SKF — Annual Report (ESEF) 2025

Mar 6, 2026

894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:SharePremiumMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberiso4217:SEKxbrli:sharesiso4217:SEK894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember894500JU9WRAJQOVBI122023-12-31skf:TotalMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:SharePremiumMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember894500JU9WRAJQOVBI122024-01-012024-12-31skf:TotalMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:SharePremiumMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember894500JU9WRAJQOVBI122024-12-31skf:TotalMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:SharePremiumMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember894500JU9WRAJQOVBI122025-01-012025-12-31skf:TotalMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:SharePremiumMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember894500JU9WRAJQOVBI122025-12-31skf:TotalMember 2025 Årsredovisning och hållbarhetsrapport Det här är SKF ....................................................................................................... 3 VD har ordet ............................................................................................................ 4 SKF-koncernen efter separationen av fordonsverksamheten .......................................................................... 12 Fordon ........................................................................................................................... 13 RISKER OCH AKTIEN ............................................................................... 14 Riskhantering ........................................................................................................ 15 SKF-aktien ............................................................................................................... 17 Innehåll HÅLLBARHETSRAPPORT ................................................................... 31 Allmänna upplysningar ............................................................................... 32 Miljö ................................................................................................................................. 41 Socialt ansvar ....................................................................................................... 69 Bolagsstyrning .................................................................................................... 86 Bilaga ............................................................................................................................. 92 Revisorns granskningsberättelse av AB SKF (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport ...................................................... 96 Vad har hänt med årsredo visningens inledande del? Vi har förenklat den inledande delen i vår års redovisning 2025. I stället för en allmän introduktion och beskrivning av företaget finns nu ett utökat VD-ord som avhandlar bolagets finansiella utveckling, strategi och värde skapande. Mer information om SKF och vår verksamhet finns på vår webbplats. www.skf.com/se/investors FINANSIELLA RAPPORTER, MODERBOLAGET ..... 135 Moderbolaget, AB SKF ................................................................................ 135 Moderbolagets resultaträkningar ................................................... 135 Moderbolagets rapporter över totalresultat ........................ 135 Moderbolagets balansräkningar ...................................................... 136 Moderbolagets kassaflödesanalyser .......................................... 137 Moderbolagets förändringar av eget kapital ....................... 137 Noter till moderbolagets finansiella rapporter ................. 138 Förslag till vinstdisposition ................................................................... 144 Revisionsberättelse ....................................................................................... 145 ÖVRIG INFORMATION ............................................................................. 147 Kapitalstruktur, finansiering, kreditbetyg och utdelningspolicy .................................................................................... 148 Utnämnande av styrelseledamöter och kallelse till årsstämma .................................................................... 148 Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ............................. 149 Sjuårsöversikt ...................................................................................................... 151 Treårsöversikt ....................................................................................................... 152 Alternativa nyckeltal ....................................................................................... 152 Definitioner ............................................................................................................. 154 Övrig information .............................................................................................. 155 ERSÄTTNINGSRAPPORT .................................................................... 156 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT .................................................. 19 Styrelsen .................................................................................................................... 24 Koncernledningen ............................................................................................ 27 Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten ...................................................................... 30 3 14 19 98 31 FINANSIELLA RAPPORTER ............................................................. 98 Koncernens resultaträkningar ............................................................ 99 Koncernens rapporter över totalresultat ............................................................................................... 99 Koncernens balansräkningar ............................................................... 101 Koncernens kassaflödesanalyser ................................................... 103 Koncernens förändringar av eget kapital ................................ 106 Noter till koncernens finansiella rapporter ........................... 107 SKF-koncernens formella årsredovisning återfinns på sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150. Den har reviderats av SKFs externa revisorer, se Revisions - berättelsen på sidorna 145–146. Förvaltningsberättelsen återfinns på sidorna 14–18, 31–95 och 148–150. HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Större framSteg mIndre frIktIon SKF är ett betrott och ledande globalt industriellt varumärke med närvaro i omkring 130 länder. Vi är verksamma i fyra regioner för att kunna agera snabbt och lyhört för våra kunder. SKF bedriver verksamheterna Industri och Fordon, där Industri är det större av dem. Under 2026 plane- rar vi att separera Fordon och skapa två vassare och oberoende verksamheter. Detta ger möjlighet för båda att fokusera på sina marknader och till- växtmöjligheter samtidigt som det skapar ytter- ligare värde för aktieägarna. Nettoomsättning per geografiskt område – totalt Kina och Nordostasien, 19% Indien och Sydostasien, 11% Nord- och Sydamerika, 29% Europa, Mellanöstern och Afrika, 41% Andel av koncernens försäljning Vad vi gör Var vi verkar Hur vi är organiserade Med praktisk erfarenhet inom mer än 20 indu- strier erbjuder vi ett omfattande produktutbud och kunskap inom våra tekniska kärnområden: lager, tätningar, smörjsystem, intelligenta lös- ningar (till exempel tillståndsövervakning) och tjänster. Genom att integrera dessa plattformar levererar vi kundanpassade lösningar som upp fyller varje kunds unika behov. Omkring 20% av all global energi går för lorad på grund av friktion. På SKF tar vi uppkampen mot friktion för att spara energi och resurser genom att tillhandahålla skräddar sydda tekniska lösningar genom kundernas hela produktlivscykel. Med mer än hundra års expertkunskap och pålitlig global närvaro hjälper vi industrin att för- bättra prestanda, effektivitet och hållbarhet. SKF är verksamma inom ett stort antal industrier med starkt fokus på sektorer där tillför litlighet och effektivitet är avgörande. Viktiga industrier är bland annat flyg, järnväg, fordon, höghastighets- maskiner, elektriska drivsystem, tung industri, jordbruk och livsmedel. >20 Fordon, 28% Industri, 72% Fordon, 28% Industri, 72% Andel av koncernens försäljning Läs mer om separationen på sidorna 12–13. 3SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ”VI fortSätter att frIgöra långSIktIgt Värde” SKF ÅRSREDOVISNING 2025 4 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Vi skapar två ännu vassare verksamheter I mer än hundra år har SKF byggt sitt anseende som en global ledare inom teknik och lösningar för lager baserat på djup teknisk expertkunskap, ett betrott varumärke och starka kundrelationer. Under 2025 fortsatte vi att stärka den här grunden för att skapa tydligare kundfokus och för bättrat långsiktigt värdeskapande. Trots utmanande marknadsförhållanden och fortsatt geopolitisk osäkerhet är jag glad att kunna konstatera att vi levererade ett motstånds- kraftigt resultat. Vi har också fortsatt att genom- föra vår strategi, bland annat med den pågående separationen av vår fordonsverksamhet, och vi skapar nu två oberoende och ännu starkare, ändamålsenliga verksamheter. Genom att ställa om SKF till en mer fokuserad organisation får vi goda förutsättningar för ökad lönsam tillväxt. Utmanande marknadsförhållanden För helåret minskade vår organiska försäljning med –0,4% jämfört med 2024 vilket speglar de utmanande marknadsförhållandena, inte minst inom fordonsverksamheten i Europa och Nord- och Sydamerika. Vår industriverksamhet växte med 1,2% medan den organiska försälj- ningen för vår fordonsverksamhet minskade med –4,3%. Sammantaget rådde oförändrade marknads förhållanden 2025 jämfört med före- gående år med generellt svag efterfrågan i många industrier. Om vi tittar på våra huvudregioner var efter- frågan i Europa fortsatt utmanande under hela året vilket ledde till minskad organisk för sälj- ning. Våra verksamheter inom det ny etablerade Speci alized Industrial Solutions, till exempel flyg, visade dock goda resultat. I Kina var den organiska tillväxten positiv, i huvudsak tack vare något bättre affärsklimat och timing effekter i vindkrafts- industrin. Efterfrågan inom elfordon var fortsatt god. I Nord- och Sydamerika och Indien var den organiska försäljningen relativt oförändrad för hel året. I Nord- och Sydamerika har vi varit kom- mersiellt aktiva med bland annat tullrelaterade prisökningar vilket nästan kom penserade för svagare efterfrågan. Järnvägs industrin, livsmedels- kedjan och kommersiella fordon var de industrier som bidrog mest i Indien. Motståndskraftiga och förbättrade marginaler Det är glädjande att vi ännu en gång levererade motståndskraftig lönsamhet i rådande läge med svag efterfrågan, särskilt med tanke på de betydande negativa valutaeffekterna under året. Den justerade rörelsemarginalen på 12,7% var en förbätt ring jämfört med föregående år. Den j usterade rörelsemarginalen för vår industri- verksamhet var stark och ökade till 16,1%, medan fordonsverksamhetens marginal var 4,1% vilket var ett relativt gott resultat med tanke på de utmanande marknadsförhållandena. Marknadsutveckling Långsiktiga mål 1) VD HAR ORDET Världsmarknaden för lager värderas till cirka 500 miljarder kronor och är ett mycket viktigt segment för maskin- industrin. Geografiskt är Asien och Stilla- havsområdet den största och snabbast växande regionen. SKF är ledande på marknaden tillsam- mans med andra stora internationella aktörer som Schaeffler, Timken, NSK, NTN och JTEKT. De här sex största tillverkarna står för mer än hälften av den totala världs- marknaden för rullningslager. Med tanke på konsolideringen på marknaden är ett globalt erkänt varumärke och hög kvalitet viktiga särskiljande faktorer. Världs- marknaden för lager uppvisar stabil lång- siktig tillväxt driven av megatrender, vilket kräver mer avancerade tekniska expert- kunskaper, produkter och lösningar. Mark- naden uppskattas ha vuxit något under 2025 på grund av en växande marknad för industrilager, i första hand i Kina. Fordons- marknaden var relativt oförändrad jämfört med föregående år, med tillväxt i Kina. Läs mer på www.skf.com/se/investors Nettoomsättning och Omsättnings tillväxt 2) Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal 1) Målen ska uppnås under en konjunkturcykel. 2) Försäljning exklusive valutaeffekter och avyttrade verksamheter. 5 0 –5 10 % 15 60 000 30 000 0 90 000 120 000 Mkr Nettoomsättning, Mkr Omsättningstillväxt, % Mål 5% 10 5 0 15 % 20 8 000 4 000 0 12 000 16 000 Mkr Justerat rörelseresultat, Mkr Justerad rörelsemarginal, 12 månader rullande, % Mål 14% 5SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Vårt fokus på affärsmässig spetskompetens gav starka resultat. Jag vill lyfta fram vårt arbete med prissättning där vi har skapat större förmåga att tillvarata hela kundvärdet i våra erbjudanden. Prisjusteringar har också varit en viktig åtgärd för att minska effekterna av USAs tullar. Ett annat område värt att framhålla är portföljhantering där vårt fokus på industrier med den mest attraktiva lönsamma tillväxten har bidragit till vårt resultat. I vår företagskultur finns en inneboende menta- litet att ständigt bli bättre. Det säkerställer en motstånds- och konkurrenskraft som sträcker sig långt längre än enbart tillverkning. Ett exempel är att vi lyckades konstruera om befintliga produkter med hjälp av ny teknik i syfte att förbättra effekti- viteten vilket ledde till lägre materialanvändning. Den här inställningen var en bidragande orsak till den stabila kostnadskontrollen under året. Vårt World Class Manufacturing-program, som fokuse- rar på automation och regionalisering av vår till- verkningskapacitet, slutfördes i tid och levere- rade den avsedda affärsnyttan på 5 mdkr under 2025 jämfört med 2019. För att ytterligare förbättra konkurrenskraften efter separationen av fordonsverksamheten, påbörjade vi en anpassning av vår industriverk- samhet under 2025, vilket i första hand påver- kade tjänster i Europa. Vi förväntar oss att den uppskattade besparingen på cirka 2 mdkr mer än väl kompenserar de negativa synergierna kopp- lade till separationen av fordonsverksamheten. Kostnaderna förenade med anpassningen och separationen, till exempel avseende IT, tillverk- ning och upprättandet av nya juridiska enheter, förklarar den avsevärda ökningen av jämförelse- störande poster jämfört med föregående år. Vi är dock helt övertygade om att separationen med två fokuserade verksamheter kommer att göra oss ännu mer relevanta för kunderna och för- bättra det långsiktiga värdeskapandet i båda verksamheterna. Stark finansiell ställning Jag är glad att kunna säga att vi har en stark kapital struktur och balansräkning som har gjort att vi har kunnat återbetala lån. Det har lett till en lägre nettoskuldsättningsgrad 2) på 10,2% under 2025. Det är också glädjande att vi har fortsatt stark likviditet. Vi har haft en stabil justerad avkastning på sysselsatt kapital på cirka 14% under 2025. För att förbättra oss fortsätter vi att fokusera på en effektivare hantering av rörelsekapitalet genom en mer digitaliserad och regionaliserad värde- kedja. Femårsgenomsnittet för vår utdelningsandel är 59% vilket är högre än vårt mål. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 7,75 kr per aktie. Går i täten för hållbarhet Hållbarhet är en integrerad del av vår strategi och en prioritet för långsiktig, lönsam tillväxt. Vi har som mål att kraftigt minska utsläppen till 2030 och uppnå nettonollutsläpp av växt husgaser i vår leveranskedja till 2050. Båda målen har godkänts av Science Based Targets Initiative. Vi fortsätter också att stödja FNs Global Compact, dess prin- ciper och de globala målen för 2030. Vårt mål är att ha en verksamhet med mini- merade koldioxidutsläpp till 2030. Under 2025 Nettoskuldsättningsgrad 2) Utdelningsandel Verksamhet med minimerade koldioxidutsläpp 4) till 2030 Justerad avkastning på sysselsatt kapital 200 100 0 300 400 23222119 BASE YEAR 24 25 500 tusen ton CO 2 e 1) Målen ska uppnås under en konjunkturcykel. 2) Exklusive pensionsskulder. 3) Enligt styrelsens förslag för år 2025. 4) Mål 95% minskning av scope 1- och 2-utsläpp till 2030 jämfört med 2019. Långsiktiga mål forts. 1) 20 10 0 30 40 50 % 24232221 25 Mål <40% 40 20 0 60 80 % 232221 24 25 3) Mål 50% 10 5 0 15 20 % 24232221 25 Mål 16% Mål –95% till 2030 6SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER uppnådde vi en minskning på 79% jämfört med basåret 2019. Detta ligger med god marginal över målkurvan för 2030 vilket visar att vårt fokus ger resultat. Jag är också mycket glad över att ytter- ligare sex fabriker har uppnått kraven för mini- merade koldioxidutsläpp 2025. Vi har också tagit stora steg när det gäller att öka vår användning av elektricitet från förnybara källor, som under 2025 uppgick till 91%. Vi har dessutom fortsatt att förbättra vår energieffektivitet. Vi har under hela året fortsatt att oförtröttligt arbeta med vår målsättning att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser i hela SKFs verksam- het. Vårt orubbliga engagemang för att uppnå noll olyckor är en hörnsten i vårt strategiska arbete för medarbetarnas välbefinnande och en verksamhet av högsta klass. Jag är glad att kunna rapportera en förbättring under 2025 jämfört med förra året. På samma sätt har vi stått stadigt i främjandet av en inkluderande och respektfull arbetsmiljö för att garantera lika möjligheter för alla. De här principerna är djupt förankrade i vår kultur och styr vårt dagliga arbete. Vi arbetar aktivt för ansvarsfulla inköp genom att säkerställa att alla leverantörer och under- leverantörer upprätthåller rättvisa arbetsvillkor, förebygger arbetsrelaterade skador samt respek- terar mänskliga rättigheter i hela SKFs värdekedja uppströms. Under 2025 fick vi även betyg A från CDP för vårt klimatarbete, inklusive det högsta betyget för leverantörsengagemang. Vi tillhör därmed de bästa tre procenten av alla utvärderade företag. Det här erkännandet återspeglar vårt helhjärtade engagemang för att uppnå minimerade koldioxid- utsläpp inte bara i vår egen verksamhet, utan också i den mer övergripande värdekedjan. Vår strategi för värdeskapande Om jag lyfter blicken bortom vårt finansiella resultat, är det hur vi skapar långsiktigt värde som verkligen gör mig förvissad om SKFs framtid. I över hundra år har vi kombinerat ingenjörskonst i världsklass med starka kundrelationer och ett betrott globalt varumärke. Den här kombinationen har gjort det möjligt för oss att anpassa oss genom många industriella omvandlingar, och det är samma filosofi som är vår ledstjärna idag. Vår strategi utgår från dessa styrkor där vi fokuserar på att skapa betydande kundvärde på utvalda marknader för att driva såväl försäljnings- tillväxt som högre marginaler. Det får stöd av vår ledande innovativa förmåga och stärkta operativa och kommersiella spetskompetens. Med en tydlig strategisk inriktning och robust balansräkning banar vi väg för hållbart och långsiktigt värde- skapande. Fokuserar på attraktiva marknader SKF levererar till mer än 20 industrier över hela världen. Vi riktar alltmer in oss på de industrier där vår kunskap och teknik skapar högst värde och där långsiktiga megatrender visar på struk- turell tillväxt. Genom att fokusera våra resurser kan vi bygga upp en stark ställning och utveckla lösningar som uppfyller specifika kundbehov. Flyg är ett tydligt exempel där vi under året har vässat vårt fokus mot erbjudanden som till- hör kärnverksamheten inom flygmotorer och flygplansstrukturer samtidigt som vi avyttrar Lägga grunden till långsiktigt värdeskapande Finansiella mål Innovation Ökat fokus på teknik- utveckling för varaktigt innovativt ledarskap Utvalda marknader Ökat fokus och ändrad inriktning mot attraktiva marknader genom utnyttjande av megatrender De finansiella målen för SKF-koncernen, inklusive fordonsverksamheten, ska uppnås under en konjunkturcykel. Kommersiell och operativ effektivitet Avgörande för att lyckas i våra utvalda segment 14% 5% Justerad rörelse- marginal Omsättnings- tillväxt exklusive valutaeffekter och avyttringar Vår strategi är i korthet utformad för att uppfylla våra finansiella mål och driva långsiktig lönsam tillväxt. 7SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER icke-kärnverksamheter. Det gör att vi kan öka vår lönsamhet, stärka våra kärnapplikationer och förbättra vår förmåga att växa inom en av världens mest krävande industrier. Tillvaratar de globala megatrendernas möjligheter En av anledningarna till att SKF fortsätter att vara relevanta efter mer än 100 år är att vi ligger i fas med de genomgripande förändringar som formar industrier och samhällen. Idag uppstår stora affärs- möjligheter för oss genom megatrender som digi- talisering och automation, minimerade koldioxid- utsläpp, elektrifiering och urbanisering samt ett allt större fokus på infrastruktur och försvar. Elektrifieringen förändrar transportsektorn och många andra branscher. Våra avancerade keramiska hybridlager hjälper redan idag tåg- tillverkare att minska driftstoppen och energi- användningen vilket sänker både kostnader och utsläpp. I elfordon hanterar våra lösningar utma- ningar som elektrisk isolering och livslängd vid höga varvtal, områden där SKF har en konkurrens- och skalfördel. Den globala omställningen mot en grönare ekonomi gör också att våra styrkor kom- mer till sin rätt. Energieffektiva system för upp- värmning, kylning och förnybar energi kräver alla högpresterande lager. Efterfrågan ökar på de råvaror som är en förutsättning för förnybar energi och batteritillverkning. Detta ökar ytter- ligare behoven av hållbar och effektiv utrustning. SKFs lösningar är centrala för dessa krävande verksamheter. Demografiska förändringar och urbanisering är drivande för tillväxt inom infrastruktur, logi- stik, transporter och livsmedelsförsörjning. SKF hjälper livsnödvändiga industrier att för- bättra effektiviteten. Det handlar om alltifrån att stödja jordbruksmaskiner till att säkerställa att trans portörsystem fungerar till förlitligt i livs- medelsfabrikerna. I och med att tillverkningen blir mer automati- serad och datadriven är våra intelligenta lösningar och superprecisionslager centrala i verktygs- maskiner. De ger den noggrannhet och de varvtal som moderna fabriker är beroende av. Här gör vår förmåga att kombinera teknik, applikations- kunskap och kundsamarbeten att SKF blir det naturliga valet. Ökande geopolitiska spänningar gör att infra- struktur och försvar prioriteras allt högre i många länder. Detta är en drivkraft för efterfrågan på tillförlitliga, högpresterande roterande lösningar, alltifrån försvarsplattformar till tunga maskiner som används i moderniseringsprojekt. Med vår stora tekniska expertkunskap och starka globala närvaro har SKF goda förutsättningar att till godose detta ökande behov och stärka motståndskraften för kritiska system. Genom att förstå och främja de här mega- trenderna försäkrar vi oss om att vara relevanta, och vi positionerar SKF för att kunna leverera lönsam tillväxt på de marknader som formar de kommande decennierna. Stärker vårt eftermarknads- och tjänsteerbjudande En viktig styrka hos SKF är vår förmåga att stödja våra kunder från den allra första konstruktionen genom utrustningarnas hela livscykel. Genom att vi har stärkt våra eftermarknads- och tjänste- erbjudanden bidrar de i hög grad till vårt värde- skapande. Alla maskiner behöver så småningom under- hållas, repareras eller optimeras. Det är här vårt globala nätverk med cirka 17 000 distributörer Megatrender som driver tillväxt Genom att kombinera djupgående expertkunskap inom teknik och applikationer, ett betrott globalt varumärke och stärkt operativ och kommersiell spetskompetens, har SKF goda förutsättningar att ta tillvara möjligheterna i de megatrender som stöper om våra industrier. Minimerade koldioxidutsläpp och elektrifiering Förändrar efterfrågan mot energieffektiva lösningar för industrier och mobilitet. Infrastruktur och försvar Ökar behovet av hållbara, högpresterande lösningar med lång livslängd. Urbanisering Drivkraft för tillväxt inom transporter och livsmedelsförsörjning. Digitalisering och automation Skapar efterfrågan på uppkopplade, effektiva lösningar som förbättrar drift- säkerheten. 8SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER spelar en avgörande roll. Många av dessa sam arbetspartner har arbetat med oss under flera decennier vilket ger en oöverträffad lokal tillgång till SKFs produkter. För en lantbrukare som behöver utbyteslager, tätningar eller andra livsviktiga delar under skördesäsongen, eller en fabrik som vill minimera driftstoppen, är det livsviktigt att ha den här snabba och pålitliga tillgången till äkta komponenter och expert- kunskap från SKF. Idag är vi dock så mycket mer än en leverantör av delar. Vårt tjänsteerbjudande omfattar förut- sägbart underhåll, driftsäkerhetslösningar, till- ståndsövervakning och rekonditionering. Ett bra exempel är vårt långsiktiga samarbete med LKAB i norra Sverige där vi tillhandahåller avancerad tillståndsövervakning i livsviktig utrustning som kvarnar, transportörer, pumpar och fläktar. När jag besöker kunder som LKAB kan jag från första parkett se hur vår teknik och kunskap gör verklig skillnad och håller livsviktiga industrier igång mer tillförlitligt och hållbart. Den här typen av tjänster skapar enastående kundvärde och stärker vår återkommande intäkts- bas. Det gör SKF mindre beroende av konjunktur- cyklerna och vi integreras närmare i kundernas dagliga verksamhet. Kort sagt är eftermarknaden både en stabiliserande kraft och en tillväxtmotor för SK F. Innovation är själva kärnan i vår strategi Om det finns något oföränderligt i SKFs historia så är det innovation. Från allra första början har nya idéer och ny teknik varit motorn i våra fram- gångar. Idag för vi den traditionen vidare genom att investera i innovation som driver vår tillväxt och sätter nya standarder för vår industri. Vår strategiska innovation omfattar tre områden. För det första är vi ledande inom forskning och teknik där vi drar nytta av djupgående expert- kunskap inom materialvetenskap, tribologi och digitala verktyg. Den här kompetensen tar år - tionden att utveckla och är svår att kopiera vilket ger oss en unik fördel. För det andra omsätter vi denna forskning i nya produkter och lösningar som förbättrar prestanda, ökar livslängden och sänker kostnaderna för våra kunder. För det tredje har vi omkring 600 applikationsingenjörer med djupgående industriexpertis. De arbetar direkt med kunderna för att konstruera mer tillförlitlig och effektiv utrustning. Digitaliseringen ökar takten i den här resan. Genom att integrera sensorer, AI och uppkopplad teknik i våra produkter möjliggör vi förutsägbart underhåll och hjälper kunderna att undvika kost- samma driftstopp. Digitala tvillingar gör det möj- ligt att simulera våra produkters prestanda innan de går i produktion vilket ger kortare ledtider och högre driftsäkerhet. Samarbete ger innovation nya dimensioner. Vi samarbetar bland annat med universitet och uppstartsbolag för att få tillgång till expertis utöver vår egen. Det här öppna synsättet gör att vi kan utforska närliggande områden som AI, utveckling med snabbspår samt leverera lös- ningar snabbare på marknaden. Projekt som levererar resultat Mer än 90% av våra FoU-projekt riktar sig nu mot våra viktigaste industrier, just de industrier där megatrender som elektrifiering, urbanisering och digitalisering skapar efterfrågan på lång sikt. Innovation i metallindustrin Metallindustrin är en krävande bransch med höga belastningar och temperaturer på över 1 000 °C. SKF arbetar nära tillsammans med stålverken för att minska driftstoppen och förbättra driftsäkerheten. Nya lagerkonstruk- tioner tillsammans med avancerade material och värmebehandlingar förlänger livslängden och förbättrar prestanda i dessa krävande för- hållanden. Med högre dynamiskt bärighetstal och robusthet sänker dessa lösningar kost- naderna, ökar driftsäkerheten och stärker kundernas lojalitet. En stabil grund för forskning och utveckling Vi tar ett helhetsgrepp över värde- kedjan genom tre grund pelare: Forskning och teknik, produkt- och lösningsutveckling samt applikationskunskap. De drivs av digitalisering och AI för att öka innovationstakten. Vi ut nyttjar dessutom externa inno vations- och samverkans- miljöer tillsammans med sam- arbets partner för att maximera kundvärdet. Digitalisering & AI Externt innovations- samarbete Forskning & teknik Applikations- kunskap Produkt-& lösningsutveckling Kundfokuserad innovation A c c e l e r a t o r e r A c c e l e r a t o r e r 9SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Vart och ett av dessa projekt har som mål att klart överträffa koncernens marginalmål på 14%. Det innebär att innovation inte bara handlar om tekniskt ledarskap, utan också bidrar till lönsam tillväxt. Under 2025 har vårt innovationsarbete om - satts i användbara lösningar för kunder i ett fler- tal industrier. Vi lanserade ett nytt sortiment med toppmoderna lagerlösningar och intelligenta servicemodeller. De har utvecklats för tung industri och energi- och tillverkningsapplikationer. Lösningarna ger lägre friktion, sparar energi, sänker koldioxidutsläppen och förlänger utrust- ningarnas livscykel. Det hjälper kunderna att hålla verksamheten igång mer tillförlitligt och hållbart. Inom järnvägsindustrin har våra nya lösningar med lågfriktionslager visat upp till 14% lägre energiförbrukning vilket ger operatörerna konkreta besparingar. För livsmedelsindustrin lanserade vi en lagerenhet som inte kräver någon eftersmörjning. Det förbättrar säkerheten och sparar samtidigt vatten, energi och underhålls- resurser. Det jag tycker är mest spännande är att dessa framsteg inte ska ses som abstrakta idéer, utan som verkliga lösningar prövade i fält som hjälper kunderna till framgång samtidigt som det skapar lönsam tillväxt för oss själva. Superprecision från Italien Under 2025 öppnade SKF sitt nya kompe- tenscenter för superprecisionslager i Airasca, Italien, som är koncernens globala nav för högpresterande lager. Genom att kombinera till verkning, FoU, teknik och affärsstöd i en automatiserad, digitalt upp- kopplad anläggning har SKF ökat kapacite- ten med 30% samt minskat personalstyr- kan och genomloppstiden med 30% vardera. Resultatet är snabbare innovation, högre precision och mer tillförlitliga lös- ningar för krävande industrier. Driver ett mer flexibelt och effektivt SKF Enbart innovation är inte tillräckligt. För att maximera det värde vi skapar måste vi driva verk- samheten snabbare och effektivare i hela värde- kedjan. Det är därför vi förändrar vår organisation i syfte att bli snabbare, enklare och komma närmare våra kunder. En mer decentraliserad organisation ger våra team större ansvar och gör att vi kan agera snabbare på kundernas behov. Investeringar i automation och regionalisering betyder att vi har tillverkningen närmare kunderna, förkortar ledtiderna och förbättrar vår kundservice. I Kina har exempelvis regionaliseringen redan förkortat ledtiderna med 20% och sänkt tillverknings- kostnaderna. Vårt nya globala superprecisions- center visar hur vi kombinerar avancerad auto- mation och digitala verktyg för att förbättra effektiviteten och leverera högre kundvärde. Stärker genomförandet och effektiviserar verksamheten Parallellt förbättrar vi hur vi arbetar kommersiellt och operativt för att stödja långsiktig tillväxt. Vi förenklar vår produktportfölj och minskar komplexiteten. Genom att fokusera på kärnverk- samheten riktar vi resurserna där de gör mest nytta. Den tidigare nämnda avyttringen av de delar av vår flygverksamhet som inte tillhör kärn- verksamheten är ett bra exempel på detta. Vi effektiviserar också leveranskedjor och inköp vilket stärker vår motståndskraft samtidigt som kostnaderna sänks. Prissättning är ett annat viktigt område. Genom avancerad analys och digitala verktyg skaffar vi oss större förmåga att tillvarata hela kundvärdet i våra produkter och tjänster. Det hjälper oss att ta tillvara hela potentialen i vårt erbjudande. Att bli mer flexibla och effektiva handlar om att ge våra medarbetare rätt verktyg och befogen- heter för att bättre kunna bistå våra kunder. En stabil grund för framtiden De senaste åren har vi stöpt om SKF till ett starkare och mer fokuserat företag. Vi har vässat vår produktportfölj, avslutat kontrakt som inte uppfyllde våra lönsamhetskrav, ökat takten i region aliseringen och automatiseringen av vår till verk nings kapacitet samt inriktat vårt innovations arbete på de viktiga industrier där vi ser den starkaste strukturella tillväxten. Vi har också gått över från en centraliserad till en regional funktions modell vilket gör att beslut fattas närmare kunderna, och verksamheten får kortare beslutsvägar och tydligare ansvar. De här förändringarna har genomförts under en längre period av svag marknadsefterfrågan. De har ändå stärkt vår konkurrenskraft och för- bättrat vår underliggande lönsamhet. Framför allt har förändringarna gjort företaget mer motstånds- kraftigt och skapat en stabil grund för nästa stora steg i SKFs utveckling. Två fokuserade verksamheter Vi är nu i färd med att separera vår fordons- verksamhet med syftet att skapa två starka och oberoende verksamheter – Fordon och Industri. Var och en har sin tydliga affärslogik, med sin egen kunddynamik och sina egna teknikcykler 10SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER 1) Mål under en konjunkturcykel 2) SKF-koncernen efter separationen av fordonsverksamheten 3) Definieras som 1 procentenhet tillväxt högre än marknaden över en konjunkturcykel, exklusive kontraktstillverkning för fordon 4) Definieras som justerat rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av tolv månaders rullande genomsnittliga balans- omslutning exklusive icke-räntebärande skulder. ”Högre än marknaden över en konjunkturcykel” Organisk tillväxt Meddelas vid fordonsverksam hetens kapitalmarknadsdag Justerad avkastning på sysselsatt kapital Justerad rörelsemarginal ”Högt ensiffrigt tal” Genomsnitt för SKF-koncernen 2020–2025 4% Organisk tillväxt 3) 1,4% Organisk tillväxt 20% Justerad avkastning på sysselsatt kapital 4) 14,0% Justerad avkastning på sysselsatt kapital Justerad rörelsemarginalJusterad rörelsemarginal >17% 12,3% medellång sikt >19% lång sikt En separation av fordonsverksamheten skapar två mer fokuserade verksamheter med tydligare strategier. Genom att respek- tive verksamhet kan följa sin egen marknads - logik och sina drivkrafter för värde, stärker separationen dessutom långsiktigt värde- skapande. Detta av speglas i de nya lång- siktiga och indikativa målen som gäller efter separationen för industri- respektive fordons - verksamheten. 2025 kunde industri- och fordons segmenten rapportera en försäljning på 65,6 mdkr respektive 26,0 mdkr med jus- terade rörelsemarginaler på 16,1% och 4,1%. En separation som skapar långsiktigt värde Långsiktiga finansiella mål efter separationen 1) och drivkrafter för långsiktigt värde. Tydliga befo- genheter och tydlig bolagsstyrning gör det möjligt för båda verksamheterna att arbeta självständigt med anpassade strategier, resultatmått och prio- riteringar för kapitalallokering. För industriverksamheten stärker oberoendet vår konkurrenskraft och ställning som den globala ledaren inom industrilager. Vi kan koncentrera våra resurser på attraktiva industrier som indu- striell mobilitet, försvar, höghastighetsmaskiner, elektriska system och tung industri. En mycket viktig prioritet är att få en stor eftermarknads- och tjänsteaffär att växa vilket ger återkommande intäkter och tätare kundrelationer. For fordonsverksamheten innebär självständig- heten en mer resurssnål organisation och en värde kedja utformad för fordonskunderna. Detta möjliggör snabbare beslut, tätare samarbeten med OEM-tillverkare och ett tydligare fokus på elfordon, kommersiella fordon och eftermarkna- den där vi ser attraktiva möjligheter till lönsam tillväxt. Separationen är ett komplext program som påverkar strukturer, system, styrning och pro- duktflöden. Vi planerar att börsnotera fordons- verksamheten på Nasdaq Stockholm under det fjärde kvartalet 2026. Noteringen förutsätter att styrelsen föreslår notering och att aktieägarna ger sitt godkännande. Jag hyser inga tvivel om att detta är rätt steg att ta för SKF. Det kommer att leda till tydligare strategier, snabbare beslut- fattande och affärsmodeller som bättre avspeglar respektive marknad. Industri 2) Fordon När jag blickar framåt är jag övertygad om att de åtgärder vi vidtar idag kommer att trygga lång- siktigt värdeskapande och stärka SKFs roll i att forma morgondagens industri och säkerställa att vi förblir en betrodd samarbetspartner de kom- mande hundra åren, precis som vi har varit under de gångna hundra. Rickard Gustafson VD och koncernchef 11SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER SKF-koncernen efter separationen av fordonsverksamheten Industriverksamheten går in i nästa fas från en stark utgångsposition som den globala ledaren inom industrilager med stöd från djupgående expertkunskap inom en rad olika industrier. En global tillverkningskapacitet, ett distributionsnät i världsklass samt en stor, återkommande efter- marknad som står för mer än hälften av intäkterna ger stabilitet och långsiktig potential. Verksamheten är väl anpassad till långsiktiga megatrender som digitalisering, automation, mini- merade koldioxidutsläpp, strängare krav på energi- effektivitet samt stora investeringar i viktig infra- struktur. Den här dynamiken ger stöd till en stabil efterfrågan på tillförlitlig roterande utrustning, och SKF växer redan snabbt inom flera attrak tiva industrier som järnväg, försvar och datacenter. För att tillvarata dessa möjligheter kommer industriverksamheten att fokusera på två seg- ment: Bearing Solutions som står för cirka 75% av försäljningen samt Specialized Industrial Solutions som står för cirka 25% och som bland annat innefattar flyg samt smörj-, tätnings- och magnetiska mekatroniklösningar. Industriverk- samhetens strategi, som bygger på tre grund- pelare och sju drivkrafter, kombinerar riktad till- växt, innovativt ledarskap samt en effektivare, affärsdriven värdekedja. Värdeskapande drivs genom riktad expansion i industrier och regioner med hög tillväxt, ett växande utbud av tjänster och intelligenta lös- ningar, bättre prestanda inom specialiserade industri lösningar samt utvalda tilläggsförvärv. Innovation fortsätter att vara centralt med tätare kund sam arbeten i syfte att leverera smartare och effektivare lösningar med lägre utsläpp. Operativ spetskompetens, moderniserade leverans kedjor och regionalisering stärker flexibiliteten, effek- tiviteten och motståndskraften i hela verksam- heten. För att bli ett ännu effektivare företag optimerar vi vår tillverkningskapacitet genom regionalisering och automation. Det kommer att leda till högre investeringar och engångskostnader de närmaste åren. Industriverksamhetens långsiktiga ambitioner är tydliga: att växa snabbare än marknaden för industrilager, förbättra marginalerna och minska rörelsekapitalet, vilket i slutänden kommer att ge stark kapitalavkastning. Med en enklare, mer fokuserad verksamhetsmodell och exponering mot marknader i strukturell medvind, har industri- verksamheten goda förutsättningar att leverera hållbar tillväxt och stärka sitt tekniska ledarskap. Tre grundpelare och sju drivkrafter för ytterligare framsteg Få fart på tillväxten 1 Utnyttja attraktiva industrier och regioner med hög tillväxt 2 Öka affärerna för åter- kommande tjänster och intelligenta lösningar 3 Påskynda specialiserade industrilösningar 4 Undersöka värde höjande tilläggsförvärv 5 Differentiera genom kundfokuserad innovation och AI 6 Slutför pågående regionalisering och optimering av till- verknings kapaciteten 7 Optimera leverans- kedjan för en renodlad industriverksamhet Affärsdriven värdekedja Innovativt ledarskap Marknads- och affärsdynamik • Diversifierad marknadsexponering, fokus på tillgänglighet och snabbhet • Tillverkning i mindre partier, fler varianter, flexibilitet och snabbhet till marknaden • Diversifierad kundbas med många lokala/regionala OEM-tillverkare, slutanvändare och distributörer • Dynamiska och kortare säljcykler och lägre volymer 12SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Fordon Fordonsverksamheten förbereder sig för att verka som en självständig verksamhet med det fokus och den flexibilitet som krävs i en industri i snabb förändring. Elektrifiering, nya drivlinor och förändrade mobilitetsmönster förändrar kundkraven, höjer ribban för innovation, varvtal, kommersiellt agerande och samarbete med globala OEM-tillverkare. Verksamheten vilar på en stabil grund. Här finns global kompetens inom tillverkning, FoU och teknik samt en produktportfölj anpassad till omställningen mot elektriska och energi- effektiva fordonsplattformar. Fordonsverksam- heten drar också nytta av en stark ställning på eftermarknaden vilket ger återkommande intäkter. Under senare år har eftermarknads- erbjudandet breddats i Europa och ambitionen är att göra detsamma i andra regioner. Strategin fokuserar på att öka tillväxten inom områden med stor potential där SKF redan idag har en ledande ställning, exempelvis elektriska och kommersiella fordon tillsammans med den återkommande och gynnsamma eftermarknads- affären. Detta stöds av en resurssnål, fordons- anpassad värdekedja som ökar snabbheten och effektiviteten. Innovation fortsätter att vara cen- tralt med speciellt avdelade team som arbetar tillsammans med kunderna för att utveckla nästa generations lager som klarar framväxande krav på prestanda och hållbarhet. Som fristående kommer fordonsverksamheten att vara en effektivare, snabbare och mer foku- serad organisation som kan fatta beslut närmare kunderna och reagera snabbare på förändringar på marknaden. Den långsiktiga ambitionen är att växa snabbare än fordonsmarknaden i stort och förbättra lönsamheten när värdepotentialen i teknik, kundrelationer och global kompetens utnyttjas. Fem strategiska drivkrafter 1 2 3 4 5 Fortsätta att vinna affärer i ledande segment Behålla och stärka innovativt ledarskap Expandera den tillgängliga marknaden En resurssnål företags- struktur Hela värde- kedjan anpassad till fordons- verksamheten Öka tillväxttakten Snabbare och effektivare Marknads- och affärsdynamik • Snabbt föränderlig industri driven av elektrifiering • Tillverkning av större partier, få varianter, kostnadseffektivitet • Kundbas med begränsat antal • Globala OEM-tillverkare • Längre säljcykler med långa kontrakt och höga volymer 13SKF ÅRSREDOVISNING 2025 risker och aktien 14SKF ÅRSREDOVISNING 2025 14SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Bedömningarna görs av de sex affärsområdena, teknik utvecklings- organisationen och övriga koncernfunktioner. Bedömningar av risker Riskhantering SKF-koncernen anser att riskhantering är absolut nödvändigt och vi har ett integrerat tillväga- gångssätt för att begränsa riskerna genom att riskhanteringen ingår i strategigenomförandet, affärsplaneringen och vår operativa verksamhet. SKF verkar i många olika industri segment och geografiska om råden. Det innebär att koncernen är utsatt för olika typer av risker. SKF är fullt medvetna om att det finns risker förknippade med makromiljön, till exempel det geo politiska landskapet, situationen på globala marknader samt viktiga industriella och tekniska förändringar. Det finns också affärsrisker, Resultatet delas årligen med koncern- ledningen och revisions- och hållbarhets- utskottet. Det görs också en intern bedömning halvårsvis för att följa förändringarna och säkerställa att de begränsande åtgärderna finns på plats och ger önskade resultat. Detta presenteras för koncernledningen. Revisions- och hållbarhets- utskottet Utveckling och genomförande av SKFs strategi Riskägare Årsredovisning Den konsoliderade risk- bedömningen delas med Revisions- och hållbarhets- utskottet. Affärsområdenas risk- bedömningar används som indata till utvecklingen och genomförandet av strategin. Riskägarna hanterar begränsande åtgärder och uppföljning. En översikt på hög nivå delas externt i årsredo visningen. SKF-koncernens ERM-process exempel vis störningar i leveranskedjan, hot mot informations- och cyber säkerheten samt utma- ningar att attrahera talanger på en konkurren s- utsatt arbetsmarknad. Det finns också risker rörande regelefterlevnad på grund av strängare lagkrav, intern styrning och samordning inom kon cernen samt pågående rättsliga utredningar och processer. SKF har infört en enterprise risk management- process (ERM) som omfattar koncernens alla delar. Se figuren nedan. Riskernas påverkan omfattar på verkan på såväl strategi och lång- siktiga ekonomiska resultat som varumärke och anseende. För att säkerställa en effektiv och integrerad riskhantering är verksamheterna ansvariga för att identifiera, bedöma och hantera sina respektive risker, medan koncernfunktionerna underlättar riskprocessen och övervakar dess genomförande. Group Risk Manager 1) , som tillhör de centrala koncern funktionerna och rapporterar till CFO och revisions- och håll barhets utskottet, har det övergripande ansvaret för ERM- processen och konsoliderar riskerna och de begränsande åtgärderna. De risker som visas på nästa sida är de största riskerna som identifierades under koncernens ERM- process 2025. De största möjlig heterna beskrivs i föregående avsnitt på sidorna 5–13. För information om finansiella risker inklusive valuta-, ränte-, likviditets- och kredit risker, se not 26 på sidorna 132–134. Information om på gående utredningar rörande regel efterlevnad finns i not 19 på sidorna 124–125. Som med övriga risker har SKF ett integrerat tillvägagångssätt för att identifiera och hantera risker avseende hållbarhet. Hållbarhetsriskerna har identifierats genom den dubbla väsentlighets- analysen (DMA). Mer information om DMA finns på sidorna 37, 39 och 40. 1) Group Chief Accountant Affärsområdenas representanter konsoliderar riskerna. Diskussionerna leds av utsedd Group Risk Manager 1) . Konsolidering av risker Koncernledningen granskar den konsoliderade bedöm- ningen. Koncernledningens granskning 15SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Risk Trend Begränsande åtgärder Geopolitiska spänningar Globala konflikter och politiska spänningar som leder till sanktioner, tullar, exportkontroller och handelsbarriärer. Denna utveckling ökar osäker- heten och utgör en risk för leverans kedjor och globala handelsflöden. Öka takten i regionaliseringen och bygga mer flexibla, motståndskraftiga leveranskedjor. Kontinuerlig övervakning av hot och relevanta risker mot SKFs försäljning, tillverkning och leveranskedjor. Informations- och cybersäkerhet Avancerade informations- och cybersäkerhetsbrott samt hot drivna av finansiella och politiska motiv med stöd av AI. Ökade regu latoriska krav relaterade till cybersäkerhet såsom NIST och TISAX. Utbildning och medvetenhet. Implementering av ett globalt ISMS baserat på ISO27001 och implemente- ring av nödvändiga tekniska och organisatoriska mot åtgärder. Förbättra cyberförsvar och motstånds- kraft på SKFs siter, kritiska digitala lösningar inklu- sive leveranser från leverantörer och tredje part. Konkurrenskraft och prispress Intensifierad priskonkurrens, i takt med att eko- nomisk lågkonjunktur fortsätter att påverka den globala marknaden, utgör en risk för marknads- andel, tillväxtmål och rörelsemarginal. Försvara marknadspriser genom förbättrade inköps- strategier och kostnadseffektivitet genom hela leverantörs kedjan. Accelerera lokalisering och initiativ för kost optimering. Stärka kommersiella färdigheter, säkerställa differentiering och värdeadderande pro- dukter och lösningar för att säkerställa marginalen. Effektiv och konkurrenskraftig leveranskedja Risk för störningar, kostnadspåverkan eller ökade ledtider på grund av leverantör relaterade beroenden, komplexa flöden och tullar. Ineffektivitet i lager, styrning och prognoser kan dessutom uppstå på grund av osäkerheter i efterfrågan på marknaden. Fortsatt översyn av kommersiella avtal, leverantörs- lokalisering, ökad parallell försörjning samt konsoli- dering av leverantörskedjor. Främja lageroptimering och digitaliseringsansatser, stöttat av förbättrad planeringsöversyn och tvärfunktionellt samarbete. Separationen av Fordonsverksamheten Separationen av Fordonsverksamheten och relaterade organisatoriska förändringar kan leda till störningar i och distraktion från affärsverksamheten. Säkerställ en öppen kommunikation och strukturerat förändringsarbete. Säkerställ en balanserad insats mellan de huvudsakliga affärsprioriteringarna och separationen. Risk Trend Begränsande åtgärder Digitaliseringstakt och införande av AI Ökade möjligheter för en helt uppkopplad värde- kedja och digital kundupplevelse samt operationell effektivitet ställer ökade krav på digitalisering och införande av AI för att upprätthålla konkurrens- kraft. Driva standardisering och modernisering av digitala lösningar, data och AI genom hela organisationen. Medarbetare och ledarskap Företagens framgång beror mer och mer på förmågan att attrahera, utveckla och behålla viktiga kompetenser och förmågor. Stärka ledarskapsförmågan och talangpipeline för att säkerställa kritiska kompetenser och stödja en långsiktigt framgångsrik affär. Dessutom betonar vi vikten av mångfald, inkludering och en konkurrens kraftig ersättning för att attrahera en bredare rekryteringsbas och skapa en mer dynamisk arbetsstyrka. Regelefterlevnad Lagkrav rörande efterlevnad av handels regler, exportkontroll och internationella sanktioner. Konkurensrättsliga riskerr i relation med distri- butörer. Efterlevnad av legala, regula toriska och kundkrav på informations- och cybersäkerhet. Säkerställa ägarskap och ansvar för regelefterlevnad i verksamheterna. Kontinuerlig övervakning, utbild- ning och medvetenhet inom viktiga riskområden. Genomförande av årliga riskbedömningar inom området samt besiktning och bevakning av tredje- partsrisk. Innovationstakt Missa införandet av omvälvande och snabbt föränderlig teknik, vilket leder till missade affärsmöjligheter och försenad respons till marknaden. Nära övervaka teknologiska trender och regel- bunden översyn av investeringsplaner i förhållande till skiften på marknaden. Stärka innovations- förmågan genom kundinsikter, hållbar integration och mål inriktad utbildning. Förstärka engagemang med våra intressenter och främja externa sam- arbeten för att accelerera utveckling och skalning. Makroekonomisk osäkerhet Instabila makroekonomiska förhållanden – inklu- sive inflation, valutadevalvering, räntevolatilitet och långvarig svag efterfrågan. Plötsliga marknads - skiften ökar ytterligare osäkerheten i såväl finan- siell planering som planering av verksamheten. Inför flexibla kostnadsstrukturer och prissättnings- strategier för att hantera finansiell exponering. Reducera beroendet av import på känsliga marknader och regelbunden översyn av affärs- resultat I ekonomiskt instabila regioner. Största risker 16SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER SKF-aktien SKFs A- och B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap, och ingår i flera index. Under 2025 steg aktiekursen för SKFs A-aktie med 19,0% och SKFs B-aktie med 18,4%. Antalet omsatta SKF-aktier på Nasdaq Stockholm var 330 331 914. SKFs B-aktier handlas också på andra marknader utanför Nasdaq Stockholm. Det totala antalet aktier som omsattes på dessa marknader under 2025 uppgick till 859 709 180 (Källa: Modular Finance AB). SKFs ADR ( American Depositary Receipts) handlas på OTC-marknaden. Per den 31 december 2025 uppgick bolagets aktiekapital till 1 138 377 670 kronor och det totala antalet aktier uppgick till 28 930 824 aktier av serie A och 426 420 244 aktier av serie B. Antalet röster uppgick till 71 572 848. Mer information om de rättigheter som tillkommer de olika aktieslagen finns i Bolagsstyrnings- rapporten på sid 19–29. Omvandling av aktier Ägare av A-aktier har rätt att omvandla dem till B-aktier. Under 2025 konverterades 53 175 aktier. A-aktier utgjorde per den 31 december 2025 6,4% (6,4) av det totala antalet aktier. Utdelning och totalavkastning Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på 7,75 kronor per aktie ska betalas ut för 2025. För mer information se sidan 155. Totalavkast- ningen för en investering i SKFs A-aktie var under de senaste tre åren 72,4% och i SKFs B-aktie 71,9% (Källa: Modular Finance AB). 0 75 150 225 202520232023 0 25 50 75 B-aktie Nasdaq Stockholm (OMXSPI) (normaliserat mot B-aktien) A-aktie (normaliserat mot B-aktien) Miljoner 100 300 Kr Omsatt antal B-aktier Nasdaq Stockholm, miljoner Aktiens utveckling 2023–2025 Fördelning efter aktieinnehav Aktieinnehav Antal aktieägare % Antal aktier % 1–1 000 80 898 89,82 16 055 423 3,53 1 001–10 000 8 328 9,25 21 891 565 4,81 10 001– 843 0,94 387 050 717 85,00 Anonymt ägande e/t e/t 30 353 6,67 Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025. Ägarstruktur SKF hade 90 069 aktieägare den 31 december 2025. Av det totala aktiekapitalet ägdes cirka 33,3% av utländska placerare, cirka 48,3% av svenska bolag, institutioner och aktiefonder samt cirka 9,2% av svenska privatpersoner (källa: Modular Finance AB). Flertalet av de utländska aktierna är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de verkliga innehavarna inte finns officiellt registrerade. FAM AB, helägt av Wallenberg Investments AB, i sin tur helägt av de tre största Wallenberg- s tiftelserna, är enda aktieägare med aktie- innehav som motsvarar minst 10% av röstetalet i SKF. Per den 31 december 2025 innehade bolaget inga egna aktier. Information till aktieägare Finansiella rapporter och ytterligare information om aktien finns på www.skf.com/se/investors. På webb platsen finns också en lista över ana lytiker som täcker SKF och möjligheten att prenumerera på information från SKF. Hållbarhetsindex Baserat på 2025 års rapportering har SKF fått betyget A i en utvärdering genomförd av orga - nisationen CDP, vilket innebär att företaget vidtar ko ordinerade åtgärder i klimatfrågor. SKF har också fått betyget Guld (i den översta 3% av företag i samma sektor) av Eco Vadis- plattformen som många av koncernens globala kunder använder för att bedöma leverantörers hållbarhets prestanda. 17SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Geografisk ägarfördelning 2025 Övriga, 1,9% Okänt land, 6,7% Europa exkl. Sverige, 15,8% USA, 16,4% Sverige, 59,2% 0 20 40 60 Jan 2023 Jan 2024 Jan 2025 Dec 2025 80 % Totalavkastning 2023−2025 Avkastning SKF B Totalavkastning SKF B (inklusive utdelningar) YTTERLIGARE INFORMATION Det finns inga bestämmelser i svensk lag eller i bolags- ordningen som begränsar överlåtbarheten av SKF-aktier. Såvitt SKF känner till finns det inga avtal mellan aktie- ägare som begränsar rätten att överlåta SKF-aktier (till exempel hembudsförbehåll eller förköpsförbehåll). Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Det finns inga avtal mellan SKF och styrelseleda möter eller anställda som föreskriver särskilda ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköps- erbjudande avseende aktierna i AB SKF. Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025. Data per aktie 1) Kronor per aktie om ej annat anges 2025 2024 Resultat per aktie 8,62 14,22 Utdelning per A- och B-aktie 7,75 2) 7,75 Utdelning totalt, Mkr 3 529 2) 3 529 Köpkurs för B-aktien den 31 december på Nasdaq Stockholm 245,8 207,6 Eget kapital per aktie 118 131 Direktavkastning (B), % 3,2 2) 3,7 P/E-tal, B (börskurs/resultat per aktie) 28,5 14,6 Kassaflöde från operativa aktiviteter, per aktie 18,43 23,7 Kassaflöde efter investeringar och före finansiella poster, per aktie 15,14 11,4 1) Se sidan 154 för definitioner av nyckeltal. 2) Enligt styrelsens förslag för år 2025. De tio största aktieägarna sorterat efter röstandel Antal aktier Aktie kapital, % Röst andel, % FAM AB 69 227 539 15,20 29,23 Cevian Capital 37 049 148 8,14 5,18 AFA Försäkring 4 137 038 0,91 4,01 Livförsäkringsbolaget Skandia 4 381 077 0,96 2,61 BlackRock 15 563 878 3,42 2,17 Vanguard 15 024 328 3,30 2,10 SEB Funds 14 596 906 3,21 2,04 SEB-Stiftelsen 1 450 000 0,32 1,77 Alecta Tjänstepension 11 295 048 2,48 1,58 Nordea Funds 10 205 024 2,24 1,43 Källa: Modular Finance AB per den 31 december 2025. 18SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Bolags- styrnings- rapport 19SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Inledning SKF tillämpar principerna för god bolagsstyrning som ett instrument för ökad k onkurrenskraft och för att främja förtroendet för SKF bland alla intressenter. Det innebär bland annat att verksamheten organi seras på ett effektivt sätt med klara och tydliga ansvars- områden med tydliga regler för delegering och besluts- fattande tillsammans med ett ansvarsramverk, att den finansiella rapporteringen och hållbarhets- rapporteringen präglas av öppenhet samt att sådan rapportering är omgärdad av ett robust risk hanterings- och revisionsramverk och att bolaget i alla avseenden uppträder som ett ansvarsfullt företag. SKF arbetar målmedvetet för att tillse hållbarhet, etik och regelefterlevnad för att uppnå en positiv utveckling på kort, meddellång och lång sikt. Mer information finns på sidorna 32–34 i koncernens hållbarhetsrapport i Årsredovisningen 2025. De principer för bolagsstyrning som tillämpas av SKF utgår från svensk lagstiftning, främst aktie- bolags lagen och årsredovisnings lagen. SKF följer även Nasdaq Stockholms regelverk samt den svenska koden för bolagsstyrning (”Koden”) utfärdad av Kollegiet för svensk bolags styrning. Därtill tillämpas bestämmelserna i AB SKFs bolagsordning. Uppgifter enligt årsredovisningslagens 6 kapitel, § 6, punkterna 3–4, återfinns på sidorna 17–18 i koncernens förvaltningsberättelse i Årsredovis- ningen 2025. Svensk kod för bolagsstyrning Koden introducerades ursprungligen den 1 juli 2005 av Kollegiet för Svensk bolagsstyrning. Koden har reviderats vid flera till fällen efter att den introdu- cerades och den gällande Koden finns tillgänglig på Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings hemsida, www.bolagsstyrning.se. Det utgör god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige att tillämpa Koden. SKF tillämpar Koden och bolagsstyrningsrapporten har upp rättats i enlighet med dess principer samt i enlighet med årsredovisnings lagen. Vidare har SKF tillhandahållit information på bolagets webb- plats i enlighet med Kodens krav. Årsstämman 2025 genomfördes också i enlighet med Kodens föreskrifter. Bolagets revisor har tagit del av och genomfört en lagstadgad granskning av denna bolagsstyrnings rapport. Allmänt om bolagets ledning Bolagsstämman är SKFs högsta beslutande organ. Årsstämma ska hållas årligen och inom sex månader från räkenskapsårets slut. Vid bolagsstämman kan aktieägarna utöva sin rösträtt för att delta i bolagets beslutsfattande. SKF har två aktieslag: A-aktier och B-aktier. Vid omröstning på bolagsstämma berättigar varje aktie av serie A till en röst och varje aktie av serie B till en tiondels röst. I alla andra avseenden innehar SKFs A- och B-aktier samma rättigheter. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisa- tion och för valtningen av bolagets angelägen heter samt definierar och över vakar löpande tillsammans med den verkställande direktören och koncern- ledningen SKFs syfte, strategi, driv krafter och värde- ringar. Styrelsen utvärderar också löpande SKF- koncernens prestation utifrån ekonomiska, miljö- mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fast ställer varje år en arbetsordning och instruktioner för sitt interna arbete. För mer infor- mation om arbetsordningen och instruktionerna, se ”Styrelsens arbete”. Bolagets verkställande direktör och tillika koncern- chef utses av styrelsen och sköter den löpande för- valtningen av bolagets verksamhet, i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. Bland annat förut sätter investeringar och förvärv över vissa belopps nivåer, liksom utnämningar av vissa ledande befattnings havare, styrelsens godkännande. Till sitt förfogande har verkställande direktören en koncern- ledning, se sidorna 27–28 i Årsredovisningen 2025. SKF är strukturerat i två rapporteringssegment, industri- och fordonsverksamheten. Fordonsverk- samheten är en global organisation medan industri- verksamheten är organiserad i fyra industri regioner: (1) Nord- & Sydamerika & Australien, (2) Europa & Afrika, (3) Indien, Sydostasien & Mellanöstern och (4) Kina & Nordostasien. Industriverksam heten inklu- derar även fyra självständiga globala affärs områden tillsammans benämnda Specialized Industrial Solu- tions. Samtliga ovan nämnda regioner och affärs- områden bär det operativa och finansiella ansvaret inom sitt respektive område. Det finns vidare fem centrala huvudkontorsfunktioner: Commercial & Operations Development, Group Technology Development, Group Finance & Sustain ability, Group Legal & Compliance och Group People Experience & Com munication. De tre sistnämnda utgör Lean Corporate Centre vilket även omfattar forskning och strategi. SKFs orga nisations struktur är baserad på en decentraliserad verksamhets modell för att åstadkomma besluts fattande nära kunden och med målet att bistå våra kunder med förbättrad snabbhet och lyhördhet, dock inom en uppsättning ansvarsramverk som säker ställer regel efter levnad, riskhantering och synergier tvärs över SKF- koncernen. Huvudkontorsfunktionerna styr dessa ramverk som utgör fundamentala krav för ledningen av SKF- koncernen. Inom dessa ramverk finns bestämda processer, policy-dokument och instruk tioner för att hantera risk, frågor av väsentlig betydelse och säkerställa regelefterlevnad. Vidare underställs frågor av väsentlig betydelse eller av seende höga värden relevant beslutsfattande organ och ytterst den verk ställande direktören och/eller styrelsen. Centrala huvudkontors- funktioner Affärsområden Aktieägarna genom bolagsstämman Styrelsen VD och koncernchef Koncernledning Risk- och internkontroll Revisions- och hållbarhetsutskottet Externa revisorer Personalutskottet Valberedning 1 2.1 Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverksamhetsbolag 2.3 4 2.2 5 2 3 20SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 1 Valberedning AB SKFs årsstämma har beslutat att bolaget ska ha en val beredning bestående av en representant för envar av de fyra till röstetalet största aktieägarna jämte styrelseordföranden. Vid sammansättningen av valberedningen ska ägarför hållandena per den sista bankdagen i augusti varje år avgöra vilka som är de till röstetalet största aktieägarna. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna ska offentliggöras så snart de utsetts, dock senast sex månader före den följande årsstämman. Val beredningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. I ett pressmeddelande den 9 september 2025 med- delades att en valberedning bestående av följande medlemmar jämte styrelseordföranden hade utsetts inför årsstämman 2026: • Marcus Wallenberg, utsedd av FAM • Henning Elmberger, utsedd av Cevian Capital • Anders Algotsson, utsedd av AFA Försäkring • Anders Jonsson, utsedd av Skandia Valberedningens uppgifter är att arbeta fram förslag i följande frågor, vilka ska föreläggas årsstämman 2026 för beslut: • förslag till stämmoordförande • förslag till styrelse • förslag till styrelseordförande • förslag till styrelsearvoden • förslag till revisor • förslag till revisorsarvode • i den mån så anses erforderligt, förslag till ändringar i nuvarande instruktion för val beredningen. Valberedningens förslag till styrelse offentligjordes i ett pressmeddelande daterat 30 januari 2026. Val- beredningens övriga förslag offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman 2026. Årsstämmovalda ledamotens namn Oberoende i för hållande till bolaget/bolags- ledningen Oberoende i förhållande till bolagets större ägare 1) Verkställande direktör Kvinnliga styrelseledamöter Hans Stråberg (ordförande) Håkan Buskhe (vice ordförande) Mats Rahmström (vice ordförande) Hock Goh Geert Follens Susanna Schneeberger Rickard Gustafson Beth Ferreira Therese Friberg Richard Nilsson Niko Pakalén Totalt 10/11 (91%) 8/11 (73%) 1/11 (9%) 3/11 (27%) 1) Med större aktieägare avses ägare som kontrollerar 10% eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. 2 Styrelsen Styrelsens sammansättning och arvode Förutom de särskilt tillsatta ledamöterna och supp- leanterna ska, enligt SKFs bolagsordning, styrelsen bestå av lägst fem och högst tolv ledamöter utan suppleanter. Styrelseleda möterna väljs årligen på årsstämman för perioden till och med följande årsstämma. Valberedningen föreslår beslut till årsstämman om val- och ersättningsfrågor, inklusive förslag till styrelsens sammansättning och ersättning. Som framgår av valberedningens motiverade yttrande avseende den föreslagna styrelsens sammansättning och den föreslagna ersättningen till årsstämman 2025 har val beredningen tillämpat bestämmelserna i Koden som mångfalds policy. Målet med mångfalds- policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och för- hållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompe- tens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Inför årsstämman 2025 föreslogs samtliga sittande styrelseledamöter för omval eftersom de, enligt valberedningen, bedömts representera en bred kunskap och erforderlig mång- fald samt besitta gedigna erfarenheter såväl från de segment och marknader där SKF är verksamt som i digitaliserings- och hållbarhetsfrågor. För att stärka styrelsen ytterligare föreslog valberedningen även Mats Rahmström till ny styrelseledamot, baserat på hans erfarenhet av bland annat internationell industriverksamhet, hållbarhetsfrågor, separations- arbete och särnotering. Årsstämman 2025 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valbered- ningens förslag. AB SKFs årsstämma, som hölls våren 2025, valde elva styrelse ledamöter samt bland dem styrelsens ordförande. Därutöver har två styrelseleda möter och två suppleanter utsetts av de fackliga organisa tionerna vid SKF. Med undantag för verkställande direktören in går ingen av styrelsens ledamöter i bolagets ledning. Information om styrelsens sammansättning och ersättning, enligt beslut av årsstämman 2025, finns i Årsredovisningen 2025, not 23 i Noter till koncernens finansiella rapporter. Krav på oberoende Valberedningen är ansvarig för att ta oberoende i beaktande i sitt förslag till styrelse. Styrelsen har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende. Av tabellen nedan framgår styrelseledamöternas oberoende bedömt utifrån Koden i förhållande till bolaget och dess större aktieägare 1) . Styrelsens arbete Styrelsen höll sju möten under 2025. Styrelsens ledamöter deltog i mötena enligt uppgifter i tabellen på nästa sida. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för sitt interna arbete. Denna arbetsordning före skriver bland annat: • antal styrelsemöten och när dessa ska hållas, • frågor som normalt ska ingå i styrelsens dagordning, och • vilka externa revisionsrapporter som läggs fram för styrelsen. Styrelsen har också utfärdat skriftliga instruktioner gällande: • när och hur information som krävs för styrelsens utvärdering av bolagets och koncernens finansiella ställning ska sammanställas och rapporteras till styrelsen, och • fördelning av arbetsuppgifter mellan styrelsen och verkställande direktören. 21SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Frågor som styrelsen handlagt under 2025 om fattar bland annat implementation av SKFs strategi, marknads utsikter, den geopolitiska situationen, kassaflöde och investerings analys, finansiell och hållbarhetsrapportering, kapital struktur, förvärv och avyttringar av företag och den fortsatta imple- menteringen av den decentraliserade operativa modellen, inklusive väsentliga organisatoriska för- ändringar inom koncernen och ledningsfrågor som inkluderar separationen och förberedelser inför börsnotering av fordonsverksamheten. Styrelsen utvärderar löpande finansiella, miljö- mässiga, sociala och styrningsaspekter kring kon- cernens verksamhet och granskar specifika frågor gällande till exempel utsläpp av växthusgaser och efterlevnad av SKFs etiska riktlinjer. Varje ny styrelseledamot måste genomgå en introduktions kurs om SKF-koncernen och styrelsen be söker dessutom regelbundet olika SKF-enheter för att öka sin kunskap om SKF- koncernen. Arbete i styrelsens utskott Vissa strategiskt viktiga frågor för företaget har, genom styrelsens skriftliga arbetsordning och styrel- sens utskottsstadgar, tilldelats styrelseutskotten för att beredas och ge rekommendationer till styrelsen innan beslut fattas, till exempel i frågor som rör ersättning till VD och koncernchefen, principer för ersättning till koncernledningen, hållbarhetsstrategi och hantering av väsentliga hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter, samt finansiell och hållbarhets- rapportering och etik och regelefterlevnad. VD och koncernchefen stöds av koncernledningen och ämnesexperter vid förberedelse av material och rapporter till styrelsen i specifika frågor. 2.1 Personalutskottet AB SKFs styrelse har i enlighet med principerna i Koden tillsatt ett personalutskott som består av sty- relsens ordförande Hans Stråberg som ord förande, styrelsens vice ordförande Håkan Buskhe samt styrelse ledamöterna Susanna Schneeberger och Niko Pakalén. Personalutskottet övervakar personalrelaterade frågor inom SKF-koncernen såsom talanghantering, successionsplanering och medarbetarnas välbefin- nande, samt fungerar som ett ersättningsutskott som bereder styrelsens beslut i frågor om ersättnings- riktlinjer, ersättningar och andra anställningsvillkor för VD och koncernledningen, samt följer och utvär- derar program för rörliga ersättningar och bolagets tillämpning av principerna för ersättning som fast- Närvaro vid styrelse- och utskottsmöten Styrelseledamotens namn Närvaro styrelsemöten/totalt antal möten 1) Närvaro revisions- och hållbarhetsutskottets möten/ totalt antal möten 1) Närvaro personal- utskottets möten/ totalt antal möten 1) Närvaro utskottets för styrelse- arbete i SKFs fordons- verksamhetsbolag möten/ totalt antal möten 1) Hans Stråberg (ordförande) 7/7 6/6 (Ordförande) 3/3 — Håkan Buskhe (vice ordförande) 7/7 6/6 3/3 (Ordförande) 2/2 Mats Rahmström (vice ordförande) 5/5 — — — Hock Goh 7/7 — — 2/2 Geert Follens 7/7 6/6 — — Susanna Schneeberger 7/7 — 3/3 — Rickard Gustafson 7/7 6/6 3/3 2/2 Beth Ferreira 7/7 — — — Therese Friberg 7/7 — — 2/2 Richard Nilsson 7/7 (Ordförande) 6/6 — — Niko Pakalén 7/7 5/6 3/3 — Jonny Hilbert (arbetstagarrepresentant) 5/7 — — — Zarko Djurovic (arbetstagarrepresentant) 6/7 — — — Total närvaro för styrelseledamöter, % 96,7% 97,2% 100% 100% Thomas Eliasson (vice arbetstagarrepresentant) 2/7 — — — Steve Norrman (vice arbetstagarrepresentant) 1/7 — — — 1) Totalt antal möten visas för varje styrelseledamot, baserat på antalet styrelsemöten som hölls under den tid de var valda under året. ställts av årsstämman. Rikt linjer för ersättning ska till ställas styrelsen som ska lämna förslag på sådana ersättnings riktlinjer till årsstämman för godkännande minst vart fjärde år. Anställnings villkoren för verk- ställande direktören ska god kännas av styrelsen. Personalutskottet följer och utvärderar löpande SKF- koncernens ersättningspaket till koncern- ledningen. På bolagets hemsida lämnar styrelsen senast tre veckor före årsstämman, i enlighet med aktiebolagslagen och principerna i Koden, en ersättnings rapport, bilagd denna årsredovisning på sidorna 156–162. Personalutskottet har under 2025 sammanträtt tre gånger. Utskottsledamöterna har varit närvarande vid mötena enligt tabellen nedan. 2.2 Revisions- och hållbarhetsutskottet AB SKFs styrelse har i enlighet med principerna i aktiebolags lagen och Koden tillsatt ett revisions- och hållbarhetsutskott. Revisions- och hållbarhets- utskottet består av styrelseleda moten Richard Nilsson som ordförande, styrelsens ordförande Hans Stråberg, styrelsens vice ordförande Håkan Buskhe, samt styrelse ledamöterna Geert Follens och Niko Pakalén. Revisions- och hållbarhetsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor- teringen samt den finansiella revisionen och gransk- ningen av hållbarhets rapporteringen inom SKF- koncernen, övervakar effektiviteten i koncernens kontroller för efterlevnad av lagar och förordningar, 22SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER och granskar koncernens hållbarhets position och informationssäkerhet. Revisions- och hållbarhetsutskottet har under 2025 sammanträtt sex gånger. Utskottsledamöterna har varit när varande vid mötena enligt tabellen på före- gående sida. 2.3 Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverksamhetsbolag Som en förberedelse för den planerade separatio- nen och särnoteringen av SKFs fordonsverksamhet tillsatte AB SKFs styrelse ett särskilt utskott för styrelsearbete i SKFs fordonsverksamhetsbolag. Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverk- samhetsbolag består av styrelsens vice ord förande Håkan Buskhe som ordförande samt styrelseleda- möterna Hock Goh och Therese Friberg. Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonsverk- samhetsbolag leder, för AB SKFs räkning, skapandet av en ny styrelse för SKFs fordons verksamhetsbolag, inklusive styrelsens arbets struktur, styrdokument och inrättandet av dess utskott, allt i förberedelse inför den planerade noteringen av fordonsverksamheten på Nasdaq Stockholm, i enlighet med vad som tidigare kommunicerats. Utskottet för styrelsearbete i SKFs fordonverksam- hetsbolag har under 2025 sammanträtt två gånger. Utskottsledamöterna har varit närvarande vid mötena enligt tabellen på föregående sida. Utvärdering Styrelseledamöterna utvärderar årligen representa- tionen av relevanta kompetenser bland styrelse- medlemmarna såväl som kvaliteten på styrelsens arbete genom en självutvärdering och efterföljande intervjuer. Resultatet sammanställs i en utvärderings- rapport som därefter presenteras och diskuteras på ett styrelsemöte. Valberedningen har tagit del av resultatet av ut värderingen. 3 VD och koncernchef Styrelsen har delegerat den löpande förvalt- ningen av AB SKF och SKF-koncernens verksamhet till VD och koncernchefen, inklusive behörighet att ta beslut och styra över frågor som inte ute slutande ska behandlas av styrelsen. Det är VD och koncernchefens ansvar att imple- mentera och säkerställa att SKFs syfte, strategi, långsiktiga finansiella och operativa mål fastställda av styrelsen genomförs samt att effektiv styrning och kontroll bibehålls. VD och koncernchefen är även ansvarig för att för- bereda och tillhandahålla material till styrelsen inför styrelsemöten samt att hålla styrelsen uppdaterad angående SKFs finansiella postion, utveckling, risker och möjligheter. VD och koncernchefens roll, ansvarsområden och behörigheter finns beskrivet mer detaljerat i VD- instruktionen som varje år antas av styrelsen. Mer information om SKFs VD och koncernchef finns på sidan 27 i årsredovisningen. 4 Bolagets revisor Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets årsredovisning inklusive SKFs finansiella rapportering och hållbarhets- rapportering, rapporterings processer samt styrel- sens och verkställande direk törens förvaltning. SKFs bolagsordning anger att revisorn utses av årsstämman varje år. AB SKFs årsstämma 2025 beslutade att välja Deloitte AB (Deloitte) som revisor till och med årsstämman 2026. Hans Warén är huvudansvarig revisor. Hans Warén har många års erfarenhet som revisor i ett antal andra noterade bolag och är för när varande huvudansvarig för revisionen i Industri värden, Möln- lycke Healthcare och Atrium Ljungberg. Revisorn ska, enligt årsstämmans beslut, ersättas för utfört arbete, enligt godkänd räkning. SKF har en process där samtliga uppdrag som avses utföras av de valda revisorerna utvärderas mot oberoende- reglerna och godkänns eller i före kommande fall avstyrks av revisions- och hållbarhetsutskottet. Deloitte har en motsvarande process och avger dessutom varje år en skriftlig försäkran till revisions- och hållbarhetsutskottet att revisions bolaget är oberoende i för hållandet till SKF. Deloitte har under 2025 haft andra uppdrag ut över revisions uppdraget. Dessa uppdrag har främst av - sett skatte- och hållbarhetsfrågor samt förberedelser inför börsnoteringen av fordonsverksamheten. Det sammanlagda arvodet för Deloittes tjänster utöver revision har under 2025 uppgått till 6 mi ljoner kronor. Finansiell och hållbarhetsrapportering Styrelsen ansvarar för att dokumentera hur kvaliteten i bolagets finansiella rapportering och hållbarhets rapportering säkerställs och hur bolaget kommu nicerar med bolagets revisor. Revisions- och hållbarhetsutskottet bistår styrelsen genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering och hållbarhets- rapportering. Det görs bland annat genom att revisions- och hållbarhetsutskottet granskar den finansiella och hållbarhetsinformationen och bolagets interna finansiella kontroller. Styrelsen har sammanträffat med bolagets revisor en gång under 2025 och har tagit del av revisionen och dess resultat. Vidare har revisions- och hållbarhetsutskottet, inom ramen för sitt arbete med att bland annat granska omfattningen av och utvärdera de externa revisorernas arbete, träffat revisorerna i samband med sex revisions- och håll- barhetsutskottsmöten. Här utöver har r evisorerna till- ställt både styrelsen och revisions- och hållbarhets- utskottet skriftlig information om bland annat revisionens planering och genomförande samt bedömning av bolagets risk situation. 23SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Styrelsen Uppdrag och aktieinnehav som redovisas nedan avser förhållandena per den 31 december 2025. Hans Stråberg Ordförande Styrelseledamot sedan 2018 Född 1957 Utbildning Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige. Arbetslivserfarenhet VD och koncernchef för Electrolux AB 2002–2010. Flera ledande befattningar inom Electrolux -koncernen i Sverige och USA sedan 1983. Tidigare EU Co-Chair Trans- Atlantic Business Dialogue. Uppdrag Styrelseordförande i Atlas Copco AB, Roxtec AB och Anocca AB. Styrelse- ledamot i Investor AB. Ledamot i Kung- liga Ingenjörsvetenskaps akademien. Aktieinnehav 1) 73 000 SKF B-aktier och 4 786 syntetiska SKF B-aktier. Håkan Buskhe Vice ordförande Styrelseledamot sedan 2020 Född 1963 Utbildning Civilingenjör, teknologie licentiat, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige. Arbetslivserfarenhet VD för FAM AB, ägt av Wallenberg Invest- ments AB. VD för Saab AB 2010–2019. VD för E.ON Nordic AB 2008–2010. Uppdrag Styrelseordförande i IPCO AB och SKF Automotive. Vice styrelse ordförande i Stora Enso Oyj. Styrelseledamot i FAM AB, The Grand Group, Navigare Ventures AB, Försvarshögskolan, Industrikraft AB, FAM Invest AB och Verkan AB. Aktieinnehav 1) 5 000 SKF B-aktier och 2 397 syntetiska SKF B-aktier. Mats Rahmström Vice ordförande Styrelseledamot sedan 2025 Född 1965 Utbildning Master of Business Administration, Henley Management College, Henley-on-Thames, Storbritannien. Marketing and Economics, IHM Business School, Stockholm, Sverige. Arbetslivserfarenhet Flertalet ledande befattningar inom Atlas Copco, inklusive verkställande direktör 2017–2024, Senior Executive Vice President Industrial Technique 2008–2017, President General Industry 2006–2008 och flera General Manager-roller 1998–2006. Uppdrag Styrelseordförande i Piab Group. Styrelseledamot i Investor AB, ABB Ltd, R12 Distribution AB, Qvantum Industries AB och Rahmström Invest. Aktieinnehav 1) 24 500 SKF B-aktier och 2 397 syntetiska SKF B-aktier. Hock Goh Styrelseledamot sedan 2014 Född 1955 Utbildning Kandidatexamen (honours) i maskin- teknik Monash University, Melbourne, Australien. Advanced Management Program vid INSEAD, Fontainebleau, Frankrike. Arbetslivserfarenhet Operating Partner i Baird Capital Partners Asia 2005–2012. Flertalet ledande befattningar inom Schlum- berger Limited 1995–2005, VD för Network and Infrastructure Solutions division i London, VD för Asien och vice VD och General Manager för Kina. Uppdrag Styrelseledamot i SKF Automotive. Aktieinnehav 1) 1 000 SKF B-aktier och 1 566 syntetiska SKF B-aktier. Geert Follens Styrelseledamot sedan 2019 Född 1959 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektromekanik och en högre examen i företags ekonomi från universitetet i Leuven, Leuven, Belgien. Arbetslivserfarenhet Pensionerad chef för affärsområdet Vakuumteknik på Atlas Copco AB. Fler- talet ledande positioner inom Atlas Copco-koncernen i Sverige, Belgien och Stor britannien sedan 1995, inklusive chef för Atlas Copco Technique customer center, Portable Energy Division och Industrial Air. Uppdrag Styrelseledamot i AB Electrolux. Förvaltare i Cooperative Health Community. Aktieinnehav 1) 1 500 SKF B-aktier och 1 566 syntetiska SKF B-aktier. Susanna Schneeberger Styrelseledamot sedan 2020 Född 1973 Utbildning Civilekonom i internationell ekonomi och Master of Business Administration, Lunds universitet, Lund, Sverige. Arbetslivserfarenhet Senior advisor och flera ledande befatt- ningar däribland som Chief Digital Officer och medlem i koncern ledningen för KION- gruppen 2018–2020. VD för Demag Cranes & Components 2015– 2018. Flera olika positioner inom Trelleborg- gruppen 2007–2014. Uppdrag Styrelseordförande i Yunex GmbH. Styrelse ledamot i Modulaire Group och Sandvik AB. Aktieinnehav 1) 1 000 SKF B-aktier och 1 566 syntetiska SKF B-aktier. 1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående” vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga. 24SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Rickard Gustafson VD och koncernchef Anställd sedan 2021 Styrelseledamot sedan 2021 Född 1964 Utbildning Civilingenjörsexamen, Linköpings univer sitet, Linköping, Sverige. Arbetslivserfarenhet VD och koncern chef för SAS-koncernen 2011–2021. VD för försäkringsbolaget Codan/Trygg-Hansa. Ett flertal befatt- ningar inom General Electric. Uppdrag Styrelseledamot i Telia Company och Svenskt Näringsliv. Aktieinnehav 1) 30 037 SKF B-aktier Beth Ferreira Styrelseledamot sedan 2023 Född 1973 Utbildning Filosofie kandidatexamen i inter- nationella studier, Emory University, Atlanta, USA. Arbetslivserfarenhet President, Diversified Industrials på DuPont de Nemours från 2025. VD för Life Technology och divisionschef för Precision Engineering på IMI plc 2020– 2025. Ledande befattningar inom global industriverksamhet på Illinois Tool Works 2014–2020 och Belden 2008–2014. Kommersiellt ledarskap på Ingersoll Rand 1997–2008. Aktieinnehav 1) 2 500 SKF B-aktier och 1 566 syntetiska SKF B-aktier Therese Friberg Styrelseledamot sedan 2023 Född 1975 Utbildning Civilekonom, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige. Arbetslivserfarenhet Ekonomi- och finansdirektör på Electrolux. Flera ledande befattningar inom Electrolux sedan 1999, såsom CFO för Vitvaror EMEA och chefs- controller och controller för affärs- området Hemmiljö och småapparater. Uppdrag Styrelseledamot i SKF Automotive. Aktieinnehav 1) 1 566 syntetiska SKF B-aktier Richard Nilsson Styrelseledamot sedan 2023 Född 1970 Utbildning Civilekonom, Lunds universitet, Lund, Sverige. Arbetslivserfarenhet Investment Director på FAM AB. Anställd på FAM sedan 2008. Aktieanalytiker på SEB Enskilda 2000–2008, Alfred Berg 1995–2000 och Handels banken 1994–1995. Uppdrag Styrelseledamot i Stora Enso Oyj, IPCO Holding AB med koncernbolag, GROPYUS AG, Cinder Invest AB och TBox Sweden AB. Aktieinnehav 1) 15 000 SKF B-aktier och 1 566 syntetiska SKF B-aktier Niko Pakalén Styrelseledamot sedan 2023 Född 1986 Utbildning Civilekonom, Helsingfors handels- högskola (idag Aalto University). Helsingfors, Finland. Arbetslivserfarenhet Partner i Cevian Capital sedan 2017. Ett antal ledande befattningar inom Cevian Capital 2011–2016. Associate på Danske Bank Corporate Finance 2009–2011. Uppdrag Styrelseordförande i insamlings- stiftelsen Human Practice Foundation Sverige. Styrelse ledamot i Metso Corporation. Aktieinnehav 1) 1 566 syntetiska SKF B-aktier 1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående” vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga. 25SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Arbetstagarrepresentanter Jonny Hilbert Anställd sedan 2005 Styrelseledamot sedan 2015 Född 1981 Utbildning och arbetslivserfarenhet Anställd i SKF-koncernen sedan 2005. Uppdrag Ordförande i Unionen vid SKF i Göteborg, Sverige. Aktieinnehav 1) — Zarko Djurovic Anställd sedan 2006 Styrelseledamot sedan 2015 Född 1977 Utbildning och arbetslivserfarenhet Anställd i SKF-koncernen sedan 2006. Uppdrag Ordförande i Verkstads klubben vid SKF i Göteborg, Sverige. Aktieinnehav 1) — Thomas Eliasson Anställd sedan 1984 Styrelsesuppleant sedan 2021 Född 1965 Utbildning och arbetslivserfarenhet Anställd i SKF-koncernen sedan 1984. Uppdrag Huvudarbetsmiljöombud och styrelse ledamot i Unionen vid SKF i Göteborg, Sverige. Aktieinnehav 1) — Steve Norrman Anställd sedan 1994 Styrelsesuppleant sedan 2021 Född 1965 Utbildning och arbetslivserfarenhet Anställd i SKF-koncernen sedan 1994. Uppdrag Vice ordförande och huvudskydds- ombud i Verkstads klubben vid SKF i Göteborg, Sverige. Aktieinnehav 1) — 1) Informationen rörande aktieinnehav är relaterad till eget och/eller närståendes aktieinnehav. SKF har valt att tillämpa följande definition av ”närstående” vid beräkning av aktieinnehav: nära anhörig och juridiska personer inrättade till förmån för styrelseledamoten eller hans/hennes nära anhöriga. 26SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernledningen Uppdrag och aktieinnehav som redovisas nedan avser förhållandena per den 31 december 2025. Rickard Gustafson VD och koncernchef Anställd sedan 2021 Född 1964 Utbildning Civilingenjörsexamen, Linköpings univer sitet, Linköping, Sverige. Arbetslivserfarenhet VD och koncernchef för SAS- koncernen 2011–2021. VD för Codan/Trygg Hansa. Flertal befattningar inom General Electric. Uppdrag Styrelseledamot i Telia Company och Svenskt Näringsliv. Aktieinnehav 30 037 SKF B-aktier Manish Bhatnagar President Industrial Region Americas & Australia Anställd sedan 2018 Född 1969 Utbildning Master of Business Administration från Indian Institute of Management Calcutta, Kolkata, Indien. B.E. in Electronics Engineering, Birla Institute of Techno- logy & Science, Pilani, Indien. Arbetslivserfarenhet President Industrial Region India and Southeast Asia hos SKF. Ledande befattningar hos General Electric och Danaher. Aktieinnehav 7 459 SKF B-aktier David Johansson President Industrial Region Europe & Africa Anställd sedan 2005 Född 1980 Utbildning Civilingenjörsexamen i Industrial Marketing, Electrial Engineering, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige. Arbetslivserfarenhet President Automotive, Director Global Railway and China Mobility business, Director China Automotive, Aerospace and Railway business samt flera andra befattningar inom SKF. Aktieinnehav 6 946 SKF B-aktier Henry Wang President Industrial Region China & Northeast Asia Anställd sedan 2022 och 1997–2019 Född 1968 Utbildning Master of Business Administration, University of Calgary, Calgary, Kanada. Bachelor of Engineering, Shanghai Jiao Tong University, Shanghai, Kina. Arbetslivserfarenhet President of Alstoms verksamhet i Kina. VD för KUKA i Kina. Head of SKF Indu- strial Sales i Kina samt flera andra befattningar inom SKF. Aktieinnehav — Mukund Vasudevan President Industrial Region India, Southeast Asia & Middle East Anställd sedan 2024 Född 1969 Utbildning Master of Business Administration, University of Chicago, Booth School of Business, Chicago, USA. Bachelor of Technology, Indian Institute of Tech- nology, Mumbai, Indien. Arbetslivserfarenhet Managing Director för Moglix. Mana- ging Director för Ecolab-South Asia. Vice President för Pentair-India. Engagement Manager vid McKinsey & Company. Aktieinnehav — Kerstin Enochsson President Automotive Anställd sedan 2023 Född 1975 Utbildning Master’s Degree in Law, Freie Universität, Berlin, Tyskland. Master of Business Administration, ESCP-EAP European School of Management, Paris, Frankrike. Arbetslivserfarenhet Head of Procurement and Supply Chain och Vice President Corporate Strategy & Project Office hos Volvo Car Group. Global Director Parts hos Volvo Con- struction Equipment samt flera andra seniora befattningar. Uppdrag Styrelseledamot i SSAB. Aktieinnehav — 27SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Joakim Landholm Senior Vice President Commercial & Operations Development Anställd sedan 2022 Född 1969 Utbildning Master of Science, Stockholm School of Economics, Stockholm, Sverige. Arbetslivserfarenhet VD för Hector Rail. Chief Commercial Officer hos SAS. Seniora befattningar vid Codan/Trygg Hansa och GE Capital. Uppdrag Styrelseledamot i Sdiptech AB Aktieinnehav 6 774 SKF B-aktier Annika Ölme Chief Technology Officer and Senior Vice President Group Technology Development Anställd sedan 2022 och 2002–2017 Född 1973 Utbildning Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige. Master of Business Administration, Waikato University, Hamilton, Nya Zeeland. Arbetslivserfarenhet CTO and Head of Engineering på SAAB Radar Solutions, Managing Director på Arcam, dotterbolag till General Electric och ett flertal andra befattningar inom SKF. Uppdrag Styrelseordförande i Jacob Wallenbergs Stiftelse. Styrelseledamot i Grundfors Holding. Aktieinnehav 45 SKF B-aktier Hans Landin President Specialized Industrial Solutions Anställd sedan 2023 Född 1972 Utbildning Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige. Arbetslivserfarenhet Group Vice President and Officer samt flera andra ledande befattningar hos The Timken Company. Uppdrag Styrelseledamot i Beijer Alma AB. Aktieinnehav 600 SKF B-aktier Susanne Larsson Chief Financial & Sustainability Officer and Senior Vice President Group Finance & Sustainability Anställd sedan 2025 och 1991–2015 Född 1968 Utbildning Master of Science in Business and Economics, Karlstads universitet, Karlstad, Sverige. Arbetslivserfarenhet Group CFO & EVP IT, Digital Enablement, Global Business Services, Indirect pro- curement på Mölnlycke Healthcare. Group CFO, inklusive strategy office, IT och Legal på Gunnebo Securities. Ett flertal andra ledande befattningar inom SKF inom finans och strategisk förändringsledning. Uppdrag Styrelseledamot i Ambu A/S och ledamot i Handelshögskolans råd, Göteborgs Universitet. Aktieinnehav 5 300 SKF B-aktier Mathias Lyon General Counsel and Senior Vice President Group Legal & Compliance Anställd sedan 2012 Född 1975 Utbildning Juristexamen, Lunds universitet, Lund, Sverige. Arbetslivserfarenhet SKF Deputy General Counsel och flera andra befattningar hos Volvo, Astra- Zeneca, Mannheimer Swartling och Rosengrens. Aktieinnehav 10 889 SKF B-aktier Ann-Sofie Zaks Senior Vice President Group People Experience & Communication Anställd sedan 2001 Född 1976 Utbildning Kandidatexamen i inno vations teknik med inriktning beteendevetenskap från Mälardalens Högskola, Västerås, Sverige. Arbetslivserfarenhet HR Director & People Trans formation Leader, HR Business Partner & Com- petens Development och flera andra befattningar inom SKF. Uppdrag Styrelseledamot i Näringslivets Internationella Råd (NIR). Aktieinnehav 14 688 SKF B-aktier Förändringar i koncernledningen under 2025 Thomas Fröst, President Independent & Emerging Business lämnade koncern ledningen den 24 september. 28SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 5 Risk- och internkontroll SKF använder det etablerade ramverket utvecklat av the Committee of Sponsoring Organiza- tions of the Treadway Com mission (COSO) som bas. SKF har implementerat kraven under ramverket som en koncernstandard, SKF Internal Control Standard (SICS) tillämplig för alla koncernbolag. SKF har genom policy-dokument, instruktioner och organisa- tionsstruktur dokumenterat uppdelningen av ansvar inom hela SKF-organisationen. Detta reflekteras i att policyer och instruktioner, när så är tillämpligt, är baserade på internationellt accepterade stan- darder och/eller bästa arbetssätt. Policydokument och instruktioner ut värderas av ansvariga grupp- funktioner baserat på behovet att justera på grund av ändrade krav och lagstiftning. SKF är ett processorienterat bolag och har inte- grerat risk bedömningen med affärsprocesserna, till exempel affärsplanering. Inom området kontroll- strukturer har SKF dokumenterat alla kritiska finan- siella processer och kontroller för moder bolaget och dotterföretag. Dokumentationsstandarden kräver att relevanta kontroller i affärsprocesserna enligt definitioner i SICS beskrivs och genomförs. När brister i de indi- viduella kontrollerna identi fieras utformas åtgärds- planer för att stänga kontrollbristerna. Ett urval av definierade kontroll aktiviteter testas årligen. SKF har ett risk baserat förhållningssätt till kontroller, kontrolltester och aktiviteter för att stänga kontroll- brister. Under 2025 har självskattning och kontroll- test aktiviter utförts i affärsprocesserna i de olika regionerna, inklusive inom mindre enheter som inte täcks av extern revision. SKF har informations- och kommunikations system och processer i syfte att säkerställa en komplett och korrekt finansiell rappor tering. Redovisnings- och rapporteringsinstruktioner uppdateras vid behov. Dessa instruktioner har gjorts tillgängliga för alla berörda anställda samt kompletterats med utbild- ning. Uppdateringar av redovisnings- och rappor- teringsinstruktionerna kommuniceras kontinuerligt. Detaljerad dokumentation av finansiella processer och kontroller lagras centralt och/eller lokalt. Detta möjliggör en tillgänglighet till individuell kontroll- dokumentation och god möjlighet till analysarbete av utfall från genomförd granskning avseende den finansiella rapporteringen. SKF har en intern kontrollfunktion vars huvud- sakliga ansvar är att supportera affärs funktionerna i implementering och upprätthållande av god intern- kontroll samt att utföra kontrolltestning för att ut - värdera upp fyllnad av regelverket och identifiera kontroll svagheter. Den interna revisions funktionen genomför över gripande risk orienterade revisioner inom prioriterade områden. Internrevisionsfunktionen och de interna kontrollfunktionerna rapporterar till koncernens Group Chief Accountant som regel- bundet tillhandahåller rapporter till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Styrelsen erhåller regelbundna finansiella rapporter och koncernens finansiella ställning och utveckling diskuteras på varje styrelsemöte. Styrelsens revisions- och håll- barhetsutskott granskar alla kvartals- och årsbokslut samt hållbarhets rapporter innan dessa publiceras externt. Göteborg den 2 mars 2026 Styrelsen © 2013 Internal ControlIntegrated Framework Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Med ensamrätt. Används med tillåtelse. Operations Control Environment Risk Assessment Control Activities Information & Communications Monitoring activities Entity Level Division Operating Unit Function Reporting Compliance 29SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagstämman i AB SKF (publ), org.nr 556007-3495 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrnings- rapporten för räkenskapsåret 2025-01-01–2025-12-31 på sidorna 19–29 och för att den är upprättad i enlig- het med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrnings- rapporten. Detta innebär att vår granskning av bolags- styrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Inter national Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upp- lysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års - redovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Göteborg den 6 mars 2026 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor 30SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER HållbarHets- rapport ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Grund för utarbetandet ......................................................................... 32 Bolagsstyrning ................................................................................................. 32 Strategi ................................................................................................................ 34 Konsekvenser, risker och möjligheter .................................. 39 MILJÖ Upplysningar om EU-taxonomin ................................................. 41 Klimatförändringar ..................................................................................... 45 Resursanvändning och cirkulär ekonomi ......................... 63 SOCIALT ANSVAR Den egna arbetskraften ........................................................................ 69 Arbetstagare i värdekedjan ............................................................... 81 BOLAGSSTYRNING Ansvarsfullt företagande ..................................................................... 86 BILAGA Förklaring om tillbörlig aktsamhet ........................................... 92 Upplysningskrav ............................................................................................ 93 Innehållsförteckning ................................................................................ 95 31SKF ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Allmänna upplysningar BolagsstyrningGrund för utarbetandet BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten SKF har upprättat denna hållbarhetsrapport på konsoli- derad basis och i enlighet med europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Omfattningen av konsoli- deringen är densamma som för företagets finansiella rapporter. Hållbarhetsrapporten omfattar SKF-koncernens värdekedja som åskådliggörs under SBM-1, inklusive SKFs egen verksamhet och de viktigaste delarna av företagets värdekedja uppströms och nedströms med avseende på konsekvenser, risker och möjligheter. All data och informa- tion som rapporteras i avsnitten om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning har bedömts som väsentlig i SKFs dubbla väsentlighetsbedömning (DMA). Resultatet från SKFs DMA redovisas under SBM-3. Ingen relevant infor- mation har uteslutits på grund av skäl som rör sekretess- belagda eller känsliga uppgifter och immateriella rättigheter. Hållbarhetsrapporten har genomgått en översiktlig granskning av SKFs revisorer enligt RevR19. Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets- rapporten för mer information. GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller Modell för hållbarhetsstyrning [GOV-1_22, G1 GOV-1_5a] Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på SKF består av styrelsen och VD. Styrelsen har det slutgiltiga ansvaret för koncernens organisation och förvaltningen av kon- cernens angelägenheter samt definierar och övervakar löpande tillsammans med VD och koncernchef och koncern- ledningen SKFs syfte, strategi, drivkrafter och värderingar. Styrelsen utvärderar också kontinuerligt aspekter av SKF- koncernens resultat som rör ekonomi, miljö, samhälls- ansvar och styrning. SKFs styrelse har tillsatt ett revisions- och hållbarhets- utskott för att säkerställa ett ökat fokus på hållbarhets- frågor, däribland övervakning av effekter, risker och möjligheter. Revisions- och hållbarhetsutskottets ansvars- områden framgår av revisions- och hållbarhetsutskottets instruktioner. Dessa ansvarsområden omfattar främst att övervaka koncernens finansiella rapportering och håll barhetsrapportering samt processerna för finansiell revision och granskning av hållbarhetsrapporteringen, att övervaka att koncernens kontrollmekanismer för efter- levnad av lagar och regler är adekvata samt att granska koncernens hållbarhetsarbete och informationssäkerhet. Revisions- och hållbarhetsutskottet sammanträdde sex gånger under 2025. Styrelsen har också inrättat ett personalutskott som ska övervaka personalrelaterade frågor såsom talangutveckling, successionsplanering BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter SKF har tillämpat tidshorisonterna i enlighet med ESRS: • Kort sikt innebär upp till ett år. • Medellång sikt innebär ett till fem år. • Lång sikt innebär mer än fem år. Indirekta data relaterade till SKFs värdekedja, till exempel scope 3-utsläpp, har en högre osäkerhetsgrad än data från egen verksamhet. Metoder, uppskattningar och osäkerhet kring resultatet behandlas i redovisningsprinciperna för mätetal i relevanta avsnitt av hållbarhetsrapporten. Det har skett förändringar i rapporteringen av köns- fördel ning för egen arbetskraft och scope 3-utsläpp kategori 1 och kategori 4. För mer information, se av - snitten S1 och E1. Hållbarhetsrapporten innehåller ingen information som härrör från annan lagstiftning eller allmänt vedertagna standarder och ramverk för hållbarhetsrapporter. Följande information har införlivats genom hänvisning: • GOV-3 Godkännande och uppdateringar av incitaments- program – Not 23 i finansiella rapporter. • SBM-1 Omsättning – Not 2 i finansiella rapporter. • SBM-1 Medarbetare i geografiska regioner – Not 23 i finansiella rapporter. och medarbetarnas välbefinnande. Personalutskottet förbereder styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättning, faktisk ersättning och andra anställnings- villkor för ledningen samt övervakar och utvärderar pro- gram för rörlig ersättning och tillämpningen av riktlinjerna för ersättning. Koncernens VD, som också är koncernchef, utses av styrelsen och sköter den löpande förvaltningen av kon- cernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer och an vis- ningar. Till sitt förfogande har VDn en koncernledning. VDns och koncernchefens ansvar är att implementera och säkerställa att SKFs strategi och syfte, samt de lång- siktiga finansiella och operativa mål som har fastställts av styrelsen, genomförs och att effektiv styrning och kontroll upprätthålls. VDn och koncernchefen är även ansvarig för att för bereda och tillhandahålla material till styrelsen inför styrelsemöten samt att hålla styrelsen uppdaterad angående SKFs finansiella position, utveckling, risker och möjligheter. Här ingår att informera styrelsen om ny utveck- ling, krav och regler som rör hållbarhet och etik samt hur SKF arbetar för hållbar utveckling utifrån SKFs etiska rikt- linjer och SKF Care, vilka beskrivs under SBM-3. VDns och koncern chefens roll, ansvarsområden och behörig- heter finns beskrivet mer detaljerat i den VD-instruktion som varje år antas av styrelsen. SKF har en styrgrupp för hållbarhet bestående av VD, Chief Financial & Sustainability Officer, Chief Tech nology Officer, Senior Vice President People Experience & Commu- nication, General Counsel och Director Group Sustain ability. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 32 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Bolagsstyrning, forts. GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter fastställ- des genom en DMA, som beskrivs närmare under SBM-3 och IRO -1. Styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott får årliga uppdateringar om väsentliga hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter som underlag för strategiarbetet och koncernens ambition att skapa lång- siktigt värde för intressenterna och planeten. Hållbarhets- risker ingår Enterprise Risk Management-processen (ERM). Baserat på väsentliga konsekvenser, risker och möjlig- heter samt annan strategisk återkoppling drev koncernen under 2025 det strategiska programmet för klimat- omställning. Koncernen har också behållit sitt starka fokus på målet om nollvisionen för olyckor och andra initiativ som rör medarbetare och sociala konsekvenser, såsom mångfald, rättvisa och inkludering samt lika och adekvat ersättning, vilket omfattar levnadslöner. Kon- cernen har fortsatt att arbeta med programmet för regel- efterlevnad med särskilt fokus på mänskliga rättigheter, exportkontroll, informationssäkerhet och integritet, rätt- vis konkurrens och antikorruption samt visselblåsning. Medlemmar av koncernledningen och relevanta funktions- ansvariga deltar aktivt i programstyrningen. Status- uppdateringar delges programmens styrgrupper samt styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. För mer information om hur väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samverkar med strategi och affärsmodeller, se SBM-1 och SBM-3. Följande frågor hanterades av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott samt personal- utskott under 2025: • Klimatomställning, inklusive åtgärder för att fasa ut fossila bränslen fram till 2030, klimatanpassning och SKFs deltagande i COP30. • Aspekter av cirkulär ekonomi, såsom produktdesign, användning av sekundära råvaror, avfall och rekonditionering. • Företagskultur, korruption och mutor, efterlevnad av sanktioner, visselblåsning, medvetenhet om och för- troende för visselblåsningsprocessen, riskhantering från tredje part samt en uppdaterad intern styrnings- modell och företags policyer. Styrgruppen för hållbarhet övervakar nya håll barhets- åtgärder, mål, händelser och förväntningar för att främja en proaktiv och ledande hållbarhetsstrategi. SKFs hållbarhetsarbete leds operativt av Chief Sus tain- ability Officer som rapporterar direkt till VD och ingår i SKFs koncernledning. Director Group Sustainability ansvarar för att alla relevanta aspekter av hållbarhet hanteras och integreras i samtliga av SKF-koncernens verksamheter och aktiviteter på det sätt som anges i antagna policydokument, strategier och mål kopplade till SKFs övergripande hållbarhetsarbete. Dessa i sin tur driver och stöder integreringen av hållbarhet i affärer, processer, verksamheter och stabsfunktioner. Dessutom driver koncernfunktionerna och utskotten utvecklingen inom sina respektive områden. Ansvaret för hållbarhetsarbetet ligger på företagets linje- organisation och ska genomföras enligt den strategiska inriktningen, affärsplanen och det ansvar som har fast- ställts inom SKF-koncernen. Implementeringen av håll- barhetsinitiativ i linjeorganisationen sköts av varje affärs- område, deras affärsenheter eller av landsorganisationer. Information om kontroller och rutiner som tillämpas för att hantera konsekvenser, risker och möjligheter finns under GOV-5. Styrelsens sammansättning och expertis [GOV-1_21; 23, G1 GOV-1_5b] SKFs styrelse har en bred geografisk erfarenhet, vilket åter- speglar SKFs globala närvaro. Flera styrelseledamöter har erfarenhet av industriellt ledarskap inom sektorer som energi, tillverkning, skogsbruk och flyg, där fokus ligger på klimat, cirkularitet, samhällsfrågor och ansvarsfullt före- tagande. Styrelsen har tillgång till expertfunktioner inom ESG och hålls regelbundet uppdaterad om hållbarhets- frågor, inklusive väsentliga konsekvenser, risker och möjlig- heter, via forum som revisions- och hållbarhetsutskottet. För mer information om frågor som behandlats av revisions- och hållbarhetsutskottet under 2025, se GOV-2. SKF har 13 ordinarie styrelseledamöter, varav en är verk- ställande ledamot och två är arbetstagarrepresentanter. Styrelsens könsfördelning är 23% kvinnor, och 58% av de icke-verkställande styrelseledamöterna är oberoende. Nyckeltalet inkluderar arbetstagarrepresentanter i styrelsen och avviker därför från Bolagsstyrningsrapporten. • Mångfald, rättvisa och inkludering, lika och adekvat ersättning, inklusive levnadslöner och lönetransparens, kompetensdrivna personalprocesser och medarbetarnas välbefinnande. • Ansvarsfullt företagande och kommersialisering av hållbarhet. GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Inom ramen för SKFs hållbarhetsarbete har hållbarhets- relaterade prestationer integrerats i incitamentsprogrammen för koncernens långsiktiga och kortsiktiga rörliga löne- program. Incitamentsprogrammen sammanlänkar delta- garnas och aktieägarnas intressen och stärker därmed SKFs förmåga att attrahera och behålla de främsta talang- erna och bidrar till affärsstrategin, långsiktiga intressen och hållbarhet, inklusive klimatet. Information om god- kännande och uppdateringar av incitamentsprogram finns i Not 23 i de finansiella rapporterna. Det långsiktiga incitamentsprogrammet, även kallat SKFs prestationsbaserade aktieprogram, omfattar ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen, inklu- sive koncernledningen och VD, med möjlighet till veder- lagsfri tilldelning av SKF B-aktier, dock med förbehåll för lokala skatteregler. Tilldelningen av aktier ska vara rela- terad till graden av uppfyllnad av det mål för Total Value Added (TVA) som styrelsen fastställt, och till hållbarhets- målet som är kopplat till SKFs betyg i CDPs klimatföränd- ringsutvärdering. Uppfyllnad av TVA-målet är viktat till 80% och hållbarhetsmålet är viktat till 20%. CDP-betyget är ett välkänt och enkelt jämförbart mått på framsteg i klimat- arbetet, vilket är ett transparent och objektivt sätt att jäm- föra SKFs framsteg med andra företag. CDP-betyget täcker alla aspekter av SKFs strategi för klimatförändringar och innebär att varje funktion inom SKF kan bidra till hållbarhets- målen, vilket stärker koncernens åtagande för att begränsa klimatförändringarna. CDP-betyget som fastställs av en utomstående part är en dynamisk bedömning där ribban höjs varje år för att spegla intressenternas ökande förvänt- ningar, vilket kräver kontinuerliga för bättringar för att uppnå goda resultat. SKF-medarbetare, inklusive arbetstagarrepresentanter i styrelsen, kan vara berättigade till det kortsiktiga rörliga löneprogrammet, vilket erbjuder en bonus baserad på lön. Lokala förhållanden avgör vilka anställda som är berättigade att delta i programmet. Bonusen har en klimat relaterad komponent som utgör 10% av det totala beloppet och är kopplad till SKFs mål för minskade koldioxidutsläpp fram till 2030. Full utbetalning av dessa 10% sker om målet upp- nås eller överträffas. Om målet inte uppnås utgår ingen betalning av dessa 10%. Styrelseledamöter, med undantag för VDn och arbets- tagarrepresentanterna, har inga incitamentsprogram relaterade till hållbarhet. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Datapunkterna beskrivs i bilaga ”Förklaring om tillbörlig aktsamhet” till SKFs förvaltningsberättelse. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering För att möta de ökande regulatoriska kraven på trans- parens och ansvarstagande i hållbarhetsrapporteringen arbetar SKF proaktivt för att förbättra kvaliteten och till- förlitligheten i data genom att etablera ett robust system för intern kontroll. SKF inser vikten av detta mål och har påbörjat denna resa genom att lägga grunden för sitt ramverk för intern kontroll. Ramverket baseras på det etablerade system som har utvecklats av Committee of Sponsoring Organizations (COSO) för intern kontroll över hållbarhetsrapportering (ICSR). ICSR bygger på samma principer som SKF Internal Control Standard (SICS). Kontrollmiljö [GOV-5_36a] SKFs kontrollmiljö är tongivande i organisationen och fast- ställs och kommuniceras genom organisationsstruktur, etiska värderingar och integritet, policyer, direktiv, och pro- cesser samt instruktioner och rutiner. Roller och ansvars- områden för olika frågor har definierats för att säkerställa ansvarsskyldighet och effektiv övervakning av hållbarhets- frågor, vilket säkerställer att arbetet inom dessa områden SKF ÅRSREDOVISNING 2025 33 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Bolagsstyrning, forts. såsom fyra ögon-principen, för att upptäcka fel och säker- ställa att uppgifterna är korrekta och fullständiga innan de offentliggörs. Under 2025 stärkte SKF sitt ramverk för håll- barhetsrapportering genom att utveckla processkartor och interna kontroller som täcker majoriteten av de flesta väsentliga upplysningskraven. Ett omfattande ramverk för intern kontroll har upprättats, med definierade roller och ansvarsområden samt styrdokument. För att omsätta kon- trollramverket i praktiken utvecklades en strukturerad implementeringsstrategi och metod och ett pilotprojekt genomfördes för att testa implementeringstrategin och utvärdera kontrollramverkets utformning, vilket är en f örutsättning för konsekvent och tillförlitlig rapportering framöver. Information och kommunikation [GOV-5_36e] SKF har genomfört ett omfattande program för hållbarhets- rapportering för att understryka organisationens åtagande när det gäller hållbarhetsrapportering och regelefterlevnad. Regelbundna uppdateringar lämnas till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott för att hålla dem informerade om framstegen och aktiviteterna i programmet för hållbarhets- rapportering och andra frågor som gäller hållbarhets- rapportering. Övervakning [GOV-5_36a] SKF strävar efter att vara branschledande inom hållbarhet och har satt upp ambitiösa hållbarhetsmål tillsammans med relevanta strategier. För att följa upp dessa strategier har SKF fastställt nyckeltal (KPIer) för att övervaka utveck- lingen. Kvalitetsansvaret för informationen har fördelats på de personer som ansvarar för hållbarhetsfrågor. I fortsätt- ningen kommer SKF att använda det digitala verktyget och den process för ICSR som nyligen implementerades för att kontinuerligt övervaka och förbättra det interna kontroll- systemet relaterat till hållbarhetsrapportering. utförs på ett ändamålsenligt sätt. Styrdokument som interna policyer, direktiv, riktlinjer och manualer fortsätter att utvecklas för att skapa konsekventa och etiska rappor- teringsrutiner och ge medarbetarna tydlig vägledning om SKFs verksamhet. Dessutom utvärderas verktyg, mallar skapas och interna kontroller utformas och implementeras för alla väsentliga ämnen, vilket innefattar både kvantita- tiva och kvalitativa upplysningskrav. Riskbedömning [GOV-5_36b-c] SKF använder DMA för att identifiera väsentliga ämnen för vilka processkartor och robusta interna kontroller utvecklas och förbättras, vilket säkerställer att SKF kan uppfylla de ökande kraven från myndigheter och intres senter. För mer information om hur DMA genom- förs, se Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter under IRO-1. Därefter görs en riskanalys för varje process inom de väsentliga ämnena, vilket omfattar en utvärde- ring av risker som bedrägerier, oegentligheter samt upp- gifternas riktighet och fullständighet. Interna kontroller utvecklas på enhetsnivå och skräddarsys för att hantera specifika operativa risker och frågor om dataintegritet, vilket garanterar att källinformationen är korrekt och till- förlitlig. Interna kontroller på koncernnivå är avsedda att övervaka sammanställningen av data från alla anläggningar, vilket ger en heltäckande och enhetlig bild av hållbarhetsprestandan i hela organisationen. Kontrollverksamhet [GOV-5_36d] SKFs kontrollverksamhet består av policyer, direktiv, rikt- linjer, rutiner, organisationsstrukturer och kontroller på processnivå. Kontrollverksamheten är integrerad i SKFs affärsprocesser för att förhindra fel och säkerställa att den rapporterade informationen är tillförlitlig. SKF har vid data- insamling och granskning infört förebyggande åtgärder, SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SKF är ett ledande globalt industriellt varumärke med mer än 37 000 anställda fördelade på fyra geografiska regioner: Nord- och Sydamerika; Europa, Mellanöstern och Afrika; Indien och Sydostasien; samt Kina och Nordostasien. Genomsnittligt antal anställda per geografisk region redo- visas i Not 25 i de finansiella rapporterna. I mer än 20 branscher tillhandahåller SKF ett omfattande produkt- utbud och kunskap som bygger på koncernens tekniska kärnområden: lager, tätningar, smörjsystem, intelligenta lösningar (till exempel tillståndsövervakning) samt tjänster. Genom att integrera dessa plattformar levererar SKF kund- anpassade lösningar för att tillgodose kundernas behov. SKF bedriver verksamhet inom Industri och Fordon. Industriverksamheten förser kunder över hela världen med produkter och tjänster, både direkt och indirekt genom ett nätverk av mer än 7 000 distributörer och står för 72% av SKFs försäljning. Fordonsverksamheten levererar lager, tätningar och relaterade produkter, både direkt och indirekt genom ett nätverk av mer än 10 000 distributörer och står för 28% av SKFs försäljning. För mer information om omsättning och ekonomiskt resultat, se Not 2 i de finansiella rapporterna. SKFs strategi bygger på två viktiga begrepp: ”intelligent” och ”clean”. ”Intelligent” avspeglar åtagandet att förse kunderna med uppkopplade och skräddarsydda lösningar och att utnyttja teknik för att effektivisera verksamheten. ”Clean” betonar SKFs roll i att arbeta för en mer hållbar industri och att bedriva verksamheten på ett transparent och ansvars- fullt sätt. Värdekedja [SBM-1_42] SKF har kartlagt konsekvenser, risker och möjligheter i hela värdekedjan. Den högsta nivån av påverkan ligger i kon cernens egen verksamhet, men SKF tar också ansvar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Uppströms [SBM-1_40; 42] De huvudsakliga miljökonsekvenserna uppströms kommer från utvinning och bearbetning av råvaror samt tillverkning av metallkomponenter med tillhörande energianvändning och utsläpp av växthusgaser. SKF kan påverka detta genom att fokusera på materialeffektivitet i tillverknings- processerna, förlänga livslängden för både SKFs och kun- dernas produkter, och genom att arbeta med leverantörer som kan minska dessa konsekvenser uppströms med en blandning av kort- och långsiktiga åtgärder. Baserat på genomförda livscykelanalyser har SKF kom- mit fram till att råvaror har betydande miljökonsekvenser. För att minska dessa konsekvenser har SKF genomfört ett cirkularitetsprogram, och arbetet fortsätter genom utnämningen av en Group Circularity Manager inom Group Sustainability samt genom initiativ och aktiviteter som genomförs inom affärsområdena och stabsfunktionerna. Dessa in satser bidrar till förbättrad cirkularitet i värde- kedjan, mer effektiva driftsmetoder, optimerad material- användning och minskat avfall samtidigt som det främjar hållbara resurscykler. Sociala konsekvenser och risker upp- ströms i värdekedjan, inklusive människorättsrisker upp- märk sammade i visselblåsarprogrammet, hanteras syste- matiskt i programmet för ansvarsfulla inköp. Pro grammet omfattar samtliga av SKFs leverantörer och innehåller en riskbaserad metod där revisioner främst inriktas på leve- rantörer i första ledet, men i vissa fall även i andra eller tredje ledet. SKF har också en funktion för uppföljning av incidenter i leverantörernas verksamheter. Den sam ordnas av SKFs kommitté för ansvarsfulla inköp och redovisas i en samlad översikt över avvikelser vid revisioner hos leverantörer. Strategi SKF ÅRSREDOVISNING 2025 34 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Strategi, forts. ningen till 100% förnybar el, systematisk för bättring av energieffektiviteten och nästintill eliminering av använd- ningen av fossil gas på de SKF-enheter som för brukar > 2 GWh energi årligen. Genom att minska materialavfall på SKF minskar även förluster kopplat till inbäddad energi och utsläpp uppströms. SKF strävar också efter att öka användningen av förnybara, koldioxidsnåla eller återvunna material. Efterlevnaden av SKFs etiska riktlinjer granskas regel- bundet och en visselblåsarprocess finns tillgänglig på lokal och global nivå, för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras både för SKF-anställda och anställda i värdekedjan. SKF arbetar också för att inte- grera jämställdhet i olika processer, såsom utbildning och utveckling, successionsplanering och rekrytering. Egen verksamhet [SBM-1_40; 42] SKF har direkt operativ kontroll över sina egna verksam- heter och har därför möjlighet och ansvar att direkt driva fram förbättringar i frågor som rör miljö och samhällsansvar. Säkerheten kommer alltid först, och på SKF är man av den bestämda uppfattningen att alla arbetsrelaterade olyckor kan förebyggas. Koncernen har ett globalt ledningssystem med fokus på riskeliminering och att främja säkra arbets- rutiner i all verksamhet. Koncernens nollvision för olyckor baseras på proaktiv rapportering av tillbud och syftar till att undvika alla arbetsplatsolyckor och främja en kultur av kontinuerliga förbättringar inom hälsa och säkerhet. Genom att öka energieffektiviteten och andelen förnybar energi i verksamheten kan SKF minska sin miljö påverkan. En plan har tagits fram som ligger till grund för omställ- Nedströms [SBM-1_40; 42] SKF arbetar kontinuerligt med att förebygga negativa konsekvenser av sin verksamhet nedströms. Arbetet börjar med att se till att lagar och regler följs och att material och ämnen som är farliga för miljö och människor undviks. Syftet med SKFs produkter och lösningar är att få saker och ting att fungera bättre och gå snabbare, längre, renare och säkrare. SKF anser att koncernens verksamhet kan skapa väl- stånd och tillväxt som på sikt kan bidra positivt till sam- hället. Arbetet relaterat till mänskliga rättigheter nedströms består i att följa reglerna för exportkontroll och se till att SKFs återförsäljare följer de etiska riktlinjerna. I produktutvecklingsfasen ligger ökat fokus på kon- struktion som främjar cirkularitet genom att möjliggöra åter användning, rekonditionering och renovering. Produk- terna utformas för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras eller återvinnas. De ska konstrueras med hög materialeffektivitet för att minska materialåtgången och med optimerade tillverknings- och leveranskedjor som minskar avfallsmängden. SKF medverkar till förbättringar i kundernas hållbarhets- prestanda genom produkter, tjänster, affärsmodeller och värdeerbjudanden. Dessa förbättringar består bland annat av ökad energieffektivitet, minskade utsläpp av växthus- gaser och förbättrad säkerhet. Koncernen utvecklar också nya cleantech-lösningar genom partnerskap, affärsutveck- ling och förvärv. Fokus ligger på teknik som bidrar till att möjliggöra cleantech inom områden som förnybar energi, elfordon och järnvägsapplikationer, vilket kommer att bidra till att förbättra prestandan hos nuvarande cleantech- lösningar samt möjliggöra nya innovationer. Koncernen har som mål att stödja utvecklingen av dessa tekniker och industrier, vilket i sin tur bidrar till att avsevärt minska miljöpåverkan. Dessutom utökar SKF sina cirkulära lösningar, såsom rekonditionering av lager, ett system för att återanvända olja (RecondOil) och Laser Metal Deposition (LMD). Tack vare rekonditionering behöver inte lagret bytas ut mot ett nytt vilket minskar materialanvänd- ningen och växthusgasutsläppen från lagertillverkningen. Förutom att utsläpp och energianvändning kopplat till material undviks innebär det också att kunderna får lägre kostnader och i många fall ökad tillgänglighet jämfört med nytillverkade produkter. SKF RecondOil är en lösning som innebär att fullt ut återvinna och återanvända industriolja. Här används en teknik som kallas DST (Double Separation Technology) för att avlägsna föroreningar i oljan så att den kan återanvändas flera gånger. Detta minskar miljöpåverkan från användningen av industriolja och kan spara in på underhållskostnader. Logistik uppströms och nedströms [SBM-1_40; 42] SKFs krav på global logistik och nätverk uppströms och nedströms är omfattande och komplexa. SKF strävar efter att minska utsläppen och samtidigt förbättra kostnads- effektiviteten. Detta görs genom att minska transport- efterfrågan, optimera transporteffektiviteten och ut - nyttja möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från transporter. Material- bearbetning Slutfasen Tillverkning av produkter Skapande av serviceerbjudanden FoU, försäljning, marknadsföring, administration Investerare och analytiker Civilsamhället Affärspartners Kunder Återtillverkning av SKF Återvinning Utvinning av natur- resurser Förädling av råmaterial Användning av SKFs produkter och tjänster i kundindustrier Direkt eller indirekt användande av SKFs produkter och tjänster i samhället Leverantörer av indirekt material och tjänster genom värdekedjan Anställda och fackliga organisationer Leverantörer av direktmaterial genom värdekedjan Konsumenter Inkommande transporter Utgående transporter SKFs verksamhetUppströms Nedströms VERKSAMHETINTRESSENTER SKFs värdekedja SKF ÅRSREDOVISNING 2025 35 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Strategi, forts. Intressenternas inställning till och syn på SKFs hållbarhetsrelaterade aktiviteter och initiativ Intressenter Hur dialogen organiseras och syftet med den Sammanfattning av slutsatser från dialogen Exempel på hur resultaten av dialogerna beaktas av SKF Kunder SKF söker och tar emot återkoppling från sina kunder via aktiviteter som koncernens sälj- och marknads organisation genomför. Det kan vara allt från diskussioner med kundansvariga på global nivå till dagliga samtal mellan kunder och SKFs kundansvariga lokalt. SKF samlar också in viktig information via kundenkäter och kundanalyser. Kunderna förväntar sig att SKF ska vara en affärspartner med höga etiska värderingar och teknisk expertis som tillhanda- håller innovativa och tillförlitliga produkter som bidrar till kundernas klimatmål och energieffektivitet. Utveckling av nya innovativa produkter och tjänster samt förbättringar av den befintliga portföljen. Investerare och analytiker SKF kommunicerar aktivt koncernens strategi och resultat till befintliga och potentiella investerare, analytiker och media. Informationen lämnas via olika kanaler, såsom finansiella kvartalsrapporter, möten med investerare, ESG-betyg, företagets webbplats och pressmeddelanden. Kapitalmarknads- dagar hålls för att presentera koncernens strategi, mål och verksamheter mer detaljerat. SKF får återkoppling från investerare vid diskussioner i samband med investerarmöten. För att SKF ska vara en långsiktigt lönsam investering för väntar sig investerarna att koncernen levererar enligt sina hållbarhetsmål, bidrar till klimatomställningen och framtidssäkrar sin verksamhet och produktportfölj. Förbättringsplaner för ESG-betyg och integrering av hållbarhetsaktiviteter och framsteg i den finansiella kvartalsrapporteringen. Medarbetare och fackliga organisationer SKF håller årligen ett fackligt världsråd där arbetstagarrepresentanter träffar företagsledningen. Detta är en form av social dialog för att se till att ramverket som bygger på SKFs etiska riktlinjer följs i hela koncernen. Arbetstagarrepresentanter ingår också i SKFs styrelse, se Bolagsstyrningsrapporten på sidan 20. SKF genomför också återkommande medarbetarundersökningar för att skapa ständiga förbättringar i arbetsklimatet. Medarbetare och fackliga organisationer förväntar sig att SKF ska vara ansvarsfullt som företag och arbetsgivare med tydligt fokus på medarbetarnas hälsa och säkerhet, utbildning och utveckling samt mångfald och inkludering, och att SKF ska vara branschledande inom hållbarhet. Globala och lokala initiativ för utbildning och utveckling samt allmänna förbättringar och handlingsplaner. Civilsamhället De samhällen där SKF bedriver verksamhet är viktiga intressenter för företaget och denna samverkan formar SKFs lokala verksamheter. Lokala SKF-organisationer samverkar med samhället genom olika aktiviteter och initiativ, med allt från affärsrelaterade frågor till volontärinsatser, välgörenhetsarbete och sponsring samt samarbeten med olika lokala nätverk. Lokala medier anses också representera civilsamhället. Formella och informella nätverk används för att utbyta erfarenheter och idéer med andra företag, ämnesexperter och icke-statliga organisationer. Civilsamhället förväntar sig att SKF är en ansvarsfull samhällsmedborgare och att koncernen bidrar positivt till de samhällen där den är verksam. Anpassning av affärsmodell och strategi till lagkrav och engagemang i lokala och globala initiativ. Leverantörer Synpunkter från leverantörer i väsentliga ämnen hanteras via SKFs program för ansvarsfulla inköp. Tack vare lokala inköpskontor möjliggörs en tät kommunikation i den dagliga verksamheten. Utbildningar och revisioner på plats ger SKF återkoppling om leverantörernas kvalitets- och håll- barhets resultat och ingår i helhetsbedömningen av leverantörens utveckling. SKFs etiska riktlinjer för l everantörer och underleverantörer är den standard som används för revisioner och kontroller. Leverantörerna förväntar sig att SKF ska vara en transparent affärspartner som samarbetar kring hållbarhetsfrågor som att minska växthusgasutsläppen i leveranskedjan och upp- rätthålla stränga rutiner för tillbörlig aktsamhet. Samarbeten för att utveckla koldioxidsnåla produkter och material samt uppdaterade hållbarhetsstandarder för leverantörer. SBM-2 Intressenters engagemang och synpunkter SKF har som mål att anpassa sina affärsmetoder efter intressenternas behov och förväntningar. Intressent- grupper definieras som organisationer eller individer som kan både påverka och påverkas av SKFs verksamhet. De olika intressenterna har specifika intressen när det gäller hållbarhetsrelaterade frågor. Genom löpande dialoger strävar SKF efter att förstå intressentgruppernas synpunkter, farhågor och förväntningar. Den kontinuerliga dialogen ger underlag för koncernens hållbarhetsarbete, projekt och processer och gör det lättare att tillgodose de intressen och synpunkter som intressenterna ger uttryck för. SKFs intressentdialog följer principen om att vara ett ansvarsfullt företag och följer internationella normer och koder, däribland FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECDs riktlinjer för multi- nationella företag om ansvarsfullt företagande. Synpunkter på SKFs hållbarhetsaktiviteter hämtas in från kunder, investerare och analytiker, anställda, fackföreningar och representanter från civilsamhället via intervjuer, enkäter, konferenser, möten och dataanalyser. Arbetet med att engagera intressentgrupper genomförs av respektive funktion inom koncernen. Resultaten används som under- lag för både tillbörlig aktsamhetsprocesserna och den dubbla väsentlighetsbedömningen. SKF ser också till att intressenternas synpunkter kommuniceras till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 36 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Strategi, forts. SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell SKF har under många år genomfört årliga väsentlighets- bedömningar för att identifiera konsekvenser för miljö och samhälle samt hållbarhetsrelaterade risker och möjlighe ter. Under 2025 uppdaterade SKF den dubbla väsentlighetsbedömningen som omfattade såväl konse- kventiell som finansiell väsentlighet och den använda metoden beskrivs under IRO-1. Resultatet av bedömningen sammanställs på ESRS-ämnesnivå och redovisas i dia- grammet ”Resultat av den dubbla väsentlighetsbedöm- ningen”. Som diagrammet visar är klimatförändringar, resursanvändning och cirkularitet, egen arbetskraft, arbetstagare i värdekedjan och affärsetik koncernens väsentliga hållbarhetsfrågor. När det gäller miljöfrågor är koncernens väsentliga negativa konsekvenser relaterade till användningen av energi och material vid utveckling och tillverkning av produkter, samt tillhörande utsläpp av växthusgaser. Både omställningsrisker och fysiska klimatrisker är väsentliga för SKF. SKFs arbete med cirkularitet och minskade växthusgasutsläpp syftar till att begränsa negativa konsekvenser samt att utöver det även bidra med positiva konsekvenser. Här har SKF väsentliga möjligheter genom att öka energieffektiviteten för sina kunder och tillhandahålla produkter med förbättrad cirkulär prestanda, till exempel rekondi tionerade lager och återanvändning av olja (RecondOil). För SKFs egen arbetskraft är de väsentliga konse- kvenserna främst relaterade till hälsa och säkerhet samt mångfald och inkludering. Nämnvärt är att konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter ansågs också vara väsentliga på grund av deras potentiella allvarlighetsgrad (om de inträffade), vilket vägde tyngre än den låga sanno- likheten att de skulle inträffa. Detta synsätt återspeglar SKFs ambition att värna om grundläggande rättigheter oavsett sannolikhet. SKF är ett globalt företag med komplexa leveranskedjor som tillhandahåller lösningar och bedriver verksamhet inom alla industrier. Det innebär att SKF automatiskt är utsatt för potentiella risker relaterade till ansvarsfullt företagande och för potentiella negativa konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan. Riskbedömningar som utförts beskrivs under G1-1, G1-3 och S2-4. För att minska potenti- ella negativa konsekvenser och risker vidtar SKF kontinu- erligt åtgärder för att begränsa dem, exempelvis genom att vara en ansvarsfull affärspartner gentemot leverantörer och kunder. På så sätt kan SKF bidra med positiva konse- kvenser och ta vara på möjligheter. Dessutom finns en tydlig koppling från de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna till koncernens strategiska hållbarhets- arbete, mål och ambitioner för omsorg om människor genom att säkerställa hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften (S1) och arbetstagare i värdekedjan (S2), uppnå netto nollutsläpp fram till 2050 för att begränsa klimatförändringar (E1), göra affärer på ett etiskt sätt för ansvarsfullt företagande (G1) samt att sträva efter cirkularitet (E5). Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen följer tydligt SKFs syfte ”Together, we re-imagine rotation for a better tomorrow” och koncernens långsiktiga håll- barhetsramverk SKF Care. • Affärsomsorg Ett tydligt fokus på kunder, finansiella resultat och avkastning till aktieägarna – kombinerat med de högsta standarderna för hållbarhet och etiskt beteende. • Medarbetaromsorg Upprätthålla en säker arbets- miljö, personlig utveckling, hälsa och välbefinnande för alla anställda på SKF, men också för personer i leverantörs kedjan. • Miljöomsorg Kontinuerligt minska miljöpåverkan från SKFs verksamhet och, leverantörers och kunders verksamhet. • Samhällsomsorg Bidra positivt till de lokalsamhällen där SKF verkar. I denna rapport presenteras endast de ämnen i sin helhet som nådde tröskelvärdena. Den detaljerade beskrivningen av IROer i förhållande till SKF beskrivs under varje ämne. Tabellerna över väsentliga konsekvenser, risker och möjlig- heter på följande sidor ger en översiktlig beskrivning av de IROer som ansågs vara väsentliga. Konsekventiell väsentlighet Finansiell väsentlighet Utsläpp Vatten och resurser i havet Biologisk mångfald och ekosystem Berörda samhällen Konsumenter och slutanvändare Arbetstagare i värdekedjan Klimatförändringar Resursanvändning och Cirkularitet Egen arbetskraft Affärsetik Icke väsentlig Väsentlig Icke väsentlig VäsentligLåg Hög Hög Resultat av den dubbla väsentlighetsbedömningen SKF ÅRSREDOVISNING 2025 37 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Strategi, forts. Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E1 – Begränsning av klimatförändringar 1 Innovationer och att tillhandahålla produkter och lösningar för klimatomställningen Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 2 Utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan (scope 1, 2 och 3) Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 3 Vinna affärer genom att tillhandahålla produkter och tjänster som bidrar till klimatomställningen Möjlighet Långsiktig 4 Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk osäkerhet som undergräver investeringar i minskade växthusgasutsläpp och hållbar innovation Risk Långsiktig 5 Kostnad för minskade växthusgasutsläpp (hela värdekedjan) Risk Långsiktig 6 Ökade kostnader till följd av strängare klimatregleringar och påtryckningar från intressenter att använda koldioxidsnåla material Risk Långsiktig E1 – Anpassning till klimatförändringar 7 Fysiska klimatrisker (kroniska och akuta) Risk Medellång sikt E1 – Energi 8 Minska friktion och förbättra energieffektivitet Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 9 Användning av fossil energi Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 10 Vinna affärer genom att tillhandahålla energieffektiva lösningar Möjlighet Kortsiktig 11 Fluktuationer i energipriser Risk Kortsiktig E5 – Resursinflöden 12 Ökad efterfrågan på produkter och affärsmodeller med förbättrad cirkulär prestanda Faktisk positiv kon- sekvens Medellång sikt 13 Beroende av nyutvunna råvaror inköpta för produktion Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E5 – Resursutflöden, forts 14 Utforma, utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar för cirkularitet Faktisk positiv konsekvens Långsiktig 15 Begränsade materialflöden i slutna kretslopp Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 16 Vinna affärer i en cirkulär ekonomi Möjlighet Kortsiktig E5 – Avfall 17 Avfall som genereras i den egna verksamheten Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig S1 – Arbetsförhållanden 18 Arbetsrelaterad stress hos den egna arbetskraften Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 19 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos den egna arbetskraften Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig S1 – Lika behandling och möjligheter för alla 20 Skapa en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 21 Utbildning och kompetensutveckling Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 22 Potentiell diskriminering och ojämlik behandling av den egna arbetskraften Potentiell negativ konsekvens Medellång sikt 23 Möjliga löneskillnader mellan könen och brist på adekvata löner Faktisk/ potentiell negativ konsekvens 1) Kortsiktig 24 Mångfald och inkludering ökar innovation och affärsresultat Möjlighet Medellång sikt Uppströms Egen verksamhet Nedströms 1) Löneklyfta mellan könen: Faktisk negativ konsekvens. Adekvata löner: Potentiell negativ konsekvens. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 38 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Strategi, forts. Konsekvenser, risker och möjligheter Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S1 – Andra arbetsrelaterade rättigheter 25 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter hos den egna arbetskraften Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig S2 – Arbetsförhållanden samt lika behandling och möjligheter för alla 26 Förbättra arbetsvillkoren tillsammans med leverantörerna Faktisk positiv konsekvens Långsiktig 27 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos arbetstagare i värdekedjan Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig 28 Potentiellt undermånliga arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig S2 – Andra arbetsrelaterade rättigheter 29 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter uppströms och nedströms i värdekedjan Potentiell negativ konsekvens Medellång sikt G1 – Företagskultur 30 Främja en stark företagskultur för en bättre morgondag Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 31 Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig G1 – Skydd för visselblåsare 32 Skydd för visselblåsare Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 33 Brist på lämpligt skydd för visselblåsare Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig G1 – Korruption och mutor 34 Potentiell korruption och mutor som leder till böter och/eller skadat anseende inklusive uteblivna affärer Risk Kortsiktig B. Identifiera SKFs faktiska och potentiella konsekvenser, risker och möjligheter I detta steg använde SKF listan över ämnen som presen- teras i ESRS 1 AR16 som en grund för att identifiera konse- kvenser, risker och möjligheter inom olika hållbarhetsfrågor som är relevanta för koncernens egen verksamhet och dess värdekedja. Den övergripande listan över IROer sam- manställdes genom en strukturerad metod baserad på flera källor. Den initiala identifieringen genomfördes med hjälp av en kombination av vetenskaplig litteratur, öppna plattformar för hållbarhetsriskbedömningar, såsom CSR Risk Check, WWF Risk Filter, verktyget Aqueduct från WRI, MSCI ESG, Sustainalytics etc., men också riktmärken från industrin och jämförelser med liknande företag. På så sätt säkerställdes bredd och relevans inom SKFs operativa och sektoriella sammanhang. Därefter gjordes en omfattande intern granskning av den preliminära listan över IROer där viktiga intressenter på områdena miljö, samhällsansvar och styrning deltog. I en stegvis process utvärderade affärsområdena och affärsenheterna först tillämpligheten av de preliminära IROerna utifrån deras specifika operativa sammanhang och bidrog med ytterligare IROer som inte hade tagits upp av arbetsgruppen. Dessutom validerade ämnesansvariga och ämnesexperter relevansen av IROer på koncernnivå och kom med ytterligare synpunkter för att säkerställa full- ständighet och överensstämmelse med strategiska och hållbarhetsrelaterade prioriteringar. Denna bottom-up- metod ledde till identifiering av 115 IROer, vilka dokumen- terades i en omfattande lista. Vid identifieringen av risker och möjligheter utvärderades huruvida de identifierade konsekvenserna för människor och miljö var kopplade till några risker eller möjligheter för koncernen. Detta gjordes genom att bedöma olika scenarier och möjliga ekonomiska effekter genom samverkan med intressentgrupper. Bedömningen visade att de identifie- rade möjligheterna oftast är förknippade med positiva konsekvenser, medan de faktiska eller potentiella negativa konsekvenserna och beroendena tenderar att ge upphov till risker. Även om majoriteten av de identifierade håll- barhets riskerna inte är direkt kopplade till SKFs egna nega- tiva konsekvenser för planeten och samhället finns det generella hållbarhetsrisker som är relevanta för branschen och sammanhanget. SKF är medveten om dessa risker och arbetar proaktivt för att hantera dem. IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Dubbel väsentlighetsbedömning [IRO-1_53h] Bedömningen för 2025 bygger på den grund som fast- ställdes i SKFs DMA-process för 2024. SKF fortsätter att tillämpa principen om dubbel väsentlighet och bedömer både konsekventiell väsentlighet, det vill säga hur SKF påverkar samhället och miljön, samt finansiell väsentlighet, det vill säga hur hållbarhetsfrågor påverkar SKFs finan- siella resultat. Tack vare det dubbla perspektivet kan kon- cernen identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna, fördela resurser effektivt och ta strategiska beslut. År 2025 stärktes DMA-processen ytterligare genom förbättrade dokumentations- och kalibreringsåtgärder, som syftade till att förbättra fullständigheten, jämförbarheten och till att ge en mer rättvisande bild av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO) i alla aktuella ESRS-standarder. Metoder och antaganden [IRO-1_53a-g] SKFs DMA följer kraven i den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS) 1. Processen för 2025 omfattade följande steg: A. Förstå SKFs affärsmässiga sammanhang I detta inledande steg genomförde SKF en omfattande analys av historiska väsentlighetsbedömningar, strategiska affärsplaner, finansiella rapporter och övergripande stra- tegi. I linje med tillbörlig aktsamhetsprocessen genomför- des en detaljerad kartläggning av värdekedjan, som inte endast omfattade SKFs egen verksamhet utan även de v iktigaste leverantörernas och kundernas geografiska platser. På så sätt kunde de intressentgrupper som mest sannolikt skulle påverkas identifieras och bedömningen sedan inriktas på de områden där konsekvenser, risker och möjligheter mest sannolikt skulle förekomma. För att ytterligare kontextualisera SKFs exponering och inflytande gick en arbetsgrupp igenom lagstiftning och regelverk, sektors specifika referensvärden, mediebevakning, globala plattformar för be dömning av hållbarhetsrisker samt veten- skapliga artiklar. I granskningen ingick både SKFs beroende- faktorer, såsom tillgång till naturresurser, mänskliga resurser och sociala resurser av lämplig kvalitet och till rimlig kost- nad, men också de potentiella konsekvenserna för dessa resurser. Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 39 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Konsekvenser, risker och möjligheter, forts. C. Bedömning av konsekvenser, risker och möjligheter samt fastställande av tröskelvärden Alla identifierade IROer bedömdes utifrån kriterierna i ESRS 1 och EFRAGs IG 1 – Riktlinjer för genomförandet av väsentlighetsbedömning. Följande kriterier tillämpades: • Konsekvensens skala: Hur allvarlig den negativa kon- sekvensen är eller hur fördelaktig den positiva konse- kvensen är för människor eller miljön. Skalan sträcker sig från ingen till betydande på en skala från 0 till 5. • Konsekvensens omfattning: Hur utbredda de negativa eller positiva konsekvenserna är. När det gäller miljö- konsekvenser kan omfattningen ses som omfattningen av en miljöskada eller geografisk utbredning. När det gäller konsekvenser för människor kan omfattningen ses som antalet personer som påverkas negativt. Omfattningen sträcker sig från minimal till global på en skala mellan 0 och 5. • Återställbarhet: Huruvida och i hur hög grad de nega- tiva konsekvenserna kan åtgärdas, dvs. att miljön eller de påverkade personerna återgår till sitt föregående till- stånd. Återställbarhet sträcker sig från mycket enkla att avhjälpa till oåterkalleliga på en skala mellan 0 och 5. • Sannolikhet: Konsekvenser, risker och möjligheter har identifierats som faktiska eller potentiella. Sannolik- heten för potentiella konsekvenser sträcker sig från osanno lik till hög sannolikhet på en skala från 0 till 0,9 och faktiska konsekvenser har en sannolikhet på 1. • Finansiella risker och möjligheter: Tar hänsyn till hur en hållbarhetsfråga påverkar bland annat nuvarande och framtida priser/kostnader, tillgänglighet, tillgång och efterfrågan på resurser, hantering av resurser och policy-/regelverksbegränsningar, vilket kan påverka företagets ekonomiska värde och marknadsandel. Bedömningen omfattar även den framtida förmågan till fortsatta relationer och utbyten med bland annat finansinstitut, leverantörer, entreprenörer, kunder och samhället i stort. Varje identifierad faktisk eller potentiell konsekvens be dömdes utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet. De kriterier som används för att bedöma allvarlighetsgraden i en faktisk negativ konsekvens är skala, omfattning och återställbarhet. För faktiska positiva konsekvenser utgörs kriterierna av skala och omfattning. Samtliga bedömnings- kriterier kan göra en konsekvens väsentlig. För potentiella positiva och negativa konsekvenser görs även en bedöm- ning av sannolikheten för att de ska inträffa på kort, medel- lång och/eller lång sikt. I SKFs DMA definierars kort sikt som inom ett år, medellång sikt som mellan ett och fem år och lång sikt som mer än fem år. De angivna tidshorison- terna motsvarar den tidigaste tidpunkt då varje IRO kan inträffa. När det gäller en potentiell negativ konsekvens för de mänskliga rättigheterna har konsekvensens allvarlig- hetsgrad företräde framför sannolikheten. Baserat på kriterierna kan en positiv eller negativ konse- kvens bedömas som minimal, informativ, viktig, betydande eller avgörande. SKFs tröskelvärde för konsekventiell väsentlighet ligger på ”viktig” och uppåt, vilket innebär att en konsekvens anses vara väsentlig om den är viktig, betydande eller avgörande. Även om de tröskelvärden som användes vid bedömningen överensstämde med de som fastställts för DMA för räkenskapsåret 2024, förbättrades beskrivningarna av bedömningskriterierna avseende skala, omfattning och oåterkallelighet för att ge en tydligare väg- ledning för bedömningsprocessen, med hänsyn till SKFs specifika perspektiv och sammanhang. Varje identifierad faktisk eller potentiell hållbarhets- relaterad risk och möjlighet har bedömts utifrån dess sanno likhet och dess konsekvenser för SKFs finansiella resultat och utveckling. Tröskelvärdet för finansiell väsent- lighet följer tröskelvärdena i SKFs ERM-process för påver- kan gällande koncernens finansiella resultat. Hållbarhets- risker ingår i ERM-processen och möjligheterna bedöms och hanteras genom ett program för kommersialisering av hållbarhet, där representanter för Group Sustainability, affärsområdena och affärsenheterna medverkar. DMA-arbetsgruppen genomförde bedömningen med hjälp av synpunkter från SKFs ämnesexperter och ämnesansvariga samt hållbarhetsteamen inom affärs- områdena och affärsenheterna. I fall där vissa IROer låg nära väsentlighetströskeln, i synnerhet de som rör föro- reningar, vatten och biologisk mångfald, hölls ytterligare målinriktade sessioner. Dessa sessioner bidrog till djupare överläggningar och konsensusbyggande bland berörda intressenter, vilket gjorde att de slutliga slutsatserna blev både robusta och samtidigt återspeglade SKFs operativa och hållbarhetsmässiga sammanhang. en strategisk prioritering som är integrerad i SKFs styrning och beslutsprocesser och ligger i linje med koncernens ambition att skapa långsiktigt värde för intressenterna och planeten. De sammanfattade resultaten för SKFs DMA redo- visas under SBM-3. För mer information om intressenters intressen och synpunkter, se SBM-2. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Efter att ha slutfört den dubbla väsentlighetsbedömningen har SKF listat de identifierade väsentliga upplysningarna som är relevanta för konsekvenser, risker och möjligheter (IROer) till de upplysningskrav och datapunkter som beskrivs i bilagan ”Upplysningskrav”. D. Sammanfattning och validering av väsentliga ESRS-underämnen SKFs DMA följer en godkännandeprocess i tre steg. Resultaten av konsekventiell och finansiell väsentlighet presenteras först för Sustainability Board som består av Head of Sustainability Reporting, Director Group Sustain- ability, Manager Quality Operations (även ansvarig för Group EHS), ESG Compliance and Human Rights Officer samt affärsområdenas och affärsenheternas Sustainability Directors. Sustainability Board har i uppdrag att granska DMA-resultatet i detalj och förhandsgodkänna det innan det går vidare i godkännandeprocessen. Därefter granskas och godkänns DMA av SKFs styrgrupp för hållbarhet, enligt beskrivningen under GOV-1. Först i det sista steget infor- meras SKFs styrelse om DMA-resultaten. Styrelsen är inte direkt involverad i det operativa godkännandet, men har en avgörande roll när det gäller att styra företagets lång- siktiga hållbarhetsarbete. De ser till att hållbarhet förblir D A B C B C Samman- fattning och validering av väsentliga hållbarhets- ämnen Sammanhang, affärsmodell, värdekedja, affärsrelationer Konsekvensiell väsentlighet Identifiera SKFs faktiska och potentiella positiva och negativa konsekvenser inom hållbarhetsämnen Bedömning av konsekventiell väsentlighet och fastställande av tröskelvärden Finansiell väsentlighet Identifiera SKFs faktiska och potentiella hållbarhetsrisker och -möjligheter Bedömning av risker och möjligheter och fastställande av finansiella tröskelvärden Intressenters synpunkter och intressen Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter SKF ÅRSREDOVISNING 2025 40 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Sammanfattning SKF har sex ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin: tillverkning av komponenter för fordons- industrin och järnvägsindustrin, magnetlager, produkter och tjänster för tillståndsövervakning, ägande samt leasing av företagsbilar och byggnader. I januari 2026 publicerades den delegerade förord- ningen (EU) 2026/73. Baserat på väsentlighetströskeln som ingår i denna förordning anses tillverkning av magnetlager och leasing av företagsbilar inte vara väsent- liga för SKFs taxonomirapportering. Detta kan påverka jämförbarheten med tidigare års rapporter. SKF har analyserat taxonomiförenligheten för de eko nomiska verksamheter som omfattas. EU-taxonomin är en del av EUs gröna giv och en viktig förut- sättning för att EU ska uppnå sina miljömål fram till 2050. Det är ett klassificeringssystem som definierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. SKF bedriver verksamheter som omfattas av EUs taxonomirapportering och har utvärderat verksamheternas överensstämmelse med definitionerna av hållbar verksam- het. De miljöområden som omfattas av bedömningen är begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, håll- bar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, före byggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Ekonomiska verksamheter anses som taxonomiförenliga om de: 1. Bidrar väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen 2. Inte orsakar någon betydande skada (DNSH) för något av de andra miljömålen, och 3. Uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder som rör mänskliga rättigheter och affärsetik. Bedömningen av det första kravet visar att SKFs produkter och tjänster för helt elektriska fordon och elektriska järn- vägar bidrar väsentligt till begränsning av klimatföränd- ringar. Dessutom bidrar SKFs tjänster för tillstånds- övervakning väsentligt till cirkulär ekonomi genom att de hjälper kunderna att övervaka den roterande axelns prestanda och möjliggör därigenom åtgärder för att för- länga komponenternas livslängd. Det krävs dock fler åtgärder för att verifiera konstruktionsaspekter och avfalls- hantering för hårdvaran. Bedömningen av det andra kravet visar att SKF inte kan visa fullständig taxonomiförenlighet för alla SKF-produkter som omfattas av taxonomin, eftersom DNSH-kraven inte uppfylls fullt ut. Någon plan för kapitalutgifter har inte fastställts, men förbättringsåtgärder har identifierats. Bedömningen av det tredje kravet visar att SKF upp- fyller minimikraven för skyddsåtgärder som rör mänsk- liga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), mutor/korruption, beskattning och rättvis konkurrens. Det sammanfattande resultatet av dessa bedömningar är att SKF kan visa taxonomiförenlighet för tillstånds- övervakningstjänster, med undantag för hårdvaran som omfattas av ytterligare krav som inte uppfylls fullt ut. Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar SKFs produkter som är tillverkade för fordonsindustrin omfattas av taxonomin under CCM 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter. Genom att tillverka komponenter som är konstruerade för utsläppsfria fordon i kategorierna M, N och L bidrar SKF på ett betydande sätt till att begränsa klimatförändringarna. SKFs produkter som är tillverkade för järnvägsindustrin omfattas av taxonomin under CCM 3.19 Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel. De kompo- nenter som levereras till elektriska tåg och som uppfyller de tekniska granskningskriterierna bidrar väsentligt till att begränsa klimatförändringarna. SKFs förvärv och ägande av byggnader, såsom kontors- lokaler, omfattas av taxonomin under CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. SKF har ett direktiv för hållbara byggnader som ställer krav på att nya större byggnader som ska ägas eller leasas av SKF minst har guldcertifiering inom LEED (Leadership in Energy and Environmental Design). Detta inkluderar även betydande renoveringar. Direktivet anger också att taxonomiförenlighet ska ut - värderas. Taxonomiförenlighet är dock inte obligatorisk men kan vara ett komplement till LEED-certifieringen. Väsentligt bidrag till en cirkulär ekonomi SKFs lösningar för tillståndsövervakning, inklusive service och hårdvara, redovisas under CE 4.1 Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster. Lösningarna för tillståndsövervakning möjliggör fjärrövervakning och före- byggande underhåll och används för att upptäcka och diagnostisera potentiella problem eller avvikelser innan de leder till fel på utrustningen, driftstopp eller säkerhets- risker, vilket i sin tur bidrar väsentligt till den cirkulära ekonomin. Lösningarna för tillståndsövervakning övervakar med olika metoder maskiner under drift. Tekniker som vibrations- analys, akustisk emission, termografi och smörjanalys används för att förutse underhållsbehov och upptäcka avvikelser. Dessa tekniker säkerställer optimal prestanda och förlänger utrustningens livslängd. SKFs verksamhet som omfattas av EU-taxonomin och nyckeltal Verksamheter som omfattas av EU-taxonomin för SKF SKF-verksamhet Omsättning Kapital- utgifter Drifts- utgifter CCM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik Tillverkning av magnetlager Icke väsentlig Icke väsentlig Icke väsentlig CCM 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighets- komponenter Tillverkning av komponenter till utvalda fordonskategorier inom industrisegmentet för fordon Omfattas Omfattas Omfattas CCM 3.19 Tillverkning av komponenter till rullande järnvägs materiel Tillverkning av rullande järnvägsmateriel ingår i industrisegmentet för järnväg Omfattas Omfattas Omfattas CE 4.1 Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster Lösningar för tillståndsövervakning, inklusive både hårdvara och tjänster Omfattas Omfattas Omfattas CCM 6.5 Transport med motor cyklar, personbilar och lätta motorfordon Leasade och förvärvade tjänstebilar Icke väsentlig CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader Leasade och förvärvade byggnader Omfattas Miljö EU-taxonomin E SKF ÅRSREDOVISNING 2025 41 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER EU-taxonomin skattepolicy enligt internationellt erkända standarder, inklusive OECDs riktlinjer. Genom att upprätthålla dessa skyddsåtgärder säkerställer SKF transparens, ansvarsta- gande och etisk praxis i all verksamhet, vilket stärker SKFs åtagande för ett hållbart och ansvarsfullt företagande. DNSH Anpassning till klimatförändringar SKF har bedömt att tillverkningsanläggningar och fastig- heter delvis uppfyller DNSH-kriterierna (Do No Significant Harm) för anpassning till klimatförändringar. Det finns en process på plats för att förebygga förluster som relaterar till befintliga fysiska klimatrisker. Ett projekt adresserar framtida fysiska klimatrisker och potentiella anpassnings- planer relaterat till detta. För att bedöma framtida fysiska klimatrisker, använder SKF ett system som visar klimatrisker för olika scenarier fram till år 2100. Regionala företags- representanter genomför dessutom utökade analyser för strategiska platser. Bedömning av fysiska klimatrisker ingår också i investeringsprocessen för nya byggnader. DNSH Vatten och marina resurser Enligt detta års bedömning uppfyller SKFs tillverkningsan- läggningar DNSH-kriteriet för vatten och marina resurser. SKFs verksamhet anses inte vara vattenintensiv, även om vatten är relevant på vissa anläggningar. Vattnet kommer främst från kommunala anläggningar och andra källor som brunnar och ytvatten, och följer regionala bestämmelser. Prestanda bevakas för anläggningar som ligger i områden med faktisk och potentiell vattenstress. SKF använder verktyget Aqueduct Water Risk Atlas (World Resources Institute) för bedömningar av vattenstress och vattenbrist, och har identifierat 18 anläggningar som ligger i områden med vattenstress. Dessa anläggningar är skyldiga att upp- rätta planer för att minimera vattenanvändningen. I SKFs MHS-ledningssystem ingår en process för utsläpp av avloppsvatten och dagvatten för att undvika utsläpp av förorenat vatten och för att minimera vattenanvändningen. Efter användning renas vattnet och släpps ut i ytvatten- eller avloppssystem som uppfyller lokala kvalitets- standarder för att minska miljöpåverkan. Dessa åtgärder förväntas också säkerställa att SKFs tillverkningsanlägg- ningar inte påverkar havsvatten. SKF arbetar också med vattenanvändare uppströms, såsom stål- och energi leverantörer, för att minska vattenanvändningen, Lösningar för tillståndsövervakning består vanligtvis av två komponenter: en hårdvarukomponent, t.ex. en data- insamlingsenhet med sensorer och en servicekomponent, t.ex. dataanalys. Hårdvaran är konstruerad för att hålla länge och uppfyller därmed kundernas krav på livslängd. Förutom märkningen för avfall från elektriska och elektro- niska produkter finns också instruktioner om hur hårdvaran ska avfallshanteras när den är uttjänt. Ytterligare åtgärder för att verifiera konstruktionsaspekter och avfallshantering av hårdvaran behöver dock vidtas för att SKF fullt ut ska uppfylla de tekniska granskningskriterierna. Minimiskyddsåtgärder Minimiskyddsåtgärderna säkerställer att företag uppfyller vissa standarder när det gäller mänskliga rättigheter, såsom arbetstagares rättigheter, beskattning, rättvis konkurrens och förebyggande av mutor. SKF har utvärderat kriterierna för minimiskyddsåtgärder och dragit slutsatsen att SKF uppfyller kriterierna. SKF har åtagit sig att bedriva sin verksamhet enligt tillämpliga lagar och regler och följer internationella standarder och riktlinjer, såsom OECDs riktlinjer för multinationella före- tag, FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, Global Compacts tio principer, ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet och internationella handelskammarens (ICC) stadga. De lagar och regler som rör mänskliga rättigheter återspeglas i SKFs etiska riktlinjer, som finns tillgängliga på skf.se. Inom ramen för tillbörlig aktsamhets-processen har SKF undersökt konsekvenser för mänskliga rättigheter genom en konsekvensbedömning som genomfördes under 2023. I analysen ingick utvärdering och fastställande av dessa konsekvenser. En uppdatering av konsekvensbedömningen avseende mänskliga rättigheter planeras för att säkerställa kontinuerlig förbättring och ytterligare stärka tillbörlig aktsamhetsarbetet. När det gäller antikorruption har SKF robusta åtgärder och processer för att bekämpa mutor och korruption, vilka beskrivs närmare under avsnittet G1-3. SKFs affärs- verksamhet bedrivs enligt gällande konkurrenslagstiftning och utbildning i detta ämne är obligatorisk för alla anställda. När det gäller beskattning tillämpar SKF alla relevanta skatteregler och följer en offentligt tillgänglig till exempel genom att kräva att leverantörerna tillämpar ISO 14001-standarden och SKFs etiska riktlinjer för leverantörer. Eftersom SKFs verksamhet har låg vatten- intensitet och följer standarder för rening av avloppsvatten är koncernens påverkan på tillgången och kvaliteten på vatten i lokalsamhället låg. DNSH Biologisk mångfald SKFs verksamhet bedöms inte utgöra någon betydande risk som kan påverka den biologiska mångfalden. Till- verkningsanläggningarna ligger i industriområden som normalt sett har en låg nivå av biologisk mångfald. Alla SKFs tillverkningsanläggningar är dessutom certifierade enligt ISO 14001 för miljöledningssystem. MHS-lednings- systemet innehåller processer för att identifiera miljörisker och möjligheter, men någon specifik hantering av bio- logisk mångfald förekommer inte. Baserat på detta är SKFs nu varande bedömning att EU-taxonomins DNSH-kriterier för biologisk mångfald delvis är uppfyllda. DNSH Cirkulär ekonomi Bedömningar från 2025 visar att SKF har flera rutiner på plats som stöder övergången till en cirkulär ekonomi. Inom tillverkningen innebär detta att tillämpa avfallshierarkin och upprätthålla målen för avfallsminskning. I produkt- utvecklingen fastställs hållbarhetsaspekter för att säker- ställa hållbarhet, återvinningsbarhet, materialval, och vägledning till kunder för återvining av produkterna. SKF säkerställer spårbarheten för särskilt farliga ämnen fram till produktleveransen genom att tillhandahålla infor- mation som REACH- och RoHS-certifikat. Utöver detta har SKF en policy för farliga ämnen som omfattar spårbarhet genom hela värdekedjan. Rekonditioneringstjänster erbjuds för utvalda produkter. Sammantaget är SKFs nuvarande bedömning att DNSH-kriterierna för cirkulär ekonomi (CCM 3.18/3.19) i EU-taxonomin delvis är uppfyllda. Fler åtgärder finns beskrivna i E5. DNSH Föroreningar SKF följer alla tillämpliga lagkrav för begränsade och deklarationspliktiga ämnen i produkter och har regel- bunden dialog med leverantörer om förekomsten av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC), ämnen som inger betänkligheter och andra reglerade ämnen. Data hanteras systematiskt i en databas för regelefterlevnad och verksamheten är certifierad enligt ISO 9001 och 14001, vilket säkerställer validerade stöd- processer. SKF har också en lista över ämnen som om - fattas av begränsningar (Restricted Substances List) som ska hjälpa till vid bedömning av alternativ när nya begränsningar tillkommer i lagkraven. När det är tekniskt möjligt försöker SKF undvika SVHC-ämnen och istället hitta alternativa ofarliga ämnen. SKF uppfyller därmed delvis kriterierna för föroreningar när det gäller tillverkade produkter. Redovisningsprinciper Den totala omsättningen motsvarar nettoförsäljningen i koncernens resultaträkningar. Omsättning som omfattas av taxonomin för CCM 3.18, CCM 3.19 och CE 4.1 mot- svarar netto försäljningen av specifika sålda produkter och tjänster. De totala kapitalutgifterna inkluderar investeringar i materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar före avskrivningar och alla slags omvärderingar och motsvarar investeringarna i Not 10, 11 och 12 i koncernens årsredovisning. Kapital- utgifter som härrör från rörelseförvärv och fusioner ingår också och är en del av det redovisade beloppet för sålda/ förvärvade verksamheter i Not 10 och 11. Det totala driftsutgifterna motsvarar kostnader för forsk- ning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt byggnadsrenovering och allt annat som rör dagligt underhåll av materiella anläggningstillgångar. Kapitalutgifter och driftsutgifter är för delade baserat på nettoförsäljningen för omsättnings genererande verksam- heter, eftersom merparten av SKFs fabriker både tillverkar produkter som omfattas av taxo nomin och produkter som inte omfattas av taxonomin. Möjligheten att separera tjänster och produkter för till- ståndsövervakning påverkar rapporteringen av taxonomi- förenlig omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Intäktsströmmar som innehåller både tjänster och hård- vara har exkluderats när det inte har gått att särskilja dem. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 42 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER EU-taxonomin Räkenskapsåret 2025 Nyckeltal (1) Totalt (2) Andel verksamheter som omfattas av taxonomin (3) Taxonomi- förenliga verksamheter (4) Andel taxonomi- förenliga verksamheter (5) Fördelning efter miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Andel möjlig- görande verk- samheter (12) Andel övergångs- verksamheter (13) Icke bedömda aktiviteter som anses vara icke-väsentliga (14) Taxonomi- förenliga verk- samheter under föregående räkenskapsår (N-1) (15) Andel taxonomi- förenliga verk- samheter under föregående räkenskapsår (N-1) (16) Begränsning av klimat- förändringar (6) Anpassning till klimat- förändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Förorening (10) Biologisk mångfald (11) Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Valuta % Omsättning 91 583 36% 180 0% 0% 36% 1% 212 0% Kapitalutgifter 4 421 39% 14 0% 0% 39% 1% 14 0% Driftsutgifter 5 073 28% 3 0% 0% 28% 3% 9 0% Redovisade nyckeltal (omsättning) Omsättning Räkenskapsåret 2025 Ekonomiska verksamheter (1) Kod (2) Nyckeltal som omfattas av taxonomin (Andel omsättning som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomi- förenligt nyckel- tal (värdet av omsättning) (4) Taxonomi- förenligt nyckeltal (Andel taxonomi- förenlig omsättning) (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Andel taxonomi- förenliga i del som omfattas av taxonomin (14) Begränsning av klimat- förändringar (6) Anpassning till klimat- förändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Förorening (10) Biologisk mångfald (11) % Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 28% Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 5% Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster CE 4.1 2% 180 0% 0% E 8% Summa av förenlighet per mål 0% Totala nyckeltal (omsättning) 36% 180 0% 0% 36% 1% SKF ÅRSREDOVISNING 2025 43 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER EU-taxonomin Redovisade nyckeltal (kapitalutgifter) Kapitalutgifter Räkenskapsåret 2025 Ekonomiska verksamheter (1) Kod (2) Nyckeltal som omfattas av taxonomin (andel kapital- utgifter som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomi- förenligt nyckel- tal (värdet av kapitalutgifter) (4) Taxonomi- förenligt nyckeltal (Andel taxonomi- förenliga kapital- utgifter) (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Andel taxonomi- förenliga i del som omfattas av taxonomin (14) Begränsning av klimat- förändringar (6) Anpassning till klimat- förändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Förorening (10) Biologisk mångfald (11) % Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 31% Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 5% Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster CE 4.1 3% 14 0% 0% E 11% Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 0% Summa av förenlighet per mål 0% Totalt nyckeltal (kapitalutgifter) 39% 14 0% 0% 39% 1% Redovisade nyckeltal (driftsutgifter) Driftsutgifter Räkenskapsåret 2025 Ekonomiska verksamheter (1) Kod (2) Nyckeltal som omfattas av taxonomin (andel drifts- utgifter som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomi- förenligt nyckel- tal (värdet av driftsutgifter) (4) Taxonomi- förenligt nyckeltal (Andel taxonomi- förenliga drifts- utgifter (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Andel taxonomi- förenliga i del som omfattas av taxonomin (14) Begränsning av klimatföränd- ringar (6) Anpassning till klimatföränd- ringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Förorening (10) Biologisk mång- fald (11) % Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 19% Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 5% Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster CE 4.1 4% 3 0% 0% E 0% Summa av förenlighet per mål 0% Totala nyckeltal (driftsutgifter) 28% 0% 0% 28% 0% SKF ÅRSREDOVISNING 2025 44 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Klimatförändringarna är en strategisk prioritering för SKF, som ingår i bolagets åtagande att minska miljöpåverkan i hela värdekedjan. Med vetenskap- ligt baserade mål som riktlinje fokuserar SKF på att minska utsläppen av växthusgaser samt prio ritera energieffektivitet och övergången till förnybara energikällor. Genom att integrera klimat - aspekter i produkter, processer och partner skap strävar SKF efter att skapa lång siktigt värde för sig själv och sina kunder. Detta återspeglar SKFs engagemang för hållbarhet och dess roll att möjliggöra en koldioxidsnål framtid. Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E1 – Begränsning av klimatförändringar 1 Innovationer och tillhandahållande av produkter och lösningar för klimatomställningen SKF har en portfölj av produkter och tjänster som minskar kundernas negativa konsekvenser. SKFs mest betydande positiva konsekvens ligger i för mågan att vara innovativ och tillhandahålla produkter som möjliggör omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller lösningar som möjlig- gör tillväxt inom cleantech-industrin, elektrifiering och förnybar energi samt ökar efterfrågan på cirkulära produkter som har betydligt lägre livscykelutsläpp. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 2 Utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan (scope 1, 2 och 3) SKFs verksamhet och värdekedja genererar utsläpp av växthusgaser. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 3 Vinna affärer genom att tillhandahålla produkter och tjänster som möjliggör klimatomställningen och bidrar till begränsning av klimatförändringarna Med sitt tydliga fokus på innovativa och energieffektiva produkter och tjänster med låga koldioxidutsläpp har SKF möjligheten att vara en affärspartner som kunderna föredrar. Att förse kunderna med produkter som i mindre ut - sträckning bidrar till klimatförändringarna är en betydande finansiell möjlig- het för SKF. Genom att tillhandahålla innovativa produkter kommer SKF sannolikt att gynnas av tillväxten inom elektrifiering och förnybar energi samt andra nya tekniker som energilagring, vätgas och koldioxidavskiljning. Möjlighet Långsiktig 4 Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp och hållbar innovation SKFs investeringar i initiativ och teknik för utsläppsminskning (t.ex. införande av förnybar energi, grön FoU, hållbara leveranskedjor) utsätts för finansiella och operativa risker om den politiska inriktningen inte överensstämmer med SKFs strategier för minimerade koldioxidutsläpp. Sådana investeringar förutsätter ofta att framtida regelverk kommer att premiera tidiga användare genom mekanismer som koldioxidprissättning, subventioner eller marknadsfördelar. En plötslig politisk omsvängning, såsom försvagade klimatmål, försenade regleringar eller minskade incitament, kan dock göra dessa investeringar överflödiga. Risk Långsiktig Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E1 – Begränsning av klimatförändringar, forts. 5 Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp Kostnader i samband med att begränsa klimatförändringar, såsom investeringar som krävs för att minska utsläppen inom scope 1, 2 och 3 (hela värdekedjan). Risk Långsiktig 6 Ökade kostnader till följd av strängare klimatregleringar och påtryckningar från intressenter att använda koldioxidsnåla material SKF står inför ökande ekonomiska och operativa utmaningar på grund av strängare klimatregleringar som koldioxidprissättning och importskatter på utsläpp som är inbäddade i vissa varor (CBAM), men också ökade förvänt- ningar från intressenterna att använda material med låga utsläpp. Samman- taget kan dessa lagstadgade och marknadsdrivna krav leda till betydande kostnadsökningar, kräva förändringar i inköps- och produktionsprocesser och påverka konkurrenskraften om de inte hanteras proaktivt. Risk Långsiktig E1 – Anpassning till klimatförändringar 7 Fysiska klimatrisker (kroniska och akuta) I takt med att den globala uppvärmningen tilltar ökar sannolikheten för att fysiska klimatrelaterade risker ska störa både SKFs verksamhet och leverantörs kedja, vilket leder till ökade kostnader för både drift och material. Extrema klimatrelaterade händelser blir allt vanligare och utgör potentiella ekonomiska risker för SKF. Särskilt värmestress, kraftig nederbörd och över- svämningar är exempel på fysiska risker som enligt platsspecifika analyser kan orsaka störningar i SKFs tillverkningsprocesser. Risk Medellång sikt E1 – Energi 8 Minska friktion och förbättra energieffektiviteten SKFs produkter syftar till att minska friktionen, vilket leder till ökad energi- effektivitet för kunderna och minskar de utsläpp av växthusgaser som annars skulle ha uppstått. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 9 Användning av fossil energi SKF är fortfarande beroende av fossil energi i sin egen verksamhet samt uppströms och nedströms i värdekedjan. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 10 Vinna affärer genom att tillhandahålla energieffektiva lösningar Energieffektivitet är en betydande finansiell möjlighet för SKF. SKF kan exempelvis möjliggöra energieffektiviseringar för sina kunder inom olika sektorer, såsom kompressorer, kylmaskiner, värmepumpar, fordon och industriella drivsystem genom att tillhandahålla innovativa produkter och lösningar som magnetlager, hybridlager och produkter med låga koldioxid utsläpp. Möjlighet Kortsiktig 11 Fluktuationer i energipriser Fluktuationer i energipriserna utgör en väsentlig finansiell risk för SKF. Geo politik kan till exempel orsaka energikriser som kan påverka energi- kostnaderna både i SKFs egen verksamhet och i leveranskedjan, särskilt när det handlar om energiintensiva material som stål. Risk Kortsiktig E1 Klimatförändringar E Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 45 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. SKFs största bidrag till omställningen till en framtid med netto nollutsläpp av växthusgaser är det som kan åstadkommas tillsammans med och för kunderna. Med ett strategiskt fokus på cleantech-industrier i alla stadier av industrialisering utvecklar SKF produkter, lösningar och tjänster som gör att dessa tekniker kan utvecklas, vilket gör dem konkurrenskraftiga och stödjer behovet av snabb tillväxt under de kommande åren. SKF kan medverka till avsevärda energi- och koldioxidbesparingar för kunder i samtliga branscher genom att optimera konstruktionen av företagets produkter (t.ex. göra dem lättare, effektivare, mer slitstarka och möjliga att reparera), men också bidra till förbättrad prestanda i kundernas produkter genom att optimera systemdesignen med hjälp av avancerad model- lering och simulering. Exempel: SKFs serviceerbjudande, såsom tillståndsövervakning, driftsäkerhetstjänster och anläggningsoptimering, är i huvudsak inriktat på att elimi- nera avfall från kundernas processer och värdekedjor. STRATEGI E1-1 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna [E1-1_14; 15; 16 a-g] SKF baserar sin ståndpunkt och strategi i klimatfrågan på vetenskap och har åtagit sig att uppfylla Parisavtalets mål om 1,5 °C. Sedan början av 2000-talet har SKF rapporterat och minskat utsläppen av växthusgaser (GHG) och konse- kvent visat att intäktsökningen inte är kopplad till scope 1- och 2-utsläppen. SKFs klimatmål (både på kort och lång sikt) har godkänts av initiativet Science Based Target (SBTi) och är i linje med Parisavtalets mest ambitiösa mål att minska klimatförändringarnas skadliga effekter. Detta inne- bär att de globala utsläppen ska vara netto noll senast 2050 för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C (IEAs Netto Zero-scenario). E Dessa erbjudanden syftar till att minska slöseri med energi, material och transporter och minskar därmed utsläppen. Genom en kombination av dessa metoder har SKF potential att på ett avgörande sätt bidra till omställ- ningen till en värld med netto nollutsläpp av koldioxid och samtidigt driva innovation och tillväxt för SKF och dess kunder. Samtidigt hanterar SKF koldioxidutsläppen, inte bara från sina egna verksamheter och aktiviteter, utan också från den utökade värdekedjan. Genom att ta itu med dem föregår SKF med gott exempel för kunder, leverantörer och andra intressenter och skapar långsiktiga konkurrensfördelar genom att minska kostnader och risker. Koncernen har rapporterat och minskat koldioxidutsläppen från sin egen verksamhet sedan början av 2000-talet och har under flera år arbetat för att förstå och minska koldioxidpåverkan från sina leverantörer, samt andra verksamheter som logistik och affärsresor. År 2023 godkändes SKFs kort- och lång- siktiga mål för utsläppsminskning av SBTi, vilket innebär att SKFs mål baseras på den senaste klimatforskningen och kräver snabba, betydande utsläppsminskningar i linje med målsättningar som, med litet eller inget överskridande, begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C. Genom att uppfylla dessa mål bidrar SKF till de globala in satserna för att undvika allvarliga konsekvenser av klimatförändring- arna, enligt IPCCs riktlinjer och kraven i artikel 2.1(a) i Parisavtalet (läs mer om SKFs klimatmål i E1-4). De relativa CO 2 e-effekterna enligt GHG-protokollets definition för 2019 sammanfattas i diagrammet som visar de uppskattade växthusgasutsläppen (ton) med basåret 2019. SKF har definierat flera strategiska drivkrafter och rela- terade åtgärder och mål som vid kombinerad tillämpning syftar till att nå koncernens klimatmål. Drivkrafterna är främst inriktade på de mest betydande konsekvens- kategorierna (som illustreras i tabellen för drivkrafter 0 Slutbehandling av sålda produkter Avfall som genererats av verksamheter Affärsresor Användning av sålda produkter Anställdas pendling Nedströms transport och distribution Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Uppströms transport och distribution Köpta varor och tjänster Kapitalvaror Uppskattade växthusgasutsläpp (ton), basår 2019 4 000 000 5 000 000 3 000 000 1 000 000 1 000 000 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Strategiska åtgärder Beskrivning Drivkrafter för minimering av koldioxidutsläppen Scope 1 Scope 2 Scope 3, kategori 3 Scope 3, kategori 1 Scope 3, kategori 11 Scope 3, kategori 4 Scope 3, kategori 6 Direkta utsläpp som genereras vid SKFs anläggningar, t.ex. förbränning av fossila bränslen, utsläpp av andra växthusgaser. Indirekta utsläpp från el- och fjärrvärme- användning i SKFs verksamheter. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter. Inköpta varor och tjänster. Användning av sålda produkter. Transport och distribution. Tjänsteresor. • Ökad energieffektivitet för tillverkning, uppvärmning, ventilation och luft- konditionering. • Förbättrad material- och energi effektivitet hos leverantörer. • Ökad användning av sekundära material. • Användning av innovativa teknologier. • Regionalisering (fabriker närmare leverantörer och kunder). • Undvika flygfrakt. • Byte av bränsle och lösningar med elfordon. • Optimering (t.ex. fyllnads- grader). • Uppmuntra till virtuella möten. • Uppmuntra transportsätt med lägre koldioxid- utsläpp. • Fasa ut användningen av fossila bränslen genom elektrifiering eller användning av alternativa bränslen. • Minimerade kol dioxidutsläpp i lokala fjärrvärme- system. • Ökad användning av förnybar el. • Förespråka ökad användning av förnybara energikällor. • Utveckla och leverera produkter och lösningar som möjliggör förnybar energiproduktion. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 46 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. utsätta företaget för omställningsrisker, såsom ökad koldioxidpris sättning och förändrad kundefterfrågan på koldioxidsnåla produkter. SKF har ett antal ekonomiska verksamheter som om - fattas av taxonomiförordningen. Till exempel bidrar SKFs produkter och tjänster för helt elektriska fordon och elektriska järnvägar avsevärt till att begränsa klimat- förändringarna. Nyckeltalen för SKFs taxonomiförenliga kapitalutgifter och driftsutgifter finns i upplysningarna om EU-taxonomin. SKF har för närvarande inga planer (kapitalutgifter eller driftsutgifter) för att anpassa sina ekonomiska verksam heter som omfattas av taxonomin (omsättning, kapital utgifter, driftsutgifter) till de kriterier som fastställs i kommissionens delegerade förordning 2021/2139. SKF omfattas av EU-referensvärden för anpassning till Paris avtalet. Anpassning av omställningsplanen till affärsstrategin [E1-1_16h] Strategin bakom SKFs klimatomställningsplan är inte- grerad med koncernens övergripande affärsstrategi och finansiella planering. Kortsiktiga klimatrisker hanteras i årliga planer, medan risker på medellång och lång sikt styr den strategiska inriktningen. Investeringar och resur- ser för minimering av koldioxidutsläppen ingår i planerna för affärsområden och affärsenheter och stöds av gröna finansieringsmekanismer. Scenarioanalys och tvärfunktio- nell styrning ser till att planen utvecklas i takt med föränd- rade risker och möjligheter (mer information finns i E1-3). En omställningsplan har tagits fram och den fortsätter att utvecklas med en tvärfunktionell strategi. Arbetet samord- nas av Group Sustainability med målsättningen att säker- ställa ett effektivt ägarskap och integration av relevanta aspekter i affärsområdena och affärsenheterna, regionerna och olika koncernfunktioner. Omställningsplanen har gran- skats och godkänts av koncernledningen och styrelsen, och regelbundna uppdateringar lämnas via olika styrnings- forum, vilket beskrivs under Allmänna upplysningar i avsnittet Bolagsstyrning. för minimering av koldioxidutsläppen), i synnerhet scope 1 och 2 samt scope 3, kategorierna 1, 3, 4 och 11, men om - fattar även scope 3, kategori 6. De förklaras närmare och kvantifieras i avsnitt E1-3, ”Drivkrafter och åtgärder”. Investeringar för att stödja omställningsplanen Genomförandet av de strategiska åtgärder som beskrivs ovan kräver olika former av investeringar, till exempel kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska resurser och kompetens. Dessa investeringar genomförs med hjälp av två huvudsakliga mekanismer: 1. SKFs interna fördelning av klimatspecifika investeringsramar: • Investeringsram för minskade koldioxidutsläpp (3 000 Mkr) 2. Målinriktad finansiering av investeringar med fokus på hållbarhet: • Grön finansiering (emission och användning av obligationer) (MEUR 700) • EIBs kreditfacilitet (MEUR 430) Läs om hur dessa mekanismer används i E1-3. Inlåsta växthusgasutsläpp SKF utvärderar potentiella inlåsta växthusgasutsläpp från sina tillgångar och produkter och identifierar råvaru- produktion (stål) som en betydande risk uppströms på grund av dess koldioxidintensitet. Strategiska inköps- planer, inklusive övergången till mindre koldioxidintensiv stålproduktion (t.ex. ökat skrotinnehåll och användning av elektriska ljusbågsugnar) och användningen av skuggpris- sättning för koldioxid, är sätt att mildra detta. SKF har ett direktiv för utfasning av fossila bränslen där nya investe- ringar i fossila bränslen förbjuds och befintliga tillgångar ska fasas ut senast 2030 för att effektivt minska de in - låsta utsläppen i verksamheten. Utan dessa begränsnings- planer skulle de inlåsta utsläppen från stålproduktion och användning av fossila bränslen på plats äventyra att SKFs mål för minskning av växthusgaser uppfylls och kan E Framsteg i implementeringen av omställningsplanen [E1-1_16j] SKF har arbetat med viktiga aspekter av den nuvarande omställningsplanen sedan början av 2000-talet. Koncernen har till exempel mätt och vidtagit åtgärder mot koldioxid- utsläppen från sin egen produktion i mer än 20 år och har minskat utsläppen i realiteten samtidigt som en uthållig ekonomisk tillväxt har uppnåtts. Sedan SKF presenterade sina netto noll-ambitioner 2021 har goda framsteg upp- nåtts. Koncernen är på god väg att uppnå sina mål för 2030 inom scope 1 och 2. Framstegen utvärderas utifrån faktiska resultat och strategiska åtgärder som stödjer framtida insatser. Vissa områden, som minskningar inom scope 1 och 2, är väl etablerade, medan andra, som mätning av utsläpp inom scope 3, kategori 1, är mer nyetablerat. Även om det finns skillnader i mognadsgrad är den övergripande implemente- ringen positiv. Från och med 2025 sammanfattas statusen för fokuserade mål – sådana som SKF direkt kan påverka – nedan: Scope 1 och 2 (SKFs verksamhet) SKF fortsatte att genomföra strategiska åtgärder för att fasa ut fossila bränslen under 2025, i linje med sitt lång- siktiga åtagande att minska utsläppen inom scope 1 och 2. Roadmaps på anläggningsnivå samt för affärsområden och affärsenheter finjusterades och följdes upp genom styrningsforum, samtidigt som MHS- och netto noll- granskningar genomfördes. Scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster) Under 2025 utvecklade SKF sin strategi för att minska utsläpp av scope 3, kategori 1 från inköpta varor och tjänster. Affärsområden och affärsenheter har med hjälp av de strategiska verktyg som beskrivs i avsnitt E1-3 tagit fram roadmaps för att uppnå målet fram till 2030 om en minskning med 32% av utsläppen i scope 3, kategori 1, jämfört med 2019. Dessa roadmaps följs nu upp var sjätte månad i MHS- och netto noll-granskningarna. SKF fortsätter att engagera leverantörer och vidare- utveckla sina inköpsrutiner för att minska utsläppen i hela värdekedjan. Scope 3, kategori 4 (logistik) År 2025 utvecklade SKF sin strategi för att fasa ut fossilt bränsle inom logistiken genom regionalisering och trans- portoptimering. Koncernen fortsatte att genomföra sin strategi för regionalisering och minskning av transport- avstånden genom att fokusera på en ökad regional kopp- ling mellan tillverkningsanläggningarna och dess kunder och leverantörer. Arbetet med det globala införandet av ett direktiv för att undvika flygfrakt fortsatte. Direktivet syftar till att mini- mera användningen av flygtransporter på grund av deras oproportionerligt höga utsläpp. Den gäller all inkommande och utgående logistik. Planerad flygfrakt måste utvärderas mot alternativ, och oplanerad flygfrakt är begränsad till endast brådskande fall. Alla sådana fall loggas och analyseras för att förhindra att de upprepas. År 2025 implementerade SKF ett tredjepartssystem för att beräkna logistikutsläpp med hjälp av en bottom- up-metod (mer information finns i E1-6, Redovisnings- principer, scope 3, kategori 4). Detta tillvägagångssätt syftar till att avsevärt förbättra kvalitet och noggrannhet i utsläppsdata och möjliggör en mer detaljerad och nog- grann uppföljning av förbättringsåtgärder, vilket stödjer riktade initiativ för minimering av koldioxidutsläppen i SKFs logistiknätverk. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 47 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. resiliensanalyser av klimatfrågor genom att använda externt publicerade scenarier. Med hjälp av globalt erkända externa scenarier säkerställer SKF att analyserna är trovärdiga och i linje med internationella standarder. De olika klimatscenarier som använts för att identifiera och bedöma både fysiska risker och omställningsrisker beskrivs i detalj under ” Scenarioanalys” i E1 IRO-1_21. Tvärfunktionella team använder scenarierna för att identifiera och kvantifiera risker som är specifika för SKF, och dessa hanteras sedan inom relevanta strategier, organisationer och processer. De tvärfunktionella teamens sammansättning beror på ämnet, men kan till exempel omfatta Sales and Marketing, Business Development, Manufacturing Operations, Group Loss Prevention & Risk, Group Purchasing, Group Legal & Compliance, Group Real Estate and Facility Management och Group Sustainability. På så sätt säkerställs att klimatresiliens är en central del Reciliensanalysens omfattning och tillvägagångssätt [E1 SBM-3_19] SKF genomför på olika sätt resiliensanalyser av sin egen verksamhet, strategi, affärsmodell och värdekedja. Det innefattar en analys av resiliens avseende risker till följd av aktiviteter för begränsning av klimatförändringar som genomförs i hela värdekedjan, inklusive leverantörskedjan uppströms, SKFs direkta verksamhet och kunder nedströms. Resiliensanalysen för fysiska klimatrisker och anpassning är främst inriktad på SKFs verksamhet och i ökande grad även på leverantörskedjan uppströms. Fysiska risker ned- ströms ingår ännu inte i resiliensanalysen, främst på grund av att SKFs kundbas är mycket bred (både regionalt och branschmässigt) och global – vilket i praktiken minskar många av de relevanta fysiska riskerna. Resiliensen ut - värderas baserat på scenarier på kort (0–1 år), medellång (1–5 år) och lång sikt (över 5+ år). SKF genomför generellt ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell E SKF har identifierat följande väsentliga klimatrelaterade risker i sin dubbla väsentlighetsanalys för 2025. [E1 SBM-3_18] Beskrivning av risken Typ av risk Tidshorisont Fluktuationer i energipriser. Omställnings- relaterad Kortsiktig Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp. Omställnings- relaterad Långsiktig Ökade kostnader till följd av strängare klimat regleringar och på tryckningar från intressenter att använda koldioxidsnåla material. Omställnings- relaterad Långsiktig Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp och hållbar innovation. Omställnings- relaterad Långsiktig Fysiska klimatrisker som värmestress, kraftig nederbörd och över- svämningar kan orsaka störningar i SKFs produktionsprocesser, enligt platsspecifika analyser. Fysisk Medellång sikt av SKFs affärsstrategi och verksamhet. Att involvera olika funktioner främjar ansvarstagandet inom hela organisa- tionen och integrerar klimat aspekter i det dagliga besluts- fattandet. Dessutom stärker det inte bara riskhanteringen och den strategiska planeringen utan stödjer också det långsiktiga värdeskapandet genom att skydda tillgångar, leveranskedjor och kund relationer. Resultat av resiliensanalysen [E1 SBM-3_19c; E1 IRO-1_20 b-c] Kortsiktiga klimatrelaterade risker och möjligheter inte- greras i den årliga operativa verksamhetsplaneringen och uppföljningen. Klimatrelaterade risker och möjligheter på medellång sikt integreras i den strategiska verksamhets- planeringen. Koncernens klimatmål sträcker sig vanligtvis över en längre tidsperiod, till exempel målet att SKFs verk- samhet ska minimera koldioxidutsläpp till år 2030 och nå netto nollutsläpp av växthusgaser fram till 2050. Syftet är att säkerställa att långsiktiga klimatrelaterade risker och möjligheter identifieras på ett proaktivt sätt. I vissa fall genomförs enskilda strategiska initiativ för att undersöka specifika risker, möjligheter och konsekvenser och hitta sätt att hantera dem i befintliga strategier och affärs- modeller. Eftersom resiliensanalysen är framtidsinriktad innebär det naturligtvis att osäkerhetsfaktorer föreligger. Till exempel så är hastigheten och omfattningen av genom- förandet av många aspekter i den industriella minimeringen av koldioxidutsläpp i de industrier och regioner som SKF verkar inom starkt beroende av statliga åtgärder, såsom stimulansåtgärder och skatter. Om sådan politik inte genom- förs, eller om den utvecklas långsammare eller snabbare än förutsett, kan det påverka förutsättningarna för SKFs tillväxt. Det råder också osäkerhet kring vilka tek niska utvecklingsvägar som kommer att följas. Det är till exempel osäkert hur snabbt och i vilken omfattning av skiljning och lagring av koldioxid (CCS) kommer att bli en avgörande teknik för att tillåta fortsatt användning av fossila bränslen. SKF försöker hantera dessa typer av osäkerheter genom att använda en rad olika klimatscenarier när koncernens strategi utarbetas. SKF är också i sig motståndskraftig mot dessa och andra typer av osäkerheter tack vare sin mycket diversifierade och globaliserade kundbas. HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Den fullständiga listan över klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter (IRO) har sammanställts genom den dubbla väsentlighetsbedömning (DMA) som genomfördes 2025. Den dubbla väsentlighetsbedömningen baserades på redan befintliga SKF-processer för att identifiera och hantera IROer som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och energianvändning. För att få ett heltäckande perspektiv togs vid identifieringen av IROer hänsyn till SKFs viktigaste intressenters synpunkter och intressen för att fånga upp olika förväntningar och prio riteringar. De synpunkter som samlats in via olika kommunikationskanaler hjälpte till att validera relevansen av identifierade IROer och på så sätt se till att de överens- stämmer med både affärsmål och samhällsbehov. Listan över väsentliga klimatrelaterade IROer presenteras i början av avsnittet E1 Klimatförändringar. Konsekvenser [E1 IRO-1_20a] SKFs negativa påverkan på klimatet orsakas främst av de växthusgasutsläpp som genereras i den egna verksam- heten och i hela värdekedjan uppströms och nedströms. För att identifiera och bedöma dessa konsekvenser granskar SKF systematiskt sina aktiviteter och strategiska planer för att kartlägga faktiska och potentiella framtida källor till växthusgasutsläpp samt andra klimatrelaterade faktorer. Denna granskning ingår i företagets DMA, som integrerar information från befintliga interna processer, leverantörsdata och intressentdialoger. Bedömningen om fattar utsläpp från råvaruutvinning, tillverkning, logistik och produktanvändningsfasen och stöds av livscykel- analyser (LCA), ramverk för insamling av leverantörsdata och scenario analyser. SKF har en lång historia av rappor- tering om sina växthusgasutsläpp (se tabell E1-6 för mer information) och har satt upp netto nollmål (se E1-4 för mer information) för att hantera dem. Den relativa omfattningen SKF ÅRSREDOVISNING 2025 48 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. kort-, medel- och långsiktiga horisonter och integreras i ERM-processen (Enterprise Risk Management) för att informera om strategisk planering och resiliensåtgärder. Omställningsscenarierna inkluderar IEAs Net Zero Emissions by 2050 (NZE, motsvarande IPCC SSP1-1.9), som representerar en ambitiös väg som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C genom snabba politiska förändringar, koldioxidprissättning och omfattande elektrifiering. På så sätt kan SKF bedöma konsekvenserna av en global ekonomi med låga koldioxid- utsläpp, som ökande kostnader för energi och råvaror, sam- tidigt som man identifierar marknadens tillväxtpotential inom cleantech-sektorer – såsom elfordon, förnybar energi och vätgasteknik – för att ge informationsunderlag till prioriteringar inom forskning och utveckling samt strate- gier för kundengagemang. SKF har dessutom utvecklat ett skräddarsytt om - ställningsscenario tillsammans med externa konsulter, där man utgår från en uppvärmning på 2,0–2,4 °C. Detta scenario överensstämmer i stort sett med IPCC SSP2-4.5 (”middle of the road”) och IEAs Stated Policies Scenario (STEPS), vilket återspeglar aktuella av dessa konsekvenser illustreras också i diagrammet i E1-1, som sammanfattar de beräknade växthusgas- utsläppen (ton) med basåret 2019. SKFs potential för positiv klimatpåverkan ligger i för- mågan att vara innovativ och tillhandahålla produkter och lösningar som bidrar till omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller till exempel pro- dukter och lösningar som bidrar till att möjliggöra clean- tech såsom transport och industriell elektrifiering samt förnybar energiproduktion och energilagring. SKF har också ett antal lösningar som möjliggör ökad cirkularitet – vilket minskar behovet av utvinning och bearbetning av råvaror och de tillhörande utsläppen. Företaget tillhanda- håller även produkter och lösningar till kunder inom flera branscher globalt som avsevärt ökar material- och energi- effektiviteten och i sin tur leder till minskade utsläpp. Scenarioanalysens omfattning och tillvägagångssätt [E1 IRO-1_21; AR13] SKF använder en metod med flera scenarier för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter, vilket är i linje med CDP- och TCFD-ramverken. Analysen omfattar E politiska trender och måttliga globala klimatambitioner. Detta mellanliggande scenario ger ytterligare inblick i de omställningsrisker och möjligheter som kan uppstå om världen följer befintliga politiska riktlinjer. För fysisk riskbedömning använder SKF IPCCs SSP5- 8.5-scenario, som simulerar allvarlig fysisk klimatpåverkan i samband med höga växthusgasutsläpp och en upp- värmning på mer än 4 °C fram till 2100. Här ingår ökad frekvens och intensitet av översvämningar, stormar och vattenstress. Bedömningen beskrivs närmare i avsnittet ”Klimatrelaterade fysiska risker”. Genom att integrera scenarier för både omställnings- risker och fysiska risker kan SKF bättre hantera klimat- relaterade risker, ta tillvara nya möjligheter inom cirkulär ekonomi och koldioxidsnåla produkter samt anpassa sin FoU-inriktning och sitt kunderbjudande i linje med globala klimatåtgärder på olika nivåer. Klimatrelaterade fysiska risker [E1 IRO-1_20b] SKF har tagit fram bottom-up- och top-down-metoder för analys av fysiska riskscenarier. Bottom-up-metoden har funnits länge och bygger på koncernens MHS-lednings- system och processer för att förebygga förluster. De ope ra- tiva enheterna ska identifiera fysiska risker, däribland risker kopplade till klimatförändringar och vidta åtgärder för att minska dem. Top-down-metoden baseras på det fossila bränslets utveckling i scenariot Shared Socio- economic Pathway 5 (SSP5-8.5) som publicerats av IPCC. Ett tvärfunktionellt team genomförde kvantitativa och kvalitativa bedömningar av potentiella risker och effek- tivitet i de befintliga åtgärderna. Under 2025 utsågs i varje region en person som samarbetar med det övergripande tvär funktionella teamet i denna fråga. Ytterligare utveckling av både bottom-up- och top-down- processerna pågår. Ett exempel på detta är kart läggningen av cirka 300 stora globala leverantörer, som uppmanas att vidta åtgärder mot fysiska risker i sin verksamhet och kartlägga de delar av sin leveranskedja som är relevanta för SKF när det gäller fysiska risker. SSP5-8.5-scenariot används för att tillämpa för siktighets principen när begränsningsåtgärder fastställs. Klimatrelaterade risker [E1 IRO-1_AR10a] Temperaturrelaterade Vindkraft Vatten Fast massa Kroniska Temperaturförändringar Förändringar i vindmönster Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper Kusterosion Värmestress Variationer i nederbörd och hydrologi Markförstöring Temperaturvariationer Försurning av hav Markerosion Tinande permafrost Inträngning av saltvatten Jordflytning Stigande havsnivåer Vattenstress Akuta Värmebölja Cykloner, orkaner, tyfoner Torka Lavin Köldvåg/frost Stormar Kraftig nederbörd Jordskred Okontrollerad yttäckande brand Tornado Översvämning Marksjunkning Översvämning av glaciärsjö De markerade har tagits med i SKFs bedömning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 49 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E Exempel på klimatrelaterade omställningshändelser (baserat på TCFDs klassificering) [E1 IRO-1_AR12] Kategori Beskrivning Potentiell risk Begränsningsåtgärder Möjligheter Kapitaliseringsåtgärder Lagar och policyer Förändringar i lagar och förordningar relaterade till klimatförändringar. Ökade kostnader för energi och råvaror. Fokus på energi- och koldioxideffektivitet i SKFs verksamhet och leveranskedja. Ökad efterfrågan på lösningar, förbättrad energieffektivitet, cirkularitet. Fokus på utveckling av energieffektiva, cirkulära erbjudanden. Lagar och policyer Fördröjning eller tillbakagång av föränd- ringar i lagar och förordningar relaterade till begränsning av klimatförändringar. Långsammare utveckling av marknaden för cleantech och andra lösningar. Diversifierad global kundbas, flexibel och anpassningsbar strategi. Ej tillämplig. Ej tillämplig. Marknad Förändringar i marknadens efterfrågan på produkter och tjänster med låga koldioxidutsläpp. Förlust av marknadsandelar, minskade intäkter i sektorer med oförminskad användning av fossila bränslen. De riskutsatta sektorerna är en liten del av den totala verksamheten. Pågående arbete för att utveckla cleantech-verksamheten. Tillväxt inom cleantech, industrier med låga koldioxidutsläpp – förnybar energi, vätgas etc. Fokus på cleantech-industrier. Teknik Teknikutveckling som kan ersätta nu - varande teknik, t.ex. förbränningsmotorer. SKF missar möjligheter att växa genom att möjliggöra ny grön teknik. SKF är bundet till tekniker med inbäddad koldioxid. Fokus på cleantech-industrier i hela TRL- intervallet. Proaktiv strategi, till exempel utveckling av lösningar för eldrift inom fordonsindustrin. Tillväxt inom cleantech, industrier med låga koldioxidutsläpp – elektrifiering, förnybar energi, vätgas etc. Strategiskt fokus på cleantech-industrier. Anseende Negativ uppfattning bland allmänheten på grund av otillräckliga klimatåtgärder. Förlust av varumärkesvärde och kund förtroende. Ökad öppenhet, proaktiva kommunikations- strategier. Förbättrad varumärkeslojalitet lockar miljömedvetna kunder. Tydligt fokus på att främja SKFs klimat- lösningar och strategi med öppenhet och trovärdig kommunikation. SKF använder ett verktyg från en tredje part som utgår från geokoordinater för SKFs anläggningar och kritiska leverantörer och lämnar information om relevanta fysiska risker i form av förväntad allvarlighetsgrad, frekvens osv. Under 2025 utvärderades alla SKFs produktionsanlägg- ningar och lagerfaciliteter med hjälp av detta verktyg och utbildning i verktyget som används samt hur rapporterna tolkas har getts till vissa anställda. Utvärderingen visade att vissa anläggningar ligger i högriskområden och dessa anläggningars resiliens är under utveckling och kommer vid behov hanteras enligt den top-down-strategi för han- tering av fysiska klimatrisker som beskrivits tidigare. I relevanta fall används resultaten från dessa fysiska riskrapporter för att förstå konsekvenserna av aspekter som potentiell framtida intäktstillväxt, risk för störningar i leveranskedjan etc. Förutom den datadrivna metod som beskrivs ovan tillämpas även faktorer baserat på affärs betydelse. Detta innebär att anläggningar som anses affärskritiska får extra uppmärksamhet när det gäller deras resiliens mot klimatrisker. Verktyget tar hänsyn till de viktigaste klimatrelaterade riskerna enligt definitionen i EUs delegerade förordning EU 2021/2139 och ger platsbaserade indikationer på risker på kort, medellång och lång sikt. Tabellen om klimat- relaterade risker sammanfattar vilka risker som har vägts in i bedömningen. Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter [E1 IRO-1_20c] Identifiering och hantering av risker och möjligheter i samband med klimatförändringarna är en integrerad del av SKFs övergripande affärsstrategi. Företaget identifierar systematiskt klimatrelaterade omställningshändelser på kort, medellång och lång sikt, bland annat ökade priser på växthusgasutsläpp, förändrade regelverk som leder till incitament eller sanktioner, teknikskiften och förändrade kundbeteenden. Baserat på sådana händelser granskar företaget tillgångar, affärsverksamhet samt nuvarande och framtida intäktsströmmar för att upptäcka potentiella risker och möjligheter. SKF tar hänsyn till sannolikheten, omfattningen och varaktigheten av omställningsrisker, särskilt sådana som är relaterade till politiska och juri- diska förändringar, tekniska framsteg, marknadsdynamik och faktorer som påverkar anseendet. Baserat på scenario- analysen har SKF identifierat vissa tillgångar och aktivi- teter som inte är förenliga med ett Net-zero-scenario och vidtar åtgärder för att hantera dem. Genom att in föra sitt direktiv för utfasning av fossila bränslen han terar koncernen till exempel tillgångar som kan medföra inbäddade växt- husgasutsläpp i verksamheten. Koncernen arbetar också med att åtgärda eventuella brister i följ samhet relaterat till nya taxonomiregler och relaterade EU-krav (se avsnittet EU-taxonomi för mer information). En sammanfattning av identifierade omställnings- relaterade risker och möjligheter finns i tabellen nedan, tillsammans med åtgärder för att begränsa och kapitali- sera dem. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 50 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer Direktiv för utfasning av fossila bränslen För att påskynda minimeringen av koldioxidutsläpp i SKFs verksamhet och för att nå koncernens mål till 2030 (95% minskning av växthusgas utsläppen i scope 1 och 2 fram till 2030 jämfört med 2019) och därigenom stödja målet för 2050 i hela värdekedjan. Följande regler gäller för alla SKFs tillverknings-, lager-, FoU- och större försäljnings- anläggningar: • Inga investeringar ska göras i nya tillgångar som använder fossila bränslen. Eventuella avvikelser från detta direktiv måste granskas av SKFs Net-zero-team och godkännas av koncernens investeringskommitté. • Användningen av fossila bränslen och fossilbaserad fjärrvärme (i befintliga anlägg- ningar och tillgångar) måste upphöra senast 2029. Direkt användning av fossilgas kan ersättas med elektrifiering (användning av förnybar el) eller godkända icke- fossila bränslen. När processer i tillverkningskedjan läggs ut på underleverantörer skall en utvärdering göras av om detta innebär en ökning av uppströms användning av fossila bränslen. För beslut där detta är fallet bör dessa godkännas av affärs- områdets och affärsenhetens hållbarhets- och inköpsansvariga. • En särskild investeringsram – ”Investeringsramen för minskade koldioxidutsläpp” – ska i tillämpliga fall användas för att finansiera de investeringar som krävs för att uppnå målet. Omfattning SKFs verksamhet globalt. Berörda intressenter SKFs chefer som är involverade i investeringsbeslut. Intressenter som är delaktiga i uvecklingen av direktivet Interna tekniska specialister, högre chefer i verksam heten. Chief Financial/ Sustainability Officer. 2, 9, 6 Direktiv om skuggpris på koldioxid Detta direktiv syftar till att internalisera miljö- kostnaden för stål och stålkomponenter inom SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris på koldioxid. Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och användas till- sammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid alla större beslut om inköp av direkt material avseende stänger, rör och tråd av stål. Stänger, rör och tråd av stål ingår i den initiala omfattningen på grund av deras stora konsekvenser för växthusgasutsläppen och det är relativt enkelt att beräkna skuggpriset på koldioxid. Andra komponenter och material kommer att läggas till senare. Omfattning Inköp av lagerstål för SKFs verksamheter globalt. Berörda intressenter SKFs chefer som är involverade i inköp av direkt material. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av direktivet Interna tekniska specialister, högre chefer med ansvar för inköp. Chief Financial/ Sustainability Officer. 2, 6 Direktiv för att undvika flygfrakt Detta direktiv syftar till att i så stor utsträckning som möjligt minimera användningen av flygfrakt för både inkommande (SKF tar emot varor) och utgående (SKF skickar varor) transporter på grund av att flygfrakt är koldioxidintensiv jämfört med andra alternativ. I direktivet fastställs SKFs strategi för att uppnå detta mål. Planerad flygfrakt (rutinmässig, regelbunden användning av flygfrakt) bör hållas på ett minimum. Leveranskedjorna bör som standard baseras på väg- och sjötransporter. Avvikelser måste godkännas av affärsområdeschefen. Ledtider för kundleveranser bör inte baseras på flygfrakt. Oplanerad flygfrakt (användning av flygfrakt för akuta/nödvändiga behov och oförut- sedda omständigheter) bör endast övervägas i fall där det är den enda lösningen för att kunna leverera till kunderna i tid eller undvika större störningar i SKFs produktions- planer. I sådana fall bör den kvantitet som transporteras med flyg hållas på ett mini- mum (om möjligt genom att dela upp ordern så att andra transportsätt kan användas). Omfattning Inkommande och utgående transporter för SKFs verksamheter globalt. Berörda intressenter SKFs chefer som är involverade i val av transportsätt. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av direktivet Interna tekniska specialister, högre chefer i SKFs logistikfunktioner globalt. Chief Financial/ Sustainability Officer. 2 E1 Klimatförändringar, forts. E E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna [E1-2_MDR-P_22-25a-d] SKF har utarbetat och implementerat ett antal policyer, direktiv, ledningssystem, rutiner och instruktioner som syftar till att hantera begränsning av och anpassning till klimat- förändringarna, men också till att öka energieffektiviteten. Som del av SKFs bredare initiativ för att effektivisera och harmonisera sitt styrningsramverk har Group Legal & Com- pliance genomfört en omfattande uppdatering av bolagets policyer och direktiv. Här ingår omvandlingen av flera håll- barhetsrelaterade policyer till direktiv, där ändringarna är strukturella och inte påverkar dokumentens ursprungliga innehåll, tilldelade ansvarsområden eller omfattning. Omvandlingen till direktiv är avsedd att öka tydligheten, enhetligheten och genomförbarheten inom hela orga- nisationen, och ligger i linje med SKFs åtagande om transparent och robust styrning. Dessa sammanfattas i tabellen nedan. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 51 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKFs koncern- policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet SKF arbetar systematiskt för att förstå och hantera hållbarhetskonsekvenser från verksamheten och leverantörskedjan samt från sina kunder, så att hållbarhet fullt integreras i sättet att göra affärer. Genom policyn åtar sig SKF att proaktivt bedöma hälso-, miljö- och energikonse- kvenser samt att systematiskt definiera, dokumentera och genomföra förbättrings- planer som syftar till att eliminera faror, minska risker och undvika eller minska konsekvenser. Energiprestandan bör kontinuerligt förbättras genom att tillämpa eller främja tekniska och organisatoriska åtgärder längs hela värdekedjan. SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet omfattar de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står för över 80% av koncernens totala energianvändning och bidrar till kontinuerlig förbättring av energiprestandan genom att tillämpa cykeln planera –utföra – kon- trollera – agera. SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 14001:2015. Certifieringen omfattar all betydande SKF-verksamhet inom tillverkning, lager samt forskning och utveckling och bidrar till en kontinuerlig förbättring av miljö- prestandan genom att tillämpa cykeln planera – utföra – kontrollera – agera. Omfattning SKFs verksamheter globalt och leveranskedjan uppströms. Berörda intressenter Chefer och anställda på SKF och i leveranskedjan som kan påverka MHS-resultatet. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av policyn Interna tekniska specialister, högre chefer från verksamheten, tredjepartsrevisorer (för att bekräfta efterlevnad av ISO-standarderna 14K, 45K och 50K). Senior Vice President Commer- cial and Operations Development & Chief Financial/ Sustainability Officer. 2, 7 Direktiv för hållbara byggnader I direktivet anges vilka hållbarhetskrav som ska till- lämpas vid design och konstruktion av nya, större anläggningar som ska ägas eller hyras av SKF. Alla nybyggnationer (inklusive betydande renoveringar) med en total bruttoarea > 2500 m 2 som ägs eller hyrs av SKF, ska vara koldioxidfria och certifierade enligt LEED v4.1 på guldnivå eller högre. Avvikelser från detta krav måste alltid godkännas av koncernens investeringskommitté. Omfattning SKFs verksamhet globalt. Berörda intressenter Chefer som driver eller gör investeringar i nya byggnader, större renoveringar etc. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av direktivet Interna tekniska specialister, högre chefer i verk samheten. Chief Financial/ Sustainability Officer. 2 SKFs koncern- policy för affärsresor I denna policy fastställs de krav som alla SKFs medarbetare ska följa vid affärsresor. Miljöpåverkan ska vara begränsad. Virtuella möten bör vara förstahandsvalet för både externa och interna möten. Alla resenärer bör sträva efter att välja det mest miljövänliga resealternativet när möjlighet ges. Omfattning SKF-anställdas affärsresor. Berörda intressenter Chefer och anställda som gör affärsresor. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av policyn Interna tekniska specialister. Group Purchasing. 2 Koncernens kommitté för inköp av energi Kommittén för inköp av energi är ett forum som har den yttersta befogenheten att besluta om kommersiella och miljömässiga frågor som rör energianskaffning inom SKF. Målet är att minska kostnaderna och koldioxidintensiteten i SKF- koncernens energiförsörjning. Denna kommitté och relaterade anvisningar styr implementeringen av förnybar energi hos SKF. Representanterna från relevanta SKF-funktioner träffas regelbundet (minst en gång per kvartal). Miljöaspekterna relaterade till inköp förnybar energi, för elektricitet, ska vara förenliga med RE100-kriterierna. Omfattning Energianskaffning i den globala verksamheten. Berörda intressenter Chefer som är involverade i upphandlingen av energi. Intressenter som är delaktiga i utvecklingen av policyn Interna tekniska specialister, högre chefer i verk samheten. Senior Vice Presi- dent Commercial and Operations Development. 2, 9 E SKF ÅRSREDOVISNING 2025 52 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. investeringar och förväntade förbättringar beskrivs. Under 2025 har betydande framsteg gjorts när det gäller att öka detaljnivån i dessa handlingsplaner, som nu rutinmässigt följs upp på affärsområdes-, affärsenhets- och koncern- nivå för att säkerställa att de planerade åtgärderna och investeringarna genomförs i tid och att målen för 2030 uppnås. Under 2025 uppnådde ytterligare sex fabriker i SKFs globala tillverkning kraven för minimerade koldioxid- utsläpp, vilket är ett viktigt steg mot koncernens koldioxid- mål fram till 2030. De anläggningar som uppfyllde kraven är Nilai i Malaysia, Puebla i Mexiko, Haridwar och Pune i Indien, Massa i Italien samt Ladson i USA. För att kvalifi- cera sig som en fabrik med minimerade koldioxidutsläpp måste anläggningen uppvisa en minskning av utsläppen inom scope 1 och 2 som motsvarar 95% jämfört med bas- linjen för 2019, samt presentera en tydlig plan för att han- tera eventuella återstående växthusgasutsläpp. De ska också uppvisa ständiga förbättringar i energiprestanda. De sex fabrikerna ansluter sig till de sedan tidigare god- kända anläggningarna i Steyr i Österrike, Tudela i Spanien och Göteborg i Sverige. Dessa nio fabriker som mött kraven för fabriker med minimerade koldioxidutsläpp står för nästan 20% av SKFs baslinjeutsläpp från tillverkning. E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Drivkrafter och åtgärder – SKFs egen verksamhet, scope 1 och 2 [E1-3_MDR-A_26-29] SKFs mål att minimera koldioxidutsläppen i verksamheten kräver en minskning med 95% av scope 1- och 2-utsläppen till 2030 jämfört med 2019, vilket också har verifierats av SBTi. De viktigaste strategiska åtgärderna för att uppnå målet inkluderar fokus på energieffektivitet, inköp och produktion av förnybar energi samt utfasning av direkt användning av fossila bränslen genom elektrifiering eller biobränslen. Under 2025 har betydande framsteg gjorts i den fort- satta utvecklingen och genomförandet av planerna för minimerade koldioxidutsläpp. Under 2024 tog varje fabrik fram en roadmap för minimering av koldioxidutsläppen som fastställer anläggningens väg mot utsläppsminskning och vilka investeringar som krävs för att uppnå målen fram till 2030, genom att ta hänsyn till de tre beskrivna strate- giska åtgärderna. För energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen definieras dessa planer ytterligare i en koncernomfattande databas där detaljerade åtgärder, E Energieffektivitet SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet omfattar de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står för mer än 80% av koncernens totala energianvändning. SKF har ett koncernomfattande mål för förbättrad energi - effektivitet för alla enheter som omfattas av ISO 50001- standarden som ligger på 5% jämfört med fabrikens, affärsområdets, affärsenhetens eller koncernens baslinje för energi enligt beskrivningen nedan. Baslinjen har beräknats med linjär regression av de senaste två årens månatliga energianvändning i förhållande till det totala förädlingsvärde (ett mått på produktions- verksamheten). För vissa fabriker användes andra drivande parametrar än förädlingsvärdet, utifrån en statistisk analys, om förädlingsvärdet inte uppfyllde fastställda krav. Med detta nyckeltal kan sådant som påverkar mer förenklade mätningar av energiprestanda (som variationer i produk- tionsaktiviteten) minimeras, vilket gör det möjligt att foku- sera på den faktiska energiprestandan. Resultatet för 2025 blev 3,7% jämfört med målet på 5,0% vilket indikerar en underliggande energieffektiviseringsbesparing på 34 GWh. Här omfattas alla typer av energi utom energi som används för uppvärmning och kylning av byggnader. För energi som används för uppvärmning och kylning av byggnader har en separat resultatindikator fastställts, som dock inte används som en formell resultatindikator inte- grerad i energihanteringen eller ledningens uppföljning. Eftersom energi för uppvärmning bidrar väsentligt till kon- cernens scope 1-utsläpp är det utöver energieffektivitets- skäl mycket viktigt att minska uppvärmningsbehovet för att minska utsläppen och möjliggöra elektrifiering. Energi- prestandan beräknas genom att jämföra den faktiska energianvändningen med en baslinje som fastställts med hjälp av linjär regression och antal graddagar för upp- värmning som beräknats med hjälp av lokala väderdata från en väderdatabas. År 2025 var prestandaförbättringen 1,9%, vilket motsvarar en underliggande energieffektivitets- besparing på 3,2 GWh. För att driva på utvecklingen och planeringen av energi- besparingsåtgärder används den koncerngemensamma databasen som innehåller detaljerade uppgifter om åtgär- der för att visa om fabriker, affärsområden, affärsenheter och koncernen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla målen för kommande perioder. Roadmapen för minimering av koldioxidutsläppen kräver också, relaterat till tidshorisonten 2030, att anläggningarna planerar för att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten. Hur fabriker, affärsområden, affärsenheter och koncernen presterar relaterat till målet för energieffektivitet följs upp månadsvis med hjälp av nyckeltal för energieffektivitet och databasen på koncernnivå. Chief Sustainability Officer går igenom resultat och planer halvårsvis tillsammans med varje affärsområdes- och affärsenhetschef. Förnybar energi SKF har en centraliserad funktion som ansvarar för inköps- strategi och upphandling av energi, i första hand elektrici- tet. Denna funktion har tagit fram en roadmap för omställ- ningen till 100% förnybar el för alla SKF-enheter och planen håller nu på att implementeras och följas upp. Koncernen är ansluten till RE100-initiativet och följer deras tekniska kriterier vid inköp av förnybar el. I arbetet med att fastställa och implementera roadmapen för förnybar el tar SKF också hjälp av en tredjepartsleverantör av energitjänster. Olika metoder används för att köpa in förnybar el, bland annat genom att använda energiköpsavtal (PPA), virtuella energiköpsavtal, kombinerade eller fristående miljöcertifikat (EAC) samt långsiktiga avtal om certifikat för förnybar energi (REC). Även om koncernens strategi för inköp av för- nybar el står för det mest väsentliga bidraget utökar SKF också användningen av solcellsanläggningar på plats för egenproduktion av förnybar el. Vissa SKF-anläggningar använder fjärrvärme för att värma upp byggnader. Efter- som fjärrvärmesystemen är mycket specifika och skiljer sig åt lokalt sker arbetet med att minska koldioxidutsläppen från fjärrvärmeförsörjningen på anläggningsnivå. De för- väntade resultaten, åtgärderna och investeringarna ingår därför i den specifika anläggningens roadmap för mini- merade koldioxidutsläpp. Utfasning av fossila bränslen (scope 1-utsläpp) SKF har i viss utsträckning direkt användning av fossila bränslen på majoriteten av sina anläggningar runt om i världen, främst fossil naturgas, som används för upp- värmning av både byggnader och processer. Dessa utsläpp måste minskas från cirka 53 000 ton per år 2019 till betydligt lägre än 20 000 ton 2030 för att SKF ska uppnå sina mål om minimerade scope 1- och 2-utsläpp. Scope 1 och 2 – Uppnådd och förväntad reduktion av koldioxidutsläpp 150 000 0 200 000 250 000 50 000 100 000 450 000 Ton CO₂e 400 000 350 000 300 000 Ökning i aktivitet Rapporteringens omfattning Effektivitet el Minskningar till 2025 Baslinje 2019 Förnybar fjärrvärme Processändringar i värmebehandling Elektrifiering av värmebehandlings- ugnar och förbättringar i användning Elektrifiering av uppvärmning Effektivitet VVS (ventilation, värme och sanitet) Förnybar el Resterande utsläpp SBTi-åtagande Minskningar scope 1 flyktiga och diffusa Förnybara bränslen SKF ÅRSREDOVISNING 2025 53 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. scope 1 och 2 – Uppnådd och Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp [E1-3_29b]. Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs egen verksamhet – scope 1 och 2 Viktiga aktiviteter och resultat 2025: • Scope 1 och 2 utsläpp minskade med 87 403 ton jämfört med 2024. • Den resulterande minskningen på 79% jämfört med 2019 års basnivå innebär att SKF ligger väl före den planerade reduktionstakten mot 2030. Huvudsakliga orsaker till denna utveckling: • Energieffektiviteten förbättrades med 3,7%, med stöd av investeringar på 3 miljarder kronor inom investerings- ramen för energieffektivisering och mini merade koldioxid- utsläpp (2023–2028). • Användningen av förnybar el ökade till 91%, med stöd av både ökade inköp och ingågna PPA-avtal (inklusive leasing av tillgångar för lokal elproduktion. En betydande minskning av utsläpp från elförbrukning uppnåddes genom ökad användning av förnybar el i Indien, Kina, Bulgarien och Malaysia, framför allt genom nyttjande av olika typer av Environmental Attribute Certificates. • De totala utsläppen från direkt användning av bränslen och fjärrvärme minskade med –3% tack vare riktade åtgärder för att minimera koldioxidutsläppen. • Totalt 28 GWh el egenproducerades från icke förnybara bränslekällor. • Produktionsaktiviteten minskade något jämfört med 2024, med begränsad inverkan på den totala energi- efterfrågan. Drivkrafter och åtgärder – SKFs leverantörer scope 3, kategori 1 [E1-3_MDR-A_26-29] SKFs mål är att minska utsläppen uppströms, scope 3, kategori 1 med 32% till 2030 jämfört med 2019 och att uppnå netto nollutsläpp till 2050 eller tidigare, vilket kräver 90% minskning av scope 3-utsläppen fram till 2050. SKF använder flera strategiska verktyg för att uppnå dessa mål och fokus ligger på förbättrad material- effektivitet, ökad cirkularitet, ökad användning av sekundära material, ökad användning av förnybar energi i leverans- kedjan och användning av nya tekniker för att tillverka pro- dukter med mycket låga koldioxidutsläpp. Under 2025 var De viktigaste strategiska åtgärderna är ett förbud mot nya investeringar i anläggningar eller utrustning som drivs med fossila bränslen och att införa en särskild investeringsram för att finansiera elektrifiering av tillgångar som drivs med fossila bränslen eller övergå till hållbara icke-fossila alter- nativ, t.ex. biometan. Koncernens direktiv för utfasning av fossila bränslen omfattar förbud mot alla nya investeringar i utrustning som ska användas av SKF och som är beroende av fossila bränslen samt att all återstående användning av fossila bränslen ska fasas ut före 2030. En investeringsram på 3 miljarder kronor fastställdes 2023 och ska användas senast 2028 uteslutande för investeringar som krävs för att genomföra planen för minimerade koldioxidutsläpp i allmänhet, och utfasningen av fossila bränslen i synnerhet. Efter systematisk uppföljning av godkända investerings- ansökningar som utnyttjade investeringsramen för mini- merade koldioxidutsläpp konstaterades under 2025 att resultaten inte motsvarade förväntningarna. Den vikti- gaste åtgärden som vidtogs för att hantera detta var att införa ”Investment Ready Concept for Decarbonization”. Detta innebär att SKFs anläggningar måste ha en konkret, genomförbar och tidsenlig plan för att uppnå anläggnings- specifika mål för utsläppsminskningar senast i slutet av 2025. Om kriterierna inte uppfylls stoppas alla andra nya investeringar för anläggningen tills en sådan plan kan presenteras. SKF har också ett direktiv för hållbara byggnader som ställer krav på att nya byggnader ska ha minimerade kol- dioxidutsläpp och att USGBCs LEED 4.1-standard ska tillämpas. På samma sätt som för energieffektivitet görs varje månad en uppföljning av hur koncernen närmar sig målet att fasa ut fossila bränsle, och varje halvår går Chief Sustainability Officer igenom utveckling och planer till- sammans med varje affärsområdes- och affärsenhetschef. För att driva på utvecklingen och planeringen av aktiviteter för utfasning av fossila bränslen används den koncern- gemensamma databasen som innehåller detaljerade upp- gifter som visar vilka åtgärder fabriker, affärsområden, affärsenheter och koncernen har fastställt och planerat och om de är tillräckliga för att uppfylla målen för kom- mande perioder. De relativa bidragen från dessa strategiska åtgärder för att nå målet om minimerade koldioxidutsläpp fram till 2030 beskrivs i diagrammet på föregående sida för E SKFs inköpsstrategi fortfarande starkt inriktad på lagerstål och relaterade komponenter, vilka utgör den största voly- men av inköpt material, både vad gäller vikt och värde. Under denna period använde SKF cirka 490 000 ton lager- stål och relaterade komponenter. Som jämförelse kan näm- nas att koncernen köpte in cirka 5 848 ton gummi, vilket förutom stål är ett av de viktigaste materialen för SKF och som används i färdiga tätningar eller som råvara vid till- verkning av tätningar. Studier av produkters koldioxid- avtryck för material och komponenter till lager har visat att den inbäddade koldioxiden i de stålmaterial och kom- ponenter som SKF köper in står för cirka 70% av de totala utsläppen som genereras i hela värdekedjan, från utvin- ning av råvaror till leverans av färdiga produkter till kun- derna. SKF har prioriterat att minimera koldioxidutsläppen från stål i sin värdekedja uppströms och hittills har majori- teten av åtgärderna fokuserats på detta område. Alltefter- som framsteg görs när det gäller att minimera koldioxid- utsläppen från stål planerar SKF att utöka sina insatser till andra viktiga inköpta material och komponenter. En mer detaljerad beskrivning av var och en av de strategiska åtgärderna följer nedan. Förbättrad materialeffektivitet SKF har under många år arbetat med olika aspekter av materialeffektivitet i sin verksamhet och leveranskedja. Arbetet bedrivs både av miljöskäl och av behovet av kost- nadseffektivitet på en konkurrensutsatt marknad. Här in - går aspekter som förbättrad processkontroll och kvalitet, vilket leder till att skrot undviks. Det handlar också om att optimera komponentdesign och toleranser för att minimera mängden material som behöver avlägsnas innan den fär- diga produkten är klar. Även alternativa processer som ger möjlighet att tillverka komponenter i nära slutgiltig form används där så är möjligt. Ökad cirkularitet SKFs fokus på att utveckla lösningar för en cirkulär ekonomi leder på flera sätt till en minskning av utsläppen från direkta material uppströms. Ett exempel är den ökade använd- ningen av rekonditionerade, begagnade lager. Det innebär att lager som potentiellt skulle ha skrotats och ersatts med nya kan återanvändas, vilket gör att utsläpp undviks både i värdekedjan uppströms och hos SKF som annars skulle ha genererats vid tillverkningen av ett nytt lager. Ökad användning av sekundära material Att producera nytt stål, dvs. stål som huvudsakligen fram- ställs av reducerad järnmalm är mycket mer koldioxid- intensivt än att producera stål genom omsmältning av skrot. Därför är ökad användning av skrotbaserad stål- produktion viktigt för att minska utsläppen från direkta material (scope 3, kategori 1). SKFs affärsområden och affärsenheter tar hänsyn till denna aspekt när de planerar stålinköpen. För närvarande kommer cirka 51% den totala volymen av lagerstål som SKF köper in från skrotbaserat stål och man räknar med en avsevärd ökning under de kommande åren. SKF inser att ökad användning av skrot är nödvändigt för att åstadkomma en övergripande global omställning till stål med låg halt av inbäddad koldioxid, men också att fler åtgärder krävs eftersom tillgången på skrot i förhållande till efterfrågan är begränsad. Ökad användning av förnybar energi i leveranskedjan SKF uppmuntrar sina leverantörer att använda förnybar energi för att minska koldioxidintensiteten i sina produk- tionsprocesser och i de produkter som de levererar. I SKFs hållbarhetsstandard för leverantörer sammanfattas kon- cernens förväntningar på leverantörer när det gäller att utvärdera och använda förnybar el. Genom utbildningar och andra åtgärder hjälper SKF också sina leverantörer att ta fram metoder för inköp av förnybar energi. Användning av ny och framväxande teknik Eftersom järn- och stålproduktion spelar en dominerande roll för SKFs totala utsläpp av växthusgaser uppströms läggs fokus på ny teknik, ofta kallad grön stålteknik, som leder till en drastisk minskning av dessa utsläpp. SKF deltar aktivt i utvecklingen och utvärderingen av sådana lösningar med utvalda partners som Voestalpine (vätgas- reducerat järn) och Ovako (elektrisk ljusbågsugn med 97% återvunnet innehåll, som drivs med förnybar el). Kommunikation av SKFs krav och förväntningar på leverantörerna SKF arbetar proaktivt med sina leverantörer och upp- daterade sin hållbarhetsstandard för leverantörer 2025. Standarden beskriver i detalj koncernens förväntningar och krav i dessa frågor. Leverantörer måste förse SKF med utsläppsdata för scope 1, 2 och 3 (uppströms) i CO 2 e för de material och produkter som levereras. Denna data måste SKF ÅRSREDOVISNING 2025 54 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. av stålinköp. Denna interna prissättningsmekanism syftar till att styra upphandlingsbeslut mot alternativ med lägre koldioxidutsläpp och öka medvetenheten om framtida kol- dioxidkostnader bland leverantörer och interna intressen- ter. • Fler åtgärder vidtogs för att öka fullständigheten i SKFs rapporterade uppgifter om scope 3, kategori 1 data. Kategorier som tidigare inte hade rapporterats på grund av bristande data från leverantörer uppskattades med hjälp av en utgiftsbaserad metod (mer information finns i redovisningsprinciperna för E1-6). • Scope 3, kategori 1-utsläppen från direkta materialinköp uppgick till totalt 2 354 700 ton, vilket motsvarar en minskning med 73 800 ton jämfört med 2024. De huvudsakliga orsakerna till denna minskning: • Utsläppen minskade med 1% under 2025 jämfört med 2024, huvudsakligen till följd av en minskning i produk- tionsvolym på 7%. Minskningen av utsläpp var mindre än volymminskningen eftersom utsläppsintensiteten ökade till följd av sammansatta effekter. Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från logistik – scope 3, kategori 4 [E1-3_MDR-A_26-29] Koncernen fokuserar på att minska utsläppen av växthus gaser från transporter på fyra huvudområden. 0 Scope 3, kategori 1 Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp Övergång till skrot H2 DRI (vätebaserad direkt- reduktion av järnmalm) Inkl. användning av förnybar energi 2030-mål Leverantörs- effektivitet Baselinje 2019 700 000 1 400 000 3 500 000 2 800 000 2 100 000 rapporteras enligt SKFs riktlinjer för rapportering av växt- husgaser som ska följa Greenhouse Gas (GHG) Protocol. Leverantörer uppmuntras att köpa förnybar el och måste följa GHG-protokollet för sina scope 2-rapporteringskrav. SKF tillåter inte köp av koldioxid- eller klimatkompensation som ett sätt att minska leverantörers scope 1-, 2- och 3-utsläpp. Dessutom måste utvalda leverantörer av lager- stål till 2030 ha fått specifika certifieringar eller uppnått vissa mål, till exempel Responsible Steel-certifiering, SBTi-godkända mål eller leverans av koldioxidsnålt stål enligt SteelZero-definitionen. Alla leverantörer förväntas fastställa minskningsmål som är i linje med SKFs mål, prio- ritera energi- och materialeffektivitet och använda förnybar energi eller energi med låga koldioxidutsläpp. De måste också på SKFs begäran redovisa planerade och genom- förda åtgärder för att uppnå dessa mål. Energi ledning är ett annat viktigt krav, där leverantörerna måste övervaka och hantera sin energiprestanda, sätta upp mål för för- bättrad energieffektivitet och på begäran lämna relevanta uppgifter till SKF. För att öka fullständigheten och noggrannheten har SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläppsdata för de återstående utgifterna (närmare information finns i E1-6 Redovisningsprinciper, scope 3, kategori 1). Det resulterade i att rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för- dubblades. Denna omräkning återspeglar en utökning av täckningen snarare än en förändring i det faktiska resul- tatet. SKF fortsätter att prioritera samarbetet med leve- rantörer där primärdata finns tillgängliga och inflytande är möjligt. Samtidigt överförs successivt leveran törer med stor påverkan, som identifierats genom den utgifts- baserade metoden, till programmet för primärdata. Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs i diagrammet Scope 3 kategori 1 Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp [E1-3_29b]. Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs leverantörer, scope 3, kategori 1 Viktiga aktiviteter och resultat 2025: • Obligatorisk skuggprissättning på koldioxid infördes i juli 2024 och tillämpades 2025 för utvalda kategorier E Minska transportbehovet (regionalisering) SKF strävar efter att påskynda interregional verksamhet och därmed minska behovet av globala transporter, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskning av relaterade kol- dioxidutsläpp. Undvika flygfrakt SKF införde under 2024 en global policy för att undvika flygfrakt med målet att minska flygtransporter och främja transportsätt som är mindre koldioxidintensiva (t.ex. sjö- fart, järnväg). Koncernen har också ett nära samarbete med kunder och leverantörer för att övergå från flygfrakt till sjö- och järnvägstransporter. Minska koldioxidutsläppen från transporter Förutom att minska flygfrakt genom att övergå till andra mindre koldioxidintensiva transportsätt, arbetar SKF också med att i samarbete med leverantörer införa lösningar för elfordon. En annan åtgärd är att använda mindre koldioxid- intensiva bränsletyper, t.ex. HVO100 istället för diesel. Optimering av transporter Här ingår att förbättra fyllnadsgraden, välja transportsätt med lägre utsläpp samt förbättra ruttplaneringen och fordons utnyttjandet. Initiativ som införandet av vätgas- drivna lastbilar i Kina och logistikrutter för elfordon i Europa har visat på potentialen för betydande utsläpps- minskningar – upp till 60% i vissa fall – samtidigt som kostnads effektiviteten och den operativa motstånds- kraften för bättras. Genom ett nära samarbete med logistik- partner och smartare transportval bidrar SKF aktivt till att minimera koldioxidutsläppen i sin leveranskedja och stödjer en bredare omställning inom branschen. Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs i diagrammet Scope 3, kategori 4– Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp [E1-3_29b]. Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för utsläpp från logistik – scope 3, kategori 4 Viktiga åtgärder och resultat under 2025: • År 2025 var logistikrelaterade utsläpp 18% lägre än 2019 års basnivå, främst till följd av en minskning av den totala fraktvikten samt en mer koldioxideffktiv mix av transport- val, särskilt genom en minskad användning av flygfrakt. Dessa förbättringar återspeglar SKFs pågående regio- nalisering av försörjningskedjan uppströms och ökad lokalisering av produktionen närmare slutmarknaderna, vilket tillsammans minskar beroendet av långväga flyg- och sjötransporter. • Jämfört med 2024 ökade dock utsläppen under 2025 med 1%, trots en liten minskning i fraktvikt. Denna ökning från år till år berodde på en högre andel flygfrakt och expressleveranser, vilket i stor utsträckning var en reaktion på volatila marknadsförhållanden och störningar i försörjningskedjan som krävde snabbare transportlösningar. Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från användning av sålda produkter – scope 3, kategori 11 [E1-3_MDR-A_26-29] SKF rapporterar växthusgasutsläpp nedströms i samband med användningen av vissa direktdrivna system, i linje med sitt SBTi-godkända netto nollmål. Dessa utsläpp faller under scope 3, kategori 11 och avser specifikt elektriska system som magnetlager, elmotorsystem och smörjsystem som levereras till kunder. Även om denna kategori utgör en relativt liten del av SKFs totala verksamhet är den betydelsefull på grund av den direkta energiförbrukning som den innebär. Viktigt är att många av dessa lösningar bidrar till för- bättrad energieffektivitet för kunderna, antingen direkt eller genom att möjliggöra energieffektiva tekniker. Till exempel installerades på en anläggning i Kina 0 Undvikande av flygfrakt Optimering Bränslebyte och elfordonslösningar 2030-mål Regionalisering Baslinje 2019 30 000 60 000 150 000 120 000 90 000 Scope 3, kategori 4 Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp SKF ÅRSREDOVISNING 2025 55 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. För det tredje deltar SKF aktivt i initiativ med flera intressenter, såsom RE100, som förespråkar ökad tillgäng- lighet och användning av förnybar el globalt. Trots att före- taget inte direkt kan påverka alla intressenters energival, använder det sitt inflytande och sina partnerskap för att främja systemförändringar på energimarknaderna genom att stödja övergången till koldioxidsnål energi och bidra till att minska utsläppen i hela värdekedjan. Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för bränsle- och energirelaterad verksamhet uppströms scope 3, kategori 3 Viktiga åtgärder och resultat 2025: • Efter en betydande ökning av andelen förnybar, inköpt el har utsläppen i denna kategori minskat med 22 478 ton eller 37% jämfört med 2024. • Biobränslen kan ha en negativ inverkan i denna kategori, samtidigt som de avsevärt bidrar till en minskning av scope 1-utsläppen. Inga betydande effekter av detta slag har förekommit under 2025 jämfört med 2024. Drivkrafter och åtgärder– utsläpp från affärsresor – scope 3, kategori 6 [E1-3_MDR-A_26-29] För att minska utsläppen från affärsresor tillämpar SKF två huvudsakliga metoder. För det första uppmuntras virtuella möten som ett alternativ till fysiska möten. SKF har gjort stora investeringar i den IT-infrastruktur som krävs för virtuella möten. För det andra uppmuntrar SKF, via koncernens rese- policy och lösningar för onlinebokning av resor, de anställda att använda mer koldioxidsnåla transportsätt där så är möjligt. Investeringar för att stödja omställningsplanen [E1-3_29c] För att genomföra de olika strategiska åtgärder som beskrivs ovan krävs olika former av investeringar, till exempel kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska resurser och kompetens. Dessa investeringar genomförs med hjälp av två huvudsakliga mekanismer: kyl maskiner med SKFs magnetlagerteknik, vilket möjlig- gjorde en övergång till mer effektiv teknik som resulterade i energi besparingar på mer än 60 000 MWh under deras livslängd – motsvarande över 35 000 ton undvikna CO₂- utsläpp baserat på Kinas nuvarande elmix. Även om dessa utsläpp tydligt bidrar till den globala minskningen av koldioxid utsläpp finns för närvarande inget allmänt veder- taget ramverk inom GHG-protokollet för rapportering av sådana utsläpp som undviks. SKF uppskattar att de direkta utsläppen från dessa sys- tem under användningsfasen uppgår till cirka 1 miljon ton CO₂e per år, baserat på globala genomsnittliga utsläpps- faktorer för elektricitet. Även om SKF fortsätter att förbättra energieffektiviteten i sina produkter är den mest effektiva åtgärden för att minska dessa utsläpp ändå kundernas val att använda koldioxidsnål eller förnybar el. Trots att detta ligger utanför SKFs direkta kontroll arbetar företaget aktivt för ökad tillgång till förnybar energi genom initiativ som RE100 och bredare industrisammanslutningar och stödjer därmed den systemomställning som krävs för att minska koldioxidutsläppen från kraftproduktionen globalt. Drivkrafter och åtgärder – bränsle- och energirelaterad verksamhet uppströms, scope 3, kategori 3 [E1-3_MDR-A_26-29] Scope 3, kategori 3 avser växthusgasutsläpp som gene- reras uppströms från energianvändningen – specifikt från utvinning, förädling och transport av bränslen som används för elproduktion samt utsläpp från överföring och distribution av el. År 2025 stod dessa aktiviteter för cirka 38 000 ton CO₂-e i SKFs verksamhet. SKF hanterar dessa utsläpp genom tre strategiska åtgär- der. För det första minskar koncernen inom ramen för sitt program för koldioxidminskning det totala energi behovet genom att förbättra energieffektiviteten i alla sina anlägg- ningar. Samtidigt övergår SKF från fossila bränslen och ökar sin användning av förnybar el, vilket eliminerar de utsläpp uppströms som är förknippade med utvinning och förädling av fossila bränslen, vilket för närvarande är den största bidragande faktorn i denna kategori. För det andra utvecklar och levererar SKF lösningar som möjliggör förnybar elproduktion, till exempel komponenter för vindkraftssystem. Dessa tekniker stöder den mer om - fattande energiomställningen och är förknippade med betydligt lägre utsläpp av scope 3, kategori 3, jämfört med konventionella fossila kraftsystem. E SKF-intern allokering av klimatspecifika investeringsramar: • Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp Riktad finansiering av hållbarhetsfokuserade investeringar: • Grön finansiering (emission och användning av obligationer) • Kreditfacilitet från EIB Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp Att nästintill eliminera den direkta användningen av fossila bränslen inom SKF (scope 1-utsläpp) är en särskilt utma- nande del av den övergripande omställningsplanen. Scope 2-utsläpp (som främst avser elanvändning) kan undvikas relativt enkelt och kostnadseffektivt genom att köpa in för- nybar el, medan minskning av scope 1-utsläpp ofta kräver betydande investeringar på anläggningarna. Exempel på investeringar som krävs är elektrifiering av byggnadsupp- värmning med hjälp av värmepumpar samt elektrifiering av processvärme, men också tillhörande systemförbättringar som är nödvändiga för att öka genomförbarheten. I många fall tar det längre tid än normalt för dessa typer av investe- ringar att återbetala sig och därför krävs insatser från SKF- koncernen för att se till att investeringarna genomförs. Uti- från en detaljerad bild av situationen vid SKFs fabriker runt om i världen gjordes bedömningen att det under perioden mellan 2023 och 2028 kommer att behövas cirka 3 000 Mkr för att uppnå SKFs mål om att minska scope 1-utsläppen fram till 2030, däribland ambitioner om energieffektivitet. SKF fastställde därefter en investeringsram och en process för fördelning och uppföljning av användningen av dessa medel. Under 2023 och 2024 har totalt 429 Mkr av denna ram fördelats, och under 2025 fördelades ytterligare 224 Mkr. Resten planeras preliminärt att fördelas under 2026 och fram till 2028. Grön finansiering SKFs gröna obligationer är viktiga finansiella instrument som ligger i linje med företagets hållbarhetsåtagande och klimatmål. Två sådana obligationer har emitterats, den första på MEUR 300 i november 2019 och den andra på MEUR 400 i september 2022. Dessa används för att finan- siera stödberättigade projekt enligt SKFs ramverk för grön finansiering. Här ingår investeringar i anläggningar och utrustning samt forskning och utveckling av produkter inom cleantech-området. Dessa ingår i Noterna 5 och 11 i SKFs finansiella rapporter. De gröna obligationerna spelar en avgörande roll i finansieringen av SKFs omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna. Vid utgången av 2024 hade SKF finansierat 220 projekt till ett värde av MEUR 700. Dessa projekt sträcker sig över olika regioner och sektorer. I slutet av 2024 hade alla intäkter från båda obligationerna fördelats på 220 projekt till ett sammanlagt värde av MEUR 700, vilket stödjer SKFs strategi för klimatomställning. Efter- som allokeringsfasen är avslutad och inga förändringar skedde för 2025 publicerade vare sig separat investerarbrev eller konsekvensrapport. Kreditfacilitet från EIB Den 22 november 2024 tecknade SKF en kreditfacilitet på MEUR 430 med Europeiska investeringsbanken (EIB) för att finansiera FoU-satsningar med fokus på hållbar teknik, vilken var outnyttjad vid utgången av 2025. Finansieringen innebär att SKF kan påskynda utformning och utveckling av teknik som bidrar till hållbarhet och grön omställning. EIB betraktas som Europeiska unionens klimatbank och deras finansiering stöder den europeiska gröna given, EUs plan för att uppnå netto nollutsläpp senast 2050. Kategorier Valuta Totalt värde miljoner Användning 2019–2024 Användning 2025 Planerad användning 2026–2028 Finansiellt instrument Investeringsram för minimerade koldioxid utsläpp Elektrifiering och relaterade frågor. SEK 3 000 429 224 1 500 SKF intern allokering/ användning Grön obligation SKFs tillverkning i världsklass, investeringar och förvärv i produktionskapacitet, teknik, testning och verktyg för cleantech, gröna byggnader, förnybar energi, förbättring av processers/anläggningars energi- eller resurseffektivitet, FoU i cleantech, produkt- och processrelaterad FoU. EUR 700 700 0 TBD Användning av avkastning Grön finansiering SKF ÅRSREDOVISNING 2025 56 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E MÄTETAL OCH MÅL E1-4 Mål för begränsning och anpassning till klimatförändringarna [E1-4_34a-f; AR 31; MDR-T] SKF har satt upp mål för minimerade koldioxidutsläpp för alla väsentliga utsläppsrelaterade effekter, och dessa har godkänts av SBTi både på kort sikt (2030) och på lång sikt (2050). Målen fastställs med hjälp av 1,5 °C-anpassad reduktionsbana från SBTi som är anpassad till IEAs NZE- scenario (netto nollutsläpp). Målen fastställs genom dialoger med utvalda externa intressenter, till exempel SBTi, i kombination med bidrag från interna experter som representerar intressenternas synpunkter genom befintliga kommunikationskanaler. Målen har fastställts utifrån en välgrundad bedömning av potentiella framtida förändringar i försäljning och produk- tionsvolym samt konsekvenserna av tekniska, operativa och marknadsrelaterade förändringar. För att bedöma m öjligheten att uppnå 2030-målen för scope 3, kategori 1 (direkta material) har man till exempel räknat med konse- kvenserna av att övergå till stålproduktionstekniker med lägre koldioxidintensitet (skrotbaserat stål i kombination med användning av förnybar energi). På samma sätt ut - värderades möjligheten att uppnå 2030-målet för scope 3, kategori 4 mot bakgrund av förväntade effekter av SKFs planer för regionalisering och tillverkningskapacitet, som går ut på att SKFs produktionsanläggningar flyttas närmare kunder och leverantörer. Målen är förenliga med gränserna för rapportering av växthusgaser med följande undantag: • Scope 3, kategorierna 2, 5, 10 och 12 anses inte väsentliga och därför har för närvarande endast mål för 2050 fastställts. • Även om scope 3, kategori 3 (bränsle- och energirelate- rade verksamheter som inte ingår i scope 1 eller 2) och 7 (anställdas pendling) anses ha väsentlig påverkan, har SKF ännu inte fastställt några mål på medellång sikt (2030–2040) för dessa kategorier. För kategori 3 bidrar visserligen SKFs insatser för att främja förnybar energi positivt, men eftersom konsekvenserna är indirekta är det svårt att kvantifiera resultaten på ett till förlitligt och konsekvent sätt. Därför är det fortfarande en utmaning att sätta upp meningsfulla mål. När det gäller kategori 7 saknar SKF just nu en robust metod för att mäta utsläppen från anställdas pendling inom våra globala verksam- heter. Arbetet med att förbättra data kvaliteten och ta fram lämpliga mätetal pågår, och kommer ligga till grund för framtida målsättningar. Läs mer i detalj om hur SKF följer upp den övergripande utvecklingen mot de fastställda målen över tid i E1-1. Klimatmål Scope 1, 2 och 3 Hela värdekedjan Scope 1 och 2 Egen verksamhet Scope 3, kategori 1 uppströms Scope 3, kategori 4 uppströms/nedströms Scope 3, kategori 11 nedströms Framsteg mot netto noll-målet Milstolpar 2025 40% minskning av CO 2 e-utsläpp från tillverkning av lager och enheter per ton sålda lager, basår 2015 15% absolut minskning av utsläpp från leverantörer av smide och ringar jämfört med 2019 1) 2030 95% absolut minskning 32% absolut minskning från inköpta varor och tjänster jämfört med 2019 35% absolut minskning jämfört med 2019 28% absolut minskning jämfört med 2019 2035 Upprätthåller 95% 43% absolut minskning av utsläppen från direkt material jämfört med 2019 55% absolut minskning jämfört med 2019 2040 Upprätthåller 95% 60% absolut minskning av utsläppen från direkt material jämfört med 2019 77% absolut minskning jämfört med 2019 2050 Netto nollutsläpp genom 95% minskning av scope 1 och 2, och 90% minskning av scope 3 jämfört med 2019. Återstående utsläpp hanteras via koldioxidborttagning. Väsentliga addresserade IRO(er) Alla, förutom fysiska klimatrisker 2, 5, 6, 9 2, 6 2 2, 3 Policyer/ direktiv Samtliga policyer och direktiv (se E1-2) • Utfasning av fossila bränslen • Koncernens policy för miljö, energi, hälsa, och säkerhet • Hållbara byggnader • Skuggpris på koldioxid • SKFs hållbarhetsstandarder för leverantörer • Undvika flygfrakt Relaterade åtgärder Alla strategiska aktiviteter för utfasning av fossila bränslen (se E1-3) Strategiska aktiviteter för minimering av koldioxid utsläppen scope 1 och 2 Strategiska aktiviteter för minimering av koldioxid utsläppen scope 3, kategori 1 Strategiska aktiviteter för minimering av koldioxid utsläppen scope 3, kategori 4 Baslinje och år 2019 (3 528 869 t/CO 2 e marknadsbaserade) 2019 (425 493 tCO 2 e) 2019 (3 299 300 tCO 2 e) 2019 (136 699 tCO 2 e) 2019 (1 012 016 tCO 2 e) Resultat för redovisnings period 4 933 834 tCO 2 e 90 254 tCO 2 e 2 743 246 tCO 2 e 111 465 tCO 2 e 1 803 859 tCO 2 e) 1) Primära data. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 57 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E Andra delmål Förutom dessa mål har SKF fastställt ett antal delmål för att driva och följa upp strategiska åtgärder som energi- effektivitet och användning av förnybar el, och dessa sam- manfattas i tabellen nedan som presenterar delmålen. • Scope 1- och 2-utsläpp per ton sålda lager, minskning med 40%, uppnåddes redan 2021 och 2025 har SKF uppnått 87%. Minskningen har uppstått genom en kombination av ökad användning av förnybar el, energi- effektivitet, utfasning av fossila bränslen och förbättrad produktivitet. • Målet för utsläpp inom scope 3, kategori 1 från leveran- törer av smide och ringar uppnåddes under 2024, och 2025 har SKF uppnått en minskning med 18,2%. Se policymatrisen i E1-2 för att förstå hur målen är sammankopplade med respektive policy. Redovisningsprinciper E1 -4 SKF fastställde absoluta klimatmål, mätt i tusen ton CO 2 e, både för det kortsiktiga målet 2030 och det långsiktiga målet 2050, och har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp i hela värdekedjan senast 2050. Målen och den tillämpade metoden har validerats av SBTi enligt en sektorsövergripande reduktionsbana för att minimera koldioxidutsläppen med 1,5 °C. Denna baseras på IEAs scenario för netto nollutsläpp till 2050 (NZE mot- svarande IPCC SSP1-1.9) och förutsätter en gradvis minsk- ning av koldioxidutsläppen inom energisektorn, förbättrad energi effektivitet och användning av koldioxidsnål teknik. Metoden följer SBTis kriterier och rekommendationer för fastställande av mål för scope 1, 2 och 3. Metoden för att kvantifiera företagens växthusgasinventering följer GHG- protokollet. Utsläppsfaktorer och datakällor omfattar mät- ningar på plats (t.ex. energianvändning), leverantörsunder- sökningar och interna LCA-studier. SKF valde 2019 som basår för sina SBTi-godkända mål eftersom det speglar ett typiskt år när det gäller efterfrågan, produktionsvolym och behov av uppvärmning och kylning av byggnader, och är året före de driftstörningar som orsakades av covid-19-pandemin. Enligt SBTis kriterier för omräkning av mål granskar och uppdaterar SKF sina utsläppsmål vart femte år. Efter tillkännagivandet av separationen av fordons- verksverksamheten har SKF inlett en intern process för att se över separationens inverkan på utsläppsinven- teringen och klimatmålen. Efter denna översyn kommer SKF att ompröva sina befintliga klimatmål. Det har inte gjorts några ändringar i metoden sedan den ursprungligen fastställdes. Alla framtida uppdateringar kommer att till- kännages. Mål relaterade till scope 1- och 2-utsläpp av växthusgaser SKF har åtagit sig att minska sina scope 1- och 2-utsläpp med 95% fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Målen omfattar scope 1- och 2-utsläpp från alla anläggningar enligt GHG-protokollets rapporteringsavgränsningar. För scope 2-utsläpp används marknadsbaserade utsläpp som referens, men SKF rapporterar både platsbaserade och marknadsbaserade scope 2-utsläpp. Viktiga förutsättningar är fortsatt tillgång till förnybar energi, teknisk utveckling (t.ex. elektrifiering, biogas- system) och ökade investeringar. Handlingsplanerna Delmål Beskrivning Mål Tidsram Syfte 2025 2024 2023 2022 2021 Förbättrad energieffektivitet för tillverkningsindustrin 5% förbättring Jämfört med föregående år Öka fokus på energieffektivitet på enhets- och affärsområdesnivå 3,7% 3,5% 4,7% 3,8% 1,7% 100% förnybar elanvändning 100% 2030 Driva på ökningen av användningen a v förnybar el enligt RE 100-kraven 91% 72% 64% 54% 49% Minskning av scope 1 och 2 95% minskning 2030 (basår 2019) Öka fokus på utfasning av fossila bränslen relaterade till energi i SKFs verksamhet 79% 59% 39% 26% 12% Scope 1- och 2-minskning perton sålda lager 40% minskning 2025 (basår 2015) Tidigare mål (sattes före SBTi-målen) 87% 76% 66% 60% 51% Minskning av scope 3, kategori 1-utsläpp från leverantörer 1) av smide och ringar 15% minskning 2025 (basår 2019) Driva på målinriktade minskningar av leverantörers utsläpp 18,2% 15,6% 6,2% +15,7% +36,3% 1) Primära data. anpassas efter anläggningens specifika förhållanden och kostnadsnyttoanalyser. Den tillämpade metoden följer SBTi:s kriterier och rekommendationer för fastställande av scope 1- och 2-mål. På grund av den utökade omfattningen för rapportering av utsläpp inom Scope 1 (se E1 6 Redo- visningsprinciper, Scope 1) överskreds tröskelvärdet för väsentlighet i SKFs SBTi ansökan. Detta resulterade i ett behov av att omformulera det nuvarande basåret och målet. Kravet hanteras som en del av den nya SBTi ansökan för fordonsverksamheten som kommer att separeras samt den relaterade förnyade ansökan för industriverksamheten. Mål relaterade till scope 3-utsläpp SKF har åtagit sig att minska sina scope 3-utsläpp med 31% fram till 2030 jämfört med basåret 2019 och att minska scope 3-utsläppen med 90% fram till 2050 jämfört med samma basår. Målet för scope 3-utsläpp omfattar scope 3-kategorier som bidrar mest till den totala växthus- gasinventeringen. Målet är inriktat på områden med stor påverkan från kategori 1 (inköpta varor och tjänster), kategori 3 (energirelaterade scope 3-utsläpp), kategori 4 ( distribution och transporter uppströms) och kategori 11 (utsläpp från sålda produkter). Avgränsningarna för växt- husgas inventeringen överensstämmer med rappor terings- avgränsningarna enligt GHG-protokollet. Viktiga förutsättningar är minimering av koldioxid- utsläppen inom stålsektorn, ökad tillgång till hållbara material, logistikoptimering, ökad tillgång till förnybara bränslen och minimering av koldioxidutsläppen inom energisektorn. Den tillämpade metoden följer SBTis kriterier och rekommendationer för fastställande av scope 3-mål. Mål relaterade till netto nollutsläpp SKF har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp senast 2050 för sina scope 1-, 2- och 3-utsläpp genom att neutralisera återstående 15% av utsläppen med hjälp av högkvalitativ och certifierad koldioxidborttagning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 58 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1-5 Energianvändning och energimix [E1-5_AR 34] Energianvändning och energimix (GWh) 2025 2024 Förändring (1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0,0 0,0 (2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 4,6 5,1 –10% (3) Bränsleförbrukning från naturgas 215,9 222,7 –3% (4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor 13,9 16,6 –16% varav bränsleförbrukning från gasol 13,9 16,6 –16% (5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från icke-förnybara källor 105,4 278,2 –62% varav inköpt elektricitet (fossila källor) 55,0 223,3 –75% varav inköpt värme och kyla (fossila källor) 50,5 54,9 –8% (6) Total energikonsumtion från fossila källor 339,8 523,0 –35% Andel fossila källor i total energikonsumtion 24% 35% (7) Konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77% varav inköpt elektricitet (kärnenergi) 16,1 70,0 –77% Total konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77% Andel från kärnenergikällor i total energikonsumtion 1% 5% (8) Bränslekonsumtion för förnybara källor, inklusive biomassa 25,7 28,2 –9% varav bränslekonsumtion från biometan och biogas (förnybara) 17,3 17,3 0% varav bränslekonsumtion från biomassa (förnybara) 8,4 10,9 –23% (9) Användning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 1 045,1 838,3 25% varav inköpt elektricitet (förnybar) 998,8 790,8 26% varav inköpt värme och kyla (förnybar) 46,3 47,4 –2% (10) Användning av egenproducerad förnybar energi som ej är bränslebaserad 15,8 35,3 –55% varav egenproducerad elektricitet (förnybar, ej bränslebaserad) 15,8 35,3 –55% (11) Total energianvändning från förnybar energi 1 086,6 902,0 20% Andel förnybara källor i total energianvändning 75% 60% Total energianvändning 1 442,5 1 494,0 –3% Redovisningsprinciper E1-5 [E1-5_MDR-M] Den totala volymen inköpt el och naturgas (inklusive förny- bara källor) baseras främst på fakturor som har validerats på koncernnivå. Luckor fylls med hjälp av volymer som rapporterats av anläggningen, vilka kan komma från mätare eller lokalt insamlade fakturor. För andra energi- källor samlas aktivitetsdata in från anläggningarna genom det gemensamma redovisningssystemet. Även här är den primära datakällan fakturor, men fakturorna skickas inte för validering på koncernnivå. Energiförbrukning från fossila källor, kärnenergikällor och förnybara källor När det gäller elektricitet har förnybar energi endast redo- visats i de fall där leverantörsspecifika uppgifter finns till- gängliga. Det innebär att SKF vid användning av elnätets genomsnitt tillämpar en konservativ metod, och att den förnybara delen av sådana elnätsmixer redovisas som E1 Klimatförändringar, forts. E fossila källor. Eftersom SKF köper in sin elenergi enligt RE100-kriterierna redovisas kärnenergi endast i samband med redovisningen av energimixen i elnätet. Förnybar el som inte är bränslebaserad samlas in från anläggningarna i samband med den månatliga energirapporteringen. En del av de solcellsanläggningar som installerats på SKFs anläggningar är leasade tillgångar och redovisas därför som PPA. För fjärrvärme används leverantörsspecifika data för att skilja mellan fossila och förnybara källor. Om sådana data inte går att få fram antas denna energi komma från fossila källor. För den återstående energianvändningen baserad på bränsle redovisas det endast som förnybart om separat dokumentation finns tillgänglig och kan verifieras. Bio- metan som matas in i gasnätet betraktas också som f örnybar om den uppfyller de internt fastställda kraven för sådan användning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 59 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (Ton CO 2 e) [E1-6_AR 48] Mål Basår 2019 2025 Förändring i % 2025 jämfört med 2024 2030 (2050) Årlig % mål/ basår Scope 1 Brutto, scope 1 64 620 51 199 –1,8%   8,6% från ETS 8,2% Scope 2 Brutto platsbaserade 518 500 338 562 –14% Brutto marknadsbaserade 360 873 39 055 –69%   8,6% Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 1. Inköpta varor och tjänster 3 299 269 2 743 246 –1%   2,9% 2. Kapitalvaror 16 500 19 105 –25% 3. Bränsle- och energi- relaterade | verksamheter (ingår inte i scope 1 eller 2) 97 527 37 894 –37,2% 4. Transport och distribution i tidigare led 136 669 111 465 1,4%   3,2% 5. Avfall genererat i verksamheter 38 378 20 772 –41% 6. Tjänsteresor 12 954 12 565 8% 7. Anställdas pendling 56 132 46 292 –4,4% 8. Tillgångar som leasas i tidigare led ej t. ej t. ej t. 9. Transport och distribution i senare led 21 867 17 834 1,4% 10. Bearbetning av sålda produkter 8 390 8 667 –2% 11. Användning av sålda produkter 1 012 016 1 803 859 48%   2,5% 12. Slutbehandling av sålda produkter 21 713 21 881 –1,1% 13. Tillgångar som leasas i senare led ej t. ej t. ej t. 14. Franchiseavtal ej t. ej t. ej t. 15. Investeringar ej t. ej t. ej t. Totala utsläpp av växthusgaser Totala, platsbaserade 5 304 535 5 233 341 Totala, marknadsbaserade 5 146 908 4 933 834 Utsläppskällor Ton CO 2 e 2025 2024 2023 Direkta (scope 1) Gasol (inkl. förnybar) 3 040 3 638 4 197 Eldningsolja (inkl. förnybar) 1 360 1 477 1 639 Naturgas (inkl. förnybar) 39 939 40 615 43 880 Biomassa 97 117 ej t. Metanol 2 222 1 764 1) 1 922 1) Kylmedel 4 542 4 542 1) 4 542 1) Levererad (scope 2), marknadsbaserad Elektricitet 31 484 117 817 195 978 Fjärrvärme och kyla 7 571 7 688 8 046 CO 2 e-utsläpp, totalt, marknadsbaserade 90 254 177 657 260 203 1) Uppskattat efter justering av baslinjen. Biogena utsläpp Ton CO 2 e 2025 2024 Fast biomassa 2 969 3 853 Biometan 3 242 3 456 Scope 1 totalt 6 211 7 309 Scope 2 totalt 1) Scope 3 totalt 1) 1) Data har ännu inte kunnat imhämtas. Avtalsinstrument för inköp av förnybar energi Typ av instrument Andel av total mängd inköpt elektricitet (förnybar) Energiköpsavtal på plats (a) 3,3% Energiköpsavtal fysiskt nätanslutet (a) 5,3% Energiköpsavtal finansiellt ( virtuell) PPA (b) 15,9% Projektspecifikt avtal (b) 13,4% Avtal om leverans av grön el till slutkund (a) 54,2% Fristående miljöcertifikat (b) 7,9% a) Kombinerade; b) Fristående SKF ÅRSREDOVISNING 2025 60 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E Scope 2 – marknadsbaserade Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, värme och ånga, indelade i elektricitet och fjärrvärme. För elektri- citet används främst primärdata, vilket innebär att avtals- enliga utsläppsfaktorer från elleverantörer eller leveran- törer av instrument för förnybar el har använts. Om sådana data inte har kunnat inhämtas används elnäts mixer från IEA (om möjligt används residual mixer). För fjärrvärme används främst specifika utsläppsfaktorer från lokala fjärr- värmeleverantörer, och i vissa fall där sådana uppgifter inte har kunnat hämtas används utsläppsfaktorer från DEFRA baserade på uppgifter om vilka bränslen som används. Scope 2 – platsbaserade Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt el, värme och ånga. Utsläppsfaktorer från elektricitet har tillhandahållits av IEA, DEFRA och andra erkända datakällor. Utsläppsfaktorer från DEFRA används för fjärrvärme utom för vissa enheter i Tyskland, Sverige och Polen där särskilda utsläpps faktorer från leverantörer tillhandahålls av den lokala fjärrvärme- leverantören. Scope 3, kategori 1 Primärdata från leverantörer föredras, med hjälp av växt- husgasintensitet (kg CO 2 e/kg produkt) multiplicerat med levererad vikt. Sekundärdata används endast när primär- data inte är tillgänglig. Under 2025 utökade SKF sin rapportering av växthus- gasutsläpp inom scope 3, kategori 1 till att omfatta data som tidigare uteslutits från inköpta varor och tjänster. Historiskt sett har rapporteringen fokuserat på ett begrän- sat antal stora leverantörer av direkta material med hjälp av primärdata baserade på leverantörsspecifika utsläpps- faktorer och inköpt vikt. Denna metod gav värdefulla insikter om leverantörernas resultat och innebar att SKF aktivt kunde driva på minskningar. För att förbättra fullständigheten och noggrannheten har SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläpp för de åter- stående av utgifterna. För dessa beräkningar användes generiska utsläppsfaktorer från en erkänd tredjepartsdata- bas – Comprehensive Environmental Data Archive (CEDA), som uppfyller GHG-protokollet – för utgiftskategorier där primärdata inte finns tillgängliga. Det resulterade i att rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för- dubblades. Denna ökning återspeglar en större täckning Redovisningsprinciper E1 -6 Det skedde inga väsentliga förändringar i koncernens definition av vad som utgör det rapporterande företaget och dess värdekedja uppströms och nedströms. Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp rapporteras enligt Greenhouse Gas (GHG) Protocol Corporate Reporting Standard. SKF prio- riterar primärdata framför sekundärdata, medan mass- allokering prioriteras framför ekonomisk allokering. De växthusgaser som ingår är koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och kvävetrifluorid. I tabell E1-6 sammanfattas SKFs scope 1-, scope 2- och relevanta scope 3-utsläpp. Detta utgör grunden för den beräkningsmetod som beskrivs nedan och mer detaljerat i SKF Methodology for ”Corporate Carbon Footprint”. Direkta växthusgasutsläpp (scope 1) Utsläppsfaktorer för bränsleanvändning har hämtats från DEFRA. För verifierad användning av förnybara bränslen används motsvarande DEFRA-utsläppsfaktorer för direkta utsläpp, vilket täcker lokala läckageutsläpp. Detta gäller för närvarande för Göteborg (RED-Cert biometan). I icke- energirelaterade scope 1-utsläpp ingår metanol, där en utsläppsfaktor baserad på specifika egenskaper i SKFs processer används. För kylmedel används olika offentligt tillgängliga källor för ut släppsfaktorer för att täcka det breda utbudet av typer. Den underliggande kylmedels- volymen för utsläppsberäkningen baseras på den mängd som behövs för påfyllning för att kompensera för läckage. Vissa anläggningar använder data från 2024 för 2025 års rapportering för att uppfylla lokala rapporteringskrav. De utsläpp som ingår i rapporteringens omfattning ökade med 15% under 2025 till följd av att metanol och köld- medier inkluderades. Ökningen resulterade i ytterligare 6 764 ton CO₂e inom Scope 1. Biogena utsläpp Biogena utsläpp redovisas endast i scope 1, eftersom det inte anses vara möjligt att hämta meningsfulla data för andra scope. De biogena utsläppen inom scope 1 beräknas med hjälp av DEFRA-utsläppsfaktorer baserade på de bränslen som rapporteras som förnybara i E1-5. Logistikutsläppen för scope 3, kategori 4 har justerats för basåret 2019 genom att tillämpa den uppdaterade beräkningsmetoden för transportutsläpp. Enligt denna metod fastställde företaget först genomsnittlig vikt CO₂e per ton transporterad last för varje transportsätt utifrån data från första halvåret 2025. Därefter beräknades bas- linjen för 2019 om genom att multiplicera dessa utsläpps- faktorer som är specifika för varje transportsätt med motsvarande produktvikt som transporterats med varje transportsätt under 2019. Det första steget (med hjälp av den metod som beskrivs ovan) är att säkerställa att rapporteringsomfattningen, såsom rutter och regioner, förblir konsekvent med den tidigare beräkningsmetoden. Under detta steg använde SKF de standardiserade antagandena för beräkning av energi och växthusgasutsläpp som ingår i det nya beräk- ningsverktyget. Scope 3, övriga kategorier • Kategori 2: Utsläpp från tillverkningsutrustning beräknas utifrån utsläppsfaktorer baserade på repre- sentativa produktionsmaskiner för kapitalutgifter. • Kategori 5: Utsläppen beräknas med hjälp av avfalls- data på anläggningsnivå tillsammans med kommersiella utsläppsfaktorer. • Kategori 6: Primärdata för flygresor från resebyråer. • Kategori 7: Metod med genomsnittsdata används. Utsläpp baserat på antal anställda, region och pendlingsmönster. • Kategori 9: Utsläppen har uppskattats utifrån över- gripande antaganden på grund av brist på detaljerade data. Baserat på SKFs erfarenheter av logistik antas cirka 20% av utgående logistik vara kundupphämtning, vilket faller under kategori 9. CO 2 e-utsläppen beräknas genom att extrapolera utsläppen som beräknats enligt scope 3, kategori 4 med hjälp av antagandet på 20%. För ytterligare förklaringar om metoden, se redo- visningsprinciperna för scope 3, kategori 4. • Kategorier 10 & 12: Baserat på produktvikter och antaganden om montering och hantering vid slutet av livscykeln. • Kategori 11: Uppskattad direkt energianvändning multiplicerad med global genomsnittlig utsläppsfaktor för elektricitet. snarare än en förändring i det faktiska resultatet. SKF fort- sätter att prioritera samarbetet med leverantörer där primär- data finns tillgängliga och inflytande är möjligt, samtidigt som man successivt överför leverantörer med stor påverkan, som identifierats genom den utgiftsbaserade metoden, till sitt program för primärdata. Utsläppen har justerats för basåret 2019 genom att lägga till utgiftsbaserade utsläpp beräknade utifrån historiska utgiftsdata från SKFs interna system. Scope 3, kategori 3 För elkraft där elnätsmix används tillämpas generiska utsläppsfaktorer för scope 3. När det gäller förnybar el anses utsläppen från bränsle och produktion vara noll. Utsläpp från överföring och distribution (T&D) sätts också till noll, men endast för el som inte är bränsle och som genereras på plats samt el via energiköpssavtal (PPA). För all annan inköpt el används nationella genomsnittliga utsläppsfaktorer för överföring och distribution. För bränslen tillämpas generiska utsläppsfaktorer från DEFRA. När det gäller biobränslen används leverantörs- specifika data där sådana finns tillgängliga. I annat fall används DEFRAs generiska utsläppsfaktorer. Scope 3, kategori 4 Under 2025 införde SKF en ny rapporteringsmetod för logistikutsläpp, som baseras på användningen av ett externt verktyg och syftar till att förbättra kvaliteten och detaljnivån för detta mätetal. I utsläppen från transport- och distributionstjänster som köps in av SKF ingår inkom- mande logistik från nivå 1-leverantörer, utgående logistik för sålda produkter och transport mellan SKF-anläggningar med fordon och infrastruktur som inte ägs eller kontrolleras av SKF. Uppgifter om transportaktiviteter samlas in varje månad för alla större transportsätt som SKF använder. Transport- sätten är flyg, sjöfart, järnväg och väg. Utsläppsfaktorerna kommer från vetenskapligt validerade datauppsättningar som har utvecklats av oberoende forskningsinstitut såsom ifeu, INFRAS och Fraunhofer IML. Dessa faktorer baseras på detaljerade livscykelanalyser av transportsätt och energi källor, där faktiska data om bränsleförbrukning, fordons teknik och infrastruktur har tagits hänsyn till. De följer internationella standarder som ISO 14083, GLEC Framework och GHG-protokollet, vilket garanterar konsekvens och tillförlitlighet. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 61 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E1 Klimatförändringar, forts. E Intern koldioxidprissättning [E1-8_AR 66] Typer av interna koldioxidpriser Omfattning Tillämpade koldioxidpriser (euro per ton CO 2 e) Aktuell volym (ton CO 2 e) Andel av totala växthusgas- utsläpp (%) Skuggpris för kapitalutgifter Scope 1 och 2 154 69 700 1% Skuggpris relaterat till direkt materialinköp Scope 3 C1 100 400 000 8% SKF rapporterar inte scope 3, kategorierna 8, 13, 14 och 15 eftersom dessa kategorier inte är relevanta för koncernens affärsmodell. De verksamheter som ingår i dessa katego- rier förekommer inte i SKFs verksamhet eller värdekedja. Energi- och växthusgasintensitet baserad på nettoomsättning [E1-5_AR 37-38, E1-6_AR 54-55] Energi- och växthusgas- intensitet per nettoomsättning 2025 2024 % förändring Nettoomsättning (Mkr) 91 583 98 722 –7% Total energianvändning (GWh) 1 443 1 494 –3% Växthusgasintensitet, marknadsbaserade (T/Mkr) 53,87 45,78 18% Växthusgasintensitet, platsbaserade (T/Mkr) 57,14 48,48 18% Energiintensitet (MWh/Mkr) 15,75 15,13 4% Redovisningsprinciper All inkomstgenererande verksamhet avser NACE-klass 28.15 ”tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring” eller relaterade stödåtgärder. Den beteck- nas som en sektor med stor klimatpåverkan i kommissio- nens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Eftersom koncernen inte är verksam inom andra sektorer kommer alla aktiviteter och intäkter från verksamheter inom sek torer med stor klimatpåverkan. Den använda netto- omsättningen överensstämmer med den omsättning som redovisas i koncernens resultaträkningar. E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för v äxthusgaser som finansieras genom koldioxid- krediter SKF använder sig inte av koldioxidkrediter och har inte utvecklat några projekt för upptag och lagring av växthus gaser. E1-8 Intern koldioxidprissättning SKF tillämpar ett skuggpris på koldioxid som en del av sina interna beslutsprocesser för att stödja omställningen till material och energikällor med lägre koldioxidutsläpp. Detta tillvägagångssätt återspeglas ännu inte i redovisningen av standardkostnader utan används för att påverka beslut om upphandling, investeringar och strategisk planering. Tillämpning vid inköp av direkta material Utsläpp av scope 3, kategori 1 från direkta materialinköp står för cirka 2,35 miljoner ton CO 2 e per år, vilket motsvarar 76% SKFs totala växthusgasutsläpp från råvara till kund- leverans. En betydande del – 70% kommer från inköp av stål och stålkomponenter. För att hantera dessa utsläpp har SKF infört ett direktiv om skuggpris på koldioxid som riktar sig inköp av material, i synnerhet stål. Direktivet syftar till att: • Öka medvetenheten bland inköps-, produktlinje- och säljteam. • Uppmuntra till att överväga alternativ med lägre koldioxidutsläpp. • Förbereda för framtida lagstadgade och marknadsdrivna koldioxidkostnader. Skuggpriset på koldioxid är för närvarande fastställt till 100 euro per ton CO₂e enligt förväntade priser i EUs utsläpps- handelssystem och den förväntade effekten av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) och utfasningen av gratis tilldelningar inom EUs utsläppshandelssystem i slutet av 2020-talet. Detta pris tillämpas på inköpsbeslut som rör stänger, rör och tråd, vilka tillsammans står för 24% av SKFs utsläpp uppströms relaterade till stål. Utsläppsmängden som omfattas av skuggprissättning i denna kategori uppskattas till 400 000 ton CO₂e per år. I direktivet föreskrivs följande: • Ett skuggpris på koldioxid beräknas för alla inköpsbeslut som överstiger 10 Mkr per år. • Koldioxidpriset diskuteras med kunden när så är möjligt. • Manuella beräkningar görs av utsedda medarbetare inom affärsområdena och affärsenheterna. Tillämpning inom energirelaterade investeringar SKF tillämpar även skuggpris på koldioxid i sina investe- ringar där energianvändningen påverkas. I dessa fall ingår den förväntade framtida kostnaden för förnybar energi i det finansiella scenariot. Detta omfattar energicertifikat (EAC) som krävs för att uppfylla RE100-anpassade mål för förnybar el samt förväntade framtida merkostnader för biometan för naturgasanvändning, eftersom detta skulle krävas om inte nuvarande användning av fossilgas elektri- fieras. Denna strategi: • Återspeglar förväntade prisökningar för energicertifikat och premier för förnybara bränslen. • Förbättrar lönsamhetsprofilen för energibesparande och växthusgasreducerande investeringar. • Ökar sannolikheten för att projektet godkänns. Alla sådana projekt spåras i FTJ Energy and Carbon Savings Tracker och övervakas på affärsområdes- och affärsenhetsnivå och med stickprovskontroller på koncern- nivå. Detaljerade vägledningar ges för att se till att skugg- priset för energicertifikat används konsekvent i ekono- miska modeller. Styrning och översyn Direktivet om skuggpris på koldioxid regleras av SKFs hållbarhets- och finansfunktioner. Inköpsteamet ansvarar för att beräkna inbäddad koldioxid och tillämpa skugg- priset i upphandlingsbeslut. Group Sustainability ser över pris nivån årligen och gör justeringar utifrån förändringar i regelverk och marknadssignaler. Att följa direktivet om skuggpris på koldioxid har varit obligatorisk sedan den 1 juli 2024. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 62 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E Omställningen från linjär till cirkulär ekonomi är avgörande för att minska miljöpåverkan och bygga motståndskraft i en värld med begränsade resurser. För SKF handlar cirkularitet inte bara om att mini- mera avfall, utan också om att ompröva hur mate- rial, produkter och tjänster rör sig genom vår värde- kedja. Från inköp av råvaror till produkt design, tillverkning och strategier för slutbehandling strävar SKF efter att maximera resurseffektiviteten och minska beroendet av primära råvaror. Cirkularitet är en strategisk drivkraft för SKFs långsiktiga konkurrens kraft och våra klimatmål. Genom att öka mängden cirkulära erbjudanden, lösningar och tjänster skapar SKF gemensamt värde och påskyndar marknadens omställning mot cirkulära affärsmodeller. Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E5 – Resursinflöden 12 Ökad efterfrågan på produkter och affärsmodeller med förbättrad cirkulär prestanda Genom att erbjuda mer cirkulära lösningar som rekonditionerade lager, RecondOil och andra tjänster bidrar SKF till minskad efterfrågan på nya rå - varor och har därmed en positiv miljöpåverkan. Även om dessa erbjudanden med förbättrad cirkulär prestanda fortfarande utgör en mindre del av verk- samheten, anser SKF att de är strategiskt viktiga genom att de påskyndar den cirkulära omställningen på marknaden. SKF samarbetar dessutom med leverantörer och kunder samt deltar i branschöverskridande samarbeten som ResponsibleSteel och SteelZero för att uppmuntra användningen av mer miljömässigt ansvarsfulla material, främja hållbara resurscykler samt verka för en mer omfattande systemförändring. Faktisk positiv konsekvens Medellång sikt 13 Beroende av nya råvaror inköpta för produktion SKFs inköp av råvaror har betydande negativa miljökonsekvenser ur ett livs- cykelperspektiv. Utvinningen och bearbetningen av dessa material innebär hög energianvändning, höga utsläpp och utarmning av resurser. Stål är fort- farande den dominerande insatsvaran, men material som används för smörj- medel och tätningar kommer också till stor del från icke-förnybara källor. Dessa material kommer troligen även fortsatt att vara centrala för SKFs verksamhet. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont E5 – Resursutflöden 14 Utforma, utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar för cirkularitet SKF utvecklar produkter och tjänster som har viktig positiv påverkan för omställningen till cirkularitet och för planeten. Under produktutvecklings- fasen fokuserar SKF dessutom på design för cirkularitet i syfte att möjlig- göra återanvändning, rekonditionering och renovering. Produkter utformas för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras eller återvinnas. Konstruktionen ska också öka materialeffektiviteten genom att minska material åtgången och optimera tillverknings- och leveranskedjorna för att minska avfallsmängden. Faktisk positiv konsekvens Långsiktig 15 Begränsade slutna materialflöden Även om SKF strävar efter mer cirkulära produkter ingår merparten av de produkter och material som lämnar verksamheten inte ett slutet kretslopp. Stål återvinns vanligtvis när det är uttjänt, men det får ofta en lägre kvalitet när det smälts om och kan inte återanvändas som lagerstål av SKF. Dess- utom återvinns vanligtvis inte tätningar och smörjmedel. SKF anser därför att de negativa konsekvenserna inom detta område är väsentliga. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 16 Vinna affärer i en cirkulär ekonomi Den accelererande omställningen till en cirkulär ekonomi innebär en kommer- siell möjlighet för SKF. I takt med ökade förväntningar från kunder och att cirku laritet blir en viktigare faktor vid anskaffningsbeslut kan SKF positionera sig som en pionjär med cirkulära erbjudanden, till exempel rekonditionerade lager och RecondOil. Dessa lösningar ger kunderna möjlighet att uppfylla sina egna hållbarhets- och klimatmål vilket förbättrar SKFs värdeerbjudande. Förutom att skapa nya möjligheter på marknaden hjälper cirkulära affärs- modeller SKF att minska sitt beroende av nya råvaror. Detta bidrar till att mini- mera riskexponeringen kopplad till knappa resurser, fluktuerande inköpspriser och geopolitiska störningar i leveranskedjan, något som gör företaget mer motståndskraftigt på lång sikt. Skärpning av lagstiftning och marknadsdyna- mik, särskilt inom EU, gör att cirkularitet blir ännu mer relevant som en strate- gisk drivkraft för konkurrenskraft och tillväxt. Möjlighet Kortsiktig E5 – Avfall 17 Avfall som genereras i den egna verksamheten SKF genererar både farligt och icke-farligt avfall i sin egen verksamhet, vilket har en väsentlig negativ miljökonsekvens för planeten. Vissa centrala material är i sig svåra att återvinna. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 63 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. För ESRS E5 gran- skades alla tillgångar och aktiviteter för att fastställa IROer avseende resursinflöden, resursutflöden och avfall. Bland annat fördes en intressentdialog i hela SKFs hela verk samhet och värdekedja – uppströms och nedströms – som innefattade kunder, medarbetare, leverantörer och civilsamhället. Kunderna tryckte särskilt på minimering av koldioxidutsläpp och energieffektivitet vilket ligger i linje med SKFs hållbarhetsambitioner. Leverantörerna framhöll behovet av transparent hållbarhetsarbete, och civilsamhället förväntade sig att SKF ska minska miljö- konsekvenser och stödja målen för cirkulär ekonomi. KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER E5 - ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och be - döma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi Som en del av sin DMA har SKF utvärderat hela sin värde- kedja – från utvinning av råvaror till hantering av uttjänta produkter – för att identifiera faktiska och potentiella kon- sekvenser, risker och möjligheter. Den detaljerade meto- diken för DMA, inklusive använda verktyg, antaganden och processer, beskrivs i avsnittet IRO-1 Beskrivning av E Dialog förs också med lokalsamhällen i närheten av SKFs anläggningar. Till dags dato har inga samhällen iden- tifierats som påverkas markant i samband med resurs- användningen. Ytterligare information om dialoger med intressenter beskrivs i avsnittet SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter. E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi SKF har tagit fram en uppsättning policyer som direkt stödjer identifiering och begränsning av väsentliga IROer under ESRS E5 enligt principerna för cirkulär ekonomi. Alla policyer godkänns av respektive SVP och styrande organ. De ägs av respektive ledande befattningshavare med bidrag från relevanta ämnesexperter och gäller i alla SKFs affärsområden och affärsenheter. De granskas och upp dateras regelbundet av SKF-koncernens utsedda styrande organ, minst en gång per år för att återspegla de kommande risker och möjligheter som identifierats i SKFs väsentlighetsbedömning. De mest relevanta policyerna för ESRS E5 beskrivs nedan. Dessa policyer styr införandet av cirkulära strategier, till exempel återvinning, avfalls- hantering och resurseffektivitet, genom att de uppmuntrar till minskat beroende av nya råvaror, ökad användning av återvunnet innehåll samt en omställning till mer hållbar och förnybar resursanvändning. Policyer och direktiv relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF är engagerat i att bedriva verksamheten eko nomiskt, socialt och etiskt ansvarsfullt i hela värdekedjan. SKF förväntar sig att leverantörer och underleverantör följer alla tillämpliga lagar och regelverk. Tydliga förväntningar på leverantörer att de ska bedöma, hantera och rapportera sin miljöpåverkan, bland annat materialanvändning, utsläpp och avfall. Det uppmuntrar till förbättringar av cirkulariteten i produkter och processer, exempelvis användning av återvinningsbara material, design för reparerbarhet eller demontering samt att material med inskränkningar eller konfliktmaterial undviks. Detta stödjer efterlevnaden av lagkrav och stärker ansvarsfulla inköp genom hela värdekedjan. Omfattning Leveranskedjan uppströms. Berörda intressenter Gäller alla leverantörer och underleverantörer globalt, inklusive deras egna leverantörskedjor. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Sustainability, Group Legal & Compliance och lokala inköpsteam. SKFs affärs- verksamhet, med stöd av SKF Group Legal & Compliance ansvarig för policy- skapande, styrning och tillsyn. 13, 15 Policy för skuggpris- sättning på koldioxid Denna policy syftar till att internalisera miljö- kostnaden för stål och stålkomponenter inom SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris på koldioxid. Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och använ- das tillsammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid alla större beslut om inköp av direkt material som rör stänger, rör och tråd av stål. Dessa material ingår i den initiala omfattningen på grund av deras stora påverkan på växthusgasutsläppen och att det är relativt enkelt att beräkna ett skuggpris på koldioxid. Policyn uppmuntrar till inköp av material med lägre inbäddade koldioxidutsläpp, vilket ofta uppnås genom att använda stål som tillverkats med hög skrotandel. Omfattning Inköp av lagerstål för SKFs globala verksamhet. Berörda intressenter Chefer på SKF delaktiga i direkta materialinköp. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Interna teknikspecialister, högre inköpschefer. Chief Financial/ Sustainability Officer. 13, 15 SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet. SKF arbetar aktivt för att vara ledande inom hållbarhet. I policyn anges den proaktiva metod som används för att hantera miljö-, energi-, hälso- och säkerhetsaspekter i värdekedjan. I policyn ingår bland annat miljöskydd genom att proaktivt ta sig an klimat- förändringarna med hjälp av strategier för både begränsning och anpass- ning, förhindrande av föroreningar, minimerad användning av farliga ämnen samt främjande av hållbar resursanvändning genom minskat avfall och ökad cirkularitet. SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 14001:2015. Certifieringen omfattar all väsentlig SKF-verksamhet inom tillverkning, lagerhållning samt forskning och utveckling och bidrar till en kontinuerlig förbättring av miljöprestanda genom tillämpning av cykeln planera–utföra–kontrollera–agera. Omfattning SKFs verksamhet globalt samt leveranskedjan uppströms. Berörda intressenter Chefer och medarbetare på SKF och i leverans kedjan som kan påverka miljö, hälsa och säkerhet. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Interna teknikspecialister, högre operativa chefer, oberoende granskare (för att kontrollera efter- levnaden av ISO 14001:2015-standarden). Senior Vice Presi- dent Group Com- mercial and Opera- tions Development & Chief Financial/ Sustainability Officer. 15 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 64 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. E E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Under 2024 utvecklade SKF en cirkularitetsöversikt som visar hur cirkularitet berör hela verksamheten och alla typer av resursinflöden, resursutflöden och avfall. Denna översikt stödjer visualiseringen och kommunikationen av SKFs koncernomfattande omställning och de pågående aktiviteter som bidrar till mer cirkulära metoder, se bild till höger. Cirkularitet kommer fortsätta påverka SKFs strategi avseende material, produktion, leveranskedjor och affärs- modeller. I det tidigare cirkularitetsprogrammet identifie- rades över hundra initiativ i hela verksamheten, vilka i sin tur bidrar till cirkulära arbetssätt. När programmet nu har avslutats fortsätter SKFs cirkularitetsarbete genom Group Sustainability och genom initiativ som integreras i befint- liga affärsområdesverksamheter och verksamhetsstrukturer. I följande avsnitt presenteras exempel på viktiga pågående initiativ. Resurser fördelas efter behov för att stödja ett effektivt genomförande. Alla aktiviteter pågår året runt och omfattar och har deltagande från SKFs verksamhet, leverantörer och kunder. Inköp av grönt stål SKF prioriterar användning av sekundära råvaror där det är genomförbart, med starkt fokus på stål vilket är bolagets största materialinflöde. För att minska beroendet av ny järnmalm och sänka produkternas koldioxidavtryck arbetar SKF aktivt för att öka andelen återvunnet stål och stål med låga utsläpp i sin leveranskedja. Här ingår bland annat strategisk samverkan med leverantörer av stål från elektriska ljusbågsugnar och pågående utvärderingar av leverantörernas förmågor och utsläppsprofiler. Cirkulära lösningar/ Affärsmodeller Återtillverkning som en service Förlänger lagerhus- och lagerlivslängd genom professionell rekonditionering RecondOil Ett system som möjliggör återanvändning av olja ”för en livstid” Förebyggande underhåll Data-driven planering av underhåll för att maximera lagerlivslängd Laserpåsvetsning (LMD) Additiv tillverkningsprocess för att producera och reparera lagerkomponenter Eliminera avfall och utsläpp SKFs verksamhet SKFs erbjudande Materialeffektivitet • Öka effektivitet i direktmaterial • Standardisera materialinköp • Minska mängden inköpt material Utrustningens livscykel • Renovering och återanvändning av utrustning • Reparation och underhåll av utrustning • Återvinning av utrustning Tekniska framsteg och produktutveckling • Design för återtillverkning • Standardisering av design och teknologi • Databehandling och analyser med stöd av AI Juridik – säkerställer efterlevnad av lagar och förordningar, skyddar immateriella rättigheter och skapar tydliga ramar för cirkulära affärsmodeller. Data och AI – optimerar processen. Inkluderar förebyggande underhåll, optimering av återtillverkningsprocesser och förbättring av materialflödeseffektiviteten. Kompetensutveckling – utrustar arbetskraften med de nödvändiga färdigheterna för en cirkulär ekonomi, såsom expertis inom återtillverkning, dataanalys och hållbara metoder. Gröna och effektiva inköp • Inkludera cirkularitet i leverantörs- relationer och öka avkastningen på stål • Börja med sekundära material • Återvinningsbara/ bio-baserade material Cirkulera material • Återvinning och återanvändning av slipmull • Cirkulera komponenter • Återvinning och återanvändning av olja och smörjmedel • Återvinn (t. ex. papper och förpackningar) Re-imagine circularity for a better tomorrow SKF ÅRSREDOVISNING 2025 65 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. Avfallsinitiativ SKF är engagerade i att minimera avfallsgenereringen och att främja cirkularitet i hela värdekedjan som en del av SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säker- het. Här ingår insatser uppströms, bland annat användning av produktionstekniken near net shape, till exempel kall- valsning som minimerar den mängd material som måste avlägsnas i efterföljande bearbetningsprocesser. I SKFs verksamhet bidrar optimerade processer till att skrot och överdriven materialanvändning undviks vilket bidrar till effektivare resursutnyttjande. SKF återvinner också smörj- olja på plats på utvalda anläggningar med hjälp av sin egen RecondOil-teknik. Även om det här initiativet inte rapporteras separat, utgör det en strategisk innovation inom avfallsminskning och resursåtervinning. Nedströms förlänger SKF livslängden för sina produkter och system där de används genom rekonditionering och förebygger på så sätt avfall och stödjer ett mer cirkulärt arbetssätt. Dessutom upprättas lokala mål för att förbättra prestanda uppåt i avfallshierarkin med prioritet på förebyggande, återanvändning och återvinning. Företaget utökar sitt interna ramverk för avfallsrapportering så att det omfattar mer detaljerade avfallstyper och tätare rapportering, från halvårs- till kvartalsvis. Mer information om våra framsteg med att mäta och förbättra vår avfallshantering finns i E5-3 och E5-5. MÄTETAL OCH MÅL E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi SKF har satt upp två mål på koncernnivå i syfte att främja mer hållbara resursinflöden och förbättrad avfallshantering. Målen avspeglar SKFs proaktiva strategi för hållbarhet och de är inriktade på viktiga IROer enligt ESRS E5. De intres- senter som var delaktiga i att sätta upp målen var främst interna ämnesexperter som tog hänsyn till interna för- hållanden och externa faktorer. SKF har ännu inte fastställt formella mål för resurs- utflöden eller cirkulär produktdesign. Flera interna initiativ pågår dock, och SKF arbetar aktivt med att fastställa Biobaserade material SKF undersöker biobaserade alternativ för att minska bero- endet av fossila vätskor. Pågående utvecklingsarbeten är bland annat biobaserade slipemulsioner som process- vätska som för närvarande genomgår omfattande tester. De här försöken utökas nu globalt som en del av SKFs engagemang för hållbar tillverkning. Rekonditionering SKF främjar cirkularitet genom att förlänga livslängden för produkter i olika branscher, exempelvis inom järnvägs-, metall- och flygindustrin. Rekonditionering förlänger lag- rens livslängd, minskar miljöpåverkan, förbättrar utrust- ningarnas driftsäkerhet och sänker kostnaderna. Dessutom gör rekonditionering att högkvalitativt stål stannar kvar i återvinningskretsloppet, antingen genom att det återanvänds i lager eller att det återvinns till hög- kvalitativt stål för nya produkter. Rekonditionering hanterar direkt riskerna med knappa resurser och ökade kostnader genom att produkternas livscykler förlängs. RecondOil SKFs teknik för dubbelseparation förbättrar cirkulariteten för industriolja genom att den regenereras till en åter- användbar tillgång vilket förhindrar att den åldras och eliminerar behovet av nya oljeinköp. Genom att avlägsna till och med de minsta föroreningarna möjliggör tekniken att samma olja kan användas i all oändlighet vilket minskar avfallet och koldioxidavtrycket i flertal industrier samtidigt som maskinernas driftsäkerhet och effektivitet förbättras. Laserpåsvetsning (LMD) SKFs Infiniumlager, som tillverkas med additiv tillverk- ningsteknik, förbättrar lagrens cirkularitet genom att svårt skadade lager kan renoveras och därmed användas upp repade gånger i applikationerna. I rekonditionerings- processen byts svårt skadade ytor ut (cirka 15% av vikten) vilket bara genererar maximalt 25% koldioxidutsläpp jäm- fört med nya lager. SKFs Infiniumlager verifieras internt och valideras i fält. De har hög seghet, hållbarhet och korrosionsbeständighet samt litet slitage. Produkt- och tillverkningsoptimering pågår och storskalig industriali- sering påbörjas. E mätbara och rapporterbara mål inom dessa områden. Ytter ligare uppdateringar kan förväntas under de närmaste åren. De nuvarande målen anges nedan. Köpa och använda 100% netto nollstål senast 2050 Stål är i särklass SKFs största materialinflöde. Koncernen har satt upp målet att köpa in 100% netto nollstål senast 2050. Det ska jämföras med baslinjen 2019 när inget netto nollstål användes på grund av att tekniken inte fanns till- gänglig. Målet ligger i linje med SteelZero-initiativet, ett globalt samarbete med syfte att påskynda omställningen till en stålindustri med netto nollutsläpp. Genom att sätta upp detta mål hanterar SKF väsentliga konsekvenser kopplade till stålproduktion. Den långsiktiga omställningen till netto nollstål förväntas minska koncernens totala miljö- avtryck samtidigt som hållbara produktionsmetoder stöds. Detta åtagande gäller i hela SKFs globala leveranskedja för att säkra den framtida tillgången på netto nollstål i alla geografiska områden där SKF verkar. En kritisk del för att uppnå målet är att maximera användningen av skrotbase- rat stål (sekundär råvara), vilket vanligtvis tillverkas i elek- triska ljusbågsugnar. Genom att andelen skrotbaserat stål ökar sänks också samtidigt de inbäddade utsläppen, och cirkulariteten förbättras genom en ökad andel sekundära råvaror i SKFs materialinflöden. Under 2025 tillverkades uppskattningsvis 51% av SKFs stålinflöden med skrot. SKF fortsätter att öka denna andel vilket utgör en viktig milstolpe på vägen mot netto nollstål. Metoden är ett kom- plement till mer omfattande åtgärder för cirkularitet, till exempel rekonditionering och design för cirkularitet som gör att material används under längre tid och att behovet av nya resurser minskar. SKF är medvetna om systembegränsningar – exempel- vis begränsad global tillgång till skrot och nuvarande brist på primärstål med netto nollutsläpp – och kombinerar där- för ökad skrotanvändning med samverkan med leveran- törer för produktion av primärstål med låga eller nästan inga utsläpp. Deltagande i initiativ som SteelZero and ResponsibleSteel sänder en tydlig signal om behovet och stödjer trovärdiga definitioner och verifieringsmetoder. SKF har satt upp ett delmål för 2030, som kräver att utvalda leverantörer av lagerstål uppfyller minst ett av följande kriterier: • stål som produceras på en anläggning där stål- producenten har infört ett vetenskapligt baserat mål för utsläppsminskning, eller • stål klassificerat som ”lågutsläppande”, enligt ResponsibleSteel Decarbonisation Progress Level 2. För att bidra till denna omställning tillämpar SKF sin håll- barhetsstandard för leverantörer och ingår i målinriktade samarbeten för att öka tillgången på kvalificerat återvun- net stål med låga utsläpp. Här ingår att främja processer med elektriska ljusbågsugnar där en hög andel återvunnet stål används och som drivs med förnybar el, vilket avsevärt minskar koldioxidintensiteten jämfört med konventionella produktionsmetoder. Årliga granskningar av hur arbetet mot målet och milstolparna framskrider ingår som en del av SKFs hållbarhetsrapportering. En återvinningsgrad på över 80% för slipmull Slipmull, en blandning av små metallpartiklar, slipmedel och emulsion, är ett viktigt fokusområde för SKF eftersom det klassas som farligt avfall. Om det inte hanteras på rätt sätt kan det utgöra en miljörisk. Det ger dock en värde- full möjlighet att återvinna metallinnehåll som kan åter- användas i andra applikationer. SKF ser både risker och möjligheter och har satt upp ett koncerngemensamt mål att uppnå och bibehålla en återvinningsgrad på över 80% för alla anläggningar som genererar slipmull. Hur arbetet mot detta mål framskrider följs noga upp via styrnings- forum, till exempel MHS-genomgångar som utförs med affärsområdena och affärsenheterna varje halvår. SKF har historiskt uppnått detta mål, men det har visat sig vara en utmaning att hålla det konsekvent i alla regio- ner. Faktorer som skillnader i lokal lagstiftning, olika till- gång på infrastruktur för hantering samt varierande mark- nadspriser på skrot har påverkat resultaten. Parallellt med detta arbetar företaget aktivt med att hitta samarbets- partner som kan utnyttja slipmull som insatsvara i sina tillverknings processer, direkt såväl som indirekt. Under 2025 fortsatte SKF att investera i teknik för brikettering och att stärka strategiska samarbeten inom SKF ÅRSREDOVISNING 2025 66 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. metaller som används av SKF tillämpas denna procentsats på den totala mängden använda metaller 2025, vilket mot- svarar cirka 212 tusen ton sekundärt återvunnet material. Andra tekniska, icke-förnybara materialinflöden är bland annat gummi (för användning i till exempel tätningar), oljor och fetter (för smörjsystem och lagerprestanda) samt diverse material som aluminium och gjutjärn för lagerhus och konstruktionsdelar. Sällsynta jordartsmetaller används i speciella mekatroniksystem och teknik för tillståndsöver- vakning. Vatten används i tillverkningen för kylning, ren- göring och testning. Den totala vikten för produkter och tekniska och bio- logiska material som användes under 2025 uppgick till 430 035 ton. Biologiska material utgör bara en försumbar del av den totala mängden och rapporteras därför inte separat. Nedbrytningen efter material nedan understryker hur dominerande metallerna är i SKFs verksamhet och belyser den strategiska betydelsen av att öka andelen grönt stål eller netto nollstål. Redovisningsprinciper E5-4 Använda tekniska material SKFs resursinflödesdata för tekniska material omfattar bland annat stål, gummi, oljor och fetter som används i tillverkningsprocesserna. Data på anläggningsnivå samlas in varje kvartal i alla SKFs anläggningar globalt. Alla av - vikelser större än 10% från föregående rapporteringsperiod måste förklaras och granskas vilket säkerställer enhetlig- het. De rapporterade volymerna avspeglar faktisk använd- ning inom produktionen under rapporteringsåret. Sekundära återanvända eller återvunna komponenter Det huvudsakliga återvunna inflödet på SKF är skrot- baserat stål, primärt anskaffat från produktion i elektriska ljusbågsugnar. SKF utvärderade 87% av sina leverantörer av lagerstål och relaterade komponenter baserat på avfallshantering och därmed lägga grunden till förbättrad återvinning. Dessa insatser väntas öka den totala åter- vinningsgraden under kommande år. Viktiga utmaningar återstår i vissa regioner, men riktade lösningar utvecklas för att övervinna dem. Innovation, infrastrukturutveckling och samarbete över organisationsgränserna blir avgörande för att minska deponiberoendet och uppfylla långsiktiga miljömål. Under 2025 ökade återvinnings- eller återanvänd- ningsgraden av slipmull till 66% jämfört med 65% före- gående år. För att blicka framåt utreder SKF ett realistiskt och meningsfullt målår för att uppnå enhetliga resultat för åter- vinning av slipmull i alla relevanta anläggningar. Det fram- tida målet baseras på teknisk genomförbarhet, hur redo regionerna är samt förmågan hos samarbetspartners. Målet kommer att offentliggöras när det har fastställts. Ambitionen är att inte bara upprätthålla utan också för- bättra återvinningsgraden till över 80% och på så sätt säkerställa att slipmull blir en resurs snarare än en be lastning i SKFs miljöstrategi. E5-4 Resursinflöden SKF använder många olika material i sin verksamhet, bland annat metaller, plast, gummi, hydraulolja, fett och vatten. Stål är det överlägset viktigaste materialinflödet. Det används i första hand för lager och rullkroppar vilket gör det till ett mycket viktigt fokus i insatserna för cirku- laritet och minimering av koldioxidutsläppen. För att förbättra materialinflödenas transparens och håll- barhet samverkar SKF med leverantörer för att få tillgång till data avseende produkternas sammansättning, typ av energikällor som används samt andelen återvunnet inne- håll. Alternativen med lägre utsläpp prioriteras. Framför allt stål är ett material med stora konsekvenser på grund av sin koldioxidintensitet och de höga volymerna i SKFs verksam- het. När skrotbaserat stål tillverkas med hjälp av elektriska ljusbågsugnar kan det avsevärt minska utsläppen av växt- husgaser och beroendet av nytt stål jämfört med traditio- nella metoder med masugn/syrgas konverter. Under 2025 uppskattas 51% av SKFs inflöden av lager- stål ha sitt ursprung i skrotbaserade källor, vilket klassas som sekundärt återvunnet material. Motsvarande andel 2024 var 54%. Eftersom lagerstål utgör merparten av de E utgiftsdata. En begränsad extrapolering användes för att uppskatta andelen återvunnet innehåll i SKFs globala inflöden av stål. Denna procentandel tillämpas på den redovisade mängden använt metal för att beräkna den absoluta vikten av sekundära material, med antagandet att den inköpta lagerstålblandningen motsvarar den metal som använts. E5-5 Resursutflöden Produkter och material [E5-5_35-36] SKF förbättrar cirkulariteten genom att öka andelen pro- dukter och material utformade för återanvändning, demon- tering, rekonditionering, renovering och återvinning sam- tidigt som cirkulära affärsmodeller främjas. SKFs globala rekonditioneringscenter reparerar och renoverar redan idag lager som uppfyller tekniska kriterier för återanvänd- ning, vilket förlänger produkternas livslängd och minskar materialbehoven. Även om en standardiserad metod för mätning av repa- rerbarhet i hela produktportföljen ännu inte finns på plats, har SKF utvärderat möjligheterna till rekonditionering för nästan alla sina produktfamiljer av rullager och utvalda kullager med hjälp av klassificeringen DIN SPEC 91472. Även om det inte är ett direkt mått på reparerbarhet ger den här bedömningen insikter om i vilken grad en produkt kan återanvändas och fungerar som ett proxymått för cirku- lär potential. Resultaten visar en hög rekonditionerings- baserad cirkularitet för de flesta bedömda produktfamiljerna. Under 2025 rekonditionerade eller renoverade SKF över 6 000 ton lager och fortsätter att utöka dessa insatser i flera industrier och bidrar därmed till minskad material- användning och förlängning av produkternas livscykel. För att ytterligare stärka reparerbarheten på lång sikt inkorporerar SKF principer för cirkulär design i sin produkt- utvecklingsprocess. Dessa principer bygger på befintliga Resursinflöden (nyckelmaterial), ton 2025 2024 2023 % förändring jäm- fört med tidigare år Metall som råvara från externa leverantörer 414 893 410 182 475 268 1,15% Gummi som råvara från externa leverantörer 5 848 4 829 4 956 21,10% Oljor 7 053 7 203 8 054 –2,08% Fetter 2 241 2 137 2 322 4,87% miljöriktlinjer och innebär att produkter ska utformas för enklare reparation och återanvändning av komponenter och på så sätt förlänga materialens livslängd och stödja framtida cirkularitetsmål. Livslängd Datapunkten för förväntad livslängd anses vara icke- väsentlig för SKF eftersom det inte finns något menings- fullt eller jämförbart referensvärde i industrin. SKFs pro- dukter, i synnerhet lager, är utformade för mycket specifika kundkrav och driftsförhållanden vilket gör att deras livs- längd beror på den maskin eller det system där de används. Med tanke på det stora antalet olika lagertyper inom industrin – från spindlar för höga varvtal till tunga maskiner – är det varken genomförbart eller meningsfullt att rappor- tera ett enda medelvärde för livslängd. Livslängd är i stället inbyggd i designprocessen. Även om ett universellt mått på livslängd inte är repre- sentativt, använder SKF väletablerade modeller för att uppskatta lagerprestanda under specifika förhållanden – till exempel nominell livslängd (L10). I dessa modeller beaktas faktorer som belastning, varvtal, smörjning, föroreningar och materialutmattning. Det hjälper till att optimera lagerval och underhållsplanering. Återvinningsbarhet SKF har uppskattat att cirka 96% av företagets produkter och 98% av förpackningarna är återvinningsbara. Redovisningsprinciper E5-5 (produkter och material) Reparerbarhet SKF använde ramverket DIN SPEC 91472 för att bedöma möjligheten till rekonditionering för 11 lagerkategorier, vilka utgör den största delen av företagets produktportfölj. Poängen enligt DIN går från 0 (endast nytt material) till 1 (helt cirkulärt). SKF anpassade metoden för att uppskatta hur mycket av ett lager som kan återanvändas vid rekondi- tionering. Nästan två tredjedelar av produktfamiljerna fick en poäng över 0,8 vilket betyder att det finns stora möjlig- heter till rekonditionering. Detta gäller de större lagren inom dessa produktfamiljer, för vilka rekonditionering är ett ekonomiskt lönsamt alternativ. Bedömningen gjordes 2024 och sågs över 2025. Inga väsentliga uppdateringar krävdes. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 67 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. Återvinningsbart innehåll i produkter Återvinningsbarheten för SKFs produkter beräknas med en förenklad, materialbaserad metod. Metoden bygger på konsoliderade data över materialinflöden och speglar möj- ligheten för materialen att ingå i etablerade återvinnings- processer vid produktens slutskede. Bedömningen om - fattar de fyra materialkategorier som ingår i ESRS E5 Resource Inflows, och dessa materialinflöden antas mot- svara sammansättningen av de produkter som såldes under räkenskapsåret. Metaller tilldelas en återvinnings- grad på 100%, vilket återspeglar att det finns väl etable- rade återvinningsmöjligheter. Gummi, oljor och fetter till- delas en återvinningsgrad på 0% eftersom det saknas etablerad storskalig återvinning för dessa material i SKFs tillämpningar. Den övergripande återvinningsgraden beräk- nas genom att multiplicera varje materialkategoris åter- vinningsgrad med dess materialvikt och därefter dividera summan med det totala materialinflödet. Bedömningen baseras på materialegenskaper och kapacitet i befintliga återvinningssystem, inte på möjligheten att demontera produkter på detaljnivå, och återvinningsgraderna tar inte hänsyn till utbyte eller andra förluster i återvinnings- processerna. Den resulterande återvinningsgraden är ett indikativt värde och bör tolkas mot bakgrund av dessa metodologiska förenklingar. Återvinningsbart innehåll i förpackningar Utgående förpackningar är utformade för att vara åter- vinningsbara och består i huvudsak av kartong och trä. En mindre del, till exempel plastfilm, kan bli icke-åter- vinningsbart på grund av föroreningar. Eftersom det inte finns några exakta vikter uppskattar SKF att det icke- återvinningsbara innehållet uppgår till 2% av den totala mängden. Denna justering baseras på förpackningarnas specifikationer, expertutlåtanden och EUs definitioner av förpackningsavfall för att säkerställa att inte för hög återvinningsgrad anges. Avfall [E5-5_37-39] SKF genererar flera olika avfallsflöden i sin globala verk- samhet, där de största volymerna kommer från metall- bearbetningsprocesser. Här finns både farligt och icke- farligt avfall. Farligt avfall utgörs primärt av slipmull och andra bearbetningsrester, medan icke-farligt avfall bland E annat är förpackningsmaterial, metallskrot och allmänt industriavfall. SKF bekräftar att inget radioaktivt avfall genereras i verksamheten. Avfallshanteringen utförs i samarbete med externa part- ners, bland annat stålverk och specialiserade avfallshante- ringsföretag. Dessa partners avkrävs efterlevnad av SKFs etiska riktlinjer och alla tillämpliga lokala föreskrifter, vilket säkerställer ansvarsfull och etisk hantering av restmaterial. Metoder för bortskaffande kategoriseras i förberedda för återanvändning, återvinning, förbränning (med och utan energiåtervinning) och deponering. Lokala mål fastställs för att förbättra resultaten uppåt i avfallshierarkin med prioritet på förebyggande, återanvändning och återvinning enligt principerna för cirkulär ekonomi. Slipmull som utgör den största delen av farligt avfall är ett strategiskt fokusområde. Det rapporteras separat för att ge bättre transparens och göra det möjligt att följa har arbetet framskrider mot SKF-koncernens mål att återvinna 80% av all slipmull. Investeringar i briketteringsteknik och strategiska sam- arbeten bidrar till högre återvinningsgrad. Eftersom det återstår regionala utmaningar införs riktade lösningar. Fortsatt innovation, infrastrukturutveckling och samarbete är avgörande för att minska beroendet av deponering. SKF förbättrar sin strategi för avfallshantering genom bättre datakvalitet och uppföljning av resultat. Vid regel- bundna interna granskningar identifieras möjligheter till mindre avfall och rapporterade data valideras. För att säkerställa enhetlighet och efterlevnad tillhandahåller SKF speciell utbildning, handböcker för miljörapportering samt vägledande dokument för medarbetare med ansvar för rap- portering av avfallsdata. Pågående insatser för att minska andelen deponering och öka cirkulär materialanvändning bidrar till mer omfattande miljömål och illustrerar SKFs åtagande för ansvarsfull resurshantering. Redovisningsprinciper E5-5 (avfall) Avfallsdata samlas in och övervakas på varje anläggning. Avfallsvolymerna mäts baserat på officiella vägnings- kvitton, fakturor eller bekräftelser från externa avfalls- hanterare och rapporteras en gång i kvartalet. Alla av vikelser större än 10% jämfört med föregående rappor- teringsperiod kräver motivering och intern validering för att säkerställa enhetlighet. Avfall Avfall, ton 2025 2024 % förändring Farligt avfall (annat än slipmull) Till återvinning och återanvändning: Förberett för återanvändning 192 ej t. ej t. Återvunnet 7 939 ej t. ej t. Andra återvinningsförfaranden 1) 6 082 ej t. ej t. Till förbränning och deponering: Förbränt utan energiåtervinning 697 ej t. ej t. Deponerat 5 366 ej t. ej t. Slipmull Till återvinning och återanvändning: Förberett för återanvändning 261 ej t. ej t. Återvunnet 12 420 12 826 –3% Andra återvinningsförfaranden 1) 2 344 619 279% Till förbränning och deponering: Förbränt utan energiåtervinning 1 391 3 198 –57% Deponerat 2 728 3 190 –14% Icke-farligt avfall Till återvinning och återanvändning: Förberett för återanvändning 4 629 ej t. ej t. Återvunnet (inklusive metallskrot från produktion) 62 108 82 897 –25% Andra återvinningsförfaranden 1) 4 979 7 604 –35% Till förbränning och deponering: Förbränt utan energiåtervinning 562 1 861 –70% Deponerat 7 787 14 518 –46% Totalt avfall 119 485 126 713 –6% Till återvinning och återanvändning, % 84 82 Till förbränning och deponering, % 16 18 Total mängd icke-återvunnet avfall 2) I absoluta tal 31 936 30 990 3% I procent, % 27 24 1) Förbränning med energiåtervinning. 2) Inkluderar de kategorier under till förbränning och förbränning med energiåtervinning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 68 MILJÖ HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S Socialt ansvar SKFs egna arbetskraft utgör grunden för företagets framgång och omfattar ett brett spektrum av roller och kompetenser i den globala verksamheten. SKF strävar efter att främja en säker, inkluderande och engagerande miljö som uppmuntrar personlig och professionell utveckling för alla. Denna strävan tar sin utgångspunkt i policyer, direktiv och rutiner som syftar till att främja lika möjligheter för alla, hälsa och säkerhet samt till att bygga en kultur präglad av respekt och ansvarstagande. Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S1 – Arbetsförhållanden 18 Arbetsrelaterad stress hos den egna arbetskraften Arbetsrelaterad stress är en negativ faktor som påverkar medarbetarnas välbefinnande, eftersom den kan orsaka ångest, depression och utbrändhet. Bidragande faktorer är bland annat hög arbetsbelastning, korta deadlines och otillräckliga supportsystem, särskilt i riskfyllda miljöer. Stress kan påverka enskilda medarbetare och skapa en utmanande arbetsmiljömiljö, vilket kan försämra teamdynamiken och samarbetet. Medarbetarna kan uppleva minskad arbetsglädje och motivation, vilket kan leda till lägre produktivitet och engagemang. Långvarig stress kan bidra till ökad frånvaro om med arbetare behöver tid för återhämtning. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig 19 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos den egna arbetskraften SKF är medvetna om att arbetsrelaterade skador och ohälsa förekommer på arbetsplatserna även om det i SKFs koncernpolicy för miljö, energi, hälsa och säkerhet tydligt fastställs att hälsa och säkerhet för medarbetare, entre- prenörer, inhyrd personal och besökare har högsta prioritet. Säkerheten måste alltid komma i första hand och SKF är övertygat om att alla arbets- relaterade skador och ohälsa kan förebyggas genom att proaktivt bedöma hälso- och säkerhetsrisker för att eliminera faror och minska risker som i slutändan förbättrar arbetsmiljön. SKF har ett koncernledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet som stödjer detta synsätt. Tillsammans med noll- visionen för olyckor och proaktiv rapportering av tillbud och riskfyllda för- hållanden syftar ledningssystemet till att förhindra alla arbetsplatsolyckor. Faktisk negativ konsekvens Kortsiktig Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S1 – Lika behandling och möjligheter för alla 20 Skapa en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering SKF åtar sig att erbjuda lika möjligheter oavsett hudfärg, etnicitet, kön, sexuell läggning, ålder, civilstånd eller social ställning, nationellt ursprung eller natio- nalitet, funktionshinder eller funktionsvariationer, medicinska tillstånd (inklu- sive graviditet), genetisk information, kast, religion, fack förenings medlemskap, politisk tillhörighet eller andra unika eller vanliga personlighetsdrag. Kon- cernen vill att alla medarbetare ska känna sig välkomna som de är. Viktiga faktorer som påverkar detta område är företagets syfte, kultur, med arbetar- engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt. Genom att fokusera på dessa faktorer, begränsar SKF inte bara de negativa konse kvenserna ut bidrar också med en positiv, faktisk påverkan. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 21 Utbildning och kompetensutveckling SKF lägger stor vikt på att erbjuda sina medarbetare fortlöpande utbildnings- möjligheter som förbättrar deras kompetens, så att de kan utföra sina arbets- uppgifter mer effektivt och anpassa sig till branschens föränderliga krav. Denna investering ökar inte bara den individuella kompetensen utan främjar också en kultur av ständig förbättring och innovation bland medarbetarna. Ett starkt fokus på utbildning och utveckling leder dessutom till ökat engage- mang och högre arbetstillfredsställelse hos medarbetarna, vilket har en positiv inverkan på deras allmänna välbefinnande och karriärutveckling. I slut ändan bidrar detta till en mer förbättrad medarbetarupplevelse. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 22 Potentiell diskriminering och ojämlik behandling av den egna arbetskraften Stora företag som SKF med många anställda står inför en reell risk för diskri- minering och ojämlik behandling, vilket kan leda till stress, ångest och andra psykiska problem hos de drabbade medarbetarna. Det kan ha negativ påver- kan på deras allmänna välbefinnande och livskvalitet. De potentiella nega- tiva konsekvenserna är betydande, med tanke på hur allvarliga de kan vara för den enskildes hälsa. SKF verkar i flera länder där risken för diskriminering är högre. SKFs närvaro i dessa regioner ökar farhågorna över de potentiella negativa konsekvenserna för medarbetarna, och understryker vikten av att säkerställa rättvis behandling i olika miljöer. Potentiell negativ konsekvens Medellång sikt S1 Den egna arbetskraften Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 69 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER STRATEGI ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell SKFs väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IROer) relaterade till den egna arbetskraften identifierades genom koncernens dubbla väsentlighetsbedömning (DMA), enligt beskrivningen i ESRS 2 IRO-1. Dessa IROer presen- teras i tabell SBM-3 och återspeglar både konsekventiell och finansiell väsentlighet. Strategisk integration av arbetskraftsrelaterade IROer [S1 SBM-3_13a–b] SKFs förmåga att uppfylla sina strategiska ambitioner är nära kopplad till hur företaget hanterar konsekvenser, ris- ker och möjligheter relaterade till egen arbetskraft. SKFs People Agenda för 2030 beskriver de viktigaste priorite- ringarna – kultur och ledarskap, framtidens arbetskraft och medarbetarupplevelser – som direkt påverkar väsentliga IROer såsom arbetsvillkor, likabehandling och välbefin- nande. Dessa prioriteringar är integrerade i SKFs arbete med att bygga upp och upprätthålla en motståndskraftig, mångfaldig, inkluderande, kompetent och högpresterande organisation. De ger stöd åt affärsmodellen genom att säkerställa att SKF kan attrahera, behålla och utveckla den kompetens som behövs för att driva innovation, optimering av verksamheten och kundvärde. Operativa sammanhang och process for uppföljning [S1 SBM-3_13b;14b] Arbetskraftsrelaterade IROer uppstår till följd av SKFs verksamhetsmodell, som omfattar tillverkning, teknik, FoU, digitala tjänster och inköp globalt. Dessa konsekvenser finns på alla anläggningar, inom alla affärsområden, affärsenheter och funktioner. De hanteras genom styrnings- strukturer, policyer (G1-1, S1-1) och åtgärder (S1-4) som säkerställer att de är i linje med de strategiska målen. Resultat från medarbetarundersökningar, trender inom personalomsättning och rapportering av missförhållanden ligger till grund för kontinuerliga förbättringar av ledar- skapsutveckling, introduktionsprogram och inkluderings- initiativ. Denna återkopplingsloop ser till att SKF har en strategi som tar hänsyn till medarbetarnas behov och för- väntningar på hållbarhet, och stöder koncernens förmåga att uppnå sina strategiska mål. Väsentliga negativa konsekvenser [S1 SBM-3_14b;14d] I bedömningen av arbetskraftsrelaterade IROer har SKF identifierat faktiska väsentliga negativa konsekvenser för sin egen arbetskraft, inklusive arbetsrelaterad stress, arbetsskador och ohälsa. Dessa konsekvenser är kopplade till särskilda egenskaper i industriella verksamheter, såsom exponering för tunga maskiner och fysiskt ansträngande arbete. Dessutom är SKF medveten om risken för potentiell diskriminering och ojämlik behandling. Även om dessa konsekvenser inte är systematiska i SKFs verksamhet som helhet, anses de vara väsentliga på grund av deras potenti- ella allvarlighetsgrad och relevans för SKF som ett globalt tillverkningsföretag. Alla identifierade konsekvenser kan påverka verksamhetens resiliens, medarbetarnas engage- mang och den långsiktiga hållbarheten. Därför har SKF infört lämpliga policyer, direktiv, riktlinjer och åtgärder för att minska dessa risker och potentiella negativa konse- kvenser. (se S1-1, S1-3, S1-4). Väsentliga positiva konsekvenser [S1 SBM-3_14c] SKF hanterar och mildrar aktivt väsentliga negativa kon- sekvenser på den egna arbetskraften, men koncernen erkänner också de betydande positiva faktorer som den egna arbetskraften bidrar med för ett långsiktigt värde- skapande och resiliens. De positiva konsekvenserna är integrerade i utformningen och förverkligandet av SKFs S Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S1 – Lika behandling och möjligheter för alla, forts 23 Potentiella lönegap mellan könen och brist på adekvata löner Det är inte ovanligt att tillverkningsföretag kämpar med löneklyftor och brist på adekvata löner, vilket bottnar i traditionell branschpraxis och invanda mönster samt bredare strukturella och kulturella orsaker. Oftast orsakas problemen av att flera viktiga faktorer påverkar varandra. Sådana faktorer kan vara bristande jämställdhet och yrkesmässig segregering, undervärderat arbete i kvinnodominerade roller, kvinnlig underrepresentation i ledande befattningar och högre betalda chefstjänster samt otillräckliga flexibla arbets former, vilket kan leda till avbrott i karriären för kvinnor som oftast tar större ansvar för omvårdnad, etc. Potentiella lönegap och brist på adekvata löner kan ha negativ påverkan på medarbetarnas engagemang, produktivitet och lojalitet, vilket i sin tur kan begränsa förmågan för ett företag som SKF att utveckla talanger, vara innovativa, möta kundernas krav och få verksamheten att växa. Löneskillna- der mellan män och kvinnor: Faktisk negativ konsekvens Adekvata löner: Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig 24 Mångfald och inkludering ökar innovation och affärsresultat Forskning visar att arbetsteam som präglas av mångfald och inkludering är mer produktiva, ökar sina marknadsandelar och är mer benägna att expan- dera till nya marknader. Det är också viktigt för att attrahera och behålla talanger. Genom att uppmuntra mångfald i arbetsteamen och ha ett inklu- derande ledarskap kan SKF skapa en innovativ miljö som bidrar till viktiga ekonomiska möjligheter för koncernen. SKF tar ett helhetsgrepp för att stärka mångfalden. Viktiga faktorer på detta område är syfte, kultur, medarbetar- engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt. Möjlighet Medellång sikt S1 – Andra arbetsrelaterade rättigheter 25 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter hos den egna arbetskraften Andra arbetsrelaterade rättigheter är mänskliga rättigheter, såsom noll- tolerans mot barnarbete och tvångsarbete. Vissa länder där SKF är verksamt har högre risk för potentiellt barnarbete och tvångsarbete. Dessa risker är särskilt relevanta för SKFs verksamhet, eftersom de kan äventyra företagets åtagande att följa etiska principer och respektera mänskliga rättigheter. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig S1 Den egna arbetskraften, forts. Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 70 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER strategi och affärsmodell, som främjar rättvisa och säkra arbets förhållanden, likabehandling och lika möjligheter, vilket återspeglas i policyer och direktiv (S1-1) och åtgärder ( S1-4). Dessa initiativ inriktar sig direkt mot väsentliga IROer som arbetsvillkor, icke-diskriminering och med- arbetarnas välbefinnande. Positiva konsekvenser som initiativ till utbildning, inkludering och välbefinnande bidrar till stabilitet samt medarbetares engagemang och prestation. Genom att främja mångfald i teamen och ett inkluderande ledarskap skapar SKF en miljö som stödjer innovation, samarbete och optimering av verksamheten. Faktorer som företagets syfte, kultur, medarbetar- engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt är grundläggande för att upprätthålla en positiv utveckling och driva på konti nuerlig förbättring. Denna utveckling följs upp genom medarbetarundersökningar, mätningar av mångfald, hälsa och välbefinnande, feedback om om - vandling och förändring samt personalomsättning, vilket ligger till grund för löpande förbättringar av SKFs personal- strategi som stödjer koncernens långsiktiga resiliens. Väsentliga konsekvenser till följd av omställningsplaner [S1 SBM-3_14e] SKF förväntar sig för närvarande inga väsentliga negativa konsekvenser av omställningsplanerna, men potentiella effekter som omstrukturering av arbetsuppgifter, om - skolning och omplacering övervakas. Intressenters engagemang och styrning [S1 SBM-2] SKFs strategi för att hantera personalrelaterade konse- kvenser, risker och möjligheter baseras på strukturerade synpunkter från viktiga interna intressenter. Synpunkter från People Experience (PX), arbetstagarrepresentanter, Human Rights Officer, DEI and Wellbeing-ledare, Ethics & Compliance, MHS- och kvalitetschefer samt affärs- områden och affärsenheter bidrar till att identifiera väsentliga ämnen och utforma lämpliga åtgärder. Denna tvär funktionella samverkan ser till att den egna arbets- kraftens perspektiv återspeglas i SKFs hållbarhetsstrategi och operativa beslutsfattande, enligt ESRS 2 SBM-2. Omfattning av medarbetare [S1 SBM-3_14] De berörda personerna omfattar främst tillsvidareanställda på hel- och deltid inom SKFs verksamhet. I vissa fall ingår även konsulter som är arbetar i SKFs verksamhet och omfattas av arbetskraftsrelaterade IROer, särskilt om de är exponerade för liknande arbetsförhållanden eller operativa risker. Konsulter ingår dock inte i IROer relaterade till ersättning, såsom adekvata löner, eftersom de inte är anställda av SKF utan får ersättning från sina respektive arbetsgivare. Utsatta grupper [S1 SBM-3_14a; 15; 16] SKF delar för närvarande inte in sin egen arbetskraft i spe- cifika utsatta undergrupper. Därför kan SKF inte avgöra om specifika IROer påverkar dessa grupper oproportionerligt eller om de är anpassade för att tillgodose deras särskilda behov. De IROer som identifierats i SKFs DMA gäller i stort sett hela den egna arbetskraften. SKF är dock medvetna om att vissa personer, såsom migrerande arbetstagare, kvinnor eller medarbetare med funktionsnedsättning, kan utsättas för oproportionerligt stora risker. Även om IROer inte är skräddarsydda för dessa grupper, ligger tonvikten i SKFs ledningsstrategi på inkludering, icke-diskriminering och rättvis behandling, vilket säkerställer att policyer, direktiv och åtgärder tillgodoser olika behov. Mänskliga rättigheter och risker för tvångsarbete [S1 SBM-3_14f-g] Inga sådana risker har identifierats i SKFs egen verksam- het under utvärderingsperioden. SKF är dock medveten om att vissa länder och regioner i leveranskedjan uppströms kan ha ökad risk på grund av bristfälliga arbetsskydds- bestämmelser eller begränsad efterlevnad. Även om sannolikheten för incidenter i SKFs direkta verksamhet anses vara låg, innebär den potentiella allvarlighets- graden av brott mot mänskliga rättigheter, tvångsarbete och barn arbete att dessa frågor är väsentliga ur ett konsekvens perspektiv. SKF hanterar dessa risker genom sina globala etiska riktlinjer, etiska riktlinjer för leveran- törer, revisioner och visselblåsningsmekanismer med skydd mot repres salier. S1 Den egna arbetskraften, forts. S HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER S1-1 Policyer och direktiv relaterade till den egna arbets- kraften [S1-1_19-20a; 22; 23; 24a-d; MDR-P_65a-f] SKF följer alla tillämpliga lokala lagar och förordningar där sådana finns. Förutom att följa lagstiftningen har SKF satt upp högre interna standarder genom en rad globala policyer och direktiv (se tabellen över policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften på nästa sida) som behandlar väsentliga IROer som har fastställts för SKFs egen arbetskraft. Under 2025 införde SKF en ny personal- policy för koncernen som sätter tydliga standarder för arbetsförhållanden och praxis. Koncernens personalpolicy beskriver SKFs åtagande när det gäller medarbetarnas välbefinnande och affärs- etiskt beteende. Den stöds av flera direktiv som omfattar områden som arbetsvillkor, mångfald och inkludering, utbildning och utveckling samt arbetstagares rättigheter (se tabellen över policyer och direktiv som rör den egna arbetskraften på nästa sida). Tillsammans med SKF- koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet regleras dessa av SKFs etiska riktlinjer som uttryckligen förbjuder människohandel, tvångsarbete och barnarbete. Åtgärder mot kränkningar av mänskliga rättigheter [S1-1_20a-c;21, S1 SBM-2] SKFs åtagande att respektera mänskliga rättigheter omsätts i praktiken genom företagets globala policyer och direktiv, som beskrivs i avsnittet S1-1 i tabellen med poli- cyer. Dessutom styrs SKFs praxis, policyer och direktiv av viktiga internationella ramverk, inklusive ILOs kärn- konventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande, FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ICCs näringslivsprogram för hållbar utveckling samt FN:s Global Compact och dess tio principer. Policyer och direktiv gäller för alla med- arbetare och konsulter inom SKFs egen arbetskraft. För att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och att åtgärder kan vidtas vid eventuell påverkan har SKF infört följande mekanismer: • Rapporteringskanaler för missförhållanden: Medarbetare och intressenter kan rapportera missförhållanden via Ethics and Compliance rapporteringskanal (se S1-3). • Korrigerande och avhjälpande åtgärder: När brott mot mänskliga rättigheter eller olämpligt beteende upptäcks vidtar SKF korrigerande och avhjälpande åtgärder. • Riskbedömningar: Risker för mänskliga rättigheter bedöms genom internrevisioner, leverantörs- utvärderingar och granskningar av incidenter. Dessa åtgärder kompletterar de åtaganden som beskrivs i tabellen i avsnittet S1-1 i tabellen med policyer och i SKFs etiska riktlinjer (se G1-1). Förebyggande av arbetsplatsolyckor [S1-1_23] Att förebygga hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen är en central del av SKFs åtagande att uppnå nollvisionen för olyckor. Detta åtagande är en del av koncernens stra- tegiska syn på medarbetarnas välbefinnande och säker- heten i verksamheten. Mer information finns i tabellen S1-1 över policyer och direktiv med referenser till SKF- koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet, som fastställer förväntningar på säkra arbetsförhållanden i SKF samtliga verksamheter. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 71 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet Hanterar arbetsrelaterade skador, ohälsa och relaterade risker för stress. Målet är att säkerställa säkra och hälso- samma arbetsplatser i SKFs samtliga verksam heter. Fokuserar på hälsa, säkerhet och väl befinnande på arbetsplatsen: före byggande av incidenter genom proaktiv riskbedömning och MHS-ledning. Omfattning och berörda intressenter Gäller hela SKFs arbetskraft – medarbetare, entreprenörer och besökare globalt i alla verksamheter. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Quality & EHS och Group Sustainability är viktiga intressenter i utformningen av policyn, tillsammans med synpunkter från affärsområden, affärsenheter och MHS- chefer. Koncernens hälso- och säkerhetskommitté, där arbetstagar representanter ingår, granskar och lämnar synpunkter innan policyn slutgiltigt godkänns. MHS-chefer utses i regionerna, affärsområdena, affärs- enheterna och lokala ledningsgrupper över hela SKF. De operativa ledningsgrupper ser till att uppmärksamhet, resurser och investeringar läggs på till hälsa och säker- het i deras respektive enheter. Ansvaret för policyn ligger hos SKFs SVP för commercials and operations development och Chief Financial/ Sustainability Officer. Ansvaret för policyn ligger hos VD och koncernchef. 18, 19, 21 SKF-koncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete Hanterar diskriminering 1) , ojämlik behandling, arbetsrelaterad stress och behovet av inkluderande, hälsosamma arbets miljöer. Främjar en inkluderande och respektfull arbetsmiljö genom att förebygga diskrimi- nering och säkerställa lika möjligheter, samtidigt som direktivet fastställer prin- ciper för att förbättra medarbetarnas allmänna välbefinnande och ha en bra balans mellan arbete och privatliv genom flexibla arbetsformer och regelbunden feedback från medarbetarna. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna arbetskraften globalt. Intressenter som deltagit i utarbetandet av direktivet SKF-koncernens chefer inom People Experience, DEI & Well- being, Culture, Leadership & People Development är viktiga intressenter som är involverade i utarbetandet av direktivet. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med genomförandeansvar till- delat People Experience-chefer och alla medarbetare. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 18, 20, 22, 23 SKF-koncernens direktiv för ersättningar och förmåner Syftar till att säkerställa att SKF-kon- cernens filosofi för ersättningar tillämpas konsekvent inom hela SKF- koncernen för alla medarbetare. Den utgör ett enhetligt ramverk för att utforma, genomföra och styra rutiner för ersättningar så de stödjer affärsmål och medarbetarengagemang. Dessutom möjliggör den lokal anpass- ning i en globalt sammanhängande struktur, vilket garanterar efterlevnad av lagkrav och typiska ersättningsrutiner på varje marknad. Direktivet syftar också till att främja en kultur av öppenhet och öka med arbetarnas förståelse för hur deras lön bestäms och hur de kan påverka den. Ger ett enhetligt ramverk för att utforma, genomföra och styra rutiner för ersätt- ningar som stödjer affärsmål och med arbetarengagemang. Den främjar adekvata, jämlika och transparenta ersättningsrutiner som följer gällande lagar och regler i de länder där SKF bedriver verksamhet. Den högsta stan darden, som fastställs antingen i direk tivet eller i tillämpliga lokala lagar och förordningar, ska tillämpas och ha företräde. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna arbetskraften globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, Group Total Reward. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med implementationsansvar till - delat lokala People Experience-organisationer, lednings- grupper och alla chefer med direkt underställda. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 20, 22, 23 1) SKFs åtaganden om icke-diskriminering, som beskrivs i SKFs etiska riktlinjer, är i linje med ESRS S1-1 §24(b) och omfattar alla skyddade grunder enligt EU-förordningar, samt ytterligare grunder som definieras i SKFs etiska riktlinjer (se G1-1). Dessa inkluderar hudfärg, etniskt ursprung eller tillhörighet, kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, civilstånd eller social status, nationalitet, funktionsnedsättning, medicinska tillstånd (inklusive graviditet), genetisk information, kast tillhörighet, religion, politisk tillhörighet, facklig anslutning samt andra unika eller vanliga egenskaper. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 72 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF-koncernens direktiv för föreningsfrihet och kollektivavtalsförhand- lingar Syftar till att skydda och främja med- arbetarnas rätt till föreningsfrihet och kollektivavtal enligt inter nationella arbetsnormer. Garanterar medarbetarnas rätt att fritt ansluta sig till eller bilda fackföreningar och delta i kollektivförhandlingar. Syftar till att förbjuda diskriminering, hot eller repressalier i samband med facklig verk- samhet. Syftar till att säkerställa tillgång till formella företrädare och konstruktiv social dialog mellan ledning och arbets- tagarrepresentanter. Direktivet främjar integrering av fackliga representanter i relevanta arbetsplatskommittéer, inklusive SKFs hälso- och säkerhetskommitté. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla medarbetare och deras valda representanter inom alla SKF-koncernens företag, inklusive tillverknings- anläggningar, försäljnings- och huvudkontor, dotterbolag och i vissa fall strategiska leverantörer. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, Group Labour Affairs upp daterar direktivet. Group Legal & Compliance ansvarar för imple mentering. Ansvaret ligger hos Senior Vice president för Group People Experience, med implementationsansvar till delat affärsområden, affärsenheter, Country Labour Affairs och lokala People Business Enablers. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 18, 20, 22, 23 SKF-koncernens direktiv för talangutveckling Skapar ett strukturerat, inkluderande ramverk för kontinuerlig kompetens- och ledarskapsutveckling som säkerställer att alla medarbetare har lika möjligheter att växa, utveckla viktiga färdigheter och bidra till SKFs långsiktiga affärsresultat. Direktivet främjar strukturerad utbildning, ledarskapsutveckling och karriärutveck- ling med lika möjligheter för alla med- arbetare. Skapar ett strukturerat, inkluderande ram för kontinuerlig kompetens- och ledar- skapsutveckling. Direktivet syftar till att: Förebygga, mildra och åtgärda faktiska och potentiella konsekvenser genom att se till att alla medarbetare har lika tillgång till utvecklingsmöjligheter, minska kom- petensbrister och stödja successions- planering för kritiska roller. Hantera risker som brist på efterträdare, kompetensbrist och minskad konkurrens- kraft genom att erbjuda strukturerad utbildning, ledarskapsutveckling och karriärutveckling. Sträva efter möjligheter till innovation, rörlighet inom företaget och strategisk kompetensutveckling, som stödjer både medarbetarnas professionella utveckling och långsiktig affärsframgång. Övervaka effektiviteten genom globala KPIer, rapportering av PX-styrkort, årlig kalibrering och obligatorisk rapportering om lärande och utveckling. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, företagsledare, PX-chefer och medarbetare via medarbetarfeedback. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med implementationsansvar tilldelat affärsenheterna och People Experience-chefer. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 20, 21, 22 S1 Den egna arbetskraften, forts. S SKF ÅRSREDOVISNING 2025 73 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras före- trädare angående konsekvenser [S1-2_27a-e; 28] SKF samverkar med sina egna medarbetare genom regel- bundna direkta och indirekta metoder som fångar upp med- arbetarnas insikter och informerar om hur väsentliga kon- sekvenser, risker och möjligheter identifieras och hanteras. Direkt samverkan med medarbetare [S1-2_27a-e, AR 18; AR19] Direkt engagemang möjliggörs genom regelbundna town- hall möten och teamdialoger, som hålls inom olika affärs- områden, affärsenheter, regioner och funktioner. Dessa forum ger medarbetarna möjlighet att interagera med ledningen, inklusive SKF-koncernens VD, och ställa frågor eller diskutera problem. Dessutom genomför SKF varje kvartal globala medarbetarundersökningar som syftar till att anonymt utvärdera medarbetarengagemang och få en bild av medarbetarnas inställning och välbefinnande. För att säkerställa återkoppling är lokala chefer ansva- riga för att gå igenom resultaten tillsammans med sina team, tolka resultaten utifrån engagemangsdrivande fak torer och gemensamt ta fram handlingsplaner. Fram- stegen följs upp centralt och resultaten vidarebefordras till personalutskottet för strategisk uppföljning. Resultaten från undersökningarna delas under kvartalsuppdateringar som leds av VDn och är öppna för alla medarbetare globalt. Medarbetarna kan ställa frågor under mötet eller via e-postadressen ask@skf.com. Samverkan med arbetstagarrepresentanter [S1-2_27a-e, AR22] SKF samarbetar med arbetstagarrepresentanter genom formella samråd och dialoger enligt nationell och europe- isk lagstiftning samt det globala ramavtalet. Europeiska företagsrådet (EWC) och det globala fackliga världsrådet (WUC) fungerar som plattformar för samarbete mellan arbetstagarrepresentanter och ledningen (se S1-8). Det globala fackliga världsrådet sammanträder årligen för att diskutera arbetsmarknadsfrågor och utbyta information om koncernens prioriteringar. Parallellt hålls ett särskilt möte för europeiska representanter i europeiska företags- rådet. Andra samarbetsformer, såsom fackliga dialoger, är anpassade till specifika medarbetarsegment eller ämnen. Hur ofta och i vilken utsträckning varierar bero- ende på ämnet. Övervakningen av hela processen för arbetstagarrepresentanters engagemang sköts av Labour Affair Director i Global People Experience ledningsgrupp. Insikt i utsatta eller marginaliserade gruppers perspektiv [S1-2_28] SKF kategoriserar inte formellt sin arbetsstyrka i specifika utsatta undergrupper, men företaget arbetar aktivt för att lyfta fram perspektiv från potentiellt marginaliserade med- arbetare genom riktade initiativ och inkluderande sam- verkansformer. Program för kvinnligt ledarskap, såsom ”SHE Leads”, som stöder jämställdhet i ledande befattningar, medan workshops för mångfald, jämlikhet och inklude- rande, tillgänglighetsgranskningar och regionala utvärde- ringar av välbefinnande hjälper till att identifiera och hantera eventuella hinder som medarbetarna kan möta. Frågor som rör inkludering behandlas systematiskt genom enkäter och teammöten. För att få mer djupgående inblick främjar SKF ett nära samarbete mellan People Experience (PX), DEI and Wellbeing Leads samt regionala PX-team. S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden Rapporteringsförfarande för missförhållanden och pro- cesser för att få upprättelse [S1-3_32a-d, AR28; AR30] SKF åtar sig att säkerställa att alla medarbetare har till- gång till säkra, pålitliga och effektiva kanaler för att kunna framföra missförhållanden och söka hjälp när de drabbas av negativa konsekvenser. SKF upprätthåller ett struktu- rerat rapporteringsförfarande för missförhållanden och flera mekanismer som stödjer medarbetarna att framföre att framföra missförhållanden och få lämplig uppföljning. Medarbetare uppmuntras och förväntas rapportera alla beteenden som bryter mot SKFs etiska riktlinjer. Miss- förhållande kan framföras via olika kanaler, exempelvis via informella samtal med lokala chefer, People Experience- team, anonymt via enkäter eller genom den primära formella rapporteringskanalen. Dessa kanaler är avsedda att han- tera ett brett spektrum av missförhållanden, från olämpligt beteende på arbetsplatsen till potentiella överträdelser av de etiska riktlinjerna. Rapporteringskanalen finns på en extern webbsida som är tillgänglig via SKFs intranät, de etiska riktlinjerna och skf.com, och kommunikationen kan ske både skriftligt och muntligt. Andra kontaktsätt är via e-post, telefon, fysiska möten eller direkt dialog med en chef. Lokala och regionala chefer ansvarar för den dagliga hanteringen av ärenden, medan Group Compliance granskar alla inkomna ärenden och fördelar dem till lämplig utredare. Möjliga åtgärder klassificeras utifrån över träd- elsens allvarlighetsgrad och resultatet av eventuella tidigare korrigerande åtgärder. Åtgärder kan vara coaching, process- förändringar eller disciplinära åtgärder. Kanalernas effektivitet [S1-3_32e, AR32] Tendenser när det gäller rapporterade ärenden och lös- ningar övervakas av Group Compliance. Medvetenheten förstärks genom e-lärande, information på intranätet och kommunikation från ledningen. Feedback används för att kontinuerligt förbättra kanalens effektivitet. Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot repressalier [S1-3_33, AR31] SKF tillåter inga repressalier mot personer som i god tro framför sina synpunkter, vilket är i linje med SKF- koncernens policy för visselblåsning, se G1-1. SKF strävar efter att hantera alla ärenden på ett professionellt och konfidentiellt sätt enligt fastställda interna utrednings- rutiner. Mer information om styrning och övervakning finns i avsnitt G1-1. S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, samt dessa åtgärders ändamålsenlighet SKF har genomfört en rad åtgärder för att hantera väsent- liga konsekvenser, risker och möjligheter (IROer) som iden- tifierats för den egna arbetsstyrkan. Tillsammans syftar dessa åtgärder till att förebygga och åtgärda negativa konsekvenser, stärka riskhanteringen och ta tillvara möjlig- heter som förbättrar säkerheten, rättvisan och kompetens- uppbyggnaden inom hela organisationen. Resultaten av dessa åtgärder återspeglas i S1-5-mått, liksom i observe- rade förändringar inom styrningsprocesser, personalpraxis och kvalitativa feedbackmekanismer. Till stöd finns policyer, direktiv och övervakning som beskrivs i S1-1. Säkerställa hälsa och säkerhet i alla verksamheter [S1-4_36a;38d;40a-b;43, MDR-A_68b-c] För att mildra de negativa konsekvenserna av arbets- relaterade skador och ohälsa har SKF ett ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som är certifierat enligt ISO 45001:2018. Systemet säkerställer att lagar och koncernkrav efterlevs, stöder kundernas och intressen t- ernas förväntningar och ger ett strukturerat ramverk för systematiska och kontinuerliga förbättringar. Övergripande principer definieras i SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet, medan detaljerade rutiner införs genom MHS-ledningssystemet på koncern-, lands- och anläggningsnivå för att säkerställa att det är enhetligt och ändamålsenligt i alla verksamheter. Ledningssystemet stöds av SKFs etiska riktlinjer och är anpassat till stan darden ISO 45001, vilket garanterar en robust och ansvarsfull strategi för hälsa och säkerhet. SKF kräver också att entre- prenörer och andra tredje parter som arbetar på SKFs anläggningar eller på uppdrag av SKF omfattas av samma hälso- och säkerhetsstandarder som SKFs medarbetare. Innan arbetet påbörjas genomgår entreprenörerna risk- bedömningar och säkerhetsintroduktioner. Vid arbete hos kunder eller leverantörer utvärderar SKF potentiella risker och kommer överens om kontrollåtgärder innan arbetet på börjas, vilket garanterar en säker arbetsmiljö för alla parter. Ledningssystemet omfattar både fysisk och psyko- logisk hälsa och syftar till att skapa en säkrare arbetsmiljö och främja det allmänna välbefinnandet, ett långsiktigt åtagande för att uppnå visionen om noll arbetsplats- olyckor. Den gäller för medarbetare på SKFs anläggningar, personer som reser eller arbetar externt för SKFs räkning (såsom underhållstekniker ute hos kunder), entreprenörer och besökare. SKF använder systematiska arbetssätt för att identi- fiera faror och bedöma risker i alla verksamheter. Risk- bedömningar genomförs regelbundet och granskas efter olyckor och allvarliga tillbud. Korrigerande och SKF ÅRSREDOVISNING 2025 74 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S förebyggande åtgärder genomförs utifrån åtgärdstrappan, där eliminering av faror prioriteras. Tydliga roller och ansvarsområden för hälsa och säkerhet är fastställda på alla nivåer inom organisationen. MHS- koordinatorer bistår cheferna att implementera kraven. Alla medarbetare och inhyrd personal får utbildning i hälsa och säkerhet under introduktionen samt rollspecifk utbild- ning för högriskarbeten som elarbeten, arbete på höga höjder och heta arbeten. Utbildningen sker under arbetstid och är anpassad efter lagstadgade krav och koncernkrav för att säkerställa kompetens och efterlevnad. SKF främjar en kultur av öppenhet och proaktiv riskhan- tering. Alla medarbetare är skyldiga att anmäla incidenter, och proaktivt rapportering av tillbud och riskfyllda arbets- förhållanden krävs för att identifiera risker i ett tidigt skede och förebygga skador. Registrerbara olyckor utreds med hjälp av en strukturerad process, vilket leder till korrige- rande och före byggande åtgärder. I relevanta fall delas resultaten och lärdomarna inom hela koncernen för att förhindra att liknande situationer uppstår. Dessa åtgärder genomförs löpande med månatliga hälso- och säkerhets- utvärderingar. Framstegen utvärderas utifrån antalet olyckor och deras allvarlighetsgrad, vilka förväntas minska över tid. För effektiviteten av dessa åtgärder kan hänvisas till avsnittet om mått för arbetsmiljö (S1-14) som inkluderar en graf över proaktivitet och olyckor. År 2025 införde SKF en global IT-applikation för att standardisera rapportering, utredning och uppföljning av incidenter på alla anläggningar. För att stärka maskinsäkerheten tillämpade SKF under 2025 en ”investeringsredo” strategi med krav på risk- bedömningar och utbildning av chefer innan kapital- investeringar i nya maskiner gjordes. På så sätt integreras säkerhetsaspekter i utrustningens konstruktion, upp- handling och installation, vilket minskar långsiktiga risker och förbättrar efterlevnaden av koncernens standarder. Skapa en inkluderande och rättvis arbetsplats [S1-4_36a-b; 39, MDR-A_68a-c] För att hantera IROer relaterade till potentiell diskrimine- ring, ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen och potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter för den egna arbetsstyrkan, driver SKF sitt globala mål för mångfald och inkludering fram till 2030, med stöd av SKFs etiska riktlinjer och direktiv för DEI, välbefinnande, feed- back och flexibelt arbete (se S1-1 för detaljerad informa- tion). Denna ambition tillämpas inom alla viktiga kontakt- punkter med medarbetarna, rekrytering och kompetens- utveckling, successionsplanering, rörlighet inom företaget, resultatuppföljning och tillhörande pro cesser som regel- bundet granskas för att identifiera och undanröja fördomar eller hinder, så att alla behandlas lika och får lika möjlig- heter. Ramverket är anpassat efter de specifika behoven inom varje affärsområde, affärsenhet och region och base- ras på SKFs syfte och kärnvärden Collaboration, Curiosity, Courage och Care. Under 2025 erbjöd SKF utbildnings- möjligheter via olika plattformar och gav tillgång till utbild- ning om psykosocial säkerhet, mångfald och inkludering samt att motverka trakasserier och omedvetna fördomar. SKF interagerar med verksamheten genom halvårsvisa People Business Reviews och granskningar av ”PX-styrkort”, där affärsområden, affärsenheter och koncernledningen deltar i diskussioner om könsrelaterade KPIer, högre chefers erfarenheter, successionsplanering och mång falds initiativ. Dessa ”styrkort” mäter också effektiviteten, till exempel genom resultaten för mångfald och inkludering från SKF Team Pulse-undersökning. Mål kopplade till åtgärder i 2030-planen om mångfald, jämlikhet och inkludering omfattar resultat från pulsundersökningar som inkluderar ledarskap och resultat i mångfald, jäm likhet och inklude- ring i Team Pulse-undersökningar. För detaljerad informa- tion, inklusive mål för jäm ställdhet och uppföljning av framsteg enligt planen för 2024–2030, se S1-5. Främja jämnlikhet mellan könen och lika lön för likvärdigt arbete [S1-4_36a-b, MDR-A_68a-c] SKF är medvetet om att traditionell branschpraxis, invanda mönster och strukturella faktorer inom tillverkningsindu- strin kan bidra till lönegap och ojämlikheter mellan könen. Som respons på IROer om faktiska negativa konsekvenser på lönegapet mellan könen och de potentiella negativa konsekvenserna på adekvata löner och, mer generellt, risken för ojämlik behandling, har SKF vidtagit riktade åtgärder för att minska dessa risker och verka för adekvat ersättning. Strategin för detta arbete bygger på fem pelare: opinionsbildning, utbildning, verktyg och analys, processer och styrning. Bland de viktigaste åtgärderna ingick att lansera ett initiativ för jobbarkitektur, vitalisera och för- bättra SKFs befintliga rollkatalog för att stärka grunden för adekvat ersättning. Dessutom fick cheferna tillgång till e-utbildningar om lönesättning, som omfattade likvärdiga löner, lönegapet mellan kvinnor och män samt lönetran- sparens, medan rekryteringscheferna fick specialutbild- ning för att säkerställa opartiska anställningsrutiner. Med- arbetarna fick också tillgång till dessa resurser på flera lokala språk. SKF fortsatte sina årliga analyser av lika lön, övervakade ersättningserbjudanden och befordringar och lanserade ett nytt analysverktyg som möjliggör regres- sionsanalys för att stödja proaktiva åtgärder för jämlika löner. Verktyget ger insyn i situationen om likvärdiga löner och kan föreslå löneökningar på en individuell basis. Lokala People Experience-experter som arbetar med övervakning av likvärdiga löner fick utbildning i verktyget. Under året har SKF också vidtagit åtgärder för att förbättra medarbetarnas tillgång till en tydlig och omfattande över- sikt över deras totala ersättning. För att öka lönetran- sparensen publicerades informativa artiklar på det globala intranätet och medarbetare fick mer detaljerad information om vilka kriterier som används för att fastställa och höja löner. Åtgärderna får ytterligare stöd av SKFs etiska rikt- linjer, SKFs personal policy och SKF-koncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete samt koncernens direktiv för ersättningar och förmåner, se S1-1. Förbättra utbildning och kompetensutveckling för framtiden [S1-4_36a-b, MDR-A_68a-c; 68e] Under 2025 fortsatte SKF att stärka sin kultur av kontinu- erligt lärande genom att säkerställa att medarbetare utvecklar kompetenser i linje med SKFs strategi. Ett sådant initiativ är de kvartalsvisa SKF ”Learning Weeks”, som erbjuder korta och fokuserade lärmoduler samt faciliterar teamreflektioner som integreras i det dagliga arbetet. Varje SKF ’Learning Week’ är kopplad till ett aktuellt strate- giskt tema eller en prioriterad utmaning, såsom varumärkes- uppdatering, innovation eller strategiarbete. Del tagandet under varje ’Learning Week’ varierar mellan cirka 10–20% av medarbetarna globalt. Återkoppling från del tagarna samlas in löpande och används för att utforma och priori- tera kommande SKF ’Learning Weeks’. Lärande- och utvecklingsinsatserna omfattar hela SKFs egen arbetskraft och genomförs löpande, med årliga och periodiska uppföljningar för att säkerställa fortsatt rele- vans och effekt. En annan central insats inom utbildning och kompe- tensutveckling är starten på ett strukturerat arbete med jobbarkitektur. Detta arbete bygger vidare på implemen- teringen av kompetensbaserade medarbetarprocesser som initierades 2024. Syftet är att skapa en tydlig ram för karriärvägar och kompetensutveckling samt stödja transparens, intern rörlighet och riktat lärande. SKFs arbete för att uppnå positiva effekter inom utbild- ning och kompetensutveckling stöds av ett antal policyer och direktiv, däribland SKF-koncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete; samt SKF-koncernens direktiv för talangutveckling, se S1-1. Det önskade resultatet är att medarbetarna ska uppleva en stark känsla av professionell utveckling, med tydliga vägar för karriär- och kompetensutveckling, stödd av uppmuntran och vägledning från chefer och mentorer. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 75 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S MÄTETAL OCH MÅL S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål för IROn lika behandling och möjligheter för alla [MDR-T_79b, MDR-T_80; 80b] Trots att anställningsbeslut alltid baseras på kandida- ternas meriter, färdigheter och kvalifikationer, strävar SKF efter att främja en mer balanserad och inkluderande arbetsplats. För att uppnå detta vidtar SKF ytterligare åtgärder för att förbättra könsfördelningen på alla nivåer inom organisationen genom att sätta upp tydliga, mätbara mål. Senast 2030 strävar SKF efter att ha minst 30% rep re- sentation av historiskt underrepresenterade kön i hela organisationen, minst 30% i ledande befattningar och minst 35% i högre ledande befattningar. Detta initiativ ingår i det övergripande målet att skapa en mångfaldig och inkluderande arbetsplats och är kopplat till personal- policyn, i synnerhet SKF-koncernens direktiv för DEI, väl befinnande, feedback och flexibelt arbete. Processen för att fastställa mål [S1-5_47a-c; MDR-T_80a; 80h] Målen för den globala mångfalds- och inkluderings- ambitionen 2030 fastställdes i samråd med gruppen för People Experience, affärsområden, affärsenheter och koncern ledningen. Målet var att SKF skulle ha realistiska och uppnåbara mål, men samtidigt vara tillräckligt ambi- tiösa för att synligt påverka utvecklingen mot en mer balanserad könsfördelning senast 2030. Framstegen övervakas genom ”PX-styrkort” och målen för mångfald och inkludering ses över årligen för att säkerställa att de fortfarande är relevanta och överensstämmer med gäl- lande lagstiftning. Resultaten övervakas kvartalsvis, och lärdomarna används för att justera initiativ och processer. Målets omfattning [MDR-T_ 80c, MDR-M, MDR-T (i), BP_2] Målet gäller SKFs globala arbetskraft, med undantag för anställda baserade i USA, som exkluderas från de globala målen för jämställdhet, mångfald, rättvisa och inkludering. För mer information, se redovisningsprinciperna för S1-9 om mätningar av mångfald. Stödjande initiativ [MDR-T_80j] För att uppnå detta mål har SKF fastställt mätbara KPIer och initiativ. Ett exempel är Elevate, ett globalt virtuellt program för kvinnors ledarskap och karriärutveckling, som genomfördes för sjätte året i rad. Från och med nu kommer Elevate vara öppet för alla kön, vilket garanterar lika tillgång till möjligheter till ledarskapsutveckling. Dessutom har SKFs globala ledarskapsprogram och graduate-program en ambition om jämn köns fördelning i varje årskull. Baslinjemått för mål [MDR-T_80d] Baslinjevärde för basår 2023: • Högre chefer (globalt): 22,2% representation av det underrepresenterade könet. • Chefer (globalt): 20,2% representation av det underrepresenterade könet. • Medarbetare (globalt): 21,5% representation av det underrepresenterade könet. Övervakning och styrning [MDR-T_79a;80e, S1-5_44;47] Framstegen kopplat till dessa mål övervakas genom kvar- talsvisa ”PX-styrkort” och årliga genomgångar. Samverkan är en integrerad del av denna process, och denna involve- rar funktionen ’Group People Experience’, ’DEI and Well- being Manager’ samt lokala People Experience-team, med stöd av ’People Business Enablers’. Dessa insatser är i linje med de åtgärder som beskrivs i S1-4 under den globala mångfalds- och inkluderingsambitionen 2030. Specifika KPIer fastställs också av affärsområden, affärsenheter och regioner, med tidshorisonten för att uppnå dessa mål senast 2030, medan lokala mål kan variera beroende på lokala affärsbehov och sammanhang. För väsentliga IROer om arbetsrelaterad stress, att skapa en mångfaldig och inkluderande arbetsplats, utbild- ning och kompetensutveckling, potentiell diskriminering och ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen och brist på likvärdiga löner samt potentiella kränkningar av de egna arbetskraftens mänskliga rättigheter har SKF i detta skede ännu inte fastställt mätbara, tidsbundna mål. Framstegen övervakas genom kvalitativa mått och nyckel- indikatorer och SKF utvärderar införandet av formella mål i takt med att metoder och datakapacitet utvecklas. SKF har ett långsiktigt åtagande om noll olyckor som fastställdes år 2000, baserat på övertygelsen att arbets- relaterade skador och ohälsa kan förebyggas. Idag sätter SKF inte upp några kvantitativa eller tidsbundna mål förutom det övergripande åtagandet om noll olyckor. Detta återspeglar övertygelsen att alla former av skada är oacceptabla och att kontinuerlig förbättring bör drivas av detta orubbliga åtagande. Se informationen under S1-4 om hur SKF arbetar proaktivt med hälsa och säkerhet. Framöver har SKF en ambition om att definiera och för- bättra en uppsättning av indikatorer för att kunna övervaka insatserna ännu bättre för att uppnå åtagandet om noll olyckor. Mål Baslinje (baslinjens år) Status 2024 Status 2025 Högre chefer (globalt): 35% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 22,2% (2023) 23,1% 25,5% Chefer (globalt): 30% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 20,2% (2023) 20,7% 21,2% Medarbetare (globalt): 30% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 21,5% (2023) 22,5% 23,3% Mål [MDR-T, S1-5_80d; 80j] SKF ÅRSREDOVISNING 2025 76 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S Anställda per kön och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55] Kvinnor Män Övrigt Redovisas inte Totalt Antal anställda 8 735 28 536 0 0 37 271 Antal tillvidareanställda 8 079 27 601 0 0 35 680 Antal tillfälligt anställda 656 935 0 0 1 591 Antal timanställda utan garanterade arbetstimmar ej t. ej t. ej t. ej t. ej t. Antal heltidsanställda 8 219 28 076 0 0 36 286 Antal deltidsanställda 516 469 0 0 985 Anställda per region och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55] EMEA Nord- och Sydamerika Kina och Nordostasien Indien och Sydostasien Antal anställda 19 765 7 518 5 968 4 020 Antal tillvidareanställda 18 754 7 301 5 954 3 671 Antal tillfälligt anställda 1 011 217 14 349 Antal timanställda utan garanterade arbetstimmar ej t. ej t. ej t. ej t. Antal heltidsanställda 18 902 7 407 5 966 4 011 Antal deltidsanställda 863 111 2 9 [S1-6_50f] Den mest representativa siffran i den finansiella rapporten finns i Not 25. Denna siffra skiljer sig mot den som rapporteras i S1-6 på grund av skilda mätmetoder. Tabellerna i S1-6 redovisar det faktiska antalet anställda vid räkenskaps- årets slut. Detta antal baseras på registrerade medarbetare per balansdagen, oberoende av arbetstidsarrangemang eller uppsägningstid. Not 25 i de finansiella rapporterna redovisar däremot ’medeltal antal anställda’, beräknat som total arbetad tid dividerat med den normala arbetstiden för perioden. [S1-6_50c] Under rapporteringsperioden uppgick den totala personalomsättningen till 13,84%. Redovisningsprinciper S1-6 [MDR-M] Alla SKF-medarbetare registreras i ett centralt masterdata- system hos SKF. Samtliga uppgifter som anges i dessa hållbarhetsrapporter baseras på denna databas. I siffrorna för 2025 ingår även medarbetare från de förvärv som har gjorts under året. Uppgifter om kön i denna rapport base- ras på kön som registrerats i masterdatasystemet och representerar inte fullt ut mångfalden av könsidentiteter. När det gäller anställningsform skiljer SKF mellan tills- vidareanställning och visstidsanställning samt deltid och heltid. SKF delar dock inte upp uppgifterna i timanställda utan garanterade arbetstimmar, eftersom SKF i regel inte använder denna typ av osäkra anställningsavtal för någon av sina medarbetare världen över. Dessa uppgifter är där- för inte tillämpliga. Globala definitioner för dessa avtals- typer gäller på alla SKF-anläggningar för att säkerställa konsekvens och jämförbarhet. Nationella definitioner har inte använts och siffrorna på landsnivå har sammanställts till totala värden enligt detta standardiserade tillväga- gångssätt. Antalet medarbetare beräknas utifrån antalet personer i arbetskraften redovisade vid räkenskapsårets slut (FY25). SKF fastställer antalet medarbetare utifrån deras sista arbetsdag, oavsett om de fortfarande har ett giltigt anställ- ningsavtal (t.ex. under uppsägningstiden). Därför tas inte medarbetare som har blivit uppsagda med i beräkningen efter deras sista arbetsdag, även om deras uppsägningstid sträcker sig bortom detta datum. Representation baserad på kön hämtas från SKFs masterdatasystem, där sådana personuppgifter lagras och kopplas till personalakter. Dessa uppgifter samlas in och behandlas i enlighet med gällande dataskyddsbestämmelser. S1-6 Uppgifter om företagets anställda Anställda per kön [S1-6_50a; AR 55] Kön Antal anställda Män 28 536 Kvinnor 8 735 Övrigt 0 Redovisas inte 0 Totalt antal anställda 37 271 Anställda per land 1) [S1-6_50a; AR 55] Land Antal anställda Kina 5 725 Tyskland 4 908 1) I enlighet med ESRS S1-6 redovisas endast de länder som passerar det obligatoriska tröskelvärdet: fler än 50 anställda och minst 10 % av den totala arbetsstyrkan. Under 2025 nådde Kina och Tyskland dessa nivåer och presenteras separat. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 77 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Redovisningsprinciper S1-8 [S1-8_63b, AR_66, MDR-M] Kollektivavtal definieras som samråds- och förhandlings- processen mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresen- tanter för att fastställa arbetsvillkor. SKFs definition av kollektivavtalsförhandlingar och social dialog överens- stämmer med ESRS-standarderna. I de flesta länder där SKF är verksamt har kollektivavtal ingåtts med lokala och/eller nationella fackföreningar. Med representanter från 21 länder finns SKF represen- terat i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. För mer information, se sektionen om arbetstagar- representation i S1-2. I vissa länder utanför EES finns inga kollektivavtal på grund av begränsad facklig närvaro, lokal lagstiftning eller sociopolitiska faktorer vilka kan också begränsa eller mot- verka införande av kollektivavtal. Trots detta är det fort- farande av högsta prioritet för SKF att säkerställa rättvisa arbetsvillkor för alla medarbetare. Inom ramen för SKFs globala fackliga världsråd omfattas medarbetarna i dessa länder av avtal på koncern- och regionnivå som följer samma höga arbetsnormer över hela världen. S1 Den egna arbetskraften, forts. S Omfattning av kollektivavtal Omfattningsgrad Medarbetare EES-länder 1) Medarbetare regioner utanför EES 1) Företrädare på arbetsplatsen endast EES 1) 0–19% Asien 20–39% Nord- och Sydamerika 40–59% 60–79% 80–100% Tyskland Tyskland 1) >50 medarbetare som representerar >10% av den totala arbetskraften S1-8 Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger [S1-8_60a-c; 63a, AR70] Att medarbetarna omfattas av kollektivavtal anses vara en viktig indikator på kvaliteten i den sociala dialogen. I Europa täcks SKFs arbetsstyrka fullt ut av kollektivavtal (100%) i 9 länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Rumänien, Spanien och Sverige och Österrike. I andra länder där SKF har verksamhet omfattas medarbetarna av kollektivavtal till 90% i Tyskland, 85% i Tjeckien, 77% i Bulgarien och 75% i Polen, vilket bekräftar ett utbrett engagemang för strukturerade och inkluderande arbetsmarknadsrelationer. Globalt omfattas 61% av SKFs totala arbetskraft av kollektivavtal. Under 2025 infördes koncerngemensamma direktiv för föreningsfrihet och kollektivavtalsförhandlingar (mer infor- mation finns under S1-1). Direktivet går bortom lokal lag- stiftning och visar SKFs engagemang för internationella arbetsnormer och respektfulla sociala dialoger på arbets- platsen. Mångfald i arbetskraften uppdelad på kön och ålder [S1-9_66a-b] Kön Ålder Män Kvinnor <30 30-50 >50 Styrelsen 12 3 0 4 11 Koncernledning 8 4 0 4 8 Högsta ledningen 291 99 0 198 192 Chefer 3 551 948 85 3 106 1 308 Totalt antal anställda 28 536 8 735 5 089 21 192 10 990 S1-9 Mångfaldsindikatorer SKFs åldersfördelning visar att majoriteten av de anställda är i åldern 30–50 år och att det finns en betydande andel anställda över 50 år i ledande befattningar, vilket åter- speglar den förväntade karriärutvecklingen och bidrar till kontinuitet i ledarskap. Den lägre andelen anställda under 30 år understryker hur viktiga SKFs initiativ och åtgärder enligt S1-4 är för att attrahera och utveckla talanger i början av karriären, vilket säkerställer framtida kapacitet och resi- liens. Dessa insatser stöder också SKFs mål (se S1-5) och bidrar till att göra SKF till en attraktiv arbetsplats. De över- ensstämmer också med principerna och relaterade direktiv om mångfald (för mer information se S1-1), jämlikhet och inkludering, medarbetarnas välbefinnande, feedback och flexibelt arbete. Dessutom syftar SKFs utvecklade strategi för kompetensbaserad rekrytering och utveckling, som beskrivs i (S1-1), till att lägga större vikt vid färdigheter och kompetenser än antal års erfarenhet, vilket bidrar till en mer inkluderande och framtidssäkrad arbetskraft. Redovisningsprinciper S1-9 [MDR-M] SKF använder sig av rådata för sina bedömningar. Beräk- ningarna görs utifrån antalet medarbetare, med data upp- delade efter kön, ålder och roll. Omfattningen av mång- falds mätvärden som visar rådata inkluderar alla anställda i SKFs egen arbetskraft, för att få övergripande enhetlighet i hela denna rapport. Med styrelsen avses SKFs styrelse som är det högsta ledningsorganet för organisationen. Det absoluta antalet som nämns avser styrelseledamöter som har valts av årsstämman. Koncernledningen definieras som SKF- koncernens högsta ledningsgrupp för den operativa verk- samheten. Med högsta ledningen avses de 390 högsta cheferna inom SKF-koncernen, där det faktiska antalet i denna kategori kan komma att förändras över tid. Totalt antal anställda avser det totala antalet anställda på SKF i slutet av 2025 enligt vad som anges i S1-6. Chefer definieras som medarbetare som har minst en medarbetare som direkt underställd. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 78 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S Andel medarbetare med regelbundna utvecklingssamtal uppdelat på kön [S1-13_83a;84] År Kategori Totalt antal anställda Kvinnor Män 2025 Totalt antal anställda 37 271 (33%) 8 735 (38%) 28 536 (30%) Berättigade anställda 12 256 (97%) 3 358 (97%) 8 563 (98%) 2024 Totalt antal anställda 38 743 (35%) 8 830 (44%) 29 913 (33%) Berättigade anställda 12 471 (97%) 3 444 (97%) 9 027 (97%) Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd uppdelat på kön och kategori [S1-13_83b;84] År Kategori Totalt Genomsnittligt antal timmar Kvinnor Genomsnittligt antal timmar Män Genomsnittligt antal timmar 2025 Tjänstemän 8,5 8,4 8,5 Verkstadsanställda 1,7 2,2 1,6 2024 Tjänstemän 14,2 14,4 14,1 Verkstadsanställda 3,5 4,3 3,4 S1-10 Adekvata löner SKF betalar adekvata löner till alla anställda i den egna arbetsstyrkan och ser till att löner och andra förmåner inte understiger skälig lön enligt referensvärden för adekvata löner och att de betalas ut i full överensstämmelse med lagar och kollektivavtal. SKF genomför en central revision varje år. S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling [S1-13_82; 83b] I en tid av ständig förändring har SKF byggt upp en kultur av kontinuerligt lärande för att upprätthålla konkurrens- kraften. Med tanke på de risker som är förknippade med kompetensbrist, personalomsättning och ett försvagat arbetsgivar varumärke har SKF prioriterat initiativ som ska- par rätt förutsättningar och uppmuntrar självdrivet lärande och utveckling. Detta åtagande är viktigt för att SKF ska kunna uppfattas som en framåtblickande arbetsgivare som erbjuder personlig och professionell utveckling. SKF betonar vikten av medarbetarstyrt lärande för att upprätthålla aktuell kompetens. Under 2025 redovisades för tjänstemän ett genomsnitt på 8,5 timmar formellt lärande och för verkstadsanställda 1,7 timmar, baserat på registreringar i Learning Management System (LMS). SKF understryker samtidigt betydelsen av det om fattande informella lärandet som uppstår genom kunskapsdelning, samarbete och vardagliga arbets moment. Redovisningsprinciper S1-13 [AR77 a-b, MDR-M] SKF redovisar registrerade timmar av formellt lärande i sitt globala Learning Management System (LMS). Beräkningen enligt ESRS har använts: det totala antalet utbildnings- timmar som erbjudits och genomförts av anställda, upp- delat efter kön och anställningskategori, dividerat med det totala antalet anställda i respektive kategori. Anta let anställda baseras på uppgifter från S1 -6. Måttet omfat tar alla personer som har ett anställningsförhållande med SKF, heltids eller deltidsanställda, tillsvidareanställda eller till- fälligt anställda i enlighet med ESRS definitioner av egen arbetskraft och exkluderar konsulter och inhyrd personal. Informellt och socialt lärande, liksom formell utbildning som genomförts externt, ingår inte i de registre rade timmarna av formellt lärande. Prestationsbedömningar genomförs årligen och definitionen överensstämmer med ESRS definition. S1-14 Mått för hälsa och säkerhet SKF har högsta prioritet när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen genom att arbeta systematiskt för att förebygga olyckor och minska hälsorisker. Detta åtagande är en hörnsten i bygget av ett hållbart företag. Proaktivt arbete är avgörande för MHS-hanteringen, som har ett starkt fokus på förebyggande åtgärder och kontinuerlig f örbättring för att undvika framtida incidenter. Se S1-4 för pågående åtgärder inom detta område. Ledningssystem för hälsa och säkerhet [S1-14_88a;AR] På SKF omfattas cirka 79% av företagets medarbetare och inhyrda arbetstagare (motsvarande omkring 33 000 per soner) av ett certifierat ledningssystem för hälsa och säkerhet. Systemet omfattar i huvudsak produktions- anläggningar, verkstäder, logistikcenter och tekniska center. Bland SKFs egna anställda omfattas 78% (mot- svarande omkring 29 000 personer). Därutöver omfattas även 84% av de personer som inte är anställda av SKF men som arbetar under SKFs ledningsprotokoll (mot- svarande omkring 3 800 personer) av det certifierade ledningssystemet för hälsa och säkerhet. Inga specifika arbetstagargrupper är exkluderade. Proaktiv rapportering av incidenter [S1-14_88b-c:88e] Under rapporteringsåret registrerade SKF totalt 137 fall av arbetsrelaterade olyckor och fall av arbetsrelaterad ohälsa, vilket är en minskning från 207 fall föregående år. Under samma period fortsatte den proaktiva incident- rappor teringen att öka, vilket tyder på förbättrade in - satser för att identifiera risker och vidta förebyggande åtgärder inom hela organisationen. Inga arbetsrelaterade dödsfall in träffade under rapporteringsåret. Olycks- frekvensen förbättrades till 2,01 under 2025, jämfört 100 150 200 250 300 20232022 2021 2024 2025 0 20 000 80 000 60 000 40 000 Proaktiv rapportering vs olyckor Antal tillbud samt riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden Antal registrerbara olyckor Allvarliga registrerbara olyckor Registrerbara olyckor Första hjälpen- incidenter Tillbud Riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden 2 135 1 494 2 002 81 841 1) I årsredovisningen för 2024 var olycksfrekvensen 0,59 eftersom beräkningen då baserades på OSHAs-rekommendationen att använda 200 000 arbetade timmar. I år följer beräkningen i stället riktlinjerna för ESRS, där 1 000 000 timmar används. med 2,97 under 2024 (1) , vilket återspeglar en positiv utveckling i SKFs övergripande arbetsmiljöarbete. SKF bekräftar att det under rapporteringsperioden inte heller inträffade några dödsfall på grund av arbets- relaterade skador eller ohälsa bland andra arbetstagare (t.ex. arbetstagare i värdekedjan) som arbetade på SKFs anläggningar. Redovisningsprinciper S1-14 [MDR-M] Alla hälso- och säkerhetsincidenter inom SKF hanteras lokalt på den plats där incidenten inträffade eller identi- fierades, med stöd från andra delar av organisationen vid behov. Arbetsrelaterade registrerbara olyckor rapporteras inom tre arbetsdagar. SKF uppmuntrar att alla andra typer av SKF ÅRSREDOVISNING 2025 79 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S1 Den egna arbetskraften, forts. S gapet beskrivs under S1-4 (Skapa en inkluderande och rättvis arbetsplats och ersättningsmått) och omfattar bland annat uppföljning av KPIer för jämställdhet i PX- styrkort och utbildning av chefer och PX-specialister i frågor som rör lönegapet mellan kvinnor och män. Det är viktigt att skilja mellan det så kallade ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män och principen om lik- värdig lön. Medan det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen per kön för alla roller över hela världen, oavsett nivå eller typ av arbete, handlar likvärdiga löner om att arbetsgivare erbjuder lika lön för lika eller likvärdigt arbete. SKF åtar sig att säkerställa att medarbetare erhåller lika lön för likvärdigt arbete. Detta åtagande är inskrivet i SKF-koncernens direktiv för ersättningar och förmåner (se S1-1) och för- stärks genom årliga lönekartläggningar där korrigerande åtgärder vidtas om så behövs. Redovisningsprinciper S1-16 [MDR-M] Det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män Beräkningen av det ojusterade lönegapet mellan könen S1-17 Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter [S1-17_103a-c;104a-b] Typ av incident Antal Missförhållanden via SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad 368 Anmälda incidenter av diskriminering, inklusive trakasserier 36 Missförhållanden som rapporterats via andra kanaler än SKFs rapporteringskanal 0 Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid klagomål eller fall av diskriminering 0 Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0 Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0 incidenter rapporteras så nära tidpunkten för händelsen som möjligt för att stödja snabb respons och kontinuerlig förbättring, men tillåter rapportering på månadsbasis. Dödsfall ingår i kategorin allvarliga registrerbara olyckor, vilka definieras som arbetsrelaterade skador och ohälsa som leder till dödsfall, förlust av en kroppsdel eller irrever- sibel skada eller ohälsa. Registrerbara olyckor omfattar alla arbetsrelaterade skador och ohälsa som leder till medvetslöshet, mer än en dags frånvaro från arbetet, begränsningar i arbetsuppgifter eller omplacering, eller som kräver medicinsk behandling utöver första hjälpen. Första hjälpen-incidenter avser engångsbehandling och efterföljande observation av mindre skador, såsom skrubbsår, skärsår, brännskador och flisor, som vanligtvis inte kräver medicinsk vård. Till- bud definieras som händelser där ingen skada, ohälsa eller dödsfall inträffar. Olycksfallsfrekvensen beräknas i enlighet med ESRS: Antalet allvarliga registrerbara olyckor och registrerbara olyckor multipliceras med 1 000 000 arbetade timmar och divideras med faktiskt arbetade timmar. Detta indikerar antalet arbetsrelaterade skador per 500 heltids- anställda i arbetsstyrkan under ett års tid. Fram till och med 2025 har de definitioner som används av SKF för rapportering av skador och ohälsa inte varit fullt ut anpassade till ESRS-definitionerna. Särskilt har upp delningen mellan olyckor och ohälsainte tillämpats konsekvent, och i vissa fall kan ohälsaha rapporterats som olyckor i EHS-rapporteringssystemet. Ettriskfyllt arbetsförhållande är ett sådant som kan orsaka skada, ohälsa eller dödsfall, medan riskfyllt beteendeavser utförandet av en uppgift eller aktivitet på ett sätt som kan leda till motsvarande konsekvenser. Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa uppstår till följd av exponering för risker i arbetet; andra typer av incidenter kan dock inträffa som inte är kopplade till arbetet i sig. Under sitt första rapporteringsår enligt ESRS har SKF tillämpat möjligheten till införande i etapper för upplysningar relaterade till ohälsa. SKF kan för närva- rande inte rapportera det totala eller kombinerade antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa. SKF har tidigare rapporterat för- lorade dagar på grund av skador och dödsfall som separata nyckeltal och granskar nu hur förlorade dagar för arbets- relaterad ohälsa, i enlighet med ESRS-definitionen av ohälsa, kan samlas in globalt för att säkerställa inkludering av detta mått till nästa år. Alla uppgifter om hälsa och säkerhetsprestanda samt incidenter på SKF samlas in i SKF:s incidenthanterings- system, medan uppgifter om antal anställda har hämtats från SKF:s finansiella rapporteringssystem för de anlägg- ningar och enheter som ingår i koncernens ISO 45001:2018-certifiering. Nyförvärvade företag och anläggningar omfattas av SKFs certifierade ledningssystem först efter en viss tids- period. Samtliga certifierade anläggningar genomgår internrevisioner varje till var tredje år. Ett antal SKF-medarbetare är kvalificerade som interna koncernrevisorer, och dessa individer genomför även revi- sioner på anläggningar för att säkerställa efterlevnad av standarderna, koncernens miljö-, energi-, hälso- och säker- hetspolicy samt relaterade koncerninstruktioner och krav. Utöver interna revisioner anlitar SKF ett extern certifie- ringsorgan för att genomföra revisioner av efterlevnaden av denna standard både på koncern- och anläggningsnivå. S1-16 Ersättningsmått [S1-16_97a-c] Lönegap mellan kvinnor och män och skillnad mellan VD:ns ersättning och anställdas medianersättning [S1-16_95;97a-b] 2025 2024 Lönegap mellan könen 19% 19% Skillnad mellan VD:ns ersättning och anställdas medianersättning 69:1 75:1 Det globala ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen per kön för alla roller inom SKF, oavsett nivå eller typ av arbete. En av de främsta enskilda faktorerna som förklarar löne- gapet mellan könen på SKF är att kvinnor är underrepre- senterade i ledande och högavlönade befattningar, och överrepresenterade i lägre, lågavlönade befattningar. För SKF är det viktigt att eliminera det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män. Åtgärder för att motverka löne- Redovisningsprinciper S1-17 [S1-17_103d, MDR-M] I beräkningarna ingår samtliga medarbetare i SKFs egna arbetsstyrka, och företaget använder sig av rådata utan några uppskattningar. Rapporterings perioden för dessa uppgifter sträcker sig från 1 januari till 31 december. Alla ekonomiska siffror är omräknade till SEK. SKF har inrättat en rapporteringslinje för etik och efter- levnad som överensstämmer med ESRS standarddefinition för mekanismer för rapportering av klagomål. SKF införde år 2021 en process för att se till att anmälningar om trakas- serier och diskriminering som rapporteras lokalt, antingen via e-post eller personligen till People Experience-teamet, även ska dokumenteras och rapporteras centralt. baseras på samtliga anställdas totala ersättning per avtalad timme som betalats ut under 2025, se omfattning av anställda i S1-6. Beräkningen följer den metod som fast- ställts i ESRS. Den breda definitionen av lön som tillämpas återspeglar ESRS upplysningskrav och omfattar alla typer av ersättning, däribland fast och rörlig lön samt förmåner (kontant eller i annan form) med ett monetärt värde. SKF samlar in ersättningsdata om ersättning från lokala löne- system, som konsolideras på koncernnivå med valuta- omräkningar utförda med relevanta växelkurser. Alla siffror är omräknade till svenska kronor (SEK) för att säkerställa jämförbarhet mellan olika marknader. Anställda från förvärv som slutfördes under fjärde kvartalet 2025 ingår inte i data- uppsättningen. Årliga total ersättning Skillnaden mellan koncernens VDs ersättning och median - ersättningen bland anställda fastställs med hjälp av samma data som används för att beräkna det ojusterade lönegapet mellan könen. Dataunderlaget påverkas av valutafluktationer, vilket kan ha en effekt på jämförbarheten mellan åren. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 80 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER SKF har en omfattande global värdekedja med medarbetare inom olika branscher och regioner. SKF inser vikten av dessa relationer och sam- arbetar aktivt med leverantörer och kunder för att främja ett ansvarsfullt företagande genom hela värdekedjan. Här ingår att förbättra arbets- förhållandena, främja etiska metoder och säker- ställa respekten för mänskliga rättigheter både uppströms och nedströms. SKFs åtagande stöds av en uppsättning policyer som ställer tydliga krav på leverantörer, distributörer och andra partners. För att upprätthålla dessa standarder tillämpar SKF riskbaserad övervakning genom sitt program för ansvarsfulla inköp och samarbetar med leverantö- rer nedströms för att uppmuntra transparens och hållbarhet i produktanvändning och distribution. Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S2 – Arbetsförhållanden samt lika behandling och möjligheter för alla 26 Förbättra arbetsvillkoren tillsammans med leverantörerna I SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer föreskrivs rättvisa arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet. Inom ramen för SKFs program för ansvarsfulla inköp samarbetar koncernen aktivt med leverantörer för att förbättra arbetsvillkoren i riskregioner- och sektorer, vilket har faktiska positiva konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan. Faktisk positiv konsekvens Långsiktig 27 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos arbetstagare i värdekedjan SKF inser att arbetsrelaterade skador och hälsoproblem kan förekomma både i segment uppströms och nedströms i dess värdekedja, trots pågående insatser för att minska dessa risker. Arbetstagare i hela värdekedjan kan utsättas för förhållanden som kan leda till skador eller dödsfall. Som ett globalt verksamt företag köper SKF in material och säljer produkter i olika länder, där det finns en inneboende risk för potentiella negativa konsekvenser för arbetstagare i värde- kedjan som befinner sig i regioner med mindre stränga arbetsrättsliga regler. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig 28 Potentiellt undermånliga arbetsförhållanden för arbetstagare i värdekedjan SKFs värdekedja uppströms och nedströms för både direkta och indirekta material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa regioner och sektorer kan ha potentiella risker relaterade till arbetsförhållanden (brist på kollektivavtal och föreningsfrihet) och ojämlik behandling (möjliga trakasserier och diskriminering) av anställda. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig S2 – Andra arbetsrelaterade rättigheter 29 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter uppströms och nedströms i värdekedjan SKFs globala och omfattande värdekedja uppströms och nedströms medför en inneboende risk för negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, däribland tvångsarbete och barnarbete. Dessa risker bedöms som allvarliga, eftersom vissa regioner och sektorer kan vara mer utsatta för brott mot rättigheter. Förekomsten av sådana risker visar på potentialen för allvarliga negativa konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan, särskilt i regioner där arbets- skydds bestämmelser är otillräckliga. Potentiell negativ konsekvens Medellång sikt Uppströms Egen verksamhet Nedströms S2 Arbetstagare i värdekedjan S engagemang och synpunkter (se ESRS 2 SBM-2) lyfter fram bidrag från regionala inköpsteam, revisorer för ansvarsfulla inköp, Group Sustainability, Group Legal & Compliance och externa branschinitiativ (såsom Responsible Minerals Initi- ative och NIR) för att identifiera dessa IROer. Omfattning av arbetstagare i värdekedjan [S2 SBM-3_11a i-v; 11b; 11d-e; 12; 13] SKFs upplysningar enligt ESRS 2 omfattar arbetstagare i värdekedjan som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av företagets verksamhet uppströms och/eller nedströms. Här omfattas arbetstagare som är anställda av enheter i SKFs värdekedja uppströms, till exempel de som arbetar med utvinning, bearbetning och tillverkning av råvaror och komponenter. Här ingår nivå 1-leverantörer och uppåt. Operativa revisioner inkluderar även arbetstagare på SKFs anläggningar som inte ingår i företagets egen arbetskraft, till exempel personer som är anställda av externa tjänste- leverantörer för städning, catering, säkerhet och inspektion. I värdekedjan nedströms samarbetar SKF med logistik- leverantörer, distributörer och agenter. Utsatta grupper [S2 SBM-3_11a v] SKF inser att vissa grupper av arbetstagare i värdekedjan kan vara mer utsatta för negativa konsekvenser på grund av sina egenskaper eller sin situation. SKF har genomfört en strukturerad utvärdering för att förstå var utsatta arbets- tagare kan finnas i värdekedjan uppströms. I utvärderingen tillämpas ett negativt konsekvensbaserat perspektiv, med fokus på potentiell förekomst på grund av förhållanden i de geografiska regioner och industrisektorer som är relevanta för SKF. Migrerande arbetstagare Migrerande arbetare anses vara utsatta på grund av begränsad tillgång till rättsligt skydd och utsatthet för dåliga rekryteringsmetoder. Det finns en ökad potential för förekomst av migrerande arbetskraft i regioner som Sydostasien och Mellanöstern inom sektorer såsom metall- och lager industrier. STRATEGI S2 – ESRS 2 SBM 3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell [ESRS 2, SBM-3_43] De väsentliga IROer som rör arbetstagare i värdekedjan identifierades genom SKFs dubbla väsentlighetsbedöm- ning (DMA) enligt kraven i ESRS 2 IRO-1. Vissa IROer ansågs vara väsentliga på grund av att allvarlighetsgraden av konsekvenserna vägde tyngre än sannolikheten för att de skulle inträffa, särskilt när det gällde barnarbete, tvångs arbete, diskriminering och begränsningar av förenings friheten, se tabell SBM-3. Strategisk integration av IROer som rör arbetstagare i värdekedjan [ESRS 2, SBM-2_43, ESRS 2 SBM-3_48b, S2 SBM-3_10a;11d] SKFs värdekedja omfattar tiotusentals leverantörer, distri- butörer och agenter över hela världen, som sträcker sig över flera branscher, geografiska områden och riskprofiler. Dessa partnerskap är viktiga för att kunna leverera produk- ter och tjänster, men också för att stödja lokala ekonomier och skapa arbetstillfällen. SKFs globala räckvidd medför möjligheter, men också ett tydligt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och främja rättvisa, säkra och inklu- derande arbetsförhållanden i alla delar av värdekedjan. Detta ansvar är djupt förankrat i SKFs affärsmodell och strategi samt i hur SKF hanterar hållbarhet och risk. Operativt sammanhang och intressenters engagemang och synpunkter [S2 SBM-2, S2 SBM-3_10] Alla identifierade IROer gäller för SKFs värdekedja upp- ströms och/eller nedströms och hanteras genom en kombination av policyer (S2-1), leverantörsgranskningar, revisioner, utbildningar (S2-4), mekanismer för rapporte- ring av issförhållanden och eskaleringsförfaranden (S2-3). Dessa åtgärder genomförs främst genom programmet för ansvarsfulla inköp och regleras av SKFs etiska riktlinjer (S2-1). SKFs upplysningar enligt ESRS 2 om intressenters SKF ÅRSREDOVISNING 2025 81 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Arbetstagare i låglöne-, manuella eller arbetsintensiva roller Lågkvalificerade arbetstagare anses vara utsatta på grund av sin svaga förhandlingsposition, låga lönemässiga kon- kurrenskraft och sin högre sannolikhet att få utföra fysiskt arbete under riskfyllda arbetsförhållanden. Olika geo- grafiska områden och sektorer har större tendens att använda lågkvalificerad arbetskraft. Tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare Tillfälligt anställda och säsongsarbetare anses vara ut satta på grund av begränsad tillgång till rättsliga mekanismer, lägre förhandlingsförmåga och alltför mycket övertid. Geografiska områden i Östeuropa och Sydamerika, inom sektorer som förpackning och tillverkning, har ofta ett stort behov av tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare. Kvinnliga arbetstagare Kvinnliga arbetstagare anses vara utsatta på grund av ekonomiska och strukturella faktorer såsom yrkesmässig segregering. Kvinnliga arbetstagare arbetar ofta inom till- verknings- och förpackningsindustrin i Sydostasien och Centralamerika. Barn och unga arbetstagare Barn och yngre arbetstagare anses vara utsatta på grund av maktobalansen och deras inneboende sårbarhet för negativa riskfaktorer. Regioner som Syd- och Central- amerika samt Sydostasien inom tillverknings- och metall- bearbetningsindustrin anses ha en högre sannolikhet. SKF bevakar förekomsten av barnarbete och bekräftar att inget barnarbete har identifierats inom SKFs leverantörskedja. Beroenden och sårbarhet i värdekedjan uppströms Samtidigt som SKF undersökte förekomsten av utsatta arbetstagare utvärderades också det ömsesidiga beroendet mellan företaget och dess leverantörer. Genom denna utvärdering fastställdes att SKF har en hög koncentration av utgifter hos en relativt liten grupp av leverantörer, varav vissa tillhandahåller komponenter av strategisk betydelse med begränsade möjligheter att ersätta. SKF konstaterade också att leverantörerna i vissa fall är mycket beroende av SKF som kund, vilket tyder på ett omvänt beroende. S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. S S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser [S2-2_20; 22a-c; 22e, S2-2_23, AR 18; AR20] SKF samarbetar med ett brett spektrum av intressent- grupper, däribland arbetstagare i hela värdekedjan, för att förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa konsekvenser. Detta samarbete främjar också transparens, stärker SKFs rutiner för tillbörlig aktsamhet och bidrar till kontinuerlig förbättring inom inköp, drift och produkt- ansvar. Direkt medarbetarengagemang [S2-2_22a-b] Arbetstagarintervjuer genomförs inom ramen för revisioner på plats, vilket ger möjlighet att fånga upp arbetstagarnas synpunkter när det gäller mänskliga rättigheter, arbets- villkor, hälsa och säkerhet samt tillgång till kanaler för att kunna framföra missförhållanden. Intervjuerna genomförs efter en standardiserad checklista med specifika frågor om arbetsförhållanden och kännedom om rättigheter. Utöver intervjuer har SKF en öppen och konfidentiell mekanism för rapportering av missförhållanden, SKFs rapporterings- kanal för etik och regelefterlevnad (se S2-3). Hur ofta detta görs beror på revisionsscheman och vilken typ av problem som har rapporterats. Revisionerna genomförs utifrån risk- prioriteringar, men rapporteringslinjen är alltid tillgänglig så att medarbetarna kan kontakta SKF vid behov. Indirekt medarbetarengagemang med tredje part [S2-2_22a-b; 22d; 23] SKF samarbetar indirekt med arbetstagare i värdekedjan genom att delta i plattformar med flera intressenter och initiativ från tredje part som fungerar som pålitliga före- trädare för arbetstagarnas perspektiv. Här ingår globalt erkända nätverk som FNs Global Compact, Responsible Steel Initiative (RSI) och Responsible Minerals Initiative (RMI). Genom dessa initiativ håller sig SKF informerat om nya risker och trender relaterade till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och ansvarsfulla inköp i sektorer och geogra- fiska områden med höga risker. Dessa plattformar hjälper SKF att förstå det bredare sammanhanget i vilket dessa arbetstagare verkar och ligger till grund för företagets strategi för riskhantering. HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan [S2-1_16; 17a-c; 18-19, MDR-P_65a] SKFs etiska riktlinjer gäller för alla SKFs leverantörer, underleverantörer, distributörer, agenter och mellanhänder över hela världen. Dessa policyer förbjuder uttryckligen människohandel, tvångsarbete och barnarbete, och är inte förhandlingsbara. Kraven förmedlas genom de policyer som anges i tabellen S2-1 på nästa sida och i SKFs inköps- avtal, vilka alla gäller för relevanta branschnormer, inter- nationella standarder och riktlinjer, inklusive den inter- nationella stadgan om de mänskliga rättigheterna, ILOs kärnkonventioner och FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SKF kommunicerar sina policyer till affärsförbindelserna i värdekedjan på olika sätt, bland annat vid leverantörs- konferenser, via leverantörernas webbportal, under risk- baserade revisioner av de etiska riktlinjerna, vid utbild- ningar om de etiska riktlinjerna och som en pågående del av leverantörernas utvecklingsprocess. Leverantörerna f örbinder sig att följa CoC4S-principerna genom att som bevis på godkännande och åtagande underteckna de all- männa villkoren. SKFs inköpsteam väljer vilka leverantörer de ska arbeta med samtidigt som de har en central roll för att uppnå SKFs mål för ansvarsfulla inköp. Inköpsteamens agerande styrs av policyer som anges i tabellen S2-1 på nästa sida. Inköpsrutinerna granskas kontinuerligt för att säkerställa att de överensstämmer med SKFs etiska rikt- linjer för leverantörer, underleverantörer, distributörer, agenter och andra mellanhänder och för att undvika eventuella konflikter med SKFs policyer. Under rapporteringsperioden har SKF inte några specifika fall av bristande efterlevnad av dessa inter- nationella standarder i sin värdekedja uppströms eller nedströms. Utöver riktlinjerna i S2-1 måste SKFs leve- rantörer och entreprenörer följa de principer som fast- ställs i SKFs koncernpolicy för miljö, energi, hälsa och säkerhet (se S1-1). I målgruppen för båda formerna av engagemang ingår alla arbetstagare i värdekedjan, med särskild uppmärk- samhet på dem som arbetar i högrisksektorer och -regioner, samt utsatta grupper som kvinnor, migrerande arbets- tagare och unga arbetstagare. Hänsyn tas till dessa grupper när revisionsprotokoll och revisionsstrategier tas fram, även om SKF för närvarande inte följer upp revisions- resultaten per demografisk kategori. Direkt och indirekt engagemang övervakas av kommittén för ansvarsfulla inköp, Group Compliance och regionala inköpsavdelningar, som ser till att feedbacken eskaleras på rätt sätt och ligger till grund för beslutsfattande. Hur effektivt SKFs engagemang är bedöms utifrån kvaliteten på den feedback som tas emot via engagemangsforum. Synpunkter från det direkta engagemanget har lett till uppdateringar i checklistan för leverantörsrevisioner. Synpunkter från vårt engagemang har lett till program- uppdateringar som den uppdaterade checklistan. S2-3 Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Process för genomförande av korrigerande åtgärder [ S2-3_25; 27a, S2-4_33c, AR 21, S2 SBM-3_11c] SKF hanterar potentiella och faktiska negativa konsekven- ser för arbetstagare i värdekedjan genom sitt program för ansvarsfulla inköp, som omfattar strukturerade riskbedöm- ningar, leverantörsrevisioner och eskaleringsförfaranden. När väsentliga negativa konsekvenser identifieras skiljer SKF mellan systemrisker, såsom tvångsarbete i specifika råvarukedjor, och enskilda incidenter som brister som upp- täcks vid revisioner. Korrigerande åtgärder vidtas när bris- tande efterlevnad upptäcks i revisioner eller rapporteras via mekanismer för rapportering av missförhållanden. Vid alla avvikelser, oavsett revisionsresultat, krävs det att leve- rantörerna lämnar in en rapport om korrigerande åtgärder där de redogör för orsaker, korrigerande åtgärder och tids- planer. Uppföljningsrevisioner och kontroller genomförs för att se till att åtgärderna har genomförts på ett ändamåls- enligt sätt. Vid allvarliga eller upprepade överträdelser kan avtalen ses över med avseende på upphävande eller uppsägning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 82 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. S Policyer och direktiv relaterade till arbetstagare i värdekedjan Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer (CoC4S) Syftar till att säkerställa att alla leverantörer och underleverantörer har rättvisa arbetsvillkor, före- bygger arbetsrelaterade skador och ohälsa samt respekterar mänskliga rättigheter i hela SKFs värdekedja. Kräver efterlevnad av internationella människo- rätts- och arbetsnormer (t.ex. ILOs kärnkonven- tioner, FNs vägledande principer), förbjuder barn- arbete och tvångsarbete, diskriminering och hård behandling, kräver adekvata löner, arbetstider, föreningsfrihet, säkra arbetsplatser, mekanismer för rapportering av missförhållanden och efter- levnad av alla tillämpliga lagar. Omfattar även miljöansvar, antikorruption och kontinuerlig förbättring. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla leverantörer och underleverantörer globalt, inklusive deras egna leverantörskedjor. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Sustainability, Legal & Compliance, och lokala inköpsteam. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 26, 27, 29 SKFs etiska riktlinjer för distributörer Syftar till att säkerställa att distri- butörer upprätthåller höga etiska standarder, förhindrar undermåliga arbetsförhållanden och respekterar mänskliga rättigheter i SKFs värde- kedja nedströms. Förbjuder barnarbete och tvångsarbete, diskrimi- nering och korruption; kräver rättvis behandling, föreningsfrihet, säkra och hälsosamma arbets- platser, adekvata löner och efterlevnad av alla tillämpliga lagar. Lägger vikt vid miljöhänsyn och regelbunden övervakning av efterlevnaden. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla distributörer som hanterar SKFs produkter och tjänster över hela världen. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Lokal försäljnings- och distributionsledning. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 27, 28, 29 SKF etiska riktlinjer för agenter och andra mellanhänder Syftar till att förebygga oetiska metoder och risker för mänskliga rättigheter bland agenter och mellanhänder som agerar på SKFs uppdrag, samt att säker- ställa integritet och rättvis behandling för alla berörda arbetstagare. Kräver ärlighet, integritet och efterlevnad av alla lagar; förbjuder barnarbete och tvångsarbete, dis- kriminering och korruption; kräver adekvata löner, arbetstider, föreningsfrihet, säkra arbetsplatser och miljöansvar. Förutsätter transparent ägarskap och att efterlevnaden kontrolleras regelbundet. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla agenter och mellanhänder som är involverade i SKFs kommersiella verksamhet globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Legal, lokal ledning och affärspartner. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 28, 29 Vid behov kan externa partner bidra till kapacitets- uppbyggnad och effektiva avhjälpande åtgärder, särskilt i högriskregioner. Dessa rutiner återspeglar SKFs bredare åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och ansvars- fullt företagande, så som anges i SKFs etiska riktlinjer. Visselblåsarpolicy och kanaler för att framföra missförhållanden [S2-3_27b-d; 28, AR22; AR26; AR 28] SKF inser vikten av att ha effektiva mekanismer för rappor- tering av missförhållanden för alla arbetstagare i värde- kedjan. Detta förstärks av SKF-koncernens visselblåsar- policy, som ligger i linje med EUs visselblåsardirektiv. Policyn garanterar anmälarens anonymitet, förbjuder repressalier och skyddar personuppgifter (se G1-1 för mer detaljerad information). SKF ger alla externa intressenter tillgång till sin rappor- teringskanal för etik och regelefterlevnad så att de kan framföra sina missförhållanden direkt till SKF. Det går att få tillgång till kanalen konfidentiellt via telefon, e-post, post eller en onlineportal, och anmälarna kan välja att vara anonyma. Information om rapporteringskanalen lämnas under leverantörsrevisioner, via checklistan för revision av de etiska riktlinjerna samt via introduktionsprogram för distributörer, agenter och mellanhänder. På så sätt säker- ställs att arbetstagare i hela värdekedjan har tillgång till kanaler för att framföra sina missförhållanden och få hjälp vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Mer informa- tion om hur rapporteringskanalen styrs och hanteras finns i avsnitt G1-1. Arbetstagare i värdekedjan kan också ha tillgång till klagomålsmekanismer som tillhandahålls av deras arbetsgivare eller genom lokala tredjepartssystem. SKF stöder användningen av dessa mekanismer och upp- muntrar leverantörer att se till att de finns tillgängliga och skyddar alla som vill framföra sina synpunkter. Under 2025 ökade SKF medvetenheten om och tillgäng- ligheten till kanalen bland leverantörer och deras anställda genom att dela med sig av specialmaterial under revisioner av de etiska riktlinjerna, vilka också gjordes tillgängliga för nedladdning från SKFs webbsida om ansvarsfulla inköp (se åtgärd S2-4). Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot repressalier [S2-3_28; 27d; AR26] Alla personer som påverkas av SKFs affärsverksamhet, däribland leverantörer, deras anställda, agenter, mellan- händer, distributörer och entreprenörer, uppmuntras och förväntas rapportera faktiska eller misstänkta överträdelser. När det gäller frågor som rör arbetstagare i värde kedjan samarbetar SKF med relevanta affärspartner för att utreda och vidta lämpliga åtgärder. Det kan handla om korrige- rande åtgärdsplaner, uppföljningsrevisioner eller, i allvar- liga fall, eskalering till kommittén för ansvarsfulla inköp. Kanalernas effektivitet [S2-3_27d; AR27] Insatser för att öka medvetenheten och tillgängligheten pågår och SKF undersöker sätt att övervaka trovärdighet, användning och resultat på ett mer systematiskt sätt. SKFs missförhållandeprocesser styrs av FNs vägledande prin- ciper för företag och mänskliga rättigheter och prioriterar en respektfull dialog och rättvis lösning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 83 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. S törer som uppfyller de grundläggande kraven som är kvalificerade att ingå i och hanteras enligt SKFs program för ansvarsfulla inköp. Granskning är utgångspunkten och det första tillfället att identifiera hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. När leverantörerna har anslutit sig till programmet utvärderas och övervakas de genom en kombination av riskklassificering, revisioner och kontinuerligt engage- mang. SKF har en lista över högriskregioner som omfattar 40 länder i Asien, 18 i Nord- och Sydamerika, 45 i Afrika, 1 i Oceanien och 5 i Europa. Listan uppdateras kontinuer- ligt och godkänns av kommittén för ansvarsfulla inköp. SKF tillämpar också en flexibel eskaleringsmodell: om varnings signaler identifieras under andra leverantörs- aktiviteter, såsom kvalitetsgranskningar eller vid besök från köpare, kan leverantören eskaleras för en fullständig granskning av de etiska riktlinjerna, även om det ursprung- ligen inte hade flaggats i riskmodellen. Förutom eskalering från fall till fall genomför SKF systematiska granskningar av processen för ansvarsfulla inköp för att hitta systema- tiska risker eller återkommande mönster. Programmet för ansvarsfulla inköp styrs av kommittén för ansvarsfullt inköp, som förvaltas av Supplier Sustain- ability som en del av Group Sustainability, och genomförs i nära samarbete med regionala inköpsteam och SKF- revisorer som är verksamma i fem viktiga länder. Kommittén för ansvarsfulla inköp utvärderar om de åtgärder som vid- tagits för drabbade arbetstagare är tillräckliga eller om ytterligare åtgärder som avstängning eller uppsägning av kontrakt är motiverade. I fall där affärsmässiga påtryckningar står i konflikt med åtgärder för att mildra konsekvenser säkerställer SKFs styr- ningsstruktur att hänsyn till mänskliga rättigheter priorite- ras och vid behov eskaleras till kommittén för ansvarsfulla inköp. Med denna styrningsstruktur kan SKF säkerställa att alla åtgärder, vare sig de är korrigerande, förebyggande eller strategiska, är lämpliga i sammanhanget och på ett meningsfullt sätt bidrar till att skydda och stärka arbets- tagarna i värdekedjan. SKF strävar också efter att skapa väsentliga möjligheter för värdekedjan uppströms genom att införa ansvarsfulla S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna Process för att identifiera åtgärdernas lämplighet [ S2-4_31; 32a-b; 32d; 33a-b; 34a-b, AR 29, S2-4_38] Vid rapportperiodens slut hade SKF ännu inte infört några särskilda program för att fullt ut uppfylla kraven på till- börlig aktsamhet i förhållande till arbetstagare nedströms i värdekedjan. SKF inser vikten av ansvarsfullt företagande i hela värdekedjan, är medveten om denna brist och under- söker aktivt olika sätt att förbättra sina rutiner för tillbörlig aktsamhet. Här ingår att utvärdera expansionen av revisions- omfattningen för de etiska riktlinjerna och att stärka sam- arbetet med distributörer och agenter för att bedöma och minska potentiella risker för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i verksamheten nedströms. SKFs åtgärder fokuserar på leverantörer uppströms på grund av vårt etablerade inflytande och våra pågående relationer med dessa leverantörer. Åtgärderna nedan avser inte några partners nedströms i värdekedjan. SKF identifierar och prioriterar åtgärder för att hantera konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konse- kvenser och beroenden hos arbetstagare i värdekedjan genom en strukturerad process som ingår i programmet för ansvarsfulla inköp. Denna process inleds med leverantörsgranskning och fortsätter med revisioner, olika aktiviteter för engagemang och mekanismer för att eskalera styrningen. Åtgärdernas lämplighet bedöms genom ett nivåindelat ramverk för eskalering. I upphandlingar påverkar den ansvarsfulla inköps processen direkt interna inköpsbeslut, inklusive köp, samt strategier för leverantörsengagemang. Alla potentiella leverantörer granskas inledningsvis mot en uppsättning minimikrav för hållbarhet och efterlevnad som är anpassade till SKFs etiska riktlinjer för leverantörer (se S2-1), där förväntningar relaterade till produkt- och tjänstekategorier ingår. Leverantörer måste lämna doku- mentation som visar att de uppfyller minimikraven, vilka granskas av SKFs interna revisorer. Det är bara leveran- arbetsmetoder i upphandlingsprocesserna och kapacitets- uppbyggnad för att hjälpa leverantörer att få bättre förståelse för arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljö- standarder. Riskbedömningar och revisioner av leverantörer [S2-4_31; 32d, MDR-A_68a-e, AR 22; AR33-35] SKF tillämpar en riskbaserad metod för leverantörsbedöm- ningar, med ökat revisionsfokus på länder som klassifi- ceras som högriskländer enligt internationellt erkända instrument och SKFs interna riskbedömning. Leverantörer i dessa regioner granskas regelbundet enligt SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer som om - fattar standarder för hälsa och säkerhet, arbetstagares rättigheter, etik och miljöpraxis. Dessa revisioner utgör ett direkt stöd för hanteringen av väsentliga IROer som arbets- förhållanden och arbetsrelaterade skador och ohälsa. Leverantörer kan också väljas ut för revisioner av de etiska riktlinjerna om potentiella problem upptäcks under kvalitets- granskningar eller platsbesök av SKFs tjänstemän. De förbättringar som gjordes 2025 utvecklades genom särskilda arbetsmöten där Group Sustainability, Group Compliance och regionala inköpsteam deltog. Under dessa möten låg fokus på att integrera indikatorer för utsatta arbetstagargrupper, däribland kvinnor, migrerande arbetstagare och personer med funktionsnedsättning, för att se till att checklistan återspeglar intressenternas för- väntningar och regelkrav. Den uppdaterade checklistan infördes under andra halvåret 2025 och används nu vid alla revisioner av de etiska riktlinjerna. Checklistan hjälper SKF att identifiera, bedöma och hantera väsentliga konse- kvenser på arbetstagare i värdekedjan, samtidigt som den gör att det går att jämföra och säkerställa konsekvens i revisionsresultaten. Revisioner genomförs på plats, ibland utan förvarning, av SKFs interna revisorer för ansvarsfulla inköp eller externa tredje parter. Leverantörer måste lämna fullständig tillgång till dokumentation och tillåta konfidentiella inter- vjuer med arbetstagare. Varje revision resulterar i ett betyg, från ”Fullt godkänd” till ”Ej godkänd”. Vid alla av - vikelser, oavsett betyg, krävs att en CAR lämnas in (se S2-3). Omrevisioner och uppföljningar på plats används för att verifiera att åtgärder har vidtagits. Om allvarliga problem inte löses kan SKF avsluta leverantörsrelationen. Under året fortsatte SKF med riktade åtgärder för att förbättra leverantörsrevisionerna, tack vare ett förbättrat samarbete mellan inköpsteamen och leverantörerna kring förväntningarna i de etiska riktlinjerna. Tack vare dessa insatser förbättrade 40 leverantörer sina betyg efter korri- gerande åtgärder som verifierades genom uppföljande ut - värderingar. Revisionsvolymerna var stabila under perioden, vilket tyder på en förbättring snarare än en försvagning av revisionen. Effektiviteten av denna åtgärd följs upp genom trender i revisionsresultat, andel avslutade korrigerande åtgärder och resultat av uppföljningsrevisioner. Indikato- rerna granskas kvartalsvis för att ligga till grund för fram- tida revisionsfokus och inköpsbeslut. Det finns inget specifikt numeriskt mål som är formellt kopplat till denna åtgärd, men ambitionen är att öka andelen leverantörer som får betyget ”Fullt godkänd” eller ”Godkänd” över tid. Detta är ett kontinuerligt program med revisions- och om - revisionscykler som planeras med intervaller på 6 månader, 12 månader eller 3 till 5 år, beroende på leve rantörs risk, resultat och allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser. Programmet tillhandahålls av Group Sustainability, Group Compliance och regionala inköpsteam. Kost naderna täcks av SKFs ESG- och inköps budgetar. När så behövs anlitas externa revisorer för att utöka den interna kapaciteten. 0 15 30 60 45 Nord- och Sydamerika Indien och Sydostasien Kina och Nordostasien Europa, Mellan- östern och Afrika Antal revisioner SKF ÅRSREDOVISNING 2025 84 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Utbildning och kommunikation [S2-4_31, MDR-A_68a-e, AR22] För att underlätta identifieringen av åtgärder och hante- ringen av väsentliga IROer för arbetstagare i värdekedjan (se S2-4 Hantera risker, utnyttja möjligheter och förebygga negativa konsekvenser) har fortlöpande utbildningsinsatser genomförts som viktiga åtgärder inför 2025. SKFs interna revisorer erbjuder fortlöpande utbildning och stöd till regi- onala inköpsteam, vilket hjälper dem att anpassa inköps- beslut till programmets förväntningar. Inköpsteamen ansvarar för kontakten med leverantörerna, övervakningen av förbättringsplaner och att bistå leverantörerna med deras korrigerande åtgärder. Denna åtgärd bidrar till flera väsentliga IROer, bland annat arbetsvillkor, undermåliga förhållanden och arbetsmiljörisker, diskriminering och trakasserier, likabehandling och lika möjligheter samt tvångsarbete och barnarbete. Under 2025 genomförde SKF leverantörsutbildningar som omfattade cirka 218 leverantörer i Kina, Indien och Nord- och Sydamerika. Utbildningarna fokuserade på SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, revisionsprocessen samt SKFs förväntningar avseende arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöprestanda. Vanliga teman inkluderade maskinsäkerhet, hantering av kemikalier, anställningspraxis och arbetstider. Utbildnings- materialet omfattade även missförhållandehantering, frågor kopplade till mångfald, jämlikhet och inkludering samt SKFs process för leverantörseskalering och åtgärds- program. Parallellt bedrivs även regelbundna interna utbildningsinsatser, särskilt riktade till inköpsteam och revisorer inom ansvarsfullt inköp. I Kina utbildades 85 regionala inköpare i ansvarsfulla inköpsmetoder, i Indien utbildades en ny revisor för att stärka revisionskapaciteten i Indien och Sydostasien, och i Nord- och Sydamerika utbildades tre medarbetare för att stödja revisionsteamet. Syftet med dessa utbildningar är att öka medvetenheten om risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbets- villkor samt att stärka förmågan att stödja leverantörers förbättringsarbete och säkerställa efterlevnad av de etiska riktlinjerna. Sedan 2020 har totalt 807 leverantörer deltagit i klass- rumsbaserad utbildning. Genom åren har dessa insatser bidragit till långsiktiga förbättringar i leverantörernas S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. S samarbetar SKF med leverantören för att verifiera ur - sprunget och påbörjar vid en omställningsplan för etiska inköp. Om det inte finns någon genomförbar åtgärd för att åtgärda situationen kan SKF gå vidare med att avbryta relationen, bland annat genom att avsluta affärsrelationen som ett resultat av eskaleringsåtgärderna. Dessa steg ingår i SKFs process för tillbörlig aktsamhet av leverantörs- kedjan, i tillägg till årlig granskning och kontinuerlig för- bättring genom dialoger och övervakning. SKF är en aktiv medlem i Responsible Minerals Initiative (RMI), som tillhandahåller verktyg, revisionsprotokoll och spårbarhetsdata på smältverksnivå. Medlemskapet i RMI stärker SKFs förmåga att bedöma risker uppströms, fatta välgrundade inköpsbeslut och anpassa sig till internatio- nella förväntningar. (Se S2-2 för mer information om enga- gemang från tredje part.) Effektiviteten övervakas genom upplysningar från leverantörer och spårbarhetsdeklarationer, genom upp- följningsåtgärder av flaggade källor, verifiering av smält- verk och raffinaderiernas efterlevnad genom RMI-verktyg och bedömningar. Framstegen utvärderas årligen genom leverantörsgranskning och den fortlöpande utvecklingen av SKFs protokoll för ansvarsfulla inköp. Se S2-1 för mer information om översyn av policyer och styrning av leve- rantörsetik, affärsetik och efterlevnad. SKF har som mål att minimera beroendet av icke-kompatibla källor och kontinuerligt förbättra synligheten uppströms. SKFs åtgärder som rör hantering av konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan finansieras genom SKFs befintliga budgetar för hållbarhet och upphandling. Dessa resurser omfattar aktiviteter som leverantörsrevisioner och utbildning. Kostnaderna är integrerade i bredare håll- barhets- och inköpsallokeringar snarare än att spåras som ett fristående program. Framtida finansiering för dessa åtgärder fortsätter att fördelas genom samma interna budgetprocess, främst inom kostnadsställen för hållbarhet och upphandling. SKF förväntar sig att resurserna ligger kvar på en nivå som är förenlig med nuvarande åtaganden, med flexibiliteten att kunna anpassa den utifrån utvecklingen av regelverket och riskbedömningar. Ingen separat särskild budget planeras i detta skede. prestationer, vilket återspeglas i en successiv ökning av antalet leverantörer som uppnår betygen ”Godkänd” eller ”Fullt godkänd”. Detta visar på en positiv korrelation mellan deltagande i utbildningar och förbättrade revisions- resultat. Effektiviteten mäts med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Leverantörerna ombeds att efter varje tillfälle skicka in sina tre viktigaste slutsatser, vilket är till hjälp för att anpassa innehållet efter lokala behov. Trender i revisionsresultat, antalet korrigerande åtgärder och förbättringar över tid granskas av Group Sustainability och kommittén för ansvarsfulla inköp samt regionala team. Deltagandet i utbildningar övervakas internt genom närva- rokontroll och återkopplingssessioner. Utbildningarna pla- neras på årsbasis och anpassas utifrån revisionsresultat och regionala risker. De hålls av en blandning av interna experter och externa handledare. Kostnaderna ingår i SKFs budgetar för hållbarhet och inköp. Ansvarsfulla inköp av råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden [S2-4_31; 32a-b; 32d; 34a-b; 35, MDR-A_68a-e;, AR22] SKF har åtagit sig att främja etiska metoder i leverans- kedjan när det gäller mineraler som utvinns i konflikt- drabbade regioner och högriskområden (CAHRA), t.ex. östra delen av Demokratiska republiken Kongo (DRK) och när liggande länder, för att säkerställa att SKFs inköps- metoder inte bidrar till brott mot de mänskliga rättig- heterna, väpnade konflikter eller miljöförstöring. SKF kräver att leverantörer som tillhandahåller produkter som innehåller tenn, tantal, volfram, guld och derivat av kassiterit, columbit-tantalit och wolframit (”konflikt- mineraler”), och vars material används i SKFs produkter som säljs på marknaden, antar en policy för ansvarsfulla inköp av dessa material. Dessa krav baseras på OECDs riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörj- ningskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden och är en viktig del av SKFs mer omfattande program för ansvarsfulla inköp. SKF har ett strukturerat tillvägagångssätt för att minska dessa risker. När konfliktmineraler upptäcks genom leverantörsdeklarationer eller spårbarhetskontroller Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna [S2-4_36] Under rapporteringsperioden inkom 11 missförhållanden via visselblåsarkanalen för Ethics & Compliance från arbetstagare i SKFs uppströms- eller nedströmsvärde- kedja. Inget av dessa var relaterat till kränkningar av mänskliga rättigheter. Inga ytterligare missförhållanden rapporterades genom andra kanaler. MÄTETAL OCH MÅL S2-5 Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2-5_41, MDR-T_81a] Även om inga numeriska mål har fastställts för de identi- fierade IROerna, har SKF en tydlig ambition att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten i hela sin värde- kedja genom att införa nya åtgärder och följa upp deras effektivitet. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 85 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Bolagsstyrning G1 Affärsetik Affärsetik är en hörnsten i SKFs företagskultur och handlar om att göra det rätta, tillsammans. SKF tar ansvar gentemot anställda, aktieägare, kunder, leverantörer, samhället i stort och de lokala samhällen där SKF verkar. Affärsetik styrs av SKFs etiska riktlinjer, som fungerar som grund för etisk, ansvarsfull och hållbar verksamhet inom hela den globala organisationen. Kärnvärdena är Collaboration, Curiosity, Courage och Care för att främja integritet, förtroende och innovation i hela företaget. G Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont G1 – Företagskultur 30 Främja en stark företagskultur för en bättre morgondag SKFs företagskultur genomsyras av koncernens syfte, värderingar och policyer, vilka bygger på SKFs etiska riktlinjer. En stark företagskultur leder till ökad effektivitet och ett mer positivt inflytande på den egna arbetskraften. SKFs företagskultur vägleder det ansvarsfulla företagandet och ser till att alla beslut som fattas ligger i linje med koncernens kärnvärden och principer. Att följa ett starkt etiskt ramverk, däribland program mot korruption och mutor, leder till bättre beslutsfattande i hela företaget och bidrar till positiva konsekvenser inte bara för den egna verksamheten och värdekedjan, utan även för samhället i stort. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 31 Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer Alla potentiella överträdelser av SKFs etiska riktlinjer skulle ha betydande negativa konsekvenser för koncernen. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont G1 – Skydd för visselblåsare 32 Skydd för visselblåsare SKF tillhandahåller en globalt tillgänglig externt tillhandahållen visselblåsar- tjänst, SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad, som också är tillgänglig externt för leverantörer och kunder. SKFs koncernpolicy för vissel- blåsning förbjuder alla repressalier mot personer som rapporterar misstänkta överträdelser i god tro. SKF går längre än vad lagstiftningen kräver, eftersom koncernen är övertygad om att skyddet av visselblåsare är viktigt för att främja en kultur av öppenhet och tillit inom företaget. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 33 Bristande skydd för visselblåsare Den potentiella bristen på tillräckligt skydd för visselblåsare innebär en inne- boende risk för SKF, med tanke på företagets storlek och globala närvaro. Med- arbetare som rapporterar oetiskt beteende eller tjänstefel kan känna rädsla för repressalier, vilket kan avskräcka dem från att lämna viktig information. En sådan miljö kan leda till en tystnadskultur där viktiga frågor förblir olösta, vilket i slutändan undergräver företagets åtagande om etiska rutiner och ansvars- skyldighet. Att säkerställa ett robust skydd för visselblåsare är viktigt för att främja en transparent arbetsplats där medarbetarna känner sig trygga att säga ifrån utan rädsla för repressalier. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig G1 – Korruption och mutor 34 Potentiell korruption och mutor som leder till böter och/eller skadat anseende inklusive uteblivna affärer SKF är medvetet om den betydande finansiella risk som är förknippad med möjlig förekomst av korruption och mutor. Även om SKF under många år har haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och fortsätter att införliva dessa värderingar i företagskulturen i alla regioner (genom utbildning och med- vetenhet, riskbedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller), har vissa länder där SKF bedriver verksamhet generella problem med korruption. Risk Kortsiktig Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 86 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER G1 Affärsetik, forts. haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och fortsätter att införliva dessa värderingar i företags kulturen i alla regioner (genom utbildning och medvetenhet, risk- bedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller), har SKF verksamhet i vissa länder där dessa problem är mer påtagliga. Denna IRO blir väsentlig på grund av att den har betydande potentiella konsekvenser på EBIT, även om sannolikheten anses minimal. SKFs policyer och åtgärder för att hantera dessa IROer genom utbildning och medvetandehöjande insatser beskrivs under G1-1. G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur SKFs etiska riktlinjer är en del av koncernens DNA och beskriver principerna för SKFs företagskultur och därmed det grundläggande ansvaret och förväntningar på ansvars- fullt företagande. SKFs etiska riktlinjer anger inte bara de förväntningar som gäller efterlevnad av lagar och regler, utan beskriver också de färdigheter, den attityd och det tankesätt som förväntas av SKFs medarbetare för hur de ska uppträda och interagera med affärspartners och med varandra. Högsta ledningen anger tonen uppifrån och ser till att SKFs etiska riktlinjer följs i verksamheten. Det finns flera underordnade policyer, direktiv och standarder rela- terade till de etiska riktlinjerna som mer detaljerat beskriver åtagandena i riktlinjerna. SKFs etiska riktlinjer och dess underordnade policyer, direktiv och standarder gäller för alla SKFs enheter och medarbetare över hela världen. Den är tillgänglig online både internt och externt. För hantering av tredje part finns i koncernen SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, samt för distributörer, agenter och mellanhänder, offentligt tillgänglig på skf.com. Under 2025 påbörjade SKF implementeringen av de nya etiska riktlinjerna, som uppdaterades i slutet av 2024 för att anpassas till företagets nya syfte, värderingar och ett föränderligt regelverk och tekniklandskap. SKFs kärn- åtaganden är oförändrade, men SKF ansåg ändå att rikt- linjerna behövde uppdateras för att anpassa dem till både extern och intern utveckling och säkerställa att de fortsatt är relevanta och effektiva. I processen med att revidera SKFs etiska riktlinjer förde SKF en inkluderande dialog med medarbetare som repre- senterade olika funktioner i koncernen genom enkäter och HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjlig heter SKF har identifierat och bedömt konsekvenser, risker och möjligheter för affärsetik, baserat på dialoger med intres- senter. Här ingår både interna och externa intressenter, såsom kunder, leverantörer, civilsamhället och investerare. Intressenternas engagemang och synpunkter beskrivs under SBM-2. Företagskultur SKFs insatser för att främja en stark företagskultur för en bättre morgondag anses ha en positiv effekt. I kombination med en hög skala och en om fattande konsekvens är den en väsentlig IRO. Samtidigt skulle eventuella överträdelser av SKFs etiska riktlinjer ha väsentliga negativa konse- kvenser för koncernen. Skydd för visselblåsare SKF anser sig ha en faktiskt positiv konsekvens för skyddet av visselblåsare. Detta påverkar hela värdekedjan, efter- som visselblåsartjänsten inte bara är tillgänglig för egna medarbetare, utan även externt för leverantörer och kun- der. SKF anser att det är en faktisk positiv konsekvens eftersom det redan pågår och går utöver de lagstadgade kraven. Konsekvensernas omfattning är stor och sprid- ningen av dem är medelstor, enligt den metod som beskrivs i IRO-1. Även om SKF anses ha en faktisk positiv konsekvens när det gäller skyddet av visselblåsare, finns det också en inneboende risk att skyddet inte är tillräckligt. Även om sannolikheten för bristande skydd av visselblåsare anses vara låg blir denna IRO väsentlig, eftersom allvarlighets- graden anses ha större vikt än sannolikheten. Korruption och mutor Att hantera risker för korruption och mutor är avgörande för SKF, eftersom det medför betydande finansiella risker och risker för företagets anseende, däribland potentiella böter och uteblivna affärer. Även om SKF under många år har intervjuer för att identifiera deras behov och förväntningar, samtidigt som omfattande forskning och jämförelser med externa standarder genomfördes. Representanter för SKFs globala fackliga världsråd ingick i styrgruppen för upp- dateringen av SKFs etiska riktlinjer och representerade intressentgruppen medarbetare. Den uppdaterade versio- nen har godkänts av SKFs styrelse, koncernledning och fackliga representanter. 2025 inledde SKF en omfattande översyn av sin styr- ningsstruktur och koncernens policyer för att ytterligare stärka sitt interna ramverk för styrning. Detta initiativ är en viktig milstolpe i genomförandet av en förnyad styrnings- modell som återspeglar organisatoriska förändringar och säkerställer anpassning till det föränderliga regelverket. Granskningsprocessen utformades för att vara inklude- rande och transparent. SKF involverade relevanta stabs- funktioner och interna intressenter i strukturerade dialoger för att säkerställa att de uppdaterade policyerna uppfyller alla väsentliga interna och externa krav. För att förbättra ramverkets robusthet och relevans gjorde SKF även en preliminär jämförelse med andra aktörer i branschen och bästa praxis inom regelverket. Detta säkerställer att styrningsmodellen inte bara uppfyller efterlevnadskraven utan också stödjer långsiktigt värde- skapande och ansvarsfullt företagande. SKFs etiska riktlinjer är utgångspunkter för SKFs företagsansvar och affärsmässiga och etiska beteende och utgör grunden för efterlevnadsdokument inom SKF. Förutom de etiska riktlinjerna kompletterar policyer, direktiv, standarder och andra kompletterande dokument strukturen för styrdokument på SKF. De etiska riktlinjerna publiceras även externt som ett uttryck för vår strävan efter öppenhet. Viktigt innehåll i SKFs etiska riktlinjer [G1-1_MDR-P_65a] I SKFs etiska riktlinjer framhåller SKF ett omfattande ansvar för människor, affärspartners, samhället i stort och de lokalsamhällen där SKF bedriver verksamhet, men också för miljön och klimatet. SKFs etiska riktlinjer beskriver SKFs övergripande åtaganden och ansvar på områdena styrning, samhällsansvar och miljö. Avsnittet om bolagsstyrning omfattar ämnen som rör bolagsstyrning, etik och regelefterlevnad, rättvisa affärs- metoder och konkurrens, antikorruption och etiskt bete- ende, efterlevnad av internationella handelsregler, säker användning av företagsinformation, tillgångar och resurser samt innovation och ansvarsfull teknikanvändning. Avsnittet om samhällsansvar omfattar medarbetare, samhällsansvar och frågor som rör mänskliga rättigheter, omsorg om människor och respekt för mänskliga rättig- heter, mångfald, rättvisa och inkludering, hälsa och säker- het samt sekretess, integritet och säkerhet. I avsnittet om miljö behandlas miljö-, klimat- och resurs- relaterade frågor, framför allt miljömässig hållbarhet och integritet, cirkularitet och miljö samt resursanvändning. Utifrån SKFs etiska riktlinjer tillämpar koncernen starka styrningsrutiner för att se till att gällande lagar och regler efterlevs på alla ovannämnda områden. Dessa policyer ingår alla i SKFs program för regel- efterlevnad och kompletteras av mer detaljerade koncern- direktiv och standarder där så är lämpligt. Både koncer- nens direktiv och standarder finns tillgängliga internt online, medan alla koncernpolicyer tillgängliga online internt på intranätet och externt på företagets webbplats. Standarder och initiativ från tredje part [G1-1_MDR-P_65d] I koncernens policyer för affärsetik åtar sig SKF att följa följande internationellt erkända principer, riktlinjer och initiativ som främjar hållbara och etiska affärsmetoder: • FNs Global Compact och FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. • Kärnkonventionerna från Internationella arbets- organisationen (ILO). • OECDs riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Implementering, utbildning och medvetenhet [G1-1_10g; MDR-A] SKF har implementerat ett koncernövergripande program för att förebygga, upptäcka och korrigera bristande efter- levnad av lagstiftning och policyer samt för att säkerställa en företagskultur som bygger på etiskt företagande och god affärssed. Programmet följer internationella riktlinjer från myndigheter i EU, USA och Storbritannien (t.ex. Department of Justice, UK Bribery Act och EU ICP) och omfattar följande: ledningens engagemang, riskbedömning, G SKF ÅRSREDOVISNING 2025 87 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER G1 Affärsetik, forts. G utbildning och medvetenhet, policyer, rutiner samt vissel- blåsning, utredningar och revisioner. SKF tillämpar en decentraliserad verksamhetsmodell, där ansvar och åtagande att följa SKFs etiska riktlinjer och företagskulturen ligger hos affärsområdena och affärs- enheterna. Det koncernövergripande programmet för regel- efterlevnad, i kombination med gemensamma processer och verktyg som styrs av respektive koncernfunktion, fung- erar som ramverk för respektive affärsområde och affärs- enhet och säkerställer regelefterlevnad, riskhantering och synergier inom hela koncernen. De respektive juridiska enheterna ansvarar för efterlevnaden av lokala lagar. SKFs större anläggningar har interna jurister som över- vakar och stödjer bolagen i efterlevnaden av lokala krav som sträcker sig längre än kraven i koncernens program för regel efterlevnad. Enligt den decentraliserade verksamhetsmodellen ansvarar chefer för affärsområden och affärsenheter för en effektiv implementering av SKFs etiska riktlinjer och programmet för etik och efterlevnad inom sina respektive affärsområden och affärsenheter. Chief Compliance Officer följer upp affärsområdenas och affärsenheternas imple- mentering av riktlinjerna tillsammans med cheferna för affärsområdena och affärsenheterna. Chief Compliance Officer är dessutom ordförande i SKF Compliance Leader- ship Team, som består av representanter från ledningen i alla affärsområden och affärsenheter. Teamet ska säker- ställa att prioriteringar och aktiviteter anpassas mellan affärsområdena och affärsenheterna, samt genomföra riskbedömningar, delta i utredningar och säkerställa ett operativt ansvarstagande för regelefterlevnad i verk- samheten. Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer Koncernpolicy för antikorruption SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet enligt tillämpliga lagar och regler och därmed delta i den globala kampen mot korruption. Nolltolerans mot korrupta aktiviteter, såsom olämpliga gåvor eller gäst- frihet, mutor, underlättande betal- ningar och intressekonflikter samt SKFs policy att inte ge politiska donationer. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens policy för rättvis konkurrens Eliminera metoder som hindrar rättvis konkurrens och aktivt främja och bevara en sund, konkurrenskraftig ekonomi. Nolltolerans för engagemang i aktiviteter som beskrivs i policyn som kan utgöra brott mot gällande anti trustlagar och förordningar. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens k ommunikationspolicy Kommunikation är avgörande för SKFs verk- samhet och syftar till att bygga förtroende, stärka relationerna med intressenter, säker- ställa en rättvis värdering av SKFs finansiella instrument och attrahera talanger genom att leva upp till SKFs kärnvärden. Information om krav och skyldig- heter i samband med förbudet mot insiderhandel. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P] Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer: SKF ÅRSREDOVISNING 2025 88 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER För att öka medarbetarnas medvetenhet och säkerställa en effektiv kommunikation av koncernens policyer och åtgärder anordnar SKF regelbundet globala kampanjer, till exempel ”Global Compliance Week”, och tillhandahåller samtliga policyer lättillgängligt online. Det finns också ett koncernövergripande program med onlineutbildningar för att öka medvetenheten om regelefterlevnad och affärsetik. Dessa utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare som har en e-postadress hos SKF. Utbildningarna omfattar ett brett urval av ämnen och ger allmän kännedom om poli- cyerna för god affärssed, såsom antitrust-risker i förhål- lande till konkurrenter 93% (94%), korruption på SKF 95% (96%), hur man undviker antitrustrisker i försäljningskanalen 98% (99%), etiskt ledarskap 86% (85%), rapportering av etiska betänkligheter 87% (96%), efterlevnad av export- kontroll 78% (92%), medvetenhet om informationssäkerhet 81% (ej tillgängl.) och skyddande av personuppgifter 95% (96%). Siffrorna anger procentandelen av det totala antalet anställda som har slutfört utbildningen per januari 2026, med förra årets resultat inom parentes. Alla anställda som har en SKF-e-postadress tilldelas ett introduktionspaket med utbildningar när de börjar på SKF. För att säkerställa kontinuerlig medvetenhet och att eventuella förändringar i krav eller förväntningar tas hänsyn till sker uppdateringar av alla utbildningar med ett till tre års mellanrum beroende på utbildningens ämne. Dessutom måste alla medarbetare som har en SKF-e-postadress varje år förbinda sig att följa SKFs etiska riktlinjer. Utbildningarna finns också tillgäng- liga på begäran online för medarbetare som har tillgång till den interna utbildningsportalen. G1 Affärsetik, forts. G Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer Koncernens policy för internationell handel SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet enligt gällande lagar och förordningar. Kräver fullständig efterlevnad av tillämpliga handelsregler, regler för exportkontroll, tull- och import- lagstiftning samt internationella sanktioner och embargon. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens informa- tionssäkerhets- och integritetpolicy SKF är medvetet om att sekretess, integritet och tillgång till information är avgörande för innovation, optimering av affärsverksamheten och för att skapa värde för våra intressenter. Minimikrav på hur SKF ska samla in, behandla och skydda person- uppgifter och annan typ av information. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31 Koncernens vissel- blåsarpolicy SKF åtar sig att följa de höga etiska standarder som anges i SKFs etiska riktlinjer. Trots detta kan situationer uppstå som ger anledning till oro, och det är viktigt att SKF informeras om sådana ärenden. SKF ska främja en miljö där individer känner sig trygga att uttrycka sina tankar och ta upp frågor utan rädsla för att bli kritiserade eller utsatta för repressalier. Information på SKFs rutiner för att rapportera missförhållanden, bland annat visselblåsarkanalen, samt SKFs policy om förbudet att utsätta någon för repressalier. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 32, 33 Forts. Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P] Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer: SKF ÅRSREDOVISNING 2025 89 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER G1 Affärsetik, forts. G Identifiering, rapportering och utredning av rapporterade missförhållanden [G1-1_10a;10c;10e, G1-3_18b-c] SKF har flera mekanismer för att upptäcka missförhållanden som strider mot SKFs etiska riktlinjer och underliggande policyer, till exempel ledningsgruppens översyn, interna kontroller, internrevisioner och revisioner av de etiska rikt linjerna (programmet för ansvarsfulla inköp). Om SKFs medarbetare upplever eller märker beteenden som inte är i linje med de etiska riktlinjerna upp manas de att rapportera det till sin chef, den lokala People Experience-funktionen eller till andra högre chefer. Med arbetare kan också rapportera missförhållanden eller söka råd via SKFs rapporteringskanal för etik och regel efterlevnad, en visselblåsarlinje som har inrättats enligt de rättsliga kraven i EUs direktiv om visselblås- ning. Rapporteringskanalen är ett externt system som han teras av en tredje part. Rapporter kan göras anonymt i den mån det är tillåtet enligt lokal lagstiftning. SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad är också tillgänglig på skf.com för externa parter, såsom leve- rantörer och distributörer. SKF-anställda och utomstående kan rapportera betänkligheter på sitt eget språk via en särskild webbportal eller genom att ringa ett lokalsamtal. SKF har åtagit sig att utreda incidenter som strider mot ansvarsfullt företagande, däribland korruption och mutor, på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt. Alla missför- hållanden som rapporteras till SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad via andra kanaler eller på annat sätt upptäcks av de centrala funktionerna genom andra mekanismer granskas och bedöms av Group Compliance, för att sedan överlämnas till en oberoende utredare. De missförhållanden som anses särskilt allvarliga lämnas i enskilda fall till General Counsel och SVP Legal & Compli- ance samt till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Utöver regelbundna möten (enligt beskrivningen i GOV-1) G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor SKFs arbete mot korruption och mutor hanteras av koncer- nens program för regelefterlevnad. I SKFs etiska riktlinjer anges det övergripande förbudet mot korrupta metoder, däribland mutor, vilket kompletteras av koncernens pro- gram för regelefterlevnad avseende antikorruption som innehåller olika element i syfte att förebygga och upptäcka korruption och mutor, till exempel policyer, instruktioner och riktlinjer samt utbildningar. Förbudet mot korruption och mutor finns också med i SKFs etiska riktlinjer för leve- rantörer och underleverantörer, SKFs etiska riktlinjer för distributörer och SKFs etiska riktlinjer för agenter och andra mellanhänder. Koncernens policy mot korruption, som beskrivs under G1-1, kompletteras av direktiv för att ge mer detaljerade krav relaterade till det övergripande förbudet mot korrupta metoder. Dessa är: • Koncerndirektiv för gåvor, gästfrihet och resekostnader för tredje part. • Koncerndirektiv för undvikande av intressekonflikter. • Koncerndirektiv för riskhantering med tredje part. Koncernen har också riktlinjer för intressekonflikter samt en tillbörlig aktsamhet-checklista som ska användas när distributörer och agenter tillsätts och anlitas. Alla policyer, direktiv och standarder finns lättillgängliga internt online för alla medarbetare, och SKFs etiska rikt- linjer finns tillgängliga online både internt och externt. Etiska riktlinjer för tredje part lämnas till tredje part eller hänvisas till på annat sätt i samband med introduktionen och därefter vid behov. När en leverantör genomgår en revision som rör de etiska riktlinjerna granskas dels efter- levnaden av SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, dels delar som rör förbud mot korruption och mutor. rapporterar Chief Compliance Officer direkt till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott om väsentliga efter- levnadsfrågor, risker, iakttagelser och grundorsaker, samt vid behov åtgärdsplaner. Antalet missförhållanden som rapporteras och utreds är ett viktigt nyckeltal för att få veta hur effektivt SKFs pro- gram för regelefterlevnad är. Målet är att öka medvetenhe- ten om att SKFs etiska riktlinjer måste följas, till exempel genom fler e-utbildningar, för att gradvis minska antalet allvarliga missförhållanden som rapporteras och utreds. Information som gäller intern kontroll, hur många som slut- fört utbildningen och antalet rapporterade och bekräftade etiska betänkligheter ger SKF indikationer om behovet att förbättra programmet för regelefterlevnad. I SKFs program för regelefterlevnad som syftar till att förebygga eller begränsa risker ligger fokus på de huvud- sakliga risker som har fastställts i koncernens årliga risk- bedömning av regelefterlevnad. Under 2025 deltog cirka 500 chefer från samtliga affärsområden och affärsenheter, regioner och företagsfunktioner i en självbedömning av framträdande risker relaterade till regelefterlevnad. Antalet deltagande enheter är ett nyckeltal för riskbedömningens kvalitet. Slutsatserna av riskbedömningen ligger till grund för riskreducerande planer för varje affärsområde, affärs- enhet och för koncernen. För funktioner som löper störst risk för korruption och mutor, se G1-3. SKF har särskilda Legal & Compliance Officers inom alla affärsområden och affärsenheter. Tillsammans med Chief Ethics & Compliance Officer tar affärsområdena och affärsenheterna fram en plan baserad på identifierade risker och incidenter. Planen godkänns sedan av revisions- och hållbarhetsutskottet på årlig basis. Inom koncernens Com pliance Core Team delas goda exempel på aktiviteter för att få anställda och affärspartner engagerade i regel- efterlevnad. För att öka medvetenheten om antikorruption och mutor inom koncernen erbjuder SKF koncernomfattande e-utbild- ningar, till exempel ”Korruption på SKF” och ”Rapportering av etiska betänkligheter” enligt beskrivningen under G1-1. Dessa globala utbildningar är obligatoriska för alla med- arbetare, inklusive VD och arbetstagarrepresentanter i styrelsen, och hålls regelbundet och vid behov. Utbild- ningarna ingår också i introduktionsprogrammet för ny - anställda. Dessutom genomgår samtliga medarbetare varje år en utbildning i intressekonflikter för allmän känne- dom. I utbildningen ingår ett moment där den anställde ska bekräfta att eventuella intressekonflikter kommer att rapporteras enligt SKFs policy. Som beskrivs under G1-1 är cheferna för affärsområdena och affärsenheterna ansvariga för att implementera anti- korruptionsprogrammet i sina respektive affärsområden och affärsenheter, och är därmed också ansvariga för att erbjuda ytterligare utbildning för att hantera risker som är specifika för affärsområdet och affärsenheten och genom- föra tillbörlig aktsamhet när så krävs. Anklagelser och fall av korruption och mutbrott, inklu- sive förfaranden, utredningar och rapportering av resultat, beskrivs under G1-1. SKF arbetar kontinuerligt med att öka sina insatser för att bekämpa korruption. Under 2025 har koncernen sett över sitt program för efterlevnad av antikorruptionregler, bland annat uppdaterat policyn och direktiven samt de globala utbildningar som koncernen tillhandahåller om antikorruption. Dessutom har processen för tillbörlig akt- samhet av tredje part förstärkts genom att uppdatera mini- mikraven och processen för tillbörlig aktsamhet av tredje part i det nya koncernriktlinjen om tillbörlig aktsamhet av tredje parts risker. Den obligatoriska e-utbildningen om korruptions- bekämpning på SKF har uppdaterats och tilldelats alla anställda, inklusive de som arbetar i högriskfunktioner där koncernen också planerar att erbjuda specialiserad utbildning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 90 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Verksamheter bedömda utifrån riskerna för korruption [G1-1_10h, G1-3_21b] SKFs riskbedömning för regelefterlevnad 2025 visar att risken för korruption i allmänhet är låg, men är något högre i regioner med hög korruptionsnivå. Den främsta korrup- tionsrisken är intressekonflikter, särskilt i högriskregioner. Dessutom har SKF konstaterat att inköps- och försäljnings- funktionerna medför förhöjda risker för korruption. Med- arbetare med inköpsroller arbetar med leverantörsval och avtalsförhandlingar. Dessa arbetsuppgifter medför i sig en ökad risk för oetiskt beteende och viktiga riskfaktorer är bland annat intressekonflikter och mutor. Säljare har ofta kontakt med statligt ägda verksamheter, distributörer och lokala agenter, särskilt på marknader med hög korruptions- risk. Viktiga riskfaktorer i dessa relationer är bristande transparens i provisionsavtal, kickbacks och möjligheter till bestickning i samband med affärsuppgörelser. Tillsammans med Group Compliance sammanställer varje affärsområde och affärsenhet resultaten och fast- ställer en handlingsplan utifrån resultaten från den över- gripande riskbedömningen. På SKFs tillverkningsenheter görs riskbaserade granskningar av etik och regelefter- levnad i samband med koncernens miljö-, hälso- och säkerhetsrevisioner. Syftet är att bistå enheterna i deras arbete med att identifiera och hantera risker relaterade till etik, regelefterlevnad och korruption. Under 2025 genom- fördes 13 sådana granskningar. 100% av de funktioner som konstaterades vara utsatta för risk omfattas av utbildningsprogrammet för regel- efterlevnad, som innehåller både obligatoriska och valfria utbildningsuppgifter som syftar till att öka med- vetenheten och förståelsen för viktiga etiska frågor och regel efterlevnad. G1 Affärsetik, forts. G MÄTETAL OCH MÅL Mål SKF har inga officiella mål för affärsetik för 2025, men har följande ambitioner: • Ge alla medarbetare särskilda e-learningmoduler om regelefterlevnad, säkerställa att relevanta ämnen inom regelefterlevnad omfattas på ett heltäckande sätt och främja medvetenhet och vägledning inom hela organisationen. • Genomföra grundliga riskbedömningar inom alla affärs- områden och affärsenheter för att identifiera viktiga frågor och genomföra riktade åtgärder som stöder en proaktiv kultur av efterlevnad. SKFs övergripande ambition är att uppnå 100% efterlevnad av de etiska riktlinjerna. Dessa ambitioner stöds av interna KPIer för att följa upp framsteg och säkerställa kontinuerlig förbättring. G1-4 Fall av korruption och mutor Under 2025 bekräftade SKF tre fall av korruption eller mutor. Baserat på grundorsakerna till överträdelser av rutiner och standarder har de lokala enheterna vidtagit lämpliga åtgärder, som att stärka interna kontroller och uppdatera rutiner. SKF blev varken dömt eller skyldigt att betala några böter för brott mot antikorruptions- eller mutbrottslagar. Redovisningsprinciper G1-4 [MDR-M] Incidenter med korruption och mutor baseras på faktiska rapporterade fall, och här syftar regelbundna informations- kampanjer till att öka rapporteringen av sådana incidenter. SKF utreder kontinuerligt samtliga fall av korruption och mutbrott som involverar SKF-anställda, och i vissa fall konsulteras externa advokatbyråer. En mer detaljerad beskrivning finns under “Identifiering, rapportering och utredning av rapporterade missförhållanden” i G1-1. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 91 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten a. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur S1 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell S2 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodel E1 - ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell E1-1 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna b. Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i till- börlig aktsamhet GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-2 Intressenters engagemang och synpunkter SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser S2-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma missförhållanden c. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten c. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser, forts. G1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter E1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter d. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, samt dessa åtgärders ändamålsenlighet S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna E1-1 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna E1 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer e. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S2-5 Mål E1-1 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna E1-4 Mål för begränsning och anpassning till klimatförändringarna Bilaga Förklaring om tillbörlig aktsamhet SKF ÅRSREDOVISNING 2025 92 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS 2, GOV-1 21(d) Styrelsens könsfördelning x x Sida 33 21(e) Procentandel oberoende styrelseledamöter x Sida 33 ESRS 2, GOV-4 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet x Sida 33 ESRS 2, SBM-1 40(d)(i) Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen x x x Inte relevant 40(d)(ii) Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion x x Inte relevant 40(d)(iii) Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen x x Inte relevant 40(d)(iv) Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak x Inte relevant ESRS E-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 x Sida 46–47 16(g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet x x Inte relevant ESRS E1-4 34 Mål för utsläppsminskning av växthusgaser x x x Sida 57–58 ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) x Sida 59 37 Energianvändning och energimix x Sida 59 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan x Sida 62 ESRS E1-6 44 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgas- utsläpp x x x Sida 60 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläp x x x Sida 62 ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter x Sida 62 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar ESRS-datapunkter från annan EU-lagstiftning (IRO-2) Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker x Inte angivet (infasning) 66(a), 66(c) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk x Inte angivet (infasning) 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser x Inte angivet (infasning) 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter x Inte angivet (infasning) ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark x Inte väsentlig ESRS E3-1 9 Vattenresurser och marina resurser x Inte väsentlig 13 Särskild strategi x Inte väsentlig 14 Hållbara oceaner och hav x Inte väsentlig ESRS E3-4 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten x Inte väsentlig 29 Total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet x Inte väsentlig ESRS 2, SBM3 – E4 16 (a) (i) Verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald x Inte väsentlig 16 (b) Väsentliga negativa konsekven- ser när det gäller markförstöring, öken- spridning eller hårdgörning av mark x Inte väsentlig 16 (c) Huruvida verksamhet påverkar hotade arter x Inte väsentlig Upplysningskrav SKF ÅRSREDOVISNING 2025 93 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS E4-2 24 (b) Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer x Inte väsentlig 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven x Inte väsentlig 24 (d) Policyer för att behandla avskogning x Inte väsentlig ESRS E5-5 37(d) Icke-återvunnet avfall x Sida 64 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall x Sida 68 ESRS 2, SBM3 - S1 14(f) Risk att utsättas för tvångsarbete x Sida 71 14(g) Risk att utsättas för barnarbete x Sida 71 71ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter x Sida 71–73 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grund- läggande konventioner 1–8 x Sida 71–73 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel x Sida 71–73 23 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana x Sida 71–73 ESRS S1-3 32(c) Mekanismer för klagomåls- hantering x Sida 74 ESRS S1-14 88(b)-(c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor x x Sida 79 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom x Sida 79 ESRS S1-16 97(a) Ojusterat lönegap mellan könen x x Sida 80 97(b) Överdrivet hög VD-lön x Sida 80 ESRS S1-17 103 (a) Fall av diskriminering x Sida 80 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Sida 80 ESRS 2, SBM3 – S2 11(b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan x Sida 81–82 Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS S2 -1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter x Sida 82 18 Policyer för medarbetare i värde kedjan x Sida 82–83 19 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Sida 82 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grund- läggande konventioner 1–8 x Sida 82 ESRS S2 -4 36 Människorättsfrågor och människo- rättsfall kopplade till företagets värde- kedja i tidigare och senare led x Sida 84–85 ESRS S3-1 16 Policyer för konsumenter och slut användare x Inte väsentlig 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Inte väsentlig ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter x Inte väsentlig ESRS S4-1 16 Policyer för konsumenter och slut användare x Inte väsentlig 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Inte väsentlig ESRS S4-4 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter x Inte väsentlig ESRS G1-1 10(b) FN:s konvention mot korruption x Sida 87–88 10(d) Skydd för visselblåsare x Sida 87–88 ESRS G1-4 24(a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor x x Sida 91 24(b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor x Sida 91 Upplysningskrav, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 94 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ESRS Upplysningskrav Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten Sida 32 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Sida 32 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller Sida 32–33 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Sida 33 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sida 33 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Sida 33 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Sida 33–34 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Sida 34–35 SBM-2 Intressenters engagemang och synpunkter Sida 36 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell Sida 37–39 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sida 39–40 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Sida 40 E1 Klimatförändringar E1-1 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna Sida 46–47 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 51–52 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sida 53–56 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 57–58 E1-5 Energianvändning och energimix Sida 59 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Sida 60–62 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Sida 62 E1-8 Intern koldioxidprissättning Sida 62 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 64 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 65–66 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 66–67 E5-4 Resursinflöden Sida 67 E5-5 Resursutflöden Sida 67–68 Innehållsförteckning (IRO-2) ESRS Upplysningskrav Sida S1 Egen arbetskraft S1-1 Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften Sida 71–73 S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser Sida 74 S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden Sida 74 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Sida 74–75 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sida 76 S1-6 Uppgifter om företagets anställda Sida 77 S1-8 Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger Sida 78 S1-9 Mångfaldsindikatorer Sida 78 S1-10 Adekvata löner Sida 79 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Sida 79 S1-14 Mått för hälsa och säkerhet Sida 79–80 S1-16 Ersättningsindikationer Sida 80 S1-17 Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Sida 80 S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Sida 82 S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser Sida 82 S2-3 Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Sida 82–83 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna Sida 84–85 S2-5 Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan Sida 85 G1 Affärsetik G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Sida 87–90 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Sida 90–91 G1-4 Fall av korruption och mutor Sida 91 Innehållsförteckning SKF ÅRSREDOVISNING 2025 95 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Revisorns granskningsberättelse av AB SKF (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagstämman i AB SKF (publ), org.-nr 556007- 3495 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhets- rapporten för AB SKF (public) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 31–95 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att håll- barhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8 (EU-taxonomin). Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lag- stadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–29, 98–144 och 147–162. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbar- hetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrappor- ten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa- tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upp- rätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Övriga upplysningar Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekom- mendation RevR 19 och någon granskning av jämförelse- talen i hållbarhetsrapporten för år 2024 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säker- het om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom- mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommen- dation kräver att vi planerar och utför våra gransknings- åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhets- rapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har upp- nåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att före- taget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB SKF (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes etiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhets- rapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss- tag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls- enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra för frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upp- rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhets- information att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: • Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen, och SKF ÅRSREDOVISNING 2025 96 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER • Granska företagets interna dokumentation av sin process • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 39–40 i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upp- rättandet av informationen i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om information som identifierats som väsent- lig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om strukturen och presentationen av håll barhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stick- prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Genom förfrågningar och analytisk granskning ut - värdera metoder, data och betydelsefulla antaganden soom har använts för att göra uppskattningar i håll- barhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konekvent. Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av och är förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten • Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter • Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktivi- teter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin • Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU-taxonomin. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för AB SKF (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda efter- som förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Göteborg den 6 mars 2026 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Revisorns granskningsberättelse, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 97 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella rapporter Koncernens resultaträkningar och koncernens rapporter över totalresultat ................................................................. 99 Kommentarer till koncernens resultaträkningar ........................100 Koncernens balansräkningar .............................................................. 101 Kommentarer till koncernens balansräkningar ..........................102 Koncernens kassaflödesanalyser ......................................................103 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser ..................104 Koncernens förändringar av eget kapital samt kommentarer ....................................................................................106 NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Not 1 Redovisningsprinciper ................................................... 107 Not 2 Segmentinformation .........................................................108 Not 3 Förvärv av verksamheter .................................................110 Not 4 Avyttringar av verksamheter .........................................110 Not 5 Forskning och utveckling ................................................ 110 Not 6 Kostnader per kostnadsslag .......................................... 111 Not 7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ..........111 Not 8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader ...... 111 Not 9 Skatter .................................................................................... 112 Not 10 Immateriella tillgångar .................................................... 113 Not 11 Materiella anläggningstillgångar................................. 115 Not 12 Nyttjanderättstillgångar ...................................................117 Not 13 Varulager ................................................................................ 118 Not 14 Finansiella tillgångar ....................................................... 119 Not 15 Övriga kortfristiga fordringar ....................................... 120 Not 16 Aktiekapital ......................................................................... 121 Not 17 Resultat per aktie ............................................................... 121 Not 18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning .............................................. 121 Not 19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser ......124 Not 20 Finansiella skulder .............................................................126 Not 21 Övriga kortfristiga skulder .............................................. 127 Not 22 Närstående inklusive intresseföretag .......................127 Not 23 Ersättningar till ledande befattningshavare ..........127 Not 24 Ersättningar till revisorer ............................................... 131 Not 25 Medelantal anställda ........................................................131 Not 26 Finansiell riskhantering ................................................. 132 Not 27 Innehav utan bestämmande inflytande .................. 134 Not 28 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning ....................................................................... 134 Not 29 Händelser efter balansdagen ..................................... 134 MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets resultaträkningar och rapporter över totalresultat ............................................................... 135 Moderbolagets balansräkningar ...................................................... 136 Moderbolagets kassaflödesanalyser .............................................. 137 Moderbolagets förändringar av eget kapital .............................. 137 NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Not 1 Redovisningsprinciper .................................................... 138 Not 2 Intäkter och rörelsekostnader ..................................... 138 Not 3 Finansiella intäkter och finansiella kostnader .... 138 Not 4 Bokslutsdispositioner .................................................... 139 Not 5 Skatter .................................................................................... 139 Not 6 Immateriella tillgångar .................................................... 139 Not 7 Materiella anläggningstillgångar .............................. 140 Not 8 Andelar i koncernföretag ............................................... 140 Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav ............... 142 Not 10 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning ............................................ 143 Not 11 Lån .......................................................................................... 143 Not 12 Löner, ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelning bland ledande befattningshavare ............................................................ 143 Not 13 Eventualförpliktelser ....................................................... 143 Belopp i Mkr där annat ej anges. Belopp inom parentes visar motsvarande värden 2024. SKF-koncernens formella årsredovisning återfinns på sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150. Den har reviderats av SKFs externa revisorer, se Revisions- berättelsen på sidorna 145–146. 98SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens resultaträkningar Januari–december Mkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 91 583 98 722 Kostnad för sålda varor 6 –67 058 –71 349 Bruttoresultat 24 525 27 373 Forsknings- och utvecklingskostnader 5 –3 409 –3 326 Försäljningskostnader 6 –12 657 –12 763 Administrationskostnader 6 –961 –601 Övriga rörelseintäkter 7 3 480 1 263 Övriga rörelsekostnader 7 –3 284 –1 645 Resultat från intresseföretag 61 38 Rörelseresultat 7 755 10 339 Finansiella intäkter 8 289 479 Finansiella kostnader 8 –1 619 –1 729 Resultat före skatt 6 425 9 089 Inkomstskatter 9 –2 176 –2 202 Årets resultat 4 249 6 887 Årets resultat hänförligt till: Aktieägare i AB SKF 3 927 6 474 Innehav utan bestämmande inflytande 322 413 Resultat i kronor per aktie, före och efter utspädning 17 8,62 14,22 Koncernens rapporter över totalresultat Januari–december Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 4 249 6 887 Poster som ej kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 18 623 731 Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 –307 80 Skatter 9 –241 –150 75 661 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutaomräkningsdifferenser –7 243 2 914 Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 — — Skatter 9 — — –7 243 2 914 Övrigt totalresultat, netto –7 168 3 575 Periodens totalresultat –2 919 10 462 Periodens totalresultat hänförligt till Aktieägare i AB SKF –2 819 9 938 Innehav utan bestämmande inflytande –100 524 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 99 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Kommentarer till koncernens resultaträkningar Allmänt Koncernens resultaträkning för 2025 inkluderade resultat från den avyttrade ring- och tätnings- verksamhet i Hanover, Pennsylvania, USA för perioden 1 januari–30 april. Försäljning Under 2025 uppgick försäljningen till 91 583 Mkr (98 722), vilket innebar en minskning med –7,2% jämfört med 2024. Förändringen av den svenska kronan i förhållande till andra valutor hade en negativ effekt med –6,6% under 2025. Struktur- förändringar stod för –0,2%. Försäljning i lokala valutor minskade med –0,4%. Försäljnings förändring år-över-år % Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Organisk –3,5 –0,2 2,0 0,0 –0,4 Struktur 0,5 –0,4 –0,2 –0,5 –0,2 Valuta 0,0 –9,0 –6,9 –10,6 –6,6 Totalt –3,0 –9,6 –5,1 –11,1 –7,2 Rörelseresultat Rörelseresultatet uppgick till 7 755 Mkr (10 339). I rörelseresultatet ingick jämförelsestörande poster på –3 918 Mkr (–1 844), varav –2 946 Mkr (–1 364) rela terade till pågående omstruktureringsåtgärder och kostnadsbesparande aktiviteter och inkluderade hela kostnaden för anpassning av industriverksam- heten. Jämförelsestörande poster inkluderade även –1 356 Mkr (–133) relaterade till separationen av fordonsverksamheten, –584 Mkr (–347) huvud sakligen relaterade till nedskrivningar av anläggningstillgångar, +224 Mkr avseende vinst från försäljning av tillgångar i fabriken i Luton, Storbritannien, samt +744 Mkr i vinst relaterad till försäljningen av flygverksamheten i Hanover, USA. Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter och kostnader, netto, uppgick till –1 330 Mkr (–1 250). Valutaeffekter hade en mer negativ påverkan under 2025 jämfört med 2024 medan räntekostnader var högre under 2024. För mer information gällande förändringar år över år, se not 8. Skatter Den effektiva skattesatsen för året var 33,9% (24,2). Skattesatsen påverkades negativt av separationen av fordonsverksamheten samt av justeringar till följd av skillnader mellan lokal valuta och funktionell valuta. Exklusive dessa poster var den effektiva skattesatsen 26,8% för 2025. För mer information se not 9. Värden per kvartal, Mkr Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Försäljning 23 966 23 166 22 482 21 969 91 583 Rörelseresultat 2 885 1 300 2 007 1 563 7 755 Resultat före skatt 2 595 859 1 687 1 284 6 425 Resultat i kronor per aktie 3,95 1,13 2,30 1,25 8,62 2024 2025 Utveckling av rörelseresultat, år-över-år Organisk försäljnings- och tillverkningsvolymer Kostnadsutveckling Valutapåverkan Jämförelsestörande poster Avyttrade verksamheter 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Mkr 7 755 10 339 –1 549 613 389 37 –2 074 202320222021 20252024 Rörelseresultat 0 2,5 5,0 7,5 10,0 12,5 Mdkr SKF ÅRSREDOVISNING 2025 100 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens balansräkningar Per 31 december Mkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 10 10 925 12 574 Övriga immateriella tillgångar 10 3 487 4 671 Materiella anläggningstillgångar 11 27 785 30 470 Nyttjanderättstillgångar 12 2 900 3 564 Långfristiga finansiella tillgångar 14 1 238 1 424 Uppskjutna skattefordringar 9 4 095 3 369 Andelar i joint ventures och intressebolag 22 553 565 Övriga långfristiga tillgångar 902 982 51 885 57 619 Omsättningstillgångar Varulager 13 23 677 26 182 Kundfordringar 14 15 408 16 600 Övriga kortfristiga fordringar 15 5 780 6 057 Övriga kortfristiga finansiella tillgångar 14 482 330 Likvida medel 14 8 984 11 031 54 331 60 200 Tillgångar som innehas för försäljning 28 206 1 594 Summa tillgångar 106 422 119 413 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF 53 558 59 649 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 27 2 110 2 320 55 668 61 969 Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder 20 12 001 12 685 Långfristiga leasingskulder 12, 20 2 167 2 714 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 18 7 004 8 502 Uppskjutna skatteskulder 9 1 955 1 905 Övriga långfristiga avsättningar 19 1 731 1 424 Övriga långfristiga skulder 139 80 24 997 27 310 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 11 207 12 553 Kortfristiga avsättningar 19 2 035 1 157 Kortfristiga leasingskulder 12, 20 728 802 Övriga kortfristiga finansiella skulder 20 444 4 559 Övriga kortfristiga skulder 21 11 327 10 930 25 741 30 001 Skulder som innehas för försäljning 28 16 133 Summa eget kapital och skulder 106 422 119 413 0 5 10 15 20 % 202520242023 Avkastning på sysselsatt kapital 0 10 20 30 40 50 % 202520242023 Solidit et 0 10 20 40 30 50 % 202520242023 Skuldsättningsgrad SKF ÅRSREDOVISNING 2025 101 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Kommentarer till koncernens balansräkningar Nettorörelsekapital Per 31 december 2025 uppgick nettorörelsekapital i procent av årets försäljning till 30,4% (30,6) och bestod av följande komponenter: • Varulagret uppgick till 23 677 Mkr (26 182) vilket motsvarade 25,9% (26,5) av årsförsäljningen. Minskning i varulagret var på grund av volymer med +144 Mkr, netto, efter avyttringar och förvärv av verksamheter, och av valutaeffekter med –2 649 Mkr. • Kundfordringar uppgick till 15 408 Mkr (16 600) vilket motsvarade 16,8% (16,8) av årsförsäljningen. Förändringen av kundfordringar berodde på volymökning om +667 Mkr, netto efter avyttringar och förvärv av verksamheter, och valutaeffekter med –1 859 Mkr. Den genomsnittliga kredittiden var 65 dagar (67). • Leverantörsskulder uppgick till 11 207 Mkr (12 553) vilket motsvarade 12,2% (12,7) av årsförsälj- ningen. Förändringen var hänförlig till volymer –313 Mkr, netto efter avyttringar och förvärv av verksam heter, och resterande till valutaeffekter på –1 033 Mkr. Materiella anläggningstillgångar Per 31 december 2025 uppgick materiella anlägg- ningstillgångar till 27 785 Mkr (30 470) och mot- svarade 30,3% (30,9) av årsförsäljningen. Förändring hänförlig till valuta uppgick till –3 174 Mkr. Nettoskuldsättning Vid 2025 års slut uppgick nettoskuldsättningen till 12 052 Mkr (16 472). Avsättningen för ersättning till anställda efter avslutad anställning uppgick vid årets slut 6 372 Mkr (7 729), vilket innebar en nettominskning med 1 357 Mkr (nettominskning 848), hänförlig till: • Utbetalningar på –924 Mkr (–1 411) • Aktuariella vinster och förluster på –623 Mkr (–731) • Utgifter på 759 Mkr (945) • Förvärvade/avyttrade verksamheter 0 Mkr (0) • Resterande del utgjordes av valutaeffekter. Lån vid 2025 års slut uppgick till totalt 12 089 Mkr (16 526) vilket innebar en minskning på 4 437 Mkr. Förändringen berodde huvudsakligen på åter- betalning av förfallna obligationer på –3 483 Mkr. Eget kapital Under året minskade det egna kapitalet från 61 969 Mkr till 55 668 Mkr. Årets resultat uppgick till 4 249 Mkr (6 887) och utdelningar uppgick till 3 613 Mkr (3 833). Valutaomräkningar hade en negativ effekt om –7 243 Mkr (2 914). Omräknings- differenser efter skatt hade en positiv effekt om 623 Mkr (731). Kapitalstrukturmålet är en nettoskuld- sättningsgrad, exkl usive pensionsskulder, under 40%. Detta till sammans med självfinansieringsprincipen i det nya strategiska ramverket, operativt kassaflöde för att finansiera investeringar och utdelning till aktie- ägare, underbygger koncernens finansiella flexibilitet och dess förmåga att genomföra strategin, samtidigt som det bibehåller en stark kreditvärdighet. Den 31 december 2025 var nettoskuldsättnings graden, exklusive pensions skulder 10,2% (14,1). 0 10 20 30 40% Nettorörelsekapital i % av årets försäljning Leverantörsskulder Kundfordringar Varulager Mål Nettorörelsekapital Kv1 2023 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 2024 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 2025 Kv2 Kv3 Kv4 0 10 20 40 % 60 50 2021 20252022 2023 2024 30 Materiella anläggningstillgångar i % av försäljning Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar i % av försäljningen 0 5 10 15 20 30 Mdkr 25 0 40 80 120 % 160 2021 2022 2023 2024 2025 Nettoskuldsättningsgrad 0 10 20 30 40 Mdkr Nettoskuldsättning Nettoskuldsättningsgrad SKF ÅRSREDOVISNING 2025 102 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens kassaflödesanalyser Januari–december Mkr Not 2025 2024 Operativa aktiviteter Rörelseresultat 7 755 10 339 Justering för Avskrivningar och nedskrivningar 6 4 624 4 432 Nettovinst/förlust vid försäljning av verksamheter och materiella anläggningstillgångar –1 029 –15 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 1 780 961 Betald skatt –2 490 –2 357 Tillskjutna medel till fonderade planer och betald ersättning till anställda efter avslutad anställning 18 –724 –1 206 Intresseföretag –8 –23 Förändring av rörelsekapital Varulager –549 –2 224 Kundfordringar –805 872 Leverantörsskulder –284 850 Övriga rörelserelaterade tillgångar och skulder, netto 743 –302 Ränta och övriga finansiella poster –621 –535 Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 8 392 10 792 Investeringsaktiviteter Investeringar i immateriella tillgångar 10 –4 –14 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 11 –3 821 –5 077 Försäljning av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 10, 11 347 80 Förvärv av verksamheter, netto av likvida medel 3 — –587 Avyttring av verksamheter, netto av likvida medel 4 2 188 — Betald inkomstskatt i samband med försäljning av verksamhet –210 — Köp/försäljning av aktier — –4 Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteter –1 500 –5 602 Nettokassaflöde efter investeringar före finansiering 6 892 5 190 Januari–december Mkr Not 2025 2024 Finansieringsaktiviteter Upptagande av medel- och långfristiga lån 246 464 Återbetalning av medel- och långfristiga lån –3 729 –3 153 Leasingbetalningar –901 –885 Utdelning till aktieägare i AB SKF och minoritet –3 613 –3 832 Tillskott till ersättning till anställda efter avslutad anställning –200 –210 Övriga finansieringsposter 26 — Investering i finansiella tillgångar –234 –30 Försäljning av finansiella tillgångar 116 73 Nettokassaflöde använt för/från finansieringsaktiviteter –8 289 –7 573 Nettokassaflöde –1 397 –2 383 Likvida medel per 1 januari 11 031 13 311 Kassaflödeseffekt exklusive förvärvade/sålda verksamheter –3 585 –2 493 Kassaflödeseffekt hänförlig till förvärvade/sålda verksamheter 2 188 110 Valutaomräkningseffekter –650 103 Likvida medel per 31 december 8 984 11 031 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 103 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser Kassaflödesanalysen har justerats för omräknings- effekter som uppstått när utländska dotterföretags balansräkningar har omräknats till kronor, då dessa inte utgör kassaflöden. Likvida medel består av kassa, tillgodohavanden hos banker, kortfristiga placeringar samt andra likvida tillgångar med en återstående löptid kortare än tre månader vid investerings tillfället. Kassaflöde från operativa aktiviteter Kassaflöde från operativa aktiveter, som är det främsta kassaflödesmåttet för koncernen, upp- gick 2025 till 8 392 Mkr (10 792). Övriga ej kassa- flödes påverkande poster inkluderar kostnader där kassaflödet ännu inte har uppstått. Det lägre kassa- flödet är främst drivet av ett lägre rörelseresultat under 2025 på grund av höga jämförelsestörande poster medan förändringar i rörelsekapitalet var på samma nivåer som föregående år. Kassautflöde från jämförelse störande poster under 2025 uppskattas till cirka 3 Mdkr. Räntor och andra finansiella poster inkluderar ränteutbetalningar på –567 Mkr (–786), ränte inbetalningar på 318 Mkr (443) och återstående del hänförde sig främst till realiserade derivat på kommersiella flöden mellan bolag i koncernen. Kassaflöde efter investeringar, före finansiering Kassaflöde efter investeringar före finansiering upp- gick 2025 till 6 892 Mkr (5 190). Justerat för avyttring av verksamheter uppgick kassaflödet till 4 914 Mkr (5 777). Koncernen har under året avyttrat ring- och tätningsverksamheten i Hanover, Pennsylvania, USA vilket genererat ett nettoflöde om 1 978 Mkr. Kassaflöde använt för finansieringsaktiviteter Kassaflöde som använts för finansieringsaktiviteter inkluderade en betalning efter skatt på –200 Mkr (–210) hänförlig till den förmånsbestämda pensions- planen i USA. 20242023 2025 Kassaflöde från operativa aktiviteter 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 Mkr 202520242023 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 0 1 500 3 000 4 500 6 000 Mkr 202520242023 Kassaflöde från operativa aktiviteter 1 000 2 000 3 000 4 000 Mkr 0 0 4 000 12 000 8 000 Mkr 16 000 Kvartal 12 månaders rullande Kv4Kv3 Kv4 Kv2 Kv3 Kv4Kv2Kv1 Kv3Kv2 Kv1Kv1 0 100 300 400 200 500 MEUR 2027 2028 2029 2031 Skuldstruktur 20242023 2025 Utbetald utdelning per A- och B-aktie 0 2 4 6 8 Kronor Styrelsens förslag till vinstdisposition för år 2025, vilket är föremål för god kännande på årsstämman i april 2026, inkluderar en ordinarie utdelning om 7,75 kronor per aktie, se not 16. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 104 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser, forts. Förändring av nettoskuld Mkr 2025 Utgående balans Kassa påverkande förändringar Sålda/ förvärvade verksamheter Icke kassa- påverkande förändringar Valutakurs- effekter 2025 Ingående balans Lån 1) 12 089 –3 483 — 31 –985 16 526 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto 2) 6 372 –924 — 44 –477 7 729 Leasingskulder 2 895 –901 — 664 –384 3 516 Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar 3) –320 –92 — –4 44 –268 Likvida medel –8 984 3 585 –2 188 — 650 –11 031 Nettoskuldsättning 12 052 –1 815 –2 188 735 –1 152 16 472 Derivat 4) inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — — Mkr 2024 Utgående balans Kassa påverkande förändringar Sålda/ förvärvade verksamheter Icke kassa- påverkande förändringar Valutakurs- effekter 2024 Ingående balans Lån 1) 16 526 –2 689 5 23 691 18 496 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto 2) 7 729 –1 416 — 237 330 8 578 Leasingskulder 3 516 –885 26 1 355 184 2 836 Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar 3) –268 8 — 152 –20 –408 Likvida medel –11 031 2 493 –110 — –103 –13 311 Nettoskuldsättning 16 472 –2 489 –79 1 767 1 082 16 191 Derivat 4) inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — — 1) Inkluderar inte derivat, se not 20. 2) Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar inkluderar omvärderingar samt kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner, se not 18. 3) Övriga kortfristiga finansiella tillgångar inkluderar inte derivat, se not 14. Kassaflödesförändringar om –92 Mkr (8) består av investeringar i finansiella tillgångar om –186 Mkr (–7) och försäljningar av finansiella tillgångar om 94 Mkr (15). 4) Finansieringsaktiviteter med syfte att säkra kort- och långfristiga lån. Övriga finansieringsaktiviteter i kassaflödet inkluderar kassaflöde från derivat såsom visas i tabellen samt räntepremier för återbetalning av lån. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 105 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens förändringar av eget kapital Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF Reserv tillgångar värderade till Aktie- Över kurs- verkligt värde via Omräk nings- Balanserade Minoritets- Mkr kapital fond övrigt total resultat reserv vinstmedel Del summa intressen 1) Totalt Ingående balans 1 januari 2024 1 138 564 89 2 119 48 833 52 743 2 213 54 956 Årets resultat — — — — 6 474 6 474 413 6 887 Justering höginflation 3) — — — — 389 389 — 389 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser — — — 2 803 — 2 803 111 2 914 Förändring av verkligt värde för tillgångar som värderas via övrigt totalresultat — — 80 — — 80 — 80 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner — — — — 731 731 — 731 Inkomstskatter — — — — –150 –150 — –150 Transaktioner med aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande — — — — — — — — Kostnad för Prestationsbaserade Aktieprogram, netto 2) — — — — –20 –20 — –20 Utdelningar — — — — –3 416 –3 416 –417 –3 833 Övrigt — — — — 15 15 — 15 Utgående balans 31 december 2024 1 138 564 169 4 922 52 856 59 649 2 320 61 969 Årets resultat — — — — 3 927 3 927 322 4 249 Justering höginflation 3) — — — — 222 222 — 222 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser — — — –6 806 — –6 806 –437 –7 243 Förändring av verkligt värde för tillgångar som värderas via övrigt totalresultat — — –307 — — –307 — –307 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner — — — — 608 608 15 623 Inkomstskatter — — — — –241 –241 — –241 Transaktioner med aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande — — — — 16 16 –16 — Kostnad för Prestationsbaserade Aktieprogram, netto 2) — — — — 9 9 — 9 Utdelningar — — — — –3 529 –3 529 –84 –3 613 Övrigt — — — — 10 10 –10 — Utgående balans 31 december 2025 1 138 564 –138 –1 884 53 878 53 558 2 110 55 668 1) Se not 27 för detaljer. 2) Se not 23 för detaljer. 3) Se not 1 för detaljer. Reserv för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat Reserven för verkligt värde via övrigt totalresultat ackumulerar förändringar i det verkliga värdet på tillgångar som redovisas direkt i övrigt total- resultat, netto efter skatt, med undantag för utdelningar och eventuella nedksrivningsförluster. Se not 14 för mer information om finansiella till- gångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Omräkningsreserv Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens utländska dotterföretags funktionella valutor till kronor ackumuleras i omräknings reserven. Vid försäljning av en utländsk verk sam het redo visas den ackumulerade omräknade valuta effekten i resultaträkningen och inkluderas i vinsten eller förlusten vid försäljningen. Även vinster och för- luster i säkringsinstrument som uppfyller kraven för säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas mot omräknings reserven netto efter skatt. Se not 26 för detaljer. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 106 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Noter till koncernens finansiella rapporter 1 Redovisningsprinciper Presentationsgrund Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med Inter- national Financial Reporting Standards (IFRS) så som de antagits av Euro peiska Unionen (EU). Koncernen följer även Rådet för finansiell rapporterings RFR 1 Komplette- rande redovisningsregler för koncerner samt tillämpliga uttalanden (UFR). Moderbolaget AB SKFs årsredovisning undertecknades av styrelsen den 6 mars 2026. Resultat- och balansräkning samt koncernens konsoliderade resultat- och balansräkning ska fastställas av årsstämman som hålls den 21 april 2026. Koncernens finansiella rapporter är baserade på an - skaff nings kostnad om inte annat anges i redo visnings- principerna nedan eller i respektive not. Konsolideringsgrund Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, AB SKF, och de företag i vilka AB SKF direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. AB SKF och dess dotter- företag benämns hädanefter ”SKF-koncernen”, ”SKF” eller ”koncernen”. Bestämmande inflytande finns när koncernen har rätten att styra företagets aktiviteter, har möjlighet att erhålla avkastning och kan utnyttja sin rätt att påverka en sådan avkastning. För den största andelen av koncernens dotterföretag existerar kontroll genom 100% ägarskap. Det finns också ett fåtal dotterföretag som kontrolleras av SKF där ägarskapet uppgår till mellan 50% och 100%. De största av dessa företag är SKF India Ltd. och SKF India (Industrial) Ltd., vilka är börsnoterade bolag i Indien där koncernen har kontroll genom innehav på 52,6% av rösterna i bolagen. För dotterföretag där koncernen äger mindre än 100% visas minoritetsintresset separat inom eget kapital. Omräkning av utlandsverksamheter och poster i utländsk valuta AB SKFs funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvaluta för koncernen. Alla utländska dotterföretag rapporterar i sin funktio- nella valuta, vilken är den valuta som används i företagets primära ekonomiska omgivning. Vid konsolideringen har alla balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser. Resultat poster har omräknats med genomsnittskurser, med undantag för de som nämns nedan under höginflationsredovisning. Ackumulerade omräkningsdifferenser som är ett resultat av denna omräkning redo visas via övrigt totalresultat i omräknings- reserven i eget kapital. Sådana omräkningsdifferenser redovisas i resultaträkningen vid en eventuell avyttring av den utländska verksamheten. Transaktioner i utländsk valuta under året räknas om enligt gällande valutakurser per transaktionsdag. Tillgångar och skulder i utländsk valuta, främst kund- fordringar och leverantörsskulder samt lån, har omräknats med balansdagens kurs. Rörelserelaterade kursdifferenser från kundfordringar, leverantörsskulder och övriga till- gångar och skulder ingår i övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader. Rörelserelaterade kursdifferenser från övriga finansiella tillgångar och skulder ingår i finansiella intäkter och finansiella kostnader. Valutakurser De valutakurser som redovisas för respektive land i nedanstående tabell har tillämpats vid omräkning av de utländska dotterföretagens finansiella rapporter till svenska kronor. Höginflationsredovisning Argentina är klassificerad som en höginflationsekonomi sedan 2018 och sedan 2022 är även Turkiet klassificerad som en höginflationsekonomi. Eftersom SKF har verksam- het i de här länderna har koncernen tillämpat standarden IAS 29 Redovisning i höginflationsländer och därför räknat om de finansiella rapporterna. De argentinska index som använts vid omräkningen är Konsumentprisindex för Argentina som publicerats av det argentinska statistiska institutet och uppgick till 10 121,4 (7 694,0) per 31 decem- ber 2025. Det turkiska index som använts vid omräkningen är Konsumentprisindex som publiceras av det turkiska statistiska institutet och uppgick till 3 513,9 (2 684,6) per 31 december 2025. Intäkter Intäkterna i den ordinarie verksamheten består av försälj- ning av varor eller tjänster till såväl slutkunder och distri- butörer. Serviceintäkter definieras som fakturerade affärs- aktiviteter som inte inkluderar fysiska produkter eller där den fysiska produkten har en under ordnad betydelse i avtalet vid jäm förelse med servicen. Produkter som om - fattas av serviceavtal redovisas som separata prestations- åtaganden och klassificeras som intäkter från produkter. Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till köparen. Försäljningen redovisas netto av volym rabatter, returer och annan rörlig ersättning om det är mycket sannolikt att sådana kommer att uppstå. Intäkter från produkter redovisas vid ett tillfälle. Intäkter från service- och/eller underhållsavtal redovisas antingen vid ett tillfälle eller över tid. I de avtal där tjänsten levereras till kunden över tid, redovisas intäkten över avtalets löptid med antingen indata- eller utdatametoder. Det är olika metoder för att mäta förlopp mot fullständigt uppfyllande av prestations åtaganden. Intäkter från övriga service avtal redo visas vid ett tillfälle. Intäkter som redovisas över tid bedöms inte vara väsentliga. Eventuella förväntade förluster på avtal redovisas i sin helhet i den period då förlusten blir trolig och kan upp- skattas. Se not 2 för en fördelning av intäkterna per kundindustri, segment och geografiskt område. Kritiska uppskattningar och bedömningar Företagsledningen anser att följande områden innefattar de mest kritiska uppskattningarna och bedömningarna som utförs i samband med upprättande av de finansiella rapporterna, där en annan bedömning kan medföra väsent- liga förändringar i de finansiella rapporterna under det kommande året. • Bedömningar av sannolikheten för att uppskjutna skatte tillgångar kan realiseras (not 9). • Bedömningar av nedskrivningsbehov av det redovisade värdet av internt utvecklad programvara (not 10). • Uppskattningar och väsentliga antaganden vid nedskrivnings tester av immateriella tillgångar (not 10). • Bedömningar som används för att fastställa förlängnings optioner för nyttjanderättstillgångar (not 12). • Väsentliga antaganden vid beräkningar av avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning (not 18). • Bedömningar vid fastställande av och upplysning om avsättningar och eventualförpliktelser (not 19). • Klimatrisker beaktas vid investeringsbeslut och vid nedskrivningar. Genomsnittskurs Balansdagskurs Land Enhet Valuta 2025 2024 2025 2024 Argentina 1 ARS 0,01 0,01 0,01 0,01 Kina 1 CNY 1,37 1,47 1,31 1,51 EMU-länderna 1 EUR 11,06 11,44 10,81 11,46 Indien 100 INR 11,31 12,63 10,23 12,87 Brasilien 1 BRL 1,76 1,97 1,65 1,78 Storbritannien 1 GBP 12,95 13,53 12,41 13,83 USA 1 USD 9,85 10,57 9,19 11,01 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 107 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 1 Redovisningsprinciper, forts. Klimatriskbedömning SKF ser både risker och möjligheter relaterade till klimatet, men inga kända väsentliga klimatrelaterade risker som påverkar de finansiella rapporterna för 2025 för SKF- koncernen har identifierats. SKFs kärnverksamhet är baserad på väletablerad teknologi och koncernen är diversifierad när det gäller produkter, kunder, geografiska marknader och industrier. Baserat på denna diversifiering för utser inte SKF att klimatrelaterade affärsrisker kommer att ha väsentlig finansiell eller strategisk inverkan på koncern nivå. Vissa specifika marknadssektorer kommer att påverkas negativt, såsom efterfrågan på SKFs produkter till diesel- och bensin motorer. Andra sektorer kommer dock att påverkas positivt, såsom marknadens efterfrågan på SKFs produkter till el motorer. Sammantaget anser SKF att de klimatrelaterade möjligheterna överväger riskerna. Nya redovisningsprinciper Nya redovisningsprinciper 2025 IASB har utfärdat flera ändrade redovisningsstan darder, vilka har godkänts av EU och träder i kraft 1 januari 2025. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig effekt på SKF- koncernens finansiella rapporter. Nya redovisningsprinciper 2026 IASB har utfärdat flera ändrade redovisningsstan darder, vilka har godkänts av EU och träder i kraft 1 januari 2026. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig effekt på SKF- koncernens finansiella rapporter. 2 Segmentsinformation Varje rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan ge upphov till intäkter eller kostnader och vars rörelseresultat regelbundet följs upp av koncernens högste beslutsfattare (CODM) och för vilken fristående finansiell information finns tillgänglig. I SKFs fall definieras CODM som koncernledningen som beslutar hur resurserna ska fördelas mellan de olika segmenten och som även regel- bundet bedömer resultatet. Koncernens interna rapporte- ring omfattar två segment, Industri och Fordon. Denna segmentsinformation omfattar försäljning och rörelse resultat för alla kunder av betydelse inom industri- och fordonssegmenten. Segmentsresultatet representerar det resultat segmentets sysselsatta kapital genererar och det inkluderar centralt allokerade kostnader och elimineringar. Segmentstillgångar inkluderar alla rörelsetillgångar som används och styrs av ett segment och består huvud- sakligen av materiella anläggnings tillgångar och immate- riella tillgångar, externa kundfordringar och varulager. Segments skulder inkluderar alla rörelseskulder som används och styrs av ett segment och består huvudsak- ligen av externa leverantörs skulder och övriga avsättningar, upplupna kost nader och förutbetalda intäkter. Avstämnings- poster till koncernens redovisade tillgångar och skulder 2 Segmentsinformation, forts. Nettoomsättning per kundindustri – totalt Nettoomsättning per kundindustri – Industri Industriell distribution, 41% 1 Flygindustri, 9% 2 Höghastighetsmaskiner och elektriska motorer, 8% 3 Övrig industri, 6% 4 5 Tung industri, 7% Järnvägsindustri, 7% 6 Jordbruks- och livs- medelsindustri, 5% 7 Förnybar energi, 4% Off-highway, 3% 8 9 Marin industri, 3% 10 Traditionell energi, 3% 11 Materialhantering, 2% 12 Automation, 2% 13 13 2 3 4 5 7 1 6 10 11 12 8 9 Nettoomsättning per kundindustri – Fordon Lätta fordon, 52% 1 Fordons eftermarknaden, 33% 2 Kommersiella fordon, 15% 3 1 2 3 Industriell distribution, 30% 1 Flygindustri, 7% 2 Höghastighetsmaskiner och elektriska motorer, 5% 3 Övrig industri, 4% 4 5 Tung industri, 5% Järnvägsindustri, 5% 6 Jordbruks- och livs- medelsindustri, 3% 7 Förnybar energi, 3% Marin industri, 3% 8 9 Off-highway, 2% 10 Traditionell energi, 2% 11 Materialhantering, 2% 12 Automation, 1% 13 Lätta fordon, 15% 1 Fordons eftermarknaden, 9% 2 Kommersiella fordon, 4% 3 1 2 3 7 6 5 8 9 2 3 1 4 13 10 11 12 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 108 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 2 Segmentsinformation, forts. inkluderar elimineringar vid konsolidering, samtliga skatte- poster liksom poster av finansiell karaktär såsom tillgångar och avsättningar relaterade till ersättningar till anställda efter avslutad anställning. Asymmetriska fördelningar som påverkar segmenten är främst hänförliga till avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning. Dessa avsättningar fördelas inte till segmenten trots att de icke-finansiella kostnaderna hänförliga till dessa avsättningar fördelas. Därtill fördelas inte fordringar och skulder som uppstår vid intern försäljning mellan segmenten då dessa överlåtits via factoring till SKF Treasury Centre, koncernens intern- bank, och därigenom blir av finansiell karaktär. Industri struktureras utifrån en geografisk upp delning och styrs som ett segment med fyra olika regioner: Europa, Mellanöstern och Afrika, Nord- och Syd amerika, Kina och Nordostasien, Indien och Sydostasien. Industriverksamheten säljer till kunder på den globala industriella marknaden. Det sker direkt eller indirekt via SKFs globala återförsäljarnätverk. Nyckelkunder är företag inom industriella drivsystem, tung industri (som exempel- vis metall -, gruv-, cement-, massa- och pappers industri), övrig industri (t.ex. automation och verktygsmaskiner), järnvägsindustri, marin industri, energi industri (t.ex. vind- och solenergi) och flygindustri. Försäljningen sker såväl direkt till OEM-företag och slutanvändare som indirekt genom SKFs nätverk av återförsäljare. Fordonsverksamheten säljer till kunder på den globala fordons marknaden. Det sker direkt eller indirekt via SKFs åter försäljarnät. Nyckelkunderna är tillverkare av bilar, lätta och tunga lastbilar, släp, bussar och två hjulingar samt fordons eftermarknaden. För mer information om segmenten och dess produkter, se sidan 12. Försäljningen har fördelats utifrån kundens geografiska läge. Av koncernens totala försäljning baserat på kundens geografiska läge var 19% (19) hänförligt till USA, 16% (15) hänförligt till Kina och 8% (8) till Tyskland. Koncernens anläggningstillgångar exkluderar finansiella tillgångar, uppskjutna skattefordringar och tillgångar rela- terade till ersättning till anställda efter avslutad anställning. Anläggningstillgångarna fördelades efter var dotter- företagen är belägna geografiskt. Av koncernens totala anläggningstillgångar, definierade enligt ovan, var 24% (27) belägna i USA, 12% (12) i Tyskland och 19% (19) i Kina. Nettoomsättning per kund industri Bidrag till resultat före skatt Mkr 2025 2024 2025 2024 Industri 65 614 69 475 7 975 9 285 Fordon 25 969 29 247 –220 1 054 Delsumma rörelsesegment 91 583 98 722 7 755 10 339 Finansnetto — — –1 330 –1 250 Totalt 91 583 98 722 6 425 9 089 Investeringar i materiella- och immateriella tillgångar och Avskrivningar Nedskrivningar nyttjanderättstillgångar Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Industri 3 514 3 580 490 310 3 574 5 039 Fordon 561 506 59 36 847 987 Totalt 4 075 4 086 549 346 4 421 6 026 Tillgångar Skulder Mkr 2025 2024 2025 2024 Industri 62 489 70 089 14 772 15 427 Fordon 20 019 22 719 6 530 6 568 Delsumma rörelsesegment 82 508 92 808 21 302 21 995 Finansiella poster och skatteposter 16 355 17 710 24 057 30 113 Elimineringar och övriga icke-fördelade poster 7 559 8 895 5 395 5 337 Totalt 106 422 119 413 50 754 57 445 Nettoomsättning enligt Geografiska upplysningar kundens geografiska läge Anläggningstillgångar Mkr 2025 2024 2025 2024 Sverige 2 160 2 248 3 484 3 354 Europa, Mellanöstern och Afrika exkl. Sverige 35 413 37 528 16 927 18 262 Nord- och Sydamerika 26 843 30 758 14 118 17 826 Kina och Nordostasien 17 463 18 158 8 788 10 316 Indien och Sydostasien 9 704 10 030 2 399 2 491 Elimineringar — — 204 –196 Totalt 91 583 98 722 45 920 52 053 Nettoomsättning per geografiskt område – totalt Kina och Nordostasien, 19% Indien och Sydostasien, 11% Nord- och Sydamerika, 29% Europa, Mellanöstern och Afrika, 41% Nettoomsättning per geografiskt område – Industri Kina och Nordostasien, 20% Indien och Sydostasien, 10% Nord- och Sydamerika, 28% Europa, Mellanöstern och Afrika, 42% Nettoomsättning per geografiskt område – Fordon Kina och Nordostasien, 17% Indien och Sydostasien, 11% Nord- och Sydamerika, 32% Europa, Mellanöstern och Afrika, 40% SKF ÅRSREDOVISNING 2025 109 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 3 Förvärv av verksamheter Redovisningsprincip Alla rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vid förvärvstidpunkten, när kontroll erhålls, värderas förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser (identifierbara nettotillgångar) till verkligt värde. Det övervärde som uppstår när anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet netto av identifierbara tillgångar, redovisas som goodwill. Företag som förvärvats under räkenskapsåret inklu- deras i de finansiella rapporterna per förvärvsdatum. Under 2025, gjordes en justering på den goodwill hän- förlig till förvärvet av John Sample Groups verksamheter inom smörjning och flödeshantering om 9 Mkr till följd av en omräkning av uppskjutna skatteskulder. Under 2024 hade SKF ett kassautflöde på 565 Mkr för förvärvet av John Sample Groups verksamheter inom smörjning och flödeshantering. Se tabell nedan. Detta förvärv stärker SKFs regionala kapacitet i Sydostasien med särskilt fokus på kunder inom tekniska lösningar, tung industri och mobil utrustning. 2024 hade SKF även ett kassa utflöde på 22 Mkr för förvärvet av två mindre verksam heter inom magnetlagerverksamheten i Europa. Mkr 2025 2024 Totalt verkligt värde av förvärvade nettotillgångar Immateriella tillgångar, utöver goodwill — 239 Materiella anläggningstillgångar — 5 Nyttjanderättstillgångar — 26 Övriga långfristiga tillgångar — 14 Omsättningstillgångar — 327 Långfristiga skulder 9 –78 Kortfristiga skulder — –105 Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar 9 428 Goodwill –9 240 Köpeskilling — 668 Förvärvade likvida medel — –103 Kassaflödeseffekt — 565 4 Avyttring av verksamheter Under 2025 avyttrade koncernen sin ring- och tätnings- verksamhet i Hanover, Pennsylvania, USA. Avyttringen, som ingår i flygverksamheten, resulterade i ett totalt kassaflöde om 2 188 Mkr och en nettovinst om 745 Mkr. Vinsten ingår i rörelseresultatet för Industriverksamheten som en övrig rörelseintäkt och jämförelsestörande post. Under 2024 avyttrade koncernen inga verksamheter. Mkr 2025 2024 Goodwill 467 — Övriga immateriella tillgångar 206 — Materiella anläggningstillgångar 183 — Uppskjutna skattefordringar — — Övriga långfristiga tillgångar — — Omsättningstillgångar 618 — Uppskjutna skatteskulder — — Långfristiga skulder — — Kortfristiga skulder –31 — Minoritetsintressen — — Avyttrade nettotillgångar 1 443 — Vinst/förlust 745 — Total köpeskilling 2 188 — Avyttrade likvida medel — — Utflöde av likvida medel för justering av tidigare års avyttringar — — Totalt kassaflöde 2 188 — 5 Forskning och utveckling 0 1 3 2 4 6 5 % 7 20232022 2021 2024 2025 Forskning och utveckling i % av försäljning Forskning och utveckling Forskning och utveckling i % av försäljning 0 500 1 000 1 500 3 500 Mkr 3 000 2 500 2 000 Utgifterna för forskning och utveckling, exklusive investe- ringar i IT-lösningar, uppgick till 3 409 Mkr (3 326), vilket var 3,7% (3,4) av den årliga försäljningen. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 110 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 6 Kostnader per kostnadsslag Mkr 2025 2024 Ersättningar till anställda inklusive sociala avgifter 26 907 28 023 Förbrukat råmaterial och komponenter inklusive köpta produkter 28 754 32 972 Förändring i produkter i arbete och färdiga varor 22 821 –1 347 Avskrivningar och nedskrivningar 4 624 4 432 Övriga kostnader, främst köpta tjänster, förbrukningsvaror och förnödenheter 979 23 959 Totala rörelsekostnader 84 085 88 039 2025 2024 Avskrivningar Avskrivningar av materiella Avskriv- av materiella Avskriv- Avskrivningar och anläggnings- ningar av anläggnings- ningar av nedskrivningar och nyttjande- immateriella Ned- och nyttjande- immateriella Ned- redovisas som (Mkr) rättstillgångar tillgångar skrivningar Totalt rättstillgångar tillgångar skrivningar Totalt Kostnad för sålda varor 3 042 77 549 3 668 3 014 84 196 3 294 Försäljnings kostnader 440 516 — 956 432 556 150 1 138 Totalt 3 482 593 549 4 624 3 446 640 346 4 432 7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Mkr 2025 2024 Övriga rörelseintäkter Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 2 292 1 042 Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 309 81 Vinst vid avyttring av verksamheter 744 — Övrigt 135 140 Totalt 3 480 1 263 Övriga rörelsekostnader Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär –2 470 –1 316 Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar –60 –59 Övrigt –754 –271 Totalt –3 284 –1 645 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto 196 –382 8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader Mkr 2025 2024 Ränteintäkter 249 436 Räntekostnader –611 –816 Nettovinster/förluster: Räntenetto hänförligt till ersättningar för anställda efter avslutad anställning –291 –273 Kursvinster och förluster, netto –722 –396 Övriga finansiella intäkter inklusive utdelningar 216 66 Övriga finansiella kostnader 1) –171 –267 Finansnetto –1 330 –1 250 1) Inkluderar kostnader för Treasuryfunktion. Övriga finansiella kostnader inkluderade förändringar av nuvärdesberäkning av övriga avsättningar, bankkostnader och andra transaktions relaterade kostnader. Nedan tabell specificerar vilken typ av finansiella instrument som ger upphov till finansiella intäkter och kostnader enligt ovan. För specifikationer över under- liggande finansiella tillgångar och skulder för dessa kate- gorier, se not 14 och not 20. 2025 2024 Netto- Netto- Ränte- Ränte- vinster/ Ränte- Ränte- vinster/ Finansnetto per kategori av finansiella instrument (Mkr) intäkter kostnader förluster intäkter kostnader förluster Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Finansiella tillgångar som initialt värderats till verkligt värde 139 — — 264 — — Derivat som används för handel 1 –119 451 — –274 –50 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 109 — –335 172 — –264 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat — — 12 — — 1 Övriga finansiella skulder, främst lån — –492 –634 — –542 –17 Övriga skulder inklusive ersättningar till anställda efter avslutad anställning — — –462 — — –541 Totalt 249 –611 –968 436 –816 –870 Derivat som används för handel avser framförallt derivat för ekonomiska säkringar, som mildrar effekten av vissa poster i kategorierna lån, fordringar och övriga skulder. Netto vinster/förluster är huvudsak ligen relaterade till valutaomräknings differenser och förändringar i verkligt värde förutom kategorin övriga skulder som huvudsakligen inkluderar ränte nettot hänförligt till ersättningar för anställda efter avslutad anställning och övriga finansiella kostnader. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 111 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 9 Skatter Redovisningsprincip Skatter består av aktuell skatt beräknad på det skatte- pliktiga resultatet, uppskjuten skatt och andra skatter såsom förmögenhets skatt, faktisk och möjlig innehållen skatt på årets utdelningar och förväntade utdelningar från koncernens dotterföretag samt justering av aktuell skatt avseende tidigare år. Inkomstskatt redovisas i resultat- räkningen om den inte kan hänföras till en transaktion som redovisats direkt mot övrigt totalresultat eller eget kapital, i vilka fall den redovisas mot övrigt totalresultat eller eget kapital. Alla företag inom koncernen beräknar inkomst skatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas. Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skatter som innebär att uppskjutna skattefordringar och skatteskulder ska värderas efter de på balansdagen beslutade eller aviserade skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras. Skattesatserna appliceras på de existerande skill naderna mellan en tillgångs eller en skulds redo visningsmässiga respektive skattemässiga värde, samt på underskottsavdrag. Dessa underskotts avdrag kan utnyttjas för att minska framtida beskattningsbara inkomster. Pelare 2 regelverket om tilläggsskatt gäller från och med den 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen kommer moder- bolaget att vara skyldigt att i Sverige betala tilläggsskatt på vinster i sina dotterbolag vilka beskattas med en effektiv skattesats lägre än 15%. Någon tilläggsskatt har ej inklu derats i det finansiella resultatet för helåret 2025. Koncernen har analyserat de finansiella siffrorna och kommit fram till att koncernen inte förväntars sig någon ytterligare väsentlig tilläggsskatt under 2025. Koncernen fortsätter att utvärdera effekten av Pelare 2 inkomstskatte- lagstiftning på dess framtida finansiella resultat. Uppskattningar och bedömningar Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning av skatte skulder och skattefordringar och för uppskjuten skatt för avsättningar och fordringar. Processen innebär bedömning av koncernens skatte exponering av aktuell skatt och att fastställa temporära skillnader som skapas av olika skatte- och redovisningsregler. Processen inkluderar även bedömning av osäkra skatte positioner. Ledningen bedömer särskilt sannolikheten att upp- skjutna skatte fordringar kan avräknas mot överskott vid en framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar är redovisade i den mån ledningen anser det sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas som medger redovisning av sådana fordringar. Ledningen utvärderar regelbundet möjligheterna att utnyttja uppskjutna skattetillgångar utifrån historiska och förväntade skattepliktiga vinster, beaktande förfallodatum för underskottavdragen för respektive koncernföretag. I bedömning avseende möjligheten att utnyttja uppskjutna skattetillgångar hänförliga till underskottsavdrag, har hän- syn även tagits till klimatrelaterade risker och dess på - verkan på framtida förväntade skattepliktiga vinster. SKF-koncernen hade totalt ej redovisade outnyttjade uppskjutna skatte fordringar om 89 Mkr (108), varav 26 Mkr (60) hänförliga till underskottsavdrag och 63 Mkr (48) hänförliga till andra temporära skillnader. Dessa har inte redovisats på grund av osäkerhet om framtida vinster. Outnyttjade uppskjutna skattefordringar om 20 Mkr (50) huvudsakligen hän förliga till underskottsavdrag kommer att förfalla mellan 2026 och 2030. Resterande del av de outnyttjade uppskjutna skattefordringarna kommer att förfalla efter 2030 och/eller kan nyttjas under en obegränsad tid. Förändringen av oredovisade uppskjutna skatte- fordringar, som reducerade aktuell skattekostnad, uppgick till 25 Mkr (8) och var relaterade till nyttjande av under- skotts avdrag. Förändringen av oredovisade uppskjutna skattefordringar som påverkade uppskjuten skatt i resultat - räkningen var –6 Mkr (–28), som en följd av en ändrad bedömning av framtida nyttjandemöjligheter av skatte- fordringar. Underskottsavdrag Koncernen hade den 31 december 2025 redovisade underskotts avdrag som uppgick till 6 778 Mkr (4 052), vilka kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbara inkomster. Dessa underskottsavdrag förfaller enligt följande: 2026–2030 899 2031 och därefter 126 Aldrig 5 753 2025 2024 Resultat- Övrigt Totalt Resultat- Övrigt Totalt Skattekostnader (Mkr) räkningen total resultat skatt räkningen total resultat skatt Aktuell skattekostnad –3 018 — –3 018 –2 077 — –2 077 Uppskjuten skatt 842 –241 601 –125 –150 –275 Totalt –2 176 –241 –2 417 –2 202 –150 –2 352 Skatt redovisad i övrigt totalresultat inkluderade –241 Mkr (–150) hänförliga till omvärdering av avsättningar till anställda efter avslutad anställning och 0 Mkr (0) hänförliga till säkringar av netto investeringar. Avstämning mellan lagstadgad skatt i Sverige och skattekostnad i resultaträkningen (Mkr) 2025 2024 Skatt beräknad efter svensk skattesats –1 324 –1 872 Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterföretag –287 253 Övriga skatter –349 –50 Skatteavdrag och liknande poster 17 49 Icke avdragsgilla/skattepliktiga resultatposter –260 –914 Förändring av skattesats — — Underskottsavdrag –9 95 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –119 150 Övrigt 155 87 Skattekostnad i resultaträkningen –2 176 –2 202 Den svenska bolagsskattesatsen uppgick till 20,6% (20,6). Den effektiva skattesatsen uppgick till 33,9% (24,2). 2025 2024 Uppskjutna Uppskjutna Uppskjutna Uppskjutna Uppskjutna skatter per slag, brutto (Mkr) skatte fordringar skatteskulder skatte fordringar skatteskulder Immateriella och övriga tillgångar 121 1 228 289 1 365 Materiella anläggningstillgångar 295 1 283 111 1 388 Nyttjanderättstillgångar 90 79 52 239 Varulager 661 533 743 622 Kundfordringar 88 1 109 3 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 1 258 256 1 559 140 Upplupna kostnader och övriga kostnader 1 167 167 1 324 41 Underskottsavdrag 1 409 — 690 — Skattekrediter 509 — 339 — Övrigt 149 60 137 92 Uppskjutna skatter, brutto 5 747 3 607 5 353 3 890 Uppskjutna skatter, netto, redovisat i koncernens balansräkningar 4 095 1 955 3 369 1 905 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 112 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 10 Immateriella tillgångar Redovisningsprincip Immateriella tillgångar är redovisade till ursprunglig anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt och baseras på tillgångarnas nyttjande perioder och påbörjas när tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioder baseras på historiska erfarenheter av nyttjande av lik- artade tillgångar, användnings område och även andra specifika egenskaper hos tillgången. Nyttjandeperioderna är: • Upp till 11 år för patent och liknande rättigheter • 4–12 år för mjukvara som tagits i bruk • 10–15 år för kundrelationer • 3–7 år för aktiverad produktutveckling • 15–18 år för förvärvad teknologi • 3–5 år för övriga immateriella tillgångar • Obestämbar nyttjandeperiod för strategiska varumärken • Obestämbar nyttjandeperiod för goodwill. Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på var i verksam- heten tillgångarna använts. Internt utvecklade immateriella tillgångar Koncernens mest väsentliga internt utvecklade immate- riella tillgångar är hänförliga till mjukvara för internt bruk och i mindre utsträckning till produktutveckling. Avskriv- ningsplanen för SKF ERP Programme (SEP) är baserad på en nyttjandeperiod på över 10 år. Immateriella tillgångar med begränsade nyttjandeperioder Immateriella tillgångar prövas för nedskrivning om någon händelse inträffar eller omständighet förändras som indi- kerar att det redo visade värdet inte är möjligt att återvinna. Prövning görs vanligen på den kassagenererande enhet som en tillgång tillhör men kan även göras för en indivi- duell tillgång. Faktorer som anses vara av betydelse är: • Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och budgeterade rörelseresultat • Väsentligt försämrad industriell eller ekonomisk utveckling i omvärlden • Betydande förändringar, där planer finns att avsluta eller omstrukturera verksamheten, där tillgångarna finns. När det finns en indikation på att det redovisade värdet inte är möjligt att återvinna enligt de ovanstående faktorerna, analyseras lönsamheten inom den kassagenererande enhet där tillgången används. När en indikation är be - kräftad redovisas en nedskrivning av den berörda kassa- genererande enheten eller den individuella tillgången med det belopp vilket det redovisade värdet överstiger åter- vinningsvärdet. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestäm- bar nyttjandeperiod nedskrivningsprövas årligen och då det finns en indikation på att nedskrivnings behov före- ligger. Prövningen utförs på den lägsta kassagenererande enhetsnivå som ledningen följer upp dessa tillgångar på. Den lägsta nivån för att nedskrivningspröva en kassa- genererande enhet är segmentsnivån, Industri och Fordon. Uppskattningar och bedömningar Väsentliga bedömningar av ledningen krävs för att fast- ställa om kostnader under utvecklings fasen ska aktiveras som immateriella tillgångar. Sådana kostnader aktiveras när det är sannolikt att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen och kostnaderna under utvecklingsfasen kan mätas på ett tillför litligt sätt. Koncer- nen tillämpar stringenta kriterier, vilka måste uppfyllas innan ett utvecklings projekt resulterar i aktivering av en till- gång. Kriterierna inkluderar förmågan att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt genomförbart och att en marknad existerar samt att avsikt och möjlighet att använda eller sälja tillgången föreligger. Vid utvärdering av mjukvara avsedd för internt bruk betraktar ledningen ny funktionalitet och/eller höjd prestanda som starka bevis på att framtida ekonomiska fördelar kommer att uppnås. Vid utvärderingen av produktutvecklingsprojekt beaktar ledningen förekomsten av en kundorder som ett signifikant bevis på teknisk och ekonomisk genom förbarhet. Alla andra forsknings kostnader såväl som utvecklingskostnader som inte uppfyller kriterierna för aktivering belastar resultatet när de uppstår och redo visas som forsknings- och utveck- lingskostnader i resultat räkningen. När det finns en indikation på att det redovisade värdet inte är möjligt att återvinna, jämförs det redovisade värdet med återanskaffningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av uppskattat verkligt värde minus försäljnings- kostnader och nyttjandevärdet. För att uppskatta nyttjande- värdet används en diskonterad kassaflödesmodell. Upp- skattningen innehåller en viktig källa till osäkerhet då de uppskattningar och antaganden som används i den dis- konterade kassaflödesmodellen är förenade med osäker- het om framtida händelser och marknadsförhållanden, och därför kan verkligt utfall avvika väsentligt. Uppskattning- arna och antagandena har dock granskats av ledningen och överensstämmer med interna prognoser och framtids- utsikter för verksamheten. Den diskonterade kassaflödesmodellen innefattar prog- nostisering av framtida kassaflöden från rörelsen över en femårsperiod som inkluderar uppskattningar av intäkts- volymer, produktionskostnader och behov av sysselsatt kapital. Flera antaganden görs, av vilka de mest väsentliga är tillväxttakten för intäkter samt diskonteringsräntan. Prognoserna för framtida rörelse kassaflöden baseras på budget och strategiska planer motsvarande ledningens uppskattningar av framtida intäkter och rörelsens kost- nader med hjälp av tidigare års utfall, allmänna marknads- förhållanden, bransch utveckling och prognoser inklusive klimatrelaterade risker och annan tillgänglig information. Bedömningar är bestämda på individuell kassagenere- rande enhetsnivå som speglar en kombination av produkt-, bransch- och landspecifika tillväxt faktorer. Ett slutvärde beräknas baserat på Gordon Growth-modellen som inklu- derar en tillväxtfaktor som motsvarar förväntad inflation i det land där tillgången används. Prognoser av framtida kassaflöden från rörelsen är justerade till nuvärde med en lämplig diskonterings- ränta. Utgångspunkten för diskonteringsräntan är SKF- koncernens kapitalkostnad, justerad för den långfristiga statsobligationsräntan, riskpremie för företags obligationer, marknadsriskpremien, det aktuella landets riskpremie, om tillämpligt, och den systematiska risken i den kassa- genererande enheten vid tidpunkten för utvärderingen. Ledningen baserar diskonteringsräntan på den med följ- ande risk som finns i den aktuella affären och i liknande branscher . SKF ÅRSREDOVISNING 2025 113 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 10 Immateriella tillgångar, forts. 2025 Sålda/ 2025 Utgående Investe- för värvade Försäljningar och Ned- Omräknings- Ingående Mkr balans ringar verksam heter ut rangeringar skrivningar Övrigt 1) effekter balans Anskaffningsvärden Goodwill 11 454 — –476 — — 469 –1 687 13 148 Patent, varumärken och liknande rättigheter 2 895 1 –129 — — 128 –482 3 377 Internt utvecklad mjukvara 2 701 2 — — — –3 –15 2 717 Kundrelationer 4 450 — –301 — — 309 –671 5 113 Hyresrätter 23 — — — — –61 –9 93 Produktutveckling 209 — — — — –8 –14 231 Teknologi 1 213 — –127 — — 127 –175 1 388 Övriga immateriella tillgångar 346 1 — — — 44 –18 319 Totalt 23 291 4 –1 033 — — 1 005 –3 071 26 386 2025 Sålda/ 2025 Utgående Avskriv- för värvade Försäljningar och Ned- Omräknings- Ingående Mkr balans ningar verksam heter utrangeringar skrivningar Övrigt 1) effekter balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Goodwill 529 — — — 53 — –98 574 Patent, varumärken och liknande rättigheter 580 34 — — 2 –3 –33 580 Internt utvecklad mjukvara 2 216 167 — — 14 –2 –12 2 049 Kundrelationer 4 079 282 –229 — 237 –581 4 370 Hyresrätter 15 — — — — –10 –3 28 Produktutveckling 198 12 — — — –8 –13 207 Teknologi 1 097 81 –122 — — 122 –160 1 176 Övriga immateriella tillgångar 166 17 — — — –4 –4 157 Totalt 8 880 593 –351 — 69 332 –904 9 141 Redovisat värde 14 412 17 245 1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag samt tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA ( se not 28). Det inkluderar också sålda verksamheter som tidigare klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning (se not 4). 2024 Sålda/ 2024 Utgående Investe- för värvade Försäljningar och Ned- Omräknings- Ingående Mkr balans ringar verksam heter ut rangeringar skrivningar Övrigt 1) effekter balans Anskaffningsvärden Goodwill 13 148 — 263 — — –694 1 000 12 579 Patent, varumärken och liknande rättigheter 3 377 1 1 — — –189 283 3 281 Internt utvecklad mjukvara 2 717 10 2 — — 27 –1 2 679 Kundrelationer 5 113 — 80 — — –406 400 5 039 Hyresrätter 93 — 2 — — –1 7 85 Produktutveckling 231 — — — — — 8 223 Teknologi 1 388 1 — — — –133 112 1 408 Övriga immateriella tillgångar 319 2 154 — — –29 –8 200 Totalt 26 386 14 502 — — –1 425 1 801 25 494 2024 Sålda/ 2024 Utgående Avskriv- för värvade Försäljningar och Ned- Omräknings- Ingående Mkr balans ningar verksam heter utrangeringar skrivningar Övrigt 1) effekter balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Goodwill 574 — — — — –106 63 617 Patent, varumärken och liknande rättigheter 580 26 — — — –45 21 578 Internt utvecklad mjukvara 2 049 171 — — 127 6 –1 1 746 Kundrelationer 4 370 309 — — — –317 323 4 055 Hyresrätter 28 — — — — — 2 26 Produktutveckling 207 7 — — — — 7 193 Teknologi 1 176 105 — — — –131 93 1 109 Övriga immateriella tillgångar 157 22 — — — –25 –3 163 Totalt 9 141 640 — — 127 –618 505 8 487 Redovisat värde 17 245 17 007 1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag samt tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA ( se not 28). SKF ÅRSREDOVISNING 2025 114 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 10 Immateriella tillgångar, forts. Nedskrivningsförluster Nedskrivningar uppgick till –69 Mkr (–127) under 2025. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Vissa varumärken anses ha obestämbar nyttjande period då SKF-koncernen avser att fortsätta marknadsföra varu- märkena under en överskådlig framtid. Dessa omfattar varumärkena Lincoln 1 212 Mkr (1 453), Kaydon 588 Mkr (705), Peer 197 Mkr (237), GBC 209 Mkr (251) och övriga 62 Mkr (81). Delar av Kaydon-varumärken, relaterade till flygverksamhet i USA, har sålts under 2025. Bokfört värde uppgick till 129 Mkr. Väsentliga immateriella tillgångar Internt utvecklad mjukvara avser huvudsakligen utveck- lingen av SEP, vilken även inkluderar implementering av nya och förbättrade processer inom koncernen. Den aktiverade balansen uppgick till 460 Mkr (634), vilket inklu derar avskrivningar om –160 Mkr (–163). Återstående nyttjande period är tre år. Övriga för SKF-koncernen individuellt väsentliga immateriella tillgångar är Kaydons kund relationer med ett värde av 209 Mkr (340) och med en kvar varande nyttjandeperiod om tre år. Kassagenererande enheter med väsentliga immateriella tillgångar De kassa genererande enheterna följer segment- rapporteringen. I tabellen visas goodwill och övriga im materiella tillgångar med obestämbar nyttjande period som är fördelade till de kassa genererande enheterna Industri och Fordon samt vissa väsentliga siffror som användes för beräkningen av diskonterade kassaflöden. 2025 2024 Industri Fordon Industri Fordon Goodwill, Mkr 10 661 264 12 189 385 Varumärken, Mkr 1 998 209 2 406 238 Tillväxttakt, % 2,3 1,6 7,1 3,9 Diskonterings- ränta, före skatt, % 9,4 9,7 10,6 11,1 Slutvärdesfaktor, % 2,5 2,5 2,5 2,5 Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna har beräknats enligt nyttjandevärdet med hjälp av den diskonterade kassaflödesmodellen som beskrivs i Redo- visningsprincipen. De mest väsentliga antagandena vid beräkning av nyttjandevärdet är diskonteringsränta och tillväxttakt. Med tillväxttakt avses både den tillväxtfaktor som används för att beräkna slutvärdet och tillväxttakten för intäkter. Tillväxt takten för intäkter som visas i tabellen ovan är den genomsnittliga tillväxttakten under den fem- åriga beräkningsperioden. Samma diskonteringsränta appliceras på alla kassa flöden under den femåriga be - räkningsperioden. Ytterligare information om beräknings- perioden, diskonteringsräntan, tillväxt takten och hur de är beräknade finns i Redovisningsprincipen. Ett antal känslighetsanalyser har gjorts för att utvärdera om möjliga ofördelaktiga förändringar skulle kunna leda till ett nedskrivningsbehov. Analyserna fokuserades på försämring av den genomsnittliga tillväxttakten för intäkter till noll, på att öka diskonteringsräntan med två procent enheter samt att minska rörelsemarginalen med två procentenheter. Detta testades individuellt allt annat lika och inga indika tioner på nedskrivnings behov förelåg. 11 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprincip Maskiner, tekniska anläggningar, mark, byggnader, verktyg, inventarier och fordon är redovisade till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskriv- ningar. Principen för komponentindelad avskrivning av materiella anläggningstillgångar tillämpas. Det innebär att varje del av en materiell anläggnings tillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till till- gångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. Avskrivningar sker linjärt och beräknas på till- gångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Avskrivnings- satserna baseras på tillgångarnas uppskattade nyttjande- perioder som omprövas årligen. Nyttjandeperioderna är: • 33 år för byggnader och anläggningar • 10–20 år för maskiner och tekniska anläggningar • 10 år för styrsystem inom maskiner och tekniska anläggningar • 4–5 år för verktyg, inventarier och fordon. Nedskrivningar och avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskost nader beroende på var i verksamheten tillgångarna använts. Uppskattningar och bedömningar Nyttjandeperioder baseras på den uppskattade tidsperiod som tillgången genererar intäkter och är till stor del base- rad på historiska erfarenheter av nyttjandet av likartade tillgångar samt teknologisk utveckling. Den uppskattade nyttjandeperioden inkluderar också uppskattningar relate- rade till investeringar kopplade till den gröna omställningen som är en del av SKFs strategi. Materiella anläggningstillgångar prövas för nedskrivning om någon händelse inträffar eller omständighet förändras som indikerar att det redovisade värdet inte är möjligt att återvinna. Anläggningstillgångarnas geografiska fördelning 2024–2025 2024 2025 29% 2025 27% 2024 Kina och Nordostasien 7% 7% 20252024 Indien och Sydostasien 17% 2025 16% 2024 Nord- och Sydamerika 2025 50% 2024 47% Europa, Mellanöstern och Afrika SKF ÅRSREDOVISNING 2025 115 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 11 Materiella anläggningstillgångar, forts. 2025 Sålda/ förvärvade Försäljningar och 2025 Mkr Utgående balans Investeringar verksamheter utrangeringar Ned skrivningar Övrigt 1) Omräknings effekter Ingående balans Anskaffningsvärden Byggnader 12 760 593 –91 –153 — –36 –1 276 13 723 Mark och markanläggningar 946 203 — –6 — 1 –84 832 Maskiner och andra tekniska anläggningar 39 400 1 734 –273 –306 — –1 770 –4 182 44 197 Inventarier, verktyg och installationer 6 194 289 –12 –54 — 551 –559 5 979 Pågående nyanläggningar inkl. förskotts betalningar 2) 6 741 1 002 — — — –779 –721 7 239 Totalt 66 041 3 821 –376 –519 — –2 033 –6 822 71 970 2025 Sålda Försäljningar och 2025 Mkr Utgående balans Avskrivningar verksamheter utrangeringar Ned skrivningar Övrigt Omräknings effekter Ingående balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Byggnader 6 178 356 –43 –123 213 –132 –527 6 434 Markanläggningar 110 3 — — 6 –14 –14 129 Maskiner och andra tekniska anläggningar 26 897 2 135 –144 –291 256 –2 420 –2 615 29 976 Inventarier, verktyg och installationer 5 071 190 –6 –41 7 452 –492 4 961 Totalt 38 256 2 684 –193 –455 482 –2 114 –3 648 41 500 Redovisat värde 27 785 30 470 Mkr 2024 Sålda/ förvärvade Försäljningar och 2024 Utgående balans Investeringar verksamheter utrangeringar Ned skrivningar Övrigt 1) Omräknings effekter Ingående balans Anskaffningsvärden Byggnader 13 723 981 — –43 — 84 540 12 161 Mark och markanläggningar 832 87 — –3 — 15 28 705 Maskiner och andra tekniska anläggningar 44 197 2 800 — –577 — –268 1 981 40 261 Inventarier, verktyg och installationer 5 979 364 6 –191 — –129 263 5 666 Pågående nyanläggningar inkl. förskotts betalningar 2) 7 239 845 — — — –930 372 6 952 Totalt 71 970 5 077 6 –814 — –1 228 3 184 65 745 2024 Sålda Försäljningar och 2024 Mkr Utgående balans Avskrivningar verksamheter utrangeringar Ned skrivningar Övrigt Omräknings effekter Ingående balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Byggnader 6 434 352 — –10 –20 –152 265 5 999 Markanläggningar 129 10 — — 18 –196 18 279 Maskiner och andra tekniska anläggningar 29 976 1 910 — –584 207 –1 361 1 341 28 463 Inventarier, verktyg och installationer 4 961 376 — –155 12 380 164 4 184 Totalt 41 500 2 648 — –749 217 –1 329 1 788 38 925 Redovisat värde 30 470 26 820 1) Inkluderar omklassificeringar mellan olika tillgångsslag och tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA. 2) Avtalsenliga åtaganden om förvärv av materiella anläggningstillgångar, ännu ej redovisade, uppgick till 0 Mkr (2). SKF ÅRSREDOVISNING 2025 116 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 12 Nyttjanderättstillgångar Redovisningsprincip Samtliga leasingavtal tas upp i balansräkningen, vid inlednings datumet, som en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld. Ett avtal är eller innehåller ett leasing avtal om avtalet överlåter rätten att koncernen under en viss period får bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. En nyttjanderättstillgång och en leasingskuld redovisas för samtliga leasing avtal med en leasing period på mer än 12 månader, med undan- tag för tillgångar av lågt värde. Efter inlednings datumet värderas nyttjanderättstillgången i enlighet med bestäm- melserna för materiella anläggningstillgångar. En leasingskuld diskonteras genom att använda den implicita räntan i leasingavtalet, om denna ränte sats lätt kan fastställas. Om räntesatsen inte lätt kan fastställas ska den marginella låneräntan användas. Den marginella låneräntan fastställs av SKF Treasury Centre baserat på valuta och längd på leasing avtalet. Leasing perioden fast- ställs som den icke uppsägningsbara perioden tillsammans med både perioder som omfattas av en möjlighet att för- länga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja det alternativet, och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja det alternativet. Kon- cernen har också applicerat förenklingsregeln för fasta icke-leasingkomponenter och redovisar istället dem till- sammans med leasingkomponenten i kontraktet. Ett framtida modifierat leasingavtal redovisas inte som ett separat leasingavtal, utan redovisas som en omvärde- ring av leasingskulden och en justering av nyttjanderätten. För mer information kring leasingskulder, se not 20. Uppskattningar och bedömningar Ledningens väsentliga bedömningar och antaganden krävs för att fastställa värdet av nyttjanderätts tillgången och nuvärdet av leasings kulden. Sådana bedömningar och antaganden innefattar att identifiera ett leasingavtal, att fastställa leasingperioden och att identifiera diskonterings- räntan. Kostnader för korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde samt variabla hyresbetalningar uppgick till 369 Mkr (395). Leasing kostnaderna motsvarar i allt väsentligt kassaflödet för dessa leasing avtal. Under 2025 uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till 901 Mkr (885), varav räntekostnader för leasingavtal uppgick till 156 Mkr (163). Mkr 2025 2024 Kostnader för korttidsleasingavtal 272 310 Kostnader för leasingavtal för leasingtillgångar av lågt värde 75 66 Variabla hyresbetalningar som inte är inkluderade i leaseskulden 22 14 Övrigt — 5 Totalt 369 395 2025 2025 Utgående Investe- Ned- Ingående Mkr balans ringar Justeringar skrivningar Omklassi ficering 1) Omräknings effekter balans Anskaffnings värden Byggnader 4 537 308 3 — –282 –578 5 086 Fordon 900 198 –115 — –150 –73 1 040 Truckar 342 85 –8 — –59 –21 345 Maskiner 30 2 — — –6 –2 36 Kontorsutrustning 8 2 — — — –1 7 Övrigt 318 1 — — –9 –49 375 Totalt 6 135 596 –120 — –506 –724 6 889 2025 2025 Utgående Avskriv- Ned- Ingående Mkr balans ningar Justeringar skrivningar Omklassi ficering Omräknings effekter balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Byggnader 2 264 533 65 –2 –284 –258 2 210 Fordon 597 188 –108 — –148 –49 714 Truckar 249 63 — — –51 –16 253 Maskiner 28 1 1 — –15 –2 43 Kontorsutrustning 12 1 — — — –1 12 Övrigt 85 12 — — –9 –11 93 Totalt 3 235 798 –42 –2 –507 –337 3 325 Redovisat värde 2 900 3 564 1) Inkluderar omklassificeringar för tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 117 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 12 Nyttjanderättstillgångar, forts. 2024 2024 Utgående Investe- Ned- Omklassi- Omräknings- Ingående Mkr balans ringar Justeringar skrivningar ficering 1) effekter balans Anskaffnings värden Byggnader 5 086 703 246 — –253 263 4 127 Fordon 1 040 189 41 — –37 28 819 Truckar 345 41 13 — –16 8 299 Maskiner 36 1 — — 5 — 30 Kontorsutrustning 7 — — — — — 7 Övrigt 375 1 –7 — –16 25 372 Totalt 6 889 935 293 — –317 324 5 654 13 Varulager 2024 2024 Utgående Avskriv- Ned- Omklassi- Omräknings- Ingående Mkr balans ningar Justeringar skrivningar ficering effekter balans Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Byggnader 2 210 536 11 2 –223 110 1 774 Fordon 714 187 1 — –59 17 568 Truckar 253 59 — — –15 6 203 Maskiner 43 4 1 — –6 1 43 Kontorsutrustning 12 1 — — –1 — 12 Övrigt 93 11 –5 — –10 4 93 Totalt 3 325 798 8 2 –314 138 2 693 Redovisat värde 3 564 2 961 1) Inkluderar omklassificeringar för tillgångar som innehas för försäljning för delar av flygverksamheten i USA. Redovisningsprincip Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings- värde och nettoförsäljningsvärde där anskaffningsvärde beräknas i enlighet med FIFU-metoden (först in, först ut). Initialt värderas råmaterial och inköpta färdiga produkter till anskaffningskostnad och pro dukter i arbete och egen- tillverkade färdiga produkter värderas till tillverknings- kostnad. I tillverknings kostnaden inräknas direkt hänförliga kostnader såsom material och lön såväl som relevanta tillverknings omkostnader. Uppskattningar och bedömningar Varulagrets anskaffningsvärde kan behöva justeras då anskaffnings värdet överstiger nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för kostnader för färdigställande samt försälj- ningskostnader. De bedömningar som ligger till grund för fastställandet av varulagrets nettoförsäljningsvärde kan utgöra en osäkerhetsfaktor. Då verkliga försäljnings priser och försäljningskostnader inte är kända vid tidpunkten för bedömningen, används ledningens bedömning baserad på aktuella priser och kostnadsnivåer. Justering till netto- försäljningsvärdet inkluderar bedömningar av teknisk och kommersiell inkurans som görs individuellt i respektive dotter företag. Vid bedömning av kommersiell inkurans är omsättningshastighet och ålder riskfaktorer. Mkr 2025 2024 Färdiga varor 12 134 14 573 Råvaror och förnödenheter 9 754 9 294 Produkter i arbete 1 789 2 315 Totalt 23 677 26 182 Värdet på varulagret är nedskrivet till nettoförsäljnings- värde med 1 637 Mkr (1 849). Förändringen av nedskriv- ningen till netto försäljningsvärde påverkade årets resultat med 103 Mkr (252). Återföring av tidigare nedskrivning till nettoförsäljningsvärde har gjorts med 38 Mkr (26). SKF ÅRSREDOVISNING 2025 118 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 14 Finansiella tillgångar Redovisningsprincip Finansiella tillgångar är klassificerade i tre kategorier vilka baseras på koncernens affärsmodell och till gångens kontrakts enliga kassaflöden. Tillgången kan värderas till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt total - resultat eller verkligt värde via resultat räkningen. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde vilket vanligtvis motsvarar anskaffningskostnad. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likvid- dagen. Finansiella tillgångar i kategorin upplupet anskaffnings- värde beräknas enligt effektivräntemetoden. Verkligt värde har lämnats som upp lysning för finansiella instrument och värdena har beräknats med hjälp av värderings teknik, främst genom diskonterade kassaflödesmodeller baserade på observerbar marknadsinformation. För omsättnings- tillgångar, såsom kundfordringar, anses redovisat värde vara samma som verkligt värde. Strategiska investeringar i aktier är värderade till verkligt värde. Koncernen har valt att klassificera aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat då dessa investeringar ses som långfristiga strategiska tillgångar. Ingen om klassi - ficering av vinst eller förlust sker när tillgången tas bort från balansräkningen och utdelningsintäkter från dessa investeringar går via resultaträkningen när koncernen har rätt att erhålla utdelningen. Obligationer värderas till verkligt värde baserat på marknads värde och kan klassas antingen enligt verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultat- räkningen beroende på koncernens affärsmodell och de kontraktsenliga kassa flödena. Derivat är kategoriserade som innehav för handel om de inte är avsedda för säkringsredovisning. Derivat som innehas för handel är huvudsakligen derivat för ekonomisk säkring och förändring av verkligt värde tas direkt i resultat- räkningen. Kreditförluster för finansiella tillgångar och osäkra kund- fordringar beräknas utifrån en nedskrivningsmodell av - seende för väntade framtida kreditförluster. I modellen ska även förväntade förändringar i kundernas marknader tas med. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtals enliga rättigheterna till kassaflödena upphört eller överförts samt när i allt väsentligt även de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finan- siella tillgången överförts. Uppskattningar och bedömningar Ledningen upprätthåller en reserv för osäkra fordringar avseende befarade förluster som uppstår i de fall kunder inte kan reglera sina skulder. Då ledningen utvärderar behovet av en reservering baseras bedömningen på åldersanalys av fordringarna och nedskrivningshistorik av kunder med liknande egenskaper. Ledningen gör också en uppskattning utifrån rådande marknadsvillkor. I de fall diskonterade kassaflödestekniker används, fastställs framtida kassaflöden (om de inte uttryck ligen finns i kontraktet) baserat på ledningens bedömningar. Diskonteringsräntan som används är marknadsräntan för liknande instrument. Finansiella tillgångar per kategori 2025 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Tillgångar värderade Tillgångar värderade till upplupet till verkligt värde via Identifierade Innehas Varav Mkr anskaffningsvärde övrigt totalresultat initialt för handel Totalt kortfristiga Kundfordringar 15 408 — — — 15 408 15 408 Likvida medel 5 374 — 3 610 — 8 984 8 984 Aktier — 89 — — 89 — Övriga värdepapper — — — 839 839 — Derivat som innehas för handel — — — 162 162 162 Obligationer — 30 — — 30 — Lånefordringar och övriga finansiella fordringar 600 — — — 600 319 Redovisat värde 21 382 119 3 610 1 001 26 112 24 873 Verkligt värde 21 382 119 3 610 1 001 Finansiella tillgångar per kategori 2024 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Tillgångar värderade Tillgångar värderade till upplupet till verkligt värde via Identifierade Innehas Varav Mkr anskaffningsvärde övrigt totalresultat initialt för handel Totalt kortfristiga Kundfordringar 16 600 — — — 16 600 16 600 Likvida medel 6 619 — 4 412 — 11 031 11 031 Aktier — 400 — — 400 — Övriga värdepapper — — — 918 918 — Derivat som innehas för handel — — — 62 62 62 Obligationer — 26 — — 26 — Lånefordringar och övriga finansiella fordringar 348 — — — 348 268 Redovisat värde 23 567 426 4 412 980 29 385 27 961 Verkligt värde 23 567 426 4 412 980 Finansiella tillgångar kategoriserade som upplupet anskaffningsvärde är tillgångar som innehas för att samla in avtalsenliga kassaflöden. I kategorin inkluderas place- ringar för vilka koncernen för väntar sig att återfå huvudsak- ligen hela den initiala investeringen, såsom kundfordringar, lånefordringar, bankmedel samt medel som deponerats hos hyresvärdar och andra leverantörer av tjänster. Obligationer samt strategiska investeringar i aktier kate- goriseras som verkligt värde via övrigt total resultat. Undantaget är finansiella instrument som innehas av SKF Treasury Centre vilka kategoriseras som tillgångar värde- rade till verkligt värde via resultat räkningen. Finansiella instrument värderas till verkligt värde via resultaträkningen om koncernen styr och förvaltar dessa tillgångar baserat på verkligt värde. Derivat är kategorise- rade som innehav för handel om de inte är avsedda för säkringsredovisning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 119 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 14 Finansiella tillgångar, forts. Verkligt värde hierarki för finansiella tillgångar till verkligt värde (Mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 2024 Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Aktier 89 — — 89 400 — — 400 Obligationer 30 — — 30 26 — — 26 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Värdepapper som innehas för handel — — 839 839 — — 918 918 Likvida medel 3 610 — — 3 610 4 412 — — 4 412 Derivat som innehas för säkrings redovisning — 162 — 162 — 62 — 62 Derivat som innehas för handel — — — — — — — — Totalt 3 729 162 839 4 730 4 838 62 918 5 818 Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde, vilka inkluderar kolumnerna Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är specificerade ovan utifrån hierarkin som visar relevansen av de indata som använts i beräkningen av verkligt värde i enlighet med IFRS 13. Det redo visade värdet är en rimlig uppskattning av verkligt värde. Nivå 1 inkluderar finansiella instrument med ett känt marknads värde. Nivå 2 baserar verkligt värde på modeller som använder andra observerbara data för till- gången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1. Dessa andra data är antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser) observerbara. Sådana observerbara data kan vara marknads räntor och avkastningskurvor. Nivå 3 baserar verkligt värde på en värderingsmodell, där betydande indata bygger på icke observerbara marknadsdata. Likvida medel inkluderar fria kontanter och kontanta insättningar på banker samt tillgodohavanden hos banker som förfaller inom tre månader från investeringstillfället. Likvida medel värderas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via resultaträkningen. Likvida medel (Mkr) 2025 2024 Kassa och bank 6 516 6 434 Kortfristiga likvida placeringar 2 468 4 597 8 984 11 031 Förfallit till betalning, netto efter reservering Redovisat 1–30 31–60 61–90 Kundfordringar enligt förfall (Mkr) värde Ej förfallit dagar dagar dagar > 91 dagar 2025 15 408 13 405 1 319 433 157 94 2024 16 600 14 448 1 528 371 150 103 Den genomsnittliga kredittiden under 2025 var 65 dagar (67). Kundfordringar i procent av årsförsäljningen uppgick till 16,8% (16,8). Kundfordringar inkluderar fordringar sålda med regressrätt, vilka uppgick till 21 Mkr (49). Risken för utebliven betalning för dessa fordringar har ej överförts på sådant sätt att de finansiella tillgångarna uppfyller kraven för bort tagande från balans räkningen. Tabellen visar hur reserverna för kreditförluster avseende kundfordringar har utvecklats under året. Specifikation av reserv för kreditförluster (Mkr) 2025 2024 Ingående balans 1 januari 445 403 Avsättningar 637 474 Återföringar –601 –382 Resultatpåverkan 36 92 Nyttjade reserver –19 –69 Förvärvade/Avyttrade verksamheter 2 3 Omräkningsdifferenser –39 15 Utgående balans 31 december 425 445 15 Övriga kortfristiga fordringar Mkr 2025 2024 Fordringar mervärdesskatt, netto 1 907 2 364 Aktuella skattefordringar 1 556 1 555 Förutbetalda kostnader 1 151 897 Upplupna intäkter 205 231 Förskott till leverantörer 154 316 Övriga kortfristiga fordringar 807 694 Totalt 5 780 6 057 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 120 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 16 Aktiekapital Antal utestående aktier A-aktier B-aktier Totalt Aktiekapital (Mkr) Ingående balans 1 januari 2024 29 306 933 426 044 135 455 351 068 1 138 Omvandlade A-aktier till B-aktier –322 934 322 934 — — Utgående balans 31 december 2024 28 983 999 426 367 069 455 351 068 1 138 Omvandlade A-aktier till B-aktier –53 175 53 175 — — Utgående balans 31 december 2025 28 930 824 426 420 244 455 351 068 1 138 En A-aktie har en röst och en B-aktie har en tiondels röst. Årsstämman den 18 april 2002 beslutade att införa ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen som innebär att ägare av A-aktier har rätt att omvandla dessa till B-aktier. Sedan dess har 198 005 923 A-aktier omvandlats till B-aktier. Kvotvärdet för alla aktier är 2,50 kr. Utdelningspolitik SKF-koncernens utdelningspolitik är baserad på principen att den totala utdelningen ska anpassas till resultat- och kassaflödes utveckling med beaktande av koncernens utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Det är styrelsens uppfattning att den ordinarie utdelningen ska uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst över en konjunktur cykel. Om SKF-koncernens finansiella ställning över träffar målen för kapitalstrukturen, beskrivna i not 26, kan en extra utdelning utöver den ordinarie genomföras. Detta kan göras i form av en högre utdelning, ett inlösenprogram eller ett återköp av företagets egna aktier. En lägre utdelnings- nivå kan däremot anses mer lämplig under perioder av större osäkerhet. Utdelning Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 25 967 Mkr (22 839), se sidan 144. Styrelsen har beslutat att föreslå till årsstämman, som hålls den 21 april 2026, en utdelning på 7,75 kronor per aktie att utbetalas till aktie ägarna vid två tillfällen. Den föreslagna utdelningen för 2025 ut betalas till alla aktieägare registrerade i Euroclear Sweden ABs aktiebok och förvaltningsförteckning per den 23 april 2026 med 4,00 kronor och per den 15 oktober 2026 med 3,75 kronor. Den totala föreslagna utdelningen att betala ut uppgår till 3 529 Mkr (3 529). Utdelningen måste godkännas av aktie ägarna vid års stämman och har inte tagits upp som en skuld i balansräkningen. Den 3 april 2025 betalades en utdelning på 7,75 kronor per aktie till aktie ägarna. 17 Resultat per aktie 2025 2024 Årets resultat hänförligt till aktie ägare i AB SKF (Mkr) 3 927 6 474 Genomsnittligt antal ordinarie utestående aktier 455 351 068 455 351 068 Resultat i kronor per aktie 8,62 14,22 Utspädande aktier från Prestations baserade aktieprogram — — Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 455 351 068 455 351 068 Resultat i kronor per aktie efter utspädning 8,62 14,22 Resultat per aktie beräknas genom att årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med det genomsnittliga antalet utestående ordinära aktier under perioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande ordinarie aktier. Prestationsaktier anses utspädande om intjäningsvillkoren är uppfyllda per balansdagen. Aktier från det Prestationsbaserade aktie programmet anses inte vara utspädande. 18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning Redovisningsprincip Avsättningar för förpliktelser hänförliga till ersättningar till anställda efter avslutad anställning samt eventuella tillgångar under förmåns bestämda planer uppkommer när förpliktelserna är förmåns bestämda och antingen ofonderade eller externt fonderade. För de planer som är ofon derade betalas förmånerna ur tillgångarna från det bolag som har ingått i planen. Avsättningen i balans- räkningen utgörs av nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna. För de planer som är fonderade hålls de tillgångar som hör till planerna avskilda från koncernens tillgångar i externt förvaltade fonder. Skuld eller tillgång som redo visas i balans räkningen, som hänför sig till fonde- rade planer, representerar det belopp varmed det verkliga värdet på förvaltningstillgångar över- eller understiger de förmåns bestämda förpliktelsernas nuvärde. Emellertid redovisas en nettotillgång endast i den utsträckning den represen terar framtida ekonomiska fördelar som är möjliga för koncernen att utnyttja, till exempel i form av reducerade framtida avgifter eller åter betalning av i planen ansamlade medel. När sådana överskott inte är möjliga att utnyttja redovisas de inte, utan upplyses om i noten som begräns- ningar av tillgångsvärdet. En så kallad ”Projected unit credit method” används för att beräkna nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period. Beräkningar sker kvartalsvis för koncernens största planer och sker årligen för övriga planer. Externa aktuarier används för dessa beräkningar och uppskattningen av förpliktelserna och kostnaderna involverar antaganden. Omvärderingar uppkommer huvudsakligen vid förändringar av aktuariella antaganden samt erfarenhetsbaserad justering, som är skillnaden mellan aktuariella antaganden och faktiskt utfall. De redovisas direkt i övrigt totalresultat och omklassificeras aldrig till resultaträkningen. För alla förmånsbestämda planer består den aktuariella kostnaden, som belastar resultatet, av kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period, ränte kostnad netto, och, då tillämpligt, kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder, reduceringar samt regleringar. Eventuell kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder redovisas omedelbart. Räntekostnader netto, klassificeras SKF ÅRSREDOVISNING 2025 121 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts. som finansiella kostnader. Övriga kostnader fördelas ut till verksam heterna baserat på den anställdes plats i organisationen, inom tillverkning, försäljning eller administration. Tidigare nämnda redovisningsprincip för förmåns- bestämda planer tillämpas endast i koncernredovisningen. Moder bolaget och dotterföretag fortsätter att använda en lokal beräkning för pensions avsättningar och pensions- kostnader i sina respektive lokala bokslut samt även där lokala fonderings krav uppstår. Vissa pensionsplaner är avgiftsbestämda planer som avser ersättningar till anställda efter avslutad anställning där koncernen inte har några förpliktelser att betala ut förmåner efter att premier inbetalats till den tredje part som ansvarar för planen. Sådana planer redovisas som en kostnad när premieinbetalning sker. Uppskattningar och bedömningar De betydande antaganden som används för att beräkna förpliktelser och kostnader varierar med de ekonomiska faktorer som speglar förhållandena i de länder där de förmåns bestämda planerna är belägna och justeras för att reflektera marknadsförhållandena vid beräknings- tidpunkten. Till följd av förändrade marknads mässiga och ekonomiska förhållanden kan emellertid de verkliga kostnaderna och förpliktelserna som planen ger upphov till väsentligt avvika från uppskattningarna. Vid uppskattning av förpliktelser och kostnader görs antaganden och de mest känsliga antagandena kan variera mellan planerna men avser i huvudsak diskonteringsränta, pensionsindexering, framtida löneökningar och antagande om livslängd. Dessa antaganden bestäms för varje plan separat. Diskonteringsräntan för varje plan baseras på av kastningen på högkvalitativa företags obligationer (AA- klassificerade företagsobligationer såväl som bostads- obliga tioner för planerna i Sverige) vilka har förfallotider som överensstämmer med löptiden på förpliktelsen. Pensions indexering är främst relevant för pensionerade medlemmar i planen och är hänförligt till förändringar kopplat primärt till inflation. Antaganden om löne ökning är relevant för aktiva medlemmar i planen och speglar tidigare erfarenheter av långsiktiga förändringar, prognoser för kommande villkorsförändringar och för väntad inflation. Antagande om livslängd speglar den förväntade livs- längden för medlemmar i planen och bestäms baserat på dödlighetstabell applicerbar för varje plan. Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotter företag. De mest väsentliga planerna är pensions planerna i USA, Tyskland, Storbritannien och Sverige, som utgör ett tillägg till respektive lands social- försäkringssystem. USA De större pensionsplanerna i USA motsvarar ca 89% av den totala pensionsförpliktelsen i USA och erbjuder för- måner baserat på antal tjänstgöringsår och genomsnittlig slutlön, eller en faktor kopplad till antal tjänstgöringsår. Alla dessa planer är stängda för ny inträde och istället erbjuds en premiebestämd pensions lösning. De förmåns- bestämda och ”non-Union” pensionsplanerna har frysts från och med december 2016 och under 2021 har de återstående aktiva planerna frysts. Därmed har inga ytter- ligare tjänstgörings kostnader periodiserats för dessa planer. Övergripande ansvar för planerna ligger hos en pensions- kommitté vars medlemmar utses av styrelsen för dotter- företaget i USA. Planerna omfattas av statliga fonderings- krav baserat på en lokalt anpassad värdering. Vid under- skott kan därför ytterligare finansiering krävas för att upp- nå full fondering inom sju år. Dotterföretag i USA har även sjukvårdsplaner som är stängda för nyinträde. Genom dessa planer tillhanda hålls vissa hälsovårds - och livförsäkrings förmåner för berättigad pensionerad personal. Bolaget har rätt till en subvention enligt den amerikanska Medicare Program Part D, för kostnader avseende recept belagda läkemedel för vissa del tagare inom programmet. Per 31 december 2025 upp- gick denna ersättningsrätt till 1 Mkr (1). Tyskland De större pensionsplanerna i Tyskland motsvarar ca 87% av den totala pensionsförpliktelsen i Tyskland och erbjuder förmåner baserat på antal tjänstgöringsår och slutlön, som indexjusteras vid utbetalning. Merparten av berätti- gade för måner beslutas i enlighet med den tyska statliga pensions lagen. Per den 1 januari 2018 inträffade en änd- ring i pensions planen som på verkar ca 75% av de anställda i den större pensions planen i Tyskland. För dessa deltagare görs definierade bidrag, och värdet av bidragen garanteras deltagarna enligt tysk lag. Således kvalificerar även denna plan som en förmåns bestämd plan även om förmånen för deltagarna är lika med inbetalningarna till planen. 2025 USA USA Tyskland Storbritannien Sverige Belopp redovisat i koncernens balansräkning (Mkr) pension sjukvård pension pension pension Övrigt Totalt Nuvärde av ofonderade förpliktelser 285 417 564 — 232 661 2 159 Nuvärde av fonderade förpliktelser 5 821 — 8 556 2 655 2 355 1 517 20 904 Avgår: Verkligt värde på förvaltningstillgångar –5 421 — –5 791 –3 187 –902 –1 430 –16 731 Effekt av tillgångstak — — — — — 40 40 Totalt 685 417 3 329 -532 1 685 788 6 372 Belopp som redovisas i balansräkningen: Övriga långfristiga tillgångar — — — — — –632 –632 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 685 417 3 329 –532 1 685 1 420 7 004 Totalt 685 417 3 329 -532 1 685 788 6 372 2024 USA USA Tyskland Storbritannien Sverige Belopp redovisat i koncernens balansräkning (Mkr) pension sjukvård pension pension pension Övrigt Totalt Nuvärde av ofonderade förpliktelser 315 519 633 — 280 793 2 540 Nuvärde av fonderade förpliktelser 7 007 — 9 608 2 984 2 403 1 750 23 752 Avgår: Verkligt värde på förvaltningstillgångar –6 479 — –5 927 –3 677 –884 –1 601 –18 568 Effekt av tillgångstak — — — — — 5 5 Totalt 843 519 4 314 –693 1 799 947 7 729 Belopp som redovisas i balansräkningen: Övriga långfristiga tillgångar — — — — — –773 –773 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 843 519 4 314 –693 1 799 1 720 8 502 Totalt 843 519 4 314 –693 1 799 947 7 729 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 122 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts. Storbritannien De största planerna i Storbritannien motsvarar ca 92% av den totala förpliktelsen i Storbritannien och erbjuder för- måner baserat på antal tjänstgöringsår och slutlön enligt en ”career average re valued earnings” basis. Detta index justeras vid utbetalning. Från och med april 2012 är planen stängd för nyinträde och istället erbjuds en premiebestämd pensions lösning. Övergripande ansvar för planen ligger, i enlighet med planens regelverk, gemensamt hos dotter- företaget och förtroendevalda vilka representeras av arbetsgivar- och arbetstagar representanter. Planen om - fattas av statliga fonderings krav baserat på en lokalt anpassad värdering. Vid underskott upprättas en fonderings plan för att uppnå full fondering inom tio år. Sverige Den största planen i Sverige är ITP-planen och motsvarar ca 91% av den totala förplikt elsen i Sverige och erbjuder förmåner baserat på slutlig lön, som index justeras vid utbetalning. Förmåner i planen är överenskommelser mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Planen är stängd för anställda födda efter 1978, vilka istället erbjuds en premiebestämd pensions lösning. De svenska dotterföre tagen är ålagda att ha kreditförsäkring som täcker alla pensionsförpliktelser i händelse av obestånd. Den andel av ITP-planerna i de svenska dotterföretagen som finansieras genom försäkringspremier till Alecta avser familjepension, sjukförsäkring samt TGL och är därav ej av materiell karaktär. Det finns inga statliga fonderingskrav, dock har frivillig fondering skett för planen genom en stiftelse för vilken ansvaret ligger gemensamt hos de svenska bolagen samt arbets tagarrepresentanter. Stiftelsen är ålagd att följa statlig reglering. Övriga De mest väsentliga planerna är de fonderade pensions- planerna i Schweiz, Kanada och Belgien. Utöver dessa finns planer i Frankrike och i Italien där ett engångs belopp utbetalas vid pensionering respektive avslutad anställning. 2025 2024 Nuvärdet av Verkligt värde på Nuvärdet av Verkligt värde på Mkr förpliktelser förvaltnings tillgångar Totalt förpliktelser förvaltnings tillgångar Totalt Ingående balans 1 januari 26 292 –18 563 7 729 25 713 –17 135 8 578 Räntekostnader/(intäkter) 1 016 –725 291 980 –707 273 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 265 — 265 492 — 492 Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år –46 — –46 2 — 2 Kostnader avseende uppgörelser –12 3 –9 –3 2 –1 Övriga 244 14 258 160 19 179 Delsumma kostnader 1 467 –708 759 1 631 –686 945 Avkastning från förvaltningstillgångar exklusive räntekostnader/(intäkter) — 42 42 — –897 –897 Aktuariella (vinster)/förluster – demografiska antaganden 37 — 37 70 — 70 Aktuariella (vinster)/förluster – finansiella antaganden –858 — –858 28 — 28 Erfarenhetsmässiga (vinster)/förluster 121 — 121 89 — 89 Förändring av tillgångstak — 35 35 — –21 –21 Delsumma omvärderingar i övrigt totalresultat –700 77 –623 187 –918 –731 Tillskjutna medel från arbetsgivaren — –209 –209 — –686 –686 Tillskjutna medel från deltagare i planen 29 –5 24 42 –6 36 Utbetalda ersättningar –1 647 908 –739 –1 676 910 –766 Delsumma kassaflöde 1) –1 618 694 -924 –1 634 218 –1 416 Övriga 8 –100 –92 61 –25 36 Valutaomräkningsdifferenser –2 386 1 909 –477 334 –17 317 Utgående balans 31 december 23 063 –16 691 6 372 26 292 –18 563 7 729 1) Kassautflödet för 2026 förväntas uppgå till cirka 741 Mkr, vilket inkluderar såväl tillskjutna medel till fonderade planer som ersättningar under ofonderade och delvis fonderade planer. Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning (Mkr) 2025 2024 Kostnader avseende förmånsbestämda planer 759 945 Kostnader för avgiftsbestämda planer 634 693 Totala kostnader 1 393 1 638 Varav belopp som belastar: Kostnad för sålda varor 530 736 Försäljningskostnader 470 498 Administrationskostnader 102 131 Finansiella kostnader 291 273 Totalt 1 393 1 638 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 123 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 18 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, forts. 2025 2024 Marknads- Ej marknads- Marknads- Ej marknads- Specifikation av förvaltningstillgångar (Mkr) noterade noterade Totalt noterade noterade Totalt Statsobligationer 3 804 40 3 844 4 600 — 4 600 Företagsobligationer 5 269 — 5 269 6 356 — 6 356 Aktier 3 400 1 900 5 300 3 237 1 837 5 074 Fastigheter 57 593 650 260 827 1 087 Övrigt, i huvudsak kontanter och andra finansiella fordringar 281 1 388 1 669 373 1 078 1 451 Totalt 12 811 3 921 16 732 14 826 3 742 18 568 För att ha en långsiktig, proaktiv och effektiv hantering av pensioner samt förmåner till anställda efter avslutad anställ- ning som är i linje med koncernens strategi och värderingar har SKF en ”Global Pension Committee”. Kommittén ansvarar för att pensioner samt förmåner till anställda efter avslutad anställning följer ”SKF Global Pension Policy”. ”SKF Global Pension Policy” innehåller de principer som används för att hantera SKFs pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda, globalt inom koncernen. SKF-koncernen strävar efter att balansera riskerna i inves- tering i förvaltningstillgångar genom att ha som målsättning att 30–50% ska utgöras av aktier och resterande del av investeringar med lägre risk, såsom företags certifikat och statsobligationer. Investerings besluten för de större pensionsplanerna för- valtas i enlighet med ett ramverk avseende matchning av tillgångar samt skulder. Inom detta ramverk är koncernens målsättning att matcha förvaltningstillgångar med pensions- förpliktelser. Detta sker genom investeringar i värdepapper med förfallotider som motsvarar förväntad tidpunkt för pensionsutbetalningarna samt i lämplig valuta. SKF Trea- sury Centre bevakar regelbundet hur durationen och den förväntade avkastningen på tillgångarna matchar de för- väntade kassaflödena kopplade till pensions förpliktelsen. Slutligt investerings beslut tas av dotter företagen till- sammans med SKF Treasury Centre. Känslighetsanalys av signifikanta antaganden Förändring av antagande Påverkan på förpliktelsen, Mkr Diskonteringsränta +1% –1 082 –1% 2 576 Årlig löneökning +0,5% 168 –0,5% –168 Pensionsindexering +0,5% 725 –0,5% –697 Förväntad livslängd + 1år 676 –1 år –706 Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden är konstanta, se kommentarer till föregående tabell. I praktiken är detta osannolikt, och för- ändringar i vissa av antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningar av pensions förpliktelsens påverkan i känslighets- analysen har samma metoder använts som vid beräkning av pensionsskulden inom pensionsförpliktelsen. Känslighetsanalysen har utförts för de mest väsentliga planerna i USA, Tyskland, Storbritannien samt Sverige och har utförts på samma sätt som tidigare år. 2025 Väsentliga vägda genomsnittliga USA USA Tyskland Storbritannien Sverige antaganden vid årets slut pension sjukvård pension pension pension Övriga Diskonteringsränta 5,2 5,1 4,0 5,7 3,7 3,1 Pensionsindexering 1) n/a n/a 1,9 2,9 2,0 n/a Årlig löneökning 2) n/a n/a 2,2 2,9 3,4 3,4 Förväntad livslängd män/kvinnor 3) 20,9/22,8 20,8/22,8 21,0/24,3 21,8/24,1 20,0/20,1 19,0/21,8 Vägt genomsnitt av planens duration (år) 4) 8,4 7,1 14,1 13,1 16,2 9,0 2024 Väsentliga vägda genomsnittliga USA USA Tyskland Storbritannien Sverige antaganden vid årets slut pension sjukvård pension pension pension Övriga Diskonteringsränta 5,4 5,4 3,4 5,7 3,5 3,1 Pensionsindexering 1) e/t e/t 2,0 3,2 2,0 e/t Årlig löneökning 2) e/t e/t 2,2 3,2 3,4 4,4 Förväntad livslängd män/kvinnor 3) 20,8/22,5 20,7/22,7 20,8/24,2 21,5/23,4 20,0/24,3 19,7/23,1 Vägt genomsnitt av planens duration (år) 4) 8,2 7,1 14,6 13,5 17,5 8,5 1) Pensionsindexering avser förändringar orsakade av indexering främst kopplat till inflation. 2) Årlig löneökning för pensioner i USA är e/t då inga ytterligare tjänstgöringskostnader periodiserats för dessa planer. 3) Förväntad livslängd avser den förväntade livslängden för en idag 65 år gammal person uttryckt i år. 4) Avser det genomsnittliga antal år som kvarstår fram tills skulden är slutreglerad. e/t = antagandet är ej tillämpligt eller inte väsentligt för planen . 19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser Redovisningsprincip Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åta- gande till följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, och tidpunkten för regleringen är osäker. Ersättningsanspråk omfattar både avsättningar för tvister och garantier och representerar ledningens bästa uppskatt- ning av framtida kassaflöden nödvändiga för att reglera förpliktelserna. Ersättningsanspråk som, enligt ledningens bästa uppskattning, är osäkra eller inte anses ge upphov till framtida kassautflöden är inte inkluderade i beloppen som redovisas nedan även om sådana ersättningsanspråk kan vara betydande. Andra långfristiga ersättningar till anställda avser intjänade för måner och förväntas bli reg- lerade innan anställning upphör. Dessa uppdrag beräknas med hjälp av “Projected unit credit method” och om - värderingar (aktuariella vinster och förluster) redovisas direkt i resultat räkningen. Omstruktureringsåtgärder definieras som aktiviteter som väsentligt ändrar det sätt som en enhet gör affärer. Eventuella avsättningar relaterade till omstruktureringar redovisas när en detaljerad formell plan har fastställts och ett offentligt tillkänna givande av planen har skett och därmed skapat en välgrundad förväntan på att planen kommer att genomföras . SKF ÅRSREDOVISNING 2025 124 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 19 Övriga avsättningar och eventualförpliktelser, forts. Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans räkningen kan den betraktas som en eventual- förpliktelse att upplysa om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Uppskattningar och bedömningar I den löpande verksamheten är SKF involverad i rättsliga processer. Dessa processer kan avse ett antal olika om - råden, inklusive men inte begränsat till garantianspråk, kommersiella tvister, immaterialrättsliga krav, skatte- eller arbetsrättsliga tvister samt tillsynsärenden och utredningar. SKF granskar regelbundet utestående tvister för att bedöma behovet av avsättningar och ansvarsförbindelser i de finan- siella rapporterna. Eftersom dessa olika ärenden ofta är av svår och juridiskt komplex natur krävs väsentliga bedöm- ningar av ledningen vid fastställandet av förekomsten och beloppet för avsättningar. Då det finns en osäkerhet i uppskattningarna avseende kommande händelser som är utanför koncernens kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsen ligt, vilket kan påverka de finansiella rapporterna. Ersättningsanspråk omfattar både avsättningar för tvister och garantier och baseras på ledningens bästa bedömning av de framtida kassaflöden som krävs för att reglera för- pliktelser även om tidpunkten för regleringen är osäker. Avsättningar för tvister baseras på typ av tvist, den juri- diska processen i respektive land samt processens ut - veckling. Vidare beaktas åsikter från interna och externa juridiska och andra råd givare avseende utgången av processen samt erfaren heter från liknande fall. Skatte- anspråk i olika länder och i olika delar av anspråksprocessen som inte möter definitionen för en avsättning har tagits upp som eventual för pliktelse. SKF är föremål för utredning av möjlig överträdelse av regler för konkurrensbegränsande samarbete, civilrättsliga stämningar (s.k. class actions) och domstols processer. SKF är föremål för en utredning i Brasilien av Super- intendência-Geral do Conselho Administrativo de Defesa Econômica (SG/Cade) angående ett påstått brott mot antitrustreglerna som rör flera företag aktiva på fordons- eftermarknaden i Brasilien. Enligt ledningens bedömning klassifi cerade sig inte dessa utredningar för att redovisas som övriga avsättningar eller tas upp som eventual- förpliktelser. SKF är även involverat i ett antal rättsliga pro- cesser utöver de beskrivna ovan. SKFs bedömning är att sådana andra rättsliga processer sammantaget inte san- nolikt innebär någon risk för att ha en väsentlig påverkan på SKFs finansiella ställning. Garantiavsättningar innefattar uppskattningar om utfallet av krav från koncernens kunder som upp kommer på grund av defekta produkter, vilket inkluderar uppskatt- ningar av möjliga anspråk för skador hos koncernens kunder orsakade av sådana defekter. Antaganden görs avseende förväntade returer och kostnad för att ersätta defekta produkter och/eller kompensation till kunder för skador orsakade av koncernens produkter. Dessa antaganden tar hänsyn till historisk statistik över ersätt- ningsanspråk, förväntade kostnader för åtgärder samt det genomsnittliga tidsgapet från det att felet uppstår och att kravet inkommer till koncernen. Avsättningar för omstruktureringar innefattar uppskatt- ningar om tidpunkten och kostnaden för de planerade, framtida aktiv iteterna, där de mest betydande uppskatt- ningarna avser de kostnader som krävs för avgångs- vederlag/förpliktelser vid uppsägning liksom kostnader för uppsägning av avtal och andra kostnader för ut trädande. Dessa uppskattningar baseras på historisk erfarenhet och aktuellt läge i förhandlingar med berörda parter och/eller deras representanter. Ersättningsanspråken ökade under 2025 med 20 Mkr, vilket avser garantiavsättningar. Under 2025 uppgick de totala omstrukturerings - kostnaderna till 4 302 Mkr (1 497), varav 3 350 Mkr (1 363) avser av sätt ningar, och inkluderar kostnader hänförliga till nedstängning och sam man slagning av fabriker såväl som en allmän minskning av antal anställda givet nya sätt att arbeta och för enklade organisationsstrukturer. Kostnaderna omfattade avgångsvederlag för frivillig och ofrivillig upp- sägning och är för delade över flertalet länder. Merparten av de återstående avsättningarna relaterade till omstruktu- reringsåtgärder förväntas bli reglerade under 2026. De största posterna i övriga långfristiga ersättningar till anställda avser pensionsavsättningar i Italien, arbets- skadeförsäkringar i USA samt särskild löneskatt i Sverige. Övriga avsättningar hänför sig främst till för säkringar samt kontrakts- och miljö åtaganden. 2025 Återföring 2025 Utgående Årets Ianspråk taget outnyttjade Omräknings- Ingående Mkr balans avsättningar under året belopp Övrigt effekter balans Ersättningsanspråk 287 118 –52 –27 — –19 267 Övriga ersättningar till anställda 616 84 –79 –7 –33 –36 687 Omstruktureringsåtgärder 2 247 3 350 –1 875 –25 –80 –160 1 037 Övrigt 616 117 –58 –55 62 –40 590 Totalt 3 766 3 669 –2 064 –114 –51 –255 2 581 2024 Återföring 2024 Utgående Årets Ianspråk taget outnyttjade Omräknings- Ingående Mkr balans avsättningar under året belopp Övrigt effekter balans Ersättningsanspråk 267 164 –103 –56 1 8 253 Övriga ersättningar till anställda 687 138 –203 –3 –33 32 756 Omstruktureringsåtgärder 1 037 1 363 –1 376 –23 –31 47 1 057 Övrigt 590 242 –86 –110 8 18 518 Totalt 2 581 1 907 –1 768 –192 –55 105 2 584 2025 Mkr Varav kortfristiga Ersättningsanspråk 227 Övriga långfristiga ersättningar till anställda 55 Omstruktureringsåtgärder 1 476 Övrigt 277 Totalt 2 035 Mkr 2024 Varav kortfristiga Ersättningsanspråk 204 Övriga långfristiga ersättningar till anställda 55 Omstruktureringsåtgärder 622 Övrigt 276 Totalt 1 157 Eventualförpliktelser till nominellt värde (Mkr) 2025 2024 Garantier 8 45 Skatteanspråk 1 572 2 203 Övriga eventualförpliktelser 132 52 Totalt 1 712 2 300 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 125 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 20 Finansiella skulder Redovisningsprincip Finansiella skulder redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i det finansiella instrumentets avtals- mässiga villkor. Finansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde vilket vanligtvis motsvarar anskaffnings- kostnad. Transaktionskostnader ingår i den initiala värderingen för finansiella skulder som inte värderas till verkligt värde via resultat räkningen. Derivat redo- visas på handelsdagen. Lån och övriga finansiella skulder, förutom derivat, klassificeras som Övriga finansiella skulder och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings- värde beräknas med effektiv räntemetoden. För finan- siella skulder som är säkrings instrument och används för säkringsredovisning justeras det bokförda värdet för vinster eller förluster hänförliga till de säkrade riskerna. Derivat klassificeras i kate gorin Verkligt värde via resultat- räkningen. Finansiella skulder tas bort från balans- räkningen när de har reglerats. Uppskattningar och bedömningar Verkligt värde har lämnats som upplysning för finansiella skulder och har beräknats med hjälp av värderings teknik och då främst genom diskonterade kassaflöden baserade på observerbar marknads information. Derivat är värderade till verkligt värde och faller inom nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. Se not 14 för en beskriv- ning av verkligt värde-hierarkin. För samtliga lån i tabellen nedan anges det datum då koncernen tidigast är förpliktigad att återbetala lånen. Ett lån är föremål för säkring av verkligt värde. Lånet om 400 MEUR, förfalloår 2028, med fast euroränta har swappats till rörlig euro ränta. Ytterligare upplysningar gällande finansiell riskhantering och säkringsredovisning lämnas i not 26. De metoder som använts för fastställande av verkligt värde beskrivs i not 14. Upplysningar om räntor för lånen lämnas i moderbolagets not 11. Koncernen har inga ställda säkerheter för finansiella skulder. Leverantörsfinansieringsarrangemang SKF har ett leverantörsfinansieringsarrangemang med en bank som möjliggör för leverantörer att erhålla betalningar tidigare. Syftet med arrangemanget är att främja en effektiv betalningsprocess och möjliggöra för leverantörer att erhålla betalningar från banken före förfallodatum. Förfallotid för leverantörsskulder som omfattas av arrangemanget är 60–150 dagar efter faktureringsdatum. Leverantörsskulder som ej omfattas av arrangemanget har en förfallotid på 30–180 dagar efter faktureringsdatum. Per den 31 december 2025 uppgick leverantörsskulder som omfattades av arrangemanget till 984 Mkr (1 546) varav 670 Mkr (1 089) redan har erhållits av leverantörer. Det finns inga väsentliga rörelseförvärv eller valutakurs- differenser eller andra icke-kontanta överföringar relate- rade till det redovisade värdet av skulder som omfattas av leverantörsfinansieringsarrangemanget. 2025 2024 Mkr Förfalloår Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Långfristiga finansiella skulder 100 MUSD 2027 918 950 1 101 1 128 400 MEUR 2028 4 294 4 344 4 557 4 617 300 MEUR 2029 3 235 3 057 3 429 3 224 300 MEUR 2031 3 212 2 890 3 307 3 048 Långfristiga leasingskulder 2027 och därefter 2 167 2 167 2 714 2 714 Övriga långfristiga lån 2027–2030 171 171 200 200 Derivat som används för säkringsredovisning 23 23 91 91 Derivat som används för handel 148 148 — — Delsumma långfristiga finansiella skulder 14 168 13 750 15 399 15 022 Kortfristiga finansiella skulder 3 MUSD 2025 — — 3 3 300 MEUR 2025 — — 3 444 3 400 Leverantörsskulder 2026 11 207 11 207 12 553 12 553 Varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang 984 984 1 546 1 546 Kortfristiga leasingskulder 2026 728 728 802 802 Kortfristiga lån 2026 259 259 485 485 Derivat som används för säkringsredovisning 2026 — — — — Derivat som används för handel 2026 185 185 627 627 Delsumma kortfristiga finansiella skulder 12 379 12 379 17 914 17 870 Totalt 26 547 26 129 33 313 32 892 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 126 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 21 Övriga kortfristiga skulder Mkr 2025 2024 Upplupna kostnader personal 3 725 3 700 Upplupna rabatter 1 591 1 728 Aktuella skatteskulder 1 368 949 Förutbetalda intäkter 369 449 Förskottsbetalningar från kunder 427 415 Skulder mervärdesskatt, netto 647 659 Övriga kortfristiga skulder 1 027 925 Övriga upplupna kostnader 2 173 2 105 Totalt 11 327 10 930 22 Närstående inklusive intresseföretag FAM är ett privat ägarbolag som förvaltar sina tillgångar genom att agera som en aktiv ägare med en långsiktig horisont. FAM ägs av Wallenberg Investments AB, som ägs av de tre största Wallenberg stiftelserna Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (”stiftelserna”). Stiftelserna har, sedan 1917, finansierat excellenta forskare och forsknings projekt samt utbildning med landsgagneligt fokus, primärt till svenska universitet. SKF-koncernen har inga indikationer på att FAM har anskaffat ägarskapet i koncernen i annat syfte än investe- ringssyfte. Inga signi fikanta transaktioner har identifierats utöver aktieutdelning som betalats ut till FAM under året. Vid utgången av 2025 är FAM den största aktieägaren i moderbolaget och innehar 29,2% (29,0) av rösterna och 15,2% (15,0) av aktiekapitalet. Innehav i intresseföretag består av en 27% ägarandel i Sunstrength Renewables Pvt. Ltd. i Indien, en 26% ägar- andel i Clean Max Taiyo Pvt. Ltd. i Indien, en 42% ägar- andel i Ningbo Hyatt Roller Co. Ltd. i Kina, en 30% ägar- andel i Sinoma Precision Bearings Co. Ltd. i Kina, en 20% ägar andel i Colinx, LLC. i USA, en 5% ägar andelen i Hunan SUND Technolgies Co. Ltd. i Kina samt en 25% ägarandel i Schwarz GmbH Technischer Großhandel i Tyskland. Transaktioner med närstående (Mkr) 2025 2024 Försäljning av varor och tjänster 35 41 Inköp av varor och tjänster 510 528 Fordringar per 31 december — 92 Skulder per 31 december 9 17 Övriga närstående transaktioner inkluderar ersättningar till ledande befattningshavare såsom beskrivna i not 23. För en lista över signifikanta dotterföretag, se not 8 till moderbolagets finansiella rapporter. Inga andra väsent- liga transaktioner med närstående har förekommit. 23 Ersättningar till ledande befattningshavare Löner och andra ersättningar till SKFs styrelse, verkställande direktör och koncernledning Riktlinjer för ersättning till koncernledningen AB SKFs årsstämma fastställde i mars 2022 styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till koncernledningen, vilka sammanfattas nedan. Med koncernledningen avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt- ningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter riktlinjernas antagande av års- stämman 2022 och i övrigt i den mån ingångna avtal så medger. Riktlinjerna avser att säkerställa att SKF- koncernen kan attrahera och behålla marknadens bästa arbetskraft för att därigenom bidra till SKF- koncernens affärsidé och strategi, dess långsiktiga intressen och hållbarhet. Ersätt- ning till medlem i koncern ledningen ska utformas efter marknadsmässiga villkor och sam tidigt stödja aktieägar- intresset. Den totala ersättningen till medlem i koncern ledningen ska bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig lön, pensions förmåner, villkor för uppsägning och avgångs- vederlag samt övriga förmåner såsom tjänstebil. Dessa komponenter ska skapa en balanserad ersättning som återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som SKF- koncernens över gripande resultat. På årsstämman 2025 beslutades därtill, oberoende av rikt linjerna för ersättning till koncernledningen, om SKFs Prestationsbaserade Aktie program 2025 för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i SKF-koncernen, där koncernledningen ingår. För mer information om SKFs prestationsbaserade aktie program 2025, se sidan 129. Fast lön Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska grundas på marknadsmässiga förutsättningar. Den ska fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde, erfarenhet och prestation. SKF-koncernen ska använda ett inter nationellt välkänt utvärderings system för att fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknads undersökningar av löne nivåer ska ske årligen. Koncernledningsmedlemmens prestation ska utvärde- ras regelbundet under året och resultatet ska användas som utgångspunkt vid den årliga löne revisionen. Rörlig lön Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen ska base- ras på ett prestationsrelaterat program. Programmet ska syfta till att motivera och belöna värdeskapande insatser för att stödja operationella-, finansiella- och hållbarhets- mål och därmed främja bolagets affärsstrategi, hållbarhet och långsiktiga intressen. Det prestationsrelaterade programmet ska ha förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara både finansiella och icke-finansiella och som bidrar till bolagets långsiktiga och hållbara utveckling. Kriterierna ska huvudsakligen vara baserade på SKF-koncernens årliga finansiella resultat, såsom rörelseresultat, tillväxt och kapitaleffektivitet och ska främja SKF-koncernens håll- barhetsmål. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år. Den maximala rörliga lönen ska variera mellan 50% och 70% av den ackumulerade fasta årslönen för medlemmarna i koncern ledningen. Övriga förmåner SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till med- lem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, sjuk försäkring och sjukvårdsförsäkring. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner beror på lokala förutsätt- ningar och ska följa lokal praxis men ska som regel utgöra ett begränsat värde och inte överstiga 10% av den fasta lönen för medlemmarna i koncernledningen. Pension SKF-koncernen ska eftersträva att så långt som möjligt utforma pensionsplaner med avgiftsbaserade lösningar, vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss procent av den anställdes årslön. Åtagandet begränsas i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkrings- bolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 127 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts. Medlem i koncernledningen ska i normalfallet utöver en grundpension – som för svenskar i normalfallet utgör ITP- pension – få en premiebaserad tilläggspensionsplan. I denna tilläggsplan tillförsäkras medlemmar i koncern- ledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som överstiger nivån för grund- pensionen. Pensionsåldern för medlem i koncernled- ningen ska i normalfallet vara 65 år. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. För svenska anställningsförhållanden ska pensionspremien för den premiebaserade tilläggsplanen vara åldersrela terad och uppgå till högst 40% av den ackumulerade fasta års- lönen som inte täcks av annat pensionslöfte. Uppsägningstider och avgångsvederlag Medlem i koncernledningen kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på bolagets initiativ ska anställningen upphöra omgående. Den anställde ska dock erhålla avgångsvederlag i relation till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till ersättnings - riktlinjer har beaktats lön och anställningsvillkor för bolagets anställda genom att upp gifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersätt- ningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens besluts- underlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har tillsatt ett personalsutskott. I utskottet ingår maximalt fyra styrelseledamöter. Personal utskottet bere- der alla ärenden gällande dels rikt linjer för ersättning till koncern ledningen, dels anställnings villkor för verkstäl- lande direktören. Riktlinjer för ersättning till koncernledningen presenteras av personalutskottet för styrelsen som åtminstone vart fjärde år förelägger årsstämman förslag till sådana rikt- linjer för godkännande. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Verkställande direktörens anställnings villkor ska godkännas av styrelsen. Personalutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för koncernledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till koncern ledningen samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Personalutskottets ledamöter är oberoende i för håll ande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behand- ling av och beslut i ersättnings relaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller koncern ledningen i den mån de berörs av frågorna. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för ersättning Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade rikt- linjerna för ersättning helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nöd vändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och håll- barhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bär- kraft. Som angivits ovan ingår det i personal utskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättnings frågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Under 2025 har styrelsen inte fattat några beslut om avvikelse från princpierna för ersättning. Däremot löper det incitamentsprogram som initierades 2024 och som är kopplat till etableringen av två robusta och högpreste- rande verksamheter, fortsatt på enligt plan under 2025 och 2026. Se not 23 i SKFs årsrapport 2024, s. 62, för information om beslutet att initiera programmet samt stycket ”Incitamentsprogram i samband med etablering av två robusta och högpresterande verksamheter” längre ner på denna sida för detaljer kring programmet. Verkställande direktören och koncernchefen Rickard Gustafson, verkställande direktör och koncernchef för AB SKF, erhöll under 2025 lön och andra ersättningar från bolaget enligt de ersättningsrikt linjer som beslutades vid årsstämman; lön och andra ersättningar uppgick sam- manlagt till 21 552 909 kronor, varav 16 971 409 kronor utgjorde fast årlig lön och övriga förmåner. Pensionslösningen för Rickard Gustafson är en kombi- nation av ITP-planen och en avgiftsbestämd del som upp- går till 40% av den fasta lönen över 30 inkomstbasbelopp. Rickard Gustafsons aktieinnehav (eget och/eller när- ståendes) i SKF redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Koncernledningen SKFs koncernledning (exklusive verkställande direktören), vid årets slut 11 personer, erhöll under 2025 lön och andra ersättningar motsvarande sammanlagt 76 059 551 kronor, varav 64 300 549 kronor utgjorde fast årlig lön, 11 759 002 kronor rörlig lön baserad på 2024 års resultat och 6 460 455 kronor avser 2022 års prestations baserade aktie program. Den rörliga lönen för koncernledningen baserades på ett kortsiktigt prestationsbaserat program och be räknades i huvudsak utifrån SKF-koncernens resultat med kriterier som rörelseresultat och kassaflöde. SKFs prestationsbaserade aktieprogram finns beskrivna på sidan 129. För medlemmar i koncernledningen har styrelsen beslutat om en premiebaserad avgiftsbestämd tilläggs- pensionsplan. Planen berättigar berörda medlemmar i koncernledningen till ytterligare en pensions plan (för svenskar innebär det den ålderspension som följer av ITP- planen) utöver den grundläggande pensionen. Premier baserade på respektive individs pensions berättigande lön (dvs. i normalfallet den fasta månadslönen exklusive semestertillägg, omräknad till årslön) överstigande den grundläggande pensionen (30 inkomstbasbelopp för svenskar) betalas för de chefer som omfattas av den premiebaserade planen. Koncernlednings medlemmar omfattas aldrig av både förmåns baserad pension och premiebaserad pension för samma del av deras pen- sionslöfte. Incitamentsprogram i samband med etablering av två robusta och högpresterande verksamheter Som meddelades i SKFs ersättningsrapport 2024 beslu- tade styrelsen under 2024 att införa ett separat incita- mentsprogram för kocernledningen efter tillkännagivandet om att inleda en separation av fordonsverksamheten med målet att notera den separat på Nasdaq Stockholm. Syftet var att främja varaktigt engagemang, fokus och åtagande från koncernledningen i att uppnå de ambitiösa målen att effektivt, framgångsrikt och enligt tidplan skapa två robusta och högpresterande verksamheter, och samtidigt arbeta för affärsresultat och tillväxt. Genom att investera i detta program skapar SKF en stark drivkraft för att så långt det är möjligt säkerställa ett lyckat genomförande av separationen och noteringen, och också skapa största möjliga engagemang från koncern- ledningen för att uppnå de ambitiösa och kritiska mål som är avgörande för koncernens långsiktiga framgång. Incitamentsprogrammet ger en möjlighet att erhålla kon- tant ersättning i form av en multipel av den fasta månads- lönen. Programmet löper från den 17 september 2024 till dess att en framgångsrik notering av fordonsverksamheten på Nasdaq Stockholm har genomförts. Notering på Nas- daq Stockholm ska godkännas av aktieägarna på en bolagsstämma. Utbetalning kommer att ske, efter beslut av styrelsen, under de följande månaderna efter noteringen på Nasdaq Stockholm. Uppfyllnadsgraden och således utbetalningens storlek för programmet mäts mot särskilda förutbestämda prestationskriterier. Under förutsättning att kriterierna är helt uppfyllda kan var och en i koncern- ledningen tilldelas en maximal kontant ersättning mot- svarande ett belopp fastställt till mellan sex och tolv måna- ders fast lön. Prestationskriterierna är Tidplan: målet att följa tidplanen för noteringen inklusive att fordonsverksam- heten noteras på Nasdaq Stockholm med lyckat resultat; Måluppfyllelse: en bedömning av hur nyckelleveranser i projektet har uppfyllts samt Kostnadssänkning: mål för att identifiera och begränsa icke-återvinningsbara kostnader och negativa synergieffekter. De tre prestationskriterierna är viktade enligt följande: Tidplan 50%, Måluppfyllelse 25% och Kostnadssänkning 25%. En förutsättning för att utbetalning från programmet ska ske är att deltagarnas anställningar inte har avslutats. Den tilldelade kontanta utbetalningen är inte pensionsgrundande. Styrelsen kan förändra eller avsluta programmet. Innan den slutliga utbetalningen bestäms kommer styrelsen också att pröva om utbetalningen är rimlig med hänsyn till koncernens finansiella resultat och ställning, SKF ÅRSREDOVISNING 2025 128 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts. förhållandena på aktiemarknaden och andra omständig- heter. Om bedömningen är att så inte är fallet ska styrelsen reducera den kontanta ersättningen till ett lägre belopp som den bedömer som lämpligt. Uppskattad maximal kostnad för incitaments- programmet, inkluderande sociala avgifter, är 67 Mkr. Kostnaden kommer att tas upp som en rörelsekostnad över prestationsperioden, justerad i förhållande till den prognostiserade graden av uppfyllnad. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram Prestationsaktier Årsstämman 2025 beslutade om SKFs prestations baserade aktieprogram 2025. Programmet omfattar ledande befatt- ningshavare och nyckelpersoner i SKF-koncernen, inklusive koncern ledningen, med möjlighet till vederlagsfri till delning av SKF B-aktier. Under programmet kan sammanlagt högst 1 000 000 SKF B-aktier tilldelas. Tilldelningen av aktier ska vara relaterad till graden av uppfyllnad av det Total Value Added (TVA)-mål som styrelsen fastställt, och till hållbarhetsmålet som är kopplat till SKFs betyg i CDPs klimatförändringsutvärdering. Upp- fyllnad av TVA-målet är viktat till 80% och hållbarhets målet är viktat till 20%. Programperioden är tre år. Under den tre åriga programperioden sätter styrelsen ett årligt TVA- mål som baseras på det föregående årets faktiska TVA. För att tilldelning ska ske krävs en genomsnittlig ökning av TVA över en viss lägstanivå (tröskel nivån). Utöver tröskel- nivån fastställs en målnivå. Maximal tilldelning erhålls om målnivån uppnås eller överskrids. Den totala graden av uppfyllnad av hållbarhetsmålet utgör genomsnittet av SKFs årliga betyg i CDPs klimat- förändrings utvärdering, enligt tabellen. CDP Klimatförändringsbetyg Uppfyllnadsgrad A 100% A– 75% B 50% <B 0% Förutsatt att programmets prestationsmål helt uppnås, kan deltagarna i programmet komma att erhålla följande maximala tilldelning av aktier per person inom de olika nyckelgrupperna: • Koncernchef och verkställande direktör: aktier till ett värde motsvarande 75% av den fasta baslönen • Övriga medlemmar i koncernledningen: aktier till ett värde motsvarande 55% av den fasta baslönen eller 13 000 aktier, vilket som är högre • Chefer för större affärsenheter och liknande: 4 500 aktier • Övriga seniora chefer: 3 000 aktier • Övriga nyckelpersoner: 1 250 aktier Innan antalet aktier slutligen bestäms ska styrelsen pröva om tilldelningen är rimlig i förhållande till SKFs finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt samt, om styrelsen bedömer att så inte är fallet, reducera antalet till delade aktier till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer som lämpligt. Om det totala utfallet av programmet överstiger tröskel- nivån för tilldelning av aktier men den slutliga tilldelningen under stiger 5% av målnivån kommer tilldelningen att ske i kontanter istället för i aktier, varvid kontantersättningen ska motsvara värdet av aktierna beräknat enligt stängnings - kursen för SKFs B-aktie dagen före tilldelning. Koncernens aktierelaterade ersättningsprogram regleras främst med eget kapitalinstrument genom koncernens Prestations baserade Aktieprogram. Det verkliga värdet av SKF B-aktien vid utfärdande datum är beräknat som marknadsvärdet minskat med nuvärdet av för väntade utdelningar tre år framåt i tiden. Den beräknade kostnaden för programmen, vilken är baserad på SKF B-aktiens verkliga värde vid datumet för tilldelningen och förväntat antal aktier som kommer att tilldelas, redovisas som en operativ kostnad med en motsvarande bokning i eget kapital. Verkliga värdet av SKF B-aktien vid tilldelningen har fastställts till 180 kronor för SKFs Prestations baserade Aktieprogram 2025. Kompensationen för utdelningar är redovisad som ersättning till anställda skilt från den aktiebaserade ersätt- ningen. Kostnaden för programmen justeras årligen för att överensstämma med det antal aktier som förväntas bli intjänade och för deltagare som inte längre uppfyller programmens villkor. Avsättningar för sociala kostnader som koncernen ska erlägga för de aktierelaterade ersättnings programmen baseras på marknadspriset för SKFs B-aktie vid varje rapporteringstillfälle och kostnads- förs under intjänande perioden. Tilldelning av aktier enligt SKFs Prestationsbaserade Aktie program 2025 förutsätter att anställningen för de personer som omfattas av programmet inte avslutas före mät periodens slut. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2022 Till delning av aktier genomfördes i februari 2025. Totalt tilldelades 263 877 SKF B-aktier enligt villkoren för pro- grammet, baserat på graden av uppfyllnad av TVA under treårsperioden 2022–2024. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2023 Till delning av aktier genomfördes i februari 2026. Totalt till- delades 440 713 SKF B-aktier enligt villkoren för program- met, baserat på graden av uppfyllnad av TVA under treårs- perioden 2023–2025. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2024 Tilldelning av aktier kan komma att ske efter den treåriga beräkningsperioden (under 2027) om alla kriterier för programmet har uppnåtts och till delningen godkänns av styrelsen. SKFs Prestationsbaserade Aktieprogram 2025 Tilldelning av aktier kan komma att ske efter den treåriga beräkningsperioden (under 2028) om alla kriterier för programmet har uppnåtts och till delningen godkänns av styrelsen. Den totala kostnaden 2025 för samtliga program uppgick till 104 Mkr (34) exklusive sociala avgifter. Styrelsen Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med årsstämmans beslut. Vid AB SKFs års- stämma 2025 beslutades om ett arvode till styrelsen enligt följande: – ett arvode om 3 025 000 kronor till styrelse- ordföranden, 1 515 000 kronor till vice ordförandena och 990 000 kronor till envar av övriga styrelseledamöter, samt – ett arvode för utskottsarbetet om 385 000 kronor till revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande och 275 000 kronor till envar av övriga ledamöter i revisions- och hållbarhetsutskottet, samt 220 000 kronor till ord- förande i övriga utskott och 165 000 kronor till envar av ledamöterna i övriga utskott. Vidare utgår ett särskilt mötesarvode till styrelseleda- möter bosatta utanför Sverige vid resor till ett fysiskt styrelsemöte i Sverige med 2 000 EUR vid resor inom Europa, respektive 5 000 EUR vid interkontinentala resor, samt motsvarande mötesarvoden för styrelseledamöter bosatta i Sverige vid resor till fysiska styrelsemöten utan- för Sverige. En förutsättning för att arvode ska utgå till ledamot är att ledamoten dels är vald av bolagsstämman, dels inte är anställd i bolaget. 30% av styrelsearvodet (exklusive utskottsarvode och särskilt mötesarvode) omvandlas och utgörs av rörligt styrelsearvode, så kallade syntetiska aktier. Antalet synte- tiska aktier som tilldelas styrelseledamot baseras på den genomsnittliga kursen för B-aktien i AB SKF under de fem handelsdagar som följer närmast efter den dag då bolagets kvartalsrapport för första kvartalet 2025 offentliggörs (startkursen). Styrelseledamotens rätt att erhålla utbetal- ning inträder efter offentliggörandet av kvartalsrapporten för det första kvartalet 2029. Utbetalningsbeloppet ska fastställas baserat på den genomsnittliga kursen för B-aktien under de fem handelsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av nämnda kvartalsrapport (slut- kursen). Om en styrelseledamot avgår som styrelseledamot innan utbetalningsdag inträffat enligt ovan eller inte omvalts på årsstämma får styrelseledamoten begära att utbetalningstidpunkten inträder efter offentliggörandet av nästföljande bokslutskommuniké. Rätten att ta del av ut fallet av de syntetiska aktierna är beroende av om styrelse ledamoten kvarstår som styrelseledamot under hela eller endast delar av den av årsstämman beslutade mandat perioden. Kvalificering sker pro rata räknat från dagen efter årsstämman 2025 till dagen för årsstämman 2026. Utdelningsbelopp som betalas ut på AB SKFs B-aktier under perioden styrelseledamoten innehar synte- tiska aktier ska föranleda uppräkning och tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 129 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 23 Ersättningar till ledande befattningshavare, forts. Fast lön och övriga förmåner 1) / Kortsiktig Prestationsbaserade Ersättningar för Brutto pensions- fasta styrelsearvoden rörlig lön Aktieprogram kommittéarbete kostnad 2) Fast Effekt av föränd- Utbetalat styrelse arvode/ Värdet av synte- ring i verkligt värde Antal syntetiska Utbetalat Kostnads- Utbetalat belopp Kostnads- Utbetalat Kostnads- Kostnads- Total Total belopp Kostnadsfört tiska aktier vid till- på 2025 år synte- aktier tilldelade belopp 2025 fört belopp 2025 avseende fört belopp belopp fört belopp fört belopp kostnad kostnad Belopp i SEK 2025 3) belopp 2025 3) delningstillfället tiska aktier 2025 6) avseende 2024 3) 2025 3) tidigare år 3) 2025 3) 2025 3) 2025 3) 2025 3) 2025 2024 Styrelse för AB SKF Hans Stråberg 2 887 500 2 117 500 907 500 269 145 4 786 — — — — 495 000 495 000 — 3 789 145 3 200 000 Håkan Buskhe 1 445 000 1 060 500 454 500 134 928 2 397 — — — — 440 000 440 000 — 2 089 928 1 975 000 Mats Rahmström 757 500 1 060 500 454 500 134 928 2 397 — — — — — — — 1 649 928 — Hock Goh 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — — — — 1 078 169 1 050 000 Geert Follens 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — 275 000 275 000 — 1 353 169 1 300 000 Susanna Schneeberger 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — 165 000 165 000 — 1 243 169 1 050 000 Beth Ferreira 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — — — — 1 078 169 1 050 000 Therese Friberg 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — — — — 1 078 169 1 150 000 Richard Nilsson 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — 385 000 385 000 — 1 463 169 1 250 000 Niko Pakalén 945 000 693 000 297 000 88 169 1 566 — — — — 440 000 440 000 — 1 518 169 1 200 000 Koncernchef 16 971 409 16 815 994 — — — 4 581 500 6 134 520 3 627 639 8 195 784 — — 6 236 252 37 382 549 31 272 565 Koncern ledning 5) 64 300 549 63 356 016 — — — 11 759 002 11 846 836 6 460 455 19 910 759 — — 13 864 433 4) 108 978 045 113 320 462 varav AB SKF 39 613 232 38 668 699 — — — 5 965 084 5 872 479 6 460 455 14 677 260 — — 12 740 095 71 958 534 69 414 748 Totalt 2025 92 976 958 89 261 510 — — — 16 340 502 17 981 356 10 088 094 28 106 543 2 200 000 2 200 000 20 100 685 162 701 776 — varav AB SKF 68 289 641 64 574 193 — — — 10 546 584 12 006 999 10 088 094 22 873 043 2 200 000 2 200 000 18 976 347 125 682 682 — Totalt 2024 94 027 294 97 389 907 — — — 36 311 858 26 722 130 17 861 178 10 072 187 2 800 000 2 800 000 20 833 804 — 157 818 027 varav AB SKF 64 686 928 68 049 541 — — — 24 331 015 13 967 524 17 9 991 171 861,178 2 800 000 2 800 000 19 104 078 — 113 912 314 1) Övriga förmåner inkluderar t.ex. tjänstebil och sjukförsäkring. 2) Avser betalda premier under premiebaserade planer samt bruttokostnad under förmånsbestämda planer. 3) Utbetalat belopp är hänförligt till kassautflödet och är de belopp som en person erhåller under ett specifikt kalender år. Beloppen inkluderar ersättningar för tjänstgöring under det angivna kalenderåret, såsom lön, men kan också inkludera ersättningar för tjänstgöring ett tidigare år då utbetalningen skett efter årets slut, t.ex. programmen för rörlig lön. Kostnads fört belopp är primärt hänförligt till koncernens kostnader för tjänster utförda av en person under ett specifikt kalenderår, men kan också inkludera justeringar eller återföringar avseende tidigare år. Följaktligen kan skillnader uppstå mellan utbetalda belopp och kostnads förda belopp då kostnaden kan uppkomma under ett annat kalender år än det kalender år då utbetalningen sker till personen. 4) Total pensionsskuld, för SKF-koncernen, hänförlig till koncern ledningen (inklusive koncernchef) uppgick till 63 Mkr. 5) Exklusive koncernchefen. 6) Baserat på vägd genomsnittligt aktiekurs för SKF B-aktie under perioden 28 april till 5 maj 2025: 189,59 kronor. 2025 2024 Könsfördelning i styrelse och koncernledning Antal personer Varav män Antal personer Varav män Moderbolagets styrelse vald av årsstämman inklusive koncernchef 11 73% 10 70% Moderbolagets styrelse inklusive koncernchef 13 77% 12 75% Koncernledning inklusive koncernchef 12 67% 13 77% SKF ÅRSREDOVISNING 2025 130 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 24 Ersättningar till revisorer Ersättningar till koncernens revisorer uppgår till följande (Mkr) 2025 2024 Deloitte Revisionsuppdraget 69 66 Varav Deloitte AB 14 13 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 2 Varav Deloitte AB 2 2 Skatterådgivning 1 2 Varav Deloitte AB — — Övriga tjänster 5 1 Varav Deloitte AB 4 1 77 71 Moderbolagets andel (Mkr) 2025 2024 Deloitte Revisionsuppdraget 11 11 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 2 Skatterådgivning — — Övriga tjänster 4 1 17 14 Revisionsarvoden avser granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning liksom andra arbetsuppgifter som ankommer bolagets revisor. Arvoden som avser revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innebär framförallt granskning av SKFs håll barhetsrapport. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet. Uppdrag utöver dessa har klassificerats som övriga tjänster. 25 Medelantal anställda 2025 2024 Antal anställda Varav män,% Antal anställda Varav män,% Moderbolaget i Sverige 590 61 652 62 Dotterföretag i Sverige 1 589 79 1 854 80 Dotterföretag utomlands 34 319 74 35 225 77 36 498 74 37 731 77 Geografisk fördelning av medelantal anställda 2025 2024 i utländska dotterföretag Antal anställda Varav män,% Antal anställda Varav män,% Frankrike 2 508 80 2 386 80 Italien 3 096 76 2 723 77 Tyskland 4 405 86 4 889 87 Övriga Västeuropa exklusive Sverige 2 740 82 3 145 81 Central- och Östeuropa 2 727 58 2 760 62 USA 2 762 75 3 201 74 Kanada 188 77 184 76 Mexiko 2 196 66 1 955 66 Latinamerika 2 328 33 2 673 88 Kina 6 525 73 7 046 70 Indien 2 752 90 2 148 91 Övriga asiatiska länder/Stillahavsområdet 1 796 79 1 758 79 Mellanöstern och Afrika 296 74 357 72 34 319 74 35 225 77 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 131 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 26 Finansiell riskhantering Koncernens övergripande finansiella mål är att skapa värde för sina aktieägare. Avkastningen på aktieägarnas investering i SKF-koncernen bör långsiktigt överstiga den riskfria räntan med runt sex procentenheter. Detta utgör grunden för koncernens långfristiga finansiella mål och finansiella styrmodell. SKF-koncernen definierar sitt förvaltade kapital som sysselsatt kapital. Ett av koncernens långfristiga finan- siella mål är att uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på 16%. Målet för koncernens kapitalstruktur är en nettoskuld- sättningsgrad, exklusive förmåner efter avslutad anställ- ning, under 40%. yckeltal 1) 2025 2024 Totalt eget kapital, Mkr 55 668 61 969 Skuldsättningsgrad, % 27,7 30,9 Soliditet, % 52,3 51,9 Nettoskuldsättningsgrad, exkl. förmåner efter avslutad anställning, % 10,2 14,1 Justerad avkastning på sysselsatt kapital 2) , % 14,3 14,2 1) En definition av nyckeltalen ovan återfinns på sidan 154. 2) Justerad för jämförelsestörande poster. Detta mål tillsammans med den självfinansierande princi- pen i SKFs strategiska ramverk, operativt kassaflöde för att finansiera investeringar och aktieutdelning, bidrar till kon- cernens finansiella flexibilitet vilket möjlig gör verk- ställandet av strategin med bibehållet starkt kreditbetyg. Koncernens policy och struktur för lånefinansiering beskrivs längre fram i noten. SKF-koncernens verksamhet är utsatt för olika slags finansiella risker; marknadsrisker (valuta-, ränte- och övriga prisrisker), likviditets risker och kreditrisker, som alla diskuteras nedan. Koncernen har en finanspolicy som definierar valuta-, ränte-, kredit- och likviditetsrisker samt fastställer ansvar och befogen heter för hanteringen av dessa risker. Finans- policyn uttrycker syftet att eliminera eller minimera risker och att bidra till en förbättrad avkastning genom aktiv han- tering av riskerna. Hanteringen av riskerna och ansvaret för den totala finansverksamheten är till största delen centraliserad till SKF Treasury Centre, koncernens intern- bank. Ansvaret inkluderar att säkerställa lämplig finansie- ringsnivå genom lån och säkrade kreditfaciliteter samtidigt som man övervakar och säkerställer likviditetsnivån för gruppen. Finanspolicyn fastställer de finansiella riskmandat samt de instrument som är tillåtna i hantering av finansiella risker. Derivat instrument används i huvudsak för att minska koncernens expo nering mot fluk tuationer i valutakurser och räntor. Marknadsrisk – valutarisk Koncernen är utsatt för valutakursförändringar i framtida betalningsflöden hänförliga till såväl kontrakterade som förväntade kommersiella åtaganden samt lån och place- ringar i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering. Koncernens bokslut påverkas också av omräkningseffekter vid omräkning av utländska dotter företags resultat och nettotillgångar till svenska kronor, så kallad omräknings- exponering. SKF tillämpar naturlig valutasäkring som princip för strategisk valutahantering. Detta hanteras organiskt inom verksamheten utan finansiella instrument genom att dra nytta av befintliga affärsaktiviteter och genom att beakta valutarisker i alla strategiska inves- teringsbeslut. Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppstår främst vid koncern- interna transaktioner mellan tillverkande SKF- företag och koncernens försäljningsföretag belägna i andra länder vilka i sin tur säljer produkterna till sina kunder på den lokala marknaden vanligtvis i lokal valuta. I några länder kan det förekomma transaktions exponering på grund av att försäljning till externa kunder sker i annan valuta än den lokala. Koncernens huvudsakliga kommersiella valutaflöden hänför sig främst till export från Europa till Nordamerika och Asien samt till flöden inom Europa. De valutakurser och betalningsvillkor som tillämpas för internhandeln mellan koncernbolagen fastställs av SKF Treasury Centre. Valutaexponeringen och risken minskas väsentligt genom att de interna transaktionerna kan nettas mot varandra. Koncernens externa exponering reduceras genom matchning av in- och utflöde av samma valuta. De betalningsflöden som hanteras av SKF Treasury Centre kunde genom nettning reduceras från 69 747 Mkr (76 375) till 3 782 Mkr (6 332). Detta belopp utgjorde koncernens huvudsakliga transaktionsexponering exkluderat valuta- säkringar. SKF Treasury Centre tillämpar finansiella instru- ment såsom forwards, optioner och ränteswapar för att matcha det underliggande prognotiserande kassaflödet för att säkra transaktionsexponeringen. Nettovalutaflöden (Mkr) 2025 2024 CAD 768 1 049 CNY 1 638 1 523 DKK 346 461 EUR –9 438 –8 009 AUD 415 598 THB 518 594 TRY 1 257 1 564 USD 5 618 6 345 Övrigt 1) 2 660 2 207 SEK –3 782 –6 332 1) Övrigt består av 9 olika valutor. Baserat på att nettovalutaflödena under 2025 är likadana fram över så visar nedanstående graf en känslighetsanalys över effekten på rörelseresultatet av en 5% svagare SEK gentemot övriga valutor. Effekten i eget kapital är resultatet efter skatt vilket framgår i föregående graf. Effekterna på dotter företagens finansiella rapporter till koncernens presentationsvaluta av ändringar i valutakurser har inte beaktats. Omräkningsexponering Koncernens bokslut påverkas också av omräknings effekter vid omräkningen av utländska dotterföretags resultat och netto tillgångar till SEK. SKF reducerar risken för omräk- ningseffekter genom optimering av den interna kapital - strukturen, vilken inkluderar allokering av utdelningsbara medel i bokslutet till moderbolaget. Baserad på 2025 års rörelseresultat i lokal valuta, visar nedstående graf en känslighetsanalys över effekten på omräkningen av rörelse- resultatet av en 5% svagare SEK gentemot alla övriga valutor . INR GBP USD CNY EUR 0 60 30 90 150 120 Effekt av omräkningen på rörelseresultatet till SEK av en 5% svagare SEK Övrigt 1) 1) Övrigt består av 41 olika valutor. 180 Mkr Ränterisk Koncernen definierar ränterisk som koncernens risk för ofördel aktiga fluktuationer i kassaflödet då räntenivån ändras och inkluderar inte kreditspreadar. Vid årsskiftet uppgick de totala räntebärande skulderna till 21 355 Mkr (27 770) och de totala ränte- bärande tillgångarna till 10 453 Mkr (12 324). Hantering av överskottslikviditet och upp låning är koncentrerad till SKF Treasury Centre . −600 −450 − 300 − 150 0 300 150 THBAUDEUR USDTRYCAD DKKCNY Effekt av transaktionsexponering på rörelseresultatet av en 5% svagare SEK 450 Mkr Övrigt 1) 1) Övrigt består av 9 olika valutor. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 132 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER Exponeringen för valuta- och ränterisk vid upp låning i utländsk valuta har hanterats med valuta- och ränte- swappar för lån i EUR med fast ränta som swappats till rör- lig euro. Baserat på den räntebärande nettoskulden per balans- dagen skulle en ofördelaktig förändring av räntenivån med 1% minska resultatet före skatt med –3 Mkr (33), inkluderat effekten av derivat. För detaljer över räntenivåer för indivi- duella lån, se not 11 i moderbolagets finansiella rapporter. Marknadsrisk – prisrisk Marknadsrisker inkluderar också andra prisrisker och för koncernen är risken för fluktuationer i aktiekurser och index på börsen den mest relevanta risken. Per den 31 december hade koncernen innehav i noterade aktier, kategoriserade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat till ett värde av 89 Mkr (400). Om aktiekursen hade varit 5% högre/lägre per balansdagen skulle reserven för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt total resultat i eget kapital ha varit 4 Mkr (20) högre/lägre . Likviditetsrisk Likviditetsrisk, även kallad finansieringsrisk, utgörs av risk för att koncernen skulle få problem att anskaffa medel för att möta åtaganden. Enligt koncernens policy ska kon- cernen, utöver befintlig lånefinansiering, ha en betalnings- beredskap i form av tillgänglig likviditet och/eller lång- siktiga kreditlöften. Per balansdagen hade koncernen, utöver egen likviditet, ett tillgängligt outnyttjat kreditlöfte om 800 MEUR, syndikerat till tio banker, som löper till 2030. I tillägg har SKF tecknat en långfristig kreditfacilitet på 430 MEUR med Europeiska investeringsbanken (EIB), som i slutet av året var outnyttjad. Ett gott kreditbetyg är viktigt för hantering av likviditets- risk. Per den 31 december 2025 har koncernen ett kredit- betyg för långa krediter om Baa1 från Moody’s Investors Service och BBB+ från Fitch Ratings, båda med stabil utsikt. Nedanstående tabell visar koncernens kontraktsenliga och odiskonterade räntebetalningar och återbetalningar av finansiella skulder. Dessutom inkluderas derivat med rela- terade betalnings flöden. Alla finansiella instrument med avtalade betalningar per den 31 december 2025 är inklu- derade i analysen. Planerade framtida skulder är inte inklu- derade. Belopp i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor med balansdagens kurs. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den senaste räntenivån som förelåg den 31 december 2025. Skulder har inkluderats i den period när återbetalning tidigast kan krävas. 2025 kassaflöden 2028– 2031 och Mkr 2026 2027 2030 senare Lån –551 –238 –8 714 –3 214 Leverantörs- skulder –11 207 — — — Derivat, netto 22 — –23 — Leasingskulder –796 –611 –1 200 –684 Totalt –12 532 –849 –9 937 –3 898 Kreditrisk Kreditrisk innebär exponering för förluster i det fall en mot- part till ett finansiellt instrument inte kan möta sina åta- ganden. SKF-koncernen är exponerad för kreditrisk genom sina operativa verksamheter och vissa av sina finansiella verksamheter. Koncernens maximala exponering för kreditrisk uppgick till 26 023 Mkr (28 985) per balansdagen. Exponeringen baserades på bokfört värde för alla finansiella tillgångar med undantag för koncernens aktieinnehav. SKF-koncernen har inga signifikanta utestående finansiella garantier som kan öka kreditrisken eller något innehav av ställda säker- heter som kan reducera kreditrisken per balans dagen. Kreditrisk (Mkr) 2025 2024 Kundfordringar 15 408 16 600 Övriga fordringar 1 469 1 292 Derivat 162 62 Likvida medel 8 984 11 031 Totalt 26 023 28 985 På operativ nivå analyseras kundfordringar löpande lokalt inom koncernen. Koncernens risker avseende kund- fordringar är begränsad, i huvudsak beroende på dess geo grafiskt och industriellt diversifierade kunder. Kund- fordringar är föremål för kreditkontroll och rutiner för god- kännande finns i alla koncernbolag. I enlighet med koncernens policy avseende kreditrisken för finansiella verksamheter handlar koncernen endast med väl etablerade finansiella institutioner. Transaktioner görs inom fastställda gränser och kreditexponering per motpart analyseras kontinuerligt. Gällande derivat har SKF-koncernen tecknat ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association, Inc.) med i stort sett samtliga av dessa finansiella institutioner. ISDA klassificeras som ett så kallat verkställbart netting arrangemang. En funktion med ISDA-avtal är att det möjliggör för SKF-koncernen att beräkna kreditexponering på nettobasis, det vill säga skillnaden mellan vad koncernen fordrar och är skyldig, per motpart. Avtalet mellan koncernen och motparten möjliggör nettobetalning av derivat när båda parterna väljer denna metod. Vid en betalnings inställelse av endera parten har motparten möjlighet att välja att betala netto. Per balansdagen hade koncernen derivat tillgångar på cirka 165 Mkr (59) och derivatskulder på cirka 207 Mkr (646) som ingår i verkställbara nettingarrange mang. Säkringsredovisning Koncernen tillämpar säkringar för att minska risker hänför- liga till volatilitet i balansposter och framtida kassaflöden, vilka annars skulle påverka resultat räkningen. Skillnad görs mellan säkring av kassaflöde, säkring av verkligt värde och säkring av netto investeringar i utlandsverksamhet baserat på karaktären av den säkrade posten. Derivat som utgör effektiva ekonomiska säkringar, men som koncernen väljer att inte tillämpa säkringsredovisning för, redo visas på samma sätt som instrument som innehas för handel. Förändringar i verkligt värde av ekonomiska säkringar redovisas omgående i resultaträkningen som en finansiell intäkt eller kostnad eller i rörelseresultatet beroende på den säkrade postens natur. Säkringar av verkligt värde Säkringsredovisning har tillämpats med derivat- instrument som effektivt motverkar exponeringen för för- ändringar i verkligt värde vid upplåning i utländsk valuta. Förändringar i verkligt värde av dessa derivatinstrument som identifierats som säkringsinstrument och uppfyller kraven för säkringar av verkligt värde redovisas som en finansiell post i resultaträkningen. Det redovisade värdet av den säkrade posten (finansiella skulden) justeras för den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade risken. Vinsten eller förlusten redovisas inom finansiella poster i resultat räkningen. Om säkringsförhållandet upphör amorteras justeringen till det redovisade värdet av under återstoden av lånets löptid. SKF-koncernen säkrar risken för förändringar i verkligt värde avseende finansiella skulder per december 2025 genom valuta- och ränteswappar. Lånet om 400 MEUR, med löptid till 2028, med fast ränta har swappats till rörlig EUR-ränta. Förfalloår och redovisat värde beskrivs i not 20. Effek tiviteten i säkrings- förhållandet mätt vid ingången av säkrings förhållandet och framåtriktat för att säkerställa att det ekonomiska för- hållandet mellan säkringsobjekt och säkringsinstrument kvarstår. Vid effektivitets mätningen var inte ändringar i kredit värdighet beaktade vid beräkning av förändring av verkligt värde. Tabellen över derivat (i derivatavsnittet nedan) visar att koncernen hade ränte derivat för säkringar av verkligt värde till ett netto belopp om –23 Mkr (–456) per den 31 december 2025. Följande tabell visar förändringar i verkligt värde av säkringarna som redovisats som räntekostnad under året. Finansiell Finansiell Mkr kostnad 2025 kostnad 2024 Finansiella skulder (säkrade poster) –45 –118 Valuta- och ränteswappar (säkringsinstrument) 45 128 Skillnad (ineffektivitet) — 10 26 Finansiell riskhantering, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 133 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER 26 Finansiell riskhantering, forts Derivat Nedanstående tabell visar det verkliga värdet för derivat per balansdagen redovisade som tillgångar per den 31 december 2025 i not 14 och skulder i not 20. Dessa derivat är uppdelade på derivat som ingår i säkrings- relation och övriga derivat. Derivat netto (Mkr) Kategori 2025 2024 Ränte- och valutaswappar Säkringar av verkligt värde Säkrings redovisning –23 –456 Ekonomiska säkringar Innehas för handel — — Valutaterminer och valutaoptioner Ekonomiska säkringar Innehas för handel –172 –202 Aktieswappar Ekonomiska säkringar Innehas för handel 1 1 –194 –657 27 Innehav utan bestämmande inflytande Redovisningsprincip Dotterföretag som koncernen kontrollerar, men äger mindre än 100% av, konsolideras in i koncernens finan- siella rapporter. Kategorin ”Innehav utan bestämmande inflytande” i rapporten över eget kapital ackumulerar den andel av dotterföretags egna kapital som ej är hänförligt till ägarna av AB SKF. Väsentliga innehav utan bestämmande inflytande Det har varit ett tillägg av signifikanta minoritets intressen under 2025. De största minoritetsinnehaven avser nu SKF India Ltd samt SKF India (Industrial) Ltd. Minorite- tens andel i båda bolagen uppgår till 47,4% (47,4). Detta motsvarar 2,4% (2,3) av koncernens totala egna kapital. I tabellen presenteras den summerade finansiella infor- mationen för SKF India Ltd och SKF India (Industrial) Ltd . Januari–december Summerad resultaträkning (Mkr) 2025 2024 Nettoomsättning 5 948 6 106 Rörelseresultat 953 947 Årets resultat 468 656 Övrigt totalresultat –646 167 Periodens totalresultat –178 824 Resultat allokerat till innehav utan bestämmande inflytande 222 311 Utdelningar betalda till innehav utan bestämmande inflytande –37 –369 Per 31 december Summerad balansräkning (Mkr) 2025 2024 Anläggningstillgångar 1 092 994 Omsättningstillgångar 4 360 3 610 Summa tillgångar 5 452 4 604 Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF 1 462 1 607 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 1 317 1 449 Långfristiga skulder 51 16 Kortfristiga skulder 2 622 1 532 Summa eget kapital och skulder 5 452 4 604 28 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 29 Händelser efter balansdagen Redovisningsprincip SKF klassificerar om tillgångar och skulder som innehas till försäljning till separata rader i de fall som kriterierna för klassificering är uppfyllda. Tillgången, eller gruppen av tillgångar som hålls till försäljning värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för kost nader kopplade till försäljning. Avyttringen av flygverksamheten i Elgin, Illinois, USA, slut- fördes i januari 2026. Avyttringen förväntas ha en positiv kassaflödeseffekt motsvarande köpeskillingen på 691 Mkr. Avyttringen kommer att resultera i en realisationsvinst på cirka 0,4 Mdkr under första kvar talet 2026 och kommer att redovisas som en jämförelse störande post. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning Per den 31 december 2025 redovisas tillgångar och skulder som innehas för försäljning till ett netto om 190 Mkr ( 1 461). Beloppen är hänförliga till flygverksamheten i Elgin i Illinois, USA som avyttrades i januari 2026. Per den 31 december 2024 ingick även den avyttrade flygverksamheten i Hanover, Pennsylvania, USA. Se not 4. Tillgångar som Per 31 december innehas för försäljning Mkr 2025 2024 Anläggningstillgångar Goodwill 51 583 Övriga immateriella tillgångar — 240 Materiella anläggningstillgångar 18 58 Omsättningstillgångar Varulager 109 536 Kundfordringar 28 175 Övriga kortfristiga fordringar — 1 Tillgångar som innehas för försäljning 206 1 594 Skulder som Per 31 december innehas för försäljning Mkr 2025 2024 Långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder och avsättningar — 3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 12 61 Kortfristiga avsättningar — 28 Övriga kortfristiga skulder 4 40 Skulder som innehas för försäljning 16 133 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 134 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER NOTER AB SKF, organisationsnummer 556007-3495, som är moderbolag i SKF-koncernen, är ett registrerat svenskt aktiebolag med säte i Göteborg. Huvud kon torets adress är AB SKF, 415 50 Göteborg, Sverige. AB SKF är det bolag inom koncernen som fattar de strate giska besluten och bär kostnaderna för forskning och utveckling. AB SKF äger och kontrollerar därigenom de intellektuella rättigheterna inom koncernen. Dotterbolagen utför de tjänster och uppgifter som AB SKF bestämt och har därmed ett begränsat kommersiellt ansvar. Utdelningar från dotterföretag uppgick till 7 135 Mkr (3 187), varav 4 077 Mkr avser utdelningar av ägarandelar i dotterbolag. Investeringar i dotterföretag ökade med 5 217 Mkr (–1 634 ), varav –212 Mkr (–500) avser ned skrivningar, 5 429 Mkr (125) avser förvärv och kapitaltillskott. Aktier i dotterbolag till ett bokfört värde av 0 (–1 259) har sålts under året. Risker och osäkerheter i koncernens verksamhet finns beskrivna i koncernens förvaltningsberättelse. Moder- bolagets finansiella ställning är beroende av dotter före- tagens finansiella ställning och utveckling. En allmän ned- gång i efterfrågan på koncernens produkter och tjänster kan innebära lägre ”resterande vinst” och lägre vinst- utdelningar till moderbolaget liksom behov av nedskriv- ningar av bokförda värden av dotterföretagsaktier. Genom att dotter företagen verkar på många olika marknader, såväl geografiskt som verksamhetsmässigt, bedöms risken vara liten för att moderbolagets ställning ska påverkas negativt. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 25 967 Mkr (22 839). Moderbolaget, AB SKF Moderbolagets resultaträkningar Moderbolagets rapporter över totalresultat Januari–december Mkr Not 2025 2024 Intäkter 2 4 389 7 362 Kostnad för intäkter 2 –5 703 –5 528 Övriga förvaltnings- och administrationskostnader 2 –1 880 –1 639 Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto 2 72 17 Rörelseresultat –3 122 212 Finansiella intäkter och finansiella kostnader, netto 3 6 701 2 499 Resultat efter finansiella poster 3 579 2 711 Bokslutsdispositioner 4 3 359 400 Resultat före skatt 6 938 3 111 Inkomstskatter 5 –7 –86 Årets resultat 6 931 3 025 Januari–december Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 6 931 3 025 Poster som ej kommer att omklassificeras till resultaträkningen Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 9 –309 78 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 9 — — Övrigt totalresultat, netto –309 78 Övrigt totalresultat 6 622 3 103 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 135 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Moderbolagets balansräkningar Per 31 december Mkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 6 531 712 Materiella anläggningstillgångar 7 76 63 Andelar i koncernföretag 8 26 014 20 797 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 11 668 12 483 Andelar i intresseföretag 2 2 Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 22 331 Andra långfristiga fordringar 31 17 Uppskjutna skattefordringar 5 622 524 38 966 34 929 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 5 015 8 207 Övriga kortfristiga fordringar 96 217 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 412 328 Likvida medel 3 12 5 526 8 764 Summa tilllgångar 44 492 43 693 Per 31 december Mkr Not 2025 2024 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 1 138 1 138 Bundna reserver 918 918 2 056 2 056 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde — 140 Balanserade vinstmedel 19 036 19 674 Årets resultat 6 931 3 025 25 967 22 839 28 023 24 895 Obeskattade reserver 4 — — Avsättningar Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 10 757 727 Övriga avsättningar 60 4 817 731 Långfristiga skulder Långfristiga lån 11 11 666 12 480 11 666 12 480 Kortfristiga skulder Kortfristiga lån 11 — 3 446 Leverantörsskulder 729 531 Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 151 781 Övriga kortfristiga skulder 248 239 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 858 590 3 986 5 587 Summa eget kapital och skulder 44 492 43 693 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 136 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Moderbolagets förändringar av eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Mkr Aktie- kapital 1) Bundna reserver Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Totalt Ingående balans 1 januari 2024 1 138 918 63 23 135 25 254 Årets resultat — — — 3 025 3 025 Övrigt totalresultat Förändring av verkligt värde för tillgångar som värderas via övrigt totalresultat — — 77 — 77 Transaktioner med aktieägare Kostnader för Prestationsbaserade Aktieprogram 2) — — — –46 –46 Utdelningar — — — –3 415 –3 415 Utgående balans 31 december 2024 1 138 918 140 22 699 24 895 Årets resultat — — — 6 931 6 931 Övrigt totalresultat Förändring av verkligt värde för tillgångar som värderas via övrigt totalresultat — — –140 –169 –309 Transaktioner med aktieägare Kostnader för Prestationsbaserade Aktieprogram 2) — — — 35 35 Utdelningar — — — –3 529 –3 529 Utgående balans 31 december 2025 1 138 918 — 25 967 28 023 1) Aktiekapitalets fördelning på olika aktietyper samt aktiernas kvotvärde framgår av not 16 till koncernens finansiella rapporter. 2) Se not 23 i koncernens finansiella rapporter för information om Prestationsbaserade Aktieprogram. Bundet eget kapital inkluderar aktiekapital och reservfond som inte kan utdelas till aktieägarna. Fritt eget kapital inkluderar balanserade vinstmedel som kan utdelas till aktieägarna, samt fond för verkligt värde vilket ackumulerar förändringarna av verkligt värde av till- gångar som kan säljas. Moderbolagets kassaflödesanalyser Januari–december Mkr Not 2025 2024 Operativa aktiviteter Rörelseresultat –3 122 212 Justering för Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 189 324 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 193 170 Betald ersättning till anställda efter avslutad anställning 10 –52 –58 Betald skatt 100 41 Förändring av rörelsekapital Leverantörsskulder 198 65 Övriga rörelserelaterade tillgångar och skulder, netto 7 911 1 633 Ränteinbetalningar 267 343 Ränteutbetalningar –320 –428 Övriga finansiella intäkter/kostnader –205 –181 Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 5 159 2 121 Investeringsaktiviteter Investeringar i immateriella tillgångar 6 — — Investeringar i materiella anläggningstillgångar 7 –21 –5 Utdelningar erhållna från dotterföretag 3 3 058 3 187 Investeringar i dotterföretag 8 –1 352 –125 Försäljning av aktier i dotterföretag 8 — 1 259 Kapitalnedsättningar i dotterföretag 8 — — Investeringar i aktier — –2 Nettokassaflöde från investeringsaktiviteter 1 685 4 314 Nettokassaflöde efter investeringar före finansiering 6 844 6 435 Finansieringsaktiviteter Återbetalning av medel- och långfristiga lån –3 324 –3 010 Utdelning till aktieägarna –3 529 –3 415 Nettokassaflöde från finansieringsaktiviteter –6 853 –6 425 Ökning (+)/minskning (–) av likvida medel –9 10 Likvida medel per 1 januari 12 2 Likvida medel per 31 december 3 12 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 137 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Noter till moderbolagets finansiella rapporter Redovisning Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med Års redovisningslagen och Rådet för finansiell rappor- terings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person samt uttalanden från Rådet för finansiell rapporte- ring (UFR). Rekommendationen från Redovisningsrådet för finansiell rapportering RFR 2 innebär att årsredovisningen så långt som det är möjligt överensstämmer med IFRS. Lokal svensk lagstiftning möjliggör inte att IFRS kan följas helt. Nedan beskrivs skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper. För beskrivning av koncernens redovisningsprinciper, se not 1 till koncernens finansiella rapporter. Avsättningar till anställda efter avslutad anställning AB SKF redovisar pensioner i de finansiella rapporterna i enlighet med RFR 2. Enligt RFR 2 skall IAS 19 gällande tilläggsuppgifter tillämpas när gällande. Investeringar i koncernföretag Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivningar. Obeskattade reserver Skattelagstiftningen i Sverige medger avsättning till obeskattade reserver. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksam- heten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell. Immateriella tillgångar Goodwill bedöms ha en bestämd nyttjandeperiod i enlig- het med svensk lagstiftning. Nyttjandeperioden uppgår till åtta år och avskrivning sker linjärt. Leasing RFR 2 tillåter undantag från IFRS 16 vilket moder bolaget har tillämpat. Leasingavtal rapporteras som operationell leasing. AB SKF är det bolag inom koncernen som fattar de strate- giska besluten och bär kostnaderna för forskning och utveckling med rätt till den resterande vinsten efter det att dotterföretagen har ersatts för sina tjänster. Som en kon- sekvens består intäkterna av överskott från dotterföretag Mkr 2025 2024 Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar från dotterföretag 7 135 3 187 Övriga finansiella intäkter från dotterföretag 7 –8 Nedskrivning av investeringar i dotterföretag –212 –500 Totalt 6 930 2 679 Finansiella intäkter Ränteintäkter hänförliga till dotterföretag 267 343 Ränteintäkter hänförliga till externa parter 4 2 Övriga finansiella intäkter 11 — Totalt 282 345 Finansiella kostnader Räntekostnader hänförliga till dotterföretag –57 –99 Räntekostnader hänförliga till externa parter –285 –355 Övriga finansiella kostnader –169 –71 Totalt –511 –525 samt royalties. Kostnaderna för intäkterna består av forsk- nings- och utvecklingskostnader och uppgick till 3 046 Mkr (2 950). Av de totala rörelsekostnaderna var 4 494 Mkr (4 395) fakturerade från dotterföretag. 1 Redovisningsprinciper 2 Intäkter och rörelsekostnader 3 Finansiella intäkter och finansiella kostnader SKF ÅRSREDOVISNING 2025 138 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Bokslutsdispositioner (Mkr) 2025 2024 Erhållna/betalda koncernbidrag 3 359 400 Obeskattade reserver Förändring avskrivningar utöver plan — — 3 359 400 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan — — Skatt hänförlig till resultat före skatt (Mkr) 2025 2024 Aktuell skatt — — Källskatter –105 –144 Uppskjutna skatter 98 58 –7 –86 Uppskjutna skatter per slag, netto (Mkr) 2025 2024 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 124 131 Skattefordringar relaterade till källskatter 498 393 Skattefordringar relaterade till förlustavdrag — — Uppskjutna skattefordringar 622 524 Avstämning mellan lagstadgad skatt i Sverige och verklig skatt (Mkr) 2025 2024 Skatt beräknad efter svensk skattesats –1 429 –641 Ej skattepliktiga utdelningar och andra finansiella intäkter 1 472 655 Justeringar för skatt avseende tidigare år –2 –9 Övriga icke avdragsgilla och icke skattepliktiga resultatposter, netto –48 –91 Verklig skatt –7 –86 Den svenska skattesatsen uppgick till 20,6% (20,6). Mkr 2025 Utgående balans Investeringar Nedskrivningar Utrangeringar 2025 Ingående balans Anskaffningsvärden Goodwill 42 — — — 42 Teknologi, immateriella rättigheter och liknande poster 1 058 — — — 1 058 Internt utvecklad mjukvara 2 308 — — — 2 308 3 408 — — — 3 408 Mkr 2025 Utgående balans Avskrivningar Nedskrivningar Utrangeringar 2025 Ingående balans Ackumulerade avskrivningar Goodwill 39 1 — — 38 Teknologi, immateriella rättigheter och liknande poster 1 004 20 — — 984 Internt utvecklad mjukvara 1 834 160 — — 1 674 2 877 181 — — 2 696 Redovisat värde 531 712 Mkr 2024 Utgående balans Investeringar Nedskrivningar Utrangeringar 2024 Ingående balans Anskaffningsvärden Goodwill 42 — — — 42 Teknologi, immateriella rättigheter och liknande poster 1 058 — — — 1 058 Internt utvecklad mjukvara 2 308 — — — 2 308 3 408 — — — 3 408 Mkr 2024 Utgående balans Avskrivningar Nedskrivningar Utrangeringar 2024 Ingående balans Ackumulerade avskrivningar Goodwill 38 1 — — 37 Teknologi, immateriella rättigheter och liknande poster 984 19 — — 965 Internt utvecklad mjukvara 1 674 162 127 — 1 385 2 696 182 127 — 2 387 Redovisat värde 712 1 021 Se not 10 till koncernens finansiella rapporter för information om den internt utvecklade mjukvaran inklusive nedskrivning. Teknologi och liknande poster skrivs av över åtta år. 4 Bokslutsdispositioner 6 Immateriella tillgångar 5 Skatter SKF ÅRSREDOVISNING 2025 139 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Mkr 2025 Utgående balans Investeringar Avyttringar/ Nedskrivningar Övrigt 2025 Ingående balans Anskaffningsvärden Byggnader 6 1 — — 5 Inventarier, verktyg och installationer 106 — — 1 105 Pågående nyanläggningar inkl. förskottsbetalningar 29 20 — –1 10 141 21 — — 120 Mkr 2025 Utgående balans Avskrivningar Avyttringar/ Nedskrivningar Övrigt 2025 Ingående balans Ackumulerade avskrivningar Byggnader 4 1 — — 3 Inventarier, verktyg och installationer 61 7 — — 54 65 8 — — 57 Redovisat värde 76 63 Mkr 2024 Utgående balans Investeringar Avyttringar/ Nedskrivningar Övrigt 2024 Ingående balans Anskaffningsvärden Byggnader 5 — — — 5 Inventarier, verktyg och installationer 105 — –27 11 121 Pågående nyanläggningar inkl. förskottsbetalningar 10 5 — –11 16 120 5 –27 — 142 Mkr 2024 Utgående balans Avskrivningar Avyttringar/ Nedskrivningar Övrigt 2024 Ingående balans Ackumulerade avskrivningar Byggnader 3 — — — 3 Inventarier, verktyg och installationer 54 12 –24 — 66 57 12 –24 — 69 Redovisat värde 63 73 Andelar i koncernföretag den 31 december (Mkr) 2025 Investe- ringar Nedskriv- ningar Avyttringar och kapital- nedsättningar 2024 Investe- ringar Nedskriv- ningar Avyttringar och kapital- nedsättningar 2023 Investeringar i koncernföretag 26 014 5 429 –212 — 20 797 125 –500 –1 259 22 431 Koncernen består av 187 legala enheter (dotterföretag) där AB SKF som moderbolag är ägaren, direkt eller indirekt via holding bolag. Den största andelen av koncernens dotter- företag är till verknings- och försäljningsbolag. Endast ett begränsat antal är involverade i centrala koncernaktivi- teter såsom Treasury, Åter försäkring, eller som tidigare nämndes, mellan liggande holding företag. Den legala struk- turen är utformad för att effektivt hantera legala krav, administration, finansiering och skatter i de länder där koncernen är verksam. Under 2025 har ett flertal koncerninterna transaktioner av andelar i koncernföretag skett till följd av bildandet av koncernen för fordonsverksamheten där det nuvarande dotterbolaget SKF Interim AB kommer bli moderbolag. I tabellerna på kommande sidor redovisas först dotter- företagen som innehas direkt av moderbolaget. Därefter presenteras de mest betydande dotterföretagen som ägs indirekt inom koncernen. Tillsammans utgör dessa dotter- företag mer än 90% av koncernens försäljning och mer än 90% av koncernens tillverknings anläggningar. 8 Andelar i koncernföretag7 Materiella anläggningstillgångar SKF ÅRSREDOVISNING 2025 140 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Bokfört värde (Mkr) Namn direktägda koncernföretag Land/region Organisations- nummer Antal andelar % innehav 2025 2024 Huvudsaklig verksamhet 1) SKF Argentina S.A. Argentina — 14 677 299 86,25 2) 94 94 T, F SKF Australia Pty. Ltd. Australien — 96 500 100 — — F SKF Österreich AG Österrike — 200 100 176 176 T, F SKF Belgium NV/SA Belgien — 1 778 642 99,9 2) 109 109 F SKF Logistics Services Belgium NV/SA Belgien — 29 907 952 99,9 2) 28 28 Ö SKF Automotive Belgium I NV Belgien — 1 100 1 — Ö SKF Automotive Belgium II NV Belgien — 1 100 1 — F SKF do Brasil Ltda. Brasilien — 517 294 748 100 626 626 T, F SKF Industrial Brasil Ltda. Brasilien 100 100 2 — T, F SKF Bearings Bulgaria EAD Bulgarien — 24 664 309 100 202 202 T, F SKF Canada Ltd. Kanada — 130 000 100 58 58 T, F SKF Automotive Canada Inc. Kanada — 1 100 — — T, F SKF Chilena S.A.I.C. Chile — 88 191 99,9 2) — — F SKF (China) Co. Ltd. Kina — 133 400 100 1 135 1 135 Ö SKF China Ltd. Kina — 11 000 000 100 15 15 F SKF CZ, a.s. Tjeckien — 430 100 10 10 F SKF Danmark A/S Danmark — 5 100 7 7 F OY SKF AB Finland — 48 400 100 12 12 T, F SKF Holding France S.A.S Frankrike — 1 100 3 371 3 371 Ö SKF GmbH Tyskland — 200 20 2) 227 315 T, F SKF Holding Deutschland GmbH Tyskland — 2 500 100 27 27 Ö SKF Lubrication Systems Germany GmbH Tyskland — 2 574 10,1 2) 223 223 T, F SKF Hellas S.A. Grekland — 2 000 100 — — F SKF Svéd Golyóscsapágy Zrt Ungern — 20 100 — — F SKF Engineering and Lubrication India Private Ltd. Indien — 1 196 450 52,8 2) 314 314 T, F SKF India Ltd Indien — — — 87 T, F SKF India (Industrial) Ltd. Indien — 25 992 059 52,6 868 — T, F PT. SKF Indonesia Indonesien — 53 411 60 26 26 T, F PT. SKF Industrial Indonesia Indonesien — 2 455 96,3 2) 5 5 F SKF AI Ltd. Israel — 2 413 322 100 220 220 F SKF Industrie S.p.A. Italien — 465 000 100 653 912 T, F SKF Japan Ltd. Japan — 32 400 100 153 174 T, F SKF Malaysia Sdn. Bhd. Malaysia — 1 000 000 100 57 57 F SKF de México, S.A. de C.V. Mexiko — 375 670 256 99,9 2) 101 101 T, F SKF Industrial Mexico S.A de C.V. Mexiko — 50 000 100 — — T, F Bokfört värde (Mkr) Namn direktägda koncernföretag Land/region Organisations- nummer Antal andelar % innehav 2025 2024 Huvudsaklig verksamhet 1) SKF New Zealand Ltd. Nya Zeeland — 375 000 100 — — F SKF Norge AS Norge — 50 000 100 — — F SKF del Peru S.A. Peru — 2 564 903 99,9 2) — — F SKF Philippines Inc. Filippinerna — 8 395 100 20 20 F SKF Business Center Sp. z o.o. Polen — 100 100 32 37 Ö SKF Polska Sp. z o.o. Polen — 3 701 466 100 156 156 T, F SKF Portugal-Rolamentos, Lda. Portugal — 64 843 100 5 5 F SKF Korea Ltd. Republiken Korea — 128 667 100 74 74 T, F SKF Sealing Solutions Korea Co. Ltd. Republiken Korea — 153 320 51 15 15 T, F SKF Asia Pacific Pte. Ltd. Singapore — 1 000 000 100 97 97 F Barseco (PTY) Ltd. Sydafrika — 1 422 480 100 157 157 Ö SKF Espanola S.A Spanien — — — — 383 T, F SKF Industrial Spain S.L.U Spanien — 3 650 000 100 105 — T, F SKF Förvaltning AB Sverige 556350-4140 124 500 99,6 2) 5 438 4 144 Ö SKF International AB Sverige 556036-8671 20 000 100 1 320 1 320 Ö SKF Interim AB Sverige 559505-9022 30 140 196 100 3 317 — Ö ThePatentBay AB Sverige 559548-5854 25 000 100 — — Ö Återförsäkringsaktiebolaget SKF Sverige 516401-7658 30 000 100 125 125 Ö Bagaregården 16:7 KB Sverige 916622-8529 — 99,9 2) 106 98 Ö SKF Eurotrade AB Sverige 556206-7610 83 500 100 12 12 F SKF Verwaltungs AG Schweiz — 500 100 502 502 Ö SKF Taiwan Co. Ltd. Taiwan — 169 475 000 100 102 102 F SKF (Thailand) Ltd. Thailand — 1 847 000 92,4 2) 37 37 F SKF B.V Neder- länderna — 1 450 100 304 304 F SKF Holding Maatschappij Holland B.V Neder- länderna — 60 002 100 423 423 Ö SKF (U.K) Ltd Stor- britannien — 37 100 000 100 644 — T, F Trelanoak Ltd. Stor- britannien — 6 965 000 100 7 120 Ö PSC SKF Ukraine Ukraina — 1 267 495 630 100 140 207 T, F SKF USA Inc. USA — 1 000 100 4 155 4 155 T, F SKF Venezolana S.A Venezuela — 20 014 892 100 — — Ö 26 014 20 797 1) T=Tillverkning, F=Försäljning, Ö=Övriga inkl. treasury-, återförsäkrings-, holding- och/eller vilande aktiviteter. 2) Moderbolaget och koncernföretag äger tillsammans 100%. 8 Andelar i koncernföretag, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 141 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Namn indirekt ägda koncernföretag Land/region % innehav Ägt av koncernföretag i Huvudsaklig verksamhet 1) Alemite LLC USA 100 USA T, F Beijing Nankou SKF Railway Bearings Co. Ltd. Kina 51 Kina T, F Kaydon Corporation USA 100 USA T, F Lincoln Industrial Corporation USA 100 USA T, F M3M S.A.S Frankrike 100 Frankrike T, F Ningbo General Bearing Ltd. Kina 100 Barbados T, F Nya Gamlestaden 2:9 AB Sverige 100 Sverige Ö Orsco Inc USA 100 USA F PEER Bearing Company, Changshan (CPZ1) Kina 100 Kina T Pilgrim International Ltd. Storbritannien 100 Storbritannien T, F PT SKF Lubrication Indonesia Indonesia 100 Singapore T SKF (China) Sales Co. Ltd. Kina 100 Kina F SKF (Dalian) Bearings and Precision Technologies Co. Ltd. Kina 100 Kina T SKF (Jinan) Bearings & Precision Technology Co. Ltd. Kina 100 Kina T SKF (Schweiz) A.G. Schweiz 100 Schweiz F SKF (Shanghai) Automotive Technologies Co. Ltd. Kina 100 Kina T SKF (Xinchang) Bearings and Precision Technologies Kina 100 Kina T SKF Aeroengine France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F SKF Aerospace France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F SKF Automotive Germany GmbH Tyskland 100 Sverige T, F SKF Automotive Italy S.r.l. Italien 100 Sverige T, F SKF Automotive Sweden AB Sverige 100 Sverige T, F SKF Automotive USA Inc USA 100 Sverige T, F SKF Bearing Industries (Malaysia) Sdn. Bhd. Malaysia 100 Neder länderna T SKF Distribution (Shanghai) Co. Ltd. Kina 100 Kina F SKF Economos Deutschland GmbH Tyskland 100 Österrike F SKF Espanola S.A Spanien 100 Sverige T, F SKF France S.A.S. Frankrike 100 Frankrike T, F SKF India Limited Indien 53 Sverige T, F SKF Latin Trade S.A.S Colombia 100 Chile F SKF Lubrication PTY LTD Australien 100 Australien T SKF Lubrication Systems CZ s.r.o Tjeckien 100 Tyskland T SKF Magnetic Mechatronics S.A.S. Frankrike 99 Frankrike T, F SKF Marine GmbH Tyskland 100 Tyskland T, F Namn indirekt ägda koncernföretag Land/region % innehav Ägt av koncernföretag i Huvudsaklig verksamhet 1) SKF Marine Singapore Pte Ltd. Singapore 100 Tyskland F SKF Mekan AB Sverige 100 Sverige T SKF Metal Stamping S.R.L Italien 100 Italien T, F SKF Sealing Solutions Austria GmbH Österike 100 Österike T, F SKF Sealing Solutions GmbH Tyskland 100 Tyskland T, F SKF Sealing Solutions S.A. de C.V. Mexiko 100 USA T, F SKF Seals Italy S.p.A. Italien 100 Italien T, F SKF Slovensko, spol. S.r.o. Slovakien 70 Sverige F SKF South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 100 Sydafrika F SKF Steyr Liegenschaftsvermietungs GmbH Österrike 100 Österrike Ö SKF Sverige AB Sverige 100 Sverige T, F SKF Türk Sanayi ve Ticaret Limited Sirketi Turkiet 100 Belgien F SKF Uruguay S.A Uruguay 100 Argentina F SKF Vietnam Co. Ltd. Vietnam 100 Singapore F Venture Aerobearings LLC. USA 51 USA T, F Vesta Si Sweden AB Sverige 100 Sverige T 1) T=Tillverkning, F=Försäljning, Ö=Övriga inkl. Treasury-, Återförsäkrings- och/eller holding-aktiviteter. Namn och säte (Mkr) Procentuellt innehav Antal aktier Valuta 2025 Bokfört värde 2024 Bokfört värde Wafangdian Bearing Company Limited, Kina HKD — 309 Övrigt SEK 22 22 Totalt 22 331 I februari 2025 överfördes aktierna i Wafangdian Bearing Company Limited, Kina, till en icke-statlig ideell organisation (NGO) vilket resulterade i en förlust på –309 Mkr. 8 Andelar i koncernföretag, forts. 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav SKF ÅRSREDOVISNING 2025 142 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Belopp redovisat i balansräkningen (Mkr) 2025 2024 Nuvärde av fonderade förpliktelser 954 907 Verkligt värde på förvaltningstillgångar –355 –344 Nettoförpliktelse 599 563 Nuvärde av ofonderade förpliktelser 158 164 Nettoskuld 757 727 Förändring av pensionsåtaganden för året (Mkr) 2025 2024 Ingående balans 1 januari 727 721 Kostnader för förmånsbestämda planer 82 64 Pensionsutbetalningar –52 –58 Utgående balans 31 december 757 727 Specifikation av periodens kostnader (Mkr) 2025 2024 Pensionskostnad 71 89 Räntekostnader 22 22 Avkastning på förvaltningstillgångar –11 –47 Kostnader för förmånsbestämda planer 82 64 Kostnader för avgiftsbestämda planer 111 103 Totala kostnader 193 167 Alla tjänstemän anställda i bolaget omfattas av den kollektiv avtals reglerade ITP-planen. Dessutom har bolaget en kompletterande avgiftsbestämd plan för en begränsad grupp av chefer. Denna avgiftsbestämda plan ersätter den tidigare supplementära förmåns bestämda plan som från 2003 är stängd för nya deltagare. Beräkningen av ofonderade pensionsplaner har skett i enlig- het med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:24 och FFFS 2007:31. Diskonteringsräntan för ITP-planen uppgick till 2,85% (2,85) och för andra förmånsbestämda planer till 1,6% (6,48). Nästa års förväntade utbetal ningar avseende pensioner i egen regi beräknas uppgå till 186 Mkr. 2025 2024 Mkr Förfalloår Ränta Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Obligationer 3 MUSD 2025 0,00 — — 3 3 300 MEUR 2025 1,25 — — 3 443 3 399 100 MUSD 2027 4,06 918 950 1 101 1 128 400 MEUR 2028 3,13 4 300 4 344 4 549 4 617 300 MEUR 2029 0,88 3 236 3 057 3 429 3 224 300 MEUR 2031 0,25 3 212 2 890 3 401 3 048 Totalt 11 666 11 241 15 926 15 419 Mkr 2025 2024 Löner och andra ersättningar 907 768 Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 523 (193) 396 (167) För uppgift om ersättningar till ledande befattnings havare samt könsfördelning bland ledande befattningshavare, se not 23 till koncernens finansiella rapporter. Se not 25 till koncernens finansiella rapporter för uppgift om medel- antal anställda och not 24 till koncernens finansiella rapporter för ersättningar till revisorer. Mkr 2025 2024 Komplementäransvar 2 1 Övriga eventualförpliktelser 38 37 Totalt 40 38 Komplementäransvar avser skulder i kommanditbolaget Bagaregården 16:7. Övriga eventualförpliktelser avser borgens ansvar för dotterföretagens PRI-skulder. 10 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 11 Lån 12 Löner, ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelning bland ledande befattningshavare 13 Eventualförpliktelser SKF ÅRSREDOVISNING 2025 143 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Förslag till vinstdisposition Fond för verkligt värde SEK 0 Balanserade vinstmedel SEK 19 036 231 442 Årets resultat SEK 6 930 677 423 Fritt eget kapital SEK 25 966 908 865 Styrelsen föreslår, att till aktieägare utdelas kr 7,75 per aktie 1) SEK 3 528 970 777 2) att som kvarstående vinstmedel balanseras SEK 22 437 938 088 SEK 25 966 908 865 1) Föreslås att betalas vid två tillfällen. Den första utbetalningen föreslås till 4,00 kronor med avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026 och den andra utbetalningen till 3,75 kronor med avstämningsdag torsdagen den 15 oktober 2026. 2) Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Resultatet av moderbolagets, AB SKFs, och koncernens verksamhet under 2025 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna och balansräkningarna med noter. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets fö rordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltnings- berättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de antagits av EU. Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 6 mars 2026. Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Hans Stråberg, Ordförande Håkan Buskhe, Vice ordförande Mats Rahmström, Vice ordförande Hock Goh, Styrelseledamot Geert Follens, Styrelseledamot Susanna Schneeberger, Styrelseledamot Rickard Gustafson, VD och koncernchef, styrelseledamot Beth Ferreira, Styrelseledamot Therese Friberg, Styrelseledamot Richard Nilsson, Styrelseledamot Niko Pakalén, Styrelseledamot Jonny Hilbert, Styrelseledamot Zarko Djurovic, Styrelseledamot Årsredovisningen är daterad den 2 mars 2026 Göteborg, 2 mars 2026 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 144 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Revisionsberättelse Till bolagsstämman i AB SKF (publ) organisationsnummer 556007-3495 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och kon - cernredovisningen för AB SKF (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01–2025-12-31, med undantag för bolags- styrningsrapporten på sidorna 19–29 och hållbarhets- rapporten på sidorna 31–95. Bolagets årsredovisning och koncern redovisning ingår på sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upp- rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsent liga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är för- enlig med årsredovisningens och koncern redovis ningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder- bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har till handahållits det granskade bolaget eller, i före- kommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områ- den som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncern- redovisningen som helhet, men vi gör inga separata ut - talanden om dessa områden. Värdering av goodwill AB SKF (publ) redovisar i koncernens balansräkning per den 31 december 2025 goodwill om 10 925 Mkr. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida av - kastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företags- ledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom omsättnings tillväxt, rörelsemarginal utveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga be - dömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Företags- ledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för någon kassa genererande enhet inom koncernen. För ytterligare information hänvisas till not 1 om kritiska uppskattningar och bedömningar och not 10 om immate- riella tillgångar. Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa: • Granskning och bedömning av SKFs rutiner och modell för nedskrivningsprövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konse kvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar; • Verifiering av indata i beräkningar bland annat mot affärsplaner för prognosperioden; • Bedömning av säkerhetsmarginaler för respektive kassagenererande enhet genom utförande av känslighetsanalyser; och • Granskning av fullständighet i relevanta noter till de finansiella rapporterna. Vid genomförandet av granskningsåtgärderna har våra värderings specialister medverkat. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än års- redovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–13, 31–95 och 151–162. Det är styrelsen och verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern- redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den infor- mation som identifieras ovan och överväga om informa- tionen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt in hämtat under revisionen samt bedömer om informa tionen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa- tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovis- ningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovis- ningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern- redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direk- tören för bedömningen av bolagets och koncernens för- måga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att lik- videra bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat över- vaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru- vida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra ut - talanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Fel aktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncern redovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 145 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB SKF (publ) för år 2025-01-01–2025-12-31 samt av förslaget till disposi- tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder- bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi- tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer- nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt- ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisa- tion är utformad så att bokföringen, medels förvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrol- leras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i över- ensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och där- med vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revi- sionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk ställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till disposi- tioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt utta- lande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisions- sed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller för- summelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktie bolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webb- plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde - pappersmarknaden för AB SKF (publ) för räkenskaps året 2025-01-01–2025-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB SKF (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nöd- vändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktig heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitets styrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och till- lämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte- ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram under laget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls- enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapital- räkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Deloitte AB, utsågs till AB SKF (publ)s revisor av bolags- stämman den 1 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan den 25 mars 2021. Göteborg den 6 mars 2026 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Revisionsberättelse, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 146 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Övrig information 147SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Kapitalstruktur, finansiering, kreditbetyg och utdelningspolicy Utnämnande av styrelseledamöter och kallelse till årsstämma Kapitalstruktur SKFs mål för kapitalstruktur är en nettoskuldsättnings- grad, exklusive pensionsskulder, på under 40%. Detta mål tillsammans med den själv finansierande principen i det strategiska ramverket, operativt kassa flöde för att finansiera investeringar och aktie utdelning bidrar till koncernens finansiella flexibilitet vilket möjliggör verk- ställandet av strategin med bi behållet starkt kreditbetyg. Den 31 december 2025 var netto skuld sättnings graden exklusive pensions skulder 10,2% (14,1). Finansiering SKFs policy är att koncernens verksamheter ska vara lång- siktigt finansierade. Den 31 december 2025 var den genomsnittliga löptiden på SKFs lån cirka fyra år. SKF har tre utfärdade lån på den europeiska obligationsmarknaden. Ett på 400 MEUR med löptid till 2028, ett på 300 MEUR med löptid till 2029 och ett på 300 MEUR med löptid till 2031. Obligationerna med löptid till 2028 och 2029 är båda emitterade under SKFs ramverk för grön finansiering. Även om allokeringsfasen har avslutats, förblir båda obligationerna utestående fram till förfall. Då inga förändringar i allokeringen har skett under 2025 kommer varken något separat Investor Letter and Impact Report att publiceras för räkenskaps- året 2025. Enligt villkoren för dessa lån kan räntan öka med 5% vid förändring av kontroll över bolaget om denna förändring samtidigt medför att kredit betyget sänks till en icke kredit- vänlig nivå. Förändring av kontroll betyder att en part eller flera parter förvärvar mer än 50% av aktie kapitalet i SKF eller SKF-aktier som berättigar till mer än 50% av röstetalet. Utöver de tidigare nämnda obligationerna har SKF ett bilateralt lån på 100 MUSD med löptid till 2027. Dessutom har SKF tecknat en långfristig kredit facilitet på 430 MEUR med Europeiska investeringsbanken, som vid årets slut var outnyttjad. Utöver egen likviditet, har AB SKF ett till- gängligt outnyttjat kreditlöfte om 800 MEUR syndi kerat till tio banker, som löper till 2030. Kreditbetyg Den 31 december 2025 hade koncernen kredit betyget Baa1 av Moody’s Investors Service och BBB+ av Fitch Ratings med stabil utsikt för långsiktiga krediter. SKFs avsikt är att behålla ett starkt kreditbetyg, vilket av speglas i företagets mål för kapitalstruktur. Utdelning SKFs utdelningspolicy bygger på principen att den totala utdelningen ska anpassas till resultatutveckling och kassa flödesutveckling med beaktande av koncernens utvecklings möjligheter och finansiella ställning. Styrelsens uppfattning är att utdelnings andelen ska uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en konjunk tur cykel, vilket avspeglas i SKFs långsiktiga finan- siella mål. Om SKFs finansiella ställning är starkare än de ovan beskrivna målen, kan en extra utdelning utöver den ordinarie komma att göras i form av en högre utdelning, ett inlösenprogram eller ett återköp av företagets egna aktier. Under perioder med större osäkerhet kan å andra sidan en lägre utdelning komma i fråga. Mot bakgrund av företagets rörelseresultat, kassaflöde och marknadsutsikter har styrelsen beslutat att föreslå en utdelning om 7,75 kronor per aktie uppdelat på två utbetal- ningstillfällen. Den första utbetalningen föreslås till 4,00 kronor med avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026, och den andra utbetalningen till 3,75 kronor med avstäm- ningsdag torsdagen den 15 oktober 2026. Om årsstämman beslutar enligt detta förslag, beräknas utdelning avseende det första utbetalningstillfället komma att utsändas från Euroclear tisdagen den 28 april 2026, och utdelning avse- ende det andra utbetalningstillfället komma att utsändas från Euroclear tisdagen den 20 oktober 2026, se sidan 144, Förslag till vinstdisposition. Ersättning till koncernledningen Riktlinjerna för ersättning till koncernledningen antogs vid årsstämman 2020 och reviderades vid årsstämman 2022 och sammanfattas i not 23, Noter till koncernens finan- siella rapporter i års redovisningen 2025. Styrelsen har föreslagit nya riktlinjer för ersättning till årsstämman 2026. Förslaget i sin helhet finns att läsa på sidorna 149–150. Förutom ledamöter och suppleanter utsedda i särskild ord- ning ska bolagets styrelse, enligt bolags ordningen, bestå av lägst fem och högst tolv leda möter utan suppleanter. På årsstämman ska bland annat antalet styrelse ledamöter bestämmas, samt val genomföras av styrelse ledamöter. Kallelse till årsstämma samt kallelse till extra bolags- stämma där fråga om ändring av bolags ordningen kommer att behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma för andra frågor ska utfärdas tidigast sex veckor och senast tre veckor före stämman. 148SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsen för AB SKF (”SKF”) har beslutat att föreslå följande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare till årsstämman 2026. Omfattning Riktlinjerna är tillämpliga på ersättning till SKFs verk- ställande direktör och övriga medlemmar i lednings- gruppen (tillsammans ”Koncernledningen”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2026 och på änd- ringar i redan avtalade ersättningar som görs därefter. Dessa riktlinjer gäller inte för eventuella ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Riktlinjernas främjande av SKFs affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet En framgångsrik implementering av SKFs affärs strategi och tillvaratagandet av dess långsiktiga intressen, inklu- sive dess hållbarhet, förutsätter att SKF kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att SKF kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer gör det möjligt för SKF att erbjuda Koncernledningen en konkurrens kraftig totalersättning och samtidigt tillvarata aktie ägarnas bästa intressen. Rörlig lön som omfattas av dessa riktlinjer ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, som syftar till att främja SKF-koncernens affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. För ytterligare information om SKF-koncernens strategi hänvisas till www.skf.com och årsredovisningen. Sedan 2008 har SKFs årsstämmor varje år beslutat om ett prestationsbaserat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner, inklusive Koncern- ledningen. Eftersom de prestationsbaserade aktiepro- grammen har beslutats av bolagsstämman omfattas de inte av dessa riktlinjer. SKFs prestationsbaserade aktie- program ska ha som mål att sammanlänka deltagarnas och aktieägarnas långsiktiga intressen. De prestationskrav som används för att bedöma utfallet av de prestations- baserade aktie programmen ska ha en koppling till affärs- strategin och därmed till SKF-koncernens långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. För ytterligare information om SKFs prestationsbaserade aktie program, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, hänvisas till styrelsens förslag till respektive årsstämma. Form av ersättning m.m. Den totala ersättningen till medlem i Koncernledningen ska bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner samt övriga förmåner såsom tjänstebil. Dessa komponenter ska skapa en välbalanserad ersättning som återspeglar såväl individuell prestation och ansvar som SKF-koncernens övergripande resultat. Bolags stämman kan därutöver – och oberoende av dessa rikt linjer – besluta om andra ersättningskomponenter, exempelvis SKFs prestationsbaserade aktieprogram. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar av ersättningar göras för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa rikt linjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses. Utöver den ersättning som anges ovan kan medlemmar i Koncernledningen som är utlands stationerade, eller som arbetar i flera länder, erhålla ytterligare ersättning och andra förmåner i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till de särskilda omständigheter som är förknip- pade med det gränsöverskridande arrangemanget, med beaktande av, i möjligaste mån, det övergripande ända- målet med dessa riktlinjer och SKF-koncernens allmänna policyer och praxis för gränsöverskridande arbete. Fast lön Den fasta lönen för en medlem i Koncernledningen ska grundas på marknadsmässiga förutsättningar. Den ska fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde, erfarenhet och prestation. SKF- koncernen ska använda ett internationellt välkänt utvärderingssystem för att fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknadsundersökningar av lönenivåer ska ske årligen. Koncern ledningsmedlemmarnas prestation ska utvärderas fortlöpande under året och resultatet ska användas som utgångspunkt vid den årliga revisionen av fasta löner. Rörlig lön Den rörliga lönen för en medlem i Koncernledningen ska baseras på ett prestationsrelaterat program. Programmet ska syfta till att motivera och belöna värdeskapande in - satser för att stödja operationella mål, finansiella mål och hållbarhetsmål och därmed främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Det prestationsrelaterade programmet ska ha förut- bestämda och mätbara kriterier som kan vara både finan- siella och icke-finansiella och som bidrar till SKFs långsik- tiga och hållbara utveckling. Kriterierna ska huvudsakligen vara baserade på SKF-koncernens årliga finansiella resultat, såsom rörelseresultat, tillväxt och kapitaleffektivitet, eller ska främja SKF-koncernens hållbarhetsmål. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska mätas under en period om ett år. När mät perioden för upp- fyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön avslutats ska det bedömas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning beträffande verk- ställande direktörens rörliga lön. Såvitt avser rörlig lön till övriga medlemmar i Koncernledningen ansvarar verkstäl- lande direktören för bedömningen. Vad gäller de finansiella målen ska bedömningen baseras på finansiell information som har offentliggjorts av SKF. Den maximala rörliga lönen får inte uppgå till mer än 70% av den fasta årslönen. Ytterligare rörlig lön kan utgå vid extraordinära om - ständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrange- mang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera eller behålla medlemmar i Koncernledningen, eller som ersättning för extraordinära prestationer utöver individens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 100% av den fasta årslönen och får inte utgå mer än en gång per år och individ. Beslut om sådan ersättning till verkställande direktören ska fattas av styrelsen på förslag av personalutskottet, och beslut om sådan ersättning till övriga medlemmar i Koncernledningen ska fattas av styrel- sens ordförande på förslag av verkställande direktören. Styrelsen ska ha möjlighet att, i enlighet med tillämplig lag eller avtalsbestämmelser och med för behåll för de be - gränsningar som kan gälla enligt lag eller avtal, besluta att: (i) helt eller delvis reducera utbetalningen av rörlig ersättning om en anställd har begått en väsentlig över- trädelse av SKFs uppförandekod (eller något annat väsent- ligt policydokument) (s.k. malus); eller (ii) helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som beta- lats ut på felaktiga grunder eller om en anställd har begått en väsentlig överträdelse av SKFs upp förandekod (eller något annat väsentligt policy dokument) (s.k. claw-back). Övriga förmåner SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till med- lem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil och sjukvårds- försäkring. Premier och andra kostnader med anledning av sådana förmåner beror på och ska följa lokal praxis men ska utgöra ett begränsat värde och inte överstiga 10% av den fasta årslönen. Pension Pensionsplaner, inklusive sjukförsäkring, ska baseras på premiebestämda lösningar om inte förmåns bestämd pensionsplan krävs enligt tvingande lag eller kollektiv- avtalsbestämmelser. Rörlig lön ska vara pensions- grundande i den utsträckning som följer av tvingande lag eller kollektivavtalsbestämmelser. Utöver grundpensionsplanen – som för svenskar i normalfallet utgörs av ITP-pension – ska en medlem i Koncernledningen i allmänhet omfattas av en premie- bestämd tilläggspensionsplan. Genom att erbjuda 149SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER sådan premiebestämd tilläggspensionsplan tillförsäkras medlemmar i Koncernledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som över- stiger nivån för grundpensionen. Den totala kostnaden för premierna för en Koncern- ledningsmedlems premiebestämda grund pensionsplan (inklusive sjukförsäkring) och kom pletterande pensions- plan får inte uppgå till mer än 40% av den fasta årslönen. Uppsägningstider och avgångsvederlag Vid uppsägning från SKFs sida får uppsägningstiden vara högst sex månader. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Vid upp- sägning från medlem i Koncernledningen får uppsägnings- tiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångs- vederlag. Ersättning för åtagande om konkurrensbegränsning kan utgå för att täcka inkomstbortfall, men inte under en tids- period då avgångsvederlag utgår. Om inte annat följer av tvingande lag eller kollektivavtal får sådan ersättning inte överstiga 60% av den fasta månadslönen vid anställ- ningens upphörande och är begränsad till 18 månader för verkställande direk tören och 12 månader för övriga med- lemmar i Koncernledningen. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av dessa ersättningsriktlinjer har styrel- sen beaktat lön och anställningsvillkor för SKFs anställda. Uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens och personal- utskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skälig- heten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Styrelsen har även beaktat SKFs People Policy. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har tillsatt ett personalutskott. Personal utskottet bereder alla ärenden gällande dels riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, dels anställningsvillkor för verkställande direktören. Verkställande direktörens anställ- ningsvillkor ska god kännas av styrelsen. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare presenteras av personalutskottet för styrelsen som, åtminstone vart fjärde år, förelägger årsstämman förslag till sådana riktlinjer för godkännande. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Personalutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för Koncernledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i SKF-koncernen. Personalutskottets ledamöter är oberoende i för hållande till SKF-koncernen och Koncernledningen. Den verkställande direktören och övriga medlemmar i Koncernledningen ska inte närvara vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade ärenden i den mån de berörs av frågorna. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna för ersättning Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att till godose SKFs långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa SKFs ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i personal utskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor. Detta innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Beskrivning av betydande förändringar av riktlinjerna I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2022 har de föreslagna riktlinjerna uppdaterats i syfte att: • Möjliggöra tilldelning av ytterligare rörlig lön vid extra- ordinära omständigheter, förutsatt att sådana extra- ordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera eller behålla medlemmar i Koncern ledningen, eller som ersättning för extraordinära prestationer utöver individens ordinarie arbets uppgifter. • Utvidga möjligheten att göra justeringar för anställ- ningar som lyder under andra regler än svenska för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis. • Möjliggöra att ytterligare ersättning och förmåner kan beviljas personer som är utlandsstationerade, för att öka flexibiliteten och förbättra möjligheten att behålla och attrahera nyckelmedarbetare. • Förtydliga att styrelsen under vissa omständig heter kan reducera eller återkräva rörlig ersättning, helt eller delvis, för att stärka ansvarstagandet och skydda aktieägarnas intressen. • Förtydliga pensionsbestämmelserna och ta bort bestämmelsen om pensionsålder. • Ändra bestämmelserna om uppsägning och därtill hörande ersättning, inklusive att tillåta ersättning för åtaganden om konkurrensbegränsning. Slutligen har vissa redaktionella ändringar och förtyd- liganden gjorts för ökad tydlighet och förbättrad struktur. Styrelsen anser att ändringarna återspeglar aktie- ägarnas allmänna intressen. Styrelsens förslag, forts. 150SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Sjuårsöversikt Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Nettoomsättning Nettoomsättning 91 583 98 722 103 881 96 993 81 732 74 852 86 013 Rörelseintäkter/kostnader inkl. intresseföretag. –83 828 –88 383 –92 797 –88 401 –70 974 –67 783 –76 618 Rörelseresultat 7 755 10 339 11 084 8 532 10 758 7 069 9 395 Finansiella intäkter och finansiella kostnader, netto –1 330 –1 250 –1 903 –1 239 –695 –769 –926 Resultat före skatt 6 425 9 089 9 181 7 293 10 063 6 300 8 469 Skatter –2 176 –2 202 –2 404 –2 438 –2 484 –1 826 –2 677 Årets resultat 4 249 6 887 6 777 4 855 7 579 4 474 5 792 Balansinformation Immateriella tillgångar 14 412 17 245 17 007 18 193 16 942 16 242 18 397 Uppskjutna skattefordringar 4 095 3 369 3 107 3 173 3 839 4 800 4 437 Materiella anläggningstillgångar 27 785 30 470 26 820 24 897 20 723 18 161 18 420 Nyttjanderättstillgångar 2 900 3 564 2 961 3 084 2 661 2 517 2 991 Finansiella och övriga långfristiga tillgångar 2 693 2 971 2 091 1 781 1 674 1 939 2 019 Varulager 23 677 26 182 23 194 26 052 20 997 15 733 18 051 Kundfordringar 15 408 16 600 16 811 16 905 13 972 12 286 14 006 Övriga kortfristiga tillgångar 15 452 19 012 19 912 16 838 18 820 18 879 15 787 Summa tillgångar 106 422 119 413 111 903 110 923 99 628 90 557 94 108 Eget kapital 55 668 61 969 54 956 54 043 45 365 35 712 37 366 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 7 004 8 502 8 797 8 748 11 781 15 170 15 366 Uppskjutna skatteskulder 1 955 1 905 1 220 1 365 1 040 792 960 Övriga avsättningar 3 766 2 582 2 584 2 305 2 517 3 482 2 474 Finansiella skulder 15 340 20 760 21 954 22 135 19 336 18 349 19 017 Leverantörsskulder 11 207 12 553 11 236 11 594 9 881 8 459 8 266 Övriga skulder 11 482 11 142 11 156 10 733 9 709 8 593 10 659 Summa eget kapital och skulder 106 422 119 413 111 903 110 923 99 628 90 557 94 108 Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Nyckeltal 1) Rörelsemarginal, % 8,5 10,5 10,7 8,8 13,2 9,4 10,9 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) 8 347 10 971 11 741 9 173 11 340 7 681 10 008 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) 12 380 14 771 15 381 12 316 14 064 10 470 12 892 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,6 12,1 13,3 10,6 14,8 9,8 13,2 Avkastning på eget kapital, % 7,4 11,7 12,0 9,5 18,8 12,1 15,7 Nettorörelsekapital i % av försäljningen 30,4 30,6 27,7 32,4 30,7 26,1 27,7 Nettoskuldsättning/eget kapital, % 21,6 26,6 29,5 35,2 38,3 51,7 59,3 Nettoskuldsättning/EBITDA 1,0 1,1 1,1 1,5 1,2 1,8 1,7 Kapitalomsättning, ggr 0,82 0,85 0,90 0,90 0,85 0,79 0,90 Skuldsättningsgrad, % 27,7 30,9 35,2 35,6 40,5 48,0 47,1 Soliditet, % 52,3 51,9 49,1 48,7 45,5 39,4 39,7 Nettokassaflöde efter investeringar, före finansiering 6 892 5 190 7 916 295 2 100 5 259 4 953 Investeringar och anställda Investeringar i materiella anläggningstillgångar 3 821 5 078 5 749 5 030 3 822 3 332 3 461 Forsknings- och utvecklingskostnader 3 409 3 326 3 303 3 177 2 751 2 515 2 691 Patent – antal förstagångsansökningar 213 261 245 240 241 200 201 Medelantal anställda 36 498 37 731 39 672 40 773 40 861 38 385 41 559 Registrerat antal anställda den 31 december 37 271 38 743 40 396 42 641 42 602 40 963 43 360 1) Se sidan 154 för definitioner. 151SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Treårsöversikt Mkr där ej annat anges 2025 2024 2023 Industri Nettoomsättning 65 614 69 475 73 393 Rörelseresultat 7 975 9 285 9 735 Rörelsemarginal, % 12,2 13,4 13,3 Tillgångar och skulder, netto 47 718 54 662 50 420 Registrerat antal anställda 30 639 32 465 34 017 Fordon Nettoomsättning 25 969 29 247 30 488 Rörelseresultat –220 1 054 1 349 Rörelsemarginal, % –0,8 3,6 4,4 Tillgångar och skulder, netto 13 489 16 151 14 611 Registrerat antal anställda 3 962 3 879 4 089 Alternativa nyckeltal Mkr där ej annat anges 2025 2024 EBITA och EBITDA Årets resultat 4 249 6 887 Skatt 2 176 2 202 Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 330 1 250 Rörelseresultat 7 755 10 339 Avskrivning på immateriella tillgångar 593 632 EBITA 8 348 10 971 Avskrivning och nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar 4 031 3 800 EBITDA 12 379 14 771 Justerad EBITA och Justerad EBITDA Årets resultat 4 249 6 887 Skatt 2 176 2 202 Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 330 1 250 Jämförelsestörande poster 3 918 1 844 Justerat rörelseresultat 11 673 12 183 Avskrivning på immateriella tillgångar 593 632 Justerad EBITA 12 266 12 815 Avskrivningar av immateriella tillgångar 3 482 3 455 Justerad EBITDA 15 748 16 270 Rörelseresultat 7 755 10 339 Jämförelsestörande poster 1) 3 918 1 844 Justerat rörelseresultat 11 673 12 183 Total försäljning 91 583 98 722 Varulager 23 677 26 182 Kundfordringar 15 408 16 600 Leverantörsskulder –11 207 –12 553 Nettorörelsekapital 27 878 30 229 Nettorörelsekapital, % av tolv månaders rullande försäljning 30,4 30,6 1) För mer information, se sidan 100. 152SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Mkr där ej annat anges 2025 2024 Årets resultat 4 249 6 887 Eget kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 57 223 58 852 Avkastning på eget kapital, % 7,4 11,7 Summa tillgångar 111 158 116 558 Avsättningar 4 998 4 158 Övriga långfristiga skulder 85 90 Leverantörsskulder 11 364 11 777 Övriga kortfristiga skulder 11 415 11 612 Icke räntebärande skulder 27 862 27 636 Sysselsatt kapital 83 297 88 922 Rörelseresultat 7 755 10 339 Ränteintäkter 249 436 Rörelseresultat inkl. ränteintäkter 8 004 10 775 Sysselsatt kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 83 297 88 922 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,6 12,1 Justerat rörelseresultat 11 673 12 183 Ränteintäkter 249 436 Justerat rörelseresultat inkl. ränteintäkter 11 922 12 619 Sysselsatt kapital (rullande 12-månaders genomsnitt) 83 297 88 922 Justerad avkastning på sysselsatt kapital, % 14,3 14,2 Mkr där ej annat anges 2025 2024 Skuldsättning och Nettoskuldsättning Långfristiga lån – totalt 11 830 12 594 Kortfristiga finansiella skulder 1 172 5 361 Kortfristiga derivatskulder –186 –627 Ersättning till anställda efter avslutad anställning – övrigt 667 810 Ersättning till anställda efter avslutad anställning – pensioner 6 337 7 692 Förmånsbestämda tillgångar –632 –773 Långfristiga leasingskulder 2 167 2 714 Skuldsättning 21 355 27 771 Kortfristiga finansiella tillgångar –9 466 –11 361 Kortfristiga derivattillgångar 162 62 Nettoskuldsättning 12 052 16 472 Eget kapital 55 668 61 969 Skuldsättning 21 355 27 771 Skuldsättningsgrad, % 27,7 30,9 Eget kapital 55 668 61 969 Balansomslutning 106 422 119 413 Soliditet, % 52,3 51,9 Eget kapital 55 668 61 969 Nettoskuldsättning 12 052 16 472 Nettoskuldsättningsgrad, % 21,6 26,6 Eget kapital 55 668 61 969 Nettoskuldsättning, exkl avsättningar till anställda efter avslutad anställning 5 680 8 743 Nettoskuldsättningsgrad, exkl avsättningar till anställda efter avslutad anställning, % 10,2 14,1 Nettoskuldsättning 12 052 16 472 Justerad EBITDA 15 748 16 270 Nettoskuldsättning/Justerad EBITDA 0,8 1,0 Nettoskuldsättning 12 052 16 472 EBITDA 12 379 14 771 Nettoskuldsättning/EBITDA 1,0 1,1 Alternativa nyckeltal, forts. 153SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER SKF har tillämpat riktlinjerna utgivna av ESMA (European Securities and Markets Authority) för alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal är inte definierade eller specificerade i IFRS men ger kompletterande information till investerare och andra intressenter avseende före tagets resultat. Dessa mått används internt av ledningen, som ett kom- plement till IFRS- nyckeltal, för beslut avseende verksam- heten. De alternativa nyckeltalen, definierade av SKF- koncernen, är inte alltid jämförbara med liknande nyckel tal som presenteras av andra koncerner. Avkastning på eget kapital Årets resultat, i procent av tolv månaders rullande genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av tolv månaders rullande genomsnittliga balans omslutning exklusive icke-ränte bärande skulder. Bruttomarginal Bruttoresultat, i procent av försäljningen. EBITA (Earnings before interest, taxes and amortization) Rörelseresultat före avskrivningar på immateriella tillgångar. EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) Rörelseresultat före av- och ned skrivningar. Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsintressen dividerat med ordinarie antal aktier. Justerad avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital exklusive jämförelse- störande poster. Justerad rörelsemarginal Rörelseresultat exklusive jämförelse störande poster, i procent av försäljningen. Justerat resultat i kronor per aktie Resultat i kronor per aktie exklusive jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat Rörelseresultat exklusive jämförelse störande poster. Jämförelsestörande poster Väsentliga intäkter/kostnader som påverka jämförbar heten mellan redovisnings perioderna. Dessa poster inkluderar, men begränsas inte till, omstrukturerings kostnader, ned- skrivningar och avskrivningar, valutaeffekter till följd av devalveringar samt vinster och förluster i samband med avyttringar av verksamheter. Kapitalomsättning, ggr Försäljning i förhållande till tolv månaders rullande genomsnitt av totala tillgångar. Medelantal anställda Totalt antal utförda arbetstimmar av regi strerade anställda dividerat med normal full arbetstid under perioden. Nettorörelsekapital Kundfordringar plus varulager minus leverantörsskulder Nettorörelsekapital, % av tolv månaders försäljning Kundfordringar plus varulager minus leverantörs skulder som procentandel av tolv månaders rullande försäljning. Definitioner Nettoskuldsättning Skuldsättning minskad med kortfristiga finansiella tillgångar exklusive derivat. Nettoskuldsättning/EBITDA Nettoskuldsättning i relation till tolv månaders rullande EBITDA. Nettoskuldsättning/Justerad EBITDA Nettoskuldsättning i relation till tolv månaders rullande EBITDA exklusive jämförelsestörande poster. Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuldsättning, i procent av eget kapital. Omsättningstillväxt Försäljning exklusive effekter av valuta och avyttrade verksamheter. Organisk tillväxt Försäljning exklusive effekter av valuta samt förvärvade och avyttrade verksamheter. P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. Eget kapital, i procent av balans omslutningen vid årets slut. Registrerat antal anställda Totalt antal anställda som är inkluderade i SKFs lönelista vid periodens slut. Resultat i kronor per aktie (i enlighet med IFRS) Årets resultat exklusive minoritets intressen dividerat med ordinarie antal aktier. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i procent av försäljningen. Scope 1, 2 och 3 Scope 1 är utsläpp som SKF har direkt kontroll över, till exempel utrustning som använder fossila bränslen. Scope 2 är utsläpp som SKF orsakar indirekt, till exempel från elinköp. Scope 3 är utsläpp som SKF är indirekt ansvarig för uppåt i värdekedjan, till exempel. Skuldsättning Lån plus avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto. Skuldsättningsgrad Skuldsättning i procent av summan av skuldsättning och eget kapital. Soliditet Eget kapital, i procent av balans omslutningen. Sysselsatt kapital Tolv månaders rullande genomsnittliga balans- omslutning exklusive icke-räntebärande skulder. Total value added (TVA) TVA är lika med rörelseresultatet minus kapitalkostnaden före skatt. Kapitalkostnaden före skatt är baserad på en vägd kapitalkostnad med en riskpremie på 6% över den riskfria räntan. Utdelningsgrad Utdelning i förhållande till nettoresultatet för det år som utdelningen avser. Valutapåverkan på rörelseresultatet Valutakurser, omräkningseffekter och effekter från transaktionsflöden baserat på nuvarande antaganden och valutakurser jämfört med samma period föregående år. 154SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Övrig information Kontaktinformation Sophie Arnius Head of Investor Relations www.skf.com/se/investors Carl Bjernstam Head of Media Relations SKF-koncernens huvudkontor 415 50 Göteborg Telefon: 031-337 10 00 www.skf.com/se Organisationsnummer 556007-3495 Framtidsinriktad information Denna rapport innehåller framtidsinriktad infor mation som baseras på SKF-ledningens nuvarande förvänt- ningar. Även om ledningen bedömer att förväntning- arna som framgår av sådan framtids inriktad informa- tion är rimliga, kan ingen garanti lämnas på att dessa för väntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följ- akt ligen kan framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtids inriktade informa- tionen beroende på bland annat förändrade förutsätt- ningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valuta kurser och andra faktorer som omnämns i förvaltnings berättelsen i denna års- redovisning. AB SKF är skyldigt att offentliggöra denna årsredo- visning enligt lag om värde pappersmarknaden. Års- redovisningen lämnades, genom ovanstående kontakt- personer, för offentliggörande den 6 mars 2026 kl. 13.00. ® SKF, ALEMITE, DST, GBC, KAYDON, Lincoln, PEER och Recond Oil är registrerade varu märken som ägs av AB SKF (publ). © SKF-koncernen 2026. Eftertryck förbjudes. Denna trycksak får inte tryckas om eller distribueras i sin helhet eller utdrag såvida man inte erhållit SKFs skriftliga godkännande. Uppgifterna i denna trycksak har kontrollerats med största noggrannhet, men SKF kan inte påta sig något ansvar för eventuell förlust eller skada, direkt, indirekt eller som en kon- sekvens av användningen av informationen i denna trycksak. PUB GCR/R1 20309 SV · Mars 2026 SKFs Årsredovisning 2025 publicerades den 6 mars 2026. Producerad av AB SKF och Solberg Kommunikation. Foto: SKF-koncernen, Robin Aron, STARK, John Hagby, Magnus Fond. Vissa bilder används under licens från Shutterstock.com. Utbetalning av utdelning Styrelsen föreslår en vinstutdelning om 7,75 kronor per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den första utbetalningen föreslås till 4,00 kronor med avstämningsdag torsdagen den 23 april 2026, och den andra utbetalningen till 3,75 kronor med avstämningsdag torsdagen den 15 oktober 2026. Om årsstämman beslutar enligt detta förslag, beräknas utdelning avseende det första utbetal- ningstillfället komma att utsändas från Euroclear tisdagen den 28 april 2026, och utdelning avseende det andra utbetalningstillfället komma att utsändas från Euroclear tisdagen den 20 oktober 2026. Mer information om årsstämman samt förut- sättningar för deltagande och instruktioner för post röstning offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman 2026. Årsstämma Årsstämman för AB SKF kommer att hållas tis dagen den 21 april 2026 kl. 14.00 på Elite Park Avenue, Kungsportsavenyn 36–38, Göteborg. Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på årsstämman även genom post- röstning i enlighet med föreskrifterna i Aktiebolaget SKFs bolagsordning. Finansiell information och rapportering Publiceringsdatum för finansiella rapporter 2026: Årsredovisning 2025 6 mars Rapport kv 1 21 april Rapport kv 2 17 juli Rapport kv 3 21 oktober Rapport kv 4 27 januari 2027 Rapporterna finns på svenska och engelska på skf.com/se/investors. Pressmeddelanden och delårs rapporter kan erhållas som e-post via en prenumerations service på webbplatsen. 155SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ersättnings- rapport 156SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till koncernledningen, antagna av årsstämman 2020 och reviderade 2022, tillämpades under 2025. Rappor- ten har upprättats i enlighet med aktiebolags lagen och Aktiemarknadens Självregleringskommittees regler om ersättningar. SKFs syn på ersättningar Ersättningar är en viktig del av SKFs totala erbjudande till sina anställda. Riktlinjerna avser att säkerställa att SKF-koncernen kan attrahera och behålla mark- nadens bästa arbetskraft för att därigenom stödja SKF-koncernens affärsidé, långsiktiga intressen och affärsstrategi. Ersättning till medlemmar i koncern- ledningen, inklusive VD och koncernchef, ska utformas efter marknadsmässiga villkor och sam tidigt stödja aktieägarintresset. Nära koppling till långsiktiga ambitioner, mål och strategier SKFs strategi har byggt på två viktiga begrepp: ”Intelligent and clean”. ”Intelligent” avspeglar vårt åtagande att förse kunder med uppkopplade och skräddarsydda lösningar och på samma gång ut - nyttja teknik för att effektivisera vår verksamhet. ”Clean” betonar SKFs roll i att arbeta för en mer hållbar industri och att bedriva vår verksamhet trans- parent och ansvarsfullt. SKF bygger fortsatt vidare på denna plattform genom var och en av de planer för långsiktigt värdeskapande som har tagits fram för industri- och fordonsverksamheten, som under 2026 blir två fristående verksamheter. För att skapa långsiktigt värde kommer SKFs industri verksamhet att fokusera på tre strategiska pelare: få fart på tillväxten, innovativt ledarskap och skapa en värdekedja som drivs av affärsresultat. För att få fart på tillväxten ska SKF fortsätta satsa på attraktiva branscher och geografiska områden med hög tillväxt, skala upp den löpande verksam- heten med service och intelligenta lösningar, acce- lerera verksamheten inom Specialized Industrial Solutions och genomföra värdeskapande kom- pletterande förvärv. För att uppnå innovativt ledar- skap krävs en tydlig differentiering genom kund- anpassad innovation och AI. Viktiga faktorer för att skapa en värdekedja som drivs av affärsresultat är att slutföra pågående regionaliseringsinitiativ och optimera leveranskedjan. I fordonsverksamheten läggs fokus på fem strategiska drivkrafter för att accelerera lönsam tillväxt och bli snabbare och mereffektiva. Dessa är att fortsätta vinna affärer i ledande segment genom att fokusera på kärn- områden och kontinuerligt förbättra den befintliga portföljen, behålla och stärka innovativt ledarskap, expandera den tillgängliga marknaden, säkerställa en resurssnål företagsstruktur och utveckla en värde kedja som är skräddarsydd för fordons- industrins behov. Mer detaljerad information om SKFs strategiska inriktning för industri- och fordonsverksamheten finns i materialet från SKFs kapitalmarknadsdag den 11 november 2025, som är tillgängligt på www. skf.com/se. SKFs program för rörlig lön bidrar effektivt till de strategiska målen genom att incitamenten ligger i linje med viktiga fokusområden. Både de ettåriga och fler åriga programmen för rörlig lön är förutbestämda och mätbara och balanserar tillväxt, lönsamhet, operativ effektivitet och bidrar till en mer hållbar industri, t.ex. genom att minska växthusgasutsläpp, som därmed främjar både finansiella resultat och hållbarhet. Läs mer om de strategiska målen i VD- ordet i SKFs årsredovisning 2025. Transparens och jämförbarhet Ifråga om löner och ersättningar är SKFs mål att vara transparenta och öppna både vad gäller principer och faktiska utfall. Detta innefattar också prestations- kriterier och kriterier avseende rörliga delar. Intressentdialog är viktig för SKF och i den här rapporten har synpunkter, åsikter och återkoppling från aktieägarna beaktats. Viktiga händelser 2025 För information om viktiga händelser, se VD-ordet i SKFs årsredovisning 2025. Styrningen av ersättningar till koncernledningen, inklusive VD och koncernchef, sker genom de rikt- linjer för ersättning till koncernledningen som har antagits av aktieägarna vid årsstämman. Rikt- linjerna för ersättning till koncernledningen skall antas av aktieägarna åtminstone vart fjärde år. Nu gällande riktlinjer antogs första gången 2020 och reviderades 2022. Riktlinjerna finns på kon cernens webbplats, www.skf.se, och beskrivs närmare i not 23 i koncernens årsredovisning för 2025 som också innehåller uppgifter om kostnadsförda utbetalningar under året i enlighet med 5 kap. 40–44 §§ i års- redovisningslagen (1995:1554). SKFs styrelse har tillsatt ett personalutskott med ansvar för att bereda ärenden gällande ersättning till koncernledningen. I personalutskottet finns inga ledande befattningshavare, det vill säga ingen från koncernledningen ingår i personal utskottet. Infor- mation om personalutskottets arbete under 2025 finns i bolagsstyrningsrapporten i årsredovisningen 2025. Styrelse arvode omfattas inte av ersättnings- rapporten. Sådant arvode beslutas årligen av års- stämman och redovisas i not 23 i årsredo visningen 2025. Personalutskottet utvärderar varje år det totala ersättningssystemet till koncernledningen och före- slår för styrelsen nivå, ingående delar och utform- ning av ersättnings- och incitamentsprogrammen till koncernledningen i enlighet med riktlinjerna för ersättning till koncernledningen, till exempel den fasta lönen och det kortsiktiga programmet för rörlig lön. Styrelsen fattar sedan beslut om detta för det kommande året. Utöver de ersättningar som om - fattas av rikt linjerna för ersättning har bolagets års- stämma beslutat att införa ett prestationsbaserat aktie program för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Ytterligare information om det prestationsbaserade aktieprogrammet finns på sida 161. Som meddelades i september 2024 har styrelsen beslutat att inleda en separation av koncernens fordonsverksamhet med målsättningen att notera den separat på Nasdaq Stockholm. I syfte att främja varaktigt engagemang, fokus och ett starkt åtagande från koncernledningen i att uppnå de ambitiösa målen att effektivt, framgångs- rikt och enligt tidplan skapa två robusta och hög- presterande verksam heter, och samtidigt arbeta för affärs resultat och tillväxt, beslutade styrelsen under 2024 att upprätta ett separat incitaments- program. Som redogjorts för i SKFs ersättnings- rapport för 2024; att genomföra förändringsprojektet som beskrivs ovan och samtidigt arbeta för affärs- resultat, har av styrelsen bedömts utgöra särskilda skäl för att motivera ett avsteg från rikt linjerna för ersättning till koncern ledningen och införa en extra ersättning för att SKFs långsiktiga intressen ska tillvaratas. Eftersom programmet fortsatte att vara aktivt under hela 2025 (även om inga utbetalningar planerades eller gjordes), finns ytterligare informa- tion om detta program på sida 162. Utöver det som beskrivs ovan har rikt linjerna för ersättning efterlevts i sin helhet, och inga avvikelser har skett från rutinerna med att följa riktlinjerna. Revisorns yttrande över koncernens efterlevnad av riktlinjerna finns på www.skf.se. Ingen ersättning har krävts tillbaka. Denna ersättningsrapport har upprättats i enlig- het med 8 kap. 53a och 53b §§ aktiebolagslagen samt Regler om ersättningar till ledande befattnings- havare och om incitamentsprogram från Aktie- marknadens Självregleringskommittee. Styrning av ersättningar 157SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Ersättningsstruktur I enlighet med riktlinjerna, antagna av årsstämman 2020 och reviderade 2022, ska den totala ersätt- ningen till medlemmar i koncernledningen, inklusive VD och koncernchef, bestå av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner, villkor för uppsägning och Komponenter Beskrivning i korthet Fast lön Den fasta lönen för medlem i koncernledningen ska grundas på marknadsmässiga förutsättningar. Den ska fastställas med hänsyn till kompetens, ansvarsområde, erfarenhet och prestation. SKF-koncernen använder ett internationellt vedertaget utvärderingssystem för att fastställa befattningens omfattning och ansvarsnivå. Marknadsundersökningar av lönenivåer ska ske årligen. Koncernledningsmedlemmarnas prestationer ska utvärderas regelbundet under året och resultatet ska användas som utgångspunkt vid den årliga lönerevisionen. Ettårig rörlig lön Den rörliga lönen för medlem i koncernledningen ska baseras på ett prestationsrelaterat program. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska mätas under en period om ett år. Den maxi- mala rörliga lönen sätts till mellan 50% och 70% av den ackumulerade fasta årslönen för medlemmarna i koncernledningen. Programmets syfte Syftet med programmet är att motivera och belöna värdeskapande insatser för att stödja operatio- nella, finansiella och hållbarhetsrelaterade mål och därmed främja SKF-koncernens affärsstrategi, hållbarhet och långsiktiga intressen. Det prestationsrelaterade programmet ska ha förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara både finansiella och icke-finansiella. Beskrivning av och syfte med prestationskriterierna SKFs program för rörlig lön ligger väl i linje med strategin i och med att det direkt främjar viktiga prestationer som bidrar till de långsiktiga ambitionerna. Nedan ges en förklaring av hur varje prestationskriterium överensstämmer med strategin. 1. Justerad rörelsemarginal: Det här måttet främjar lönsamhet och ligger i linje med SKFs fokus på att optimera värdeskapande och åstadkomma lönsam tillväxt. Lönsamma förbättringar av rörelsemarginalen bidrar till högre effektivitet och bättre kostnadshantering och stödjer också översynen av produktportföljen så att fokus ligger på mer lönsamma segment, kunder och produkter. 2. Nettorörelsekapital: Hantering av nettorörelsekapitalet säkerställer verkningsfullt både lik viditet och operativ effektivitet vilket är avgörande för möjligheterna till investeringar och varaktig tillväxt. Detta är en avgörande förutsättning för att kunna genomföra en tillväxtstrategi genom förvärv. 3. Organisk omsättningstillväxt: Genom att främja organisk tillväxt uppmuntrar SKF till innovation och marknadstillväxt. Det ansluter till strategin att fokusera på värdeskapande för kunderna, segment med hög tillväxt och ny teknik för att därigenom driva hållbar och lönsam tillväxt. 4. Minskade utsläpp av växthusgaser: Den här komponenten bidrar direkt till SKFs åtagande för hållbarhet och att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2050 med avsevärda minskningar av scope 1- och 2-utsläpp redan till 2030. Genom att koppla den rörliga lönen till utsläppsminskningar säkerställer SKF att åtgärder avsedda att minska utsläppen av växthusgaser integreras i den dagliga verksamheten, vilket stärker strategin att möjliggöra en mer hållbar industri. Komponenter Beskrivning i korthet Flerårig rörlig ersättning Den fleråriga rörliga ersättningen för koncernledningen består av aktier erhållna under SKFs prestationsbaserade aktieprogram. Programmens syfte Syftet är att motivera ledande befattningshavare utöver deras kontanta ersättning och att få deras intressen att sammanfalla med aktieägarnas. Beskrivning av och syfte med prestationskriterierna Programmen har förutbestämda och mätbara prestationskriterier med tydlig koppling till affärs- strategin och därmed till SKF-koncernens långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhet. 1. Total Value Added (TVA): Detta är ett förenklat mått på tillfört ekonomiskt värde som stödjer SKFs fokus på rörelseresultat, effektiv kapitalhantering och lönsam tillväxt. 2. CDP Climate Change-betyg: Med den här komponenten mäts och främjas SKFs presta- tioner avseende klimatförändringar och miljöpåverkan och stärker strategin att möjliggöra en mer hållbar industri. Övriga förmåner SKF-koncernen får tillhandahålla övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Premier och andra kostnader avseende sådana förmåner beror på lokala förutsättningar och lokal praxis men ska som regel utgöra ett begränsat värde och inte överstiga 10% av den totala fasta årslönen för medlemmarna i koncernledningen. Övriga förmåner kan exempelvis vara tjänste- bil, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring. Pension SKF-koncernen ska eftersträva att så långt som möjligt utforma pensionsplaner med avgifts- baserade lösningar, vilket innebär att en premie betalas som utgör en viss procent av den anställdes årslön. Åtagandet begränsas i dessa fall till att betala avtalad premie till försäkrings- bolag som tillhandahåller en pensionsförsäkring. Medlem i koncernledningen ska i normalfallet utöver en grundpension få en premiebaserad tilläggspensionsplan. I denna tilläggsplan till- försäkras medlemmar i koncernledningen möjlighet att intjäna pensionsrätt på den del av den fasta årslönen som överstiger nivån för grundpensionen. Pensionsåldern för medlem i koncern- ledningen ska i normalfallet vara 65 år. Avgångsvederlag Om anställningen upphör på bolagets initiativ, ska medlem av koncernledningen erhålla ett avgångsvederlag i relation till antalet tjänsteår, dock maximalt två fasta årslöner. avgångsvederlag samt övriga förmåner. Dessa kompo- nenter ska skapa en balanserad ersättning som åter- speglar såväl individuell prestation och ansvar som SKF-koncernens övergripande resultat. 158SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Förändringar i ersättning till VD och koncernchef samt bolagets resultat under de senaste rapporterade räkenskapsåren (tkr) 1) 2025 2025 jämfört med 2024 2024 jämfört med 2023 2023 jämfört med 2022 2022 jämfört med 2021 2021 jämfört med 2020 Ersättning 37 940 +7 739 (+26%) –5 789 (–16%) +11 223 (+45%) 1) +868 (+3,6%) + 2 506 (+11,7%) Justerat rörelseresultat 2) 11 673 000 –510 000 (–4%) –794 000 (–6%) +2 773 000 (+27%) –635 000 (–5,9%) +1 645 000 (+17,9%) Kassaflöde 3) 8 392 000 –2 400 000 (–22%) –2 991 000 (–22%) +8 142 000 (+144%) +393 000 (+7,5%) –3 017 000 (–36,5%) Förändring i genomsnittlig ersättning baserat på antalet heltidsekvivalenter i AB SKF 1 163 +76 (+7%) –50 (–4%) +86 (+8%) +3 (+0,3%) +18 (+1,7%) 1) Utvecklingen av ersättningen till VD och koncernchef mellan 2022 och 2023 avser en ökning med 2% av den fasta lönen, en ökning med 18% för förbättrade resultat för den årliga rörliga lönen samt en ökning med 25% för den fleråriga rörliga lönen (SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2021). SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2021 var det första fleråriga incitaments program där VD och koncernchef deltog och har tilldelats aktier. 2) Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster. 3) Nettokassaflöde från operativa aktiviteter. Total ersättning 2025 (Tkr) Fast ersättning Rörlig ersättning År Fast lön (inklusive semesterersättning) Övriga förmåner Pensions- kostnad Ettårig rörlig lön Flerårig rörlig lön Extraordinära poster Totalt Andelen fast respektive rörlig ersättning, % Rickard Gustafson, VD och koncernchef 2025 16 682 289 6 236 6 135 8 598 1) — 37 940 61/39 2024 15 712 266 6 013 4 582 3 628 2) — 30 201 73/27 1) Den fleråriga rörliga ersättningen utgörs av det prestationsbaserade aktieprogrammet 2023 där tilldelning skedde den 6 februari 2026. Aktiekursen vid tilldelning var 247,90. 2) Den fleråriga rörliga ersättningen utgörs av det prestationsbaserade aktieprogrammet 2022 där tilldelning skedde den 7 februari 2025. Aktiekursen vid tilldelning var 221,40. Total ersättning till VD och koncernchef 2025 I nedanstående tabell visas total intjänad ersättning till SKFs VD och koncernchef. variable Andel av fast och rörlig ersättning Rörlig ersättning, 39% Fast ersättning, 61% 2025 2024 0 40 Mkr 32 24 16 8 Total ersättning VD och koncernchef Pensionskostnad Flerårig rörlig lön Ettårig rörlig lön Fast lön Kommentar avseende utvecklingen 2025 I tabellen ovan visas ersättningen för VD och genom- snittlig ersättning för anställda tillsammans med hur koncernens ekonomiska resultat utvecklats från 2020 till 2025. Som framgår varierar ersättningen till VD mer jämfört med den genomsnittliga ersättningen för anställda. Orsaken är att den påverkas mer av rörliga delar som beror på SKFs ekonomiska resultat. Under 2025 var SKFs finansiella resultat fortsatt stabilt med en förbättrad justerad rörelsemarginal jämfört med föregående år, trots betydande negativa valutaeffekter och svaga marknadsförhållanden som orsakade lägre volymer och påverkade det justerade rörelseresultatet negativt. Ersättningen till VD och koncernchef ökade jämfört med föregående år, främst beroende på den fleråriga variabla komponenten. År 2023 tilldelades VD och koncernchef fler prestationsbaserade aktierätter i det prestationsbaserade aktieprogrammet jämfört med 2022, vilket var det första året han medverkade. I 2023 års prestationsbaserade aktieprogram inför- des också ett nytt klimatrelaterat prestationskrite- rium, en högre viktning av detta klimatrelaterade mätetal som uppfylldes helt samt en högre målupp- fyllnad av de finansiella kriterierna, vilket samman- taget bidrog till en högre utdelning än föregående år. Dessutom fick VD och koncernchef en positiv jus- tering av den fasta lönen baserat på stark individuell prestation under 2024. Resultatet för det ettåriga rörliga ersättningsprogrammet förbättrades också, med en utdelning på 53,6% (jämfört med 42,5% före- gående år), främst beroende på en större vikt vid organisk tillväxt inom ramen för 2025 års plan. Även om den absoluta organiska tillväxten var relativt oförändrad förbättrades resultatet jämfört med före- gående år (–0,4% jämfört med –5,4%). 159SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Ettårig rörlig ersättning Efter beredning i personalutskottet beslutar styrelsen varje år om prestationskriterierna för det ettåriga rörliga ersättningsprogrammet. Prestationskriterierna för den rörliga ersättningen till VD och koncernchef har valts för att SKF-koncernens strategi ska genom- föras och för att uppmuntra agerande som ligger Prestationskriterier 1) Relativ vikt för prestationskriteriet Faktiskt resultat 2025 Uppfyllnadsgrad 2025 Erhållen ersättning 2025, Tkr Rickard Gustafson, VD och koncernchef Justerad rörelsemarginal 40% 12,7% 25,0% Nettorörelsekapital 20% 33,0% 0,0% Organisk tillväxt 30% –0,4% 18,6% Minskade utsläpp av växthusgaser 10% 76 000 ton minskning av CO 2 e 2) 10,0% 100% 53,6% 6 135 Resultat för det ettåriga ersättningsprogrammet 2025 samt ersättning till VD och koncernchef Prestationskriterier 1) Relativ vikt för prestationskriteriet Rickard Gustafson, VD och koncernchef Justerad rörelsemarginal 40% Nettorörelsekapital 20% Organisk tillväxt 30% Minskade utsläpp av växthusgaser 10% 100% 1) Kriterierna för justerad rörelsemarginal, nettorörelsekapital och organisk tillväxt kan ge ett resultat på mellan 0 och 120%. Utbetalningen är linjär mellan minimum och mål samt mellan mål och maximum. Kriteriet för minskade utsläpp av växthusgaser kan bara ge en utbetalning på 0% om målet inte uppnås eller en utbetalning på 100% om målet uppnås eller överträffas. Det totala resultatet för den ettåriga rörliga ersättningen har dock ett tak och kan inte medföra en större utbetalning än 100%. 2) Ytterligare information om uppnådd koldioxidminskning finns i hållbarhetsrapporten. Prestationskriterier och viktning för det ettåriga rörliga ersättningsprogrammet 2026 i SKF-koncernens långsiktiga intresse. Vid valet av prestationskriterier har de strategiska målen, håll- barhet samt kort- och långsiktiga affärsprioriteringar för 2024 beaktats. Den första tabellen visar hur prestationskriterierna för den ettåriga rörliga ersättningen tillämpades under året. För 2026 års program har styrelsen beslutat om samma prestationskriterier och samma relativa viktning av kriterierna som för 2025. I den andra tabellen anges prestationskriterierna för 2026. 160SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Prestationsbaserat aktieprogram som avslutats under 2025 SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2023 avslutades i slutet av 2025. Pågående prestationsbaserat aktieprogram Program Programperiod Tidpunkt för tilldelning Prestationskriterier Villkor Relativ vikt för prestationskriteriet Möjligt resultat Maximalt antal tilldelade aktier till VD Faktiskt resultat Uppfyllnadsgrad Antal tilldelade aktier Prestations- baserat aktie- program 2023 1 jan. 2023– 31 dec. 2025 Februari 2026 Total Value Added (TVA) Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål som baseras på föregående års faktiska TVA. Den totala uppfyllnaden för programmets TVA - prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden av de årliga TVA-målen. 80% 0%–100% 43 923 6 070 Mkr 1) 43,17% CDP Climate Change-betyg 2) Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP- betyg) ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0%. 20% 0%–100 % 10 981 A/A/A 20% 100% 54 904 3) 63,17% 34 683 Program Programperiod Prestationskriterier Villkor Relativ vikt för prestationskriteriet Möjligt resultat Maximalt antal tilldelade aktier till VD Prestations- baserat aktie- program 2024 1 jan. 2024– 31 dec. 2026 Total Value Added (TVA) Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål som baseras på föregående års faktiska TVA. Den totala uppfyllnaden för programmets TVA-prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden av de årliga TVA-målen. 80% 0%–100% CDP Climate Change-betyg Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP-betyg) ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0%. 20% 0%–100% 100% 54 386 3) Program Programperiod Prestationskriterier Villkor Relativ vikt för prestationskriteriet Möjligt resultat Maximalt antal tilldelade aktier till VD Prestations- baserat aktie- program 2025 1 jan. 2025– 31 dec. 2027 Total Value Added (TVA) Under programperioden sätts ett årligt TVA-mål som baseras på föregående års faktiska TVA. Den totala uppfyllnaden för programmets TVA-prestationsmål är den genomsnittliga uppfyllnaden av de årliga TVA-målen. 80% 0%–100% CDP Climate Change-betyg Viktat medelvärde av den årliga uppfyllnaden för programperioden. Genomsnittligt betyg A (CDP-betyg) ger ett resultat på 100%. Genomsnittligt betyg lägre än B (CDP-betyg) ger ett resultat på 0% 20% 0%–100% 100% 52 660 3) 1) Genomsnittligt TVA under programperioden. Observera att TVA-målen fastställs årligen och att programmets totala TVA-resultat återspeglar det genomsnittliga resultatet för de årliga målen. Denna metod, som infördes i det prestationsbaserade aktieprogrammet för 2023 för att förbättra relevansen och stabiliteten, skiljer sig åt från tidigare program där ett enda mål gällde för hela perioden. Det innebär att liknande absoluta TVA-resultat i programmen för 2023 och 2022 kan leda till olika uppfyllnadsgrader. 2) Från och med SKFs prestationsbaserade aktieprogram 2023 har ett prestationskriterium avseende CDP Climate Change-betyg lagts till i programmet. Det ersätter det tidigare hållbarhetskriteriet (koldioxidutsläpp) som användes i 2022 års program. 3) Aktier motsvarande ett värde av 75% av den fasta lönen vid den första dagen av respektive programs löpperiod. Aktiebaserade aktieprogram, programperioder 20242023 PSP 2023 PSP 2025 PSP 2024 2025 2026 2027 Flerårig rörlig ersättning (prestationsbaserat aktieprogram) Sedan 2008 har årsstämman varje år beslutat om ett flerårigt rörligt ersättningsprogram, SKFs prestations- baserade aktieprogram, för ledande befattnings- havare och nyckelpersoner. De prestationskriterier som används för att bedöma resul tatet för vart och ett av de pågående programmen har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till SKF-koncernens långsiktiga värde skapande, inklusive dess håll- barhet. Ytterligare information om alla pågående prestationsbaserade aktieprogram återfinns nedan. 161SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Etablering av två robusta och högpresterande verksamheter Som meddelades i SKFs ersättningsrapport 2024 beslutade styrelsen under 2024 att införa ett separat incitamentsprogram för koncernledningen efter till- kännagivandet om att inleda en separation av for- donsverksamheten med målet att notera den separat på Nasdaq Stockholm. Syftet var att främja varaktigt engagemang, fokus och åtagande från koncernled- ningen i att uppnå de ambitiösa målen att effektivt, framgångsrikt och enligt tidplan skapa två robusta och högpresterande verksamheter, och samtidigt arbeta för affärsresultat och tillväxt. Genom att investera i detta program skapar SKF en stark drivkraft för att så långt det är möjligt säker- ställa ett lyckat genomförande av separationen och noteringen, och också skapa största möjliga engagemang från koncernledningen för att uppnå de ambi tiösa och kritiska mål som är avgörande för koncernens långsiktiga framgång. Incitamentsprogrammet ger en möjlighet att erhålla kontant ersättning i form av en multipel av den fasta månadslönen. Programmet löper från den 17 september 2024 till dess att en framgångsrik note- ring av fordonsverksamheten på Nasdaq Stockholm har genomförts. Notering på Nasdaq Stockholm ska godkännas av aktieägarna på en bolagsstämma. Utbetalning kommer att ske, efter beslut av styrelsen, under de följande månaderna efter noteringen på Nasdaq Stockholm. Uppfyllnadsgraden och således utbetalningens storlek för programmet mäts mot särskilda förutbestämda prestationskriterier. Under förutsättning att kriterierna är helt uppfyllda kan VD och koncernchef tilldelas en kontant ersättning motsvarande tolv månaders fast lön. Prestations- kriterierna är Tidplan: målet att följa tidplanen för noteringen inklusive att fordonsverksamheten note- ras på Nasdaq Stockholm med lyckat resultat; Mål- uppfyllelse: en bedömning av hur nyckelleveranser i projektet har uppfyllts samt Kostnadssänkning: mål för att identifiera och begränsa icke-återvinnings- bara kostnader och negativa synergieffekter. De tre prestations kriterierna är viktade enligt följande: Tidplan 50%, Måluppfyllelse 25% och Kostnads- sänkning 25%. En förutsättning för att utbetalning från program- met ska ske är att deltagarnas anställningar inte har avslutats. Den tilldelade kontanta utbetalningen är inte pensionsgrundande. Styrelsen kan förändra eller avsluta programmet. Innan den slutliga utbetalningen bestäms kommer styrelsen också att pröva om utbetalningen är rimlig med hänsyn till koncernens finansiella resultat och ställning, förhållandena på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om bedömningen är att så inte är fallet ska styrelsen reducera den kontanta ersättningen till ett lägre belopp som den bedömer som lämpligt. 162SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER AB SKF 415 50 Göteborg Telefon 031 337 10 00 www.skf.com/se