Studsvik — Annual Report 2008

Apr 1, 2009

Årsredovisning 2008

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 22 APRIL 2009

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, onsdagen den 22 april 2009 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast den 16 april 2009, dels anmäla sig senast den 16 april

• per telefon 0155-22 10 33,
• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155-26 30 00, eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 2009.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Anders Oscarsson, SEB fonder, ordförande
• Jan Barchan, Briban Invest, styrelseledamot
• Frank Larsson, SHB fonder
• Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Valberedningens förslag till styrelse

Valberedningen kommer vid årsstämman att föreslå omval av ledamöterna Jan Barchan, Ingemar Eliasson, Lars Engström, Anna Karinen, Alf Lindfors, Per Ludvigsson och Anders Ullberg.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION

ƒ Rapport över första kvartalet per den 31 mars	22 april 2009
ƒ Rapport över första halvåret per den 30 juni	21 juli 2009
ƒ Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	2 november 2009
ƒ Bokslutsrapport 2009	Februari 2010
ƒ Årsredovisning 2009	April 2010

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället. Årsredovisning och halvårsrapport sänds till aktieägarna per post.

Innehåll

Detta är Studsvik	2
Tillförsikt efter tufft 2008	4
Affärsidé, mål och strategier	6
Marknad	8
Verksamhet	12
Studsviks erbjudande	14
Organisation och processer	16
Operativa segment	18
Sverige	18
Storbritannien	20
Tyskland	22
USA	24
Global Services	26
Studsviks ansvarsarbete	28
Risker	32
Aktien	35
Förvaltningsberättelse	38
Räkenskaper	45
Koncernens resultaträkning	45
Koncernens balansräkning	46
Koncernens kassaflödesanalys	48
Moderbolagets resultaträkning	49
Moderbolagets balansräkning	50
Moderbolagets kassaflödesanalys	52
Noter till koncernredovisningen	53
Noter till moderbolagets redovisning	74
Revisionsberättelse	77
Bolagsstyrning	78
Styrelse och revisorer	82
Koncernledning	84
Femårsöversikt	86
Nyckeltalsdefinitioner	88

25

Detta är Studsvik

Studsvik vänder sig till den internationella kärnkraftsindustrin med kvalificerade tjänster inom avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Studsvik har under mer än 60 år i branschen utvecklats till ett spjutspetsföretag med tjänster som täcker ett kärnkraftverks hela livscykel.

Företaget har moderna anläggningar för behandling av låg- och medelaktivt avfall, vilket möjliggör en avfallshantering som är ekonomiskt och miljömässigt överlägsen direktdeponering. Studsvik har också kvalificerade laboratorier för test och provning av bestrålat och obestrålat material.

Kärnteknik är idag en växande och dynamisk bransch. Ny teknik har gett ökad effektivitet i kärnkraftverken och en förbättrad miljö- och säkerhetshantering. Denna positiva utveckling för kärnkraften sammanfaller med att många länder idag aktivt verkar för att minska beroendet av fossila energikällor som olja, kol och gas. Stora prisförändringar och ett ökat fokus på klimatpåverkan förstärker denna trend. Kärnkraftens renässans har utlöst en konsolidering där många företag strävar efter att förstärka sina positioner.

Internationella atomenergiorganet IAEA förutser att produktionen av kärnkraftselektricitet kan komma att fördubblas fram till år 2030. Ökningen väntas ske både genom moderniseringar, ren nybyggnation och att äldre reaktorer ersätts med nya. Tillväxten följer en tydlig trend, men är till följd av branschens beroende av myndighetsbeslut ibland svårbedömd i det korta perspektivet.

2008 i korthet

Omslagsbilden är tagen vid kapning av en ånggenerator.

• Sverige utvecklades positivt med god tillväxt och ett rörelseresultat som översteg 2007
• I Storbritannien visade avfallshanteringen fortsatt tillväxt, men avvecklingsprojekt i Sellafield belastade resultatet med MSEK 6
• Beslut fattades att uppföra anläggning för behandling av metalliskt avfall i Storbritannien. Anläggningen tas i drift i mitten av 2009.
• Tillväxt i konsultrörelsen och god beläggning inom teknik- och underhållstjänster bidrog till ett starkt resultat i Tyskland
• I USA var Erwinanläggningen högt belagd fram till halvårsskiftet då USA:s enda deponi för medelaktivt avfall stängdes. Erwinanläggningen togs då temporärt ur drift.
• Studsvik lanserade en ny affärsmodell för hantering av medelaktivt avfall i USA, som mottogs positivt. Tre kundavtal hade tecknats vid utgången av 2008. Erwinanläggningen tas åter i drift under första kvartalet 2009.
• Positiv utveckling inom materialteknik men låg försäljning av programvaror. Resultatet för Global Services blev något lägre än 2007.
• Konsultrörelsen inom Global Services förstärktes genom förvärvet av det svenska konsultföretaget ALARA Holding
• Styrelsen föreslår en utdelning på 1,00 (2,00) krona per aktie för 2008

Nyckeltal	2008	2007	2006
Koncernens omsättning, MSEK	1 285,9	1 314,7	1 219,6
Rörelseresultat, MSEK	12,7	62,1	71,3
Resultat efter finansnetto, MSEK	0,7	46,0	57,1
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,05	5,65	4,24
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–0,05	5,65	4,24
Rörelsemarginal, %	1,0	4,7	5,8
Soliditet, %	40,4	42,5	41,2
Eget kapital per aktie, SEK	74,32	69,58	67,97
Antal anställda, medelantal	1 130	1 141	1 279

STUDSVIKS OPERATIVA SEGMENT

Segment	Omsättning Andel av segmentens totala försäljning	Rörelsemarginal	Anställda Andel av koncernen totalt
Sverige	12,6%	20,1%	6,9%
Stor britannien	12,4%	neg	7,6%
Tyskland	32,3%	6,0%	52,6%
USA	26,4%	neg	13,8%
Global Services	16,3%	6,6%	11,4%

Tillförsikt efter tufft 2008

Vid ingången till 2008 stod Studsvik inför stora utmaningar i USA. Hård konkurrens präglade marknaden för lågaktivt avfall och vid halvårsskiftet skulle deponin för medelaktivt avfall i Barnwell stängas, vilket skulle ge negativa effekter för vår anläggning i Erwin. Det tog oss tyvärr hela året att bemästra dessa utmaningar, vilket fick negativ inverkan på resultatet 2008. Kraftig omstrukturering i kombination med att vi strax före årsskiftet fick en ny affärsmodell på plats innebär dock att vi nu står betydligt bättre rustade inför framtiden i USA.

I Storbritannien drabbades vår unga verksamhet av växtvärk i form av förluster i två stora projekt, vilket tyngde både omsättning och resultat. Vi har tagit lärdom av dessa erfarenheter och kommer i framtiden att arbeta närmare både kunder och myndigheter för att säkerställa effektivitet och lönsamhet i komplexa avvecklingsprojekt.

Stora förändringar i USA

I USA omstrukturerade vi verksamheterna i Erwin och Memphis för att återföra dem till lönsamhet.

Vi lanserade en helt ny affärsmodell för verksamheten i Erwin och lyckades på mindre än ett år omvandla den till en fungerande affär. Vägen dit har inneburit många kontakter med myndigheter i olika delstater, ett stort arbete med att utveckla en struktur för avtal, samarbeten och ersättningar som passar både våra kunder och partners och som samtidigt ger oss möjlighet att fortsätta vår huvudaffär i Erwin, att behandla avfall. Innan våra kunder var beredda att acceptera modellen granskades den såväl juridiskt som ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Att vi i slutet av året undertecknade de första avtalen för den nya modellen innebar att vi på rekordkort tid infört en helt ny modell för hantering av medelaktivt avfall i USA.

Den nya affärsmodellen är, inte bara för oss utan för hela branschen, just nu en förutsättning för att över huvud taget kunna ta hand om medelaktivt avfall i USA. Vi räknar med att flera kunder kommer teckna avtal så att anläggningen i Erwin kan drivas med god lönsamhet.

Vi omstrukturerade även verksamheterna i Memphis. Effektiviteten i behandlingen av lågaktivt avfall ökades avsevärt, vilket medförde att andelen avfall som kan behandlas som konventionellt avfall och som inte behöver deponeras som radioaktivt, nästan fördubblades. Verksamheten inom transport och logistik tyngdes av fallande transportbehov och höga dieselpriser. I det rådande konjunkturläget beslutade vi under våren att skala ned verksamheten.

Brittiska marknaden mognar

Den brittiska marknaden har mycket hög tillväxt men är mindre mogen än de andra marknader där Studsvik verkar, vilket bland annat innebär att kunder, leverantörer och myndigheter i högre grad formar lösningar under arbetets gång. Sedan den brittiska myndigheten NDA bildades 2004 har marknaden utvecklats snabbt, men det är inte ovanligt med tillfälliga bakslag i enskilda projekt något som också vi drabbades av under det gångna året. Med vår långa erfarenhet från branschen har Studsvik på tre år skapat en stark marknadsposition, både genom vårt eget arbete och genom vårt deltagande i konsortiet för lågaktivt avfall, NWM.

Den brittiska verksamheten fortsatte att växa under 2008, men kraft ägnades också åt att skapa interna förutsättningar för fortsatt tillväxt under kommande år. Under 2008 sändes 300 ton brittiskt avfall till Sverige för behandling, vilket innebar att denna verksamhet nått kommersiella volymer. Under 2009 räknar vi med att fördubbla dessa volymer. När vår nya anläggning i Workington slår upp portarna under andra kvartalet 2009, får Studsvik ett heltäckande system för behandling och lagring av låg- och medelaktivt avfall i Storbritannien.

Studsvik växer med nya tjänster

Vårt initiativ att ta hand om ånggeneratorer och andra större komponenter har resulterat i en betydande verksamhet i Sverige. Våra metoder utvecklas kontinuerligt, vilket gör att vi idag kan friklassa allt större delar av komponenterna samtidigt som effektiviteten i hanteringen ökat. Sverige utvecklade under 2008 även processer för att förbränna kontaminerad olja och behandla kabelmaterial, vilket gör oss till en än mer komplett leverantör.

VD Magnus Groth och chefen för Japan Atomic Energy Agency Sohei Akada undertecknar ett samarbetsavtal kring forskning och utveckling inom bland annat avfallshantering och tester av radioaktivt material.

Materialteknik inom Global Services inledde ett långsiktigt samarbete med British Energy. Det brittiska företaget ska enligt lag årligen analysera vissa mängder reaktorbränsle. Studsvik räknar med att från och med 2009 löpande analysera betydande mängder bränsle på uppdrag av British Energy. Samarbetet innebär ett betydelsefullt steg mot att öka beläggningen inom materialteknik.

Ytterligare en milstolpe för oss under 2008 var att segment Tyskland öppnade ett kontor i Frankrike, som näst USA är världens största kärnkraftsnation. Avsikten är att arbeta med konsultverksamhet och avveckling åt den franska kärnkraftsindustrin. Lokal närvaro ger Studsvik förutsättningar att på sikt bygga en position även på denna mycket intressanta marknad.

Studsvik verkar i en bransch som påverkar och engagerar omvärlden och som också är noggrant reglerad och myndighetsövervakad. Huvuddelen av vår affär syftar till att minska kärnkraftens miljöpåverkan. Med en sådan position är det angeläget att bedriva ett systematiskt ansvarsarbete. Under 2008 fördjupade vi detta arbete genom att inleda en dialog med representanter för anställda, kunder, myndigheter, närboende, finansmarknad och media för att identifiera vilka frågor vi bör belysa och prioritera. Mer om detta finns att läsa här i årsredovisningen och i den ansvarsrapport som vi presenterar i maj.

Ökat intresse för kärnkraft

Kärnkraften upplever en renässans och den positiva marknadstrenden förstärks. Såväl i Europa, Nordamerika och i snabbväxande ekonomier i Asien planeras nya kärnkraftverk. I Sverige moderniseras kärnkraftverken för att leverera mer elektricitet. Vid nybyggnation tas hänsyn till kärnkraftverkets hela livscykel med detaljerade planer för hur driftavfall ska tas om hand och hur framtida avveckling ska ske. Det är en utveckling som gynnar Studsvik.

Hur vår bransch kommer att påverkas av finanskrisen och den svagare konjunkturen är ännu oklart. Historiskt har branschen haft relativt låg konjunkturkänslighet, men lägre elpriser och viljan att behålla likvida medel kan komma att dämpa branschens tillväxt något utan att den långsiktiga tillväxttrenden bryts. Som oberoende leverantör av kärntekniska tjänster är Studsvik väl positionerat.

Lönsamhet i fokus för 2009

Jag räknar med att 2009 blir ett konsolideringsår med fokus på lönsamhet. Vi kommer också att fortsätta växa, men tillväxten kommer inte att kräva kapitalintensiva investeringar utan kommer främst att ske genom att vi utnyttjar våra anläggningar mer och fortsätter att utveckla vår konsultrörelse.

Nyköping i februari 2009

Magnus Groth VD och koncernchef

Affärsidé, mål och strategier

Studsviks affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin. Koncernen gör det genom att erbjuda tjänster framförallt inom avfall, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering.

För att kunna hanteras måste radioaktivt material transporteras i särskilda behållare.

Finansiella mål

Studsvik ska växa organiskt och genom förvärv med uthållig lönsamhet. Detta avspeglas i koncernens finansiella mål, som är satta i ett treårigt perspektiv:

• Den organiska nettoomsättningstillväxten ska vara minst 10 procent per år
• Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 8 procent
• Soliditeten ska uppgå till lägst 40 procent

Finansiella mål för segmenten

Från och med 2008 följer Studsviks segmentredovisning den operativa organisationen. Segmenten har olika förutsättningar bland annat på grund av försäljningens fördelning mellan olika tjänster, marknadens mognad och konkurrens, varför mål formulerats för rörelsemarginalen i respektive segment. Även dessa mål har ett treårigt perspektiv:

• Sverige 20 procent
• Storbritannien 10 procent
• Tyskland 9 procent
• USA 10 procent
• Global Services 15 procent

Verksamhetsmål

Utöver de finansiella målen, har Studsvik även formulerat sex konkreta verksamhetsmål för 2009:

Skapa uthållig lönsamhet i den amerikanska rörelsen genom att avtala om behandling av medelaktivt avfall för en stor andel av kärnkraftverken i USA

Öka den långsiktiga orderstocken i samtliga segment för att på sikt minska beläggningssvackor orsakade av förseningar i besluts- och tillståndsprocesser

• Effektivisera logistiken i behandlingsanläggningarna för metalliskt avfall
• Expandera den materialtekniska verksamheten bland annat genom samarbete med British Energy
• Etablera anläggningen i Workington som ledande för behandling av metalliskt avfall i Storbritannien
• Skapa stabil lönsamhet i Storbritannien genom att minska beroendet av enskilda projekt

Tillväxtstrategi

Efterfrågan på kärntekniktjänster ökar på många marknader. Studsvik förstärker sin position på prioriterade marknader genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkt- och tjänstestrategi

Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som förstärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅL FÖR 2008

Utökad långsiktig orderstock

Orderstocken förbättrades i delar av organisationen, men är inte tillfredsställande i sin helhet. En långsiktig orderstock skapar större flexibilitet och bättre motståndskraft då Studsvik verkar i en marknad som karaktäriseras av långa beslutsprocesser som i många fall också inkluderar omfattande myndighetshandläggningar, för vilka förseningar inte är ovanliga.

Minimala driftstopp i koncernens

produktionsanläggningar

Under året har koncernens anläggningar haft få driftstopp.

Fortsatt snabb tillväxt i Storbritannien

Intäkterna i segment Storbritannien ökade under 2008 med 15,1 procent till MSEK 148,6. Verksamheten påverkades negativt av kraftiga förseningar i två större projekt i Sellafield, vilket fick till följd att tillväxten inte mötte Studsviks förväntningar.

Ny avfallsanläggning i Storbritannien färdig

Uppförande av anläggningen påbörjades under 2008 och anläggningen kommer att tas i drift under andra kvartalet 2009.

Förbättrad lönsamhet i USA

I USA påverkades lönsamheten negativt av att anläggningen i Erwin stod stilla under andra halvåret 2008. Under året etablerades dock en ny affärsmodell för anläggningen. Med samtliga tillstånd på plats för den nya modellen och kundavtal har Studsvik goda förutsättningar för att redovisa lönsamhet i USA under 2009. De Memphisbaserade verksamheterna omstrukturerades. Avfallsbehandlingen i Memphis är nu lönsam medan logistikverksamheten, som också är beroende av den allmänna konjunkturen och av bränsleprisets utveckling, hade fortsatta lönsamhetsproblem.

Fortsatt kunskapsförsprång genom kompetensutveckling och rekrytering

Vid sidan av individuell kompetensutveckling genomfördes utbildningar under 2008 för att stärka kompetensen inom marknadsföring och försäljning. Förvärvet av ALARA stärkte kunskapsförsprånget inom Global Services.

Marknadsstrategi

Studsvik har lång erfarenhet av att bedriva verksamhet på geografiska marknader med höga inträdesbarriärer. Därmed har en stark position skapats på dessa marknader, vilken ligger till grund för en fortsatt utveckling av erbjudandet på dessa marknader.

Inom vissa nischer har Studsvik en stark marknadsposition globalt. Denna geografiska spridning kan utnyttjas när en mer fullskalig etablering övervägs på enskilda nya marknader. Sådana etableringar på nya geografiska tillväxtmarknader sker när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partnerstrategi

Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar egna tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften höjas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisatorisk strategi

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar, en tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse. Verksamheten bedrivs i fem operativa segment med olika geografiska ansvarsområden. Företagets tjänster marknadsförs inom ramen för koncerngemensamma nyckelerbjudanden, "Key Offerings".

Marknad

Den renässans som den globala kärnkraftsindustrin upplever visar sig i planer på nya kärnkraftverk och modernisering av äldre. Även avfalls- och avvecklingsfrågorna får större betydelse ekonomiskt och ur ett miljöperspektiv.

Material analyseras i ett vattenkemilaboratorium i Studsvik.

Kärnteknik är idag en växande och dynamisk bransch. Nya tekniklösningar, både för nya kärnkraftverk och för anläggningar i drift och under avveckling, ökar kärnkraftens effektivitet och säkerhet. Utvecklingen är en följd av att många länder idag aktivt verkar för att minska sitt beroende av fossila energikällor som olja, kol och gas. Stora prisförändringar och ett ökat fokus på de fossila energikällornas klimatpåverkan förstärker denna trend. I branschen har detta utlöst en konsolidering då många företag strävar efter att förstärka sina positioner genom att bredda eller fördjupa sina verksamheter och även för att öka sin marknadsnärvaro.

Studsvik är en spjutspetsaktör som levererar kvalificerade tjänster till kärnkraftsindustrin. Flera faktorer bidrar till tillväxten på denna marknad:

• Nybyggnation av reaktorer
• Modernisering av befintliga reaktorer
• Avveckling och rivning av äldre reaktorer
• Brist på möjligheter att lagra låg- och medelaktivt avfall och höga lagringskostnader
• Omhändertagande av avfall och anläggningar från civila och militära forskningsprogram

Merparten av Studsviks intäkter genereras av den kommersiella kärnkraftsindustrin. Däri ingår kärnkraftverk i drift, under byggnation eller avveckling och reaktor- och bränsletillverkare. Det finns 439 kraftproducerande reaktorer i drift i världen och 36 nya reaktorer är under byggnation. Världens största kärnkraftsnationer är USA, Frankrike och Japan med 104, 58 och 55 reaktorer vardera. Kärnkraftens andel av elförsörjningen varierar kraftigt länder emellan. I Frankrike svarar kärnkraften för tre fjärdedelar av elförsörjningen medan den i Tyskland utgör en fjärdedel, i USA en femtedel och i Storbritannien mindre än en sjättedel.

Kärnkraftselen kan fördubblas till 2030

Det internationella atomenergiorganet IAEA förutser att produktionen av kärnkraftsel kan komma att fördubblas fram till år 2030. Ökningen väntas ske både genom moderniseringar, ren nybyggnation och att äldre verk ersätts med nya. De flesta av de 36 nya reaktorerna som är under byggnation, uppförs i Kina, Indien och Ryssland. Ytterligare 81 reaktorer befinner sig på planeringsstadiet. Anläggningar som projekteras idag har detaljerade planer för

hela livscykeln, från driftavfall till avveckling. Sverige har ett av världens största moderniseringsprogram som omfattar sju reaktorer. I Sverige produceras idag lika mycket el med tio reaktorer som med tolv tidigare när Barsebäck var i drift.

Tolv reaktorer är planerade att stängas före 2012, varav fem i Tyskland, fyra i Storbritannien och en vardera i Frankrike, Japan och Slovakien. Många länder har också börjat ta hand om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades. Till denna kategori räknas ofta även militärt avfall från anläggningar, atomubåtar och äldre kärnvapen. I kärnkraftens barndom var synen på avfallshantering mindre utvecklad än idag, vilket medfört att det är en utmaning att hantera delar av detta avfall även med dagens teknik.

För att uppfattas som en säker, miljövänlig och effektiv energikälla måste industrin klara av att ta hand om restprodukter och avfall på ett ansvarsfullt sätt. Precis som för annan industri sträcker sig ansvaret över hela livscykeln, från den första projekteringsfasen, via moderniseringar under driftsfasen till avveckling och återställande av använd mark. Kärnkraftsindustrin har gjort stora framsteg på dessa områden på senare år och Studsvik har ofta gått i spetsen.

De kärnkraftverk som är i drift arbetar kontinuerligt med att effektivisera sin drift och optimera effektuttaget ur bränslet. För dessa behov har Studsvik utvecklat tjänster i nischer såsom programvara för bränsleoptimering och härdövervakning samt olika former av laboratorietester av bränsle och material.

Att en reaktor stängs innebär idag inte nödvändigtvis att en avveckling inleds. I vissa länder låter man kärnkraftverk stå avstängda i tiotals år för att radioaktiviteten ska klinga av innan avvecklingen inleds. Kraven från myndigheter och allmänhet ökar nu i många länder på att reaktorer inte bara stängs av utan också avvecklas, framför allt i tättbefolkade områden.

Det finns flera starka skäl som talar för att inleda avveckling så snart som möjligt. Allt fler inser att det är angeläget att starta avvecklingen när man har tillgång till personal som har specifik kunskap om och drifterfarenhet från den aktuella anläggningen. Kärnkraftverk är komplexa anläggningar och det är nödvändigt att ha detaljerad och korrekt information för att kunna hantera en avveckling och rivning på ett ansvarsfullt sätt. Ett tecken i tiden är att Storbritannien, som tidigt byggde ut sin kärnkraft, nu inlett ett omfattande avvecklingsprogram för sedan länge avställda reaktorer för att bereda plats för nya kärnkraftverk.

OLIKA TYPER AV AVFALL

Avfallet kan till exempel bestå av skyddskläder, rivningsavfall, utbytta reaktordelar eller restprodukter från sjukvård. Det hanteras på olika sätt beroende på grad av radioaktivitet. En del avfall kan friklassas direkt varefter det kan återvinnas. Andra delar av avfallet behandlas med olika metoder varefter det slutförvaras.

Studsvik bearbetar låg- och medelaktivt avfall vid sina anläggningar. Metalliskt avfall dekontamineras, segmenteras och smälts. På så sätt separeras radioaktiviteten från metallen och mängden restavfall minimeras. I stora komponenter som reaktortanklock och ånggeneratorer kan upp till 95 procent av materialet återanvändas i industrin. Torrt organiskt avfall som skyddskläder, plast och papper volymreduceras genom förbränning.

1. Avfall från drift

Hela 85 procent av avfallet uppstår under drift. Merparten av avfallet från drift klassas som låg- och medelaktivt avfall. Det lågaktiva avfallet behöver ingen strålskärmning och kan transporteras i vanliga containrar. Det medelaktiva avfallet behöver strålskärmas och gjutas in i behållare av betong eller stål. Avfallet behandlas ofta för att minska volymen. I Studsviks processer stabiliseras även avfallet inför slutförvaring.

2. Avfall från rivning

Rivning av kärnkraftverk ger upphov till stora mängder metallskrot och betongrester. Merparten är, precis som driftavfallet, låg- och medelaktivt. Vissa delar av rivningsavfallet, exempelvis reaktorstavar och andra härdkomponenter, klassas som långlivat och måste isoleras under tusentals år.

3. Använt kärnbränsle

Använt kärnbränsle klassas som högaktivt och svarar för den minsta delen av avfallet. Detta strålskärmas och kyls ned under hantering, transport och förvaring. Kärnbränslet mellanlagras idag inkapslat i några decimeter stål både på marken och under jord för att kyla ned det och låta strålningen klinga av. Ibland sker mellanlagring i bassänger vid kärnkraftverken. Efter cirka 30 år kan bränslet slutförvaras. De metoder och anläggningar som är under utveckling för slutförvaring bygger på geologisk lagring på stora djup.

Myndighetstrender

Övervakande myndigheter fokuserar idag på frågor som rör säkerhet och fysiskt skydd för att hindra att kärntekniska anläggningar utnyttjas för terrorism.

Inom avfallsområdet skedde förändringar i flera länder under 2008. I USA stod stora delar av kärnkraftsindustrin utan alternativ för lagring av medelaktivt avfall sedan anläggningen i Barnwell, South Carolina, i mitten av året stängdes för så gott som alla aktörer. Studsvik lanserade i slutet av 2008 en lösning på detta problem som fick ett positivt mottagande hos kunderna. Det finns dock fortsatt behov av att adressera lagring av låg- och medelaktivt avfall i USA, men detta kompliceras av att beslutanderätten inte är central, utan ofta hanteras på delstatsnivå.

I Storbritannien ökar myndigheternas intresse för att volymreducera avfall eftersom deponin för lågaktivt avfall snart är full.

I Europa kommer signaler om att fler länder överger uppfattningen att varje land bör hantera sitt eget avfall. Finland gav klartecken för att behandla låg- och medelaktivt avfall i Sverige och även i Frankrike märks ett tydligt intresse för att behandla sådant avfall utomlands. Slutförvaring av radioaktiva restprodukter sker dock alltid i det land där radioaktiviteten uppstått.

Brittiska NDA:s "avfallspyramid" visar myndighetens policy för hur radioaktivt avfall ska hanteras i sex steg. Principen är att radioaktivt avfall så långt det är möjligt ska förhindras eller minskas där det uppstår för att bevara naturens resurser. När det inte är möjligt ska avfall eller produkter återvinnas eller behandlas så att de kan användas på nytt.

Marknadens aktörer

Det finns ett stort antal underleverantörer till kärnkraftsindustrin. De största är reaktortillverkare som ofta även levererar bränsle och företag som hanterar avfall och lagring. Andra levererar olika konsulttjänster, programvaror för drift och härdoptimering, utrustning, verktyg och support. Studsvik är ett spjutspetsföretag som verkar inom flera av dessa områden.

Den största konkurrenten till avfallsbehandling är helt enkelt att underlåta att behandla avfallet och i stället sända det direkt till lagring eller slutförvar. Stora delar av avfallet hanteras fortfarande på detta sätt, men allt fler väljer att behandla det i någon form både av ekonomiska och miljömässiga skäl. I likhet med Studsvik har de som sysslar med avfallshantering ofta en historisk förankring i kärnkraftsindustrin på sin hemmamarknad. Bland få internationella aktörer finns Studsvik, amerikanska EnergySolutions och franska Nuvia. I vissa länder finns enstaka starka lokala aktörer, såsom tyska Energie Werke Nord (EWN) men merparten är mindre lokala aktörer, som erbjuder vissa tjänster inom avfallshantering samt företag som erbjuder mellanlagring och slutförvaring.

Inom avveckling är det vanligt med stora entreprenadlösningar som erbjuds av entreprenadföretag och teknikkonsulter. Få av dem har dock heltäckande specialistkunskap inom kärnteknik, varför Studsvik kan samarbeta med dem i avvecklingsuppdrag. Inom driftoptimering är Studsviks programvara den helt dominerande på världsmarknaden, med omkring hälften av världens kraftproducerande reaktorer som kunder. Andra leverantörer är bränsleleverantörerna själva, såsom GE, Westinghouse och AREVA. Inom materialprovning är Studsvik det enda kommersiella företaget med konkurrens främst från statliga forskningsorganisationer.

Verksamhet

Studsvik är en ledande leverantör av kvalificerade tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna består främst av operatörer av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. Ett kärnkraftverk kan vara kund till Studsvik under hela sin livscykel.

Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin inom fyra områden: avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Studsvik har utvecklat en bred och konkurrenskraftig tjänsteportfölj för kärntekniska anläggningar i drift eller under avveckling. Ett kärnkraftverk kan vara kund hos Studsvik under hela sin livscykel. Verksamheten har allt mer koncentrerats till avfallshantering och avveckling, som under 2008 svarade för 70 procent av Studsviks omsättning. De senaste åren har stora satsningar gjorts inom dessa områden genom förvärv och kraftfulla marknadsinvesteringar på nya geografiska marknader. Teknik- och underhållstjänster vänder sig till kärnkraftverk i drift med ett växande inslag av konsulttjänster.

• Verksamheten bedrivs i fem operativa segment: Sverige
• Storbritannien
• Tyskland
• USA
• Global Services

Global Services omfattar verksamhetsområdet driftoptimering. Detta är koncernens mest forskningsintensiva verksamhetsområde, som omfattar programvara för bränsleoptimering och kvalificerade tjänster inom materialteknik och bränsleanalys. Denna verksamhet har den största geografiska spridningen och opererar på de flesta geografiska marknader i världen.

Studsviks tjänster utgår från tydliga erbjudanden med en hög grad av anpassning till kundernas särskilda behov. För närvarande marknadsför Studsvik elva nyckelerbjudanden:

• Behandling av radioaktivt avfall
• Avfallstjänster hos kund
• Konsult- och ingenjörstjänster
• Strålskyddstjänster
• Transport och logistik
• Avvecklings- och rivningstjänster
• Service vid drift och underhåll
• Provning/analys av kärnbränsle och material
• Korrosions- och vattenkemistudier
• Programvara för bränsleoptimering
• System- och utrustningsleveranser

Dessa beskrivs i detalj på nästa uppslag.

Studsvik behandlar metalliskt avfall från kärnkraftsindustrin som rostfritt stål, kolstål, koppar, aluminium och bly. Efter att ha segmenterats i olika steg och sorterats smälts metallen. Ca 90 procent friklassas och återanvänds därefter i industrin på samma sätt som vanligt metallskrot.

Studsviks erbjudande

Studsvik erbjuder en bred och konkurrenskraftig tjänsteportfölj för kärntekniska anläggningar i drift eller under avveckling. Erbjudandet utgår från kundernas behov och omfattar avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Inom dessa områden har koncernen utvecklat elva nyckelerbjudanden.

Behandling av radioaktivt avfall

Studsvik erbjuder behandling av låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik utanför Nyköping, samt i Erwin och Memphis i Tennessee, USA. Ytterligare en anläggning för återvinning av metalliskt avfall uppförs i Workington i Storbritannien, där Studsvik har erhållit tillstånd att bedriva behandling av lågaktivt avfall. Anläggningarna i Studsvik behandlar torrt och metalliskt avfall från kärntekniska anläggningar i framför allt Europa genom förbränning och smältning. Anläggningen i Erwin, Tennessee, behandlar vått avfall med den unika egenutvecklade pyrolysprocessen THORSM. I Memphis, Tennessee, volymreduceras lågaktivt avfall med andra metoder. Syftet med avfallsbehandling är framför allt att åstadkomma volymreducering och stabilisering av avfallet inför slutförvaring.

Avfallstjänster hos kund

Avfallshantering utförs även vid kundernas egna anläggningar, exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning.

Konsult- och ingenjörstjänster

Med lång och bred erfarenhet från branschen erbjuder Studsvik expertstöd inom kärnteknik, bland annat för avfallshantering och avveckling och relaterade områden som exempelvis strålskydd och miljöfrågor. Studsvik erbjuder också ingenjörstjänster och rådgivning inom design, kärnkraftsäkerhet, bränsle-, härd- samt materialfrågor.

Strålskyddstjänster

Personalen vid kärntekniska anläggningar riskerar att utsättas för joniserande strålning. Vid arbete i strålningsklassade miljöer mäts och analyseras alltid strålningsnivåer och åtgärder vidtas för att minimera stråldoser. Studsvik utför strålskyddsservice, vilket även innefattar arbetsledning och planering, samt utför service av persondosimetrar, som är de instrument som registrerar uppnådd strålningsdos.

Transport och logistik

Transporter av radioaktivt material kringgärdas av strikta nationella och internationella regelverk. Studsvik ombesörjer transporter av avfall och annat material till och från kundernas anläggningar i Storbritannien, Sverige och USA. Transporterna sker via väg, järnväg, flyg och sjöfart. I USA utförs transporter till stor del med egna lastbilar.

Avvecklings- och rivningstjänster

Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks tjänster omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering.

Service vid drift och underhåll

Kraven på service och underhållsarbeten i ett kärnkraftverk är höga. Alla system och komponenter i strålningsklassad miljö behöver återkommande underhåll och rengöring för att garantera säker drift under anläggningens hela livstid. Tjänsterna omfattar mekanisk service, dekontaminering (avlägsnande av radioaktivitet) samt allmän fastighetsskötsel vid kärnkraftsanläggningar.

Provning/analys av kärnbränsle och material

Både bränslestavar och övrigt material i anslutning till en reaktor utsätts för hård påfrestning under drift. För att säkerställa att bränsle och bränslekapslingar bibehåller de egenskaper som krävs för säker och stabil drift så länge som möjligt testas dessa egenskaper i Studsviks laboratorier. Materialtester för att kontrollera motståndskraft vid olika driftsituationer och kondition under hela livscykeln genomförs även de i Studsviks egna laboratorier. Studsvik erbjuder även tester i reaktormiljö i samarbete med Institutt for energiteknikk, IFE, i Norge.

Korrosions- och vattenkemistudier

Spricktillväxtmätningar och andra korrosionsstudier utförs på obestrålat och bestrålat material i syfte att minska bränsle- och materialrelaterade driftstörningar, säkerställa materials livslängd samt motverka och sänka den radioaktiva dosbelastningen i kärnkraftverk.

Programvara för bränsleoptimering

Bränsle svarar för en stor del av kärnkraftverkens kostnader, varför det finns stora vinster att göra genom att optimera bränsleutnyttjandet. Detta görs med hjälp av programvaror för datoriserad reaktordriftsoptimering. Studsviks programvara är världsledande och innehåller tillämpningar för härdberäkningar, härdövervakning, transientanalys, simulatorer och analyser av utbränt kärnbränsle. Programvaran används vid såväl licensiering och design av lättvattenreaktorer som beräkningar i realtid vid reaktordrift.

System- och utrustningsleveranser

Studsvik kan ta helhetsansvar för att utforma och leverera lösningar för nya kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar och utför även uppgraderingar och moderniseringar av existerande anläggningar. Inom avfallsanläggningar, specialutrustning för nedmontering samt ventilationssystem har Studsvik unik och branschledande kompetens. Tillverkning av utrustning enligt specifikationer till bland annat nya kärnkraftverk genomförs också.

Organisation och processer

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och affärsmässighet med tonvikt på innovationsförmåga, effektivitet och säkerhet. Verksamheten har på senare år internationaliserats samtidigt som den har koncentrerats till ett fåtal sammanhängande erbjudanden till kärnkraftsindustrin.

Organisation

Studsvik har kontor och dotterbolag i åtta länder runt om i världen och bedriver verksamhet i långt fler. Koncernen har drygt 1 100 anställda, merparten utanför Sverige. Huvudkontoret är placerat i Nyköping. Här finns koncernchefen, delar av koncernledningen samt koncerngemensamma funktioner för administration, ekonomi och affärsutveckling samt HR, kvalitet, miljö, säkerhet och teknik. Koncernens dotterbolag ansvarar för verksamheten på respektive geografisk marknad. Dessa är också operativa segment i koncernens redovisning.

Koncernledningen utgörs av koncernchefen, ekonomidirektören, som är koncernchefens ställföreträdare, segmentscheferna samt cheferna för de koncerngemensamma funktionerna.

Egna anläggningar finns utanför Nyköping i Sverige samt i Memphis och Erwin i Tennesse, USA. Ytterligare en anläggning är under uppförande i Workington i Storbritannien.

Verksamheten bygger på en stark säkerhetskultur och hög kvalitetsmedvetenhet. Detta förutsätter väl dokumenterade och fungerande processer.

Operativa segment

Från den 1 januari 2008 redovisas verksamheten i fem operativa segment: Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Den nya segmentindelningen ökar organisationens fokus på de enskilda marknaderna och skapar samtidigt en tydlig bild av koncernens verksamhet och utveckling.

CENTRALA AFFÄRSPROCESSER Kvalitet, säkerhet, miljö och hälsa

Inom koncernen finns gemensamma arbetssätt och rutiner för att information om behov, problem och framgångar ska fångas upp och förmedlas mellan olika delar av organisationen. Ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs inom koncernen, vilket möjliggör enhetlig och konsekvent kommunikation. Därmed kan information tolkas och utvärderas för att nå "best practice" för hela organisationen.

Större avvikelser rapporteras i ett koncerngemensamt system, vilket ökar transparens och ger tydliga signaler till organisationen. Data inom miljö, säkerhet och hälsa rapporteras månadsvis, vilket gör det möjligt att kontinuerligt analysera utvecklingen inom dessa områden och tidigt fånga avvikelser. Vid händelser delas orsaksanalyser inom koncernen för att dra fördel av erfarenheter och undvika upprepning.

Studsviks verksamheter i Sverige, Storbritannien och Tyskland är certifierade enligt ISO 9000 och ISO 14000, vilket innebär att verksamhetens processer finns dokumenterade. Koncernens verksamheter i övriga länder är certifierade enligt andra standards, exempelvis ASME NQA-1 i USA.

Studsvik expanderar både organiskt och genom förvärv, vilket gör att nya medarbetare och organisationer löpande tillkommer i koncernen. En viktig del i integreringen av nyanställda och förvärvade bolag är att upprätthålla och utveckla värdeskapande och affärskritiska processer med bibehållen samordning mellan organisationens olika delar. Nyanställda genomgår introduktion med information om företaget, säkerhet och introduktion till den aktuella arbetsplatsen, inklusive arbete i radioaktiv miljö.

Studsvik arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla dokumentation och kommunikation kring koncerngemensamma affärsprocesser i organisationen. De viktigaste av dessa beskrivs kortfattat nedan.

Forskning och utveckling

Innovationsförmåga och teknikutveckling är centrala konkurrensmedel för Studsvik. Teknik- och metodutveckling sker vanligtvis utifrån ett specifikt kundbehov, för att sedan ges en vidare kommersiell tillämpning. All forskning och utveckling inom koncernen utgör ett kunskapskapital som förvaltas, utvecklas och görs tillgängligt inom koncernen.

Studsviks kostnader för forskning och utveckling har under de senaste fem åren varierat mellan MSEK 35 och MSEK 45. Under 2008 spenderades merparten inom segment Global Services och då framför allt underhåll och utveckling av mjukvara för härdoptimering.

Interna system för kunskapsöverföring gör flertalet forskningsrapporter och annat material sökbara och lätt åtkomliga. Studsvik bedriver forskning och utveckling i egen regi och i samarbetsprojekt med kunder inom kärnkraftsindustrin. Även ren uppdragsforskning bedrivs kring kärnteknik. Denna leder till specifika lösningar för den aktuella kunden, vars behov kan vara komplexa. Ofta kan lösningarna i nästa steg utvecklas till mera flexibla tjänster som erbjuds Studsviks övriga kunder.

Affärsutveckling

Studsviks processer för affärsutveckling vad avser investeringar, förvärv, allianser och samarbeten är väl dokumenterade i manualer och andra styrdokument. Därmed kan tempot hållas uppe i beslutsprocessen utan att ge avkall på kvaliteten.

Rekrytering och kompetensutveckling

Studsvik är ett kunskapsintensivt serviceföretag som verkar på en internationell marknad. Det pånyttfödda intresset för kärnkraft ökar konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Tillgången på arbetskraft med relevant kompetens och erfarenhet är även starkt präglad av hur den lokala kärnkraftsindustrin i varje land utvecklas.

Studsviks lokala organisationer återspeglar dessa variationer. Samtidigt eftersträvar koncernen enhetlighet i fråga om kompetens och vidareutveckling. Ett projekt pågår för att inventera kompetens och personalförsörjning för de olika delarna i koncernen. Projektet ska ligga till grund för en plan för hur koncernen ska arbeta med kompetens och ledarskap. Planen kommer att bygga på principer om best practice. Redan idag sker ett omfattande erfarenhetsutbyte inom koncernen, men planen kommer att innehålla åtgärder för att öka den interna rörligheten.

Försäljning och marknadsföring

Verksamhetens kundorientering är av central betydelse för företagets utveckling och tillväxt. Varje segment har sin egen säljorganisation. Koncernens samtliga tjänster marknadsförs av de enskilda segmenten. Säljorganisationerna måste samarbeta när teknik utvecklad inom ett segment marknadsförs av ett annat. En effektiv samordning av dessa funktioner ställer höga krav på tydliga och väl dokumenterade mål och strategier, som löpande utvärderas och revideras.

Koncernen arbetar under en enhetlig profil och varumärkesplattform med centrala riktlinjer och resurser för marknadskommunikationen. Koncerngemensamma kundträffar och mässdeltaganden genomförs på initiativ av antingen koncernledningen eller enskilda bolag.

Projektstyrning

Många av Studsviks uppdrag utförs i projektform. Sammansättningen av resurser och kompetens anpassas i varje projekt för att optimalt motsvara uppdragets krav. Styrning av projekten sker genom dokumentation och rapportering enligt givna riktlinjer inför, under och efter avslutat projekt. En kvalificerad projektstyrning är särskilt betydelsefull vid projekt som utförs i kunders anläggningar, eftersom kvalitetssäkring och kunskapsöverföring är svårare att genomföra där än vid projekt i egna anläggningar.

Sverige

Sverige utvecklas väl och siktar på fortsatt tillväxt genom medverkan vid moderniseringen av de svenska kärnkraftverken och i det brittiska avvecklingsprogrammet. Behandling av stora komponenter, som introducerades för ett par år sedan, har mött stort intresse och detta verksamhetsområde växer.

Leif Andersson, chef segment Sverige

Verksamhetsöversikt

I de svenska anläggningarna behandlas låg- och medelaktivt avfall för att reducera volymen, stabilisera slutprodukten och återvinna värdefullt material. Material som friklassas går tillbaka till industrin som råvara.

Metalliskt material dekontamineras, segmenteras och smälts, vilket gör att radioaktiviteten kan separeras och mängden radioaktivt restavfall minimeras. Metaller återvinns efter ett noggrant friklassningsförfarande. Stora komponenter, som ånggeneratorer och reaktortanklock, behandlas så att stora delar av dessa kan friklassas.

Torrt organiskt avfall såsom skyddskläder, plast och papper volymreduceras genom förbränning. Förbränningen minimerar avfallet och omvandlar det till aska som återtas av kunden. Studsvik tillämpar en förbränningsteknik som innebär utsläpp till omgivningen på nivåer långt under myndigheternas gränsvärden.

Anläggningen i Studsvik ligger på den svenska ostkusten och har egen hamn som gör den lätt tillgänglig för transporter, vilket är en stor fördel vid transport av stora komponenter. Kunderna kommer i storleksmässig ordning från Tyskland, Sverige, Storbritannien och andra kärnkraftsländer i Europa.

Det vanligaste alternativet för kärnkraftsindustrin till att sända avfallet till Studsvik för behandling är att sända avfallet till slutförvar eller mellanlagring utan behandling. Intresset för att bearbeta avfallet ökar med stigande lagringskostnader och ett ökat engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Kommentar till utvecklingen

Omsättning och resultat förbättrades under 2008. Samtliga produktionsanläggningar hade god beläggning.

Studsviks metod för behandling av ånggeneratorer utvecklades väl. Intresset från kunder både i och utanför Europa är stort. Tidigare har dessa stora komponenter sänts direkt till slutförvar eller lagrats tillfälligt på kraftverken. Med Studsviks metod kan upp till 90 procent av komponentvolymen friklassas, vilket dramatiskt minskar den mängd avfall som behöver slutförvaras. Storleken på ånggeneratorerna varierar mellan olika kärnkraftverk från runt 100 ton till över 300 ton. Kärnkraftverk byter ånggeneratorer som en del av löpande underhåll samt vid moderniseringar.

Studsvik behandlar för närvarande ånggeneratorer från Tyskland och Sverige. I början av 2009 kommer behandling av tre ånggeneratorer från Ringhals att inledas, en order på MSEK 34.

Under 2008 utvecklade Studsvik en metod för oljeförbränning och fick även myndighetstillstånd att rutinmässigt förbränna olja. Den olja som används i reaktorer innehåller radioaktiva partiklar och behöver därför tas om hand vid byten. En metod för att återvinna kabel, där plast och metall skiljs åt, lanserades också under året.

Orderstocken inför 2009 är god. Avfallsvolymerna från svenska kunder kommer att öka till följd av modernisering av reaktorer som ger upphov till stora mänger metalliskt material. Under 2009 kommer den brittiska anläggningen för behandling av metalliskt material att tas i drift, vilket öppnar för ökade metallvolymer för koncernen som helhet. Studsvik kan erbjuda ett helhetskoncept där enklare behandling görs lokalt i Storbritannien, medan material som kräver mer kvalificerad behandling sänds till Sverige. Tyskland kommer fortsatt att vara en viktig marknad med hög andel av segmentets totala volymer.

Studsvik har avtalat med OKG att behandla 1 400 ton metalliskt avfall för totalt MSEK 28 från moderniseringen av reaktor 3 i Oskarshamn. OKG har meddelat att projektet ska starta i mars 2009.

I anläggningen för metalliskt avfall kommer ett arborrverk att tas i drift under 2009. Arborrverket ska användas för att ta bort så kallad inducerad aktivitet genom att en del av godset avverkas. Arborrverket innebär att material kan avverkas med större precision än vad som är möjligt vid blästring. Metoden kommer att tillämpas vid behandling av större komponenter.

Se sidan 15 för beskrivning av nyckelerbjudanden.

Nyckeltal	2008	2007
Nettoomsättning	152,4	135,4
Rörelseresultat, MSEK	30,7	28,2
Rörelsemarginal, %	20,1	20,8
Investeringar, MSEK	7,8	33,9
Antal anställda, medelantal	78	78

Studsvik tog under året emot flera ånggeneratorer från Ringhals. Ånggeneratorerna behandlas i Studsviks anläggning för stora komponenter för att återvinna så mycket som möjligt av metallen och minimera mängden avfall.

Storbritannien

Den brittiska marknaden växer snabbt med ett omfattande program för att avveckla de anläggningar som utgör det historiska arvet från kärnkraftens tidiga utvecklingsår. Planer på nya kärnkraftverk börjar samtidigt ta form. Med en tillväxt på 15 procent blev 2008 ett konsolideringsår för Studsvik i Storbritannien.

Mark Lyons, chef segment Storbritannien

Verksamhetsöversikt

Studsvik startade sin verksamhet på den brittiska marknaden 2005 och har framgångsrikt etablerat sig som en ledande aktör inom avveckling och avfallshantering. Studsvik breddar nu sitt erbjudande med ingenjörs- och konsulttjänster och söker kunder från andra delar av marknaden som ett komplement till de stora uppdragen för den brittiska myndigheten Nuclear Decommissioning Authority (NDA).

Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid kundernas anläggningar och avfall transporteras också till den svenska anläggningen för avfallshantering. I Workington uppförs för närvarande en avfallsanläggning för behandling av metalliskt avfall, Metal Recycling Facility (MRF). Den nya anläggningen beräknas stå klar i mitten av 2009.

NDA, vars årsbudget uppgår till 2,8 miljarder pund, är fortsatt Studsviks största kund i Storbritannien. Inledningsvis avsåg uppdraget från NDA avlägsnande av avfall som bedöms ha hög risk ur miljösynpunkt från kärnkraftverk, upparbetningsanläggningar och forskningsanläggningar, så kallade "high hazard projects". Merparten av åtgärderna avsåg Sellafield, en av Europas största kärnkraftsanläggningar. Studsviks uppdrag har sedan dess breddats till att omfatta reguljär avveckling och avfallshantering.

Studsviks tjänster efterfrågas även av den privata kärnkraftsindustrin, av försvarssektorn och av övrig industri. För den privata kärnkraftsindustrin och övrig industri utför Studsvik avfallsbehandling för British Energy och General Electric. Inom försvarssektorn arbetar Studsvik både med AWE (Atomic Weapons Establishment) och privata kunder som Babcock.

Kommentarer till utvecklingen

2008 var den brittiska verksamhetens tredje hela verksamhetsår och, trots en omsättningsökning på 15 procent, ett år av konsolidering. Två projekt i Sellafield drabbades av förseningar vilket föranledde Studsvik att avbryta det ena och omförhandla det andra, vilket belastade resultatet. Dessa problem uppstod efter att Studsvik på ett fåtal år etablerat sig som en ledande aktör inom avveckling och avfallshantering på en snabbt framväxande marknad. Problemen i de båda projekten kan ses som barnsjukdomar på en ny marknad. Studsvik fokuserar nu på att återigen leverera tjänster av god kvalitet och på att utveckla organisationen för denna nya roll. Studsvik erhöll flera uppdrag från försvarssektorn under året.

Under 2008 fick Nuclear Waste Management (NWM) i uppdrag av NDA att driva Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall. NWM är ett konsortium mellan Studsvik, som äger 15 procent, amerikanska URS och franska AREVA. Ordervärdet för de fem första åren uppgår till 125 miljoner pund, med förlängningsoptioner värda upp till 500 miljoner pund.

Inom ramen för avtalet utvecklar NWM en strategi för Storbritanniens hantering av lågaktivt avfall från kärnkraftverk. Strategin banar väg för storskalig bearbetning av sådant avfall från NDA:s planerade avveckling av uttjänta anläggningar. Det lågaktiva metalliska avfallet i Storbritannien beräknas till 500 000 ton, varav 80 procent eller mer kan återvinnas enligt Studsviks beräkningar. Studsvik har tekniken för att reducera avfallsvolymer och stabilisera det slutliga avfallet.

I maj 2008 inledde Studsvik uppförandet av en anläggning för behandling av metalliskt avfall i närheten av Workington och Sellafield i West Cumbria. Anläggningen blir den första i sitt slag i Storbritannien och den första privatfinansierade avfallsanläggningen. Här kommer lågaktivt metalliskt avfall från drift och avveckling av brittiska kärnkraftverk att bearbetas. Anläggningen kommer att betjäna de kärnkraftverk som NDA avvecklar samt andra civil- och försvarskunder. Efter behandling kan stora delar av metallen friklassas och sedan säljas för återvinning. Radioaktiva restprodukter förpackas och förvaras säkert i Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall, belägen nära Drigg i Cumbria.

Studsviksanläggningen kommer att ha kapacitet att återvinna stora volymer av metallskrot för att säkerställa att mängden lågaktivt avfall minimeras innan det sänds till slutförvar. Detta är i linje med den brittiska strategin för lågaktivt avfall och avfallshierarkin för lagring och slutförvar av radioaktivt avfall. Anläggningen beräknas tas i drift i mitten av 2009. Investeringskostnaden uppgår till 5 miljoner pund.

Nyckeltal	2008	2007
Nettoomsättning	148,6	129,1
Rörelseresultat, MSEK	–3,2	3,0
Rörelsemarginal, %	neg	2,3
Investeringar, MSEK	38,3	42,4
Antal anställda, medelantal	86	65

Se sidan 15 för beskrivning av nyckelerbjudanden.

Under 2008 har brittiskt lågaktivt avfall börjat transporteras till den svenska anläggningen för behandling. Denna lösning har mottagits positivt av både myndigheter och kunder.

En växande marknad

Marknadsutvecklingen i Storbritannien bedöms vara fortsatt positiv. Kostnaderna för brittisk kärnkraft uppskattas till 4,5 miljarder pund årligen, varav NDA:s budget är 2,8 miljarder pund. Storbritannien var ett av de första länderna att utnyttja kärnkraft och har därför både anläggningar och avfall från "pionjärtiden" att ta hand om. NDA:s avvecklingsåtaganden värderades till 76 miljarder pund när myndigheten bildades 2004. Utöver betydande åtaganden att avveckla uttjänta kärnkraftsanläggningar och hantera avfall från dessa finns det även planer på att bygga nya kärnkraftverk.

Den brittiska regeringen vill bygga ut kärnkraften med tio nya reaktorer, som kommer att beställas de närmaste 4–5 åren och tas i drift 2015–2017. Projekteringen är igång och flera energibolag har uttryckt sitt intresse för att delta aktivt i programmet. British Energy är det bolag som kommit längst i sina planer och har valt platser för två reaktorer.

Avfallsområdet erbjuder betydande affärsmöjligheter. Som konsult till NDA utvecklar NWM en strategi som omfattar behandling av lågaktivt avfall för att minimera den mängd avfall som behöver skickas till slutförvar i enlighet med myndighetens prioritering av högsta säkerhet, hälso- och miljöskydd. När Studsviks anläggning i Workington drivs parallellt med den svenska anläggningen har Studsvik en idealisk position om NDA antar en sådan strategisk inriktning. Både myndigheter och företag inom kärnkraftsindustrin har visat stort intresse för anläggningen i Workington.

I Storbritannien finns även intresse för Studsviks egenutvecklade THOR-teknik. Tekniken skulle kunna användas vid avvecklingen av anläggningar och hanteringen av avfall från kärnkraftens barndom i Storbritannien. Dessa möjligheter är dock ännu förenade med betydande osäkerhet och bedöms ligga längre fram i tiden.

Studsviks utmaning är att konkurrera på en snabbt växande marknad, återställa en god orderbok efter avslutandet av ett större projekt och samtidigt bygga upp kapacitet för att hantera en kraftig tillväxt. Åtgärder har vidtagits för att säkra personal- och kompetensförsörjningen.

Med driftsättningen av anläggningen i Workington under 2009, en breddad kundbas och en växande marknad med allt större inslag av avfallshantering, står Studsvik väl rustat för fortsatt tillväxt i Storbritannien de kommande åren.

Tyskland

Studsviks verksamhet på den europeiska kontinenten har sin bas i Tyskland och är inriktad på avveckling och teknik- och underhållstjänster. Ett mindre kontor öppnades i Frankrike, världens näst största kärnkraftsmarknad.

Ulf Kannengiesser, chef segment Tyskland

Verksamhetsöversikt

Tyskland omfattar Studsviks verksamhet på den europeiska kontinenten, varav runt hälften rör avveckling. Uppdragen utförs huvudsakligen hos kund med ett stigande inslag av konsulttjänster. Studsviks enda anläggning i Tyskland är en teknisk verkstad där många metoder och system har tagits fram, bland annat Studsviks system för mekanisk dekontaminering av byggnadsytor. Ungefär hälften av koncernens arbetsstyrka finns i Tyskland.

Samtliga kärnkraftverk i Tyskland är kunder till Studsvik. Studsvik erbjuder även tjänster till forskningsanläggningar, universitet och bränsleproducenter. Med Tyskland som bas betjänas kunder i Tyskland, Belgien, Frankrike, Nederländerna och Schweiz.

Den tyska regeringen har en överenskommelse med kärnkraftsindustrin om att stänga samtliga kärnkraftreaktorer och den sista reaktorn planeras att tas ur bruk 2021. Ett antal reaktorer har redan ställts av och inledande rivningsarbeten har startat. Med undantag för Frankrike och Belgien finns inga större avvecklingsprojekt i övriga centraleuropeiska länder.

Avfall från Europa bearbetas i den svenska avfallsanläggningen, varefter stabilt och volymreducerat restavfall återsänds till kunden. Denna verksamhet hanteras och redovisas i segment Sverige.

Kommentarer till utvecklingen

Efter förvärven av Ingenieurbüro Dr. Fary och Ingenieurbüro Ralf Kienzle under 2007 har den tyska verksamheten fortsatt att växa organiskt inom konsultområdet. I dagsläget har Studsvik 50 ingenjörer anställda i Tyskland, vilket är en betydande ökning från 2006 då antalet var 35.

Studsvik har en aktiv roll i avvecklingen av forskningscentret i Karlsruhe. Övriga delar av den tyska avvecklingsmarknaden karaktäriserades av förseningar, vilket också drabbade Studsvik. En viss förbättring kunde noteras mot slutet av året då kärnkraftverket i Obrigheim, efter mer än ett års försening, fick tillstånd att påbörja rivningen av turbinhallen vid kärnkraftverket. Studsvik ska demontera komponenterna i turbinhallen, ett uppdrag värderat till 2,7 miljoner euro.

De rena teknik- och underhållstjänsterna som utförs vid kraftverkens årliga avställningar för underhåll, varierar i omfattning mellan åren. Antalet revisionsdygn var något lägre 2008 än 2007. Studsviks marknadsposition var oförändrat stark och beläggningen kunde hållas på en relativt jämn nivå, vilket påverkade lönsamheten i positiv riktning.

Avvecklingsverksamheten i Tyskland bedöms ha långsiktig potential. Kunderna förutses hantera avvecklingsarbetet på olika sätt. Vissa förväntas lägga ut stora komplexa uppdrag, medan andra förväntas göra flera mindre upphandlingar. Studsvik har en bra konkurrensposition både som självständig leverantör och som specialiserad samarbetspartner.

Under 2008 öppnades ett dotterbolag i Frankrike, beläget i Sens 15 mil söder om Paris, som vid årsskiftet hade tio anställda. Frankrike är den klart största kärnkraftsmarknaden i Europa med 58 reaktorer, följt av Ryssland med 31 reaktorer och Storbritannien med 19. Målet är att med ett lokalt kontor successivt bygga upp en position på marknaden för mer avancerade ingenjörstjänster.

Under senare år har Studsvik stärkt positionen bland kärnkraftverk i drift tack vare sina specialiserade ingenjörsoch konsulttjänster. Dessa utgör ett tillväxtområde med högre marginaler än vanliga underhållsuppdrag.

2007 2008 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4

2007 2008 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4

2 ⁰ Q1

Se sidan 15 för beskrivning av nyckelerbjudanden

2008	2007
387,9	341,3
23,3	25,3
6,0	7,4
7,8	17,6
594	564

Arbete vid blycell i Tyskland.

USA

Studsvik lanserade i slutet av 2008 en ny affärsmodell för medelaktivt avfall i USA. Detta är det första och hittills enda långsiktiga lagringsalternativet för denna typ av avfall som lanserats sedan stängningen av deponin i Barnwell i mitten av 2008.

Lewis Johnson, chef segment USA

Verksamhetsöversikt

I Nordamerika vänder sig Studsvik främst till den kommersiella kärnkraftsindustrin i USA. Kunder finns även inom forskning, stat och andra institutioner i USA samt bland kärnkraftsproducenter i Kanada. Studsvik äger och driver anläggningar i Memphis och Erwin i delstaten Tennessee. Tre av Studsviks nyckelerbjudanden dominerar försäljningen; behandling av radioaktivt avfall, avfallstjänster hos kund samt transport och logistik.

I Erwin behandlas vått låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk i drift med Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM. I Memphis behandlas annat organiskt avfall samt metalliskt avfall. Logistikverksamheten har en transportorganisation med 20 egna fordon som har kapacitet och kompetens att genomföra transporter av radioaktivt material.

Anläggningar för behandling av avfall med Studsviks THOR-teknik marknadsförs till den federala marknaden i USA av THOR Treatment Technologies (TTT). Bolaget ägs till hälften vardera av Studsvik och URS Washington Division.

Kommentarer till utvecklingen

Studsvik lanserade en ny modell för behandling och förvaring av medelaktivt avfall där Studsvik övertar ansvaret för kundens avfall. Avfallet behandlas som tidigare vid Erwinanläggningen, men Studsvik tar även ansvar för lagring och slutförvaring. Studsvik har tecknat ett avtal med Waste Control Specialists (WCS) i Texas för lagring av bearbetat och volymreducerat avfall.

Tidigare skickades restprodukter till en anläggning i Barnwell, South Carolina, för slutförvar. Sedan juli 2008 tar Barnwellanläggningen endast emot avfall från tre av USA:s 50 delstater, vilket innebär att merparten av den amerikanska kärnkraftsindustrin saknar tillgång till slutförvaring av medelaktivt avfall. Studsviks nya modell har därför rönt stort intresse från kärnkraftverk. Kapacitetsutnyttjandet i Erwinanläggningen var högt under de två första kvartalen före Barnwells stängning. Den efterföljande bristen på lagrings- och deponeringsmöjligheter gjorde att efterfrågan upphörde och att anläggningen tillfälligt togs ur drift under andra halvåret. De första avtalen för den nya avfallsmodellen tecknades i slutet av 2008.

Sjunkande avfallsvolymer och hård konkurrens för den Memphisbaserade verksamheten ledde till ett beslut om omstrukturering. Åtgärder vidtogs för att öka effektiviteten i behandlingsprocesserna. Åtgärderna har resulterat i ökad effektivitet och att mängden avfall som kan friklassas direkt har ökat väsentligt. Verksamheten är återigen lönsam. Konkurrensen på transportsidan var hård med prispress och höga bränslekostnader. Studsvik minskade antalet transportfordon från 60 till 20. Verksamheten redovisade fortsatta förluster och ytterligare åtgärder vidtogs mot slutet av året för att förbättra effektiviteten.

THOR Treatment Technologies (TTT) utvecklades enligt plan och redovisade vinst och positivt kassaflöde.

Se sidan 15 för beskrivning av nyckelerbjudanden

Nyckeltal	2008	2007
Nettoomsättning	317,1	427,7
Rörelseresultat, MSEK	–22,4	6,3
Rörelsemarginal, %	neg	1,5
Investeringar, MSEK	26,4	21,4
Antal anställda, medelantal	156	234

Studsvik utför även arbete på plats hos kunderna.

Global Services

Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material och den enda oberoende leverantören av programvara för bränsleoptimering. Tjänsterna och produkterna samlas i segmentet Global Services och har kunder bland kärnkraftverk och bränsletillverkare i ett stort antal länder.

Magnus Arbell, VD Studsvik Nuclear AB

Thomas Smed, VD Studsvik Scandpower

Verksamhetsöversikt

Global Services omfattar verksamheten inom driftoptimering, dvs materialteknik och programvaror för reaktordrift. Intäkterna fördelar sig relativt lika mellan de båda verksamhetsgrenarna. Segmentet erbjuder tjänsterna provning och analys av kärnbränsle och material, korrosions- och vattenkemistudier, programvara för bränsleoptimering, transport och logistik samt konsulttjänster.

Studsvik är en världsledande leverantör av programvara för bränsleoptimering genom härdövervakning och analys av kärnbränsle. Optimering av drift och bränsle blir alltmer verksamhetskritiskt för kärnkraftsindustrin och i praktiken är Studsvik den enda oberoende aktören på världsmarknaden. Studsviks programvara används av omkring hälften av världens kärnkraftverk samt även av bränsletillverkare. I USA används Studsviks programvaror vid 80 procent av reaktorerna, medan motsvarande andel i Japan och Europa exklusive Frankrike är 50 procent. Övriga programvaror på marknaden levereras av bränsletillverkarna själva.

Studsvik är också en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material. Dessa utförs i Studsviks laboratorier i Sverige samt, i samarbete med Institutt for energiteknikk (IFE), i forskningsreaktorn i Halden, Norge. Kunderna finns i hela världen bland bränsleleverantörer, kärnkraftverk, reaktortillverkare samt myndigheter och forskningsinstitut.

Tekniska undersökningar och analyser genomförs i samband med utveckling av nya bränsletyper för att möta högt ställda krav på effekt och säkerhet. Uttjänt kärnbränsle analyseras för att kontinuerligt öka kunskapsnivån kring hur bränslet och dess kapslingar påverkas över tid. De flesta uppdragen inom detta segment behandlar mycket komplexa frågeställningar och växer ofta fram i dialog med kunden. Studsvik och kunden arbetar gemensamt fram en idé som ligger till grund för Studsviks offert. Detta grundlägger ett förtroendefullt, långsiktigt och utvecklande samarbete som resulterar i innovativa och skräddarsydda lösningar.

Kommentar till utvecklingen

Nyförsäljningen av programvaror för bränsleoptimering var lägre under 2008 än under föregående år, varför resultatet för helåret var lägre än föregående år. Variationer mellan år är ett normalt inslag i rörelsen och offertaktiviteten inom programvaruområdet är mycket hög. Efter rapportperioden tecknades en order med japansk kund om leverans av Studsviks härdövervakningssystem Gardel till ett kontraktsvärde om ca MSEK 7.

Studsvik stärkte sin marknadsposition med nya applikationer och programversioner och en ny version av härdfysikprogrammet CASMO introducerades under året. MARLA, ett nyutvecklat program för förflyttning av bränsle under revisionsavställning, lanserades under året och flera kraftbolag visade stort intresse för detta.

Strategin att bredda användningen av Studsviks programvaror hos amerikanska kraftbolag resulterade i kontrakt på Studsviks härdövervakningsprogramvara CMSOps och potentialen för ytterligare expansion är god. Relationer och samarbeten med viktiga kunder fördjupades under året. Studsvik bearbetade även kunder på nya marknader i Asien.

Resultatet inom materialteknik förbättrades under 2008. Under året slöts avtal med nya kunder på de brittiska och japanska marknaderna. Orderstocken var god och offertaktiviteten hög.

Omfattande förberedelser gjordes för att ta emot och testa bestrålat bränsle från Storbritannien inom ramen för det fleråriga avtal som tecknats med British Energy. De första leveranserna inom ramen för avtalet försenades dock till följd av att förändrade krav uppställdes vid myndighetens handläggning av transporten. Materialet kommer att levereras under april 2009 och ramavtalet förväntas medföra betydande uppdrag under kommande år.

Efterfrågan på konsulttjänster ökar från den internationella kärnkraftsindustrin. I oktober 2008 förvärvade Studsvik det kärntekniska konsultföretaget ALARA Holding med kunder i den svenska och finska kärnkraftsindustrin. Förvärvet innebar att Studsvik breddade sitt utbud av kvalificerade tjänster.

Nyckeltal	2008	2007
Nettoomsättning	196,0	178,8
Rörelseresultat, MSEK	13,0	14,4
Rörelsemarginal, %	6,6	8,1
Investeringar, MSEK	14,4	5,3
Antal anställda, medelantal	129	118

Se sidan 15 för beskrivning av nyckelerbjudanden.

Transporter av kärnbränsle är komplicerat och omgärdat av stränga myndighetskrav. Studsvik har beslutat att investera i en egen transportflaska som kommer att underlätta såväl myndighetstillstånd som den fysiska transporten. Genom att i förväg certifiera transportflaskan i olika länder minskar myndigheternas handläggning vid enskilda

transporter. Med tillgång till egen transportflaska elimineras eller i vart fall minskar kraftigt, de förseningar som idag ofta uppstår. Transportflaskan ska levereras under första halvåret 2010.

Bilden visar den typ av transportflaska för kärnbränsle som ska levereras till Studsvik under första halvåret 2010. Transportflaskan väger ca 45 ton.

Studsviks ansvarsarbete

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utanför koncernen. Med hjälp av en intressentdialog vidgades perspektivet i detta arbete ytterligare ett steg under 2008.

Eva Halldén, direktör HR, miljö, kvalitet, hälsa och säkerhet samt teknik

Studsvik tar ett nytt grepp på ansvarsområdet

Studsvik har under ett flertal år redovisat koncernens miljöpåverkan i årsredovisningen och i separata publikationer. Under 2007 togs det första steget mot ett större grepp på det som idag kallas ansvarsredovisning då en koncerngemensam Corporate Sustainability Report publicerades. Under 2008 har arbetet tagit ytterligare ett steg och Studsvik publicerar en ansvarsredovisning, Corporate Responsibility Report som tar ett samlat grepp på koncernen med utgångspunkt i ansvar, miljö, säkerhet och arbetsmiljö. Studsvik använder termen Corporate Responsibility (företagets ansvar) för att tydligt markera betydelsen av det ansvar som företaget har gentemot sina intressenter och den bransch företaget verkar inom. För Studsvik innebär Corporate Responsibility ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling som också omfattar miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter.

Studsviks uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet. I uppförandekoden presenteras och belyses de kärnvärden som ligger till grund för ansvarsarbetet, hur Studsviks medarbetare ska bete sig mot varandra, samt Studsviks ansvar som en aktör inom kärnkraftsindustrin. Uppförandekoden beskriver också Studsviks ansvar gentemot sina intressenter och hur koncernen förväntar sig att dess affärspartners ska bete sig.

Global Reporting Initiative och ansvarsredovisning

Öppenhet och redovisning av ansvarsarbetet är avgörande för att skapa den trovärdighet som förväntas av ett företag som levererar högt specialiserade tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Studsviks ansvarsredovisning har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) och omfattar följande fyra områden:

• Anställda och organisation
• Samhälle
• Kunder och leverantörer
• Miljö

Koncernens mål, prestationer, resultat och framtida planer inom dessa fyra områden presenteras och kommenteras i ansvarsredovisningen. För att skapa transparens, underlätta benchmarking och förbättra kommunikationen med företagets intressenter följer Studsviks Corporate Responsibility Report 2008 nivå B i Global Reporting Initiative's riktlinjer.

Under 2008 genomförde Studsvik en så kallad intressentdialog för att avgöra vad olika intressenter vill veta om Studsvik och koncernens verksamhet. Ett externt konsultföretag genomförde 30 telefonintervjuer med intressenter i de olika länder där Studsvik är verksamt.

Slutsatsen från intervjuerna var att intressenterna ville följa Studsviks arbete inom de områden som beskrivs i tabellen.

Intressenternas prioriterade områden
ƒ En säker och hälsosam arbetsmiljö ƒ Cheferna ska skapa förutsättningar för öppenhet och samarbete ƒ Efterlevnad av lagar och förordningar
ƒ Efterlevnad av lagar och förordningar
ƒ Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, inget barnarbete, inget tvångsarbete samt god arbetsmiljö och säkerhet hos Studsviks leverantörer ƒ Efterlevnad av lagar och förordningar
ƒ Minimera effekterna på miljön med avse ende på utsläpp och radioaktivt utsläpp ƒ Minimera påverkan på miljön med avseende på avfall som genereras av Studsviks egen verksamhet ƒ Efterlevnad av lagar och förordningar

Studsviks uppförandekod lanserad 2008

Studsvik är en internationell koncern som fortsätter att expandera verksamheten globalt. Studsviks uppförandekod lanserades för att möta ett växande behov av gemensamma riktlinjer för ansvar och etiskt uppförande för Studsvik och dess affärspartners.

Som ett minimum uppfyller givetvis Studsvik alla tillämpliga lagar och myndighetskrav i de länder där företaget bedriver verksamhet. Inom områden som inte omfattas av befintlig lagstiftning eller regelverk har Studsvik antagit eller kommer Studsvik att anta riktlinjer som överensstämmer med koncernens värderingar.

Uppförandekoden är ett levande dokument som innehåller riktlinjer för frågor som hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, korruption och etik, insiderhandel, relationer till anställda, samhällsrelationer, IT-säkerhet och möjlighet att slå larm (whistle blowing).

Uppförandekoden introducerades i organisationen sommaren 2008 och anställda informerades och gavs möjlighet att diskutera frågeställningar med sina chefer. Koden är tillgänglig för samtliga anställda via Studsviks intranät och ingår i introduktionsprogrammet för nyanställda.

Koden finns på de fyra språken engelska, franska, tyska och svenska och kan också laddas ner från Studsviks webbplats.

Säkerhet, miljö och arbetsmiljö

Alla Studsviks verksamheter ska, där så är tillämpligt, följa upp och mäta utsläpp av radioaktivitet. Studsvik har en juridisk och moralisk skyldighet att se till att sådana utsläpp minimeras. Studsviks anläggningar och verksamhet har utformats för att uppfylla detta krav. Studsviks anläggning i Sverige ger upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten. Vid anläggningarna i Memphis och Erwin i USA förekommer endast utsläpp till luft.

Strålning till omgivningen kan mätas både i form av årliga doser vid anläggningarnas staketgränser och i form av utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten. Den årliga dosen vid staketgränser och i form av utsläpp till luft och vatten är långt under gällande gränsvärden.

Stråldoser till personal vid Studsviks kärntekniska anläggningar har inte överskridit gällande gränsvärden. Den kollektiva stråldosen ökade i Sverige under 2008, huvudsakligen till följd av att fler personer var engagerade i radiologiskt arbete med låga individdoser. Stråldoserna vid de amerikanska anläggningarna är högre än vid den svenska på grund av skillnader i arbetssätt och typ av avfall som behandlas. Den kollektiva dosen vid Erwin- och Memphisanläggningarna halverades under 2008 jämfört med 2007 som ett resultat av förbättrad strålskärmning och förbättrade instruktioner och rutiner. Minskningen förklaras också av lägre produktion än föregående år och av att behandlat avfall hade lägre radioaktivitet. Studsvik har inga egna anläggningar i Tyskland och Storbritannien, men eftersom Studsviks personal arbetar i radiologiskt klassade områden i kunders anläggningar övervakas doser till personal även där.

Under 2008 minskade antalet arbetsrelaterade olyckor i koncernen med nästan hälften, från 40 under 2007 till 22. Minskningen är huvudsakligen relaterad till Tyskland och ett resultat av ett omfattande arbete med att utbilda personalen samt att förbättra rutiner och procedurer.

1 Stråldoser till personal, kollektiv/max individ (mSv)

	2008	2007	2006
Sverige	202/8,3	158/14,2	164/7,2
Erwin, USA	786/26,4	1578/31,3	1858/34,8
Memphis, USA	413/30,0	1230/34,0	866/35,5
Tyskland	952/17,3	875/13,5	596/12,8
England	35,5/3,4	4,6/0,8	5,5/1,7

2 Stråldoser till omgivningen, max vid staketgräns (mSv)

	2008	2007	2006
Sverige	0,4	0,2	0,2
Erwin, USA	0,6	0,7	0,9
Memphis, USA	3,4	3,7	2,1

3 Utsläpp till luft och vatten (% av tillåtet utsläpp)

	2008	2007	2006
Sverige	0,28	0,21	0,18
Erwin, USA	0,05	0,14	0,003
Memphis, USA	0	4	0,4

4 Arbetsrelaterade olyckor som resulterade i sjukfrånvaro 2008 2007

Antal koncernen totalt	22	40

Mål och planer för ansvarsarbetet

Nedan redovisas Studsviks övergripande mål för koncernens ansvarsarbete, de konkreta handlingsplaner som fastställts för perioden 2008–2011, utvecklingen under 2008 samt inriktningen för 2009.

"Vi har arbetat mycket med att utveckla och förfina vår förmåga att sälja och göra affärer, men det räcker inte. Uppförandekoden är ett viktigt verktyg för att utveckla vår affärsetik. Som chef är det viktigt att ha en god förståelse för etiskt uppförande så att vi kan vara en förebild för andra i organisationen."

Camilla Hoflund, avdelningschef, Materialteknik, Studsvik Nuclear AB

	ANSTÄLLDA OCH ORGANISATION	SAMHÄLLE
ÖVERGRIPANDE MÅL	Studsvik ska erbjuda sina anställda en säker och sund arbetsplats och en bra balans mellan arbete och fritid. Chefernas roll är att se till att varje individs kunskap och kompetens utnyttjas till fullo och även att skapa goda villkor för samarbete och utbyte av sakkunskap.	Studsvik ska upprätthålla en bra och öppen kommunikation med sina intressenter. Koncernens företagskultur ska karaktäriseras av ansvarstagande där ärlighet, integritet och rättvisa är viktiga inslag i relationerna med de olika intressenterna. Studsvik ska anställa lokala medarbetare så långt som möjligt i sin verksamhet och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling.
HANDLINGSPLAN 2008–2009	ƒ Arbetsmiljörelaterad hälsa och säkerhet ska för bättras systematiskt ƒ Bästa praxis ska tillämpas och utbildning genomföras för att minimera stråldoser till anställda ƒ Kontinuerlig kompetensutveckling ska genomföras, inklusive utbildning av chefer och anställda ƒ Utvecklingssamtal ska genomföras med alla anställda ƒ Jobbrotation ska uppmuntras mellan olika Studsvik företag ƒ Regelbunden och strukturerad återkoppling från anställda ska ske för att förbättra verksamheten ƒ Åtgärder för att förbättra rekryteringen av personal och för att anställda stannar kvar i företaget ska genomföras	ƒ Rekrytering ska så långt det är möjligt genomföras lokalt där Studsvik bedriver sin verksamhet ƒ Initiativ ska tas tillsammans med skolor för att locka ungdomar att bli intresserade av naturvetenskap och teknik ƒ Goda relationer ska upprätthållas med myndigheter, finansiella aktörer och media ƒ Samråd med lokala myndigheter och andra berörda intressenter ska genomföras ƒ Sponsring av utvalda lokala evenemang och ändamål ska genomföras ƒ Lediga platser ska annonseras på Studsviks intranät och på Internet
UTVECKLING UNDER 2008	ƒ En gemensam modell för uppföljning av arbetsrelate rade olyckor och tillbud har utformats för koncernen ƒ Utbildning för att förbättra säkerhetskulturen har genomförts i Tyskland, vilket lett till en minskning av antalet arbetsskador ƒ Inom koncernens personalfunktioner har en arbets grupp utsetts som ska ta fram en handlingsplan för att skapa och införa gemensamma verktyg för utveckling av Studsviks medarbetare ƒ Utvecklingssamtal har genomförts i hela koncernen under året ƒ Jobbrotation har genomförts mellan anställda i Storbritannien och Tyskland under året ƒ "Investors in People"-ackreditering har uppnåtts i Storbritannien ƒ Persondoser har minskat i USA-verksamheten genom strålskärmning och förbättringar i materialhantering	ƒ Företagets hemsida har uppdaterats för att förbättra kommunikationen via denna kanal ƒ Intressentdialog för bl a Corporate Responsibility Report 2008 har utförts med prioriterade intressent grupper ƒ En uppförandekod har lanserats och införts för alla anställda ƒ Sponsring av lokala evenemang och ändamål genom fördes i Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA ƒ Utbildningsinsatser har genomförts med lokala skolor i Sverige och Storbritannien ƒ Kontakt har upprätthållits med finansiella aktörer ƒ Kontakt har upprätthållits med tillsynsmyndigheter i Sverige, Storbritannien och USA ƒ Kontakt har bibehållits med lokala intressentgrupper i Sverige, Storbritannien och USA
INRIKTNING 2009	Ytterligare förbättringar av säkerhetskultur och kvali tetssäkring samt åtgärder för att utveckla de anställda. Detta inkluderar utbildning, jobbrotation, nyrekrytering och personalvård.	Upprätthålla en god och öppen kommunikation med alla berörda intressenter. Utveckla uppförandekoden och övervaka att den följs. Bidra till en positiv samhälls utveckling genom att erbjuda lokala arbetstillfällen. Delta i lokala jobbmässor och samarbeta med lokala högskolor.

	KUNDER OCH LEVERANTÖRER	MILJÖ
ÖVERGRIPANDE MÅL	Studsvik strävar efter att tillgodose kundernas behov samt leverera tjänster och lösningar med högt förädlingsvärde. Våra tjänster är utformade för att minimera riskerna för våra kunder och miljön. Våra tjänster kännetecknas av nytänkande, effektivitet, säkerhet och pålitlighet.	Studsvik strävar efter att minimera miljöeffekterna av sin verksamhet i fråga om radioaktiva utsläpp och andra utsläpp, avfall och resursanvändning. Studsviks verksamhet innebär att tillhandahålla hållbara lösningar för en säker och miljövänlig drift och avveckling av kärntekniska anläggningar inklusive avfallsminimering.
HANDLINGSPLAN 2008–2009	ƒ Tjänsteutbudet kommer att breddas för att möta kundernas krav ƒ Verksamhet kommer att startas på nya marknader där det finns efterfrågan på Studsviks tjänster ƒ Kontinuerliga effektivitetsförbättringar ska uppnås	ƒ Bästa möjliga teknik ska användas för att minimera utsläpp och strålning till luft och vatten från Studsviks kärntekniska anläggningar ƒ Tillgängliga metoder ska användas och nya metoder utvecklas för att minimera avfall från Studsviks egen verksamhet ƒ Användningen av råvaror ska minimeras. Detta arbete kommer att följas upp och vid behov kommer korrigerande åtgärder att vidtas ƒ Naturliga miljöer belägna intill Studsviks verksam heter ska skyddas och/eller återställas så långt som möjligt ƒ Utbildning i miljömedvetenhet ska genomföras
UTVECKLING UNDER 2008	ƒ Utveckling och licensieringsarbete har utförts för en ny affärsmodell för behandling av medelaktivt avfall i USA ƒ Tillstånd för en ny kärnteknisk anläggning för behandling av metalliskt avfall har erhållits i Stor britannien ƒ Nya tjänster för behandling av metalliskt avfall har lanserats i Sverige ƒ Rostfria komponenter för kärntekniska anläggningar har tillverkats i Studsviks tyska verkstad ƒ Nya programvaruversioner för härdövervaknings system har lanserats inom segmentet Global Services ƒ Ett nytt kontor har etablerats i Frankrike ƒ Studsvik har etablerat sig som leverantör av material tekniska tjänster på den brittiska marknaden	ƒ Ett nytt system för hantering av kemikalier har införts i den svenska verksamheten ƒ Ett internt system för avfallshantering har vidare utvecklats i den svenska verksamheten ƒ Ett projekt för att mäta enskilda koldioxidavtryck för varje anställd i Storbritannien har genomförts ƒ Bränsleförbrukningen har minskat genom ökad användning av bilar med låg förbrukning/miljövänligt bränsle i Tyskland ƒ Studsvik har fortsatt att ta och analysera prov av flora och fauna i området kring verksamheten i Sverige ƒ Enligt lagkrav har en miljökonsekvensbeskrivning gjorts för en ny pyrolysenhet i förbränningsanlägg ningen i Sverige ƒ Grundläggande utbildning i miljömedvetenhet har genomförts för alla anställda i Storbritannien
INRIKTNING 2009	Fortsatt expansion inom konsult- och ingenjörstjänster. Försiktig expansion i Frankrike samt ökad närvaro och synlighet i Kanada, Finland och Spanien. Den brittiska anläggningen för metalliskt avfall kommer att tas i drift och en ny affärsmodell för medelaktivt avfall kommer att tillämpas i USA. Förbättra logistiken i anläggningen i Sverige för behandling av metalliskt avfall och utveckla kraven och processerna vad gäller hållbarhet inom inköpsområdet.	Fortsatta åtgärder för att minska miljöpåverkan från koncernens verksamhet. Samarbeta med lokala organisationer för att skydda livsmiljöer i de områden där verksamheten är belägen.

Risker

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i åtta länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i styrelsen och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ.

En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning.

Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2 på sidan 58.

OMVÄRLDSRISKER Tillståndsplikt

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters beslut och tillsyn. Således finns en risk i att

förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan bedöma, de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna anpassas till kärnkraftsindustrins behov under hela livscykeln är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för olika former av opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER Teknologi

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Tekniken utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknologier. Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och kompetensutveckling syftar till att minimera risken för oplanerade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation. Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse. Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större rivningsuppdrag och andra tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen (ISO 9001:2000) för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för avhjälpande omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar i balansräkningen.

Ägaransvar för medelaktivt avfall

I USA övertar Studsvik ägaransvar för visst medelaktivt avfall från sina kunder. Koncernen har avtalat med underleverantör om lagring av detta avfall i väntan på att en slutdeponi öppnas. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras vilket skapar behov av att förändra eller komplettera detta arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för lagring och slutförvaring samt erhåller ersättning för de risker som är förknippade med långsiktiga åtaganden. Likvida medel avseende de framtida åtagandena deponeras på spärrat konto i amerikansk bank.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring. På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster inom framför allt områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER

Olycka

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, har avbrottsförsäkringar tecknats för vissa strategiska anläggningar.

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp. Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter.

Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. I de svenska anläggningarna har betydande investeringar i det fysiska skyddet genomförts under perioden 2006–2008. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Koncernens försäkringar

Koncernen har globala ansvars- och produktansvarsförsäkringar. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska kärntekniska rörelsen har tecknats i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och i de ömsesidiga försäkringsbolagen EMANI och ELINI. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal atomförsäkringspool samt till del i EMANI. Försäkringsbeloppen i ansvarsförsäkringen för den kärntekniska rörelsen regleras av Atomansvarighetslagen och uppgår för närvarande till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 4,35 miljarder kronor. Det kan emellertid inte uteslutas att de internationellt reglerade försäkringsbeloppen kan komma att höjas eller att kostnaderna för försäkringsskydd ökar som en följd därav. Sakförsäkringar för icke kärnteknisk verksamhet tecknas vanligen lokalt. Försäkringarnas omfattning och belopp fastställs efter separata bedömningar och riskanalyser, men upphandlas alltid under överinseende av moderbolaget.

ÖVRIGA RISKER Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med amerikanska regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska anläggningar. Omfattningen och innebörden av dessa förpliktelser och en bedömning av dem ur risksynvinkel presenteras närmare i förvaltningsberättelsen, sidan 38.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. I fall där Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ligger ansvaret för de radioaktiva restprodukterna hos kunden, förutom vid anläggningen i Erwin där Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har Studsvik avtalat med Waste Control Specialists om lagring och avser även att avtala om slutförvaring med detta företag.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 50 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD, EUR och GBP.

Effekter på rörelseresultat	Förändring		MSEK
Pris mot kund	1 procent	+/-	12,9
Personalkostnader	1 procent	+/-	6,4
Valutakurs USD/EUR/GBP	10 procent	+/-	1,9

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Kursen på Studsvikaktien gick ned 65 procent under året, från en kurs på 155 kronor vid utgången av 2007 till 55 kronor vid utgången av 2008, vilket innebär ett börsvärde om 452,0 miljoner kronor vid utgången av 2008. Kursen varierade under året mellan som högst 170 kronor den 3 januari och som lägst 47 kronor den 21 november. Carnegie Small Cap-index backade under samma period 54 procent.

Årets resultat per aktie före utspädning uppgick till – 0,05 kronor (5,65).

Under 2008 omsattes 2,96 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 281,2 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 56 procent för de aktier som är placerade på fria händer. Börsvärdet av de aktier som ligger på fria händer uppgick vid årets slut till 291,2 miljoner kronor, definierat som värdet av de aktier som finns hos aktieägare med mindre än 10 procent av kapitalet.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2008 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare

Den 31 december hade Studsvik 3 928 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 35,6 procent. De två största ägarna hade 36,3 procent av aktierna och de tio största ägarna 68,6 procent. Studsviks styrelse ägde vid årsskiftet 2 602 954 aktier motsvarande 31,7 procent av kapital och röster. Koncernledningen, bestående av nio personer, ägde sammanlagt 31 300 aktier motsvarande 0,4 procent av aktierna.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas.

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om 1,00 krona per aktie lämnas för verksamhetsåret 2008.

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2008	2007	2006	2005	2004
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 116 611
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 115 411
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 217 411
Kurs den 31 december	55,00	155,00	253,00	204,00	92,50
Resultat per aktie före utspädning	–0,05	5,65	4,24	7,48	–8,19
– varav i kvarvarande verksamhet	–0,05	5,65	4,24	5,81	2,99
Resultat per aktie efter utspädning	–0,05	5,65	4,24	7,48	–8,09
– varav i kvarvarande verksamhet	–0,05	5,65	4,24	5,81	2,95
Eget kapital per aktie	74,32	69,58	67,97	68,90	54,60
P/E-tal	neg	27	60	27	neg

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2008-12-31	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	3 490	318 082	3,9
501 –2 000	284	299 197	3,6
2 001 – 10 000	98	456 007	5,6
10 001 – 50 000	32	711 956	8,7
50 001 –100 00	5	369 328	4,4
100 001 –	19	6 064 041	73,8
Summa	3 928	8 218 611	100,0

AKTIEÄGARE 2008-12-31	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 703 552	20,7
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Allianz Global Investors	714 561	8,7
Goldman Sachs International Ltd	441 413	5,4
Bank of New York, London	351 146	4,3
State Street Bank, Boston	333 091	4,1
Citibank NA, London	267 552	3,3
JP Morgan Chase Bank, England	199 800	2,4
Invus Investment AB	184 450	2,2
Metzler Euro SM CD FD	154 868	1,9
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 633 925	68,6
Övriga aktieägare	2 584 686	31,4
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse	38
Koncernens resultaträkning	45
Koncernens balansräkning	46
Förändringar i koncernens eget kapital	47
Koncernens kassaflödesanalys	48
Moderbolagets resultaträkning	49
Moderbolagets balansräkning	50
Förändringar i moderbolagets eget kapital	51
Moderbolagets kassaflödesanalys	52
Noter	53
Revisionsberättelse	77
Femårsöversikt	86

Noter till koncernredovisningen Redovisnings- och värderingsprinciper. . 53 Finansiell riskhantering . 58 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål. . 59 Segmentinformation. . 60 Andra vinster och förluster – netto . 61 Övriga intäkter . 61 Kostnader fördelade på kostnadsslag . 61 Ersättning till revisorerna . 61 Ersättningar till anställda . 62 Finansiella intäkter och kostnader . 63 Inkomstskatt. . 63 Valutakursdifferenser – netto . 63 Resultat per aktie . 63 Utdelning per aktie . 63 Materiella anläggningstillgångar . 64 Immateriella tillgångar . 65 Innehav i intressebolag . 65 Finansiella instrument per kategori . 66 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet . 66 Derivatinstrument. . 67 Kundfordringar och andra fordringar . 67 Varulager. . 67 Likvida medel . 67 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital . 67 Balanserad vinst . 68 Reserver. . 68 Leverantörsskulder och andra skulder . 68 Upplåning. . 68 Uppskjuten skatt . 69 Pensionsförpliktelser. . 70 Övriga avsättningar . 70 Kassaflöde från rörelsen . 70 Eventualförpliktelser . 71 Åtaganden. . 71 Rörelseförvärv. . 71 Information om styrelse och ledande befattningshavare. . 72 Transaktioner med närstående . 73

Noter till moderbolagets redovisning

38	Nettoomsättning. .	74
39	Ersättningar till anställda. .	74
40	Kostnader fördelade på kostnadsslag .	74
41	Avskrivningar. .	74
42	Operationella leasingavtal. .	74
43	Ränteintäkter och liknande resultatposter. .	74
44	Räntekostnader och liknande resultatposter. .	74
45	Bokslutsdispositioner. .	74
46	Inkomstskatt. .	74
47	Uppskjuten skatt. .	75
48	Materiella anläggningstillgångar. .	75
49	Finansiella anläggningstillgångar. .	75
50	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. .	75
51	Aktier och andelar i dotterbolag. .	75
52	Obeskattade reserver. .	76
53	Skulder till kreditinstitut.76
54	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. .	76
55	Ställda säkerheter. .	76
56	Ansvarsförbindelser. .	76
57	Derivatinstrument. .	76
58	Investeringar i materiella anläggningstillgångar. .	76
59	Kassaflöde från rörelsen .	76
60	Transaktioner med närstående .	76
61	Medeltal antal anställda. .	76
62	Investering i dotterbolag. .	76

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2008.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Koncernens största marknader är USA, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och USA samt i kundernas anläggningar. Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster och tekniska lösningar för ett kärnkraftverks hela livscykel, men med betoning på drifts- och reinvesteringsfaserna samt avvecklingsfasen.

Koncernens verksamhet bedrevs under 2008 i fem operativa segment. Segmentsindelningen är geografisk och omfattar de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA samt Global Services.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNADSUTVECKLING

Energipriserna är höga i världen och efterfrågan på el ökar. Användningen av fossila bränslen orsakar en kraftig miljöbelastning och intresset för kärnkraftsproducerad el har ökat. Mot denna bakgrund sker en modernisering och effekthöjning av befintliga kärnkraftverk samtidigt som ny produktionskapacitet planeras och byggs. Totalt är 36 reaktorer under byggnation i världen samtidigt som drygt 80 reaktorer befinner sig på planeringsstadiet. Det internationella atomenergiorganet IAEA gör bedömningen att produktionen av kärnkraftsel kan komma att fördubblas fram till år 2030. Äldre anläggningar, som av tekniska, ekonomiska eller andra skäl inte moderniseras, tas ur drift och förbereds för rivning. I USA och Storbritannien pågår omfattande statliga satsningar för att omhänderta avfall och att riva anläggningar från civil och militär kärnteknisk verksamhet. De båda länderna satsar betydande resurser i dessa program, som väntas löpa under lång tid. Kärnkraftsindustrin har på senare år fokuserat på att ta hand om sina restprodukter på ett ansvarsfullt sätt. Det råder i vissa länder brist på lagringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall och lagringskostnaderna är höga. Intresset för och efterfrågan på metoder som på ett miljöansvarigt sätt kan hantera industrins restprodukter ökar. Den generation experter som utvecklade dagens reaktorer lämnar successivt branschen, varför det råder brist på vissa specialistfunktioner hos såväl elproducenter som hos reaktor- och systemleverantörer.

Marknadsutvecklingen är gynnsam för Studsvik och skapar affärsmöjligheter för samtliga segment.

STUDSVIKS AFFÄR OCH MARKNADSPOSITION Avfallshantering

Kärnkraftverkens produktion genererar låg- och medelaktivt avfall som måste tas omhand. Genom att bearbeta materialet med olika metoder kan Studsvik återvinna väsentliga delar av metalliskt material samt volymreducera och stabilisera restprodukterna och därmed sänka kundernas kostnader för avfallshantering betydligt.

Effekthöjning och modernisering av ett kraftverk innebär vanligen byte av stora komponenter, bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer. Utbytta komponenter måste tas om hand på ett kostnadseffektivt och miljöansvarigt sätt. Studsviks anläggningar och metoder för avfallsbehandling är utformade för just detta.

Vid avveckling av kärntekniska anläggningar måste stora mängder avfall av olika slag bearbetas innan det slutförvaras. Studsvik har ledande metoder för att behandla detta material. Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall som måste slutförvaras. Metalliskt material rengörs med olika mekaniska eller kemiska metoder vanligen i kombination med smältning för att en väsentlig del av materialet ska kunna återanvändas.

Avveckling

Avveckling av kärntekniska anläggningar har påbörjats i flera länder. Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland under mer än 20 år och är etablerat på dessa marknader. Studsvik har sedan drygt tre år också etablerat verksamhet i Storbritannien, där regeringen har initierat ett omfattande avvecklingsprogram. Under avvecklingsfasen efterfrågas tjänster inom olika kompetensområden från kvalificerade beräkningar och projektledning till demontering och rivning.

Teknik- och underhållstjänster

Höga elpriser i kombination med ökad elkonsumtion leder till att kärnkraftsindustrin strävar efter så hög tillgänglighet som möjligt. Kraftindustrin lägger därför stor vikt vid att effektivisera och förkorta avställningstiderna för planerat underhåll och service. Studsvik har etablerat en stark position i centrala Europa med fleråriga samarbetskontrakt.

För att förnya och uppgradera sina driftlicenser behöver kärnkraftsindustrin bland annat genomföra säkerhetsoch processanalyser och ta fram avfallsplaner. Studsvik har mångårig erfarenhet av dessa frågeställningar och satsar på att expandera denna verksamhet och närliggande områden genom rekrytering och förvärv.

Driftoptimering

Såväl i drifts- som i reinvesteringsfasen efterfrågar kärnkraftsindustrin kvalificerade tekniska tjänster bland annat för att fastställa konstruktionsmaterialets och bränslets hållfasthet och livslängd. Studsvik har mer än 60 års erfarenhet av dessa frågeställningar och har den kompetens och laboratoriekapacitet som behövs för att testa och utvärdera både bestrålat och obestrålat material. I den löpande driften eftersträvar kärnkraftsindustrin god bränsleekonomi. En effekthöjning innebär vanligen att kraftindustrin vill öka utbränningen av reaktorbränslet, dvs att utvinna mer energi ur varje bränsleelement utan att driftsäkerheten äventyras. Studsviks programvaror för bränsle- och härdoptimering samt övervakning är ledande på marknaden.

FINANSIELLA MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

Studsviks långsiktiga mål är en organisk tillväxt om minst 10 procent per år, en rörelsemarginal för koncernen uppgående till 8 procent samt en soliditet på minst 40 procent.

Under 2008 inträffade en radikal förändring i marknadsförutsättningarna i USA, vilket ledde till att en av Studsviks produktionsanläggningar togs ur drift under huvuddelen av andra halvåret. Detta hade stark negativ inverkan på koncernens omsättning. I övriga segment var den organiska tillväxten 6 procent mätt i lokal valuta. Rörelsemarginalen uppgick till 1 procent, vilket är en kraftig minskning i jämförelse med 2007. Denna kan huvudsakligen tillskrivas utvecklingen i USA-verksamheten, men även utvecklingen i Storbritannien. Soliditeten uppgick 2008 till 40,4 procent att jämföras med 42,5 procent 2007.

VIKTIGA HÄNDELSER Order på behandling av ånggeneratorer

I juli tecknade Studsvik en order på behandling och återvinning av tre ånggeneratorer för Vattenfall Ringhals räkning. Kunden planerar att leverera ånggeneratorerna till Studsvik under våren 2009 då behandlingen påbörjas. Ordervärdet uppgick till MSEK 34.

Förvärv av konsultföretag i Sverige

I oktober förvärvade Studsvik ALARA Holding, ett kärntekniskt konsultföretag med kunder i den svenska och finska kärnkraftsindustrin.

Order på metalliskt avfall från Oskarshamn

I november tecknade Studsvik avtal med Oskarshamnsverket att bearbeta 1 400 ton metalliskt avfall för totalt MSEK 28. Metallen kommer från reaktor 3 vid Oskarshamnsverket där stor mängd komponenter byts ut i samband med effekthöjning. Transport av materialet ska inledas under andra kvartalet 2009, varefter bearbetning vid anläggningen i Studsvik kan starta.

Avtal med amerikanska FPL

I december tecknade Studsvik ett långsiktigt avtal med FPL Group för bearbetning av medelaktivt avfall vid anläggningen i Erwin. Avtalet var det första kontrakt som tecknats enligt Studsviks nya affärsmodell för medelaktivt avfall i USA. Avtalet med FPL Group löper till och med 2013.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Nettoomsättningen uppgick till MSEK 1 285,9 (1 314,7). Omsättningen i USA sjönk med 26 procent i jämförelse med föregående år. Övriga segment redovisade sammantaget en organisk tillväxt på 6 procent i lokal valuta. Minskningen i USA är huvudsakligen hänförbar till verksamheten i Erwin. Studsvik tog anläggningen i Erwin ur drift temporärt som en följd av att deponin för medelaktivt avfall i Barnwell, South Carolina, stängde vid halvårsskiftet. En ny affärsmodell har introducerats för verksamheten och normal drift av anläggningen återupptas under första kvartalet 2009.

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 12,7 (62,1). Koncernen redovisar negativt resultat i USA och Storbritannien. Det negativa resultatet i USA hänför sig till verksamheten i Erwin. Det negativa resultatet i Storbritannien hänför sig huvudsakligen till avvecklingskostnader för ett större projekt i Sellafield.

Sverige nådde sitt rörelsemarginalmål för 2008 på 20 procent. Global Services och Tyskland redovisade resultat på i huvudsak oförändrad nivå jämfört med 2007.

I de redovisade rörelseresultaten för 2007 respektive 2008 ingår poster av engångskaraktär. I tabellen nedan redovisas dessa poster och rörelseresultatet rensat för dessa poster.

	2008	2007
Redovisat rörelseresultat	12,7	62,1
Realisationsvinst	-	–23,3
Kostnader avbruten förvärvsprocess	-	10,5
Omstruktureringskostnader USA	12,6	-
Justerat rörelseresultat	25,3	49,3

Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolags rörelseresultat uppgick 2008 till MSEK 2,1.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 1,0 (4,7) procent och vinstmarginalen var 0,1 (3,5) procent.

Det sysselsatta kapitalet ökade med MSEK 108,5 till MSEK 999,0. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,4 (1,5) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 2,1 (7,9) procent.

KOMMENTARER TILL KONCERNENS OPERATIVA SEGMENT

Sverige

Studsvik är en av de större kommersiella aktörerna inom behandling av radioaktivt avfall i Europa och bedriver avfallshantering främst i egna anläggningar, men också i viss utsträckning hos kund. Genom att separera och volymreducera avfallet, särskilja återvinningsbart metallskrot och därigenom minimera mängden restavfall som behöver slutförvaras, bidrar Studsvik till att sänka kundernas kostnader.

Inom segmentet betjänar Studsvik primärt den europeiska marknaden med förbränning av torrt avfall och behandling av metallskrot.

Verksamheten utvecklades positivt med god tillväxt och ett rörelseresultat som översteg 2007. Förbränningsanläggningen hade fullt kapacitetsutnyttjande, förutom under ett kortare stopp vid årets ingång. Anläggningen för behandling av metalliskt material hade god beläggning, liksom produktionslinjen för behandling av stora komponenter. Såväl förbränningsverksamheten som behandlingen av metalliskt avfall startar 2009 med en god orderstock. Samtliga anläggningar har kapacitet att bearbeta större volymer.

Storbritannien

Studsvik har etablerat en stark position på den brittiska marknaden inom avveckling och avfallshantering. Under 2008 dominerade aktiviteterna inom området avveckling men avfallshantering ökade successivt. Beslut fattades att investera i en behandlingsanläggning för metalliskt avfall och investeringen påbörjades. Studsvik ingår i det konsortium, Nuclear Waste Management (NWM), som utsetts att ansvara för driften av Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt radioaktivt avfall. Studsvik äger 15 procent i NWM.

Segmentet redovisade förlust under 2008. Förlusten hänförs i sin helhet till verksamheten inom avveckling och mer specifikt till två större projekt i Sellafield. Projekten drabbades under året av återkommande förseningar. Studsvik beslutade att avbryta det ena projektet och omförhandla förutsättningarna för det andra. Åtgärderna belastar resultatet med MSEK 6, vilket även inkluderar organisationsanpassningar.

Verksamheten inom avfallshantering, där Studsviks intressebolag Nuclear Waste Management ingår, utvecklades positivt med organisk tillväxt och tillfredsställande lönsamhet. I redovisat resultat ingår resultatandel i NWM med MSEK 2,9 (0).

Avvecklingen av ett av projekten i Sellafield medförde att orderstocken reducerades. Marknadsaktiviteten inom såväl avfallshantering som avveckling är emellertid fortsatt hög. Ett flertal uppdrag är under upphandling och beläggningssituationen kommer successivt att förbättras.

Behandlingsanläggningen för metalliskt avfall, som är under uppförande, ska tas i drift under andra kvartalet 2009. Den totala investeringskostnaden uppgår till MSEK 50, varav MSEK 20,3 upparbetades 2008.

Tyskland

Tyskland omfattar Studsviks verksamhet på den europeiska kontinenten. Inom segmentet erbjuder Studsvik ett brett tjänsteutbud till kärnkraftsreaktorer i drift, såväl som till kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar, som tagits ur drift och som befinner sig i varierande faser av nedläggning. En stor del av affärsvolymen genereras under den tid de olika kraftverken stängs för översyn och underhåll, så kallade revisioner, men en växande andel av affärsvolymen kommer från konsulttjänster.

Verksamheten hade god beläggning i konsultrörelsen och inom teknik- och underhållstjänster. Marknadens efterfrågan på konsulttjänster är hög, varför det finns goda möjligheter för fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Verksamheten inom avveckling redovisade, efter en något svag inledning, tillväxt mot slutet av året. Avvecklingsarbeten vid kraftverket i Obrigheim startade efter att kunden, drygt ett år försenat, erhållit nödvändiga tillstånd. Under året ökade verksamheten inom komponenttillverkning i omfattning, men med otillfredsställande lönsamhet. Ledningsorganisation och arbetsprocesser förändrades mot slutet av året. Ett kontor har öppnats i Frankrike där en mindre konsultorganisation byggts upp. Orderstocken i den tyska rörelsen är god.

USA

Studsvik bedriver avfallshantering i två anläggningar lokaliserade till Erwin och Memphis i delstaten Tennessee. Därutöver bedrivs, med bas i Memphis, en logistikverksamhet med en egen transportorganisation med ca 20 fordon, som har kapacitet och kompetens att genomföra transporter av radioaktivt material. I Erwin behandlas vått låg- och medelaktivt avfall i en anläggning som utnyttjar Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM. I Memphis behandlas annat organiskt och metalliskt lågaktivt avfall. Segmentet redovisade förlust 2008.

Som en följd av att deponin för medelaktivt avfall i Barnwell, South Carolina, stängde vid halvårsskiftet 2008, upphörde leveranserna av material till Studsviks anläggning i Erwin. Studsvik stängde därför anläggningen temporärt och driften låg nere under andra halvåret. Studsvik har utarbetat en ny affärsmodell för hantering av medelaktivt avfall, som innebär att Studsvik på samma sätt som tidigare behandlar avfall vid anläggningen i Erwin och därefter tar ansvar för lagring och slutförvar genom ett samarbete med Waste Control Specialists (WCS). Tre kraftbolag hade vid utgången av 2008 tecknat avtal enligt den nya modellen och samtal pågick med ett flertal potentiella kunder. Driften vid Erwinanläggningen återupptas under första kvartalet.

Avfallsvolymerna vid anläggningen i Memphis sjönk, bland annat till följd av hård konkurrens vid ingången av 2008 och verksamheten omstrukturerades. Det effektiviseringsprogram som genomfördes gav god effekt och, trots ett fortsatt kärvt marknadsläge, förbättrades resultatet mot slutet av året.

Den allmänna nedgången i konjunkturen i kombination med höga bränslepriser drabbade den i Memphis baserade logistikverksamheten hårt. Verksamhetens kapacitet skars ned från 60 fordon i början av året till 20 fordon vid årets slut. De kapacitetsnedskärningar som genomfördes i logistikverksamheten var inte tillräckliga för att kompensera för nedgången i efterfrågan. Verksamheten redovisade fortsatta förluster varför ytterligare åtgärder vidtogs mot slutet av året för att förbättra effektiviteten.

I segmentets resultat för 2008 ingår kostnader för omstrukturering av de Memphisbaserade verksamheterna med MSEK 12,6.

I december förvärvade Studsvik minoritetens andel (10 procent) i Erwinanläggningen.

Studsviks intressebolag THOR Treatment Technologies (TTT) utvecklades väl och redovisade vinst och positivt kassaflöde under 2008. I segmentets resultat ingår vinstandel från TTT med MSEK 5,6.

Global Services

Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material samt världsledande och i praktiken den enda oberoende leverantören inom området programvaror för bränsleoptimering. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige. Utvecklingen av programvaror sker huvudsakligen i USA.

Den materialtekniska verksamheten redovisade en fortsatt positiv utveckling. Omsättning och rörelseresultat förbättrades i jämförelse med föregående år. Orderstocken är god och offertvolymen är hög. Konsultrörelsen växer successivt och det under 2008 förvärvade ALARA Holding utvecklas väl.

Nyförsäljningen av programvaror för bränsleoptimering var lägre under 2008 än under föregående år, varför resultatet för helåret var lägre än föregående år. Variationer mellan år är ett normalt inslag i rörelsen och offertaktiviteten inom programvaruområdet är mycket hög. Efter rapportperioden tecknades en order med japansk kund om leverans av Studsviks härdövervakningssystem Gardel till ett kontraktsvärde om ca MSEK 7.

FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET

Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick till MSEK 147,7 (176,9).

Eget kapital uppgick till MSEK 610,8 (571,8).

Soliditeten uppgick till 40,4 (42,5) procent.

De räntebärande skulderna uppgick till MSEK 388,3 (318,7).

Koncernens upplåning är i sin helhet i utländsk valuta och har upptagits vid investeringar och rörelseförvärv i USA, Tyskland och Storbritannien. Efter omförhandling förlängdes den genomsnittliga löptiden på låneportföljen till 4 år. Den genomsnittliga låneräntan var i huvudsak oförändrad.

Koncernens internt genererade kassaflöde bedöms som tillräckligt för koncernens löpande verksamhet. En ökad upplåning och en ökning av eget kapital kan behöva genomföras för det fall ett eller flera större förvärv aktualiseras. Moderbolaget har full tillgång till dotterbolagens kassaflöden.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 108,4 (127,3). Bland årets expansionsinvesteringar kan nämnas utbyggnaden av anläggningen för behandling av metalliskt avfall i Storbritannien.

Förvärv av dotterbolag ingår i årets investeringar med MSEK 11,2 (46,2).

Vid utgången av 2008 uppgick koncernens åtaganden avseende påbörjade och ej avslutade investeringar till MSEK 17,4 (9,3). Samtliga pågående investeringar bedöms komma att finansieras med egna medel.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till MSEK 61,9 (76,7). Rörelsekapitalet ökade med MSEK 32,4 (37,7). Ökningen 2008 är huvudsakligen hänförbar till betalning av en kortfristig skuld avseende slutligt omhändertagande av använt bränsle från bolagets nedlagda reaktor R2. Kassaflödet från den löpande verksamheten efter investeringar uppgick till MSEK –68,9 (–36,4).

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2008 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 44,8 (41,8). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll på befintliga programvaror och nyutveckling. Då de ekonomiska fördelarna av nyutvecklingsarbetet fördelas över en mycket lång tid kostnadsförs dessa utgifter i takt med att de uppstår.

VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i åtta länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Koncernens finansiella riskhantering redovisas i not 2 "Finansiell riskhantering" på sidan 58. Övriga risker redovisas och kommenteras i avsnittet "Risker" på sidan 32. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen, varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt denna lag har tillståndsinnehavarna såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret för avvecklingen. I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall med mera ("Studsvikslagen") betalar emellertid de svenska kärnkraftsproducenterna en viss avgift per producerad kWh elkraft till staten. Medlen fonderas och avser att täcka kostnaderna för avvecklingen av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige. För koncernens övriga kärntekniska anläggningar i Sverige gör koncernen avsättningar i egen balansräkning för åtagandet samt ställer säkerheter för fullgörandet i form av bankgarantier till Strålsäkerhetsmyndigheten och Länsstyrelsen. En ny lag som trädde i kraft under 2007 (2006:647) ersätter vid utgången av 2009 Studsvikslagen. Vid den tidpunkten är det lagstiftarens och myndigheternas avsikt att åtagandet enligt Studsvikslagen ska vara fullbetalt. De av koncernens anläggningar som idag inte omfattas av Studsvikslagen omfattas av den nya lagstiftningen. Koncernen bedömer att åtagandet för dessa anläggningar även framgent och inom ramen för den nya lagstiftningen kommer att säkras genom att bankgarantier utställs till berörda myndigheter.

Avveckling av kärntekniska anläggningar som tagits ur drift och som finansieras enligt Studsvikslagen genomförs i huvudsak i dotterbolaget AB SVAFO. I bolagets ansvar ingår också att återställa den så kallade Ranstadanläggningen, en anläggning för uranutvinning lokaliserad i södra Sverige. Driften upphörde 1987. AB SVA-FO är ett helägt dotterbolag vars verksamhet finansieras helt av medel ur Kärnavfallsfonden. Medlen ur Kärnavfallsfonden täcker kostnaderna för verksamheten.

Medel ur Kärnavfallsfonden finansierar också den framtida rivningen av koncernens materialprovningsreaktor som togs ur drift 2005. Tillståndsinnehavare för den anläggningen är det helägda dotterbolaget Studsvik Nuclear AB, som därmed är ansvarigt att genomföra avvecklingen.

FÖRSÄKRINGAR

Studsvik är genom sin geografiska spridning och genom sina olika verksamhetsinriktningar exponerat för flera former av ansvarsrisker. Studsviks ansvarsförsäkringar har till uppgift att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Studsviks verksamhet försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar. De nukleära ansvarsförsäkringarna regleras av Atomansvarslagen i Sverige och av motsvarande utländsk lagstiftning i respektive land. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurance (NNI) och European Liab ility Insurance for the Nuclear Industry (ELINI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers (ANI) Liability Insurance Pool. Den icke-nukleära verksamheten försäkras idag genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget AIG.

Egendom- och avbrottsförsäkring tecknas för de svenska nukleära riskerna i Nordic Nuclear Insurance och European Mutual Association for Nuclear Insurance (EMANI). Även för den amerikanska anläggningen i Erwin tecknas en nukleär försäkring i EMANI. Icke nukleära egendomsoch avbrottsförsäkringar tecknas lokalt i respektive land.

MEDARBETARE OCH MILJÖ

Medelantalet anställda under 2008 var 1 130 (1 141) personer. Under året infördes en koncerngemensam uppförandekod som fokuserar på fyra ansvarsområden:

• Medarbetare och organisation
• Samhälle
• Kunder och leverantörer
• Miljö

Under 2008 genomfördes en intressentdialog som kommer att ligga till grund för Studsviks fortsatta ansvarsarbete, som också beskrivs på sidan 28. Studsvik publicerar även en separat ansvarsredovisning, som även behandlar företagets miljöpåverkan.

Antalet arbetsrelaterade skador som resulterade i sjukfrånvaro sänktes under 2008 till 22 från 40 föregående år. Studsvik har ett program för att minska antalet arbetsplatsskador. Den kollektiva stråldosen till personalen har inte överskridit gällande gränsvärden. För detaljerad information kring stråldoser se sidan 29.

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige och USA. Verksamheten vid koncernens svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljöbalken, Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksamheterna i USA och Storbritannien bedrivs på motsvarande sätt i enlighet med nationella lagar. De svenska kärntekniska anläggningarna, som är tillståndspliktiga enligt Kärntekniklagen, innefattar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, anläggningar för hantering och mellanförvaring av låg- och medelaktivt avfall samt anläggning för förvaring av kärnämne. Koncernens huvudsakliga miljöpåverkan sker genom utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till MSEK 10,8 (5,6). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –28,7 (–38,3). Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK –25,8 (–2,6). I föregående års resultat ingår en realisationsvinst från försäljningen av Studsvik Stensand AB med MSEK 35,0 samt kostnader för en avbruten förvärvsprocess i Storbritannien med MSEK –10,5.

Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0,2 (0,5). Likvida medel uppgick till MSEK 84,1 (91,2) och räntebärande skulder till MSEK 221,2 (154,2).

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN OCH AKTIEN

Det finns igen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Information om handeln med Studsvikaktien och ägarstrukturen 2008 finns på sidorna 35–36.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 22 april 2008 fastställdes följande principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lön ska fastställas för kalenderår.

Ledande befattningshavare kan erbjudas bonus. Sådan bonus får maximalt uppgå till högst 50 procent av fast lön. Ledande befattningshavare äger att på eget initiativ omvandla bonus till extra pensionsinbetalning. Bonus ska primärt vara baserad på koncernens finansiella mål. Bonusplan ska fastställas för verksamhetsår.

Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal äger ledande befattningshavare rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Löne- eller bonusavstående kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar givet oförändrad kostnad för Studsvik över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner.

Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 36.

UTSIKTER

Modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i flera av de länder där Studsvik är verksamt. Avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar förväntas pågå i minst nuvarande omfattning under 2009. Efterfrågan på tjänster av den typ Studsvik erbjuder, bland annat avfallshantering, materialundersökningar och konsulttjänster, är stark.

Studsviks verksamhet påverkas endast marginellt av fluktuationer i konjunkturen. Med undantag för delar av USA-verksamheten, har finansoron inte påverkat Studsviks verksamhet.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att en utdelning om 1,00 (2,00) krona per aktie lämnas för räkenskapsåret 2008 och att återstoden av fritt eget kapital behålles i bolaget.

Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 591 302 461 kronor.

Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

Till aktieägarna utdelas

1,00 krona per aktie, totalt	8 218 611 kronor
I ny räkning överförs	583 083 850 kronor
Totalt fritt eget kapital	591 302 461 kronor
i moderbolaget

Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar koncernens soliditet till 40,1 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av koncernens verksamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en betryggande nivå.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 22 april 2009. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 17 mars 2009

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Ingemar Eliasson Lars Engström Maria Lindberg

Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant

Alf Lindfors Per Ludvigsson Roger Lundström Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant

Magnus Groth Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 25 mars 2009 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Göran Tidström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Koncernens resultaträkning

	Not	2008	2007
Försäljningsintäkter	4	1 285 951	1 314 647
Kostnader för sålda tjänster	7	–986 303	–1 000 017
Bruttovinst		299 648	314 630
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7–8	–52 119	–53 817
Administrationskostnader	7	–194 751	–180 415
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–44 817	–41 754
Resultatandel i intressebolag	17	8 465	-
Övriga rörelseintäkter	5–6	2 848	25 088
Övriga rörelsekostnader	5	–6 545	–1 628
Rörelseresultat	4–9	12 729	62 104
Finansiella intäkter	10, 12	7 415	8 716
Finansiella kostnader	10, 12	–19 448	–24 834
Resultat före skatt		696	45 986
Inkomstskatt	11	446	1 234
ÅRETS RESULTAT		1 142	47 220
Hänförligt till
– moderbolagets aktieägare		–395	46 475
– minoritetsintresse		1 537	745
Resultat per aktie
– före utspädning	13	–0,05	5,65
– efter utspädning		–0,05	5,65

Koncernens balansräkning

	Not	2008	2007
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	503 740	406 594
Immateriella tillgångar	16	419 358	368 718
Innehav i intressebolag	17	22 064	-
Uppskjutna skattefordringar	29	63 987	41 608
Derivatinstrument	18, 20	55	356
Kundfordringar och andra fordringar	18, 21	15 344	25 372
Summa anläggningstillgångar		1 024 548	842 648
Omsättningstillgångar
Varulager	22	28 817	22 459
Kundfordringar och andra fordringar	18, 21	309 156	303 043
Derivatinstrument	18, 20	516	933
Likvida medel	18, 23	147 713	176 873
Summa omsättningstillgångar		486 202	503 308
SUMMA TILLGÅNGAR		1 510 750	1 345 956
EGET KAPITAL Kapital och reserver som kan hänföras
till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	24	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	24	225 272	225 959
Andra reserver	26	48 989	–9 932
Balanserad vinst	25	327 985	344 130
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		610 465	568 376
Minoritetsintresse		320	3 457
Summa eget kapital		610 785	571 833
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	18, 28	350 520	196 368
Derivatinstrument	18, 20	1 209	52
Uppskjutna skatteskulder	29	34 329	40 889
Pensionsförpliktelser	30	7 790	5 961
Övriga avsättningar	31	84 476	55 280
Övriga långfristiga skulder	27	9 138	7 942
Summa långfristiga skulder		487 462	306 492
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	27	357 512	301 552
Aktuella skatteskulder		5 644	11 502
Upplåning	18, 28	37 742	122 287
Derivatinstrument	18, 20	2 432	158
Övriga avsättningar	31	9 173	32 132
Summa kortfristiga skulder		412 503	467 631
Summa skulder		899 965	774 123
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 510 750	1 345 956

Förändringar i koncernens eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Minoritets intresse	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2007	8 219	225 959	7 653	316 534	286	558 651
Omföring inom eget kapital				–2 442	2 442	0
Förändring omräkningsdifferenser			–17 585		–16	–17 601
Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital			–17 585	–2 442	2 426	–17 601
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				46 475	745	47 220
Summa redovisade intäkter och kostnader för perioden				46 475	745	47 220
Utdelning				–16 437		–16 437
Utgående balans per den 31 december 2007	8 219	225 959	–9 932	344 130	3 457	571 833
Ingående balans per den 1 januari 2008	8 219	225 959	–9 932	344 130	3 457	571 833
Omföring inom eget kapital		–687		687		0
Förändring omräkningsdifferenser			58 580		938	59 518
Kassaflödessäkringar			463			463
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			–122			–122
Förvärv av minoritet					–5 612	–5 612
Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital		–687	58 921	687	–4 674	54 247
Årets resultat redovisat i resultaträkningen				–395	1 537	1 142
Summa redovisade intäkter och kostnader för perioden				–395	1 537	1 142
Utdelning				–16 437		–16 437
Utgående balans per den 31 december 2008	8 219	225 272	48 989	327 985	320	610 785

Koncernens kassaflödesanalys

	Not	2008	2007
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		12 729	62 104
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	32	60 942	37 504
		73 671	99 608
Erhållen ränta		5 406	8 716
Erlagd ränta		–18 458	–24 834
Betald inkomstskatt		1 204	–6 811
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		61 823	76 679
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–24 929	–52 309
– Övriga kortfristiga skulder		–7 459	14 589
Kassaflöde från den löpande verksamheten		29 435	38 959
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag	35	–6 045	–41 869
Försäljning av dotterbolag		-	45 766
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–95 528	–80 512
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		4 165	1 225
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–1 696	-
Utdelning från intressebolag	17	744	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–98 360	–75 390
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån		166 048	15 444
Amortering av lån		–119 368	–34 525
Utdelning		–16 437	–16 437
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		30 243	–35 518
Minskning av likvida medel		–38 682	–71 949
Likvida medel vid årets början		176 873	247 574
Omräkningsdifferens		9 522	1 248
Likvida medel vid årets slut	23	147 713	176 873

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2008	2007
Försäljningsintäkter	38	10 798	5 634
Kostnader för sålda tjänster		–7 911	–5 395
Bruttovinst		2 887	239
Försäljnings- och marknadsföringskostnader		-	-
Administrationskostnader		–32 366	–39 340
Övriga rörelseintäkter		770	795
Rörelseresultat	38–41	–28 709	–38 306
Ränteintäkter och liknande resultatposter	43	13 918	51 326
Räntekostnader och liknande resultatposter	44	–11 065	–15 631
Resultat före skatt		–25 856	–2 611
Bokslutsdispositioner	45	4 363	329
Inkomstskatt	46–47	6 955	10 460
ÅRETS RESULTAT		–14 538	8 178

Moderbolagets balansräkning

	Not	2008	2007
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	48
– Inventarier och verktyg, byggnader, mark		704	1 664
Finansiella anläggningstillgångar	49
– Uppskjutna skattefordringar		2 574	2 680
– Aktier i dotterbolag	51	779 119	779 397
– Fordringar hos koncernföretag		221 362	154 094
Kundfordringar och andra fordringar		12 148	10 918
Summa anläggningstillgångar		1 015 907	948 753
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		508	423
Kundfordringar och andra fordringar		1 635	12 279
Derivatinstrument	57	15	71
Fordringar hos koncernföretag		36 461	42 312
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	1 515	1 045
Likvida medel		84 119	91 210
Summa omsättningstillgångar		124 253	147 340
SUMMA TILLGÅNGAR		1 140 160	1 096 093
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		605 839	591 418
Årets resultat		–14 538	8 178
Summa fritt eget kapital		591 301	599 596
Summa eget kapital		824 792	833 087
Obeskattade reserver	52	2 510	6 874
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	53	201 915	137 113
Uppskjutna skatteskulder		4	20
Skulder till koncernföretag		38 106	48 106
Övriga skulder		9 138	7 942
Summa långfristiga skulder		249 163	193 181
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		31 469	34 821
Leverantörsskulder		2 563	2 747
Skulder till kreditinstitut	53	19 250	17 125
Övriga skulder		1 484	1 357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	54	8 929	6 901
Summa kortfristiga skulder		63 695	62 951
Summa skulder		312 858	256 132
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 140 160	1 096 093

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2007	8 219	225 272	581 052	814 543
Erhållet koncernbidrag			37 226	37 226
Skatteeffekt av koncernbidrag			–10 423	–10 423
Utdelning			–16 437	–16 437
Årets resultat			8 178	8 178
Utgående balans per den 31 december 2007	8 219	225 272	599 596	833 087
Ingående balans per den 1 januari 2008	8 219	225 272	599 596	833 087
Erhållet koncernbidrag			31 500	31 500
Skatteeffekt av koncernbidrag			–8 820	–8 820
Utdelning			–16 437	–16 437
Årets resultat			–14 538	–14 538
Utgående balans per den 31 december 2008	8 219	225 272	591 301	824 792

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2008	2007
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–28 709	–38 306
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	59	–434	–849
		–29 143	–39 155
Erhållen ränta		6 738	16 121
Erlagd ränta		–8 553	–14 526
Betald inkomstskatt		9 652	–133
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		–21 306	–37 693
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–269	–1 447
– Övriga kortfristiga skulder		–11 201	–46 962
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–32 776	–86 102
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investering i dotterbolag		-	–32 875
Försäljning av dotterbolag		-	47 999
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		1 576	1 352
Lån till dotterbolag	49	–31 150	17 376
Avyttring av övriga finansiella tillgångar		-	587
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	48	–182	–533
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–29 756	33 906
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–25 213	–269 746
Upptagna lån		59 865	251 019
Utbetald utdelning		–16 437	–16 437
Erhållet koncernbidrag		37 226	28 919
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		55 441	–6 245
Minskning av likvida medel		–7 091	–58 441
Likvida medel vid årets början		91 210	149 651
Likvida medel vid årets slut		84 119	91 210

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital, inför nya upplysningar avseende finansiella instrument. IFRS 7 har ingen inverkan på klassificering och värdering av koncernens finansiella instrument.

IFRIC 8, "Tillämpningsområdet för IFRS 2", kräver att transaktioner som berör utfärdande av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 10,"Delårsrapportering och värdenedgångar", tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 14, "IAS 19 – The limit on a defined benefit asset, minimum funding requirements and their interaction". IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skulden kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifinansiering. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter, eftersom det inte föreligger någon nettotillgång i någon av koncernens pensionsplaner och dessa planer inte innehåller något krav på minimifinansiering.

Tolkning som koncernen tillämpar i förtid

IFRS 8, Rörelsesegment, har tillämpats i förtid av koncernen under 2008. IFRS 8 ersätter IAS 14, Segmentrapportering, och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Den nya standarden kräver en rapportering utifrån ledningens perspektiv, där segmentinformationen presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Vidare ska segmenten rapporteras på ett sätt som är mer i överensstämmelse med de interna rapporter som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Värderingen av företagets tillgångar och skulder har inte påverkats. Jämförelsesiffror för 2007 har räknats om.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft men som inte är relevanta för koncernen

Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men är inte relevanta för koncernen:

• IFRS 4, Försäkringsavtal
• IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer,
• IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat,
• IFRIC 11, Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, samt
• IFRIC 12, "Service consession arrangements".

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande nya standarder samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen:

• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringarna innebär framförallt förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen aktiverar under 2008 lånekostnader hänförliga till investering i den nya avfallsanläggningen i Storbritannien.
• IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) Vesting conditions and cancellations (gäller från den 1 januari 2009). ). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att "non-vesting conditions" ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på egetkapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart, som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om "non-vesting conditions" uppfyllts eller inte. Denna ändring har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som påbörjas den 1 januari 2010. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv, men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

1

• IAS 32 (Ändring), Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter – "Puttable financial instruments and obligations arising on liquidation" (gäller från den 1 januari 2009). Enligt de ändrade standarderna ska klassificering som eget kapital ske för inlösningsbara finansiella instrument och instrument, eller delar av instrument, som påför företaget en förpliktelse att till en annan part överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar endast vid likvidation, under förutsättning att de finansiella instrumenten har särskilda egenskaper och uppfyller vissa villkor. Koncernen kommer att tillämpa IAS 32 och IAS 1 från den 1 januari 2009, men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändring har gjorts i definitionen av lånekostnader så att räntekostnader beräknas med hjälp av effektivräntemetoden så som den definieras i IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Härigenom elimineras skillnaden mellan IAS 39 och IAS 23. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 vid aktivering av lånekostnader, framåtriktat från den 1 januari 2009.
• IAS 28 (Ändring), Innehav i intresseföretag (och de därav följande ändringarna i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering, och IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar) (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASB:s årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett innehav i ett intressebolag behandlas som en enskild tillgång vad avser prövning av eventuellt nedskrivningsbehov och en eventuell nedskrivningsförlust fördelas inte på specifika tillgångar som ingår i innehavet, exemeplvis goodwill. Återföringar av nedskrivningar redovisas som en justering av innehavets värde i den utsträckning som intresssebolagets återvinningsbara belopp ökar. Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 vid prövning av nedskrivningsbehov avseende innehav i dotterbolag och därmed sammanhängande nedskrivningar från den 1 januari 2009.

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen

Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men är inte relevanta för koncernen.

• IFRIC 13, Customer loyalty programmes1 (gäller från den 1 juli 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (exempelvis lojalitetspoäng eller gratis produkter) handlar det om ett avtal med flera delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. IFRIC 13 är inte relevant för koncernen eftersom inget koncernföretag har något lojalitetsprogram.
• IFRIC 15, "Agreements for constructions of real estates" (gäller från den 1 januari 2009). Tolkningen klargör om IAS 18, Intäkter, eller IAS 11, Entreprenadavtal, ska tillämpas på vissa transaktioner. Den kommer sannolikt att leda till att IAS 18 tilllämpas på fler transaktaioner. IFRIC 15 är inte relevant för koncernens verksamhet eftersom alla intäkter redovisas enlig IAS 18.
• IFRIC 17, "Distributions of non-cash assets to owners" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). IFRIC 17 ger vägledning om att en skuld avseende sakutdelning ska redovisas då företaget har ett åtagande gentemot sina aktieägare och att skulden ska värderas till verkligt värde. När skulden regleras, dvs vid utdelningstidpunkten, ska tillgångarna som delas ut för att reglera skulden omvärderas till verkligt värde. Resultatet av omvärderingen ska redovisas i resultaträkningen. IFRIC 17 anger även att IFRS 5, Anläggningar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, är tillämplig för anläggningstillgångar som är tillgängliga för utdelning. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 vid sakutdelningar och i de fall utdelningen är en blandning av sakutdelning och kontanter, framåtriktat från den 1 januari 2010.

1.2 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridiska personer. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

1.3 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med minoritetsaktieägare

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritetsaktieägare resulterar i vinster och förluster för koncernen, vilka redovisas i resultaträkningen. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

1.4 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högsteverkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.5 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för ickemonetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.6 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

ƒ byggnader	25–50 år
ƒ maskiner	3–20 år
ƒ inventarier och installationer	3–15 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Andra vinster/förluster – netto i resultaträkningen.

1.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intressebolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.Koncernen fördelar goodwill till samtliga rörelsegrenar i samtliga länder där koncernen bedriver verksamhet.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår.

Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Hyresrätter och liknande rättigheter

Hyresrättighet och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod.

1.8 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.9 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

1

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar samt Likvida medel i balansräkningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Koncernen har för närvarande inga sådan tillgångar.

1.10 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

(a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),

(b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 20. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Kassaflödessäkring

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktioner slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens post Andra vinster/förluster – netto.

1.11 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.12 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.

1.13 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.14 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.15 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

1.16 UPPLÅNING

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.17 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intressebolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

1.18 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i eget kapital i redogörelsen över redovisade intäkter och kostnader under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.19 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

1.20 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Färdigställandegraden fastställs som nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen i procent av beräknade uppdragsutgifter för varje uppdrag.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.21 LEASING

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

1.22 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansstab enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 50 procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till USdollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2008 ha varit MSEK 2,2 (1,6) lägre, till största delen som en följd att koncernens totala kostnader i USD är något högre än motsvarande intäkter i USD. Det låga kapacitetsutnyttjandet i Erwinanläggningen i USA har dessutom bidragit till förlustsiffror för verksamheten i USA. Eget kapital skulle ha varit MSEK 32,3 (29,4) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euron med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2008 ha varit MSEK 2,5 (3,4) högre, till största delen som en följd av positiva nettoresultat i den tyska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 9,4 (6,8) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till det brittiska pundet med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2008 ha varit MSEK 0,5 (0) högre, till största delen som en följd av ökade intäkter i Storbritannien som även påverkat segment Sverige positivt. Eget kapital skulle ha varit MSEK 3,0 (0,1) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2008 och 2007 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 28.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 procent skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,4.

Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2008 varit 0,5 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,1 (0) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med ny upplåning med fast ränta. Upplåning i övriga valutor var under 2007 och 2008 till fast ränta och påverkades inte av ränteförändringar.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst AA-ratingför placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 19.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 28) och likvida medel (not 23), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2008	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	37 742	59 631	225 475	65 414
Derivatinstrument	2 432	1 202	7
Leverantörsskulder och andra skulder	357 512	646	1 938	6 554

Per den 31 december 2007	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	122 287	47 130	75 866	73 372
Derivatinstrument	158	41	11
Leverantörsskulder och andra skulder	301 552	648	1 944	5 350

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2008	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar
– utflöde
– inflöde	36 903	12 415	4 388

Per den 31 december 2007	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar
– utflöde	3 657
– inflöde	30 028	4 193	1 010

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för Likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive minoritetsintresse.

2008	2007
388 262	318 655
–147 713	–176 873
240 549	141 782
610 785	571 833
39 %	25%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2008 var främst en följd av omräkningseffekter på upplåning i USD samt ökad upplåning relaterad till investeringar i den brittiska verksamheten.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16). Vid beräkning av nyttjandevärde har samma diskonteringsränta använts i samtliga beräkningar eftersom hänsyn till skillnad i risk mellan olika kassagenererande enheter i allt väsentligt redan tagits med vid bedömning av kassaflöden.

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs.

Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att:

• minska den aktuella skattefordran med MSEK 1,1 om utfallet är ogynnsamt, eller
• öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 1,1 om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med MSEK 3 om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 3 om den utförda andelen hade minskat.

Not 4 Segmentinformation

		Stor			Global
Räkenskapsåret 2008	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	152 287	148 704	387 872	317 141	195 988	128 361	–44 402	1 285 951
Extern nettoomsättning	126 047	148 704	386 231	317 141	192 438	115 390		1 285 951
EBITDA före engångsposter	38 934	–2 172	32 270	7 449	20 039	–24 804		71 716
Av- och nedskrivningar	–8 240	–3 924	–9 004	–35 405	–6 985	–3 894		–67 452
Resultat från intressebolag och joint ventures		2 880		5 585				8 465
Rörelseresultat	30 694	–3 216	23 266	–22 371	13 054	–28 698	0	12 729
Finansiella poster, netto								–12 033
Skatter								446
Nettoresultat								1 142
Kapitalandelar i intressebolag och joint
ventures		1 994		20 020	50			22 064
Övriga operativa segmentstsillgångar	133 869	131 074	301 424	638 561	147 507	434 312	–298 061	1 488 686
Summa tillgångar								1 510 750
Operativa segmentsskulder	78 771	98 652	211 637	365 328	120 383	323 255	–298 061	899 965
Justerat eget kapital								610 785
Summa eget kapital och skulder								1 510 750
Investeringar	7 756	38 327	7 808	26 349	14 427	13 731		108 398
Medeltal antal anställda	78	86	594	156	129	87		1 130
		Stor			Global
Räkenskapsåret 2007	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	135 438	129 120	341 289	427 689	178 752	159 090	–56 731	1 314 647
Extern nettoomsättning	104 372	125 771	339 561	427 689	167 170	150 084		1 314 647
EBITDA före engångsposter	33 978	5 420	30 603	41 703	22 562	–35 201		99 065
Engångsposter							23 184	23 184
Av- och nedskrivningar	–5 778	–2 434	–5 258	–35 456	–8 122	–3 097		–60 145
Rörelseresultat	28 200	2 986	25 345	6 247	14 440	–38 298	23 184	62 104
Finansiella poster, netto								–16 118
Skatter								1 234
Nettoresultat								47 220
Övriga operativa segmentstillgångar	121 080	89 910	244 369	624 588	183 293	389 477	–306 761	1 345 956
Summa tillgångar								1 345 956
Operativa segmentsskulder	58 810	47 800	179 087	326 288	158 719	285 017	–281 598	774 123
Justerat eget kapital								571 833

Summa eget kapital och skulder 1 345 956

Investeringar 33 886 42 444 17 647 21 400 5 267 6 683 127 327 Medeltal antal anställda 78 65 564 234 118 82 1 141

Extern nettoomsättning per produktområde

	2008	2007
Avfallshantering	495 805	565 296
Avveckling	331 856	268 669
Teknik- och underhållstjänster	174 742	163 428
Driftoptimering	195 988	167 170
Övrigt	87 560	150 084
Summa	1 285 951	1 314 647

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB SVAFO. AB SVAFO ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare forskningsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden.

Extern nettoomsättning baserad på det land där kunden finns

		2008		2007
	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	226 400	17,6	258 662	19,7
Europa exkl Sverige	678 530	52,8	564 323	42,8
Nordamerika	369 034	28,7	463 560	35,3
Asien	11 975	0,9	25 853	2,0
Alla övriga länder	12	0,0	2 249	0,2
Summa	1 285 951	100,0	1 314 647	100,0

Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent av den totala omsättningen.

Anläggningstillgångar per land

		2008		2007
	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	179 016	17,5	148 265	17,6
Europa exkl Sverige	248 047	24,2	197 380	23,4
Nordamerika	597 282	58,3	496 862	59,0
Asien	203	0,0	141	0,0
Summa	1 024 548	100,0	842 648	100,0

Not 5 Andra vinster och förluster – netto

	2008	2007
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– verkligt värde-förluster	–541	–203
– verkligt värde-vinster	1 408	599
Valutaterminskontrakt
– valutakursdifferenser netto	–3 238	–1 425
Summa	–2 371	–1 029

Not 6 Övriga intäkter

	2008	2007
Försäljning av dotterbolag	-	23 184
Försäljning av materiella tillgångar	770	733
Övrigt	670	572
Summa	1 440	24 489

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2008	2007
Inköp material och tjänster	510 077	552 063
Personalkostnader	635 089	610 289
Energi	27 336	21 705
Av- och nedskrivningar	65 839	60 502
Övriga kostnader	39 649	31 444
Summa	1 277 990	1 276 003

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2008	2007
PricewaterhouseCoopers
– revisionsuppdrag	3 475	2 071
– andra uppdrag	2 061	6 786
Övriga revisorer
– revisionsuppdrag	175	192
– andra uppdrag	69

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda

	2008	2007
Löner	522 428	481 561
Sociala avgifter	96 374	84 851
Pensionskostnader - avgiftsbaserade	22 871	25 066
Pensionskostnader - förmånsbaserade	116	284
Summa	641 789	591 762

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda

			2008			2007
		varav			varav
	Styrelse & VD	tantiem & bonus	Övriga anställda	Styrelse & VD	tantiem & bonus	Övriga anställda
Moderbolaget	4 787	–110	8 977	5 033	110	6 926
Dotterbolag i Sverige	2 067	94	101 204	1 913	72	93 175
Dotterbolag utomlands
– Norge	-		1 798	-		2 388
– Tyskland	1 930	308	245 417	1 644	148	236 378
– Storbritannien	1 788	84	50 976	1 399	108	27 505
– USA	3 463	184	96 954	3 993	510	99 451
– Japan	664	16	307	571	-	287
– Schweiz	-		1 208	-		898
– Frankrike	-		888
Totalt dotterbolag	9 912	686	498 752	9 520	838	460 082
Totalt koncernen	14 699	576	507 729	14 553	948	467 008

Medeltal antal anställda

		2008						2007
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	5	11	6	4	10
Dotterbolag i Sverige	180	67	247	170	63	233
Dotterbolag utomlands
– Norge	2	-	2	3	-	3
– Tyskland	520	68	588	499	68	567
– Storbritannien	71	15	86	57	8	65
– USA	161	22	183	232	28	260
– Japan	1	1	2	1	1	2
– Schweiz	1	-	1	1	-	1
– Frankrike	10	-	10
Totalt dotterbolag	946	173	1 119	963	168	1 131
Totalt koncernen	952	178	1 130	969	172	1 141

Könsfördelning i koncernen för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare

		2008		2007
	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	9
VD och övriga ledande befattningshavare	9	8	8	7
Totalt koncernen	20	16	19	16

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 36.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2008	2007
Ränteintäkter
– kortfristiga banktillgodohavanden	5 492	8 293
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	1 923	255
Övriga finansiella intäkter	-	168
Finansiella intäkter	7 415	8 716
Räntekostnader
– banklån	–17 131	–22 207
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–990	–1 173
Andra finansiella kostnader	–1 327	–1 454
Finansiella kostnader	–19 448	–24 834
Finansiella poster – netto	–12 033	–16 118

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2008	2007
Andra vinster och förluster - netto (not 5)	–2 371	–1 029
Finansiella poster (not 10)	933	–918
Summa	–1 438	–1 947

Not 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 24).

	2008	2007
Årets resultat	–395	46 475
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie)	–0,05	5,65

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie)	–0,05	5,65
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Årets resultat	–395	46 475
	2008	2007

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2008 och 2007 uppgick till kSEK 16 437 (2 kr per aktie) respektive kSEK 16 437 (2 kr per aktie). På årsstämman den 22 april 2009 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2008 på 1 krona per aktie, totalt kSEK 8 219, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.

Not 11 Inkomstskatt

	2008	2007
Uppskjuten skatt	10 164	11 319
Aktuell skatt	–9 718	–10 085
Summa	446	1 234

Svensk inkomstskatt uppgår till 28 (28) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2008	2007
Resultat före skatt	696	45 987
Skatt enligt gällande skattesats	–196	–12 876
Ej skattepliktiga intäkter	86	10 053
Ej avdragsgilla kostnader	–1 327	–983
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner	1 024	328
Justering utländsk skattesats	74	–2 733
Justering tidigare års taxering	1 556	3 089
Övriga effekter	–771	4 356
Skattekostnad	446	1 234

Vägd genomsnittlig skattesats var –64 (–3) procent. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen förklaras framför allt av tidigare icke redovisade latenta skattefordringar i Sverige samt justering av föregående års skattekostnader i Storbritannien, Tyskland och Sverige.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2007
Anskaffningsvärde	160 183	357 600	252 984	38 283	809 050
Ackumulerad av- och nedskrivning	–73 503	–182 672	–152 228	-	–408 403
Bokfört värde	86 680	174 928	100 756	38 283	400 647
1 januari - 31 december 2007
Ingående bokfört värde	86 680	174 928	100 756	38 283	400 647
Valutakursdifferenser	–2 453	–8 810	–4 581	–834	–16 678
Förvärv av dotterbolag	-		401	-	401
Avyttrade dotterbolag	–1 549	–236	–461	-	–2 246
Investeringar	3 714	6 124	15 784	54 890	80 512
Under året genomförda omfördelningar	29 818	13 826	4 726	–51 132	–2 762
Avyttringar och utrangeringar	–491	–95	–669	–483	–1 738
Avskrivningar	–3 850	–25 968	–21 724	-	–51 542
Utgående bokfört värde	111 869	159 769	94 232	40 724	406 594
Per den 31 december 2007
Anskaffningsvärde	188 307	350 764	257 732	40 724	837 527
Ackumulerad av- och nedskrivning	–76 438	–190 995	–163 500	-	–430 933
Bokfört värde	111 869	159 769	94 232	40 724	406 594
1 januari - 31 december 2008
Ingående bokfört värde	111 869	159 769	94 232	40 724	406 594
Valutakursdifferenser	4 350	22 996	12 375	3 250	42 971
Förvärv av dotterbolag	-		3	-	3
Investeringar	2 721	4 597	13 052	75 158	95 528
Under året genomförda omfördelningar	15 862	37 914	5 998	–40 023	19 751
Avyttringar och utrangeringar	–806	–827	–392	–2 710	–4 735
Avskrivningar	–5 428	–26 561	–24 161	-	–56 150
Årets nedskrivning	-		–222	-	–222
Utgående bokfört värde	128 568	197 888	100 885	76 399	503 740
Per den 31 december 2008
Anskaffningsvärde	212 084	445 749	308 075	76 399	1 042 307
Ackumulerad av- och nedskrivning	–83 516	–247 861	–207 190	-	–538 567
Bokfört värde	128 568	197 888	100 885	76 399	503 740

Avskrivningskostnader ingår i kostnad sålda varor med kSEK 51 400, i försäljnings- och marknadsföringskostnader kSEK 281, i administrationskostnader kSEK 3 952 och i forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 517. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 2 441 (-). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 29 888 samt mark kSEK 26 202.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu	Hyres rätter och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2007
Anskaffningsvärde	310 129	21 698	53 110	384 937
Ackumulerad av- och nedskrivning	–5 386	–19 045	–4 932	–29 363
Bokfört värde	304 743	2 653	48 178	355 574
1 januari - 31 december 2007
Ingående bokfört värde	304 743	2 653	48 178	355 574
Valutakursdifferenser	–2 503	1	–2 430	–4 932
Förvärv av dotterbolag	28 959		11 827	40 786
Avyttrade dotterbolag	–11 250			–11 250
Justering förvärvsvärde	–2 857			–2 857
Omfördelningar	–5 386	10	5 376	0
Avskrivningar		–2 186	–6 417	–8 603
Utgående bokfört värde	311 706	478	56 534	368 718
Per den 31 december 2007
Anskaffningsvärde	317 092	21 732	67 067	405 891
Ackumulerad av- och nedskrivning	–5 386	–21 254	–10 533	–37 173
Bokfört värde	311 706	478	56 534	368 718
1 januari - 31 december 2008
Ingående bokfört värde	311 706	478	56 534	368 718
Valutakursdifferenser	47 241	–1	7 807	55 047
Förvärv av dotterbolag	3 455		917	4 372
Justering förvärvsvärde	605			605
Investeringar		1 217	479	1 696
Omfördelningar		87	–87	0
Avskrivningar		–538	–10 509	–11 047
Årets nedskrivning		–33		–33
Utgående bokfört värde	363 007	1 210	55 141	419 358
Per den 31 december 2008
Anskaffningsvärde	368 393	22 970	78 639	470 002
Ackumulerad av- och nedskrivning	–5 386	–21 760	–23 498	–50 644
Bokfört värde	363 007	1 210	55 141	419 358

Not 17 Innehav i intressebolag

	2008	2007
Ingående balans	-	-
Resultatandel	8 465
Erhållen utdelning från intressebolag	–744
Överfört från övriga finansiella tillgångar	13 475
Erhållen andel genom förvärv av dotterbolag	50
Valutakursdifferenser	818
Utgående balans	22 064	-

Koncernens andel av resultatet i de viktigaste intressebolagen, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2007		Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	27 715	13 521	76 262	2 935	50
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	-				15
Summa		27 715	13 521	76 262	2 935
2008		Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	31 318	11 296	76 543	3 052	50
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	5 724	5 584	7 965	0	15
KraftAkademin AB	Sverige	68	12	145	3	20

THOR Treatment Technologies, LLC är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.

UK Nuclear Waste Management Ltd är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 16 (forts)

Övriga immateriella tillgångar består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt. Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor i resultaträkningen med kSEK 11 047 (8 603).

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan.

	2008	2007
Sverige
Storbritannien	24 226	27 143
Tyskland	130 800	113 504
USA	205 150	171 059
Global Services	2 831
Övrigt
Summa	363 007	311 706

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Beräkningen genomförs för respektive KGE och utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på historisk utveckling samt affärsplaner för de tre närmaste åren. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt per år. För respektive KGE fastställs återvinningsbart belopp som ett nuvärde av framtida betalningsflöden. Återvinningsbart belopp för koncernens KGE fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Som diskonteringsränta tillämpas en för koncernen beräknad vägd kapitalkostnad bestående av kostnaden för lånat kapital och kostnaden för eget kapital.

Kostnaden för lånat kapital beräknas baserat på en bedömd genomsnittlig ränta för koncernens låneportfölj. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnaden, som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 9 (8) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Not 18 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2008
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument		146	425	571
Kundfordringar och andra fordringar	309 156	15 344		324 500
Likvida medel	147 713			147 713
Summa	456 869	15 490	425	472 784

	Skulder värderade till verkligt värde via	Derivat för	Övriga finansiella
	resultaträkningen	säkringsändamål	skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning			388 262	388 262
Derivatinstrument	2 754	887		3 641
Summa	2 754	887	388 262	391 903

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2007
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument		1 289		1 289
Kundfordringar och andra fordringar	313 667	14 748		328 415
Likvida medel	176 873			176 873
Summa	490 540	16 037	-	506 577

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning			318 655	318 655
Derivatinstrument	210			210
Summa	210	-	318 655	318 865

Not 19 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

	2008	2007
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– nya kunder (mindre än 6 månader)	11 389	2 160
– befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	147 456	130 897
– befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	42 903	72 914
Summa	201 748	205 971
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA	147 713	176 873
Summa	147 713	176 873
Derivatinstrument
AA	571	1 289
Summa	571	1 289

Ingen av de fullgoda finansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året.

Not 20 Derivatinstrument

		2008		2007
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	571	3 641	1 289	210

Omvärdering av valutaterminskontrakt, som uppfyller krav för säkringsredovisning, sker över eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2008-12-31

					INFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	JPY	USD
Förfalloår		000	000	000	000
2009	Belopp	854	259	23 970	3 184
	Kurs 1)	10,087	11,835	0,068	7,408
2010	Belopp	98		39 970	1 178
	Kurs 1)	10,132		0,069	7,369
2011	Belopp				273
	Kurs 1)				7,719
2012	Belopp				297
	Kurs 1)				7,680
	Omräknat till verkligt värde, kSEK	9 607	3 065	4 388	36 656

1) Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 56 737.

Not 21 Kundfordringar och andra fordringar

	2008	2007
Kundfordringar	211 032	213 554
Avgår – reservering för värdeminskning
i fordringar	–9 284	–7 583
Kundfordringar netto	201 748	205 971
Aktier i andra företag	5 558	5 645
Andra värdepapper	9 786	9 103
Pågående tjänsteuppdrag	20 553	16 741
Skattefordringar	6 972	24 022
Övriga fordringar	25 316	35 465
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– upplupna intäkter	31 853	16 857
– upplupna ränteintäkter	9	225
– förutbetalda hyror	1 768	746
– förutbetalda leasingavgifter	61	177
– förutbetalda försäkringspremier	7 368	5 299
– övriga förutbetalda kostnader	13 508	8 164
Summa	324 500	328 415
Långfristig del	15 344	25 372
Kortfristig del	309 156	303 043
Summa	324 500	328 415

Kundfordringar och andra fordringar har upptagits till verkligt värde. Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2008 var kundfordringar uppgående till kSEK 84 573 (68 349) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2008	2007
Mindre än 3 månader	71 207	40 668
3 till 6 månader	3 662	24 546
Mer än 6 månader	9 704	3 135
Summa	84 573	68 349

Not 21 (forts)

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2008	2007
SEK	89 629	87 920
EUR	76 791	66 175
GBP	91 223	37 362
USD	49 931	107 909
Andra valutor	1 582	3 677
Summa	309 156	303 043

Förändringar i reserven för osäkra fordringar är som följer.

	2008	2007
Per den 1 januari 2008	–7 583	–863
Omräkningsdifferens	–1 441
Reservering för osäkra fordringar	–333	–7 200
Fordringar som skrivits bort som ej indriv
ningsbara	73	–593
Återförda outnyttjade belopp	-	802
Avyttring av dotterbolag	-	271
Per den 31 december 2008	–9 284	–7 583

Avsättningar till respektive återföring av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt

Not 22 Varulager

	2008	2007
Råmaterial	4 891	5 096
Pågående arbete	22 159	15 820
Färdiga varor	1 767	1 543
Summa	28 817	22 459

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten kostnad för sålda varor och uppgår till kSEK 30 510 (19 339).

Not 23 Likvida medel

	2008	2007
Kassa och bank	147 713	176 873
Summa	147 713	176 873

Not 24 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Per den 31 december 2008	8 218 611	8 219	225 272
Omföring inom eget kapital	-		–687
Per den 1 januari 2008	8 218 611	8 219	225 959
Per den 31 december 2007	8 218 611	8 219	225 959
Per den 1 januari 2007	8 218 611	8 219	225 959
	Antal aktier	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

25 26 27 28

Not 25 Balanserad vinst

Per den 31 december 2008	327 985
Omföring inom eget kapital	687
Betald utdelning avseende 2007	–16 437
Årets resultat	–395
Per den 1 januari 2008	344 130
Per den 31 december 2007	344 130
Omföring av resultat till minoritet	–2 442
Betald utdelning avseende 2006	–16 437
Årets resultat	46 475
Per den 1 januari 2007	316 534

Not 26 Reserver

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2007	7 653	-	7 653
Valutakursdifferenser	–17 585	-	–17 585
Per den 31 december 2007	–9 932	-	–9 932
Per den 1 januari 2008	–9 932		–9 932
Valutakursdifferenser	59 262		59 262
Kassaflödessäkringar
– verkligt värde-differenser		–462	–462
– skatt på verkligt värde-differenser		121	121
Per den 31 december 2008	49 330	–341	48 989

Not 27 Leverantörsskulder och andra skulder

	2008	2007
Leverantörsskulder	97 387	63 333
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	29 425	35 292
Förskott från kunder	32 605	37 716
Sociala avgifter och andra skatter	54 508	29 490
Övriga skulder	16 432	9 218
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– förutbetalda intäkter	19 947	17 425
– upplupna räntekostnader	1 836	312
– upplupna löner	31 280	50 291
– upplupna pensionskostnader	9 138	10 574
– upplupen skattekostnad	-	769
– övriga poster	74 092	55 074
Summa	366 650	309 494
Långfristig del	9 138	7 942
Kortfristig del	357 512	301 552
Summa	366 650	309 494

Not 28 Upplåning

2008	2007
350 520	196 368
37 742	122 287
388 262	318 655

Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling på balansdagen

	2008	2007
6–12 månader	388 262	137 113
1–5 år	-	181 542
Summa	388 262	318 655

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 99 099 (94 169). Säkerhet för banklån utgörs av koncernens aktier i dotterbolag.

Förfallodagar för upplåning

	2008	2007
Mindre än 1 år	71 225	122 287
Mellan 1 och 2 år	66 794	47 130
Mellan 2 och 5 år	236 803	75 866
Mer än 5 år	13 440	73 372
Summa	388 262	318 655

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning

	2008	2007
EUR	99 480	94 169
USD	219 342	209 042
GBP	69 440	15 444
Summa	388 262	318 655

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter

	2008	2007
Rörlig ränta
– löper ut inom ett år	31 882	27 034
– löper ut efter mer än ett år	4 950	5 580
Summa	36 832	32 614

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter som periodiskt ses över och omprövas. Denna översyn sker årligen under december månad.

Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån

	2008	2007
EUR	4,45%	4,30%
USD	4,54%	5,74%
GBP	7,24%	6,89%

Not 29 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:

Kvittade belopp	2008	2007
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader	49 434	36 160
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader	14 553	5 448
Summa	63 987	41 608
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader	31 780	38 391
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader	2 549	2 498
Summa	34 329	40 889

Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:

	Skattemässiga
Uppskjutna skattefordringar	underskott	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2007	41 317	3 085	44 402
Redovisat i resultaträkningen	2 397	–2 792	–395
Förändring genom avyttring av dotterbolag		–145	–145
Omräkningsdifferenser	–2 254		–2 254
Per den 31 december 2007	41 460	148	41 608
Redovisat i resultaträkningen	12 271	1 693	13 964
Omklassificering		1 550	1 550
Redovisat i eget kapital		121	121
Omräkningsdifferenser	6 744		6 744
Per den 31 december 2008	60 475	3 512	63 987

Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2007	5 503	38 884	44 387
Redovisat i resultaträkningen	–72	–6 961	–7 033
Förändring genom förvärv		3 741	3 741
Omräkningsdifferenser		–206	–206
Per den 31 december 2007	5 431	35 458	40 889
Redovisat i resultaträkningen	1 124	1 406	2 530
Omklassificering		–14 488	–14 488
Förändring genom förvärv		458	458
Omräkningsdifferenser		4 940	4 940
Per den 31 december 2008	6 555	27 774	34 329

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 42,8, att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 56,1 (36,2).

Not 30 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. En omklassificering har skett avseende en förmånsbaserad pensionsplan i Sverige. Pensionsplanen är från 2005 avgiftsbestämd. Övriga pensionsförpliktelser har ej ansetts medföra någon materiell effekt, varför dessa ej har räknats om enligt IAS 19.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till kSEK 3 846 (6 970). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 126 (164) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2008	2007
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	7 790	5 961
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	22 987	25 350

Belopp som redovisas i balansräkningen

	2008	2007
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	7 790	5 961
Summa	7 790	5 961

Belopp som redovisas i resultaträkningen

	2008	2007
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	328	142
Räntekostnad	58	142
Summa	386	284

Av den totala kostnaden ingick kSEK 76 (28) och 310 (256) i posterna kostnad sålda varor respektive administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till kSEK - (-).

Förändringar i den skuld som redovisas i koncernens balansräkning

	2008	2007
Vid årets början	5 961	5 939
Omräkningsdifferenser	1 476	–109
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	386	284
Erlagda avgifter	–33	–153
Vid årets slut	7 790	5 961

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

	2008	2007
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	386	284
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	19 214	21 467
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	3 387	3 599
Summa	22 987	25 350

Aktuariella antaganden

	2008	2007
Diskonteringsränta	5,6%	5,3%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	3,0%	3,0%
Framtida pensionsökningar	2,2%	1,9%

Not 31 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Omstruk turering	Övriga avsätt ningar	Total
Per den 1 januari 2008	53 137	11 217	23 058	87 412
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– tillkommande avsättningar	18 691		1 279	19 970
Valutakursdifferenser	–1 419			–1 419
Effekter av ändrade förutsättningar
för diskontering	1 388		3 927	5 315
Utnyttjat belopp under perioden	–18 336	–3 637		–21 973
Omräkningsdifferens			4 344	4 344
Per den 31 december 2008	53 461	7 580	32 608	93 649
Långfristig del	52 721		31 755	84 476
Kortfristig del	740	7 580	853	9 173
Summa	53 461	7 580	32 608	93 649

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Betalningsskyldiga för denna avgift är de svenska kärnkraftsproducenterna. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall samt rivning av anläggningar med MSEK 53,5. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,7 utnyttjas under 2009, MSEK 25,3 tidigast med början om 10 år och resterande förväntas utnyttjas först när verksamheten upphör och anläggningarna ska rivas. Tillkommande avsättningar 2008 avser huvudsakligen framtida rivningskostnader för nyuppförda avfallsbehandlingsanläggningar i Sverige.

Omstrukturering

I december 2004 beslutade Studsvik AB:s styrelse att koncernens reaktordrift skulle upphöra under 2005. Driften upphörde i juni 2005 varefter en omstrukturering av verksamheten påbörjades. Denna bedöms avslutas i sin helhet under 2009.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar huvudsakligen framtida kostnader för rivning av de amerikanska avfallshanteringsanläggningarna.

Not 32 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet

	2008	2007
Av- och nedskrivningar	67 452	60 145
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	–2 124	–733
Resultat vid avyttring av dotterbolag	-	–23 184
Resultatandelar intressebolag	–8 465
Förändring i avsättningar	4 079	1 276
Summa	60 942	37 504

Not 33 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 63 290 (93 257) till tredje man. Inga ytterligare betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 34 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2008	2007
Materiella anläggningstillgångar	17 424	9 309
Summa	17 424	9 309

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 23 591 (7 646).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter

	2008	2007
Inom 1 år	13 733	5 240
Mellan 1 och 5 år	19 211	13 416
Mer än 5 år	3 819
Summa	36 763	18 656

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing

	Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2007	12 221
Årets avskrivning	–3 978
Utgående bokfört värde den 31 december 2007	8 243
Ingående bokfört värde den 1 januari 2008	8 243
Årets avskrivning	–2 904
Omräkningsdifferenser	1 114
Utgående bokfört värde den 31 december 2008	6 453

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter

	2008	2007
Inom 1 år	303	3 123
Mellan 1 och 5 år	8 217	5 397
Summa	8 520	8 520

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till kSEK 64 (721). Koncernens finansiella leasing omfattar i huvudsak leasingkontrakt på transportfordon i USA.

Not 35 Rörelseförvärv

Den 13 oktober 2008 förvärvade Studsvik Nuclear AB 100 procent av aktierna i ALARA Holding i Skultuna AB och dess helägda dotterbolag ALARA Engineering AB med verksamhet i Sverige. ALARA bedriver konsultverksamhet inom kärnkraftsområdet med kunder i Sverige och Finland.

Den 18 december 2008 förvärvade Studsvik, Inc. resterande 10 procent av aktierna i Studsvik Processing Facility Erwin, LLC i Erwin, Tennessee, USA. I Studsvik Processing Facility Erwin (SPFE) behandlas vått låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk med utnyttjande av Studsviks patenterade pyrolysteknik. Företaget har redovisats som dotterbolag. Köpeskillingen för resterande 10 procent av aktierna uppgick till kUSD 750.

Den förvärvade verksamheten i ALARA bidrog med en nettoomsättning på kSEK 2 348 och ett rörelseresultat på kSEK 71 för perioden den 13 oktober till och med den 31 december 2008. Om förvärvet hade skett per den 1 januari skulle koncernens omsättning ha varit kSEK 1 289 580 och årets rörelseresultat kSEK 13 236. Dessa belopp har beräknats med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper och korrigering av dotterbolagens resultat, så att de inkluderar tillkommande avskrivningar, som skulle ha gjorts om verkligt värdejusteringar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar hade gjorts per den 1 januari 2008.

Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill

	ALARA	SPFE
Till säljarna erlagd köpeskilling	4 828	5 775
Direkta kostnader i samband med förvärv	109	461
Sammanlagd köpeskilling	4 937	6 236
Verkligt värde på förvärvade nettotill
gångar	–2 106	–5 612
Goodwill	2 831	624

Goodwill är hänförlig till förväntad marknadsposition och synergieffekter som beräknas uppstå vid integration med övriga liknande verksamheter i Studsvik.

Tillgångar och skulder till följd av förvärven

		ALARA	SPFE
	Verkligt värde	Förvärvat redovisat värde	Verkligt värde	Förvärvat redovisat värde
Immateriella anläggningstillgångar	917
Materiella anläggningstillgångar	3	3
Långfristiga finansiella tillgångar	50	50
Kundfordringar och andra fordringar	1 385	1 385
Likvida medel	1 279	1 279
Summa	3 634	2 717	-	-
Minoritetsandel			–5 612	–5 612
Leverantörsskulder	11	11
Övriga kortfristiga skulder	1 059	1 059
Uppskjutna skatter	458	201
Summa	1 528	1 271	–5 612	–5 612
Förvärvade nettotillgångar	2 106	1 446	5 612	5 612
Kassaflöde från förvärv av dotterbolag
Erlagd köpeskilling		11 173
Finansiell skuld till säljarna		–3 849
Likvida medel i förvärvade dotterbolag		–1 279
Förändring av koncernens likvida
medel vid förvärv		6 045

Not 36 Information om styrelse och ledande befattningshavare

	Grundlön/
Löner och övriga förmåner 2008	Styrelsearvode	Kommittéarvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	625	25				650
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	212					212
– Ingemar Eliasson	212	50				262
– Lars Engström	112					112
– Anna Karinen	350					350
– Alf Lindfors	212					212
– Per Ludvigsson	212	25				237
– Leif Nilsson *)	100					100
Arbetstagarrepresentanter (4)	22					22
Verkställande direktören	2 692			148	799	3 639
Andra ledande befattningshavare (8)	11 025		661	550	2 575	14 811
Summa	15 774	100	661	698	3 374	20 607

*) Styrelseledamot t o m den 22 april 2008.

Löner och övriga förmåner 2007	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommittéarvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	300					300
– Per Wahlström *)	275					275
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	200					200
– Ingemar Eliasson	200					200
– Håkan Johansson **)	150					150
– Anna Karinen	275					275
– Alf Lindfors	200					200
– Per Ludvigsson	100					100
– Leif Nilsson	200					200
– Henry Sténson **)	100					100
Arbetstagarrepresentanter (4)	112					112
Verkställande direktören	2 679		127	121	858	3 785
Andra ledande befattningshavare (7)	9 273		330	538	2 088	12 229
varav avgående (1)	470					470
Summa	14 064	-	457	659	2 946	18 126

*) Styrelseordförande t o m den 19 april 2007.**) Styrelseledamot t o m den 19 april 2007.

Ersättningar till styrelse och andra ledande
befattningshavare	2008	2007
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	8 802	8 772
– varav tantiem	93	204
Pensioner	2 504	2 429
Antal personer	16	18
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	7 733	5 749
– varav tantiem	568	230
Pensioner	870	517
Antal personer	5	5
Koncernen
Löner och andra ersättningar	16 535	14 521
– varav tantiem	661	434
Pensioner	3 374	2 946
Antal personer	21	23

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2008.

Verkställande direktören har rätt till bonus. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2009 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncernens nettoomsättning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras bonus för 2009 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår bonus med 50 procent av grundlönen.

Not 36 (forts)

Finansiella instrument

Verkställande direktören har enligt anställningsavtalet rätt att förvärva köpoptioner avseende högst 100 000 aktier i Studsvik AB från Briban Invest AB, Heureka Invest AB samt Blue Whale Ltd. Optionspremien har fastställts enligt Black & Scholes formel. Den 31 december 2008 uppgick den verkställande direktörens innehav av köpoptioner till 20 000 motsvarande 20 000 aktier. Verkställande direktören kan påkalla utnyttjande av 20 000 optioner senast den 31 december 2009. Beräkningen av optionspremien har baserats på följande data:

Parameter	Lösen 2009
Aktiekurs	172,50
Lösenkurs	250,00
Antagen utdelning per år	3,00
Ränta	2,75%
Volatilitet	25%

Baserat på ovanstående antaganden fastställdes optionspremien till 15,00 kronor per aktie.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålderspension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

36 37

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med intressebolag

	2008	2007
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	7 315	1 069
– UK Nuclear Waste Management Ltd	4 155
Fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	2 664	142
– UK Nuclear Waste Management Ltd	1 176

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

38 39 40 41 42 43 44 45 46

Noter till moderbolagets redovisning

Not 38 Nettoomsättning

Nettoomsättning fördelad på geografiska marknader

	2008	2007
Sverige	3 964	1 934
Europa, exklusive Sverige	3 775	1 800
Nordamerika	3 059	1 900
Summa	10 798	5 634

Not 39 Ersättningar till anställda

	2008			2007
	Löner och andra ersättn (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättn (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
Styrelsen och verkställande	4 787	2 358	5 033	2 692
direktören	(–110)	(758)	(110)	(1 045)
Övriga anställda	8 977	6 016	6 926	4 756
	(650)	(3 043)	(94)	(2 483)
Summa	13 764 (540)	8 374 (3 801)	11 959 (204)	7 448 (3 528)

Se vidare not 36.

Not 42 Operationella leasingavtal

	2008	2007
Förfaller till betalning inom ett år	1 118	1 268
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	928	1 617
Summa	2 046	2 885

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 43 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2008	2007
Räntor	12 707	16 121
Realisationsresultat vid försäljning av aktier	-	35 022
Kursdifferenser	1 211	183
Summa	13 918	51 326
Varav avseende koncernföretag
Räntor	10 187	11 154
Summa	10 187	11 154

Not 44 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 40 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2008	2007
Inköp material och tjänster	18 535	24 188
Personalkostnader	21 406	20 225
Avskrivningar	336	322
Summa	40 277	44 735

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med

	2008	2007
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	801	391
Konsultuppdrag	202	6 173

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 41 Avskrivningar

		2008				2007
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	336	336	322	322
Summa	336	336	322	322

	2008	2007
Räntor	10 008	14 526
Kursdifferenser	990	1 105
Övriga finansiella kostnader	67
Summa	11 065	15 631
Varav avseende koncernföretag
Räntor	1 499	3 553
Summa	1 499	3 553

Not 45 Bokslutsdispositioner

	2008	2007
Upplösning av periodiseringsfond	4 363	329
Summa	4 363	329

Not 46 Inkomstskatt

	2008	2007
Aktuell skatt	5 819	10 423
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	112
Uppskjuten skatt	1 024	37
Summa	6 955	10 460

48 49 50 51 47

Not 47 Uppskjuten skatt

	2008	2007
Uppskjuten skattekostnad avseende
temporära skillnader	16	54
Uppskjuten skatt i resultaträkningen	1 120	–17
Summa	1 136	37

Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

	2008	2007
Resultat före skatt	–21 493	–2 282
Skatt enligt gällande skattesats	6 018	639
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–275	–242
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	76	10 311
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner	1 024
Justering av tidigare års taxering	112
Övrigt	-	–248
Summa	6 955	10 460

Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2008	2007
Förutbetalda hyror	215	203
Förutbetalda försäkringspremier	128	279
Övrigt	1 172	563
Summa	1 515	1 045

Not 51 Aktier och andelar i dotterbolag

Kapital	Rösträtts	andelar/		Nominellt	Bokfört värde
			kUSD		984
91	91	910	kSEK	91	603
100	100	10 000	kJPY	10 000	373
100	100		kEUR	26	241
100	100		kEUR	26	261
100	100	10 000	kSEK	1 000	1 000
100			kGBP	1 023	55 404
100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
					779 119
	andel i % 100 100 79	andel i % 100 100 79	Antal aktier 2 000 5 000 1 503 100 1 022 500	kUSD kSEK	värde 25 372 568 747 50 000 133 400 149

Not 48 Materiella anläggningstillgångar

	2008	2007
Mark, byggnad och inventarier
Ingående anskaffningsvärde	2 416	2 647
Årets investeringar	182	533
Försäljningar och utrangeringar	–827	–764
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 771	2 416
Ingående avskrivningar	–752	–526
Årets avskrivningar	–336	–322
Försäljningar och utrangeringar	21	96
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 067	–752
Utgående planenligt restvärde	704	1 664

Not 49 Finansiella anläggningstillgångar

	2008	2007
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	822 346	805 305
Aktieägartillskott	-	32 875
Försäljning	-	–12 977
Justering av anskaffningsvärde	–278	–2 857
Utgående anskaffningsvärde	822 068	822 346
Ingående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående värde	779 119	779 397

Fordringar hos övriga koncernföretag

Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– ingående anskaffningsvärde	154 094	184 472
– tillkommande/avgående poster under året	15 220	–30 378
Utgående värde	169 314	154 094
Lån till Studsvik UK Ltd
– ingående anskaffningsvärde	-	16 409
– tillkommande/avgående poster under året	52 048	–16 409
Utgående värde	52 048	0
Andra långfristiga fordringar
Ingående anskaffningsvärde	10 918	11 870
Tillkommande/avgående poster under året	1 230	–952
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/	12 148	10 918
Utgående planenligt restvärde

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
ALARA Holding i Skultuna AB	556573-6591	Nyköping
ALARA Engineering AB	556514-8177	Nyköping
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping
Studsvik Scandpower AS	008797.45012	Kjeller, Norge
Studsvik Scandpower GmbH		HRB 4839 Norderstedt, Tyskland
Studsvik Scandpower		Fischbach-Göslikon,
Suisse GmbH	CH-400.4.021.112.4	Schweiz
Studsvik Japan Ltd	-	Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Erwin, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility Erwin, LLC	36-4063922	Erwin, USA
RACE Holding LLC	20-2472653	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility
Memphis, LLC	62-1801098	Erwin, USA
Studsvik Logistics LLC	77-0631902	Erwin, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik Holding GmbH & Co. KG	HRA 503806	Mannheim, Tyskland
Studsvik Industrieanlagen
Verwaltungs GmbH	HRB 505432	Mannheim. Tyskland
Studsvik Industrieanlagen
GmbH & Co. KG	HRA 503808	Mannheim, Tyskland
Studsvik SAS	504 440 330	Paris, Frankrike
AB SVAFO	556446-3411	Nyköping
Studsvik UK Ltd	0477 2229	Newcastle, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	03658198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping

53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 52

Not 52 Obeskattade reserver

	2008	2007
Periodiseringsfond	2 510	6 874
Summa	2 510	6 874

Not 58 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

	2008	2007
Inventarier och verktyg	182	533
Summa	182	533

Not 53 Skulder till kreditinstitut

	2008	2007
Banklån
Långfristig del	201 915	137 113
Kortfristig del	19 250	17 125
Summa	221 165	154 238

Not 59 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet

	2008	2007
Avskrivningar	336	322
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	–770	–684
Övriga poster	-	–487
Summa	–434	–849

Not 54 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2008	2007
Semesterlöneskuld	2 115	1 389
Upplupna sociala kostnader	4 418	3 006
Upplupna utgiftsräntor	1 836	312
Övriga	560	2 194
Summa	8 929	6 901

Not 55 Ställda säkerheter

	2008	2007
Aktier i dotterbolag	502	502
Summa	502	502

Not 60 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra

koncernföretag inom Studsvikkoncernen.
	2008	2007
Inköp	4%	10%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. Se vidare not 36.

Not 61 Medeltal antal anställda

	2008	2007
Kvinnor	5	4
Män	6	6
Summa	11	10

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

	2008					2007
	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	9
Verkställande direktör och andra ledande befattnings
havare	5	4	4	4

Not 62 Investering i dotterbolag

	2008	2007
Aktieägartillskott	-	32 875
Summa	-	32 875

Not 56 Ansvarsförbindelser

	2008	2007
Garantier	1 311	6 609
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	1 845	11 713
Summa	3 156	18 322

Not 57 Derivatinstrument

		2008		2007
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	15	-	71

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2008-12-31

	Inflödesvaluta USD
Förfalloår	000
2008 Belopp	188
Snittkurs	7,780
Omräknat till verkligt värde	1 449

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–76. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 25 mars 2009

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Göran Tidström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen samt ytterligare en rad svenska och utländska lagar och förordningar. Sedan halvårsskiftet 2008 följer Studsvik Svensk kod för bolagsstyrning. Avvikelser från koden beskrivs närmare i efterföljande text.

Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Samtliga aktieägare som är listade i aktieboken fem dagar innan bolagsstämman är välkomna och kan välja att delta personligen eller via ombud.

Anmälan ska göras till bolaget enligt vad som sägs i kallelsen. Studsviks ordinarie årliga bolagsstämma, årsstämman, kan hållas i Nyköping eller Stockholm och ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelsen annonseras i Svenska Dagbladet och Post och Inrikes Tidningar samt publiceras på bolagets webbplats www.studsvik.se.

Årsstämman utser bolagets styrelse och revisorer samt beslutar om arvoden till dessa. Vidare fastställer årsstämman bokslutet och beslutar om disposition av vinstmedel samt ansvarsfrihet för styrelse och VD. Årsstämman fastställer också principer för ersättning till ledande befattningshavare samt bestämmer formen för hur en valberedning ska utses. Vid årsstämman 2008, som hölls på World Trade Center i Stockholm den 22 april, deltog aktieägare som representerade 48,3 (48,7) procent av antalet röster i bolaget.

Bolaget har 3 928 aktieägare. Studsviks största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2008 framgår av tabellen på sidan 37. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa så att årsstämman kan fatta välgrundade beslut. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning alternativt föreslå modell för hur valberedning ska utses. Årsstämman 2008 beslutade att bolagets valberedning ska bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Styrelsens ordförande gavs i uppdrag att under det tredje kvartalet 2008 kontakta de största ägarna och tillsammans med dessa utse en valberedning.

Valberedningens sammansättning offentliggjordes i november 2008. Valberedningen består av:

• Anders Oscarsson, SEB fonder, ordförande
• Jan Barchan, Briban Invest (även styrelseledamot i Studsvik)
• Frank Larsson, SHB Fonder
• Anders Ullberg, Studsviks styrelseordförande

Valberedningen hade ett sammanträde under året. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts.

Namnen på valberedningens ledamöter publicerades på bolagets hemsida i november 2008 tillsammans med information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen.

Styrelsens sammansättning

Studsvik AB:s styrelse består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Vid årsstämman 2008 valdes till styrelse:

• Anders Ullberg, ordförande
• Jan Barchan
• Ingemar Eliasson
• Lars Engström
• Anna Karinen
• Alf Lindfors
• Per Ludvigsson

För närmare presentation av styrelsen, se sidorna 82–83.

Ordförande

Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete. I det arbetet ingår ett särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete.

Ordförande håller kontakt med VD och vice VD och genomför möten med dessa i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen

och VD, ordförandens respektive VD:s ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

VD deltar i styrelsens arbete utom då hans arbete utvärderas. Andra medlemmar ur koncernens ledningsgrupp deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information. Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens sekreterare.

Under 2008 hade styrelsen åtta ordinarie sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman, och därutöver två extra sammanträden.

Under 2008 har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens fortsatta utveckling i Storbritannien, varvid beslutades att investera i en anläggning för behandling av metalliskt avfall. Vidare har styrelsen ingående behandlat utvecklingen inom avfallshantering i USA, där en ny affärsmodell för hantering av medelaktivt avfall implementerats samt delar av verksamheten omstrukturerats. Styrelsen har också löpande under året behandlat respektive segments strategiska position och förutsättningar samt fastställt en strategisk plan för koncernen för perioden 2009–2011.

Bolagets revisorer har rapporterat sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och granskningen av delårsbokslut och internkontroll vid två sammanträden under året.

Styrelsens arbete utvärderas årligen och utvärderingen behandlades vid årets sista sammanträde.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer samt koncernens uppförandekod. Dessa behandlas, enligt arbetsordningen, vid styrelsens sammanträde under oktober eller, i enskilda fall och om så är påkallat av omständigheterna, vid annat sammanträde. VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av verkställande direktören omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT).

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VD:s lön och övriga anställningsvillkor samt godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder vidare styrelsens förslag till årsstämman om principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen.

Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, samt Jan Barchan och Anna Karinen.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott vars arbete syftar till att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Ingemar Eliasson, ordförande, Per Ludvigsson samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Utskottets verksamhet startade vid halvårsskiftet 2008. Under året har utskottet behandlat risker relaterade till koncernens verksamhet, projektstyrning, koncernens finansiering, organisation av den interna granskningen, koncernens uppförandekod samt fastlagt arbetsformer och arbetsmetoder. Bolagets revisorer har rapporterat sina iakttagelser från granskningen av hard-close och internkontroll, som genomfördes

i anslutning till bokslutet för tredje kvartalet. Utskottet sammanträder regelbundet före varje rapporttillfälle. Under året hade utskottet fyra sammanträden.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2008 uppgick till 2 059 500 (2 112 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år, vice ordförande 350 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år.

Revisorer

På årsstämman 2007 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2011. Ansvariga revisorer är auktoriserade revisorerna Magnus Brändström och Göran Tidström. Vid sidan om uppdraget i Studsvik har Magnus Brändström revisionsuppdrag i bl a Acando, Intellecta och Note. Göran Tidström har revisionsuppdrag i bl a TeliaSonera och Volvo.

Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2008 se not 8, sidan 61.

VD och koncernledning

Studsviks styrelse har utsett en VD och koncernchef som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget och leder den operativa verksamheten. VD utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen och är föredragande vid styrelsens möten.

VD har utsett en koncernledning bestående av vice VD tillika ekonomidirektör, cheferna för koncernfunktionerna samt cheferna för de fem segmenten. Koncernledningen sammanträder månadsvis för att behandla koncernens och segmentens resultat och finansiella ställning samt frågor om strategi, budgetuppföljning, prognoser och verksamhetens utveckling.

VD och staber är placerade i Nyköping.

Med beaktande av styrelsens arbetsordning och de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

VD och koncernledning presenteras på sidorna 84–85.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs huvudsakligen i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller med koncernens operativa segment. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen eller vice VD. Dotterbolagsstyrelserna följer den löpande verksamheten och fastställer affärsplan och budget.

Verksamhet bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotterbolagscheferna har resultatansvar för sina respektive bolag, ansvar att säkerställa tillväxt inom sina respektive bolag samt ansvar för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa

• att bolagets strategier och mål följs upp
• att aktieägarnas investeringar skyddas
• att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten
• att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Granskning av den interna kontrollen

Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen genomförs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet. Controllers rapporterar till ekonomidirektören.

Den externa revisionen genomför därutöver årligen en granskning av den interna kontrollen. Granskningen utgår från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Kontrollmiljö

Koncernen består av relativt få operativa enheter med i huvudsak väl inarbetade processer. Struktur- och styrdokument i form av policies, riktlinjer och instruktioner har upprättats för att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen. Dessa omfattar bland annat:

• Attestinstruktion
• Den finansiella rapporteringen
• Investeringar och förvärv
• Budget- och affärsplanering
• Finansiering
• Valutasäkring
• Cash management
• Riskhantering och försäkringar

Samtliga policies, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på koncernens intranät. Vid regelbundet återkommande ekonomichefsträffar informeras om förändringar.

Riskanalys

Den granskning av internkontrollen som utförs av den externa revisionen baseras på en bedömning av risk och materialitet som årligen genomförs i samverkan mellan Koncernstab Ekonomi och Finans och den externa revisionsfunktionen. Riskanalysen och granskningen har behandlats i revisionsutskott och styrelse varvid förbättringsåtgärder identifierats och beslutats.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter utförs löpande av koncernens controllerorganisation samt på bolagsnivå inom de olika delarna av redovisnings- och rapporteringsprocessen.

Kontrollaktiviteterna utförs med fokus på kända risker, men också för att identifiera och korrigera eventuella fel och avvikelser. Processer och system granskas fortlöpande för att identifiera förbättringspotential.

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	10/10	1/1	4/4	ja	ja	650
Anna Karinen, vice ordförande	2003	10/10	1/1		ja	nej	350
Jan Barchan	2004	9/10	1/1		ja	nej	225
Ingemar Eliasson	2002	10/10		4/4	ja	ja	225
Lars Engström	2008	5/6			ja	ja	225
Alf Lindfors	2006	9/10			ja	ja	225
Per Ludvigsson	2007	7/10		4/4	ja	nej	225
Maria Lindberg	2006	10/10
Roger Lundström	2005	9/10

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Styrelseordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB, Svenskt Stål Styrelseordförande i Boliden, TietoEnator och Eneqvistbolagen samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Sapa Holding och Åkers Utbildning: Civilekonom Innehav: 15 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot i styrelsen sedan 2003 Vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning Styrelseledamot i Handelsbankens Flenskontor Utbildning: Jur kand Innehav: 1 307 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot i styrelsen sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i AudioDev AB och connectBlue AB samt styrelseledamot i Arcam AB, Assistera AB och TAT AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 285 492 aktier

Ingemar Eliasson

Drottningholm, född 1939 Ledamot i styrelsen sedan 2002 Riksmarskalk. F d landshövding, statsråd och riksdagsman Styrelseordförande i Stiftelsen Centralfonden och Prins Eugens Waldemarsudde F d styrelseordförande i SBAB, Stockholms Fondbörs och Cancerfonden, f d styrelseledamot i SAS och SAS Sverige, Sveriges Radio, Sveriges Riksbank och Arbetsgivarverket Utbildning: Civilekonom Innehav: 600 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot i styrelsen sedan 2008 VD och koncernchef i Munters AB. Tidigare verksam inom Atlas Copco, senast som VD för Atlas Copco Underground Rock Excavationdivisionen Utbildning: Civilingenjör Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot i styrelsen sedan 2006 Senior adviser, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB. Styrelseordförande i Vattenfall Inlandskraft AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Per Ludvigsson

Råå, född 1943 Ledamot i styrelsen sedan 2008 Styrelseordförande Inter IKEA-koncernen Styrelseledamot i IKANO, Catella, AudioDev och Briban Invest Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Maria Lindberg

Kibblesworth, Gateshead, Storbritannien, född 1964 Ledamot i styrelsen sedan 2006, suppleant 1999-2006 Representant för Sveriges Ingenjörer Verksam som Technical Services Manager Studsvik UK Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi Innehav: 200 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot i styrelsen sedan 2005, suppleant i styrelsen 2003–2005. Representant för Unionen Verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Laboratorieingenjör Innehav: 70 aktier

Lena Bergström

Nyköping, född 1970 Suppleant i styrelsen sedan 2008 Representant för Sveriges Ingenjörer Verksam inom avdelningen marknad och försäljning inom avfallshanteringen, Studsvik Nuclear AB Utbildning: Ekonomie magister Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant i styrelsen sedan 2006 Representant för Unionen Verksam inom avdelningen för materialforskning vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

REVISORER

Magnus Brändström

Född 1962 Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers, Stockholm Revisor i Studsvik sedan 2003

Göran Tidström

Född 1946 Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers, Stockholm Revisor i Studsvik sedan 2003

Maria Lindberg och Lena Bergström Per Ekberg och Roger Lundström

Alf Lindfors och Lars Engström Anders Ullberg, Jan Barchan och Anna Karinen

Per Ludvigsson och Ingemar Eliasson

Koncernledning

Magnus Groth

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör och civilekonom Född: 1963 Anställningsår: 2005 Bakgrund: Vattenfall AB, Enron Nordic Energy AS, Boston Consulting Group Styrelseuppdrag: ledamot i Hägglunds Drives AB Innehav: 1 000 aktier och 20 000 optionsrätter

Sten-Olof Andersson

Direktör koncernövergripande projekt och företagsförvärv Utbildning: Ingenjör Född: 1955 Anställningsår: 1996 Bakgrund: Projektledning och försäljning internationellt inom ABB:s segment för kraftgenerering, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen Innehav: 5 800 aktier

Lewis Johnson

Chef för segment USA Utbildning: Master of International Business Administration Född: 1962 Anställningsår: 2007 Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc Innehav: 0 aktier

Jerry Ericsson

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1951 Anställningsår: 1984 Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika branscher, i företagsledande position sedan 1978 Innehav: 16 600 aktier

Magnus Arbell

VD för Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör materialteknologi Född: 1963 Anställningsår: 2008 Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken AB, VD Kverneland Group Sverige, utvecklingsingenjör ABB Atom, ordförande i Sörmlands Provinsbank Innehav: 0 aktier

Ulf Kannengießer

Chef för segment Tyskland Utbildning: Dipl.-Kfm Född: 1961 Anställningsår: 1990 Bakgrund: Verkställande direktör i byggföretag Innehav: 1 000 aktier

Leif Andersson

Chef för segment Sverige Utbildning: Ingenjör Född: 1950 Anställningsår: 1975 Bakgrund: Anställningar i den kärntekniska branschen sedan 1975, de senaste 19 åren inom området behandling av radioaktivt avfall, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen Innehav: 5 500 aktier

Eva Halldén

Direktör HR, miljö, kvalitet, hälsa och säkerhet samt teknik Utbildning: Civilingenjör kemiteknik Född: 1959 Anställningsår: 2003 Bakgrund: VD Studsvik Nuclear AB, Vice President vid ABB Atom AB och Westinghouse Atom AB Innehav: 400 aktier

Mark Lyons

Chef för segment Storbritannien Utbildning: Bachelor of Science, Applied Chemistry Född: 1971 Anställningsår: 2005 Bakgrund: Business Manager vid Rolls-Royce Nuclear Engineering Services Ltd, Business Development Director vid MB Nuclear Ltd Innehav: 1 000 aktier

Magnus Groth

Sten-Olof Andersson

Lewis Johnson

Jerry Ericsson

Magnus Arbell

Ulf Kannengiesser

Leif Andersson

Eva Halldén

Mark Lyons

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG 1)

Belopp, MSEK	2008	2007	2006	2005	2004
Nettoomsättning	1 285,9	1 314,7	1 219,6	1 088,3	1 025,4
Kostnad för sålda tjänster	–986,3	–1 000,1	–906,5	–802,9	–839,3
Bruttoresultat	299,6	314,6	313,1	285,4	186,1
Försäljningskostnader	–52,1	–53,8	–44,6	–41,9	–36,6
Administrationskostnader	–194,8	–180,4	–164,2	–146,4	–143,4
Forsknings- och utvecklingskostnader	–44,8	–41,8	–39,8	–35,5	–34,6
Övriga rörelseintäkter	2,8	25,1	14,3	19,8	1,7
Övriga rörelsekostnader	–6,5	–1,6	–7,5	–2,6	–0,1
Andel i intresseföretags resultat före skatt	8,5	-	-	-	2,6
Rörelseresultat	12,7	62,1	71,3	78,8	–24,3
Ränteintäkter och liknande resultatposter	7,4	8,7	23,1	8,5	7,6
Räntekostnader och liknande resultatposter	–19,4	–24,8	–37,3	–11,1	–15,1
Resultat efter finansiella poster	0,7	46,0	57,1	76,2	–31,8
Skatt på årets resultat	0,4	1,2	–22,3	–28,7	56,1
Resultat från avvecklad verksamhet	-	-	-	13,6	–90,8
ÅRETS RESULTAT	1,1	47,2	34,8	61,1	–66,5

1) Under 2005 avvecklades affärsområdena Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin. Jämförelsetalen för 2005 och 2004 har justerats för detta. Dessa verksamheter redovisas som "Resultat från avvecklad verksamhet".

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2008	2007	2006	2005	2004
Tillgångar
Goodwill	363,0	311,7	304,7	127,4	120,8
Övriga anläggningstillgångar	661,5	530,9	523,6	476,1	420,8
Kundfordringar	201,7	206,0	189,2	167,3	139,9
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	136,9	120,5	92,3	89,1	151,4
Likvida medel och kortfristiga placeringar	147,7	176,9	247,6	323,4	319,2
Summa tillgångar	1 510,8	1 346,0	1 357,4	1 183,3	1 152,1
Eget kapital och skulder
Eget kapital	610,5	568,4	558,7	566,6	443,4
Minoritetsintressen	0,3	3,4	-	-	-
Långfristiga räntebärande skulder	350,5	196,4	307,4	192,8	186,3
Långfristiga icke räntebärande skulder	137,0	110,2	109,7	172,2	251,8
Kortfristiga räntebärande skulder	37,7	122,3	39,8	0,1	7,8
Kortfristiga icke räntebärande skulder	374,8	345,3	341,8	251,6	262,8
Summa eget kapital och skulder	1 510,8	1 346,0	1 357,4	1 183,3	1 152,1

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2008	2007	2006	2005	2004
Rörelseresultat	12,7	62,1	71,3	92,4	–119,7
Återläggning av avskrivningar	67,2	60,1	53,8	47,1	78,3
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–6,2	–22,6	–3,1	–6,5	146,4
	73,7	99,6	122,0	133,0	105,0
Finansiella poster, netto	–13,0	–16,1	–14,1	–4,8	–8,0
Skatt	1,2	–6,8	–2,4	–28,2	–12,5
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	61,9	76,7	105,5	100,0	84,5
Förändringar i rörelsekapital	–32,4	–37,7	–1,4	–82,0	19,9
Kassaflöde före investeringar	29,5	39,0	104,1	18,0	104,4
Investeringar	–103,3	–122,4	–344,7	–45,0	–52,4
Kassaflöde efter investeringar	–73,8	–83,4	–240,6	–27,0	52,0

DATA PER AKTIE

	2008	2007	2006	2005	2004
Efter nyemission och aktieägartillskott
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 116 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 167 611	8 115 411
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,05	5,65	4,24	7,48	–8,19
– varav i kvarvarande verksamhet	–0,05	5,65	4,24	5,81	2,99
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–0,05	5,65	4,24	7,48	–8,09
– varav i kvarvarande verksamhet	–0,05	5,65	4,24	5,81	2,95
Eget kapital per aktie, SEK	74,32	69,58	67,97	68,90	54,60

FINANSIELLA NYCKELTAL

	2008	2007	2006	2005	2004
Marginaler
Rörelsemarginal före avskrivningar, %	6,2	9,3	10,3	11,6	4,7
Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar, %	6,2	9,3	10,3	7,2	neg
Rörelsemarginal, %	1,0	4,7	5,8	7,2	neg
Vinstmarginal, %	0,1	3,5	4,7	7,0	neg
Räntabilitet
Räntabilitet på operativt kapital, %	1,6	9,0	13,0	20,9	neg
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	2,1	7,9	11,3	12,5	neg
Räntabilitet på eget kapital, %	0,2	8,2	6,2	12,1	neg
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	851,3	713,6	658,3	436,2	318,0
Sysselsatt kapital, MSEK	999,0	890,5	905,8	759,5	637,2
Eget kapital, MSEK	610,8	571,8	558,7	566,6	443,4
Räntebärande nettoskuld, MSEK	240,5	141,8	99,6	–130,4	–125,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,2	0,2	–0,2	–0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	1,0	2,9	2,5	7,9	neg
Soliditet, %	40,4	42,5	41,2	47,9	38,5
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,2	0,3	0,3	0,4	2,1
Investeringar, MSEK	108,4	127,3	344,7	45,0	52,4
Anställda
Medelantal anställda	1 130	1 141	1 279	1 278	1 353
Nettoomsättning per anställd, MSEK	1,1	1,2	1,0	0,9	0,8

Nyckeltalsdefinitioner

MARGINALER

Rörelsemarginal före avskrivningar

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar

Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

RÄNTABILITET

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

KAPITALSTRUKTUR

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive minoritetsintressen. En negativ nettoskuldsättningsgrad innebär att summan av kortfristiga placeringar samt kassa och bank överstiger räntebärande skulder.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET

Omsättningshastighet på sysselsatt kapital

Årets fakturering dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

KASSAFLÖDE

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

ANSTÄLLDA

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoomsättning per anställd

Årets nettoomsättning dividerat med medelantal anställda.

DATA PER AKTIE

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Worldwide

Studsvik AB

Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556 611 10 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com

Studsvik UK Ltd

Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NEII ONF England Tfn 0044 191 482 1744 Fax 0044 191 482 1747

Studsvik GmbH & Co. KG/ Studsvik Industrieanlagen GmbH & Co. KG Karlsruher Str 20 D-75179 Pforzheim Tyskland Tfn 0049 7231 5 86 95 01 Fax 0049 7231 5 86 95 02

Studsvik SAS Centre d'Affaires EURIPOLE 17 rue de Sancey ZA des Vauguillettes III F-89100 Sens Frankrike Tfn 0033 3 86 66 60 75 Fax 0033 3 86 66 60 76

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr., NE Suite 705 Atlanta, GA 20342

USA Tfn 001 404 497 4900 Fax 001 404 497 4901

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC / Studsvik Logistics, LLC 2550 Channel Avenue P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113

USA Tfn 001 901 775 0690 Fax 001 901 775 0629

Studsvik, Inc. / Studsvik Processing Facility Erwin, LLC 100 Nolichucky Avenue Erwin, TN 37650 USA Tfn 001 423 735 6300 Fax 001 423 735 4143

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower, Inc. 1087 Beacon Street, Suite 301 Newton, MA 02459-1700 USA Tfn 001 617 965 7450 Fax 001 617 965 7549

Studsvik Japan Ltd Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn 0081 3 5464 3771 Fax 0081 3 5464 3708

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2008 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ) Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: Meze Design Group AB, Comir AB Foto: Jan Lindblad Jr, Mattias Bardå, Janne Höglund, Fredrik Ekenborg m fl

Tryck: Trosa Tryckeri

Studsvik AB (publ) Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155-2210 00 www.studsvik.com