
31 december 2011
Lån inklusive räntor	10 175	27 350	3 054
Nettoreglerade derivat	–5	175	0
Energiderivat	132	39	–
Leverantörsskulder	12 456	1 270	–
Summa	22 758	28 834	3 054
Avgår till avyttringsgrupp	–2 856	–5	–
Summa exklusive avyttringsgrupp	19 902	28 829	3 054
Bruttoreglerade derivat1)	27 497	2 372	–
31 december 2010
Lån inklusive räntor	13 531	18 927	7 313
Nettoreglerade derivat	–24	24	–20
Energiderivat	59	7	–
Leverantörsskulder	12 435	1 139	–
Summa	26 001	20 097	7 293
Bruttoreglerade derivat1)	23 691	125	–
31 december 2009
Lån inklusive räntor	14 238	24 452	8 565
Nettoreglerade derivat	–18	–90	178
Energiderivat	180	83	–
Leverantörsskulder	11 446	826	–
Summa	25 846	25 271	8 743
Bruttoreglerade derivat1)	22 107	151	–

1) De bruttoreglerade derivaten har, i stort sett, motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.

Följande kategoriindelning har gjorts avseende finansiella instrument:

		Varav
MSEK	Redovisat värde i balansräkningen	Låne- och kundfordringar	Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsredovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	Avgår till Avyttringsgrupp
31 december 2011
Långfristiga finansiella tillgångar	2 081	65		176	810	1 034	–4
Andra långfristiga tillgångar	31	–		–	31	–	–
Kundfordringar	11 548	16 016		–	–	–	–4 468
Övriga kortfristiga fordringar	144	–		46	98	–	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	292	102		165	28	–	–3
Likvida medel	2 644	2 752		–	–	–	–108
Summa tillgångar	16 740	18 935		387	967	1 034	–4 583
Långfristiga finansiella skulder	27 711		14 772	12 891	158		–110
Övriga långfristiga skulder	39		–	–	39		–
Kortfristiga finansiella skulder	9 266		8 963	316	27		–40
Leverantörsskulder1)	10 866		13 726	–	–		–2 860
Övriga kortfristiga skulder	190		–	41	150		–1
Summa skulder	48 072		37 461	13 248	374		–3 011
31 december 2010
Långfristiga finansiella tillgångar	2 198	82		74	676	1 366
Andra långfristiga tillgångar	65	–		1	64	–
Kundfordringar	15 616	15 616		–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	539	–		144	395	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	220	112		96	12	–
Likvida medel Summa tillgångar	1 866 20 504	1 866 17 676		– 315	– 1 147	– 1 366
Långfristiga finansiella skulder	23 459		16 198	7 092	169
Övriga långfristiga skulder	7		–	–	7
Kortfristiga finansiella skulder	13 047		6 537	6 504	6
Leverantörsskulder1)	13 574		13 574	–	–
Övriga kortfristiga skulder	169		–	58	111
Summa skulder	50 256		36 309	13 654	293
31 december 2009
Långfristiga finansiella tillgångar	1 832	77		18	695	1 042
Andra långfristiga tillgångar	14	–		1	13	–
Kundfordringar	16 103	16 103		–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	217	–		89	128	–
Kortfristiga finansiella tillgångar	194	128		55	11	–
Likvida medel	5 148	5 148		–	–	–
Summa tillgångar	23 508	21 456		163	847	1 042
Långfristiga finansiella skulder	30 343		16 925	13 293	125
Övriga långfristiga skulder	75		–	1	74
Kortfristiga finansiella skulder	13 761		13 454	279	28
Leverantörsskulder1)	12 364		12 364	–	–
Övriga kortfristiga skulder	280		–	57	223
Summa skulder	56 823		42 743	13 630	450

1) Från och med 2010 ingår växelskulder i leverantörsskulder istället för övriga kortfristiga skulder. Omklassificering har skett för jämförelseåret 2009.

Fördelning per nivå vid värdering till verkligt värde

		Redovisat värde 31 december 2011			Varav verkligt värde per Nivå			Redovisat värde 31 december 2010	Varav verkligt värde per Nivå
MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen	Derivat som används för säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	1	2	3	MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen	Derivat som används för säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	1	2	3
31 december 2011							31 december 2010
Derivat	387	967	–		– 1 354	–	Derivat	315	1 147	–		– 1 462	–
Långfristiga finansiella till gångar exklusive derivat	–	–	1 034	1 026	8	–	Långfristiga finansiella till gångar exklusive derivat	–	–	1 366	1 358	8	–
Summa tillgångar	387	967	1 034	1 026 1 362			Summa tillgångar	315	1 147	1 366	1 358 1 470
Derivat	272	374	–	–	646	–	Derivat	260	293	–	–	553	–
Summa skulder	272	374	–	–	646	–	Summa skulder	260	293	–	–	553	–

		Redovisat värde 31 december 2009	Varav verkligt värde per Nivå
MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen	Derivat som används för säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som kan säljas	1	2	3
31 december 2009
Derivat	163	847	–		– 1 010	–
Långfristiga finansiella till gångar exklusive derivat	–	–	1 042	1 034	8	–
Summa tillgångar	163	847	1 042		1 034 1 018	–
Derivat	337	450	–	–	787	–
Summa skulder	337	450	–	–	787	–

Ovan specificeras hur finansiella instrument, exklusive finansiella skulder, har värderats till verkligt värde enligt en verkligt värde-hierarki med följande tre nivåer:

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar.

Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata utan innehåller ledningens uppskattningar och bedömningar, exempelvis onoterade aktier.

Not 32 Eventualförpliktelser

MSEK	2011	2010	2009
Borgensförbindelser för
anställda	9	3	3
intressebolag	23	25	30
kunder och övriga	45	42	40
Skattetvister	507	270	311
Övriga ansvarsförbindelser	114	44	70
Summa	698	384	454
Avgår till avyttringsgrupp	–111
Summa exklusive avyttringsgrupp	587

Eventualförpliktelser avseende skattetvister är huvudsakligen relaterade till krav på tillkommande skatter i Spanien och Danmark. Kravet från den spanska skattemyndigheten uppgår till 27,6 MEUR inklusive ränta. Kravet har sin grund i omstruktureringsåtgärder som säljarna av ett spanskt bolag genomförde inför SCAs förvärv 1997. SCA har ställt säkerhet för skattens erläggande men bestrider kravet och gör bedömningen att kravet inte kommer att stå sig vid en rättslig prövning. Under 2011 beslutade den danska skattemyndigheten att kräva tillkommande skatter inklusive ränta på sammanlagt 189 MDKK. Kravet är hänförligt till nedläggningen av en förpackningspapperslinje i Djursland år 2005. SCA har anstånd med skattens erläggande under pågående process, som SCA bedömer kommer att leda till att kravet ogillas. Någon reservering har mot denna bakgrund inte gjorts i bokslutet för de aktuella kraven.

Under 1996 genomförde SCA, med amerikanska banker som motparter, "lease-out/ lease-in" transaktioner avseende två LWC-anläggningar i Ortviken, Sverige. Löptiderna för transaktionerna var ursprungligen 32 respektive 36 år. SCA har emellertid möjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionerna år 2014 respektive 2015. Vid transaktionstillfället var nuvärdet av de hyresbelopp som SCA åtagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (611 MUSD), vilket belopp, enligt avtal, dels deponerats på konton i banker med rating om minst A, dels placerats i amerikanska värdepapper med AAA-rating. SCA står för kreditrisken gentemot depåbankerna. Om depåbankernas rating i framtiden skulle försämras, har SCA möjlighet att flytta över depån till annan bank med bättre rating. SCA har dessutom skyldighet att göra detta om depåbankens rating sjunker under nivån A-.

Motparterna har accepterat att depositionerna används som betalningar för hyresåtagandena. Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner har under 1996 nettoredovisats i balansräkningen. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeurekaraktär) väljer att inte fullgöra eller inte kan fullgöra hyresavtalen är SCA skyldigt att ersätta motparterna den ekonomiska skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan maximalt uppgå till cirka 9 procent av nuvärdet av hyresbeloppen. Avtalen har utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses följa vad som är sedvanligt för "lease-out/lease-in" transaktioner.

SCA genomförde även under 2000 en leasingtransaktion med amerikanska banker som motparter. Transaktionen avsåg Östrands massafabrik i Timrå, Sverige. Löptiden för transaktionen var ursprungligen 30 år. SCA har emellertid möjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2017. Vid transaktionstillfället var nuvärdet av de hyresbelopp som SCA åtagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (442 MUSD). Av detta belopp placerades ett belopp motsvarande 3,6 miljarder SEK, enligt avtal, dels på konton i bank, dels i amerikanska värdepapper, som vid avtalstillfället hade rating AA respektive AAA. Under 2009 avslutades leasingtransaktionen i förtid med en av de amerikanska bankerna. Värdet av utestående depositioner och amerikanska värdepapper uppgick därefter till 1,77 miljarder SEK per 31 december 2011. SCA står för kreditrisken gentemot depåbanken. Om depåbankens rating i framtiden skulle försämras, har SCA möjlighet att flytta över depån till annan bank med bättre rating. SCA har dessutom en skyldighet att byta ut de amerikanska värdepapperna om deras rating faller under AA- respektive A. Under 2008 föll de ursprungliga värdepapperens rating vilket har medfört att SCA bytt ut dessa mot bankgaranterade värdepapper. Motparterna har accepterat att depositionerna används som betalningar för hyresåtagandena. Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner har under 2000 nettoredovisats i balansräkningen. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra hyresavtalen är SCA skyldigt att ersätta motparterna den ekonomiska skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan maximalt uppgå till cirka 10 procent av nuvärdet av hyresbeloppen, vilket efter ovan nämnda förtida avslut uppgår till 227 MUSD. Avtalen har, liksom i 1996 års transaktioner, utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses följa vad som är sedvanligt för denna typ av transaktioner.

SCA genomförde under 2007 en "sale and leaseback" transaktion med en europeisk bank avseende den nya sodapannan vid linerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets ursprungliga löptid var 25 år med rätt för SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen år 2023. Nuvärdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK vilket belopp har investerats i ett värdepapper med rating A+ utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesörja hyresbetalningar under avtalets löptid. Skulle motpartens rating falla under BBB-, har SCA rätt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i förtid. Om SCA på grund av extraordinära händelser (av force majeure-karaktär) väljer att inte fullgöra, eller inte kan fullgöra, hyresavtalen är SCA skyldigt att ersätta motparten för den skada som därvid må uppkomma. Ersättningen varierar över löptiden och kan uppgå till maximalt 14 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anläggningen utan operativa inskränkningar. Leasingavtalet och depåarrangemanget har under 2007 nettoredovisats i SCAs balansräkning.

SCA har under 2005 tecknat ett åttaårigt prisbestämt avtal med en svensk elleverantör om elleveranser till bolagets svenska anläggningar. Avtalet omfattar cirka 45 procent av den beräknade förbrukningen vid anläggningarna. SCA har ett tioårigt prisbestämt avtal med en norsk elleverantör omfattande leverans av el motsvarande cirka 17 procent av den beräknade förbrukningen. Avtalet trädde i kraft under 2009.

Not 33 Ställda Panter

			Totalt
MSEK	Panter avseende finansiella skulder	Övrigt	2011	2010	2009
Fastighetsinteckningar	7	–	7	6	8
Företagsinteckningar	16	20	36	31	31
Övrigt	–	140	140	139	140
Summa	23	160	183	176	179
Avgår till avyttringsgrupp	–	–1	–1
Summa exklusive avyttringsgrupp	23	159	182

Skulder för vilka vissa av dessa panter ställts som säkerhet uppgick till 0 (0, 0) MSEK.

Rörelseresultat per kostnadsslag

MSEK	2011	2010
Övriga rörelseintäkter	174	185
Övriga externa kostnader	–303	–177
Personal- och styrelsekostnader	–321	–295
Avskrivningar	–53	–49
Övriga rörelsekostnader, exklusive avskrivningar	–124	–135
Summa	–627	–471

I posten övriga externa kostnader ingår konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader, förvaltningskostnader med mera. För 2010 ingår också nedskrivning av fordran med 5 MSEK. Viss omklassificering har skett för 2010 mellan övriga externa kostnader och personal- och styrelsekostnader.

Revisonskostnader

Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK	2011	2010
PwC
Revisionsuppdrag	9	8
Skatterådgivning	2	3
Övriga uppdrag	45	5
Summa	56	16

LEASING

Framtida betalningsåtaganden för ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2011	2010
Inom 1 år	45	31
Mellan 2–5 år	171	181
Senare än 5 år	66	117
Summa	282	329

Årets kostnad avseende leasing av tillgångar uppgick till 44 (45) MSEK. Leasingobjekten utgörs av transportmedel, kontorslokaler samt teknisk utrustning. I realiteten finns möjlighet att avbryta ingångna kontrakt i förtid.

Not 35 PERSONAL- OCH STYRELSEKOSTNADER

Löner och ersättningar

MSEK	2011	2010
Styrelse1), vd, vice vd och ledande befattningshavare (5 st (4 st))	60	44
varav rörlig lön	21	15
Övriga anställda	101	110
Summa	161	154

1) Av årsstämman beslutade ersättningar till styrelse uppgick till 5,2 (4,6) MSEK. För mer information se not 6.

Sociala kostnader

MSEK	2011	2010
Summa sociala kostnader	148	131
varav pensionskostnader2)	96	84

2) Av moderbolagets pensionskostnader avser 26 (32) MSEK styrelse, vd, vice vd och ledande befattningshavare. Även tidigare vd:ar, vice vd:ar och dess efterlevande ingår. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 304 (286) MSEK.

Pensionskostnader

MSEK	2011	2010
Pensionering i egen regi
Kostnad exkl räntekostnad	46	38
Räntekostnad (redovisad bland personalkostnader)	16	15
	62	53
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier	18	18
Övrigt	–1	–1
	79	70
Avkastningsskatt	0	0
Särskild löneskatt på pensionskostnader	17	14
Kostnad för kreditförsäkring m.m.	0	0
Årets pensionskostnad	96	84

Årets avgifter för sjuk- och familjepension som är försäkrad i Alecta uppgår till 3 (4) MSEK. (Se även not 26 avsättningar för pensioner sidan 103). I personalkostnader ingår dessutom övriga personalkostnader med 12 (10) MSEK.

Medelantalet anställda

	2011	2010
Sverige	105	100
varav kvinnor, %	51	50

Andelen anställda i åldersgrupperna, %
2011	21–30 år	31–40 år	41–50 år	51–60 år	61– år
	4	38	33	21	4

Av totala antalet styrelseledamöter är 9 (9) % kvinnor och av ledande befattningshavare är 22 (21) % kvinnor.

Not 36 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK	2011	2010
Byggnader	5	5
Markanläggningar	45	43
Maskiner och inventarier	3	1
Delsumma	53	49
Balanserade utgifter för utveckling	0	0
Summa	53	49

Not 37 FINANSIELLA POSTER

MSEK	2011	2010
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar från dotterbolag	3 839	3 068
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag	1 733	5 885
Lämnade koncernbidrag till dotterbolag	–136	–4 159
Kostnader från andelar i andra företag
Realisationsresultat	–5	–2
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, externa	32	701
Ränteintäkter, dotterbolag	597	211
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, externa	–551	–258
Räntekostnader, dotterbolag	–2 754	–2 085
Summa	2 755	3 361

Bolaget redovisar numera erhållna och lämnade koncernbidrag bland finansiella poster. Omräkning har skett för jämförelseår.

Not 38 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Av moderbolagets obeskattade reserver avser 169 (156) MSEK ackumulerade avskrivningar utöver plan.

Not 39 Skatter

Skatt på årets resultat

MSEK	2011	2010
Uppskjuten skatteintäkt (–) kostnad (+)	–173	383
Summa	–173	383

	2011			2010
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Skatteintäkt/kostnad	–173	–8,2	383	13,3
Förväntad skatt	556	26,3	758	26,3
Skillnad	–729	–34,5	–375	–13,0
Skillnaden förklaras av:
Skatter hänförliga till tidigare perioder	1	0,0	–11	–0,4
Ej skattepliktiga utdelningar från dotterbolag	–1 010	–47,7	–807	–28,0
Ej skattepliktiga koncernbidrag från dotterbolag	–100	–4,7	–58	–2,0
Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterbolag	352	16,6	503	17,5
Andra skattefria/icke avdragsgilla poster	28	1,3	–2	–0,1
Summa	–729	–34,5	–375	–13,0

Moderbolaget deltar i koncernens skatteutjämningssystem och betalar merparten av koncernens totala svenska skatter. Dessa redovisas numera som lämnade och erhållna koncernbidrag i resultaträkningen. Omräkning har skett för jämförelseår.

AKTUELL SKATTESKULD (+), SKATTEFORDRAN (–)

Förändring under perioden av aktuell skattefordran förklaras nedan:

MSEK	2011	2010
Värde vid årets början	–18	–18
Betald skatt	0	0
Värde vid årets slut	–18	–18

UPPSKJUTEN skattekostnad (+), SKATTEINTÄKT (–)

MSEK	2011	2010
Förändringar i temporära skillnader	–174	394
Justeringar för tidigare perioder	1	–11
Summa	–173	383

AVSÄTTNINGar FÖR SKATTER

Förändring under året av avsättningar för skatter förklaras nedan:

MSEK	Värde vid årets början	Uppskjuten skattekostnad	Värde vid årets slut
Byggnader och mark	1 393	4	1 397
Avsättningar för pensioner	–113	–2	–115
Underskottsavdrag	–637	–175	–812
Övrigt	–47	0	–47
Summa	596	–173	423

Not 40 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

MSEK	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden	35	35
Ackumulerade avskrivningar	–34	–34
Planenligt restvärde	1	1
Värde vid årets början	1	1
Investeringar	–	–
Årets avskrivningar	0	0
Värde vid årets slut	1	1

Not 41 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Byggnader	Mark		Maskiner och inventarier
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden	152	151	2 039	1 925	23	22
Ackumulerade avskrivningar	–88	–83	–692	–647	–9	–6
Ackumulerade uppskrivningar	–	–	5 079	5 079	–	–
Planenligt restvärde	64	68	6 426	6 357	14	16
Värde vid årets början	68	73	6 357	6 286	16	1
Investeringar	1	0	117	117	1	16
Försäljningar och utrangeringar	0	–	–3	–3	–	0
Årets avskrivningar	–5	–5	–45	–43	–3	–1
Värde vid årets slut	64	68	6 426	6 357	14	16

I mark ingår skogsmark med 5 873 (5 847) MSEK.

Not 42 ANDELAR

		Dotterbolag	Intressebolag		Övriga bolag
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden 124 364		123 994	88	–	37	11
Ackumulerade uppskrivningar	140	140	–	–	–	–
Ackumulerade nedskrivningar	–140	–140	–	–	–5	0
Planenligt restvärde	124 364	123 994	88	–	32	11
Värde vid årets början	123 994	123 994	–	–	11	11
Investeringar	370	–	88	–	26	324
Ökning genom förvärv av dotterbolag	–	–	–	–	–	–
Försäljningar	–	–	–	–	–	–324
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–5	–
Värde vid årets slut	124 364	123 994	88	–	32	11

2011 års händelser avser aktieägartillskott i det italienska dotterbolaget SCA Holding Italia SpA samt köp av 400 aktier och aktieägartillskott i intressebolaget Henvålens AB. Därutöver har bolaget erhållit aktier i AB Industrivärden som gottgörelse från pensionsstiftelse för pensionsutbetlning samt andelar i en bostadsrättsförening. Aktierna i AB Industrivärden redovisas till verkligt värde. 2010 års händelser avser köp och försäljning av aktier i AB Industrivärden.

Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag 2011-12-31
				Kapital	Redovisat
	Organisations		Antal	andel	värde
Bolagsnamn	nummer	Säte	andelar	%	MSEK
Svenska dotterbolag:
Fastighets- och Bostads aktiebolaget FOBOF	556047-8520	Stockholm	1 000	100	0
SCA Försäkrings aktiebolag	516401-8540	Stockholm	140 000	100	14
SCA Kraftfastigheter AB	556449-7237	Stockholm	1 000	100	0
SCA Research AB	556146-6300	Stockholm	1 000	100	0
SCA Hedging AB	556666-8553	Stockholm	1 000	100	0
Utländska dotterbolag:
SCA Group Holding BV	33181970	Amsterdam	246 347	100	89 598
SCA Packaging Coordination Center NV	BTW BE 864.768.955	Diegem	1 079 999	100	985
SCA Packaging Marketing NV	BTW BE 0421.120.154 Diegem		731 279	100	1 798
SCA Capital NV	0810.983.346	Diegem	999 999	100	30 001
SCA UK Holdings Ltd	03665635	Dunstable	1	0	0
SCA Holding Italia SpA	01307260461	Milano	23 570 721	75	1 968
Totalt redovisat värde dotterbolag					124 364

Not 43 Fordringar hos och skulder TILL DOTTERBOLAG

MSEK	2011	2010
Anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	2 894	471
Summa	2 894	471
Omsättningstillgångar
Övriga fordringar	1 394	6 005
Summa	1 394	6 005
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	2 181	–
Summa	2 181	–
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	67 826	71 832
Övriga skulder	1 109	4 911
Summa	68 935	76 743

Not 44 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

2011	2010
16	10
84	86
100	96

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2011	2010
Förutbetalda hyror	6	1
Förutbetalda pensionspremier	1	1
Övriga poster	9	8
Summa	16	10

Not 45 EGET KAPITAL

Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende Eget kapital som presenteras på sidan 75. Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split ökat enligt nedanstående:

			Ökning av	Inbetalt
År	Händelse	Antal aktier	aktiekapital	belopp MSEK
1993	Antal aktier 1 januari 1993	172 303 839
1993	Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1	4 030 286	40,3	119,1
	Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK	17 633 412	176,3	1 410,7
1994	Konvertering av förlagsbevis	16 285	0,2	–
1995	Konvertering av förlagsbevis	3 416 113	34,2	–
1999	Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK	32 899 989	329,0	4 579,0
2000	Konvertering av förlagsbevis	101 631	1,0	15,0
2001	Nyemission, riktad	1 800 000	18,0	18,0
2002	Nyteckning genom optionsbevis IIB	513	0	0,1
2003	Konvertering av förlagsbevis	1 127 792	11,3	288,4
	Nyteckning genom optionsbevis IIB	1 697 683	17,0	434,5
2004	Konvertering av förlagsbevis	9 155	0,1	1,1
2007	Split 3:1	470 073 396	–	–
2011	Antal aktier 31 december 2011	705 110 094

SCAs aktiekapital 31 december 2011

	Antal röster	Antal aktier	Aktiekapital MSEK
A–aktier	10	96 590 430	322
B–aktier	1	608 519 664	2 028
Summa		705 110 094	2 350

Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,33 SEK.

Innehav av egna aktier uppgick vid årets början och vid årets slut till 2 767 605 aktier. Aktierna innehades som ett led i de personaloptionsprogram som förföll 2008 och 2009.

Not 46 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER

Moderbolaget har såväl avgiftsbestämda som förmånsbaserade pensionsplaner. Nedan beskrivs de förmånsbaserade planer moderbolaget har.

PRI–PENSIONER

Pensionsskulderna avseende PRI-pensioner har tryggats genom en gemensam svensk SCA-pensionsstiftelse. Marknadsvärdet av moderbolagets del av stiftelsens tillgångar uppgick per den 31 december 2011 till 57 (73) MSEK. De två senaste åren har ingen gottgörelse erhållits. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna uppgick per den 31 december 2011 till 96 (83) MSEK. Pensionsutbetalningar har skett med 3 (3) MSEK under 2011. Eftersom tillgångarna 2011 understiger pensionsförpliktelserna med 39 (10) MSEK redovisas det som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen ingår nedan.

ÖVRIGA PENSIONSFÖRPLIKTELSER

I koncernens not 6 Personal- och styrelsekostnader, beskrivs de övriga förmånsbaserade pensionsplaner moderbolaget har. Nedanstående tabell visar förändringen mellan åren.

Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensionering i egen regi

MSEK	2011	2010
Värde vid årets början	453	415
Kostnad exkl räntekostnad	45	38
Räntekostnad (redovisad bland personalkostnader)	16	15
Utbetalning av pensioner	–23	–15
Värde vid årets slut	491	453

Extern aktuarie har genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsräntan är 3,6 (3,5) procent. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive balansdag.

Nästa års förväntade utbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 25 MSEK.

Not 47 LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Redovisat värde	Verkligt värde
MSEK	2011	2010	2011	2010
Obligationslån	7 358	2 000	7 634	2 065
Andra långfristiga lån med löptid >1 år <5 år	5 493	3 628	5 711	3 583
Andra långfristiga lån med löptid >5 år	779	3 628	831	3 701
Summa	13 630	9 256	14 176	9 349

Obligationslån

		Redovisat	Verkligt
Emitterat	Förfall	värde MSEK	värde MSEK
Notes 1 800 MSEK	2016	1 800	1 872
Floating Rate Note 200 MSEK	2016	200	207
Notes 600 MEUR	2016	5 358	5 555
Summa		7 358	7 634

Not 48 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2011	2010
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	363	181
Kortfristig avsättning	–	–
Övriga rörelseskulder	6	6
Summa	369	187

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK 2011 2010 Upplupna räntekostnader 190 62 Upplupna sociala kostnader 21 19 Upplupen semesterlöneskuld 11 9

Övriga skulder till personal 46 42 Övriga poster 95 49 Summa 363 181

Not 49 ANSVARSFÖRBINDELSER

MSEK	2011	2010
Borgensförbindelser för
– dotterbolag	22 266	26 422
Övriga ansvarsförbindelser	20	19
Summa	22 286	26 441

Moderbolaget har utöver detta tecknat dotterbolagsgarantier för 19 holländska bolag. Moderbolaget garanterar såsom för egen skuld bolagens samtliga förpliktelser.

Moderbolaget har ställt borgen i förhållande till koncernens engelska pensionsplan för den situation att planen upplöses eller något av de i planen ingående bolagen blir insolvent.

Moderbolaget har också gått i borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget SCA Graphic Sundsvall ABs samtliga förpliktelser enligt avtal avseende fysisk leverans av elenergi under åren 2005–2013.

Not 50 STÄLLDA PANTER

MSEK	Skulder till kreditinstitut	Övrigt	Total 2011	Total 2010
Företagsinteckningar	–	20	20	20
Övrigt	–	136	136	135
Summa	0	156	156	155

Not 51 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster. De finansiella instrument som finns i moderbolaget kategoriseras till låne- och kundfordringar för tillgångarna och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde för skulderna. Inga andra kategorier har nyttjats under de senaste två åren. Balansposterna är inte fullt ut avstämningsbara då dessa kan innehålla poster som ej är finansiella instrument.

Låne- och kundfordringar
MSEK	2011	2010
Tillgångar i balansräkningen
Finansiella anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	126	128
Räntebärande fordringar hos dotterbolag	2 894	471
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	199	119
Övriga kortfristiga fordringar	46	58
Kassa och bank	0	0
Summa	3 265	776

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

MSEK	2011	2010
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	2 181	–
Räntebärande skulder	13 630	9 256
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	68 311	72 051
Leverantörsskulder	87	17
Övriga kortfristiga skulder	190	62
Summa	84 399	81 386

Not 52 ÅRSREDOVISNINGEN FASTSTÄLLS

Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 29 mars 2012.

Förslag till vinstdisposition

Bokslut 2011

Vinstdisposition moderbolaget
Fritt eget kapital i moderbolaget är:
balanserade vinstmedel	35 949 520 287
årets nettovinst	2 288 230 244
Summa	38 237 750 531
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägarna utdelas 4:20 SEK per aktie	2 949 838 4541)
samt att återstående belopp balanseras	35 287 912 077
Summa	38 237 750 531

Stockholm den 21 februari 2012

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Pär Boman Rolf Börjesson Sören Gyll Leif Johansson Lars Jonsson

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Anders Nyrén Örjan Svensson Barbara Milian Thoralfsson Thomas Wiklund

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Jan Johansson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

1) Baserat på antalet utestående aktier den 31 december 2011. Utdelningsbeloppet kan komma att ändras på grund av att aktier i eget förvar kan komma att omsättas fram till avstämningsdagen den 3 april 2012.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) Org nr 556012-6293

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 11–112.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 21 februari 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Oberoende bestyrkanderapport avseende Hållbarhetsredovisningen

I detta dokument på sidorna 64–67 ingår ett utdrag ur hållbarhetsredovisningen. En fullständig hållbarhetsredovisning har upprättats av bolaget. I denna finns inkluderat vår fullständiga bestyrkanderapport. Vår slutsats från utförd granskning är att det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de i den fullständiga bestyrkanderapporten angivna kriterierna.

Stockholm den 21 februari 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far

Flerårsöversikt 1)

MSEK	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning 2)	105 750	106 965	109 358	110 449	105 913	101 439	96 385	89 967	85 338	88 046
Rörelseresultat	3 548	8 677	8 190	8 554	10 147	8 505	1 928	7 669	7 757	9 101
Personliga hygienprodukter	2 645	2 922	3 235	2 912	2 960	2 799	2 474	2 429	2 403	2 588
Mjukpapper	3 150	3 041	3 946	2 375	1 724	1 490	1 577	2 026	2 418	2 899
Förpackningar	1 909	1 577	413	1 493	2 651	2 072	1 775	2 604	2 482	3 065
Skogsindustriprodukter	2 001	2 455	2 503	2 207	2 870	2 475	1 886	1 777	1 559	1 986
Övrig verksamhet 3)	–6 157	–1 318	–1 907	–433	–58	–331	–5 784	–1 167	25	–300
Goodwill-avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–1 130	–1 137
Finansiella intäkter	136	64	158	246	193	179	156	453	544	409
Finansiella kostnader	–1 426	–1 180	–1 802	–2 563	–2 103	–1 851	–1 651	–1 537	–1 334	–1 432
Resultat före skatt	2 258	7 561	6 546	6 237	8 237	6 833	433	6 585	6 967	8 078
Skatter	–1 651	–1 969	–1 716	–639	–1 076	–1 366	21	–1 393	–1 861	–2 341
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–	–	–31	–44
Årets resultat	607	5 592	4 830	5 598	7 161	5 467	454	5 192	5 075	5 693
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar (exkl. finansiella fordringar)	83 428	105 655	111 745	113 866	104 150	95 994	101 840	96 162	77 885	75 462
Fordringar och varulager	25 577	31 890	30 605	36 121	33 793	29 907	29 356	25 681	22 880	24 765
Anläggningstillgångar till försäljning	3 379	93	105	102	55	2 665	68	–	–	–
Finansiella fordringar	2 083	3 254	2 062	2 499	3 663	2 970	2 035	682	4 146	6 151
Kortfristiga placeringar	292	220	194	642	366	409	237	128	749	306
Kassa och bank	2 644	1 866	5 148	5 738	3 023	1 599	1 684	3 498	1 696	2 520
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	21 601	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Summa tillgångar	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050	133 544	135 220	126 151	107 356	109 204
Eget kapital	60 752	67 255	67 156	66 450	63 590	58 299	56 343	54 350	49 754	47 983
Innehav utan bestämmande inflytande	539	566	750	802	689	664	767	768	751	687
Avsättningar	12 651	13 908	13 351	13 292	14 199	14 240	17 035	16 962	13 620	14 773
Låneskulder, räntebärande	37 834	37 297	44 766	52 886	42 323	38 601	39 036	35 021	25 429	27 498
Rörelse- och övriga ej räntebärande skulder	19 627	23 952	23 836	25 538	24 249	21 740	22 039	19 050	17 802	18 263
Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning	7 601	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Summa skulder och eget kapital	139 004	142 978	149 859	158 968	145 050	133 544	135 220	126 151	107 356	109 204
Sysselsatt kapital 4)	102 017	105 333	112 264	105 955	96 368	96 192	95 341	87 208	71 687	71 863
Nettolåneskuld, inkl. pensionsskulder	–36 648	–34 406	–40 430	–47 002	–37 368	–36 399	–39 826	–34 745	–22 306	–23 899
KASSAFLÖDESANALYS
Operativt kassaflöde	8 577	9 755	14 133	7 813	8 127	6 304	7 471	8 837	10 102	12 421
Rörelsens kassaflöde	6 383	7 399	11 490	3 810	4 508	2 772	4 362	5 688	8 134	8 620
Kassaflöde före utdelning	3 782	5 776	8 483	77	1 473	1 538	1 768	–6 276	901	–855
Investeringar i anläggningar av löpande karaktär	–3 747	–3 647	–4 037	–5 353	–5 165	–5 672	–4 859	–4 270	–3 902	–3 523
Investeringar i anläggningar av strategisk karaktär	–1 910	–2 427	–3 031	–3 109	–1 342	–935	–2 086	–2 398	–2 949	–2 823
Förvärv	–983	–493	–51	–1 764	–4 545	–323	–428	–9 340	–4 808	–6 483
NYCKELTAL5)
Soliditet, %	52	47	45	42	44	44	42	44	47	45
Räntetäckningsgrad, ggr	2,8	7,8	5,0	3,7	5,3	5,1	1,3	7,1	9,8	8,9
Skuldbetalningsförmåga inkl. pensionsskulder, %	36	35	31	26	35	29	27	35	54	47
Skuldsättningsgrad inkl. pensionsskulder ggr	0,60	0,51	0,60	0,70	0,58	0,62	0,70	0,63	0,44	0,49
Avkastning på sysselsatt kapital, %	4	8	7	8	11	9	2	9	11	13
Avkastning på sysselsatt kapital exkl. jämförelsestörande poster, %	9	9	9	8	10	9	8	10	10	13
Avkastning på eget kapital, %	1	8	7	9	12	9	1	10	10	12
Rörelsemarginal, %	3	8	7	8	10	8	2	9	9	10
Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, %	9	9	9	8	9	8	8	9	9	10
Nettomarginal, %	1	5	4	5	7	6	0	6	6	6
Kapitalomsättningshastighet, ggr 2)	1,04	1,02	0,97	1,04	1,10	1,05	1,01	1,03	1,19	1,23
Rörelsens kassaflöde, SEK/aktie	9:09	10:53	16:36	5:42	6:42	3:95	6:22	8:12	11:66	12:37
Resultat, SEK/aktie	0:78	7:90	6:78	7:94	10:16	7:75	0:61	7:37	7:28	8:18
Utdelning, SEK/aktie 6)	4:20	4:00	3:70	3:50	4:40	4:00	3:67	3:50	3:50	3:20

1) Inklusive förpackningsverksamhet som skall säljas.

2) Nettoomsättningen för SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt, med retroaktiv justering för 2010 och 2009.

3) 2011, 2010, 2009, 2007, 2005 och 2004 inkluderar jämförelsestörande poster om –5 676 MSEK, –931 MSEK, –1 458 MSEK, 300 MSEK, –5 365 MSEK och –770 MSEK.

4) Genomsnittsberäkning av sysselsatt kapital beräknas med 5 mätpunkter.

5) Nyckeltal definieras på sidan 118.

6) Utdelning 2011 avser föreslagen utdelning.

Kommentarer till flerårsöversikt

Resultaträkningen

Försäljning

Under perioden 2002–2004 växte SCA genom att förvärva bolag vilket bidrog till en omsättningsökning med 9 procent till och med 2005. Under 2006 lanserade koncernen fler nya produkter än något annat år och volymtillväxten bidrog till att SCAs omsättning för första gången översteg 100 miljarder SEK. År 2008 ökade försäljningen med 4 procent och uppgick till drygt 110 miljarder SEK. Personliga hygienprodukter samt Mjukpapper ökade medan Förpackningar och Skogsindustriprodukter minskade försäljningen. SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till övrig intäkt med retroaktiv justering för 2009 och 2010. Under 2009 ökade försäljningen inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper, medan den minskade inom Förpackningar. Försäljningen minskade något under 2010 främst på grund av negativa valutaeffekter samt avyttring av den asiatiska förpackningsverksamheten. Försäljningen ökade inom samtliga affärsområden och nettoomsättningen för 2011, exklusive valutaeffekter och avyttringar, ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Under tioårsperioden har koncernen ökat omsättningen med cirka 3 procent årligen (CAGR).

Rörelseresultat

Under 2002 ökade resultatet för Personliga hygienprodukter med 24 procent vilket kan förklaras av volymtillväxt samt lägre råvaru- och tillverkningskostnader. Mjukpapper ökade resultatet med 21 procent vilket kan förklaras av förvärvet av CartoInvest samt lägre råvaru- och tillverkningskostnader.

Personliga hygienprodukter nådde inte upp till 2002 års resultatnivå förrän 2006. Affärsområdet pressades av stigande råvarukostnader och hård konkurrens, dock var tillväxten god på både etablerade och nya marknader. År 2007 förbättrades resultatet ytterligare. Under 2008 låg rörelseresultatet stabilt, medan det 2009 ökade med 11 procent till följd av en förbättrad produktmix och högre priser samt lägre råvarukostnader. Under 2010 minskade resultatet. Högre volymer och sänkta kostnader kompenserade inte för ökade kostnader för råvaror, marknadsaktiviteter och valutaeffekter. Rörelseresultatet för 2011 minskade med 5 procent exklusive valutaeffekter jämfört med föregående år. Högre volymer, priser och kostnadsbesparingar kompenserade inte för de ökade råvarukostnaderna.

För mjukpappersverksamheten under 2002 kompenserade inte företagsförvärv för lägre priser, högre råvaru- och energikostnader samt negativa valutakursförändringar. Det medförde att rörelseresultatet från 2002 successivt försämrades under några år. Under 2007 vände den negativa trenden och rörelseresultatet ökade återigen. Från och med fjärde kvartalet 2007 ingår förvärvet av Procter & Gambles europeiska mjukpappersenhet i SCAs mjukpappersverksamhet vilket har haft en positiv inverkan på resultatet. Under 2008 ökade resultatet främst till följd av förvärv samt högre priser och volymer, vilket motverkades av högre kostnader för råmaterial. År 2009 blev det ditintills starkaste året för Mjukpapper. Priserna steg samtidigt som råmaterialpriserna sjönk. SCA satsade på tillväxtmarknader, bland annat Ryssland, vilket även bidrog positivt till resultatutvecklingen. Under 2010 minskade resultatet för Mjukpapper jämfört med föregående år på grund av kraftigt ökade kostnader för råvaror. Rörelseresultatet för 2011 ökade med 10 procent exklusive valutaeffekter jämfört med föregående år. Högre priser, förändrad produktmix samt ökade volymer påverkade positivt medan ökade råvaru- och distributionskostnader samt negativa valutaeffekter påverkade resultatet negativt.

Rörelseresultatet för Förpackningar minskade under 2003 men förbättrades åter under 2004. Prissänkningar medförde dock ett försämrat resultat under 2005. Under 2006 förbättrades priserna successivt, först på wellpappråvara, vilket sedan medförde prishöjningar på wellpapp och därmed förbättrades resultatet. För Förpackningar genomfördes även successiva prishöjningar under 2007. SCA avyttrade den nordamerikanska förpackningsverksamheten under första kvartalet 2007. Rörelseresultatet minskade kraftigt under 2008 på grund av den finansiella krisen och den lågkonjunktur som följde. Produktionsminskningar inom linerverksamheten och lägre efterfrågan på wellpapp medförde resultatförsämringar. Lågkonjunkturen fortsatte under 2009 och resultatet inom Förpackningar försämrades med 72 procent jämfört med 2008. Besparingar från omstruktureringsprogrammet som initierades under året, samt lägre priser för råmaterial bidrog dock positivt. Omstruktureringsprogrammet som påbörjades 2009 avslutades under 2010 och sammantaget lades16 wellpappanläggningar och bruket för wellpappråvara i Storbritannien ned. Totalt genomfördes en personalreduktion om cirka 2 100 tjänster. Vid utgången av 2010 hade

på årsbasis hela den årliga besparingen om drygt 1 miljard SEK uppnåtts. Resultatet ökade kraftigt 2010 jämfört med föregående år. Under 2011 ökade rörelseresultatet med 21 procent vilket förklaras av högre priser och volymer samt kostnadsbesparingar vilket kompenserade för 1,6 miljarder SEK i ökade råvarukostnader.

För Skogsindustriprodukter minskade resultatet efter 2002 som en effekt av lägre priser och negativa valutakursförändringar. Därefter förbättrades resultatet successivt och 2007 uppvisade det bästa resultatet ditintills. Resultatförbättringen var främst en effekt av högre priser. Leveranserna för tryckpapper och sågade trävaror under 2008 var stabila, men resultatet minskade på grund av ökade kostnader för råvaror, energi och virke. År 2009 förbättrades resultatet framför allt för tryckpapper, där högre priser samt lägre råvarukostnader och produktivitetsförbättringar bidrog positivt. Under 2010 minskade resultatet med 2 procent där bland annat valutaeffekter hade en betydande negativ påverkan. Inom tryckpappersverksamheten ökade råvarukostnaderna samtidigt som priserna på våra egna produkter var lägre, vilket påverkade resultatet negativt. Produktivitetsförbättringar samt genomförda prishöjningar inom massa och sågade trävaror hade en positiv påverkan på resultatet. Under 2011 minskade resultatet med 18 procent vilket huvudsakligen förklaras av högre råvarukostnader och negativa valutaeffekter inom massa- och sågverksrörelserna.

Kassaflödesanalys

Totalt har 52 miljarder SEK investerats i expansion under den redovisade tioårsperioden, varav 29 miljarder SEK är hänförliga till företagsförvärv. Underhållsinvesteringar har uppgått till 44 miljarder SEK och har varit på en jämn nivå, cirka 4 procent, i förhållande till omsättningen.

Nyckeltal

Under den redovisade perioden har koncernens utdelning ökat från 3:20 SEK till föreslagna 4:20 SEK, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning om cirka 3,7 procent per år. Föreslagen utdelning om 4:20 SEK per aktie är en ökning om 5 procent från föregående år.

Beskrivning av kostnader

SCA-koncernen

Energi, 6% Transport- och distributionskostnader, 12% Övriga kostnader för sålda varor4), 26% Råvaror och förnödenheter, 41% Försäljnings- och administrationskostnader3), 15% Totala rörelsekostnader1,2): 96 610 MSEK

Varav
Massa	8%
Papper	5%
Returpapper	8%
Virke/flis	5%
Superabsorbenter	2%
Non woven	2%
Övrigt5)	11%
Totalt Råvaror och förnödenheter	41%

Personliga hygienprodukter

Totala rörelsekostnader1): 22 289 MSEK
Försäljnings- och administrations kostnader, 27%
Energi, 2%
Transport- och distributions kostnader, 9%
Övriga kostnader för sålda varor, 19%
Råvaror och förnödenheter, 43%

Varav
Massa	9%
Superabsorbenter	8%
Non woven	8%
Övrigt	18%
Totalt Råvaror och förnödenheter	43%

Förpackningar

Försäljnings- och administrations kostnader, 11%
Energi, 6%
Transport- och distributions kostnader, 12%
Övriga kostnader för sålda varor, 19%
Råvaror och förnödenheter, 52%

Varav
Papper	19%
Returpapper	19%
Övrigt	14%
Totalt Råvaror och förnödenheter	52%

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

• 2) Inklusive den förpackningsverksamhet som är under försäljning. 3) I Försäljnings- och administrationskostnader ingår kostnader för marknadsföring med 4 procentenheter.
• 4) De två största posterna i Övriga kostnader för sålda varor utgörs av personal och avskrivningar med 12 repektive 6 procentenheter.
• 5) I Övrigt under råvaror och förnödenheter ingår bland annat kostnader för kemikalier och förpackningsmaterial samt plastmaterial.

Mjukpapper
Totala rörelsekostnader1): 36 791 MSEK
Försäljnings- och administrations kostnader, 12%
Energi, 8%
Transport- och distributions kostnader, 12%
Övriga kostnader för sålda varor, 24%
Råvaror och förnödenheter, 44%
Varav
Massa	15%
Returpapper	9%

Övrigt 20% Totalt Råvaror och förnödenheter 44%

Totala rörelsekostnader1): 15 187 MSEK
Försäljnings- och administrations kostnader, 4%
Energi, 8%
Transport- och distributions kostnader, 15%
Övriga kostnader för sålda varor, 25%
Råvaror och förnödenheter, 48%
Varav
Virke/flis	29%
Övrigt	19%

Skogsindustriprodukter

Totalt Råvaror och förnödenheter 48%

Råvaror, energi och transporter

Produktionskapaciteter (Kapacitet anges i tusentals ton, där annat ej anges, och per år)

Förpackningar

Mjukpapper
Bruk	Land	Kapacitet
Boxhill	Australien	53
Stembert	Belgien	75
Santiago (1)	Chile	61
Bogota (1)	Colombia	35
Medellin (1)	Colombia	39
Lasso (1)	Ecuador	24
Le Theil	Frankrike	62
Orleans	Frankrike	35
Altopascio	Italien	25
Collodi	Italien	42
Lucca	Italien	140
Monterrey	Mexiko	57
Sahagun	Mexiko	60
Uruapan	Mexiko	36
Suameer (2)	Nederländerna	8
Kawerau	Nya Zeeland	61
Drammen	Norge	22
Sovetsk	Ryssland	30
Svetogorsk	Ryssland	55
La Riba	Spanien	26
Mediona	Spanien	45
Valls	Spanien	120
Jönköping	Sverige	21
Lilla Edet	Sverige	100
Chesterfield	Storbritannien	31
Manchester	Storbritannien	50
Oakenholt	Storbritannien	68
Prudhoe	Storbritannien	87
Kostheim	Tyskland	106
Mannheim	Tyskland	279
Neuss	Tyskland	105
Witzenhausen	Tyskland	30
Barton	USA	180
Flagstaff	USA	53
Menasha	USA	211
South Glens Falls	USA	75
Ortmann	Österrike	124
Summa		2 631

Produktionsanläggning	Land	Wellpapp	Kraftliner	Testliner/fluting
Wellpapp	Belgien	85
	Danmark	92
	Estland	12
	Finland	39
	Frankrike	114
	Italien	499
	Litauen	40
	Nederländerna	117
	Polen	23
	Rumänien	10
	Schweiz	28
	Spanien	114
	Sverige	95
	Tjeckien	46
	Turkiet	104
	Tyskland	300
	Ungern	24
	Österrike	47

Wellpappråvara

Summa		1 789	665	1 615
Witzenhausen	Tyskland			330
Aschaffenburg	Tyskland			380
Obbola	Sverige		300	125
Munksund	Sverige		365
De Hoop	Nederländerna			360
Lucca	Italien			420

Totala antalet anläggningar uppgår till cirka 110 stycken.

Personliga hygienprodukter

Produktionsanläggning	Land
Annaba (1)	Algeriet
Buenos Aires (1)	Argentina
Springvale	Australien
Sao Paolo	Brasilien
Drummondville	Kanada
Santiago (1)	Chile
Caloto (1)	Colombia
Rio Negra (1)	Colombia
Santo Domingo (1)	Dominikanska Republiken
Quito (1)	Ecuador
Kairo (1)	Egypten
Amman (1)	Jordanien
Shah Alam	Malaysia
Ecatepac	Mexiko
Guadalajara	Mexiko
Gennep	Nederländerna
Hoogezand	Nederländerna
Te Rapa	Nya Zeeland
Olawa	Polen
Veniov	Ryssland
Jeddah (1)	Saudiarabien
Gemerská Hôrka	Slovakien
Kliprivier (1)	Sydafrika
Falkenberg	Sverige
Mölnlycke	Sverige
Ksibet el Mediouni (1)	Tunisien
San Saglik (1)	Turkiet
Komili (1)	Turkiet
Bowling Green	USA

Skogsindustriprodukter

Bruk	Land	Tidnings papper	SC- och LWC papper	Marknads massa	CTMP massa	Totalt massa och papper	Sågade trävaror 1000 m3
Aylesford (1)	Storbritannien	410				410
Ortviken	Sverige	390	510			900
Östrand	Sverige			430	90	520
Munksund	Sverige						400
Bollsta	Sverige						500
Tunadal	Sverige						500
Rundvik	Sverige						260
Vilhelmina	Sverige						120
Holmsund	Sverige						100
Gällö Timber (1)	Sverige						320
Laakirchen	Österrike		510			510
Summa		800	1 020	430	90	2 340	2 200

(1) Samriskbolag.

(2) Non woven-produktion.

Definitioner och nyckeltal1)

Kapitalmått

Sysselsatt kapital Koncernens och verksamhetsområdenas sysselsatta kapital beräknas som ett genomsnitt av balansräkningens totala tillgångar, exklusive räntebärande tillgångar och pensionstillgångar, minskat med totala skulder, exklusive räntebärande skulder och pensionsskulder.

Eget kapital Koncernens balansräkning utvisar ett eget kapital som är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. (Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver har beräknats till 26,3 procent för svenska bolag och till den för varje land gällande skattesatsen för utländska bolag).

Nettolåneskuld Utgörs av koncernens räntebärande skulder inklusive pensionsskuld och upplupna räntor med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt kapitalplaceringsaktier.

Finansiella mått

Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av summa tillgångar.

Skuldsättningsgrad Uttrycks som nettolåneskulden i förhållande till eget kapital.

Räntetäckningsgrad Beräknas enligt nettometoden, enligt vilken rörelseresultatet divideras med finansiella poster.

Kassamässigt resultat Beräknas som resultat före skatt med återläggning av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, intäkter från andelar i intresseföretag, poster av engångskaraktär och med avdrag för skattebetalning.

Skuldbetalningsförmåga Uttrycks som kassamässigt resultat i förhållande till genomsnittlig nettolåneskuld.

Rörelseöverskott Beräknas som rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar och intäkter från andelar i intresseföretag.

Operativt kassaflöde Utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande investeringar i anläggningar och strukturkostnader.

Rörelsens kassaflöde Utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och skattebetalning samt påverkat av övrigt finansiellt kassaflöde.

Strategiska investeringar Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik.

Löpande investeringar Utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Marginalmått med mera

Rörelseöverskottsmarginal Rörelseöverskott i procent av årets nettoomsättning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.

Nettomarginal Årets resultat i procent av årets nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastningsmått

Avkastning på sysselsatt kapital För koncernen beräknas avkastning på sysselsatt kapital som rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital För koncernen beräknas avkastning på eget kapital som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Övriga mått

Förädlingsvärde per anställd Rörelseresultatet med tillägg för lönekostnader och lönebikostnader dividerat med genomsnittligt antal anställda.

1) Beräkningen av nyckeltal baseras i huvudsak på rekommendationer utfärdade av Sveriges Finansanalytikers Förening. Genomsnittsvärden beräknas med fem mätpunkter.

Ordlista

AFH – Away-From-Home mjukpapper som säljs till storförbrukare som restauranger, sjukhus, hotell, kontor och industri.

Bestrykning ytskikt som appliceras på papper eller wellpappförpackning, vilket ger en slät yta med goda tryckegenskaper.

CTMP (kemisk termomekanisk massa) en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad barrved.

Dispenser behållare för mjukpapper och tvål i offentliga miljöer.

Fluting det veckade mellanskiktet i wellpapp, framställt av halvkemisk massa eller returfiber.

FSC – Forest Stewardship Council en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk, som har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC-märkning av produkter av ved som kommer från FSC-certifierade skogar.

Konsumentförpackning en förpackning som säljs tillsammans med varan och som följer med till slutkonsumenten.

Konverteringsanläggning producerar färdiga förpackningar av wellpapp som levereras från en wellpappanläggning eller integrerad förpackningsanläggning.

Liner ytskiktet i wellpapp. Finns i olika kvaliteter: kraftliner, baserat på färsk vedfiber och testliner, baserat på returfiber.

LWC-papper (Light Weight Coated) är ett bestruket papper med högt innehåll av mekanisk massa. Det används för kvalitetstidskrifter och reklamtryck med höga krav på färgtryck.

Marknadsmassa massa som torkas och säljs på öppna marknaden.

Mekanisk massa barkad ved som slipas eller huggs till flis och mals så att vedens fibrer separeras och bildar massa.

Mjukpapper för konsumenter utgörs exempelvis av toalett- och hushållspapper, ansiktsservetter och pappersnäsdukar.

M3f eller m3fub fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel.

M3sk skogskubikmeter avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogskubikmeter.

Personliga hygienprodukter definieras här som inkontinensskydd, barnblöjor och mensskydd.

Produktiv skogsmark mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år.

Returfiber fiber baserad på returpapper.

SC-papper (Super Calandered) är ett tunt tryckpapper med högglansig yta och högt innehåll av mekanisk och/eller returpappersmassa. Det används för kataloger, tidskrifter och reklamtryck.

Skyddsförpackning förpackningsinteriör som skyddar innehållet från exempelvis vibrationer, stötar eller temperaturvariationer. Materialen varierar alltifrån plast till wellpapp.

Skyltförpackning (point of sale displays). Används för att både skydda varan och för att exponera och marknadsföra varan i butiksmiljö.

Superabsorbenter samlingsnamn för ett antal syntetiska absorberande material baserade på polymerer. Viktigt material i personliga hygienprodukter såsom blöjor och bindor.

Sågade trävaror sågat trä i olika dimensioner: plank, reglar med mera.

TCF-massa massa som bleks utan användning av klor i någon form.

Tidningspapper papper för dagstidningar, baserat på mekanisk massa av färsk vedfiber eller returfiber.

Transportförpackning används huvudsakligen för att skydda varor under transport från tillverkning till kund. Består vanligen av wellpapp.

Vedfiber fiber från avverkade träd.

Wellpapp ytskikt av papper med mellanliggande skikt av fluting/veckat papper (se liner och fluting).

Wellpappanläggning tillverkar wellpapp i ark som konverteras till färdiga förpackningar.

Wellpappråvara det samlade namnet för liner och fluting.

Årsstämma och valberedning

Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls torsdagen den 29 mars 2012, kl 15.00 i City Conference Centre, Folkets Hus, Barnhusgatan 12–14, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 13.30.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels fredagen den 23 mars 2012 vara införd som

• aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken,
• dels senast fredagen den 23 mars 2012 anmäla sin avsikt att delta i stämman.

Anmälan kan göras på något av följande sätt:

• • per telefon 08-402 90 59, vardagar kl 08.00–17.00
• • via Internet: www.sca.com
• • per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Corporate Legal Affairs, Box 200, 101 23 Stockholm

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste registrera dem i eget namn för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering bör begäras i god tid före fredagen den 23 mars 2012 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.

Vid anmälan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt, i förekommande fall, antal biträden. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt i original översändas före årsstämman. Fullmaktsformulär tillhandahålls av bolaget på begäran och finns även tillgängligt på bolagets hemsida www.sca.com. Den som företräder juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis, ej äldre än ett år, eller motsvarande behörighetshandlingar som visar behörig firmatecknare.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelningen fastställs till 4:20 SEK per aktie samt att avstämningsdag för utdelning ska vara tisdagen den 3 april 2012. Utbetalning genom Euroclear Sweden AB beräknas kunna ske tisdagen den 10 april 2012.

Valberedning

• • Carl-Olof By, AB Industrivärden, valberedningens ordförande
• • Håkan Sandberg, Handelsbankens Pensionsstiftelse m.fl.
• • Torbjörn Callvik, Skandia Liv
• • Bo Selling, Alecta
• • Sverker Martin-Löf, styrelseordförande SCA

Valberedningen utarbetar bland annat förslag till val av styrelseledamöter.

Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.sca.com

Finansiell information 2012–2013

Delårsrapport (1 jan–31 mar 2012)	18 april 2012
Delårsrapport (1 jan–30 jun 2012)	19 juli 2012
Delårsrapport (1 jan–30 sep 2012)	18 oktober 2012
Bokslutsrapport för 2012	24 januari 2013
Årsredovisning för 2012	mars 2013

Årsredovisning, boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska (vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten) och kan laddas hem från SCAs hemsida www.sca.com

Årsredovisningen kan också beställas från: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Corporate Communications Box 200 101 23 Stockholm Tel 08-788 51 00

Adresser

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ)

Box 200, 101 23 Stockholm. Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com

Affärsenheter

SCA INCONTINENCE CARE EUROPE

Postfach 241540 DE-85336 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Besökare: München Airport Center (MAC) Terminalstrasse Mitte 18 Tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204

SCA MEIA

Postfach 241540 DE-85336 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Besökare: München Airport Center (MAC) Terminalstrasse Mitte 18 Tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204

SCA Forest Products

851 88 SUNDSVALL Sverige Besökare: Skepparplatsen 1 Tel 060-19 30 00, 19 40 00 Fax 060-19 33 21

GHS (Global HYGIENE SUPPLY)

Postfach 241540 DE-85336 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Besökare: München Airport Center (MAC) Terminalstrasse Mitte 18 Tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204

SCA consumer goods europe

Postfach 241540 DE-85336 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Besökare: München Airport Center (MAC) Terminalstrasse Mitte 18 Tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204

SCA Americas

Cira Centre Suite 2600 2929 Arch Street Philadelphia, PA 19104 USA Tel +1 610 499 3700 Fax +1 610 499 3402

SCA Packaging

Culliganlaan 1D BE-1831 DIEGEM Belgien Tel +32 2 718 3711 Fax +32 2 715 4815

GBS (GLOBAL BUSINESS SERVICEs)

Box 200 101 23 Stockholm Sverige Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00 Fax 08-788 53 80

SCA AFH Professional HYGIENE EUROPE

Postfach 241540 DE-85336 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Besökare: München Airport Center (MAC) Terminalstrasse Mitte 18 Tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204

SCA Asia Pacific

Unit 516, 159 Madang Road Xintiandi, Luwan District SHANGHAI 200020 Kina Tel +86 21 6135 7288 Fax +86 21 6135 7264

GHC (gLOBAL HYGIENE CATEGORY)

405 03 GÖTEBORG Sverige Besökare: Bäckstensgatan 5, Mölndal Tel 031-746 00 00

Denna årsredovisning är producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Lars Trangius, Per-Anders Sjöquist, Håkan Lindgren, Juliana Yondt och SCA. Tryck: Elanders i Falköping 2012.

Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifierade reduktionsenheter i CDM-projektet Sri Kalyani, biomassaeldat kraftverk, Indien.

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) Box 200, 101 23 Stockholm. Besökare: Klarabergsviadukten 63 Tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 Org.nr: 556012-6293 www.sca.com