549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
iso4217:SEK
iso4217:SEK
xbrli:shares
549300MLJ046XFQNVH4
2023-12-31
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-01-01
2024-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
549300MLJ046XFQNVH4
2024-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-01-01
2025-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
549300MLJ046XFQNVH4
2025-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Aktieägarinformation

Årsstämma den 23 april 2026

Årsstämma hålls i Stockholm på World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/ Kungsbron 1 i Stockholm, tordagen den 23 april 2026 kl 14:00.

Anmälan
Aktieägare som önskar delta ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 15 april 2026, dels anmäla sig senast fredagen den 17 april.

via Studsviks hemsida, www.studsvik.se,
per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping,
per e-post [email protected]

Vid anmälan bör aktieägare uppge

namn
personnummer / organisationsnummer
adress och telefonnummer
antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bank dagar före fredagen den 17 april 2026.

Kalender för ekonomisk information 2026

Delårsrapport januari-mars 2026 23 april 2026
Delårsrapport januari-juni 2026 17 juli 2026
Delårsrapport januari-september 2026 23 oktober 2026
Delårsrapport januari-december 2026 Februari 2027
Års-och Hållbarhetsredovisning 2026 Mars 2027

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

FÖRSÄLJNING 883 MILJONER KRONOR
RÖRELSEMARGINAL 7,8 PROCENT
RÖRELSERESULTAT 68,6 MILJONER KRONOR

Utvecklar nukleär hållbarhet

Studsvik är en unik, oberoende partner som utvecklar säkerheten och effektiviteten för den globala nukleära industrin. Genom vår expertis stödjer vi en hållbar framtid. Vi erbjuder specialiserade tjänster inom material- tester, programvaror och metoder för avfalls- hantering till företag inom främst kärnteknik, men vi anlitas även som experter inom andra radiologiska områden.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

2 KORT OM STUDSVIK

RESULTAT PER AKTIE 4,54 KRONOR
ANTAL MEDARBETARE 510 FÖRDELAT PÅ SEX LÄNDER
SOLIDITET 38,5 PROCENT

Kärnkraft är ett kraftslag som minskar växthus- gaserna. Vi bidrar med vår 75-åriga erfarenhet till ännu säkrare lösningar och högre effektivitet inom kärnkraftsindustrin och till produktionen av medicinska isotoper till sjukvården.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

KORT OM STUDSVIK 3

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

4 KORT OM STUDSVIK

Innehåll
Om Studsvik 5
Studsviks Värderingar, Vision, Mission och Strategi 6
Marknad 7
Årsöverblick 9
Några händelser under 2025 9
VD-ordet 11
Förvaltningsberättelse 12
– Avvecklings- och strålskyddstjänster 14
– Bränsle – Material – och Avfallsteknik 16
– Studsvik Scandpower 18
Förslag till vinstdisposition 20
Hållbarhetsrapport 22
Aktien 50
Finansiella rapporter – Koncernen 52
– Moderbolaget 56
Noter till koncernredovisningen 60
Noter till moderbolagets redovisning 75
Revisionsberättelse 79
Bolagsstyrning 86
– Styrelse och revisorer 90
– Koncernledning 92
Femårsöversikt 94
Nyckeltalsdefinitioner 96

Om Studsvik

Studsvik tillhandahåller innovativa tekniska lösningar som skapar värde genom att förbättra reaktorprestanda och minska risker och kostnader under hela livscykeln för nukleärt och radioaktivt material. Studsvik tillhandahåller en rad avancerade tekniska produkter och tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Erbjudandet inkluderar bränsle- och materialteknik; tekniska lösningar för hantering, konditionering och volymreduktion av radioaktivt avfall; programvara för härdövervakning och bränsleoptimering; utrustning som stärker anläggningars driftsäkerhet samt tjänster inom avveckling och strålskydd.

Studsvik är oberoende av de flesta av kundernas teknologival och stödjer kunder såsom bränsletillverkare, kärnkraftsproducenter, myndigheter, forskningscenter samt andra kärntekniska anläggningar. Med över 75 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologiska miljöer är vi på Studsvik dedikerade att skapa värde för våra kunder. Det nära samarbetet med våra kunder ger oss en djup insikt i deras behov, verksamhet och metoder. Detta möjliggör utvecklingen av specialiserade tekniska lösningar som för bättrar effektiviteten, förlänger livslängden eller skapar förutsättningar för alternativa och än mer effektiva lösningar. Bolaget har cirka 510 anställda i 6 länder. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm.

Nedan följer en kort beskrivning av våra erbjudanden inom våra tre affärsområden.

AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER

En ledande tjänsteleverantör för kärnkrafts- industrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings, sanerings- och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsområdet erbjuder bolaget hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar, friklassning av radio- aktivt material och dokumentation av avfall. Kunderna består av kärnkraftverk, forsknings- center och andra kärntekniska anläggningar, främst i Tyskland, Schweiz, Sverige, Belgien och Nederländerna. Förvärvet av den specialiserade segmenteringsutrustningen från Extrem Borr och Sågteknik SP AB (EBS) år 2024 möjliggör för Studsvik att erbjuda kompletta tjänstelösningar till kärnkraftskunder globalt.

BRÄNSLE-, MATERIAL- OCH AVFALLS TEKNIK

Erbjuder tjänster till en global kundkrets inom kärnbränslekvalificering, materialanalys, forskning kring slutförvar och förpackning av medicinska isotoper. Affärsområdet tillhanda- håller även avancerade konsulttjänster och innovativa lösningar för stabilisering och volym - reduktion av radioaktivt avfall. Test- och analys- verksamhet bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige, ofta i samarbete med internationella partners. Genom att kombinera expertis och unika anläggningar levererar Studsvik skräddar- sydda lösningar till kunder över hela världen.

STUDSVIK SCANDPOWER

En världsledande aktör inom utveckling och support av bränsleleverantörsoberoende programvaror för reaktoranalyser. Studsvik Scandpower erbjuder en komplett uppsättning licensierad mjukvara och ingenjörstjänster. Produkterna används globalt för reaktorbränsle- och härdkonstruktion, analys och driftstöd, med utveckling som främst sker i USA. Dessutom erbjuder affärsområdet en portfölj av avancerade, snabbt driftsättningsbara portabla och stationära kraft- och belysningslösningar för reservkraft, krishantering och driftsäkerhet under varumärket BlackStarTech. Dessa lösningar ut nyttjar Studsvik Scandpower’s mjukvaruexpertis för att skapa säker inbyggd programvara, styr- programvara och nätverksfunktioner.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK 5

Studsviks Värderingar, Vision, Mission och Strategi

Inom Studsviks arbetar vi utifrån våra kärnvärden, Passion, Performance och Partnership, för att skapa värde för våra kunder och partners. Bolaget fokuserar på innovation, säkerhet och samarbete, samtidigt som vi driver tillväxt genom marknads expansion, avancerade reaktorlösningar och riktade förvärv. Med fokus på effektiva lösningar och strategiska partnerskap är Studsvik väl posi tio nerat för att möta den ökande globala efterfrågan på kärnkraftstjänster.

Värderingar

Våra värdeord, baserade på våra beteenden, guidar oss i den dagliga verksamheten och framtida utveckling av bolaget samt vägleder oss i beslutsfattande. Våra värdeord utmanar oss som bolag och som individer och säkerställer att våra kunder och andra målgrupper drar nytta av vår kultur av inno- vation och pålitlighet.

Passion: Vi är passionerade och engagerade i vårt arbete, drivna av Studsviks vision och mission och den positiva påverkan vi kan skapa för samhället. Genom att omfamna kreativitet, lärande och proaktiv förbättring strävar vi efter att leverera innovativa lösningar varje dag.

Performance: Vi tar ansvar för att leverera enligt våra åtaganden och är stolta över att uppnå höga standarder för kvalitet och prestation. Genom att följa branschens bästa praxis och upprätthålla de högsta kärnsäkerhets standar derna, säkerställer vi hälsa och välbefinnande för våra medarbetare, kunder och allmänheten.

Partnership: Vi tror på kraften i teamwork och att arbeta till- sammans med ett ömsesidigt förtroende.Vi arbetar nära våra kunder och stöttar varandra för att uppnå gemensam framgång.

Vision
Studsviks vision är: ”Vi föreställer oss en värld där kärnteknik bidrar till ökat mänskligt välstånd inom ren energi, hälso- och sjukvård samt utforskning av nya affärsmöjligheter.”

Mission
Studsviks mission är: ”Att accelerera utvecklingen inom kärn teknologi genom att leverera innovativa och hållbara lösningar över hela kärnkraftens livscykel, och därigenom möjliggöra framsteg inom ren energi, sjukvård och utforskning av nya affärsmöjligheter.”

Strategi
Det globala intresset för kärnkraft har ökat de senaste åren tack vare en bättre förståelse för fördelarna med befintlig teknologi och fortsatt utveckling av nya, innovativa metoder för kärnkraftsproduktion. Idag erkänns och ses kärnkraft som avgörande för en hållbar övergång till fossilfri el. Detta har drivit stora globala investeringar i nybyggnation, återstart av anläggningar, avancerade material och livstidsförlängning av befintliga anläggningar. Studsvik strävar efter att vara en pålitlig partner för den globala kärnkraftsindustrin. För att ta vara på tillväxtmöjligheter och möta den ökande efterfrågan fokuserar Studsvik på följande strategiska prioriteringar:

Marknadsexpansion: Stärka närvaron i USA inom alla affärsområden och utveckla hot cell-kapaciteten i Sverige, Europa och USA.
Produkter, tjänster och innovation: Öka exponeringen mot nästa generations avancerade modulära reaktorer (AMR) och små modulära reaktorer (SMR). Utnyttja programvarukapacitet för att stödja kärnkraftsoperatörer och kritiska verksamheter med förbättrad säkerhet och effektivitet.
M&A och portföljhantering: Skapa en mer skalbar, produkt-driven och lönsam verksamhet för affärsområdet Avveckling- och Strålskyddstjänster, samt accelerera tillväxt genom proaktiva och riktade förvärv.

Innovation är fortsatt nyckeln till dynamiskt ledarskap och anpassningsförmåga i en snabbt föränderlig miljö. Studsvik strävar efter att växa genom att tänka stort, börja smått och agera snabbt, utnyttja synergier inom bolaget och skapa strategiska partnerskap. Bolagets digitala transformation effektiviserar verksamheten och frigör resurser för värdeskapande initiativ. Studsvik välkomnar det förnyade globala intresset för kärnkraft och är redo att möta de utmaningar och möjligheter som väntar.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
6 KORT OM STUDSVIK

Marknad

Sverige	Tyskland	Övriga Europa	Nordamerika	Asien	Övriga
21,1%	30,6%	24,0%	16,4%	7,3%	0,6%

Den globala efterfrågan på kärnkraft ökar, drivet av växande elbehov och behovet av tillförlitlig, fossilfri energi. Studsvik är främst verksamt i Västeuropa och USA, där bolaget erbjuder kärnkraftsoperatörer, forskningsanläggningar och tillsynsmyndigheter förstklasiga tjänster, mjukvara och expertis inom avveckling. Ytterligare tillväxtområden inkluderar produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk samt fortsatt reaktoravveckling i Europa.

Makrotrender

Ökad efterfrågan på kärnkraft
Den globala elanvändningen fortsätter att öka, drivet av datacenter, transporter, industri och hushåll, samt behovet av att balansera förnybara energikällor i elnätet. Kärnkraft erkänns och ses i allt högre grad som en tillförlitlig, fossilfri lösning. År 2025 höjde International Atomic Energy Agency (IAEA) sina prognoser för kärnkraftskapacitet för femte året i rad, med ett optimistiskt scenario på 2,6 gånger dagens kapacitet. På Studsviks hemmamarknad Sverige finns ett starkt samhällsstöd för ny kärnkraft, tillsammans med ett närmast enhälligt politiskt stöd för ekonomiska incitament och regulatoriska åtgärder. Stora elkonsumenter, särskilt i USA, stödjer nybyggnation av kärnkraft, renoveringar och livstidsförlängningar för energikrävande industrier och datacenter genom långsiktiga avtal och finansiella åtaganden.

Radioisotoper
Efterfrågan på isotopproduktion har ökat som en följd av behovet av ökad försörjningstrygghet, efter årtionden av marknadsdominans från ett fåtal privata aktörer i väst samt statliga aktörer i Ryssland och Kina. Enegikällor för avlägsna platser som rymden och djuphaven, medicinska isotoper och sterilisering är viktiga växande marknader.

Reaktoravveckling i Europa
Avveckling som sker enligt statliga mandat kommer att fortsätta med fokus på effektivitet och långsiktig förvaltning.

Studsviks marknader
Studsviks huvudmarknader och kunder finns fortsatt i Västeuropa och USA, särskilt på hemmamarknaden Sverige, samt i Tyskland och USA. Dessa marknader kommer att förbli strategiska prioriteringar under de kommande åren.

Kunder
Kunderna inkluderar kärnkraftsoperatörer, kärntekniska forskningscentra och anläggningar, bränsleleverantörer och tillsynsmyndigheter. Studsvik är teknikneutrala i stödet och servicen till leverantörer inom kärnkraftsindustrin och använder bolagets expertis för att erbjuda dem förstklassiga tjänster, programvara och anläggningar enligt de striktaste säkerhets- och kvalitetsstandarderna. Slutkunder, såsom kärnkraftverk och anläggningar, använder Studsviks programvara och expertis inom avveckling och demontering för att uppnå sina driftmål.

Studsviks tjänster
Vi tillhandahåller kärnkraftsindustrin med lösningar genom hela livscykeln, från nybyggnation och livstidsförlängning till avveckling.

NYBYGGNATION
- Testning av bränsle och material (för leverantörer och tillsyns myndigheter)
- Avfallsrådgivning för tillståndsprocesser
- Bränsleplanering (programvara)
ANLÄGGNINGAR I DRIFT
- Testning av bränsle och material (för leverantörer och kraftbolag)
- Planerade avställningar och underhåll
- Bränslehantering (programvara)
- Säkerhetssystem
- Behandling av avfall
AVVECKLING
- Behandling av avfall
- Avvecklingstjänster
- Hantering av mellanlagrat bränsle (programvara)
ÖVRIGA TJÄNSTER I RADIOAKTIVA MILJÖER
- Isotopproduktion för life science-industrin

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
KORT OM STUDSVIK 7

[Grafik: Försäljning i Mkr per kvartal, kvartalsvis rörelseresultat i Mkr och diagram över försäljning per verksamhetsområde 2025]

Försäljning per verksamhetsområde helår 2025

Bränsle – Material – och Avfallsteknik	Studsvik Scandpower	Avvecklings- och strålskyddstjänster
44%	19%	39%

[Grafik: Försäljning i Mkr per kvartal, kvartalsvis rörelseresultat i Mkr och diagram över försäljning per verksamhetsområde 2025]

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
8 KORT OM STUDSVIK

Några händelser under 2025

Årsöverblick 2025
Under 2025 stärktes Studsviks finansiella ställning, med förbättrat rörelseresultat och kassaflöde jämfört med 2024. Omsättningen i lokala valutor ökade med 1,1 procent jämfört med föregående år. Försäljningsökningen drevs främst av affärsområdet Bränsle-, Material- och Avfallsteknik. Utvecklingen förklaras av goda framsteg i kundprojekt, en positiv produktivitetsutveckling samt en gynnsam produktmix. Under senare delen av året infördes tvåskift i delar av produktionen, vilket bidrog till ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande.

Affärsområdet Avveckling och Strålskyddstjänster präglades av hård konkurrens och ett fortsatt starkt kostnadsfokus hos kunderna. Detta, i kombination med kundernas besparingsprogram samt vissa fördröjningar i beställningar, påverkade försäljningen negativt. Vi ser emellertid att intresset för våra tjänster ökar.

Affärsområdet Studsvik Scandpowers försäljning nådde inte upp till den höga nivån från föregående år och den svagare försäljningen understryker affärsområdets säsongsvariationer. Det fortsatt ökade globala intresset för kärnkraft skapar nya affärsmöjligheter för Studsvik, och vi går framtiden till mötes med stor tillförsikt.

Nyckeltal 2025

Nyckeltal	2025	2024
Försäljningsintäkter, Mkr*	883,3	893,1
Rörelseresultat, Mkr*	68,6	26,8
Justerat rörelseresultat, Mkr	68,6	45,7
Resultat efter finansnetto, Mkr	52,4	17,0
Resultat per aktie, SEK	4,54	1,17
Rörelsemarginal, %	7,8	3,0
Justerad rörelsemarginal,%	7,8	5,1
Fritt kassaflöde, Mkr	98,3	-78,1
Nettoskuldsättningsgrad, %	16,8	32,8
Soliditet, %	38,5	37,8
Eget kapital per aktie, SEK	47,09	49,03
Antal anställda, medelantal	511	549

Under året förvärvade Studsvik BlackStarTechs produktlinje från Constellation. Förvärvet stärker Studsviks erbjudande inom avancerade program- och produktlösningar och är i linje med bolagets långsiktiga positionering som en strategisk partner för att öka tillförlitligheten och driftsäkerheten i kärnkraftverk. Studvik har tecknat avtal om projektering av hantering av radioaktivt avfall från European Spallation Source ERIC (ESS) i Sverige. Under andra kvartalet godkände den amerikanska kärnkraftsmydigheten, Nuclear Regulatory Commission (NRC), att granska Studsviks mjukvara för bränsleoptimering för användning av bolag som utvecklar små modulära reaktorer (SMR). Vid utgången av det andra kvartalet blev Armanda Investment AG Studsviks största aktieägare. Vid ordinare bolagstämma valdes två nya styrelseledamöter. Därutöver hölls en extra bolagsstämma den 12 december, där en ny styrelseledamot valdes.Stämman bemyndigade även styrelsen att fatta beslut om nyemission motsvarande högst 10 procent av det totala antalet utestående aktier.

Förändringar i koncernledningen under året
Under det andra kvartalet tillträdde Jason Babik som koncernens Strategichef. Under samma period förstärktes koncernledningen genom att Veronica Fors tillträdde som koncernens HR chef.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
KORT OM STUDSVIK 9

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
10 KORT OM STUDSVIK

Goda resultat, starkt kassaflöde och innovativa lösningar på en dynamisk marknad

2025 HAR PRÄGLATS av ett globalt fokus på den kärntekniska marknaden. På en internationell nivå har beslut fattats både från våra kunder och myndigheter om ökande investeringar till den kärntekniska sektorn. Den externa marknaden kännetecknas av en ökande internationell efterfrågan och ett förnyat intresse, inte minst för avancerad kärnteknik. Detta är drivet av AI, den globala elektrifieringen och klimatmålen, som resulterar i större efterfrågan på stabil, ren och tillförlitlig energi, vilket skapar långsiktiga möjligheter för Studsvik.

Flertalet länder har utrett möjligheten att förlänga livstiden för nuvarande kärnkraftverk, från 40-60 år till 80-100 år, samt att bygga ny kärnkraft. Den pågående livstidförlängningen av kärnkraftverk kommer att innebära betydande investeringar inom ett flertal områden, bland annat materialtester, test av nya bränsletyper samt utökad digitalisering, områden där Studsvik är aktiva. Denna investeringscykel är långsiktig och vi ser ökande affärsmöjligheter inom dessa områden.

Vi har sett ett flertal regeringar som tagit beslut för att förenkla och möjliggöra ny kärnkraft, bland annat har den svenska riksdagen beslutat att företag som vill bygga nya reaktorer kan ansöka om statligt stöd. I Storbritannien har regeringen tagit investeringsbeslut på 14,2 miljarder pund för att bygga ny kärnkraft och stötta utvecklingen av nya små modulära reaktorer, SMR. I USA har beslut tagits att förenkla och accelerera processen för att bygga ny kärnkraft med fokus på SMR. Detta kommer att möjliggöra utvecklingen av nya AI datacenter. USA är en av våra viktiga marknader, där vi har en stark lokal organisation. Vi har dragit nytta av vår lokala marknads- och säljexpertis på global nivå.

Studsviks erbjudande av tjänster från nybyggnation till drift samt avveckling, möter marknadens efterfrågan på modernisering och lösningar för hela kärnkraftens livscykel. För att kärnkraftverk ska kunna hålla i cirka 80 år krävs en effektiv hantering av avfall. Vi har under året sett ett stort kundintresse för vårt erbjudande inom avfallsområdet, där vår innovativa inDRUM-teknik för hantering av blandat låg-till mellanradioaktivt avfall tog emot cirka 50 externa besök till demoanläggningen i Sverige. Vi har under året tecknat avtal att projektera hantering av radioaktivt avfall från European Spallation Source ERIC, ESS i Sverige.

Trycket på forskning och utveckling samt digitalisering har ökat, vilket gynnar Studsvik och våra programvaror för att optimera bränslehanteringen i och utanför reaktorer. Vi har också fört intressanta dialoger kring nybyggnation på vår site i Sverige. Svenska energiföretaget Vattenfall har valt att gå vidare med leverantörerna Rolls Royce och GE Vernova Hitachi avseende nybyggnation av SMR i Ringhals, Sverige. Studsvik har goda förutsättningar att bidra till projektet med redan väletablerade företagsrelationer med alla ingående parter.

Under året erhöll vi ett antal kontrakt på mjukvara till SMR:er. Avtal skrevs med energi- och projektbolaget RoPower Nuclear SA i Rumänien. De har valt Studsviks metodik för att stödja landets första SMR-projekt. Vi har på årsbasis tagit ett antal kontrakt för programvara som används för utveckling och licensering av SMR:er.

Studsvik har också tecknat ett långsiktigt avtal för nya bränsletyper med KEPCO Nuclear Fuel (KNF) i Sydkorea. Kontraktet inkluderar prestandatester av bestrålat bränsle och analys, för att stödja KNF:s utveckling av avancerade kärnbränsle tekniker för flexibel drift av kärnkraftverk.

Vi har under året framför allt haft en stark efterfrågan av våra lösningar/produkter inom avfall och livstidsförlängning samt drift av existerande kärnkraftverk. Med nya innovationer, som inDRUM, och förvärven av Extrem Borr och Sågteknik SP AB och BlackStarTech, ser vi ytterligare möjligheter att skapa en ökad lönsam tillväxt, kundnytta och aktieägarvärde.

2025 har varit ett intensivt, givande och värdeskapande år för Studsvik. Tillsammans i vår nya säljinriktade organisation har vi skapat nya fokusområden och värderingar samt en ny vision och mission, som ska leda Studsvik in i framtiden. Vi har i vår strategi fokus på affärsutveckling, försäljning och förvärv, och med det har vi effektiviserat och arbetat med leveransförmågan, som är på god nivå. Med finansiell disciplin har vi stadigt lyft nivån och förbättrat våra finansiella resultat inklusive kassaflödet. Vi har förvärvat bolag och fokuserat intensivt på innovation för att utöka vårt erbjudande till våra befintliga samt nya kunder.

Under året samt efter kvartalets utgång har Studsvik fått nya globala storägare; Armada Investment AG och Segra Capital. Jag ser fram emot att tillsammans med dem och styrelsen fortsätta utveckla Studsvik på en marknad med en spännande framtid samt leverera på vår strategi för lönsam tillväxt. Jag vill rikta ett stort tack till alla engagerade medarbetare för starka insatser under 2025, som tillsammans bidragit till vårt finansiellt förbättrade resultat. Genom att kombinera finansiell disciplin med framtidssatsningar, nya lösningar och ökat säljfokus, ser jag med stor tillförsikt på 2026 och Studsviks framtid.

KARL THEDÉEN
VD OCH KONCERNCHEF

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
KORT OM STUDSVIK 11

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, upprättar härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. Denna rapport omfattar även redovisning av Studsvik ABs , org nr 556501-0997 rapportering av hållbarhet enligt Årsredovisningslagen 6 kap §§10–14 som redovisas på sidorna 22-49. Rapporteringen omfattar företaget samt underliggande dotterbolag i samma koncern.

Koncernens verksamhet

Studsvik tillhandahåller en rad avancerade tekniska produkter och tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Erbjudandet inkluderar bränsle- och materialteknik; tekniska lösningar för hantering, konditionering och volymreduktion av radioaktivt avfall; programvara för härdövervakning och bränsleoptimering; utrustning som stärker anläggningars driftsäkerhet; samt tjänster inom avveckling och strålskydd. Kunderna är kärnkrafts operatörer, kärntekniska forskningscentra och anläggningar, bränsleleverantörer och tillsynsmyndigheter. Bolaget har cirka 510 anställda i 6 länder. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm.

Marknad

Den globala efterfrågan på kärnkraft ökar, drivet av växande elbehov och behovet av tillförlitlig, fossilfri energi. Idag erkänns och ses kärnkraft som avgörande för en hållbar övergång till fossilfri el. Detta har drivit stora globala investeringar i nybyggnation, återstart av anläggningar, avancerade material och livstidsförlängning av befintliga anläggningar. Studsvik är främst verksamt i Västeuropa och USA, där bolaget erbjuder kärnkraftsoperatörer, forskningsanläggningar och tillsynsmyndigheter förstklassiga tjänster, mjukvara och expertis inom avveckling. Ytterligare tillväxtområden inkluderar produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk samt fortsatt reaktoravveckling i Europa. Det ökade intresset för kärnkraft innebär ökade affärsmöjligheter för vårt bolag, som erbjuder tjänster inom hela den nukleära livscykeln inklusive support för nybyggnation.

Studsviks marknadsposition

Studsvik erbjuder specialiserade tjänster till den globala kärnkraftsindustrin inom nybyggnation, reaktordrift, avveckling och slutförvar, samt produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk.

Studsviks verksamhetsområden

Avvecklings- och strålskyddstjänster

Avvecklings- och strålskyddstjänster är en ledande tjänsteleverantör för kärnkraftsindustrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings-, sanerings- och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsområdet erbjuder vi hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar, friklassning av radioaktivt material och avfallsdokumentation. Våra kunder är kärnkraftverk, forskningscenter och andra kärntekniska anläggningar främst i Tyskland, Schweiz, Sverige, Belgien och Nederländerna.

Bränsle-, Material- och Avfallsteknik

Erbjuder tjänster till en global kundkrets inom kärnbränslekvalificering, materialanalys, forskning kring slutförvar och paketering av medicinska isotoper. Vi tillhandahåller även avancerade konsulttjänster och lösningar för att stabilisera och volymreducera radioaktivt avfall. Vår test- och analysverksamhet bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige, ofta i samarbete med internationella partners. Genom att kombinera vår expertis och unika anläggningar levererar vi skräddarsydda lösningar till våra kunder.

Studsvik Scandpower

Studsvik Scandpower är världsledande inom utveckling och support av bränsleleverantörsoberoende programvaror för reaktoranalyser. Vi erbjuder en komplett uppsättning av licensierad programvara och ingenjörstjänster. Utöver detta erbjuder vi fjärrövervakning för komponenter med kritisk betydelse för probabilistiska riskbedömningar (PRA). Våra produkter används globalt för reaktorbränsle och härdkonstruktion, analys och driftstöd, med utveckling som huvudsakligen sker i USA.

Försäljning och resultat

Försäljningen uppgick under helåret till 883,3 (893,1) Mkr, en minskning med 1,1 %. I lokala valutor motsvarar detta en ökning med 1,1 %. Rörelseresultatet för helåret uppgick till 68,6 (26,8) Mkr.Försäljningen för Avvecklings- och Strålskyddstjänster minskade med 5,5 procent i lokala valutor till 342,2 (373,3) Mkr och rörelse resultatet uppgick till 5,9 (24,0) Mkr. Bränsle-, Material- och Avfallsteknik ökade sin försäljning med 9,6 procent i lokala valutor till 390,7 (356,8) Mkr och rörelse resultatet uppgick till 62,9 (6,7) Mkr. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Försäljningen för Studsvik Scandpower minskade med 4,3 procent i lokala valutor till 164,5 (179,9) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 29,6 (32,7) Mkr. På sidorna 14-21 finns affärsområdenas verksamheter och resultat beskrivna mer utförligt.

Lönsamhet

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 7,8 (3,0) procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 13,4 (6,5) procent.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick för helåret till 119,9 (21,7) Mkr. Förbättrat rörelseresultat och en positiv utveckling av rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt. Det fria kassaflödet uppgick för helåret till 98,3 (-78,1) Mkr.

Finansiering

Studsvik har en kreditram hos Danske Bank på totalt 100 Mkr. Mer information om koncernens upplåning återfinns i not 2.2 och i not 25.

Finansiella mål

Fastställda finansiella mål:
* Genomsnittligt årlig organisk tillväxt på 6 procent
* Rörelsemarginal om 12 procent
* Soliditet på minst 40 procent

Försäljningen uppgick under helåret till 883,3 (893,1) Mkr, en minskning med 1,1 %. I lokala valutor motsvarar detta en ökning med 1,1 %. Rörelsemarginalen uppgick till 7,8 (3,0) procent och soliditeten ökade till 38,5 (37,8) procent.

Investeringar

Investeringarna för helåret uppgick till 27,4 (67,4) Mkr och bestod främst av ersättnings-investeringar inom affärsområdet Bränsle-, Material- och Avfallsteknik. I utfallet för föregående års investeringsutfall ingår byggnationen av demonstrations-anläggningen inDRUM.

Forskning och utveckling

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs både i samarbete med kunder som konsultuppdrag och inom ramen för vår egen produktutveckling. Kostnader för forskning kostnadsförs löpande. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar. Under 2025 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till 14,5 (14,0) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är kostnaderna en kombination av vidareutveckling av befintliga programvaror och nyutveckling.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER

Teknisk spetskompetens och stark kundorientering i en föränderlig marknad

Affärsområdet Avvecklings- och Strålskyddstjänster har under året verkat i en marknad präglad av hård konkurrens, särskilt inom områdena för ingenjörstjänster och avveckling. Detta har resulterat i en låg lönsamhet för affärsområdet. Vi har dock genomfört ett antal åtgärder för att stärka utvecklingen, och vi ser med tillförsikt på 2026.

Affärsområdet är en ledande tjänsteleverantör för kärnkraftsindustrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings-, sanerings-och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsområdet erbjuder vi hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar och friklassning av radioaktivt material. Affärsområdet har en central roll i Studsvik-koncernens långsiktiga ambition att stärka den europeiska marknaden med innovativa och ansvarsfulla lösningar inom avveckling, avfallshantering och operativt stöd.

Flera projekt inom avveckling och friklassning har slutförts eller gått vidare till nästa fas. Mer precisa och kostnadseffektiva projektplaneringar har genomförts tack vare affärsområdets fortsatta utveckling av tekniska kompetenser inom ingenjörstjänster, friklassning och dokumentation. Komplexa förutsättningar för projekt och förändrade kundbehov har inneburit vissa utmaningar, men tack vare konsekvent kvalitetsarbete och nära dialog med kunder har affärsområdet levererat på ett säkert sätt enligt kundernas önskemål.

Marknaden för kärntekniska ingenjörstjänster präglas fortsatt av omställning och ökade krav. Ett växande fokus på effektiva avvecklingsprocesser, digital analys och hållbar avfallshantering driver efterfrågan på specialiserade och tekniskt avancerade lösningar. Kunderna förväntar högre transparens, snabbare arbetsflöden och bred projektövergripande kompetens. Affärsområdet Avvecklings- och Strålskyddstjänster möter dessa förväntningar genom att successivt utveckla sitt tjänsteerbjudande och vidareutveckla de tekniska verktyg som används för radiologiska bedömningar och dataanalys. Erbjudandet anpassas till framtidsorienterade behov. Planerade investeringar i digital mätning och utvärdering samt fortsatt kompetensutveckling för medarbetare kommer ytterligare stärka positionen som en tillförlitlig och mycket kvalificerad tjänsteleverantör. Ett fördjupat samarbete med forskningsinstitut och industriella aktörer möjliggör att snabbare omsätta innovativa metoder i praktisk användning, särskilt inom optimering av avvecklings- och karakteriseringsprocesser. Förväntade trender, som ökande regulatorisk komplexitet, växande behov av hållbara deponeringsstrategier och tekniska framsteg inom dataanalys, bedöms skapa betydande tillväxtmöjligheter. Tack vare sin tekniska expertis, kompetens, kvalitetssäkrade tjänster och stark kundorientering, är affärsområdet Avveckling- och Strålskyddstjänster en viktig del i Studsviks erbjudande för hela kärnkraftens livscykel.

Försäljningen under helåret uppgick till 342,2 (373,3) Mkr, vilket i lokala valutor innebar en minskning med 5,5 %. 2025 präglades av en fortsatt tuff konkurrens och ett starkt kostnadsfokus hos kunderna. Detta, tillsammans med kundernas besparingsprogram samt vissa fördröjningar i kundbeställningar, påverkade försäljningen negativt. Emellertid ser vi att intresset för våra tjänster ökar.

Rörelseresultatet under 2025 uppgick till 5,9 (24,0) Mkr. Rörelseresultatet och marginalerna påverkades negativt under kvartalet och helåret av det fortsatta kostnadsfokuset hos kunderna, i linje med vad som beskrivits ovan. Baserat på de åtgärder som genomförts under året samt de dialoger som förs med kunderna, bedömer vi att goda förutsättningar finns för en successiv förbättring av marginalerna under 2026.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Diagram/Tabellbeskrivning saknas, texten i diagrammet är ostrukturerad och avbildar troligen kvartalsdata för 2024 och 2025.

Andel av koncernens försäljning 39%

Nyckeltal	Belopp i Mkr	2025
Försäljning	342,2	373,3
Rörelseresultat	5,9	24,0
Rörelsemarginal, %	1,7	6,4
Investeringar	2,9	9,0
Medeltal anställda	315	339

Försäljning i Mkr, Rörelseresultat i Mkr, Andel av försäljningen i % visas i grafiska element.

RAMONA MICHEL TF OPERATIV CHEF
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

BRÄNSLE – MATERIALTEKNIK – OCH AVFALLSTEKNIK

Tillväxt och innovation i en växande kärnkraftsmarknad

Affärsområdet Bränsle-, Material och Avfallsteknik gjorde ett av sina starkaste resultat någonsin 2025. Med nya projekt, långsiktiga partnerskap och teknologiska framsteg har Studsvik under året stärkt sin globala position som både ett nationellt och internationellt centrum för tillämpad kärnkraftsforskning och utveckling.

Affärsområdet Bränsle-, Material och Avfallsteknik erbjuder tjänster för kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare, myndigheter och andra aktörer som hanterar radioaktiva ämnen. Erbjudandet omfattar kärnbränslekvalificering, materialanalys, forskning av mellan- och slutförvaring, förpackning av medicinska isotoper samt avancerade konsulttjänster.

Under året har affärsområdet fortsatt att stärka sin position som en ledande aktör inom kärnteknisk forskning och utveckling. Den accelererande omställningen till fossilfri energi har ökat efterfrågan på Studsviks expertis inom bränsle- och materialteknik, där avancerade testprogram utvecklas för att möta kundernas behov av säkerhet och effektivitet. Affärsområdet har under 2025 etablerat nya affärsrelationer och projekt inom utveckling av små modulära reaktorer, SMR, samt mellanlagring och slutförvar av använt kärnbränsle. Projektering av en behandlings-och mellanlagringsanläggning för medelaktivt avfall har inletts för European Spallation Source, ESS, i Sverige, samtidigt som kommersiella Studsvik har under 2025 etablerat nya affärsrelationer och projekt inom utveckling av Små Modulära Reaktorer.

KARL THEDÉEN AFFÄRSOMRÅDESCHEF
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Diagram/Tabellbeskrivning saknas, texten i diagrammet är ostrukturerad och avbildar troligen kvartalsdata för 2024 och 2025.

Andel av koncernens försäljning 44%

Nyckeltal	Belopp i Mkr	2025
Försäljning	390,7	356,8
Rörelseresultat	62,9	6,7
Rörelsemarginal, %	16,1	1,9
Investeringar	23,3	67,1
Medeltal

Avfallshantering har fortsatt hög prioritet inom den växande kärntekniska industrin. Studsviks innovativa inDRUM-teknologi erbjuder ett mångsidigt verktyg för volymreduktion och stabili- sering av avfall. inDRUM behandlar avfall från äldre anläggningar, nya reaktorer och sjukhus med minimal manuell hantering för ökad säkerhet. Demoanläggningen för inDRUM vid Studsviks site i Nyköping, Sverige har på ett positivt sätt visat teknologins funktion och den betydande volymreduktion den möjliggör. Under året har Studsvik tagit emot ett stort antal kunder, myndighetsrepresentanter och experter från hela världen i demoanläggningen. Den kärntekniska sektorn är starkare än på många år, med ökande avfallsrelaterade möjligheter inom civil kärnkraft, fusion och försvarsverksamhet för både inDRUM och metall- behandling. Detta förväntas leda till betydande utveckling av kompetens, kapacitet och teknologi inom avfallsbehandling de kommande åren. ESS-projektet utgör en viktig milstolpe för inDRUM- teknologin. Tester med simuleringar av ESS-avfallet planeras till 2026 för att ytterligare demonstrera teknikens genomför- barhet och potential att expandera till fler typer av avfall.

Försäljningen under 2025 uppgick till 390,7 (356,8) Mkr, vilket i lokala valutor innebar en ökning med 13,2 % respektive 9,6 %. Försäljningsökning förklaras av framsteg i kund- projekten, en positiv produktivitetsutveckling och en gynnsam produktmix. Under senare delen av året implemen- terades tvåskift i vissa delar av produktionen, vilket bidrog till ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande.

Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 62,9 (6.7) Mkr, vilket motsvarar en rörelse- marginal om 16,1 (1,9) %. Under föregående år belastades affärsområdet av jämförelse-störande poster om 11,9 Mkr. Resultatförbättringen under 2025 är ett resultat av genom- förda kostnadseffektiviseringar, förbättrade inköpsrutiner och en mer effektiv leveransorganisation.

	Försäljning i Mkr	Rörelseresultat i Mkr
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

STUDSVIK SCANDPOWER

Oberoende reaktoranalyser och externt fokus på små modulära reaktorer driver global kärnkraftseffektivitet

Affärsområdet Studsvik Scandpower är en ledande oberoende leverantör av avancerad mjukvara för reaktoranalys och ingenjörstjänster för den globala kärnkraftsindustrin. Under året har affärsområdet nått betydande strategiska milstolpar, inklusive viktiga produktlanseringar, ett strategiskt förvärv och utökade regulatoriska möjligheter. Detta skapar en stark grund för framtida tillväxt och fördjupad marknadsnärvaro, särskilt inom det snabbt växande segmentet för små modulära reaktorer.

Redefine Resilience™ inom kritisk reservkraft och cybersäker kommunikation.

Studsvik Scandpower fokuserar på organisk tillväxt genom lanseringen av nya produkter och tjänster. Framöver fokuserar Studsvik Scandpower på att accele- rera lönsam tillväxt genom innovation och marknadsdiversi- fiering. Affärsområdet driver aktivt innovationsprojekt för att utnyttja synergier mellan den traditionella programvaruport- följen och förvärvet av BlackStarTech. Målet är att skapa lös ningar som integrerar mjukvara och hårdvara och som uppfyller Studsviks höga kvalitetsstandarder. Det förväntade slutförandet av NRC:s granskning 2026 kommer att öppna kommersiella möjligheter inom det snabbt växande SMR-segmentet. Genom att stärka det återkom- mande intäktsflödet och fokusera på strategisk digitalisering och resiliens är Studsvik Scandpower väl positionerat att befästa sin roll som den oberoende analytiska partnern som driver säkerhet, effektivitet och långsiktigt värdeskapande för den globala kärnkraftsindustrin.

Försäljningen minskade under 2025 till 164,5 (179,9) Mkr, i lokala valutor innebär detta en minskning med 4,3 %. Affärs- områdets försäljning nådde inte upp till den höga nivån från föregående år vilket understryker affärsområdets säsongsvaria- tioner.

Rörelseresultatet minskade under 2025 till 29,6 (32,7) Mkr, vilket innebar en rörelsemarginal på 18,0 (18,2) %. Affärsom- rådet har under helåret gynnats av valutakursförändringar, där större delen av effekten kommer från omvärdering av balans- poster. Därtill påverkades resultatet positivt av en återbetalning relaterad till 2024 års bedrägeri, motsvarande 6,0 (-7,5) Mkr.

Affärsområdet Studsvik Scandpower, den globala marknads- ledaren inom programvara och tekniska tjänster för bränsleleve rantörsoberoende reaktoranalys, utgör en bety- dande roll i koncernens övergripande strategi. Teknologin möjliggör för kärnkraftsoperatörer världen över att maximera effektivitet, säkerhet och operativ flexibilitet i sina anläggn- ingar. Genom avancerade programvaruverktyg hjälper Studsvik Scandpower sina kunder att uppnå viktiga mål som effekthöj- ningar, förlängda bränslecykler och optimerade tanknings- scheman. Detta leder till förbättrad elproduktion och minskad operativ risk. Den oberoende positionen är avgörande och säkerställer objektiv, datadriven analys som skapar långsiktigt värde genom hela kärnbränslets livscykel. Användningen av affärsområdets mjukvara för kärnöver- vakning och reaktivitetsstyrning, GARDEL, har ökat globalt och etableras som standard för reaktoringenjörsuppgifter inom flera reaktordesigner. Ett betydande regulatoriskt framsteg uppnåddes när den amerikanska kärnkraftsmyndigheten, NRC, godkände gransk- ningen av Studsviks Topical Report Supplement. Detta verifierar att Studsviks programvara kan användas för små modulära reak- torer och utökar dess licensieringsgrund för att omfatta högre anriknings- och utbränningsgränser. Säkerhetsutvärderings- rapporten förväntas vara klar i början av 2026, vilket innebär att Studsvik Scandpowers kunder kan modellera nya bränsletyper med hjälp av den beprövade metoden och programvaran.

Den globala kärnkraftsmarknaden genomgår för närvarande en tydlig omställning med ett ökat fokus på ren och stabil baskraft. Denna expansion, driven av klimatmål och energisäkerhet, ställer ökade krav på avancerade digitala verktyg. Studsvik Scandpower har stärkt sin position inom SMR-segmentet, vilket bland annat bekräftas genom ett strategiskt partnerskap med RoPower Nuclear i Rumänien för att stödja deras SMR-projekt. Under 2025 tredubblades antalet SMR-kunder som använder Studsviks metoder. I takt med att branschen strävar efter livstidsförlängning av befintliga kärnkraftverk och förbättrad anläggnings- prestanda, är efterfrågan på vår oberoende analys och ingenjörs expertis stark i Nordamerika, Europa och Asien. En central händelse under året var förvärvet av BlackStarTech och dess produktlinje. Detta strategiska förvärv innebär en bety- dande styrka i Studsviks portfölj i takt med att bolaget satsar på

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

[Diagram 1: Nyckeltal Försäljning i Mkr över tid]
0 15 30 45 60
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6

[Diagram 2: Nyckeltal Rörelseresultat i Mkr över tid]
0 6 12 18 24
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7
2024 2024 2025 2025

[Diagram 3: Andel av försäljningen]
19%

[Diagram 4: Nyckeltal Försäljning i Mkr över tid (upprepad layout)]
0 15 30 45 60
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6

[Diagram 5: Nyckeltal Rörelseresultat i Mkr över tid (upprepad layout)]
0 6 12 18 24
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7
2024 2024 2025 2025

[Diagram 6: Andel av försäljningen (upprepad layout)]
19%

[Diagram 7: Nyckeltal Försäljning i Mkr över tid (upprepad layout)]
0 15 30 45 60
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6

[Diagram 8: Nyckeltal Rörelseresultat i Mkr över tid (upprepad layout)]
0 6 12 18 24
Q4 Q3 Q2 Q1 Q4 Q3 Q2 Q1
11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7
2024 2024 2025 2025

[Diagram 9: Andel av försäljningen (upprepad layout)]
19%

Studsvik Scandpower har starkt fokus på innovation och en central händelse var förvärvet av BlackStarTech och dess produktlinje i februari 2025.

Andel av koncernens försäljning	Nyckeltal	Belopp i Mkr 2025
Försäljning	164,5	179,9
Rörelseresultat	29,6	32,7
Rörelsemarginal, %	18,0	18,2
Investeringar	6,9	0,7
Medelantal anställda	44	38

ART WHARTON
AFFÄRSOMRÅDESCHEF

Försäljning i Mkr	Rörelseresultat i Mkr
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

Moderbolaget

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamord- nande uppgifter. Moderbolagets försäljning uppgick till 11,7 (10,7) Mkr med ett rörelseresultat på –19,0 (–25,0) Mkr. Resul- tatet före skatt uppgick till -22,4 (-1,4) Mkr. I årets finansnetto ingår valutaeffekter av koncern interna lån med 26,8 (12,9) Mkr. Likvida medel inklusive kort fristiga placeringar uppgick till - (-) Mkr och räntebärande skulder till 111,9 (179,2) Mkr. Ersättningar till ledande befattnings havare framgår av Not 9 på sid 66.

Medarbetare

Medelantalet anställda i koncernen under 2025 uppgick till 510 (549). Förändringen i antalet medarbetare är en del av det omställningsarbete och de anpassningar till rådande marknadsläge som genomförts inom koncernen under året.

Avveckling av Studsviks kärntekniska anläggningar

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillstånds innehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen. Tidigare har stora delar av avvecklingskostnaden finan- sierats genom inbetalningar från kärnkraftsindustrin i enlighet med Studsvikslagen (1988:1597). Denna avskaffades dock 2018 och medlen fördes över till Kärnavfallsfonden vilken förvaltas av Riksgälden.Studsviks åtaganden säkras finansiellt genom en årlig avgift till Kärnavfallsfonden samt genom att säkerheter utställts avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2025 till 6 138 000 (6 138 000) kronor. Avgiften revideras av Riksgälden vart tredje år och påverkas även av kostnadsutvecklingen hos tillsynsmyndigheterna. Studsviks bedömning är att den årliga avgiften 2026 kommer att uppgå till 5 286 000 kronor enligt Riksgäldskontorets beslut. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna. Det diskonterade värdet av åtagandet redovisas som avsättning.

Förslag till vinstdisposition

För 2025 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. Till årsstämmans förfogande står moderbolagets fria egna kapital, 99 441 551, bestående av balanserad vinst 50 924 663 kronor samt årets resultat 48 516 888. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

Post	Belopp (SEK)
Till årsstämmans förfogande	99 441 551
Utdelning	–
I ny räkning överförs	99 441 551

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För räkenskapsåret 2025 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

Koncernen har hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för våra kvalitetscertifieringar.

Hållbarhetsrapport

God hälsa och välmående. Friska och engagerade medarbetare är avgörande för framgång. Vi arbetar aktivt för en god arbetsmiljö.
Ansvarsfullt arbete och ekonomisk tillväxt. Vi bidrar till ekonomisk tillväxt genom att säkerställa hållbar och prisvärd energi för företag och genom att direkt ge över 500 personer sysselsättning.
Utveckla hållbara lösningar för den nukleära industrin

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 22 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Vara en attraktiv arbetsgivare
Industriinnovation och infrastruktur. Vi erbjuder spetskunskap om kärntekniska processer och driver innovation och utveckling av infrastruktur.
MÅNGFALD 20 NATIONALITETER
Prisvärd och ren energi. Vi bidrar till ren och säker kärnkraft.
Ta ansvarsfulla ekonomiska beslut

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING 23

Allmänna upplysningar

Omfattningen av hållbarhetsrapporten BP-1

Hållbarhetsrapporten har, precis som de finansiella rapporterna, upprättats på koncernnivå där samtliga dotterbolag inom Studsvik-koncernen ingår och har upprättats i enlighet med koncernens finansiella konsolideringsprinciper baserade på International Financial Reporting Standards (IFRS). Denna rapport utgör Studsviks lagstadgade hållbarhetsrapport enligt ÅRL och den är upprättad i enlighet med de europeiska ESRS-standarderna som antagits av EU-kommissionen och omfattar räkenskapsåret 2025, perioden från den 1 januari till den 31 december.

Omfattningen av konsolideringen är densamma som i de finansiella rapporterna, med undantag för ett joint venture-bolag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden och därför inte ingår i koncernens hållbarhetsrapportering. För vissa nyckeltal, däribland koncernens beräkningar av växthusgasutsläpp i scope 1 och scope 2, omfattar rapporteringen dock inte samtliga dotterbolag. Detta beror på att vissa bolag saknar relevant operativ verksamhet och att inga eller endast försumbara utsläppskällor har identifierats under rapporteringsåret.

Hållbarhetsrapporten omfattar både uppströms och nedströms värdekedja, eftersom relevanta inverkan, risker och möjligheter har identifierats och analyserats i samband med den dubbla väsentlighetsanalysen. Där det är relevant har policys utvidgats till att även omfatta delar av värdekedjan. Rapporten baseras i huvudsak på data från den egna verksamheten. Studsvik har begränsad tillgång till tillförlitliga data från värdekedjan, vilket innebär att uppgifter om utsläpp och information om arbetstagare i värdekedjan inte har kunnat inkluderas i årets rapportering. Inga upplysningar har utelämnats med hänvisning till immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Studsvik har inte heller utnyttjat möjligheten till undantag från upplysningar om framtida utveckling eller frågor under förhandling.

Rapporten redovisar Studsviks arbete med den dubbla väsentlighetsanalysen, genom vilken företaget har identifierat och bedömt de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Samtliga upplysningar som presenteras är antingen bedömda som väsentliga utifrån analysen eller obligatoriska enligt ESRS-standarderna.

Upplysningar för särskilda omständigheter BP-2

Studsvik använder aktivitetsbaserade data som grund för beräkning av växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2. Delar av beräkningarna bygger även på uppskattningar där direkt aktivitetsdata har saknats. Datainsamlingen har dock i huvudsak baserats på primärkällor från den egna verksamheten, såsom interna inköps- och konsumtionsregister, fakturor och leveransdokumentation.

Scope 1 omfattar utsläpp från egen värmeproduktion, bränsleanvändning vid anläggningar och i fordon samt eventuella flyktiga utsläpp. Beräkningarna baseras på faktiska aktivitetsdata, exempelvis mängden förbrukad olja eller biobränsle. Emissionsfaktorerna som används är i huvudsak standardiserade och hämtade från internationellt erkända källor, vilket innebär att faktorerna representerar genomsnittsvärden och inte alltid är specifika för den exakta bränslekvaliteten som används.

Scope 2 avser Studsviks utsläpp från inköpt energi, främst el och värme. Studsvik tillämpar både platsbaserad och marknadsbaserad metod vid beräkning. För platsbaserad beräkning används emissionsfaktorer baserade på lokala och nationella genomsnittsvärden, medan marknadsbaserad metod både tillämpar aktivitetsspecifika emissionsfaktorer och emissionsfaktorer baserade på lokala och nationella genomsnitt. För de delar av verksamheten där ursprungsgarantier eller motsvarande energiattribut finns tillgängliga har dessa tillämpats i den marknadsbaserade Scope 2-beräkningen. Där sådana instrument saknas har emissionsfaktorer baserade på nationell residualmix använts, vilket innebär att den marknadsbaserade beräkningen utgör en kombination av certifierad el och residualmix. För inköpt värme har samma emissionsfaktorer tillämpats för både platsbaserad och marknadsbaserad metod.

Trots att Scope 1- och Scope 2-utsläppen baseras på egna aktivitetsdata, såsom bränsle- och elförbrukning, uppstår en viss osäkerhetsmarginal eftersom generiska emissionsfaktorer används. Detta innebär att variationer i bränsleblandning, elproduktion eller lokala förhållanden inte alltid fångas, vilket medför en viss grad av osäkerhet i resultaten.

För fjärrvärme och fjärrkyla i Tyskland har Studsvik använt proxydata, då leverantörsspecifika aktivitetsdata för 2025 inte fanns tillgängliga vid rapporteringstidpunkten. Förbrukningsvolymer och energimix för 2024 har därför använts som bästa tillgängliga uppskattning.

För värdekedjan är tillgången till tillförlitliga data för närvarande begränsad, vilket innebär att rapporteringen i år främst omfattar den egna verksamheten. Studsvik har identifierat att vissa osäkerheter kvarstår, särskilt beroende av leverantörers rapporteringsförmåga och variationer i datakvalitet. Noggrannheten bedöms som hög för den egna verksamheten, men lägre för värdekedjedata. Det finns planer för successiv förbättring av datainsamlingen och datakvalitet, inklusive ökat leverantörsengagemang, vidareutveckling av systemstöd och införande av kompletterande metoder vid behov. Målet är att säkerställa täckning och ökad precision i kommande rapporteringscykler.

Studsviks hållbarhetsrapportering grundas enbart på kraven i Årsredovisningslagen och omfattas inte av någon annan lagstiftning som reglerar hållbarhetsrapportering. Företaget tillämpar inte heller några andra allmänt accepterade standarder eller ramverk för hållbarhetsrapportering utöver European Sustainability Reporting Standard (ESRS).

Tillämpning av infasningar

Studsvik utnyttjar den möjlighet till infasning som införts genom Europeiska kommissionens ändringar av ESRS-standarderna i den så kallade Omnibus Quick Fix (Delegated Regulation (EU) 2023/2772). Detta innebär att bolaget under räkenskapsåret 2025 inte lämnar fullständiga upplysningar inom vissa områden. De upplysningskrav som tillfälligt utelämnas omfattar förväntade finansiella effekter för alla väsentliga områden, utsläpp i scope 3, upplysningskrav S1-10 om lön för egen arbetskraft, upplysningskrav S1-7 om icke-anställda i verksamheten och upplysningskrav S1-16 om ersättningsindikatorer.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 24 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Därutöver utelämnas samtliga upplysningskrav inom standarderna E4 (Biologisk mångfald och ekosystem) och S2 (Arbetstagare i värdekedjan), vilka båda har bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen på grund av deras potentiella och faktiska inverkan. Arbetare i värdekedjan bedömdes som väsentligt då leverantörskedjan omfattar kritiska leverantörer som är avgörande för Studsviks kärnverksamhet där bristande arbetsvillkor, diskriminering eller brott mot mänskliga rättigheter kan få allvarliga och irreversibla konsekvenser för människor.Biologisk mångfald och ekosystem bedömdes som väsentligt då Studsviks verksamhet bidrar till klimatförändringar genom bland annat växthusgasutsläpp, vilket i sin tur är en stark drivkraft för förlust av biologisk mångfald. Effekterna är globala, långsiktiga och i många fall irreversibla. Policys som Code of Conduct omfattar leverantörer och affärspartners och ställer krav på anständiga arbetsvillkor i värdekedjan, respekt för mänskliga rättigheter och lika behandling. Hållbarhetspolicyn omfattar miljöansvar och minskad klimatpåverkan, vilket är centralt för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Policyn inkluderar principer för att minimera utsläpp, skydda ekosystem och säkerställa säker hantering av radioaktivt avfall. För att lägga grunden för full rapportering framåt arbetar Studsvik redan idag med ett antal relevanta mätetal som följs genom koncernens befintliga styrnings och kontrollsystem.

Inom området för biologisk mångfald och ekosystem (E4) miljörelaterade indikatorer följs genom befintliga HSE-processer, såsom incidentrapportering, avvikelsehantering och interna och externa revisioner, men dessa är ännu inte specificerade eller kategoriserade specifikt kopplat till biologisk mångfald och ekosystem. Inom området arbetstagare i värdekedjan (S2) följs antal genomförda riskbaserade leverantörsbedömningar, andelen leverantörer som genomfört självutvärderingar, samt antal registrerade avvikelser kopplade till arbetsmiljö, etik och säkerhet i leverantörskedjan.

Infasningarna för biologisk mångfald och ekosystem samt arbetare i värdekedjan gäller under den tillåtna perioden och kan kvarstå för räkenskapsåren 2026–2027. Skälet till att infasningsmöjligheterna används är begränsad tillgång till tillförlitliga data och behovet av att utveckla interna processer, metodik och styrande dokument. Formella policys inom dessa områden har ännu inte fastställts, men planeras att utvecklas och successivt införas som en del av det fortsatta hållbarhetsarbetet. Befintliga rutiner utgör en grund att bygga vidare på. Under infasningsperioden kommer arbetet med datainsamling, intressentdialog och kartläggning av nuläget att fördjupas för att möjliggöra identifiering av relevanta åtgärder och mål. Den tillfälliga möjligheten att avvika från fullständig rapportering ger utrymme att samla in mer detaljerad information, utveckla interna rutiner och säkerställa att framtida upplysningar blir tillförlitliga och jämförbara. På detta sätt skapas förutsättningar för mer informativa och kvalitativa upplysningar över tid.

Hållbarhetsstyrning

Styrelsens och koncernledningens roller GOV-1

Vid årets slut bestod Studsviks styrelse av åtta styrelseledamöter valda av bolagsstämman. Styrelsens sammansättning och könsfördelning framgår av tabellen nedan. Sju av åtta styrelseledamöter är oberoende i förhållande till Studsvik och koncernledningen. Utöver de stämmovalda ledamöterna ingår även två personalrepresentanter i styrelsen. Dialog med medarbetare sker genom etablerade forum såsom samverkansmöten, säkerhetskommittéer och andra strukturer som säkerställer att deras synpunkter inkluderas i beslutsprocesser.

Koncernledningen består av sex personer och dess könsfördelning framgår även av tabellen nedan. Koncernledningen består enbart av verkställande medlemmar.

Organ	Antal personer	Kvinnor	Män	Könsfördelning kvinnor	Könsfördelning män	Oberoende
Styrelse	8	3	5	37,5%	62,5%	87,5%
Koncernledning	6	1	5	16,7 %	83,3 %	–

Styrelsens och koncernledningens medlemmar har hög utbildningsnivå och omfattande erfarenhet från relevanta branscher, tekniska områden och affärsverksamheter, vilket ger en kompetensprofil som direkt stödjer de väsentliga inverkan, risker och möjligheter som identifierats i Studsviks dubbla väsentlighetsanalys. Erfarenhet från kärnteknik, säkerhetskritiska verksamheter och avancerad teknik bidrar till styrelsens förmåga att bedöma och övervaka risker kopplade till teknisk säkerhet, regulatoriska krav och kvalitet. Fler utav ledamöterna har även erfarenhet från andra styrelseuppdrag och verksamheter där hållbarhetsfrågor utgör en integrerad del av styrning och rapportering.

Ansvar för hållbarhetsfrågor är integrerat i styrelsens mandat och styrdokument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för tillsyn av processer för att hantera väsentliga inverkan, risker och möjligheter (IRO), medan koncernledningen ansvarar för implementering av styrningsprocesser, kontroller och rutiner för att övervaka och hantera dessa frågor. Detta inkluderar delegation till specifika ledningsfunktioner, tydliga rapporteringslinjer till styrelsen samt integrering av hållbarhetskontroller med övriga interna funktioner.

Styrelsen beslutar om strategiska frågor och godkänner policys, medan koncernledningen ansvarar för att omsätta strategin i praktiken och följa upp framdrift kopplat till hållbarhetsstrategin. Koncernledningen följer upp verksamheten månadsvis utifrån tre parametrar: engagerade medarbetare, lönsamhet och effektivitet. Detta dokumenteras i samband med de månatliga mötena. Uppföljning sker genom interna kontroller, riskhanteringsprocesser och ISO-certifieringar (ISO 9001, 14001, 45001). Rapportering sker regelbundet från hållbarhetsansvariga till koncernledningen och vidare till styrelsen. Studsviks nuvarande mål omfattar minskad klimatpåverkan, säker hantering av radioaktivt avfall och en inkluderande arbetsmiljö. Kvantitativa mål och indikatorer planeras att vidareutvecklas.

För att säkerställa att relevant kompetens finns tillgänglig för att hantera hållbarhetsfrågor har företaget etablerat en struktur som kombinerar intern expertis med tillgång till externa specialister vid behov, exempelvis inom regulatorisk utveckling, hållbarhetsrapportering samt lag- och omvärldsbevakning. Kompetensutveckling inom hållbarhet sker i huvudsak genom löpande dialog och uppföljning i styrningsprocesser samt genom samverkan med externa specialister och interna nyckelpersoner som arbetar operativt med hållbarhetsfrågor. Under rapporteringsperioden har ingen separat, formaliserad utbildningsinsats genomförts för hela styrelsen eller koncernledningen, utan kunskapsutveckling sker i första hand integrerat i ordinarie styrning och beslutsprocesser. Löpande utbildning och kompetensutveckling erbjuds för styrelse och koncernledning för att stärka kunskaper om företagets väsentliga hållbarhetsrisker och möjligheter.

Information och hållbarhetsfrågor som behandlats GOV-2

Styrelsen informeras årligen om hållbarhetsfrågor genom en sammanställd riskanalys och får löpande uppdateringar vid behov. Informationen lämnas i form av skriftliga rapporter och muntliga presentationer vid styrelsemöten, vilket säkerställer att hållbarhetsaspekter integreras i strategiska beslut och riskhantering. Under rapporteringsperioden har styrelsen behandlat och gått igenom frågor som rör klimatpåverkan och miljökrav kopplat till verksamheten, arbetsmiljö och säkerhetsfrågor inklusive transporter av radioaktivt material, regulatoriska förändringar och tillståndsfrågor samt resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen och prioritering av väsentliga hållbarhetsrisker. Styrelsen har ett kontinuerligt ansvar för att övervaka riskhanteringen och säkerställa att hållbarhetsrisker beaktas vid strategiska beslut och investeringar.

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-3

Studsvik har för närvarande inga formella incitamentsprogram eller ersättningspolicyer som är direkt kopplade till hållbarhetsmål eller hållbarhetsrelaterad prestation för medlemmar i styrelse, koncernledning eller tillsynsorgan. Ersättningsfrågor hanteras av ersättningsutskottet, som bereder frågor om VD:s och koncernledningens villkor och föreslår principer till årsstämman. Beslutet att inte koppla incitament till hållbarhetsmål grundar sig på att hållbarhetsstyrning i nuläget säkerställs genom andra mekanismer, såsom integrering av hållbarhetsmål i affärsstrategin och regelbunden uppföljning av dessa mål. Studsvik utvärderar behovet av att inkludera hållbarhetsrelaterade KPI:er i framtida ersättningspolicyer och planerar att genomföra en översyn under kommande rapporteringsperiod.

Due diligence på hållbarhetsområdet GOV-4

Studsviks process för due diligence är integrerad i koncernens styrning, strategi och affärsmodell. Processen utgår från principerna för dubbel väsentlighet och omfattar identifiering, bedömning och hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i den egna verksamheten och värdekedjan. Arbetet är en del av koncernens övergripande riskhanteringssystem och följer samma struktur som övriga riskprocesser, vilket innebär att hållbarhetsrisker behandlas i koncernledningsgruppen och styrelsen minst årligen och vid behov oftare. Processen är kopplad till affärsmodellen genom att hållbarhetsrisker och möjligheter beaktas vid utveckling av tjänster och produkter, särskilt inom områden som säkerhet, regulatoriska krav och klimatpåverkan.

Dialog med intressenter är en integrerad del av due diligence och sker i alla centrala steg för att säkerställa att deras perspektiv inkluderas. Identifiering och bedömning sker genom den dubbla väsentlighetsanalysen, där både inverkan och finansiell väsentlighet beaktas. Analysen bygger på interna data, leverantörsinformation, regulatoriska krav och dialog med intressenter. Dialog med berörda intressenter är en central del av processen och sker i alla viktiga steg för att säkerställa att deras perspektiv inkluderas i riskbedömningen. Åtgärder för att hantera identifierad negativ inverkan implementeras genom styrdokument, policys och operativa rutiner, inklusive koncernens hållbarhetspolicy, uppförandekod och antikorruptionspolicy. Processen uppdateras regelbundet och utvecklas kontinuerligt genom bland annat ökat systemstöd.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING 25Resultaten från dessa processer används som underlag för strategiska beslut, investeringar och prioritering av åtgärder.

Riskhantering och intern kontroll (GOV-5)

Studsvik har implementerat ett systemstöd för riskhantering och intern kontroll som omfattar hela processen för hållbarhetsrapportering, från insamling och validering av data till konsolidering och publicering. Systemet bygger på dokumenterade arbetsflöden och en tydlig ansvarsfördelning mellan funktioner. Syftet är att säkerställa datakvalitet, fullständighet och tillförlitlighet samt hantera osäkerheter i uppskattningar och tillgång till information från värdekedjan. Detta inkluderar integrerad riskhantering för områden som produktutveckling, datasäkerhet, klimatpåverkan, arbetsmiljö och leverantörskedjan.

Som en del av den interna kontrollstrukturen ingår årliga representation letters som skickas till samtliga vd:ar och controllers. Dessa brev signeras och bekräftar att mottagarna har gått igenom och följer koncernens policyer, rutiner och kontrollkrav. Årliga uppdateringar och godkännanden av samtliga policyer görs av styrelsen, vilket säkerställer att styrningen är aktuell och enhetligt tillämpad inom organisationen. Riskbedömningen genomförs löpande och baseras på en metodik som kombinerar sannolikhet och finansiell magnitud.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
26 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Utöver detta sker kontinuerlig övervakning av förändringar i regelverk, politiska beslut och andra externa faktorer som kan påverka verksamheten. Exempelvis kan nya myndighetskrav eller förändringar i den politiska miljön medföra behov av ytterligare skyddsåtgärder och investeringar för att uppfylla uppdaterade säkerhetsstandarder. Etablerade processer övervakar och hanterar regelverksförändringar, och en stark säkerhetskultur bidrar till att organisationen snabbt kan anpassa sig till nya direktiv. Transporter av material, särskilt radioaktivt avfall, sker under strikta säkerhetsföreskrifter med återkommande inspektioner från tillsynsmyndigheter, och risker för stöld och inbrott minimeras genom samarbete med polis och auktoriserade vaktbolag.

De mest betydande riskerna som har identifierats är bristande datakvalitet och fullständighet, försenad tillgång till värdekedjedata samt regulatoriska förändringar. För att hantera dessa risker tillämpas löpande valideringskontroller, intern granskning och fastställda arbetsflöden. Ytterligare åtgärder omfattar klimatpåverkansreducering genom energieffektivisering, förstärkt skydd mot dataintrång samt processer för ansvarsfull hantering av radioaktivt avfall. Hög kompetens upprätthålls inom transportorganisationen och hos personal som hanterar emballage, och en omfattande försäkringsstruktur finns på plats, inklusive egendoms-, avbrotts- och ansvarsförsäkringar. Den svenska kärntekniska verksamheten är försäkrad genom Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI), medan icke-nukleära verksamheter omfattas av globalt ansvarsskydd via If P&C Insurance Ltd.

Resultat från riskbedömningar och kontroller kommuniceras internt och beaktas i den interna planeringen. Hållbarhetsdata ingår i koncernens finansiella rapporteringscykel och följs upp kontinuerligt. Ansvarsfördelningen är tydlig mellan funktioner såsom HR, finans, styrning och miljö, och riskhantering är integrerad i strategiska områden som kompetensförsörjning, affärsetik och leverantörskedjan. Varje affärsområde ansvarar för att bedöma sina operativa och finansiella risker, vilka utvärderas och följs upp årligen av koncernledningen. Rapportering av riskbedömningar sker årligen till styrelsen och koncernledningsgruppen. En fullständig översikt inkluderas i hållbarhetsrapporten, och kritiska avvikelser kommuniceras omedelbart till relevanta beslutsfattare. Frekventa och dokumenterade riskdialoger med myndigheter säkerställer att internationella lagar och riktlinjer uppfylls och att drifttillstånd bibehålls. Som en del av intern kontroll finns även en visselblåsarfunktion som möjliggör för medarbetare och affärspartners att anonymt rapportera misstänkta oegentligheter, vilket stärker transparens och regelefterlevnad inom koncernen. Under året har Studsvik särskilt fokuserat på att etablera ett systemstöd och en tydlig ansvarsfördelning för hållbarhetsrapporteringen. Processbeskrivningar och ett mer formaliserat internkontrollramverk kopplat till hållbarhetsrapportering planeras att vidareutvecklas inför kommande rapporteringsperiod.

Strategi, affärsmodell och värdekedja (SBM-1)

Strategi och affärsmodell

Studsviks övergripande strategi presenteras i årsredovisningen på sidorna 5-7. Den strategiska inriktningen lägger grunden för hur verksamheten hanterar hållbarhetsrelaterad inverkan, risker och möjligheter och utgör ramen för arbetet i hela värdekedjan. Strategin utgår från att affärsmodellen är nära sammanlänkad med säkerhetskrav, teknikutveckling och ett långsiktigt ansvarstagande för kärnteknikens miljö- och samhällspåverkan. Detta formar de prioriteringar som styr koncernens arbete med innovation, kvalitet och effektiva lösningar för en global kärnkraftsindustri.

Studsvik har cirka 510 anställda med verksamhet fördelad främst mellan Europa och Nordamerika, samtidigt som den bredare geografiska närvaro som uppstår genom partnerskap i värdekedjan även omfattar aktörer i Asien. Denna kombination av geografisk närvaro och värdekedjebredd innebär att tillgången till lokal kompetens är avgörande för operativt genomförande och för att möta de krav som följer av olika regulatoriska och tekniska förutsättningar. För att ge en tydligare översikt av arbetsstyrkans geografiska fördelning, presenteras nedan en sammanställning av de länder där Studsvik har operativ närvaro.

Geografiskt område	Antal anställda 2025
Sverige	160
Tyskland	267
Schweiz	40
USA	41
Japan	1
UK	1
Totalt	510

De tre affärsområdena bidrar på olika sätt till strategins hållbarhetsdimension. Inom avvecklings- och strålskyddstjänster är tyngdpunkten lagd på att genomföra komplexa projekt på ett säkert och resurseffektivt sätt. Bränsle-, material- och avfallsteknikområdet bidrar till att utveckla vetenskapligt förankrade metoder för materialanalyser, bränslekvalificering och avfallshantering som möjliggör minskad miljöpåverkan och förbättrade säkerhetsnivåer. Programvaruområdet, Studsvik Scandpower, utvecklar analyser och stödfunktioner som ger kärnkraftsanläggningar bättre förutsättningar att optimera drift, energianvändning och livslängd. Dessa delar av verksamheten speglar strategins övergripande ambition att kombinera teknisk utveckling med höga krav på säkerhet och kvalitet.

Studsviks geografiska fokus i Europa och Nordamerika innebär att verksamheten befinner sig i marknader där krav på ansvarstagande, transparens och regulatorisk efterlevnad utvecklas snabbt. Detta skapar både möjligheter och risker. En växande global efterfrågan på fossilfri energi och förnyat intresse för kärnkraftsproduktion innebär att efterfrågan på tekniska lösningar, analyskapacitet och avvecklingskompetens förväntas öka. Samtidigt innebär förändrade regelverk, bland annat inom strålskydd, avfallshantering och tillståndsgivning, att verksamheten behöver ha god beredskap att anpassa arbetssätt, infrastruktur och teknisk kapacitet. Strategin omfattar därför satsningar som stärker koncernens förmåga att möta dessa förändringar, bland annat genom förstärkt hotcellkapacitet, systemutveckling och kompetensförsörjning.

En central del av strategin är att säkerställa processer för styrning av arbetsmiljö och arbetsvillkor i alla led. Eftersom delar av verksamheten bedrivs i högriskmiljöer krävs en stabil säkerhetskultur, kompetent personal och tydliga rutiner för kvalitetssäkring.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
HÅLLBARHETSREDOVISNING 27

Detta gäller både inom den egna organisationen och i relationer med leverantörer och partners, där strategin betonar vikten av att affärsrelationer uppfyller krav på säkerhet, etik och ansvarstagande. Strategin omfattar även utveckling av digitala verktyg och processer som förbättrar dataunderlag, uppföljning och transparens, vilket är avgörande för att hantera hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter på ett strukturerat sätt. Sammanfattningsvis innebär strategin att hållbarhetsfrågor är integrerade i hela verksamheten, från forskning och teknikutveckling till avveckling, analys och kundnära tjänster. Studsviks ambition är att fortsätta utveckla lösningar som bidrar till hög säkerhet, minskad miljöpåverkan och effektiv användning av kärntekniska resurser. Den fullständiga strategiska inriktningen återfinns i årsredovisningens strategiavsnitt på sidorna 5-7.

Värdekedja (SBM-1)

Studsvik verkar i en global värdekedja som omfattar både uppströms- och nedströmsaktörer. På uppströmsnivå sker samarbete med leverantörer av tekniska komponenter, forskningsinstitutioner och regulatoriska organ som säkerställer att lösningarna uppfyller högt ställda krav på säkerhet och miljö. Dessa aktörer är avgörande för att utveckla och leverera tjänster med hög kvalitet och låg risk. Nedströms återfinns kunder inom kärnkraftsanläggningar, energibolag, medicintekniska företag och forskningsaktörer.Relationer med myndigheter och tillsynsorgan är centrala för att säkerställa att tjänsterna bidrar till en säker och hållbar energianvändning. Värdekedjan är global och omfattar partnerskap i Europa, Nordamerika och Asien, vilket möjliggör kombinationen av internationell erfarenhet med lokala lösningar. Studsvik är beroende av ett välfungerande samspel mellan dessa aktörer. Forskningsresultat från oberoende institutioner och från konkurrenter utgör viktiga inslag, samtidigt som beroendet av aktörer som konstruerar infrastruktur är betydande. Genom nära samarbete med kunder och regulatoriska organ främjas innovationer för en mer hållbar kärnkraftsindustri, ökad säkerhet och anständiga arbetsvillkor för medarbetare och samarbetspartners. Denna struktur medför både risker och möjligheter. Uppströms kan brister i leverantörers säkerhetsrutiner eller miljöhantering leda till regulatoriska och operativa risker, medan starka forskningssamarbeten skapar möjligheter till teknologiska innovationer och förbättrad resurseffektivitet. Nedströms kan förändringar i kärnkraftsreglering och ökade krav på avfallshantering innebära kostnadsrisker, samtidigt som den globala omställningen till fossilfri energi öppnar för ökad efterfrågan på tjänster som minskar miljöpåverkan och förbättrar säkerheten. Genom nära samarbete med kunder och tillsynsorgan främjas innovationer för en mer hållbar kärnkraftsindustri, ökad säkerhet och anständiga arbetsvillkor för medarbetare och samarbetspartners.

Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms
Kärnkraftverk & leverantör	Transport & logistik	Forskningsdata & komponenter
Kärnaavfallsbehandling	Materialtest & analys	Teknisk rådgivning & innovation
Rapportering & expertstöd	Leverans av behandlat material	Partnerskap & hållbarhet

Intressentinvolvering

Intressentinvolvering är en grundläggande del av Studsviks hållbarhetsstyrning och utgör basen för att identifiera de frågor som är mest väsentliga för både affärsmodell och strategi. Processen är integrerad i den dubbla väsentlighetsanalysen och säkerställer att synpunkter och förväntningar från nyckelintressenter beaktas i strategiska beslut och riskhantering. Under 2025 hölls bland annat ett informativt möte med grannfastighetsägare om pågående projekt, vilket gav möjlighet att ta upp frågor och oro. Studsvik har även frekventa möten med tillsynsmyndigheter för att säkerställa efterlevnad av säkerhetsrutiner, samt löpande digitala kundmöten och årliga kundnöjdhetsundersökningar. Dessa dialoger har påverkat prioriteringar i utvecklingen av energieffektiva tjänster och säkerhetslösningar.

Som en del av dialogen med regulatoriska intressenter hade Studsvik Scandpower under året tät kontakt med den amerikanska kärnkraftsmyndigheten NRC. I mars 2025 accepterade NRC att granska ett tillägg till företagets tekniska rapport. Rapporten beskriver hur programvaran CMS5 kan användas vid högre bränsleanrikning, längre bränsleutnyttjande och i små modulära reaktorer (SMR). Under granskningen för Studsvik en återkommande och strukturerad dialog med NRC:s tekniska experter, som ställer frågor och efterfrågar förtydliganden. Detta hjälper Studsvik att säkerställa att produkterna uppfyller både regulatoriska krav och framtida behov i branschen. Rapporten kan godkännas av en regulator och därefter användas av flera aktörer i kärnkraftsindustrin. Processen innebär därför att Studsvik får viktig återkoppling som påverkar både produktutveckling och riskbedömningar. Denna typ av regulatorisk dialog är en central del av företagets intressentarbete och bidrar till att Studsvik kan stödja kunder som arbetar med längre bränslecykler, nya analysmetoder och utvecklingen av nästa generations reaktorer, inklusive SMR-teknik.

Som aktör på en samhällskritisk marknad är allmänhetens förtroende av stor betydelse, särskilt när kärnkraftsfrågor uppmärksammas i nyhetsflödet. Detta ställer höga krav på ett ansvarsfullt och transparent agerande. Därför upprätthålls en öppen dialog med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter för att besvara frågor och hantera eventuella farhågor. Dialogen med intressenter sker regelbundet och anpassas efter respektive grupps behov och påverkan. Medarbetare engageras löpande genom interna forum och undersökningar, och tillsynsmyndigheter genom återkommande regulatoriska samråd och rapportering. Leverantörsrevisioner och bedömningar sker enligt cykler, och investerare involveras vid bolagsstämmor och genom presentationer i samband med finansiella rapporter.

Studsvik genomför regelbundet intressentdialoger för att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna och fånga upp förväntningar från omvärlden. Dialogerna sker både genom strukturerade processer och löpande i den dagliga verksamheten. Exempel är återkommande möten med närboende och andra intressenter, där aktuella projekt och frågor tas upp.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 28 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Resultaten från dessa dialoger dokumenteras systematiskt och används som underlag för den dubbla väsentlighetsanalysen. Insikterna analyseras och integreras i strategiska beslut, inklusive fastställande av långsiktiga hållbarhetsmål. Styrelsen och koncernledningen informeras regelbundet om intressenternas synpunkter genom kvartalsvisa rapporter och strategiska möten.

Metod för dubbel väsentlighetsanalys

Väsentliga områden för Studsvik

I den dubbla väsentlighetsanalys som genomfördes 2024 identifierades åtta väsentliga ämnen. Den årliga översynen visar att inga nya väsentliga ämnen har tillkommit, men tre tidigare identifierat områden bedöms nu ligga under tröskeln för väsentlighet. Den uppdaterade analysen bedöms fortsatt spegla koncernens mest väsentliga inverkan, risker och möjligheter. Bedömningen har genomförts i enlighet med ESRS principer för dubbel väsentlighet och omfattar både faktiska och potentiella inverkningar på verksamheten, människor och miljön. Faktiska negativa inverkningar har värderats utifrån skala, omfattning och oåterkallelighet. Potentiella negativa inverkningar har värderats utifrån samma kriterier, kompletterat med sannolikhet. Positiva inverkningar har bedömts baserat på skala och omfattning. Ingen separat resiliensanalys har ännu genomförts, men arbetet med detta planeras att ske under 2026 för att ytterligare stärka förståelsen av koncernens motståndskraft mot långsiktiga risker och förändrade förutsättningar.

Figuren nedan visar resultatet av materialitetsanalysen som genomförts. De tre huvudkategorierna är miljö (turkos), sociala frågor (blå) och styrning (grön). Ämnen som är markerade med färg har bedömts som väsentliga för rapporteringen, medan de grå rutorna representerar områden som bedömts som icke väsentliga. Miljöområdet omfattar exempelvis klimatförändringar och biologisk mångfald, sociala frågor inkluderar den egna arbetskraften och arbetare i värdekedjan, och styrning täcker ansvarsfullt företagande.

Miljö	Social	Styrning
Klimatförändringar	Den egna arbetskraften	Ansvarsfullt företagande
Miljöföroreningar	Arbetare i värdekedjan
Vattenresurser och marina resurser	Berörda samhällen
Biologisk mångfald och ekosystem	Konsumenter och slutanvändare
Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har koncernen identifierat centrala hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO). Tabellen nedan ger en översikt av dessa per ESRS-ämne, inklusive om de uppstår i den egna verksamheten och/eller i värdekedjan.

Intressentgrupp	Dialogmetod	Viktiga områden	Hantering
Kunder	Kundundersökningar, feedbackformulär, engagemang i sociala medier, kundservice-interaktioner. Genom vardagliga transaktioner (Horsvik).	Produkthållbarhet, etisk anskaffning, produktkvalitet, kundservice.	Förbättra produkthållbarheten, köpa in från etiska leverantörer, säkerställa hög produktkvalitet, förbättra kundservice processer. Ge uppdateringar om förändringar som gjorts baserat på kundfeedback.
Lokala samhällen	Samhällsmöten, samhällsinitiativ, samhällsundersökningar.	Miljöpåverkan, samhällsutveckling, sysselsättningsmöjligheter, lokal anskaffning.	Engagera sig i samhällsutvecklingsprojekt, minimera miljöpåverkan genom hållbara metoder, erbjuda sysselsättningsmöjligheter och köpa in lokalt där det är möjligt. Regelbundet uppdatera samhällen om initiativ samt söka feedback kring påverkan och förbättringsområden, inklusive genom återkommande dialogmöten med relevanta samhällsaktörer såsom akademin, investerare, kommun och region samt politiska företrädare.
Medarbetare	Regelbundna samverkansmöten, medarbetarmätningar och utvärderingar.	Oro kring arbetsplatssäkerhet, mångfald och inkludering, utbildningsmöjligheter, program för medarbetarnas välbefinnande.	Införa säkerhetsprotokoll, mångfaldsutbildningar, hälsofrämjande initiativ och karriärutvecklingsprogram. Regelbundet uppdatera medarbetarna om framsteg och söka ytterligare synpunkter.
Tillsynsmyndigheter	Regulatoriska samråd, regelefterlevnadsrapportering, myndighetsrelationer.	Efterlevnad av regelverk, miljöpåverkanbedömningar, skattebidrag.	Säkerställa efterlevnad av regelverk, genomföra miljöpåverkanbedömningar och rapportera skattebidrag på ett transparent sätt. Föra dialog med tillsynsmyndigheter för att förstå förändrade krav och bidra till policydiskussioner.
Leverantörer	Leverantörsmöten, leverantörsundersökningar, leverantörsrevisioner.	Rättvisa handelsmetoder, hållbar anskaffning, betalningsvillkor, leverantörsmångfald.	Säkerställa rättvisa och transparenta affärsmetoder, implementera hållbara anskaffningsstrategier, förhandla rättvisa betalningsvillkor och främja leverantörsmångfald. Ge feedback på leverantörers prestationer och samarbeta kring förbättringsplaner.
Investerare	Årliga bolagsstämmor, investerarpresentationer, kvartalsvisa investor-calls och löpande investerarmöten.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETSREDOVISNING 29

Ämne	Underämne	Inverkan, risker och möjligheter (IRO)	Var i värdekedjan
Klimatförändringar	ESRS E1 Begränsning av klimatförändringar Energi	FNI = Utsläpp av växthusgaser uppstår i flera delar av koncernens värdekedja och bidrar till klimatförändringar som i sin tur leder till extremväder, ökade hälsorisker, förlust av biologisk mångfald och negativa effekter på ekosystem samt samhällen. Utsläppen omfattar indirekta utsläpp kopplade till råvaruutvinning, produktion och transport i leverantörskedjan, direkta utsläpp från kontrollerade tillverkningsanläggningar, kontor, lager och transporter, samt indirekta utsläpp relaterade till transport, bearbetning och slutlig hantering av sålda produkter. Inverkan sker på kort, medel och lång sikt.	Egen verksamhet Värdekedjan
		FPI = Företaget köper endast ursprungsmärkt el genererad med vatten- eller kärnkraft, dessa energiformer är fossilfria och har ingen negativ inverkan på klimatförändringarna.
		R = Ökade regler för att minska utsläpp av växthusgaser, koldioxidprissättning och krav på förnybar energi leda till högre kostnader samt påverka konkurrenskraft, lönsamhet och investerarattraktivitet.
		O = De ekonomiska möjligheterna ligger i att undvika ökade kostnader för att använda fossila bränslen och/eller ha höga utsläpp.
Biologisk mångfald och ekosystem	ESRS E4 Direkta påverkningsfaktorer för förlust av biologisk mångfald	FNI = Företaget bidrar till klimatförändringarna genom sina koldioxidutsläpp. Klimatförändringarna bidrar i sin tur till förlust av biologisk mångfald.	Egen verksamhet Värdekedjan
Den egna arbetskraften	ESRS S1 Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter	FPI = Koncernen erbjuder trygga anställningar, konkurrenskraftiga löner och en arbetsmiljö som främjar balans mellan arbete och privatliv. Dessa faktorer bidrar till stabilitet, minskad personalomsättning och ett stärkt engagemang. Koncernen arbetar även strukturerat med att säkerställa en ansvarsfull hantering av medarbetares personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR).	Egen verksamhet
		PNI = Olyckor i verksamheten, liksom psykisk ohälsa, kan utgöra en potentiellt negativ inverkan på både individ och organisation. Arbetsrelaterade incidenter kan leda till personskador, sjukfrånvaro och nedsatt arbetsförmåga, samtidigt som de kan påverka arbetsmiljön och skapa otrygghet på arbetsplatsen. På motsvarande sätt kan psykisk ohälsa, exempelvis stressrelaterade besvär eller utmattning, påverka medarbetares välmående, prestation och långsiktiga hälsa negativt.
		O = Gynnsamma arbetsvillkor och en attraktiv arbetsmiljö kan reducera kostnader för rekrytering och sjukfrånvaro samt stärka produktiviteten och konkurrenskraften.
		R = Brister i arbetsmiljö eller hälsa leda till ökade kostnader för sjukfrånvaro, arbetsolyckor och juridiska processer. Skador kan även medföra ökade kostnader för sjukfrånvaro, ersättningar och bemanning samt påverka produktivitet och försäkringspremier.
Arbetare i värdekedjan	ESRS S2 Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter	PNI = Koncernens leverantörer och kunder finns globalt. Negativa effekter på arbetstagare i hela uppströms och nedströms värdekedja kan inte helt säkerställas eftersom koncernen inte har full insyn i arbetsvillkor, lika behandling och arbetsrättigheter hos alla parter. Negativ inverkan skulle exempelvis kunna inkludera låga löner och bristande säkerhet, särskilt inom olje- och råmaterialsektorer. Inverkan kan ske på kort, medel och lång sikt.	Värdekedjan
		R = Om något skulle hända i värdekedjan och företaget är kopplat till aktören kan det orsaka kostnader för företaget.
Ansvarsfullt företagande	ESRS G1 Företagskultur Skydd för visselblåsare Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Korruption och mutor	FPI = Koncernen bidrar till en stark företagskultur präglad av integritet, transparens och regelefterlevnad genom tydliga policys för affärsetik, anti-korruption och insiderhantering. Genom ett säkert, externt visselblåsarsystem samt utbildning av medarbetare (inklusive GDPR) stärks möjligheten att upptäcka och förebygga oegentligheter och skydda individers integritet. Vidare bidrar strukturerad intern kontroll, externa revisioner och ISO-certifieringar till ett systematiskt arbetssätt och kontinuerliga förbättringar inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, även i leverantörsledet genom uppförandekrav och uppföljning.	Egen verksamhet Värdekedjan
		O = Stark intern styrning skapar finansiella möjligheter för koncernen genom att säkerställa en effektiv verksamhet och fortsatt värdeskapande för kunder. Genom att behålla och attrahera kompetens stärks konkurrenskraften. Långsiktiga relationer med kunder och leverantörer bidrar dessutom till stabila intäkter, bättre villkor och mer effektiva processer.
		R = Koncernen exponeras för risker kopplade till bristande regelefterlevnad, särskilt om medarbetare inte utbildas löpande i relevanta krav och branschspecifika regelverk. Det finns även risk för förlust eller läckage av känslig information till följd av cyberattacker eller intrång. Brister i intern kontroll och styrning kan påverka verksamhetens funktion och finansiella resultat negativt. Därtill finns risker kopplade till oegentligheter, såsom insiderhandel, mutor eller korruption, både internt och i relation till affärspartners.

Faktisk negativ inverkan = FNI
Potentiell negativ inverkan = PNI
Risk = R
Faktisk positiv inverkan = FPI
Potentiell positiv inverkan = PPI
Möjlighet = O

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

30 HÅLLBARHETSREDOVISNING

De identifierade inverkan, riskerna och möjligheterna är nära kopplade till företagets strategi och affärsmodell. Bland de mest betydande riskerna återfinns klimatpåverkan från utsläpp. Utsläpp har bedömts ha hög väsentlighet eftersom de bidrar till global uppvärmning och därmed påverkar både miljön och affärsförutsättningarna. Även regulatoriska förändringar inom kärnkraftssektorn och ökade krav på säker transport av radioaktivt material utgör centrala risker, med potentiella konsekvenser för både drift och kostnadsstruktur. Sådana faktorer har en direkt inverkan på strategiska beslut, resursallokering och utvecklingen av både befintliga och nya affärsmöjligheter. På medellång och lång sikt förväntas ökade krav på klimatprestanda, vilket kan påverka investeringar, affärsutveckling och prioriteringen av strategiska initiativ.

Möjligheterna är samtidigt betydande. Den globala omställningen till fossilfri energi skapar en växande marknad för tjänster som minskar miljöpåverkan och stärker säkerheten.

Studsvik hanterar identifierade inverkningar, risker och möjligheter genom befintliga styrnings- och kontrollprocesser inom hållbarhet. Vid behov kan planer tas fram för att vidareutveckla miljöledningssystem, integrera relevanta hållbarhetsaspekter i inköps- och leverantörsstyrning samt stärka arbetssätt kopplade till resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Sådana åtgärder kan bli aktuella för att säkerställa att verksamheten är anpassad till förändrade regulatoriska krav och affärsförutsättningar, och för att på ett strukturerat sätt hantera risker och möjligheter i värdekedjan.

Minimiupplysningskrav för väsentliga områden MDR-P, MDR-A, MDR-M, MDR-T

Studsvik har fastställt åtgärder och etablerade arbetssätt inom vissa av de väsentliga områdena, särskilt inom det sociala området, såsom arbetsmiljö och säkerhet, samt inom styrning, där koncernen sedan länge arbetar enligt etablerade processer, policyer och kontrollrutiner. Däremot återstår arbetet med att utveckla och formalisera detaljerade, tidsatta ESRS anpassade åtgärdsplaner för samtliga väsentliga områden. Arbetet med att definiera tidshorisonter och konkreta åtgärder kommer att utvecklas i kommande rapporteringscykler.

Förutom de etablerade områdena som redan omfattas i rapporten, såsom klimatförändringar (E1), den egna arbetskraften (S1) och affärsetik G1, har även biologisk mångfald och ekosystem (E4) och arbetstagare i värdekedjan (S2) bedömts som väsentliga områden. Dessa två områden kommer att fasas in, men inkluderas då deras inverkan, risker och möjligheter risker har bedömts som relevanta för Studsviks verksamhet. I nuläget saknas särskilda mål och indikatorer för biologisk mångfald och ekosystem och arbetstagare i värdekedjan, men arbetet bedrivs inom ramen för befintliga policyer, riskprocesser och styrmodeller, och mått och mål kommer att utvecklas i kommande rapporteringscykler.

Integreringen av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter i strategiska beslut sker för närvarande genom den dubbla väsentlighetsanalysen och koncernens riskhanteringsprocesser. I arbetet med biologisk mångfald och ekosystem innebär detta att miljörelaterade inverkningar, risker och möjligheter hanteras genom befintliga miljötillstånd, kontroller och rutiner i enlighet med koncernens hållbarhetspolicy. För arbetare i värdekedjan innebär detta att risker kopplade till arbetsvillkor och säkerhet i värdekedjan hanteras via upphandlingsrutiner, leverantörsuppföljningar och Code of Conduct. Vidare planeras en utvärdering av behovet av scenarioanalys för att stärka organisationens förmåga att anpassa sig till förändrade externa förutsättningar. Prioriteringar görs löpande utifrån regulatoriska krav och affärsförutsättningar, och befintliga styrnings- och kontrollprocesser används tills mer detaljerade planer är på plats.För tydlighet kommer varje väsentligt område att beskrivas mer ingående i respektive kapitel i rapporten. Där redovisas detaljer om inverkningarnas karaktär, koppling till strategi och affärsmodell, tidsramar samt var i värdekedjan inverkan uppstår. En full presentation av alla ESRS-upplysningskrav som behandlas i rapporten finns i appendix (bilaga 1), tillsammans med relevanta datapunkter från annan EU-lagstiftning (bilaga 2). Dessa två indextabeller tydliggör var respektive upplysning återfinns.

Metodik och bedömning IRO-1, IRO-2

En dubbel väsentlighetsanalys har genomförts i samarbete med externa konsulter för att säkerställa en objektiv och transparent process. Analysen utgör grunden för hållbarhetsrapporteringen enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och har presenterats för styrelsen.

Processen har genomförts i enlighet med ESRS-ramverket och omfattar hela värdekedjan från leverantörer och resurser i uppströmsledet till kunder, partners och slutkonsumenter i nedströmsledet, samt den egna operativa verksamheten. Syftet är att identifiera, utvärdera och prioritera både faktisk och potentiell inverkan, risker och möjligheter av betydelse för människor, miljö och verksamhetens finansiella utveckling.

Metodiken bygger på principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär att hållbarhetsfrågor bedöms både ur ett inverkningsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Bedömningen har omfattat både kvalitativa och kvantitativa data, interna insikter, externa jämförelser och branschspecifik information. Processen har fokuserat på aktiviteter och relationer med förhöjd risk, exempelvis leverantörsled med höga ESG-risker och egna aktiviteter med större inverkan. Samtliga delämnen och del-underämnen inom standarderna har beaktats för att säkerställa en heltäckande identifiering av inverkan, risker och möjligheter i verksamheten och värdekedjan. Arbetet har beaktat affärsmodeller, strategi, styrningsstrukturer och processer.

Analysen inkluderade även intressentdialoger, workshops och arbetsmöten med representanter från olika divisioner, funktioner och regioner för att fånga både interna och externa perspektiv på hållbarhetsfrågor. Processen för att identifiera, bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade inverkningar och risker är integrerad i Studsviks övergripande riskhanteringssystem. Hållbarhetsrisker inkluderas i den ordinarie riskinventeringen och bedöms enligt samma metodik som övriga risker, samt rapporteras till koncernledningen inom ramen för företagets samlade riskprofil. Insikter från dessa bedömningar används för att uppdatera prioriteringar och stärka koncernens riskhanteringsprocesser.

Möjligheter kopplade till hållbarhet hanteras inom ramen för den strategiska planeringen och affärsutvecklingen. Identifierade möjligheter, såsom energieffektivisering, fossilfri el och cirkulära lösningar, beaktas i affärsmodellen och produktutvecklingen. Dessa integreras i koncernens ledningssystem och stöds av ISO-certifieringar (9001, 14001, 45001), vilket underlättar för förbättringsmöjligheter att systematiskt tas tillvara i processer för kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

Negativ inverkan har bedömts baserat på skala, omfattning och oåterkallelighet, samt sannolikhet för potentiell inverkan. Positiv inverkan har bedömts utifrån skala och omfattning, samt sannolikhet för potentiell inverkan. Risker och möjligheter med finansiell effekt har analyserats utifrån kopplingen mellan inverkan och beroenden i värdekedjan, samt sannolikhet och ekonomisk omfattning.

Bedömningen av tidshorisonter har gjorts i linje med ESRS-vägledningar: kort sikt (<1 år), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (>5 år).

Tröskelvärdet för väsentlighet har satts strax över den nivå som klassificeras som medelhög påverkan, vilket i bedömningsmodellen motsvarar ungefär hälften av det maximala värdet på skalan för väsentlighet. Medelhög nivå innebär att frågan är märkbar men inte kritisk. Genom att placera tröskeln över denna nivå säkerställs att endast de frågor som ligger över genomsnittlig påverkan inkluderas i rapporteringen, medan mindre relevanta aspekter utesluts.

I samband med årets rapporteringsprocess har Studsvik påbörjat arbetet med att göra en fördjupad tolkning av vad som utgör positiv inverkan. Denna tolkning kommer att vidareutvecklas och integreras i Studsviks uppdaterade dubbla väsentlighetsanalys under 2026.

För att effektivisera rapporteringsprocessen och säkerställa spårbarhet har ett systemstöd implementerats. Alla analysresultat har migrerats till plattformen, vilket möjliggör centraliserad hantering av datapunkter, löpande uppföljning av väsentliga ämnen samt förbättrad kvalitetssäkring inför kommande rapporteringscykler. Systemstödet ger även bättre förutsättningar för att integrera nya krav och uppdateringar i ESRS-ramverket, samt underlättar intern och extern granskning genom ökad transparens och tillgång till historik.

Resultat av processen för identifiering och bedömning

Den första genomförda dubbla väsentlighetsanalysen identifierade de ämnen som är mest kritiska för verksamheten, både utifrån faktisk och potentiell inverkan på människor och miljö, samt utifrån risker och möjligheter med finansiell betydelse. Av de tio ämnen som initialt granskades bedömdes åtta som väsentliga. Dessa grupperades inom tre huvudområden: miljö, socialt ansvar och styrning, och speglade de områden som är mest relevanta för affärsmodellen, strategin och värdekedjan.

Under 2025 genomfördes en uppdatering av analysen. I denna process omvärderades tre av de tidigare väsentliga ämnena och klassificerades som icke-väsentliga. Beslutet grundades på fördjupade diskussioner med interna och externa intressenter, vilket säkerställer att bedömningen är aktuell och väl förankrad. De kvarvarande väsentliga ämnena omfattar bland annat klimatpåverkan, energiförbrukning, arbetsmiljö och affärsetik. På medellång och lång sikt förväntas ökade krav på klimatprestanda och regulatoriska förändringar, vilket kan påverka investeringar, affärsutveckling och prioriteringen av strategiska initiativ.

En översikt över samtliga upplysningskrav som behandlas i rapporten återfinns i bilaga 1, tillsammans med en indextabell som visar var respektive upplysning är placerad. För varje väsentligt område redovisas en detaljerad presentation av alla identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IROs), inklusive relevanta tidshorisonter samt var i värdekedjan inverkan uppstår.

Miljö

Klimatförändringar

Styrning

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem E1.GOV-3

Studsvik säkerställer att miljörelaterade frågor är integrerade i styrningen och beslutsprocesserna på strategisk nivå. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att miljöaspekter beaktas i affärsstrategi och riskhantering, i enlighet med hållbarhetspolicyn. Även om företaget för närvarande inte har formellt fastställda miljömål, följer styrelsen och koncernledningen upp hur policyn omsätts i praktiken genom årlig rapportering av miljöprestanda, inklusive utsläppsdata och energianvändning. För närvarande finns därför inga formella incitamentsprogram eller ersättningssystem som är direkt kopplade till uppfyllelse av miljörelaterade mål. Däremot är miljöprestanda och hållbarhetsresultat integrerade i övergripande styrning och riskhantering, vilket innebär att dessa faktorer påverkar strategiska beslut och prioriteringar.

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar E1-1

Studsvik saknar för närvarande en fastställd omställningsplan för att begränsa klimatförändringar. Avsaknaden av en sådan plan innebär att företaget ännu inte har fastställt specifika mål, åtgärder eller tidsramar för att anpassa affärsmodellen till Parisavtalets ambitioner eller EU:s mål om klimatneutralitet. Även om hållbarhetsaspekter är integrerade i koncernens Code of Conduct och hållbarhetspolicy, utgör dessa inte en strukturerad plan som tydligt adresserar utsläppsminskningar, strategier för att nå dessa eller klimatrelaterad finansiell planering.

Studsvik konstaterar att en omställningsplan är nödvändig för att uppfylla regulatoriska krav och möta intressenternas förväntningar. Det kommande arbetet ska innefatta väsentliga klimatrelaterade inverkan, risker och möjligheter i hela värdekedjan. Detta kommer att utgöra grunden för att fastställa åtgärder för att minska utsläpp i linje med målsättningen att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C. Planen omfattar även tydliggörande av styrningsansvar, resursallokering och mekanismer för uppföljning för att säkerställa framdrift. Arbetet med att ta fram en omställningsplan är planerat att inledas under 2026. Till dess att en sådan plan är på plats hanteras klimatrelaterade frågor indirekt genom efterlevnad av tillämpliga miljökrav och initiativ för att stärka den operativa effektiviteten. Studsvik är medvetet om att dessa insatser inte är tillräckliga för att visa anpassning till EU:s klimatmål och avser därför att prioritera utvecklingen och publiceringen av en heltäckande omställningsplan som en integrerad del av koncernens hållbarhetsstrategi.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 32 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell E1.SBM-3

Studsvik har identifierat väsentliga IRO:s kopplat till miljö som främst relaterar till minskning av klimatförändringar och energi- användning. Den mest betydande negativa påverkan utgörs av utsläpp av växthusgaser från både den egna verksamheten och värdekedjan. I den egna verksamheten uppstår faktiska utsläpp främst från produktion av värme och från fordons- flottan, vilket bidrar till klimatförändringar.I värdekedjan är utsläppen från inköpta varor och tjänster, transporter och affärsresor särskilt väsentliga, då de representerar den största delen av företagets klimatpåverkan. Dessa utsläpp är faktiska och negativa och bedöms ha en hög påverkan på miljön och långsiktiga konsekvenser. Utöver miljöpåverkan innebär dessa utsläpp även finansiella risker. Ökade kostnader för utsläppsrätter, skärpta regulatoriska krav och förändringar i kundpreferenser kan påverka lönsamhet och affärsmodell. På kort sikt är risken kopplad till ökade kostnader för energi och transporter, medan medellång sikt omfattar regulatoriska förändringar och krav på klimatprestanda. På lång sikt kan strukturella förändringar i energimarknaden och kundkrav påverka intäktsmodellen och investeringar. Samtidigt finns möjligheter kopplade till omställning, exempelvis genom energieffektivisering och fossilfri el, vilket kan stärka konkurrenskraften och minska framtida kostnader. Studsvik har bedömt en faktisk positiv påverkan kopplat till energikonsumtion genom att all inköpt elektricitet är ursprungsmärkt och fossilfri, vilket minskar klimatpåverkan och skapar en möjlighet att undvika framtida kostnader för fossila bränslen. Det är dock viktigt att notera att energiförbrukningen i sig kan ses som en negativ påverkan, eftersom hög energianvändning innebär resursutnyttjande och potentiella indirekta utsläpp. Denna aspekt kommer att tas i beaktande vid nästa revidering av den dubbla väsentlighetsanalysen för att säkerställa en heltäckande bedömning av både positiva och negativa effekter.

Hantering av inverkan, risker och möjligheter

Arbetsåtgång för att fastställa inverkan, risker och möjligheter

E1.IRO-1 Studsvik har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys samt identifierat växthusgasutsläppen som härrör från verksamheten för att identifiera och bedöma inverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar, både i den egna verksamheten och i värdekedjan. Bedömningarna i den dubbla väsentlighetsanalysen har fokuserat på klimatrelaterade omställningsrisker, såsom förändringar i efterfrågan, ökade materialkostnader och nya regulatoriska krav. Analys av fysiska klimatrisker har inte ingått i årets genomförande, men bedöms vara ett relevant utvecklingsområde inför kommande rapporteringsperioder. Möjligheter har identifierats inom områden som energieffektivisering, fossilfri el och utveckling av tjänster som stödjer kundernas klimatmål. Screening av framtida aktiviteter och planer för att identifiera potentiella utsläppskällor och andra klimatrelaterade drivkrafter har ännu inte genomförts, detta utgör en metodbegränsning i den dubbla väsentlighetsanalysen.

Bedömningen har genomförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantifiering sker genom insamling av mätdata för energianvändning, bränsleförbrukning och inköpta material, kompletterat med branschspecifik information samt leverantörsinformation. Analysen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder. Processen har inkluderat intressentdialoger och workshops med interna funktioner och externa experter för att säkerställa en robust bedömning. Resultaten från analysen används som underlag för strategiska beslut och kommer att integreras i den omställningsplan som planeras att utvecklas under 2026. Uppdatering av bedömningen sker årligen för att säkerställa att nya inverkningar, risker, möjligheter och regulatoriska krav beaktas.

Policy

E1-2 Studsviks klimatrelaterade åtaganden är integrerade i koncernens hållbarhetspolicy och Code of Conduct. Policyn omfattar hela koncernen och alla anställda och konsulter och syftar till att bidra till en mer hållbar och säker kärnkraftsindustri. Studsvik åtar sig att minimera klimatpåverkan genom att använda bästa tillgängliga teknik som är ekonomiskt motiverad och att utveckla lösningar som främjar säkerhet och hållbarhet för kunder och samhälle. Policyn inkluderar åtaganden om att följa relevanta lagar och internationella standarder, respektera och stödja FN:s Global Compact samt bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Miljöansvar är en central del av affärsstrategin och omfattar åtgärder för att minska utsläpp, effektivisera resursanvändning och främja innovation inom kärnteknikområdet.

Policyn saknar i dagsläget tydliga klimatrelaterade mål, detaljerade styrningsmekanismer och en beskrivning av hur den implementeras i praktiken. Det finns ingen explicit koppling till Parisavtalets 1,5-gradersmål eller EU:s klimatneutralitetsmål. Studsvik planerar att komplettera policyn med konkreta åtaganden för utsläppsminskning, ansvarsfördelning, uppföljningsrutiner och en tydlig koppling till företagets långsiktiga klimatstrategi. Detta arbete är planerat att initieras i samband med utvecklingen av den kommande omställningsplanen under 2026.

Åtgärd och resurser

E1-3 Studsvik har i dagsläget inte fastställt en strukturerad uppsättning åtgärder kopplade till en formell omställningsplan för begränsning av klimatförändringar. Studsvik vidtar dock vissa indirekta klimatrelaterade insatser såsom optimering av energianvändning i anläggningar och förbättrade processer för resursanvändning. Dessa åtgärder är integrerade i den löpande verksamheten men är inte definierade som en del av en långsiktig strategi för att nå klimatneutralitet.

Studsvik konstaterar att nuvarande insatser inte är tillräckliga för att uppfylla ESRS-kraven eller visa anpassning till EU:s klimatmål. Företaget planerar därför att utveckla en strukturerad åtgärdsplan som kommer att inkludera specifika projekt för utsläppsminskning, tekniska lösningar och investeringar i hållbarhetsinitiativ. Planen kommer att omfatta åtgärder såsom energieffektivisering, elektrifiering av fordonsflottan, ökad användning av fossilfri el, bränslebyte och minskning av koldioxid utsläpp som sker i värdekedjan. Arbetet med att identifiera och prioritera dessa åtgärder är planerat att inledas under 2026 och kommer att kopplas till omställningsplanen. Förväntade utsläppsminskningar kan inte kvantifieras i nuläget eftersom inga mål har fastställts. Denna rapportering används som baslinje för att etablera mål och beräkna förväntade reduktioner i kommande perioder. Företaget har inte implementerat specifika klimatanpassningslösningar under rapporteringsperioden.

Genomförandet av klimatrelaterade åtgärder är beroende av tillgång till interna resurser, finansiering och kompetens. Prioritering sker genom koncernens årliga planerings- och investeringsprocess. Vid rapporteringstillfället har inga detaljerade åtgärdsplaner fastställts, vilket innebär att inga betydande CapEx- eller OpEx-belopp kan relateras till sådana planer. Studsvik arbetar med att utveckla åtgärdsplaner som ska inkludera finansiella konsekvenser och kommer att rapportera dessa i kommande perioder, inklusive koppling till EU-taxonomin och relevanta KPI:er.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
HÅLLBARHETSREDOVISNING 33

Mått och mål

Övergripande mål

E1-4 Studsvik har för närvarande inte fastställt specifika klimatrelaterade mål. Detta innebär att företaget ännu inte har definierat utsläppsreduktionsmål för Scope 1, Scope 2 och Scope 3, eller satt en tidsram för att uppnå klimatneutralitet i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål och EU:s klimatneutralitetsmål. Nuvarande styrning av klimatfrågor sker indirekt genom hållbarhetspolicyn och Code of Conduct, vilka uttrycker ambitionen att minimera miljöpåverkan och främja hållbarhet. Det finns dock ingen uppföljning av denna ambition, eftersom policyn inte innehåller mätbara mål eller indikatorer.

Utvecklingen av mål är planerad att inledas i samband med framtagandet av den kommande omställningsplanen under 2026. Målen kommer att omfatta utsläppsminskningar för Scope 1, 2 och 3, och definieras i linje med 1,5°C gradersmålet. De kommer att kompletteras med relevanta nyckeltal och uppföljningsmekanismer för att säkerställa transparens och efterlevnad av EU:s klimatmål.

Energiförbrukning

E1-5 Energiförbrukningen har sammanställts på koncernnivå och avser kalenderåret. Underlaget baseras i första hand på mätvärden från anläggningar samt leverantörsfakturor och energispecifikationer. Leverantörsinformationen inkluderar anläggnings ID, mediatyp (t.ex. el, värme, kyla, vatten), mätdata, lokalisering och periodiseringsinformation, och används för samtliga inköpta energislag. Om fullständiga mätvärden saknats har uppskattningar i begränsad omfattning använts baserat på tillgängliga fakturaunderlag eller historiska nivåer. Rapporteringen omfattar energiförbrukning i den egna verksamheten och inkluderar inköpt elektricitet samt inköpt värme, kyla och bränsle där detta förekommer.

Studsvik producerar även viss värme, varav en del används internt och en del kan levereras till externa kunder. Produktion och förbrukning hanteras separat i sammanställningen för att säkerställa att redovisad energiförbrukning avser egen användning. Energikategoriseringen (förnybar respektive icke förnybar energi) baseras på leverantörernas uppgifter om energimix och ursprungsmärkning, eller på nationell standardiserad energimix där sådan information saknas. Eget bränsle och egenproducerad energi har klassificerats utifrån respektive energikälla.

Energiförbrukningen har sammanställts med stöd av ett systemstöd för hållbarhetsrapportering. Respektive bolag rapporterar in energidata per energislag (till exempel inköpt el och värme samt bränsle där detta förekommer) baserat på mätvärden och/eller leverantörsunderlag. För att säkerställa jämförbarhet använder samtliga bolag gemensamma rapporteringsmallar, enhetsdefinitioner och instruktioner. Om fullständiga mätvärden saknas används uppskattningar i begränsad omfattning baserat på historiska nivåer eller närliggande perioders data. Därefter aggregeras uppgifterna inom systemstödet och konsolideras på koncernnivå.För fjärr värme och fjärrkyla i Tyskland används förbrukningen för 2024 som proxy, eftersom uppdaterade volymer för 2025 inte tillhandahålls av leverantören förrän efter rapportperiodens slut. Eventuella begränsningar bedöms inte påverka koncernens totaler i väsentlig omfattning.

Energianvändning och energimix 2025

Beskrivning	Värde	Enhet
Total användning av fossil energi	767,57	MWh
Andel fossila källor i total energianvändning	11,9%
Användning från kärnenergikällor	2 689,99	MWh
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning	41,6%
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor	2 865,06	MWh
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor	151,37	MWh
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi	0	MWh
Total användning av förnybar energi	3 016,42	MWh
Andel förnybara källor i total energianvändning	46,6%
Total energianvändning	6 473,98	MWh
Produktion av icke-förnybar energi	139,46	MWh
Produktion av förnybar energi	5 565,9	MWh
Total egen energiproduktion	5 705,35	MWh
Försäljningsintäkter*	883 296	KSEK
Energiintensitet per KSEK försäljningsintäkt	0,007	MWh/KSEK

*Avstämning av försäljningsintäkterna har gjorts mot de som rapporteras under not 4 i de finansiella rapporterna.

Växthusgasutsläpp E1-6

Studsvik redovisar växthusgasutsläpp i enlighet med GHG Protokollet och enligt den operationella metoden, vilket innebär att alla verksamheter där Studsvik har kontroll över daglig drift och där utsläppskällor identifierats inkluderas i beräkningen. Utsläppen beräknas och rapporteras i ton CO₂e. Beräkningarna baseras på aktivitetsdata från fakturor och mätare som repre-

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 34 HÅLLBARHETSREDOVISNING

senterar helårsförbrukning samt i vissa fall där aktivitetsdata saknats, uppskattningar baserat på fakturor eller dylikt. Aktiv- itetsdatan beräknas med emissionsfaktorer från erkända källor. De huvudsakliga emissionsfaktorerna har hämtats från GHG Conversion Factors 2025 publicerade av UK Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). För elektricitet, fjärr- värme och fjärrkyla används nationella eller leverantörsspecifika emissionsfaktorer där sådana finns tillgängliga, inklusive nordisk elmix (IVL) för Sverige, nätgenomsnitt för Tyskland (Umweltbun- desamt), Schweiz (International Energy Agency) samt USA (United States Environmental Protection Agency eGRID). För svensk fjärrvärme används leverantörsspecifika emissionsfak- torer från Vattenfall (Nyköping) och Mälarenergi AB (Västerås), kompletterat med branschdata från Energiföretagen VMK där leverantörsvärden saknas. Emissionsfaktorerna för biomassa är sammanslagna och möjliggör inte en separat kvantifiering av CH₄ och N₂O per gas. Utsläppen ingår därför aggregerat i Scope 1-utfallet uttryckt i CO₂e.

Scope 1 omfattar direkta utsläpp från Studsviks egna anlägg- ningar och fordonsflotta, inklusive förbränning av bränsle för värmeproduktion. Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från produktion av inköpt energi, främst elektricitet. Scope 2 beräknas enligt både den platsbaserade och den marknads- baserade metoden. För den platsbaserade metoden har emis- sionsfaktorerna baserats på den lokala eller nationella elmixen oavsett avtal. För den marknadsbaserade metoden har, när specifika avtal finns, energislagsspecifika emissionsfaktorer används. Där avtal saknats har emissionsfaktorer för den nationella residualmixen använts. För marknadsbaserade Scope 2-utsläpp används i första hand leverantörsspecifika emissions- faktorer där sådana finns (exempelvis USA, Idaho), och i andra hand nationella residualmixar för Tyskland och Schweiz. Dessa bedöms vara representativa på aggregerad nivå, men Studsvik ser potential att öka noggrannheten genom framtida dialog med energileverantörer och ökad tillgång till leverantörsspecifik data. Scope 3-utsläpp har inte kvantifierats under rapporterings- perioden i enlighet med infasningsreglerna i ramverket, men planeras att rapporteras senast för räkenskapsåret 2027. Inga utsläppsrätter eller klimatkompensation används. Rapporteringsgränsen omfattar hela koncernen och alla verk- samheter där utsläpp identifierats. För flyktiga utsläpp rapporteras enbart påfyllda köldmedia, under 2025 har ingen påfyllning skett. För Tyskland baseras fjärrkylans energimix på leverantörens specifikation för 2024, då data för 2025 erhålls för sent för att inkluderas i rapporten. Föregående års mix används därför som proxy. I de fall officiella emissionsfaktorer saknas, exempelvis för viss fjärrkyla, har proxyvärden använts baserat på elnätsdata och antagna COP-värden.

Scope 1 GHG-utsläpp

Beskrivning	Enhet	2025
Stationär förbränning	Ton CO₂e	75,63
Mobil förbränning	Ton CO₂e	199,21
Flyktiga utsläpp	Ton CO₂e	0
Procentandel scope 1 GHG- utsläpp från reglerade utsläpp- shandelssystem	%	0
Totala bruttoväxthusgasutsläpp scope 1	Ton CO₂e	274,84

Scope 2 GHG-utsläpp

Beskrivning	Enhet	2025
El (platsbaserad)	Ton CO₂e	165,89
Värme (platsbaserad)	Ton CO₂e	10,08
Kyla (platsbaserad)	Ton CO₂e	0,02
Totala platsbaserade brutto- växthusgasutsläpp scope 2	Ton CO₂e	176
El (marknadsbaserad)	Ton CO₂e	29,82
Värme (marknadsbaserad)	Ton CO₂e	10,08
Kyla (marknadsbaserad)	Ton CO₂e	0,02
Totala marknadsbaserade brutto- växthusgasutsläpp scope 2	Ton CO₂e	39,93

Totala GHG-utsläpp scope 1 & 2

Beskrivning	Enhet	2025
Totala GHG-utsläpp scope 1&2 (platsbaserad)	Ton CO₂e	450,84
Totala GHG-utsläpp scope 1&2 (marknadsbaserad)	Ton CO₂e	314,77
Utsläppsintensitet scope 1&2 (platsbaserad)	Ton CO₂e/KSEK	0,0005
Utsläppsintensitet scope 1&2 (marknadsbaserad)	Ton CO₂e/KSEK	0,0004
Försäljningsintäkter*	KSEK	883 296

*Avstämning av försäljningsintäkterna har gjorts mot de som rapporteras under not 4 i de finansiella rapporterna.

Metod för datainsamling och GHG-beräkningar

Som ett första steg genomförs en kartläggning för att identifiera vilka bolag och verksamheter som har relevanta utsläppskällor inom Scope 1 och 2. Koncernen tillämpar operationell kontroll- metod som avgränsningsprincip, vilket innebär att utsläpp och energiflöden inkluderas för de verksamheter som koncernen har operationell kontroll över. Kartläggningen syftar till att säkerställa att samtliga väsentliga energiflöden och utsläppskällor inkluderas på ett konsekvent sätt inom koncernen. Kartläggningen ligger till grund för vilken aktivitetsdata som ska samlas in och rapporteras från respektive bolag. Vissa bolag har exkluderats från Scope 1- och Scope 2-beräkningarna eftersom de saknar relevant verksamhet och inga eller försumbara utsläppskällor identifierades under året. Detta gäller bland annat helägda dotterbolag med mycket begränsad verksamhet och endast en anställd, där inga egna energiflöden eller utsläppsdrivande aktiviteter förekommer. Dessa bolag bedöms därmed som immateriella ur ett GHG- perspektiv, exempelvis på grund av begränsad verksamhet och avsaknad av egna energiflöden eller utsläppskällor. Aktivitetsdata samlas in via standardiserade insamlings- mallar och baseras i första hand på primära underlag såsom fakturor, energispecifikationer och interna sammanställningar. Antaganden och eventuella uppskattningar dokumenteras, och beräkningarna konsolideras därefter på koncernnivå i Studsviks systemstöd. Beräkningarna genomförs i system- stödets klimatmodul med inbyggda emissionsfaktorer, kompletterat med manuella justeringar där lokala eller leve- rantörsspecifika värden varit tillgängliga.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING 35

Rapportering enligt EU Taxonomin

Förändringar mot föregående års rapportering

I juli 2025 antog EU-kommissionen en delegerad akt som bland annat innebär förändringar i taxonomirapporteringen avseende tillämpning av en väsentlighetsnivå på 10 % i rapporteringen. Studsvik har gjort en analys utifrån finansiell data baserad på siffrorna i Q3-rapporten och siffrorna för hela 2025, som visar att ingen central resultatindikator, varken enskilt eller tillsammans, för de av Studsviks ekonomiska verk- samheter som tidigare bedömts omfattas av taxonomin och därför rapporterats för tidigare år, uppgår till mer än 10 %. Det har under året inte heller tillkommit några nya affärsverksam- heter som överstiger 10 % av någon av de tre centrala resultat- indikatorerna. Utifrån denna analys beslutades därför att Studsvik tillämpar väsentlighetskriteriet i sin taxonomirappor- tering för räkenskapsåret 2025. Icke-väsentliga verksamheter relaterar till sektorerna Energi och Bygg- och fastighetsverksamhet.

Motivering till tillämpning av väsentlighetskriteriet

Omsättning

Den största delen av Studsviks omsättning avser ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin. Den del av omsättningen som rapporteras som icke-väsentlig i år ingår i sektorn Tillverkning.

Kapitalutgifter

Den största delen av Studsviks kapitalutgifter är inte kopplad till någon ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. För räkenskapsåret 2025 förekommer kapitalutgifter inom sektorerna Transport och Bygg- och fastighetsverksamhet. Investeringarna inom Bygg- och fastighetsverksamhet uppgår till drygt 4 % och rapporteras därför som icke-väsent- liga CapEx. Inom sektorn Transport har vissa investeringar gjorts (se nedan under rubriken Ekonomisk verksamhet som omfattas taxonomin).

Driftsutgifter

Den största delen av Studsviks driftsutgifter är inte kopplad till någon ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. Inom sektorerna Tillverkning och Vattenförsörjning förekommer vissa driftsutgifter, men dessa uppgår till en mycket liten del av de totala driftsutgifterna (totalt 6 %) och rapporteras därför som icke-väsentliga för räkenskapsåret 2025.

Ekonomisk verksamhet som omfattas taxonomin

Under året har investeringar gjorts avseende leasing av fordon. Investeringarna uppgick under räkenskapsåret 2025 till 4 520 Tkr, vilket överstiger väsentlighetsnivån på 10 %.Kapitalutgifter för aktiviteten CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon rapporteras därför i tabellen för andel kapitalutgifter som härrör från aktiviteter som omfattas av taxonomin. Det rapporterade beloppet avser den andel av utgifterna för nyttjanderättstillgångar i not 30, som avser leasing av fordon.

Redovisningspolicy

Vid beräkning av beloppen som använts för att bedöma om tidigare års ekonomiska verksamheter i år kan rapporteras som icke-väsentliga har samma principer använts som tidigare år. Täljaren för respektive omsättning och utgifter avser de som är kopplade till respektive ekonomisk verksamhet i Studsviks redovisningssystem. Kapitalutgifter avser endast investeringar som är hänförliga till tillgångar som är förknippade med respektive ekonomisk verksamhet. Driftsutgifterna avser främst underhåll hänförligt till de tillgångar som är förknippade med respektive ekonomisk verksamhet.

Nämnaren har definierats i enlighet med EU-taxonomin, dvs total omsättning motsvarar försäljningsintäkterna i koncernens resultaträkning i de konsoliderade finansiella rapporterna, totala kapitalutgifter motsvarar summan av koncernens totala investeringar under 2025 i not 14, 15 och 30 och totala driftsutgifter motsvarar koncernens totala utgifter för forskning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) och minimiskyddsåtgärder

Då ingen analys avseende ekonomiska verksamheter som ger väsentligt bidrag har gjorts inför årets rapportering, har heller ingen analys av kriterier för DNSH och minimiskyddsåtgärder gjorts.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
36 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattade centrala resultatindikatorer)

Central resultat- indiktator	Totalt	Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin	Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Andel av verksam- heten som är förenlig med taxonomikraven	Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Andel av möjlig- görande verksamhet	Andel av omställ- ningsverksamhet	Icke-bedömda verk- samheter som anses vara icke-väsentliga	Verksamheter som är förenliga med taxo- nomikraven under föregående räken- skapsår (2024)	Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räken- skapsår (2024)
	KSEK	%	KSEK	%	%	%	%	%	%	%
Begränsning av klimat- förändringar
Anpassning till klimatförän- dringar
Vatten
Cirkulär ekonomi
Föroreningar
Biologisk mångfald
Text
Omsättning	883 296	0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Kapital utgifter	34 614	13%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Driftsutgifter	170 179	0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%

Andel av kapitalutgifter som härrör från aktiviteter som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven

Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultat- indikatorer som omfattas av taxonomi-kraven (andel kapitalutgifter som omfattas av taxonomin)	Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomi-kraven (monetärt värde av kapitalutgifter)	Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxono- mikraven (andel av taxonomi-förenliga kapitalutgifter)	Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Möjliggörande verk- samheter	Omställningsverk- samheter	Andel som är förenlig med taxonomi-kraven av den andel som omfattas av taxonomi-kraven
		% (E i tillämpliga fall)	SEK (T i tillämpliga fall)	%	Begränsning av klimat- förändringar	Anpassning till klimatförän- dringar	Vatten	Cirkulär ekonomi
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon	CCM 6.5	13%	0	0%	0%	0%	0%	0%
Summan av förenligheten per mål					0%	0%	0%	0%
Centrala resultatindikatorer totalt (kapitalutgifter)		13%	0	0%	0%	0%	0%	0%

Social

Den egna arbetskraften

S1.SBM-2

Studsviks affärsmodell bygger på att leverera högspecialiserade tjänster och lösningar till den globala kärnkraftsindustrin, vilket kräver en kompetent och engagerad arbetsstyrka. Frågor som rör medarbetarnas hälsa, säkerhet och kompetensutveckling är därför integrerade i koncernens strategi och styrning. En säker arbetsmiljö upprätthålls genom strikta säkerhetsrutiner och utbildningsinsatser i enlighet med hållbarhetspolicyn och internationella standarder. Kompetensutveckling är en strategisk prioritet eftersom verksamheten är kunskapsintensiv och kräver kontinuerlig utveckling för att möta kundbehov och regulatoriska krav. Mångfald och inkludering utgör en central del av organisationskulturen och bidrar till innovation och långsiktig konkurrenskraft. Dessa områden är viktiga både för att attrahera och behålla kompetens och för att minska risker kopplade till arbetsmiljö, kompetensförsörjning och sociala förväntningar.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

S1.SBM-3

Studsvik har identifierat flera väsentliga områden kopplade till den egna arbetsstyrkan som är avgörande för långsiktig hållbarhet. Koncernen erbjuder trygga anställningar, konkurrenskraftiga löner och en arbetsmiljö som främjar balans mellan arbete och privatliv. Dessa faktorer bidrar till stabilitet, minskad personalomsättning och ett stärkt engagemang. Samtidigt innebär arbetsvillkor alltid potentiella risker, exempelvis vid förändringar i arbetsbelastning eller brister i efterlevnad.

Den egna arbetsstyrkan omfattar huvudsakligen tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare inom koncernens olika verksamheter, inklusive tekniska specialister, produktionspersonal och administrativ personal. Utöver dessa finns även tredjepartsleverantörer som utför arbete på Studsviks anläggningar. Dessa grupper kan påverkas av Studsviks verksamhet och omfattas därför av riskbedömningen.

Utöver den sociala påverkan har dessa områden även betydande finansiella konsekvenser. Gynnsamma arbetsvillkor och en attraktiv arbetsmiljö kan reducera kostnader för rekrytering STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
HÅLLBARHETSREDOVISNING 37 och sjukfrånvaro samt stärka produktiviteten och konkurrenskraften. Omvänt kan brister i arbetsmiljö eller hälsa leda till ökade kostnader för sjukfrånvaro, arbetsolyckor och juridiska processer, vilket gör dessa risker finansiellt väsentliga.

Hälsa och säkerhet utgör ett område med dubbel påverkan. Förebyggande insatser, utbildning och skyddsutrustning bidrar till en stark positiv effekt, samtidigt som risker kopplade till arbetsrelaterade olyckor och incidenter kräver kontinuerlig uppföljning. Den psykosociala arbetsmiljön är ett annat prioriterat område där åtgärder syftar till att främja välbefinnande och förebygga stress, samtidigt som psykisk ohälsa utgör en risk som behöver hanteras proaktivt. Arbetet omfattar även jämställdhet, mångfald och nolltolerans mot diskriminering och trakasserier. Utbildning och kompetensutveckling är centrala komponenter som säkerställer att medarbetare har rätt kompetens och färdigheter för att möta framtida krav. Dessutom ingår skydd av anställdas integritet genom tydliga rutiner för dataskydd. Dessa frågor är centrala för Studsviks strategiska inriktning och ansvar som arbetsgivare. Vid nästa revidering av väsentlighetsanalysen planeras ytterligare aspekter att inkluderas, exempelvis nya krav och förändringar i arbetsmiljöstandarder.

Studsvik har en övergripande förståelse för hur olika grupper inom den egna arbetsstyrkan kan vara mer eller mindre exponerade för risker, baserat på etablerade arbetsmiljörutiner, löpande riskbedömningar och praktisk erfarenhet i verksamheten. Denna förståelse omfattar hur arbetskontext, arbetsuppgifter och exponering för teknisk utrustning eller fysiska moment kan påverka risknivåer. Bedömningen hittills har fokuserat på övergripande risker för hälsa och säkerhet samt psykosocial arbetsmiljö, utan att dela upp riskerna på individ-nivå eller mer detaljerade grupper. Generellt kan medarbetare som arbetar på anläggning/site eller i operativa miljöer ha högre fysisk riskexponering än medarbetare med huvudsakligen kontorsbaserade arbetsuppgifter.

Studsvik tillämpar gemensamma koncernövergripande policys och rutiner för arbetsmiljö och säkerhet som gäller globalt, och genomför systematiska riskbedömningar i enlighet med hållbarhetspolicyn. Riskerna bedöms dock inte skilja sig systematiskt mellan Studsviks geografiska verksamheter. Skillnader i lokala riskprofiler kan förekomma utifrån verksamhetstyp, exempelvis högre fysisk riskexponering vid arbete i anläggnings- och produktionsmiljöer, men inga regioner eller länder har identifierats som särskilt utsatta.

Risker kopplade till tvångsarbete och barnarbete har bedömts som icke-väsentliga för Studsvik. Bedömningen baseras på att verksamheten bedrivs i länder med stark arbetsrättslig lagstiftning och att Studsvik har etablerade styrdokument, såsom Code of Conduct och hållbarhetspolicyn, som uttryckligen förbjuder alla former av tvångsarbete och barnarbete. Vidare omfattas leverantörskedjan av krav på efterlevnad av dessa principer. Inga indikationer på förekomst av dessa risker har identifierats i den egna verksamheten eller i värdekedjan.

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Policy

S1-1

Studsvik har etablerat ett omfattande ramverk av policyer som tillsammans utgör grunden för arbetet med arbetsvillkor, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt jämställdhet och mångfald.Dessa policyer är inte enbart formella dokument, utan fungerar som praktiska styrinstrument som vägleder verksamheten i det dagliga arbetet. Hållbarhetspolicyn omfattar hela koncernen och samtliga anställda, och betonar vikten av att skapa en trygg, inkluderande och utvecklande arbetsmiljö. Genom tydliga principer för att förebygga ohälsa, upprätthålla en säker arbetsmiljö och stödja balansen mellan arbete och privatliv bidrar policyn till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Den belyser även betydelsen av mångfald och likabehandling och fastställer att rekrytering, befordran och löneutveckling ska baseras på kompetens, erfarenhet och objektiva kriterier.

Studsviks uppförandekod utgör en central del av företagets etiska och kulturella grund. Den gäller såväl medarbetare som leverantörer och affärspartners och beskriver förväntade beteenden och värderingar som ska prägla koncernens verksamhet. Syftet är att minimera affärsrisker, skapa tydlighet och trygghet för medarbetare, och säkerställa att Studsviks kärnvärden genomsyrar såväl interna processer som externa relationer.

Uppförandekoden kompletteras av företagets antikorruptionspolicy, som tydliggör Studsviks nolltolerans mot mutor, otillbörliga förmåner och andra oetiska affärsmetoder. Den ger medarbetare vägledning i hur de ska agera i situationer där integritet och omdöme prövas och förstärker företagets engagemang för ansvarsfullt företagande.

En viktig del av Studsviks styrning är visselblåsarpolicyn, som erbjuder medarbetare och andra intressenter en säker och anonym kanal för att rapportera misstänkta oegentligheter. Företaget har valt ett externt rapporteringsverktyg för att säkerställa integritet och tillgänglighet, och för att stärka förtroendet för processen. Alla rapporter hanteras skyndsamt, med skydd mot repressalier och tydliga rutiner för återkoppling, och utreds vid behov av externa experter eller relevanta myndigheter. Detta skapar trygghet för medarbetare och bidrar till en transparent organisation där problem fångas upp tidigt.

Studsviks policyer är förankrade i internationella principer såsom FN:s Global Compact, ILO:s kärnkonventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Efterlevnad säkerställs genom koncernens styrdokument, interna kontroller, regelbundna interna revisioner och leverantörsgranskningar. Därutöver är två dotterbolag, ett i Sverige och ett i Tyskland, certifierade enligt ISO 45001 för arbetsmiljö och säkerhet, medan övriga bolag i koncernen tillämpar koncernens gemensamma rutiner och processer baserade på samma principer. Koncernen arbetar även enligt ISO-baserade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och miljö (ISO 14001). Policys implementeras via utbildningar för alla anställda och kompletteras med en visselblåsarfunktion som möjliggör anonym rapportering och skydd mot repressalier. Styrelsen har det övergripande ansvaret och följer upp efterlevnaden genom rapportering och internkontroller.

Studsvik är sedan länge förankrat i de internationella principer som styr ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter. Dessa principer fungerar som en etisk kompass i företagets dagliga verksamhet. Studsvik har nolltolerans mot diskriminering och trakasserier och arbetar aktivt för att främja STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 38 HÅLLBARHETSREDOVISNING en inkluderande arbetsplats där olikheter ses som en styrka. Policyn omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, inklusive kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer, religion, sexuell läggning och politisk åsikt. Ett särskilt fokus ligger på att stärka jämställdheten i ledande roller och att skapa karriärvägar där kompetens och potential tas till vara oavsett bakgrund.

För att säkerställa att organisationens utveckling sker i dialog med medarbetarna genomför Studsvik regelbundna medarbetarundersökningar. Resultaten används aktivt för att identifiera styrkor och förbättringsområden och ligger till grund för konkreta åtgärder i verksamheten. Kontinuerliga feedbackprocesser bidrar till att skapa en kultur där medarbetarnas röster tas tillvara och där arbetsmiljö och trivsel utvecklas genom gemensamt ansvarstagande.

Studsvik arbetar också systematiskt med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och olyckor genom ett strukturerat arbetsmiljöarbete som inkluderar riskbedömningar, utbildningsinsatser och tidiga förebyggande åtgärder. Målet är att varje medarbetare ska ha en säker och hälsosam arbetsplats där det finns utrymme för både professionell utveckling och god balans mellan arbete och privatliv. Studsvik har nolltolerans mot trakasserier och repressalier, och reglerna är tydligt förankrade i ledningssystemet och i det dagliga arbetet.

Studsvik respekterar föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och ser arbetstagarrepresentanter som en viktig samarbetspart för att skapa en hållbar och attraktiv arbetsplats. En majoritet av medarbetarna omfattas av kollektivavtal, vilket ger en stabil grund för löner, arbetsvillkor och inflytande. Dialogen med fackliga parter är regelbunden och konstruktiv och bidrar till att utveckla företagets sociala och organisatoriska arbetsmiljö.

Policyerna implementeras genom tydliga ansvarsroller inom HR och HSE samt genom återkommande uppföljningar, utbildningar och interna genomlysningar. Detta säkerställer att principerna i policyerna omsätts i praktiken och att Studsvik kontinuerligt utvecklar sitt arbete för att uppnå en trygg, inkluderande och hållbar arbetsmiljö för hela sin arbetsstyrka.

Engagemang med den egna arbetsstyrkan S1-2

Studsvik har etablerat en koncerngemensam struktur för att identifiera, förebygga och hantera faktiska och potentiella negativa påverkan på den egna arbetsstyrkan. Processerna är integrerade i verksamhetens ledningssystem och bygger på löpande riskbedömningar, internkontroller, dialog med medarbetare samt formella rutiner för avvikelsehantering. Alla medarbetare och chefer har definierade rapporteringsvägar och ansvar för att identifiera risker och lyfta frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor. Dessa mekanismer stödjer ett tidigt omhändertagande av problem och bidrar till att koncernen kontinuerligt kan anpassa sina processer utifrån identifierad påverkan.

Dialog och engagemang sker genom flera etablerade forum, bland annat månatliga samverkansmöten, återkommande medarbetardialoger och samarbeten med arbetstagarrepresentanter. Utöver detta finns möjlighet att lämna förslag och synpunkter genom interna förbättringskanaler. Dessa interaktioner sker både på schemalagda möten och vid behov när risker eller frågor uppstår i verksamheten. Resultat från dialogerna används som underlag för beslut om åtgärder och prioriteringar i koncernens arbete med arbetsmiljö och personalrelaterade frågor. Ansvar för att säkerställa att dialogen genomförs och integreras i koncernens beslutsfattande ligger på respektive bolags VD, som tillsammans med HR- och HSE-funktionerna säkerställer att insikter från arbetsstyrkan beaktas vid policyutveckling, riskhantering och arbetsmiljöarbete.

För att bedöma effektiviteten i engagemang och dialog använder Studsvik årliga medarbetarundersökningar via Great Place to Work, samt riktade pulsmätningar vid behov. Dessa kompletteras av kvalitativa bedömningar från chefer och skyddsorganisation. Resultaten analyseras på koncernnivå och följs upp i ledningsgrupper och relevanta samverkansforum. Studsvik strävar efter att stärka inkludering och jämlikhet, men koncernen har ännu inte genomfört en fullständig separat analys av grupper som kan vara särskilt utsatta eller marginaliserade.

Åtgärder mot negativa effekter och kanaler för att ta upp problem S1-3

Studsvik verkar i verksamheter med höga krav på säkerhet, kvalitet och kompetens, vilket innebär att den egna arbetsstyrkan är central för koncernens långsiktiga framgång. Den väsentliga negativa inverkan som har identifierats rör främst arbetsmiljö och säkerhet, arbetsbelastning och risker kopplade till diskriminering eller bristande likabehandling. Koncernen arbetar systematiskt med att hantera dessa genom strukturerade arbetsmiljöprocesser, utbildningsinsatser, uppföljningar och förbättringsåtgärder. Studsvik har nolltolerans mot diskriminering och trakasserier, och regelbundna medarbetarundersökningar används för att tidigt identifiera områden där ytterligare insatser behövs.

Risker bedöms och hanteras på kort sikt genom omedelbara åtgärder vid incidenter, på medellång sikt genom utveckling av arbetsmiljöprogram och kompetensförsörjningsstrategier, och på lång sikt genom investeringar i ledarskapsutveckling och kulturförändring. Dessa tidshorisonter används för att prioritera resursallokering och strategiska initiativ. Samtidigt finns betydande möjligheter kopplat till koncernens arbetsstyrka, särskilt inom kompetensutveckling, teknisk expertis och förmågan att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Studsvik arbetar aktivt för att främja en kultur av delaktighet, engagemang och kontinuerligt lärande, och investeringar i systemstöd, ledarskapsutveckling och förbättrade arbetssätt stärker koncernens långsiktiga konkurrenskraft.

Åtgärder och resultat kopplat till väsentliga frågor S1-4

Studsvik vidtar ett brett spektrum av åtgärder för att förebygga, mildra och hantera väsentliga negativa påverkan på arbetsstyrkan samt för att utveckla positiva effekter och möjligheter. Koncernen arbetar genom ett strukturerat arbetsmiljöarbete som omfattar riskbedömningar, skyddsronder, incidenthantering, utbildningar och gemensamma uppföljningsprocesser. När en faktisk negativ inverkan inträffar följer Studsvik fastställda utredningsrutiner där orsaker analyseras, åtgärder vidtas och uppföljningar genomförs för att säkerställa att problemet inte återkommer.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING 39Åtgärderna sker i nära samverkan med HR, HSE och arbetstagarrepresentanter. Studsviks styrdokument, inklusive Hållbarhetspolicyn och Uppförandekoden, anger att hälsa, säkerhet och mänskliga rättigheter är centrala och ska integreras i alla affärsbeslut. Policys är förankrade i internationella principer (FN Global Compact, ILO:s kärnkonventioner) och stöds av ISO-certifierade ledningssystem. Även om det inte uttryckligen står att hälsa och säkerhet alltid prioriteras framför kortsiktiga ekonomiska mål, är detta en underliggande princip i företagets styrning och riskhantering. Visselblåsarsystemet är en central del av koncernens arbete för att identifiera och hantera allvarliga negativa påverkan. Systemet tillåter anonym rapportering, garanterar sekretess och följer en tydlig process för mottagande, bedömning, utredning och återkoppling. Detta säkerställer att medarbetare tryggt kan rapportera missförhållanden och att Studsvik i tidigt skede kan vidta åtgärder. Visselblåsarpolicyn förbjuder alla former av repressalier mot den som rapporterar i god tro och policyn efterlevs genom regelbundna kontroller, utbildningar och revisioner. Effektiviteten i åtgärderna följs upp genom etablerade processer för incident- och avvikelsehantering, interna och externa revisioner av ledningssystem, arbetsmiljö- och säkerhetsfunktioner samt analys av resultat från medarbetarundersökningar och PULS-mätningar. Studsvik använder även digitala systemstöd för att registrera, följa upp och förebygga risker och incidenter. Detta ger koncernen ett samlat underlag för att bedöma om åtgärderna leder till önskade resultat och för att justera insatser när behov uppstår. Resurser för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter fördelas genom koncernens styrmodell, där VD bär det övergripande ansvaret och delegerar uppgifter till chefer i organisationen. HR- och HSE-funktionerna tillhandahåller expertstöd, medan operativa enheter ansvarar för att genomföra och följa upp åtgärder i den dagliga verksamheten. Studsvik avsätter även resurser till utbildning, teknik, systemstöd och ledningsprocesser som säkerställer en effektiv och konsekvent hantering av arbetskraftsrelaterade frågor på koncernnivå.

Mått och mål

S1-5 Övergripande mål

Studsvik säkerställer att den egna arbetsstyrkan och dess representanter involveras i arbetet med att följa upp prestationer och identifiera förbättringar. Dialog sker främst på avdelningsnivå genom strukturerade diskussioner som ligger till grund för beslut på koncernnivå. Det är viktigt att notera att Studsvik i dagsläget inte har fastställt några formella mål kopplade till den egna arbetsstyrkan, utan arbetar med övergripande ambitioner kopplade till en trygg, inkluderande och hållbar arbetsmiljö.

Uppföljning av prestationer sker kvartalsvis, där varje affärsområdes Business Controller sammanställer KPI:er och rapporterar dessa till koncernledningen. Ambitionsnivån för denna process är att säkerställa kontinuerlig förbättring och tidig identifiering av risker, snarare än att mäta mot kvantitativa mål. Resultaten kommuniceras tillbaka till respektive avdelning och diskuteras i möten. För att identifiera lärdomar och förbättringar används resultaten från KPI-uppföljningen som underlag för dialog på avdelningsmöten inom respektive affärsområde. Dessa diskussioner kompletteras av årliga medarbetarundersökningar och pulsmätningar, vilket ger ytterligare insikter om hur arbetsmiljö och arbetsvillkor kan förbättras. Studsvik strävar efter att integrera dessa insikter i policyutveckling och strategiska initiativ för att skapa en trygg, inkluderande och hållbar arbetsmiljö.

S1-6 Uppgifter om anställda

Tabellen nedan visar det totala antalet anställda i Studsvik-koncernen, uppdelat på kön. Koncernen består till största del av män. Uppgifterna i CSRD-rapporten är beräknade utifrån antal personer. Siffrorna har sammanställts genom att respektive bolag, vid inrapporteringstillfället, gjort en beräkning av aktuellt antal anställda. Uppgifterna avser antal anställda per rapporteringstillfället och utgör inte ett genomsnitt över rapporteringsperioden, medan de finansiella rapporterna redovisar årsgenomsnitt. Motsvarande personaluppgift återfinns i not 9 i årsredovisningen. Skillnaden i metod kan medföra mindre avvikelser.

Kön	Antal anställda
Män	433
Kvinnor	77
Annat	-
Ej rapporterat	-
Totalt antal	510

Tabellen nedan visar antalet anställda per land, för länder där Studsvik har minst 50 anställda, motsvarande minst 10% av det totala antalet anställda och därmed har en betydande arbetsstyrka.

Land	Antal anställda
Sverige	160
Tyskland	267

Tabellen nedan visar information om Studsviks anställda uppdelat på både anställningstyp och kön. Majoriteten av de anställda på Studsvik har heltidsanställning och är tillsvidareanställda.

Anställningstyp	Kvinnor	Män	Annat	Ej rapporterat	Totalt
Antal anställda	77	433	-	-	510
Tillsvidareanställd	74	419	-	-	493
Tillfälligt anställda	-	2	-	-	2
Anställda utan garanterade timmar	3	12	-	-	15
Heltidsanställda	62	420	-	-	482
Deltidsanställda	13	7	-	-	20

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 40 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Tabellen nedan visar det totala antalet personer som lämnat Studsvik under rapporteringsperioden samt personalomsättningen under rapporteringsperioden.

Personalomsättning 2025
Totalt antal anställda som lämnat företaget	106
Personalomsättning	20,78 %

S1-8 Kollektivavtal och social dialog

Studsvik har för närvarande inget avtal om representation i ett europeiskt företagsråd (EWC), SE-företagsråd eller SCE-företagsråd. Studsvik har verksamhet i flera länder inom och utanför EES. Företaget har en betydande arbetsstyrka i Sverige och Tyskland, där antalet anställda överstiger tröskelvärdena. I dessa länder omfattas en stor andel av de anställda av kollektivavtal och har tillgång till arbetstagarrepresentation på driftsställena. Utanför EES finns verksamhet i Nordamerika, Asien och Schweiz, men ingen region uppfyller tröskeln för detaljredovisning. I dessa regioner är kollektivavtalstäckningen låg och social dialog i formell mening förekommer inte. Studsviks utländska verksamhet där det inte finns en betydande arbetsstyrka följs lagar och tillämpliga regelverk i respektive land. I tabellen nedan presenteras endast Sverige och Tyskland då dessa är över tröskelvärdet för betydande arbetsstyrka.

Kollektivavtalstäckning	Social dialog
Täckningsgrad	Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda)
0-19%
20-39%
40-59%
60-79%
80-100%	Sverige och Tyskland

S1-9 Mångfaldsindikatorer

Den högsta ledningen definieras som VD, CFO och övriga medlemmar i den exekutiva koncernledningsgruppen, medan mellanchefer utgör nivån direkt under koncernledningen och ansvarar för större avdelningar eller affärsområden med underställda chefer. Rapporteringen syftar till att belysa jämställdhet och mångfald i ledande positioner och att säkerställa transparens kring representation. Studsvik har en uttalad ambition att främja jämställdhet och inkludering, vilket är förankrat i koncernens hållbarhetspolicy och uppförandekod. Policyn anger att rekrytering och befordran ska baseras på kompetens och erfarenhet, och att företaget aktivt ska uppmuntra kvinnor till ledande roller. Koncernen genomför regelbundna analyser av könsfördelning och arbetar för att öka andelen kvinnor i ledande befattningar.

Tabellerna nedan visar könsfördelningen i den högsta ledningen på koncernledningsnivå samt åldersfördelningen bland Studsviks anställda.

Kön	Antal	Procent
Kvinnor	8	22,9%
Män	27	77,1%
Totalt	35	100%

Ålderskategori	Antal	Procent
Under 30 år	41	8%
Mellan 30 och 50 år	221	43,4%
Över 50 år	248	48,6%
Totalt	510	100%

S1-11 Socialt skydd

Studsvik säkerställer att alla anställda inom koncernen omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser, antingen genom offentliga program eller genom förmåner som erbjuds av företaget. Skyddet gäller vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och förvärvad funktionsnedsättning, föräldraledighet samt pensionering. Företaget har säkerställt att dessa skydd är tillgängliga för samtliga anställda och att kompletterande lösningar finns där det är relevant. Det finns inga identifierade undantag inom koncernen, vilket innebär att inga länder eller anställningstyper saknar socialt skydd för dessa händelser.

Studsvik följer lokala lagar och arbetsrättsliga regler i samtliga länder där koncernen är verksam. I vissa länder kompletteras det offentliga skyddet med företagsbaserade lösningar, exempelvis försäkringar eller pensionsprogram, för att säkerställa att medarbetare har ett heltäckande skydd. Koncernen har genomfört en översyn och konstaterar att det inte finns några identifierade undantag, alla anställda omfattas av socialt skydd för de livshändelser som anges. Skyddet är en integrerad del av Studsviks arbete för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö. Företaget strävar efter att kontinuerligt följa upp och säkerställa att dessa förmåner är relevanta och i linje med lokala krav och koncernens hållbarhetsstrategi.

Vid framtagningen av dessa uppgifter har Studsvik inte behövt göra några antaganden eller använda särskilda beräkningsmetoder. Informationen bygger på en genomgång av lagstadgade socialförsäkringssystem och företagsbaserade förmåner i respektive land samt verifierade HR uppgifter.Då samtliga anställda omfattas av socialt skydd för de händelser som ingår i kraven (sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada/funktionsnedsättning, föräldraledighet och pension) rapporteras inga undantag och inga anställnings- typer saknar täckning.

Utbildning och kompetens S1-13

Studsvik ser kontinuerlig kompetensutveckling som en strategisk prioritet och en förutsättning för att möta framtidens krav inom kärnteknik och hållbarhetsarbete. Koncernen erbjuder ett brett utbud av utbildningar, inklusive arbetsmiljö, säkerhet, teknisk kompetens, ledarskap och hållbarhetsfrågor. Utbildningarna genomförs både som interna program och externa kurser, och syftar till att stärka medarbetarnas kompetens, främja innovation och säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
HÅLLBARHETSREDOVISNING 41

Studsvik har en policy som anger att alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling. Ledarskapsutveckling är ett särskilt fokusområde, med program som riktar sig till både koncernledning och mellanchefer. Uppgifterna i tabellen visar andelen anställda som har deltagit i regelbundna utbildnings- och kompetensutvecklingsaktiviteter samt det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd under rapporteringsperioden. Redovisningen är uppdelad efter kön och skall-kravs utbildningar är ej inräknade i siffran.

Kategori	Kvinnor	Män
Procentandel som deltog i regelbundna prestations- och karriär-utvecklingsöversyner	79%	76%
Genomsnittligt antal utbildnings- timmar per anställd	10,5h	25,7h

Mått för arbetsmiljö S1-14

Studsvik har en nollvision för arbetsrelaterade olyckor och arbetar systematiskt för att förebygga ohälsa och säkerställa en trygg arbetsmiljö. Koncernen följer etablerade rutiner för riskbedömning, incidentrapportering och uppföljning. Alla medarbetare får utbildning i arbetsmiljö och säkerhet, och särskilda insatser görs för att minimera risker i verksamheter med höga säkerhetskrav. På koncernnivå är målet att alla enheter ska ha ett hälsa- och säkerhetssystem som uppfyller lokala lagkrav och erkända standarder. Under rapporterings-perioden omfattades 100 % av arbetsstyrkan i Sverige och Tyskland av företagets arbetsmiljösystem.

Studsvik mäter och följer upp arbetsmiljöindikatorer som omfattar arbetsrelaterade olyckor, sjukdomsfall och dödsfall. Nyckeltal beräknas enligt internationella standarder och används för att analysera trender och prioritera förebyggande åtgärder. Vid beräkning av olycksfrekvenser har antalet arbetade timmar använts som nämnare. I de fall där exakta uppgifter funnits tillgängliga har faktisk arbetad tid hämtats från bolagens system. För verksamheter där sådan data saknats har arbetade timmar estimerats baserat på antal anställda multiplicerat med ett antaget årsarbetstidsmått.

Studsvik bedriver verksamhet i flera länder där definitioner och rapporteringskrav för arbetsrelaterade olyckor skiljer sig åt. I vissa länder tillämpas nationella regelverk som avviker från de nordiska, bland annat avseende hur olyckor med frånvaro (LTIF) definieras och beräknas. Studsvik använder därför respektive lands lagstadgade definitioner i den lokala rapporteringen. Detta innebär att uppgifterna inte är fullt jämförbara mellan bolag och geografier för innevarande rapporteringsår.

Indikator	Antal	Frekvens
Dödsfall orsakade av arbetsrelaterade skador	-	-
Dödsfall orsakade av arbetsrelaterad ohälsa	-	-
Dödsfall bland andra arbetstagare på företagets anläggningar	-	-
Registreringsbara arbetsrelaterade olyckor	5	7 fall per en miljon arbetade timmar
Förlorade dagar p.g.a. arbetsrelaterade skador	283	-

Balans mellan arbete och privatliv S1-15

Studsvik ser balans mellan arbete och privatliv som en grundläggande del av en hållbar arbetsmiljö och ett attraktivt arbetsgivarerbjudande. Koncernen har en policy som främjar flexibilitet och välbefinnande, vilket är förankrat i hållbarhetspolicyn och uppförandekoden. Policyn anger att arbetsvillkor ska utformas så att medarbetare ges möjlighet att kombinera yrkesliv med privatliv på ett sätt som främjar hälsa och långsiktig motivation. Alla anställda inom koncernen har rätt till familjerelaterad ledighet i enlighet med lokala lagar och kollektivavtal. I vissa länder kompletteras detta med företagsbaserade lösningar, exempelvis föräldraledighetspaket eller korttidsförsäkringar. Studsvik följer lokala arbetsrättsliga regler och säkerställer att dessa rättigheter är tydligt kommunicerade till medarbetarna. Företaget har nolltolerans mot repressalier mot medarbetare som utnyttjar sin rätt till ledighet. För att följa upp och främja balans mellan arbete och privatliv genomför Studsvik regelbundna medarbetarundersökningar och pulsmätningar. Resultaten används för att identifiera behov av förbättringar, exempelvis flexibla arbetsarrangemang. Initiativ som främjar hälsa och välbefinnande, såsom friskvårdsbidrag och ergonomiska arbetsplatser, är en integrerad del av koncernens arbetsmiljöarbete.

Incidenter av mänskliga rättigheter S1-17

Studsvik har etablerat tydliga processer för att identifiera, hantera och följa upp incidenter och klagomål som rör arbetsvillkor, diskriminering och mänskliga rättigheter. Koncernen har en visselblåsarpolicy som ger medarbetare och externa parter möjlighet att rapportera misstänkta oegentligheter anonymt via ett externt system. Policyn garanterar sekretess och skydd mot repressalier för alla som rapporterar i god tro. Rapporteringskanalerna är tillgängliga via intranätet och företagets webbplats, och instruktioner finns på flera språk. Alla rapporter hanteras skyndsamt och utreds enligt fastställda rutiner, med återkoppling till anmälare i den mån det är möjligt. Incidentuppföljningen omfattar alla former av arbetsrelaterad diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive sådana som rör kön, etniskt eller nationellt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning samt olika typer av trakasserier eller annan otillbörlig behandling. Under året har inga incidenter eller anmälningar avseende allvarlig inverkan på mänskliga rättigheter skett, vilket även innebär att inga böter, viten eller ersättningar heller har utgått.

Indikator	Antal	Belopp (KSEK)
Antal incidenter av diskriminering	-	-
Antal klagomål via interna kanaler	-	-
Böter, viten och ersättningar kopplade till inrapporterade incidenter och klagomål	-	-
Antal allvarliga människorättsincidenter	-	-
Böter, viten och ersättningar kopplade till allvarliga människorättsincidenter	-	-

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
42 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Styrning

Ansvarsfullt företagande

Styrning

Arbetsåtgång för att fastställa inverkan, risker och möjligheter G1.GOV-1

Styrelsen har det övergripande ansvaret för styrningen av hållbarhetsfrågor och utövar tillsyn över processer som identifierar, bedömer och hanterar väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO). Detta ansvar innebär att hållbarhetsaspekter integreras i strategi, affärsmodell och riskhanteringsramverk. Styrelsen godkänner styrdokument och mandat och säkerställer att dessa tydligt definierar dess roll i hållbarhetsstyrningen. En central del av ansvaret är att bedöma om styrelsen har tillräcklig kompetens och tillgång till expertis för att fatta välgrundade beslut i hållbarhetsfrågor, samt att vid behov initiera utbildningsinsatser eller anlita extern rådgivning. Styrelsen får regelbundna rapporter om hållbarhetsarbetet, inklusive CSRD-rapportering och dubbel väsentlighetsanalys.

Koncernledningen ansvarar för att omsätta styrelsens riktlinjer i praktiken genom att implementera styrningsprocesser, interna kontroller och rutiner som möjliggör effektiv hantering av IRO. Detta inkluderar att delegera ansvar till relevanta ledningsfunktioner och kommittéer, etablera tydliga rapporteringslinjer till styrelsen och säkerställa att hållbarhetskontroller integreras med övriga interna funktioner såsom riskhantering, efterlevnad och internrevision. Roller och ansvar är dokumenterade i styrelsens arbetsordning, koncernens uppförandekod, hållbarhetspolicy samt anti-korruptions- och visselblåsarpolicy. Dessa dokument anger hur affärsetik och hållbarhetsstyrning integreras i bolagets verksamhet, inklusive mekanismer för rapportering av oegentligheter och hantering av intressekonflikter.

Styrelsen och koncernledningen har lång erfarenhet från kärnteknikindustrin och affärsutveckling. Kompetens inom hållbarhet och affärsetik säkerställs genom interna utbildningar och tillgång till externa experter. Studsvik arbetar aktivt med att utveckla kunskap inom hållbarhetsfrågor genom utbildning och dialog i styrelsen och koncernledningen.

Hantering av inverkan, risker och möjligheter

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter G1.IRO-1

Studsvik har identifierat flera väsentliga områden inom styrning som är avgörande för att upprätthålla förtroende och god bolagsstyrning. Arbetet med affärsetik och regelefterlevnad sker genom tydliga policys och intern kontroll i enlighet med Code of Conduct och Anti-Corruption Policy. Dessa insatser förebygger oegentligheter och säkerställer transparens, vilket minskar risken för sanktioner, böter och skador på varumärket. Brister inom dessa områden utgör inte bara en hållbarhetsrisk utan kan även få betydande finansiella konsekvenser, vilket gör dem centrala i riskhantering och styrningsprocesser. Affärsetiska frågor såsom korruption, mutor, visselblåsning, dataskydd och informationssäkerhet har analyserats och bedöms utifrån både inverkan på människor och miljö samt potentiella finansiella konsekvenser. Risker prioriteras baserat på sannolikhet och finansiell magnitud. Cyberrisker och dataskydd bedöms som kort- till medellångsiktiga, medan korruptionsförebyggande arbete är långsiktigt.Möjligheter identifieras också, exempelvis att starka styrningsprocesser skapar konkurrensfördelar och ökar förtroendet hos intressenter. Etablerade system finns för att skydda visselblåsare och möjliggöra säker rapportering av misstänkta oegentligheter via visselblåsarfunktionen, i enlighet med Whistleblower Policy. Informationssäkerhet och dataskydd är prioriterade områden där tekniska lösningar används för att minimera cyberrisker. Ett intrång eller dataläckage kan leda till höga kostnader för återställning, regulatoriska sanktioner och förtroendeförluster, vilket gör detta område finansiellt väsentligt. Hantering av relationer med leverantörer och kunder är en annan central del av styrningen. Genom uppförandekoder, leverantörsbedömningar och långsiktiga partnerskap säkerställs att affärsrelationer bygger på ansvar och integritet. Förebyggande av korruption och mutor, inklusive skydd mot insiderhandel och utbildning i antikorruption, är avgörande för att undvika kostsamma rättsliga processer och förtroendeskador. Sammanfattningsvis är styrningsfrågorna centrala för strategin och ansvaret gentemot intressenter. De är direkt kopplade till finansiella risker och möjligheter, vilket gör dem till en integrerad del av långsiktigt värdeskapande. Processerna utvecklas kontinuerligt och vid nästa revidering inkluderas nya krav och risker som kan påverka bedömningen.

Policy G1-1 Studsviks företagskultur

Studsviks företagskultur baseras på koncernens värdegrund och uppförandekod, som gäller för samtliga medarbetare, styrelseledamöter och affärspartners samt omfattar värdekedjan. Kulturen präglas av integritet, ansvarstagande och hållbarhet, och utvecklas genom ett kontinuerligt arbete som inkluderar återkommande medarbetarundersökningar för att mäta engagemang och identifiera förbättringsområden. Värdegrunden ses över vid behov för att säkerställa relevans och förankring i organisationen. Affärsetik och hållbarhetsprinciper utgör en central del av onboardingprocessen, och obligatoriska utbildningar inom områden som informationssäkerhet, GDPR och affärsetik genomförs löpande. Kontinuerlig kompetensutveckling främjas, men avsaknaden av en separat policy med formella utbildningskrav är identifierad som ett förbättringsområde.

För att säkerställa att oegentligheter kan rapporteras och hanteras säkert används en extern visselblåsartjänst som garanterar anonymitet och konfidentialitet. Rapportering sker via krypterad kommunikation utan lagring av IP-adresser, och inkomna ärenden utreds oberoende och objektivt, med första återkoppling inom tio arbetsdagar. Extern expertis anlitas vid behov för att säkerställa opartiskhet.

Den antikorruptionspolicy som omfattar hela koncernen, inklusive dotterbolag, agenter, distributörer och joint ventures, fastslår nolltolerans mot otillbörliga betalningar, kickbacks, facilitation payments och andra erbjudanden som kan påverka beslutsfattande. Policyn är utformad i linje med internationella principer, inklusive FN:s konvention mot korruption, och kompletteras med interna kontroller, utbildningar och visselblåsarfunktion för att säkerställa efterlevnad.

Skyddet för visselblåsare regleras i företagets policy och omfattar både skydd mot repressalier och garanterad STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING 43 anonymitet. Policyn gäller för hela verksamheten och inkluderar även aktörer i värdekedjan. Policyn anger att rapporter ska hanteras med hög sekretess och att visselblåsare som agerar i god tro skyddas från diskriminering. Studsvik omfattas av EU:s och Sveriges lagkrav om visselblåsarskydd, vilka är integrerade i företagets policy, och processen för utredning av affärsetiska incidenter är dokumenterad med tydliga tidsramar och möjlighet till extern granskning.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att fastställa policyer och följa upp efterlevnad, medan VD ansvarar för implementering i den operativa verksamheten. Organisationen säkerställer att medarbetare informeras om affärsetiska principer genom uppförandekoden och koncernledningens kommunikation. Även om kompetensutveckling är prioriterad saknas fortfarande en separat policy med formella utbildningskrav, vilket kvarstår som ett förbättringsområde.

Hantering av förbindelser med leverantörer G1-2

Studsvik arbetar aktivt för att säkerställa ansvarsfulla relationer med leverantörer och hantera risker i leverantörskedjan med hänsyn till hållbarhetsaspekter. Leverantörer förväntas följa de krav som anges i koncernens uppförandekod, vilken omfattar principer för affärsetik, mänskliga rättigheter, miljöansvar och socialt ansvar.

Vid etablering av nya leverantörsrelationer genomförs bedömningar som inkluderar finansiell information, referenser, certifieringar och självutvärderingar inom områden som hållbarhet, datasäkerhet och transporter. Kritiska leverantörer utgörs av de leverantörer som har avgörande betydelse för Studsviks kärnverksamhet, exempelvis leverantörer av test- och analysutrustning, avancerad programvara och specialiserad ingenjörskompetens. Dessa leverantörer är centrala för att Studsvik ska kunna upprätthålla säkerhet, kvalitet och regulatorisk efterlevnad i sina kärntekniska tjänster. Alla leverantörer med kritisk betydelse revideras minst vart tredje år för att säkerställa efterlevnad av dessa krav.

Risker kopplade till korruption, mänskliga rättigheter och anseende hanteras genom dialog och uppföljning. Inför varje nytt avtal beaktas miljömässiga och sociala kriterier i urvalsprocessen, med särskilt fokus på de enheter där inköpsvolymerna är störst. Detta inkluderar krav på att leverantörer arbetar i enlighet med internationella standarder som anges i uppförandekoden, såsom FN:s Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti korruption, samt relevanta sanktions- och handelsregler från FN, EU och USA. Leverantörer ska kunna uppvisa dokumentation som styrker deras arbete med hållbarhetsfrågor. Dessa kriterier är integrerade i inköpsrutinerna och baseras på Studsviks uppförandekod och hållbarhetspolicy, som anger att företaget ska bidra till en hållbar och säker kärnkraftsindustri genom systematisk riskhantering och ansvarstagande i värdekedjan.

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor G1-3

Studsvik har ett etablerat ramverk för att förebygga, upptäcka och hantera misstankar eller incidenter av korruption och mutor. Koncernens antikorruptionspolicy fastslår nolltolerans mot alla former av otillbörliga betalningar, mutor, kickbacks och facilitation payments. Policyn gäller för hela koncernen, inklusive dotterbolag, agenter, distributörer och joint ventures, och kompletteras av uppförandekoden som beskriver grundläggande principer för affärsetik och ansvarstagande.

Förebyggande arbete bedrivs genom interna kontroller och riskbedömningar vid leverantörsval, med särskilt identifierade riskområden såsom försäljning, upphandling, affärsrepresentanter, gåvor och gästfrihet, vilka hanteras genom tydligt definierade riktlinjer och processer. Utbildning i antikorruptionspolicyn är obligatorisk för samtliga anställda och genomförs vid onboarding samt vid uppdateringar av policyer. Utbildningen i policyn omfattar företagets nolltolerans mot mutor och otillbörliga förmåner, regler för gåvor och representation. Lokala VDs, affärsområdeschefer och controllers genomgår utbildningar kopplat till etiska riktlinjer och går årligen igenom finansmanualen. Studsvik planerar även att utveckla utbildningsprogram med fördjupat innehåll för högriskfunktioner inklusive praktiska exempel.

Rapporter om misstänkt korruption hanteras via visselblåsarfunktionen, som garanterar anonymitet och konfidentialitet. Utredningar genomförs av en utsedd funktion som står fristående från den operativa koncernledningen i det berörda ärendet, och extern expertis anlitas vid behov för att säkerställa objektivitet. Detta uppfyller kravet på att utredningar ska genomföras oberoende från berörd ledning. Resultat av allvarliga utredningar rapporteras till koncernledning och styrelse.

Policyerna kommuniceras till medarbetare genom intranät, onboardingprocesser och chefer som ansvarar för att presentera innehållet och säkerställa efterlevnad. Leverantörer informeras om uppförandekoden och antikorruptionskraven vid upphandling och avtalsskrivning, vilket säkerställer att relevanta parter har tillgång till och förstår kraven. Uppförandekoden samt policyerna för antikorruption, visselblåsning, hållbarhet och GDPR publiceras även på företagets webbplats för externa intressenter.

Mått och mål Fall av korruption och mutor G1-4

Studsvik följer en strukturerad metod för att övervaka och rapportera incidenter kopplade till korruption och mutor. Företaget samlar in data årligen från interna kontrollsystem, visselblåsartjänsten och HR-processer för att identifiera eventuella överträdelser. Alla rapporterade ärenden granskas och klassificeras, och bekräftade incidenter rapporteras till koncernledning och styrelse. Uppföljningen omfattar även eventuella externa rättsfall och sanktioner.

Under rapporteringsperioden har Studsvik inte haft några fällande domar för brott mot lagar om korruption, mutor eller konkurrensbegränsande beteende. Inga fall av korruption eller mutor har bekräftats, och inga rättsliga åtgärder har vidtagits relaterade till konkurrenslagstiftning. Det har heller inte förekommit några böter, viten eller sanktioner kopplade till dessa områden. Inga anställda har avskedats eller ålagts disciplinära åtgärder på grund av korruptions- eller mutrelaterade incidenter, och inga avtal med affärspartners har sagts upp eller inte förnyats av dessa skäl. Det har inte heller väckts några åtal mot företaget eller dess medarbetare under rapporteringsperioden.# STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

44 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Betalningspraxis G1-6

Koncernen har under året haft en genomsnittlig betalningstid på 19 dagar från det att den avtalsenliga eller lagstadgade betalningstiden börjar löpa. Beräkningen baseras på ett representativt urval av enheter med omfattande fakturahantering. För att säkerställa tillförlitlighet har koncernen använt en metod där samtliga fakturor från dessa enheter under året har analyserats och genomsnittet beräknats utifrån faktiska betalningsdatum jämfört med startdatum för betalningstiden. Urvalet omfattar de enheter med störst fakturavolymer och bedöms därmed spegla koncernens betalningsbeteende på ett representativt sätt. Urvalet består av koncernens dotterbolag som hanterar fler än 200 leverantörsfakturor per år. Totalt ingår 10 bolag i analysen. Dessa enheter står för merparten av koncernens totala fakturaflöden och utgör därmed den affärsmässigt mest relevanta delen av betalningsunderlaget. Då analysen bygger på fullständiga transaktionsdata och inte stickprov är den statistiska osäkerheten låg. Mindre enheter med lägre fakturavolymer ingår inte i urvalet, men deras potentiella avvikelser bedöms inte påverka koncernens genomsnittliga betalningsmönster i någon väsentlig utsträckning.

Koncernen tillämpar som huvudregel 30 dagars betalningstid, om inte annat avtalats. Betalningsvillkoren kan variera mellan leverantörskategorier och geografiska marknader, och en stor andel av betalningarna sker inom dessa standardvillkor. Under året genomfördes cirka 86 % av betalningarna inom dessa villkor. Variationer mellan länder speglar skillnader i lokal affärspraxis och regulatoriska krav, och koncernen följer upp dessa löpande för att säkerställa rättvisa och enhetliga betalningsprocesser.

Betalningsprocesser regleras genom koncernens finansmanual, som omfattar principer för fakturahantering, rutiner för löpande uppföljning av betalningsstatus och interna kontroller för att säkerställa att betalningar sker inom avtalad tid. Det finns inga pågående rättsliga processer relaterade till sena betalningar.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETSREDOVISNING 45

Appendix

Bilaga 1 ESRS innehållsindex

IRO-2 Namn på upplysningskravet	Sida
ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen	24
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	24-25
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	25-26
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	26
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	26
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet	26
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	26-27
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	27-28
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter	28-29
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	29-31
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter	31-32
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring	46 (Bilaga 1)
ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	31, 33, 38, 39, 44
ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	31, 33, 34, 39, 40, 44, 45
ESRS 2 MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor	31, 34, 35, 40-43, 45
ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	31, 34, 40
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	32
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	32
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	33
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter	33
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	33
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	33-34
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	34
E1-5 Energianvändning och energimix	34
IRO-2 Namn på upplysningskravet	Sida
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	34-35
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter	37
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	37-38
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	38-39
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar	39
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem	39
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	39-40
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	40
S1-6 Uppgifter om företagets anställda	40-41
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog	40-41
S1-9 Mångfaldsindikatorer	41
S1-11 Socialt skydd	41
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling	41-42
S1-14 Mått för arbetsmiljö	42
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid	42
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	42
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar	43
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter	43
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur	43-44
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer	44
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	44
G1-4 Fall av korruption och mutor	44
G1-6 Betalningspraxis	45

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

46 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Upplysningskrav och relaterad datapunkt	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar⁹	Referens i tredje pelaren¹⁰	Referens i referensvärdesförordningen¹¹	Referens i EU:s klimatlag¹²	Referens	Sida
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d	Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816¹³	bilaga II			25-26
ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816				25-26
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30		Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I				26
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i		Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453¹⁴, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii		Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii		Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I	Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818¹⁵, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv			Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Ej väsentligt
ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14		Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1				32
ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g		Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d–g och artikel 12.2		Ej väsentligt
ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34		Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I	Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6	Sida 34
ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38		Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I		Ej tillämpligt
ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37		Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I				Sida 34
ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43		Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I		Ej tillämpligt
ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44		Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1	Fasas in
ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55		Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad

Upplysningskrav och relaterad datapunkt	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar$^9$	Referens i EU:s klimatlag$^{12}$	Referens ESRS
omställningsrisk: anpassningsmått	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1		Fasas in
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter			punkt 56
		Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1	Ej tillämpligt
Referens ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker			punkt 66
			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816
ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk,			punkt 66
aESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk,			punkt 66 c
		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk
ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser			punkt 67 c
		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet
ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter			punkt 69
			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818
ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark,			punkt 28
ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser			punkt 9
ESRS E3-1 Särskild strategi			punkt 13
ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav			punkt 14
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten			punkt 28 c
ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet			punkt 29
ESRS 2 – SBM 3 – E4			punkt 16 a
ESRS 2 – SBM 3 – E4			punkt 16 b
ESRS 2 – SBM 3 – E4			punkt 16 c
ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer			punkt 24 b
ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven			punkt 24 c
ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning			punkt 24 d
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall			punkt 37 d
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall			punkt 39
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete			punkt 14 f
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete			punkt 14 g
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter			punkt 20
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8,			punkt 21
ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel			punkt 22
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana			punkt 23

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETSREDOVISNING 48

Upplysningskrav och relaterad datapunkt	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar$^9$	Referens i tredje pelaren$^{10}$	Referens i referensvärdesförordningen$^{11}$	Referens i EU:s klimatlag$^{12}$	Referens ESRS
ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor					punkt 32 c
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor					punkt 88 b och c
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom					punkt 88 e
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen					punkt 97 a
ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön					punkt 97 b
ESRS S1-17 Fall av diskriminering,					punkt 103 a
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer					punkt 104 a
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan					punkt 11 b
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter					punkt 17
ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan					punkt 18
ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer					punkt 19
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8,					punkt 19
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led					punkt 36
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden					punkt 16
ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer					punkt 17
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter					punkt 36
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare					punkt 16
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer					punkt 17
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter					punkt 35
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption					punkt 10 b
ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare					punkt 10 d
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor					punkt 24 a
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor					punkt 24 b

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETSREDOVISNING 49

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen ökade under 2025 med 126 procent till 268 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 2,203 miljarder kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 316 kronor den 16 december och som lägst 113,5 kronor den 9 april. Under 2025 omsattes 1,5 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 186,6 miljoner kronor.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2025 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare

Den 31 december 2025 hade Studsvik 8 265 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 50,03 procent. De tre största ägarna Daniel S Aegerter, Briban Invest AB och Peter Gyllenhammar hade 49,89 procent av aktierna och de tio största ägarna 71,3 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

Likviditetsgarant

ABG Sundal Collier är likviditetsgarant i bolagets aktie.

Analytiker

Studsviks aktie följs löpande av ABG Sundal Collier.

Information om bolagsordningen m m

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har bemyndigats av extrastämma att för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma besluta om nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler.

Aktieägare 2025-12-31

	Antal aktier	Andel %
Daniel S Aegerter	2 456 542	29,9
Briban Invest Aktiebolag	843 362	10,26
Peter Gyllenhammar	800 000	9,73
AB Capsicum Invest	500 000	6,08
Bank Julius Baer & Co Ltd, W8IMY Without	384 244	4,68
Northern Trust Company, London Branch	242 359	2,95
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	225 467	2,74
Edenius Malte	154 312	1,88
BNP Paribas SA Zurich, W8IMY	145 675	1,77
SIX SIS AG, W8IMY	108 670	1,32
Totalt 10 största	5 860 631	71,3
Övriga aktieägare	2 357 980	28,7
Total antal aktier	8 218 611	100,0

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission 1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission 1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Aktieägarstruktur 2025-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	7 766	538 622	6,55
501 – 1 000	264	208 017	2,53
1 001 – 5 000	172	355 933	4,33
5 001 – 10 000	15	96 683	1,18
10 001 – 15 000	11	141 675	1,72
15 001– 20 000	4	70 304	0,86
20 001 – 33	6 807 377	82,83
Summa	8 265	8 218 611	100,0

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 50 AKTIEINFORMATION

0 75 150 225 300 375 450
50 100 150 200 250 300 350
Omsatt antal aktier i 1000-tal per vecka
OMX Stockholm PI Studsvik 2025 dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan kurs antal aktier i 1000-tal

Data per aktie

	2021	2022	2023	2024	2025
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	104,20	110,40	129,40	117, 60	268,00
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	7,69	5,82	5,91	1,17	4,54
Eget kapital per aktie	47,12	53,05	47,3 6	49,03	47,09
P/E-tal	13,6	19,0	21,9	100,5	59,0

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 AKTIEINFORMATION 51

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Belopp i Tkr	Not	2025	2024
Försäljningsintäkter	4	883 296	893 116
Kostnader för sålda tjänster	7	−670 738	−694 725
Bruttovinst		212 558	198 391
Försäljnings och marknadsföringskostnader	7	−56 248	−58 062
Administrationskostnader	7	−95 501	−96 876
Forsknings - och utvecklingskostnader	7	−14 465	−13 967
Nedskrivning av kundfordringar	17, 7	22	-
Resultatandel i intressebolag och joint ventures	16	−160	−245
Övriga rörelseintäkter	5	27 506	14 142
Övriga rörelsekostnader	6	−5 128	−16 536
Rörelseresultat	6	68 583	26 846
Finansiella intäkter	10	3 515	9 779
Finansiella kostnader	10	−19 740	−19 648
Resultat före skatt		52 359	16 976
Skatt	11	−15 044	−7 376
Årets resultat		37 315	9 600
ÅRETS RESULTAT		37 315	9 600
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Akturiella vinster och förluster, avseende förmånsbestämda pensionsplaner		119 483	119 483
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag		−42 517	22 793
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat	5	5 528	−2 652
		−36 989	20 141
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		−36 870	20 624
Totalresultat för året		445	30 224
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare		37 315	9 600
Summa totalresultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare		445	30 224
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie	12	4,54	1,17

52 KONCERNENS RÄKENSKAPER STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Koncernens rapport över finansiell ställning

Belopp i Tkr	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	15	232 708	248 971
Materiella anläggningstillgångar	14,3	292 336	286 478
Innehav i intressebolag och joint ventures	16	395 456
Uppskjutna skattefordringar	11	54 350	57 462
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	2	48 039	44 825
Övriga långfristiga fordringar	18	74 414	84 689
Summa anläggningstillgångar		702 241	722 880
Omsättningstillgångar
Varulager	21	20 183	7 228
Kundfordringar	17	124 605	181 223
Övriga fordringar	19	70 550	63 059
Förutbetalda kostnader	20	10 811	11 506
Upplupna intäkter	20	27 588	23 370
Likvida medel	2,22	49 912	56 319
Summa omsättningstillgångar		303 650	342 705
SUMMA TILLGÅNGAR		1 005 891	1 065 584
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital		225 272	225 272
Andra reserver		46 605	83 475
Balanserad vinst		106 899	86 021
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		386 997	402 988
Summa eget kapital		386 997	402 988
SKULDER
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut	25	75 480	65 745
Uppskjutna skatteskulder	11	5 385	5 321
Pensionsförpliktelser	26	9 100	10 100
Avsättningar	27	126 397	128 742
Övriga långfristiga skulder	25,30	51 880	44 400
Summa långfristiga skulder		268 242	254 308
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		35 789	34 828
Aktuella skatteskulder		6 848	9 515
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	25	39 525	122 726
Avsättningar	27	6 695	9 524
Övriga skulder	23,30	209 841	168 035
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	51 955	63 660
Summa kortfristiga skulder		350 653	408 289
Summa skulder		618 894	662 597
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 005 891	1 065 584

 KONCERNENS RÄKENSKAPER 53 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Förändringar i koncernens eget kapital

Belopp i Tkr	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hän förligt till moder bolagets aktieägare	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2024	8 219	225 272	62 851	92 857	389 199	389 199
Övrigt totalresultat	–	–	20 623	–	20 623	20 623
Utdelning	–	–	–	–16 437	–16 437	–16 437
Årets resultat	–	–	–	9 600	9 600	9 600
Utgående balans per den 31 december 2024	8 219	225 272	83 475	86 021	402 988	402 988
Ingående balans per den 1 januari 2025	8 219	225 272	83 475	86 021	402 988	402 988
Övrigt totalresultat	–	–	-36 870	–	-36 870	-36 870
Utdelning	–	–	–	–16 437	–16 437	–16 437
Årets resultat	–	–	–	37 315	37 315	37 315
Utgående balans per den 31 december 2025	8 219	225 272	46 605	106 899	386 997	386 997

54 KONCERNENS RÄKENSKAPER STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Koncernens rapport över kassaflöde

Belopp i Tkr	Not	2025	2024
Totala verksamheten
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	68 583	26 846
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	28	10 692	40 501
		79 275	67 347
Erhållen ränta	3	192	2 049
Erlagd ränta	–11 754	–13 778
Betald inkomstskatt	–20 555	–23 631
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital	50 159	31 986
Förändring i rörelsekapital – Omsättningstillgångar	38	479	-10 239
– Övriga kortfristiga skulder	31	240	-60
Kassaflöde från den löpande verksamheten		119 879	21 687
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av verksamheter, netto likvidpåverkan	32	–2 111	–37 282
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-	-720
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar		8 551	8 788
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	14	–24 163	–67 139
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	14	87 3 000
Förvärv av immateriella tillgångar	15	-3 192	-254
Övrigt kassaflöde från investeringsverksamheten		-	14
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–21 547	–99 788
Fritt kassaflöde		98 332	-78 101
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån	25	-	65 000
Amortering av lån	25	–33 345	–34 858
Förändrat utnyttjande av checkräkningskredit		-50 076	18 392
Utdelning till aktieägare	13	–16 437	–16 437
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande		-	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-99 858	32 098
Årets kassaflöde		–1 526	–46 003
Likvida medel vid årets början		56 319	97 795
Valutakursdifferenser på likvida medel		-4 881	4 527
Likvida medel vid årets slut	22	49 912	56 319

KONCERNENS RÄKENSKAPER 55 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i Tkr	Not	2025	2024
Försäljningsintäkter	34	11 700	10 715
Kostnader för sålda tjänster		-	-
Bruttovinst		11 700	10 715
Administrationskostnader	36	−32 261	−37 327
Övriga rörelseintäkter	38	1 609	1 663
Övriga rörelsekostnader	38	−41	−81
Rörelseresultat		−18 993	−25 030
Resultat från andelar i koncernföretag	40	24 866	10 345
Ränteintäkter och liknande poster	41	15 718	32 380
Räntekostnader och liknande poster	42	−43 973	−19 064
Resultat före skatt		−22 382	−1 369
Bokslutsdispositioner	43	77 000	23 500
Skatt	44	−6 101	−1 806
ÅRETS RESULTAT		48 517	20 325

Moderbolagets rapport över totalresultat

	2025	2024
Årets resultat	48 517	20 325
Övrigt totalresultat	-	-
Summa totalresultat för året	48 517	20 325

56 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Moderbolagets balansräkning

Belopp i Tkr	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar		-	-
Materiella tillgångar	45	-	-
Finansiella anläggningstillgångar
-Uppskjutna skattefordringar	44	5 000	5 002
-Aktier i dotterbolag	46,48	409 711	408 985
-Andelar i intressebolag och joint ventures	46	12 072	12 072
-Fordringar hos dotterbolag		229 113	259 898
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	46	39 162	38 687
Summa anläggningstillgångar		695 058	724 644
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror	331	446
Kundfordringar och andra fordringar	297	3 427
Fordringar hos koncernföretag		90 516	34 190
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	47	893	1 982
Likvida
medel - -
Summa omsättningstillgångar 92 037 40 046
SUMMA TILLGÅNGAR 787 095 764 689

EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital 8 219 8 219
Bundna reserver 225 272 225 272
Summa bundet eget kapital 233 491 233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver 50 926 47 038
Årets resultat 48 517 20 325
Summa fritt eget kapital 99 443 67 363
Summa eget kapital 332 934 300 854
Obeskattade reserver - -

SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 49 75 480 62 720
Skulder till koncernföretag 54 362 93 813
Övriga skulder 30 014 29 298
Summa långfristiga skulder 159 856 185 831
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 248 300 149 464
Leverantörsskulder 2 354 2 721
Skulder till kreditinstitut 49 36 400 116 476
Aktuell skatteskuld 3 125 -
Avsättningar 50 - 580
Övriga skulder 776 739
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 50 3 350 8 024
Summa kortfristiga skulder 294 305 278 004
Summa skulder 454 161 463 835

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 787 095 764 689

MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER 57
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Förändringar i moderbolagets eget kapital
Belopp i Tkr | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Balanserad vinst | Summa eget kapital
---|---|---|---|---
Ingående balans per den 1 januari 2024 | 8 219 | 225 272 | 63 474 | 296 965
Totalresultat | – | – | – | –
Utdelning | – | – | –16 437 | –16 437
Årets resultat | – | – | 20 325 | 20 325
Utgående balans per den 31 december 2024 | 8 219 | 225 272 | 67 363 | 300 854
Ingående balans per den 1 januari 2025 | 8 219 | 225 272 | 67 363 | 300 854
Totalresultat | – | – | – | –
Utdelning | – | – | –16 437 | –16 437
Årets resultat | – | – | 48 517 | 48 517
Utgående balans per den 31 december 2025 | 8 219 | 225 272 | 99 443 | 332 934

58 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Moderbolagets kassaflödesanalys
Belopp i Tkr | Not | 2025 | 2024
---|---|---|---
Kassaflöde från den löpande verksamheten | | |
Rörelseresultat | | −18 992 | −25 029
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 53 | − 828 | −512
| | −19 820 | −25 541
Erhållen ränta | 11 | 627 | 1 455
Erlagd ränta | | −14 930 | −18 920
Betald inkomstskatt | | −5 565 | −10 545
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | | −28 688 | −53 551
Förändring i rörelsekapital | | |
– Omsättningstillgångar | | −136 816 | −36 456
– Övriga kortfristiga skulder | | 181 382 | −783
Kassaflöde från den löpande verksamheten | | 15 878 | −90 790
Kassaflöde från investeringsverksamheten | | |
Förvärv av dotterbolag | | - | −43 181
Amortering av finansiella anläggningstillgångar | | - | -
Lån till koncernbolag | | 67 557 | 20 298
Kassaflöde från investeringsverksamheten | | 67 557 | −22 883
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | | |
Upptagna lån | 49 | - 114 863 | -
Amortering av lån | | −115 364 | −28 089
Betald utdelning | | −16 437 | −16 437
Erhållen utdelning från dotterbolag | | 24 866 | 10 345
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | | - | -
Erhållna koncernbidrag | | 23 500 | 26 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | | −83 435 | 106 682
Årets kassaflöde | | - | −6 991
Likvida medel vid årets början | | - | 6 991
Valutakursdifferenser på likvida medel | | - | -
Likvida medel vid årets slut | | - | -

MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER 59
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

60 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Noter

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN
Belopp i Tkr | Not
---|---
1 Redovisnings- och värderingsprinciper | 1

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2026. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen är föremål för fastställelse på årsstämman den 23 april 2026. Studsvik AB (publ) och dess dotterbolag är en aktör som erbjuder en rad avancerade tekniska tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Studsviks fokusområden är bränsle-och materialteknik, programvara för härdövervakning och bränsleoptimering, avveckling och strålskyddstjänster, utrustning som stärker anläggningarnas driftsäkerhet samt tekniska lösningar för hantering, konditionering och volymreduktion av radioaktivt avfall. Bolaget är ett börsnoterat aktiebolag med säte i Nyköping i Sverige, med organisationsnummer 556501-0997. Adressen till huvudkontoret är 611 82, Nyköping. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med IFRS® redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU, Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att uppskattningar och bedömningar görs. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen presenteras i not 3.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder tillämpliga 2025
De ändrade standarderna har inte haft någon materiell inverkan på Studsviks finansiella rapporter.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder som tillämpas från 2026 och framåt
Nya och ändrade standarder förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Studsviks finansiella rapporter.

1.2 KONCERNREDOVISNING
Dotterbolag
Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande inflytande (not 48). Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag konsolideras från och med den dag då koncernen erhåller bestämmande inflytande över bolaget. Bolagen inkluderas inte längre från det datum då bestämmande inflytandet inte längre föreligger.

Förvärvsmetoden tillämpas för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och eventuella aktier som emitterats som betalning. I köpeskillingen inkluderas även villkorad köpeskilling i de fall som sådan föreligger. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande skall redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Övervärden som inte kan allokeras till identifierbara tillgångar redovisas som goodwill.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare och dessa transaktioner redovisas inom eget kapital. När förvärv görs av innehav utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den förvärvade andelen och det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Joint ventures
Joint ventures är alla de företag där koncernen har ett gemensamt bestämmande inflytande. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Andelarna i ett joint venture justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital. Koncernens andel av resultat, som uppkommit i joint venture bolaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens kapitalandel redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Funktionell valuta och rapportvaluta
Samtliga transaktioner som genomförs i koncernenheterna värderas i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan i enlighet med de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och växelkursdifferenser redovisas i resultaträkningen.

Utländska koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än koncernens rapportvaluta, omräknas till denna enligt följande.
• Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs. Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs
• Omräkningsdifferensen som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs den ackumulerade omräkningsdifferensen som redovisats i eget kapital med avseende på det aktuella bolaget till resultaträkningen och inkluderas i beräkningen av realisationsvinsten/-förlusten.

1.4 EGET KAPITAL
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.5 MODERBOLAGET
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget tillämpar samtliga av EU godkända IFRS så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. De huvudsakliga avvikelserna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper är:

Uppställningsformer
Moderbolaget redovisar resultat- och balansräkning i enlighet med Årsredovisningslagens uppställningsformat vilket är olikt koncernredovisningen vad avser främst finansiella intäkter och kostnader samt avsättningar.

Aktier och andelar i dotterbolag
Investeringar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde.
```Värdet testas för nedskrivning när det finns en indikation på att värdet inte kan återvinnas.

Leasing
Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.

Skatter
I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar. I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på i uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i posten aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 61

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter som dessa risker ger upphov på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder, under särskilda omständigheter, derivatinstrument för att hantera riskexponeringen. Den centrala ekonomiavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Riskhanteringen hanteras av en central ekonomiavdelning i enlighet med upprättade policies som fastställts av styrelsen. Styrelsen upprättar policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt vad gäller användning av derivat och placering av överlikviditet.

2.2 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och dessa värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och. I den mån koncernen säkrar finansiella risker rör det sig uteslutande om kassaflödessäkringar. I de fall som säkringsredovisning då tillämpas redovisas verkligt värdeförändringen i övrigt totalresultat. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns nedan.

Marknadsrisk

Prisrisk
Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, vilka uppgår till 65 (66) procent av koncernens totala kostnader. Övriga kostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp uttryckt i andra valutor än svenska kronor är därför av mindre betydelse.

Valutarisk
Koncernen verkar internationellt och är därför exponerat för valutarisker, framför allt avseende US-dollar (USD) och euro (EUR). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. För att minimera valutarisken kan företaget använda olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Valuta	Variabel	Påverkan på årets resultat för räkenskapsår 2025
		Mkr
Transaktionseffekt
EUR/SEK	+ tio procentenheter	-2,1
USD/SEK	+ tio procentenheter	-4,3
Omräkningseffekt på lån
EUR/SEK	+ tio procentenheter	-2,0
USD/SEK	+ tio procentenheter	-4,0

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av Not 25. Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ge upphov till. Simulering görs bara för de största räntebärande skulderna.

Ränta	Variabel	Påverkan på årets resultat för räkenskapsår 2025
		Ränteeffekt
Ränta	+ en halv procentenhet	-0,4

Kreditrisk
Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i denna not.

Likviditetsrisk
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Företagets banklån beskrivs i not 25. Förutom banklån finns även en checkräkningskredit på 100 Mkr som löper till årsskiftet 2025/2026. Risken för utebliven förlängning bedöms som låg då koncernen har goda och löpande arbetsrelationer med banken. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 25) och likvida medel (not 22), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder inklusive ränta uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är avtalsenliga, odiskonterade kassaflöden.

	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Per den 31 december 2025
Banklån	7 745	17 063	87 964	–
Leverantörsskulder och andra skulder	288 470	1 082	3 246	18 302

	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Per den 31 december 2024
Banklån	81 051	10 449	36 741	–
Leverantörsskulder och andra skulder	260 916	1 026	3 078	20 580

2.3 HANTERING AV KAPITALRISK
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och till nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kapitalkostnaderna nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 %. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 38.5 % (37,8 %). Skuldsättningsgraden beräknas genom att nettoskuld divideras med totalt eget kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel.

	2025	2024
Total upplåning (not 25)	115 005	188 471
Avgår likvida medel (not 22)	-49 912	– 56 319
Nettoskuld	65 093	132 152
Totalt eget kapital	386 997	402 988
Skuldsättningsgrad	16,8%	32,8%

Förbättringen av skuldsättningsgraden, jämfört med föregående år, förklaras av ett bättre rörelseresultat, lägre investeringsnivåer samt förbättrat rörelsekapital vilket inneburit en hög amorteringsgrad. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

2.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna och skulderna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Koncernen redovisar följande finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen:
* Investeringar i räntebärande tillgångar i form av kapitalförsäkringar,
* Investeringar i egetkapitalinstrument i form av onoterade aktier.
* Tilläggsköpeskilling

Investeringar i räntebärande tillgångar och skulder
Räntebärande tillgångar och skulder, som inte redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, värderas uteslutande till sina respektive upplupna anskaffningsvärden. Dessa utgör finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av kundfordringar och andra fordringar, samt likvida medel i balansräkningen (not 22 och 25).# STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

62 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 2 Finansiell riskhantering (forts)

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att historisk information med avseende på tidigare kreditförluster, men också nuvarande och framåtblickande information används för att skapa en bild av nuvarande och förväntade framtida förluster.

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2 – Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
Nivå 3 – Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2025.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	19 630
– Kapitalförsäkringar	–	19 532	–
– Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden	67 325	–	–
– Övriga	–	8 877	–
Summa tillgångar	67 325	28 409	19 630
Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Skulder
– Tilläggsköpeskilling	–	-	5 744
Summa skulder	-	-	5 744

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2024.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	19 145
– Kapitalförsäkringar	–	19 822	–
– Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden	73 096	–	–
– Övriga	–	5 858	–
Summa tillgångar	73 096	25 680	19 145
Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Skulder
– Tilläggsköpeskilling	–	-	5 222
Summa skulder	-	-	5 222

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara är instrumentet ett nivå 2 instrument. I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. Dessa inkluderar onoterade eget kapital instrument och dessa värderas med hjälp av värderingstekniker Nedanstående instrument i nivå 3 avser våra innehav i nukleära försäkringsbolag.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2025.

Nivå 3
Ingående balans	19 145
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 601
Utgående balans	20 746
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 601

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2024.

Nivå 3
Ingående balans	17 541
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 604
Utgående balans	19 145
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 604

Finansiella instrument per kategori

	Upplupet värderade till anskaff- ningsvärde	verkligt värde via resultat räkningen	Summa
Per den 31 december 2025
Tillgångar i balansräkningen
Kundfordringar och andra fordringar	307 969	–	307 969
Andra finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via resultat- räkningen	–	48 039	48 039
Likvida medel	49 912	–	49 912
Summa	357 881	48 039	405 920
Skulder
Upplupet värderade till anskaff- verkligt värde via ningsvärde resultat räkningen	Summa
Skulder i balansräkningen
Leverantörsskulder och andra skulder	330 972	–	330 972
Upplåning	115 005	–	115 005
Tilläggsköpeskilling	–	5 744	5 744
Summa	445 977	5 744	451 721

	Upplupet värderade till anskaffnings- verkligt värde via värde resultat räkningen	Summa
Per den 31 december 2024
Tillgångar i balansräkningen
Kundfordringar och andra fordringar	363 846	–
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	44 824
Likvida medel	56 319	–
Summa	420 165	44 824
Skulder
Upplupet värderade till anskaffnings- verkligt värde via värde resultat räkningen	Summa
Skulder i balansräkningen
Leverantörsskulder och andra skulder	287 430	–
Upplåning	188 471	–
Tilläggsköpeskilling	–	5 222
Summa	475 901	5 222

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalnings historik.

2025	2024
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	7 815
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	112 311
– Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	4 490
Summa	124 616
Bankmedel
AA- och A+	49 912
Summa	49 912

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	2025	2024
Onoterade aktieinnehav	19 630	19 145
Kapitalförsäkringar	19 532	19 822
Övriga	8 877	5 858
Summa	48 039	44 825

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 63

Not 2 Finansiell riskhantering (forts)

Valutakursdifferenser - netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2025	2024
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	5 669	-4 932
Finansiella poster (not 10)	-4 448	6 723
Summa	1 221	1 791

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings ändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken

Koncernen undersöker minst årligen om det föreligger ett nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna utgörs av dess nyttjandevärden. För att kunna göra beräkningar av en kassa generande enhets nyttjandevärde görs uppskattningar. Ytterligare information om antaganden och känslighet redovisas i not 15.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Det finns många transaktioner där beräkningen av den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna genomförs. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då detta fastställs. Bedömningar och antaganden görs vidare för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar företagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag.

Intäktsredovisning

Koncernen redovisar intäkter utifrån uppfyllda prestationsåtaganden över tid och i takt med att servicen tillhandahålls. Intäktsredovisningen är baserad på kostnader där ackumulerade kostnader ställs i relation till totalt förväntade kostnader för uppdraget. Detta innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de nedlagda utgifterna på balansdagen utgörs av de totala utgifterna. Respektive uppdrags prognos utgör även den en uppskattning vad gäller slutliga intäkter och utgifter.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar för dessa framtida avvecklings kostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden beräknas genom att framtida kassaflöden, som återställandet kommer att ge upphov till, diskonteras till dagens penningvärde. Den redovisade avsättningen utgör ett nuvärde av framtida kassaflöden. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar. Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 27.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren, verkställande direktören.Verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett affärsområdesperspektiv, varför segmenten utgörs av koncernens tre affärsområden vilka beskrivs på sidorna 14-21. Utöver dessa finns ett mindre övrigt rörelsesegment som innefattar koncerngemensamma tjänster. Verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultatet. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala ekonomiavdelningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Intäkter

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Konsulttjänster

Koncernen erbjuder tjänster till både fast pris och på löpande räkning. Intäkten från de levererade tjänsterna redovisas i den period de tillhandahålls. För avtal till fast pris redovisas intäkten baserat på hur stor andel av den totala överenskomna tjänsten som levererats under räkenskapsåret. Detta avgörs baserat på den faktiska nedlagda kostnaden jämfört med den totala förväntade kostnaden för uppdraget. Beräkningar gällande kostnader eller färdigställnadsgraden av projekt revideras om omständigheterna förändras. Ökningar eller minskningar i bedömda intäkter eller kostnader, som är beroende på en ändrad uppskattning, redovisas i resultaträkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till revisionen blev kända. I fastprisavtal betalar kunden det överenskomna priset vid överenskomna betalningstidpunkter. Om tjänsterna som koncernen levererat överstiger betalningen, redovisas en avtalstillgång. Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna, redovisas en avtalsskuld. Om avtalet däremot är på löpande räkning baserat på pris per timme, redovisas intäkten i den utsträckning koncernen har rätt att fakturera kunden. Kunder faktureras månatligen, vanligen med 30 dagars betalningsvillkor. Mer information om koncernens konsulttjänster återfinns nedan i not 4 och segmenten, Bränsle-material och Avfallsteknik samt Avvecklings- och strålskyddstjänster.

Programvaror

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom leverans av olika separata prestationsåtaganden såsom varuförsäljning, licensintäkter, underhållsavtal eller uppdragsintäkter vilka alla beskrivs på följande sida.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 64 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 4 Segmentinformation (forts)

	Koncernens funktioner och elimineringar	Bränsle, Material och Avfallsteknik*	Studsvik Scandpower	Avveckling- och strålskyddstjänster	Koncernen
Räkenskapsåret 2025
Försäljningsintäkter	-13 925	390 668	164 533	342 161	883 436
Externa försäljningsintäkter	26 883	384 821	161 173	337 276	893 296
EBITDA	103 882	88 557	32 287	12 681	-29 643
Av- och nedskrivningar	-35 138	-25 473	-2 668	-6 757	-241
Resultat från intressebolag och joint ventures	-160	–	–	–	–
Rörelseresultat	68 583	62 924	29 620	5 924	-68 583
Finansiella poster, netto					-16 225
Skatter					-15 044
Årets resultat från kvarvarande verksamheter					37 315
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	395	–	–	–	–
Övriga operativa segmentstillgångar	-225 975	708 347	247 404	275 721	1 005 497
Summa tillgångar	−225 975	708 741	247 404	275 721	1 005 891
Operativa segmentsskulder	-169 865	544 561	110 924	133 275	618 894
Eget kapital					386 997
Summa eget kapital och skulder	−169 865	544 561	110 924	133 275	1 005 891
Investeringar från kvarvarande verksamheter	33 376	23 310	6 935	2 923	208
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	8 511	144	44	315	–
Räkenskapsåret 2024
Försäljningsintäkter	–16 766	356 741	179 932	373 330	893 236
Externa försäljningsintäkter	28 893	351 397	172 140	369 550	911 116
EBITDA	-36 340	29 835	36 358	29 923	59 776
Av- och nedskrivningar	-32 685	–22 933	–3 610	–5 961	-181
Resultat från intressebolag och joint ventures	-245	–	–	–	–
Rörelseresultat	-36 522	6 657	32 748	23 962	26 846
Finansiella poster, netto					-9 870
Skatter					-7 376
Årets resultat					9 600
Innehav i intressebolag och joint ventures	456	–	–	–	–
Övriga operativa segmentstillgångar	–163 682	658 458	262 960	307 393	1 065 128
Summa tillgångar	–163 682	658 914	262 960	307 393	1 065 584
Operativa segmentsskulder	–76 253	489 338	95 586	153 923	662 597
Eget kapital					402 988
Summa eget kapital och skulder	–76 253	489 338	95 586	153 923	1 065 584
Investeringar	77 756	67 099	713	8 998	946
Medeltal antal anställda	9 549	163	38	339	–

*Från 1 januari 2025 är affärsområdena Avfallsteknik samt Bränsle- och Materialteknik sammanslagna. Denna förändring påverkar segmentsredovisningen från 1 januari 2025. Jämförelseåret är omräknat. Koncerngemensamma funktioner, Övrigt, och elimineringar presenteras sammanslaget från samma tidpunkt.

Not 4 Segmentinformation (forts)

Försäljning av programvara redovisas som intäkt när kontrollen överförs, vilket inträffar när programvaran levereras till kunden och det inte finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av programvaran. En fordran redovisas när programvaran har levererats, då detta är den tidpunkt ersättningen blir ovillkorlig. Licensintäkterna klassificeras som "right to use"-licenser där kontrollen över licensen erhålls av kunden direkt vid försäljningen och leveransen av den och därför intäktsförs dessa när kunden erhåller nyckeln till licensen. Underhållsavtal tecknas vanligen på årsbasis och då det är svårt att uppskatta när underhållet kommer att tillhandahållas redovisas dessa intäkter linjärt över avtalsperioden. Den förutbetalda intäkten redovisas som en avtalsskuld i posten övriga skulder kortfristiga. Kunder faktureras årligen, vanligen med 30 dagars betalningsvillkor. Uppdragsintäkter erbjuds både till fast och rörligt pris och koncernen hanterar dessa intäkter på samma sätt som konsulttjänster (se beskrivning ovan). Mer information om koncernens Programvaror återfinns ovan i not 4 och segmentet Studsvik Scandpower.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. Den geografiska fördelningen av intäkter för föregående år är omräknad för att bättre spegla försäljningsintäkterna för de internationella programmen som bedrivs från Sverige.

Externa försäljningsintäkter baserade på det land där kunden finns	2025	2024
Tkr	Procent	Tkr
Sverige	186 491	21,1
Tyskland	269 861	30,6
Europa exkl Sverige och Tyskland	212 211	24,0
Nordamerika	145 156	16,4
Asien	64 834	7,3
Alla övriga länder	4 743	0,6
Summa	883 296	100,0

Anläggningstillgångar per land	2025	2024
Tkr	Procent	Tkr
Sverige	440 757	62,8
Tyskland	24 255	3,5
Europa exkl Sverige och Tyskland	138 909	19,8
Nordamerika	97 594	13,9
Asien	407	0,1
Summa	701 922	100,0

Koncernen har under 2025 ingen kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen.

Återstående prestationsåtaganden

Tabellen nedan visar prestationsåtaganden som är ouppfyllda gällande långfristiga projekt inom segmentet Bränsle-material- och Avfallsteknik. Tabellen inkluderar inte intäkter relaterade till avtal som faktureras enligt löpande räkning eller avtal med en förväntad löptid om högst ett år.

År	2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032 och senare	Summa
Mkr	61	67	115	71	30	15	33	393

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 65

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2025	2024
Realisationsvinst	58	4 321
Försäkringsersättning	6 913	–
Övrigt	10 187	6 968
Summa	17 158	11 289

Andra vinster	2025	2024
Valutakursvinster	10 348	2 853
Summa	10 348	2 853

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2025	2024
Försäljning av materiella tillgångar	-29	–
Förlust ekonomiskt bedrägeri	–	7 494
Övrigt	477	1 257
Summa	448	8 751

Andra förluster	2025	2024
Valutakursförluster	4 680	7 785
Summa	4 680	7 785

Not 7 Rörelsekostnader fördelade på kostnadsslag

	2025	2024
Inköp material och tjänster	234 997	216 362
Personalkostnader	515 421	546 895
Energi	17 099	23 741
Av- och nedskrivningar	35 148	32 685
Övriga kostnader	34 265	43 947
Summa	836 930	863 630

Jämförelsestörande poster	2025	2024
Effektiviseringsprogram, personalkostnader	-	4 762
Avgångsvederlag	-	5 113
Nedskrivning av varulager	-	8 976
Summa jämförelsestörande poster	-	18 850

Klassificering i resultaträkning per funktion, jämförelse störande poster	2025	2024
Kostnader för sålda tjänster	-	10 924
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	-	991
Administrationskostnader	-	6 935
Summa jämförelsestörande poster	-	18 850

Not 8 Ersättning till revisorerna

KPMG	2025	2024
– Revisionsuppdrag	2 886	2 454
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	610	288
– Skatterådgivning	27	91
– Övriga tjänster	105	124
Summa	3 628	2 957
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	181	357
Summa	181	357
Koncernen totalt	3 809	3 314

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörs förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Ovan angivna arvode avser KPMG Sverige, revisionsuppdrag 1 472 (1 795) Tkr, KPMG övriga tjänster 742 (503).# STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

66 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Löner, förmåner och andra ersättningar | 422 019 | 400 151 |
| Sociala avgifter | 96 021 | 89 115 |
| Pensionskostnader – avgiftsbaserade | 25 205 | 28 639 |
| Pensionskostnader – förmånsbaserade | 77 114 | – |
| Summa | 543 322 | 518 019 |

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda
| | 2025 | | 2024 | |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: |
| | Varav rörlig ersättning | Övriga anställda | Varav rörlig ersättning | Övriga anställda |
| Styrelse & VD | | | | |
| Moderbolaget | 5 373 | 4 440 | 6 089 | – | 4 193 |
| Dotterbolag i Sverige | 3 712 | 73 98 071 | 5 212 | – | 90 830 |
| Dotterbolag utomlands | 3 054 | 295 307 369 | 3 415 | 455 290 412 |
| Totalt dotterbolag | 6 766 | 368 405 440 | 8 627 | 455 381 242 |
| Totalt koncernen | 12 139 | 646 409 880 | 14 716 | 455 385 435 |

Medeltal antal anställda
| | 2025 | | 2024 | |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: |
| | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt |
| Moderbolaget | 2 | 3 | 5 | 2 | 3 | 5 |
| Dotterbolag i Sverige | 117 | 37 | 154 | 131 | 43 | 174 |
| Dotterbolag utomlands | 318 | 34 | 352 | 338 | 32 | 370 |
| – Tyskland | 239 | 27 | 266 | 274 | 28 | 302 |
| – Storbritannien | 1 | – | 1 | 1 | – | 1 |
| – USA | 32 | 6 | 38 | 26 | 3 | 29 |
| – Japan | 1 | – | 1 | 1 | – | 1 |
| – Schweiz | 45 | 1 | 46 | 35 | 1 | 36 |
| – Kina | – | – | – | 1 | – | 1 |
| Totalt dotterbolag | 435 | 71 | 506 | 469 | 75 | 544 |
| Totalt koncernen | 437 | 74 | 511 | 471 | 78 | 549 |

Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare
| | Antal på balansdagen 2025 | Varav män 2025 | Antal på balansdagen 2024 | Varav män 2024 |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Styrelseledamöter | 8 | 5 | 7 | 5 |
| VD och övriga ledande befattningshavare | 6 | 5 | 6 | 5 |
| Totalt koncernen | 14 | 10 | 13 | 10* |

Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter.

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se tabell nedan.

Löner och övriga förmåner 2025
| | Grundlön/ arvode | Styrelse- arvode | Kommitté- arvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensions- kostnad | Övriga ersättningar | Summa |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Styrelsens ordförande – Jan Bardell | 672 | 56 | – | – | – | – | 728 | 1 456 |
| Styrelseledamöter (7) | | | | | | | | |
| – Jan Barchan**** | 213 | 29 | – | – | – | – | 242 | 484 |
| – Anders Bergdahl***** | 13 | 3 | – | – | – | – | 16 | 32 |
| – Anna Karinen** | 56 | – | – | – | – | – | 56 | 112 |
| – Benjamin Eisert*** | 158 | 33 | – | – | – | – | 191 | 382 |
| – Erik Strömqvist | 233 | 69 | – | – | – | – | 302 | 604 |
| – Agneta Nestenborg | 233 | 88 | – | – | – | – | 321 | 642 |
| – Caroline Talsma*** | 158 | 33 | – | – | – | – | 191 | 382 |
| Arbetstagarrepresentanter (3) | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Karl Thedéen | 2 939 | – | 278 | 111 | 1 156 | – | 4 483 | 8 967 |
| Andra ledande befattningshavare (6) | 11 030 | – | 852 | 538 | 2 642 | – | 15 063 | 30 125 |
| Summa | 15 704 | 311 | 1 130 | 649 | 3 798 | – | 21 592 | 43 184* |

Löner och övriga förmåner 2024
| | Grundlön/ arvode | Styrelsearvode | Kommitté- ersättning | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensions- kostnad | Övriga ersättningar | Summa |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Styrelsens ordförande – Jan Bardell | 650 | 113 | – | – | – | 642 | 1) | 1 405 |
| Styrelseledamöter (6) | | | | | | | | |
| – Jan Barchan | 225 | – | – | – | – | – | 225 | 450 |
| – Anna Karinen | 225 | – | – | – | – | – | 225 | 450 |
| – Erik Strömqvist | 225 | 75 | – | – | – | – | 300 | 600 |
| – Agneta Nestenborg | 225 | 100 | – | – | – | 750 | 2) | 1 075 |
| Arbetstagarrepresentanter (3) | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Karl Thedéen****** | 599 | – | – | 18 | 246 | – | 863 | 1 726 |
| Camilla Hoflund******** | 3 534 | – | – | 101 | 1 529 | 5 112 | 10 276 | 20 552 |
| Andra ledande befattningshavare (6) | 10 584 | – | 455 | 485 | 2 726 | – | 14 250 | 28 400 |
| Summa | 16 267 | 288 | 455 | 604 | 4 501 | 6 504 | 28 619 | 62 238* |

* Två ordinarie ledamöter och en suppleant
** Ersattes av Benjamin Eisert 24 april 2025.
*** Valdes den 24 april 2025.
**** Avgick den 7 november 2025.
***** Invald 12 december 2025.
****** Ersatte Camilla Hoflund den 16 oktober 2024.
******* 1 januari till 16 oktober. Ersattes av Karl Thedéen den 16 oktober 2024.

1) Under 2024 har styrelse ordförande i sin roll som arbetande styrelseordförande erhållit ett arvode utöver ordinarie styrelse- och kommittéarvode.
2) Under 2024 har styrelseledamot, Agneta Nestenborg, i sin roll som interim VD för affärsområdet Bränsle- och materialteknik erhållit ett arvode utöver ordinarie styrelse- och kommittéarvode.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 67

Not 9 Ersättningar till anställda (forts)

Ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Moderbolaget | | |
| Löner förmåner och andra ersättningar | 8 486 | 9 828 |
| – Varav rörlig ersättning | 431 | – |
| Pensioner | 2 470 | 2 866 |
| Antal personer | 9 | 8 |
| Dotterbolagen | | |
| Löner förmåner och andra ersättningar | 11 742 | 8 254 |
| – Varav rörlig ersättning | 772 | 455 |
| Pensioner | 2 687 | 1 635 |
| Antal personer | 6 | 4 |
| Koncernen | | |
| Löner förmåner och andra ersättningar | 20 228 | 18 082 |
| – Varav rörlig ersättning | 1 202 | 455 |
| Pensioner | 5 157 | 4 501 |
| Antal personer | 15 | 12 |

Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommitté arvode och övriga ersättningar under 2025.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. För år 2025 har rörlig ersättning intjänats 278 (-) Tkr som utbetalas 2026. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2025 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med max 25-50 procent av grundlönen. Rörlig lönedel för andra ledande befattningshavare har intjänats 2025 med 852 (455) Tkr som utbetalas 2026.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård. Övriga ersättningar utgörs av avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har VD en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 30 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar ingår i ITP-planen och har en premiebaserad pension som maximalt uppgår till 35 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller nationella premiebaserade pensionsplaner.

Not 9 Ersättningar till anställda (forts)

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget skall motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida vanligen är 6 månader och från bolagets sida vanligen 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörlig ersättning

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Not 11 Inkomstskatt

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat respektive Eget kapital. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

	2025	2024
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	-13 915	-11 147
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-381	–
Summa	−14 296	−11 147
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	- 748	3 771
Summa	-748	3 771
Summa inkomstskatt	−15 044	−7 376

Svensk inkomstskatt uppgår till 20,6 (20,6) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2025	2024
Resultat före skatt	52 359	16 976
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-10 786	-3 497
Ej skattepliktiga intäkter	5 554	726
Ej avdragsgilla kostnader	-2 422	-992
Effekt av andra skattesatser utländska dotterföretag	-1 628	-5 247
Skatt hänförlig till tidigare år	-381	1 903
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	–	1 852
Ej aktiverade underskott	–	- 4 655
Omvärdering av uppskjuten skatt	1 494	-1 006
Övrigt	-2 220	2 876
Skattekostnad	−15 044	−7 376

Effektiv skattskattesats var 28,7 (43,5) procent. Skattesatsen i perioden är påverkad av att några bolag inom koncernen redovisar underskott utan att uppskjuten skatt aktiverats. Skatteeffekter på poster i övrigt totalresultat uppgår per den 31 december till 5 528 (-2652) Tkr.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.# Finansiella intäkter

	2025	2024
Finansiella intäkter
Ränteintäkter kortfristiga bankmedel	532	176
Valutakursdifferenser	323	7 730
Övriga finansiella intäkter	2 660	1 873
Summa	3 515	9 779
Finansiella kostnader
Räntekostnader upplåning kreditinstitut	-13 707	-15 821
Valutakursdifferenser	-4 771	-1 007
Övriga finansiella kostnader	-1 262	-2 820
Summa	−19 740	−19 648
Finansiella poster – netto	−16 225	-9 869

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 68 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 11 Inkomstskatt (forts)

Uppskjuten skatt

Kvittade belopp	2025	2024
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader	46 337	53 947
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader	8 013	3 515
Summa	54 350	57 462
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader	5 385	5 321
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader	–	–
Summa	5 385	5 321

Skatte mässiga Uppskjutna skattefordringar underskott Övrigt Summa

| Per den 1 januari 2024 | 80 677 | 5 363 | 86 045 |
| Redovisat i resultaträkningen | -31 884 | – | -31 884 |
| Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat | – | -2 652 | -2 652 |
| Omföring till aktuell skatt | 27 | – | 27 |
| Valutakursdifferenser | 5 928 | – | 5 928 |
| Per den 31 december 2024 | 54 748 | 2 711 | 57 462 |
| Redovisat i resultaträkningen | 58 | – | 58 |
| Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat | – | 5 528 | 5 528 |
| Valutakursdifferenser | -8 698 | – | -8 698 |
| Per den 31 december 2025 | 46 109 | 8 239 | 54 350 |

Uppskjutna skatteskulder Övrigt* Summa

| Per den 1 januari 2024 | 34 477 | 34 477 |
| Redovisat i resultaträkningen | –35 502 | –35 502 |
| Förvärv | 5 321 | 5 321 |
| Valutakurssdifferenser | 1 024 | 1 024 |
| Per den 31 december 2024 | 5 321 | 5 321 |
| Redovisat i resultaträkningen | – | – |
| Omföring till aktuell skatt | – | – |
| Valutakurssdifferenser | 64 | 64 |
| Per den 31 december 2025 | 5 385 | 5 385 |

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 5,4 (5,3) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill som uppstått vid förvärv.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Möjlighet att nyttja befintliga underskott värderas av bolaget löpande och prognoser kan komma visa att bolaget kommer att kunna aktivera ytterligare. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 83,6 (84,6) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 821,2 (894,4) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 8,6 (8,2) miljoner brittiska pund i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 110,6 (111,1) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad. Utöver dessa så har koncernen skattemässiga underskottsavdrag i Tyskland om 0,8 (2,8) miljoner euro, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 8,9 (32,5) Mkr. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår USA med 47,2 (51,7) Mkr, Sverige med 5,0 (5,0) och Tyskland med 2,2 (0,9) Mkr.

Not 12 Resultat per aktie

	2025	2024
Årets resultat	37 315	9 600
Genomsnittligt antal utestående aktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie (SEK per aktie)	4,54	1,17

Not 13 Vinstdisposition och utdelning

Förslag till vinstdisposition

Följande vinstmedel (kr) står till förfogande för årsstämman:
Fritt eget kapital 99 441 551
- varav balanserad vinst 50 924 663
- varav årets resultat 48 516 888

För 2025 föreslår styrelsen en utdelning på - kr per aktie:
Till årsstämmans förfogande 99 441 551
Utdelning –
I ny räkning överförs 99 441 551

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare. Utbetalda utdelningar uppgick till 2 (2) kronor per aktie. På årsstämman den 23 april 2026 föreslås att en utdelning på - kr per aktie lämnas för räkenskapsåret 2025.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 69

Not 14 Materiella anläggningstillgångar (forts)

	Pågående nyanlägg- ningar och förskott	Maskiner och Byggnader avseende materiella anläggningar och mark andra tekniska Inventarier och verktyg anlägg ningstillgångar	Summa
1 januari – 31 december 2024
Ingående bokfört värde	60 658	88 953	30 293
Förvärv	–	967	266
Valutakursdifferenser	–	13	80
Investeringar	–	7 827	4 868
Omfördelningar	–	7 417	12 782
Avyttringar och utrangeringar	-1	–	-1
Avskrivningar	-2 904	-12 514	-5 112
Utgående bokfört värde	57 753	92 663	43 176
Per den 31 december 2024
Anskaffningsvärde	90 444	246 952	138 312
Ackumulerad av- och nedskrivning	-32 691	-154 289	-95 137
Bokfört värde	57 753	92 663	43 176
1 januari – 31 december 2025
Ingående bokfört värde	57 753	92 663	43 176
Förvärv	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	-65	-288
Investeringar	–	–	2 644
Aktivering framtida återställande	10 116	–	–
Omfördelningar	1 640	40 029	–
Avyttringar och utrangeringar	-1	29	–
Avskrivningar	-3 224	-15 514	-4 285
Utgående bokfört värde	66 285	117 113	41 276
Per den 31 december 2025
Anskaffningsvärde	101 551	285 413	133 140
Ackumulerad av- och nedskrivning	-35 266	-168 301	-91 864
Bokfört värde	66 285	117 113	41 276

Avskrivningar ingår i Kostnad sålda tjänster med 22 832 (19 799) Tkr i Försäljnings- och marknadsföringskostnader 3 (109) Tkr, i Administrationskostnader 178 (579) Tkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 0 (42) Tkr.

Not 14 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat i det fall nyttjandeperioderna skiljer sig åt. I anskaffningsvärdet inkluderas utgifter direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ned till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

Byggnader och markanläggning 20–50 år
Maskiner och tekniska anläggningar 3–20 år
Inventarier och verktyg 3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Kontrakterade investeringar på balansdagen som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna uppgår till - Tkr (-).

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 70 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 15 Immateriella tillgångar

Goodwill
Goodwill som uppstår som en effekt av genomförda rörelseförvärv redovisas som immateriell tillgång. Goodwill testas minst årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Varumärken
Varumärken som uppkommer vid förvärv tas upp till verkligt värde vid anskaffningstillfället. Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan är istället föremål för årlig nedskrivningsprövning.

Patent
Merparten av Studsviks patent avser metoder och teknik för hantering av radioaktivt avfall. Dessa tillgångar skrivs av under bedömd nyttjandeperiod vilket i normalfallet uppgår till 15 år.

Programvara
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa tillgångar skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden vilken i normalfallet uppgår till 10 år.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter
Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Kundrelationer och teknologi som uppkommer vid förvärv tas upp till verkligt värde. Dessa rättigheter har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år utifrån en bedömning av långsiktiga affärsrelationer i energisektorn. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov.Tillgångar som skrivs av testas för nedskrivning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet möjligen inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Avtalsenliga kundrelationer, Programvara och liknande

	1 januari–31 december 2024				Summa
	Goodwill	Varumärken	Patent	Rättigheter	Rättigheter
Ingående bokfört värde	196 475	–	3 916	266	–
Förvärv	17 087	2 084	–	–	19 588
Valutakursdifferenser	10 397	–	362	-3	–
Investeringar	–	–	254	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–	–
Avskrivningar	–	–	-539	-263	-653
Utgående bokfört värde	223 959	2 084	3 993	–	18 935
Per den 31 december 2024
Anskaffningsvärde	261 302	2 084	13 524	6 888	37 524
Ackumulerad av- och nedskrivning	-37 343	–	-9 531	-6 888	-18 589
Bokfört värde	223 959	2 084	3 993	–	18 935

1 januari–31 december 2025
Ingående bokfört värde	223 959	2 084	3 993	–	18 935
Förvärv	–	–	1 237	–	–
Valutakursdifferenser	-17 680	–	-881	–	–
Investeringar	–	–	3 192	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–	–
Avskrivningar	–	–	-825	–	-1 307
Utgående bokfört värde	206 279	2 084	6 716	–	17 628

Per den 31 december 2025
Anskaffningsvärde	241 444	2 084	15 994	6 499	36 478
Ackumulerad av- och nedskrivning	-35 165	–	-9 278	-6 499	-18 850
Bokfört värde	206 279	2 084	6 716	–	17 628

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 2 132 (1 455) Tkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter vilket överensstämmer med identifierade segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan.

	2025	2024
Avfallsteknik	62 533	72 370
Avvecklings- och strålskyddstjänster	143 746	151 589
Summa	206 279	223 959

Nedskrivningsprövningar genomförs på segmentsnivå vilka utgör bolagets kassagenererande enheter. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde utgörs av deras beräknade nyttjandevärden. Dessa värden beräknas baserat på uppskattade framtida kassaflöden som i sin tur baseras på av styrelsen fastställda affärsplaner för de närmsta fem åren. Styrelsen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital, enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden:

		Tillväxttakt efter år 5, %	Diskonteringsränta, %
Brutto marginal, %
Avvecklings- och strålskyddstjänster	2025	2,0	9,0
	2024	2,0	9,2
Avfallsteknik	2025	2,0	9,1
	2024	2,0	9,4
Avvecklings-och strålskyddstjänster	8,5
Avfallsteknik	11,7

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 11,0 (11,0) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antaganden avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalys av beräkningarna för nyttjandevärde har genomförts, för ett antagande åt gången. Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet skulle vara lika stort som det redovisade värdet om de viktiga antagandena ändrades enligt följande:

	2025		2024
Avfallsteknik	Från	Till	Från	Till
Bruttomarginal, %	12	1	21	11
Diskonteringsränta, %	9	19	9	15

Avvecklings- och strålskyddstjänstser	2025		2024
	Från	Till	Från	Till
Bruttomarginal, %	9	6	8	5
Diskonteringsränta, %	9	14	9	15

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 71

Not 16 Innehav i joint ventures

	2025	2024
Per den 1 januari	456	2 189
Resultatandel	-160	-245
Valutakursdifferenser	99	-854
Slutavräkning innehav joint ventures	–	-634
Per den 31 december	395	456

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar är som följer:

	Kortfristiga skulder	Anläggningstillgångar	Omsättningstillgångar	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
2025
Kobelco Studsvik Co., Ltd Japan	111	–	2 532	2 420	–	-160	49 %
Summa	111	–	2 532	2 420	–	-160

2024	Kortfristiga skulder	Anläggningstillgångar	Omsättningstillgångar	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC USA	–	–	–	–	–	-53	–
Kobelco Studsvik Co., Ltd Japan	130	–	3 124	2 994	–	-192	49 %
Summa	130	–	3 124	2 994	–	-245

KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd är ett joint venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt radioaktivt avfall. THOR Treatment Technologies,LLC (TTT) innehavet har avvecklats under 2024.

Förpliktelser

Koncernen har inga förpliktelser avseende KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd.

Not 17 Kundfordringar

Studsvik redovisar kundfordringar till sina upplupna anskaffningsvärden justerat för kreditrisker. Redovisad kreditriskreserv består av både inträffade kreditförluster och förväntade kreditförluster. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att förväntade förluster under hela fordrans löptid används som utgångspunkt för kundfordringar och avtalstillgångar. De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig på kundernas betalningshistorik.

	2025	2024
Kundfordringar	124 616	181 257
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	-11	-34
Kundfordringar netto	124 605	181 223

Per den 31 december 2025 uppgick förfallna kundfordringar till 13 214 Tkr (26 457). Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.

Åldersanalysen av dessa kundfordringar och avtalstillgångar framgår nedan:

31 december 2025	Ej förfallna	Förfallet upp till 3 månader	Förfallet 3−6 månader	Förfallet mer än 6 månader	Summa
Förväntad förlustnivå i %	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%
Redovisat belopp kundfordringar brutto	111 402	12 970	–	245	124 616
Redovisat belopp avtalstillgångar brutto	43 574	–	–	–	43 574
Kreditförlustreserv	–	11	–	–	11

31 december 2024	Ej förfallna	Förfallet upp till 3 månader	Förfallet 3−6 månader	Förfallet mer än 6 månader	Summa
Förväntad förlustnivå i %	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%
Redovisat belopp kundfordringar brutto	154 800	25 754	–	703	181 257
Redovisat belopp avtalstillgångar brutto	35 244	–	–	–	35 244
Kreditförlustreserv	–	34	–	–	34

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 11 (34) Tkr per den 31 december 2025.

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2025	2024
Per den 1 januari	-33	-33
Omräkningsdifferens	2	-1
Reservering för osäkra fordringar	–	–
Fordringar som skrivits bort	–	–
Återförda outnyttjade belopp	22	–
Per den 31 december	−11	−34

Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 72 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 18 Övriga fordringar långfristiga

	2025	2024
Studsviksfond	12 818	18 807
Kärnavfallsfond	54 507	54 289
Övriga långfristiga fordringar	7 089	11 593
Summa	74 414	84 689

Not 22 Likvida medel

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I moderbolagets likvida medel på balansdagen ingår spärrade medel om - (-) Tkr.

	2025	2024
Kortfristiga placeringar	2 229	2 631
Kassa och bank	47 683	53 688
Summa	49 912	56 319

Not 25 Upplåning (forts)

	2025	2024
Långfristig del
Banklån	75 480	65 745
Summa	75 480	65 745

Kortfristig del
Banklån	39 525	122 726
Summa	39 525	122 726
Summa upplåning	115 005	188 471

Övriga långfristiga skulder består av kapitalförsäkringar 29 250 (29 260), långfristiga leasingskulder 9 186 (12 798), samt övriga 13 444 (2 342) Tkr.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling på balansdagen

	2025	2024
0–6 månader	115 005	188 417
6–12 månader	–	–
1–5 år	–	–
Mer än 5 år	–	–
Summa upplåning	115 005	188 417

Som säkerhet för koncernens banklån och kreditfaciliteter har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB, Extrem Borr och Sågteknik SP AB och Studsvik Scandpower AB samt ett företagshypotek om 180 Mkr.

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.Verkligt värde Redovisat värde Förfallodagar för upplåning
| | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Mindre än 1 år | 39 525 | 122 726 | 39 525 | 122 726 |
| Mellan 1 och 2 år | – | 62 720 | – | 62 720 |
| Mellan 2 och 5 år | 39 980 | 3 025 | 39 980 | 3 025 |
| Mer än 5 år | 35 500 | – | 35 500 | – |
| Summa | 115 005 | 188 471 | 115 005 | 188 471 |

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| SEK | 115 005 | 188 471 |
| Summa | 115 005 | 188 471 |

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Rörlig ränta – Löper ut inom ett år | 85 832 | 35 764 |
| Summa | 85 832 | 35 764 |

Koncernen har en checkräkningskredit på 100 Mkr. Den outnytjade delen uppgick till 85 832 Mkr och den utnyttjade delen uppgick till 14 168 Mkr per balansdagen. De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under året (se not 2).

Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| SEK | 4,30% | 5,75% |

Not 19 Övriga fordringar kortfristiga

	2025	2024
Avtalstillgångar	43 574	35 244
Skattefordringar	14 864	13 839
Övriga fordringar	12 112	13 977
Summa	70 550	63 059

Not 23 Övriga skulder kortfristiga

För skulder avseende avtalsskulder som fanns vid utgången av 2024 har 107 Mkr av dessa intäktsförts under 2025. I posten övriga skulder ingår ett bidrag om 8 288 kSEK från Energimyndigheten från 2025 för uppförande och uppgradering av forskningsinfrastruktur samt test- och experimentmiljöer.

	2025	2024
Avtalsskulder	148 028	116 258
Sociala avgifter och andra skatter	29 390	21 841
Övriga skulder	32 424	29 936
Summa	209 841	168 035

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2025	2024
Upplupna intäkter	27 588	23 370
Förutbetalda hyror	579	2 427
Förutbetalda försäkringspremier	3 947	2 525
Övriga förutbetalda kostnader	6 285	6 554
Summa	38 399	34 876

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2025	2024
Förutbetalda intäkter	87	3 299
Upplupna löner	43 256	44 836
Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	2 730	6 618
Upplupna revisionsarvoden	2 540	2 171
Övriga poster	3 342	6 736
Summa	51 955	63 660

Not 21 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

	2025	2024
Anskaffningsvärde varulager
Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete	10 815	–
Färdiga varor	10 398	7 228
Förskott till leverantörer	–	–
Summa varulager före nedskrivningar	21 213	7 228
Avsättning för inkurans
Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete	-1 030	–
Färdiga varor	–	–
Summa avsättning för inkurans	-1 030	–
Bokfört värde varulager
Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete	9 785	–
Färdiga varor	10 398	7 228
Summa	20 183	7 228

Den utgift för varulagret som kostnadsförts, avseende varuförsäljning under året, ingår i posten kostnad för sålda tjänster och uppgår till 3 049 (17 556) Tkr. - (8 976 )Tkr avser nedskrivning av lager.

Not 25 Upplåning

Upplåning redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Efterföljande värdering sker till upplupet anskaffningsvärde. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 73

Not 26 Pensionsförpliktelser

Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar.

Förmånsbestämda pensionsplaner
Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. Den största av planerna återfinns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som även de finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2 949 (3 050) Tkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån, enligt senast tillgängliga information, till 167 (163) procent.

	2025	2024
Förpliktelser i balansräkning för Pensionsförmåner	9 100	10 100
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9) Pensionskostnader	25 281	28 753

Belopp som redovisas i Balansräkningen
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Nuvärde för ofonderade förpliktelser | 9 100 | 10 100 |
| Summa | 9 100 | 10 100 |

Belopp som redovisas i resultaträkningen
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Förmånsbestämda planer | | |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | – | – |
| Räntekostnad | 77 | 114 |
| Summa | 77 | 114 |

Av den totala kostnaden ingick – (–) Tkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader.

Not 26 Pensionsförpliktelser (forts)

Förändringar i den skuld som redovisas i koncernens balansräkning
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Vid årets början | 10 100 | 10 412 |
| Omräkningsdifferenser | -893 | -162 |
| Summa kostnader redovisade i resultaträkning | 77 | 114 |
| Erlagda avgifter | -184 | -264 |
| Vid årets slut | 9 100 | 10 100 |

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 77 | 114 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 21 406 | 24 414 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt | 3 798 | 4 225 |
| Summa pensionskostnader | 25 281 | 28 753 |

Aktuariella antaganden
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Diskonteringsränta | 3,85% | 3,50% |
| Framtida löneökningar | 0,0% | 0,0% |
| Framtida pensionsökningar | 2,0% | 2,0% |

Not 27 Avsättningar (forts)

	Framtida avfallskostnader	Avsättning rivning	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2024	70 585	70 402	240 141	122 727
Kostnadsfört i koncernens resultat räkning	–	–	–	–
Tillkommande avsättningar	10 653	2 830	3 221	16 704
Återförda avsättningar	-6 797	–	–	-6 797
Indexering	1 791	–	–	1 791
Aktiverat som anläggningstillgång	–	–	–	–
Omföringar	–	–	–	–
Utnyttjat belopp under perioden	-6 404	-8 255	–	-14 659
Per den 31 december 2024	69 828	64 977	3 461	138 266
Långfristig del	63 525	64 977	240	128 742
Kortfristig del	6 303	–	3 221	9 524
Summa	69 828	64 977	3 461	138 266

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 2006:647. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 54 507 Tkr och redovisas under övriga fordringar se not 18. Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering inskränker sig till byggnader som bolaget idag innehar. När det gäller driftavfall bär Studsvik ansvaret för sådant som bolagets egen verksamhet gett upphov till efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs.

Framtida avfallskostnader
Framtida avfallskostnader omfattar avsättningar för driftavfall och utbränt reaktorbränsle. Kostnader till SKB avseende driftsavfall som uppkommit före 1 januari 2016, inkluderat upplupna kostnader, indexuppräknas med hänsyn taget till förändringarna i konsumentprisindex enligt 2.1.6 bilaga 1 i SKB avtalet. Av det totala avsättningarna på 63,4 Mkr förväntas 6,3 Mkr utnyttjas under 2026 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2027.

Avsättning rivning
Avsättningarna omfattar framtida kostnader för rivning och omhändertagande av avfall i samband med rivning av anläggningen i Studsvik. Av summa avsättning rivning på 69,4 Mkr förväntas 6,3 Mkr utnyttjas under 2026. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamheten.

Övriga avsättningar
I övriga avsättningar ingår personalkostnader för effektiviseringsprogrammet. Se även not 7.

Not 27 Avsättningar

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.# Framtida Övriga avfalls- Avsättning avsätt- kostnader rivning ningar Summa
| Per den 1 januari 2025 | 69 828 | 64 977 | 3 461 | 138 266 |
|---|---|---|---|---|
| Kostnadsfört i koncernens resultat räkning – Tillkommande avsättningar | 19 407 | 2 742 | – | 22 149 |
| – Återförda avsättningar | – | – | -240 | -240 |
| Indexering | -186 | – | – | -186 |
| Aktiverat som anläggningstillgång | – | 10 116 | – | 10 116 |
| Omföringar | – | – | – | – |
| Utnyttjat belopp under perioden | -25 699 | -8 485 | -2 829 | -37 013 |
| Per den 31 december 2025 | 63 350 | 69 350 | 392 | 133 092 |
| Långfristig del | 57 047 | 69 350 | – | 126 397 |
| Kortfristig del | 6 303 | – | 392 | 6 695 |
| Summa | 63 350 | 69 350 | 392 | 133 092 |

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 74 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 28 Kassaflöde

Poster som inte ingår i kassaflödet

	2025	2024
Avskrivningar	35 148	32 685
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	-29	2
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	-87	-3 000
Resultatandelar intressebolag	160	276
Valutakursdifferenser	-12 317	2 858
Förändringar i avsättningar	-8 378	-6 820
Nedskrivning av lager	–	8 976
Övrigt	-	3 803
Summa	10 692	40 501

Avstämning av poster som ingår i finansieringsverksamheten

	Banklån	Leasing skulder	Summa
Skulder per 1 januari 2024	128 819	22 740	151 559
Kassaflöde	59 652	–6 944	52 708
Förvärv - leasing	7 158		7 158
Valutakursdifferenser	537		537
Skulder per 31 december 2024	188 471	23 491	211 962
Skulder per 1 januari 2025	188 471	23 491	211 962
Kassaflöde	-73 466	-7 975	-81 441
Förvärv - leasing	3 724		3 724
Valutakursdifferenser	-747		-747
Skulder per 31 december 2025	115 005	18 493	133 498

Not 30 Nyttjanderätter

Koncernens bolag leasar diverse kontor, maskiner och fordon. Avtal kan innehålla både leasing och icke-leasingkomponenter och Studsvik har valt att endast beakta leasingkomponenter i deras nyttjanderätter. Betalningar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Vid fastställande av värdet på nyttjanderätterna och leasingskuld, är de mest väsentliga bedömningarna följande:

Leasingbetalningarna har diskonterats med marginell låneränta. Samma diskonteringsränta har använts för nyttjanderätter med liknande egenska- per. Studsvik har använt den marginella låneräntan, vilket återspeglar den räntesats som erhållits av koncernens kreditinstitut.
Optioner att förlänga och säga upp avtal har beaktats för de leasingavtal där det ansetts rimligt säkert att dessa kommer utnyttjas. När avtalets längd fastställs beaktar koncernen tillgänglig information som ger ett ekono- miskt incitament att utnyttja en förlängningsoption. Majoriteten av förläng- ningsoptionerna som avser kontorslokaler och fordon har inte inkluderats i leasingskulden då Studsvik kan ersätta nyttjanderätterna utan väsentliga kostnader eller avbrott i verksamheten.
Historisk information har använts vid bedömningen av ett leasingavtals längd i de fall det finns optioner att förlänga eller säga upp ett avtal.

ÅTAGANDE AVSEENDE LEASING

Leasingkostnader avseende leasingavtal uppgår under året till 11 055 (11 689) Tkr.

LEASINGAVTAL

Redovisade belopp i balansräkningen

Tillgångar med nyttjanderätt	2025	2024
Byggnader och mark	9 069	12 487
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10 541	12 197
Summa	19 610	24 684

Leasingskulder	2025	2024
Kortfristiga	9 307	10 693
Långfristiga	9 186	12 798
Summa	18 493	23 491

Leasingskulder redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga skul- der, samt övriga skulder. Tillkommande nyttjanderätter under 2025 uppgick till 6 022 (10 363) Tkr, vilket främst avser nya lokaler och fordon.

	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Byggnader och mark	Summa
1 januari – 31 december 2024
Ingående bokfört värde	12 323	11 177	23 500
Valutakursdifferenser	768	136	904
Investeringar	3 283	7 080	10 363
Avyttringar och utrangeringar	554	63	617
Avskrivningar	–4 440	–6 260	–10 700
Utgående bokfört värde	12 487	12 197	24 684

Not 30 Nyttjanderätter (forts)

	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Byggnader och mark	Summa
1 januari – 31 december 2025
Ingående bokfört värde	12 487	12 197	24 684
Valutakursdifferenser	-1 080	-313	-1 393
Investeringar	1 502	4 520	6 022
Omfördelningar	0	0	0
Avyttringar och utrangeringar	138	153	291
Avskrivningar	−3 978	−6 015	−9 993
Utgående bokfört värde	9 069	10 541	19 610

Redovisade belopp i resultaträkningen

Avskrivningar på nyttjanderätter	2025	2024
Byggnader och mark	-3 978	-4 440
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-6 015	-6 260
	−9 993	−10 700
Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader)	-987	-675
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i kost-	-503	-149
nader för sålda tjänster och administrationskostnader)
Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den underlig-	-1 347	-1652
gande tillgången är av lågt värde (ingår i kostnader för
sålda tjänster och administrationskostnader)

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var 9 955 (11 118) Tkr.

Not 29 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier, och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverk- samheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 33 190 (38 997) Tkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Ställda säkerheter

	2025	2024
Fastighetsinteckning	40 000	40 000
Företagshypotek	179 713	157 000
Aktier i dotterbolag	660 896	591 165
Summa	880 609	788 165

Not 31 Transaktioner med närstående

Studsvik AB äger 49 % av KOBELCO STUDSVIK Co,. Ltd, ett joint-venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt avfall.

Transaktioner med närstående

	2025	2024
Försäljning av tjänster – Kobelco Studsvik Co., Ltd	137	–

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 75

Not 32 Förvärv

2025

Den 1 februari 2025 genomfördes ett förvärv av inkråm i USA av Black- StarTech från Constellation, som utgör ett tillgångsförvärv. Förvärvet av BlackStarTechs produkter ökar Studsviks styrka inom avancerade program- varutillämpningar samtidigt som det passar in i Studsviks mångåriga mark- nadspositionering som en viktig partner för att öka tillförlitligheten hos kärnkraftverk.

2024

Förvärvsanalysen för Extrem Borr och Sågteknik SP AB betraktas nu som slut- lig. Inga ändringar har gjorts.

Not 36 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2025	2024
Inköp av material och tjänster	19 622	17 744
Personalkostnader	12 639	19 583
Avskrivningar	–	–
Summa	32 261	37 327

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2025	2024
KPMG AB
Revisionsuppdrag	1692	1 277
Övriga tjänster	242	503
Summa	1 934	1780

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokfö- ringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår

Not 39 Operationella leasingavtal

	2025	2024
Förfaller till betalning inom ett år	264	307
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	523	965
Förfaller till betalning senare än fem år	-	-
Summa	787	1 272

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon med traditionella villkor.

Not 40 Resultat från andelar i koncernföretag

	2025	2024
Utdelning från koncernbolag	24 866	10 345
Summa	24 866	10 345

Not 33 Händelser efter rapportperiodens slut

Den 21 januari avgick Agneta Nestenborg och Erik Strömqvist som styrelsele- damöter på egen begäran. Vid en extra bolagstämma den 23 januari 2026 valdes Julia Pyke och Adam Rodman till nya styrelseledamöter. Studsvik AB meddelade den 9 mars 2026 att bolaget förvärvar Kärnfull Next AB.

Not 41 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2025	2024
Ränteintäkter	15 718	19 050
Valutakursdifferenser	-	13 330
Summa	15 718	32 380
Varav avseende koncernföretag
Ränteintäkter	15 548	17 806
Summa	15 548	17 806

Noter till moderbolagets redovisning

Not 37 Avskrivningar

	2025	2024
	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	–	–

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.5.

Not 34 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade på geografiska marknader

	2025	2024
Sverige	5 194	4 469
Europa, exklusive Sverige	4 712	4 723
Asien	–	–
Nordamerika	1 794	1 523
Summa	11 700	10 715

Not 38 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter

	2025	2024
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Verkligt värdevinster	1 601	1 604
Valutakursvinster	8	59
Summa	1 609	1 663

Övriga rörelsekostnader

	2025	2024
Valutakursförluster	-41	-81
Summa	−41	−81

Not 42 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2025	2024
Räntor	14 931	18 814
Övriga finansiella kostnader	–	250
Kursdifferenser	29 042	-
Summa	43 973	19 064
Varav avseende koncernföretag
Räntor	5 465	7 959
Summa	5 465	7 959

Not 35 Ersättningar till anställda

	2025		2024
	Löner och an- dra ersättning- ar (varav rörlig ersättning)	Sociala kostna- der (varav pen- sionskostna- der)	Löner och an- dra ersättningar (varav rörlig er- sättning)	Sociala kostna- der (varav pen- sionskostnader)
Styrelsen och verkställande direktören	5 373	2 677	6 089	3 478
	(278)	(1 156)	(–)	(1 774)
Övriga anställda	4 440	2 862	4 193	2 735
	(153)	(1 466)	–	(1 419)
Summa	9 813	5 539	10 282	6 213
	(431)	(2 622)	(–)	(3 193)

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 76 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Not 43 Bokslutsdispositioner

	2025	2024
Erhållna koncernbidrag	77 000	23 500
Lämnade koncernbidrag	-	-
Summa	77 000	23 500

Not 44 Inkomstskatt

	2025	2024
Aktuell skatt	Aktuell
Summa −6 099 −2 282
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader -2 476
Summa −2 476
Summa inkomstskatt −6 101 −1 806

Uppskjuten skattefor- dran
Per den 1 januari 2025 5 002
Redovisat i resultaträkningen -2
Per den 31 december 2025 5 000

Svensk inkomstskatt uppgår till 20,6 (20,6) procent. Inkomstskatten på moder- bolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resulta- tet enligt följande:

	2025	2024
Resultat före skatt	54 618	22 131
Skatt enligt gällande skattesats	-11 251	-4 558
Ej skattepliktiga intäkter	5 122	2 314
Ej avdragsgilla kostnader	31	-38
Övrigt	-3 476
Effektiv skatt	−6 101	−1 806

Not 46 Finansiella anläggningstillgångar

	2025	2024
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	1 184 033	1 135 872
Aktieägartillskott	–	–
Investering i dotterbolag	728	48 161
Avyttring dotterbolag	–	–
Utgående anskaffningsvärde	1 184 761	1 184 033
Ingående nedskrivningar	- 775 051	–775 051
Årets nedskrivning	–	–
Utgående nedskrivningar	-775 051	–775 051
Utgående värde	409 711	408 983

	2025	2024
Andelar i joint ventures
Ingående anskaffningsvärde	12 072	12 072
Utgående anskaffningsvärde	12 072	12 072

Antal	Nominellt värde	Andel	Bokfört värde 31/12/25	Bokfört värde 31/12/24
Kobelco Studsvik Co., Ltd	3 000	98.000 YEN	49 %	12 072

	2025	2024
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Onoterade aktieinnehav
– Ingående anskaffningsvärde	19 145	17 541
– Omvärdering till verkligt värde	485	1 604
Utgående värde	19 630	19 145
Kapitalförsäkringar
– Ingående anskaffningsvärde	19 542	17 681
– Tillkommande poster	630	632
– Omföring till kortfristig tillgång	–	–
– Avgående poster	-1 082	-1 026
– Omvärdering till verkligt värde	442	2 255
Utgående värde	19 532	19 542

Not 48 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital- andel i %	Rätts- andel i %	Antal andelar/ aktier	Nominellt värde	Bokfört värde	Eget kapital	Årets resultat
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000 kUSD	25 372	24 042	599 573	–9 633
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000 kSEK	50 000	223 400	2080 68	1 913
Studsvik Scand- power, Inc.	100	100	1 900 kUSD	149 47	766 51 474	1 002
Studsvik Scand- power AB	100	100	1 000 kSEK	91 45	552 73 767	21 437
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000 kJPY	10 000	373	1 316	1
Studsvik Germany GmbH	100	100	kEUR	26 241	130 143	1 838
Studsvik Verwal- tungs GmbH	100	100	kEUR	26 261	3 257	288
Extrem Borr och Sågteknik SP AB	100	100	1000 kSEK	100	48 889	13 618	709
Studsvik Instru- ment Systems AB	100	100	17 000 kSEK	17 000	18 106	18 106	–
Studsvik Limited	100	100	1 000 000 kSEK	1 000	–	6 396	-4 729
Studsvik Engine- ering Technology (Beijing) Co., Ltd.	100	100	kEUR	100	1 081	1 081	-179
Summa					409 711

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212 Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916 Wilmington, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190 Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839 Norderstedt, Tyskland
Studsvik Suisse AG	CH400.3.036.599-0 Fischbach-Göslikon, Schweiz
Studsvik Japan Ltd	– Osaka, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732 Atlanta, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957 Atlanta, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653 Atlanta, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467 Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468 Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411 Mannheim, Tyskland
Extrem Borr och Sågteknik SP AB	556729-3807 Skåne län, Ängelholm Kommun, Sverige
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481 Nyköping, Sverige
Studsvik Waste Management Technology AB	559019-2448 Nyköping, Sverige
Studsvik Limited	9660060 Preston, England
Studsvik Engineering Techno- logy (Beijing) Co., Ltd.	911101 05MA01K Y4A74 Beijing, Kina

Not 45 Immateriella anläggningstillgångar

	2025	2024
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	3 505	3 505
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 505	3 505
Ingående avskrivningar	-3 505	–3 505
Årets avskrivningar	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3 505	–3 505
Utgående planenligt restvärde	–	–

NOT 47 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2025	2024
Förutbetalda programvarulicenser	469	397
Upplupna intäkter	–	1 172
Övrigt	424	413
Summa	893	1 982

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 77

Not 49 Skulder till kreditinstitut

	2025	2024
Banklån
Långfristig del	75 480	62 720
Kortfristig del	22 240	52 240
Summa	97 720	114 960
Checkräkningskredit
Långfristig del	-	-
Kortfristig del	14 168	64 236
Summa	14 168	64 236
Totalt	111 888	179 196

Bolaget har ej utnyttjade kreditfaciliteter om 85 832 Tkr.

Not 53 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2025	2024
Avsättningar	773	1092
Verkligt värde-vinster	-1 601	–1604
Övrigt	–	–
Summa	-828	–512

Not 54 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen.

	2025	2024
Inköp	13%	17 %
Försäljning	100%	100 %

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 50 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2025	2024
Semesterlöneskuld	959	1 118
Upplupna löner	799	4 064
Upplupna sociala avgifter	1 328	2 115
Övrigt	264	727
Summa	3 350	8 024

Not 55 Antal anställda

	2025	2024
Kvinnor	3	3
Män	2	2
Summa	5	5

Styrelseledamöter och ledande befattnings- havare	2025	2024
Antal på balans- dagen	Varav män	Förändring män / kvinnor
Styrelseledamöter	8*	5
Verkställande direktör och andra ledande befattnings- havare	3	2
*Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör
Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsäg- ning och 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 9.

Not 51 Ställda säkerheter

	2025	2024
Aktier i dotterbolag	342 384	293 495
Företagsinteckning	100 000	100 000
Summa	442 384	393 495

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB, Extrem Borr och Sågteknik SP AB och Studsvik Scandpower AB. Som säkerhet för framtida avfallskostnader har lämnats aktierna i Studsvik Germany GmbH, Studsvik Verwaltungs GmbH och Studsvik Holding Inc.

Not 52 Eventualförpliktelser

	2025	2024
Eventualförpliktelser avseende försäkringar	16 162	14 214
Summa	16 162	14 214

Not 56 Investering i dotterbolag

	2025	2024
Investering i dotterbolag	728	48 161
Summa	728	48 161

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS redovisningsstandarder antagna av EU samt att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med antagna standarder (ESRS) för hållbarhetsrapportering och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförord- ningen (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 17 mars 2026

Jan Bardell
Ordförande

Benjamin Eisert
Vice ordförande

Anders Bergdahl
Ledamot

Julia Pyke
Ledamot

Adam Rodman
Ledamot

Caroline Talsma
Ledamot

Patrick Vreede
Arbetstagarrepresentant

Roger Ekvall
Arbetstagarrepresentant

Karl Thedéen
Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 17 mars 2026

KPMG AB
Jonas Eriksson
Auktoriserad revisor

78 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Revisionsberättelse

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta inne- fattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncern- redovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställning- stagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av koncernmässig goodwill

Se not 15 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området
Koncernen redovisar per den 31 december 2025 goodwill om ca 206 miljoner kronor, vilket utgör ca 21% av balansomslutningen. Goodwill är hänförbar till affärsområdena Avvecklings- och strålskyddstjänster om 144 miljoner kronor och affärsområdet Avfallsteknik om 62 miljoner kronor.Goodwill ska minst årligen bli föremål för en så kallad nedskrivningsprövning vilken innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar från företagsledningen. Prövningen ska enligt gällande regelverk genomföras enligt en viss teknik där företagsledningen måste göra framtidsbedömningar om verksamhetens både interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden, vilka bland annat kräver antaganden om framtida marknadsförutsättningar. Ett annat viktigt antagande är vilken diskonteringsränta som bör användas för att beakta att framtida bedömda kassaflöden är förenade med risk. Mot bakgrund av ovanstående finns det betydande bedömningar som är av betydelse för redovisningen.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har inspekterat bolagets nedskrivningsprövningar för att bedöma huruvida de är genomförda i enlighet med den teknik som föreskrivs. Vidare har vi bedömt rimligheten i de framtida kassaflödena samt den antagna diskonteringsräntan och tillväxttakten genom att ta del av och utvärdera företagsledningens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även intervjuat företagsledningen samt utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall. En viktig del i vårt arbete har även varit att utvärdera hur förändringar i antaganden kan påverka värderingen, det vill säga att utföra och ta del av bolagets så kallade känslighetsanalys. Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med de antaganden som har tillämpats i nedskrivningsprövningen samt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå företagsledningens bedömningar.

Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB (publ) för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 22-49. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12-49 och 52-78.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 22-49. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

REVISIONSBERÄTTELSE 79
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Värdering av uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskott

Se not 11 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området

I koncernens balansräkning redovisas uppskjutna skattefordringar om 46 miljoner kronor avseende skattemässiga underskott. Dessa underskott bedömer företagsledningen kunna nyttja mot framtida skattepliktiga överskott. Fordran motsvarar ca 5% av koncernens balansräkning och är hänförlig till delar av historiska skattemässiga underskottsavdrag i USA.

Uppskattningar av framtida skattemässiga överskott kräver såväl bedömning och tolkning av skattelagstiftning som uppskattningar av framtida marknadsförutsättningar. Med hänvisning till att det redovisade värdet av de uppskjutna skattefordringarna baseras på bedömningar av gällande rätt och framtida vinster finns det en risk att värdet kan vara över- eller underskattat och varje justering av värdet påverkar direkt periodens resultat varför värderingen av de skattemässiga underskottsavdragen utgör ett särskilt betydelsefullt område.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har granskat huruvida företagsledningens bedömning av det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdragen baseras på koncernens beslutade/fastställda budgetar och prognoser. Vi har stämt av att antaganden som används i dessa budgetar och prognoser är i enlighet med företagsledningens strategiska planer och intentioner samt utvärderat om dessa är realistiska utifrån vår kunskap av verksamheten. Utvärderingen har skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts samt att vi utmanat företagsledningen avseende de prognoser som upprättats. Vi har också diskuterat med företagsledningen de förändringar och förhållanden som inkluderats i prognoserna. Vi har även prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna samt bedömt de underliggande fakta och omständigheter som presenteras i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå företagsledningens bedömningar.

Avsättning för rivning, avfallshantering och återställande av mark

Se not 27 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området

Verksamheten i Studsviks anläggningar bedrivs i enlighet med tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i balansräkningen för dessa framtida avvecklingskostnader samt kostnader för hantering av avfall. Vid utgången av 2025 fanns det 133 miljoner kronor avsatta i balansräkningen för framtida avfallskostnader samt rivning och återställning.

Företagsledningen har en process för att följa upp och värdera avsättningar för avfallshantering, rivning och återställning. Processen innebär betydande bedömningar och uppskattningar av kostnaden för framtida rivning och återställning. Beroende på vilka bedömningar och uppskattningar som företagsledningen gör påverkas värdet av avsättningarna vilket ger en direkt effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har utvärderat företagsledningens process för att identifiera tillkommande avfall samt processen för värdering av avsättningen för hantering av avfall, rivning och återställande av mark. Våra granskningsåtgärder inkluderar utvärdering av att avsättningarna följer koncernens redovisningsprinciper. Vidare har vi, baserat på risk och väsentlighet, stämt av och bedömt väsentliga parametrar som t ex volym och pris för beräkning av avsättningen mot underlag i form av avtal och återrapportering från externa parter, där sådana föreligger, samt interna beräkningar och antaganden där dessa är grunden. Vi har vidare prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna för avsättningar. Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med granskade underlag och gällande upplysningskrav.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-11, 22-51 samt 90-98. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

80 REVISIONSBERÄTTELSE STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

REVISIONSBERÄTTELSE 81
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

82 REVISIONSBERÄTTELSE STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Studsvik AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Studsvik AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef- rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskn- ingsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrke- setiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram under- laget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkstäl- lande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru- vida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Studsvik ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 24 april 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2021.

Stockholm den 17 mars 2026
KPMG AB
Jonas Eriksson
Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE 83
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Revisorns granskningsberättelse över Studsvik AB (publ):s hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Studsvik AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbar- hetsrapporten ingår på sidorna 22-49 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar- hetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,
* om den process som företaget har genomfört för att identi- fiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade håll- barhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Övriga upplysningar

Hållbarhetsinformationen för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för granskning tidigare och någon gran- skning av jämförande information i hållbarhetsrapporten för 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhets rapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbar- hetsrapporten och återfinns på sidorna 1–21, 50-78 och 86-98. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyr- kande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets- rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identi- fieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om infor- mationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa- tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrap- porten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Gransk- ningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revi- sorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrke- setiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Studsvik AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning

84 REVISIONSBERÄTTELSE STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar- hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Vid genomförande av vår översiktliga granskning avseende den process som genomförts för att identifiera hållarhets- information att rapportera har vi:
* Erhållit en förståelse för processen genom att:
* genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den infor- mation som används av företagsledningen; och
* granska företagets interna dokumentation av sin process; och
* Utvärderat om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbar- hetsrapporten.Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetrapporten inkluderade, men var inte begränsade till, följande:

Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för företagets rapporterings- och konsolideringsprocesser, inklusive företagets interna kontrollmiljö och informationssystem, som är relevanta för upprättandet av information i hållbarhetsrapporten.
Utvärderat om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår.
Utvärderat om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS.
Genomfört förfrågningar till relevant personal avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten.
Utfört substansgranskningsåtgärder genom stickprovstestning på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten.
Genom förfrågningar, erhållit en förståelse för metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och hur dessa metoder tillämpades.
Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.

Inneboende begränsningar i upprättandet av hållbarhetsrapporten

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Studsvik AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Studsvik AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 17 mars 2026
KPMG AB
Jonas Eriksson
Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE 85

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2025 var 8265. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Tre aktieägare svarar vardera för mer än 10 procent av aktierna i bolaget. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sid 50-51.

Årsstämman 2025 genomfördes den 24 april där 24 aktieägare med totalt 5 098 591 aktier och röster, vilket motsvarar 62,03 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget, var företrädda vid stämman. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg KPMG AB till revisor. Av styrelsemedlemmarna omvaldes Jan Barchan, Jan Bardell, Agneta Nestenborg och Erik Strömqvist. Vid nyval valdes Benjamin Eisert och Caroline Talsma. Vidare beslöt årsstämman omval av Jan Bardell som styrelsens ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Extra stämma genomfördes den 12 december där 18 aktieägare med totalt 3 450 828 aktier och röster, vilket motsvarar 41,99 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget, var företrädda vid stämman. Extra stämman fastställde att, i enlighet med valberedningens förslag, styrelsen, intill slutet av nästa årsstämma, ska bestå av sex ledamöter, nyval av Anders Bergdahl till styrelseledamot intill slutet av nästa årsstämma. Samt att bemyndiga styrelsen att, för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma, besluta om nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Stämman fastställde även att ersättning till nyvald styrelseledamot utgår i enlighet med arvodesnivån som fastställdes på årsstämman 2025. Protokollet från extra stämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning. Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Jan Barchan (Briban Invest AB), Anna Karinen (familjen Karinen), Benjamin Eisert (representant för Daniel S. Aegerter, Armada Investment AG) samt Jan Bardell (styrelseordförande). Under året entledigades Anna Karinen (familjen Karinen) från valberedningen efter att ha avyttrat hela sitt aktieinnehav i bolaget. I enlighet med instruktionen för valberedningen utsåg därefter den aktieägare med näst störst innehav, Peter Gyllenhammar (Bronsstädet AB) som ny ledamot. Valberedningen hade därefter följande sammansättning: Jan Barchan (Briban Invest AB), Benjamin Eisert (representant för Daniel S. Aegerter, Armada Investment AG), Peter Gyllenhammar (Brons städet AB) samt Jan Bardell (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida.

Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrande organ	Funktion	Antal ledamöter
Aktieägare	Utövar styrning via årsstämman och i förekommande fall extra bolagsstämma.	–
Valberedning	Lämnar förslag gällande bland annat styrelseledamöter och arvoden till årsstämman.	4 ledamöter.
Revisorer	Valda av årsstämman. Granskar redovisning, bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning.	–
Styrelse	–	5 ledamöter valda av årsstämman och 2 ledamöter utsedda av de lokala personal organisationerna.
Revisionsutskott	–	(3 ledamöter)
Ersättningsutskott	–	(3 ledamöter)
Strategi- och M&A-utskott	–	(4 ledamöter)
VD/koncernchef och koncernledning	VD leder verksamheten i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen.	–
Internkontrollfunktion	Integrerad del i koncernstab Ekonomi och Finans. Iakttagelser rapporteras till Revisionsutskottet.	–

86 BOLAGSSTYRNING STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sex bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Av de ordinarie åtta ledamöterna är andelen kvinnor 37,5 procent. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 90-91 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan. De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Benjamin Eisert, är oberoende av större aktieägare.

Styrande organ	Funktion	Antal ledamöter
Revisorer	Valda av årsstämman. Granskar redovisning, bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning.	–
Styrelse	–	6 ledamöter valda av årsstämman och 2 ledamöter utsedda av de lokala personalorganisationerna.
Valberedning	Lämnar förslag gällande bland annat styrelseledamöter och arvoden till årsstämman.	4 ledamöter.
VD/koncernchef och koncernledning	VD leder verksamheten i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen.	–
Internkontrollfunktion	Integrerad del i koncernstab Ekonomi och Finans. Iakttagelser rapporteras till Revisionsutskottet.	–

Ordförande

Jan Bardell är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor alltefter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika affärsområdena följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive affärsområde minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2025 har styrelsen haft fördjupade genomgångar med samtliga affärsområden. Affärsmöjligheter baserade på samarbeten och förvärv har avhandlats. Därutöver har styrelsen även haft koncernens kassaflöde och det fortsatta strategiska arbetet som centrala fokusområden. Under året har styrelsen och revisionsutskottet regelbundet fått uppdateringar om arbetet med koncernens CSRD-arbete och genomförd DMA (Dubbel väsentlighetsanalys). Genom löpande rapportering och diskussioner har de hållits informerade om utvecklingen av arbetet.Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. Bolagets revisorer rapporterade vid två sammanträden under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan företagsledningens närvaro. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policyer, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförande koden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden. VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen, hantering av personuppgifter (GDPR) samt informationsteknik. Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet ska pröva den interna kontrollen samt väsentliga redovisningsfrågor och redovisningsprinciper. Utskottet ska också behandla de finansiella rapporter som avlämnas och med bolagets revisorer bl a diskutera risker samt revisionens inriktning och omfattning. Vidare fastställer utskottet riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av revisionsbolaget samt utvärderar revisionsinsatserna och bistår vid behov valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer och arvodering av revisionen. Utöver detta har utskottet under 2025 behandlat frågor gällande hållbarhetsredovisningen samt följt utvecklingen av de interna ekonomiska processerna. Bolagets revisorer har rapporterat sina iakttagelser till utskottet från granskningen av bokslutet för tredje kvartalet samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fem sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen.

BOLAGSSTYRNING 87
STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet 1 möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Jan Bardell (ordförande) samt att Benjamin Eisert valdes in efter Jan Barchans avgång. En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i Not 9 på sid 66.

Strategi- och M&A-utskott

Styrelsen har inrättat ett Strategi- och M&A-utskott. Utskottet ska utvärdera strategiskt och finansiellt de förslag på företags uppköp som ledningen bedömer är intressanta och som möter styrelsens uppsatta kriterier. Därutöver ska utskottet utvärdera de genomförda förvärven under de första två åren för att säkerställa att de levererar förväntade finansiella och strategiska resultat. Utskottet ska också följa upp och stödja bolagets planer och strategi för produktutveckling och innovation av nya tjänster och produkter. Det innebär att regelbundet granska planerade och pågående initiativ, säkerställa att arbetet drivs i linje med bolagets affärsmål samt att nya och befintliga produkter utvecklas utifrån marknadsbehov, tekniska möjligheter och lönsamhet. Strategi- och M&A-utskott arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Strategi- och M&A utskottet består av Benjamin Eisert (ordförande), Erik Strömqvist och Jan Bardell. Jan Barchan var ledamot i utskottet fram till sin avgång, då han efterträddes av Jan Bardell.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2025 uppgick till 2 046 (3 229) Tkr. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 682,5 tkr per år och ordinarie ledamot 236,5 tkr per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 75 tkr per år och ledamot 50 tkr per år. Ordförande i Strategi- och M&A-utskott erhåller ett arvode om 75 tkr per år och ledamot 50 tkr per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning. Utbetalda arvoden till styrelsen redovisas i Not 9 på sid 66.

Revisorer

På årsstämman 2025 utsågs det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2025. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Jonas Eriksson. KPMG genomför revisionen i koncernens väsentliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen i sin helhet. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser. Studsvik har utöver revisionsuppdraget anlitat KPMG inom skatteområdet och i olika redovisnings- och finansfrågor. KPMG AB är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 Tkr ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2025 se Not 8.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. VD leder den operativa verksamheten och utarbetar informationen och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2025 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, strategichef, HR chef samt cheferna för affärs-områdena Avvecklings- och strålskyddstjänster, Bränsle-, Material- och Avfallsteknik, Studsvik Scandpower. Koncernledningen presenteras på sid 90 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning. Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

Styrelseledamöter

Invald	Närvaro	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott	M&A- utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode tSEK
Jan Bardell, ordförande	2022	15/15	1/1	4/4	1/3	ja	ja
Anna Karinen 2)	2003	4/15	ja	nej			56 250
Jan Barchan 3)	2004	9/15	1/1	2/3	ja	nej	242 125
Erik Strömqvist	2021	15/15	2/4	3/3	ja	ja	301 414
Agneta Nestenborg	2010	14/15	4/4		ja	ja	320 164
Benjamin Eisert 1)	2025	11/15	3/3		ja	nej	191 000
Caroline Talsma 1)	2025	11/15	2/4		ja	ja	191 000
Anders Bergdahl 4)	2025	2/15	1/3		ja	ja	15 403
Per Ekberg (A) suppleant 1)	2005	9/15
Roger Ekvall (A)	2024	15/15
Jitka Zakova (A)	2020	12/15

1) vald 24 april 2025
2) avgick 24 april 2025
3) avgick 7 november 2025
4) vald 12 december 2025

88 BOLAGSSTYRNING STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

VD och koncernfunktioner är placerade i Studsvik. I enlighet med de policys och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, hållbarhetsredovisning, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes i dotterbolag vilka ingår i de tre affärsområdena. Verksamheten i affärsområdena följdes upp genom så kallade business area reviews. Vid kvartalsvisa business area reviews analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt hållbarhetsfrågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policys som fastställts samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärsområdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan affärsområden tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:
* Bolagets mål och strategier följs upp.
* Aktieägarnas intressen skyddas.
* Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
* Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision).Granskningen och den interna kontrollen görs av en extern konsult på uppdrag av revisionsutskottet, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt. Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 12-13. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i Not 2 på sidorna 61-63. Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 86-89 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 17 mars 2026
KPMG AB
Jonas Eriksson
Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNING 89

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Styrelse och revisorer

JAN BARDELL
Styrelseordförande. Född 1957. Styrelseordförande sedan 2023, ledamot sedan 2022
Andra uppdrag: Styrelseordförande i InfraNord AB. Medlem av SOS Barnbyar. Tidigare VD för olika Vattenfall-bolag, bl a Vattenfall Data, Vattenfall Business Services, Vattenfall Services. VD och koncernchef One Nordic AB, VD och koncernchef Argynnis Group AB samt VD Climeon AB.
Utbildning: Uppsala Universitet, Gävle Högskola samt IFL (Institutet för Företagsledning)
Innehav*: 3 571 aktier

BENJAMIN EISERT
Styrelseledamot. Född 1993. Ledamot sedan 2025.
Andra uppdrag: Investment Director på Armada Investment AG, det privata investment-bolaget tillhörande den schweiziske entreprenören och investeraren Daniel S. Aegerter.
Utbildning: Kandidatexamen i filosofi, politik och ekonomi, University of Oxford.
Aktieinnehav*: 2 456 542 (representerar Daniel S. Aegerters aktieinnehav samt Benjamins eget innehav om 127 329 aktier)

ANDERS BERGDAHL
Styrelseledamot. Född 1975. Ledamot sedan 2025.
Andra uppdrag: CEO NA2 – Nordic Association for Nuclear Acceleration
Utbildning: Kandidatexamen (Ekonomi) samt kompletterande studier i nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Aktieinnehav*: 1 130

JULIA PYKE
Styrelseledamot. Född 1967. Ledamot sedan 2026.
Utbildning: Examen i engelska från Clare College, University of Cambridge, följt av ett års omskolningskurs i juridik.
Andra uppdrag: FEI och HonFNucl, brittiska regeringens rådgivande kommission Clean Power 2030.
Aktieinnehav*: 0

ADAM RODMAN
Styrelseledamot. Född 1984. Ledamot sedan 2026.
Utbildning: Kandidatexamen i statsvetenskap, cum laude, från Amherst College.
Andra uppdrag: Grundare och investeringschef för Segra Capital.
Aktieinnehav*: 813 244

CAROLINE TALSMA
Styrelseledamot. Född 1967. Ledamot sedan 2025.
Andra uppdrag: CFO Duroc AB, samt styrelseuppdrag Nordic Flanges Group AB (publ), Direkt Laminat AB och Sonsa Business Holding AB.
Utbildning: Masterexamen i finansiell ekonomi
Aktieinnehav*: 2 000

90 STYRELSE OCH REVISORER STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Arbetstagarrepresentanter

PATRICK VREEDE
Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant. Född 1983. Ledamot sedan 2026
Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom Studsvik Nuclear AB.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Innehav*: 892 aktier

ROGER EKVALL
Styrelseledamot. Arbetstagarrepresentant. Född 1981
Ledamot sedan 2024
Arbetstagarrepresentant utsedd av Unionen, verksam inom Studsvik Nuclear AB.
Utbildning: Flygteknik
Aktieinnehav*: 0

JOHAN ÖIJERHOLM
Suppleant
Född 1977
Suppleant sedan 2026
Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom Studsvik Nuclear AB
Utbildning: Ph.D.
Innehav*: 0

REVISOR

KPMG AB
Ansvarig revisor: Jonas Eriksson
Född 1974
Revisor i Studsvik sedan 2024
Andra uppdrag: Alligo, Beijer Alma, Concejo, Knowit, SinterCast och Telia Sverige
*Innehav per 6 februari 2026.

STYRELSE OCH REVISORER 91 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Koncernledning

KARL THEDÉEN
VD och koncernchef, samt affärsområdeschef för Bränsle-, Material- och Avfallsteknik och tillförordnad affärsområdeschef för Avveckling- och Strålskyddstjänster. Född 1963. Anställningsår: 2024. Innehav*: 3 000 aktier

JASON BABIK
Strategichef
Född: 1973
Anställningsår: 2024
Innehav*: 0 aktier

VERONICA FORS
HR chef
Född: 1968
Anställningsår: 2021
Innehav*: 0

JOAKIM LUNDSTRÖM
Affärsutvecklare och försäljningschef för bränsle- och materialteknik
Född: 1978
Anställningsår: 2002
Innehav*: 0

PETER TESKE
Ekonomidirektör
Född 1979. Anställningsår: 2024. Innehav*: 400 aktier

ART WHARTON
Affärsområdeschef Studsvik Scandpower
Född: 1982
Anställningsår: 2017
Innehav*: 800 aktier

*Innehav per 6 februari 2026.

92 KONCERNLEDNING STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 93 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Femårsöversikt

Resultaträkningar i sammandrag

Belopp, Mkr
| | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| :--- | --: | --: | --: | --: | --: |
| Försäljningsintäkter | 798,3 | 814,8 | 826,0 | 893,1 | 883,3 |
| Kostnad för sålda tjänster | –591,3 | –610,5 | –616,4 | -694,7 | -670,7 |
| Bruttoresultat | 207,1 | 204,3 | 209,7 | 198,4 | 212,6 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | –34,4 | –39,0 | –52,7 | -58,1 | -56,2 |
| Administrationskostnader | –93,9 | –89,2 | –78,9 | -96,9 | -95,5 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –9,0 | –8,5 | –11,9 | -14,0 | -14,5 |
| Andel i intressebolags resultat före skatt | 5,9 | – | 0,2 | – | -0,4 | -0,2 |
| Övrigt, netto | 10,2 | 7,5 | 7,7 | -2,4 | 22,4 |
| Rörelseresultat | 85,8 | 74,9 | 73,4 | 26,8 | 68,6 |
| Finansiella poster, netto | –8,3 | –10,8 | –15,0 | -9,8 | -16,2 |
| Resultat efter finansiella poster | 77,6 | 64,1 | 58,4 | 17,0 | 52,4 |
| Inkomstskatt | –14,4 | –16,2 | –9,8 | -7,4 | -15,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 63,2 | 47,9 | 48,6 | 9,6 | 37,3 |

Balansräkningar i sammandrag

Belopp, Mkr
| | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| :--- | --: | --: | --: | --: | --: |
| Tillgångar | | | | | |
| Goodwill | 184,3 | 201,5 | 196,5 | 224,0 | 206,3 |
| Övriga anläggningstillgångar | 418,9 | 433,6 | 452,9 | 498,9 | 496,0 |
| Kundfordringar | 128,9 | 156,9 | 141,7 | 181,3 | 124,6 |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 96,1 | 110,3 | 118,3 | 105,1 | 129,1 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 108,4 | 120,1 | 97,8 | 56,3 | 49,9 |
| Summa tillgångar | 936,6 | 1 022,4 | 1 007,2 | 1 065,6 | 1 005,9 |
| Eget kapital och skulder | | | | | |
| Eget kapital | 387,0 | 436,0 | 389,2 | 403,0 | 387,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,4 | – | – | – | – |
| Långfristiga räntebärande skulder | 42,5 | 62,3 | 29,5 | 65,7 | 75,5 |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | 228,5 | 227,9 | 216,9 | 188,6 | 192,8 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 21,0 | 38,9 | 99,3 | 122,7 | 39,5 |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | 257,2 | 257,4 | 272,3 | 285,6 | 311,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 936,6 | 1 022,4 | 1 007,2 | 1 065,6 | 1 005,9 |

94 FEMÅRSÖVERSIKT STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Kassaflödesanalyser i sammandrag

Avser totala verksamheten
Belopp, Mkr
| | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| :--- | --: | --: | --: | --: | --: |
| Rörelseresultat | 85,8 | 74,9 | 73,4 | 26,8 | 68,6 |
| Återläggning av avskrivningar | 30,0 | 29,8 | 28,7 | 32,7 | 35,1 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | –18,6 | -30,1 | –29,3 | 7,8 | -24,5 |
| Kassaflöde från rörelsen | 97,2 | 74,6 | 72,8 | 67,3 | 79,2 |
| Finansiella poster, netto | –5,3 | –4,4 | –7,8 | -11,7 | -8,6 |
| Skatt | –8,3 | –9,9 | –16,2 | -23,6 | -20,6 |
| Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital | 83,6 | 60,3 | 48,8 | 32,0 | 50,2 |
| Förändringar i rörelsekapital | 33,7 | –60,0 | 33,6 | -10,3 | 69,7 |
| Kassaflöde före investeringar | 117,3 | 0,3 | 82,4 | 21,7 | 119,9 |
| Investeringar | –46,0 | –24,7 | –41,7 | -67,4 | -27,4 |
| Kassaflöde efter investeringar | 71,3 | –17,5 | 51,4 | -78,1 | 98,3 |

Data per aktie

	2021	2022	2023	2024	2025
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	7,69	5,82	5,91	1,17	4,54
Eget kapital per aktie, SEK	47,12	53,05	47,36	49,03	47,09

Finansiella nyckeltal

	2021	2022	2023	2024	2025
Marginaler
Rörelsemarginal, %	10,7	9,2	8,9	3,0	7,8
Vinstmarginal, %	9,7	7,9	7,1	1,9	5,9
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	25,3	19,9	17,5	5,6	13,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	19,5	15,6	14,4	6,5	13,4
Räntabilitet på eget kapital, %	18,1	11,6	11,2	2,4	9,7
Kapitalstruktur
Operativt kapital, Mkr	338,9	377,0	420,2	535,1	452,1
Sysselsatt kapital, Mkr	450,9	537,1	518,0	591,5	502,0
Eget kapital, Mkr	387,4	436,0	389,2	403,0	387,0
Räntebärande nettoskuld, Mkr	–44,9	–18,6	31,0	132,2	65,1
Nettoskuldsättningsgrad, %	–11,6	–4,3	8,0	32,8	16,8
Räntetäckningsgrad, ggr	9,9	5,3	4,6	1,9	3,7
Soliditet, %	41,4	42,6	38,6	37,8	38,5
Kassaflöde
Investeringar, Mkr	58,5	24,7	41,7	77,8	33,4
EBITDA	107,4	104,7	102,1	59,5	103,7
EBITDA/Finansnetto	–13,1	–9,7	–6,8	-6,0	-6,4
Anställda
Medelantal anställda	517	520	531	549	511
Försäljningsintäkter per anställd, Mkr	1,5	1,6	1,6	1,6	1,7

FEMÅRSÖVERSIKT 95 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Nyckeltalsdefinitioner

Vissa nyckeltal som företagsledningen och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling är inte upprättade enligt IFRS ® redovisningsstandarder.Då inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är de inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag och ska därför inte ses som en ersättning för de mått som definieras enligt IFRS. Företags ledningen anser att dessa nyckeltal underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling.

EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. En indikator som visar verksamhetens kassagenererande förmåga.

EBITDA/Finansnetto Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto. Används för att få en tydligare bild när det gäller företagets kassaflöde jämfört med rörelsemarginal.

Eget kapital Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ett snitt av de fyra senaste kvartalen.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut. Ger aktieägare en möjlighet att jämföra bokfört värde med marknadsvärde.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten (efter förändring av rörelsekapital) inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten. Visar bolagets kassagenereringskapacitet efter operativa investeringar.

Försäljningsintäkter per anställd Försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda. Vid kvartalsrapporter är försäljningsintäkterna estimerade på helårsbasis. Måttet visar hur mycket varje anställd har omsatt och är en personell motsvarighet till tillgångars omsättningshastighet.

Investeringar Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Justerat rörelseresultat Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster

Justerad rörelsemarginal Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster, i procent av försäljningen. Ett mått på det operativa resultatet före jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är händelser och transaktioner som har en väsentlig finansiell påverkan och vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma vid en jämförelse av periodens finansiella resultat med resultat för tidigare perioder.

Medelantal anställda Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång. Används för att beräkna andra nyckeltal per anställd.

Nettoskuld Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel. Används för att visa företagets förmåga att betala samtliga skulder om de förfaller till betalning.

Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Ett mått på finansiell risk.

Operativt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två. Visar hur mycket kapital som Studsvik kräver för att bedriva sin kärnverksamhet.

P/E-tal Aktiekursen dividerad med resultat per aktie. Nyckeltalet visar priset på Studsviks aktie i relation till Studsviks vinst per aktie.

96 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året. Används för att mäta företagets resultat per aktie.

Räntabilitet på eget kapital Periodens resultat för de fyra senaste kvartalen i procent av genomsnittligt eget kapital. Det visar Studsviks förmåga att generera avkastning på ägarnas investerade kapital.

Räntabilitet på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital. Räntabilitet på operativt kapital används för att reda på lönsamheten oberoende av de finansiella tillgångarna och oberoende av finansieringen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Periodens resultat, efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader samt verkligt värde- och valutakursförluster, för de fyra senaste kvartalen i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det mäter hur effektivt Studsvik genererar vinst från det kapital som binds i verksamheten.

Räntebärande nettoskuld Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Ett mått på bolagets finansiella ställning.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Ett mått på bolagets finansiella ställning och beskriver Studsviks förmåga att betala sina räntekostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningen. Ett mått på det operativa resultatet.

Självfinansieringsgrad Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar. Måttet visar hur stor andel av kapitalbehovet Studsvik kan finansiera internt.

Soliditet Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen. Nyckeltalet visar på Studsviks långsiktiga betalningsförmåga och hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ett snitt av de fyra senaste kvartalen. Visar värdet på de tillgångar som är knutna till verksamheten som bidrar till att generera intäkter och vinst.

Vinstmarginal Resultat före skatt i procent av försäljningsintäkterna. Ett mått på lönsamhet.

97 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

SVERIGE

Företag	Besöksadress	Telefon
Studsvik AB	Studsvik 611 82 Nyköping	+46 155 22 10 00
Studsvik Nuclear AB	Studsvik 611 82 Nyköping	+46 155 22 10 00
Studsvik Waste Management Technology AB	611 82 Nyköping	+46 155 22 10 00
Studsvik Scandpower AB	Badhusgatan 12 722 15 Västerås	+46 21 41 57 83
Extrem Borr & Sågteknik SP AB	Starbyvägen 382 262 95 Ängelholm	+46 431 435 550

JAPAN

Företag	Besöksadress	Telefon	Fax
Studsvik Japan, Ltd	Sanko bldg. 5F05. 10-1 Miyuki-dori, Mikunigaoka, akai-ku, Sakai Japan, 590-0028	+81 72 242 7418	+81 72 242 7418

SCHWEIZ

Företag	Besöksadress	Telefon
Studsvik Suisse AG	Schlösslistrasse 12 CH-5408 Ennetbaden, Schweiz	+41 79 501 42 08

STORBRITANNIEN

Företag	Besöksadress	Telefon
Studsvik Ltd	Richard House. Winckley Square, Preston PR1 3HP United Kingdom	+44 7884 436944

TYSKLAND

Företag	Besöksadress	Telefon	Fax
Studsvik Scandpower GmbH	Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt, Tyskland	+49 40 3098 088 10	+49 40 3098 088 88
Studsvik GmbH & Co. KG	Walter-Krause-Str. 11 DE-68163 Mannheim, Tyskland	+49 621 950 403 01	+49 621 950 403 02

USA

Företag	Besöksadress	Telefon	Fax
Studsvik Scandpower, Inc.	1070 Riverwalk Dr., Suite 150 Idaho Falls, ID 83402-3345 USA	+ 1 910 777 2553	+ 1 910 769 3249
Studsvik, Inc.	3480 Preston Ridge Road Alpharetta, Georgia 30005, USA	+ 1 404 497 4900	+ 1 404 497 4901
Studsvik Scandpower, Inc.	929 North Front Street, Office 451 Wilmington, NC 28401 USA	+ 1 910 777 2553	+ 1 910 769 3249

98 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

99 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

NOTERINGAR

100 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Telefon 0155-2210 00 www.studsvik.se

AI assistant

Studsvik — Annual Report (ESEF) 2025

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

Aktieägarinformation

Årsstämma den 23 april 2026

Kalender för ekonomisk information 2026

Utvecklar nukleär hållbarhet

2 KORT OM STUDSVIK

KORT OM STUDSVIK 3

4 KORT OM STUDSVIK

Om Studsvik

AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER

BRÄNSLE-, MATERIAL- OCH AVFALLS TEKNIK

STUDSVIK SCANDPOWER

Studsviks Värderingar, Vision, Mission och Strategi

Värderingar

Förvaltningsberättelse

Koncernens verksamhet

Marknad

Studsviks marknadsposition

Studsviks verksamhetsområden

Avvecklings- och strålskyddstjänster

Bränsle-, Material- och Avfallsteknik

Studsvik Scandpower

Försäljning och resultat

Lönsamhet

Kassaflöde

Finansiering

Finansiella mål

Investeringar

Forskning och utveckling

AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER

Teknisk spetskompetens och stark kundorientering i en föränderlig marknad

BRÄNSLE – MATERIALTEKNIK – OCH AVFALLSTEKNIK

Tillväxt och innovation i en växande kärnkraftsmarknad

STUDSVIK SCANDPOWER

Oberoende reaktoranalyser och externt fokus på små modulära reaktorer driver global kärnkraftseffektivitet

Moderbolaget

Medarbetare

Avveckling av Studsviks kärntekniska anläggningar

Förslag till vinstdisposition

Utdelningspolitik och utdelning

Hållbarhetsrapport

Allmänna upplysningar

Omfattningen av hållbarhetsrapporten BP-1

Upplysningar för särskilda omständigheter BP-2

Tillämpning av infasningar

Hållbarhetsstyrning

Styrelsens och koncernledningens roller GOV-1

Information och hållbarhetsfrågor som behandlats GOV-2

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-3

Due diligence på hållbarhetsområdet GOV-4

Riskhantering och intern kontroll (GOV-5)

Strategi, affärsmodell och värdekedja (SBM-1)

Strategi och affärsmodell

Värdekedja (SBM-1)

Intressentinvolvering

Metod för dubbel väsentlighetsanalys

Väsentliga områden för Studsvik

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

HÅLLBARHETSREDOVISNING 29

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

30 HÅLLBARHETSREDOVISNING

Minimiupplysningskrav för väsentliga områden MDR-P, MDR-A, MDR-M, MDR-T

Metodik och bedömning IRO-1, IRO-2

Resultat av processen för identifiering och bedömning

Miljö

Klimatförändringar

Styrning

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Hantering av inverkan, risker och möjligheter

Arbetsåtgång för att fastställa inverkan, risker och möjligheter

Policy

Åtgärd och resurser

Mått och mål

Övergripande mål

Energiförbrukning

Växthusgasutsläpp E1-6

Scope 1 GHG-utsläpp

Scope 2 GHG-utsläpp

Studsvik Annual Report (ESEF) 2025